<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2245825</hangar_id>
 <dok_id>GE0354</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>54</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:54</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>54</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1990-11-05 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:39:44</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:02:28</publicerad>
 <titel>om kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0354/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0354</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE0354</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91:54&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om kvarvarande frågor i reformeringen av&lt;br&gt;inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0354/prop_199091__54-1.png" style="width:41pt;height:70pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-&lt;br&gt;gade utdrag ur regeringsprotokollet den 5 november 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erik Asbrink&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag som ingår i och kompletterar reforme-&lt;br&gt;ringen av inkornst- och företagsbeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt (22,2 %) tas ut på vissa ersättningar enligt s.k. avtalsför-&lt;br&gt;säkringar. En särskild skatt på premie för fri grupplivförsäkring införs. För-&lt;br&gt;säkringsgivaren blir skattskyldig. Skattesatsen blir 42,7 %. Arbetsgivare som&lt;br&gt;själva betalar ut belopp som motsvarar ersättning på grund av grupplivför-&lt;br&gt;säkring blir också skattskyldiga. Skattesatsen blir då 74,6 %. Även arbetsgi-&lt;br&gt;vare och näringsidkare som tecknat försäkring utomlands blir skattskyldiga.&lt;br&gt;Skattesatsen blir även då 74,6%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stipendier och liknande bidrag skall vara skattefria i samma utsträckning&lt;br&gt;som hittills. Barnpension blir skattefri till den del den inte överstiger 0,4 bas-&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget för kostnader för bilresor mellan bostaden och arbetsplatsen&lt;br&gt;höjs till 11 kr per mil vid 1991 års taxering och till 12 kr per mil vid 1992 års&lt;br&gt;taxering. Beloppen gäller oavsett körsträckans längd. Reglerna för beskatt-&lt;br&gt;ning av förmån av räntefritt eller lågförräntat lån justeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda grundavdraget för pensionärer föreslås bl.a. trappas av mot&lt;br&gt;kapitalinkomster endast till den del de överstiger 1 600 kr. vid 1992 och 1993&lt;br&gt;års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjömansskattelagen anpassas till det reformerade inkomstskattesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justeringar görs av privatbostadsbegreppet. Bl.a. införs en tvåårsfrist&lt;br&gt;inom vilken en privatbostad inte skall omklassificeras till att ingå i närings-&lt;br&gt;verksamhet om inte ägaren yrkat det. Bostad för två familjer skall anses som&lt;br&gt;privatbostad om den till väsentlig del används för ägarens eller närståendes&lt;br&gt;boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kapitalbeskattningens område föreslås följande åtgärder. Valutakurs-&lt;br&gt;vinster på fordringar och skulder i utländsk valuta beskattas med 30 % som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomst av kapital. Valutakursförluster på sådana transaktioner är avdrags-&lt;br&gt;gilla till 70%. Avdragsbegränsningen för ränteutgifter ändras så att kvitt-&lt;br&gt;ningsrätten i huvudsak endast omfattar ränteinkomster på banktillgodoha-&lt;br&gt;vanden i svenska kronor och ränta på obligationer i svenska kronor som ges&lt;br&gt;ut till pari eller till en begränsad underkurs. Andelar i s.k. räntefonder rea-&lt;br&gt;vinstbeskattas som fordringar i svenska kronor. Skuldebrev med optionsrätt&lt;br&gt;behandlas alltid som två separata värdepapper. Övergången till de nya reg-&lt;br&gt;lerna för beskattning av delägare i fåmansföretag mjukas upp. Bedömningen&lt;br&gt;om en vinst på andel i fåmansföretag skall betraktas som sparad arbetsin-&lt;br&gt;komst förenklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underskott i en förvärvskälla i näringsverksamhet skall kunna dras av mot&lt;br&gt;vinst som uppkommit vid avyttring av en näringsfastighet som under det lö-&lt;br&gt;pande innehavet redovisats i förvärvskällan. Förslaget tar också sikte på bo-&lt;br&gt;stadsrätter som inte är privatbostäder. Vidare slopas beloppsgränsen 3 000&lt;br&gt;kr. i fråga om skyldigheten att återlägga medgivna värdeminskningsavdrag&lt;br&gt;m.m. vid avyttring av en näringsfastighet. För reavinstbeskattningen av bo-&lt;br&gt;stadsrätter föreslås att bostadsrättsinnehavaren skall få avdragsrätt för sin&lt;br&gt;andel av föreningens utgifter för värdehöjande reparationer och underhåll&lt;br&gt;som lagts ned på föreningens fastighet under de senaste fem åren före avytt-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av särskild löneskatt på arbetsgivares pensionskostnader sena-&lt;br&gt;reläggs till den 1 juli 1991. För att inte finansieringen av skattereformen skall&lt;br&gt;urholkas genom senareläggningen höjs den allmänna löneavgiften tillfälligt&lt;br&gt;under första halvåret 1991 med 1,3 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arvs- och gåvobeskattningen ändras bl.a. skatteskalor och grundav-&lt;br&gt;drag. Justeringarna — som görs mot bakgrund av bl.a. 1990 års allmänna&lt;br&gt;fastighetstaxering — innebär väsentligen en anpassning till prisutvecklingen.&lt;br&gt;Förslaget omfattar också ett antal ändringar som betingas av skatterefor-&lt;br&gt;men. Ändringarna föreslås bli tillämpliga när skattskyldighet för arv eller&lt;br&gt;gåva inträder fr.o.m. den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även på företagsskatteområdet föreslås ändringar i valutabeskattningen.&lt;br&gt;I näringsverksamhet skall fordringar och skulder värderas till balansdagens&lt;br&gt;kurs. Om en sådan värdering inte är förenlig med god redovisningssed skall&lt;br&gt;de tas upp till det värde som följer av god redovisningssed. I stället skall en&lt;br&gt;schablonintäkt beräknas för att neutralisera förmånen av skattekrediten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst ändras.&lt;br&gt;Den ackumulerade inkomsten skall delas med antalet fördelningsår, dock&lt;br&gt;högst tio, och beräknas som ett tillägg till den genomsnittliga beskattnings-&lt;br&gt;bara förvärvsinkomsten för samtliga fördelningsår. Hänför sig inkomsten till&lt;br&gt;tre eller flera gångna beskattningsår skall den genomsnittliga beskattnings-&lt;br&gt;bara förvärvsinkomsten justeras så att förändringar i skatteskalan beaktas.&lt;br&gt;Beloppsgränsen för tillämpning av lagen höjs från 15 000 kr. till 50 000 kr.&lt;br&gt;Tillämpningsområdet omfattar i fortsättningen endast inkomst av tjänst och&lt;br&gt;näringsverksamhet eftersom kapitalinkomster i det nya skattesystemet be-&lt;br&gt;skattas proportionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om utskiftningsskatt från år 1927 upphävs. Samtliga utbetalningar&lt;br&gt;från ett aktiebolag till aktieägarna (i denna deras egenskap) behandlas fort-&lt;br&gt;sättningsvis (fr.o.m. 1992 års taxering) som utdelning. Skatten tas ut direkt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av aktieägaren och inte som nu av aktiebolaget. Utbetalningen beskattas Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;som inkomst av kapital för fysiska personer och som näringsverksamhet för&lt;br&gt;aktiebolag och andra juridiska personer. När det utskiftande bolaget upplö-&lt;br&gt;ses genom likvidation eller fusion får aktieägaren i princip avdrag med ett&lt;br&gt;belopp motsvarande aktiernas anskaffningspris. Fusioner kommer även i det&lt;br&gt;nya systemet att kunna genomföras utan skattekonsekvenser. Lagen om er-&lt;br&gt;sättningsskatt från år 1933 upphävs också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadeförsäkringsföretagen får som andra företag rätt att göra avsättning&lt;br&gt;till skatteutjämningsreserv (surv) enligt i huvudsak generella regler. För att&lt;br&gt;underlätta övergången föreslås dock vissa lättnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande avsättningsmöjligheten till surv görs ändringar. Schablonin-&lt;br&gt;täkten för företag i intressegemenskap med negativt kapitalunderlag skärps&lt;br&gt;något. Vidare justeras spärregeln vid beräkning av kapitalunderlaget när ett&lt;br&gt;företag har andelar i en utländsk juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För enskilda näringsidkare görs vissa ändringar i reserveringsreglerna.&lt;br&gt;Survavsättning skall få göras med antingen 30 % på ingående eget kapital&lt;br&gt;och 20 % av inkomsten för beskattningsåret eller med 15 % av årets löne-&lt;br&gt;summa. Vidare ges enskilda näringsidkare ökad avsättningsmöjlighet till re-&lt;br&gt;sultatutjämningsfond vid 1991 års taxering för att motverka effekterna av&lt;br&gt;övergången till kalenderår som räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fåmansföretagsreglerna (de s.k. stoppreglerna) utvidgas till att gälla även&lt;br&gt;införsäljning av villafastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattesatsen för gemensamt kommunalt ändamål höjs från 10 till 25 % och&lt;br&gt;en proportionell bruttobeskattning införs för utomlands bosatta personer&lt;br&gt;som uppbär tjänsteinkomster från Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i lagen om avräkning av utländsk skatt anpassas till det nya skat-&lt;br&gt;tesystemet. Bl.a. införs en möjlighet att i vissa fall avräkna utländsk skatt&lt;br&gt;från statlig fastighetsskatt och nya regler för beräkning av spärrbeloppet, det&lt;br&gt;högsta belopp varmed avräkning av utländsk skatt får ske, för fysiska perso-&lt;br&gt;ner. Förslaget innehåller också regler om avräkning från avkastningsskatten&lt;br&gt;på pensionsmedel liksom regler om s.k. carry forward av inte avräknad ut-&lt;br&gt;ländsk skatt. Det sistnämnda förslaget ger möjlighet att under de närmast&lt;br&gt;efterföljande tre åren avräkna utländsk skatt som inte kunnat avräknas det&lt;br&gt;år då sådan avräkning normalt skulle ha skett.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i punkt 3 av anvisningarna till 22 § ordet ”aktiefonder” skall bytas&lt;br&gt;ut mot ”värdepappersfonder”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 24 § skall be-&lt;br&gt;tecknas punkt 5 respektive 6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5, 19, 26 och 33 §§, 53 § 1 mom., punkt 3 av anvisningarna till 19 §,&lt;br&gt;punkterna 4 och 5 av anvisningarna till 20§, punkterna 1, 2, 5 och 16 av an-&lt;br&gt;visningarna till 22 §, punkterna 6, 7, 9,10,12, 23 och 33 av anvisningarna till&lt;br&gt;23 §, punkt 1 av anvisningarna till 24 §, punkterna 10 och 14 av anvisningarna&lt;br&gt;till 32 §, punkt 7 av anvisningarna till 33 §, punkt 1 av anvisningarna till 48 §,&lt;br&gt;punkterna 2 och 10 av anvisningarna till 53 §, punkt 3 av anvisningarna till&lt;br&gt;54 § samt punkterna 12, 13, 26, 28 och 29 av övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;lagen (1990:650) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i anvisningarna till 24 § skall införas en ny punkt, 4, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighet är antingen privatbo-&lt;br&gt;stadsfastighet eller näringsfastighet.&lt;br&gt;Som privatbostadsfastighet räk-&lt;br&gt;nas småhus med mark som utgör&lt;br&gt;småhusenhet, småhus på annans&lt;br&gt;mark samt småhus med tillhörande&lt;br&gt;tomtmark på lantbruksenhet, om&lt;br&gt;småhuset är en privatbostad. Som&lt;br&gt;privatbostadsfastighet räknas även&lt;br&gt;tomtmark som avses bli bebyggd&lt;br&gt;med sådan bostad. Annan fastighet&lt;br&gt;är näringsfastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som privatbostad räknas småhus&lt;br&gt;som helt eller till övervägande del&lt;br&gt;används för permanent boende eller&lt;br&gt;som fritidsbostad för ägaren eller så-&lt;br&gt;dan honom närstående som avses i&lt;br&gt;punkt 14 sista stycket av anvisning-&lt;br&gt;arna till 32 § eller är avsedd att an-&lt;br&gt;vändas som sådan bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighet är antingen privatbo-&lt;br&gt;stadsfastighet eller näringsfastighet.&lt;br&gt;Som privatbostadsfastighet räk-&lt;br&gt;nas småhus med mark som utgör&lt;br&gt;småhusenhet, småhus på annans&lt;br&gt;mark samt sådant småhus som är in-&lt;br&gt;rättat till bostad åt en eller två famil-&lt;br&gt;jer med tillhörande tomtmark på&lt;br&gt;lantbruksenhet, om småhuset är en&lt;br&gt;privatbostad. Som privatbostadsfas-&lt;br&gt;tighet räknas även tomtmark som&lt;br&gt;avses bli bebyggd med sådan bostad.&lt;br&gt;Annan fastighet är näringsfastig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som privatbostad räknas småhus&lt;br&gt;som helt eller till övervägande del,&lt;br&gt;för tvåfamiljsbostad till väsentlig del,&lt;br&gt;används för permanent boende eller&lt;br&gt;som fritidsbostad för ägaren eller så-&lt;br&gt;dan honom närstående som avses i&lt;br&gt;punkt 14 sista stycket av anvisning-&lt;br&gt;arna till 32 § eller är avsedd att an-&lt;br&gt;vändas som sådan bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhus, småhusenhet och lantbruksenhet har samma innebörd som i fas-&lt;br&gt;tighetstaxeringslagen (1979:1152).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som privatbostad räknas vidare bostad som används eller är avsedd att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 3 av anvisningarna till 22 § 1990:650&lt;br&gt;punkt 4 av anvisningarna till 24 § 1990:650&lt;br&gt;punkt 5 av anvisningarna till 24 § 1990:650.&lt;br&gt;-Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användas pa det sätt som anges i andra stycket och som innehas av medlem&lt;br&gt;i bostadsrättsförening eller bostadsförening eller av delägare i bostadsaktie-&lt;br&gt;bolag, om föreningens eller bolagets verksamhet är sådan som avses i 2 §&lt;br&gt;7mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om privatbostad som ingår i&lt;br&gt;3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om bostad skall räknas&lt;br&gt;som privatbostad eller ingå i nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet skall för varje ka-&lt;br&gt;lenderår bestämmas på grundval av&lt;br&gt;förhållandena vid kalenderårets ut-&lt;br&gt;gång eller, om bostaden överlåtits&lt;br&gt;under året, förhållandena på överlå-&lt;br&gt;telsedagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dödsbo gäller bestämmelserna i 53 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om bostad skall räknas&lt;br&gt;som privatbostad eller ingå i nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet skall för varje ka-&lt;br&gt;lenderår bestämmas på grundval av&lt;br&gt;förhållandena vid kalenderårets ut-&lt;br&gt;gång eller, om bostaden överlåtits&lt;br&gt;under året, förhållandena på överlå-&lt;br&gt;telsedagen. Har sådan omständighet&lt;br&gt;inträffat som bör föranleda att en bo-&lt;br&gt;stad i samma ägares hand inte längre&lt;br&gt;skall räknas som privatbostad utan&lt;br&gt;anses ingå i näringsverksamhet (om-&lt;br&gt;klassificering), skall omklassifice-&lt;br&gt;ringen inte ske under detta och det&lt;br&gt;därpå följande kalenderåret. Det-&lt;br&gt;samma skall gälla om en bostad över-&lt;br&gt;gått till ny ägare genom arv, testa-&lt;br&gt;mente, bodelning eller gåva. Om skäl&lt;br&gt;för omklassificering kvarstår vid ut-&lt;br&gt;gången av andra kalenderåret efter&lt;br&gt;det, då den omständighet inträffat&lt;br&gt;som först utgjorde skäl för omklassi-&lt;br&gt;ficering, skall omklassificering ske,&lt;br&gt;såvida inte privatbostaden dessförin-&lt;br&gt;nan har överlåtits. Om ägaren yrkar&lt;br&gt;det skall dock bestämmelserna i&lt;br&gt;andra —fjärde meningarna inte till-&lt;br&gt;lämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som förvärvats&lt;br&gt;genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade&lt;br&gt;premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid&lt;br&gt;vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100&lt;br&gt;kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380)&lt;br&gt;om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen&lt;br&gt;grundas på förvärvsinkomst eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersätt-&lt;br&gt;ning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på&lt;br&gt;grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycks-&lt;br&gt;fall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen&lt;br&gt;(1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skadeersättning till sjömän om icke ersättningen grundas på förvärvsin-&lt;br&gt;komst, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit nå-&lt;br&gt;gon på grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst,&lt;br&gt;dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i&lt;br&gt;form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2&lt;br&gt;mom., så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller annan&lt;br&gt;ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring och avser&lt;br&gt;förlorad inkomst av skattepliktig natur;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp, som till följd av försäk-&lt;br&gt;ringsfall eller återköp av försäk-&lt;br&gt;ringen utgått på grund av kapitalför-&lt;br&gt;säkring;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp, som till följd av försäk-&lt;br&gt;ringsfall eller återköp av försäk-&lt;br&gt;ringen utgått på grund av kapitalför-&lt;br&gt;säkring, samt belopp som arbetsgi-&lt;br&gt;vare utan att försäkring har tecknats&lt;br&gt;för anställdas räkning betalar ut och&lt;br&gt;som motsvarar ersättning på grund&lt;br&gt;av grupplivförsäkring, i den mån be-&lt;br&gt;loppet inte väsentligt överstiger vad&lt;br&gt;som utgår för befattningshavare i sta-&lt;br&gt;tens tjänst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock&lt;br&gt;att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser annan byggnad&lt;br&gt;än privatbostad eller markanläggning, dels i den mån köpeskilling, som&lt;br&gt;skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade&lt;br&gt;sålts, hade varit att hänföra till intäkt av näringsverksamhet och dels i den&lt;br&gt;mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill&lt;br&gt;omkostnad för näringsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av&lt;br&gt;annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycks-&lt;br&gt;fallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått&lt;br&gt;på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeför-&lt;br&gt;säkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke&lt;br&gt;ersättningen grundas på förvärvsinkomst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke ut-&lt;br&gt;gör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 § eller&lt;br&gt;punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för utgivet&lt;br&gt;belopp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendium som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör ersätt-&lt;br&gt;ning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stipendium som är avsett för andra&lt;br&gt;ändamål och som inte utgår perio-&lt;br&gt;diskt och som inte utgör ersättning&lt;br&gt;för arbete som har utförts eller skall&lt;br&gt;utföras för utgivarens räkning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), internatbi-&lt;br&gt;drag, studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag&lt;br&gt;samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet&lt;br&gt;meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning&lt;br&gt;samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd härav den&lt;br&gt;bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestri-&lt;br&gt;das med bidrag av förevarande slag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänt barnbidrag och förlängt allmänt barnbidrag och förlängt&lt;br&gt;barnbidrag; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;barnbidrag, samt barnpension enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen om allmän försäkring till den&lt;br&gt;del pensionen efter varje avliden för-&lt;br&gt;älder inte överstiger 0,4 basbelopp;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1958:295) om sjömansskatt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av&lt;br&gt;statsmedel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om allmän försäkring,&lt;br&gt;sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag som utgör ersätt-&lt;br&gt;ning för merkostnader, ersättning för merutgifter för resor som enligt 3 kap.&lt;br&gt;7 a § samma lag eller enligt 3 kap. 5 d § lagen om arbetsskadeförsäkring eller&lt;br&gt;10 § lagen om statligt personskadeskydd samt hemsjukvårdsbidrag och hem-&lt;br&gt;vårdsbidrag, som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel till&lt;br&gt;den vårdbehövande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och&lt;br&gt;kommunalt bostadstillägg till folkpension;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalt bostadstillägg till handikappade;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbidrag som avses i lagen (1988:786) om bostadsbidrag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn;&lt;br&gt;ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna medel&lt;br&gt;till den som - utan att det skett yrkesmässigt — inställt sig inför domstol eller&lt;br&gt;annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning, traktamente eller&lt;br&gt;ersättning för tidsspillan;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hittelön samt ersättning till den som i särskilt fall räddat person eller egen-&lt;br&gt;dom i fara eller bidragit till avslöjande eller gripande av person som begått&lt;br&gt;brott;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sedvanlig ersättning till den som lämnat organ, blod eller modersmjölk;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tävlingsvinst som inte hänför sig till anställning eller uppdrag och som ut-&lt;br&gt;går i annan form än kontant eller därmed likställd ersättning, om vinsten&lt;br&gt;avser minnesföremål eller värdet inte överstiger 0,01 basbelopp avrundat till&lt;br&gt;närmaste hundratal kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från&lt;br&gt;personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid&lt;br&gt;första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del&lt;br&gt;stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka&lt;br&gt;avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar som&lt;br&gt;den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskatt-&lt;br&gt;ningsår inte överstiger 5 000 kronor och inte kan hänföras till näringsverk-&lt;br&gt;samhet som utgör rörelse eller till lön eller liknande förmån;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta enligt 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69 § 1 och&lt;br&gt;2 mom., 69 a § tredje stycket eller 75 a § fjärde stycket uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), 36§ 3 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt, 22§ tullagen&lt;br&gt;(1973:670), 20 § lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet be-&lt;br&gt;träffande vissa uppdragsersättningar, 5 kap. 13 § lagen (1984:151) om punkt-&lt;br&gt;skatter och prisregleringsavgifter, 40 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter, 24 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter&lt;br&gt;från arbetsgivare eller 32 och 34 §§ tullagen (1987:1065);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 § 4 och 5 lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i kontrolluppgift om så-&lt;br&gt;dan ränta för den skattskyldige under ett beskattningsår sammanlagt inte&lt;br&gt;uppgår till 500 kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådant statligt bostadsstöd som avses i punkt 3 av anvisningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ersättning som utfaller på grund av avtalsgruppsjukförsäkring&lt;br&gt;gäller särskilda bestämmelser i 32 § 3 a mom. och punkt 12 av anvisningarna&lt;br&gt;till 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer underskott vid beräkningen av inkomst av en förvärvskälla&lt;br&gt;medges - med de begränsningar som anges i anvisningarna - avdrag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underskottet i förvärvskällan närmast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt första stycket med-&lt;br&gt;ges inte i den mån avdrag har med-&lt;br&gt;getts enligt 33 § 3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande underskott vid för-&lt;br&gt;värvskällans upphörande gäller vad&lt;br&gt;som sägs i 3§ 13 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt första stycket med-&lt;br&gt;ges inte i den mån avdrag har med-&lt;br&gt;getts enligt 25 § 11 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;br&gt;26 § 9 mom. nämnda lag eller 33 §&lt;br&gt;3 mom. denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande underskott vid för-&lt;br&gt;värvskällans upphörande gäller vad&lt;br&gt;som sägs i 3 § 13 mom. lagen om stat-&lt;br&gt;lig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 m o m.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Från intäkt av tjänst må&lt;br&gt;avdrag göras för samtliga utgifter,&lt;br&gt;vilka äro att anse som kostnader för&lt;br&gt;fullgörande av tjänsten, såvitt icke&lt;br&gt;för samma kostnader anvisats sär-&lt;br&gt;skilt anslag, som, på sätt i 32§&lt;br&gt;3 mom. är sagt, ej skall upptagas så-&lt;br&gt;som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 m o m. Från intäkt av tjänst får&lt;br&gt;fysisk person, för tid under vilken&lt;br&gt;han varit här i riket bosatt göra av-&lt;br&gt;drag för samtliga utgifter, vilka är att&lt;br&gt;anse som kostnader för fullgörande&lt;br&gt;av tjänsten, såvitt inte för samma&lt;br&gt;kostnader anvisats särskilt anslag,&lt;br&gt;som, på sätt i 32 § 3 mom. är sagt, ej&lt;br&gt;skall tas upp såsom intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag får i enlighet härmed ske för, bland annat:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgifter som den skattskyldige i samband med tjänsten erlagt för egen eller&lt;br&gt;efterlevandes pensionering annorledes än genom försäkring;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hyra eller annan kostnad för tjänste- eller arbetslokal, för vilken den skatt-&lt;br&gt;skyldige haft att själv vidkännas utgift;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnad för arbetsbiträde, som den skattskyldige använt för tjänsts utför-&lt;br&gt;ande och som han själv avlönat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlust å medel, för vilka den skattskyldige varit på grund av sin tjänst re-&lt;br&gt;dovisningsskyldi^;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökad levnadskostnad vid resa i tjänsten utom den vanliga verksamhetsor-&lt;br&gt;ten som varit förenad med övernattning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;färdkostnad vid resa i tjänsten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnad för facklitteratur, instrument och dylikt, som varit nödigt för&lt;br&gt;tjänstens fullgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om en inkomstgivande självständigt bedriven verksamhet som ej&lt;br&gt;skall hänföras till näringsverksamhet gäller följande. Avdrag får göras för&lt;br&gt;utgifter som är att anse som kostnader för intäktens förvärvande om de beta-&lt;br&gt;lats under beskattningsåret. Avdrag får också ske för sådana kostnader om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de betalats under året före beskattningsåret i den mån de överstiger det årets&lt;br&gt;intäkter. Avdrag får inte ske med större belopp än som motsvarar beskatt-&lt;br&gt;ningsårets intäkt av verksamheten. Underskott av en verksamhet får inte&lt;br&gt;dras av mot överskott i en annan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta på skuld som den skattskyldige adragit sig för sin utbildning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annars i och för tjänsten hänförs&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Skattskyldig, som haft&lt;br&gt;intäkt av tjänst i form av kontant lön&lt;br&gt;eller sådan annan ersättning, som&lt;br&gt;enligt 11 kap. 2§ lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring skall anses&lt;br&gt;som inkomst av anställning, dock&lt;br&gt;inte intäkt av verksamhet som avses&lt;br&gt;i 1 mom. tredje stycket, skall utöver&lt;br&gt;kostnader som avses i 1 mom. tredje&lt;br&gt;stycket och punkterna 3—3 c och 7&lt;br&gt;av anvisningarna anses ha haft utgif-&lt;br&gt;ter till ett belopp av minst 4 000 kro-&lt;br&gt;nor. Avdraget får dock inte överstiga&lt;br&gt;tio procent av intäkten avrundat till&lt;br&gt;närmast högre hundratal kronor,&lt;br&gt;och ej heller ensamt eller tillsam-&lt;br&gt;mans med kostnader som avses i&lt;br&gt;1 mom. tredje stycket och nyss-&lt;br&gt;nämnda anvisningspunkter över-&lt;br&gt;stiga intäkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 m o m.&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Avdrag får göras för un-&lt;br&gt;derskott av förvärvskälla som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till inkomst av kapital enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m. Skattskyldig, som någon&lt;br&gt;gång under inkomståret varit här i ri-&lt;br&gt;ket bosatt och som haft intäkt av&lt;br&gt;tjänst i form av kontant lön eller så-&lt;br&gt;dan annan ersättning, som enligt&lt;br&gt;11 kap. 2§ lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring skall anses som in-&lt;br&gt;komst av anställning, dock inte in-&lt;br&gt;täkt av verksamhet som avses i&lt;br&gt;lmom. tredje stycket, skall utöver&lt;br&gt;kostnader som avses i 1 mom. tredje&lt;br&gt;stycket och punkterna 3—3 c och 7&lt;br&gt;av anvisningarna anses ha haft utgif-&lt;br&gt;ter till ett belopp av minst 4 000 kro-&lt;br&gt;nor. Avdraget får dock inte överstiga&lt;br&gt;tio procent av intäkten avrundat till&lt;br&gt;närmast högre hundratal kronor,&lt;br&gt;och ej heller ensamt eller tillsam-&lt;br&gt;mans med kostnader som avses i&lt;br&gt;1 mom. tredje stycket och nyss-&lt;br&gt;nämnda anvisningspunkter över-&lt;br&gt;stiga intäkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 m o m. Avdrag får göras för un-&lt;br&gt;derskott av förvärvskälla som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänförlig till aktiv näringsverksam-&lt;br&gt;het avseende litterär, konstnärlig el-&lt;br&gt;ler därmed jämförlig verksamhet i&lt;br&gt;den mån underskottet överstiger av-&lt;br&gt;drag för underskott från närmast&lt;br&gt;föregående beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänförlig till aktiv näringsverksam-&lt;br&gt;het avseende litterär, konstnärlig el-&lt;br&gt;ler därmed jämförlig verksamhet i&lt;br&gt;den mån underskottet - sedan där-&lt;br&gt;ifrån avräknats vad som i förekom-&lt;br&gt;mandefall dragits av vid tillämpning&lt;br&gt;av25 § 11 mom. lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt eller 26 § 9 mom.&lt;br&gt;nämnda lag — överstiger avdrag för&lt;br&gt;underskott från närmast föregående&lt;br&gt;beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett villkor för avdrag är dock att den skattskyldige under den period som&lt;br&gt;omfattas av beskattningsåret och de tre närmast föregående beskattnings-&lt;br&gt;åren redovisat intäkter från verksamheten av någon betydenhet. Härvid&lt;br&gt;beaktas även intäkter som hänförts till inkomstslaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 § 1 mom.&lt;sup&gt;s&lt;/sup&gt; Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger så framt ej annat&lt;br&gt;föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund&lt;br&gt;av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 §§ sägs:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) fysisk person:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för all inkomst, som förvärvats inom eller utom riket; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller fast&lt;br&gt;driftställe här i riket;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för inkomst av näringsverksamhet som utgör intäkt när egendom som av-&lt;br&gt;ses i 26 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och som innefattar nytt-&lt;br&gt;janderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket övergår till privatbostad&lt;br&gt;eller avyttras;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för inkomst vid avyttring dels av aktier och andelar i andra svenska aktie-&lt;br&gt;bolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar än sådana som avses i 2§&lt;br&gt;7 mom. lagen om statlig inkomstskatt, dels av konvertibla skuldebrev och&lt;br&gt;konvertibla vinstandelsbevis som utgetts av svenska aktiebolag, dels av så-&lt;br&gt;dana av svenska aktiebolag utfästa optionsrätter som avser rätt till nyteck-&lt;br&gt;ning eller köp av aktie och blivit utfästa i förening med skuldebrev och dels&lt;br&gt;optioner och terminer som avser något av nu nämnda finansiella instrument,&lt;br&gt;om överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmast före-&lt;br&gt;gått det år då avyttringen skedde haft sitt egentliga bo och hemvist här i riket&lt;br&gt;eller stadigvarande vistats här;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av anställ-&lt;br&gt;ning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan&lt;br&gt;anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun,&lt;br&gt;i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för arvode och annan liknande ersättning som uppburits i egenskap av le-&lt;br&gt;damot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebo-&lt;br&gt;lag eller annan svensk juridisk person, oavsett vårdverksamheten utövats;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för pension enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring till den del be-&lt;br&gt;loppet överstiger 0,32 basbelopp och&lt;br&gt;för annan ersättning enligt nämnda&lt;br&gt;lag',&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för pension enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring till den del be-&lt;br&gt;loppet överstiger uppburen folkpen-&lt;br&gt;sion och pensionstillskott som upp-&lt;br&gt;burits enligt 2 § lagen (1969:205) om&lt;br&gt;pensionstillskott eller, för den som&lt;br&gt;uppburit folkpension i form av för-&lt;br&gt;tidspension, till den del beloppet&lt;br&gt;överstiger uppburen folkpension och&lt;br&gt;52 procent av pensionstillskott som&lt;br&gt;uppburits enligt 2a§ sistnämnda lag,&lt;br&gt;eller, om folkpension enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i 17 kap. 2§ lagen om all-&lt;br&gt;män försäkring samordnats med yr-&lt;br&gt;kesskadelivränta eller annan i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnda lagrum angiven livränta, till&lt;br&gt;den del beloppet överstiger den pen-&lt;br&gt;sion som skulle ha utgått om sådan&lt;br&gt;samordning inte skett, och för annan&lt;br&gt;ersättning enligt lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring',&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller&lt;br&gt;svensk kommun;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänste-&lt;br&gt;pensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäk-&lt;br&gt;ringsrörelse;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om ersättning till&lt;br&gt;smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid&lt;br&gt;sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i&lt;br&gt;fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen&lt;br&gt;(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen&lt;br&gt;(1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för timstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komst av tjänst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgif-&lt;br&gt;ter, för restituérade, avkortade eller avskrivna egenavgifter i den mån avdrag&lt;br&gt;har medgetts för avgifterna samt för avgifter som avses i 46 § 2 mom. första&lt;br&gt;stycket 3 och som satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har&lt;br&gt;medgetts för avgifterna;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) dödsbo:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för all inkomst som förvärvats inom eller utom riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Eftergivet belopp av ränta el-&lt;br&gt;ler amortering på statliga lån till bo-&lt;br&gt;stadshus skall inte tas upp som skat-&lt;br&gt;tepliktig intäkt. Detsamma gäller i&lt;br&gt;fråga om sådant räntebidrag som av-&lt;br&gt;ses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) 36-38§§ bostadsfinansierings-&lt;br&gt;förordningen (1974:946) och punkt 8&lt;br&gt;av övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;nämnda förordning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;33 § bostadslånekungörelsen&lt;br&gt;(1967:552),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) 39 och 41 §§ nybyggnads-&lt;br&gt;låneförordningen för bostäder&lt;br&gt;(1986:692)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) 38, 40 och 41 §§ ombyggnads-&lt;br&gt;låneförordningen för bostäder&lt;br&gt;(1986:693),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) 3 § förordningen (1986:82) om&lt;br&gt;ränta och amortering m.m. i fråga&lt;br&gt;om vissa statliga tilläggslån till kul-&lt;br&gt;turhistoriskt värdefulla byggnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) 9 § förordningen (1984:614) om&lt;br&gt;lån för förvärv av vissa fastigheter&lt;br&gt;som har förköpts enligt förköpslagen&lt;br&gt;(1967:868),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) 6§ förordningen (1985:352) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Som skattepliktig intäkt skall&lt;br&gt;inte tas upp statliga räntebidrag för&lt;br&gt;bostadsändamål såvitt avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. ränta på lån för ny- eller om-&lt;br&gt;byggnad, förvärv, gatukostnadser-&lt;br&gt;sättning eller energibesparande åt-&lt;br&gt;gärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. underhåll, reparation eller an-&lt;br&gt;nan förbättring, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. tomträttsavgäld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller i fråga om efter-&lt;br&gt;givet belopp av ränta eller amorte-&lt;br&gt;ring på statliga lån till bostadshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lån m.m. för gatukostnadsersättning&lt;br&gt;i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) 15 § förordningen (1987:258)&lt;br&gt;om stöd för flerbarnsfamiljer för köp&lt;br&gt;av egnahem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) förordningen (1983:974) om&lt;br&gt;statligt räntestöd vid förbättring av&lt;br&gt;bostadshus,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) 15 § förordningen (1977:332)&lt;br&gt;om statligt stöd till energibesparande&lt;br&gt;åtgärder i bostadshus m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. För erlagd utländsk skatt med-&lt;br&gt;gives avdrag, oavsett om skatten är&lt;br&gt;att anse såsom preliminär eller slut-&lt;br&gt;lig, under förutsättning att skatten&lt;br&gt;enligt-Vad nedan sägs utgör omkost-&lt;br&gt;nad i förvärvskälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländsk speciell skatt, hänförlig&lt;br&gt;till förvärvskälla, utgör omkostnad i&lt;br&gt;densamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; För erlagd utländsk&lt;br&gt;medgives avdrag, oavsett om skat-&lt;br&gt;ten är att anse såsom preliminär eller&lt;br&gt;slutlig, under förutsättning att skat-&lt;br&gt;ten enligt vad nedan sägs utgör om-&lt;br&gt;kostnad i förvärvskälla, varom i 18 §&lt;br&gt;förmäles.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländsk speciell skatt, hänförlig&lt;br&gt;till förvärvskälla som nyss sagts, ut-&lt;br&gt;gör omkostnad i densamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän skatt till utländsk stat betraktas såsom omkostnad, om och i den&lt;br&gt;mån skatten hänför sig till intäkt av sådant slag, som är skattepliktigt i den&lt;br&gt;utländska staten på grund av att den förvärvskälla från vilken intäkten här-&lt;br&gt;flyter anses där lokaliserad, samt intäkten åtnjutes av fysisk person under tid&lt;br&gt;då han är bosatt i Sverige eller av inländsk juridisk person. Med skatt till&lt;br&gt;utländsk stat likställes skatt till utländsk cjelstat, provins eller kommun; med&lt;br&gt;inkomstskatt likställes skatt å förmögenhet, vartill intäkt som ovan sagts&lt;br&gt;hänför sig, dock ej sådan skatt å förmögenhet som huvudsakligen har karak-&lt;br&gt;tär av engångsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till avdrag föreligger inte för utländsk skatt, om den hänför sig till&lt;br&gt;intäkt som beskattas i den utländska staten och inte medtas vid taxeringen&lt;br&gt;här i riket. Om enligt dubbelbeskattningsavtal inkomst skall undantas från&lt;br&gt;beskattning men medtas vid taxeringen (alternativ exempt) föreligger inte&lt;br&gt;heller rätt till avdrag för utländsk skatt som hänför sig till inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Till kapitalförlust räknas förlust som inte har samband med någon för-&lt;br&gt;värvskälla samt förlust som visserligen har sådant samband men inte kan an-&lt;br&gt;ses normal för förvärvskällan i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till kapitalförlust räknas dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) genom brand, annan olyckshändelse eller brottslig handling uppkom-&lt;br&gt;men skada, förstörelse eller förlust, i den mån köpeskilling som skulle ha&lt;br&gt;influtit om den skadade eller förlorade egendomen i stället hade sålts hade&lt;br&gt;utgjort intäkt i förvärvskällan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;genom brand eller annan&lt;br&gt;olyckshändelse uppkommen skada&lt;br&gt;på eller förstörelse av byggnad eller&lt;br&gt;av sådan del av markanläggning för&lt;br&gt;vilken värdeminskningsavdrag kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) genom brand eller annan&lt;br&gt;olyckshändelse uppkommen skada&lt;br&gt;på eller förstörelse av byggnad eller&lt;br&gt;av markanläggning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:1039.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;n&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1981:295.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komma i fråga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) förlust pä lånefordringar, aktier,&lt;br&gt;andelar eller liknande tillgångar, om&lt;br&gt;innehavet betingas av näringsverk-&lt;br&gt;samhet som bedrivs av den skattskyl-&lt;br&gt;dige eller annan, som med hänsyn till&lt;br&gt;äganderättsförhållanden eller orga-&lt;br&gt;nisatoriska förhållanden kan anses&lt;br&gt;stå den skattskyldige nära,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) förlust på borgensförbindelse, om denna betingas av näringsverksam-&lt;br&gt;het som bedrivs av den skattskyldige eller annan, som med hänsyn till ägan-&lt;br&gt;derättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå den&lt;br&gt;skattskyldige nära,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) utgifter för projektering av byggnader och markanläggningar, avsedda&lt;br&gt;för stadigvarande bruk i näringsverksamhet, även om byggnads- eller an-&lt;br&gt;läggningsarbetet inte genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) förlust ifall som avses i punkt 33&lt;br&gt;av anvisningarna till 23 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar el-&lt;br&gt;ler varor, som har influtit i verksamheten. Detta innebär, att intäkten skall&lt;br&gt;vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och ingår som&lt;br&gt;ett led i verksamheten. Hit räknas inflytande betalning för varor, som den&lt;br&gt;skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda gäller även då närings-&lt;br&gt;idkaren vid överlåtelse av verksamheten låter befintliga varor ingå i överlå-&lt;br&gt;telsen. Denna överlåtelse utgör då så att säga den sista affärshändelsen i&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid avytt-&lt;br&gt;ring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier eller&lt;br&gt;av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning av värdeminsknings-&lt;br&gt;avdrag. Även ersättning som i fall som avses i 2 § andra och tredje styckena&lt;br&gt;lagen (1990:663) om ersättningsfonder uppbärs av en fysisk person eller ett&lt;br&gt;dödsbo utgör intäkt av näringsverksamhet om den skattskyldige begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av näringsverksamhet&lt;br&gt;hänförs vidare vinst vid icke yrkes-&lt;br&gt;mässig avyttring (realisationsvinst)&lt;br&gt;av andel i sådan ekonomisk förening&lt;br&gt;som avses i 2§ 8 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;såvida innehavet av andelen beting-&lt;br&gt;ats av sådan verksamhet. I fråga om&lt;br&gt;handelsbolag hänförs till intäkt av&lt;br&gt;näringsverksamhet också realisa-&lt;br&gt;tionsvinst vid avyttring av andra till-&lt;br&gt;gångar som avses i 27§ 1 mom., av&lt;br&gt;tillgångar som avses i 28 §, 29 §&lt;br&gt;1 mom. och 30§ samt av förpliktel-&lt;br&gt;ser som avses i 3§ 1 mom. nämnda&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en tillgång tagits ut ur en för-&lt;br&gt;värvskälla sker beskattning som om&lt;br&gt;tillgången i stället hade avyttrats för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av näringsverksamhet&lt;br&gt;hänförs vidare vinst vid icke yrkes-&lt;br&gt;mässig avyttring (realisationsvinst)&lt;br&gt;av andel i sådan ekonomisk förening&lt;br&gt;som avses i 2§ 8 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;såvida innehavet av andelen beting-&lt;br&gt;ats av sådan verksamhet. I fråga om&lt;br&gt;handelsbolag hänförs till intäkt av&lt;br&gt;näringsverksamhet också realisa-&lt;br&gt;tionsvinst vid avyttring av andra till-&lt;br&gt;gångar som avses i 27§ 1 mom., av&lt;br&gt;tillgångar som avses i 28 §, 29 §&lt;br&gt;1 mom., 30§ 1 mom. och 31 § samt&lt;br&gt;av förpliktelser som avses i 3 § 1&lt;br&gt;mom. nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en tillgång tagits ut ur en för-&lt;br&gt;värvskälla sker beskattning som om&lt;br&gt;tillgången i stället hade avyttrats för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett vederlag motsvarande marknads-&lt;br&gt;värdet (uttagsbeskattning). Vad nu&lt;br&gt;sagts gäller dock endast om vederlag&lt;br&gt;eller vinst vid en avyttring skulle ha&lt;br&gt;tagits upp som intäkt av närings-&lt;br&gt;verksamhet och särskilda skäl mot&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uttagsbeskattning inte föreligger.&lt;br&gt;Uttag av vedbränsle från fastighet för&lt;br&gt;uppvärmning av den skattskyldiges&lt;br&gt;bostad beskattas ej.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett vederlag motsvarande marknads-&lt;br&gt;värdet (uttagsbeskattning). Vad nu&lt;br&gt;sagts gäller dock endast om vederlag&lt;br&gt;eller vinst vid en avyttring skulle ha&lt;br&gt;tagits upp som intäkt av närings-&lt;br&gt;verksamhet och särskilda skäl mot&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uttagsbeskattning inte föreligger.&lt;br&gt;Uttag av bränsle från fastighet som&lt;br&gt;är taxerad som lantbruksenhet för&lt;br&gt;uppvärmning av den skattskyldiges&lt;br&gt;privatbostad på denna beskattas ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagsbeskattning sker också vid uttag i mer än ringa omfattning av tjänst.&lt;br&gt;Värdet av bilförmån beräknas enligt bestämmelserna i punkt 2 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 42 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Ränta på banktillgodohavanden som hör till näringsverksamhet och&lt;br&gt;på kundfordringar utgör intäkt av näringsverksamhet. Detsamma gäller be-&lt;br&gt;träffande ränta och utdelning på omsättningstillgångar samt utdelning som&lt;br&gt;uppburits från aktiebolag eller ekonomiska föreningar i förhållande till&lt;br&gt;gjorda inköp (rabatt) eller försäljningar (pristillägg). Ränta och utdelning på&lt;br&gt;sådan andel i ekonomisk förening som avses i 2§ 8 mom', lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt utgör intäkt av näringsverksamhet om innehavet av&lt;br&gt;andelen betingas av sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som intäkt av näringsverksamhet räknas i fråga om handelsbolag all ränta&lt;br&gt;och utdelning samt lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt&lt;br&gt;19§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Vid avyttring av en närings-&lt;br&gt;fastighet som inte utgör omsätt-&lt;br&gt;ningstillgång tas som intäkt upp&lt;br&gt;medgivna avdrag för värdeminsk-&lt;br&gt;ning av byggnad eller av markan-&lt;br&gt;läggning, dock inte för beskatt-&lt;br&gt;ningsår då avdraget understigit 3 000&lt;br&gt;kronor, samt skogsavdrag och av-&lt;br&gt;drag för substansminskning. Som in-&lt;br&gt;täkt tas även upp belopp varmed&lt;br&gt;byggnad eller markanläggning på&lt;br&gt;fastigheten har skrivits av i samband&lt;br&gt;med ianspråktagande av ersättnings-&lt;br&gt;fond e.d. Vidare tas som intäkt upp&lt;br&gt;ett belopp motsvarande avdragsgilla&lt;br&gt;utgifter för värdehöjande reparation&lt;br&gt;och underhåll av byggnad eller&lt;br&gt;markanläggning på fastigheten un-&lt;br&gt;der det aktuella beskattningsåret&lt;br&gt;och medgivna avdrag avseende så-&lt;br&gt;dana utgifter under de fem närmast&lt;br&gt;föregående beskattningsåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utdelning avses även sådana&lt;br&gt;utbetalningar som anges i 3 § 1 mom.&lt;br&gt;tredje stycket lagen om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Vid avyttring av en näringsfas-&lt;br&gt;tighet som inte utgör omsättnings-&lt;br&gt;tillgång tas som intäkt upp medgivna&lt;br&gt;avdrag för värdeminskning av bygg-&lt;br&gt;nad eller av markanläggning samt&lt;br&gt;skogsavdrag och avdrag för sub-&lt;br&gt;stansminskning. Som intäkt tas även&lt;br&gt;upp belopp varmed byggnad eller&lt;br&gt;markanläggning på fastigheten har&lt;br&gt;skrivits av i samband med ianspråk-&lt;br&gt;tagande av ersättningsfond e.d. Vi-&lt;br&gt;dare tas som intäkt upp ett belopp&lt;br&gt;motsvarande avdragsgilla utgifter&lt;br&gt;för värdehöjande reparation och un-&lt;br&gt;derhåll av byggnad eller markan-&lt;br&gt;läggning på fastigheten under det&lt;br&gt;aktuella beskattningsåret och med-&lt;br&gt;givna avdrag avseende sådana utgif-&lt;br&gt;ter under de fem närmast före-&lt;br&gt;gående beskattningsåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avyttring av en sådan bostadsrätt eller aktie eller andel som avses i&lt;br&gt;26 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt tas - om bostadsrätts-&lt;br&gt;lägenheten eller den till aktien eller andelen knutna lägenheten inte utgör&lt;br&gt;privatbostad eller omsättningstillgång — som intäkt upp ett belopp motsva-&lt;br&gt;rande avdragsgilla utgifter för värdehöjande reparation och underhåll av lä-&lt;br&gt;genheten under det aktuella beskattningsåret och medgivna avdrag av-&lt;br&gt;seende sådana utgifter under de fem närmast föregående beskattningsåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avyttring av del av fastighet skall beräkning av belopp som skall tas&lt;br&gt;upp som intäkt grundas på förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med avyttring jämställs sådan överföring av mark m.m. som avses i 25 §&lt;br&gt;2 mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt och sådan allframtids-&lt;br&gt;upplåtelse mot engångsersättning som avses i andra stycket det nämnda mo-&lt;br&gt;mentet om den innebär upplåtelse av mark, byggnad eller markanläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp som avses i första stycket första och andra meningarna tas inte upp&lt;br&gt;som intäkt i den mån vederlaget för egendomen - efter avräkning för den&lt;br&gt;del därav som belöper på tillgångar som behandlats som inventarier vid be-&lt;br&gt;räkning av värdeminskningsavdrag - understiger det vid beräkning av reali-&lt;br&gt;sationsvinst enligt lagen om statlig inkomstskatt tillämpliga omkostnadsbe-&lt;br&gt;loppet. Detta belopp beräknas vid tillämpning av bestämmelsen i första me-&lt;br&gt;ningen med bortseende från bestämmelserna i 25 § 5 mom. och 8 mom.&lt;br&gt;nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reparation och underhåll anses som värdehöjande i den mån den avytt-&lt;br&gt;rade egendomen på grund av åtgärderna befann -sig i bättre skick vid avytt-&lt;br&gt;ringen än vid ingången av det femte året före beskattningsåret eller vid för-&lt;br&gt;värvet om detta skedde senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i fall som avses i punkt 1 andra stycket andra meningen avdrag erhål-&lt;br&gt;lits för avsättning till ersättningsfond för byggnader och markanläggningar&lt;br&gt;gäller följande vid avyttring av fastighet med byggnad eller markanläggning&lt;br&gt;som har skrivits av vid ianspråktagande av ersättningsfonden. Av det belopp&lt;br&gt;som ianspråktagandet avser tas endast den del upp som intäkt som motsvarar&lt;br&gt;det belopp som tagits upp som intäkt med stöd av bestämmelserna i första&lt;br&gt;och tredje—sjätte styckena vid avyttringen av ursprungsfastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna punkt tillämpas också när egendom som här av-&lt;br&gt;ses övergår till ny ägare genom arv, testamente, bodelning eller gåva om&lt;br&gt;egendomen i och med äganderättsövergången blir eller kan antas komma att&lt;br&gt;bli privatbostadsfastighet eller privatbostad. Härvid skall anses att egendo-&lt;br&gt;men avyttras för en köpeskilling motsvarande dess värde. Vad nu sagts gäller&lt;br&gt;också om egendomen är omsättningstillgång och äganderättsövergången&lt;br&gt;sker genom arv, testamente eller bodelning med anledning av makes död.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.Är för fysisk person eller&lt;br&gt;dödsbo förvärvskällans kapitalun-&lt;br&gt;derlag, beräknat enligt 4 och 6 §§ la-&lt;br&gt;gen (1990:654) om skatteutjäm-&lt;br&gt;ningsreserv, negativt tas som intäkt&lt;br&gt;upp ett belopp motsvarande stats-&lt;br&gt;låneräntan vid beskattningsårets&lt;br&gt;ingång multiplicerat med det nega-&lt;br&gt;tiva kapitalunderlaget (räntefördel-&lt;br&gt;ning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om dödsbon som behand-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Är för fysisk person eller&lt;br&gt;dödsbo förvärvskällans kapitalun-&lt;br&gt;derlag, beräknat enligt 4 och 6 §§ la-&lt;br&gt;gen (1990:654) om skatteutjäm-&lt;br&gt;ningsreserv, negativt tas som intäkt&lt;br&gt;upp ett belopp motsvarande statslå-&lt;br&gt;neräntan vid utgången av november&lt;br&gt;året före beskattningsåret multiplice-&lt;br&gt;rad med det negativa kapitalunder-&lt;br&gt;laget (räntefördelning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om dödsbon som behand-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1?&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;las som handelsbolag beräknas först&lt;br&gt;ett kapitalunderlag för dödsboet&lt;br&gt;med tillämpning av bestämmelserna&lt;br&gt;i 4 och 6 §§ lagen om skatteutjäm-&lt;br&gt;ningsreserv. Är underlaget negativt&lt;br&gt;fördelas intäkten enligt första&lt;br&gt;stycket på delägarna efter storleken&lt;br&gt;av varje delägares andel i boets in-&lt;br&gt;komst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;gäller också delägare i handelsbolag&lt;br&gt;för vilken andelen i bolaget inte ut-&lt;br&gt;gör omsättningstillgång. Till grund&lt;br&gt;för beräkningen av underlaget för&lt;br&gt;räntefördelning ligger dock inte ka-&lt;br&gt;pitalunderlaget i bolaget utan han-&lt;br&gt;delsbolagsandelens justerade in-&lt;br&gt;gångsvärde vid beskattningsårets in-&lt;br&gt;gång enligt 28 § lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt. Innehar han-&lt;br&gt;delsbolaget direkt eller genom för-&lt;br&gt;medling av annat eller andra han-&lt;br&gt;delsbolag fastigheter eller tillgångar&lt;br&gt;som avses i 26 § 1 mom. nämnda lag&lt;br&gt;minskas det justerade ingångsvärdet&lt;br&gt;i den mån en värdering av tillgång-&lt;br&gt;arna enligt 6§ lagen om skatteut-&lt;br&gt;jämningsreserv ger ett lägre värde&lt;br&gt;än en värdering enligt 5 § samma lag.&lt;br&gt;Av skillnadsbeloppet skall så stor&lt;br&gt;del dras från det justerade ingångs-&lt;br&gt;värdet som svarar mot delägarens&lt;br&gt;andel av handelsbolagets inkomst.&lt;br&gt;Redovisar delägare inkomst från bo-&lt;br&gt;laget i flera förvärvskällor skall in-&lt;br&gt;täkten i första hand tas upp i för-&lt;br&gt;värvskälla som utgör aktiv närings-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;las som handelsbolag beräknas först&lt;br&gt;ett kapitalunderlag för dödsboet&lt;br&gt;med tillämpning av bestämmelserna&lt;br&gt;i 4 och 6 §§ lagen om skatteutjäm-&lt;br&gt;ningsreserv. Är underlaget negativt&lt;br&gt;fördelas intäkten enligt första&lt;br&gt;stycket på delägarna efter storleken&lt;br&gt;av varje delägares andel i boet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;gäller också delägare i handelsbolag&lt;br&gt;för vilken andelen i bolaget inte ut-&lt;br&gt;gör omsättningstillgång. Till grund&lt;br&gt;för beräkningen av underlaget för&lt;br&gt;räntefördelning ligger dock inte ka-&lt;br&gt;pitalunderlaget i bolaget utan han-&lt;br&gt;delsbolagsandelens justerade in-&lt;br&gt;gångsvärde vid beskattningsårets in-&lt;br&gt;gång enligt 28 § lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt. Innehar han-&lt;br&gt;delsbolaget direkt eller genom för-&lt;br&gt;medling av annat eller andra han-&lt;br&gt;delsbolag fastigheter eller tillgångar&lt;br&gt;som avses i 26 § 1 mom. nämnda lag&lt;br&gt;minskas det justerade ingångsvärdet&lt;br&gt;i den mån en värdering av tillgång-&lt;br&gt;arna enligt 6§ lagen om skatteut-&lt;br&gt;jämningsreserv ger ett lägre värde&lt;br&gt;än en värdering enligt 5 § samma lag.&lt;br&gt;Av skillnadsbeloppet skall så stor&lt;br&gt;del dras från det justerade ingångs-&lt;br&gt;värdet som svarar mot delägarens&lt;br&gt;andel z handelsbolaget. Redovisar&lt;br&gt;delägare inkomst från bolaget i flera&lt;br&gt;förvärvskällor skall intäkten i första&lt;br&gt;hand tas upp i förvärvskälla som ut-&lt;br&gt;gör aktiv näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid räntefördelningen bortses&lt;br&gt;från negativt underlag upp till&lt;br&gt;50 000 kronor (fribeloppet). Skall&lt;br&gt;för den skattskyldige beräknas mer&lt;br&gt;än ett underlag för räntefördelning&lt;br&gt;får det sammanlagda fribeloppet&lt;br&gt;inte överstiga 50 000 kronor. I fråga&lt;br&gt;om skattskyldiga som avses i första&lt;br&gt;och tredje styckena bortses vidare&lt;br&gt;från negativt underlag som motsva-&lt;br&gt;ras av underskott i förvärvskällan&lt;br&gt;föregående beskattningsår i den&lt;br&gt;mån avdrag för underskottet inte&lt;br&gt;har medgetts enligt 33 § 3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett mot intäkten svarande avdrag får göras vid beräkning av inkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid räntefördelningen bortses&lt;br&gt;från negativt underlag upp till&lt;br&gt;50 000 kronor (fribeloppet). Skall&lt;br&gt;för den skattskyldige beräknas mer&lt;br&gt;än ett underlag för räntefördelning&lt;br&gt;får det sammanlagda fribeloppet&lt;br&gt;inte överstiga 50 000 kronor. I fråga&lt;br&gt;om skattskyldiga som avses i första&lt;br&gt;stycket bortses vidare från negativt&lt;br&gt;underlag som motsvaras av under-&lt;br&gt;skott i förvärvskällan föregående be-&lt;br&gt;skattningsår i den mån avdrag för&lt;br&gt;underskottet inte har medgetts en-&lt;br&gt;ligt 33 § 3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av kapital framgår av 3§ 4 mom. lagen om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; Utgifter för anskaffande av en byggnad dras av genom årliga värde-&lt;br&gt;minskningsavdrag. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till viss pro-&lt;br&gt;cent för år räknat av byggnadens anskaffningsvärde. Beräkningen görs från&lt;br&gt;den tidpunkt då byggnaden har färdigställts. I fråga om en byggnad, som är&lt;br&gt;avsedd att användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin&lt;br&gt;helhet dras av det år då byggnaden anskaffades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anskaffningsvärdet för en byggnad som är avsedd för annat ändamål än&lt;br&gt;bostadsändamål inräknas inte utgifter för sådana delar och tillbehör, som är&lt;br&gt;avsedda att direkt tjäna driften (byggnadsinventarier). I enlighet härmed&lt;br&gt;räknas som byggnadsinventarier i jordbruk sådana tillgångar som bås, box&lt;br&gt;eller spilta, båsavskiljare, foderbord, fodergrind, vattenkopp, spaltgolv, ut-&lt;br&gt;rustning för skrap- och svämutgödsling med tillhörande urinbrunn eller&lt;br&gt;gödselbehållare, gödselstad, mjölkningsanläggning, kylbassäng, pump, så-&lt;br&gt;dan ledning för elektrisk ström, vatten eller avlopp som är avsedd för driften&lt;br&gt;eller fläkt eller ventilationsanordning. Som byggnadsinventarier räknas&lt;br&gt;också sådana tillgångar som silo- eller torkanläggning, fast transportör, hiss&lt;br&gt;eller liknande. I en industribyggnad räknas som byggnadsinventarier till-&lt;br&gt;gångar avsedda för den industriella driften, såsom maskiner, anordningar för&lt;br&gt;godstransport som t.ex. räls, traversbanor och hissar, behållare, ställningar&lt;br&gt;för lagring e.d., samt anordningar för användningen av dessa tillgångar som&lt;br&gt;t.ex. särskilda fundament. Som byggnadsinventarier räknas vidare ledningar&lt;br&gt;för vatten, avlopp m.m., avsedda att direkt tjäna den industriella driften,&lt;br&gt;och speciella värmeanläggningar, ventilationsanordningar och särskilda&lt;br&gt;skorstenar för avledande av gaser och annat som alstras vid produktionen.&lt;br&gt;Som byggnadsinventarier i en byggnad som är avsedd för affärsändamål räk-&lt;br&gt;nas exempelvis hyllor, diskar eller annan butiksinredning, rulltrappor m.m.&lt;br&gt;Tjänstgör en konstruktion, för vilken ett byggnadsvärde har fastställts vid&lt;br&gt;fastighetstaxeringen, i sin helhet eller till viss del som maskin eller redskap,&lt;br&gt;såsom kan vara fallet med oljecisterner och siloanläggningar, anses en sådan&lt;br&gt;konstruktion som byggnadsinventarier. Däremot inräknas i anskaffningsvär-&lt;br&gt;det för en byggnad utgifter för sådana anordningar som är nödvändiga för&lt;br&gt;byggnadens allmänna användning, såsom ledning för vatten, avlopp, elekt-&lt;br&gt;risk ström eller gas och annan liknande anordning. Anskaffningsvärdet för&lt;br&gt;en ledning som är avsedd för såväl en byggnads användning i driften som&lt;br&gt;byggnadens allmänna användning fördelas mellan byggnadsinventarier och&lt;br&gt;byggnaden i förhållande till hur stor del av ledningen som tjänar driften re-&lt;br&gt;spektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet&lt;br&gt;hänföras till byggnadsinventarier om utgifterna för ledningen till minst tre&lt;br&gt;fjärdedelar kan anses hänförliga till driften. Om utgifterna för ledningen till&lt;br&gt;minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna använd-&lt;br&gt;ning skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om byggnadsinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punk-&lt;br&gt;terna 12—14 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda&lt;br&gt;inventarier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 7 tredje stycket framgår att utgifter för vissa till marken hörande&lt;br&gt;anordningar inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en byggnad uppförts av den skattskyldige, är byggnadens anskaff-&lt;br&gt;ningsvärde den skattskyldiges utgifter för uppförande av byggnaden. Till an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skaffningsvärdet hänförs även utgifter för till- eller ombyggnad samt värde&lt;br&gt;av byggnad som enligt punkt 8 av anvisningarna till 22 § utgör intäkt av nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet för fastighetsägaren. Till anskaffningsvärdet hänförs vidare&lt;br&gt;utgifter för reparation och underhåll för vilka avdrag inte medges på grund&lt;br&gt;av föreskrifterna i punkt 4 eller 5 och för vilka bidrag inte har utgått. Har en&lt;br&gt;byggnad förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall den&lt;br&gt;verkliga utgiften utgöra anskaffningsvärdet. Har byggnader förvärvats till-&lt;br&gt;sammans med den mark på vilka de är belägna, anses så stor del av vederla-&lt;br&gt;get för fastigheten — i förekommande fall efter avdrag för egendom som av-&lt;br&gt;ses i 2 kap. 3 § jordabalken — belöpa på särskilda byggnader eller byggnads-&lt;br&gt;bestånd som det vid fastighetstaxeringen fastställda eller med tillämpning&lt;br&gt;härav beräknade värdet av skilda byggnader eller byggnadsbestånd utgör av&lt;br&gt;fastighetens hela taxeringsvärde. Vad som enligt denna beräkning anses be-&lt;br&gt;löpa på byggnader kan även innefatta byggnadsinventarier. Vederlaget för&lt;br&gt;byggnadsinventarier skall avräknas, varefter anskaffningsvärdet för byggna-&lt;br&gt;der erhålls. Det sammanlagda anskaffningsvärdet för byggnaderna får jäm-&lt;br&gt;kas om den del av vederlaget för fastigheten som enligt denna beräkning inte&lt;br&gt;anses belöpa på byggnaderna jämte byggnadsinventarier visas mera avsevärt&lt;br&gt;över- eller understiga värdet av mark, växande skog, naturtillgångar, sär-&lt;br&gt;skilda förmåner m.m. som har förvärvats. Har den skattskyldige eller någon,&lt;br&gt;som står honom nära, vidtagit åtgärder för att den skattskyldige skall kunna&lt;br&gt;tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan&lt;br&gt;det antas att detta har skett för att åt någon av dem bereda obehörig förmån&lt;br&gt;i beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergår en byggnad till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller&lt;br&gt;därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag&lt;br&gt;på byggnaden som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfa-&lt;br&gt;rande hade ägt byggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentsatsen för värdeminskningsavdrag i fråga om en byggnad bestäms&lt;br&gt;med hänsyn till den tid byggnaden anses kunna utnyttjas. Därvid skall beak-&lt;br&gt;tas även sådana omständigheter som att byggnadens användningstid kan an-&lt;br&gt;tas komma att röna inflytande av framtida rationaliseringar, teknikens ut-&lt;br&gt;veckling, omläggning av verksamhet och liknande förhållanden. Är på grund&lt;br&gt;av särskilda omständigheter av annan art än nyss nämnts byggnadens värde&lt;br&gt;för verksamheten begränsat till förhållandevis kort tid, skall hänsyn tas även&lt;br&gt;till detta. Så kan vara fallet exempelvis då fråga är om en byggnad för utnytt-&lt;br&gt;jande av en begränsad malmfyndighet eller då en byggnad, som är belägen&lt;br&gt;på annans mark och som används i verksamhet, vid nyttjanderättens upphö-&lt;br&gt;rande inte skall lösas av fastighetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en byggnad varit att hänföra&lt;br&gt;till privatbostad under tidigare be-&lt;br&gt;skattningsår skall avdrag för värde-&lt;br&gt;minskning anses ha medgetts med&lt;br&gt;1,5 procent av anskaffningsvärdet&lt;br&gt;för varje sådant beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en byggnad varit att hänföra&lt;br&gt;till privatbostad under tidigare be-&lt;br&gt;skattningsår och sker inte avskatt-&lt;br&gt;ning enligt 3 § 1 mom. femte stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt skall avdrag för värdeminsk-&lt;br&gt;ning anses ha medgetts med 1,5 pro-&lt;br&gt;cent av anskaffningsvärdet för varje&lt;br&gt;sådant beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrangeras en byggnad, får avdrag göras för vad som återstår oavskrivet&lt;br&gt;av anskaffningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad som inflyter genom&lt;br&gt;avyttring av byggnadsmaterial e.d. i samband med utrangeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt; Utgifter för anskaffande av en markanläggning på en fastighet, avsedd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för användning i ägarens näringsverksamhet, dras — om annat inte följer av&lt;br&gt;punkt 8 andra stycket — av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdrag&lt;br&gt;medges, om inte annat följer av andra eller femte stycket, endast för sådana&lt;br&gt;utgifter som har bestritts av den skattskyldige själv och endast om utgifterna&lt;br&gt;avser arbeten som har utförts under tid då han har ägt fastigheten. Avdraget&lt;br&gt;beräknas enligt avskrivningsplan till 10 procent för år räknat av anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet av täckdiken och skogsvägar och till 5 procent för år räknat av&lt;br&gt;anskaffningsvärdet av andra markanläggningar. Beräkningen görs från den&lt;br&gt;tidpunkt då anläggningen har färdigställts. I fråga om en anläggning, som är&lt;br&gt;avsedd att användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin&lt;br&gt;helhet dras av det år då anläggningen anskaffades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till markanläggning hänförs sådant markarbete som behövs för att mar-&lt;br&gt;ken skall göras plan eller fast, såsom röjning, schaktning, rivning av byggnad&lt;br&gt;eller annat som tidigare har funnits på fastigheten, uppförande av stödmurar&lt;br&gt;och torrläggning av marken. Till markanläggning hänförs också olika anord-&lt;br&gt;ningar såsom vägar, kanaler, hamninlopp och andra tillfarter, körplaner, par-&lt;br&gt;keringsplatser, fotbollsplaner och tennisbanor eller därmed jämförliga an-&lt;br&gt;läggningar för personal, planteringar e.d., täckdike, öppet dike, invallnings-&lt;br&gt;och vattenavledningsföretag, mark- eller skogsväg samt, i den mån de inte&lt;br&gt;vid fastighetstaxering är att hänföra till byggnad, även brunnar, källare och&lt;br&gt;tunnlar e.d. Till anskaffningsvärdet för markanläggning hänförs även värdet&lt;br&gt;av en markanläggning som enligt punkt 8 av anvisningarna till 22 § utgör in-&lt;br&gt;täkt av näringsverksamhet för fastighetsägaren. I anskaffningsvärdet får in-&lt;br&gt;räknas utgifter för iståndsättande och omläggning av ett förut anlagt täck-&lt;br&gt;dike. I täckdike inbegrips täckt avlopp i direkt anslutning till ett täckdike.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till markanläggning hänförs inte sådana anordningar som är avsedda att&lt;br&gt;användas tillsammans med vissa maskiner eller andra för stadigvarande bruk&lt;br&gt;avsedda inventarier i näringsverksamhet eller sådana inventarier som an-&lt;br&gt;vänds för viss verksamhet såsom fundament e.d., industrispår, traversbanor,&lt;br&gt;gödselbassäng som är belägen utanför djurstall, urinbrunn eller liknande&lt;br&gt;anordning samt ledningar för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas m.m.&lt;br&gt;(markinventarier). Till markinventarier hänförs också stängsel och andra&lt;br&gt;jämförliga avspärrningsanordningar. Anskaffningsvärdet för en ledning som&lt;br&gt;är avsedd för såväl den på fastigheten bedrivna verksamheten som en bygg-&lt;br&gt;nads allmänna användning fördelas mellan markinventarier och byggnaden&lt;br&gt;i förhållande till hur stor del av ledningen som tjänar den på fastigheten be-&lt;br&gt;drivna verksamheten respektive byggnadens allmänna användning. Led-&lt;br&gt;ningen skall dock i sin helhet hänföras till markinventarier om utgifterna för&lt;br&gt;ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till den på fastighe-&lt;br&gt;ten bedrivna verksamheten. Om utgifterna till minst tre fjärdedelar kan an-&lt;br&gt;ses hänförliga till byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin hel-&lt;br&gt;het hänföras till byggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om markinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkterna&lt;br&gt;12—14 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inven-&lt;br&gt;tarier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergår en fastighet till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller&lt;br&gt;därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag&lt;br&gt;för markanläggning som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne&lt;br&gt;fortfarande hade ägt fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergår en fastighet till en ny ägare genom köp, byte eller därmed jämför-&lt;br&gt;ligt fång, får överlåtaren det år då överlåtelsen sker göra avdrag för den del&lt;br&gt;av anskaffningsvärdet för vilken han inte tidigare har medgetts avdrag. Vad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nu sagts gäller även när den på fastigheten bedrivna verksamheten läggs ned&lt;br&gt;och fastighetens markanläggningar på grund därav saknar värde för fastighe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tens ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en markanläggning tillhört&lt;br&gt;privatbostadsfastighet under tidi-&lt;br&gt;gare beskattningsår skall avdrag för&lt;br&gt;värdeminskning ansetts ha medgetts&lt;br&gt;för varje sådant beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt; Avdrag på grund av avyttring&lt;br&gt;av skog på jordbruksfastighet (skogs-&lt;br&gt;avdrag) medges enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna anvisningspunkt. Be-&lt;br&gt;dömningen av rätten till avdrag sker&lt;br&gt;med utgångspunkt i skogens an-&lt;br&gt;skaffningsvärde och gällande in-&lt;br&gt;gångsvärde. Med anskaffnings-&lt;br&gt;värde avses det värde som belöper&lt;br&gt;på skog och skogsmark vid förvärv&lt;br&gt;av jordbruksfastighet. Med gäl-&lt;br&gt;lande ingångsvärde avses an-&lt;br&gt;-skaffningsvärdet minskat med av-&lt;br&gt;drag som har medgetts enligt denna&lt;br&gt;anvisningspunkt. I punkt 10 före-&lt;br&gt;skrivs hur anskaffningsvärdet och&lt;br&gt;det gällande ingångsvärdet beräk-&lt;br&gt;nas. Med avdragsgrundande&lt;br&gt;skogsintäkt avses ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar summan av beskatt-&lt;br&gt;ningsårets hela intäkt på grund av&lt;br&gt;upplåtelse av avverkningsrätt och 60&lt;br&gt;procent av beskattningsårets intäkt&lt;br&gt;på grund av avyttrade skogsproduk-&lt;br&gt;ter eller på grund av att den skatt-&lt;br&gt;skyldige har tillgodogjort sig skogs-&lt;br&gt;produkter för eget bruk eller i annan&lt;br&gt;förvärvskälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en markanläggning tillhört&lt;br&gt;privatbostadsfastighet under tidi-&lt;br&gt;gare beskattningsår och sker inte av-&lt;br&gt;skattning enligt 3 § 1 mom. femte&lt;br&gt;stycket lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt skall avdrag för värde-&lt;br&gt;minskning ansetts ha medgetts för&lt;br&gt;varje sådant beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Avdrag på grund av avyttring av&lt;br&gt;skog på fastighet som är taxerad som&lt;br&gt;lantbruksenhet (skogsavdrag) med-&lt;br&gt;ges enligt bestämmelserna i denna&lt;br&gt;anvisningspunkt. Bedömningen av&lt;br&gt;rätten till avdrag sker med utgångs-&lt;br&gt;punkt i skogens anskaffningsvärde&lt;br&gt;och gällande ingångsvärde. Med&lt;br&gt;anskaffningsvärde avses det&lt;br&gt;värde som belöper på skog och&lt;br&gt;skogsmark vid förvärv av fastighet&lt;br&gt;som är taxerad som lantbruksenhet.&lt;br&gt;Med gällande ingångsvärde&lt;br&gt;avses anskaffningsvärdet minskat&lt;br&gt;med avdrag som har medgetts enligt&lt;br&gt;denna anvisningspunkt. I punkt 10&lt;br&gt;föreskrivs hur anskaffningsvärdet&lt;br&gt;och det gällande ingångsvärdet be-&lt;br&gt;räknas. Med avdragsgrun-&lt;br&gt;dande skogsintäkt avses ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar summan av&lt;br&gt;beskattningsårets hela intäkt på&lt;br&gt;grund av upplåtelse av avverknings-&lt;br&gt;rätt och 60 procent av beskattnings-&lt;br&gt;årets intäkt på grund av avyttrade&lt;br&gt;skogsprodukter eller på grund av att&lt;br&gt;den skattskyldige har tillgodogjort&lt;br&gt;sig skogsprodukter för eget bruk el-&lt;br&gt;ler i annan förvärvskälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysisk person får under innehavstiden avdrag med högst 50 procent av an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet. Vid taxeringen för visst beskattningsår medges avdrag&lt;br&gt;med högst halva den avdragsgrundande skogsintäkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fysisk person förvärvat fastigheten genom köp, byte eller därmed&lt;br&gt;jämförligt fång eller genom fastighetsreglering eller klyvning och visar han&lt;br&gt;genom intyg från lantbruksnämnd eller på annat sätt att förvärvet utgör ett&lt;br&gt;led i jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering (rationaliseringsför-&lt;br&gt;värv), medges avdrag med högst hela den avdragsgrundande skogsintäkten.&lt;br&gt;Sådant avdrag medges endast vid taxeringen för det beskattningsår under&lt;br&gt;vilket fastigheten har förvärvats och för de därpå följande fem beskattnings-&lt;br&gt;åren. Vid fastighetsreglering och klyvning räknas som förvärvstidpunkt den&lt;br&gt;tidpunkt för tillträde som gäller enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) el-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;l8&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ler, om den skattskyldige har yrkat det och fastighetsbildning sökts, den tid-&lt;br&gt;punkt för tillträde som gäller enligt skriftligt avtal. Det sammanlagda av-&lt;br&gt;dragsbeloppet enligt detta stycke får inte överstiga 50 procent av det anskaff-&lt;br&gt;ningsvärde som belöper på rationaliseringsförvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dödsbo får, såvitt gäller fastighet som vid dödsfallet ägdes av den avlidne,&lt;br&gt;avdrag enligt de bestämmelser som skulle ha gällt för den avlidne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fastigheten förvärvats av juridisk person medges avdrag under inne-&lt;br&gt;havstiden med högst 25 procent av anskaffningsvärdet. Vid taxeringen för&lt;br&gt;visst beskattningsår medges avdrag med högst halva den avdragsgrundande&lt;br&gt;skogsintäkten. Vad som sägs i detta stycke gäller dock inte dödsbo i sådant&lt;br&gt;fall som avses i det föregående stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om handelsbolag och dödsbo, för vilket reglerna om handelsbolag&lt;br&gt;skall tillämpas, beräknas avdraget för bolaget respektive boet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till avdrag föreligger inte såvitt gäller intäkt som den skattskyldige tar&lt;br&gt;upp till beskattning efter det att all skogsmark, som ingår i förvärvskällan,&lt;br&gt;har förvärvats av ny ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges vid taxeringen endast med helt hundratal kronor och inte&lt;br&gt;med lägre belopp än 15 000 kronor. Bedrivs skogsbruk i form av enkelt bolag&lt;br&gt;eller under samäganderätt får dock, såvida ett för hela den gemensamt be-&lt;br&gt;drivna verksamheten beräknat avdrag hade uppgått till minst 15000 kronor,&lt;br&gt;avdraget för varje delägare uppgå till lägst 3 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt; Har jordbruksfastighet för-&lt;br&gt;värvats genom köp, byte eller där-&lt;br&gt;med jämförligt fång anses - om an-&lt;br&gt;nat ej följer av detta stycke eller&lt;br&gt;tredje stycket sista meningen - som&lt;br&gt;anskaffningsvärde enligt punkt 9 så&lt;br&gt;stor del av vederlaget för fastigheten&lt;br&gt;som fastighetens skogsbruksvärde&lt;br&gt;utgör av hela taxeringsvärdet vid&lt;br&gt;förvärvstillfället. Kan detta beräk-&lt;br&gt;ningssätt inte tillämpas eller är det&lt;br&gt;uppenbart att det skulle ge ett värde&lt;br&gt;som avviker från det verkliga veder-&lt;br&gt;laget för skog och skogsmark, tas&lt;br&gt;som anskaffningsvärde upp ett be-&lt;br&gt;lopp som kan anses svara mot det&lt;br&gt;verkliga vederlaget. Vad sist sagts&lt;br&gt;gäller också för vederlag som utgår&lt;br&gt;vid fastighetsreglering eller klyvning&lt;br&gt;på grund av att värdet av den skog&lt;br&gt;och skogsmark som har tillagts den&lt;br&gt;skattskyldige överstiger värdet av&lt;br&gt;den skog och skogsmark som har&lt;br&gt;frångått honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rationaliseringsförvärv får i anskaffningsvärdet, förutom veder-&lt;br&gt;laget för skog och skogsmark, också inräknas den del av övriga kostnader&lt;br&gt;med anledning av förvärvet som belöper på den förvärvade skogen och&lt;br&gt;skogsmarken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fastighet förvärvats genom annat fång än som sägs i första stycket gäl-&lt;br&gt;ler följande. Omfattar förvärvet all skogsmark i den föregående ägarens för-&lt;br&gt;värvskälla, övertar den nye ägaren den föregående ägarens anskaffnings-&lt;br&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Har fastighet som är taxerad&lt;br&gt;som lantbruksenhet förvärvats ge-&lt;br&gt;nom köp, byte eller därmed jämför-&lt;br&gt;ligt fång anses - om annat ej följer&lt;br&gt;av detta stycke eller tredje stycket&lt;br&gt;sista meningen — som anskaffnings-&lt;br&gt;värde enligt punkt 9 så stor del av ve-&lt;br&gt;derlaget för fastigheten som fastig-&lt;br&gt;hetens skogsbruksvärde utgör av&lt;br&gt;hela taxeringsvärdet vid förvärvstill-&lt;br&gt;fället. Kan detta beräkningssätt inte&lt;br&gt;tillämpas eller är det uppenbart att&lt;br&gt;det skulle ge ett värde som avviker&lt;br&gt;från det verkliga vederlaget för skog&lt;br&gt;och skogsmark, tas som anskaff-&lt;br&gt;ningsvärde upp ett belopp som kan&lt;br&gt;anses svara mot det verkliga veder-&lt;br&gt;laget. Vad sist sagts gäller också för&lt;br&gt;vederlag som utgår vid fastighetsreg-&lt;br&gt;lering eller klyvning på grund av att&lt;br&gt;värdet av den skog och skogsmark&lt;br&gt;som har tillagts den skattskyldige&lt;br&gt;överstiger värdet av den skog och&lt;br&gt;skogsmark som har frångått honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värde och gällande ingångsvärde. Omfattar förvärvet endast en del av skogs-&lt;br&gt;marken, anses som anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde för den nye&lt;br&gt;ägaren så stor del av den föregående ägarens anskaffningsvärde och gällande&lt;br&gt;ingångsvärde som värdet av den förvärvade skogen och skogsmarken utgör&lt;br&gt;av värdet av all skog och skogsmark i förvärvskällan vid förvärvstillfället.&lt;br&gt;Omfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet av all skog och skogs-&lt;br&gt;mark i förvärvskällan, och är inte fråga om ideell andel av fastighet, får den&lt;br&gt;nye ägaren dock inte något anskaffningsvärde eller gällande ingångsvärde.&lt;br&gt;Vad som sägs i detta stycke gäller också om ett företag har förvärvat fastighe-&lt;br&gt;ten från ett annat företag inom samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig, som har förvärvat fastighet på sätt som anges i det före-&lt;br&gt;gående stycket, skall vid tillämpning av punkt 9 anses ha medgetts avdrag&lt;br&gt;med det belopp varmed hans anskaffningsvärde vid förvärvstillfället översti-&lt;br&gt;git hans gällande ingångsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har del av den skattskyldiges skogsmark förvärvats av ny ägare, anses den&lt;br&gt;skattskyldiges anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde ha minskat i&lt;br&gt;samma proportion som minskningen av värdet av förvärvskällans skog och&lt;br&gt;skogsmark. Omfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet av förvärvs-&lt;br&gt;källans skog och skogsmark, och är inte fråga om ideell andel av fastighet,&lt;br&gt;reduceras dock inte den skattskyldiges anskaffningsvärde och gällande in-&lt;br&gt;gångsvärde. Vad som sägs i detta stycke gäller också om värdet av fastighe-&lt;br&gt;tens skog och skogsmark minskas på grund av fastighetsreglering eller klyv-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har sådan ersättning som avses i 25 § 2 mom. andra eller tredje stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt erhållits för skog och skogsmark,&lt;br&gt;anses vid tillämpningen av det föregående stycket som om den ifrågavarande&lt;br&gt;skogen och skogsmarken har förvärvats av ny ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något anskaffningsvärde eller gällande ingångsvärde beräknas inte för&lt;br&gt;fastighet som utgör omsättningstillgång i näringsverksamhet. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i femte stycket gäller också i fall då fastighet enligt punkt 3 tredje&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 21 § har blivit omsättningstillgång i en av den&lt;br&gt;skattskyldige bedriven tomtrörelse. Sådan fastighet skall därvid anses ha för-&lt;br&gt;värvats av ny ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt; Utgifter för anskaffande av maskiner och andra för stadigvarande&lt;br&gt;bruk avsedda inventarier dras i regel av genom årliga värdeminskningsav-&lt;br&gt;drag enligt bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning i punkt 13 eller&lt;br&gt;om restvärdeavskrivning i punkt 14. Kan inventariernas ekonomiska livs-&lt;br&gt;längd antas uppgå till högst tre år, får emellertid hela utgiften för deras an-&lt;br&gt;skaffande dras av under anskaffningsåret. Omedelbart avdrag får även ske i&lt;br&gt;fråga om inventarier av mindre värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om avdrag avseende beställda men inte levererade inventarier&lt;br&gt;(kontraktsavskrivning) finns i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;24 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige yrkat avdrag för värdeminskning av inventarier,&lt;br&gt;skall avdraget anses medgivet i den mån det har medfört att den taxerade&lt;br&gt;inkomsten har beräknats till lägre belopp än annars skulle ha skett eller med-&lt;br&gt;fört en ökning av underskott. Inventariernas anskaffningsvärde minskat med&lt;br&gt;medgivna värdeminskningsavdrag utgör det skattemässiga restvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hör ett byggnads- eller markin-&lt;br&gt;ventarium till fastighet som utgjort&lt;br&gt;privatbostadsfastighet under det be-&lt;br&gt;skattningsår som närmast föregått&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hör ett byggnads- eller markin-&lt;br&gt;ventarium till fastighet som utgjort&lt;br&gt;privatbostadsfastighet under det be-&lt;br&gt;skattningsår som närmast föregått&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det aktuella beskattningsåret utgörs&lt;br&gt;inventariets skattemässiga restvärde&lt;br&gt;av anskaffningsvärdet minskat med&lt;br&gt;20 procent av samma värde för varje&lt;br&gt;beskattningsår, dock högst fem, som&lt;br&gt;den skattskyldige innehaft inventa-&lt;br&gt;riet och fastigheten utgjort privat-&lt;br&gt;bostadsfastighet. Detsamma gäller i&lt;br&gt;fråga om del av fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det aktuella beskattningsåret och&lt;br&gt;sker inte avskattning enligt 3 §&lt;br&gt;1 mom. femte stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;utgörs inventariets skattemässiga&lt;br&gt;restvärde av anskaffningsvärdet&lt;br&gt;minskat med 20 procent av samma&lt;br&gt;värde för varje beskattningsår, dock&lt;br&gt;högst fem, som den skattskyldige in-&lt;br&gt;nehaft inventariet och fastigheten&lt;br&gt;utgjort privatbostadsfastighet. Det-&lt;br&gt;samma gäller i fråga om del av fas-&lt;br&gt;tighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23.&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt; Avdrag får göras för skogsvårdsavgift och fastighetsskatt och spe-&lt;br&gt;ciella för näringsverksamheten utgående skatter och avgifter till det all-&lt;br&gt;männa. Däremot får svenska allmänna skatter inte dras av (se 20 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premie för grupplivförsäkring,&lt;br&gt;som tecknats av fysisk person i hans&lt;br&gt;egenskap av utövare av viss närings-&lt;br&gt;verksamhet, utgör avdragsgill om-&lt;br&gt;kostnad i näringsverksamheten. Om&lt;br&gt;den ersättning, som kan komma att&lt;br&gt;utfalla på grund av försäkringen, ut-&lt;br&gt;går efter förmånligare grunder än&lt;br&gt;vad som gäller enligt grupplivförsäk-&lt;br&gt;ring för befattningshavare i statens&lt;br&gt;tjänst, skall dock endast den del av&lt;br&gt;premien som kan anses motsvara&lt;br&gt;förmåner enligt grupplivförsäkring&lt;br&gt;för nämnda befattningshavare räk-&lt;br&gt;nas som omkostnad i näringsverk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges för kostnader för egen hälsovård i den mån förmån av fri&lt;br&gt;sådan vård för anställd är skattefri enligt 32 § 3b mom. första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 6 av anvisningarna till 33 § om avdrag för avgift&lt;br&gt;till erkänd arbetslöshetskassa gäller också beträffande inkomst av närings-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premie för grupplivförsäkring,&lt;br&gt;som tecknats av fysisk person i hans&lt;br&gt;egenskap av utövare av viss närings-&lt;br&gt;verksamhet, utgör avdragsgill om-&lt;br&gt;kostnad i näringsverksamheten. Om&lt;br&gt;den ersättning, som kan komma att&lt;br&gt;utfalla på grund av försäkringen, ut-&lt;br&gt;går efter väsentligt förmånligare&lt;br&gt;grunder än vad som gäller enligt&lt;br&gt;grupplivförsäkring för befattnings-&lt;br&gt;havare i statens tjänst, skall dock en-&lt;br&gt;dast den del av premien som kan an-&lt;br&gt;ses motsvara förmåner enligt grupp-&lt;br&gt;livförsäkring för nämnda befatt-&lt;br&gt;ningshavare räknas som omkostnad&lt;br&gt;i näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 33 § om avdrag för kostna-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;der för resor till och från arbetsplatsei&lt;br&gt;näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33.&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt; Avdrag medges för förlust&lt;br&gt;vid icke yrkesmässig avyttring (reali-&lt;br&gt;sationsförlust) av tillgång i fråga om&lt;br&gt;vilken, om realisationsvinst i stället&lt;br&gt;hade uppkommit, vinsten skulle ha&lt;br&gt;utgjort intäkt av näringsverksamhet.&lt;br&gt;Vid inkomstberäkningen i ett han-&lt;br&gt;delsbolag begränsas avdraget för&lt;br&gt;realisationsförlust på sätt anges i 3 §&lt;br&gt;2 mom. fjärde stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller också beträffande inkomst av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. Avdrag medges för förlust vid&lt;br&gt;icke yrkesmässig avyttring (realisa-&lt;br&gt;tionsförlust) av tillgång eller förplik-&lt;br&gt;telse i fråga om vilken, om realisa-&lt;br&gt;tionsvinst i stället hade uppkommit,&lt;br&gt;vinsten skulle ha utgjort intäkt av&lt;br&gt;näringsverksamhet. Vid inkomstbe-&lt;br&gt;räkningen i ett handelsbolag begrän-&lt;br&gt;sas avdraget för realisationsförlust&lt;br&gt;på sätt anges i 3§ 2 mom. femte&lt;br&gt;stycket lagen (1947:576) om statlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såvida annat inte följer av punkt 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;inkomstskatt såvida inte innehavet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket c av anvisningarna till &amp;nbsp;&amp;nbsp;av tillgången eller förpliktelsen be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tingas av näringsverksamhet som be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;drivs av den skattskyldige eller annan&lt;br&gt;som med hänsyn till äganderättsför-&lt;br&gt;hållanden eller organisatoriska för-&lt;br&gt;hållanden kan anses stå den skatt-&lt;br&gt;skyldige nära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt; För skattskyldig som har haft ordnad bokföring skall beräkningen av&lt;br&gt;inkomst ske på grundval av hans bokföring med iakttagande av bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna anvisningspunkt. Vid inkomstberäkningen tas hänsyn till in-&lt;br&gt;och utgående lager av varor, däri inbegripet djur, råmaterial, hel- och halvfa-&lt;br&gt;brikat m.m., till pågående arbeten samt till fordrings- och skuldposter. Vär-&lt;br&gt;det av utgående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter be-&lt;br&gt;stäms med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång. Som&lt;br&gt;värde av ingående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter&lt;br&gt;tas upp värdet av närmast föregående beskattningsårs utgående lager, på-&lt;br&gt;gående arbeten samt fordrings- och skuldposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har det bokförda resultatet påverkats av att bland intäkterna har tagits&lt;br&gt;upp belopp, som inte skall beskattas som inkomst, eller uteslutits belopp,&lt;br&gt;som borde ha medräknats, eller bland kostnaderna har tagits upp belopp,&lt;br&gt;som inte är avdragsgilla vid inkomstberäkningen, skall resultatet justeras så&lt;br&gt;att det kan läggas till grund för inkomstberäkningen enligt denna lag. I de&lt;br&gt;fall resultatet har påverkats av att lager, pågående arbeten eller fordrings-&lt;br&gt;post har tagits upp med för lågt belopp eller skuldpost med för högt belopp&lt;br&gt;skall dock på yrkande av den skattskyldige justering av det bokförda resulta-&lt;br&gt;tet underlåtas i den mån det är uppenbart att denne - i överensstämmelse&lt;br&gt;med reglerna för inkomstberäkning i denna lag - genom större avskriv-&lt;br&gt;ningar på anläggningstillgångar än som skett eller större avsättning enligt la-&lt;br&gt;gen (1990:654) om skatteutjämningsreserv än som gjorts skulle ha kunnat&lt;br&gt;redovisa ett lägre resultat än det som skulle framkomma efter justeringen.&lt;br&gt;Om särskilda omständigheter föranleder det skall dock resultatet justeras&lt;br&gt;även i sådant fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder skall iakttas,&lt;br&gt;att en inkomst skall anses ha åtnjutits under det år, då den enligt god redovis-&lt;br&gt;ningssed eller enligt vad som beträffande jordbruk är allmänt brukligt bör tas&lt;br&gt;upp som intäkt i räkenskaperna, även om inkomsten ännu inte har uppburits&lt;br&gt;kontant eller eljest kommit den skattskyldige tillhanda t.ex. i form av levere-&lt;br&gt;rade varor, fullgjorda prestationer eller på annat härmed jämförligt sätt. Vad&lt;br&gt;som gäller i fråga om inkomstposterna tillämpas också i fråga om utgiftspos-&lt;br&gt;terna. I fråga om tiden för inkomst- och utgiftsposters upptagande enligt&lt;br&gt;bokföringsmässiga grunder tillämpas i allmänhet det förfaringssättet, att&lt;br&gt;fordringar tas upp som inkomst under det år, då de uppkommer, och att rän-&lt;br&gt;tor hänförs till inkomsten för det år, på vilket de belöper, i bägge fallen obe-&lt;br&gt;roende av om de verkligen har influtit under nämnda år eller inte. Å andra&lt;br&gt;sidan bör förskottsvis influtna räntor, som till större eller mindre del belöper&lt;br&gt;på ett kommande år, till denna del bokföringsmässigt hänföras till det sist-&lt;br&gt;nämnda årets inkomst. Avdrag för ränta på lån ur statens lånefond för lån&lt;br&gt;med uppskjuten ränta åtnjuts för det år då räntan har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl.a. att värdet av avytt-&lt;br&gt;rade varor skall — även om fakturering inte skett — redovisas som fordran,&lt;br&gt;såvida varorna levererats till den nye ägaren före årets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall erläggas&lt;br&gt;under loppet av flera år, får som intäkt för varje år tas upp den del av köpe-&lt;br&gt;skillingen som influtit under samma år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om avdrag för kostnader för reparation och underhåll av fastighet&lt;br&gt;gäller även punkt 4 tredje och fjärde styckena av anvisningarna till 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på&lt;br&gt;hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, som inkomst för ett år be-&lt;br&gt;skattat vinst, som i bokföringen framkommer som vinst först ett senare år,&lt;br&gt;skall vid inkomstberäkningen för det följande år, då vinsten redovisas i bok-&lt;br&gt;föringen, det sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådant sätt att&lt;br&gt;den redan beskattade vinsten inte beskattas en gång till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet ansett att en&lt;br&gt;förlust, som är i och för sig avdragsgill, inte får beaktas vid inkomstberäk-&lt;br&gt;ningen för det år då den redovisats i räkenskaperna ellej beskattningsmyn-&lt;br&gt;dighet i annat fall visst år frångått den skattskyldiges bokföring på sådant sätt&lt;br&gt;att det påverkar följande års inkomstberäkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har intäkter eller utgifter avseende viss egendom vid den närmast före-&lt;br&gt;gående taxeringen till statlig inkomstskatt hänförts till inkomstslaget kapital&lt;br&gt;och sker beskattning vid den aktuella taxeringen i inkomstslaget närings-&lt;br&gt;verksamhet skall den skattskyldige ta upp sådana ingående tillgångs- och&lt;br&gt;skuldposter som erfordras för att någon intäkt eller utgift inte skall beskattas&lt;br&gt;två gånger eller lämnas obeskattad på grund av skiftet av tillämpligt inkomst-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§ 7—11 mom. lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt har motsva-&lt;br&gt;rande tillämpning vid beräkning av&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet. Vid&lt;br&gt;beräkning av realisationsvinst eller&lt;br&gt;realisationsförlust som är hänförlig&lt;br&gt;till näringsverksamhet tillämpas 24 §&lt;br&gt;l-5mom., 27§ 1— 4mom., 28§,&lt;br&gt;29 § 1 mom. och 30 § nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§ 7-11 mom. lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt har motsva-&lt;br&gt;rande tillämpning vid beräkning av&lt;br&gt;inkomst av näringsverksamhet. Vid&lt;br&gt;beräkning av realisationsvinst eller&lt;br&gt;realisationsförlust som är hänförlig&lt;br&gt;till näringsverksamhet tillämpas 24 §&lt;br&gt;1—5mom., 27§ l-4mom., 28§,&lt;br&gt;29 § lmom., 30$ 1 mom. och 31 §&lt;br&gt;nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Fordringar och skulder i ut-&lt;br&gt;ländsk valuta värderas till kursen vid&lt;br&gt;beskattningsårets utgång. Ar en så-&lt;br&gt;dan värdering inte förenlig med god&lt;br&gt;redovisningssed tas dock posterna&lt;br&gt;upp till det värde som följer av god&lt;br&gt;redovisningssed. Om fordringar har&lt;br&gt;tagits upp till lägre belopp eller skul-&lt;br&gt;der till högre belopp än kursen vid&lt;br&gt;beskattningsårets utgång tas 54 pro-&lt;br&gt;cent av skillnaden multiplicerad med&lt;br&gt;statslåneräntan vid beskattningsårets&lt;br&gt;utgång upp som intäkt. Föreligger i&lt;br&gt;fråga om sådan fordran eller skuld&lt;br&gt;terminskontrakt eller annan liknande&lt;br&gt;valutasäkringsåtgärd beräknas en in-&lt;br&gt;täkt endast i den mån posten inte har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagits upp till ett värde som motiveras&lt;br&gt;av valutasäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Har arbetsgivare eller upp-&lt;br&gt;dragsgivare lämnat arbetstagare el-&lt;br&gt;ler uppdragstagare förmån av ränte-&lt;br&gt;fritt lån eller lån där räntan understi-&lt;br&gt;ger marknadsräntan skall arbetsta-&lt;br&gt;garen eller uppdragstagaren beskat-&lt;br&gt;tas för värdet av förmånen som in-&lt;br&gt;täkt av tjänst. Belopp motsvarande&lt;br&gt;värdet av förmånen skall anses som&lt;br&gt;en betald ränteutgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt; Har arbetsgivare eller upp-&lt;br&gt;dragsgivare lämnat arbetstagare el-&lt;br&gt;ler uppdragstagare räntefritt lån el-&lt;br&gt;ler lån där räntan understiger en&lt;br&gt;jämförelseränta, som uppgår till&lt;br&gt;statslåneräntan i slutet av november&lt;br&gt;året före beskattningsåret med tillägg&lt;br&gt;av en procentenhet, skall arbetstaga-&lt;br&gt;ren eller uppdragstagaren ta upp för-&lt;br&gt;månen av lånet som intäkt av tjänst.&lt;br&gt;Denna förmån utgörs av skillnaden&lt;br&gt;mellan jämförelseräntan och avtalad&lt;br&gt;ränta. Förmånsbeloppet skall anses&lt;br&gt;som en betald ränteutgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med lån från arbetsgivare eller uppdragsgivare likställs annat lån om det&lt;br&gt;finns anledning anta att arbetsgivaren eller uppdragsgivaren förmedlat det.&lt;br&gt;Förmånens värde skall beräknas&lt;br&gt;till skillnaden mellan ä ena sidan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statslåneräntan vid utgången av no-&lt;br&gt;vember året före beskattningsåret&lt;br&gt;med tillägg av en procentenhet och å&lt;br&gt;andra sidan den avtalade räntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser län som upptagits i ut-&lt;br&gt;ländsk valuta skall förmånens värde&lt;br&gt;beräknas till skillnaden mellan å ena&lt;br&gt;sidan marknadsräntan i den aktuella&lt;br&gt;valutan vid utgången av november&lt;br&gt;året före beskattningsåret med tillägg&lt;br&gt;av en procentenhet och å andra sidan&lt;br&gt;den avtalade räntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som sagts i denna punkt gäller ej i fall som avses i punkt 14 sjätte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket av anvisningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.&lt;sup&gt;25&lt;/sup&gt; Anskaffar ett fåmansföretag&lt;br&gt;från annan än delägare eller del-&lt;br&gt;ägare närstående person lös egen-&lt;br&gt;dom, som uteslutande eller så gott&lt;br&gt;som uteslutande är avsedd för privat&lt;br&gt;bruk för företagsledare i företaget&lt;br&gt;eller företagsledare närstående per-&lt;br&gt;son, skall ett belopp motsvarande&lt;br&gt;anskaffningskostnaden för egendo-&lt;br&gt;men tas upp som intäkt av tjänst hos&lt;br&gt;företagsledaren. Vad nu sagts gäller&lt;br&gt;inte anskaffning av bil som föranle-&lt;br&gt;der beskattning av bilförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Anskaffar ett fåmansföretag&lt;br&gt;från annan än delägare eller del-&lt;br&gt;ägare närstående person egendom,&lt;br&gt;som uteslutande eller så gott som&lt;br&gt;uteslutande är avsedd för privat&lt;br&gt;bruk för företagsledare i företaget&lt;br&gt;eller företagsledare närstående per-&lt;br&gt;son, skall ett belopp motsvarande&lt;br&gt;anskaffningskostnaden för egendo-&lt;br&gt;men tas upp som intäkt av tjänst hos&lt;br&gt;företagsledaren. Vad nu sagts gäller&lt;br&gt;inte anskaffning av bil som föranle-&lt;br&gt;der beskattning av bilförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;25&lt;/sup&gt;enaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avyttrar delägare i fåmansföretag&lt;br&gt;eller delägare närstående person&lt;br&gt;egendom till företaget skall, om pri-&lt;br&gt;set är högre än egendomens mark-&lt;br&gt;nadsvärde, det överskjutande be-&lt;br&gt;loppet beskattas hos överlåtaren&lt;br&gt;som intäkt av tjänst. Av 24 § 6 mom.&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt framgår att återstående del av&lt;br&gt;vederlaget skall beaktas vid beräk-&lt;br&gt;ning av realisationsvinst samt att vid&lt;br&gt;denna beräkning särskilda undan-&lt;br&gt;tagsregler gäller för fastighet och bo-&lt;br&gt;stadsrätt. Avser avyttringen sådan&lt;br&gt;egendom som avses i 30 § nämnda&lt;br&gt;lag gäller dock, oavsett hur priset&lt;br&gt;förhåller sig till marknadsvärdet, att&lt;br&gt;hela vederlaget, utan avdrag för nå-&lt;br&gt;got omkostnadsbelopp, skall beskat-&lt;br&gt;tas hos överlåtaren som intäkt av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avyttrar delägare i fåmansföretag&lt;br&gt;eller delägare närstående person&lt;br&gt;egendom till företaget skall, om pri-&lt;br&gt;set är högre än egendomens mark-&lt;br&gt;nadsvärde, det överskjutande be-&lt;br&gt;loppet beskattas hos överlåtaren&lt;br&gt;som intäkt av tjänst. Av 24 § 6 mom.&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt framgår att återstående del av&lt;br&gt;vederlaget skall beaktas vid beräk-&lt;br&gt;ning av realisationsvinst samt att vid&lt;br&gt;denna beräkning särskilda undan-&lt;br&gt;tagsregler gäller för fastighet och bo-&lt;br&gt;stadsrätt. Avser avyttringen sådan&lt;br&gt;egendom som avses i 31 § nämnda&lt;br&gt;lag gäller dock, oavsett hur priset&lt;br&gt;förhåller sig till marknadsvärdet, att&lt;br&gt;hela vederlaget, utan avdrag för nå-&lt;br&gt;got omkostnadsbelopp, skall beskat-&lt;br&gt;tas hos överlåtaren som intäkt av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänst, såvida inte egendomen är el-&lt;br&gt;ler kan väntas bli till nytta för företa-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänst, såvida inte egendomen är el-&lt;br&gt;ler kan väntas bli till nytta för företa-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;get. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i andra stycket sägs om bostadsrätt gäller endast sådan bostads-&lt;br&gt;rätt som avses i 26 § 1 mom. första stycket lagen om statlig inkomstskatt men&lt;br&gt;tillämpas även i fråga om andel eller aktie som avses i andra stycket av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma moment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvar delägare i fåmansföretag eller delägare närstående person&lt;br&gt;egendom från företaget till lägre pris än egendomens marknadsvärde, skall&lt;br&gt;ett belopp motsvarande skillnaden beskattas hos förvärvaren som intäkt av&lt;br&gt;tjänst. Vad nu sagts gäller också när delägare i fåmansägt handelsbolag eller&lt;br&gt;delägare närstående person förvärvar egendom från handelsbolaget, om&lt;br&gt;egendomen omfattar sådant hus eller avser sådan lägenhet som i och med&lt;br&gt;förvärvet blir eller kan antas komma att bli privatbostad enligt 5 § andra eller&lt;br&gt;fjärde stycket eller tomtmark som avses bli bebyggd med sådan bostad.&lt;br&gt;Första meningen tillämpas inte när det är företagsledaren som förvärvar&lt;br&gt;egendomen och denne har beskattats enligt första stycket vid företagets för-&lt;br&gt;värv av egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har företagsledare i ett fåmansföretag eller ett fåmansägt handelsbolag&lt;br&gt;eller företagsledare närstående person uppburit hyra eller annan ersättning&lt;br&gt;från företaget för lokal, som ägs eller disponeras av företagsledaren eller den&lt;br&gt;honom närstående, skall ersättningen, såvida den inte skall beskattas såsom&lt;br&gt;intäkt av näringsverksamhet, hos mottagaren beskattas som intäkt av tjänst.&lt;br&gt;Mottagaren får dock åtnjuta skäligt avdrag för den kostnad som han fått vid-&lt;br&gt;kännas på grund av att företaget utnyttjat lokalen i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fåmansföretag lämnat före-&lt;br&gt;tagsledare eller företagsledare när-&lt;br&gt;stående person räntefritt lån eller&lt;br&gt;lån där räntan understiger en jäm-&lt;br&gt;förelseränta, som uppgår till statslå-&lt;br&gt;neräntan i slutet av november året&lt;br&gt;före beskattningsåret med tillägg av&lt;br&gt;en procentenhet, skall låntagaren ta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fåmansföretag lämnat före-&lt;br&gt;tagsledare eller företagsledare när-&lt;br&gt;stående person förmån av räntefritt&lt;br&gt;lån eller lån där räntan understiger&lt;br&gt;marknadsräntan, skall låntagaren&lt;br&gt;beskattas för värdet av förmånen&lt;br&gt;som intäkt av tjänst. Förmånens&lt;br&gt;värde skall beräknas till skillnaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upp förmånen av lånet som intäkt av&lt;br&gt;tjänst. Denna förmån utgörs av skill-&lt;br&gt;naden mellan jämförelseräntan och&lt;br&gt;avtalad ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan å ena sidan statslåneräntan&lt;br&gt;vid utgången av november året före&lt;br&gt;beskattningsåret med tillägg av en&lt;br&gt;procentenhet och å andra sidan den&lt;br&gt;avtalade räntan. Såvitt avser lån som&lt;br&gt;upptagits i utländsk valuta skall för-&lt;br&gt;månens värde beräknas till skillna-&lt;br&gt;den mellan å ena sidan marknads-&lt;br&gt;räntan i den aktuella valutan vid ut-&lt;br&gt;gången av november året före be-&lt;br&gt;skattningsåret med tillägg av en pro-&lt;br&gt;centenhet och å andra sidan den avta-&lt;br&gt;lade räntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fåmansföretag lämnat lån till företagsledare eller företagsledare när-&lt;br&gt;stående person och har lånet skrivits ned i företagets räkenskaper, skall det&lt;br&gt;nedskrivna beloppet beskattas hos låntagaren som intäkt av tjänst. Vad nu&lt;br&gt;sagts gäller dock inte lån som avses i punkt 15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som fåmansföretag räknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) aktiebolag och ekonomisk förening, vari en fysisk person eller ett fåtal&lt;br&gt;fysiska personer äger så många aktier eller andelar att dessa personer har&lt;br&gt;mer än hälften av rösterna för aktierna eller andelarna i företaget; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) aktiebolag och ekonomisk förening vars verksamhet är uppdelad på&lt;br&gt;verksamhetsgrenar, som är oberoende av varandra, såvida en person genom&lt;br&gt;aktie- eller andelsinnehav, avtal eller på därmed jämförligt sätt har den re-&lt;br&gt;ella bestämmanderätten över sådan verksamhetsgren och självständigt kan&lt;br&gt;förfoga över dess resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som fåmansföretag räknas dock inte aktiemarknadsbolag enligt lagen&lt;br&gt;(1985:571) om värdepappersmarknaden. Som fåmansföretag räknas inte&lt;br&gt;heller bostadsföreningar och bostadsaktiebolag som avses i 2 § 7 mom. första&lt;br&gt;stycket lagen om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som fåmansägt handelsbolag räknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) handelsbolag, vari en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer ge-&lt;br&gt;nom sitt andelsinnehav eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande;&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) handelsbolag, vars verksamhet är uppdelad på verksamhetsgrenar som&lt;br&gt;är oberoende av varandra, såvida en person genom andelsinnehav, avtal el-&lt;br&gt;ler på därmed jämförligt sätt har den reella bestämmanderätten över sådan&lt;br&gt;verksamhetsgren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ägare enligt åttonde och tionde styckena avses den som - direkt eller&lt;br&gt;genom förmedling av juridisk person - äger eller på därmed jämförligt sätt&lt;br&gt;innehar aktie eller andel i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som företagsledare i fåmansföretag eller fåmansägt handelsbolag skall an-&lt;br&gt;ses den eller de personer som till följd av eget eller närstående persons aktie-&lt;br&gt;eller andelsinnehav i företaget eller annan liknande grund har ett väsentligt&lt;br&gt;inflytande i företaget eller - där fråga är om företag som avses i åttonde&lt;br&gt;stycket b eller tionde stycket b — den som har den reella bestämmanderätten&lt;br&gt;över viss verksamhetsgren och självständigt kan förfoga över dess resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna anvisningspunkt skall såsom närstående person&lt;br&gt;räknas föräldrar, far- och morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings&lt;br&gt;make, syskon eller syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den&lt;br&gt;skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare. Med avkomling&lt;br&gt;avses jämväl styvbarn och fosterbarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.&lt;sup&gt;26&lt;/sup&gt; Avdrag medges för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter i den mån avgifterna hänför sig till sådan intäkt av tjänst som&lt;br&gt;enligt 11 kap. 3§ lagen (1962:381) om allmän försäkring utgör inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från sådan intäkt av tjänst med-&lt;br&gt;ges dessutom avdrag med 18 procent&lt;br&gt;av ett underlag beräknat enligt nästa&lt;br&gt;stycke. Medgivet avdrag skall åter-&lt;br&gt;föras till beskattning nästföljande&lt;br&gt;beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från sådan intäkt av tjänst med-&lt;br&gt;ges dessutom avdrag med 25 procent&lt;br&gt;eller, om den skattskyldige vid in-&lt;br&gt;gången av året före taxeringsåret fyllt&lt;br&gt;65 år eller avlidit under året före taxe-&lt;br&gt;ringsåret, med 18 procent av ett un-&lt;br&gt;derlag beräknat enligt nästa stycke.&lt;br&gt;Medgivet avdrag skall återföras till&lt;br&gt;beskattning nästföljande beskatt-&lt;br&gt;ningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlaget utgörs av sådan intäkt av tjänst som avses i första stycket mins-&lt;br&gt;kad med andra från intäkten avdragsgilla kostnader än som avses i före-&lt;br&gt;gående stycke och med inkomst som avses i 11 kap. 3 § första stycket d lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt andra stycket med-&lt;br&gt;ges emellertid inte skattskyldig som&lt;br&gt;vid ingången av året före taxerings-&lt;br&gt;året har fyllt 65 år eller som för hela&lt;br&gt;året före taxeringsåret har åtnjutit hel&lt;br&gt;ålderspension enligt lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring eller som vid utgången av&lt;br&gt;året före taxeringsåret inte var inskri-&lt;br&gt;ven hos allmän försäkringskassa en-&lt;br&gt;ligt nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt; Vid tillämpningen av 48§&lt;br&gt;4 mom. och denna anvisningspunkt&lt;br&gt;iakttas följande. Som folkpension&lt;br&gt;räknas inte barnpension eller vård-&lt;br&gt;bidrag. Folkpension skall anses ut-&lt;br&gt;göra en inte obetydlig del av den&lt;br&gt;skattskyldiges inkomst, om den upp-&lt;br&gt;gått till minst 6 000 kronor eller&lt;br&gt;minst en femtedel av den samman-&lt;br&gt;räknade inkomsten. Som folkpen-&lt;br&gt;sion behandlas även tilläggspension&lt;br&gt;i den mån den enligt lagen&lt;br&gt;(1969:205) om pensionstillskott för-&lt;br&gt;anlett avräkning av pensionstill-&lt;br&gt;skott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För gift skattskyldig, som uppbu-&lt;br&gt;rit folkpension med belopp som till-&lt;br&gt;kommer gift vars make uppbär folk-&lt;br&gt;pension, uppgår det särskilda grund-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;il. Vid tillämpningen av 48 §&lt;br&gt;4 mom. och denna anvisningspunkt&lt;br&gt;samt 53 § 1 mom. a iakttas följande.&lt;br&gt;Som folkpension räknas inte barn-&lt;br&gt;pension eller vårdbidrag. Folkpen-&lt;br&gt;sion skall anses utgöra en inte obe-&lt;br&gt;tydlig del av den skattskyldiges in-&lt;br&gt;komst, om den uppgått till minst&lt;br&gt;6000 kronor eller minst en femtedel&lt;br&gt;av den sammanräknade inkomsten.&lt;br&gt;Som folkpension behandlas även&lt;br&gt;tilläggspension i den mån den enligt&lt;br&gt;lagen (1969:205) om pensionstill-&lt;br&gt;skott föranlett avräkning av pen-&lt;br&gt;sionstillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För gift skattskyldig, som uppbu-&lt;br&gt;rit folkpension med belopp som till-&lt;br&gt;kommer gift vars make uppbär folk-&lt;br&gt;pension, uppgår det särskilda grund-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;26&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1985:1017.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avdraget till 1,325 basbelopp. För&lt;br&gt;övriga skattskyldiga uppgår avdra-&lt;br&gt;get till 1,5 basbelopp. För gift skatt-&lt;br&gt;skyldig, som under viss del av be-&lt;br&gt;skattningsåret uppburit folkpension&lt;br&gt;med belopp som tillkommer gift vars&lt;br&gt;make uppbär folkpension och under&lt;br&gt;återstoden av året uppburit folkpen-&lt;br&gt;sion med belopp som tillkommer gift&lt;br&gt;vars make saknar folkpension, upp-&lt;br&gt;går avdraget till 1,5 basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avdraget till 1,325 basbelopp. För&lt;br&gt;övriga skattskyldiga uppgår avdra-&lt;br&gt;get till 1,5 basbelopp. För gift skatt-&lt;br&gt;skyldig, som under viss del av be-&lt;br&gt;skattningsåret uppburit folkpension&lt;br&gt;med belopp som tillkommer gift vars&lt;br&gt;make uppbär folkpension och under&lt;br&gt;återstoden av året uppburit folkpen-&lt;br&gt;sion med belopp som tillkommer gift&lt;br&gt;vars make saknar folkpension, upp-&lt;br&gt;går avdraget till 1,5 basbelopp. Har&lt;br&gt;folkpension enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;17 kap. 2§ lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring samordnats med yr-&lt;br&gt;kesskadelivränta eller annan i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnda lagrum angiven livränta&lt;br&gt;skall det särskilda grundavdraget be-&lt;br&gt;räknas med ledning av den folkpen-&lt;br&gt;sion som skulle ha utgått om sådan&lt;br&gt;samordning inte skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda grundavdraget får&lt;br&gt;dock inte överstiga uppburen folk-&lt;br&gt;pension och pensionstillskott som&lt;br&gt;uppburits enligt 2§ lagen om pen-&lt;br&gt;sionstillskott. För den som uppburit&lt;br&gt;folkpension i form av förtidspension&lt;br&gt;gäller att det särskilda grundavdra-&lt;br&gt;get inte får överstiga uppburen folk-&lt;br&gt;pension och 52 procent av pensions-&lt;br&gt;tillskott som uppburits enligt 2 a&lt;br&gt;nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda grundavdraget får&lt;br&gt;dock inte överstiga uppburen folk-&lt;br&gt;pension och pensionstillskott som&lt;br&gt;uppburits enligt 2§ lagen om pen-&lt;br&gt;sionstillskott. För den som uppburit&lt;br&gt;folkpension i form av förtidspension&lt;br&gt;gäller att det särskilda grundavdra-&lt;br&gt;get inte får överstiga uppburen folk-&lt;br&gt;pension och hälften av pensionstill-&lt;br&gt;skott som uppburits enligt 2 a&lt;br&gt;nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda grundavdraget reduceras med 65 procent av den del av upp-&lt;br&gt;buren pension som överstiger det för den skattskyldige enligt andra stycket&lt;br&gt;gällande avdragsbeloppet. Pension som utgår på grund av annan pensions-&lt;br&gt;försäkring än tjänstepensionsförsäkring reducerar dock inte det särskilda&lt;br&gt;grundavdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som vid utgången av året före beskattningsåret inte uppbar folk-&lt;br&gt;pension reduceras det särskilda grundavdraget i stället med 65 procent av&lt;br&gt;den del av taxerad inkomst som överstiger det för den skattskyldige enligt&lt;br&gt;andra stycket gällande avdragsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vad som i det föregående sagts om reducering föreligger alltid rätt&lt;br&gt;till särskilt grundavdrag med så stort belopp som den skattskyldige skulle ha&lt;br&gt;fått i grundavdrag enligt 48 § 2 eller 3 mom. om dessa bestämmelser i stället&lt;br&gt;hade tillämpats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 53 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;sup&gt;28&lt;/sup&gt; Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här&lt;br&gt;i riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra tillfälliga&lt;br&gt;besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig därstädes under kring-&lt;br&gt;resande (t.ex. handelsresande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Person, som icke är bosatt eller stadigvarande vistas i Sverige, beskattas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;28&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:1039.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;här för pension, som utgår enligt lagen om allmän försäkring eller på grund&lt;br&gt;av förutvarande anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk&lt;br&gt;kommun, eller på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsför-&lt;br&gt;säkring, om försäkringen meddelats i här i landet bedriven försäkringsrö-&lt;br&gt;relse. Pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension el-&lt;br&gt;ler förmån beskattas i Sverige, om förmånen utgår härifrån till sådan person&lt;br&gt;på grund av förutvarande tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakli-&lt;br&gt;gen utövats här. För sådan person föreligger däremot ej skattskyldighet för&lt;br&gt;annan pension än nu sagts eller för livränta eller andra enligt 31 § med in-&lt;br&gt;komst av tjänst likställda förmåner, som icke åtnjutas på grund av något&lt;br&gt;tjänsteförhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 53 § 1 mom. första stycket a) om skattskyldighet för den&lt;br&gt;som ej varit bosatt här i riket för avlöning eller annan därmed jämförlig för-&lt;br&gt;mån eller pension, som utgått på grund av anställning eller uppdrag hos&lt;br&gt;svenska staten, gäller beträffande den som anställts av svensk utlandsmyn-&lt;br&gt;dighet eller utomlands för fältprojekt för bilateral biståndsverksamhet (lo-&lt;br&gt;kalanställd) blott om han icke är medborgare i anställningslandet. Rege-&lt;br&gt;ringen äger medgiva befrielse från skattskyldighet, som här nämnts, för så-&lt;br&gt;dan lokalanställd i utomeuropeiskt land som icke är svensk medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 53 § 1 mom. första stycket a om skattskyldighet för den&lt;br&gt;som ej varit bosatt här i riket för avlöning eller annan därmed jämförlig för-&lt;br&gt;mån, som utgått av annan anställning eller annat uppdrag än hos svenska&lt;br&gt;staten eller svensk kommun, gäller inte om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) mottagaren av inkomsten vistas här i riket, under tidrymd eller tidrym-&lt;br&gt;der, som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånaderspe-&lt;br&gt;riod, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ersättningen betalas av arbetsgivare, som inte har hemvist här i riket&lt;br&gt;eller på dennes vägnar, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) ersättningen inte belastar fast driftställe, som arbetsgivaren har här i&lt;br&gt;riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 53 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket a om skattskyldighet&lt;br&gt;för den som ej varit bosatt här i riket&lt;br&gt;för avlöning eller annan därmed jäm-&lt;br&gt;förlig förmån som utgått av anställ-&lt;br&gt;ning eller uppdrag gäller inte ersätt-&lt;br&gt;ning som vid tillfällig anställning i&lt;br&gt;Sverige betalats av arbetsgivare för&lt;br&gt;kostnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) för resa till respektive från Sve-&lt;br&gt;rige vid anställningens början respek-&lt;br&gt;tive slut och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) för logi för den tid under vilken&lt;br&gt;arbetet utförts i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 53 § 1 mom. första&lt;br&gt;stycket a om skattskyldighet för den&lt;br&gt;som ej varit bosatt här i riket för ar-&lt;br&gt;vode och annan liknande ersättning&lt;br&gt;som uppburits i egenskap av ledamot&lt;br&gt;eller suppleant i styrelse eller annat&lt;br&gt;liknande organ i svenskt aktiebolag&lt;br&gt;eller annan svensk juridisk person&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller inte ersättning som i samband&lt;br&gt;med förrättning i Sverige betalats av&lt;br&gt;bolaget eller den juridiska personen&lt;br&gt;för kostnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) för resa till respektive från för-&lt;br&gt;rättningen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) för logi i samband med förrätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.&lt;sup&gt;29&lt;/sup&gt; Delägare i vanligt handelsbolag, kommanditbolag, enkelt bolag eller&lt;br&gt;rederi beskattas för den del av bolagets eller rederiets vinst, som å honom&lt;br&gt;belöper, huru denna än må hava av bolaget eller rederiet använts, och obe-&lt;br&gt;roende av vad han må hava lyftat av bolagets eller rederiets under beskatt-&lt;br&gt;ningsåret eller tidigare förvärvade vinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i första stycket&lt;br&gt;gäller också beträffande här i riket&lt;br&gt;bosatt eller hemmahörande del-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i första stycket&lt;br&gt;gäller också beträffande här i riket&lt;br&gt;bosatt eller hemmahörande del-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägare i fråga om den på delägaren&lt;br&gt;belöpande delen av vinsten i annan&lt;br&gt;utländsk juridisk person än sådan&lt;br&gt;som enligt 3 § tredje stycket eller 16 §&lt;br&gt;2 mom. andra stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;skall betraktas som svensk ekono-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägare i fråga om den på delägaren&lt;br&gt;belöpande delen av vinsten i annan&lt;br&gt;utländsk juridisk person än sådan&lt;br&gt;som enligt 2 § 12 mom. eller 16 §&lt;br&gt;2 mom. andra stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;skall betraktas som svensk ekono-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;misk förening eller utländskt bolag misk förening eller utländskt bolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) om delägaren beskattas i den stat där den utländska juridiska personen&lt;br&gt;är hemmahörande för den del av den utländska juridiska personens vinst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som belöper på delägaren, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) om vid utgången av året när-&lt;br&gt;mast före taxeringsåret dels minst&lt;br&gt;tio procent av den utländska juri-&lt;br&gt;diska personens kapital eller röstetal&lt;br&gt;för dess samtliga andelar innehas an-&lt;br&gt;tingen av delägaren själv eller av en&lt;br&gt;krets av personer i vilken delägaren&lt;br&gt;ingår och vilken består av en fysisk&lt;br&gt;eller juridisk person (moderföreta-&lt;br&gt;get), av — om moderföretaget är en&lt;br&gt;fysisk person — sådana närstående&lt;br&gt;som avses i 35§ la mom. nionde&lt;br&gt;stycket samt av juridiska personer&lt;br&gt;som direkt eller genom förmedling&lt;br&gt;av annan juridisk person innehas av&lt;br&gt;denna person och de närstående,&lt;br&gt;dels minst hälften av den utländska&lt;br&gt;juridiska personens kapital eller rös-&lt;br&gt;tetal för dess samtliga andelar inne-&lt;br&gt;has eller kontrolleras, direkt eller&lt;br&gt;genom förmedling av juridisk per-&lt;br&gt;son, av här i riket bosatta eller hem-&lt;br&gt;mahörande personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) om vid utgången av året när-&lt;br&gt;mast före taxeringsåret dels minst&lt;br&gt;tio procent av den utländska juri-&lt;br&gt;diska personens kapital eller röstetal&lt;br&gt;för dess samtliga andelar innehas an-&lt;br&gt;tingen av delägaren själv eller av en&lt;br&gt;krets av personer i vilken delägaren&lt;br&gt;ingår och vilken består av en fysisk&lt;br&gt;eller juridisk person (moderföreta-&lt;br&gt;get), av — om moderföretaget är en&lt;br&gt;fysisk person — sådana närstående&lt;br&gt;som avses i punkt 14 trettonde stycket&lt;br&gt;av anvisningarna till 32 § samt av ju-&lt;br&gt;ridiska personer som direkt eller ge-&lt;br&gt;nom förmedling av annan juridisk&lt;br&gt;person innehas av denna person och&lt;br&gt;de närstående, dels minst hälften&lt;br&gt;av den utländska juridiska perso-&lt;br&gt;nens kapital eller röstetal för dess&lt;br&gt;samtliga andelar innehas eller kon-&lt;br&gt;trolleras, direkt eller genom förmed-&lt;br&gt;ling av juridisk person, av här i riket&lt;br&gt;bosatta eller hemmahörande perso-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;29&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:1039.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 54 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt; Skattefrihet enligt 54 § första stycket f föreligger om anställningen och&lt;br&gt;vistelsen utomlands varat minst sex månader i den mån inkomsten beskattats&lt;br&gt;i verksamhetslandet. Om anställningen och vistelsen utomlands varat minst&lt;br&gt;ett år i samma land och avsett anställning hos annan än svenska staten,&lt;br&gt;svensk kommun, svensk landstingskommun eller svensk församling medges&lt;br&gt;dock sådan befrielse även om inkomsten inte beskattats i verksamhetslandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på grund av lagstiftning eller administrativ praxis i detta land eller annat av-&lt;br&gt;tal än avtal för undvikande av dubbelbeskattning som detta land ingått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu sagts gäller dock inte vid&lt;br&gt;anställning ombord på utländskt far-&lt;br&gt;tyg. I fråga om sådan anställning gäl-&lt;br&gt;ler vid 1986—1991 års taxeringar att&lt;br&gt;skattefrihet föreligger om anställ-&lt;br&gt;ningen och vistelsen utomlands va-&lt;br&gt;rat minst sex månader och avsett an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu sagts gäller dock inte vid&lt;br&gt;anställning ombord på utländskt far-&lt;br&gt;tyg. I fråga om sådan anställning gäl-&lt;br&gt;ler vid 1986-7992 års taxeringar att&lt;br&gt;skattefrihet föreligger om anställ-&lt;br&gt;ningen och vistelsen utomlands va-&lt;br&gt;rat minst sex månader och avsett an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställning hos arbetsgivare, som är en&lt;br&gt;inländsk juridisk person eller en här&lt;br&gt;i riket bosatt fysisk person, och an-&lt;br&gt;ställningen utövats ombord på ut-&lt;br&gt;ländskt fartyg som huvudsakligen&lt;br&gt;går i sådan oceanfart som avses i&lt;br&gt;1 kap. 7 § 8 fartygssäkerhetsförord-&lt;br&gt;ningen (1988:594).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställning hos arbetsgivare, som är en&lt;br&gt;inländsk juridisk person eller en här&lt;br&gt;i riket bosatt fysisk person, och an-&lt;br&gt;ställningen utövats ombord på ut-&lt;br&gt;ländskt fartyg som huvudsakligen&lt;br&gt;går i sådan oceanfart som avses i&lt;br&gt;1 kap. 7 § 8 fartygssäkerhetsförord-&lt;br&gt;ningen (1988:594).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tid för vistelse som avses i första och andra styckena får inräknas kortare&lt;br&gt;avbrott för semester, tjänsteuppdrag eller liknande, som inte är förlagda till&lt;br&gt;början eller slutet av anställningen utomlands. Uppehåll i Sverige för här&lt;br&gt;avsedda ändamål får inte sträcka sig längre än som motsvarar högst sex dagar&lt;br&gt;för varje hel månad som anställningen utomlands varar eller under ett och&lt;br&gt;samma anställningsår till mer än 72 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige påbörjat anställningen och kunde det därvid på&lt;br&gt;goda grunder antas att inkomsten av anställningen skulle komma att undan-&lt;br&gt;tas från skatt i Sverige enligt 54 § första stycket f men inträffar under anställ-&lt;br&gt;ningstiden ändrade förhållanden som medför att villkoren för att undanta&lt;br&gt;inkomsten från skatt i Sverige inte föreligger, skall inkomsten likväl undan-&lt;br&gt;tas från beskattning i Sverige om de ändrade förhållandena beror på omstän-&lt;br&gt;digheter över vilka den skattskyldige inte kunnat råda och en beskattning&lt;br&gt;skulle te sig uppenbart oskälig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. I fråga om intäkt enligt punkt&lt;br&gt;16 av anvisningarna till 22 § gäller&lt;br&gt;vid 1993—1995 års taxeringar att un-&lt;br&gt;derlaget för räntefördelning multi-&lt;br&gt;pliceras med 55, 70 respektive 85&lt;br&gt;procent av statslåneräntan vid be-&lt;br&gt;skattningsårets ingång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. I fråga om intäkt enligt punkt&lt;br&gt;16 av anvisningarna till 22 § gäller&lt;br&gt;vid 1993-1995 års taxeringar att un-&lt;br&gt;derlaget för räntefördelning multi-&lt;br&gt;pliceras med 55, 70 respektive 85&lt;br&gt;procent av statslåneräntan vid ut-&lt;br&gt;gången av november året före be-&lt;br&gt;skattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Vid tillämpning av bestämmelserna om räntefördelning i punkt 16&lt;br&gt;tredje stycket av anvisningarna till 22 § skall vid 1992-1999 års taxeringar i&lt;br&gt;fråga om delägare i handelsbolag, utöver vad som följer av fjärde stycket i&lt;br&gt;nämnda punkt, bortses från en övergångspost. Övergångsposten är ett be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lopp motsvarande ett negativt underlag för räntefördelning vid 1992 ars taxe-&lt;br&gt;ring, eller, om delägaren på grund av förlängt räkenskapsår inte skall taxeras&lt;br&gt;för inkomst från handelsbolaget detta år, vid 1993 års taxering, till den del&lt;br&gt;detta negativa underlag överstiger fribeloppet. Vid beräkning av skillnads-&lt;br&gt;beloppet enligt tredje stycket tredje och fjärde meningarna i nämnda punkt&lt;br&gt;skall tillgångar som avses där tas upp till det högsta av de värden som följer&lt;br&gt;av 6 § andra stycket lagen om skatteutjämningsreserv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Overgangsposten skall reduceras i&lt;br&gt;den mån delägarens nettouttag från&lt;br&gt;bolaget (uttag utöver tillskott) under&lt;br&gt;beskattningsår som taxerats år 1991&lt;br&gt;överstigit såväl hans skattepliktiga&lt;br&gt;nettoinkomst från bolaget (skatte-&lt;br&gt;pliktiga inkomster utöver avdrags-&lt;br&gt;gilla underskott) som hans andel av&lt;br&gt;bolagets resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. Äldre föreskrifter i 32 §&lt;br&gt;1 mom. tredje stycket och punkt 11&lt;br&gt;av anvisningarna till 32 § tillämpas&lt;br&gt;fortfarande om anställningen har&lt;br&gt;upphört före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. De nya föreskrifterna i 32 §&lt;br&gt;3 a mom. och punkt 12 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 22 § om skatteplikt för er-&lt;br&gt;sättning på grund av gruppsjukför-&lt;br&gt;säkring tillämpas inte om försäk-&lt;br&gt;ringsfallet har inträffat före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Overgångsposten skall reduceras i&lt;br&gt;den mån delägarens nettouttag från&lt;br&gt;bolaget (uttag utöver tillskott) under&lt;br&gt;beskattningsår som taxerats år 1991&lt;br&gt;överstigit såväl hans skattepliktiga&lt;br&gt;nettoinkomst från bolaget (skatte-&lt;br&gt;pliktiga inkomster utöver avdrags-&lt;br&gt;gilla underskott) som hans andel av&lt;br&gt;bolagets resultat. Någon ränteför-&lt;br&gt;delning skall dock inte ske vid 1992&lt;br&gt;års taxering, eller, om delägaren på&lt;br&gt;grund av förlängt räkenskapsår inte&lt;br&gt;skall taxeras för inkomst av handels-&lt;br&gt;bolaget detta år, vid 1993 års taxe-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. Äldre föreskrifter i 32 §&lt;br&gt;1 mom. tredje stycket och punkt 11&lt;br&gt;av anvisningarna till 32 § tillämpas&lt;br&gt;fortfarande om anställningen har&lt;br&gt;upphört före den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. De nya föreskrifterna i 32 §&lt;br&gt;3 a mom. och punkt 12 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 22 § om skatteplikt för er-&lt;br&gt;sättning på grund av gruppsjukför-&lt;br&gt;säkring tillämpas inte om försäk-&lt;br&gt;ringsfallet har inträffat före den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. Vid 1992 och 1993 års taxe-&lt;br&gt;ringar skall vid reduktion av det sär-&lt;br&gt;skilda grundavdraget enligt punkt 1&lt;br&gt;fjärde stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;48 § med pension likställas inkomst&lt;br&gt;av passiv näringsverksamhet enligt&lt;br&gt;25 § och inkomst av kapital enligt 3 §&lt;br&gt;14 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt. Vidare skall vid re-&lt;br&gt;duktion enligt punkt 1 femte stycket&lt;br&gt;av nämnda anvisningar med taxerad&lt;br&gt;förvärvsinkomst likställas inkomst&lt;br&gt;av kapital enligt nämnda moment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. Vid 1992 och 1993 års taxe-&lt;br&gt;ringar skall vid reduktion av det sär-&lt;br&gt;skilda grundavdraget enligt punkt 1&lt;br&gt;fjärde stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;48 § med pension likställas inkomst&lt;br&gt;av passiv näringsverksamhet enligt&lt;br&gt;25 § och inkomst av kapital enligt 3 §&lt;br&gt;14 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt, till den del inkomsten&lt;br&gt;av kapital överstiger 1 600 kronor.&lt;br&gt;Vidare skall vid reduktion enligt&lt;br&gt;punkt 1 femte stycket av nämnda an-&lt;br&gt;visningar med taxerad förvärvsin-&lt;br&gt;komst likställas inkomst av kapital&lt;br&gt;enligt nämnda moment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1992 och 1993 års taxeringar skall det särskilda grundavdraget även&lt;br&gt;reduceras på grund av förmögenhet enligt de äldre bestämmelserna av-&lt;br&gt;seende avdrag för nedsatt skatteförmåga i punkt 2 av anvisningarna till 50 §&lt;br&gt;och - i fråga om makar — 52 § 1 mom. andra stycket. Vad som där sägs om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighet, som avses i den äldre lydelsen av 24 § 2 mom. samt sådan bostads-&lt;br&gt;byggnad med tillhörande tomt på jordbruksfastighet som används som bo-&lt;br&gt;stad av den skattskyldige, skall avse sådan privatbostadsfastighet som anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 5 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena får inte leda till lägre särskilt&lt;br&gt;grundavdrag än vad den skattskyldige skulle ha medgetts i grundavdrag en-&lt;br&gt;ligt 48 § 2 mom. första—femte styckena och 48 § 3 mom. om dessa regler i&lt;br&gt;stället hade tillämpats för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1992 års taxering i den mån inte annat följer av punkterna 2—5 nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser skall vid 1992 och senare års taxeringar tillämpas i&lt;br&gt;fråga om likvidation och fusion som föranlett utskiftning till aktieägare före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äldre föreskrifter i punkt 23 av anvisningarna till 23 § om avdrag för&lt;br&gt;premie för grupplivförsäkring tillämpas på premie som betalas före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Äldre föreskrifter i punkt 1 av anvisningarna till 22 § tillämpas vid 1992&lt;br&gt;års taxering i fråga om uttag av vedbränsle före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. De nya bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna till 24 § tillämpas&lt;br&gt;inte i fråga om beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dels att i 3 § 9 mom. 6 § 5 mom. samt punkt 7 av övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till lagen (1990:651) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;ordet ”aktiefond” skall bytas ut mot ”värdepappersfond”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 30 § skall betecknas 31 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 § 3 mom., 2 § 4, 6, 10 och 14 mom., 3 § 1, 2, 4, 10 och 12 mom.,&lt;br&gt;6§ 1 mom., 24§ 1, 2och 4mom., 26§ 5 mom., 27§ 1,3 och 5mom., den nya&lt;br&gt;31 § samt punkterna 8 och 10 av övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1990:651) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser, 25§ 11 mom., 26§&lt;br&gt;9mom., 27 § 6 mom. och 30§, av följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i övergångsbestämmelserna till lagen (1990:651) om ändring i&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall införas en ny punkt, 12 a, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 m o m.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Juridiska personer utom&lt;br&gt;dödsbon skall erlägga statlig in-&lt;br&gt;komstskatt för inkomst av närings-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 m o m. Juridiska personer utom&lt;br&gt;dödsbon skall erlägga statlig in-&lt;br&gt;komstskatt för inkomst av närings-&lt;br&gt;verksamhet. Svenska värdepappers-&lt;br&gt;fonder skall vid tillämpning av denna&lt;br&gt;lag anses som juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Bestämmelserna i andra—åttonde styckena nedan gäller i fråga&lt;br&gt;om fusioner enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 14 kap. 8§ aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;12 kap. 1 och 3 §§ lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 11 kap. 1 och 2 §§ bankaktiebo-&lt;br&gt;lagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 7 kap. 1 och 2 §§ sparbanksla-&lt;br&gt;gen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 10 kap. 1 och 2 §§ förenings-&lt;br&gt;bankslagen (1987:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande företa-&lt;br&gt;get tagits upp till högre värde än det värde som i beskattningsavseende gäller&lt;br&gt;för det överlåtande företaget, skall det övertagande företaget ta upp mellan-&lt;br&gt;skillnaden som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium, patent-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 12 kap. 1, 3 och 5§§ lagen&lt;br&gt;(1987:667) om ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 11 kap. 1, 2 och 9 §§ bankaktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 7 kap. 1, 2 och 8 §§ sparbanksla-&lt;br&gt;gen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 10 kap. 1, 2 och 9 §§ förenings-&lt;br&gt;bankslagen (1987:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;br&gt;lagens rubrik 1974:770&lt;br&gt;3§9mom. 1990:651&lt;br&gt;6§5mom. 1974:995&lt;br&gt;30 § 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid beräkning&lt;br&gt;av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet av tillgångens&lt;br&gt;anskaffningsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag ut-&lt;br&gt;gjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inventarier eller andra tillgångar som får skrivas av enligt reglerna för&lt;br&gt;räkenskapsenlig avskrivning övertagits och har dessa tillgångar i räkenska-&lt;br&gt;perna tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje stycket, har det&lt;br&gt;övertagande företaget rätt att även efter fusionen tillämpa räkenskapsenlig&lt;br&gt;avskrivning. Som förutsättning gäller att mellanskillnaden tas upp som intäkt&lt;br&gt;under det beskattningsår då fusionen genomförs eller med en tredjedel för&lt;br&gt;nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och gäl-&lt;br&gt;lande ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag ut-&lt;br&gt;gjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har betalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det överlå-&lt;br&gt;tande företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som motsva-&lt;br&gt;rar avdraget tas upp som intäkt hos det övertagande företaget. Avdragsrät-&lt;br&gt;ten för det övertagande företaget prövas med utgångspunkt i de förhållan-&lt;br&gt;den som gäller vid utgången av beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionen skall inte leda till någon skattepliktig realisationsvinst eller av-&lt;br&gt;dragsgill realisationsförlust för något av de deltagande företagen. Avyttras&lt;br&gt;tillgångar som övertagits vid fusionen skall vid bedömandet av frågan om&lt;br&gt;skattepliktig realisationsvinst eller avdragsgill realisationsförlust uppkommit&lt;br&gt;anses som om överlåtande och övertagande företag utgjort en skattskyldig.&lt;br&gt;Vad nu sagts gäller också vid fusion mellan stadshypoteksföreningar samt då&lt;br&gt;ett försäkringsföretags hela försäkringsbestånd övertagits av ett annat för-&lt;br&gt;säkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övertagande företaget har samma rätt till avdrag för underskott som&lt;br&gt;avses i 26 § kommunalskattelagen (1928:370) och i 14 mom. som det överlå-&lt;br&gt;tande företaget skulle ha haft om fusionen inte ägt rum. Om moderbolaget&lt;br&gt;var ett fåmansföretag enligt punkt 14 av anvisningarna till 32 § nämnda lag&lt;br&gt;vid utgången av beskattningsåret eller dotterbolaget var ett sådant företag&lt;br&gt;vid ingången av det närmast föregående beskattningsåret krävs dock att mo-&lt;br&gt;derbolaget ägde mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolaget vid den sist-&lt;br&gt;nämnda tidpunkten. Vid fusion mellan ekonomiska föreningar krävs att&lt;br&gt;båda föreningarna är att anse som kooperativa enligt 8 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i sjunde stycket&lt;br&gt;första och andra meningarna gäller&lt;br&gt;också då en juridisk person icke yr-&lt;br&gt;kesmässigt överlåter egendom eller&lt;br&gt;rättighet som avses i 25—30 §§ till en&lt;br&gt;annan juridisk person såvida överlå-&lt;br&gt;telsen sker med förlust och företa-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i sjunde stycket&lt;br&gt;första och andra meningarna gäller&lt;br&gt;också då en juridisk person icke yr-&lt;br&gt;kesmässigt överlåter egendom eller&lt;br&gt;rättighet som avses i 25-31 §§ till en&lt;br&gt;annan juridisk person såvida överlå-&lt;br&gt;telsen sker med förlust och företa-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen är moderföretag och dotterföre-&lt;br&gt;tag eller står under i huvudsak ge-&lt;br&gt;mensam ledning. Vidare gäller i nu&lt;br&gt;avsedda fall bestämmelserna om&lt;br&gt;värdeminskningsavdrag m.m. i&lt;br&gt;tredje och femte styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i sjunde stycket&lt;br&gt;första och andra meningarna gäller&lt;br&gt;vidare — utöver vad som anges i&lt;br&gt;nionde stycket — om aktie i aktiebo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen är moderföretag och dotterföre-&lt;br&gt;tag eller står under i huvudsak ge-&lt;br&gt;mensam ledning. Vidare gäller i nu&lt;br&gt;avsedda fall bestämmelserna om&lt;br&gt;värdeminskningsavdrag m.m. i&lt;br&gt;tredje och femte styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i sjunde stycket&lt;br&gt;första och andra meningarna gäller&lt;br&gt;vidare — utöver vad som anges i&lt;br&gt;nionde stycket - om aktie i aktiebo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag eller andel i handelsbolag, eko-&lt;br&gt;nomisk förening eller utländsk juri-&lt;br&gt;disk person överlåts till ett svenskt&lt;br&gt;företag inom samma koncern såvida&lt;br&gt;moderföretaget i koncernen är ett&lt;br&gt;aktiebolag eller en ekonomisk för-&lt;br&gt;ening och den överlåtna aktien eller&lt;br&gt;andelen innehas som ett led i kon-&lt;br&gt;cernens verksamhet. Sker överlåtel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag eller andel i handelsbolag, eko-&lt;br&gt;nomisk förening eller utländsk juri-&lt;br&gt;disk person överlåts till ett svenskt&lt;br&gt;företag inom samma koncern såvida&lt;br&gt;moderföretaget i koncernen är ett&lt;br&gt;aktiebolag, en ekonomisk förening,&lt;br&gt;en sparbank eller ett ömsesidigt&lt;br&gt;skadeförsäkringsföretag och den&lt;br&gt;överlåtna aktien eller andelen inne-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sen till ett utländskt företag, kan re-&lt;br&gt;geringen eller myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer medge befrielse&lt;br&gt;från beskattning för vinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;has som ett led i koncernens verk-&lt;br&gt;samhet. Sker överlåtelsen till ett ut-&lt;br&gt;ländskt företag, kan regeringen eller&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer medge befrielse från beskatt-&lt;br&gt;ning för vinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med sådan fusion som&lt;br&gt;avses i första stycket skall uttagsbe-&lt;br&gt;skattning enligt punkt 1 fjärde&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 22 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utskiftning av tillgångar i sam-&lt;br&gt;band med sådan fusion som avses i&lt;br&gt;första stycket skall uttagsbeskatt-&lt;br&gt;ning enligt punkt 1 fjärde stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en tillgång delats ut till ett företag som är frikallat från skattskyldighet&lt;br&gt;för utdelningen enligt 7 § 8 mom. tillämpas bestämmelserna i andra, tredje&lt;br&gt;och femte styckena samt sjunde stycket första och andra meningarna om det&lt;br&gt;utdelande företaget inte uttagsbeskattas enligt punkt 1 fjärde stycket av an-&lt;br&gt;visningarna till 22 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 momd Med livförsäkringsföretag förstås i denna lag företag vars försäk-&lt;br&gt;ringsrörelse uteslutande eller så gott som uteslutande avser personförsäkring&lt;br&gt;(livförsäkring, sjuk- och olycksfallsförsäkring, avgångsbidragsförsäkring&lt;br&gt;samt arbetslöshetsförsäkring).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skadeförsäkringsföretag förstås annat försäkringsföretag än livför-&lt;br&gt;säkringsföretag. Utländskt försäkringsföretag, som drivit försäkringsrörelse&lt;br&gt;här i riket, bedöms med hänsyn endast till den rörelse som företaget drivit&lt;br&gt;här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understödsförening, vilken enligt sina stadgar får meddela annan kapital-&lt;br&gt;försäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1000 kronor för&lt;br&gt;medlem, anses i denna lag som livförsäkringsföretag i fråga om verksamhet&lt;br&gt;som är hänförlig till livförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av inländskt livför-&lt;br&gt;säkringsföretag, anses nettointäkten av företagets kapital- och fastighetsför-&lt;br&gt;valtning med undantag för den del av intäkten som belöper på dels pensions-&lt;br&gt;försäkringar, vilka företaget meddelat direkt eller meddelat i återförsäkring&lt;br&gt;åt inländskt försäkringsföretag, dels avgångsbidragsförsäkringar meddelade&lt;br&gt;enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens hu-&lt;br&gt;vudorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettointäkt som inte undantagits från beskattning enligt tredje stycket&lt;br&gt;skall beräknas enligt reglerna för näringsverksamhet enligt denna lag. För&lt;br&gt;den del av nettointäkten som undantagits från beskattning enligt nämnda&lt;br&gt;stycke och som avser pensionsförsäkringar gäller särskilda regler i lagen&lt;br&gt;(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av inländskt skade-&lt;br&gt;försäkringsföretag, anses överskottet av försäkringsrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskning av försäkringstekniska&lt;br&gt;skulder för egen räkning, av säker-&lt;br&gt;hetsreserv, av regleringsfond för tra-&lt;br&gt;fikförsäkring och av minskning av&lt;br&gt;utjämningsfonderna av säkerhetsre-&lt;br&gt;serv skall anses som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av överskottet av försäkringsrörelse, som drivits av in-&lt;br&gt;ländskt skadeförsäkringsföretag, får från bruttointäkten avdrag göras för-&lt;br&gt;utom för driftkostnader, som avses i 23 § kommunalskattelagen, för avgifter&lt;br&gt;och bidrag, som utgivits till kommun, förening eller sammanslutning och&lt;br&gt;som avser att understödja verksamhet med syfte att förebygga skador, vilka&lt;br&gt;faller inom ramen för den av företaget bedrivna rörelsen, för ökning av för-&lt;br&gt;säkringstekniska skulder för egen räkning, för ökning av säkerhetsreserv&lt;br&gt;samt för utbetald återbäring och verkställd premieåterbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med försäkringstekniska skulder för egen räkning förstås sådana skulder&lt;br&gt;enligt 7 kap. 1 § första stycket försäkringsrörelselagen (1982:713) (premiere-&lt;br&gt;serv, ersättningsreserv, skadebehandlingsreserv och tilldelad återbäring)&lt;br&gt;minskade med värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med säkerhetsreserv förstås den reserv skadeförsäkringsföretag får redo-&lt;br&gt;visa enligt en av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av försäk-&lt;br&gt;ringsinspektionen fastställd normalplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskning av försäkringstekniska&lt;br&gt;skulder för egen räkning, av säker-&lt;br&gt;hetsreserv, av regleringsfond för tra-&lt;br&gt;fikförsäkring och av minskning av&lt;br&gt;utjämningsfonderna skall anses som&lt;br&gt;intäkt. Sker ändring av bolagsord-&lt;br&gt;ningen, varigenom företaget får rätt&lt;br&gt;att på annat sätt än ovan sagts dispo-&lt;br&gt;nera en den 1 januari 1929 befintlig&lt;br&gt;utjämningsfond, för vilken bestäm-&lt;br&gt;melser om inskränkt dispositionsrätt&lt;br&gt;funnits, eller utjämningsfond, som&lt;br&gt;bildats efter nämnda dag, skall fon-&lt;br&gt;den anses härigenom undergå minsk-&lt;br&gt;ning med hela det belopp vartill den&lt;br&gt;uppgick före ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad ovan stadgas får avdrag inte ske för avsättning till omedelbar&lt;br&gt;eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta moment om inländskt livförsäkringsföretag har&lt;br&gt;motsvarande tillämpning på försäkringsrörelse som utländskt livförsäkrings-&lt;br&gt;företag drivit här i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande försäkringsrörelse, som här drivits av utländskt skadeförsäk-&lt;br&gt;ringsföretag, anses som här i riket skattepliktig nettointäkt ett belopp mot-&lt;br&gt;svarande två procent av företagets premieinkomst av här bedriven försäk-&lt;br&gt;ringsrörelse. Med premieinkomst förstås bruttobeloppet av årets försäk-&lt;br&gt;ringspremier, dvs. utan avdrag för återförsäkringspremier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blir det på grund av bestämmelserna i detta moment nödvändigt att dela&lt;br&gt;upp intäkt eller avdrag mellan olika delar av ett försäkringsföretags verk-&lt;br&gt;samhet, skall fördelningen av intäkten eller avdraget göras på skäligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 mom.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Vid inkomstberäkningen för ett investmentföretag gäller, utöver&lt;br&gt;vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att hänsyn inte tas till vinst eller förlust vid avyttring av aktier och andra&lt;br&gt;värdepapper som avses i 27 § 1 mom.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att som intäkt tas upp 2 procent för år räknat av värdet vid ingången av&lt;br&gt;beskattningsåret av egendom som avses i 27 § 1 mom.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att avdrag får göras för utdelning som företaget har beslutat för beskatt-&lt;br&gt;ningsåret, dock inte med så stort belopp att det föranleder underskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlust som uppkommit genom att&lt;br&gt;aktie förlorat sitt värde tillföljd av att&lt;br&gt;bolaget upplösts genom likvidation&lt;br&gt;eller genom fusion enligt 14 kap. I el-&lt;br&gt;ler 2§ aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;br&gt;eller 11 kap. 1 eller 2 § bankaktiebo-&lt;br&gt;lagslagen (1988:618) är, utan hinder&lt;br&gt;av vad som sägs i första stycket 1, av-&lt;br&gt;dragsgill till den del förlusten svarar&lt;br&gt;mot utdelning från bolaget under be-&lt;br&gt;skattningsåret och närmast före-&lt;br&gt;gående beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekono-&lt;br&gt;misk förening som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värde-&lt;br&gt;papper eller likartad lös egendom och vars uppgift väsentligen är att genom&lt;br&gt;ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda aktie- eller andelsägare riskför-&lt;br&gt;delning och vari ett stort antal fysiska personer äger aktier eller andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivits för invest-&lt;br&gt;mentföretag gäller också för aktie-&lt;br&gt;fonder. För aktiefonder utgör intäk-&lt;br&gt;ten enligt första stycket 2 dock 1,5&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 4 m o m.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; I fråga om juridiska&lt;br&gt;personer utom dödsbon medges av-&lt;br&gt;drag för förlust vid avyttring av till-&lt;br&gt;gång som avses i 27 § 1 mom. endast&lt;br&gt;mot vinst vid avyttring av sådan till-&lt;br&gt;gång. Uppkommer underskott be-&lt;br&gt;handlas det vid taxeringen för det&lt;br&gt;närmast följande beskattningsåret&lt;br&gt;som förlust vid avyttring av tillgång&lt;br&gt;som avses i första meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivits för invest-&lt;br&gt;mentföretag gäller också för värde-&lt;br&gt;pappersfonder. För värdepappers-&lt;br&gt;fonder utgör intäkten enligt första&lt;br&gt;stycket 2 dock 1,5 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 4 m o m. I fråga om juridiska&lt;br&gt;personer utom dödsbon medges av-&lt;br&gt;drag för förlust vid avyttring av till-&lt;br&gt;gång som avses i 27 § 1 mom. endast&lt;br&gt;mot vinst vid avyttring av sådan till-&lt;br&gt;gång. Uppkommer underskott be-&lt;br&gt;handlas det vid taxeringen för det&lt;br&gt;närmast följande beskattningsåret&lt;br&gt;som förlust vid avyttring av tillgång&lt;br&gt;som avses i första meningen. Förlust&lt;br&gt;som uppkommit genom att aktie för-&lt;br&gt;lorat sitt värde till följd av att bolaget&lt;br&gt;upplösts genom likvidation eller ge-&lt;br&gt;nom fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385) eller 11&lt;br&gt;kap. 1 eller 2 § bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618) är, utan hinder av vad nu&lt;br&gt;sagts, avdragsgill till den del förlus-&lt;br&gt;ten svarar mot utdelning från bolaget&lt;br&gt;under beskattningsåret och närmast&lt;br&gt;föregående beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningen i första stycket gäller inte om innehavet av den avyttrade&lt;br&gt;tillgången betingats av verksamhet som bedrivs av den skattskyldige eller av&lt;br&gt;företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska&lt;br&gt;förhållanden kan anses stå den skattskyldige nära. Den gäller inte heller om&lt;br&gt;ett sådant företag som avses i 7 § 8 mom. tredje stycket avyttrat aktie eller&lt;br&gt;andel med röstetal som anges i det nämnda stycket vid a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Till intäkt av kapital räknas löpande avkastning, vinster och an-&lt;br&gt;nan intäkt som härrör från egendom, i den mån intäkten inte är att hänföra&lt;br&gt;till näringsverksamhet. Till intäkt av kapital hör bland annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar,&lt;br&gt;utdelning på aktier och andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och&lt;br&gt;åtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra därmed jämför-&lt;br&gt;liga förpliktelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning vid upplåtelse av privatbostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till realisationsvinst hänförs även&lt;br&gt;valutakursvinst på fordringar och&lt;br&gt;skulder i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utdelning avses även utbetal-&lt;br&gt;ning till aktieägare enligt 12 kap. 1 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385) och&lt;br&gt;9 kap. 1 § bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618) vid nedsättning av aktie-&lt;br&gt;kapitalet eller reservfonden eller vid&lt;br&gt;bolagets likvidation. Till utdelning&lt;br&gt;hänförs vidare utbetalning av fu-&lt;br&gt;sionsvederlag till aktieägare enligt&lt;br&gt;14 kap. 6§ aktiebolagslagen och 11&lt;br&gt;kap. 7§ bankaktiebolagslagen. Som&lt;br&gt;utdelning anses även utbetalning från&lt;br&gt;utländskt bolag om utbetalningen är&lt;br&gt;jämförlig med sådan utbetalning från&lt;br&gt;svenskt bolag som avses i första eller&lt;br&gt;andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att utdelning och vinst vid försäljning av aktier i vissa fall skall hänföras&lt;br&gt;till inkomst av tjänst framgår av 12 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller i fråga om en tillgång att vinst vid en avyttring skall tas upp som&lt;br&gt;intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som medför&lt;br&gt;att vederlaget eller vinst vid en avyttring i stället skall tas upp som intäkt av&lt;br&gt;näringsverksamhet (karaktärsbyte) sker beskattning som om tillgången hade&lt;br&gt;avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärde (avskattning). Till-&lt;br&gt;gången anses härefter ha anskaffats vid karaktärsbytet för marknadsvärdet.&lt;br&gt;På den skattskyldiges yrkande sker dock inte avskattning. I sådant fall behål-&lt;br&gt;ler tillgången sitt anskaffningsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m.&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Från intäkt av kapital&lt;br&gt;får avdrag göras för omkostnader&lt;br&gt;för intäkternas förvärvande samt för&lt;br&gt;ränteutgift och förlust (realisations-&lt;br&gt;förlust) vid icke yrkesmässig avytt-&lt;br&gt;ring av tillgångar och sådana förplik-&lt;br&gt;telser som anges i 1 mom., i den mån&lt;br&gt;inte annat anges i 30 § femte stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m. Från intäkt av kapital får&lt;br&gt;avdrag göras för omkostnader för in-&lt;br&gt;täkternas förvärvande samt, såvitt&lt;br&gt;gäller fysisk person som har varit bo-&lt;br&gt;satt i Sverige under beskattningsåret&lt;br&gt;och svenskt dödsbo, för ränteutgift&lt;br&gt;och förlust (realisationsförlust) vid&lt;br&gt;icke yrkesmässig avyttring av till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allt under förutsättning att avdrag&lt;br&gt;inte skall göras från intäkt av nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ränteutgifterna överstiger&lt;br&gt;ränteintäkterna med mer än 100 000&lt;br&gt;kronor eller — om den skattskyldige&lt;br&gt;inte fyllt 18 år eller fråga är om&lt;br&gt;dödsbo som behandlas som handels-&lt;br&gt;bolag — 10000 kronor medges dock&lt;br&gt;avdrag med endast 70 procent av det&lt;br&gt;överskjutande beloppet om inte an-&lt;br&gt;nat framgår av tredje stycket eller&lt;br&gt;4 mom. andra stycket. Till räntein-&lt;br&gt;täkter hänförs därvid inte löpande&lt;br&gt;avkastning på tillgångar som avses i&lt;br&gt;27 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delägare i fåmansföretag, som av-&lt;br&gt;ses i 12 mom. nionde stycket, får&lt;br&gt;göra fullt avdrag för ränteutgifter ut-&lt;br&gt;över vad som följer av föregående&lt;br&gt;stycke, med högst så stor procent av&lt;br&gt;den skattskyldiges anskaffningskost-&lt;br&gt;nad för aktierna eller andelarna och&lt;br&gt;lämnade ovillkorliga kapitaltillskott&lt;br&gt;som svarar mot statslåneräntan vid&lt;br&gt;beskattningsårets ingång med tillägg&lt;br&gt;av fem procentenheter. Som an-&lt;br&gt;skaffningskostnad räknas även arvs-&lt;br&gt;och gåvoskatt som den skattskyldige&lt;br&gt;har betalat i anledning av förvärv av&lt;br&gt;aktierna eller andelarna. Har ak-&lt;br&gt;tierna eller andelarna förvärvats på&lt;br&gt;annat sätt än genom köp, byte eller&lt;br&gt;därmed jämförligt fång, skall an-&lt;br&gt;skaffningskostnaden beräknas med&lt;br&gt;tillämpning av 24 § lmom. tredje&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;gångar och sådana förpliktelser som&lt;br&gt;anges i 1 mom., i den mån inte annat&lt;br&gt;anges i 31 § femte stycket, allt under&lt;br&gt;förutsättning att avdrag inte skall&lt;br&gt;göras från intäkt av näringsverksam-&lt;br&gt;het. Avdrag för realisationsförlust&lt;br&gt;får dock göras av annan fysisk per-&lt;br&gt;son om skattskyldighet skulle ha&lt;br&gt;förelegat för realisationsvinst på den&lt;br&gt;avyttrade egendomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ränteutgifterna överstiger&lt;br&gt;ränteintäkterna med mer än 100000&lt;br&gt;kronor eller - om den skattskyldige&lt;br&gt;inte fyllt 18 år eller fråga är om&lt;br&gt;dödsbo som behandlas som handels-&lt;br&gt;bolag - 10000 kronor medges dock&lt;br&gt;avdrag med endast 70 procent av det&lt;br&gt;överskjutande beloppet om inte an-&lt;br&gt;nat framgår av tredje stycket eller&lt;br&gt;4 mom. andra stycket. Till räntein-&lt;br&gt;täkter hänförs därvid endast ränta på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. banktillgodohavanden i svenska&lt;br&gt;kronor och likvärdiga fordringar&lt;br&gt;som betalas varje år med hela det vid&lt;br&gt;beskattningsårets utgång upplupna&lt;br&gt;beloppet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skuldebrev i svenska kronor&lt;br&gt;som emitterats till en kurs som inte&lt;br&gt;understiger 90 procent av skuldebre-&lt;br&gt;vets nominella belopp under förut-&lt;br&gt;sättning att ränta betalas varje år och&lt;br&gt;beräknas efter samma räntesats un-&lt;br&gt;der hela löptiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delägare i fåmansföretag, som av-&lt;br&gt;ses i 12 mom. nionde stycket, får&lt;br&gt;göra fullt avdrag för ränteutgifter ut-&lt;br&gt;över vad som följer av föregående&lt;br&gt;stycke, med högst så stor procent av&lt;br&gt;den skattskyldiges anskaffningskost-&lt;br&gt;nad för aktierna eller andelarna och&lt;br&gt;lämnade ovillkorliga kapitaltillskott&lt;br&gt;som svarar mot statslåneräntan vid&lt;br&gt;utgången av november året före be-&lt;br&gt;skattningsåret med tillägg av fem&lt;br&gt;procentenheter. Som anskaffnings-&lt;br&gt;kostnad räknas även arvs- och gåvo-&lt;br&gt;skatt som den skattskyldige har be-&lt;br&gt;talat i anledning av förvärv av ak-&lt;br&gt;tierna eller andelarna. Har aktierna&lt;br&gt;eller andelarna förvärvats på annat&lt;br&gt;sätt än genom köp, byte eller där-&lt;br&gt;med jämförligt fång, skall anskaff-&lt;br&gt;ningskostnaden beräknas med till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämpning av 24 § 1 mom. tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till realisationsförlust hänförs&lt;br&gt;även valutakursförlust på fordringar&lt;br&gt;och skulder i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för realisationsförlust&lt;br&gt;medges med 70 procent av förlusten,&lt;br&gt;i den mån inte annat anges i 27 §&lt;br&gt;5 och 6 mom. eller 29 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för realisationsförlust&lt;br&gt;medges med 70 procent av förlusten,&lt;br&gt;i den mån inte annat anges i 27 §&lt;br&gt;5 mom. eller 29 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningskostnader får dras av endast till den del de överstiger 1 000&lt;br&gt;kronor under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra lik-&lt;br&gt;nande insatser i lotteri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Avdrag såsom för ränta får göras vid återbetalning av sådant stat-&lt;br&gt;ligt bidrag som avses i punkt 3 av anvisningarna till 19 § kommunalskattela-&lt;br&gt;gen (1928:370). Avdrag får inte göras med större belopp än som tidigare har&lt;br&gt;avräknats från erlagd ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid räntefördelning enligt punkt&lt;br&gt;16 av anvisningarna till 22 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen får avdrag göras som&lt;br&gt;för ränta med samma belopp som&lt;br&gt;skall tas upp som intäkt i närings-&lt;br&gt;verksamhet enligt anvisningspunk-&lt;br&gt;ten. En skattskyldig som är berätti-&lt;br&gt;gad till sådant avdrag får, utöver vad&lt;br&gt;som följer av 2 mom. andra stycket,&lt;br&gt;göra fullt avdrag för ränteutgifter&lt;br&gt;med högst ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;statslåneräntan vid årets ingång mul-&lt;br&gt;tiplicerad med reduceringen av vär-&lt;br&gt;det på fastigheter och andra till-&lt;br&gt;gångar enligt 6 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1990:654) om skatteutjämningsre-&lt;br&gt;serv eller, såvitt gäller delägare i&lt;br&gt;handelsbolag, punkt 16 tredje&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 22 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen. Gränsen för&lt;br&gt;full avdragsrätt får dock inte höjas&lt;br&gt;med större belopp än räntefördel-&lt;br&gt;ningsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid räntefördelning enligt punkt&lt;br&gt;16 av anvisningarna till 22 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen får avdrag göras som&lt;br&gt;för ränta med samma belopp som&lt;br&gt;skall tas upp som intäkt i närings-&lt;br&gt;verksamhet enligt anvisningspunk-&lt;br&gt;ten. En skattskyldig som är berätti-&lt;br&gt;gad till sådant avdrag får, utöver vad&lt;br&gt;som följer av 2 mom. andra stycket,&lt;br&gt;göra fullt avdrag för ränteutgifter&lt;br&gt;med högst ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;statslåneräntan vid utgången av no-&lt;br&gt;vember året före beskattningsåret&lt;br&gt;multiplicerad med reduceringen av&lt;br&gt;värdet på fastigheter och andra till-&lt;br&gt;gångar enligt 6 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1990:654) om skatteutjämningsre-&lt;br&gt;serv eller, såvitt gäller delägare i&lt;br&gt;handelsbolag, punkt 16 tredje&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 22 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen. Gränsen för&lt;br&gt;full avdragsrätt får dock inte höjas&lt;br&gt;med större belopp än räntefördel-&lt;br&gt;ningsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ränteutgift jämställs även tomträttsavgäld och vederlag vid återbetal-&lt;br&gt;ning av lån i förtid. Motsvarande gäller för sådan ränteförmån som enligt&lt;br&gt;punkt 10 av anvisningarna till 32 § nyss nämnda lag skall anses som betald&lt;br&gt;ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 0 m o m.&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Vad som gäller om ut-&lt;br&gt;delning från utländskt bolag skall&lt;br&gt;även tillämpas på utdelning från an-&lt;br&gt;nan utländsk juridisk person. Sådan&lt;br&gt;utdelning skall dock inte beskattas i&lt;br&gt;den mån delägare i utländsk juridisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 0 m o m. Vad som gäller om an-&lt;br&gt;nan utdelning från utländskt bolag&lt;br&gt;än som avses i 3 § 1 mom. tredje&lt;br&gt;stycket skall även tillämpas på utdel-&lt;br&gt;ning från annan utländsk juridisk&lt;br&gt;person. Sådan utdelning skall dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;person enligt punkt 10 andra stycket&lt;br&gt;av anvisningarna till 53 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) har beskat-&lt;br&gt;tats för den del av den utländska&lt;br&gt;personens vinst som belöper på del-&lt;br&gt;ägaren. Utdelning från dödsbo efter&lt;br&gt;person, som vid sitt frånfälle inte va-&lt;br&gt;rit bosatt eller stadigvarande vistats&lt;br&gt;här i riket, till i Sverige bosatt del-&lt;br&gt;ägare av inkomst, som förvärvats&lt;br&gt;under den tid delägarna suttit i oskift&lt;br&gt;bo — men givetvis ej utskiftning av&lt;br&gt;den avlidnes efterlämnade tillgångar&lt;br&gt;— skall här i riket bli föremål för be-&lt;br&gt;skattning. Från denna föreskrift&lt;br&gt;meddelas likväl ett undantag i 7 §&lt;br&gt;9 mom.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte beskattas i den mån delägare i&lt;br&gt;utländsk juridisk person enligt&lt;br&gt;punkt 10 andra stycket av anvisning-&lt;br&gt;arna till 53 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) har beskattats för den del&lt;br&gt;av den utländska personens vinst&lt;br&gt;som belöper på delägaren. Utdel-&lt;br&gt;ning från dödsbo efter person, som&lt;br&gt;vid sitt frånfälle inte varit bosatt el-&lt;br&gt;ler stadigvarande vistats här i riket,&lt;br&gt;till i Sverige bosatt delägare av in-&lt;br&gt;komst, som förvärvats under den tid&lt;br&gt;delägarna suttit i oskift bo - men gi-&lt;br&gt;vetvis ej utskiftning av den avlidnes&lt;br&gt;efterlämnade tillgångar - skall här i&lt;br&gt;riket bli föremål för beskattning.&lt;br&gt;Från denna föreskrift meddelas lik-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väl ett undantag i 7 § 9 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med utdelning på andel i bolag i utländsk stat tillgodoföres i&lt;br&gt;vissa fall utdelningsmottagaren särskilt belopp (skattetillgodohavande) som&lt;br&gt;betalas ut genom den utländska statens försorg inom ramen för ett system&lt;br&gt;för nedsättning av skatt på utdelad bolagsvinst. Exempel på sådant skattetill-&lt;br&gt;godohavande är ”avoir fiscal” i Frankrike och ”tax credit” i Storbritannien.&lt;br&gt;Vad som gäller om utdelning från utländskt bolag skall tillämpas även på&lt;br&gt;skattetillgodohavande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådant skattetillgodohavande hänförs till samma beskattningsår som den&lt;br&gt;utdelning på vilken skattetillgodohavandet är grundat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 m o m.&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Överstiger utdel-&lt;br&gt;ningen på aktier i ett fåmansföretag&lt;br&gt;så stor procent av den skattskyldiges&lt;br&gt;anskaffningskostnad för aktierna&lt;br&gt;och lämnade ovillkorliga kapitaltill-&lt;br&gt;skott som svarar mot statslåneräntan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 2 m o m. Överstiger utdelningen&lt;br&gt;på aktier i ett fåmansföretag så stor&lt;br&gt;procent av den skattskyldiges an-&lt;br&gt;skaffningskostnad för aktierna och&lt;br&gt;lämnade ovillkorliga kapitaltillskott&lt;br&gt;som svarar mot statslåneräntan vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid beskattningsårets ingång med till-&lt;br&gt;lägg av fem procentenheter, skall&lt;br&gt;överskjutande belopp tas upp som&lt;br&gt;intäkt av tjänst. Har aktierna förvär-&lt;br&gt;vats på annat sätt än genom köp,&lt;br&gt;byte eller därmed jämförligt fång,&lt;br&gt;skall anskaffningskostnaden beräk-&lt;br&gt;nas med tillämpning av 24 § 1 mom.&lt;br&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understiger utdelningen visst år&lt;br&gt;det högsta belopp som på grund av&lt;br&gt;första stycket får tas upp som intäkt&lt;br&gt;av kapital, ökas det belopp som se-&lt;br&gt;nare år får tas upp som intäkt av ka-&lt;br&gt;pital i motsvarande mån (sparad ut-&lt;br&gt;delning). Belopp som svarar mot&lt;br&gt;kvarstående sparad utdelning läggs&lt;br&gt;för varje år till anskaffningskostna-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgången av november året före be-&lt;br&gt;skattningsåret med tillägg av fem&lt;br&gt;procentenheter, skall överskjutande&lt;br&gt;belopp tas upp som intäkt av tjänst.&lt;br&gt;Har aktierna förvärvats på annat&lt;br&gt;sätt än genom köp, byte eller där-&lt;br&gt;med jämförligt fång, skall anskaff-&lt;br&gt;ningskostnaden beräknas med till-&lt;br&gt;lämpning av 24 § 1 mom. tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understiger utdelningen visst år&lt;br&gt;det högsta belopp som på grund av&lt;br&gt;första stycket får tas upp som intäkt&lt;br&gt;av kapital, ökas det belopp som se-&lt;br&gt;nare år får tas upp som intäkt av ka-&lt;br&gt;pital i motsvarande mån (sparad ut-&lt;br&gt;delning) för den som ägde aktierna&lt;br&gt;vid utdelningstillfället eller, om utdel-&lt;br&gt;ning inte förekommit, för den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den vid beräkning enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avyttring av aktier i ett få-&lt;br&gt;mansföretag skall hälften av den del&lt;br&gt;av realisationsvinsten som överstiger&lt;br&gt;kvarstående sparad utdelning tas&lt;br&gt;upp som intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första—tredje&lt;br&gt;styckena gäller även under de när-&lt;br&gt;maste tio åren efter det att ett företag&lt;br&gt;upphört att vara fåmansföretag i&lt;br&gt;fråga om utdelning eller realisations-&lt;br&gt;vinst på aktier som den skattskyldige&lt;br&gt;eller någon honom närstående ägde&lt;br&gt;när företaget upphörde att vara få-&lt;br&gt;mansföretag eller har förvärvat med&lt;br&gt;stöd av sådana aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första-tredje&lt;br&gt;styckena tillämpas endast om den&lt;br&gt;skattskyldige eller någon honom&lt;br&gt;närstående varit verksam i företaget&lt;br&gt;i betydande omfattning under någon&lt;br&gt;del av den senaste tioårsperioden.&lt;br&gt;Bestämmelserna gäller dock även&lt;br&gt;om den skattskyldige eller den ho-&lt;br&gt;nom närstående under någon del av&lt;br&gt;den senaste tioårsperioden varit&lt;br&gt;verksam i ett annat fåmansföretag,&lt;br&gt;som bedriver samma eller likartad&lt;br&gt;verksamhet, under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äger aktierna vid beskattningsårets&lt;br&gt;utgång. Belopp som svarar mot&lt;br&gt;kvarstående sparad utdelning läggs&lt;br&gt;för varje år till anskaffningskostna-&lt;br&gt;den vid beräkning enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer realisationsvinst vid&lt;br&gt;avyttring av aktier i ett fåmansföre-&lt;br&gt;tag skall hälften av den del av vinsten&lt;br&gt;som överstiger kvarstående sparad&lt;br&gt;utdelning tas upp som intäkt av&lt;br&gt;tjänst. Uppkommer realisationsför-&lt;br&gt;lust genom att aktierna förlorat sitt&lt;br&gt;värde till följd av att företaget upp-&lt;br&gt;lösts genom likvidation eller genom&lt;br&gt;fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1975:1385) skall vid till-&lt;br&gt;lämpning av första stycket det över-&lt;br&gt;skjutande beloppet minskas med för-&lt;br&gt;lusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om aktier som förvärvats&lt;br&gt;före år 1990 får vid tillämpningen av&lt;br&gt;första-tredje styckena anskaffnings-&lt;br&gt;kostnaden räknas upp med hänsyn&lt;br&gt;till yförändringarna i det allmänna&lt;br&gt;prisläget från och med förvärvsåret,&lt;br&gt;dock tidigast från och med år 1970,&lt;br&gt;till år 1990. Motsvarande gäller för&lt;br&gt;ovillkorliga kapitaltillskott som&lt;br&gt;gjorts före år 1990. Bestämmelserna&lt;br&gt;i första-tredje styckena gäller även&lt;br&gt;för utdelning och avyttring under tio&lt;br&gt;beskattningsår efter det år då ett&lt;br&gt;företag upphört att vara fåmansföre-&lt;br&gt;tag i fråga om utdelning eller realisa-&lt;br&gt;tionsvinst på aktier som den skatt-&lt;br&gt;skyldige eller någon honom närstå-&lt;br&gt;ende ägde när företaget upphörde&lt;br&gt;att vara fåmansföretag eller har för-&lt;br&gt;värvat med stöd av sådana aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första-tredje&lt;br&gt;styckena tillämpas endast om den&lt;br&gt;skattskyldige eller någon honom&lt;br&gt;närstående varit verksam i företaget&lt;br&gt;i betydande omfattning under be-&lt;br&gt;skattningsåret eller något av de tio be-&lt;br&gt;skattningsår som närmast föregått&lt;br&gt;beskattningsåret. Bestämmelserna&lt;br&gt;gäller dock även om den skattskyl-&lt;br&gt;dige eller den honom närstående un-&lt;br&gt;der någon del av denna tidsperiod&lt;br&gt;varit verksam i ett annat fåmans-&lt;br&gt;företag, som bedriver samma eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna verksamhet inte påbörjades&lt;br&gt;senare än tio år efter det att verk-&lt;br&gt;samheten i det först avsedda företa-&lt;br&gt;get upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige visar att ut-&lt;br&gt;omstående i betydande omfattning&lt;br&gt;äger del i företaget och har rätt till&lt;br&gt;utdelning, skall bestämmelserna i&lt;br&gt;första-tredje styckena inte tilläm-&lt;br&gt;pas, om inte särskilda skäl förelig-&lt;br&gt;ger. Härvid beaktas även förhållan-&lt;br&gt;dena under den senaste tioårsperio-&lt;br&gt;den. Med utomstående avses sådana&lt;br&gt;personer på vilka bestämmelserna i&lt;br&gt;första-tredje styckena till följd av&lt;br&gt;femte stycket inte skall tillämpas. I&lt;br&gt;fråga om realisationsvinst tillämpas&lt;br&gt;reglerna inte heller i den mån den&lt;br&gt;skattskyldige visar att vinsten med&lt;br&gt;hänsyn till gjorda löneuttag, antalet&lt;br&gt;anställda, företagets verksamhet och&lt;br&gt;tillgångar samt övriga omständighe-&lt;br&gt;ter inte är hänförlig till den skattskyl-&lt;br&gt;diges eller någon honom närståendes&lt;br&gt;arbetsinsats.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;likartad verksamhet, under förut-&lt;br&gt;sättning att denna verksamhet inte&lt;br&gt;påbörjades senare än under det&lt;br&gt;tionde beskattningsåret efter det år&lt;br&gt;då verksamheten i det först avsedda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företaget upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige visar att ut-&lt;br&gt;omstående i betydande omfattning&lt;br&gt;äger del i företaget och har rätt till&lt;br&gt;utdelning, skall bestämmelserna i&lt;br&gt;första-tredje styckena inte tilläm-&lt;br&gt;pas, om inte särskilda skäl förelig-&lt;br&gt;ger. Härvid beaktas även förhållan-&lt;br&gt;dena under de tio beskattningsår som&lt;br&gt;närmast föregått beskattningsåret.&lt;br&gt;Med utomstående avses sådana per-&lt;br&gt;soner på vilka bestämmelserna i för-&lt;br&gt;sta—tredje styckena till följd av&lt;br&gt;femte stycket inte skall tillämpas. I&lt;br&gt;fråga om realisationsvinst tillämpas&lt;br&gt;reglerna inte heller på den del av den&lt;br&gt;sammanlagda vinsten utöver kvarstå-&lt;br&gt;ende sparad utdelning för den skatt-&lt;br&gt;skyldige och honom närstående un-&lt;br&gt;der samma tidsperiod som överstiger&lt;br&gt;200 basbelopp för avyttringsåret en-&lt;br&gt;ligt lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldiges make eller — såvitt gäller skattskyldig under 18 år&lt;br&gt;— förälder är eller under någon del av den senaste tioårsperioden har varit&lt;br&gt;verksam i företaget i betydande omfattning och om den skattskyldiges be-&lt;br&gt;skattningsbara förvärvsinkomst, med bortseende från det belopp som enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i första-tredje styckena skall tas upp som intäkt av tjänst,&lt;br&gt;understiger makens eller förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst, skall&lt;br&gt;vid beräkning enligt 10 § av skatt på tjänsteintäkten den skattskyldiges be-&lt;br&gt;skattningsbara förvärvsinkomst, innan tjänsteintäkten beaktas, anses mot-&lt;br&gt;svara makens eller förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med verksamhet eller innehav av aktier i ett fåmansföretag likställs verk-&lt;br&gt;samhet eller aktieinnehav i ett annat företag inom samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som förstås med fåmansföre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som förstås med fåmansföre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tag och närstående framgår av punkt&lt;br&gt;14 av anvisningarna till 32 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370). Vid be-&lt;br&gt;dömningen av om ett fåtal personer&lt;br&gt;äger aktierna i ett fåmansföretag&lt;br&gt;skall dock sådana delägare anses&lt;br&gt;som en person, som själva eller ge-&lt;br&gt;nom någon närstående är eller un-&lt;br&gt;der någon del av den senaste tioårs-&lt;br&gt;perioden har varit verksamma i före-&lt;br&gt;taget i betydande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i detta moment sägs om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tag och närstående framgår av punkt&lt;br&gt;14 av anvisningarna till 32 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370). Vid be-&lt;br&gt;dömningen av om ett fåtal personer&lt;br&gt;äger aktierna i ett fåmansföretag&lt;br&gt;skall dock sådana delägare anses&lt;br&gt;som en person, som själva eller ge-&lt;br&gt;nom någon närstående är eller un-&lt;br&gt;der något av de tio beskattningsår&lt;br&gt;som närmast föregått beskattnings-&lt;br&gt;året har varit verksamma i företaget&lt;br&gt;i betydande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i detta moment sägs om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktier i ett fåmansföretag gäller&lt;br&gt;också andelar i ett sådant företag.&lt;br&gt;Med aktier och andelar likställs&lt;br&gt;andra sådana av företaget utgivna fi-&lt;br&gt;nansiella instrument som avses i 27 §&lt;br&gt;1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktier i ett fåmansföretag gäller&lt;br&gt;också andelar i ett sådant företag.&lt;br&gt;Med aktier och andelar likställs&lt;br&gt;andra sådana av företaget utgivna fi-&lt;br&gt;nansiella instrument som avses i 27 §&lt;br&gt;1 mom. Vid tillämpningen av be-&lt;br&gt;stämmelserna i första-tredje styck-&lt;br&gt;ena på sistnämnda finansiella instru-&lt;br&gt;ment skall dock tillägget till stats låne-&lt;br&gt;räntan begränsas till en procentenhet&lt;br&gt;och sådan uppräkning som avses i&lt;br&gt;fjärde stycket inte medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger, såframt ej annat&lt;br&gt;föreskrivs i denna lag eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av&lt;br&gt;överenskommelse eller beslut, varom i 20 och 21 §§ sägs:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) fysisk person:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels för inkomst som avses i&lt;br&gt;denna lag enligt de grunder som an-&lt;br&gt;ges i 53 § 1 mom. a kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels såvitt avser tid under vilken&lt;br&gt;han ej varit bosatt här i riket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för tid under vilken han varit bo-&lt;br&gt;satt här i riket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för all inkomst som förvärvats&lt;br&gt;inom eller utom riket; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för tid under vilken han ej varit&lt;br&gt;bosatt här i riket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för inkomst av näringsverksamhet&lt;br&gt;som hänför sig till fastighet eller fast&lt;br&gt;driftställe här i riket;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för inkomst av näringsverksamhet&lt;br&gt;som utgör intäkt när egendom som&lt;br&gt;avses i 26 § och som innefattar nytt-&lt;br&gt;janderätt till ett hus eller del av ett hus&lt;br&gt;här i riket övergår till privatbostad el-&lt;br&gt;ler avyttras;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för inkomst genom utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för löpande inkomster som hänför sig till privatbostadsfastighet och pri-&lt;br&gt;vatbostad här i riket;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för vinst vid avyttring av fastighet här i riket eller av egendom som avses i&lt;br&gt;26 § och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för vinst vid avyttring dels av aktier och andelar i andra svenska aktiebo-&lt;br&gt;lag, handelsbolag och ekonomiska föreningar än sådana som avses i 2§&lt;br&gt;7 mom., dels av konvertibla skuldebrev och konvertibla vinstandelsbevis&lt;br&gt;som utgivits av svenska aktiebolag, dels av sådana av svenska aktiebolag ut-&lt;br&gt;fästa optionsrätter som avser rätt till nyteckning eller köp av aktie och blivit&lt;br&gt;utfästa i förening med skuldebrev och dels optioner och terminer som avser&lt;br&gt;något av nu nämnda finansiella instrument, om överlåtaren vid något tillfälle&lt;br&gt;under de tio kalenderår som närmast föregått det år då avyttringen skedde&lt;br&gt;haft sitt egentliga bo och hemvist här i riket eller stadigvarande vistats här;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro&lt;br&gt;skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar, samfund, stif-&lt;br&gt;telser, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, dock såvitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jäm-&lt;br&gt;förligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om samfälligheten tax-&lt;br&gt;erats såsom särskild taxeringsenhet och avser marksamfällighet eller regle-&lt;br&gt;ringssamfällighet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för all inkomst, som av dem här i riket eller å utländsk ort förvärvats;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) utländska bolag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fastighet eller fast&lt;br&gt;driftställe här i riket;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för inkomst av näringsverksamhet vid avyttring av egendom som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § och som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller del av ett hus här i riket;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för slutlig skatt eller tillkommande skatt, som restituerats, avkortats eller&lt;br&gt;avskrivits, i den mån avdrag därför av bolaget åtnjutits vid tidigare års taxe-&lt;br&gt;ringar; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för inkomst genom utdelning å andelar i svenska ekonomiska föreningar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) andra utländska juridiska personer än utländska bolag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för inkomst som anges under c med avdrag för delägares inkomst som av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ses i punkt 10 andra stycket av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om vad som avses med fast driftställe gäller vad som sägs i punkt 3&lt;br&gt;av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;xi&lt;/sup&gt; Vid beräkning av realisationsvinst skall såsom intäkt tas upp det&lt;br&gt;vederlag som överenskommits för den avyttrade egendomen med avdrag för&lt;br&gt;försäljningsprovision och liknande kostnader. Avdrag får - i den mån inte&lt;br&gt;annat anges - ske för alla omkostnader för egendomen (omkostnadsbelop-&lt;br&gt;pet), således för erlagd köpeskilling jämte inköpsprovision, stämpelskatt&lt;br&gt;o.d. (ingångsvärdet) och för vad som nedlagts på förbättring av egendomen&lt;br&gt;(förbättringskostnad) m.m. I omkostnadsbeloppet får inte inräknas utgifter&lt;br&gt;som täckts genom bidrag från stat eller kommun eller genom näringsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förpliktelser som avses i 3 § 1 mom. skall - om inte annat anges&lt;br&gt;— som intäkt tas upp vad som erhållits vid ingåendet av förpliktelsen, medan&lt;br&gt;avdrag får ske för vad som utgivits för upphörandet av förpliktelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den avyttrade egendomen&lt;br&gt;förvärvats av den skattskyldige ge-&lt;br&gt;nom arv, testamente, gåva, bodel-&lt;br&gt;ning eller annat fång som icke är&lt;br&gt;jämförligt med köp eller byte, anses&lt;br&gt;egendomen förvärvad genom det&lt;br&gt;köp, byte eller därmed jämförliga&lt;br&gt;fång som skett närmast dessförin-&lt;br&gt;nan. Har den skattskyldige förvärvat&lt;br&gt;ett finansiellt instrument som avses i&lt;br&gt;27 § 1 mom. eller 29 § 1 mom. genom&lt;br&gt;ett sådant fång, får han som anskaff-&lt;br&gt;ningsvärde tillgodoräkna sig ett be-&lt;br&gt;lopp motsvarande det avdrag, som&lt;br&gt;överlåtaren med tillämpning av den&lt;br&gt;i 27 § 2 mom. angivna genomsnitts-&lt;br&gt;metoden eller 27 § 3 mom. skulle ha&lt;br&gt;fått göra om han avyttrat instrumen-&lt;br&gt;tet på överlåtelsedagen. Motsva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den avyttrade egendomen&lt;br&gt;förvärvats av den skattskyldige ge-&lt;br&gt;nom arv, testamente, gåva, bodel-&lt;br&gt;ning eller annat fång som icke är&lt;br&gt;jämförligt med köp eller byte, anses&lt;br&gt;egendomen förvärvad genom det&lt;br&gt;köp, byte eller därmed jämförliga&lt;br&gt;fång som skett närmast dessförin-&lt;br&gt;nan. Har den skattskyldige förvärvat&lt;br&gt;ett finansiellt instrument som avses i&lt;br&gt;27 § 1 mom. eller 29 § 1 mom. genom&lt;br&gt;ett sådant fång, får han som anskaff-&lt;br&gt;ningsvärde tillgodoräkna sig ett be-&lt;br&gt;lopp motsvarande det avdrag, som&lt;br&gt;överlåtaren med tillämpning av den&lt;br&gt;i 27 § 2 mom. angivna genomsnitts-&lt;br&gt;metoden eller 27 § 3 mom. skulle ha&lt;br&gt;fått göra om han avyttrat instrumen-&lt;br&gt;tet på överlåtelsedagen. Motsva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rande gäller vid förvärv av sådan&lt;br&gt;egendom som avses i 30 § fjärde&lt;br&gt;stycket. Har den skattskyldige ge-&lt;br&gt;nom arv, testamente eller bodelning&lt;br&gt;med anledning av makes död förvär-&lt;br&gt;vat egendom som har utgjort om-&lt;br&gt;sättningstillgång hos den avlidne och&lt;br&gt;utgör egendomen enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i punkt 5 av anvisningarna till&lt;br&gt;21 § kommunalskattelagen (1928:&lt;br&gt;370) inte omsättningstillgång hos&lt;br&gt;den skattskyldige gäller - i stället&lt;br&gt;för vad som stadgas i första me-&lt;br&gt;ningen — att egendomen skall anses&lt;br&gt;anskaffad till det bokförda värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om vinstberäkning&lt;br&gt;vid avyttring av fastighet gäller oav-&lt;br&gt;sett om fastigheten är belägen inom&lt;br&gt;eller utom riket och äger tillämpning&lt;br&gt;även på tomträtt, strömfall och rät-&lt;br&gt;tighet till vattenkraft. Om byggnad&lt;br&gt;finns bestämmelser i 4§ kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m.&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Med avyttring av egen-&lt;br&gt;dom avses försäljning, byte eller&lt;br&gt;därmed jämförlig överlåtelse av&lt;br&gt;egendom. Med avyttring jämställs&lt;br&gt;det fallet att ett finansiellt instru-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rande gäller vid förvärv av sådan&lt;br&gt;egendom eller skuld som avses i 30 §&lt;br&gt;och 31 § fjärde stycket. Har den&lt;br&gt;skattskyldige genom arv, testamente&lt;br&gt;eller bodelning med anledning av&lt;br&gt;makes död förvärvat egendom som&lt;br&gt;har utgjort omsättningstillgång hos&lt;br&gt;den avlidne och utgör egendomen&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i punkt 5 av&lt;br&gt;anvisningarna till 21 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) inte omsätt-&lt;br&gt;ningstillgång hos den skattskyldige&lt;br&gt;gäller — i stället för vad som stadgas&lt;br&gt;i första meningen - att egendomen&lt;br&gt;skall anses anskaffad till det bok-&lt;br&gt;förda värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om vinstberäkning&lt;br&gt;vid avyttring av fastighet gäller oav-&lt;br&gt;sett om fastigheten är belägen inom&lt;br&gt;eller utom riket och äger tillämpning&lt;br&gt;även på tomträtt, strömfall och rät-&lt;br&gt;tighet till vattenkraft. Om byggnad&lt;br&gt;finns bestämmelser i 4§ kommunal-&lt;br&gt;skattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättningen för den avyttrade&lt;br&gt;egendomen växlas till svenska kro-&lt;br&gt;nor inom 30 dagar från avyttringen&lt;br&gt;tillämpas den vid växlingen använda&lt;br&gt;kursen vid beräkning av värdet på er-&lt;br&gt;sättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m. Med avyttring av egen-&lt;br&gt;dom avses försäljning, byte eller&lt;br&gt;därmed jämförlig överlåtelse av&lt;br&gt;egendom. Med avyttring jämställs&lt;br&gt;det fallet att ett finansiellt instru-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ment definitivt förlorar sitt värde ge-&lt;br&gt;nom att det bolag som givit ut instru-&lt;br&gt;mentet upplöses genom konkurs el-&lt;br&gt;ler likvidation. Med avyttring jäm-&lt;br&gt;ställs också att tiden för utnyttjande&lt;br&gt;av en option löpt ut utan att optio-&lt;br&gt;nen har utnyttjats. Med avyttring&lt;br&gt;avses däremot inte utlåning av egen-&lt;br&gt;dom för blankning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ment definitivt förlorar sitt värde&lt;br&gt;genom att det bolag som givit ut in-&lt;br&gt;strumentet upplöses genom konkurs&lt;br&gt;eller likvidation eller genom fusion&lt;br&gt;enligt 14 kap. 1 eller 2§ aktiebo-&lt;br&gt;lagslagen (1975:1385) eller 11 kap.&lt;br&gt;1 eller 2 § bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618). Med avyttring jämställs&lt;br&gt;också att tiden för utnyttjande av en&lt;br&gt;option löpt ut utan att optionen har&lt;br&gt;utnyttjats. Med avyttring avses där-&lt;br&gt;emot inte utlåning av egendom för&lt;br&gt;blankning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En delägare i ett handelsbolag skall anses ha avyttrat sin andel i bolaget&lt;br&gt;om andelen inlöses eller bolaget upplöses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har andelen övergått till någon annan på annat sätt än genom köp, byte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inlöses andel i värdepappersfond&lt;br&gt;eller utskiftas fondens behållna till-&lt;br&gt;gångar till fondandelsägare i sam-&lt;br&gt;band med att fonden upplöses, skall&lt;br&gt;avyttring av andelen anses ha skett&lt;br&gt;mot vederlag motsvarande vad fond-&lt;br&gt;andelsägaren uppbär vid inlösen el-&lt;br&gt;ler utskiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller därmed jämförligt fång och är det justerade ingångsvärdet enligt 28 §&lt;br&gt;negativt, skall beskattning ske som om andelen avyttrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inlöses andel i aktiefond eller ut-&lt;br&gt;skiftas fondens behållna tillgångar&lt;br&gt;till fondandelsägare i samband med&lt;br&gt;att fonden upplöses, skall avyttring&lt;br&gt;av andelen anses ha skett mot veder-&lt;br&gt;lag motsvarande vad fondandelsäga-&lt;br&gt;ren uppbär vid inlösen eller utskift-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utnyttjas ett finansiellt instrument, som avser teckningsrätt, delrätt, före-&lt;br&gt;trädesrätt till teckning av vinstandelslån, köpoption, termin, optionsrätt,&lt;br&gt;konvertibelt skuldebrev eller konvertibelt vinstandelsbevis, för förvärv av&lt;br&gt;aktier eller annan egendom, anses detta inte som en avyttring av det utnytt-&lt;br&gt;jade instrumentet. Anskaffningsvärdet för den förvärvade egendomen är&lt;br&gt;summan av anskaffningsvärdet för instrumentet och annat vederlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.'&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust vid&lt;br&gt;avyttring av egendom inträder det beskattningsår då egendomen avyttras.&lt;br&gt;Vinst och förlust beräknas därvid på grundval av alla intäkter och kostnader&lt;br&gt;som är hänförliga till avyttringen. Avdrag för realisationsförlust medges en-&lt;br&gt;dast om förlusten är definitiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är intäktens storlek beroende av viss framtida händelse och kan till följd&lt;br&gt;härav intäktens totala belopp inte fastställas vid den taxering som är i fråga,&lt;br&gt;skall tillkommande belopp beskattas vid taxeringen för det eller de år då&lt;br&gt;detta belopps storlek blir känd. Därvid skall beskattningen ske på grundval&lt;br&gt;av förhållandena vid avyttringen och med tillämpning av de beskattningsreg-&lt;br&gt;ler som gällde vid taxeringen för avyttringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet för vinst respektive avdragsrätt för förlust i samband med&lt;br&gt;utfärdande av en köp- eller säljoption med en löptid på högst ett år inträder&lt;br&gt;för det beskattningsår då utfärdaren frigörs från sina åtaganden. Om utfär-&lt;br&gt;daren på grund av optionen säljer den underliggande egendomen skall han&lt;br&gt;öka försäljningspriset med den tidigare uppburna ersättningen (premien) vid&lt;br&gt;beräkning av vinst. Om utfärdaren på grund av optionen köper egendom,&lt;br&gt;dras premien av från anskaffningsvärdet för egendomen, om denna avyttras&lt;br&gt;senast under det beskattningsår då premien skall tas upp till beskattning. I&lt;br&gt;fråga om option med längre löptid än ett år, inträder skattskyldighet för det&lt;br&gt;beskattningsår då optionen utfärdas. Det som nyss sagts om behandlingen&lt;br&gt;av premien gäller även beträffande optioner med den längre löptiden, om&lt;br&gt;försäljning på grund av optionen respektive avyttring av egendom som köpts&lt;br&gt;på grund av optionen sker samma år som optionen utfärdats. Med option&lt;br&gt;avses ett finansiellt instrument som ger innehavaren rätt att köpa eller sälja&lt;br&gt;aktier, obligationer eller annan egendom till ett visst pris eller en rätt att er-&lt;br&gt;hålla betalning, vars storlek beror på värdet av egendomen, aktieindex eller&lt;br&gt;liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet för vinst respek-&lt;br&gt;tive avdragsrätt för förlust på grund&lt;br&gt;av en termin inträder för det be-&lt;br&gt;skattningsår då fullgörandet enligt&lt;br&gt;terminsavtalet skall ske. Med termin&lt;br&gt;avses ett avtal om köp av aktier, ob-&lt;br&gt;ligationer eller annan egendom vid&lt;br&gt;en viss framtida tidpunkt och till ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet för vinst respek-&lt;br&gt;tive avdragsrätt för förlust på grund&lt;br&gt;av en termin inträder för det be-&lt;br&gt;skattningsår då fullgörandet enligt&lt;br&gt;terminsavtalet skall ske. Med termin&lt;br&gt;avses ett finansiellt instrument i form&lt;br&gt;av ett avtal om köp av aktier, obliga-&lt;br&gt;tioner eller annan egendom vid en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämt pris eller en rätt att erhålla&lt;br&gt;betalning, vars storlek beror på vär-&lt;br&gt;det av egendomen, aktieindex eller&lt;br&gt;liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;viss framtida tidpunkt och till ett be-&lt;br&gt;stämt pris eller en rätt att erhålla be-&lt;br&gt;talning, vars storlek beror på värdet&lt;br&gt;av egendomen, aktieindex eller lik-&lt;br&gt;nande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om avyttring som avsett lånad aktie (blankningsaffär) inträder, om&lt;br&gt;inte den skattskyldige vid tidpunkten för avyttringen äger aktie av samma&lt;br&gt;slag och sort, skattskyldighet för det beskattningsår då en motsvarande aktie&lt;br&gt;förvärvats och återställts till långivaren, dock senast året efter det beskatt-&lt;br&gt;ningsår då avyttring av den lånade aktien skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 1 m o m. Från vinst vid avyttring&lt;br&gt;av en näringsfastighet, beräknad en-&lt;br&gt;ligt bestämmelserna i 1—10 mom.,&lt;br&gt;skall för fysisk person och dödsbo&lt;br&gt;dras av ett belopp motsvarande det&lt;br&gt;underskott som för det år fastigheten&lt;br&gt;avyttrats redovisas i den förvärvs-&lt;br&gt;källa vartill fastigheten varit att hän-&lt;br&gt;föra. Avdraget får inte överstiga vins-&lt;br&gt;ten före avdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 m o m.&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; Som förbättringskost-&lt;br&gt;nad räknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) utgift som den skattskyldige har&lt;br&gt;lagt ned på förbättringsarbeten i lä-&lt;br&gt;genheten, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) utgift som han har lagt ned på&lt;br&gt;reparation och underhåll av lägen-&lt;br&gt;heten i den mån lägenheten på&lt;br&gt;grund av arbetet har kommit i bättre&lt;br&gt;skick än vid förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förbättringskostnad räknas&lt;br&gt;inte utgift som vid inkomsttaxe-&lt;br&gt;ringen har behandlats som omkost-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 m o m. Som förbättringskostnad&lt;br&gt;räknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) utgift som den skattskyldige har&lt;br&gt;lagt ned på förbättringsarbeten i lä-&lt;br&gt;genheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) utgift som han har lagt ned på&lt;br&gt;reparation och underhåll av lägen-&lt;br&gt;heten i den mån lägenheten på&lt;br&gt;grund av arbetet har kommit i bättre&lt;br&gt;skick än vid förvärvet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) den på bostadsrätten belöpande&lt;br&gt;andelen av sådana utgifter för ny-,&lt;br&gt;till- eller ombyggnad som föreningen&lt;br&gt;lagt ned på fastigheten under den&lt;br&gt;skattskyldiges innehavstid och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) den på bostadsrätten belöpande&lt;br&gt;andelen av sådana utgifter för repa-&lt;br&gt;ration och underhåll som föreningen&lt;br&gt;lagt ned på fastigheten under den&lt;br&gt;skattskyldiges innehavstid i den män&lt;br&gt;fastigheten på grund av arbetet har&lt;br&gt;kommit i bättre skick än vid förvärvet&lt;br&gt;av lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förbättringskostnad enligt a&lt;br&gt;eller b räknas inte utgift som vid in-&lt;br&gt;komsttaxeringen har behandlats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nad i näringsverksamhet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som omkostnad i näringsverksam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förbättringskostnad räknas även utgifter för värdehöjande reparatio-&lt;br&gt;ner och underhåll som enligt punkt 5 andra stycket av anvisningarna till 22 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) skall tas upp som intäkt av näringsverk-&lt;br&gt;samhet. Som förbättringskostnader räknas också utgifter av nu nämnt slag&lt;br&gt;som enligt punkt 6 av anvisningarna till 22 § nämnda lag tagits upp som intäkt&lt;br&gt;av näringsverksamhet när bostadsrätt i näringsverksamhet övergått till pri-&lt;br&gt;vatbostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter enligt första stycket a och&lt;br&gt;b som hänför sig till ett visst år räk-&lt;br&gt;nas som förbättringskostnader en-&lt;br&gt;dast under förutsättning att de sam-&lt;br&gt;manlagt har uppgått till minst 5 000&lt;br&gt;kronor och, om de avser annat än&lt;br&gt;ny-, till- eller ombyggnad, dessutom&lt;br&gt;nedlagts under senaste fem åren före&lt;br&gt;avyttringen. Utgifterna hänförs nor-&lt;br&gt;malt till det år då en faktura eller&lt;br&gt;räkning har erhållits som visar vilka&lt;br&gt;arbeten som har utförts. I fråga om&lt;br&gt;utgift som avses i första stycket b gäl-&lt;br&gt;ler vidare att utgiften får dras av en-&lt;br&gt;dast till den del arbetet har medfört&lt;br&gt;att lägenheten vid avyttringen allt-&lt;br&gt;jämt är i bättre skick än vid förvär-&lt;br&gt;vet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förbättringskostnad räknas&lt;br&gt;även den på bostadsrätten belöpande&lt;br&gt;andelen av sådana utgifter för ny-,&lt;br&gt;till- eller ombyggnad som nedlagts på&lt;br&gt;föreningens fastighet under inne-&lt;br&gt;hav stiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter enligt första stycket som&lt;br&gt;hänför sig till ett visst år räknas som&lt;br&gt;förbättringskostnader endast under&lt;br&gt;förutsättning att de sammanlagt har&lt;br&gt;uppgått till minst 5 000 kronor och,&lt;br&gt;om de är av det slag som avses i b el-&lt;br&gt;ler d, dessutom nedlagts under de se-&lt;br&gt;naste fem åren före avyttringen. Ut-&lt;br&gt;gifterna hänförs normalt till det år&lt;br&gt;då en faktura eller räkning har erhål-&lt;br&gt;lits som visar vilka arbeten som har&lt;br&gt;utförts. I fråga om utgifter som avses&lt;br&gt;i första stycket b och d gäller vidare&lt;br&gt;att utgifterna får dras av endast till&lt;br&gt;den del arbetet har medfört att lä-&lt;br&gt;genheten eller fastigheten vid avytt-&lt;br&gt;ringen av lägenheten alltjämt är i&lt;br&gt;bättre skick än vid förvärvet av lä-&lt;br&gt;genheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 mom. första stycket framgår att ersättning för föremål som ägts av&lt;br&gt;den skattskyldige i vissa fall skall räknas in i vederlaget för bostadsrätten. I&lt;br&gt;sådana fall skall utgiften för anskaffning av föremålen räknas in i bostadsrät-&lt;br&gt;tens ingångsvärde, om föremålen har förvärvats tillsammans med bostads-&lt;br&gt;rätten. Har föremålen anskaffats under innehavet, anses utgiften — allt efter&lt;br&gt;omständigheterna - som en utgift för förbättring eller för reparation och&lt;br&gt;underhåll av lägenheten. Frågan om utgiften får räknas in i omkostnadsbe-&lt;br&gt;loppet avgörs enligt första — tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 m o m. Frän vinst vid avyttring&lt;br&gt;av en bostadsrätt som inte är privat-&lt;br&gt;bostad, beräknad enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i 1 — 8 mom., skall för fysisk&lt;br&gt;person och dödsbo dras av ett belopp&lt;br&gt;motsvarande det underskott som för&lt;br&gt;det år bostadsrätten avyttrats redovi-&lt;br&gt;sas i den förvärvskälla vartill bo-&lt;br&gt;stadsrätten varit att hänföra. Vad nu&lt;br&gt;sagts gäller inte i den mån underskot-&lt;br&gt;tet tagits i anspråk för sådant avdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avses i 25 § 11 mom. Avdraget&lt;br&gt;får inte överstiga vinsten före avdra-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 m o m.&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt; Vid avyttring av aktie,&lt;br&gt;interimsbevis, andel i aktiefond, an-&lt;br&gt;del i ekonomisk förening, tecknings-&lt;br&gt;rättsbevis, delbevis, vinstandelsbe-&lt;br&gt;vis, konvertibelt skuldebrev, skulde-&lt;br&gt;brev som är eller varit förenat med&lt;br&gt;optionsrätt, optionsbevis, samt ter-&lt;br&gt;min och köp- eller säljoption av-&lt;br&gt;seende aktie eller aktieindex samt&lt;br&gt;andra finansiella instrument, som till&lt;br&gt;konstruktion eller verkningssätt lik-&lt;br&gt;nar tidigare angivna finansiella in-&lt;br&gt;strument, tillämpas utöver 24 § be-&lt;br&gt;stämmelserna i 2—5 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 m o m.&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt; Har optionsbevis erhål-&lt;br&gt;lits genom teckning av skuldebrev&lt;br&gt;förenat med optionsrätt, skall an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet för optionsbeviset&lt;br&gt;beräknas som anskaffningsvärdet&lt;br&gt;för skuldebrevet jämte optionsrätten&lt;br&gt;minskat med skuldebrevets mark-&lt;br&gt;nadsvärde vid förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 m o m.&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt; Realisationsförlust vid&lt;br&gt;avyttring av marknadsnoterad till-&lt;br&gt;gång som avses i 1 mom. får dras av&lt;br&gt;från realisationsvinst på marknads-&lt;br&gt;noterad sådan tillgång utan den be-&lt;br&gt;gränsning av avdragsrätten som&lt;br&gt;framgår av 3 § 2 mom. fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock i fråga om andel&lt;br&gt;i aktiefond endast om värdet av fon-&lt;br&gt;dens innehav av aktier inte annat än&lt;br&gt;tillfälligtvis understigit tre fjärdede-&lt;br&gt;lar av fondförmögenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 m o m. Vid avyttring av aktie,&lt;br&gt;interimsbevis, andel i värdepappers-&lt;br&gt;fond, andel i ekonomisk förening,&lt;br&gt;teckningsrättsbevis, delbevis, vinst-&lt;br&gt;andelsbevis avseende län i svenska&lt;br&gt;kronor, konvertibelt skuldebrev i&lt;br&gt;svenska kronor, samt termin och&lt;br&gt;köp-, sälj- eller teckningsoption av-&lt;br&gt;seende aktie eller aktieindex samt&lt;br&gt;andra finansiella instrument, som till&lt;br&gt;konstruktion eller verkningssätt lik-&lt;br&gt;nar tidigare angivna finansiella in-&lt;br&gt;strument, tillämpas utöver 24 § be-&lt;br&gt;stämmelserna i 2-6 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 m o m. Har köp- eller tecknings-&lt;br&gt;option erhållits genom förvärv av&lt;br&gt;skuldebrev förenat med option, skall&lt;br&gt;anskaffningsvärdet för optionen be-&lt;br&gt;räknas som anskaffningsvärdet för&lt;br&gt;skuldebrevet jämte optionen mins-&lt;br&gt;kat med skuldebrevets marknads-&lt;br&gt;värde vid förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 m o m. Realisationsförlust vid&lt;br&gt;avyttring av marknadsnoterad till-&lt;br&gt;gång som avses i 1 mom. får dras av&lt;br&gt;från realisationsvinst på marknads-&lt;br&gt;noterad sådan tillgång utan den be-&lt;br&gt;gränsning av avdragsrätten som&lt;br&gt;framgår av 3 § 2 mom. femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock i fråga om andel&lt;br&gt;i värdepappersfond endast om vär-&lt;br&gt;det av fondens innehav av aktier inte&lt;br&gt;annat än tillfälligtvis understigit tre&lt;br&gt;fjärdedelar av fondförmögenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Realisationsförlust som uppkom-&lt;br&gt;mit genom att aktie förlorat sitt värde&lt;br&gt;till följd av att bolaget upplösts ge-&lt;br&gt;nom likvidation eller genom fusion&lt;br&gt;enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktiebolags-&lt;br&gt;lagen (1975:1385) eller 11 kap. 1 eller&lt;br&gt;2§ bankaktiebolagslagen (1987:618)&lt;br&gt;är avdragsgill utan den begränsning&lt;br&gt;av avdragsrätten som framgår av 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. femte stycket till den del för-&lt;br&gt;lusten svarar mot utdelning från bo-&lt;br&gt;laget under beskattningsåret och när-&lt;br&gt;mast föregående beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 m o m. Består en värdepappers-&lt;br&gt;fond endast av sådana värdepapper&lt;br&gt;som avses i 29 § och är andelarna&lt;br&gt;marknadsnoterade behandlas reali-&lt;br&gt;sationsvinst och realisationsförlust&lt;br&gt;som ränteintäkt respektive ränteut-&lt;br&gt;gift-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 m o m. Realisationsvinst vid av-&lt;br&gt;yttring av utländsk valuta eller en&lt;br&gt;fordran i utländsk valuta beräknas&lt;br&gt;med tillämpning av 24 § och den ge-&lt;br&gt;nomsnittsmetod som anges i 27 § 2&lt;br&gt;mom. första stycket. Detsamma gäl-&lt;br&gt;ler realisationsvinst vid avyttring av&lt;br&gt;ett finansiellt instrument vars under-&lt;br&gt;liggande egendom är utländsk valuta&lt;br&gt;eller en fordran i utländsk valuta eller&lt;br&gt;är hänförlig till ett index beroende av&lt;br&gt;sådan valuta. Vid avyttringen tilläm-&lt;br&gt;pas även bestämmelserna i 2 mom.&lt;br&gt;femte stycket sista meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Vid betalning av en skuld&lt;br&gt;i utländsk valuta beräknas vinst re-&lt;br&gt;spektive förlust på grund av valuta-&lt;br&gt;kursförändring för långivare och lån-&lt;br&gt;tagare på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långivaren skall som intäkt ta upp&lt;br&gt;värdet av det återbetalade beloppet&lt;br&gt;vid återbetalningen och medges av-&lt;br&gt;drag för beloppets värde vid utlå-&lt;br&gt;ningstillfället. Låntagaren skall som&lt;br&gt;intäkt ta upp värdet av det återbeta-&lt;br&gt;lade beloppet vid utlåningstillfället&lt;br&gt;och medges avdrag för beloppets&lt;br&gt;värde vid återbetalningen. Värdet av&lt;br&gt;det återbetalade beloppet vid utlå-&lt;br&gt;ningstillfället beräknas med tillämp-&lt;br&gt;ning av genomsnittsmetoden enligt&lt;br&gt;27§ 2 mom. första stycket. Med an-&lt;br&gt;skaffningsvärde avses därvid avdra-&lt;br&gt;get för långivaren och intäkten för&lt;br&gt;låntagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet för kursvinst re-&lt;br&gt;spektive avdragsrätt för kursförlust&lt;br&gt;på en fordran eller skuld i utländsk&lt;br&gt;valuta inträder för det beskattningsår&lt;br&gt;dä återbetalning sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med betalning av skuld jämställs&lt;br&gt;att skulden mot vederlag övertas av&lt;br&gt;annan låntagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kursvinst eller kursförlust beräk-&lt;br&gt;nas inte för tid mellan avyttring och&lt;br&gt;växling till svenska kronor i fall som&lt;br&gt;avses i 24 § 1 mom. sista stycket.&lt;br&gt;Kursvinst eller kursförlust på ut-&lt;br&gt;ländsk valuta som är avsedd för den&lt;br&gt;skattskyldiges personliga levnads-&lt;br&gt;kostnader under tillfällig vistelse i ut-&lt;br&gt;landet är inte skattepliktig respektive&lt;br&gt;avdragsgill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avyttring av annan egendom&lt;br&gt;än sådan som avses i 25-30 §§ gäller&lt;br&gt;utöver 24 § följande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avyttring av annan egendom&lt;br&gt;än sådan som avses i 25—29 §§ gäller&lt;br&gt;utöver 24 § följande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige innehaft egendomen för personligt bruk (personligt&lt;br&gt;lösöre) får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anskaffningsvärdet bestämmas till 25 procent av ersättningen för egen-&lt;br&gt;domen efter avdrag för kostnaden för avyttringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avdrag göras med 50 000 kronor från summan av vinster på grund av&lt;br&gt;avyttringar av sådan egendom under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige tidigare har medgetts avdrag helt eller delvis för&lt;br&gt;egendomens anskaffning, värdeminskning e.d. skall ingångsvärdet minskas&lt;br&gt;med detta avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en avyttring av egendom som inte innehafts för personligt bruk avser&lt;br&gt;en del av ett samlat innehav av egendom med enhetligt värde skall realisa-&lt;br&gt;tionsvinsten beräknas med tillämpning av genomsnittsmetoden enligt 27 §&lt;br&gt;2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för realisationsförlust medges inte för egendom som innehafts för&lt;br&gt;personligt bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. För andel i allemansfond som&lt;br&gt;förvärvats före den 1 januari 1991&lt;br&gt;skall som anskaffningsvärde tas upp&lt;br&gt;andelens marknadsvärde den 31 de-&lt;br&gt;cember 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Har förvärvare av ett skulde-&lt;br&gt;brev före utgången av år 1990 läm-&lt;br&gt;nat överlåtaren kompensation för&lt;br&gt;upplupen men inte förfallen ränta&lt;br&gt;tillämpas vid 1992 års taxering be-&lt;br&gt;stämmelserna i punkt 2 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 39 § kommunalskattela-&lt;br&gt;gen (1928:370) i dess lydelse intill&lt;br&gt;den 1 juli 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har förvärvare medgetts avdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. För andel i allemansfond som&lt;br&gt;förvärvats före den 1 januari 1991&lt;br&gt;får som anskaffningsvärde tas upp&lt;br&gt;andelens marknadsvärde den 31 de-&lt;br&gt;cember 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Har förvärvare av ett skulde-&lt;br&gt;brev eller andel i sådan värdepap-&lt;br&gt;persfond som avses i punkt 10 av an-&lt;br&gt;visningarna till 38 § kommunalskat-&lt;br&gt;telagen (1928:370) i dess lydelse intill&lt;br&gt;den 1 juli 1990 före utgången av år&lt;br&gt;1990 lämnat överlåtaren kompensa-&lt;br&gt;tion för upplupen men inte förfallen&lt;br&gt;ränta tillämpas vid 1992 års taxering&lt;br&gt;bestämmelserna i punkt 2 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 39 § kommunalskattela-&lt;br&gt;gen i dess lydelse intill den 1 juli&lt;br&gt;1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har förvärvare medgetts avdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;rop&lt;/sub&gt;. 1990/91:54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;för &amp;nbsp;&amp;nbsp;räntekompensation&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnda anvisningspunkt skall kom-&lt;br&gt;pensationen inte inräknas i anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet vid beräkning av realisa-&lt;br&gt;tionsvinst när skuldebrevet avyttras.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;för &amp;nbsp;&amp;nbsp;räntekompensation&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnda anvisningspunkt skall kom-&lt;br&gt;pensationen inte inräknas i anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet vid beräkning av realisa-&lt;br&gt;tionsvinst när skuldebrevet eller an-&lt;br&gt;delen avyttras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 a. I fråga om vad som förstås&lt;br&gt;med utjämningsfond samt vad som&lt;br&gt;skall anses utgöra en minskning av&lt;br&gt;sådan fond tillämpas äldre föreskrif-&lt;br&gt;ter i 2 § 6 mom. vid 1992 och senare&lt;br&gt;års taxeringar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre bestämmelser skall dock tillämpas vid 1992 och senare års taxe-&lt;br&gt;ringar i fråga om likvidation eller fusion som föranlett utskiftning till aktie-&lt;br&gt;ägare före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:000) om ändring i&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen (1990:000) om ändring i taxe-&lt;br&gt;ringslagen (1990:324) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1927:321)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1933:395)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skogs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1946:324) om skogs-&lt;br&gt;vårdsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1990:661) om avkast-&lt;br&gt;ningsskatt på pensionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller vid fastställelse av underlaget för att ta ut skatt eller avgift&lt;br&gt;(taxering) enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen&lt;br&gt;utskiftningsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen&lt;br&gt;ersättningsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lagen (1946:324) om&lt;br&gt;vårdsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lagen (1990:661) om avkast-&lt;br&gt;ningsskatt på pensionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller även vid handläggning av ärenden om särskilda avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(skattetillägg och förseningsavgift) om inte annat följer av 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller bestämmelser som skall gälla vid handläggning av mål&lt;br&gt;om taxering och särskilda avgifter i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bestämmelserna i denna lag gäller även i fråga om förfarandet för fast-&lt;br&gt;ställelse av mervärdeskatt i vissa fall framgår av 21 § lagen (1968:430) om&lt;br&gt;mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1990/91:5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:000) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 17 § samt 3 kap. 22, 27 och 60 §§ lagen&lt;br&gt;(1990:000) om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter samt punkt 2 av övergångsbestämmelserna till nämnda lag skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;br&gt;17§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige under be-&lt;br&gt;skattningsåret har avyttrat fast eller&lt;br&gt;lös egendom, skall han i självdekla-&lt;br&gt;rationen lämna de uppgifter som be-&lt;br&gt;hövs för att beräkna skattepliktig&lt;br&gt;realisationsvinst. Detsamma gäller,&lt;br&gt;om den skattskyldige under beskatt-&lt;br&gt;ningsåret överfört eller upplåtit&lt;br&gt;egendom under sådana förhållanden&lt;br&gt;att överföringen eller upplåtelsen&lt;br&gt;enligt 25 § 2 mom. lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt skall jäm-&lt;br&gt;ställas med avyttring av fastighet.&lt;br&gt;Kan intäktens totala belopp inte&lt;br&gt;fastställas på grund av att den är be-&lt;br&gt;roende av viss framtida händelse,&lt;br&gt;skall uppgift lämnas om detta i själv-&lt;br&gt;deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige under be-&lt;br&gt;skattningsåret har avyttrat fast eller&lt;br&gt;lös egendom eller betalat eller överlå-&lt;br&gt;tit lån i utländsk valuta, skall han i&lt;br&gt;självdeklarationen lämna de uppgif-&lt;br&gt;ter som behövs för att beräkna skat-&lt;br&gt;tepliktig realisationsvinst. Det-&lt;br&gt;samma gäller, om den skattskyldige&lt;br&gt;under beskattningsåret överfört el-&lt;br&gt;ler upplåtit egendom under sådana&lt;br&gt;förhållanden att överföringen eller&lt;br&gt;upplåtelsen enligt 25 § 2 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;skall jämställas med avyttring av fas-&lt;br&gt;tighet. Kan intäktens totala belopp&lt;br&gt;inte fastställas på grund av att den är&lt;br&gt;beroende av viss framtida händelse,&lt;br&gt;skall uppgift lämnas om detta i själv-&lt;br&gt;deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift om ränta och fordran skall lämnas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annat sätt yrkesmässigt&lt;br&gt;ombesörjt att pengar blivit räntebärande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som gett ut skuldförbindelse för den allmänna marknaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förening som från medlemmar mottagit pengar för förräntning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. riksgäldskontoret i fråga om statens sparobligationer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. valutahandlare och fondkommissionär hos vilka utländsk aktie eller an-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nat utländskt värdepapper förvaras i depa eller kontoförs enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall lämnas för&lt;br&gt;den som gottskrivits ränta eller till&lt;br&gt;vilken ränta betalats ut (borgenär)&lt;br&gt;och den som har varit antecknad&lt;br&gt;som innehavare av utländskt ränte-&lt;br&gt;bärande värdepapper oavsett om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall lämnas för&lt;br&gt;den som gottskrivits ränta eller till&lt;br&gt;vilken ränta betalats ut (borgenär)&lt;br&gt;och den som har varit antecknad&lt;br&gt;som innehavare av utländskt ränte-&lt;br&gt;bärande värdepapper oavsett om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1990/91:5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1990/91:5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta utgått. Kontrolluppgiften skall&lt;br&gt;ta upp den ränta som den uppgifts-&lt;br&gt;skyldige sammanlagt gottskrivit el-&lt;br&gt;ler betalat ut till borgenären, dennes&lt;br&gt;sammanlagda fordran på den upp-&lt;br&gt;giftsskyldige vid årets utgång och av-&lt;br&gt;dragen preliminär skatt. I fall som&lt;br&gt;avses i första stycket 6 skall uppgift&lt;br&gt;lämnas om ränta som utbetalats eller&lt;br&gt;gottskrivits samt om innehavet i de-&lt;br&gt;pån eller den kontoförda fordringen&lt;br&gt;vid årets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta utgått. Kontrolluppgiften skall&lt;br&gt;ta upp den ränta som den uppgifts-&lt;br&gt;skyldige sammanlagt gottskrivit el-&lt;br&gt;ler betalat ut till borgenären med&lt;br&gt;uppgift om i vad män räntan är att&lt;br&gt;hänföra till sädan kvittningsgill rän-&lt;br&gt;teintäkt som avses i d § 2 mom. andra&lt;br&gt;stycket lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt, dennes sammanlagda&lt;br&gt;fordran på den uppgiftsskyldige vid&lt;br&gt;årets utgång och avdragen prelimi-&lt;br&gt;när skatt. I fall som avses i första&lt;br&gt;stycket 6 skall uppgift lämnas om&lt;br&gt;ränta som utbetalats eller gottskri-&lt;br&gt;vits samt om innehavet i depån eller&lt;br&gt;den kontoförda fordringen vid årets&lt;br&gt;utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehas ett konto av mer än en person skall ränta och fordran fördelas lika&lt;br&gt;mellan innehavarna, om inte annat förhållande är känt för den uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dige. I fråga om konto för vilket samtliga innehavare inte redovisas enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 57 § andra stycket skall dock den totala räntan och fordran&lt;br&gt;redovisas utan fördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser en utbetalning också annat än ränta och kan den uppgiftsskyldige&lt;br&gt;inte ange hur stor del därav som utgör ränta, skall i stället för ränta det sam-&lt;br&gt;manlagt utbetalda beloppet redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift om utdelning och innehav skall lämnas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag som är avstäm-&lt;br&gt;ningsbolag enligt 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap. 8 § försäk-&lt;br&gt;ringsrörelselagen (1982:713) eller 3 kap. 8§ bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvaringsinstitut som avses i 1 § lagen (1990:00) om värdepappersfon-&lt;br&gt;der och som utbetalt utdelning på andel i svensk värdepappersfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fondbolag som avses i 1 § lagen om värdepappersfonder och som förval-&lt;br&gt;tar svensk värdepappersfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om utdel-&lt;br&gt;ningen utbetalats genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags försorg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. valutahandlare och fondkommissionär hos vilka utländsk aktie eller an-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nat utländskt värdepapper förvaras i depå eller kontoförs enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i lagen (1990:750) om betalningar till och från utlandet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift skall lämnas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) fysisk eller juridisk person som är berättigad att lyfta utdelning för egen&lt;br&gt;del vid utdelningstillfället och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) fysisk person som hos den uppgiftsskyldige varit antecknad som inneha-&lt;br&gt;vare av aktie eller andel i värdepappersfond eller utländsk juridisk person&lt;br&gt;eller utländsk aktie eller annat utländskt värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift enligt andra&lt;br&gt;stycket a skall ta upp utbetald utdel-&lt;br&gt;ning och avdragen preliminär skatt.&lt;br&gt;Kontrolluppgift enligt andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrolluppgift enligt andra&lt;br&gt;stycket a skall ta upp utbetald utdel-&lt;br&gt;ning och avdragen preliminär skatt&lt;br&gt;samt i förekommande fall uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1990/91:5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b skall ta upp innehavet vid årets ut- utdelningen avser sådan utbetalning&lt;br&gt;gång. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som avses i punkt 2 tredje stycket av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anvisningarna till 22 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) eller 3§&lt;br&gt;1 mom. tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;br&gt;Kontrolluppgift enligt andra stycket&lt;br&gt;b skall ta upp innehavet vid årets ut-&lt;br&gt;gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet enligt denna paragraf föreligger inte för utdelning som&lt;br&gt;inte utgör skattepliktig inkomst enligt lagen (1088:847) om skattelättnader&lt;br&gt;för allemanssparande och ungdomsbosparande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en kontrolluppgift som läm-&lt;br&gt;nas enligt 4,13,14,22 eller 27 § skall&lt;br&gt;fogas särskild uppgift (sammandrag&lt;br&gt;av kontrolluppgifter). I sådant sam-&lt;br&gt;mandrag skall anges namn, postad-&lt;br&gt;ress och personnummer eller organi-&lt;br&gt;sationsnummer för den uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dige, antalet lämnade kontrollupp-&lt;br&gt;gifter samt det sammanlagda belop-&lt;br&gt;pet av de skatteavdrag som har verk-&lt;br&gt;ställts för preliminär A-skatt under&lt;br&gt;året före taxeringsåret. Om den&lt;br&gt;uppgiftsskyldige har tilldelats sär-&lt;br&gt;skilt redovisningsnummer enligt 53 §&lt;br&gt;1 mom. uppbördslagen (1953:272),&lt;br&gt;skall detta anges i stället för person-&lt;br&gt;nummer eller organisationsnummer.&lt;br&gt;Om den uppgiftsskyldige har gjort&lt;br&gt;avdrag för en arbetstagares kostna-&lt;br&gt;der enligt 2 kap. 4§ första stycket 6&lt;br&gt;lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;br&gt;skall denna kostnad också anges i&lt;br&gt;sammandraget. I sammandraget&lt;br&gt;skall också anges det sammanlagda&lt;br&gt;beloppet av semestermedel som har&lt;br&gt;betalts in till en semesterkassa och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en kontrolluppgift som läm-&lt;br&gt;nas enligt 4,13,14, 22 eller 27 § skall&lt;br&gt;fogas särskild uppgift (sammandrag&lt;br&gt;av kontrolluppgifter). I sådant sam-&lt;br&gt;mandrag skall anges namn, postad-&lt;br&gt;ress och personnummer eller organi-&lt;br&gt;sationsnummer för den uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dige, antalet lämnade kontrollupp-&lt;br&gt;gifter samt det sammanlagda belop-&lt;br&gt;pet av de skatteavdrag som har verk-&lt;br&gt;ställts för preliminär A-skatt under&lt;br&gt;året före taxeringsåret. Om den&lt;br&gt;uppgiftsskyldige har tilldelats sär-&lt;br&gt;skilt redovisningsnummer enligt 53 §&lt;br&gt;1 mom. uppbördslagen (1953:272),&lt;br&gt;skall detta anges i stället för person-&lt;br&gt;nummer eller organisationsnummer.&lt;br&gt;Om den uppgiftsskyldige har gjort&lt;br&gt;avdrag för en arbetstagares kostna-&lt;br&gt;der enligt 2 kap. 4§ första stycket 6&lt;br&gt;lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;br&gt;skall denna kostnad också anges i&lt;br&gt;sammandraget. I sammandraget&lt;br&gt;skall också anges det sammanlagda&lt;br&gt;beloppet av semestermedel som har&lt;br&gt;betalts in till en semesterkassa och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som den uppgiftsskyldige inte skall&lt;br&gt;redovisa i någon kontrolluppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som den uppgiftsskyldige inte skall&lt;br&gt;redovisa i någon kontrolluppgift&lt;br&gt;samt det sammanlagda skatteunder-&lt;br&gt;lag för särskild löneskatt som har re-&lt;br&gt;dovisats enligt lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från ar-&lt;br&gt;betsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning av konto som avses i 57 § andra stycket tredje meningen skall&lt;br&gt;lämnas i särskild uppgiftshandling för varje konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Vid 1992 och 1993 års taxe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1990/91:5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1990/91:5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid 1992 och 1993 års taxe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringar gäller, förutom vad som före-&lt;br&gt;skrivs om deklarationsskyldighet i&lt;br&gt;2 kap. 4 och 6 §§, att folkpensionär&lt;br&gt;är skyldig att lämna självdeklaration&lt;br&gt;när han under beskattningsåret har&lt;br&gt;uppburit inkomst av kapital eller när&lt;br&gt;värdet av hans förmögenhetstill-&lt;br&gt;gångar vid beskattningsårets utgång&lt;br&gt;överstiger 100000 kronor eller — be-&lt;br&gt;träffande en gift person — om ma-&lt;br&gt;karnas gemensamma skattepliktiga&lt;br&gt;förmögenhetstillgångar överstiger&lt;br&gt;200000 kronor. Vidare skall folk-&lt;br&gt;pensionär lämna uppgift om hur stor&lt;br&gt;del av de redovisade skulderna som&lt;br&gt;vid beskattningsårets utgång var&lt;br&gt;nedlagda i privatbostadsfastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringar gäller, förutom vad som före-&lt;br&gt;skrivs om deklarationsskyldighet i&lt;br&gt;2 kap. 4 och 6 §§, att folkpensionär&lt;br&gt;är skyldig att lämna självdeklaration&lt;br&gt;när han under beskattningsåret har&lt;br&gt;uppburit inkomst av kapital översti-&lt;br&gt;gande 1 600 kronor eller när värdet&lt;br&gt;av hans förmögenhetstillgångar vid&lt;br&gt;beskattningsårets utgång överstiger&lt;br&gt;100000 kronor eller - beträffande&lt;br&gt;en gift person - om makarnas ge-&lt;br&gt;mensamma skattepliktiga förmö-&lt;br&gt;genhetstillgångar överstiger 200000&lt;br&gt;kronor. Vidare skall folkpensionär&lt;br&gt;lämna uppgift om hur stor del av de&lt;br&gt;redovisade skulderna som vid be-&lt;br&gt;skattningsårets utgång var nedlagda&lt;br&gt;i privatbostadsfastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 §, 2§ 4mom., 3§ lmom. samt 10 och 14§§&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kommunal inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. statlig förmögenhetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. statlig fastighetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utskiftningsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättningsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. skogsvårdsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. egenavgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. avkastningsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. skattetillägg och förseningsav-&lt;br&gt;gift enligt taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. mervärdeskatt i fall som avses&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 21 § lagen (1968:430) om mer-&lt;br&gt;värdeskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. annuitet på avdikningslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kommunal inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. statlig förmögenhetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. statlig fastighetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skogsvårdsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. egenavgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. avkastningsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. skattetillägg och förseningsav-&lt;br&gt;gift enligt taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. mervärdeskatt i fall som avses i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § lagen (1968:430) om mervärde-&lt;br&gt;skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. annuitet på avdikningslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 m o m.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Skattereduktion medges&lt;br&gt;skattskyldig för underskott av kapi-&lt;br&gt;tal enligt 3§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;14 mom. lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;br&gt;Skattereduktionen uppgår till 30&lt;br&gt;procent av underskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 m o m. Skattereduktion medges&lt;br&gt;skattskyldig för underskott av kapi-&lt;br&gt;tal enligt 3§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;14 mom. lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;br&gt;Skattereduktionen uppgår till 30&lt;br&gt;procent av underskottet. Har skatt-&lt;br&gt;skyldig under beskattningsåret varit&lt;br&gt;skyldig att betala sjömansskatt enligt&lt;br&gt;lagen (1958:295) om sjömansskatt&lt;br&gt;och har denna nedsatts enligt 12 §&lt;br&gt;4mom. samma lag pä grund av un-&lt;br&gt;derskott av kapital skall skattereduk-&lt;br&gt;tionen dock minskas med det belopp&lt;br&gt;varmed nedsättning har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktion sker endast i fråga om statlig inkomstskatt, kommunal in-&lt;br&gt;komstskatt, skogsvårdsavgift och statlig fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om skattereduktion iakttagas vid debitering av slutlig&lt;br&gt;skatt, tillkommande skatt och preliminär B-skatt samt vid fastställande av&lt;br&gt;preliminär A-skatt. Öretal som uppkommer vid beräkning av skattereduk-&lt;br&gt;tion bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1972:75.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1990/91:5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:653.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 m o m.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; I den omfattning nedan&lt;br&gt;anges skall skattskyldig betala preli-&lt;br&gt;minär skatt med belopp, vilket så&lt;br&gt;nära som möjligt kan antas motsvara&lt;br&gt;i den slutliga skatten ingående statlig&lt;br&gt;inkomstskatt, statlig förmögenhets-&lt;br&gt;skatt, vinstdelningsskatt, särskild&lt;br&gt;vinstskatt, egenavgifter, kommunal&lt;br&gt;inkomstskatt, skogsvårdsavgift och&lt;br&gt;statlig fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 m o m. I den omfattning nedan&lt;br&gt;anges skall skattskyldig betala preli-&lt;br&gt;minär skatt med belopp, vilket så&lt;br&gt;nära som möjligt kan antas motsvara&lt;br&gt;i den slutliga skatten ingående statlig&lt;br&gt;inkomstskatt, statlig förmögenhets-&lt;br&gt;skatt, avkastningsskatt, egenavgif-&lt;br&gt;ter, kommunal inkomstskatt, skogs-&lt;br&gt;vårdsavgift och statlig fastighets-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall beräknas på ersättningar för ökade levnadskost-&lt;br&gt;nader som lämnas vid sådan tjänsteresa inom riket som avses i punkt 3 av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) endast till den del&lt;br&gt;ersättningarna överstiger de schablonbelopp som anges i nämnda lagrum el-&lt;br&gt;ler, såvitt gäller kostnad för logi, den faktiska utgiften. På ansökan av den&lt;br&gt;som betalar ut ersättning får skattemyndigheten besluta att i den mån tjäns-&lt;br&gt;teresa varar mer än tre månader motsvarande skall gälla till den del ersätt-&lt;br&gt;ningarna inte överstiger vad som anges i punkt 3 a av anvisningarna till&lt;br&gt;nämnda paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ersättning för ökade levnadskostnader vid sådan tjänsteresa utom riket&lt;br&gt;som avses i punkt 3 sista stycket av anvisningarna till 33 § kommunalskattela-&lt;br&gt;gen skall preliminär A-skatt beräknas endast till den del ersättningen över-&lt;br&gt;stiger avdragsgillt belopp enligt nämnda lagrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning för resa med egen bil i tjänsten gäller att preliminär&lt;br&gt;A-skatt beräknas på ersättningen endast till den del den överstiger det i&lt;br&gt;punkt 3 c av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen angivna beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande annan skattepliktig ersättning för kostnader som är förenade&lt;br&gt;med tjänsten beräknas preliminär A-skatt endast om det är uppenbart att&lt;br&gt;ersättningen avser kostnader som inte är avdragsgilla vid mottagarens in-&lt;br&gt;komsttaxering eller att den överstiger avdragsgillt belopp. I sådant fall be-&lt;br&gt;räknas skatten på hela ersättningen respektive den del av ersättningen som&lt;br&gt;överstiger det avdragsgilla beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminär A-skatt skall inte utgå för:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) folkpension och tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring, om inte annat följer av bestämmelserna i lagen (1990:326) om skat-&lt;br&gt;teavdrag i vissa fall från folkpension m.m. eller den skattskyldige begär att&lt;br&gt;avdrag för sådan skatt skall göras;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) familjebidrag enligt familjebidragslagen (1978:520);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) sådan pension, livränta eller från försäkringsföretag utgående annan&lt;br&gt;skattepliktig ersättning, som uppgår till högst hälften av det basbelopp som&lt;br&gt;enligt lagen om allmän försäkring gällde för året före det år under vilket er-&lt;br&gt;sättningen utges. Vad nu har sagts skall dock inte tillämpas på pension och&lt;br&gt;vårdbidrag, som utgår på grund av lagen om allmän försäkring, delpension&lt;br&gt;enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring och på yrkesskadelivränta&lt;br&gt;eller livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller lagen&lt;br&gt;(1977:265) om statligt personskadeskydd;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) ränta eller utdelning som tillkommer en annan juridisk person än&lt;br&gt;svenskt dödsbo eller en fysisk person som inte är bosatt i Sverige;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:349.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1990/91:5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) ränta eller utdelning som enligt dubbelbeskattningsavtal är helt undan-&lt;br&gt;tagen från beskattning i Sverige;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) ränta på förfogarkonto som avses i 3 kap. 57 § lagen (1990:325) om själv-&lt;br&gt;deklaration och kontrolluppgifter, om räntan inte uppgår till 1 000 kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) ränta på konto för klientmedel&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) ränta som ingår i belopp som&lt;br&gt;redovisas enligt 3 kap. 22 § sista&lt;br&gt;stycket lagen om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) ränta på konto för klientmedel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) ränta som ingår i belopp som&lt;br&gt;redovisas enligt 3 kap. 22 § sista&lt;br&gt;stycket lagen om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) utdelning som avses i punkt 2&lt;br&gt;tredje stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;22 § kommunalskattelagen eller 3 § 1&lt;br&gt;mom. tredje stycket lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den slutliga skatt som avses i 13 §&lt;br&gt;lmom. första stycket, 13 § 2 mom.&lt;br&gt;andra stycket och 17 § 1 mom. 2 skall&lt;br&gt;inte inräknas utskiftningsskatt, er-&lt;br&gt;sättningsskatt, skattetillägg eller för-&lt;br&gt;seningsavgift enligt taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324), mervärdeskatt enligt la-&lt;br&gt;gen (1968:430) om mervärdeskatt el-&lt;br&gt;ler sådan i denna lag inte omnämnd&lt;br&gt;skatt eller avgift, vilken har påförts&lt;br&gt;enligt bestämmelse i annan författ-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den slutliga skatt som avses i 13 §&lt;br&gt;lmom. första stycket, 13§ 2mom.&lt;br&gt;andra stycket och 17 § 1 mom. 2 skall&lt;br&gt;inte inräknas skattetillägg eller för-&lt;br&gt;seningsavgift enligt taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324), mervärdeskatt enligt la-&lt;br&gt;gen (1968:430) om mervärdeskatt el-&lt;br&gt;ler sådan i denna lag inte omnämnd&lt;br&gt;skatt eller avgift, vilken har påförts&lt;br&gt;enligt bestämmelse i annan författ-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;uppbörd av skatt på inkomst som skall taxeras 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1990/91:5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt&lt;br&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1990:659) om särskild löneskatt&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare skall varje år be-&lt;br&gt;tala särskild löneskatt till staten med&lt;br&gt;22,2 procent på lön eller annan er-&lt;br&gt;sättning till arbetstagare som vid&lt;br&gt;årets ingång är 65 år eller äldre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteun-&lt;br&gt;derlaget tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;2kap. 3-5 §§ lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter med undantag av 4§&lt;br&gt;första stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt skall för varje&lt;br&gt;år betalas till staten med 22,2 pro-&lt;br&gt;cent på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lön eller annan ersättning till ar-&lt;br&gt;betstagare som vid årets ingång är 65&lt;br&gt;år eller äldre,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning som utfaller enligt&lt;br&gt;kollektivavtalsgrundad avgångsbi-&lt;br&gt;dragsförsäkring som tecknas av ar-&lt;br&gt;betsgivare till förmån för arbetsta-&lt;br&gt;gare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avgångsersättning som annorle-&lt;br&gt;des än på grund av kollektivavtals-&lt;br&gt;grundad avgångsbidragsförsäkring&lt;br&gt;utbetalas av staten eller kommun som&lt;br&gt;arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avgångsersättning som omfattas&lt;br&gt;av s.k. trygghetsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;ersättning som utgår enligt&lt;br&gt;gruppsjukförsäkring som åtnjuts en-&lt;br&gt;ligt grunder som fastställts i kollektiv-&lt;br&gt;avtal mellan arbetsmarknadens hu-&lt;br&gt;vudorganisationer till den del ersätt-&lt;br&gt;ningen utgör komplement tillförtids-&lt;br&gt;pension eller till sjukbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning som utgår på grund&lt;br&gt;av ansvarighetsförsäkring som åt-&lt;br&gt;njuts enligt grunder som fastställts i&lt;br&gt;kollektivavtal mellan arbetsmarkna-&lt;br&gt;dens huvudorganisationer till den del&lt;br&gt;ersättningen utgår i form av engångs-&lt;br&gt;belopp som inte utgör kompensation&lt;br&gt;för mistad inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är den som utgett så-&lt;br&gt;dan ersättning som avses i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteun-&lt;br&gt;derlaget tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;2kap. 3—5§§ lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter med undantag av 4 §&lt;br&gt;första stycket 2 och 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild person eller ett dödsbo En enskild person eller ett dödsbo&lt;br&gt;skall för varje år betala särskild lö- skall för varje år till staten betala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;neskatt med 22,2 procent på in-&lt;br&gt;komst av passiv näringsverksamhet&lt;br&gt;här i riket samt, om den skattskyl-&lt;br&gt;dige före årets början fyllt 65 år eller&lt;br&gt;avlidit under året, på inkomst som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 4 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild löneskatt med 22,2 procent&lt;br&gt;på inkomst av passiv näringsverk-&lt;br&gt;samhet här i riket samt, om den&lt;br&gt;skattskyldige före årets början fyllt&lt;br&gt;65 år eller avlidit under året, på in-&lt;br&gt;komst som avses i 3 kap. 4§ andra&lt;br&gt;stycket lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter samt vidare på ersättning&lt;br&gt;som utgår enligt sådan avtalsgrupp-&lt;br&gt;sjukförsäkring som avses i punkt 12&lt;br&gt;av anvisningarna till22 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) eller enligt så-&lt;br&gt;dan trygghetsförsäkring som avses i&lt;br&gt;nämnda anvisningspunkt till den del&lt;br&gt;ersättningen utgår i form av engångs-&lt;br&gt;belopp som inte utgör kompensation&lt;br&gt;för mistad inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt beräknas inte på sådana inkomster för vilka den skattskyldige skall&lt;br&gt;betala egenavgifter enligt 3 kap. 4§ lagen om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt beräknas inte heller på ersättning för ett uppdrag där avtal har träf-&lt;br&gt;fats om att ersättningen för uppdraget skall likställas med inkomst av anställ-&lt;br&gt;ning enligt 3 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. 5 § lagen om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Särskild löneskatt skall inte utgå på avgångsersättning som avses i 1 §&lt;br&gt;första stycket 2—4 i fråga om anställning som har upphört före ikraftträdan-&lt;br&gt;det och inte heller på ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller ansvarig-&lt;br&gt;hetsförsäkring som avses i 1 § första stycket 5 och 6 eller sådan gruppsjukför-&lt;br&gt;säkring eller trygghetsförsäkring som avses i 2 § första stycket, om försäk-&lt;br&gt;ringsfallet inträffat före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Till staten betalas skatt på premie för grupplivförsäkring och för utgivet&lt;br&gt;belopp som motsvarar ersättning på grund av sådan försäkring enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Skattskyldiga är svenska försäkringsföretag, utländska försäkringsföre-&lt;br&gt;tag i fråga om verksamhet som drivs här i landet, arbetsgivare och näringsid-&lt;br&gt;kare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För försäkringsföretag föreligger skatteplikt för premie för grupplivför-&lt;br&gt;säkring i den mån enligt punkt 12 av anvisningarna till 22 § eller enligt 32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a mom. kommunalskattelagen (1928:370) förmånen av försäkringen inte&lt;br&gt;utgör skattepliktig intäkt eller i den mån enligt punkt 23 andra stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § samma lag försäkringstagaren medges avdrag för pre-&lt;br&gt;mien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För staten föreligger skatteplikt för belopp som utan att försäkring teck-&lt;br&gt;nats betalas ut i ersättning enligt avtal som motsvarar försäkringsavtal som&lt;br&gt;avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För annan arbetsgivare föreligger skatteplikt för belopp som utan att för-&lt;br&gt;säkring tecknats betalas ut i ersättning, i den mån ersättningen utgår enligt&lt;br&gt;villkor och med belopp som i huvudsak motsvarar utbetalning av staten en-&lt;br&gt;ligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbetsgivare och näringsidkare föreligger skatteplikt för premie för&lt;br&gt;grupplivförsäkring som meddelats i en utomlands bedriven försäkringsrö-&lt;br&gt;relse i den mån betalning av premie på motsvarande försäkring till svenskt&lt;br&gt;försäkringsföretag hade föranlett skatteplikt för det svenska försäkringsföre-&lt;br&gt;taget enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För skattskyldiga som avses i 3 § första stycket inträder skatteplikt när&lt;br&gt;premie mottas. Beskattningsunderlaget utgörs av 95 procent av mottagen&lt;br&gt;premie. Skatten uppgår till 42,7 procent av underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett försäkringsföretag för visst år tagit ut för hög preliminär premie&lt;br&gt;för försäkring som avses i 3 § första stycket, skall beskattningsunderlaget för&lt;br&gt;nästföljande år sättas ned med belopp som motsvarar för högt uttagen pre-&lt;br&gt;mie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För skattskyldiga som avses i 3 § andra och tredje styckena inträder skat-&lt;br&gt;teplikt vid utbetalning som där sägs. Beskattningsunderlaget utgörs av utbe-&lt;br&gt;talt belopp. Skatten uppgår till 74,6 procent av underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§ För skattskyldiga som avses i 3§ fjärde stycket inträder skatteplikt vid&lt;br&gt;betalning av premie. Beskattningsunderlaget utgörs av 95 procent av betald&lt;br&gt;premie. Skatten uppgår till 74,6 procent av underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§ Regler om förfarandet vid beskattningen finns i lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Den som är skattskyldig skall anmäla sig för registrering hos riksskatte-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§ Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer kan, om det be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hövs med hänsyn till uppbörden av skatt enligt denna lag, medge att en skatt- Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;skyldig får tillämpa en annan redovisningsperiod än vad som anges i 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§ första stycket lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgif-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för skattskyldiga som avses i 3§ första stycket på premie som mottas&lt;br&gt;och avser tid efter ikraftträdandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för skattskyldiga som avses i 3 § andra och tredje styckena på belopp&lt;br&gt;som utbetalas och avser tid efter ikraftträdandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för skattskyldiga som avses i 3§ fjärde stycket på premie som betalas&lt;br&gt;och avser tid efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med avvikelse från vad som sägs i 2 kap. 3 § förstastycket lagen (1984:151)&lt;br&gt;om punktskatter och prisregleringsavgifter skall den första redovisningspe-&lt;br&gt;rioden för skatt enligt de nya föreskrifterna omfatta tiden den 1 januari-den&lt;br&gt;30 juni 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3kap. 2§ samt 11 kap. 2 och 3§§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komst är den årliga inkomst i&lt;br&gt;pengar eller andra skattepliktiga för-&lt;br&gt;måner som en försäkrad kan antas&lt;br&gt;komma att tills vidare få för eget ar-&lt;br&gt;bete, antingen såsom arbetstagare i&lt;br&gt;allmän eller enskild tjänst (in-&lt;br&gt;komst av anställning) eller på&lt;br&gt;annan grund (inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete). Med inkomst&lt;br&gt;av anställning likställs kostnadser-&lt;br&gt;sättning som inte enligt 10 § upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272) undantas vid&lt;br&gt;beräkning av preliminär A-skatt.&lt;br&gt;Som inkomst av anställning räknas&lt;br&gt;dock inte ersättning från en arbetsgi-&lt;br&gt;vare som är bosatt utomlands eller&lt;br&gt;en utländsk juridisk person, om ar-&lt;br&gt;betet har utförts i arbetsgivarens&lt;br&gt;verksamhet utom riket. I fråga om&lt;br&gt;arbete som utförs utomlands av den&lt;br&gt;som av en statlig arbetsgivare sänts&lt;br&gt;till ett annat land för arbete för ar-&lt;br&gt;betsgivarens räkning bortses vid be-&lt;br&gt;räkningen av sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomst från sådana lönetill-&lt;br&gt;lägg som betingas av ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader och andra särskilda för-&lt;br&gt;hållanden i sysselsättningslandet.&lt;br&gt;Som inkomst av anställning räknas&lt;br&gt;inte heller intäkt som avses i 32 §&lt;br&gt;lmom. första stycket h och i kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370). Den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten&lt;br&gt;fastställs av försäkringskassan. In-&lt;br&gt;komst av anställning och inkomst av&lt;br&gt;annat förvärvsarbete skall därvid var&lt;br&gt;för sig avrundas till närmast lägre&lt;br&gt;hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komst är den årliga inkomst i&lt;br&gt;pengar eller andra skattepliktiga för-&lt;br&gt;måner som en försäkrad kan antas&lt;br&gt;komma att tills vidare få för eget ar-&lt;br&gt;bete, antingen såsom arbetstagare i&lt;br&gt;allmän eller enskild tjänst (in-&lt;br&gt;komst av anställning) eller på&lt;br&gt;annan grund (inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete). Med inkomst&lt;br&gt;av anställning likställs kostnadser-&lt;br&gt;sättning som inte enligt 10 § upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272) undantas vit)&lt;br&gt;beräkning av preliminär A-skatt.&lt;br&gt;Som inkomst av anställning räknas&lt;br&gt;dock inte ersättning från en arbetsgi-&lt;br&gt;vare som är bosatt utomlands eller&lt;br&gt;en utländsk juridisk person, om ar-&lt;br&gt;betet har utförts i arbetsgivarens&lt;br&gt;verksamhet utom riket. I fråga om&lt;br&gt;arbete som utförs utomlands av den&lt;br&gt;som av en statlig arbetsgivare sänts&lt;br&gt;till ett annat land för arbete för ar-&lt;br&gt;betsgivarens räkning bortses vid be-&lt;br&gt;räkningen av sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomst från sådana lönetill-&lt;br&gt;lägg som betingas av ökade levnads-&lt;br&gt;kostnader och andra särskilda för-&lt;br&gt;hållanden i sysselsättningslandet.&lt;br&gt;Som inkomst av anställning eller in-&lt;br&gt;komst av annat förvärvsarbete räk-&lt;br&gt;nas inte heller intäkt som avses i 32 §&lt;br&gt;lmom. första stycket h och i kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370) eller&lt;br&gt;sådan ersättning som enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket 2—6 lagen (1990:659) om sär-&lt;br&gt;skild löneskatt utgör underlag för&lt;br&gt;nämnda skatt. Som inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete räknas inte sådan er-&lt;br&gt;sättning enligt gruppsjukförsäkring&lt;br&gt;eller trygghetsförsäkring vid arbets-&lt;br&gt;skada som enligt 2 § första stycket la-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:657.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen om särskild löneskatt utgör un-&lt;br&gt;derlag för nämnda skatt. Den sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomsten fast-&lt;br&gt;ställs av försäkringskassan. Inkomst&lt;br&gt;av anställning och inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete skall därvid var för&lt;br&gt;sig avrundas till närmast lägre hund-&lt;br&gt;ratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst bortses från sådan in-&lt;br&gt;komst av anställning och annat förvärvsarbete som överstiger sju och en halv&lt;br&gt;gånger basbeloppet. Det belopp som sålunda skall undantas skall i första&lt;br&gt;hand räknas av från inkomst av annat förvärvsarbete. Ersättning i pengar&lt;br&gt;eller andra skattepliktiga förmåner för utfört arbete i annan form än pension&lt;br&gt;räknas som inkomst av anställning, såvida ersättningen under ett år uppgår&lt;br&gt;till minst 1 000 kronor, även om mottagaren inte är anställd hos den som&lt;br&gt;utger ersättningen. I fråga om ersättning som utgör inkomst av näringsverk-&lt;br&gt;samhet, gäller vad nu har sagts endast under förutsättning att den försäkrade&lt;br&gt;och den som utger ersättningen är ense om detta. I nu angivna fall skall den&lt;br&gt;som utför arbetet anses såsom arbetstagare och den som utger ersättningen&lt;br&gt;såsom arbetsgivåre. Kan ersättning för arbete för någon annans räkning un-&lt;br&gt;der året inte antas uppgå till minst 1 000 kronor, skall ersättningen från&lt;br&gt;denne inte tas med vid beräkningen av den sjukpenninggrundande inkoms-&lt;br&gt;ten i annat fall än då den utgör inkomst av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten skall, där förhål-&lt;br&gt;landena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de upplysningar&lt;br&gt;som kassan kan inhämta av den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller&lt;br&gt;som kan framgå av den uppskattning, som vid taxering gjorts av den försäk-&lt;br&gt;rades inkomst. Inkomst av arbete för egen räkning får ej beräknas högre än&lt;br&gt;som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning. Om&lt;br&gt;inkomsten helt eller delvis utgörs av skattepliktiga förmåner skall de tas upp&lt;br&gt;till ett värde som bestäms i enlighet med 8 § första-fjärde styckena upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av anställning&lt;br&gt;avses den lön i pengar eller andra&lt;br&gt;skattepliktiga förmåner, som en för-&lt;br&gt;säkrad har fått såsom arbetstagare i&lt;br&gt;allmän eller enskild tjänst. Med lön&lt;br&gt;likställs kostnadsersättning som inte&lt;br&gt;enligt 10 § uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) undantas vid beräkning&lt;br&gt;av preliminär A-skatt. Till sådan in-&lt;br&gt;komst räknas dock inte från en och&lt;br&gt;samme arbetsgivare utgiven lön som&lt;br&gt;under ett år ej uppgått till 1 000 kro-&lt;br&gt;nor. Till sådan inkomst räknas inte&lt;br&gt;heller intäkt som avses i 32 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket h och i kommunalskat-&lt;br&gt;telagen (1928:370). I fråga om ar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av anställning&lt;br&gt;avses den lön i pengar eller andra&lt;br&gt;skattepliktiga förmåner, som en för-&lt;br&gt;säkrad har fått såsom arbetstagare i&lt;br&gt;allmän eller enskild tjänst. Med lön&lt;br&gt;likställs kostnadsersättning som inte&lt;br&gt;enligt 10 § uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) undantas vid beräkning&lt;br&gt;av preliminär A-skatt. Till sådan in-&lt;br&gt;komst räknas dock inte från en och&lt;br&gt;samme arbetsgivare utgiven lön som&lt;br&gt;under ett år ej uppgått till 1 000 kro-&lt;br&gt;nor. Till sådan inkomst räknas inte&lt;br&gt;heller intäkt som avses i 32 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket h och i kommunalskat-&lt;br&gt;telagen (1928:370) eller sädan ersätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:657.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bete som har utförts utomlands bort-&lt;br&gt;ses vid beräkningen av pensions-&lt;br&gt;grundande inkomst från sådana lö-&lt;br&gt;netillägg som betingas av ökade lev-&lt;br&gt;nadskostnader och andra särskilda&lt;br&gt;förhållanden i sysselsättningslandet.&lt;br&gt;Såsom inkomst av anställning anses&lt;br&gt;även&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning som enligt 1 § första stycket 2-6&lt;br&gt;lagen (1990:659) om särskild löne-&lt;br&gt;skatt utgör underlag för nämnda&lt;br&gt;skatt. I fråga om arbete som har ut-&lt;br&gt;förts utomlands bortses vid beräk-&lt;br&gt;ningen av pensionsgrundande in-&lt;br&gt;komst från sådana lönetillägg som&lt;br&gt;betingas av ökade levnadskostnader&lt;br&gt;och andra särskilda förhållanden i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sysselsättningslandet. Såsom in-&lt;br&gt;komst av anställning anses även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976:380) om arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller&lt;br&gt;på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället&lt;br&gt;för försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) föräldrapenningförmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4§, i den mån bidraget inte är ersättning för&lt;br&gt;merkostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbets-&lt;br&gt;marknadsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering i form av dagpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt stu-&lt;br&gt;diestödslagen (1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensionsför-&lt;br&gt;säkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) dagpenning till värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga under repeti-&lt;br&gt;tionsutbildning, frivilliga som genomgår utbildning under krigsförbandsöv-&lt;br&gt;ning eller särskild övning inom värnpliktsutbildningen, läkare under för-&lt;br&gt;svarsmedicinsk tjänstgöring samt civilförsvarspliktiga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) utbildningsbidrag för doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux), vid vuxenut-&lt;br&gt;bildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid grundläggande&lt;br&gt;svenskundervisning för invandrare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller&lt;br&gt;motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag&lt;br&gt;som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den&lt;br&gt;mån regeringen så förordnar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de star-&lt;br&gt;tar egen rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o) värdet av vad den försäkrade tillgodoförs som följd av att en arbetsgi-&lt;br&gt;vare lämnar sådant bidrag som likställs med lön enligt 2 kap. 3§ andra&lt;br&gt;stycket lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för när-&lt;br&gt;ståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q) tillfälliga förvärvsinkomster av verksamhet som inte bedrivs självstän-&lt;br&gt;digt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar eller&lt;br&gt;naturaförmåner som sägs i första&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket för arbete som någon utfört fört arbete i annan form än pension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar eller&lt;br&gt;andra skattepliktiga förmåner för ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för någon annans räkning utan att&lt;br&gt;vara anställd i dennes tjänst gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar bestämmelserna i 3&lt;br&gt;kap. 2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller an-&lt;br&gt;nan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är bo-&lt;br&gt;satt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den försäk-&lt;br&gt;rade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt 3 kap.&lt;br&gt;2a § eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt handelsfartyg.&lt;br&gt;Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svenska medborgare,&lt;br&gt;om svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk juridisk person, en&lt;br&gt;svensk juridisk person, som äger ett bestämmande inflytande över den ut-&lt;br&gt;ländska juridiska personen, enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbin-&lt;br&gt;delse har att svara för tilläggspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande&lt;br&gt;makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,&lt;br&gt;som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk&lt;br&gt;medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk&lt;br&gt;medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i&lt;br&gt;riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsverket&lt;br&gt;godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anses&lt;br&gt;såsom arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller i tillämpliga delar bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. 2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av annat förvärvsarbete avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) inkomst av aktiv näringsverksamhet här i riket;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) tillfälliga förvärvsinkomster av självständigt bedriven verksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) ersättning för arbete för någon annans räkning i pengar eller andra skat-&lt;br&gt;tepliktiga förmåner;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976:380) om arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller&lt;br&gt;på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället&lt;br&gt;för inkomst som ovan nämnts samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) ersättning som utgör skattepliktig inkomst av tjänst enligt kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) och som, utan att anställningsförhållande förelegat,&lt;br&gt;utbetalats av fysisk person bosatt utomlands eller utländsk juridisk person;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allt i den mån inkomsten inte enligt 2 § är att hänföra till inkomst av an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inkomst som avses i första&lt;br&gt;stycket a) eller b) inte uppgått till&lt;br&gt;1000 kronor för år, tas den inte i be-&lt;br&gt;räkning. Ej heller tas sådan ersätt-&lt;br&gt;ning som avses i första styckete) i&lt;br&gt;beräkning, om ersättningen från&lt;br&gt;den, för vilken arbetet utförts, un-&lt;br&gt;der året inte uppgått till 1000 kro-&lt;br&gt;nor. Intäkt som avses i 32§ lmom.&lt;br&gt;första stycket h och i kommunalskat-&lt;br&gt;telagen (1928:370) räknas inte som&lt;br&gt;inkomst av annat förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inkomst som avses i första&lt;br&gt;stycket a) eller b) inte uppgått till&lt;br&gt;1000 kronor för år, tas den inte i be-&lt;br&gt;räkning. Ej heller tas sådan ersätt-&lt;br&gt;ning som avses i första styckete) i&lt;br&gt;beräkning, om ersättningen från&lt;br&gt;den, för vilken arbetet utförts, un-&lt;br&gt;der året inte uppgått till 1000 kro-&lt;br&gt;nor. Intäkt som avses i 32 § 1 mom.&lt;br&gt;första stycket h och i kommunalskat-&lt;br&gt;telagen (1928:370) eller sådan ersätt-&lt;br&gt;ning enligt gruppsjukförsäkring eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:657.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;trygghetsförsäkring vid arbetsskada&lt;br&gt;som enligt 2§ första stycket lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt ut-&lt;br&gt;gör underlag för nämnda skatt räk-&lt;br&gt;nas inte som inkomst av annat för-&lt;br&gt;värvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2§ och 2 kap. 4§ lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifterna skall betalas av arbetsgivare samt av den som är försäkrad en-&lt;br&gt;ligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och har inkomst av annat för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värvsarbete som avses i 3 kap. 2 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna lag skall&lt;br&gt;den som har utgett sådant bidrag&lt;br&gt;som avses i 11 kap. 2 § första stycket&lt;br&gt;m) lagen om allmän försäkring anses&lt;br&gt;som arbetsgivare. Vid tillämpning&lt;br&gt;av denna lag gäller vidare vad som i&lt;br&gt;22 c § lagen (1984:668) om uppbörd&lt;br&gt;av socialavgifter från arbetsgivare&lt;br&gt;sägs om iakttagande av förhandsbe-&lt;br&gt;sked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a § eller 11 kap. 3 § nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna lag&lt;br&gt;skall, även om ett anställningsförhål-&lt;br&gt;lande inte föreligger, den som har ut-&lt;br&gt;gett sådan ersättning som enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 3 kap. 2§ andra&lt;br&gt;stycket eller 11 kap. 2 § första stycket&lt;br&gt;m), andra stycket och femte stycket&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring är att&lt;br&gt;hänföra till inkomst av anställning&lt;br&gt;anses som arbetsgivare. Vid tillämp-&lt;br&gt;ning av denna lag gäller vidare vad&lt;br&gt;som i 22 c § lagen (1984:668) om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från ar-&lt;br&gt;betsgivare sägs om iakttagande av&lt;br&gt;förhandsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om betalning av avgifter vid vissa uppdrag finns i lagen&lt;br&gt;(1983:850) om undantag från vissa bestämmelser i uppbördslagen (1953:272)&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om betalning av arbetsgivaravgifter finns också i 23 § lagen&lt;br&gt;(1989:425) om särskilda inskolningsplatser hos offentliga arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte upp-&lt;br&gt;gått till 1000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av barn&lt;br&gt;eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen motsvarar&lt;br&gt;sjukpenning eller föräldrapenning som arbetsgivare får uppbära enligt 3 kap.&lt;br&gt;16 § eller 4 kap. 18 § lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppdragsersättning för vilken bevillningsavgift har erlagts enligt lagen&lt;br&gt;(1908:128) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning som en arbetsgivare utgett till barn för arbete som utförts i&lt;br&gt;hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som arbetsta-&lt;br&gt;gare haft att täcka med ersättningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:633.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:658.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ersättning för tjänstgöring i verkskydd enligt 47 § tredje stycket civilför-&lt;br&gt;svarslagen (1960:74), i den mån ersättningen utgör eller motsvarar dagpen-&lt;br&gt;ning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna inte&lt;br&gt;räknas som lön enligt 11 kap. 2 § första stycket lagen om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. ersättning för skiljemannauppdrag i fall där parterna i skiljeförfarandet&lt;br&gt;är av utländsk nationalitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. ersättning som på grund av bestämmelserna i 5 § lagen (1984:947) om&lt;br&gt;beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige inte utgör&lt;br&gt;skattepliktig intäkt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. ersättning som avses i 3 kap. 2a § lagen om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. intäkt som avses i 32 § 1 mom. 12. intäkt som avses i 32 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket h och i kommunalskat- första stycket h och i kommunalskat-&lt;br&gt;telagen (1928:370). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;telagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. sådan ersättning som enligt 1 §&lt;br&gt;första stycket 2—6 lagen (1990:659)&lt;br&gt;om särskild löneskatt utgör underlag&lt;br&gt;för nämnda skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endast om kostnaderna kan&lt;br&gt;beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens ersättning från ar-&lt;br&gt;betsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer får fastställa schablon för beräkning av arbetstagares kost-&lt;br&gt;nader i viss verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om inkomst från fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag skall&lt;br&gt;föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) tillämpas vid bestämmande av avgiftsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre föreskrifter gäller fortfa-&lt;br&gt;rande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och&lt;br&gt;gåvoskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 22 § 2 och 3 mom., 23 § B och F samt 28, 39 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §§ lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslägen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Har fast egendom efter&lt;br&gt;den tidpunkt, som näst föregående&lt;br&gt;årets taxeringsvärde avsett, nedgått&lt;br&gt;i värde genom eldsvåda, vattenflöde&lt;br&gt;eller annan dylik tilldragelse eller&lt;br&gt;genom borttagande av byggnad eller&lt;br&gt;annan anläggning å egendomen eller&lt;br&gt;av tillbehör därtill eller genom&lt;br&gt;skogsavverkning eller genom ned-&lt;br&gt;läggning eller väsentlig förändring&lt;br&gt;av rörelse, i vilken egendomen varit&lt;br&gt;använd, eller av annan liknande an-&lt;br&gt;ledning, skall skattemyndigheten i&lt;br&gt;det län där egendomen är belägen på&lt;br&gt;ansökan av skattskyldig, boutred-&lt;br&gt;ningsman eller testamentsexekutör,&lt;br&gt;efter verkställd utredning, åsätta&lt;br&gt;egendomen särskilt värde till led-&lt;br&gt;ning för beräkning av på egendomen&lt;br&gt;belöpande arvsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Där efter tidpunkt som nyss&lt;br&gt;nämnts fortsatt bebyggelse skett å&lt;br&gt;fast egendom eller dess värde eljest&lt;br&gt;förhöjts till följd av ny-, till- eller&lt;br&gt;ombyggnad eller väsentlig föränd-&lt;br&gt;ring av rörelse, vari egendomen varit&lt;br&gt;använd, eller annan liknande anled-&lt;br&gt;ning, äger beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;hos skattemyndigheten påkalla att&lt;br&gt;egendomen för ändamål, som i före-&lt;br&gt;gående stycke sägs, åsättes särskilt&lt;br&gt;värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m. Har fast egendom efter&lt;br&gt;den tidpunkt, som näst föregående&lt;br&gt;årets taxeringsvärde avsett, nedgått&lt;br&gt;i värde genom eldsvåda, vattenflöde&lt;br&gt;eller annan dylik tilldragelse eller&lt;br&gt;genom borttagande av byggnad eller&lt;br&gt;annan anläggning å egendomen eller&lt;br&gt;av tillbehör därtill eller genom&lt;br&gt;skogsavverkning eller genom ned-&lt;br&gt;läggning eller väsentlig förändring&lt;br&gt;av verksamhet i vilken egendomen&lt;br&gt;varit använd, eller av annan lik-&lt;br&gt;nande anledning, skall skattemyn-&lt;br&gt;digheten i det län där egendomen är&lt;br&gt;belägen på ansökan av skattskyldig,&lt;br&gt;boutredningsman eller testaments-&lt;br&gt;exekutör, efter verkställd utredning,&lt;br&gt;åsätta egendomen särskilt värde till&lt;br&gt;ledning för beräkning av på egendo-&lt;br&gt;men belöpande arvsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Där efter tidpunkt som nyss&lt;br&gt;nämnts fortsatt bebyggelse skett å&lt;br&gt;fast egendom eller dess värde eljest&lt;br&gt;förhöjts till följd av ny-, till- eller&lt;br&gt;ombyggnad eller väsentlig föränd-&lt;br&gt;ring av verksamhet, vari egendomen&lt;br&gt;varit använd, eller annan liknande&lt;br&gt;anledning, äger beskattningsmyn-&lt;br&gt;digheten hos skattemyndigheten på-&lt;br&gt;kalla att egendomen för ändamål,&lt;br&gt;som i föregående stycke sägs, åsättes&lt;br&gt;särskilt värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fast egendom som inte har särskilt taxeringsvärde skall också värderas av&lt;br&gt;skattemyndigheten till ledning för arvsskattens bestämmande. Det åligger&lt;br&gt;skattskyldig, boutredningsman eller testamentsexekutör att ansöka om&lt;br&gt;detta. Värdering behövs dock inte om det är uppenbart att egendomens&lt;br&gt;värde inte överstiger 50 000 kronor. Skattemyndigheten skall vidare göra&lt;br&gt;värdering om beskattningsmyndigheten begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värdering enligt detta moment skall hänsyn tas till egendomens be-&lt;br&gt;skaffenhet vid den tidpunkt som avses i 21 §. Värdet skall uppskattas enligt&lt;br&gt;de grunder som gäller för bestämmande av taxeringsvärde året före det år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:337.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;då denna tidpunkt inföll. Föreskrifterna i 22 § 1 mom. andra och tredje me-&lt;br&gt;ningarna skall därvid tillämpas. Skattskyldig, boutredningsman eller testa-&lt;br&gt;mentsexekutör skall lämna skattemyndigheten de upplysningar som behövs&lt;br&gt;för prövning av ansökningen. Skattemyndigheten får i ärendet inhämta ytt-&lt;br&gt;rande från ordföranden i fastighetstaxeringsnämnd för det distrikt, inom vil-&lt;br&gt;ket egendomen är belägen. Skattemyndigheten får även besluta om besikt-&lt;br&gt;ning av egendomen. Har ärendet tagits upp på ansökan av annan än beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndigheten, får dock sådant beslut fattas endast om sökanden åtar sig&lt;br&gt;att betala kostnaderna för besiktningen. Har värderingen begärts av beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndigheten skall kostnaderna betalas av allmänna medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut enligt detta moment får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 m o m.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Ingår fast egendom en-&lt;br&gt;ligt kommunalskattelagen (1928:&lt;br&gt;370) i en förvärvskälla inom in-&lt;br&gt;komstslagen jordbruksfastighet eller&lt;br&gt;rörelse, tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;4§ och, med undantag av femte&lt;br&gt;stycket sista meningen, punkt 2 av&lt;br&gt;anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen&lt;br&gt;(1947:577) om statlig förmögenhets-&lt;br&gt;skatt. Vad nu har sagts gäller även&lt;br&gt;egendom som enligt sjunde och åt-&lt;br&gt;tonde styckena i nämnda anvisnings-&lt;br&gt;punkt skall anses som en särskild&lt;br&gt;förvärvskälla inom inkomstslaget&lt;br&gt;rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 m o m. Ingår fast egendom en-&lt;br&gt;ligt kommunalskattelagen (1928:&lt;br&gt;370) i en förvärvskälla inom in-&lt;br&gt;komstslaget näringsverksamhet till-&lt;br&gt;lämpas bestämmelserna i 4§ och,&lt;br&gt;med undantag av femte stycket sista&lt;br&gt;meningen, punkt 2 av anvisningarna&lt;br&gt;till 3 och 4 §§ lagen (1947:577) om&lt;br&gt;statlig förmögenhetsskatt. Vad nu&lt;br&gt;har sagts gäller endast förvärvskälla&lt;br&gt;eller del av förvärvskälla inom in-&lt;br&gt;komstslaget näringsverksamhet som&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 18 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen jämte anvisningarna&lt;br&gt;till 18 § nämnda lag i dess lydelse in-&lt;br&gt;till den 1 juli 1990 skulle hänförts till&lt;br&gt;förvärvskälla inom inkomstslagen&lt;br&gt;jordbruksfastighet eller rörelse eller&lt;br&gt;sådan egendom som enligt punkt 2&lt;br&gt;sjunde och åttonde styckena av an-&lt;br&gt;visningarna till 3 och 4 §§ lagen om&lt;br&gt;stalig förmögenhetsskatt skall anses&lt;br&gt;som en särskild förvärvskälla inom&lt;br&gt;inkomstslaget rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 4§ och, med undantag av&lt;br&gt;femte stycket sista meningen, punkt 2&lt;br&gt;av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen&lt;br&gt;om statlig förmögenhetsskatt skall&lt;br&gt;vad där stadgas om förvärvskälla&lt;br&gt;inom inkomstslagen jordbruksfastig-&lt;br&gt;het och rörelse i stället äga tillämp-&lt;br&gt;ning på förvärvskälla eller del av för-&lt;br&gt;värvskälla inom inkomstslaget nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet. Härutöver skall vid&lt;br&gt;tillämpning av punkt 2 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 3 och 4 §§ lagen om statlig&lt;br&gt;förmögenhetsskatt iakttas vad som&lt;br&gt;stadgas i tredje —sjätte styckena ne-&lt;br&gt;dan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i tredje stycket till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1981:634.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av de bestäm-&lt;br&gt;melser som anges i första stycket&lt;br&gt;skall som taxeringsvärde anses det&lt;br&gt;värde som enligt 1 eller 2 mom. skall&lt;br&gt;ligga till grund för beräkningen av&lt;br&gt;arvsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 2 femte stycket av anvisning-&lt;br&gt;arna till 41 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;skall i stället gälla punkt 2 fjärde&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 24 §&lt;br&gt;nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för vad som i sjätte stycket&lt;br&gt;stadgas om bostadsbyggnader på&lt;br&gt;jordbruksfastighet och tomtmark för&lt;br&gt;byggnaderna skall gälla att småhus&lt;br&gt;som är inrättat till bostad ät en eller&lt;br&gt;två familjer med tillhörande tomt-&lt;br&gt;mark på lantbruksenhet inte skall be-&lt;br&gt;handlas som en tillgång i en förvärvs-&lt;br&gt;källa inom inkomstslaget närings-&lt;br&gt;verksamhet om småhuset med tillhö-&lt;br&gt;rande tomtmark är att anse som en&lt;br&gt;privatbostadsfastighet enligt 5 § kom-&lt;br&gt;munalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i åttonde stycket a&lt;br&gt;tillämpas med bortseende från vad&lt;br&gt;där sägs om att egendomen skall ha&lt;br&gt;beskattningsnaturen annan fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen i nionde stycket till&lt;br&gt;35 § 1 a mom. kommunalskattelagen&lt;br&gt;skall i stället gälla punkt 14 trettonde&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 32 §&lt;br&gt;nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av de bestäm-&lt;br&gt;melser som anges i första — sjätte&lt;br&gt;styckena skall som taxeringsvärde&lt;br&gt;anses det värde som enligt 1 eller 2&lt;br&gt;mom. skall ligga till grund för beräk-&lt;br&gt;ningen av arvsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Aktier som noteras på in-&lt;br&gt;ländsk eller utländsk börs, andelar i&lt;br&gt;aktiefonder samt andra värdepapper&lt;br&gt;än aktier som omsätts marknads-&lt;br&gt;mässigt och är av det slag som anges&lt;br&gt;i 35 § 3 mom. första stycket kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370) tas upp till&lt;br&gt;75 procent av det noterade värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Aktier som noteras på inländsk&lt;br&gt;eller utländsk börs, andelar i värde-&lt;br&gt;pappersfonder samt andra värde-&lt;br&gt;papper än aktier som omsätts mark-&lt;br&gt;nadsmässigt och är av det slag som&lt;br&gt;anges i 27 § 1 mom. lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt tas upp till 75&lt;br&gt;procent av det noterade värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier som, utan att vara börsnoterade, är föremål för marknadsmässig&lt;br&gt;omsättning med regelbundna noteringar om avslut tas upp till 30 procent av&lt;br&gt;det noterade värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns i ett bolag skilda aktieslag av vilka ett eller flera är börsnoterade&lt;br&gt;eller föremål för sådan notering som avses i andra stycket, skall de aktier i&lt;br&gt;bolaget som inte är noterade tas upp till samma värde som de noterade ak-&lt;br&gt;tierna. Är flera aktieslag noterade, skall de icke noterade aktierna tas upp&lt;br&gt;till samma värde som de noterade aktier som har den lägsta kursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1986:1198.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vid värdering enligt de föregående styckena bedöms att det note-&lt;br&gt;rade värdet inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid en försäljning&lt;br&gt;under normala förhållanden, får i stället priset vid en sådan försäljning läg-&lt;br&gt;gas till grund för värderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier som inte omfattas av be-&lt;br&gt;stämmelserna i första — tredje&lt;br&gt;styckena samt andelar i ekonomiska&lt;br&gt;föreningar och handelsbolag, tas upp&lt;br&gt;till det pris som kan påräknas vid en&lt;br&gt;försäljning under normala förhållan-&lt;br&gt;den, varvid dock följande skall iakt-&lt;br&gt;tas. I den mån uppskattningen grun-&lt;br&gt;das på värdet av tillgångar som ingår&lt;br&gt;i förvärvskälla inom inkomstslagen&lt;br&gt;jordbruksfastighet och rörelse, be-&lt;br&gt;räknas tillgångarnas värde med till-&lt;br&gt;lämpning av reglerna i F tredje&lt;br&gt;stycket; vid gåva dock under den yt-&lt;br&gt;terligare förutsättningen att de i 43 §&lt;br&gt;andra stycket angivna kraven iaktta-&lt;br&gt;gits. I den mån uppskattningen&lt;br&gt;grundas på värdet av tillgångar som&lt;br&gt;avses i första - tredje styckena,&lt;br&gt;skall värdet av dessa tillgångar anses&lt;br&gt;motsvara vad som skulle tas upp vid&lt;br&gt;en tillämpning av bestämmelserna i&lt;br&gt;första — fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier som inte omfattas av be-&lt;br&gt;stämmelserna i första — tredje&lt;br&gt;styckena samt andelar i ekonomiska&lt;br&gt;föreningar och handelsbolag tas upp&lt;br&gt;till det pris som kan påräknas vid en&lt;br&gt;försäljning under normala förhållan-&lt;br&gt;den, varvid dock följande skall iakt-&lt;br&gt;tas. I den mån uppskattningen grun-&lt;br&gt;das på värdet av tillgångar som ingår&lt;br&gt;i förvärvskälla inom inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet beräknas — un-&lt;br&gt;derförutsättning att förhållandena är&lt;br&gt;sådana som avses i 22 § 3 mom.&lt;br&gt;första stycket sista meningen — till-&lt;br&gt;gångarnas värde med tillämpning av&lt;br&gt;reglerna i F tredje stycket; vid gåva&lt;br&gt;dock under den ytterligare förutsätt-&lt;br&gt;ningen att de i 43 § andra stycket an-&lt;br&gt;givna kraven iakttagits. I den mån&lt;br&gt;uppskattningen grundas på värdet&lt;br&gt;av tillgångar som avses i första —&lt;br&gt;tredje styckena, skall värdet av&lt;br&gt;dessa tillgångar anses motsvara vad&lt;br&gt;som skulle tas upp vid en tillämpning&lt;br&gt;av bestämmelserna i första — fjärde&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapper som inte omfattas av bestämmelserna i första — tredje och&lt;br&gt;femte styckena tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning under&lt;br&gt;normala förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag tas upp till ett värde&lt;br&gt;som motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bola-&lt;br&gt;gets behållna förmögenhet beräknad med utgångspunkt i det värde som&lt;br&gt;föreningens eller bolagets fastighet skall tas upp till enligt 22 § och med hän-&lt;br&gt;syn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder enligt senaste&lt;br&gt;bokslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan lös egendom än förut nämnts uppskattas till vad den kan antas ha&lt;br&gt;betingat vid en med tillbörlig omsorg skedd försäljning, som föranletts av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;boets avveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värderingen av förvärvskälla&lt;br&gt;som enligt kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) ingår i inkomstslagen&lt;br&gt;jordbruksfastighet eller rörelse till-&lt;br&gt;lämpas bestämmelserna i 4§ och,&lt;br&gt;med undantag av femte stycket sista&lt;br&gt;meningen, punkt 2 av anvisningarna&lt;br&gt;till 3 och 4§§ lagen (1947:577) om&lt;br&gt;statlig förmögenhetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värderingen av förvärvskälla&lt;br&gt;eller del av förvärvskälla som enligt&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;ingår i inkomstslaget näringsverk-&lt;br&gt;samhet tillämpas - under förutsätt-&lt;br&gt;ning att förhållandena är sådana som&lt;br&gt;avses i 22 § 3 mom. första stycket sista&lt;br&gt;meningen — bestämmelserna i 4 §&lt;br&gt;och, med undantag av femte stycket&lt;br&gt;sista meningen, punkt 2 av anvis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:1198.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningarna till 3 och 4§§ lagen&lt;br&gt;(1947:577) om statlig förmögenhets-&lt;br&gt;skatt. Härvid skall iakttas vad som&lt;br&gt;stadgas i 22 § 3 mom. andra — sjätte&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till klassi hänföras efterlevande make, sambo, barn, avkomling till&lt;br&gt;barn, make och sambo till barn och efterlevande make eller sambo till avlidet&lt;br&gt;barn. Detta gäller även om barnet eller avkomlingen till följd av adoption&lt;br&gt;förlorat sin arvsrätt efter arvlåtaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skattefritt avdrages från lott&lt;br&gt;som tillkommer den avlidnes efterle-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vande make eller sambo 200 000&lt;br&gt;kronor, från vad som tillkommer an-&lt;br&gt;nan i klass I 50 000 kronor och från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lott, som beskattas enligt klass II el-&lt;br&gt;ler klass III, 15 000 kronor. Har&lt;br&gt;barn eller avkomling till avlidet barn&lt;br&gt;vid skattskyldighetens inträde ej&lt;br&gt;fyllt 18 år, avdrages ytterligare 5 000&lt;br&gt;kronor för varje helt år eller del&lt;br&gt;därav, som då återstod till dess sagda&lt;br&gt;ålder uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styvbarns- och fosterbarnsförhållande räknas lika med skyldskap. Med&lt;br&gt;fosterbarn avses barn, som före fyllda 16 år stadigvarande vistats i den avlid-&lt;br&gt;nes hem och därvid erhållit vård och fostran som eget barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högre avdrag än enligt andra stycket får ej åtnjutas i fråga om vad som&lt;br&gt;erhålles från samme arvlåtare eller testator, även om det erhålles vid skilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skattefritt avdrages från lott&lt;br&gt;som tillkommer den avlidnes efterle-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vande make eller sambo 280 000&lt;br&gt;kronor, från vad som tillkommer an-&lt;br&gt;nan i klass I 70 000 kronor och från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lott, som beskattas enligt klass II el-&lt;br&gt;ler klass III, 21000 kronor. Har barn&lt;br&gt;eller avkomling till avlidet barn vid&lt;br&gt;skattskyldighetens inträde ej fyllt 18&lt;br&gt;år, avdrages ytterligare 10 000 kro-&lt;br&gt;nor för varje helt år eller del därav,&lt;br&gt;som då återstod till dess sagda ålder&lt;br&gt;uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till k 1 a s s II hänföres annan arvinge eller testamentstagare än sådan som&lt;br&gt;avses i klass I eller III.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till k 1 a s s III hänföras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landstingskommun, kommun eller annan menighet ävensom hushållnings-&lt;br&gt;sällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftelse med huvudsakligt syfte att främja religiösa, välgörande, sociala,&lt;br&gt;politiska, konstnärliga, idrottsliga eller andra därmed jämförliga kulturella&lt;br&gt;eller eljest allmännyttiga ändamål;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiftelse med huvudsakligt ändamål att främja landets näringsliv;&lt;br&gt;registrerad understödsförening;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan sammanslutning, som, utan att hava till syfte att i sin verksamhet&lt;br&gt;tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakligen fullföljer&lt;br&gt;ovan angivet ändamål;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folketshusförening, bygdegårdsförening eller annan liknande samman-&lt;br&gt;slutning, som har till främsta syfte att anordna eller tillhandahålla allmän&lt;br&gt;samlingslokal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;där fråga är om svensk juridisk person och skattebefrielse ej åtnjutes jäm-&lt;br&gt;likt 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattelott, som i 11 § 2 mom. sägs, beräknas skatten efter den klass,&lt;br&gt;gällande för arvinge eller universell testamentstagare i dödsboet eller för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:1206.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mottagaren av det legat varom fråga är, som medför lägst skatt. Från skatte-&lt;br&gt;lott medgives icke avdrag enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som återstår, sedan avdrag enligt andra stycket gjorts, utgör skatte-&lt;br&gt;pliktig lott. Denna skall jämnas till närmast lägre hundratal kronor. Om öre-&lt;br&gt;tal uppkommer vid beräkning av skatt, skall skatten jämkas nedåt till när-&lt;br&gt;mast hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten beräknas enligt följande skalor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;Klass I&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktig lott, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Arvsskatt, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;inom skiktet;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000 +&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 000 +&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400 000 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 000 +&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;//&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800 000 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250 000 +&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 000 000 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 850 000 +&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Klass II&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktig lott, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arvsskatt, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;25 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;inom skiktet;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 000 - &amp;nbsp;&amp;nbsp;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 750 + 25 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;•&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000 - &amp;nbsp;100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000 + 35 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000 - 200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 500 + 45 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000 - 2 000 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 500 + 55 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 000 000 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 062 500 + 65 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Klass III&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktig lott, kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;30 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arvsskatt, kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inom skiktet;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 000 - &amp;nbsp;&amp;nbsp;60 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000 + 20 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 000 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 000 + 30 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klass I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktig lott, kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;140&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140 000 - 280 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280 000 - &amp;nbsp;&amp;nbsp;560&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;560 000 - 1 120 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 120 000 - 11 200 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 200 000 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvsskatt, kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 390&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;inom skiktet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;// &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klass II&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktig lott, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Arvsskatt, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;inom skiktet;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 000 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 250 +&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 000 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 000 +&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 000 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;280 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 500 +&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;280 000 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 800 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 500 +&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 800 000 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 487 500 +&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;II&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktig lott, kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;42 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 000 - &amp;nbsp;&amp;nbsp;84 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84 000 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klass III&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvsskatt, kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10% inom skiktet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 200 + 20 % &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;quot;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;quot;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 600 .30 % &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;quot;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;quot;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefrihet åtnjutes:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) för gåva av möbler, husgeråd och andra lösören, som äro avsedda för&lt;br&gt;gåvotagarens eller hans familjs personliga bruk och vars värde för samme&lt;br&gt;mottagare under ett och samma kalenderår icke överstiger 10 000 kronor;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) för periodiskt understöd i den mån understödet skall inräknas i gåvota-&lt;br&gt;garens skattepliktiga inkomst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) för vad make eller sambo vid bodelning, som förrättas av annan anled-&lt;br&gt;ning än makes eller sambos död, erhållit utöver honom enligt lag tillkom-&lt;br&gt;mande andel, i den mån värdet av vad maken eller sambon bekommit icke&lt;br&gt;överstiger värdet av hans i bodelningen ingående egendom eller, om äldre&lt;br&gt;giftermålsbalken är tillämplig, värdet av samfälld egendom, som av maken i&lt;br&gt;boet vid äktenskapets ingående eller därefter införts;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) för annan än under a), b) och&lt;br&gt;c) omförmäld fullbordad gåva, i den&lt;br&gt;mån värdet av gåvan eller, om gåvo-&lt;br&gt;tagaren under samma kalenderår av&lt;br&gt;samme givare erhåller flera sådana&lt;br&gt;gåvor som här avses, det samman-&lt;br&gt;lagda värdet av dessa gåvor icke&lt;br&gt;överstiger 2 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) för annan än under a), b) och&lt;br&gt;c) omförmäld fullbordad gåva, i den&lt;br&gt;mån värdet av gåvan eller, om gåvo-&lt;br&gt;tagaren under samma kalenderår av&lt;br&gt;samme givare erhåller flera sådana&lt;br&gt;gåvor som här avses, det samman-&lt;br&gt;lagda värdet av dessa gåvor icke&lt;br&gt;överstiger 10 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beskattning av gåva gäller i tillämpliga delar, förutom ovan särskilt&lt;br&gt;angivna bestämmelser i 6 — 9, 12, 19, 21 och 30 §§, vad i fråga om arvsskatt&lt;br&gt;vidare är stadgat i 4§ tredje stycket, 13§ 2 mom., 14 och 20§§, 22§ med&lt;br&gt;undantag av 3 mom., 23 § med undantag av F tredje stycket, 24 — 27 §§, 28 §&lt;br&gt;med undantag av andra och fjärde styckena samt 32 §. Därvid skall hänvis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:1206.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;!&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1516.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen i 32 § f) till 19 § i stället gälla 41 § samt 28 § första och tredje styckena&lt;br&gt;tillämpas som om gåvan utgjorde arv efter givaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har gåva lämnats utan förbehåll&lt;br&gt;till förmån för givaren eller annan&lt;br&gt;och avser gåvan all givarens rätt till&lt;br&gt;förvärvskälla enligt kommunalskat-&lt;br&gt;telagen (1928:370) i jordbruk med&lt;br&gt;binäringar, skogsbruk eller rörelse,&lt;br&gt;som han äger direkt eller genom ju-&lt;br&gt;ridisk person, skall, utöver bestäm-&lt;br&gt;melserna i första stycket, även 22 §&lt;br&gt;3 mom. och 23 § F tredje stycket till-&lt;br&gt;lämpas när gåvoskatten bestäms.&lt;br&gt;Vad nu har sagts om förvärvskälla&lt;br&gt;gäller även egendom som enligt de&lt;br&gt;bestämmelser som anges i 22 §&lt;br&gt;3 mom. skall anses som en särskild&lt;br&gt;förvärvskälla inom inkomstslaget&lt;br&gt;rörelse. Har gåvotagaren inom fem&lt;br&gt;år efter det att skattskyldighet för&lt;br&gt;gåvan inträtt genom köp, byte eller&lt;br&gt;något därmed jämförligt fång eller&lt;br&gt;genom gåva eller bodelning av an-&lt;br&gt;nan anledning än makes död avhänt&lt;br&gt;sig egendomen eller väsentlig del&lt;br&gt;därav, skall ny gåva anses föreligga&lt;br&gt;med det värde varmed den ur-&lt;br&gt;sprungliga gåvan nedsatts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har gava lämnats utan förbehåll&lt;br&gt;till förmån för givaren eller annan&lt;br&gt;och avser gåvan förvärvskälla eller&lt;br&gt;del av förvärvskälla inom inkomst-&lt;br&gt;slaget näringsverksamhet enligt&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;som han äger direkt eller genom ju-&lt;br&gt;ridisk person, skall, utöver bestäm-&lt;br&gt;melserna i första stycket - under&lt;br&gt;förutsättning att förhållandena är så-&lt;br&gt;dana som avses i 22 § 3 mom. första&lt;br&gt;stycket sista meningen - även 22 §&lt;br&gt;3 mom. och 23 § F tredje stycket till-&lt;br&gt;lämpas när gåvoskatten bestäms.&lt;br&gt;Vad nu har sagts gäller endast om gå-&lt;br&gt;van avser all givarens rätt till för-&lt;br&gt;värvskälla eller del av förvärvskälla&lt;br&gt;inom inkomstslaget näringsverksam-&lt;br&gt;het som enligt 18 § kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen jämte anvisningar till 18 §&lt;br&gt;nämnda lag i dess lydelse intill den 1&lt;br&gt;juli 1990 skulle utgjort en egen för-&lt;br&gt;värvskälla inom inkomstslaget jord-&lt;br&gt;bruksfastighet eller rörelse eller så-&lt;br&gt;dan egendom som enligt punkt 2&lt;br&gt;sjunde och åttonde styckena av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 3 och 4 §§ lagen om stat-&lt;br&gt;lig förmögenhetsskatt (1947:577)&lt;br&gt;skall anses som en särskild förvärvs-&lt;br&gt;källa inom inkomstslaget rörelse.&lt;br&gt;Har gåvotagaren inom fem år efter&lt;br&gt;det att skattskyldighet för gåvan in-&lt;br&gt;trätt genom köp, byte eller något&lt;br&gt;därmed jämförligt fång eller genom&lt;br&gt;gåva eller bodelning av annan anled-&lt;br&gt;ning än makes död avhänt sig egen-&lt;br&gt;domen eller väsentlig del därav,&lt;br&gt;skall ny gåva anses föreligga med det&lt;br&gt;värde varmed den ursprungliga gå-&lt;br&gt;van nedsatts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas i de fall skattskyl-&lt;br&gt;dighet inträder efter utgången av år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:54&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig&lt;br&gt;inkomstskatt för ackumulerad inkomst&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen samt 1—3 och 7 §§, punkterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 och 2 av anvisningarna till 1 §, anvisningarna till 2§ och anvisningarna till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad&lt;br&gt;inkomst skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om statlig inkomstskatt på ackumulerad inkomst&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fysisk person eller dödsbo un-&lt;br&gt;der visst beskattningsår åtnjutit in-&lt;br&gt;komst, som hänför sig till minst två&lt;br&gt;beskattningsår, (ackumulerad&lt;br&gt;inkomst), skall under de förut-&lt;br&gt;sättningar, som anges i denna lag,&lt;br&gt;statlig inkomstskatt på denna in-&lt;br&gt;komst beräknas enligt följande. In-&lt;br&gt;komsten antas ha åtnjutits med lika&lt;br&gt;belopp under de år, dock högst tio,&lt;br&gt;till vilka den hänför sig. Skatten på&lt;br&gt;ettvart av dessa belopp utgörs av den&lt;br&gt;skatt som skulle ha utgått för belop-&lt;br&gt;pet om det lagts till den genomsnitt-&lt;br&gt;liga beskattningsbara inkomsten och&lt;br&gt;det genomsnittliga underlaget för till-&lt;br&gt;läggsbelopp för de tre senaste taxe-&lt;br&gt;ringsåren eller, om inkomsten hänför&lt;br&gt;sig bara till två år, de två senaste taxe-&lt;br&gt;ringsåren och därvid det tillagda be-&lt;br&gt;loppet utgjort den högst beskattade&lt;br&gt;delen. Vid genomsnittsberäkningen&lt;br&gt;bortses från den ackumulerade in-&lt;br&gt;komsten. Skatten beräknas enligt de&lt;br&gt;skatteskalor som gäller för det taxe-&lt;br&gt;ringsår då den ackumulerade in-&lt;br&gt;komsten tas upp till beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fysisk person eller dödsbo un-&lt;br&gt;der visst beskattningsår haft inkomst&lt;br&gt;av tjänst eller sådan inkomst av nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet som avses i 3 §, och&lt;br&gt;hänför sig inkomsten till minst två&lt;br&gt;beskattningsår (ackumulerad&lt;br&gt;inkomst), skall under de förut-&lt;br&gt;sättningar som anges i denna lag,&lt;br&gt;statlig inkomstskatt på denna in-&lt;br&gt;komst beräknas enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsten antas ha åtnjutits med&lt;br&gt;lika belopp under de år, dock högst&lt;br&gt;tio, till vilka den hänför sig. Skatten&lt;br&gt;på ettvart av dessa belopp utgörs av&lt;br&gt;den skatt som skulle ha utgått för be-&lt;br&gt;loppet om det lagts till den genom-&lt;br&gt;snittliga beskattningsbara förvärvs-&lt;br&gt;inkomsten för taxeringsåret och så&lt;br&gt;många av de närmast föregående tax-&lt;br&gt;eringsåren som är ifråga, efter juste-&lt;br&gt;ring med ett belopp motsvarande&lt;br&gt;skiktgränsens förändring mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. taxeringsåret och närmast före-&lt;br&gt;gående taxeringsår om den ackumu-&lt;br&gt;lerade inkomsten hänför sig till tre el-&lt;br&gt;ler fyra beskattningsår,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. taxeringsåret och andra taxe-&lt;br&gt;ringsåret före taxeringsåret om den&lt;br&gt;ackumulerade inkomsten hänför sig&lt;br&gt;till fem eller sex beskattningsår,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. taxeringsåret och tredje taxe-&lt;br&gt;ringsåret före taxeringsåret om den&lt;br&gt;ackumulerade inkomsten hänför sig&lt;br&gt;till sju eller åtta beskattningsår eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. taxeringsåret och fjärde taxe-&lt;br&gt;ringsåret före taxeringsåret om den&lt;br&gt;ackumulerade inkomsten hänför sig&lt;br&gt;till nio eller tio beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1984:1062.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänför sig inte hela den ackumule-&lt;br&gt;rade inkomsten till tid före taxerings-&lt;br&gt;året, skall — på sätt följer av punkt 2&lt;br&gt;av anvisningarna -hänsyn tas härtill&lt;br&gt;vid bedömningen i vad mån justering&lt;br&gt;för skiktgränsens förändring skall&lt;br&gt;göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid genomsnittsberäkningen&lt;br&gt;bortses från den ackumulerade in-&lt;br&gt;komsten. Skatten beräknas enligt&lt;br&gt;den skatteskala som gäller för det&lt;br&gt;taxeringsår då den ackumulerade in-&lt;br&gt;komsten tas upp till beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan tillförlitlig utredning inte förebringas om det antal år, vartill ackumu-&lt;br&gt;lerad inkomst hänför sig, skall skatteberäkningen ske, om inte särskilda om-&lt;br&gt;ständigheter föranleder annat, som om inkomsten hänfört sig till tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger förutsättningar för såväl skatteberäkning enligt denna lag som&lt;br&gt;nedsättning av skatt enligt lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa&lt;br&gt;fall tillämpas den av lagarna som leder till lägst skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för skatteberäkning en-&lt;br&gt;ligt 1 § skall ligga den ackumulerade&lt;br&gt;inkomsten minskad med avdrags-&lt;br&gt;gilla kostnader för dess förvärvande&lt;br&gt;(nettobeloppet av den acku-&lt;br&gt;mulerade inkomsten) eller, om&lt;br&gt;den skattskyldiges sammanlagda till&lt;br&gt;statlig inkomstskatt beskattnings-&lt;br&gt;bara inkomst respektive underlag för&lt;br&gt;tilläggsbelopp är lägre, denna in-&lt;br&gt;komst respektive detta underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteberäkning enligt 1 § får ske&lt;br&gt;endast under förutsättning att den in-&lt;br&gt;komst, som skall ligga till grund för&lt;br&gt;skatteberäkningen, uppgår till minst&lt;br&gt;15000 kronor och dessutom utgör&lt;br&gt;minst en femtedel av den skattskyldi-&lt;br&gt;ges till statlig inkomstskatt taxerade&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för skatteberäkning en-&lt;br&gt;ligt 1 § skall ligga den ackumulerade&lt;br&gt;inkomsten minskad med avdrags-&lt;br&gt;gilla kostnader för dess förvärvande&lt;br&gt;(nettobeloppet av den acku-&lt;br&gt;mulerade inkomsten) eller, om&lt;br&gt;den skattskyldiges sammanlagda till&lt;br&gt;statlig inkomstskatt beskattnings-&lt;br&gt;bara förvärvsinkomst är lägre,&lt;br&gt;denna inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förutsättning för skatteberäk-&lt;br&gt;ning enligt 1 § gäller att den inkomst&lt;br&gt;som skall ligga till grund för skatte-&lt;br&gt;beräkningen, uppgår till minst&lt;br&gt;50 000 kronor samt att den beskatt-&lt;br&gt;ningsbara förvärvsinkomsten, inklu-&lt;br&gt;sive den ackumulerade inkomsten,&lt;br&gt;överstiger skiktgränsen enligt 10 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt med minst&lt;br&gt;samma belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1983:445.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Vadj denna lag sägs gäl-&lt;br&gt;ler, med den begränsning som följer&lt;br&gt;av vad nedan i 2 — 5 mom. stadgas,&lt;br&gt;beträffande all ackumulerad in-&lt;br&gt;komst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; / fråga om inkomst av&lt;br&gt;jordbruksfastighet skola lagens&lt;br&gt;bestämmelser gälla endast följande&lt;br&gt;intäkter, nämligen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) intäkt genom ersättning för&lt;br&gt;skada å växande skog på grund av&lt;br&gt;brand eller annan därmed jämförlig&lt;br&gt;av den skattskyldiges åtgöranden&lt;br&gt;oberoende anledning samt intäkt ge-&lt;br&gt;nom avyttring av skog och skogspro-&lt;br&gt;dukter, om avverkningen framtving-&lt;br&gt;ats av brand, stormfällning, torka,&lt;br&gt;insektsskador eller dylikt eller av vat-&lt;br&gt;tenuppdämning eller framdragande&lt;br&gt;av kraftledning, allt under förutsätt-&lt;br&gt;ning att intäkten icke föranlett avdrag&lt;br&gt;för insättning å skogskonto;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) intäkt i form av engångsersätt-&lt;br&gt;ning vid upplåtelse eller upphörande&lt;br&gt;av nyttjanderätt eller servitutsrätt och&lt;br&gt;vid överlåtelse av nyttjanderätt, in-&lt;br&gt;täkt i form av ersättning som utgår&lt;br&gt;vid avräkning enligt 9 kap. 23 § jor-&lt;br&gt;dabalken samt intäkt för jordägare&lt;br&gt;avseende värde av förbättring som&lt;br&gt;nyttjanderättshavare bekostat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) intäkt i form av försäkringser-&lt;br&gt;sättning eller annan ersättning för&lt;br&gt;skada på byggnader eller markan-&lt;br&gt;läggningar, som har förstörts eller&lt;br&gt;skadats genom brand eller annan&lt;br&gt;olyckshändelse, eller intäkt, som har&lt;br&gt;uppkommit genom att egendom har&lt;br&gt;tagits i anspråk genom expropriation&lt;br&gt;eller liknande förfarande eller eljest&lt;br&gt;har avyttrats under sådana förhållan-&lt;br&gt;den att sådan tvångsförsäljning måste&lt;br&gt;anses föreligga, allt under förutsätt-&lt;br&gt;ning att intäkten inte har föranlett av-&lt;br&gt;drag för insättning på skogskonto el-&lt;br&gt;ler för avsättning till eldsvådefond;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) intäkt i form av skadestånd eller&lt;br&gt;annan ersättning avseende inkomst-&lt;br&gt;bortfall till följd av skador och in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1981:297.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Se naste lydelse 1981:297.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trång å fastigheten, som föranletts av&lt;br&gt;industriell eller därmed jämförlig&lt;br&gt;verksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) intäkt vid avyttring av djur i&lt;br&gt;samband med upphörande av djur-&lt;br&gt;skötsel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) intäkt vid avyttring i samband&lt;br&gt;med upphörande av jordbruksdrift&lt;br&gt;av för stadigvarande bruk i jord-&lt;br&gt;bruksfastigheten avsedda maskiner&lt;br&gt;eller andra inventarier, vilka icke vid&lt;br&gt;beräkning av värdeminskningsav-&lt;br&gt;drag äro att hänföra till byggnad,&lt;br&gt;ävensom av varor och produkter i&lt;br&gt;jordbruksfastigheten; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7) intäkt, som har uppkommit ge-&lt;br&gt;nom att eldsvädefond har återförts&lt;br&gt;till beskattning på grund av att jord-&lt;br&gt;bruksdriften har upphört eller — så-&lt;br&gt;vitt avser eldsvädefond för lagertill-&lt;br&gt;gångar — på grund av att djursköt-&lt;br&gt;seln har upphört, dock att särskilt till-&lt;br&gt;lägg på det återförda beloppet inte&lt;br&gt;skall anses utgöra sådan inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Ifråga om inkomst av an-&lt;br&gt;nan fastighet skall lagens bestämmel-&lt;br&gt;ser endast gälla följande intäkter,&lt;br&gt;nämligen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) intäkt i form av försäkringser-&lt;br&gt;sättning eller annan ersättning för&lt;br&gt;skada på byggnader eller markan-&lt;br&gt;läggningar, som har förstörts eller&lt;br&gt;skadats genom brand eller annan&lt;br&gt;olyckshändelse, under förutsättning&lt;br&gt;att intäkten inte har föranlett avdrag&lt;br&gt;för avsättning till eldsvädefond;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) intäkt — i samband med avytt-&lt;br&gt;ring av fastighet — genom avyttring&lt;br&gt;av maskiner och andra för stadigva-&lt;br&gt;rande bruk avsedda inventarier, vilka&lt;br&gt;i avskrivningshänseende inte hänförs&lt;br&gt;till byggnad; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) intäkt, som har uppkommit ge-&lt;br&gt;nom att eldsvädefond har återförts&lt;br&gt;till beskattning på grund av att hela&lt;br&gt;eller den huvudsakliga delen av för-&lt;br&gt;värvskällan har avvecklats, dock att&lt;br&gt;särskilt tillägg på det återförda belop-&lt;br&gt;pet inte skall anses utgöra sådan in-&lt;br&gt;komst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; I fråga om inkomst av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om inkomst av nä rings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1981:297.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1982:6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rörelse skall lagens bestämmelser&lt;br&gt;gälla endast följande intäkter, näm-&lt;br&gt;ligen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) intäkt genom vetenskaplig, lit-&lt;br&gt;terär, konstnärlig eller därmed jäm-&lt;br&gt;förlig verksamhet, under förutsätt-&lt;br&gt;ning att intäkten inte föranlett upp-&lt;br&gt;skov med beskattning enligt lagen&lt;br&gt;(1979:611) om upphovsmannakonto&lt;br&gt;eller enligt lagen (1982:2) om uppfin-&lt;br&gt;nar konto;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) intäkt vid överlåtelse av hyres-&lt;br&gt;rätt samt av varumärke, firmanamn&lt;br&gt;och andra liknande rättigheter av&lt;br&gt;goodwills natur;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet skall lagens bestäm-&lt;br&gt;melser gälla endast följande intäk-&lt;br&gt;ter, nämligen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. intäkt genom vetenskaplig, lit-&lt;br&gt;terär, konstnärlig eller därmed jäm-&lt;br&gt;förlig verksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) intäkt i form av engångsersätt-&lt;br&gt;ning, som har erhållits på grund av&lt;br&gt;avbrottsförsäkring eller som skade-&lt;br&gt;stånd eller dylikt för inkomstbortfall&lt;br&gt;i rörelsen till följd av expropriation,&lt;br&gt;rekvisition eller annat liknande för-&lt;br&gt;farande eller intäkt i form av försäk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. intäkt vid överlåtelse av hyres-&lt;br&gt;rätt samt av varumärke, firmanamn&lt;br&gt;och andra liknande rättigheter av&lt;br&gt;goodwills natur;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. intäkt — i samband med att en&lt;br&gt;näringsfastighet avyttras eller över-&lt;br&gt;går till privatbostadsfastighet — av-&lt;br&gt;seende återförda avdrag för värde-&lt;br&gt;minskning m.m. och utgifter för&lt;br&gt;värdehöjande reparationer och un-&lt;br&gt;derhåll enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;punkt5 första stycket av anvisning-&lt;br&gt;arna till 22 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. intäkt — i samband med att en&lt;br&gt;bostadsrätt eller en aktie eller andel&lt;br&gt;som avses i 26 § 1 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt, i&lt;br&gt;fall då den därtill hörande lägenheten&lt;br&gt;inte är privatbostad, avyttras eller&lt;br&gt;övergår till privatbostad — avseende&lt;br&gt;återförda avdrag för utgifter för vär-&lt;br&gt;dehöjande reparationer och under-&lt;br&gt;håll enligt bestämmelserna i punkt 5&lt;br&gt;andra stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;22 § kommunalskattelagen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. intäkt i form av engångsersätt-&lt;br&gt;ning vid upplåtelse eller upphörande&lt;br&gt;av nyttjanderätt eller servitutsrätt och&lt;br&gt;vid överlåtelse av nyttjanderätt, in-&lt;br&gt;täkt i form av ersättning som utgår&lt;br&gt;vid avräkning enligt 9 kap. 23 § jor-&lt;br&gt;dabalken samt intäkt för fastighets-&lt;br&gt;ägare avseende värde av förbättring&lt;br&gt;som nyttjanderättshavare bekostat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. intäkt i form av försäkringser-&lt;br&gt;sättning, skadestånd eller dylikt för&lt;br&gt;inkomstbortfall eller ersättning för&lt;br&gt;att egendom tagits i anspråk genom&lt;br&gt;expropriation eller under sådana&lt;br&gt;förhållanden att tvångsförsäljning&lt;br&gt;måste anses föreligga;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsersättning eller annan ersätt-&lt;br&gt;ning för skada på byggnader eller&lt;br&gt;markanläggningar, som har förstörts&lt;br&gt;eller skadats genom brand eller an-&lt;br&gt;nan olyckshändelse, allt under förut-&lt;br&gt;sättning att intäkten inte har föranlett&lt;br&gt;avdrag för avsättning till eldsvåde-&lt;br&gt;fond;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) intäkt i form av engångsersätt-&lt;br&gt;ning vid avyttring av patenträtt eller&lt;br&gt;liknande rättighet samt vid avyttring&lt;br&gt;eller avlösning av rätt till royalty, allt&lt;br&gt;under förutsättning att avyttringen&lt;br&gt;eller avlösningen skett i samband&lt;br&gt;med överlåtelse, upplåtelse eller&lt;br&gt;nedläggande av rörelse;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) intäkt vid avyttring, i samband&lt;br&gt;med överlåtelse, upplåtelse eller&lt;br&gt;nedläggande av rörelse, av för sta-&lt;br&gt;digvarande bruk i rörelsen avsedda&lt;br&gt;maskiner eller andra inventarier,&lt;br&gt;vilka icke vid beräkning av värde-&lt;br&gt;minskningsavdrag hänföras till bygg-&lt;br&gt;nad, samt av andra varor och pro-&lt;br&gt;dukter i rörelsen än ovan vid 4) av-&lt;br&gt;ses; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) intäkt, som har uppkommit ge-&lt;br&gt;nom att eldsvädefond, särskild inve-&lt;br&gt;steringsfond för avyttrat fartyg eller&lt;br&gt;särskild nyanskaffningsfond har&lt;br&gt;återförts till beskattning på grund av&lt;br&gt;att rörelsen har överlåtits eller ned-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. intäkt i form av försäkringser-&lt;br&gt;sättning eller annan ersättning för&lt;br&gt;skada på byggnader eller markan-&lt;br&gt;läggningar, som har förstörts eller&lt;br&gt;skadats genom brand eller annan&lt;br&gt;olyckshändelse;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. intäkt i form av skadestånd eller&lt;br&gt;annan ersättning avseende inkomst-&lt;br&gt;bortfall till följd av skador och in-&lt;br&gt;trång pä fastighet, som föranletts av&lt;br&gt;industriell eller därmed jämförlig&lt;br&gt;verksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;intäkt genom ersättning för&lt;br&gt;skada på växande skog på grund av&lt;br&gt;brand eller annan därmed jämförlig&lt;br&gt;anledning som är oberoende av den&lt;br&gt;skattskyldiges åtgöranden samt in-&lt;br&gt;täkt genom avyttring av skog och&lt;br&gt;skogsprodukter, om avverkningen&lt;br&gt;framtvingats av brand, stormfäll-&lt;br&gt;ning, torka, insektsskador eller lik-&lt;br&gt;nande eller av vattenuppdämning el-&lt;br&gt;ler framdragande av kraftledning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. intäkt i form av engångsersätt-&lt;br&gt;ning vid avyttring av patenträtt eller&lt;br&gt;liknande rättighet samt vid avyttring&lt;br&gt;eller avlösning av rätt till royalty, allt&lt;br&gt;under förutsättning att avyttringen&lt;br&gt;eller avlösningen skett i samband&lt;br&gt;med överlåtelse, upplåtelse eller&lt;br&gt;nedläggande av näringsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. intäkt vid avyttring, i samband&lt;br&gt;med överlåtelse, upplåtelse eller&lt;br&gt;nedläggande av näringsverksamhet,&lt;br&gt;av maskiner och andra för stadigva-&lt;br&gt;rande bruk i verksamheten avsedda&lt;br&gt;inventarier;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. intäkt vid avyttring av djur i&lt;br&gt;jordbruk och renskötsel i samband&lt;br&gt;med upphörande av djurskötsel&lt;br&gt;samt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. intäkt som har uppkommit ge-&lt;br&gt;nom att ersättningsfond har återförts&lt;br&gt;till beskattning på grund av att nä-&lt;br&gt;ringsverksamheten har överlåtits el-&lt;br&gt;ler nedlagts, dock att särskilt tillägg&lt;br&gt;på det återförda beloppet inte skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagts, dock att särskilt tillägg eller&lt;br&gt;ränta på det återförda beloppet inte&lt;br&gt;skall anses utgöra sådan inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i denna lag stadgas om överlå-&lt;br&gt;telse, upplåtelse eller nedläggande&lt;br&gt;av rörelse skall äga motsvarande till-&lt;br&gt;lämpning beträffande rörelsefilial&lt;br&gt;och rörelsegren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Mom.' I fråga om inkomst av&lt;br&gt;tillfällig förvärvsverksamhet&lt;br&gt;gäller lagens bestämmelser, såvitt av-&lt;br&gt;ser realisationsvinst, vinst vid avytt-&lt;br&gt;ring av fastighet samt vinst vid avytt-&lt;br&gt;ring av aktie eller andel i bolag vars&lt;br&gt;aktier eller andelar vid tiden för av-&lt;br&gt;yttringen till huvudsaklig del ägdes&lt;br&gt;eller på därmed jämförligt sätt inne-&lt;br&gt;hades - direkt eller genom förmed-&lt;br&gt;ling av juridisk person — av en fysisk&lt;br&gt;person eller ett fåtal fysiska personer&lt;br&gt;och förvärvats tidigare än tvä år före&lt;br&gt;avyttringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;anses utgöra sådan inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i denna lag sägs om överlå-&lt;br&gt;telse, upplåtelse eller nedläggande&lt;br&gt;av näringsverksamhet skall gälla&lt;br&gt;även beträffande en av flera verk-&lt;br&gt;samheter i en förvärvskälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras den beskattningsbara in-&lt;br&gt;komsten eller det underlag för till-&lt;br&gt;läggsbelopp varpå skatten har be-&lt;br&gt;räknats skall skattemyndigheten be-&lt;br&gt;sluta om den ändring av skattebe-&lt;br&gt;räkningen som föranleds härav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras den beskattningsbara för-&lt;br&gt;värvsinkomsten varpå skatten har&lt;br&gt;beräknats skall skattemyndigheten&lt;br&gt;besluta om den ändring av skattebe-&lt;br&gt;räkningen som föranleds härav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Inkomst skall enligt denna lag anses hänförlig till visst beskattningsår,&lt;br&gt;om intäkten exempelvis intjänats eller eljest motprestation för densamma i&lt;br&gt;någon form lämnats under ifrågavarande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en inom visst beskattningsår åtnjuten inkomst skall anses utgöra&lt;br&gt;ackumulerad inkomst enligt denna lag fordras, att inkomsten hänför sig till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minst två beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Engångsbelopp, som uppbäres så-&lt;br&gt;som ersättning för årlig pension,&lt;br&gt;skall i allmänhet anses hänföra sig&lt;br&gt;till tio år. Engångsbelopp, som be-&lt;br&gt;skattas med tillämpning av bestäm-&lt;br&gt;melserna i punkt 1 fjärde stycket av&lt;br&gt;anvisningarna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunalskattelagen(1928:370),&lt;br&gt;skall icke anses såsom ackumulerad&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Engångsbelopp, som erhållits så-&lt;br&gt;som ersättning för årlig pension,&lt;br&gt;skall i allmänhet anses hänföra sig&lt;br&gt;till tio år. Engångsbelopp, som be-&lt;br&gt;skattas med tillämpning av bestäm-&lt;br&gt;melserna i punkt 1 fjärde stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 19 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) eller intäkt&lt;br&gt;som beskattas med tillämpning av&lt;br&gt;punkt 14 av anvisningarna till 32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1981:297.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:343.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1983:314.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnda lag, skall inte anses såsom&lt;br&gt;ackumulerad inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ackumulerad inkomst, som avses i&lt;br&gt;3§ 5 mom., skall anses hänföra sig&lt;br&gt;till det antal år den skattskyldige in-&lt;br&gt;nehaft den avyttrade egendomen.&lt;br&gt;Realisationsvinst vid avyttring av fas-&lt;br&gt;tighet får dock inte fördelas på mer&lt;br&gt;än fyra år i andra fall än dä vinsten&lt;br&gt;har uppkommit vid sådan avyttring&lt;br&gt;som avses i 2§ lagen (1978:970) om&lt;br&gt;uppskov med beskattning av realisa-&lt;br&gt;tionsvinst eller då vinsten till mer än&lt;br&gt;hälften utgörs av återvunna avdrag&lt;br&gt;för värdeminskning av den avyttrade&lt;br&gt;fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkt av skogsbruk skall anses hänförlig till det antal år som motsvarar&lt;br&gt;förhållandet mellan intäkten, minskad med vederbörliga avdrag, och värdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av ett års skogstillväxt å fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ackumulerad inkomst, som avses i&lt;br&gt;3§2mom. vid 5)- 7) samt i 3§&lt;br&gt;4mom. vid 2), 5) och 6), skall anses&lt;br&gt;hänföra sig till det antal år den skatt-&lt;br&gt;skyldige bedrivit jordbruket eller rö-&lt;br&gt;relsen. Ackumulerad inkomst, som&lt;br&gt;avses i 3 § 3 mom. vid 2) och 3), skall&lt;br&gt;anses hänföra sig till det antal år den&lt;br&gt;skattskyldige innehaft fastigheten.&lt;br&gt;Har skattskyldig åtnjutit ackumule-&lt;br&gt;rad inkomst som nu sagts i egenskap&lt;br&gt;av delägare i handels- eller komman-&lt;br&gt;ditbolag, skall inkomsten anses hän-&lt;br&gt;förlig till den tid han varit delägare i&lt;br&gt;bolaget. Inkomsten skall dock anses&lt;br&gt;hänförlig till kortare tid än den skatt-&lt;br&gt;skyldige bedrivit jordbruket eller rö-&lt;br&gt;relsen eller innehaft fastigheten eller&lt;br&gt;varit delägare i bolaget, därest han så&lt;br&gt;yrkar och företer utredning om det&lt;br&gt;antal år vartill inkomsten hänför sig,&lt;br&gt;eller om det eljest framstår såsom&lt;br&gt;uppenbart att inkomsten hänför sig&lt;br&gt;till kortare tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har jordbruk eller rörelse, som be-&lt;br&gt;drivits av den ena av två makar, över-&lt;br&gt;tagits av den andra maken, skall&lt;br&gt;denne, om han så yrkar, anses hava&lt;br&gt;bedrivit jordbruket eller rörelsen&lt;br&gt;jämväl under den förstnämnda ma-&lt;br&gt;kens innehav av förvärvskällan, un-&lt;br&gt;der förutsättning att makarna då&lt;br&gt;voro taxerade med tillämpning av&lt;br&gt;11 § lmom. lagen om statlig in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har näringsverksamhet eller andel&lt;br&gt;i handels- eller kommanditbolag i&lt;br&gt;samband med makes död övertagits&lt;br&gt;av den andra maken som ensam&lt;br&gt;dödsbodelägare skall efterlevande&lt;br&gt;make, om denne så yrkar, anses ha&lt;br&gt;bedrivit näringsverksamheten eller&lt;br&gt;innehaft andelen även under den&lt;br&gt;förstnämnda makens innehav av för-&lt;br&gt;värvskällan, under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komstskatt eller, därest andra ma-&lt;br&gt;ken haft inkomst, skulle hava taxe-&lt;br&gt;rats med tillämpning av nämnda be-&lt;br&gt;stämmelse. Vad nu sagts skall äga&lt;br&gt;motsvarande tillämpning när andel i&lt;br&gt;handels- eller kommanditbolag, som&lt;br&gt;ägts av den ena av två makar, överta-&lt;br&gt;gits av den andra maken samt när&lt;br&gt;jordbruk, rörelse eller andel i bolag&lt;br&gt;i samband med den ena makens död&lt;br&gt;övertagits av den andra maken, och&lt;br&gt;denne var ensam dödsbodelägare.&lt;br&gt;Inkomst, som enligt tredje stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 52 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) taxeras hos&lt;br&gt;make, skall icke till någon del anses&lt;br&gt;utgöra ackumulerad inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i nästföregående stycke stad-&lt;br&gt;gas om makar skall i tillämpliga de-&lt;br&gt;lar gälla även andra skattskyldiga,&lt;br&gt;vilka taxeras med tillämpning av där&lt;br&gt;angivna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;makarna då taxerades med tillämp-&lt;br&gt;ning av 11 § 1 mom. lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt eller, om&lt;br&gt;andra maken haft inkomst, skulle ha&lt;br&gt;taxerats med tillämpning av nämnda&lt;br&gt;bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i föregående stycke sägs om&lt;br&gt;makar skall i tillämpliga delar gälla&lt;br&gt;även andra skattskyldiga, vilka taxe-&lt;br&gt;ras med tillämpning av där angivna&lt;br&gt;bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skatteberäkning enligt 1 § skall den avlidne och dödsboet anses som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en och samma skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Till ledning för skatteberäk-&lt;br&gt;ningen ges följande exempel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ensamstående skattskyldig&lt;br&gt;uppbär under år 1985 en ackumule-&lt;br&gt;rad inkomst på 84000 kronor. Ut-&lt;br&gt;redning förebringas om att inkoms-&lt;br&gt;ten hänför sig till sju år, vilket inne-&lt;br&gt;bär att årsbeloppen blir 12 000 kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1984, 1985 och 1986 års taxe-&lt;br&gt;ringar antas den beskattningsbara&lt;br&gt;inkomsten ha bestämts till 90000&lt;br&gt;kronor, 120000 kronor respektive&lt;br&gt;150000 kronor. Underlaget för till-&lt;br&gt;läggsbelopp har för motsvarande år&lt;br&gt;bestämts till 145 000 kronor, 165 000&lt;br&gt;kronor respektive 200000 kronor. I&lt;br&gt;den beskattningsbara inkomsten och&lt;br&gt;underlaget för tilläggsbelopp vid&lt;br&gt;1986 års taxering ingår ovan angivna&lt;br&gt;84000 kronor; beloppet skall undan-&lt;br&gt;tas vid genomsnittsberäkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga beskattnings-&lt;br&gt;bara inkomsten respektive det ge-&lt;br&gt;nomsnittliga underlaget för tilläggs-&lt;br&gt;belopp blir då 92 000 kronor respek-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Till ledning för skatteberäk-&lt;br&gt;ningen ges följande exempel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. En skattskyldig uppbär under&lt;br&gt;år 1998 en ackumulerad inkomst på&lt;br&gt;500000 kronor. Hans utredning vi-&lt;br&gt;sar att inkomsten hänför sig till fem&lt;br&gt;år, vilket innebär att årsbeloppen&lt;br&gt;blir 100 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1995 — 1999 års taxeringar an-&lt;br&gt;tas den beskattningsbara förvärvsin-&lt;br&gt;komsten ha bestämts till 150 000&lt;br&gt;kronor, 160 000 kronor, 170 000 kro-&lt;br&gt;nor, 180 000 kronor respektive&lt;br&gt;690 000 kronor. I den beskattnings-&lt;br&gt;bara förvärvsinkomsten vid 1999 års&lt;br&gt;taxering ingår ovan angivna 500 000&lt;br&gt;kronor; beloppet skall undantas vid&lt;br&gt;genomsnittsberäkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga beskattnings-&lt;br&gt;bara förvärvsinkomsten blir då&lt;br&gt;170000 kronor. Eftersom den acku-&lt;br&gt;mulerade inkomsten hänför sig till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1986:511.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tive 142000 kronor. Grundbelopp&lt;br&gt;skall således beräknas i skiktet 92 000&lt;br&gt;— 104000 kronor och tilläggsbelopp&lt;br&gt;i skiktet 142000 — 154000 kronor.&lt;br&gt;Med tillämpning av skatteskalorna&lt;br&gt;för taxeringsåret 1986 blir grundbe-&lt;br&gt;loppet 2 400 kronor och tilläggsbe-&lt;br&gt;loppet 890 kronor. Dessa belopp&lt;br&gt;skall sedan multipliceras med sju.&lt;br&gt;Grundbeloppet pä den ackumule-&lt;br&gt;rade inkomsten blir då 16 800 kronor&lt;br&gt;och tilläggsbeloppet blir 6230 kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1986 års taxering utgör i övrigt&lt;br&gt;den beskattningsbara inkomsten&lt;br&gt;66 000 kronor och underlaget för till-&lt;br&gt;läggs belopp 116000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fem beskattningsår, varav inget avser&lt;br&gt;tid efter beskattningsåret, skall den&lt;br&gt;genomsnittligt beskattningsbara för-&lt;br&gt;värvsinkomsten justeras med ett be-&lt;br&gt;lopp motsvarande skiktgränsens för-&lt;br&gt;ändring mellan taxeringsåret och&lt;br&gt;•andra taxeringsåret före taxerings-&lt;br&gt;året. Skiktgränsen antas vid 1999 års&lt;br&gt;taxering vara 239000 kronor och vid&lt;br&gt;1997 års taxering 217 000 kronor.&lt;br&gt;Den genomsnittliga beskattningsbara&lt;br&gt;förvärvsinkomsten skall därför juste-&lt;br&gt;ras med 22 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den justerade genomsnittliga&lt;br&gt;beskattningsbara förvärvsinkoms-&lt;br&gt;ten om 192000 kronor skall läggas&lt;br&gt;årsbeloppet 100 000 kronor. Skatten&lt;br&gt;kan härefter beräknas på ett underlag&lt;br&gt;om 292 000 kronor. Med tillämpning&lt;br&gt;av skatteskalanför taxeringsåret 1999&lt;br&gt;blir den statliga inkomstskatten 20&lt;br&gt;procent av skillnaden mellan 292 000&lt;br&gt;kronor och skiktgränsen 239 000 kro-&lt;br&gt;nor, dvs. 10 600 kronor. Detta be-&lt;br&gt;lopp skall sedan multipliceras med&lt;br&gt;fem varefter skatten på den ackumu-&lt;br&gt;lerade inkomsten blir 53 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om exemplet ändras så att den&lt;br&gt;ackumulerade inkomsten i sin helhet&lt;br&gt;hänför sig till beskattningsåret och tid&lt;br&gt;efter beskattningsåret skall ingen ju-&lt;br&gt;stering för skiktgränsförändring gö-&lt;br&gt;ras. Underlaget för skatteberäk-&lt;br&gt;ningen blir i stället för 292 000 kro-&lt;br&gt;nor 270000 kronor och skatten (5 x&lt;br&gt;6 200 =) 31 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. En annan skattskyldig uppbär&lt;br&gt;under år 1998 en ackumulerad in-&lt;br&gt;komst om 350 000 kr. Hans utredning&lt;br&gt;visar att inkomsten hänför sig till&lt;br&gt;åren 1994—2000, dvs. fem år före&lt;br&gt;och två år efter taxeringsårets ingång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten på den ackumulerade in-&lt;br&gt;komsten skall — oavsett vilka för-&lt;br&gt;flutna eller kommande år inkomsten&lt;br&gt;hänför sig till - beräknas med ut-&lt;br&gt;gångspunkt från de beskattningsbara&lt;br&gt;förvärvsinkomsterna för taxerings-&lt;br&gt;året och de närmast föregående taxe-&lt;br&gt;ringsåren. Vid justering för skikt-&lt;br&gt;gränsens förändring skall dock hän-&lt;br&gt;syn tas till att hela inkomsten inte&lt;br&gt;hänför sig till tid före taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom inkomsten inte hänför sig&lt;br&gt;till fler än tio år skall den ackumule-&lt;br&gt;rade inkomsten anses belöpa på sä&lt;br&gt;många förflutna år som överstiger&lt;br&gt;antalet kommande är. Inkomsten&lt;br&gt;skall därför endast anses hänförlig&lt;br&gt;till (5-2=) tre gångna år. Justering&lt;br&gt;skall således ske med ett belopp mot-&lt;br&gt;svarande skiktgränsens förändring&lt;br&gt;mellan taxeringsåret och året före&lt;br&gt;taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga beskattnings-&lt;br&gt;bara förvärvsinkomsten, beräknad&lt;br&gt;på grundval av de beskattningsbara&lt;br&gt;förvärvsinkomsterna vid 1993—1999&lt;br&gt;års taxeringar, antas uppgå till&lt;br&gt;200 000 kronor. Skiktgränsen antas&lt;br&gt;vid 1999 års taxering vara 239 000&lt;br&gt;kronor och vid 1998 års taxering&lt;br&gt;228 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den justerade genomsnittliga&lt;br&gt;beskattningsbara förvärvsinkoms-&lt;br&gt;ten om 211000 kr skall läggas årsbe-&lt;br&gt;loppet 50 000 kronor. Skatten kan&lt;br&gt;härefter beräknas till 20 procent av&lt;br&gt;skillnaden mellan 261 000 kronor&lt;br&gt;och skiktgränsen 239000 kronor,&lt;br&gt;dvs. 4 400 kronor. Detta belopp skall&lt;br&gt;sedan multipliceras med sju varefter&lt;br&gt;skatten på den ackumulerade in-&lt;br&gt;komsten blir 30 800 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. En tredje skattskyldig uppbär&lt;br&gt;år 1998 en ackumulerad inkomst om&lt;br&gt;800 000 kronor. Hans utredning visar&lt;br&gt;att inkomsten hänför sig till år&lt;br&gt;1981-2005, dvs. arton år före och&lt;br&gt;sju år efter taxeringsårets ingång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga beskattnings-&lt;br&gt;bara förvärvsinkomsten, beräknad&lt;br&gt;pä grundval av de beskattningsbara&lt;br&gt;förvärvsinkomsterna vid 1990—1999&lt;br&gt;års taxeringar, antas uppgå till&lt;br&gt;170 000 kronor. Vid justering för&lt;br&gt;skiktgränsens förändring skall dock&lt;br&gt;hänsyn tas till att hela inkomsten inte&lt;br&gt;hänför sig till tid före taxeringsåret.&lt;br&gt;Eftersom inkomsten hänför sig till&lt;br&gt;fler än tio år skall proportionering&lt;br&gt;ske över en tioårsperiod varefter in-&lt;br&gt;komsten anses belöpa på så många&lt;br&gt;förflutna år som överstiger antal&lt;br&gt;kommande år. Skillnaden avrundas&lt;br&gt;till närmaste antal år. Skiktgränsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall därför justeras som om det vore&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga om fyra gångna år&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1118 \&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;l &lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;— x 10]&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;K 25 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;'Skiktgränsen antas vid 1999 års&lt;br&gt;taxering vara 239000 kronor och vid&lt;br&gt;1997 års taxering 217 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den justerade genomsnittliga&lt;br&gt;beskattningsbara förvärvsinkoms-&lt;br&gt;ten om 192000 kronor skall läggas&lt;br&gt;årsbeloppet 80 000 kronor. Skatten&lt;br&gt;kan härefter beräknas till 20 procent&lt;br&gt;av skillnaden mellan 272 000 kronor&lt;br&gt;och skiktgränsen 239000 kronor,&lt;br&gt;dvs. 6 600 kronor. Detta belopp skall&lt;br&gt;sedan multipliceras med tio varefter&lt;br&gt;skatten på den ackumulerade in-&lt;br&gt;komsten blir 66 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga beskattnings-&lt;br&gt;bara inkomsten och det genomsnitt-&lt;br&gt;liga underlaget för tilläggsbelopp,&lt;br&gt;liksom den del av den ackumulerade&lt;br&gt;inkomsten som hänförs till varje år,&lt;br&gt;skall avrundas nedåt till helt hundra-&lt;br&gt;tal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsbar inkomst och un-&lt;br&gt;derlag för tilläggsbelopp skall tas&lt;br&gt;upp till 0 kronor för sådant taxe-&lt;br&gt;ringsår; då taxering ej åsatts på&lt;br&gt;grund av att den skattskyldige änd-&lt;br&gt;rat räkenskapsår eller inte varit bo-&lt;br&gt;satt här i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsbar förvärvsinkomst&lt;br&gt;skall tas upp till 0 kronor för sådant&lt;br&gt;taxeringsår, då taxering inte åsatts på&lt;br&gt;grund av att den skattskyldige änd-&lt;br&gt;rat räkenskapsår eller inte varit bo-&lt;br&gt;satt här i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig under ett taxeringsår pa grund av omläggning av räken-&lt;br&gt;skapsår åsatts taxeringar för två beskattningsår, skall vid fördelning av den&lt;br&gt;ackumulerade inkomsten så anses som om de båda taxeringarna hänföra sig&lt;br&gt;till skilda taxeringsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skatteberäkning enligt 1 § pa-&lt;br&gt;kallas för ackumulerad inkomst i&lt;br&gt;viss förvärvskälla, skall skatteberäk-&lt;br&gt;ningen omfatta all ackumulerad in-&lt;br&gt;komst, som uppkommit i förvärvs-&lt;br&gt;källan. Däremot äger skattskyldig&lt;br&gt;från skatteberäkningen undantaga&lt;br&gt;ackumulerad inkomst i annan för-&lt;br&gt;värvskälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattskyldig under ett och&lt;br&gt;samma beskattningsår kommer i åt-&lt;br&gt;njutande av flera intäkter, vilka var&lt;br&gt;för sig är att anse såsom ackumule-&lt;br&gt;rade inkomster och vilka hänför sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skatteberäkning enligt 1 § pa-&lt;br&gt;kallas för ackumulerad inkomst i&lt;br&gt;viss förvärvskälla, skall skatteberäk-&lt;br&gt;ningen omfatta all ackumulerad in-&lt;br&gt;komst som uppkommit i förvärvs-&lt;br&gt;källan. Däremot får skattskyldig&lt;br&gt;från skatteberäkningen undanta&lt;br&gt;ackumulerad inkomst i annan för-&lt;br&gt;värvskälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattskyldig under ett och&lt;br&gt;samma beskattningsår kommer i åt-&lt;br&gt;njutande av flera intäkter, vilka var&lt;br&gt;för sig är att anse såsom ackumule-&lt;br&gt;rade inkomster och vilka hänför sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till olika antal år, skall intäkterna&lt;br&gt;fördelas oberoende av varandra på&lt;br&gt;de år, till vilka de hänför sig, dock&lt;br&gt;minst tre är. Skatteberäkningen skall&lt;br&gt;ske på grundval av ett gemensamt&lt;br&gt;årsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till olika antal år, skall intäkterna&lt;br&gt;fördelas oberoende av varandra på&lt;br&gt;de år, till vilka de hänför sig. Skatte-&lt;br&gt;beräkningen skall ske i sådan ord-&lt;br&gt;ning att skatten först beräknas för&lt;br&gt;den intäkt som hänför sig till tio eller&lt;br&gt;fler är och sist för den intäkt som&lt;br&gt;hänför sig till minst antal år. Vid be-&lt;br&gt;räkning av skatten för varje intäkt&lt;br&gt;skall till den genomsnittliga beskatt-&lt;br&gt;ningsbara förvärvsinkomsten läggas&lt;br&gt;ett belopp motsvarande årsbeloppet&lt;br&gt;av de tidigare fördelade ackumule-&lt;br&gt;rade intäkterna. Vad nu sagts gäller&lt;br&gt;även beträffande intäkt som hänför&lt;br&gt;sig till tid efter taxeringsårets ingång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 2§&lt;sup&gt;n&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av nettobeloppet&lt;br&gt;av ackumulerad inkomst skall intäkt&lt;br&gt;av skogsbruk i förekommande fall&lt;br&gt;minskas med till intäkten hänförligt&lt;br&gt;avdrag enligt punkt 7 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 22 § kommunalskattelagen,&lt;br&gt;i den mån sådant avdrag medgetts&lt;br&gt;vid inkomsttaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om intäkt genom avyttring&lt;br&gt;av tillgång, vilken kan vara föremål&lt;br&gt;för värdeminskningsavdrag, skall så-&lt;br&gt;som nettobeloppet av ackumulerad&lt;br&gt;inkomst i regel anses köpeskillingen&lt;br&gt;efter avdrag för tillgångens i beskatt-&lt;br&gt;ningsavseende oavskrivna värde.&lt;br&gt;Motsvarande skall gälla vid avyttring&lt;br&gt;av sådan patenträtt eller liknande&lt;br&gt;rättighet, som är att anse såsom vara&lt;br&gt;i rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom nettobeloppet av ackumule-&lt;br&gt;rad inkomst genom avyttring av&lt;br&gt;andra varor eller produkter i rörelse&lt;br&gt;än i nästföregående stycke sista&lt;br&gt;punkten sägs skall anses dold reserv i&lt;br&gt;lagertillgångarna vid beskattnings-&lt;br&gt;årets ingång. Den dolda reserven&lt;br&gt;skall i regel beräknas till skillnaden&lt;br&gt;mellan, å ena sidan, det lägsta av till-&lt;br&gt;gångarnas anskaffningsvärde och&lt;br&gt;återanskaffningsvärde efter avdrag i&lt;br&gt;förekommande fall för inkurans&lt;br&gt;samt, å andra sidan, deras bokförda&lt;br&gt;värde vid nämnda tidpunkt. Vid av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av nettobeloppet&lt;br&gt;av ackumulerad inkomst skall intäkt&lt;br&gt;av skogsbruk i förekommande fall&lt;br&gt;minskas med till intäkten hänförligt&lt;br&gt;avdrag enligt punkt 9 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 23 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;{1928:370), i den mån sådant avdrag&lt;br&gt;medgetts vid inkomsttaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om intäkt genom avyttring&lt;br&gt;av tillgång vilken kan vara föremål&lt;br&gt;för värdeminskningsavdrag, skall så-&lt;br&gt;som nettobeloppet av ackumulerad&lt;br&gt;inkomst i regel anses köpeskillingen&lt;br&gt;efter avdrag för tillgångens i beskatt-&lt;br&gt;ningsavseende oavskrivna värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘■Senaste lydelse 1981:297.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;veckling av byggnadsrörelse, tomt-&lt;br&gt;styckningsrörelse eller annan rörelse&lt;br&gt;avseende yrkesmässig handel med&lt;br&gt;fastigheter ävensom penningrörelse&lt;br&gt;skall dock såsom dold reserv i regel&lt;br&gt;anses skillnaden mellan tillgångarnas&lt;br&gt;verkliga värde vid beskattningsårets&lt;br&gt;ingång och deras bokförda värde vid&lt;br&gt;samma tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom nettobeloppet av ackumu-&lt;br&gt;lerad inkomst genom avyttring av&lt;br&gt;varor (inklusive djur) och produkter&lt;br&gt;i jordbruksfastighet skall anses dold&lt;br&gt;reserv i tillgångarna vid beskattnings-&lt;br&gt;årets ingång. Den dolda reserven&lt;br&gt;skall i regel beräknas till skillnaden&lt;br&gt;mellan tillgångarnas verkliga värde&lt;br&gt;och deras bokförda värde vid&lt;br&gt;nämnda tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den i räkenskaperna gjorda&lt;br&gt;värdesättningen å lagret frångåtts vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen, skall vid beräk-&lt;br&gt;ning av dold reserv i stället för bok-&lt;br&gt;fört värde användas det i beskatt-&lt;br&gt;ningsavseende gällande värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i 3 § 2 mom. vid 2) sägs angå-&lt;br&gt;ende intäkt av jordbruksfastighet ge-&lt;br&gt;nom upplåtelse av nyttjanderätt&lt;br&gt;skall icke gälla beträffande upplå-&lt;br&gt;telse av rätt att avverka skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom ersättning vid överlåtelse&lt;br&gt;av hyresrätt anses jämväl vad skatt-&lt;br&gt;skyldig erhåller för att han flyttar&lt;br&gt;från lokal, använd i rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ersättning på grund av av-&lt;br&gt;brottsförsäkring eller skadestånd e. d.&lt;br&gt;enligt 3 § 4 mom. vid 3) avses i första&lt;br&gt;hand sådan ersättning för inkomst-&lt;br&gt;bortfall som erhålls med anledning&lt;br&gt;av exempelvis detaljplaneläggning el-&lt;br&gt;ler gatureglering. Härmed likställs&lt;br&gt;frivilligt överenskommen ersättning,&lt;br&gt;vilken avtalats under sådana förhål-&lt;br&gt;landen att möjlighet till tvångsåtgär-&lt;br&gt;der förelegat om frivillig uppgörelse&lt;br&gt;inte träffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nettobeloppet av ackumule-&lt;br&gt;rad inkomst genom avyttring av djur&lt;br&gt;i jordbruk och renskötsel skall anses&lt;br&gt;skillnaden mellan tillgångarnas all-&lt;br&gt;männa saluvärde vid beskattnings-&lt;br&gt;årets ingång och de värden som gäller&lt;br&gt;vid inkomsttaxeringen avseende det&lt;br&gt;föregående beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i 3 § första stycket 5 sägs om&lt;br&gt;intäkt vid upplåtelse av nyttjande-&lt;br&gt;rätt skall inte gälla beträffande upp-&lt;br&gt;låtelse av rätt att avverka skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ersättning vid överlåtelse av&lt;br&gt;hyresrätt anses även vad skattskyldig&lt;br&gt;erhåller för att han flyttar från lokal,&lt;br&gt;använd i näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 § första stycket&lt;br&gt;1, 6, 7 och 9 får tillämpas endast un-&lt;br&gt;derförutsättning att intäkten inte har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:150.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 § 2mom. vid 5) och 6), 3 §&lt;br&gt;3 mom. vid 2) och 3 § 4 mom. vid 5)&lt;br&gt;skall med avyttring likställas förlust&lt;br&gt;av tillgång, om ersättning på grund&lt;br&gt;av skadeförsäkring eller annan er-&lt;br&gt;sättning för skada har utgått och er-&lt;br&gt;sättningen inte har föranlett avdrag&lt;br&gt;för avsättning till eldsvädefond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteberäkning för ackumulerad&lt;br&gt;inkomst enligt 3 § 2 mom. vid 6) samt&lt;br&gt;3H 4mom. vid 4) och 5) får ske en-&lt;br&gt;dast under förutsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att vid beskattningsårets utgång&lt;br&gt;kvarvarande, inte avyttrade inventa-&lt;br&gt;rier och varor — frånsett tillgångar&lt;br&gt;som vid upplåtelse av rörelse har ut-&lt;br&gt;arrenderats — är av endast obetydlig&lt;br&gt;omfattning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att vid nämnda tidpunkt inte&lt;br&gt;kvarstår avsättning, som har skett&lt;br&gt;till lagerregleringskonto, särskild ny-&lt;br&gt;anskaffningsfond, särskild investe-&lt;br&gt;ringsfond för avyttrat fartyg eller&lt;br&gt;eldsvädefond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt att, såvitt avser rörelse, den&lt;br&gt;skattskyldige inte under beskatt-&lt;br&gt;ningsåret har börjat ny rörelse, som&lt;br&gt;med hänsyn till varusortiment eller&lt;br&gt;liknande kan anses utgöra fortsätt-&lt;br&gt;ning av den tidigare rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad i nästföregående&lt;br&gt;stycke sägs skall som förutsättning&lt;br&gt;för skatteberäkning för ackumule-&lt;br&gt;rad inkomst vid upplåtelse av rörelse&lt;br&gt;gälla, att upplåtelsen utgör ett led i&lt;br&gt;rörelsens avveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föranlett uppskov med beskattningen&lt;br&gt;genom insättning på upphovsmanna-&lt;br&gt;konto, avsättning till ersättningsfond&lt;br&gt;eller uppskov med beskattningen ge-&lt;br&gt;nom insättning på skogskonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 § första stycket 11 och 12&lt;br&gt;skall med avyttring likställas förlust&lt;br&gt;av tillgång, om ersättning på grund&lt;br&gt;av skadeförsäkring eller annan er-&lt;br&gt;sättning för skada utgått och ersätt-&lt;br&gt;ningen inte har föranlett avdrag för&lt;br&gt;avsättning till ersättningsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteberäkning för ackumulerad&lt;br&gt;inkomst enligt 3 § första stycket 10&lt;br&gt;och 11 får ske endast under förut-&lt;br&gt;sättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att vid beskattningsårets utgång&lt;br&gt;kvarvarande, inte avyttrade inventa-&lt;br&gt;rier - frånsett tillgångar som vid&lt;br&gt;upplåtelse av näringsverksamhet har&lt;br&gt;utarrenderats — är av endast obe-&lt;br&gt;tydlig omfattning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt att vid nämnda tidpunkt&lt;br&gt;inte kvarstår avsättning, som har&lt;br&gt;skett till ersättningsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad i föregående stycke&lt;br&gt;sägs skall som förutsättning för&lt;br&gt;skatteberäkning för ackumulerad in-&lt;br&gt;komst vid upplåtelse av näringsverk-&lt;br&gt;samhet gälla, att upplåtelsen utgör&lt;br&gt;ett led i verksamhetens avveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1992 års taxering om inte annat följer av punkterna 2-5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid beräkning av genomsnittlig beskattningsbar förvärvsinkomst vid&lt;br&gt;1992-2000 års taxeringar skall som beskattningsbar förvärvsinkomst anses&lt;br&gt;den beskattningsbara inkomsten vid 1983-1991 års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelserna i 1 § andra stycket om justering för förändring av skikt-&lt;br&gt;gräns skall inte tillämpas vid 1992 års taxering. Vid 1993, 1994 och 1995 års&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxeringar skall 1 § andra stycket punkterna 2—4, 3 och 4 respektive 4 inte&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Äldre föreskrifter i 3 § 2 mom. 7, 3 mom. 3 och 4 mom. 6 tillämpas fort-&lt;br&gt;farande för intäkt som nämns i berörda lagrum och som kan uppkomma vid&lt;br&gt;1992 års taxering eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Bestämmelsen i femte stycket av anvisningarna till 3 § om kvarstående&lt;br&gt;avsättning till ersättningsfond skall avse även kvarstående avsättning till sär-&lt;br&gt;skild nyanskaffningsfond, särskild investeringsfond för avyttrat fartyg och&lt;br&gt;eldsvädefond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av&lt;br&gt;varulager för inkomsttaxeringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1955:257) om inventering av varu-&lt;br&gt;lager för inkomsttaxeringen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1-3 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att anvisningarna till 1 och 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig, som är bokförings-&lt;br&gt;skyldig enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125), skall i inventariet för&lt;br&gt;varje i lagret ingående post av till-&lt;br&gt;gångar, avsedda för omsättning eller&lt;br&gt;förbrukning i rörelse, angiva an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet eller dagspriset å&lt;br&gt;balansdagen (äteranskaffningsvär-&lt;br&gt;det); dock att skattskyldig som sä&lt;br&gt;önskar i stället må angiva utförsälj-&lt;br&gt;ningspriset, under förutsättning att&lt;br&gt;anskaffnings- eller återanskaffnings-&lt;br&gt;värdet kan på godtagbart sätt fram-&lt;br&gt;räknas med utgångspunkt från det&lt;br&gt;sålunda angivna priset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpar skattskyldig regelmäs-&lt;br&gt;sigt annan tillförlitlig värderingsme-&lt;br&gt;tod än i första stycket sägs, må den&lt;br&gt;skattskyldige angiva värderna enligt&lt;br&gt;nämnda metod, under förutsättning&lt;br&gt;att anskaffnings- eller återanskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet å inneliggande varulager&lt;br&gt;kan på tillförlitligt sätt framräknas&lt;br&gt;med utgångspunkt frän de i inventa-&lt;br&gt;riet angivna värdena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig som är bokförings-&lt;br&gt;skyldig enligt bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125) skall inventera varje i lag-&lt;br&gt;ret ingående post av tillgångar av-&lt;br&gt;sedda för omsättning eller förbruk-&lt;br&gt;ning. Vid inventeringen skall upp-&lt;br&gt;rättas en förteckning som för varje&lt;br&gt;post anger det högsta värde som är&lt;br&gt;tillåtet enligt 14 § första och andra&lt;br&gt;styckena bokföringslagen. Vid be-&lt;br&gt;stämmande av lagrets anskaffnings-&lt;br&gt;värde skall de lagertillgångar, som&lt;br&gt;ligger kvar i den skattskyldiges lager&lt;br&gt;vid beskattningsårets utgång, anses&lt;br&gt;som de av honom senast anskaffade&lt;br&gt;eller tillverkade. Om den skattskyl-&lt;br&gt;dige yrkar att lagret skall värderas i&lt;br&gt;enlighet med punkt 2 tredje stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 24 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) skall anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet på varje post anges iför-&lt;br&gt;teckningen .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inventeringen sker före ba-&lt;br&gt;lansdagen skall värdet på lagertill-&lt;br&gt;gängarna vid inventeringstillfället&lt;br&gt;kunna korrigeras på ett tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande sätt med hänsyn till lagerut-&lt;br&gt;vecklingen fram till och med balans-&lt;br&gt;dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å inventarium, som i 1 § avses,&lt;br&gt;skola, därest hinder härför icke mö-&lt;br&gt;ter, tvä i inventeringen deltagande&lt;br&gt;personer teckna en på heder och sam-&lt;br&gt;'Senaste lydelse av lagens rubrik 1979:144.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1979:144.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldige skall påförteck-&lt;br&gt;ningen som avses i 1 § teckna en på&lt;br&gt;heder och samvete avgiven försäkran&lt;br&gt;att ingen lagertillgång undantagits vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vete avgiven försäkran att vid inven- inventeringen,&lt;br&gt;teringen icke någon lagertillgång&lt;br&gt;uppsåtligen undantagits. Har den&lt;br&gt;skattskyldige ensam företagit inven-&lt;br&gt;teringen, må försäkran som nu sagts&lt;br&gt;undertecknas av honom ensam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig icke vid upprät-&lt;br&gt;tandet av inventarium iakttagit före-&lt;br&gt;skrifterna i denna förordning, skall&lt;br&gt;hans till ledning för taxering lämnade&lt;br&gt;uppgifter angående varulagrets&lt;br&gt;värde icke äga vitsord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dä fråga är om sådan skattskyldig,&lt;br&gt;som med hänsyn till de speciella för-&lt;br&gt;utsättningar, varunder verksamheten&lt;br&gt;bedrives, icke utan avsevärda svårig-&lt;br&gt;heter kan vid inventeringen iakttaga&lt;br&gt;föreskrifterna i denna förordning,&lt;br&gt;skall den skattskyldiges utredning&lt;br&gt;angående värdet dock äga vitsord,&lt;br&gt;därest det icke framstår såsom san-&lt;br&gt;nolikt att värdet är ett annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige inte iakttagit&lt;br&gt;föreskrifterna i denna lag skall de&lt;br&gt;lämnade uppgifterna om varulagrets&lt;br&gt;värde inte äga vitsord vid taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige, med hän-&lt;br&gt;syn till att verksamheten bedrivs un-&lt;br&gt;der speciella förutsättningar, inte&lt;br&gt;utan avsevärda svårigheter kan&lt;br&gt;iaktta föreskrifterna i denna lag skall&lt;br&gt;hans egen utredning angående vär-&lt;br&gt;det äga vitsord om det inte framstår&lt;br&gt;som sannolikt att värdet är ett annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1958:295) om sjömansskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 10§ 2 och 3mom., 37§ 2mom. samt anvisningarna till 10§ skall&lt;br&gt;upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7 § 1 och 2mom., 9 § 2mom., 10 § 1 mom., 12 § 1 och 4mom., an-&lt;br&gt;visningarna till 12 § samt bilagan till lagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Här i riket bosatt sjöman samt sjöman bosatt i Danmark, Fin-&lt;br&gt;land, Island eller Norge skall erlägga sjömansskatt på beskattningsbar må-&lt;br&gt;nadsinkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) vid anställning ombord på far-&lt;br&gt;tyg, som huvudsakligast användes i&lt;br&gt;fjärrfart, enligt vid denna lag fogade&lt;br&gt;tabellerna F och FT, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) vid anställning ombord på an-&lt;br&gt;nat fartyg enligt vid denna lag fogade&lt;br&gt;tabellerna N och NT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid erlägger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ogift sjöman utan barn skatt en-&lt;br&gt;ligt kolumn 1 samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. gift sjöman och ogift sjöman&lt;br&gt;med barn skatt enligt kolumn 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebelopp enligt tabellerna utgår i helt krontal, varvid öretal över fem-&lt;br&gt;tio avrundas uppåt och annat öretal bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 65 § kommunalskattelagen (1928:370) äga motsvarande&lt;br&gt;tillämpning i fråga om sjömansskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; I särskilda fall får sjö-&lt;br&gt;mansskattenämnden besluta, att&lt;br&gt;sjömansskatt skall erläggas enligt ta-&lt;br&gt;bellerna F och FT även vid anställ-&lt;br&gt;ning ombord på fartyg, som huvud-&lt;br&gt;sakligast används i närfart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden får i särskilda fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) vid anställning ombord på far-&lt;br&gt;tyg, som huvudsakligast användes i&lt;br&gt;fjärrfart, enligt vid denna lag fogad&lt;br&gt;tabell F, kolumn S, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) vid anställning ombord på an-&lt;br&gt;nat fartyg enligt vid denna lag fogad&lt;br&gt;tabell N, kolumn S.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m. I särskilda fall får sjö-&lt;br&gt;mansskattenämnden besluta, att&lt;br&gt;sjömansskatt skall erläggas enligt ta-&lt;br&gt;bell F även vid anställning ombord&lt;br&gt;på fartyg, som huvudsakligast an-&lt;br&gt;vänds i närfart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden får i särskilda fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medge, att denna lag tillämpas vid&lt;br&gt;anställning ombord på lastfartyg,&lt;br&gt;som huvudsakligast används i inre&lt;br&gt;fart, om fartyget har certifikat för&lt;br&gt;stor kustfart och tidvis även nyttjas i&lt;br&gt;sådan fart. Därvid skall sjömans-&lt;br&gt;skatt erläggas enligt tabellerna N och&lt;br&gt;NT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medge, att denna lag tillämpas vid&lt;br&gt;anställning ombord på lastfartyg,&lt;br&gt;som huvudsakligast används i inre&lt;br&gt;fart, om fartyget har certifikat för&lt;br&gt;stor kustfart och tidvis även nyttjas i&lt;br&gt;sådan fart. Därvid skall sjömans-&lt;br&gt;skatt erläggas enligt tabell N.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Lagen omtryckt 1970:933.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:347.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:842.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Skatten på engångsbe-&lt;br&gt;lopp beräknas för sig och utgår med&lt;br&gt;den procentandel, som skatten på&lt;br&gt;den beskattningsbara månadsin-&lt;br&gt;komsten under den månad, när en-&lt;br&gt;gångsbeloppet avräknas, utgör av&lt;br&gt;månadsinkomsten jämte värdet av&lt;br&gt;fri kost. Beräkningen skall i före-&lt;br&gt;kommande fall ske särskilt för skatt&lt;br&gt;enligt tabell F och skatt enligt tabell&lt;br&gt;FT eller skatt enligt tabell N och skatt&lt;br&gt;enligt tabell NT. Har sjömannen icke&lt;br&gt;varit anställd i redarens tjänst under&lt;br&gt;nämnda månad, bestämmes pro-&lt;br&gt;centtalet med hänsyn till hans när-&lt;br&gt;mast dessförinnan uppburna må-&lt;br&gt;nadsinkomst och värdet av fri kost.&lt;br&gt;Ojämnt procenttal jämnas uppåt till&lt;br&gt;närmast hela tal. Skatten på en-&lt;br&gt;gångsbelopp erlägges i helt antal&lt;br&gt;kronor, varvid överskjutande öretal&lt;br&gt;bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m. Skatten på engångsbe-&lt;br&gt;lopp beräknas för sig och utgår med&lt;br&gt;den procentandel, som skatten på&lt;br&gt;den beskattningsbara månadsin-&lt;br&gt;komsten under den månad, när en-&lt;br&gt;gångsbeloppet avräknas, utgör av&lt;br&gt;månadsinkomsten jämte värdet av&lt;br&gt;fri kost. Har sjömannen icke varit&lt;br&gt;anställd i redarens tjänst under&lt;br&gt;nämnda månad, bestämmes pro-&lt;br&gt;centtalet med hänsyn till hans när-&lt;br&gt;mast dessförinnan uppburna må-&lt;br&gt;nadsinkomst och värdet av fri kost.&lt;br&gt;Ojämnt procenttal jämnas uppåt till&lt;br&gt;närmast hela tal. Skatten på en-&lt;br&gt;gångsbelopp erlägges i helt antal&lt;br&gt;kronor, varvid överskjutande öre tal&lt;br&gt;bortfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Det åligger sjöman, som är bosatt här i riket, att omedelbart efter&lt;br&gt;mottagandet av skattsedel på preliminär A-skatt uppvisa densamma för re-&lt;br&gt;daren. Uppvisar sjömannen inte sådan skattsedel åligger det redaren att från&lt;br&gt;skattemyndighet införskaffa skattsedeln eller erforderliga uppgifter om dess&lt;br&gt;innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteavdrag skall verkställas med&lt;br&gt;ledning av anteckningarna på skatt-&lt;br&gt;sedeln för det löpande året angående&lt;br&gt;den kolumn, som jämlikt uppbörds-&lt;br&gt;lagen skall tillämpas vid avdrag för&lt;br&gt;gäldande av preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har sjöman inte fått skattsedel,&lt;br&gt;som nu sagts, eller har redare inte&lt;br&gt;kunnat införskaffa skattsedeln eller&lt;br&gt;erforderliga uppgifter om dess inne-&lt;br&gt;håll, får skatteavdrag under januari&lt;br&gt;och februari månader ske enligt den&lt;br&gt;kolumn som senast tillämpats under&lt;br&gt;nästföregående beskattningsår. Om&lt;br&gt;det senare av skattsedeln eller på an-&lt;br&gt;nat sätt tillföflitligen framgår, att av-&lt;br&gt;drag rätteligen bort ske enligt annan&lt;br&gt;kolumn skall det åligga redaren att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1982:420.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:347.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid därnäst följande löneavräkning&lt;br&gt;företaga erforderlig rättelse. Har&lt;br&gt;skatteavdrag under januari och feb-&lt;br&gt;ruari skett enligt kolumn 2 med led-&lt;br&gt;ning av skattsedeln för nästföre-&lt;br&gt;gående beskattningsår, skall rättelse&lt;br&gt;till kolumn 1 alltid företagas, om inte&lt;br&gt;skattsedeln uppvisas eller om det inte&lt;br&gt;på annat sätt kan utrönas vilken ko-&lt;br&gt;lumn som skall tillämpas. Rättelse&lt;br&gt;skall ske senast vid löneavräkningen&lt;br&gt;för april månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöman får också med intyg från&lt;br&gt;skattemyndighet eller beslut från sjö-&lt;br&gt;mansskattenämnden eller på annat&lt;br&gt;sätt som bestämts av sjömansskatte-&lt;br&gt;nämnden visa enligt vilken kolumn i&lt;br&gt;sjömansskattetabell avdrag skall ske.&lt;br&gt;Besked om sålunda tillämplig ko-&lt;br&gt;lumn skall av redaren iakttagas från&lt;br&gt;och med den löneavräkning, som&lt;br&gt;sker näst efter det att beskedet uppvi-&lt;br&gt;sats för redaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mom.&lt;sup&gt;b&lt;/sup&gt; Gör sjöman, som har att erlägga sjömansskatt enligt 7 §, sanno-&lt;br&gt;likt att han året efter beskattningsåret vid taxering enligt lagen om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt skulle kunna påräkna avdrag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) underskott i förvärvskälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) utbetalning av periodiskt un-&lt;br&gt;derstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) avgift för sådan pensionsförsäk-&lt;br&gt;ring, som avses i 46 § 2 mom. första&lt;br&gt;stycket 6) kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) sådant underhåll av icke hem-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mavarande barn, som avses i 46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. första stycket 4) kommunal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) utbetalning av periodiskt un-&lt;br&gt;derstöd eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) avgift för sådan pensionsförsäk-&lt;br&gt;ring, som avses i 46 § 2 mom. första&lt;br&gt;stycket 6) kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattelagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) nedsatt skatteförmåga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;må genom beslut om jämkning föreskrivas, att den eljest beskattningsbara&lt;br&gt;inkomsten skall minskas med belopp motsvarande vad av sådant avdrag kan&lt;br&gt;antagas icke bliva utnyttjat vid nu nämnd taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning i fall som avses vid a)-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) må dock endast medgivas, om&lt;br&gt;den till sjömansskatt beskattnings-&lt;br&gt;bara inkomsten därigenom nedsät-&lt;br&gt;tes med minst 600 kronor. Ifall som&lt;br&gt;avses vid a) skall minskning av in-&lt;br&gt;komsten inte ske vid bestämmande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av skatt enligt tabell FT eller NT.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:512.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning må dock endast medgi-&lt;br&gt;vas, om den till sjömansskatt be-&lt;br&gt;skattningsbara inkomsten därige-&lt;br&gt;nom nedsättes med minst 600 kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 m o m.&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Sjömansskatt enligt 7 §&lt;br&gt;får genom beslut om jämkning ned-&lt;br&gt;sättas i den mån förutsättningarna&lt;br&gt;för skattereduktion enligt lagen&lt;br&gt;(1978:423) om skattelättnader för&lt;br&gt;vissa sparformer eller lagen&lt;br&gt;(1982:1193) om skattereduktion för&lt;br&gt;fackföreningsavgift är uppfyllda.&lt;br&gt;Bosättning eller stadigvarande vis-&lt;br&gt;telse här i riket krävs dock inte för&lt;br&gt;jämkning enligt detta moment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 m o m. Sjömansskatt enligt 7 §&lt;br&gt;får genom beslut om jämkning ned-&lt;br&gt;sättas i den mån förutsättningarna&lt;br&gt;för skattereduktion enligt lagen&lt;br&gt;(1982:1193) om skattereduktion för&lt;br&gt;fackföreningsavgift är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning får vidare ske om förut-&lt;br&gt;sättningar för skattereduktion för un-&lt;br&gt;derskott av kapital enligt 3 §14 mom.&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning enligt detta moment får&lt;br&gt;dock endast medges i den mån skatte-&lt;br&gt;reduktion ej kan antas ha skett ifråga&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt, kommunal&lt;br&gt;inkomstskatt, skogsvårdsavgift eller&lt;br&gt;statlig fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosättning eller stadigvarande&lt;br&gt;vistelse här i riket krävs dock inte för&lt;br&gt;jämkning enligt detta moment.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 12 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämkning i fall som avses i 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. vid e) får för år räknat med-&lt;br&gt;givas med högst ett belopp, som mot-&lt;br&gt;svarar summan av icke utnyttjat&lt;br&gt;grundavdrag och det belopp, med&lt;br&gt;vilket avdrag för väsentligen nedsatt&lt;br&gt;skatteförmåga högst skulle ha kunnat&lt;br&gt;medgivas vid taxering till statlig in-&lt;br&gt;komstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sjöman, som utan att vara bosatt i Sverige har att betala sjö-&lt;br&gt;mansskatt enligt 7§, må vid jämkning enligt 12§ lmom. hänsyn tagas till&lt;br&gt;sådana i sistnämnda författningsrum omförmälda avdrag, vilka sjömannen&lt;br&gt;med tillämpning av grunderna för lagen om statlig inkomstskatt skulle hava&lt;br&gt;kunnat påräkna vid taxering i det land, där sjömannen är bosatt. Har vid&lt;br&gt;nämnda taxering avdrag kunnat utnyttjas av sjömannen själv eller hans&lt;br&gt;make skall jämkning dock ej medgivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid jämkning enligt 12 § 3 och 5 mom. för i Sverige icke bosatt sjöman&lt;br&gt;skall slutlig skatt beräknas med tillämpning av svenska beskattningsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1982:1197.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:512.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjöman som betalar sjömansskatt&lt;br&gt;enligt 7§ men som inte är bosatt i&lt;br&gt;Sverige har rätt till jämkning på&lt;br&gt;grund av skattereduktion enligt&lt;br&gt;4 mom. för underskott av kapital.&lt;br&gt;Underskottet beräknas med tillämp-&lt;br&gt;ning av svenska beskattningsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med deltidstjänstgöring enligt 12 § 5 mom. förstås tjänstgöring som enligt&lt;br&gt;anställningsavtal skall fullgöras på kortare tid än heltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabeller för beräkning av sjömansskatt&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärrfart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell F kolumn 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Ogift sjöman utan barn)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsbar&lt;br&gt;månadsinkomst, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på inkomst vid&lt;br&gt;skiktets nedre&lt;br&gt;gräns, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på inkomst&lt;br&gt;utöver skiktets&lt;br&gt;nedre gräns&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 260- 5 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 33,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 400 - 6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 047&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 39,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000- 6 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 284&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 47,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 600-11 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 566&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 49,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 400-13 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 918&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 53,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 400-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 978&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 49,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Tabell F kolumn 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Gift sjöman och ogift sjöman med barn)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsbar&lt;br&gt;månadsinkomst, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på inkomst vid&lt;br&gt;skiktets nedre&lt;br&gt;gräns, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på inkomst&lt;br&gt;utöver skiktets&lt;br&gt;nedre gräns&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 720- 5 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12,60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 33,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 400 - 6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;897&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 39,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 - 6 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 134&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 47,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 600-11 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 416&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 49,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 400-13 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 768&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 53,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 400-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 828&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 49,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1984:347.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell F kolumn U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utländsk sjöman))&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsbar&lt;br&gt;månadsinkomst, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på inkomst vid&lt;br&gt;skiktets nedre&lt;br&gt;gräns, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på inkomst&lt;br&gt;utöver skiktets&lt;br&gt;nedre gräns&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 310- 3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 12,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000- 3 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 30,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 600- 4 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 29,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 200- 4 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 30,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 800- 5 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;630&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 29,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 400 - 6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;807&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 35,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 - 6 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 020&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 42,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 600 - 7 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 272&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 44,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 200- 9 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 539&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 44,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 600-10 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 595&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 44,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 200-11 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 862&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 48,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 400-12 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 444&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 52,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 200-13 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 864&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 56,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 400-14 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 542&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 58,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 800-16 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 354&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 62,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 600 - 29 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 66,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 000-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 716&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 71,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Tabell FT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Ogift sjöman samt gift sjöman)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsbar&lt;br&gt;månadsinkomst, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på inkomst vid&lt;br&gt;skiktets nedre&lt;br&gt;gräns, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på inkomst&lt;br&gt;utöver skiktets&lt;br&gt;nedre gräns&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 200-12 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 5,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 200-13 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 10,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 400-14 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 15,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 800-16 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;436&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 20,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 600 - 29 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;796&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 25,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 000-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 896&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 30,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närfart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell N kolumn 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Ogift sjöman utan barn)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsbar&lt;br&gt;månadsinkomst, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på inkomst vid&lt;br&gt;skiktets nedre&lt;br&gt;gräns, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på inkomst&lt;br&gt;utöver skjktets&lt;br&gt;nedre gräns&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 030- 4 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 33,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 800 - 5 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 256&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 33,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 400 - 6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 457&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 44,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 - 6 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 721&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 48,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 600-11 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 012&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 49,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 200-13 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 266&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 53,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 200-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 326&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 49,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Tabell N kolumn 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Gift sjöman och ogift sjöman med barn)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsbar&lt;br&gt;månadsinkomst, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på inkomst vid&lt;br&gt;skiktets nedre&lt;br&gt;gräns, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på inkomst&lt;br&gt;utöver skiktets&lt;br&gt;nedre gräns&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 480- 4 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 33,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 800- 5 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 33,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 400- 6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 307&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 44,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000- 6 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 571&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 48,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 600-11 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 862&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 49,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 200-13 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 116&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 53,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 200-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 49,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Tabell N kolumn U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utländsk sjöman)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsbar&lt;br&gt;månadsinkomst, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på inkomst vid&lt;br&gt;skiktets nedre&lt;br&gt;gräns, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på inkomst&lt;br&gt;utöver skiktets&lt;br&gt;nedre gräns&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 040 - 3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 23,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000- 3 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;461&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 29,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 600 - 4 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;638&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 30,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 200 - 4 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;818&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 29,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 800- 5 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 30,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 400- 6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 39,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000- 7 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 412&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 44,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 800- 8 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 204&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 44,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 400 - 9 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 471&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 44,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 600-10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 45,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000-11 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 179&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 48,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 200-11 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 761&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 52,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 800-13 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 073&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 56,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 200-14 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 864&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 57,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 400-16 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 554&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 62,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 400 - 28 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 794&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 66,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 800-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 040&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 71,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell NT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Ogift sjöman samt gift sjöman)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsbar&lt;br&gt;månadsinkomst, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på inkomst vid&lt;br&gt;skiktets nedre&lt;br&gt;gräns, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på inkomst&lt;br&gt;utöver skiktets&lt;br&gt;nedre gräns&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 600-10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 1,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000-11 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 5,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 800-13 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 9,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 200-14 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 15,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 400-16 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;407&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 20,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 400-28 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;807&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 25,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 800-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 907&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 30,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabeller för beräkning av sjömansskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärrfart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell F kolumn S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beskattning enligt 7 § SjL)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsbar&lt;br&gt;månadsinkomst, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på inkomst vid&lt;br&gt;skiktets nedre&lt;br&gt;gräns, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på inkomst&lt;br&gt;utöver skiktets&lt;br&gt;nedre gräns&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 650- 4 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 800- 7 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;656&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 200- 7 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 196&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 800- 8 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 352&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 400-14 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 544&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 800-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 656&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Tabell F kolumn U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beskattning enligt 8 § SjL)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsbar&lt;br&gt;månadsinkomst, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på inkomst vid&lt;br&gt;skiktets nedre&lt;br&gt;gräns, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på inkomst&lt;br&gt;utöver skiktets&lt;br&gt;nedre gräns&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 650- 4 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 800- 5 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;590&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 400- 6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;713&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 - 6 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;833&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 600 - 7 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;956&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 200- 7 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 076&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 800- 8 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 217&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 400-14 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 391&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 800-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 279&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närfart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell N kolumn S&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beskattning enligt 7 § SjL)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsbar&lt;br&gt;månadsinkomst, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på inkomst vid&lt;br&gt;skiktets nedre&lt;br&gt;gräns, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på inkomst&lt;br&gt;utöver skiktets&lt;br&gt;nedre gräns&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 310- 1 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 800 - 4 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 200- 4 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;876&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 800- 7 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 035&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 200- 7 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 575&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 800- 8 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 755&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 400- 9 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 600-10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 346&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000-14 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 480&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 600-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Tabell N kolumn U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Beskattning enligt 8§ SjL)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsbar&lt;br&gt;månadsinkomst, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på inkomst vid&lt;br&gt;skiktets nedre&lt;br&gt;gräns, kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatt på inkomst&lt;br&gt;utöver skiktets&lt;br&gt;nedre gräns&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 310- 1 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 800- 4 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 200- 4 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;788&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 800- 5 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;932&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 400- 6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 055&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000 - 6 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 600- 7 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 298&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 200- 7 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 418&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 800- 9 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 600-14 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 111&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 600-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 611&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre bestämmelser&lt;br&gt;gäller beträffande sjömansskatt som erlagts eller skulle erlagts före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 2, 4, 12, 13 och 27 §§ kupongskattelagen&lt;br&gt;(1970:624)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kupongskatt erlägges enligt denna lag till staten för utdelning på aktie i&lt;br&gt;svenskt aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i denna lag sägs om aktie i Vad i denna lag sägs om aktie i&lt;br&gt;svenskt aktiebolag gäller även andel svenskt aktiebolag gäller även andel&lt;br&gt;i svensk aktiefond. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i svensk värdepappersfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avstämningsbolag: aktiebolag som är avstämningsbolag enligt 3 kap. 8§&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385), 3 kap. 8§ försäkringsrörelselagen (1982:713)&lt;br&gt;eller 3 kap. 8§ bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdepapperscentralen: Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag,&lt;br&gt;fondbolag: aktiebolag som utövar&lt;br&gt;aktiefondsverksamhet enligt aktie-&lt;br&gt;fondslagen (1974:931),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registrerande fondbolag: fondbo-&lt;br&gt;lag som enligt 31 § aktiefondslagen&lt;br&gt;för register över innehav av andelar i&lt;br&gt;aktiefond som bolaget förvaltar,&lt;br&gt;förvaringsbank: bank som enligt&lt;br&gt;aktiefondslagen förvarar tillgång-&lt;br&gt;arna i aktiefond samt mottager inbe-&lt;br&gt;talningar och ombesörjer utbetal-&lt;br&gt;ningar som avser fonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fondbolag: aktiebolag som utövar&lt;br&gt;fondverksamhet enligt lagen&lt;br&gt;(1990:000) om värdepappersfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utdelningstillfälle: för avstäm-&lt;br&gt;ningsbolag den i 3 kap. 8§ aktiebo-&lt;br&gt;lagslagen, 3 kap. 8§ försäkringsrö-&lt;br&gt;relselagen eller 3 kap. 8 § bankaktie-&lt;br&gt;bolagslagen avsedda dagen för av-&lt;br&gt;stämning och för andra aktiebolag&lt;br&gt;liksom i fråga om aktiefond den dag&lt;br&gt;då utdelningen blir tillgänglig för&lt;br&gt;lyftning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utdelningsberättigad: den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del&lt;br&gt;vid utdelningstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaringsinstitut: en bank eller ett&lt;br&gt;annat kreditinstitut som enligt lagen&lt;br&gt;om värdepappersfonder förvarar en&lt;br&gt;värdepappersfonds tillgångar och&lt;br&gt;som sköter in- och utbetalningar av-&lt;br&gt;seende fonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utdelningstillfälle: för avstäm-&lt;br&gt;ningsbolag den i 3 kap. 8§ aktiebo-&lt;br&gt;lagslagen, 3 kap. 8§ försäkringsrö-&lt;br&gt;relselagen eller 3 kap. 8§ bankak-&lt;br&gt;tiebolagslagen avsedda dagen för av-&lt;br&gt;stämning och för andra aktiebolag&lt;br&gt;liksom i fråga om värdepappersfond&lt;br&gt;den dag då utdelningen blir tillgäng-&lt;br&gt;lig för lyftning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utdelning avses även utbetal-&lt;br&gt;ning till aktieägare enligt 12 kap. 1 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen (1975:1385) och&lt;br&gt;9 kap. 1 § bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618) vid nedsättning av aktie-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1974:996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:636.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalet eller reservfonden eller vid&lt;br&gt;bolagets likvidation. Till utdelning&lt;br&gt;hänförs vidare utbetalning av fu-&lt;br&gt;sionsvederlag till aktieägare enligt 14&lt;br&gt;kap.6§ aktiebolagslagen eller 11&lt;br&gt;kap. 7§ bankaktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet föreligger för ut-&lt;br&gt;delningsberättigad, om denne är fy-&lt;br&gt;sisk person, som ej är bosatt eller&lt;br&gt;stadigvarande vistas här i riket,&lt;br&gt;dödsbo efter sådan person eller ut-&lt;br&gt;ländsk juridisk person, och utdel-&lt;br&gt;ningen ej är hänförlig till inkomst av&lt;br&gt;rörelse som bedrivits från fast drift-&lt;br&gt;ställe här i riket. Skattskyldighet fö-&lt;br&gt;religger dock inte för utdelningsbe-&lt;br&gt;rättigad utländsk juridisk person för&lt;br&gt;den del av utdelningen som enligt&lt;br&gt;punkt 10 andra stycket av anvisning-&lt;br&gt;arna till 53 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) har beskattats hos del-&lt;br&gt;ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För handelsbolag, kommanditbo-&lt;br&gt;lag, rederi och dödsbo, på vilket en-&lt;br&gt;ligt 53 § 3 mom. tredje stycket kom-&lt;br&gt;munalskattelagen skall tillämpas be-&lt;br&gt;stämmelserna om handelsbolag, fö-&lt;br&gt;religger skattskyldighet för den del&lt;br&gt;av utdelningen som ej är hänförlig&lt;br&gt;till inkomst av rörelse som bedrivits&lt;br&gt;från fast driftställe här i riket och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet föreligger för ut-&lt;br&gt;delningsberättigad, om denne är fy-&lt;br&gt;sisk person, som ej är bosatt eller&lt;br&gt;stadigvarande vistas här i riket,&lt;br&gt;dödsbo efter sådan person eller ut-&lt;br&gt;ländsk juridisk person, och utdel-&lt;br&gt;ningen ej är hänförlig till inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet som bedrivits&lt;br&gt;från fast driftställe här i riket. Skatt-&lt;br&gt;skyldighet föreligger dock inte för&lt;br&gt;utdelningsberättigad utländsk juri-&lt;br&gt;disk person för den del av utdel-&lt;br&gt;ningen som enligt punkt 10 andra&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 53 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;har beskattats hos delägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För handelsbolag, kommanditbo-&lt;br&gt;lag, rederi och dödsbo, på vilket en-&lt;br&gt;ligt 53 § 3 mom. tredje stycket kom-&lt;br&gt;munalskattelagen skall tillämpas be-&lt;br&gt;stämmelserna om handelsbolag, fö-&lt;br&gt;religger skattskyldighet för den del&lt;br&gt;av utdelningen som ej är hänförlig&lt;br&gt;till inkomst av näringsverksamhet&lt;br&gt;som bedrivits från fast driftställe här&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som belöper på delägare som ej är&lt;br&gt;bosatt eller stadigvarande vistas här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i riket och som belöper på delägare&lt;br&gt;som ej är bosatt eller stadigvarande&lt;br&gt;vistas här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet föreligger vidare för utdelningsberättigad, om denne ge-&lt;br&gt;nom annat fång än arv eller testamente innehar rätt till utdelningen utan att&lt;br&gt;ha förvärvat även aktien. Detta gäller dock ej om den utdelningsberättigade&lt;br&gt;enligt 7 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall likställas med&lt;br&gt;ägare i fråga om skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet för den aktie,&lt;br&gt;på vilken utdelningen belöper, eller, i fall han ej är underårig, genom gåva&lt;br&gt;erhållit rätten till utdelningen för en tid icke understigande tio år eller för sin&lt;br&gt;återstående livstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet föreligger slutligen för utdelningsberättigad, som innehar&lt;br&gt;aktie under sådana förhållanden, att annan därigenom obehörigen beredes&lt;br&gt;förmån vid taxering till inkomstskatt eller vinner befrielse från kupongskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet föreligger icke för person, som avses i 17 § eller 18 §&lt;br&gt;1 mom. lagen om statlig inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘ Senaste lydelse 1989:1041.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förvaltarregistrering enligt&lt;br&gt;3 kap. 10 § andra stycket första me-&lt;br&gt;ningen aktiebolagslagen (1975:&lt;br&gt;1385), 3 kap. 10 § andra stycket&lt;br&gt;första meningen försäkringsrörelse-&lt;br&gt;lagen (1982:713) eller 3 kap. 11 §&lt;br&gt;första stycket bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618) gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;7§, 8§ första och andra styckena,&lt;br&gt;9-11, 20 samt 22 §§ denna lag om&lt;br&gt;värdepapperscentralen i stället för-&lt;br&gt;valtaren. Är fråga om utdelning på&lt;br&gt;andel i aktiefond, som förvaltas av&lt;br&gt;registrerande fondbolag, gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna i 7§, 8§ första och&lt;br&gt;andra styckena, 9-11, 20 samt 22§§&lt;br&gt;denna lag om värdepapperscentra-&lt;br&gt;len i stället förvaringsbanken. Upp-&lt;br&gt;gift enligt 7 § första stycket skall läm-&lt;br&gt;nas på sätt som föreskrivs i 7 § andra&lt;br&gt;stycket i samband med registre-&lt;br&gt;ringen av andelsinnehavet samt i öv-&lt;br&gt;rigt när förvaringsbanken begär det,&lt;br&gt;av den som registreringen avser en-&lt;br&gt;ligt aktiefondslagen (1974:931). Re-&lt;br&gt;gistrerande fondbolag är skyldigt att&lt;br&gt;omedelbart lämna förvaringsbanken&lt;br&gt;upplysning om förhållande som är&lt;br&gt;av betydelse för frågan om innehål-&lt;br&gt;lande av kupongskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen skall vid redovisning enligt 8 § lämna uppgift till&lt;br&gt;riksskatteverket om förvaltning enligt 3 kap. 10 § andra stycket första me-&lt;br&gt;ningen aktiebolagslagen, 3 kap. 10§ andra stycket första meningen försäk-&lt;br&gt;ringsrörelselagen eller 3 kap. 11 § första stycket bankaktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förvaltarregistrering enligt&lt;br&gt;3 kap. 10 § andra stycket första me-&lt;br&gt;ningen aktiebolagslagen (1975:&lt;br&gt;1385), 3 kap. 10 § andra stycket&lt;br&gt;första meningen försäkringsrörelse-&lt;br&gt;lagen (1982:713) eller 3 kap. 11 §&lt;br&gt;första stycket bankaktiebolagslagen&lt;br&gt;(1987:618) gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;7§, 8§ första och andra styckena,&lt;br&gt;9—11, 20 samt 22 §§ denna lag om&lt;br&gt;värdepapperscentralen i stället för-&lt;br&gt;valtaren. Är fråga om utdelning på&lt;br&gt;andel i värdepappersfond gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna i 7 §, 8§ första och&lt;br&gt;andra styckena, 9-11, 20 samt 22 § §&lt;br&gt;denna lag om värdepapperscentra-&lt;br&gt;len i stället förvaringsinstitutet. Upp-&lt;br&gt;gift enligt 7 § första stycket skall läm-&lt;br&gt;nas på sätt som föreskrivs i 7 § andra&lt;br&gt;stycket i samband med registre-&lt;br&gt;ringen av andelsinnehavet samt i öv-&lt;br&gt;rigt när förvaringsinstitutet begär&lt;br&gt;det, av den som registreringen avser&lt;br&gt;enligt lagen (1990:000) om värde-&lt;br&gt;pappersfonder. Fondbolaget är skyl-&lt;br&gt;digt att omedelbart lämna förva-&lt;br&gt;ringsinstitutet upplysning om förhål-&lt;br&gt;lande som är av betydelse för frågan&lt;br&gt;om innehållande av kupongskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För aktiebolag, som icke är av-&lt;br&gt;stämningsbolag, liksom i fräga om&lt;br&gt;aktiefonder som förvaltas av icke re-&lt;br&gt;gistrerande fondbolag gäller vid ut-&lt;br&gt;betalning av utdelning 14—17§§. Är&lt;br&gt;fråga om utdelning på andel i aktie-&lt;br&gt;fond som nyss nämnts tillämpas före-&lt;br&gt;skrifterna i 15—24 §§ om aktiebolag i&lt;br&gt;stället på det fondbolag, som förval-&lt;br&gt;tar fonden. Har fondbolags förvalt-&lt;br&gt;ning övertagits av förvaringsbank&lt;br&gt;gäller vad som nu sagts om fondbo-&lt;br&gt;lag i stället förvaringsbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För aktiebolag, som icke är av-&lt;br&gt;stämningsbolag, gäller 14-17 §§ vid&lt;br&gt;utbetalning av utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:636.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1975:1383.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i annat fall än som avses i 9 el-&lt;br&gt;ler 16 § kupongskatt innehållits&lt;br&gt;fastän skattskyldighet ej förelegat&lt;br&gt;eller har kupongskatt innehållits&lt;br&gt;med högre belopp än vad som skall&lt;br&gt;erläggas enligt avtal för undvikande&lt;br&gt;av dubbelbeskattning, har den ut-&lt;br&gt;delningsberättigade rätt till restitu-&lt;br&gt;tion av vad som innehållits för&lt;br&gt;mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i annat fall än som avses i 9 el-&lt;br&gt;ler 16 § kupongskatt innehållits&lt;br&gt;fastän skattskyldighet ej förelegat&lt;br&gt;eller har kupongskatt innehållits&lt;br&gt;med högre belopp än vad som skall&lt;br&gt;erläggas enligt avtal för undvikande&lt;br&gt;av dubbelbeskattning, har den ut-&lt;br&gt;delningsberättigade rätt till restitu-&lt;br&gt;tion av vad som innehållits för&lt;br&gt;mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till restitution föreligger även&lt;br&gt;om aktie förlorat sitt värde till följd&lt;br&gt;av att bolaget upplösts genom likvi-&lt;br&gt;dation eller genom fusion enligt&lt;br&gt;14 kap. 1 eller 2§ aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) eller 11 kap. 1 eller 2 §&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618)&lt;br&gt;och upplösning skett inom ett år efter&lt;br&gt;det att sådan utbetalning som avses i&lt;br&gt;2 § andra stycket blivit tillgänglig för&lt;br&gt;lyftning. Underlaget för kupongskatt&lt;br&gt;skall i sådant fall beräknas på ett be-&lt;br&gt;lopp som svarar mot skillnaden mel-&lt;br&gt;lan utbetalningen till aktieägaren och&lt;br&gt;dennes anskaffningskostnad för ak-&lt;br&gt;tierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om restitution skall göras skriftligen hos riksskatteverket senast&lt;br&gt;vid utgången av femte kalenderåret efter utdelningstillfället. Vid ansök-&lt;br&gt;ningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om att kupongskatt&lt;br&gt;innehållits för sökanden liksom utredning till styrkande av att skattskyldig-&lt;br&gt;het ej föreligger för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut rörande restitution får anstå intill dess fråga om skattskyldighet för&lt;br&gt;utdelningen enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt slutligen prö-&lt;br&gt;vats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger de förutsättningar för restitution som anges i första stycket först&lt;br&gt;sedan länsrätt, kammarrätt eller regeringsrätten meddelat beslut angående&lt;br&gt;utdelningsbeloppet eller efter det att utdelningsberättigad åsatts eftertaxe-&lt;br&gt;ring för detsamma, kan ansökan om restitution göras hos riksskatteverket&lt;br&gt;senast inom ett år efter det beslutet meddelades eller eftertaxeringen&lt;br&gt;skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar den som har rätt till restitution av kupongskatt skyldig att erlägga skatt&lt;br&gt;enligt denna lag eller uppbördslagen (1953:272), gäller 68§ 3 och 4 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1992 års taxering i den mån inte annat följer av punkterna 2 och 3 nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De äldre bestämmelserna i 13 § om aktiefond skall till och med 1993 års&lt;br&gt;taxering gälla värdepappersfond i fråga om andelsägare som inte har regi-&lt;br&gt;strerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äldre bestämmelser skall alltjämt tillämpas på utbetalningar som hän-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1986:1320.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för sig till nedsättning av aktiekapitalet som skett före utgången av år 1990 Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;och till likvidation och fusion som föranlett utskiftning av medel till aktie-&lt;br&gt;ägare före utgången av år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller i fråga om skatt eller avgift enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1908:128) om bevill-&lt;br&gt;ningsavgifter för särskilda förmåner&lt;br&gt;och rättigheter, lagen (1927:321) om&lt;br&gt;skatt vid utskiftning av aktiebolags&lt;br&gt;tillgångar, kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370), lagen (1933:395) om er-&lt;br&gt;sättningsskatt, lagen (1941:416) om&lt;br&gt;arvsskatt och gåvoskatt, lagen&lt;br&gt;(1946:324) om skogsvårdsavgift,&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt, lagen (1947:577) om statlig&lt;br&gt;förmögenhetsskatt, lagen (1958:&lt;br&gt;295) om sjömansskatt, lagen&lt;br&gt;(1983:219) om tillfällig vinstskatt, la-&lt;br&gt;gen (1983:1086) om vinstdelnings-&lt;br&gt;skatt, lagen (1984:1052) om statlig&lt;br&gt;fastighetsskatt, lagen (1986:1225)&lt;br&gt;om tillfällig förmögenhetsskatt för&lt;br&gt;livförsäkringsbolag, understödsföre-&lt;br&gt;ningar och pensionsstiftelser, lagen&lt;br&gt;(1989:346) om särskild vinstskatt, la-&lt;br&gt;gen (1989:471) om investeringsskatt&lt;br&gt;för vissa byggnadsarbeten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1928:376) om skatt på&lt;br&gt;lotterivinster, lagen (1941:251) om&lt;br&gt;särskild varuskatt, lagen (1957:262)&lt;br&gt;om allmän energiskatt, lagen&lt;br&gt;(1961:372) om bensinskatt, lagen&lt;br&gt;(1961:394) om tobaksskatt, stäm-&lt;br&gt;pelskattelagen (1964:308), lagen&lt;br&gt;(1968:430) om mervärdeskatt, lagen&lt;br&gt;(1972:266) om skatt på annonser och&lt;br&gt;reklam, lagen (1972:820) om skatt&lt;br&gt;på spel, lagen (1973:37) om avgift på&lt;br&gt;vissa dryckesförpackningar, vägtra-&lt;br&gt;fikskattelagen (1973:601), lagen&lt;br&gt;(1973:1216) om särskild skatt för ol-&lt;br&gt;jeprodukter och kol, bilskrot-&lt;br&gt;ningslagen (1975:343), lagen&lt;br&gt;(1976:338) om vägtrafikskatt på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1908:128) om bevill-&lt;br&gt;ningsavgifter för särskilda förmåner&lt;br&gt;och rättigheter, lagen (1927:321) om&lt;br&gt;skatt vid utskiftning av aktiebolags&lt;br&gt;tillgångar, kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370), lagen (1933:395) om er-&lt;br&gt;sättningsskatt, lagen (1941:416) om&lt;br&gt;arvsskatt och gåvoskatt, lagen&lt;br&gt;(1946:324) om skogsvårdsavgift, la-&lt;br&gt;gen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt, lagen (1947:577) om statlig&lt;br&gt;förmögenhetsskatt, lagen (1958:&lt;br&gt;295) om sjömansskatt, lagen&lt;br&gt;(1983:219) om tillfällig vinstskatt, la-&lt;br&gt;gen (1983:1086) om vinstdelnings-&lt;br&gt;skatt, lagen (1984:1052) om statlig&lt;br&gt;fastighetsskatt, lagen (1986:1225)&lt;br&gt;om tillfällig förmögenhetsskatt för&lt;br&gt;livförsäkringsbolag, understödsföre-&lt;br&gt;ningar och pensionsstiftelser, lagen&lt;br&gt;(1989:346) om särskild vinstskatt, la-&lt;br&gt;gen (1989:471) om investeringsskatt&lt;br&gt;för vissa byggnadsarbeten, lagen&lt;br&gt;(1990:661) om avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1928:376) om skatt på&lt;br&gt;lotterivinster, lagen (1941:251) om&lt;br&gt;särskild varuskatt, lagen (1957:262)&lt;br&gt;om allmän energiskatt, lagen&lt;br&gt;(1961:372) om bensinskatt, lagen&lt;br&gt;(1961:394) om tobaksskatt, stäm-&lt;br&gt;pelskattelagen (1964:308), lagen&lt;br&gt;(1968:430) om mervärdeskatt, lagen&lt;br&gt;(1972:266) om skatt på annonser och&lt;br&gt;reklam, lagen (1972:820) om skatt&lt;br&gt;på spel, lagen (1973:37) om avgift på&lt;br&gt;vissa dryckesförpackningar, vägtra-&lt;br&gt;fikskattelagen (1973:601), lagen&lt;br&gt;(1973:1216) om särskild skatt för ol-&lt;br&gt;jeprodukter och kol, bilskrotnings-&lt;br&gt;lagen (1975:343), lagen (1976:338)&lt;br&gt;om vägtrafikskatt på vissa fordon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Med nuvarande lydelse avses lydelsen enligt prop. 1990/91:19.&lt;br&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:589.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa fordon, som icke är registre-&lt;br&gt;rade i riket, lagen (1977:306) om&lt;br&gt;dryckesskatt, lagen (1978:69) om&lt;br&gt;försäljningsskatt på motorfordon,&lt;br&gt;lagen (1978:144) om skatt på vissa&lt;br&gt;resor, lagen (1982:691) om skatt på&lt;br&gt;vissa kassettband, lagen (1982:1200)&lt;br&gt;om skatt på videobandspelare, lagen&lt;br&gt;(1982:1201) om skatt på viss elek-&lt;br&gt;trisk kraft, lagen (1983:1053) om&lt;br&gt;skatt på omsättning av vissa värde-&lt;br&gt;papper, lagen (1983:1104) om sär-&lt;br&gt;skild skatt för elektrisk kraft från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som icke är registrerade i riket, la-&lt;br&gt;gen (1977:306) om dryckesskatt, la-&lt;br&gt;gen (1978:69) om försäljningsskatt&lt;br&gt;på motorfordon, lagen (1978:144)&lt;br&gt;om skatt på vissa resor, lagen&lt;br&gt;(1982:691) om skatt på vissa kassett-&lt;br&gt;band, lagen (1982:1200) om skatt på&lt;br&gt;videobandspelare, lagen (1982:&lt;br&gt;1201) om skatt på viss elektrisk&lt;br&gt;kraft, lagen (1983:1053) om skatt på&lt;br&gt;omsättning av vissa värdepapper, la-&lt;br&gt;gen (1983:1104) om särskild skatt&lt;br&gt;för elektrisk kraft från kärnkraft-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kärnkraftverk, lagen (1984:351) om&lt;br&gt;totalisatorskatt, lagen (1984:355)&lt;br&gt;om skatt på vissa dryckesförpack-&lt;br&gt;ningar, lagen (1984:404) om stäm-&lt;br&gt;pelskatt vid inskrivningsmyndighe-&lt;br&gt;ter, lagen (1984:405) om stämpel-&lt;br&gt;skatt på aktier, lagen (1984:409) om&lt;br&gt;avgift på gödselmedel, lagen&lt;br&gt;(1984:410) om avgift på bekämp-&lt;br&gt;ningsmedel, lagen (1984:852) om la-&lt;br&gt;gerskatt på viss bensin, vägtrafik-&lt;br&gt;skattelagen (1988:327), lagen&lt;br&gt;(1988:328) om vägtrafikskatt på ut-&lt;br&gt;ländska fordon, lagen (1988:1567)&lt;br&gt;om miljöskatt på inrikes flygtrafik,&lt;br&gt;lagen (1990:582) om koldioxidskatt,&lt;br&gt;lagen (1990:587) om svavelskatt, la-&lt;br&gt;gen (1990:000) om lagerskatt på&lt;br&gt;vissa oljeprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verk, lagen (1984:351) om totalisa-&lt;br&gt;torskatt, lagen (1984:355) om skatt&lt;br&gt;på vissa dryckesförpackningar, la-&lt;br&gt;gen (1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter, lagen&lt;br&gt;(1984:405) om stämpelskatt på ak-&lt;br&gt;tier, lagen (1984:409) om avgift på&lt;br&gt;gödselmedel, lagen (1984:410) om&lt;br&gt;avgift på bekämpningsmedel, lagen&lt;br&gt;(1984:852) om lagerskatt på viss&lt;br&gt;bensin, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vägtrafikskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:327), lagen (1988:328) om&lt;br&gt;vägtrafikskatt på utländska fordon,&lt;br&gt;lagen (1988:1567) om miljöskatt på&lt;br&gt;inrikes flygtrafik, lagen (1990:582)&lt;br&gt;om koldioxidskatt, lagen (1990:587)&lt;br&gt;om svavelskatt, lagen (1990:662) om&lt;br&gt;skatt på vissa premiebetalningar, la-&lt;br&gt;gen (1990:000) om lagerskatt på&lt;br&gt;vissa oljeprodukter, lagen&lt;br&gt;(1990:000) om särskild premieskatt&lt;br&gt;för grupplivförsäkring, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller även preliminär skatt, kvarstående skatt och tillkommande&lt;br&gt;skatt som avses i uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas inte om skatten eller avgiften fastställs eller uppbärs i den&lt;br&gt;ordning som gäller för tull och inte heller beträffande restavgift, skattetillägg&lt;br&gt;eller liknande avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:54&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade&lt;br&gt;skattefordringar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1§ lagen (1971:1072) om förmånsberättigade&lt;br&gt;skattefordringar m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen (1970:979) följer med fordran&lt;br&gt;På&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skatt och avgift, som anges i 1 §&lt;br&gt;första stycket uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), samt skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1908:128) om bevillningsavgifter&lt;br&gt;för särskilda förmåner och rättighe-&lt;br&gt;ter, lagen (1958:295) om sjömans-&lt;br&gt;skatt, kupongskattelagen (1970:&lt;br&gt;624), lagen (1983:219) om tillfällig&lt;br&gt;vinstskatt och lagen (1986:1225) om&lt;br&gt;tillfällig förmögenhetsskatt för liv-&lt;br&gt;försäkringsbolag , understödsföre-&lt;br&gt;ningar och pensionsstiftelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skatt och avgift, som anges i 1 §&lt;br&gt;första stycket uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272), samt skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1908:128) om bevillningsavgifter&lt;br&gt;för särskilda förmåner och rättighe-&lt;br&gt;ter, lagen (1958:295) om sjömans-&lt;br&gt;skatt, kupongskattelagen (1970:&lt;br&gt;624), lagen (1983:219) om tillfällig&lt;br&gt;vinstskatt, lagen (1986:1225) om till-&lt;br&gt;fällig förmögenhetsskatt för livför-&lt;br&gt;säkringsbolag, understödsföre-&lt;br&gt;ningar, pensionsstiftelser och lagen&lt;br&gt;(1990:661) om avkastningsskatt pä&lt;br&gt;pensionsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skatt enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skatt eller avgift enligt lagen&lt;br&gt;(1928:376) om skatt på lotterivins-&lt;br&gt;ter, lagen (1941:251) om särskild va-&lt;br&gt;ruskatt, lagen (1957:262) om allmän&lt;br&gt;energiskatt, lagen (1961:372) om&lt;br&gt;bensinskatt, lagen (1961:394) om&lt;br&gt;tobaksskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1964:308), lagen (1972:266) om&lt;br&gt;skatt på annonser och reklam, lagen&lt;br&gt;(1972:820) om skatt på spel, lagen&lt;br&gt;(1973:37) om avgift på vissa dryckes-&lt;br&gt;förpackningar, lagen (1973:1216)&lt;br&gt;om särskild skatt för oljeprodukter&lt;br&gt;och kol, bilskrotningslagen&lt;br&gt;(1975:343), lagen (1977:306) om&lt;br&gt;dryckesskatt, lagen (1978:69) om&lt;br&gt;försäljningsskatt på motorfordon,&lt;br&gt;lagen (1978:144) om skatt på vissa&lt;br&gt;resor, lagen (1982:691) om skatt på&lt;br&gt;vissa kassettband, lagen (1982:1200)&lt;br&gt;om skatt på videobandspelare, lagen&lt;br&gt;(1982:1201) om skatt på viss elek-&lt;br&gt;trisk kraft, lagen (1983:1053) om&lt;br&gt;skatt på omsättning av vissa värde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämpelskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1961:372) om&lt;br&gt;lagen (1961:394) om&lt;br&gt;stämpelskattelagen&lt;br&gt;lagen (1972:266) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skatt eller avgift enligt lagen&lt;br&gt;(1928:376) om skatt på lotterivins-&lt;br&gt;ter, lagen (1941:251) om särskild va-&lt;br&gt;ruskatt, lagen (1957:262) om allmän&lt;br&gt;energiskatt,&lt;br&gt;bensinskatt,&lt;br&gt;tobaksskatt,&lt;br&gt;(1964:308),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt på annonser och reklam, lagen&lt;br&gt;(1972:820) om skatt på spel, lagen&lt;br&gt;(1973:37) om avgift på vissa dryckes-&lt;br&gt;förpackningar, lagen (1973:1216)&lt;br&gt;om särskild skatt för oljeprodukter&lt;br&gt;och kol, bilskrotningslagen&lt;br&gt;(1975:343), lagen (1977:306) om&lt;br&gt;dryckesskatt, lagen (1978:69) om&lt;br&gt;försäljningsskatt på motorfordon,&lt;br&gt;lagen (1978:144) om skatt på vissa&lt;br&gt;resor, lagen (1982:691) om skatt på&lt;br&gt;vissa kassettband, lagen (1982:1200)&lt;br&gt;om skatt på videobandspelare, lagen&lt;br&gt;(1982:1201) om skatt på viss elek-&lt;br&gt;trisk kraft, lagen (1983:1053) om&lt;br&gt;skatt på omsättning av vissa värde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Med nuvarande lydelse avses lydelsen enligt prop. 1990/91:19.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:590.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;papper, lagen (1983:1104) om sär-&lt;br&gt;skild skatt för elektrisk kraft från&lt;br&gt;kärnkraftverk, lagen (1984:351) om&lt;br&gt;totalisatorskatt, lagen (1984:355)&lt;br&gt;om skatt på vissa dryckesförpack-&lt;br&gt;ningar, lagen (1984:404) om stäm-&lt;br&gt;pelskatt vid inskrivningsmyndighe-&lt;br&gt;ter, lagen (1984:405) om stämpel-&lt;br&gt;skatt på aktier, lagen (1984:410) om&lt;br&gt;avgift på bekämpningsmedel, lagen&lt;br&gt;(1984:852) om lagerskatt på viss&lt;br&gt;bensin, lagen (1988:1567) om miljö-&lt;br&gt;skatt på inrikes flygtrafik, lagen&lt;br&gt;(1990:582) om koldioxidskatt, lagen&lt;br&gt;(1990:587) om svavelskatt, lagen&lt;br&gt;(1990:000) om lagerskatt på vissa ol-&lt;br&gt;jeprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;papper, lagen (1983:1104) om sär-&lt;br&gt;skild skatt för elektrisk kraft från&lt;br&gt;kärnkraftverk, lagen (1984:351) om&lt;br&gt;totalisatorskatt, lagen (1984:355)&lt;br&gt;om skatt på vissa dryckesförpack-&lt;br&gt;ningar, lagen (1984:404) om stäm-&lt;br&gt;pelskatt vid inskrivningsmyndighe-&lt;br&gt;ter, lagen (1984:405) om stämpel-&lt;br&gt;skatt på aktier, lagen (1984:410) om&lt;br&gt;avgift på bekämpningsmedel, lagen&lt;br&gt;(1984:852) om lagerskatt på viss&lt;br&gt;bensin, lagen (1988:1567) om miljö-&lt;br&gt;skatt på inrikes flygtrafik, lagen&lt;br&gt;(1990:582) om koldioxidskatt, lagen&lt;br&gt;(1990:587) om svavelskatt, lagen&lt;br&gt;(1990:662) om skatt på vissa premie-&lt;br&gt;betalningar, lagen (1990:000) om la-&lt;br&gt;gerskatt på vissa oljeprodukter, la-&lt;br&gt;gen (1990:000) om särskild premie-&lt;br&gt;skatt för grupplivförsäkring, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skatt enligt vägtrafikskattelagen (1973:601), lagen (1976:339) om salu-&lt;br&gt;vagnsskatt, vägtrafikskattelagen (1988:327), lagen (1988:328) om vägtrafik-&lt;br&gt;skatt på utländska fordon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. tull, särskild avgift enligt 39 § tullagen (1973:670) och avgift enligt lagen&lt;br&gt;(1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. avgift enligt lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område,&lt;br&gt;lagen (1974:266) om prisreglering på fiskets område och lagen (1984:409) om&lt;br&gt;avgift på gödselmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. avgift som uppbärs med tillämpning av lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid för-&lt;br&gt;summelse att redovisa eller betala fordringar och ej heller skatte- eller av-&lt;br&gt;giftstillägg och förseningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Yl Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1972:78) om skatt för gemensamt&lt;br&gt;kommunalt ändamål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; före-&lt;br&gt;skrivs att skatt, som enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) skall utgå för gemensamt&lt;br&gt;kommunalt ändamål, skall utgöras&lt;br&gt;med tio öre för varje skatteöre, som&lt;br&gt;påförts för den till sådan skatt be-&lt;br&gt;skattningsbara inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att skatt,&lt;br&gt;som enligt bestämmelserna i kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370) skall&lt;br&gt;utgå för gemensamt kommunalt än-&lt;br&gt;damål, skall utgöras med 25 öre för&lt;br&gt;varje skatteöre, som påförts för den&lt;br&gt;till sådan skatt beskattningsbara in-&lt;br&gt;komsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1992 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas vid&lt;br&gt;1992 års taxering i fråga om den som taxeras för beskattningsår som har på-&lt;br&gt;börjats före den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1978:930.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;18 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:54&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och&lt;br&gt;reklam&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att anvisningarna till 9 § lagen (1972:266) om skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på annonser och reklam&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet anses som yrkesmäs-&lt;br&gt;sig när inkomsten därav utgör in-&lt;br&gt;komst av rörelse, jordbruksfastighet&lt;br&gt;eller annan fastighet enligt kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370). Verk-&lt;br&gt;samhet som ej utgör rörelse enligt&lt;br&gt;kommunalskattelagen anses som yr-&lt;br&gt;kesmässig, när den innefattar ej en-&lt;br&gt;bart enstaka tillhandahållande av&lt;br&gt;skattepliktig annons eller skatteplik-&lt;br&gt;tig reklam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet anses som yrkesmäs-&lt;br&gt;sig när inkomsten utgör inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet enligt kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370) eller lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;br&gt;Verksamhet som ej utgör närings-&lt;br&gt;verksamhet enligt kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen eller lagen om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt anses som yrkesmässig, när den&lt;br&gt;innefattar ej enbart enstaka tillhan-&lt;br&gt;dahållande av skattepliktig annons&lt;br&gt;eller skattepliktig reklam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har innehavare av publikation träffat avtal med annan om rätt för denne&lt;br&gt;att upplåta utrymme i publikationen för annons och uppbära vederlaget här-&lt;br&gt;för, är endast den sistnämnde skattskyldig. Motsvarande gäller i fråga om&lt;br&gt;reklam enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tryckeri åtagit sig att för annans räkning framställa reklamtrycksak&lt;br&gt;och anlitas underleverantör för uppdraget, är underleverantören ej skatt-&lt;br&gt;skyldig. Den som självständigt utför bokbinderiarbete är skattskyldig för så-&lt;br&gt;dant arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1984:156.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:117.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;19 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i bokföringslagen (1976:125)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 23 § bokföringslagen (1976:125) skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut i ären-&lt;br&gt;den enligt 12 § tredje stycket får&lt;br&gt;överklagas hos riksskatteverket ge-&lt;br&gt;nom besvär. Riksskatteverkets be-&lt;br&gt;slut i sådana ärenden får inte över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut i ären-&lt;br&gt;den enligt 12 § fjärde stycket får&lt;br&gt;överklagas hos riksskatteverket ge-&lt;br&gt;nom besvär. Riksskatteverkets be-&lt;br&gt;slut i sådana ärenden får inte över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klagas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheters beslut enligt denna lag får i övriga fall överklagas hos rege-&lt;br&gt;ringen genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:368.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;20 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19 § jordbruksbokföringslagen (1979:141) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut i ären-&lt;br&gt;den enligt 8 § tredje stycket får över-&lt;br&gt;klagas hos riksskatteverket genom&lt;br&gt;besvär. Riksskatteverkets beslut i sä-&lt;br&gt;dana ärenden får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheters beslut enligt denna&lt;br&gt;lag får i övriga fall överklagas hos re-&lt;br&gt;geringen genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheters beslut enligt denna&lt;br&gt;lag får överklagas hos regeringen ge-&lt;br&gt;nom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:374.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;21 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i utsökningsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att ikraftträdandebestämmelsen till lagen&lt;br&gt;(1990:669) om ändring i utsökningsbalken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. Äldre bestämmelser i 15 kap. 14 §&lt;br&gt;gäller till den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av normalbe-&lt;br&gt;lopp för år 1991 skall ett tillägg göras&lt;br&gt;som motsvarar tre procent av det be-&lt;br&gt;lopp som beräknats enligt 15 kap.&lt;br&gt;6a§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;22 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 § lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller för skatter och avgifter som tas ut enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1928:376) om skatt på&lt;br&gt;lotterivinster, lagen (1941:251) om&lt;br&gt;särskild varuskatt, lagen (1957:262)&lt;br&gt;om allmän energiskatt, lagen&lt;br&gt;(1961:372) om bensinskatt, lagen&lt;br&gt;(1961:394) om tobaksskatt, lagen&lt;br&gt;(1972:266) om skatt på annonser och&lt;br&gt;reklam, lagen (1972:820) om skatt&lt;br&gt;på spel, lagen (1973:37) om avgift på&lt;br&gt;vissa dryckesförpackningar, lagen&lt;br&gt;(1973:1216) om särskild skatt för ol-&lt;br&gt;jeprodukter och kol, bilskrotnings-&lt;br&gt;lagen (1975:343), lagen (1977:306)&lt;br&gt;om dryckesskatt, lagen (1978:69)&lt;br&gt;om försäljningsskatt på motorfor-&lt;br&gt;don, lagen (1978:144) om skatt på&lt;br&gt;vissa resor, lagen (1982:691) om&lt;br&gt;skatt på vissa kassettband, lagen&lt;br&gt;(1982:1200) om skatt på videoband-&lt;br&gt;spelare, lagen (1982:1201) om skatt&lt;br&gt;på viss elektrisk kraft, lagen&lt;br&gt;(1983:1053) om skatt på omsättning&lt;br&gt;av vissa värdepapper, lagen&lt;br&gt;(1983:1104) om särskild skatt för&lt;br&gt;elektrisk kraft från kärnkraftverk,&lt;br&gt;lagen (1984:351) om totalisator-&lt;br&gt;skatt, lagen (1984:355) om skatt på&lt;br&gt;vissa dryckesförpackningar, lagen&lt;br&gt;(1984:405) om stämpelskatt på ak-&lt;br&gt;tier, lagen (1984:410) om avgift på&lt;br&gt;bekämpningsmedel, lagen (1988:&lt;br&gt;1567) om miljöskatt på inrikes flyg-&lt;br&gt;trafik, lagen (1990:582) om kol-&lt;br&gt;dioxidskatt, lagen (1990:587) om&lt;br&gt;svavelskatt, lagen (1990:000) om la-&lt;br&gt;gerskatt på vissa oljeprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1928:376) om skatt på&lt;br&gt;lotterivinster, lagen (1941:251) om&lt;br&gt;särskild varuskatt, lagen (1957:262)&lt;br&gt;om allmän energiskatt, lagen&lt;br&gt;(1961:372) om bensinskatt, lagen&lt;br&gt;(1961:394) om tobaksskatt, lagen&lt;br&gt;(1972:266) om skatt på annonser och&lt;br&gt;reklam, lagen (1972:820) om skatt&lt;br&gt;på spel, lagen (1973:37) om avgift på&lt;br&gt;vissa dryckesförpackningar, lagen&lt;br&gt;(1973:1216) om särskild skatt för ol-&lt;br&gt;jeprodukter och kol, bilskrotnings-&lt;br&gt;lagen (1975:343), lagen (1977:306)&lt;br&gt;om dryckesskatt, lagen (1978:69)&lt;br&gt;om försäljningsskatt på motorfor-&lt;br&gt;don, lagen (1978:144) om skatt på&lt;br&gt;vissa resor, lagen (1982:691) om&lt;br&gt;skatt på vissa kassettband, lagen&lt;br&gt;(1982:1200) om skatt på videoband-&lt;br&gt;spelare, lagen (1982:1201) om skatt&lt;br&gt;på viss elektrisk kraft, lagen&lt;br&gt;(1983:1053) om skatt på omsättning&lt;br&gt;av vissa värdepapper, lagen&lt;br&gt;(1983:1104) om särskild skatt för&lt;br&gt;elektrisk kraft från kärnkraftverk,&lt;br&gt;lagen (1984:351) om totalisator-&lt;br&gt;skatt, lagen (1984:355) om skatt på&lt;br&gt;vissa dryckesförpackningar, lagen&lt;br&gt;(1984:405) om stämpelskatt på ak-&lt;br&gt;tier, lagen (1984:410) om avgift på&lt;br&gt;bekämpningsmedel, lagen (1988:&lt;br&gt;1567) om miljöskatt på inrikes flyg-&lt;br&gt;trafik, lagen (1990:582) om kol-&lt;br&gt;dioxidskatt, lagen (1990:587) om&lt;br&gt;svavelskatt, lagen (1990:662) om&lt;br&gt;skatt på vissa premiebetalningar, la-&lt;br&gt;gen (1990:000) om lagerskatt på&lt;br&gt;vissa oljeprodukter, lagen&lt;br&gt;(1990:000) om särskild premieskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Med nuvarande lydelse avses lydelsen enligt prop. 1990/91:19.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:588.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för grupplivförsäkring, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område, lagen&lt;br&gt;(1974:226) om prisreglering på fiskets område, lagen (1984:409) om avgift&lt;br&gt;på gödselmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i författning som anges i första stycket eller i författning som utfärdats&lt;br&gt;med stöd av sådan författning lämnats bestämmelse som avviker från denna&lt;br&gt;lag gäller dock den bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;23 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig&lt;br&gt;fastighetsskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1984:1052) om statlig fastig-&lt;br&gt;hetsskatt och övergångsbestämmelserna till lagen (1990:652) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig till fastighetsskatt är ägaren till fastigheten eller den som en-&lt;br&gt;ligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall anses som ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om handelsbolag och dödsbon som vid inkomsttaxeringen behand-&lt;br&gt;las som handelsbolag åvilar skattskyldigheten dock delägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller sådan privatbostad som avses i 1 § andra stycket föreligger&lt;br&gt;skattskyldighet endast för tid under vilken ägaren varit bosatt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall inkomst av eller förmö-&lt;br&gt;genhetstillgäng som består av sådan&lt;br&gt;privatbostad som avses i 1 § andra&lt;br&gt;stycket är undantagen från beskatt-&lt;br&gt;ning i Sverige pä grund av dubbelbe-&lt;br&gt;skattningsavtal, skall statlig fastig-&lt;br&gt;hetsskatt avseende sådan privatbo-&lt;br&gt;stad inte tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatt beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret&lt;br&gt;kortare eller längre tid än tolv månader eller har fastigheten förvärvats eller&lt;br&gt;avyttrats under beskattningsåret, skall underlaget för fastighetsskatten jäm-&lt;br&gt;kas med hänsyn härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) 1,5 procent av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxeringsvärdet avseende småhusenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbyggnadsvärdet och tomtmarksvärdet avseende småhus på lant-&lt;br&gt;bruksenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 procent av marknadsvärdet avseende privatbostad i utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 2,5 procent av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåller byggnaden pa en fas-&lt;br&gt;tighet, som är belägen i Sverige, hu-&lt;br&gt;vudsakligen bostäder och har bygg-&lt;br&gt;naden beräknat värdeår som utgör&lt;br&gt;året före taxeringsåret, utgår dock&lt;br&gt;ingen fastighetsskatt under de fem&lt;br&gt;första åren och halv fastighetsskatt&lt;br&gt;under de därpå följande fem åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehaller byggnaden pa en fas-&lt;br&gt;tighet, som är belägen i Sverige, hu-&lt;br&gt;vudsakligen bostäder och har bygg-&lt;br&gt;naden beräknat värdeår som utgör&lt;br&gt;året före det fastighetstaxeringsår&lt;br&gt;som föregått inkomsttaxeringsåret,&lt;br&gt;utgår dock ingen fastighetsskatt un-&lt;br&gt;der de fem första åren och halv fas-&lt;br&gt;tighetsskatt under de därpå följande&lt;br&gt;fem åren. Det samma gäller färdig-&lt;br&gt;ställd eller ombyggd sådan byggnad,&lt;br&gt;för vilken värdeår inte har åsatts vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'■Senaste lydelse 1990:652.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Lydelse enligt prop. 1990/91:47.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ny fastighetstaxering, men som skulle&lt;br&gt;ha åsatts ett värdeär motsvarande&lt;br&gt;året före det fastighetstaxeringsår&lt;br&gt;som föregått inkomsttaxeringsäret,&lt;br&gt;om ny fastighetstaxering då hade&lt;br&gt;företagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fastighet, som avses i 5 § kommunalskattelagen (1928:370), skall fas-&lt;br&gt;tighetens andel av taxeringsvärdet på sådan samfällighet som avses i 41 a §&lt;br&gt;nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om samfälligheten ut-&lt;br&gt;gör en särskild taxeringsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund av&lt;br&gt;eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under viss tid&lt;br&gt;eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte kunnat uthyras,&lt;br&gt;får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den omfattning, vari byggna-&lt;br&gt;den inte kunnat användas eller uthyras. Har så varit fallet under endast kor-&lt;br&gt;tare tid av beskattningsåret, skall någon nedsättning dock inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av&lt;br&gt;fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa&lt;br&gt;delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; träder i kraft den 1. Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ljuli 1990 och tillämpas första ljuli 1990 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1992 års taxering. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;gången vid 1992 års taxering. Be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelserna i 3 § andra stycket till-&lt;br&gt;lämpas dock först vid 1993 års taxe-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser i 3 § första stycket gäller i fråga om fastighetsskatt&lt;br&gt;för beskattningsår som har påbörjats före utgången av år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 stället för det procenttal som föreskrivs i 3 § första stycket skall, i fråga&lt;br&gt;om småhusenhet samt småhus och tomtmark för småhus på lantbruksenhet&lt;br&gt;med beräknat värdeår före år 1991, procenttalet vid 1992 och 1993 års taxe-&lt;br&gt;ringar utgöra 1,2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; I stället för vad som följer av 3 § första stycket och punkt 3 skall vid&lt;br&gt;följande års taxeringar endast halv fastighetsskatt utgå i fråga om fastigheter,&lt;br&gt;bebyggda med byggnader med nedan angivna värdeår, om fastigheterna ut-&lt;br&gt;gör småhusenhet eller småhus och tomtmark för småhus på lantbruksenhet.&lt;br&gt;Detta gäller dock inte i ifråga om sådant småhus som är inrättat till bostad&lt;br&gt;åt minst tre och högst tio familjer och som ingår i lantbruksenhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Taxeringsår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värdeår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986 - 1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987 - 1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988 - 1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989 - 1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;5.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; I stället för vad som följer av 3 § första stycket skall vid följande års&lt;br&gt;taxeringar fastighetsskatt inte utgå eller endast halv fastighetsskatt utgå för&lt;br&gt;fastigheter, bebyggda med byggnader vilka huvudsakligen innehåller bostä-&lt;br&gt;der och har nedan angivna värdeår, om fastigheterna utgör hyreshusenheter&lt;br&gt;’1990:652.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Lydelse enligt prop. 1990/91:47.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Lydelse enligt prop. 1990/91:47.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller hyreshus och tomtmark för hyreshus på lantbruksenhet. Detsamma gäl-&lt;br&gt;ler i fråga om sådant småhus som är inrättat till bostad åt minst tre och högst&lt;br&gt;tio familjer och som ingår i lantbruksenhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Taxeringsår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Halv fastighetsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ingen fastighetsskatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värdeår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värdeår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1973 - 1976&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1977 - 1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1975 - 1978&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1979 - 1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1977 - 1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1981 - 1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1979 - 1982&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1983 - 1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1981 - 1984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985 - 1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1983 - 1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987 - 1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985 - 1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989 - 1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987 - 1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989 - 1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;1990:000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;24 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk&lt;br&gt;skatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1986:468) om avräkning av ut-&lt;br&gt;ländsk skatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 13—16 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 11 § skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 17 och 18 §§ skall betecknas 13 respektive 14 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 17 § skall sättas närmast före nya 13 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1—4, 6, 7,11, 12 och nya 14 §§ samt rubriken närmast före 1 § skall&lt;br&gt;ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det närmast före 12 § skall införas en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedsättning av statlig inkomstskatt Nedsättning av statlig inkomstskatt,&lt;br&gt;och kommunal inkomstskatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;statlig fastighetsskatt och kommunal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fysisk person, under tid då han varit bosatt här i riket, eller inländsk&lt;br&gt;juridisk person har haft intäkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) som medtagits vid taxering enligt kommunalskattelagen (1928:370) el-&lt;br&gt;ler lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) för vilken han beskattats i utländsk stat och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) som enligt skattelagstiftningen i den utländska staten anses härröra där-&lt;br&gt;ifrån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har han - med den inskränkning&lt;br&gt;som följer av 2 § — genom avräkning&lt;br&gt;av den del av den utländska skatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har han - med den inskränkning&lt;br&gt;som följer av 2 § — genom avräkning&lt;br&gt;av den del av den utländska skatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som belöper på intäkten rätt att er-&lt;br&gt;hålla nedsättning av statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt och kommunal inkomstskatt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som belöper på intäkten rätt att er-&lt;br&gt;hålla nedsättning av statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt och kommunal inkomstskatt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enlighet med vad som framgår av&lt;br&gt;4-70§§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enlighet med vad som framgår av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4-77 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar i fall då fysisk person enligt la-&lt;br&gt;gen (1984:1052) om statlig fastighets-&lt;br&gt;skatt har att erlägga fastighetsskatt&lt;br&gt;för en i utlandet belägen privatbo-&lt;br&gt;stad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till avräkning enligt 1 § före-&lt;br&gt;ligger inte om statlig inkomstskatt,&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt, den ut-&lt;br&gt;ländska skatten samt den utländska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;br&gt;förutvarande 13 § 1989:348&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § 1989:348&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § 1989:348&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rubriken närmast före 11 § 1989:348.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till avräkning enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket föreligger inte om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt, kommunal inkomst-&lt;br&gt;skatt, den utländska skatten samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intäkten omfattas av dubbelbeskatt-&lt;br&gt;ningsavtal. Vid avräkning med stöd&lt;br&gt;av dubbelbeskattningsavtal tilläm-&lt;br&gt;pas dock bestämmelserna i 4—18 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 det fall statlig inkomstskatt, den&lt;br&gt;utländska skatten samt den utländska&lt;br&gt;intäkten men inte kommunal in-&lt;br&gt;komstskatt omfattas av dubbelbe-&lt;br&gt;skattningsavtal, får avräkning enligt&lt;br&gt;1 § ske med så mycket av den ut-&lt;br&gt;ländska skatten som motsvarar den&lt;br&gt;andel som den kommunala inkomst-&lt;br&gt;skatten, beräknad utan avräkning,&lt;br&gt;på den utländska intäkten, efter av-&lt;br&gt;drag för kostnader, utgör av summan&lt;br&gt;av denna skatt och den statliga in-&lt;br&gt;komstskatt som skulle ha utgått på&lt;br&gt;den utländska intäkten, efter avdrag&lt;br&gt;för kostnader, om åtgärd för undvi-&lt;br&gt;kande av dubbelbeskattning inte vid-&lt;br&gt;tagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den utländska intäkten omfattas av&lt;br&gt;dubbelbeskattningsavtal. Med att&lt;br&gt;den utländska intäkten omfattas av&lt;br&gt;dubbelbeskattningsavtal avses även&lt;br&gt;fall då någon intäkt av i utlandet be-&lt;br&gt;lägen privatbostad inte uppburits&lt;br&gt;men, om sådan intäkt hade uppbu-&lt;br&gt;rits, denna omfattats av dubbelbe-&lt;br&gt;skattningsavtal. Rätt till avräkning&lt;br&gt;enligt 1 § andra stycket föreligger inte&lt;br&gt;om statlig fastighetsskatt omfattas av&lt;br&gt;dubbelbeskattningsavtal. Vid avräk-&lt;br&gt;ning med stöd av dubbelbeskatt-&lt;br&gt;ningsavtal tillämpas dock bestäm-&lt;br&gt;melserna i 4-14 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utländsk skatt i 1 och 2 §§ av-&lt;br&gt;ses sådan allmän slutlig skatt på in-&lt;br&gt;komst som erlagts till utländsk stat,&lt;br&gt;delstat eller lokal myndighet samt, i&lt;br&gt;fråga om skattskyldig som bedrivit&lt;br&gt;sjöfart eller luftfart i internationell&lt;br&gt;trafik, även annan skatt som erlagts&lt;br&gt;i utländsk stat, i den mån skatten be-&lt;br&gt;räknats på grundval av fraktintäkter&lt;br&gt;eller biljettintäkter, som uppburits i&lt;br&gt;nämnda stat, eller efter därmed jäm-&lt;br&gt;förlig grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utländsk skatt i 1 och 2 §§ av-&lt;br&gt;ses allmän slutlig skatt på inkomst&lt;br&gt;samt skatt jämförlig med den statliga&lt;br&gt;fastighetsskatten och skatt som be-&lt;br&gt;räknats på schablonintäkt eller lik-&lt;br&gt;nande på privatbostad i utlandet,&lt;br&gt;som erlagts till utländsk stat, delstat&lt;br&gt;eller lokal myndighet samt, i fråga&lt;br&gt;om skattskyldig som bedrivit sjöfart&lt;br&gt;eller luftfart i internationell trafik,&lt;br&gt;även annan skatt som erlagts i ut-&lt;br&gt;ländsk stat, i den mån skatten beräk-&lt;br&gt;nats på grundval av fraktintäkter el-&lt;br&gt;ler biljettintäkter, som uppburits i&lt;br&gt;nämnda stat, eller efter därmed jäm-&lt;br&gt;förlig grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkning sker från statlig in-&lt;br&gt;komstskatt som utgår på grund av&lt;br&gt;taxering det år då den intäkt som be-&lt;br&gt;skattats i utländsk stat medtagits vid&lt;br&gt;denna taxering eller vid taxering till&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån den z första stycket an-&lt;br&gt;givna statliga inkomstskatten under-&lt;br&gt;stiger vad som enligt 1-10 §§ får av-&lt;br&gt;räknas, får avräkning ske från kom-&lt;br&gt;munal inkomstskatt som utgår på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkning skall ske från statlig in-&lt;br&gt;komstskatt. / den mån den statliga&lt;br&gt;inkomstskatten understiger vad som&lt;br&gt;enligt 1-11 §§ får avräknas, skall av-&lt;br&gt;räkning ske från statlig fastighets-&lt;br&gt;skatt. I den mån den statliga in-&lt;br&gt;komstskatten och den statliga fastig-&lt;br&gt;hetsskatten sammanlagt understiger&lt;br&gt;vad som enligt 1 -11 §§ får avräknas,&lt;br&gt;skall avräkning ske från kommunal&lt;br&gt;inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund av taxering det år då den in- Avräkning skall ske från svensk&lt;br&gt;täkt som beskattats i utländsk stat &amp;nbsp;&amp;nbsp;skatt som tas ut på grund av taxering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medtagits vid taxering här. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;det år då den intäkt som beskattats i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utländsk stat medtagits vid taxering&lt;br&gt;här. När fråga är om avräkning av en&lt;br&gt;utländsk skatt som är jämförlig med&lt;br&gt;den statliga fastighetsskatten eller&lt;br&gt;som beräknats på schablonintäkt el-&lt;br&gt;ler liknande skall avräkning ske från&lt;br&gt;svensk skatt som tas ut på grund av&lt;br&gt;taxering samma år som den ut-&lt;br&gt;ländska skatten fastställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkning får dock ske med högst&lt;br&gt;ett på följande sätt beräknat spärr-&lt;br&gt;belopp. Spärrbeloppet utgör sum-&lt;br&gt;man av den statliga&lt;br&gt;och den kommunala&lt;br&gt;som, beräknad utan&lt;br&gt;ning, hänför sig till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstskatt&lt;br&gt;inkomstskatt&lt;br&gt;sådan avräk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkning får dock ske med högst&lt;br&gt;ett på följande sätt beräknat spärr-&lt;br&gt;belopp. Spärrbeloppet utgör sum-&lt;br&gt;man av den statliga fastighetsskatt&lt;br&gt;som tagits ut på i utlandet belägen&lt;br&gt;privatbostad samt den statliga in-&lt;br&gt;komstskatt och den kommunala in-&lt;br&gt;komstskatt som, beräknad utan så-&lt;br&gt;dan avräkning, hänför sig till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) de inkomster på vilka de utländska skatterna utgått och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) andra inkomster som medtagits vid taxeringen och som är hänförliga&lt;br&gt;till fast driftställe eller fastighet i utlandet eller som utgör ränta, royalty eller&lt;br&gt;utdelning i det fall utbetalaren är utländsk stat, fysisk person med hemvist i&lt;br&gt;utländsk stat eller utländsk juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga inkomstskatt som&lt;br&gt;hänför sig till de utländska inkoms-&lt;br&gt;terna (intäkterna efter avdrag för&lt;br&gt;kostnader) skall anses utgöra så stor&lt;br&gt;del av den skattskyldiges hela stat-&lt;br&gt;liga inkomstskatt, beräknad utan av-&lt;br&gt;räkning, som dessa inkomster utgör&lt;br&gt;av den skattskyldiges sammanlagda&lt;br&gt;inkomst av olika förvärvskällor före&lt;br&gt;allmänna avdrag (sammanräknad&lt;br&gt;inkomst). Motsvarande gäller i fråga&lt;br&gt;om kommunal inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av den statliga in-&lt;br&gt;komstskatt som hänför sig till de ut-&lt;br&gt;ländska inkomsterna skall den del av&lt;br&gt;den statliga inkomstskatten som hän-&lt;br&gt;för sig till de utländska förvärvsin-&lt;br&gt;komsterna (inkomst av tjänst och nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet) respektive den del&lt;br&gt;som hänför sig till de utländska kapi-&lt;br&gt;talinkomsterna (inkomst av kapital)&lt;br&gt;beräknas varför sig. Den statliga re-&lt;br&gt;spektive kommunala inkomstskatt&lt;br&gt;som hänför sig till de utländska för-&lt;br&gt;värvsinkomsterna (intäkterna efter&lt;br&gt;avdrag för kostnader) skall anses ut-&lt;br&gt;göra så stor del av den skattskyldiges&lt;br&gt;hela statliga respektive kommunala&lt;br&gt;inkomstskatt på förvärvsinkomst,&lt;br&gt;beräknad utan avräkning, som dessa&lt;br&gt;inkomster utgör av den skattskyldi-&lt;br&gt;ges sammanlagda förvärvsinkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:1116.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av olika förvärvskällor före all-&lt;br&gt;männa avdrag (sammanräknad för-&lt;br&gt;värvsinkomst). Motsvarande gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar vid beräkning av&lt;br&gt;den del av den statliga inkomstskat-&lt;br&gt;ten som hänför sig till de utländska&lt;br&gt;kapitalinkomsterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av första stycket&lt;br&gt;skall, i de fall då skattskyldig erhållit&lt;br&gt;skattereduktion enligt 2 § 4 mom.&lt;br&gt;uppbördslagen (1953:272), sådan re-&lt;br&gt;duktion anses ha skett från statlig in-&lt;br&gt;komstskatt, kommunal inkomst-&lt;br&gt;skatt, skogsvårdsavgift respektive&lt;br&gt;statlig fastighetsskatt med så stor del&lt;br&gt;av reduktionen som respektive skatt&lt;br&gt;utgör av det sammanlagda beloppet&lt;br&gt;av nämnda skatter före sådan reduk-&lt;br&gt;tion. Om skattskyldig har att erlägga&lt;br&gt;fastighetsskatt såväl för fastighet i&lt;br&gt;Sverige som för privatbostad i ut-&lt;br&gt;landet skall reduktionen av statlig&lt;br&gt;fastighetsskatt enligt första meningen&lt;br&gt;anses ha skett från statlig fastighets-&lt;br&gt;skatt som hänför sig till privatbostad&lt;br&gt;i utlandet med så stor del som den&lt;br&gt;statliga fastighetsskatten på privat-&lt;br&gt;bostad i utlandet utgör av det sam-&lt;br&gt;manlagda beloppet av statlig fastig-&lt;br&gt;hetsskatt före sådan reduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall då skattskyldig enligt 2 §&lt;br&gt;5 lagen (1990:661) om avkastnings-&lt;br&gt;skatt på pensionsmedel har att betala&lt;br&gt;avkastningsskatt som tas ut på skatte-&lt;br&gt;underlag som anges i 3 § fjärde&lt;br&gt;stycket samma lag skall följande&lt;br&gt;gälla. Vid beräkningen av spärrbe-&lt;br&gt;loppet skall, vid bestämmande enligt&lt;br&gt;första stycket av den statliga inkomst-&lt;br&gt;skatt som hänför sig till de utländska&lt;br&gt;inkomsterna, sådan avkastningsskatt&lt;br&gt;jämställas med statlig inkomstskatt&lt;br&gt;pä förvärvsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån avräkning inte kunnat&lt;br&gt;erhållas vid den taxering då avräk-&lt;br&gt;ning enligt 4 § andra stycket skall ske&lt;br&gt;därför att summan avräkningsbar ut-&lt;br&gt;ländsk skatt som enligt 4§ andra&lt;br&gt;stycket skall avräknas vid denna&lt;br&gt;taxering överstiger det enligt 6 § be-&lt;br&gt;räknade spärrbeloppet är den skatt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;ro&lt;/sub&gt;p. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldige efter yrkande om detta be-&lt;br&gt;rättigad att senast tredje taxeringsåret&lt;br&gt;därefter erhålla avräkning av det&lt;br&gt;överskjutande beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett visst taxeringsår får dock&lt;br&gt;det sammanlagda belopp för vilket&lt;br&gt;avräkning högst får medges inte&lt;br&gt;överstiga det för det året enligt 6 § be-&lt;br&gt;räknade spärrbeloppet. Yrkar skatt-&lt;br&gt;skyldig avräkning för avräknings-&lt;br&gt;bara utländska skatter som enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 4 § andra stycket är&lt;br&gt;hänförliga till olika år gäller föl-&lt;br&gt;jande. Avräkning skall ske sä att ut-&lt;br&gt;ländska skatter hänförliga till tidigare&lt;br&gt;år alltid skall avräknas före ut-&lt;br&gt;ländska skatter hänförliga till senare&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedsättning av avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig enligt 2§ 1-4 lagen&lt;br&gt;(1990:661) om avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel har genom avräkning&lt;br&gt;av utländsk skatt rätt att erhålla ned-&lt;br&gt;sättning av sådan avkastningsskatt.&lt;br&gt;Dock skall i tillämpliga delar bestäm-&lt;br&gt;melserna i 1 —3 §§, 4 § andra stycket,&lt;br&gt;5-9, 11, 13 och 14§§ äga motsva-&lt;br&gt;rande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig enligt 2§ 5 lagen om&lt;br&gt;avkastningsskatt på pensionsmedel&lt;br&gt;har, till den del den statliga inkomst-&lt;br&gt;skatten, den statliga fastighetsskatten&lt;br&gt;och den kommunala inkomstskatten&lt;br&gt;sammanlagt understiger vad som en-&lt;br&gt;ligt 1—11 §§får avräknas, genom av-&lt;br&gt;räkning av utländsk skatt rätt att till&lt;br&gt;denna del erhålla nedsättning av sä-&lt;br&gt;dan avkastningsskatt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger den skattskyldige att förebringa den utredning som behövs för&lt;br&gt;prövning av fråga om avräkning av utländsk skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skattskyldige visat att förutsättningar för avräkning föreligger&lt;br&gt;men förmår han inte lämna samtliga de uppgifter som erfordras för tillämp-&lt;br&gt;ning av ovan angivna bestämmelser, får avräkning medges med skäligt be-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lopp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avräkning enligt 11 § får dock en-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av förutvarande 14 § 1989:348.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dast ske för sådant avräkningsbart&lt;br&gt;överskjutande belopp vars storlek&lt;br&gt;den skattskyldige kan visa.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1992 års taxering om inte annat följer av punkterna 2-4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas vid 1992 års taxe-&lt;br&gt;ring såvitt avser särskild vinstskatt enligt lagen (1989:346) om särskild vinst-&lt;br&gt;skatt som påförs vid denna taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Avräkning av utländsk skatt jämförlig med den statliga fastighetsskat-&lt;br&gt;ten får endast avse skatt som fastställts efter den 31 december 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Avräkning av överskjutande belopp enligt 11 § får endast avse överskju-&lt;br&gt;tande belopp som uppkommit vid 1992 eller senare års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;25 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av&lt;br&gt;socialavgifter från arbetsgivare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgif-&lt;br&gt;ter från arbetsgivare skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Månadsavgiften skall betalas till den skattemyndighet till vilken uppbörds-&lt;br&gt;deklaration skall lämnas och inom den tid som gäller för deklarationens av-&lt;br&gt;lämnande. I övrigt skall bestämmelserna i 52 § uppbördslagen (1953:272) om&lt;br&gt;inbetalning tillämpas. Vad där sägs om inbetalning från landstingskommun&lt;br&gt;och kommun av preliminär A-skatt som innehållits genom skatteavdrag gäl-&lt;br&gt;ler också i fråga om månadsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en arbetsgivare betalat in ett&lt;br&gt;lägre belopp än som enligt upp-&lt;br&gt;bördsdeklarationen skall betalas&lt;br&gt;som arbetsgivaravgifter och innehål-&lt;br&gt;len skatt skall beloppet i första hand&lt;br&gt;räknas som betalning av den inne-&lt;br&gt;hållna skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en arbetsgivare betalat in ett&lt;br&gt;lägre belopp än som enligt upp-&lt;br&gt;bördsdeklarationen skall betalas&lt;br&gt;som arbetsgivaravgifter, särskild lö-&lt;br&gt;neskatt och innehållen skatt skall be-&lt;br&gt;loppet i första hand räknas som be-&lt;br&gt;talning av den innehållna skatten&lt;br&gt;och därefter som betalning av arbets-&lt;br&gt;givaravgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse 1990:332.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;26 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:54&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;fall från folkpension m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från folkpension m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;br&gt;Preliminär A-skatt skall betalas för&lt;br&gt;1. tilläggspension och vårdbidrag&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tilläggspension och vårdbidrag&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring, dock inte för barnpen-&lt;br&gt;sion till den del pensionen efter varje&lt;br&gt;avliden förälder understiger 0,4 bas-&lt;br&gt;belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. delpension enligt lagen (1975:380) om delpensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. livränta enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. folkpension som tillsammans med annan pension, livränta eller lik-&lt;br&gt;nande förmån utbetalas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) riksförsäkringsverket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) allmän försäkringskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) statens löne- och pensionsverk, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) kommunernas pensionsanstalt, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. folkpension i annat fall, om det är sannolikt att slutlig skatt kommer att&lt;br&gt;påföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;27 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:654) om&lt;br&gt;skatteutjämningsreserv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1,3,4, 5, 6, 8-12 och 15 §§ lagen (1990:654) om&lt;br&gt;skatteutjämningsreserv samt punkt 4 av övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får avdrag gö-&lt;br&gt;ras enligt denna lag för belopp som har avsatts till skatteutjämningsreserv av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. svenska aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. svenska ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. svenska sparbanker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sådana juridiska personer som&lt;br&gt;enligt författning eller på därmed&lt;br&gt;jämförligt sätt bildats för att förvalta&lt;br&gt;samfällighet och som skall erlägga&lt;br&gt;skatt för inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. svenska sparbanker och spar-&lt;br&gt;bankernas säkerhetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. svenska ömsesidiga skadeför-&lt;br&gt;säkringsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sådana juridiska personer som&lt;br&gt;enligt författning eller på därmed&lt;br&gt;jämförligt sätt bildats för att förvalta&lt;br&gt;samfällighet och som skall erlägga&lt;br&gt;skatt för inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utländska juridiska personer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fysiska personer och dödsbon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sädana företag som avses i 2§&lt;br&gt;6mom., 7mom., 8 mom. åttonde&lt;br&gt;stycket och 10 mom. samt 7§&lt;br&gt;4 mom. och 8 mom. andra stycket la-&lt;br&gt;gen om statlig inkomstskatt är inte&lt;br&gt;berättigade till avdrag. Detsamma&lt;br&gt;gäller i fråga om dödsbon som be-&lt;br&gt;handlas som handelsbolag. Att sär-&lt;br&gt;skilda regler gäller i fråga om han-&lt;br&gt;delsbolag framgår av 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. utländska juridiska personer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fysiska personer och dödsbon.&lt;br&gt;Livförsäkringsföretag och under-&lt;br&gt;stödsföreningar som avses i 2 §&lt;br&gt;6 mom. och sådana företag som av-&lt;br&gt;ses i 2§ 7mom., 8 mom. åttonde&lt;br&gt;stycket och 10 mom. samt 7§&lt;br&gt;4 mom. och 8 mom. andra stycket la-&lt;br&gt;gen om statlig inkomstskatt är inte&lt;br&gt;berättigade till avdrag. Detsamma&lt;br&gt;gäller i fråga om dödsbon som be-&lt;br&gt;handlas som handelsbolag. Att sär-&lt;br&gt;skilda regler gäller i fråga om han-&lt;br&gt;delsbolag framgår av 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt bokföringslagen (1976:125) eller jordbruksbokföringsla-&lt;br&gt;gen (1979:141) är skyldig att upprätta årsbokslut skall ha satt av ett mot av-&lt;br&gt;draget svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsåret. Avdraget skall&lt;br&gt;återföras till beskattning närmast följande beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalunderlaget för juridiska&lt;br&gt;personer som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket 1-5 är skillnaden vid be-&lt;br&gt;skattningsårets utgång mellan till-&lt;br&gt;gångar och skulder. Vid beräkning&lt;br&gt;av underlaget anses beskattnings-&lt;br&gt;årets inkomstskatt utgöra 30 procent&lt;br&gt;av den vid taxeringen till statlig in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalunderlaget för juridiska&lt;br&gt;personer som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket 1—6 är skillnaden vid be-&lt;br&gt;skattningsårets utgång mellan till-&lt;br&gt;gångar och skulder. Vid beräkning&lt;br&gt;av underlaget anses beskattnings-&lt;br&gt;årets inkomstskatt utgöra 30 procent&lt;br&gt;av den vid taxeringen till statlig in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komstskatt beräknade inkomsten&lt;br&gt;före återföring av föregående års av-&lt;br&gt;sättning till skatteutjämningsreserv,&lt;br&gt;avdrag för årets avsättning till skat-&lt;br&gt;teutjämningsreserv, avdrag enligt la-&lt;br&gt;gen (1967:94) om avdrag vid in-&lt;br&gt;komsttaxeringen för viss aktieutdel-&lt;br&gt;ning och avdrag enligt 2§ 8 mom.&lt;br&gt;andra stycket lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt för utdelning på&lt;br&gt;andra inbetalda insatser än förlags-&lt;br&gt;insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komstskatt beräknade inkomsten&lt;br&gt;före återföring av föregående års av-&lt;br&gt;sättning till skatteutjämningsreserv,&lt;br&gt;avdrag för årets avsättning till&lt;br&gt;skatteutjämningsreserv, avdrag en-&lt;br&gt;ligt lagen (1967:94) om avdrag vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen för viss aktieut-&lt;br&gt;delning och avdrag enligt 2 § 8 mom.&lt;br&gt;andra stycket lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt för utdelning på&lt;br&gt;andra inbetalda insatser än förlags-&lt;br&gt;insatser. I den beräknade inkomsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingår inte heller intäkt enligt 12 §&lt;br&gt;fjärde stycket och intäkt enligt punkt&lt;br&gt;4 av anvisningarna till 24 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillgång räknas inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktier i svenska aktiebolag och andelar i svenska ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar om företagets röstetal för aktierna eller andelarna är så stort som an-&lt;br&gt;ges i 7 § 8 mom. tredje stycket a lagen om statlig inkomstskatt eller om före-&lt;br&gt;taget är frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktierna eller ande-&lt;br&gt;larna enligt tredje stycket b nämnda moment,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andra tillgångar som avses i 27 § 1 mom. nämnda lag än aktier eller an-&lt;br&gt;delar om den underliggande egendomen är aktie eller andel i svenskt företag&lt;br&gt;och innehavet av tillgångarna betingas av näringsverksamhet som bedrivs av&lt;br&gt;företaget eller av annan som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller&lt;br&gt;organisatoriska förhållanden kan anses stå företaget nära,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en fordran på ett företag i intressegemenskap i den mån det andra före-&lt;br&gt;tagets kapitalunderlag inte har reducerats med motsvarande belopp vid&lt;br&gt;samma års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skuld räknas även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en skuldreservering i den mån avdrag för reserveringen medges vid in-&lt;br&gt;komsttaxeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. insatskapital i en ekonomisk förening i form av förlagsinsatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. belopp som har avsatts till ersättningsfond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kapitalunderlag hos ett företag i intressegemenskap i den utsträckning&lt;br&gt;som anges i 12 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skuld räknas inte belopp som Som skuld räknas inte belopp som&lt;br&gt;har avsatts till skatteutjämningsre- har avsatts till skatteutjämningsre-&lt;br&gt;serv. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;serv. Som skuld räknas inte heller i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga om skadeförsäkringsföretag&lt;br&gt;belopp som har avsatts till reglerings-&lt;br&gt;fond för trafikförsäkring eller utjäm-&lt;br&gt;ningsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalunderlaget för fysiska personer och dödsbon är skillnaden vid be-&lt;br&gt;skattningsårets ingång mellan tillgångar och skulder i förvärvskällan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillgång räknas inte egendom&lt;br&gt;som avses i 27§ 1 mom., 28§, 29§&lt;br&gt;lmom. och 30§ lagen (1947:576)&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt såvida inte&lt;br&gt;vederlag eller realisationsvinst vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tillgång räknas inte egendom&lt;br&gt;som avses i 27 § 1 mom., 28 §, 29 §&lt;br&gt;1 mom., 30§ 1 mom. och 31 § lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;såvida inte vederlag eller realisa-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avyttring utgör intäkt av närings- tionsvinst vid avyttring utgör intäkt&lt;br&gt;verksamhet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skuld räknas även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en skuldreservering i den mån avdrag för reserveringen medges vid in-&lt;br&gt;komsttaxeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. belopp som har avsatts till ersättningsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skuld räknas inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lån för anskaffande av tillgångar som enligt andra stycket inte räknas in&lt;br&gt;i kapitalunderlaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. belopp som har avsatts till skatteutjämningsreserv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, kommunal inkomstskatt,&lt;br&gt;egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter och särskild löneskatt&lt;br&gt;enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt samt skattetillägg och förse-&lt;br&gt;ningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) räknas inte som tillgång eller&lt;br&gt;skuld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värderingen av tillgångarna Vid värderingen av tillgångarna&lt;br&gt;hos juridiska personer som avses i hos juridiska personer som avses i&lt;br&gt;1 § första stycket 1—5 skall &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 § första stycket 1-6 skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastighet som utgör omsättningstillgång tas upp till värdet enligt räken-&lt;br&gt;skaperna minskat med sådana värdeminskningsavdrag och liknande avdrag&lt;br&gt;som inte har gjorts i räkenskaperna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andra lagertillgångar än som avses i punkt 1 och kundfordringar tas upp&lt;br&gt;till de värden som gäller vid inkomsttaxeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådana tillgångar för vilka avdrag medges enligt punkterna 12—14 av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen (1928:370) tas upp till skatte-&lt;br&gt;mässiga restvärden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. annan fastighet än som avses i punkt 1 tas upp till anskaffningsvärdet&lt;br&gt;för mark, byggnad och markanläggning minskat med medgivna värdeminsk-&lt;br&gt;ningsavdrag och liknande avdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. aktier i svenska aktiebolag och andelar i svenska ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar tas upp till de värden som anges i 27 § 2 mom. första stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt och andelar i utländska juridiska perso-&lt;br&gt;ner till 65 procent därav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. andra tillgångar som avses i 27 § 1 mom. nämnda lag än aktier och ande-&lt;br&gt;lar tas upp till de värden som anges i 27 § 2 mom. första stycket och 3 mom.&lt;br&gt;samma lag eller, om den underliggande egendomen är andel i utländsk juri-&lt;br&gt;disk person, till 65 procent därav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fordringar i utländsk valuta tas&lt;br&gt;upp till de värden som gäller vid in-&lt;br&gt;komsttaxeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. andra tillgångar än som avses i&lt;br&gt;punkterna 1-7 tas upp till anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet minskat med medgivna&lt;br&gt;värdeminskningsavdrag och lik-&lt;br&gt;nande avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fastighet som avses i första stycket 4 förvärvats före ingången av år&lt;br&gt;1991 får som anskaffningsvärde i stället anses viss del av det för år 1991 gäl-&lt;br&gt;lande taxeringsvärdet minskat med vid 1982-1991 års taxeringar medgivna&lt;br&gt;värdeminskningsavdrag och liknande avdrag om avdragen för år räknat upp-&lt;br&gt;gått till sammanlagt minst 10 procent av nämnda värde. Med del av taxe-&lt;br&gt;ringsvärdet avses i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. andra tillgångar än som avses i&lt;br&gt;punkterna 1—6 tas upp till anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. småhusenheter 70 procent av taxeringsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hyreshusenheter 60 procent av taxeringsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. industrienheter 75 procent av taxeringsvärdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lantbruksenheter 100 procent av taxeringsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet enligt andra stycket skall i skälig mån jämkas om marknadsvärdet&lt;br&gt;vid beskattningsårets ingång på fastighetens byggnader, mark och markan-&lt;br&gt;läggningar inte överstiger 75 procent av värdet enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första och&lt;br&gt;andra styckena avses med värde-&lt;br&gt;minskningsavdrag också belopp var-&lt;br&gt;med ersättningsfond, investeringsre-&lt;br&gt;serv e.d. tagits i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första och&lt;br&gt;andra styckena avses med värde-&lt;br&gt;minskningsavdrag också belopp var-&lt;br&gt;med ersättningsfond e.d. tagits i an-&lt;br&gt;språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värderingen av tillgångarna hos fysiska personer och dödsbon tilläm-&lt;br&gt;pas 5 § med de undantag som anges nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighet, som inte utgör omsätt-&lt;br&gt;ningstillgång, tas upp till 70 procent&lt;br&gt;av det värde som anges i 5§ första&lt;br&gt;stycket 4 eller till 70 procent av den&lt;br&gt;del av taxeringsvärdet som anges i&lt;br&gt;andra stycket, dock att fastighet som&lt;br&gt;avses i andra stycket 4 tas upp till 70&lt;br&gt;procent av den del av det för år 1991&lt;br&gt;gällande taxeringsvärdet som inte ut-&lt;br&gt;gör bostadsbyggnadsvärde och&lt;br&gt;tomtmarksvärde för sådan privat-&lt;br&gt;bostadsfastighet som avses i 5 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370).&lt;br&gt;Tillgångar som avses i 26 § 1 mom.&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt tas upp till 70 procent av an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet om det inte är fråga&lt;br&gt;om sådana tillgångar som avses i 5 §&lt;br&gt;första stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighet, som inte utgör omsätt-&lt;br&gt;ningstillgång, tas upp till 70 procent&lt;br&gt;av det värde som anges i 5 § första&lt;br&gt;stycket 4 eller till 70 procent av den&lt;br&gt;del av det värde som anges i andra&lt;br&gt;stycket, dock att fastighet som avses&lt;br&gt;i andra stycket 4 tas upp till 70 pro-&lt;br&gt;cent av det värde som anges i andra&lt;br&gt;stycket och som inte avser den del av&lt;br&gt;det för år 1991 gällande taxerings-&lt;br&gt;värdet som utgör bostadsbyggnads-&lt;br&gt;värde och tomtmarksvärde för sådan&lt;br&gt;privatbostadsfastighet som avses i&lt;br&gt;5 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370). Tillgångar som avses i&lt;br&gt;26 § 1 mom. lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt tas upp till 70&lt;br&gt;procent av anskaffningsvärdet om&lt;br&gt;det inte är fråga om sådana till-&lt;br&gt;gångar som avses i 5 § första&lt;br&gt;stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto tas upp&lt;br&gt;till halva beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstunderlaget är den vid&lt;br&gt;taxeringen till statlig inkomstskatt&lt;br&gt;beräknade inkomsten av förvärvs-&lt;br&gt;källan före avdrag för underskott&lt;br&gt;från föregående år, avdrag för upp-&lt;br&gt;skov enligt lagen (1979:611) om&lt;br&gt;upphovsmannakonto, avdrag för av-&lt;br&gt;sättning för egenavgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter och la-&lt;br&gt;gen (1990:659) om särskild löneskatt&lt;br&gt;samt avdrag för årets avsättning till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstunderlaget är den vid&lt;br&gt;taxeringen till statlig inkomstskatt&lt;br&gt;beräknade inkomsten av förvärvs-&lt;br&gt;källan före avdrag för underskott&lt;br&gt;från föregående år, avdrag för upp-&lt;br&gt;skov enligt lagen (1979:611) om&lt;br&gt;upphovsmannakonto, avdrag för av-&lt;br&gt;sättning för egenavgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter och la-&lt;br&gt;gen (1990:659) om särskild löneskatt&lt;br&gt;samt avdrag för årets avsättning till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;skatteutjämningsreserv. Intäkt en-&lt;br&gt;ligt punkt 16 av anvisningarna till&lt;br&gt;22 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370) ingår inte i underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteutjämningsreserv beräknad på&lt;br&gt;inkomstunderlaget. Intäkt enligt&lt;br&gt;punkt 16 av anvisningarna till 22 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370)&lt;br&gt;ingår inte i underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personer som avses i 1 §&lt;br&gt;första stycket 1 —5 får avdrag för av-&lt;br&gt;sättning till skatteutjämningsreserv&lt;br&gt;på antingen kapitalunderlaget eller&lt;br&gt;löneunderlaget med den begräns-&lt;br&gt;ning som följer av 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för avsättning på kapitalunderlaget får uppgå till högst 30 procent&lt;br&gt;av underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för avsättning på löneunderlaget får uppgå till högst 15 procent av&lt;br&gt;underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personer som avses i 1 §&lt;br&gt;första stycket 1-6 får avdrag för av-&lt;br&gt;sättning till skatteutjämningsreserv&lt;br&gt;på antingen kapitalunderlaget eller&lt;br&gt;löneunderlaget med den begräns-&lt;br&gt;ning som följer av 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personer och dödsbon får&lt;br&gt;i en och samma förvärvskälla avdrag&lt;br&gt;för avsättning till skatteutjämnings-&lt;br&gt;reserv på antingen kapitalunderla-&lt;br&gt;get och inkomstunderlaget eller löne-&lt;br&gt;underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personer och dödsbon får&lt;br&gt;i en och samma förvärvskälla avdrag&lt;br&gt;för avsättning till skatteutjämnings-&lt;br&gt;reserv på antingen kapitalunderla-&lt;br&gt;get och löneunderlaget eller inkomst-&lt;br&gt;underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för avsättning på kapitalunderlaget får uppgå till högst 30 procent&lt;br&gt;av detta underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för avsättning på löneun-&lt;br&gt;derlaget får uppgå till högst 20 pro-&lt;br&gt;cent av detta underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för avsättning på inkomst-&lt;br&gt;underlaget får uppgå till högst 75&lt;br&gt;procent av detta underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för avsättning på löneun-&lt;br&gt;derlaget får uppgå till högst 15 pro-&lt;br&gt;cent av detta underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för avsättning på inkomst-&lt;br&gt;underlaget får uppgå till högst 20&lt;br&gt;procent av detta underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om handelsbolag beräknas avdrag för avsättning till skatteutjäm-&lt;br&gt;ningsreserv för bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges inte om mer än tio procent av bolagets egna kapital eller&lt;br&gt;mer än tio procent av bolagets inkomst belöper på personer som inte är be-&lt;br&gt;rättigade till avdrag enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övriga fall skall &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;I övriga fall skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) avdraget beräknas med tillämp-&lt;br&gt;ning av 3, 5, 7 och 9 §§ om ingen del&lt;br&gt;av bolagets inkomst beskattas hos&lt;br&gt;personer som är berättigade till av-&lt;br&gt;drag enligt 1 § första stycket 6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) avdraget beräknas med tillämp-&lt;br&gt;ning av 4, 6, 7, 8 och 10 §§ om ingen&lt;br&gt;del av bolagets inkomst beskattas&lt;br&gt;hos personer som är berättigade till&lt;br&gt;avdrag enligt 1 § första stycket 1—5,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) avdraget beräknas med tillämp-&lt;br&gt;ning av 3, 5, 7 och 9 §§ om ingen del&lt;br&gt;av bolagets inkomst beskattas hos&lt;br&gt;personer som är berättigade till av-&lt;br&gt;drag enligt 1 § första stycket 7,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) avdraget beräknas med tillämp-&lt;br&gt;ning av 4, 6, 7, 8 och 10 §§ om ingen&lt;br&gt;del av bolagets inkomst beskattas&lt;br&gt;hos personer som är berättigade till&lt;br&gt;avdrag enligt 1 § första stycket 1-6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) avdraget begränsas till det&lt;br&gt;lägsta av de maximala avdragsbelop-&lt;br&gt;pen enligt a och b om bolagets in-&lt;br&gt;komst beskattas såväl hos personer&lt;br&gt;som är berättigade till avdrag enligt&lt;br&gt;1 § första stycket 1-6 som hos perso-&lt;br&gt;ner som är berättigade till avdrag en-&lt;br&gt;ligt 1 § första stycket 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) avdraget begränsas till det&lt;br&gt;lägsta av de maximala avdragsbelop-&lt;br&gt;pen enligt a och b om bolagets in-&lt;br&gt;komst beskattas såväl hos personer&lt;br&gt;som är berättigade till avdrag enligt&lt;br&gt;1 § första stycket 1 —5 som hos perso-&lt;br&gt;ner som är berättigade till avdrag en-&lt;br&gt;ligt 1 § första stycket 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av tredje stycket räknas delägares kapitalbehållning i bo-&lt;br&gt;laget som skuld i den mån behållningen ingår i delägarens kapitalunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedriver bolaget flera verksamheter beräknas ett gemensamt kapitalun-&lt;br&gt;derlag, ett gemensamt löneunderlag och ett gemensamt inkomstunderlag för&lt;br&gt;bolaget. I fråga om varje verksamhet i bolaget får avdrag inte göras med&lt;br&gt;större belopp än som belöper på verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra—femte&lt;br&gt;styckena gäller för företag i intresse-&lt;br&gt;gemenskap om något av företagen&lt;br&gt;yrkat avdrag enligt 9 § för avsättning&lt;br&gt;på kapitalunderlaget. Intressege-&lt;br&gt;menskap anses råda mellan juridiska&lt;br&gt;personer som vid utgången av året&lt;br&gt;före taxeringsåret är moder- och&lt;br&gt;dotterföretag eller står under i hu-&lt;br&gt;vudsak gemensam ledning. I en in-&lt;br&gt;tressegemenskap kan ingå sådana&lt;br&gt;företag som avses i 1 § första stycket&lt;br&gt;1—5 och är berättigade till avdrag,&lt;br&gt;handelsbolag och sådana företag&lt;br&gt;som avses i 7 § 8 mom. andra stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga företag i intressegemen-&lt;br&gt;skapen får inte avdrag för avsättning&lt;br&gt;på löneunderlaget. För varje företag&lt;br&gt;i intressegemenskapen beräknas ett&lt;br&gt;kapitalunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra-femte&lt;br&gt;styckena gäller för företag i intresse-&lt;br&gt;gemenskap om något av företagen&lt;br&gt;yrkat avdrag enligt 9 § för avsättning&lt;br&gt;på kapitalunderlaget. Intressege-&lt;br&gt;menskap anses råda mellan juridiska&lt;br&gt;personer som vid utgången av året&lt;br&gt;före taxeringsåret är moder- och&lt;br&gt;dotterföretag eller står under i hu-&lt;br&gt;vudsak gemensam ledning. I en in-&lt;br&gt;tressegemenskap kan ingå sådana&lt;br&gt;företag som avses i 1 § första stycket&lt;br&gt;1—6 och är berättigade till avdrag,&lt;br&gt;handelsbolag och sådana företag&lt;br&gt;som avses i 7 § 8 mom. andra stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga företag i intressegemen-&lt;br&gt;skapen får inte avdrag för avsättning&lt;br&gt;på löneunderlaget. I fråga om han-&lt;br&gt;delsbolag gäller att avdrag för avsätt-&lt;br&gt;ningfår beräknas på kapitalunderla-&lt;br&gt;get och i förekommande fall även på&lt;br&gt;inkomstunderlaget. För varje före-&lt;br&gt;tag i intressegemenskapen beräknas&lt;br&gt;ett kapitalunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är två eller flera företag i intresse-&lt;br&gt;gemenskap och innehar ett av före-&lt;br&gt;tagen andelar i en utländsk juridisk&lt;br&gt;person som i sin tur - direkt eller in-&lt;br&gt;direkt - innehar aktier eller andelar&lt;br&gt;i det andra eller de andra företagen&lt;br&gt;gäller följande. Vid beräkning av&lt;br&gt;kapitalunderlaget i det förstnämnda&lt;br&gt;företaget tas som skuld upp ett be-&lt;br&gt;lopp motsvarande 65 procent av ka-&lt;br&gt;pitalunderlaget i det andra företaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är två eller flera företag i intresse-&lt;br&gt;gemenskap och innehar ett av före-&lt;br&gt;tagen andelar i en utländsk juridisk&lt;br&gt;person som i sin tur Å direkt eller in-&lt;br&gt;direkt Å innehar aktier eller andelar&lt;br&gt;i det andra eller de andra företagen&lt;br&gt;gäller följande. Vid beräkning av&lt;br&gt;kapitalunderlaget i det förstnämnda&lt;br&gt;företaget tas som skuld upp ett be-&lt;br&gt;lopp motsvarande kapitalunderlaget&lt;br&gt;i det andra företaget eller summan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av kapitalunderlagen i de andra&lt;br&gt;företagen till den del beloppet över-&lt;br&gt;stiger 35 procent av värdet av ande-&lt;br&gt;larna i den utländska juridiska perso-&lt;br&gt;nen. Som skuld tas dock inte upp&lt;br&gt;större belopp än 65 procent av vär-&lt;br&gt;det av dessa andelar. Med aktier och&lt;br&gt;andelar likställs andra tillgångar som&lt;br&gt;avses i 27 § 1 mom. lagen om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt. Vad nu sagts äger&lt;br&gt;motsvarande tillämpning om den ut-&lt;br&gt;ländska juridiska personen bedriver&lt;br&gt;verksamhet från fast driftställe här i&lt;br&gt;riket eller har bestämmande infly-&lt;br&gt;tande över annan utländsk juridisk&lt;br&gt;person som bedriver sådan verksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För företag med negativt kapital-&lt;br&gt;underlag beräknas en intäkt motsva-&lt;br&gt;rande 30 procent av underlaget mul-&lt;br&gt;tiplicerat med 70 procent av statslå-&lt;br&gt;neräntan vid beskattningsårets ut-&lt;br&gt;gång. Någon intäkt beräknas inte i&lt;br&gt;den mån det negativa underlaget&lt;br&gt;täcks genom att ett positivt kapital-&lt;br&gt;underlag överförts från ett annat&lt;br&gt;företag om såväl givare som motta-&lt;br&gt;gare redovisar överföringen öppet&lt;br&gt;vid samma års taxering. Om företa-&lt;br&gt;gens sammantagna kapitalunderlag&lt;br&gt;(summan av de positiva och de nega-&lt;br&gt;tiva underlagen) är negativt får ett&lt;br&gt;motsvarande belopp vid tillämpning&lt;br&gt;av detta stycke behandlas som ett&lt;br&gt;positivt underlag hos det företag&lt;br&gt;som har det högsta negativa under-&lt;br&gt;laget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller av summan av kapitalunderla-&lt;br&gt;gen i de andra företagen. Som skuld&lt;br&gt;tas dock inte upp större belopp än 65&lt;br&gt;procent av värdet av andelarna i den&lt;br&gt;utländska juridiska personen. Om&lt;br&gt;särskilda skäl föreligger får skulden&lt;br&gt;jämkas till ett lägre belopp. Med ak-&lt;br&gt;tier och andelar likställs andra till-&lt;br&gt;gångar som avses i 27 § 1 mom. lagen&lt;br&gt;om statlig inkomstskatt. Vad nu&lt;br&gt;sagts äger motsvarande tillämpning&lt;br&gt;om den utländska juridiska perso-&lt;br&gt;nen bedriver verksamhet från fast&lt;br&gt;driftställe här i riket eller har be-&lt;br&gt;stämmande inflytande över annan&lt;br&gt;utländsk juridisk person som bedri-&lt;br&gt;ver sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För företag med negativt kapital-&lt;br&gt;underlag beräknas en intäkt motsva-&lt;br&gt;rande 23 procent av underlaget mul-&lt;br&gt;tiplicerat med en räntesats som sva-&lt;br&gt;rar mot statslåneräntan vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång med tillägg av fem&lt;br&gt;procentenheter. Någon intäkt beräk-&lt;br&gt;nas inte i den mån det negativa un-&lt;br&gt;derlaget täcks genom att ett positivt&lt;br&gt;kapitalunderlag överförts från ett&lt;br&gt;annat företag om såväl givare som&lt;br&gt;mottagare redovisar överföringen&lt;br&gt;öppet vid samma års taxering. Om&lt;br&gt;företagens sammantagna kapitalun-&lt;br&gt;derlag (summan av de positiva och&lt;br&gt;de negativa underlagen) är negativt&lt;br&gt;får ett motsvarande belopp vid till-&lt;br&gt;lämpning av detta stycke behandlas&lt;br&gt;som ett positivt underlag hos det&lt;br&gt;företag som har det högsta negativa&lt;br&gt;underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om handelsbolag tillämpas 3 §, 5 § och 11 § fjärde stycket vid beräk-&lt;br&gt;ningen av kapitalunderlag enligt fjärde stycket. Är kapitalunderlaget nega-&lt;br&gt;tivt beräknas en intäkt för de företag som beskattas för handelsbolagets in-&lt;br&gt;komst. Som intäkt tas för vart och ett av företagen upp ett belopp motsva-&lt;br&gt;rande intäkten enligt fjärde stycket multiplicerad med företagets andel av&lt;br&gt;handelsbolagets inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personer som avses i 1 §&lt;br&gt;första stycket 1—5 och som yrkar av-&lt;br&gt;drag för avsättning till skatteutjäm-&lt;br&gt;ningsreserv skall i självdeklaration&lt;br&gt;lämna de uppgifter som behövs för&lt;br&gt;att beräkna underlag på vilket av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personer som avses i 1 §&lt;br&gt;första stycket 1-6 och som yrkar av-&lt;br&gt;drag för avsättning till skatteutjäm-&lt;br&gt;ningsreserv skall i självdeklaration&lt;br&gt;lämna de uppgifter som behövs för&lt;br&gt;att beräkna underlag på vilket av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;sättning beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personer som enligt 1 §&lt;br&gt;första stycket 1 —5 har rätt till avdrag&lt;br&gt;för avsättning och företag som avses&lt;br&gt;i 7§ 8 mom. andra stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;skall i sina självdeklarationer lämna&lt;br&gt;uppgifter som kan läggas till grund&lt;br&gt;för en prövning av om det råder in-&lt;br&gt;tressegemenskap med annat eller&lt;br&gt;andra företag. Motsvarande gäller i&lt;br&gt;fråga om handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;sättning beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personer som enligt 1 §&lt;br&gt;första stycket 1—6 har rätt till avdrag&lt;br&gt;för avsättning och företag som avses&lt;br&gt;i 7§ 8 mom. andra stycket lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;skall i sina självdeklarationer lämna&lt;br&gt;uppgifter som kan läggas till grund&lt;br&gt;för en prövning av om det råder in-&lt;br&gt;tressegemenskap med annat eller&lt;br&gt;andra företag. Motsvarande gäller i&lt;br&gt;fråga om handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Vid beräkning av kapitalunder-&lt;br&gt;laget för sådana juridiska personer&lt;br&gt;som avses i 1§ första stycket 1-5&lt;br&gt;skall vid 1992 års taxering eller, om&lt;br&gt;företaget på grund av förlängt räken-&lt;br&gt;skapsår inte skall taxeras detta år,&lt;br&gt;vid 1993 års taxering, 15 procent av&lt;br&gt;sådana obeskattade reserver som av-&lt;br&gt;ses i 1 § lagen (1990:655) om återfö-&lt;br&gt;ring av obeskattade reserver räknas&lt;br&gt;som skuld. Vid följande års taxe-&lt;br&gt;ringar skall 30 procent av det upp-&lt;br&gt;skovsbelopp som vid beskattnings-&lt;br&gt;årets ingång ännu inte återförts till&lt;br&gt;beskattning räknas som skuld. Där-&lt;br&gt;emot skall uppskovsbelopp vid be-&lt;br&gt;skattningsårets utgång inte räknas&lt;br&gt;som skuld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Vid beräkning av kapitalunder-&lt;br&gt;laget för sådana juridiska personer&lt;br&gt;som avses i 1§ första stycket 1-6&lt;br&gt;skall vid 1992 års taxering eller, om&lt;br&gt;företaget inte skall taxeras detta år,&lt;br&gt;vid 1993 års taxering, 15 procent av&lt;br&gt;sådana obeskattade reserver som av-&lt;br&gt;ses i 1 § lagen (1990:655) om återfö-&lt;br&gt;ring av obeskattade reserver räknas&lt;br&gt;som skuld. Vid följande års taxe-&lt;br&gt;ringar skall 30 procent av det upp-&lt;br&gt;skovsbelopp som vid beskattnings-&lt;br&gt;årets ingång ännu inte återförts till&lt;br&gt;beskattning räknas som skuld. Har&lt;br&gt;uppskovsbelopp övertagits med stöd&lt;br&gt;av 5 § fjärde stycket nämnda lag skall&lt;br&gt;även 30 procent av detta belopp räk-&lt;br&gt;nas som skuld. Däremot skall upp-&lt;br&gt;skovsbelopp vid beskattningsårets&lt;br&gt;utgång inte räknas som skuld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av beskattningsårets inkomstskatt enligt 3 § första stycket&lt;br&gt;andra meningen sker utan hänsyn till dels återföring av sådana obeskattade&lt;br&gt;reserver som avses i första stycket denna punkt, dels den del av det upp-&lt;br&gt;skovsbelopp som enligt 5 § lagen om återföring av obeskattade reserver tas&lt;br&gt;upp till beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 Lag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskattade&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;reserver&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1,2 och 5 §§ lagen (1990:655) om återföring av&lt;br&gt;obeskattade reserver skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som har obeskattade&lt;br&gt;reserver vid utgången av det beskatt-&lt;br&gt;ningsår som avslutats närmast före&lt;br&gt;den 1 mars 1991 och som taxeras år&lt;br&gt;1991 kan i den omfattning som anges&lt;br&gt;i denna lag få uppskov med beskatt-&lt;br&gt;ningen vid återföringen av reser-&lt;br&gt;verna. Med företag avses i denna lag&lt;br&gt;fysiska och juridiska personer med&lt;br&gt;undantag för dödsbon som behand-&lt;br&gt;las som handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som vid utgången av&lt;br&gt;det beskattningsår som avslutats&lt;br&gt;närmast före den 1 januari 1991 har&lt;br&gt;obeskattade reserver kan i den om-&lt;br&gt;fattning som anges i denna lag få&lt;br&gt;uppskov med beskattningen vid&lt;br&gt;återföringen av reserverna. Med&lt;br&gt;företag avses i denna lag fysiska och&lt;br&gt;juridiska personer med undantag för&lt;br&gt;dödsbon som behandlas som han-&lt;br&gt;delsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med obeskattade reserver avses resultatutjämningsfond, avsättning till in-&lt;br&gt;ternvinstkonto samt reserver i lager och pågående arbeten. Reserv i lager&lt;br&gt;och pågående arbeten skall anses föreligga om tillgångarna vid inkomsttaxe-&lt;br&gt;ringen har tagits upp till lägre värde än som skulle ha följt vid en tillämpning&lt;br&gt;av 24 § kommunalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att särskilda regler gäller för bankaktiebolag, sparbanker, föreningsban-&lt;br&gt;ker, finansbolag, fondkommissionsbolag och kreditaktiebolag framgår av&lt;br&gt;6§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskov skall beslutas och upp-&lt;br&gt;skovsbeloppet bestämmas vid 1992&lt;br&gt;års taxering eller, om företaget på&lt;br&gt;grund av förlängt räkenskapsår inte&lt;br&gt;skall taxeras detta år, vid 1993 års&lt;br&gt;taxering. I fråga om handelsbolag&lt;br&gt;skall uppskovsbeloppet avse han-&lt;br&gt;delsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskov skall beslutas och upp-&lt;br&gt;skovsbeloppet bestämmas vid 1992&lt;br&gt;års taxering eller, om företaget inte&lt;br&gt;skall taxeras detta år, vid 1993 års&lt;br&gt;taxering. I fråga om handelsbolag&lt;br&gt;skall uppskovsbeloppet avse han-&lt;br&gt;delsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattning av uppskovsbeloppet skall fördelas så att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minst 25 procent av beloppet tas upp vid 1992 års taxering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanlagt minst 50 procent av beloppet tas upp vid 1992 och 1993 års&lt;br&gt;taxeringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanlagt minst 75 procent av beloppet tas upp vid 1992-1994 års taxe-&lt;br&gt;ringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hela beloppet tas upp vid 1992—1995 års taxeringar eller, om taxering inte&lt;br&gt;sker år 1995, vid 1992—1996 års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fysisk person behöver vid 1992 års taxering inte ta upp någon del av&lt;br&gt;uppskovsbeloppet. Ett handelsbolag behöver vid 1992 års taxering inte ta&lt;br&gt;upp mer än 25 procent av uppskovsbeloppet multiplicerat med den andel av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolagets inkomst som belöper på andra delägare än fysiska personer. Vid&lt;br&gt;följande års taxeringar gäller bestämmelserna i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeras inte företaget ett visst år skall vid taxeringen det följande året till&lt;br&gt;det uppskovsbelopp som då återförs läggas ett tillägg om tio procent av det&lt;br&gt;uppskovsbelopp som lägst skulle ha tagits upp till beskattning vid taxeringen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;det förstnämnda året.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion som avses i 2 § 4 mom.&lt;br&gt;första stycket lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt får uppskovsbe-&lt;br&gt;lopp övertas. Därvid skall anses som&lt;br&gt;om överlåtande och övertagande&lt;br&gt;företag utgjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Har den förvärvskälla till vilken de obeskattade reserverna hänför sig upp-&lt;br&gt;hört, skall återstående del av uppskovsbeloppet omedelbart tas upp till be-&lt;br&gt;skattning. Detta gäller inte om en fysisk person överför sin näringsverksam-&lt;br&gt;het eller driften av denna till ett aktiebolag om intressegemenskap råder mel-&lt;br&gt;lan företagen. Återstående del av uppskovsbeloppet skall i sådana fall tas&lt;br&gt;upp till beskattning hos aktiebolaget enligt bestämmelserna i denna lag. Vid&lt;br&gt;tillämpning av detta stycke anses intressegemenskap råda mellan företag&lt;br&gt;som står under i huvudsak gemensam ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om dödsbon gäller att återstående del av uppskovsbeloppet ome-&lt;br&gt;delbart skall tas upp till beskattning det beskattningsår då reglerna om han-&lt;br&gt;delsbolag tillämpas första gången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;29 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pen-&lt;br&gt;sionsmedel skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldiga som avses i 2 § 5 får&lt;br&gt;utan hinder av bestämmelserna i&lt;br&gt;20 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370) göra avdrag för avkast-&lt;br&gt;ningsskatt i förvärvskällan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldiga som avses i 2 § 5 får&lt;br&gt;utan hinder av bestämmelserna i&lt;br&gt;20 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370) i förvärvskällan göra av-&lt;br&gt;drag för sådan avkastningsskatt som&lt;br&gt;tas ut pä i 3 § fjärde stycket angivet&lt;br&gt;underlag. Avdrag skall därvid med-&lt;br&gt;ges för avkastningsskatten före even-&lt;br&gt;tuell nedsättning genom avräkning av&lt;br&gt;utländsk skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;30 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:54&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:668) om nedsättning av vissa&lt;br&gt;underhållsbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1990:668) om nedsättning av vissa un-&lt;br&gt;derhållsbidrag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett underhållsbidrag som avses i 1 § skall den 1 februari 1991 sättas ned&lt;br&gt;med 75 kronor per månad, om bidraget uppgår till minst 250 kronor per må-&lt;br&gt;nad eller 3000 kronor för helt år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgår underhållsbidraget till lägre belopp, skall det sättas ned med 30&lt;br&gt;procent av det belopp som utgår. Om bidraget efter ändringen slutar på öre-&lt;br&gt;tal, skall det avrundas nedåt till helt krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nedsättningen skulle understiga 25 kronor per månad eller 300 kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för helt år, skall underhållsbidraget kvarstå oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall underhållsbidraget vid i&lt;br&gt;första stycket angiven tidpunkt änd-&lt;br&gt;ras enligt lagen (1966:680) om änd-&lt;br&gt;ring av vissa underhållsbidrag skall&lt;br&gt;nedsättning enligt första-tredje&lt;br&gt;styckena ske innan sådan ändring&lt;br&gt;görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;31 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om särskilda regler för avsättning till&lt;br&gt;resultatutjämningsfond vid 1991 års taxering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av reglerna om resultatutjämningsfond i 41 § d första&lt;br&gt;stycket kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse intill den 1 juli 1990&lt;br&gt;skall för fysisk person gälla att avdraget vid taxeringen för räkenskapsår som&lt;br&gt;avslutas den 31 december 1990 får uppgå till högst 30 procent av lönekostna-&lt;br&gt;den och 35 procent av den enligt nämnda lagrum beräknade egna inkomsten&lt;br&gt;om följande förutsättningar är uppfyllda, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att den skattskyldige till ledning för 1991 års taxering redovisar inkomst&lt;br&gt;avseende två räkenskapsår och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att det ena räkenskapsåret förkortats i enlighet med övergångsbestäm-&lt;br&gt;melserna till lagen (1990:665) om ändring i bokföringslagen eller lagen&lt;br&gt;(1990:666) om ändring i jordbruksbokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas vid 1991 års taxe-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;32 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från&lt;br&gt;arbetsplatsen vid 1991 och 1992 års taxeringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för kostnad för resa med egen bil till och från arbetsplatsen enligt&lt;br&gt;punkt 4 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen (1928:370) skall&lt;br&gt;medges, i stället för enligt schablon som anges i andra stycket nämnda anvis-&lt;br&gt;ningspunkt, vid 1991 års taxering med 1 krona 10 öre per kilometer och vid&lt;br&gt;1992 års taxering med 1 krona 20 öre per kilometer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;33 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om upphävande av lagen (1927:321) om&lt;br&gt;utskiftningsskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1927:321) om utskiftningsskatt skall upp-&lt;br&gt;höra att gälla vid utgången av år 1990. Den upphävda lagen tillämpas dock&lt;br&gt;alltjämt vid 1991 och tidigare års taxeringar. Har efter beslut om likvidation&lt;br&gt;eller fusion medel utskiftats till aktieägare före utgången av år 1990 tillämpas&lt;br&gt;lagen även vid senare års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;34 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om upphävande av lagen (1933:395) om&lt;br&gt;ersättningsskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1933:395) om ersättningsskatt skall upp-&lt;br&gt;höra att gälla vid utgången av år 1990. Den upphävda lagen tillämpas dock&lt;br&gt;alltjämt vid 1991 och tidigare års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;35 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om höjning av den allmänna löneavgiften intill&lt;br&gt;utgången av juni 1991&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Allmän löneavgift skall, i stället för vad som sägs i 3 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1982:423) om allmän löneavgift, tas ut med 1,64 procent av avgiftsunderla-&lt;br&gt;get i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ersättning som omfattas av 1 § nämnda lag och som utges under perio-&lt;br&gt;den januari-juni 1991 samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. inkomst av annat förvärvsarbete som avsesi 11 kap. 3 § lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring och som hänför sig till perioden januari—juni 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§ Omfattar beskattningsåret såväl perioden januari-juni 1991 eller del&lt;br&gt;därav som annan tid, skall — om den avgiftsskyldige inte visar annat — så&lt;br&gt;stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till perioden januari-&lt;br&gt;juni 1991 eller del därav som svarar mot förhållandet mellan den del av be-&lt;br&gt;skattningsåret som infaller under ifrågavarande period och hela beskatt-&lt;br&gt;ningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 november 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wallén, Göransson, Johansson, Lindqvist, Freivalds, Lööw, Persson,&lt;br&gt;Larsson, Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om kvarvarande frågor i&lt;br&gt;reformeringen av inkomst- och&lt;br&gt;företagsbeskattningen, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Under flera år har ett mycket omfattande reformarbete bedrivits i syfte att&lt;br&gt;förbättra och förenkla skattesystemet. Efter ett första steg under hösten&lt;br&gt;1989 antog riksdagen i juni i år regeringens förslag till reformerad inkomst-&lt;br&gt;och företagsbeskattning (prop. 1989/90:110, SkU30, rskr. 356, SFS&lt;br&gt;1990:650-696).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget som grundades på betänkandena från inkomstskatteutred-&lt;br&gt;ningen (RINK) och utredningen om reformerad företagsbeskattning (URF)&lt;br&gt;innebar att den genomgripande omläggningen av inkomstskatten i allt vä-&lt;br&gt;sentligt fick sin reglering. Det nya systemet får full verkan fr.o.m. inkomst-&lt;br&gt;året 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsbeslutet i juni om en skattereform lämnade emellertid vissa lag-&lt;br&gt;stiftningsfrågor olösta. På dessa punkter krävs nu kompletterande lagstift-&lt;br&gt;ning för att reformen skall var helt genomförd den 1 januari 1991. De kvar-&lt;br&gt;stående frågorna har utretts vidare under olika former och resultaten har re-&lt;br&gt;dovisats i ett antal betänkanden och promemorior. Jag redovisar detta be-&lt;br&gt;redningsunderlag i anslutning till behandlingen av de olika frågorna i de föl-&lt;br&gt;jande avsnitten. Betänkandena och promemoriorna har remissbehandlats.&lt;br&gt;En förteckning över de remissinstanser som har yttrat sig bör fogas som&lt;br&gt;bilagal till protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 18 oktober 1990 att inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över vissa lagförslag. De till lagrådet remitterade lagförslagen bör fogas till&lt;br&gt;protokollet som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttranden bör fogas till protokollet som bilaga 3. Jag återkom-&lt;br&gt;mer till lagrådets synpunkter i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.1-3 och&lt;br&gt;5.4) och i specialmotiveringen (avsnitt 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer nu att redovisa mina förslag till kompletteringar och juste-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringar av den reformerade inkomst- och företagsbeskattningen. Jag kommer Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;också att föreslå ändringar i fråga om sjömansbeskattningen samt arvs- och&lt;br&gt;gåvobeskattningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min redovisning är disponerad på följande sätt. Efter mina allmänna syn-&lt;br&gt;punkter (avsnitt 2) tar jag upp den särskilda löneskatten, ett antal frågor som&lt;br&gt;rör inkomstslaget tjänst samt sjömansbeskattningen (avsnitt 3). Därefter be-&lt;br&gt;handlar jag inkomst av kapital samt arvs- och gåvobeskattningen (avsnitt 4),&lt;br&gt;företagsbeskattningen (avsnitt 5) och vissa internationella skattefrågor (av-&lt;br&gt;snitt 6). Jag redovisar också vissa budgeteffekter (avsnitt 7). Författningsför-&lt;br&gt;slagen kommenteras i specialmotiveringen (avsnitt 9).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmänna synpunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut av riksdagen hösten 1989 och i våras åstadkoms en synnerli-&lt;br&gt;gen genomgripande förändring av de mest väsentliga delarna av det svenska&lt;br&gt;skattesystemet. Det grundläggande syftet bakom reformen är att åstad-&lt;br&gt;komma en samhällsekonomiskt effektiv beskattning samtidigt som fördel-&lt;br&gt;ningspolitiska mål för beskattningen uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora förväntningar knyts till de positiva effekter som skattereformen kan&lt;br&gt;ge för den svenska ekonomins funktionssätt. Reformen är i själva verket ett&lt;br&gt;av de mest betydelsefulla inslagen — måhända det mest betydelsefulla -&lt;br&gt;inom det långsiktiga arbetet på det ekonomisk-politiska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag i denna proposition kan karakteriseras som det tredje steget&lt;br&gt;i besluten om skattereformen. Förslagen är en del av den överenskommelse&lt;br&gt;om skattereformen som träffats mellan socialdemokraterna och folkpartiet.&lt;br&gt;Mitt förslag till ny arvs- och gåvoskatteskala ligger dock utanför skatterefor-&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som nu läggs fram kan indelas i fyra olika grupper. För det&lt;br&gt;första är det fråga om att lagförslag presenteras i frågor där riksdagen under&lt;br&gt;förra riksmötet i princip tagit ställning. Ett exempel på detta är förslaget om&lt;br&gt;särskild löneskatt på vissa avtalsförsäkringar. För det andra behandlas några&lt;br&gt;områden där förslag tidigare aviserats. Det är t.ex. fallet beträffande be-&lt;br&gt;skattningen av valutavinster. För det tredje har i några hänseenden de beslut&lt;br&gt;som fattades under föregående riksmöte omprövats och föranlett förslag om&lt;br&gt;sakliga justeringar. Detta gäller t.ex. beskattningen av utdelning och vinster&lt;br&gt;på aktier i fåmansbolag. Slutligen föreslås ett relativt stort antal justeringar&lt;br&gt;av närmast lagtekniskt slag. Behovet av sådana ändringar är att se mot bak-&lt;br&gt;grund av den närmast unika omfattningen av den lagstiftning som reformen&lt;br&gt;föranlett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de förslag som omfattas av detta lagstiftningsärende slutförs skattere-&lt;br&gt;formen. Jag vill emellertid innan jag övergår till att i detalj behandla försla-&lt;br&gt;gen peka på att några områden är föremål för ytterligare utredningsarbete.&lt;br&gt;Så är t.ex. fallet när det gäller den lagtekniska utformningen av mervärdes-&lt;br&gt;kattelagstiftningen. I några hänseenden bör också ytterligare utredningsar-&lt;br&gt;bete påbörjas. Jag syftar då främst på den lagtekniska översyn av de centrala&lt;br&gt;inkomstskatteförfattningarna som redan tidigare aviserats. Detta angelägna&lt;br&gt;arbete bör när de materiella reglerna lagts fast påbörjas utan ytterligare&lt;br&gt;dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare krävs, som jag angav i vårens proposition om skattereformen (s. Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;518 f.) ytterligare överväganden och utredningsinsatser innan slutlig ställ-&lt;br&gt;ning tas till beskattningen av enskilda näringsidkare och handelsbolag.&lt;br&gt;Dessa frågor som främst gäller om en s.k. särskild redovisningsmetod för&lt;br&gt;enskilda näringsidkare skall införas och om handelsbolaget skall göras till&lt;br&gt;skattesubjekt har efter vårens riksdagsbeslut beretts vidare. Enligt min me-&lt;br&gt;ning krävs emellertid en mera ingående analys av dessa frågeställningar. En&lt;br&gt;särskild utredare bör därför tillkallas med uppdrag att utforma förslag till&lt;br&gt;den slutliga utformningen av regelsystemet för enskilda näringsidkare och&lt;br&gt;handelsbolag. Även frågan om s.k. nuvärdeavdrag och s.k. periodiserings-&lt;br&gt;fonder lämnades öppen vid vårens lagstiftning. En ekonomisk utvärdering&lt;br&gt;av detta system har på uppdrag av finansdepartementet gjorts av professorn&lt;br&gt;Jan Södersten. Rapporten över utvärderingen som nyligen avlämnats kom-&lt;br&gt;mer nu att remissbehandlas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Särskild löneskatt, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 3 har samlats de förslag som rör den utvidgade särskilda löneskat-&lt;br&gt;ten, den nya särskilda premieskatten för grupplivförsäkring och förslag i&lt;br&gt;fråga om tjänsteinkomstbeskattningen. Dessutom finns här bl.a. förslag till&lt;br&gt;justeringar av privatbostadsbegreppet och förslag beträffande fastighets-&lt;br&gt;skatten. Avsnittet avslutas med mina förslag på sjömansbeskattningsområ-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Särskild löneskatt på vissa pensionsförmåner&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.1.1 Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En allmän princip i skattereformen är att alla förvärvsinkomster skall beläg-&lt;br&gt;gas med socialavgifter eller med en särskild löneskatt. Motivet är att alla ty-&lt;br&gt;per av förvärvsinkomster bör behandlas likvärdigt. Beträffande inkomster&lt;br&gt;som inte ger socialförsäkringsförmåner bör emellertid skatteuttaget begrän-&lt;br&gt;sas till den s.k. skattedelen av socialavgifterna. Riksdagen har, med utgångs-&lt;br&gt;punkt i nämnda principer, den 13 juni 1990 beslutat om uttag av en särskild&lt;br&gt;löneskatt om 22,2% på förvärvsinkomster som inte till någon del grundar&lt;br&gt;rätt till socialförsäkringsförmåner (prop. 1989/90:110 s. 378 ff., SkU30 s. 61&lt;br&gt;ff., SFS 1990:659).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RINK föreslog (SOU 1989:33 I s. 200 ff. och II s. 209 f.) att s.k. grundav-&lt;br&gt;gift skulle utgå bl.a. vid pensionsutbetalningar som tryggats genom avdrags-&lt;br&gt;gilla premiebetalningar eller avsättningar till stiftelse resp, konto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den tidigare nämnda propositionen (s. 491 ff.) föreslogs att skattedelen&lt;br&gt;av socialavgifterna, så långt detta är möjligt, skall tas ut som en särskild löne-&lt;br&gt;skatt när pensionen tjänas in och inte vid utbetalningen. Den föreslagna lös-&lt;br&gt;ningen krävde emellertid ytterligare överväganden när det gäller den tek-&lt;br&gt;niska utformningen. Något författningsförslag lades därför inte fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En promemoria med förslag till en sådan reglering, daterad den 12 sep-&lt;br&gt;tember 1990 har utarbetats inom finansdepartementet och remissbehand-&lt;br&gt;lats. I bilaga 1 finns en förteckning över remissinstanserna. En sammanställ-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning av remissyttrandena har upprättats och finns tillgänglig i lagstiftnings- Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;ärendet (dnr 4047/90).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1.2 Genomförandet senareläggs&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 18 oktober 1990 att inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt. Lag-&lt;br&gt;förslaget omfattade bl.a. en reglering av uttaget av särskild löneskatt på pen-&lt;br&gt;sionsförmåner. Den föreslagna lösningen innebar främst tekniska avvikelser&lt;br&gt;från den som lagts fram i den tidigare nämnda promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet riktar i sitt yttrande, bilaga 3, betydande kritik mot förslaget.&lt;br&gt;Enligt lagrådet kan den valda lösningen i vissa avseenden inte anses fylla kra-&lt;br&gt;ven på likformighet i beskattningen. Kritiken i den delen tar bl.a. sikte på&lt;br&gt;att förslaget i fråga om otryggade pensionssystem innebär att skatten även&lt;br&gt;kommer att träffa pensionsutbetalningar som intjänats före ikraftträdandet&lt;br&gt;av de nya reglerna. Även i övrigt pekar lagrådet på inslag i den föreslagna&lt;br&gt;lösningen som enligt lagrådets uppfattning måste korrigeras för att undvika&lt;br&gt;olämpliga effekter från likformighets- och rättvisesynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget kritiseras också när det gäller skatteuttaget i samband med byte&lt;br&gt;av arbetsgivare och här efterlyser lagrådet justeringar som säkerställer att&lt;br&gt;dubbelbeskattning kan undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet gör gällande att bristerna i förslaget kräver ändringar av så ge-&lt;br&gt;nomgripande natur att det inte av tidsskäl varit möjligt för lagrådet att lämna&lt;br&gt;ett tillräckligt övervägt förslag till ny lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De påtalade bristerna i förening med farhågor för praktiska och andra svå-&lt;br&gt;righeter för skattskyldiga och myndigheter att klara en anpassning till de nya&lt;br&gt;reglerna under den tid som återstår till årsskiftet leder lagrådet till uppfatt-&lt;br&gt;ningen att ikraftträdandet bör senareläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del gör jag bedömningen att den av lagrådet framförda kritiken&lt;br&gt;sammantagen har sådan styrka att det, särskilt i ljuset av den korta tid som&lt;br&gt;står till buds för nödvändiga justeringar, inte är lämpligt att nu genomföra&lt;br&gt;förslaget. Jag lägger därför inte fram förslaget till särskild löneskatt på pen-&lt;br&gt;sionsförmåner.Den ytterligare beredning av frågan som krävs måste dock&lt;br&gt;ske så att beskattningen kan genomföras fr.o.m. den 1 juli nästa år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt ställningstagande leder till en betydande försvagning av finansie-&lt;br&gt;ringen av skattereformen år 1991. När lagrådet diskuterar ett senareläg-&lt;br&gt;gande av löneskatteuttaget på pensioner görs bl.a. uttalandet att det inte&lt;br&gt;skulle framgå att det förslaget har ett sådant samband med skatteomlägg-&lt;br&gt;ningen i stort att ikraftträdandet måste samordnas. I den delen vill jag dock&lt;br&gt;framhålla att det finns ett uppenbart och starkt samband såtillvida att bort-&lt;br&gt;fallet av skatteintäkter uppgår till ett nettobelopp på ca 2 miljarder kr. En&lt;br&gt;sådan urholkning av reformens finansiering är inte försvarbar vare sig från&lt;br&gt;statsfinansiella eller samhällsekonomiska utgångspunkter. En ansvarsfull fi-&lt;br&gt;nansiering av skattereformen är i själva verket grundläggande för hela re-&lt;br&gt;formarbetet. Det krävs därför en alternativ finansiering. I det följande av-&lt;br&gt;snittet redovisar jag mitt förslag till en sådan finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1.3 Alternativ finansiering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den allmänna löneavgiften höjs med 1,3 procentenheter&lt;br&gt;till 1,64 % under första halvåret 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den alternativa tillfälliga finansieringen bör ha&lt;br&gt;samma inriktning som den särskilda löneskatten på pensionsförmåner. Skat-&lt;br&gt;ten bör således träffa arbetsgivarna, såväl privata som offentliga. En lämplig&lt;br&gt;lösning kan åstadkommas genom en tillfällig höjning av den s.k. allmänna&lt;br&gt;löneavgiften. Den allmänna löneavgiften är en skatt med underlaget för ar-&lt;br&gt;betsgivaravgifter och egenavgifter som bas. En tillfällig höjning av avgiften&lt;br&gt;under första halvåret 1991 innebär ingen ökning av arbetskraftskostnaderna&lt;br&gt;jämfört med om planerna på att per den 1 januari 1991 införa särskild löne-&lt;br&gt;skatt på pensionsförmåner fullföljts. En sådan åtgärd innebär självfallet inte&lt;br&gt;heller att skattetrycket höjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppfylla kravet på en ansvarsfull finansiering av skattereformen&lt;br&gt;bör därför enligt min mening den allmänna löneavgiften höjas tillfälligt un-&lt;br&gt;der första halvåret 1991. Det extra skatteuttag som krävs medför en höjning&lt;br&gt;av skattesatsen med 1,3 procentenheter. Det förhöjda uttaget bör gälla för&lt;br&gt;såväl arbetsgivare som enskilda näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Uttag av socialavgifter alternativt särskild löneskatt på&lt;br&gt;vissa ersättningar enligt avtalsförsäkringar&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.2.1 Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1989/90:110 lade regeringen fram förslag rörande beskatt-&lt;br&gt;ningen av vissa s.k. avtalsförsäkringar (s. 333 ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget godtogs av riksdagen och innebar i korthet att utfallande belopp&lt;br&gt;för dessa försäkringar, med något undantag, i sin helhet blir skattepliktig in-&lt;br&gt;komst av tjänst eller i förekommande fall näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller uttag av socialavgifter alternativt särskild löneskatt på ersätt-&lt;br&gt;ningar som utgår enligt dessa försäkringar lades det inte fram några författ-&lt;br&gt;ningsförslag i propositionen. Vissa principuttalanden gjordes emellertid om&lt;br&gt;hur dessa frågor borde lösas samt i vad mån ersättningarna borde vara för-&lt;br&gt;månsgrundande enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, AFL. Dessa&lt;br&gt;principer innebär i korthet följande. Utfallande belopp från AGB och mot-&lt;br&gt;svarande beläggs med särskild löneskatt och blir inte förmånsgrundande. Ut-&lt;br&gt;betalningar från AGS och motsvarande beläggs med socialavgifter och blir&lt;br&gt;förmånsgrundande. I de fall utbetalningarna avser att komplettera förtids-&lt;br&gt;pension tas endast särskild löneskatt ut och ersättningarna blir i dessa fall&lt;br&gt;inte förmånsgrundande. Ersättningar från TFA beläggs med socialavgifter&lt;br&gt;och blir förmånsgrundande. I de fall invaliditetsersättning utbetalas bör i re-&lt;br&gt;gel endast särskild löneskatt utgå och ersättningarna bör inte vara förmåns-&lt;br&gt;grundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den tidigare nämnda promemorian av den 12 september 1990 har ett mer&lt;br&gt;utförligt förslag redovisats och blivit föremål för remissbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i det följande att redovisa mitt förslag till reglering av de be- Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;rörda frågorna. Förslaget ansluter i allt väsentligt till promemorieförslaget.&lt;br&gt;Jag kommer också att ta upp några andra frågor av främst lagteknisk art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av föregående avsnitt har förslaget till ändringar i lagen om&lt;br&gt;särskild löneskatt varit föremål för lagrådets granskning. Lagrådet har i sak&lt;br&gt;inte haft någonting att erinra mot det remitterade förslaget såvitt avser utta-&lt;br&gt;get av särskild löneskatt på ersättningar enligt ifrågavarande avtalsförsäk-&lt;br&gt;ringar. Förslaget i denna del bör därför genomföras från och med år 1991.&lt;br&gt;Med hänsyn härtill finns det inte anledning att företa den av lagrådet före-&lt;br&gt;slagna justeringen i övergångsbestämmelserna till lagen (1990:657) om änd-&lt;br&gt;ring i AFL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2.2 Uttag av socialavgifter alt. särskild löneskatt på vissa ersättningar&lt;br&gt;enligt avtalsförsäkringar m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Utfallande belopp från AGB och motsvarande anord-&lt;br&gt;ningar skall beläggas med enbart särskild löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ersättningar från AGS och motsvarande skall särskild löneskatt&lt;br&gt;tas ut i de fall ersättningarna avser att komplettera förtidspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ersättningar frän TFA skall särskild löneskatt tas ut i de fall er-&lt;br&gt;sättningen utgår i form av engångsbelopp som inte avser kompensa-&lt;br&gt;tion för mistad inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ersättningar som utgör underlag för särskild löneskatt skall inte&lt;br&gt;vara förmånsgrundande enligt AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ändringar av lagteknisk natur företas i AFL, SAL, lagen om&lt;br&gt;uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare samt i lagen om självde-&lt;br&gt;klaration och kontrolluppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt frånsett vissa lagtek-&lt;br&gt;niska justeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har i allt väsentligt tillstyrkt&lt;br&gt;förslaget eller lämnat det utan erinran. Däribland kan nämnas RFV, RSV,&lt;br&gt;SPV, Landstingsförbundet och LO. Några remissinstanser framför emeller-&lt;br&gt;tid kritik mot förslaget. AFA anser inte att det har skett en analys av om en&lt;br&gt;skattemässig likabehandiing uppnås av liknande anställningsförmåner eller&lt;br&gt;av konsekvenserna av förslagens genomförande. Liknande synpunkter har&lt;br&gt;anförts av SAF. AFA hävdar bl.a. att vissa sektorer, särskilt den offentliga,&lt;br&gt;kommer att drabbas mindre av de föreslagna förändringarna. Vidare anförs&lt;br&gt;att någon analys av risken för att försäkring i stället tecknas utomlands inte&lt;br&gt;har gjorts. SAF påpekar att löneskatt enligt förslaget skall utgå på AGS-er-&lt;br&gt;sättning som kompletterar sjukpension. Motsvarande förmån för tjänste-&lt;br&gt;män, ITP:s sjukpension, synes däremot inte berörd i förslaget. Enligt SAF&lt;br&gt;bör förmåner från ITP resp. AGS/STP behandlas på samma sätt. Svenska&lt;br&gt;Försäkringsbolags Riksförbund anför att bl.a. AGS bygger på avtal som inte&lt;br&gt;förutsätter och därmed inte heller reglerar uttag av skatt. Det är inte redovi-&lt;br&gt;: at i promemorian hur detta skall lösas om särskild löneskatt skall införas&lt;br&gt;i nder löpande avtalstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har vidare anfört vissa synpunkter på den lagtek- Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;niska utformningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för mitt förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med avtalsförsäkringar avses försäkringar som grundar sig på kollektivavtal&lt;br&gt;och vars premier i regel bestäms efter schablonmässiga grunder. De försäk-&lt;br&gt;ringar som berörs av det förslag jag nu lägger fram är försäkring om avgångs-&lt;br&gt;bidrag (AGB m.fl.), avtalsgruppsjukförsäkring (AGS m.fl.) och trygghets-&lt;br&gt;försäkring vid arbetsskada (TFA).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändringar som redan företagits i AFL och lagen (1981:691) om soci-&lt;br&gt;alavgifter, SAL, på grundval avförslagen i prop. 1989/90:110om reformerad&lt;br&gt;inkomst- och företagsbeskattning medför att de här aktuella ersättningarna&lt;br&gt;i den mån de är inkomstskattepliktiga kommer att utgöra förmånsgrundande&lt;br&gt;inkomst samt underlag för uttag av socialavgifter såvida det inte genom ut-&lt;br&gt;tryckliga regler anges att så inte skall vara fallet. Endast för den del av ersätt-&lt;br&gt;ningarna som skall bli föremål för särskild löneskatt och därför inte skall ut-&lt;br&gt;göra förmånsgrundande inkomst behövs således särskilda regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har inledningsvis angett de principer som bör vara vägledande för utta-&lt;br&gt;get av socialavgifter resp, särskild löneskatt. Jag skall i det följande precisera&lt;br&gt;mitt förslag i denna del. Först skall jag emellertid ta upp de erinringar av mer&lt;br&gt;generell karaktär mot förslaget som anförts av AFA och Svenska Försäk-&lt;br&gt;ringsbolags Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AFA har anfört att det inte synes ha skett någon analys av om skattemässig&lt;br&gt;likabehandling uppkommer av liknande anställningsförmåner. Jag vill med&lt;br&gt;anledning härav framhålla att de av riksdagen i samband med skatterefor-&lt;br&gt;men beslutade reglerna om beskattning av förmåner som utgår enligt de nu&lt;br&gt;aktuella avtalsförsäkringarna just syftar till att uppnå en likformig behand-&lt;br&gt;ling i skattehänseende av dessa. De tidigare reglerna har nämligen kraftigt&lt;br&gt;avvikit från en likformig beskattning. I den proposition som låg till grund för&lt;br&gt;riksdagens beslut (prop. 1989/90:110) angavs också principerna för uttag av&lt;br&gt;socialavgifter resp, särskild löneskatt. Till grund för propositionens förslag&lt;br&gt;har legat de överväganden RINK presenterat i sitt betänkande. I detta har&lt;br&gt;utförligt analyserats olikformigheter i det tidigare skattesystemet bl.a. vad&lt;br&gt;avser de nu aktuella ersättningarna. Genom de tidigare företagna och nu&lt;br&gt;föreslagna förändringarna uppnås enligt min mening en betydligt mer likfor-&lt;br&gt;mig beskattning än som var fallet enligt äldre regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan inte heller finna att vissa sektorer, t.ex. den offentliga, skulle sär-&lt;br&gt;behandlas i gynnande riktning av förslaget. AFA:s farhågor rörande risken&lt;br&gt;att arbetsgivaren i stället för nuvarande system med kollektivavtalsgrundade&lt;br&gt;försäkringar skulle välja försäkringslösningar utomlands saknar enligt min&lt;br&gt;mening grund. Beskattningen beträffande de här aktuella avtalsförsäkring-&lt;br&gt;arna sker av utfallande belopp och några fördelar uppkommer därigenom&lt;br&gt;inte för utländska försäkringar. Beträffande EG-aspekten hänvisar jag till&lt;br&gt;vad jag anför i den frågan beträffande förslaget rörande TGL (avsnitt 3.3.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Försäkringsbolags Riksförbund påpekar att bl.a. AGS bygger på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtal som inte reglerar uttag av skatt och att det inte är redovisat hur detta&lt;br&gt;skall lösas om särskild löneskatt införs under löpande avtalstid. Detta pro-&lt;br&gt;blem är emellertid enligt min mening helt en fråga för de avtalsslutande par-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgångsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningar enligt AGB och motsvarande anordningar har karaktär av en-&lt;br&gt;gångsbelopp och betalas ut sedan anställningen upphört, såsom vid pension.&lt;br&gt;Med hänsyn härtill bör endast särskild löneskatt tas ut på dessa ersättningar.&lt;br&gt;Ersättningarna bör därmed inte heller bli förmånsgrundande. De avgångsbi-&lt;br&gt;drag jag åsyftar är sådana som enligt den lagstiftning som gällde fram till den&lt;br&gt;1 juli 1990 enligt tidigare lydelse av 32 § 1 mom. tredje stycket KL delvis var&lt;br&gt;skattebefriade. Både de s.k. A- och B- beloppen bör omfattas av särskild&lt;br&gt;löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande andra avgångsvederlag än de i det föregående nämnda finns&lt;br&gt;enligt min mening inte tillräckliga skäl till särbehandling i förhållande till&lt;br&gt;andra anställningsinkomster. Eftersom avgångsvederlag så gott som alltid&lt;br&gt;torde ha sin grund i ett anställningsförhållande kommer de regelmässigt att&lt;br&gt;utgöra inkomst av tjänst. Med hänsyn till de tidigare nämnda förändringarna&lt;br&gt;som företagits i AFL och SAL kommer de dessutom normalt att utgöra un-&lt;br&gt;derlag för fulla socialavgifter samt bli förmånsgrundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trygghetsrådet SAF-PTK har i sitt yttrande anfört att enligt bestämmel-&lt;br&gt;ser i flera trygghetsavtal på såväl det statliga som det privata området utbeta-&lt;br&gt;las även annat stöd än avgångsersättningar till enskilda arbetslösa personer.&lt;br&gt;Dessa andra bidrag har inte försäkringskaraktär. I stället är det den individu-&lt;br&gt;ella situationen och behovet av t.ex utbildning som leder till ett beslut om&lt;br&gt;visst bidrag, som syftar till att återföra arbetslösa till arbetsmarknaden. De&lt;br&gt;ersättningar som nämns är utbildningsbidrag och bidrag till arbetslösa. I lik-&lt;br&gt;formighetens och tydlighetens intresse bör därför enligt trygghetsrådet vissa&lt;br&gt;tillägg göras till 11 kap. 2§ första stycket AFL så att det klart framgår att&lt;br&gt;dessa ersättningar anses som inkomst av anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de förändringar som företagits i 11 kap. 2 § AFL i samband&lt;br&gt;med skattereformen bör det enligt min bedömning emellertid inte råda nå-&lt;br&gt;gon tvekan om att de ersättningar trygghetsrådet nämner utgör inkomst av&lt;br&gt;anställning. Tillräckliga skäl att undanta ersättningarna från uttag av social-&lt;br&gt;avgifter anser jag däremot inte föreligga. Jag anser det därför inte erforder-&lt;br&gt;ligt att av denna anledning företa någon förändring i stadgandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppsjukförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningar enligt gruppsjukförsäkring som avses i 32 § 3 a mom. KL (AGS&lt;br&gt;m.fl.) bör inte vara förmånsgrundande när de utges som ett komplement till&lt;br&gt;förtidspension. Endast särskild löneskatt bör då tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KPA har i sitt remissyttrande framhållit att med förtidspension i detta sam-&lt;br&gt;manhang bör jämställas sjukbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukbidrag enligt AFL utgör folkpension (7 kap. 1 §) eller tilläggspension&lt;br&gt;(13 kap. 1 §). Ersättning som utgör komplement till sjukbidrag bör med hän-&lt;br&gt;syn härtill enligt min mening inte vara förmånsgrundande och därför bli före-&lt;br&gt;mål för särskild löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trygghetsförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningar på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fastställs&lt;br&gt;i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer (TFA) bör i&lt;br&gt;de flesta fall vara förmånsgrundande. Detta bör gälla för ersättningar som&lt;br&gt;avser att täcka inkomstbortfall under akut sjukdomstid. Motsvarande bör&lt;br&gt;gälla ersättning för bestående arbetsoförmåga om beloppet avser att täcka&lt;br&gt;inkomstförlust och utgår som periodisk livränta. Sådan ersättning får anses&lt;br&gt;utgöra kompensation för mistad inkomst. I de fall ersättningen utgår i form&lt;br&gt;av engångsbelopp och inte avser kompensation för mistad inkomst bör er-&lt;br&gt;sättningen dock inte vara förmånsgrundande och endast särskild löneskatt&lt;br&gt;tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i sammanhanget påpekas att viss ersättning enligt TFA och mot-&lt;br&gt;svarande är skattefri. (Jfr. punkt 1 av anvisningarna till 19 § KL). I dessa fall&lt;br&gt;utgår givetvis inte heller någon särskild löneskatt eftersom en arbetsgivare&lt;br&gt;skall betala särskild löneskatt, liksom socialavgifter, endast på lön eller an-&lt;br&gt;nan ersättning som är inkomstskattepliktig. (1 § andra stycket lagen om sär-&lt;br&gt;skild löneskatt enligt nuvarande lydelse jämförd med 2 kap. 3§ SAL.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vara den som betalar ut de här aktuella ersättningarna som skall&lt;br&gt;betala den särskilda löneskatten. I propositionen om reformerad inkomst-&lt;br&gt;och företagsbeskattning uttalades beträffande skyldigheten att betala arbets-&lt;br&gt;givaravgifter att den som betalat ut ersättning som utgör underlag för social-&lt;br&gt;avgifter skall vara skyldig att också betala socialavgifterna även om något&lt;br&gt;anställnings- eller uppdragsförhållande inte kan anses föreligga. Denne får&lt;br&gt;således i dessa fall anses som arbetsgivare i enlighet med vad som anges i&lt;br&gt;3 kap. 2 § AFL. Någon ändring motsvarande den som företagits i sistnämnda&lt;br&gt;lagrum gjordes dock inte i SAL. Jag anser emellertid det befogat att av tyd-&lt;br&gt;lighetsskäl i 1 kap. 2 § SAL införa en hänvisning till AFL om att den som&lt;br&gt;utger ersättning som är att hänföra till inkomst av anställning i vissa fall skall&lt;br&gt;anses som arbetsgivare, även om mottagaren inte är anställd hos den som&lt;br&gt;utgett ersättningen. Motsvarande bör gälla även beträffande uttaget av sär-&lt;br&gt;skild löneskatt. I promemorieförslaget uttalades att någon särskild reglering&lt;br&gt;av detta i lagen om särskild löneskatt inte behövdes med hänsyn till det sam-&lt;br&gt;band som finns mellan den lagen och SAL. För att någon oklarhet inte skall&lt;br&gt;föreligga på denna punkt anser emellertid jag att ett tillägg i detta hänseende&lt;br&gt;bör göras i 1 § lagen om särskild löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen rörande ersättningar enligt vissa avtalsförsäkringar föranleder&lt;br&gt;ändringar i 1 och 2 §§ lagen om särskild löneskatt samt 1 kap. 2 § SAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa lagtekniska justeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill jag också ta upp ett par lagtekniska justeringar i&lt;br&gt;AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första gäller vissa ersättningar m.m. från fåmansföretag enligt 32 § 1&lt;br&gt;mom. första stycket h och i KL. Sådana ersättningar skall inte vara förmåns-&lt;br&gt;grundande (se bl.a. prop. 1989/90: 110, s. 471 och 596). Bestämmelser&lt;br&gt;härom har tagits in i 2kap. 4 § SAL samt 3 kap. 2§ och 11 kap. 2 och 3 §§&lt;br&gt;AFL. Bestämmelsen i 3 kap. 2 § AFL har emellertid fått en sådan utform-&lt;br&gt;ning att de här aktuella ersättningarna endast undantas från underlaget för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den sjukpenninggrundade inkomsten såvitt avser inkomst av anställning och Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;inte från underlaget beträffande inkomst av annat förvärvsarbete. Bestäm-&lt;br&gt;melsen bör därför ändras så att ersättningar m.m. av detta slag också undan-&lt;br&gt;tas från underlaget för sjukpenninggrundande inkomst beträffande inkomst&lt;br&gt;av annat förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra ändringen gäller 11 kap. 2 § AFL. I samband med skatterefor-&lt;br&gt;men fick andra stycket av 3 kap. 2 § AFL ny lydelse. Ändringen syftade till&lt;br&gt;att fånga upp vissa förmåner som utges av annan än arbetsgivare. Till dessa&lt;br&gt;bestämmelser hänvisar 11 kap. 2§ andra stycket AFL. Med hänsyn till det&lt;br&gt;samband som finns mellan dessa stadganden bör i klarläggande syfte en ju-&lt;br&gt;stering ske i sistnämnda bestämmelse i enlighet med den förändring som&lt;br&gt;företagits i 3 kap 2 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ändring bör också företas i 9 § lagen (1984:668) om uppbörd av social-&lt;br&gt;avgifter från arbetsgivare rörande fördelningen av inbetalda belopp mellan&lt;br&gt;källskatt, arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt. Slutligen bör ett tillägg&lt;br&gt;göras i 3 kap. 60 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgif-&lt;br&gt;ter rörande redovisning av underlaget för särskild löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder ändringar i 3 kap. 2 §, 11 kap. 2 och 3 §§ AFL, 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § SAL, 9 § lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare samt 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 § lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter (i dess lydelse enligt&lt;br&gt;prop. 1990/91:5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om uttag av särskild löneskatt för ersättningar enligt AGB m.fl.&lt;br&gt;bör inte gälla för ersättningar som utbetalas på grund av en anställning som&lt;br&gt;upphört före de nya reglernas ikraftträdande, även om ersättningen utbeta-&lt;br&gt;las efter den 31 december 1990. Särskild löneskatt bör inte heller tas ut för&lt;br&gt;ersättningar enligt AGS och TFA och motsvarande när ersättningen föran-&lt;br&gt;leds av sjukfall som inträffat före den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Den skattemässiga behandlingen av grupplivförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;i tjänsten eller yrket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Till de tidigare berörda avtalsförsäkringarna hör även den s.k. tjänstegrupp-&lt;br&gt;livförsäkringen. Beträffande den försäkringen föreslogs inga ändringar i pro-&lt;br&gt;position 1989/90:110. Det uttalades emellertid att beskattningsfrågan skulle&lt;br&gt;utredas vidare. Ett förslag om särskild premieinkomstskatt m.m avseende&lt;br&gt;tjänstegrupplivförsäkring har presenterats i en inom finansdepartementet&lt;br&gt;den 5 juli 1990 upprättad promemoria, dnr 3515/90. Promemorian har re-&lt;br&gt;missbehandlats. Remissinstanserna framgår av bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3.1 Närmare om tjänstegruppliv m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förmånen av fri grupplivförsäkring tillkommer de allra flesta arbetstagare&lt;br&gt;och andra yrkesverksamma. Försäkringen är utformad så att ersättning kan&lt;br&gt;utges till efterlevande vid dödsfall. Ersättning kan utgå i form av begrav-&lt;br&gt;ningshjälp, grundbelopp och barnbelopp. Omfattningen av försäkringsskyd-&lt;br&gt;det varierar beroende på om skilda förutsättningar uppfyllts enligt villkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom SAF-LO-området gäller TGL (tjänstegrupplivförsäkring). TGL&lt;br&gt;grundar sig på kollektivavtal och premierna bestäms efter schablonmässiga&lt;br&gt;grunder. De betalas av arbetsgivaren med en viss procentsats av lönesum-&lt;br&gt;man, för närvarande 0,35 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för enskilt anställda tjänstemän gäller tjänstegruppliv, för de flesta&lt;br&gt;enligt avtal mellan SAF och Privattjänstemannakartellen PTK. Försäk-&lt;br&gt;ringen handhas av SPP — Förenade Liv — Folksam samt Ränte — och Kapi-&lt;br&gt;talförsäkringsanstalten, ömsesidigt livförsäkringsbolag (RKA). Premie ut-&lt;br&gt;går i form av ett fast krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det kommunala området handhas tjänstegrupplivförsäkringen av KFA&lt;br&gt;(Kommunernas försäkringsaktiebolag). Försäkringen överensstämmer i allt&lt;br&gt;väsentligt med TGL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det statliga området gäller ett med tjänstegruppliv jämförbart skydd&lt;br&gt;utan samband med tecknad försäkring. Ersättning betalas i förekommande&lt;br&gt;fall ut av statens löne- och pensionsverk (SPV) och belastar pensionsansla-&lt;br&gt;get. Vissa huvudmän, t.ex. postverket och SJ, står slutligt själva för kostna-&lt;br&gt;derna. Några huvudmän, exempelvis riksmarskalkämbetet och riksdagens&lt;br&gt;förvaltningskontor, betalar premier för vissa kategorier arbetstagare. I dessa&lt;br&gt;fall uppgår premierna för varje arbetstagare för närvarande till 300 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lantbrukare och skogsbrukare gäller ett särskilt försäkringsskydd,&lt;br&gt;grupplivförsäkring genom avtal (GLA). För lantbrukare sker finansieringen&lt;br&gt;inom ramen för de belopp som tillerkänns jordbruket som kompensation till&lt;br&gt;följd av kostnadsutvecklingen och anpassningen av jordbrukarnas inkomster&lt;br&gt;till den allmänna inkomstutvecklingen. För skogsbrukarna sker finansie-&lt;br&gt;ringen genom skogsvårdsavgifterna. Medlen handhas av statens jordbruks-&lt;br&gt;nämnd och skogsstyrelsen. De betalas ut till Lantbrukarnas Riksförbund&lt;br&gt;resp. Skogsägarnas Riksförbund, som i sin tur svarar för premiebetalning-&lt;br&gt;arna. Försäkringsgivare är försäkringsaktiebolaget Agria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för yrkesfiskare och renskötare finns ett motsvarande försäkrings-&lt;br&gt;skydd. För yrkesfiskarnas del finansieras detta genom medel från prisregle-&lt;br&gt;ringskassan för fisk och, såvitt gäller renskötare, genom medel från anslaget&lt;br&gt;till främjande av rennäringen. Dessa medel handhas av jordbruksnämnden&lt;br&gt;och lantbruksstyrelsen. De betalas ut till Sveriges Fiskares Riksförbund och&lt;br&gt;till Svenska Samernas Riksförbund. Resp, förbund svarar i sin tur för pre-&lt;br&gt;miebetalningarna till Förenade Liv och Folksam, som är försäkringsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även egenföretagare har möjlighet att teckna försäkring avseende bl.a.&lt;br&gt;tjänstegruppliv hos AFA. För dessa skall premier betalas i form av ett fast&lt;br&gt;krontalsbelopp, som grundar sig på genomsnittlig premie för TGL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör nämnas att samtliga nu behandlade försäkringsformer för grupp-&lt;br&gt;liv är grundade på kollektivavtal eller på kollektiva försäkringslösningar för&lt;br&gt;lantbrukare m.fl. För samtliga försäkringsskydd gäller att den anställde eller&lt;br&gt;yrkesverksamme inte själv står för kostnaden. För egenföretagare gäller&lt;br&gt;dock att dessa själva måste betala en premie. Egenföretagarens kostnad är&lt;br&gt;enligt särskilda bestämmelser en avdragsgill omkostnad i näringsverksamhe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från de berörda försäkringarna skall alltså skiljas sådan grupplivförsäk-&lt;br&gt;ring som helt saknar samband med tjänsten eller yrket. Motsvarande gäller&lt;br&gt;även grupplivförsäkring som visserligen kan ha samband med tjänsten, men&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;där premien betalas av den enskilde. De frågeställningar som uppkommer Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;om en grupplivförsäkring som inte är kollektivavtalsgrundad bekostas av ar-&lt;br&gt;betsgivaren kommer att behandlas i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3.2 Skatte- och avgiftsregler&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Premieförmånen eller intjänad förmån avseende grupplivförsäkring tas inte&lt;br&gt;upp till beskattning hos arbetstagaren eller den yrkesverksamme. Endast om&lt;br&gt;förmånen åtnjuts på grund av enskild tjänst och utgår efter väsentligt för-&lt;br&gt;månligare grunder än som gäller för befattningshavare i statens tjänst, skall&lt;br&gt;förmånen tas upp som intäkt och då till den del den utgått efter förmånligare&lt;br&gt;grunder än de som gäller för nämnda befattningshavare (32 § 3 a mom. KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller för de särskilda kategorierna lantbrukare, skogsbrukare, yrkes-&lt;br&gt;fiskare och renskötare tas premieförmånen upp till beskattning (punkt 12 av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 § KL i lydelse enligt SFS 1990:650).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egenföretagare gäller att premie för grupplivförsäkring, som tecknats&lt;br&gt;av fysisk person i hans egenskap av utövare av viss näringsverksamhet, utgör&lt;br&gt;avdragsgill omkostnad i verksamheten. Om den ersättning, som kan komma&lt;br&gt;att utfalla på grund av försäkringen, utgår efter förmånligare grunder än vad&lt;br&gt;som gäller enligt grupplivförsäkring för befattningshavare i statens tjänst,&lt;br&gt;skall dock endast den del av premien som kan anses motsvara förmånen en-&lt;br&gt;ligt grupplivförsäkring för nämnda befattningshavare räknas som omkostnad&lt;br&gt;i näringsverksamheten (punkt 23 av anvisningarna till 23 § KL enligt SFS&lt;br&gt;1990:650).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstegruppliv är närmast att betrakta som en form av kapitalförsäkring.&lt;br&gt;Enligt allmänna regler för sådana försäkringar sker inte någon inkomstbe-&lt;br&gt;skattning av utfallande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om s.k. förmånstagareförordnande inte föreligger enligt lagen&lt;br&gt;(1927:77) om försäkringsavtal, skall vad som utfaller på grund av statens&lt;br&gt;grupplivförsäkring eller jämförbar av kommunal eller enskild arbetsgivare&lt;br&gt;avtalad grupplivförsäkring, anses som arvfallen egendom. Som skattefritt&lt;br&gt;belopp skall därvid enligt nuvarande bestämmelser avräknas ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar sex gånger basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring, för&lt;br&gt;närvarande ca 178 000 kr (12 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom premieförmånen eller intjänad förmån inte är skattepliktig be-&lt;br&gt;läggs den inte med socialavgifter och är inte heller förmånsgrundande i soci-&lt;br&gt;alförsäkringshänseende.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3.3 Tidigare behandling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att TGL och motsvarande anordningar skulle behandlas likformigt i&lt;br&gt;skattehänseende, krävdes det enligt RINK en beskattning av den förmån det&lt;br&gt;innebär att arbetsgivaren tillhandahåller försäkringsskydd genom premiebe-&lt;br&gt;talning eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RINK föreslog därför att premieförmånen togs upp till beskattning och att&lt;br&gt;den i princip värderades till arbetsgivarens kostnad. Som allmän vägledning&lt;br&gt;för värdering av förmånen borde kunna gälla den genomsnittliga kostnaden&lt;br&gt;per anställd. RINK föreslog vidare att socialavgifter på ett underlag motsva-&lt;br&gt;rande förmånsvärdet skulle tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RINK:s förslag mötte en relativt kraftig kritik från remissinstanserna. Kri- Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;tiken riktade främst in sig på svårigheterna att i det enskilda fallet få fram ett&lt;br&gt;rättvisande förmånsvärde. Bl.a. framhölls svagheten i sambandet mellan&lt;br&gt;den schablonmässigt bestämda premiekostnaden och försäkringsskyddet i&lt;br&gt;det enskilda fallet. Vidare uttrycktes farhågor för att en förmånsbeskattning&lt;br&gt;skulle kunna hota solidariteten mellan olika försäkrade grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen om reformerad inkomst- och företagsbeskattning full-&lt;br&gt;följdes i princip RINK:s förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tjänstegrupplivförsäkringen utgick förslaget från att beskattningen&lt;br&gt;borde ske på ett starkt schablonmässigt sätt. Dåvarande departementsche-&lt;br&gt;fen anförde bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dem som omfattas av TGL bör den procentsats på lönesumman som&lt;br&gt;arbetsgivaren betalar i avgift fördelas på den anställde. Av förenklingsskäl&lt;br&gt;bör procentsatsen inte anknyta till den enskildes månads- eller årsinkomst,&lt;br&gt;utan förmånsvärdet bör grundas på en tillämpning av denna procentsats på&lt;br&gt;genomsnittlig inkomst för den kategori som berörs. Det bör ankomma på&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, att utfärda verkstäl-&lt;br&gt;lighetsföreskrifter härom.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet avstyrkte emellertid förslaget mot bakgrund av att den före-&lt;br&gt;slagna formen för reglering inte ansågs förenlig med kravet på lagform i rege-&lt;br&gt;ringsformen. Enligt lagrådet fordrades det att förutsättningarna för skatt-&lt;br&gt;skyldighet och de principer som skall iakttas vid utformningen av schablo-&lt;br&gt;nerna anges i lagtexten med tillräcklig precision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den efterföljande propositionen om reformerad inkomst- och företags-&lt;br&gt;beskattning föreslogs inga ändringar i den skattemässiga behandlingen be-&lt;br&gt;träffande tjänstegruppliv. Frågan borde i stället övervägas ytterligare. Det&lt;br&gt;anfördes bl.a. följande ( s. 338 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Starka neutralitetsskäl talar i och för sig för att en beskattning av premie-&lt;br&gt;förmån beträffande TGL m.m. kommer till stånd enligt de riktlinjer kom-&lt;br&gt;mittén angett. Jag vill här också skjuta in att samtliga försäkringar alltefter&lt;br&gt;de tillkommit givits en icke-neutral förmånsbehandling vid beskattningen.&lt;br&gt;När nu beskattningen av arbetsinkomster reformeras med den övergripande&lt;br&gt;målsättningen att åstadkomma neutralitet är det av vikt för framtiden att det&lt;br&gt;klargörs att förmåner vid sidan av kontant lön som tillkommit genom avtal&lt;br&gt;mellan arbetsmarknadens parter inte skall behandlas annorlunda än andra&lt;br&gt;anställningsförmåner. Även det talar i sak för att premieförmånen avseende&lt;br&gt;TGL beskattas.---&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ansluter mig till de skäl lagrådet anför mot den föreslagna lösningen.&lt;br&gt;Ändringsförslagen i lagrådsremissen bör alltså inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda innebär emellertid ett avsteg från grundregeln att förmåner&lt;br&gt;på grund av tjänsten, innefattande förmåner vid sidan av kontant lön utgör&lt;br&gt;skattepliktig intäkt. Avsteget motiveras av de svårigheter som på grund av&lt;br&gt;den speciella uppbyggnaden av tjänstegrupplivförsäkringen är förenade med&lt;br&gt;att uppnå en likformig och neutral förmånsbeskattning hos den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt ställningstagande innebär alltså att en förmånsbeskattning inkl, uttag&lt;br&gt;av socialavgifter enligt de riktlinjer som föreslogs i lagrådsremissen inte bör&lt;br&gt;komma till stånd. Det finns emellertid anledning att söka finna ett alternativt&lt;br&gt;system för beskattning som tillgodoser den typ av krav på avgränsningar och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;preciseringar som lagrådet nämner i sitt yttrande. Jag avser att i höst åter- Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;komma med förslag i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3.4 Promemorieförslaget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inom finansdepartementet har som nämnts inledningsvis upprättats en pro-&lt;br&gt;memoria med förslag till ändrad skatte- och avgiftsmässig behandling av&lt;br&gt;tjänstegrupplivförsäkring (Dnr 3515/1990). Förslaget omfattar tjänstegrupp-&lt;br&gt;liv för arbetstagare i enskild och offentlig verksamhet och vissa andra kate-&lt;br&gt;gorier yrkesverksamma som t.ex. lantbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att de försäkringsföretag som handhar försäkringen&lt;br&gt;skall betala en särskild premieinkomstskatt avseende tjänstegruppliv till sta-&lt;br&gt;ten. För dem som omfattas av statligt tjänstegruppliv — vilket gäller utan&lt;br&gt;samband med tecknad försäkring - föreslås att den myndighet som betalar&lt;br&gt;ut ersättning (SPV) skall betala en motsvarande skatt. Den föreslagna skat-&lt;br&gt;ten uppgår till 45 % av underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa ändringar föreslås dessutom i de regler som gäller för egenföretaga-&lt;br&gt;res avdragsrätt för premie för grupplivförsäkring. De föreslagna ändringarna&lt;br&gt;föreslås träda i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas inställning i stort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har fått ett blandat mottagande. RFV, SPV och Kommunernas för-&lt;br&gt;säkringsaktiebolag, KFA, har ingen erinran mot förslaget. Försäkringsin-&lt;br&gt;spektionen anser bl.a. att såväl konkurrenspolitiska som praktiska och so-&lt;br&gt;ciala aspekter talar för att tjänstegrupplivförsäkringen liksom hittills undan-&lt;br&gt;tas från skatteplikt. Hovrätten för Nedre Norrland ifrågasätter om inte&lt;br&gt;samma beskattningsmetod är att föredra för alla former av tjänstegruppliv.&lt;br&gt;Kammarrätten i Stockholm anser att förslaget är svårförståeligt mot bak-&lt;br&gt;grund av att lagrådets kritik mot det ursprungliga förslaget om förmånsbe-&lt;br&gt;skattning främst var av formellt slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för försäkringsbranschen framhåller bl.a. att förslaget kom-&lt;br&gt;mer att öka kostnaderna och drabba redan tidigare hårt ekonomiskt belas-&lt;br&gt;tade grupper. Utöver ett antal tekniska synpunkter på förslaget anförs också&lt;br&gt;att TGL måste ses som en viktig del av det sociala trygghetsnätet. SPP och&lt;br&gt;Förenade Liv t.ex. anser att skattens storlek av denna anledning bör reduce-&lt;br&gt;ras väsentligt. AFA framhåller, utöver tekniska synpunkter, bl.a. att försla-&lt;br&gt;get inte är kostnadsneutralt och att skattesatsen bör sänkas till 30 %. Bolaget&lt;br&gt;åberopar därvid vad som gäller för tjänstepensionsförsäkring jämfört med&lt;br&gt;annan pensionsförsäkring enligt lagen om avkastningsskatt på pensionsme-&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO tillstyrker förslaget men har synpunkter på bl.a. avgränsningsfrågor.&lt;br&gt;LRF kritiserar förslaget både från materiella och tekniska utgångspunkter.&lt;br&gt;SAF anser att det skydd mot ekonomiska påfrestningar som TGL ger vid&lt;br&gt;dödsfall är särskilt angeläget med hänsyn till att direkt motsvarighet saknas&lt;br&gt;inom socialförsäkringen. Genom att premierna ingår i förhandlingarna om&lt;br&gt;löneutrymmet på den privata arbetsmarknaden men normalt inte på det stat-&lt;br&gt;liga området blir skatten inte kostnadsneutral mellan sektorerna. Enbart&lt;br&gt;premieinkomstskatten innebär att de utfallande beloppen måste nära nog&lt;br&gt;halveras vid bibehållen premienivå. Sveriges Fiskares Riksförbund SFR av-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrker förslaget och anför bl.a. att det utgör ett hot mot systemet med trygg- Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;hetsförsäkring. TCO anser att förändringarna i den allmänna försäkringen&lt;br&gt;av efterlevandeskyddet närmast förstärkt behovet av en kollektiv tjänste-&lt;br&gt;grupplivförsäkring. SAF framför liknande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3.5 Allmänna utgångspunkter för ett alternativt system&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det är mot bakgrund av de strävanden som kännetecknar skattereformen i&lt;br&gt;stort och som omfattar även de s.k. avtalsförsäkringarna angeläget att åstad-&lt;br&gt;komma en neutral skatte- och avgiftsmässig behandling även vad gäller&lt;br&gt;tjänstegrupplivförsäkringen. Jag anser inte att de skäl som anförs mot en be-&lt;br&gt;skattning av just denna försäkringsform är av sådan tyngd att den nuvarande&lt;br&gt;särbehandlingen bör gälla även framdeles.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från principiell synpunkt borde förmånen av fri grupplivförsäkring tas&lt;br&gt;upp till beskattning med ett förmånsvärde hos den anställde eller yrkesverk-&lt;br&gt;samme. Jag delar alltså den grundsyn som kommer till uttryck i kammarrät-&lt;br&gt;tens i Stockholm remissyttrande. Mot bakgrund av de betydande tekniska&lt;br&gt;svårigheter som är förenade med att åstadkomma en i praktiken fungerande&lt;br&gt;och rättvis förmånsbeskattning hos den enskilde finner jag dock inte skäl att&lt;br&gt;frångå mitt tidigare ställningstagande i den frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan lösning bör alltså eftersträvas. Jag anser därvid att den remissbe-&lt;br&gt;handlade promemorian tillsammans med synpunkterna från remissinstan-&lt;br&gt;serna bör kunna tjäna som underlag för de åtgärder jag kommer att föreslå&lt;br&gt;i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även grunduppbyggnaden av förslaget i promemorian är sådan att försla-&lt;br&gt;get bör kunna ligga till grund för lagstiftning. Däremot finns det skäl att i&lt;br&gt;vissa delar avvika från och komplettera förslaget. Till dessa frågor och till&lt;br&gt;remissinstansernas synpunkter återkommer jag mer i detalj i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3.6 Särskild premieskatt för försäkringsföretag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Försäkringsföretag som handhar grupplivförsäkring blir&lt;br&gt;skyldiga att betala en särskild premieskatt till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldigheten omfattar alla typer av grupplivförsäkring som ut-&lt;br&gt;går på grund av tjänsten eller yrket, oavsett om förmånen har sin&lt;br&gt;grund i kollektivavtal eller annat avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med mitt, dock att&lt;br&gt;promemorieförslaget inte omfattade s.k. individuell men av arbetsgivaren&lt;br&gt;betald grupplivförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna avstyrker förslaget. För-&lt;br&gt;säkringsinspektionen befarar att försäkring kan komma att av kostnadsskäl&lt;br&gt;tecknas i utlandet. Flera remissinstanser, däribland kammarrätten i Stock-&lt;br&gt;holm och RRV anser att förslaget saknar underlag för bedömning av om de&lt;br&gt;alternativa beskattningsmetoderna för försäkringsgivare resp, staten är lik-&lt;br&gt;värdiga. Hovrätten för Nedre Norrland ifrågasätter om inte samma beskatt-&lt;br&gt;ningsmetod bör gälla för alla former av tjänstegrupplivförsäkring. Företrä-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dare för försäkringsbranschen anser att förslaget inte är neutralt mellan pri-&lt;br&gt;vat och statlig sektor och har tekniska synpunkter på förslaget. Vidare fram-&lt;br&gt;hålls risken för att försäkring tecknas i utlandet och för att vissa arbetsgivare&lt;br&gt;själva övergår till att betala ut ersättning utan att försäkring tecknats. AFA&lt;br&gt;framhåller att förslagets förhållande till EG-aspekten inte har utretts i pro-&lt;br&gt;memorian. LO tillstyrker i huvudsak. Övriga organisationer på arbetsmark-&lt;br&gt;naden, däribland SAF, LRF och TCO avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som tidigare framhållits anser jag att grundupp-&lt;br&gt;byggnaden av promemorieförslaget är sådan att förslaget med vissa juste-&lt;br&gt;ringar kan ligga till grund för lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den senare framställningen kommer jag att behandla några av de syn-&lt;br&gt;punkter som remissinstanserna lämnat angående konsekvenserna av ett för-&lt;br&gt;slag med den inriktning som ges i promemorian. Jag syftar bl. a. på möjlighe-&lt;br&gt;ten att vissa arbetsgivare kan komma att övergå till att själva betala ut ersätt-&lt;br&gt;ning i stället för att teckna försäkring samt på att försäkring kan komma att&lt;br&gt;tecknas i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett grundläggande syfte med en alternativ beskattningsmetod är att den&lt;br&gt;bör ersätta en individuell förmånsbeskattning avseende grupplivförsäkring&lt;br&gt;med ett mer lätthanterligt beskattningssystem som ger i stort sett samma&lt;br&gt;skattebelastning som en individuell förmånsbeskattning. Ett system med&lt;br&gt;premieinkomstskatt hos försäkringsgivaren har den fördelen att antalet&lt;br&gt;skattskyldiga blir litet. Skatteuttaget kan också avvägas så att en neutral be-&lt;br&gt;skattning av premieförmånen kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En godtagbar lösning åstadkoms därför om en särskild premieskatt för&lt;br&gt;försäkringföretag baserad på influtna premier införs. Frågorna om skattesats&lt;br&gt;och underlaget för den särskilda premieskatten kommer att behandlas i ett&lt;br&gt;senare avsnitt. I sammanhanget vill jag nämna att de förslag jag lämnar i det&lt;br&gt;avsnittet om skattesatser och beskattningsunderlag vid olika typer av försäk-&lt;br&gt;ringslösningar bör vara ägnade att åstadkomma likformighet mellan olika&lt;br&gt;sektorer. Jag vill vidare framhålla, att tjänstegrupplivförsäkringen måste an-&lt;br&gt;ses påverka löneutrymmet i stort även inom den statliga sektorn. Den före-&lt;br&gt;slagna beskattningen kan därför inte anses innebära någon diskriminerande&lt;br&gt;särbehandling av tjänstegrupplivförsäkringen inom den privata sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller EG-aspekten synes någon enhetlig lösning av beskattningsfrå-&lt;br&gt;gor beträffande försäkringar som kan sägas komplettera allmänna försäk-&lt;br&gt;ringssystem i vart fall inte föreligga för närvarande. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;kan det inte anses föreligga något hinder för ett förslag med den inriktning&lt;br&gt;jag nu lägger fram. Skulle en enhetlig lösning av hithörande frågor komma&lt;br&gt;till stånd inom EG finns möjlighet att i framtiden överväga härav eventuellt&lt;br&gt;föranledda frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget omfattar till följd av sin utformning endast vissa hu-&lt;br&gt;vudfall av kollektivavtalsgrundad grupplivförsäkring samt den grupplivför-&lt;br&gt;säkring som finns för lantbrukare, yrkesfiskare, skogsbrukare samt renskö-&lt;br&gt;tare och som finansieras i särskild ordning. Vissa tekniska brister vidlåder&lt;br&gt;därför förslaget. En annan följd av promemorieförslaget är att individuell av&lt;br&gt;arbetsgivare betald grupplivförsäkring inte omfattas av den särskilda pre-&lt;br&gt;mieinkomstskatten. Även om det torde finnas något större förutsättningar&lt;br&gt;att för sådana fall kunna individualisera premieförmånen talar övervägande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skäl för att även dessa bör omfattas. En sådan lösning innebär att den nuva- Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;rande regeln i 32 § 3 a mom. KL om principiell skattefrihet för den enskildes&lt;br&gt;förmån av fri grupplivförsäkring bör kvarstå oförändrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan följd av promemorieförslagets utformning torde vara att egen-&lt;br&gt;företagare som för egen del ansluter sig till tjänstegrupplivförsäkring knap-&lt;br&gt;past omfattas av särskild premieinkomstskatt. Så bör emellertid vara fallet&lt;br&gt;och promemorieförslaget bör därför kompletteras så att detta framgår. För&lt;br&gt;egenföretagares del innehåller vidare promemorieförslaget en ändring av&lt;br&gt;punkt 23 av anvisningarna till 23 § KL som innebär att avdragsrätten uttryck-&lt;br&gt;ligen begränsas till att avse premie för kollektivavtalsgrundad grupplivför-&lt;br&gt;säkring. En sådan åtgärd är emellertid inte motiverad med hänsyn till försla-&lt;br&gt;gets räckvidd för anställda i allmänhet och den föreslagna ändringen bör där-&lt;br&gt;för inte vidtas. Däremot bör bestämmelsen justeras något för att åstad-&lt;br&gt;komma en neutral skattemässig behandling av anställda och egenföretagare.&lt;br&gt;Ändringen behandlas i samband med övriga frågor i ett senare avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De till lagrådet remitterade lagförslagen innefattade en reglering som syf-&lt;br&gt;tade till att undanröja de nyss påtalade bristerna i promemorieförslaget.&lt;br&gt;Som lagrådet framhållit i sitt yttrande är emellertid förslaget till lag om sär-&lt;br&gt;skild inkomstskatt för premie för grupplivförsäkring i vissa fall, m.m. onö-&lt;br&gt;digt invecklat och har dessutom fått en mindre adekvat benämning med hän-&lt;br&gt;syn bl a. till att skatteplikten enligt den föreslagna lagen för vissa skattskyl-&lt;br&gt;diga tar sikte på utbetalade belopp. Även i övrigt innehåller det till lagrådet&lt;br&gt;remitterade förslaget vissa brister. Lagrådet har till sitt yttrande fogat ett för-&lt;br&gt;slag till lag om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m., som inne-&lt;br&gt;fattar betydande förenklingar och bättre överskådlighet. Lagrådets förslag&lt;br&gt;bör därför godtas och läggas till grund för lagstiftning. Förslaget kommente-&lt;br&gt;ras närmare i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De synpunkter lagrådet i övrigt tar upp i sitt yttrande kommer att beröras&lt;br&gt;i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3.7 Skattskyldighet för arbetsgivare som själva betalar ut ersättning&lt;br&gt;som motsvarar ersättning på grund av grupplivförsäkring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En skyldighet att betala skatt som motsvarar särskild&lt;br&gt;premieskatt införs för vissa arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet föreligger om en arbetsgivare utan att försäkring&lt;br&gt;tecknats för anställdas räkning betalar ut ersättning som motsvarar er-&lt;br&gt;sättning på grund av fri grupplivförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Skattskyldighet föreslås för staten som arbetsgivare&lt;br&gt;och utbetalare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser bl.a. /IM pekar på att en följd&lt;br&gt;av ett system med premieinkomstskatt kan bli att vissa arbetsgivare kommer&lt;br&gt;att välja att själva betala ut ersättning som motsvarar försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skalen för mitt förslag: Den i promemorian förordade alternativa beskatt-&lt;br&gt;ningsmetoden för staten innebär att staten — eftersom staten inte tecknar&lt;br&gt;försäkring utan själv betalar ut ersättning motsvarande grupplivförsäkring - &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;görs skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits vid remissbehandlingen kan emellertid en premiein- Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;komstskatt av det förordade slaget leda till att andra arbetsgivare än staten&lt;br&gt;övergår till att själva utan samband med någon tecknad försäkring betala ut&lt;br&gt;dödsfallsersättningar som motsvarar grupplivförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av likformighetsskäl krävs att det för sådana arbetsgivare införs en skyl-&lt;br&gt;dighet att, i likhet med vad som bör gälla för staten, betala en skatt som mot-&lt;br&gt;svarar särskild premieskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär följande. För staten föreligger skatteplikt för belopp&lt;br&gt;som utan att försäkring tecknats betalas ut i ersättning enligt avtal som mot-&lt;br&gt;svarar avtal om grupplivförsäkring. Skatteplikt föreligger i den mån förmå-&lt;br&gt;nen av försäkringen inte utgör skattepliktig intäkt enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;32 § 3 a mom. KL. I övrigt hänvisas till specialmotiveringen till 3§ andra&lt;br&gt;stycket i förslaget till lag om särskild premieskatt för grupplivförsäkring,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För annan arbetsgivare än staten föreligger skatteplikt för belopp som&lt;br&gt;utan att försäkring tecknats betalas ut i ersättning, i den mån ersättningen&lt;br&gt;utgår enligt villkor och med belopp som i huvudsak motsvarar utbetalning&lt;br&gt;av staten. Som lagrådet framhåller i sitt yttrande saknas det stöd i lag för&lt;br&gt;att utbetalningar, som inte har samband med någon tecknad försäkring, inte&lt;br&gt;utgör skattepliktig intäkt. Jag delar härvid lagrådets bedömning att en änd-&lt;br&gt;ring i KL behövs för att klargöra att utbetalningar i de nu avsedda fallen inte&lt;br&gt;skall medföra skatteplikt enligt KL för mottgaren. Skattefrihet bör dock en-&lt;br&gt;dast föreligga bara i den mån utfallande belopp inte väsentligt överstiger vad&lt;br&gt;som kan utgå för befattningshavare i statens tjänst. Överskjutande belopp&lt;br&gt;bör alltså medföra skatteplikt. En ändring bör vidtas i 19 § KL med denna&lt;br&gt;innebörd. I övrigt hänvisas till specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om skattesats och underlaget för skatten i de nu berörda fallen be-&lt;br&gt;handlas senare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3.8 Skattskyldighet för arbetsgivare och näringsidkare som tecknar&lt;br&gt;försäkring som motsvarar grupplivförsäkring utomlands&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För arbetsgivare och näringsidkare som tecknar försäk-&lt;br&gt;ring som motsvarar grupplivförsäkring utomlands införs en skyldighet&lt;br&gt;att betala en skatt som motsvarar särskild premieskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Motsvarighet saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser däribland försäkringsinspektio-&lt;br&gt;nen och AFA anser att en följd av förslaget om premieinkomstskatt kan bli&lt;br&gt;att försäkring i stället tecknas utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som berörts i föregående avsnitt kan en premiein-&lt;br&gt;komstskatt hos försäkringsföretag innebära incitament till lösningar som syf-&lt;br&gt;tar till att undvika en skattebelastning på grupplivförsäkring i tjänsten. Ut-&lt;br&gt;över möjligheten att vissa arbetsgivare kan komma att själva betala ut ersätt-&lt;br&gt;ning motsvarande försäkring är det således inte otänkbart att vissa arbetsgi-&lt;br&gt;vare och näringsidkare väljer att teckna försäkring utomlands som motsvarar&lt;br&gt;grupplivförsäkring. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom utländska försäkringsföretag inte kan omfattas av en svensk pre-&lt;br&gt;mieskatt bör åtgärder vidtas som säkerställer en skattemässigt neutral be-&lt;br&gt;handling för utlandstecknade försäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den naturligaste lösningen är att arbetsgivare och näringsidkare som teck-&lt;br&gt;nar försäkring utomlands motsvarande grupplivförsäkring för anställda eller&lt;br&gt;för egen del blir skyldiga att betala en skatt som motsvarar särskild premie-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan nämnas att premie som betalas till utländska försäk-&lt;br&gt;ringsföretag i de nu berörda fallen även kan komma att träffas av skatteplikt&lt;br&gt;enligt lagen (1990:662) om skatt på vissa premiebetalningar. I denna del har&lt;br&gt;lagrådet vissa synpunkter. Jag återkommer till detta i nästa avsnitt. Där be-&lt;br&gt;handlas även frågor om skattesats och beskattningsunderlaget i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3.9 Skattesats och beskattningsunderlag m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För försäkringsföretag skall skattesatsen vara 42,7 % av&lt;br&gt;beskattningsunderlaget. Underlaget utgörs av 95% av de premiein-&lt;br&gt;komster som inkommer och avser grupplivförsäkring i tjänsten eller&lt;br&gt;yrket. Skatteplikt inträder när premie mottas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbetsgivare som utan att försäkring har tecknats för anställdas&lt;br&gt;räkning betalar ut ersättning som motsvarar ersättning på grund av&lt;br&gt;grupplivförsäkring skall skattesatsen vara 74,6 % av beskattningsun-&lt;br&gt;derlaget. Underlaget utgörs av utbetalt belopp. Skatteplikt inträder&lt;br&gt;vid utbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbetsgivare eller näringsidkare som tecknar försäkring utom-&lt;br&gt;lands som motsvarar grupplivförsäkring i tjänsten eller yrket skall&lt;br&gt;skattesatsen vara 74,6% av beskattningsunderlaget. Underlaget ut-&lt;br&gt;görs av 95 % av betald premie. Skatteplikt inträder vid premiebetal-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer endast delvis med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Företrädare för försäkringsbranschen anser att försla-&lt;br&gt;gets tekniska utformning leder till bristande neutralitet mellan enskild och&lt;br&gt;statlig sektor om skattesatsen 45 % skall gälla för båda sektorerna. Flera re-&lt;br&gt;missinstanser, exempelvis AFA, Förenade Liv och LRF anser att skattesat-&lt;br&gt;sen bör sättas lägre än vad som motsvarar 45 %. Från branschen framförs&lt;br&gt;vidare tekniska synpunkter vad gäller beskattningsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som tidigare anförts syftar den föreslagna regle-&lt;br&gt;ringen i princip till att ersätta individuell förmånsbeskattning avseende pre-&lt;br&gt;mieförmån för grupplivförsäkring med ett system där beskattningen i stället&lt;br&gt;bör träffa försäkringsföretaget eller arbetsgivaren. En individuell förmåns-&lt;br&gt;beskattning skulle i princip innebära ett betydligt högre genomsnittligt skat-&lt;br&gt;teuttag inkl, socialavgifter än det som förs fram i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör skattesatsen bestämmas på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normen för skatteuttaget bör vara den sammanlagda skatten för kontant-&lt;br&gt;lön som beläggs med särskild löneskatt. En kontantlön på 100 kr. ger därvid&lt;br&gt;en särskild löneskatt på 22.2 % samt för flertalet endast kommunal inkomst-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt om ca 30 %. Arbetsgivarens bruttokostnad för en kontantlön på 100 kr.&lt;br&gt;uppgår till 122,2 kr., medan lönen efter skatt uppgår till 70 kr. Skillnadsbe-&lt;br&gt;loppet, (122,2 - 70) 52,2 kr., utgör den antagna skatt som kan ligga till grund&lt;br&gt;för beräkningen av skattesats för de skilda fall som omfattas av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oberoende av hur försäkringsskyddet har anordnats bör en antagen er-&lt;br&gt;sättning om 70 kr. bli föremål för en sammanlagd skatt på 52,2 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall försäkringsskydd föreligger genom att försäkring tecknas i Sverige&lt;br&gt;skall skattskyldighet åvila försäkringsföretaget. Arbetsgivarens premie, eller&lt;br&gt;dennes bruttokostnad, uppgår i dessa fall till 122,2 kr. Den avsedda skatten&lt;br&gt;om 52,2 kr. erhålls då genom att beskattningsunderlaget, som består i den&lt;br&gt;premie som försäkringföretaget tar emot, beläggs med en skatt på 42,7 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare själv, utan något samband med tecknad försäkring,&lt;br&gt;betalar ut en för mottagaren skattefri ersättning som motsvarar ersättning&lt;br&gt;som utgår på grund av försäkring, skall skattskyldigheten åvila arbetsgivaren&lt;br&gt;och därvid baseras på utbetalt belopp. Detta belopp uppgår i det redovisade&lt;br&gt;exemplet till 70 kr. och den avsedda skatten om 52,2 kr. erhålls genom att&lt;br&gt;det utbetalda beloppet beläggs med en skatt på 74,6 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare eller en näringsidkare betalar premie för försäkring i&lt;br&gt;utlandet bör skattesatsen bestämmas utifrån det antagandet att inkomstbe-&lt;br&gt;skattning sker varken i utlandet eller hos den som mottar utfallande ersätt-&lt;br&gt;ning. I dessa fall skall skattskyldigheten åvila arbetsgivaren eller näringsid-&lt;br&gt;karen. Premiekostnaden, liksom beskattningsunderlaget, uppgår till 70 kr. i&lt;br&gt;exemplet och den avsedda skatten om 52,2 kr. erhålls genom att premien&lt;br&gt;beläggs med en skatt på 74,6 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget vill jag framhålla att det — för den händelse den särskilda&lt;br&gt;löneskatten justeras med hänsyn till förändringar av socialavgifterna - kan&lt;br&gt;finnas anledning att justera även de nu angivna skattesatserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från försäkringsgivarhåll har framförts att skatteunderlaget blir för stort&lt;br&gt;för dem jämfört med statlig sektor vid samma skattesats. Det har därvid åbe-&lt;br&gt;ropats att premierna vid en oförändrad förmånsnivå måste höjas så att de&lt;br&gt;även inkluderar den föreslagna skatten. Enligt försäkringsgivarna måste där-&lt;br&gt;för skattesatsen sänkas eller alternativt underlaget begränsas för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även lagrådet har vissa synpunkter på frågan om skattesats. I sitt yttrande&lt;br&gt;anger lagrådet att procenttalet för uttag av skatt vid premiebetalning har be-&lt;br&gt;räknats med utgångspunkt bl. a. i en särskild löneskatt om 22,2 procent. Lag-&lt;br&gt;rådet hänvisar till vad lagrådet anför i sitt yttrande om löneskatt på pensioner&lt;br&gt;i fråga om procentsats för den särskilda löneskatten vid tryggande i förtid av&lt;br&gt;ett pensionsåtagande. Enligt lagrådet har de därvid anförda synpunkterna&lt;br&gt;samma giltighet beträffande premiebetalningar vid den nu diskuterade skat-&lt;br&gt;ten. I fråga om löneskatt på pensioner anför lagrådet att en inbetalning för att&lt;br&gt;trygga ett åtagande som sker en väsentlig tidsrymd före pensionsutbetalning&lt;br&gt;förefaller böra beläggas med särskild löneskatt efter en lägre procentsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna fråga vill jag framhålla följande. Den nu föreslagna beskattningen&lt;br&gt;har som grundläggande syfte att ersätta en individuell förmånsbeskattning&lt;br&gt;med ett enklare system där skattskyldigheten i de flesta fall kan antas komma&lt;br&gt;att åvila försäkringsföretag. Vid en individuell förmånsbeskattning är princi-&lt;br&gt;pen den att skattskyldighet uppkommer för arbetstagaren samtidigt som för-&lt;br&gt;månen, dvs. premieförmånen åtnjuts. Detta bör vara utgångspunkten för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den nu föreslagna beskattningsmetoden. Denna utgångspunkt har också le- Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;gat till grund för de förordade skattesatserna. Enligt min mening bör de skat-&lt;br&gt;tesatser jag föreslår för skilda underlag och skattskyldiga i tillräcklig ut-&lt;br&gt;sträckning anses uppfylla kraven på likformighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de nyss berörda synpunkterna från försäkringsgivarhåll vill jag&lt;br&gt;säga att den föreslagna beskattningen givetvis kommer att innebära att kost-&lt;br&gt;naderna för försäkringen höjs vid en oförändrad förmånsnivå. Detta kan&lt;br&gt;emellertid inte anses utgöra ett tillräckligt skäl att reducera skattesatsen för&lt;br&gt;försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från försäkringsgivarhåll har vidare framförts en del synpunkter med an-&lt;br&gt;knytning till speciella rutiner för premiebestämning och betalnings- samt av-&lt;br&gt;räkningstidpunkt. Synpunkterna rör bl.a. frågor med anknytning till s.k.&lt;br&gt;preliminär premie och definitiv premie, bruttopremie och återbäring samt&lt;br&gt;s.k. fiktiv premie som redovisas i vissa fall. Förenade Liv föreslår att skatte-&lt;br&gt;underlaget definieras som den av arbetsgivaren faktiskt inbetalda premien&lt;br&gt;under beskattningsåret. AFA anser att de premieförändringar som sker i&lt;br&gt;samband med slutavräkning lämpligen bör påverka skatteunderlaget det år&lt;br&gt;avräkningen sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag framhålla att den föreslagna beskattningen hos försäk-&lt;br&gt;ringsföretagen av förenklingsskäl bör ske på ett relativt schabloniserat sätt.&lt;br&gt;Jag delar härvid de synpunkter som framförts från Förenade Liv och AFA.&lt;br&gt;Beskattningsunderlaget bör alltså i princip bestämmas av de premieinkoms-&lt;br&gt;ter som inflyter dvs. som kommer försäkringsföretagen till del under be-&lt;br&gt;skattningsåret. I detta ligger att underlaget löpande kommer att påverkas&lt;br&gt;av årliga slutavräkningar. De eventuella hanteringsproblem som kan uppstå&lt;br&gt;torde därför främst uppstå vid övergången under år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan det emellertid inträffa att beskattningsunderlaget blir för&lt;br&gt;stort exempelvis på grund av att preliminärt inbetald premie blivit för hög&lt;br&gt;med anledning av att försäkringsföretagets debiteringsunderlag för en viss&lt;br&gt;arbetsgivare varit felaktigt. En särskild regel som tar sikte på att reducera&lt;br&gt;försäkringsföretagets beskattningsunderlag för nästföljande beskattningsår&lt;br&gt;bör införas för liknande fall. Denna regel kommenteras närmare i special-&lt;br&gt;motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Influtna premier avser till en del att täcka omkostnader hos försäkrings-&lt;br&gt;företaget vid sidan av försäkringsutbetalningar. Beskattningsunderlaget bör&lt;br&gt;därför begränsas för försäkringföretag. Med ledning av inhämtade uppgifter&lt;br&gt;och beräkningar bör omkostnadsdelen schablonmässigt kunna bestämmas&lt;br&gt;till ca 5%. Beskattningsunderlaget för försäkringsföretag bör utgöras av&lt;br&gt;95 % av influtna premier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbetsgivare som själva utan samband med tecknad försäkring betalar&lt;br&gt;ut dödsfallsersättningar bör underlaget för beskattningen utgöras av utbetalt&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbetsgivare eller näringsidkare som tecknar försäkring utomlands&lt;br&gt;bör beskattningsunderlaget utgöras av 95 % av betald premie. Lagrådet&lt;br&gt;framhåller att en premiebetalning till en utländsk försäkringsrörelse belastas&lt;br&gt;även av skatt med 15 procent av hela premiebeloppet enligt lagen (1990:662)&lt;br&gt;om skatt på vissa premiebetalningar. Detta innebär, anför lagrådet, att hela&lt;br&gt;beskattningsunderlaget för den nu diskuterade skatten blir ojämkat under- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 54&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag även för annan skatt och denna dubbelbeskattning leder till ett skatteut-&lt;br&gt;tag om ca 90 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av vad lagrådet anför i denna del vill jag framhålla att den&lt;br&gt;påtalade dubbelbeskattningen endast är skenbar. Den nu föreslagna beskatt-&lt;br&gt;ningen av premie för grupplivförsäkring syftar till att ersätta en individuell&lt;br&gt;förmånsbeskattning hos den anställde. Den beskattning som sker enligt la-&lt;br&gt;gen (1990:662) om skatt på vissa premiebetalningar har ett helt annat syfte,&lt;br&gt;nämligen att ersätta den beskattning som eljest sker av avkastningen på kapi-&lt;br&gt;talförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försäkringsföretag bör skatteplikt inträda när premie tas emot. För&lt;br&gt;arbetsgivare som själv betalar ut ersättning som motsvarar ersättning på&lt;br&gt;grund av grupplivförsäkring bör skatteplikt inträda vid utbetalning. För ar-&lt;br&gt;betsgivare och näringsidkare som tecknar försäkring utomlands bör skatte-&lt;br&gt;plikt inträda vid premiebetalning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3.10 Förfaranderegler&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Administration och uppbörd av den särskilda premie-&lt;br&gt;skatten sker enligt de regler som finns i lagen (1984:151) om punkt-&lt;br&gt;skatter och prisregleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig skall anmäla sig för registrering hos riks-&lt;br&gt;skatteverket, som blir beskattningsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalendermånad blir redovisningsperiod. En dispensmöjlighet före-&lt;br&gt;slås vad gäller redovisningsperioder och en särskild övergångsregel fö-&lt;br&gt;reslås som innebär att den första redovisningsperioden för år 1991 för-&lt;br&gt;längs till att omfatta tiden den 1 januari — den 30 juni.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer i sina grunddrag med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna berör inte frågan. RSV an-&lt;br&gt;ser att samma redovisnings- och deklarationsförfarande är att föredra för&lt;br&gt;samtliga skattskyldiga och ifrågasätter därmed ett förslag i promemorian att&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om förfarandet skulle gälla för statens tjänstegrupp-&lt;br&gt;liv. Verket har vidare en del tekniska synpunkter på förslagets utformning.&lt;br&gt;AE4 framhåller att det för bolagets del är lämpligt att den föreslagna skatten&lt;br&gt;betalas i samma takt som debitering sker eller sex gånger per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I promemorian föreslås att en premieinkomstskatt&lt;br&gt;enligt förslaget administreras av RSV och att det regelsystem som finns i la-&lt;br&gt;gen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall styra förfa-&lt;br&gt;randet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag instämmer i promemorieförslaget men anser i likhet med RSV att det&lt;br&gt;finns anledning att i vissa hänseenden avvika härifrån. Detta innebär bl.a.&lt;br&gt;att någon särbestämmelse vad gäller förfarandet inte bör gälla för statens&lt;br&gt;tjänstegrupplivförsäkring. Kalendermånad blir därmed redovisningsperiod&lt;br&gt;för den särskilda inkomstskatten. En dispensmöjlighet bör dock införas för&lt;br&gt;vissa speciella fall. Som lagrådet framhåller bör en sådan dispensregel bättre&lt;br&gt;än vad som är fallet enligt förslaget i lagrådsremissen ange förutsättningarna&lt;br&gt;för en dispens. Det bör således anges i bestämmelsen att undantag från vad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som gäller enligt 2 kap. 3 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregle-&lt;br&gt;ringsavgifter om redovisningsperioder får medges, om det behövs med hän-&lt;br&gt;syn till uppbörden av premieskatt. Jag syftar härvid exempelvis på den typ&lt;br&gt;av situation som AFA redovisar i sitt yttrande. Det bör således inte ound-&lt;br&gt;gängligen krävas att ett försäkringsföretag tvingas att till följd av den nu före-&lt;br&gt;slagna beskattningen lägga om sitt redovisningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har mot bakgrund av de administrativa frågor som uppkommer med&lt;br&gt;anledning av skattereformen, innefattande bl.a. redan beslutade nya punkt-&lt;br&gt;skatter och ändringar på området, framställt önskemål om att den första re-&lt;br&gt;dovisningsperioden för den föreslagna skatten utsträcks till att omfatta i&lt;br&gt;första hand sex kalendermånader. Ett tillgodoseende av verkets önskemål&lt;br&gt;framstår som rimligt. Därigenom underlättas också övergångsfrågorna för&lt;br&gt;främst försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3.11 Övriga frågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare redogjort för bör den i promemorieförslaget förordade be-&lt;br&gt;gränsningen av näringsidkares avdragsrätt för premie för grupplivförsäkring&lt;br&gt;till att avse endast kollektivavtalsgrundad försäkring inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot bör det övervägas att anpassa lydelsen av punkt 23 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 23 § KL så att avdragsbestämmelsen harmonierar med skattefrihets-&lt;br&gt;regeln för anställda i 32 § 3 a mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden härtill är ett önskemål från AFA, som påtalat att formule-&lt;br&gt;ringen av begreppet ”efter förmånligare grunder” i punkt 23 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 23 § inte ger något utrymme för smärre förändringar av försäk-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag framhålla det angelägna i att skattereglerna är så neu-&lt;br&gt;tralt utformade som möjligt för anställda och näringsidkare. På arbetsmark-&lt;br&gt;naden i stort dvs. för anställda i allmänhet gäller således att variationer i för-&lt;br&gt;säkringsskyddet som inte väsentligt skiljer sig från vad som gäller för statligt&lt;br&gt;anställda är tillåtna från skattesynpunkt. Mot denna bakgrund gör jag den&lt;br&gt;bedömningen att den nuvarande bestämmelsen i punkt 23 av anvisningarna&lt;br&gt;till 23 § KL är onödigt restriktivt formulerad. Jag föreslår därför att anvis-&lt;br&gt;ningspunkten anpassas så att samma regler får gälla för näringsidkare som&lt;br&gt;för anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt föranleder den föreslagna regleringen att vissa följdändringar görs&lt;br&gt;i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, skattebrotts-&lt;br&gt;lagen (1971:69) och i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatteford-&lt;br&gt;ringar. I de nämnda lagarna görs vidare vissa följdändringar med anledning&lt;br&gt;av lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel samt lagen&lt;br&gt;(1990:662) om skatt på vissa premiebetalningar. De sistnämnda följdänd-&lt;br&gt;ringarna har samband med riksdagsbeslutet i våras beträffande det andra&lt;br&gt;steget i skattereformen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3.12 Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagstiftningen bör träda i kraft den 1 januari 1991 och för försäk-&lt;br&gt;ringsföretagens del tillämpas på premieinkomster som avser tiden därefter.&lt;br&gt;Som RSV framhållit bör det dock klart anges att inkomsterna skall avse för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkring för tid efter ikraftträdandet för att beskattning skall bli aktuell. Det Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;tidigare redovisade förslaget att utsträcka den första redovisningsperioden&lt;br&gt;till att avse det första halvåret 1991 bör vara ägnat att underlätta för försäk-&lt;br&gt;ringsföretagen att skilja ut de premieinkomster som avser tidigare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbetsgivare som själva betalar ut ersättning motsvarande grupplivför-&lt;br&gt;säkring utan att sådan försäkring tecknats bör de nya reglerna tillämpas på&lt;br&gt;utbetalningar som sker efter den 1 januari 1991 om utbetalningen avser åta-&lt;br&gt;gande för tid härefter. Detta bör innebära att utbetalning med anledning av&lt;br&gt;dödsfall som inträffat före den 1 januari 1991 skall undantas från beskatt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbetsgivare och näringsidkare som tecknar försäkring utomlands bör&lt;br&gt;de nya reglerna tillämpas på premiebetalningar som sker och avser tid efter&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar ändringen i punkt 23 av anvisningarna till 23 § KL bör gälla&lt;br&gt;att den träder i kraft den 1 januari 1991 men att äldre föreskrifter om avdrag&lt;br&gt;alltjämt bör tillämpas för beskattningsår som påbörjats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i de specialförfattningar som tidigare berörts bör träda i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Beskattning av stipendier&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 19 § KL är stipendier skattefria under förutsättning att de utgått för&lt;br&gt;mottagarens utbildning och inte utgjort ersättning för arbete som utförts el-&lt;br&gt;ler skall utföras för utgivarens räkning. RINK behandlade frågan om skatte-&lt;br&gt;frihet för stipendier. Utredningen fann att såväl fackliga stipendier som bi-&lt;br&gt;drag till utbildning m.m. borde bli föremål för beskattning av främst neutra-&lt;br&gt;litetsskäl. Frågan om beskattning av stipendier ansågs emellertid så komplex&lt;br&gt;att den hänsköts till stiftelse- och föreningsskattekommittén (Fi 1988:03) för&lt;br&gt;vidare utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelse- och föreningsskattekommittén har redovisat sitt betänkande,&lt;br&gt;Beskattning av stipendier (SOU 1990:47). Betänkandet har remissbehand-&lt;br&gt;lats. Remissinstanserna framgår av bilaga 1. En sammanställning av remiss-&lt;br&gt;yttrandena har upprättats i finansdepartementet och finns tillgänglig i lag-&lt;br&gt;stiftningsärendet (dnr 3338/90).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stipendium avses ett bidrag till en fysisk person som utges för mottaga-&lt;br&gt;rens utbildning eller för att stödja en verksamhet som mottagaren bedriver&lt;br&gt;eller planerar att starta. Det kan vara fråga om en litterär, konstnärlig eller&lt;br&gt;därmed jämförlig verksamhet, en idrottslig verksamhet eller en verksamhet&lt;br&gt;som forskare eller uppfinnare. Till bidrag som likställs med stipendier, s.k.&lt;br&gt;liknande bidrag, hänförs bidrag till fysiska personer för att stödja en verk-&lt;br&gt;samhet av annat slag än de nu nämnda samt dessutom priser och belöningar&lt;br&gt;som ges för att premiera redan utförda prestationer. Begreppet ”stipendier&lt;br&gt;och liknande bidrag” omfattar inte vad som skatterättsligt är gåva och inte&lt;br&gt;heller ersättning för arbete för utgivarens räkning eller s.k. näringsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stipendier och liknande bidrag härrör nästan uteslutande från staten,&lt;br&gt;kommuner, stiftelser, föreningar och andra juridiska personer. Beträffande&lt;br&gt;bidrag från sådana utgivare anses gåva normalt sett inte föreligga. När bidrag&lt;br&gt;lämnas av staten eller av en kommun sker det för att fullfölja eller tillgodose&lt;br&gt;allmänna intressen. När t.ex. en stiftelse delar ut ett stipendium sker det i&lt;br&gt;normalfallet för att främja det ändamål som enligt stadgarna styr stiftelsens&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett förmögenhetstillskott skall kunna inkomstbeskattas krävs att&lt;br&gt;det kan inordnas under något av de särskilda inkomstslagen som efter skatte-&lt;br&gt;reformens genomförande är tre, nämligen näringsverksamhet, tjänst och ka-&lt;br&gt;pital. Brister denna förutsättning är tillskottet inte skattepliktigt. Är den&lt;br&gt;uppfylld, måste undersökas om tillskottet ändå på grund av någon undan-&lt;br&gt;tagsregel är skattefritt. Flertalet sådana undantagsregler finns i 19 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 19 § KL om skattefrihet för stipendier i sin nuvarande ly-&lt;br&gt;delse tillämpades första gången vid 1988 års taxering (prop. 1986/87:45, SkU&lt;br&gt;15, SFS 1986:1245). Bestämmelsen innebar en permanentning av en tidsbe-&lt;br&gt;gränsad lagstiftning som gällde vid 1984 — 1987 års taxeringar. Regeln tog&lt;br&gt;sikte på stipendier som utgick för deltagande i fackliga kurser men omfattade&lt;br&gt;även andra utbildningsstipendier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stipendier och liknande bidrag som utgår periodiskt, dvs. under mer än&lt;br&gt;två år, är skattepliktiga för mottagaren om utgivaren har avdragsrätt. Enligt&lt;br&gt;punkt 5 av anvisningarna till 46 § KL har utgivaren inte avdragsrätt om un-&lt;br&gt;derstödet utgått till mottagare i utgivarens hushåll eller, om understödet inte&lt;br&gt;utgör skadestånd, till mottagare under 18 år eller till mottagare vars utbild-&lt;br&gt;ning inte är avslutad. Enligt 19 § KL är periodiskt understöd eller därmed&lt;br&gt;jämförlig periodisk intäkt, som inte utgör vederlag vid avyttring av egen-&lt;br&gt;dom, skattefritt i den mån utgivaren inte är berättigad till avdrag för det ut-&lt;br&gt;givna beloppet. Är utgivaren en stiftelse eller ideell förening med sådant&lt;br&gt;kvalificerat allmännyttigt ändamål som avses i 7 § 6 mom. SIL anses inte bi-&lt;br&gt;draget som ett periodiskt understöd om utbetalningen sker till fullföljande&lt;br&gt;av ändamålet i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattning av stipendier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Stipendier och liknande bidrag skall även i fortsättningen&lt;br&gt;vara skattefria i den utsträckning som de varit tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag om beskattning av stipendier genomförs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittéförslaget innebär att i princip alla stipen-&lt;br&gt;dier blir skattepliktiga med undantag för dem som utgår till mottagarens&lt;br&gt;grundutbildning. Som grundutbildning räknas sådan utbildning som kan be-&lt;br&gt;rättiga till studiestöd enligt 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349). Be-&lt;br&gt;greppet omfattar dock inte utbildning utöver akademisk grundexamen eller&lt;br&gt;därmed jämförlig utbildningsnivå. Fulla socialavgifter skulle enligt förslaget&lt;br&gt;tas ut i form av arbetsgivaravgifter på ersättningar som uppgår till minst&lt;br&gt;2 000 kr. Ett skattefritt grundbelopp om 1 000 kr. per utgivare och år föreslås&lt;br&gt;också. En utvidgad avdragsrätt föreslås för kostnader som är hänförliga till&lt;br&gt;bidrag som utgått för ett bestämt ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna har avstyrkt Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;kommitténs förslag. Däribland kan nämnas: LO, TCO, SACO, Sveriges in-&lt;br&gt;dustriförbund, Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser, Svenska akademien,&lt;br&gt;Handelshögskolan i Stockholm, Crafordska stiftelsen, Forskningsrådsnämn-&lt;br&gt;den och Konstnärernas riksorganisation. RSV, socialstyrelsen, riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket samt kammarrätten i Göteborg har tillstyrkt förslaget. Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden har tillstyrkt att utbildningsstipendier blir skatteplik-&lt;br&gt;tiga. Ett flertal remissinstanser anser att forskningen och den högre utbild-&lt;br&gt;ningen kommer att skadas allvarligt om kommitténs förslag genomförs. Fö-&lt;br&gt;reträdare för kulturlivet har också pekat på de negativa konsekvenser som&lt;br&gt;ett genomförande av förslaget skulle ha för utövare av konstnärlig och litte-&lt;br&gt;rär verksamhet. Andra remissinstanser anser att förslaget strider mot kraven&lt;br&gt;på enkelhet och likformighet i beskattningen, att ett genomförande av för-&lt;br&gt;slaget skulle medföra administrativt merarbete samt att de ekonomiska kon-&lt;br&gt;sekvenserna inte belysts tillräckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Stiftelse- och föreningsskattekommittén har före-&lt;br&gt;slagit att alla stipendier som inte utgår till mottagarens grundutbildning skall&lt;br&gt;beskattas. Förslaget ligger i linje med en av grundtankarna bakom skattere-&lt;br&gt;formen, nämligen strävan efter en likformig beskattning. Förslaget har dock&lt;br&gt;mötts av en mycket kraftig kritik från remissinstanserna. Oro har uttalats för&lt;br&gt;att både forskningen och kulturlivet skulle påverkas negativt om förslaget&lt;br&gt;genomfördes. Jag har tagit intryck av denna kritik. Kommitténs förslag bör&lt;br&gt;inte genomföras. Dagens praxis för beskattning av stipendier och liknande&lt;br&gt;bidrag bör i allt väsentligt behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med skattereformen reduceras antalet inkomstslag från sex till tre.&lt;br&gt;Samtidigt utvidgas inkomstslaget tjänst något, så att det i framtiden omfattar&lt;br&gt;alla ersättningar som kan anses hänförliga till eget arbete eller egen presta-&lt;br&gt;tion. Överskott av hobbyverksamhet t.ex., som tidigare varit skattefritt ef-&lt;br&gt;tersom det inte kunnat hänföras till något inkomstslag, kommer i framtiden&lt;br&gt;att beskattas i inkomstslaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till utformningen av den bestämmelse i 31 § KL som reglerar&lt;br&gt;omfattningen av inkomstslaget tjänst skulle vissa stipendier, som har sam-&lt;br&gt;band med egen prestation, efter skattereformens genomförande kunna&lt;br&gt;komma att hänföras till inkomst av tjänst och därmed vara skattepliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny bestämmelse bör därför införas i 19 § KL så att en gränsdragning&lt;br&gt;sker mellan skattepliktiga inkomster som är hänförliga till inkomstslaget&lt;br&gt;tjänst och skattefria stipendier. Den praxis som vuxit fram angående beskatt-&lt;br&gt;ningen av stipendier och liknande bidrag bör stå fast. De bestämmelser som&lt;br&gt;reglerar beskattningen av stipendier som utgår periodiskt (19 och 20 §§ KL,&lt;br&gt;punkt 2 av anvisningarna till 31 § KL, punkt 5 av anvisningarna till 46 § KL)&lt;br&gt;kvarstår oförändrade. Det är dock viktigt att understryka att inkomster som&lt;br&gt;utgör ersättning för prestation som har kommit utgivaren av ersättningen el-&lt;br&gt;ler någon med utgivaren närstående fysisk eller juridisk person till nytta bör&lt;br&gt;utgöra skattepliktig inkomst för mottagaren även om ersättningen skulle ha&lt;br&gt;betecknats som stipendium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Viss skattefrihet för barnpension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Barnpension till den del den inte överstiger 40 % av bas-&lt;br&gt;beloppet (garantinivån) skall vara skattefri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Som en del i folkpensioneringen och tilläggs-&lt;br&gt;pensioneringen ingår efterlevandepensionen. Folkpension i form av efterle-&lt;br&gt;vandepension utgörs bl.a. av barnpension till ett barn, vars far eller mor eller&lt;br&gt;båda föräldrar har avlidit. Rätt till barnpension har barn som inte har fyllt&lt;br&gt;18 år. Under studier kan dock i vissa fall rätt till sådan pension föreligga&lt;br&gt;längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20 år. Denna typ av&lt;br&gt;barnpension uppgår till 25 % av basbeloppet (7 425 kr. år 1990) efter varje&lt;br&gt;avliden förälder (grundnivån). Pensionen skall emellertid alltid utges med&lt;br&gt;sådant belopp att den, tillsammans med barnets tilläggspension i form av&lt;br&gt;barnpension, utgör 40 % av basbeloppet efter varje avliden förälder (garan-&lt;br&gt;tinivån).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått ingår även efterlevandepension i form av barnpension i för-&lt;br&gt;säkringen för tilläggspension. Samma åldersgräns som vid folkpensione-&lt;br&gt;ringen gäller i detta fall. Barnpension utges här med 30 % av hel förtidspen-&lt;br&gt;sion enligt tilläggspensioneringen, som den avlidne var berättigad till eller&lt;br&gt;skulle ha erhållit om rätt till sådan pension hade inträtt vid tidpunkten för&lt;br&gt;dödsfallet. Var den avlidne berättigad till ålderspension utgör barnpension i&lt;br&gt;stället 30 % av sådan förmån. Är flera barn berättigade till barnpension efter&lt;br&gt;den avlidne, ökas det nämnda procenttalet med 20 för varje barn utöver det&lt;br&gt;första. Det sammanlagda barnpensionsbeloppet fördelas därvid lika mellan&lt;br&gt;barnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnpensioneringens principer bygger på den familjerättsliga underhålls-&lt;br&gt;skyldigheten. Denna innebär att föräldrarna skall svara för underhåll åt bar-&lt;br&gt;net efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas&lt;br&gt;samlade ekonomiska förmåga. Underhållsskyldigheten upphör när barnet&lt;br&gt;fyller 18 år. Denna skyldighet kan utsträckas i tiden till dess barnet avslutat&lt;br&gt;sina studier, dock längst till dess barnet fyllt 21 år. Om en förälder inte har&lt;br&gt;vårdnaden om barnet kan underhållsskyldigheten fullgöras genom att föräl-&lt;br&gt;dern betalar underhållsbidrag till barnet. Om föräldern inte fullgör sin un-&lt;br&gt;derhållsskyldighet eller om det fastställda underhållsbidraget understiger en&lt;br&gt;viss nivå erhåller barnet bidragsförskott. Detta utgör högst 40 % av basbe-&lt;br&gt;loppet i förhållande till en förälder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mottaget underhållsbidrag för barn eller bidragsförskott är inte skatte-&lt;br&gt;pliktigt. Den underhållsskyldige har enligt de regler som tillämpas från och&lt;br&gt;med 1992 års taxering inte heller någon avdragsrätt vid inkomsttaxeringen&lt;br&gt;för utgivet underhållsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För mottagen barnpension, liksom för övriga pensionsförmåner, förelig-&lt;br&gt;ger emellertid skatteplikt. Det särskilda grundavdrag som vissa folkpensio-&lt;br&gt;närer är berättigade till från och med 1992 års taxering gäller ej för den som&lt;br&gt;uppbär barnpension. Med hänsyn till det allmänna grundavdraget uppkom-&lt;br&gt;mer skatt endast om barnpensionen ensam eller tillsammans med annan in-&lt;br&gt;komst överstiger nivån för grundavdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att erhållen barnpension utöver grundavdraget är skatte-&lt;br&gt;pliktig inkomst har vid återkommande tillfällen varit föremål för debatt.&lt;br&gt;Bl.a. har det hävdats att det är orättvist och svårförklarligt att barn som upp-&lt;br&gt;bär barnpension skall behandlas hårdare i beskattningshänseende än andra&lt;br&gt;barn. Förslag har därför framförts i syfte att undanröja de påtalade olikhe-&lt;br&gt;terna. Förslagen har präglats av synsättet att barnpensionen är en ersättning&lt;br&gt;från samhället för det underhåll som barnet skulle ha fått av föräldrarna om&lt;br&gt;dessa hade levat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om barnpensionens beskattning har behandlats i utredningssam-&lt;br&gt;manhang sedan 1970-talet. Senast frågan gavs en utförlig belysning var i pen-&lt;br&gt;sionsberedningens delbetänkande (SOU 1987:55) Efterlevandepension, re-&lt;br&gt;formering av den allmänna försäkringens efterlevandeförmåner. Enligt be-&lt;br&gt;tänkandet anses de tidigare ställningstaganden som ligger till grund för att&lt;br&gt;barnpensionen skall vara skattepliktig inkomst fortfarande äga giltighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I riksdagen har vid flera tillfällen motionsyrkanden angående skattefrihet&lt;br&gt;för barnpensioner avslagits bl.a. med hänvisning till ovan anförda utred-&lt;br&gt;ningsöverväganden. Även efter det att efterlevandepensioneringen reforme-&lt;br&gt;rats genom lagstiftning år 1988 (SFS 1988:881) har frågan aktualiserats. Vid&lt;br&gt;den senaste riksdagsbehandlingen anförde skatteutskottet med anledning av&lt;br&gt;motioner om att helt eller delvis undanta barnpension från beskattning att&lt;br&gt;utskottet i sin behandling av denna fråga tidigare haft stora betänkligheter&lt;br&gt;mot att inom ramen för nuvarande system ändra på reglerna på det sätt som&lt;br&gt;föreslagits i motionerna. Samtidigt har utskottet pekat på att skattereformen&lt;br&gt;kan leda till att frågan kommer i ett nytt läge. Enligt utskottets uppfattning&lt;br&gt;borde det vara möjligt att åstadkomma en rimlig lösning genom att helt eller&lt;br&gt;delvis undanta barnpension från beskattning (1989/90:SkU30).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De i olika sammanhang framställda kraven om lik-&lt;br&gt;artade beskattningsregler för barnpension resp, underhållsbidrag har som&lt;br&gt;framgått av den tidigare redogörelsen mött viss förståelse. Frågan är emel-&lt;br&gt;lertid inte så odiskutabel som den kan förefalla att vara vid en första anblick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rent principiellt är det nämligen så att underhållsbidrag till barn, frånsett&lt;br&gt;ett avdrag på högst 3 000 kr. per år, inte har varit avdragsgillt för den under-&lt;br&gt;hållsskyldige och följaktligen i huvudsak betalas av beskattad inkomst.&lt;br&gt;Barnpension - liksom övriga pensionsförmåner från den allmänna pensio-&lt;br&gt;neringen — finansieras däremot främst genom arbetsgivaravgifter och egen-&lt;br&gt;avgifter. Samstämmighet i detta avseende skulle således inte uppkomma om&lt;br&gt;barnpension helt undantogs från beskattning. Vidare beskattas barnpension&lt;br&gt;i regel lindrigare än den inkomst som pensionen ersätter, nämligen den av-&lt;br&gt;lidne förälderns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om däremot hänsyn enbart tas till barnpension från folkpensioneringen&lt;br&gt;kommer frågan i ett delvis annat läge. Denna pension finansieras endast del-&lt;br&gt;vis genom arbetsgivaravgifter och egenavgifter och har stor likhet med bi-&lt;br&gt;dragsförskottet genom att det i båda dessa fall ges en garantinivå för barnets&lt;br&gt;försörjning. Det kan därför hävdas att det vore rimligt att också vid beskatt-&lt;br&gt;ningen behandla barnpension på garantinivån på samma sätt som bidragsför-&lt;br&gt;skottet. Jag kan även för egen del ansluta mig till denna åsikt. Det bör såle-&lt;br&gt;des enligt min mening kunna utgöra en rimlig avvägning i denna fråga att&lt;br&gt;undanta barnpension till den del den inte överstiger garantinivån från skatte-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;plikt. I de fall båda föräldrarna har avlidit bör från pensionen efter varje för-&lt;br&gt;älder från beskattning undantas den del av barnpensionen som inte översti-&lt;br&gt;ger garantinivån. En bestämmelse härom bör tas in i 19 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av en sådan lösning innebär i och för sig att barn som har de&lt;br&gt;högsta barnpensionerna vinner mest på skattelättnaden. Också ett system&lt;br&gt;där all barnpension gjordes skattefri, oavsett storlek, skulle medföra ett gyn-&lt;br&gt;nande av de barn som uppbär höga tilläggspensioner. Dessutom skulle skat-&lt;br&gt;teintäkterna minska väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu nämnda effekterna skulle visserligen kunna undvikas med ett sys-&lt;br&gt;tem där skattelättnaden är störst vid låga pensioner med avtrappning vid sti-&lt;br&gt;gande inkomster. Jag är emellertid inte beredd att föreslå en sådan lösning&lt;br&gt;med hänsyn till att den skulle innebära avsevärda komplikationer av regel-&lt;br&gt;systemet samt ökad administrativ belastning för skattemyndigheterna och&lt;br&gt;försäkringskassorna. Dessutom skulle kraftiga marginaleffekter kunna upp-&lt;br&gt;stå vid förekommande beskattning av inkomster av feriearbete, vilket skulle&lt;br&gt;strida mot ett av huvudsyftena med den föreslagna förändringen samt mot&lt;br&gt;en av skattereformens grundläggande intentioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill jag slutligen beröra frågan om kompensation till&lt;br&gt;ensamföräldrarna med anledning av den slopade skattereduktionen för en-&lt;br&gt;samstående med barn. Jag har erfarit att statsrådet Lindqvist efter beredning&lt;br&gt;av underhållsbidragskommitténs förslag kommer att lägga fram förslag om&lt;br&gt;ekonomiska insatser för ensamföräldrarna med hänsyn till de ekonomiska&lt;br&gt;effekterna för dessa av slopandet av skattereduktionen för ensamstående&lt;br&gt;med barn.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6 Avdrag för kostnader för bilresor mellan bostad och&lt;br&gt;arbetsplats&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Avdrag för kostnader för resor mellan bostad och arbets-&lt;br&gt;plats med bil medges vid 1991 års taxering med 11 kr. per mil och vid&lt;br&gt;1992 års taxering med 12 kr. per mil. Beloppen skall gälla oavsett kör-&lt;br&gt;sträckans längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Reglerna om avdrag för kostnader för resor med&lt;br&gt;bil mellan bostad och arbetsplats finns i punkt 4 av anvisningarna till 33 § KL.&lt;br&gt;Avdraget skall enligt dessa regler bestämmas enligt schablon på grundval av&lt;br&gt;genomsnittliga kostnader för mindre bil och med hänsyn till de kostnader&lt;br&gt;som är direkt beroende av körd vägsträcka. RSV beräknar för varje år det&lt;br&gt;aktuella avdragsbeloppet. För taxeringsåret 1990 har RSV fastställt belop-&lt;br&gt;pen per mil till 10 kr. 20 öre för resor som inte överstiger 1000 mil och 7 kr.&lt;br&gt;70 öre för körsträckor till den del de överstiger 1000 mil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att avdraget är högre för de första 1 000 milen hänger samman med en&lt;br&gt;lagändring som gjordes år 1983. De nuvarande reglerna för beräkning av av-&lt;br&gt;draget som bygger på de milbundna kostnaderna fick då sin utformning&lt;br&gt;(prop. 1983/84:68, SkU 16, SFS 1983:1051). Begränsningen av avdraget till&lt;br&gt;de milbundna kostnaderna skulle emellertid ske successivt. Under en över-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gångstid har avdrag medgetts även för vissa fasta kostnader. Avdraget per&lt;br&gt;mil för körsträckor t.o.m. 1000 mil har låsts vid högst den nivå som gällde&lt;br&gt;vid 1984 års taxering (10 kr. 20 öre per mil) så länge de av RSV beräknade&lt;br&gt;rörliga kostnaderna per mil inte överstiger detta belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den senaste tidens prishöjningar på bensin innebär påfrestningar för dem&lt;br&gt;som måste använda bilen mycket. Särskilt stora är problemen för dem som&lt;br&gt;har långa resor mellan bostad och arbetsplats. Att åstadkomma en påtaglig&lt;br&gt;sänkning av kostnaderna för bilresor genom en generell bensinskattesänk-&lt;br&gt;ning är enligt m'in bedömning uteslutet av statsfinansiella skäl. En sådan åt-&lt;br&gt;gärd medför dessutom att även de som inte har så stort behov av bil utan&lt;br&gt;huvudsakligen använder bilen för andra privata resor än mellan bostad och&lt;br&gt;arbetsplats också får skattelindring. Regionalt differentierade bensinskatte-&lt;br&gt;sänkningar är vidare enligt min bedömning av praktiska skäl inte genomför-&lt;br&gt;bart. För att motverka effekterna äv bensinprishöjningarna anser jag det&lt;br&gt;därför mest ändamålsenligt att höja avdraget för kostnader för resor med bil&lt;br&gt;mellan bostad och arbetsplats. Härigenom riktas lindringen främst mot den&lt;br&gt;kategori som har långa arbetsresor och som det därför är mest angeläget att&lt;br&gt;stödja. Avdraget för kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats bör&lt;br&gt;därför höjas. En lämpligt avvägd nivå är enligt min bedömning därvid att&lt;br&gt;beloppet bestäms till 11 kr. per mil under inkomståret 1990 och till 12 kr.&lt;br&gt;per mil under inkomståret 1991. Dessa belopp bör gälla oavsett körsträckans&lt;br&gt;längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna förändringarna är av tillfällig karaktär. De bör därför tas in&lt;br&gt;i en särskild lag. Jag anser emellertid att en utredare bör tillkallas med upp-&lt;br&gt;gift att se över grunderna för det aktuella avdragets utformning på längre&lt;br&gt;sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att det ekonomiska läget inte medger några lättnader i&lt;br&gt;finanspolitiken måste det skattebortfall som de ändrade avdragsreglerna in-&lt;br&gt;nebär finansieras fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.7 Förmån av räntefritt eller lågförräntat lån&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bestämmelsen i punkt 10 av anvisningarna till 32 § KL&lt;br&gt;kompletteras för att förtydliga att det måste föreligga en förmån, som&lt;br&gt;utgår på grund av tjänsten, för att beskattning skall bli aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser lån som upptagits i utländsk valuta skall förmånens&lt;br&gt;värde beräknas till skillnaden mellan marknadsräntan i den aktuella&lt;br&gt;valutan vid utgången av november året före beskattningsåret med till-&lt;br&gt;lägg av en procentenhet och den avtalade räntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Bestämmelserna om förmån av räntefria eller&lt;br&gt;lågförräntade lån från arbetsgivare återfinns i punkt 10 av anvisningarna till&lt;br&gt;32 § KL (prop 1989/90:110, SkU30, SFS 1990:650). De nya bestämmelserna,&lt;br&gt;som är en del av 1991 års skattereform, ersätter ett tidigare system med rän-&lt;br&gt;tetillägg som enbart beaktades vid beräkningen av underlaget för tilläggsbe-&lt;br&gt;lopp enligt SIL. De nya reglerna innebär att värdet av förmån av räntefritt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller lågförräntat lån från arbetsgivare skall tas upp till beskattning av arbets-&lt;br&gt;tagaren i inkomstslaget tjänst. Detta medför att sociala avgifter skall tas ut&lt;br&gt;på förmånen. Det beskattade beloppet blir avdragsgillt för arbetstagaren en-&lt;br&gt;ligt de bestämmelser som gäller för ränteutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förmånens värde skall beräknas till skillnaden mellan statslåneräntan vid&lt;br&gt;utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av en procent-&lt;br&gt;enhet, och den avtalade räntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteplikten skall inträda när ränteförmånen åtnjuts, dvs. löpande under&lt;br&gt;kredittiden. Varje år skall således, när förmånens värde beräknas, en jämfö-&lt;br&gt;relse ske mellan statslåneräntan vid utgången av november året före beskatt-&lt;br&gt;ningsåret med tillägg av en procentenhet och den avtalade räntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lån som vanligtvis kommer i fråga vid bedömandet av huruvida en rän-&lt;br&gt;teförmån föreligger är lån som är löpande över tiden och där räntan är rörlig.&lt;br&gt;Beträffande t.ex. bostadsfinansiering förekommer dock även kreditgivning&lt;br&gt;som innebär att lånen är bundna under en längre tidsperiod, s.k. bundna lån,&lt;br&gt;där räntan är fast under bindningstiden, dvs. är oberoende av marknadsrän-&lt;br&gt;tornas utveckling. Om en arbetstagare upptar ett lån av sin arbetsgivare till&lt;br&gt;marknadsmässig ränta där räntan är bunden under den tid kreditavtalet lö-&lt;br&gt;per och till i övrigt helt marknadsmässiga villkor föreligger naturligtvis inte&lt;br&gt;någon förmån. Med hänsyn till statslåneräntans utveckling kan dock efter en&lt;br&gt;tid, med hänsyn till bestämmelsens utformning, en förmån anses ha upp-&lt;br&gt;kommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Ränteförmån är en förmånstyp som utgår på grund&lt;br&gt;av tjänsten. Arbetstagaren skall ta upp värdet av förmånen som inkomst av&lt;br&gt;tjänst och motsvarande belopp får dras av som räntekostnad i inkomstslaget&lt;br&gt;kapital. Arbetsgivaren skall betala sociala avgifter avseende förmånen. I be-&lt;br&gt;greppet förmån ligger naturligtvis den bedömningen att arbetstagaren be-&lt;br&gt;handlats mer gynnsamt än andra som arbetsgivaren erbjuder sina varor eller&lt;br&gt;tjänster. Den gynnsamma behandlingen skall också ha sin grund i anställ-&lt;br&gt;ningsförhållandet. Om den anställde åtnjuter arbetsgivarens varor eller&lt;br&gt;tjänster till samma villkor som de allmänheten erbjuds föreligger naturligtvis&lt;br&gt;inte någon förmån. Ett lån som upptas till marknadsmässig ränta och till i&lt;br&gt;övrigt marknadsmässiga villkor är inte en förmån. Någon förmånsbeskatt-&lt;br&gt;ning skall således inte bli aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i punkt 10 av anvisningarna till 32 § KL bör därför komplet-&lt;br&gt;teras för att förtydliga att det måste röra sig om en förmån som utgår på&lt;br&gt;grund av tjänsten för att beskattning skall bli aktuell. Vid bedömningen av&lt;br&gt;om en förmån föreligger får en jämförelse göras mellan marknadsräntan den&lt;br&gt;dag då kreditavtalet ingicks och den avtalade räntan. Ändras villkoren däref-&lt;br&gt;ter får ett nytt kreditavtal anses ha ingåtts och en ny bedömning göras av&lt;br&gt;förmånsfrågan. För det fall en förmån anses föreligga måste förmånens&lt;br&gt;värde beräknas. Värdet skall beräknas till skillnaden mellan statslåneräntan&lt;br&gt;vid utgången av november året före beskattningsåret med tillägg av en pro-&lt;br&gt;centenhet och den avtalade räntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även beträffande bundna lån skall det således också först konstateras hu-&lt;br&gt;ruvida en förmån föreligger eller ej. Om så icke är fallet uppkommer inte&lt;br&gt;någon skattepliktig förmån. Om det föreligger en förmån, dvs. lånet uppta-&lt;br&gt;gits till villkor som är mer förmånliga än de marknadsmässiga, skall förmå-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nen värderas. Värderingen får ske löpande över kredittiden, dvs. en jämfö-&lt;br&gt;relse får göras mellan statslåneräntan vid utgången av november året före&lt;br&gt;beskattningsåret med tillägg av en procentenhet och den avtalade räntan.&lt;br&gt;Detta medför att värdet av förmånen kan variera beroende på statslånerän-&lt;br&gt;tans utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser lån som tagits upp i utländsk valuta och som även återbetalas&lt;br&gt;i samma valuta, kan inte förmånens värde beräknas med ledning av den&lt;br&gt;svenska statslåneräntan. En annan jämförelseränta måste således fastställas&lt;br&gt;för att förmånens värde skall kunna beräknas i dessa fall. Denna bör utgöras&lt;br&gt;av marknadsräntan vid utgången av november året före beskattningsåret för&lt;br&gt;lån i den aktuella valutan med tillägg av en procentenhet. Lagtexten måste&lt;br&gt;därför kompletteras med en bestämmelse med detta innehåll. Det bör an-&lt;br&gt;komma på RSV att i erforderlig omfattning lämna rekommendationer i frå-&lt;br&gt;gan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.8 Justeringar i privatbostadsbegreppet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid såväl den löpande inkomstbeskattningen som reavinstbeskattningen&lt;br&gt;görs en åtskillnad mellan privatbostads- resp, näringsfastighet. Definitio-&lt;br&gt;nerna av dessa begrepp återfinns i 5 § KL. Som privatbostad räknas småhus&lt;br&gt;som helt eller till övervägande del används för permanent boende eller som&lt;br&gt;fritidsbostad för ägaren eller vissa denne närstående eller är avsedd att an-&lt;br&gt;vändas som sådan bostad. Även bostadsrätt i s.k. äkta bostadsföretag räknas&lt;br&gt;som privatbostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att i det följande föreslå vissa justeringar i nämnda paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.8.1 Småhus som ingår i en lantbruksenhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Småhus som ingår i en lantbruksenhet skall kunna räknas&lt;br&gt;som privatbostad endast om de är inrättade till bostad åt högst två fa-&lt;br&gt;miljer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I den tidigare denna höst till riksdagen överläm-&lt;br&gt;nade propositionen om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1992&lt;br&gt;av lantbruksenheter (prop. 1990/91:47) föreslås några ändringar i fastighets-&lt;br&gt;taxeringslagen (1979:1152). En av dessa rör en ändrad indelning i byggnads-&lt;br&gt;typen småhus. Enligt den hittillsvarande definitionen hör till småhus i hu-&lt;br&gt;vudsak sådan byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer. I&lt;br&gt;nämnda proposition föreslås emellertid att byggnadstypen småhus även skall&lt;br&gt;innefatta byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och högst tio famil-&lt;br&gt;jer om byggnaden ingår i en lantbruksenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvidgningen av småhusbegreppet vid fastighetstaxeringen nödvändiggör&lt;br&gt;en motsvarande inskränkning i 5 § KL. Som privatbostadsfastighet bör även&lt;br&gt;i fortsättningen i huvudsak räknas enbart en- och tvåfamiljsfastigheter. Jag&lt;br&gt;föreslår därför att den ändringen görs i 5 § första stycket KL att sådant små-&lt;br&gt;hus med tomtmark som ingår i lantbruksenhet hänförs till privatbostadsfas-&lt;br&gt;tighet endast om småhuset är inrättat till bostad åt en eller två familjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.8.2 Tvåårsfrist vid vissa omklassificeringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En tvåårsfrist införs inom vilken en privatbostad inte&lt;br&gt;skall omklassificeras till att anses ingå i näringsverksamhet utan att&lt;br&gt;ägaren yrkat det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Bedömningen av om en fastighet är privatbostads-&lt;br&gt;fastighet eller näringsfastighet görs på grundval av de förhållanden som rå-&lt;br&gt;der vid varje kalenderårs utgång (5 § sista stycket KL). För det fall bostaden&lt;br&gt;överlåtits under året är emellertid förhållandena på överlåtelsedagen avgö-&lt;br&gt;rande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normalt skall bestämmelsen i 5 § KL inte behöva föranleda att en fastighet&lt;br&gt;ändrar karaktär från privatbostadsfastighet till näringsfastighet på ett inte&lt;br&gt;avsett sätt. Men eftersom det nya systemet fäster avgörande vikt vid använd-&lt;br&gt;ningssättet kan situationer uppstå då det finns en risk för att en omklassifice-&lt;br&gt;ring inträder även när detta inte är sakligt motiverat. Jag avser här närmast&lt;br&gt;sådana situationer som när en person flyttar från en bostad som dittills varit&lt;br&gt;hans permanentbostad och denna en tid därefter står tom i avvaktan på för-&lt;br&gt;säljning eller när en person ärvt eller genom testamente eller annat benefikt&lt;br&gt;förvärv erhållit en bostadsfastighet och han inte bor eller avser att bosätta&lt;br&gt;sig på fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill jag nämna att en avflyttning från en permanent-&lt;br&gt;bostad inte i alla lägen bör leda till omklassificering om den därefter upplåts&lt;br&gt;under längre tid till någon som inte är närstående till ägaren eller står tom&lt;br&gt;en tid. Diplomater och personer som tjänstgör på annan ort torde normalt&lt;br&gt;kunna hävda att de avser att använda en i Sverige belägen bostadsfastighet&lt;br&gt;som privatbostad vid semestrar och andra tillfälliga besök samt vid åter-&lt;br&gt;komsten till Sverige, oavsett om de avflyttat med bohaget och oavsett om de&lt;br&gt;hyr ut bostaden under bortovaron. En annan situation där en omklassifice-&lt;br&gt;ring inte bör komma i fråga är när ägaren på grund av tvingande omständig-&lt;br&gt;heter inte kan bebo sin permanentbostad och därför hyr ut den, exempelvis&lt;br&gt;vid långvarig sjukhusvistelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de tidigare i år av riksdagen beslutade ändringarna i KL och SIL&lt;br&gt;gäller en rad olika bestämmelser för inkomstbeskattningen av fastigheter be-&lt;br&gt;roende på om dessa har klassificerats som privatbostadsfastighet eller nä-&lt;br&gt;ringsfastighet. För privatbostadsfastigheter aktualiseras i normalfallet en-&lt;br&gt;dast inkomstbeskattning för eventuella hyresintäkter. Härutöver förekom-&lt;br&gt;mer uttag av fastighetsskatt för innehav av småhusenhet. För näringsfastig-&lt;br&gt;heternas del är skattereglerna mer komplicerade. En näringsfastighet redo-&lt;br&gt;visas i inkomstslaget näringsverksamhet för vilket gäller att inkomsterna&lt;br&gt;skall beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Beskattning i inkomstsla-&lt;br&gt;get näringsverksamhet ger rätt till värdeminskningsavdrag och rätt att göra&lt;br&gt;avsättning till en skatteutjämningsreserv. Om en fastighet byter karaktär&lt;br&gt;från näringsfastighet till privatbostadsfastighet under innehavstiden aktuali-&lt;br&gt;seras dessutom vissa avskattningsregler. Vidare är reglerna för reavinstbe-&lt;br&gt;skattning av privatbostäder förmånligare än för näringsfastigheter. Avdrags-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätten för ränteutgifter är begränsad på olika sätt för dessa två fastighetska- Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;tegorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omklassificeringar i båda riktningarna kan således orsaka en del kompli-&lt;br&gt;kationer samt i vissa fall oskäliga effekter. Mot denna bakgrund är det ange-&lt;br&gt;läget att införa en slags ”tröghetsregel” som ger ägaren en tids rådrum innan&lt;br&gt;en omklassificering sker. Regeln bör gälla när en privatbostad bör omklassi-&lt;br&gt;ficeras till att anses som ingående i näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En liknande regel finns redan i 53 § 3 mom. KL såvitt avser dödsbon.&lt;br&gt;Denna innebär bl.a. följande. Trots att dödsboet såsom juridisk person inne-&lt;br&gt;har en byggnad som var privatbostad för den avlidne kvarblir bostaden så-&lt;br&gt;som privatbostad för dödsboet under maximalt en fyraårsperiod efter döds-&lt;br&gt;fallet om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda för att den skall räknas som&lt;br&gt;privatbostad. Såsom uttalas i prop. 1989/90:110 s. 657 får privatbostadskrite-&lt;br&gt;riet anses uppfyllt om t.ex. en av dödsbodelägarna använder byggnaden som&lt;br&gt;sin permanentbostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnda regel har införts för den särskilda situation som gäller vid döds-&lt;br&gt;fall. Den regel som jag nu avser bör tas in i 5 § KL och ges en generell tillämp-&lt;br&gt;ning. Den rådrumstid som kan behövas bör dock inte göras så lång som för&lt;br&gt;dödsbofallen. Jag anser att en tvåårsfrist innebär en lämplig respittid inom&lt;br&gt;vilken ägaren normalt bör kunna ha ordnat sina förhållanden så att det inte&lt;br&gt;uppkommer en omklassificering eller hunnit överväga en mer bestående för-&lt;br&gt;ändring i sitt sätt att nyttja bostadsbyggnaden som bör leda till en omklassifi-&lt;br&gt;cering. Har en privatbostad överlåtits under denna rådrumstid bör således&lt;br&gt;detta inte leda till att bostaden skall räknas som näringsfastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna tvåårsfrist bör inte tillämpas undantagslöst. I de fall ägaren verkli-&lt;br&gt;gen önskar en omklassificering och skäl för en sådan föreligger bör den göras&lt;br&gt;omedelbart. Härför bör krävas ett uttryckligt yrkande från fastighetsägaren.&lt;br&gt;Som jag redan påpekat bör vissa förhållanden inte leda till omklassificering&lt;br&gt;även om dessa föreligger under längre tid än två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag föranleder en ändring i sista stycket i 5 § KL. Såsom detta för&lt;br&gt;närvarande är utformat är det förhållandena vid varje kalenderårs utgång —&lt;br&gt;vid överlåtelse förhållandena på överlåtelsedagen — som bestämmer bosta-&lt;br&gt;dens ifrågavarande karaktär. Regeln har alltså en slags retroaktiv effekt för&lt;br&gt;varje kalenderår (beskattningsår). Enligt mitt förslag kompletteras denna&lt;br&gt;regel så att omklassificeringen får anstå viss tid för att prövas på nytt vid ett&lt;br&gt;senare tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur nämnda rådrumstid fungerar kan åskådliggöras med följande exem-&lt;br&gt;pel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har under kalenderår 1 omständighet inträffat, exempelvis avflyttning, och&lt;br&gt;föreligger i princip förutsättningar vid utgången av det året för att räkna bo-&lt;br&gt;staden som näringsfastighet, görs ingen sådan omklassificering vid utgången&lt;br&gt;av detta kalenderår och ej heller vid utgången av kalenderår 2 om förhållan-&lt;br&gt;dena då är liknande. Först vid utgången av kalenderår 3 tas slutlig ställning&lt;br&gt;till om förhållandena fortfarande påkallar en omklassificering. Det uppställs&lt;br&gt;inget krav om att det skall vara exakt samma förhållanden utan det bör vara&lt;br&gt;tillräckligt att skäl då också föreligger för omklassificering. Skulle en om-&lt;br&gt;klassificering då beslutas får den verkan från början av kalenderår 3. Råd-&lt;br&gt;rummet för ägaren har emellertid varat under minst två år. En försäljning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under kalenderår 3 under pågående rådrumstid innebär inte att bostaden&lt;br&gt;skall anses som näringsfastighet för ägaren under den del av kalenderår 3&lt;br&gt;som löper fram till försäljningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill här också beröra det förhållandet att till privatbostad även räknas&lt;br&gt;småhus som är ”avsett” att användas som ägarens permanent- eller fritidsbo-&lt;br&gt;stad. I motiven till denna bestämmelse angav jag bl.a. att en bostadsbyggnad&lt;br&gt;inte bör behandlas som privatbostad om det av omständigheterna framgår&lt;br&gt;att ägaren eller innehavaren inte har för avsikt att inom överskådlig tid bo-&lt;br&gt;sätta sig på fastigheten eller använda den för permanent boende eller för fri-&lt;br&gt;tidsändamål. Vidare framhöll jag att det är omständigheterna i det enskilda&lt;br&gt;fallet som här får bli avgörande (prop. 1989/90:110 s. 500 och 645). Riksda-&lt;br&gt;gen delade denna uppfattning. Det räcker således inte med endast ett påstå-&lt;br&gt;ende av ägaren om vilken avsikt han har i detta avseende. Dennes avsikt&lt;br&gt;måste därutöver framgå på något sätt. Om exempelvis en bostadsbyggnad&lt;br&gt;under längre tid står tom eller uthyrs bör det av omständigheterna också&lt;br&gt;framgå av ägarens familje-, tjänste- eller andra förhållanden att den inom&lt;br&gt;överskådlig tid kan förväntas bli ianspråktagen av ägaren för egen del eller&lt;br&gt;av någon honom närstående. Härvid kan det t.ex. inte vara tillräckligt om&lt;br&gt;ägaren uppger att avsikten är att ett honom närstående yngre barn skall flytta&lt;br&gt;in i bostaden när det uppnår vuxen ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu anfört gäller i tillämpliga delar också sådan privatbostad som&lt;br&gt;är en bostadsrättslägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.8.3 Särregel för tvåfamiljsbostäder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En tvåfamiljsbostad skall räknas som privatbostad om&lt;br&gt;den till väsentlig del används för ägarens eget och närståendes&lt;br&gt;boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Nuvarande regler innebär att bostaden helt eller&lt;br&gt;till övervägande del skall användas för t.ex. permanent boende för att den&lt;br&gt;skall kunna räknas som privatbostad. Det är således det ändamål som den&lt;br&gt;till mer än hälften används för som är avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett var en sådan ytgräns dras föranleder den självklart en viss anpass-&lt;br&gt;ning. Såsom bestämmelsen nu är utformad kan den emellertid i fråga om en&lt;br&gt;tvåfamiljsbostad med två lika stora lägenheter dels leda till många gräns-&lt;br&gt;dragningsfall, dels innebära ett visst mått av opåkallad valmöjlighet för äga-&lt;br&gt;ren att bestämma hur bostaden skall klassificeras. Vid en tidpunkt skulle&lt;br&gt;ägaren genom ett minimum av anpassning kunna uthyra så stor del av villan&lt;br&gt;att den kom att räknas som näringsfastighet. Avdragsmöjlighet för repara-&lt;br&gt;tions- och underhållskostnader skulle därvid finnas. Vid en annan tidpunkt&lt;br&gt;skulle en något mindre del kunna hyras ut så att fastigheten blev betraktad&lt;br&gt;som privatbostad och därmed kunna säljas med tillämpning av förmånligare&lt;br&gt;reavinstregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att just tvåfamiljsbostäderna bör särregleras i detta avseende.&lt;br&gt;Overvägandeprincipen bör således inte gälla för dessa. 1 stället bör det vara&lt;br&gt;tillräckligt om byggnaden till väsentlig del används för ägarens boende för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att den skall räknas som privatbostad. Med väsentlig del avser jag en så stor Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;del att det är rimligt att fortfarande räkna byggnaden som ägarens privatbos-&lt;br&gt;tad men ändå så mycket mindre att de gränsdragningsproblem som utmärker&lt;br&gt;tvåfamiljsbostäderna i princip skall vara undanröjda. Jag anser att en gräns&lt;br&gt;bör dras vid en yta om 40 %. Mitt förslag föranleder en ändring i 5 § andra&lt;br&gt;stycket KL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.9 Fastighetsskatten från och med år 1991&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Om en bostadsbyggnad inte åsätts något värdeår efter&lt;br&gt;det att den färdigställts, skall, för beräkning av nedsättning av fastig-&lt;br&gt;hetsskatt, ledning ändå kunna tas av ett med utgångspunkt från fastig-&lt;br&gt;hetstaxeringsreglerna beräknat värdeår. Vidare skall vissa klarläg-&lt;br&gt;gande ändringar göras i fastighetsskattelagen med övergångsbestäm-&lt;br&gt;melser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I samband med den förändring i lagen (1984:1052)&lt;br&gt;om statlig fastighetsskatt som beslutades av riksdagen tidigare i år (SFS&lt;br&gt;1990:652) infördes en regel i 3 § andra stycket nämnda lag som innebär en&lt;br&gt;nedsättning av fastighetsskatten under en tioårsperiod räknat från den tid-&lt;br&gt;punkt då en bostadsbyggnad har uppförts. Genom denna regel debiteras&lt;br&gt;ägare till nyuppförda bostadshus ingen fastighetsskatt under de fem första&lt;br&gt;åren och enbart halv fastighetsskatt för de därpå följande fem åren. Efter-&lt;br&gt;som denna nedsättning enbart är avsedd för ägare till bostäder som nyprodu-&lt;br&gt;ceras under år 1991 och framdeles har bestämmelsen måst knytas till en fak-&lt;br&gt;tor som på ett enhetligt sätt fastslår det år som är nybyggnadsåret. Lagstifta-&lt;br&gt;ren har därvid valt det värdeår som varje bostadsbyggnad åsätts vid fastig-&lt;br&gt;hetstaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med den nämnda regeln skulle exempelvis en byggnad som ny-&lt;br&gt;uppförs under år 1991 och som är färdigställd vid ingången av år 1992 åsättas&lt;br&gt;ett värdeår vid den särskilda fastighetstaxeringen det sist nämnda året som&lt;br&gt;är detsamma som nybyggnadsåret, dvs. 1991. Det vid 1992 års särskilda fas-&lt;br&gt;tighetstaxering åsatta taxeringsvärdet ligger då också till grund för den fas-&lt;br&gt;tighetsskatt som beräknas för beskattningsåret 1992, för vilket sedan in-&lt;br&gt;komsttaxering sker år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan här nämnas att en byggnad som börjat uppföras under år 1991&lt;br&gt;inte ingår i underlaget för den fastighetsskatt som fastställs vid inkomsttaxe-&lt;br&gt;ringen år 1992 eftersom den då ännu inte har åsatts något taxeringsvärde.&lt;br&gt;Det finns av det skälet inte heller anledning att då föreskriva om någon ned-&lt;br&gt;sättning av fastighetsskatten såvitt avser denna byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu nämnda regeln i 3 § andra stycket fastighetsskattelagen behöver&lt;br&gt;kompletteras i visst avseende. Det kan nämligen till följd av bestämmelsen i&lt;br&gt;16 kap. 3§ fastighetstaxeringslagen (FTL) uppstå en situation som, om än&lt;br&gt;ovanlig, innebär att en fastighet med färdigställd byggnad inte alltid åsätts&lt;br&gt;en ny taxering ett år trots att den ett tidigare år bara har taxerats som fastig-&lt;br&gt;het med byggnad under uppförande. Detta skulle kunna bli fallet om bygg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;naden är nästan färdigställd då den skall fastighetstaxeras och det endast Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;återstår mindre åtgärder och kostnader för att få den färdigställd. När en&lt;br&gt;byggnad i sådant fall fastighetstaxeras värderas den till hälften av nedlagda&lt;br&gt;kostnader. Kostnaderna omräknas dessutom till det genomsnittliga kost-&lt;br&gt;nadsläge som gällde under andra året före taxeringsåret (jfr 7 kap. 12 §&lt;br&gt;FTL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till bilden hör dock att en byggnad skall anses färdigställd om den är så&lt;br&gt;färdig att den kan tas i bruk eller om den tagits i bruk (jfr prop. 1979/80:40&lt;br&gt;s. 120). Har således byggnaden kunnat tas i anspråk för avsett ändamål skall&lt;br&gt;den fastighetstaxeras som färdig. Denna omständighet bidrar således till att&lt;br&gt;förhindra att så gott som färdigställda byggnader enbart kommer att åsättas&lt;br&gt;ett taxeringsvärde motsvarande hälften av nedlagda kostnader, vilket taxe-&lt;br&gt;ringsvärde senare inte kommer att kunna ändras på grund av beloppsgrän-&lt;br&gt;serna i 16 kap. 3 § FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att fastigheten med den färdigställda byggnaden skall bli föremål för&lt;br&gt;ny taxering enligt 16 kap. 3 § nämnda lag fordras bl.a. en sådan värdeföränd-&lt;br&gt;ring att taxeringsvärdet bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000&lt;br&gt;kr. Ny taxering skall dock alltid ske om kostnader som har uppgått till minst&lt;br&gt;en miljon kr. har lagts ned på taxeringsenheten eller, för småhus och even-&lt;br&gt;tuellt tillhörande tomtmark, om det sammanlagda värdet på grund av för-&lt;br&gt;ändringen bör höjas eller sänkas med minst 100000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En jämförelse av bestämmelserna i 7 kap. 12 § och 16 kap. 3 § FTL ger vid&lt;br&gt;handen att ett taxeringsvärde som bestämts till hälften av nedlagda kostna-&lt;br&gt;der kan påräknas bli ersatt av ett nytt taxeringsvärde efter färdigställandet av&lt;br&gt;en byggnad under förutsättning att nybyggnationen slutförts som planerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle den beskrivna situationen ändå inträffa och taxeringsvärdet således&lt;br&gt;inte ändras efter färdigställandet erhålls ej heller något värdeår som kan ut-&lt;br&gt;göra utgångspunkt för den tioåriga nedsättningen av fastighetsskatten. I det&lt;br&gt;fallet anser jag att man bör kunna utgå från ett värdeår som skulle ha åsatts&lt;br&gt;med tillämpning av reglerna vid fastighetstaxeringen om en ny fastighets-&lt;br&gt;taxering hade företagits. Som framgår av uttalandena i prop. 1982/83:50 s.&lt;br&gt;11 har det även tidigare ansetts möjligt att vid inkomsttaxeringen självstän-&lt;br&gt;digt göra en prövning när en fastighet tilldelats ett felaktigt värdeår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår således att lagtexten i 3§ andra stycket fastighetsskattelagen&lt;br&gt;kompletteras med en bestämmelse med detta innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagtexten i detta stycke bör vidare klargöras att det är det beräknade vär-&lt;br&gt;deår, som utgör året före det fastighetstaxeringsår som föregått inkomsttaxe-&lt;br&gt;ringsåret, som är avgörande. Detta innebär dock ingen saklig förändring av&lt;br&gt;den kategori byggnader som bestämmelsen syftar på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen bör i punkt 1 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:652)&lt;br&gt;om ändring i nämnda lag föreskrivas att bestämmelsen i 3 § andra stycket&lt;br&gt;tillämpas första gången vid 1993 års inkomsttaxering. Motiven härför har jag&lt;br&gt;tidigare berört vad avser grunderna för uttaget av fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom propositionen 1990/91:47 om vissa frågor inför allmän fastighets-&lt;br&gt;taxering år 1992 har också föreslagits ändringar i 3 § fastighetsskattelagen&lt;br&gt;samt i övergångsbestämmelserna till lagen (1990:652) om ändring i nämnda&lt;br&gt;lag. Frågorna bör samordnas vid utskottsbehandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.10 Det särskilda grundavdraget för pensionärer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För den som uppburit folkpension i form av förtidspen-&lt;br&gt;sion skall det särskilda grundavdraget inte få överstiga uppburen folk-&lt;br&gt;pension och 52 % av pensionstillskott som uppburits enligt 2 a § lagen&lt;br&gt;(1969:205) om pensionstillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För pensionär som uppburit yrkesskadelivränta eller annan livränta&lt;br&gt;som anges i 17 kap. 2 § AFL och vilken enligt nämnda lagrum samord-&lt;br&gt;nas med folkpension skall det särskilda grundavdraget beräknas med&lt;br&gt;ledning av den folkpension som skulle ha utgått om sådan samordning&lt;br&gt;inte skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda grundavdraget för pensionärer avtrappas vid 1992 och&lt;br&gt;1993 års taxeringar mot kapitalinkomster endast till den del de över-&lt;br&gt;stiger 1 600 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt punkt 1 tredje stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;48 § KL gäller för den som uppburit folkpension i form av förtidspension att&lt;br&gt;det särskilda grundavdraget inte får överstiga uppburen folkpension och&lt;br&gt;hälften av pensionstillskott som uppburits enligt 2a§ lagen (1969:205) om&lt;br&gt;pensionstillskott. Pensionstillskottet uppgår för år 1991 till 54% av basbe-&lt;br&gt;loppet för ålderspensionärer och till 104% för förtidspensionärer (prop.&lt;br&gt;1989/90:117, SfU20, SFS 1990:775). Detta medför att det särskilda grundav-&lt;br&gt;draget kommer att bli något lägre för förtidspensionärer än för folkpensionä-&lt;br&gt;rer, 1,48 basbelopp i stället för 1,5. Stadgandet bör därför justeras så att även&lt;br&gt;förtidspensionärer får ett extra avdrag på högst 1,5 basbelopp. Detta kan&lt;br&gt;lämpligen ske genom att särskilt grundavdrag för förtidspensionärer medges&lt;br&gt;med högst uppburen folkpension samt 52% av pensionstillskottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 17 kap. 2§ AFL skall pension samordnas med yrkesskadelivränta&lt;br&gt;eller annan i detta stadgande omnämnd livränta. Samordningen innebär att&lt;br&gt;livräntan utgår ograverad medan pensionen reduceras på olika sätt beroende&lt;br&gt;på art av pension och skadetillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När samordningen innebär att folkpension reduceras kommer den skatt-&lt;br&gt;skyldige att få ett lägre särskilt grundavdrag än han skulle ha erhållit om han&lt;br&gt;inte uppburit någon livränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika denna effekt bör det i punkt 1 av anvisningarna till 48 §&lt;br&gt;KL införas en bestämmelse om att särskilt grundavdrag skall beräknas med&lt;br&gt;ledning av den folkpension som skulle ha utgått om samordning inte skett&lt;br&gt;med livränta enligt bestämmelserna i 17 kap. 2 § AFL. I de fall samordningen&lt;br&gt;innebär att tilläggspensionen reduceras kan det motsatta förhållandet in-&lt;br&gt;träffa. Den skattskyldiges särskilda grundavdrag kan bli större än det skulle&lt;br&gt;ha varit om han inte varit berättigad till livränta. Detta beror på att ATP i&lt;br&gt;motsats till livräntan kan reducera det särskilda grundavdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i detta fall är det motiverat att beräkna det särskilda grundavdraget&lt;br&gt;med ledning av den pension som skulle ha utgått om samordning inte skett&lt;br&gt;med livräntan. Enligt vad jag inhämtat är det emellertid av administrativa&lt;br&gt;;käl f.n. inte möjligt att företa en sådan beräkning. Jag är därför inte beredd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att nu lägga fram ett förslag som beaktar att tilläggspensionen reducerats.&lt;br&gt;Frågan bör emellertid övervägas ytterligare med inriktning på att ett förslag&lt;br&gt;med denna innebörd på sikt kan genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 29 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:650) om änd-&lt;br&gt;ring i KL avtrappas det särskilda grundavdraget för pensionärer vid 1992 och&lt;br&gt;1993 års taxeringar mot kapitalinkomster, inkomster av s.k. passiv närings-&lt;br&gt;verksamhet och förmögenhet. Från och med 1994 års taxering avtrappas det&lt;br&gt;särskilda grundavdraget inte mot inkomster av nämnt slag eller mot förmö-&lt;br&gt;genhet. Den nuvarande utformningen av avtrappningsreglerna innebär att&lt;br&gt;även pensionärer som endast har små ränte- eller utdelningsinkomster och&lt;br&gt;relativt låga pensionsinkomster får ett minskat särskilt grundavdrag under&lt;br&gt;åren 1991 och 1992 på grund av kapitalinkomsterna. Detta medför också att&lt;br&gt;den ytterligare skatt som uppkommer på grund av kapitalinkomsterna kom-&lt;br&gt;mer att överstiga det belopp som avdragits i preliminärskatt av banker m.fl.&lt;br&gt;enligt det förslag som lagts fram i prop. 1990/91:5.1 många fall skulle därige-&lt;br&gt;nom kvarstående skatt uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika dessa effekter bör det särskilda grundavdraget avtrappas&lt;br&gt;mot kapitalinkomster endast till den del de överstiger 1600 kr. Gränsen mot-&lt;br&gt;svarar storleken av det s.k. sparavdrag som har funnits till och med 1991 års&lt;br&gt;taxering. Punkt 29 av övergångsbestämmelserna bör därför ändras i enlighet&lt;br&gt;med vad jag nu har anfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpensionärer, vars inkomster under året inte överstiger ett belopp mot-&lt;br&gt;svarande ålderspension enligt 6 kap. 2 § första stycket AFL och pensionstill-&lt;br&gt;skott enligt 2§ lagen om pensionstillskott, behöver i stor utsträckning inte&lt;br&gt;lämna självdeklaration. Enligt punkt 2 av övergångsbestämmelserna till den&lt;br&gt;i prop. 1990/91:5 föreslagna lagen om ändring i lagen (1990:325) om självde-&lt;br&gt;klaration och kontrolluppgifter föreslås emellertid beträffande 1992 och&lt;br&gt;1993 års taxeringar bl.a. att folkpensionär skall vara skyldig att avlämna&lt;br&gt;självdeklaration när han under beskattningsåret uppburit inkomst av kapi-&lt;br&gt;tal. För att inte folkpensionärer som eljest inte skulle behöva avlämna själv-&lt;br&gt;deklaration skall bli tvungna att göra detta så snart de har kapitalinkomster&lt;br&gt;bör en ändring göras i förslaget till nämnda övergångsbestämmelse så att&lt;br&gt;deklarationsskyldighet inträder bara om kapitalinkomsterna överstiger 1600&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder ändringar i punkt 1 av anvisningarna till 48 § KL,&lt;br&gt;punkt 29 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:650) om ändring i KL&lt;br&gt;samt i punkt 2 av övergångsbestämmelserna till den i prop. 1990/91:5 före-&lt;br&gt;slagna lagen om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.11 Schablonavdrag för egenavgifter i inkomstslaget tjänst Prop. 1990/91:54&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Schablonavdraget för egenavgifter i inkomstslaget tjänst&lt;br&gt;höjs till 25%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett schablonavdrag på 18 % införs för särskild löneskatt på tjänste-&lt;br&gt;inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt punkt 7 första stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;33 § KL medges avdrag för påförda egenavgifter enligt SAL i den mån avgif-&lt;br&gt;terna hänför sig till sådan intäkt av tjänst som enligt 11 kap. 3 § AFL utgör&lt;br&gt;inkomst av annat förvärvsarbete. Från sådan intäkt medges enligt andra&lt;br&gt;stycket i anvisningspunkten dessutom ett schablonavdrag på 18 % på ett på&lt;br&gt;visst sätt beräknat underlag. Avdraget återförs till beskattning nästföljande&lt;br&gt;beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har hittills varit relativt sällan förekommande att inkomster som skall&lt;br&gt;taxeras som inkomst av tjänst gett upphov till skyldighet att betala egenavgif-&lt;br&gt;ter enligt SAL. Genom den utvidgning av inkomstslaget tjänst som skett ge-&lt;br&gt;nom skattereformen kommer detta emellertid att bli vanligare i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om schablonavdrag infördes år 1985 och tillämpades första&lt;br&gt;gången vid 1986 års taxering (prop. 1985/86:45, SkU 9, SFS 1985:1017). Syf-&lt;br&gt;tet med schablonavdraget är att undvika den s.k. avgift-på-avgifteffekten&lt;br&gt;(avgifterna beräknas på ett underlag som inte reducerats med påförda egen-&lt;br&gt;avgifter) och den eftersläpning i avdragsrätten som uppstår om avdrag bara&lt;br&gt;skulle medges för debiterade avgifter. Storleken av schablonavdraget grun-&lt;br&gt;dades på det uttag av vissa socialavgifter som skulle betalas av sjömän i sär-&lt;br&gt;skilda fall. Schablonavdraget bör emellertid nu anpassas till det avgiftsuttag&lt;br&gt;som avser fulla egenavgifter jämte allmän löneavgift, 34,19%. Detta mot-&lt;br&gt;svarar ca 25 % av ett underlag som har ökats med avgifterna. Schablonavdra-&lt;br&gt;get bör därför höjas till sistnämnda belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt följer att särskild löneskatt&lt;br&gt;är avdragsgill på samma sätt som socialavgifter. Särskild löneskatt kan enligt&lt;br&gt;2 § lagen om särskild löneskatt i vissa fall utgå i form av en ”egenavgift” på&lt;br&gt;tjänsteinkomster. Detta gäller om den skattskyldige före årets början fyllt 65&lt;br&gt;år eller avlidit under året och haft sådan inkomst av annat förvärvsarbete&lt;br&gt;som avses i 11 kap. 3 § AFL, i den mån den är att hänföra till inkomst av&lt;br&gt;tjänst. Även i dessa fall får det anses motiverat att ett schablonavdrag med-&lt;br&gt;ges vid taxeringen. Med hänsyn till den särskilda löneskattens storlek bör&lt;br&gt;emellertid schablonavdraget i detta fall bestämmas till 18 % av underlaget.&lt;br&gt;Förslaget föranleder ändringar i första och andra styckena av den aktuella&lt;br&gt;anvisningspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fjärde stycket av anvisningspunkten medges inte schablonavdrag&lt;br&gt;för skattskyldig som vid ingången av året före taxeringsåret har fyllt 65 år&lt;br&gt;eller som för hela året före taxeringsåret har åtnjutit hel ålderspension enligt&lt;br&gt;AFL eller som vid utgången av året före taxeringsåret inte var inskriven hos&lt;br&gt;allmän försäkringskassa. Anledningen till denna begränsning är att egenav-&lt;br&gt;gifter enligt 3 kap. 3 § SAL inte beräknas för år efter det då den försäkrade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fyllt 65 år. Andra avgifter än tilläggspensionsavgift betalas inte av den som Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;vid utgången av inkomståret ej var inskriven hos allmän försäkringskassa,&lt;br&gt;frånsett visst undantag. Sådana avgifter betalas inte heller av den som för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hela året uppburit hel ålderpension enligt nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad jag i det föregående föreslagit rörande schablonav-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;drag för särskild löneskatt är det inte befogat att ha kvar bestämmelsen i&lt;br&gt;fjärde stycket. Den bör således upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.12 Förbehållsbelopp vid införsel och avdrag för&lt;br&gt;kvarstående skatt under år 1991&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vid bestämmande av normalbelopp för år 1991 skall ett&lt;br&gt;tillägg göras till det belopp som räknats fram enligt 15 kap. 6 a § utsök-&lt;br&gt;ningsbalken motsvarande tre procentenheter av detta belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I kronofogdemyndighetens beslut om införsel be-&lt;br&gt;stäms ett förbehållsbelopp, som anger vad gäldenären minst skall få behålla&lt;br&gt;för egen del av sin lön. Förbehållsbelopp kan också fastställas genom beslut&lt;br&gt;av skattemyndigheten för att begränsa avdraget för kvarstående skatt. I för-&lt;br&gt;behållsbeloppet ingår ett normalbelopp, som skall anses innefatta alla van-&lt;br&gt;liga levnadskostnader utom bostadskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normalbeloppet bestäms med ledning av bl.a. ett s.k. jämförelsetal som&lt;br&gt;anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i oktober månad före-&lt;br&gt;gående år och prisläget i oktober 1985 (15 kap. 6 a § utsökningsbalken). Be-&lt;br&gt;räkningsmetoden innebär att förändringar som inträffar efter oktober må-&lt;br&gt;nad inte beaktas och att någon justering av förb^hållsbeloppet i princip inte&lt;br&gt;görs med anledning av förändringar i prisläget under ett kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om levnadskostnaderna under år 1991 gäller att de, utöver den ök-&lt;br&gt;ning som normalt sker successivt under årets gång, kommer att öka redan&lt;br&gt;från årets början som en följd av vissa redan beslutade ändringar i den indi-&lt;br&gt;rekta beskattningen. Med den beräkningsmetod som föreskrivs i 15 kap.&lt;br&gt;6 a § beaktas inte denna ökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt minskar uttaget av direkt skatt fr.o.m. år 1991. För den som har&lt;br&gt;införsel eller kvarstående skatt kan emellertid det ekonomiska utrymme som&lt;br&gt;härigenom frigörs komma att tas i anspråk i sin helhet genom införseln eller&lt;br&gt;avdraget för kvarstående skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte vissa gäldenärer och skattskyldiga skall råka i en alltför besvär-&lt;br&gt;lig situation bör vid bestämmande av normalbelopp för år 1991 ett tillägg&lt;br&gt;göras till det belopp som räknats fram enligt 15 kap. 6 a § utsökningsbalken.&lt;br&gt;Tillägget bör motsvara tre procentenheter av detta belopp. En bestämmelse&lt;br&gt;om tillägget kan lämpligen tas in i ikraftträdandebestämmelsen till den änd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsförfattning genom vilken bestämmelserna om beräkning av normalbe- Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;lopp fördes över till utsökningsbalken (SFS 1990:669).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.13 Vissa lagtekniska justeringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Andringar i övergångsbestämmelserna till KL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Punkterna 26 och 28 av övergångsbestämmelserna till la-&lt;br&gt;gen (1990:650) om ändring i KL ändras på så sätt att de nya reglerna&lt;br&gt;skall tillämpas från och med den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I samband med skattereformen ändrades reglerna&lt;br&gt;för beskattning av avgångsbidrag (AGB m.m.) och ersättning enligt grupp-&lt;br&gt;sjukförsäkring (AGS och motsvarande). De nya reglerna innebär bl.a. att&lt;br&gt;utfallande belopp från AGB och AGS och motsvarande i sin helhet skall ut-&lt;br&gt;göra skattepliktig inkomst av tjänst resp, i förekommande fall näringsverk-&lt;br&gt;samhet. Regeländringarna trädde i kraft den 1 juli 1990 och skall tillämpas&lt;br&gt;första gången vid 1992 års taxering. Enligt punkt 26 av övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna till lagen (1990:650) om ändring i KL anges att äldre föreskrifter rö-&lt;br&gt;rande avgångsbidrag i 32 § 1 mom. tredje stycket och punkt 11 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 32 § fortfarande skall tillämpas om anställningen upphört före ikraft-&lt;br&gt;trädandet, alltså den 1 juli 1990. I punkt 28 stadgas vidare att de nya före-&lt;br&gt;skrifterna i 32 § 3 a mom. och punkt 12 av anvisningarna till 22 § om skatte-&lt;br&gt;plikt för ersättningar på grund av gruppsjukförsäkring inte skall tillämpas&lt;br&gt;om försäkringsfallet har inträffat före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De äldre reglerna rörande avgångsbidrag och gruppsjukförsäkring bör&lt;br&gt;emellertid gälla för hela år 1990. De aktuella punkterna av övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna bör således ändras i enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa andra ändringar i KL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt företas några ändringar av i huvudsak redaktionell karaktär. Dessa&lt;br&gt;är av så enkel beskaffenhet att det får anses tillräckligt att kommentera dessa&lt;br&gt;i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring i lagen om nedsättning av vissa underhållsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Nedsättning av underhållsbidrag enligt lagen (1990:668)&lt;br&gt;om nedsättning av vissa underhållsbidrag skall ske innan uppräkning&lt;br&gt;sker enligt lagen (1966:680) om om ändring av vissa underhållsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Riksdagen beslöt våren 1990 i samband med skat-&lt;br&gt;tereformen att avskaffa avdragsrätten för underhåll till icke hemmavarande&lt;br&gt;barn. De nya reglerna trädde i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas från och&lt;br&gt;med 1992 års taxering. Samtidigt antog riksdagen lagen (1990:668) om ned-&lt;br&gt;sättning av vissa underhållsbidrag. Avsikten med sistnämnda lag är att kom-&lt;br&gt;pensera de underhållsskyldiga för effekten av den slopade avdragsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedsättning av underhållsbidrag enligt denna lag skall ske den 1 februari&lt;br&gt;1991. Vid samma tidpunkt skall emellertid i ett stort antal fall underhållsbi-&lt;br&gt;dragen också räknas upp enligt lagen (1966:680) om ändring av vissa under-&lt;br&gt;hållsbidrag. Det framgår emellertid inte av lagen om nedsättning av vissa&lt;br&gt;underhållsbidrag huruvida nedsättningen enligt den lagen skall ske före eller&lt;br&gt;efter uppräkningen enligt lagen om ändring av vissa underhållsbidrag. Det&lt;br&gt;har viss betydelse för underhållsbidragens storlek vilken ordning som tilläm-&lt;br&gt;pas. Enligt min mening är det lämpligast att nedsättning först sker enligt la-&lt;br&gt;gen om nedsättning av vissa underhållsbidrag innan en eventuell uppräkning&lt;br&gt;sker enligt den andra lagen. I lagen om nedsättning av vissa underhållsbidrag&lt;br&gt;bör därför tas in en regel med denna innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.14 Sjömansbeskattningen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3.14.1 Anpassning av sjömansskattelagen till skattereformen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Sjömansskattelagen anpassas till det reformerade skatte-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till jämkning av sjömansskatt på grund av avdrag för underhåll&lt;br&gt;till icke hemmavarande barn samt för nedsatt skatteförmåga upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till skattereduktion på grund av underskott i inkomstslaget ka-&lt;br&gt;pital införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet att förordna om s.k. ”barnbidragsjämkning”enligt 37 §&lt;br&gt;2 mom. sjömansskattelagen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktionen för gifta sjömän och för ogifta sjömän med barn&lt;br&gt;avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala utdebiteringen höjs till 30 kr. Skatteskalan ändras&lt;br&gt;efter skattereformens regler. Bestämmelserna om beräkning av till-&lt;br&gt;läggsbelopp mönstras ut. Nya tabeller fastställs för beräknande av sjö-&lt;br&gt;mansskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Sjömän som tjänstgör ombord på svenska handels-&lt;br&gt;fartyg beskattas enligt en särskild lag, sjömansskattelagen (1958:295), SjL,&lt;br&gt;för sin inkomst ombord. Sjömansskatten är en i princip definitiv källskatt&lt;br&gt;som tas ut i stället för statlig och kommunal inkomstskatt. Sjömannen behö-&lt;br&gt;ver inte deklarera och någon taxering sker inte heller av sjömannens inkoms-&lt;br&gt;ter. Om en sjöman har inkomster även i land beskattas de efter reglerna i&lt;br&gt;landskattesystemet. Någon sammanläggning görs ej av land- och sjöinkoms-&lt;br&gt;ter vid beskattningen. Sjömännen tillerkänns även ett särskilt omkostnads-&lt;br&gt;avdrag samt en speciell extra skattereduktion. Även beskattningen av natu-&lt;br&gt;raförmåner är förmånlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reformering av inkomst- och företagsbeskattningen som riksdagen&lt;br&gt;beslutat om medför att ändringar måste göras även i sjömansskattelagen så&lt;br&gt;att en anpassning sker till skattereformens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 12 § 1 mom. SjL regleras möjligheten till jämkning av sjömansskatten.&lt;br&gt;Genom skattereformen har rätten till avdrag för underhåll av icke hemmava-&lt;br&gt;rande barn och avdrag för nedsatt skatteförmåga tagits bort. Dessa jämk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsgrunder bör därför inte heller finnas kvar i sjömansskattesystemet. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i 12 § 1 mom. d och e samt första stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;12 § kan därför upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbeskattningen förändras i och med skattereformens genomfö-&lt;br&gt;rande. Kapitalinkomster skall hädanefter beskattas i ett inkomstslag som ut-&lt;br&gt;gör en förvärvskälla och beläggas med en separat statlig inkomstskatt om&lt;br&gt;30 %. Underskott i inkomstslaget ger rätt till skattereduktion med 30 % som&lt;br&gt;får räknas av från statlig och kommunal inkomstskatt samt skogsvårdsavgift&lt;br&gt;och fastighetsskatt samma beskattningsår, 2§ 4 mom. uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i SjL måste införas en möjlighet till jämkning av sjömansskatt i den&lt;br&gt;mån förutsättningarna för skattereduktion på grund av underskott i inkomst-&lt;br&gt;slaget kapital är för handen. Bestämmelserna i 12 § 4 mom. SjL måste därför&lt;br&gt;kompletteras. Jämkning får dock medges endast i den mån skattereduktion&lt;br&gt;inte kan antas kunna tillgodoräknas i fråga om statlig eller kommunal in-&lt;br&gt;komstskatt, skogsvårdsavgift eller statlig fastighetsskatt. I 2 § 4 mom. upp-&lt;br&gt;bördslagen införs en motsvarande bestämmelse, dvs. att skattereduktion&lt;br&gt;inte kan medges för belopp som redan tillgodoräknats vid fastställande av&lt;br&gt;sjömansskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 37 § 2 mom. SjL får regeringen föreskriva att sjöman som inte är&lt;br&gt;bosatt i Sverige men som erlägger skatt enligt 7 §, kan erhålla nedsättning av&lt;br&gt;sjömansskatten genom jämkning, om sjömannen visar att hans skatteför-&lt;br&gt;måga till följd av underhållsskyldighet mot barn är nedsatt. Denna s.k.&lt;br&gt;”barnbidragsjämkning” kan således tillerkännas sjöman som är svensk med-&lt;br&gt;borgare men inte bosatt här i riket samt sjöman som är bosatt i Danmark,&lt;br&gt;Finland, Island eller Norge. Förutsättningen är den att sjömannen vid bo-&lt;br&gt;sättning i Sverige skulle haft rätt till allmänt barnbidrag men att barnbidrag&lt;br&gt;inte utgår eller utgår med lägre belopp i bosättningslandet. Denna jämk-&lt;br&gt;ningsgrund regleras närmare i 16 § sjömansskattekungörelsen (1958:301).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om jämkning på grund av underhållsskyldighet mot hem-&lt;br&gt;mavarande barn i hemlandet har minskat i betydelse. De sociala välfärdssy-&lt;br&gt;stemen har byggts ut även i vår omvärld. Dessutom har reglerna varit admi-&lt;br&gt;nistrativt besvärliga att tillämpa. Tiden är därför mogen att avskaffa denna&lt;br&gt;bestämmelse. Jag föreslår därför att 37 § 2 mom. SjL upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktionen för ensamstående med barn samt för gift vars make&lt;br&gt;saknar eller har låg inkomst har avskaffats genom skattereformen. Vid be-&lt;br&gt;skattning enligt SjL har samtliga gifta tillerkänts denna skattereduktion.&lt;br&gt;Som en anpassning till reglerna i landskattesystemet bör även denna skatte-&lt;br&gt;reduktion tas bort ur sjömansskattesystemet. Detta medför att alla bestäm-&lt;br&gt;melser angående indelning i kolumnerna 1 och 2 enligt 7 § SjL kan mönstras&lt;br&gt;ut. Detta föranleder ändringar i 7 § 1 mom. och 10 § 1 mom. SjL. Dessutom&lt;br&gt;kan 10 § 2-3 mom. samt anvisningarna till 10 § SjL upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjömansskatten bestäms i dag med utgångspunkt i en kommunal skatte-&lt;br&gt;sats om 29 %. Denna var den genomsnittliga skattesatsen för de relativt ty-&lt;br&gt;piska sjömanskommunerna år 1983. Sedan dess har den kommunala skatte-&lt;br&gt;satsen i sjömanskommunerna stigit utan att någon justering skett av skatte-&lt;br&gt;skalan för sjömännen. För år 1990 är motsvarande skattesats 31,03 %. Den&lt;br&gt;kommunala utdebiteringen enligt sjömansskattelagen bör därför justeras för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att anpassas till den kommunala utdebiteringen i land. Jag väljer dock att för&lt;br&gt;år 1991 föreslå en kommunal utdebitering om 30 kr. för att inte skatteskärp-&lt;br&gt;ningen för sjömännen skall bli alltför kraftig. Som jämförelse kan nämnas&lt;br&gt;att den genomsnittliga skattesatsen för hela riket uppgår till 31,16%. I och&lt;br&gt;med skattereformen ändras skatteskalan radikalt. För dem som har arbetsin-&lt;br&gt;komster som uppgår till högst 170 000 kr., beskattningsbar inkomst, utgår,&lt;br&gt;med undantag från ett statligt grundbelopp om 100 kr., endast kommunal&lt;br&gt;skatt. För beskattningsbara inkomster som överstiger 170 000 kr. utgår stat-&lt;br&gt;lig skatt om 20%. Ett nytt grundavdrag införs som knyts till basbeloppet.&lt;br&gt;Grundavdraget varierar beroende på inkomstens storlek och utgår med lägst&lt;br&gt;ca 10 000 kr. och högst med ca 18 000 kr. för år 1991. Detta innebär bl.a.&lt;br&gt;att systemet med grundbelopp och tilläggsbelopp vid beräknandet av skatten&lt;br&gt;försvinner. Även i SjL kan således alla bestämmelser som behandlar uppdel-&lt;br&gt;ningen i grund- och tilläggsbeloppstabeller mönstras ut. Detta föranleder&lt;br&gt;ändringar i 7 § 1 mom. förstastycket, 7§ 2 mom., 9 § 2 mom. och 12§ 1 mom.&lt;br&gt;SjL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har enligt 9 a § SjL befogenhet att fastställa de sjömansskattetabeller&lt;br&gt;som används i de enskilda fallen med beaktande av de ändringar som sker i&lt;br&gt;fråga om uttaget av statlig inkomstskatt och storleken av grundavdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändringar jag nu föreslår är emellertid sådana att riksdagen måste fatta&lt;br&gt;beslut om dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya tabeller för sjömansskatten har upprättats i enlighet med vad jag nu&lt;br&gt;anfört. Grundavdraget har därvid beräknats utifrån ett basbelopp om&lt;br&gt;32 200 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.14.2 Anställda ombord på utländska fartyg&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den särskilda sexmånadersregeln för sjömän på ut-&lt;br&gt;ländska fartyg ges fortsatt giltighet t.o.m. 1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Inkomster som åtnjutits under vistelse utomlands&lt;br&gt;och som uppburits vid anställning hos arbetsgivare som bedriver närings-&lt;br&gt;verksamhet från fast driftställe i det land där arbetet utförs är t.o.m 1991 års&lt;br&gt;taxering skattefria om anställningen och vistelsen utomlands varat minst sex&lt;br&gt;månader och inkomsten belastat driftstället som omkostnad. Sådan skatte-&lt;br&gt;frihet gäller normalt inte vid anställning ombord på utländskt fartyg. Från&lt;br&gt;denna huvudregel infördes dock genom lagstiftning år 1985 ett tidsbegränsat&lt;br&gt;undantag (prop. 1984/85:175, SkU 59, SFS 1985:362). Undantaget tar sikte&lt;br&gt;på ombordanställda på utländska fartyg, vilka huvudsakligen går i sådan&lt;br&gt;oceanfart som avses i 1 kap. 7 § 8 fartygssäkerhetsförordningen (1988:594)&lt;br&gt;och där anställningen och vistelsen utomlands varat minst sex månader hos&lt;br&gt;arbetsgivare, som är inländsk juridisk person eller en här i riket bosatt fysisk&lt;br&gt;person. Regeln avsågs gälla enbart taxeringsåren 1986 - 1988. Bakgrunden&lt;br&gt;till bestämmelsen var det s.k. internationaliseringsavtalet som kom till för&lt;br&gt;att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft. Regelns giltighetstid har dock&lt;br&gt;förlängts till att gälla även taxeringsåren 1989 t.o.m 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten har varit att arbetet med att förändra sjömännens beskattning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle slutföras i samband med inkomstskattereformen som tillämpas fr.o.m. Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;1992 års taxering. Arbetet har dock ännu inte kunnat slutföras. Jag föreslår&lt;br&gt;därför att giltighetstiden för den särskilda sexmånadersregeln för sjömän&lt;br&gt;förlängs till att avse också taxeringsåret 1992. Mitt förslag föranleder en änd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring i punkt 3 av anvisningarna till 54 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.14.3 Sjömansbeskattningen i framtiden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Sjömansskattelagen upphävs och sjömännen beskat-&lt;br&gt;tas fr.o.m. 1993 års taxering enligt landskattesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda sjöarbetsinkomstavdrag införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Arbete har pågått med att förändra sjömän-&lt;br&gt;nens beskattning så att en eventuell övergåhg till beskattning av sjömännen&lt;br&gt;enligt allmänna regler i landskattesystemet skulle kunnat ske i samband med&lt;br&gt;skattereformens genomförande. Arbetet har emellertid inte hunnit slutföras&lt;br&gt;varför jag nu begränsar mig till att endast föreslå att vissa anpassningar görs&lt;br&gt;av SjL till skattereformens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för arbetet me(i att reformera sjömännens beskattning&lt;br&gt;är att en övergång till landskattesystemet skall ske fr.o.m den 1 januari 1992,&lt;br&gt;dvs. med verkan fr.o.m. 1993 års taxering. För att inte övergången skall med-&lt;br&gt;föra en påtaglig skärpning av sjömännens beskattning är avsikten att ett sys-&lt;br&gt;tem med särskilda sjöarbetsinkomstavdrag för inkomster ombord på&lt;br&gt;svenska handelsfartyg skall införas i samband med övergången.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Inkomst av kapital, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Beskattning av utländsk valuta&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.1.1 Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den ökande internationaliseringen av kapitalmarknaden och företagens om-&lt;br&gt;fattande handel med utlandet gör att en klar och entydig reglering av valuta-&lt;br&gt;beskattningen framstår som nödvändig. För utbytet av ekonomiska transak-&lt;br&gt;tioner med utlandet kan förändringar i valutakurserna ha stor betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett grundläggande mål för reformeringen av skattesystemet är att beskatt-&lt;br&gt;ningen skall vara likformig och neutral. Likvärdiga inkomster skall beskattas&lt;br&gt;lika och beskattningen skall inte påverka rangordningen av olika ekono-&lt;br&gt;miska handlingsalternativ. Fordringar och skulder i utländsk valuta bör där-&lt;br&gt;för behandlas på samma sätt vid beskattningen som fordringar och skulder i&lt;br&gt;svenska kronor. En på detta sätt utformad beskattning är också bäst förenlig&lt;br&gt;med Sveriges åtaganden gentemot utlandet och anpassning till EG. Beskatt-&lt;br&gt;ningsreglerna bör samtidigt utformas så att skatteplanering och skatteflykt&lt;br&gt;motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagens handel och möjligheter att löpande redovisa kursvinster skiljer&lt;br&gt;sig starkt från vad som gäller för hushållen. Det torde därför vara nödvändigt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ha skilda system för företagssektorn (inkomst av näringsverksamhet) och Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;hushållssektorn (inkomst av kapital). Det är dock viktigt att beskattningen&lt;br&gt;konstrueras så att skattskyldiga inte kan skaffa sig obehöriga skatteförmåner&lt;br&gt;genom skillnaderna i system. Önskvärt är vidare att reglerna för beskattning&lt;br&gt;av valutakursvinster och valutakursförluster blir enkla att tillämpa och kon-&lt;br&gt;trollera. Hushållssektorn behandlas i avsnitt 4.1 och näringsverksamhet tas&lt;br&gt;upp i avsnitt 5.1.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.2 Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Reglerna före skattereformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste decenniernas valutareglering har gjort att det inte har funnits nå-&lt;br&gt;got större behov av skatteregler för privatpersoners fordringar och skulder i&lt;br&gt;utländsk valuta. Det har i princip varit förbjudet för privatpersoner att för-&lt;br&gt;värva räntebärande tillgångar eller andra fordringar - eller att ta upp lån -&lt;br&gt;i utländsk valuta. Det huvudsakliga undantaget i restriktionerna för privat-&lt;br&gt;personer har varit rätten att inneha resevaluta till begränsade belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har emellertid valutaregleringen i allt väsentligt avveck-&lt;br&gt;lats. Riksbanken har successivt minskat antalet valutarestriktioner. Den 1&lt;br&gt;juli 1989 upphävdes i stort sett alla resterande restriktioner. Valutalagen&lt;br&gt;(1939:350) och valutaförordningen (1959:264) upphörde vidare att gälla vid&lt;br&gt;halvårsskiftet i år. I stället för den upphävda lagstiftningen gäller dels en lag&lt;br&gt;om valutareglering — som är en ren beredskapslag - dels en lag om betal-&lt;br&gt;ningar till och från utlandet m.m. (prop. 1989/90:135, FiU37, SFS 1990:749&lt;br&gt;och 750). Sistnämnda lag har till syfte att tillgodose behovet av skattekon-&lt;br&gt;troll och statistikinsamling. Lagen ställer bl.a. i princip krav på att utländska&lt;br&gt;fondpapper skall förvaras i depå hos en auktoriserad valutahandlare. Även&lt;br&gt;köp och försäljning av fondpapper skall ske genom en sådan valutahandlare.&lt;br&gt;Det råder vidare ett principiellt förbud mot att göra betalningar till eller via&lt;br&gt;eget inlåningskonto i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avregleringen innebär att privatpersoner och företag kan genomföra valu-&lt;br&gt;tatransaktioner i betydande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KL innehåller inte några uttryckliga regler om hur valutakursförändringar&lt;br&gt;skall beaktas vid beskattningen. Vissa principer för beskattningen har ut-&lt;br&gt;vecklats i praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan först konstateras att praxis inte jämställer valutakursförändringar&lt;br&gt;med ränta. Vid köp och försäljning av kapitaltillgångar i utländsk valuta,&lt;br&gt;t.ex. aktier, obligationer eller fastigheter, skall en valutakursförändring&lt;br&gt;beaktas i samma reavinstberäkning som marknadsvärdeförändringen på&lt;br&gt;egendomen. Tillgångens anskaffningspris resp, försäljningsintäkt i svenska&lt;br&gt;kronor skall beräknas med hänsyn till den utländska valutakursen vid an-&lt;br&gt;skaffnings- och avyttringstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsläget är mer osäkert beträffande egentliga valutakursvinster och va-&lt;br&gt;lutakursförluster, dvs. vinster resp, förluster på fordringar och skulder i ut-&lt;br&gt;ländsk valuta. Valutakursvinster på en fordran torde kunna beskattas som&lt;br&gt;reavinst i den omfattning som följer av 35 § 4 mom. KL i den t.o.m. 1991 års&lt;br&gt;taxering tillämpliga lydelsen. Även här beskattas kursförändringen tillsam-&lt;br&gt;mans med annan värdeförändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valutakursförluster avseende en enskild persons skulder i utländsk valuta Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;är inte avdragsgilla (RÅ 1980 Aa 195, RÅ 1986 ref 166). Praxis anger inte&lt;br&gt;om en valutakursförlust på privat fordran kan anses utgöra en avdragsgill&lt;br&gt;reaförlust. Kursvinster på skulder kan inte reavinstbeskattas med stöd av&lt;br&gt;35 § 4mom. KL i dess äldre lydelse. Eventuellt kan en sådan kursvinst be-&lt;br&gt;skattas enligt bestämmelserna i 35 § 1 mom. 1) KL i dess äldre lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare utredningsarbete m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RINK föreslog i sitt betänkande (SOU 1989:33) att den s.k. portföljmetoden&lt;br&gt;skulle tillämpas vid beskattning av valutakursvinster på utländska fordringar&lt;br&gt;och utländska skulder. Med fordringar avsåg RINK såväl obligationer i ut-&lt;br&gt;ländsk valuta som utländska kontotillgodohavanden och kontanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Portfölj metoden utarbetades främst för beskattning av marknadsnoterade&lt;br&gt;aktier. Metoden innebär att beskattning sker av en andel av den genomsnitt-&lt;br&gt;liga värdeökningen på hela innehavet vid varje avyttring. RINK föreslog att&lt;br&gt;fordringar i utländsk valuta skulle beskattas i en särskild valutatillgångsport-&lt;br&gt;följ . Skulder i utländsk valuta skulle beskattas i en särskild valutaskuldport-&lt;br&gt;följ. Enligt RINK skulle även reavinster vid avyttring (amortering och över-&lt;br&gt;låtelse) av skulder utställda i svenska kronor beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om reformerad inkomst- och företagsbeskattning föreslog&lt;br&gt;jag en aktievinstbeskattning enligt den s.k. genomsnittsmetoden i stället för&lt;br&gt;portföljmetoden (prop. 1989/90:110 s. 426). Portföljmetoden var därför inte&lt;br&gt;heller lämplig att införa för beskattning av kursvinster på utländsk valuta.&lt;br&gt;Jag betonade dock det angelägna i att finna ett fungerande system för be-&lt;br&gt;skattning av valutavinster hos fysiska personer (s. 466 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp tillsatt av finansdepartementet lade i juni i år fram depar-&lt;br&gt;tementspromemorian (Ds 1990:38) Beskattning av utländsk valuta och ut-&lt;br&gt;skiftade medel. Promemorian har remissbehandlats, jfr bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya skattesystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central utgångspunkt för de nya skattereglerna är att beskattningen skall&lt;br&gt;göras likformig. Beskattningen av kapitalinkomster sker genom en propor-&lt;br&gt;tionell statlig skatt på 30 %. För att uppnå strikt likformighet krävs egentli-&lt;br&gt;gen att alla värdeändringar beskattas efter hand som de uppkommer. Av&lt;br&gt;praktiska skäl beskattas dock värdeändringar först när de realiseras även i&lt;br&gt;det nya skattesystemet. Beskattningen av en värdeökning uppskjuts därmed&lt;br&gt;till dess den realiseras, vilket ger en ur likformighetssynvinkel opåkallad&lt;br&gt;skattekredit. För att uppnå en godtagbar grad av likformighet finns det där-&lt;br&gt;för särskilda regler i det nya skattesystemet som avser att motverka skatte-&lt;br&gt;krediter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I inkomstslaget kapital förebyggs uppkomsten av skattekrediter genom att&lt;br&gt;avdrag medges endast för 70 % av ränteutgifter utöver 100 000 kr. Därige-&lt;br&gt;nom begränsas möjligheten att skjuta upp beskattningen genom lånefinan-&lt;br&gt;sierade placeringar i tillgångar med låg löpande avkastning. Därtill medges&lt;br&gt;avdrag för endast 70 % av reaförluster. På så sätt inskränks utrymmet för&lt;br&gt;skattekrediter genom omsättning av tillgångar som sjunkit i värde utan mot-&lt;br&gt;svarande omsättning av tillgångar som stigit i värde. Dessa avdragsbegräns-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar utgör således schablonmässiga metoder för att motverka att skatte-&lt;br&gt;krediter uppkommer eller, generellt uttryckt, för att uppnå en godtagbar&lt;br&gt;grad av likformighet med hänsyn till att värdeökningar beskattas först när de&lt;br&gt;realiseras. Det finns dock tre väsentliga undantag från avdragsbegränsning-&lt;br&gt;arna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränteutgifter är fullt ut avdragsgilla mot ränteinkomster och därutöver&lt;br&gt;mot andra kapitalinkomster upp till ett tak på 100 000 kr. Ränteutgifter ut-&lt;br&gt;över denna nivå är som nyss nämnts avdragsgilla endast till 70 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reaförluster på marknadsnoterade fordringar utställda i svensk valuta be-&lt;br&gt;handlas som ränteutgifter, vilket ger fullt avdrag för reaförluster inom ramen&lt;br&gt;för fullt avdragsgilla ränteutgifter på normalt 100 000 kr. Undantaget moti-&lt;br&gt;veras av att reaförluster är förhållandevis begränsade för sådana tillgångar,&lt;br&gt;vilket innebär att det ändå inte är möjligt att uppnå några mera betydande&lt;br&gt;skattekrediter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvittning medges mellan reaförluster och reavinster på marknadsnote-&lt;br&gt;rade aktier och liknande finansiella instrument med hänsyn till att detta ökar&lt;br&gt;näringslivets tillgång till riskvilligt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.3 Ränteinkomster och ränteutgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ränteinkomster och ränteutgifter på fordringar resp, lån&lt;br&gt;i utländsk valuta beskattas i inkomstslaget kapital på i princip samma&lt;br&gt;sätt som motsvarande inkomster och utgifter i svenska kronor. Ränte-&lt;br&gt;inkomster på fordringar i utländsk valuta höjer inte taket för full av-&lt;br&gt;dragsrätt för ränteutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt såvitt gäller räntein-&lt;br&gt;komster. I promemorian föreslås att ränteutgifter på lån i utländsk valuta&lt;br&gt;endast skall vara omedelbart avdragsgilla till den del räntan inte överstiger&lt;br&gt;en jämförelseränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av bl.a. Kammarrätten i Stockholm&lt;br&gt;och LO. Riksbanken, Juridiska fakultetsstyrelsen vid Uppsala universitet&lt;br&gt;samt näringslivets och bankernas företrädare är kritiska till en särbehandling&lt;br&gt;av ränteinkomster och ränteutgifter på fordringar resp, skulder i utländsk&lt;br&gt;valuta. Det anförs att särbehandlingen av dessa ränteinkomster diskrimine-&lt;br&gt;rar placeringar i fordringar i utländsk valuta jämfört med annan lågavkas-&lt;br&gt;tande egendom där vinstbeskattningen skjuts på framtiden. Remissinstan-&lt;br&gt;serna pekar på den sammantagna effekten av att avdragsrätten för reaförlus-&lt;br&gt;ter på utländska fordringar är begränsad till 70 % och att avkastningen inte&lt;br&gt;likt svenska räntor höjer ränteavdragstaket. RSV framhåller att begräns-&lt;br&gt;ningarna i avdragsrätten för ränteutgifter i utländsk valuta medför administ-&lt;br&gt;rativa problem med en i många fall krävande beräkning. En komplikation&lt;br&gt;som förs fram av några remissinstanser är att uppgifter om den del som inte&lt;br&gt;är avdragsgill vid den tidpunkt då en ränta betalas ut måste sparas ända till&lt;br&gt;dess skulden återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En fordran i svenska kronor ger i princip avkast-&lt;br&gt;ning endast genom räntan. Fordringar i utländsk valuta kan däremot ge av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kastning både genom ränta och genom valutakursvinst. En utländsk fordran&lt;br&gt;kan också medföra en kursförlust. Genom valutaförändringen kan den skatt-&lt;br&gt;skyldige i viss mån förfoga över tidpunkten för beskattningen genom att&lt;br&gt;välja valuta. Placeringen kan ske i en valuta som förväntas stiga i värde och&lt;br&gt;där räntan är låg eller i en valuta med hög ränta och en förväntad värde-&lt;br&gt;minskning på fordringen. Utan särskilda regler skulle den enskilde därige-&lt;br&gt;nom kunna skjuta upp beskattningen genom att välja en lågavkastande va-&lt;br&gt;luta eller skaffa sig ett stort kvittningsunderlag för eventuella ränteutgifter&lt;br&gt;genom att välja en högavkastande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar remissinstansernas uppfattning att risken för skatteplanering ge-&lt;br&gt;nom valutaaffärer i många fall är liten med hänsyn bl.a. till den osäkerhet&lt;br&gt;som kan råda om kursutvecklingen. Enligt min mening bör dock även ett&lt;br&gt;begränsat men avancerat utnyttjande av kursrörelser i syfte att nå skatteför-&lt;br&gt;måner motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att minska möjligheterna att utnyttja utländsk valuta för skattepla-&lt;br&gt;nering är att löpande beskatta hela värdeförändringen, dvs. både ränta och&lt;br&gt;valutakursvinst. Det finns även andra vägar att skattemässigt neutralisera ef-&lt;br&gt;fekten av sådana placeringar, t.ex. genom att inte låta ränteinkomster på&lt;br&gt;fordringar i utländsk valuta utgöra fullt kvittningsunderlag för ränteutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kontinuerlig avskattning av en beräknad vinst skulle bli komplicerad&lt;br&gt;eftersom det fortlöpande måste ske en dokumentation av vad som har be-&lt;br&gt;skattats så att dubbelbeskattning undviks när fordringen väl realiseras. Den&lt;br&gt;löpande beskattningen bör således inte avse orealiserade värdeökningar&lt;br&gt;utan enbart ränta som blivit tillgänglig för lyftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekten av skatteanpassning genom valutaplaceringar bör i stället neutra-&lt;br&gt;liseras genom de allmänna reglerna om begränsad avdragsrätt för reaförlus-&lt;br&gt;ter och ränteutgifter. Reglerna om kvittning mellan inkomst- och utgiftsrän-&lt;br&gt;tor bör därvid utformas så att kvittning inte medges mot ränteinkomster på&lt;br&gt;tillgångar som ger skattekrediter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvittningsbegränsningen skulle i och för sig kunna inskränkas till att gälla&lt;br&gt;lågräntevalutor, eller med andra ord sådana valutor med stark värdestegring&lt;br&gt;som medför att den skattskyldige kan skjuta upp beskattningen av avkast-&lt;br&gt;ningen. Denna inskränkning för dock med sig en alltför krånglig reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser därför att det krävs en ändring i ränteavdragstakets utformning&lt;br&gt;för behandlingen av ränteinkomster i utländsk valuta. Flera remissinstanser&lt;br&gt;har pekat på möjligheten att uppnå skattekrediter genom placeringar i&lt;br&gt;svenska skuldebrev med liten eller ingen löpande avkastning men med en&lt;br&gt;stor värdestegring (underkursskuldebrev). Det framhålls att utländska ford-&lt;br&gt;ringar diskrimineras i förhållande till sådana svenska skuldebrev. Jag delar&lt;br&gt;denna bedömning och föreslår därför en förändring i bestämmelserna för&lt;br&gt;ränteavdragstaket för att uppnå neutralitet och för att reglerna skall före-&lt;br&gt;bygga skattekrediter så som avsetts. Förändringen innebär att bl.a. räntein-&lt;br&gt;komster i utländsk valuta inte höjer ränteavdragstaket. Jag återkommer till&lt;br&gt;denna fråga senare (avsnitt 4.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ränteutgifter gör jag följande bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att ränteutgifter för lån i utländsk valuta får dras&lt;br&gt;av med högst ett belopp som motsvarar en jämförelseränta (statslåneräntan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med tillägg av fem procentenheter). Resterande del får dras av vid kursvinst- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräkningen när skulden betalas av eller löses in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som vissa remissinstanser har påpekat har promemorieförslaget den nack-&lt;br&gt;delen att avdraget kan begränsas även i fall när den höga räntan inte är för-&lt;br&gt;enad med någon värdeminskning på skulden. RSV har framhållit att en sena-&lt;br&gt;reläggning av avdragsrätten kan föra med sig tillämpnings- och kontrollpro-&lt;br&gt;blem vid den följande kursvinstberäkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns, särskilt mot bakgrund av de påtalade tillämpningsproblemen,&lt;br&gt;starka skäl att avstå från särregler för utgiftsräntor på lån i utländsk valuta.&lt;br&gt;Jag lägger därför inte fram något förslag om särskilda avdragsbegränsningar&lt;br&gt;för sådana ränteutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag i fråga om ränteinkomster föranleder ändringar i 3 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SIL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.4 Kursvinster på fordringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kursvinster på fordringar i utländsk valuta beskattas som&lt;br&gt;reavinster när fordringen betalas eller avyttras genom försäljning,&lt;br&gt;byte e.d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinster och förluster på resevaluta och liknande innehav undantas&lt;br&gt;från beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Enligt pro-&lt;br&gt;memorieförslaget skall dock i princip även kursvinst på resevaluta o.d. be-&lt;br&gt;skattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget att beskatta kursförändringar i vanlig turist-&lt;br&gt;valuta möter genomgående stark kritik och anses praktiskt ogenomförbart.&lt;br&gt;De flesta remissinstanserna förordar att resevaluta uttryckligen undantas&lt;br&gt;från beskattning eller att ett grundavdrag införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För de flesta växlingsbara valutor noteras dagliga&lt;br&gt;kurser. Varje fordran eller skuld i utländsk valuta träffas så gott som dagligen&lt;br&gt;av värdeförändringar, mätt i svenska kronor. Växelkursförändringarna med-&lt;br&gt;för att i princip varje amortering på en skuld eller lösen av en fordran i ut-&lt;br&gt;ländsk valuta ger upphov till en kursvinst eller kursförlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som gjort en vinst på t.ex. en obligation i utländsk valuta är det&lt;br&gt;inte alltid möjligt att skilja mellan den del av resultatet som beror på kursut-&lt;br&gt;vecklingen och den del av resultatet som beror på andra faktorer. Starka skäl&lt;br&gt;talar för att hela värdeökningen beskattas på ett enhetligt sätt och att någon&lt;br&gt;uppdelning på olika typer av kapitalinkomster inte kommer till stånd. Kurs-&lt;br&gt;förändringar på valutan bör således vid beskattningen hänföras till obligatio-&lt;br&gt;nen och inte till valutan som sådan. Detta förfarande överensstämmer också&lt;br&gt;med nuvarande praxis. Reglerna om kursvinstbeskattning skall enligt pro-&lt;br&gt;memorieförslaget tillämpas inte bara på långfristiga privata fordringar såsom&lt;br&gt;banksparande, utan också på mer rörliga placeringar, t.ex. resevaluta och&lt;br&gt;tillgodohavanden på kontokort. Det är givet att avsevärda praktiska pro-&lt;br&gt;blem kan uppkomma vid fastställandet av kursvinsten eller kursförlusten på&lt;br&gt;fordringar av detta slag. Förslaget har mött stark kritik i denna del. Jag delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;remissinstansernas bedömning att en beskattning av resevaluta och liknande&lt;br&gt;valutainnehav möter hinder av praktiska skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta tillämpningen kan därför övervägas att införa regler om&lt;br&gt;att bankkonton eller kontantinnehav under en viss nivå generellt skall un-&lt;br&gt;dantas från beskattning. En skattefrihet för belopp av mindre storlek strider&lt;br&gt;emellertid mot önskemålet om en likformig och neutral beskattning. Skatte-&lt;br&gt;friheten ger vidare — såvida den inte konstrueras som ett grundavdrag —&lt;br&gt;upphov till olyckliga tröskeleffekter. Utformas å andra sidan lättnaden som&lt;br&gt;ett grundavdrag blir resultatet ett avdrag - exklusivt för placeringar i ut-&lt;br&gt;ländsk valuta - av samma karaktär som det nyligen slopade sparavdraget.&lt;br&gt;Förekomsten av asymmetrier i form av exempelvis sparavdrag lockar ound-&lt;br&gt;vikligen till transaktioner som huvudsakligen är skattemässigt betingade. Ett&lt;br&gt;grundavdrag för valutakursvinster bör därför undvikas. .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsproblemen i fråga om valutakursvinster som hänför sig till re-&lt;br&gt;sevaluta, kontokort, checkräkning eller liknande tillgodohavanden måste lö-&lt;br&gt;sas på annat sätt. I promemorian har föreslagits en regel som lämnar ut-&lt;br&gt;rymme för en skönsmässig uppskattning av vinstens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör det uttryckligen anges att kursvinster på valuta som&lt;br&gt;innehas under en begränsad period och som är avsedd för personliga lev-&lt;br&gt;nadskostnader i utlandet undantas från beskattning. Denna undantagsregel&lt;br&gt;innebär skattefrihet för vinster resp, ingen avdragsrätt för förluster på valuta&lt;br&gt;som utnyttjas för sedvanliga reseutgifter. Den period som skattefriheten av-&lt;br&gt;ser bör normalt begränsas till vistelser upp till sex månader i utlandet. Vid&lt;br&gt;vissa utlandstjänstgöringar beskattas inkomsten i Sverige även vid längre vis-&lt;br&gt;telser. Detta gäller t.ex. för svenska diplomater. I sådana fall bör undantags-&lt;br&gt;regeln omfatta även en längre vistelse i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldigheten inträder vid en avyttring av utländsk valuta. När valu-&lt;br&gt;tan är anknuten till en kapitaltillgång är det avyttringen av denna tillgång&lt;br&gt;som utlöser beskattningen. I praxis har, såvitt gäller långivaren, även en&lt;br&gt;amortering på fordran ansetts som avyttring (jfr rättsfallet R77 1:20). Vid&lt;br&gt;innehav av kontanter i utländsk valuta avyttras innehavet när valutan utnytt-&lt;br&gt;jas för betalning eller när växling sker till annan valuta. Detta gäller således&lt;br&gt;även växling mellan skilda utländska valutor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omsättning av lån i utländsk valuta bör normalt inte utlösa en kursvinstbe-&lt;br&gt;räkning. Om en fordran eller ett lån avser flera valutor, ett s.k. korglån, be-&lt;br&gt;handlas korglånet eller motsvarande fordran som en skuld resp, tillgång.&lt;br&gt;Detta innebär att det skall göras en gemensam vinstberäkning för valutorna&lt;br&gt;i”korgen”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av vinst resp, förlust vid amortering på fordran i utländsk&lt;br&gt;valuta bör gå till på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det utlånade beloppet eller det belopp som erlades när fordringen förvär-&lt;br&gt;vades, omräknat i svenska kronor vid den tidpunkt då fordringen uppkom,&lt;br&gt;blir en avdragspost. Som intäktspost redovisas det belopp som gäldenären&lt;br&gt;återbetalat eller det belopp som erhölls när fordringen överläts omräknat i&lt;br&gt;svenska kronor vid betalningstillfället resp, avyttringstillfället. Avser återbe-&lt;br&gt;talningen bara en del av fordringen får den på den utlånade summan belö-&lt;br&gt;pande andelen av återbetalat belopp proportioneras fram. Har fordringen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppkommit genom utlåning vid olika tillfällen får kursen på utlånat belopp&lt;br&gt;beräknas med tillämpning av en genomsnittsmetod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen finns i 30 § SIL och föranleder även änd-&lt;br&gt;ringar i 3 § 1 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.5 Kursförluster på fordringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Förluster på såväl marknadsnoterade som icke mark-&lt;br&gt;nadsnoterade fordringar i utländsk valuta är avdragsgilla till 70%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av Kammarrätten i Stockholm och&lt;br&gt;LO. Riksbanken och företrädare för näringsliv och bankväsende anser att&lt;br&gt;det inte framkommit tillräckliga skäl för att generellt begränsa avdragsrätten&lt;br&gt;för förluster på skuldebrev i utländsk valuta mot bakgrund av att förluster&lt;br&gt;på marknadsnoterade aktier i utländsk valuta resp, marknadsnoterade skul-&lt;br&gt;debrev i svensk valuta är avdragsgilla i sin helhet. Riksbanken framhåller att&lt;br&gt;de depositions- och rapportkrav som föreligger för utländska marknadspap-&lt;br&gt;per gäller i samma utsträckning för obligationer som för aktier. Näringslivets&lt;br&gt;skattedelegation, Svenska Bankföreningen m.fl. anför att kursvinster och&lt;br&gt;kursförluster bör anses som ränta och inte som reavinst. Förluster skall där-&lt;br&gt;vid kunna kvittas fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En huvudregel i den nya kapitalbeskattningen är&lt;br&gt;att reaförluster är avdragsgilla till 70 %. Skälen för denna begränsning är att&lt;br&gt;en skattskyldig som har såväl vinster som förluster - och som därför totalt&lt;br&gt;sett inte drabbats av någon förmögenhetsminskning - annars skulle kunna&lt;br&gt;få en skattekredit genom att tidigarelägga realisering av förluster och senare-&lt;br&gt;lägga realisering av vinster. Det skattemässiga utfallet blir neutralt vid ett&lt;br&gt;antal års senareläggning av vinsterna om förluster är avdragsgilla till 70 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsnoterade svenska och utländska aktier och liknande värdepap-&lt;br&gt;per samt marknadsnoterade svenska obligationer och liknande fordringar&lt;br&gt;undantas från 70-procentskvoteringen. Undantagen har motiverats dels med&lt;br&gt;ett önskemål att åstadkomma full kvittning mellan vinster och förluster på&lt;br&gt;sådana aktier som fortlöpande omsätts på marknaden, dels önskemålet att&lt;br&gt;undvika problemen med gränsdragning mellan ränta och reavinster på ford-&lt;br&gt;ringarna. För marknadsnoterade fordringar som är utställda i svenska kro-&lt;br&gt;nor gäller således att ränta och reavinst behandlas på samma sätt och att rän-&lt;br&gt;teutgifter och reaförluster behandlas lika. Som ytterligare motiv för denna&lt;br&gt;utökade avdragsrätt för reaförluster på marknadsnoterade fordringar i&lt;br&gt;svenska kronor har angetts att värdeförändringarna på dem är förhållandevis&lt;br&gt;små.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal remissinstanser har ansett att utökad avdragsrätt bör medges&lt;br&gt;för förluster på utländska marknadsnoterade obligationer på motsvarande&lt;br&gt;sätt som medges för förluster på utländska marknadsnoterade aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska obligationer är utsatta för betydligt större kursvariationer än&lt;br&gt;fordringar i svenska kronor. Detta kan utnyttjas för skatteplanering, vilket&lt;br&gt;motiverar mer restriktiva avdragsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utökade avdragsrätten för förluster på marknadsnoterade aktier syf- Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;tar till att underlätta företagens riskkapitalförsörjning. Detta argument har&lt;br&gt;inte samma tyngd i fråga om fordringar i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund finns det inte tillräckliga skäl att avvika från den ge-&lt;br&gt;nerella regeln om kvoterade avdrag för reaförluster. Den förlust som kan&lt;br&gt;uppkomma när en fordran i utländsk valuta löses in eller avyttras bör således&lt;br&gt;inte vara avdragsgill till mer än 70 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller själva beräkningen av resultatet av ett innehav av utländsk va-&lt;br&gt;luta bör ingen åtskillnad göras mellan kursförluster och kursvinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget finns i 30 § SIL och har även föranlett ett nytt fjärde stycke i 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.6 Valutaterminer m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Derivatinstrument (optioner och terminer) med under-&lt;br&gt;liggande egendom som utgörs av utländsk valuta resp, fordringar i ut-&lt;br&gt;ländsk valuta beskattas enligt samma regler som den underliggande&lt;br&gt;egendomen. Detsamma gäller finansiella instrument vars värdeut-&lt;br&gt;veckling är beroende av ett index som är knutet till utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bl.a. Stockholms Optionsmarknad OM Fondkommis-&lt;br&gt;sion AB (OM) motsätter sig förslaget och anför att vinster och förluster vid&lt;br&gt;handel i valuta eller derivatinstrument som avser utländsk valuta i vart fall&lt;br&gt;bör vara fullt kvittningsbara mot den delen av en aktievinst eller förlust som&lt;br&gt;är hänförlig till valutakursförändring. Riksbanken konstaterar att ett visst&lt;br&gt;kvittningsutrymme skulle kunna skapas om förluster på valutaoptioner och&lt;br&gt;valutaterminer fick kvittas mot reavinster på sådana instrument. En ägare&lt;br&gt;av utländska aktier skulle därigenom kunna säkra sådana aktier mot valuta-&lt;br&gt;kursfall med hjälp av terminerna och optionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Kvittningsreglerna i det nya inkomstslaget kapital&lt;br&gt;är utformade så att full kvittning inte medges mellan en förlust på aktier och&lt;br&gt;vinst på en fordran eller t.ex. en räntetermin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De i promemorian föreslagna reglerna innebär att aktieförluster får kvit-&lt;br&gt;tas till 70 % mot en kursvinst på utländsk valuta. En konsekvens av den valda&lt;br&gt;linjen är att en aktieförlust inte heller får kvittas fullt ut mot t.ex. vinst på en&lt;br&gt;valutatermin. En grundläggande princip för den nya kapitalbeskattningen är&lt;br&gt;nämligen att derivatinstrument, som optioner och terminer, beskattas enligt&lt;br&gt;samma regler som instrumentens underliggande egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med denna uppdelning bör således alla finansiella instrument&lt;br&gt;vars underliggande egendom är en fordran i utländsk valuta beskattas på&lt;br&gt;samma sätt som fordringar i utländsk valuta. Hit räknas även finansiella in-&lt;br&gt;strument vars värdeutveckling är beroende av ett index som är knutet till&lt;br&gt;utländsk valuta. De derivatinstrument som bör beskattas bland de utländska&lt;br&gt;fordringarna är därför valutaterminer, valutaoptioner och valutaindexoptio-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av några remissinstanser efterlysta möjligheterna till kurssäkring av ut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ländska aktier kommer därmed inte att finnas i full utsträckning, eftersom Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;aktieförlusterna blir avdragsgilla mot vinster på valutaterminer endast till&lt;br&gt;70%. Riksbanken framhåller att valutaoptioner och valutaterminer inte är&lt;br&gt;formellt knutna till ett bestämt individuellt värdepapper och att det inte hel-&lt;br&gt;ler går att på formella grunder urskilja om derivatinstrumentet är samman-&lt;br&gt;kopplat med placering i aktier eller räntebärande fordringar. Det är därför&lt;br&gt;olämpligt med en sådan kvittning som OM förordar. Riksbanken pekar på&lt;br&gt;en möjlighet att tillskapa en särskild ”kvittningsfålla” för de aktuella instru-&lt;br&gt;menten. En sådan kvittningsregel skulle emellertid ytterligare komplicera&lt;br&gt;regelverket och bör inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En aktieägare torde även med de föreslagna reglerna ha möjlighet att i&lt;br&gt;inte obetydlig utsträckning säkra aktier mot valutakursfall med hjälp av ak-&lt;br&gt;tieterminer eller aktieoptioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna har tagits in i 30 § 1 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.7 Konvertibla skuldebrev m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Konvertibla skuldebrev utställda i utländsk valuta be-&lt;br&gt;handlas i reavinsthänseende inte som aktieliknande instrument utan&lt;br&gt;som fordringar. Skuldebrev i utländsk valuta med optionsrätt behand-&lt;br&gt;las generellt som två separata värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Konvertibla skuldebrev och skuldebrev med op-&lt;br&gt;tionsrätt utställda i utländsk valuta behandlas i reavinsthänseende inte som&lt;br&gt;aktieliknande instrument utan som fordringar i utländsk valuta. Ett avskilt&lt;br&gt;utländskt optionsbevis beskattas på samma sätt som aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Den föreslagna avgränsningen har i huvudsak lämnats&lt;br&gt;utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Konvertibla skuldebrev utställda i utländsk valuta&lt;br&gt;för med sig särskilda gränsdragningsproblem. I det nya inkomstslaget kapital&lt;br&gt;beskattas konvertibla skuldebrev i svensk valuta på samma sätt som aktier.&lt;br&gt;Det innebär — under förutsättning att skuldebreven är marknadsnoterade -&lt;br&gt;att förluster kan kvittas fullt ut mot vinster på marknadsnoterade aktier&lt;br&gt;m.m. Avkastningen höjer inte ränteavdragstaket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om reformerad inkomst- och företagsbeskattning uttalade&lt;br&gt;jag att såväl svenska som utländska finansiella instrument av aktiekaraktär&lt;br&gt;skulle beskattas som aktier. Aktievinstreglerna skulle dock inte tillämpas om&lt;br&gt;fordringar i utländsk valuta utgjorde en del av instrumentet (prop.&lt;br&gt;1989/90:110 s. 433).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordringar i utländsk valuta är som jag tidigare framhållit ofta utsatta för&lt;br&gt;stora värdeförändringar. Till viss del är dessa förändringar också förutse-&lt;br&gt;bara. Detta gör att det, i betydligt större utsträckning än vad som gäller för&lt;br&gt;fordringar i svenska kronor, går att använda dem för skatteplanering. Av den&lt;br&gt;anledningen bör konvertibla skuldebrev i utländsk valuta inte räknas till&lt;br&gt;gruppen aktierelaterade värdepapper inom vilken gäller rätt till full kvittning&lt;br&gt;mellan vinster och förluster. Konvertibla skuldebrev som är utställda i ut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ländsk valuta bör således beskattas enligt huvudregeln på samma sätt som&lt;br&gt;andra fordringar i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild sorts konvertibla skuldebrev är konvertibla vinstandelsbevis.&lt;br&gt;Bevisets avkastning är knuten till storleken på utdelningen i ett visst företag.&lt;br&gt;Vinstandelsbevis kan också förekomma utan konverteringsrätt. Även dessa&lt;br&gt;typer av skuldebrev bör behandlas som de utländska obligationerna under&lt;br&gt;förutsättning att skuldebreven ställts ut i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder ändringar i 27 § 1 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skuldebrev förenade med optionsrätt föreslår jag senare (avsnitt 4.4)&lt;br&gt;vissa förändringar av de nyligen beslutade kapitalbeskattningsreglerna.&lt;br&gt;Mina förslag i den delen innebär att skuldebrev med optionsrätt i såväl&lt;br&gt;svensk som utländsk valuta kommer att beskattas som separata värdepap-&lt;br&gt;per.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.8 Kursvinster och kursförluster på skulder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vinster och förluster som är hänförliga till valutakursför-&lt;br&gt;ändringar och som realiseras vid betalning eller överlåtelse av skuld&lt;br&gt;är skattepliktiga resp, avdragsgilla för låntagaren i likhet med vad som&lt;br&gt;gäller för långivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt. Promemorian innehål-&lt;br&gt;ler dock särregler om avdragsrätt för vissa ränteutgifter vid kursvinstberäk-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget att skuld- och fordringsfallen skall likabe-&lt;br&gt;handlas möter i sak ingen invändning. Några remissinstanser framhåller att&lt;br&gt;överlåtelse av en skuld bara kan föranleda valutabeskattning om överlåtel-&lt;br&gt;sen sker mot vederlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: RINK föreslog att skulder i svenska kronor skulle&lt;br&gt;reavinstbeskattas. Detta förslag avvisades (prop. 1989/90:110 s. 465).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan sak är frågan om beskattning av vinster på lån i utländsk valuta&lt;br&gt;som uppkommer genom valutakursförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skuld i utländsk valuta ger samma typ av kursvinster och kursförluster&lt;br&gt;som en placering i utländsk valuta. Valutakursvinster och valutakursförlus-&lt;br&gt;ter på sådana skulder bör därför skattemässigt behandlas på samma sätt som&lt;br&gt;motsvarande poster avseende fordringar. Beskattning av kursvinster på&lt;br&gt;skuldsidan krävs således för att beskattningen skall bli symmetrisk. Om en&lt;br&gt;privatperson lånar i utländsk valuta av en annan privatperson bör således&lt;br&gt;långivarens skatteplikt för en kursvinst i princip motsvaras av ett avdrag för&lt;br&gt;kursförlust hos låntagaren och vice versa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kursvinster på en skuld i utländsk valuta uppkommer då värdet av det ur-&lt;br&gt;sprungligen lånade beloppet (omräknat i svenska kronor) är högre än det&lt;br&gt;belopp (omräknat i svenska kronor) låntagaren betalar tillbaka när lånet lö-&lt;br&gt;ses. Med inlösen av ett lån likställs det fallet att ansvaret för skulden övertas&lt;br&gt;mot vederlag av en ny gäldenär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I undantagsfall kan låntagarens vinst på ett lån i utländsk valuta bero på&lt;br&gt;andra faktorer än ändrade valutakurser. Förändringar i den allmänna ränte-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nivån under låneperioden kan exempelvis få till konsekvens att långivaren Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;erbjuder viss kapitalrabatt för det fall låntagaren går med på att inlösa lånet&lt;br&gt;i förtid. Här bör emellertid i likhet med vad som gäller för svenska skulder&lt;br&gt;reavinstbeskattning inte ske av värdeförändring som inte är hänförlig till va-&lt;br&gt;lutakursförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått tidigare har jag, av förenklingsskäl valt att avstå från en sär-&lt;br&gt;reglering av avdragsrätten vid den löpande beskattningen för ränteutgifter&lt;br&gt;på lån i utländsk valuta. Därmed bortfaller också behovet av särskilda regler&lt;br&gt;för utgiftsräntor vid beräkningen av kursvinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kursförluster på skulder i utländsk valuta bör liksom kursförluster på ut-&lt;br&gt;ländska fordringar vara avdragsgilla till 70 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna är intagna i 3 § 1 och 2 mom. samt 30 § 2 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.1.9 Kontrollfrågan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Uppgifter i självdeklarationen för vinstbeskattningsän-&lt;br&gt;damål skall även lämnas av skattskyldiga som betalat eller överlåtit&lt;br&gt;lån i utländsk valuta. I kontrolluppgift om ränta och fordran skall läm-&lt;br&gt;nas uppgift om räntan är av det slag som höjer ränteavdragstaket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Innehåller en mer långtgående reglering av upp-&lt;br&gt;giftsskyldigheten i självdeklaration men tar inte upp uppgiftsskyldigheten i&lt;br&gt;kontrolluppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Uppgiftsskyldigheten möter ingen invändning. Några&lt;br&gt;instanser tar upp frågor om den lagstiftningstekniska regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Placeringar och lån i utländsk valuta medför sär-&lt;br&gt;skilda kontrollproblem. Lagen (1990:750) om betalningar till och från ut-&lt;br&gt;landet ställer dock i princip krav på att utländska fondpapper skall förvaras&lt;br&gt;i depå hos en auktoriserad valutahandlare. Vidare gäller ett principiellt för-&lt;br&gt;bud mot betalningar till eller via eget inlåningskonto i utlandet. Dessa krav&lt;br&gt;ger möjlighet till kontroll vid beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldigheten i självdeklaration och kontrolluppgift bör svara mot&lt;br&gt;de avvikelser från förslagen i promemorian som jag förslagit samt mitt för-&lt;br&gt;slag i fråga om ränteavdragstaket (avsnitt 4.2). Enligt min mening bör försla-&lt;br&gt;gen till ändringar i inkomstbeskattningen föranleda en komplettering av be-&lt;br&gt;stämmelserna i 2 kap. 17 § och 3 kap. 22 § lagen (1990:325) om självdeklara-&lt;br&gt;tion och kontrolluppgifter. Kompletteringen innebär att uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;för reavinstberäkning även gäller skattskyldiga som betalat eller överlåtit lån&lt;br&gt;i utländsk valuta. Vidare införs en skyldighet att i kontrolluppgift om ränta&lt;br&gt;och fordran lämna uppgift om i vad mån räntan är att hänföra till en sådan&lt;br&gt;ränteinkomst för den skattskyldige som höjer ränteavdragstaket enligt 3 § 2&lt;br&gt;mom. andra stycket SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kursvinstberäkningen kan i många fall bli komplicerad. Ett sätt att för-&lt;br&gt;enkla tillämpningen är att utvidga kontrolluppgiftslämnandet utöver vad jag&lt;br&gt;nu föreslår. Dessa frågor kräver emellertid ytterligare överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Ränteavdragsbegränsningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Rätten att kvitta ränteutgifter över 100 000 kr. mot ränte-&lt;br&gt;inkomster begränsas ytterligare. Ränteavdragstaket höjs inte för&lt;br&gt;ränta på inlåningskonton med uppskjuten räntebetalning och ford-&lt;br&gt;ringar i utländsk valuta. Detsamma gäller för ränta på skuldebrev med&lt;br&gt;varierande räntesats under löptiden eller med ränta som inte betalas&lt;br&gt;årligen samt ränta på skuldebrev som getts ut till underkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: I 3 § 2 mom. SIL i nuvarande lydelse finns&lt;br&gt;bestämmelser om begränsningar i avdragsrätten för räntor. Bestämmelserna&lt;br&gt;syftar till att förebygga skatteplanering och motverka skattekrediter genom&lt;br&gt;lånefinansierade placeringar som ger en låg löpande avkastning. Bestämmel-&lt;br&gt;serna avser att ge en likformig beskattning med hänsyn till att värdeökningar&lt;br&gt;beskattas först när de realiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränteavdragsbegränsningen innebär att ränteutgifter får kvittas fullt ut&lt;br&gt;mot ränteinkomster. Ränteutgifterna får dock inte kvittas mot ränta på kon-&lt;br&gt;vertibla skuldebrev och andra aktieliknande tillgångar. Om ränteutgifterna&lt;br&gt;överstiger ränteinkomsterna med mer än 100000 kr. får 70% av det över-&lt;br&gt;skjutande beloppet dras av. För barn och ungdomar under 18 år och för han-&lt;br&gt;delsbolagsbeskattade dödsbon är gränsen 10000 kr. Skattereduktionen för&lt;br&gt;det överskjutande räntebeloppet begränsas således till 21 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I samband med remissbehandlingen av departe-&lt;br&gt;mentspromemorian (Ds 1990:38) Beskattning av utländsk valuta och Be-&lt;br&gt;skattning av utskiftade medel har det särskilt uppmärksammats att reglerna&lt;br&gt;för ränteavdragstaket medför kvittningsrätt för ränteinkomster på vissa&lt;br&gt;fordringar som ger skattekrediter. Det rör sig om inlåningskonton med upp-&lt;br&gt;skjuten ränteutbetalning och skuldebrev med liten eller ingen löpande av-&lt;br&gt;kastning men med en stor värdestegring. Det finns även tecken från kapital-&lt;br&gt;marknaden på en framväxt av sådana placeringsinstrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan således konstatera att problemen med skattekrediter för ford-&lt;br&gt;ringar med uppskjuten avkastning trätt i förgrunden under den senaste ti-&lt;br&gt;den. Det står, enligt min mening, också klart att full kvittning för räntein-&lt;br&gt;komster på nyss nämnda slag av tillgångar med uppskjuten avkastning stri-&lt;br&gt;der mot målen omxn likformig beskattning. Utöver det allmänna utrymmet&lt;br&gt;för fulla ränteavdrag på 100000 kr. bör ränteutgifter vara fullt avdragsgilla&lt;br&gt;endast mot ränta på tillgångar med en avkastning som inte är senarelagd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta på inlåningskonton med uppskjuten räntebetalning samt ränta och&lt;br&gt;realisationsvinst på underkursobligationer bör därför behandlas på samma&lt;br&gt;sätt som bl.a. aktieutdelning. Detsamma gäller ränteinkomster på fordringar&lt;br&gt;i utländsk valuta eftersom en placering i utländsk valuta kan ge samma effekt&lt;br&gt;som en underkursobligation (jfr avsnitt 4.1.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det till lagrådet remitterade lagförslaget i denna del innebar att i huvud-&lt;br&gt;sak endast ränta på inlåningskonton i bank o.d. skulle kunna höja avdragsta-&lt;br&gt;ket. Jag konstaterade därvid att ur likformighetssynvinkel borde egentligen&lt;br&gt;även ränta på obligationer där det inte förekommer skattekrediter höja av-&lt;br&gt;dragstaket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att skälen för att undanta flertalet obligationer från den förmån-&lt;br&gt;ligare behandlingen inte väger tillräckligt tungt med hänsyn till behovet av&lt;br&gt;en väl fungerande obligationsmarknad. Särbehandlingen i fråga om rän-&lt;br&gt;teavdragstaket bör därför inskränkas till framtidskonton o.d., obligationer&lt;br&gt;som emitterats till underkurs samt fordringar i utländsk valuta. Ett skulde-&lt;br&gt;brev bör anses som emitterat till pari (ej underkurs) om emissionskursen inte&lt;br&gt;understiger 90 % av skuldebrevets nominella värde. För att motverka skatte-&lt;br&gt;krediter bör det också krävas att räntan på skuldebrevet betalas årligen och&lt;br&gt;är konstant under löptiden. Det bör understrykas att även reavinst på en ob-&lt;br&gt;ligation av detta slag som emitterats till pari höjer avdragstaket om reavins-&lt;br&gt;ten anses som ränta enligt 29 § 2 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen ändring är avsedd för ränta på konvertibla skuldebrev o.d. Sådan&lt;br&gt;ränta höjer inte ränteavdragstaket. Detsamma gäller den avkastning på an-&lt;br&gt;del i räntefond som anses som ränta (jfr avsnitt 4.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag föranleder ändringar i 3 § 2 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Andelar i räntefonder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Om en värdepappersfonds värdepappersinnehav uteslu-&lt;br&gt;tande består av fordringar i svenska kronor skall en andel i fonden&lt;br&gt;reavinstbeskattas på samma sätt som fordringar i svenska kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Enligt de numera upphävda bestämmelserna&lt;br&gt;i punkt 10 av anvisningarna till 38 § KL räknades vinst på andel i aktiefond&lt;br&gt;(värdepappersfond) vars förmögenhet bestod av skuldebrev som intäkt av&lt;br&gt;kapital i stället för tillfällig förvärvsverksamhet. En sådan fond benämns av-&lt;br&gt;kastningsfond eller räntefond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna för inkomstslaget kapital innebär att reaförluster på ande-&lt;br&gt;lar i räntefonder är avdragsgilla till endast 70 % (3 § 2 mom. och 27 § 5 mom.&lt;br&gt;SIL). Reaförluster på marknadsnoterade fordringar i svensk valuta behand-&lt;br&gt;las däremot som ränteutgifter och blir därmed fullt avdragsgilla inom ramen&lt;br&gt;för ränteavdragstaket på 100.000 kr. Andelar i fonder som till minst tre fjär-&lt;br&gt;dedelar innehåller aktier behandlas dock på samma sätt som marknadsnote-&lt;br&gt;rade aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under vårens lagstiftningsarbete konstaterade jag att fonder med stor an-&lt;br&gt;del skuldebrev regelmässigt ger större löpande avkastning än fonder vars&lt;br&gt;förmögenhet är placerad i aktier. Jag pekade på att om fonder med bety-&lt;br&gt;dande andel fordringar beskattas enligt aktievinstreglerna, skulle skatteför-&lt;br&gt;delar kunna uppnås genom att andelar säljs med vinst strax före utdelning.&lt;br&gt;Ett kvittningsunderlag skulle därigenom kunna tas fram för att utnyttja en&lt;br&gt;reaförlust på marknadsnoterade aktier (prop. 1989/90:110 s. 431). Beskatt-&lt;br&gt;ningen utformades mot denna bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De nya bestämmelserna för räntefonder har den&lt;br&gt;nackdelen att de i viss mån kan sägas diskriminera ett indirekt ägande av&lt;br&gt;svenska räntebärande värdepapper i förhållande till ett direkt ägande. Reg-&lt;br&gt;lerna om kvoterade reaförluster kan också medföra otillfredsställande be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattningskonsekvenser i samband med att det utgår s.k. räntekompensation&lt;br&gt;till den som överlåter andel i räntefond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När kvittningsrätten enligt mitt tidigare förslag (avsnitt 4.2) inskränks för&lt;br&gt;ränteinkomster vid tillämpning av bestämmelserna om ränteavdragsbe-&lt;br&gt;gränsning talar övervägande skäl för att reaförluster på andelar i räntefonder&lt;br&gt;skall behandlas som reaförluster på fordringar. Marknadsnoterade andelar&lt;br&gt;i räntefonder som enbart består av skuldebrev i svenska kronor bör därför&lt;br&gt;reavinstbeskattas på samma sätt som en marknadsnoterad fordran i svenska&lt;br&gt;kronor. Det innebär att vinsten respektive förlusten behandlas som ränta.&lt;br&gt;Räntan höjer inte ränteavdragstaket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av författningstekniska skäl och med hänsyn till omläggningen av rätten&lt;br&gt;till kvittning mellan ränteintäkter och räntekostnader bör löpande avkast-&lt;br&gt;ning från fonden alltjämt anses som utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag föranleder ändringar i 3 § 2 mom. femte stycket och 27 § 1&lt;br&gt;mom. SIL samt ett nytt sjätte moment till samma paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Skuldebrev förenade med optionsrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vid avyttring av ett skuldebrev förenat med optionsrätt&lt;br&gt;beskattas skuldebrevet enligt fordringsreglerna i 29 § och optionsde-&lt;br&gt;len enligt aktiereglerna i 27 § SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restvärdemetoden behålls för fördelning av anskaffningsvärdet&lt;br&gt;mellan skuldebrevet och optionsrätten och utvidgas till att gälla alla&lt;br&gt;fall där ett skuldebrev förvärvats i förening med en optionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 27 § 1 mom. SIL skall skuldebrev som är&lt;br&gt;eller har varit förenade med optionsrätt, beskattas enligt aktie vinstreglerna.&lt;br&gt;Även om skuldebrevet och optionsbeviset har skilts åt skall således bägge&lt;br&gt;delarna behandlas som en aktie. Det innebär att vinster och förluster på så-&lt;br&gt;dana marknadsnoterade värdepapper får kvittas mot förluster och vinster på&lt;br&gt;marknadsnoterade aktier o.d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet till att skuldebrev förenade med optionsrätt hänfördes till aktierna&lt;br&gt;var att de utgör värdepapper vars värdeutveckling på samma sätt som en ak-&lt;br&gt;tie är beroende av ett företags resultat. Grundtanken var att sådana värde-&lt;br&gt;papper som typiskt sett har samma värdeutveckling som en aktie inte skulle&lt;br&gt;få en gynnsammare skattebehandling än en vanlig aktie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika gränsdragningsproblem som påtalades av bl.a. lagrådet&lt;br&gt;utformades bestämmelsen så att dessa skuldebrev både före och efter ett&lt;br&gt;eventuellt avskiljande av optionsbeviset skulle beskattas som aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de nya skattereglerna har intresset för förvärv av optionsrätter ökat.&lt;br&gt;De är nämligen inte förenade med samma kapitalbindning som exempelvis&lt;br&gt;konvertibla skuldebrev. Ett av syftena med det nya skattesystemet har varit&lt;br&gt;att motverka låntagande. Hög upplåning kan vara skattemässigt ofördelak-&lt;br&gt;tig till följd av ränteavdragsbegränsningarna. Det har redan resulterat i att&lt;br&gt;företag i vissa fall låter anställda förvärva köpoptioner i stället för konver-&lt;br&gt;tibla skuldebrev. Därmed undviks en samhällsekonomiskt omotiverad rund-&lt;br&gt;gång i form av att berörda anställda tar lån för att ge lån till företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har visat sig att det uppkommer svårigheter att avgöra när skuldebrev&lt;br&gt;förenade med optionsrätt skall beskattas bland aktierna resp, när skuldebre-&lt;br&gt;vet skall beskattas bland fordringarna och optionsrätten som en aktie.&lt;br&gt;Gränsdragningen har bl.a. betydelse för att skilja ut i vilka fall restvärdeme-&lt;br&gt;toden enligt 27 § 3 mom. SIL skall användas för att bestämma de olika delar-&lt;br&gt;nas anskaffningsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fall där dessa svårigheter uppkommer är när ett skuldebrev har före-&lt;br&gt;nats med en teckningsoption avseende aktier i ett annat bolag än det som&lt;br&gt;emitterat skuldebrevet. (Bolag A ger ut ett skuldebrev förenat med en teck-&lt;br&gt;ningsoption i bolag B. Den optionen har bolag A fått genom förvärv av ett&lt;br&gt;skuldebrev förenat med en optionsrätt till teckning av aktier i bolag B. Op-&lt;br&gt;tionsbeviset har därefter avskiljts och förenats med det skuldebrev som bo-&lt;br&gt;lag A ger ut). Ett annat fall är när ett skuldebrev förenats med en köpoption.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen har i detta hänseende utformats på ett sätt som innebär&lt;br&gt;tolkningssvårigheter. Den är inte heller flexibel i den meningen att det ge-&lt;br&gt;nast går att förutsäga hur anskaffningsvärdet skall beräknas för ett utländskt&lt;br&gt;värdepapper som liknar ett skuldebrev förenat med optionsrätt. Bestämmel-&lt;br&gt;serna tar sikte endast på skuldebrev förenade med rätt till teckning av aktie&lt;br&gt;eller aktieliknande instrument i det utgivande bolaget utfärdat med stöd av&lt;br&gt;5 kap. aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i detta sammanhang anmärkas att regeringen nyligen har beslutat&lt;br&gt;om direktiv (dir. 1990:46) till en utredning om översyn av aktiebolagslagen.&lt;br&gt;I uppdraget ingår bl.a. att pröva om optionsrätter bör få utfärdas av ett aktie-&lt;br&gt;bolag utan bindning till ett skuldebrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på den ökade användningen av optionsrätter och behovet av&lt;br&gt;tydliga regler i det nya skattesystemet som även kan omfatta utländska före-&lt;br&gt;teelser finns det redan nu skäl att välja en annan lösning än den som presen-&lt;br&gt;terades i prop. 1989/90:110. Därvid bör även övervägandena om en ändring&lt;br&gt;av den civilrättsliga regleringen i aktiebolagslagen beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att skuldebrev förenade med optionsrätt alltid beskattas som&lt;br&gt;två separata delar på samma sätt som en ”enhet” bestående av en aktie och&lt;br&gt;en obligation beskattas som två separata delar redan enligt nuvarande regler.&lt;br&gt;Optionsrätten beskattas enligt de regler som gäller för optioner av denna typ&lt;br&gt;medan skuldebrevet beskattas enligt de regler som gäller för en fordran av&lt;br&gt;denna typ. Den som säljer ett skuldebrev förenat med optionsrätt avseende&lt;br&gt;aktier skall alltså dela upp anskaffningsvärdet och beskatta optionsdelen&lt;br&gt;som en aktie och skuldebrevsdelen som en fordran. Skuldebrev förenade&lt;br&gt;med optionsrätt skall därför slopas i uppräkningen av de aktiebeskattade fi-&lt;br&gt;nansiella instrumenten i 27 § 1 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av att kunna fördela anskaffningsvärdet mellan de två delarna&lt;br&gt;accentueras när dessa skall beskattas enligt olika regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrättens avgörande RÅ 1983 1:77 gav upphov till den lagregle-&lt;br&gt;ring av restvärdemetoden som infördes år 1985. Målet gällde bl.a. fördelning&lt;br&gt;av anskaffningsvärde mellan olika tillgångar samt förbrukning av anskaff-&lt;br&gt;ningsvärde. I detta fall hänfördes anskaffningsvärdet för ett skuldebrev och&lt;br&gt;en optionsrätt till teckning av aktier som förvärvats tillsammans enbart till&lt;br&gt;skuldebrevet. Resultatet blev att skuldebrevet kunde säljas omedelbart med&lt;br&gt;en avdragsgill reaförlust och att ett motsvarande värde kom att beskattas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som en reavinst på optionsrätten när denna avyttrades. Genom uttrycklig Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;lagstiftning ändrades rättsläget så att anskaffningsvärdet fördelades mellan&lt;br&gt;skuldebrevet och optionsrätten enligt den s.k. restvärdemetoden. En mot-&lt;br&gt;svarande regel finns nu i 27 § 3 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna regel tar sikte på skuldebrev med optionsrätt till teckning av aktie&lt;br&gt;e.d. i det emitterande bolaget. Den begränsas också till de fall där själva&lt;br&gt;skuldebrevet erhållits genom teckning. De äldre reglerna tog sikte även på&lt;br&gt;skuldebrev förenat med optionsrätt till köp av aktie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restvärdemetoden behövs främst för att beräkna anskaffningskostnaden&lt;br&gt;vid teckning men den skulle kunna tillämpas även när ett skuldebrev förenat&lt;br&gt;med optionsrätt har förvärvats genom köp eller byte. Restvärdemetoden ut-&lt;br&gt;gör i de sistnämnda fallen en hjälpregel som i princip leder till samma resul-&lt;br&gt;tat som om en proportionering hade skett mellan skuldebrevets och options-&lt;br&gt;rättens marknadsvärden. Metoden bör gälla både för optionsrätter som av-&lt;br&gt;ser rätt till teckning och sådana som avser rätt till köp. Jag föreslår därför att&lt;br&gt;restvärdemetoden tillämpas beträffande skuldebrev som förvärvats i för-&lt;br&gt;ening med köp- eller teckningsoption.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skuldebreven och optionsrätterna skall beskattas enligt separata reg-&lt;br&gt;ler bör det göras klart i vilka fall de olika delarna skall anses marknadsnote-&lt;br&gt;rade. Marknadsnoteringen har betydelse för vilka kvittningsregler som skall&lt;br&gt;gälla vid avyttringen. Därvid bör gälla att om det finns en marknadsnotering&lt;br&gt;för ett skuldebrev förenat med optionsrätt bör bägge delarna anses mark-&lt;br&gt;nadsnoterade vare sig de säljs tillsammans eller var för sig. Om det däremot&lt;br&gt;bara finns marknadsnotering för den ena delen skall inte den andra anses&lt;br&gt;som marknadsnoterad. Det krävs enligt min mening ingen ändring av lagtex-&lt;br&gt;ten för att uppnå detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag föranleder ändringar i 27 § 1 och 3 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Särskilda regler för beskattning av delägare i&lt;br&gt;fåmansföretag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.5.1 Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt de nya skattereglerna beskattas kapitalinkomster med en proportio-&lt;br&gt;nell skatt på 30 % medan förvärvsinkomster beskattas progressivt med en&lt;br&gt;högsta marginalskatt på ca 50 %. Skillnaden i skattesats nödvändiggör regler&lt;br&gt;varigenom kapitalinkomster särskiljs från förvärvsinkomster. I de flesta fall&lt;br&gt;är detta inget problem. När det däremot gäller aktieutdelning och reavinster&lt;br&gt;avseende fåmansföretag där ägaren arbetar i företaget är situationen annor-&lt;br&gt;lunda. Anledningen är att ägaren kan välja mellan att ta ut inkomster från&lt;br&gt;företaget i form av lön, utdelning eller reavinst. Saknas särskilda regler kan&lt;br&gt;ägaren därigenom undvika den progressiva skatten för förvärvsinkomster&lt;br&gt;genom att ta ut arbetsinkomster i form av utdelning eller reavinst i stället för&lt;br&gt;i form av lön. Av likformighets- och rättviseskäl krävs därför särskilda regler&lt;br&gt;som upprätthåller den progressiva beskattningen av arbetsinkomster även i&lt;br&gt;dessa fall. De särskilda regler för beskattning av delägare i fåmansföretag&lt;br&gt;som i somras antogs av riksdagen syftar till att nå ett sådant resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för dessa regler är att en person som äger och arbetar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett fåmansföretag i största möjliga utsträckning skall få samma skatt som en&lt;br&gt;löntagare som äger aktier i t.ex. ett börsnoterat bolag vid samma faktiska&lt;br&gt;arbetsinkomst och samma faktiska kapitalinkomst. Utdelning och reavinst&lt;br&gt;på aktier i fåmansföretag skall således beskattas i inkomstslaget kapital i den&lt;br&gt;mån inkomsten utgör kapitalavkastning medan eventuell överskjutande ut-&lt;br&gt;delning och reavinst skall behandlas på samma sätt som lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken är det emellertid omöjligt att avgöra vad som egentligen är&lt;br&gt;arbetsinkomst och vad som egentligen är kapitalinkomst för en person som&lt;br&gt;arbetar i ett fåmansföretag som han själv kontrollerar. Den skattemässiga&lt;br&gt;uppdelningen måste därför göras på ett schablonmässigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna innebär således att normal kapitalavkastning beskattas i&lt;br&gt;inkomstslaget kapital medan överskjutande utdelning och reavinst beskattas&lt;br&gt;på ett sätt som är likvärdigt med beskattningen av löneuttag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna — som återfinns i 3 § 12 mom. SIL — innebär samman-&lt;br&gt;fattningsvis följande. Normal kapitalavkastning preciseras som summan av&lt;br&gt;anskaffningskostnaden och lämnade ovillkorliga kapitaltillskott multiplice-&lt;br&gt;rad med statslåneräntan ökad med fem procentenheter. I den mån aktieut-&lt;br&gt;delningen överstiger den sålunda beräknade normala kapitalavkastningen&lt;br&gt;för det aktuella året skall det överskjutande beloppet redovisas i inkomstsla-&lt;br&gt;get tjänst medan utdelning upp till normal kapitalavkastning redovisas i in-&lt;br&gt;komstslaget kapital. Skatten på utdelningen utöver normal kapitalavkast-&lt;br&gt;ning blir därmed ca 50 % i stället för 30 % för personer med höga förvärvsin-&lt;br&gt;komster. Sådan överskjutande utdelning inkomstbeskattas därmed på&lt;br&gt;samma sätt som lön. Även det totala skatteuttaget blir likvärdigt för över-&lt;br&gt;skjutande utdelning och lön för personer med höga förvärvsinkomster när&lt;br&gt;man förutom ägarens inkomstskatt även beaktar att utdelningar avser medel&lt;br&gt;som belagts med bolagsskatt medan löner avser medel som belagts med ar-&lt;br&gt;betsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid lägre faktisk utdelning än vad som för året skall anses som normal&lt;br&gt;kapitalavkastning får utrymmet för kapitalbeskattad inkomst sparas. Det&lt;br&gt;sparade utrymmet läggs till underlaget för beräkning av utrymmet för kapi-&lt;br&gt;talbeskattad inkomst nästa år och ger därmed, utöver sparandet, utrymme&lt;br&gt;för en högre kapitalbeskattad utdelning senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid försäljning av aktier kan det ackumulerade sparade utrymmet för ka-&lt;br&gt;pitalbeskattad inkomst användas för att erhålla kapitalbeskattning för rea-&lt;br&gt;vinster. Eventuell reavinst utöver detta sparade utrymme redovisas till hälf-&lt;br&gt;ten i inkomstslaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna är i huvudsak ändamålsenliga men ger vissa oavsedda effekter&lt;br&gt;som påpekats bl.a. av skatteförvaltningen vid det fortsatta arbetet med reg-&lt;br&gt;lerna. Jag föreslår därför att reglerna justeras i några avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.5.2 Uppräkning av anskaffningskostnader före 1990&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vid tillämpning av de särskilda reglerna för beskattning&lt;br&gt;av utdelning och reavinst hos delägare i fåmansföretag får anskaff-&lt;br&gt;ningskostnader för aktier i företaget liksom lämnade ovillkorliga ak-&lt;br&gt;tieägartillskott räknas upp med hänsyn till den allmänna prisutveck-&lt;br&gt;lingen från och med 1970 till 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För att reglerna skall ge avsedda effekter krävs att&lt;br&gt;enbart normal kapitalavkastning beskattas i inkomstslaget kapital. För ak-&lt;br&gt;tier som anskaffas 1990 eller senare uppnås detta genom att kapitalavkast-&lt;br&gt;ning upp till statslåneräntan plus fem procentenheter beskattas i inkomstsla-&lt;br&gt;get kapital med långtgående sparanderegler. Aktier som köps för 1 miljon&lt;br&gt;kr. år 1990 kan därmed, vid normal utdelning, säljas för t.ex. 1,5 miljoner&lt;br&gt;kr. år 1995 utan att någon del av reavinsten beskattas i inkomstslaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För aktier som anskaffats före 1990 finns det emellertid inga sparande- el-&lt;br&gt;ler uppräkningsregler för tiden fram till 1990. Utrymmet för kapitalbeskat-&lt;br&gt;tad inkomst bestäms i stället av de historiska anskaffningskostnaderna utan&lt;br&gt;beaktande av i företaget sparad kapitalavkastning och de förändringar av&lt;br&gt;penningvärdet som skett före 1990. Enligt dessa regler skulle även realise-&lt;br&gt;rade värdeökningar för aktierna som endast motsvarar inflationen komma&lt;br&gt;att beskattas i inkomstslaget tjänst, vilket inte står i överensstämmelse med&lt;br&gt;normen att normal kapitalavkastning skall beskattas i inkomstslaget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden bör enligt min mening historiska anskaffningskost-&lt;br&gt;nader för aktier i fåmansföretag få uppräknas med hänsyn till den allmänna&lt;br&gt;prisutvecklingen fram till år 1990 vid tillämpning av de särskilda reglerna för&lt;br&gt;beskattning av utdelning och reavinst för delägare i fåmansföretag. Uppräk-&lt;br&gt;ning bör ske till år 1990 och inte till år 1991 med hänsyn till att de sålunda&lt;br&gt;uppräknade anskaffningskostnaderna ger ett utrymme för kapitalbeskattad&lt;br&gt;inkomst på 18 % redan år 1991 vid en statslåneränta i slutet av november&lt;br&gt;1990 på 13%. Den allmänna prisutvecklingen fram till år 1990 bör mätas&lt;br&gt;på samma sätt som för fastigheter vid reavinstberäkningen enligt de gamla&lt;br&gt;reglerna. Den serie omräkningstal som är tillämplig för beräkning av vinst&lt;br&gt;på fastighetsavyttringar i år kan användas. Uppräkningsfaktorerna är alltså&lt;br&gt;kända redan nu, vilket innebär att den enskildes utrymme för kapitalbeskat-&lt;br&gt;tad inkomst år 1991 kan beräknas redan vid ingången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör finnas en bakre tidsgräns för uppräkningen av anskaffningskost-&lt;br&gt;naden för aktier i fåmansföretag. En lämplig avvägning, bl.a. med hänsyn&lt;br&gt;till att anskaffningskostnaderna kan vara svåra bestämma och kontrollera&lt;br&gt;avseende belopp och tidpunkt när de ligger långt tillbaka i tiden, är därvid&lt;br&gt;att medge uppräkning av anskaffningskostnader för aktier i fåmansföretag&lt;br&gt;med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen under d_ senaste 20 åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den uppräknade anskaffningskostnaden skall tillämpas vid beräkning av&lt;br&gt;utrymmet för kapitalbeskattad inkomst från och med år 1991. Vid aktieför-&lt;br&gt;säljningar får ett belopp motsvarande skillnaden mellan den uppräknade och&lt;br&gt;den ouppräknade anskaffningskostnaden redovisas i inkomstslaget kapital&lt;br&gt;utöver eventuellt sparat utrymme för kapitalbeskattad inkomst för de sålda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktierna. Realisationsvinst utöver dessa två poster skall till hälften redovisas&lt;br&gt;i inkomstslaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid delförsäljningar skall det uppräknade anskaffningsvärdet liksom spa-&lt;br&gt;rat utrymme för kapitalbeskattad inkomst proportioneras mellan aktierna på&lt;br&gt;samma sätt som anskaffningskostnaderna proportioneras vid reavinstberäk-&lt;br&gt;ning enligt genomsnittsmetoden. Även i övriga avseenden skall samma prin-&lt;br&gt;ciper tillämpas som vid övrig reavinstbeskattning av aktier som t.ex. att sepa-&lt;br&gt;rata beräkningar görs för aktier av samma slag och sort.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.5.3 Undantagsregeln ersätts med beloppstak&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den undantagsregel som gör det möjligt för den skatt-&lt;br&gt;skyldige att visa att en reavinst inte bör hänföras till arbetsinsatser i&lt;br&gt;företaget ersätts med ett beloppstak som maximerar den reavinst som&lt;br&gt;skall redovisas som inkomst av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Ett annat inslag i de nya reglerna som ifrågasatts&lt;br&gt;är regeln om att den skattskyldige får möjlighet att visa att en reavinst up-&lt;br&gt;penbarligen inte kan hänföras till avkastning av hans eller någon närståendes&lt;br&gt;arbetsinsats. Beviskravet är mycket strängt i enlighet med min i detta sam-&lt;br&gt;manhang deklarerade avsikt att regeln skall vara mycket restriktiv i sin ut-&lt;br&gt;formning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tidigare version av denna undantagsregel fanns med i det förslag som&lt;br&gt;remitterades till lagrådet i januari. Lagrådet ansåg att undantagsregeln i dess&lt;br&gt;dåvarande utformning skulle vara svår att tillämpa samt ge utrymme för&lt;br&gt;skönsmässiga bedömningar. Lagrådet ifrågasatte också om möjligheten att&lt;br&gt;undanta reavinst från extra beskattning skulle få någon betydelse i den prak-&lt;br&gt;tiska tillämpningen med hänsyn till den bevisbörda som läggs på den en-&lt;br&gt;skilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid det fortsatta arbetet med dessa regler har det framkommit att dessa&lt;br&gt;problem i huvudsak kvarstår även efter de justeringar som gjorts med anled-&lt;br&gt;ning av lagrådets kritik. Det har också ifrågasatts om reglerna kommer att&lt;br&gt;fungera som avsett eller om det åter efter några år kommer att finnas behov&lt;br&gt;av kompletterande speciallagstiftning avseende interntransaktioner, skalbo-&lt;br&gt;lag o.d.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har mot denna bakgrund tagit upp frågan om undantagsregeln till för-&lt;br&gt;nyad prövning och då konstaterat att undantagsregeln fortfarande inte är&lt;br&gt;preciserad på ett godtagbart sätt. Detta beror ytterst på att varken den skatt-&lt;br&gt;skyldige eller skattemyndigheterna har möjlighet att avgöra vad som egentli-&lt;br&gt;gen är arbets- resp, kapitalinkomst. Den bristande precisionen i undantags-&lt;br&gt;regeln skapar en betydande osäkerhet om hur bestämmelsen skulle fungera&lt;br&gt;i praktiken i allmänhet och i ännu högre grad i enskilda fall. Om undantags-&lt;br&gt;regeln skulle komma att tillämpas mycket sällan kan huvudresultatet bli att&lt;br&gt;regeln skapar ett stort antal först osäkra och sedan besvikna skattskyldiga.&lt;br&gt;Om undantagsregeln däremot i praktiken skulle få en mera allmän tillämp-&lt;br&gt;ning finns det risk för att det åter uppkommer oacceptabla skillnader i be-&lt;br&gt;skattningen av arbetsinkomster i fåmansföretag jämfört med beskattning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vanliga löntagares arbetsinkomster. I så fall skulle det uppkomma ett behov&lt;br&gt;av en skärpning av regeln eller kompletterande speciallagstiftning som skulle&lt;br&gt;göra skattereglerna mer komplicerade och svåröverskådliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Osäkerheten om hur undantagsregeln skulle komma att fungera i enskilda&lt;br&gt;fall är också påtaglig och besvärande för berörda skattskyldiga. Detta är en&lt;br&gt;allvarlig nackdel med hänsyn till skattereformens mål om enkla och över-&lt;br&gt;skådliga regler. Problemet accentueras av att undantagsregeln av förenk-&lt;br&gt;lingsskäl endast gäller vid aktieförsäljning, som för fåmansföretag ofta avser&lt;br&gt;större belopp, medan regeln inte skulle prövas vid beskattningen av utdel-&lt;br&gt;ningar. I många fall skulle därför osäkerheten kvarstå under hela den tid som&lt;br&gt;näringsverksamheten bedrivs. Full klarhet om skatteeffekten avseende för&lt;br&gt;den enskilde ofta betydande belopp skulle skapas först efter det att verksam-&lt;br&gt;heten och därefter rättsprövningen avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslår jag att undantagsregeln slopas och ersätts&lt;br&gt;med en enkel och begriplig regel som i största möjliga utsträckning elimine-&lt;br&gt;rar osäkerheten om hur framtida reavinster skall beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av motiven för undantagsregeln var att reavinster inte skulle beskattas&lt;br&gt;som arbetsinkomst i sin helhet när vinsten var så stor att den uppenbarligen&lt;br&gt;inte kan utgöra sparad arbetsinkomst. En mera hanterbar regel som ger av-&lt;br&gt;sedda effekter bl.a. i sådana fall är att införa en övre gräns för hur stor in-&lt;br&gt;komst som skall redovisas i inkomstslaget tjänst vid försäljning av aktier i&lt;br&gt;fåmansföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har därvid övervägt att anknyta ett sådant beloppstak till den skatt-&lt;br&gt;skyldiges och närståendes arbetsinsatser och löneuttag. Om faktiska löneut-&lt;br&gt;tag skall beaktas bör dessa rimligtvis ställas i relation till marknadsmässig&lt;br&gt;ersättning för varje persons arbetsinsats med hänsyn till arbetstid, arbetets&lt;br&gt;kvalifikationsnivå, individuell kompetens m.m. under den tid personerna&lt;br&gt;varit verksamma i bolaget. Detta är i praktiken ogörligt för den i dessa av-&lt;br&gt;seenden mycket heterogena grupp personer som arbetar, eller som vid de&lt;br&gt;nya reglerna skulle finna det skattemässigt fördelaktigt att arbeta, i bolag&lt;br&gt;som de själva kontrollerar. Därtill skulle det knappast uppkomma någon för-&lt;br&gt;enkling jämfört med den bl.a. ur förenklingssynvinkel kritiserade undan-&lt;br&gt;tagsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan möjlighet är att beräkna beloppstaket som ett visst belopp per&lt;br&gt;år som den skattskyldige eller närstående varit verksam i bolaget oberoende&lt;br&gt;av arbetstid, kvalifikationskrav, kompetensnivå och faktiska löneuttag.&lt;br&gt;Även en sådan lösning leder emellertid till komplikationer och kontrollpro-&lt;br&gt;blem genom att det krävs en gränsdragning avseende vilken aktivitetsnivå&lt;br&gt;som skall beaktas. Om beloppet per verksamhetsmanår väljs så högt att det&lt;br&gt;överstiger faktisk arbetsinkomst även för exempelvis framgångsrika konsul-&lt;br&gt;ter, läkare och advokater så skulle medhjälpande makes/makas eller barns&lt;br&gt;insatser i fåmansföretag i många fall leda till närmast för sådana insatser pro-&lt;br&gt;hibitiva skatteeffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund samt med särskild hänsyn till att detta regelkomplex&lt;br&gt;inte bör göras ännu mera komplicerat föreslår jag ett beloppstak för den rea-&lt;br&gt;vinst som skall redovisas i inkomstslaget tjänst som är oberoende av faktiska&lt;br&gt;löneuttag och oberoende av den skattskyldiges och närståendes verksamhet&lt;br&gt;i företaget. Däremot kvarstår bestämmelsen om att de särskilda reglerna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte skall tillämpas över huvud taget om varken den skattskyldige eller ho- Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;nom närstående varit verksam i företaget i betydande omfattning under nå-&lt;br&gt;gon del av den senaste tioårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nivån för det belopp som maximalt skall redovisas i inkomstslaget tjänst&lt;br&gt;bör väljas med hänsyn till att en alltför hög gräns kan leda till överbeskatt-&lt;br&gt;ning vid höga faktiska kapitalinkomster medan en alltför låg gräns kan leda&lt;br&gt;till att personer med höga faktiska arbetsinkomster, som t.ex. framgångsrika&lt;br&gt;advokater, mäklare och läkare, kan få en ur likformighets- och rättvisesyn-&lt;br&gt;vinkel alltför låg skatt när arbetet utförs inom ett fåmansföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omständighet som bör beaktas vid denna avvägning är att de särskilda&lt;br&gt;reglerna i princip leder till högre skatt för aktier i fåmansföretag endast för&lt;br&gt;personer som har ca 50 % marginalskatt, dvs. för personer som har en taxe-&lt;br&gt;rad förvärvsinkomst på minst ca 180000 kr. år 1991. Övriga personer inkl,&lt;br&gt;flertalet småföretagare har en marginalskatt på ca 30 % både för inkomstsla-&lt;br&gt;get tjänst och för inkomstslaget kapital, samtidigt som övrigt skatteuttag i&lt;br&gt;företaget är ganska likvärdigt, vilket leder till att fördelningen mellan de två&lt;br&gt;inkomstslagen har mindre betydelse. Taket avseende det belopp som maxi-&lt;br&gt;malt skall redovisas i inkomstslaget tjänst bör därför i första hand utformas&lt;br&gt;med tanke på personer som har förhållandevis höga förvärvsinkomster.Be-&lt;br&gt;loppstaket bör uttryckas i basbelopp då reglerna bör bli bestående under en&lt;br&gt;lång tid. Ett beloppstak uttryckt i basbelopp är rimligt även när det gäller&lt;br&gt;arbetsinkomster som ligger långt tillbaka i tiden eftersom arbetsinkomster&lt;br&gt;som sparas i bolaget i princip växer med ränta på ränta och således normalt&lt;br&gt;ökar något snabbare än basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beloppstak motsvarande sparade arbetsinkomster på sammanlagt 200&lt;br&gt;basbelopp täcker in årliga sparade arbetsinkomster på upp till 20 basbelopp&lt;br&gt;(594 000 kr. år 1990) vid 10 års arbete i bolaget, på upp till 10 basbelopp&lt;br&gt;(297 000 kr.) vid 20 års arbete i bolaget samt på upp till ca 6,67 basbelopp&lt;br&gt;(198 099 kr.) vid 30 års arbete i bolaget. Om endast en person i närstående-&lt;br&gt;kretsen arbetar i företaget motsvarar detta en förhållandevis hög sparad ar-&lt;br&gt;betsinkomst medan gränsen kan vara förhållandevis låg när flera närstående&lt;br&gt;arbetar i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts ovan redovisas hälften av reavinsten utöver normal kapitalav-&lt;br&gt;kastning i inkomstslaget tjänst. Ett beloppstak motsvarande sparade arbets-&lt;br&gt;inkomster på sammanlagt 200 basbelopp innebär således ett tak för den rea-&lt;br&gt;vinst som redovisas i inkomstslaget tjänst på 100 basbelopp (2,97 miljoner&lt;br&gt;kr. år 1990).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beloppstak med innebörden att realisationsvinster på maximalt 100&lt;br&gt;basbelopp redovisas i inkomstslaget tjänst är lämpligt med hänsyn till ovan&lt;br&gt;nämnda omständigheter. Ett lägre beloppstak skulle leda till ett ur likformig-&lt;br&gt;hets- och rättvisesynvinkel alltför lågt skatteuttag vid höga sparade arbetsin-&lt;br&gt;komster medan ett högre beloppstak skulle leda till ett ur likformighets- och&lt;br&gt;rättvisesynvinkel alltför högt skatteuttag vid höga faktiska kapitalinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvarvarande fråga är hur beloppstaket skall tillämpas vid flera försälj-&lt;br&gt;ningar inom en närståendekrets. Den enklaste lösningen är givetvis att till-&lt;br&gt;lämpa taket vid varje avyttring. Detta kan dock ge oskäliga effekter vid flera&lt;br&gt;försäljningar inom samma närståendekrets som t.ex. när en ägare säljer ak-&lt;br&gt;tier vid olika tillfällen eller när aktierna är fördelade mellan olika personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom närståendekretsen. För att ta hänsyn till dessa fall bör beloppstaket&lt;br&gt;gälla det högsta belopp som behöver redovisas i inkomstslaget tjänst för en&lt;br&gt;närståendekrets under en tioårsperiod avseende aktier i samma bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En generell proportionering av takbeloppet på 100 basbelopp med hänsyn&lt;br&gt;till de närståendes aktieinnehav är olämplig då aktier av olika slag och sort i&lt;br&gt;samma företag kan ha olika värden samt då den sista delförsäljningen alltid&lt;br&gt;avser hela det återstående aktieinnehavet. Jag föreslår i stället att beloppsta-&lt;br&gt;ket på 100 basbelopp nedsätts vid en aktieförsäljning i den mån den skatt-&lt;br&gt;skyldige visar att reavinster avseende samma bolag redovisats i inkomstsla-&lt;br&gt;get tjänst inom närståendekresten under den senaste tioårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.5.4 Andra finansiella instrument än aktier&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För andra finansiella instrument än aktier och andelar i&lt;br&gt;ett fåmansföretag bör beräkningen av den kapitalbeskattade delen gö-&lt;br&gt;ras utifrån statslåneräntan med tillägg av endast en procentenhet. Nå-&lt;br&gt;gon uppräkning med hänsyn till inflationen fram till år 1990 skall inte&lt;br&gt;medges för sådana instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De särskilda reglerna om maximal skattemässig&lt;br&gt;kapitalinkomst från fåmansföretag bör omfatta inte bara aktier och andelar&lt;br&gt;i fåmansföretag utan även andra instrument som är anknutna till företagets&lt;br&gt;vinstutveckling som t.ex. konvertibla skuldbevis, vinstandelsbevis, optioner&lt;br&gt;och terminer. I annat fall skulle reglerna kunna kringgås genom att vad som&lt;br&gt;egentligen är arbetsinkomster tas ut som kapitalbeskattad inkomst för dessa&lt;br&gt;instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln om en skattemässigt godtagbar normal kapitalavkastning på stats-&lt;br&gt;låneräntan plus fem procentenheter är anpassad med hänsyn till att avkast-&lt;br&gt;ningen på aktier inkluderar riskersättning samt med hänsyn till att arbetsin-&lt;br&gt;komster som tas ut i form av utdelning eller reavinst vid försäljning av ak-&lt;br&gt;tierna beskattas både i företaget och hos ägarna. Denna dubbelbeskattning&lt;br&gt;reducerar i hög grad skillnaden mellan det sammanlagda skatteuttaget för&lt;br&gt;lön och det sammanlagda skatteuttaget för aktieutdelning och reavinst.&lt;br&gt;Även andelar i fåmansföretag, som t.ex. andelar i ekonomisk förening som&lt;br&gt;utgör fåmansföretag, omfattas av dubbelbeskattning och bör därför likställas&lt;br&gt;med aktier i fåmansföretag vid tillämpning av de särskilda reglerna för del-&lt;br&gt;ägare i fåmansföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gräns för skattemässigt godtagbar kapitalinkomst motsvarande statslå-&lt;br&gt;neräntan ökad med fem procentenheter är emellertid alltför hög för bl.a.&lt;br&gt;konvertibla skuldebrev och vinstandelsbevis med hänsyn till att risken ofta&lt;br&gt;är mera begränsad samt med hänsyn till att räntan på konvertibla skuldebrev&lt;br&gt;och vinstandelsbevis är avdragsgill för företaget, vilket leder till ett samman-&lt;br&gt;lagt skatteuttag som är väsentligt lägre än för lön när man beaktar både ar-&lt;br&gt;betsgivaravgifter och inkomstskatt. Den skattemässigt godtagbara normala&lt;br&gt;kapitalavkastningen för andra tillgångar än aktier och andelar i fåmansföre-&lt;br&gt;tag bör därför uppgå till statslåneräntan plus en procentenhet. Denna gräns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överensstämmer med den gräns som gäller vid löntagares förmånsbeskatt-&lt;br&gt;ning av lån med låg ränta från arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den uppräkning av anskaffningskostnader före år 1990 som jag föreslagit&lt;br&gt;bör emellertid endast gälla aktier och andelar i fåmansföretag av förenk-&lt;br&gt;lingsskäl samt då reglerna är anpassade till de förhållanden som gäller för&lt;br&gt;sådana aktier och andelar. Anskaffningskostnader för t.ex. konvertibla skul-&lt;br&gt;debrev bör således inte få räknas upp med hänsyn till inflationen fram till år&lt;br&gt;1990 då den löpande avkastningen som utbetalats under tidigare år i många&lt;br&gt;fall motsvarar huvuddelen av den faktiska nominella avkastningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här vill jag också skjuta in att det inte krävs några kompletterande regler&lt;br&gt;för att komma till rätta med kringgåenden av reglerna genom att arbetsin-&lt;br&gt;komster tas ut som kapitalbeskattad inkomst genom en hög ränta på lån från&lt;br&gt;delägare till bolaget. En sådan överränta behandlas nämligen som förtäckt&lt;br&gt;utdelning redan enligt gällande regler.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Sparade underskott och realisationsvinstbeskattning av&lt;br&gt;näringsfastigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Underskott i förvärvskälla inom inkomstslaget närings-&lt;br&gt;verksamhet skall - med vissa begränsningar - dras av mot vinst vid&lt;br&gt;avyttring av näringsfastighet som varit att hänföra till förvärvskällan.&lt;br&gt;Motsvarande skall gälla i fråga om bostadsrätter i näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Reglerna i skattereformen om hur ett under-&lt;br&gt;skott skall behandlas innebär sammanfattningsvis följande. Uppkommer un-&lt;br&gt;derskott i en förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet gäller enligt&lt;br&gt;26 § första stycket KL att avdrag medges för underskottet i samma förvärvs-&lt;br&gt;källa närmast följande beskattningsår. För underskott i förvärvskälla vari be-&lt;br&gt;drivits litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet gäller dock&lt;br&gt;särskilda regler enligt 33 § 3 mom. KL. Ett sådant underskott får under vissa&lt;br&gt;förutsättningar dras av från intäkt av tjänst. Avdrag kan ske i den mån un-&lt;br&gt;derskottet överstiger avdrag för underskott från närmast föregående be-&lt;br&gt;skattningsår. Av 26 § andra stycket KL framgår att i den mån avdrag för un-&lt;br&gt;derskottet har medgetts enligt 33 § 3 mom. KL skall det underskott som förs&lt;br&gt;över till ett senare år minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler gäller i det fallet att en förvärvskälla upphör visst år och&lt;br&gt;att det vid taxeringen för det året föreligger ett underskott i förvärvskällan.&lt;br&gt;I så fall skall underskottet vid den därpå följande taxeringen eller, om den&lt;br&gt;skattskyldige yrkar det, denna och de två närmast därefter följande taxering-&lt;br&gt;arna, behandlas som en reaförlust (26 § tredje stycket KL och 3 § 13 mom.&lt;br&gt;SIL). Enligt 3 § 2 mom. fjärde stycket SIL är innebörden av detta att 70 %&lt;br&gt;av underskottet får dras av i inkomstslaget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till mitt förslag: Tanken bakom bestämmelsen om att ett under-&lt;br&gt;skott fullt ut får kvittas mot framtida vinster i samma förvärvskälla är att&lt;br&gt;skattemässiga underskott under löpande innehav ofta uppkommer därige-&lt;br&gt;nom att värdeökningen beskattas först i och med att egendomen avyttras och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 54&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reavinst uppkommer. Det kanske viktigaste exemplet på egendom som kan Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;föranleda underskott under löpande innehav och där vinst uppkommer först&lt;br&gt;i samband med avyttring torde vara näringsfastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RINK föreslog att näringsfastigheter skulle reavinstbeskattas i inkomstsla-&lt;br&gt;get näringsverksamhet. Privatbostadsfastigheter föreslogs bli reavinstbe-&lt;br&gt;skattade i inkomstslaget kapital.Förslaget avseende näringsfastigheterna ut-&lt;br&gt;sattes för remisskritik - i första hand mot bakgrund av den högre skattebe-&lt;br&gt;lastningen i inkomstslaget näringsverksamhet. I prop. 1989/90:110 föreslogs&lt;br&gt;sålunda att även näringsfastigheter som inte utgör omsättningstillgångar&lt;br&gt;skulle reavinstbeskattas i inkomstslaget kapital. Mot bakgrund av den lägre&lt;br&gt;skattesatsen i inkomstslaget kapital företogs samtidigt vissa justeringar i&lt;br&gt;vinstberäkningsmetoden. Sålunda gäller enligt punkt 5 av anvisningarna till&lt;br&gt;22 § KL att värdeminskningsavdrag m.m. skall återläggas i inkomstslaget nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet (jfr följande avsnitt). Detsamma gäller - med vissa tids-&lt;br&gt;mässiga begränsningar - kostnader för värdehöjande reparationer och un-&lt;br&gt;derhåll som lagts ned på fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om vinstbeskattningen av näringsfastigheter skulle skett i samma in-&lt;br&gt;komstslag som den löpande beskattningen skulle detta ha inneburit att full&lt;br&gt;kvittningsrätt hade förelegat mellan löpande underskott och reavinster. Att&lt;br&gt;så nu inte är fallet kan alltså sägas vara en konsekvens av att reavinstbeskatt-&lt;br&gt;ningen av näringsfastigheter flyttats till inkomstslaget kapital. I vissa fall kan&lt;br&gt;detta emellertid leda till betydande nackdelar för den skattskyldige. Några&lt;br&gt;exempel kan anföras för att illustrera detta. Antag att en förvärvskälla upp-&lt;br&gt;visar ett utgående underskott om 100 000 kr. och att den i förvärvskällan in-&lt;br&gt;gående fastigheten avyttrats vilket -efter återläggning av värdeminsknings-&lt;br&gt;avdrag etc. — gett en vinst på 100 000 kr. Verksamheten avslutas inte. Un-&lt;br&gt;derskottet kan inte utnyttjas mot annat än framtida överskott i samma för-&lt;br&gt;värvskälla. Skatten på fastighetsvinsten uppgår till 30 000 kr. Hade full kvitt-&lt;br&gt;ningsrätt förelegat skulle vinsten däremot helt ha kunnat kvittas mot under-&lt;br&gt;skottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i stället antas att verksamheten avslutas i samband med att fastig-&lt;br&gt;heten avyttras kommer underskottet att kunna utnyttjas. Detta sker dock -&lt;br&gt;enligt huvudregeln — med ett års förskjutning och efter det att underskottet&lt;br&gt;reducerats till 70 % och det förutsätter dessutom att den skattskyldige vid&lt;br&gt;den taxeringen har andra inkomster mot vilka underskottet kan avräknas.&lt;br&gt;Reavinsten i detta exempel skall sålunda tas upp till beskattning vid taxe-&lt;br&gt;ringen året efter det år avyttringen skedde. Vid taxeringen året därpå kom-&lt;br&gt;mer underskottet i förvärvskällan att behandlas som en reaförlust i inkomst-&lt;br&gt;slaget kapital. Den skattskyldige får därigenom rätt att göra ett avdrag om&lt;br&gt;70 000 kr. I den mån den skattskyldige inte har häremot svarande kapitalin-&lt;br&gt;komster har han rätt att reducera skatten på tjänste- och näringsverksam-&lt;br&gt;hetsinkomster med 30 % av det underskott han redovisar i inkomstslaget ka-&lt;br&gt;pital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under vissa förutsättningar kan frånvaron av full kvittningsrätt å andra&lt;br&gt;sidan leda till omotiverade fördelar för den skattskyldige. Antag att förhål-&lt;br&gt;landena är som i det första exemplet ovan. Om den skattskyldige året därpå&lt;br&gt;redovisar ett överskott i förvärvskällan med 100 000 kr. kan detta helt kvittas&lt;br&gt;bort mot underskottet även om underskottet beror på det tidigare fastighets-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehavet. Full kvittningsrätt mellan det löpande fastighetsunderskottet och&lt;br&gt;reavinsten hade i det fallet inneburit att vinsten inte föranlett någon beskatt-&lt;br&gt;ning medan andra årets överskott hade beskattas med högst ca 64 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning leder det sagda till slutsatsen att underskott i viss&lt;br&gt;förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet skall kvittas mot vinst vid&lt;br&gt;avyttring av näringsfastighet som varit att hänföra till förvärvskällan. Vad&lt;br&gt;jag tidigare sagt är också tillämpligt med avseende på bostadsrätter i närings-&lt;br&gt;verksamhet. De nya bestämmelserna bör därför också omfatta bostadsrätter&lt;br&gt;av sådant slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett hur en regel härom lämpligen utformas bör utgångspunkten vara&lt;br&gt;att skatteutfallet - i den mån det föreligger ett underskott - skall bli det-&lt;br&gt;samma som om vinstbeskattningen skedde i samma förvärvskälla som under-&lt;br&gt;skottet redovisas i och endast överskjutande vinst gjordes till föremål för ka-&lt;br&gt;pitalbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt min uppfattning ingen anledning att mitt ändringsförslag&lt;br&gt;skall ges en vidare omfattning än den jag nu antytt. Mitt förslag omfattar&lt;br&gt;därför inte den situationen att en näringsfastighet eller motsvarande bostads-&lt;br&gt;rätt — som under löpande innehav redovisats i en förvärvskälla med under-&lt;br&gt;skott - genom ett karaktärsbyte övergår till att vara privatbostadsfastighet&lt;br&gt;eller privatbostad för att därefter avyttras med vinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En i och för sig tänkbar materiell lösning för att åstadkomma den avsedda&lt;br&gt;kvittningen är en regel om att vinst vid avyttring av näringsfastigheter och&lt;br&gt;bostadsrätter som inte är privatbostäder i första hand skall kvittas mot un-&lt;br&gt;derskott i den förvärvskällan vari de redovisats under innehavet och att en-&lt;br&gt;dast överskjutande vinst skall beskattas i inkomstslaget kapital. En sådan&lt;br&gt;lösning — som ju i sak motsvarar det skatteresultat som skall åstadkommas&lt;br&gt;— skulle i lagteknisk mening dock innebära ett tämligen omfattande ingrepp&lt;br&gt;i den grundläggande systematik som ligger i att fysiska personers och döds-&lt;br&gt;bons näringsfastigheter och motsvarande bostadsrätter i nu avsedda fall all-&lt;br&gt;tid vinstbeskattas i inkomstslaget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger enligt min uppfattning därför närmare till hands att ansluta till&lt;br&gt;den inledningsvis redovisade metod som kommit till användning när det gäl-&lt;br&gt;ler behandlingen av ett underskott i en litterär, konstnärlig eller därmed jäm-&lt;br&gt;förlig verksamhet. Bestämmelsen i 33 § 3 mom. KL innebär att ett sådant&lt;br&gt;underskott behandlas som ett avdrag vid inkomstberäkningen i inkomstsla-&lt;br&gt;get tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För näringsfastigheternas och bostadsrätternas del skulle en sådan lösning&lt;br&gt;kunna innebära att ett belopp motsvarande det aktuella underskottet lades&lt;br&gt;till omkostnadsbeloppet vid vinstberäkningen enligt 25 resp. 26 § SIL. En&lt;br&gt;bestämmelse med denna utformning är emellertid inte alldeles enkel att&lt;br&gt;kombinera med de schablonregler som finns för näringsfastigheter och mot-&lt;br&gt;svarande bostadsrätter (25 § 9 mom. fjärde stycket och 26 § 7 mom. andra&lt;br&gt;stycket SIL). Skälet till detta är att schablonreglerna innebär att vinsten -&lt;br&gt;inte omkostnadsbeloppet — beräknas utifrån vederlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför en bestämmelse som för fysiska personers och döds-&lt;br&gt;bons näringsfastigheter innebär följande. Som en sista åtgärd sedan reavins-&lt;br&gt;ten beräknats enligt 25 § 1 — 10 mom. SIL skall ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;det underskott som redovisas i den aktuella förvärvskällan för samma år dras&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av från vinsten. Ett sådant avdrag bör aldrig få vara större än vinsten före&lt;br&gt;avdraget. Ar underskottet större än vinsten skall återstoden vara kvar som&lt;br&gt;ett underskott i inkomstslaget näringsverksamhet. I den mån underskottet&lt;br&gt;utnyttjas på detta sätt skall detta minskas innan det enligt 26 § första stycket&lt;br&gt;eller tredje stycket KL antingen dras av i förvärvskällan året därpå eller be-&lt;br&gt;handlas som ett förlustavdrag i samband med att förvärvskällan upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande bestämmelse för bostadsrätter som inte är privatbostäder&lt;br&gt;bör utformas på samma sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett regelverk av nu antytt slag fordrar en del ytterligare preciseringar. Om&lt;br&gt;den skattskyldige vid en och samma taxering redovisar dels ett underskott,&lt;br&gt;dels en reavinst och dels har möjlighet att dra av underskottet mot intäkt av&lt;br&gt;tjänst bör underskottet först dras av mot reavinsten. Om något av underskot-&lt;br&gt;tet därefter finns kvar bör bestämmelserna i 33 § 3 mom. KL kunna tilläm-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandena kan också vara sådana att den skattskyldige inom en och&lt;br&gt;samma förvärvskälla under ett år avyttrar såväl en näringsfastighet som en&lt;br&gt;bostadsrätt av här avsett slag. I princip torde det sakna betydelse om han&lt;br&gt;väljer att dra av underskottet mot den ena eller andra vinsten. Just mot bak-&lt;br&gt;grund av detta och i syfte att inte tynga lagtexten med alternativa avdrags-&lt;br&gt;möjligheter bör ett underskott i förekommande fall först dras av mot vinst&lt;br&gt;hänförlig till en näringsfastighet och därefter mot vinst hänförlig till en bo-&lt;br&gt;stadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag innebär att ett nytt sista moment tillkommer i såväl 25 som&lt;br&gt;26 § SIL samt att vissa justeringar görs i 26 § andra stycket KL och i 33 § 3&lt;br&gt;mom. första stycket KL. I 26 § tredje stycket KL är det nödvändigt med en&lt;br&gt;redaktionell förändring.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 Aterläggning av värdeminskningsavdrag vid avyttring&lt;br&gt;av näringsfastighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Beloppsgränsen 3 000 kr. när det gäller skyldigheten att&lt;br&gt;återföra värdeminskningsavdrag avseende byggnad eller markanlägg-&lt;br&gt;ning vid avyttring av en näringsfastighet tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Under löpande innehav görs avdrag för värde-&lt;br&gt;minskning av byggnad och markanläggning i inkomstslaget näringsverksam-&lt;br&gt;het. Vinst vid avyttring av en näringsfastighet beskattas däremot i inkomst-&lt;br&gt;slaget kapital. Om gjorda värdeminskningsavdrag - på sätt som skedde i&lt;br&gt;äldre rätt - därvid skulle återföras till beskattning genom en motsvarande&lt;br&gt;minskning av omkostnadsbeloppet skulle detta innebära en icke acceptabel&lt;br&gt;asymmetri. Avdraget skulle ske mot den högre skattesatsen i inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet och återläggningen mot den lägre i inkomstslaget kapi-&lt;br&gt;tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya systemet skall därför värdeminskningsavdrag m.m. återläggas&lt;br&gt;vid sidan av vinstberäkningen. Enligt punkt 5 första stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 22 § KL gäller således att vid avyttring av en näringsfastighet skall med-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;givna värdeminskningsavdrag avseende byggnader och markanläggningar&lt;br&gt;samt skogsavdrag och substansminskningsavdrag tas upp som en intäkt i in-&lt;br&gt;komstslaget näringsverksamhet. I fråga om värdeminskningsavdrag för&lt;br&gt;byggnad eller markanläggning gäller dock att återläggning inte skall ske för&lt;br&gt;år då avdraget understigit 3 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppsgränsen har i första hand tillkommit av förenklingsskäl. Detta&lt;br&gt;måste dock ställas mot den orättvisa mellan olika skattskyldiga som kan ligga&lt;br&gt;i tröskelregler av detta slag. Skillnaderna i beskattning i samband med en&lt;br&gt;fastighetsavyttring blir betydande om man jämför den fastighetsägare som&lt;br&gt;varje år under tio eller tjugo års tid dragit av ett belopp strax under 3 000 kr.&lt;br&gt;med en annan fastighetsägare som under motsvarande tid dragit av ett be-&lt;br&gt;lopp strax över 3 000 kr. Enligt min uppfattning kan en sådan skillnad inte&lt;br&gt;försvaras med hänvisning till förenklingsvinster. Jag föreslår därför att be-&lt;br&gt;loppsgränsen när det gäller skyldigheten att återföra medgivna avdrag för&lt;br&gt;värdeminskning av byggnad och markanläggning tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.8 Bostadsrättsinnehavares avdragsrätt vid&lt;br&gt;vinstberäkningen för föreningens kostnader för värdehöjande&lt;br&gt;reparationer och underhåll.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vinst vid avyttring av bostadsrätt skall beräknas med&lt;br&gt;beaktande av lägenhetens andel av föreningens kostnader för värde-&lt;br&gt;höjande reparationer och underhåll av föreningens fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Vid reavinstberäkningen avseende en bostadsrätt&lt;br&gt;har den skattskyldige rätt till avdrag för förbättringskostnader som han lagt&lt;br&gt;ned på lägenheten. Bestämmelser om detta finns i 26 § 5 mom. SIL. Som&lt;br&gt;förbättringskostnad räknas dels utgift som den skattskyldige lagt ned på för-&lt;br&gt;bättringsarbeten i lägenheten, dels utgifter som han lagt ned på reparation&lt;br&gt;och underhåll av lägenheten i den mån lägenheten därigenom kommit i&lt;br&gt;bättre skick än vid förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter avseende nu avsedda förbättringsarbeten som hänför sig till ett&lt;br&gt;visst år är avdragsgilla endast under förutsättning att de sammanlagt uppgår&lt;br&gt;till minst 5 000 kr. och - om de avser annat än ny-, till- eller ombyggnad -&lt;br&gt;dessutom nedlagts under de fem senaste åren före avyttringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om utgifter för reparationer och underhåll gäller vidare att avdrag&lt;br&gt;får ske endast i den mån lägenheten vid avyttringen alltjämt är i bättre skick&lt;br&gt;än vid förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu beskrivna regler för hur utgifter för förbättringsarbeten på den egna&lt;br&gt;lägenheten — s.k. inre åtgärder — skall behandlas i reavinstsammanhang&lt;br&gt;överensstämmer med vad som gäller egnahem enligt 25 § 4 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid vinstberäkningen avseende bostadsrätter skall vidare hänsyn tas till&lt;br&gt;förändringar i föreningens på visst sätt beräknade nettoförmögenhet som in-&lt;br&gt;träffat under bostadsrättsinnehavarens innehavstid. Detta sker därigenom&lt;br&gt;att vederlaget resp, anskaffningspriset justeras med hänsyn till förmögen-&lt;br&gt;hetsförhållandena vid försäljnings- resp, anskaffningstillfället. Vederlaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall sålunda ökas med den andel av föreningens nettoskuld som belöper på&lt;br&gt;lägenheten vid avyttringstillfället. Utgörs den del av föreningsförmögenhe-&lt;br&gt;ten som belöper på lägenheten av en positiv nettoförmögenhet skall vederla-&lt;br&gt;get minskas i motsvarande mån. På samma sätt skall anskaffningspriset jus-&lt;br&gt;teras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en konsekvens av att förändringar i föreningens förmögenhetsförhål-&lt;br&gt;landen skall beaktas har den skattskyldige rätt att göra avdrag för sin andel&lt;br&gt;av föreningens utgifter för ny-, till- och ombyggnad av föreningens fastighet&lt;br&gt;som lagts ned under hans innehavstid. Enligt 26 § 5 mom. femte stycket SIL&lt;br&gt;skall sådana kostnader behandlas som förbättringskostnader vid vinstberäk-&lt;br&gt;ningen. Någon beloppsgräns motsvarande den som finns i fråga om utgifter&lt;br&gt;för inre åtgärder finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av att lägenhetsinnehavaren har rätt att göra avdrag för sin&lt;br&gt;andel av föreningens utgifter för ny-, till- och ombyggnad är att den skatte-&lt;br&gt;pliktiga vinsten inte påverkas om en ökning av föreningens skulder eller en&lt;br&gt;minskning av föreningsförmögenheten i sin helhet motsvaras av utgifter av&lt;br&gt;detta slag. Någon motsvarande avdragsrätt finns däremot inte för den skatt-&lt;br&gt;skyldiges andel i föreningens utgifter avseende värdehöjande reparationer&lt;br&gt;och underhåll som lagts ned på föreningsfastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsaknad av en sådan avdragsrätt innebär att det kan vara skattemässigt&lt;br&gt;ogynnsamt för föreningsmedlemmarna om föreningens skuld ökar eller för-&lt;br&gt;mögenhet minskar därför att föreningen genomfört reparationer och under-&lt;br&gt;håll på fastigheten som varit värdehöjande. Detta är en icke önskvärd konse-&lt;br&gt;kvens. Härtill kommer att en uttalad avsikt bakom de nya reglerna om rea-&lt;br&gt;vinstbeskattning av bostadsrätter och egnahem är att reglerna skall vara så&lt;br&gt;enhetliga som möjligt. Enligt min uppfattning bör därför bestämmelserna&lt;br&gt;om hur föreningens utgifter för ny-, till- och ombyggnad skall behandlas vid&lt;br&gt;vinstberäkningen kompletteras med en avdragsrätt avseende den avyttrade&lt;br&gt;lägenhetens andel av föreningens utgifter för värdehöjande reparationer och&lt;br&gt;underhåll på fastigheten. På samma sätt som när det gäller inre värdehö-&lt;br&gt;jande reparationer och underhåll och motsvarande utgifter för egnahem bör&lt;br&gt;avdragsrätten för föreningens utgifter av detta slag gälla endast under förut-&lt;br&gt;sättning att de lagts ned under de senaste fem åren före avyttringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beloppsgräns som uppställts som en förutsättning för avdragsrätt för&lt;br&gt;den skattskyldiges egna utgifter under ett visst år bör enligt min uppfattning&lt;br&gt;gälla den sammanlagda summan av lägenhetsinnehavarens egna utgifter för&lt;br&gt;inre åtgärder och hans andel av föreningens utgifter av nu avsett slag. Be-&lt;br&gt;loppsgränsen som sådan bör inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den uppställda tidsramen på fem år bör därför— efter mönster av&lt;br&gt;vad som gäller i fråga om lägenhetsinnehavarens egna åtgärder — det kravet&lt;br&gt;uppställas att de sammanlagda utgifterna under ett visst år för inre värdehö-&lt;br&gt;jande reparationer och underhåll och lägenhetens andel av föreningens åt-&lt;br&gt;gärder av detta slag skall uppgå till minst 5 000 kr., häri inbegripet den skatt-&lt;br&gt;skyldiges egna utgifter för inre förbättringsarbeten och hans andel i förening-&lt;br&gt;ens utgifter för åtgärder av detta slag på fastigheten. Om detta villkor upp-&lt;br&gt;fylls bör — också det efter mönster av vad som redan gäller för lägenhetsin-&lt;br&gt;nehavarens utgifter för värdehöjande reparationer och underhåll -avdrags-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt föreligga i den mån lägenheten resp, fastigheten alltjämt befinner sig i Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;bättre skick än vid förvärvet av lägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina ändringsförslag föranleder justeringar i 26 § 5 mom. första stycket&lt;br&gt;SIL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.9 Arvs- och gåvobeskattningen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4.9.1 Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inför 1990 års allmänna fastighetstaxering (prop. 1987/88:164, SkU41, SFS&lt;br&gt;1988:544) genomfördes under hösten 1989 vissa justeringar i lagen&lt;br&gt;(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, SFL (prop. 1989/90:50, SkUlO,&lt;br&gt;SFS 1989:1026). Ändringarna tog sikte bl.a. på förmögenhetsbeskattningen&lt;br&gt;av fysiska personer. De nya bestämmelserna i 11 § 1 mom. SFL innebär att&lt;br&gt;såväl skattepliktsgränsen som skiktgränserna höjts. Bestämmelserna skall&lt;br&gt;tillämpas första gången vid 1991 års taxering. Den nya skatteskalan som ut-&lt;br&gt;över fysiska personer också gäller dödsbon, utländska bolag och vissa famil-&lt;br&gt;jestiftelser har utformats mot bakgrund av dels de förväntade genomsnittliga&lt;br&gt;höjningarna av taxeringsvärdena på småhus och dels den allmänna prisut-&lt;br&gt;vecklingen under 80-talet. Motsvarande förändringar i lagen (1941:416) om&lt;br&gt;arvsskatt och gåvoskatt, AGL, föreslogs dock inte. Bakgrunden var att Arvs-&lt;br&gt;och gåvoskattekommitténs slutbetänkande (SOU 1987:62) med förslag till&lt;br&gt;ny arvs- och gåvoskattelag hade remissbehandlats och var under beredning i&lt;br&gt;departementet. Utöver kommitténs förslag kunde förutses vissa föränd-&lt;br&gt;ringar i arvs- och gåvobeskattningen i syfte att samordna beskattningsreg-&lt;br&gt;lerna med nya regler för uttag av förmögenhetsskatt och en justering av skat-&lt;br&gt;teskalorna i AGL kunde aktualiseras i det sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ytterligare ett lagstiftningsärende har frågan om justeringar i arvs- och&lt;br&gt;gåvoskattelagstiftningen aktualiserats men skjutits på framtiden med hänvis-&lt;br&gt;ning till det pågående arbetet med en ny arvs- och gåvoskattelag. Genom&lt;br&gt;lagstiftning under våren 1990 avskaffas fr.o.m. den 1 januari 1991 16-års-&lt;br&gt;gränsen för att få ansluta sig till allemanssparandet (prop. 1989/90:150,&lt;br&gt;FiU40, SFS 1990:814). Ändringen tillkom mot bakgrund av de förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om beskattningen av ränta från allemanssparandet som i slutet på&lt;br&gt;mars 1990 föreslogs i propositionen om den reformerade inkomst- och före-&lt;br&gt;tagsbeskattningen. Dessa förändringar innebär att ränta på medel avsatta till&lt;br&gt;allemanssparkonto — som tidigare varit helt skattefri- skall beskattas. Av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket lagen (1988:847) om skattelättnader för allemanssparande&lt;br&gt;och ungdomdbosparande framgår dock att endast två tredjedelar av räntan&lt;br&gt;på ett allemanssparkonto utgör skattepliktig inkomst. Eftersom skattesatsen&lt;br&gt;i inkomstslaget kapital är 30 % innebär detta att ränta på medel på allemans-&lt;br&gt;sparkonto beskattas med 20 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att slopa åldersgränsen i allemanssparandet bedömdes få den effekten att&lt;br&gt;föräldrar skulle kunna låta sina barn under 16 år komma i åtnjutande av&lt;br&gt;denna sparform. I propositionen konstaterade jag att nivån på grundavdra-&lt;br&gt;get vid gåvobeskattningen är en av de frågor som ingår i det pågående arbe-&lt;br&gt;tet med en ny arvs- och gåvoskattelag och jag klargjorde min avsikt att se-&lt;br&gt;nare återkomma till dessa frågor. Jag vill i sammanhanget erinra om att rege-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen i oktober 1990 till riksdagen överlämnat proposition 1990/91:45 om&lt;br&gt;ändringar i allemanssparandet. Där föreslås bl.a. att gränsen för högsta till-&lt;br&gt;låtna månadsinsättning höjs från 800 kr. till 1 200 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beredningen av Arvs- och gåvoskattekommitténs tidigare nämnda slutbe-&lt;br&gt;tänkande har ännu inte avslutats. Lagstiftningsåtgärder avseende de nu ak-&lt;br&gt;tualiserade frågorna bör emellertid inte ytterligare anstå. Reglerna vid arvs-&lt;br&gt;och gåvobeskattningen är så utformade att de nya taxeringsvärdena på små-&lt;br&gt;hus kommer att slå igenom i de fall skattskyldighet inträder efter 1990 års&lt;br&gt;utgång. Det är därför nödvändigt att redan nu ta upp frågan om en justering&lt;br&gt;av skatteskalorna och därmed sammanhängande frågor. Också när det gäller&lt;br&gt;frågan om ett höjt grundavdrag vid gåvobeskattningen gör jag den bedöm-&lt;br&gt;ningen att frågan redan nu bör tas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare några frågor aktualiseras i sammanhanget. När det gäller vär-&lt;br&gt;dering av s.k. företagsförmögenhet vid arvs- och gåvobeskattningen hänvi-&lt;br&gt;sar AGL till motsvarande värderingsregler i SFL avsedda för förmögenhets-&lt;br&gt;beskattningen. Värderingsreglerna i SFL innehåller emellertid hänvisningar&lt;br&gt;till KL som efter skattereformen inte längre är aktuella. Även i materiellt&lt;br&gt;hänseende — jag tänker i första hand på det förändrade förvärvskällebegrep-&lt;br&gt;pet — borde reglerna i SFL anpassas till skattereformen. Utan sådana för-&lt;br&gt;ändringar är det inte möjligt att för värderingen av s.k. företagsförmögenhet&lt;br&gt;i AGL hänvisa till reglerna om detta i SFL. Arbetet på en ny förmögenhets-&lt;br&gt;skattelag är dock ännu inte avslutat. För arvs- och gåvobeskattningens del&lt;br&gt;måste det emellertid finnas regler om värdering av s.k. företagsförmögenhet&lt;br&gt;redan fr.o.m. den 1 januari 1991. Jag kommer därför i det följande att föreslå&lt;br&gt;en tillfällig lösning som innebär att hänvisningarna i AGL till SFL komplette-&lt;br&gt;ras med bestämmelser som för arvs- och gåvobeskattningens del möjliggör&lt;br&gt;att de oförändrade bestämmelserna i SFL likväl skall kunna användas vid&lt;br&gt;värderingen av s.k. företagsförmögenhet. Några sakliga ändringar av arvs-&lt;br&gt;och gåvobeskattningen - bortsett från förslagen avseende skatteskalorna&lt;br&gt;och grundavdragen — är inte aktuella. Skattereformen nödvändiggör härut-&lt;br&gt;över vissa redaktionella justeringar i AGL. Det är min avsikt att återkomma&lt;br&gt;till frågan om en ny arvs- och gåvoskattelag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.9.2 Ändrade skatteskalor, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skatteskalorna vid arvs- och gåvobeskattningen ändras&lt;br&gt;genomgående på så sätt att skiktgränserna i alla klasser höjs med&lt;br&gt;40 %. Motsvarande höjning genomförs också när det gäller de grund-&lt;br&gt;avdrag som gäller vid arvsbeskattningen. Det s.k. 18-årsavdraget höjs&lt;br&gt;från 5 000 kr. till 10 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Arvs- och gåvoskatten är progressiv och tas ut en-&lt;br&gt;ligt olika skalor beroende på vem som ärver eller får egendom. Tre klasser&lt;br&gt;av arv-och gåvotagare finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till klass I, som har den lindrigaste skalan, hänförs t.ex. efterlevande&lt;br&gt;make, sambo och barn. I det lägsta skiktet — upp till 100 000 kr. — är skatte-&lt;br&gt;uttaget 10 %. I skiktet mellan 100 000 kr. och 200 000 kr. är skatteuttaget&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20%. I det högsta skiktet —8 000 000 kr. och däröver — utgår skatt med Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;60%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till klass II hör bl.a. föräldrar och syskon men också mer avlägsna släk-&lt;br&gt;tingar, obesläktade personer och sådana organisationer som inte är allmän-&lt;br&gt;nyttiga. Här är den lägsta skattesatsen 15 % och den gäller för lotter upp till&lt;br&gt;25 000 kr. I skiktet 200 000 - 2 000 000 kr. är skatten 55 %. Skalan går upp&lt;br&gt;till ett skatteuttag på 65 % och avser då den del av lotten som överstiger&lt;br&gt;2 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klass III avser främst vissa allmännyttiga stiftelser och ideella föreningar&lt;br&gt;som inte är helt befriade från arvsskatt. Skalan är progressiv upp till 60 000&lt;br&gt;kr. Därutöver utgår skatten konstant med 30 %. Mottagare som hör till klass&lt;br&gt;III är fria från gåvoskatt.Vid arvsbeskattningen medges skattefria grundav-&lt;br&gt;drag med 200 000 kr. för efterlevande make eller sambo, 50 000 kr. för an-&lt;br&gt;nan mottagare i klass I och 15 000 kr. för mottagare som hör till klass II eller&lt;br&gt;III. Om barn eller avkomling till avlidet barn ännu inte fyllt 18 år vid skatt-&lt;br&gt;skyldighetens inträde dras - utöver nämnda grundavdrag - ytterligare av&lt;br&gt;5 000 kr. för varje år eller del av år som återstår till denna ålder uppnås. Vid&lt;br&gt;gåvobeskattningen medges ett enhetligt grundavdrag på 2 000 kr. (jfr föl-&lt;br&gt;jande avsnitt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man skall bedöma vilka ändringar i fråga om arvsskatten som är moti-&lt;br&gt;verade får man hålla i minnet att arvsskattens storlek i det enskilda fallet&lt;br&gt;påverkas av en del ytterligare faktorer än grundavdrag och skatteskala. Var&lt;br&gt;den avlidne gift och förelåg giftorättsgemenskap utgörs normalt hälften av&lt;br&gt;det sammanlagda giftorättsgodset av den efterlevande makens skattefria gif-&lt;br&gt;torättsandel. Återstoden ärvs av den efterlevande om den avlidne inte hade&lt;br&gt;s.k. särkullbarn eller förordnat över kvarlåtenskapen genom testamente. I&lt;br&gt;vissa fall kan mer än hälften undantas från beskattning. Genom att åberopa&lt;br&gt;12 kap. 2 § äktenskapsbalken kan den efterlevande maken som sin skattefria&lt;br&gt;giftorättsandel behålla en andel av det gemensamma boet som motsvarar&lt;br&gt;dennes giftorättsandel. Om den efterlevandes giftorättsgods uppgår till t.ex.&lt;br&gt;tre fjärdedelar av det sammanlagda giftorättsgodset kommer dennes skatte-&lt;br&gt;pliktiga arv att avse en fjärdedel av egendomsmassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skiktindelningen liksom skattesatserna i de nuvarande skatteskalorna&lt;br&gt;fastställdes genom lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 1987 (prop.&lt;br&gt;1986/87:54, SkU12, SFS 1986:1198). Detsamma gäller de grundavdrag som&lt;br&gt;vid arvsbeskattningen tillämpas i klasserna II och III. De grundavdrag som&lt;br&gt;gäller arvinge eller testamentstagare i klass I tillkom i samband med de juste-&lt;br&gt;ringar som företogs i AGL med anledning av familjerättsreformen (prop.&lt;br&gt;1987/88:61, SkU 1986/87:14, SFS 1987:1206). Dessa senare ändringar trädde&lt;br&gt;i kraft den 1 januari 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av de höjda taxeringsvärdena och med hänsyn till den allmänna&lt;br&gt;prisutveckling som skett sedan motsvarande åtgärder senast företogs bör nu&lt;br&gt;en justering av skiktgränserna genomföras. Också de grundavdrag som gäl-&lt;br&gt;ler vid arvsbeskattningen bör justeras. En rimlig avvägning mellan å ena si-&lt;br&gt;dan den genomsnittliga ökningen av taxeringsvärdena på småhus - ca 50 %&lt;br&gt;— och å andra sidan den allmänna prisutvecklingen under de aktuella åren&lt;br&gt;leder till slutsatsen att skiktgränserna i samtliga klasser liksom grundavdra-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen vid arvsbeskattningen bör höjas med 40 %. När det gäller det s.k. 18-&lt;br&gt;årsavdraget förordar jag att det höjs från 5 000 kr. till 10 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.9.3 Förhöjt grundavdrag vid gåvobeskattningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Grundavdraget vid gåvobeskattningen höjs från 2 000&lt;br&gt;kr. till 10 000 kr. per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 39 § a AGL gäller att gåvor avseende lösöre&lt;br&gt;avsett för gåvotagarens eller hans familjs personliga bruk är skattefria om&lt;br&gt;värdet av sådana gåvor under ett och samma år inte överstiger 10 000 kr. Om&lt;br&gt;detta värde överskrids är hela gåvan skattepliktig. Enligt 39 § d AGL gäller&lt;br&gt;vidare att för andra gåvor än sådana som avses under a har gåvotagaren rätt&lt;br&gt;till ett grundavdrag om 2 000 kr. avseende gåvor under ett och samma år från&lt;br&gt;samme givare. Enligt 39 § b och c AGL gäller skattefrihet för vissa periodiska&lt;br&gt;understöd resp. s.k. bodelningsgåvor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvs- och gåvoskattekommittén har i sitt tidigare nämnda betänkande fö-&lt;br&gt;reslagit att gränsbeloppet avseende lösöresgåvor skall höjas till 15 000 kr.&lt;br&gt;och att grundavdraget skall höjas till 5 000 kr. Vid remissbehandlingen har&lt;br&gt;ett flertal remissinstanser förordat att grundavdraget i stället skall höjas till&lt;br&gt;10 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppet 2 000 kr. har varit oförändrat sedan den 1 januari 1959. Beloppet&lt;br&gt;utgjorde då ett gränsbelopp men gjordes fr.o.m. den 1 januari 1971 om till&lt;br&gt;ett grundavdrag. Att beloppet varit oförändrat under så lång tid i förening&lt;br&gt;med vad jag uttalat i samband med slopandet av 16-årsgränsen i allemans-&lt;br&gt;sparandet leder till att jag föreslår en höjning av grundavdraget vid gåvobe-&lt;br&gt;skattningen. Det finns i sammanhanget ingen anledning att ta upp det gräns-&lt;br&gt;belopp som gäller för lösöresgåvor. Enligt min uppfattning utgör en höjning&lt;br&gt;till 10 000 kr. en rimlig avvägning mellan å ena sidan behovet av en höjning&lt;br&gt;och å andra sidan de skatteflyktsmöjligheter en alltför kraftig höjning skulle&lt;br&gt;kunna medföra.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4.9.4 Justeringar med anledning av skattereformen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid värderingen av förvärvskälla som ingår i inkomstslagen jordbruksfastig-&lt;br&gt;het eller rörelse (företagsförmögenhet) gäller särskilda lättnadsregler för&lt;br&gt;arvs- och gåvobeskattningen. För arvsbeskattningens del finns bestämmel-&lt;br&gt;serna om detta i 22 § 3 mom. och i 23 § F tredje stycket AGL. Den förra&lt;br&gt;bestämmelsen tar sikte på den situationen att fast egendom ingår i förvärvs-&lt;br&gt;källa i något av de nämnda inkomstslagen medan den senare regeln avser lös&lt;br&gt;egendom som ingår i en sådan förvärvskälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De aktuella bestämmelserna hänvisar i fråga om värderingen till motsva-&lt;br&gt;rande bestämmelser för förmögenhetsbeskattningen, 4 § och, med undantag&lt;br&gt;för femte stycket sista meningen, punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 §§&lt;br&gt;SFL. Den sakliga innebörden av detta är att den lättnadsregel som skall till-&lt;br&gt;lämpas vid förmögenhetsbeskattningen också blir tillämplig vid arvsbeskatt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143 § andra stycket AGL finns för gåvobeskattningens del en motsvarande Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;hänvisning till förmögenhetsskattereglerna. För att lättnadsreglerna skall&lt;br&gt;vara tillämpliga vid gåva av företagsförmögenhet krävs dock att gåvan har&lt;br&gt;skett utan förbehåll för givaren eller annan samt att gåvan avser all givarens&lt;br&gt;rätt till förvärvskällan i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lättnadsregeln innebär att den skattepliktiga egendomen beskattas efter&lt;br&gt;ett på visst sätt reducerat värde. Det lägre värde som sålunda skall läggas till&lt;br&gt;grund för beskattningen motsvarar 30 % av förvärvskällanas substansvärde.&lt;br&gt;Med substansvärde avses skillnaden mellan värdet på tillgångar och skulder&lt;br&gt;i förvärvskällan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som redovisats i det föregående (avsnitt 4.9.1) är det för arvs- och&lt;br&gt;gåvobeskattningens del inte längre möjligt att utan vidare använda förmö-&lt;br&gt;genhetsskattereglerna vid värderingen av företagsförmögenhet. Mitt förslag&lt;br&gt;— som också det berörts i det föregående — innebär att bestämmelserna i&lt;br&gt;AGL skall byggas ut med de justeringar och kompletteringar som är nödvän-&lt;br&gt;diga för att värderingsreglerna avseende s.k. företagsförmögenhet i SFL&lt;br&gt;skall kunna tillämpas vid arvs- och gåvobeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för en anpassning till de förändringar som skett genom&lt;br&gt;skattereformen är att lättnadsreglerna skall ha samma sakliga omfattning&lt;br&gt;som tidigare. Utifrån den förutsättningen måste hänsyn tas till det förhållan-&lt;br&gt;det att inkomstslaget näringsverksamhet har en vidare omfattning än in-&lt;br&gt;komstslagen jordbruksfastighet och rörelse. Det är också nödvändigt att be-&lt;br&gt;akta det förhållandet att det nya förvärvskällebegreppet i 18 § KL innebär&lt;br&gt;att vad som tidigare varit skilda förvärvskällor inom inkomstslagen jord-&lt;br&gt;bruksfastighet och rörelse kan vara att hänföra till samma förvärvskälla inom&lt;br&gt;inkomstslaget näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda leder till följande slutsats. AGL bör innehålla en regel om att&lt;br&gt;vad som i de aktuella bestämmelserna i SFL sägs om förvärvskälla i inkomst-&lt;br&gt;slagen jordbruksfastighet eller rörelse i stället skall avse förvärvskälla eller&lt;br&gt;del av förvärvskälla inom inkomstslaget näringsverksamhet som - enligt&lt;br&gt;äldre förvärvskälleregler — skulle ha varit att hänföra till förvärvskälla inom&lt;br&gt;inkomstslagen jordbruksfastighet eller rörelse. Hänsyn måste också tas till&lt;br&gt;det förhållandet att lättnadsreglerna också omfattar viss egendom som hör&lt;br&gt;till inkomstslaget annan fastighet men som vid tillämpningen av lättnadsreg-&lt;br&gt;lerna skall anses utgöra en särskild förvärvskälla i inkomstslaget rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den redan nämnda omständigheten att lättnadsreglerna vid gåva endast&lt;br&gt;är tillämpliga under förutsättning att gåvan omfattar all givarens rätt till för-&lt;br&gt;värvskällan och det förhållandet att förvärvskällebegreppet nu getts en an-&lt;br&gt;nan utformning måste också beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad jag nu tagit upp är det nödvändigt med vissa mindre juste-&lt;br&gt;ringar i lagtexten. Mina ändringsförslag omfattar bestämmelserna i 22 § 2&lt;br&gt;och 3 mom., 23 § B och F samt 43 § AGL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Företagsbeskattning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Beskattning av utländsk valuta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta&lt;br&gt;skall ske till balansdagens kurs. Om en sådan värdering inte är fören-&lt;br&gt;lig med god redovisningssed skall värdering ske till det värde som föl-&lt;br&gt;jer av god redovisningssed. I det fallet skall en schablonintäkt tas upp&lt;br&gt;till beskattning. Föreligger terminskontrakt eller annan liknande va-&lt;br&gt;lutasäkringsåtgärd skall schablonintäkt beräknas endast i den mån&lt;br&gt;posterna inte har tagits upp till ett värde som motiveras av valutasäk-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Alternativa modeller redovisas utan att någon mo-&lt;br&gt;dell förordas. Den första innebär att värderingen sker strikt till balansdagens&lt;br&gt;kurs. Den andra anknyter till bokföringsnämndens (BFN) rekommendation&lt;br&gt;om värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta (BFN R 7) och in-&lt;br&gt;nebär att om god redovisningssed inte tillåter att orealiserade kursvinster på-&lt;br&gt;verkar det redovisade resultatet så skall de inte heller beaktas vid beskatt-&lt;br&gt;ningen. Metoden kompletteras med en skatteflyktsregel för att motverka&lt;br&gt;obehöriga skattelättnader inom koncerner. Ett alternativ redovisas där mo-&lt;br&gt;dellen med värdering enligt god redovisningssed kombineras med en regel&lt;br&gt;om schablonintäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Modellen att all värdering sker till balansdagens kurs&lt;br&gt;förordas av BFN och LO. Övriga remissinstanser anser att skattereglerna&lt;br&gt;bör anpassas till god redovisningssed. Förutom att det är en fördel om be-&lt;br&gt;skattningsreglerna inte avviker från vad som gäller i den civilrättsliga redo-&lt;br&gt;visningen framhålls att beskattning av orealiserade kursvinster på fordringar&lt;br&gt;och skulder skulle kunna leda till likviditetsproblem för många företag. Riks-&lt;br&gt;banken och bank- och försäkringsinspektionerna har ingen erinran mot för-&lt;br&gt;slaget om schablonintäkt på valutakursreserven. RSV ifrågasätter av admi-&lt;br&gt;nistrativa skäl om en sådan regel bör införas. Företrädare för näringslivet&lt;br&gt;anser att det är ologiskt och systemfrämmande att beskatta en ”obeskattad&lt;br&gt;reserv”. Juridiska fakultetsstyrelsen vid Uppsala universitet föreslår att oreali-&lt;br&gt;serade kursvinster aldrig beskattas och att avdrag för orealiserade kursför-&lt;br&gt;luster medges först sedan kvittning skett mot orealiserade kursvinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: URF presenterade inte något förslag rörande&lt;br&gt;behandlingen av kursvinster och kursförluster på utländsk valuta. Frågan&lt;br&gt;togs - i avvaktan på ytterligare utredningsarbete rörande utländsk valuta -&lt;br&gt;inte heller upp i vårens lagstiftningsarbete. En arbetsgrupp tillsatt av finans-&lt;br&gt;departementet redovisade i juni i år en promemoria med förslag till bl.a. nya&lt;br&gt;regler för beskattning av utländsk valuta (Ds 1990:38). Promemorian har re-&lt;br&gt;missbehandlats. Remissinstanserna framgår av bilaga 1. En sammanställning&lt;br&gt;av remissyttrandena över promemorian finns tillgänglig i lagstiftningsären-&lt;br&gt;det (dnr 3467/90).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 18 oktober 1990 att inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över förslag till ändring i KL. Det remitterade lagförslaget finns i bilaga 2.&lt;br&gt;Lagrådets yttrande bifogas som bilaga 3. Lagrådet har inte haft någon erin-&lt;br&gt;ran mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande praxis beträffande kursvinster och kursförluster avseende ut-&lt;br&gt;ländsk valuta har sin utgångspunkt i att inkomst av rörelse och annan nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet skall — såvida annat inte är särskilt föreskrivet — beräknas&lt;br&gt;enligt bokföringsmässiga grunder. Av detta följer att kursvinster och kurs-&lt;br&gt;förluster är i sin helhet skattepliktiga resp, avdragsgilla vid inkomstberäk-&lt;br&gt;ningen. Huruvida vinsten eller förlusten hänför sig till företagens egen kre-&lt;br&gt;ditgivning (exempelvis varufordringar) eller till obligationer eller andra&lt;br&gt;fordringar som företaget förvärvat saknar betydelse. Kursförändringar på&lt;br&gt;skulder behandlas på samma sätt som kursförändringar på fordringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande skatteplikten och avdragsrätten vållar således inte&lt;br&gt;några tekniska svårigheter i företagssektorn. De problem som kursvinster&lt;br&gt;och kursförluster i näringsverksamhet för med sig gäller till vilken period&lt;br&gt;vinsten eller förlusten skall hänföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet gäller som allmän princip&lt;br&gt;att den skattemässiga periodiseringen av inkomster och utgifter skall över-&lt;br&gt;ensstämma med den periodisering som gäller enligt god redovisningssed.&lt;br&gt;Vad som är god redovisningssed framgår i första hand av bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125), BFL, och den kompletterande normgivning som lämnas av BFN&lt;br&gt;och det nybildade Redovisningsrådet. Även faktisk förekommande praxis&lt;br&gt;hos en kvalitativt representativ krets bokföringsskyldiga har betydelse vid&lt;br&gt;bedömningen av vad som utgör god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BFL innehåller inte några särskilda regler om värdering av fordringar i&lt;br&gt;utländsk valuta. BFLs allmänna värderingsregler för omsättningstillgångar&lt;br&gt;och anläggningstillgångar skall därför tillämpas. BFN har i maj 1989 utfärdat&lt;br&gt;en rekommendation om värdering av fordringar och skulder i utländsk va-&lt;br&gt;luta (BFN R 7). Rekommendationen har trätt i kraft den 1 januari 1990 och&lt;br&gt;tillämpas på räkenskapsår som påbörjas fr.o.m. nämnda dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin rekommendation har BFN försökt kombinera önskemålet om en an-&lt;br&gt;passning till internationella värderingsprinciper, vilka allmänt bygger på att&lt;br&gt;utländsk valuta skall tas upp till balansdagens kurs, med den i BFL före-&lt;br&gt;skrivna lägsta värdets princip. Enligt rekommendationen gäller således som&lt;br&gt;huvudregel att fordringar och skulder i utländsk valuta skall värderas enligt&lt;br&gt;kursen på balansdagen. Skillnaden mellan anskaffningsvärdet och balansda-&lt;br&gt;gens värde avseende kursförlusten skall resultatföras. Kursförluster skall i&lt;br&gt;enlighet härmed omedelbart påverka resultatet och inte fördelas över flera&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om balansdagens kurs gäller dock inte undantagslöst. Om en&lt;br&gt;fordran eller skuld är effektivt skyddad av en motpost i utländsk valuta (hed-&lt;br&gt;ging/valutasäkring) skall enligt rekommendationen förändringar i växelkur-&lt;br&gt;serna inte påverka värderingen. En sådan valutasäkring kan föreligga exem-&lt;br&gt;pelvis om utländska fastigheter eller aktier finansierats med lån i lokal va-&lt;br&gt;luta. Balansdagens kurs skall naturligt nog inte heller tillämpas om företaget&lt;br&gt;genom ett terminskontrakt eller liknande åtgärd garderat sig mot växelkurs-&lt;br&gt;förändringar. I detta fall skall terminskursen användas vid värderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tredje och viktigare undantag från principen om värdering till balans-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dagens kurs gäller vinster på långfristiga fordringar och skulder. För sådana&lt;br&gt;poster tillåter BFL inte en värdering som leder till en resultatredovisning av&lt;br&gt;orealiserade vinster. Enligt BFN bör därför orealiserade kursvinster på lång-&lt;br&gt;fristiga poster sättas av till en valutakursreserv. Vid beräkningen av avsätt-&lt;br&gt;ningens storlek skall hänsyn tas till andra poster i samma valuta eller i en&lt;br&gt;valuta som är starkt anknuten till den aktuella valutan. Skyldighet att göra&lt;br&gt;avsättning till valutakursreserv föreligger således först sedan företagets&lt;br&gt;samtliga poster i samma (eller anknuten) valuta kvittats mot varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsättningen till valutakursreserven skall enligt rekommendationen redo-&lt;br&gt;visas som en bokslutsdisposition i resultaträkningen och som en obeskattad&lt;br&gt;reserv i balansräkningen. Valutakursreserven anges vara en företagsekono-&lt;br&gt;miskt erforderlig reserv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Regeringsrättens praxis vad gäller den skattemäs-&lt;br&gt;siga periodiseringen av kursvinster och kursförluster torde inte i alla avseen-&lt;br&gt;den överensstämma med vad BFN uttalat i sin rekommendation. Det är ex-&lt;br&gt;empelvis osäkert om nuvarande praxis innebär att balansdagens kurs bör till-&lt;br&gt;lämpas fullt ut på kortfristiga fordringar och skulder. Vidare är det möjligt&lt;br&gt;att vad BFN förordat om kvittning mellan olika valutaposter går längre än&lt;br&gt;vad som kan utläsas av praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid skäl att utgå från att de värderingsprinciper som BFN&lt;br&gt;rekommenderat kommer att ligga till grund även för den skattemässiga be-&lt;br&gt;dömningen av kursvinster och kursförluster. Såvitt inte annat särskilt före-&lt;br&gt;skrivs torde därför företag som i bokslut avseende räkenskapsår 1990 eller&lt;br&gt;senare värderar sina utländska fordringar och skulder i enlighet med BFNs&lt;br&gt;rekommendation kunna räkna med att värderingen kommer att följas vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen. I detta ligger bl.a. att avdrag i förekommande fall med-&lt;br&gt;ges för avsättning till valutakursreserv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattemässig anpassning till den nya redovisningsmässiga behand-&lt;br&gt;lingen av utländska fordringar och skulder har praktiska fördelar. En sådan&lt;br&gt;värdering är emellertid inte invändningsfri från en strikt ekonomiskt ut-&lt;br&gt;gångspunkt. Rekommendationen innebär nämligen att redovisningen av&lt;br&gt;vinster på långfristiga poster skiljer sig från redovisningen av förluster på så-&lt;br&gt;dana poster. Ett företag kan exempelvis ha en orealiserad kursvinst avseende&lt;br&gt;en långfristig fordran i dollar och en lika stor kursförlust avseende en lång-&lt;br&gt;fristig fordran i finska mark. Med tillämpning av BFNs rekommendation be-&lt;br&gt;lastar kursförlusten i finska mark årets resultat medan kursvinsten i dollar&lt;br&gt;balanseras framåt genom avsättningen till valutakursreserv. Trots att vinsten&lt;br&gt;och förlusten tar ut varandra får företaget avdrag för kursförlusten medan&lt;br&gt;kursvinsten beskattas först vid ett senare tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett lån i dollar från ett svenskt företag till ett annat leder på samma sätt&lt;br&gt;till att det företag som gör en kursförlust får dra av denna omedelbart medan&lt;br&gt;beskattningen av kursvinsten i det andra företaget skjuts på framtiden. Före-&lt;br&gt;tagens sammanlagda skatt skulle därför temporärt reduceras genom att lå-&lt;br&gt;neavtalet skrivs i utländsk i stället för i svensk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ytterligare exempel är att företag A ger företag B ett lån som består av&lt;br&gt;en del dollar och en del tyska mark. Med den svenska valutakorgens kon-&lt;br&gt;struktion leder detta normalt till att om en av kurserna ökar så sjunker den&lt;br&gt;andra. Långivaren kommer då att få en kursvinst i den valuta som ökat och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en kursförlust i den valuta som sjunkit. För låntagaren gäller det motsatta&lt;br&gt;förhållandet. Reglerna i BFNs rekommendation medför därför att båda&lt;br&gt;företagen skall göra avsättning till valutakursreserv med ett belopp som mot-&lt;br&gt;svarar resp, bolags orealiserade kursvinst. Om en sådan avsättning även god-&lt;br&gt;tas skattemässigt innebär det att båda företagen får en skattekredit som de&lt;br&gt;inte skulle ha fått vid lån i svenska kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattemässig anpassning till BFNs rekommendation skulle alltså ge&lt;br&gt;flera negativa effekter. Dessa problem skulle kunna undvikas om en metod&lt;br&gt;med strikt värdering till balansdagens kurs i stället väljs. En sådan värdering&lt;br&gt;ger neutrala regler vid beskattningen. Dessutom diskrimineras inte använd-&lt;br&gt;ningen av svensk valuta jämfört med användning av utländsk valuta. Det kan&lt;br&gt;också nämnas att värdering till balansdagens kurs harmonierar med interna-&lt;br&gt;tionella redovisningsrekommendationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdering till balansdagens kurs har emellertid den nackdelen att beskatt-&lt;br&gt;ning av orealiserade vinster skulle kunna leda till likviditetssvårigheter för&lt;br&gt;de skattskyldiga. Anta att en enskild näringsidkare tar upp ett långfristigt lån&lt;br&gt;på 100000 dollar när kursen är sex kronor. Vid balansdagen har dollarkursen&lt;br&gt;sjunkit till fem kronor. Med tillämpning av balansdagens kurs har näringsid-&lt;br&gt;karen gjort en kursvinst på 100000 kr. Det kan framstå som egendomligt att&lt;br&gt;denna kursvinst - som kanske förvandlas till en kursförlust innan lånet är&lt;br&gt;betalat - skall utlösa inkomstskatt och egenavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En metod där orealiserade kursvinster beskattas kan leda till besvärande&lt;br&gt;beskattningseffekter även om likviditetsproblemen normalt borde kunna be-&lt;br&gt;mästras med en fungerande kreditmarknad. Det finns emellertid även andra&lt;br&gt;skäl som talar för att man i vart fall för närvarande inte bör välja en värde-&lt;br&gt;ringsmetod strikt enligt balansdagens kurs. Jag syftar närmast på den kopp-&lt;br&gt;ling som finns mellan redovisning och beskattning. Flertalet remissinstanser&lt;br&gt;betonar att det med hänsyn till denna anknytning är angeläget att en motsva-&lt;br&gt;rande lösning väljs även i det här sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt är det uppenbart att den olikformighet vid värderingen av ut-&lt;br&gt;ländska fordringar och skulder som en värdering enligt god redovisningssed&lt;br&gt;innebär och den påverkan en sådan beskattningsmetod skulle kunna få på&lt;br&gt;alternativa placeringar i utländsk eller svensk valuta inte är godtagbar. I stäl-&lt;br&gt;let måste en alternativ metod väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av arbetsgrupppens förslag var att kombinera en värdering enligt&lt;br&gt;BFNs rekommendation med en särskild skatteflyktsregel. Regeln innebär&lt;br&gt;att ett företag som ingår i en företagsgrupp skall tillämpa balansdagens kurs&lt;br&gt;beträffande viss valuta i den mån en sådan värdering skulle ha varit motive-&lt;br&gt;rad om alla valutaposter funnits hos ett och samma företag. En förutsättning&lt;br&gt;för att en sådan regel skall vara meningsfull är att hänsyn tas även till ut-&lt;br&gt;ländska företags valutapositioner. Regeln skulle därför sannolikt medföra&lt;br&gt;svårbemästrade kontrollproblem. Olikabehandlingen av svensk och ut-&lt;br&gt;ländsk valuta skulle dessutom ändå kvarstå i betydande omfattning. Vid lån&lt;br&gt;i utländsk valuta mellan företag som tillhör olika företagsgrupper skulle be-&lt;br&gt;skattningen senareläggas jämfört med om lånet tagits i svensk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det alternativ till en skatteflyktsregel som arbetsgruppen anvisar innebär&lt;br&gt;ett helt annat sätt att lösa problemet med den olikformiga skattemässiga be-&lt;br&gt;handlingen. Utgångspunkten är att de orealiserade kursvinster som avsatts&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till valutakursreserv bör beskattas på motsvarande sätt som orealiserade Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;kursförluster är omedelbart avdragsgilla. En beskattningsmetod som bygger&lt;br&gt;på BFNs rekommendation leder emellertid till att orealiserade kursvinster&lt;br&gt;på långfristiga fordringar och skulder inte beskattas. Det för med sig att före-&lt;br&gt;tagen får en räntefri skattekredit motsvarande den uteblivna skattebetal-&lt;br&gt;ningen. Den förmån som företaget därigenom erhåller motsvarar räntan på&lt;br&gt;detta belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativet innebär att företag som gör avsättning till valutakursreserv&lt;br&gt;påförs en intäkt för att neutralisera förmånen av att beskattningen skjutits&lt;br&gt;upp. Beräkningar visar att detta förhållande uppnås om schablonintäkten&lt;br&gt;bestäms som ett belopp motsvarande 54 % av valutakursreserven multiplice-&lt;br&gt;rat med statslåneräntan vid beskattningsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett räkneexempel förklarar den valda procentsatsen. En avsättning till va-&lt;br&gt;lutakursreserv med 100 ger vid en skattesats på 30 % en skattekredit på 23,1&lt;br&gt;när hänsyn tas till att företaget, vid strikt värdering till balansdagens kurs,&lt;br&gt;skulle kunna ha avsatt en del av kursvinsten till K-surv. Då räntor är avdrags-&lt;br&gt;gilla ger skattekrediten en förmån värd 23,1 multiplicerat med 70 % av ak-&lt;br&gt;tuell räntesats, som här sätts lika med statslåneräntan. För att skatten skall&lt;br&gt;balansera denna förmån krävs en schablonintäkt på 54 (= 23,1 x 0,7 / 0,3)&lt;br&gt;motsvarande 54 % av valutakursreserven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu redovisade metoden - värdering enligt god redovisningssed kom-&lt;br&gt;pletterad med en schablonintäkt — leder även den till skattemässig neutrali-&lt;br&gt;tet mellan fordringar och skulder i olika valutor dock utan de besvärande&lt;br&gt;likviditetseffekter som metoden med balansdagens kurs kan medföra. Den&lt;br&gt;nu föreslagna schablonintäkten bör knappast ge upphov till några nämn-&lt;br&gt;värda tillämpningsproblem. En liknande regel finns i 12 § fjärde stycket la-&lt;br&gt;gen (1990:654) om skatteutjämningsreserv. Jag anser att denna metod bör&lt;br&gt;användas för att reglera beskattningen av fordringar och skulder i utländsk&lt;br&gt;valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lagtext är intaget i punkt 4 av anvisningarna till 24 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Beskattning av utskiftade medel&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.2.1 Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1989/90:110 berörs inte frågan om beskattning av utskiftade medel.&lt;br&gt;Med hänsyn till att den beslutade reformen innebär helt nya förutsättningar&lt;br&gt;för behandlingen av utskiftade medel tillsatte finansdepartementet en ar-&lt;br&gt;betsgrupp som bl.a skulle överväga frågan om beskattning av utskiftning.&lt;br&gt;Arbetsgruppen redovisade i juni 1990 sina överväganden i en promemoria&lt;br&gt;(Ds 1990:38). Promemorian har remissbehandlats. Remissinstanserna fram-&lt;br&gt;går av bilaga 1. En sammanställning av remissyttrandena över promemorian&lt;br&gt;finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 3467/90).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.2 Beskattningsunderlaget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Lagen om utskiftningsskatt slopas. Utskiftade belopp be-&lt;br&gt;skattas hos aktieägaren. Inom hushållssektorn sker beskattning inom&lt;br&gt;ramen för kapitalbeskattningen. Utskiftat belopp behandlas som ut-&lt;br&gt;delning. Upphör bolaget att existera till följd av likvidation eller fu-&lt;br&gt;sion anses aktien avyttrad utan vederlag vid den tidpunkt då bolaget&lt;br&gt;upplöses. Aktieägaren får avdrag med ett belopp motsvarande aktier-&lt;br&gt;nas anskaffningspris. Förlusten är fullt avdragsgill till den del den&lt;br&gt;motsvaras av utdelning från bolaget under beskattningsåret och året&lt;br&gt;dessförinnan under förutsättning att mottagaren varit skattskyldig för&lt;br&gt;utdelningsinkomsterna. Utskiftning från utländska bolag behandlas&lt;br&gt;på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt med den avvikelsen att&lt;br&gt;full kvittning mellan utbetalat belopp och reaförlust medges endast om utbe-&lt;br&gt;talningen och likvidationen skett under samma beskattningsår. Utskiftning&lt;br&gt;från utländska bolag omfattas inte av förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser är positiva till förslaget att&lt;br&gt;beskatta utskiftat belopp inom ramen för kapitalbeskattningen. RSV ifråga-&lt;br&gt;sätter emellertid om inte utskiftat belopp av systematiska skäl bör behandlas&lt;br&gt;som reavinst i stället för utdelning. Många remissinstanser anser att möjlig-&lt;br&gt;heten till full kvittning mellan utbetalat belopp och reaförlust bör medges&lt;br&gt;även då utbetalning och likvidation skett under olika beskattningsår. En&lt;br&gt;kvittningsmöjlighet bör också finnas när utbetalning sker i samband med&lt;br&gt;nedsättning av aktiekapitalet. En bedömning är att det annars i många fall&lt;br&gt;inte kommer att vara möjligt att genomföra en nedsättning av aktiekapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Den svenska bolagsbeskattningen bygger på&lt;br&gt;principen om ekonomisk dubbelbeskattning. Aktiebolagens vinster beskat-&lt;br&gt;tas först hos bolaget och därefter - i den mån utdelning sker - hos aktie-&lt;br&gt;ägarna. Utskiftning betraktas skatterättsligt inte som utdelning. För att sä-&lt;br&gt;kerställa andra ledet i dubbelbeskattningen utgår i stället utskiftningsskatt&lt;br&gt;på utskiftade medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grundläggande bestämmelserna om i vilka fall vederlagsfria utbetal-&lt;br&gt;ningar till aktieägarna kan göras finns i aktiebolagslagen (1975:1385, ABL).&lt;br&gt;En utgångspunkt är att bolagets medel i viss utsträckning måste bindas i bo-&lt;br&gt;laget och undandras aktieägarnas dispositionsrätt. ABL innehåller därför&lt;br&gt;bestämmelser till skydd för det bundna egna kapitalet. I 12 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket ABL regleras i vilken utsträckning bolagets medel får utbetalas till&lt;br&gt;aktieägarna. Utbetalning i annan form än utdelning får förekomma endast&lt;br&gt;vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden eller vid likvidation av&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i 12 kap. ABL om skydd för det egna kapitalet avser såväl storle-&lt;br&gt;ken av utdelningsbart belopp som i vilken ordning beslut om utbetalningen&lt;br&gt;till aktieägarna skall fattas. Skyddsreglerna omfattar inte bara utbetalningar&lt;br&gt;i pengar utan även överföring av annan egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterättsligt hänförs vederlagsfria utbetalningar till aktieägarna (i denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deras egenskap) antingen till utdelning eller till utskiftning. Någon precise-&lt;br&gt;ring av begreppet utdelning finns inte i skattelagstiftningen. I praxis torde&lt;br&gt;bedömningen av vad som skatterättsligt är att betrakta som utdelning grun-&lt;br&gt;das på de regler som finns i ABL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skatterättsliga definitionen av begreppet utskiftning finns i 2 § lagen&lt;br&gt;om utskiftningsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utskiftat belopp förstås vad bolaget i samband med nedsättning av ak-&lt;br&gt;tiekapital eller vid bolagets upplösning utgiver i penningar eller annat till del-&lt;br&gt;ägare i förhållande till hans andel eller efter annan i bolagsordningen eller i&lt;br&gt;anslutning till beslutet om nedsättningen bestämd grund, i den mån vad så-&lt;br&gt;lunda utgivits icke enligt lagen om statlig inkomstskatt är att hänföra till ut-&lt;br&gt;delning från bolaget. Om bolag mot vederlag förvärvat egen aktie annorle-&lt;br&gt;des än i samband med nedsättning av aktiekapitalet eller vid inrop å auktion&lt;br&gt;av för bolagets fordran utmätt aktie eller om dotterbolag annorledes än vid&lt;br&gt;inrop, som nyss sagts, mot vederlag förvärvat aktie i moderbolaget, skall så-&lt;br&gt;dant vederlag, i den mån det icke hänföres till utdelning, likaledes anses så-&lt;br&gt;som utskiftat belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det anförda framgår att utskiftningsbeskattning är sekundär i förhållande&lt;br&gt;till utdelningsbeskattning. Utgör en utbetalning civilrättsligt sett utdelning&lt;br&gt;träffas den endast av inkomstskatt (normalt inkomst av kapital) och någon&lt;br&gt;utskiftningsskatt kommer inte i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskiftningsskattesatsen är 40%. Skatten tas ut av bolaget. Vid utskift-&lt;br&gt;ning i samband med upplösning av bolaget beräknas beskattningsunderlaget&lt;br&gt;som skillnaden mellan utskiftat belopp och tillskjutet kapital. Vid utskiftning&lt;br&gt;i samband med nedsättning av aktiekapitalet anses utskiftat belopp i första&lt;br&gt;hand utgöra utbetalning av vinstmedel i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När lagen om utskiftningsskatt infördes var avsikten att skatteuttaget&lt;br&gt;skulle motsvara den skatt aktieägaren i genomsnitt skulle ha betalat om bola-&lt;br&gt;get fortlöpande delat ut sina vinstmedel. Utskiftningsskatt hänför sig nor-&lt;br&gt;malt till medel som intjänats under ett antal år och skäl ansågs därför förligga&lt;br&gt;att ha en proportionell skattesats. För att motsvara den genomsnittliga mar-&lt;br&gt;ginalskatten för fysiska personer har skattesatsen efterhand höjts till 40 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praxis har utskiftning jämställts med avyttring av aktierna vilket innebär&lt;br&gt;att aktieägaren kan reavinstbeskattas. Vid reavinstberäkningen anses ak-&lt;br&gt;tierna avyttrade för ett vederlag motsvarande det belopp som betalats ut till&lt;br&gt;aktieägaren på grund av utskiftningen. I bolaget ackumulerade vinstmedel&lt;br&gt;träffas alltså först av utskiftningsbeskattning i bolaget och därefter av realisa-&lt;br&gt;tionsvinstbeskattning hos aktieägaren (om utbetalat belopp överstiger aktie-&lt;br&gt;ägarens anskaffningspris för aktierna).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kombinationen av utskiftningsbeskattning och realisationsvinstbeskatt-&lt;br&gt;ning innebar till en början inte några större problem. När den eviga reavinst-&lt;br&gt;beskattningen infördes förändrades emellertid situationen. Den totala skat-&lt;br&gt;tebelastningen mildras dock av att utskiftningsskattesatsen är proportionell&lt;br&gt;och av de hittillsvarande förmånliga reglerna för reavinstbeskattningen av&lt;br&gt;tvåårsaktier. Mot ett upphävande av den kombinerade effekten av utskift-&lt;br&gt;ningsskatt och reavinstbeskattning har även anförts att den genomsnittliga&lt;br&gt;marginalskatten på utdelningsinkomster för många aktieägare varit väsent-&lt;br&gt;igt högre än utskiftningsskattesatsen. I praktiken kan reavinstbeskattningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därför sägas ha inneburit att skillnaden i skattebelastning mellan utskiftning&lt;br&gt;och utdelning utjämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga i sammanhanget är inkomstbeskattningen av juridiska&lt;br&gt;personer. Dubbelbeskattningsprincipen innebär att beskattning sker i både&lt;br&gt;företagsledet och ägarledet. När ett aktiebolag innehar aktier i ett annat ak-&lt;br&gt;tiebolag uppkommer en kedjebeskattning om skatt tas ut flera gånger i bo-&lt;br&gt;lagssektorn innan utdelningen tillfaller den slutlige ägaren. För att undvika&lt;br&gt;kedjebeskattning är ägarbolaget under vissa förutsättningar inte skattskyl-&lt;br&gt;digt för utdelningar (7 § 8 mom. tredje stycket SIL). Normalt krävs ett aktie-&lt;br&gt;innehav motsvarande ett röstetal på minst 25 % för att skattefrihet skall före-&lt;br&gt;ligga. Den omständigheten att ägarbolaget skulle ha varit frikallat från skatt-&lt;br&gt;skyldighet för utdelat belopp leder dock inte till någon lättnad vad gäller ut-&lt;br&gt;skiftningsskatten. Även reavinster vid avyttring av aktier beskattas enligt&lt;br&gt;vanliga regler utan hänsyn till kedjebeskattningseffekten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom den inkomstbeskattning som kan ske hos aktieägarna i form av&lt;br&gt;reavinstbeskattning kan även det utskiftande bolaget - förutsatt att utskift-&lt;br&gt;ningen avser materiella tillgångar i stället för kontanta medel - träffas av&lt;br&gt;inkomstskatt. Skillnaden mellan tillgångarnas marknadsvärde och deras&lt;br&gt;skattemässiga värde skall då beskattas. I praxis har dock s.k. förtäckt rea-&lt;br&gt;vinstbeskattning inte ansetts kunna komma i fråga. Det har därför varit möj-&lt;br&gt;ligt att överföra fastigheter och aktier till underpris utan att det utskiftande&lt;br&gt;bolaget träffats av inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen innebär att förutsättningarna för utskiftningsbeskatt-&lt;br&gt;ningen ändras. För fysiska personer kommer bl.a. inkomstslagen tillfällig&lt;br&gt;förvärvsverksamhet och kapital att slås samman till ett inkomstslag, inkomst&lt;br&gt;av kapital. Kapitalinkomster beskattas med en proportionell skattesats på&lt;br&gt;30 %. Till kapitalinkomst hänförs - oavsett innehavstiden - den nominella&lt;br&gt;reavinsten vid försäljning av aktier. För fysiska personer gäller som huvudre-&lt;br&gt;gel att reaförluster vid försäljning av aktier är avdragsgilla till 70 %&lt;br&gt;(3 § 2 mom. SIL). Reaförluster på marknadsnoterade aktier och liknande fi-&lt;br&gt;nansiella instrument får dock kvittas fullt ut mot reavinster på finansiella in-&lt;br&gt;strument av samma kategori (27 § 5 mom. SIL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personer beskattas för alla inkomster i inkomstslaget närings-&lt;br&gt;verksamhet med en skattesats på 30 %. Inkomst av näringsverksamhet skall&lt;br&gt;beskattas enligt bokföringsmässiga grunder. I princip skall alla uttag av egen-&lt;br&gt;dom från näringsverksamheten utlösa s.k. uttagsbeskattning, dvs. föranleda&lt;br&gt;samma skatteeffekt som om egendomen sålts till marknadspris (punkt 1 av&lt;br&gt;anvisningarna till 22 § KL). Uttagsbeskattning kan dock underlåtas i vissa&lt;br&gt;särskilda fall (jfr prop. 1989/90:110 s.557).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förlust på kapitalplaceringsaktier gäller en särskild avdragsbe-&lt;br&gt;gränsning. Förlust vid avyttring av sådana aktier får dras av endast mot vinst&lt;br&gt;vid avyttring av egendom av samma slag (2§ 14 mom. SIL). För aktier där&lt;br&gt;innehavet betingats av verksamhet som bedrivs av den skattskyldige eller av&lt;br&gt;närstående företag gäller inte denna begränsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det har under en längre tid framstått som angelä-&lt;br&gt;get att göra en översyn av utskiftningsbeskattningen. Den beskattning som&lt;br&gt;sker med stöd av lagen om utskiftningsskatt hade redan före genomförandet&lt;br&gt;av skattereformen avgörande brister. Den valda skattesatsen, 40 %, har se-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dan lång tid tillbaka väsentligt understigit den normala marginella beskatt-&lt;br&gt;ningen av fysiska personers utdelningsinkomster. Såvitt gäller aktiebolags&lt;br&gt;och andra juridiska personers aktieinnehav föreligger ingen koppling mellan&lt;br&gt;kedjebeskattningsreglerna och utskiftningsskatten. Utskiftning av medel&lt;br&gt;från ett aktiebolag till ett annat aktiebolag kan medföra utskiftningsskatt&lt;br&gt;trots att samma medel hade kunnat delas ut skattefritt. Kombinationen av&lt;br&gt;utskiftningsskatt och reavinstbeskattning kan även leda till slumpartade&lt;br&gt;skatteeffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen kan sägas rubba själva grunden för utskiftningsskatten i&lt;br&gt;dess nuvarande utformning. Med en skattesats på 30 % för utdelningar i hus-&lt;br&gt;hållssektorn kan det rimligen inte komma i fråga att låta utskiftade medel&lt;br&gt;dels träffas av utskiftningsskatt på 40%, dels utlösa reavinstbeskattning.&lt;br&gt;Önskemålet om neutralitet och likformig beskattning av transaktioner som&lt;br&gt;är ekonomiskt likvärdiga skulle närmast leda till en sänkning av skattesatsen&lt;br&gt;vid utskiftning från 40 % till 30 % och en total omarbetning av kombinatio-&lt;br&gt;nen utskiftningsskatt/reavinstskatt. En sådan omläggning skulle emellertid&lt;br&gt;inte avhjälpa bristen på samordning mellan utskiftningsbeskattningen och&lt;br&gt;kedjebeskattningen av aktiebolagens utdelningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda visar att en genomgripande översyn av lagen om utskiftnings-&lt;br&gt;skatt skulle vara nödvändig om den nuvarande tekniken skulle behållas även&lt;br&gt;när det nya skattesystemet börjar tillämpas vid 1992 års taxering. Min be-&lt;br&gt;dömning är att en alternativ lösning i stället bör väljas. Mycket talar nämli-&lt;br&gt;gen för att ett betydligt bättre system kan åstadkommas om kapital- och före-&lt;br&gt;tagsbeskattningsreglerna anpassas så att utskiftat belopp träffas av ett rimligt&lt;br&gt;skatteuttag. Det innebär att lagen om utskiftningsskatt kan upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för en anpassning av reglerna för beskattning av utskif-&lt;br&gt;tade medel till det nya skattesystemet bör vara att skatten tas ut direkt hos&lt;br&gt;aktieägaren. Den nuvarande ordningen med aktiebolaget som skattesubjekt&lt;br&gt;bör alltså överges. Beskattningen i hushållssektorn bör ske inom ramen för&lt;br&gt;kapitalbeskattningen, dvs. som inkomst av kapital. Innehas aktier som grun-&lt;br&gt;dar rätt till utskiftning av ett aktiebolag eller annan juridisk person som är&lt;br&gt;skattesubjekt skall utskiftat belopp tas upp som inkomst av näringsverksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om val av beskattningsmetod är det angeläget att reglerna görs så&lt;br&gt;enkla och handfasta som möjligt. En metod som uppfyller dessa krav är att&lt;br&gt;behandla samtliga utbetalningar från ett aktiebolag till dess aktieägare (i&lt;br&gt;denna deras egenskap) som utdelning. Någon uppdelning mellan vad som&lt;br&gt;kan anses utgöra återbetalning av tillskjuten kapitalinsats och vad som kan&lt;br&gt;betecknas som vinstutdelning behöver då inte göras. Hänsyn till aktieäga-&lt;br&gt;rens anskaffningspris för aktierna tas först om bolaget till följd av likvidation&lt;br&gt;eller fusion upphör att existera. Tekniskt kan en sådan avdragsrätt konstrue-&lt;br&gt;ras så att aktien anses avyttrad utan vederlag vid den tidpunkt då bolaget&lt;br&gt;upplöses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fysiska personer är avdragsrätten för reaförluster normalt kvoterad till&lt;br&gt;70% (förluster på marknadsnoterade aktier och liknande finansiella till-&lt;br&gt;gångar får kvittas fullt ut mot reavinster på marknadsnoterade tillgångar).&lt;br&gt;Den omständigheten att utskiftade belopp behandlas som utdelning och att&lt;br&gt;avdrag medges i form av reaförlust bör emellertid inte förhindra att full kvitt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning medges. En reaförlust till följd av likvidation bör därför vara fullt av-&lt;br&gt;dragsgill mot belopp som bolaget betalar ut till aktieägaren, oavsett om utbe-&lt;br&gt;talningen bolagsrättsligt utgör utdelning eller utskiftning. Ar reaförlusten&lt;br&gt;större än utbetalat belopp bör överskjutande belopp kvoteras enligt huvud-&lt;br&gt;regeln. Det får ankomma på den skattskyldige att visa i vad mån förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för den utvidgade kvittningsmöjligheten är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet för utbetalat belopp inträder när beloppet är tillgängligt&lt;br&gt;för lyftning (eller när det enligt god redovisningssed skall tas upp i den skatt-&lt;br&gt;skyldiges räkenskaper). Detta får anses vara fallet när likvidatorerna enligt&lt;br&gt;13 kap. 13 § ABL skiftar bolagets behållna tillgångar. Enligt 13 kap. 15 §&lt;br&gt;ABL anses bolaget upplöst när likvidatorerna framlagt slutredovisning vil-&lt;br&gt;ket också får anses vara den tidpunkt då aktierna skall anses avyttrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu redovisade modellen - som överensstämmer med promemorie-&lt;br&gt;förslaget — innebär att full kvittning mellan utbetalat belopp och reaförlust&lt;br&gt;medges endast om utbetalning och likvidation skett under samma beskatt-&lt;br&gt;ningsår. Denna begränsning av kvittningsrätten har lett till kritik med hänsyn&lt;br&gt;till att ett likvidationsförfarande kan dra ut över tiden. Bl.a. mot denna bak-&lt;br&gt;grund väcker RSV frågan om det av systematiska skäl kan vara bättre att&lt;br&gt;beskatta utskiftning enligt reavinstreglerna. Kritik har även framförts mot&lt;br&gt;förslagets konsekvenser när det gäller nedsättning av aktiekapitalet. Vid&lt;br&gt;återbetalning till aktieägaren i samband med att aktiekapitalet sätts ned ge-&lt;br&gt;nom minskning av aktiernas nominella belopp anses aktien inte avyttrad (jfr&lt;br&gt;Ds 1990:38 s. 118 f.). Det utbetalade beloppet kommer därför att beskattas&lt;br&gt;i sin helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag anföra följande. Metoden att beskatta utskiftade be-&lt;br&gt;lopp enligt reavinstreglerna skulle innebära att man varje gång utskiftning&lt;br&gt;sker måste göra en reavinstberäkning. En utbetalning till aktieägaren skulle&lt;br&gt;normalt påverka det anskaffningspris för aktierna som skall ligga till grund&lt;br&gt;för reavinstberäkningen vid en framtida avyttring av dessa. Motsvarande be-&lt;br&gt;räkning skulle behöva göras om utskiftning sker mer än en gång under ett&lt;br&gt;likvidationsförfarande. Vidare skulle särskilda regler krävas för att sam-&lt;br&gt;ordna utskiftnings- och kedjebeskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna metoden att skattemässigt hänföra alla benefika utbetal-&lt;br&gt;ningar till aktieägarna till utdelning har stora praktiska fördelar. Mot det får&lt;br&gt;ställas att aktieägaren i vissa fall kan komma att beskattas för utskiftat be-&lt;br&gt;lopp och först under ett senare beskattningsår få avdrag motsvarande an-&lt;br&gt;skaffningspriset för aktierna. Det gäller även vid återbetalning till aktieäga-&lt;br&gt;ren i samband med nedsättning av aktiekapitalet. Samma effekt kan emeller-&lt;br&gt;tid uppkomma vid utdelningsbeskattningen. Detta blir särskilt markant om&lt;br&gt;aktierna anskaffats strax före utdelningstillfället. Det utdelade beloppet kan&lt;br&gt;från aktieägarens synpunkt ses som en återbetalning av en del av anskaff-&lt;br&gt;ningspriset. Aktieägaren blir trots detta beskattad för hela utdelningen.&lt;br&gt;Enda möjligheten för den skattskyldige att begränsa skatteeffekten är att&lt;br&gt;sälja aktierna. En på grund av försäljningen uppkommen förlust kan — efter&lt;br&gt;kvotering till 70 % — dras av mot utdelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning är att här väger praktiska hänsyn tyngst. Promemorieför-&lt;br&gt;slaget bör därför genomföras. I ett avseende är jag emellertid beredd att fö-&lt;br&gt;reslå en justering. Reaförlusten skall vara fullt avdragsgill till den del den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvaras av utbetalning från bolaget under beskattningsåret och närmast Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;föregående beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom skattereformen infördes i 24 § 2 mom. första stycket SIL en be-&lt;br&gt;stämmelse att med avyttring jämställs det fall att en aktie definitivt förlorat&lt;br&gt;sitt värde genom att aktiebolaget upplösts genom konkurs eller likvidation.&lt;br&gt;Några remissinstanser har påpekat att det i förarbetena till bestämmelsen&lt;br&gt;(prop. 1989/90:110 s. 392) uttalas att ”om utdelning erhållits bör det finan-&lt;br&gt;siella instrumentet anses avyttrat för det utdelade beloppet”. Mitt förslag att&lt;br&gt;eventuellt utskiftat belopp i sin helhet skall behandlas som utdelning innebär&lt;br&gt;emellertid att nämnda belopp inte till någon del kan anses utgöra vederlag&lt;br&gt;för aktien. Aktien skall därför anses avyttrad för noll kronor. Innebörden av&lt;br&gt;detta är att reaförlusten beloppsmässigt överensstämmer med anskaffnings-&lt;br&gt;priset för aktien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga rör juridiska personers rätt till avdrag för reaförluster.&lt;br&gt;Juridiska personer bör ha rätt till full kvittning för förlust som uppkommit i&lt;br&gt;samband med likvidation av ett aktiebolag till den del förlusten motsvaras&lt;br&gt;av utbetalning från bolaget under likvidationsåret och året dessförinnan. Är&lt;br&gt;förlusten större än det utbetalade beloppet gäller vanliga avdragsregler för&lt;br&gt;överskjutande belopp. Ägs aktierna i det likviderade bolaget av exempelvis&lt;br&gt;ett aktiebolag som är frikallat från skattskyldighet för utdelning skall avdrag&lt;br&gt;inte medges för den del av reaförlusten som svarar mot skattefria utbetal-&lt;br&gt;ningar om det inte är fråga om en verklig förlust (jfr prop. 1989/90:110 s. 393&lt;br&gt;ff.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian avsåg endast utskiftning från svenska bolag. I&lt;br&gt;praxis jämställs utskiftning från utländska bolag med avyttring av aktierna.&lt;br&gt;Från industrins sida framförs önskemål om att även utskiftning från ut-&lt;br&gt;ländska bolag skall ses som utdelning. Enligt min mening bör de föreslagna&lt;br&gt;reglerna kompletteras i det här avseendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär att lagen om utskiftningsskatt upphävs och att det i&lt;br&gt;3 § 1 mom. SIL införs en bestämmelse som anger att vissa utbetalningar från&lt;br&gt;ett bolag till dess aktieägare skall likställas med utdelning. Vidare tas be-&lt;br&gt;stämmelser om utvidgad kvittningsrätt in i 2 § 14 mom. och 27 § 5 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.3 Särskilda företagsformer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Fåmansföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De särskilda bestämmelserna om fördelning av utdel-&lt;br&gt;ningsinkomster från fåmansföretag mellan inkomstslagen kapital och&lt;br&gt;tjänst tillämpas även på utskiftade belopp. Har reaförlust uppkommit&lt;br&gt;till följd av att bolaget upplösts genom likvidation eller fusion skall&lt;br&gt;den del av det utbetalade beloppet som skall hänföras till intäkt av&lt;br&gt;tjänst minskas med ett belopp motsvarande reaförlusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RSV anför att den föreslagna beskattningen torde leda&lt;br&gt;till att det blir gynnsammare att sälja aktierna i stället för att utskifta tillgång-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arna och upplösa bolaget genom likvidation. Det kan leda till att det kommer Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;att tillhandahållas möjligheter att sälja aktier i bolag som inte bedriver någon&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För fåmansföretag finns regler som skall motverka&lt;br&gt;att aktieägare som är verksamma i bolaget tar ut värdet av sin arbetsinsats&lt;br&gt;som utdelning eller som reavinst i samband med försäljning av aktier i stället&lt;br&gt;för som lön (jfr avsnitt 4.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda bestämmelserna om fördelningen av utdelningsinkomster&lt;br&gt;från fåmansföretag mellan inkomstslagen kapital och tjänst kommer med&lt;br&gt;mitt förslag att bli tillämpliga även på utskiftat belopp. I det fall då fråga är&lt;br&gt;om utskiftning i samband med likvidation synes det rimligt att minska den&lt;br&gt;del av utdelningen (utskiftat belopp) som enligt de särskilda reglerna skall&lt;br&gt;hänföras till intäkt av tjänst med reaförlusten. Här kan inskjutas att jag i&lt;br&gt;samband med redovisningen av reglerna för ackumulerad inkomst (avsnitt&lt;br&gt;5.4.5) avser att föreslå att det skall vara möjligt att tillämpa bestämmelserna&lt;br&gt;om ackumulerad inkomst på den del av det utbetalade beloppet som skall&lt;br&gt;beskattas i inkomstslaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en försäljning av aktier i ett fåmansföretag kan ske till ett försäljnings-&lt;br&gt;pris motsvarande det belopp som skulle ha utbetalats vid en likvidation kan&lt;br&gt;de nu föreslagna reglerna innebära att en aktieförsäljning skattemässigt ger&lt;br&gt;ett gynnsammare resultat jämfört med en upplösning av bolaget genom likvi-&lt;br&gt;dation. I normalfallet kommer emellertid en eventuell köpare av aktierna&lt;br&gt;inte vara beredd att betala fullt pris. I situationer där det sparade utrymmet&lt;br&gt;för kapitalbeskattad inkomst är stort och därmed en förhållandevis stor del&lt;br&gt;av det utskiftade beloppet kommer att beskattas som inkomst av kapital kan&lt;br&gt;utskiftningsalternativet komma att föredras redan vid låga rabattnivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag föranleder ändring i 3 § 12 mom. tredje stycket SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investment- och förvaltningsföretag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Investmentföretag medges avdrag för förlust om aktien&lt;br&gt;anses avyttrad på grund av att bolaget försatts i likvidation, dock högst&lt;br&gt;med ett belopp motsvarande utbetalning från bolaget under likvida-&lt;br&gt;tionsåret och året dessförinnan. För förvaltningsföretagen gäller all-&lt;br&gt;männa regler för beskattning av utbetalat belopp respektive avdrag&lt;br&gt;för reaförlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Samma som mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För investment- och förvaltningsföretag gäller sär-&lt;br&gt;skilda skatteregler. Enligt 2 § 10 mom. SIL är mottagen utdelning skatteplik-&lt;br&gt;tig för investmentföretag medan avdrag medges för utdelning som beslutats&lt;br&gt;för samma beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investmentföretagen beskattas inte för reavinster och i konsekvens där-&lt;br&gt;med medges inte avdrag för reaförluster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att utskiftat belopp likställs med utdelning kommer investment-&lt;br&gt;företagen att beskattas för mottaget belopp. För att kompensera för denna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattning bör företagen i detta särskilda fall ha rätt till avdrag för den för-&lt;br&gt;lust som uppkommer om aktien anses avyttrad, dock högst med ett belopp&lt;br&gt;motsvarande under året och året dessförinnan från bolaget utbetalat belopp.&lt;br&gt;I den mån beslut fattas om vidareutdelning medges därutöver avdrag enligt&lt;br&gt;vanliga regler. Enligt 2 § 10 mom. första stycket 3 SIL får dock sådant avdrag&lt;br&gt;inte föranleda underskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsföretagens situation finns reglerad i 7 § 8 mom. andra stycket&lt;br&gt;SIL. Mottagna utdelningsinkomster är inte skattepliktiga i den mån de mot-&lt;br&gt;svaras av utdelning som företaget har beslutat för samma beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några särskilda regler för beskattning av utskiftat belopp synes inte erfor-&lt;br&gt;derliga när det gäller förvaltningsföretagen. Det innebär att utskiftat belopp&lt;br&gt;inte beskattas om det motsvaras av utdelning som beslutats för samma be-&lt;br&gt;skattningsår. Förlust som uppkommit till följd av att aktierna anses avyttrade&lt;br&gt;är, under förutsättning att det är fråga om en verklig förlust, avdragsgill en-&lt;br&gt;ligt de allmänna reglerna. I den mån vidareutdelning inte sker är det utskif-&lt;br&gt;tade beloppet skattepliktigt och full kvittning medges för ett belopp motsva-&lt;br&gt;rande uppkommen förlust, dock högst med ett belopp motsvarande under&lt;br&gt;året och året dessförinnan erhållen utbetalning. Även här är en förutsättning&lt;br&gt;att det är fråga om en verklig förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag avseende investmentföretagen föranleder ändring i 2§&lt;br&gt;lOmom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.4 Utskiftning i samband med fusion&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En fusion mellan moderbolag och helägt dotterbolag en-&lt;br&gt;ligt 14 kap. 8 § ABL skall även fortsättningsvis kunna ske utan skatte-&lt;br&gt;mässiga konsekvenser. Motsvarande möjlighet införs vid fusioner&lt;br&gt;mellan moderföretag och helägt dotterbolag när moderföretaget är&lt;br&gt;bankaktiebolag, sparbank, föreningsbank eller ekonomisk förening.&lt;br&gt;Vid fusion mellan fristående aktiebolag anses fusionsvederlaget skat-&lt;br&gt;temässigt utgöra utdelning. Samtidigt får aktieägaren — med de be-&lt;br&gt;gränsningar som är föreslagna vid likvidation - avdrag med ett be-&lt;br&gt;lopp motsvarande anskaffningspriset för aktien. Motsvarande gäller&lt;br&gt;vid fusion mellan fristående bankaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Fusion utgör ett förfarande för samgående av&lt;br&gt;två eller flera bolag. Vid fusion överför ett eller flera bolag sina tillgångar till&lt;br&gt;ett annat bolag och de överlåtande bolagen upplöses utan likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 14 kap. ABL finns de aktiebolagsrättsliga reglerna om fusion. Bestäm-&lt;br&gt;melserna avser fusion mellan svenska aktiebolag. De är alltså inte tillämpliga&lt;br&gt;på fusioner mellan svenska aktiebolag och utländska bolag eller andra juri-&lt;br&gt;diska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion kan ske enligt två huvudalternativ. Vid absorption upplöses ett el-&lt;br&gt;ler flera bolag och tillgångar och skulder övertas av ett annat bolag (14 kap.&lt;br&gt;1 § ABL). Det kan här vara fråga om fusion mellan fristående bolag. Fu-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sionsvederlaget kan utgöras av aktier i det övertagande bolaget eller utgå i Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;annan form. Det andra huvudalternativet för fusion är kombination (14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § ABL). Två eller flera bolag överför då sina tillgångar och skulder till ett&lt;br&gt;nybildat bolag och erhåller som vederlag aktier i det övertagande bolaget. I&lt;br&gt;båda fallen övergår tillgångar och skulder till det övertagande bolaget vid&lt;br&gt;den tidpunkt då rättens lagakraftvunna beslut om tillstånd till fusionen har&lt;br&gt;registrerats. Fusionsvederlaget skall därefter skiftas ut till aktieägarna i det&lt;br&gt;eller de överlåtande bolagen. Dessa bolag anses upplösta när slutredovisning&lt;br&gt;har lagts fram på bolagsstämman (14 kap. 6 och 7 §§ ABL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En variant av absorption är en s.k. 14:8-fusion (14 kap. 8 § ABL) som in-&lt;br&gt;nebär ett förenklat förfarande för samgående mellan moderbolag och helägt&lt;br&gt;dotterbolag. I detta fall behöver något fusionsvederlag inte bestämmas. När&lt;br&gt;rättens beslut om tillstånd till fusionen har registrerats anses dotterbolaget&lt;br&gt;upplöst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser motsvarande aktiebolagslagens regler om fusion genom ab-&lt;br&gt;sorption och kombination finns även för bankaktiebolag (11 kap. 1 och 2 §§&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen 1987:618). I banklagstiftningen finns också bestäm-&lt;br&gt;melser motsvarande aktiebolagslagens regler för fusion mellan moderföre-&lt;br&gt;tag och helägda dotterbolag. Moderföretaget kan i dessa fall vara bankaktie-&lt;br&gt;bolag (11 kap. 9 § bankaktiebolagslagen), sparbank (7 kap. 8 § sparbanksla-&lt;br&gt;gen 1987:619), eller föreningsbank (10 kap. 9§ föreningsbankslagen&lt;br&gt;1987:620). En motsvarande bestämmelse finns även för ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar (12 kap. 8§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § 2 mom. första stycket lagen om utskiftningsskatt medges befri-&lt;br&gt;else från utskiftningsskatt vid fusion enligt 14 kap. 8 § ABL under förutsätt-&lt;br&gt;ning att moderbolaget självt äger mer än 90 % av dotterbolagets aktier (en&lt;br&gt;ägarandel som ger moderbolaget rätt att lösa in återstående aktier) och detta&lt;br&gt;äganderättsförhållande har bestått alltsedan den 1 januari 1940 eller, om&lt;br&gt;koncernförhållandet uppstått senare, sedan den dag dotterbolaget började&lt;br&gt;bedriva verksamhet av något slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är villkoren för befrielse inte uppfyllda finns möjlighet för moderbolaget&lt;br&gt;att få dispens av RSV (rättsnämnden) att överta dotterbolagets utskiftnings-&lt;br&gt;skatteskuld (1 § 2 mom. andra stycket). Förutsättningarna för att dispens&lt;br&gt;skall medges är att fusionen syftar till att åstadkomma en mer ändamålsenlig&lt;br&gt;organisation och att betalning av utskiftningsskatten kan utgöra ett väsent-&lt;br&gt;ligt hinder för fusionen. Ytterligare en förutsättning är att fusionen inte kan&lt;br&gt;antas leda till en obehörig skatteförmån för något av bolagen eller för något&lt;br&gt;närstående bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu angivna bestämmelserna gäller inte om moder- eller dotterbolaget&lt;br&gt;bedriver penningrörelse eller handel med fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagstiftning år 1987 infördes en möjlighet för det övertagande&lt;br&gt;företaget att efter dispens få överta utskiftningsskatteskulden vid fusion en-&lt;br&gt;ligt 11 kap. 1 och 2 §§ bankaktiebolagslagen. Dispens medges av regeringen.&lt;br&gt;Förutsättningarna för sådan dispens är desamma som gäller för fusion enligt&lt;br&gt;14 kap. 8§ ABL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande princip är att fusioner som ger rätt till lättnader vid ut-&lt;br&gt;skiftningsbeskattningen, exempelvis fusioner mellan moderbolag och helägt&lt;br&gt;dotterbolag, skall kunna genomföras utan att utlösa någon inkomstbeskatt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning hos de deltagande företagen och utan att i övrigt medföra någon ändring&lt;br&gt;i deras inkomstskattemässiga situation. För att i dessa fall säkerställa konti-&lt;br&gt;nuiteten i beskattningen finns särskilda bestämmelser i 2 § 4 mom. SIL. Mo-&lt;br&gt;derbolaget övertar i princip dotterbolagets skatterättsliga ställning. Värde-&lt;br&gt;minskningsavdrag på anläggningstillgångar skall exempelvis beräknas som&lt;br&gt;om bolagen utgjort en skattskyldig. Befrielse från uttagsbeskattning hos dot-&lt;br&gt;terbolaget är således kombinerad med regler som förhindrar att överförda&lt;br&gt;tillgångar åsätts högre värden i moderbolaget än vad som motsvarat dotter-&lt;br&gt;bolagets skattemässiga restvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vid utskiftning i samband med fusion anses enligt praxis aktierna av-&lt;br&gt;yttrade. Enligt 2 § 4 mom. sjunde stycket SIL skall emellertid en 14:8-fusion&lt;br&gt;inte leda till någon skattepliktig reavinst eller avdragsgill förlust för något av&lt;br&gt;de deltagande företagen. En fusion mellan moderbolag och helägt dotterbo-&lt;br&gt;lag kan därför ske utan skattemässiga konsekvenser. Detsamma gäller vid&lt;br&gt;fusion mellan fristående bankaktiebolag enligt 11 kap. 1 och 2 §§ bankaktie-&lt;br&gt;bolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lättnaderna vid inkomstbeskattningen omfattar endast de i fusionen del-&lt;br&gt;tagande företagen. När det är fråga om fusion mellan andra företag än mo-&lt;br&gt;derföretag och helägt dotterföretag anses aktieägarna i det eller de överlå-&lt;br&gt;tande bolagen ha avyttrat aktierna i och med att fusionsvederlaget skiftas.&lt;br&gt;Där kan reavinstbeskattning kan i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fusioner enligt 14 kap. 1 och 2 §§ ABL finns inte några särskilda in-&lt;br&gt;komstskatteregler. Det innebär att det/de överlåtande bolagen i princip ut-&lt;br&gt;tagsbeskattas för de överlåtna tillgångarna (skillnaden mellan marknadsvär-&lt;br&gt;den och skattemässiga restvärden utgör inkomst av rörelse). Aktieägarna&lt;br&gt;blir föremål för reavinstbeskattning vid utskiftning av fusionsvederlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande bestämmelserna i 2 § 4 mom. SIL för fusion enligt 14 kap.&lt;br&gt;8 § ABL gäller inte om något av bolagen bedriver handel med fastigheter&lt;br&gt;eller penningrörelse. Detta undantag hänger samman med att tillgångarna i&lt;br&gt;sådana företag kan ändra skattemässig karaktär genom fusionen. I och med&lt;br&gt;skattereformen har — med smärre undantag — samma skatteregler för om-&lt;br&gt;sättnings- och anläggningstillgångar införts. Det nämnda undantaget i 2§&lt;br&gt;4 mom. SIL har därför slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även beträffande reglerna om skattefrihet för utdelningsinkomster har&lt;br&gt;vissa ändringar genomförts. De tidigare kedjebeskattningsreglerna omfat-&lt;br&gt;tade inte skattefrihet för utdelning på rörelsebetingade aktier om ägarföreta-&lt;br&gt;get bedrev bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse. För att&lt;br&gt;sådana företag skulle vara skattebefriade för utdelning fordrades att aktierna&lt;br&gt;innehades som ett led i organisationen av företagets verksamhet. Dessa sär-&lt;br&gt;regler har slopats fr.o.m. 1992 års taxering. Vidare har införts möjlighet att&lt;br&gt;med skattemässig verkan lämna koncernbidrag mellan sparbank och helägt&lt;br&gt;dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En fusion enligt 14 kap. 8§ ABL medför — om&lt;br&gt;förutsättningar för befrielse från utskiftningsskatt föreligger eller moderbo-&lt;br&gt;laget får dispens att överta dotterbolagets utskiftningsskatteskuld — inte&lt;br&gt;några skattemässiga konsekvenser. Den här föreslagna omläggningen av be-&lt;br&gt;skattningen av utskiftade medel är inte avsedd att innebära någon materiell&lt;br&gt;ändring. Utskiftat belopp — vilket egentligen är en fiktion vid 14:8-fusioner&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— bör således inte träffas av utdelningsbeskattning. Avdrag bör i konsekvens&lt;br&gt;härmed inte medges för förlust till följd av att dotterbolaget upphör att exi-&lt;br&gt;stera. De nya bestämmelserna bör gälla alla fusioner enligt 14 kap. 8 § ABL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu sagts om fusion enligt 14 kap. 8 § ABL bör gälla också i fråga om&lt;br&gt;fusioner enligt 11 kap. 9§ bankaktiebolagslagen mellan moderbolag som är&lt;br&gt;bankaktiebolag och helägt dotterbolag. Detsamma bör gälla vid fusioner&lt;br&gt;mellan moderföretag och helägt dotterbolag när moderföretaget är spar-&lt;br&gt;bank, föreningsbank eller ekonomisk förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion mellan fristående aktiebolag enligt 14 kap. 1 och 2 §§ ABL finns&lt;br&gt;för närvarande inga lättnadsregler vad gäller utskiftningsskatt. Bolaget på-&lt;br&gt;förs utskiftningsskatt enligt lagen om utskiftningsskatt och därutöver kan ut-&lt;br&gt;betalat belopp föranleda reavinstbeskattning hos aktieägaren. En fusion av&lt;br&gt;detta slag bör framdeles behandlas på samma sätt som en likvidation. Det&lt;br&gt;belopp som betalas ut till aktieägaren bör således skattemässigt anses utgöra&lt;br&gt;utdelning. Samtidigt bör aktieägaren — med de begränsningar som är före-&lt;br&gt;slagna vid likvidation — få avdrag med ett belopp som motsvarar anskaff-&lt;br&gt;ningspriset för aktien. Genom att bolaget till följd av fusionen upphör att&lt;br&gt;existera skall alltså aktien anses avyttrad utan vederlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu föreslagits om beskattning av aktieägaren vid fusion enligt 14 kap.&lt;br&gt;1 och 2 § § ABL bör äga tillämpning även på fusioner mellan fristående bank-&lt;br&gt;aktiebolag enligt 11 kap. 1 och 2 §§ bankaktiebolagslagen. En skillnad vid&lt;br&gt;inkomstbeskattningen gentemot fusion enligt 14 kap. 1 och 2 §§ ABL är att&lt;br&gt;fusioner enligt 11 kap. 1 och 2 §§ bankaktiebolagslagen omfattas av kontinui-&lt;br&gt;tetsreglerna i 2§ 4 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag föranleder bl.a. ändring i 2 § 4 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.5 Förvärv av egna aktier&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: När ett bolag förvärvar egna aktier gäller särskilda regler&lt;br&gt;endast då förvärvet sker i samband med nedsättning av aktiekapitalet.&lt;br&gt;I övriga fall beräknas vinsten eller förlusten enligt de allmänna reg-&lt;br&gt;lerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Ett aktiebolag får endast i undantagsfall förvärva&lt;br&gt;egna aktier. Förbudet utgör i första hand ett skydd för bolagets fordrings-&lt;br&gt;ägare. Skulle ett bolag tillåtas köpa egna aktier får detta samma verkan som&lt;br&gt;en återbetalning till aktieägarna i samband med en nedsättning av aktiekapi-&lt;br&gt;talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 1 § ABL finns vissa undantag från förbudet. Ett undantag&lt;br&gt;gäller om bolaget förvärvar egna aktier i samband med övertagande av af-&lt;br&gt;färsrörelse. Ett bolag har också möjlighet att på auktion ropa in aktier som&lt;br&gt;blivit utmätta för bolagets fordran. Aktie som förvärvats med stöd av dessa&lt;br&gt;undantagsbestämmelser skall — om den inte indragits genom nedsättning av&lt;br&gt;aktiekapitalet - avyttras så snart det kan ske utan förlust. Aktie som förvär-&lt;br&gt;vats vid övertagande av affärsrörelse skall avyttras inom två år om inte bola-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;get får tillstånd att behålla aktien under längre tid. Förvärv av egen aktie kan&lt;br&gt;också ske om rätten enligtl3 kap. 3 § ABL, på yrkande av bolaget, ålägger&lt;br&gt;bolaget att lösa in minoritetsägaraktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § lagen om utskiftningsskatt anses utskiftning föreligga om bola-&lt;br&gt;get mot vederlag förvärvat egen aktie på annat sätt än i samband med ned-&lt;br&gt;sättning av aktiekapitalet eller vid inrop på auktion av för bolagets fordran&lt;br&gt;utmätt aktie eller om dotterbolaget vid annat inrop än som nyss sagts mot&lt;br&gt;vederlag förvärvat aktie i moderbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de nya systemet kommer en aktieägare som avyttrar en aktie att beskat-&lt;br&gt;tas enligt allmänna regler för vinsten eller förlusten antingen som inkomst av&lt;br&gt;kapital eller som inkomst av näringsverksamhet. Dessa regler gäller även om&lt;br&gt;avyttring sker till det egna bolaget. Ett undantag gäller dock när ett bolag&lt;br&gt;förvärvar egna aktier i samband med nedsättning av aktiekapitalet. Återbe-&lt;br&gt;talningen till aktieägaren skall då anses utgöra utdelning. Aktieägaren anses&lt;br&gt;därefter ha avyttrat aktien för noll kronor. Även i det fall då aktiekapitalet&lt;br&gt;sätts ned genom indragning av aktier anses dessa avyttrade för ett belopp&lt;br&gt;motsvarande noll kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.6 Övergången&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Äldre bestämmelser tillämpas om kontanta medel eller&lt;br&gt;annan egendom utskiftas till aktieägaren före den 1 januari 1991 till&lt;br&gt;följd av likvidation eller fusion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den nya ordningen för beskattning av belopp som&lt;br&gt;utskiftats från ett aktiebolag i samband med likvidation, nedsättning av ak-&lt;br&gt;tiekapitalet, fusion m.m. bör i princip gälla fr.o.m. 1992 års taxering, dvs. på&lt;br&gt;belopp som utskiftas efter utgången av år 1990. Det kan emellertid inträffa&lt;br&gt;att ett bolag vars tillgångar skiftats ut under år 1990 eller tidigare inte upplö-&lt;br&gt;ses förrän år 1991 eller senare. Eftersom taxeringen till utskiftningsskatt tids-&lt;br&gt;mässigt anknyter till bolagets upplösning medan den föreslagna utdelnings-&lt;br&gt;beskattningen är kopplad till tidpunkten för utskiftningen krävs särskilda&lt;br&gt;övergångsbestämmelser för att klargöra vilka regler som skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lämpligaste lösningen synes vara att föreskriva att de äldre bestäm-&lt;br&gt;melserna alltid skall tillämpas såvida kontanta medel eller annan egendom&lt;br&gt;till följd av en påbörjad likvidation eller fusion utskiftas till aktieägaren före&lt;br&gt;den 1 januari 1991. Härigenom undviks att den nya regelsystemet tillämpas&lt;br&gt;på en likvidation eller fusion som praktisk taget avslutats innan systemet&lt;br&gt;trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går inte att med säkerhet uttala sig om hur länge de äldre bestämmel-&lt;br&gt;serna kommer att tillämpas. I 6§ andra stycket lagen om utskiftningsskatt&lt;br&gt;finns emellertid en bestämmelse som ger skattemyndigheterna möjlighet att&lt;br&gt;taxera bolaget innan det är upplöst såvida likvidationen fördröjs oskäligt.&lt;br&gt;Detta talar för att äldre bestämmelser bara i undantagsfall torde komma att&lt;br&gt;tillämpas senare än 1992 års taxering. Det förhållandet att de föreslagna reg-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lerna i de flesta fall är fördelaktigare än äldre regler lär också medverka till&lt;br&gt;att de nya reglerna får snabb genomslagskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som bör tas upp i samband med övergången till de nya&lt;br&gt;reglerna för utskiftningsbeskattning är hur de situationer då moderbolaget i&lt;br&gt;samband med fusion fått dispens att överta dotterbolagets utskiftningsskat-&lt;br&gt;teskuld skall behandlas. Enligt de nuvarande reglerna skall moderbolagets&lt;br&gt;tillskjutna belopp minskas med ett belopp motsvarande skillnaden mellan&lt;br&gt;dotterbolagets till utskiftningsskatt beskattningsbara belopp och den skatt&lt;br&gt;som skulle ha erlagts vid fusionen om dispens inte hade medgivits (3 § 4&lt;br&gt;mom. lagen om utskiftningsskatt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den förslagna lösningen är beskattningen av utskiftade medel inte till nå-&lt;br&gt;gon del kopplad till begreppet tillskjutet belopp. Bl.a. av det skälet synes&lt;br&gt;det inte finnas någon anledning att beakta förekomsten av övertagen skuld&lt;br&gt;avseeende dotterbolagets utskiftningsskatt. Även för ett moderbolag som i&lt;br&gt;samband med fusion fått dispens till sådant övertagande bör således de före-&lt;br&gt;slagna reglerna gälla utan undantag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.7 Lagen om ersättningsskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Lagen om ersättningsskatt slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är positiva till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Lagen om ersättningsskatt kom till år 1933. Den&lt;br&gt;generella skattefrihet för aktieutdelningar som då gällde för aktiebolag med-&lt;br&gt;förde vissa ej åsyftade skatteförmåner. En fysisk person kunde exempelvis&lt;br&gt;överlåta sitt privata aktieinnehav till ett av honom helägt förvaltningsbolag.&lt;br&gt;Detta bolag kunde — till skillnad från aktieägaren - skattefritt lyfta utdel-&lt;br&gt;ning på innehavda aktier. På så sätt erhölls en snabbare kapitaltillväxt än om&lt;br&gt;aktieägaren direkt innehaft aktierna. Eftersom någon reavinstbeskattning&lt;br&gt;inte förekom om aktierna avyttrades efter fem år kunde ägaren realisera&lt;br&gt;vinsten utan beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om ersättningsskatt har således avsett att förhindra att fåmansägda&lt;br&gt;företag används för att ackumulera utdelningsinkomster o.d. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i lagen gäller svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som&lt;br&gt;väsentligen bedriver förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan där-&lt;br&gt;med likartad lös egendom. Har företaget inte beslutat om en med hänsyn till&lt;br&gt;dess ställning skälig utdelning påförs en särskild skatt med 25 % av det be-&lt;br&gt;lopp som skäligen kunnat utdelas. En förutsättning för lagens tillämpning är&lt;br&gt;att ett väsentligt syfte med att underlåta utdelning varit att ”bereda fysiska&lt;br&gt;personer, vilka ägt del i företaget, lindring i deras beskattning här i riket”.&lt;br&gt;Lagen har tillämpats ytterst sällan och veterligen inte under de senaste tjugo&lt;br&gt;åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det skattesystem som kommer att gälla fr.o.m. 1992 års taxering har la-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen om ersättningsskatt inte någon funktion att fylla. Den bör därför upphä- Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;vas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Skadeförsäkringsföretag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.3.1 Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Reformeringen av företagsbeskattningen innebär att bolagsskattesatsen&lt;br&gt;sänks till 30 %. Sänkningen av skattesatsen möjliggörs bl.a. genom att rätten&lt;br&gt;till skattemässig konsolidering generellt tas bort vid värdering av lager och&lt;br&gt;liknande tillgångar. Lager av värdepapper och fastigheter får i det nya syste-&lt;br&gt;met inte tas upp till lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet eller det&lt;br&gt;verkliga värdet, lägsta värdets princip (punkt 2 av anvisningarna till 24 §&lt;br&gt;KL). Samtidigt införs en ny reserveringsmöjlighet, skatteutjämningsreserv&lt;br&gt;(surv). Denna reserv är knuten till det egna kapitalet. Motivet för denna re-&lt;br&gt;serv är att åstadkomma en utjämning mellan kostnaderna för finansiering&lt;br&gt;med eget och främmande kapital. Reserven kan även användas för förlustut-&lt;br&gt;jämning genom att underskott kan kvittas mot tidigare års vinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skadeförsäkringsföretagens del kvarstår vissa frågor att behandla. Det&lt;br&gt;gäller först och främst skadeförsäkringsföretagens rätt till surva vsättning. En&lt;br&gt;sammanhängande fråga är vilka avskattningsregler som vid övergången till&lt;br&gt;det nya systemet skall gälla för återföring av regleringsfond för trafikförsäk-&lt;br&gt;ring och utjämningsfond. Jag avser nu att ta upp dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som lagrådsremissen om reformerad inkomst- och företagsbe-&lt;br&gt;skattning beslutades den 25 januari 1990 uppdrog regeringen åt försäkrings-&lt;br&gt;inspektionen att redovisa grunderna för avsättning till säkerhetsreserv samt&lt;br&gt;att utreda konsekvenserna för försäkringsföretagen av att återföra regle-&lt;br&gt;ringsfond för trafikförsäkring och utjämningsfond till beskattning. Om de&lt;br&gt;generella avskattningsreglerna enligt inspektionens bedömning skulle leda&lt;br&gt;till oönskade effekter borde möjligheterna till och konsekvenserna av alter-&lt;br&gt;nativa lösningar utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsinspektionen redovisade uppdraget i en promemoria den 21&lt;br&gt;maj 1990. Promemorian tillsammans med tre skrivelser daterade den 5 och&lt;br&gt;den 6 juni 1990 till inspektionen från Ansvar, Folksam, Länsförsäkringsbola-&lt;br&gt;gen och Wasa Försäkring, från företrädarna för försäkringsbranschen i den&lt;br&gt;referensgrupp inspektionen under utredningsarbetet samrått med samt från&lt;br&gt;Trygg-Hansa har remitterats till RSV, Folksam och Svenska försäkringsbo-&lt;br&gt;lags riksförbund. Yttranden har kommit in från förutom remissinstanserna&lt;br&gt;ABB Financial Services AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen har i denna del föregåtts av en promemoria som utarbetats&lt;br&gt;inom finansdepartementet. Promemorian har remissbehandlats. Remissin-&lt;br&gt;stanserna framgår av bilaga 1. Sammanställningar av remissyttrandena över&lt;br&gt;promemorian och försäkringsinspektionens promemoria har upprättats och&lt;br&gt;finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr 3080/90).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.3.2 Survavsättning och avskattning av befintliga reserver&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skadeförsäkringsföretagen medges rätt till survavsätt-&lt;br&gt;ning. Survunderlaget beräknas enligt generella regler med det undan-&lt;br&gt;taget att utjämningsfond och regleringsfond för trafikförsäkring inte&lt;br&gt;räknas som skuld. En minskning av dessa fonder utgör skattepliktig&lt;br&gt;intäkt men fonderna behöver inte lösas upp vid övergången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;URFs förslag: Överensstämmer med mitt med den skillnaden att utjäm-&lt;br&gt;ningsfond och regleringsfond för trafikförsäkring återförs till beskattning vid&lt;br&gt;övergången till det nya systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Försäkringsinspektionen och Svenska försäkringsbo-&lt;br&gt;lags riksförbund anser att en reserv grundad på det egna kapitalet är otill-&lt;br&gt;räcklig för skadeförsäkringsföretagen. Inspektionen förordar att 70 % av sä-&lt;br&gt;kerhetsreserven också får ingå i underlaget. RSV ifrågasätter om möjlighet&lt;br&gt;till survavsättning alls bör medges med hänsyn till rätten till avsättning till&lt;br&gt;säkerhetsreserv. Svenska försäkringsbolags riksförbund och Folksam fram-&lt;br&gt;håller att i fråga om ömsesidiga bolag tillhör utjämningsfonden och regle-&lt;br&gt;ringsfonden för trafikförsäkring försäkringstagarna och är avsedda att redu-&lt;br&gt;cera behovet av omedelbara premieförändringar vid resultatsvängningar i&lt;br&gt;försäkringsrörelsen. Enligt Folksam skulle den föreslagna avskattningen in-&lt;br&gt;nebära en mycket stor påfrestning för dess konsolideringskapital och för-&lt;br&gt;sämra de ömsesidiga bolagens konkurrensmöjlighet. En lösning skulle enligt&lt;br&gt;Folksam och riksförbundet vara att utjämningsfonden och regleringsfonden&lt;br&gt;för trafikförsäkring får överföras till reservfonden utan beskattning. Svenska&lt;br&gt;försäkringsbolags riksförbund förutsätter att genomsnittsmetoden liksom&lt;br&gt;hitintills skall få tillämpas på försäkringsföretagens lager av värdepapper i&lt;br&gt;stället för FIFU-metoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsinspektionens förslag: Basen för försäkringsföretagens survav-&lt;br&gt;sättning utvidgas till att omfatta även 70% av säkerhetsreserven. Med en&lt;br&gt;sådan lösning föreslås inga särregler för avskattning av utjämningsfond eller&lt;br&gt;regleringsfond för trafikförsäkring. Alternativt föreslås att vid övergången&lt;br&gt;till det nya systemet obeskattade reserver helt eller delvis skall få upplösas&lt;br&gt;utan avskattning. Vid detta alternativ föreslås att surven beräknas enligt ge-&lt;br&gt;nerella regler. Vid avvägningen av hur stora reserver som vid den alternativa&lt;br&gt;lösningen skall få upplösas utan skattekonsekvenser bör utgångspunkten&lt;br&gt;vara att beskattningen skall bli likvärdig med vad som följer av det första&lt;br&gt;alternativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: RSV tar inte ställning till hur stora de obeskattade re-&lt;br&gt;serverna skäligen bör vara i försäkringsbranschen. Svenska försäkringsbo-&lt;br&gt;lags riksförbund och Folksam delar bedömningen av behovet av en vidgad&lt;br&gt;survbas. Riksförbundet instämmer i att vid avvägningen av hur stora reser-&lt;br&gt;ver som vid den alternativa lösningen skall få upplösas utan skattekonsek-&lt;br&gt;venser bör utgångspunkten vara att beskattningen skall bli likvärdig med vad&lt;br&gt;som följer av inspektionens första alternativ. I fråga på vilket sätt basen för&lt;br&gt;surven bör breddas konstaterar riksförbundet att det inte finns någon ge-&lt;br&gt;mensam uppfattning bland medlemmarna. ABB Financial Services AB&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(ABB) är starkt kritiskt mot de begränsningar till ianspråktagande av säker- Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;hetsreserven inpektionen överväger nämligen att en upplösning av säker-&lt;br&gt;hetsreserven — utöver en minskning till maximalt tillåten reserv — i princip&lt;br&gt;endast skall få göras för att täcka ett negativt resultat på försäkringsrörelsen.&lt;br&gt;Enligt ABB har säkerhetsreserven karaktär av en sedvanlig obeskattad re-&lt;br&gt;serv, som skapats genom att aktieägaren avstått från utdelningar och i stället&lt;br&gt;konsoliderat bolaget och som hitintills kunnat upplösas och tas fram till be-&lt;br&gt;skattning i likhet med alla andra obeskattade reserver. Folksam anser att&lt;br&gt;möjligheten för ömsesidiga bolag att vid byte av företagsform till aktiebolag&lt;br&gt;transformera obeskattade reserver till eget kapital i förening med de före-&lt;br&gt;slagna förändringarna av reserveringsmöjligheterna innebär att konkurrens-&lt;br&gt;läget inom branschen förändras på ett oacceptabelt sätt. Enligt Folksam in-&lt;br&gt;nebär inspektionens första alternativ inte en tillräcklig förbättring av kon-&lt;br&gt;kurrensläget. Folksam förordar i stället inspektionens alternativa lösning. I&lt;br&gt;vart fall bör enligt Folksam utjämningsfonden, regleringsfonden för trafik-&lt;br&gt;försäkring samt 70 % av den vid övergången befintliga säkerhetsreserven få&lt;br&gt;föras över till eget kapital utan avskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt med den skillnaden att&lt;br&gt;en minskning av utjämningsfond eller regleringsfond för trafikförsäkring&lt;br&gt;inte beskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Försäkringsinspektionen och Svenska försäkringsbo-&lt;br&gt;lags riksförbund är positiva till förslaget att skadeförsäkringsföretagen skall&lt;br&gt;få rätt till survavsättning och understryker att säkerhetsreserven inte ger ut-&lt;br&gt;rymme för skattekonsolidering. RSV ifrågasätter om rätt till survavsättning&lt;br&gt;bör medges under hänvisning till konsolideringsmöjligheterna i säkerhetsre-&lt;br&gt;serven. RSV pekar vidare på att de begränsningar inspektionen överväger&lt;br&gt;att införa för ianspråktagande av säkerhetsreserven nämligen att en upplös-&lt;br&gt;ning — utöver en minskning till maximalt tillåten reserv — i princip endast&lt;br&gt;skall få ske för att täcka förluster i själva försäkringsrörelsen bör komplette-&lt;br&gt;ras med bestämmelser som förhindrar att en inte avsedd reservupplösning&lt;br&gt;kan åstadkommas i samband med en koncernintern överlåtelse av t.ex. en&lt;br&gt;försäkringsgren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsinspektionen vidhåller att 70 % av säkerhetsreserven bör få&lt;br&gt;ingå i survunderlaget. Om befintliga utjämningsfonder och regleringsfonder&lt;br&gt;för trafikförsäkring inte skall skattas av vid övergången till det nya systemet&lt;br&gt;anser inspektionen att en upplösning bör utgöra skattepliktig intäkt så att&lt;br&gt;dessa fonder så länge de finns kvar kan utgöra reserver för förluster på själva&lt;br&gt;försäkringsrörelsen. Svenska försäkringsbolags riksförbund framhåller att&lt;br&gt;inspektionens förslag innebär en bättre utjämning av skillnaderna i det egna&lt;br&gt;kapitalets storlek mellan bolagen samt bättre tillgodoser behovet av täckning&lt;br&gt;för de särskilda riskerna i kapitalförvaltningen och inflationskänsligheten.&lt;br&gt;Om förslaget genomförs måste dessa risker i stället få täckas av säkerhetsre-&lt;br&gt;serven. Enligt riksförbundet bör åtminstone 70% av säkerhetsreserven vid&lt;br&gt;utgången av år 1990 eller alternativt 1989 ingå i survbasen så länge den inte&lt;br&gt;överskrider 70 % av aktuell säkerhetsreserv. Enligt Folksam lindrar förslaget&lt;br&gt;något effekterna av skatteomläggningen men inte tillräckligt för att undan-&lt;br&gt;röja snedvridningar i konkurrenshänseende. Folksam anser att en överföring&lt;br&gt;av säkerhetsreserven till beskattat eget kapital eller åtminstone en breddning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;av survbasen till att omfatta säkerhetsreserven — helt eller delvis — är nöd-&lt;br&gt;vändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Enligt försäkringsrörelselagen (1982:713) får&lt;br&gt;försäkringsverksamhet bedrivas i två former, ömsesidiga bolag och försäk-&lt;br&gt;ringsaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ömsesidiga bolagen ägs av försäkringstagarna. Försäkringstagarna är&lt;br&gt;både fordringsägare och ansvariga för bolagets förpliktelser. Ansvaret be-&lt;br&gt;gränsas ofta beloppsmässigt till några årspremier. Eventuella överskott skall&lt;br&gt;i princip tilldelas försäkringstagarna i form av återbäring eller lägre premier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa industrikoncerner har egna försäkringsaktiebolag, s.k. captivebo-&lt;br&gt;lag. Ett sådant bolag försäkrar industriföretagets/koncernens risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkringskoncern som tillhandahåller både liv- och sakförsäkringar&lt;br&gt;skall enligt försäkringsrörelselagen delas upp i två separata bolag. Försäk-&lt;br&gt;ringsföretagens kapitalförvaltning kan också vara placerad i ett separat bo-&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiella koncerner bestående av både bankverksamhet och försäk-&lt;br&gt;ringsrörelse är inte tillåtna här i landet. Denna typ av koncerner finns utom-&lt;br&gt;lands. I en inom finansdepartementets finansmarknadsavdelning upprättad&lt;br&gt;promemoria (Ds 1990:57) Branschglidning i den finansiella sektorn föreslås&lt;br&gt;att det skall bli möjligt att bilda sådana koncerner. Promemorian har nyligen&lt;br&gt;sänts ut på remiss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadeförsäkringsföretag beskattas för överskott av försäkringsrörelsen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(2 §6mom. SIL). Det är alltså fråga om en nettovinstbeskattning. Försäk-&lt;br&gt;ringsföretagens placeringstillgångar i form av värdepapper och fastigheter&lt;br&gt;utgör lager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna nedskrivningsregler som gäller t.o.m. 1991 års taxering om-&lt;br&gt;fattar inte lager av värdepapper (punkt 2 av anvisningarna till 41 § KL). För&lt;br&gt;värdepapperslager (aktier, obligationer, lånefordringar och liknande till-&lt;br&gt;gångar) gäller i stället att det inte ”får tas upp till lägre värde än vad som med&lt;br&gt;hänsyn till risk för prisfall m.m. framstår som skäligt” (punkt 3 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 41 § KL). RSV har utfärdat anvisningar för värdering av lager hos&lt;br&gt;banker, försäkringsföretag och andra finansiella företag (RSV Dt 1984:23).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försäkringsföretag gäller enligt RSVs anvisningar att lånefordringar&lt;br&gt;får tas upp till lägst 97 % av utestående belopp för kommunlån och inteck-&lt;br&gt;ningslån samt till lägst 96 % av utestående belopp för övriga lån. Har lånen&lt;br&gt;bundits till en fast ränta för minst ett år finns alternativregler. Är bindningsti-&lt;br&gt;den högst fyra år får lånen tas upp till lägst marknadsvärdet. Är bindningsti-&lt;br&gt;den längre får lånen värderas enligt vad som gäller för obligationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska obligationer får lägst tas upp till 85 % av antingen summa anskaff-&lt;br&gt;ningsvärden eller summa marknadsvärden. Med obligationer jämställs bl.a.&lt;br&gt;statsskuldväxlar, kapitalmarknadsreverser, bankcertifikat och förlagslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utländska valutor och värdehandlingar i utländska valutor gäller att&lt;br&gt;värderingen i räkenskaperna skall frångås endast om och i den mån nedskriv-&lt;br&gt;ningarna framstår som oskäliga. En nedskrivning som inte överstiger 30 %&lt;br&gt;av marknadsvärdet skall därvid inte anses oskälig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktier i ett visst företag får tas upp till summa anskaffningsvärden eller&lt;br&gt;lägst 60% av summa marknadsvärden. Övriga värdepapper får tas upp till&lt;br&gt;summa anskaffningsvärden eller lägst 95 % av summa marknadsvärden.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;17 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1990 och 1991 års taxeringar gäller generellt att lager i form av omsätt- Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;ningsfastigheter får tas upp till lägst 90 % av anskaffningsvärdet (punkt 3&lt;br&gt;tredje stycket av anvisningarna till 41 § KL och 1 § lagen (1989:1021) om sär-&lt;br&gt;skilda regler för nedskrivning av lager m.m.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadeförsäkringsföretagens sammanlagda avsättningar till värderegle-&lt;br&gt;ringsreserver (skillnaden mellan placeringstillgångarnas bokförda värde en-&lt;br&gt;ligt lägsta värdets princip och utnyttjat lägsta skattemässiga värde) uppgick&lt;br&gt;vid utgången av år 1988 till ca 4,9 miljarder kr., varav ca 4,3 miljarder kr.&lt;br&gt;avsåg riksbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförandet av skattereformen innebär att möjligheten att bygga upp&lt;br&gt;en obeskattad värderegleringsreserv slopas för skadeförsäkringsföretagen&lt;br&gt;liksom för banker och andra finansiella företag. Vid beskattningen får i fort-&lt;br&gt;sättningen lager av värdepapper och fastigheter inte tas upp till lägre värde&lt;br&gt;än det lägsta av anskaffningsvärdet eller det verkliga värdet, lägsta värdets&lt;br&gt;princip (punkt 2 av anvisningarna till 24 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu liksom tidigare anvisar KL den s.k. FIFU-metoden (först in - först ut)&lt;br&gt;generellt för den skattemässiga värderingen av lager (punkt 2 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 24 § KL, tidigare punkt 3 av anvisningarna till 41 § KL). FIFU-meto-&lt;br&gt;den innebär att man vid värderingen skall anta att de tillgångar som finns&lt;br&gt;kvar i lagret är de som anskaffats senast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången till det nya skattesystemet innebär att obeskattade lagerreser-&lt;br&gt;ver skall skattas av. Bestämmelser om detta finns i lagen (1990:665) om åter-&lt;br&gt;föring av obeskattade reserver. Det återförda beloppet beskattas med den&lt;br&gt;nya skattesatsen på 30 %. Med hänsyn till de stora belopp det i många fall&lt;br&gt;kan vara fråga om medges uppskov med beskattningen med ett belopp mot-&lt;br&gt;svarande skillnaden mellan det återförda beloppet och årets survavsättning.&lt;br&gt;Uppskovsbeloppet utgör en intäkt som skall tas upp till beskattning med&lt;br&gt;minst 25 % per år vid 1992-1995 års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag för surv är företagets eget kapital (tillgångar - skulder) varvid&lt;br&gt;tillgångarna värderas till skattemässiga värden. Som skuld räknas, förutom&lt;br&gt;vanliga låneskulder, bl.a. skuldreserveringar i den mån avdrag för reserve-&lt;br&gt;ringen medgetts vid inkomsttaxeringen. Avdrag för avsättning medges med&lt;br&gt;högst 30 % av underlaget (K-surv). Företaget kan alternativt beräkna reser-&lt;br&gt;ven på ett underlag motsvarande lönesumman (L-surv). I detta fall medges&lt;br&gt;avdrag med högst 15 % av underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För banker och andra finansiella företag gäller att de återförda reserverna&lt;br&gt;efter avdrag för survavsättning omedelbart skall tas upp till beskattning. Den&lt;br&gt;skatt som belöper på detta belopp debiteras under en fyraårsperiod med&lt;br&gt;25 % per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om återföring av obeskattade reserver omfattar även skadeförsäk-&lt;br&gt;ringsföretagen. I nuläget innebär regleringen att skadeförsäkringsföretagen,&lt;br&gt;som ännu inte fått rätt till survavsättning, kommer att få ett uppskovsbelopp&lt;br&gt;som är identiskt med värderegleringsreserven vid 1991 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särpräglande för skadeförsäkringsföretagens beskattning är avdragsgilla&lt;br&gt;avsättningar till vad man brukar kalla försäkringstekniska skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De försäkringstekniska skulderna utgörs av följande poster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Premiereserven utgör värdet av företagets ansvarighet för kommande —&lt;br&gt;ännu inte inträffade - försäkringsfall på grund av löpande försäkringar. Be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räkningen av premiereserven kan bygga på den del av premieinkomsterna&lt;br&gt;vid bokslutet som hänför sig till kommande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsreserven utgör det beräknade värdet av ännu inte utbetalda för-&lt;br&gt;säkringsersättningar avseende redan inträffade skador. Ersättningsreserven&lt;br&gt;skall även täcka inträffade men ännu ej inrapporterade skador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadebehandlingsreserven är reserveringen för de förvaltningskostnader&lt;br&gt;som skadorna i ersättningsreserven kan medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill kommer reserveringför tilldelad återbäring som inte förfallit till be-&lt;br&gt;talning, i den mån sådan återbäring förekommer inom skadeförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för dessa avsättningar är den av försäkringsinspektionen&lt;br&gt;fastställda normalplanen. I normalplanen föreskrivs hur uppskattningar av&lt;br&gt;förväntade skadeutfall skall göras för de olika försäkringsområdena. Den&lt;br&gt;slutgiltiga skaderegleringen kan i vissa fall göras lång tid efter skadans inträf-&lt;br&gt;fande. Normalplanen innebär därför att hänsyn skall tas till utgiftsstegringar&lt;br&gt;på grund av lönehöjningar, inflation m.m. Bedömningen av utgiftsstegring-&lt;br&gt;arnas storlek görs av respektive försäkringsföretag. Normalplanen syftar till&lt;br&gt;att försäkringsföretagen gör tillräckligt stora avsättningar så att förpliktel-&lt;br&gt;serna kan fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det främsta särdraget i försäkringsverksamhet ligger i svårigheten att för-&lt;br&gt;utsäga framtida skadeutfall och kostnaderna för dessa, vilket kan leda till&lt;br&gt;stora oförutsedda variationer i årsresultatet. Mot bakgrund av dessa särdrag&lt;br&gt;har försäkringsföretagen fått särskilda resultatreglerande möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan reserveringsmöjlighet utgörs av säkerhetsreserven. Den utgör ett&lt;br&gt;komplement till de försäkringstekniska skulderna och syftar också till att ut-&lt;br&gt;jämna ett skadeförsäkringsföretags stora resultatvariationer från år till år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maximala avsättningar till säkerhetsreserven enligt normalplanen beräk-&lt;br&gt;nas genom att premieinkomsten för egen räkning inom de olika verksam-&lt;br&gt;hetsgrenarna multipliceras med vissa fastställda procentsatser. I dag ligger&lt;br&gt;denna procentsats för flera av de viktigaste försäkringsgrenarna på 50%.&lt;br&gt;För premier på återförsäkringskontrakt ligger procentsatsen på 200 %. Det&lt;br&gt;finns vissa återförsäkringskontrakt där procentsatsen kan uppgå till 1000 %.&lt;br&gt;Maximal avsättning till säkerhetsreserven syftar, enligt försäkringsinspektio-&lt;br&gt;nens bedömning, till att ett företag skall kunna ha två svåra förlustår i följd&lt;br&gt;och ändå kunna fullgöra sina förpliktelser mot försäkringstagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sammanlagda avsättningarna till säkerhetsreserv uppgick vid utgången&lt;br&gt;av år 1988 till ca 19,7 miljarder kr., varav ca 17,9 miljarder kr. avsåg riksbo-&lt;br&gt;lag. Avsättning till säkerhetsreserven har ökat markant under senare år. För-&lt;br&gt;säkringsföretagen hade vid utgången av år 1988 utnyttjat drygt 60 % av maxi-&lt;br&gt;mal avsättning till säkerhetsreserven. Försäkringsföretagen har i princip haft&lt;br&gt;möjligheter att fullt ut reglera sina resultat. För försäkringsföretag i aktiebo-&lt;br&gt;lagsform innebär dock aktieägarnas krav på utdelning i praktiken en be-&lt;br&gt;gränsning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsättning till utjämningsfond är en annan reservering med skattemässig&lt;br&gt;verkan. Den kan utnyttjas för att utjämna resultatet mellan goda och dåliga&lt;br&gt;år. Avsättning får göras endast när det uppstått en vinst på själva försäkrings-&lt;br&gt;rörelsen. Vinsten skall beräknas på ett särskilt och från redovisningsmässig&lt;br&gt;synpunkt främmande sätt. Den största skillnaden jämfört med den normala&lt;br&gt;vinstberäkningen är det mycket försiktiga antagandet om en förräntning på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 % på de försäkringstekniska skulderna. Fonden får tas i anspråk endast för Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;att täcka förluster på försäkringsrörelsen. Utjämningsfonderna uppgick vid&lt;br&gt;utgången av år 1988 till sammanlagt ca 2 miljarder kr., varav ca 1,4 miljar-&lt;br&gt;der kr. avsåg riksbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsättning till regleringsfond för trafikförsäkring är obligatorisk. Avsätt-&lt;br&gt;ning och ianspråktagande regleras i trafikförsäkringsförordningen&lt;br&gt;(1976:359). Regleringsfonden får användas endast för att täcka förluster&lt;br&gt;inom trafikförsäkring. De svenska försäkringföretagens regleringsfonder&lt;br&gt;uppgick vid utgången av år 1988 till sammanlagt ca 0,9 miljarder kr. Hela&lt;br&gt;beloppet avsåg riksbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätten för avsättningar till utjämningsfond och regleringsfond för&lt;br&gt;trafikförsäkring har avskaffats fr.o.m. 1992 års taxering genom ändringar i&lt;br&gt;2§ 6 mom. SIL (SFS 1990:651). 1 det lagstiftningsärendet togs inte ställning&lt;br&gt;till frågan om avskattningen av dessa reserver. Slutlig ställning togs inte hel-&lt;br&gt;ler till att avskaffa den obligatoriska avsättningsskyldigheten till reglerings-&lt;br&gt;fond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nyligen beslutade förändringarna medför en viss breddning av skatte-&lt;br&gt;basen för skadeförsäkringsföretagen. En kvarstående oklarhet har dock gällt&lt;br&gt;eventuella inslag av skattekonsolidering i säkerhetsreserven. URF föreslog&lt;br&gt;att en närmare granskning skulle göras av grunderna för denna avsättning.&lt;br&gt;Skadeförsäkringsföretagen föreslogs likväl få möjlighet till survavsättning.&lt;br&gt;Mot bakgrund av oklarheter kring säkerhetsreserven föreslog URF att för-&lt;br&gt;slaget efter den förordade granskningen skulle omprövas i den delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En granskning kunde inte komma till stånd före lagrådsremiss och propo-&lt;br&gt;sition. Försäkringsinspektionen framhöll i sitt remissvar över URF att den&lt;br&gt;föreslagna granskningen utgjorde ett naturligt led i inspektionens normala&lt;br&gt;tillsynsverksamhet samt att en redan tidigare planerad översyn till följd av&lt;br&gt;skattereformen behövde göras mer allsidig än som ursprungligen avsetts.&lt;br&gt;Bl.a. borde enligt inspektionen striktare regler övervägas för säkerhetsreser-&lt;br&gt;ven med hänsyn till möjligheten till survavsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på enhetlighet i skattereglerna talar för att survavsättning skall få&lt;br&gt;göras även av skadeförsäkringsföretag (prop. 1989/90:110 s. 575). Mot den&lt;br&gt;bakgrunden ansågs inspektionens förslag välmotiverat. Samtidigt som lag-&lt;br&gt;rådsremissen om reformerad inkomst- och företagsbeskattning beslutades&lt;br&gt;den 25 januari 1990 uppdrog regeringen därför åt försäkringsinspektionen&lt;br&gt;att redovisa grunderna för avsättning till säkerhetsreserv med angivande av&lt;br&gt;värderingen av enskilda försäkringsslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;URF redovisade översiktliga beräkningar dels beträffande effekterna av&lt;br&gt;en avskattning i samband med övergången till de nya skattereglerna, dels&lt;br&gt;beträffande den löpande beskattningen enligt de nya reglerna för några av&lt;br&gt;de större skadeförsäkringsföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den löpande beskattningen skulle öka något genom slopandet av avdrags-&lt;br&gt;rätten för avsättningar till utjämningsfond och regleringsfond för trafikför-&lt;br&gt;säkring samt genom att värderegleringsreserven slopades. Svårigheter vi-&lt;br&gt;sade sig dock i att bedöma hur mycket skattebelastningen skulle öka efter-&lt;br&gt;som många skadeförsäkringsföretag har möjlighet till ytterligare avsätt-&lt;br&gt;ningar till säkerhetsreserven. Skadeförsäkringsföretagen ansågs följaktligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även med de av URF föreslagna nya skattereglerna till stor del kunna reglera&lt;br&gt;resultaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna av URFs förslag till avskattning av de upplösta reserverna&lt;br&gt;skulle dock bli mycket varierande från bolag till bolag. Det finns företag med&lt;br&gt;ett beskattat eget kapital som är fyra gånger så högt som de upplösta reser-&lt;br&gt;verna. I detta fall skulle en möjlighet till survavsättning helt och hållet elimi-&lt;br&gt;nera avskattningen. För andra företag uppgår det beskattade egna kapitalet&lt;br&gt;till endast 3 % av de upplösta reserverna. I sådana fall skulle avskattningen&lt;br&gt;av de upplösta reserverna bli stor eftersom möjligheten till survavsättning är&lt;br&gt;liten på grund av lågt beskattat eget kapital. I det avseendet var remisskriti-&lt;br&gt;ken mot URF hård. I lagrådsremissen anfördes att frågan borde övervägas&lt;br&gt;ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens uppdrag till försäkringsinspektionen omfattade därför även&lt;br&gt;att — mot bakgrund av de i remissen föreslagna förändringarna - utreda&lt;br&gt;konsekvenserna för försäkringsföretagen av att återföra regleringsfond för&lt;br&gt;trafikförsäkring och utjämningsfond till beskattning. Om de generella av-&lt;br&gt;skattningsreglerna enligt inspektionens bedömning skulle kunna leda till&lt;br&gt;oönskade effekter borde inspektionen även utreda möjligheterna till och&lt;br&gt;konsekvenserna av alternativa lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till utredningsuppdraget begränsades propositionens för-&lt;br&gt;slag till att avse endast slopad avdragsrätt för avsättning till värdereglerings-&lt;br&gt;reserv, utjämningsfond och regleringsfond för trafikförsäkring samt avskatt-&lt;br&gt;ning av värderegleringsreserv vid övergången. Det utfästes att snarast möj-&lt;br&gt;ligt återkomma med förslag i survfrågan och i fråga om övriga övergångsvisa&lt;br&gt;avskattningsfrågor samt till frågan om slopad avsättningsskyldighet till regle-&lt;br&gt;ringsfond för trafikförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Ett av de mål som ställts upp för reformeringen av&lt;br&gt;skattesystemet har varit att införa så enhetliga regler som möjligt. På före-&lt;br&gt;tagsbeskattningens område innebär det bl.a. att flera olika reserveringsmöj-&lt;br&gt;ligheter ersatts med en rätt att göra avsättning till surv. För skadeförsäkrings-&lt;br&gt;företagens del har ett beslut om rätten att göra avdrag för avsättning till surv&lt;br&gt;dröjt. Ett skäl till dröjsmålet är att tveksamhet har rått om möjligheten till&lt;br&gt;avsättning till säkerhetsreserven rymmer inslag av skattekonsolidering. Vi-&lt;br&gt;dare har det varit angeläget att få vissa från försäkringsbranschen framförda&lt;br&gt;synpunkter ytterligare belysta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till att börja med behandlas frågan om säkerhetsreserven. Försäkringsin-&lt;br&gt;spektionen har gjort en omfattande redovisning av grunderna för säkerhets-&lt;br&gt;reserven och en ny normalplan. De motiv som inspektionen anför för säker-&lt;br&gt;hetsreserven är dels den rena variationen i skadeutfallet, dels den trendmäs-&lt;br&gt;siga ökning i skadekostnader som gäller i en inflationsekonomi i kombina-&lt;br&gt;tion med eftersläpning i premiesättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några invändningar kan enligt min mening knappast göras mot att reser-&lt;br&gt;vera för trendtillväxten i kostnaderna, givet ett visst skadeutfall, även om&lt;br&gt;den förväntade tillväxten i princip borde kunna föregripas vid premiesätt-&lt;br&gt;ningen. Det kan framstå som mer tveksamt om det är motiverat att reserve-&lt;br&gt;ring för variationer i skadeutfallet skall medges. Risken för sådana variatio-&lt;br&gt;ner kan i princip synas ha samma karaktär som vanliga affärsrisker eller pris-&lt;br&gt;fallsrisker på lager. Som försäkringsinspektionen framhåller får dock frågan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en annan dimension i försäkringsföretag vars verksamhet går ut just på att&lt;br&gt;hantera risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna på det totala reserveringsutrymmet av förslaget avgörs - för-&lt;br&gt;utom av förändrade procenttal — av förändringar i själva avsättningsbasen. I&lt;br&gt;nu gällande normalplan utgörs basen av premieinkomsten för egen räkning.&lt;br&gt;Enligt förslaget skall därutöver 15 % av ersättningsreserven för de flesta för-&lt;br&gt;säkringsslagen få räknas in i basen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningar som utförts inom finansdepartementet ger vid handen att de&lt;br&gt;föreslagna förändringarna i normalplanen ökar det maximala reserveringsut-&lt;br&gt;rymmet med ungefär 9 %. Därvid kan noteras att det enda procenttal som&lt;br&gt;justerats ned mer påtagligt avser Transportförsäkringar, som svarar för unge-&lt;br&gt;fär 4% av total premieinkomst, medan uppjusteringarna avser bl.a. Egen-&lt;br&gt;doms- och Trafikförsäkringar (de senare inkl. Motorfordon) som vardera&lt;br&gt;svarar för ungefär 25 % av totala premieinkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövningen av normalplanen grundas till betydande del på en statistisk&lt;br&gt;analys av skadeutfallet under de senaste 15 åren. De föreslagna procenttalen&lt;br&gt;för reserver i enskilda försäkringsslag bygger på en analys av variationen i&lt;br&gt;skadekvot — förhållandet mellan skadekostnader och premieinkomster -&lt;br&gt;mellan olika år. Till grund för analysen ligger bl.a. ett antagande om en viss&lt;br&gt;grad av positivt samband mellan skadeutfallen för två på varandra följande&lt;br&gt;år, där exempelvis ett år med högt skadeutfall i allmänhet antas följas av ett&lt;br&gt;år med likaledes högt utfall. Inspektionen framhåller - med hänvisning till&lt;br&gt;sambandets styrka för olika enskilda försäkringsslag - att det gjorda anta-&lt;br&gt;gandet torde innebära en underskattning av den faktiska styrkan i samvaria-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normalplanen måste med nödvändighet utformas på grundval av bedöm-&lt;br&gt;ningar som framstår som osäkra. Med hänsyn till syftet med säkerhetsreser-&lt;br&gt;ven ligger det i sakens natur att de uppskattningar som görs präglas av försik-&lt;br&gt;tighet. Det innebär i sin tur att det därigenom kan skapas ett inte helt obetyd-&lt;br&gt;ligt inslag av konsolideringsutrymme. Det bör dock tilläggas att de regler för&lt;br&gt;ianspråktagande av reserven som försäkringsinspektionen överväger att in-&lt;br&gt;föra bör kunna begränsa företagens vilja att utnyttja säkerhetsreserven i en-&lt;br&gt;bart skattekonsoliderande syfte. Till skillnad från nuvarande föreskrifter in-&lt;br&gt;nebär dessa nämligen en ansats till restriktivare regler för ianspråktagande&lt;br&gt;av reserven. Upplösning — utöver en minskning till maximalt tillåten reserv&lt;br&gt;— skall i princip få göras endast för att täcka ett negativt resultat på försäk-&lt;br&gt;ringsrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till bl.a. önskemålet om enhetliga skatteregler bör skadeför-&lt;br&gt;säkringsföretagen få rätt till survavsättning. Detta får bilda utgångspunkten&lt;br&gt;för mina fortsatta överväganden. En avvägning måste emellertid göras mot&lt;br&gt;att möjligheten till avsättning till säkerhetsreserven kan ge försäkringsföre-&lt;br&gt;tagen visst ytterligare konsolideringsutrymme. Samtidigt måste också beak-&lt;br&gt;tas de krav och synpunkter som både försäkringsinspektionen och försäk-&lt;br&gt;ringsbranschen framfört om behovet av särskilda regler för försäkringsföre-&lt;br&gt;tagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant förslag är att basen för surv utvidgas till att omfatta även 70 %&lt;br&gt;av säkerhetsreserven, det s.k. huvudalternativet. Detta innebär lika stora re-&lt;br&gt;serveringsmöjligheter i jämförelse med hittillsvarande regler — med nu gäl-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lande normalplan. De alternativa förslag som förs fram - att företagens obe-&lt;br&gt;skattade reserver helt eller delvis skall få upplösas utan avskattning — inne-&lt;br&gt;bär t.o.m. utvidgade reserveringsmöjligheter. Som motiv för dessa lättnader&lt;br&gt;framhålls — vid sidan av det förhållandet att skadeförsäkringsföretagen har&lt;br&gt;ett litet eget kapital — särskilda risker i kapitalförvaltningen, inflationskäns-&lt;br&gt;lighet avseende skadekostnader och konkurrensförhållandena inom bran-&lt;br&gt;schen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jämförelse med icke-finansiella företag utmärks de finansiella företagen&lt;br&gt;av att de har större delen av sina tillgångar placerade monetärt. Risker är&lt;br&gt;knutna till kreditgivningen, såväl den inhemska som utlåningen till utlandet&lt;br&gt;— s.k. länderrisker. Verksamheten innebär också ränterisker, kursrisker och&lt;br&gt;valutarisker. Därutöver finns likviditetsrisker - bristande omsättningsbar-&lt;br&gt;het — och administrativa risker. Från bankerna och övriga finansiella insti-&lt;br&gt;tuts sida framhölls under lagstiftningsarbetet ett särskilt reserveringsbehov&lt;br&gt;för de risker som är förknippade med verksamheten. I propositionen gjordes&lt;br&gt;dock det ställningstagandet att det saknades anledning att medge en riskrela-&lt;br&gt;terad nedskrivning för framtida — potentiella — risker, dvs. vid sidan av det&lt;br&gt;hänsynstagande till alla förekommande förlustrisker som följer av värde-&lt;br&gt;ringen enligt lägsta värdets princip enligt bokföringslagen (prop. 1989/90:110&lt;br&gt;s. 571).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av de nu nämnda mer generella riskerna för finansiella företag&lt;br&gt;framhålls en för skadeförsäkringsföretag speciell risk i samband med s.k.&lt;br&gt;storskador, nämligen att storskador kan tvinga fram en realisation av till-&lt;br&gt;gångar till oförmånliga priser. I sammanhanget nämns också att skadeförsäk-&lt;br&gt;ringsföretag enligt gällande regler skulle vara förhindrade att ta upp lån även&lt;br&gt;i en sådan situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag anföra följande. Ett utmärkande drag för försäkrings-&lt;br&gt;branschen är onekligen risken för storskador. Risken för storskador i sig lik-&lt;br&gt;som även inflationsrisken i skadekostnadsutvecklingen torde dock beaktas&lt;br&gt;inom ramen för säkerhetsreserven. I försäkringsrörelselagen finns inte några&lt;br&gt;allmänna regler som förbjuder ett försäkringsföretag att ta upp lån. Ett för-&lt;br&gt;säkringsföretag får emellertid inte driva annan rörelse än försäkringsrörelse&lt;br&gt;och detta kan sägas innebära en begränsning av möjligheterna att ta upp lån.&lt;br&gt;I cirkulär 1987:4 har försäkringsinspektionen uttalat bl.a. att korttidslån för&lt;br&gt;att möta tillfälliga likviditetsbehov i verksamheten bör godtas. Tilläggas kan&lt;br&gt;att regeringen nyligen tillsatt en utredning som har till uppgift att se över&lt;br&gt;bl.a. försäkringsföretagens möjligheter att ta upp lån (dir. 1990:56).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmärkande för de finansiella företagen är att de generellt sett har förhål-&lt;br&gt;landevis blygsamt eget kapital. Detta förhållande har inte i fråga om banker&lt;br&gt;och andra finansiella institut ansetts motivera några särregler. Även i fråga&lt;br&gt;om riskerna i kapitalförvaltningen är skadeförsäkringsföretagens situation i&lt;br&gt;stort likartad med andra finansiella företags. Det kan dock sägas att det egna&lt;br&gt;kapitalets relativa litenhet är särskilt framträdande hos vissa skadeförsäk-&lt;br&gt;ringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare har betydelsen av enhetliga regler inom företagsbeskattningen&lt;br&gt;betonats. Med hänsyn till de stora krav på försiktighet som ställs på skade-&lt;br&gt;försäkringsföretagen i olika avseenden anser jag det ändå motiverat att dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag får något generösare regler än övriga företag. Lättnader av den om-&lt;br&gt;fattning som man från försäkringshåll fört fram är emellertid inte aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första hand anser jag att skadeförsäkringsföretagen bör få möjlighet till&lt;br&gt;surv trots att avsättning till säkerhetsreserven kan ge ett ytterligare konsoli-&lt;br&gt;deringsutrymme. Det kan naturligtvis bli aktuellt att ompröva denna lösning&lt;br&gt;om det på sikt visar sig att skadeförsäkringsföretagen får en alltför gynnad&lt;br&gt;ställning. En annan åtgärd som jag anser befogad är att ytterligare underlätta&lt;br&gt;övergången till det nya systemet. Förslaget knyter an till ett förslag från&lt;br&gt;branschen vid remissbehandlingen av URFs förslag. Enligt detta skulle ut-&lt;br&gt;jämningsfond och regleringsfond för trafikförsäkring inte behöva återföras&lt;br&gt;till beskattning och inte heller betraktas som skuld vid bestämmande av sur-&lt;br&gt;vunderlaget. Den lösningen förordades också i promemorieförslaget. Enligt&lt;br&gt;min mening bör dock - som försäkringsinspektionen framhåller i sitt remiss-&lt;br&gt;svar — en minskning av dessa fonder även fortsättningsvis vara skattepliktig&lt;br&gt;så att fonderna övergångsvis kan utgöra reserver för förluster på själva för-&lt;br&gt;säkringsrörelsen. Jag vill här inskjuta att följdändringar i trafikförsäkrings-&lt;br&gt;förordningen behöver övervägas ytterligare och att chefen för justitiedepar-&lt;br&gt;tementet avser att senare återkomma till regeringen med förslag i ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningar som gjorts inom finansdepartementet på basis av de boksluts-&lt;br&gt;uppgifter inspektionen lämnat i sin utredning för samtliga skadeförsäkrings-&lt;br&gt;företag vid utgången av år 1988 visar att den av mig föreslagna lösningen&lt;br&gt;skulle ungefär halvera avskattningsbeloppet i jämförelse med generella reg-&lt;br&gt;ler samtidigt som möjligheten att ta upp skattekredit skulle öka något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De farhågor som yppats beträffande konkurrensförskjutningar inom bran-&lt;br&gt;schen, som en följd av ombildning från ömsesidigt bolag till försäkringsaktie-&lt;br&gt;bolag i förening med de ändrade skattereglerna, anser jag vara överdrivna.&lt;br&gt;En sådan ombildning innebär att obeskattade reserver transformeras till eget&lt;br&gt;kapital. Ombildningen leder dock till beskattningskonsekvenser för de för-&lt;br&gt;säkringstagare/aktieägare som är näringsidkare. Dessutom innebär aktie-&lt;br&gt;ägarnas utdelningskrav i praktiken en begränsning av att utnyttja de vidgade&lt;br&gt;reserveringsmöjligheterna fullt ut. Till bilden hör också att skadeförsäk-&lt;br&gt;ringsföretagen - sedda som grupp — vid utgången av år 1988 använt endast&lt;br&gt;drygt 60 % av maximal avsättningsmöjlighet till säkerhetsreserv. Härtill&lt;br&gt;kommer som nämnts att utrymmet för avsättning enligt den föreslagna nor-&lt;br&gt;malplanen kan beräknas öka med ungefär 9 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda regler som enligt lagen om återföring av obeskattade reserver&lt;br&gt;gäller för uppskovsbeloppets beskattning för banker och andra kreditinstitut&lt;br&gt;har sin bakgrund i de särskilda kapitaltäckningskrav som gäller dessa före-&lt;br&gt;tag. För skadeförsäkringsföretagen bortfaller detta motiv för särregler. Upp-&lt;br&gt;skovsbeloppets beskattning bör i stället för skadeförsäkringsföretagen följa&lt;br&gt;reglerna för icke-finansiella företag. Den konstruktionen innebär att ett se-&lt;br&gt;nare uppkommet underskott kan kvittas mot det återförda beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis skall jag ta upp den av inspektionen och branschen väckta&lt;br&gt;frågan om värderingsmetod för värdepapperslagret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen har inneburit att lagervärderingsreglerna har förändrats&lt;br&gt;radikalt. När det gäller användningen av den s.k. FIFU-metoden har emel-&lt;br&gt;lertid inte någon förändring skett. Denna metod har tillämpats alltsedan rät-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten till den fria lagervärderingen upphörde i mitten av 1950-talet (prop. Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;1955:100, BevU 45, SFS 1955:255).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från försäkringsföretagens sida är man ändå orolig för att skattereformen&lt;br&gt;skall medföra någon förändring även på denna punkt. En strikt tillämpning&lt;br&gt;av FIFU-metoden skulle leda till stora praktiska problem för hela bran-&lt;br&gt;schen. Man har framhållit att skattemyndigheterna godtagit att genomsnitts-&lt;br&gt;beräkningar använts vid värderingen av värdepapperslagren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag anföra följande. Någon ändring av gällande regler om&lt;br&gt;värderingsmetod har inte gjorts. Frågan tycks inte ha prövats vid taxering-&lt;br&gt;arna av skadeförsäkringsföretagen. I sitt remissyttrande över försäkringsin-&lt;br&gt;spektionens promemoria har RSV framhållit att gällande rätt innebär att in-&lt;br&gt;slag av genomsnittsberäkningar av praktiska skäl kan godtas inom ramen för&lt;br&gt;FIFU-metoden. Samtidigt har verket understrukit att praktiska svårigheter&lt;br&gt;att tillämpa FIFU-metoden minskar med dagens teknik. Mot den bakgrun-&lt;br&gt;den finner jag ingen anledning att behandla frågan närmare. I den mån det&lt;br&gt;råder osäkerhet om vad som kan godtas inom ramen för FIFU-metoden bör&lt;br&gt;det i första hand ankomma på RSV att efter överläggningar med branschen&lt;br&gt;ge sin uppfattning tillkänna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Ackumulerad inkomst&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.4.1 Gällande rätt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om särskild skatteberäkning finns i lagen (1951:763) om beräkning&lt;br&gt;av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst (SAIL). Lagen syftar till att&lt;br&gt;mildra verkningarna av den statliga inkomstskattens progression beträffande&lt;br&gt;ackumulerade inkomster, dvs. inkomster som hänför sig till flera beskatt-&lt;br&gt;ningsår men som på grund av beskattningsårets slutenhet beskattas det år de&lt;br&gt;flutit in. Inkomsten skall ha intjänats eller motprestation i någon form ha&lt;br&gt;lämnats under minst två år. Som en yttersta gräns gäller dock att inkomsten&lt;br&gt;kan hänföras till högst tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsten kan hänföra sig till år som ligger före eller efter det aktuella&lt;br&gt;beskattningsåret. Lagen gäller alltså för både inkomst som erhållits i efter-&lt;br&gt;skott och för en i förskott uppburen inkomst, t.ex. en med engångsbelopp&lt;br&gt;avlöst pensionsförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan lagstiftningen kom till år 1951 (prop. 1951:170, BeU62, SFS&lt;br&gt;1951:763) har flera ändringar gjorts. Här kan nämnas att år 1962 utvidgades&lt;br&gt;tillämpningsområdet vad gäller inkomstslagen rörelse och jordbruksfastig-&lt;br&gt;het (prop. 1962:114, BeU47, SFS 1962:193). År 1970 anpassades lagstift-&lt;br&gt;ningen till samma års skattereform (prop. 1970:170, SkU 35, SFS 1971:411).&lt;br&gt;De nuvarande reglerna för själva skatteberäkningen tillkom år 1983 och gäl-&lt;br&gt;ler fr.o.m. 1986 års taxering (prop. 1982/83:157, SkU50, SFS 1983:445).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det reformförslag som jag nu lägger fram har föregåtts av en promemoria&lt;br&gt;som utarbetats inom finansdepartementet. Promemorian har remissbehand-&lt;br&gt;lats. Remissinstanserna framgår av bilaga 1. En sammanställning av remiss-&lt;br&gt;yttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 4048/90).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 18 oktober 1990 att inhämta lagrådets yttrande Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;över förslag till ändring i lagen om beräkning av statlig inkomstskatt för ack-&lt;br&gt;umulerad inkomst. Det remitterade lagförslaget finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande bifogas som bilaga 3. Lagrådet har i allt väsentligt god-&lt;br&gt;tagit förslaget. Mina synpunkter på vad lagrådet anfört framgår av special-&lt;br&gt;motiveringen till 1 § tredje stycket lagen om beräkning av statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt för ackumulerad inkomst (avsnitt 9.11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningstid och beräkningsmetod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ackumulerad inkomst skall antas ha åtnjutits med lika stort belopp under&lt;br&gt;de år till vilka den hänför sig. Fördelningstiden är dock begränsad till tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknas tillförlitlig utredning om det antal år en ackumulerad inkomst i det&lt;br&gt;enskilda fallet hänför sig till skall skatteberäkningen ske - om inte särskilda&lt;br&gt;omständigheter föranleder annat - som om inkomsten hänfört sig till tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAIL innehåller dessutom vissa specialregler avseende fördelningstiden,&lt;br&gt;bl.a. för engångsbelopp som ersätter en årlig pension och ersättning för in-&lt;br&gt;ventarier m.m. För reavinst vid avyttring av fastighet och vinst vid avyttring&lt;br&gt;av aktier och andelar i fåmansföretag skall den ackumulerade inkomsten an-&lt;br&gt;ses hänföra sig till det antal år egendomen innehafts. Reavinst vid avyttring&lt;br&gt;av fastighet får dock inte fördelas på mer än fyra år i andra fall än då vinsten&lt;br&gt;har uppkommit vid expropriation aller liknande eller då vinsten till mer än&lt;br&gt;hälften utgörs av återvunna avdrag för värdeminskning på den avyttrade fas-&lt;br&gt;tigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp som skall ligga till grund för skatteberäkningen är nettobelop-&lt;br&gt;pet av den ackumulerade inkomsten dock högst den beskattningsbara in-&lt;br&gt;komsten resp, underlaget för tilläggsbelopp. Avdragsgilla kostnader som&lt;br&gt;hänför sig till intäkten skall alltså räknas bort först. För vissa typer av acku-&lt;br&gt;mulerade inkomster inom inkomstslaget rörelse innehåller SAIL hjälpregler&lt;br&gt;för beräkning av nettobeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Själva skatteberäkningen tillgår i grova drag på följande sätt. Den acku-&lt;br&gt;mulerade inkomsten delas med antalet fördelningsår så att man får fram ett&lt;br&gt;årsbelopp. Detta årsbelopp beskattas ovanpå ett genomsnitt av de tre se-&lt;br&gt;naste årens inkomster. Skatteberäkningen sker med ledning av skatteskalan&lt;br&gt;för taxeringsåret. Skatten på årsbeloppet i form av grundbelopp och i före-&lt;br&gt;kommande fall tilläggsbelopp multipliceras därefter med fördelningstiden.&lt;br&gt;På detta sätt erhålls skatten på hela den ackumulerade inkomsten. Till denna&lt;br&gt;skatt läggs sedan skatten på årets övriga inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAIL är tillämplig på fysiska personer och dödsbon.En förutsättning för sär-&lt;br&gt;skild skatteberäkning är att den inkomst som skall ligga till grund för skatte-&lt;br&gt;beräkningen uppgår till minst 15000 kr. Inkomsten skall vidare utgöra minst&lt;br&gt;en femtedel av den skattskyldiges till statlig inkomstskatt taxerade inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inkomst av tjänst och kapital är SAILs bestämmelser tillämpliga i&lt;br&gt;fråga om all ackumulerad inkomst. I det enskilda fallet får bedömas om en&lt;br&gt;intäkt inom något av dessa inkomstslag är att anse som ackumulerad eller&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I inkomstslaget tillfällig förvärvsverksamhet gäller SAIL reavinster vid av- Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;yttring av fastighet och aktier eller andelar i fåmansföretag. Lagen gäller inte&lt;br&gt;för andra reavinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inkomst av annan fastighet, inkomst av jordbruksfastighet och in-&lt;br&gt;komst av rörelse är SAILs bestämmelser begränsade till vissa typer av intäk-&lt;br&gt;ter. Gemensamt gäller att SAIL kan tillämpas på intäkter avseende försäk-&lt;br&gt;ringsersättningar, vissa skadestånd, intäkter avseende avyttrade inventarier&lt;br&gt;och varor i samband med upphörande av verksamheten samt intäkter på&lt;br&gt;grund av att vissa fonder återförs till beskattning vid överlåtelse av verksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inkomst av jordbruksfastighet tillkommer främst ersättning vid skador&lt;br&gt;på skog, vissa ersättningar för nyttjanderätter och expropriationsersätt-&lt;br&gt;ningar. För inkomst av rörelse gäller SAIL även intäkt av fria yrken och in-&lt;br&gt;täkt vid överlåtelse av hyresrätt, varumärke och liknande rättigheter av&lt;br&gt;goodwills natur, expropriationsersättningar samt engångsersättning vid av-&lt;br&gt;yttring av patenträtt eller avlösning av royalty.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfaranderegler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i våras om en genomgripande reformering av taxerings-&lt;br&gt;förfarandet. En ny taxeringslag antogs (prop. 1989/90:74, SkU32, SFS&lt;br&gt;1990:324). Därigenom avskaffas taxeringsnämnderna. Taxeringsbeslut skall&lt;br&gt;fr.o.m. 1991 års taxering fattas av skattemyndigheterna. Beslutskompeten-&lt;br&gt;sen i ärenden om särskild skatteberäkning enligt SAIL flyttas samtidigt över&lt;br&gt;till skattemyndigheterna (SFS 1990:343).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fortsättningen utgör ett beslut enligt SAIL ett taxeringsbeslut. Ansökan&lt;br&gt;görs hos den skattemyndighet som skall besluta om taxering till statlig in-&lt;br&gt;komstskatt. Ansökan bör göras redan i självdeklarationen. Försummas&lt;br&gt;detta har den skattskyldige ändå möjlighet att enligt 4 kap. 9 § taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) före utgången av femte året efter taxeringsåret ansöka om sär-&lt;br&gt;skild skatteberäkning genom att begära omprövning av taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om särskild skatteberäkning får fattas även om de tidigare taxering-&lt;br&gt;arna inte vunnit laga kraft. Ändras förutsättningarna för skatteberäkning ef-&lt;br&gt;ter beslut av skattemyndighet eller domstol skall skattemyndigheten göra&lt;br&gt;den ändring av den särskilda skatteberäkningen som föranleds därav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya skattesystemet slås inkomstslagen tillfällig förvärvsverksamhet och&lt;br&gt;kapital samman till ett inkomstslag — kapital. Inkomstslagen jordbruk, rö-&lt;br&gt;relse och (konventionellt beskattad) annan fastighet slås samman till ett an-&lt;br&gt;nat inkomstslag — näringsverksamhet. En viss utvidgning av inkomstslaget&lt;br&gt;tjänst sker så att det i framtiden omfattar alla ersättningar som kan anses&lt;br&gt;hänförliga till eget arbete eller egen prestation. Inkomstslaget tjänst har fått&lt;br&gt;en sådan utformning att det i högre grad än i dag kommer att fungera som&lt;br&gt;en uppsamlingspost. Definitionen av inkomstslagen näringsverksamhet och&lt;br&gt;kapital har gjorts uttömmande för att undvika gränsdragningsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet benämns gemensamt&lt;br&gt;förvärvsinkomster och beskattas enligt en progressiv skala. Kapitalinkoms-&lt;br&gt;ter beskattas enbart statligt med ett proportionellt skatteuttag på 30 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förvärvsinkomster utgår såväl statlig som kommunal inkomstskatt. Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;Den statliga inkomstskatten utgår med ett grundbelopp om 100 kr. plus 20 %&lt;br&gt;av den beskattningsbara förvärvsinkomsten över en viss skiktgräns. Vid 1992&lt;br&gt;års taxering är gränsen 170 000 kr. Skiktgränsen skall i fortsättningen juste-&lt;br&gt;ras i förhållande till förändringar i det allmänna prisläget med ett tillägg av&lt;br&gt;två procentenheter (10 § SIL). Den beskattningsbara förvärvsinkomsten ut-&lt;br&gt;görs av den taxerade inkomsten minskad med ett basbeloppsanknutet in-&lt;br&gt;komstrelaterat grundavdrag (48 § 2 mom. KL och 8 § SIL). Vid 1992 års taxe-&lt;br&gt;ring beräknas grundavdraget uppgå till cirka 10 000 kr. i inkomstlägen nära&lt;br&gt;skiktgränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya skattesystemet försvinner de nuvarande lagerreserverna. Lager&lt;br&gt;värderas antingen enligt lägsta värdets princip eller till 97 % av det totala&lt;br&gt;anskaffningsvärdet. För lager av djur i jordbruk och renskötsel gäller i stället&lt;br&gt;att lagret får tas upp till 85 % av den genomsnittliga produktionskostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny reserveringsmöjlighet — skatteutjämningsreserv (surv) - införs. In-&lt;br&gt;vesteringsreserverna och uppfinnarkontona avskaffas. Däremot behålls&lt;br&gt;skogs- och upphovsmannakontona. Fartygs-, återanskaffnings- och nyan-&lt;br&gt;skaffningsfonderna avskaffas. Eldsvådefonderna ersätts med ersättningsfon-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.2 Allmänna utgångspunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En möjlighet till särskild skatteberäkning för ackumule-&lt;br&gt;rad inkomst skall finnas även i det nya skattesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Skattereformen ändrar förutsättningarna för sär-&lt;br&gt;skild skatteberäkning för ackumulerad inkomst. Det progressiva inslaget&lt;br&gt;minskar. På beskattningsbara förvärvsinkomster upp till en viss nivå (skikt-&lt;br&gt;gränsen) utgår endast proportionell kommunalskatt och 100 kr. i statsskatt.&lt;br&gt;Till bilden hör dock att grundavdragets konstruktion kan ge en viss begrän-&lt;br&gt;sad progressionseffekt. För inkomster över skiktgränsen tillkommer ytterli-&lt;br&gt;gare statsskatt med 20 % av överskjutande belopp. Reglerna om ackumule-&lt;br&gt;rad inkomst bör kunna tillämpas endast om den skattskyldige något av de år&lt;br&gt;som ligger till grund för den särskilda skatteberäkningen haft en beskatt-&lt;br&gt;ningsbar förvärvsinkomst som understiger skiktgränsen och den beskatt-&lt;br&gt;ningsbara förvärvsinkomsten, vari den ackumulerade inkomsten ingår, över-&lt;br&gt;stiger skiktgränsen. Det kan t.ex. vara fråga om en skattskyldig med en stor&lt;br&gt;ackumulerad inkomst som belöper på flera år med låga eller måttliga in-&lt;br&gt;komster. Varje tusental kronor i ackumulerad inkomst som med tillämpning&lt;br&gt;av reglerna om särskild skatteberäkning hamnar under skiktgränsen medför&lt;br&gt;en skatteminskning om 200 kronor. Det är emellertid bl.a. av förenklingsskäl&lt;br&gt;inte motiverat att beakta effekterna av grundavdragets utformning genom&lt;br&gt;dessa regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda visar att behovet av regler om särskild skatteberäkning för&lt;br&gt;ackumulerad inkomst minskar genom skattereformen. I vissa situationer &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;268&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer det dock även i fortsättningen att behövas sådana regler. Lagen bör Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;därför behållas. De förändringar som skattesystemet genomgått medför att&lt;br&gt;lagen måste bli föremål för en översyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En följd av en sådan översyn är att lagen kan göras överskådligare än tidi-&lt;br&gt;gare. Vissa regler kan tas bort genom att kapitalinkomster blir proportionellt&lt;br&gt;beskattade. Vidare kan fördelar uppnås genom att reglerna avseende nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet sammanförs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.3 Beräkningsmetoden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den ackumulerade inkomsten delas med antalet fördel-&lt;br&gt;ningsår och beräknas som ett tillägg till den genomsnittliga beskatt-&lt;br&gt;ningsbara förvärvsinkomsten för samtliga fördelningsår. Om den ac-&lt;br&gt;kumulerade inkomsten hänför sig till fler än två år bakåt i tiden skall&lt;br&gt;den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten justeras så&lt;br&gt;att skiktgränsens förändringar beaktas. Taxeringsårets skatteskala&lt;br&gt;skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Beräkningsmetoden skall knyta an till de nuvarande&lt;br&gt;reglerna. Den ackumulerade inkomsten delas med antalet fördelningsår.&lt;br&gt;Det årsbelopp som erhålls beskattas ovanpå ett genomsnitt av de tre senaste&lt;br&gt;årens inkomster. Skatteberäkningen sker med ledning av skatteskalan för&lt;br&gt;taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran. Närings-&lt;br&gt;livsorganisationerna anser emellertid att vissa inkomster som inte omfattas&lt;br&gt;av reglerna om ackumulerad inkomst bör tas med. Det gäller främst den del&lt;br&gt;av reavinsten som vid en försäljning av aktier i ett fåmansföretag skall redo-&lt;br&gt;visas i inkomstslaget tjänst (jfr avsnitt 5.4.5). Några remissinstanser pekar i&lt;br&gt;det sammanhanget på möjligheten att i stället för att beakta endast de tre&lt;br&gt;senaste årens inkomster ta hänsyn till flera år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Vid en anpassning av SAIL till det nya skattesyste-&lt;br&gt;met uppkommer bl.a. frågan på vilket sätt skatten lämpligen bör beräknas.&lt;br&gt;De regler som gällde t.o.m. 1985 års taxering innebar att den statliga in-&lt;br&gt;komstskatten på den ackumulerade inkomsten beräknades på ett tillägg till&lt;br&gt;resp, års beskattningsbara inkomst samt - vid 1984 och 1985 års taxeringar&lt;br&gt;— underlag för tilläggsbelopp. Skatten beräknades med tillämpning av skat-&lt;br&gt;teskalan för det senaste taxeringsåret. Fr.o.m. 1986 års taxering ändrades&lt;br&gt;metoden eftersom systemet med grundbelopp och tilläggsbelopp ansågs&lt;br&gt;kräva förenklingar (prop. 1982/83:157).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande beräkningsreglerna innebär att endast en skatteberäkning&lt;br&gt;görs i stället för en för vart och ett av beskattningsåren. Först beräknas ett&lt;br&gt;genomsnitt av de tre senaste årens beskattningsbara inkomst resp, underlag&lt;br&gt;för tilläggsbelopp. Den ackumulerade inkomsten divideras med det antal år&lt;br&gt;som den hänförs till. Det erhållna beloppet läggs sedan vid skattens beräk-&lt;br&gt;ning ovanpå de nyssnämnda genomsnitten. Det grundbelopp resp, tilläggs-&lt;br&gt;belopp som därvid beräknas med ledning av det senaste arets skatteskalor&lt;br&gt;får sedan multipliceras med det antal år till vilka inkomsten hänför sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom systemet med grundbelopp och tilläggsbelopp har övergetts&lt;br&gt;krävs att beräkningsreglerna ändras. Den lagtekniskt minst ingripande åt-&lt;br&gt;gärden är att så långt som möjligt knyta an till den nuvarande metoden. En&lt;br&gt;sådan ändring förordas också i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna metod skall skatten beräknas med utgångspunkt i ett genom-&lt;br&gt;snitt av de tre senaste årens beskattningsbara inkomster. Det innebär att be-&lt;br&gt;räkningen blir förhållandevis enkel. Samtidigt ger den utrymme för skatte-&lt;br&gt;planering. Det kan leda till avsevärda skattefördelar om man håller nere de&lt;br&gt;löpande inkomsterna under en treårsperiod i samband med en förväntad&lt;br&gt;ackumulerad inkomst. I promemorian ansågs denna möjlighet att utnyttja&lt;br&gt;systemet vara ett skäl mot att vinster vid avyttring av aktier i fåmansföretag&lt;br&gt;skulle omfattas av reglerna om ackumulerad inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det mindre lyckat om inkomst som till sin natur är&lt;br&gt;ackumulerad inkomst inte kommer att omfattas av lagstiftningen. I stället&lt;br&gt;bör — som framhållits vid remissbehandlingen — beräkningsreglerna kunna&lt;br&gt;ändras så att möjligheterna till missbruk av systemet begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av likformighets- och rättviseskäl bör reglerna för ackumulerad inkomst&lt;br&gt;utformas så att det totala skatteuttaget i största möjliga utsträckning är lik-&lt;br&gt;värdigt med det skatteuttag som skulle ha uppkommit om den ackumulerade&lt;br&gt;inkomsten i stället hade beskattats successivt under de år som inkomsten&lt;br&gt;hänför sig till. Den särskilda skatteberäkningen borde således i princip base-&lt;br&gt;ras på beskattningsbara förvärvsinkomster och skatteskalor för vart och ett&lt;br&gt;av de år som den ackumulerade inkomsten hänför sig till. En sådan metod&lt;br&gt;skulle dock bli tungrodd. Frågan är då hur reglerna skall utformas för att&lt;br&gt;uppfylla både kraven på enkelhet och kraven på ekonomisk rättvisa. Därvid&lt;br&gt;diskuteras först det vanligaste fallet när inkomsten hänför sig till förflutna&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förenklingsskäl bör skatten på den ackumulerade inkomsten beräknas&lt;br&gt;genom att årsbeloppet av den ackumulerade inkomsten läggs till ett genom-&lt;br&gt;snitt av de beskattningsbara förvärvsinkomsterna för taxeringsåret och så&lt;br&gt;många år före taxeringsåret som tillsammans motsvarar det antal år mellan&lt;br&gt;vilka inkomsten skall fördelas. En sådan metod bör leda till ett rättvisare&lt;br&gt;resultat än den nu gällande treårsregeln. Vidare bör skatteskalans föränd-&lt;br&gt;ring under de år på vilka inkomsten fördelas beaktas på ett schablonmässigt&lt;br&gt;sätt vid inkomstberäkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya skattesystemet justeras skiktgränsen för statlig inkomstskatt årli-&lt;br&gt;gen med ett belopp motsvarande förändringen av det allmänna prisläget med&lt;br&gt;tillägg för två procentenheter. En schablonmässig metod för att beakta för-&lt;br&gt;ändringar i skatteskalan är att basera skatteberäkningen på den genomsnitt-&lt;br&gt;liga beskattningsbara förvärvsinkomsten i kombination med skiktgränsen i&lt;br&gt;mitten av fördelningsperioden. Vid en successivt ökande skiktgräns skulle&lt;br&gt;tillämpning av det senaste årets höga skiktgräns ge en alltför låg skatt jämfört&lt;br&gt;med den skatt som skulle uppkomma vid tillämpning av varje års förvärvsin-&lt;br&gt;komst och skiktgräns. Tillämpning av den låga skiktgränsen för det första&lt;br&gt;fördelningsåret skulle å andra sidan ge en alltför hög skatt jämfört med&lt;br&gt;denna norm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den ackumulerade inkomsten hänförs till t.ex. taxeringsåren 1995-&lt;br&gt;1999 och den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten för dessa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år exkl. ackumulerad inkomst uppgår till 170 000 kr. så bör detta genomsnitt Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;således jämföras med skiktgränsen vid 1997 års taxering. Om denna skikt-&lt;br&gt;gräns uppgår till 217 000 kr. så leder ett årsbelopp på upp till 47 000 kr. inte&lt;br&gt;till någon tillkommande statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tekniska skäl bör emellertid skatteberäkningen baseras på skiktgrän-&lt;br&gt;sen för aktuellt taxeringsår. För att uppnå önskat resultat krävs då att den&lt;br&gt;genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten ökas med förändringen&lt;br&gt;av skiktgränsen från mitten av fördelningsperioden till aktuellt taxeringsår.&lt;br&gt;Om skiktgränsen i detta exempel ökat från 217 000 kr. taxeringsåret 1997 till&lt;br&gt;239 000 kr. taxeringsåret 1999 så skall den genomsnittliga förvärvsinkomsten&lt;br&gt;ökas med 22 000 kr. Den sålunda justerade inkomsten på 192 000 kr. jämförs&lt;br&gt;med taxeringsårets skiktgräns på 239 000 kr. Även denna beräkningsmetod&lt;br&gt;ger således utrymme för årsbelopp på upp till 47 000 kr. utan tillkommande&lt;br&gt;statlig skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget till den genomsnittliga förvärvsinkomsten bör således i princip&lt;br&gt;motsvara förändringen av skiktgränsen från mitten av fördelningsperioden&lt;br&gt;till taxeringsåret. Detta skulle leda till justering med en halv skiktgränsför-&lt;br&gt;ändring vid fördelning över två år, en skiktgränsförändring vid fördelning&lt;br&gt;över tre år, en och en halv skiktgränsförändring vid fördelning över fyra år&lt;br&gt;o.s.v. Av förenklingsskäl bör dock justeringarna begränsas något samt avse&lt;br&gt;endast hela skiktgränsförändringar. Vid fördelning över två år bör således&lt;br&gt;någon justering inte göras. Vid fördelning över tre eller fyra år bör tillägg&lt;br&gt;göras med det senaste årets skiktgränsförändring. Vid fördelning över fem-&lt;br&gt;sex, sju-åtta och nio-tio år bör tillägg göras för två, tre resp, fyra års skikt-&lt;br&gt;gränsförändringar. Ju fler år bakåt i tiden inkomsten hänför sig till desto&lt;br&gt;större tillägg behövs för att uppnå ungefär samma skatt som om skatten på&lt;br&gt;den ackumulerade inkomsten i stället hade beräknats genom beaktande av&lt;br&gt;faktiska skiktgränser och faktiska beskattningsbara förvärvsinkomster under&lt;br&gt;de år inkomsten hänför sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inkomsten hänför sig till framtida år är situationen mera komplicerad.&lt;br&gt;En principiellt riktig lösning är att fördela den ackumulerade inkomsten över&lt;br&gt;framtida år med beaktande av kommande förvärvsinkomster och skiktgrän-&lt;br&gt;ser. Beräkningen måste emellertid även i dessa fall av praktiska skäl baseras&lt;br&gt;på ett genomsnitt av förflutna års förvärvsinkomster. Då de nominella för-&lt;br&gt;värvsinkomsterna i allmänhet ökar över tiden - vilket för övrigt utgör moti-&lt;br&gt;vet för att skiktgränsen årligen justeras med hänsyn till inflationen med ett&lt;br&gt;tillägg av två procentenheter - kan användning av förflutna i stället för fram-&lt;br&gt;tida års förvärvsinkomster motivera ett tillägg till den genomsnittliga in-&lt;br&gt;komsten innan jämförelse görs med taxeringsårets skiktgräns. Å andra sidan&lt;br&gt;överstiger normalt framtida skiktgränser taxeringsårets skiktgräns, vilket&lt;br&gt;kan motivera en justering i motsatt riktning. Med hänsyn främst härtill bör&lt;br&gt;inte någon skiktgränsjustering göras när den ackumulerade inkomsten hän-&lt;br&gt;för sig till framtida år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed kvarstår de förhållandevis ovanliga fallen då en ackumulerad in-&lt;br&gt;komst hänför sig dels till förflutna, dels till framtida år. Reglerna bör därvid&lt;br&gt;utformas med utgångspunkt i vad jag föreslår för fallen med enbart förflutna&lt;br&gt;respektive enbart framtida år. En lämplig lösning, som bl.a. undviker&lt;br&gt;tröskeleffekter, är att jämföra antalet förflutna år och antalet framtida år&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkl, taxeringsåret som den ackumulerade inkomsten hänför sig till. Om den&lt;br&gt;ackumulerade inkomsten hänför sig till sammanlagt högst tio år bör skikt-&lt;br&gt;gränsjustering göras som om inkomsten belöper på så många förflutna år&lt;br&gt;som överstiger antalet framtida år. Om inkomsten t.ex. hänför sig till be-&lt;br&gt;skattningsåren 1995—2004 och den ackumulerade inkomsten redovisas be-&lt;br&gt;skattningsåret 2000 bör skiktgränsjustering göras som om inkomsten belöper&lt;br&gt;sig på två (=6-4) förflutna år, dvs. någon skiktgränsförändring skall ej beak-&lt;br&gt;tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den ackumulerade inkomsten hänför sig till mer än tio år bör den nu&lt;br&gt;redovisade metoden föregås av en proportionering till en tioårsperiod. Om&lt;br&gt;t.ex. inkomsten hänför sig till 18 förflutna och 7 framtida år så motsvarar&lt;br&gt;detta efter proportionering 7,20 förflutna och 2,80 kommande år. Antalet&lt;br&gt;förflutna år överstiger då antalet kommande år med 4,40. Skiktgränsjuste-&lt;br&gt;ring bör då ske som om inkomsten belöper på 4 förflutna år, dvs. den senaste&lt;br&gt;skiktgränsförändringen skall beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.4 Ändrad beloppsgräns&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Som förutsättning för särskild skatteberäkning skall gälla&lt;br&gt;att den ackumulerade inkomsten uppgår till minst 50 000 kr. samt att&lt;br&gt;den beskattningsbara förvärvsinkomsten inklusive den ackumulerade&lt;br&gt;inkomsten överstiger skiktgränsen för statlig inkomstskatt med minst&lt;br&gt;samma belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Företagarnas Riksorganisation förordar att belopps-&lt;br&gt;gränsen bestäms till 30 000 kr. Övriga remissinstanser tillstyrker förslaget el-&lt;br&gt;ler lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En allmän förutsättning för särskild skatteberäk-&lt;br&gt;ning enligt nuvarande regler är att den ackumulerade inkomsten uppgår till&lt;br&gt;minst 15 000 kr. samt dessutom till minst en femtedel av den statligt taxerade&lt;br&gt;inkomsten. Nuvarande beloppsgräns tillkom år 1983 efter att ha varit 5000&lt;br&gt;kr. alltsedan år 1962.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det grundläggande syftet med de särskilda beräkningsreglerna är att und-&lt;br&gt;vika obilliga progressionseffekter. Eftersom den statliga inkomstskatteska-&lt;br&gt;lan bara innehåller ett skikt om 20 % kommer progressionseffekten allmänt&lt;br&gt;sett att lindras avsevärt i förhållande till vad som gäller för närvarande.&lt;br&gt;Detta, liksom ett önskemål att begränsa antalet fall av särskild skatteberäk-&lt;br&gt;ning, talar för en justering av beloppsgränsen. Vid remissbehandlingen har&lt;br&gt;framförts att höjningen med hänsyn till penningvärdets förändring bör be-&lt;br&gt;gränsas till 30 000 kr. Enligt min mening bör beloppsgränsen höjas så mycket&lt;br&gt;att regeln att den ackumulerade inkomsten också skall överstiga en viss an-&lt;br&gt;del av den taxerade inkomsten kan tas bort. Jag anser att 50 000 kr. är en&lt;br&gt;lämplig nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda skatteberäkningen kan ge lägre skatt endast när den be-&lt;br&gt;skattningsbara förvärvsinkomsten inklusive den ackumulerade inkomsten&lt;br&gt;överstiger årets skiktgräns. Med hänsyn till den ovan föreslagna belopps-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;272&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gränsen samt av förenklingsskäl bör emellertid särskild skatteberäkning till- Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;lämpas endast under det något strängare villkoret att den beskattningsbara&lt;br&gt;inkomsten överstiger skiktgränsen med minst samma belopp eller 50 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.5 Tillämpningsområdet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inkomst av tjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Reglerna behålls i princip oförändrade. SAIL bör vara&lt;br&gt;tillämplig även på sådan utdelning på och vinst vid avyttring av aktier&lt;br&gt;i fåmansföretag som i det nya skattesystemet skall beskattas som in-&lt;br&gt;komst av tjänst förutsatt att inkomsten kan anses som ackumulerad.&lt;br&gt;De särskilda fåmansföretagsreglerna (stoppreglerna), som också för-&lt;br&gt;anleder beskattning i inkomstslaget tjänst, skall dock inte medföra&lt;br&gt;rätt till särskild skatteberäkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: I promemorian föreslogs att SAIL inte skulle göras&lt;br&gt;tillämplig på sådan utdelning på och vinst vid avyttring av aktier i fåmans-&lt;br&gt;företag som beskattas i inkomstslaget tjänst. Promemorian behandlade inte&lt;br&gt;frågan om inkomst av tjänst vid tillämpning av stoppreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De som företräder näringslivet anser att lagen bör om-&lt;br&gt;fatta även den del av reavinsten som vid försäljning av aktier i ett fåmans-&lt;br&gt;företag skall beskattas i inkomstslaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: SAIL är för närvarande tillämplig i fråga om all&lt;br&gt;inkomst av tjänst förutsatt att det rör sig om en ackumulerad inkomst. Möj-&lt;br&gt;ligheten att tillämpa SAIL för ackumulerade tjänsteintäkter bör i princip be-&lt;br&gt;hållas oförändrad. I promemorian ifrågasätts om SAIL bör omfatta också&lt;br&gt;sådan utdelning på och vinst vid avyttring av aktier i fåmansföretag som i det&lt;br&gt;nya skattesystemet skall beskattas som inkomst av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya skattesystemet kan enligt 32 § 1 mom. h KL jämförd med 3§&lt;br&gt;12 mom. SIL en del av utdelningen på och vinsten vid försäljning av aktier i&lt;br&gt;ett fåmansföretag bli beskattad som inkomst av tjänst i stället för som in-&lt;br&gt;komst av kapital (jfr avsnitt 4.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstiger utdelningen på aktier i ett fåmansföretag så stor procent av den&lt;br&gt;skattskyldiges anskaffningskostnad för aktierna och lämnade ovillkorliga ka-&lt;br&gt;pitaltillskott som svarar mot statslåneräntan med tillägg för fem procenten-&lt;br&gt;heter, skall överskjutande belopp tas upp till beskattning som inkomst av&lt;br&gt;tjänst. Om utdelningen för ett visst år understiger denna nivå ökas utrymmet&lt;br&gt;för kapitalbeskattad inkomst senare år. Som utdelning räknas även inkomst&lt;br&gt;avseende utdelning i samband med nedsättning av aktiekapitalet eller re-&lt;br&gt;servfonden i ett bolag eller utbetalning vid bolagets likvidation samt fusions-&lt;br&gt;vederlag (jfr avsnitt 5.2). I den mån de under ett år utdelade vinstmedlen&lt;br&gt;som redovisas i inkomstslaget tjänst kan anses hänförliga till flera års arbets-&lt;br&gt;insatser framstår inkomsten som ackumulerad. SAIL bör då kunna tilläm-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avyttring av aktier i ett fåmansföretag skall — om den skattskyldige&lt;br&gt;eller någon honom närstående varit verksam i företaget i betydande omfatt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 54&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning - hälften av den del av realisationsvinsten som överstiger sparat ut-&lt;br&gt;rymme för kapitalbeskattad inkomst tas upp som intäkt av tjänst. Den del&lt;br&gt;av reavinsten som beskattas i inkomstslaget tjänst framstår också som en&lt;br&gt;ackumulerad inkomst om den kan anses hänförlig till arbetsinsatser under&lt;br&gt;flera år. Reavinsten kan delvis vara föranledd av att företagsledarens löneut-&lt;br&gt;tag under innehavstiden varit begränsade. Avsikten bakom bestämmelsen&lt;br&gt;att reavinster vid försäljning av aktier i fåmansföretag skall beskattas delvis&lt;br&gt;i tjänst är, som framgått av mina tidigare förslag (avsnitt 4.5), att förhindra&lt;br&gt;att den progressiva skatten för förvärvsinkomster kringgås genom att arbets-&lt;br&gt;ersättning tas ut som proportionellt beskattad kapitalinkomst. I promemo-&lt;br&gt;rian anges att det skulle stå i strid med syftet med de nya bestämmelserna att&lt;br&gt;göra SAIL tillämplig på den del av reavinsten som beskattas i inkomslaget&lt;br&gt;tjänst. En fåmansföretagare skulle inför en försäljning av aktierna kunna be-&lt;br&gt;gränsa sina löneuttag och genom särskild skatteberäkning få hela eller större&lt;br&gt;delen av vinsten undantagen från statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare anförde (avsnitt 5.4.3) bör beräkningsmetoden utformas&lt;br&gt;på ett annat sätt än som föreslås i promemorian. Syftet med denna föränd-&lt;br&gt;ring är bl.a. att reavinsten vid försäljning av aktier i fåmansföretag skall&lt;br&gt;kunna omfattas av reglerna om ackumulerad inkomst. Lagtexten bör därför&lt;br&gt;justeras med hänsyn till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkt 14 av anvisningarna till 32 § KL kan företagsledare i fåmans-&lt;br&gt;företag, delägare i sådant företag eller dessa närstående personer beskattas&lt;br&gt;för intäkt av tjänst vid vissa transaktioner med företaget. Man kan tänka sig&lt;br&gt;situationer då det kan hävdas att intäkten är att anse som en ackumulerad&lt;br&gt;inkomst, t.ex. vid införsäljning av en fastighet till ett pris som överstiger&lt;br&gt;marknadsvärdet. På grund av reglernas karaktär av stoppregler bör inkomst&lt;br&gt;som kan uppkomma genom tillämpning av denna anvisningspunkt undantas&lt;br&gt;från möjligheten till särskild skatteberäkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomst av näringsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Tillämpningsområdet skall i stort överensstämma med&lt;br&gt;vad som gällt för inkomstslagen jordbruksfastighet, rörelse och (kon-&lt;br&gt;ventionellt beskattad) annan fastighet. En viss utvidgning sker till&lt;br&gt;följd av att inkomstslagen slagits samman. Vidare görs lagen tillämp-&lt;br&gt;lig på sådana återförda värdeminskningsavdrag m.m. och utgifter för&lt;br&gt;värdehöjande reparationer och underhåll som vid försäljning av nä-&lt;br&gt;ringsfastigheter beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. På mot-&lt;br&gt;svarande sätt bör lagen kunna tillämpas i fråga om återläggning av ut-&lt;br&gt;gifter för värdehöjande reparationer och underhåll m.m. avseende&lt;br&gt;bostadsrätter. Särskild skatteberäkning för intäkt vid avyttring av va-&lt;br&gt;rulager avskaffas. SAIL förblir tillämplig för inkomst avseende bl.a.&lt;br&gt;vissa skogsintäkter samt försäljning av djur i jordbruk och renskötsel&lt;br&gt;vid upphörande av djurhållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt utom vad gäller skogsin-&lt;br&gt;.äkter och återförda värdeminskningsavdrag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;274&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Näringslivsorganisationerna anser att SAIL bör göras Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;tillämplig också på de belopp som vid försäljning av näringsfastigheter skall&lt;br&gt;tas upp som inkomst av näringsverksamhet, dvs. bl.a. återförda värdeminsk-&lt;br&gt;ningsavdrag och kostnader för värdehöjande reparationer. LRF anser vidare&lt;br&gt;att nuvarande möjligheter att tillämpa lagen på vissa skogsintäkter bör be-&lt;br&gt;hållas. Sveriges Fastighetsägareförbund anser att lagen bör förbli tillämplig&lt;br&gt;också på vinst som framkommer vid avyttring av fastighet som ingår i bygg-&lt;br&gt;nadsrörelse, handel med fastigheter eller tomtrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Beträffande annan förvärvsinkomst än tjänst, dvs.&lt;br&gt;näringsverksamhet, bör lagen alltjämt endast gälla vissa särskilt angivna in-&lt;br&gt;komster. Jag skall här endast beröra vissa skogsintäkter, och intäkter vid av-&lt;br&gt;yttring av vissa inventarier och omsättningstillgångar. En genomgång av la-&lt;br&gt;gens tillämpningsområde görs i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skogsintäkter har skogsägare för närvarande i vissa fall valrätt&lt;br&gt;att tillämpa reglerna om skogskonto eller reglerna om ackumulerad inkomst.&lt;br&gt;Särskild skatteberäkning kan komma i fråga för ersättningar för skada på&lt;br&gt;växande skog på grund av brand eller annan jämförlig orsak samt intäkt ge-&lt;br&gt;nom avyttring av skog eller skogsprodukter om avverkningen framtvingats&lt;br&gt;av brand, stormfällning eller liknande eller av vattenuppdämning eller&lt;br&gt;framdragande av kraftledning, allt under förutsättning att insättning på&lt;br&gt;skogskonto inte skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att skogskontoreglerna normalt är fördelaktigare än&lt;br&gt;möjligheten till särskild skatteberäkning föreslogs i promemorian att reg-&lt;br&gt;lerna för skogsintäkter skulle tas bort ur SAIL. LRF anser att reglerna bör&lt;br&gt;behållas. De skogsskadefall som möjliggör utnyttjande av SAIL kan inträffa&lt;br&gt;nära i tiden före en planerad avveckling av verksamheten. I andra fall kan&lt;br&gt;skogsskadorna leda till en önskan att snabbt avsluta verksamheten. I sådana&lt;br&gt;situationer ger SAIL möjlighet att minska progressionen genom en fördel-&lt;br&gt;ning av inkomsterna bakåt i tiden. Den behållna ersättningen kan disponeras&lt;br&gt;för andra ändamål. En insättning på skogskadekonto tvingar kontohavaren&lt;br&gt;att genom årliga uttag från kontot fördela inkomsten under många år framåt&lt;br&gt;i tiden. Argumenten har enligt min mening tyngd. Nuvarande möjligheter&lt;br&gt;att tillämpa SAIL för skogsintäkter bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAIL är tillämplig på vissa intäkter vid avyttring av tillgängar i samband&lt;br&gt;med att verksamheten överlåts, upplåts eller läggs ned. Detta gäller intäkt i&lt;br&gt;form av engångsersättning vid avyttring av patenträtt eller liknande rättighet&lt;br&gt;samt vid avyttring eller avlösning av rätt till royalty (3 § 4 mom. 4). Det gäller&lt;br&gt;också intäkt vid avyttring av maskiner och andra inventarier, samt intäkt vid&lt;br&gt;avyttring av andra varor och produkter (3§ 2 mom. 6, 3 mom. 2 och&lt;br&gt;4 mom. 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avyttring av maskiner och andra inventarier samt patenträtt och lik-&lt;br&gt;nande rättigheter skall intäkten beräknas till köpeskillingen efter avdrag för&lt;br&gt;tillgångens i beskattningshänseende oavskrivna restvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya skattesystemet innebär ingen ändring av avskrivningsreglerna för&lt;br&gt;maskiner och andra inventarier. Möjligheten att tillämpa SAIL för intäkter&lt;br&gt;vid avyttring av sådana tillgångar bör därför behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avyttring av andra varor och produkter skall nettobeloppet av den&lt;br&gt;ackumulerade inkomsten — enligt anvisningarna till 2 § SAIL — i regel be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;275&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räknas till skillnaden vid beskattningsårets ingång mellan å ena sidan det Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;lägsta av tillgångarnas anskaffningsvärde och återanskaffningsvärde efter av-&lt;br&gt;drag för inkurans samt å andra sidan tillgångarnas skattemässiga restvärde.&lt;br&gt;Vid avyttring av byggnadsrörelse, tomtstyckningsrörelse eller annan rörelse&lt;br&gt;avseende yrkesmässig handel med fastigheter eller penningrörelse gäller i&lt;br&gt;stället att nettointäkten av den ackumulerade inkomsten i regel skall anses&lt;br&gt;som skillnaden mellan tillgångarnas allmänna saluvärde och deras skatte-&lt;br&gt;mässiga restvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de regler som gäller t.o.m. 1991 års taxering får en fysisk person&lt;br&gt;inte ta upp sitt varulager till lägre belopp än 50 % av lagrets anskaffnings-&lt;br&gt;värde eller, om återanskaffningsvärdet på balansdagen är lägre, sistnämnda&lt;br&gt;värde. Omsättningsfastighet i byggnadsrörelse m.m. får tas upp till lägst&lt;br&gt;85 % av anskaffningsvärdet. I det nya skattesystemet skall lagret värderas&lt;br&gt;antingen enligt lägsta värdets princip eller till 97 % av det sammanlagda an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet. För värdepapper i penningrörelse resp, omsättningsfastig-&lt;br&gt;heter gäller inte 97-procentsregeln utan enbart lägsta värdets princip.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de nya värderingsreglerna tas den generella rätten till nedskriv-&lt;br&gt;ning av lager bort. Det innebär att reglerna om ackumulerad inkomst i fort-&lt;br&gt;sättningen inte längre skulle få någon betydelse vid försäljning av lager. Möj-&lt;br&gt;ligheten till särskild skatteberäkning bör därför avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om lager av fastigheter och lager i penningrörelse syns den nuva-&lt;br&gt;rande möjligheten till ackumulerad inkomst inte tillämpas i praktiken. Med&lt;br&gt;hänsyn härtill och då generella lagervärderingsregler införts bör möjligheten&lt;br&gt;slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler gäller enligt SAIL för lager avseende djur i jordbruk. La-&lt;br&gt;gen får tillämpas för intäkt vid avyttring av djur i samband med upphörande&lt;br&gt;av djurskötsel (3 § 2 mom. 4). Nettobeloppet av den ackumulerade inkoms-&lt;br&gt;ten skall även här beräknas till skillnaden mellan allmänna saluvärdet och&lt;br&gt;det skattemässiga restvärdet vid beskattningsårets ingång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de regler som gäller t.o.m. 1991 års taxering får djur i lager värderas&lt;br&gt;till lägst 50 % av den genomsnittliga produktionskostnaden. I det nya skatte-&lt;br&gt;systemet skall djur i jordbruk och renskötsel alltid anses som lager och i regel&lt;br&gt;värderas till lägst 85 % av produktionskostnaden. Djuren behöver dock ald-&lt;br&gt;rig tas upp till högre belopp än som motsvarar djurens sammanlagda all-&lt;br&gt;männa saluvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i framtiden kan således en betydande reservupplösning ske vid för-&lt;br&gt;säljning av djurlager i de nämnda fallen. Det är därför motiverat med en&lt;br&gt;fortsatt möjlighet till särskild skatteberäkning för de fall intäkten uppkom-&lt;br&gt;mer i samband med upphörande av djurskötsel. Bestämmelsen bör omfatta&lt;br&gt;djur i jordbruk och renskötsel. Särskild skatteberäkning bör medges endast&lt;br&gt;i den mån avsättning till ersättningsfond inte skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande är SAIL tillämplig på reavinst vid försäljning av fastighet.&lt;br&gt;Eftersom reavinster i framtiden beskattas proportionellt i inkomstslaget ka-&lt;br&gt;pital behövs inga regler som fördelar sådana reavinster över innehavstiden.&lt;br&gt;Vid en försäljning och då en näringsfastighet blir privatbostadsfastighet skall&lt;br&gt;dock enligt bestämmelser i kommunalskattelagen vissa under innehavstiden&lt;br&gt;gjorda avdrag återföras till beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet.&lt;br&gt;Det gäller bl.a. avdrag för värdeminskning och de senaste årens kostnader&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;276&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för värdehöjande reparationer. Anledningen till att avdragen skall återföras Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;i näringsverksamhet är de skilda skattesatserna. Om återläggningen fick ske&lt;br&gt;i kapital skulle de återförda beloppen bara beskattas med 30 % trots att av-&lt;br&gt;dragen när de gjordes gav en skattelättnad på upp till 64 % när även egenav-&lt;br&gt;gifter beaktas. De återförda avdragen hänför sig ofta till hela innehavstiden&lt;br&gt;och är därför att anse som en ackumulerad inkomst. SAIL bör därför göras&lt;br&gt;tillämplig även på denna typ av inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bosiadsrältslägenhet inom näringsverksamhet finns i kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen regler om återföring i inkomstslaget näringsverksamhet av utgifter för&lt;br&gt;värdehöjande reparationer motsvarande dem som gäller för näringsfastighe-&lt;br&gt;ter. Även i övrigt råder en stor överensstämmelse av beskattningsreglerna&lt;br&gt;för fastigheter och bostadsrätter. Samma möjligheter till särskild skattebe-&lt;br&gt;räkning bör därför gälla för bostadsrätter som för fastigheter. Detta bör gälla&lt;br&gt;även för lägenhet som är knuten till sådan aktie eller andel som avses i 26 §&lt;br&gt;1 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.6 Övriga frågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som i övrigt bör vidtas beträffande ackumulerad inkomst utgör&lt;br&gt;närmast en teknisk anpassning till det nya skattesystemet. Hit hör sådana&lt;br&gt;ändringar som har att göra med den nya indelningen i inkomstslag, slopandet&lt;br&gt;av möjligheterna att göra avsättning till vissa fonder m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särbeskattningen av makar är nu i stort sett helt genomförd. Med hänsyn&lt;br&gt;till detta finns det anledning att företa vissa inskränkningar i möjligheterna&lt;br&gt;till särskild skatteberäkning när näringsverksamhet som bedrivits av en&lt;br&gt;make övertas av den andre maken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.4.7 Ikraftträdande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas&lt;br&gt;första gången vid 1992 års taxering. De nya reglerna som innebär att hänsyn&lt;br&gt;skall tas till att skiktgränsen för statlig inkomstskatt justeras årligen bör suc-&lt;br&gt;cessivt föras in i systemet. Reglerna bör tillämpas fullt ut först vid 1996 års&lt;br&gt;taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Skatteutjämningsreserv (surv)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Företag i intressegemenskap som har ett negativt&lt;br&gt;kapitalunderlag påförs en intäkt svarande mot 23 % av det negativa&lt;br&gt;underlaget multiplicerat med en räntesats motsvarande statslånerän-&lt;br&gt;tan vid beskattningsårets utgång med ett tillägg av 5 procentenheter.&lt;br&gt;Vidare justeras spärregeln vid beräkning av kapitalunderlaget när ett&lt;br&gt;företag innehar andelar i en utländsk juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Om företag i en koncern - och företag mellan&lt;br&gt;vilka intressegemenskap råder — gör maximal K-survavsättning trots att nå-&lt;br&gt;got eller några företag redovisar negativa kapitalunderlag får koncernen som&lt;br&gt;helhet en för stor avsättning. För att korrigera för detta skall negativa under-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;277&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag beaktas (jfr prop. 1989/90.110 s. 527 f.). Företag med negativa underlag Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;skall ta upp en intäkt motsvarande 30 % av det negativa underlaget multipli-&lt;br&gt;cerat med 70 % av statslåneräntan. Intäkten är definitiv och påförs varje år&lt;br&gt;så länge det negativa underlaget består. Beskattning kan undvikas om företa-&lt;br&gt;gen jämnar ut kapitalunderlagen genom att ett företag med positivt underlag&lt;br&gt;överför underlag till ett företag med negativt underlag. Skatten på den på-&lt;br&gt;förda intäkten kan sägas motsvara en ränta på den extra skattekredit före-&lt;br&gt;tagsgruppen erhållit genom att den totalt sett kunnat göra för stor avsätt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för att dimensionera schablonintäkten var förslaget i lag-&lt;br&gt;rådsremissen om reformerad inkomst- och företagsbeskattning (jfr prop.&lt;br&gt;1989/90:110 s. 528). Ett företag med negativt kapitalunderlag skulle påföras&lt;br&gt;en intäkt med 30% av underlaget. Schablonintäkten utformades så att de&lt;br&gt;ekonomiska effekterna skulle bli likvärdiga med att företaget hade lånat&lt;br&gt;pengar för att betala den på intäkten — enligt förslaget i lagrådsremissen -&lt;br&gt;belöpande skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett likvärdigt resultat förutsätter att upplåningsräntan sammanfaller med&lt;br&gt;statslåneräntan. I normalfallet är emellertid upplåningsräntan högre än&lt;br&gt;statslåneräntan. Företag i en koncern e.d. skulle genom att göra större reser-&lt;br&gt;veringar än det sammanlagda kapitalunderlaget motiverar få möjlighet att&lt;br&gt;låna upp medel till en lägre kostnad än vad som gäller om verksamheten&lt;br&gt;skulle bedrivas i ett företag. Möjligheten att ”överutnyttja” avsättningsreg-&lt;br&gt;lerna skulle vara särskilt förmånlig om den kunde användas för att under ett&lt;br&gt;eller flera senare år kvittas mot en väntad förlust. Ett ytterligare inslag i en&lt;br&gt;skatteplanering kring dessa regler skulle kunna gå ut på att man i en koncern&lt;br&gt;placerar skulder i vissa företag för att få större positiva underlag i andra före-&lt;br&gt;tag i koncernen. En betydande skattemässig likviditetsvinst skulle kunna gö-&lt;br&gt;ras om en engångsintäkt redovisas i ett företag med stort, förhöjt positivt&lt;br&gt;kapitalunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda anser jag att regeln om schablonintäkt bör&lt;br&gt;justeras. En sammanvägning av olika faktorer — inkl, beaktande av neutrali-&lt;br&gt;tetsaspekten — talar för att räntan skall bestämmas till statslåneräntan med&lt;br&gt;ett tillägg om 5 procentenheter.Ytterligare en ändring bör göras. Enligt nu-&lt;br&gt;varande regler är schablonintäkten 30 % av det negativa underlaget multipli-&lt;br&gt;cerat med 70 % av statslåneräntan. Annorlunda uttryckt innebär detta en&lt;br&gt;intäkt om 21 % av det negativa underlaget multiplicerat med statslånerän-&lt;br&gt;tan. Emellertid bör hänsyn tas till den initiala skattelättnad som skulle upp-&lt;br&gt;komma och ge utrymme för ytterligare reserveringar på ungefär 3 %&lt;br&gt;(30x0,3x0,3) av underlaget under påföljande år. Den sammanlagda extra&lt;br&gt;reserven kan beräknas uppgå till 33 % av underlaget och skattekrediten till&lt;br&gt;10 % (0,3x33) av detsamma. Den årliga räntevinsten på denna skattekredit&lt;br&gt;uppgår till skattekrediten multiplicerad med 70 % av en viss ränta. En balan-&lt;br&gt;serande skatteeffekt uppnås om 23 % (0,7x10/0,3) av det negativa underla-&lt;br&gt;get beaktas vid beräkningen av intäkten. Jag föreslår därför att intäkten i&lt;br&gt;stället bestäms till 23 % av det negativa underlaget multiplicerat med statslå-&lt;br&gt;neräntan jämte ett tillägg på 5 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga gäller spärregeln vid beräkning av kapitalunderlag när ett&lt;br&gt;företag har andelar i en utländsk juridisk person. Spärregeln skall förhindra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att en koncerns totala kapitalunderlag ökar genom att svenska dotterföretag Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;förvärvas via ett utländskt företag. Bakgrunden är att innehav av andelar i&lt;br&gt;utländska företag får ingå i kapitalunderlaget till 65 % medan bl.a. aktier i&lt;br&gt;svenska dotterbolag inte får ingå i underlaget. Utformningen av spärregeln&lt;br&gt;leder emellertid i vissa fall till att det åsyftade resultatet inte uppnås. Därför&lt;br&gt;bör vissa justeringar av regeln göras. Förslagets närmare innebörd redovisas&lt;br&gt;i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver det förslag jag närmast kommer att redovisa (avsnitt 5.6.2) före-&lt;br&gt;slår jag ytterligare ett antal justeringar i survlagen. Justeringarna framgår&lt;br&gt;av specialmotiveringen om fråga inte är om enbart redaktionella ändringar.&lt;br&gt;Ändringar görs i 3, 5, 8—12 §§ samt punkt 4 av övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Beskattning av enskild näringsverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.6.1 Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare redogjort för visst utredningsarbete som pågår och som rör&lt;br&gt;beskattningen av enskilda näringsidkare (avsnitt 2). I det följande kommer&lt;br&gt;jag att redovisa förslag till vissa ändringar av nuvarande beskattningsregler.&lt;br&gt;En fråga som kräver ytterligare åtgärder är enskilda näringsidkares rätt att&lt;br&gt;göra avdrag för pensionsförsäkringspremie i förvärvskällan. I vårens lagstift-&lt;br&gt;ningsarbete infördes en bestämmelse om en sådan avdragsrätt i punkt 21 av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § KL. Vissa ytterligare överväganden krävs emellertid.&lt;br&gt;Bl.a. ger den nuvarande kopplingen till punkt 6 av anvisningarna till 46 § KL&lt;br&gt;upphov till tolkningssvårigheter. Det är min avsikt att under våren åter-&lt;br&gt;komma med förslag till kompletteringar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.6.2 Skatteutjämningsreserv&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Enskilda näringsidkare får rätt att göra avsättning till&lt;br&gt;surv med antingen 30 % på ingående eget kapital och 20 % av inkoms-&lt;br&gt;ten för beskattningsåret eller med 15 % av årets lönesumma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande regler får enskilda näringsidkare&lt;br&gt;göra avsättning till surv med högst 30 % av ingående eget kapital och 20 %&lt;br&gt;av lönesumman eller med högst 15 % av inkomsten för beskattningsåret.&lt;br&gt;Aktiebolag och andra juridiska personer kan välja mellan att göra avsättning&lt;br&gt;med 30 % av utgående eget kapital eller 15 % av lönesumman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För enskilda näringsidkare med verksamhet över en viss storlek torde nor-&lt;br&gt;malt alternativet med samtidig avsättning till K- och L-surv framstå som för-&lt;br&gt;månligast. Avsättning till K-surv grundas på det ingående egna kapitalet.&lt;br&gt;Det ger den nackdelen att stora engångsintäkter i inkomstslaget näringsverk-&lt;br&gt;samhet inte kan neutraliseras genom survavsättning utan skulle belastas med&lt;br&gt;egenavgifter eller särskild löneskatt och, i förekommande fall, full progressiv&lt;br&gt;inkomstskatt. För aktiebolagen m.fl. uppkommer inte motsvarande problem&lt;br&gt;eftersom basen för survavsättning är det utgående egna kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör en justering av reglerna om avsättning till surv för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;279&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enskilda näringsidkare göras för att bättra anpassa dem till reglerna för ak-&lt;br&gt;tiebolagen m.fl. Det är angeläget att reglerna för olika företagsformer ger så&lt;br&gt;lika beskattningsresultat som möjligt. En nackdel med reglerna för enskilda&lt;br&gt;näringsidkare vid nuvarande utformning är anknytningen till det ingående&lt;br&gt;kapitalet vid användning av K-surv. En ändring till beskattningsårets utgång&lt;br&gt;även för enskilda näringsidkare är emellertid mindre lämplig. Det skulle få&lt;br&gt;konsekvenser för räntefördelningsreglerna samtidigt som beräkningen av&lt;br&gt;survunderlaget skulle kompliceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att införa en möjlighet för företag att göra parallell avsättning till K-surv&lt;br&gt;och I-surv är enligt min mening bättre än att förändra basen för K-surv. Det&lt;br&gt;maximala skatteuttaget på stora engångsintäkter kan begränsas till drygt&lt;br&gt;hälften av intäkten om en avsättning till I-surv kan göras med 20 % av in-&lt;br&gt;komsten. Ändringen bör därför genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En följd av förslaget är att avsättning till L-surv bör utgöra en alternativ&lt;br&gt;avsättningsmöjlighet. Enligt gällande regler medges avsättning med maxi-&lt;br&gt;malt 20 % av lönesumman. Samtidigt är aktiebolagens möjligheter till L-&lt;br&gt;survavsättning begränsad till 15 %. Önskvärdheten av enhetliga regler talar&lt;br&gt;även i detta sammanhang för att reglerna för enskilda näringsidkare anpas-&lt;br&gt;sas till vad som gäller för aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.6.3 Övergången från brutet räkenskapsår till kalenderår&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Enskilda näringsidkare som vid 1991 års taxering går&lt;br&gt;över från brutet räkenskapsår till kalenderår som räkenskapsår skall&lt;br&gt;medges förhöjt avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I det nya skattesystemet är huvudregeln att en-&lt;br&gt;skilda näringsidkare skall ha kalenderår som räkenskapsår. Brutna räken-&lt;br&gt;skapsår, som börjar före den 1 juli 1990, skall avkortas så att de slutar den&lt;br&gt;31 december 1990. Brutna räkenskapsår, som börjar den 1 juli 1990 eller se-&lt;br&gt;nare, skall antingen avkortas så att de slutar den 31 december 1990 eller för-&lt;br&gt;längas så att de slutar den 31 december 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare med exempelvis den 30 april som bokslutsdag skall alltså&lt;br&gt;till ledning för 1991 års taxering redovisa såväl inkomst för räkenskapsåret&lt;br&gt;den 1 maj 1989-den 30 april 1990 som inkomst för räkenskapsåret den&lt;br&gt;1 maj-den 31 december 1990. Uppbördsreglerna tillämpas så att preliminär&lt;br&gt;B-skatt ett uppbördsår debiteras för det räkenskapsår då bokslutsdagen in-&lt;br&gt;faller. Preliminär B-skatt som debiterats för innevarande uppbördsår avser&lt;br&gt;därför i regel endast det räkenskapsår som avslutats den 30 april 1990. Detta&lt;br&gt;innebär att slutlig skatt för perioden 1 maj-31 december 1990 i många fall&lt;br&gt;kommer att betalas utan att någon preliminär inbetalning av skatt har gjorts.&lt;br&gt;Man kan något förenklat säga att näringsidkare med bokslut den 30 april&lt;br&gt;som går över till kalenderår haft en åtta månaders skattekredit och att denna&lt;br&gt;skattekredit nu förfaller till betalning. På motsvarande sätt kan en näringsid-&lt;br&gt;kare - med bokslut den 30 juni eller den 31 augusti — som väljer att till 1991&lt;br&gt;års taxering gå över till kalenderår som räkenskapsår sägas ha haft en sex&lt;br&gt;resp, fyra månaders skattekredit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ofrånkomligt att den beslutade övergången från brutet råken- Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;skapsår till kalenderår medför en tillfällig likviditetspåfrestning. I syfte att&lt;br&gt;mildra denna effekt bör de näringsidkare som i bokslut till ledning för 1991&lt;br&gt;års taxering förkortar innevarande räkenskapsår ges möjlighet till en förhöjd&lt;br&gt;avsättning till resultatutjämningsfond. Avsättning bör få göras med upp till&lt;br&gt;30 % av lönekostnaden och 35 % av inkomsten i förvärvskällan i stället för&lt;br&gt;20 resp. 15 %. Jag vill samtidigt erinra om att hela resultatutjämningsfonden&lt;br&gt;kommer att ingå i det uppskovsbelopp som enligt lagen (1990:655) om åter-&lt;br&gt;föring av obeskattade reserver skall fastställas vid 1992 års taxering. Avsätt-&lt;br&gt;ningen kan därigenom återföras till beskattning successivt vid 1992-1995 års&lt;br&gt;taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör tas in i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.6.4 Räntefördelning vid subventionerade bostadslån&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande regler skall vid beräkningen av underlaget för K-surv för en-&lt;br&gt;skild näringsverksamhet fastigheter medräknas till 70 % av det skattemäs-&lt;br&gt;siga värdet. Regeln syftar till att ge rättvisande totalt skatteuttag för närings-&lt;br&gt;fastigheter eftersom försäljningsvinster beskattas som inkomst av kapital&lt;br&gt;med skattesatsen 30%. Genom att fastighetens värde reduceras vid beräk-&lt;br&gt;ningen av kapitalunderlaget motverkas den olikformighet i beskattningen&lt;br&gt;som ligger i att ränteutgifter är avdragsgilla i inkomstslaget näringsverksam-&lt;br&gt;het — mot egenavgifter eller särskild löneskatt och mot full inkomstskatt -&lt;br&gt;samtidigt som försäljningsvinsterna beskattas som inkomst av kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För enskild näringsverksamhet skall också tillämpas de särskilda reglerna&lt;br&gt;om räntefördelning. Dessa innebär att om kapitalunderlaget är negativt -&lt;br&gt;efter justering med ett fribelopp om 50000 kr. — skall ett belopp motsva-&lt;br&gt;rande det negativa underlaget multiplicerat med statslåneräntan tas upp som&lt;br&gt;intäkt i förvärvskällan. Ett avdrag av motsvarande storlek medges i inkomst-&lt;br&gt;slaget kapital. Reglerna om räntefördelning syftar till att begränsa avdrags-&lt;br&gt;rätten för utgiftsräntor av privat karaktär så att skattelättnaden inte översti-&lt;br&gt;ger 30 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reduktionen av fastigheternas skattemässiga värde i survsammanhang&lt;br&gt;kan emellertid i kombination med reglerna om räntefördelning i ett visst fall&lt;br&gt;ge ett icke önskat resultat. Detta gäller då en enskild näringsidkare finansie-&lt;br&gt;ra! en fastighet med statligt subventionerade lån. I detta fall är näringsidka-&lt;br&gt;rens faktiska ränteavdrag — och därmed skatte- och avgiftslättnaden-&lt;br&gt;mindre än vid icke-subventionerade lån. Vid nuvarande regler för ränteför-&lt;br&gt;delning skulle det påförda beloppet komma att överstiga vad som krävs för&lt;br&gt;att ge den åsyftade balansen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör reglerna om räntefördelning justeras i det här av-&lt;br&gt;seendet. En ändring bör emellertid göras först när regeringens förslag om&lt;br&gt;bostadsfinansiering, m.m. (prop. 1990/91:34) behandlats av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;281&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Beskattning av fåmansföretag (stoppreglerna)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De särskilda fåmansföretagsreglerna (stoppreglerna) ut-&lt;br&gt;vidgas till att gälla även införsäljning av villafastighet. Klargörande&lt;br&gt;bestämmelser avseende ränteförmån från fåmansföretag införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De särbestämmelser som gäller för beskattning av&lt;br&gt;fåmansföretag, de s.k. stoppreglerna, återfinns numera i punkt 14 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 32 § KL. Bestämmelserna riktar sig mot vissa slag av transaktio-&lt;br&gt;ner mellan fåmansföretag och dess ägare. Förmånerna av dessa transaktio-&lt;br&gt;ner skall i det nya skattesystemet beskattas som en särskild intäktspost i in-&lt;br&gt;komstslaget tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av anvisningspunktens första stycke framgår att ett fåmansföretags köp&lt;br&gt;av lös egendom som uteslutande eller så gott som uteslutande är avsedd för&lt;br&gt;privat bruk för företagsledare eller företagsledare närstående person skall&lt;br&gt;föranleda beskattning av företagsledaren. Ett belopp som motsvarar företa-&lt;br&gt;gets anskaffningskostnad för egendomen skall tas upp intäkt av tjänst. Re-&lt;br&gt;geln gäller endast i fråga om egendom som företaget köper från någon utom-&lt;br&gt;stående. Införsäljning av onyttig lös egendom från delägare behandlas i an-&lt;br&gt;visningspunktens andra stycke. Anskaffning av bil som föranleder beskatt-&lt;br&gt;ning av bilförmån har uttryckligen undantagits från tillämpning av första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om beskattning vid köp från utomstående gäller alltså lös&lt;br&gt;egendom. Av detta följer att beskattning skall ske om företaget anskaffar en&lt;br&gt;bostadsrätt som skall användas som bostad av företagsledaren. Om företaget&lt;br&gt;däremot köper en villafastighet för sådant ändamål sker inte någon beskatt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya skattesystemet är strävandena att likabehandla bostadsrätter och&lt;br&gt;villor i alla avseenden.Mot denna bakgrund kan den lösning som valts beträf-&lt;br&gt;fande utformningen av stoppreglerna i nu aktuellt hänseende anses som&lt;br&gt;mindre tillfredsställande. Villafastigheter bör därför omfattas av bestämmel-&lt;br&gt;serna i punkt 14 första stycket av anvisningarna till 32 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den nu nämnda anvisningspunktens sjätte stycke finns bestämmelser om&lt;br&gt;beskattning av räntefritt eller lågförräntat lån som lämnats till företagsledare&lt;br&gt;i ett fåmansföretag. Det har även i det nya skattesystemet ansetts nödvändigt&lt;br&gt;att ha kvar särreglerna om ränteförmån i fåmansföretag vid sidan av de all-&lt;br&gt;männa reglerna om ränteförmån vid utlåning till anställd (punkt 10 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 32 § KL). Till skillnad mot vad som gäller för anställd får före-&lt;br&gt;tagsledare inte avdrag för ränteförmånen som för räntekostnad. Ränteför-&lt;br&gt;månen ligger inte till grund för uttag av socialavgifter. Förmånen, som be-&lt;br&gt;stäms på samma sätt som för anställd, utgör skillnaden mellan jämförelse-&lt;br&gt;räntan och avtalad ränta. Med jämförelseränta avses statslåneräntan i slutet&lt;br&gt;av november året före beskattningsåret med tillägg av en procentenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats tidigare (avsnitt 3.7) är nuvarande lagtext inte klart utfor-&lt;br&gt;mad när det gäller beskattningen av ränteförmån. Den korrigering av lagtex-&lt;br&gt;ten jag föreslagit för räntefritt eller lågförräntat lån från arbetsgivare (punkt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;282&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 första stycket av anvisningarna till 32 § KL) bör göras även för lån från Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;fåmansföretag. Det skall alltså klart framgå att fråga skall vara om en förmån&lt;br&gt;för att beskattning över huvud taget skall bli aktuell. Om så är fallet skall vid&lt;br&gt;värderingen av denna förmån statslåneräntan användas som jämförelse-&lt;br&gt;ränta. Även den kompletteringen av lagtexten som föreslagits för anställd&lt;br&gt;som erhållit lån i utländsk valuta bör genomföras för företagsledare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.8 Inventering av varulager&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Inventeringslagen anpassas till de lagervärderingsregler&lt;br&gt;som genomfördes tidigare i år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Genom skattereformen har reglerna för värdering&lt;br&gt;av varulager ändrats. Reglerna innebär att lager inte får tas upp till ett lägre&lt;br&gt;värde än det högsta värde som är tillåtet enligt BFL. En schablonregel har&lt;br&gt;också införts som innebär att värdering får ske till lägst 97 % av det samlade&lt;br&gt;anskaffningsvärdet. Schablonregeln gäller inte lager av fastigheter, aktier,&lt;br&gt;obligationer och liknande tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1955:257) om inventering av varulager för inkomsttaxeringen föl-&lt;br&gt;jer inte systematiken i de nya lagervärderingsreglerna. En anpassning av in-&lt;br&gt;venteringsreglerna bör därför göras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.9 Vissa lagtekniska justeringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår dessutom — utöver redaktionella ändringar — ett antal juste-&lt;br&gt;ringar som enbart kommenteras i specialmotiveringen. Det gäller punkten&lt;br&gt;5 av anvisningarna till 20 §, punkterna 1 och 16 av anvisningarna till 22 §,&lt;br&gt;punkterna 6, 7 och 12 av anvisningarna till 23 § KL, punkterna 12 och 13 av&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till lagen (1990:650) om ändring i KL, 1 §&lt;br&gt;3 mom.och 2§ 4 mom. SIL, 23 § BFL, 19 § jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141) samt 1, 2 och 5 §§ lagen om återföring av obeskattade reserver.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Vissa internationella skattefrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I en promemoria som upprättats inom finansdepartementet (Ds 1990:51)&lt;br&gt;Beskattning av inkomst av tjänst från Sverige m.m. har som en följd av den&lt;br&gt;reformering av inkomst- och företagsbeskattningen, som beslutats av riksda-&lt;br&gt;gen (prop. 1989/90:110, SkU30, rskr. 356) tidigare i år, föreslagits vissa änd-&lt;br&gt;ringar i bestämmelserna om beskattning av i utlandet bosatta fysiska perso-&lt;br&gt;ner samt i reglerna om avräkning av utländsk skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. Till protokollet i detta ärende har&lt;br&gt;som bilaga 1 fogats en förteckning över remissinstanserna. Sammanställning&lt;br&gt;av remissyttrandena har upprättats inom finansdepartementet och finns till-&lt;br&gt;gänglig i lagstiftningsärendet (dnr 3807/90).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;283&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Beskattning av utomlands bosatta&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxering till kommunal skatt för gemensamt kommunalt ändamål sker bl.a.&lt;br&gt;beträffande inkomst av tjänst för vilken skattskyldighet föreligger i Sverige&lt;br&gt;för person bosatt utomlands. Den nu gällande utdebiteringen i det för riket&lt;br&gt;gemensamma taxeringsdistriktet är 10 % medan den för riket genomsnittliga&lt;br&gt;utdebiteringen till kommunal inkomstskatt är 31,16 %. Inkomst som taxeras&lt;br&gt;till kommunal inkomstskatt för gemensamt kommunalt ändamål taxeras&lt;br&gt;även till statlig inkomstskatt. Fr.o.m. inkomståret 1991 tas i princip endast&lt;br&gt;kommunal inkomstskatt ut på en beskattningsbar inkomst upp till 170 000&lt;br&gt;kr. Detta aktualiserar en höjning av skattesatsen för gemensamt kommunalt&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.1.1 Skatt för gemensamt kommunalt ändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skattesatsen för gemensamt kommunalt ändamål höjs&lt;br&gt;till 25%. Skattskyldigheten till statlig inkomstskatt för inkomst av&lt;br&gt;tjänst slopas och rätten till kostnadsavdrag för utgifter hänförliga till&lt;br&gt;inkomst av tjänst upphör för den som är bosatt utomlands. Förmånen&lt;br&gt;av fri resa till och från Sverige vid anställningens början och slut resp,&lt;br&gt;i samband med styrelsemöte och av fritt logi under vistelsen här un-&lt;br&gt;dantas dock från skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt. I promemorian före-&lt;br&gt;slogs dock inte skattefrihet för förmånen av fri resa till och från Sverige och&lt;br&gt;för fritt logi i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är genomgående positiva till för-&lt;br&gt;slaget att införa en definitiv proportionell källskatt i fråga om inkomst av&lt;br&gt;tjänst. Småföretagens Riksorganisation, Svensk Industriförening, Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivarföreningen, Svenska Bankföreningen, Svenska Försäkringsbo-&lt;br&gt;lags Riksförbund och Sveriges Industriförbund (organisationerna) är dock&lt;br&gt;tveksamma till den föreslagna skattesatsens höjd och föreslår att skattesat-&lt;br&gt;sen sätts till 20%. Organisationerna tillstyrker förslaget avseende inkomst&lt;br&gt;av tjänst endast under förutsättning att utgivet traktamente till inskränkt&lt;br&gt;skattskyldiga motsvarande det fr.o.m. den 1 januari 1991 gällande avdrags-&lt;br&gt;beloppet för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa, liksom ersättning för&lt;br&gt;verklig bostadskostnad, görs skattefria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Fr.o.m. inkomståret 1991 tas i princip endast kom-&lt;br&gt;munal inkomstskatt ut på beskattningsbara förvärvsinkomster upp till&lt;br&gt;170 000 kr. Detta aktualiserar en höjning av skatteuttaget för gemensamt&lt;br&gt;kommunalt ändamål. Nu gällande skattesats, 10 %, för gemensamt kommu-&lt;br&gt;nalt ändamål fastställdes 1972. Därvid frångicks den tidigare normen för be-&lt;br&gt;stämmande av skattesatsen och höjningen begränsades med motiveringen&lt;br&gt;att inte alltför mycket skärpa beskattningen av vissa utlandstjänstgörande&lt;br&gt;svenskar i statens tjänst. Detta skäl att begränsa utdebiteringen har numera&lt;br&gt;bortfallit eftersom här bosatta offentliganställda beskattas i hemortskommu-&lt;br&gt;nen även vid utlandstjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;284&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip bör samma slags inkomster träffas av samma skatt oavsett var Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;mottagaren av inkomsten är bosatt. Det bör således inte vara någon skillnad&lt;br&gt;på skatteuttaget om den anställde är bosatt i Sverige eller bosatt utomlands.&lt;br&gt;En differentiering av skatteuttaget grundat på bosättningen snedvrider kon-&lt;br&gt;kurrensen bland de arbetssökande genom att arbetsgivaren naturligen är&lt;br&gt;mer benägen att anställa den som blir billigast ur lönekostnadssynpunkt. En&lt;br&gt;jämförelse bör även ske med beskattningen i våra nordiska grannländer med&lt;br&gt;hänsyn till den gemensamma arbetsmarknaden. I såväl Danmark, Norge&lt;br&gt;som Finland beskattas löneinkomst vid tillfällig vistelse i resp, land med ca&lt;br&gt;35 %. I Danmark och Norge beskattas de som vistas tillfälligt där på samma&lt;br&gt;sätt som de som är bosatta i resp. land. Kommunalskatt tas ut med en pro-&lt;br&gt;centsats som motsvarar riksgenomsnittet. För de utomlands bosatta gäller&lt;br&gt;dock vissa inskränkningar i rätten till avdrag. I Danmark omräknas inkoms-&lt;br&gt;ten till årsinkomst när fråga är om anställning på heltid. Detta innebär att&lt;br&gt;progressiviteten i skatteskalan får full effekt och det genomsnittliga skatteut-&lt;br&gt;taget blir detsamma för den som vistas tillfälligt i Danmark och som endast&lt;br&gt;har en månadsinkomst därifrån som för den som är bosatt i Danmark och&lt;br&gt;förvärvar hela sin årsinkomst där. I Finland tas en definitiv källskatt ut på&lt;br&gt;löneinkomster som förvärvas i Finland av utomlands bosatta. Skatten utgår&lt;br&gt;för närvarande med 35 %. Till lön hänförs även naturaförmåner och ersätt-&lt;br&gt;ning för kostnader för fullgörande av tjänsten samt för vistelsekostnader.&lt;br&gt;Från skatteplikt har dock undantagits ersättning för styrkta kostnader för&lt;br&gt;resa till Finland och ersättning för logikostnad som kan styrkas med kvitto.&lt;br&gt;Skatteuttaget i Danmark, Finland och Norge är således ganska likartat i&lt;br&gt;fråga om inkomst vid tillfällig vistelse medan skatteuttaget vid tillfällig vis-&lt;br&gt;telse i Sverige för närvarande är knappt 15 % vid en inkomst på upp till&lt;br&gt;100 000 kr. En sådan skillnad är enligt min mening inte motiverad. Utgångs-&lt;br&gt;punkten vid bestämmandet av skattesatsen för gemensamt kommunalt ända-&lt;br&gt;mål bör liksom i Norden i övrigt vara den kommunala medelutdebiteringen&lt;br&gt;i landet, dvs. 31,16 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat skäl att höja skattesatsen för gemensamt kommunalt ändamål&lt;br&gt;är att därigenom uppnås en större neutralitet vid beskattningen av närings-&lt;br&gt;verksamhet som från fast driftställe bedrivs i Sverige av näringsidkare som&lt;br&gt;är bosatt här och sådan verksamhet som bedrivs av den som är bosatt utom-&lt;br&gt;lands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att en definitiv källskatt tas ut på inkomst av&lt;br&gt;tjänst. Jag delar uppfattningen att en sådan skatt bör införas. Att införa en&lt;br&gt;definitiv källskatt redan vid 1991 års taxering är dock inte möjligt. Jag finner&lt;br&gt;därför att, såsom föreslagits i promemorian, införandet bör ske i två steg.&lt;br&gt;Förslaget innebär att, för inkomståret 1991, taxeringen av utomlands bosatta&lt;br&gt;liksom hittills sker i det för riket gemensamma distriktet men att beträffande&lt;br&gt;inkomst av tjänst en proportionell skatt tas ut och rätten till kostnadsavdrag&lt;br&gt;slopas. De kostnadsavdrag som kan komma i fråga för en utomlands bosatt&lt;br&gt;är främst det s.k. schablonavdraget från intäkt av tjänst och avdrag för dub-&lt;br&gt;bel bosättning. Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresa torde&lt;br&gt;däremot förekomma i mycket begränsad omfattning för dessa personer ef-&lt;br&gt;tersom det förutsätter tjänsteresor som varit förenade med övernattning&lt;br&gt;utom den vanliga verksamhetsorten. Jag finner det därför fullt tillräckligt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som föreslås i promemorian medge en kompensation för de slopade avdra-&lt;br&gt;gen genom en skatterabatt på ca 5 %. Skatteuttaget för gemensamt kommu-&lt;br&gt;nalt ändamål bör därför höjas till 25 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utomlands bosatta är det viktigt att inte bortse från det fak-&lt;br&gt;tum att skattemyndigheterna här omöjligen kan överblicka den skattskyldi-&lt;br&gt;ges totala ekonomiska situation, varken alla intäkter och tillgångar eller alla&lt;br&gt;utgifter och skulder. Det enda man har kännedom om här är de inkomster&lt;br&gt;för vilka skattskyldighet föreligger i Sverige. Viss försiktighet är därför till-&lt;br&gt;rådlig vid beskattningen av dessa inkomster som ofta blir föremål för be-&lt;br&gt;skattning även i hemlandet. Jag föreslår därför att utomlands bosatta undan-&lt;br&gt;tas från skattskyldighet till statlig inkomstskatt för inkomster hänförliga till&lt;br&gt;inkomst av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att senare framlägga ett förslag om en definitiv källskatt på in-&lt;br&gt;komst av tjänst till utomlands bosatta fr.o.m. inkomståret 1992. Jag kommer&lt;br&gt;därvid att, i enlighet med promeijiQrieförslaget, föreslå att skatteuttaget blir&lt;br&gt;25 %. I ett sådant system är det inte möjligt att differentiera skatteuttaget i&lt;br&gt;olika inkomstlägen eftersom samma person inte sällan har flera utbetalare&lt;br&gt;eller arbetsgivare. Detta gäller framför allt i utlandet bosatta pensionärer&lt;br&gt;som uppbär pension från Sverige. Genomförs de båda förslagen innebär det&lt;br&gt;att skatteuttaget i princip blir lika stort inkomståren 1991 och 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är bosatt i utlandet och bedriver näringsverksamhet här blir där-&lt;br&gt;emot skattskyldig till såväl statlig som kommunal inkomstskatt. Han medges&lt;br&gt;dock, till skillnad mot dem som uppbär inkomst av tjänst, avdrag för kostna-&lt;br&gt;der hänförliga till verksamheten. Vid taxeringen här tas emellertid inte hän-&lt;br&gt;syn till hans övriga inkomster eller utgifter. En i utlandet bosatt person som&lt;br&gt;bedriver näringsverksamhet här medges t.ex. inte skattereduktion för räntor&lt;br&gt;som han har att erlägga för sin bostad i hemlandet vilket han bör kompense-&lt;br&gt;ras för genom en lägre kommunal utdebitering. Han bör därför även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis taxeras i det för riket gemensamma distriktet vilket innebär en kom-&lt;br&gt;munal utdebitering på 25 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som kommer hit från utlandet för korttidsuppdrag torde inte sällan&lt;br&gt;vara särskilt kvalificerade personer som kontrakterats just för sina speciella&lt;br&gt;färdigheter eller kunskaper. Det torde därvid inte vara ovanligt att arbetsgi-&lt;br&gt;varen står för kostnader för resan hit och härifrån och även kostnaden för&lt;br&gt;bostaden här. Jag anser att sådana ersättningar bör undantas från skatteplikt&lt;br&gt;i dessa fall. Inte heller bör förmånsbeskattning ske om arbetsgivaren kost-&lt;br&gt;nadsfritt tillhandahåller logi och färdmedel eller biljetter för sådana resor.&lt;br&gt;Jag avser här endast resan hit när arbetet påbörjas och härifrån när arbetet&lt;br&gt;avslutas och således inte hemresor under pågående vistelse här. Det sagda&lt;br&gt;bör även gälla för utomlands bosatta ledamöter eller suppleanter i styrelse&lt;br&gt;eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk&lt;br&gt;person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder ändring av 33 § 1 och 2 mom. och punkt 2 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 53§ KL samt 6§ 1 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;286&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.1.2 Beskattningen av pensioner som betalas till i utlandet bosatta&lt;br&gt;personer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den som är bosatt utomlands är skattskyldig för pension&lt;br&gt;enligt lagen om allmän försäkring endast till den del pensionen över-&lt;br&gt;stiger uppburen folkpension och pensionstillskott eller tilläggspension&lt;br&gt;som föranlett avräkning av pensionstillskottet. När det gäller den som&lt;br&gt;uppbär förtidspension undantas den del som överstiger folkpension&lt;br&gt;och 52 % av pensionstillskottet från skattskyldighet här. Har folkpen-&lt;br&gt;sionen samordnats med yrkesskadelivränta och annan livränta är en-&lt;br&gt;dast den del som överstiger den folkpension som annars skulle ha upp-&lt;br&gt;burits skattepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För närvarande föreligger skattskyldighet för pen-&lt;br&gt;sion som uppbärs enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del&lt;br&gt;den överstiger 10 000 kr., dvs. motsvarande grundavdraget för här bosatta.&lt;br&gt;Extra avdrag för nedsatt skatteförmåga för folkpensionärer medges inte den&lt;br&gt;som är bosatt utomlands. Fr.o.m. inkomståret 1991 får den som är bosatt i&lt;br&gt;Sverige ett särskilt grundavdrag som motsvarar folkpension och pensionstill-&lt;br&gt;skott eller motsvarande allmän tilläggspension som avräknats mot pensions-&lt;br&gt;tillskottet. Det särskilda grundavdraget reduceras nästa år med 65 % av öv-&lt;br&gt;riga pensionsinkomster utom inkomster från privata pensionsförsäkringar&lt;br&gt;och för senare år även av andra inkomster. Den som är bosatt utomlands&lt;br&gt;medges inte sådant särskilt grundavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika att skatten på pensioner till utomlands bosatta pensionä-&lt;br&gt;rer blir högre än skatten på pensioner till dem som är här bosatta föreslås att&lt;br&gt;skattskyldigheten för pension enligt lagen om allmän försäkring begränsas&lt;br&gt;till att endast avse belopp som överstiger uppburen folkpension och pen-&lt;br&gt;sionstillskott. För förtidspensionärer inskränks skattskyldigheten till att&lt;br&gt;gälla den del som överstiger uppburen folkpension och 52 % av pensionstill-&lt;br&gt;skottet på samma sätt som det särskilda grundavdraget endast avser dessa&lt;br&gt;belopp. Om folkpensionen samordnats med yrkesskadelivränta eller annan&lt;br&gt;livränta som anges i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring före-&lt;br&gt;ligger skatteplikt endast för den del som överstiger den folkpension som&lt;br&gt;skulle ha utgått utan sådan samordning. Däremot är det, enligt min mening,&lt;br&gt;inte lämpligt att låta det skattefria beloppet avtrappas på det sätt som sker&lt;br&gt;med det särskilda grundavdraget. En sådan regel skulle missgynna den som&lt;br&gt;får samtliga inkomster härifrån jämfört med den som uppbär inkomster från&lt;br&gt;andra länder eftersom man som ovan sagts inte har kännedom om den skatt-&lt;br&gt;skyldiges samtliga inkomster. Som jag redan tidigare uttalat avser jag att&lt;br&gt;lägga fram förslag om en definitiv källskatt för inkomståret 1992.1 ett sådant&lt;br&gt;system är det inte möjligt att ens tillämpa avtrappningsregler i fråga om in-&lt;br&gt;komster från Sverige om den skattskyldige har flera utbetalare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kombination av ett helt skattefritt belopp och ett skatteuttag på 25 %&lt;br&gt;på övriga i Sverige skattepliktiga pensioner torde tillgodose rimliga fiskala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;287&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anspråk samtidigt som den enskilde skyddas från en beskattning som med&lt;br&gt;beaktande av hela hans ekonomiska situation annars skulle kunna bli orim-&lt;br&gt;ligt betungande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Avräkning av utländsk skatt m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det svenska skattesystemet genomgår för närvarande genomgripande för-&lt;br&gt;ändringar vilket bl.a. medför att avräkningslagens regler måste ändras. Här-&lt;br&gt;vid krävs att regler rörande avräkning från den statliga fastighetsskatten in-&lt;br&gt;förs med hänsyn till att denna skatt utvidgas till att också omfatta i utlandet&lt;br&gt;belägna privatbostäder som i nuvarande skattesystem beskattas inom ramen&lt;br&gt;för inkomstbeskattningen. Bestämmelserna om spärrbeloppsberäkning&lt;br&gt;måste anpassas bl.a. till att fysiska personers förvärvsinkomster skall sam-&lt;br&gt;manräknas och beskattas progressivt medan övrig inkomst beskattas propor-&lt;br&gt;tionellt. Genom skattereformen ökar också behovet av att under efterföl-&lt;br&gt;jande år få avräkna sådan utländsk skatt som inte kunnat avräknas det år&lt;br&gt;då detta normalt skall ske varför bestämmelser rörande carry forward bör&lt;br&gt;införas. Även införandet av en avkastningsskatt på pensionsmedel medför&lt;br&gt;att behov uppkommer av särregler i avräkningslagen. Vad däremot avser&lt;br&gt;den särskilda löneskatten är den inte en skatt av sådant slag som omfattas av&lt;br&gt;dubbelbeskattningsavtal. Då det inte heller är rimligt att avräkning skall få&lt;br&gt;ske från denna skatt för skatt som i utlandet erlagts på inkomst anser jag inte&lt;br&gt;att någon ändring i avräkningslagen är påkallad i denna del. Slutligen bör de&lt;br&gt;bestämmelser i avräkningslagen som avser skattenedsättning med beaktande&lt;br&gt;av vinstdelningsskatten och den särskilda vinstskatten samt rörande avräk-&lt;br&gt;ning i fall då den kommunala inkomstskatten inte omfattas av dubbelbe-&lt;br&gt;skattningsavtal upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.1 Avräkning med beaktande av statlig fastighetsskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Avräkning av utländsk skatt medges från statlig fastig-&lt;br&gt;hetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avräkning medges förutom för skatt på inkomst även för utländsk&lt;br&gt;skatt som är jämförlig med den statliga fastighetsskatten och för skatt&lt;br&gt;som beräknats på schablonintäkt eller liknande på privatbostad i ut-&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig fastighetsskatt tas inte ut i de fall då inkomst av eller förmö-&lt;br&gt;genhetstillgång bestående av i utlandet belägen privatbostad på grund&lt;br&gt;av dubbelbeskattningsavtal är undantagen från beskattning i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är genomgående positivt inställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Fr.o.m. 1992 års taxering tas i vissa fall fastighets-&lt;br&gt;skatt ut på i utlandet belägen privatbostad. Då i princip alla stater har någon&lt;br&gt;form av löpande beskattning av fastigheter belägna i den egna staten anser&lt;br&gt;jag att sådana utländska skatter bör — i syfte att undvika dubbelbeskattning&lt;br&gt;- få avräknas från den statliga fastighetsskatt som tas ut för sådan privat-&lt;br&gt;bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;288&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att dubbelbeskattning skall kunna undvikas bör såväl utländska skat-&lt;br&gt;ter som är jämförbara med den statliga fastighetsskatten (dvs. objektskatter)&lt;br&gt;som sådana utländska skatter som beräknats på schablonintäkt eller lik-&lt;br&gt;nande få avräknas. I promemorian har föreslagits att avräkning från statlig&lt;br&gt;fastighetsskatt resp, avräkning av utländska skatter på privatbostäder bör&lt;br&gt;ske integrerat med avräkningen av mer traditionella inkomstskatter. Jag de-&lt;br&gt;lar denna uppfattning och anser att de i promemorian föreslagna bestämmel-&lt;br&gt;serna, efter vissa redaktionella ändringar i förtydligande syfte av förslagen&lt;br&gt;till 2 och 4 §§, bör införas i avräkningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En integrerad avräkning innebär att ett enda spärrbelopp skall beräknas.&lt;br&gt;Jag återkommer till detta i samband med min redovisning av mitt förslag till&lt;br&gt;ny spärrbeloppsberäkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som föreslagits i promemorian anser jag att avräkning&lt;br&gt;från fastighetsskatt skall ske först efter det att den statliga inkomstskatten&lt;br&gt;helt satts ned. Skulle de statliga inkomst- och fastighetsskatterna inte förslå&lt;br&gt;till full avräkning för de avräkningsbara utländska skatterna anser jag att av-&lt;br&gt;räkning — i linje med nuvarande regler — i sista hand skall få ske från den&lt;br&gt;kommunala inkomstskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande ordning skall avräkning ske från inkomstskatt som tas ut&lt;br&gt;på grund av taxering det år då den intäkt som beskattats i utländsk stat med-&lt;br&gt;tagits vid taxering här. På motsvarande sätt bör avräkning ske från statlig&lt;br&gt;fastighetsskatt som tas ut på grund av taxering det år då den intäkt som be-&lt;br&gt;skattats i utländsk stat medtagits vid taxering här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fråga är om utländsk skatt jämförlig med den statliga fastighetsskatten&lt;br&gt;eller som beräknats på schablonintäkt eller liknande, medtas ingen intäkt vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen i Sverige. Beträffande sådan skatt bör avräkning ske från&lt;br&gt;svensk skatt som tas ut på grund av taxering det år som den utländska skatten&lt;br&gt;fastställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skapa klarhet och för att inte riskera att komma i konflikt med&lt;br&gt;våra åtaganden i ingångna dubbelbeskattningsavtal bör på sätt föreslagits i&lt;br&gt;promemorian statlig fastighetsskatt inte tas ut i fall dubbelbeskattningsavtal&lt;br&gt;föreskriver undantagande (exempt) av inkomst resp, förmögenhetstillgång&lt;br&gt;avseende fastighet — i den betydelse som uttrycket har i resp, avtal - belä-&lt;br&gt;gen i den andra avtalsslutande staten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.2 Beräkning av spärrbeloppet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Spärrbeloppet skall bestå av summan av fyra olika delbe-&lt;br&gt;lopp. Dessa delbelopp utgörs av dels den statliga resp, den kommu-&lt;br&gt;nala inkomstskatt som hänför sig till utländska förvärvsinkomster,&lt;br&gt;dels den statliga inkomstskatt som hänför sig till utländska kapitalin-&lt;br&gt;komster samt dels också den statliga fastighetsskatt som hänför sig till&lt;br&gt;i utlandet belägna privatbostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är genomgående positivt inställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Nu gällande avräkningslag bygger bl.a. på att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;289&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtliga inkomster oavsett inkomstslag sammanräknas och att man därefter&lt;br&gt;beräknar den därpå belöpande inkomstskatten. Detta innebär bl.a. att man&lt;br&gt;vid beräkning av spärrbeloppet ser till förhållandet mellan samtliga ut-&lt;br&gt;ländska inkomster som ingår i beskattningsunderlaget och den sammanräk-&lt;br&gt;nade inkomsten av samtliga inkomstslag. Såsom framhållits i promemorian&lt;br&gt;kommer någon sådan sammanräkning av inkomsterna av de olika inkomst-&lt;br&gt;slagen, förutom förvärvsinkomst som skall beskattas efter den progressiva&lt;br&gt;skatteskalan, inte att ske i det nya systemet. De nu beskrivna förändringarna&lt;br&gt;medför således att de interna avräkningsreglerna även i denna del måste ses&lt;br&gt;över och anpassas till detta nya skattesystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har redovisats två alternativa sätt för spärrbeloppsberäk-&lt;br&gt;ning, en ”separatmetod” och en integrerad metod. För att bibehålla samma&lt;br&gt;principer som i dag ligger till grund för overallberäkningen av spärrbeloppet,&lt;br&gt;dvs. att utländska skatteuttag som överstiger resp, understiger det svenska&lt;br&gt;skatteuttaget skall kunna utjämnas oavsett inkomstslag, anser jag - i likhet&lt;br&gt;med vad som föreslagits i promemorian - att den integrerade metoden bör&lt;br&gt;väljas. I förtydligande syfte bör dock vissa justeringar göras i det i promemo-&lt;br&gt;rian lämnade förslaget till ny 7 §. Även den redan föreslagna möjligheten att&lt;br&gt;erhålla avräkning av utländsk skatt från avkastningsskatten på pensionsme-&lt;br&gt;del föranleder ett tillägg i 7§. Jag återkommer till detta i specialmotive-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare nämnt bör avräkning från den statliga fastighetsskatten&lt;br&gt;ske integrerat med avräkning från statlig och kommunal inkomstskatt. Detta&lt;br&gt;innebär att ett enda spärrbelopp skall beräknas. I nuvarande system för av-&lt;br&gt;räkning består spärrbeloppet som bekant av två delbelopp, dels den statliga&lt;br&gt;inkomstskatt och dels den kommunala inkomstskatt som hänför sig till de&lt;br&gt;utländska inkomsterna. En följd av de av mig framlagda förslagen blir att&lt;br&gt;spärrbeloppet kommer att bestå av fyra delbelopp, dels den statliga resp,&lt;br&gt;den kommunala inkomstskatt som hänför sig till de utländska förvärvsin-&lt;br&gt;komsterna, dels den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska&lt;br&gt;kapitalinkomsterna och dels den statliga fastighetsskatt som hänför sig till i&lt;br&gt;utlandet belägna privatbostäder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.3 Carry forward&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Utländsk skatt som inte kunnat avräknas det år då sådan&lt;br&gt;avräkning enligt huvudregeln i 4 § avräkningslagen skall ske får avräk-&lt;br&gt;nas under de närmast efterföljande tre åren (carry forward).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är genomgående positivt inställda&lt;br&gt;till införandet av carry forward. RSV har dock i sitt yttrande anfört att lagtex-&lt;br&gt;ten måste förtydligas då det av denna inte klart framgår att den skattskyldige&lt;br&gt;själv får välja om det är den till det aktuella inkomståret hänförliga skatten&lt;br&gt;eller tidigare års skatter som skall avräknas först. Vidare har Småföretagens&lt;br&gt;Riksorganisation, Svensk Industriförening, Svenska Arbetsgivareföreningen,&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen, Svenska Försäkringsbolags Riksförbund och Sveri-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;290&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ges Industriförbund (organisationerna) i ett gemensamt yttrande, till vilket Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;Företagareförbundet anslutit sig, framfört att någon tidsgräns inte bör finnas&lt;br&gt;eller — om en sådan anses nödvändig — att den i vart fall bestäms till fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Frågan om införande av carry forward har tidigare&lt;br&gt;behandlats av skatteavräkningssakkunniga. I betänkandet Ds B 1982:5 Av-&lt;br&gt;räkning av utländsk skatt, föreslogs att sådana regler skulle införas. Mot&lt;br&gt;bakgrund av den kritik som vissa remissinstanser riktade mot förslaget så-&lt;br&gt;som det då utformats och med beaktande av de övriga förslag som då lades&lt;br&gt;fram föranledde utredningens förslag inte någon lagstiftningsåtgärd i denna&lt;br&gt;del. Föredragande statsrådet framhöll emellertid (prop. 1982/83:14 s. 14) att&lt;br&gt;han var beredd att på nytt överväga frågan om införande av bestämmelser&lt;br&gt;om carry forward om övriga då föreslagna åtgärder skulle visa sig otillräck-&lt;br&gt;liga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som bekant innebär det nya skattesystemet bl.a. att skattesatserna sänks&lt;br&gt;och att reserveringsmöjligheterna minskar. Detta innebär att möjligheterna&lt;br&gt;för företag att inom relativt vida ramar själva bestämma beskattningsunder-&lt;br&gt;laget för ett individuellt beskattningsår beskärs. Även för fysiska personer&lt;br&gt;kan det förhållandet att skattesatserna sänks komma att minska möjlighe-&lt;br&gt;terna att för ett visst beskattningsår erhålla avräkning för hela den avräk-&lt;br&gt;ningsbara utländska skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa ändringar i skattesystemet medför ett ökat behov av att under efter-&lt;br&gt;följande år kunna avräkna sådan utländsk skatt som det år då avräkning en-&lt;br&gt;ligt huvudregeln i 4 § andra stycket avräkningslagen skall ske inte rymts inom&lt;br&gt;spärrbeloppet (överskjutande belopp). Med hänsyn härtill och då de pro-&lt;br&gt;blem som var förenade med det tidigare förslaget nu bättre kan bemästras&lt;br&gt;anser jag — i likhet med vad som föreslagits i promemorian - att bestämmel-&lt;br&gt;ser om carry forward bör tas in i avräkningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom RSV framhållit är den i promemorian föreslagna lagtexten inte helt&lt;br&gt;klarläggande vad avser de skattskyldigas möjlighet att välja om det är den&lt;br&gt;till det aktuella året hänförliga utländska skatten eller tidigare års utländska&lt;br&gt;skatter som skall avräknas först. I förtydligande syfte har därför denna be-&lt;br&gt;stämmelse omarbetats varvid det i 11 § andra stycket klargörs dels att avräk-&lt;br&gt;ning ett visst år högst får medges med ett belopp motsvarande spärrbeloppet&lt;br&gt;för just detta år, dels att om avräkning yrkas för utländska skatter som är&lt;br&gt;hänförliga till olika år så skall avräkningen ske i kronologisk ordning, dvs.&lt;br&gt;att utländska skatter som är hänförliga till tidigare år alltid skall avräknas&lt;br&gt;före sådana som är hänförliga till senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts har organisationerna i sitt yttrande anfört att den i&lt;br&gt;promemorian föreslagna tiden om tre år är för kort. De har därvid hänvisat&lt;br&gt;till att det nya svenska skattesystemet innehåller regler av innebörd att för-&lt;br&gt;luster blir ”evigt” avdragsgilla och anser därför att någon tidsgräns inte heller&lt;br&gt;bör finnas vad gäller avräkning av överskjutande belopp. I andra hand anser&lt;br&gt;de att tidsperioden i vart fall bör bestämmas till fem år vilket enligt dem&lt;br&gt;skulle vara en rimlig avvägning med hänsyn till konjunkturcykelns längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den tidsperiod under vilken avräkning för överskjutande be-&lt;br&gt;lopp skall få ske måste den bestämmas genom en avvägning mellan de skatt-&lt;br&gt;skyldigas intresse av att erhålla avräkning av hela den i utlandet erlagda av-&lt;br&gt;räkningsbara skatten och det administrativa merarbete som införandet av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;291&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;carry forward otvivelaktigt medför för skatteadministrationen. Såsom vissa&lt;br&gt;remissinstanser anförde i sina yttranden över skatteavräkningssakkunnigas&lt;br&gt;tidigare nämnda betänkande (prop. 1982/83:14 s. 96 ff.) medför ett system&lt;br&gt;med carry forward bl.a. en ökad arbetsbelastning för skatteadministrationen&lt;br&gt;genom de krav på registrering och bevakning av information rörande över-&lt;br&gt;skjutande belopp som uppkommer. Vidare bör beaktas att det föreslagna&lt;br&gt;systemet innebär att den skattskyldige fritt kan välja att yrka avräkning ett&lt;br&gt;visst år för överskjutande belopp hänförligt till tidigare år eller för den till&lt;br&gt;detta år hänförliga avräkningsbara utländska skatten. Det nu föreslagna sys-&lt;br&gt;temet bygger således — i likhet med vad som i det nya skattesystemet kom-&lt;br&gt;mer att gälla beträffande underskott — på att det skall vara möjligt att inom&lt;br&gt;vissa ramar ”rulla” överskjutande belopp framåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag finner således det i promemorian framlagda förslaget rörande carry&lt;br&gt;forward vara väl avvägt och är därför i dagsläget inte beredd att föreslå en&lt;br&gt;längre tidsperiod än tre år. Skulle det emellertid i framtiden visa sig att den&lt;br&gt;nu valda tidsperioden är otillräcklig är jag givetvis beredd att på nytt ta&lt;br&gt;denna fråga under övervägande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.4 Nedsättning av avkastningsskatt på pensionsmedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Avräkning av utländsk skatt medges från avkastnings-&lt;br&gt;skatt på pensionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är genomgående positivt inställda&lt;br&gt;till att avräkning av utländsk skatt medges från avkastningsskatt på pensions-&lt;br&gt;medel. Försäkringsbolaget Pensionsgaranti, ömsesidigt har dock i sitt ytt-&lt;br&gt;rande framhållit att ett klarläggande erfordras i lagtexten av att arbetsgivare,&lt;br&gt;som är skattskyldig enligt 2 § 5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pen-&lt;br&gt;sionsmedel, har rätt att erhålla nedsättning av avkastningsskatten genom av-&lt;br&gt;räkning av utländsk skatt, i den mån den utländska skatten ej kunnat avräk-&lt;br&gt;nas från statlig eller kommunal inkomstskatt. Vidare har Småföretagens&lt;br&gt;Riksorganisation, Svensk Industriförening, Svenska Arbetsgivareföreningen,&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen, Svenska Försäkringsbolags Riksförbund och Sveri-&lt;br&gt;ges Industriförbund (organisationerna) i ett gemensamt yttrande, till vilket&lt;br&gt;Företagareförbundet anslutit sig, framfört att det enligt deras mening måste&lt;br&gt;vara tillräckligt att intäkten beskattats i den utländska staten för att rätt till&lt;br&gt;avräkning från avkastningsskatt skall föreligga. Sålunda anser de att det inte&lt;br&gt;är rimligt att som ytterligare förutsättning för avräkning uppställa krav på att&lt;br&gt;intäkten skall anses härröra från den utländska staten enligt dess lagstiftning.&lt;br&gt;Synpunkter motsvarande de som organisationerna har framfört har även in-&lt;br&gt;kommit från Svenska Livförsäkringsföreningars Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt lagen om avkastningsskatt på pensionsme-&lt;br&gt;del är svenska livförsäkringsföretag, utländska livförsäkringsföretag som be-&lt;br&gt;driver försäkringsrörelse i Sverige, understödsföreningar som bedriver till&lt;br&gt;livförsäkring hänförlig verksamhet, pensionsstiftelser enligt lagen&lt;br&gt;(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. samt arbetsgivare som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;292&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sin balansräkning redovisar skuld under rubriken Avsatt till pensioner en-&lt;br&gt;ligt 5 § lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. skattskyldiga till av-&lt;br&gt;kastningsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att avkastningsskatten normalt är en skatt på inkomster&lt;br&gt;som kan komma att beskattas också i utlandet i den mån inkomsterna upp-&lt;br&gt;bärs därifrån bör - i enlighet med vad som föreslagits i promemorian - i&lt;br&gt;utlandet erlagd skatt på avkastning av pensionsmedel få avräknas från denna&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i promemorian lämnade förslaget innebär att avräkning från avkast-&lt;br&gt;ningsskatt på pensionsmedel bör ske enligt samma principer som gäller för&lt;br&gt;avräkning från andra svenska skatter. Enligt promemorieförslaget skall såle-&lt;br&gt;des övriga regler i avräkningslagen t.ex. om vilka utländska skatter som kan&lt;br&gt;avräknas, spärrbeloppsberäkningen och om möjligheten att avräkna ut-&lt;br&gt;ländsk skatt ett senare år därvid äga motsvarande tillämpning. I fråga om&lt;br&gt;sådana skattskyldiga som avses i 2 § 1-4 lagen om avkastningsskatt på pen-&lt;br&gt;sionsmedel, dvs. de skattskyldiga som har att erlägga avkastningsskatt på en&lt;br&gt;nettointäkt, delar jag denna uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller sådana skattskyldiga som avses i 2 § 5 lagen om avkastnings-&lt;br&gt;skatt på pensionsmedel tas emellertid avkastningsskatten enligt 3§ fjärde&lt;br&gt;stycket samma lag ut inte på någon nettointäkt utan på pensionsskuldens be-&lt;br&gt;lopp vid ingången av beskattningsåret. Vidare är enligt 6 § samma lag sådan&lt;br&gt;skatt som tas ut på i 3 § fjärde stycket angivet underlag avdragsgill i arbetsgi-&lt;br&gt;varens förvärvskälla. Med beaktande av att någon utländsk eller svensk in-&lt;br&gt;täkt inte direkt kan hänföras till det underlag på vilket avkastningsskatt tas&lt;br&gt;ut av nu ifrågavarande skattskyldiga framstår enligt min mening det i prome-&lt;br&gt;morian framlagda lagförslaget som mindre lämpligt i denna del. Enligt min&lt;br&gt;mening bör i stället en uttrycklig bestämmelse införas vilken klargör att så-&lt;br&gt;dan avkastningsskatt som tas ut på underlag enligt 3 § fjärde stycket lagen&lt;br&gt;om avkastningsskatt på pensionsmedel får tas i anspråk för avräkning i de&lt;br&gt;fall då den statliga inkomstskatten, den statliga fastighetsskatten och den&lt;br&gt;kommunala inkomstskatten sammanlagt understiger vad som enligt 1 — 11 §§&lt;br&gt;avräkningslagen får avräknas. Ett förslag av denna innebörd - vilket också&lt;br&gt;ligger i linje med vad Försäkringsbolaget Pensionsgaranti, ömsesidigt öns-&lt;br&gt;kat - har tagits in som ett nytt andra stycke i förslaget till 12 § avräkningsla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare nämnt är avkastningsskatt som tas ut på sådant i 3 § fjärde&lt;br&gt;stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel angivet underlag av-&lt;br&gt;dragsgill i den skattskyldiges förvärvskälla. Detta avdrag kommer således att&lt;br&gt;inverka på spärrbeloppsberäkningen enligt 6 och 7 §§ avräkningslagen. För&lt;br&gt;att en spärrbeloppsberäkning över huvud taget skall vara möjlig krävs därvid&lt;br&gt;att storleken på den avdragsgilla avkastningsskatten är känd innan beräk-&lt;br&gt;ningen görs, dvs. att avdragets storlek inte får vara beroende av om avkast-&lt;br&gt;ningsskatten sätts ned genom avräkning. Med anledning härav föreslår jag&lt;br&gt;att 6 § lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel ändras så att det av&lt;br&gt;denna klart framgår att avdragsrätt vid inkomsttaxeringen föreligger för av-&lt;br&gt;kastningsskatt före eventuell nedsättning genom avräkning av utländsk&lt;br&gt;skatt. I förtydligande syfte bör i nämnda lagrum också klart uttalas att av-&lt;br&gt;dragsrätt givetvis endast föreligger för avkastningsskatt som tas ut på sådant&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;293&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 3 § fjärde stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel angivet un-&lt;br&gt;derlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad sedan avser den av organisationerna framförda kritiken mot det i pro-&lt;br&gt;memorian framlagda förslaget får jag anföra följande. För att rätt till avräk-&lt;br&gt;ning av utländsk skatt skall föreligga uppställs i 1 § avräkningslagen vissa vill-&lt;br&gt;kor. Ett av dessa villkor är att fråga är om en intäkt som enligt skattelagstift-&lt;br&gt;ningen i den utländska staten i fråga anses härröra därifrån. Såsom dåva-&lt;br&gt;rande statsrådet anförde i prop. 1985/86:131 (s. 19) är avsikten med detta&lt;br&gt;villkor att klargöra att om en intäkt har blivit beskattad i den utländska sta-&lt;br&gt;ten endast därför att den som uppbär intäkten anses ha hemvist eller är med-&lt;br&gt;borgare där, skall avräkning inte medges. Om däremot en intäkt visserligen&lt;br&gt;beskattats i den utländska staten redan på den grund att personen anses ha&lt;br&gt;hemvist eller är medborgare i denna stat, men intäkten ändock skulle ha be-&lt;br&gt;skattats där även om den uppburits av person som har hemvist eller inte är&lt;br&gt;medborgare där, skall rätt till avräkning föreligga. Det nu redovisade villko-&lt;br&gt;ret gäller generellt vid all avräkning och är uttryck för en internationellt ve-&lt;br&gt;dertagen princip. Något skäl varför en annan ordning skulle tillämpas just&lt;br&gt;vid nedsättning av avkastningsskatt på pensionsmedel har inte redovisats.&lt;br&gt;Jag finner således inte att det föreligger några skäl att i denna del frångå det&lt;br&gt;i promemorian framlagda förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.5 Övriga frågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bestämmelserna i 2§ andra stycket och 11 —16 §§ avräk-&lt;br&gt;ningslagen rörande avräkning i fall då den kommunala inkomstskat-&lt;br&gt;ten inte omfattas av dubbelbeskattningsavtal resp, skattenedsättning&lt;br&gt;med beaktande av vinstdelningsskatt och särskild vinstskatt upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av remissinstanserna har berört dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I 2 § andra stycket avräkningslagen finns en sär-&lt;br&gt;skild bestämmelse som behandlar det fall att statlig men inte kommunal in-&lt;br&gt;komstskatt omfattas av dubbelbeskattningsavtal. Denna bestämmelse till-&lt;br&gt;kom med anledning av 1949 års dubbelbeskattningsavtal med Storbritannien&lt;br&gt;som, efter det att det upphört att gälla gentemot Storbritannien, under&lt;br&gt;många år var gällande gentemot ett antal f.d. brittiska kolonier. Då detta&lt;br&gt;avtal numera helt upphört att gälla och då Sverige med största säkerhet i&lt;br&gt;framtiden inte kommer att ingå avtal där den kommunala inkomstskatten&lt;br&gt;inte omfattas finns inte längre något behov av denna bestämmelse. Nämnda&lt;br&gt;bestämmelse bör därför i enlighet med det i promemorian framlagda försla-&lt;br&gt;get upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den beslutade skattereformen upphör lagen (1983:1086) om vinst-&lt;br&gt;delningsskatt att gälla vid utgången av juni 1990, dock att den alltjämt skall&lt;br&gt;tillämpas vid 1991 och tidigare års taxeringar. Vidare skall bestämmelserna&lt;br&gt;om vinstdelningsunderlag i lagen om vinstdelningsskatt tillämpas vid 1992&lt;br&gt;års taxering i de undantagsfall då särskild vinstskatt skall tas ut vid denna&lt;br&gt;taxering enligt lagen (1989:346) om särskild vinstskatt. I konsekvens härmed&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;294&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anser jag att de i 11 —16 §§ avräkningslagen intagna bestämmelserna bör&lt;br&gt;upphävas och upphöra att gälla vid utgången av år 1990. De upphävda be-&lt;br&gt;stämmelserna bör dock alltjämt tillämpas vid 1991 och tidigare års taxeringar&lt;br&gt;såvitt avser vinstdelningsskatten samt vid 1992 och tidigare års taxeringar så-&lt;br&gt;vitt avser den särskilda vinstskatten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Budgeteffekter m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De här föreslagna kompletteringarna av 1991 års skattereform ger samman-&lt;br&gt;taget ett neutralt budgetmässigt utfall för den konsoliderade offentliga sek-&lt;br&gt;torn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillkommande budgetförstärkningar uppkommer i första hand genom in-&lt;br&gt;förande av skatt på grupplivförsäkring i tjänsten eller yrket samt genom&lt;br&gt;skärpta regler för beskattning av fordringar och skulder i utländsk valuta&lt;br&gt;inom näringsverksamhet. Budgetförsvagningar uppkommer i första hand ge-&lt;br&gt;nom höjda avdrag för bilresor till och från arbetet, genom att pensionärernas&lt;br&gt;särskilda grundavdrag inte längre avtrappas mot kapitalinkomster mellan 0&lt;br&gt;och 1 600 kr, genom att barnpension blir delvis skattefri samt genom ökade&lt;br&gt;reserveringar för enskilda näringsidkare. Övriga förändringar ger förhållan-&lt;br&gt;devis begränsade budgetförstärkningar och budgetförsvagningar. Särskild lö-&lt;br&gt;neskatt på pensionsförmåner och motsvarande ger en mycket betydande&lt;br&gt;budgetförstärkning. En sådan budgetförstärkning har dock redan beaktats&lt;br&gt;vid redovisningen av skattereformens budgeteffekter i prop. 1989/90:110 och&lt;br&gt;ger således inte någon tillkommande budgetförstärkning. Den tillfälliga höj-&lt;br&gt;ningen av den allmänna löneavgiften i avvaktan på införandet av särskild lö-&lt;br&gt;neskatt på pensionsförmåner är anpassad så att den ger samma budgeteffekt&lt;br&gt;som löneskatten skulle ha gett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits i två tidigare propositioner med anledning av skatterefor-&lt;br&gt;men (prop. 1989/90:50 samt prop. 1989/90:110) bör den sammantagna skat-&lt;br&gt;tereformen ge ett budgetmässigt neutralt utfall i förhållandet mellan stat och&lt;br&gt;kommun. För att uppnå sådan neutralitet har riksdagen beslutat om en sär-&lt;br&gt;skild avräkningsskatt för kommunerna, lagen (1990:609) om avräknings-&lt;br&gt;skatt, med utgångspunkt i de förslag som redovisas i tidigare propositioner&lt;br&gt;med anledning av skattereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De här föreslagna kompletteringarna påverkar balansen mellan stat och&lt;br&gt;kommun genom att bl.a. skatten på gruppliv tillfaller staten medan kommu-&lt;br&gt;nerna bär huvuddelen av skattebortfallet genom högre reseavdrag, högre&lt;br&gt;särskilda grundavdrag för pensionärer samt delvis skattefri barnpension.&lt;br&gt;Den särskilda löneskatten för pensionspremier m.m. är däremot redan beak-&lt;br&gt;tad vid beräkningen av den balanserande avräkningsskatten och bör därför&lt;br&gt;inte föranleda några ytterligare åtgärder. Den tillfälliga höjningen av den all-&lt;br&gt;männa löneavgiften är likvärdig med det senarelagda uttaget av särskild lö-&lt;br&gt;neskatt på pensionsförmåner också i fråga om balansen mellan stat och kom-&lt;br&gt;mun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att i annat sammanhang återkomma med förslag som, med till-&lt;br&gt;lämpning av samma beräkningsmetoder som tidigare, återställer balansen&lt;br&gt;mellan stat och kommun med anledning av här föreslagna kompletteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1990:000) om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt&lt;br&gt;för ackumulerad inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av varulager för in-&lt;br&gt;komsttaxeringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatteford-&lt;br&gt;ringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1972:78) om skatt för gemensamt kommunalt&lt;br&gt;ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i bokföringslagen (1976:125),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i utsökningsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisreglerings-&lt;br&gt;avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. lag om ändring i lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från&lt;br&gt;folkpension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. lag om ändring i lagen (1990:656) om återföring av obeskattade reser-&lt;br&gt;ver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsme-&lt;br&gt;del,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. lag om ändring i lagen (1990:668) om nedsättning av vissa underhålls-&lt;br&gt;bidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. lag om särskilda regler för avsättning till resultatutjämningsfond vid&lt;br&gt;1991 års taxering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid&lt;br&gt;1991 och 1992 års taxeringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;296&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. lag om upphävande av lagen (1927:321) om utskiftningsskatt,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. lag om upphävande av lagen (1933:395) om ersättningsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. lag om höjning av den allmänna löneavgiften intill utgången av juni&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen under punkterna 19, 21 och 30 har upprättats i samråd med che-&lt;br&gt;fen för justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen under punkterna 8, 9 och 25 har upprättats i samråd med chefen&lt;br&gt;för socialdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande har i vissa delar inhämtats beträffande förslagen under&lt;br&gt;punkterna 1, 2 och 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen under punkterna 3, 5, 10, 12—14, 17-21 samt 23-35 har inte&lt;br&gt;granskats av lagrådet. De inte remitterade förslagen är i vissa fall av sådan&lt;br&gt;beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse medan de i andra&lt;br&gt;fall är sådana att lagrådets yttrande bör inhämtas. Ett remissförfarande&lt;br&gt;skulle emellertid fördröja lagstiftningsfrågornas behandling så att avsevärt&lt;br&gt;men skulle uppkomma. Förslagen är nämligen avsedda att utgöra en integre-&lt;br&gt;rad del av det nya inkomstskattesystemet som skall tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1992 års taxering. Huvuddelen av de nya skattereglerna beslutades av&lt;br&gt;riksdagen i juni i år (prop. 1989/90:110, SkU30, SFS 1990:650-696). Beslut&lt;br&gt;avseende de nu aktuella förslagen bör fattas i höst. Med hänsyn till det an-&lt;br&gt;förda bör inte yttrande från lagrådet inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen görs vissa justeringar i privatbostadsbegreppet m.m. Dessa re-&lt;br&gt;dovisas närmare i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket fjärde ledet enligt gällande lydelse finns en regel av innebörd&lt;br&gt;att belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen ut-&lt;br&gt;gått på grund av kapitalförsäkring inte räknas som skattepliktig inkomst.&lt;br&gt;Genom ett tillägg klargörs att belopp som arbetsgivare utan att försäkring&lt;br&gt;har tecknats för anställdas räkning betalar ut och som motsvarar grupplivför-&lt;br&gt;säkring inte heller skall räknas som skattepliktig inkomst. Skattefrihet gäller&lt;br&gt;dock bara i den mån utfallande belopp inte väsentligt överstiger vad som kan&lt;br&gt;utgå för befattningshavare i statens tjänst (jfr. 32 § 3 a mom.). Högre utbetal-&lt;br&gt;ningar blir alltså skattepliktiga. Tillägget har samband med förslaget om sär-&lt;br&gt;skild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m. och har berörts i den all-&lt;br&gt;männa motiveringen, avsnitt 3.3.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstslaget tjänst som regleras i 31 — 34 §§ KL har i och med skattere-&lt;br&gt;formens genomförande utvidgats till att omfatta alla ersättningar som kan&lt;br&gt;anses hänförliga till eget arbete eller egen prestation. Eftersom fråga kan&lt;br&gt;inställa sig huruvida stipendier och liknande bidrag skulle kunna hänföras&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;297&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till inkomstslaget tjänst är regleringen i 19 § första stycket tionde ledet i den Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;föreslagna lydelsen ett klargörande av förhållandet att stipendier och lik-&lt;br&gt;nande bidrag som hittills enligt praxis varit skattefria skall vara det även i&lt;br&gt;fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen anges att stipendium som inte utgår periodiskt inte utgör&lt;br&gt;skattepliktig inkomst. Därmed är inte sagt att stipendium som utgår perio-&lt;br&gt;diskt skulle vara skattepliktigt. Så är det i vissa fall, dock inte i alla. Skatt-&lt;br&gt;skyldigheten för mottagaren avseende periodiska understöd är anknuten till&lt;br&gt;utgivarens avdragsrätt. Huvudregeln är den att bidraget är skattepliktigt hos&lt;br&gt;mottagaren om utgivaren har avdragsrätt. För det fall utgivaren av ett perio-&lt;br&gt;diskt understöd är en kvalificerat allmännyttig stiftelse eller allmännyttig&lt;br&gt;förening behandlas bidraget enligt punkt 2 av anvisningarna till 31 § KL inte&lt;br&gt;som periodiskt understöd om understödet utgått för att fullfölja stiftelsens&lt;br&gt;eller föreningens ändamål. Ett sådant bidrag är därför inte skattepliktigt för&lt;br&gt;mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bidrag som betecknas som stipendium får inte vara ersättning för en&lt;br&gt;prestation som kommit utgivaren av ersättningen direkt eller indirekt till-&lt;br&gt;handa. I sådant fall skall ersättningen beskattas som inkomst av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tolfte ledet har ett tillägg gjorts enligt vilket barnpension till viss del inte&lt;br&gt;skall vara skattepliktig. Har båda föräldrarna avlidit skall från pensionen ef-&lt;br&gt;ter en var av föräldrarna ett belopp på 0,4 basbelopp undantas från beskatt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen behandlas frågan om hur ett underskott i förvärvskälla inom&lt;br&gt;inkomstslaget näringsverksamhet skall behandlas. Av första stycket framgår&lt;br&gt;att om ett underskott redovisas i viss förvärvskälla medges avdrag för under-&lt;br&gt;skottet närmast följande beskattningsår. I den mån ett sådant underskott -&lt;br&gt;hänförligt till litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet — en-&lt;br&gt;ligt bestämmelserna i 33 § 3 mom. KL dragits av mot inkomst av tjänst gäller&lt;br&gt;dock enligt andra stycket att avdraget vid följande beskattningsår skall mins-&lt;br&gt;kas i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna i 25 § 11 mom. SIL och i 26 § 9 mom. SIL om att&lt;br&gt;ett belopp motsvarande ett underskott i viss förvärvskälla skall dras mot&lt;br&gt;vinst vid avyttring av en näringsfastighet eller en bostadsrätt som inte är per-&lt;br&gt;manentbostad är i princip utformade på samma sätt som bestämmelsen i 33 §&lt;br&gt;3 mom KL. Andra stycket har byggts ut med en hänvisning till de nämnda&lt;br&gt;bestämmelserna i 25 och 26 §§ SIL vilket innebär att i den mån dessa bestäm-&lt;br&gt;melser tillämpas begränsas möjligheten att utnyttja ett underskott som ett&lt;br&gt;avdrag ett följande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som beskrivits i den allmänna motiveringen skall ett underskott&lt;br&gt;först gå i avräkning mot realisationsvinst - och då i första hand mot vinst vid&lt;br&gt;avyttring av näringsfastighet och därefter mot vinst vid avyttring av bostads-&lt;br&gt;rätt som inte är privatbostad — innan bestämmelsen i 33 § 3 mom. KL skall&lt;br&gt;tillämpas. Att de olika bestämmelserna — i förekommande fall — skall till-&lt;br&gt;lämpas i en viss turordning framgår av de skilda lagrummen. För tydlighe-&lt;br&gt;tens skull bör anmärkas att bestämmelsen i 33 § 3 mom. KL — om att ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;298&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underskott kan dras av mot inkomst av tjänst - innebär en valrätt för den Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;skattskyldige. När det däremot gäller 25 § 11 mom. och 26 § 9 mom. SIL fö-&lt;br&gt;religger ingen motsvarande valrätt. I sådana fall skall ett underskott alltid&lt;br&gt;dras av mot realisationsvinsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket är redaktionell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § 1 och 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna innebär ett förbud för den som inte under någon del av året&lt;br&gt;varit bosatt här i riket att dra av kostnader hänförliga till inkomst av tjänst,&lt;br&gt;såväl faktiska kostnader som schablonavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § 3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I momentet stadgas att skattskyldig har rätt att ifrån intäkt av tjänst göra&lt;br&gt;avdrag för underskott av förvärvskälla som är hänförlig till aktiv närings-&lt;br&gt;verksamhet avseende litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksam-&lt;br&gt;het. Av bestämmelsen framgår att sådant avdrag kan ske i den mån under-&lt;br&gt;skottet överstiger avdrag för underskott från närmast föregående beskatt-&lt;br&gt;ningsår. Av skäl som berörts i den allmänna motiveringen skall ett under-&lt;br&gt;skott - i förekommande fall - först dras av mot vinst vid avyttring av nä-&lt;br&gt;ringsfastighet eller bostadsrätt och sedan kan vad som återstår av underskot-&lt;br&gt;tet dras av mot intäkt av tjänst. För att beräkna hur stor del av ett underskott&lt;br&gt;som kan dras av i inkomstslaget tjänst måste - vilket framgår av ett tillägg&lt;br&gt;till första stycket — från underskottet räknas av vad som av detta utnyttjats&lt;br&gt;vid tillämpning av bestämmelserna i 25 § 11 mom. och 26 § 9 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att den som inte är bosatt i Sverige är skattskyldig för&lt;br&gt;pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring endast till den del pen-&lt;br&gt;sionen överstiger erhållen folkpension och pensionstillskott eller ATP som&lt;br&gt;föranlett avräkning av pensionstillskott, dvs endast till den del sådan pension&lt;br&gt;överstiger maxbeloppet för särskilt grundavdrag för här bosatta. Den som&lt;br&gt;uppbär folkpension i form av förtidspension är skattskyldig för den del som&lt;br&gt;överstiger uppburen folkpension och 52 % av pensiontillskottet. Har folk-&lt;br&gt;pensionen samordnats med yrkesskadelivränta eller annan livränta som an-&lt;br&gt;ges i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring föreligger skattskyl-&lt;br&gt;dighet endast för den del av uppburet belopp som överstiger den folkpension&lt;br&gt;som skulle ha utgått utan sådan samordning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anvisningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;till 19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 19 § KL räknas sådant statligt bostadsstöd som avses i punkt 3 av an-&lt;br&gt;visningarna till paragrafen inte till skattepliktig inkomst. I nämnda anvis-&lt;br&gt;ningspunkt räknas en rad stödformer upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av framför allt praktiska skäl bör denna anvisningspunkt omarbetas så att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;299&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den inte måste ändras vid varje tillfälle en stödform tillkommer eller bortfal-&lt;br&gt;ler. Jag föreslår således att bestämmelsen omarbetas redaktionellt så att den&lt;br&gt;ges en generell utformning. Någon saklig ändring är således inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen justeras så att begreppet förvärvskälla även syftar på in-&lt;br&gt;komstslaget kapital (jfr hänvisningen i 2 § SIL till bl.a. 20 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anvisningspunkten, som reglerar vad som är att hänföra till ej avdragsgill&lt;br&gt;kapitalförlust, görs ett par anpassningar till de tidigare i år beslutade änd-&lt;br&gt;ringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelser i andrastycket b räknas skada eller förstö-&lt;br&gt;relse av avskrivningsbar del av en markanläggning på grund av t.ex. brand&lt;br&gt;inte som kapitalförlust utan som driftförlust. Ändringen är en konsekvens&lt;br&gt;av att markanläggningar fortsättningsvis är avskrivningsbara oavsett använd-&lt;br&gt;ningssätt och av att avskrivningsunderlaget utgörs av hela anskaffningsvär-&lt;br&gt;det (punkt 7 av anvisningarna till 23 §).Enligt nuvarande bestämmelser i&lt;br&gt;andra stycket c är förlust på näringsbetingade aktier m.m. avdragsgill från&lt;br&gt;bl.a. intäkt av rörelse. Bestämmelsen ändras så att i stället en direkt hänvis-&lt;br&gt;ning görs till punkt 33 av anvisningarna till 23 § som innebär att en reaförlust&lt;br&gt;är avdragsgill i näringsverksamhet endast om en motsvarande vinst skulle&lt;br&gt;beskattas i näringsverksamhet (jfr punkt 1 tredje stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 22 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket är en följd dels av att nuvarande 30 § SIL beteck-&lt;br&gt;nas 31 § samma lag, dels av att en ny 30 § införts i SIL. Det första momentet&lt;br&gt;i sist nämnda paragraf behandlar avyttringar av fordringar o.d. i utländsk&lt;br&gt;valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket avser en hänvisning till en bestämmelse som flyt-&lt;br&gt;tas. Det nuvarande undantaget från uttagsbeskattning i fjärde stycket omfat-&lt;br&gt;tar endast vedbränsle. Den nu företagna justeringen innebär en återgång till&lt;br&gt;tidigare regler (jfr prop. 1983/84:28 s.26). Att begreppet lantbruksenhet an-&lt;br&gt;vänds utgör en anpassning till förslaget i propositionen om vissa frågor inför&lt;br&gt;allmän fastighetstaxering år 1992 (prop. 1990/91:47) att utmönstra begreppet&lt;br&gt;jordbruksfastighet ur fastighetstaxeringslagen. Uttagsbeskattning skall&lt;br&gt;alltså inte ske för uttag av bränsle från en lantbruksenhet (jordbruksfastig-&lt;br&gt;het) för uppvärmning av den skattskyldiges privatbostad på fastigheten. I det&lt;br&gt;nya systemet kan en privatbostad inte ingå i en näringsfastighet. Med ut-&lt;br&gt;trycket ”privatbostad på denna” avses att privatbostadsfastigheten rent geo-&lt;br&gt;grafiskt ligger inom den brukningsenhet som utgör lantbruksenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya tredje stycket anges att med utdelning jämställs även vissa andra&lt;br&gt;utbetalningar från ett bolag till dess aktieägare. Vilka utbetalningar som av-&lt;br&gt;ses framgår av 3 § 1 mom. tredje stycket SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en redaktionell anpassning till förslaget till lag om värdepap-&lt;br&gt;persfonder (prop. 1989/90:153) som ersätter aktiefondslagen (1974:931).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär att beloppsgränsen i fråga om skyldighe-&lt;br&gt;ten att vid avyttring av en näringsfastighet återföra värdeminskningsavdrag&lt;br&gt;avseende byggnad och markanläggning tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anvisningspunkten som innehåller regler om räntefördelning görs bl.a. ju-&lt;br&gt;steringar i fråga om hur intäkten skall fördelas i handelsbolagsbeskattade&lt;br&gt;dödsbon och i handelsbolag. För att få mer enhetliga regler i de fall statslåne-&lt;br&gt;räntan läggs till grund för olika beräkningar görs dessutom i första stycket en&lt;br&gt;justering som innebär att statslåneräntan vid utgången av november året&lt;br&gt;före beskattningsåret skall vara avgörande (jfr anvisningspunkterna 10 och&lt;br&gt;14 till 32 §, punkten 12 övergångsbestämmelserna till lagen (1990:650) om&lt;br&gt;ändring i KL samt 3§ 4 och 12mom. SIL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om räntefördelning för handelsbolagsbeskattade döds-&lt;br&gt;bon finns i andra stycket. Reglerna innebär att först beräknas ett underlag&lt;br&gt;för boet i enlighet med de regler som gäller för fysiska personers kapitalun-&lt;br&gt;derlag för survavsättning (4 och 6 §§ survlagen). Om underlaget är negativt&lt;br&gt;skall ett belopp motsvarande det negativa underlaget — bortsett från ett fri-&lt;br&gt;belopp på 50 000 kr. - multiplicerat med statslåneräntan tas upp som intäkt.&lt;br&gt;Denna intäkt skall enligt de nu gällande reglerna fördelas efter storleken av&lt;br&gt;varje delägares andel i boets inkomst. En sådan fördelning kan ge ett mate-&lt;br&gt;riellt otillfredsställande resultat i de fall en eller flera delägare beroende på&lt;br&gt;egen arbetsinsats har större andel i resultatet än som följer av andelen i&lt;br&gt;själva boet. Ändringen innebär att intäkten i stället skall fördelas efter an-&lt;br&gt;delstal i boet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket gäller för delägare i handelsbolag. Räntefördelningen görs&lt;br&gt;då på delägarnivå. Utgångspunkten är inte K-survunderlaget utan andelens&lt;br&gt;justerade ingångsvärde enligt 28 § SIL. Om handelsbolaget direkt eller indi-&lt;br&gt;rekt genom handelsbolag innehar fastigheter eller bostadsrätter m.m. skall&lt;br&gt;ingångsvärdet minskas om en värdering av fastigheterna etc. enligt&lt;br&gt;6 § survlagen ger ett lägre värde än vid en värdering enligt 5 § survlagen. En-&lt;br&gt;ligt de nuvarande bestämmelserna skall en så stor del av skillnadsbeloppet&lt;br&gt;som svarar mot delägarens andel i handelsbolagets inkomst dras från det jus-&lt;br&gt;terade ingångsvärdet. Ändringen innebär att skillnadsbeloppet i stället skall&lt;br&gt;fördelas enligt andelstalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de nu gällande bestämmelserna i fjärde stycket skall underlaget för&lt;br&gt;räntefördelning minskas med ackumulerade underskott i förvärvskällan i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;301&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den mån inte avdrag medgetts enligt 33 § 3 mom. (underskott avseende litte- Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;rär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet). Genom hänvisningarna&lt;br&gt;i styckets sista mening gäller bestämmelserna för både enskilda näringsid-&lt;br&gt;kare med egen firma och delägare i handelsbolag. Underskott i förvärvskäl-&lt;br&gt;lan påverkar emellertid normalt inte det justerade ingångsvärdet och ger&lt;br&gt;alltså inte upphov till räntefördelning för delägare i handelsbolag (jfr prop.&lt;br&gt;1989/90:110 s. 725). Ett undantag gäller för faktiskt utnyttjade underskott&lt;br&gt;enligt 33 § 3 mom. Ändringen innebär att bestämmelserna slopas för del-&lt;br&gt;ägare i handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en byggnad i näringsverksamhet tidigare varit privatbostad skall enligt&lt;br&gt;de nuvarande bestämmelserna i åttonde stycket värdeminskningsavdrag an-&lt;br&gt;ses ha åtnjutits med 1,5% av anskaffningsvärdet för varje beskattningsår&lt;br&gt;fastigheten eller fastighetsdelen utgjort privatbostad. Genom ändringen&lt;br&gt;klargörs att detta inte gäller i de fall karaktärsbytet föranleder avskattning&lt;br&gt;enligt 3 § 1 mom. SIL, dvs. då den tidigare privatbostaden blir omsättnings-&lt;br&gt;tillgång (lager). I sådant fall utgörs anskaffningsvärdet av marknadsvärdet&lt;br&gt;vid karaktärsbytet och några värdeminskningsavdrag skall alltså inte anses&lt;br&gt;ha åtnjutits (jfr anvisningspunkterna 7 och 12 med specialmotivering).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen utgör i fråga om markanläggningar en motsvarighet till ändringen&lt;br&gt;i föregående anvisningspunkt (jfr anvisningspunkten 12 med specialmotive-&lt;br&gt;ring).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkterna 9 och 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen utgör en redaktionell anpassning till förslaget att utmönstra be-&lt;br&gt;greppet jordbruksfastighet ur fastighetstaxeringslagen (prop. 1990/91:47).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skattemässiga restvärdet för byggnads- eller markinventarium som hör&lt;br&gt;till en fastighet som tidigare varit privatbostadsfastighet utgörs enligt de nu-&lt;br&gt;varande bestämmelserna i fjärde stycket av det ursprungliga anskaffningsvär-&lt;br&gt;det minskat med 20 % per år, högst fem, som den skattskyldige haft inventa-&lt;br&gt;riet och fastigheten varit privatbostadsfastighet. Genom ändringen klargörs&lt;br&gt;att detta inte gäller i de fall karaktärsbytet föranleder avskattning enligt 3 §&lt;br&gt;1 mom. SIL, dvs. då den tidigare privatbostadsfastigheten blir omsättnings-&lt;br&gt;tillgång (lager). I sådant fall utgörs anskaffningsvärdet av marknadsvärdet&lt;br&gt;vid karaktärsbytet och någon minskning av avskrivningsunderlaget skall inte&lt;br&gt;ske (jfr anvisningpunkterna 6 och 7 med specialmotivering).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen syftar till att uppnå större likformighet mellan anställda och nä-&lt;br&gt;ringsidkare vad gäller grupplivförsäkring och har närmare behandlats i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen, avsnitt 3.3.11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;302&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 anvisningspunkten regleras avdragsrätten för reaförluster. En komplette-&lt;br&gt;ring görs för reaförluster på förpliktelser. Den ändrade hänvisningen till 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. SIL föranleds av att momentet kompletterats med ett nytt stycke&lt;br&gt;som behandlar valutakursförluster. Ändringarna i övrigt föranleds av en&lt;br&gt;samordning med bestämmelsen i punkt 5 andra stycket c till 20 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anvisningspunkten har gjorts en konsekvensändring med anledning att be-&lt;br&gt;stämmelserna om beskattning av utländsk valuta skjutits in som en ny 30 § i&lt;br&gt;SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anvisningspunkten regleras värdering av fordringar och skulder i utländsk&lt;br&gt;valuta. Reglerna omfattar all inkomst av näringsverksamhet och skall därför&lt;br&gt;tillämpas även för skattskyldiga som inte är redovisningsskyldiga (t.ex. ut-&lt;br&gt;hyrning av privatbostadsfastighet). Regeln gäller för alla slags fordringar och&lt;br&gt;skulder (företagens egen kreditgivning, banktillgodohavande etc.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket är balansdagens kurs utgångspunkten för värde-&lt;br&gt;ringen. I de fall god redovisningssed föreskriver en annan värdering tilläm-&lt;br&gt;pas denna även vid beskattningen. Av bestämmelserna följer att avdrag&lt;br&gt;medges för den avsättning till valutakursreserv som är nödvändig för att vär-&lt;br&gt;deringen skall vara förenlig med god redovisningssed. I fråga om valutasäk-&lt;br&gt;ring skall den utländska posten värderas till det belopp som är motiverat med&lt;br&gt;tanke på terminskontrakt e.d. Ett företag som följer BFNs rekommendation&lt;br&gt;kan i princip utgå från att värderingen godtas vid beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns en bestämmelse om en schablonintäkt. Intäkten skall&lt;br&gt;beräknas som ett belopp motsvarande 54 % av valutakursreserven multipli-&lt;br&gt;cerat med statslåneräntan vid årets utgång. I de fall en fordring eller skuld&lt;br&gt;är föremål för valutasäkringsåtgärd skall intäkt beräknas endast till den del&lt;br&gt;som fordringen eller skulden inte är effektivt säkrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innehåller regler om förmån av räntefria eller lågförräntade&lt;br&gt;lån som arbetsgivare lämnat arbetstagare. Bestämmelsen kompletteras på så&lt;br&gt;sätt att det klart framgår att reglerna skall tillämpas endast när det gäller en&lt;br&gt;förmån. Såvitt avser arbetsgivare som i sin ordinarie verksamhet erbjuder&lt;br&gt;lån till allmänheten uppstår en skattepliktig löneförmån om de anställda er-&lt;br&gt;bjuds lån till mer fördelaktiga villkor än de som allmänheten erbjuds. För&lt;br&gt;övriga arbetsgivare, som inte sysslar med kreditgivning. får vid bedömandet&lt;br&gt;huruvida en förmån utgått eller ej jämförelse göras med de marknadsmäs-&lt;br&gt;siga villkor avseende kreditgivning som gällde vid tiden för lånets uppta-&lt;br&gt;gande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;303&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sålunda konstaterats huruvida en förmån föreligger eller ej skall Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;förmånen värderas. Förmånens värde beräknas till skillnaden mellan statslå-&lt;br&gt;neräntan vid utgången av november året före beskattningsåret med tillägg&lt;br&gt;av en procentenhet och den avtalade räntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har även kompletterats med en regel som anger hur förmå-&lt;br&gt;nens värde skall beräknas vid lån upptagna i utländsk valuta. Värdet skall&lt;br&gt;beräknas till skillnaden mellan marknadsräntan vid utgången av november&lt;br&gt;året före beskattningsåret för lån i den aktuella valutan med tillägg av en&lt;br&gt;procentenhet och den avtalade räntan. Med marknadsränta avses den ränte-&lt;br&gt;sats som utgår vid riskfria långsiktiga placeringar, dvs. en räntesats som mot-&lt;br&gt;svarar statslåneräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har den ändringen gjorts att stycket omfattar ett fåmansföre-&lt;br&gt;tags förvärv av all egendom från utomstående. Undantag görs endast för&lt;br&gt;bilar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket är av redaktionell natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjätte stycket har anpassats till den nya lydelsen av punkt 10 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 32 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har procentsatsen för schablonavdraget för egenavgifter höjts&lt;br&gt;till 25 % för skattskyldiga som vid ingången av året före taxeringsåret inte&lt;br&gt;fyllt 65 år. Vidare har införts en bestämmelse om att den som vid ingången&lt;br&gt;av året före taxeringsåret fyllt 65 år eller som har avlidit under året före taxe-&lt;br&gt;ringsåret skall medges schablonavdrag med 18%. Den lägre procentsatsen&lt;br&gt;beror på att det endast är särskild löneskatt som blir aktuell i sistnämnda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket har upphävts med anledning av de förändringar som företa-&lt;br&gt;gits i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att klargöra att vad som räknas som folkpension enligt denna anvisnings-&lt;br&gt;punkt utgör folkpension även vid tillämpning av 53 § 1 mom. a har en hänvis-&lt;br&gt;ning till detta senare lagrum tagits in i denna punkt. I övrigt har ändringarna&lt;br&gt;kommenterats i allmänmotiveringen, avsnitt 3.10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 53 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erhåller utomlands bosatt person, som på grund av anställning eller uppdrag&lt;br&gt;eller som i sin egenskap av styrelseledamot eller liknande vistas här tillfälligt,&lt;br&gt;ersättning för sina utlägg för kostnad för logi eller kostnad för resor till och&lt;br&gt;från Sverige utgör inte sådan ersättning skattepliktig inkomst för mottaga-&lt;br&gt;ren. Inte heller skall sådan person beskattas om arbetsgivaren direkt betalar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;304&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller faktureras för sådana kostnader eller om arbetsgivaren resp, bolaget Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;eller den juridiska personen disponerar lägenhet och kostnadsfritt tillhanda-&lt;br&gt;håller sådan lägenhet för den period under vilken arbetet utförs eller förrätt-&lt;br&gt;ningen pågår. När det gäller kostnader för resor avses endast ersättning för&lt;br&gt;kostnad för resan till resp, från Sverige vid anställningens början eller slut&lt;br&gt;eller i samband med förrättningen och således inte för hemresor under på-&lt;br&gt;gående anställningsperiod. Det sagda gäller oavsett om resan företas med&lt;br&gt;allmänna kommunikationer eller med egen eller arbetsgivarens bil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är redaktionella och avser två hänvisningar som blivit inak-&lt;br&gt;tuella till följd av de tidigare i år beslutade ändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 54 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialregeln i andra stycket avseende anställning ombord på utländskt far-&lt;br&gt;tyg med svenskt driftsintresse som går i oceanfart, den så kallade sexmåna-&lt;br&gt;dersregeln, avsågs gälla enbart taxeringsåren 1986 - 1988 men har förlängts&lt;br&gt;till att gälla t.o.m. 1991 års taxering. Denna ändring innebär att regeln för-&lt;br&gt;längs att gälla ytterligare ett år, dvs. t.o.m. 1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelserna till lagen (1990:650) om ändring i KL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;punkt 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en konsekvensändring till den ändrade avläsningstidpunkten&lt;br&gt;för statslåneräntan i punkt 16 av anvisningarna till 22 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1992 års eller vid förlängt räkenskapsår 1993 års taxering skall någon&lt;br&gt;räntefördelning inte ske. Detta följer av punkten och punkt 6 övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till survlagen. Underlaget för räntefördelning är ju vid över-&lt;br&gt;gången identiskt med övergångsposterna enligt nämnda bestämmelser. I&lt;br&gt;andra stycket punkten finns en bestämmelse av skatteflyktskaraktär för att&lt;br&gt;förhindra att delägare i handelsbolag framkallar ett negativt underlag eller&lt;br&gt;med andra ord en stor övergångspost genom överuttag inför övergången.&lt;br&gt;Bestämmelsen innebär att övergångsposten skall minskas för det fall deläga-&lt;br&gt;ren under beskattningsår som taxeras år 1991 gjort uttag som överstiger såväl&lt;br&gt;hans skattemässiga nettoinkomst från bolaget som hans andel i bolagets (ci-&lt;br&gt;vilrättsliga) resultat. Ändringen klargör att någon räntefördelning inte heller&lt;br&gt;i sådana fall skall ske vid 1992 års taxering eller - om på grund av förlängt&lt;br&gt;räkenskapsår delägaren inte skall taxeras för inkomst av handelsbolaget då&lt;br&gt;— vid 1993 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har kommenterats i allmänmotiveringen, avsnitt 3.13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 54&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;305&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har kommenterats i allmänmotiveringen, avsnitt 3.13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har kommenterats i allmänmotiveringen, avsnitt 3.10.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1992 års taxering i den mån inte annat följer av övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre regler skall gälla fullt ut om medel till följd av beslut om likvidation&lt;br&gt;eller fusion skiftats ut redan under år 1990 eller tidigare även om bolaget&lt;br&gt;upplöses först år 1991 eller senare. Utbetalningar som är hänförliga till så-&lt;br&gt;dana likvidationer eller fusioner skall således aldrig beskattas som utdelning.&lt;br&gt;Däremot kan reavinstbeskattning komma i fråga om utskiftat belopp översti-&lt;br&gt;ger anskaffningspriset på aktierna. De nya reglerna om att en aktie skall an-&lt;br&gt;ses avyttrad utan vederlag när bolaget upplösts är givetvis inte heller tillämp-&lt;br&gt;liga i sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelsen har kommenterats i avsnitt 3.3.12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya regleringen i punkt 1 av anvisningarna till 22 § innebär såväl en ut-&lt;br&gt;vidgning som en begränsning av uttagsbeskattningen. En tillämpning av de&lt;br&gt;nya reglerna fullt ut vid 1992 års taxering skulle därför i vissa fall komma&lt;br&gt;i konflikt med retroaktivitetsförbudet. I punkten anges därför att de äldre&lt;br&gt;föreskrifterna då skall tillämpas för uttag av vedbränsle före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten anges att de nya reglerna om värdering av fordringar och skulder&lt;br&gt;i utländsk valuta inte skall tillämpas för beskattningsår som börjat före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § 3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I momentet anges för närvarande att andra juridiska personer än dödsbon&lt;br&gt;skall betala statlig inkomstskatt för inkomst av näringsverksamhet. Svenska&lt;br&gt;aktiefonder är inte juridiska personer men väl skattesubjekt (jfr 2 § 10 mom.&lt;br&gt;□ch 6§ 5 mom.). Genom ändringen klargörs att aktiefondernas inkomst är&lt;br&gt;länförlig till näringsverksamhet. Ändringen säkerställer också att inkomst-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;306&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräkningen görs enligt bokföringsmässiga grunder. I enlighet med förslaget&lt;br&gt;till lag om värdepappersfonder (prop. 1989/90:153) som ersätter aktiefonds-&lt;br&gt;lagen (1974:931) används benämningen värdepappersfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första stycket innebär att fusion enligt banklagstiftningen mel-&lt;br&gt;lan moderföretag och helägt dotterbolag kommer att omfattas av kontinui-&lt;br&gt;tetsreglerna. Detsamma gäller fusion mellan ekonomisk förening och helägt&lt;br&gt;dotterbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i nionde stycket beror på att 30 § ändrat beteckning till 31 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tionde stycket finns en uppskovsregel. Den innebär att vinst vid en kon-&lt;br&gt;cernintern avyttring av organisationsaktier eller -andelar inte utlöser någon&lt;br&gt;beskattning. Vid en senare avyttring beräknas i gengäld vinsten med ut-&lt;br&gt;gångspunkt i överlåtarens anskaffningskostnad. Den nuvarande regelns till-&lt;br&gt;lämplighet förutsätter bl.a. att moderföretaget är aktiebolag eller ekono-&lt;br&gt;misk förening. Genom ändringen utvidgas uppskovsregelns tillämplighet till&lt;br&gt;att omfatta även de fall då moderföretaget är sparbank eller ömsesidigt&lt;br&gt;skadeförsäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I elfte stycket har en redaktionell ändring gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 6 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätten för avsättning till utjämningsfond liksom avsättning till regle-&lt;br&gt;ringsfond har redan slopats (prop. 1989/90:110, SkU30, SFS 1990:651). Sam-&lt;br&gt;tidigt upphävdes bl.a. bestämmelser om vad som förstås med utjämningsfod&lt;br&gt;(sextonde stycket i lagrummets lydelse intill den 1 juli 1990). En minskning&lt;br&gt;av utjämningsfond - liksom en minskning av regleringsfond för trafikförsäk-&lt;br&gt;ring — utgör även fortsättningsvis skattepliktig intäkt (åttonde stycket). De&lt;br&gt;nuvarande bestämmelserna i åttonde stycket andra meningen om vad som&lt;br&gt;skall anses utgöra en minskning av en utjämningsfond upphävs nu. Att äldre&lt;br&gt;föreskrifter i momentet skall tillämpas i fråga om vad som skall förstås med&lt;br&gt;utjämningsfond samt vad som skall anses utgöra en minskning av en sådan&lt;br&gt;fond anges i den nu föreslagna punkt 12 a övergångsbestämmelserna till la-&lt;br&gt;gen (1990:561) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 10 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 det nya andra stycket har införts en bestämmelse som innebär att invest-&lt;br&gt;mentföretag får avdrag för förlust som uppkommit till följd av att aktier, som&lt;br&gt;företaget äger, blir värdelösa därför att ifrågavarande bolag upplösts genom&lt;br&gt;likvidation eller vissa i lagtexten angivna fusionsfall. Avdragsrätten är be-&lt;br&gt;gränsad till ett belopp motsvarande utbetalning från bolaget under likvida-&lt;br&gt;tionsåret och året dessförinnan. Denna utbetalning kan utgöras av såväl sed-&lt;br&gt;vanlig utdelning som utskiftning från bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i sista stycket är en följd av att benämningen aktiefond ändrats&lt;br&gt;till värdepappersfond (jfr prop. 1989/90:153).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 14 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket är avdragsrätten för juridiska personer utom dödsbon&lt;br&gt;begränsad när det gäller förlust vid avyttring av kapitalplaceringsaktier och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;307&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra finansiella instrument. Tillägget i tredje meningen innebär att denna&lt;br&gt;begränsning inte gäller förlust som uppkommit till följd av att aktier blir vär-&lt;br&gt;delösa på grund av att bolaget upplöses genom likvidation eller vissa fusio-&lt;br&gt;ner. Sådan förlust är avdragsgill till den del förlusten motsvaras av utdelning&lt;br&gt;från bolaget under likvidationsåret och året dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§ 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ett nytt andra stycke har införts en regel som anger att valutakursvinst på&lt;br&gt;fordringar och skulder i utländsk valuta hänförs till reavinst. Eftersom be-&lt;br&gt;greppet avyttring endast kan avse en tillgång krävs det ett sådant tillägg för&lt;br&gt;att reavinstbeskatta en kursvinst på skuld. Det kan anmärkas att vinst på&lt;br&gt;skulder inte ingår i den uppräkning av skattepliktiga vinster som görs i första&lt;br&gt;stycket. Reavinstbeskattningen kan i fråga om vinst på skuld enbart avse&lt;br&gt;vinst som är hänförlig till valutakursförändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya tredje stycket anges att vissa utbetalningar från bolaget till aktie-&lt;br&gt;ägare skall likställas med utdelning. Med utdelning avses således även utbe-&lt;br&gt;talning från aktiebolag eller bankaktiebolag i samband med nedsättning av&lt;br&gt;aktiekapitalet eller reservfonden eller vid bolagets likvidation. Utbetalning&lt;br&gt;kan omfatta såväl utbetalningar i pengar som överföring av annan egendom.&lt;br&gt;Någon ändring i nuvarande praxis i fråga om återbetalning av villkorliga ak-&lt;br&gt;tieägartillskott är inte avsedd. Som utdelning behandlas enligt andra me-&lt;br&gt;ningen även utbetalning av fusionsvederlag vid sådana fusioner som avses i&lt;br&gt;14 kap. 1 och 2 §§ ABL samt 11 kap. 1 och 2 §§ bankaktiebolagslagen. Där-&lt;br&gt;emot anses inte fusion enligt 14 kap. 8 § ABL mellan moderbolag och helägt&lt;br&gt;dotterbolag samt fusioner mellan moderföretag och helägda dotterbolag på&lt;br&gt;bank- och föreningsområdet innebära att skattepliktig utbetalning till aktie-&lt;br&gt;ägare anses ha skett. I tredje meningen finns en regel som innebär att även&lt;br&gt;utbetalning från ett utländskt bolag i samband med nedsättning av bolagets&lt;br&gt;kapital eller upplösning av bolaget behandlas som utdelning. Skillnader i ci-&lt;br&gt;vilrättslig lagstiftning mellan Sverige och andra länder kan medföra problem&lt;br&gt;vid tillämpningen när det gäller att ta ställning till om en sådan utbetalning&lt;br&gt;skall anses utgöra utdelning. Utgångspunkten är att bedömningen skall base-&lt;br&gt;ras på de principer som ligger till grund för reglerna om utdelning från&lt;br&gt;svenska bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har justerats i fråga om avdragsrätten för inskränkt skattskyl-&lt;br&gt;diga. Inskränkt skattskyldiga har hitintills inte haft avdragsrätt för ränteut-&lt;br&gt;gifter och reaförluster som inte kan hänföras till förvärvskälla i Sverige. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. anges att ränteutgifter är avdragsgilla även om de inte utgör kostna-&lt;br&gt;der för att förvärva intäkterna. Regeln innebär att ränteutgifter för konsum-&lt;br&gt;tionslån är avdragsgilla. Samma reglering gäller för reaförluster. Dessa be-&lt;br&gt;stämmelser i det nya inkomstslaget kapital skulle emellertid kunna tolkas&lt;br&gt;som att ränteutgifter och reaförluster även för inskränkt skattskyldiga blir&lt;br&gt;generellt avdragsgilla. Det skulle innebära att den som är bosatt utomlands&lt;br&gt;och arbetar i Sverige en viss tid får möjlighet att göra avdrag i kapital för alla&lt;br&gt;sina ränteutgifter, dvs. även sådana räntor som inte är hänförliga till kapital&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;308&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i Sverige. Tjänsteinkomsten skulle, med en sådan tillämpning, i många fall&lt;br&gt;bli helt skattefri såväl i Sverige som utomlands. Detta är självfallet inte en&lt;br&gt;avsedd effekt. Andra momentet ändras därför så att den generella avdrags-&lt;br&gt;rätten för ränteutgifter och reaförluster begränsas. Om ränteutgiften inte är&lt;br&gt;en omkostnad för intäkternas förvärvande får en inskränkt skattskyldig inte&lt;br&gt;dra av utgiften. En reaförlust är endast avdragsgill om skattskyldighet hade&lt;br&gt;förelegat i Sverige för motsvarande reavinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praxis har avdrag vägrats för kostnader för bankgaranti (RÅ 84 1:37).&lt;br&gt;Bankgarantiavgiften har inte jämställts med ränta och har inte heller ansetts&lt;br&gt;som förvaltningskostnad. I propositionen om reformerad inkomst- och före-&lt;br&gt;tagsbeskattning uttalades att det inte fanns skäl att frångå denna praxis&lt;br&gt;(prop. 1989/90:110 s.404). Följande kan tilläggas. En grundläggande be-&lt;br&gt;stämmelse i andra momentet anger att från intäkt av kapital får avdrag göras&lt;br&gt;för omkostnader för intäkternas förvärvande. Om en bankgarantiavgift ut-&lt;br&gt;gör en kostnad för att förvärva intäkterna är avgiften således avdragsgill i&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket, som innehåller regler om ränteavdragsbegränsningar, har&lt;br&gt;kompletterats med bestämmelser som innebär att endast vissa ränteinkoms-&lt;br&gt;ter höjer utrymmet för fullt avdragsgilla ränteutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya ränteavdragsbegränsningsregeln medger inte att avdragstaket&lt;br&gt;höjs på grund av ränteinkomster på framtidskonton o.d., fordringar i ut-&lt;br&gt;ländsk valuta, obligationer som emitterats till underkurs, obligationer med&lt;br&gt;varierande räntesats under löptiden eller ränta som inte betalas årligen, kon-&lt;br&gt;vertibla skuldebrev, vinstandelsbevis och andelar i räntefonder. Med obliga-&lt;br&gt;tion som emitterats till underkurs avses skuldebrev som getts ut till en kurs&lt;br&gt;som understiger 90% av skuldebrevets nominella belopp. Med begreppet&lt;br&gt;likvärdiga fordringar avses inlåningskonton hos andra kreditgivare än&lt;br&gt;bank.Den kvittningsgilla räntan på banktillgodohavanden och liknande inlå-&lt;br&gt;ningskonton skall vara tillgänglig för lyftning senast den 31 december be-&lt;br&gt;skattningsåret och avse hela den fram till årets utgång upplupna räntan. I&lt;br&gt;fråga om obligationer krävs att den upplupna räntan skall betalas ut varje år&lt;br&gt;vid en eller flera tidpunkter. Den årliga kupongen kan således vara tillgäng-&lt;br&gt;lig för lyftning även efter årets utgång, t.ex. i mars månad. Även reavinst&lt;br&gt;enligt 29 § 2 mom. på sådan tillgång höjer ränteavdragstaket. Det förhållan-&lt;br&gt;det att ränteinkomster mottas i förskott hindrar självfallet inte att räntein-&lt;br&gt;komsterna höjer ränteavdragstaket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå enhetlighet i fråga om tidpunkten för att bestämma statslå-&lt;br&gt;neräntan har det gjorts en ändring i tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt fjärde stycke sägs att som realisationsförlust räknas också valuta-&lt;br&gt;kursförlust på skulder och fordringar i utländsk valuta. Dessa förluster är&lt;br&gt;liksom andra reaförluster enligt huvudregeln avdragsgilla till 70 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i femte stycket är föranledd av de nya reglerna för beskattning&lt;br&gt;av reavinst på andel i räntefond (jfr 27 § 1 och 6 mom.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en konsekvens av den ändrade avläsningstidpunkten för stats-&lt;br&gt;låneräntan i punkt 16 av anvisningarna till 22 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;309&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 9mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en redaktionell anpassning till förslaget till lag om värdepap-&lt;br&gt;persfonder (prop. 1989/90:153) som ersätter aktiefondslagen (1974:931).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 10 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket första meningen skall vad som gäller om utdelning från&lt;br&gt;utländskt bolag tillämpas även på utdelning från annan utländsk juridisk per-&lt;br&gt;son. Detta gäller dock inte sådana utbetalningar som enligt 3 § 1 mom. tredje&lt;br&gt;stycket skall jämställas med utdelning. Sådana utbetalningar från en annan&lt;br&gt;utländsk juridisk person än ett utländskt bolag beskattas inom reavinstsyste-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket andra meningen har gjorts en redaktionell ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 12 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att skapa enhetliga regler i de fall då statslåneräntan läggs till grund&lt;br&gt;för olika beräkningar har i första stycket gjorts en justering som innebär att&lt;br&gt;statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret skall&lt;br&gt;vara avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har kompletterats med en regel som klargör vem som får&lt;br&gt;tillgodoräkna sig sparad utdelning för det fall att aktierna bytt ägare under&lt;br&gt;beskattningsåret.Om det finansiella instrumentet ger avkastning flera&lt;br&gt;gånger under ett år, vilket kan förekomma bl.a. för konvertibla skuldebrev,&lt;br&gt;skall den som äger instrumentet vid det första betalningstillfället tillgodo-&lt;br&gt;räkna sig sparad utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har en särskild bestämmelse införts för det fall att aktie i&lt;br&gt;fåmansföretag förlorat sitt värde till följd av att företaget upplösts genom&lt;br&gt;likvidation eller fusion. Enligt första stycket skall utdelning utöver viss nivå&lt;br&gt;(överskjutande belopp) tas upp som intäkt av tjänst. Eftersom begreppet ut-&lt;br&gt;delning enligt 3 § 1 mom. tredje stycket innefattar bl.a. utskiftning kommer&lt;br&gt;dessa bestämmelser även att bli tillämpliga på utskiftade belopp. Det över-&lt;br&gt;skjutande beloppet, beräknat enligt bestämmelserna i första stycket, skall&lt;br&gt;då minskas med den reaförlust som uppkommit. Detta innebär att ett mot-&lt;br&gt;svarande belopp skall tas upp som inkomst av kapital (jfr emellertid bestäm-&lt;br&gt;melsen i 27 § 5 mom. tredje stycket SIL enligt vilken reaförlusten får kvittas&lt;br&gt;fullt ut till den del beloppet motsvaras av utdelning från bolaget under året&lt;br&gt;och året dessförinnan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket har tagits in de nya bestämmelserna för den särskilda upp-&lt;br&gt;räkning som ökar det kapitalbeskattade utrymmet i fråga om aktier och an-&lt;br&gt;delar som har anskaffats före år 1990. Uppräkningen går som längst tillbaka&lt;br&gt;till år 1970 och grundas på förändringar i konsumentprisindex. Vid nyemis-&lt;br&gt;sion skall anskaffningskostnaden hänföras till emissionsåret när uppräkning&lt;br&gt;görs. Aktiernas anskaffningskostnader räknas upp med de omräkningstal&lt;br&gt;som RSV fastställt för beräkning av reavinster på fastigheter under beskatt-&lt;br&gt;ningsåret 1990. Uppräkningsregeln är också tillämplig på ovillkorliga kapi-&lt;br&gt;taltillskott som gjorts före år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya undantaget från tjänsteinkomstbeskattning av reavinster i form&lt;br&gt;av ett beloppstak har tagits in i sjätte stycket. Bestämmelsen skall tillämpas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;310&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;så att man lägger ihop närståendekretsens sammanlagda reavinster utöver Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;kvarstående sparad utdelning under tio beskattningsår. När dessa vinster&lt;br&gt;överstiger 200 basbelopp skall överskjutande vinst i sin helhet beskattas som&lt;br&gt;inkomst av kapital. När flera närstående säljer under samma beskattningsår&lt;br&gt;skall den tjänstebeskattade delen av vinsten proportioneras mellan dem. När&lt;br&gt;de däremot säljer under olika beskattningsår inom tioårsperioden kan det&lt;br&gt;hända att den som säljer senare tjänar på detta. Eftersom reglerna tillämpas&lt;br&gt;inom en krets av närstående måste detta godtas. Vid tillämpning av belopps-&lt;br&gt;taket beaktas inte vinster som redovisats i inkomstslaget tjänst för avytt-&lt;br&gt;ringar som ligger mer än tio beskattningsår före det aktuella beskattnings-&lt;br&gt;året. I nionde stycket anges att vid bedömningen av om ett fåtal personer&lt;br&gt;äger aktierna i ett fåmansföretag skall sådana delägare anses som en person,&lt;br&gt;som själva eller genom någon närstående är eller under någon del av den&lt;br&gt;senaste tioårsperioden har varit verksamma i företaget i betydande omfatt-&lt;br&gt;ning. Syftet är att företag som drivs gemensamt av många obesläktade del-&lt;br&gt;ägare, som alla arbetar i företaget, skall behandlas som fåmansföretag. Om&lt;br&gt;t.ex. 20 konsulter säljer sitt företag blir beloppstaket således tillämplig en-&lt;br&gt;dast i den mån vinsten överstiger 200 basbelopp för resp, konsult. Om när-&lt;br&gt;stående till konsulterna också äger aktier blir reglerna om närståendekretsen&lt;br&gt;tillämpliga på resp, konsult.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sista stycket har tagits in en bestämmelse som begränsar uppräkningen av&lt;br&gt;kapitalbeskattat utrymme i fråga om andra finansiella instrument i företaget&lt;br&gt;än aktier och andelar. Till statslåneräntan läggs i dessa fall endast en procent-&lt;br&gt;enhet (jfr avsnitt 4.5.4). Här anges också att den nya uppräkningen av an-&lt;br&gt;skaffningskostnader för aktier som förvärvats före år 1990 inte medges för&lt;br&gt;ifrågavarande finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Momentet har också justerats så att de tidsgränser som i lika avseenden&lt;br&gt;påverkar tillämpningen av bestämmelserna anknyts till beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrummet har, till följd av att skattskyldigheten till statlig inkomstskatt för&lt;br&gt;inkomst av tjänst föreslås slopad för utomlands bosatt, omredigerats så att&lt;br&gt;det innefattar en uttömmande uppräkning av de inkomster för vilka skatt-&lt;br&gt;skyldighet till statlig inkomstskatt föreligger för person som är begränsat&lt;br&gt;skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§ 5 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en redaktionell anpassning till förslaget till lag om värdepap-&lt;br&gt;persfonder (prop. 1989/90:153) som ersätter aktiefondslagen (1974:931).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har förts in en komplettering som anger att anskaffningsvär-&lt;br&gt;det, i förekommande fall beräknat enligt genomsnittsmetoden, övertas i&lt;br&gt;samband med förvärv av fordran eller skuld i utländsk valuta genom arv,&lt;br&gt;testamente, gåva, bodelning eller annat fång som inte är jämförligt med köp&lt;br&gt;eller byte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt femte stycke har införts. Stycket har följande innebörd. När en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;311&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avyttring resulterat i en fordran i utländsk valuta och försäljningsintäkten Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;växlas till svenska kronor inom 30 dagar från avyttringen tillämpas den fak-&lt;br&gt;tiska växlingskursen på växlingsdagen när intäktens värde beräknas. I gen-&lt;br&gt;gäld sker ingen särskild kursvinstberäkning enligt 30 § 2 mom. för tiden efter&lt;br&gt;avyttringen (jfr 30 § 2 mom. femte stycket första meningen). Om endast en&lt;br&gt;del av försäljningsintäkten växlas till inhemsk valuta inom 30 dagar skall den&lt;br&gt;faktiska växlingskursen tillämpas för denna del. För övrig del tillämpas av-&lt;br&gt;yttringsdagens kurs. Beskattning av kursvinst för denna del för tid efter av-&lt;br&gt;yttringsdagen sker normalt vid senare tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Momentet innehåller bestämmelser om vad som skall anses som en avytt-&lt;br&gt;ring. I samband med skattereformen infördes i första stycket andra meningen&lt;br&gt;en bestämmelse om att det förhållandet att aktier eller andra finansiella in-&lt;br&gt;strument blir definitivt värdelösa genom upplösning av ifrågavarande bolag&lt;br&gt;genom konkurs eller likvidation jämställs med avyttring. Det innebär bl.a.&lt;br&gt;att vid nedsättning av aktiekapitalet skall avyttring inte anses föreligga i&lt;br&gt;andra fall än när nedsättningen genomförs på så sätt att ägaren definitivt av-&lt;br&gt;hänts aktierna. En indragning eller inlösen av aktierna skall således alltjämt&lt;br&gt;anses innebära en avyttring.Bestämmelsen att avyttring skall anses föreligga&lt;br&gt;när bolaget upplöses genom likvidation har här kompletterats med en regel&lt;br&gt;som tar sikte på fusionsfallen. Eftersom alla utbetalningar till aktieägaren&lt;br&gt;vid likvidation eller fusion skall behandlas som utdelning kan utbetalat be-&lt;br&gt;lopp inte till någon del anses utgöra vederlag för själva aktien. Bolagets upp-&lt;br&gt;lösning kommer därför alltid att leda till en reaförlust motsvarande anskaff-&lt;br&gt;ningspriset på aktien. När det gäller utländska bolag är det utan betydelse&lt;br&gt;på vilket sätt bolaget upplösts. Det avgörande är att det är fråga om en slutlig&lt;br&gt;och verklig förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta moment är inte tillämpliga på omsättningsaktier.&lt;br&gt;Utskiftning på grund av innehav av aktier som utgör omsättningstillgång be-&lt;br&gt;skattas på sedvanligt sätt som inkomst av näringsverksamhet. Den värdened-&lt;br&gt;gång som uppkommer på aktierna genom utskiftningen får betydelse för la-&lt;br&gt;gervärderingen vid beskattningsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket har benämningen aktiefond ändrats till värdepappersfond&lt;br&gt;(jfr prop. 1989/90:153).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Momentets fjärde stycke förtydligas så att det framgår att stycket endast tar&lt;br&gt;sikte på terminsavtal som utgör finansiella instrument. Sistnämnda begrepp&lt;br&gt;behandlas i prop. 1989/90:110 s. 722 i specialmotiveringen till 27 § 1 mom.&lt;br&gt;Innebörden av förtydligandet är att särregleringen i fråga om skattskyldighe-&lt;br&gt;tens inträde endast tillämpas på sådana terminer som är avsedda att omsättas&lt;br&gt;på kapitalmarknaden. Samma ordning gäller för optioner. De särskilda reg-&lt;br&gt;lerna för optioner resp, terminer i tredje och fjärde styckena i momentet kan&lt;br&gt;således inte tillämpas på avtal som fått etiketten options- eller terminsavtal&lt;br&gt;men som rent faktiskt utgör ett vanligt försäljningsavtal. Det sagda följer för&lt;br&gt;övrigt redan av den allmänna principen att beskattningen skall grundas på&lt;br&gt;den verkliga innebörden av en transaktion (jfr prop. 1989/90:110 s. 395 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § 11 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Momentet som uteslutande gäller fysiska personer och dödsbon är nytt. Av&lt;br&gt;bestämmelsen framgår att vinst vid avyttring av en näringsfastighet under&lt;br&gt;vissa förutsättningar skall minskas med ett belopp motsvarande ett under-&lt;br&gt;skott som redovisats i en förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet.&lt;br&gt;Det saknar betydelse om vinsten - beräknad enligt bestämmelserna i 25 §&lt;br&gt;1 — 10 mom. - skett enligt en konventionell metod eller enligt den särskilda&lt;br&gt;schablonregeln i 25 § 9 mom. fjärde stycket SIL. Bestämmelsen tar sikte på&lt;br&gt;den situationen att en näringsfastighet avyttras med vinst samtidigt som den&lt;br&gt;förvärvskälla vartill fastigheten varit att hänföra redovisar ett underskott. I&lt;br&gt;så fall skall underskottet räknas av mot vinsten. Åtgärden är den sista som&lt;br&gt;sker vid vinstberäkningen. Sådan avräkning skall ske innan motsvarande av-&lt;br&gt;räkning skall ske mot vinst vid avyttring av bostadsrätt som inte är privatbo-&lt;br&gt;stad och som avyttrats samma år och som hört till samma förvärvskälla. Nu&lt;br&gt;aktuell avräkning skall också ske innan bestämmelserna i 33 § 3 mom. KL&lt;br&gt;kan tillämpas. Ett belopp som dras av från vinst vid tillämpning av denna&lt;br&gt;bestämmelse får aldrig vara större än vinsten före avdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § 5 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket regleras frågan om vad som skall anses som förbättringskost-&lt;br&gt;nader. Stycket har utökats med c och d. I c — motsvarande det borttagna&lt;br&gt;femte stycket- stadgas att såsom förbättringskostnader skall räknas bo-&lt;br&gt;stadsrättens andel i föreningens kostnader för ny-, till- och ombyggnad av&lt;br&gt;fastigheten som skett under lägenhetshavarens innehavstid. Av d framgår att&lt;br&gt;bostadsrättens andel i föreningens utgifter för reparation och underhåll av&lt;br&gt;fastigheten också skall räknas som förbättringskostnader i den mån fastighe-&lt;br&gt;ten på grund av arbetet har kommit i bättre skick än vid förvärvet av lägenhe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att en utgift som vid inkomsttaxeringen behand-&lt;br&gt;lats som en omkostnad i näringsverksamhet inte räknas som förbättrings-&lt;br&gt;kostnad. Av ett tillägg framgår att denna bestämmelse endast avser utgifter&lt;br&gt;för lägenhetsinnehavarens egna åtgärder på lägenheten, dvs. sådana förbätt-&lt;br&gt;ringskostnader som avses i första stycket a och b.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket uppställs vissa ytterligare villkor för att utgifter enligt första&lt;br&gt;stycket skall anses som förbättringskostnader. Av bestämmelsen framgår att&lt;br&gt;beloppsgränsen 5 000 kr. för visst år avser lägenhetsinnehavarens egna utgif-&lt;br&gt;ter för förbättringsarbeten på lägenheten, hans andel av föreningens kostna-&lt;br&gt;der för ny-, till- och ombyggnad av föreningsfastigheten, lägenhetsinnehava-&lt;br&gt;rens egna utgifter för värdehöjande reparationer och underhåll samt hans&lt;br&gt;andei av föreningens utgifter av detta slag som lagts ned på fastigheten. Vi-&lt;br&gt;dare framgår — om åtgärderna avser värdehöjande inre eller yttre reparation&lt;br&gt;och underhåll - att avdragsrätten endast gäller utgifter som har lagts ned de&lt;br&gt;senaste fem åren före avyttringen. I fråga om sådana utgifter gäller vidare&lt;br&gt;att avdragsrätt endast föreligger i den mån lägenheten resp, fastigheten vid&lt;br&gt;avyttringen alltjämt befinner sig i bättre skick än vid lägenhetsförvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;313&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § 9 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande detta moment — som är nytt - kan hänvisas till vad som anförts&lt;br&gt;beträffande näringsfastigheter i specialmotiveringen till 25 § 11 mom. Härut-&lt;br&gt;över kan anmärkas av vinst vid avyttring av en bostadsrätt som inte är privat-&lt;br&gt;bostad skall minskas med underskott i förvärvskälla i inkomstslaget närings-&lt;br&gt;verksamhet sedan underskottet justerats med hänsyn till vad som redan kan&lt;br&gt;ha utnyttjats enligt 25 § 11 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I momentet har angetts att vissa finansiella instrument som delvis består av&lt;br&gt;fordringar skall beskattas enligt aktievinstreglerna endast om fordringen är&lt;br&gt;utställd i svenska kronor. Ändringen innebär att finansiella instrument som&lt;br&gt;till någon del består av en fordran i utländsk valuta skall beskattas enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 30 §. Det gäller konvertibla skuldebrev och konvertibla vinst-&lt;br&gt;andelsbevis som är utställda i utländsk valuta. Det gäller också optioner och&lt;br&gt;terminer vars underliggande egendom är nyssnämnda typ av fordran. Skul-&lt;br&gt;debrev med optionsrätt beskattas dock som två separata instrument även om&lt;br&gt;optionsrätten inte avskiljts (jfr avsnitt 4.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i fråga om skuldebrev som emitterats förenade med optionsrätt&lt;br&gt;har föranlett ändringar i momentet. Skuldebrev som är eller har varit för-&lt;br&gt;enade med optionsrätt samt optionsbevis ingår inte längre i uppräkningen av&lt;br&gt;instrument som avses i bestämmelsen. Uttrycket teckningsoption har till-&lt;br&gt;kommit i denna uppräkning. Ändringen medför att ett sådant skuldebrev i&lt;br&gt;svenska kronor alltid reavinstbeskattas enligt 29 §. Optionsrätten reavinstbe-&lt;br&gt;skattas alltid enligt 27 § vare sig den avskiljts eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skuldebrev i utländsk valuta förenat med optionsrätt beskattas således&lt;br&gt;enligt 30 § och optionsrätten beskattas enligt 27 §. De värdepapper som be-&lt;br&gt;skattas enligt valutareglerna i 30 § får inte en utökad kvittning på det sätt&lt;br&gt;som gäller för aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27§ 3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Momentet innehåller bestämmelser om den s.k. restvärdemetoden. Bestäm-&lt;br&gt;melserna tillämpas på såväl köp- som teckningsoption som den skattskyldige&lt;br&gt;erhållit genom förvärv av skuldebrev förenat med sådan option. Med förvärv&lt;br&gt;avses även annat förvärv än förvärv genom teckning av skuldebrev förenat&lt;br&gt;med optionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett skuldebrev löses in till sitt nominella belopp leder restvärdemeto-&lt;br&gt;den i allmänhet till att skuldebrevet visar en vinst. Anskaffningsvärdet för&lt;br&gt;optionsrätten får dras av som en reaförlust om optionen inte utnyttjas (24 §&lt;br&gt;2mom. första stycket SIL). Denna förlust är avdragsgill till endast 70 % om&lt;br&gt;marknadsnotering inte föreligger. Om optionsrätten i ett sådant fall är mark-&lt;br&gt;nadsnoterad och det inte finns några kvittningsgilla vinster enligt 27 §&lt;br&gt;5 mom. SIL får förlusten bara dras av till 70 % mot vinsten på skuldebrevet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § 5 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket är redaktionell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket är benämningen aktiefond ändrad till värdepappersfond&lt;br&gt;(jfr prop. 1989/90:153).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;314&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande första och andra styckena finns ett undantag från den gene- Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;rella avdragsbegränsningen till 70 % för reaförluster. Tredje stycket är nytt&lt;br&gt;och innehåller ytterligare ett undantag från den generella avdragsbegräns-&lt;br&gt;ningen. Full kvittning medges för förlust som uppkommit genom att aktie&lt;br&gt;förlorat sitt värde till följd av att bolaget upplösts genom likvidation eller&lt;br&gt;fusion till den del förlusten svarar mot utdelning som erhållits från bolaget&lt;br&gt;under beskattningsåret och året dessförinnan. I den mån förlusten är större&lt;br&gt;gäller de vanliga kvittningsreglerna i 3 § 2 mom. femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § 6 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av momentet framgår att vinst eller förlust vid avyttring av marknadsnote-&lt;br&gt;rad andel i värdepappersfond med ett värdepappersinnehav som enbart ut-&lt;br&gt;görs av skuldebrev i svenska kronor skall beskattas som ränta. Utdelning på&lt;br&gt;andelar i fonden anses dock inte som ränta (jfr 3 § 9 mom. sista stycket).&lt;br&gt;Benämningen aktiefond ändras till värdepappersfond (jfr prop.&lt;br&gt;1989/90:153).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser har flyttats till 31 §. 130 § har införts nya regler om&lt;br&gt;valutakursvinster och valutakursförluster m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Momentet utgör för utländska fordringar motsvarigheten till 29 §. 129 § reg-&lt;br&gt;leras reavinstberäkning vid avyttring av fordringar utställda i svenska kronor&lt;br&gt;och i 30§ lmom. finns regler för beräkning av reavinst vid avyttringar av&lt;br&gt;fordringar i utländsk valuta. Här regleras även reavinstberäkningen för fi-&lt;br&gt;nansiella instrument (optioner och terminer) vars underliggande egendom&lt;br&gt;till någon del består av utländsk valuta eller en fordran i utländsk valuta eller&lt;br&gt;är relaterad till ett index för utländsk valuta. Bestämmelserna gäller även&lt;br&gt;innehav av sedlar och mynt i utländsk valuta. Begreppet avyttring har be-&lt;br&gt;rörts i avsnitt 4.1.4. Här kan anmärkas att även en amortering på fordran i&lt;br&gt;praxis ansetts som (del)avyttring för fordringsägarens del. En återbetalning&lt;br&gt;på lån innebär dock inte att gäldenären avyttrat sin skuld i skatterättslig me-&lt;br&gt;ning. I momentet anges att genomsnittsmetoden enligt 27 § 2 mom. första&lt;br&gt;stycket skall tillämpas vid vinstberäkningen. Metoden beskrivs i specialmoti-&lt;br&gt;veringen till 27 § 2 mom. (prop. 1989/90:110 s. 722).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den allmänna princip som gäller vid beskattningen skall anskaff-&lt;br&gt;ningsvärde och försäljningsintäkt räknas om till svenska kronor. Därmed&lt;br&gt;kommer även den valutakursvinst eller valutakursförlust som kan ha upp-&lt;br&gt;kommit vid innehavet att beskattas tillsammans med marknadsvärdeänd-&lt;br&gt;ringen på fordringen. Eftersom kursvinsten beskattas i samband med denna&lt;br&gt;reavinstberäkning skall det inte göras någon separat kursvinstberäkning när&lt;br&gt;en fordran avyttras. Om växling skett till eller från svenska kronor vid avytt-&lt;br&gt;rings- resp, förvärvstillfället tillämpas den faktiskt använda växelkursen vid&lt;br&gt;reavinstberäkningen. När det inte skett en sådan växling bör det tillämpas en&lt;br&gt;genomsnittskurs mellan transaktionsdagens köp- och säljkurs enligt officiell&lt;br&gt;kurslista. Om endast en kurs finns noterad används denna. Om ingen kurs&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;315&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns noterad på avyttringsdagen används de senast noterade kurserna. Vid&lt;br&gt;reavinstberäkningen skall varje transaktion och tillgång behandlas för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i momentets sista mening innebär att en vinst på valuta-&lt;br&gt;kursförändring inte är skattepliktig för turister m.fl. som utnyttjar utländska&lt;br&gt;betalningsmedel som sedvanlig resevaluta. Av kommentaren till andra mo-&lt;br&gt;mentet framgår att skattefriheten avser även annat än resevaluta för turister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I momentet finns regler om beskattning av valutakursvinster som uppkom-&lt;br&gt;mer för borgenär resp, gäldenär vid återbetalning av skuld. Momentet rör&lt;br&gt;således inte överlåtelser av fordringsrätter på borgenärssidan. Ett gäldenärs-&lt;br&gt;byte på onerös grund jämställs med betalning av skuld. Trots att avyttring&lt;br&gt;inte skett skall gäldenärens kursvinst beskattas som realisationsvinst. Detta&lt;br&gt;är en nyhet i förhållande till gällande rätt. För borgenärens del medför en&lt;br&gt;återbetalning på fordringen en avyttring enligt praxis. Detta gäller även så-&lt;br&gt;dana fordringar som inte omsätts eller är avsedda för marknadsmässig om-&lt;br&gt;sättning. Eftersom amortering i praxis ansetts som en avyttring täcker regle-&lt;br&gt;ringen i första momentet i och för sig även borgenärens kursvinstberäkning&lt;br&gt;vid amortering. Borgenärens kursvinstberäkning behandlas dock av syste-&lt;br&gt;matiska skäl i andra momentet tillsammans med gäldenärens kursvinstbe-&lt;br&gt;räkning. När en borgenär realiserar såväl en valutakursförändring som an-&lt;br&gt;nan värdeförändring genom avyttring av fordran i utländsk valuta skall av-&lt;br&gt;yttringen dock beskattas enligt första momentet i paragrafen och inte enligt&lt;br&gt;andra momentet. När det gäller inlåningskonton i valutabank är insättaren&lt;br&gt;borgenär och banken gäldenär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges närmare hur kursvinstberäkningen skall gå till när&lt;br&gt;det inte är fråga om överlåtelse av fordran. Genomsnittsmetoden skall till-&lt;br&gt;lämpas vid beräkning av avdragsgillt ingångsvärde för en fordran. Metoden&lt;br&gt;skall även tillämpas vid gäldenärens kursvinstberäkning. Det är därvid gäl-&lt;br&gt;denärens intäktsbelopp som beräknas med genomsnittsmetoden. Varje in-&lt;br&gt;sättning på konto i utländsk valuta behandlas som ett förvärv för insättaren&lt;br&gt;(=borgenären) och varje uttag utgör en avyttring för honom. Om borgenä-&lt;br&gt;ren inte lyfter den ränta som är tillgänglig för lyftning utgör detta en insätt-&lt;br&gt;ning. Gäldenärens kursvinstberäkning är i princip en spegelbild av motsva-&lt;br&gt;rande beräkning för borgenären. Värdet på det amorterade beloppet vid&lt;br&gt;amorteringstillfället jämförs med värdet på motsvarande belopp vid upplå-&lt;br&gt;ningstillfället. Värdet erhålls genom en omräkning till svenska kronor. Om&lt;br&gt;ett lån på 500 000 DEM lånats upp vid två tillfällen med dels posten 200 000&lt;br&gt;DEM till en kurs på 4 kr., dels posten 300 000 DEM till en kurs på 5 kr.&lt;br&gt;beräknas gäldenärens intäkt till [(200 000 x 4) + (300 000 x 5) =] 2 300 000&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinstberäkningen för en skuld utgör ett nytt inslag i svensk beskattnings-&lt;br&gt;rätt. Det är endast den vinst som är hänförlig till valutakursförändringen som&lt;br&gt;skall reavinstbeskattas. Om någon t.ex. lånar 100000 USD till en kurs på&lt;br&gt;7 kr. per USD och bara behöver betala tillbaka 90000 USD när kursen är&lt;br&gt;5 kr., räknas kursvinsten på 90000 USD och kursvinsten är 180000 kr.&lt;br&gt;[90 000 x (7-5) = 180 000]. Man går således tillbaka och räknar ut hur många&lt;br&gt;svenska kronor gäldenären fick för det antal dollar som har amorterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;316&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje och fjärde styckena regleras tidpunkten för skattskyldighetens in-&lt;br&gt;träde. För såväl borgenär som gäldenär inträder skattskyldigheten vid betal-&lt;br&gt;ning av hela eller del av lånet. Skattskyldigheten inträder självfallet bara för&lt;br&gt;den återbetalade delen. Det gäller t.ex. uttag av pengar från ett bankkonto.&lt;br&gt;Med återbetalning jämställs för gäldenären en onerös överlåtelse av skuld&lt;br&gt;till en annan gäldenär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I femte stycket första meningen finns en bestämmelse som anknyter till den&lt;br&gt;allmänna regeln i 24 § 1 mom. sista stycket om tillämplig valutakurs efter&lt;br&gt;växling till svenska kronor inom 30 dagar från avyttringen. Stadgandet i&lt;br&gt;första meningen anger att det inte skall göras en särskild beräkning enligt&lt;br&gt;andra momentet av valutakursvinst resp, valutakursförlust för ifrågavarande&lt;br&gt;tid när reglerna i 24 § 1 mom. sista stycket är tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I femte styckets andra mening finns en bestämmelse om skattefrihet för&lt;br&gt;vanlig resevaluta o.d. (jfr avsnitt 4.1.4). Bestämmelsen gäller valutakurs-&lt;br&gt;vinster och valutakursförluster på såväl tillgångar som.skulder i utländsk va-&lt;br&gt;luta. Regeln gäller både första och andra momentet i paragrafen. Det bör&lt;br&gt;anmärkas att bestämmelsen inte skall tillämpas på kursvinster av betydelse&lt;br&gt;vid inköp i utlandet av mer värdefulla kapitaltillgångar. En kursvinst är skat-&lt;br&gt;tefri endast när utländsk valuta utnyttjas för sedvanliga löpande reseutgifter&lt;br&gt;under en begränsad period. Denna period är normalt högst ett halvår men&lt;br&gt;bör utsträckas för den som på grund av svensk offentlig tjänst o.d. är oin-&lt;br&gt;skränkt skattskyldig i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen beror på att nuvarande 30 § betecknas 31 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelserna till lagen (1990:651) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;punkt 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en redaktionell anpassning till förslaget till lag om värdepap-&lt;br&gt;persfonder (prop. 1989/90:153) som ersätter aktiefondslagen (1974:931).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen justeras så att det klart framgår att den skattskyldige som an-&lt;br&gt;skaffningsvärde får utnyttja endera marknadsvärdet vid årsskiftet eller det&lt;br&gt;faktiska anskaffningspriset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen förtydligas så att det framgår att den tillämpas även på äldre&lt;br&gt;förvärv av andel i räntefond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 12 a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten anges att äldre föreskrifter i 2 § 6 mom SIL skall tillämpas i fråga&lt;br&gt;om vad som skall förstås med utjämningsfond och vad som skall anses utgöra&lt;br&gt;en minskning av sådan fond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;317&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första&lt;br&gt;gången vid 1992 års taxering. Detta innebär bl.a. följande. För äldre avytt-&lt;br&gt;ringar av fordringar i utländsk valuta tillämpas de nya bestämmelserna i 30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. endast om ersättningen för fordringen betalas efter utgången av år&lt;br&gt;1990. Därvid gäller punkterna 2 och 3 av övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1990:651) om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. De nya&lt;br&gt;reglerna i 30 § 2 mom. tillämpas för återbetalningar fr.o.m. den 1 januari&lt;br&gt;1991 på utländska lån. Även valutakursförändringar under lånets löptid före&lt;br&gt;ikraftträdandet beskattas när kursvinsten realiseras först efter ikraftträdan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller likvidation och fusion som föranlett utskiftning före utgången&lt;br&gt;av år 1990 hänvisas till specialmotiveringen avseende punkt 2 av övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna i KL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Lagen (1990:000) om ändring i taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket är en konsekvens av att lagen om utskiftningsskatt&lt;br&gt;och lagen om ersättningsskatt förslås slopade.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Lagen (1990:325) om självdeklaration och&lt;br&gt;kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillägg har gjorts i paragrafen så att uppgiftsskyldigheten svarar mot&lt;br&gt;skattskyldigheten för valutakursvinster enligt 30 § SIL. Tillägget har utfor-&lt;br&gt;mats mot bakgrund av det förhållandet att en betalning av skuld utlöser be-&lt;br&gt;skattning av valutakursvinst trots att betalningen inte faller in under begrep-&lt;br&gt;pet avyttring för gäldenärens del. Återbetalningen utgör däremot en avytt-&lt;br&gt;ring av fordringsrätt för borgenärens del. Tillägget omfattar även det fall då&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har införts en skyldighet att i kontrolluppgift om ränta och&lt;br&gt;fordran lämna uppgift om i vad mån räntan är att hänföra till en sådan rän-&lt;br&gt;teintäkt för den skattskyldige som höjer hans ränteavdragstak enligt 3 § 2&lt;br&gt;mom. andra stycket SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i tredje stycket är en följd av att sådana utbetalningar som avses i&lt;br&gt;de angivna lagrummen skall jämställas med utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;318&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur kontrollsynpunkt bör det sammanlagda underlaget för den allmänna lö-&lt;br&gt;neskatten anges i sammandraget av kontrolluppgifter. En bestämmelse om&lt;br&gt;detta har tagits in sist i paragrafens första stycke.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser till lagen (1990:000) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har kommenterats i allmänmotiveringen, avsnitt 3.10.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.5 Uppbördslagen (1953:272)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 första stycket punkterna 5 och 6 har hänvisningarna slopats som en konse-&lt;br&gt;kvens av att lagen om utskiftningsskatt och lagen om ersättningsskatt förslås&lt;br&gt;slopade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket kompletteras med en bestämmelse av innebörd att skattere-&lt;br&gt;duktion ej kan medges för belopp som redan tillgodoräknats vid faststäl-&lt;br&gt;lande av sjömansskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Momentet har ändrats med hänsyn till att lagen om vinstdelningsskatt har&lt;br&gt;upphävts, att en avkastningsskatt på pensionsmedel införts samt att särskild&lt;br&gt;vinstskatt enligt 1 § lagen (1989:346) om särskild vinstskatt endast skall tas&lt;br&gt;ut på grundval av vinsten för det räkenskapsår som inleds närmast efter den&lt;br&gt;31 december 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt femte stycket i skall preliminär A-skatt inte tas ut på sådana utbetal-&lt;br&gt;ningar som enligt angivna lagrum skall jämställas med utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är en direkt följd av förslaget att utskiftningsskatten och ersätt-&lt;br&gt;ningsskatten skall slopas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.6 Lagen (1990:659) om särskild löneskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen i första stycket första meningen av vem som är skattskyldig har&lt;br&gt;flyttats till ett nytt andra stycke. Vidare har en redaktionell ändring gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkterna 2-4 anges att löneskatt skall tas ut på vissa avgångsbidrag. De&lt;br&gt;avgångsbidrag som omfattas är dels sådana som även tidigare varit fullt skat-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;319&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tepliktiga och dels sådana som delvis var skattebefriade enligt 32 § 1 mom. Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;tredje stycket KL i dess lydelse före den 1 juli 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kollektivavtalsgrundad avgångsbidragsförsäkring avses sådan försäk-&lt;br&gt;ring som meddelas av AFA. Vidare avses ersättning på grund av sådan kol-&lt;br&gt;lektiv avgångsbidragsförsäkring i annan försäkringsanstalt som beträffande&lt;br&gt;ersättningens storlek och övriga villkor motsvarar kollektiv avgångsbidrags-&lt;br&gt;försäkring hos AFA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med avgångsersättning som utgår annorledes än på grund av kollektiv av-&lt;br&gt;gångsbidragsförsäkring avses sådan avgångsersättning som staten betalar ut&lt;br&gt;till arbetstagare och som utgår enligt motsvarande grunder som ersättning&lt;br&gt;på grund av kollektiv avgångsbidragsförsäkring i AFA. Även ersättningar&lt;br&gt;som utbetalas via den trygghetsstiftelse som numera finns på det statliga om-&lt;br&gt;rådet får anses omfattade av bestämmelsen. Likaså omfattas avgångsersätt-&lt;br&gt;ningar enligt kollektivavtalet om avgångsförmåner för kommuner och lands-&lt;br&gt;ting (AGF-KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgångsersättning till arbetstagare som omfattas av s.k. trygghetsavtal av-&lt;br&gt;ser sådan ersättning som utgår enligt trygghetsavtal slutet mellan organisa-&lt;br&gt;tioner av arbetsgivare och arbetstagare, exempelvis trygghetsavtalet mellan&lt;br&gt;Privattjänstemannakartellen och arbetsgivarorganisation, och som fastställs&lt;br&gt;under ledning av ett s.k. trygghetsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkterna 5 och 6 anges att vissa ersättningar som utgår enligt gruppsjuk-&lt;br&gt;försäkring som åtnjuts enligt grunder som fastställs i kollektivavtal mellan&lt;br&gt;arbetsmarknadens huvudorganisationer (jfr. 32 § 3 a mom. KL) samt ersätt-&lt;br&gt;ning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fastställts i kol-&lt;br&gt;lektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer skall bli föremål&lt;br&gt;för särskild löneskatt. Till den förutnämnda kategorin får också anses höra&lt;br&gt;sjukersättning enligt ITP-planen i den mån ersättningen utgår efter likartade&lt;br&gt;grunder som ersättning enligt AGS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges vem som är skyldig att erlägga den särskilda löneskat-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har en konsekvensändring till ändringen i 2 kap. 4 § lagen&lt;br&gt;om socialavgifter gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har ett tillägg gjorts enligt vilket löneskatt skall tas ut på viss&lt;br&gt;ersättning som utgår enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada samt avtals-&lt;br&gt;gruppsjukförsäkring när ersättning utgör intäkt i näringsverksamhet. Be-&lt;br&gt;stämmelsen motsvarar de i 1 § första stycket 5 och 6. Dessutom har tillagts&lt;br&gt;att den särskilda löneskatten skall betalas till staten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I övergångsbestämmelserna anges att särskild löneskatt inte skall utgå på i&lt;br&gt;1 § första stycket 2—4 angivna avgångsersättningar om de avser en anställ-&lt;br&gt;ning som har upphört före den 1 januari 1991. Särskild löneskatt skall inte&lt;br&gt;heller utgå på de aktuella ersättningarna enligt gruppsjuk- eller ansvarighets-&lt;br&gt;försäkringar när ersättningen avser ett försäkringsfall som inträffat före den&lt;br&gt;1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.7 Lag om särskild premieskatt för grupplivförsäkring,&lt;br&gt;m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget har rubricerats och utformats i enlighet med lagrådets synpunk-&lt;br&gt;ter. Den lagtekniska lösning som lagrådet förordar är, vilket framhållits i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen, att föredra framför förslaget i lagrådsremissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens utformning antyder på ett enklare sätt de fall i vilka skatt skall&lt;br&gt;betalas än vad som angavs i det till lagrådet remitterade förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att svenska försäkringsföretag, utländska försäkrings-&lt;br&gt;företag i fråga om verksamhet som drivs här i landet, arbetsgivare och nä-&lt;br&gt;ringsidkare är skattskyldiga. I det till lagrådet remitterade förslaget använ-&lt;br&gt;des uttrycket försäkringsgivare i stället för försäkringsföretag. Uttrycket för-&lt;br&gt;säkringsföretag innebär inte någon saklig förändring. Den föreslagna pre-&lt;br&gt;mieskatten bör omfatta även utländska försäkringsföretag om de driver&lt;br&gt;verksamhet här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger på ett enklare och mer kortfattat sätt än 2 § i det till lagrå-&lt;br&gt;det remitterade förslaget de situationer som föranleder skattskyldighet. Lag-&lt;br&gt;rådets förslag innebär bl. a. att en uppräkning av exempelvis kollektiva för-&lt;br&gt;säkringslösningar för lantbrukare m. fl. kan undvikas. Genom att i första&lt;br&gt;stycket anknyta till reglerna i KL om skattefrihet för förmånen av fri grupp-&lt;br&gt;livförsäkring resp, om avdragsrätt enligt den i förslaget ändrade lydelsen av&lt;br&gt;punkt 23 av anvisningarna till 23 § KL täcks de fall in då skatteplikt föreligger&lt;br&gt;för svenskt försäkringsföretag för mottagen premie. Såväl grupplivförsäk-&lt;br&gt;ring som grundas på kollektivavtal mellan en arbetsgivarorganisation och en&lt;br&gt;arbetstagarorganisation som s.k. individuell av arbetsgivare betald gruppliv-&lt;br&gt;försäkring omfattas av förslaget. Den närmare innebörden av förslaget är att&lt;br&gt;premie för sådan grupplivförsäkring som inte väsentligt skiljer sig från vad&lt;br&gt;som gäller för befattningshavare i statens tjänst omfattas av skatteplikt enligt&lt;br&gt;de nya föreskrifterna. Till den del försäkringsskyddet är väsentligt förmånli-&lt;br&gt;gare än vad som gäller för nyssnämnda befattningshavare, föreligger inte&lt;br&gt;skatteplikt för försäkringsföretaget. I dessa fall är emellertid den”överskju-&lt;br&gt;tande” förmånen enligt 32 § 3 a mom. KL skattepliktig intäkt av tjänst. För&lt;br&gt;näringsidkare gäller på motsvarande sätt att rätt till avdrag inte föreligger för&lt;br&gt;premiekostnaden till den del den avser”överskjutande” förmåner (punkt 23&lt;br&gt;av anvisningarna till 23 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För staten föreslås i andra stycket skatteplikt föreligga för belopp som utan&lt;br&gt;att försäkring tecknats betalas ut i ersättning enligt avtal som motsvarar för-&lt;br&gt;säkringsavtal som avses i första stycket. Bakgrunden till att en särskild be-&lt;br&gt;stämmelse med den föreslagna lydelsen bör införas här är den särskilda upp-&lt;br&gt;byggnaden av statens s.k. tjänstegrupplivförsäkring, som i huvudsak gäller&lt;br&gt;utan att ” tecknad försäkring ” kan anses föreligga. Med den föreslagna ly-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;321&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 54&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delsen klargörs att de allmänna begränsningar som gäller enligt första Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;stycket även utgör en förutsättning för att utbetalningar från staten omfattas&lt;br&gt;av skatteplikt. Vidare omfattas — vilket även varit avsikten i det remitterade&lt;br&gt;promemorieförslaget och i lagrådsremissen - de undantagsfall som anges i&lt;br&gt;3 och 5 §§ förordningen (1988:242) om tillämpningen av avtalet om statens&lt;br&gt;tjänstegrupplivförsäkring. I de nu nämnda bestämmelserna finns regler om&lt;br&gt;att vissa huvudmän själva svarar för kostnaderna för statens tjänstegruppliv-&lt;br&gt;försäkring och att vissa huvudmän betalar premie för denna försäkring. Av&lt;br&gt;förenklingsskäl bör huvudregeln för vad som bör gälla för utbetalningar från&lt;br&gt;staten tillämpas även för de nu berörda kategorierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket tar sikte på andra arbetsgivare som själva utan samband med&lt;br&gt;tecknad försäkring betalar ut ersättning. Skatteplikt föreslås föreligga för ut-&lt;br&gt;betalt belopp, i den mån ersättningen utgår enligt villkor och med belopp&lt;br&gt;som i huvudsak motsvarar utbetalning av staten enligt andra stycket. In-&lt;br&gt;skränkningen motsvarar i princip vad som gäller enligt 32 § 3 a mom. KL.&lt;br&gt;För att klargöra att utbetalningar som faller in under denna begränsning inte&lt;br&gt;skall utgöra skattepliktig inkomst enligt KL krävs det ett undantag i 19 §&lt;br&gt;samma lag. På grund av det sistnämnda förslaget, som närmare kommente-&lt;br&gt;ras i specialmotiveringen till KL, kommer”överskjutande” utbetalningar att&lt;br&gt;utgöra skattepliktig intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket anges att det för arbetsgivare och näringsidkare föreligger&lt;br&gt;skatteplikt för premie för grupplivförsäkring som meddelats i en utomlands&lt;br&gt;bedriven försäkringsrörelse i den mån betalning av premie på motsvarande&lt;br&gt;försäkring till svenskt försäkringsföretag hade föranlett skatteplikt för det&lt;br&gt;svenska försäkringsföretaget för mottagen premie. Av bestämmelsens ut-&lt;br&gt;formning följer att skatteplikten inte omfattar premie till den del den even-&lt;br&gt;tuellt avser försäkring som ger väsentligt högre förmåner än vad som är fallet&lt;br&gt;för befattningshavare i statens tjänst. Den” överskjutande ” delen är emel-&lt;br&gt;lertid skattepliktig som en förmån hos den anställde resp, icke avdragsgill för&lt;br&gt;näringsidkaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller bestämmelser om skattepliktens inträde, beskatt-&lt;br&gt;ningsunderlag och skattesats för försäkringsföretag som avses i 3 § första&lt;br&gt;stycket. Dessa frågor har berörts i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.3.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket tas in en regel om att beskattningsunderlaget för dessa för-&lt;br&gt;säkringsföretag skall sättas ned i vissa fall. Denna bestämmelse har berörts i&lt;br&gt;den allmänna motiveringen, avsnitt 3.3.9. De fall som avses är exempelvis&lt;br&gt;sådana där det visar sig att den preliminärt bestämda årslönesumman för en&lt;br&gt;viss arbetsgivare och som legat till grund för debiteringen varit för hög. I&lt;br&gt;dylika fall har den inbetalda skatten blivit för hög och försäkringsföretaget&lt;br&gt;skall då enligt den föreslagna regeln sätta ned beskattningsunderlaget för det&lt;br&gt;påföljande året med ett lika stort belopp som motsvarar för högt inbetald&lt;br&gt;premie. I första hand bör det bli fråga om att sätta ned beskattningsunderla-&lt;br&gt;get för den redovisningsperiod som inträder närmast efter det att försäk-&lt;br&gt;ringsföretaget gjort slutavräkning. Skulle inte beskattningsunderlaget för&lt;br&gt;den redovisningsperioden räcka till för nedsättningen, bör påföljande redo-&lt;br&gt;visningsperioder kunna bli aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;322&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om skattepliktens inträde, beskattningsunder-&lt;br&gt;lag och skattesats för staten och andra arbetsgivare som utan att försäkring&lt;br&gt;tecknats betalar ut ersättning som motsvarar ersättning på grund av grupp-&lt;br&gt;livförsäkring. Dessa frågor har behandlats i den allmänna motiveringen, av-&lt;br&gt;snitt 3.3.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om skattepliktens inträde, beskattningsunder-&lt;br&gt;lag och skattesats för arbetsgivare och näringsidkare som betalar premie för&lt;br&gt;grupplivförsäkring i utomlands bedriven försäkringsrörelse och har kom-&lt;br&gt;menterats i avsnitt 3.3.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För samtliga skattskyldiga föreslås att lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter skall styra förfarandet för den föreslagna beskatt-&lt;br&gt;ningen. Se vidare avsnitt 3.3.10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande regel finns i olika punktskatteförfattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna dispensregeln, som har byggts ut efter synpunkter från lagrå-&lt;br&gt;det, har berörts i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.3.10.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Dessa har kommenterats i avsnitt 3.3.12.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.8 Lagen (1962:318) om allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 2 § samt 11 kap. 2 och 3 §§ har tagits in bestämmelser om att sådana&lt;br&gt;ersättningar enligt vissa avtalsförsäkringar som avses i 1 § första stycket 2—6&lt;br&gt;och 2 § första stycket lagen om särskild löneskatt inte skall ingå i den sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande resp, pensionsgrundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 2 § har vidare gjorts en ändring för att ange att sådana ersättningar&lt;br&gt;m.m. från fåmansföretag som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i KL&lt;br&gt;inte skall utgöra sjukpenninggrundande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ill kap. 2§ andra stycket har vidare en ändring gjorts i syfte att uppnå&lt;br&gt;överensstämmelse med lydelsen i 3 kap. 2 § beträffande förmåner som utges&lt;br&gt;av annan än arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.9 Lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 2 § har ett tillägg gjorts om att den som utgett sådan ersättning som&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 3 kap. 2§ andra stycket eller 11 kap. 2§ första&lt;br&gt;stycket m), andra stycket och femte stycket AFL är att hänföra till inkomst&lt;br&gt;av anställning skall anses som arbetsgivare även om ett anställningsförhål-&lt;br&gt;lande inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;323&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 4§ första stycket har i en ny punkt 13 tagits in en regel om att Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;sådana ersättningar enligt vissa avtalsförsäkringar som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket 2—6 lagen om särskild löneskatt inte skall ingå i underlaget för beräk-&lt;br&gt;ning av arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.10 Lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;22 S 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första och andra styckena används ordet ”rörelse” som en allmän beteck-&lt;br&gt;ning på en viss verksamhet. Ordet syftar i och för sig inte på inkomstslaget&lt;br&gt;rörelse men har ändå ersatts med det i sammanhanget mer passande och lika-&lt;br&gt;ledes neutrala ordet ”verksamhet”, vilket också anknyter till terminologien&lt;br&gt;i 18 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I momentet finns värderingsregler för det fallet att fast egendom ingår i för-&lt;br&gt;värvskälla inom inkomstslaget jordbruksfastighet eller rörelse. I så fall skall&lt;br&gt;de särskilda värderingsreglerna för företagsförmögenhet i 4§ och, med un-&lt;br&gt;dantag av femte stycket sista meningen, punkt 2 av anvisningarna till 3 och&lt;br&gt;4§§ SFL tillämpas. Värderingsreglerna tar också sikte på sådan egendom,&lt;br&gt;t.ex. fastigheter som används för s.k. fritidsuthyrning, som enligt sjunde och&lt;br&gt;åttonde stycket i den nämnda anvisningspunkten skall anses som en för-&lt;br&gt;värvskälla inom inkomstslaget rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har justerats på det sättet att därav framgår att de särskilda&lt;br&gt;värderingsreglerna i SFL skall tillämpas i det fallet att fast egendom ingår&lt;br&gt;i förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet. Värderingsreglerna skall&lt;br&gt;emellertid inte tillämpas på all egendom som ingå i det nya inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet. Begränsningen framgår av sista meningen i stycket.&lt;br&gt;Därav framgår att de särskilda värderingsreglerna endast skall omfatta för-&lt;br&gt;värvskälla eller del av förvärvskälla i inkomstslaget näringsverksamhet som&lt;br&gt;enligt äldre förvärvskälleregler skulle ha hänförts till förvärvskälla inom in-&lt;br&gt;komstslagen jordbruksfastighet eller rörelse eller sådan egendom som enligt&lt;br&gt;punkt 2 sjunde och åttonde styckena av anvisningarna till 3 och 4 §§ SFL&lt;br&gt;skall anses som en särskild förvärvskälla inom inkomstslaget rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i tredje-sjätte styckena innehåller -av skäl som beskri-&lt;br&gt;vits i den allmänna motiveringen -regler som vid tillämpningen av värde-&lt;br&gt;ringsreglerna i SFL ersätter eller kompletterar vad där sägs. Detta framgår&lt;br&gt;av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket framgår att den hänvisning som sker i punkt 2 tredje&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 3 och 4 §§ SFL skall gälla punkt 2 fjärde stycket&lt;br&gt;av anvisningarna till 24 § KL. Bestämmelsen avser värderingen av djur i&lt;br&gt;jordbruk och renskötsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 sjätte stycket av anvisningarna till 3 och 4 §§ SFL finns bestäm-&lt;br&gt;melser som tar sikte på behandlingen av bostadsbyggnader med tillhörande&lt;br&gt;tomtmark på en jordbruksfastighet. Sådana byggnader med tillhörande&lt;br&gt;tomtmark skall behandlas som en tillgång i förvärvskällan — och därmed om-&lt;br&gt;fattas av lättnadsreglerna — endast under förutsättning att byggnaderna an-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;324&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vänds som bostad för ägarens eller arrendatorns arbetskraft. I de fall ägaren Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;använder bostaden för egen del skall byggnaden med tillhörande tomtmark&lt;br&gt;alltså ej anses ingå i förvärvskällan. Gränsdragningen mellan privatbostads-&lt;br&gt;fastigheter och näringsfastigheter i 5 § KL jämte den justering som föreslås&lt;br&gt;beträffande småhus på lantbruksenheter innebär följande. Småhus som är&lt;br&gt;inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande tomtmark på lant-&lt;br&gt;bruksenhet skall behandlas som en privatbostadsfastighet under förutsätt-&lt;br&gt;ning att ägaren eller någon anhörig bor där eller att han avser att använda&lt;br&gt;bostaden på det sättet. Av fjärde stycket framgår att om ett småhus av nu&lt;br&gt;avsett slag på lantbruksenhet är att hänföra till kategorien privatbostadsfas-&lt;br&gt;tighet skall småhuset jämte tomtmark inte behandlas som en tillgång i för-&lt;br&gt;värvskällan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 sjunde och åttonde styckena av anvisningarna till 3 och 4 §§ SFL&lt;br&gt;finns bestämmelser som tar sikte på viss egendom som ingår i inkomstslaget&lt;br&gt;annan fastighet. Reglerna avser viss täktmark, exploateringsmark och egen-&lt;br&gt;dom som används för s.k. fritidsuthyrning. Bestämmelserna innebär att&lt;br&gt;egendomen vid förmögenhetsbeskattningen - och därigenom vid arvs- och&lt;br&gt;gåvobeskattningen — under vissa förutsättningar skall anses som en för-&lt;br&gt;värvskälla inom inkomstslaget rörelse. Konsekvensen av detta är att lätt-&lt;br&gt;nadsreglerna skall tillämpas. Bestämmelsen i femte stycket tar sikte på åt-&lt;br&gt;tonde stycket a i den nämnda anvisningspunkten och har sin grund i att be-&lt;br&gt;greppet ”beskattningsnatur” inte längre är aktuellt (jfr prop. 1990/91:47 om&lt;br&gt;vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1992).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av sjätte stycket framgår att den hänvisning som görs i punkt 2 nionde&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 3 och 4 §§ SFL i stället skall gälla punkt 14 tret-&lt;br&gt;tonde stycket av anvisningarna till 32 § KL. Bestämmelsen avser närståen-&lt;br&gt;dekretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjunde stycket motsvarar nuvarande andra stycket. Ändringen är av re-&lt;br&gt;daktionell natur och betingas av det utökade antalet stycken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två ändringar har skett i första stycket. Dels har ordet ”aktiefond” ersatts av&lt;br&gt;”värdepappersfond” (jfr prop. 1989/90:153 om värdepappersfonder). Dels&lt;br&gt;har — när det gäller värderingen av aktier m.m. - hänvisningen till 35 § 3&lt;br&gt;mom. första stycket KL tagits bort och ersatts av en hänvisning till 27 § 1&lt;br&gt;mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i fjärde stycket innebär att orden ”inkomstslagen jordbruksfas-&lt;br&gt;tighet och rörelse” ersatts av ”inkomstslaget näringsverksamhet”. Vidare&lt;br&gt;framgår att den avgränsning inom inkomstslaget näringsverksamhet som&lt;br&gt;gjorts i 22 § 3 mom. första stycket sista meningen också skall beaktas i före-&lt;br&gt;varande sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § F&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har tre ändringar skett. För det första anges på samma sätt&lt;br&gt;som i 23 § 3 mom. att bestämmelsen tar sikte på förvärvskälla eller del av&lt;br&gt;förvärvskälla inom inkomstslaget näringsverksamhet. För det andra framgår&lt;br&gt;vidare att den avgränsning inom inkomstslaget näringsverksamhet som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;325&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gjorts i 22 § 3 mom. första stycket sista meningen också skall beaktas i före- Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;varande sammanhang. För det tredje har anmärkts att vid tillämpning av&lt;br&gt;värderingsreglerna i SFL skall iakttas de kompletteringar som framgår av&lt;br&gt;bestämmelserna i 22 § 3 mom. andra — sjätte styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen avseende skatteskalorna och grundavdragen m.m. vid arvsbe-&lt;br&gt;skattningen har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 4.9.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i 39 § d innebär att grundavdraget vid gåvobeskattningen höjts&lt;br&gt;från 2 000 kr. till 10 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen regleras de s.k. lättnadsreglernas tillämpning i fråga om gåva&lt;br&gt;av företagsförmögenhet. I andra stycket har ett antal ändringar företagits.&lt;br&gt;Inledningsvis framgår att bestämmelsen avser förvärvskälla eller del av för-&lt;br&gt;värvskälla inom inkomstslaget näringsverksamhet. Vidare framgår att re-&lt;br&gt;gelns tillämpningsområde inom inkomstslaget näringsverksamhet begränsas&lt;br&gt;på sätt som framgår av 22 § 3 mom. första stycket sista meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits i den allmänna motiveringen kan den nya förvärvskällein-&lt;br&gt;delningen i 18 § KL innebära att vad som tidigare varit skilda förvärvskällor&lt;br&gt;inom inkomstslaget jordbruksfastighet eller rörelse kan komma att hänföras&lt;br&gt;till samma förvärvskälla inom inkomstslaget näringsverksamhet. Eftersom&lt;br&gt;lättnadsreglernas tillämplighet vid gåvobeskattningen förutsätter att gåvan&lt;br&gt;omfattar hela förvärvskällan har — för att bestämmelserna skall överens-&lt;br&gt;stämma med vad som tidigare gällt - angetts att lättnadsreglerna endast gäl-&lt;br&gt;ler under förutsättning att gåvan omfattar all givarens rätt till förvärvskälla&lt;br&gt;eller del av förvärvskälla inom inkomstslaget näringsverksamhet som enligt&lt;br&gt;äldre förvärvskälleindelning skulle utgjort en egen förvärvskälla inom in-&lt;br&gt;komstslagen jordbruksfastighet eller rörelse eller egendom som enligt punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 sjunde och åttonde styckena av anvisningarna till 3 och 4 §§ SFL skall anses&lt;br&gt;som en särskild förvärvskälla inom inkomstslaget rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.11 Lagen (1951:763) om beräkning av statlig&lt;br&gt;inkomstskatt för ackumulerad inkomst&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen bör i fortsättningen benämnas Lagen om statlig inkomstskatt på acku-&lt;br&gt;mulerad inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;M&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagrummet, som för närvarande består av tre stycken, behandlar dels vissa&lt;br&gt;allmänna förutsättningar för särskild skatteberäkning och dels beräknings-&lt;br&gt;reglerna i stort. Nuvarande första stycket har delats upp i fyra stycken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att endast inkomst av tjänst eller inkomst av nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet kan bli föremål för särskild skatteberäkning. Av 3 § samt&lt;br&gt;anvisningarna till lagrummet framgår att särskild skatteberäkning endast&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;326&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan komma i fråga för vissa inkomster av näringsverksamhet. I anvisning-&lt;br&gt;arna till 1 § finns en begränsning avseende särskild skatteberäkning vid in-&lt;br&gt;komst av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns grundläggande regler för hur den särskilda skattebe-&lt;br&gt;räkningen skall gå till. Som tidigare gäller att den ackumulerade inkomsten&lt;br&gt;skall antas ha åtnjutits med lika belopp under de år till vilka den hänför sig.&lt;br&gt;Inkomsten får inte fördelas på mer än tio år. Årsbeloppet av den sålunda&lt;br&gt;fördelade inkomsten skall läggas till den genomsnittliga beskattningsbara in-&lt;br&gt;komsten — dvs. förvärvsinkomsten enligt SIL:s nya terminologi (1 § SIL). I&lt;br&gt;övrigt har ett par väsentliga förändringar företagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första ändringen avser genomsnittsberäkningen. Enligt nuvarande&lt;br&gt;regler skall den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten beräknas på&lt;br&gt;grundval av ett genomsnitt av endast de tre senaste årens beskattningsbara&lt;br&gt;inkomster. Den ändringen görs nu att den genomsnittliga beskattningsbara&lt;br&gt;förvärvsinkomsten skall beräknas på grundval av de beskattningsbara för-&lt;br&gt;värvsinkomsterna för taxeringsåret och så många år närmast före taxerings-&lt;br&gt;året att inkomsten därigenom blir fördelad på lika många år som den hänför&lt;br&gt;sig till enligt första meningen. För genomsnittsberäkningen kan således —&lt;br&gt;om inkomsten hänför sig till tio år - behövas tillgång till skattelängderna för&lt;br&gt;de nio föregående taxeringsåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra ändringen avser justering för skiktgränsens förändring. Med&lt;br&gt;skiktgräns avses gränsen för procentuell statlig inkomstskatt enligt 10 §&lt;br&gt;andra stycket SIL. Skiktgränsen är vid 1992 års taxering 170 000 kr. Vid föl-&lt;br&gt;jande taxeringsår skall skiktgränsen omräknas med hänsyn till förändringar&lt;br&gt;i det allmänna prisläget med tillägg för två procentenheter. Hänför sig den&lt;br&gt;ackumulerade inkomsten till tre eller fler beskattningsår skall enligt punk-&lt;br&gt;terna 1-4 hänsyn tas till mellan ett och fyra års förändringar av skiktgränsen&lt;br&gt;vid beräkning av den genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket skall avsteg göras från tillämpningen av bestämmel-&lt;br&gt;serna om skiktgränsjustering för det fall inte hela den ackumulerade inkoms-&lt;br&gt;ten hänför sig till tid före taxeringsåret. Såsom lagrådet uttalat kan för dessa&lt;br&gt;fall lämpligen inte ges annat än en mera allmänt hållen jämkningsregel, vil-&lt;br&gt;ken bör kompletteras med beskrivningar i anvisningarna. Till ledning för till-&lt;br&gt;lämpningen av regeln ges därför några exempel i punkt 2 av anvisningarna&lt;br&gt;(exempel A sista stycket och exempel B och C).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till fjärde stycket har de två sista meningarna i nuvarande första stycket&lt;br&gt;flyttats. Eftersom systemet med underlag för tilläggsbelopp övergivits kan&lt;br&gt;man i fortsättningen tala om en skatteskala. I lagrådsremissen hade till detta&lt;br&gt;stycke också överförts en mening om att den ackumulerade inkomsten skall&lt;br&gt;anses ha utgjort den högst beskattade delen av förvärvsinkomsten. Den me-&lt;br&gt;ningen uttryckte en självklarhet och har därför strukits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande andra och tredje styckena bildar utan ändringar femte och&lt;br&gt;sjätte styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket beror på att systemet med tilläggsbelopp slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges, som förutsättning för särskild skatteberäkning, dels&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;327&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att nettobeloppet av den ackumulerade inkomsten uppgår till minst 50000 Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;kr., dels att den, tillsammans med övriga förvärvsinkomster, överstiger skikt-&lt;br&gt;gränsen för statlig inkomstskatt med minst motsvarande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tekniska förändringar har företagits i denna paragraf bl.a. till följd av den&lt;br&gt;ändrade indelningen i inkomstslag. Den nya lydelsen omfattar i stort sett&lt;br&gt;samma intäkter som enligt gällande lydelse. Några begränsningar och ut-&lt;br&gt;vidgningar har dock gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande indelningen i fem moment med upp till sju punkter i varje&lt;br&gt;moment ersätts av tretton punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande 2 mom. (inkomst av jordbruksfastighetjhar punkterna 1—7&lt;br&gt;ersatts efter huvudsakligen redaktionella ändringar av punkterna 9, 5, 7, 6,&lt;br&gt;8, 12, 11 resp. 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande 3 mom. (inkomst av annan fastighet) har punkterna 1, 2 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 ersatts av punkterna 7, 11 resp. 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande 4 mom. punkterna 1 — 6 (inkomst av rörelse) motsvaras av&lt;br&gt;punkterna 1, 2, 6, 7, 10, 11 resp. 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande 5 mom. (inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet) har tagits&lt;br&gt;bort eftersom reavinster skall beskattas proportionellt som kapitalinkomster&lt;br&gt;i det nya skattesystemet. Reglerna om särskild skatteberäkning tillämpas&lt;br&gt;dock på värdeminskningsavdrag m.m. som återförs till beskattning enligt&lt;br&gt;punkt 5 första stycket av anvisningarna till 22 § KL (se vidare kommentaren&lt;br&gt;till punkt 3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tretton nya punkterna har disponerats med utgångspunkt från tidigare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom. Punkterna 1-5 behandlar ackumulerade intäkter som kan upp-&lt;br&gt;komma i den löpande verksamheten. Punkterna 6-9 har samband med för-&lt;br&gt;säkrings-, skade- och expropriationsersättningar. Punkterna 10-13 behand-&lt;br&gt;lar intäkter i samband med att näringsverksamheten avyttras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1 behandlar intäkter genom vetenskaplig, litterär, konstnärlig eller&lt;br&gt;därmed jämförlig verksamhet och motsvarar nuvarande 4 mom. 1. Undan-&lt;br&gt;tagsregeln för kontoinsättningar har — såvitt gäller upphovsmannakonto -&lt;br&gt;överförts till anvisningarna (lagstiftningen om uppfinnarkonton har tidigare&lt;br&gt;upphävts).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2 avser intäkt vid överlåtelse av hyresrätt samt av varumärke, firma-&lt;br&gt;namn och andra liknande rättigheter av goodwills natur. Punkten motsvarar&lt;br&gt;utan ändringar nuvarande 4 mom. 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 3 avser intäkter som skall tas upp till beskattning som inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet vid avyttring av näringsfastighet som inte utgör omsätt-&lt;br&gt;ningstillgång (punkt 5 första stycket av anvisningarna till 22 § KL). De intäk-&lt;br&gt;ter som här kan komma i fråga är återförda avdrag för värdeminskning av&lt;br&gt;byggnad eller av markanläggning, återförda skogsavdrag och återförda av-&lt;br&gt;drag för substansminskning, återförda avdrag för värdehöjande reparation&lt;br&gt;och underhåll av byggnad eller markanläggning samt belopp varmed bygg-&lt;br&gt;nad eller markanläggning skrivits av i samband med ianspråktagande av er-&lt;br&gt;sättningsfond e.d. Särskild skatteberäkning enligt denna punkt får också ske&lt;br&gt;i de fall en näringsfastighet eller del därav övergått till att bli privatbostads-&lt;br&gt;fastighet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;^2&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 4 avser intäkter som skall tas upp till beskattning som inkomst av&lt;br&gt;näringsverksamhet när en bostadsrätt i näringsverksamhet avyttras (punkt 5&lt;br&gt;andra stycket av anvisningarna till 22 § KL). Vad som under där angivna för-&lt;br&gt;utsättningar skall återläggas är — med vissa tidsmässiga begränsningar — ut-&lt;br&gt;gifter för värdehöjande reparationer och underhåll. Särskild skatteberäk-&lt;br&gt;ning kan också komma i fråga enligt denna punkt när sådan återläggning&lt;br&gt;skett efter det att bostadsrättslägenheten övergår till privatbostad (jfr&lt;br&gt;punkt 5 sista stycket och punkt 6 andra stycket av anvisningarna till 22 § KL).&lt;br&gt;Vad nu sagts gäller även sådan lägenhet som är knuten till sådan aktie eller&lt;br&gt;andel som avses i 26 § 1 mom. SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 5 motsvarar nuvarande 2 mom. 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 6 avser försäkringsersättning, skadestånd e.d. för inkomstbortfall i&lt;br&gt;näringsverksamheten eller ersättning för att egendom tagits i anspråk genom&lt;br&gt;expropriation eller andra tvångsliknande förhållanden. Punkten ersätter del-&lt;br&gt;vis nuvarande 2 mom. 3 och 4 mom. 3. Den i dessa lagrum angivna förutsätt-&lt;br&gt;ningen att intäkten inte skall ha föranlett avdrag för avsättning till eldsvåde-&lt;br&gt;fond (i det nya skattesystemet ersättningsfond) har flyttats till anvisningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 7 avser försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på&lt;br&gt;byggnader eller markanläggningar till följd av brand eller annan olyckshän-&lt;br&gt;delse. Punkten motsvarar nuvarande 3 mom. 1 samt 2 mom. 3 och 4 mom. 3&lt;br&gt;i de delar dessa punkter inte omfattas av punkt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 8 avser skadeersättning som föranletts av industriell eller därmed&lt;br&gt;jämförlig verksamhet och motsvarar nuvarande 2 mom. 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 9 motsvarar nuvarande 2 mom. 1 och avser skogsintäkter i vissa&lt;br&gt;skogsskadefall. Den i momentet angivna förutsättningen att intäkten inte&lt;br&gt;skall ha föranlett avdrag för insättning på skogskonto har flyttats till anvis-&lt;br&gt;ningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 10 motsvarar nuvarande 4 mom. 4 och avser intäkt i form av en-&lt;br&gt;gångsersättning vid avyttring av patent eller liknande rättighet samt vid av-&lt;br&gt;yttring eller avlösning av royalty.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 11 avser intäkt vid avyttring av maskiner och andra för stadigva-&lt;br&gt;rande bruk avsedda inventarier i samband med överlåtelse, upplåtelse eller&lt;br&gt;nedläggande av verksamheten. Punkten ersätter nuvarande 2 mom. 6,3&lt;br&gt;mom. 2 och 4 mom. 5. En anpassning har skett till KL:s nuvarande termino-&lt;br&gt;logi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att tillämpa särskild skatteberäkning för intäkt vid avyttring&lt;br&gt;av ”varor och andra produkter” har avskaffats (avsnitt 5.4.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till nuvarande 3 mom. 2 (annan fastighet) innebär ändringen&lt;br&gt;en anpassning med hänsyn till vad som gäller för näringsverksamhet i övrigt.&lt;br&gt;För att få särskild skatteberäkning räcker det inte längre med att en enstaka&lt;br&gt;hyresfastighet avyttrats, såvida inte fastigheten kan betraktas som en i för-&lt;br&gt;värvskällan ingående särskild verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 12 motsvarar nuvarande 2 mom. 5 men utsträcks till att omfatta&lt;br&gt;också renskötsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 13 ersätter nuvarande 2 mom. 7,3 mom. 3 och 4 mom. 6. Ändringen&lt;br&gt;sammanhänger med att eldsvådefonderna ersatts av ersättningsfonder och&lt;br&gt;att övriga fondförfattningar tidigare upphävts. Beträffande återföringar av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;329&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp som avsatts till de i nuvarande lagrum nämnda fonderna hänvisas till Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;punkt 4 av övergångsbestämmelserna nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sista stycket anges att vad som i lagen (närmast punkterna 10—13) sagts&lt;br&gt;om överlåtelse, upplåtelse eller nedläggande av näringsverksamhet skall äga&lt;br&gt;motsvarande tillämpning beträffande en i förvärvskällan ingående verksam-&lt;br&gt;het (jfr 18 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrummet ändrades senast i samband med reformeringen av förfarande-&lt;br&gt;reglerna. Den nu föreslagna ändringen föranleds av att underlag för tilläggs-&lt;br&gt;belopp inte längre skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anvisningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;till 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anvisningspunkten behandlas bl.a. vilka slags intäkter som skall anses vara&lt;br&gt;ackumulerade i lagens mening samt fördelningstiden i vissa skilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har ett tillägg gjorts som anger att sådan intäkt som enligt&lt;br&gt;punkt 14 av anvisningarna till 32 § KL (stoppreglerna avseende företagsle-&lt;br&gt;dare och delägare i fåmansföretag) skall beskattas som inkomst av tjänst inte&lt;br&gt;skall anses som ackumulerad inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande fjärde stycket bortfaller eftersom reavinster beskattas i in-&lt;br&gt;komstslaget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Schablonregeln i nuvarande sjätte stycket infördes år 1962 i syfte att und-&lt;br&gt;vika tvister om fördelningstidens längd. Vissa intäkter skall hänföras till det&lt;br&gt;antal år varunder den skattskyldige bedrivit jordbruket eller rörelsen eller&lt;br&gt;varit delägare i bolaget, andra intäkter till det antal år han innehaft fastighe-&lt;br&gt;ten. Schablonregeln skall frångås om den skattskyldige så yrkar och företer&lt;br&gt;viss utredning eller om det framstår som uppenbart att inkomsten hänför sig&lt;br&gt;till kortare tid. Det skulle vara förenat med tekniska svårigheter att flytta&lt;br&gt;över regeln till det nya systemet. Det är vidare osäkert om regeln fyllt något&lt;br&gt;egentligt syfte. Regeln har därför upphävts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande sjunde stycket rör det fallet att verksamhet (jordbruk eller rö-&lt;br&gt;relse) som bedrivits av den ena maken övertagits av den andra maken. Ma-&lt;br&gt;karnas sammanlagda innehavstid får beaktas när fördelningstiden bestäms.&lt;br&gt;I konsekvens med att särbeskattning av makar nu är i det närmaste helt ge-&lt;br&gt;nomförd bör dessa bestämmelser tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot bör möjlighet till särskild skatteberäkning och sammanläggning&lt;br&gt;av innehavstiden finnas kvar för efterlevande make som övertagit närings-&lt;br&gt;verksamheten i samband med makens död och är ensam dödsbodelägare (jfr&lt;br&gt;prop. 1988/89:141 s. 9 och 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga ändringar är följdändringar eller av redaktionell natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkneexemplet i nuvarande första—femte styckena har ersatts med tre nya&lt;br&gt;exempel numrerade A—C där de nya reglerna om beräkning av den genom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;snittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten med justering för skiktgräns-&lt;br&gt;förändringar i olika situationer åskådliggörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande sjätte stycket bortfaller då avrundningsregler med nuvarande&lt;br&gt;beräkningshjälpmedel snarare försvårar än förenklar förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya skattesystemet skall enskild näringsverksamhet ha kalenderår&lt;br&gt;som beskattningsår. En möjlighet till dispens från kalenderårskravet har&lt;br&gt;dock införts. Bestämmelsen i nuvarande åttonde stycket har därför behållits&lt;br&gt;även om den torde bli tillämplig endast i något enstaka fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sista stycket har ändrats efter lagrådsföredragningen. Stycket behandlar&lt;br&gt;det fall en skattskyldig under ett år uppbär flera intäkter, vilka var för sig är&lt;br&gt;att anse som ackumulerade inkomster och vilka hänför sig till olika antal år.&lt;br&gt;För närvarande gäller att intäkterna skall fördelas oberoende av varandra på&lt;br&gt;de år till vilka de hänför sig, dock minst tre, och att skatteberäkningen skall&lt;br&gt;ske på grundval av ett gemensamt årsbelopp.Med hänsyn till de nya reglerna&lt;br&gt;för genomsnittsberäkningen går det inte längre att beräkna ett gemensamt&lt;br&gt;årsbelopp. Skatteberäkning för de olika ackumulerade inkomsterna måste i&lt;br&gt;stället ske enligt en viss turordning enligt vilken resp, årsbelopp läggs till den&lt;br&gt;genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten för den ackumulerade&lt;br&gt;inkomst som står i tur för skatteberäkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Turordningsregeln innebär följande. För de fall inkomsterna hänför sig till&lt;br&gt;olika antal år skall skatteberäkning först ske för den inkomst som hänför sig&lt;br&gt;till tio eller flera år. Därefter görs en ny skatteberäkning för den inkomst&lt;br&gt;som hänför sig till näst flest antal år osv. Sist görs skatteberäkning för den&lt;br&gt;inkomst som hänför sig till minst antal år. Vid beräkning av den genomsnitt-&lt;br&gt;liga beskattningsbara förvärvsinkomsten för varje ackumulerad inkomst&lt;br&gt;skall tillägg göras för det årsbelopp som den föregående genomsnittsberäk-&lt;br&gt;ningen gett upphov till. Detta gäller även inkomst som hänför sig till fram-&lt;br&gt;tida år. Följande exempel får belysa beräkningssättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anta att en skattskyldig år 1998 uppbär två ackumulerade inkomster på&lt;br&gt;500 000 kr. och 400 000 kr. hänförliga till tio år resp, fem gångna år. Den&lt;br&gt;genomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten, beräknad på grundval&lt;br&gt;av de beskattningsbara förvärvsinkomsterna vid 1990-1999 års taxeringar,&lt;br&gt;antas uppgå till 150 000 kr. Skiktgränsen antas vid 1995 års taxering ha upp-&lt;br&gt;gått till 197 000 kr., vid 1997 års taxering till 217 000 kr. och vid 1999 års&lt;br&gt;taxering till 239 000 kr. Skiktgränsjustering skall således ske med (239 000 -&lt;br&gt;197 000=) 42 000 kr. för den inkomst som hänför sig till tio gångna år och&lt;br&gt;med (239 000 - 217 000 =) 22 000 kr. för den inkomst som hänför sig till&lt;br&gt;fem gångna år. Vid den första skatteberäkningen skall till den justerade ge-&lt;br&gt;nomsnittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten om (150 000 + 42 000=)&lt;br&gt;192 000 kr. läggas årsbeloppet 50 000 kr. (en tiondel av 500 000). Skatten på&lt;br&gt;den ackumulerade inkomsten kan härefter beräknas till 20 % av skillnaden&lt;br&gt;mellan 242 000 kr. och skiktgränsen 239 000 kr, dvs 600 kr. Detta belopp&lt;br&gt;skall sedan multipliceras med tio varefter skatten på den ackumulerade in-&lt;br&gt;komsten blir 6 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härefter görs skatteberäkningen för beloppet 400 000 kr. Den genom-&lt;br&gt;snittliga beskattningsbara förvärvsinkomsten, beräknad på grundval av de&lt;br&gt;beskattningsbara förvärvsinkomsterna vid 1995-1999 års taxeringar, antas&lt;br&gt;uppgå till 160 000 kr. Till detta belopp skall läggas det i den föregående skat-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;331&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;teberäkning ingående årsbeloppet om 50 000 kr., skiktgränsjustering om Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;22000 kr. och det nya årsbeloppet om 80 000 kr. (en femtedel av 400 000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten på denna ackumulerade inkomst kan härefter beräknas till 20 pro-&lt;br&gt;cent av skillnaden mellan 312 000 kr. och 239 000 kr., dvs. 14 600 kr. Detta&lt;br&gt;belopp skall sedan multipliceras med fem varefter skatten på den ackumule-&lt;br&gt;rade inkomsten blir 73 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga ändringar i anvisningspunkten utgör följdändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket är av redaktionell natur. Sista meningen i andra&lt;br&gt;stycket är obehövlig. Nuvarande tredje stycket bortfaller eftersom lagerned-&lt;br&gt;skrivningsreglerna tagits bort (jfr avsnitt 5.4.5). Nuvarande femte stycket är&lt;br&gt;överflödigt (jfr nya tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya tredje stycket ersätter nuvarande fjärde stycket och behandlar hur den&lt;br&gt;ackumulerade inkomsten (nettobeloppet) skall beräknas vid avyttring av&lt;br&gt;djurlager i jordbruk och renskötsel. Ändringen innebär en anpassning till&lt;br&gt;KL (punkt 2 fjärde stycket av anvisningarna till 24 § KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exemplifieringen i nuvarande tredje stycket över vissa tvångsavyttringsfall&lt;br&gt;har tagits bort. Enligt nya tredje stycket är paragrafens första stycke punk-&lt;br&gt;terna 1, 6, 7 och 9 endast tillämpliga under förutsättning att intäkten inte har&lt;br&gt;föranlett uppskov med beskattningen genom insättning på upphovsmanna-&lt;br&gt;konto, avsättning till ersättningsfond eller uppskov med beskattningen ge-&lt;br&gt;nom insättning på skogskonto. Liknande bestämmelser fanns tidigare i lag-&lt;br&gt;rummet under resp, moment och punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sista att-satsen i nuvarande femte stycket har slopats med hänsyn till&lt;br&gt;utformningen av 18 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt är det endast fråga om följdändringar till de tidigare föreslagna&lt;br&gt;ändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna träder enligt punkt 1 i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna skall tillämpas även vid särskild skatteberäkning för&lt;br&gt;sådan ackumulerad inkomst som uppbärs efter den 1 januari 1991 men som&lt;br&gt;hänför sig till tid före ikraftträdandet. De nya reglerna för beräkning av stat-&lt;br&gt;lig inkomstskatt i SIL skall tillämpas även vid beräkning av ackumulerad in-&lt;br&gt;komst för de år före ikraftträdandet som den ackumulerade inkomsten i&lt;br&gt;förekommande fall kan fördelas på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 2 framgår att man vid beräkning av den genomsnittligt beskatt-&lt;br&gt;ningsbara förvärvsinkomsten vid 1992—2000 års taxeringar i förekommande&lt;br&gt;fall skall använda sig av de beskattningsbara inkomsterna som gäller för&lt;br&gt;1983—1991 års taxeringar. Tidigare fastställda underlag för tilläggsbelopp&lt;br&gt;saknar betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 3 framgår att bestämmelserna om justering för förändring av&lt;br&gt;skiktgräns inte skall tillämpas vid 1992 års taxering och att vid 1993—1995&lt;br&gt;års taxeringar justering endast skall ske med belopp motsvarande ett-tre års &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;332&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förändringar av skiktgränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna i punkt 4 syftar till att särskild skatteberäkning Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;även skall kunna komma i fråga för intäkter som uppkommer på grund av&lt;br&gt;att vissa fonder återförs till beskattning på grund av förhållanden som kan&lt;br&gt;inträffa vid 1992 års taxering eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i punkt 5 anger att villkoret i femte stycket av anvisning-&lt;br&gt;arna till 3 § om att det inte skall kvarstå avsättning till ersättningsfond skall&lt;br&gt;gälla även avsättning som skett till särskild nyanskaffningsfond, särskild in-&lt;br&gt;vesteringsfond för avyttrat fartyg eller eldsvädefond. Denna typ av avsätt-&lt;br&gt;ningar kommer att finnas kvar under ett antal år.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.12 Lagen (1955:257) om inventering av varulager&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i lagen är i huvudsak av redaktionell art.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.13 Lag (1958:295) om sjömansskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7§ 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket om tilläggsbeloppstabellerna NT och FT kan&lt;br&gt;mönstras ut eftersom systemet med grundbelopp och tilläggsbelopp har upp-&lt;br&gt;hävts i och med skattereformen. För att tabell F och N enligt 7 § skall kunna&lt;br&gt;särskiljas från tabell F och N, kolumn U, enligt 8§ (för utländska sjömän)&lt;br&gt;bör läggas till att beskattning enligt 7 § sker enligt tabellerna N och F, kolumn&lt;br&gt;S. Kolumn S gäller således samtliga sjömän som beskattas enligt 7 § och ko-&lt;br&gt;lumn U gäller samtliga som beskattas enligt 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktionen för ensamstående med barn och för gift vars make sak-&lt;br&gt;nar eller har låg inkomst har avskaffats genom skattereformen. Några be-&lt;br&gt;stämmelser om indelning i kolumn 1 och 2 behövs därför inte längre varför&lt;br&gt;ifrågavarande regler i andra stycket kan utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§ 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är konsekvensändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till tilläggsbeloppstabellerna NT och FT kan utgå ur även&lt;br&gt;denna bestämmelse (se kommentaren till 7§ 1 mom. första stycket). Be-&lt;br&gt;stämmelsen om särskild skatteberäkning kan även den utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 — 4 styckena rör regler om indelning i kolumn 1 och 2&lt;br&gt;varför de kan upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om indelning i kolumn 1 och 2 har upphävts varför bestämmelsen&lt;br&gt;kan mönstras ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § 3 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även denna bestämmelse behandlar indeining i kolumn 1 och 2 varför den &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;333&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan mönstras ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket reglerar möjligheten till jämkning av sjömansskatt för sjöman&lt;br&gt;som erlägger sjömansskatt enligt 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten till jämkning på grund av underskott i förvärvskälla har för-&lt;br&gt;ändrats i och med skattereformen. Underskott i förvärvskällan kapital med-&lt;br&gt;ges således hädanefter i form av en skattereduktion (3§ 14 mom. SIL).&lt;br&gt;Fjärde momentet har därför kompletterats med en bestämmelse som ger rätt&lt;br&gt;till jämkning av sjömansskatt med hänsyn till att förutsättningar för medgi-&lt;br&gt;vande av skattereduktion på grund av underskott i förvärvskällan kapital är&lt;br&gt;för handen. Det enda underskott i förvärvskällan näringsverksamhet som i&lt;br&gt;fortsättningen kommer att kunna kvittas mot inkomst av tjänst är underskott&lt;br&gt;avseende aktiv litterär, konstnärlig och därmed jämförlig verksamhet (33 §&lt;br&gt;3 mom. KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med skattereformen har reglerna om rätten till avdrag för underhåll&lt;br&gt;av icke hemmavarande barn enligt 46 § 2 mom. KL upphävts. Hänvisningen&lt;br&gt;till denna bestämmelse i d kan därför mönstras ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till avdrag på grund av nedsatt skatteförmåga har även den upphört&lt;br&gt;i och med skattereformen. Bestämmelsen i e kan således också mönstras ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket görs en redaktionell ändring eftersom punkten d upphävts.&lt;br&gt;Hänvisningen till tilläggsbeloppstabellerna kan även den utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § 4 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter skattereformens genomförande skall kapitalinkomster beskattas i ett&lt;br&gt;inkomstslag som utgör en förvärvskälla och beläggas med en separat statlig&lt;br&gt;inkomstskatt om 30%. Underskott i inkomstslaget ger rätt till en skattere-&lt;br&gt;duktion med 30 % som får räknas av från statlig och kommunal inkomstskatt&lt;br&gt;samt skogsvårdsavgift och fastighetsskatt samma beskattningsår, 3 §&lt;br&gt;14mom. SIL och 2§ 4 mom. uppbördslagen (1953:272).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta moment utvidgas således till att omfatta rätt till&lt;br&gt;jämkning av sjömansskatt enligt 7 § i den mån den skattskyldige har rätt till&lt;br&gt;skattereduktion på grund av underskott i förvärvskällan kapital. Denna skat-&lt;br&gt;tereduktion får dock endast medges i den mån sådan icke kan antas kunna&lt;br&gt;tillgodoräknas i fråga om inkomster som beskattas enligt landskattesyste-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om jämkning på grund av skattereduktion enligt lagen&lt;br&gt;(1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer kan även den upphävas&lt;br&gt;eftersom förutsättningar för lagens tillämpning inte längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37§ 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till så kallad ”barnbidragsjämkning” gäller sjöman som inte är bosatt i&lt;br&gt;Sverige men som erlägger skatt enligt bestämmelserna i 7 §. Bestämmelsen&lt;br&gt;upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anvisningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;till 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereduktionen för ensamstående med barn och för gift vars make saknar&lt;br&gt;eller har låg inkomst avskaffas genom skattereformen. Samtliga gifta sjömän&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;334&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har tillerkänts denna skattereduktion. Anvisningspunkten kan upphävas ef- Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;tersom bestämmelserna om indelning i kolumn 1 och 2 enligt 7 § har upp-&lt;br&gt;hävts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket kan mönstras ut eftersom 12 § 1 mom. e har upphävts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har kompletterats med ett fjärde stycke. I detta stycke fast-&lt;br&gt;ställs att även sjöman som betalar skatt enligt 7 § men som inte är bosatt i&lt;br&gt;Sverige har rätt till jämkning på grund av skattereduktion för underskott av&lt;br&gt;kapital enligt 4 mom. Underskottet skall beräknas efter svenska beskatt-&lt;br&gt;ningsregler.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.14 Kupongskattelagen (1970:624)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Benämningen aktiefond har ändrats till värdepappersfond som en följd av&lt;br&gt;förslaget till ny lag om värdepappersfonder (prop. 1989/90:153).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har anpassningar gjorts till nyssnämnda lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kupongskatt skall i princip erläggas av fysiska och juridiska personer som&lt;br&gt;uppbär utdelning från svenskt aktiebolag men som inte är skattskyldiga i&lt;br&gt;Sverige. Utskiftning från svenska aktiebolag beskattas för närvarande enligt&lt;br&gt;lagen om utskiftningsskatt oavsett var aktieägaren är bosatt. I och med att&lt;br&gt;denna lag slopas bör kupongskatt påföras oberoende av om utbetalningen&lt;br&gt;sker i form av vinstutdelning eller i form av utskiftning. I andra stycket har&lt;br&gt;angivits vilka utbetalningar som skall jämställas med utdelning (jfr kommen-&lt;br&gt;taren till 3 § 1 mom. tredje stycket SIL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är redaktionella och föranledda av den nya indelningen i in-&lt;br&gt;komstslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12-13§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna har följdändringar genomförts till förslaget till ny lag om vär-&lt;br&gt;depappersfonder. Enligt den nya lagen får endast registrerande fonder driva&lt;br&gt;fondverksamhet. De fonder som ger ut andelsägarbevis i dag får dock två år&lt;br&gt;på sig att registrera sina andelsägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För oinskränkt skattskyldiga begränsas skatteeffekten vid utbetalning från&lt;br&gt;bolaget i samband med likvidation eller fusion genom att aktien anses avytt-&lt;br&gt;rad utan att något vederlag erhållits. För att uppnå motsvarande resultat i de&lt;br&gt;fall då kupongskatt tas ut på utskiftningsbeloppet skall underlaget för ku-&lt;br&gt;pongskatt minskas med ett belopp motsvarande aktieägarens anskaffnings-&lt;br&gt;pris för aktierna. Kupongskattelagen bygger på att skatten innehålls av VPC&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;335&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller av det utbetalande bolaget. Den reduktion av underlaget för kupong- Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;skatt som skall göras i nu avsedda fall bör ske genom det restitutionsförfa-&lt;br&gt;rande som redan finns i lagen. En sådan bestämmelse har införts i det nya&lt;br&gt;andra stycket. En förutsättning för restitution är att bolaget upplösts inom&lt;br&gt;ett år efter det att utbetalning till aktieägaren blivit tillgänglig för lyftning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna tillämpas i princip första gången vid 1992 års taxering. Äldre&lt;br&gt;bestämmelser för s.k. icke registrerande fondbolag tillämpas t.o.m. 1993 års&lt;br&gt;taxering i fråga om andelsägare som inte har registrerats. Vad gäller över-&lt;br&gt;gångsbestämmelsernas närmare utformning i övrigt hänvisas till specialmoti-&lt;br&gt;veringen avseende punkt 2 av övergångsbestämmelserna till KL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.15. Skattebrottslagen (1971:69)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § första stycket 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget utgör en följdändring med anledning av lagen. (1990:661) om av-&lt;br&gt;kastningsskatt på pensionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första stycket 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägg görs för lagen (1990:662) om skatt på vissa premiebetalningar och för&lt;br&gt;lagen (1990:000) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring,m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.16 Lagen (1971:1072) om förmånsberättigade&lt;br&gt;skattefordringar, m.m&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § första stycket 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget utgör en följdändring med anledning av lagen (1990:661) om av-&lt;br&gt;kastningsskatt på pensionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första stycket 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägg görs för lagen (1990:662) om skatt på vissa premiebetalningar och&lt;br&gt;för den i avsnitt 3 föreslagna lagen (1990:000) om särskild premieskatt för&lt;br&gt;grupplivförsäkring, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.17 Lagen (1972:78) om skatt för gemensamt kommunalt&lt;br&gt;ändamål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har kommenterats i allmänmotiveringen, avsnitt 6.1.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.18 Lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Anvisningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;till 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna avser två hänvisningar till KL som blivit inaktuella till följd av&lt;br&gt;den tidigare i år beslutade ändringen beträffande inkomstslagen. Yrkesmäs-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;336&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sigheten skall således fr.o.m. den 1 januari 1991 knytas till inkomstslaget nä- Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;ringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.19 Bokföringslagen (1976:125)&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;9.20 Jordbruksbokföringslagen (1979:141)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i lagarna utgör följdändringar till tidigare beslutade ändringar&lt;br&gt;av 12 § bokföringslagen och 8 § jordbruksbokföringslagen (prop.&lt;br&gt;1989/90:110, SkU30, SFS 1990:665 och 666).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.21 Lagen om ändring i utsökningsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Beträffande skälen för den föreslagna ändringen i utsökningsbalken hänvi-&lt;br&gt;sas till vad som har anförts i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.12.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.22 Lagen (1984:151) om punktskattef och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 Kap 1 § första stycket 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägg görs för lagen (1990:662) om skatt på vissa premiebetalningar och för&lt;br&gt;lagen (1990:000) om särskild premieskatt för grupplivförsäkring,m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.23 Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf har ett nytt fjärde stycke tillagts i vilket anges att statlig&lt;br&gt;fastighetsskatt inte skall tas ut för i utlandet belägen privatbostad i de fall då&lt;br&gt;sådan privatbostad enligt dubbelbeskattningsavtal är undantagen från in-&lt;br&gt;komst- eller förmögenhetsbeskattning i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i 3 § samt i övergångsbestämmelserna är närmare kommente-&lt;br&gt;rade i avsnitt 3.9.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.24 Lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf har tillagts ett nytt andra stycke. Tillägget innebär att fysisk&lt;br&gt;person framdeles kan erhålla avräkning av utländsk skatt även från statlig&lt;br&gt;fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf anger att rätt till avräkning enligt denna&lt;br&gt;lag inte föreligger i de fall dubbelbeskattning skall undvikas med tillämpning&lt;br&gt;av dubbelbeskattningsavtal. I paragrafens första stycke första mening anges&lt;br&gt;att rätt till avräkning enligt 1 § första stycket inte föreligger om de fyra an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;337&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 54&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;givna kriterierna är för handen. Ändringen är en följd av att ett nytt andra Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;stycke har tillagts i 1 §. I detta andra stycke anges, som tidigare nämnts, att&lt;br&gt;rätt till avräkning föreligger också i de fall fysisk person har att erlägga fastig-&lt;br&gt;hetsskatt för en i utlandet belägen privatbostad. Liksom tidigare kommer&lt;br&gt;avräkning enligt 1 § från statlig och kommunal inkomstskatt att vara uteslu-&lt;br&gt;ten då dessa skatter tillsammans med den utländska skatten samt den ut-&lt;br&gt;ländska intäkten omfattas av dubbelbeskattningsavtal. Undvikande av dub-&lt;br&gt;belbeskattning sker precis som tidigare i dessa fall med stöd av dubbelbe-&lt;br&gt;skattningsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av en rätt till avräkning från statlig fastighetsskatt innebär att&lt;br&gt;reglerna i 2 § kompliceras. Uttagandet av statlig fastighetsskatt för privatbo-&lt;br&gt;städer belägna i utlandet ersätter den nuvarande inkomstbeskattningen som&lt;br&gt;bl. a. innebär att en fastighetsägare som själv brukar fastigheten beskattas&lt;br&gt;för ett bostadsförmånsvärde. Om detta förmånsvärde, ”intäkten”, omfattas&lt;br&gt;av ett dubbelbeskattningsavtal är det fjärde kriteriet i första stycket, att den&lt;br&gt;utländska intäkten omfattas av dubbelbeskattningsavtal, uppfyllt. Fastig-&lt;br&gt;hetsskatt beräknas på ett underlag som motsvarar 75 % av marknadsvärdet.&lt;br&gt;Någon ”utländsk intäkt” av en i utlandet belägen privatbostad kommer där-&lt;br&gt;för inte att föreligga vid inkomsttaxeringen såvida inte privatbostaden ut-&lt;br&gt;hyrs. Det har därför tillagts i en ny andra mening att med att den utländska&lt;br&gt;intäkten omfattas av dubbelbeskattningsavtal avses även fall då någon intäkt&lt;br&gt;av i utlandet belägen privatbostad inte uppburits men, om sådan intäkt hade&lt;br&gt;uppburits, denna omfattats av dubbelbeskattningsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en ny tredje mening har vidare föreskrivits att rätt till avräkning enligt&lt;br&gt;1 § andra stycket inte föreligger om statlig fastighetsskatt omfattas av dub-&lt;br&gt;belbeskattningsavtal. Då det kan inträffa att den statliga fastighetsskatten&lt;br&gt;inte omfattas av ett dubbelbeskattningsavtal som omfattar både den statliga&lt;br&gt;och den kommunala inkomstskatten är det nödvändigt att denna fråga regle-&lt;br&gt;ras särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke finns särskilda bestämmelser i fall då statlig&lt;br&gt;men inte kommunal inkomstskatt omfattas av dubbelbeskattningsavtal.&lt;br&gt;Dessa bestämmelser föranleddes av 1949 års dubbelbeskattningsavtal med&lt;br&gt;Storbritannien som vid avräkningslagens tillkomst alltjämt gällde i förhål-&lt;br&gt;lande till ett antal tidigare brittiska besittningar. Avtalet har nu helt upphört&lt;br&gt;att gälla varför den särskilda regleringen i andra stycket föreslås upphävd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges vilka utländska skatter som får avräknas. Efter års-&lt;br&gt;skiftet kommer beskattningen av privatbostad i utlandet som innehas av fy-&lt;br&gt;sisk person bosatt i Sverige huvudsakligen att ske genom uttagande av statlig&lt;br&gt;fastighetsskatt. Det framstår därför som rimligt att även motsvarande ut-&lt;br&gt;ländska skatter får avräknas. 1 paragrafen har därför tillagts att med utländsk&lt;br&gt;skatt i 1 och 2 §§ avses även skatt jämförlig med den statliga fastighetsskat-&lt;br&gt;ten. Även utländska skatter som beräknas på schablonintäkt eller liknande&lt;br&gt;på privatbostad i utlandet bör kunna avräknas. I många fall torde dessa skat-&lt;br&gt;ter, framför allt på s.k. imputed income, kunna jämställas med skatter på&lt;br&gt;nkomst. I vissa fall kan emellertid dylika utländska skatter inte anses som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;338&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatter på inkomst. I lagtexten har därför också uttryckligen angivits att ut- Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;ländska skatter som beräknas på schablonintäkt eller liknande är avräk-&lt;br&gt;ningsbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges i vilken ordning avräkning skall ske från svenska skat-&lt;br&gt;ter samt vid vilken taxering en utländsk skatt som huvudregel skall avräknas.&lt;br&gt;I första stycket anges att avräkning skall ske i första hand från statlig in-&lt;br&gt;komstskatt. Om denna skatt understiger vad som får avräknas skall avräk-&lt;br&gt;ning ske från statlig fastighetsskatt. Skulle inte heller denna skatt räcka till&lt;br&gt;för avräkning skall avräkning i tredje hand ske från kommunal inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket första meningen anges att avräkning skall ske från svensk&lt;br&gt;skatt som tas ut på grund av taxering det år då den intäkt som beskattats i&lt;br&gt;utländsk stat medtagits vid taxering här. I de fall då vid inkomsttaxeringen&lt;br&gt;någon intäkt av en i utlandet belägen privatbostad inte har medtagits och en&lt;br&gt;utländsk skatt uttagits som är jämförlig med den statliga fastighetsskatten&lt;br&gt;eller som beräknats på schablonintäkt eller liknande, kan tidpunkten för av-&lt;br&gt;räkningen av dessa utländska skatter inte utläsas av bestämmelserna i första&lt;br&gt;meningen. Någon utländsk intäkt av privatbostaden som beskattats i ut-&lt;br&gt;ländsk stat har i dessa fall inte medtagits vid inkomsttaxering i Sverige. I&lt;br&gt;andra meningen har därför föreskrivits att dessa utländska skatter skall av-&lt;br&gt;räknas från svensk skatt som tas ut på grund av taxering samma år som den&lt;br&gt;utländska skatten fastställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges att avräkning får ske med högst ett visst angivet spärr-&lt;br&gt;belopp. Detta spärrbelopp består i dag dels av statlig inkomstskatt och dels&lt;br&gt;av kommunal inkomstskatt. Det tillägg som gjorts innebär att till detta be-&lt;br&gt;lopp skall även läggas den statliga fastighetsskatt som tagits ut på i utlandet&lt;br&gt;belägen privatbostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges hur stor del av den svenska skatten som hänför sig&lt;br&gt;till de utländska inkomsterna (intäkterna efter avdrag för kostnader). I det&lt;br&gt;nuvarande systemet görs en beräkning avseende den statliga inkomstskatten&lt;br&gt;och en beräkning avseende den kommunala inkomstskatten. Dessa två del-&lt;br&gt;belopp summeras sedan i enlighet med bestämmelserna i 6§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya systemet kommer spärrbeloppet att bestå av summan av fyra del-&lt;br&gt;belopp, dels den statliga resp, den kommunala inkomstskatt som hänför sig&lt;br&gt;till utländska förvärvsinkomster, dels den statliga inkomstskatt som hänför&lt;br&gt;sig till utländska kapitalinkomster samt dels den statliga fastighetsskatt som&lt;br&gt;hänför sig till i utlandet belägna privatbostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges att beräkningen av den statliga resp,&lt;br&gt;kommunala inkomstskatt som hänför sig till de utländska förvärvsinkoms-&lt;br&gt;terna och den statliga inkomstskatt som hänför sig till de utländska kapitalin-&lt;br&gt;komsterna skall göras var för sig. Principerna för dessa beräkningar är de&lt;br&gt;samma som i nuvarande system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;339&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke behandlas fall då den skattskyldige erhållit&lt;br&gt;skattereduktion enligt reglerna i 2§ 4 mom. uppbördslagen. Enligt första&lt;br&gt;stycket skall vid beräkningen av spärrbeloppet en sådan skattereduktion an-&lt;br&gt;ses ha skett från statlig inkomstskatt, kommunal inkomstskatt, skogsvårds-&lt;br&gt;avgift resp, statlig fastighetsskatt med så stor del av reduktionen som resp,&lt;br&gt;skatt utgör av det sammanlagda beloppet av nämnda skatter före sådan re-&lt;br&gt;duktion. I andra meningen föreskrivs vidare att motsvarande proportione-&lt;br&gt;ring skall göras i de fall då skattskyldig har att erlägga fastighetsskatt såväl&lt;br&gt;för fastighet i Sverige som för privatbostad i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens tredje stycke finns en specialregel för det fall att en arbetsgi-&lt;br&gt;vare enligt 2 § 5 lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel har att erlägga&lt;br&gt;sådan avkastningsskatt som tas ut med 1,1 % av vad arbetsgivaren i sin ba-&lt;br&gt;lansräkning redovisar som skuld under rubriken Avsatt till pensioner (pen-&lt;br&gt;sionsskuldens belopp) enligt 5 § lagen om tryggande av pensionsutfästelse&lt;br&gt;m.m. I 12 § anges att avräkning av utländska skatter även kan ske från av-&lt;br&gt;kastningsskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I normalfallet utgör avkastningsskatten en traditionell inkomstskatt och&lt;br&gt;avräkning av utländska inkomstskatter på avkastningen kan enligt de nyå&lt;br&gt;bestämmelserna i 12 § första stycket därför ske från den svenska avkastnings-&lt;br&gt;skatten enligt sedvanliga principer för avräkning. Detta gäller emellertid inte&lt;br&gt;den speciella avkastningsskatten på 1,1 % av pensionsskuldens belopp. Om&lt;br&gt;arbetsgivaren har erlagt utländska skatter på utländska intäkter i förvärvs-&lt;br&gt;källan kan dessa enligt vanliga regler avräknas från svensk statlig och kom-&lt;br&gt;munal inkomstskatt. Om dessa skatter emellertid inte räcker till för avräk-&lt;br&gt;ning av hela det avräkningsbara beloppet bör avräkning jämväl kunna ske&lt;br&gt;från denna typ av avkastningsskatt. Detta kan emellertid inte ske genom till-&lt;br&gt;lämpning av vanliga regler för avräkning eftersom någon utländsk intäkt el-&lt;br&gt;ler motsvarande inte går att fastställa vid uttagandet av denna typ av avkast-&lt;br&gt;ningsskatt. Något spärrbelopp kan härigenom inte beräknas. I stället anges&lt;br&gt;att denna typ av avkastningsskatt vid spärrbeloppsberäkningen skall jämstäl-&lt;br&gt;las med den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomst. Det bråktal som&lt;br&gt;skall användas vid beräkningen av hur stor del av den statliga inkomstskatten&lt;br&gt;som hänför sjg till de utländska förvärvsinkomsterna skall därför multiplice-&lt;br&gt;ras med summan av svensk statlig skatt på förvärvsinkomst och sådan avkast-&lt;br&gt;ningsskatt som skattskyldig enligt 2 § 5 lagen om avkastningsskatt på pen-&lt;br&gt;sionsmedel har att erlägga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragrafs första stycke anges att i de fall avräkning av utländsk skatt&lt;br&gt;inte kunnat erhållas vid den taxering då sådan avräkning enligt huvudregeln&lt;br&gt;i 4 § andra stycket skall ske, därför att summan avräkningsbar utländsk skatt&lt;br&gt;vid denna taxering överstiger dét enligt 6§ beräknade spärrbeloppet, kan&lt;br&gt;den skattskyldige efter yrkande härom medges avräkning av denna överskju-&lt;br&gt;tande skatt senast tredje taxeringsåret därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges ramen för avräkningen av det sammanlagda belop-&lt;br&gt;pet av utländska skatter för vilket avräkning får ske ett visst taxeringsår. Av-&lt;br&gt;räkning får vid ett visst års taxering aldrig ske med större sammanlagt belopp&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är vad som ryms inom spärrbeloppet för denna taxering. Yrkar en skattskyl- Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;dig avräkning för ett sammanlagt belopp som överstiger det aktuella årets&lt;br&gt;spärrbelopp skall avräkning av utländska skatter hänförliga till tidigare år&lt;br&gt;alltid ske före avräkning av utländska skatter hänförliga till senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges att avräkning av utländska skatter även kan ske från&lt;br&gt;avkastningsskatt som tas ut med stöd av lagen om avkastningsskatt på pen-&lt;br&gt;sionsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke regleras det fall då den skattskyldige enligt 2 §&lt;br&gt;1-4 lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel har att erlägga avkastnings-&lt;br&gt;skatt. I dessa fall utgör avkastningsskatten en traditionell inkomstskatt som&lt;br&gt;tas ut på nettobasis. Avräkning av utländska skatter på avkastningen medges&lt;br&gt;då med motsvarande tillämpning av de allmänna reglerna om avräkning av&lt;br&gt;utländsk skatt. Detta innebär exempelvis att avräkningslagens allmänna reg-&lt;br&gt;ler om vilka utländska skatter som kan avräknas, spärrbeloppets beräkning&lt;br&gt;och möjligheten att avräkna utländsk skatt ett senare år äger motsvarande&lt;br&gt;tillämpning. I stycket har uttryckligen stadgats att bestämmelserna i 1-3 §§,&lt;br&gt;4§ andra stycket, 5-9, 11, 13 och 14 §§ skall äga motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke regleras det fall då arbetsgivare enligt 2 § 5 la-&lt;br&gt;gen om avkastningsskatt på pensionsmedel har att erlägga avkastningsskatt&lt;br&gt;med 1,1 % av vad som i balansräkningen redovisats under rubriken Avsatt&lt;br&gt;till pensioner (pensionsskuldens belopp). I detta fall utgörs skatteunderlaget&lt;br&gt;inte av en intäkt utan av en skuldpost i balansräkningen. Denna typ av av-&lt;br&gt;kastningsskatt kan på grund av avräkning komma att nedsättas till den del&lt;br&gt;arbetsgivarens statliga inkomstskatt, statliga fastighetsskatt och kommunala&lt;br&gt;inkomstskatt sammanlagt understiger vad som enligt 1-11 §§ får avräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf har ett nytt tredje stycke tillagts i enlighet med vilket avräk-&lt;br&gt;ning enligt 11 § (carry forward) endast får ske för sådant avräkningsbart&lt;br&gt;överskjutande belopp vars storlek den skattskyldige kan visa.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.25 Lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke regleras för närvarande hur inbetalda belopp&lt;br&gt;skall fördelas mellan källskatt och arbetsgivaravgifter när arbetsgivaren be-&lt;br&gt;talat in ett lägre belopp än som redovisats i uppbördsdeklarationen. Fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 januari 1991 skall även särskild löneskatt uppbäras enligt de regler som&lt;br&gt;gäller för innehållen skatt och arbetsgivaravgifter. Det behövs då en regel&lt;br&gt;som i nu aktuella fall anger i vilken mån influtna medel skall anses vara sär-&lt;br&gt;skild löneskatt. I andra stycket föreslås en regel som innebär att inbetalda&lt;br&gt;belopp i första hand skall anses vara betalning för den innehållna skatten och&lt;br&gt;i andra hand för arbetsgivaravgifterna. Resterande del av inbetalda belopp&lt;br&gt;skall anses vara särskild löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;341&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.26 Lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från&lt;br&gt;folkpension m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;H&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en direkt följd av förslaget att barnpension till den del den inte&lt;br&gt;överstiger 40 % av basbeloppet skall vara skattefri. Givetvis skall då inte hel-&lt;br&gt;ler avdrag göras för betalning av preliminär skatt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.27 Lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kompletteringarna i första stycket innebär att sparbankernas säkerhetskassa&lt;br&gt;och svenska ömsesidiga skadeförsäkringsföretag har rätt till survavsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket är en följd av att ömsesidiga skadeförsäkrings-&lt;br&gt;företag fått rätt till survavsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justeringen i första stycket första meningen är redaktionell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket andra meningen anges att vid beräkning av underlaget skall&lt;br&gt;beskattningsårets inkomstskatt beräknas schablonmässigt. Underlag för&lt;br&gt;schablonskatten är den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade in-&lt;br&gt;komsten före återföring av föregående års survavsättning, avdrag för årets&lt;br&gt;survavsättning och före eventuella Annellavdrag och avdrag för insatsutdel-&lt;br&gt;ning. Den nya tredje meningen innebär att i underlaget för schablonskatt&lt;br&gt;skall inte heller ingå den schablonintäkt som enligt punkt 4 av anvisningarna&lt;br&gt;till 24 § KL kan påföras vid värdering av fordringar och skulder i utländsk&lt;br&gt;valuta. I klargörande syfte har även angivits att inte heller den schablonin-&lt;br&gt;täkt vid negativt kapitalunderlag som ett företag i intressegemenskap i vissa&lt;br&gt;fall skall ta upp (12 § fjärde stycket) skall ingå i underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i fjärde stycket att en survavsättning inte räknas som skuld&lt;br&gt;har kompletterats med att för skadeförsäkringsföretag räknas inte heller reg-&lt;br&gt;leringsfond för trafikförsäkring eller utjämningsfond som skuld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket beror på att 30 § SIL numera ändrat beteckning&lt;br&gt;till 31 §. Hänvisningen till den nya lydelsen av 30 § 1 mom. nämnda lag inne-&lt;br&gt;bär att fordringar i utländsk valuta räknas som tillgång endast om beskatt-&lt;br&gt;ning sker i näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket första meningen är en följd av ändringen i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i punkt 4 av anvisningarna till 24 § KL om värdering av&lt;br&gt;fordringar och skulder i utländsk valuta har föranlett en särskild bestäm-&lt;br&gt;melse i andra stycket 7. Sådana fordringar skall tas upp till de värden som&lt;br&gt;gäller vid inkomsttaxeringen, dvs. värdet enligt god redovisningssed. En av-&lt;br&gt;sättning till valutakursreserv skall således räknas av eftersom den utgör en&lt;br&gt;del av värderingen. — Även när det gäller skulder i utländsk valuta utgör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;342&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsättning till valutakursreserv ett moment i värderingen. En sådan avsätt-&lt;br&gt;ning utgör alltså en del av skulden. — Enligt andra stycket 8 (nuvarande&lt;br&gt;andra stycket 7) skall anläggningstillgångar i form av fordringar m.m. tas upp&lt;br&gt;till anskaffningsvärdet. Om avdrag medges vid inkomsttaxeringen för ned-&lt;br&gt;skrivning på en fordran — exempelvis på grund av ackord - skall fordringen&lt;br&gt;vid beräkning av kapitalunderlaget tas upp till anskaffningsvärdet med av-&lt;br&gt;drag för nedskrivet belopp. Detta framgår av ett tillägg i andra stycket 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket har vidtagits en redaktionell justering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av kapitalunderlaget skall fysiska personers och dödsbons in-&lt;br&gt;nehav av näringsfastigheter - som inte utgör omsättningstillgångar - tas upp&lt;br&gt;till 70 % av de värden som gäller för juridiska personer. Reglerna för värde-&lt;br&gt;ring av tillgångar hos juridiska personer finns i 5 §. Av 5 § andra stycket fram-&lt;br&gt;går att vid värdering enligt taxeringsvärdealterhativet skall under vissa förut-&lt;br&gt;sättningar hänsyn tas till värdeminskningsavdrag och liknande avdrag (jfr&lt;br&gt;prop. 1989/90:110 s.739). Motsvarande gäller givetvis i fråga om näringsfas-&lt;br&gt;tigheter som innehas av fysiska personer och dödsbon. Ett förtydligande på&lt;br&gt;den punkten har gjorts i första meningen andra stycket. Eftersom del av taxe-&lt;br&gt;ringsvärdet anses utgöra anskaffningsvärde skall också värdeminskningsav-&lt;br&gt;drag och liknande avdrag vid 1992 års taxering och senare i sin helhet minska&lt;br&gt;det angivna värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samtidig ändring av 10 § innebär att fysiska personer och dödsbon skall&lt;br&gt;samtidigt kunna få avdrag för avsättning på kapitalunderlaget och inkomst-&lt;br&gt;underlaget. Beräkning av inkomstunderlaget görs i förvärvskällan. Av defi-&lt;br&gt;nitionen följer att återföring av föregående års survavsättning ingår i under-&lt;br&gt;laget. Detta gäller såväl föregående års K-survavsättning som I-survavsätt-&lt;br&gt;ning. Ändringen av paragrafeli innebär att årets avdrag för K-survavsättning&lt;br&gt;skall reducera inkomstunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket är en följd av ändringen i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysiska personer och dödsbon får avdrag för avsättning till surv på antingen&lt;br&gt;kapitalunderlaget och inkomstunderlaget eller på löneunderlaget. Det maxi-&lt;br&gt;mala avdraget för avsättning på inkomstunderlaget har höjts till 20 % och&lt;br&gt;sänkts till 15 % när det gäller avsättning på löneunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har gjorts ett antal konsekvensändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller särskilda bestämmelser för företag i intressegemen-&lt;br&gt;skap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;343&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket är redaktionell. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket första meningen framgår att om ett företag i intressege-&lt;br&gt;menskapen har yrkat avdrag för avsättning på kapitalunderlaget får övriga&lt;br&gt;företag inte avdrag för avsättning på löneunderlaget. Av tillägget i andra&lt;br&gt;stycket andra meningen följer att detta gäller även för handelsbolag som in-&lt;br&gt;går i en intressegemenskap. Ändringen får alltså betydelse för tillämpningen&lt;br&gt;av de bestämmelser som enligt 11 § tredje stycket c gäller för handelsbolag&lt;br&gt;om bolagets inkomst beskattas hos såväl fysiska som juridiska personer&lt;br&gt;(1989/90:110 s. 741). För handelsbolag som ingår i en intressegemenskap får&lt;br&gt;det maximala avdraget inte beräknas på löneunderlaget. Det innebär att av-&lt;br&gt;draget inte får överstiga det lägsta av avdrag på kapitalunderlaget enligt bo-&lt;br&gt;lagsreglerna och summan av avdrag på inkomstunderlaget och kapitalunder-&lt;br&gt;laget enligt reglerna för fysiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket finns en särskild regel för beräkning av kapitalunderlaget&lt;br&gt;när ett företag (här kallat moderföretaget) innehar andelar i en utländsk juri-&lt;br&gt;disk person som i sin tur — direkt eller indirekt -innehar aktier eller andelar&lt;br&gt;i ett eller flera svenska företag (här kallat dotterföretag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu gällande reglerna innebär att kapitalunderlaget i det svenska mo-&lt;br&gt;derföretaget beräknas på följande sätt. Som skuld tas upp ett belopp motsva-&lt;br&gt;rande kapitalunderlaget i det svenska dotterföretaget - eller summan av ka-&lt;br&gt;pitalunderlagen om det är fråga om innehav i flera företag - till den del be-&lt;br&gt;loppet överstiger 35 % av värdet på andelarna i den utländska juridiska per-&lt;br&gt;sonen. Som skuld tas inte upp ett större belopp än 65 % av värdet av dessa&lt;br&gt;andelar. Skulden kan således aldrig överstiga den del av andelarna som får&lt;br&gt;tas upp som tillgång vid beräkning av moderföretagets kapitalunderlag (jfr&lt;br&gt;prop. 1989/90:110 s.742).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att vid beräkning av kapitalunderlaget i moderföreta-&lt;br&gt;get skall som skuld tas upp 65 % av kapitalunderlaget i dotterföretaget —&lt;br&gt;eller 65 % av summan av kapitalunderlagen om det är fråga om flera företag.&lt;br&gt;Det belopp som tas upp som skuld skall dock aldrig överstiga den del av de&lt;br&gt;utländska aktierna som tas upp som tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel får illustrera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det svenska moderföretaget A har andelar i det utländska företaget B. An-&lt;br&gt;skaffningsvärdet för andelarna - bestämt enligt genomsnittsmetoden — är&lt;br&gt;450 000 och vid beräkning av kapitalunderlaget tas andelarna upp till&lt;br&gt;292 500. Företaget B äger aktier i det svenska dotterföretaget C som har ett&lt;br&gt;kapitalunderlag på 500000. 65% av detta kapitalunderlag utgör 325000.&lt;br&gt;Detta belopp överstiger 65 % av värdet på A:s andel i B och vid beräkning&lt;br&gt;av kapitalunderlaget i A tas som skuld upp 292 500.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spärregeln skall förhindra att kapitalunderlaget för företagsgruppen som&lt;br&gt;helhet ökar genom att aktier i svenska dotterföretag förvärvas via utländska&lt;br&gt;företag. Om särskilda skäl föreligger kan emellertid skulden beräknad enligt&lt;br&gt;huvudregeln jämkas till ett lägre belopp. En situation då fråga om jämkning&lt;br&gt;kan bli aktuell är när det utländska företaget inte äger samtliga aktier i det&lt;br&gt;svenska dotterföretaget. Survavsättningen i dotterföretaget - med tillhö-&lt;br&gt;rande skattekredit — kommer då inte moderföretaget tillgodo i sin helhet.&lt;br&gt;Jämkningen kan grundas på det utländska företagets — direkta eller indi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;344&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rekta — andel av aktierna i det svenska dotterföretaget och därigenom andel Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;i dotterföretagets tillgångar och vinst. Kravet på särskilda skäl innebär bl.a.&lt;br&gt;att det skall vara fråga om inte obetydliga belopp.Ändringen i fjärde stycket&lt;br&gt;innebär en höjning av den schablonintäkt som ett företag med negativt kapi-&lt;br&gt;talunderlag skall ta upp (jfr avsnitt 5.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafen är redaktionella.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;punkt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket första meningen har, utöver en redaktionell justering, en änd-&lt;br&gt;ring gjorts så att förhållandena vid 1993 års taxering kan beaktas oberoende&lt;br&gt;av skälet till att ett företag inte taxeras år 1992 (jfr specialmotiveringen till&lt;br&gt;1 § lagen om återföring av obeskattade reserver).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i första stycket (den nya tredje meningen) reglerar det förhållan-&lt;br&gt;det att uppskovsbelopp övertagits vid fusion som avses i 2 § 4 mom. SIL. Av&lt;br&gt;bestämmelsen i första stycket andra meningen framgår att 30 % av det upp-&lt;br&gt;skovsbelopp som redovisas vid beskattningsårets ingång skall tas upp som&lt;br&gt;skuld vid beräkning av kapitalunderlaget. Eftersom bestämmelsen utgår&lt;br&gt;från förhållandena vid beskattningsårets ingång fordras en särskild regel om&lt;br&gt;uppskovsbelopp har övertagits vid fusion. Bestämmelsen avser beräkning av&lt;br&gt;kapitalunderlaget det år övertagandet sker.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.28 Lagen (1990:656) om återföring av obeskattade&lt;br&gt;reserver&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket regleras vilket bokslut som skall ligga till grund för beslutet&lt;br&gt;om uppskovsbelopp. Övergångsbestämmelserna till 3 § lagen (1990:335) om&lt;br&gt;ändring i kommunalskattelagen innebär att företag med räkenskapsår som&lt;br&gt;avslutats under januari eller februari 1991 skall taxeras vid 1991 års taxering.&lt;br&gt;För dessa företag skall bokslutet för detta räkenskapsår ligga till grund för&lt;br&gt;beslutet om uppskovsbelopp. Ändringen i första stycket innebär ett klargö-&lt;br&gt;rande i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i paragrafen följer av vad som sagts i kommentaren till 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att sådana fusioner som avses i 2 § 4 mom. SIL skall kunna ge-&lt;br&gt;nomföras utan skattekonsekvenser. Möjlighet finns därför att överta skatte-&lt;br&gt;utjämningsreserv enligt 13 § survlagen. Enligt det nya fjärde stycket finns&lt;br&gt;motsvarande möjlighet att överta ett uppskovsbelopp i det överlåtande före-&lt;br&gt;taget. Vid sådant övertagande skall det överlåtande och övertagande företa-&lt;br&gt;gen behandlas som en skattskyldig. Det innebär bl.a. att om bestämmelsen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;345&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i tredje stycket om tillägg skulle ha varit tillämplig på det företag som överlå- Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;ter sitt uppskovsbelopp kommer bestämmelsen även att tillämpas på det&lt;br&gt;övertagande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.29 Lagen (1990:661) om avkastningsskatt på&lt;br&gt;pensionsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf har i en ny andra mening tillagts att avdrag för avkastnings-&lt;br&gt;skatt, som erlagts av arbetsgivare som anges i 2§ 5, vid inkomsttaxeringen&lt;br&gt;medges för avkastningsskatten före eventuell nedsättning genom avräkning&lt;br&gt;av utländsk skatt. I första meningen har i förtydligande syfte även tillagts att&lt;br&gt;avdrag för avkastningsskatt endast medges för sådan avkastningsskatt som&lt;br&gt;tas ut på underlag som utgörs av vad arbetsgivaren i sin balansräkning redo-&lt;br&gt;visar såsom skuld under rubriken Avsatt till pensioner enligt 5§ lagen&lt;br&gt;(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.30 Lagen om ändring i lagen (1990:668) om nedsättning&lt;br&gt;av vissa underhållsbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen har kommenterats i allmänmotiveringen, avsnitt 3.13.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.31 Lagen om särskilda regler för avsättning till&lt;br&gt;resultatutjämningsfond&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen ges de flesta enskilda näringsidkare med brutet räkenskapsår&lt;br&gt;rätt att göra ett högre avdrag för avsättning til) resultatutjämningsfond om&lt;br&gt;de under år 1990 går över till kalenderår som räkenskapsår. Avdrag för av-&lt;br&gt;sättning till resultatutjämningsfond får i bokslutet per den 31 december 1990&lt;br&gt;göras med högst 30 % (i stället för 20 %) av lönekostnaden och 35 % (i stället&lt;br&gt;för 15 %) av ”den enligt nämnda lagrum beräknade egna inkomsten”. Med&lt;br&gt;detta uttryck förstås, som framgår av 41 d § första stycket KL, den vid taxe-&lt;br&gt;ringen till statlig inkomstskatt beräknade inkomsten av förvärvskällan efter&lt;br&gt;avdrag för den lönebaserade men före avdrag för den inkomstbaserade fond-&lt;br&gt;avsättningen och före - i förekommande fall — uppskov enligt lagen&lt;br&gt;(1979:611) om upphovsmannakonto, uppskov enligt lagen (1982:2) om upp-&lt;br&gt;finnarkonto samt avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1981:619) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.32 Lagen om avdrag för kostnader för bilresor till och&lt;br&gt;från arbetsplatsen vid 1991 och 1992 års taxeringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget har kommenterats i allmänmotiveringen, avsnitt 3.6.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.33 Lagen (1927:321) om utskiftningsskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den upphävda lagen tillämpas vid 1991 och tidigare års taxeringar. Som&lt;br&gt;framhållits i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2.6) behövs en särskild&lt;br&gt;bestämmelse för det fall att medel utskiftats till aktieägarna före utgången&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;346&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av år 1990 men där bolaget inte upplöses förrän år 1991 eller senare. I ett Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;sådant fall skall likvidationen eller fusionen i sin helhet behändlas enligt de&lt;br&gt;äldre bestämmelserna. Detta innebär bl.a. att eventuell tilläggsutskiftning&lt;br&gt;som sker efter utgången av år 1990 inte skall behandlas som utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.34 Lagen (1933:395) om ersättningsskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den upphävda lagen tillämpas sista gången vid 1991 års taxering. Några sär-&lt;br&gt;skilda övergångsbestämmelser är inte erforderliga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.35 Lagen om höjning av den allmänna löneavgiften intill&lt;br&gt;utgången av juni 1991&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna löneavgiften höjs tillfälligt med 1,3 procentenheter till&lt;br&gt;1,64%. Den höjda skattesatsen gäller ersättningar som betalas ut och in-&lt;br&gt;komster som hänför sig till tiden januari - juni 1991. En hänvisning ges till&lt;br&gt;lagen (1982:423) om allmän löneavgift som innehåller de närmare reglerna&lt;br&gt;om löneavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppbörden av den högre löneavgiften kommer att göras inom ramen för&lt;br&gt;det ordinarie uppbördssystemet. För enskilda näringsidkare kan motsva-&lt;br&gt;rande anpassning till ordinarie uppbörd inte göras utan avgiftsbetalningarna&lt;br&gt;måste jämkas uppåt under år 1991 eller bristen erläggas genom en fyllnadsin-&lt;br&gt;betalning i januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höjningen av löneavgiften medför att enskilda näringsidkare måste dela upp&lt;br&gt;sin avgiftsgrundade inkomst i självdeklarationen. Normalfallet är åvgifts-&lt;br&gt;skyldiga som har kalenderår som räkenskapsår. För sådana skall hälften av&lt;br&gt;inkomsten anses belöpa på den tid som omfattas av den högre löneavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat vanligt fall gäller avgiftsskyldiga med brutet räkenskapsår som&lt;br&gt;påbörjas under andra halvåret 1990 och som går ut den 31 december 1991.&lt;br&gt;Dessa måste fördela sin inkomst mellan de sex månader som omfattas av den&lt;br&gt;högre avgiften och hela beskattningsåret. Om beskattningsåret är 18 måna-&lt;br&gt;der skall 6/18 av inkomsten anses belöpa på perioden för den högre löneav-&lt;br&gt;giften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proportioneringsregeln kan frångås om den avgiftsskyldige kan visa att en&lt;br&gt;sådan inkomstuppdelning ger ett högre skatteuttag än vad som svarar mot&lt;br&gt;verkliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1990:000) om ändring i lagen (1990:325) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;34-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt&lt;br&gt;för ackumulerad inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1955:257) om inventering av varulager för in-&lt;br&gt;komsttaxeringen ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatteford-&lt;br&gt;ringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1972:78) om skatt för gemensamt kommunalt&lt;br&gt;ändamål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i bokföringslagen (1976:125),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i utsökningsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisreglerings-&lt;br&gt;avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från&lt;br&gt;arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. lag om ändring i lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från&lt;br&gt;folkpension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. lag om ändring i lagen (1990:656) om återföring av obeskattade reser-&lt;br&gt;ver,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsme-&lt;br&gt;del,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. lag om ändring i lagen (1990:668) om nedsättning av vissa underhålls-&lt;br&gt;bidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. lag om särskilda regler för avsättning till resultatutjämningsfond vid&lt;br&gt;1991 års taxering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från arbetsplatsen vid&lt;br&gt;1991 och 1992 års taxeringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. lag om upphävande av lagen (1927:321) om utskiftningsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. lag om upphävande av lagen (1933:395) om ersättningsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. lag om höjning av den allmänna löneavgiften intill utgången av juni&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar i enlighet med hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;348&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förteckning över remissinstanser som avgett ytttrande över betänkandet Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;(Ds 1990:51) Beskattning av inkomst av tjänst från Sverige m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över promemorian avgetts av riksförsäkringsver-&lt;br&gt;ket (RFV), riksskatteverket (RSV), statens löne- och pensionsverk, kam-&lt;br&gt;marrätten i Göteborg, kammarrätten i Jönköping, Centralorganisationen&lt;br&gt;SACO/SR, Företagareförbundet, Företagens Uppgiftslämnardelegation,&lt;br&gt;Försäkringsbolaget Pensionsgaranti, ömsesidigt (FPG), Landsorganisatio-&lt;br&gt;nen i Sverige (LO), Landstingsförbundet, Pensionärernas riksorganisation,&lt;br&gt;Småföretagens Riksorganisation, Svensk Industriförening, Svenska Arbets-&lt;br&gt;givareföreningen (SAF), Svenska Bankföreningen, Svenska försäkringsbo-&lt;br&gt;lagens riksförbund, Svenska kommunförbundet, Svenska Livförsäkringsför-&lt;br&gt;eningars Riksförbund samt Sveriges industriförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har också inkommit från Föreningen Sveriges Uppbördschefer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över betänkandet&lt;br&gt;(Ds 1990:38) Beskattning av utländsk valuta och beskattning av utskiftade&lt;br&gt;medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över promemorian avgetts av bankinspektionen,&lt;br&gt;försäkringsinspektionen, riksskatteverket (RSV), statskontoret, riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket (RRV), kammarrätten i Stockholm, Bokföringsnämnden&lt;br&gt;(BFN), riksbanken, riksgäldskontoret, Aktiefrämjandet, Centralorganisa-&lt;br&gt;tionen SACO/SR, Entreprenörföreningen, Finansbolagens Förening, Före-&lt;br&gt;ningen Auktoriserade Revisorer (FAR), Företagareförbundet, Grossistför-&lt;br&gt;bundet Svensk Handel, Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Koope-&lt;br&gt;rativa förbundet (KF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbrukarnas&lt;br&gt;Riksförbund (LRF), Småföretagens Riksorganisation, Stockholms Handels-&lt;br&gt;kammare, Stockholms Optionsmarknad OM Fondkommission AB (OM),&lt;br&gt;Svensk Industriförening, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen, Svenska fondhandlareföreningen, Svenska försäkringsbo-&lt;br&gt;lagens riksförbund, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges advokatsam-&lt;br&gt;fund, Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Sveriges fastighetsägareförbund,&lt;br&gt;Sveriges Föreningsbankers Förbund, Sveriges Köpmannaförbund, Sveriges&lt;br&gt;industriförbund, Sveriges redovisningskonsulters förbund och Värdepap-&lt;br&gt;perscentralen VPC AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms handelskammare. Svensk Industriförening, SAF, Svenska&lt;br&gt;försäkringsbolagens riksförbund och Sveriges industriförbund har åberopat&lt;br&gt;étt yttrande från Näringslivets skattedelegation. Sveriges Föreningsbankers&lt;br&gt;Förbund har åberopat Svenska Bankföreningens yttrande. LRF har såsom&lt;br&gt;sitt yttrande hänvisat till yttrande från Lantbrukarnas skattedelegation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över&lt;br&gt;Finansdepartementets promemoria, dnr 4048/90, om ändringar i&lt;br&gt;.lagstiftningen om ackumulerad inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över promemorian avgetts av riksförsäkringsver-&lt;br&gt;ket (RFV), riksskatteverket (RSV), Företagareförbundet, Småföretagens&lt;br&gt;Riksorganisation, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Pensionärernas Riks-&lt;br&gt;organisation (PRO), Sveriges Fastighetsägareförbund och Sveriges industri-&lt;br&gt;förbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;349&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småföretagens Riksorganisation och Företagareförbundet har avgett ett&lt;br&gt;gemensamt yttrande genom Företagarnas Riksorganisation. LRF har såsom&lt;br&gt;sitt yttrande hänvisat till yttrande från Lantbrukarnas skattedelegation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över&lt;br&gt;finansdepartementets promemoria, dnr 3515/90, om särskild&lt;br&gt;premieinkomstskatt m.m. för tjänstegrupplivförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över promemorian avgetts av riksförsäkringsver-&lt;br&gt;ket (RFV), försäkringsinspektionen, riksskatteverket (RSV), statens löne-&lt;br&gt;och pensionsverk, hovrätten för Nedre Norrland, kammarrätten i Stock-&lt;br&gt;holm, riksrevisionsverket (RRV), Agria Försäkringar AB, Arbetsmarkna-&lt;br&gt;dens Försäkrings AB, Folksam, Förenade Liv, Kommunernas Försäkrings-&lt;br&gt;aktiebolag (KFA), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Landsorganisatio-&lt;br&gt;nen i Sverige (LO), RKA ömsesidigt livförsäkringsbolag, Skogsägarnas&lt;br&gt;Riksförbund, Försäkringsbolaget SPP, ömsesidigt, Svenska Arbetsgivare-&lt;br&gt;föreningen (SAF), Svenska Försäkringsbolagens Riksförbund, Svenska Liv-&lt;br&gt;försäkringsföreningars Riksförbund (SLR), Svenska Samernas Riksför-&lt;br&gt;bund, Sveriges Fiskares Riksförbund (SFR) och Tjänstemännens Centralor-&lt;br&gt;ganisation (TCO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas Riksförbund och Skogsägarnas Riksförbund har åberopat&lt;br&gt;ett inom Lantbrukarnas skattedelegation upprättat yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över&lt;br&gt;finansdepartementets promemoria, dnr 4047/90, om särskild löneskatt på&lt;br&gt;vissa pensionsförmåner m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över promemorian avgetts av riksskatteverket&lt;br&gt;(RSV), statens löne- och pensionsverk, Arbetsmarknadens Försäkrings AB&lt;br&gt;(AFA), Folksam, Försäkringsbolaget Pensionsgaranti (FPG), Fösäkringsbo-&lt;br&gt;laget SPP, ömsesidigt. Kommunernas Pensionsanstalt (KPA), Landsorgani-&lt;br&gt;sationen i Sverige (LO), Landstingsförbundet, Lantbrukarnas Riksförbund&lt;br&gt;(LRF), Pensionsregistreringsinstitutet PRI, Svenska Arbetsgivareföre-&lt;br&gt;ningen (SAF), Svenska Försäkringsbolags Riksförbund, Svenska kommun-&lt;br&gt;förbundet, Svenska Livförsäkringsföreningars Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har också inkommit från Svenska Bankföreningen, Trygghetsrå-&lt;br&gt;det, Sveriges författarfond, Stockholms handelskammare, Pensionsrådet,&lt;br&gt;Pensions- och Försäkringskonsult AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över&lt;br&gt;Finansdepartementets promemoria om skadeförsäkringsföretagens&lt;br&gt;beskattning, dnr 3080/1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över promemorian avgetts av försäkringsinspektio-&lt;br&gt;nen, riksskatteverket, Folksam och Svenska försäkringsbolagens riksför-&lt;br&gt;bund.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över betänkandet&lt;br&gt;(SOU 1990:47) Beskattning av stipendier&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av socialstyrelsen, riks-&lt;br&gt;försäkringsverket (RFV), riksskatteverket (RSV), centrala studiestöds-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnden (CSN), styrelsen för teknisk utveckling (STU), kammarkollegiet,&lt;br&gt;riksrevisionsverket (RRV), statens löne- och pensionsverk, hovrätten över&lt;br&gt;Skåne och Blekinge, kammarrätten i Göteborg, Stiftelsen svenska institutet&lt;br&gt;(SI), Uppsala universitet, Lunds universitet, Handelshögskolan i Stock-&lt;br&gt;holm, Forskningsrådsnämnden (FRN), Konstnärsnämnden, Sveriges förfat-&lt;br&gt;tarfond, Svenska akademien, Kungliga vetenskapsakademien, SACO, Cra-&lt;br&gt;fordska stiftelsen, Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR), Företagar-&lt;br&gt;nas Riksorganisation, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbets-&lt;br&gt;nämnd (KLYS), Konstnärernas Riksorganisation (KRO), Landsorganisatio-&lt;br&gt;nen i Sverige (LO), Landstingsförbundet, Landstinget i Malmöhus län, Pu-&lt;br&gt;blicistklubben, Riddarhusdirektionen, Statsanställdas Förbund, Stockholms&lt;br&gt;Handelskammare, Svenska Uppfinnareföreningen, Sveriges advokatsam-&lt;br&gt;fund, Sveriges Författarförbund, Sveriges industriförbund, Torsten och Rag-&lt;br&gt;nar Söderbergs stiftelser, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse samt Tjänste-&lt;br&gt;männens Centralorganisation (TCO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har också inkommit från Judiska församlingars i Sverige Central-&lt;br&gt;råd, Nobelstiftelsen, Stockholms Universitets Studentkår, Kungliga Vitter-&lt;br&gt;hetsakademien, Sveriges Förenade Studentkårer (SFS), Samarbetsnämnden&lt;br&gt;för statsbidrag till trossamfund, Sveriges Frikyrkoråd, De Fria Kristna Sam-&lt;br&gt;fundens^Råd, Naturhistoriska museers samarbetsorganaisation - NAMSA,&lt;br&gt;Folkens museum - Etnografiska, Naturhistoriska riksmuseet, Nordiska mu-&lt;br&gt;seet, Statens historiska museum, Statens konstmuseer, Svenska akademiska&lt;br&gt;rektorskonferensen, Naturvetenskapliga forskningsrådet, Kungliga tekniska&lt;br&gt;högskolan, Svenska Läkaresällskapet, Sverige-Amerika stiftelsen, Apote-&lt;br&gt;karesociteten, Föreningen Svenska Tonsättare, Swepark, Svenska Fornmin-&lt;br&gt;nesföreningen, Musikaliska akademien, Uppsala Studentkår, Kungliga Fy-&lt;br&gt;siografiska Sällskapet i Lund, Vetenskapssociteten i Lund samt Kungliga&lt;br&gt;Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småföretagens Riksorganisation och Sveriges industriförbund har avgivit&lt;br&gt;ett gemensamt yttrande. Statsanställdas Förbund ställer sig bakom det av&lt;br&gt;LO avgivna yttrandet. Folkens museum - Etnografiska, Naturhistoriska&lt;br&gt;riksmuseet, Nordiska museet, Statens historiska museum samt Statens&lt;br&gt;konstmuseer har avgivit ett gemensamt yttrande. Kungliga Fysiografiska&lt;br&gt;Sällskapet i Lund, Vetenskapssociteten i Lund samt Kungliga Humanistiska&lt;br&gt;Vetenskapssamfundet i Lund har avgivit ett gemensamt yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;351&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagrådsremissernas lagförslag*&lt;/h4&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dels att nuvarande 30 § skall betecknas 31 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 § 1, 2 och 12 mom., 24 § 1 mom., 27 § 1, 3 och 5 mom. samt den&lt;br&gt;nya 31 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 30 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Till intäkt av kapital räknas löpande avkastning, vinster och an-&lt;br&gt;nan intäkt som härrör från egendom, i den mån intäkten inte är att hänföra&lt;br&gt;till näringsverksamhet. Hit hör bland annat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ränta på banktillgodohavanden, obligationer och andra fordringar,&lt;br&gt;utdelning på aktier och andelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinst (realisationsvinst) vid icke yrkesmässig avyttring av tillgångar och&lt;br&gt;åtaganden enligt avtal om optioner och terminer samt andra därmed jämför-&lt;br&gt;liga förpliktelser,&lt;br&gt;ersättning vid upplåtelse av privatbostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lotterivinst som inte är frikallad från beskattning enligt 19 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till realisationsvinst hänförs även&lt;br&gt;kursvinst på fordringar och skulder i&lt;br&gt;utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att utdelning och vinst vid försäljning av aktier i vissa fall skall hänföras&lt;br&gt;till inkomst av tjänst framgår av 12 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller i fråga om en tillgång att vinst vid en avyttring skall tas upp som&lt;br&gt;intäkt av kapital och inträffar i samma ägares hand en händelse som medför&lt;br&gt;att vederlaget eller vinst vid en avyttring i stället skall tas upp som intäkt av&lt;br&gt;näringsverksamhet (karaktärsbyte) sker beskattning som om tillgången hade&lt;br&gt;avyttrats för ett vederlag motsvarande marknadsvärde (avskattning). Till-&lt;br&gt;gången anses härefter ha anskaffats vid karaktärsbytet för marknadsvärdet.&lt;br&gt;På den skattskyldiges yrkande sker dock inte avskattning. I sådant fall behål-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ler tillgången sitt anskaffningsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Från intäkt av kapital får&lt;br&gt;avdrag göras för omkostnader för in-&lt;br&gt;täkternas förvärvande samt för rän-&lt;br&gt;teutgift och förlust (realisationsför-&lt;br&gt;lust) vid icke yrkesmässig avyttring&lt;br&gt;av tillgångar och sådana förpliktel-&lt;br&gt;ser som anges i lmom., i den mån&lt;br&gt;inte annat anges i 30 § femte stycket,&lt;br&gt;allt under förutsättning att avdrag&lt;br&gt;inte skall göras från intäkt av nä-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m. Från intäkt av kapital får&lt;br&gt;avdrag göras för omkostnader för in-&lt;br&gt;täkternas förvärvande samt för rän-&lt;br&gt;teutgift och förlust (realisationsför-&lt;br&gt;lust) vid icke yrkesmässig avyttring&lt;br&gt;av tillgångar och sådana förpliktel-&lt;br&gt;ser som anges i 1 mom., i den mån&lt;br&gt;inte annat anges i 31 § femte stycket,&lt;br&gt;allt under förutsättning att avdrag&lt;br&gt;inte skall göras från intäkt av nä-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*De här utelämnade lagförslagen är, frånsett redaktionella ändringar, likalydande&lt;br&gt;med de till propositionen fogade lagförslagen (lagförslag 1, 4, 8-9, 15-16 och 22).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;br&gt;lagens rubrik 1974:770&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;352&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ränteutgifterna överstiger&lt;br&gt;ränteintäkterna med mer än 1OOOOO&lt;br&gt;kronor eller — om den skattskyldige&lt;br&gt;inte fyllt 18 år eller fråga är om&lt;br&gt;dödsbo som behandlas som handels-&lt;br&gt;bolag — 10 000 kronor medges dock&lt;br&gt;avdrag med endast 70 procent av det&lt;br&gt;överskjutande beloppet om inte an-&lt;br&gt;nat framgår av tredje stycket eller&lt;br&gt;4mom. andra stycket. Till räntein-&lt;br&gt;täkter hänförs därvid inte löpande&lt;br&gt;avkastning på tillgångar som avses i&lt;br&gt;27 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ränteutgifterna överstiger&lt;br&gt;ränteintäkterna med mer än 100000&lt;br&gt;kronor eller — om den skattskyldige&lt;br&gt;inte fyllt 18 år eller fråga är om&lt;br&gt;dödsbo som behandlas som handels-&lt;br&gt;bolag - 10000 kronor medges dock&lt;br&gt;avdrag med endast 70 procent av det&lt;br&gt;överskjutande beloppet om inte an-&lt;br&gt;nat framgår av tredje stycket eller&lt;br&gt;4 mom. andra stycket. Till sådana&lt;br&gt;kvittningsgilla ränteintäkter hänförs&lt;br&gt;därvid endast ränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;på banktillgodohavanden i&lt;br&gt;svenska kronor och likvärdiga ford-&lt;br&gt;ringar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som betalas varje är med hela&lt;br&gt;det upplupna beloppet eller i för-&lt;br&gt;skott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delägare i fåmansföretag, som avses i 12 mom. nionde stycket, får göra&lt;br&gt;fullt avdrag för ränteutgifter utöver vad som följer av föregående stycke,&lt;br&gt;med högst så stor procent av den skattskyldiges anskaffningskostnad för ak-&lt;br&gt;tierna eller andelarna och lämnade ovillkorliga kapitaltillskott som svarar&lt;br&gt;mot statslåneräntan vid beskattningsårets ingång med tillägg av fem procent-&lt;br&gt;enheter. Som anskaffningskostnad räknas även arvs- och gåvoskatt som den&lt;br&gt;skattskyldige har betalat i anledning av förvärv av aktierna eller andelarna.&lt;br&gt;Har aktierna eller andelarna förvärvats på annat sätt än genom köp, byte&lt;br&gt;eller därmed jämförligt fång, skall anskaffningskostnaden beräknas med till-&lt;br&gt;lämpning av 24 § 1 mom. tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till realisationsförlust hänförs&lt;br&gt;även kursförlust på fordringar och&lt;br&gt;skulder i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för realisationsförlust medges med 70 procent av förlusten, i den&lt;br&gt;mån inte annat anges i 27 § 5 mom. eller 29 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningskostnader får dras av endast till den del de överstiger 1 000&lt;br&gt;kronor under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges inte för utgifter för inköp av lottsedlar eller för andra lik-&lt;br&gt;nande insatser i lotteri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 2 mom.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Överstiger utdel-&lt;br&gt;ningen på aktier i ett fåmansföretag&lt;br&gt;så stor procent av den skattskyldiges&lt;br&gt;anskaffningskostnad för aktierna&lt;br&gt;och lämnade ovillkorliga kapitaltill-&lt;br&gt;skott som svarar mot statslåneräntan&lt;br&gt;vid beskattningsårets ingång med till-&lt;br&gt;lägg av fem procentenheter, skall&lt;br&gt;överskjutande belopp tas upp som&lt;br&gt;intäkt av tjänst. Har aktierna förvär-&lt;br&gt;vats på annat sätt än genom köp,&lt;br&gt;byte eller därmed jämförligt fång,&lt;br&gt;skall anskaffningskostnaden beräk-&lt;br&gt;nas med tillämpning av 24 § 1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 2 m o m. Överstiger utdelningen&lt;br&gt;på aktier i ett fåmansföretag så stor&lt;br&gt;procent av den skattskyldiges an-&lt;br&gt;skaffningskostnad för aktierna och&lt;br&gt;lämnade ovillkorliga kapitaltillskott&lt;br&gt;som svarar mot statslåneräntan vid&lt;br&gt;utgången av november året före be-&lt;br&gt;skattningsåret med tillägg av fem&lt;br&gt;procentenheter, skall överskjutande&lt;br&gt;belopp tas upp som intäkt av tjänst.&lt;br&gt;Har aktierna förvärvats på annat&lt;br&gt;sätt än genom köp, byte eller där-&lt;br&gt;med jämförligt fång, skall anskaff-&lt;br&gt;ningskostnaden beräknas med till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;353&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understiger utdelningen visst år&lt;br&gt;det högsta belopp som på grund av&lt;br&gt;första stycket får tas upp som intäkt&lt;br&gt;av kapital, ökas det belopp som se-&lt;br&gt;nare år får tas upp som intäkt av ka-&lt;br&gt;pital i motsvarande mån (sparad ut-&lt;br&gt;delning). Belopp som svarar mot&lt;br&gt;kvarstående sparad utdelning läggs&lt;br&gt;för varje år till anskaffningskostna-&lt;br&gt;den vid beräkning enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avyttring av aktier i ett fåmansföretag skall hälften av den del av reali-&lt;br&gt;sationsvinsten som överstiger kvarstående sparad utdelning tas upp som in-&lt;br&gt;täkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första-tredje&lt;br&gt;styckena gäller även under de när-&lt;br&gt;maste tio åren efter det att ett företag&lt;br&gt;upphört att vara fåmansföretag i&lt;br&gt;fråga om utdelning eller realisations-&lt;br&gt;vinst på aktier som den skattskyldige&lt;br&gt;eller någon honom närstående ägde&lt;br&gt;när företaget upphörde att vara få-&lt;br&gt;mansföretag eller har förvärvat med&lt;br&gt;stöd av sådana aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första-tredje&lt;br&gt;styckena tillämpas endast om den&lt;br&gt;skattskyldige eller någon honom&lt;br&gt;närstående varit verksam i företaget&lt;br&gt;i betydande omfattning under någon&lt;br&gt;del av den senaste tioårsperioden.&lt;br&gt;Bestämmelserna gäller dock även&lt;br&gt;om den skattskyldige eller den ho-&lt;br&gt;nom närstående under någon del av&lt;br&gt;den senaste tioårsperioden varit&lt;br&gt;verksam i ett annat fåmansföretag,&lt;br&gt;som bedriver samma eller likartad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämpning av 24 § 1 mom. tredje&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understiger utdelningen visst år&lt;br&gt;det högsta belopp som på grund av&lt;br&gt;första stycket får tas upp som intäkt&lt;br&gt;av kapital, ökas det belopp som se-&lt;br&gt;nare år får tas upp som intäkt av ka-&lt;br&gt;pital i motsvarande mån (sparad ut-&lt;br&gt;delning) för den som ägde aktierna&lt;br&gt;vid utdelningstillfället eller, om utdel-&lt;br&gt;ning inte förekommit, för den som&lt;br&gt;äger aktierna vid beskattningsårets&lt;br&gt;utgång. Belopp som svarar mot&lt;br&gt;kvarstående sparad utdelning läggs&lt;br&gt;för varje år till anskaffningskostna-&lt;br&gt;den vid beräkning enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ fråga om aktier som förvärvats&lt;br&gt;före år 1990 får vid tillämpningen av&lt;br&gt;första-tredje styckena anskaffnings-&lt;br&gt;kostnader räknas upp med hänsyn&lt;br&gt;till förändringarna i det allmänna&lt;br&gt;prisläget från förvärvsåret, dock tidi-&lt;br&gt;gast från år 1970, till år 1990. Mot-&lt;br&gt;svarande gäller för ovillkorliga kapi-&lt;br&gt;taltillskott som gjorts före år 1990.&lt;br&gt;Bestämmelserna i första-tredje&lt;br&gt;styckena gäller även för utdelning&lt;br&gt;och avyttring under tio beskatt-&lt;br&gt;ningsår efter det år dä ett företag&lt;br&gt;upphört att vara fåmansföretag i&lt;br&gt;fråga om utdelning eller realisations-&lt;br&gt;vinst på aktier som den skattskyldige&lt;br&gt;eller någon honom närstående ägde&lt;br&gt;när företaget upphörde att vara få-&lt;br&gt;mansföretag eller har förvärvat med&lt;br&gt;stöd av sådana aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första-tredje&lt;br&gt;styckena tillämpas endast om den&lt;br&gt;skattskyldige eller någon honom&lt;br&gt;närstående varit verksam i företaget&lt;br&gt;i betydande omfattning under något&lt;br&gt;av de tio beskattningsår som närmast&lt;br&gt;föregått det aktuella beskattnings-&lt;br&gt;året. Bestämmelserna gäller dock&lt;br&gt;även om den skattskyldige eller den&lt;br&gt;honom närstående under någon del&lt;br&gt;av denna tidsperiod varit verksam i&lt;br&gt;ett annat fåmansföretag, som bedri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;354&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet, under förutsättning att&lt;br&gt;denna verksamhet inte påbörjades&lt;br&gt;senare än tio år efter det att verk-&lt;br&gt;samheten i det först avsedda företa-&lt;br&gt;get upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige visar att ut-&lt;br&gt;omstående i betydande omfattning&lt;br&gt;äger del i företaget och har rätt till&lt;br&gt;utdelning, skall bestämmelserna i&lt;br&gt;första-tredje styckena inte tilläm-&lt;br&gt;pas, om inte särskilda skäl förelig-&lt;br&gt;ger. Härvid beaktas även förhållan-&lt;br&gt;dena under den senaste tioårsperio-&lt;br&gt;den. Med utomstående avses sådana&lt;br&gt;personer på vilka bestämmelserna i&lt;br&gt;första-tredje styckena till följd av&lt;br&gt;femte stycket inte skall tillämpas. I&lt;br&gt;fråga om realisationsvinst tillämpas&lt;br&gt;reglerna inte heller i den mån den&lt;br&gt;skattskyldige visar att vinsten med&lt;br&gt;hänsyn till gjorda löneuttag, antalet&lt;br&gt;anställda, företagets verksamhet och&lt;br&gt;tillgångar samt övriga omständighe-&lt;br&gt;ter inte är hänförlig till den skattskyl-&lt;br&gt;diges eller någon honom närståendes&lt;br&gt;arbetsinsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ver samma eller likartad verksam-&lt;br&gt;het, under förutsättning att denna&lt;br&gt;verksamhet inte påbörjades senare&lt;br&gt;än under det tionde beskattningsåret&lt;br&gt;efter det år då verksamheten i det&lt;br&gt;först avsedda företaget upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige visar att ut-&lt;br&gt;omstående i betydande omfattning&lt;br&gt;äger del i företaget och har rätt till&lt;br&gt;utdelning, skall bestämmelserna i&lt;br&gt;första-tredje styckena inte tilläm-&lt;br&gt;pas, om inte särskilda skäl förelig-&lt;br&gt;ger. Härvid beaktas även förhållan-&lt;br&gt;dena under de tio beskattningsår som&lt;br&gt;närmast föregått det aktuella beskatt-&lt;br&gt;ningsåret. Med utomstående avses&lt;br&gt;sådana personer på vilka bestäm-&lt;br&gt;melserna i första-tredje styckena&lt;br&gt;till följd av femte stycket inte skall&lt;br&gt;tillämpas. I fråga om realisations-&lt;br&gt;vinst tillämpas reglerna inte heller&lt;br&gt;på den del av den sammanlagda vins-&lt;br&gt;ten utöver kvarstående sparad utdel-&lt;br&gt;ning för den skattskyldige och ho-&lt;br&gt;nom närstående under samma tidspe-&lt;br&gt;riod som överstiger 200 basbelopp&lt;br&gt;för avyttringsåret enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldiges make eller - såvitt gäller skattskyldig under 18 år&lt;br&gt;— förälder är eller under någon del av den senaste tioårsperioden har varit&lt;br&gt;verksam i företaget i betydande omfattning och om den skattskyldiges be-&lt;br&gt;skattningsbara förvärvsinkomst, med bortseende från det belopp som enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i första-tredje styckena skall tas upp som intäkt av tjänst,&lt;br&gt;understiger makens eller förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst, skall&lt;br&gt;vid beräkning enligt 10 § av skatt på tjänsteintäkten den skattskyldiges be-&lt;br&gt;skattningsbara förvärvsinkomst, innan tjänsteintäkten beaktas, anses mot-&lt;br&gt;svara makens eller förälderns beskattningsbara förvärvsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med verksamhet eller innehav av aktier i ett fåmansföretag likställs verk-&lt;br&gt;samhet eller aktieinnehav i ett annat företag inom samma koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som förstås med fåmansföre-&lt;br&gt;tag och närstående framgår av punkt&lt;br&gt;14 av anvisningarna till 32 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370). Vid be-&lt;br&gt;dömningen av om ett fåtal personer&lt;br&gt;äger aktierna i ett fåmansföretag&lt;br&gt;skall dock sådana delägare anses&lt;br&gt;som en person, som själva eller ge-&lt;br&gt;nom någon närstående är eller un-&lt;br&gt;der någon del av den senaste tioårs-&lt;br&gt;perioden har varit verksamma i före-&lt;br&gt;taget i betydande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i detta moment sägs om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som förstås med fåmansföre-&lt;br&gt;tag och närstående framgår av punkt&lt;br&gt;14 av anvisningarna till 32 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370). Vid be-&lt;br&gt;dömningen av om ett fåtal personer&lt;br&gt;äger aktierna i ett fåmansföretag&lt;br&gt;skall dock sådana delägare anses&lt;br&gt;som en person, som själva eller ge-&lt;br&gt;nom någon närstående är eller un-&lt;br&gt;der något av de tio beskattningsår&lt;br&gt;som närmast föregått det aktuella be-&lt;br&gt;skattningsåret har varit verksamma i&lt;br&gt;företaget i betydande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i detta moment sägs om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktier i ett fåmansföretag gäller&lt;br&gt;också andelar i ett sådant företag.&lt;br&gt;Med aktier och andelar likställs&lt;br&gt;andra sådana av företaget utgivna fi-&lt;br&gt;nansiella instrument som avses i 27 §&lt;br&gt;1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktier i ett fåmansföretag gäller&lt;br&gt;också andelar i ett sådant företag.&lt;br&gt;Med aktier och andelar likställs&lt;br&gt;andra sådana av företaget utgivna fi-&lt;br&gt;nansiella instrument som avses i 27 §&lt;br&gt;lmom. Vid tillämpningen av be-&lt;br&gt;stämmelserna i första-tredje styck-&lt;br&gt;ena på sistnämnda finansiella instru-&lt;br&gt;ment skall dock tillägget till statslåne-&lt;br&gt;räntan begränsas till en procentenhet&lt;br&gt;och sådan uppräkning som avses i&lt;br&gt;fjärde stycket inte medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Vid beräkning av realisationsvinst skall såsom intäkt tas upp det&lt;br&gt;vederlag som överenskommits för den avyttrade egendomen med avdrag för&lt;br&gt;försäljningsprovision och liknande kostnader. Avdrag får - i den mån inte&lt;br&gt;annat anges - ske för alla omkostnader för egendomen (omkostnadsbelop-&lt;br&gt;pet), således för erlagd köpeskilling jämte inköpsprovision, stämpelskatt&lt;br&gt;o.d. (ingångsvärdet) och för vad som nedlagts på förbättring av egendomen&lt;br&gt;(förbättringskostnad) m.m. I omkostnadsbeloppet får inte inräknas utgifter&lt;br&gt;som täckts genom bidrag från stat eller kommun eller genom näringsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förpliktelser som avses i 3 § 1 mom. skall — om inte annat anges&lt;br&gt;— som intäkt tas upp vad som erhållits vid ingåendet av förpliktelsen, medan&lt;br&gt;avdrag får ske för vad som utgivits för upphörandet av förpliktelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den avyttrade egendomen&lt;br&gt;förvärvats av den skattskyldige ge-&lt;br&gt;nom arv, testamente, gåva, bodel-&lt;br&gt;ning eller annat fång som icke är&lt;br&gt;jämförligt med köp eller byte, anses&lt;br&gt;egendomen förvärvad genom det&lt;br&gt;köp, byte eller därmed jämförliga&lt;br&gt;fång som skett närmast dessförin-&lt;br&gt;nan. Har skattskyldig förvärvat ett&lt;br&gt;finansiellt instrument som avses i&lt;br&gt;27 § 1 mom. eller 29 § 1 mom. genom&lt;br&gt;ett sådant fång, får han som anskaff-&lt;br&gt;ningsvärde tillgodoräkna sig ett be-&lt;br&gt;lopp motsvarande det avdrag, som&lt;br&gt;överlåtaren med tillämpning av den&lt;br&gt;i 27 § 2 mom. angivna genomsnitts-&lt;br&gt;metoden eller 27 § 3 mom. skulle ha&lt;br&gt;fått göra om han avyttrat instrumen-&lt;br&gt;tet på överlåtelsedagen. Motsva-&lt;br&gt;rande gäller vid förvärv av sådan&lt;br&gt;egendom som avses i 30 § fjärde&lt;br&gt;stycket. Har den skattskyldige ge-&lt;br&gt;nom arv, testamente eller bodelning&lt;br&gt;med anledning av makes död förvär-&lt;br&gt;vat egendom som har utgjort om-&lt;br&gt;sättningstillgång hos den avlidne och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den avyttrade egendomen&lt;br&gt;förvärvats av den skattskyldige ge-&lt;br&gt;nom arv, testamente, gåva, bodel-&lt;br&gt;ning eller annat fång som icke är&lt;br&gt;jämförligt med köp eller byte, anses&lt;br&gt;egendomen förvärvad genom det&lt;br&gt;köp, byte eller därmed jämförliga&lt;br&gt;fång som skett närmast dessförin-&lt;br&gt;nan. Har skattskyldig förvärvat ett&lt;br&gt;finansiellt instrument som avses i&lt;br&gt;27 § 1 mom. eller 29 § 1 mom. genom&lt;br&gt;ett sådant fång, får han som anskaff-&lt;br&gt;ningsvärde tillgodoräkna sig ett be-&lt;br&gt;lopp motsvarande det avdrag, som&lt;br&gt;överlåtaren med tillämpning av den&lt;br&gt;i 27 § 2 mom. angivna genomsnitts-&lt;br&gt;metoden eller 27 § 3 mom. skulle ha&lt;br&gt;fått göra om han avyttrat instrumen-&lt;br&gt;tet på överlåtelsedagen. Motsva-&lt;br&gt;rande gäller vid förvärv av sådan&lt;br&gt;egendom som avses i 30 § och 31 §&lt;br&gt;fjärde stycket. Har den skattskyl-&lt;br&gt;dige genom arv, testamente eller bo-&lt;br&gt;delning med anledning av makes&lt;br&gt;död förvärvat egendom som har ut-&lt;br&gt;gjort omsättnignstillgång hos den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;356&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgör egendomen enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i punkt 5 av anvisningarna till&lt;br&gt;21 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370) inte omsättningstillgång&lt;br&gt;hos den skattskyldige gäller — i stäl-&lt;br&gt;let för vad som stadgas i första me-&lt;br&gt;ningen — att egendomen skall anses&lt;br&gt;anskaffad till det bokförda värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om vinstberäkning&lt;br&gt;vid avyttring av fastighet gäller oav-&lt;br&gt;sett om fastigheten är belägen inom&lt;br&gt;eller utom riket och äger tillämpning&lt;br&gt;även på tomträtt, strömfall och rät-&lt;br&gt;tighet till vattenkraft. Om byggnad&lt;br&gt;finns bestämmelser i 4 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avliden och utgör egendomen enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i punkt 5 av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 21 § kommunalskattela-&lt;br&gt;gen (1928:370) inte omsättningstill-&lt;br&gt;gång hos den skattskyldige gäller - i&lt;br&gt;stället för vad som stadgas i första&lt;br&gt;meningen - att egendomen skall an-&lt;br&gt;ses anskaffad till det bokförda vär-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om vinstberäkning&lt;br&gt;vid avyttring av fastighet gäller oav-&lt;br&gt;sett om fastigheten är belägen inom&lt;br&gt;eller utom riket och äger tillämpning&lt;br&gt;även på tomträtt, strömfall och rät-&lt;br&gt;tighet till vattenkraft. Om byggnad&lt;br&gt;finns bestämmelser i 4 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Vid avyttring av&lt;br&gt;aktie, interimsbevis, andel i aktie-&lt;br&gt;fond, andel i ekonomisk förening,&lt;br&gt;teckningsrättsbevis, delbevis, vinst-&lt;br&gt;andelsbevis, konvertibelt skulde-&lt;br&gt;brev, skuldebrev som är eller varit&lt;br&gt;förenat med optionsrätt, optionsbe-&lt;br&gt;vis, samt termin och köp- eller säl-&lt;br&gt;joption avseende aktie eller aktiein-&lt;br&gt;dex samt andra finansiella instru-&lt;br&gt;ment, som till konstruktion eller&lt;br&gt;verkningssätt liknar tidigare angivna&lt;br&gt;finansiella instrument, tillämpas ut-&lt;br&gt;över 24 § bestämmelserna i 2-5&lt;br&gt;mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom.&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Har optionsbevis erhål-&lt;br&gt;lits genom teckning av skuldebrev&lt;br&gt;förenat med optionsrätt, skall an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet för optionsbeviset&lt;br&gt;beräknas som anskaffningsvärdet&lt;br&gt;för skuldebrevet jämte optionsrät-&lt;br&gt;ten minskat med skuldebrevets&lt;br&gt;marknadsvärde vid förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 mom.&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Realisationsförlust vid&lt;br&gt;avyttring av marknadsnoterad till-&lt;br&gt;gång som avses i 1 mom. får dras av&lt;br&gt;från realisationsvinst på marknads-&lt;br&gt;noterad sådan tillgång utan den be-&lt;br&gt;gränsning av avdragsrätten som&lt;br&gt;framgår av 3 § 2 mom. fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lmom. Vid avyttring av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktie, interimsbevis, andel i vär-&lt;br&gt;depappersfond, andel i ekonomisk&lt;br&gt;förening, teckningsrättsbevis, del-&lt;br&gt;bevis, vinstandelsbevis avseende lån&lt;br&gt;i svenska kronor, konvertibelt skul-&lt;br&gt;debrev i svenska kronor, samt ter-&lt;br&gt;min och köp-, sälj- eller teckningsop-&lt;br&gt;tion avseende aktie eller aktieindex&lt;br&gt;samt andra finansiella instrument,&lt;br&gt;som till konstruktion eller verk-&lt;br&gt;ningssätt liknar tidigare angivna fi-&lt;br&gt;nansiella instrument tillämpas ut-&lt;br&gt;över 24 § bestämmelserna i 2—5&lt;br&gt;mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom. Har optionsbevis erhål-&lt;br&gt;lits genom förvärv av skuldebrev&lt;br&gt;förenat med optionsrätt, skall an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet för optionsbeviset&lt;br&gt;beräknas som anskaffningsvärdet&lt;br&gt;för skuldebrevet jämte optionsrät-&lt;br&gt;ten minskat med skuldebrevets&lt;br&gt;marknadsvärde vid förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 mom. Realisationsförlust vid&lt;br&gt;avyttring av marknadsnoterad till-&lt;br&gt;gång som avses i 1 mom. får dras av&lt;br&gt;från realisationsvinst på marknads-&lt;br&gt;noterad sådan tillgång utan den be-&lt;br&gt;gränsning av avdragsrätten som&lt;br&gt;framgår av 3 § 2 mom. femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;357&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock i fråga om andel i&lt;br&gt;aktiefond endast om värdet av fon-&lt;br&gt;dens innehav av aktier inte annat än&lt;br&gt;tillfälligtvis understigit tre fjärdede-&lt;br&gt;lar av fondförmögenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock i fråga om andel i&lt;br&gt;värdepappersfond endast om värdet&lt;br&gt;av fondens innehav av aktier inte an-&lt;br&gt;nat än tillfälligtvis understigit tre&lt;br&gt;fjärdedelar av fondförmögenheten.&lt;br&gt;Om fonden består endast av sådana&lt;br&gt;värdepapper som avses i 29 § 1 mom.&lt;br&gt;skall 29 § 2 mom. tillämpas vid avytt-&lt;br&gt;ring av andel i fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lmom. Realisationsvinst vid av-&lt;br&gt;yttring av utländsk valuta eller en&lt;br&gt;fordran i utländsk valuta beräknas&lt;br&gt;med tillämpning av 24 § och den ge-&lt;br&gt;nomsnittsmetod som anges i 27 § 2&lt;br&gt;mom. första stycket. Detsamma gäl-&lt;br&gt;ler realisationsvinst vid avyttring av&lt;br&gt;ett finansiellt instrument vars under-&lt;br&gt;liggande egendom är en fordran i ut-&lt;br&gt;ländsk valuta eller är hänförlig till ett&lt;br&gt;index beroende av sådan valuta. Om&lt;br&gt;ersättningen för den avyttrade egen-&lt;br&gt;domen växlas till svenska kronor&lt;br&gt;inom 30 dagar från avyttringen till-&lt;br&gt;lämpas denna växelkurs vid beräk-&lt;br&gt;ning av värdet pä ersättningen. Vid&lt;br&gt;avyttring av utländsk valuta tillämpas&lt;br&gt;även bestämmelserna i 2 mom. femte&lt;br&gt;stycket sista meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m. Vid betalning av en ford-&lt;br&gt;ran i utländsk valuta beräknas vinst&lt;br&gt;respektive förlust på grund av valuta-&lt;br&gt;kursförändring för långivare och lån-&lt;br&gt;tagare på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långivaren skall som intäkt ta upp&lt;br&gt;värdet av det återbetalade beloppet&lt;br&gt;vid återbetalningen och medges av-&lt;br&gt;drag för beloppets värde vid utlå-&lt;br&gt;ningstillfället. Låntagaren skall som&lt;br&gt;intäkt ta upp värdet av det återbeta-&lt;br&gt;lade beloppet vid utläningstillfället&lt;br&gt;och medges avdrag för beloppets&lt;br&gt;värde vid återbetalningen. Värdet av&lt;br&gt;det återbetalade beloppet vid utlå-&lt;br&gt;ningstillfället beräknas med tillämp-&lt;br&gt;ning av genomsnittsmetoden enligt&lt;br&gt;27 § 2 mom. första stycket. Med an-&lt;br&gt;skaffningsvärde avses därvid avdra-&lt;br&gt;get för långivaren och intäkten för&lt;br&gt;låntagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet för kursvinst re-&lt;br&gt;spektive avdragsrätt för kursförlust&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;358&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på en fordran eller skuld i utländsk&lt;br&gt;valuta inträder för det beskattningsår&lt;br&gt;då återbetalning sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med återbetalning av skuld jäm-&lt;br&gt;ställs en överlåtelse av skulden till an-&lt;br&gt;nan låntagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kursvinst eller kursförlust beräk-&lt;br&gt;nas inte för tid mellan avyttring och&lt;br&gt;växling till svenska kronor i fall som&lt;br&gt;avses i 1 mom. tredje meningen.&lt;br&gt;Kursvinst eller kursförlust på ut-&lt;br&gt;ländsk valuta som utnyttjas för den&lt;br&gt;skattskyldiges personliga levnads-&lt;br&gt;kostnader under tillfällig vistelse i ut-&lt;br&gt;landet är inte skattepliktig respektive&lt;br&gt;avdragsgill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avyttring av annan egendom&lt;br&gt;än sådan som avses i 25—29 §§ gäller&lt;br&gt;utöver 24 § följande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avyttring av annan egendom&lt;br&gt;än sådan som avses i 25-30 §§ gäller&lt;br&gt;utöver 24 § följande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige innehaft egendomen för personligt bruk (personligt&lt;br&gt;lösöre) får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anskaffningsvärdet bestämmas till 25 procent av ersättningen för egen-&lt;br&gt;domen efter avdrag för kostnaden för avyttringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avdrag göras med 50 000 kronor från summan av vinster på grund av&lt;br&gt;avyttringar av sådan egendom under beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den skattskyldige tidigare har medgetts avdrag helt eller delvis för&lt;br&gt;egendomens anskaffning, värdeminskning e. d. skall ingångsvärdet minskas&lt;br&gt;med detta avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en avyttring av egendom som inte innehafts för personligt bruk avser&lt;br&gt;en del av ett samlat innehav av egendom med enhetligt värde skall realisa-&lt;br&gt;tionsvinsten beräknas med tillämpning av genomsnittsmetoden enligt 27 § 2&lt;br&gt;mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för realisationsförlust medges inte för egendom som innehafts för&lt;br&gt;personligt bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 2 och 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:651) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt tillämpas även i fråga om&lt;br&gt;de nya bestämmelserna i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;359&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig&lt;br&gt;inkomstskatt för ackumulerad inkomst&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen samt 1—3 och 7 §§, punkterna 1&lt;br&gt;och 2 av anvisningarna till 1 §, anvisningarna till 2§ och anvisningarna till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad&lt;br&gt;inkomst skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om skatt på ackumulerad inkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fysisk person eller dödsbo un-&lt;br&gt;der visst beskattningsår åtnjutit in-&lt;br&gt;komst, som hänför sig till minst två&lt;br&gt;beskattningsår, (ackumulerad&lt;br&gt;inkomst), skall under de förut-&lt;br&gt;sättningar, som anges i denna lag,&lt;br&gt;statlig inkomstskatt på denna in-&lt;br&gt;komst beräknas enligt följande. In-&lt;br&gt;komsten antas ha åtnjutits med lika&lt;br&gt;belopp under de år, dock högst tio,&lt;br&gt;till vilka den hänför sig. Skatten på&lt;br&gt;ettvart av dessa belopp utgörs av den&lt;br&gt;skatt som skulle ha utgått för belop-&lt;br&gt;pet om det lagts till den genomsnitt-&lt;br&gt;liga beskattningsbara inkomsten och&lt;br&gt;det genomsnittliga underlaget för till-&lt;br&gt;läggsbelopp för de tre senaste taxe-&lt;br&gt;ringsåren eller, om inkomsten hänför&lt;br&gt;sig bara till tvä år, de två senaste taxe-&lt;br&gt;ringsåren och därvid det tillagda be-&lt;br&gt;loppet utgjort den högst beskattade&lt;br&gt;delen. Vid genomsnittsberäkningen&lt;br&gt;bortses från den ackumulerade in-&lt;br&gt;komsten. Skatten beräknas enligt de&lt;br&gt;skatteskalor som gäller för det taxe-&lt;br&gt;ringsår då den ackumulerade in-&lt;br&gt;komsten tas upp till beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fysisk person eller dödsbo un-&lt;br&gt;der visst beskattningsår haft inkomst&lt;br&gt;av tjänst eller sådan inkomst av nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet som avses i 3 §, och&lt;br&gt;hänför sig inkomsten till minst två&lt;br&gt;beskattningsår (ackumulerad&lt;br&gt;inkomst), skall under de förutsätt-&lt;br&gt;ningar som anges i denna lag, statlig&lt;br&gt;inkomstskatt på denna inkomst be-&lt;br&gt;räknas enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsten antas ha åtnjutits med&lt;br&gt;lika belopp under de år, dock högst&lt;br&gt;tio, till vilka den hänför sig. Skatten&lt;br&gt;på ettvart av dessa belopp utgörs av&lt;br&gt;den skatt som skulle ha utgått för be-&lt;br&gt;loppet om det lagts till den genom-&lt;br&gt;snittliga beskattningsbara förvärvs-&lt;br&gt;inkomsten för taxeringsåret och så&lt;br&gt;mänga av de närmast föregående tax-&lt;br&gt;eringsåren som är i fråga, efter juste-&lt;br&gt;ring med ett belopp motsvarande&lt;br&gt;skiktgränsens förändring mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. taxeringsåret och närmast före-&lt;br&gt;gående taxeringsår om den ackumu-&lt;br&gt;lerade inkomsten hänför sig till tre el-&lt;br&gt;ler fyra beskattningsår,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. taxeringsåret och andra taxe-&lt;br&gt;ringsåret före taxeringsåret om den&lt;br&gt;ackumulerade inkomsten hänför sig&lt;br&gt;till fem eller sex beskattningsår,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. taxeringsåret och tredje taxe-&lt;br&gt;ringsåret före taxeringsåret om den&lt;br&gt;ackumulerade inkomsten hänför sig&lt;br&gt;till sju eller åtta beskattningsår eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. taxeringsåret och fjärde taxe-&lt;br&gt;ringsåret före taxeringsåret om den&lt;br&gt;ackumulerade inkomsten hänför sig&lt;br&gt;till nio eller tio beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av belopp motsvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:1062.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;360&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skiktgränsens förändring görs inte Bilaga 2&lt;br&gt;om den ackumulerade inkomsten i&lt;br&gt;sin helhet hänför sig till tid efter be-&lt;br&gt;skattningsåret. Om inkomsten delvis&lt;br&gt;hänför sig till tid efter beskattnings-&lt;br&gt;året skall skälig hänsyn tas därtill vid&lt;br&gt;beräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid genomsnittsberäkningen&lt;br&gt;bortses från den ackumulerade in-&lt;br&gt;komsten. Skatten beräknas enligt&lt;br&gt;den skatteskala som gäller för det&lt;br&gt;taxeringsår då den ackumulerade in-&lt;br&gt;komsten tas upp till beskattning.&lt;br&gt;Därvid skall de belopp som skatten&lt;br&gt;skall beräknas för anses ha utgjort&lt;br&gt;den högst beskattade delen av för-&lt;br&gt;värvsinkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan tillförlitlig utredning inte förebringas om det antal år, vartill ackumu-&lt;br&gt;lerad inkomst hänför sig, skall skatteberäkningen ske, om inte särskilda om-&lt;br&gt;ständigheter föranleder annat, som om inkomsten hänfört sig till tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger förutsättningar för såväl skatteberäkning enligt denna lag som&lt;br&gt;nedsättning av skatt enligt lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa&lt;br&gt;fall tillämpas den av lagarna som leder till lägst skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se vidare anvisningarna.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för skatteberäkning en-&lt;br&gt;ligt 1 § skall ligga den ackumulerade&lt;br&gt;inkomsten minskad med avdrags-&lt;br&gt;gilla kostnader för dess förvärvande&lt;br&gt;(nettobeloppet av den acku-&lt;br&gt;mulerade inkomsten) eller, om&lt;br&gt;den skattskyldiges sammanlagda till&lt;br&gt;statlig inkomstskatt beskattnings-&lt;br&gt;bara inkomst respektive underlag för&lt;br&gt;tilläggsbelopp är lägre, denna in-&lt;br&gt;komst respektive detta underlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteberäkning enligt 1 § får ske&lt;br&gt;endast under förutsättning att den in-&lt;br&gt;komst, som skall ligga till grund för&lt;br&gt;skatteberäkningen, uppgår till minst&lt;br&gt;15 000 kronor och dessutom utgör&lt;br&gt;minst en femtedel av den skattskyldi-&lt;br&gt;ges till statlig inkomstskatt taxerade&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för skatteberäkning en-&lt;br&gt;ligt 1 § skall ligga den ackumulerade&lt;br&gt;inkomsten minskad med avdrags-&lt;br&gt;gilla kostnader för dess förvärvande&lt;br&gt;(nettobeloppet av den acku-&lt;br&gt;mulerade inkomsten) eller, om&lt;br&gt;den skattskyldiges sammanlagda till&lt;br&gt;statlig inkomstskatt beskattnings-&lt;br&gt;bara förvärvsinkomst är lägre,&lt;br&gt;denna inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förutsättning för skatteberäk-&lt;br&gt;ning enligt 1 § gäller att den inkomst&lt;br&gt;som skall ligga till grund för skatte-&lt;br&gt;beräkningen, uppgår till minst&lt;br&gt;50 000 kronor samt att den beskatt-&lt;br&gt;ningsbara förvärvsinkomsten, inklu-&lt;br&gt;sive den ackumulerade inkomsten,&lt;br&gt;överstiger skiktgränsen enligt 10 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt med minst&lt;br&gt;samma belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:445.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;361&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Vad i denna lag sägs gäl-&lt;br&gt;ler, med den begränsning som följer&lt;br&gt;av vad nedan i 2 — 5 mom. stadgas,&lt;br&gt;beträffande all ackumulerad in-&lt;br&gt;komst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; I fråga om inkomst av&lt;br&gt;jordbruksfastighet skola lagens be-&lt;br&gt;stämmelser gälla endast följande in-&lt;br&gt;täkter, nämligen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) intäkt genom ersättning för&lt;br&gt;skada å växande skog pä grund av&lt;br&gt;brand eller annan därmed jämförlig&lt;br&gt;av den skattskyldiges åtgöranden&lt;br&gt;oberoende anledning samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intäkt genom avyttring av skog och&lt;br&gt;skogsprodukter, om avverkningen&lt;br&gt;framtvingats av brand, stormfäll-&lt;br&gt;ning, torka, insektsskador eller dylikt&lt;br&gt;eller av vattenuppdämning eller&lt;br&gt;framdragande av kraftledning, allt&lt;br&gt;under förutsättning att intäkten icke&lt;br&gt;föranlett avdrag för insättning å&lt;br&gt;skogskonto;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) intäkt i form av engångsersätt-&lt;br&gt;ning vid upplåtelse eller upphörande&lt;br&gt;av nyttjanderätt eller servitutsrätt och&lt;br&gt;vid överlåtelse av nyttjanderätt, in-&lt;br&gt;täkt i form av ersättning som utgår&lt;br&gt;vid avräkning enligt 9 kap. 23 § jor-&lt;br&gt;dabalken samt intäkt för jordägare&lt;br&gt;avseende värde av förbättring som&lt;br&gt;nyttjanderättshavare bekostat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) intäkt i form av försäkringser-&lt;br&gt;sättning eller annan ersättning för&lt;br&gt;skada på byggnader eller markan-&lt;br&gt;läggningar, som har förstörts eller&lt;br&gt;skadats genom brand eller annan&lt;br&gt;olyckshändelse, eller intäkt, som har&lt;br&gt;uppkommit genom att egendom har&lt;br&gt;tagits i anspråk genom expropriation&lt;br&gt;eller liknande förfarande eller eljest&lt;br&gt;har avyttrats under sådana förhållan-&lt;br&gt;den att sådan tvångsförsäljning måste&lt;br&gt;anses föreligga, allt under förutsätt-&lt;br&gt;ning att intäkten inte har föranlett av-&lt;br&gt;drag för insättning på skogskonto el-&lt;br&gt;ler för avsättning till eldsvädefond;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) intäkt i form av skadestånd eller&lt;br&gt;annan ersättning avseende inkomst-&lt;br&gt;bortfall till följd av skador och in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1981:297.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1981:297.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;362&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;träng å fastigheten, som föranletts av&lt;br&gt;industriell eller därmed jämförlig&lt;br&gt;verksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) intäkt vid avyttring av djur i&lt;br&gt;samband med upphörande av djur-&lt;br&gt;skötsel;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) intäkt vid avyttring i samband&lt;br&gt;med upphörande av jordbruksdrift&lt;br&gt;av för stadigvarande bruk i jord-&lt;br&gt;bruksfastigheten avsedda maskiner&lt;br&gt;eller andra inventarier, vilka icke vid&lt;br&gt;beräkning av värdeminskningsav-&lt;br&gt;drag äro att hänföra till byggnad,&lt;br&gt;ävensom av varor och produkter i&lt;br&gt;jordbruksfastigheten; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7) intäkt, som har uppkommit ge-&lt;br&gt;nom att eldsvädefond har återförts&lt;br&gt;till beskattning på grund av att jord-&lt;br&gt;bruksdriften har upphört eller — så-&lt;br&gt;vitt avser eldsvädefond för lagertill-&lt;br&gt;gångar — på grund av att djursköt-&lt;br&gt;seln har upphört, dock att särskilt till-&lt;br&gt;lägg på det återförda beloppet inte&lt;br&gt;skall anses utgöra sådan inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Ifråga om inkomst av an-&lt;br&gt;nan fastighet skall lagens bestämmel-&lt;br&gt;ser endast gälla följande intäkter,&lt;br&gt;nämligen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) intäkt i form av försäkringser-&lt;br&gt;sättning eller annan ersättning för&lt;br&gt;skada på byggnader eller markan-&lt;br&gt;läggningar, som har förstörts eller&lt;br&gt;skadats genom brand eller annan&lt;br&gt;olyckshändelse, under förutsättning&lt;br&gt;att intäkten inte har föranlett avdrag&lt;br&gt;för avsättning till eldsvädefond;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) intäkt — i samband med avytt-&lt;br&gt;ring av fastighet — genom avyttring&lt;br&gt;av maskiner och andra för stadigva-&lt;br&gt;rande bruk avsedda inventarier, vilka&lt;br&gt;i avskrivningshänseende inte hänförs&lt;br&gt;till byggnad; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) intäkt, som har uppkommit ge-&lt;br&gt;nom att eldsvädefond har återförts&lt;br&gt;till beskattning på grund av att hela&lt;br&gt;eller den huvudsakliga delen av för-&lt;br&gt;värvskällan har avvecklats, dock att&lt;br&gt;särskilt tillägg på det återförda belop-&lt;br&gt;pet inte skall anses utgöra sådan in-&lt;br&gt;komst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1981:297.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;363&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;1 fråga om inkomst av rö-&lt;br&gt;relse skall lagens bestämmelser gälla&lt;br&gt;endast följande intäkter, nämligen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) intäkt genom vetenskaplig, lit-&lt;br&gt;terär, konstnärlig eller därmed jäm-&lt;br&gt;förlig verksamhet, under förutsätt-&lt;br&gt;ning att intäkten inte föranlett upp-&lt;br&gt;skov med beskattning enligt lagen&lt;br&gt;(1979:611) om upphovsmannakonto&lt;br&gt;eller enligt lagen (1982:2) om uppfin-&lt;br&gt;narkonto;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) intäkt vid överlåtelse av hyres-&lt;br&gt;rätt samt av varumärke, firmanamn&lt;br&gt;och andra liknande rättigheter av&lt;br&gt;goodwills natur;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om inkomst av närings-&lt;br&gt;verksamhet skall lagens bestämmel-&lt;br&gt;ser gälla endast följande intäkter,&lt;br&gt;nämligen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. intäkt genom vetenskaplig, lit-&lt;br&gt;terär, konstnärlig eller därmed jäm-&lt;br&gt;förlig verksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) intäkt i form av engångser-&lt;br&gt;sättning, som har erhållits på grund&lt;br&gt;av avbrottsförsäkring eller som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. intäkt vid överlåtelse av hyres-&lt;br&gt;rätt samt av varumärke, firmanamn&lt;br&gt;och andra liknande rättigheter av&lt;br&gt;goodwills natur;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. intäkt — z samband med att en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsfastighet avyttras eller över-&lt;br&gt;går till privatbostadsfastighet — av-&lt;br&gt;seende återförda avdrag för värde-&lt;br&gt;minskning m.m. och utgifter för vär-&lt;br&gt;dehöjande reparationer och under-&lt;br&gt;håll enligt bestämmelserna i punkt 5&lt;br&gt;första stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;22 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. intäkt — i samband med att en&lt;br&gt;till bostadsrätt eller aktie eller andel&lt;br&gt;som avses i 26 § 1 mom. lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;hörande lägenhet som inte är privat-&lt;br&gt;bostad avyttras eller övergår till pri-&lt;br&gt;vatbostad — avseende återförda av-&lt;br&gt;drag för utgifter för värdehöjande re-&lt;br&gt;parationer och underhåll enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i punkt 5 andra stycket&lt;br&gt;av anvisningarna till 22 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. intäkt i form av engångsersätt-&lt;br&gt;ning vid upplåtelse eller upphörande&lt;br&gt;av nyttjanderätt eller servitutsrätt och&lt;br&gt;vid överlåtelse av nyttjanderätt, in-&lt;br&gt;täkt i form av ersättning som utgår&lt;br&gt;vid avräkning enligt 9 kap. 23 § jor-&lt;br&gt;dabalken samt intäkt för fastighets-&lt;br&gt;ägare avseende värde av förbättring&lt;br&gt;som nyttjanderättshavare bekostat;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. intäkt i form av försäkringser-&lt;br&gt;sättning, skadestånd eller dylikt för&lt;br&gt;inkomstbortfall eller för att egendom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1982:6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;364&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skadestånd eller dylikt för inkomst-&lt;br&gt;bortfall t rörelsen till följd av expro-&lt;br&gt;priation, rekvisition eller annat lik-&lt;br&gt;nande förfarande eller intäkt i form&lt;br&gt;av försäkringsersättning eller annan&lt;br&gt;ersättning för skada på byggnader&lt;br&gt;eller markanläggningar, som har för-&lt;br&gt;störts eller skadats genom brand el-&lt;br&gt;ler annan olyckshändelse, allt under&lt;br&gt;förutsättning att intäkten inte har för-&lt;br&gt;anlett avdrag för avsättning till elds-&lt;br&gt;vådefond;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) intäkt i form av engångsersätt-&lt;br&gt;ning vid avyttring av patenträtt eller&lt;br&gt;liknande rättighet samt vid avyttring&lt;br&gt;eller avlösning av rätt till royalty, allt&lt;br&gt;under förutsättning att avyttringen&lt;br&gt;eller avlösningen skett i samband&lt;br&gt;med överlåtelse, upplåtelse eller&lt;br&gt;nedläggande av rörelse-,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5) intäkt vid avyttring, i samband&lt;br&gt;med överlåtelse, upplåtelse eller&lt;br&gt;nedläggande av rörelse, av för sta-&lt;br&gt;digvarande bruk i rörelsen avsedda&lt;br&gt;maskiner eller andra inventarier,&lt;br&gt;vilka icke vid beräkning av värde-&lt;br&gt;minskningsavdrag hänföras till bygg-&lt;br&gt;nad, samt av andra varor och pro-&lt;br&gt;dukter i rörelsen än ovan vid 4) av-&lt;br&gt;ses; samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6) intäkt, som har uppkommit ge-&lt;br&gt;nom att eldsvädefond, särskild inve-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagits i anspråk genom expropriation Bilaga 2&lt;br&gt;eller under sådana förhållanden att&lt;br&gt;tvångsförsäljning måste anses före-&lt;br&gt;ligga;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. intäkt i form av försäkringser-&lt;br&gt;sättning eller annan ersättning för&lt;br&gt;skada på byggnader eller markan-&lt;br&gt;läggningar, som har förstörts eller&lt;br&gt;skadats genom brand eller annan&lt;br&gt;olyckshändelse;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. intäkt i form av skadestånd eller&lt;br&gt;annan ersättning avseende inkomst-&lt;br&gt;bortfall till följd av skador och in-&lt;br&gt;trång på fastighet, som föranletts av&lt;br&gt;industriell eller därmed jämförlig&lt;br&gt;verksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;intäkt genom ersättning för&lt;br&gt;skada på växande skog på grund av&lt;br&gt;brand eller annan därmed jämförlig&lt;br&gt;anledning som är oberoende av den&lt;br&gt;skattskyldiges åtgöranden samt in-&lt;br&gt;täkt genom avyttring av skog och&lt;br&gt;skogsprodukter, om avverkningen&lt;br&gt;framtvingats av brand, stormfäll-&lt;br&gt;ning, torka, insektsskador eller lik-&lt;br&gt;nande eller av vattenuppdämning el-&lt;br&gt;ler framdragande av kraftledning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. intäkt i form av engångsersätt-&lt;br&gt;ning vid avyttring av patenträtt eller&lt;br&gt;liknande rättighet samt vid avyttring&lt;br&gt;eller avlösning av rätt till royalty, allt&lt;br&gt;under förutsättning att avyttringen&lt;br&gt;eller avlösningen skett i samband&lt;br&gt;med överlåtelse, upplåtelse eller&lt;br&gt;nedläggande av näringsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. intäkt vid avyttring, i samband&lt;br&gt;med överlåtelse, upplåtelse eller&lt;br&gt;nedläggande av näringsverksamhet,&lt;br&gt;av maskiner och andra för stadigva-&lt;br&gt;rande bruk i verksamheten avsedda&lt;br&gt;inventarier;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. intäkt vid avyttring av djur i&lt;br&gt;jordbruk och renskötsel i samband&lt;br&gt;med upphörande av djurskötsel&lt;br&gt;samt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. intäkt som har uppkommit ge-&lt;br&gt;nom att ersättningsfond har återförts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;365&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;steringsfond för avyttrat fartyg eller&lt;br&gt;särskild nyanskaffningsfond har&lt;br&gt;återförts till beskattning på grund av&lt;br&gt;att rörelsen har överlåtits eller ned-&lt;br&gt;lagts, dock att särskilt tillägg eller&lt;br&gt;ränta på det återförda beloppet inte&lt;br&gt;skall anses utgöra sådan inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i denna lag stadgas om överlå-&lt;br&gt;telse, upplåtelse eller nedläggande&lt;br&gt;av rörelse skall äga motsvarande till-&lt;br&gt;lämpning beträffande rörelsefilial&lt;br&gt;och rörelsegren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 mom.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Ifråga om inkomst av till-&lt;br&gt;fällig förvärvsverksamhet gäller la-&lt;br&gt;gens bestämmelser, såvitt avser reali-&lt;br&gt;sationsvinst, vinst vid avyttring av&lt;br&gt;fastighet samt vinst vid avyttring av&lt;br&gt;aktie eller andel i bolag vars aktier el-&lt;br&gt;ler andelar vid tiden för avyttringen&lt;br&gt;till huvudsaklig del ägdes eller på&lt;br&gt;därmed jämförligt sätt innehades —&lt;br&gt;direkt eller genom förmedling av ju-&lt;br&gt;ridisk person — av en fysisk person&lt;br&gt;eller ett fåtal fysiska personer och för-&lt;br&gt;värvats tidigare än två år före avytt-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till beskattning på grund av att nä-&lt;br&gt;ringsverksamheten har överlåtits el-&lt;br&gt;ler nedlagts, dock att särskilt tillägg&lt;br&gt;på det återförda beloppet inte skall&lt;br&gt;anses utgöra sådan inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i denna lag sägs om överlå-&lt;br&gt;telse, upplåtelse eller nedläggande&lt;br&gt;av näringsverksamhet skall gälla&lt;br&gt;även beträffande en av flera verk-&lt;br&gt;samheter i en förvärvskälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras den beskattningsbara in-&lt;br&gt;komsten eller det underlag för till-&lt;br&gt;läggsbelopp varpå skatten har be-&lt;br&gt;räknats skall skattemyndigheten be-&lt;br&gt;sluta om den ändring av skattebe-&lt;br&gt;räkningen som föranleds härav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändras den beskattningsbara för-&lt;br&gt;värvsinkomsten varpå skatten har&lt;br&gt;beräknats skall skattemyndigheten&lt;br&gt;besluta om den ändring av skattebe-&lt;br&gt;räkningen som föranleds härav.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anvisningar&lt;br&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;till 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Inkomst skall enligt denna lag anses hänförlig till visst beskattningsår,&lt;br&gt;om intäkten exempelvis intjänats eller eljest motprestation för densamma i&lt;br&gt;någon form lämnats under ifrågavarande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en inom visst beskattningsår åtnjuten inkomst skall anses utgöra&lt;br&gt;ackumulerad inkomst enligt denna lag fordras, att inkomsten hänför sig till&lt;br&gt;minst två beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Engångsbelopp, som uppbäres så-&lt;br&gt;som ersättning för årlig pension,&lt;br&gt;skall i allmänhet anses hänföra sig&lt;br&gt;till tio år. Engångsbelopp, som be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Engångsbelopp, som erhållits så-&lt;br&gt;som ersättning för årlig pension,&lt;br&gt;skall i allmänhet anses hänföra sig&lt;br&gt;till tio år. Engångsbelopp, som be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1981:297.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:343.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:314.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;366&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattas med tillämpning av bestäm-&lt;br&gt;melserna i punkt 1 fjärde stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 19 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370), skall icke&lt;br&gt;anses såsom ackumulerad inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattas med tillämpning av bestäm-&lt;br&gt;melserna i punkt 1 fjärde stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 19 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) eller intäkt&lt;br&gt;som beskattas med tillämpning av&lt;br&gt;punkt 14 av anvisningarna till 32 §&lt;br&gt;nämnda lag, skall inte anses såsom&lt;br&gt;ackumulerad inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ackumulerad inkomst, som avses t&lt;br&gt;3§ 5mom., skall anses hänföra sig&lt;br&gt;till det antal är den skattskyldige in-&lt;br&gt;nehaft den avyttrade egendomen.&lt;br&gt;Realisationsvinst vid avyttring av fas-&lt;br&gt;tighet får dock inte fördelas på mer&lt;br&gt;än fyra år i andra fall än då vinsten&lt;br&gt;har uppkommit vid sådan avyttring&lt;br&gt;som avses i 2 § lagen (1978:970) om&lt;br&gt;uppskov med beskattning av realisa-&lt;br&gt;tionsvinst eller då vinsten till mer än&lt;br&gt;hälften utgörs av återvunna avdrag&lt;br&gt;för värdeminskning av den avyttrade&lt;br&gt;fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkt av skogsbruk skall anses hänförlig till det antal år som motsvarar&lt;br&gt;förhållandet mellan intäkten, minskad med vederbörliga avdrag, och värdet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av ett års skogstillväxt a fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ackumulerad inkomst, som avses i&lt;br&gt;3§2mom. vid 5)— 7) samt i 3§&lt;br&gt;4 mom. vid 2), 5) och 6), skall anses&lt;br&gt;hänföra sig till det antal år den skatt-&lt;br&gt;skyldige bedrivit jordbruket eller rö-&lt;br&gt;relsen. Ackumulerad inkomst, som&lt;br&gt;avses i 3 § 3 mom. vid 2) och 3), skall&lt;br&gt;anses hänföra sig till det antal år den&lt;br&gt;skattskyldige innehaft fastigheten.&lt;br&gt;Har skattskyldig åtnjutit ackumule-&lt;br&gt;rad inkomst som nu sagts i egenskap&lt;br&gt;av delägare i handels- eller komman-&lt;br&gt;ditbolag, skall inkomsten anses hän-&lt;br&gt;förlig till den tid han varit delägare i&lt;br&gt;bolaget. Inkomsten skall dock anses&lt;br&gt;hänförlig till kortare tid än den skatt-&lt;br&gt;skyldige bedrivit jordbruket eller rö-&lt;br&gt;relsen eller innehaft fastigheten eller&lt;br&gt;varit delägare i bolaget, därest han så&lt;br&gt;yrkar och företer utredning om det&lt;br&gt;antal år vartill inkomsten hänför sig,&lt;br&gt;eller om det eljest framstår såsom up-&lt;br&gt;penbart att inkomsten hänför sig till&lt;br&gt;kortare tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har jordbruk eller rörelse, som be-&lt;br&gt;drivits av den ena av två makar, över-&lt;br&gt;tagits av den andra maken, skall&lt;br&gt;denne, om han så yrkar, anses hava&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har näringsverksamhet eller andel&lt;br&gt;i handels- eller kommanditbolag i&lt;br&gt;samband med makes död övertagits&lt;br&gt;av den andre maken som ensam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;367&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;bedrivit jordbruket eller rörelsen&lt;br&gt;jämväl under den förstnämnda ma-&lt;br&gt;kens innehav av förvärvskällan, un-&lt;br&gt;der förutsättning att makarna då&lt;br&gt;voro taxerade med tillämpning av&lt;br&gt;11 § lmom. lagen om statlig in-&lt;br&gt;komstskatt eller, därest andra ma-&lt;br&gt;ken haft inkomst, skulle hava taxe-&lt;br&gt;rats med tillämpning av nämnda be-&lt;br&gt;stämmelse. Vad nu sagts skall äga&lt;br&gt;motsvarande tillämpning när andel i&lt;br&gt;handels- eller kommanditbolag, som&lt;br&gt;ägts av den ena av två makar, överta-&lt;br&gt;gits av den andra maken samt när&lt;br&gt;jordbruk, rörelse eller andel i bolag&lt;br&gt;i samband med den ena makens död&lt;br&gt;övertagits av den andra maken, och&lt;br&gt;denne var ensam dödsbodelägare.&lt;br&gt;Inkomst, som enligt tredje stycket&lt;br&gt;av anvisningarna till 52 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) taxeras hos&lt;br&gt;make, skall icke till någon del anses&lt;br&gt;utgöra ackumulerad inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i nästföregående stycke stad-&lt;br&gt;gas om makar skall i tillämpliga de-&lt;br&gt;lar gälla även andra skattskyldiga,&lt;br&gt;vilka taxeras med tillämpning av där&lt;br&gt;angivna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skatteberäkning enligt 1 § skall den avlidne och dödsboet anses som&lt;br&gt;en och samma skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Till ledning för skatteberäk-&lt;br&gt;ningen ges följande exempel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ensamstående skattskyldig&lt;br&gt;uppbär under år 1985 en ackumule-&lt;br&gt;rad inkomst på 84000 kronor. Ut-&lt;br&gt;redning förebringas om att inkoms-&lt;br&gt;ten hänför sig till sju år, vilket inne-&lt;br&gt;bär att årsbeloppen blir 12 000 kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;dödsbodelägare skall efterlevande&lt;br&gt;make, om denne så yrkar, anses ha&lt;br&gt;bedrivit näringsverksamhet även un-&lt;br&gt;der den förstnämnda makens inne-&lt;br&gt;hav av förvärvskällan, under förut-&lt;br&gt;sättning att makarna då taxerades&lt;br&gt;med tillämpning av 11 § 1 mom. la-&lt;br&gt;gen om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;(1947:576) eller, om andra maken&lt;br&gt;haft inkomst, skulle ha taxerats med&lt;br&gt;tillämpning av nämnda bestäm-&lt;br&gt;melse. Inkomst som enligt tredje&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 52 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen taxeras hos&lt;br&gt;make, skall inte till någon del anses&lt;br&gt;utgöra ackumulerad inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i nästföregående stycke sägs&lt;br&gt;om makar skall i tillämpliga delar&lt;br&gt;gälla även andra skattskyldiga, vilka&lt;br&gt;taxeras med tillämpning av där an-&lt;br&gt;givna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Till ledning för skatteberäk-&lt;br&gt;ningen ges följande exempel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattskyldig uppbär under år&lt;br&gt;1998 en ackumulerad inkomst på&lt;br&gt;500 000 kronor. Hans utredning vi-&lt;br&gt;sar att inkomsten hänför sig till fem&lt;br&gt;år, vilket innebär att årsbeloppen&lt;br&gt;blir 100 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1984, 1985 och 1986 års taxe-&lt;br&gt;ringar antas den beskattningsbara&lt;br&gt;inkomsten ha bestämts till 90000&lt;br&gt;kronor, 120000 kronor respektive&lt;br&gt;150000 kronor. Underlaget för till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten på den ackumulerade in-&lt;br&gt;komsten skall — oavsett vilka för-&lt;br&gt;flutna eller kommande år inkomsten&lt;br&gt;hänför sig till — beräknas med ut-&lt;br&gt;gångspunkt från de beskattningsbara&lt;br&gt;förvärvsinkomsterna för taxerings-&lt;br&gt;året och de närmast föregående taxe-&lt;br&gt;ringsåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1995 — 1999 års taxeringar an-&lt;br&gt;tas den beskattningsbara förvärvsin-&lt;br&gt;komsten ha bestämts till 150 000&lt;br&gt;kronor, 160 000 kronor, 170000 kro-&lt;br&gt;nor, 180 000 kronor respektive&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:511.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;368&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läggsbelopp har för motsvarande år&lt;br&gt;bestämts till 145 000 kronor, 165 000&lt;br&gt;kronor respektive 200000 kronor. I&lt;br&gt;den beskattningsbara inkomsten och&lt;br&gt;underlaget för tilläggsbelopp vid&lt;br&gt;1986 års taxering ingår ovan angivna&lt;br&gt;84000 kronor; beloppet skall undan-&lt;br&gt;tas vid genomsnittsberäkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga beskattnings-&lt;br&gt;bara inkomsten respektive det ge-&lt;br&gt;nomsnittliga underlaget för tilläggs-&lt;br&gt;belopp blir då 92 000 kronor respek-&lt;br&gt;tive 142 000 kronor. Grundbelopp&lt;br&gt;skall således beräknas i skiktet 92 000&lt;br&gt;— 104000 kronor och tilläggsbelopp&lt;br&gt;i skiktet 142000 - 154000 kronor.&lt;br&gt;Med tillämpning av skatteskalorna&lt;br&gt;för taxeringsåret 1986 blir grundbe-&lt;br&gt;loppet 2400 kronor och tilläggsbe-&lt;br&gt;loppet 890 kronor. Dessa belopp&lt;br&gt;skall sedan multipliceras med sju.&lt;br&gt;Grundbeloppet på den ackumule-&lt;br&gt;rade inkomsten blir dä 16 800 kronor&lt;br&gt;och tilläggsbeloppet blir 6230 kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1986 års taxering utgör i övrigt&lt;br&gt;den beskattningsbara inkomsten&lt;br&gt;66 000 kronor och underlaget för till-&lt;br&gt;läggsbelopp 116000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga beskattnings-&lt;br&gt;bara inkomsten och det genomsnitt-&lt;br&gt;liga underlaget för tilläggsbelopp,&lt;br&gt;liksom den del av den ackumulerade&lt;br&gt;inkomsten som hänförs till varje år,&lt;br&gt;skall avrundas nedåt till helt hundra-&lt;br&gt;tal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;690 000 kronor. I den beskattnings-&lt;br&gt;bara förvärvsinkomsten vid 1999 års&lt;br&gt;taxering ingår ovan angivna 500 000&lt;br&gt;kronor; beloppet skall undantas vid&lt;br&gt;genomsnittsberäkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga beskattnings-&lt;br&gt;bara förvärvsinkomsten blir då&lt;br&gt;170 000 kronor. Eftersom den acku-&lt;br&gt;mulerade inkomsten hänför sig till&lt;br&gt;fem beskattningsår, varav inget avser&lt;br&gt;tid efter beskattningsåret, skall den&lt;br&gt;genomsnittligt beskattningsbara för-&lt;br&gt;värvsinkomsten justeras med ett be-&lt;br&gt;lopp motsvarande skiktgränsens för-&lt;br&gt;ändring mellan taxeringsåret och&lt;br&gt;andra taxeringsåret före taxerings-&lt;br&gt;året. Skiktgränsen antas vid 1999 års&lt;br&gt;taxering vara 239000 kronor och vid&lt;br&gt;1997 års taxering 217 000 kronor.&lt;br&gt;Den genomsnittliga beskattningsbara&lt;br&gt;förvärvsinkomsten skall därför juste-&lt;br&gt;ras med 22 000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den justerade genomsnittliga&lt;br&gt;beskattningsbara förvärvsinkoms-&lt;br&gt;ten om 192000 kronor skall läggas&lt;br&gt;årsbeloppet 100 000 kronor. Skatten&lt;br&gt;kan härefter beräknas på ett underlag&lt;br&gt;om 292 000 kronor. Med tillämpning&lt;br&gt;av skatteskalanför taxeringsåret 1999&lt;br&gt;blir den statliga inkomstskatten 20&lt;br&gt;procent av skillnaden mellan 292 000&lt;br&gt;kronor och skiktgränsen 239 000 kro-&lt;br&gt;nor, dvs. 10 600 kronor. Detta be-&lt;br&gt;lopp skall sedan multipliceras med&lt;br&gt;fem varefter skatten på den ackumu-&lt;br&gt;lerade inkomsten blir 53100 kronor&lt;br&gt;inklusive grundbeloppet om 100 kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga beskattnings-&lt;br&gt;bara förvärvsinkomsten, liksom den&lt;br&gt;del av den ackumulerade inkomsten&lt;br&gt;som hänförs till varje år, skall avrun-&lt;br&gt;das nedåt till helt hundratal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsbar inkomst och un-&lt;br&gt;derlag för tilläggsbelopp skall tas&lt;br&gt;upp till 0 kronor för sådant taxe-&lt;br&gt;ringsår, då taxering ej åsatts på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsbar förvärvsinkomst&lt;br&gt;skall tas upp till 0 kronor för sådant&lt;br&gt;taxeringsår, då taxering inte åsatts på&lt;br&gt;grund av att den skattskyldige änd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund av att den skattskyldige änd- rat räkenskapsår eller inte varit bo-&lt;br&gt;rat räkenskapsår eller inte varit bo- satt här i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;satt här i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig under ett taxeringsår på grund av omläggning av räken-&lt;br&gt;skapsår åsatts taxeringar för två beskattningsår, skall vid fördelning av den&lt;br&gt;ackumulerade inkomsten så anses som om de båda taxeringarna hänföra sig&lt;br&gt;till skilda taxeringsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skatteberäkning enligt 1 § på-&lt;br&gt;kallas för ackumulerad inkomst i&lt;br&gt;viss förvärvskälla, skall skatteberäk-&lt;br&gt;ningen omfatta all ackumulerad in-&lt;br&gt;komst, som uppkommit i förvärvs-&lt;br&gt;källan. Däremot äger skattskyldig&lt;br&gt;från skatteberäkningen undantaga&lt;br&gt;ackumulerad inkomst i annan för-&lt;br&gt;värvskälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattskyldig under ett och&lt;br&gt;samma beskattningsår kommer i åt-&lt;br&gt;njutande av flera intäkter, vilka var&lt;br&gt;för sig är att anse såsom ackumule-&lt;br&gt;rade inkomster och vilka hänför sig&lt;br&gt;till olika antal år, skall intäkterna&lt;br&gt;fördelas oberoende av varandra på&lt;br&gt;de år, till vilka de hänför sig, dock&lt;br&gt;minst tre år. Skatteberäkningen skall&lt;br&gt;ske på grundval av ett gemensamt&lt;br&gt;årsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skatteberäkning enligt 1 § på-&lt;br&gt;kallas för ackumulerad inkomst i&lt;br&gt;viss förvärvskälla, skall skatteberäk-&lt;br&gt;ningen omfatta all ackumulerad in-&lt;br&gt;komst som uppkommit i förvärvs-&lt;br&gt;källan. Däremot får skattskyldig&lt;br&gt;från skatteberäkningen undanta ac-&lt;br&gt;kumulerad inkomst i annan för-&lt;br&gt;värvskälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattskyldig under ett och&lt;br&gt;samma beskattningsår kommer i åt-&lt;br&gt;njutande av flera intäkter, vilka var&lt;br&gt;för sig är att anse såsom ackumule-&lt;br&gt;rade inkomster och vilka hänför sig&lt;br&gt;till olika antal år, skall intäkterna&lt;br&gt;fördelas oberoende av varandra på&lt;br&gt;de år, till vilka de hänför sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 2 §&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av nettobeloppet&lt;br&gt;av ackumulerad inkomst skall intäkt&lt;br&gt;av skogsbruk i förekommande fall&lt;br&gt;minskas med till intäkten hänförligt&lt;br&gt;avdrag enligt punkt 7 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 22 § kommunalskattelagen,&lt;br&gt;i den mån sådant avdrag medgetts&lt;br&gt;vid inkomsttaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om intäkt genom avyttring&lt;br&gt;av tillgång, vilken kan vara föremål&lt;br&gt;för värdeminskningsavdrag, skall så-&lt;br&gt;som nettobeloppet av ackumulerad&lt;br&gt;inkomst i regel anses köpeskillingen&lt;br&gt;efter avdrag för tillgångens i beskatt-&lt;br&gt;ningsavseende oavskrivna värde.&lt;br&gt;Motsvarande skall gälla vid avyttring&lt;br&gt;av sådan patenträtt eller liknande rät-&lt;br&gt;tighet, som är att anse såsom vara i&lt;br&gt;rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom nettobeloppet av acku-&lt;br&gt;mulerad inkomst genom avyttring av&lt;br&gt;andra varor eller produkter i rörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av nettobeloppet av&lt;br&gt;ackumulerad inkomst skall intäkt av&lt;br&gt;skogsbruk i förekommande fall&lt;br&gt;minskas med till intäkten hänförligt&lt;br&gt;avdrag enligt punkt 9 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 23 § kommunalskattelagen,&lt;br&gt;i den mån sådant avdrag medgetts&lt;br&gt;vid inkomsttaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om intäkt genom avyttring&lt;br&gt;av tillgång vilken kan vara föremål&lt;br&gt;för värdeminskningsavdrag, skall så-&lt;br&gt;som nettobeloppet av ackumulerad&lt;br&gt;inkomst i regel anses köpeskillingen&lt;br&gt;efter avdrag för tillgångens i beskatt-&lt;br&gt;ningsavseende oavskrivna värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1981:297.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;370&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än i nästföregående stycke sista&lt;br&gt;punkten sägs skall anses dold reserv i&lt;br&gt;lagertillgångarna vid beskattnings-&lt;br&gt;årets ingång. Den dolda reserven&lt;br&gt;skall i regel beräknas till skillnaden&lt;br&gt;mellan, å ena sidan, det lägsta av till-&lt;br&gt;gångarnas anskaffningsvärde och&lt;br&gt;återanskaffningsvärde efter avdrag i&lt;br&gt;förekommande fall för inkurans&lt;br&gt;samt, å andra sidan, deras bokförda&lt;br&gt;värde vid nämnda tidpunkt. Vid av-&lt;br&gt;veckling av byggnadsrörelse, tomt-&lt;br&gt;styckningsrörelse eller annan rörelse&lt;br&gt;avseende yrkesmässig handel med&lt;br&gt;fastigheter ävensom penningrörelse&lt;br&gt;skall dock såsom dold reserv i regel&lt;br&gt;anses skillnaden mellan tillgångarnas&lt;br&gt;verkliga värde vid beskattningsårets&lt;br&gt;ingång och deras bokförda värde vid&lt;br&gt;samma tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom nettobeloppet av ackumu-&lt;br&gt;lerad inkomst genom avyttring av&lt;br&gt;varor (inklusive djur) och produkter&lt;br&gt;i jordbruksfastighet skall anses dold&lt;br&gt;reserv i tillgångarna vid beskattnings-&lt;br&gt;årets ingång. Den dolda reserven&lt;br&gt;skall i regel beräknas till skillnaden&lt;br&gt;mellan tillgångarnas verkliga värde&lt;br&gt;och deras bokförda värde vid&lt;br&gt;nämnda tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den i räkenskaperna gjorda&lt;br&gt;värdesättningen ä lagret frångåtts vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen, skall vid beräk-&lt;br&gt;ning av dold reserv i stället för bok-&lt;br&gt;fört värde användas det i beskatt-&lt;br&gt;ningsavseende gällande värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nettobeloppet av ackumule-&lt;br&gt;rad inkomst genom avyttring av djur&lt;br&gt;i jordbruk och renskötsel skall anses&lt;br&gt;skillnaden mellan tillgångarnas all-&lt;br&gt;männa saluvärde vid beskattnings-&lt;br&gt;årets ingång och de värden som gäller&lt;br&gt;vid inkomsttaxeringen vid nämnda&lt;br&gt;tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 3 §&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i 3 § 2 mom. vid 2) sägs angå-&lt;br&gt;ende intäkt av jordbruksfastighet ge-&lt;br&gt;nom upplåtelse av nyttjanderätt&lt;br&gt;skall icke gälla beträffande upplå-&lt;br&gt;telse av rätt att avverka skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom ersättning vid överlåtelse&lt;br&gt;av hyresrätt anses jämväl vad skatt-&lt;br&gt;skyldig erhåller för att han flyttar&lt;br&gt;från lokal, använd i rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ersättning på grund av av-&lt;br&gt;brottsförsäkring eller skadestånd e. d.&lt;br&gt;enligt 3 § 4 mom. vid 3) avses i första&lt;br&gt;hand sådan ersättning för inkomst-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i 3 § första stycket 5 sägs om&lt;br&gt;intäkt vid upplåtelse av nyttjande-&lt;br&gt;rätt skall inte gälla beträffande upp-&lt;br&gt;låtelse av rätt att avverka skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ersättning vid överlåtelse av&lt;br&gt;hyresrätt anses även vad skattskyldig&lt;br&gt;erhåller för att han flyttar från lokal,&lt;br&gt;använd i näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:150.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;371&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bortfall som erhålls med anledning&lt;br&gt;av exempelvis detaljplaneläggning el-&lt;br&gt;ler gatureglering. Härmed likställs&lt;br&gt;frivilligt överenskommen ersättning,&lt;br&gt;vilken avtalats under sådana förhål-&lt;br&gt;landen att möjlighet till tvångsåtgär-&lt;br&gt;der förelegat om frivillig uppgörelse&lt;br&gt;inte träffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 § 2 mom. vid 5) och 6), 3 §&lt;br&gt;3 mom. vid 2) och 3 § 4 mom. vid 5)&lt;br&gt;skall med avyttring likställas förlust&lt;br&gt;av tillgång, om ersättning på grund&lt;br&gt;av skadeförsäkring eller annan er-&lt;br&gt;sättning för skada har utgått och er-&lt;br&gt;sättningen inte har föranlett avdrag&lt;br&gt;för avsättning till eldsvädefond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteberäkning för ackumulerad&lt;br&gt;inkomst enligt 3 § 2 mom. vid 6) samt&lt;br&gt;3§ 4 mom. vid 4) och 5) får ske en-&lt;br&gt;dast under förutsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att vid beskattningsårets utgång&lt;br&gt;kvarvarande, inte avyttrade inventa-&lt;br&gt;rier och varor — frånsett tillgångar&lt;br&gt;som vid upplåtelse av rörelse har ut-&lt;br&gt;arrenderats — är av endast obetydlig&lt;br&gt;omfattning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att vid nämnda tidpunkt inte&lt;br&gt;kvarstår avsättning, som har skett&lt;br&gt;till lagerregleringskonto, särskild ny-&lt;br&gt;ans kaffningsf ond, särskild investe-&lt;br&gt;ringsfond för avyttrat fartyg eller&lt;br&gt;eldsvädefond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt att, såvitt avser rörelse, den&lt;br&gt;skattskyldige inte under beskatt-&lt;br&gt;ningsåret har börjat ny rörelse, som&lt;br&gt;med hänsyn till varusortiment eller&lt;br&gt;liknande kan anses utgöra fortsätt-&lt;br&gt;ning av den tidigare rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad i nästföregående&lt;br&gt;stycke sägs skall som förutsättning&lt;br&gt;för skatteberäkning för ackumule-&lt;br&gt;rad inkomst vid upplåtelse av rörelse&lt;br&gt;gälla, att upplåtelsen utgör ett led i&lt;br&gt;rörelsens avveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 § första stycket&lt;br&gt;1, 6, 7 och 9 får tillämpas endast un-&lt;br&gt;der förutsättning att intäkten inte har&lt;br&gt;föranlett uppskov med beskattningen&lt;br&gt;genom insättning på upphovsmanna-&lt;br&gt;konto, avsättning till ersättningsfond&lt;br&gt;eller uppskov med beskattningen ge-&lt;br&gt;nom insättning på skogskonto.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3§ första stycket 11 och 12&lt;br&gt;skall med avyttring likställas förlust&lt;br&gt;av tillgång, om ersättning på grund&lt;br&gt;av skadeförsäkring eller annan er-&lt;br&gt;sättning för skada utgått och ersätt-&lt;br&gt;ningen inte har föranlett avdrag för&lt;br&gt;avsättning till ersättningsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteberäkning för ackumulerad&lt;br&gt;inkomst enligt 3§ första stycket 10&lt;br&gt;och 11 får ske endast under förut-&lt;br&gt;sättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att vid beskattningsårets utgång&lt;br&gt;kvarvarande, inte avyttrade inventa-&lt;br&gt;rier — frånsett tillgångar som vid&lt;br&gt;upplåtelse av näringsverksamhet har&lt;br&gt;utarrenderats — är av endast obe-&lt;br&gt;tydlig omfattning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt att vid nämnda tidpunkt&lt;br&gt;inte kvarstår avsättning, som har&lt;br&gt;skett till ersättningsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad i nästföregående&lt;br&gt;stycke sägs skall som förutsättning&lt;br&gt;för skatteberäkning för ackumule-&lt;br&gt;rad inkomst vid upplåtelse av nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet gälla, att upplåtel-&lt;br&gt;sen utgör ett led i verksamhetens av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;372&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;br&gt;veckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid beräkning av genomsnittlig beskattningsbar förvärvsinkomst vid&lt;br&gt;1992—2000 års taxeringar skall som beskattningsbar förvärvsinkomst anses&lt;br&gt;den beskattningsbara inkomsten vid 1983-1991 års taxeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelserna i 1 § andra stycket om justering för förändring av skikt-&lt;br&gt;gräns skall inte tillämpas vid 1992 års taxering. Vid 1993-1995 års taxeringar&lt;br&gt;skall andra stycket punkterna 2—4, 3 och 4 respektive 4 inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Äldre föreskrifter i 3 § 2 mom. 7, 3 mom. 3 och 4 mom. 6 tillämpas fort-&lt;br&gt;farande för intäkt som nämns i berörda lagrum och som kan uppkomma vid&lt;br&gt;1992 års taxering eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Bestämmelsen i femte stycket av anvisningarna till 3 § om kvarstående&lt;br&gt;avsättning till ersättningsfond skall avse även avsättning till särskild nyan-&lt;br&gt;skaffningsfond, särskild investeringsfond för avyttrat fartyg och eldsvåde-&lt;br&gt;fond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att loch 2 §§ lagen (1990:659) om särskild löneskatt&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare skall varje år be-&lt;br&gt;tala särskild löneskatt till staten med&lt;br&gt;22,2 procent på lön eller annan er-&lt;br&gt;sättning till arbetstagare som vid&lt;br&gt;årets ingång är 65 år eller äldre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild löneskatt skall för varje&lt;br&gt;år betalas till staten med 22,2 pro-&lt;br&gt;cent på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lön eller annan ersättning till ar-&lt;br&gt;betstagare som vid årets ingång är 65&lt;br&gt;år eller äldre,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kostnad för pensionsutfästelse,&lt;br&gt;beräknad som skillnaden mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ä ena sidan summan av följande&lt;br&gt;poster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) avgift för tjänstepensionsförsäk-&lt;br&gt;ring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) avsättning till pensionsstiftelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) ökning av konto Avsatt till pen-&lt;br&gt;sioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) utbetalda pensioner som inte ut-&lt;br&gt;går enligt lag;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;å andra sidan summan av följande&lt;br&gt;poster:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) gottgörelse från pensionsstif-&lt;br&gt;telse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) minskning av konto Avsatt till&lt;br&gt;pensioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) 9,9 procent av bokförd skuld på&lt;br&gt;konto Avsatt till pensioner vid be-&lt;br&gt;skattningsårets ingång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning som utfaller enligt&lt;br&gt;kollektivavtalsgrundad avgångsbi-&lt;br&gt;dragsförsäkring som tecknas av ar-&lt;br&gt;betsgivare till förmån för arbetsta-&lt;br&gt;gare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. avgångsersättning som annorle-&lt;br&gt;des än på grund av kollektivavtals-&lt;br&gt;grundad avgångsbidragsförsäkring&lt;br&gt;utbetalas av staten eller kommun som&lt;br&gt;arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. avgångsersättning som omfattas&lt;br&gt;av det s.k. trygghetsavtalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ersättning som utgår enligt grupp-&lt;br&gt;sjukförsäkring som avses i 32 §&lt;br&gt;3 a mom. kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) till den del ersättningen&lt;br&gt;utgör komplement till förtidspension&lt;br&gt;eller till sjukbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;374&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ersättning som utgår på grund&lt;br&gt;av ansvarighetsförsäkring enligt&lt;br&gt;grunder som fastställs i kollektivavtal&lt;br&gt;mellan arbetsmarknadens huvudor-&lt;br&gt;ganisationer till den del ersättningen&lt;br&gt;utgår i form av engångsbelopp som&lt;br&gt;inte utgör kompensation för mistad&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt enligt första stycket 2 beräk-&lt;br&gt;nas inte vid övertagande av tryggad&lt;br&gt;pensionsutfästelse i samband med att&lt;br&gt;näringsverksamhet helt eller delvis&lt;br&gt;övergår till annan näringsidkare som&lt;br&gt;samtidigt tryggar utfästelsen. Skatt&lt;br&gt;beräknas inte heller vid tryggande&lt;br&gt;som görs för att ersätta en ekono-&lt;br&gt;miskt likvärdig utfästelse som tidi-&lt;br&gt;gare har medfört uttag av särskild lö-&lt;br&gt;neskatt eller som har tryggats före&lt;br&gt;den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldig är den som utgett så-&lt;br&gt;dan ersättning som avses i första&lt;br&gt;stycket. Beträffande löneskatt som&lt;br&gt;utgår pä underlag som avses i första&lt;br&gt;stycket 2 är dock arbetsgivaren skatt-&lt;br&gt;skyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i&lt;br&gt;2 kap. 3-5 §§ lagen (1981:691) om socialavgifter med undantag av 4§ första&lt;br&gt;stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild person eller ett dödsbo&lt;br&gt;skall för varje år betala särskild lö-&lt;br&gt;neskatt med 22,2 procent på in-&lt;br&gt;komst av passiv näringsverksamhet&lt;br&gt;här i riket samt, om den skattskyl-&lt;br&gt;dige före årets början fyllt 65 år eller&lt;br&gt;avlidit under året, på inkomst som&lt;br&gt;avses i 3 kap. 4 § andra stycket lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild person eller ett dödsbo&lt;br&gt;skall för varje år till staten betala sär-&lt;br&gt;skild löneskatt med 22,2 procent på&lt;br&gt;inkomst av passiv näringsverksam-&lt;br&gt;het här i riket, om den skattskyldige&lt;br&gt;före årets början fyllt 65 år eller avli-&lt;br&gt;dit under året, på inkomst som avses&lt;br&gt;i 3 kap. 4§ andra stycket lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter samt på&lt;br&gt;ersättning som utgår enligt sådan av-&lt;br&gt;talsgruppsjukförsäkring som avses i&lt;br&gt;punkt 12 av anvisningarna till 22 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) el-&lt;br&gt;ler enligt sådan trygghetsförsäkring&lt;br&gt;som avses i nämnda anvisningspunkt&lt;br&gt;till den del ersättningen utgår i form&lt;br&gt;av engångsbelopp som inte utgör&lt;br&gt;kompensation för mistad inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild person eller ett dödsbo&lt;br&gt;skall för varje år till staten betala sär-&lt;br&gt;skild löneskatt med 11,1 % på för-&lt;br&gt;säkringspremie för tryggande av pen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;375&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ston för vilken avdrag enligt punkt 21&lt;br&gt;av anvisningarna till 23 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen har medgetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt beräknas inte på sådana inkomster för vilka den skattskyldige skall&lt;br&gt;betala egenavgifter enligt 3 kap. 4 § lagen om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt beräknas inte heller på ersättning för ett uppdrag där avtal har träf-&lt;br&gt;fats om att ersättningen för uppdraget skall likställas med inkomst av anställ-&lt;br&gt;ning enligt 3 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av skatteunderlaget gäller i tillämpliga delar bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 kap. 5 § lagen om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Särskild löneskatt skall inte utgå på avgångsbidrag som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket 3-5 i fråga om anställning som har upphört före ikraftträdandet och&lt;br&gt;inte heller på ersättning enligt gruppsjuk- eller ansvarighetsförsäkring som&lt;br&gt;avses i 1 § första stycket 6 och 7 samt sådan trygghets- eller gruppsjukförsäk-&lt;br&gt;ring som avses i 2 § första stycket, om försäkringsfallet inträffat före ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;376&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om särskild inkomstskatt för premie för&lt;br&gt;grupplivförsäkring i vissa fall, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Till staten skall betalas särskild inkomstskatt för premie som mottagits&lt;br&gt;för sådan grupplivförsäkring som avses i 2 § 1. Om försäkring inte har teck-&lt;br&gt;nats, skall särskild inkomstskatt betalas för belopp som arbetsgivare utger&lt;br&gt;om beloppet motsvarar ersättning på grund av sådan försäkring. Särskild in-&lt;br&gt;komstskatt skall också betalas för erlagd premie för försäkring som har med-&lt;br&gt;delats i en utomlands bedriven försäkringsrörelse, om försäkringen motsva-&lt;br&gt;rar sådan försäkring som avses i 2 § 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Skattskyldig är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. försäkringsgivare för grupplivförsäkring som grundas på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) kollektivavtal mellan en arbetsgivarorganisation och en arbetstagaror-&lt;br&gt;ganisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) avtal mellan Lantbrukarnas riksförbund och vederbörande försäkrings-&lt;br&gt;anstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) avtal mellan Sveriges Fiskares riksförbund och vederbörande försäk-&lt;br&gt;ringsanstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) avtal mellan Lantbrukarnas riksförbund och Sveriges skogsägareföre-&lt;br&gt;ningars riksförbund på ena sidan och vederbörande försäkringsanstalt på&lt;br&gt;den andra sidan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) avtal mellan Svenska Samernas riksförbund och vederbörande försäk-&lt;br&gt;ringsanstalt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) annat avtal, om försäkringen i huvudsak följer de villkor som gäller för&lt;br&gt;försäkring som grundas på kollektivavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) annat avtal, om försäkringen utgår för tjänsten,i den mån förmånen inte&lt;br&gt;utgör skattepliktig intäkt enligt bestämmelserna i 32 § 3 a mom. kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370), eller, såvitt gäller näringsidkare, i den mån avdrag&lt;br&gt;för premiekostnaden medges enligt bestämmelserna i punkt 23 av anvisning-&lt;br&gt;arna till samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arbetsgivare som utan att försäkring har tecknats för anställdas räk-&lt;br&gt;ning betalar ut ersättning som motsvarar försäkring enligt 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. arbetsgivare eller näringsidkare som betalar premie för försäkring&lt;br&gt;som har meddelats i en utomlands bedriven försäkringsrörelse, om försäk-&lt;br&gt;ringen motsvarar försäkring enligt 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För skattskyldiga som avses i 2 § 1 utgörs beskattningsunderlaget av 95&lt;br&gt;procent av influten premie för försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldiga som avses i 2 § 2 utgörs beskattningsunderlaget av utbetalt&lt;br&gt;belopp på grund av vad som motsvarar försäkringsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldiga som avses i 2 § 3 utgörs beskattningsunderlaget av 95&lt;br&gt;procent av betald premie för försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Skattskyldighet inträder för skattskyldiga som avses i 2 § 1 när premie&lt;br&gt;mottas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldiga som avses i 2 § 2 inträder skattskyldighet vid utbetalning&lt;br&gt;av ersättning som där sägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldiga som avses i 2 § 3 inträder skattskyldighet vid betalning&lt;br&gt;av premie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § För skattskyldiga som avses i 2 § 1 uppgår skatten till 42,7 procent av be-&lt;br&gt;skattningsunderlaget .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldiga som avses i 2 § 2 och 3 uppgår skatten till 74,6 procent&lt;br&gt;av beskattningsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;377&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 54&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§ Regler om förfarandet vid beskattningen finns i lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som är skattskyldig skall anmäla sig för registrering hos riksskatte-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer kan medge att en&lt;br&gt;skattskyldig får tillämpa en annan redovisningsperiod än vad som anges i 2&lt;br&gt;kap. 3 § första stycket lagen (1984:151) om punktskatter och prisreglerings-&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas för skattskyldiga&lt;br&gt;som avses i 2 § 1 på premie som inflyter och avser tid efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldiga som avses i 2 § 2 tillämpas lagen på belopp som utbetalas&lt;br&gt;och avser försäkringsskydd för tid efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldiga som avses i 2 § 3 tillämpas lagen på premie som betalas&lt;br&gt;och avser försäkring för tid efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med avvikelse från vad som sägs i 2 kap. 3 § första stycket lagen (1984:151)&lt;br&gt;om punktskatter och prisregleringsavgifter gäller vidare att den första redo-&lt;br&gt;visningsperioden för skatt enligt denna lag skall, för år 1991, omfatta tiden&lt;br&gt;den 1 januari — den 30 juni.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;378&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1990-10-29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt O. Hamdahl, regeringsrådet Bertil&lt;br&gt;Werner, justitierådet Hans-Gunnar Solerud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 18 oktober 1990 har rege-&lt;br&gt;ringen på hemställan av statsrådet Åsbrink beslutat inhämta lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av departementsrådet Per Anders&lt;br&gt;Lindgren, kammarrättsassessorerna Lars Bergendal och Olle Halldorf samt&lt;br&gt;departementssekreteraren Bo Lindén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig&lt;br&gt;inkomstskatt för ackumulerad inkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall att ackumulerad inkomst inte i sin helhet hänför sig till tid före&lt;br&gt;taxeringsåret kan lämpligen ej ges annat än en mera allmänt hållen jämk-&lt;br&gt;ningsregel. Till ledning för tillämpningen av regeln bör dock i anvisningarna&lt;br&gt;till paragrafen tas in beskrivningar motsvarande dem som lämnats i special-&lt;br&gt;motiveringen till paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1990-11-05&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Böret Palm, regeringsrådet Sigvard Berglöf, justi-&lt;br&gt;tierådet Lars K Beckman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 18 oktober 1990 har rege-&lt;br&gt;ringen på hemställan av statsrådet Erik Åsbrink beslutat inhämta lagrådets&lt;br&gt;yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om särskild inkomstskatt för premie för grupplivförsäkring i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatteford-&lt;br&gt;ringar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;379&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsav-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av departementsrådet Carl Gustav&lt;br&gt;Fernlund samt kammarrättsassessorerna Christer Abrahamsson och Per-&lt;br&gt;Olof Dahlin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en allmän princip i 1990 års skattereform att alla förvärvsinkomster&lt;br&gt;skall beläggas med socialavgifter eller med en särskild löneskatt. Motivet&lt;br&gt;härför är att finna i tanken att alla förvärvsinkomster skall i inkomstskatte-&lt;br&gt;/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hänseende behandlas likvärdigt. I de socialavgifter en arbetsgivare genom&lt;br&gt;arbetsgivaravgiften betalar för sin personal kan anses ingå delar, som saknar&lt;br&gt;samband med någon förmån. Denna s.k. skattedel har i den hittills genom-&lt;br&gt;förda lagstiftningen om särskild löneskatt upptagits till 22,2 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i lagrådsremissen framlagda förslaget innebär att särskild löneskatt&lt;br&gt;skall tas ut bl.a. på en arbetsgivares kostnader för tryggande av pensionsför-&lt;br&gt;måner och för pensionsutbetalningar och på egenföretagarens kostnader för&lt;br&gt;tryggande av den egna pensionen. Enligt förslaget skall denna skatt, såvitt&lt;br&gt;avser arbetsgivarens pensionskostnader, tas ut med samma procentsats som&lt;br&gt;redan gäller beträffande lön eller annan ersättning till arbetstagare som upp-&lt;br&gt;nått 65-årsåldern, dvs. med 22,2 %. Riksdagens beslut om procentsatsen&lt;br&gt;kan med hänsyn till principen om ett likvärdigt uttag inte utan vidare tilläm-&lt;br&gt;pas för fall när skatt skall tas ut i ett annat skede än när ersättningar betalas&lt;br&gt;ut. Föredragande statsrådet har ändå stannat för samma procentsats också&lt;br&gt;för de pensionsförmåner där enligt förslaget skatt skall erläggas när pensio-&lt;br&gt;nerna tryggas. Det har inte förebragts någon utredning som visar vilka be-&lt;br&gt;räkningar som ligger till grund för detta ställningstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet kan i fråga om valet av procentsats bara anföra vissa allmänna&lt;br&gt;synpunkter. Syftet med den särskilda löneskatten är att i princip träffa utbe-&lt;br&gt;talningen till den pensionerade arbetstagaren. En inbetalning för att trygga&lt;br&gt;ett åtagande som sker en väsentlig tidsrymd före pensionsutbetalning före-&lt;br&gt;faller därför böra beläggas med särskild löneskatt efter en lägre procentsats.&lt;br&gt;Lagrådet är medvetet om att den tillväxt av pensionskapitalet som sker i ett&lt;br&gt;försäkringsbolag och i en stiftelse kan åstadkomma viss kompensation för&lt;br&gt;den tidiga inbetalningen. Detta kan emellertid inte leda till någon sådan lik-&lt;br&gt;formighet som den antagna beskattningsprincipen kräver. I remissen har en-&lt;br&gt;dast konstaterats att arbetsgivarens kostnad för en given pensionsutfästelse&lt;br&gt;ökar med 22,2 % beträffande såväl tryggade som otryggade pensioner. Med&lt;br&gt;hänsyn till de olika tidpunkterna för kostnadens uppkomst är det svårt att&lt;br&gt;förstå detta. Det kan tilläggas att - även med bortseende från att någon till-&lt;br&gt;växt inte sker vid kontoavsättningar - de tre tryggandeformerna inbördes&lt;br&gt;inte är helt jämförliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlaget för beräkning av den särskilda löneskatten såvitt avser arbets-&lt;br&gt;givares pensionsanordningar utgör enligt första stycket 2 skillnaden mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;380&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;å ena sidan summan av posterna a-d och å andra sidan summan av posterna&lt;br&gt;e—g, dvs. det belopp varmed summan av posterna a-d överstiger summan&lt;br&gt;av posterna e—g. De under a—c angivna posterna avser de olika formerna&lt;br&gt;för tryggande av pensionsutfästelser och posten d pensionsutbetalningar till&lt;br&gt;följd av såväl tryggade som otryggade löften. Arbetsgivarens betalningar av&lt;br&gt;tryggade pensioner medför i princip en motsvarande gottgörelse från stiftel-&lt;br&gt;sen eller minskning av kontot. Sådan gottgörelse avses i posterna e och f och&lt;br&gt;eliminerar således det underlag som uppkommer genom att pensionsutbetal-&lt;br&gt;ningen ökar underlaget för skatten. Enligt förslaget saknar det härvid bety-&lt;br&gt;delse om tryggandet skett efter det att den nya lagen börjat tillämpas eller&lt;br&gt;ej, dvs. avseende fästs inte vid om tryggandet föranlett uttag av särskild löne-&lt;br&gt;skatt eller ej. Tryggade pensioner intjänade före lagens ikraftträdande är&lt;br&gt;alltså undantagna från löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Otryggade pensionsutfästelser är enligt uppgift den vanliga formen vid&lt;br&gt;statliga och kommunala anställningar men torde även i viss omfattning före-&lt;br&gt;komma inom det privata näringslivet. En privat företagare som lämnar en&lt;br&gt;utfästelse om pension men inte tryggar den är skyldig att i sin bokföring re-&lt;br&gt;dovisa kapitalvärdet av den intjänade delen av utfästelsen. Någon motsva-&lt;br&gt;rande redovisning synes inte föreligga inom staten och kommunerna. Enligt&lt;br&gt;förslaget skall särskild löneskatt tas ut på hela beloppet vid en utbetalning&lt;br&gt;av en otryggad pension utan avdrag för vad som tjänats in före ikraftträdan-&lt;br&gt;det av bestämmelserna. I remissprotokollet motiveras detta dels av att det&lt;br&gt;inte är möjligt att i framtiden avgöra hur stor del av de årliga pensionsutbe-&lt;br&gt;talningarna som avser intjänande före den 1 januari 1991, dels av att ett skat-&lt;br&gt;teuttag enbart på pension som intjänats efter nämnda dag skulle innebära&lt;br&gt;att endast tryggade pensionssystem skulle få en omedelbar kostnadshöjning,&lt;br&gt;något som skulle vara till nackdel för dessa jämfört med de otryggade syste-&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i denna del måste anses strida mot den åsyftade likformigheten.&lt;br&gt;Det föreslagna systemet är i så väsentliga avseenden i övrigt grundat på scha-&lt;br&gt;bloniserade antaganden att också frågan vilken del av utbetalningen av en&lt;br&gt;otryggad pension som intjänats före lagens ikraftträdande borde kunna lösas&lt;br&gt;schablonmässigt. I de fall pensionsåldern uppnåtts före nämnda tidpunkt&lt;br&gt;kan schablonen för intjänad del givetvis bestämmas till 100 % av den faktiskt&lt;br&gt;betalda pensionen. Synpunkten i remissprotokollet, om den ojämna kost-&lt;br&gt;nadsbelastningen för arbetsgivare med tryggade pensionsutfästelser gent-&lt;br&gt;emot dem med otryggade, gäller enbart för ett övergångsskede och kan inte&lt;br&gt;vara avgörande för ett bestående system. Lagrådet förordar att otryggade&lt;br&gt;utfästelser intjänade före ikraftträdandet undantas från löneskatt och att be-&lt;br&gt;räkningen görs schablonmässigt men har inte underlag för att ange närmare&lt;br&gt;hur en sådan bestämmelse bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av punkten d i förening med innehållet i det föreslagna lag-&lt;br&gt;rummets tredje stycke har efter orden den innebörden att arbetsgivaren skall&lt;br&gt;i underlaget för skatten ta upp även utbetald pension på grund av tjänstepen-&lt;br&gt;sionsförsäkring. Vid erläggandet av premie för sådan försäkring skall pre-&lt;br&gt;mien redovisas under posten a. Det finns inte i avräkningsschemat någon&lt;br&gt;post som eliminerar ökning av underlaget genom utbetalning på grund av&lt;br&gt;tjänstepensionsförsäkringen. För att undvika en dubbelbeskattningseffekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;381&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör sådan utbetalning uttryckligen undantas från punkten d i avräknings-&lt;br&gt;schemat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt posten f i förslaget får en minskning av kontot Avsatt till pensioner&lt;br&gt;tas upp som en negativ post i avräkningsschemat. Lagrådet vill här peka på&lt;br&gt;att detta innebär bl.a. att s.k. disponibla pensionsmedel (jfr punkt 15 tredje&lt;br&gt;och fjärde styckena av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen) kom-&lt;br&gt;mer att utgöra en negativ post. I mindre företag kan en företagares eller an-&lt;br&gt;nan ledande persons bortgång föranleda att disponibla pensionsmedel till be-&lt;br&gt;tydande belopp uppkommer. Visserligen torde den avlidne i de flesta fall för-&lt;br&gt;hållandevis snabbt ersättas av en nyanställd som tillförsäkras en pensionsut-&lt;br&gt;fästelse som minskar de disponibla pensionsmedlen eller utesluter att de&lt;br&gt;uppkommer. Om det dröjer med anställandet kan emellertid avräknings-&lt;br&gt;schemat tillfälligt ge negativt resultat. Med hänsyn till att restitution av sär-&lt;br&gt;skild löneskatt inte får ske bör det enligt lagrådets mening övervägas att&lt;br&gt;komplettera schemat med en post, som möjliggör att i fall av denna karaktär&lt;br&gt;disponibla underskott får utnyttjas till avdrag i vart fall det följande året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket ”varje år” i ingressen till 1 § första stycket måste avse kalen-&lt;br&gt;derår. Med beskattningsår i punkten g) torde däremot åsyftas också brutet&lt;br&gt;räkenskapsår. Någon skillnad i beräkningshänseende torde inte uppstå om&lt;br&gt;den avgående posten g) för konsekvensens skull får hänföra sig till kalender-&lt;br&gt;årets ingång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket i förslaget skall skatt inte utgå vid tryggande av en&lt;br&gt;övertagen tryggad pensionsutfästelse i samband med att en arbetsgivare helt&lt;br&gt;eller delvis tar över en näringsverksamhet. Skatt skall enligt förslaget heller&lt;br&gt;inte utgå vid tryggande som görs för att ersätta en ekonomiskt likvärdig ut-&lt;br&gt;fästelse som tidigare har medfört uttag av löneskatt eller som har tryggats&lt;br&gt;före den 1 januari 1991. Bestämmelsen tar sikte på fallen att en arbetsgivare&lt;br&gt;ändrar tryggandeform för en utfästelse och att en arbetsgivare övertar en an-&lt;br&gt;ställd*från en annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår av specialmotiveringen att det för villkoret att den nya utfäs-&lt;br&gt;telsen skall vara ekonomiskt likvärdig inte krävs att överensstämmelse råder&lt;br&gt;beträffande kostnadssidan och inte att förmånerna är identiska. Självfallet&lt;br&gt;kan det visa sig ogörligt att åstadkomma full identitet mellan förmånerna om&lt;br&gt;arbetsgivaren exempelvis ändrar tryggandeform från kontoavsättning till en&lt;br&gt;individuell tjänstepensionsförsäkring. För att undvika svårbedömda situa-&lt;br&gt;tioner anser lagrådet att kravet för att skatt inte skall utgå bör vara att förmå-&lt;br&gt;nerna skall vara i huvudsak motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen behandlas inte situationen att en arbetsgivare, som&lt;br&gt;övertar en anställd, gör en pensionsutfästelse som inte är ekonomiskt likvär-&lt;br&gt;dig med den tidigare arbetsgivarens. Den nye arbetsgivaren skall enligt för-&lt;br&gt;slaget i sådant fall ta upp en tryggandekostnad under någon av posterna a—c&lt;br&gt;i avräkningsschemat men får därifrån inte avräkna något belopp fastän den&lt;br&gt;föregående arbetsgivaren erlagt skatt för sin tryggandekostnad. Därmed&lt;br&gt;uppstår alltså en viss dubbelbeskattning. Lagrådet anser att en avräkning i&lt;br&gt;sådana fall bör få ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen att arbetsgivaren skall svara för den särskilda löneskatten får&lt;br&gt;anses innebära att den arbetsgivare hos vilken pension under en viss tid tjä-&lt;br&gt;nats in svarar för den skatt som belöper på den tidsperioden beträffande så-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;382&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väl tryggade som otryggade pensioner. Ett övertagande av en tryggad pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse föranleder, som framgår av det föregående, inte löneskatt vid&lt;br&gt;det förnyade tryggandet. I samband med att den tidigare arbetsgivaren be-&lt;br&gt;frias från motsvarande pensionsförpliktelse friställs normalt för denne medel&lt;br&gt;på ett sätt som kan föranleda avdrag enligt posterna e) eller f) i punkten 2.&lt;br&gt;För att neutralisera detta bör enligt lagrådet en sådan befrielse tekniskt ses&lt;br&gt;som en pensionsutbetalning enligt punkten d. Det bör vidare enligt lagrådets&lt;br&gt;mening övervägas om inte, när en anställd med otryggad pensionsutfästelse&lt;br&gt;övergår till ny arbetsgivare, löneskatt för den tidigare arbetsgivaren bör utlö-&lt;br&gt;sas i samband med att han befrias från att svara för sin utfästelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika ändringsförslag lagrådet här har lagt fram är såpass ingripande&lt;br&gt;att det med hänsyn till tidpunkten för en riksdagsbehandling inte är praktiskt&lt;br&gt;möjligt för lagrådet att lämna ett tillräckligt övervägt förslag till ny lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det föreslagna andra stycket skall egenföretagare betala särskild löne-&lt;br&gt;skatt med 11,1 % på de premier för egen försäkring som enligt punkt 21 av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § kommunalskattelagen får dras av i inkomstslaget nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet. Procenttalet 11,1 får givetvis justeras, om procenttalet för&lt;br&gt;arbetsgivares tryggandekostnader ändras. Lagrådet vill peka på det förhål-&lt;br&gt;landet att det inte av det angivna lagrummet i kommunalskattelagen entydigt&lt;br&gt;kan utläsas vilka avdrag som får göras i inkomstslaget näringsverksamhet.&lt;br&gt;Detta sammanhänger med att punkt 6 av anvisningarna till 46 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen - vartill det tidigare nämnda lagrummet hänvisar - även innehål-&lt;br&gt;ler avdragsregler som är knutna till tjänsteinkomster. Egenföretagare som&lt;br&gt;uppbär såväl tjänsteinkomst som inkomst av näringsverksamhet kan därför&lt;br&gt;låta inkomsterna av båda inkomstslagen utgöra underlag för beräkning av&lt;br&gt;avdragsgill premie för pensionsförsäkring. Det framstår emellertid som&lt;br&gt;oklart om avdrag för hela detta premiebelopp kan göras i inkomstslaget nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet. För lagrådet framstår det som osannolikt att avsikten varit&lt;br&gt;att avdrag till den del det beräknas med utgångspunkt i en tjänsteinkomst&lt;br&gt;skall få göras i inkomstslaget näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen bör den särskilda löneskatten leda till en justering i det s.k. scha-&lt;br&gt;blonavdraget för egenavgifter i punkt 19 av anvisningarna till 23 § kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När riksdagen i juni detta år antog principbeslutet om löneskatt förelåg inte&lt;br&gt;något tekniskt förslag om hur uttaget skall ske i fråga om pensionerna. Ut-&lt;br&gt;redningsförslaget om ett uttag i samband med pensionsutbetalningarna hade&lt;br&gt;avvisats redan i propositionen och statsmakterna beslöt i stället att beskatt-&lt;br&gt;ningen så långt möjligt skall ske vid intjänandet. Promemorieförslaget med&lt;br&gt;en lösning efter denna linje, som lades fram i mitten av september, har efter&lt;br&gt;remissbehandling fått ett på flera väsentliga punkter ändrat innehåll i lag-&lt;br&gt;rådsremissen. Lagrådet har dessutom i det föregående förordat en rad änd-&lt;br&gt;ringsförslag, som om de beaktas måste föranleda ytterligare överväganden&lt;br&gt;och kontakter med berörda intressenter. Även om man bortser från dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;383&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändringsförslag, blir den tid som kommer att stå myndigheter och enskilda&lt;br&gt;till buds efter en riksdagsbehandling helt otillräcklig för en anpassning, om&lt;br&gt;lagstiftningen - så som föreslås - skall träda i kraft redan vid årsskiftet. Riks-&lt;br&gt;skatteverket har också påtalat svårigheten med ett snabbt genomförande.&lt;br&gt;Enligt sitt remissyttrande räknar verket med ett betydande behov av infor-&lt;br&gt;mation till arbetsgivarna och med att det dessförinnan måste anordnas ut-&lt;br&gt;bildning, främst på lokal nivå, av berörd personal inom skatteförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår inte att reformen när det gäller löneskatt har sådant samband&lt;br&gt;med skatteomläggningen i stort att ikraftträdandet måste samordnas. Lagrå-&lt;br&gt;det förordar av de skäl som anförts att ikraftträdandet av de nya bestämmel-&lt;br&gt;serna senareläggs. När det gäller löneskatt på avtalsförsäkringar får därmed&lt;br&gt;göras en justering i övergångsbestämmelserna till lagen (1990:657) om änd-&lt;br&gt;ring i lagen (1962:381) om allmän försäkring så att behandlingen av utbetal-&lt;br&gt;ningar från dessa försäkringar tills vidare inte förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har vid 1 § tagit upp frågan om tillämpning av bestämmelserna&lt;br&gt;om löneskatt på otryggade pensionsförmåner som tjänats in före lagens&lt;br&gt;ikraftträdande. Följs lagrådets förslag i den delen, torde den ändring som&lt;br&gt;behövs böra vidtas i 1 § med hänsyn till att bestämmelsen blir aktuell under&lt;br&gt;så lång tid att den inte kan anses ha karaktär av en övergångsregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om särskild inkomstskatt för premie för&lt;br&gt;grupplivförsäkring i vissa fall, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis vill lagrådet framhålla att beteckningen särskild inkomstskatt&lt;br&gt;inte framstår som adekvat med hänsyn till att skatten vid direktutbetalning&lt;br&gt;av ersättning eller vid premieutbetalning till utländsk försäkringsrörelse av-&lt;br&gt;ser att träffa den utbetalande. Lagrådet förordar att-lagens rubrik får föl-&lt;br&gt;jande utformning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Lag om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av remissprotokollet har lagrådet tidigare avstyrkt ett förslag&lt;br&gt;som avsåg att beskatta förmånen av fri grupplivförsäkring och belägga för-&lt;br&gt;månen med socialavgifter. Förmånsvärdet skulle härvid enligt den före-&lt;br&gt;slagna lagtexten tas upp till belopp som motsvarade ”avgiften eller intjänad&lt;br&gt;förmån per anställd enligt schablon”. Lagrådet fann den då föreslagna for-&lt;br&gt;men för reglering inte vara förenlig med kravet på lagform i 8 kap. 3 och 5 §§&lt;br&gt;regeringsformen (prop. 1989/90:110 del 2 s. 113).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det nu framlagda förslaget skall beskattningen träffa viss del av pre-&lt;br&gt;mier för fri grupplivförsäkring. Har försäkring inte tagits skall beskattningen&lt;br&gt;träffa belopp som betalas ut i ersättning i de fall ersättning eljest skulle utgå&lt;br&gt;på grund av fri grupplivförsäkring. Lagrådet finner en lagstiftning utformad&lt;br&gt;enligt denna princip godtagbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procenttalet för uttag av skatt vid premiebetalning har beräknats med ut-&lt;br&gt;gångspunkt bl.a. i en särskild löneskatt om 22,2 %. Lagrådet vill hänvisa till&lt;br&gt;vad som i det föregående anförts i fråga om procentsats för den särskilda&lt;br&gt;löneskatten vid tryggande i förtid av ett pensionsåtagande. Där anförda syn-&lt;br&gt;punkter har samma giltighet beträffande premiebetalningar vid den nu dis-&lt;br&gt;kuterade skatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsunderlaget utgör såvitt avser premiebetalningar 95 % av pre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;384&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miebeloppet. En premiebetalning till en utländsk försäkringsrörelse belastas Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;även av skatt med 15 % av hela premiebeloppet enligt lagen (1990:662) om Bilaga 3&lt;br&gt;skatt på vissa premiebetalningar. Detta innebär att hela beskattningsunder-&lt;br&gt;laget för den nu diskuterade skatten blir ojämkat underlag även för annan&lt;br&gt;skatt. Denna dubbelbeskattning leder till ett skatteuttag om ca 90 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grupplivförsäkringen utgör en kapitalförsäkring. Belopp som till följd&lt;br&gt;bl.a. av försäkringsfall utgår på grund av sådan försäkring räknas enligt 19 §&lt;br&gt;första stycket fjärde ledet kommunalskattelagen inte som skattepliktig in-&lt;br&gt;komst. Vid beräkning av procenttalet för arbetsgivares beskattning vid en&lt;br&gt;direktutbetalning av ersättning motsvarande det som utgår på grund av fri&lt;br&gt;grupplivförsäkring synes beräkningen ha skett under förutsättningen att ut-&lt;br&gt;givet belopp inte skall beskattas hos mottagaren. Ersättningar från staten&lt;br&gt;synes i praxis vara undantagna från beskattning. Det framhålls emellertid i&lt;br&gt;remissprotokollet att en premieinkomstskatt kan leda till att andra arbetsgi-&lt;br&gt;vare än staten övergår till att själva utan försäkring betala ut dödsfallsersätt-&lt;br&gt;ning som motsvarar grupplivförsäkringen. Lagrådet har inte kunnat finna&lt;br&gt;något stöd i lag för att utbetalningar, som inte har samband med någon teck-&lt;br&gt;nad försäkring, utgör icke skattepliktig intäkt. En ändring i kommunalskat-&lt;br&gt;telagen synes för konsekvensens skull erforderlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsgivare är enligt förslaget skattskyldig för mottagen premie. Av&lt;br&gt;remissprotokollet framgår att försäkringsgivaren gör en årlig slutavräkning&lt;br&gt;beträffande arbetsgivarens premieinbetalningar. Denna slutavräkning synes&lt;br&gt;kunna leda till en återbetalning av premier. Med hänsyn till att en prelimi-&lt;br&gt;närt inbetald premie skall ingå i underlaget för skatten är det nödvändigt&lt;br&gt;att reglera att en återbetald premie minskar underlaget. En kompletterande&lt;br&gt;bestämmelse härom bör tas in i lagen. Lagrådet har inte tillräckligt underlag&lt;br&gt;för att avgöra hur en sådan bestämmelse närmare bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade lagförslaget har fått en enligt lagrådets mening onödigt&lt;br&gt;invecklad utformning. Det innehåller också vissa bestämmelser som sakligt&lt;br&gt;sett blivit missvisande. I det omarbetade lagförslag lagrådet här lägger fram&lt;br&gt;har den avslutande paragrafen kompletterats med den grund för dispens som&lt;br&gt;är skäl till att en särskild dispensregel behövs vid sidan av den i lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Lag om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till staten betalas skatt på premie för grupplivförsäkring och för utgivet be-&lt;br&gt;lopp som motsvarar ersättning på grund av sådan försäkring enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldiga är svenska försäkringsföretag, utländska försäkringsföretag i&lt;br&gt;fråga om verksamhet som drivs här i landet, arbetsgivare och näringsidkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;385&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försäkringsföretag föreligger skatteplikt för premie för grupplivförsäk-&lt;br&gt;ring i den mån enligt punkt 12 av anvisningarna till 22 § eller enligt 32 §&lt;br&gt;3 a mom. kommunalskattelagen (1928:370) förmånen av försäkringen inte&lt;br&gt;utgör skattepliktig intäkt eller i den mån enligt punkt 23 andra stycket av&lt;br&gt;anvisningarna till 23 § samma lag försäkringstagaren medges avdrag för pre-&lt;br&gt;mien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För staten föreligger skatteplikt för belopp som utan att försäkring teck-&lt;br&gt;nats betalas ut i ersättning enligt avtal som motsvarar försäkringsavtal som&lt;br&gt;avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För annan arbetsgivare föreligger skatteplikt för belopp som utan att för-&lt;br&gt;säkring tecknats betalas ut i ersättning, i den mån ersättningen utgår enligt&lt;br&gt;villkor och med belopp som i huvudsak motsvarar utbetalning av staten en-&lt;br&gt;ligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbetsgivare och näringsidkare föreligger skatteplikt för premie för&lt;br&gt;grupplivförsäkring som meddelats i en utomlands bedriven försäkringsrö-&lt;br&gt;relse i den mån betalning av premie på motsvarande försäkring till svenskt&lt;br&gt;försäkringsföretag hade föranlett skatteplikt för det svenska försäkringsföre-&lt;br&gt;taget enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldiga som avses i 3 § första stycket inträder skatteplikt när pre-&lt;br&gt;mie mottas. Beskattningsunderlaget utgörs av 95 procent av mottagen pre-&lt;br&gt;mie. Skatten uppgår till 42,7 procent av underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldiga som avses i 3 § andra och tredje styckena inträder skatte-&lt;br&gt;plikt vid utbetalning som där sägs. Beskattningsunderlaget utgörs av utbetalt&lt;br&gt;belopp. Skatten uppgår till 74,6 procent av underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skattskyldiga som avses i 3 § fjärde stycket inträder skatteplikt vid betal-&lt;br&gt;ning av premie. Beskattningsunderlaget utgörs av 95 procent av betald pre-&lt;br&gt;mie. Skatten uppgår till 74,6 procent av underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om förfarandet vid beskattningen finns i lagen (1984:151) om punkt-&lt;br&gt;skatter och prisregleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig skall anmäla sig för registrering hos riksskattever-&lt;br&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer kan, om det behövs&lt;br&gt;med hänsyn till uppbörden av skatt enligt denna lag, medge att en skattskyl-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;386&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dig får tillämpa en annan redovisningsperiod än vad som anges i 2 kap. 3 § Prop. 1990/91:54&lt;br&gt;första stycket lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för skattskyldiga som avses i 3 § första stycket på premie som mottas&lt;br&gt;och avser tid efter ikraftträdandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för skattskyldiga som avses i 3 § andra och tredje styckena på belopp&lt;br&gt;som utbetalas och avser tid efter ikraftträdandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för skattskyldiga som avses i 3 § fjärde stycket på premie som betalas&lt;br&gt;och avser tid efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med avvikelse från vad som sägs i 2 kap. 3 § första stycket lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall den första redo-&lt;br&gt;visningsperioden för skatt enligt de nya föreskrifterna omfatta tiden den 1&lt;br&gt;januari-den 30 juni 1991.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har ingen annan erinran än att i de förslag, i vilka lagen om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för premie för grupplivförsäkring i vissa fall, m.m. fogats till&lt;br&gt;uppräkningen av lagar, lagens namn bör ändras i enlighet med lagrådets för-&lt;br&gt;slag i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;387&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ......................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring i kommunalskattelagen(1928:370).......... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring i taxeringslagen (1990:324)................ 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1990:000) om ändring i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter....... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om ändring i uppbördslagen (1953:272) ............... 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om särskild premieskatt för grupplivförsäkring, m.m.&amp;nbsp;..&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring i lagen (1962:381) om&amp;nbsp;allmän försäkring ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring i lagen (1981:691) om&amp;nbsp;socialavgifter........ 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring i lagen (1941:416) om&amp;nbsp;arvsskatt och gåvoskatt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring i lagen (1951:763) om&amp;nbsp;beräkning av statlig in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komstskatt för ackumulerad inkomst...................... 84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om ändring i lagen (1955:257) om inventering av varulager 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt ........ 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om ändring i kupongskattelagen (1970:624)............ 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om ändring i skattebrottslagen (1971:69) .............. 118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 &amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattefordringar........................................ 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 &amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1972:78) om skatt för gemensamt kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;munalt ändamål........................................ 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 &amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reklam................................................ 123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 &amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om ändring i bokföringslagen (1976:125) .............. 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 &amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om ändring i jordbruksbokföringslagen (1979:141)...... 125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 &amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om ändring i utsökningsbalken....................... 126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 &amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och pris-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regleringsavgifter ...................................... 127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 &amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 &amp;nbsp;Lag&amp;nbsp;om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt ................................................. 132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 &amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgif-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter från arbetsgivare.................................... 138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 &amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från folkpension ....................................... 139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 &amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv 140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 &amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1990:655) om återföring av obeskat-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tade reserver.......................................... 148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 &amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sionsmedel ............................................ 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;388&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 &amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1990:668) om nedsättning av vissa un-&lt;br&gt;derhållsbidrag ......................................... 151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 &amp;nbsp;Lag om särskilda regler för avsättning till resultatutjämnings-&lt;br&gt;fond vid 1991 års taxering............................... 152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 &amp;nbsp;Lag om avdrag för kostnader för bilresor till och från arbets-&lt;br&gt;platsen vid 1991 och 1992 års taxeringar................... 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 &amp;nbsp;Lag om upphävande av lagen (1927:321)&amp;nbsp;om utskiftningsskatt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 &amp;nbsp;Lag om upphävande av lagen (1933:395)&amp;nbsp;om ersättningsskatt.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 &amp;nbsp;Lag om höjning av den allmänna löneavgiften intill utgången&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av juni 1991........................................... 156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur regeringsprotokollet den 5 november 1990 ............ 157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning......................................... 157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna synpunkter .............................. 158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskild löneskatt, m.m............................. 159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskild löneskatt på vissa pensionsförmåner.......... 159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uttag av socialavgifter alternativt särskild löneskatt på er-&lt;br&gt;sättningar enligt vissa avtalsförsäkringar .............. 161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den skattemässiga behandlingen av grupplivförsäkring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänsten eller yrket................................. 166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattning av stipendier........................... 180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Viss skattefrihet för barnpension..................... 183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avdrag för kostnader för bilresor mellan bostad och ar-&lt;br&gt;betsplats .......................................... 185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förmån av räntefritt eller lågförräntat lån............. 186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Justeringar i privatbostadsbegreppet m.m............. 188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fastighetsskatten från och med år 1991 ............... 192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det särskilda grundavdraget för pensionärer........... 194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Schablonavdraget för egenavgifter i inkomstslaget tjänst&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förbehållsbelopp vid införsel och avdrag för kvarstående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt under år 1991................................. 197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa lagtekniska justeringar ........................ 198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sjömansbeskattningen.............................. 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inkomst av kapital, m.m............................ 202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattning av utländsk valuta....................... 202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ränteavdragsbegränsningar......................... 214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Andelar i räntefonder.............................. 215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skuldebrev förenade med optionsrätt................. 216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilda regler för beskattning av delägare i fåmansföre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tag ............................................... 218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sparade underskott och reavinstbeskattning av närings-&lt;br&gt;fastighet .......................................... 225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Återläggning av värdeminskningsavdrag vid avyttring av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;näringsfastighet.................................... 228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;389&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bostadsrättsinnehavares avdragsrätt vid vinstberäkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för föreningenskostnader för värdehöjande reparationer&lt;br&gt;och underhåll ..................................... 229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arvs- och gåvobeskattningen........................ 231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Företagsbeskattning................................ 236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattning av utländsk valuta....................... 236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utskiftningsskatt................................... 240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skadeförsäkringsföretagens beskattning............... 254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ackumulerad inkomst.............................. 265&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatteutjämningsreserv (surv)....................... 277&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattning av enskild näringsverksamhet............. 279&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattning av fåmansföretag (stoppreglerna) ......... 282&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inventering av varulager............................ 283&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa lagtekniska justeringar ........................ 283&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationella skattefrågor ......................... 283&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beskattning av utomlands bosatta.................... 284&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avräkning av utländsk skatt......................... 288&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Budgeteffekter.................................... 295&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag.............................. 296&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering.................................. 297&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunalskattelagen (1928:370).................... 297&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt............. 306&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1990:000) om ändring i taxeringslagen (1990:324)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;318&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgif-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ter ............................................... 318&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppbördslagen (1953:272) .......................... 319&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1990:659) om särskild löneskatt............... 319&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om särskild premieskatt för grupplivförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.............................................. 321&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1962:381) om allmän försäkring............... 323&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1981:691) om socialavgifter................... 323&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.......... 324&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ackumulerad inkomst............................... 326&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1955:257) om inventering av varulager för in-&lt;br&gt;komsttaxeringen ................................... 333&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1958:295) om sjömansskatt................... 333&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kupongskattelagen (1970:624)....................... 335&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattebrottslagen (1971:69) ......................... 336&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skatteford-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringar ............................................ 336&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1972:78) om skatt för gemensamt kommunalt än-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;damål ............................................ 336&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;390&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1972:266) om skatt på annonser&amp;nbsp;och reklam..... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;336&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&amp;nbsp;1990/91:54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bokföringslagen (1976:125) ...........*.............. 337&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Jordbruksbokföringslagen (1979:141)................. 337&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om ändring i utsökningsbalken................. 337&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.22 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1984:1151) om punktskatter och prisregleringsav-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gifter ............................................. 337&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt........... 337&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt ...... 337&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.25 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från ar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betsgivare ......................................... 341&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.26 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1990:326) om skatteavdrag i vissa fall från folkpen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sion m.m.......................................... 342&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.27 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen&amp;nbsp;(1990:654) om skatteutjämningsreserv.......... 342&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.28 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen&amp;nbsp;(1990:655) om återföring av obeskattade reserver&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;345&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.29 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen&amp;nbsp;(1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;346&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.30 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen&amp;nbsp;om ändring i lagen (1990:668) om nedsättning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa underhållsbidrag.............................. 346&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.31 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om särskilda regler för avsättning till resultatutjäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsfond......................................... 346&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.32 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om avdrag för kostnader för bilresor till och från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsplatsen vid 1991 och 1992 års taxeringar......... 346&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.33 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1927:321)&amp;nbsp;om utskiftningsskatt................ 346&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.34 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen (1933:395)&amp;nbsp;om ersättningsskatt................. 347&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.35 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen Om höjning av den allmänna löneavgiften intill den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 juni 1991 ....................................... 347&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan ....................................... 347&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut............................................ 348&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Förteckningar över remissinstanser.................... 349&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 De remitterade lagförslagen.......................... 352&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagrådets yttranden................................. 379&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;391&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 97128, Stockholm 1990&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SkU10</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SkU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1990-11-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1990-11-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1990-11-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1990-11-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:53:06</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE0354</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:53:06</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE0354</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__54.pdf</filnamn>
<filstorlek>17690647</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/EBE85066-EA9E-4D0C-A2B8-9286C82F3FA5</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:SkU10</uppgift>
<ref_dok_id>GE01SkU10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företags- beskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:SkU12</uppgift>
<ref_dok_id>GE01SkU12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ändringar i 19 § kommunalskattelagen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:54&lt;br/&gt;
Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och  företagsbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:54 Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:54&lt;br/&gt;
Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och  företagsbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:54 Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:54&lt;br/&gt;
Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och  företagsbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:54 Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:54&lt;br/&gt;
Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och  företagsbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:54 Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:54&lt;br/&gt;
Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och  företagsbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:54 Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:54&lt;br/&gt;
Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och  företagsbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:54 Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:54&lt;br/&gt;
Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och  företagsbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:54 Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:54&lt;br/&gt;
Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och  företagsbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:54 Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:54&lt;br/&gt;
Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och  företagsbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:54 Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:54&lt;br/&gt;
Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och  företagsbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:54 Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:54&lt;br/&gt;
Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och  företagsbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:54 Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Lundgren  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:54&lt;br/&gt;
Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och  företagsbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:54 Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Lundgren  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av förste vice talman Ingegerd Troedsson  och Ingrid Sundberg  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:54&lt;br/&gt;
Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och  företagsbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:54 Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av förste vice talman Ingegerd Troedsson  och Ingrid Sundberg  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Görel Thurdin  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:54&lt;br/&gt;
Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och  företagsbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:54 Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Görel Thurdin  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Schörling  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:54&lt;br/&gt;
Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och  företagsbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:54 Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Schörling  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kjell Johansson  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:54&lt;br/&gt;
Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och  företagsbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:54 Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kjell Johansson  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Ulander  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:54&lt;br/&gt;
Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och  företagsbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:54 Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Ulander  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:54&lt;br/&gt;
Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och  företagsbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:54 Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Martin Olsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:54&lt;br/&gt;
Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och  företagsbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:54 Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Martin Olsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Pär Granstedt  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:54&lt;br/&gt;
Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och  företagsbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:54 Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Pär Granstedt  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stig Bertilsson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:54&lt;br/&gt;
Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och  företagsbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:54 Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stig Bertilsson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sven-Olof Petersson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:54&lt;br/&gt;
Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och  företagsbeskattningen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:54 Kvarvarande frågor i reformeringen av inkomst- och företagsbeskattningen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sven-Olof Petersson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>