<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2359657</hangar_id>
 <dok_id>GE0353</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>53</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:53</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>53</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1990-10-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:39:44</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:02:27</publicerad>
 <titel>om lag om folkbokföringsregister, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0353/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0353</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE0353</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91:53&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om lag om folkbokföringsregister, m. m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0353/prop_199091__53-1.png" style="width:35pt;height:45pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag&lt;br&gt;ur regeringsprotokollet den 25 oktober 1990 för den åtgärd och de ändamål&lt;br&gt;som framgår av föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Odd Engström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ErikÅsbrink&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till en lag om de register för folkbokför-&lt;br&gt;ingsverksamheten som fr.o. m. den 1 juli 1991 skall föras med hjälp av&lt;br&gt;automatisk databehandling (ADB). Ett lokalt register skall finnas för varje&lt;br&gt;lokalt skattekontors verksamhetsområde och ett centralt referensregister&lt;br&gt;för hela riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget innehåller bestämmelser om registrens ändamål, register-&lt;br&gt;ansvar, registerinnehåll, terminalåtkomst och utlämnande av uppgifter på&lt;br&gt;ADB-medium samt sökbegrepp m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen anges också hur arbetsuppgiften att svara för folkbokfö-&lt;br&gt;ringen skall inordnas i skattemyndigheternas organisation, hur de allmän-&lt;br&gt;na försäkringskassorna skall medverka i arbetet med folkbokföringen och&lt;br&gt;hur ADB-stödet för verksamheten skall vara uppbyggt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 53&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om folkbokföringsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:53&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § För de ändamål som anges i 2 och 3 §§ skall med hjälp av automatisk&lt;br&gt;databehandling föras ett lokalt folkbokföringsregister för varje lokalt skat-&lt;br&gt;tekontors verksamhetsområde och ett centralt referensregister för hela&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registerändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett lokalt folkbokföringsregister får användas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter för fysiska perso-&lt;br&gt;ner och av andra folkbokföringsuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. handläggning av folkbokföringsärenden som enligt folkbokförings-&lt;br&gt;lagen (1967:198) eller annan lag eller förordning prövas av skattemyndig-&lt;br&gt;heten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. framställning av personbevis och andra registerutdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter som myndigheter behö-&lt;br&gt;ver för att fullgöra sin verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. uttag av folklängder och andra samlingar av uppgifter för förvaring&lt;br&gt;hos statliga arkivmyndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. planering och tillsyn av folkbokföringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Det centrala referensregistret får användas för ändamål som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 2, 3, 5 och 6.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registeransvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Skattemyndigheten i länet är registeransvarig för det eller de lokala&lt;br&gt;folkbokföringsregister som förs inom myndighetens verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Riksskatteverket är registeransvarigt för det centrala referensregi-&lt;br&gt;stret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i länet är registeransvarig för uppgifter i det centrala&lt;br&gt;referensregistret som avser en person som är eller senast har varit folkbok-&lt;br&gt;förd inom myndighetens verksamhetsområde eller som av myndigheten&lt;br&gt;tilldelats personnummer utan att vara folkbokförd i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registerinnehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett lokalt folkbokföringsregister får innehålla uppgifter om personer&lt;br&gt;som är eller har varit folkbokförda inom det verksamhetsområde för vilket&lt;br&gt;registret förs. För en sådan person får anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild rubrik, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. födelsehemort och födelseort,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. medborgarskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. civilstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som&lt;br&gt;den registrerade har samband med inom folkbokföringen och om samban-&lt;br&gt;det är grundat på adoption,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. sjömansregistrering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. inflyttning från utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. avregistrering vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) dödsfall och dödförklaring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) utflyttning till utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) obefintlighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. gravsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För personen får också anges uppgifter som den 30 juni 1991 i enlighet&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser är antecknade i en sådan personakt som avses&lt;br&gt;i 16 § folkbokföringskungörelsen (1967:495).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Det centrala referensregistret får innehålla uppgifter om personer&lt;br&gt;som är eller har varit folkbokförda i landet eller som annars tilldelats&lt;br&gt;personnummer. För en sådan person får anges personnummer och grun-&lt;br&gt;den för personnummertilldelningen samt de uppgifter som senast registre-&lt;br&gt;rats enligt 6 § första stycket 2 och 11 med upplysning om det lokala register&lt;br&gt;från vilket uppgifterna har hämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ett register enligt denna lag får även innehålla uppgifter om tidpunk-&lt;br&gt;ter för registrerade förhållanden samt de tekniska och administrativa&lt;br&gt;uppgifter som behövs för att tillgodose ändamålen med registret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Terminalåtkomst&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Inom en skattemyndighet får terminalåtkomst till ett lokalt folkbok-&lt;br&gt;föringsregister endast finnas hos det lokala skattekontor för vars verksam-&lt;br&gt;hetsområde registret förs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Samtliga skattemyndigheter får ha terminalåtkomst till det centrala&lt;br&gt;referensregistret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utlämnande av uppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Uppgifter i ett register enligt denna lag får lämnas ut på medium för&lt;br&gt;automatisk databehandling endast om detta följer av lag eller förordning&lt;br&gt;eller om regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer har&lt;br&gt;medgett det.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sökbegrepp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § I ett lokalt folkbokföringsregister får som sökbegrepp användas&lt;br&gt;uppgifter som avses i 6 § första stycket 1 —4 och 6 — 8 med undantag för&lt;br&gt;uppgift om adoption.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det centrala referensregistret får som sökbegrepp användas uppgifter&lt;br&gt;som avses i 6 § första stycket 1, 2 och 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sökbegrepp i ett register enligt denna lag får också, enligt de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som Prop. 1990/91:53&lt;br&gt;regeringen bestämmer, användas uppgifter som avses i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i skatteregisterlagen skall införas två nya&lt;br&gt;paragrafer, 1 a och 10 a §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;la§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det centrala skatteregistret får&lt;br&gt;också användas för att identifiera en&lt;br&gt;person i ärende som avses i 2 § 2&lt;br&gt;lagen (1990:000) om folkbokfö-&lt;br&gt;ringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får för det än-&lt;br&gt;damål som avses i 1 a§ ha termi-&lt;br&gt;nalåtkomst till uppgifter om person-&lt;br&gt;nummer och namn.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 oktober 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsråden Engström, ordförande, Hjelm-Wallén, S. Anders-&lt;br&gt;son, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lind-&lt;br&gt;qvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Lööw,&lt;br&gt;Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om lag om folkbokföringsregister,&lt;br&gt;m. m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Nuvarande folkbokföringsorganisation m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföringen sker i dag i två former, som kyrkobokföring och som&lt;br&gt;mantalsskrivning. Kyrkobokföringen äger rum löpande hos pastorsämbe-&lt;br&gt;tena, medan mantalsskrivningen äger rum årligen och ombesörjs av en&lt;br&gt;lokal skattemyndighet (fr. o. m. den 1 januari 1991 ett lokalt skattekontor).&lt;br&gt;I Stockholms och Göteborgs kommuner svarar de lokala skattekontoren&lt;br&gt;även för den del av den löpande folkbokföringen som avser bosättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet (SOU 1990:50) Ny folkbokföringslag har 1983 års folk-&lt;br&gt;bokföringskommitté föreslagit att mantalsskrivningen skall avskaffas och&lt;br&gt;att mantalsskrivning och kyrkobokföring skall ersättas med ett enhetligt&lt;br&gt;begrepp folkbokföring. Betänkandet bereds efter remissbehandling för&lt;br&gt;närvarande i finansdepartementet. Jag avser att under våren 1991 föreslå&lt;br&gt;regeringen att lägga fram en lagrådsremiss med förslag om en ny folkbokfö-&lt;br&gt;ringslag. Förslaget kommer att bygga på folkbokföringskommitténs slutbe-&lt;br&gt;tänkande. Redan nu kan sägas att jag avser att följa kommitténs förslag när&lt;br&gt;det gäller frågan om att begreppen kyrkobokföring och mantalsskrivning&lt;br&gt;skall ersättas med begreppet folkbokföring. På grund härav använder jag i&lt;br&gt;förevarande proposition genomgående begreppet folkbokföring i den bety-&lt;br&gt;delse som folkbokföringskommittén angett, nämligen som ett enhetligt&lt;br&gt;begrepp för den registrering av befolkningen som utförs i det borgerliga&lt;br&gt;samhällets regi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom kyrkobokföringen antecknas uppgifter om bl. a. födelse, namn,&lt;br&gt;bosättning och familjerelationer samt vissa uppgifter av rent kyrklig natur&lt;br&gt;såsom dop och konfirmation. Anteckningarna görs fortlöpande i kyrko-&lt;br&gt;böcker och andra register som förs för varje församling av svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket är central förvaltningsmyndighet och länsskattemyn-&lt;br&gt;digheten (fr. o. m. den 1 januari 1991 skattemyndigheten) regional förvalt-&lt;br&gt;ningsmyndighet för frågor om folkbokföring, i den mån annat inte följer av&lt;br&gt;särskilda föreskrifter. Länsskattemyndigheten för med hjälp av automatisk&lt;br&gt;databehandling (ADB) regionala register över befolkningen i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet har inom stiftet tillsyn över pastorsämbetenas befattning Prop. 1990/91:53&lt;br&gt;med folkbokföringen och biträds därvid av minst en kyrkobokföringsin-&lt;br&gt;spektör, som utses av regeringen. Riksskatteverket utfärdar instruktion för&lt;br&gt;kyrkobokföringsinspektörerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Principbeslutet om en ny organisation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den 28 oktober 1987 fattade riksdagen beslut om en ny organisation för&lt;br&gt;folkbokföringen (prop. 1986/87:158, SkU 1987/88:2, rskr. 2). I proposi-&lt;br&gt;tionen föreslogs att ansvaret for den nya folkbokföringen skulle foras över&lt;br&gt;från pastorsämbetena till de lokala skattemyndigheterna. Riksdagen före-&lt;br&gt;slogs ta ställning till de principiella riktlinjerna för den nya organisationen.&lt;br&gt;En kommitté avsågs bli tillkallad för att lämna förslag till hur den nya&lt;br&gt;organisationen närmare borde utformas. Omorganisationen skulle enligt&lt;br&gt;förslaget genomföras den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut avviker i ett avseende från vad som föreslagits i&lt;br&gt;propositionen. I skatteutskottets betänkande uttalades nämligen att de&lt;br&gt;allmänna försäkringskassorna borde integreras i folkbokföringsarbetet. I&lt;br&gt;betänkandet angavs vidare i stora drag hur försäkringskassorna skulle&lt;br&gt;kunna medverka i arbetet (bet. s. 10 f). Utskottet, vars hemställan bifallits&lt;br&gt;av riksdagen, utgick från att den kommande folkbokföringsorganisationen&lt;br&gt;kunde utformas på det sätt som skisserats. Om det under det kommande&lt;br&gt;utredningsarbetet skulle visa sig svårt att uppfylla denna förutsättning i&lt;br&gt;praktiken kunde frågorna givetvis tas upp på nytt i samband med kom-&lt;br&gt;mande ställningstaganden till organisationskommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Organisationskommittén för folkbokföringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 18 februari 1988 bemyndigade regeringen chefen för&lt;br&gt;finansdepartementet att tillkalla en kommitté med uppdrag att utarbeta&lt;br&gt;förslag till genomförande av en ny organisation för folkbokföringen. Kom-&lt;br&gt;mittén påbörjade sitt arbete i mars 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I delbetänkandet (SOU 1990:18) Lag om folkbokföringsregister m.m.&lt;br&gt;redovisar kommittén, förutom ett förslag till registerlag, överväganden och&lt;br&gt;förslag rörande folkbokföringens organisatoriska inordnande i skatteför-&lt;br&gt;valtningen, försäkringskassornas medverkan, nytt ADB-stöd samt integri-&lt;br&gt;tets- och sekretessfrågor som uppkommer som en följd av förslagen till&lt;br&gt;datorisering och omorganisation. En sammanfattning av kommitténs för-&lt;br&gt;slag bör fogas som bilaga 1 till protokollet i detta ärende. Kommitténs&lt;br&gt;författningsförslag bör fogas som bilaga 2 till protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förteckning över de remissinstanser som har yttrat sig över betänkan-&lt;br&gt;det bör fogas som bilaga 3 till protokollet. En sammanställning av remiss-&lt;br&gt;yttrandena har upprättats inom finansdepartementet och finns tillgänglig i&lt;br&gt;lagstiftningsärendet (dnr 1487/1990).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 18 oktober 1990 att inhämta lagrådets yttran-&lt;br&gt;de över de lagförslag som upprättats inom finansdepartementet på grund-&lt;br&gt;val av betänkandet och remissyttrandena. Förslagen bör fogas till proto-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kollet i detta ärende som bilaga 4. Lagrådet lämnade förslagen utan erin- Prop. 1990/91: 53&lt;br&gt;ran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har den 25 oktober 1990 avlämnat ett yttrande enligt&lt;br&gt;2 a§ datalagen (1973:289). Yttrandet bör fogas till protokollet i detta&lt;br&gt;ärende som bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser nu att ta upp frågan om lagstiftning med anledning av vad jag&lt;br&gt;nu redogjort för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här vill jag också nämna att man inom svenska kyrkans centralstyrelse&lt;br&gt;har upprättat en promemoria, lag om församlingsregister m.m., med&lt;br&gt;förslag rörande de framtida särskilda kyrkliga register som behövs. Prome-&lt;br&gt;morian har den 11 juni 1990 getts in till regeringen. Promemorian har&lt;br&gt;remitterats och fått ett blandat mottagande. Förslaget övervägs för närva-&lt;br&gt;rande. Jag har i denna fråga samrått med statsrådet Wallström.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Organisatoriska frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Folkbokföringen i skatteförvaltningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: All löpande folkbokföringsverksamhet skall inom&lt;br&gt;skattemyndigheten skötas på lokal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i folkbokföringsfrågor skall fattas vid det lokala skattekon-&lt;br&gt;tor inom vars geografiska ansvarsområde den person som beslutet&lt;br&gt;avser är eller senast har varit folkbokförd. I flyttningsärenden fattas&lt;br&gt;beslut vid det kontor till vars område inflyttning sker. Samråd bör i&lt;br&gt;vissa fall ske med det kontor från vars område utflyttning skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket skall svara för viss rådgivning till myndigheter-&lt;br&gt;na i folkbokföringsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt. Kommittén tar också&lt;br&gt;upp vissa principiella frågor och anför bl. a. att synsättet i fråga om&lt;br&gt;organisationsprinciper, styrformer, administrativa system och ADB-struk-&lt;br&gt;tur bör vara samordnat mellan verksamheterna folkbokföring och beskatt-&lt;br&gt;ning. Verksamheten skall enligt kommittén bedrivas i en organisation med&lt;br&gt;så liten tjänsteskiktning som möjligt och där all personal i princip kan&lt;br&gt;handlägga alla slags ärenden. I inledningsskedet föreslås folkbokförings-&lt;br&gt;verksamheten dock få utgöra en egen organisatorisk grupp inom det lokala&lt;br&gt;skattekontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bara ett fåtal remissinstanser har uttalat sig särskilt&lt;br&gt;om organisationsfrågorna. Flertalet av dessa tillstyrker förslaget. Ett par&lt;br&gt;remissinstanser anser att folkbokföringsverksamheten så långt möjligt bör&lt;br&gt;hållas skild från skattemyndighetens övriga verksamhet. Enligt statskonto-&lt;br&gt;ret bör detta ske genom att folkbokföringen även i framtiden hålls organi-&lt;br&gt;satoriskt åtskild från beskattningsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen (DI) är kritisk till kommitténs förslag. Enligt DI inne-&lt;br&gt;bär förslaget, med den organisation för skatteförvaltningen i länen som&lt;br&gt;kommer att gälla fr. o. m. den 1 januari 1991, att skattemyndigheten i länet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;blir registeransvarig för samtliga lokala folkbokföringsregister i länet. Med Prop. 1990/91:53&lt;br&gt;tanke på vad offentlighetsprincipen innebär i fråga om bl. a. möjligheterna&lt;br&gt;att begära massuttag ur registren är en sådan koncentration av folkbokfö-&lt;br&gt;ringsuppgifter enligt DI:s mening inte acceptabel från integritetssynpunkt.&lt;br&gt;Den lösning som DI förordar går ut på att ansvaret för folkbokföringen&lt;br&gt;skall ligga på särskilda, lokala folkbokföringsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Efter riksdagsbehandlingen av princippropo-&lt;br&gt;sitionen har regeringens proposition 1989/90:74 om ny taxeringslag m. m.&lt;br&gt;antagits av riksdagen (SkU 32, rskr. 217, SFS 1990:324 m. fl.). Enligt detta&lt;br&gt;beslut skall den nya organisationen i skatteförvaltningen i huvuddrag ha&lt;br&gt;följande utseende. I varje län kommer det att finnas en skattemyndighet. 1&lt;br&gt;dag är skatteförvaltningen i ett län organiserad i en länsskattemyndighet&lt;br&gt;och i en eller flera lokala skattemyndigheter. De lokala skattemyndigheter-&lt;br&gt;nas geografiska verksamhetsområden kallas fögderier. Den nuvarande in-&lt;br&gt;delningen i fögderier upphör, men på varje ort där det har funnits en lokal&lt;br&gt;skattemyndighet kommer det att finnas ett lokalt skattekontor. Skattekon-&lt;br&gt;toret får ett verksamhetsområde som bestäms till viss eller vissa kommu-&lt;br&gt;ner eller församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den nya organisationen är fullt genomförd kommer merparten av&lt;br&gt;den operativa verksamheten att bedrivas lokalt. Sålunda kommer det&lt;br&gt;lokala skattekontoret att svara för samtliga beskattningsfunktioner, såsom&lt;br&gt;preliminärbeskattning, uppbörd, deklarationsgranskning, omprövning&lt;br&gt;och processföring, i fråga om alla privatpersoner som är bosatta inom&lt;br&gt;kontorets verksamhetsområde och en stor del av företagen. Arbetet kom-&lt;br&gt;mer att bedrivas integrerat beträffande alla skatter och avgifter. Det som&lt;br&gt;nu har sagts innebär att i princip alla beslut på beskattningsområdet som&lt;br&gt;gäller de nu aktuella personerna och företagen kommer att fattas vid det&lt;br&gt;lokala skattekontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommer emellertid också att bildas vissa länsgemensamma enheter,&lt;br&gt;nämligen ett länsskattekontor som skall svara för beskattning av större&lt;br&gt;företag samt specialist- och stödfunktioner i form av en rättsenhet, en&lt;br&gt;administrativ enhet och en ADB-enhet. Jag avser att inom kort återkom-&lt;br&gt;ma till regeringen med förslag till en ny instruktion för skatteförvaltning-&lt;br&gt;en, där organisationen regleras i enlighet med vad jag nu har sagt. Vissa&lt;br&gt;avvikelser från normalorganisationen kan bli aktuella i Stockholms län.&lt;br&gt;Jag avser att i det sammanhanget också lägga fram förslag till bestämmel-&lt;br&gt;ser om skattemyndigheternas och skattekontorens lokalisering samt skatte-&lt;br&gt;kontorens verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföringsverksamheten i skatteförvaltningens regi bör i enlighet&lt;br&gt;med riksdagens principbeslut skötas på lokal nivå. Beslut i folkbokförings-&lt;br&gt;ärenden bör fattas vid det lokala skattekontor inom vars geografiska an-&lt;br&gt;svarsområde den person som beslutet avser är eller senast har varit folk-&lt;br&gt;bokförd. I ärenden om ändrad bosättning bör beslut dock fattas vid det&lt;br&gt;kontor inom vars område den nya bosättningsorten finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förslaget tillgodoses enligt min mening intresset av att skapa en&lt;br&gt;rak och enkel organisation, med tydliga och enhetliga ansvarsförhållan-&lt;br&gt;den. En viktig fördel med den föreslagna ordningen är att allmänheten får&lt;br&gt;endast en kontaktpunkt hos myndigheten i folkbokföringsfrågor. Att den-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;na finns vid samma kontor som också handhar samtliga beskattningsfrå-&lt;br&gt;gor vad gäller privatpersoner som tillhör kontorets geografiska ansvarsom-&lt;br&gt;råde ser jag som en ytterligare, inte oväsentlig fordel. En annan lösning än&lt;br&gt;att låta folkbokföringsverksamheten ligga på lokal nivå skulle för övrigt&lt;br&gt;enligt min mening strida mot riksdagens principbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av materiell styrning och beslutsfattande på länsnivå torde,&lt;br&gt;som kommittén anfört, vara betydligt mindre inom folkbokföringsverk-&lt;br&gt;samheten än när det gäller beskattning. Den rådgivningsverksamhet som&lt;br&gt;behövs blir inte av sådan omfattning att den lämpligen kan spridas över&lt;br&gt;landet och förläggas till exempelvis varje län. En mera ändamålsenlig&lt;br&gt;lösning är att riksskatteverket i vart fall inledningsvis får svara för denna&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller det organisatoriska förhållandet inom skattekontoret mellan&lt;br&gt;folkbokföring och beskattning vill jag framhålla att jag inte ser några&lt;br&gt;principiella skäl som gör det nödvändigt att i samtliga fall låta gränsdrag-&lt;br&gt;ningen mellan dessa båda verksamhetsgrenar komma till uttryck genom&lt;br&gt;att i organisatoriskt hänseende föra dem till skilda arbetsenheter. Av&lt;br&gt;betydelse för mitt ställningstagande på den här punkten är att jag, som jag&lt;br&gt;strax skall utveckla närmare (avsnitt 4.7) har en syn på frågan om möjlig-&lt;br&gt;heten att mellan de olika skattekontoren i en myndighet begränsa direktåt-&lt;br&gt;komsten till folkbokföringsuppgifterna som skiljer sig från den som DI har&lt;br&gt;gett uttryck för. I praktiken kommer folkbokföringsverksamheten på den&lt;br&gt;större delen av verksamhetsorterna att ha sådan omfattning att det blir&lt;br&gt;naturligt från bl. a. arbetsledningssynpunkt att den, både i inledningsske-&lt;br&gt;det och längre fram, bedrivs i en särskild grupp. Men det kommer också att&lt;br&gt;finnas exempel på motsatsen. Intresset av att kunna upprätthålla god&lt;br&gt;service och fullgod kompetens även under semesterperioder eller vid hög&lt;br&gt;sjukfrånvaro etc. kan enligt min mening bara tillgodoses om verksamheten&lt;br&gt;i dessa fall kan bedrivas utan krav på organisatorisk uppdelning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Försäkringskassornas medverkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: De allmänna försäkringskassorna skall medverka i&lt;br&gt;folkbokföringsarbetet genom att lämna information till allmänhe-&lt;br&gt;ten, tillhandahålla blanketter samt hjälpa enskilda med att upprätta&lt;br&gt;anmälningar eller kontrollera anmälningar som dessa har upprättat&lt;br&gt;på egen hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har vid sina överväganden jämfört två alternativ, dels det&lt;br&gt;förordade alternativet som kommittén valt att kalla förmedlingsalterna-&lt;br&gt;tivet, dels ett alternativ med mera omfattande medverkan från försäk-&lt;br&gt;ringskassornas sida som kommittén kallat handläggningsalternativet. I det&lt;br&gt;senare alternativet skulle försäkringskassan bereda och bedöma ärenden&lt;br&gt;som initieras av enskilda genom personligt besök hos en försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommittén har det visat sig att en medverkan som får omfatta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beredning och bedömning av folkbokföringsärenden medför betydande Prop. 1990/91:53&lt;br&gt;nackdelar på olika plan. Kommittén anser bl. a. att handläggningsalterna-&lt;br&gt;tivet medför betydande kompetens- och rättssäkerhetsproblem. Alternati-&lt;br&gt;vet uppfyller vidare inte kravet på en rak och enkel organisation och gör&lt;br&gt;det svårt att undvika dubbelarbete. Båda alternativen innebär enligt kom-&lt;br&gt;mittén god service. Handläggningsalternativet innebär emellertid risk för&lt;br&gt;att ärenden efter att först ha handlagts hos försäkringskassan måste överfö-&lt;br&gt;ras till skattemyndigheten för vidare handläggning med åtföljande merar-&lt;br&gt;bete, irritation och dröjsmål för den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många av remissinstanserna har uttalat sig om gra-&lt;br&gt;den av medverkan från försäkringskassornas sida. Vissa remissinstanser&lt;br&gt;anser att försäkringskassan bör medverka i större utsträckning än vad&lt;br&gt;kommittén föreslagit, medan några anser att försäkringskassan inte alls&lt;br&gt;bör medverka i arbetet med folkbokföringen. Åtskilliga remissinstanser&lt;br&gt;tillstyrker dock kommitténs förslag eller lämnar det utan erinran. Till de&lt;br&gt;senare hör justitiekanslern, som också understryker det angelägna i att&lt;br&gt;försäkringskassornas formella roll och ansvar klargörs, bl. a. mot bakgrund&lt;br&gt;av vad som gäller om skadeståndsrättsligt ansvar för fel eller försummelser&lt;br&gt;vid myndighetsutövning. Datainspektionen (Dl) delar kommitténs upp-&lt;br&gt;fattning att försäkringskassornas medverkan bör begränsas på föreslaget&lt;br&gt;sätt. Till grund för DI:s ställningstagande ligger bl. a. att en mera aktiv&lt;br&gt;medverkan skulle kunna innebära att försäkringskassorna blir register-&lt;br&gt;ansvariga för de lokala registren och att ytterligare spridning av folkbokfö-&lt;br&gt;ringsuppgifterna medför en försämring från integritetssynpunkt. Riksför-&lt;br&gt;säkringsverket anser att den föreslagna ordningen inte ger tillräckliga förut-&lt;br&gt;sättningar för försäkringskassorna att inom folkbokföringen ge den service&lt;br&gt;till allmänheten som är önskvärd. Enligt verkets mening bör kassorna bl. a.&lt;br&gt;kunna utfärda personbevis och ha terminalåtkomst till folkbokföringsre-&lt;br&gt;gistren. Riksskatteverket instämmer i kommitténs slutsats att en medver-&lt;br&gt;kan av försäkringskassorna inte bör omfatta beredning och beslut i folk-&lt;br&gt;bokföringsärenden eller utfärdande av personbevis. Verket pekar också på&lt;br&gt;vissa problem även med den mera begränsade medverkan som kommittén&lt;br&gt;föreslagit. Riksarkivet har inget att invända mot de sammanfattande slut-&lt;br&gt;satserna vad gäller kassamedverkan men pekar på att vissa tveksamheter&lt;br&gt;kan finnas beträffande registreringsskyldighet hos kassorna enligt sekre-&lt;br&gt;tesslagens (1980:100) bestämmelser. Statskontoret biträder kommitténs&lt;br&gt;slutsats att det inte finns tillräckliga skäl för att ge försäkringskassan&lt;br&gt;befogenhet att fatta beslut i folkbokföringsärenden eller utfärda person-&lt;br&gt;bevis. Vidare anser statskontoret att en renodlad folkbokföringsorganisa-&lt;br&gt;tion helt inom skatteförvaltningen utan medverkan från försäkringskassan&lt;br&gt;är att föredra. Riksrevisionsverket delar kommitténs uppfattning att kas-&lt;br&gt;sornas medverkan bör begränsas på föreslaget sätt. Kammarrätten i Göte-&lt;br&gt;borg anser att det inte i nuläget förefaller finnas några vinster att uppnå&lt;br&gt;genom att låta försäkringkassorna engageras i folkbokföringsarbetet, i vart&lt;br&gt;fall inte utöver vad kommittén föreslagit. Länsrätten i Västmanlands län&lt;br&gt;pekar på att andelen besöksärenden i folkbokföringen kan väntas minska&lt;br&gt;och att behovet av närservice för allmänheten inte kommer att göra sig lika&lt;br&gt;starkt gällande. Länsrätten sätter därför i fråga om det är ekonomiskt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försvarbart att över huvud taget låta försäkringskassorna medverka i folk- Prop. 1990/91:53&lt;br&gt;bokföringsarbetet. Länsrätten i Västernorrlands län delar kommitténs&lt;br&gt;uppfattning att försäkringskassorna endast bör ha en förmedlande uppgift&lt;br&gt;inom folkbokföringen. Enligt länsrätten är det erfarenhetsmässigt förenat&lt;br&gt;med stora olägenheter inte minst från rättssäkerhetssynpunkt om två&lt;br&gt;myndigheter har att meddela beslut i samma frågor. Svenska kyrkans&lt;br&gt;församlings- och pastoratsförbund delar kommitténs uppfattning att det&lt;br&gt;inte är lämpligt från integritets- och verksamhetssynpunkt att dela på&lt;br&gt;rollen som handläggarmyndighet inom folkbokföringen. Värnpliktsverket&lt;br&gt;anser att försäkringskassorna skulle kunna ges en mer aktiv uppgift inom&lt;br&gt;folkbokföringen. Arbetsmarknadsstyrelsen anser att det finns klara för-&lt;br&gt;delar från försvarssynpunkt om försäkringskassorna har en mer aktiv roll i&lt;br&gt;folkbokföringen. Försäkringskasseförbundet anser att den av kommittén&lt;br&gt;föreslagna ordningen inte ger allmänheten den möjlighet till god service&lt;br&gt;som man har rätt att ställa krav på när det gäller ett samhällsorgan.&lt;br&gt;Förbundet delar inte kommitténs farhågor när det gäller kompetens- och&lt;br&gt;rättssäkerhetsproblem. Landsorganisationen i Sverige ansluter sig i sitt&lt;br&gt;yttrande till de synpunkter som lämnats av Försäkringsanställdas förbund.&lt;br&gt;Förbundet förordar handläggningsaltemativet och yrkar avslag på kom-&lt;br&gt;mitténs förslag. En renodlad folkbokföringsorganisation är enligt förbun-&lt;br&gt;det att föredra framför kommitténs förslag. Sveriges släktforskarförbund&lt;br&gt;anser att försäkringskassorna borde ges större uppgifter än vad kommittén&lt;br&gt;tänkt sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: I likhet med flera av remissinstanserna anser&lt;br&gt;jag att en medverkan från försäkringskassornas sida i folkbokföringsarbe-&lt;br&gt;tet som även innefattar beredning och bedömning av ärenden medför&lt;br&gt;betydande oklarheter i fråga om kompetens och ansvar för de inblandade&lt;br&gt;myndigheterna. Nackdelarna med detta från bl. a. rättssäkerhetssynpunkt&lt;br&gt;är enligt min mening så stora att handläggningsaltemativet inte bör över-&lt;br&gt;vägas vidare. Till detta kommer att det med all sannolikhet också skulle&lt;br&gt;innebära betydande nackdelar från effektivitetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ansluter mig också till kommitténs bedömning att en mera omfattan-&lt;br&gt;de medverkan från försäkringskassans sida än den som kommittén föresla-&lt;br&gt;git inte behövs för att man i den nya folkbokföringsorganisationen skall&lt;br&gt;kunna ge allmänheten en god service. Jag vill i det här sammanhanget&lt;br&gt;särskilt peka på att man hos de lokala skattekontoren kommer att vara&lt;br&gt;tillgänglig för att besvara förfrågningar och ha kompetens att bedöma alla&lt;br&gt;förekommande folkbokföringsfrågor under kontorstid alla arbetsdagar.&lt;br&gt;Genom att man även har tillgång till försäkringskassornas nät av lokalkon-&lt;br&gt;tor för den typ av service som kommittén har föreslagit, och som främst&lt;br&gt;blir av betydelse när det finns skäl för ett personligt besök, är det enligt&lt;br&gt;min mening väl sörjt för servicen till allmänheten på folkbokföringsområ-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller utfärdande av personbevis har kommittén anfört att använd-&lt;br&gt;ningen av sådana bevis kan komma att minska kraftigt i framtiden. Be-&lt;br&gt;ställning kan, som kommittén påpekar, göras enkelt och snabbt och kräver&lt;br&gt;aldrig personlig inställelse av beställaren. Frågan om den framtida använd-&lt;br&gt;ningen av personbevis utreds för närvarande. Jag är inte beredd att nu göra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon närmare bedömning av vilka möjligheter det finns att minska Prop. 1990/91:53&lt;br&gt;användningen i framtiden. Så mycket är dock klart att det finns åtskilliga&lt;br&gt;ärendetyper där det i dag fordras personbevis och där detta bör gå att&lt;br&gt;ersätta med mera rationella metoder for att hämta in information. Redan&lt;br&gt;på grund av vad som nu har anförts anser jag inte att det finns anledning&lt;br&gt;att göra det möjligt för försäkringskassan att utförda personbevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan vidare nämnas att det, för att försäkringskassorna skulle kunna&lt;br&gt;utförda personbevis, i praktiken skulle krävas att kassorna har terminalåt-&lt;br&gt;komst till de lokala folkbokföringsregistren. I likhet med flera remissin-&lt;br&gt;stanser anser jag att detta skulle föra med sig nackdelar från integritetssyn-&lt;br&gt;punkt som inte bör godtas. Som jag kommer att utveckla närmare i det&lt;br&gt;följande anser jag att terminalåtkomsten även för skattemyndigheternas&lt;br&gt;del bör vara mera begränsad än vad kommittén har föreslagit (jfr avsnitt&lt;br&gt;4.7). Jag är mot bakgrund av vad som nu har sagts inte beredd att föreslå&lt;br&gt;att försäkringskassorna får terminalåtkomst till de lokala folkbokföringsre-&lt;br&gt;gistren. Det kan nämnas att sådan åtkomst av tekniska skäl under alla&lt;br&gt;förhållanden inte skulle bli aktuell förrän några år efter genomförandet av&lt;br&gt;den nya organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 ADB-stöd för folkbokföringen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Samtliga folkbokföringsuppgifter skall lagras med&lt;br&gt;hjälp av ADB. Det skall föras ett lokalt register för varje lokalt&lt;br&gt;skattekontors verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registren skall föras med hjälp av lokalt eller regionalt placerade&lt;br&gt;datorer. Flera lokala skattekontor kan i vissa fall komma att föra&lt;br&gt;sina register med hjälp av samma dator. Även i dessa fall kommer&lt;br&gt;det emellertid att vara fråga om lokalt avgränsade register, över&lt;br&gt;vilka bara resp, lokala skattekontor kan förfoga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som är nödvändiga för att ta reda på var uppgifter&lt;br&gt;om en person finns i ett lokalt register skall lagras i ett centralt&lt;br&gt;referensregister som förs med hjälp av en centralt placerad dator.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Kommittén&lt;br&gt;har dock föreslagit att det centrala registret skall vara såväl ett referens-&lt;br&gt;som aviseringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som har uttalat sig i&lt;br&gt;frågan har tillstyrkt kommitténs förslag eller lämnat det utan erinran.&lt;br&gt;Justitiekanslern har inte någon erinran mot de principiella utgångspunk-&lt;br&gt;terna för kommitténs förslag när det gäller behandlingen av integritetsfrå-&lt;br&gt;gor i samband med den utökade användningen av ADB, men pekar på&lt;br&gt;vissa konsekvenser vad gäller statens skadeståndsrättsliga ansvar. Datain-&lt;br&gt;spektionen (DI) pekar på en rad frågor som hänger samman med integri-&lt;br&gt;tetsskyddet. Jag återkommer till DI:s synpunkter när jag i det följande&lt;br&gt;kommenterar förslaget till registerlag (se bl. a. avsnitt 4.7). Postverket delar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfattningen att folkbokföringen bör datoriseras även på lokal nivå. Prop. 1990/91:53&lt;br&gt;Statskontoret konstaterar att förslaget till datorstruktur ligger i linje med&lt;br&gt;de intentioner som kommit till uttryck i skatteförvaltningens ADB-strate-&lt;br&gt;gi. Den föreslagna lokaldatorlösningen i UNIX-miljö följer statskontorets&lt;br&gt;rekommendationer om en öppen, standardiserad utvecklingsmiljö och&lt;br&gt;standardiserad kommunikation. Några remissinstanser, bland dessa läns-&lt;br&gt;rätten i Västmanlands län och juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms&lt;br&gt;universitet understryker särskilt vikten av att säkerhetsaspekterna blir&lt;br&gt;tillräckligt beaktade vid en utökad användning av ADB. Sveriges släktfors-&lt;br&gt;karförbund tillstyrker den snabba och omfattande datoriseringen men&lt;br&gt;uttrycker viss oro med anledning av att förberedelsetiden enligt förbundets&lt;br&gt;mening är kort. Svenskt biografiskt lexikon framhåller bl. a. betydelsen av&lt;br&gt;att folkbokföringsuppgifterna bevaras på ett säkert och tillgängligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen lör mitt förslag: Huvuddragen i den föreslagna datoriseringen av&lt;br&gt;folkbokföringen har varit föremål för riksdagens bedömning i samband&lt;br&gt;med den slutliga behandlingen av årets budgetförslag (prop. 1989/90:150,&lt;br&gt;SkU33, rskr. 355). Riksdagen har beslutat i enlighet med regeringens&lt;br&gt;förslag och anvisat medel för genomförandet av reformen, bl. a. vad gäller&lt;br&gt;datoriseringen. Jag vill nu något närmare utveckla skälen för regeringens&lt;br&gt;ställningstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag finns ett regionalt personredovisningssystem, som bygger på&lt;br&gt;användningen av ADB hos länsskattemyndigheten (länsregistren). Syftet&lt;br&gt;med detta system är främst att utgöra underlag för en omfattande avisering&lt;br&gt;av folkbokföringsuppgifter som sker till andra personregister. Länsregi-&lt;br&gt;stren innehåller vissa av de uppgifter som i dagens system också finns&lt;br&gt;registrerade på konventionellt sätt i kyrkoböckerna. Inrapporteringen sker&lt;br&gt;på formulär som sedan dataregistreras. Registreringen sker alltså i flera led&lt;br&gt;varvid det finns risk för felregistrering som kan få till följd att de konven-&lt;br&gt;tionella registren, kyrkoböckerna, inte stämmer överens med de datorba-&lt;br&gt;serade registren, länsregistren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektivitets- och serviceskäl talar för att man i samband med genomfö-&lt;br&gt;randet av en ny organisation också bör gå över till helt datorbaserad&lt;br&gt;registerföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller datorkraftsstrukturen har kommittén närmare studerat och&lt;br&gt;redovisat flera olika alternativ från bl. a. effektivitets-, integritets-, sårbar-&lt;br&gt;hets- och säkerhetssynpunkt. I likhet med kommittén har regeringen gjort&lt;br&gt;bedömningen att den förordade lösningen innebär betydande fördelar från&lt;br&gt;bl. a. följande synpunkter. Med datorkraften förlagd nära den operativa&lt;br&gt;verksamheten är det lättare att ta ett samlat ansvar för att driva verksam-&lt;br&gt;heten mot uppställda mål. Genom att sprida datorkraften gör man det&lt;br&gt;också lättare att bygga upp en ökad kompetens i ADB-frågor ute på&lt;br&gt;myndigheterna. Från integritetssynpunkt är det väsentligt att den historis-&lt;br&gt;ka informationen om folkbokförda personer lagras och hanteras bara på&lt;br&gt;lokal nivå. Genom att registren förs med hjälp av i princip lokalt placerade&lt;br&gt;datorer minskar vidare sårbarheten i katastrofsituationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har visat sig att det funnits behov av att ytterligare utreda vissa&lt;br&gt;frågor om bl. a. sårbarhet, säkerhet och beredskapsplanering vid datorise-&lt;br&gt;rad registerföring inom folkbokföringen. Kommittén har låtit föranstalta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om en sådan utredning i samarbete med överstyrelsen för civil beredskap.&lt;br&gt;Utredningsarbetet om beredskapsplaneringen inom folkbokföringen har&lt;br&gt;redovisats i en skrivelse till regeringen den 6 september 1990. Utredningen&lt;br&gt;visar ett antal åtgärder som nu behöver genomföras för att ADB-stödet för&lt;br&gt;folkbokföringen skall kunna utformas så att sårbarhets- och säkerhetsas-&lt;br&gt;pekterna under beredskap blir beaktade på ett tillfredsställande sätt. Ut-&lt;br&gt;redningen har remitterats till överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB).&lt;br&gt;ÖCB delar de synpunkter som framförs i utredningen. Inom riksskattever-&lt;br&gt;ket görs för närvarande också säkerhetsanalyser för situationer när det inte&lt;br&gt;råder beredskapsförhållanden. Rutiner tas fram så att man skall kunna&lt;br&gt;sköta verksamheten även vid störningar i ADB-driften. Arbetet sker i&lt;br&gt;enlighet med riktlinjerna i förordningen (1989:29) om säkerhetsanalyser&lt;br&gt;av statliga myndigheters ADB-system och skall vara klart till driftstarten&lt;br&gt;den 1 juli 1991. Jag vill framhålla att det är särskilt viktigt att ADB-stödet&lt;br&gt;för folkbokföringen utformas så att säkerhetsaspekterna blir beaktade på&lt;br&gt;ett fullt tillfredsställande sätt. Det gäller både under normala förhållanden&lt;br&gt;och under beredskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya organisationen bör alltså nuvarande manuella register ersättas&lt;br&gt;av ADB-förda register, ett för varje skattekontors verksamhetsområde.&lt;br&gt;Funktionen att förse myndigheter och andra med folkbokföringsuppgifter&lt;br&gt;bör enligt kommitténs förslag utövas från ett centralt referens- och avise-&lt;br&gt;ringsregister. Av skal som jag utvecklar närmare i det följande (avsnitt 4.3)&lt;br&gt;lägger jag emellertid inte nu fram något förslag till centralt aviseringsregis-&lt;br&gt;ter. Aviseringsverksamheten får tills vidare ske som i dag via länsregistren&lt;br&gt;och riksaviseringsbandet. Däremot förordar jag att ett centralt referensre-&lt;br&gt;gister skall inrättas, som en stödfunktion till de lokala registren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 sammanhanget kan nämnas att kostnaderna för att genomföra omorga-&lt;br&gt;nisationen av folkbokföringen har behandlats i årets kompletteringspropo-&lt;br&gt;sition (prop. 1989/90:150 bil. 4). Frågan om medelsbehov för driften av&lt;br&gt;den nya organisationen avser jag att ta upp i 1991 års budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:53&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Författningsreglering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Registerlag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Folkbokföringsverksamhetens registerfrågor skall reg-&lt;br&gt;leras i en särskild lag om folkbokföringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har överlag tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Inom folkbokföringsverksamheten skall med&lt;br&gt;hjälp av ADB föras register över hela befolkningen. Det är många olika&lt;br&gt;uppgifter som måste registreras. Som exempel på uppgifter som kan upp-&lt;br&gt;fattas som integritetskänsliga kan nämnas uppgifter om familjerelationer,&lt;br&gt;om ett familjesamband är biologiskt eller grundas på adoption eller om&lt;br&gt;medborgarskap. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registren blir personregister enligt 1 § datalagen (1973:289). Dess be- Prop. 1990/91:53&lt;br&gt;stämmelser till skydd mot att registrerade personers integritet kränks blir&lt;br&gt;tillämpliga. Skyddet för de enskilda kan emellertid förstärkas genom att&lt;br&gt;man i en särskild registerlag för folkbokföringen lägger fast huvuddragen&lt;br&gt;för ADB-registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I registerlagen bör, som kommittén föreslagit, regleras frågor som direkt&lt;br&gt;hänger samman med den personliga integriteten. I lagen bör därför finnas&lt;br&gt;bestämmelser om registerändamål, registeransvar, registerinnehåll, termi-&lt;br&gt;nalåtkomst, uppgiftslämnande och sökmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också behov av föreskrifter som kan komplettera lagen. Bl. a.&lt;br&gt;bör föreskrifter ges i en förordning. Kommittén fortsätter nu också sitt&lt;br&gt;arbete med att utarbeta förslag till en förordning om folkbokföringsregis-&lt;br&gt;ter. Vidare avses genom förordning en reglering ske bl. a. av de längder&lt;br&gt;med folkbokföringsuppgifter som skall tas ut med vissa tidsintervall för&lt;br&gt;överföring till arkivmyndigheter. Jag avser att senare återkomma till rege-&lt;br&gt;ringen med förslag i dessa delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår i betänkandet att diarieföringen inom den framtida&lt;br&gt;folkbokföringen skall ske med hjälp av ADB. Kommittén anför bl. a.&lt;br&gt;följande. Även diarierna kommer att utgöra personregister enligt data-&lt;br&gt;lagen och kommer på olika sätt att samverka med folkbokföringsregistren.&lt;br&gt;Diarierna kommer att innehålla fler typer av uppgifter än vad som är&lt;br&gt;normalt för diarier, men ändå ett begränsat antal uppgifter som direkt rör&lt;br&gt;personliga förhållanden. Diarierna kommer därigenom att vara mindre&lt;br&gt;integritetskänsliga än folkbokföringsregistren. Kommittén anser att regle-&lt;br&gt;ringen av diarierna därför kan ske på en lägre nivå än vad som gäller&lt;br&gt;beträffande själva registren och avser att behandla diarierna i sitt nästa&lt;br&gt;betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det nyss sagda behandlar jag inte nu frågan om&lt;br&gt;diarierna utan avvaktar kommitténs ställningstagande. Jag räknar med att&lt;br&gt;senare återkomma till regeringen också i den här frågan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Registerändamål för de lokala folkbokföringsregistren&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det lokala folkbokföringsregistret får användas i skat-&lt;br&gt;temyndigheternas folkbokföringsverksamhet för samordnad regis-&lt;br&gt;terföring av identifieringsuppgifter för fysiska personer och av and-&lt;br&gt;ra folkbokföringsuppgifter samt för handläggning av ärenden enligt&lt;br&gt;folkbokföringsförfattningarna eller andra författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat användningsområde får vara framställning av person-&lt;br&gt;bevis och tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter som myn-&lt;br&gt;digheter behöver för sin verksamhet samt framställning av folkläng-&lt;br&gt;der och andra längder för förvaring hos statliga arkivmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret får dessutom användas för planering och tillsyn av folk-&lt;br&gt;bokföringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i stora delar med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har i allmänhet lämnats utan erinran. Sve- Prop. 1990/91: 53&lt;br&gt;riges Advokatsamfund anför att alla ändamål skall vara noggrant angivna&lt;br&gt;och menar att några ändamålsbeskrivningar är alltför vida. Detta gäller&lt;br&gt;bl. a. användningsområdet ”annat uppgiftslämnande”. Samfundet anser&lt;br&gt;vidare att det bör anges att de verksamheter för vilka registret får användas&lt;br&gt;endast är sådana som är angivna i lag. Detta för att undvika att ändamålet&lt;br&gt;”uppföljning och kontroll av folkbokföringsverksamheten” blir ett för vitt&lt;br&gt;tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För att förhindra otillbörligt intrång i registrera-&lt;br&gt;de personers integritet måste i lag anges ändamålen för registren. Genom&lt;br&gt;en sådan ändamålsbeskrivning ges ramen för registrens användning och&lt;br&gt;innehåll. Enligt datalagen (7 §) gäller bl. a. att inga andra uppgifter får&lt;br&gt;registreras i ett personregister än som står i överensstämmelse med regi-&lt;br&gt;strets ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålen med de lokala folkbokföringsregistren styrs i första hand av&lt;br&gt;folkbokföringens funktion och folkbokföringsmyndigheternas åligganden.&lt;br&gt;En väsentlig funktion är att tillgodose behovet av basuppgifter på många&lt;br&gt;samhällsområden. Sedan länge ligger uppgifterna från folkbokföringen till&lt;br&gt;grund för flera viktiga rättsförhållanden såsom rösträtt, skattskyldighet&lt;br&gt;och skolplikt. För administrationen av det omfattande system av regler&lt;br&gt;som avser att garantera medborgarna ekonomisk och social trygghet krävs&lt;br&gt;också uppgifter från folkbokföringen om de förhållanden, t. ex. att en&lt;br&gt;person är folkbokförd i Sverige, som grundar rätt till olika förmåner. För&lt;br&gt;forskningen är folkbokföringsuppgifter ofta av grundläggande betydelse.&lt;br&gt;Även bl. a. värnpliktsverket och statistiska centralbyrån får de för verk-&lt;br&gt;samheten nödvändiga basuppgifterna om befolkningen från folkbokföring-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom folkbokföringsverksamheten registreras således uppgifter som på&lt;br&gt;olika sätt har betydelse i samhället. Vilka uppgifter det rör sig om följer av&lt;br&gt;särskilda bestämmelser som främst återfinns i folkbokföringslagen&lt;br&gt;(1967:198) och folkbokföringskungörelsen (1967:495). Men även många&lt;br&gt;andra författningar, bl. a. namnlagen (1982:670) och föräldrabalken, inne-&lt;br&gt;håller bestämmelser om uppgiftsskyldighet till folkbokföringsmyndighe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunden för de uppgifter som registreras utgörs i allmänhet av beslut av&lt;br&gt;folkbokföringsmyndigheten, i regel föranledda av anmälningar från enskil-&lt;br&gt;da. En huvuduppgift är att pröva var en person skall anses bosatt och inte&lt;br&gt;sällan om en person skall anses bosatt i Sverige. Bland andra beslut inom&lt;br&gt;folkbokföringsverksamheten kan nämnas beslut om namn enligt namn-&lt;br&gt;lagen och om gemensam vårdnad av barn enligt föräldrabalken samt&lt;br&gt;prövning av äktenskapshinder enligt äktenskapsbalken. Det nya lokala&lt;br&gt;registret bör användas vid denna verksamhet och således vid myndighe-&lt;br&gt;tens handläggning av ärenden om folkbokföring och för att dokumentera&lt;br&gt;besluten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nu nämnda fall kommer registren inte bara att ha en samordnande&lt;br&gt;funktion utan också att vara ett hjälpmedel vid prövningen av olika&lt;br&gt;folkbokföringsärenden. Registrens samordnande funktion, där syftet är att&lt;br&gt;i fråga om ett flertal samhällsområden kunna tillhandahålla basuppgifter, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 53&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsätter att registren också förses med uppgifter som visserligen är av&lt;br&gt;betydelse för folkbokföringen men där det bakomliggande beslutet har&lt;br&gt;meddelats av en annan myndighet än folkbokföringsmyndigheten. Det rör&lt;br&gt;sig då om uppgifter som har sin grund i anmälningar eller underrättelser&lt;br&gt;som lämnas av myndigheter för registrering hos folkbokföringsmyndighe-&lt;br&gt;ten enligt särskilda bestämmelser därom. En underrättelse från en myndig-&lt;br&gt;het föranleds oftast av att denna fattat ett materiellt beslut, t. ex. rörande&lt;br&gt;civilstånd eller medborgarskap. För närvarande sker anmälningar och&lt;br&gt;underrättelser av angivet slag normalt till pastorsämbetet medan de i&lt;br&gt;framtiden kommer att fullgöras till skattemyndigheten i dess egenskap av&lt;br&gt;folkbokföringsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen bör de lokala registren också få användas för planering, upp-&lt;br&gt;följning och annan tillsyn inom folkbokföringsverksamheten såväl i admi-&lt;br&gt;nistrativt som materiellt hänseende. Administrativt kan uppföljning göras&lt;br&gt;bl. a. för att undersöka handläggningstider. Materiella undersökningar kan&lt;br&gt;göras för att upprätthålla kvalitén på de registrerade uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller författningsregleringen av registerändamålet bör den en-&lt;br&gt;ligt min mening mera än enligt kommitténs förslag lägga tonvikt på regi-&lt;br&gt;strets samordnande funktion. I bestämmelsen om registerändamål bör&lt;br&gt;därför inledningsvis anges att ett lokalt folkbokföringsregister får använ-&lt;br&gt;das för samordnad registerföring av identifieringsuppgifter för fysiska&lt;br&gt;personer och av andra folkbokföringsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålsbeskrivningen bör också omfatta registrens användning vid&lt;br&gt;ärendehandläggningen inom folkbokföringen. För min del anser jag att&lt;br&gt;beskrivningen med fördel kan begränsas till att avse ärenden enligt folk-&lt;br&gt;bokföringslagen och — utan att de anges särskilt — andra författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Funktionen att förse olika användare med folkbokföringsuppgifter&lt;br&gt;hänger samman med det nämnda ändamålet att ett register får användas&lt;br&gt;för samordnad registerföring av identifieringsuppgifter och andra folkbok-&lt;br&gt;föringsuppgifter. Men även själva uppgiftslämnandet bör anges. Detta&lt;br&gt;kommer att bestå i framställning av personbevis och andra registerutdrag&lt;br&gt;och i tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter som myndigheter behö-&lt;br&gt;ver för att fullgöra sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ändamål bör också anges registrens användning för planering och&lt;br&gt;tillsyn av folkbokföringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 registerlagen har bestämmelserna om registerändamål för ett lokalt&lt;br&gt;register tagits in i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Registerändamål för det centrala referensregistret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det centrala referensregistret får användas för hand-&lt;br&gt;läggning av ärenden enligt folkbokföringsförfattningarna eller andra&lt;br&gt;författningar, för framställning av personbevis och uttag av längder&lt;br&gt;samt för planering och tillsyn av folkbokföringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt såvitt gäller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;referensregistret. Därutöver föreslår kommittén att ett centralt aviserings- Prop. 1990/91:53&lt;br&gt;register skall inrättas vilket skall få användas för aktualisering, komplette-&lt;br&gt;ring och kontroll av andra personregister och annat uppgiftslämnande.&lt;br&gt;Aviseringsregistret skall i första hand användas för att tillgodose samhäl-&lt;br&gt;lets behov av basuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Datainspektionen anför bl. a. att aviseringsregistret&lt;br&gt;och aviseringsverksamheten bör regleras separat från folkbokföringsverk-&lt;br&gt;samheten. Vidare anser datainspektionen att förhållandet till statens per-&lt;br&gt;son- och adressregister, SPAR, bör belysas närmare. Enligt riksskatteverket&lt;br&gt;bör det centrala referens- och aviseringsregistret ipnehålla vissa typer av&lt;br&gt;uppgifter utöver dem som kommittén har föreslagit. Riksrevisionsverket&lt;br&gt;ifrågasätter om det behövs ett centralt register, eftersom grundläggande&lt;br&gt;personuppgifter är tillgängliga genom det centrala skatteregistret. Statistis-&lt;br&gt;ka centralbyrån och rikspolisstyrelsen anför bl. a. att det är önskvärt att&lt;br&gt;man får terminalåtkomst till det centrala registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Till att börja med kan konstateras att den&lt;br&gt;väsentliga registerfunktionen att förse olika användare med grundläggande&lt;br&gt;folkbokföringsuppgifter även några år efter den 1 juli 1991 måste fullgöras&lt;br&gt;med hjälp av de nuvarande länsregistren och riksaviseringsbandet. Under&lt;br&gt;de närmaste åren kommer nämligen de nödvändiga ADB-systemen som&lt;br&gt;behövs för att för det ändamålet inrätta ett nytt centralt register med&lt;br&gt;snabbare aktualisering och större tillförlitlighet än det nuvarande att sak-&lt;br&gt;nas. Med hänsyn härtill bör ett ställningstagande till ett centralt aviserings-&lt;br&gt;register anstå. Ytterligare utredningsarbete bör då kunna ha ägnats åt&lt;br&gt;frågan. Jag lägger alltså inte nu fram något förslag om att ett nytt centralt&lt;br&gt;register skall användas till aviseringsverksamhet. I samband med det fort-&lt;br&gt;satta utredningsarbetet vad gäller ett förbättrat aviseringsregister bör även&lt;br&gt;frågor som hänger samman med kopplingen till statens person- och adress-&lt;br&gt;register, SPAR, kunna utredas närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande bör alltså frågan om ett centralt register begränsas i&lt;br&gt;huvudsak till de krav som ställs på den egentliga folkbokföringsverksam-&lt;br&gt;heten. Därvid måste framhållas att förutsättningarna för inrättandet och&lt;br&gt;förandet av ett centralt register hänger nära samman med vilka restriktio-&lt;br&gt;ner som skall gälla för terminalåtkomsten till de lokala registren. Dessa&lt;br&gt;register avses — som jag redan nämnt och som jag återkommer till i avsnitt&lt;br&gt;4.7 — få en mycket stark lokal prägel, bl. a. skall det finnas terminalåt-&lt;br&gt;komst till ett visst register endast inom det verksamhetsområde som&lt;br&gt;registret omfattar. Ett lokalt register måste därför kompletteras med ett&lt;br&gt;register utan motsvarande snäva geografiska avgränsning. Det behövs ett&lt;br&gt;centralt register med vissa grundläggande referensuppgifter som alla folk-&lt;br&gt;bokföringsmyndigheter har tillgång till så att ett ärende som berör mer än&lt;br&gt;ett lokalt skattekontor kan handläggas så smidigt som möjligt och på ett&lt;br&gt;riktigt sätt. Bl. a. måste dubbelregistrering självfallet undvikas. Referensre-&lt;br&gt;gistret skall framför allt användas för att lokalisera personer som är folk-&lt;br&gt;bokförda utanför skattekontorets verksamhetsområde, t. ex. när ett med-&lt;br&gt;delande om flyttning kommer in. Med hjälp av ett register som omfattar&lt;br&gt;hela befolkningen kan det skattekontor hos vilket fråga om inflyttning&lt;br&gt;uppkommit, upplysas om nuvarande folkbokföringsort och genom att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vända sig till aktuellt skattekontor från dettas register få del av de uppgif- Prop. 1990/91: 53&lt;br&gt;ter som behövs for att pröva den väckta frågan om folkbokföring. Det kan&lt;br&gt;vidare finnas behov av att genom referensregistret kunna lokalisera perso-&lt;br&gt;ner som avlidit eller av annan anledning inte längre är folkbokförda i&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Referensregistret behöver också användas vid tilldelningen av person-&lt;br&gt;nummer. För närvarande fastställs personnummer antingen av lokal skat-&lt;br&gt;temyndighet, länsskattemyndighet eller av riksskatteverket, beroende på&lt;br&gt;orsaken till personnummertilldelningen. Personnummer tilldelas i första&lt;br&gt;hand i samband med beslut om folkbokföring men exempelvis också då en&lt;br&gt;person som inte är folkbokförd registreras som skattskyldig. Det finns&lt;br&gt;redan i dag ett centralt personnummerregister som förs med tillstånd av&lt;br&gt;datainspektionen. Detta register avses inom några år bli ersatt av ett&lt;br&gt;system med personnummertilldelning från det centrala referensregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många ärenden behöver skattekontoret ta del av information även&lt;br&gt;rörande personer som inte är folkbokförda inom det egna verksamhetsom-&lt;br&gt;rådet. I några fall, t. ex. i vissa namnärenden, kan den information som&lt;br&gt;kontoret har rätt att ta del av i det centrala registret vara tillräcklig för&lt;br&gt;ärendehandläggningen. Det blir också möjligt att utfärda vissa typer av&lt;br&gt;personbevis med tillgång till den begränsade information som finns i&lt;br&gt;referensregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat användningsområde för det centrala registret bör, i likhet med&lt;br&gt;vad som angetts för de lokala registren, vara uttag av längder samt plane-&lt;br&gt;ring och tillsyn av folkbokföringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om det centrala referensregistrets ändamål bör bilda en&lt;br&gt;särskild paragraf, 3 §, i den föreslagna lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Registeransvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skattemyndigheten i länet är registeransvarig för de&lt;br&gt;lokala folkbokföringsregister som förs i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket är registeransvarigt för det centrala referensre-&lt;br&gt;gistret. Skattemyndigheten i länet är registeransvarig för de uppgif-&lt;br&gt;ter i det centrala referensregistret som härrör från ett lokalt register i&lt;br&gt;länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har uttalat sig sär-&lt;br&gt;skilt om registeransvaret. Riksrevisionsverket anför att det kan diskuteras&lt;br&gt;om den lösning som kommittén har valt, nämligen att låta terminalåt-&lt;br&gt;komst och registeransvar ha samma begränsning, är den från integritets-&lt;br&gt;synpunkt bästa. Verket erinrar om att man inom socialförsäkringen har ett&lt;br&gt;system där åtkomst till vissa uppgifter endast medges inom lokalkontors-&lt;br&gt;området, som omfattar en kommun eller del därav, och inte inom hela&lt;br&gt;kassaområdet, som vanligen omfattar ett län. Riksskatteverket (RSV) på-&lt;br&gt;pekar att skattemyndigheten tillför det centrala referensregistret uppgifter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från det lokala folkbokföringsregistret men därutöver också uppgifter om Prop. 1990/91: 53&lt;br&gt;personer som tilldelats personnummer utan att ha varit folkbokförda, dvs.&lt;br&gt;sådana som avses i lagförslagets 7 § tredje stycke. Enligt riksskatteverkets&lt;br&gt;mening bör skattemyndighetens registeransvar gälla även sådana personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I 1 § datalagen anges att med registeransvarig&lt;br&gt;avses den för vars verksamhet personregister förs, om han förfogar över&lt;br&gt;registret. Den som kan påverka registrets innehåll anses förfoga över&lt;br&gt;registret. Detsamma torde gälla den som kan överföra innehållet till läsbar&lt;br&gt;form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med registeransvaret följer en rad skyldigheter enligt 7— 14 §§ data-&lt;br&gt;lagen. Bl. a. skall den registeransvarige ha en aktuell förteckning över de&lt;br&gt;personregister som han är ansvarig för. Vidare har han en ovillkorlig&lt;br&gt;skyldighet att rätta en oriktig eller missvisande uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett lokalt folkbokföringsregister skall föras för skattemyndighetens folk-&lt;br&gt;bokföringsverksamhet inom ett lokalt skattekontors verksamhetsområde,&lt;br&gt;och registerinnehållet skall kunna påverkas endast av skattemyndigheten.&lt;br&gt;Av datalagen får därmed anses följa att skattemyndigheten i länet har&lt;br&gt;registeransvaret. Det kan emellertid göras gällande att ansvaret bör ligga&lt;br&gt;på det lokala skattekontoret med hänsyn till att registret är avgränsat till&lt;br&gt;att omfatta personer som hör till kontorets verksamhetsområde. Ett ytter-&lt;br&gt;ligare skäl för en sådan ståndpunkt kan vara att — som jag senare be-&lt;br&gt;handlar närmare — de olika skattekontoren inom en och samma skatte-&lt;br&gt;myndighet inte skall ha terminalåtkomst till varandras register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör avgörande vikt i den här frågan fästas vid att ett&lt;br&gt;lokalt skattekontor inte är en egen myndighet utan ingår i skattemyndighe-&lt;br&gt;ten i länet och att, som datainspektionen framhållit, det hittills inte före-&lt;br&gt;kommit annat än att registeransvaret i det allmännas verksamhet har&lt;br&gt;kopplats till myndighetsbegreppet. Skattemyndigheten bör alltså ha regis-&lt;br&gt;teransvaret för de lokala folkbokföringsregister som förs inom länet. En&lt;br&gt;annan sak är att det inom skattemyndigheten, genom arbetsordningar eller&lt;br&gt;på annat sätt, kan ske en delegation av beslutanderätten i registerfrågor till&lt;br&gt;lämplig nivå såsom till viss tjänsteman vid det aktuella lokala kontoret.&lt;br&gt;Besluten fattas i myndighetens namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att skattemyndigheten kommer att ha registeransvaret innebär bl. a. att&lt;br&gt;den skall kunna påverka innehållet i alla lokala register i länet. Detta&lt;br&gt;innebär dock inte att registerinnehållet måste kunna påverkas från alla&lt;br&gt;lokaler eller verksamhetsställen som myndigheten har. Som tidigare&lt;br&gt;nämnts skall ju ett register föras för ett lokalt skattekontors verksamhets-&lt;br&gt;område med åtföljande begränsningar i fråga om de personer för vilka&lt;br&gt;uppgifter får registreras. Ett lokalt register skall alltså bara kunna påverkas&lt;br&gt;vid det lokala skattekontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det centrala referensregistret skall användas i skattemyndigheternas&lt;br&gt;folkbokföringsverksamhet, t. ex. för att lokalisera personer som är folkbok-&lt;br&gt;förda utanför skattemyndighetens verksamhetsområde. Registret skall för-&lt;br&gt;ses med uppgifter från de lokala registren. Även i fråga om det centrala&lt;br&gt;registret följer i och för sig redan av datalagen att skattemyndigheten i&lt;br&gt;länet blir registeransvarig för de uppgifter som härrör från de egna lokala&lt;br&gt;registren. Här tillkommer emellertid att referensregistret också skall få&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;användas for den planering och tillsyn av folkbokföringsverksamheten Prop. 1990/91:53&lt;br&gt;som ankommer på RSV i egenskap av centralmyndighet för folkbokföring-&lt;br&gt;en. Vidare kommer RSV att ha hand om driften av registret. RSV bör&lt;br&gt;därför ha registeransvar for det centrala referensregistret i dess helhet.&lt;br&gt;Detta innebär att det blir ett delat registeransvar, något som tillämpas&lt;br&gt;också i fråga om bl. a. det centrala skatteregistret enligt skatteregisterlagen&lt;br&gt;(1980:343) och utsökningsregistret enligt utsökningsregisterlagen&lt;br&gt;(1986:617).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har i sitt yttrande enligt 2 a § datalagen avstyrkt att&lt;br&gt;riksskatteverket åläggs registeransvar for det centrala referensregistret. Jag&lt;br&gt;vill därför nämna att riksskatteverkets befattning med registret främst&lt;br&gt;hänger samman med verkets övergripande ansvar for verksamheten, där&lt;br&gt;en uppgift blir att se till att det centrala registret förs på ett enhetligt sätt&lt;br&gt;mot bakgrund av att det kommer att tillföras uppgifter från ett betydande&lt;br&gt;antal lokala register. Enligt min mening torde det av datalagen följa att&lt;br&gt;även RSV får anses förfoga över registret och därmed ha registeransvaret&lt;br&gt;for det centrala registret (jfr. prop. 1973:33 s. 76 och 119). Frågan bör&lt;br&gt;emellertid regleras särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av vad jag nu sagt anser jag att uttryckliga bestämmelser om&lt;br&gt;registeransvaret bör tas in i lag. De bör tas in i 4 och 5 §§ registerlagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 De lokala registrens innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: Ett lokalt folkbokföringsregister får innehålla uppgifter&lt;br&gt;om den som är eller har varit folkbokford inom det verksamhetsom-&lt;br&gt;råde for vilket registret fors. I lagen anges praktiskt taget uttömman-&lt;br&gt;de vilka uppgifter rörande en registrerad person som får finnas i ett&lt;br&gt;lokalt register. Några andra uppgifter än sådana som behövs för&lt;br&gt;folkbokföringsverksamheten skall inte finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. En olikhet&lt;br&gt;är att kommittén inte har föreslagit att uppgift om sjömansregistrering&lt;br&gt;skall få finnas i de lokala registren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna lämnar i allmänhet förslaget&lt;br&gt;utan erinran. Flera anser dock att registren bör innehålla ytterligare upp-&lt;br&gt;gifter. Datainspektionen anser bl. a. att innehållet i de lokala registren bör&lt;br&gt;begränsas till vad som är oundgängligen nödvändigt for att folkbokforings-&lt;br&gt;myndigheterna skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter. Riksarkivet och&lt;br&gt;Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet har framfört betänk-&lt;br&gt;ligheter mot att vissa uppgifter såsom yrkesbeteckning, dödsorsak och&lt;br&gt;dödsort som nu återfinns i kyrkoböcker eller andra register skall undantas&lt;br&gt;från framtida registrering. Statistiska centralbyrån (SCB), däremot, till-&lt;br&gt;styrker att dödsorsak inte skall registreras men anser att dödsbevisutfär-&lt;br&gt;dande läkares namn och tjänsteställe bör registreras. SCB anser vidare att&lt;br&gt;det är viktigt att händelsetidpunkter for förändringar registreras i så stor&lt;br&gt;utsträckning som möjligt. Medicinska forskningsrådet delar kommitténs&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfattning att det från forskningssynpunkt inte är nödvändigt att i folk- Prop. 1990/91:53&lt;br&gt;bokforingsregistren föra in uppgifter om yrke och dödsorsak. Sveriges&lt;br&gt;försäkringsaktiebolags riksförbund, Kommunernas pensionsanstalt och Ar-&lt;br&gt;betsmarknadens försäkringsbolag har framhållit betydelsen av att dödsor-&lt;br&gt;sak registreras även i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I lag bör slås fast dels för vilka personer som&lt;br&gt;uppgifter får föras in i ett lokalt register, dels vilka uppgifter som registre-&lt;br&gt;ringen får avse. Denna beskrivning av innehållet bör i allt väsentligt vara&lt;br&gt;heltäckande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten bör vara att ett lokalt register endast skall ta upp de&lt;br&gt;personer som för tillfallet är folkbokförda inom registerområdet. Från&lt;br&gt;denna princip måste man emellertid göra några undantag. I första hand&lt;br&gt;gäller det uppgifter om personer som inte längre är folkbokförda i Sverige&lt;br&gt;beroende på att de avregistrerats som avlidna. Uppgifter om sådana perso-&lt;br&gt;ner bör under någon tid finnas kvar i det register i vilket personen i fråga&lt;br&gt;senast var registrerad. För att kunna göra de registerutdrag, främst folk-&lt;br&gt;längder, som krävs för att folkbokföringens kontinuitet skall kunna upp-&lt;br&gt;rätthållas och som för övrigt är ett av ändamålen med registren är det&lt;br&gt;nämligen nödvändigt att man tills vidare sparar uppgifter rörande samtliga&lt;br&gt;personer som under en viss tid har varit folkbokförda inom ett verksam-&lt;br&gt;hetsområde. När längduttagen gjorts kan uppgifterna gallras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av helt andra skäl kan ett lokalt register behöva innehålla enstaka&lt;br&gt;uppgifter om en person som egentligen inte tillhör registerområdet, närma-&lt;br&gt;re bestämt för att redovisa ett familjerättsligt samband till en i området&lt;br&gt;folkbokförd person. Med familjerättsligt samband avses här barn, make/&lt;br&gt;maka, förälder eller vårdnadshavare. Om sambandspersonen själv är eller&lt;br&gt;har varit folkbokförd i Sverige är det tillräckligt att hans personnummer&lt;br&gt;registreras. Har han däremot aldrig varit folkbokförd här behöver vissa&lt;br&gt;ytterligare uppgifter registreras, nämligen kön, födelsetid, namn och födel-&lt;br&gt;seort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 det lokala registret bör endast föras in uppgifter som behövs för&lt;br&gt;folkbokföringsverksamheten. I princip är det fråga om uppgifter som skall&lt;br&gt;finnas antecknade enligt bestämmelser i framför allt folkbokföringsförfatt-&lt;br&gt;ningarna, men också i andra författningar, t. ex. namnlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag om registerinnehåll innehåller en uppräkning av de&lt;br&gt;uppgifter som skall få antecknas. Förslaget överensstämmer i stora delar&lt;br&gt;med vad som redan i dag registreras i folkbokföringen. Skillnaden jämfört&lt;br&gt;med dagens register hänger i första hand samman med att det nu blir en&lt;br&gt;borgerlig myndighet som ansvarar för folkbokföringen. Uppgifter som i&lt;br&gt;dag antecknas men som är av rent kyrklig natur bör, anser kommittén, inte&lt;br&gt;ingå i folkbokföringsregistren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med remissinstanserna delar jag i allt väsentligt kommitténs&lt;br&gt;uppfattning. De uppgifter som bör finnas är sådana som behövs för att&lt;br&gt;registret skall kunna fylla sin funktion. Mitt förslag till registerinnehåll&lt;br&gt;framgår av 6 § registerlagen. Jag redogör närmare för detta i författnings-&lt;br&gt;kommentarerna till paragrafen (avsnitt 7.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nyss nämnde behöver ett antal uppgifter som i dag registreras&lt;br&gt;inte ingå i de nya folkbokföringsregistren. Anledningen härtill är framför&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allt att det rör sig om uppgifter som endast har kyrklig anknytning och Prop. 1990/91: 53&lt;br&gt;alltså inte behövs för en borgerlig folkbokföringsmyndighet. Detta gäller&lt;br&gt;uppgifter om medlemsskap i svenska kyrkan, dop, faddrar, konfirmation,&lt;br&gt;lysning och jordfästning. Enligt vad jag har erfarit planerar man inom&lt;br&gt;svenska kyrkan att även i framtiden registrera dessa uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de nuvarande kyrkoböckerna antecknas också uppgifter huruvida en&lt;br&gt;vigsel har varit kyrklig eller borgerlig. Dessa uppgifter behöver inte tas in i&lt;br&gt;de kommande folkbokföringsregistren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har vidare föreslagit att dödsorsak och dödsort inte längre&lt;br&gt;skall registreras. När det gäller dödsorsak är bakgrunden i första hand att i&lt;br&gt;ett betänkande (SOU 1987:16) Begravningslag har föreslagits att dödsor-&lt;br&gt;sak skall anges i ett särskilt intyg, som skall vara skilt från dödsbeviset, och&lt;br&gt;att intyget skall vidarebefordras av pastorsämbetet till SCB där dödsorsa-&lt;br&gt;ken skall registreras. Kommittén har ansett att det med hänsyn till uppgif-&lt;br&gt;tens känsliga natur kan vara lämpligt att inte registrera dödsorsak i folk-&lt;br&gt;bokföringsregistren. Man har ansett det fördelaktigt att begränsa antalet&lt;br&gt;myndigheter som har att göra sekretessprövningen i sådana frågor. Det får&lt;br&gt;alltså ankomma på SCB att tillhandahålla uppgiften för forskningsända-&lt;br&gt;mål och på sjukvårdsmyndigheterna att tillgodose de efterlevandes intres-&lt;br&gt;se av att få reda på dödsorsak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller dödsorsakens betydelse för forskningsändamål råder det&lt;br&gt;delade meningar bland remissinstanserna rörande kommitténs förslag i&lt;br&gt;denna del. Meningarna går isär också på forskarhåll. Även några försäk-&lt;br&gt;ringsbolag är kritiska till att dödsorsak inte föreslås bli antecknad i regist-&lt;br&gt;ret. Som främsta orsak till kritiken nämns att det är betydelsefullt för&lt;br&gt;försäkringsbolagen att få reda på dödsorsak eftersom vissa dödsorsaker&lt;br&gt;medför att inte någon ersättning skall betalas ut till de efterlevande. Även&lt;br&gt;om detta inte alltid går att direkt utläsa ur den registrerade uppgiften i dag&lt;br&gt;så får bolagen många gånger en fingervisning om att det i visst fall behövs&lt;br&gt;ytterligare utredning. Man menar också att det kan vara känsligt att&lt;br&gt;behöva vända sig till de efterlevande en kort tid efter dödsfallet med denna&lt;br&gt;typ av frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För min del anser jag att det inte utan starka skäl bör ankomma på&lt;br&gt;folkbokföringen att tillgodose forskningens eller andra verksamheters be-&lt;br&gt;hov av uppgifter som ligger vid sidan av folkbokföringen. Detta gäller bl. a.&lt;br&gt;uppgift om dödsorsak. Den som har behov av den uppgiften får i stället&lt;br&gt;vända sig till SCB. Dödsorsak bör därför inte framgå av registren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 4 oktober 1990 beslutat om en proposition med&lt;br&gt;förslag till en ny begravningslag (prop. 1990/91:10). I propositionen före-&lt;br&gt;slås att det nuvarande dödsbeviset delas upp i två handlingar, ett döds-&lt;br&gt;bevis och ett intyg om dödsorsak. Eftersom dödsorsak, som nyss nämnts,&lt;br&gt;inte bör antecknas i de nya folkbokföringsregistren är det tillräckligt att&lt;br&gt;folkbokföringsmyndigheten får del av den handling som utgör dödsbevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om dödsort bör inte heller tas in i folkbokföringsregistret.&lt;br&gt;Uppgiften är av intresse för folkbokföringsmyndigheten bara då det gäller&lt;br&gt;att infordra dödsbevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom bör uppgift om yrke kunna avvaras. Uppgiften är efterfrågad&lt;br&gt;främst inom viss forskning. Någon skyldighet för enskild eller myndighet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att lämna uppgiften finns inte. Uppgiften grundas vanligen på vad den&lt;br&gt;enskilda uppgett i samband med någon folkbokföringshändelse och den&lt;br&gt;aktualiseras inte fortlöpande. Uppgiften aviseras for närvarande inte till&lt;br&gt;någon mottagare av folkbokföringsuppgifter. Forskningens behov kan en-&lt;br&gt;ligt min mening tillgodoses genom att uppgiften samlas in vid folk- och&lt;br&gt;bostadsräkningarna, vilket också hittills har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag om lagreglering av registerinnehållet avviker från kommit-&lt;br&gt;téns endast i några avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgift om sjömansregistrering bör föras in i det lokala registret i&lt;br&gt;stället för som kommittén föreslagit i det centrala registret. Uppgiften&lt;br&gt;behövs för handläggningen av vissa folkbokföringsärenden. Enligt folk-&lt;br&gt;bokföringslagen får sålunda den som enligt sjömansregistret har tjänstgjort&lt;br&gt;till sjöss under viss tid inte folkbokföras under rubriken ”utan känt&lt;br&gt;hemvist”. Genom en registrering endast på lokal nivå kan tillgängligheten&lt;br&gt;begränsas till det skattekontor där även övriga uppgifter om personen i&lt;br&gt;fråga finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver anser jag det mindre lämpligt att i lag ange att uppgifter om&lt;br&gt;diarienummer och särskild sekretessprövning (hemligstämpling) får regi-&lt;br&gt;streras. Uppgift om diarienummer hänför sig i första hand till myndighe-&lt;br&gt;tens verksamhet och inte till den enskilde. På samma sätt förhåller det sig&lt;br&gt;t. ex. med uppgifter om kodnummer för registerföring och markering av&lt;br&gt;att tekniskt fel föreligger. Sådana uppgifter av teknisk eller administrativ&lt;br&gt;natur behövs för registerverksamheten, bl. a. för kontroll av och åtkomst&lt;br&gt;till de egentliga personuppgifterna. Till kategorin tekniska och administra-&lt;br&gt;tiva uppgifter bör också räknas uppgift om särskild sekretessprövning. En&lt;br&gt;uppgift bör enligt min mening få anses höra till den kategorin endast om&lt;br&gt;den från integritetssynpunkt framstår som väsentligen utan betydelse. Av&lt;br&gt;lagen bör emellertid framgå att registret får innehålla de tekniska och&lt;br&gt;administrativa uppgifter som behövs för registerföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen bör registret, i likhet med vad kommittén föreslagit, få innehål-&lt;br&gt;la de tidsuppgifter rörande registrerade förhållanden som behövs för att&lt;br&gt;tillgodose ändamålet med registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att bestämmelser om registerinnehållet införs i 6 och 8 §§&lt;br&gt;registerlagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Det centrala registrets innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det centrala registret får innehålla uppgifter rörande&lt;br&gt;personnummer och namn för personer som tilldelats personnum-&lt;br&gt;mer och i förekommande fall avregistering för i Sverige folkbokför-&lt;br&gt;da personer. Det centrala registret får också innehålla uppgift om i&lt;br&gt;vilket lokalt register som ytterligare uppgifter finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Det centrala registret skall vara ett referens- och&lt;br&gt;aviseringsregister. Det skall innehålla uppgifter dels om den som är eller&lt;br&gt;har varit folkbokförd i riket, dels om den som erhållit personnummer utan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ha blivit folkbokförd. Följande aktuella uppgifter skall registreras. Prop. 1990/91:53&lt;br&gt;Personnummer, namn, adress, folkbokforingsfastighet m. m., födelsehem-&lt;br&gt;ort och födelseort, medborgarskap, civilstånd, familjerelation, inflyttning&lt;br&gt;från utlandet, särskild sekretessprövning, medlemskap i svenska kyrkan&lt;br&gt;och icke-territoriell församling, värnplikts- och beredskapskod samt sjö-&lt;br&gt;mansregistrering. Registret skall i första hand utnyttjas för att tillgodose&lt;br&gt;användarnas, främst olika myndigheters, behov av folkbokföringsuppgif-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Åtskilliga remissinstanser har behandlat frågan om&lt;br&gt;det centrala referens- och aviseringsregistret. Enligt riksskatteverket bör&lt;br&gt;det centrala registret innehålla vissa uppgifter utöver de som kommittén&lt;br&gt;har föreslagit. Riksrevisionsverket ifrågasätter om det behövs ett centralt&lt;br&gt;register, eftersom grundläggande uppgifter finns tillgängliga i det centrala&lt;br&gt;skatteregistret. Statistiska centralbyrån och rikspolisstyrelsen anför bl. a.&lt;br&gt;att det är önskvärt att man får terminalåtkomst till det centrala registret.&lt;br&gt;Datainspektionen (DI) anför bl. a. att aviseringsregistret och aviserings-&lt;br&gt;verksamheten bör regleras separat från folkbokföringsverksamheten. Dl&lt;br&gt;anför vidare att med den starka decentralisering av folkbokföringsver-&lt;br&gt;ksamheten som DI förordar är det nödvändigt att folkbokfönngsmyndig-&lt;br&gt;heterna ges möjlighet att få fram uppgifter om hos vilken annan folkbokfö-&lt;br&gt;ringsmyndighet ytterligare uppgifter kan inhämtas i ett aktuellt ärende.&lt;br&gt;För detta ändamål torde det vara tillräckligt att centrala referensregistret&lt;br&gt;innehåller uppgift om personnummer och aktuell folkbokföringsmyndig-&lt;br&gt;het. Uppgifterna kan därefter inhämtas med hjälp av s. k. brevlådeteknik&lt;br&gt;från den andra myndigheten. DI anser att riksskatteverkets aviseringsver-&lt;br&gt;ksamhet måste utredas ytterligare och lagregleras. I avvaktan på en sådan&lt;br&gt;utredning är det inte möjligt att ta ställning till det slutliga registret. I&lt;br&gt;registerlagen bör aviseringsregistret behandlas separat från referensregist-&lt;br&gt;ret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som tidigare nämnts (jfr avsnitt 3) kommer de&lt;br&gt;ADB-system som behövs för att skapa ett aviseringsregister som kan&lt;br&gt;ersätta det s. k. riksaviseringsbandet, som för närvarande tillförs uppgifter&lt;br&gt;från länsregistren och används för komplettering och aktualisering av ett&lt;br&gt;stort antal andra register på olika samhällsområden, inte att finnas förrän&lt;br&gt;någon gång i mitten av 90-talet. Det är därför nu endast fråga om att ta&lt;br&gt;ställning till vilka uppgifter som bör ingå i ett centralt referensregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aviseringsverksamheten får tills vidare fungera som i dag, dvs. via&lt;br&gt;länsregistren och riksaviseringsbandet. Det gäller också avisering av bl. a.&lt;br&gt;de uppgifter om medlemskap i svenska kyrkan och i icke-territoriell för-&lt;br&gt;samling som i dag finns i länsregistren och som inte kommer att finnas i de&lt;br&gt;lokala folkbokföringsregistren eller i det centrala referensregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett referensregister behövs betydligt färre uppgifter än vad som skulle&lt;br&gt;behövas i ett aviseringsregister. Referensregistrets funktion är ju i huvud-&lt;br&gt;sak endast att underlätta skattekontorens lokalisering av personer som inte&lt;br&gt;är folkbokförda inom det egna verksamhetsområdet och att utgöra bas för&lt;br&gt;personnummertilldelningen. En kraftig begränsning av registerinnehållet&lt;br&gt;kan därför göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslog jag att registret skulle få innehålla uppgifter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om personnummer, grunden för personnummertilldelningen, namn, ad- Prop. 1990/91:53&lt;br&gt;ress och avregistrering samt i vilket lokalt register som ytterligare uppgifter&lt;br&gt;finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har i sitt yttrande enligt 2 a § datalagen riktat kritik&lt;br&gt;mot att uppgifter om adress skall finnas i det centrala registret. Inspektio-&lt;br&gt;nen har ansett det klart olämpligt att adressuppgifter över hela befolkning-&lt;br&gt;en registreras i ytterligare ett centralt register. För att adressuppgifter skall&lt;br&gt;få registreras i det centrala registret bör anföras mycket starka skäl hänför-&lt;br&gt;liga till folkbokföringsverksamhetens behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det finns verksamhetsmässiga skäl som talar för att uppgifter-&lt;br&gt;na registreras centralt — bl. a. skulle ärendehandläggningen underlättas i&lt;br&gt;fall där anmälningarna till folkbokföringsmyndigheten inte anger rätt per-&lt;br&gt;sonnummer — anser jag att man bör ta fasta på DI:s kritik. Det förhållan-&lt;br&gt;det att skattemyndigheterna i sin beskattningsverksamhet, närmare be-&lt;br&gt;stämt genom det centrala skatteregistret, har tillgång till praktiskt taget&lt;br&gt;samtliga nu berörda adressuppgifter bör inte föranleda någon annan be-&lt;br&gt;dömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill emellertid inte utesluta möjligheten att det kan åberopas skäl&lt;br&gt;som bör leda fram till en annan slutsats. Men för närvarande gör jag&lt;br&gt;bedömningen att det inte finns tillräckligt starka skäl för att i det centrala&lt;br&gt;referensregistret lagra adressuppgifter. Där bör således endast finnas upp-&lt;br&gt;gifter om personnummer, grunden för personnummertilldelningen, namn&lt;br&gt;och avregistrering samt i vilket lokalt register som ytterligare uppgifter&lt;br&gt;finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Referensregistret kan i och för sig också användas vid utfärdande av&lt;br&gt;personbevis. Den användningen motiverar emellertid inte att registret&lt;br&gt;tillförs uppgifter som inte samtidigt behövs för något annat ändamål.&lt;br&gt;Detta innebär att personbevis eller motsvarande kan utfärdas med ut-&lt;br&gt;gångspunkt från det centrala registret endast i fall där en beställning bara&lt;br&gt;avser ett fåtal uppgifter. I normalfallet måste ett personbevis utfärdas vid&lt;br&gt;det skattekontor där personen är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att bestämmelser om det centrala referensregistrets innehåll&lt;br&gt;tas in i 7 och 8 §§ registerlagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 Terminalåtkomst m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett lokalt skattekontor skall endast ha terminalåtkomst&lt;br&gt;till det lokala register som avser kontorets verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattemyndighet får ha åtkomst till det centrala referensregi-&lt;br&gt;stret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Ett skattekontor medges åtkomst till de lokala folk-&lt;br&gt;bokföringsregister som förs inom den skattemyndighet till vilket kontoret&lt;br&gt;hör. Eftersom åtkomstmöjligheten följer registeransvaret anser kommittén&lt;br&gt;att det inte behövs någon särskild bestämmelse om skattekontorens åt-&lt;br&gt;komstmöjligheter till de lokala registren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheterna skall ha åtkomst till det centrala registret såvitt Prop. 1990/91:53&lt;br&gt;gäller personnummer och grunden för personnummertilldelningen, namn,&lt;br&gt;adress, folkbokföringsfastighet m. m., civilstånd, avregistrering såvitt av-&lt;br&gt;ser tid för dödsfall eller dödförklaring, flyttning till utlandet, obefintlighet&lt;br&gt;och sjömansregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har uttalat sig. Data-&lt;br&gt;inspektionen anser att kommitténs organisationsförslag leder till att termi-&lt;br&gt;nalåtkomsten inte genom lagreglering kan begränsas mellan skattekonto-&lt;br&gt;ren inom en länsskattemyndighet. Detta leder till att förslaget inte är&lt;br&gt;acceptabelt från integritetssynpunkt. Det behov av att utbyta information i&lt;br&gt;folkbokföringsärenden som föreligger inom länet resp, mellan lokala folk-&lt;br&gt;bokföringsmyndigheter i olika län bör kunna tillgodoses med hjälp av s. k.&lt;br&gt;brevlådeteknik. Myndigheter och enskilda bör ges tillgång till det centrala&lt;br&gt;referensregistret om det ges det innehåll som inspektionen föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Som jag tidigare berört skall innehållet i ett lokalt&lt;br&gt;folkbokföringsregister endast kunna påverkas hos det lokala skattekontor&lt;br&gt;för vars verksamhet registret förs. Att registeransvaret enligt datalagen&lt;br&gt;kopplas till myndighetsbegreppet och alltså skall vila på skattemyndighe-&lt;br&gt;ten innebär inte att övriga lokala skattekontor eller andra organisatoriska&lt;br&gt;enheter inom skattemyndigheten behöver ha terminalåtkomst till registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från integritetssynpunkt är det angeläget att man inte låter åtkomsten&lt;br&gt;till ett lokalt register vara vidare än som behövs med hänsyn till den&lt;br&gt;verksamhet för vilken registret förs. Som kommittén anfört finns det, för&lt;br&gt;att få en rationell folkbokföringsverksamhet, skäl att låta ett skattekontor&lt;br&gt;ha tillgång till uppgifter ur andra lokala folkbokföringsregister inom länet.&lt;br&gt;Behovet är störst vid handläggningen av flyttningsärenden men gör sig&lt;br&gt;också gällande i t. ex. namnärenden. Detta intresse av verksamhetsmässig&lt;br&gt;art måste vägas mot den risk för otillbörligt intrång i registrerade personers&lt;br&gt;integritet som terminalåtkomst anses medföra. Vid denna avvägning anser&lt;br&gt;jag för min del att den naturliga utgångspunkten bör vara att införa sådana&lt;br&gt;begränsningar att ett lokalt skattekontor endast har terminalåtkomst till&lt;br&gt;uppgifter i det register som avser kontorets verksamhetsområde. Visserli-&lt;br&gt;gen innebär detta att många ärenden inte kan handläggas lika smidigt och&lt;br&gt;snabbt som annars varit möjligt. Men utan den begränsningen i terminal-&lt;br&gt;åtkomsten får man enligt min mening en onödig spridning av uppgifter i&lt;br&gt;registret, inte minst genom att uppgifterna blir tillgängliga för allmänheten&lt;br&gt;hos varje skattekontor i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har i sitt yttrande över kommitténs betänkande me-&lt;br&gt;nat att kommitténs förslag till organisation av folkbokföringsverksamhe-&lt;br&gt;ten innebär att någon lagreglering inte torde kunna ske av rätten till&lt;br&gt;terminalåtkomst mellan skattekontoren inom en skattemyndighet. För&lt;br&gt;egen del kan jag inte ansluta mig till den uppfattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 12 § första stycket tryckfrihetsförordningen skall allmän&lt;br&gt;handling som får lämnas ut på begäran genast, eller så snart det är möjligt,&lt;br&gt;på stället utan avgift och på visst sätt tillhandahållas den som önskar ta del&lt;br&gt;av handlingen. Enligt andra stycket i paragrafen är en myndighet inte&lt;br&gt;skyldig att tillhandahålla handling på stället om betydande hinder möter. I&lt;br&gt;fråga om bl. a. ADB-upptagning gäller inte heller någon sådan skyldighet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om sökanden utan beaktansvärd olägenhet kan ta del av upptagningen hos Prop. 1990/91: 53&lt;br&gt;en närbelägen myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sekretesslagen (15 kap. 6 §) finns bestämmelser om vem inom en&lt;br&gt;myndighet som skall fatta beslut i en fråga om utlämnande av allmänna&lt;br&gt;handlingar — med vilket också förstås uppgifter i handlingarna — till&lt;br&gt;enskilda. Svarar viss befattningshavare enligt arbetsordning eller särskilt&lt;br&gt;beslut för vården om den handling som begärs utlämnad, ankommer det&lt;br&gt;på denne att i första hand pröva frågan. Vägrar han att lämna ut handling-&lt;br&gt;en skall han — om den enskilde begär det — hänskjuta frågan till myndig-&lt;br&gt;heten. Även i vissa andra fall skall frågan hänskjutas till myndighetens&lt;br&gt;prövning. Med myndighet förstås här liksom i andra sammanhang den&lt;br&gt;eller de befattningshavare som genom sin tjänst har behörighet att på&lt;br&gt;myndighetens vägnar fatta beslut i saken. Såvitt gäller folkbokföringsupp-&lt;br&gt;gifter torde det i dessa fall bli så att någon på det lokala skattekontoret ges&lt;br&gt;behörighet att fatta beslut på myndighetens vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretesslagens bestämmelser om sekretess myndigheter emellan gäller&lt;br&gt;enligt 1 kap. 3 § andra stycket också i förhållandet mellan olika verksam-&lt;br&gt;hetsgrenar inom samma myndighet, när de är att betrakta som självständi-&lt;br&gt;ga i förhållande till varandra. Omständigheter av betydelse för denna&lt;br&gt;bedömning kan vara att verksamhetsgrenarna självständigt förvaltar viss&lt;br&gt;egendom, har viss handlingsfrihet inom en given ekonomisk ram eller i&lt;br&gt;övrigt kan vidta vissa faktiska åtgärder självständigt och på eget ansvar.&lt;br&gt;Närmare ledning för hur man i det särskilda fallet skall bedöma frågan får&lt;br&gt;man — enligt vad som framgår av konstitutionsutskottets betänkande (KU&lt;br&gt;1979/80:37 s. 13) i samband med sekretesslagens tillkomst — hämta i de&lt;br&gt;bestämmelser som gäller för de olika organens organisation, beslutsbefo-&lt;br&gt;genheter m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot angiven bakgrund kan det enligt min mening inte vara så att ett&lt;br&gt;personregister som förs för en bestämd verksamhet vid en myndighet&lt;br&gt;måste tillhandahållas via terminal på vaije ställe där myndigheten är&lt;br&gt;företrädd. Såvitt gäller folkbokföringsuppgifter bör principen vara den att&lt;br&gt;när vid ett visst lokalt skattekontor en enskild begär att på stället omedel-&lt;br&gt;bart få ta del av en uppgift som finns hos ett annat skattekontor, måste han&lt;br&gt;kunna hänvisas dit där uppgiften rent faktiskt finns, även om uppgiften i&lt;br&gt;och för sig förvaras hos myndigheten. Ett skattekontor kan alltså inte vara&lt;br&gt;skyldigt att på stället direkt lämna ut uppgifter ur ett register som förs av&lt;br&gt;ett annat skattekontor. Det förstnämnda kontoret måste däremot vara&lt;br&gt;berett att förmedla uppgifter åt den som önskar ta del av dem på stället.&lt;br&gt;För min del anser jag således inte att det finns något hinder mot att&lt;br&gt;begränsa terminalåtkomsten på det sätt som jag nyss förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den begränsning till ett fåtal slag av uppgifter som enligt mitt&lt;br&gt;förslag kommer att finnas i det centrala referensregistret anser jag att&lt;br&gt;någon inskränkning i åtkomstmöjligheten till detta register inte behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om terminalåtkomst bör tas in i 9 och 10 §§ registerlagen.&lt;br&gt;Kommittén har behandlat nyssnämnda bestämmelser i 1 kap. 3 § sekre-&lt;br&gt;tesslagen rörande olika verksamhetsgrenar inom en myndighet som ett led&lt;br&gt;för att klargöra vad som bör gälla i sekretesshänseende i förhållandet&lt;br&gt;mellan beskattning och folkbokföring. Kommittén har föreslagit att det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förs in en bestämmelse i 7 kap. 15 § sekresslagen om att folkbokföringen Prop. 1990/91:53&lt;br&gt;skall anses som en självständig verksamhetsgren inom skatteförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För min del vill jag betona att beskattning och folkbokföring är skilda&lt;br&gt;slags verksamheter vilka styrs av helt separata regelsystem. Vidare skall&lt;br&gt;den löpande folkbokföringsverksamheten skötas uteslutande på lokal nivå;&lt;br&gt;detta bör enligt min mening också komma till uttryck i författning, lämpli-&lt;br&gt;gen i instruktionen för skatteförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På beskattningsområdet råder enligt 9 kap. 1-3 §§ sekretesslagen s. k.&lt;br&gt;absolut sekretess. Inom folkbokföringen gäller enligt 7 kap. 15 § en mycket&lt;br&gt;svagare sekretess. Att olika sekretessregler gäller för de skilda verksamhe-&lt;br&gt;terna måste givetvis beaktas. Framför allt måste man inom förvaltningen&lt;br&gt;se till att uppgifter som hör till verksamhetsområdet beskattning inte&lt;br&gt;vidarebefordras till folkbokföringen i andra fall än när det får anses tillåtet&lt;br&gt;enligt i första hand bestämmelserna i 14 kap. 3 § sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med kommittén anser jag alltså att beskattningen och folkbokfö-&lt;br&gt;ringen får anses som självständiga verksamhetsgrenar i sekretesslagens&lt;br&gt;mening. Till skillnad från kommittén anser jag emellertid inte att någon&lt;br&gt;särskild regel om detta behöver tas in i lagen. Det följer redan av den&lt;br&gt;nuvarande regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.8 Utlämnande av registeruppgifter på ADB-medium m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Personuppgifter i ett lokalt folkbokföringsregister och i&lt;br&gt;det centrala referensregistret får lämnas ut på ADB-medium endast&lt;br&gt;med stöd av lag eller förordning eller särskilt beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt med det undantaget att&lt;br&gt;regeringens delegationsrätt enligt kommitténs förslag bara skall avse upp-&lt;br&gt;gifter som inte omfattas av sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bara ett fåtal remissinstanser har uttalat sig. Data-&lt;br&gt;inspektionen anser att den föreslagna bestämmelsen är befogad från inte-&lt;br&gt;gritetssynpunkt. Riksskatteverket påpekar att den av kommittén föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen i den del den avser regeringens möjlighet att uppdra åt&lt;br&gt;datainspektionen att lämna medgivande till utlämnande av uppgifter som&lt;br&gt;inte omfattas av sekretess är onödig. Inom folkbokföringsverksamheten&lt;br&gt;finns enligt riksskatteverket inte några uppgifter som är undantagna från&lt;br&gt;sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I fråga om utlämnande av uppgifter i personre-&lt;br&gt;gister enligt datalagen är 7 kap. 16 § sekretesslagen av intresse. Regleringen&lt;br&gt;innebär i huvudsak att det för utlämnande av personuppgifter på ADB-&lt;br&gt;medium krävs att mottagaren har tillstånd av datainspektionen eller för-&lt;br&gt;fattningsstöd för att föra ett personregister som skall innehålla de uppgifter&lt;br&gt;som skall lämnas ut. Finns sådant stöd bestämmer den utlämnande myn-&lt;br&gt;digheten i vilken form utlämnandet skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utlämnande på ADB-medium har kommittén föreslagit en lagregle-&lt;br&gt;ring som motsvarar den som enligt 11 § skatteregisterlagen (1980:343)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller för skatteregistret. Den föreslagna bestämmelsen innebär en in- Prop. 1990/91:53&lt;br&gt;skränkning av myndigheternas befogenhet att själva få bestämma på vilket&lt;br&gt;sätt uppgifter i ett personregister skall lämnas ut. Jag ansluter mig till&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlämnande på ADB-medium bör således få ske när detta följer av&lt;br&gt;författningsföreskrifter eller när regeringen genom särskilt beslut har med-&lt;br&gt;gett det. Regeringen bör vidare få uppdra åt en myndighet, datainspek-&lt;br&gt;tionen, att pröva en fråga om utlämnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min avsikt är att senare återkomma till regeringen med förslag till en&lt;br&gt;förordning som bör innehålla närmare bestämmelser om utlämnande av&lt;br&gt;uppgifter ur registren på ADB-medium. I en sådan förordning kan lämpli-&lt;br&gt;gen regleras fall som avser ett rutinmässigt uppgiftslämnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utlämnande av uppgifter genom försäljning t. ex. av ad-&lt;br&gt;ressetiketter, vill jag erinra om att frågan behandlats i en lagrådsremiss om&lt;br&gt;offentlighet, integritet och ADB som beslutats av regeringen den 6 septem-&lt;br&gt;ber 1990.1 lagrådsremissen anför chefen för justitiedepartementet bl. a. att&lt;br&gt;en riktig tillämpning av nuvarande bestämmelser — bl. a. 7 § datalagen&lt;br&gt;och de regler som lagt fast myndigheternas uppgifter, i allmänhet genom&lt;br&gt;myndighetsinstruktioner — redan i dag torde innebära att en statlig myn-&lt;br&gt;dighet inte får sälja personuppgifter utan uttryckligt stöd för sådan verk-&lt;br&gt;samhet i lag eller förordning eller annat beslut av regeringen. Det finns&lt;br&gt;alltså i dag regler som innebär att försäljning av personuppgifter skall&lt;br&gt;prövas av statsmakterna och inte kan beslutas av en myndighet själv.&lt;br&gt;Departementschefen anser emellertid att bestämmelsen i 7 § datalagen bör&lt;br&gt;förtydligas så att det klarare framgår att försäljning av uppgifter inte får&lt;br&gt;ske ur ett personregister annat än när det finns särskilt stöd för detta.&lt;br&gt;Paragrafen föreslås därför bli förtydligad på så sätt att det skall krävas&lt;br&gt;särskilt medgivande till försäljning av personuppgifter för att det skall få&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det jag nu redogjort för vill jag framhålla att ändamåls-&lt;br&gt;bestämmelserna i registerlagen avses innebära att någon försäljning av&lt;br&gt;personuppgifter inte skall få ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföringsregistren kommer att tillföras uppgifter på datamedium&lt;br&gt;från vissa andra register. Kommittén har föreslagit en bestämmelse i lag&lt;br&gt;om att regeringen skall få meddela föreskrifter i ämnet. Jag anser inte att&lt;br&gt;frågan behöver tas upp i registerlagen. Däremot kan det vara lämpligt att i&lt;br&gt;förordningsform reglera frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill här också erinra om att när det gäller uttag av en större mängd&lt;br&gt;personuppgifter som finns i såväl statens person- och adressregister,&lt;br&gt;SPAR, som annat register, skall den som begär att få ut uppgifterna i&lt;br&gt;princip hänvisas till SPAR enligt bestämmelsen i 28 § datalagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.9 Bevarande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Särskilda uppgiftssammanställningar (folklängder&lt;br&gt;och andra längder) som framställs för förvaring av folkbokförings-&lt;br&gt;uppgifter hos statliga arkivmyndigheter får framställas på ADB-&lt;br&gt;medium i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Enligt en bestämmelse i kommitténs förslag till&lt;br&gt;registerlag får längder framställas på ADB-medium i enlighet med före-&lt;br&gt;skrifter som regeringen meddelar. Regeringen får delegera möjligheten att&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om längder som inte framställs på ADB-&lt;br&gt;medium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bara ett fåtal remissinstanser har yttrat sig. Datain-&lt;br&gt;spektionen (DI) framhåller att om längderna tas ut på ADB-medium upp-&lt;br&gt;kommer personregister enligt datalagen. Registeransvarig för dessa blir&lt;br&gt;den statliga arkivmyndighet till vilken registret överlämnas. Om längderna&lt;br&gt;inte bara skall förvaras hos arkivmyndigheten utan också skall kunna&lt;br&gt;tillföras nya uppgifter efter rättelse av folkbokföringsmyndighet får regi-&lt;br&gt;stren anses föras i datalagens mening. Detta medför att alla de skyldigheter&lt;br&gt;som åligger en registeransvarig, t. ex. skyldigheten att lämna registerutdrag&lt;br&gt;och skadeståndsansvar kommer att gälla även för arkivmyndigheten. DI är&lt;br&gt;också kritisk mot förslaget att man skall kunna lägga samman flera längder&lt;br&gt;till regionala eller centrala register. DI anser vidare att integritetsskäl talar&lt;br&gt;för att uppgifterna skall gallras när de inte längre behövs för sitt ändamål.&lt;br&gt;Riksskatteverket (RSV) har bl. a. framhållit att för att man skall kunna&lt;br&gt;använda magnetband som arkiverats måste även gällande applikations-&lt;br&gt;program, datorutrustning för aktuellt magnetband och dokumentation&lt;br&gt;sparas i anslutning till banden. RSV ifrågasätter också om inte forskning-&lt;br&gt;ens krav på tillgång till folkbokföringsuppgifter kan tillgodoses genom&lt;br&gt;regler om gallring. Gallring behöver göras ur de lokala databaserna med&lt;br&gt;vissa mellanrum för att nya uppgifter skall kunna tillföras. Riksarkivet&lt;br&gt;anser det mycket viktigt att den författningsmässiga regleringen av uttags-&lt;br&gt;förfarandet genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Den svenska folkbokföringen kännetecknas&lt;br&gt;av att det för en lång oavbruten följd av år finns bevarat en redovisning av&lt;br&gt;folkbokföringsförhållanden av stort värde för olika forskningsgrenar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontinuiteten inom folkbokföringen bör upprätthållas. Det kan ske&lt;br&gt;genom att uppgifter i ett lokalt folkbokföringsregister ställs samman efter&lt;br&gt;ett bestämt urvalskriterium och förs över till i första hand statliga arkiv-&lt;br&gt;myndigheter för förvaring och tillhandahållande. Enligt riksarkivet, som&lt;br&gt;på kommitténs uppdrag utrett frågan, bör uppgiftssammanställningama&lt;br&gt;utgöras av dels en folklängd som är knuten till folkbokföringsfastighet, dels&lt;br&gt;ett flertal kronologiska längder med utgångspunkt i inflyttningar, utflytt-&lt;br&gt;ningar, födslar m. m. Uttag av längder kan, anser riksarkivet, lämpligen&lt;br&gt;ske två gånger per decennium med början omkring år 2000. Längderna bör&lt;br&gt;framställas på olika typer av medier, bl. a. på ADB-medium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har i väsentliga delar ställt sig bakom riksarkivets uppfatt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning men ansett det för tidigt att ta ställning till alla detaljer rörande Prop. 1990/91:53&lt;br&gt;längduttagen. Även jag anser att frågan om vilka längder som skall tas ut&lt;br&gt;bör beredas ytterligare innan beslut fattas. Den närmare reglering om&lt;br&gt;längderna som kan komma att behövas bör kunna meddelas genom för-&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttaget av längder knyter an till frågan om gallring av uppgifterna i&lt;br&gt;folkbokföringsregistren. Som kommittén har påpekat står här olika intres-&lt;br&gt;sen mot varandra. Å ena sidan talar integritetsskäl för att en personuppgift&lt;br&gt;skall gallras ur ett register när den inte används eller blivit inaktuell. Å&lt;br&gt;andra sidan kan det finnas betydande forskningsintressen att uppgiften&lt;br&gt;bevaras. Enligt min mening bör inriktningen vara att uppgifter som inte&lt;br&gt;behövs för folkbokföringsverksamheten men som är av betydelse från&lt;br&gt;forskningssynpunkt bevaras i registret till dess de genom längduttag kan&lt;br&gt;föras över till en arkivmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen gjorde jag bedömningen att någon särskild författ-&lt;br&gt;ningsreglering om gallring inte behövs i registerlagen. Jag uttalade att med&lt;br&gt;hänsyn till det nära sambandet mellan längduttag och gallring av uppgifter&lt;br&gt;ur registren bör de föreskrifter som ges i form av förordning kunna innebä-&lt;br&gt;ra att frågorna om gallring avgörs av riksarkivet efter samråd med datain-&lt;br&gt;spektionen (DI). Uttalandet i lagrådsremissen tog närmast sikte på att&lt;br&gt;stryka under vikten av att forskningens behov av folkbokföringsuppgifter&lt;br&gt;tillgodoses och att beslut om gallring fattas med beaktande av bestämmel-&lt;br&gt;serna i arkivlagen (1990:782), som träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DI har i yttrandet enligt 2 a § datalagen påpekat att, enligt inspektionens&lt;br&gt;uppfattning, arkivlagen inte medför någon ändring av DI:s skyldighet att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om gallring av personuppgifter i register som stats-&lt;br&gt;makterna inrättat, i den mån inte statsmakterna har meddelat sådana&lt;br&gt;föreskrifter (6 och 6 a §§ datalagen). Jag delar i och för sig DI:s uppfatt-&lt;br&gt;ning. Det kan emellertid finnas anledning att — lämpligen genom förord-&lt;br&gt;ning - meddela föreskrifter i ämnet. Jag är inte beredd att nu ta ställning&lt;br&gt;till några detaljer. Frågan får tas upp i samband med det-närmare ställ-&lt;br&gt;ningstagandet till längduttagen. Någon lagreglering anser jag inte nödvän-&lt;br&gt;dig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.10 Sökbegrepp&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De grundläggande sökmöjligheterna i folkbokförings-&lt;br&gt;registren regleras i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ett lokalt register får som sökbegrepp användas personnummer,&lt;br&gt;namn, adress, folkbokföringsort, medborgarskap, civilstånd och —&lt;br&gt;med undantag för uppgift om adoptionsförhållande - relationsbe-&lt;br&gt;grepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det centrala referensregistret får som sökbegrepp användas per-&lt;br&gt;sonnummer, namn och avregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommmitténs förslag: I sitt betänkande föreslår kommittén att sökbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 53&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;greppen för terminalåtkomst begränsas till personnummer/födelsetid, Prop. 1990/91:53&lt;br&gt;namn, adresser, folkbokföringsfastighet och diarienummer. Regleringen&lt;br&gt;bör göras i en förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bara ett fåtal remissinstanser har uttalat sig. Data-&lt;br&gt;inspektionen (DI) anser att avgörande för vilka sökbegrepp som bör få&lt;br&gt;användas bör vara det behov som föreligger med hänsyn till folkbokfö-&lt;br&gt;ringsverksamheten. Riktlinjerna för vilka sökbegrepp som får användas&lt;br&gt;bör anges i registerlagen. Regeringen bör kunna meddela närmare före-&lt;br&gt;skrifter om vilka uppgifter som får användas. Med hänsyn till DI:s förslag&lt;br&gt;om en stark begränsning av uppgifter i det centrala registret behövs inte&lt;br&gt;någon reglering om sökbegrepp beträffande detta. Riksskatteverket (RSV)&lt;br&gt;ifrågasätter om föreskrifter om sökbegrepp skall behöva meddelas i förord-&lt;br&gt;ning. Enligt RSV:s mening bör integritetskraven kunna tillgodoses om&lt;br&gt;sökbegreppen fastställs i föreskrifter av datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Frågan om vilka sökmöjligheter som skall få&lt;br&gt;finnas i ett personregister är av stor betydelse inte minst från integritets-&lt;br&gt;synpunkt. Man måste beakta att det av offentlighetsprincipen följer att en&lt;br&gt;myndighet måste använda alla tillåtna sökbegrepp och tekniska möjlighe-&lt;br&gt;ter som står myndigheten till buds för att ur dess ADB-register ta fram&lt;br&gt;uppgifter som någon begär med stöd av offentlighetsprincipen. Skyldighe-&lt;br&gt;ten begränsas bara av att uppgifterna skall kunna tas fram med rutinbeto-&lt;br&gt;nade åtgärder, dvs. med en enkel arbetsinsats och utan nämnvärda kostna-&lt;br&gt;der eller andra komplikationer. Det är utan betydelse om myndigheten&lt;br&gt;behöver de begärda uppgifterna eller uppgiftssammanställningarna i sin&lt;br&gt;egen verksamhet eller inte. Om det tillåts att i ett personregister använda&lt;br&gt;alla eller många typer av registeruppgifter som sökbegrepp finns således&lt;br&gt;risk för att oönskade och oförutsedda konsekvenser uppkommer. Även om&lt;br&gt;varje enskild uppgift i stort sett kan te sig harmlös kan sammanställningar&lt;br&gt;och urval av personuppgifter komma att framstå som integritetskränkan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformningen av de sökmöjligheter som nu bör byggas in i främst de&lt;br&gt;lokala registren bör självfallet hänsyn också tas till kravet på en effektivt&lt;br&gt;och rationellt bedriven folkbokföringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsregleringen av sökbegreppen kan utformas på olika sätt. I&lt;br&gt;och för sig kan det anses tillräckligt att i lag ange ramarna för sökmöjlighe-&lt;br&gt;terna. Enligt min rrfening bör dock i det här fallet i lag uttömmande anges&lt;br&gt;alla tillåtna sökbegrepp. En sådan författningsteknik är möjlig med hänsyn&lt;br&gt;till att det är ett begränsat antal sökmöjligheter som är nödvändiga för&lt;br&gt;verksamheten. De sökbegrepp som anges i lagen bör givetvis motsvaras av&lt;br&gt;ADB-tekniska åtkomstbegränsningar. Jag vill framhålla att när myndighe-&lt;br&gt;ten saknar befogenhet att göra en ADB-teknisk överföring av viss informa-&lt;br&gt;tion från ett register så anses denna inte förvarad hos myndigheten, med&lt;br&gt;verkan att inte heller allmänheten kan göra anspråk på informationen (jfr&lt;br&gt;2 kap. 3 § andra stycket tryckfrihetsförordningen, TF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sökbegrepp bör först och främst få användas uppgift om person-&lt;br&gt;nummer, namn, adress och folkbokföringsort. Med folkbokföringsort av-&lt;br&gt;ses län, kommun, församling och fastighet. Dessa sökbegrepp är nödvändi-&lt;br&gt;ga för handläggningen av folkbokföringsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna garantera en god datakvalitet i de nya registren måste Prop. 1990/91:53&lt;br&gt;olika kontroller av uppgifterna kunna göras. Det är bl. a. nödvändigt att&lt;br&gt;kunna kontrollera att uppgifter registreras på ett enhetligt sätt inom en&lt;br&gt;familj. Makar och barn som är folkbokförda tillsammans skall också finnas&lt;br&gt;registrerade på samma fastighet. Ett gemensamt barn skall finnas i båda&lt;br&gt;föräldrarnas personposter och i dessa angivet med samma personnummer.&lt;br&gt;Särskilt viktig blir kontrollen i samband med överföringen av information&lt;br&gt;från personakterna, men även därefter måste man kunna kontrollera upp-&lt;br&gt;gifter som registrerats. Med hänsyn till detta behövs två ytterligare sök-&lt;br&gt;möjligheter, nämligen dels uppgift om relationsbegrepp, t. ex. make, barn,&lt;br&gt;dels uppgift om civilstånd. När det gäller relationsbegreppen kan ett för-&lt;br&gt;hållande uppfattas som särskilt integritetskänsligt, nämligen uppgift om&lt;br&gt;adoptivförhållande. Jag föreslår därför att sammanställningar eller sökbeg-&lt;br&gt;repp som skiljer ut adoptivförhållanden från biologiska relationer inte&lt;br&gt;skall få finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den skrivelse som kommittén den 3 oktober 1990 överlämnat till&lt;br&gt;finansdepartementet har vidare föreslagits att uppgift om medborgarskap&lt;br&gt;skall få användas som sökbegrepp. Som skäl härför anför kommittén att&lt;br&gt;tillämpning av utländsk medborgarskapslagstiftning och bestämmandet av&lt;br&gt;utländska medborgarskap ofta vållar svårigheter. För att kunna göra efter-&lt;br&gt;handskontroller i dessa ärenden skulle det vara till fördel om medborgars-&lt;br&gt;kap får användas som sökbegrepp. Kommittén har också påpekat att&lt;br&gt;medborgarskap som sökbegrepp är värdefullt för kommuner, som i sin&lt;br&gt;verksamhet har behov av uppgifter om t. ex. vilka olika invandrargrupper&lt;br&gt;som finns företrädda i kommunen. Uppgifterna används också av riks-&lt;br&gt;skatteverket och av politiska partier när man skickar ut valinformation på&lt;br&gt;främmande språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltså ett berättigat behov av att kunna söka på medborgarskap&lt;br&gt;i folkbokföringsregistren. Samtidigt är det också klart att sammanställ-&lt;br&gt;ningar över utländska medborgare kan vara integritetskänsliga. Sådana&lt;br&gt;uppgifter får självfallet inte lämnas ut exempelvis om det finns risk att de&lt;br&gt;skall användas som led i förföljelse av vissa invandrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är risken för otillbörligt integritetsintrång förhållan-&lt;br&gt;devis liten med hänsyn till att en begäran om uttag av uppgifter om&lt;br&gt;utländskt medborgarskap kan vägras med stöd av sekretesslagen om det&lt;br&gt;kan antas att uppgifterna kan komma att användas på ett skadligt sätt. 7&lt;br&gt;kap. 15 § sekretesslagen anger visserligen att sekretess förutsätter att det av&lt;br&gt;särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närståen-&lt;br&gt;de lider men om uppgiften röjs. Presumtionen är således för att en uppgift&lt;br&gt;inom folkbokföringsverksamheten skall lämnas ut. Detta hindrar emeller-&lt;br&gt;tid inte att myndigheten gör en mera ingående prövning när någon begär&lt;br&gt;uppgifter av ömtålig art. Uppgifter som rör en enskild utlänning kan&lt;br&gt;dessutom hemlighållas med stöd av 7 kap. 14 § sekretesslagen i vissa fall&lt;br&gt;där det kan antas att röjande av uppgiften skulle medföra fara för att någon&lt;br&gt;utsätts för övergrepp eller annat allvarligt men. Enligt 2 kap. 14 § TF får en&lt;br&gt;myndighet också efterforska vem som vill ha ut en handling och syftet med&lt;br&gt;begäran, om det behövs för att myndigheten skall kunna pröva om det&lt;br&gt;föreligger hinder mot utlämnande på grund av sekretess. Vidare föreskrivs&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 7 kap. 16 § sekretesslagen hinder mot att lämna ut en uppgift om den Prop. 1990/91:53&lt;br&gt;begärda uppgiften är en personuppgift i ett ADB-register och det kan antas&lt;br&gt;att den kan komma att användas för automatisk databehandling i strid&lt;br&gt;med datalagen. Om någon önskar få ut uppgifter från en myndighet om en&lt;br&gt;stor mängd registrerade personer föreligger det alltså hinder för myndighe-&lt;br&gt;ten att lämna ut uppgifterna också om den som begär att få ut uppgifterna&lt;br&gt;saknar licens eller tillstånd enligt datalagen att registrera uppgifterna.&lt;br&gt;Detta innebär att en myndighet inte får lämna ut uppgifter på ADB-&lt;br&gt;medium till en mottagare som saknar tillstånd att föra personregister. En&lt;br&gt;begäran om massuttag eller om ett urval av uppgifter skall därför även&lt;br&gt;enligt sistnämnda bestämmelse i sekretesslagen normalt utgöra anledning&lt;br&gt;för den registeransvariga myndigheten att närmare utreda hur uppgifterna&lt;br&gt;är avsedda att användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det nu sagda förordar jag att uppgift om medborgars-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap skall få användas som sökbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det centrala referensregistrets del gör integritetsintressena sig inte&lt;br&gt;gällande på samma sätt som i fråga om de lokala registren. Enligt min&lt;br&gt;mening är det ändå lämpligt att i lag även reglera sökmöjligheterna i det&lt;br&gt;centrala registret. Det är bara ett fåtal slag av uppgifter som får finnas&lt;br&gt;centralt. För verksamheten behöver man inte kunna söka på uppgifter om&lt;br&gt;grunden för personnummertilldelning eller vilket lokalt register som de&lt;br&gt;centralt registrerade uppgifterna inhämtats från. Sökmöjligheterna kan&lt;br&gt;därför begränsas till uppgifter om personnummer, namn och avregistre-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill jag nämna att det inte kommer att vara tekniskt&lt;br&gt;möjligt att använda alla de ovan nämnda sökbegreppen vid registerlagens&lt;br&gt;ikraftträdande. Övergångsvis behövs alltså en särskild reglering. Jag åter-&lt;br&gt;kommer strax till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att bestämmelser om sökmöjligheter införs i 12 § register-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Registerlagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det centrala skatteregistret får användas för att identifiera en&lt;br&gt;person vid handläggningen av ärende om folkbokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte yttrat sig i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt riksdagens principbeslut under hösten&lt;br&gt;1987 avses den nya organisationen för folkbokföringen bli genomförd den&lt;br&gt;1 juli 1991. Den reglering som jag nu föreslagit i registerlagen avser i&lt;br&gt;huvudsak de delar av det framtida ADB-systemet för folkbokföringen som&lt;br&gt;kan beräknas vara klara att tas i bruk den 1 juli 1991. Det kommer&lt;br&gt;emellertid inte att då finnas tekniska förutsättningar för alla planerade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registerfunktioner. Att det gäller beträffande kommitténs förslag om ett Prop. 1990/91:53&lt;br&gt;centralt aviseringsregister har jag redogjort för tidigare. Men det gäller&lt;br&gt;också några av de funktioner som jag föreslår skall lagregleras nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilldelningen av personnummer skall kunna bygga på det centrala refe-&lt;br&gt;rensregistret. Enligt vad jag har inhämtat kan den registerfunktionen ge-&lt;br&gt;nomföras inom två år. Tiden är inte längre än att man enligt min mening&lt;br&gt;redan nu kan lagreglera denna fråga som ju är av relativt okomplicerad&lt;br&gt;natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver kommer ADB-kapaciteten inte att vara fullt utbyggd beträf-&lt;br&gt;fande det centrala referensregistret och de lokala folkbokföringsregistren&lt;br&gt;när det gäller sökmöjligheter. I ett inledningsskede kommer man i dessa&lt;br&gt;register inte att kunna söka på något annat än personnummer. Detta&lt;br&gt;innebär att det lokala skattekontoret inte kommer att kunna söka i regi-&lt;br&gt;stren efter vilka uppgifter som är antecknade om en person exempelvis i&lt;br&gt;fall där en flyttningsanmälan från honom saknar personnummer eller&lt;br&gt;anger ett felaktigt personnummer. För att avhjälpa den bristen föreslår jag&lt;br&gt;att det öppnas åtkomstmöjlighet till skatteregistret så att man i&lt;br&gt;folkbokföringsverksamheten kan söka i skatteregistret på namn för att på&lt;br&gt;så sätt kunna koppla ihop lämnade uppgifter med rätt personnummer.&lt;br&gt;Sökmöjligheten bör begränsas till personnummer och namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör nämnas att jag i lagrådsremissen föreslog att skatteregistret&lt;br&gt;också skulle få användas för att söka på uppgift om adress. I konsekvens&lt;br&gt;med att jag nu föreslagit att det centrala referensregistret inte skall innehål-&lt;br&gt;la adressuppgifter bör inte heller skatteregistret få användas för att ta fram&lt;br&gt;sådana uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag bör föranleda två nya paragrafer i skatteregisterlagen, 1 a&lt;br&gt;och 10 a §§.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag (1990:000) om folkbokföringsregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har granskats av lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Författningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Lag om folkbokföringsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att folkbokföringsverksamheten skall skötas med hjälp&lt;br&gt;av ADB. Det skall finnas ett lokalt folkbokföringsregister för varje skatte-&lt;br&gt;kontors verksamhetsområde och ett centralt referensregister för hela lan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här ges bestämmelser om för vilka ändamål ett lokalt folkbokföringsregis-&lt;br&gt;ter får användas. Ändamålen räknas upp i sex punkter. Ändamålet i&lt;br&gt;punkten 1, samordnad registerföring, har behandlats utförligt i avsnitt 4.2.&lt;br&gt;1 punkten 2 anges de mer renodlade folkbokföringsuppgifterna såsom&lt;br&gt;handläggning av ärenden enligt folkbokföringslagen eller annan författ-&lt;br&gt;ning. Exempel på andra författningar är folkbokföringskungörelsen, äkten-&lt;br&gt;skapsbalken, föräldrabalken och namnlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 3 anges att registren får användas för att framställa person-&lt;br&gt;bevis och andra registerutdrag. Med andra registerutdrag avses utdrag som&lt;br&gt;exempelvis avser en avliden eller en person som inte längre är folkbokförd&lt;br&gt;inom verksamhetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkten 4 framgår att registren får användas för att tillhandahålla&lt;br&gt;folkbokföringsuppgifter åt myndigheter såsom exempelvis statistiska cen-&lt;br&gt;tralbyrån, statens invandrarverk och pastor i svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 5 föreskrivs att registren skall få användas för framställning av&lt;br&gt;särskilda uppgiftssammanställningar. Härmed avses de längder som skall&lt;br&gt;tas ut och överlämnas till statliga arkivmyndigheter. Uttag måste ske dels&lt;br&gt;för att bevara kontinuiteten i de register som tidigare förts manuellt och&lt;br&gt;som med vissa intervall överlämnats till arkivmyndigheter, dels av prak-&lt;br&gt;tiska skäl eftersom de register man arbetar med annars efter hand skulle&lt;br&gt;svälla och bli alltför omfångsrika och innehålla en mängd uppgifter som&lt;br&gt;man inte har användning för. Folkbokföringsmyndigheterna har inte&lt;br&gt;själva någon användning av dessa längder annat än under en begränsad tid&lt;br&gt;efter uttaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 6 anges att registren får användas för planering och tillsyn av&lt;br&gt;folkbokföringsverksamheten. Det gäller bl. a. för att kunna kontrollera att&lt;br&gt;uppgifter om familjerelationer är korrekt registrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf regleras ändamålen med det centrala referensregistret.&lt;br&gt;Registret får användas för lokalisering av folkbokförda personer. Om ett&lt;br&gt;lokalt skattekontor behöver få uppgifter om en person som är folkbokförd&lt;br&gt;inom ett annat skattekontors verksamhetsområde kan det förstnämnda&lt;br&gt;kontoret söka i det centrala registret för att därigenom få kännedom om&lt;br&gt;var personen är folkbokförd. Därefter kan skattekontoret vända sig till det&lt;br&gt;andra skattekontoret med förfrågan om de uppgifter som behövs. Ett&lt;br&gt;sådant förfarande kan bli vanligt i t. ex. flyttningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån de uppgifter som ett skattekontor får från det centrala regist-&lt;br&gt;ret vid en förfrågan är tillräckliga för att kunna handlägga ett ärende&lt;br&gt;behöver naturligtvis någon vidare förfrågan till ett lokalt register inte&lt;br&gt;göras. Det centrala registret kan sålunda i enstaka fall få användas för&lt;br&gt;handläggning av ärenden. De ärenden som avses komma i fråga är hand-&lt;br&gt;läggning enligt folkbokföringslagen eller annan författning eller tillhanda-&lt;br&gt;hållande av folkbokföringsuppgifter i form av personbevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver får det centrala registret användas vid tilldelning av person-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 och 5 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa paragrafer regleras registeransvaret. När det gäller de lokala regi-&lt;br&gt;stren är skattemyndigheten i länet ansvarig för de register som förs i länet.&lt;br&gt;Det förs ett register för varje skattekontors verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det centrala referensregistret råder det ett delat ansvar. Ansvariga är&lt;br&gt;dels riksskatteverket, dels skattemyndigheterna i länen. En skattemyndig-&lt;br&gt;het är ansvarig för de uppgifter i det centrala registret som härrör från ett&lt;br&gt;lokalt register i länet och som avser en person som är eller senast har varit&lt;br&gt;folkbokförd inom myndighetens verksamhetsområde eller som utan att&lt;br&gt;vara folkbokförd i Sverige av myndigheten tilldelats personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf regleras vilka uppgifter ett lokalt folkbokföringsregister&lt;br&gt;skall få innehålla. För det första får registret innehålla uppgifter om den&lt;br&gt;som är eller har varit folkbokförd inom det verksamhetsområde för vilket&lt;br&gt;registret förs. Eftersom begreppet kyrkobokföring avses bli ersatt av be-&lt;br&gt;greppet folkbokföring den 1 juli 1991 när denna lag föreslås träda i kraft&lt;br&gt;används i lagrådsremissens lagförslag begreppet folkbokföring (jfr avsnitt&lt;br&gt;1). De personer som är kyrkobokförda den 30 juni 1991 skall, när de nya&lt;br&gt;bestämmelserna träder i kraft anses som folkbokförda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 punkten 1 anges personnummer. En definition av personnummer finns&lt;br&gt;i folkbokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uppgiften om namn i punkten 2 avses förnamn med tilltalsnamn,&lt;br&gt;mellannamn och efternamn eller motsvarande. Svenska namn anges enligt&lt;br&gt;namnlagen och svenskt namnskick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften i punkten 3 om adress avser både bostads- och postadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller postadresser har kommittén föreslagit att man skall regi-&lt;br&gt;strera en särskild uppgift om postadress. Anledningen till detta är bl. a.&lt;br&gt;1983 års folkbokföringskommittés förslag om att införa en skyldighet att&lt;br&gt;också anmäla ändrad postadress till folkbokföringen. Men också externa&lt;br&gt;aviseringsmottagare har under lång tid pekat på de olägenheter som kan&lt;br&gt;uppkomma genom att det nuvarande systemet endast har ett adressfält.&lt;br&gt;Felaktigt angivna adresser ger upphov till mycket stora kostnader i den&lt;br&gt;postala hanteringen. Postverket har i sitt remissvar framhållit att man för&lt;br&gt;att komma till rätta med felen i folkbokföringens adressuppgifter måste&lt;br&gt;införa två adressfält; ett för postadress och ett för bostadsadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag instämmer i kommitténs förslag och förordar därför att när det gäller&lt;br&gt;adressuppgift i folkbokföringsregistret får utöver bostadsadress, vilket är&lt;br&gt;den adressuppgift som i dag antecknas i registren, och som är adressen för&lt;br&gt;den fastighet på vilken en person är folkbokförd, även postadress anteck-&lt;br&gt;nas. Postadress är den adress till vilken en persons post skall delas ut för&lt;br&gt;att regelmässigt nå honom. Såväl bostads- som postadress anges med c/o-&lt;br&gt;uppgift, utdelningsadress, postnummer och postort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har i sitt yttrande enligt 2 a § datalagen anfört att&lt;br&gt;adressuppgift inte bör omfatta särskild angivelse av postadress. En regist-&lt;br&gt;rering av uppgiften svarar, enligt inspektionen, inte mot registrens ända-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mål. För min del anser jag att uppgift om postadress faller inom ramen for Prop. 1990/91:53&lt;br&gt;de angivna ändamålen för registren. Som användningsområde för ett&lt;br&gt;lokalt register anges bl. a. samordnad registerföring av identifieringsupp-&lt;br&gt;gifter för fysiska personer och av andra folkbokföringsuppgifter samt till-&lt;br&gt;handahållande av folkbokföringsuppgifter som myndigheter behöver för&lt;br&gt;att fullgöra sin verksamhet. Jag avser att i ett senare sammanhang också&lt;br&gt;föreslå att det ges föreskrifter om att ändrad postadress skall anmälas till&lt;br&gt;folkbokföringsmyndigheten. Datainspektionen har vidare framfört att ge-&lt;br&gt;nom en registerhållning av postadress ökar risken att uppgifter kan komma&lt;br&gt;att efterfrågas för direktreklamändamål eller andra ändamål som enskilda&lt;br&gt;kan uppfatta som integritetskränkande. För min del vill jag framhålla att&lt;br&gt;en särskild registrering av postadress i fall då denna avviker från folkbok-&lt;br&gt;föringsfastigheten inte kan anses som tveksam från integritetsskyddssyn-&lt;br&gt;punkt. För de berörda enskilda liksom för andra personer och myndigheter&lt;br&gt;är det värdefullt att folkbokföringens uppgifter om adress återger den&lt;br&gt;faktiska postadressen. Risken att uppgiften skulle användas för t. ex. di-&lt;br&gt;rektreklamändamål får enligt min mening inte överbetonas. Statens per-&lt;br&gt;son- och adressregister, SPAR, som direkt inrättats för försäljning av&lt;br&gt;uppgifter till allmänheten, kan på ett helt annat sätt förse en beställare med&lt;br&gt;relevanta uppgifter för reklamändamål. Den som därvid beställer uppgif-&lt;br&gt;ter från folkbokföringen kan i princip hänvisas till SPAR enligt 28 §&lt;br&gt;datalagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 4 anges uppgifterna folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort&lt;br&gt;och folkbokföring under särskild rubrik. Detta är grundläggande register-&lt;br&gt;uppgifter. Enligt gällande folkbokföringslag och enligt det förslag till ny&lt;br&gt;folkbokföringslag som har lämnats av 1983 års folkbokföringskommitté i&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1990:50) Ny folkbokföringslag sker folkbokföring på&lt;br&gt;fastighet och i församling. Med folkbokföringsort avses i folkbokföringsre-&lt;br&gt;gisterlagen såväl församling som kommun och län. Därutöver kan folkbok-&lt;br&gt;föringen ske under rubriken ”på församlingen skrivna” eller ”utan känt&lt;br&gt;hemvist”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 5 får uppgift om födelsehemort och födelseort antecknas&lt;br&gt;i registret. Enligt folkbokföringslagen är födelsehemort för en person nor-&lt;br&gt;malt den församling i vilken personens moder var folkbokförd eller regi-&lt;br&gt;strerad som obefintlig när personen i fråga föddes. I annat fall skall län och&lt;br&gt;församling där personen föddes antecknas. Med födelseort menas födelse-&lt;br&gt;ort och land för person som är född i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 6 anges att medborgarskap får antecknas. För den som är&lt;br&gt;statslös får detta antecknas. För den som är svensk medborgare skall inte&lt;br&gt;eventuellt utländskt medborgarskap registreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 7 får civilstånd registreras. Civilstånd anges med ogift,&lt;br&gt;gift, frånskild och änka/änkling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 8 anges att olika familjerelationer får registreras. Dessa rela-&lt;br&gt;tioner till andra folkbokförda personer skall anges med typ av relation&lt;br&gt;(barn, förälder, vårdnadshavare och make/maka) och personnummer för&lt;br&gt;relationspersonen. Det skall också framgå om relationen är biologisk eller&lt;br&gt;grundad på adoptivt förhållande. Om en person under 18 år är folkbokförd&lt;br&gt;hos annan person anges även denne, t. ex. fosterförälder, på motsvarande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätt. Relationer till personer som inte är eller varit folkbokförda skall också Prop. 1990/91:53&lt;br&gt;registreras. För dessa anges kön, relationstyp, namn, födelsetid och födel-&lt;br&gt;seort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 9 anges att sjömansregistrering får antecknas i registret. Upp-&lt;br&gt;giften har betydelse för vissa beslut i folkbokföringshänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 10 får inflyttning från utlandet registreras. Det land från&lt;br&gt;vilket inflyttning skett skall registreras. Vid inflyttning från nordiskt land&lt;br&gt;skall även ort från vilken inflyttning skett anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avregistrering från folkbokföringen skall ske i tre fall, nämligen vid&lt;br&gt;dödsfall och dödförklaring, utflyttning till utlandet samt vid obefintlighet.&lt;br&gt;Enligt punkten 11 får uppgift om att personen är avregistrerad antecknas&lt;br&gt;samt orsaken till och tidpunkten för avregistreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 12 får gravsättning registreras. Normalt kan uppgiften&lt;br&gt;avse den kyrkogårdsmyndighet som har underrättat skattekontoret om&lt;br&gt;gravsättning. Registret ger på så sätt upplysning om var en person är&lt;br&gt;begravd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke innebär att uppgifter som den 30 juni 1991&lt;br&gt;finns antecknade i personakt enligt särskilda bestämmelser därom får&lt;br&gt;finnas registrerade i ett lokalt folkbokföringsregister. Uppgifterna motsva-&lt;br&gt;rar vissa av de uppgifter som enligt vad kommittén har uppgivit kommer&lt;br&gt;att antecknas i diarierna fr. o. m. den 1 juli 1991. Det gäller uppgifter om&lt;br&gt;grunderna för vissa beslut, t. ex. enligt vilken bestämmelse i namnlagen&lt;br&gt;som ett namnbyte har skett. Uppgiften har betydelse för att man skall&lt;br&gt;kunna ta ställning till eventuella framtida anmälningar om namnbyte för&lt;br&gt;personen i fråga. Uppgifter som finns registrerade enligt detta stycke avser&lt;br&gt;oftast vilket lagrum en registrering grundar sig på. Men också upplysningar&lt;br&gt;om att en uppgift är obestyrkt kan finnas antecknade i folkbokföringsre-&lt;br&gt;gistret med stöd av denna bestämmelse. Det kan gälla obestyrkta uppgifter&lt;br&gt;som en enskild meddelar till folkbokföringsmyndigheten. Som exempel&lt;br&gt;kan nämnas det fall att en person har flyttat in från ett annat land och till&lt;br&gt;folkbokföringsmyndigheten uppgett att han är gift samt namn och andra&lt;br&gt;personuppgifter på maken/makan. Några handlingar som styrker uppgif-&lt;br&gt;terna finns dock inte. Uppgifterna har då antecknats i personakten jämte&lt;br&gt;en notering om att de är obestyrkta. Det måste framhållas att några nya&lt;br&gt;uppgifter inte kommer att antecknas i folkbokföringsregistren enligt be-&lt;br&gt;stämmelsen i andra stycket. Det rör sig endast om att i folkbokföringsre-&lt;br&gt;gistret föra in de uppgifter som den 30 juni 1991 finns antecknade i&lt;br&gt;personakter. Motsvarande nya uppgifter som tillkommer därefter förs in i&lt;br&gt;diarierna. Man kan alltså säga att bestämmelsen har karaktär av en över-&lt;br&gt;gångsbestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges vilka uppgifter som får ingå i det centrala referens-&lt;br&gt;registret. Det gäller personnummer, namn och avregistrering. Dessa har&lt;br&gt;kommenterats under paragraf 6. Det bör framhållas att i det centrala&lt;br&gt;registret skall bara aktuella uppgifter vara antecknade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges att lokala register och det centrala referensregistret&lt;br&gt;även får innehålla tidsuppgifter rörande registrerade förhållanden samt de&lt;br&gt;tekniska och administrativa uppgifter som behövs för att tillgodose ända-&lt;br&gt;målen med registren. Administrativa uppgifter kan t. ex. vara olika koder&lt;br&gt;för resp, skattemyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av denna bestämmelse kan diarienummer antecknas. Uppgif-&lt;br&gt;ten behövs bl. a. med hänsyn till datalagens bestämmelse att den register-&lt;br&gt;ansvarige är skyldig att rätta felaktiga uppgifter. Detta förutsätter nämli-&lt;br&gt;gen att bakgrunden till registreringen kan spåras. Genom att registrera ett&lt;br&gt;diarienummer kan man koppla uppgifterna i folkbokföringsregistret till&lt;br&gt;uppgifterna om grunderna för registreringen, vilka endast finns i diariet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör uppgift om särskild sekretessprövning få registreras. En&lt;br&gt;sådan uppgift anger att det finns särskild anledning att närmare pröva&lt;br&gt;utlämnandet av uppgifter för personen i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 och 10 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa paragrafer regleras terminalåtkomsten. I 9 § anges att ett lokalt&lt;br&gt;skattekontor endast får ha åtkomst till det lokala folkbokföringsregister&lt;br&gt;som förs för skattekontorets verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga skattemyndigheter får ha terminalåtkomst till det centrala&lt;br&gt;referensregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf regleras utlämnandet av registeruppgifter på medium för&lt;br&gt;automatisk databehandling. Utlämnande på sådant sätt får ske endast om&lt;br&gt;det följer av författning eller regeringen har medgett det. Regeringen får&lt;br&gt;delegera till en myndighet att lämna medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 denna paragraf anges vilka sökbegrepp som skall få finnas i registren.&lt;br&gt;Detta har kommenterats utförligt i avsnitt 4.10.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som är ny, anges att det centrala skatteregistret får användas&lt;br&gt;för att identifiera en person i ärenden som avses i 2 § 2 lagen om folkbokfö-&lt;br&gt;ringsregister. Bestämmelsen är närmast att se som en övergångsbestäm-&lt;br&gt;melse. Den införs därför att endast uppgift om personnummer till en&lt;br&gt;början kommer att kunna användas som sökbegrepp i såväl de lokala&lt;br&gt;folkbokföringsregistren som det centrala registret på grund av tekniska&lt;br&gt;skäl. De tekniska begränsningarna kommer att finnas under de första åren&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter ikraftträdandet. Genom bestämmelsen öppnas en möjlighet att an- Prop. 1990/91:53&lt;br&gt;vända det centrala skatteregistret för att identifiera personer i ärenden där&lt;br&gt;exempelvis ett personnummer angetts felaktigt eller saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även denna paragraf, som är ny, är närmast att betrakta som en över-&lt;br&gt;gångsbestämmelse i avvaktan på att de tekniska systemen i folkbokföring-&lt;br&gt;en blir helt utbyggda. Genom paragrafen får skattemyndigheten i sin&lt;br&gt;folkbokföringsverksamhet, för det ändamål som anges i 1 a §, terminalåt-&lt;br&gt;komst till det centrala skatteregistret och får som sökbegrepp använda&lt;br&gt;personnummer och namn.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om folkbokföringsregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ta del av vad jag i övrigt har anfört om den nya folkbokföringsorgani-&lt;br&gt;sationen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för&lt;br&gt;den åtgärd och de ändamål som han har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Organisationskommitténs för folkbokföringen (OFF)&lt;br&gt;sammanfattning av betänkandet (SOU 1990:18) Lag om&lt;br&gt;folkbokföringsregister m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har under hösten 1987 beslutat att ansvaret för den löpande&lt;br&gt;folkbokföringen skall flyttas över från pastorsämbetena till de lokala skat-&lt;br&gt;temyndigheterna. Även försäkringskassorna skall medverka i det framtida&lt;br&gt;folkbokföringsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktiven är det vårt uppdrag att lämna förslag till den närmare&lt;br&gt;utformningen av folkbokföringens organisation och i övrigt lämna förslag&lt;br&gt;till andra åtgärder som kan behövas för att genomföra den nya organisatio-&lt;br&gt;nen. I detta delbetänkande redovisar vi överväganden och förslag rörande&lt;br&gt;främst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— folkbokföringens organisatoriska integration i skatteförvaltningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— försäkringskassornas medverkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— nytt ADB-stöd och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— integritets- och sekretessfrågor som uppkommer såsom en följd av&lt;br&gt;våra förslag till datorisering och omorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföringen i skatteförvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har i denna del anpassat vårt förslag till den förändring av skatteförvalt-&lt;br&gt;ningens organisation i länen som föreslås i propositionen om ny taxerings-&lt;br&gt;lag. Förändringen innebär att de lokala skattemyndigheterna den 1 januari&lt;br&gt;1991 upphör som självständiga myndigheter och övergår till att bli lokala&lt;br&gt;skattekontor i en skattemyndighet för varje län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att folkbokföringen, i vart fall inledningsvis, får ingå som en&lt;br&gt;särskild grupp inom skattekontoret. På sikt kan ytterligare integrering&lt;br&gt;komma till stånd. All löpande folkbokföringsverksamhet skall ske hos&lt;br&gt;skattekontoret. Verksamheten bedrivs i en organisation med så lite tjänst-&lt;br&gt;skiktning som möjligt, vilket bl. a. innebär att varje handläggare i princip&lt;br&gt;skall kunna utföra alla förekommande arbetsuppgifter. Undantagsvis kan&lt;br&gt;vissa typer av ärenden kräva specialistkompetens. Riksskatteverket skall&lt;br&gt;med vårt förslag inte delta i den operativa verksamheten utan i princip&lt;br&gt;endast ha ledande och styrande funktioner inom folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassornas medverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassorna skall medverka i den nya folkbokföringsorganisa-&lt;br&gt;tionen i ärenden som initieras av enskilda. Detta innebär fördelar för den&lt;br&gt;enskilde från servicesynpunkt. Vi har undersökt formerna för en kassa-&lt;br&gt;medverkan främst utifrån två huvudalternativ, handläggningsaltemativet&lt;br&gt;och förmedlingsalternativet. I enlighet med riksdagens uttalanden utgår&lt;br&gt;båda alternativen från att det är skattemyndigheten som är den formella&lt;br&gt;besluts- och registreringsmyndigheten även i de ärenden som initieras hos&lt;br&gt;en försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med handläggningsaltemativet har kassorna en mycket aktiv roll inom&lt;br&gt;folkbokföringsverksamheten och gör självständiga utredningar och be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dömningar i ärenden som initieras av enskilda; alltså arbetsuppgifter som&lt;br&gt;är mycket lika dem som utförs av skattemyndigheterna såsom nya folkbok-&lt;br&gt;föringsmyndigheter. Det återstår för skattemyndigheterna rörande dessa&lt;br&gt;ärenden i princip bara att registrera vissa uppgifter utifrån de ställningsta-&lt;br&gt;ganden som kassorna har gjort. I förmedlingsalternativet är kassornas&lt;br&gt;arbetsuppgifter begränsade till att informera, tillhandahålla blanketter,&lt;br&gt;hjälpa enskilda att fylla i blanketter samt att kontrollera anmälningar.&lt;br&gt;Sedan detta är gjort översänder kassan det aktuella ärendet till skattemyn-&lt;br&gt;digheten för utredning och beslut samt registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid vår prövning av formerna för kassamedverkan har det visat sig att&lt;br&gt;en medverkan som, i likhet med handläggningsaltemativet, får omfatta&lt;br&gt;beredning och bedömning av folkbokföringsärenden medför betydande&lt;br&gt;nackdelar på flera plan. 1 jämförelse med en mera begränsad kassamedver-&lt;br&gt;kan medför en sådan ordning att det tillskapas en ineffektiv och komplice-&lt;br&gt;rad organisation med otillräcklig kompetens. Det uppstår inte heller några&lt;br&gt;fördelar från servicesynpunkt med en mycket aktiv roll för kassorna. Med&lt;br&gt;den kassamedverkan som vi förordar utfärdar inte försäkringskassorna&lt;br&gt;några personbevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ADB-stödet och personakterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande förekommer datoriserade länsregister inom folkbokfö-&lt;br&gt;ringsverksamheten. Riksdagen har bl. a. uttalat att folkbokföringen även&lt;br&gt;bör datoriseras lokalt för att man skall uppnå en tillräcklig snabbhet och&lt;br&gt;tillförlitlighet beträffande aktuella uppgifter. Riksdagen har också ställt&lt;br&gt;krav på en effektiv och serviceinriktad framtida verksamhet. För att nå de&lt;br&gt;uttalade målen har vi funnit det nödvändigt med en fullständig datorise-&lt;br&gt;ring av registerhållningen inom folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag till nytt ADB-stöd bygger på en kombination av lokal,&lt;br&gt;småskalig datorisering och ett centralt system. Den lokala datoriseringen&lt;br&gt;skall utgöra ett stöd i verksamheten på lokal nivå med ett ADB-register för&lt;br&gt;varje skattekontors arbetsområde. För att tillgodose samhällets behov av&lt;br&gt;basuppgifter, främst genom aktualisering av andra myndigheters register,&lt;br&gt;inrättas ett centralt folkbokföringsregister som ersättare till de nuvarande&lt;br&gt;länsregistren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några manuella folkbokföringsregister ingår således inte i vårt förslag.&lt;br&gt;Fördelarna med en datorisering kan enligt vår bedömning uppnås bara om&lt;br&gt;de lokala registren före den 1 juli 1991 förses med den information som nu&lt;br&gt;finns i de grundläggande dokumenten (personakterna) inom dagens kyrko-&lt;br&gt;bokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ADB-registren och integriteten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De starka krav på datorisering som en effektiv verksamhet ställer får&lt;br&gt;självfallet inte medföra att den enskildes integritet kränks på ett otillbörligt&lt;br&gt;sätt. Som ett grundläggande motmedel mot risker för sådana kränkningar&lt;br&gt;föreslår vi en detaljerad författningsreglering av folkbokföringens framtida&lt;br&gt;ADB-register. I det förslag till registerlag som vi nu lägger fram föreslår vi&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lösningar på de frågor rörande registren som har särskild betydelse från Prop. 1990/91:53&lt;br&gt;integritetssynpunkt. Bl. a. föreslår vi föreskrifter om ansvar, ändamål, Bilaga 1&lt;br&gt;innehåll och terminalåtkomst rörande registren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lokala folkbokföringsregistren kommer med vårt förslag att innehålla&lt;br&gt;motsvarande uppgifter som i dag registreras manuellt inom kyrkobokfö-&lt;br&gt;ringen. Registerinnehållet är via terminal endast tillgängligt inom den&lt;br&gt;aktuella skattemyndigheten. Sökmöjligheterna i registren kommer också&lt;br&gt;att begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det centrala referens- och aviseringsregistret innehåller de typer av&lt;br&gt;uppgifter som olika myndigheter behöver i sina verksamheter. Registerin-&lt;br&gt;nehållet motsvarar ganska väl de uppgifter som i dag lagras i folkbokfö-&lt;br&gt;ringens länsregister. En avgörande skillnad mellan de lokala och det cen-&lt;br&gt;trala registret är att centralt endast lagras aktuella uppgifter. Historik&lt;br&gt;rörande folkbokförda personer förekommer således endast i de lokala&lt;br&gt;registren. Möjligheterna att via terminal ta del av uppgifter i det centrala&lt;br&gt;registret är med vårt förslag mycket begränsade. Endast skattemyndighe-&lt;br&gt;terna föreslås nu få åtkomst och då uteslutande till grundläggande uppgif-&lt;br&gt;ter såsom personnummer, namn och adress. Utlämnande av registerupp-&lt;br&gt;gifter på ADB-medium får ske bara med författningsstöd eller efter beslut&lt;br&gt;av regeringen eller datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har särskilt övervägt om den utökade datoriseringen bör föranleda en&lt;br&gt;skärpning av folkbokföringssekretessen, men funnit att det sekretesskydd&lt;br&gt;som nu föreligger är väl avvägt även för framtiden. Detta gäller både&lt;br&gt;uppgifter som generellt anses känsliga, exempelvis rörande vissa familje-&lt;br&gt;rättsliga förhållanden, och normalt harmlösa uppgifter såsom adresser som&lt;br&gt;kan behöva skyddas i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överförandet av folkbokföringen till skatteförvaltningen väcker frågan&lt;br&gt;om olika personuppgifter fritt skall kunna utbytas mellan skatteområdet&lt;br&gt;och folkbokföringsverksamheten inom en och samma skattemyndighet.&lt;br&gt;Bl. a. intresset av en effektiv bosättningskontroll talar för detta. Vi har&lt;br&gt;dock funnit att en sådan ordning av integritetsskäl inte bör accepteras utan&lt;br&gt;att ett eventuellt uppgiftsutbyte bör underkastas sedvanlig sekretesspröv-&lt;br&gt;ning. Som ett klargörande av detta föreslår vi att en särskild bestämmelse&lt;br&gt;införs i sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadskonsekvenser av våra förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiven anges att den nya folkbokföringsverksamheten kan beräknas&lt;br&gt;innebära en merbelastning på statsbudgeten med ca 250 milj. kr. Med vårt&lt;br&gt;förslag uppstår för nästa budgetår en stor engångsutgift för överföringen av&lt;br&gt;personaktsinformationen till ADB-medium, vilket innebär att den angiv-&lt;br&gt;na ramen för merbelastning på statsbudgeten inte kan hållas det budget-&lt;br&gt;året. Om personaktsinformationen överförs på det koncentrerade sätt som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vi förordar uppkommer dock sådana vinster i den framtida verksamheten Prop. 1990/91:53&lt;br&gt;att merbelastningen på statsbudgeten kan hållas inom den angivna ramen Bilaga 1&lt;br&gt;under de följande budgetåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;OFF:s Författningsförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om folkbokföringsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § För de ändamål som anges i denna lag skall inom folkbokföringsverk-&lt;br&gt;samheten med hjälp av automatisk databehandling föras ett lokalt register&lt;br&gt;för varje skattekontors verksamhetsområde och ett centralt referens- och&lt;br&gt;aviseringsregister för hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom folkbokföringsverksamheten skall också med hjälp av automatisk&lt;br&gt;databehandling föras diarier. Närmare föreskrifter om diarierna meddelas&lt;br&gt;av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett lokalt folkbokföringsregister skall användas av skattemyndighe-&lt;br&gt;ten för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. prövning av ärende som handläggs enligt folkbokföringslagen&lt;br&gt;(1967:198) eller folkbokföringskungörelsen (1967:495) och för registrering&lt;br&gt;av uppgift i sådant ärende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. prövning av ärende som enligt föräldrabalken, namnlagen (1982:670)&lt;br&gt;eller begravningskungörelsen (1965:540) handläggs av skattemyndigheten&lt;br&gt;och för registrering av uppgift i sådant ärende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. prövning av äktenskapshinder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. registrering av uppgift rörande personliga förhållanden som enligt&lt;br&gt;särskilda bestämmelser anmäls till skattemyndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter i form av registerutdrag&lt;br&gt;(personbevis) och annat uppgiftslämnande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. framställning av särskilda uppgiftssammanställningar (folklängder&lt;br&gt;och andra längder) för forskning och förvaring av folkbokföringsuppgifter&lt;br&gt;hos statliga arkivmyndigheter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. uppföljning och kontroll av folkbokföringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Det centrala referens- och aviseringsregistret skall användas för ak-&lt;br&gt;tualisering, komplettering och kontroll av andra personregister och annat&lt;br&gt;uppgiftslämnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret skall av skattemyndigheten användas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lokalisering av folkbokförda personer och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tilldelning av personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får, inom ramen för sin terminalåtkomst enligt 9 §,&lt;br&gt;också använda registret vid prövning av ärenden enligt 2 § 1 och 2 samt för&lt;br&gt;tillhandahållande av registerutdrag enligt 2 § 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registeransvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Skattemyndigheten är registeransvarig för de lokala folkbokföringsre-&lt;br&gt;gister som förs rörande myndighetens verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Riksskatteverket är registeransvarig för det centrala referens- och&lt;br&gt;aviseringsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten är registeransvarig for uppgifter i det centrala refe- Prop. 1990/91: 53&lt;br&gt;rens- och aviseringsregistret som härrör från ett lokalt register och som rör Bilaga 2&lt;br&gt;en person som är eller senast har varit folkbokförd inom myndighetens&lt;br&gt;verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerinnehåll m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett lokalt folkbokföringsregister skall uppta den som är eller har varit&lt;br&gt;folkbokförd inom det verksamhetsområde för vilket registret förs och får&lt;br&gt;rörande en sådan person innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. adress eller adresser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild rubrik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. födelsehemort och födelseort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. medborgarskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. civilstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. make/maka, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med vilken samband föreligger inom folkbokföringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. inflyttning från utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. avregistrering;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a/ dödsfall och dödförklaring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b/ utflyttning till utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c/ obefintlighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. gravsättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. ytterligare förhållanden som i enlighet med särskilda bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är antecknade i personakt som avses i 16 § folkbokföringskungörelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. diarienummer, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. särskild sekretessprövning (hemligstämpling).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret får även innehålla tidsuppgifter rörande registrerade förhållan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den samt tekniska och administrativa uppgifter som behövs för att tillgo-&lt;br&gt;dose ändamålen med registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar närmare föreskrifter om hur uppgifterna i registret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av denna paragraf anses även den som folkbokförd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som den 30 juni 1991 var kyrkobokförd i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Det centrala referens- och aviseringsregistret skall uppta den som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller har varit folkbokförd inom landet och får beträffande en sådan person&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehålla uppgift från ett lokalt folkbokföringsregister om personnummer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och aktuella förhållanden som avses i 6 § 2-10 och 14.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret får också för personen i fråga innehålla aktuell uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medlemskap i svenska kyrkan och icke territoriell församling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. värnplikts- och beredskapskod, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sjömansregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret skall även uppta den som tilldelats personnummer utan att ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;blivit folkbokförd och därvid innehålla uppgift om namn, personnummer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och grunden för personnummertilldelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § andra, tredje och fjärde styckena äger motsvarande tillämpning&lt;br&gt;beträffande denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Till register enligt denna lag får uppgift inhämtas från annat person-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;register i enlighet med föreskrifter som regeringen meddelar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Skattemyndigheterna får ha terminalåtkomst till det centrala refe-&lt;br&gt;rens- och aviseringsregistret såvitt gäller uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personnummer och grunden för personnummertilldelning enligt 7 §&lt;br&gt;andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort eller folkbokföring under&lt;br&gt;särskild rubrik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. civilstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. avregistrering; endast såvitt avser tid för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. dödsfall eller dödförklaring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. flyttning till utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. obefintlighet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. sjömansregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlämnande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Personuppgifter i ett lokalt folkbokföringsregister och i det centrala&lt;br&gt;referens- och aviseringsregistret får lämnas ut på medium för automatisk&lt;br&gt;databehandling endast om detta följer av lag eller förordning eller regering-&lt;br&gt;en har medgivit det. Regeringen får uppdra åt datainspektionen att lämna&lt;br&gt;sådant medgivande i fråga om uppgifter som inte omfattas av sekretess.&lt;br&gt;Beslut av datainspektionen överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Längder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Längder enligt 2§ 6 får framställas på medium för automatisk&lt;br&gt;databehandling i enlighet med föreskrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet regeringen bestämmer meddelar närmare&lt;br&gt;föreskrifter om längder som inte framställs på medium för automatisk&lt;br&gt;databehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gallring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Gallring av uppgifter i ett lokalt folkbokföringsregister och i det&lt;br&gt;centrala referens- och aviseringsregistret sker i enlighet med arkivlagens&lt;br&gt;(0000:0000) bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökbegrepp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § I ett lokalt folkbokföringsregister och i det centrala referens- och&lt;br&gt;aviseringsregistret får de sökbegrepp användas som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2. Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sekretesslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 15 § sekretesslagen (1980:100) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet som avser folkbokföring eller annan lik-&lt;br&gt;nande registrering av befolkningen, för uppgift om enskilds personliga&lt;br&gt;förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekre-&lt;br&gt;tess gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i annan verksam-&lt;br&gt;het som avser registrering av betydande del av befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföringen är inom skatte-&lt;br&gt;förvaltningen att anse som en själv-&lt;br&gt;ständig verksamhetsgren enligt 1&lt;br&gt;kap. 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1990:18) Lag om folkbokföringsregister&lt;br&gt;m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden inkommit från justitiekanslern (JK), datinspek-&lt;br&gt;tionen (DI), överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB), riksförsäkringsverket&lt;br&gt;(RFV), postverket, riksskatteverket (RSV), riksarkivet, statens invandrar-&lt;br&gt;verk, statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), statistiska centralbyrån&lt;br&gt;(SCB), statens person- och adressregisternämnd, Svea hovrätt, kammar-&lt;br&gt;rätten i Göteborg, länsrätten i Västmanlands län, länsrätten i Västernorr-&lt;br&gt;lands län, riksdagens ombudsmän (JO), överbefälhavaren (ÖB), värn-&lt;br&gt;pliktsverket, trafiksäkerhetsverket (TSV), forskningsrådsnämnden,&lt;br&gt;humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådet, medicinska forsk-&lt;br&gt;ningsrådet, arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), rikspolisstyrelsen, försäkring-&lt;br&gt;skasseförbundet, svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund,&lt;br&gt;svenska kyrkans centralstyrelse, centralorganisationen SACO, landsorgani-&lt;br&gt;sationen i Sverige (LO), landstingsförbundet, Sveriges advokatsamfund,&lt;br&gt;Sveriges släktforskarförbund, tjänstemännens centralorganisation (TCO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitets- och högskoleämbetet har utan eget yttrande skickat in&lt;br&gt;yttranden från juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet,&lt;br&gt;juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet och styrelsen för sam-&lt;br&gt;hällsvetenskap vid Lunds universitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande över betänkandet har avgivits av, utöver de ovan angivna&lt;br&gt;remissinstanserna, länsstyrelsen i Västernorrlands län, Sveriges försäk-&lt;br&gt;ringsbolags riksförbund, kommunernas pensionsanstalt och kommunernas&lt;br&gt;försäkringsaktiebolag, Sveriges frikyrkoråd, Svenskt biografiskt lexikon,&lt;br&gt;Domkapitlet i Västerås, Arbetsmarknadens försäkringsaktiebolag och&lt;br&gt;Västra Sveriges genealogiska förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om folkbokföringsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § För de ändamål som anges i 2 och 3 §§ skall inom folkbokföringsverk-&lt;br&gt;samheten med hjälp av automatisk databehandling föras ett lokalt folk-&lt;br&gt;bokföringsregister för varje lokalt skattekontors verksamhetsområde och&lt;br&gt;ett centralt referensregister för hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registerändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett lokalt folkbokföringsregister får användas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. samordnad registerföring av identifieringsuppgifter för fysiska perso-&lt;br&gt;ner och av andra folkbokföringsuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. handläggning av ärenden som enligt vad som följer av folkbokfö-&lt;br&gt;ringslagen (1967:198) eller annan lag eller förordning prövas av skatte-&lt;br&gt;myndigheten inom ramen för dess folkbokföringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. framställning av personbevis och andra registerutdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tillhandahållande av folkbokföringsuppgifter som myndigheter behö-&lt;br&gt;ver för att fullgöra sin verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. uttag av folklängder och andra samlingar av uppgifter för forskning&lt;br&gt;och förvaring hos statliga arkivmyndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. planering och tillsyn av folkbokföringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Det centrala referensregistret får användas för ändamål som anges i&lt;br&gt;2 § 2, 3, 5 och 6.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registeransvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Skattemyndigheten i länet är registeransvarig för det eller de lokala&lt;br&gt;folkbokföringsregister som förs för myndighetens verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Riksskatteverket är registeransvarigt för det centrala referensregi-&lt;br&gt;stret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i länet är registeransvarig för uppgifter i det centrala&lt;br&gt;referensregistret som avser en person som är eller senast har varit folkbok-&lt;br&gt;förd inom myndighetens verksamhetsområde eller som utan att vara folk-&lt;br&gt;bokförd i Sverige av myndigheten tilldelats personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registerinnehåll m. m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett lokalt folkbokföringsregister får innehålla uppgifter om personer&lt;br&gt;som är eller har varit folkbokförda inom det verksamhetsområde för vilket&lt;br&gt;registret förs. För en sådan person får anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under&lt;br&gt;särskild rubrik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. födelsehemort och födelseort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. medborgarskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. civilstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. make/maka, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person&lt;br&gt;som den registrerade har samband med inom folkbokföringen och om&lt;br&gt;sambandet är grundat på adoption,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. sjömansregistrering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. inflyttning från utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. avregistrering;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) dödsfall och dödförklaring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) utflyttning till utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) obefintlighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. kyrkogårdsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För personen får också anges uppgifter som den 30 juni 1991 i enlighet&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser är antecknade i en sådan personakt som avses&lt;br&gt;i 16 § folkbokföringskungörelsen (1967:495).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Det centrala referensregistret får innehålla uppgifter om personer&lt;br&gt;som är eller har varit folkbokförda i landet eller som annars tilldelats&lt;br&gt;personnummer. För en sådan person får anges personnummer och grun-&lt;br&gt;den för personnummertilldelningen samt de i ett lokalt register senast&lt;br&gt;registrerade uppgifterna som avses i 6 § första stycket 2, 3 och 11 med&lt;br&gt;upplysning om det lokala register från vilket uppgifterna har inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ett register enligt denna lag får även innehålla uppgifter om tidpunk-&lt;br&gt;ter för registrerade förhållanden samt de tekniska och administrativa&lt;br&gt;uppgifter som behövs för att tillgodose ändamålen med registret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Terminalåtkomst&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Inom en skattemyndighet får terminalåtkomst till ett lokalt folkbok-&lt;br&gt;föringsregister endast finnas hos det lokala skattekontor för vars verksam-&lt;br&gt;hetsområde registret förs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Samtliga skattemyndigheter får ha terminalåtkomst till det centrala&lt;br&gt;referensregistret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utlämnande av uppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Uppgifter i ett register enligt denna lag får lämnas ut på medium för&lt;br&gt;automatisk databehandling endast om detta följer av lag eller förordning&lt;br&gt;eller om regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer har&lt;br&gt;medgett det.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sökbegrepp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § I ett lokalt folkbokföringsregister får som sökbegrepp användas&lt;br&gt;uppgifter som avses i 6 § första stycket 1-4 och 6-8 med undantag för&lt;br&gt;uppgift om adoption.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det centrala referensregistret får som sökbegrepp användas uppgifter&lt;br&gt;som avses i 6 § första stycket 1-3 och 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sökbegrepp i ett register enligt denna lag får också, enligt de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som Prop. 1990/91:53&lt;br&gt;regeringen bestämmer, användas uppgifter som avses i 8 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i skatteregisterlagen skall inforas två nya&lt;br&gt;paragrafer, 1 a och 10 a, §§ av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det centrala skatteregistret får&lt;br&gt;också användas för att identifiera en&lt;br&gt;person i ärende som avses i 2§ 2&lt;br&gt;lagen (1990:000) om folkbokfö-&lt;br&gt;ringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får för det än-&lt;br&gt;damål som avses i 1 a§ ha termi-&lt;br&gt;nalåtkomst till uppgifter om person-&lt;br&gt;nummer, namn och adress.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1990-10-23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f. d. regeringsrådet Bengt O. Hamdahl, regeringsrådet Bertil&lt;br&gt;Werner, justitierådet Hans-Gunnar Solerud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 18 oktober 1990 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Åsbrink beslutat inhämta lagrådets&lt;br&gt;yttrande över förslag till lag om folkbokföringsregister, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Lars&lt;br&gt;Svensson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Datainspektionens yttrande enligt 2 a § datalagen över&lt;br&gt;förslag till lag om folkbokföringsregister, m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen (DI) har anmodats avge yttrande enligt 2 a § datalagen&lt;br&gt;(1973:289) över de förslag som finns upptagna i en lagrådsremiss om lag&lt;br&gt;om folkbokföringsregister, m. m. Lagrådsremissen har beslutats av rege-&lt;br&gt;ringen den 18 oktober 1990 och kommit Dl tillhanda den 22 oktober 1990.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;DI har tidigare lämnat remissyttranden över organisationskommitténs för&lt;br&gt;folkbokföringen delbetänkande (SOU 1990:18) Lag om folkbokföringsre-&lt;br&gt;gister m. m. och därefter över folkbokföringskommitténs slutbetänkande&lt;br&gt;(SOU 1990:50) Ny folkbokföringslag. DI har i det sammanhanget fram-&lt;br&gt;hållit svårigheterna med att först ta ställning till en lagreglering av regis-&lt;br&gt;terfrågorna och därefter till den materiella regleringen av folkbokförings-&lt;br&gt;verksamheten. Föreskrifterna i en registerlag om ett registers ändamål och&lt;br&gt;innehåll samt ansvaret för registret etc. måste naturligtvis styras av de&lt;br&gt;materiella besämmelserna om verksamheten och dess organisation. Den&lt;br&gt;tågordning som har valts i detta lagstiftsningsärende medför således svå-&lt;br&gt;righeter både för de myndigheter som har att lämna synpunkter på ett&lt;br&gt;förslag till en registerlag och för statsmakterna vid deras ställningstagan-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När DI avger ett yttrande enligt 2 a § datalagen skall inspektionen, som&lt;br&gt;framgår av 11 § dataförordningen (1982:480), göra en bedömning av&lt;br&gt;registret enligt samma grunder som vid en prövning av ett tillståndsären-&lt;br&gt;de. DI skall således bedöma huruvida otillbörligt intrång kan uppkomma i&lt;br&gt;registrerades personliga integritet, varvid särskilt skall beaktas bl. a. arten&lt;br&gt;och mängden av de personuppgifter som skall ingå i registret samt den&lt;br&gt;inställning till registret som kan antas föreligga hos dem som kommer att&lt;br&gt;registreras. Vidare skall särskilt beaktas att inte andra uppgifter registreras&lt;br&gt;än som står i överenstämmelse med ändamålet med registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DI har nu att göra sådana bedömningar över det remitterade förslaget&lt;br&gt;utan att därvid kunna utgå från någon av regeringen föreslagen materiell&lt;br&gt;reglering av den avsedda folkbokföringsverksamheten. Dl har dessutom&lt;br&gt;fått mycket kort tid för sitt yttrande. Med anledning härav vill inspektio-&lt;br&gt;nen erinra om att konstitutionsutskottet framhållit vikten av att DI ges&lt;br&gt;erforderlig tid för att kunna företa en saklig prövning i ärenden enligt 2 a §&lt;br&gt;datalagen (se bl. a. KU 1985/86:25 s. 24).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna synpunkter på förslaget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En reglering av folkbokföringsregistren måste enligt Dis uppfattning ha sin&lt;br&gt;utgångspunkt i datalagens bestämmelser. En avvikelse från dessa bör en-&lt;br&gt;dast göras om det är påkallat för att stärka integritetsskyddet eller eljest&lt;br&gt;mycket starka skäl kan anföras för avvikelsen. En bedömning måste också&lt;br&gt;göras av vilket sekretesskydd som kommer att gälla för uppgifterna oavsett&lt;br&gt;om de finns på ADB-medium eller på papper. Slutligen måste hänsyn tas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till vilka konsekvenser de planerade registren får för de registrerades skydd Prop. 1990/91:53&lt;br&gt;för sin personliga integritet till följd av tryckfrihetsförordningens (TF) Bilaga 6&lt;br&gt;offentlighetsprincip.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna registreringen avser hela befolkningen. Förslaget innebär&lt;br&gt;att det kommer att ske en ansamling av personuppgifter hos 24 skattemyn-&lt;br&gt;digheter som skall ansvara för registerhållningen på ADB-medium i lokala&lt;br&gt;register vid skattekontoren. Detta skall jämföras med dagens förhållanden&lt;br&gt;där folkbokföringen är decentraliserad till i huvudsak 1.400 pastorsexpedi-&lt;br&gt;tioner och uppgifterna förs manuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan koncentration av uppgifter på ADB-medium medför givetvis&lt;br&gt;en ökad tillgänglighet som kan innebära betydande risker från integritets-&lt;br&gt;synpunkt, även om varje uppgift för sig generellt sett är av mindre känslig&lt;br&gt;art. Det bör också anmärkas att många uppfattar en uppgift om person-&lt;br&gt;nummer som integritetskänslig. Till saken hör dessutom att regeringen&lt;br&gt;nyligen har beslutat en lagrådsremiss som bl. a. innehåller förslag till&lt;br&gt;begränsningar i användningen av personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta förhållande talar starkt för att utgångspunkten för en reglering&lt;br&gt;måste vara att registreringen inskränks till uppgifter som är oundgängligen&lt;br&gt;nödvändiga för registrens ändamål och att ändamålet begränsas till vad&lt;br&gt;som behövs för folkbokföringen. Vidare bör allmänhetens tillgång till&lt;br&gt;uppgifterna begränsas så långt som är möjligt utan att offentlighetsprinci-&lt;br&gt;pen träds för när. När det gäller andra myndigheters tillgång till uppgifter-&lt;br&gt;na — och även inom en myndighet — bör tillgången begränsas till vad som&lt;br&gt;är nödvändigt för att de skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registeransvaret för de lokala registren&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I sitt remissyttrande över organisationskommitténs betänkande föreslog&lt;br&gt;DI bl. a. mot bakgrund av riksdagens principbeslut beträffande folkbokfö-&lt;br&gt;ringsreformen att ansvaret för folkbokföringen och därmed också register-&lt;br&gt;ansvaret skulle ankomma på lokala folkbokföringsmyndigheter. Enligt Dis&lt;br&gt;bedömning skulle uppgifterna därigenom komma att erhålla ett tillfreds-&lt;br&gt;ställande integritetsskydd med stöd av bestämmelserna i datalagen och&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100) samt även vid tillämpningen av TFs offentlig-&lt;br&gt;hetsprincip. DI framhöll också att om kommitténs förslag till organisation&lt;br&gt;av folkbokföringen skulle genomföras, måste frågan om det är möjligt att i&lt;br&gt;lag ålägga skattekontoren registeransvar utredas närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nu remitterade förslaget har någon sådan utredning inte gjorts.&lt;br&gt;Förslaget innebär att kommitténs förslag läggs till grund för lagstiftning.&lt;br&gt;Någon närmare analys har inte heller gjorts av de konsekenser som försla-&lt;br&gt;gen kan komma att få för tillämpningen av datalagen. Med anledning&lt;br&gt;härav har DI på den korta tid som står till buds för avgivande av detta&lt;br&gt;yttrande gjort en jämförelse mellan inspektionens förslag och det nu remit-&lt;br&gt;terade förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna jämförelse har givit vid handen att det med hänsyn till det svaga&lt;br&gt;sekretesskydd som gäller för uppgifter i folkbokföringsverksamheten inte&lt;br&gt;är någon större skillnad mellan de olika alternativen. Den föreslagna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regleringen ger också i praktiken samma resultat beträffande integritets- Prop. 1990/91:53&lt;br&gt;skyddet som DI åsyftat med sitt tidigare förslag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämförelsen har också visat att de olika alternativen inte heller innebär&lt;br&gt;några större skillnader vad gäller konsekvenserna av offentlighetsprinci-&lt;br&gt;pen. Visserligen torde länskontoren vara skyldiga att efterkomma en&lt;br&gt;skriftlig begäran att lämna ut folkbokföringsuppgifter från samtliga skatte-&lt;br&gt;kontor i länet om detta begärs med stöd av offentlighetsprincipen. Med&lt;br&gt;den av DI i remissvaret förordade lösningen skulle en begäran behöva&lt;br&gt;riktas mot varje lokal folkbokföringsmyndighet i länet och endast kunna&lt;br&gt;avse uppgifter i den myndighetens register. En sådan ordning kräver ett&lt;br&gt;visst merarbete för att få tillgång till uppgifterna för t. ex. direktreklam-&lt;br&gt;verksamhet, men den extra arbetsinsatsen torde inte innebära någon nämn-&lt;br&gt;värd förstärkning av integritetsskyddet. DI saknar därför anledning att av&lt;br&gt;nu angivna skäl motsätta sig förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registeransvaret för det centrala referensregistret&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att det centrala referensregistret skall föras för länsmyn-&lt;br&gt;digheternas verksamhet och innehålla uppgifter från de lokala registren.&lt;br&gt;Länsmyndigheterna blir därigenom till följd av datalagen registeransvariga&lt;br&gt;för detta register. Den föreslagna regleringen innebär en begränsning av&lt;br&gt;ansvaret för respektive myndighet till de uppgifter som härrör från myn-&lt;br&gt;dighetens lokala register. Detta får betydelse för den registeransvariga&lt;br&gt;myndighetens skyldigheter enligt datalagen när det gäller t. ex. att rätta&lt;br&gt;oriktiga eller missvisande uppgifter, lämna utdrag ur det centrala registret&lt;br&gt;men också för ansvaret för brott mot datalagen och i fråga om skade-&lt;br&gt;ståndsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt DI kan finna framgår däremot inte av lagrådsremissen, vare sig&lt;br&gt;vid beskrivningen av det centrala registrets ändamål eller av det som sägs&lt;br&gt;om riksskatteverkets (RSV) registeransvar, att verket skall eller behöver&lt;br&gt;kunna förfoga över registret i den meningen att verket behöver kunna&lt;br&gt;påverka registrets innehåll. Ett eventuellt utnyttjande av det centrala re-&lt;br&gt;gistret för planerings- och tillsynsändamål bör inte heller få medföra att&lt;br&gt;innehållet i registret påverkas. Att under sådana förhållanden ålägga RSV&lt;br&gt;ett registeransvar är inte förenligt med bestämmelserna i datalagen. Inte&lt;br&gt;heller har det förhållandet att verket skall ha hand om driften av registret&lt;br&gt;någon betydelse för frågan om registeransvaret, eftersom RSV i detta&lt;br&gt;avseende endast är att jämställa med en servicebyrå. Med hänsyn till det&lt;br&gt;anförda avstyrker DI förslaget i den delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tilldelning av personnummer kommer, såvitt framgår av&lt;br&gt;remissen, en sådan funktion inte att finnas i det centrala registret inom de&lt;br&gt;närmaste åren. Det framgår inte av remissen om RSV skall besluta i&lt;br&gt;sådana ärenden. Det saknas därför anledning att nu ta ställning till frågan&lt;br&gt;om detta bör medföra ett registeransvar för RSV för det centrala registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § första stycket i förslaget till lag om folkbokföringsregister bör därför&lt;br&gt;utgå. Om RSV har behov av att använda det centrala registret för plane-&lt;br&gt;ring och tillsyn bör detta kunna tillgodoses genom terminalåtkomst till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registret. Denna fråga bör i så fall regleras genom ett tillägg till 10 § i Prop. 1990/91:53&lt;br&gt;förslaget. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registrets ändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;DI har inga erinringar mot att de lokala folkbokföringsregistren får använ-&lt;br&gt;das for de ändamål som framgår av 2 § förslaget till lag om folkbokförings-&lt;br&gt;register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motiven till 3 § lagförslaget anges att det huvudsakliga ändamålet med&lt;br&gt;det centrala referensregistret skall vara att ge ett skattekontor möjlighet att&lt;br&gt;lokalisera personer som är folkbokförda utanför skattekontorets verksam-&lt;br&gt;hetsområde. Som inspektionen återkommer till nedan avstyrks att regist-&lt;br&gt;ret skall få innehålla adressuppgifter. Utan adressuppgifter torde registret&lt;br&gt;bli otjänligt som underlag för framställande av personbevis. Registerända-&lt;br&gt;målet bör då anpassas till detta förhållande. DI saknar underlag för att&lt;br&gt;bedöma om detsamma kan gälla även for något eller några av de andra&lt;br&gt;ändamål som angivits vid sidan av det huvudsakliga ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registerinnhåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De lokala registren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om de lokala registrens innehåll (6 § lagförslaget) har DI ingen&lt;br&gt;annan invändning än att adressuppgift inte bör omfatta särskild angivelse&lt;br&gt;av postadress. Av specialmotiveringen (lagrådsremissen sid. 60) framgår&lt;br&gt;att avsikten är att särskild uppgift om postadress skall registreras. Två skäl&lt;br&gt;anges. Ett är att en skyldighet kan komma att införas for den enskilde att&lt;br&gt;göra anmälan till folkbokföringen om postadress. Behovet av en sådan&lt;br&gt;anmälan torde hänga samman med att en annan postadress än folkbokfo-&lt;br&gt;ringsadressen kan vara ett teckan på att frågan om rätt folkbokforingsad-&lt;br&gt;ress i det enskilda fallet kan behöva utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om en sådan anmälningsskyldighet kommer att införas, utgör den&lt;br&gt;anmälda postadressen inte en folkbokforingsuppgift förrän skattekontoret&lt;br&gt;har konstaterat att den är den rätta folkbokforingsadressen. Mot bakgrund&lt;br&gt;av ändamålet med registret bör därför en persons postadress inte ingå i&lt;br&gt;registret. Enligt 7 § datalagen får nämligen inte andra uppgifter registreras&lt;br&gt;än som står i överensstämmelse med registrets ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra angivna skälet till att registrera postadress har inte med&lt;br&gt;folkbokföringsverksamheten att göra utan avser externa användares nytta&lt;br&gt;av att ha tillgång till enskildas postadresser. Bl. a. åberopas postala intres-&lt;br&gt;sen. Att uppgiften registreras av sådana skäl svarar inte mot registrens&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DI vill i denna del från integritetssynpunkt kraftigt understryka att en&lt;br&gt;registerhållning av postadresser som inte är oundgängligen nödvändig för&lt;br&gt;folkbokföringsverksamheten måste undvikas. På grund av offentlighets-&lt;br&gt;principen ökar en sådan registrering nämligen risken att uppgifterna kan&lt;br&gt;komma att efterfrågas for direktreklamändamål eller andra ändamål som&lt;br&gt;enskilda kan uppfatta som integritetskränkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill DI erinra om att inspektionen i sitt remissytt- Prop. 1990/91: 53&lt;br&gt;rande över organisationskommitténs betänkande ansett att RSVs avise- Bilaga 6&lt;br&gt;ringsverksamhet måste utredas och lagregleras. DI har också pekat på&lt;br&gt;behovet av att det därvid blir belyst hur en sådan reglering bör förhålla sig&lt;br&gt;till ändamålet med det statliga person- och adressregistret (SPAR).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det centrala registret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det centrala registrets ändamål att vara ett referensregister behöver det&lt;br&gt;enligt Dis mening endast innehålla namn, personnummer och uppgift om&lt;br&gt;det skattekontor där personen är folkbokförd samt uppgift om avregistre-&lt;br&gt;ring. Adressuppgifter behövs inte. Det är klart olämpligt från integritets-&lt;br&gt;synpunkt att adressuppgifter över hela befolkningen registreras i ytterliga-&lt;br&gt;re ett centralt lättillgängligt register. Skattekontoren har för handläggning-&lt;br&gt;en av folkbokföringsärenden tillgång till sina lokala register. Några skäl till&lt;br&gt;varför RSV måste ha tillgång till adressuppgifter i det centrala registret har&lt;br&gt;inte framförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det centrala referensregistret kommer att utgöra ett totalregister över&lt;br&gt;hela befolkningen. Registret kommer att vara tillgängligt hos samtliga&lt;br&gt;skattekontor och RSV via terminal. Enligt TF innebär detta att alla uppgif-&lt;br&gt;ter i registret anses vara förvarade hos samtliga folkbokforingsorgan som&lt;br&gt;har terminalåtkomst. Alla dessa organ blir därför skyldiga att lämna ut&lt;br&gt;icke sekretesskyddade uppgifter, om någon begär ett sådant utlämnande&lt;br&gt;med stöd av offentlighetsprincipen. Detta innebär att uppgifterna kan&lt;br&gt;komma att efterfrågas för t. ex. direktreklamändamål. Detta är inte accep-&lt;br&gt;tabelt från integritetssynpunkt. För sådant ändamål finns SPAR-registret.&lt;br&gt;I det registret kan enskilda få antecknat att de inte önskar adresserad&lt;br&gt;direktreklam. Mot denna bakgrund måste det, enligt Dis uppfattning, for&lt;br&gt;att adressuppgifter skall få registreras i det centrala referensregistret kunna&lt;br&gt;anföras mycket starka skäl hänförliga till folkbokföringsverksamhetens&lt;br&gt;behov.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sökbegrepp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § andra stycket lagförslaget bör ändras med hänsyn till att adressupp-&lt;br&gt;gift inte bör ingå i det centrala referensregistret. Skulle adressuppgift&lt;br&gt;komma att ingå i registret, bör uppgiften i vart fall inte få användas som&lt;br&gt;sökbegrepp, eftersom den kan användas for bearbetningar av registret som&lt;br&gt;kan uppfattas som integritetskänsliga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Gallring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Några föreskrifter om gallring eller bevarande finns inte i lagförslaget. I&lt;br&gt;lagrådsremissen görs bedömningen att frågor om gallring bör avgöras av&lt;br&gt;riksarkivet efter samråd med DI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt datalagen har inspektionen att meddela föreskrifter om gallring&lt;br&gt;av personuppgifter i register som statsmakterna inrättat, i den mån inte&lt;br&gt;statsmakterna har meddelat sådana föreskrifter (6 § datalagen). Inspektio-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nen skall därvid samråda med riksarkivet. Den nya arkivlagen, som träder Prop. 1990/91:53&lt;br&gt;i kraft den 1 juli 1991, medför enligt inspektionens uppfattning, inte någon Bilaga 6&lt;br&gt;annan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill man åstadkomma en annan ordning än den som datalagen föreskri-&lt;br&gt;ver måste regler härom ges i lag. Som DI inledningsvis har anfört bör&lt;br&gt;regleringen av statsmaktsregister inte utan särskilda skäl avvika från be-&lt;br&gt;stämmelserna i datalagen. Några sådana skäl har inte anförts i fråga om&lt;br&gt;gallring av folkbokföringsregistren. DI avstyrker därför att gallringsfrågor-&lt;br&gt;na skall avgöras i annan ordning än den som föreskrivs i datalagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DI har i sitt remissvar över organisationskommitténs betänkande anfört&lt;br&gt;att uppgifterna i de lokala registren och det centrala registret bör gallras&lt;br&gt;när de inte längre behövs för sitt ändamål. Med hänsyn till de föreslagna&lt;br&gt;ändamålen med registren innebär detta att gallring av uppgifter kan ske&lt;br&gt;först när längderna har framställts. Forskningens behov av folkbokförings-&lt;br&gt;uppgifter kommer alltså att kunna tillgodoses genom längderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta yttrande har beslutats av generaldirektören Stina Wahlström i&lt;br&gt;närvaro av byråchefen Ulf G. Berg, verksjuristen Sten Wahlqvist och bitr,&lt;br&gt;verksjuristen Leif Lindgren, föredragande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslag................................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Lag om folkbokföringsregister( 1990:000)...................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)................ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Bakgrund ................................................. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 &amp;nbsp;Nuvarande folkbokföringsorganisation m. m............... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 &amp;nbsp;Principbeslutet om en ny organisation.................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 &amp;nbsp;Organisationskommittén för folkbokföringen ............. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Organisatoriska frågor ...................................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Folkbokföringen i skatteförvaltningen.................... 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Försäkringskassornas medverkan........................ 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 ADB-stöd för folkbokföringen ............................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Författningsreglering ....................................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Registerlag ........................................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Registerändamål för de lokala folkbokföringsregistren...... &amp;nbsp;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;Registerändamål för det centrala referensregistret.......... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;Registeransvar........................................ 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;De lokala registrens innehåll ............................ 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;Det centrala registrets innehåll .......................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 &amp;nbsp;Terminalåtkomst m. m................................. 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 &amp;nbsp;Utlämnande av registeruppgifter på ADB-medium m. m. ... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.9 &amp;nbsp;Bevarande........................................... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.10 Sökbegrepp........................................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Ikraftträdande ............................................. 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Upprättade lagförslag....................................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Författningskommentarer ................................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;Lag om folkbokföringsregister........................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;Lag om ändring i skatteregisterlagen ..................... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Hemställan................................................ 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Beslut .................................................... 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av organisationskommitténs för folkbok-&lt;br&gt;föringen bettänkande (SOU 1990:18) Lag om folkbokfö-&lt;br&gt;ringsregister m. m.................................... 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Organisationskommitténs för folkbokföringen författnings-&lt;br&gt;förslag.............................................. 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1990:18) Lag om folkbokföringsregister&lt;br&gt;m.m................................................ 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag ........................... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagrådets yttrande ................................... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Datainspektionens&amp;nbsp;&amp;nbsp;yttrande enligt 2 a § datalagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:289).......................................... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SkU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SkU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i övrigt anförts om den nya folkbokföringsorganisationen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SkU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i övrigt anförts om den nya folkbokföringsorganisationen.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1990-11-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1990-11-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1990-11-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1990-11-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 02:32:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE0353</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 02:32:36</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE0353</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__53.pdf</filnamn>
<filstorlek>2786859</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om lag om folkbokföringsregister, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/2252F6B7-12DC-41EB-AEEF-4F342AA94469</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:SkU9</uppgift>
<ref_dok_id>GE01SkU9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lag om folkbokföringsregister, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:53&lt;br/&gt;
Lag om folkbokföringsregister, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:53 Lag om folkbokföringsregister, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:53&lt;br/&gt;
Lag om folkbokföringsregister, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:53 Lag om folkbokföringsregister, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:53&lt;br/&gt;
Lag om folkbokföringsregister, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:53 Lag om folkbokföringsregister, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:53&lt;br/&gt;
Lag om folkbokföringsregister, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:53 Lag om folkbokföringsregister, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:53&lt;br/&gt;
Lag om folkbokföringsregister, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:53 Lag om folkbokföringsregister, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:53&lt;br/&gt;
Lag om folkbokföringsregister, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:53 Lag om folkbokföringsregister, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:53&lt;br/&gt;
Lag om folkbokföringsregister, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:53 Lag om folkbokföringsregister, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:53&lt;br/&gt;
Lag om folkbokföringsregister, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:53 Lag om folkbokföringsregister, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Lundgren  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:53&lt;br/&gt;
Lag om folkbokföringsregister, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:53 Lag om folkbokföringsregister, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Lundgren  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Görel Thurdin  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:53&lt;br/&gt;
Lag om folkbokföringsregister, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:53 Lag om folkbokföringsregister, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Görel Thurdin  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Hestvik  och Inga-Britt Johansson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:53&lt;br/&gt;
Lag om folkbokföringsregister, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:53 Lag om folkbokföringsregister, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Hestvik  och Inga-Britt Johansson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kjell Dahlström  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:53&lt;br/&gt;
Lag om folkbokföringsregister, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:53 Lag om folkbokföringsregister, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kjell Dahlström  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kjell Johansson  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:53&lt;br/&gt;
Lag om folkbokföringsregister, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:53 Lag om folkbokföringsregister, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kjell Johansson  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margitta Edgren  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:53&lt;br/&gt;
Lag om folkbokföringsregister, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:53 Lag om folkbokföringsregister, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margitta Edgren  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Stålberg  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:53&lt;br/&gt;
Lag om folkbokföringsregister, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:53 Lag om folkbokföringsregister, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Stålberg  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rune Rydén  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:53&lt;br/&gt;
Lag om folkbokföringsregister, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:53 Lag om folkbokföringsregister, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rune Rydén  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>