<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284060</hangar_id>
 <dok_id>GE0347</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>47</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:47</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>47</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1990-10-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:36:51</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:02:19</publicerad>
 <titel>om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1992</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0347/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0347</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE0347</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91:47&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;om vissa frågor inför allmän&lt;br&gt;fastighetstaxering år 1992&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0347/prop_199091__47-1.png" style="width:35pt;height:45pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 18 oktober 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erik Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vissa ändringar i bestämmelserna om fastighets-&lt;br&gt;taxering inför 1992 års allmänna fastighetstaxering av lantbruksenheter.&lt;br&gt;Det är främst fråga om tekniska justeringar i värderingsförfarandet samt&lt;br&gt;även vissa förenklingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis föreslås en ändring med anledning av den år 1990 besluta-&lt;br&gt;de inkomstskattereformen. Vid den löpande inkomstbeskattningen av fas-&lt;br&gt;tigheter klassificeras dessa i fortsättningen antingen som privatbostads-&lt;br&gt;eller näringsfastigheter. Genom att denna klassificering tillmäts avgörande&lt;br&gt;betydelse behövs ej längre bestämmelserna vid fastighetstaxeringen om&lt;br&gt;indelning i beskattningsnaturen jordbruksfastighet resp, annan fastighet&lt;br&gt;och det föreslås därför att de slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att orden ”taxerad som jordbruksfastighet” resp, ”tax-&lt;br&gt;erad som annan fastighet” i annan lagstiftning ersätts med ”taxerad som&lt;br&gt;lantbruksenhet” resp, ”taxerad som annan taxeringsenhet än lantbruksen-&lt;br&gt;het”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhus med tomtmark som ingår i lantbruksenhet uppvisar skiftande&lt;br&gt;värdenivåer beroende på hur stor areal produktiv mark som ingår i lant-&lt;br&gt;bruksenheten. Värdet på småhus och tomtmark föreslås därför få variera&lt;br&gt;med hänsyn härtill genom värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lantbruksenheter kan det även finnas hyreshus, företrädesvis beståen-&lt;br&gt;de av arbetarbostäder och liknande. Dessa är emellertid så få till antalet att&lt;br&gt;det inte bedöms som ändamålsenligt att de nu taxeras enligt samma förfa-&lt;br&gt;rande som användes vid 1988 års allmänna fastighetstaxering av hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 47&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa i lantbruksenheterna ingående hus föreslås därför få värderas på Prop. 1990/91:47&lt;br&gt;samma sätt som småhus under förutsättning att de innehåller högst tio&lt;br&gt;lägenheter. Innehåller sådana hyreshus mer än tio lägenheter föreslås att de&lt;br&gt;inte skall kunna ingå i en lantbruksenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För byggnadstypen ekonomibyggnader föreslås vissa tekniska omdispo-&lt;br&gt;neringar avseende bl. a. värdefaktorn storlek. För växthusen föreslås att&lt;br&gt;byggnadskatcgorin bestäms med hänsyn till deras konstruktion och anord-&lt;br&gt;ning i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderingsförfarandet för åkermarken föreslås bli förenklat bl. a. genom&lt;br&gt;att åkermarken delas upp i värderingsenheter endast vid arealer av större&lt;br&gt;omfattning. Vidare föreslås att en ny värdefaktor, storlek, införs, med&lt;br&gt;vilken kan beaktas de olika hektarpriser som förekommer vid olika areal-&lt;br&gt;omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för betesmarken föreslås att storlek införs som en ny värdefaktor.&lt;br&gt;Från förenklingssynpunkt föreslås att möjligheten till uppdelning i värde-&lt;br&gt;ringsenheter slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar skogsmarken föreslås bl. a. följande. Riktvärdet för skogs-&lt;br&gt;mark av genomsnittlig beskaffenhet anknyts i fortsättningen till ett eller&lt;br&gt;flera värdeområden i stället för en region bestående av ett eller flera län.&lt;br&gt;Vissa förändringar görs av värdefaktorn virkesförråd som innebär att&lt;br&gt;fördelningen på trädslag bättre skall beaktas. Även för skogsmark införs&lt;br&gt;värdefaktorn storlek för att de med arealen skiftande hektarpriserna skall&lt;br&gt;kunna beaktas. Möjligheten att dela upp skogsmarken i värderingsenheter&lt;br&gt;slopas. För skogsmarksinnehav som understiger 20 hektar införs ett för-&lt;br&gt;enklat värderingsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för skogsimpedimenten föreslås att värdefaktorn storlek införs&lt;br&gt;samt att värderingen förenklas genom att möjligheten till uppdelning i&lt;br&gt;värderingsenheter slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande uppdelning av taxeringsvärde och delvärde när taxeringsen-&lt;br&gt;het tillhör olika församlingar föreslås bli slopad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås vissa ändringar såvitt avser förberedelsearbetet. Dels&lt;br&gt;föreslås att tidpunkten för när riksskatteverket senast skall lämna förslag&lt;br&gt;till föreskrifter inför allmän fastighetstaxering av lantbruksenheter också&lt;br&gt;skall gälla de småhus med tomtmark som ingår i en lantbruksenhet. Dels&lt;br&gt;föreslås att de uppgifter som behövs skall få inhämtas inför den allmänna&lt;br&gt;fastighetstaxering av hyreshus- och industrienheter som kommer att ske år&lt;br&gt;1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152)&lt;br&gt;dels att 4 kap. 11 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t/e/s att 1 kap. 1 §, 2 kap. 2 §, 3 kap. 4 §, 4 kap. 5 och 10 §§, 5 kap. 7 och&lt;br&gt;8 §§, 6 kap. 10 §, 7 kap. 3 §, 8 kap. 3 §, 10 kap. 2 och 3 §§, 12 kap. 3 §,&lt;br&gt;13 kap. 1 — 5 §§, 14 kap. 1 — 5 §§, 16 kap. 2 §, 19 kap. 1,3,5 och 8 §§, 20 kap.&lt;br&gt;12 och 13 §§ samt 22 kap. 5 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken till 4 kap. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fastighetstaxering skall be-&lt;br&gt;slut fattas om fastigheternas skat-&lt;br&gt;tepliktsförhållanden och indelning&lt;br&gt;i taxeringsenheter. Vidare skall be-&lt;br&gt;skattningsnatur och taxeringsvärde&lt;br&gt;bestämmas för varje taxeringsen-&lt;br&gt;het. Taxeringsvärde skall dock inte&lt;br&gt;åsättas fastighet, som enligt 3 kap.&lt;br&gt;skall undantas från skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fastighetstaxering skall be-&lt;br&gt;slut fattas om fastigheternas skat-&lt;br&gt;tepliktsförhållanden och indelning&lt;br&gt;i taxeringsenheter. Vidare skall typ&lt;br&gt;av taxeringsenhet och taxeringsvär-&lt;br&gt;de bestämmas för varje taxerings-&lt;br&gt;enhet. Taxeringsvärde skall dock&lt;br&gt;inte åsättas fastighet, som enligt&lt;br&gt;3 kap. skall undantas från skatte-&lt;br&gt;plikt.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Småhus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två&lt;br&gt;familjer. Till sådan byggnad skall höra komplement-&lt;br&gt;hus såsom garage, förråd och annan mindre byggnad.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hyreshus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre fa-&lt;br&gt;miljer eller till kontor, butik, hotell, restaurang och&lt;br&gt;liknande. Byggnad med förrådsutrymme, som ligger i&lt;br&gt;anslutning till hyreshus och som behövs för verksam-&lt;br&gt;heten, skall utgöra hyreshus.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ekonomibyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk&lt;br&gt;och som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom&lt;br&gt;djurstall, loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin&lt;br&gt;och växthus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växthus och djurstall som inte har anknytning till&lt;br&gt;jordbruk eller skogsbruk.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Industribyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialbyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med specialbyggnad avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvars- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Byggnad som används för försvarsän-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;damål eller ekonomisk försvarsbered-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1988:200.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kommuni-&lt;br&gt;kations-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distribu-&lt;br&gt;tions-&lt;br&gt;byggnad&lt;br&gt;Värme-&lt;br&gt;central&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Renings-&lt;br&gt;anläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vård-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bad-,sport-&lt;br&gt;och&lt;br&gt;idrottsan-&lt;br&gt;läggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skol-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skap, om byggnaden inte är en fristå-&lt;br&gt;ende industriell anläggning. Även&lt;br&gt;mässbyggnad skall utgöra försvars-&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garage, hangar, lokstall, terminal, sta-&lt;br&gt;tionsbyggnad, expeditionsbyggnad,&lt;br&gt;vänthall, godsmagasin, repara-&lt;br&gt;tionsverkstad och liknande, om bygg-&lt;br&gt;naden används för allmänna kommu-&lt;br&gt;nikationsända mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används i postverkets,&lt;br&gt;televerkets, statens järnvägars, luft-&lt;br&gt;fartsverkets, Sveriges Radio Aktiebo-&lt;br&gt;lags och dess dotterbolags verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som ingår i överförings- eller&lt;br&gt;distributionsnätet för gas, värme, elek-&lt;br&gt;tricitet eller vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad för produktion och distribu-&lt;br&gt;tion av varmvatten för uppvärmning,&lt;br&gt;dock ej sådan anläggning som även är&lt;br&gt;inrättad för produktion av elektrisk&lt;br&gt;starkström för yrkesmässig distribu-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vattenverk, avloppsreningsverk, an-&lt;br&gt;läggning för förvaring av radioaktivt&lt;br&gt;avfall, sopstation och liknande samt&lt;br&gt;pumpstation som hör till sådan anlägg-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för sjukvård,&lt;br&gt;nykterhetsvård, narkomanvård, bar-&lt;br&gt;navård, kriminalvård, arbetsvärd, åld-&lt;br&gt;ringsvård eller omsorg om psykiskt ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda. Annan byggnad än&lt;br&gt;som nu har nämnts skall utgöra vård-&lt;br&gt;byggnad, om den används som hem åt&lt;br&gt;personer som behöver institutionell&lt;br&gt;vård eller tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för bad, sport,&lt;br&gt;idrott och liknande, om allmänheten&lt;br&gt;har tillträde till anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för undervis-&lt;br&gt;ning eller forskning vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola som anordnas av staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola som anordnas med statsbidrag&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola vars undervisning står under&lt;br&gt;statlig tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används som elevhem&lt;br&gt;eller skolhem för elever vid sådana&lt;br&gt;skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kultur-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för kulturellt&lt;br&gt;ändamål såsom teater, biograf, muse-&lt;br&gt;um och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ecklesia-&lt;br&gt;stikbyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrka eller annan byggnad som an-&lt;br&gt;vänds för religiös verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästgård som avses i lagen (1988:183)&lt;br&gt;om förvaltningen av kyrklig jord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bårhus, krematorium och byggnad&lt;br&gt;som används för skötsel av begrav-&lt;br&gt;ningsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän Byggnad som tillhör staten, kommun&lt;br&gt;byggnad eller annan menighet och som används&lt;br&gt;för allmän styrelse, förvaltning, rät-&lt;br&gt;tsvård, ordning eller säkerhet samt fri-&lt;br&gt;tidsgård och byggnad med likartad an-&lt;br&gt;vändning. Som allmän byggnad skall&lt;br&gt;inte anses byggnad som används för&lt;br&gt;statens afTärsdrivande verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrig &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Byggnad som inte skall utgöra någon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnad av de tidigare nämnda byggnadstyper-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader skall indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyreshus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomibyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industribyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialbyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två&lt;br&gt;familjer. Till sådan byggnad skall höra komplement-&lt;br&gt;hus såsom garage, förråd och annan mindre byggnad.&lt;br&gt;Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och&lt;br&gt;högst tio familjer, om byggnaden ingår i lantbruksen-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre fa-&lt;br&gt;miljer eller till kontor, butik, hotell, restaurang och&lt;br&gt;liknande. Byggnad med förrådsutrymme, som ligger i&lt;br&gt;anslutning till hyreshus och som behövs för verksam-&lt;br&gt;heten, skall utgöra hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till hyreshus skall dock inte räknas byggnad som är&lt;br&gt;inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer,&lt;br&gt;om den ingår i lantbruksenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk&lt;br&gt;och som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom&lt;br&gt;djurstall, loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin&lt;br&gt;och växthus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växthus och djurstall som inte har anknytning till&lt;br&gt;jordbruk eller skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med specialbyggnad avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvars- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Byggnad som används för försvarsän-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;damål eller ekonomisk försvarsbered-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skap, om byggnaden inte är en fristå-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ende industriell anläggning. Även&lt;br&gt;mässbyggnad skall utgöra försvars-&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommuni-&lt;br&gt;kations-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Garage, hangar, lokstall, terminal, sta-&lt;br&gt;tionsbyggnad, expeditionsbyggnad,&lt;br&gt;vänthall, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;godsmagasin,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;repara-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionsverkstad och liknande, om bygg-&lt;br&gt;naden används för allmänna kommu-&lt;br&gt;nikationsända mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används i postverkets,&lt;br&gt;televerkets, statens järnvägars, luft-&lt;br&gt;fartsverkets, Sveriges Radio Aktiebo-&lt;br&gt;lags och dess dotterbolags verksamhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Distribu-&lt;br&gt;tions-&lt;br&gt;byggnad&lt;br&gt;Värme-&lt;br&gt;central&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som ingår i överförings- eller&lt;br&gt;distributionsnätet för gas, värme, elek-&lt;br&gt;tricitet eller vatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad för produktion och distribu-&lt;br&gt;tion av varmvatten for uppvärmning,&lt;br&gt;dock ej sådan anläggning som även är&lt;br&gt;inrättad för produktion av elektrisk&lt;br&gt;starkström för yrkesmässig distribu-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Renings-&lt;br&gt;anläggning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vattenverk, avloppsreningsverk, an-&lt;br&gt;läggning för förvaring av radioaktivt&lt;br&gt;avfall, sopstation och liknande samt&lt;br&gt;pumpstation som hör till sådan anlägg-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vård-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för sjukvård,&lt;br&gt;nykterhetsvård, narkomanvård, bar-&lt;br&gt;navård, kriminalvård, arbetsvärd, åld-&lt;br&gt;ringsvård eller omsorg om psykiskt ut-&lt;br&gt;vecklingsstörda. Annan byggnad än&lt;br&gt;som nu har nämnts skall utgöra vård-&lt;br&gt;byggnad, om den används som hem åt&lt;br&gt;personer som behöver institutionell&lt;br&gt;vård eller tillsyn.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bad-,sport-&lt;br&gt;och&lt;br&gt;idrottsan-&lt;br&gt;läggning&lt;br&gt;Skol-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för bad, sport,&lt;br&gt;idrott och liknande, om allmänheten&lt;br&gt;och har tillträde till anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för undervis-&lt;br&gt;ning eller forskning vid&lt;br&gt;skola som anordnas av staten&lt;br&gt;skola som anordnas med statsbidrag&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skola vars undervisning står under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statlig tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används som elevhem&lt;br&gt;eller skolhem för elever vid sådana&lt;br&gt;skolor. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kultur-&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som används för kulturellt&lt;br&gt;ändamål såsom teater, biograf, muse-&lt;br&gt;um och liknande.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ecklesia-&lt;br&gt;stikbyggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kyrka eller annan byggnad som an-&lt;br&gt;vänds för religiös verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prästgård som avses i lagen (1988:183)&lt;br&gt;om förvaltningen av kyrklig jord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bårhus, krematorium och byggnad&lt;br&gt;som används för skötsel av begrav-&lt;br&gt;ningsplats.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som tillhör staten, kommun&lt;br&gt;eller annan menighet och som används&lt;br&gt;för allmän styrelse, förvaltning, rätts-&lt;br&gt;vård, ordning eller säkerhet samt fri-&lt;br&gt;tidsgård och byggnad med likartad an-&lt;br&gt;vändning. Som allmän byggnad skall&lt;br&gt;inte anses byggnad som används för&lt;br&gt;statens afTärsdrivande verksamhet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrig&lt;br&gt;byggnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnad som inte skall utgöra någon&lt;br&gt;av de tidigare nämnda byggnadstyper-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnad samt tomtmark och övrig mark som hör till byggnaden samt&lt;br&gt;markanläggning som hör till fastigheten skall undantas från skatteplikt om&lt;br&gt;fastigheten ägs av någon av följande institutioner och om den till övervä-&lt;br&gt;gande del används i deras verksamhet såsom sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kyrkor, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser och ideella föreningar&lt;br&gt;som avses i 7 § 5 och 6 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. akademier, Nobelstiftelsen, stiftelsen Dag Hammarskjölds Minnes-&lt;br&gt;fond, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins utveckling&lt;br&gt;m.m., stiftelsen Sveriges sjömanshus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sådana sammanslutningar av studerande vid universitet och högsko-&lt;br&gt;lor, i vilka de studerande är skyldiga att vara medlemmar, samt samarbets-&lt;br&gt;organ för sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter&lt;br&gt;som ankommer på sammanslutningarna och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. främmande makts beskickningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefriheten skall endast avse&lt;br&gt;egendom, som enligt 4 kap. 11 §&lt;br&gt;skall ha beskattningsnaturen annan&lt;br&gt;fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefriheten skall endast avse&lt;br&gt;egendom, som enligt 4 kap. 5 § ut-&lt;br&gt;gör annan typ av taxeringsenhet än&lt;br&gt;lantbruksenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:1023.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Taxeringsenhet och&lt;br&gt;beskattningsnatur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeringsenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeringsenhet skall omfatta&lt;br&gt;byggnadstyper och ägoslag enligt en&lt;br&gt;av följande kombinationer, om inte&lt;br&gt;annat sägs i andra och tredje&lt;br&gt;styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeringsenhet skall omfatta&lt;br&gt;byggnadstyper och ägoslag enligt en&lt;br&gt;av följande kombinationer, om inte&lt;br&gt;annat sägs i andra och tredje&lt;br&gt;styckena, och ha en av följande be-&lt;br&gt;teckningar för typ av taxeringsenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. småhus, tomtmark för sådan&lt;br&gt;småhusbebyggelse (småhusenhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hyreshus, tomtmark för sådan byggnad och exploateringsmark för&lt;br&gt;hyreshusbebyggelse (hyreshusenhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. industribyggnad, övrig byggnad, tomtmark för sådana byggnader och&lt;br&gt;exploateringsmark för sådan bebyggelse, vattenverk på annans grund samt&lt;br&gt;i jordeboken upptaget fiskeri (industrienhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. täktmark samt industribyggnad och övrig byggnad på sådan mark&lt;br&gt;(industrienhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. specialbyggnad och tomtmark för sådan byggnad (specialenhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ekonomibyggnad, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsimpedi-&lt;br&gt;ment (lantbruksenhet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhus, hyreshus och tomtmark&lt;br&gt;för sådana byggnader som ligger i&lt;br&gt;anslutning till lantbruksenhet med&lt;br&gt;minst fem hektar åkermark, betes-&lt;br&gt;mark och skogsmark, skall ingå i&lt;br&gt;lantbruksenheten, om byggnaden el-&lt;br&gt;ler byggnaderna behövs som bostad&lt;br&gt;för ägare, arrendator eller deras ar-&lt;br&gt;betskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnad och exploateringsmark för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhus och tomtmark för sådan&lt;br&gt;byggnad som ligger i anslutning till&lt;br&gt;lantbruksenhet med minst fem hek-&lt;br&gt;tar åkermark, betesmark och skogs-&lt;br&gt;mark, skall ingå i lantbruksenheten,&lt;br&gt;om byggnaden eller byggnaderna&lt;br&gt;behövs som bostad för ägare, arren-&lt;br&gt;dator eller deras arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saneringsbyggnad och övrig mark kan ingå i samtliga taxeringsenheter&lt;br&gt;under punkterna 1—6 i första stycket. Övrig mark skall i regel ingå i&lt;br&gt;lantbruksenhet. I annat fall skall övrig mark taxeras tillsammans med den&lt;br&gt;tomtmark, exploateringsmark eller täktmark som ligger närmast. Har öv-&lt;br&gt;rig mark stor omfattning och saknar den samband med annan mark, som&lt;br&gt;har samma ägare, skall den dock bilda en taxeringsenhet. Taxeringsenhet,&lt;br&gt;som består av endast övrig mark, betecknas industrienhet, om den ligger&lt;br&gt;till övervägande del inom tätort och lantbruksenhet, om den ligger till&lt;br&gt;övervägande del utanför sådan ort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marksamfallighet eller anlägg-&lt;br&gt;ningssamfällighet skall utgöra en&lt;br&gt;taxeringsenhet, om den förvaltas av&lt;br&gt;juridisk person. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte om fastigheterna, som har del i&lt;br&gt;samfalligheten, uteslutande eller så&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marksamfällighet eller anlägg-&lt;br&gt;ningssamfällighet skall utgöra en&lt;br&gt;taxeringsenhet, om den förvaltas av&lt;br&gt;juridisk person. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte om fastigheterna, som har del i&lt;br&gt;samfälligheten, uteslutande eller så&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gott som uteslutande är en- eller&lt;br&gt;tvåfamiljsfastigheter som avses i&lt;br&gt;24 § 2 mom. första stycket kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370). Detta&lt;br&gt;gäller inte heller samfällighet, som&lt;br&gt;avser enskild väg eller dike eller&lt;br&gt;som har ett ringa ekonomiskt vär-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gott som uteslutande är småhusfas-&lt;br&gt;tigheter. Detta gäller inte heller&lt;br&gt;samfällighet, som avser enskild väg&lt;br&gt;eller dike eller som har ett ringa&lt;br&gt;ekonomiskt värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringsanläggning huvudsakligen avsedd for vattenkraftsändamål&lt;br&gt;skall inte utgöra en taxeringsenhet utan beaktas vid taxeringen av de&lt;br&gt;kraftverk som har nytta av anläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid taxeringen skall följande delvärden bestämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För småhus-, hyreshus- och industrienhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Byggnadsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsvärde är värdet av de byggnader som hör till taxeringsenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Markvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Markvärde är värdet av taxeringsenhetens tomtmark, exploaterings-&lt;br&gt;mark, täktmark och markanläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För lantbruksenhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bostadsbyggnadsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbyggnadsvärde är värdet&lt;br&gt;av de småhus och hyreshus som hör&lt;br&gt;till taxeringsenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bostadsbyggnadsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbyggnadsvärde är värdet&lt;br&gt;av de småhus som hör till taxe-&lt;br&gt;ringsenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ekonomibyggnadsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomibyggnadsvärde är värdet av de ekonomibyggnader som hör till&lt;br&gt;taxeringsenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Tomtmarksvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tomtmarksvärde är värdet av taxeringsenhetens tomtmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Jordbruksvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens åkermark, betesmark&lt;br&gt;och markanläggningar, som används eller behövs för växtodling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Skogsbruks värde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens skogsmark med växan-&lt;br&gt;de skog och markanläggningar, som används eller behövs för skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Skogsimpedimentsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsimpedimentsvärde är värdet av de skogsimpediment som hör till&lt;br&gt;taxeringsenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje delvärde skall bestämmas för sig med tillämpning av i 2 — 5 §§&lt;br&gt;angivna grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summan av delvärdena utgör taxeringsenhetens taxeringsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillhör delar av en taxeringsenhet&lt;br&gt;olika församlingar skall anges hur&lt;br&gt;stor del av taxeringsvärdet och&lt;br&gt;delvärdena som skäligen belöper på&lt;br&gt;varje sådan del av taxeringsenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att tredje stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vart och ett av ägoslagen åker-&lt;br&gt;mark, betesmark, skogsmark och&lt;br&gt;skogsimpediment inom en taxe-&lt;br&gt;ringsenhet skall utgöra en värde-&lt;br&gt;ringsenhet. Uppdelning får dock&lt;br&gt;ske i två eller flera värderingsenhe-&lt;br&gt;ter, om det väsentligt underlättar&lt;br&gt;värderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vart och ett av ägoslagen åker-&lt;br&gt;mark, betesmark, skogsmark och&lt;br&gt;skogsimpediment inom en taxe-&lt;br&gt;ringsenhet skall utgöra en värde-&lt;br&gt;ringsenhet. Är arealen åkermark&lt;br&gt;inom en taxeringsenhet av större&lt;br&gt;omfattning får åkermarken dock&lt;br&gt;uppdelas i två eller flera värderings-&lt;br&gt;enheter, om det väsentligt under-&lt;br&gt;lättar värderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För byggnader och ägoslag som avses i 8 —15 kap. skall taxeringsvärde&lt;br&gt;bestämmas med utgångspunkt i riktvärden. Dessa skall bestämmas for&lt;br&gt;kombinationer av värdefaktorer, som i någon utsträckning varierar inom&lt;br&gt;värdeområdet och som har särskild betydelse för marknadsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För övriga värdefaktorer skall riktvärdet bestämmas med utgångspunkt&lt;br&gt;i förhållanden som i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värdeområ-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdefaktorer, som särskilt skall&lt;br&gt;beaktas vid riktvärdets bestäm-&lt;br&gt;mande, skall, utom såvitt avser vär-&lt;br&gt;defaktorerna storlek för småhus och&lt;br&gt;storlek för tomtmark för småhus,&lt;br&gt;indelas i klasser. Resultatet av&lt;br&gt;klassindelningen kallas klassindel-&lt;br&gt;ningsdata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärde skall redovisas på karta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdefaktorer, som särskilt skall&lt;br&gt;beaktas vid riktvärdets bestäm-&lt;br&gt;mande, skall, utom såvitt avser vär-&lt;br&gt;defaktorn storlek för småhus, tomt-&lt;br&gt;mark för småhus, åkermark, betes-&lt;br&gt;mark, skogsmark och skogsimpedi-&lt;br&gt;ment indelas i klasser. Resultatet av&lt;br&gt;klassindelningen kallas klassindel-&lt;br&gt;ningsdata.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i tabell eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom varje värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda förhål-&lt;br&gt;landen för en eller flera av följande värdefaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storlek &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Storleken bestäms med hänsyn till ytan av småhusets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;boutrymmen och biutrymmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålder &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Åldern ger uttryck för småhusets sannolika återståen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de livslängd. Denna bestäms med hänsyn till småhu-&lt;br&gt;sets nybyggnadsår, omfattningen av tillbyggnader och&lt;br&gt;sådana ombyggnader som innebär en utökning av&lt;br&gt;boutrymme samt tidpunkten för dessa. Åldersklassen&lt;br&gt;för småhus med en ålder motsvarande högst 20 år får&lt;br&gt;inte göras större än att den motsvarar 5 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:544.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:544.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Standard&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Standarden bestäms med hänsyn till småhusets bygg-&lt;br&gt;nadsmaterial och utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett nybyggt småhus skall finnas minst femton&lt;br&gt;standardklasser.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadskategori&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadskategorin bestäms med hänsyn till om små-&lt;br&gt;huset utgör friliggande småhus, kedjehus eller radhus&lt;br&gt;samt, om särskilda skäl föreligger, antal lägenheter.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastighets-&lt;br&gt;rättsliga&lt;br&gt;förhållanden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med fastighetsrättsliga förhållanden avses om den&lt;br&gt;tomtmark som småhuset är beläget på utgör självstän-&lt;br&gt;dig fastighet eller inte. Utgör tomtmarken inte själv-&lt;br&gt;ständig fastighet skall hänsyn även tas till möjlighe-&lt;br&gt;ten att tomtmarken kan bilda egen fastighet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värdeordning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med värdeordning avses husets ordningsnummer i&lt;br&gt;värdehänseende inom tomten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom varje värdeområde skall riktvärden bestämmas för skilda förhål-&lt;br&gt;landen för en eller flera av följande värdefaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storlek&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storleken bestäms med hänsyn till ytan av småhusets&lt;br&gt;boutrymmen och biutrymmen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åldern ger uttryck för småhusets sannolika återståen-&lt;br&gt;de livslängd. Denna bestäms med hänsyn till småhu-&lt;br&gt;sets nybyggnadsår, omfattningen av tillbyggnader och&lt;br&gt;sådana ombyggnader som innebär en utökning av&lt;br&gt;boutrymme samt tidpunkten för dessa. Åldersklassen&lt;br&gt;för småhus med en ålder motsvarande högst 20 år får&lt;br&gt;inte göras större än att den motsvarar 5 år.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Standard&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Standarden bestäms med hänsyn till småhusets bygg-&lt;br&gt;nadsmaterial och utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett nybyggt småhus skall finnas minst femton&lt;br&gt;standardklasser.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadskategori&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadskategorin bestäms med hänsyn till om små-&lt;br&gt;huset ingår i lantbruksenhet eller inte. För småhus&lt;br&gt;som inte ingår i lantbruksenhet bestäms byggnadska-&lt;br&gt;tegorin även med hänsyn till om småhuset utgör fri-&lt;br&gt;liggande småhus, kedjehus eller radhus samt, om sär-&lt;br&gt;skilda skäl föreligger, antal lägenheter.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastighets-&lt;br&gt;rättsliga&lt;br&gt;förhållanden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms för småhus&lt;br&gt;som inte ingår i lantbruksenhet med hänsyn till om&lt;br&gt;tomtmarken utgör självständig fastighet eller inte.&lt;br&gt;Utgör tomtmarken inte självständig fastighet skall&lt;br&gt;hänsyn även tas till möjligheten att tomtmarken kan&lt;br&gt;bilda egen fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För småhus som ingår i lantbruksenhet bestäms fas-&lt;br&gt;tighetsrättsliga förhållanden med hänsyn till omfatt-&lt;br&gt;ningen och sammansättningen av den åkermark, be-&lt;br&gt;tesmark och skogsmark som ingår i lantbruksenheten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Värdeordning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med värdeordning avses husets ordningsnummer i&lt;br&gt;värdehänseende inom tomten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som riktvärde for en ekonomi-&lt;br&gt;byggnad avseende ett djurstall för&lt;br&gt;mjölkkor som är byggt efter år&lt;br&gt;1969, är av normal beskaffenhet&lt;br&gt;och har en storlek av 301 — 400 kva-&lt;br&gt;dratmeter får endast anges värden i&lt;br&gt;en fastställd värdeserie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som riktvärde för en värderings-&lt;br&gt;enhet avseende ett djurstall för nöt-&lt;br&gt;kreatur som är byggt under åren&lt;br&gt;1980—1989, är av normal beskaf-&lt;br&gt;fenhet och har en storlek av 301 —&lt;br&gt;400 kvadratmeter får endast anges&lt;br&gt;värden i en fastställd värdeserie.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom varje värdeområde skall riktvärdet bestämmas för skilda förhål-&lt;br&gt;landen för en eller flera av följande värdefaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadskategori&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadskategori bestäms med hänsyn till det ända-&lt;br&gt;mål värderingsenheten huvudsakligen är inrättad för.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storlek&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storleken bestäms beträffande torkar med hänsyn till&lt;br&gt;torkningsförmåga, beträffande silor med hänsyn till&lt;br&gt;lagringsvolym samt i övriga fall med hänsyn till bygg-&lt;br&gt;nadernas yta på marken.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åldern ger uttryck för värderingsenhetens sannolika&lt;br&gt;återstående livslängd. Denna bestäms med hänsyn&lt;br&gt;till värderingsenhetens nybyggnadsår, omfattningen&lt;br&gt;av till- och ombyggnader samt tidpunkten för dessa.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskaffenhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskaffenhet bestäms med hänsyn till byggnadsmate-&lt;br&gt;rial och utrustning samt värderingsenhetens skick.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom varje värdeområde skall riktvärdet bestämmas för skilda förhål-&lt;br&gt;landen för en eller flera av följande värdefaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadskategori&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Byggnadskategori bestäms med hänsyn till det ända-&lt;br&gt;mål värderingsenheten huvudsakligen är inrättad för.&lt;br&gt;Beträffande växthus bestäms dock byggnadskategorin&lt;br&gt;med hänsyn till växthusets konstruktion och anord-&lt;br&gt;ning i övrigt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storlek&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storleken bestäms med hänsyn till värderingsenhe-&lt;br&gt;tens yta på marken. Beträffande spannmålslager och&lt;br&gt;silor bestäms dock storleken med hänsyn till lagrings-&lt;br&gt;volymen.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Åldern ger uttryck för värderingsenhetens sannolika&lt;br&gt;återstående livslängd. Denna bestäms med hänsyn&lt;br&gt;till värderingsenhetens nybyggnadsår, omfattningen&lt;br&gt;av till- och ombyggnader samt tidpunkten för dessa.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskaffenhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskaffenhet bestäms med hänsyn till byggnadsmate-&lt;br&gt;rial och utrustning samt värderingsenhetens skick.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12kap. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Riktvärden för tomtmark för småhus skall inom varje värdeområde&lt;br&gt;bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av värdefaktorerna&lt;br&gt;storlek, vatten och avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden samt, om sär-&lt;br&gt;skilda skäl föreligger, typ av bebyggelse och speciell belägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de olika värdefaktorerna förstås:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storlek&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med storlek avses tomtmarkens areal.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vatten och&lt;br&gt;avlopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med vatten och avlopp avses i vilken utsträckning&lt;br&gt;och på vad sätt tomtmarken har tillgång till vatten&lt;br&gt;och avlopp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastighets-&lt;br&gt;rättsliga&lt;br&gt;förhållanden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med fastighetsrättsliga förhållanden avses om tomlen&lt;br&gt;utgör självständig fastighet eller inte. Utgör tomtmar-&lt;br&gt;ken inte självständig fastighet skall hänsyn även tas&lt;br&gt;till möjligheten att tomtmarken kan bilda egen fastig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Typ av be-&lt;br&gt;byggelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med typ av bebyggelse avses om tomtmarken är av-&lt;br&gt;sedd att bebyggas med friliggande småhus, kedjehus&lt;br&gt;eller radhus.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Speciell&lt;br&gt;belägenhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med speciell belägenhet avses tomtmarkens läge&lt;br&gt;inom värdeområdet t. ex. vid strand.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärden för tomtmark för småhus skall inom varje värdeområde&lt;br&gt;bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av värdefaktorerna&lt;br&gt;storlek, vatten och avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden samt, om sär-&lt;br&gt;skilda skäl föreligger, typ av bebyggelse och speciell belägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de olika värdefaktorerna förstås:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storlek&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med storlek avses tomtmarkens areal.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vatten och&lt;br&gt;avlopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med vatten och avlopp avses i vilken utsträckning&lt;br&gt;och på vad sätt tomtmarken har tillgång till vatten&lt;br&gt;och avlopp.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastighets-&lt;br&gt;rättsliga&lt;br&gt;förhållanden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms för tomt-&lt;br&gt;mark som är bebyggd med småhus som inte ingår i&lt;br&gt;lantbruksenhet med hänsyn till om tomtmarken utgör&lt;br&gt;självständig fastighet eller inte. Utgör tomtmarken&lt;br&gt;inte självständig fastighet skall hänsyn även tas till&lt;br&gt;möjligheten att tomtmarken kan bilda egen fastighet.&lt;br&gt;För tomtmark som är bebyggd med småhus som ingår&lt;br&gt;i lantbruksenhet skall fastighetsrättsliga förhållanden&lt;br&gt;bestämmas med hänsyn till omfattningen och sam-&lt;br&gt;mansättningen av den åkermark, betesmark och&lt;br&gt;skogsmark som ingår i lantbruksenheten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Typ av be-&lt;br&gt;byggelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med typ av bebyggelse avses om tomtmarken är be-&lt;br&gt;byggd med småhus som ingår i lantbruksenhet eller&lt;br&gt;annat småhus. Om tomtmarken är bebyggd med små-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:477.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hus som inte ingår i lantbruksenhet bestäms typ av&lt;br&gt;bebyggelse även med hänsyn till om marken är avsedd&lt;br&gt;att bebyggas med friliggande småhus, kedjehus eller&lt;br&gt;radhus.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Speciell&lt;br&gt;belägenhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med speciell belägenhet avses tomtmarkens läge&lt;br&gt;inom värdeområdet t. ex. vid strand.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Riktvärde for åkermark skall ut- Riktvärde for åkermark skall ut-&lt;br&gt;göra värdet per hektar åkermark. göra värdet per värderingsenhet&lt;br&gt;åkermark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som riktvärde för åkermark som Som värde per hektar åkermark&lt;br&gt;är tillfredsställande dränerad, av som är tillfredsställande dränerad&lt;br&gt;genomsnittlig godhet och med nor- genom självdränering eller äldre&lt;br&gt;mala brukningsförhållanden får en- täckdikning, av genomsnittlig be-&lt;br&gt;dast anges värden i en fastställd skaffenhet och som ingår i en taxe-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;värdeserie.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ringsenhet som är av större omfatt-&lt;br&gt;ning får endast anges värden i en&lt;br&gt;fastställd värdeserie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom varje värdeområde skall riktvärden för åker bestämmas för skilda&lt;br&gt;förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Godhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med godhet avses åkermarkens produktionsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För värdefaktorn godhet skall finnas minst tre klas-&lt;br&gt;ser, där mittklassen svarar mot genomsnittlig godhet&lt;br&gt;inom värdeområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdeskillnaden mellan två intilliggande klasser får&lt;br&gt;uppgå till högst 20 procent av värdet för mark med&lt;br&gt;genomsnittlig godhet, dock lägst 500 kronor per hek-&lt;br&gt;tar och högst 3 000 kronor per hektar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För åker skall anges vilken eller vilka godhetsklasser&lt;br&gt;som i huvudsak förekommer inom olika delar av vär-&lt;br&gt;deområdet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brukningsför-&lt;br&gt;hållanden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med brukningsförhållanden avses åkermarkens läge i&lt;br&gt;förhållande till annan åker samt dess inre arronde-&lt;br&gt;ring, dvs. fältstorlek, fältform och förekomst av bruk-&lt;br&gt;ningshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För värdefaktorn brukningsförhållanden skall finnas&lt;br&gt;tre klasser där mittklassen svarar mot normala bruk-&lt;br&gt;ningsförhållanden inom värdeområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdeskillnaden mellan två intilliggande klasser får&lt;br&gt;uppgå till högst 20 procent av värdet för mark med&lt;br&gt;normala brukningsförhållanden, dock lägst 500 kro- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nor per hektar och högst 3000 kronor per hektar.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Dränering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För åkerskall anges om det inom del av värdeområdet&lt;br&gt;i särskilt stor utsträckning förekommer annan bruk-&lt;br&gt;ningsklass än den normala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åkermarkens dränering bestäms av befintliga täck-&lt;br&gt;dikningars beskaffenhet samt av markens behov av&lt;br&gt;dränering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För värdefaktorn dränering skall finnas högst tre&lt;br&gt;klasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom varje värdeområde skall riktvärden for åker bestämmas för skilda&lt;br&gt;förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskaffenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dränering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med storlek avses åkermarkens areal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beskaffenhet avses åkermarkens produktionsför-&lt;br&gt;måga och brukningsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För värdefaktorn beskaffenhet skall finnas tre eller&lt;br&gt;fem klasser, där mittklassen svarar mot genomsnittlig&lt;br&gt;beskaffenhet inom värdeområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdeskillnaden mellan högsta och lägsta klass får för&lt;br&gt;åkermark, som är tillfredsställande dränerad genom&lt;br&gt;självdränering eller äldre täckdikning, uppgå till högst&lt;br&gt;40 procent av värdet av åkermark av genomsnittlig&lt;br&gt;beskaffenhet. Värdeskillnaden mellan två intilliggan-&lt;br&gt;de klasser får dock uppgå till högst 3 000 kronor per&lt;br&gt;hektar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åkermarkens dränering bestäms av befintliga täck-&lt;br&gt;dikningars och huvudavlopps beskaffenhet samt av&lt;br&gt;markens behov av dränering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För värdefaktorn dränering skall finnas högst tre&lt;br&gt;klasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärde för betesmark skall ut-&lt;br&gt;göra värdet per hektar betesmark&lt;br&gt;och anges för varje värdeområde&lt;br&gt;för åkermark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärde för betesmark skall ut-&lt;br&gt;göra värdet per värderingsenhet be-&lt;br&gt;tesmark och anges för varje värde-&lt;br&gt;område för åkermark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom varje värdeområde skall riktvärden för betesmark bestämmas för&lt;br&gt;skilda förhållanden för värdefaktorn beskaffenhet. Med beskaffenhet avses&lt;br&gt;främst betesmarkens produktionsförmåga samt dess bruknings- och torr-&lt;br&gt;läggningsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För värdefaktorn beskaffenhet får finnas högst tre klasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom varje värdeområde skall riktvärden för betesmark bestämmas för&lt;br&gt;skilda förhållanden för följande värdefaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storlek &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Med storlek avses betesmarkens areal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Beskaffenhet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Med beskaffenhet avses främst betesmarkens pro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;duktionsförmåga samt dess bruknings- och torrlägg-&lt;br&gt;ningsförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För värdefaktorn beskaffenhet får finnas högst fem klasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärde för skogsmark med Riktvärde för skogsmark med&lt;br&gt;växande skog skall utgöra värdet växande skog skall utgöra värdet&lt;br&gt;per hektar skogsmark. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;per värderingsenhet skogsmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som riktvärde för skogsmark med&lt;br&gt;växande skog av genomsnittlig be-&lt;br&gt;skaffenhet inom en region beståen-&lt;br&gt;de av ett eller flera län eller delar&lt;br&gt;därav får endast anges värden i en&lt;br&gt;fastställd värdeserie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som värde per hektar skogsmark&lt;br&gt;med växande skog av genomsnittlig&lt;br&gt;beskaffenhet inom ett eller flera&lt;br&gt;värdeområden och som ingår i en&lt;br&gt;taxeringsenhet med 20 hektar&lt;br&gt;skogsmark eller mer får endast för&lt;br&gt;den överskjutande arealen anges&lt;br&gt;värden i en fastställd värdeserie.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom varje värdeområde skall riktvärden för skogsmark med växande&lt;br&gt;skog bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av följande&lt;br&gt;värdefaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Virkesförråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trädslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grovskogs-&lt;br&gt;procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med godhet avses skogsmarkens virkesproducerande&lt;br&gt;förmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden bestäms med hänsyn till de väsentligaste&lt;br&gt;kostnads- och kvalitetsfaktorer som påverkar värdet&lt;br&gt;av virkesproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fler än en kostnadsklass förekommer skall anges&lt;br&gt;vilken klass som svarar mot genomsnittlig kostnads-&lt;br&gt;klass för värdeområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med virkesförråd avses virkesförråd per hektar ut-&lt;br&gt;tryckt i skogskubikmeter. Därmed avses fast volym&lt;br&gt;stamvirke ovan stubbe inklusive toppar och bark. För&lt;br&gt;virkesförråd upp till 200 skogskubikmeter per hektar&lt;br&gt;får klasserna ej göras större än 10 skogskubikmeter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trädslagen bestäms med hänsyn till skogens samman-&lt;br&gt;sättning. För värdefaktorn trädslag skall finnas klas-&lt;br&gt;serna barrskog, lövskog och i vissa fall ädel lövskog&lt;br&gt;(bok och ek).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med grovskogsprocent avses den andel av barrsko-&lt;br&gt;gens virkesförråd som består av träd med en bröst-&lt;br&gt;höjdsdiameter av minst 25 centimeter på bark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För värdefaktorn grovskogsprocent skall finnas minst&lt;br&gt;tio klasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom varje värdeområde skall riktvärden för skogsmark med växande&lt;br&gt;skog bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av följande&lt;br&gt;värdefaktorer, om inte annat framgår av andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storlek&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med storlek avses skogsmarkens areal.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Godhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med godhet avses skogsmarkens virkesproducerande&lt;br&gt;förmåga.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden bestäms med hänsyn till de väsentligaste&lt;br&gt;kostnads- och kvalitetsfaktorer som påverkar värdet&lt;br&gt;av virkesproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fler än en kostnadsklass förekommer skall anges&lt;br&gt;vilken klass som svarar mot genomsnittlig kostnads-&lt;br&gt;klass för värdeområdet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Virkesförråd&lt;br&gt;barrträd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med virkesförråd barrträd avses virkesförrådet av&lt;br&gt;barrträd per hektar uttryckt i skogskubikmeter. För&lt;br&gt;virkesförråd upp till 200 skogskubikmeter per hektar&lt;br&gt;får klasserna ej göras större än 10 skogskubikmeter.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Virkesförråd&lt;br&gt;bok och ek&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med virkesförråd bok och ek avses virkesförrådet av&lt;br&gt;bok och ek per hektar uttryckt i skogskubikmeter. För&lt;br&gt;virkesförråd upp till 200 skogskubikmeter får klasser-&lt;br&gt;na inte göras större än 10 skogskubikmeter.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Virkesförråd&lt;br&gt;övriga lövträd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med virkesförråd övriga lövträd avses virkesförrådet av&lt;br&gt;andra lövträd än bok och ek per hektar uttryckt i&lt;br&gt;skogskubikmeter. För virkesförråd upp till 200 skogs-&lt;br&gt;kubikmeter per hektar får klasserna inte göras större&lt;br&gt;än 10 skogskubikmeter.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grovskogs-&lt;br&gt;procent&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med grovskogsprocent avses den andel av virkes-&lt;br&gt;förråd barrträd som består av träd med en bröst-&lt;br&gt;höjdsdiameter av minst 25 centimeter på bark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För värdefaktorn grovskogsprocent skall finnas minst&lt;br&gt;tio klasser.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;För taxeringsenhet vars skogsmarksareal understiger 20 hektar skall dock&lt;br&gt;riktvärdena bestämmas för skilda förhållanden för följande värdefaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Virkes-&lt;br&gt;förråd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med storlek avses skogsmarkens areal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med virkesförråd avses summan av virkesförråden av&lt;br&gt;barrträd och lövträd per hektar uttryckt i skogskubik-&lt;br&gt;meter. För värdefaktorn virkesförråd skall finnas&lt;br&gt;högst fem klasser.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktvärde för skogsimpediment Riktvärde för skogsimpediment&lt;br&gt;skall utgöra värdet per hektar och skall utgöra värdet per värderings-&lt;br&gt;anges för varje värdeområde för enhet skogsimpediment och anges&lt;br&gt;skog. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;för varje värdeområde för skog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 47&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom varje värdeområde skall riktvärdet för skogsimpediment bestäm-&lt;br&gt;mas för skilda förhållanden för värdefaktorn beskaffenhet. Med beskaffen-&lt;br&gt;het avses främst slag av förekommande vegetation samt förutsättningar för&lt;br&gt;ökad produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom varje värdeområde skall riktvärdet för skogsimpediment bestäm-&lt;br&gt;mas för skilda förhållanden för följande värdefaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskaffenhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med storlek avses skogsimpedimentens areal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beskaffenhet avses främst slag av förekomman-&lt;br&gt;de vegetation samt förutsättningar för ökad produk-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§'°&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny taxering av fastighet skall ske om under löpande taxeringsperiod&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ny taxeringsenhet bör bildas eller taxeringsenhet bör ombildas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. taxeringsenhets beskattnings- 2. typ av taxeringsenhet eller tax-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;natur eller skattepliktsförhållande eringsenhets skattepliktsförhållan-&lt;br&gt;bör ändras. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;de bör ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny taxering av fastighet skall ske om fastigheten är indelad som sådan&lt;br&gt;taxeringsenhet som skall taxeras vid viss allmän fastighetstaxering och det&lt;br&gt;vid taxeringen visar sig att den bör indelas i annan typ av taxeringsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny taxering av fastighet skall ske även i andra fall om det visar sig att&lt;br&gt;mark bör indelas i annat ägoslag eller byggnad i annan byggnadstyp än som&lt;br&gt;skett. Ny taxering skall dock inte ske enbart på den grunden att mark som&lt;br&gt;indelats som åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment bör&lt;br&gt;indelas som något annat av dessa ägoslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§“&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast den 15 december andra året före det år då allmän fastighetstaxe-&lt;br&gt;ring äger rum, skall regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;besluta föreskrifter för förberedelsearbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast nämnda dag lämnar riks-&lt;br&gt;skatteverket beträffande småhus&lt;br&gt;och tomtmark förslag till sådana fö-&lt;br&gt;reskrifter som avses i 7 kap. 7 §.&lt;br&gt;Senast den 15 maj året före det år&lt;br&gt;då allmän fastighetstaxering äger&lt;br&gt;rum lämnar riksskatteverket beträf-&lt;br&gt;fande övriga byggnadstyper och&lt;br&gt;ägoslag förslag till de föreskrifter&lt;br&gt;som avses i 7 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast nämnda dag lämnar riks-&lt;br&gt;skatteverket beträffande småhus&lt;br&gt;och tomtmark, utom såvitt avser&lt;br&gt;småhus och tomtmark för småhus&lt;br&gt;som ingår i lantbruksenhet, förslag&lt;br&gt;till sådana föreskrifter som avses i&lt;br&gt;7 kap. 7 §. Senast den 15 maj året&lt;br&gt;före det år då allmän fastighetstaxe-&lt;br&gt;ring äger rum lämnar riksskattever-&lt;br&gt;ket beträffande övriga byggnadsty-&lt;br&gt;per och ägoslag förslag till de före-&lt;br&gt;skrifter som avses i 7 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:544.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:379.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sådana föreskrifter och förslag till föreskrifter skall omedelbart tillställas&lt;br&gt;statens lantmäteriverk och skattemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens lantmäteriverk och ar-&lt;br&gt;betsgruppen skall undersöka vilka&lt;br&gt;riktvärdetabeller för småhus, som&lt;br&gt;med hänsyn till rådande prisläge&lt;br&gt;bör användas inom olika delar av&lt;br&gt;fastighetstaxeringsdistriktet. För-&lt;br&gt;slag härom skall upprättas. Under-&lt;br&gt;sökningen skall även omfatta upp-&lt;br&gt;rättande av förslag till riktvärde-&lt;br&gt;kartor för tomtmark inom distrik-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens lantmäteriverk och ar-&lt;br&gt;betsgruppen skall undersöka vilka&lt;br&gt;riktvärdetabeller för småhus som&lt;br&gt;inte ingår i lantbruksenhet, som&lt;br&gt;med hänsyn till rådande prisläge&lt;br&gt;bör användas inom olika delar av&lt;br&gt;fastighetstaxeringsdistriktet. För-&lt;br&gt;slag härom skall upprättas. Under-&lt;br&gt;sökningen skall även omfatta upp-&lt;br&gt;rättande av förslag till riktvärde-&lt;br&gt;kartor för tomtmark som inte ingår&lt;br&gt;i lantbruksenhet inom distriktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens lantmäteriverk och arbetsgruppen skall vidare pröva att en till-&lt;br&gt;ämpning av förslag till föreskrifter enligt 1 § andra stycket leder till tax-&lt;br&gt;eringsvärden som svarar mot taxeringsvärdenivå enligt 5 kap. 2 §. Motsva-&lt;br&gt;rande prövning görs av förslag till riktvärdekartor för tomtmark och&lt;br&gt;riktvärdetabeller för småhus enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen skall senast den&lt;br&gt;30 juni året före det år då allmän&lt;br&gt;fastighetstaxering äger rum till&lt;br&gt;skattemyndigheten överlämna för-&lt;br&gt;slag till riktvärdekartor för tomt-&lt;br&gt;mark och riktvärdetabeller för små-&lt;br&gt;hus. På samma gång skall arbets-&lt;br&gt;gruppen föreslå ändringar i de för-&lt;br&gt;slag till föreskrifter som avses i 1 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen skall senast den&lt;br&gt;30 juni året före det år då allmän&lt;br&gt;fastighetstaxering äger rum till&lt;br&gt;skattemyndigheten överlämna för-&lt;br&gt;slag till riktvärdekartor för tomt-&lt;br&gt;mark som inte ingår i lantbruksen-&lt;br&gt;het och riktvärdetabeller för små-&lt;br&gt;hus som inte ingår i lantbruksenhet.&lt;br&gt;På samma gång skall arbetsgruppen&lt;br&gt;föreslå ändringar i de förslag till fö-&lt;br&gt;reskrifter som avses i 1 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som under andra året före taxeringsåret äger småhusenhet, som&lt;br&gt;förvärvats under tredje året före taxeringsåret, är efter anmaning av skatte-&lt;br&gt;myndighet skyldig att lämna de uppgifter som behövs till ledning inför&lt;br&gt;allmän fastighetstaxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som under andra året före&lt;br&gt;taxeringsåret äger hyreshusenhet,&lt;br&gt;som förvärvats sedan föregående all-&lt;br&gt;männa fastighetstaxering, är efter&lt;br&gt;anmaning av skattemyndighet skyl-&lt;br&gt;dig att till ledning inför allmän fas-&lt;br&gt;tighetstaxering lämna uppgift om de&lt;br&gt;hyror som uppburits under andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som under andra eller tredje&lt;br&gt;året före taxeringsåret äger hyres-&lt;br&gt;husenhet eller industrienhet är efter&lt;br&gt;anmaning av skattemyndighet skyl-&lt;br&gt;dig att lämna de uppgifter som be-&lt;br&gt;hövs till ledning inför allmän fastig-&lt;br&gt;hetstaxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:379.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:379.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;året före taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som under andra året före&lt;br&gt;taxeringsåret äger industrienhet är&lt;br&gt;efter anmaning från skattemyndig-&lt;br&gt;het skyldig att till ledning inför all-&lt;br&gt;män fastighetstaxering lämna upp-&lt;br&gt;gift om de hyror som uppburits un-&lt;br&gt;der andra året före taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som under andra året före taxeringsåret är innehavare av täktenhet&lt;br&gt;eller annan taxeringsenhet på vilken täktverksamhet pågår eller eljest är&lt;br&gt;tillåten, är efter anmaning från skattemyndighet skyldig att till ledning&lt;br&gt;inför allmän fastighetstaxering lämna uppgift om de priser som under&lt;br&gt;andra året före taxeringsåret uppburits för brytvärd fyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som under andra året före taxeringsåret äger lantbruksenhet, som&lt;br&gt;helt eller delvis förvärvats under tiden den 1 juli 1987 —den 31 december&lt;br&gt;1990, är efter anmaning av skattemyndighet skyldig att lämna de uppgifter&lt;br&gt;som behövs till ledning inför allmän fastighetstaxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fastighetstaxeringsnämnds beslut skall redovisas dels taxeringsbeslutet&lt;br&gt;enligt punkterna 1—3, dels grunderna för beslutet enligt punkterna 4 — 7,&lt;br&gt;nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fastighetens indelning i taxeringsenheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;taxeringsenhetens beskatt- 2. typ av taxeringsenhet och taxe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsnatur och skattepliktsförhål- ringsenhetens skattepliktsförhål-&lt;br&gt;lande, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skattepliktig enhets taxeringsvärde och däri ingående delvärde samt&lt;br&gt;värde av varje värderingsenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges i 8 — 15 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. storleken av riktvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. storleken av värderingshyra enligt 11 kap. 4 §, bruttokapitaliserings-&lt;br&gt;faktor enligt 11 kap. 6 §, exploateringsfaktor enligt 12 kap. 6 §, brytnings-&lt;br&gt;faktor och värdet per kubikmeter brytvärd fyndighet enligt 12 kap. 8 §,&lt;br&gt;utbyggd effekt, taxeringseffekt, utnyttjandetid, regleringsmöjlighet och be-&lt;br&gt;lägenhet enligt 15 kap. 3 § och återanskaffningskostnad enligt 11 kap. 7 §&lt;br&gt;och 15 kap. 7 § samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. säreget förhållande som har föranlett justering av riktvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslutet skall också redovisas den&lt;br&gt;fördelning av taxeringsvärdet som&lt;br&gt;har skett enligt 5 kap. 8 § tredje styc-&lt;br&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental kronor.&lt;br&gt;Avrundning sker så att överstigande belopp, som inte uppgår till fullt&lt;br&gt;tusental kronor, faller bort. Regeringen eller myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer får föreskriva om de ytterligare avrundningsregler som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om elproduktionsenheter får grunderna för beslutet redovisas i&lt;br&gt;särskild bilaga till nämndens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:258.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;13§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslutet skall vidare anges taxeringsenhetens totala, enskilt innehavda&lt;br&gt;landareal. För lantbruksenhet skall den anges i hektar med fyra decimaler&lt;br&gt;och för övriga enheter i kvadratmeter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalarealen för lantbruksenhet&lt;br&gt;skall delas upp på olika ägoslag.&lt;br&gt;Har åkermark, betesmark, skogs-&lt;br&gt;mark eller skogsimpediment delats&lt;br&gt;in i flera värderingsenheter skall&lt;br&gt;arealen anges för varje sådan enhet.&lt;br&gt;Avrundning av arealen för ägoslag&lt;br&gt;eller värderingsenhet skall ske till&lt;br&gt;hela hektar. Areal som understiger&lt;br&gt;0,5 hektar skall inte redovisas sär-&lt;br&gt;skilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalarealen för lantbruksenhet&lt;br&gt;skall delas upp på olika ägoslag.&lt;br&gt;Har åkermark delats in i flera vär-&lt;br&gt;deringsenheter skall arealen anges&lt;br&gt;för varje sådan enhet. Avrundning&lt;br&gt;av arealen för ägoslag eller värde-&lt;br&gt;ringsenhet skall ske till hela hektar.&lt;br&gt;Areal som understiger 0,5 hektar&lt;br&gt;skall inte redovisas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tomtmark som ligger på lantbruksenhet skall arealen anges i såväl&lt;br&gt;hektar som kvadratmeter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordnar för högst&lt;br&gt;fem år i sänder för varje kammarrätt&lt;br&gt;minst nio, högst tjugo i praktiska&lt;br&gt;värv förfarna personer med god kän-&lt;br&gt;nedom om fastighetsförhållanden i&lt;br&gt;allmänhet att efter kallelse inträda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordnar för högst&lt;br&gt;fem år i sänder för varje kammarrätt&lt;br&gt;minst nio, högst tjugo i praktiska&lt;br&gt;värv förfarna personer med god kän-&lt;br&gt;nedom om fastighetsförhållanden i&lt;br&gt;allmänhet att efter kallelse inträda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såsom ledamöter i kammarrätten&lt;br&gt;vid handläggning av mål om allmän&lt;br&gt;fastighetstaxering. Av dessa perso-&lt;br&gt;ner skall i fråga om varje kammar-&lt;br&gt;rätt minst tre äga kunskap beträff-&lt;br&gt;ande värdering av skogsmark och&lt;br&gt;växande skog, minst två beträffande&lt;br&gt;värdering av vattenfallsfastighet,&lt;br&gt;minst två beträffande värdering av&lt;br&gt;jordbruksfastighet i övrigt och minst&lt;br&gt;två beträffande värdering av annan&lt;br&gt;fastighet i övrigt. Avgår sådan per-&lt;br&gt;son under den tid, för vilken han har&lt;br&gt;blivit utsedd, förordnar regeringen&lt;br&gt;annan person i hans ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såsom ledamöter i kammarrätten&lt;br&gt;vid handläggning av mål om allmän&lt;br&gt;fastighetstaxering. Av dessa perso-&lt;br&gt;ner skall i fråga om varje kammar-&lt;br&gt;rätt minst tre äga kunskap beträff-&lt;br&gt;ande värdering av skogsmark och&lt;br&gt;växande skog, minst två beträffande&lt;br&gt;värdering av vattenfallsfastighet,&lt;br&gt;minst två beträffande värdering av&lt;br&gt;lantbruksenhet i övrigt och minst&lt;br&gt;två beträffande värdering av annan&lt;br&gt;taxeringsenhet än lantbruksenhet i&lt;br&gt;övrigt. Avgår sådan person under&lt;br&gt;den tid, för vilken han har blivit ut-&lt;br&gt;sedd, förordnar regeringen annan&lt;br&gt;person i hans ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamot som här sägs skall vara svensk medborgare. Han får inte vara&lt;br&gt;underårig eller i konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräld-&lt;br&gt;rabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid allmän och särskild fastighetstaxering år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 4 kap. 11 § skall dock upphöra att tillämpas redan vid&lt;br&gt;1991 års särskilda fastighetstaxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1283.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya rubriken till 4 kap. och de nya bestämmelserna i 1 kap. 1 §, 3 kap. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §, 4 kap. 5 § första stycket, 16 kap. 2 §, 20 kap. 12 § samt 22 kap. 5 § skall&lt;br&gt;tillämpas redan vid 1991 års särskilda fastighetstaxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3§ lagen (1984:1052) om statlig fastighets-&lt;br&gt;skatt och övergångsbestämmelserna till lagen (1990:652) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) 1,5 procent av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxeringsvärdet avseende småhusenheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbyggnadsvärdet och tomtmarkvärdet avseende småhus på lant-&lt;br&gt;bruksenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 procent av marknadsvärdet avseende privatbostad i utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 2,5 procent av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;taxeringsvärdet avseende hyres- taxeringsvärdet avseende hyres-&lt;br&gt;husenhet, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;husenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsbyggnadsvärdet och tomt-&lt;br&gt;marksvärdet avseende hyreshus på&lt;br&gt;lantbruksenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåller byggnaden på en fastighet, som är belägen i Sverige, huvud-&lt;br&gt;sakligen bostäder och har byggnaden beräknat värdeår som utgör året före&lt;br&gt;taxeringsåret, utgår dock ingen fastighetsskatt under de fem första åren&lt;br&gt;och halv fastighetsskatt under de därpå följande fem åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fastighet, som avses i 5§ kommunalskattelagen (1928:370), skall&lt;br&gt;fastighetens andel av taxeringsvärdet på sådan samfällighet som avses i&lt;br&gt;41 a § nämnda lag inräknas i underlaget för fastighetsskatten om samfällig-&lt;br&gt;heten utgör en särskild taxeringsenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har byggnad, som är avsedd för användning under hela året, på grund&lt;br&gt;av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse inte kunnat utnyttjas under&lt;br&gt;viss tid eller har i sådan byggnad för uthyrning avsedd lägenhet inte kunnat&lt;br&gt;uthyras, får fastighetsskatten nedsättas med hänsyn till den omfattning,&lt;br&gt;vari byggnaden inte kunnat användas eller uthyras. Har så varit fallet&lt;br&gt;under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon nedsättning dock&lt;br&gt;inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastighetsskatt skall beräknas enligt olika grunder för skilda delar av&lt;br&gt;fastigheten skall underlaget för beräkningen av fastighetsskatten för dessa&lt;br&gt;delar utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser i 3 § första stycket gäller i fråga om fastighetsskatt&lt;br&gt;för beskattningsår som har påbörjats före utgången av år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I stället för det procenttal som föreskrivs i 3 § första stycket skall, i&lt;br&gt;fråga om småhusenhet samt småhus och tomtmark för småhus på lant-&lt;br&gt;bruksenhet med beräknat värdeår före år 1991, procenttalet vid 1992 och&lt;br&gt;1993 års taxeringar utgöra 1,2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lvdelse 1990:652.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; 1990:652.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;4. I stället för vad som följer av&lt;br&gt;3 § första stycket och punkt 3 skall&lt;br&gt;vid följande års taxeringar endast&lt;br&gt;halv fastighetsskatt utgå i fråga om&lt;br&gt;fastigheter, bebyggda med byggna-&lt;br&gt;der med nedan angivna värdeår,&lt;br&gt;om fastigheterna utgör småhusen-&lt;br&gt;het eller småhus och tomtmark för&lt;br&gt;småhus på lantbruksenhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. I stället för vad som följer av&lt;br&gt;3 § första stycket och punkt 3 skall&lt;br&gt;vid följande års taxeringar endast&lt;br&gt;halv fastighetsskatt utgå i fråga om&lt;br&gt;fastigheter, bebyggda med byggna-&lt;br&gt;der med nedan angivna värdeår,&lt;br&gt;om fastigheterna utgör småhusen-&lt;br&gt;het eller småhus och tomtmark för&lt;br&gt;småhus på lantbruksenhet. Detta&lt;br&gt;gäller dock inte i fråga om sådant&lt;br&gt;småhus som är inrättat till bostad åt&lt;br&gt;minst tre och högst tio familjer och&lt;br&gt;som ingår i lantbruksenhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdeår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1986- 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1987- 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1988- 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1989- 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeringsår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. I stället för vad som följer av&lt;br&gt;3 § första stycket skall vid följande&lt;br&gt;års taxeringar fastighetsskatt inte&lt;br&gt;utgå eller endast halv fastighets-&lt;br&gt;skatt utgå för fastigheter, bebyggda&lt;br&gt;med byggnader vilka huvudsakli-&lt;br&gt;gen innehåller bostäder och har&lt;br&gt;nedan angivna värdeår, om fastig-&lt;br&gt;heterna utgör hyreshusenhet eller&lt;br&gt;hyreshus och tomtmark för hyreshus&lt;br&gt;på lantbruksenhet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. I stället för vad som följer av&lt;br&gt;3 § första stycket skall vid följande&lt;br&gt;års taxeringar fastighetsskatt inte&lt;br&gt;utgå eller endast halv fastighets-&lt;br&gt;skatt utgå för fastigheter, bebyggda&lt;br&gt;med byggnader vilka huvudsakli-&lt;br&gt;gen innehåller bostäder och har&lt;br&gt;nedan angivna värdeår, om fastig-&lt;br&gt;heterna utgör hyreshusenhet. Det-&lt;br&gt;samma gäller i fråga om sådant&lt;br&gt;småhus som är inrättat till bostad åt&lt;br&gt;minst tre och högst tio familjer och&lt;br&gt;som ingår i lantbruksenhet:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Taxeringsår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Halv fastighetsskatt&lt;br&gt;Värdeår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ingen fastighetsskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdeår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1973- 1976&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1977- 1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1975- 1978&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1979-1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1977-1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1981-1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1979-1982&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1983- 1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1981-1984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985-1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1983- 1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987-1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985- 1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989-1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987-1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989-1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; 1990:000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i denna lag finnes stadgat äge ej tillämpning å sådan samfällighet,&lt;br&gt;som avses i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, eller å&lt;br&gt;sådan allmänning, som avses i lagen (1952:166) om häradsallmänningar&lt;br&gt;eller lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna; ej&lt;br&gt;heller vare i något fall lagens föreskrifter tillämpliga i fråga om bildande av&lt;br&gt;jaktvårdsområde, bestående av allenast en fastighet, eller av fiskevårdsom-&lt;br&gt;råde, omfattande allenast en fastighet eller det till allenast en fastighet&lt;br&gt;hörande fisket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande egendomsförhållan-&lt;br&gt;den som rör makar, sambor, del-&lt;br&gt;ägare i oskiftat dödsbo, bolagsmän,&lt;br&gt;redare som ingått överenskommel-&lt;br&gt;se om partrederi eller deltagare i&lt;br&gt;samma gruvrörelse finns särskilda&lt;br&gt;bestämmelser. I fråga om förvalt-&lt;br&gt;ningen av fast egendom som är tax-&lt;br&gt;erad som jordbruksfastighet och&lt;br&gt;som ägs av minst tre gemensamt&lt;br&gt;gäller särskilda bestämmelser i stäl-&lt;br&gt;let för 2 —6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande egendomsförhållan-&lt;br&gt;den som rör makar, sambor, del-&lt;br&gt;ägare i oskiftat dödsbo, bolagsmän,&lt;br&gt;redare som ingått överenskommel-&lt;br&gt;se om partrederi eller deltagare i&lt;br&gt;samma gruvrörelse finns särskilda&lt;br&gt;bestämmelser. I fråga om förvalt-&lt;br&gt;ningen av fast egendom som är tax-&lt;br&gt;erad som lantbruksenhet och som&lt;br&gt;ägs av minst tre gemensamt gäller&lt;br&gt;särskilda bestämmelser i stället för&lt;br&gt;2-6 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 15 kap. 15 § foräldrabalken skall inte tillämpas i fråga&lt;br&gt;om försäljning enligt denna lag av samfälld fast egendom, som till någon&lt;br&gt;del ägs av omyndig eller omfattas av ett förvaltarskap enligt foräldrabal-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1989:255.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i ärvdabalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 18 kap. 7 § och 20 kap. 11 § ärvdabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; och&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till lagen (1989:30) om ändring i nämnda lag&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i ett dödsbo ingår fast&lt;br&gt;egendom som är taxerad som jord-&lt;br&gt;bruksfastighet, skall boet ha av-&lt;br&gt;vecklat fastighetsinnehavet senast&lt;br&gt;fyra år efter utgången av det kalen-&lt;br&gt;derår då dödsfallet inträffade. Har&lt;br&gt;dödsboet förvärvat sådan egendom&lt;br&gt;därefter, skall avvecklingen ske&lt;br&gt;snarast möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i ett dödsbo ingår fast&lt;br&gt;egendom som är taxerad som lant-&lt;br&gt;bruksenhet, skall boet ha avvecklat&lt;br&gt;fastighetsinnehavet senast fyra år&lt;br&gt;efter utgången av det kalenderår då&lt;br&gt;dödsfallet inträffade. Har dödsboet&lt;br&gt;förvärvat sådan egendom därefter,&lt;br&gt;skall avvecklingen ske snarast möj-&lt;br&gt;ligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn över att avveckling sker utövas av den myndighet som regering-&lt;br&gt;en bestämmer. Om avvecklingen inte har skett inom föreskriven tid, får&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten vid vite förelägga dödsboet att fullgöra sin skyldighet.&lt;br&gt;Tillsynsmyndighetens beslut om föreläggande får överklagas till kammar-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tingsrätt som har registrerat bouppteckningen efter den döde får på&lt;br&gt;ansökan av dödsboet medge anstånd med avvecklingen, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl. Anstånd meddelas för viss tid och får förenas med villkor.&lt;br&gt;Medges anstånd, skall tingsrätten underrätta tillsynsmyndigheten om det-&lt;br&gt;ta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i den dödes tillgångar in-&lt;br&gt;går fast egendom som är taxerad&lt;br&gt;som jordbruksfastighet, skall rätten&lt;br&gt;underrätta den tillsynsmyndighet&lt;br&gt;som avses i 18 kap. 7 § andra styc-&lt;br&gt;ket om dödsfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i den dödes tillgångar in-&lt;br&gt;går fast egendom som är taxerad&lt;br&gt;som lantbruksenhet, skall rätten un-&lt;br&gt;derrätta den tillsynsmyndighet som&lt;br&gt;avses i 18 kap. 7 § andra stycket om&lt;br&gt;dödsfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; träder i kraft den 1 juli 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om det i dödsboet efter någon&lt;br&gt;som har avlidit före ikraftträdandet&lt;br&gt;ingår fast egendom som är taxerad&lt;br&gt;som jordbruksfastighet, gäller i stäl-&lt;br&gt;let för vad som sägs i 18 kap. 7 §&lt;br&gt;första stycket första meningen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om det i dödsboet efter någon&lt;br&gt;som har avlidit före ikraftträdandet&lt;br&gt;ingår fast egendom som är taxerad&lt;br&gt;som lantbruksenhet, gäller i stället&lt;br&gt;för vad som sägs i 18 kap. 7 § första&lt;br&gt;stycket första meningen att boet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Balken omtryckt 1981:359.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:30.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:30.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:30.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;boet skall ha avvecklat fastighetsin- skall ha avvecklat fastighetsinne-&lt;br&gt;nehavet senast den 1 juli 1993. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;havet senast den 1 juli 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i delgivningslagen (1970:428)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § delgivningslagen (1970:428) skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall delgivning ske med annan juridisk person än staten, överbringas&lt;br&gt;handlingen till någon som har rätt att företräda den juridiska personen&lt;br&gt;eller, om flera är gemensamt behöriga, till någon av dem. Saknas behörig&lt;br&gt;ställföreträdare men finns någon som har rätt att sammankalla dem som&lt;br&gt;skall besluta i den juridiska personens angelägenheter, överbringas hand-&lt;br&gt;lingen till denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delgivning med dödsbo genom&lt;br&gt;att handlingen överbringas till nå-&lt;br&gt;gon av dödsbodelägarna får ske en-&lt;br&gt;dast om denne sitter i boet eller om&lt;br&gt;delgivningen föranleds av att döds-&lt;br&gt;boet innehar fast egendom som är&lt;br&gt;taxerad som jordbruksfastighet.&lt;br&gt;Dödsbodelägare som mottagit&lt;br&gt;handlingen skall utan dröjsmål un-&lt;br&gt;derrätta övriga delägare om delgiv-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delgivning med dödsbo genom&lt;br&gt;att handlingen överbringas till nå-&lt;br&gt;gon av dödsbodelägarna får ske en-&lt;br&gt;dast om denne sitter i boet eller om&lt;br&gt;delgivningen föranleds av att döds-&lt;br&gt;boet innehar fast egendom som är&lt;br&gt;taxerad som lantbruksenhet. Döds-&lt;br&gt;bodelägare som mottagit handling-&lt;br&gt;en skall utan dröjsmål underrätta&lt;br&gt;övriga delägare om delgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dödsbodelägare som sitter i boet har rätt att taga emot handlingen, även&lt;br&gt;om boet ej förvaltas av delägarna. Han svarar i sådant fall for att handling-&lt;br&gt;en utan dröjsmål lämnas till någon som har rätt att företräda boet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1989:33.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i jordabalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 16 § jordabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter exekutiv försäljning av fas-&lt;br&gt;tighet gäller upplåtelse av nyttjan-&lt;br&gt;derätt, servitut eller rätt till elek-&lt;br&gt;trisk kraft mot den nye ägaren en-&lt;br&gt;dast om försäljningen skett under&lt;br&gt;förbehåll om rättighetens bestånd&lt;br&gt;enligt 12 kap. utsökningsbalken el-&lt;br&gt;ler rättigheten enligt samma kapitel&lt;br&gt;är skyddad utan förbehåll. Är fas-&lt;br&gt;tigheten taxerad som annan fastig-&lt;br&gt;het och har den vid taxeringen be-&lt;br&gt;tecknats som hyreshusenhet, gäller&lt;br&gt;dock upplåtelser som avser hyra av&lt;br&gt;en bostadslägenhet med obestämd&lt;br&gt;hyrestid och som grundar sig på en&lt;br&gt;skriftlig handling alltid mot den&lt;br&gt;nye ägaren, om hyresgästen har till-&lt;br&gt;trätt lägenheten före den exekutiva&lt;br&gt;försäljningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter exekutiv försäljning av fas-&lt;br&gt;tighet gäller upplåtelse av nyttjan-&lt;br&gt;derätt, servitut eller rätt till elek-&lt;br&gt;trisk kraft mot den nye ägaren en-&lt;br&gt;dast om försäljningen skett under&lt;br&gt;förbehåll om rättighetens bestånd&lt;br&gt;enligt 12 kap. utsökningsbalken el-&lt;br&gt;ler rättigheten enligt samma kapitel&lt;br&gt;är skyddad utan förbehåll. Är fas-&lt;br&gt;tigheten taxerad som hyreshusen-&lt;br&gt;het, gäller dock upplåtelser som av-&lt;br&gt;ser hyra av en bostadslägenhet med&lt;br&gt;obestämd hyrestid och som&lt;br&gt;grundar sig på en skriftlig handling&lt;br&gt;alltid mot den nye ägaren, om hy-&lt;br&gt;resgästen har tillträtt lägenheten&lt;br&gt;före den exekutiva försäljningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om verkan av underlåtenhet att uppsäga arrende- eller&lt;br&gt;hyresavtal som enligt första stycket ej gäller mot ny ägare finns i 12 kap.&lt;br&gt;utsökningsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Balken omtryckt 1971:1209.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:694.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i utsökningsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom förskrivs att 12 kap. 25 och 58 §§ utsökningsbalken skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 sakägarförteckningen upptas förutom exekutionsfordringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fordran som skall utgå med förmånsrätt enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2&lt;br&gt;förmånsrättslagen (1970:979) och som förfaller till betalning senast den&lt;br&gt;tillträdesdag som anges i 36 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fordran som är förenad med panträtt i fastigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fordran som är förenad med förmånsrätt i fastigheten på grund av&lt;br&gt;betalningssäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;nyttjanderätt, servitut eller&lt;br&gt;rätt till elektrisk kraft som besvärar&lt;br&gt;fastigheten, om rättigheten är in-&lt;br&gt;skriven eller grundar sig på skriftlig&lt;br&gt;handling som är tillgänglig eller av-&lt;br&gt;ser hyra av en bostadslägenhet i en&lt;br&gt;fastighet, som är taxerad som an-&lt;br&gt;nan fastighet och vid taxeringen be-&lt;br&gt;tecknats som hyreshusenhet, om&lt;br&gt;hyresgästen har tillträtt lägenheten,&lt;br&gt;dock ej sådan rättighet som skall&lt;br&gt;bestå oavsett fastighetens försälj-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. förrättningskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastigheten hör till konkursbo,&lt;br&gt;nad för fastighetens förvaltning unde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. nyttjanderätt, servitut eller&lt;br&gt;rätt till elektrisk kraft som besvärar&lt;br&gt;fastigheten, om rättigheten är in-&lt;br&gt;skriven eller grundar sig på skriftlig&lt;br&gt;handling som är tillgänglig eller av-&lt;br&gt;ser hyra av en bostadslägenhet i en&lt;br&gt;fastighet, som är taxerad som hy-&lt;br&gt;reshusenhet, om hyresgästen har&lt;br&gt;tillträtt lägenheten, dock ej sådan&lt;br&gt;rättighet som skall bestå oavsett&lt;br&gt;fastighetens försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upptas även arvode och annan kost-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• konkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid försäljning under hand skall köparen åläggas att svara för alla&lt;br&gt;fordringar som på grund av panträtt, utmätning eller eljest är förenade&lt;br&gt;med förmånsrätt i fastigheten och för förrättningskostnaderna, i den mån&lt;br&gt;ej borgenär kan erhålla betalning ur andra tillgängliga medel eller avstår&lt;br&gt;från förmånsrätt i fastigheten eller sökanden medger att försäljning får ske&lt;br&gt;utan att förrättningskostnaderna blir täckta. Rätt på grund av ägarhypotek&lt;br&gt;anses ej som fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordran som är förfallen till betalning skall betalas kontant, om ej&lt;br&gt;köparen visar att han har avtalat annat med borgenären eller betalning&lt;br&gt;skall utgå ur särskilt tillgängliga medel. Om ej sökanden har avstått från&lt;br&gt;täckning av förrättningskostnaderna, skall vad som behövs för sådan täck-&lt;br&gt;ning betalas kontant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före försäljningen upplåten rät-&lt;br&gt;tighet som grundas på skriftlig&lt;br&gt;handling skall förbehållas. Förbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före försäljningen upplåten rät-&lt;br&gt;tighet som grundas på skriftlig&lt;br&gt;handling skall förbehållas. Förbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:695.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:695.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;håll skall också göras för varje upp-&lt;br&gt;låten hyresrätt till en bostadslägen-&lt;br&gt;het i en fastighet, som är taxerad&lt;br&gt;som annan fastighet och vid taxe-&lt;br&gt;ringen betecknats som hyreshusen-&lt;br&gt;het, om hyresgästen har tillträtt lä-&lt;br&gt;genheten. 1 fråga om sådana rättig-&lt;br&gt;heter gäller vad som sägs i 47 §.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;håll skall också göras för varje upp-&lt;br&gt;låten hyresrätt till en bostadslägen-&lt;br&gt;het i en fastighet, som är taxerad&lt;br&gt;som hyreshusenhet, om hyresgäs-&lt;br&gt;ten har tillträtt lägenheten. I fråga&lt;br&gt;om sådana rättigheter gäller vad&lt;br&gt;som sägs i 47 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köparen skall lämna handpenning enligt vad som föreskrivs i 35 § i&lt;br&gt;fråga om inrop på auktion. Återstoden av den kontanta köpeskillingen&lt;br&gt;skall betalas senast fyra veckor efter det att köpehandling har upprättats.&lt;br&gt;Försummas det, är köpet ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blir köpet ogiltigt, gäller bestämmelserna i 43 § om handpenning. Vad&lt;br&gt;som sägs om auktion i 43 § första stycket gäller även försäljning under&lt;br&gt;hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt bestämmer kronofogdemyndigheten köpevillkoren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1982:618) om utländska förvärv&lt;br&gt;av fast egendom m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 5 och 9 §§ lagen (1982:618) om utländs-&lt;br&gt;ka förvärv av fast egendom m. m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om förvärvstillstånd får&lt;br&gt;inte prövas förrän förvärvet har&lt;br&gt;skett, om det är fråga om köp, byte&lt;br&gt;eller gåva av fast egendom som är&lt;br&gt;taxerad som annan fastighet och&lt;br&gt;därvid betecknats såsom hyreshus-&lt;br&gt;enhet eller är taxerad som jord-&lt;br&gt;bruksfastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om förvärvstillstånd får&lt;br&gt;inte prövas förrän förvärvet har&lt;br&gt;skett, om det är fråga om köp, byte&lt;br&gt;eller gåva av fast egendom som är&lt;br&gt;taxerad sonrdiyreshusenhet eller&lt;br&gt;som lantbruksenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att förvärva fast egendom på offentlig auktion enligt 3 kap. 3 §&lt;br&gt;eller enligt 7 § lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m. m. eller&lt;br&gt;17 § jordförvärvslagen (1979:230) lämnas före auktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förvärv av fast egen-&lt;br&gt;dom som är taxerad som jordbruks-&lt;br&gt;fastighet gäller 10, 11 och 15§§&lt;br&gt;jordförvärvslagen (1979:230).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om förvärv av fast egen-&lt;br&gt;dom som är taxerad som lantbruks-&lt;br&gt;enhet gäller 10, 11 och 15 §§ jord-&lt;br&gt;förvärvslagen (1979:230).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1989:31) om förvaltning av vissa&lt;br&gt;samägda jordbruksfastigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1989:31) om förvaltning av vissa&lt;br&gt;samägda jordbruksfastigheter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fast egendom som är taxerad&lt;br&gt;som jordbruksfastighet ägs av minst&lt;br&gt;tre gemensamt, tillämpas denna lag&lt;br&gt;i stället för 2 — 6 §§ lagen (1904:48&lt;br&gt;s. 1) om samäganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fast egendom som är taxerad&lt;br&gt;som lantbruksenhet ägs av minst tre&lt;br&gt;gemensamt, tillämpas denna lag i&lt;br&gt;stället för 2 — 6 §§ lagen (1904:48 s.&lt;br&gt;1) om samäganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtal som strider mot denna lag är utan verkan. Detta gäller dock inte&lt;br&gt;avtal i frågor som avses i 9 — 11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 sand. Nr 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § jordförvärvslagen (1979:230) skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;köp, byte eller gåva,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillskott till bolag eller förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utdelning eller skifte från bolag eller förening,&lt;br&gt;fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktiebolagslagen (1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förvärv av fast egendom som&lt;br&gt;är taxerad som jordbruksfastighet&lt;br&gt;krävs tillstånd enligt denna lag, när&lt;br&gt;förvärvet sker genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt denna lag krävs&lt;br&gt;också i fall då någon genom köp,&lt;br&gt;byte eller gåva förvärvar ett dödsbo&lt;br&gt;vari ingår fast egendom som är tax-&lt;br&gt;erad som jordbruksfastighet eller då&lt;br&gt;någon, som genom köp, byte eller&lt;br&gt;gåva har förvärvat en andel i ett&lt;br&gt;sådant dödsbo och inte på annan&lt;br&gt;grund är delägare i boet, tillskiftas&lt;br&gt;den fasta egendomen eller del där-&lt;br&gt;av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förvärv av fast egendom som&lt;br&gt;är taxerad som lantbruksenhet&lt;br&gt;krävs tillstånd enligt denna lag, när&lt;br&gt;förvärvet sker genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd enligt denna lag krävs&lt;br&gt;också i fall då någon genom köp,&lt;br&gt;byte eller gåva förvärvar ett dödsbo&lt;br&gt;vari ingår fast egendom som är tax-&lt;br&gt;erad som lantbruksenhet eller då&lt;br&gt;någon, som genom köp, byte eller&lt;br&gt;gåva har förvärvat en andel i ett&lt;br&gt;sådant dödsbo och inte på annan&lt;br&gt;grund är delägare i boet, tillskiftas&lt;br&gt;den fasta egendomen eller del där-&lt;br&gt;av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1989:34.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1979:425) om skötsel av&lt;br&gt;jordbruksmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1979:425) om skötsel av jordbruks-&lt;br&gt;mark skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med jordbruksmark avses i den-&lt;br&gt;na lag sådan åkermark och betes-&lt;br&gt;mark som ingår i fastighet, som är&lt;br&gt;taxerad som jordbruksfastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med jordbruksmark avses i den-&lt;br&gt;na lag sådan åkermark och betes-&lt;br&gt;mark som ingår i fastighet, som är&lt;br&gt;taxerad som lantbruksenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:617.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1975:1 132) om förvärv av&lt;br&gt;hyresfastighet m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfas-&lt;br&gt;tighet m. m.' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fast egendom, som är taxerad&lt;br&gt;som annan fastighet och som vid&lt;br&gt;taxeringen betecknats som hyres-&lt;br&gt;husenhet, får ej utan tillstånd av&lt;br&gt;hyresnämnd förvärvas genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fast egendom, som är taxerad&lt;br&gt;som hyreshusenhet, får ej utan till-&lt;br&gt;stånd av hyresnämnd förvärvas&lt;br&gt;genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. köp, byte eller gåva,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillskott till bolag eller förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utdelning eller skifte från bolag eller förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktiebolagslagen (1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvstillstånd fordras dock endast om den kommun där den fasta&lt;br&gt;egendomen är belägen enligt 3 a § första stycket påkallar prövning hos&lt;br&gt;hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i denna lag sägs om fast egendom skall gälla även tomträtt. Vad som&lt;br&gt;sägs om lagfart skall, när fråga är om tomträtt, i stället avse inskrivning av&lt;br&gt;förvärv av tomträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1983:438.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1980:965.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till&lt;br&gt;fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1982:352) om rätt till fastighets-&lt;br&gt;förvärv för ombildning till bostadsrätt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ombildning av hyresrätt till bostadsrätt har hyresgäster enligt denna&lt;br&gt;lag rätt att förvärva hyresfastigheten genom en bostadsrättsförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till förvärv gäller fast&lt;br&gt;egendom som är taxerad som an-&lt;br&gt;nan fastighet och som vid fastighets-&lt;br&gt;taxering har betecknats som hyres-&lt;br&gt;husenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till förvärv gäller fast&lt;br&gt;egendom som är taxerad som hy-&lt;br&gt;reshusenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i denna lag sägs om fast egendom skall gälla även tomträtt. Vad&lt;br&gt;som sägs om lagfart skall, när det är fråga om tomträtt, i stället avse&lt;br&gt;inskrivning av förvärv av tomträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 oktober 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Eng-&lt;br&gt;ström, Hjelm-Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carls-&lt;br&gt;son, G. Andersson, Lönnqvist, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin,&lt;br&gt;Larsson, Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition om vissa frågor inför allmän&lt;br&gt;fastighetstaxering år 1992&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid 1981 års allmänna fastighetstaxering (AFT) var samtliga kategorier&lt;br&gt;fastigheter föremål för taxering. Riksdagen beslutade år 1985 att den&lt;br&gt;allmänna fastighetstaxeringen i fortsättningen skulle delas upp och företas&lt;br&gt;vid skilda tidpunkter för olika kategorier fastigheter (prop. 1984/85:222,&lt;br&gt;SkU 1985/86:2, rskr. 2, SFS 1985:820 och 821). Dessa regler kom att&lt;br&gt;tillämpas första gången vid 1988 års AFT då hyreshusenheter, industrien-&lt;br&gt;heter och specialenheter värderades. Innevarande år, 1990, har allmän&lt;br&gt;fastighetstaxering av småhusenheter genomförts. År 1992 är det dags för&lt;br&gt;allmän fastighetstaxering av lantbruksenheter. Därefter sker allmän fastig-&lt;br&gt;hetstaxering vartannat år i samma ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om fastighetstaxering finns i fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152), FTL, och i fastighetstaxeringsförordningen (1979:1193),&lt;br&gt;FTF. Det ankommer på riksskatteverket, RSV, och länsskattemyndighe-&lt;br&gt;terna att meddela de ytterligare verkställighetsföreskrifter som behövs —&lt;br&gt;jfr 7 kap. 7 § FTL samt 9 kap. 5 § och 17 kap. 4 § FTF. Enligt förordningen&lt;br&gt;(1988:832) med instruktion för skatteförvaltningen åligger det också RSV&lt;br&gt;att genom allmänna råd och uttalanden verka för lagenlighet, följdriktighet&lt;br&gt;och enhetlighet inom verksamhetens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför AFT-92 av lantbruksenheterna har RSV föreslagit vissa ändringar&lt;br&gt;i FTL. De förslag som RSV framfört har upprättats i samarbete med&lt;br&gt;lantmäteriverket och skogsstyrelsen. Lantbruksstyrelsen har getts möjlig-&lt;br&gt;het att lämna synpunkter. Vidare har förslagen behandlats av den referens-&lt;br&gt;grupp som finns för AFT-92. Den består bl. a. av representanter för Skogs-&lt;br&gt;ägarnas Riksförbund, Trädgårdsnäringens Riksförbund, Pastoratsförbun-&lt;br&gt;det, Sveriges Jordägareförbund och Lantbrukarnas Riksförbund. RSV:s&lt;br&gt;förslag har sammanställts i en promemoria som finns tillgänglig i ärendet&lt;br&gt;(Dnr 3962/90).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har tillställt förbunden nämnda promemoria. Finansdepartemen-&lt;br&gt;tet har också lämnat de nämnda förbunden tillfälle att inkomma med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;synpunkter på promemorians innehåll innan regeringens proposition i&lt;br&gt;ämnet överlämnas till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsägarnas Riksförbund, Trädgårdsnäringens Riksförbund, Sveriges&lt;br&gt;Jordägareförbund och Lantbrukarnas Riksförbund har yttrat sig. Därvid&lt;br&gt;har bl. a. framförts vissa yrkanden av mer övergripande art vad gäller&lt;br&gt;principerna vid fastighetstaxeringen men i övrigt har några erinringar inte&lt;br&gt;riktats mot RSV:s förslag. Jag återkommer senare till nämnda yrkanden i&lt;br&gt;den mån jag inte behandlar dem i anslutning till mina övriga övervägan-&lt;br&gt;den (avsnitt 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att i det följande uppehålla mig vid de förändringar som jag&lt;br&gt;anser påkallade i FTL inför AFT-92. Jag kommer därvid att i huvudsak&lt;br&gt;grunda mina förslag på vad RSV anfört i sin promemoria. De frågor som&lt;br&gt;tas upp avser förslag till vissa justeringar i lagstiftningen som är nödvändi-&lt;br&gt;ga på grund av delvis ändrad värderingsmodell samt förslag som avser att&lt;br&gt;leda till förenklingar och kvalitetsmässiga förbättringar vid värderingen.&lt;br&gt;Sammantaeet äj dessa förslae att betrakta som förändringar i.endast tek-&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;ig att beröra en fråga som uppkommit som en&lt;br&gt;eform som riksdagen i år har fattat beslut om,&lt;br&gt;ighets beskattningsnatur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;niskt avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis kommer j&amp;lt;&lt;br&gt;direkt följd av den skatten&lt;br&gt;nämligen frågan om en fast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uren slopas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;»en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jlserna om indelning av taxeringsenheter i&lt;br&gt;dbruksfastighet resp, annan fastighet slopas,&lt;br&gt;nd skall i stället för att besluta om beskatt-&lt;br&gt;Jen typ av taxeringsenhet som varje taxe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Beskattningsnati&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Fastighetstaxering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bestämm»&lt;br&gt;beskattningsnaturen jor&lt;br&gt;Fastighetstaxeringsnäm&lt;br&gt;ningsnatur bestämma &amp;lt;&lt;br&gt;ringsenhet skall utgöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■s en skatterättslig åtskillnad mellan fast egen-&lt;br&gt;’het och all annan fast egendom. Uppdelningen&lt;br&gt;:t ansågs angeläget att ha ett likvärdigt skatteut-&lt;br&gt;:sp. fastighetsslagens avkastning. Även under&lt;br&gt;ttning har denna fastighetsuppdelning tillmätts&lt;br&gt;Civilrättsligt har nämnda avgränsning likaså&lt;br&gt;ammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rang har hittills i 1928 års kommunalskattelag&lt;br&gt;regler för beräkning av inkomst beroende av till&lt;br&gt;rnien har hänförts. Exempelvis har avdrag för&lt;br&gt;ch underhåll kunnat medges vid den löpande&lt;br&gt;&amp;gt;t av jordbruksfastighet medan detta inte har&lt;br&gt;ad annan fastighet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan lång tid tillbaka göi&lt;br&gt;dom som är jordbruksfasti;&lt;br&gt;härrör från 1860-talet då dt&lt;br&gt;tag med hänsyn till de re&lt;br&gt;senare tiders inkomstbeska&lt;br&gt;grundläggande betydelse,&lt;br&gt;funnit användning i olika s&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I inkomstskattesammanl&lt;br&gt;(1928:370), KL, gällt olika&lt;br&gt;vilket fastighetsslag egende&lt;br&gt;kostnader för reparation o&lt;br&gt;beskattningen från inkoms&lt;br&gt;tillåtits för schablonbeskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om bestämmande av beskattningsnatur, jordbruksfastighet el- Prop. 1990/91:47&lt;br&gt;ler annan fastighet, återfinns i FTL. Där finns även andra bestämmelser&lt;br&gt;som är av betydelse i sammanhanget. Några av dem anser jag att det finns&lt;br&gt;anledning att här i korthet redogöra för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnader indelas i byggnadstyper och mark i ägoslag enligt vad som&lt;br&gt;anges i 2 kap. FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns sex olika byggnadstyper. I byggnadstypen småhus indelas i&lt;br&gt;huvudsak byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer&lt;br&gt;medan byggnadstypen hyreshus i huvudsak omfattar byggnad som är&lt;br&gt;inrättad till bostad åt minst tre familjer eller till kontor, butik, hotell,&lt;br&gt;restaurang och liknande. Byggnader som inte är inrättade för bostadsända-&lt;br&gt;mål utan för jordbruk eller skogsbruk indelas som ekonomibyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mark kan indelas i åtta olika ägoslag, bl. a. tomtmark samt åkermark,&lt;br&gt;betesmark och skogsmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgränsningen mellan jordbruksfastighet och annan fastighet är i hu-&lt;br&gt;vudsak beroende av vilken egendom som anses ingå i lantbruksenhet även&lt;br&gt;om också annan egendom utanför lantbruksenhet kan åsättas beskatt-&lt;br&gt;ningsnaturen jordbruksfastighet, vilket jag återkommer till senare. Detta&lt;br&gt;avgörs enligt reglerna i 4 kap. FTL om uppdelning i taxeringsenheter.&lt;br&gt;Taxeringsenheterna kan förekomma huvudsakligen i fem olika kombina-&lt;br&gt;tioner av byggnadstyper och ägoslag. En småhusenhet utgör ett exempel på&lt;br&gt;en sådan taxeringsenhet och den kan omfatta småhus, tomtmark för sådan&lt;br&gt;byggnad och exploateringsmark för småhusbebyggelse. Motsvarande gäller&lt;br&gt;för hyreshusenhet. I lantbruksenhet kan ingå ekonomibyggnad, åkermark,&lt;br&gt;betesmark, skogsmark och skogsimpediment. Saneringsbyggnad och övrig&lt;br&gt;mark kan ingå i samtliga taxeringsenheter. När det gäller småhus, hyreshus&lt;br&gt;och tomtmark för sådana byggnader finns en särregel för det fall att dessa&lt;br&gt;ligger i anslutning till lantbruksenhet — jfr 4 kap. 5 § andra stycket FTL.&lt;br&gt;Dessa skall då nämligen inte utgöra egen eller egna taxeringsenheter utan i&lt;br&gt;stället ingå i lantbruksenheten under förutsättning att lantbruksenheten är&lt;br&gt;av viss arealomfattning samt byggnaden eller byggnaderna behövs som&lt;br&gt;bostad för ägare, arrendator eller deras arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För var och en av dessa taxeringsenheter bestäms bl. a. beskattningsna-&lt;br&gt;tur. Lantbruksenhet skall därvid ha beskattningsnaturen jordbruksfastig-&lt;br&gt;het. Det finns dock en typ av lantbruksenhet som inte skall ha denna&lt;br&gt;beskattningsnatur. Det är sådan som består av växthus eller djurstall som&lt;br&gt;inte har anknytning till jordbruk eller skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsnaturen jordbruksfastighet kan även åsättas en taxeringsen-&lt;br&gt;het som är småhusenhet eller hyreshusenhet — jfr 4 kap. 11 § FTL. Det&lt;br&gt;gäller om en sådan enhet ägs av arrendator till lantbruksenhet eller, om&lt;br&gt;lantbruksenheten är skattefri, av ägaren till lantbruksenheten. I detta fall&lt;br&gt;krävs dessutom en viss arealomfattning samt att byggnaden eller byggna-&lt;br&gt;derna behövs för arrendatorn, ägaren eller deras arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga taxeringsenheter har beskattningsnaturen annan fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Genom den år 1990 beslutade skattereformen&lt;br&gt;kommer frågan om vilken beskattningsnatur en fastighet har att framdeles&lt;br&gt;helt sakna betydelse i skatterättsligt avseende. Intresset har i stället kom-&lt;br&gt;mit att förskjutas till den gränsdragning som vid inkomsttaxeringen i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fortsättningen görs mellan begreppen privatbostadsfastighet och närings- Prop. 1990/91:47&lt;br&gt;fastighet. De regler som tillämpas från den 1 januari 1991 återfinns i 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KL och innebär bl. a. följande såvitt avser fastigheter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den egendom som omfattas av begreppet privatbostadsfastighet är små-&lt;br&gt;hus med mark som utgör småhusenhet, småhus på annans mark samt&lt;br&gt;småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet, om småhuset är en&lt;br&gt;privatbostad. Till privatbostad hänförs hus som används för ägarens eller&lt;br&gt;vissa denne närståendes permanent- eller fritidsboende. Hit kan också i&lt;br&gt;visst fall räknas obebyggd tomtmark. Andra fastigheter hänförs till nä-&lt;br&gt;ringsfastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av beskrivningen framgår att en mangårdsbyggnad som används som&lt;br&gt;ägarens privatbostad på jordbruksfastighet vid inkomsttaxeringen betrak-&lt;br&gt;tas som privatbostadsfastighet och således behandlas annorlunda än fastig-&lt;br&gt;heten i övrigt. En av grunderna för denna särbehandling är den indelning&lt;br&gt;som görs vid fastighetstaxeringen, nämligen om det är fråga om småhus&lt;br&gt;eller småhusenhet. Om så är fallet uppfylls kravet såvitt avser fastigheten&lt;br&gt;eller fastighetsdelen för att det skall kunna bli en privatbostadsfastighet.&lt;br&gt;Därutöver är det avgörande om ägaren använder byggnaden som sin&lt;br&gt;privatbostad eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom således bestämmelserna i FTL om indelning i beskattningsna-&lt;br&gt;turen jordbruksfastighet och annan fastighet helt kommer att sakna skatte-&lt;br&gt;rättslig relevans i fortsättningen bör dessa begrepp slopas. I stället för att&lt;br&gt;besluta om beskattningsnatur skall fastighetstaxeringsnämnden bestämma&lt;br&gt;den typ av taxeringsenhet som varje taxeringsenhet skall utgöra. Detta bör&lt;br&gt;ske redan fr. o. m. 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär att 4 kap. 11 § FTL slopas och att rubriken till 4&lt;br&gt;kap. FTL och första stycket i 4 kap. 5 § FTL ges ändrad lydelse samt att&lt;br&gt;konsekvensändringar görs i 1 kap. 1 §, 3 kap. 4 § andra stycket, 16 kap. 2 §&lt;br&gt;punkt 2, 20 kap. 12 § punkt 2 och 22 kap. 5 § FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Annan lagstiftning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Orden ”taxerad som jordbruksfastighet” resp, ”tax-&lt;br&gt;erad som annan fastighet” ersätts i annan lagstiftning med ”taxerad&lt;br&gt;som lantbruksenhet” resp, ”taxerad som annan taxeringsenhet än&lt;br&gt;lantbruksenhet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I samband med att begreppet beskattningsnatur&lt;br&gt;slopas måste ställning även tas till den betydelse begreppen ”taxerad som&lt;br&gt;jordbruksfastighet” resp, ”taxerad som annan fastighet” har i andra sam-&lt;br&gt;manhang utanför skatteområdet. Begreppen förekommer i ett tiotal civil-&lt;br&gt;rättsliga författningar. Det synes därvid främst vara fråga om författningar&lt;br&gt;om tillståndsprövning av skilda slag. Exempelvis kan nämnas jordför-&lt;br&gt;värvslagen (1979:230). Anledningen till att lagstiftaren i dessa fall valt att&lt;br&gt;anknyta till de skatterättsliga begreppen jordbruksfastighet och annan&lt;br&gt;fastighet torde vara att dessa har varit etablerade begrepp med en precis&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgränsning. Det torde därvid inte ha varit beskattningssituationen som Prop. 1990/91:47&lt;br&gt;tillmätts betydelse utan resp, fastighetsslags fysiska karaktärsdrag och&lt;br&gt;främst då jordbruksfastighet i dess egenskap av mark som är ändmålsenlig&lt;br&gt;för jord- och skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fråga som inställer sig är om man bör och kan ersätta begreppen&lt;br&gt;&amp;quot;taxerad som jordbruksfastighet” och ”taxerad som annan fastighet” i de&lt;br&gt;aktuella författningarna med något annat skatterättsligt begrepp som fyller&lt;br&gt;en likvärdig funktion. Jag gör här följande bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av författningarna där dessa begrepp förekommer tillkom före&lt;br&gt;1979 års fastighetstaxeringslag. I den sistnämnda lagen introducerades bl.&lt;br&gt;a. begreppen småhusenhet, hyreshusenhet och lantbruksenhet, vilka delvis&lt;br&gt;tidigare bara hade förekommit i RSV:s anvisningar. Lagstiftaren har såle-&lt;br&gt;des tidigare inte haft någon egentlig möjlighet att anknyta till alternativa&lt;br&gt;begrepp. En början till koppling till ett nytt begrepp har emellertid tagits i&lt;br&gt;lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast egendom m.m. Där har&lt;br&gt;tidpunkten för prövning av förvärvstillstånd (5 §) särreglerats för det fall&lt;br&gt;fråga är om ”köp, byte eller gåva av fast egendom som är taxerad som&lt;br&gt;annan fastighet och därvid betecknats såsom hyreshusenhet eller är taxerad&lt;br&gt;som jordbruksfastighet”. Eftersom hyreshus i vissa fall som tidigare be-&lt;br&gt;skrivits kan ingå i lantbruksenhet och då erhålla beskattningsnaturen&lt;br&gt;jordbruksfastighet — det sistnämnda gäller som framgått även hyreshus&lt;br&gt;som tillsammans med tomtmark bildar egen hyreshusenhet i vissa fall —&lt;br&gt;har lagstiftaren uttryckligen velat göra bestämmelsen tillämplig även på&lt;br&gt;sådana hyreshus som inte har anknytning till jordbruksegendomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening skulle man kunna förfara på samma sätt som gjorts i&lt;br&gt;lagen om utländska förvärv av fast egendom när nu beskattningsnaturen&lt;br&gt;avskaffas. Det torde inte vara förknippat med några större olägenheter att i&lt;br&gt;fråga om andra författningar anknyta till resp, slag av taxeringsenhet som&lt;br&gt;egendomen uppdelats i vid fastighetstaxeringen. Företrädesvis skulle det&lt;br&gt;kunna bli fråga om att byta ut orden ”taxerad som jordbruksfastighet” mot&lt;br&gt;”taxerad som lantbruksenhet” resp, ”taxerad som annan fastighet” mot&lt;br&gt;antingen ”taxerad som annan taxeringsenhet än lantbruksenhet” eller&lt;br&gt;småhusenhet, hyreshusenhet eller eventuellt någon annan slags taxerings-&lt;br&gt;enhet som framstår som lämplig. Jag föreslår att ändringar görs enligt det&lt;br&gt;anförda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de andra författningar där exempelvis bara orden ”jordbruksfastighet”&lt;br&gt;eller ”skogsbruksfastighet” används utan någon koppling till taxeringen&lt;br&gt;får eventuellt ställningstagande göras i annat sammanhang om det behövs&lt;br&gt;någon ändring. Begreppen kan där ha en något annan betydelse och syft-&lt;br&gt;ning än just den skatterättsliga uppdelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag föranleder ändringar i andra författningar på sätt framgår&lt;br&gt;av upprättade lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Bostäder som inte behövs i lantbruksenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare nämnde finns i 4 kap. 5 § andra stycket FTL en bestäm-&lt;br&gt;melse som innebär att småhus, hyreshus och tomtmark till sådana byggna-&lt;br&gt;der skall ingå i lantbruksenhet under vissa förutsättningar. Enligt dessa&lt;br&gt;skall husen ligga i anslutning till lantbruksenhet vars produktiva mark,&lt;br&gt;dvs. åkermark, betesmark och skogsmark, omfattar minst fem hektar.&lt;br&gt;Husen skall dessutom behövas som bostad i lantbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen infördes i lag i samband med tillkomsten av FTL år 1979&lt;br&gt;men hade en tidigare motsvarighet i den handledning som fanns för AFT-&lt;br&gt;75. Genom 1979 års lagstiftning gjordes dock den förändringen att bestäm-&lt;br&gt;melsen anknöt till vad som klassificerades som lantbruksenhet. I förenk-&lt;br&gt;lingssyfte infördes nämligen då också en regel med innebörd att den&lt;br&gt;egendom som hänfördes till lantbruksenhet fick beskattningsnaturen&lt;br&gt;jordbruksfastighet medan i huvudsak övriga taxeringsenheter åsattes be-&lt;br&gt;skattningsnaturen annan fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom fallet är med reglerna om beskattningsnaturen i 4 kap. 11 § FTL&lt;br&gt;kommer också bestämmelsen i 4 kap. 5 § andra stycket FTL att sakna&lt;br&gt;aktualitet genom skattereformen som beslutades tidigare i år. Det kvarstår&lt;br&gt;således inte längre något behov av att bryta ut bostadshus från lantbruks-&lt;br&gt;enheterna för värdering som egna taxeringsenheter. Även denna bestäm-&lt;br&gt;melse skulle därför i princip kunna slopas. Såväl Sveriges Jordägareför-&lt;br&gt;bund som Skogsägarnas Riksförbund och Lantbrukarnas Riksförbund har&lt;br&gt;berört frågan, dock av andra skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid föreligger problem — inte minst administrativa — att nu&lt;br&gt;slopa ifrågavarande regel. Bl. a. skulle de i dag utbrutna småhusenheterna&lt;br&gt;som varit föremål för allmän fastighetstaxering år 1990 i princip behöva&lt;br&gt;omtaxeras även värdemässigt redan vid AFT-92 om de då skulle ingå i&lt;br&gt;resp, lantbruksenhet. Värderingsmodellen skulle av den anledningen behö-&lt;br&gt;va ses över samt ändringar få vidtas för den datamässiga registreringen av&lt;br&gt;dessa taxeringsenheter. Dessutom skulle ytterligare analyser behöva göras&lt;br&gt;av konsekvenserna av nämnda åtgärder. Jag bedömer det vidare som&lt;br&gt;uteslutet att i nuvarande skede ytterligare anstränga skatteförvaltningens&lt;br&gt;datamässiga och personella resurser när det praktiska genomförandet av&lt;br&gt;skattereformen tar vid. Ett slopande av andra stycket i 4 kap. 5 § och&lt;br&gt;därmed sammanhängande ändringar i FTL bör därför enligt min mening&lt;br&gt;anstå tills vidare. RSV har ej heller yrkat någon ändring i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Vissa värderingsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna fastighetstaxeringen år 1981 fungerade såvitt avser lant-&lt;br&gt;bruksenheterna i allt väsentligt tillfredsställande. Det finns därför inte skäl&lt;br&gt;att göra några mer omfattande förändringar inför AFT-92. De särskilda&lt;br&gt;problem som var förknippade med värderingen av småhusenheterna upp-&lt;br&gt;stod också i tillämpliga delar för småhus som ingick i lantbruksenheter.&lt;br&gt;Ändringar vidtogs emellertid inför AFT-90 av småhusenheter i syfte att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undanröja de oönskade effekterna vid den föregående allmänna fastig- Prop. 1990/91:47&lt;br&gt;hetstaxeringen. Dessa åtgärder inkluderar naturligtvis även de småhus&lt;br&gt;som ingår i lantbruksenheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa förändringar kommer jag emellertid att föreslå i det följande såvitt&lt;br&gt;avser det värderingsförfarande som används för lantbruksenheterna. För-&lt;br&gt;slagen innefattar även vissa tekniska justeringar i avsikt att åstadkomma&lt;br&gt;kvalitetsförbättringar vid värderingen och förenklingar vid taxeringen.&lt;br&gt;Förslagen avser såväl jordbruks- som skogsbruksmark samt vissa byggna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis vill jag dock redovisa det hittillsvarande resultatet av de&lt;br&gt;prisundersökningar som har företagits beträffande försäljningar av jord-&lt;br&gt;bruksfastigheter och de förändringar som dessa påkallar. Därefter kommer&lt;br&gt;jag att i tur och ordning gå närmare in på förslagen avseende bostadshusen&lt;br&gt;som ingår i lantbruksenheter, ekonomibyggnader, jordbruksmark, skogs-&lt;br&gt;bruksmark samt avslutningsvis vissa ändringar av reglerna om förberedel-&lt;br&gt;searbetet inför lantbrukstaxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Prisbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av den av riksdagen under hösten år 1989 utvidgade bestämmel-&lt;br&gt;sen i 19 kap. 8§ FTL om uppgiftsinsamling pågår en prisundersökning&lt;br&gt;avseende försålda lantbruksenheter (prop. 1989/90:50, SkUlO, rskr. 96,&lt;br&gt;SFS 1989:1034). Eftersom undersökningen skall avse förvärv som skett&lt;br&gt;under tiden fr. o. m. den 1 juli 1987 t. o. m. den 31 december 1990 är den&lt;br&gt;ännu inte slutförd. Det är meningen att det prismaterial som insamlas skall&lt;br&gt;tjäna till ledning i förberedelsearbetet inför AFT-92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De prisundersökningar som hittills utförts påvisar enligt RSV en högre&lt;br&gt;prisnivå per hektar för de lantbruksenheter som har en mindre areal än de&lt;br&gt;med en större areell omfattning. Ett klart storleksberoende kan således&lt;br&gt;konstateras på priserna. Detta gäller såväl lantbruksenheter som domine-&lt;br&gt;ras av åker- och betesmark som skogsdominerade enheter. Anledningen&lt;br&gt;till att de mindre lantbruksegendomarna uppvisar ett högre pris per hektar&lt;br&gt;än de större brukar tillskrivas det förhållandet att andra faktorer än de rent&lt;br&gt;skogliga och ekonomiska har kraftigt inverkat på prisbildningen. Vid&lt;br&gt;förvärv av de mindre lantbruksegendomarna dominerar värdepåverkande&lt;br&gt;faktorer som har att göra med själva permanent- eller fritidsboendet på&lt;br&gt;fastigheten såsom exempelvis jakt- och fiskerättigheter, rekreationsmöjlig-&lt;br&gt;heter med flera inte kvantifierbara nyttor. Prisutvecklingen på de mindre&lt;br&gt;egendomarna torde också ha påverkats av de lättnader i jordförvärvslag-&lt;br&gt;stiftningen som vidtogs år 1987. För de skogsdominerade fastigheterna har&lt;br&gt;rent allmänt priserna dessutom påverkats av ökade virkespriser och änd-&lt;br&gt;ringar i skogskonto- och skogsvårdslagstiftningen. För denna kategori fas-&lt;br&gt;tigheter uppvisas också en kraftigare prisutveckling vid högre andel&lt;br&gt;skogsbruksvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda är det angeläget att beakta arealstorlekens&lt;br&gt;prispåverkan på ett mer differentierat sätt än som för närvarande sker.&lt;br&gt;Detta bör göras redan vid bestämmandet av riktvärdena för de olika&lt;br&gt;ägoslagen som kan ingå i en lantbruksenhet, dvs. åkermark, betesmark,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skogsmark med växande skog samt skogsimpediment. Jag återkommer i Prop. 1990/91:47&lt;br&gt;det följande till den närmare utformningen som förslaget i denna del bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Värderingen av bostadshus som ingår i lantbruksenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de övergripande reglerna vid fastighetstaxeringen är att värderingen&lt;br&gt;skall ske med utgångspunkt i värdefaktorer, dvs. egenskaper som är knutna&lt;br&gt;till fastigheten och som har betydelse for marknadsvärdet. En annan är att&lt;br&gt;riket skall indelas i värdeområden for byggnader och ägoslag vilka skall&lt;br&gt;värderas med ledning av riktvärden. Inom ett värdeområde skall värdeför-&lt;br&gt;hållandena i allt väsentligt vara enhetliga. Ett värdeområde skall därför&lt;br&gt;bestämmas så att inverkan av de värdefaktorer som särskilt beaktas vid&lt;br&gt;riktvärdets bestämmande skall kunna bedömas enligt enhetliga regler.&lt;br&gt;RSV har bemyndigats att bestämma denna indelning, utom såvitt avser&lt;br&gt;värdeområdena för småhus och tomtmark där indelningen görs länsvis av&lt;br&gt;resp, länsskattemyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 Småhus med tomtmark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Värdet av småhus med tomtmark som ingår i lant-&lt;br&gt;bruksenhet tillåts variera med hänsyn till hur stor enhetens produk-&lt;br&gt;tiva mark är. Detta beaktas genom värdefaktorn fastighetsrättsliga&lt;br&gt;förhållanden för både småhus och tomtmark till småhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den prisbild jag ovan beskrivit tyder på att&lt;br&gt;småhus och tomtmark i kombination med ett fåtal hektar åker-, betes- och&lt;br&gt;skogsmark som regel betingar ett högre pris än om småhuset med tomt-&lt;br&gt;mark skulle ha varit en självständig fastighet. Detta innebär att värdet av&lt;br&gt;småhus med tomtmark som ingår i lantbruksenhet bör tillåtas variera&lt;br&gt;beroende på taxeringsenhetens omfattning och sammansättning. Denna&lt;br&gt;värdeskillnad bör beaktas genom värdefaktorn fastighetsrättsliga förhål-&lt;br&gt;landen. Jag föreslår därför att reglerna i 8 kap. 3 § resp. 12 kap. 3 § FTL&lt;br&gt;kompletteras så att denna värdeskillnad kan tillåtas slå igenom på värdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Hyreshus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Sådan byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre&lt;br&gt;och högst tio familjer och som ingår i en lantbruksenhet skall i&lt;br&gt;fortsättningen inte taxeras som hyreshus utan som småhus. Större&lt;br&gt;hyreshus än som nu nämnts skall i fortsättningen inte ingå i lant-&lt;br&gt;bruksenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 2 kap. 2 § FTL är småhus byggnad som är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inrättad till bostad åt en eller två familjer. En byggnad som är inrättad till Prop. 1990/91:47&lt;br&gt;bostad åt minst tre familjer hänförs däremot vid fastighetstaxeringen till&lt;br&gt;byggnadstypen hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en lantbruksenhet kan som tidigare framgått ingå inte bara småhus&lt;br&gt;utan också hyreshus. De hyreshus det då främst är fråga om är arbetarbo-&lt;br&gt;städer i lantbruket och liknande mindre hyreshus. Antalet sådana hyreshus&lt;br&gt;som ingick i lantbruksenheter uppgick till endast omkring 150 vid AFT-81.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De hyreshus som är egna taxeringsenheter taxerades vid AFT-88. Med&lt;br&gt;oförändrade regler skulle den värderingsmodell som då användes behöva&lt;br&gt;uppdateras och viss utbildning av taxeringsfunktionärer behöva göras&lt;br&gt;enbart för att värdera det fåtal hyreshus som det kan bli fråga om vid AFT-&lt;br&gt;92. Detta anser jag inte vara ändamålsenligt. Jag ser inga hinder för att&lt;br&gt;man av förenklingsskäl inte skulle kunna värdera dessa hus enligt samma&lt;br&gt;regler som gäller för de småhus som ingår i lantbruksenheterna. En förut-&lt;br&gt;sättning härför bör dock vara att det inte är alltför stora hus. En gräns bör&lt;br&gt;lämpligen dras vid tio lägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför att sådan byggnad som är inrättad till bostad åt minst&lt;br&gt;tre och högst tio familjer och som ingår i en lantbruksenhet skall värderas&lt;br&gt;på samma sätt som gäller för småhus som ingår i sådan enhet. Mitt förslag&lt;br&gt;föranleder en ändring i 2 kap. 2 § FTL. Vidare föreslår jag att hyreshus&lt;br&gt;som är inrättade till bostad åt fler än tio familjer i fortsättningen inte skall&lt;br&gt;kunna ingå i lantbruksenhet utan utgöra egna hyreshusenheter. Detta&lt;br&gt;föranleder en ändring i 4 kap. 5 § andra stycket FTL och i punkt 5 av&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till lagen 1990:652 om ändring i lagen&lt;br&gt;(1984:1052) om statlig fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En följd av mitt förslag är att dessa hus i fortsättningen blir föremål för&lt;br&gt;en lägre skattesats vid uttaget av fastighetsskatt, nämligen 1,5% (år 1991&lt;br&gt;och 1992 1,2%) i stället för 2,5%. De relativt förmånliga övergångsbestäm-&lt;br&gt;melserna som fr. o. m. den 1 januari 1991 kommer att tillämpas för hyres-&lt;br&gt;husenheter bör dock i fortsättningen gälla också för de nu ifrågavarande&lt;br&gt;småhusen med tre till tio lägenheter som ingår i en lantbruksenhet. Mitt&lt;br&gt;förslag föranleder därför också ändringar i 3 § lagen (1984:1052) om statlig&lt;br&gt;fastighetsskatt samt i övergångsbestämmelserna till lagen 1990:652 om&lt;br&gt;ändring i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Ekonomibyggnader&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den s. k. normbyggnaden som används som utgångs-&lt;br&gt;punkt vid värdering av ekonomibyggnader justeras dels så att den&lt;br&gt;anses uppförd under åren 1980—1989, dels så att den avser ett&lt;br&gt;djurstall för nötkreatur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett växthus skall byggnadskategorin bestämmas med hänsyn&lt;br&gt;till dess konstruktion och anordning i övrigt och inte som för närva-&lt;br&gt;rande till vad det huvudsakligen är inrättat för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdefaktorn storlek brukar för ekonomibyggnaderna bestämmas&lt;br&gt;med hänsyn till deras yta på marken. För den kategori som utgörs av&lt;br&gt;tork- och siloanläggningar bestäms dock storleken med hänsyn till&lt;br&gt;torkningsförmågan resp, till lagringsvolym. Värdefaktorn storlek&lt;br&gt;ändras så att torkningsförmågan slopas i detta sammanhang. Denna&lt;br&gt;blir i fortsättningen beaktad genom lagringskapaciteten hos den nya&lt;br&gt;byggnadskategorin spannmålslager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Ekonomibyggnaderna, dvs. byggnader som är&lt;br&gt;inrättade för jordbruk eller skogsbruk och som inte är inrättade för bo-&lt;br&gt;stadsändamål, indelades vid AFT-81 av RSV i ett enda värdeområde,&lt;br&gt;nämligen hela riket. RSV förutskickar att flera värdeområden kan komma&lt;br&gt;att behövas, liksom även viss omarbetning av verkets bestämmelser om&lt;br&gt;klassindelningen vid AFT-92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något behov av större förändringar av värderingsmodellen för detta&lt;br&gt;byggnadsslag föreligger dock inte. Vissa justeringar vill jag emellertid här&lt;br&gt;föreslå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de regler som jag avser gäller beskrivningen av den s. k. normbygg-&lt;br&gt;naden som återfinns i 10 kap. 2 § FTL. Där har riktvärdet för en sådan&lt;br&gt;ekonomibyggnad knutits till att avse ett djurstall för mjölkkor som är byggt&lt;br&gt;efter år 1969. Vad avser värdefaktorn ålder kommer en viss justering att&lt;br&gt;behöva företas i klassindelningen vid AFT-92. Därför föreslår jag att även&lt;br&gt;normbyggnaden ändras på så sätt att den anges vara uppförd under åren&lt;br&gt;1980— 1989. Definitionen föreslås även bli ändrad så att den avser ett&lt;br&gt;djurstall för nötkreatur eftersom det föreligger endast små skillnader i&lt;br&gt;värdehänseende mellan byggnader för olika slags nötkreatur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En typ av byggnad som innefattas i kategorin ekonomibyggnader utgör&lt;br&gt;växthusen. Det föreligger ett behov av att klassindela dessa. Detta gjordes&lt;br&gt;inte vid AFT-81. Jag föreslår därför att värdefaktorn byggnadskategori i 10&lt;br&gt;kap. 3 § FTL kompletteras för växthusens del så att hänsyn tas till deras&lt;br&gt;konstruktion och anordningar i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdefaktorn storlek brukar för ekonomibyggnaderna bestämmas med&lt;br&gt;hänsyn till byggnadernas yta på marken. För tork- och siloanläggningar&lt;br&gt;bestäms dock storleken med hänsyn till torkningsförmågan resp, till lag-&lt;br&gt;ringsvolym. RSV har angående dessa byggnader anfört att det visat sig&lt;br&gt;behövligt att vid klassindelningen slå samman kategorierna varmluftstork,&lt;br&gt;spannmålssilo och gastät spannmålssilo till en gemensam byggnadskatego-&lt;br&gt;ri benämnd spannmålslager. Detta kräver en justering i nämnda lagtext för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdefaktorn storlek så att tork slopas och spannmålslager tillkommer. I Prop. 1990/91:47&lt;br&gt;fortsättningen skall storleken för dessa byggnaders del bestämmas med&lt;br&gt;hänsyn endast till lagringsvolymen. För övriga ekonomibyggnader kvar-&lt;br&gt;står dock huvudregeln att storleken bestäms med hänsyn till byggnadens&lt;br&gt;yta på marken. Torkningsförmågan för en spannmålstork får i fortsätt-&lt;br&gt;ningen anses bli beaktad genom att denna vanligen är anpassad till lag-&lt;br&gt;ringskapaciteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Åkermarken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åkermarken var vid AFT-81 indelad i 154 värdeområden. Till hjälp vid&lt;br&gt;värderingen fanns anvisningar på riktvärdekartan om hur klassificeringen&lt;br&gt;skulle göras av åkermarkens godhet, dvs. dess produktionsförmåga, samt&lt;br&gt;dess brukningsförhållanden. För den tredje värdefaktorn som var bestäm-&lt;br&gt;mande för åkermarkens riktvärde, dräneringen, gavs ingen anvisning på&lt;br&gt;riktvärdekartan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av åkermarksvärderingen vid AFT-81 har ansetts vara mind-&lt;br&gt;re tillfredsställande. Detta får bl. a. tillskrivas systemet med de alltför stora&lt;br&gt;värdeområdena. Uppdelningen av värdefaktorn godhet i fem klasser i&lt;br&gt;kombination med det övergripande kravet att godhetsklass 3 skulle mot-&lt;br&gt;svara genomsnittlig godhet för hela värdeområdet innebar tillämpnings-&lt;br&gt;svårigheter i de enskilda fallen. I princip innebar nämligen detta system att&lt;br&gt;värderingen av all åkermark inom en del av ett värdeområde med lika&lt;br&gt;godhet borde göras i ett sammanhang så att det för värdeområdet övergri-&lt;br&gt;pande genomsnittskravet uppfylldes. Tillämpningssvårigheter kunde dess-&lt;br&gt;utom uppstå av det skälet att en klassificeringsanvisning kunde beröra mer&lt;br&gt;än ett fastighetstaxeringsdistrikt. Dessa problem var också uttalade vid&lt;br&gt;prövningen av enskilda objekt vars värden hade överklagats till domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda och då även värdefakorn dränering visade&lt;br&gt;sig svårtillämpad bör nämnda regler förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.1 Värdeområdena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare berört ankommer det på RSV att indela åkermarken i&lt;br&gt;värdeområden. RSV har förklarat sig ha för avsikt att radikalt minska den&lt;br&gt;areella omfattningen av resp, värdeområde. Således bör ett värdeområde&lt;br&gt;inte göras större än att fastighetsägarna i området vid deklarationstillfallet&lt;br&gt;kan ställa den egna åkermarkens godhet och brukningsförhållanden i rela-&lt;br&gt;tion till vad som normalt förekommer inom värdeområdet. Verket anför&lt;br&gt;vidare att ett värdeområde endast bör omfatta åkermark som i mark-&lt;br&gt;nadsvärdehänseende är relativt lika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar RSV:s bedömning i dessa avseenden. Åtgärden kräver ingen&lt;br&gt;lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2 Beskaffenhet som ny värdefaktor m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För åkermarken förenklas värderingsforfarandet ge-&lt;br&gt;nom att värdefaktorerna godhet och brukningsförhållanden slås&lt;br&gt;samman till en, benämnd beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dräneringen skall i fortsättningen inte enbart bestämmas utifrån&lt;br&gt;befintliga täckdikningars beskaffenhet utan även på grundval av&lt;br&gt;huvudavloppens beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För närvarande bestäms riktvärden inom varje&lt;br&gt;värdeområde på grundval av värdefaktorerna godhet, brukningsförhållan-&lt;br&gt;den och dränering - jfr 13 kap. 3 § FTL. Godhet avser därvid åkermar-&lt;br&gt;kens produktionsförmåga medan brukningsförhållanden avser åkermar-&lt;br&gt;kens läge i förhållande till annan åker samt dess inre arrondering, dvs.&lt;br&gt;fältstorlek, fältform och förekomst av brukningshinder. Dräneringen be-&lt;br&gt;stäms av befintliga täckdikningars beskaffenhet samt av markens behov av&lt;br&gt;dränering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av att RSV förklarat sig ha for avsikt att minska den&lt;br&gt;areella omfattningen av resp, värdeområde gör jag bedömningen att det är&lt;br&gt;möjligt att förenkla värderingsforfarandet på så sätt att de ovan nämnda&lt;br&gt;värdefaktorerna godhet och brukningsförhållanden slås samman till en,&lt;br&gt;benämnd beskaffenhet. Den nya värdefaktorn beskaffenhet bör kunna&lt;br&gt;indelas i tre eller fem klasser där mittklassen motsvarar genomsnittet inom&lt;br&gt;värdeområdet. Värdeskillnaden mellan högsta och lägsta klass bör få upp-&lt;br&gt;gå till högst 40% av värdet av åkermark av genomsnittlig beskaffenhet och&lt;br&gt;dränering. De nuvarande reglerna att värdeskillnaden mellan två intillig-&lt;br&gt;gande klasser dock får uppgå till lägst 500 kr. per hektar resp, högst 3 000&lt;br&gt;kr. per hektar är egentligen av sådan beskaffenhet att de skulle kunna tas in&lt;br&gt;i verkställighetsföreskrifter och inte i lag. Det kan emellertid vara av viss&lt;br&gt;betydelse att behålla den högsta värdeskillnadsgränsen om 3000 kr. Jag&lt;br&gt;föreslår därför att den högre gränsen kvarstår i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom vad jag nu anfört skulle de tidigare nämnda (avsnitt 4.2) till-&lt;br&gt;lämpningsproblemen avseende relationerna mellan godhetsklasserna inom&lt;br&gt;ett värdeområde kunna minskas. Jag föreslår därför att ändringar vidtas i&lt;br&gt;13 kap. 3 § FTL med denna innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad angår värdefaktorn dränering stadgas i samma paragraf att för&lt;br&gt;denna skall finnas högst tre klasser. Som tidigare anförts är det RSV som&lt;br&gt;bestämmer den närmare indelningen av värdefaktorer. RSV har förklarat&lt;br&gt;att verket vid AFT-92 kommer att ansluta sig till den indelning som&lt;br&gt;lantbruksstyrelsen tillämpar i detta avseende. Klassindelningen för dräne-&lt;br&gt;ring kommer därvid att utformas på följande vis:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klass 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klass 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klass 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plantäckdikning, högst 25 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfredsställande dränerad genom självdränering eller genom&lt;br&gt;äldre täckdikning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Otillfredsställande dränerad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör alla förhållanden som avser åkermarkens torr-&lt;br&gt;läggning innefattas i värdefaktorn dränering. Denna bör således inte en-&lt;br&gt;dast vara avhängig de befintliga täckdikningarnas beskaffenhet utan även&lt;br&gt;av beskaffenheten på huvudavloppen. Jag föreslår därför att ändring vid-&lt;br&gt;tas i 13 kap. 3 § FTL i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av den klassindelning som RSV avser att tillämpa vid AFT-92&lt;br&gt;bör en konsekvensändring göras i 13 kap. 2 § FTL. De dräneringsförhål-&lt;br&gt;landen som där anges bör anknyta till definitionen av den mittersta klas-&lt;br&gt;sen som i fortsättningen skall tillämpas, nämligen den som avser åkermark&lt;br&gt;som är tillfredsställande dränerad genom självdränering eller äldre täck-&lt;br&gt;dikning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.3 Differentierade hektarvärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storlek som ny värdefaktor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För att kunna beakta de olika hektarpriser som före-&lt;br&gt;kommer på åkermark beroende på dess areal införs en ny värdefak-&lt;br&gt;tor, storlek. Förhöjda hektarpriser skall kunna beaktas enbart för&lt;br&gt;värderingsenheter som inte är av större omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Såsom jag redovisat tidigare (avsnitt 4.1) om&lt;br&gt;prisbildningen på lantbruksegendomar sammanhänger hektarpriserna&lt;br&gt;även med arealstorleken. Den hittills gjorda analysen av prisstatistiken ger&lt;br&gt;vid handen att förhöjda markvärden har ett klart samband med arealer&lt;br&gt;upp till ungefär 10—20 hektar medan arealens relativa påverkan på hek-&lt;br&gt;tarpriset därefter avtar och blir likformig vid större arealer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En på detta sätt differentierad prisbildning synes ha blivit mer uttalad&lt;br&gt;under de senaste åren då antalet överlåtelser av mindre lantbruks-&lt;br&gt;egendomar ökat i omfattning. Jag anser att denna omständighet bör beak-&lt;br&gt;tas i värderingsmodellen. Det kräver för åkermarkens del att storleken,&lt;br&gt;dvs. åkermarkens areal, införs som en värdefaktor som skall beaktas vid&lt;br&gt;riktvärdets bestämmande. Detta ligger också i linje med vad Skogsägarnas&lt;br&gt;Riksförbund och Lantbrukarnas Riksförbund framfört. Jag föreslår därför&lt;br&gt;att en sådan värdefaktor införs i 13 kap. 3 § FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom de förhöjda hektarvärdena på de mindre lantbruksegendomar-&lt;br&gt;na avtar successivt med ökande areal är naturligtvis en klar gräns svår att&lt;br&gt;dra enbart på grundval av nuvarande prisunderlag. Vissa praktiska hän-&lt;br&gt;synstaganden måste därför här få göra sig gällande. Jag gör följande be-&lt;br&gt;dömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår av tillgänglig statistik att medelarealen åkermark på lant-&lt;br&gt;bruksenheterna uppgår till 11,9 hektar och att medelarealen åkermark per&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värderingsenhet är 10,3 hektar. Som jag tidigare angett ger också de Prop. 1990/91:47&lt;br&gt;prisstatistiska undersökningarna vid handen att den arealgräns för en&lt;br&gt;värderingsenhet åkermark, upp till vilken förhöjda hektarvärden skall&lt;br&gt;tillämpas vid fastighetstaxeringen, skulle kunna ligga häromkring eller&lt;br&gt;strax högre. Ytterligare analyser är dock nödvändiga. Med hänsyn härtill&lt;br&gt;och då prisförhöjningen kan variera regionalt bör arealgränsen inte slås&lt;br&gt;fast i lagtext. Det bör ankomma på RSV att fastställa var gränsen skall dras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sina föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför att den anknytning som i 13 kap. 2 § FTL görs till&lt;br&gt;värden i en fastställd värdeserie justeras så att detta enbart gäller åker-&lt;br&gt;marksarealer av större omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När storleken på angivet sätt införs som en av de värdefaktorer som&lt;br&gt;bestämmer riktvärdet leder detta till en ändring i 13 kap. 1 § FTL. Där&lt;br&gt;anges nämligen att riktvärdet uttrycks per hektar åkermark. Eftersom&lt;br&gt;storleken emellertid i fortsättningen redan är inkluderad i riktvärdet bör i&lt;br&gt;13 kap. 1 § FTL i stället anges att riktvärdet bestäms per värderingsenhet.&lt;br&gt;Också den s. k. normenheten som anges i 13 kap. 2 § FTL bör kompletteras&lt;br&gt;med värdefaktorn storlek, dvs. värdet per hektar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag i denna del kräver också en konsekvensändring i 7 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FTL såvitt avser undantag från åkermarksarealens indelning i klasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.4 Värderingsenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: Från förenklings- och värderingssynpunkt skall möjlig-&lt;br&gt;heten att dela upp åkermarken i värderingsenheter gälla enbart för&lt;br&gt;arealer som är av större omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 6 kap. 10 § FTL skall bl. a. åkermarken&lt;br&gt;inom en taxeringsenhet utgöra en värderingsenhet. Uppdelning får dock&lt;br&gt;ske i två eller flera värderingsenheter om det väsentligt underlättar värde-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mindre åkermarksarealer inom en taxeringsenhet bör från förenklings-&lt;br&gt;och värderingssynpunkt inte kunna uppdelas i värderingsenheter. Det är&lt;br&gt;av samma skäl som jag angett i föregående avsnitt inte lämpligt att i lagtext&lt;br&gt;fastslå någon arealgräns utan det bör ankomma på RSV att göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför att såvitt avser åkermarken bör den nämnda uppdel-&lt;br&gt;ningsmöjligheten i två eller flera värderingsenheter endast kunna tillämpas&lt;br&gt;för arealer som är av större omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har presenterat statistik av vilken framgår att möjligheten till&lt;br&gt;uppdelning i värderingsenheter tillämpas ytterst sällan. Verket anser att&lt;br&gt;samma restriktivitet bör iakttas i detta avseende även i fortsättningen. Jag&lt;br&gt;delar denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Betesmarken&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För betesmark införs en ny värdefaktor, storlek.&lt;br&gt;Värderingen förenklas genom att möjligheten att dela upp betes-&lt;br&gt;marken i värderingsenheter slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den värdering som görs av betesmarken liknar i&lt;br&gt;allt väsentligt den värderingsmetod som används for åkermarken. Även&lt;br&gt;värdeområdena är desamma för de båda ägoslagen. En skillnad är dock att&lt;br&gt;riktvärdena för betesmarken bestäms endast i förhållande till en värdefak-&lt;br&gt;tor, nämligen beskaffenheten. För betesmarken avses med beskaffenheten&lt;br&gt;främst produktionsförmågan samt dess bruknings- och torrläggningsför-&lt;br&gt;hållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den prisbild som jag tidigare redovisat (avsnitt 4.1) innefattar även&lt;br&gt;betesmark. Små lantbruksenheter med liten areal åker- och betesmark&lt;br&gt;betingar generellt sett högre hektarpriser än större enheter. Det innebär att&lt;br&gt;mina överväganden här blir desamma som för åkermarken. Jag föreslår&lt;br&gt;således att storleken, uttryckt som betesmarkens areal, införs i 13 kap. 5 §&lt;br&gt;FTL som en värdefaktor som, tillsammans med beskaffenheten, blir be-&lt;br&gt;stämmande för riktvärdet för betesmarken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom storleken införs som en av de värdefaktorer som bestämmer&lt;br&gt;riktvärdet bör, på liknande sätt som för åkermarken, riktvärdet i fortsätt-&lt;br&gt;ningen avse värdet per värderingsenhet, ej per hektar. Genom denna&lt;br&gt;ändring i 13 kap. 4§ FTL kan värdet per hektar tillåtas variera med&lt;br&gt;betesmarkens storlek. De överväganden jag gjort beträffande arealgräns&lt;br&gt;för förhöjda hektarpriser bör vara vägledande även här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för betesmarken krävs ett undantag från indelning i klasser i 7 kap.&lt;br&gt;3 § FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar den i 13 kap. 5 § FTL stadgade klassindelningen av värde-&lt;br&gt;faktorn beskaffenhet bör denna dock utökas från högst tre till högst fem&lt;br&gt;klasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tidigare nämnda intentionerna hos RSV (avsnitt 4.4.1) att minska&lt;br&gt;omfattning av resp, värdeområde innebär kvalitetsmässiga förbättringar&lt;br&gt;även för värderingen av betesmarken. Värderingen skulle också förenklas&lt;br&gt;om möjligheten till uppdelning i värderingsenheter som stadgas i 6 kap.&lt;br&gt;10 § FTL slopades. Jag föreslår att så sker. Detta leder också till en&lt;br&gt;konsekvensändring i 20 kap. 13 § FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 Skogsmark med växande skog&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De övergripande reglerna vid fastighetstaxeringen som jag tidigare återgi-&lt;br&gt;vit (avsnitt 4.2) gäller också vid skogsmarksvärderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsmarken var vid AFT-81 indelad i 42 värdeområden. Till hjälp vid&lt;br&gt;taxeringen fanns anvisningsområden inom vilka beskrivningar gavs över&lt;br&gt;skogens egenskaper uttryckta i värdefaktorerna godhet, kostnad, trädslag,&lt;br&gt;virkesförråd och grovskogsprocent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultatet av skogsmarksvärderingen vid AFT-81 beskrivs som förhål- Prop. 1990/91:47&lt;br&gt;landevis tillfredsställande. Dock synes resultatet även här kunna förbättras&lt;br&gt;bl. a. genom att värdeområdenas omfattning begränsas. Kritik har dock&lt;br&gt;riktats mot vissa inslag i värderingsmodellen som ansetts alltför svårtill-&lt;br&gt;gängliga och krav på förenklingar har förts fram. Det finns därför skäl att&lt;br&gt;något förändra och förenkla värderingsforfarandet, särskilt som markna-&lt;br&gt;den också fungerar på ett relativt schablonartat sätt åtminstone för de&lt;br&gt;mindre enheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6.1 Värdeområdena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Riktvärdet för skogsmark av genomsnittlig beskaffen-&lt;br&gt;het skall i fortsättningen anknytas till ett eller flera värdeområden i&lt;br&gt;stället för såsom nu till en region bestående av ett eller flera län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det ankommer på RSV att indela skogsmarken i&lt;br&gt;värdeområden. Verket har förklarat sig ha för avsikt att begränsa område-&lt;br&gt;nas storlek och öka antalet till omkring 100. Skälen härför är bl. a. att&lt;br&gt;praktiskt kunna tillämpa ett förenklat värderingsförfarande för de små&lt;br&gt;skogsmarksinnehaven. Värdeområdena bör trots detta kunna vara desam-&lt;br&gt;ma för både små och stora skogsinnehav. Jag delar RSV:s bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför en ändring i 14 kap. 2 § FTL. Enligt paragrafen i dess&lt;br&gt;nuvarande lydelse anknyts riktvärdet till skogsmark av genomsnittlig be-&lt;br&gt;skaffenhet inom en region bestående av ett eller flera län eller delar därav.&lt;br&gt;Anknytningen bör i stället göras till skogsmark av genomsnittlig beskaffen-&lt;br&gt;het inom ett eller flera värdeområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6.2 Förändringar görs av värdefaktorn virkesförråd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdefaktorn trädslag slopas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Virkesförrådets fördelning på trädslag beaktas i fort-&lt;br&gt;sättningen på ett bättre sätt genom att värdefaktorn virkesförråd&lt;br&gt;delas upp i tre, en för barrträd, en för bok och ek samt en för övriga&lt;br&gt;lövträd. På grund härav slopas värdefaktorn trädslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Riktvärdet för skogsmark med växande skog&lt;br&gt;bestäms på grundval av fem olika värdefaktorer. Dessa definieras i huvud-&lt;br&gt;sak på följande sätt i 14 kap. 3 § FTL: godhet, vilken avser skogsmarkens&lt;br&gt;virkesproducerande förmåga; kostnad, vilken bestäms med hänsyn till de&lt;br&gt;väsentligaste kostnads- och kvalitetsfaktorer som påverkar värdet av vir-&lt;br&gt;kesproduktionen; virkesförråd, vilket avser förrådet per hektar uttryckt i&lt;br&gt;skogskubikmeter som i sin tur är närmare definierat i lagtexten; trädslag,&lt;br&gt;vilket bestäms med hänsyn till skogens sammansättning; grovskogspro-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cent, vilket avser den andel av barrskogens virkesförråd som består av träd Prop. 1990/91:47&lt;br&gt;med en brösthöjdsdiameter av minst 25 centimeter på bark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta värderingen föreslår jag att vissa förändringar görs i&lt;br&gt;lagtexten såvitt avser några av de nämnda värdefaktorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid värderingstillfallet uppskattas virkesförrådet bl. a. på grundval av de&lt;br&gt;uppgifter som ägaren givit samt genom en jämförelse med anvisningarna&lt;br&gt;för området. Därvid bestäms också den procentuella andel av det totala&lt;br&gt;virkesförrådet som lövskogen utgör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 14 kap. 3 § FTL anges att det för värdefaktorn trädslag skall finnas&lt;br&gt;klasserna barrskog, lövskog och i vissa fall ädel lövskog (bok och ek). I&lt;br&gt;RSV:s föreskrifter vid AFT-81 avsågs med ädel lövskog främst bok och ek.&lt;br&gt;Ädel lövskog är numera preciserad i lag, nämligen ädellövskogslagen&lt;br&gt;(1984:119). Med ädel lövskog avses enligt den lagen de inhemska träd-&lt;br&gt;slagen alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och lönn. Skogsägarnas&lt;br&gt;Riksförbund och Lantbrukarnas Riksförbund anser att den särredovisning&lt;br&gt;som RSV föreslagit av virkesförrådet i barrskog, bok och ek samt övriga&lt;br&gt;lövträd inte är ändamålsenlig eftersom skogsbruksplanerna inte särre-&lt;br&gt;dovisar bok och ek. Jag anser emellertid att detta inte kan ha någon&lt;br&gt;avgörande betydelse eftersom RSV:s förslag i realiteten ansluter till en&lt;br&gt;sedan tidigare tillämpad definition och att några större problem därför&lt;br&gt;inte kan uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser därför att virkesförrådets fördelning på trädslag i fortsättning-&lt;br&gt;en bör komma till bättre uttryck genom att denna värdefaktor delas upp i&lt;br&gt;tre, nämligen en för barrträd, en för bok och ek samt en som avser övriga&lt;br&gt;lövträd. Definitionen av skogskubikmeter kan utmönstras ur lagtexten för&lt;br&gt;att i stället ges i verkställighetsföreskrifter. Genom denna precisering av&lt;br&gt;virkesförrådets fördelning på trädslag blir värdefaktorn trädslag överflö-&lt;br&gt;dig. Lagtexten i 14 kap. 3 § FTL bör justeras i enlighet med det anförda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6.3 Differentierade hektarvärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storlek som ny värdefaktor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För att kunna beakta de olika hektarpriser som före-&lt;br&gt;kommer på skogsmark beroende på dess areal införs en ny värdefak-&lt;br&gt;tor, storlek. Förhöjda hektarpriser skall kunna beaktas enbart till&lt;br&gt;den del värderingsenheten understiger 20 hektar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderingen förenklas genom att möjligheten att dela upp skogs-&lt;br&gt;marken i värderingsenheter slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt forslag: Jag har tidigare berört att de mindre lantbruks-&lt;br&gt;egendomarna generellt uppvisar högre hektarpriser än större sådana. Den-&lt;br&gt;na differentierade storleksinverkan bör beaktas även beträffande skogs-&lt;br&gt;marken. Till de övriga värdefaktorerna som anges i 14 kap. 3 § FTL bör&lt;br&gt;därför också fogas storleken, med vilket avses skogsmarkens areal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som för åkermarken kan inte en klar arealgräns urskiljas&lt;br&gt;för de förhöjda hektarpriserna enbart på grundval av prisstatistiken. Enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;analyser av prisstatistiken föreligger emellertid en klar förhöjning av hek- Prop. 1990/91:47&lt;br&gt;tarpriserna under ca 20 hektar medan förhöjningen avtar över ca 40&lt;br&gt;hektar. Förhöjningen är vidare mer uttalad för bebyggda än för obebyggda&lt;br&gt;fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag gör här bedömningen att de praktiska övervägandena bör tillmätas&lt;br&gt;stor betydelse. Sådana är exempelvis att de förhöjda hektarvärden som&lt;br&gt;kan noteras för mindre enheter ej bör tillåtas slå igenom för familjejord-&lt;br&gt;bruk med skogsmarksinnehav om 40—50 hektar eller däröver. Ett annat&lt;br&gt;skäl är att det inte föreligger skyldighet att upprätta en fullständig skogs-&lt;br&gt;bruksplan för brukningsenheter som har mindre än 20 hektar produktiv&lt;br&gt;skogsmark — för viss svårföryngrad skog i norra Sverige gäller annorlunda&lt;br&gt;regler. En arealgräns vid 20 hektar skulle innebära att ungefär hälften av de&lt;br&gt;taxeringsenheter som har skog omfattas. Denna arealgräns synes även&lt;br&gt;ändamålsenlig med hänsyn till det förenklade värderingsförfarande för de&lt;br&gt;mindre skogsinnehaven som jag återkommer till (följande avsnitt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att här i korthet beröra hur RSV avsett att utforma&lt;br&gt;värdetabellerna (skogstabellerna). För de större skogsinnehaven, dvs. de&lt;br&gt;som uppgår till 20 hektar och mer, avser verket att utforma tabellerna på i&lt;br&gt;princip det sätt som gjordes vid AFT-81. För dessa skogsinnehav kommer&lt;br&gt;emellertid värdena för de första 20 hektaren att bestämmas så att de över-&lt;br&gt;ensstämmer med de schablonvärden som skulle ha gällt om taxeringsenhe-&lt;br&gt;ten bestod av en areal om 20 hektar. För överskjutande areal kommer&lt;br&gt;hektarvärdena att bli lika stora oavsett skogsmarkens areal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skogsägarnas Riksförbund och Lantbrukarnas Riksförbund har avvisat&lt;br&gt;denna utformning. Förbunden anser det vara principiellt felaktigt att&lt;br&gt;använda denna värderingsmodell även för de större skogsinnehaven. De&lt;br&gt;befarar att det kan skapa negativa effekter för bl. a. familjejordbruken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att det dock bör betonas att RSV i detta sammanhang även&lt;br&gt;uttalat att inställningen av värdenivån i skogstabellerna för de större&lt;br&gt;skogsinnehaven kommer att ske med ledning av priserna för fastigheter&lt;br&gt;med en skogsareal som överstiger 40 hektar. Detta innebär med andra ord&lt;br&gt;att värderingen kommer att utgå från det hektarvärde som fastigheten&lt;br&gt;rätteligen skall ha såsom en större fastighet, dvs. 20 hektar och däröver,&lt;br&gt;men att de första hektaren av förenklingsskäl redovisas med de schab-&lt;br&gt;lonvärden som avses att tillämpas vid värdering med den förenklade meto-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag finner således att de av förbunden påtalade negativa effekterna inte&lt;br&gt;bör kunna inträffa. Med hänsyn härtill ansluter jag mig till förslaget om&lt;br&gt;den nu nämnda arealgränsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnda arealgräns bör komma till uttryck i lagtexten. Detta kan göras&lt;br&gt;på så sätt att den värdering som enligt 14 kap. 2 § FTL skall ansluta till en&lt;br&gt;fastställd värdeserie enbart bör gälla skogsmarksareal om 20 hektar och&lt;br&gt;däröver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att storleken kommit till uttryck via en värdefaktor bör vidare&lt;br&gt;dels den ändringen göras att i 14 kap. 1 § FTL riktvärdet bestäms per&lt;br&gt;värderingsenhet och ej per hektar, dels bör normenheten i 14 kap. 2 § FTL&lt;br&gt;kompletteras med värdefaktorn storlek, dvs. värdet per hektar. På samma&lt;br&gt;sätt som för åker- och betesmarken bör storleken undantas från den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klassindelning som föreskrivs i 7 kap. 3 § FTL. Likaså bör möjligheten till Prop. 1990/91:47&lt;br&gt;uppdelning i värderingsenheter slopas, vilket leder till ändringar i 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § och 20 kap. 13 § FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6.4 Förenklat värderingsförfarande for mindre skogsinnehav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett förenklat värderingsförfarande skall tillämpas för&lt;br&gt;de mindre skogsmarksinnehaven, dvs. de som understiger 20 hek-&lt;br&gt;tar. För dessa skall endast två värdefaktorer gälla, storlek och vir-&lt;br&gt;kesförråd av samtliga trädslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det har av den tidigare redogörelsen om prisbild-&lt;br&gt;ningen framgått att de värdepåverkande faktorerna kan vara helt andra än&lt;br&gt;skogliga eller ekonomiska förhållanden. Särskilt för de mindre skogs-&lt;br&gt;marksinnehaven kan det vara svårt att bestämma olika faktorers inverkan&lt;br&gt;på skogsbruksvärdet. Dessa omständigheter utgör enligt min mening skäl&lt;br&gt;för att införa ett förenklat värderingsförfarande för de mindre skogsmar-&lt;br&gt;ksinnehaven. Jag föreslår därför att för dessa innehav endast två värdefak-&lt;br&gt;torer tillämpas, nämligen storlek resp, virkesförråd. För värdefaktorn vir-&lt;br&gt;kesförråd bör finnas högst fem klasser. Värdefaktorerna för de mindre&lt;br&gt;skogsmarksinnehaven bör införas i slutet av 14 kap. 3 § FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller frågan om den arealgräns som bör gälla här vill jag anknyta&lt;br&gt;till vad jag tidigare anfört (föregående avsnitt) där jag föreslog en till-&lt;br&gt;lämpning av förhöjda hektarpriser för skogsinnehav upp till 20 hektar. Det&lt;br&gt;anknyter också till den arealgräns under vilken det inte föreligger skyldig-&lt;br&gt;het att upprätta en fullständig skogsbruksplan. Det sist nämnda är enligt&lt;br&gt;mitt förmenande ett tungt vägande skäl. Fastighetsägare som innehar&lt;br&gt;skogsmark som understiger 20 hektar skall inte åläggas samma uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet i fastighetsdeklarationen som de med större skogsinnehav. Som&lt;br&gt;nämnts bör det räcka att de uppger storlek och virkesförrådet per hektar&lt;br&gt;för samtliga trädslag. Ett förenklat förfarande skulle därmed dessutom&lt;br&gt;kunna tillämpas på ungefär hälften av de taxeringsenheter som innehåller&lt;br&gt;skog. De allra flesta skogsägare med större brukningsenheter kommer att&lt;br&gt;ha upprättat skogsbruksplaner vid AFT-92 varför de bör kunna lämna&lt;br&gt;deklarationsuppgifter och fastigheterna värderas på i princip samma sätt&lt;br&gt;som vid AFT-81.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår således att det förenklade värderingsforfarandet skall tilläm-&lt;br&gt;pas för taxeringsenhet med skogsmarksareal som inte överstiger 20 hektar.&lt;br&gt;Arealgränsen bör fastslås i lagtexten i 14 kap. 3 § FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 Skogsimpediment&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop.1990/91:47&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För skogsimpediment infors en ny värdefaktor, stor-&lt;br&gt;lek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värderingen förenklas genom att möjligheten att dela upp skogs-&lt;br&gt;impedimenten i värderingsenheter slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Värderingen av skogsimpediment tillgår på i&lt;br&gt;huvudsak liknande sätt som för skogsmark. Värdeområdena överensstäm-&lt;br&gt;mer också för dessa båda ägoslag. Riktvärdet för skogsimpediment inom&lt;br&gt;ett värdeområde bestäms emellertid enbart på grundval av en värdefaktor,&lt;br&gt;nämligen beskaffenhet. Härmed avses främst slag av förekommande vege-&lt;br&gt;tation samt förutsättningarna för ökad produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom för övriga ägoslag bör den inverkan som storleken kan ha på&lt;br&gt;hektarpriset kunna beaktas vid värderingen. Jag föreslår därför att storle-&lt;br&gt;ken, uttryckt som skogsimpedimentens areal, införs i 14 kap. 5 § FTL som&lt;br&gt;en tillkommande värdefaktor. De överväganden jag gjort beträffande are-&lt;br&gt;algräns för förhöjda hektarpriser bör vara vägledande även här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgandet i 14 kap. 4 § FTL bör vidare justeras på så sätt att riktvärdet&lt;br&gt;bestäms per värderingsenhet och ej per hektar. Undantag från klassindel-&lt;br&gt;ning av värdefaktorn storlek bör också göras i 7 kap. 3 § FTL. Slutligen bör&lt;br&gt;i förenklingssyfte möjligheten enligt 6 kap. 10 § FTL att uppdela marken i&lt;br&gt;värderingsenheter slopas. Detta kräver även en konsekvensändring i 20&lt;br&gt;kap. 13 § FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 Uppdelning av taxeringsvärde och delvärde på&lt;br&gt;församling slopas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Uppdelningen av taxeringsvärde och delvärde när&lt;br&gt;delar av en taxeringsenhet tillhör olika församlingar slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I 5 kap. FTL ges regler för hur taxeringsvärdet&lt;br&gt;och delvärden skall bestämmas. Uppdelningen av dessa skall enligt 5 kap.&lt;br&gt;8 § tredje stycket FTL göras när delar av en taxeringsenhet tillhör olika&lt;br&gt;församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen synes inte längre fylla någon funktion. Dels har den&lt;br&gt;kommunala garantibeskattningen sedan länge upphört, dels beskattas ge-&lt;br&gt;nom den år 1990 beslutade skattereformen löpande inkomster från privat-&lt;br&gt;bostadsfastigheter enbart genom den statliga kapitalbeskattningen samt&lt;br&gt;fastighetsinnehav genom den statliga fastighetsskatten. Jag föreslår därför&lt;br&gt;att regeln slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.9 Förberedelsearbetet&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den författningsreglerade tidpunkt då föreskrifter for&lt;br&gt;förberedelsearbetet avseende lantbruksenheter senast skall avläm-&lt;br&gt;nas av RSV skall gälla även de småhus med tomtmark som ingår i&lt;br&gt;lantbruksenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag berört i det föregående ankommer det&lt;br&gt;enligt 7 kap. 7 § FTL jämfört med 9 kap. 5 § och 17 kap. 4 § FTF på RSV&lt;br&gt;att besluta om närmare föreskrifter om indelning i värdeområden, klassin-&lt;br&gt;delning av värdefaktorer, klassindelningsgrunder, värdeserier och värdeta-&lt;br&gt;beller för byggnadstyper och ägoslag. Enligt 19 kap. 1 § andra stycket FTL&lt;br&gt;skall RSV till statens lantmäteriverk och länsskattemyndigheterna lämna&lt;br&gt;förslag till dessa föreskrifter såvitt avser småhus och tomtmark senast den&lt;br&gt;15 december andra året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum.&lt;br&gt;För övriga byggnadstyper och ägoslag, t. ex. de som ingår i lantbruksenhe-&lt;br&gt;ter, skall förslag till sådana föreskrifter lämnas av RSV senast den 15 maj&lt;br&gt;året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid AFT-81 taxerades samtliga byggnadstyper och ägoslag. Med början&lt;br&gt;vid 1988 års allmänna fastighetstaxering av hyreshus sker dock en uppdel-&lt;br&gt;ning i detta avseende. De småhus som inte ingår i någon lantbruksenhet&lt;br&gt;taxerades i år, 1990, medan småhus som ingår i en lantbruksenhet kommer&lt;br&gt;att taxeras gemensamt med övrig egendom i lantbruksenheterna vid AFT-&lt;br&gt;92. De författningsstyrda tidpunkter som ovan redovisats är därför inte&lt;br&gt;ändamålsenliga i detta nya system och bör således justeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för förberedelsearbetet bör i stället vara att detta såvitt&lt;br&gt;avser de bostadshus med tomtmark som ingår i en lantbruksenhet samord-&lt;br&gt;nas med det övriga förberedelsearbetet som vidtas inför värderingen av&lt;br&gt;lantbruksenheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför att RSV:s förslag till föreskrifter som avses i 7 kap. 7 §&lt;br&gt;FTL och som gäller småhus och tomtmark som ingår i lantbruksenhet får&lt;br&gt;lämnas vid samma tidpunkt som i övrigt gäller för lantbruksenheterna,&lt;br&gt;nämligen senast den 15 maj året före det år då allmän fastighetstaxering&lt;br&gt;äger rum. Detta föranleder en ändring i 19 kap. i § andra stycket FTL.&lt;br&gt;Eftersom förberedelsearbetet även i övrigt bör samordnas avseende egen-&lt;br&gt;dom som skall ingå i lantbruksenhet bör justeringar av denna anledning&lt;br&gt;också göras i 19 kap. 3 och 5 §§ FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.10 Särskilda åtgärder for förberedelsearbetet inför AFT-94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: På liknande sätt som vid förberedelsearbetet inför&lt;br&gt;allmän fastighetstaxering av småhus- och lantbruksenheter, skall de&lt;br&gt;uppgifter som behövs inför allmän fastighetstaxering av hyreshus-&lt;br&gt;och industrienheter få inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I 19 kap. 8 § FTL finns bestämmelser om en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgiftsskyldighet för innehavare av vissa slags taxeringsenheter. Med Prop. 1990/91:47&lt;br&gt;stöd härav har skatteförvaltningen kunnat inhämta de uppgifter som be-&lt;br&gt;hövs vid förberedelsearbetet vid skilda tidpunkter. Av min tidigare redo-&lt;br&gt;visning (avsnitt 4.1) framgår att paragrafen ändrades senast år 1989 inför&lt;br&gt;den förestående lantbrukstaxeringen. Arbete pågår för närvarande i den&lt;br&gt;delen med att sammanställa aktuellt prismaterial och relevanta uppgifter&lt;br&gt;för att AFT-92 skall bli så värdemässigt riktig som är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framgått genomfördes år 1988 en allmän fastighetstaxering&lt;br&gt;av hyreshus och industrier. Nästa sådan AFT av dessa taxeringsenheter&lt;br&gt;kommer att äga rum år 1994. Ett visst förberedelsearbete inför den fastig-&lt;br&gt;hetstaxeringen har redan tagit sin början. Det ortsprismaterial som behövs&lt;br&gt;kommer att inhämtas med stöd av bestämmelserna i 19 kap. 8 § FTL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av de två styckena i nämnda paragraf som reglerar dessa&lt;br&gt;frågor avseende hyreshus- och industrienheter lämnar emellertid inte ut-&lt;br&gt;rymme för att inhämta andra uppgifter än om de hyror som uppburits viss&lt;br&gt;tid. Marknaden är emellertid så komplicerad, åtminstone i storstäderna,&lt;br&gt;att det föreligger behov av att ställa frågor även om omständigheter kring&lt;br&gt;förvärven av dessa taxeringsenheter och deras fastighetsegenskaper m. m.&lt;br&gt;Denna möjlighet finns redan tidigare såvitt avser småhusen samt lant-&lt;br&gt;bruksenheter enligt paragrafens första och sista stycken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför att andra och tredje styckena i 19 kap. 8 § FTL slås&lt;br&gt;samman till ett och utformas så att den som, under andra eller tredje året&lt;br&gt;före det år då allmän fastighetstaxering sker, är ägare till hyreshus- och&lt;br&gt;industrienheter kan anmanas lämna de uppgifter som behövs till ledning&lt;br&gt;inför allmän fastighetstaxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Avslutande synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de lagförslag som jag nu behandlat har yrkanden framställts från&lt;br&gt;Sveriges Jordägareförbund samt Skogsägarnas Riksförbund och Lantbru-&lt;br&gt;karnas Riksförbund om vissa ytterligare lagändringar. Yrkandena avser de&lt;br&gt;mer principiella utgångspunkterna vid fastighetstaxeringen. Jag tar därför&lt;br&gt;i det följande upp vad förbunden i huvudsak har anfört samt redovisar&lt;br&gt;därefter mina egna ståndpunkter i ett sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Jordägareförbund har anfört kritik mot att i FTL angetts både&lt;br&gt;ett mål för taxeringen — 75% av marknadsvärdet — och de metoder som&lt;br&gt;skall användas för att nå detta mål. Förbundet menar att det kan förekom-&lt;br&gt;ma fall då beräkningarna enligt de föreskrivna metoderna misslyckats med&lt;br&gt;att bestämma marknadsvärdet. I enskilda fall anser därför förbundet att&lt;br&gt;justeringar kan behöva göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet tar även upp den prispåverkan som arrendelagstiftningen&lt;br&gt;kan ha på utarrenderade jordbruksfastigheter. Det förhållandet att lägre&lt;br&gt;priser förekommer på sådana fastigheter ser förbundet inte som en följd av&lt;br&gt;privaträttsliga åtaganden utan beroende av lagstiftningens tvingande be-&lt;br&gt;stämmelser i dessa sammanhang. Hänsyn bör därför tas till sådana arren-&lt;br&gt;deavtal vid värderingen anser förbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som förbundet aktualiserar är om de s. k. släktköpen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall få ingå i fastighetsprismaterialet. Förbundet anser att det inte gene- Prop. 1990/91:47&lt;br&gt;rellt går att påstå att släktköpen skulle innebära en lägre värdenivå om de&lt;br&gt;medtogs i ortsprismaterialet. Förbundet hävdar att priset vid släktköp i&lt;br&gt;många fall ligger på samma nivå som om försäljning skulle ha skett till&lt;br&gt;utomstående. Förbundet föreslår därför ett tillägg till den bestämmelse i 5&lt;br&gt;kap. 5 § FTL som stadgar att försäljningar där ovidkommande omständig-&lt;br&gt;heter förekommit inte får beaktas. Enligt förbundets tillägg skulle släktköp&lt;br&gt;vara en ovidkommande omständighet endast om det visas att det inverkat&lt;br&gt;på priset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Jordägareförbund framför slutligen ett krav om att de skattskyl-&lt;br&gt;digas insyn i skattemyndigheternas fullständiga underlag för taxeringen&lt;br&gt;skall underlättas. Förbundet framhåller att det är svårt att få grepp om&lt;br&gt;vilka faktorer som varit bestämmande för värderingen, t. ex. vilka jämfö-&lt;br&gt;relseobjekt och bedömningar i övrigt som legat till grund för riktvärdena.&lt;br&gt;Exempelvis menar förbundet att det inte brukar företes någon utredning&lt;br&gt;om relevant köpeskillingstatistik från skattemyndigheterna i skattetvister,&lt;br&gt;varför den skattskyldige ställs inför en omöjlig uppgift att själv ta fram&lt;br&gt;utredning som visar att riktvärdena saknar relevans i hans fall. Förbundet&lt;br&gt;anser vidare att det är betydelsefullt också för tillämpningen av bestäm-&lt;br&gt;melserna om justering för säregna förhållanden att underlaget redovisas på&lt;br&gt;ett lättillgängligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avseende anser Skogsägarnas Riksförbund och Lantbrukarnas&lt;br&gt;Riksförbund att det är angeläget att jämkning på grund av säregna förhål-&lt;br&gt;landen inte enbart skall ske i extrema fall såsom hittills. Förbunden yrkar&lt;br&gt;att bestämmelsen generellt skall få användas i de fall fastighetsägaren med&lt;br&gt;egen utredning kan göra sannolikt att fastighetens värde understiger det&lt;br&gt;eljest tillämpade riktvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag får för egen del anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 kap. FTL återfinns de övergripande bestämmelserna om hur taxe-&lt;br&gt;ringsvärdet skall bestämmas. Där stadgas bl. a. en generell regel om en&lt;br&gt;säkerhetsmarginal om 25% vid fastighetstaxeringen, dvs. taxeringsvärdet&lt;br&gt;skall motsvara 75% av en taxeringsenhets marknadsvärde. Marknadsvär-&lt;br&gt;det kan bestämmas på olika sätt. I första hand skall ledning tas av fastig-&lt;br&gt;hetsförsäljningar i orten. Sådana försäljningar får dock inte beaktas där&lt;br&gt;ovidkommande omständigheter kan antas ha inverkat på priset. Om dessa&lt;br&gt;försäljningar inte ger tillräcklig ledning får beräkningen göras utifrån en&lt;br&gt;avkastningskalkyl. Som sista alternativ kan marknadsvärdet uppskattas&lt;br&gt;med utgångspunkt i det tekniska nuvärdet. Därutöver ges vissa allmänna&lt;br&gt;värderingsregler i 7 kap. FTL. Av dessa framgår bl. a. att taxeringsvärdet&lt;br&gt;för vissa byggnadstyper och ägoslag skall bestämmas med utgångspunkt i&lt;br&gt;riktvärden. Riktvärden skall bestämmas så att de står i överensstämmelse&lt;br&gt;med kravet om en taxeringsvärdenivå som motsvarar 75% av marknads-&lt;br&gt;värdet. Riktvärdena är emellertid inte bindande. Kan det t. ex. läggas fram&lt;br&gt;bättre statistik än vad som legat till grund för provvärderingen bör det&lt;br&gt;värde som framräknats med utgångspunkt i riktvärdena kunna frångås (jfr.&lt;br&gt;prop. 1979/80:40 s. 116). Jag finner därför att de krav som förbunden&lt;br&gt;framställt om att riktvärdena skall kunna frångås om det finns skäl för det&lt;br&gt;redan är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här bör också tilläggas att i författning är reglerat hur förberedelsearbe- Prop. 1990/91:47&lt;br&gt;tet inför en allmän fastighetstaxering skall tillgå. Förutom bestämmelserna&lt;br&gt;i 19 kap. FTL ges också verkställighetsföreskrifter från RSV avseende bl. a.&lt;br&gt;hur det s. k. provvärderingsförfarandet skall tillgå. Provvärderingens resul-&lt;br&gt;tat och underlaget för tabeller och riktvärdekartor skall vara väl dokumen-&lt;br&gt;terat i händelse bl. a. av att det uppstår tvister som rör dessa underlag. Jag&lt;br&gt;kan här nämna att denna redovisning är så detaljerad att man därur skall&lt;br&gt;kunna erhålla uppgifter om t. ex. köpedatum och köpeskilling för provvär-&lt;br&gt;deringsobjekten. Den omständigheten att den enskilde fastighetsägaren i&lt;br&gt;de flesta fall kan ha svårt att ta fram en egen utredning som vederlägger&lt;br&gt;myndigheternas underlag i detta avseende, torde främst bero på att det&lt;br&gt;helt enkelt inte går att få en bättre utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsynstagandet vid fastighetstaxeringen till den prispåverkan som ett&lt;br&gt;arrendeförhållande eller annan privaträttslig förpliktelse kan ha på fastig-&lt;br&gt;hetspriset har återkommande diskuterats. Jag vill här hänvisa till att&lt;br&gt;föredragande statsrådet i samband med lagstiftningen inför AFT-90 uttala-&lt;br&gt;de att han inte var beredd att göra avsteg från principen att privaträttsliga&lt;br&gt;förpliktelser inte skall beaktas vid fastighetstaxeringen (jfr- prop.&lt;br&gt;1987/88:164 s. 11). Det har inte framkommit några nya skäl som gör att&lt;br&gt;jag vill frångå det ställningstagandet inför den allmänna fastighetstaxering-&lt;br&gt;en av lantbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som regelbundet brukat tas upp inför de allmänna&lt;br&gt;fastighetstaxeringarna är om släktköpen skall ingå i prismaterialet. Sveri-&lt;br&gt;ges Jordägareförbund har här föreslagit ett tillägg till lagtexten av innebörd&lt;br&gt;att man skall bortse från ett släktköp endast om det visas att det inverkat&lt;br&gt;på priset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första anser jag det viktigt att hålla fast vid principen att det i&lt;br&gt;prisunderlaget endast bör ingå försäljningar där köpeskillingarna huvud-&lt;br&gt;sakligen har bestämts utifrån fastighetens egenskaper som sådan. Det är&lt;br&gt;därför angeläget att de köp där speciella relationer mellan köpare och&lt;br&gt;säljare eller andra särskilda omständigheter i hög grad kan ha påverkat&lt;br&gt;priset undantas. För det andra skulle med förbundets lydelse av lagtexten&lt;br&gt;införas ett prövningsförfarande som det inte finns utrymme för i den&lt;br&gt;massärendehantering som fastighetstaxeringen utgör. Jag kan också näm-&lt;br&gt;na att liknande propåer har avvisats i tidigare sammanhang eftersom det&lt;br&gt;påvisats att släktköpen i prishänseende generellt låg ca 50% under de fria&lt;br&gt;köpen (jfr. prop. 1979/80:40 s. 97). Inget har framkommit som nu föränd-&lt;br&gt;rar det ställningstagandet. Jag har dessutom inhämtat att den förtida&lt;br&gt;uppgiftsinsamlingen inför AFT-92 innebär att det ortprismaterial som&lt;br&gt;ligger till grund för konstruktion av värdetabeller och provvärdering är&lt;br&gt;mer än dubbelt så stort som motsvarande material inför AFT-81. Härut-&lt;br&gt;över medför den förtida uppgiftsinsamlingen en kvalitetsförbättring jäm-&lt;br&gt;fört med tidigare. Jag anser därför att släktköpen inte skall ingå i prisstati-&lt;br&gt;stiken inför AFT-92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Upprättade lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i ärvdabalken (1958:637),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagom ändring i delgivningslagen (1970:428),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i jordabalken (1970:944),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i utsökningsbalken (1981:774),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast&lt;br&gt;egendom m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1989:31) om förvaltning av vissa samägda&lt;br&gt;jordbruksfastigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1979:425) om skötsel av jordbruksmark,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet&lt;br&gt;m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för&lt;br&gt;ombildning till bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen under punkterna 3 — 9 har upprättats i samråd med chefen för&lt;br&gt;justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen under punkterna 10 och 11 har upprättats i samråd med&lt;br&gt;chefen för jordbruksdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen under punkterna 12 och 13 har upprättats i samråd med&lt;br&gt;chefen för bostadsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att lagförslagen får anses utgöra tekniska justeringar i&lt;br&gt;gällande värderingsförfarande och i övrigt konsekvensändringar får frågor-&lt;br&gt;na anses vara av sådan art att det skulle sakna betydelse att höra lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta de upprättade lag-&lt;br&gt;förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden&lt;br&gt;har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållsförteckning&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:47&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionen................................................ 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...................................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lag om ändring i&amp;nbsp;fastighetstaxeringslagen (1979:1152).......... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 lag om ändring i&amp;nbsp;lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 lag om ändring i&amp;nbsp;lagen (1904:48 s. 1) om samäganderätt ........ 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 lag om ändring i&amp;nbsp;ärvdabalken (1958:637) ..................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 lag om ändring i&amp;nbsp;delgivningslagen (1970:428) ................. 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 lag om ändring i&amp;nbsp;jordabalken (1970:944) ..................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 lag om ändring i&amp;nbsp;utsökningsbalken (1981:774)................. 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 lag om ändring i lagen (1982:618) om utländska förvärv av fast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egendom m.m............................................ 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 lag om ändring i lagen (1989:31) om förvaltning av vissa samägda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jordbruksfastigheter ....................................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 lagom ändring i jordförvärvslagen (1979:230) ................ 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 lag om ändring i lagen (1979:425) om&amp;nbsp;skötsel&amp;nbsp;av jordbruksmark .&amp;nbsp;&amp;nbsp;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 lag om ändring i lagen (1975:1 132) om förvärv av hyresfastighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m..................................................... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ombildning till bostadsrätt ................................. 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur regeringsprotokollet den 18 oktober 1990 ............... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning.................................................. 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Beskattningsnaturen slopas.................................. 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Fastighetstaxeringen................................... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Annan lagstiftning..................................... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Bostäder som inte behövs i lantbruket......................... 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Vissa värderingsregler....................................... 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Prisbildningen ........................................ 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Värderingen av bostadshus som ingår i lantbruksenheter .... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 Småhus med tomtmark........................... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Hyreshus ....................................... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;Ekonomibyggnader.................................... 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;Åkermarken .......................................... 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.1 Värdeområdena ................................. 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.2 Beskaffenhet som ny värdefaktor m.m.............. 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.3 Differentierade hektarvärden...................... 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storlek som ny värdefaktor........................ 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4.4 Värderingsenheter ............................... 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;Betesmarken.......................................... 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;Skogsmark med växande skog........................... 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6.1 Värdeområdena ................................. 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6.2 Förändringar görs av värdefaktorn virkesförråd ...... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdefaktorn trädslag slopas....................... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6.3 Differentierade hektarvärden...................... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storlek som ny värdefaktor........................ 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6.4 Förenklat värderingsförfarande for mindre skogsinne-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hav ............................................. 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 &amp;nbsp;Skogsimpediment ..................................... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 &amp;nbsp;Uppdelning av taxeringsvärde och delvärde&amp;nbsp;på&amp;nbsp;församling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slopas................................................ 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.9 &amp;nbsp;Förberedelsearbetet.................................... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.10 Särskilda åtgärder för förberedelsearbetet inför AFT-94..... &amp;nbsp;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Avslutande synpunkter...................................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Upprättade lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Hemställan.........&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Beslut .............&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;&lt;sub&gt;62&lt;/sub&gt; Prop. 1990/91:47&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SkU6</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1990-10-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1990-10-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1990-10-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1990-11-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 10:53:21</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE0347</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:36</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 10:53:21</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE0347</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__47.pdf</filnamn>
<filstorlek>2411689</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1992</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/0C1D2447-A9AE-44C3-BC96-C34E0EA7293A</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:SkU6</uppgift>
<ref_dok_id>GE01SkU6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Fastighetstaxering av lantbruk</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:47&lt;br/&gt;
Vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1992</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:47 Vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1992</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:47&lt;br/&gt;
Vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1992</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:47 Vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1992</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:47&lt;br/&gt;
Vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1992</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:47 Vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1992</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:47&lt;br/&gt;
Vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1992</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:47 Vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1992</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:47&lt;br/&gt;
Vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1992</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:47 Vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1992</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Lundgren  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:47&lt;br/&gt;
Vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1992</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:47 Vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1992</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Lundgren  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gunnar Björk  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:47&lt;br/&gt;
Vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1992</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:47 Vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1992</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gunnar Björk  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Dau  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:47&lt;br/&gt;
Vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1992</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:47 Vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1992</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Dau  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kjell Johansson  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:47&lt;br/&gt;
Vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1992</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:47 Vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1992</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kjell Johansson  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Knut Wachtmeister  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:47&lt;br/&gt;
Vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1992</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:47 Vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1992</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Knut Wachtmeister  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>