<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2298945</hangar_id>
 <dok_id>GE0342</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>42</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:42</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>42</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1990-10-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:36:51</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:02:13</publicerad>
 <titel>om insiderhandel</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0342/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0342</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE0342</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1990/91:42&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;om insiderhandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;om insiderhandel&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0342/prop_199091__42-1.png" style="width:35pt;height:45pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1990/91:42&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bifogade&lt;br&gt;utdrag ur regeringsprotokollet den 25 oktober 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Odd Engström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erik Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram ett förslag till ny lagstiftning om insiderhandel,&lt;br&gt;benämnd insiderlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagstiftningen innebär en utvidgning av förbudet mot insider-&lt;br&gt;handel. Har någon i anställning, uppdrag eller annan befattning fått infor-&lt;br&gt;mation eller kunskap om en icke offentliggjord kurspåverkande omständig-&lt;br&gt;het är han förbjuden att utnyttja informationen för handel på värdepappers-&lt;br&gt;marknaden. Förbudet kommer således också att gälla offentliganställda.&lt;br&gt;Aktieägare omfattas av förbudet såvitt rör information om omständigheter&lt;br&gt;i bolaget där de äger aktier. Den som i sin handel utnyttjar ett erhållet tips&lt;br&gt;kan straffas för insiderbrott. De värdepapper som omfattas av förbudet&lt;br&gt;utvidgas till att omfatta samtliga fondpapper och därmed jämställda instru-&lt;br&gt;ment, t. ex. optioner och terminer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer med insynsställning i aktiemarknadsbolag föreslås ha kvar sin&lt;br&gt;anmälningsskyldighet för eget och vissa närståendes innehav av fondpap-&lt;br&gt;per. Dessa personer får inte ha sina aktier förvaltarregistrerade. Insider-&lt;br&gt;registret överflyttas från bankinspektionen till värdepapperscentralen.&lt;br&gt;Vidare föreslås en möjlighet för myndigheter att ålägga vissa anställda an-&lt;br&gt;mälningsskyldighet för sina innehav av fondpapper. Denna skyldighet kan&lt;br&gt;också åläggas ledamöter i verksstyrelser. Riksbanksfullmäktige åläggs an-&lt;br&gt;mälningsskyldighet i riksbankslagen. Anmälan skall göras till myndigheten&lt;br&gt;och uppgifterna är sekretessbelagda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås i remissen att bankinspektionen har kvar sin uppgift som&lt;br&gt;tillsynsmyndighet, men det nuvarande kravet på åtalsmedgivande från&lt;br&gt;inspektionen tas bort. Inspektionen ges ökade möjligheter att sekretessbe-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lägga information som erhålls i det internationella samarbetet med ut- Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;ländska myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffet för insiderbrott skärps avsevärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär en anpassning till kraven i EGs direktiv om insider-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya lagreglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också att riksdagen godkänner Europarådets kon-&lt;br&gt;vention om insiderhandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersmarknadskommitténs förslag om begränsningar att göra&lt;br&gt;korttidsaffärer och om otillbörlig kurspåverkan genomförs inte för närva-&lt;br&gt;rande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Insiderlag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller bestämmelser om förbud att handla med fond-&lt;br&gt;papper på värdepappersmarknaden samt om skyldighet att anmäla innehav&lt;br&gt;av fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handel med och förvaltning av fondpapper skall bedrivas så att allmän-&lt;br&gt;hetens förtroende för värdepappersmarknaden upprätthålls och enskildas&lt;br&gt;kapitalinsatser inte otillbörligen äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handel på värdepappersmarknaden: handel på börs eller annan organi-&lt;br&gt;serad marknadsplats eller genom mellanhand som yrkesmässigt bedriver&lt;br&gt;handel med fondpapper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fondpapper: aktie, annat bevis om delaktighet i bolag, obligation,&lt;br&gt;förlagsbevis och liknande skuldebrev avsett för allmän omsättning samt&lt;br&gt;andel i aktiefond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fondkommissionär: den som har tillstånd att driva fondkommissions-&lt;br&gt;rörelse enligt fondkommissionslagen (1979:748),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. aktiemarknadsbolag: svenskt aktiebolag som utgivit aktier som är in-&lt;br&gt;registrerade vid Stockholms fondbörs eller som trätt i stället för utgivare av&lt;br&gt;sådana aktier (börsbolag) eller svenskt aktiebolag som träffat avtal med&lt;br&gt;fondkommissionär om att denne på begäran skall ange kurser på aktier i&lt;br&gt;bolaget och till dessa kurser köpa och sälja aktier i bolaget (OTC-bolag),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. värdepapperscentralen: Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs om aktie skall också tillämpas på emissionsbevis,&lt;br&gt;interimsbevis, optionsbevis, konvertibelt skuldebrev, skuldebrev förenat&lt;br&gt;med optionsrätt till nyteckning, vinstandelsbevis, aktieoption och aktie-&lt;br&gt;termin. Utfärdande av köpoption skall likställas med försäljning av de&lt;br&gt;aktier optionen avser medan utfärdande av säljoption skall likställas med&lt;br&gt;köp av aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fondpapper jämställs i denna lag ränteoption, räntetermin, index-&lt;br&gt;option och indextermin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fondpapper ägs av två eller flera med samäganderätt, skall en&lt;br&gt;delägare vid tillämpningen av denna lag anses vara ägare till så många av&lt;br&gt;fondpapperen som svarar mot hans lott i det samfällda innehavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om en juridisk person äger så många aktier eller andelar i en annan&lt;br&gt;svensk eller utländsk juridisk person att den har mer än hälften av rösterna&lt;br&gt;för samtliga aktier eller andelar, är vid tillämpningen av denna lag den&lt;br&gt;förra moderföretag och den senare dotterföretag. Äger ett dotterföretag&lt;br&gt;eller äger ett moderföretag och ett eller flera dotterföretag tillsammans&lt;br&gt;eller äger flera dotterföretag tillsammans aktier eller andelar i en annan&lt;br&gt;juridisk person i den omfattning som angetts nu, är även den sistnämnda&lt;br&gt;juridiska personen dotterföretag till moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en juridisk person i annat fall på grund av aktie- eller andelsinnehav&lt;br&gt;eller avtal ensam ett bestämmande inflytande över en annan juridisk&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;person och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet, är den Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;förra moderföretag och den senare dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om två juridiska personer äger så många aktier eller andelar i en annan&lt;br&gt;svensk eller utländsk juridisk person att de har hälften var av rösterna for&lt;br&gt;samtliga aktier eller andelar, är vid tillämpningen av denna lag de först-&lt;br&gt;nämnda juridiska personerna att jämställa med moderföretag och den&lt;br&gt;sistnämnda att jämställa med dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud att handla med fondpapper på värdepappersmarknaden i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Har någon anställning, uppdrag eller annan befattning som normalt&lt;br&gt;innebär att han får kännedom om omständigheter som har betydelse för&lt;br&gt;kursen på fondpapper och har han på grund härav fått information eller&lt;br&gt;kunskap om en icke offentliggjord omständighet som är ägnad att väsentligt&lt;br&gt;påverka kursen på fondpapper gäller följande. Innan omständigheten blivit&lt;br&gt;allmänt känd eller upphört att ha betydelse för kurssättningen får han inte&lt;br&gt;för egen eller annans räkning köpa eller sälja sådana fondpapper på värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden. Han får inte heller med råd eller på annat därmed&lt;br&gt;jämförligt sätt föranleda någon annan till sådant köp eller sådan försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet i första stycket gäller även den som har fått information eller&lt;br&gt;kunskap om en omständighet som rör ett aktiebolag i vilket han äger&lt;br&gt;aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i annat fall än som sägs förut i denna paragraf fått kännedom om&lt;br&gt;en icke offentliggjord omständighet, som är ägnad att väsentligt påverka&lt;br&gt;kursen på fondpapper och som måste ha röjts av någon som avses i första&lt;br&gt;eller andra stycket eller eljest kommit ut obehörigen, får inte för egen eller&lt;br&gt;annans räkning köpa eller sälja sådana fondpapper på värdepappers-&lt;br&gt;marknaden innan omständigheten blivit allmänt känd eller upphört att ha&lt;br&gt;betydelse för kurssättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Omständighet som enligt 4 § är ägnad att väsentligt påverka kursen på&lt;br&gt;fondpapper kan exempelvis vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en åtgärd som syftar till och är ägnad att leda till ett offentligt&lt;br&gt;erbjudande av en juridisk person till en vidare krets om förvärv av aktier i&lt;br&gt;ett aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon annan omständighet i ett aktiebolags eller dess moderföretags&lt;br&gt;verksamhet som det normalt lämnas upplysning om i årsredovisning, de-&lt;br&gt;lårsrapport, årsbokslut eller i annan form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut av fondpappersförvaltare eller kapitalplacerande institution om&lt;br&gt;köp eller försäljning av fondpapper och liknande marknadsinformation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ränteändring, valutakursändring, författningsändring och annan lik-&lt;br&gt;nande händelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En sådan åtgärd som avses i 5 § 1 skall alltid anses ha vidtagits när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. frågan om offentligt erbjudande väckts i den juridiska personens&lt;br&gt;styrelse eller hos någon annan som kan fatta beslut om erbjudandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företrädare för den juridiska personen kommit överens med företrä-&lt;br&gt;dare för aktiebolaget om att inleda överläggningar som syftar till ett&lt;br&gt;offentligt erbjudande, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den juridiska personen påbörjat eller låtit påbörja en utredning om de&lt;br&gt;affärsmässiga förutsättningarna för ett offentligt erbjudande eller en plan&lt;br&gt;för erbjudandets genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Utan hinder av 4 § får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. befattningshavare hos fondkommissionär fullgöra köp- eller säljorder Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;i rörelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. köp ske av annat än option eller termin då den icke offentliggjorda&lt;br&gt;omständigheten är ägnad att sänka kursen eller försäljning ske av annat än&lt;br&gt;option eller termin då omständigheten är ägnad att höja kursen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgifter fullgöras som åligger någon på grund av vad som föreskri-&lt;br&gt;vits i lag eller annan författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. köp ske i fall som avses i 5 § 1 för den juridiska personens räkning av&lt;br&gt;aktier i aktiebolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. innehavare av option när optionens löptid går ut köpa eller sälja den&lt;br&gt;underliggande tillgången eller sälja optionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. utfärdare av option i samband med lösen sälja eller köpa den under-&lt;br&gt;liggande tillgången som optionen avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. köpare och säljare av termin vid slutdag fullgöra avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Följande fysiska personer anses enligt denna lag ha insynsställning i ett&lt;br&gt;aktiemarknadsbolag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ledamot eller suppleant i bolagets eller dess moderföretags styrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verkställande direktör eller vice verkställande direktör i bolaget eller&lt;br&gt;dess moderföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verkställande direktör eller annan ledande befattningshavare i ett&lt;br&gt;dotterföretag, om befattningshavaren normalt kan antas få tillgång till icke&lt;br&gt;offentliggjord information om sådant förhållande som kan påverka kursen&lt;br&gt;på aktierna i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. revisor eller revisorssuppleant i bolaget eller dess moderföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bolagsman i ett handelsbolag som är bolagets moderföretag, dock inte&lt;br&gt;kommanditdelägare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. innehavare av annan ledande befattning i eller annat kvalificerat&lt;br&gt;uppdrag av stadigvarande natur för bolaget eller dess moderföretag, om&lt;br&gt;befattningen eller uppdraget normalt kan antas medföra tillgång till icke&lt;br&gt;offentliggjord information om sådant förhållande som kan påverka kursen&lt;br&gt;på aktierna i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. den som äger aktier i bolaget, motsvarande minst tio procent av&lt;br&gt;aktiekapitalet eller av röstetalet för samtliga aktier i bolaget, eller äger&lt;br&gt;aktier i denna omfattning tillsammans med sådan fysisk eller juridisk&lt;br&gt;person som är aktieägaren närstående på det sätt som anges i 10 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen skall på begäran av aktiemarknadsbolaget eller dess&lt;br&gt;moderföretag pröva frågan, om en befattningshavare eller uppdragstagare&lt;br&gt;har en sådan ledande ställning eller ett sådant kvalificerat uppdrag som&lt;br&gt;avses i första stycket 3 eller 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person med insynsställning eller en honom närstående person som&lt;br&gt;anges i 10 § första stycket får inte ha sina aktier i aktiemarknadsbolaget&lt;br&gt;förvaltarregistrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Den som har insynsställning i ett aktiemarknadsbolag, skall skriftligen&lt;br&gt;anmäla innehav av aktier i bolaget och ändring i innehavet till värde-&lt;br&gt;papperscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen kan medge befrielse från anmälningsskyldigheten om&lt;br&gt;motsvarande uppgifter kan erhållas på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldigheten gäller dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innan den som avses i 8 § första stycket 3 eller 6 tagit emot underrät-&lt;br&gt;telse enligt 14 eller 15 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om innehavet inte uppgår till 200 aktier eller, om innehavet avser&lt;br&gt;värdepapper som enligt 2 § andra stycket likställs med aktier, understiger ett&lt;br&gt;marknadsvärde motsvarande 50000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om ändring i innehavet efter den senast gjorda anmälningen inte&lt;br&gt;uppgår till 200 aktier eller, om ändringen avser värdepapper som enligt 2 §&lt;br&gt;andra stycket likställs med aktier, understiger ett marknadsvärde motsva-&lt;br&gt;rande 50000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om ökning i innehavet föranletts av fondemission eller av att akties&lt;br&gt;nominella belopp sänkts genom att aktien delats upp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. interimsbevis som erhållits i utbyte mot annat värdepapper som avses&lt;br&gt;i 2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 10 § framgår att anmälningsskyldigheten omfattar även vissa närstå-&lt;br&gt;endes aktieinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Vid tillämpning av 9 § skall följande aktier i aktiemarknadsbolaget&lt;br&gt;likställas med den anmälningsskyldiges egna, nämligen sådana som ägs av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. make eller sambo till den anmälningsskyldige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omyndiga barn som står under den anmälningsskyldiges vårdnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. juridisk person över vars verksamhet den anmälningsskyldige har ett&lt;br&gt;väsentligt inflytande och i vilken den anmälningsskyldige eller någon som&lt;br&gt;avses i 1 eller 2 eller flera av dem tillsammans innehar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ägarandel, uppgående till tio procent eller mer av aktiekapitalet eller av&lt;br&gt;andelarna, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ekonomisk andel, innefattande rätt att uppbära tio procent eller mer av&lt;br&gt;avkastningen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— röstandel, uppgående till tio procent eller mer av röstetalet för samtliga&lt;br&gt;aktier eller av röstetalet hos det högsta beslutande organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera personer är anmälningsskyldiga för samma aktieinnehav eller&lt;br&gt;för ändring i innehavet, behöver anmälan endast göras av en av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Om det med hänsyn till tillgången på kurspåverkande information&lt;br&gt;inom en myndighet är påkallat för kontroll av att förbudet i 4 § första stycket&lt;br&gt;efterlevs, får regeringen besluta att det vid myndigheten skall föras en för-&lt;br&gt;teckning över fondpappersinnehav avseende ledamöterna i styrelsen samt&lt;br&gt;de arbetstagare, uppdragstagare eller andra funktionärer som myndigheten&lt;br&gt;bestämmer med hänsyn till deras särskilda insynsställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun har motsvarande befogenhet som avses i första stycket i fråga&lt;br&gt;om ledamöter och ersättare i kommunala organ samt arbetstagare, uppdrag-&lt;br&gt;stagare och andra funktionärer hos kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som omfattas av en förteckning enligt denna paragraf skall till myn-&lt;br&gt;digheten skriftligen anmäla sitt innehav av fondpapper och ändringar i&lt;br&gt;innehavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Anmälan enligt 9 § skall innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den anmälningsskyldiges namn, personnummer och adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. aktiemarknadsbolagets firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vilket slag av insynsställning den anmälningsskyldige har,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. antal eller värde och olika slag av aktier som den anmälningsskyldige&lt;br&gt;tillsammans med närstående enligt 10 § första stycket äger i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. storleken av ökningen eller minskningen av aktieinnehavet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. tidpunkten för ändringen eller ändringarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. vilken persons aktieinnehav som ändrats och i förekommande fall&lt;br&gt;dennes släktskap med eller anknytning till den anmälningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Anmälan enligt 9 § om aktieinnehav eller ändring i innehavet skall&lt;br&gt;göras senast fjorton dagar efter det att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktie i bolaget inregistrerats vid Stockholms fondbörs eller sådant Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;avtal som avses i 4§ första stycket 3 lagen (1985:571) om värdepappers-&lt;br&gt;marknaden antecknats hos bankinspektionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. insynsställning uppkommit enligt 8 § första stycket 1, 2, 4, 5 eller 7&lt;br&gt;eller den som avses med 8 § första stycket 3 eller 6 tagit emot underrättelse&lt;br&gt;enligt 14 eller 15 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den anmälningsskyldige förvärvat eller överlåtit aktier i bolaget eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan ändring skett i aktieinnehavet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den anmälningsskyldige fått vetskap om att närstående, som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §, innehar, förvärvat eller överlåtit aktier i bolaget eller att annan&lt;br&gt;ändring skett i den närståendes aktieinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Ett aktiemarknadsbolag skall utan dröjsmål anmäla till värde-&lt;br&gt;papperscentralen vilka personer som har insynsställning enligt 8 § första&lt;br&gt;stycket 1 — 4 och 6. Aktiemarknadsbolaget skall genast skriftligen underrätta&lt;br&gt;personer med insynsställning enligt 8 § första stycket 3 eller 6 om anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Ett aktiemarknadsbolags moderföretag skall utan dröjsmål anmäla&lt;br&gt;till värdepapperscentralen vilka personer i moderföretaget som har insyns-&lt;br&gt;ställning enligt 8§ första stycket 1, 2, 4-6. Moderföretaget skall genast&lt;br&gt;skriftligen underrätta personer med insynsställning enligt 8 § första stycket&lt;br&gt;6 om anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering av aktieinnehav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Värdepapperscentralen skall föra register (insiderregister) över an-&lt;br&gt;mälningar som gjorts enligt 9,14 och 15 §§ eller, i fall som avses i 9 § andra&lt;br&gt;stycket, över däremot svarande uppgifter från register som förs med stöd av&lt;br&gt;aktiekontolagen (1989:827).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som inte längre omfattas av anmälningsskyldighet får avföras&lt;br&gt;ur registret. Uppgifterna skall dock bevaras i minst tio år efter det att de&lt;br&gt;avförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret skall föras med hjälp av automatisk databehandling. Bankin-&lt;br&gt;spektionen är registeransvarig enligt datalagen (1973:289) för registret.&lt;br&gt;Inspektionen skall på lämpligt sätt underrätta de registrerade om registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret skall vara offentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Bankinspektionen övervakar efterlevnaden av bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om det finns anledning anta att en bestämmelse i 4 § överträtts, har&lt;br&gt;bankinspektionen rätt att få de uppgifter som den behöver för sin utred-&lt;br&gt;ning från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som det finns anledning anta har gjort överträdelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett aktiebolag eller en juridisk person i övrigt vars fondpapper över-&lt;br&gt;trädelsen gäller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den juridiska person som lämnat det offentliga erbjudandet om aktie-&lt;br&gt;förvärv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. moderföretaget till det aktiebolag eller den juridiska person som avses&lt;br&gt;i 2 eller 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. myndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fondkommissionär,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. någon annan som köpt eller sålt fondpapper, om det finns anledning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anta att köpet eller försäljningen föranletts av otillåtet råd eller därmed Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;jämförlig åtgärd som avses i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning anta att någon har överträtt andra bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i denna lag och är överträdelsen belagd med straff, får inspektionen i&lt;br&gt;utredningssyfte också infordra uppgifter av denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Om någon inte fullgör sin skyldighet enligt 18 § första stycket 2 — 4&lt;br&gt;eller 6 får bankinspektionen förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Bankinspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten. Inspektionen får bestämma att ett beslut skall gälla omedel-&lt;br&gt;bart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Den som uppsåtligen bryter mot 4 § skall för insiderbrott dömas till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst två år, om gärningen inte är belagd med strängare&lt;br&gt;straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brottet med hänsyn till värdepappersaffärens omfattning och övriga&lt;br&gt;omständigheter grovt, skall dömas till fängelse lägst sex månader och högst&lt;br&gt;fyra år, om gärningen inte är belagd med strängare straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som av grov oaktsamhet bryter mot 4 § skall för vårdslöst insiderför-&lt;br&gt;farande dömas till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fall som kan antas sakna betydelse för allmänhetens förtroende för&lt;br&gt;värdepappersmarknaden eller som annars är ringa skall inte dömas till&lt;br&gt;ansvar enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Till böter eller fängelse i högst sex månader skall den dömas som&lt;br&gt;uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. underlåter att inom föreskriven tid göra anmälan enligt 9 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lämnar oriktig eller vilseledande uppgift vid fullgörande av anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldighet enligt 9 § eller vid fullgörande av uppgiftsskyldighet som&lt;br&gt;avses i 18 § första stycket 2 — 4 och 6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. underlåter att iaktta åliggande enligt 14 eller 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förverkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Vinning av brott enligt 21 § skall förklaras förverkad om det inte är&lt;br&gt;oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnad för tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § För att bekosta bankinspektionens övervakning enligt denna lag skall&lt;br&gt;de institut som står under bankinspektionens tillsyn betala årliga avgifter&lt;br&gt;enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 med undantag av 16 § som&lt;br&gt;träder i kraft den 1 april 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som vid lagens ikraftträdande är skyldig att enligt lagen (1985:571)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om värdepappersmarknaden anmäla innehav av aktier och ändring i inne- Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;havet skall senast vid utgången av juni 1991 anmäla innehavet till värde-&lt;br&gt;papperscentralen även om någon förändring inte inträffat sedan den senaste&lt;br&gt;anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den som vid lagens ikraftträdande har sina aktier förvaltarregistrerade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och som omfattas av förbudet i 8 § tredje stycket skall registrera sina aktier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i eget namn senast vid utgång av mars 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:42&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i lagen (1976:600) om offentlig anställning&lt;br&gt;skall inforas en ny paragraf, 6 kap. 3 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om åläggande för arbetstaga-&lt;br&gt;re att anmäla innehav av fondpap-&lt;br&gt;per finns det bestämmelser i11 § in-&lt;br&gt;siderlagen (1990:000).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om fondkommissionslagen (1979:748)'&lt;br&gt;dels att 39 § skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 40 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som avses i 39 § skall till&lt;br&gt;fondkommissionären ofördröjligen&lt;br&gt;anmäla innehav av fondpapper och&lt;br&gt;ändring i innehavet. Anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten gäller inte sådana obli-&lt;br&gt;gationer och förlagsbevis som inte&lt;br&gt;är konvertibla. Fondkommissionä-&lt;br&gt;ren skall fora förteckning över an-&lt;br&gt;mälningarna och hålla den tillgäng-&lt;br&gt;lig för bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som på grund av befattning&lt;br&gt;eller annars har anknytning till&lt;br&gt;fondkommissionär skall, om han&lt;br&gt;normalt har insyn i uppdragsgivares&lt;br&gt;värdepappersaffdrer som har sådan&lt;br&gt;omfattning att det allmänna försälj-&lt;br&gt;nings värdet kan påverkas, till fond-&lt;br&gt;kommissionären ofördröjligen an-&lt;br&gt;mäla innehav av fondpapper och&lt;br&gt;ändring i innehavet. Anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten gäller inte sådana obli-&lt;br&gt;gationer och förlagsbevis som inte&lt;br&gt;är konvertibla. Fondkommissionä-&lt;br&gt;ren skall föra förteckning över an-&lt;br&gt;mälningarna och hålla den tillgäng-&lt;br&gt;lig for bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet enligt första stycket omfattar fondpapper som ägs&lt;br&gt;av den anmälningsskyldige, hans make eller omyndigt barn som står under&lt;br&gt;hans vårdnad. Har någon av dem eller flera av dem tillsammans sådan&lt;br&gt;väsentlig ekonomisk gemenskap med annan juridisk person än fondkom-&lt;br&gt;missionären som grundas på andelsrätt eller därmed jämförligt ekono-&lt;br&gt;miskt intresse, omfattar anmälningsskyldigheten även den juridiska perso-&lt;br&gt;nens innehav av fondpapper, om den anmälningsskyldige har väsentligt&lt;br&gt;inflytande över den juridiska personens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av denna paragraf likställs äktenskapsliknande sam-&lt;br&gt;levnad med äktenskap, om de sammanlevande tidigare har varit gifta med&lt;br&gt;varandra eller har eller har haft barn gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 39 § 1981:437&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1981:437&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)&lt;br&gt;dels att 1 kap. 4 § och 8 kap. 5 § skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;c/&amp;lt;'/s att i lagen skall införas en ny paragraf, 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller förbud enligt denna lag mot att röja uppgift, får uppgiften inte&lt;br&gt;heller i övrigt utnyttjas utanför den verksamhet i vilken sekretess gäller för&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;uppgiften.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I insiderlagen (1990:000) finns be-&lt;br&gt;stämmelser om förbud att utnyttja&lt;br&gt;vissa uppgifter som är ägnade att vä-&lt;br&gt;sentligt påverka kursen på fondpap-&lt;br&gt;per.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i statlig myndig-&lt;br&gt;hets verksamhet, som består i till-&lt;br&gt;ståndsgivning eller tillsyn med av-&lt;br&gt;seende på bank- och kreditväsen-&lt;br&gt;det, fondkommissionärs- och fond-&lt;br&gt;börsväsendet eller försäkringsvä-&lt;br&gt;sendet, för uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i statlig myndig-&lt;br&gt;hets verksamhet, som består i till-&lt;br&gt;ståndsgivning eller tillsyn med av-&lt;br&gt;seende på bank- och kreditväsen-&lt;br&gt;det, fondbolag, fondkommissio-&lt;br&gt;närs- och fondbörsväsendet eller&lt;br&gt;försäkringsväsendet, för uppgift&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet&lt;br&gt;avser, om det kan antas att han lider skada om uppgiften röjs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ekonomiska eller personliga förhållanden för annan, som har trätt i&lt;br&gt;affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens&lt;br&gt;verksamhet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller vidare i statlig&lt;br&gt;myndighets verksamhet, som be-&lt;br&gt;står i övervakning enligt lagen&lt;br&gt;(1985:571) om värdepappersmark-&lt;br&gt;naden, för sådan uppgift om en-&lt;br&gt;skilds ekonomiska eller personliga&lt;br&gt;förhållanden, vilken på begäran har&lt;br&gt;lämnats av någon som är skyldig att&lt;br&gt;lämna uppgifter till myndigheten.&lt;br&gt;Rör uppgiften den uppgiftsskyldige&lt;br&gt;gäller dock sekretess endast om&lt;br&gt;denne kan antas lida skada eller&lt;br&gt;men om uppgiften röjs och sekre-&lt;br&gt;tess inte motverkar syftet med upp-&lt;br&gt;giftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller vidare i statlig&lt;br&gt;myndighets verksamhet, som be-&lt;br&gt;står i övervakning enligt lagen&lt;br&gt;(1985:571) om värdepappersmark-&lt;br&gt;naden oc/t insiderlagen (1990:000),&lt;br&gt;för sådan uppgift om enskilds eko-&lt;br&gt;nomiska eller personliga förhållan-&lt;br&gt;den, vilken på begäran har lämnats&lt;br&gt;av någon som är skyldig att lämna&lt;br&gt;uppgifter till myndigheten. Rör&lt;br&gt;uppgiften den uppgiftsskyldige gäl-&lt;br&gt;ler dock sekretess endast om denne&lt;br&gt;kan antas lida skada eller men om&lt;br&gt;uppgiften röjs och sekretess inte&lt;br&gt;motverkar syftet med uppgiftsskyl-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1989:713&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, i den mån riks-&lt;br&gt;dagen har godkänt avtal härom med&lt;br&gt;främmande stat eller mellanfolklig&lt;br&gt;organisation, hos myndighet i verk-&lt;br&gt;samhet som avses i första och andra&lt;br&gt;stycket för sådan uppgift om affars-&lt;br&gt;eller driftförhållanden och ekono-&lt;br&gt;miska eller personliga förhållanden&lt;br&gt;som myndigheten erhållit enligt av-&lt;br&gt;talet. Föreskrifterna i 14 kap. I —&lt;br&gt;3 §§ får inte i fråga om denna sekre-&lt;br&gt;tess tillämpas i strid med avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag från sekretessen&lt;br&gt;enligt första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Sekretess gäller för sådan&lt;br&gt;uppgift hos myndighet, som person&lt;br&gt;som avses i 1 kap. 6§ lämnat till&lt;br&gt;myndigheten enligt särskilt beslut&lt;br&gt;om uppgiftsskyldighet för innehav av&lt;br&gt;fondpapper, om det inte står klart att&lt;br&gt;uppgiften kan röjas utan att den som&lt;br&gt;uppgiften rör lider skada eller men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän hand-&lt;br&gt;ling gäller sekretessen i högst tjugo&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1985:571) om&lt;br&gt;värdepappersmarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1985:571) om värdepappers-&lt;br&gt;marknaden&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2, 5 - 16, 25, 28 och 31 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före 7, 25 och 31 §§ skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4, 24, 27, 29 och 33 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t. fondpapper: aktie, annat bevis om delaktighet i bolag, obligation,&lt;br&gt;förlagsbevis och liknande skuldebrev avsett för allmän omsättning samt&lt;br&gt;andel i aktiefond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fondkommissionär: den som har tillstånd att driva fondkommissions-&lt;br&gt;rörelse enligt fondkommissionslagen (1979:748),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. aktiemarknadsbolag: svenskt&lt;br&gt;aktiebolag som utgivit aktier som är&lt;br&gt;inregistrerade vid Stockholms fond-&lt;br&gt;börs eller som trätt i stället för utgi-&lt;br&gt;vare av sådana aktier (börsbolag) e/-&lt;br&gt;/ersvenskt aktiebolag som träffat av-&lt;br&gt;tal med fondkommissionär om att&lt;br&gt;denne på begäran skall ange kurser&lt;br&gt;på aktier i bolaget och till dessa kur-&lt;br&gt;ser köpa och sälja aktier i bolaget&lt;br&gt;(OTC-bolag),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. värdepapperscentralen: Värde-&lt;br&gt;papperscentralen VPC Aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs om aktie i ak-&lt;br&gt;tiemarknadsbolag skall också&lt;br&gt;tillämpas på emissionsbevis, inte-&lt;br&gt;rimsbevis, optionsbevis, konvertibelt&lt;br&gt;skuldebrev, skuldebrev förenat med&lt;br&gt;optionsrätt till nyteckning och vin-&lt;br&gt;standelsbevis som utgivits av aktie-&lt;br&gt;marknadsbolag eller av någon an-&lt;br&gt;nan i vars ställe aktiemarknadsbola-&lt;br&gt;get trätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. aktiemarknadsbolag: svenskt&lt;br&gt;aktiebolag som utgivit aktier som är&lt;br&gt;inregistrerade vid Stockholms fond-&lt;br&gt;börs eller som trätt i stället för utgi-&lt;br&gt;vare av sådana aktier (börsbolag) el-&lt;br&gt;ler svenskt aktiebolag som träffat av-&lt;br&gt;tal med fondkommissionär om att&lt;br&gt;denne på begäran skall ange kurser&lt;br&gt;på aktier i bolaget och till dessa kur-&lt;br&gt;ser köpa och sälja aktier i bolaget&lt;br&gt;(OTC-bolag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§ 1987:701&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§ 1987:701&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § 1986:313&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:313&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktieoption jämställs i denna lag&lt;br&gt;med fondpapper. De bestämmelser&lt;br&gt;som gäller aktie i aktiemarknadsbo-&lt;br&gt;lag gäller också aktieoption avseende&lt;br&gt;aktie i sådant bolag. Därvid skall ut-&lt;br&gt;färdande av köpoption likställas&lt;br&gt;med försäljning av de aktier optio-&lt;br&gt;nen avser medan utfärdande av&lt;br&gt;säljoption skall likställas med köp&lt;br&gt;av aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om aktierna i ett aktiemarknads-&lt;br&gt;bolag ägs av två eller flera med sam-&lt;br&gt;äganderätt, skall delägare vid til-&lt;br&gt;lämpningen av denna lag anses vara&lt;br&gt;ägare till så många av aktierna som&lt;br&gt;svarar mot hans lott i det samfällda&lt;br&gt;innehavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktieoption jämställs i denna lag&lt;br&gt;med fondpapper. Därvid skall utfär-&lt;br&gt;dande av köpoption likställas med&lt;br&gt;försäljning av de aktier optionen av-&lt;br&gt;ser medan utfärdande av säljoption&lt;br&gt;skall likställas med köp av aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning anta att&lt;br&gt;en bestämmelse i 7 eller 8§ över-&lt;br&gt;trätts, får bankinspektionen begära&lt;br&gt;in uppgifter i utredningssyfte. In-&lt;br&gt;spektionen får begära in sådana&lt;br&gt;uppgifter av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som det finns anledning&lt;br&gt;anta har gjort överträdelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det aktiemarknadsbolag vars&lt;br&gt;aktier överträdelsen gäller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den juridiska person som läm-&lt;br&gt;nat det offentliga erbjudandet om&lt;br&gt;aktieförvärv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. moderföretaget till det aktie-&lt;br&gt;marknadsbolag som avses i 2 eller&lt;br&gt;till den juridiska person som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fondkommissionär,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. någon annan som köpt eller&lt;br&gt;sålt aktie i aktiemarknadsbolag, om&lt;br&gt;det finns anledning anta att köpet&lt;br&gt;eller försäljningen föranletts av otill-&lt;br&gt;låtet råd eller därmed jämförlig åt-&lt;br&gt;gärd som avses i 7 eller 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det anledning anta att nå-&lt;br&gt;gon har överträtt andra bestämmel-&lt;br&gt;ser i denna lag och är överträdelsen&lt;br&gt;belagd med straff, får bankinspek-&lt;br&gt;tionen i utredningsstyfte också in-&lt;br&gt;fordra uppgifter av denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det anledning anta att nå-&lt;br&gt;gon har överträtt bestämmelser i&lt;br&gt;denna lag och är överträdelsen be-&lt;br&gt;lagd med straff, får bankinspektio-&lt;br&gt;nen i utredningsstyfte infordra upp-&lt;br&gt;gifter av denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:701&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon inte fullgör sin skyl-&lt;br&gt;dighet enligt 21 §, 22 § eller 24 §&lt;br&gt;första stycket 2—4 får bankinspek-&lt;br&gt;tionen förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon inte fullgör sin skyl-&lt;br&gt;dighet enligt 21 eller 22 § får&lt;br&gt;bankinspektionen förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;sex månader skall den dömas som&lt;br&gt;uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. underlåter att inom föreskriven&lt;br&gt;tid göra anmälan enligt 10 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lämnar oriktig eller vilseledan-&lt;br&gt;de uppgift fullgörande av an-&lt;br&gt;mälningsskyldighet enligt 10 § eller&lt;br&gt;vid fullgörande av uppgiftsskyldig-&lt;br&gt;het som avses i 22 § eller 24 § första&lt;br&gt;stycket 2—4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. underlåter att iaktta åliggande&lt;br&gt;enligt 14 § andra stycket, 15 eller&lt;br&gt;16§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;sex månader skall den dömas som&lt;br&gt;uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;br&gt;lämnar oriktig eller vilseledande&lt;br&gt;uppgift vid fullgörande av uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet som avses i 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bekosta bankinspektio-&lt;br&gt;nens övervakning enligt denna lag&lt;br&gt;skall fondkommissionärerna och&lt;br&gt;Stockholms fondbörs betala årliga&lt;br&gt;avgifter enligt de närmare föreskrif-&lt;br&gt;ter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bekosta bankinspektio-&lt;br&gt;nens övervakning enligt denna lag&lt;br&gt;skall fondkommissionärerna betala&lt;br&gt;årliga avgifter enligt de närmare fö-&lt;br&gt;reskrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 fråga om överklagande av beslut som avses i 26 § och som har med-&lt;br&gt;delats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Värdepapperscentralen skall till dess 16 § insiderlagen (1990:000) har&lt;br&gt;trätt i kraft, senast dagen efter det att anmälan enligt 9 § samma lag motta-&lt;br&gt;gits, sända uppgift om anmälningens innehåll till bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den upphävda 25 § skall tillämpas till dess 16 § insiderlagen (1990:000)&lt;br&gt;har trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1988:761&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 38 och 41 §§ lagen (1988:1385) om Sveriges&lt;br&gt;riksbank skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken beslutar om arbetsordning och de föreskrifter i övrigt som&lt;br&gt;behövs för arbetet inom banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken beslutar också i en-&lt;br&gt;skilda fall i frågor som rör personal&lt;br&gt;och uppdragstagare hos banken, i&lt;br&gt;den mån inte annat följer av lag eller&lt;br&gt;beslut av riksdagen eller av riksda-&lt;br&gt;gens förvaltningskontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktig samt sådan personal&lt;br&gt;och uppdragstagare hos riksbanken&lt;br&gt;som riksbanken bestämmer skall&lt;br&gt;skriftligen anmäla sitt innehav och&lt;br&gt;ändring i innehavet av fondpapper&lt;br&gt;som anges i 2 § insiderlagen&lt;br&gt;(1990:000) till riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken beslutar också i övrigt&lt;br&gt;i enskilda fall i frågor som rör perso-&lt;br&gt;nal och uppdragstagare hos banken,&lt;br&gt;i den mån inte annat följer av lag&lt;br&gt;eller beslut av riksdagen eller av&lt;br&gt;riksdagens förvaltningskontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av fullmäktige avgörs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. författningsfrågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. frågan om fastställande av arbetsordning samt andra viktigare frågor&lt;br&gt;om riksbankens organisation och arbetsformer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. frågor om systemet för att bestämma kronans värde i förhållande till&lt;br&gt;andra valutor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. frågor om riktlinjer för förvaltningen av de tillgångar som anges i 11 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. frågor om viktigare internationella kreditavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. frågor om diskonto och om räntevillkor vid ut- och inlåning enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § första stycket samt villkor vid utlåning enligt 18 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. frågor om viktigare rekommendationer till eller överenskommelser&lt;br&gt;med kreditinstitut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. frågor om kassakrav och särskild avgift när kassakrav inte uppfylls,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. frågor om statens kontokredit,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. frågor om förvärv av aktier eller andelar enligt 24 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. viktigare frågor om ackord, avskrivning, nedsättning eller eftergift&lt;br&gt;av fordran,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. frågor om upprättande av personalförteckning, om beslut som avses&lt;br&gt;i 37 § samt om tillsättande av tjänster som riksbanksdirektör, avdelnings-&lt;br&gt;chef eller direktör for regionkontor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. frågor om skiljande från annan anställning än provanställning eller&lt;br&gt;om skiljande från uppdrag eller om disciplinansvar, åtalsanmälan, av-&lt;br&gt;stängning eller läkarundersökning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. frågor om vilken personal och&lt;br&gt;vilka uppdragstagare som skall åläg-&lt;br&gt;gas anmälningsskyldighet enligt&lt;br&gt;38 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. övriga frågor som enligt den-&lt;br&gt;na eller annan lag skall avgöras av&lt;br&gt;fullmäktige, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. frågor som fullmäktige finner&lt;br&gt;vara av större vikt eller som riks-&lt;br&gt;bankschefen hänskjuter till full-&lt;br&gt;mäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. övriga frågor som enligt den-&lt;br&gt;na eller annan lag skall avgöras av&lt;br&gt;fullmäktige, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. frågor som fullmäktige finner&lt;br&gt;vara av större vikt eller som riks-&lt;br&gt;bankschefen hänskjuter till full-&lt;br&gt;mäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden som inte skall avgöras av fullmäktige avgörs av riksbanksche-&lt;br&gt;fen. I den mån sådana ärenden inte är av det slag att de behöver prövas av&lt;br&gt;riksbankschefen, får de avgöras av annan tjänsteman enligt vad som anges&lt;br&gt;i arbetsordningen eller i särskilda beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som vid lagens ikraftträdande innehar fondpapper för vilket han&lt;br&gt;är anmälningsskyldig enligt 38 § denna lag skall anmäla innehavet före&lt;br&gt;utgången av mars 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i aktiekontolagen (1989:827) skali inforas&lt;br&gt;en ny paragraf, 5 kap. 5 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Föreligger misstanke om brott&lt;br&gt;mot insiderlagen (1990:000) skall&lt;br&gt;värdepapperscentralen på begäran&lt;br&gt;lämna bankinspektionen eller åkla-&lt;br&gt;gare besked om ett avstämningsregi-&lt;br&gt;sters innehåll. Besked skall lämnas&lt;br&gt;utan kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som skall anmälas en-&lt;br&gt;ligt 9 § insiderlagen får genom auto-&lt;br&gt;matisk databehandling utlämnas till&lt;br&gt;insiderregistret som förs enligt 16 §&lt;br&gt;samma lag.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385) att 8 kap.&lt;br&gt;5 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelseledamot och verkställande direktör skall när de tillträder för&lt;br&gt;införing i aktieboken anmäla sitt innehav av aktier i bolaget och i bolag&lt;br&gt;inom samma koncern, om det ej skett dessförinnan. Förändringar i aktie-&lt;br&gt;innehavet skall anmälas inom en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om an-&lt;br&gt;mälningsskyldighet föreligger enligt&lt;br&gt;lagen (1985:571) om värdepappers-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte om&lt;br&gt;anmälningsskyldighet föreligger en-&lt;br&gt;ligt insiderlagen (1990:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1985:577.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713) att&lt;br&gt;8 kap. 6 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelseledamöterna och verkställande direktören i försäkringsaktiebolag&lt;br&gt;skall senast när de tillträder sin befattning, för införande i aktieboken&lt;br&gt;anmäla sitt innehav av aktier i bolaget och i bolag inom samma koncern.&lt;br&gt;Detsamma gäller motsvarande befattningshavare i ömsesidiga försäkrings-&lt;br&gt;bolag i fråga om innehav av aktier i bolag inom koncern där det ömsesidiga&lt;br&gt;bolaget ingår. Förändringar i aktieinnehaven skall anmälas inom en må-&lt;br&gt;nad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte i den&lt;br&gt;mån anmälningsskyldighet förelig-&lt;br&gt;ger enligt lagen (1971:827) om re-&lt;br&gt;gistrering av aktieinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte i den&lt;br&gt;mån anmälningsskyldighet förelig-&lt;br&gt;ger enligt insiderlagen (1990:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1987:466.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om bankaktiebolagslagen (1987:618) att&lt;br&gt;7 kap. 5 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelseledamot skall, när han tillträder sitt uppdrag, för införing i&lt;br&gt;aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i bankaktiebolaget och i aktiebolag&lt;br&gt;inom samma koncern som bankaktiebolaget, om det inte har skett dessför-&lt;br&gt;innan. Förändringar i aktieinnehavet skall anmälas inom en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om&lt;br&gt;anmälningsskyldighet föreligger en-&lt;br&gt;ligt lagen (1985:571) om värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om an-&lt;br&gt;mälningsskyldighet föreligger enligt&lt;br&gt;insiderlagen (1990:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § sparbankslagen (1987:619) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelseledamot skall, när han tillträder sitt uppdrag, för införing i&lt;br&gt;aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern&lt;br&gt;som sparbanken, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i aktie-&lt;br&gt;innehavet skall anmälas inom en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om an-&lt;br&gt;mälningsskyldighet föreligger enligt&lt;br&gt;lagen (1985:571) om värdepappers-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om an-&lt;br&gt;mälningsskyldighet föreligger enligt&lt;br&gt;insiderlagen (1990:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 5§ föreningsbankslagen (1987:620)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelseledamot skall, när han tillträder sitt uppdrag, för införing i&lt;br&gt;aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktiebolag inom samma koncern&lt;br&gt;som föreningsbanken, om det inte har skett dessförinnan. Förändringar i&lt;br&gt;aktieinnehavet skall anmälas inom en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om an-&lt;br&gt;mälningsskyldighet föreligger enligt&lt;br&gt;lagen (1985:571) om värdepappers-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om an-&lt;br&gt;mälningsskyldighet föreligger enligt&lt;br&gt;insiderlagen (1990:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 5 § lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelseledamöterna och verkställande direktören skall när de tillträder&lt;br&gt;sina uppdrag för införing i aktiebok anmäla sitt innehav av aktier i aktie-&lt;br&gt;bolag inom samma koncern som föreningen, om det inte har skett dessför-&lt;br&gt;innan. Förändringar i aktieinnehavet skall anmälas inom en månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om an-&lt;br&gt;mälningsskyldighet föreligger enligt&lt;br&gt;lagen (1985:571) om värdepappers-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte, om an-&lt;br&gt;mälningsskyldighet föreligger enligt&lt;br&gt;insiderlagen (1990:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för all-&lt;br&gt;männa pensionsfonden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1983:1092) med reglemente för&lt;br&gt;allmänna pensionsfonden skall införas en ny paragraf, 44 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 § Ledamöter och suppleanter i&lt;br&gt;fondstyrelserna samt de arbetstagare&lt;br&gt;och uppdragstagare hos styrelsen&lt;br&gt;som styrelsen bestämmer skall skrift-&lt;br&gt;ligen anmäla sitt innehav och änd-&lt;br&gt;ring i innehavet av fondpapper som&lt;br&gt;anges i 2 § insiderlagen (1990:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen bestämmer hur anmä-&lt;br&gt;lan enligt första stycket skall ske.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 oktober 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Engström, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström,&lt;br&gt;Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wall-&lt;br&gt;ström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson och Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om insiderhandel&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;År 1987 tillkallades med regeringens bemyndigande en kommitté, värde-&lt;br&gt;pappersmarknadskommittén, Fi 1987:03 (justitierådet Staffan Vängby,&lt;br&gt;ordförande, riksdagsledamoten Birgitta Johansson, riksdagsledamoten&lt;br&gt;Arne Kjörnsberg, numera landshövdingen, f. d. riksdagsledamoten Kjell&lt;br&gt;A. Mattson, riksdagsledamoten Lennart Pettersson, riksdagsledamoten&lt;br&gt;Per Westerberg och direktören Olle Wästberg) för att göra en översyn av&lt;br&gt;förhållandena på värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén skulle bl. a. utreda frågor som rör regler och tillsyn på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden, reglerna för fondbörsverksamhet, fondkommis-&lt;br&gt;sionärernas verksamhet och insiderhandel. I uppdraget låg en total genom-&lt;br&gt;gång av insiderlagstiftningen och kommittén skulle bl. a. överväga en&lt;br&gt;utvidgning av insiderkretsen och om ytterligare värdepapper bör omfattas&lt;br&gt;av förbuden i insiderlagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har avgett sitt betänkande (SOU 1989:72) Värdepappers-&lt;br&gt;marknaden i framtiden. Nu behandlas det avsnitt i betänkandet som avser&lt;br&gt;insiderhandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till protokollet i detta ärende bör fogas en sammanfattning av betänkan-&lt;br&gt;det Värdepappersmarknaden i framtiden i nu aktuell fråga som bilaga 1&lt;br&gt;samt kommitténs lagförslag som bilaga 2. Kommittébetänkandet har re-&lt;br&gt;missbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena avseende insi-&lt;br&gt;derhandel bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 13 september 1990 att inhämta lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över följande inom finansdepartementet upprättade lagförslag, näm-&lt;br&gt;ligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. insiderlag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i fondkommissionslagen (1979: 748),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagom ändring i sekretesslagen (1980: 100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1988: 1385) om Sveriges riksbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i aktiekontolagen (1989: 827).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslag och lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 4&lt;br&gt;och 5. Lagrådet har i sitt yttrande föreslagit ändringar i 2, 4, 11, 16 och 21 §§&lt;br&gt;insiderlagen. Lagrådet har vidare föreslagit ändringar i 9 kap. 23 § sekretess-&lt;br&gt;lagen, 4 och 33 §§ lagen om värdepappersmarknaden samt förordat att en&lt;br&gt;övergångsbestämmelse till samma lag införs. Lagrådet har beträffande lagen&lt;br&gt;om Sveriges riksbank föreslagit en annan lydelse av 41 § 14 samt att änd-&lt;br&gt;ringsförslaget i 33 § tas in i 38 §. Som kommer att framgå i det följande anser&lt;br&gt;jag att dessa förslag bör godtas utom såvitt avser 9 kap. 23 § sekretesslagen&lt;br&gt;vilket framgår av specialmotiveringen. I lagrådsremissen föreslogs att insi-&lt;br&gt;derregistret skall föras av värdepapperscentralen fr. o. m. den 1 januari&lt;br&gt;1991. Denna tidpunkt bör dock med hänsyn till vissa tekniska övergångs-&lt;br&gt;problem skjutas fram till den 1 april 1991. Övergångsbestämmelserna ju-&lt;br&gt;steras i enlighet härmed. Jag återkommer i övrigt till lagrådets yttrande i den&lt;br&gt;allmäna motiveringen (avsnitten 6.2, 6.5, 6.6 och 6.8). Även i övrigt bör&lt;br&gt;vissa redaktionella ändringar göras i de remitterade lagförslagen, avsnitten&lt;br&gt;6.4, 6.8 och 6.11 samt specialmotiveringen till 4, 11, 18 och 23 §§. För att&lt;br&gt;underlätta för läsaren har därutöver i specialmotiveringen införts hänvis-&lt;br&gt;ningar till relevanta avsnitt i allmänmotiveringen. Lagrådet har avstyrkt&lt;br&gt;ändringen i 1 kap. 4 § sekretesslagen. Ändringen i den paragrafen bör ändå&lt;br&gt;göras av skäl som redovisas i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår som framgår i avsnitt 7 att riksdagen godkänner Europarådets&lt;br&gt;konvention om insiderhandel. Detta har inte underställts lagrådet. Genom&lt;br&gt;en ändring i 8 kap. 5 § sekretesslagen kan Sverige godkänna konventionen&lt;br&gt;utan förbehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna insiderlagen kräver ändringar i ett antal lagar. Ändring-&lt;br&gt;arna har endast karaktären av följdändringar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Historik och gällande rätt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sverige saknade före år 1972 lagstiftning om insiderhandel. Affärer som&lt;br&gt;ansågs ohederliga eller brottsliga kunde i viss mån beivras genom allmän&lt;br&gt;strafflagstiftning och civilrättsliga regler. Genom lagen (1971:827) om&lt;br&gt;registrering av aktieinnehav infördes den första lagstiftningen som direkt&lt;br&gt;syftade till att hindra eventuell insiderhandel. Lagen ålade vissa uppräkna-&lt;br&gt;de personkategorier, i eller med nära anknytning till bolagets ledning, att&lt;br&gt;hos den som för aktieboken, registrera sina aktieinnehav i bolaget och&lt;br&gt;ändringar i innehavet. Lagen var tillämplig på aktier i svenska aktiebolag&lt;br&gt;som var noterat vid Stockholms fondbörs eller på den s. k. fondhandlarlis-&lt;br&gt;tan. Med aktier jämställdes rätt att teckna eller erhålla aktier i bolaget,&lt;br&gt;konvertibla skuldebrev och vinstandelsbevis. Den anmälningspliktige var&lt;br&gt;skyldig att redovisa även aktier i bolaget som innehades av make eller&lt;br&gt;omyndigt barn som stod under hans vårdnad. Anmälningsskyldigheten&lt;br&gt;omfattade i vissa fall även annan juridisk persons innehav av aktier i&lt;br&gt;bolaget. Detta gällde om den anmälningsskyldige eller honom närstående&lt;br&gt;eller dessa tillsammans genom andelsrätt eller annat ekonomisk intresse,&lt;br&gt;hade ekonomisk gemenskap med den juridiska personen och samtidigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hade väsentligt inflytande över dess verksamhet. Anmälan skulle ske inom&lt;br&gt;en månad från forändringen. Underlåten eller for sent inkommen anmä-&lt;br&gt;lan, felaktiga uppgifter i anmälan och vissa brister i registerföringen kunde&lt;br&gt;medföra straff, nämligen böter eller fängelse upp till sex månader. I ringa&lt;br&gt;fall dömdes inte till ansvar. Reglerna gällde sekundärt i förhållande till&lt;br&gt;brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om värdepappersmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen (1985:571, ändrad senast 1988:761) om värdepappersmark-&lt;br&gt;naden infördes direkta förbud mot insiderhandel. Reglerna bygger på ett&lt;br&gt;inskränkt, traditionellt insiderbegrepp. De har således avseende endast på&lt;br&gt;personer och information med särskild anknytning till aktiemarknadsbo-&lt;br&gt;lag, således inte till allmänt kurspåverkande omständigheter. Med aktie-&lt;br&gt;marknadsbolag avses börsbolag och OTC-bolag. Lagen innehåller dels ett&lt;br&gt;allmänt förbud för personer med insynsställning i aktiemarknadsbolag att&lt;br&gt;med kännedom om kurspåverkande ännu icke offentliggjorda omständig-&lt;br&gt;heter i det egna bolaget handla med dess aktier, dels ett förbud som gäller i&lt;br&gt;den situation där en svensk juridisk person avser att förvärva aktierna i ett&lt;br&gt;aktiemarknadsbolag (take-over).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med aktier likställs emissionsbevis, interimsbevis, optionsbevis,&lt;br&gt;konvertibelt skuldebrev, skuldebrev förenat med optionsrätt till nyteck-&lt;br&gt;ning och vinstandelsbevis, som utgetts av aktiemarknadsbolaget eller av&lt;br&gt;någon annan som trätt i dess ställe. Sedan den 1 juli 1986 omfattas även&lt;br&gt;aktieoptioner av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kretsen av personer som skall anses ha insynsställning i aktiemarknads-&lt;br&gt;bolag, och därmed vara registreringspliktiga, utvidgades jämfört med mot-&lt;br&gt;svarande krets enligt lagen om registrering av aktieinnehav. Personer med&lt;br&gt;insynsställning är styrelseledamöter, suppleanter, verkställande direktörer&lt;br&gt;och vice verkställande direktörer i bolaget eller dess moderföretag samt&lt;br&gt;verkställande direktörer och, i vissa fall, ledande befattningshavare i ett&lt;br&gt;dotterföretag. Vidare ingår revisorer och revisorssuppleanter i bolaget eller&lt;br&gt;dess moderföretag, bolagsmän i ett handelsbolag som är dess moderföre-&lt;br&gt;tag, dock inte kommanditdelägare. Ledande befattningshavare i och vissa&lt;br&gt;uppdragstagare för bolaget eller dess moderföretag ingår också i kretsen,&lt;br&gt;om de normalt kan antas ha tillgång till icke offentliggjord information om&lt;br&gt;sådant förhållande som kan påverka kursen på aktierna i bolaget. Fysisk&lt;br&gt;person som själv eller tillsammans med närstående fysisk eller juridisk&lt;br&gt;person äger aktier motsvarande minst fem procent av kapital eller röster i&lt;br&gt;bolaget anses också ha insynsställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer med insynsställning skall skriftligen anmäla sina innehav av&lt;br&gt;aktier i bolaget och ändringar i innehaven till Värdepapperscentralen VPC&lt;br&gt;Aktiebolag (VPC). Anmälningsskyldigheten omfattar även aktier som ägs&lt;br&gt;av make, sambo och omyndiga barn till den anmälningsskyldige. Aktier&lt;br&gt;som ägs av en juridisk person över vars verksamhet den anmälningsskyldi-&lt;br&gt;ge har ett väsentligt inflytande och med vilken han själv eller tillsammans&lt;br&gt;med närstående har en väsentlig ekonomisk gemenskap omfattas också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall föreligger inte anmälningsskyldighet, såsom när aktieinne-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;havet inte uppgår till 50 aktier eller, om innehavet avser värdepapper som Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;i lagen likställs med aktier, värdet understiger ett marknadsvärde motsva-&lt;br&gt;rande 10000 kr. Köp och försäljning av småposter av aktier omfattas inte&lt;br&gt;heller av anmälningsskyldigheten, om ändring i innehavet efter senaste&lt;br&gt;gjord anmälan inte är större än de nämnda posterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan skall ske senast 14 dagar efter det att insynsställning uppkom-&lt;br&gt;mit eller den anmälningsskyldige fått kännedom om en närståendes aktie-&lt;br&gt;förvärv. Samma tidsgräns gäller vid förändringar i aktieinnehavet. VPC&lt;br&gt;skall senast dagen efter det att anmälan kommit in sända underrättelse till&lt;br&gt;bolaget och bankinspektionen om innehållet i anmälan. Bolaget skall hålla&lt;br&gt;anmälan tillgänglig för allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolaget skall föra en förteckning över de personer som har insynsställ-&lt;br&gt;ning i bolaget. Förteckningen skall hållas tillgänglig för allmänheten och&lt;br&gt;lämnas till bankinspektionen. Bolaget skall också i vissa fall skriftligen&lt;br&gt;underrätta den som upptagits i förteckningen om dennes insynsställning&lt;br&gt;och anmälningsskyldighet. Kopia av underrättelsen skall samtidigt sändas&lt;br&gt;till bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen för ett offentligt register över de anmälningar som&lt;br&gt;görs, insynsställningsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts innebar den nya lagen en skärpning, eftersom ett&lt;br&gt;direkt förbud infördes mot insiderhandel i två olika situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omfattar dels ett förbud mot insiderhandel vid offentliga erbjud-&lt;br&gt;anden om förvärv av aktier i ett aktiemarknadsbolag, dels att allmänt förbud&lt;br&gt;mot insiderhandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen mot insiderhandel vid offentliga erbjudanden (7 §) inne-&lt;br&gt;bär i huvudsak att, när en svensk juridisk person vidtagit någon åtgärd&lt;br&gt;som syftar till och är ägnad att leda till ett offentligt erbjudande om förvärv&lt;br&gt;av aktier i aktiemarknadsbolag, förbud råder för arbets- eller uppdragsta-&lt;br&gt;gare hos berörda företag eller deras moderföretag att innan erbjudandet&lt;br&gt;offentliggjorts handla med aktier i aktiemarknadsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär också ett förbud att handla för annans räkning i&lt;br&gt;aktuella bolag. Likaså är det förbjudet att med råd eller på annat sätt&lt;br&gt;föranleda någon annan till handel med aktiemarknadsbolagets aktier in-&lt;br&gt;nan erbjudandet offentliggjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även fysiska personer som har andelar eller aktier i de berörda företagen&lt;br&gt;berörs av förbudet. Så är fallet om innehavet utgör minst fem procent av&lt;br&gt;samtliga andelar eller aktier eller har ett röstvärde som motsvarar minst&lt;br&gt;fem procent av rösterna. Vid bestämmande av innehavets storlek skall&lt;br&gt;aktier som ägs av närstående till aktieägare medräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 bestämmelsen om offentliga erbjudanden nämns tre situationer då ett&lt;br&gt;förbud mot insiderhandel under alla förhållanden skall inträda. Det är för&lt;br&gt;det första när frågan om offentligt erbjudande väckts i den juridiska&lt;br&gt;personens styrelse eller hos någon annan som kan fatta beslut om erbju-&lt;br&gt;dandet. För det andra är det när företrädare för den juridiska personen&lt;br&gt;kommit överens med företrädare för aktiemarknadsbolaget om att inleda&lt;br&gt;överläggningar som syftar till ett offentligt erbjudande. Det tredje fallet är&lt;br&gt;när den juridiska personen låtit göra en utredning om de affärsmässiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsättningarna för ett offentligt erbjudande eller en plan för erbjudan- Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;dets genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna bestämmelsen mot insiderhandel (8 §) stadgas att den&lt;br&gt;som har insynsställning i ett aktiemarknadsbolag inte heller i annat fall för&lt;br&gt;egen eller annans räkning får köpa eller sälja aktie i bolaget. Han får inte&lt;br&gt;heller lämna råd eller på liknande sätt få någon att handla med den&lt;br&gt;aktuella aktien. Detta gäller när han känner till en omständighet i bolagets&lt;br&gt;eller moderföretagets verksamhet om vilken upplysning kommer att läm-&lt;br&gt;nas i årsredovisning, delårsrapport eller årsbokslut som ännu icke offent-&lt;br&gt;liggjorts. Som förutsättning för förbudet gäller att omständigheten skall&lt;br&gt;vara ägnad att väsentligt påverka kursen på bolagets aktier när den blir&lt;br&gt;allmänt känd. Samma sak gäller även annan icke offentliggjord omständig-&lt;br&gt;het i bolagets eller dess moderföretags verksamhet, om omständigheten&lt;br&gt;uppenbart är ägnad att väsentligt påverka kursen på bolagets aktier när&lt;br&gt;den blir allmänt känd. I sistnämnda fall krävs det alltså att det skall vara&lt;br&gt;uppenbart att informationen kan få en kurspåverkande effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omständigheten skall gälla det enskilda bolaget och den skall erfaren-&lt;br&gt;hetsmässigt väsentligt påverka aktiekursen. Huruvida så faktiskt sker när&lt;br&gt;den offentliggörs saknar betydelse. Vid bedömningen av frågan om när&lt;br&gt;väsentlighetsrekvisitet är uppfyllt har departementschefen i prop.&lt;br&gt;1984/85:157 s. 89 angett att en tioprocentig ändring av kursen på en aktie i&lt;br&gt;allmänhet är att anse som väsentlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De två förbudsbestämmelserna gäller inte (9 §) för befattningshavare&lt;br&gt;hos en fondkommissionär i fråga om köp eller försäljning för fondkommis-&lt;br&gt;sionärens räkning av aktier i ett OTC-bolag för vilket fondkommissionä-&lt;br&gt;ren är marknadsgarant. Inte heller omfattas befattningshavare hos en&lt;br&gt;fondkommissionär när, i fråga om utfärdande, köp eller försäljning av&lt;br&gt;aktieoption för fondkommissionärens räkning, fondkommissionären i sär-&lt;br&gt;skilt avtal utfäst sig att på begäran ange kursen på aktieoptioner och att till&lt;br&gt;dessa kurser utfärda, köpa eller sälja aktieoptioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befattningshavare hos fondkommissionärer är inte heller förhindrade&lt;br&gt;att utföra köp- och säljorder för kunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbuden att handla gäller inte heller vid köp när omständigheten är&lt;br&gt;ägnad att sänka kursen eller vid försäljning där omständigheten är ägnad&lt;br&gt;att höja kursen, såvida det inte är fråga om aktieoptioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller försäljning av aktier som tillhör ett konkursbo omfattas av&lt;br&gt;förbuden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehavare av aktieoptioner äger rätt att utan hinder av insiderreglerna&lt;br&gt;den dag optionens löptid går ut, lösa de aktier optionen avser eller sälja&lt;br&gt;optionen. Samma sak gäller den som utfärdat en aktieoption att i samband&lt;br&gt;med lösen sälja eller köpa de aktier som optionen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller omfattar förbudet mot insiderhandel de fall vid ett övertagan-&lt;br&gt;de av ett aktiebolag när aktier köps för den erbjudande juridiska personens&lt;br&gt;räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen har i lagen getts rätt att bedriva utredande verksam-&lt;br&gt;het (24 §) när det finns anledning att anta att ett brott mot insiderreglerna&lt;br&gt;förekommit. Således har bankinspektionen möjlighet att begära in uppgif-&lt;br&gt;ter från den som det finns anledning att anta har gjort överträdelsen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen har även möjlighet att begära in uppgifter från det Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;aktiebolag vars aktier överträdelsen gäller och vid offentliga erbjudanden&lt;br&gt;från den juridiska person som lämnat erbjudandet. Uppgifter kan även&lt;br&gt;begäras från moderföretagen till dessa bolag och fondkommissionärer.&lt;br&gt;Uppgifter kan också begäras in om det finns anledning att anta att någon&lt;br&gt;köpt eller sålt aktier och det finns anledning att anta att handeln föranletts&lt;br&gt;av otillåtna råd eller liknande. Finns det anledning anta att någon överträtt&lt;br&gt;andra bestämmelser i lagen och är överträdelsen belagd med straff får&lt;br&gt;bankinspektionen i utredningssyfte också infordra uppgifter av denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För grov oaktsamhet eller uppsåtligt brott mot förbuden om insiderhan-&lt;br&gt;del är stadgat böter eller fängelse i högst sex månader. Om brottet är att&lt;br&gt;anse som grovt är straffet fängelse i högst två år (28 §). Ansvar kan inte&lt;br&gt;utdömas för anstiftan eller medhjälp till insiderbrott. För brott mot anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldighet enligt lagen kan dömas till böter eller fängelse i högst sex&lt;br&gt;månader (29 §). Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig&lt;br&gt;eller vilseledande uppgift vid fullgörande av sin uppgiftsskyldighet i sam-&lt;br&gt;band med bankinspektionens utredande verksamhet kan dömas till böter&lt;br&gt;eller fängelse högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinning av insiderbrott skall förklaras förverkad om det inte är oskäligt&lt;br&gt;(31 §). Allmänt åtal för insiderbrott får endast väckas efter medgivande av&lt;br&gt;bankinspektionen (32 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondkommissionslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vikten av att allmänheten skall kunna ha förtroende för fondkommis-&lt;br&gt;sionshandeln har motiverat bestämmelser i fondkommissionslagen&lt;br&gt;(1979:748, ändrad senast 1989:1093) om viss begränsning av egenhandel&lt;br&gt;för befattningshavare hos fondkommissionärer. Bestämmelserna innebär&lt;br&gt;att den som på grund av befattning eller annars har anknytning till fond-&lt;br&gt;kommissionär som huvudregel för egen del bara får förvärva fondpapper&lt;br&gt;för långsiktig förmögenhetsförvaltning. Detta gäller om han normalt har&lt;br&gt;insyn i uppdragsgivares värdepappersaffarer som har sådan omfattning att&lt;br&gt;det allmänna försäljningsvärdet kan påverkas (39 §). Undantagna från&lt;br&gt;regeln är obligationer och förlagsbevis som inte är konvertibla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befattningshavare som har nämnda insynsställning är skyldiga att oför-&lt;br&gt;dröjligen anmäla sitt innehav av fondpapper och ändringar i innehavet till&lt;br&gt;fondkommissionären (40 §). Anmälningsskyldigheten omfattar fondpap-&lt;br&gt;per som ägs av den anmälningsskyldige, hans make eller omyndigt barn.&lt;br&gt;Även juridiska personers innehav omfattas av denna skyldighet om en&lt;br&gt;befattningshavare och/eller hans närstående på närmare angivet sätt kan&lt;br&gt;påverka den juridiska personens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondkommissionärerna skall föra förteckning över gjorda anmälningar&lt;br&gt;och även hålla den tillgänglig för bankinspektionen. Styrelsen eller verk-&lt;br&gt;ställande direktören hos en fondkommissionär skall skriftligen underrätta&lt;br&gt;den som har insynsställning på grund av sin befattning hos fondkommis-&lt;br&gt;sionären om att han är anmälningsskyldig för sitt fondpappersinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Självreglering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Som komplement till reglerna om insiderhandel i lagen om värdepappers-&lt;br&gt;marknaden är idag självreglering i form av etikregler relativt vanligt före-&lt;br&gt;kommande bland marknadens aktörer och hos vissa offentliga institutio-&lt;br&gt;ner. Drivkraften bakom dessa regler är omsorgen om förtroendet for den&lt;br&gt;egna verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på sådana regler kan nämnas Svenska FondhandlarefÖre-&lt;br&gt;ningens handelsregler för anställda i bank och fondkommissionsbolag och&lt;br&gt;riksbankens interna etikregler för anställda som har tillgång till förtrolig&lt;br&gt;information.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 EGs regler&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att Sverige har ett starkt intresse av att medverka i ett&lt;br&gt;brett västeuropeiskt samarbete, drog regeringen i prop. 1987/88:66 Sveri-&lt;br&gt;ge och den västeuropeiska integrationen upp ett antal riktlinjer till grund&lt;br&gt;för Sveriges medverkan i det västeuropeiska integrationsarbetet. Riksda-&lt;br&gt;gen ställde sig, efter en omfattande behandling av propositionen under&lt;br&gt;våren 1988, med bred majoritet bakom vad regeringen anfört (UU&lt;br&gt;1987/88:24). Det framhålls i propositionen att Sverige har ett starkt intres-&lt;br&gt;se att så långt det är möjligt delta i det västeuropeiska samarbetet för att&lt;br&gt;möjliggöra en enhetlig marknad for finansiella tjänster. Dessa tankegångar&lt;br&gt;bekräftas i 1989 års betänkande av utrikesutskottet om Sverige och den&lt;br&gt;västeuropeiska integrationen (1988/89:UU19). I betänkandet, som god-&lt;br&gt;känts av riksdagen, uttalas också att Sveriges deltagande i det pågående&lt;br&gt;integrationsarbetet syftar till att Sverige skall hålla jämna steg med den&lt;br&gt;process som pågår i EG. Målet anges vara att Sverige så långt det är möjligt&lt;br&gt;skall få del av de fördelar som den inre marknaden kommer att leda till för&lt;br&gt;EGs medlemsländer, samtidigt som Sverige givetvis måste vara berett att&lt;br&gt;ta på sig vissa förpliktelser. En reell fopliktelse att anpassa de svenska&lt;br&gt;reglerna inom bl. a. värdepappersområdet till EGs krav kan uppkomma&lt;br&gt;genom det avtal som de nyligen mellan EFTA-länderna och EG inledda&lt;br&gt;förhandlingarna om skapandet av ett Europeiskt Ekonomiskt Samarbets-&lt;br&gt;område (EES) syftar till. En av grundvalarna för dessa förhandlingar är&lt;br&gt;nämligen att ett avtal skall baseras på EGs regelsystem. Inom värdepap-&lt;br&gt;persområdet finns ett flertal antagna EG-direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGs ministerråd antog i slutet av 1989 ett direktiv angående samord-&lt;br&gt;ning av regler om insiderhandel (Council Directive of 13 November 1989&lt;br&gt;coordinating regulations on insider dealing; 89/592/EEC). Ändamålet med&lt;br&gt;direktivet är att harmonisera medlemsländernas regler om insiderhandel i&lt;br&gt;syfte att motverka sådan handel. Genom samordnade regler och samarbete&lt;br&gt;mellan tillsynsorgan i medlemsländerna skall också insiderhandel som&lt;br&gt;sträcker sig över landsgränserna kunna bekämpas mer effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet innehåller minimiregler mot insiderhandel. Det definierar&lt;br&gt;vilka personer som skall betraktas som insider och vad som utgör insider-&lt;br&gt;information. I direktivet finns också föreskrifter om när det är förbjudet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för en insider att göra affärer då han har tillgång till icke offentliggjord Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;kurspåverkande information samt föreskrifter om territoriell tillämpning,&lt;br&gt;offentliggörande av information och övervakning av föreskrifternas till-&lt;br&gt;ämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet bygger på ett brett insiderbegrepp. Inte endast personer som&lt;br&gt;fått icke offentliggjord kurspåverkande information på grund av sin ställ-&lt;br&gt;ning eller sitt aktieinnehav omfattas utan även dem som informationen&lt;br&gt;vidarebefordrats till, s. k. tippees. Direktivet anger att i de fall en juridisk&lt;br&gt;person omfattas av förbud mot insiderhandel, t. ex. genom ett stort aktie-&lt;br&gt;innehav i ett bolag, skall förbudet tillämpas på de fysiska personer som å&lt;br&gt;den juridiska personens vägnar tar del i beslut rörande transaktionen i&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med insiderinformation avses i direktivet sådan icke offentliggjord in-&lt;br&gt;formation av tillräckligt bestämd beskaffenhet beträffande värdepapper&lt;br&gt;eller utgivare av värdepapper, som om den offentliggjordes sannolikt skul-&lt;br&gt;le väsentligt påverka priset på värdepapperen i fråga. Eftersom informatio-&lt;br&gt;nen måste vara tillräckligt bestämd omfattas t. ex. inte rykten av definitio-&lt;br&gt;nen. Däremot täcks information som påverkar marknaden i stort, t. ex.&lt;br&gt;beslut om att ändra bankernas upplåningskostnad eller upplåningsrätt i&lt;br&gt;riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insidern är förbjuden att, direkt eller via annan, utnyttja icke offentlig-&lt;br&gt;gjord information vid handel med sådana värdepapper som handlas på en&lt;br&gt;reglerad värdepappersmarknad som står under tillsyn av ett offentligt&lt;br&gt;reglerat organ. Även transaktioner som inte utförs vid någon börs (organi-&lt;br&gt;serad marknad) omfattas av förbudet, om de förmedlas av en professionell&lt;br&gt;aktör, t. ex. en fondkommissionär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insidern är vidare förbjuden att föra information vidare till tredje man&lt;br&gt;(tippee) om inte detta ingår i vad som kan anses normalt för hans anställ-&lt;br&gt;ning, yrke eller uppdrag. Insidern får inte heller utnyttja informationen&lt;br&gt;genom att ge råd till någon annan att köpa eller sälja värdepapper. Den&lt;br&gt;som erhållit informationen i andra hand är på samma sätt som insidern&lt;br&gt;förbjuden att utnyttja den för att köpa eller sälja värdepapper eller föra&lt;br&gt;informationen vidare till någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser den territoriella tillämpningen föreskrivs att en transaktion&lt;br&gt;som utförts på en organiserad marknad för värdepapper, anses vara gjord i&lt;br&gt;det land där marknaden (börsen) finns eller är verksam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag, som emitterat värdepapper vilka är föremål för handel på en&lt;br&gt;organiserad marknad, är skyldiga att omedelbart informera allmänheten&lt;br&gt;om omständigheter eller beslut som kan antas påverka priset på värdepap-&lt;br&gt;peren. Undantag från denna skyldighet kan medges om en omedelbar&lt;br&gt;publicering skulle skada företagets legitima intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet överlåter till varje enskilt medlemsland att självt bestämma&lt;br&gt;vilka påföljder som skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medlemsland skall utse och bemyndiga ett eller flera tillsynsorgan&lt;br&gt;(”competent authorities”) att övervaka tillämpningen av direktivets före-&lt;br&gt;skrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer som är eller har varit anställda vid ett tillsynsorgan skall vara&lt;br&gt;underkastade tystnadsplikt beträffande all konfidentiell information som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de fått i sin tjänst, om inte annat anges i lag. Direktivet föreskriver ett nära Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;samarbete mellan medlemsländernas tillsynsorgan. Tystnadsplikten om-&lt;br&gt;fattar inte det informationsutbyte mellan tillsynsorganen som därvid för-&lt;br&gt;utsätts äga rum. Sekretessen för mottagen konfidientiell information skall&lt;br&gt;upprätthållas av det mottagande tillsynsorganet. Mottagen information får&lt;br&gt;användas endast för att fullgöra de uppgifter som ryms inom direktivom-&lt;br&gt;rådet och för administrativa och rättsliga åtgärder som hör samman med&lt;br&gt;dessa uppgifter. Detta gäller dock inte om skyldighet föreligger att lämna&lt;br&gt;ut informationen inom ramen för ett straffrättsligt förfarande. Mottagen&lt;br&gt;information får dock användas för ändamål som ligger utanför direktivet&lt;br&gt;om det uppgiftslämnande tillsynsorganet medger detta. Den fullständiga&lt;br&gt;direktivtexten på engelska språket bör fogas till protokollet i detta ärende&lt;br&gt;som bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Europarådets konvention&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Europarådet har den 20 april 1989 antagit en konvention om insiderhan-&lt;br&gt;del. Konventionen undertecknades av Sverige den 15 september 1989. Jag&lt;br&gt;avser att ta upp frågan om förslag till riksdagen att godkänna konventio-&lt;br&gt;nen. Konventionen skall enligt sina bestämmelser ratificeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionens uppgift är att skapa ett ömsesidigt utbyte av information&lt;br&gt;mellan de anslutna staterna för att göra det möjligt att effektivt övervaka&lt;br&gt;värdepappersmarknaderna och att fastställa huruvida en person gjort sig&lt;br&gt;skyldig till otillåten insiderhandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen definierar begreppet insiderspekulation som ”irregular&lt;br&gt;operation” utförd av en person som har direkt kunskap om förtrolig&lt;br&gt;information genom sin personliga ställning. Till denna grupp räknas ord-&lt;br&gt;föranden och ledamöter i styrelser eller ledamöter i liknande administrati-&lt;br&gt;va eller övervakande organ i ett företag. Personkretsen omfattar också den&lt;br&gt;som på grund av sin anställning eller yrke erhållit konfidentiell informa-&lt;br&gt;tion om ett företag. Tredje man som erhållit den icke offentliggjorda&lt;br&gt;informationen av någon av de tidigare nämnda personerna gör sig också&lt;br&gt;skyldig till insiderspekulation om han gör transaktioner före offentliggö-&lt;br&gt;randet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen föreskriver att de anslutna staterna skall tillhandahålla&lt;br&gt;varandra största möjliga ömsesidiga biträde när fakta föreligger som inne-&lt;br&gt;bär bevis eller ger misstanke att en insideraffär ägt rum. Enligt konventio-&lt;br&gt;nen finns även möjlighet för de anslutna staterna att utvidga utbytet av&lt;br&gt;information till att omfatta alla typer av transaktioner på värdepappers-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid efterkommande av en begäran om information skall den anmodade&lt;br&gt;myndigheten tillämpa regler och förfaranden i det landets lagstiftning där&lt;br&gt;myndigheten är verksam. Den anmodade myndigheten och den person&lt;br&gt;som arbetar med framställningen skall iaktta sekretess om förfrågningen,&lt;br&gt;vilka som omfattas av förfrågningen och det samlade materialet. Erhållen&lt;br&gt;information får endast användas för det ändamål som anges i förfrågning-&lt;br&gt;en. Den anmodade myndigheten kan vägra att efterkomma en framställ-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning under vissa i konventionen uppräknade omständigheter. Detta gäller Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;t. ex. om den anmodade statens säkerhet skulle kunna skadas om informa-&lt;br&gt;tion lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådets ministerkommitté har den 11 september 1989 upprättat&lt;br&gt;ett protokoll till konventionen av innebörd att EG-staterna sinsemellan&lt;br&gt;inte skall tillämpa konventionen i sådana frågor som är reglerade i EG-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Allmänna utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sedan början på 1980-talet har kapitalmarknadens omfång och betydelse&lt;br&gt;ökat kraftigt. Börshandeln har vitaliserats och effektiviserats. Omsättning-&lt;br&gt;en på aktiemarknaden har ökat från ca 10 miljarder kronor år 1980 till 113&lt;br&gt;miljarder år 1989. Tillförseln av riskkapital har vuxit och antalet nya bolag&lt;br&gt;på Stockholms fondbörs har ökat. Andra utvecklingsdrag under de senaste&lt;br&gt;åren är att uppköps- och fusionsaktiviteten har tilltagit. Antalet aktörer&lt;br&gt;har utökats och stora ekonomiska värden är numera dagligen i omlopp. Ett&lt;br&gt;ytterligare exempel på detta är de senaste årens utveckling på kreditmark-&lt;br&gt;naden, bl. a. skapandet av en penning- och obligationsmarknad. Under år&lt;br&gt;1989 omsattes där 10—15 miljarder kronor per dag. Som ett komplement&lt;br&gt;till kredit- och aktiemarknaderna har en derivatmarknad vuxit fram, med-&lt;br&gt;förande att ytterligare nya instrument tillförts. Under år 1989 omsattes&lt;br&gt;aktierelaterade optioner och terminer för 10 miljarder kronor. Den svens-&lt;br&gt;ka värdepappersmarknadens betydelse som kapitalförmedlare har sålunda&lt;br&gt;ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med de stora förändringarna har allmänhetens intresse för värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden ökat under 1980-talet. Marknadens expansion har&lt;br&gt;medfört ett växande informationsflöde. Numera finns det ett stort antal&lt;br&gt;marknadspåverkande faktorer att ta hänsyn till. Förutom ren företagsspe-&lt;br&gt;cifik information påverkar också uppgifter rörande den allmänna ekono-&lt;br&gt;miska utvecklingen och finansiell statistik såväl kredit- som aktiemarkna-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bibehålla den gynnsamma utvecklingen av värdepappersmarkna-&lt;br&gt;den är det viktigt med ett fortsatt stort förtroende för marknadens funk-&lt;br&gt;tionssätt. Insiderhandel med ekonomisk vinning för vissa av de inblanda-&lt;br&gt;de uppfattas i regel som orättvis och strider mot den allmänna moralupp-&lt;br&gt;fattningen. En brist på rättvisa spelregler på marknaden får antas medföra&lt;br&gt;att investerare tappar förtroendet och söker sig till andra marknadsplatser&lt;br&gt;där konkurrensen sker på lika villkor för alla aktörer. När förtroendet för&lt;br&gt;spelreglerna på en marknadsplats minskar, finns det risk att omsättningen&lt;br&gt;minskar vilket leder till en sämre marknadseffektivitet. En sådan utveck-&lt;br&gt;ling vore till förfång för en fortsatt god riskkapitalförsörjning. Insiderregle-&lt;br&gt;ring är en allmän förtroendeskapande åtgärd som är viktig ur marknads-&lt;br&gt;synpunkt. Det är ur detta perspektiv man skall se den internationella&lt;br&gt;utvecklingen mot reglering inom detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk analys byggd på allmän kunskapsinhämtning och bearbet- Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;ning av offentlig information är effektivitetshöjande och önskvärd. Det&lt;br&gt;fortlöpande och sammantagna analysarbetet bidrar till nya jämviktspriser&lt;br&gt;på marknaden. För en väl fungerande marknad leder detta till att priset&lt;br&gt;återspeglar all den information som finns tillgänglig. Problem uppkommer&lt;br&gt;emellertid när personer på grund av insynsställning inom olika organisa-&lt;br&gt;tioner kommer i kontakt med icke offentliggjord information och använ-&lt;br&gt;der denna för egen vinning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både moraliska och ekonomiska skäl kan anföras mot att personer för&lt;br&gt;egen vinning utnyttjar information som de erhållit i tjänsten. Vissa hävdar&lt;br&gt;att den informationen tillhör arbetsgivaren eller kunderna och att utnytt-&lt;br&gt;jande av sådan information minskar värdet av informationen i fråga vilket&lt;br&gt;skulle kunna medföra ekonomisk skada för företaget eller kunden. Andra&lt;br&gt;hävdar att skadan inte går att hänföra till någon speciell person utan&lt;br&gt;drabbar aktieägarna som kollektiv och att det därför ligger i deras intresse&lt;br&gt;att förhindra insiderhandel. Genom speciella anställningsavtal skulle an-&lt;br&gt;ställda kunna förhindras att utnyttja icke offentliggjord information som&lt;br&gt;de får på grund av sin tjänst. En mångfald av skiftande regler skulle&lt;br&gt;emellertid minska överblickbarheten beträffande spelreglerna på markna-&lt;br&gt;den. Genom en lagreglering på området erhålls enhetliga regler, lika för&lt;br&gt;alla på värdepappersmarknaden. Förutom att anställda kan ha kännedom&lt;br&gt;om icke offentliggjord information om det egna företaget kan också exem-&lt;br&gt;pelvis anställda hos fondkommissionärer i sin kontakt med företag få&lt;br&gt;kännedom om känslig information. Även informationsföretag såsom ana-&lt;br&gt;lysfirmor och ekonomiska tidskrifter berörs. Även inom den statliga verk-&lt;br&gt;samheten förekommer marknadspåverkande information. För att bl. a.&lt;br&gt;upprätthålla förtroendet för myndigheter och värna om tjänstemännens&lt;br&gt;integritet är det naturligt att dessa bör innefattas i en utvidgad insiderkrets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappermarknaderna i världen har i allt högre grad internationali-&lt;br&gt;serats och internationella investerare utökar sina värdepappersportföljer&lt;br&gt;med aktier från skilda marknadsplatser och obligationer i olika valutor.&lt;br&gt;Även Sverige bidrar i hög grad till denna utveckling. Svenska företags&lt;br&gt;aktier noteras i allt större utsträckning på utländska börser. Den svenska&lt;br&gt;valutaavregleringen har medfört att utländska investerare numera har&lt;br&gt;möjlighet att köpa obligationer utgivna i svenska kronor och dessa noteras&lt;br&gt;numera också på utländska marknadsplatser. Utvecklingen går mot en&lt;br&gt;harmonisering av de regler som styr själva handeln. Många länder har de&lt;br&gt;senaste åren intagit en skärpt hållning i förhållande till insiderhandel. Nya&lt;br&gt;lagar har införts. Dessa har främst inriktat sig på insiderhandel i vid&lt;br&gt;mening. En utgångspunkt för de förhandlingar mellan EFTA-länderna och&lt;br&gt;EG som har inletts är att ett eventuellt avtal mellan EG och EFTA-&lt;br&gt;länderna skall baseras på EGs regelsystem. Den av mig föreslagna lagen&lt;br&gt;följer den internationella trenden och uppfyller kraven i EGs direktiv om&lt;br&gt;insiderhandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med insiderhandel avses i regel att en person köper eller säljer värdepap-&lt;br&gt;per och därvid utnyttjar sin kännedom om ett förhållande som inte är all-&lt;br&gt;mänt känt och som skulle påverka kurserna på värdepapperen om det of-&lt;br&gt;fenliggjordes. Det kan gälla vilken omständighet som helst som är kurspå-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkande, t. ex. ändringar i skattebestämmelser. Den agerande kan vara Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;vilken person som helst som har kännedom om kurspåverkande informa-&lt;br&gt;tion. Det krävs således inget samband mellan honom och t. ex. bolaget vars&lt;br&gt;aktier han handlat med. Insider i denna mening kan vara exempelvis tjäns-&lt;br&gt;temän i riksbanken med kännedom om förestående penningpolitiska åtgär-&lt;br&gt;der eller anställda i regeringskansliet med kännedom om ny lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande insiderlagstiftningen avser insiderhandel i inskränkt&lt;br&gt;mening. Med detta menas att den information som inte är allmänt känd&lt;br&gt;hänför sig till ett specifikt aktiebolag och att informationen kan väntas ha&lt;br&gt;kurspåverkande effekt på aktierna i det bolaget om den offentliggörs.&lt;br&gt;Personer med insynsställning i ett bolag, i dagligt tal kallade insider, får&lt;br&gt;inte handla med aktier i det ”egna” bolaget när de känner till icke offent-&lt;br&gt;liggjorda kurspåverkande omständigheter. I andra situationer är det inget&lt;br&gt;som hindrar att dessa personer handlar med aktier i det bolag i vilket de&lt;br&gt;har sin befattning. Att vara insider innebär således inte i sig något klan-&lt;br&gt;dervärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En något större krets av personer är förbjuden att handla med berörda&lt;br&gt;bolags aktier när en åtgärd är vidtagen och denna är ägnad att leda till ett&lt;br&gt;offentligt erbjudande om förvärv av aktier i ett aktiemarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt är värdepappershandel med tillgång till icke offentliggjord kurs-&lt;br&gt;påverkande information tillåten i svensk lag. Jag bortser här från de&lt;br&gt;specialregler som gäller de offentligt anställda. Dessa bestämmelser åter-&lt;br&gt;kommer jag till i avsnitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Ny insiderlag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I en ny lag, kallad insiderlagen, utvidgas förbudet mot&lt;br&gt;insiderhandel. En huvudregel av generell karaktär med förbud mot&lt;br&gt;insiderhandel kompletteras med vissa hjälpregler. Lagstiftningen&lt;br&gt;anpassas därmed till EGs direktiv om insiderhandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag utom vad avser&lt;br&gt;lagens rubrik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna lämnar förslaget om en utvid-&lt;br&gt;gningav insiderlagstiftningen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Lagen om värdepappersmarknaden är inriktad&lt;br&gt;på insiderhandel i inskränkt mening. Det innebär att en stor del av värde-&lt;br&gt;pappersmarknadens aktörer inte omfattas av lagens regler om handelsför-&lt;br&gt;bud. Detta är otillfredställande av flera orsaker. Ett av ändamålen med en&lt;br&gt;lagstiftning mot insiderhandel är att främja en sund marknad för värde-&lt;br&gt;papper. Syftet är också att hålla marknaden fri från företeelser som är&lt;br&gt;ägnade att minska det allmänna förtroendet för den. Av denna anledning&lt;br&gt;bör enligt min mening alla de som agerar på värdepappersmarknaden&lt;br&gt;omfattas av förbudet att göra affärer med kännedom om icke offentliggjor-&lt;br&gt;da omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande bestämmelser om insiderhandel är detaljrika och förhållan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;devis invecklade. Påbyggnader av den nu gällande regleringen i olika Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;riktningar skulle ytterligare komplicera systemet och göra regleringen svår-&lt;br&gt;överskådlig. Det mesta talar därför för att ersätta den nuvarande reglering-&lt;br&gt;en med en ny insiderlag med mer generella bestämmelser. Ett ytterligare&lt;br&gt;skäl som talar för detta är att lagen skulle bättre svara mot den reglering&lt;br&gt;som finns inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insiderlagstiftningen bör enligt min mening ges en sådan utformning att&lt;br&gt;den kan möta de krav som en föränderlig och komplex värdepappersmark-&lt;br&gt;nad reser utan att kontinuerligt återkommande revideringar av lagstift-&lt;br&gt;ningen måste göras. Frågorna om insiderhandel kan inte regleras i alla&lt;br&gt;detaljer utan att lagtexten förlorar i överskådlighet och flexibilitet inför&lt;br&gt;nytillkommande situationer. Med hänsyn härtill och vad tidigare anförts&lt;br&gt;har jag funnit det lämpligast att föreslå en huvudregel av generell karaktär&lt;br&gt;med förbud mot insiderhandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande regeln i 7 § lagen om värdepappersmarknaden är relativt&lt;br&gt;konkret utformad och var den 1 juli 1987 föremål för en ändring som&lt;br&gt;ytterligare konkretiserade regelns tillämpningsområde. Flera av dem som&lt;br&gt;berörs av insiderregleringen har ansett det värdefullt med klara och di-&lt;br&gt;stinkta regler för vissa situationer, i form av endera lagstiftning eller&lt;br&gt;självreglering. Med hänsyn till dessa förhållanden har jag, liksom kommit-&lt;br&gt;tén, funnit att den generella huvudregeln bör kompletteras med vissa&lt;br&gt;hjälpregler. Hjälpreglerna bör ange vissa typer av information, t. ex. om&lt;br&gt;förestående offentliga erbjudanden, som förbudsregeln bör tillämpas på&lt;br&gt;och från vilka tidpunkter förbudet mot insiderhandel i sådana situationer&lt;br&gt;skall gälla. Avsikten med dessa exempel är dock inte att de skall täcka&lt;br&gt;samtliga situationer som kan bli aktuella. De skall endast ange vissa&lt;br&gt;konkreta fall och samtidigt vara en vägledning vid bedömningen av frågan,&lt;br&gt;om vilka andra förhållanden som bör omfattas av förbuden i huvudregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fördel med en sålunda utformad lagstiftning är att den — med&lt;br&gt;bibehållande av vissa konkreta anvisningar för tillämpningen av insider-&lt;br&gt;reglerna i särskilda situationer — överensstämmer med regleringen inom&lt;br&gt;EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fördel är enligt min mening att en generell regel kan bilda&lt;br&gt;underlag för etikskapande verksamhet inom näringsliv, organisationer och&lt;br&gt;myndigheter. En sådan effekt är väl så viktig som den direkt preventiva&lt;br&gt;effekten via straffsanktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagens rubrik&lt;br&gt;”Insider” är ett engelskt ord som numera har blivit vedertaget i Sverige&lt;br&gt;och införlivats i det svenska språket. Ordet förekommer i Svenska Akade-&lt;br&gt;miens ordlista där svensk böjning av ordet rekommenderas men där även&lt;br&gt;den engelska pluralformen insiders anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör ordet insider ingå i rubriken till den lag jag nu&lt;br&gt;föreslår. Därmed framgår för envar att lagen innehåller regler om det som i&lt;br&gt;massmedia benämns insiderhandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet som ansett att denna beteckning på lagen bör godtas har som&lt;br&gt;framgår av avsnitt 6.8 och specialmotiveringen till 21 § anfört att termen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;insider också bör kunna användas i vissa av lagens bestämmelse när det är Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;praktiskt motiverat. Jag har ingen erinran mot att så sker.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Personkretsens avgränsning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den personkrets som omfattas av förbudet mot insi-&lt;br&gt;derhandel utvidgas till att omfatta var och en som genom anställ-&lt;br&gt;ning, uppdrag eller annan befattning har fått kännedom om en icke&lt;br&gt;offentliggjord kurspåverkande omständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktieägare omfattas också av förbudet såvitt rör information om&lt;br&gt;omständigheter i bolaget där han äger aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motagare av tips behandlas i nästa avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag från-&lt;br&gt;sett att kommittén begränsat förbudet vad gäller aktieägare till sådana som&lt;br&gt;har insynsställning i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansera: Remissinstanserna tillstyrker över lag att utvidga&lt;br&gt;personkretsen som omfattas av förbudet att handla med värdepapper med&lt;br&gt;kännedom om icke offentliggjorda kurspåverkande omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt forslag: Gällande lagstiftning begränsar den personkrets&lt;br&gt;som omfattas av förbudet mot insiderhandel på ett sätt som inte är&lt;br&gt;tillfredsställande. Åtskilliga persongrupper som normalt har tillgång till&lt;br&gt;icke offentliggjord kurspåverkande information faller utanför den nuva-&lt;br&gt;rande lagstiftningen i och med att endast vissa i lagen uppräknade befatt-&lt;br&gt;ningshavare och andra med anknytning till aktiemarknadsbolag omfattas&lt;br&gt;av bestämmelserna. Jag kan inte se något skäl varför andra som erhåller&lt;br&gt;kännedom om icke offentliggjorda kurspåverkande omständigheter skall&lt;br&gt;undantas från förbudet. Jag tänker på bl. a. portfölj förvaltare och finans-&lt;br&gt;analytiker hos institutionella placerare, anställda hos fondkommissionärer&lt;br&gt;och ekonomijournalister. Dessa grupper kan bl. a. ha goda kunskaper om&lt;br&gt;det allmänna orderläget och den egna institutionens planer eller beslut om&lt;br&gt;köp eller försäljning av fondpapper. Sådana order och planer kan när de&lt;br&gt;blir allmänt kända väsentligt påverka kursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Risken för affärer med utnyttjande av icke offentliggjord information är&lt;br&gt;störst i kretsen närmast informationskällan. Förbudet mot insiderhandel&lt;br&gt;bör därför enligt huvudregeln omfatta var och en som genom anställning,&lt;br&gt;uppdrag eller annan befattning har fått kännedom om en icke offentlig-&lt;br&gt;gjord omständighet. Sådana personer bör också vara förbjudna att med&lt;br&gt;råd eller på annat därmed jämförligt sätt föranleda någon annan till&lt;br&gt;handel. Det är också den utgångspunkt det tidigare omtalade EG-direkti-&lt;br&gt;vet har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktieägare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att förbudet mot insiderhandel också skall gälla&lt;br&gt;fysiska personer som på grund av aktieägande har insynsställning i ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiebolag med allmänt spridda aktier. Aktieinnehavet måste uppgå till Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;minst fem procent av aktiekapitalet eller av röstetalet för samtliga aktier i&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare i avsnitt 6.1 redovisat betydelsen av att värdepappers-&lt;br&gt;marknaden hålls fri från sådana osunda beteenden som insiderhandel.&lt;br&gt;Mitt förslag till insiderlag är tillämpligt på den handel som sker på värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden. Med sådan handel avses handel på en organiserad&lt;br&gt;marknadsplats eller genom mellanhand som yrkesmässigt bedriver handel&lt;br&gt;med fondpapper. Förbudet mot insiderhandel omfattar samtliga fondpap-&lt;br&gt;per, oberoende av om de är utgivna av ett aktiemarknadsbolag eller inte.&lt;br&gt;Det är alltså tillräckligt att t. ex. aktier i ett litet familjeföretag omsätts på&lt;br&gt;marknaden för att insiderförbudet skall gälla. Med kommitténs förslag&lt;br&gt;skulle emellertid inte samtliga affärer som görs på marknaden träffas av&lt;br&gt;insiderförbudet, t. ex. skulle en aktieägare i ett bolag med färre än två-&lt;br&gt;hundra ägare ostraffat kunna utnyttja information som han erhållit i sin&lt;br&gt;egenskap av aktieägare för egen handel genom en fondkommissionär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att även sådana affärer kan skada förtroendet för värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden. Det är därför högst motiverat att förbudet mot insider-&lt;br&gt;handel, förutom anställda, uppdragstagare och andra befattningshavare,&lt;br&gt;också omfattar aktieägare som fått information eller kunskap om en icke&lt;br&gt;offentliggjord omständighet som rör bolaget där han är aktieägare. Detta&lt;br&gt;överensstämmer också med EGs direktiv om insiderhandel. Frågan om&lt;br&gt;vilka aktieägare som skall vara anmälningsskyldiga för sina innehav be-&lt;br&gt;handlar jag i avsnitt 6.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan ifrågasättas om förbudet mot insiderhandel också skall omfatta&lt;br&gt;juridiska personer i vissa fall. Jag tänker bl. a. på de fall då någon, som har&lt;br&gt;insynsställning i ett aktiemarknadsbolag har sådan befattning i en juridisk&lt;br&gt;person, att han har möjlighet att påverka dess handel med fondpapper. En&lt;br&gt;sådan person kan för den juridiska personens räkning utnyttja icke offent-&lt;br&gt;liggjord kurspåverkande information som han fått kännedom om genom&lt;br&gt;sin insynsställning i aktiebolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den handel med fondpapper som en person med insynsställning i ett&lt;br&gt;aktiebolag gör för en juridisk persons räkning eller föranleder annan att&lt;br&gt;göra, omfattas straffrättsligt av det föreslagna förbudet i 4 § mot insider-&lt;br&gt;handel. Enligt denna bestämmelse förhindras en person som genom an-&lt;br&gt;ställning, uppdrag eller annan befattning erhållit icke offentliggjord kurs-&lt;br&gt;påverkande information att för egen eller annans räkning köpa eller sälja&lt;br&gt;fondpapper eller därmed likställda värdepapper. Han får inte heller med&lt;br&gt;råd eller på annat sätt föranleda någon annan till handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att han är förbjuden, inte bara att handla själv, utan även&lt;br&gt;att föranleda att handel sker å den juridiska personens vägnar. Förbudet är&lt;br&gt;straffsanktionerat. De fysiska personer som vidtar de brottsliga åtgärderna&lt;br&gt;kan straffas. Detta överensstämmer med EGs direktiv. Vinning av ett&lt;br&gt;brott mot denna regel kan, som behandlas i specialmotiveringen till 23 §,&lt;br&gt;förverkas antingen hos den juridiska personen eller hos gärningsmannen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(den anställde) eller hos båda. Dessutom bör den juridiska personen i detta Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;sammanhang kunna ådömas företagsbot, vilket jag också behandlar i&lt;br&gt;samband med 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ovan behandlade situationen behöver inte förutsätta att den fysiska&lt;br&gt;person, som missbrukar icke offentliggjord information avseende aktiebo-&lt;br&gt;laget, har insynsställning i detta. Det kan gälla vilken person som helst som&lt;br&gt;på grund av sin anknytning till aktiebolaget omfattas av förbudsregeln i 4 §&lt;br&gt;och som har sådan ställning i den juridiska personen att han kan påverka&lt;br&gt;dess värdepappershandel med tips och råd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid innebär detta lagförslag att även juridiska personers värdepap-&lt;br&gt;persaffärer i praktiken kommer att omfattas av förbudet mot insiderhandel&lt;br&gt;eftersom det alltid finns en fysisk person som faktisk agerar på den juridiska&lt;br&gt;personens vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondkommissionärer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vikten av att allmänheten skall kunna ha förtroende för dem som är&lt;br&gt;verksamma i fondkommissionshandeln har lett till att bestämmelser om&lt;br&gt;egenhandel för befattningshavare hos fondkommissionärer förts in i 39 §&lt;br&gt;fondkommissionslagen (1979:748). Bestämmelserna innebär att den som&lt;br&gt;på grund av befattning eller annars har anknytning till fondkommissionär&lt;br&gt;ej får för egen räkning genom köp, byte eller därmed jämförligt sätt&lt;br&gt;förvärva fondpapper annat än för långsiktig förmögenhetsförvaltning.&lt;br&gt;Detta gäller om han normalt har insyn i uppdragsgivares värdepappers-&lt;br&gt;affärer som har sådan omfattning att det allmänna försäljningsvärdet kan&lt;br&gt;påverkas. Obligationer och förlagsbevis som inte är konvertibla är undan-&lt;br&gt;tagna från regeln. Departementschefen anförde vid lagens tillkomst att det&lt;br&gt;uppenbarligen är ”av stor betydelse att de som är verksamma i fondkom-&lt;br&gt;missionshandeln omfattas av allmänhetens förtroende. Reglerna bör där-&lt;br&gt;för utformas så att sådana personer i eller med anknytning till banker och&lt;br&gt;fondkommissionsbolag som normalt har insyn i enskildas värdepappers-&lt;br&gt;affärer av större omfattning, inte får möjlighet att utnyttja sin speciella&lt;br&gt;kunskap för egen vinning” (prop. 1978/79:9 s. 142).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningarna pekar i sitt remissvar på handelsförbudet i fondkom-&lt;br&gt;missionslagen och anmärker att bestämmelserna avser en form av insider-&lt;br&gt;handel. Den utvidgning av förbudskretsen jag föreslår innebär att det&lt;br&gt;egentliga syftet med 39 § fondkommissionslagen blir tillgodosett genom att&lt;br&gt;de berörda personerna kommer att omfattas av förbudet mot insiderhan-&lt;br&gt;del. Straffvärda förfaranden blir därigenom förbjudna och regeln i fond-&lt;br&gt;kommissionslagen kan därför upphävas. Om fondkommissionärerna öns-&lt;br&gt;kar ett längre gående förbud för de anställda att handla för egen del finns&lt;br&gt;här utrymme för självreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självreglering förutsätter naturligtvis att de anställda följer uppställda&lt;br&gt;regler. Detta utgör ingen skillnad mot vad som gällt hittills. Förbudet i 39 §&lt;br&gt;fondkommissionslagen mot förvärv av fondpapper för annat än långsiktig&lt;br&gt;förmögenhetsförvaltning har inte varit straffsanktionerat. Överträdelser&lt;br&gt;av reglerna kan beivras genom de bestämmelser som gäller anställningsför-&lt;br&gt;hållandet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;44&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Mottagare av tips&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den som fått information eller kunskap om omstän-&lt;br&gt;dighet som inte är offentliggjord och det måste förutsättas att denna&lt;br&gt;information eller kunskap kommer från en person som själv är&lt;br&gt;förbjuden att handla, omfattas av förbudet att handla för egen eller&lt;br&gt;annans räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Den som fått tips om en icke offentliggjord kurs-&lt;br&gt;påverkande omständighet av någon som primärt erhållit informationen&lt;br&gt;eller av någon med nära anknytning till denne omfattas av förbudet att&lt;br&gt;handla för egen eller annans räkning. Han är även förbjuden att med råd&lt;br&gt;eller på därmed jämförligt sätt förmå annan till sådant köp eller försälj-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar&lt;br&gt;det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En person (tipsmottagare) kan få information&lt;br&gt;om en icke offentliggjord omständighet, av någon som har sådan ställning&lt;br&gt;att han omfattas av förbudet mot insiderhandel. Den som lämnar ifrån sig&lt;br&gt;ett tips kan göra det för att få ekonomisk vinning men han kan också&lt;br&gt;lämna det endast för vänskaps skull utan några ekonomiska överväganden.&lt;br&gt;Fall kan också uppkomma där en person själv skaffar sig kunskap om en&lt;br&gt;icke offentliggjord omständighet. En hantverkare som fått i uppdrag att&lt;br&gt;reparera ett bolags styrelserum kan få tillfälle att ta del av en hemlig&lt;br&gt;promemoria som inte var avsedd för honom. Andra exempel är taxichauf-&lt;br&gt;fören som tillåter en kund att sända ett meddelande genom taxins kommu-&lt;br&gt;nikationssystem eller som hör ett samtal mellan passagerarna i baksätet. I&lt;br&gt;dessa båda situationer har personen fått kännedom om en icke offentliggjord&lt;br&gt;omständighet som om den utnyttjas för handel med värdepapper kan med-&lt;br&gt;föra stora vinstmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtroendet för värdepappersmarknaden kräver rättvisa spelregler. Det&lt;br&gt;är därför oacceptabelt att en tipsmottagare, oberoende av på vilka vägar&lt;br&gt;den icke offentliggjorda informationen nått honom, utnyttjar den för att&lt;br&gt;göra riskfria värdepappersaffärer. Jag anser därför att det bör införas en&lt;br&gt;bestämmelse som förbjuder en person som fått kännedom om kurspåver-&lt;br&gt;kande information att utnyttja denna i sin handel med fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet omfattar även den som erhåller information från någon som&lt;br&gt;själv fått informationen som tips. Detta gäller alltså i ett obegränsat antal&lt;br&gt;led. En person som själv skaffar sig kunskap om en icke offentliggjord&lt;br&gt;omständighet torde i praktiken oftast kunna göra detta endast direkt hos&lt;br&gt;den ursprungliga källan. Den personen kan i sin tur lämna sin kunskap&lt;br&gt;vidare som tips.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen överensstämmer med EG:s direktiv om&lt;br&gt;insiderhandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Offentliga funktionärer m. fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Offentliga funktionärer omfattas av förbudet mot insi-&lt;br&gt;derhandel liksom funktionärer hos allmänna pensionsfondens&lt;br&gt;fondstyrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet införs att ålägga offentliga funktionärer och även funk-&lt;br&gt;tionärer hos allmänna pensionsfonden skyldighet att anmäla innehav&lt;br&gt;av fondpapper och förändringar i innehavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna sekretesskyddas och får inte offentliggöras om det&lt;br&gt;inte står klart att uppgiften kan röjas utan men för den anmälnings-&lt;br&gt;skyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag från-&lt;br&gt;sett att kommittén inte behandlat befattningshavare hos allmänna pen-&lt;br&gt;sionsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna godtar förslaget. Riksbanksfull-&lt;br&gt;mäktige påpekar att motivet för bestämmelsen om anmälningsplikt är att&lt;br&gt;undvika misstro mot myndigheterna och inte som kommittén anfört att&lt;br&gt;bevara allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden. Riksbanks-&lt;br&gt;fullmäktige föreslår att det i lagen ges möjlighet för myndighet att kräva att&lt;br&gt;anställda med tillgång till särskild känslig information begränsar sig till&lt;br&gt;långsiktiga värdepappersaffärer. Fullmäktige föreslår också att reglerna&lt;br&gt;om anmälningsplikt och placeringsbegränsningar även skall gälla de för-&lt;br&gt;troendevalda och andra uppdragstagare i offentliga myndigheter. Bankin-&lt;br&gt;spektionen föreslår att även offentliganställda närståendes värdepappersin-&lt;br&gt;nehav skall kunna omfattas av anmälningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Vissa offentliga funktionärer kan ha kännedom&lt;br&gt;om omständigheter rörande ett enskilt aktiebolag, som kan påverka kursen&lt;br&gt;på aktierna i bolaget, t. ex. vid tillståndsgivning och offentlig upphandling.&lt;br&gt;De kan också ha kännedom om omständigheter som påverkar marknadslä-&lt;br&gt;get i stort t. ex. anställda vid Statistiska centralbyrån som känner till&lt;br&gt;innehållet i ännu icke publicerad ekonomisk statistik. Andra exempel är&lt;br&gt;funktionärer som har kännedom om kommande ränteförändringar eller&lt;br&gt;ändringar i skattelagstiftningen. Det är angeläget att förhindra att dessa&lt;br&gt;offentliga funktionärers handel för egen räkning med fondpapper leder till&lt;br&gt;att allmänhetens förtroende för myndigheterna skadas. Det är även av stor&lt;br&gt;vikt att funktionärernas opartiskhet och myndigheternas anseende inte&lt;br&gt;ifrågasätts på grund av misstankar om otillbörligt utnyttjande av icke&lt;br&gt;offentlig information. Med offentliga funktionärer avses arbetstagare och&lt;br&gt;uppdragstagare i staten och kommuner. Bland uppdagstagare kan nämnas&lt;br&gt;t. ex. valda ledamöter och ersättare i statliga och kommunala organ samt&lt;br&gt;utsedda ledamöter i statliga myndigheters styrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sekretesslagen (1980:100, omtryckt 1989:713, ändrad senast&lt;br&gt;1990:896) finns bestämmelser om tystnadsplikt i offentlig verksamhet och&lt;br&gt;om förbud att lämna ut allmänna handlingar. En offentlig funktionärer kan&lt;br&gt;straffas med stöd av 20 kap. 3 § brottsbalken för brott mot tystnadsplikten&lt;br&gt;om han röjer eller utnyttjar uppgift han är skyldig att hemlighålla enligt lag&lt;br&gt;eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentliga anställningsförhållanden regleras i lagen (1976:600, omtryckt Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;1987:1000. ändrad senast 1989:665) om offentlig anställning (LOA). Enligt&lt;br&gt;denna får arbetstagare i offentlig tjänst inte inneha förtroendeskadliga&lt;br&gt;bisysslor. Därmed är det förbjudet att inneha anställning eller uppdrag eller&lt;br&gt;utöva verksamhet som kan rubba förtroendet till arbetstagarens eller annan&lt;br&gt;arbetstagares opartiskhet i tjänsteutövningen eller skada myndighetens&lt;br&gt;anseende. Vid överträdelse av reglerna i LOA kan disciplinansvar eller av-&lt;br&gt;skedande komma ifråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande lagstiftning finns det inte någon regel som har det direkta&lt;br&gt;syftet att förbjuda offentliganställda att för värdepappershandel utnyttja&lt;br&gt;sådan icke offentliggjord kurspåverkande information som de erhållit i&lt;br&gt;tjänsten. Dessa offentliga tjänstemän bör därför, förutom sekretessreglerna&lt;br&gt;som nämnts ovan, omfattas av förbudsregeln i det lagförslag jag nu lägger&lt;br&gt;fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna pensionsfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i skrivelse 1988/89:144 med en redovisning av allmänna&lt;br&gt;pensionsfondens verksamhet år 1988 informerat riksdagen om att frågan&lt;br&gt;om insiderregler för allmänna pensionsfondens fondstyrelser skall behand-&lt;br&gt;las i samband med värdepappersmarknadskommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av den allmänna förbudsbestämmelsens utformning kommer&lt;br&gt;även personer som på grund av sin anställning, uppdrag eller annan&lt;br&gt;befattning hos en av fondstyrelserna har tillgång till icke offentliggjord&lt;br&gt;kurspåverkande information att omfattas av insiderreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skyldighet för sådana offentliga funktionärer som i sin yrkesverksamhet&lt;br&gt;har tillgång till icke offentliggjord kurspåverkande information, att anmäla&lt;br&gt;sina innehav av fondpapper har, som lagrådet påpekat, primärt funktionen&lt;br&gt;att underlätta tillsynen över att förbuden efterlevs av de berörda och minska&lt;br&gt;deras benägenhet för otillåten handel. Därutöver kan naturligtvis också&lt;br&gt;förtroendet för funktionärerna och myndigheten stärkas om anmälnings-&lt;br&gt;skyldighet gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av att icke offentliggjord kurspåverkande information kan&lt;br&gt;finnas tillgänglig i så många olika sammanhang hos myndigheter ser jag&lt;br&gt;det svårt att i lagform ange bestämda kategorier av funktionärer som&lt;br&gt;skall vara anmälningsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldigheten bör endast avse sådana funktionärer som på&lt;br&gt;grund&lt;br&gt;av sin ställning i en myndighet normalt har tillgång till icke offentliggjord&lt;br&gt;information som kan påverka kursen på fondpapper och likställda värde-&lt;br&gt;papper. För det övervägande antalet myndigheter torde det inte vara&lt;br&gt;behövligt med en anmälningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör regeringen avgöra vilka myndigheter under rege-&lt;br&gt;ringen som skall kunna ålägga sina anställda, m. fl. anmälningsskyldighet.&lt;br&gt;Därefter är den lämpligaste lösningen att låta myndigheten avgöra vilka&lt;br&gt;som har sådan ställning att de skall omfattas av anmälningsskyldighet. Den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anmälningsskyldighet jag föreslår för offentliga funktionärer går avsevärt Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;mycket längre än den som gäller personer med insynställning i aktiemark-&lt;br&gt;nadsbolag. Den innebär en skyldighet för funktionären att anmäla hela sitt&lt;br&gt;innehav av sådana fondpapper som definieras eller skall behandlas som&lt;br&gt;fondpapper enlig 2 §. Regeln innebär en avsevärd integritetskränkning. Jag&lt;br&gt;anser att regeln är av grundläggande natur när det gäller bl. a. statstjänste-&lt;br&gt;männens rättställning. Förutsättningen för åläggande av anmälningsskyl-&lt;br&gt;digheten måste därför enligt 11 kap. 10 § regeringsformen (RF) framgå i lag.&lt;br&gt;Jag föreslår därför en bestämmelse med innebörd att ledamot i myndig-&lt;br&gt;heters styrelser samt arbetstagare, uppdragstagare eller annan funktionär&lt;br&gt;hos myndighet får åläggas att anmäla sitt innehav av fondpapper och änd-&lt;br&gt;ringar i innehavet till myndigheten. En sådan reglering rör, som lagrådet&lt;br&gt;anfört, sådana förhållanden att normgivningen kräver lagform (8 kap. 3 §&lt;br&gt;jämförd med 7 § RF). Med stöd av den bestämmelse jag föreslår kommer,&lt;br&gt;som lagrådet anfört, regeringen att i beslut av förvaltningskaraktär kunna&lt;br&gt;föreskriva att anmälningsskyldighet skall gälla viss eller vissa myndigheter.&lt;br&gt;Kommuner får motsvarande möjlighet rörande kommunala myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndighet som getts denna möjlighet får i sin tur besluta om vilka enskilda&lt;br&gt;funktionärer som skall åläggas anmälningsskyldighet. För styrelseledamöter&lt;br&gt;i myndigheter under regeringen ankommer det på regeringen att besluta om&lt;br&gt;dessa skall vara anmälningsskyldiga. Däremot anser jag det vara ett alltför&lt;br&gt;stort ingrepp i den personliga integriteten att ålägga närstående till dessa&lt;br&gt;offentliga funktionär anmälningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan skall ske till arbetsgivaren eller uppdragsgivaren, dvs. myndig-&lt;br&gt;heten, enligt de närmare föreskrifter som anges i det beslut myndigheten&lt;br&gt;fattar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resonemanget ovan är tillämpligt också på allmänna pensionsfondens&lt;br&gt;fondstyrelser. Vad gäller allmänna pensionsfonden bör bestämmelsen om&lt;br&gt;anmälningsskyldighet tas in i lagen (1983:1092) med reglemente för all-&lt;br&gt;männa pesionsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om myndigheter under riksdagen får, som lagrådet anfört, åläg-&lt;br&gt;gande ske genom särskild lagstiftning. Frågan om det bedöms som erforder-&lt;br&gt;ligt och i så fall vilka som skall åläggas denna skyldighet, ankommer det på&lt;br&gt;riksdagen att avgöra. Jag vill dock med hänsyn till riksbankens ställning och&lt;br&gt;dess tillgång till information föreslå att riksdagen genom tillägg i 38 § och&lt;br&gt;41 § lagen (1988:1385, ändrad senast 1989:189) om Sveriges riksbank dels&lt;br&gt;ålägger fullmäktige i riksbanken anmälningsskyldighet, dels ger fullmäktige&lt;br&gt;i riksbanken rätt att avgöra vilken personal och vilka uppdragstagare hos&lt;br&gt;riksbanken som skall åläggas anmälningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifternas offentlighet eller sekretess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen om värdepappersmarknaden är aktiemarknadsbolag skyldiga&lt;br&gt;att hålla gjorda anmälningar av personer med insynsställning i bolaget&lt;br&gt;tillgängliga för envar liksom även en förteckning över vilka personer som&lt;br&gt;omfattas av anmälningsskyldigheten. Genom att anmälningsskyldigheten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattar endast aktier i aktiemarknadsbolag förekommer en begränsad Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;offentlig förmögenhetsredovisning. Mitt förslag innebär att detta förhål-&lt;br&gt;lande kvarstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid anmälningsskyldighet för offentliga funktionärer är mitt för-&lt;br&gt;slag att de skall avge en fullständig redovisning av sina innehav av fond-&lt;br&gt;papper. Att ge denna redovisning av gjorda anmälningar total offentlighet&lt;br&gt;skulle enligt min mening innebära ett allvarligt ingrepp i den personliga&lt;br&gt;integriteten. Något behov som motiverar ett sådant ingrepp föreligger inte&lt;br&gt;i detta sammanhang eftersom de berörda personerna normalt inte har den&lt;br&gt;anknytning till fondpapperen som är typisk för personer med insynsställ-&lt;br&gt;ning i aktiebolag. Jag föreslår därför att det i sekretesslagen intas en&lt;br&gt;bestämmelse som innebär att uppgifter som lämnats till en myndighet av&lt;br&gt;en anmälningskyldig om hans innehav av fondpapper inte får offentliggö-&lt;br&gt;ras av myndigheten om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att&lt;br&gt;den enskilde lider skada eller men av att uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placeringsrekommendationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanksfullmäktige föreslår i sitt remissvar att myndigheter i lag ges rätt&lt;br&gt;att ålägga arbetstagare att följa uppställda placeringsrekommendationer.&lt;br&gt;Denna regel skulle motsvara den nuvarande 39 § fondkommissionslagen&lt;br&gt;(1979:748). Som framgår i avsnitt 6.3 föreslår jag emellertid att den&lt;br&gt;paragrafen upphävs. På motsvarande sätt som för fondkommissionärer&lt;br&gt;finns här utrymme för självreglering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Värdepapper som omfattas&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Samtliga fondpapper och andra likställda instrument&lt;br&gt;som handlas på värdepappersmarknaden skall omfattas av insider-&lt;br&gt;reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Samtliga fondpapper och andra finansiella instru-&lt;br&gt;ment som är allmänt spridda och föremål för kurssättning till följd av&lt;br&gt;handel eller liknande skall omfattas av insiderreglerna. Kommittén har&lt;br&gt;föreslagit en ny definition på begreppet fondpapper och en definition på&lt;br&gt;finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser framför inte några erin-&lt;br&gt;ringar mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag lägger nu fram ett lagförslag som behandlar&lt;br&gt;enbart insiderfrågor. Kommitténs förslag på definition av fondpapper och&lt;br&gt;finansiella instrument bygger på att samtliga dess lagförslag införs i ett&lt;br&gt;sammanhang. Det skulle kunna ifrågasättas om inte den föreslagna legal-&lt;br&gt;definitionen av fondpapper redan nu borde införas i insiderlagen men&lt;br&gt;detta skulle leda till en delvis annan definition av föndpapper än den som&lt;br&gt;finns i fondkommissionslagen och lagen om Stockholms fondbörs vilka&lt;br&gt;lagar tills vidare skall finnas kvar. Jag anser att en ny definition som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 42&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommittén föreslagit bör övervägas i samband med behandlingen av kom- Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;mittens förslag till ny fondkommissionslag och till lag om börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet. På så sätt kan i ett sammanhang övervägas en ny fondpap-&lt;br&gt;persdefinition som blir lika i all lagstiftning på värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar emellertid kommitténs principiella synsätt att samtliga fond-&lt;br&gt;papper och finansiella instrument som är föremål för allmän handel eller&lt;br&gt;liknande bör omfattas av insiderreglerna. Som anförts ovan anser jag att&lt;br&gt;nuvarande legaldefinition av fondpapper tills vidare bör behållas. Efter-&lt;br&gt;som den definitionen inte omfattar alla de olika typer av finansiella&lt;br&gt;instrument som handlas på värdepappersmarknaden är det angeläget dels&lt;br&gt;att komplettera lagtexten så att insiderreglerna blir tillämpliga på alla de&lt;br&gt;instrument som är föremål för allmän handel, dels att lagtexten, med tanke&lt;br&gt;på att det är en strafflag, utformas på ett klart och entydigt sätt. Jag föreslår&lt;br&gt;därför att den gällande legaldefinitionen av fondpapper behålls oförändrad&lt;br&gt;och att man därutöver räknar upp de ytterligare värdepapper och finansi-&lt;br&gt;ella instrument som insiderlagen bör tillämpas på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insiderlagen kommer med denna teknik att vara tillämplig på dels samt-&lt;br&gt;liga utgivna fondpapper, dels andra instrument som räknas upp i lagen.&lt;br&gt;Emellertid skulle det föra alltför långt om insiderlagen skulle tillämpas på&lt;br&gt;t. ex. en försäljning av aktier utgivna av ett litet familjeföretag med ett fåtal&lt;br&gt;aktieägare där köpare och säljare själva gör upp affären. Kommittén har&lt;br&gt;föreslagit att lagen endast skall tillämpas på fondpapper och finansiella&lt;br&gt;instrument som innehas av minst tvåhundra ägare, dvs. är allmänt sprid-&lt;br&gt;da. Jag kan se vissa tillämpningssvårigheter med en sådan regel. Dessutom&lt;br&gt;skulle den regeln inte förbjuda t. ex. en fondkommissionär att med utnytt-&lt;br&gt;jande av icke offentliggjord kurspåverkande information till en kund sälja&lt;br&gt;aktier utgivna av ett bolag med farre än tvåhundra aktieägare. Jag har&lt;br&gt;därför valt att föreslå en regel som begränsar insiderlagens tillämplighet till&lt;br&gt;den handel som sker på värdepappersmarknaden. Härigenom uppnås på&lt;br&gt;ett bättre sätt syftet med insiderlagstiftningen nämligen att upprätthålla&lt;br&gt;allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden. En sådan bestäm-&lt;br&gt;melse överensstämmer också med EGs direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttrycket handel på värdepappersmarknaden avser jag all den&lt;br&gt;handel som sker på en organiserad marknadsplats, t. ex. avslut på Stock-&lt;br&gt;holms fondbörs eller avtal om köp och försäljning som görs upp på telefon&lt;br&gt;på penningmarknaden. Till sådan handel hör också köp eller försäljning&lt;br&gt;genom en mellanhand som yrkesmässigt tillhandahåller dessa tjänster, för&lt;br&gt;närvarande främst fondkommissionärer. Insiderreglerna bör gälla inte&lt;br&gt;bara då kommissionären handlar i kommission, utan även när han handlar&lt;br&gt;mot eget lager. Insiderlagen bör vara tillämplig på alla affärer där en part&lt;br&gt;saknar anledning att ta reda på vem som är motpart och på affärer som&lt;br&gt;avslutas vad gäller bl. a. likvid och leverans på för marknaden i fråga&lt;br&gt;sedvanligt sätt. Affärer som sker mellan parter som är kända för varandra&lt;br&gt;och som föregås av mer eller mindre omfattande förhandlingar och upprät-&lt;br&gt;tande av skriftliga avtal, faller utanför lagens tillämpningsområde. På&lt;br&gt;sådana affärer kan, såsom också riksåklagaren i sitt remissvar påpekat, vid&lt;br&gt;oredliga förfaranden i stället brottsbalkens bedrägeriregler bli tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insiderreglerna är inte inskränkta till svenska fondpapper. Jag får med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anledning av lagrådets önskan om ett förtydligande vad avser frågan om Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;utländska papper och om reglernas tillämpning i rummet anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fondpapper avses sedan länge (se prop. 1978/79:9 s. 261) bl. a. in- och&lt;br&gt;utländska aktier. Värdepappersmarknadskommittén har i sitt betänkande&lt;br&gt;(del 2, s. 194) behandlat den gränsöverskridande handeln på värdepappers-&lt;br&gt;marknaden. Jag delar kommitténs uppfattning att insiderhandel bör vara&lt;br&gt;straffbar även om den skett utomlands, under de förutsättningar som anges&lt;br&gt;i 2 kap. brottsbalken. Det bör därför i princip vara möjligt för svenska&lt;br&gt;tillsynsmyndigheter att inom ramen för träffade överenskommelser biträda&lt;br&gt;utländska myndigheter, med material vid insiderundersökningar avseende&lt;br&gt;t. ex. aktier i ett utländskt aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.7 All kurspåverkande information omfattas&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Förbudsregeln skall omfatta varje typ av information&lt;br&gt;eller kunskap om en icke offentliggjord omständighet som är ägnad&lt;br&gt;att väsentligt påverka kursen på fondpapper när den blir allmänt&lt;br&gt;känd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser framför inte några erin-&lt;br&gt;ringar mot förslaget i denna del. Svea hovrätt och riksåklagaren vänder sig&lt;br&gt;mot att uttrycksättet i lagen om värdepappersmarknaden ”är ägnad att”&lt;br&gt;väsentligt påverka kursen i lagförslaget bytts ut mot det mångtydiga ”kan”.&lt;br&gt;Svea hovrätt pekar också på att det enligt förbudet i 8 § andra punkten&lt;br&gt;lagen om värdepappersmarknaden krävs att den icke offentliggjorda om-&lt;br&gt;ständigheten skall vara ”uppenbart” ägnad att påverka aktiekursen. Hov-&lt;br&gt;rätten ser inget hållbart skäl till förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den information eller kunskap som omfattas av&lt;br&gt;nu gällande förbud mot insiderhandel avser endast verksamhet i det aktie-&lt;br&gt;marknadsbolag som insynsförhållandet gäller eller i dess moderbolag och&lt;br&gt;vid offentliga erbjudanden i det köpande bolaget. Andra typer av informa-&lt;br&gt;tion, om t. ex. valutakursändringar och skattelagstiftning, dvs. vad som&lt;br&gt;brukar kallas allmänt kurspåverkande information, omfattas inte. Inte&lt;br&gt;heller omfattas sådan s. k. marknadinformation som består av information&lt;br&gt;ellei kunskap om orderläget på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De omständigheter som enligt lagen om värdepappersmarknaden utlö-&lt;br&gt;ser det allmänna förbudet mot insiderhandel skall vara ägnade att väsentligt&lt;br&gt;påverka aktiekursen. Vid lagens tillkomst anförde departementschefen&lt;br&gt;följande: ”En omständighet är ägnad att förändra kursen på aktierna i&lt;br&gt;bolaget om det framstår som mycket sannolikt att ett tillkännagivande av&lt;br&gt;omständigheten kommer att driva kursen uppåt eller nedåt. Annorlunda&lt;br&gt;uttryckt skall aktierna i bolaget, med beaktande av den icke offentliggjorda&lt;br&gt;omständigheten, te sig under- eller övervärderade och det skall samtidigt&lt;br&gt;kunna förutsättas att marknadens reaktion på omständigheten medför&lt;br&gt;kursstegring eller kursfall. Det avgörande är alltså om en omständighet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erfarenhetsmässigt påverkar kursen då den offentliggörs. Om en kursför- Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;ändring faktiskt inträffat som en följd av offentliggörandet av omständig-&lt;br&gt;heten saknar däremot betydelse. Handel som företagits med kännedom&lt;br&gt;om en i bolaget inträffad omständighet som framkallat en oväntad kurs-&lt;br&gt;ändring kan alltså inte stå i strid mot förbudet i denna paragraf. Om en&lt;br&gt;kursrörelse uteblivit fastän en sådan framstått som mycket naturlig då&lt;br&gt;affären företogs är situationen den omvända. Man kan dock utgå från att&lt;br&gt;överträdelse av förbudet i allmänhet inte beivras i sådant fall” (prop.&lt;br&gt;1984/85:157 s.89).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det, speciellt vid en utvidgning av insiderkretsen,&lt;br&gt;naturligt att låta insiderregleringen omfatta all information och kunskap&lt;br&gt;om icke offentliggjorda omständigheter som är ägnade att väsentligt påver-&lt;br&gt;ka kurssättningen på värdepapper som omfattas av förbudsregeln. Jag&lt;br&gt;delar departementschefens ovan citerade uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har i sitt förslag bytt ut det i lagen om värdepappersmarkna-&lt;br&gt;den använda ordet ”ägnad” mot ”kan” utan närmare förklaring. Svea&lt;br&gt;hovrätt och riksåklagaren har pekat på den stora och oklara räckvidd&lt;br&gt;bestämmelsen om förbud mot insiderhandel kan få om ifrågavarande&lt;br&gt;brottsrekvisit är att omständigheten ”kan” väsentligt påverka kursen. Jag&lt;br&gt;delar remissinstansernas synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt pekar i sitt remissvar på att det enligt kommitténs förslag,&lt;br&gt;till skillnad från gällande rätt, inte krävs att omständigheter, som inte är&lt;br&gt;avsedda att publiceras i årsredovisning, delårsrapport eller årsbokslut,&lt;br&gt;”uppenbart” skall vara ägnade att väsentligt påverka kursen. Hovrätten&lt;br&gt;hänvisar till vad departementschefen anförde vid lagen om värdepappers-&lt;br&gt;marknadens tillkomst, nämligen att det är naturligt att ställa högre krav på&lt;br&gt;händelsens karaktär för att den skall falla inom det straffbelagda området&lt;br&gt;än för att informationsskyldighet enligt inregistrerings- eller OTC-kontrak-&lt;br&gt;ten skall föreligga (prop. 1984/85:157 s.40). 1 bolagens kontrakt och avtal&lt;br&gt;med fondbörsen anges att bolagen skall offentliggöra händelser och beslut&lt;br&gt;som är av beskaffenhet att i inte oväsentlig grad påverka bilden av bolaget.&lt;br&gt;Den straffbestämmelse jag föreslår har som rekvisit att omständigheten i&lt;br&gt;fråga är ägnad att väsentligt påverka kursen. Därigenom ställs enligt min&lt;br&gt;mening högre krav på händelsens karaktär inom det straffbara området än&lt;br&gt;inom börsavtalens regler. Förslaget innebär en skärpning i förhållande till&lt;br&gt;gällande rätt såtillvida att samma krav på att en väsentlig kursförändring&lt;br&gt;ska kunna förväntas gäller for alla som handlar med fondpapper och&lt;br&gt;oavsett hur de icke offentliggjorda omständigheterna kan komma att of-&lt;br&gt;fentliggöras. Enligt min mening är kravet på rättssäkerhet uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen pekar på att det beträffande förestående offentliga&lt;br&gt;erbjudanden i gällande lagstiftning inte ställs krav på väsentlig ändring av&lt;br&gt;kursen. Kommitténs förslag innebär, enligt inspektionens tolkning, att ett&lt;br&gt;sådant krav införs. Emellertid måste i praktiken ett offentligt erbjudande&lt;br&gt;om förvärv av aktier i ett aktiebolag for att ha framgång, innehålla ett&lt;br&gt;priserbjudande som ligger väsentligt över dagskursen. Enligt min bedöm-&lt;br&gt;ning så innebär lagförslaget därför i praktiken ingen förändring i förhållan-&lt;br&gt;de till nuvarande lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis innebär detta att insiderreglerna bör omfatta all&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;information om icke offentliggjorda omständigheter som är ägnade att Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;väsentligt påverka kurssättningen på fondpapper och de övriga instrument&lt;br&gt;som omfattas av regeln.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.8 Anmälningsskyldighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Personer med insynsställning i aktiemarknadsbolag är&lt;br&gt;skyldiga att anmäla eget och vissa närstående fysiska och juridiska&lt;br&gt;personers innehav och ändringar i innehavet av aktier i bolaget.&lt;br&gt;Aktieägare som äger minst tio procent av aktiekapitalet eller rösteta-&lt;br&gt;let anses ha insynsställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan skall göras till VPC, som skall föra insynsställningsre-&lt;br&gt;gistret. Personer med insynsställning får inte ha sina aktier förval-&lt;br&gt;tarregistrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén föreslår att fysiska personer med in-&lt;br&gt;synsställning i avstämningsbolag och vars aktier är allmänt spridda skall&lt;br&gt;göra anmälan till VPC om innehav av aktier i bolaget och ändringar i&lt;br&gt;innehavet. De med insynsställning i övriga bolag skall enligt förslaget göra&lt;br&gt;motsvarande anmälan till bankinspektionen. VPC skall vidarebefordra de&lt;br&gt;förstnämnda anmälningarna till inspektionen som, liksom för närvarande,&lt;br&gt;för registret över personer med insynsställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna lämnar förslaget i huvudsak utan&lt;br&gt;erinran. Bankinspektionen föreslår i sitt remissvar bl. a. att det skall infö-&lt;br&gt;ras en bestämmelse som anger att personer med insynsställning och dem&lt;br&gt;närstående fysiska och juridiska personer skall ha sina aktier registrerade i&lt;br&gt;eget namn. Bankinspektionen föreslår vidare att anmälningsskyldighet&lt;br&gt;även skall föreligga när en person med insynsställning lånar ut sina aktier.&lt;br&gt;Sveriges Industriförbund, Svenska Handelskammarforbundet, Svenska&lt;br&gt;Fondhandlareforeningen, Svenska Sparbanksföreningen, Svenska Bank-&lt;br&gt;föreningen och Sveriges Föreningsbankers Förbund vill inte att den som&lt;br&gt;äger minst fem procent av aktiekapitalet eller röstetalet i ett bolag skall&lt;br&gt;anses ha insynsställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Personer med insynsställning i aktiemarknads-&lt;br&gt;bolag har. med vissa undantag, haft anmälningsskyldighet för sina innehav&lt;br&gt;och ändringar i innehavet av aktier i bolaget sedan lagen (1971:827) om&lt;br&gt;registrering av aktieinnehav infördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighetens omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den bärande tanken bakom anmälningsskyldigheten är, förutom betydelse&lt;br&gt;för kontrollen av förbudens efterlevnad, att den förmodas minska intresset&lt;br&gt;för otillåten handel. Detta beror på att den som normalt har tillgång till&lt;br&gt;intern bolagsinformation tvingas att öppet redovisa sina och närståendes&lt;br&gt;affärer med aktier i det bolag vari han har insynsställning. Genom att&lt;br&gt;fullgöra anmälningsskyldigheten kan dessa personer också värja sig mot&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;misstankar om obehörigt beteende. Det kan invändas att det är orealistiskt Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;att tänka sig att en person med insynsställning självmant skulle anmäla&lt;br&gt;brottsliga affärer. Den psykologiska funktionen av en anmälningsskyldig-&lt;br&gt;het får emellertid inte underskattas. En underlåtenhet att göra anmälan&lt;br&gt;vid förändring av en anmälningspliktigs aktieinnehav kan anses utgöra&lt;br&gt;indicium på att ett otillåtet handlande förekommit. En person som hävdar&lt;br&gt;att han inte haft tillgång till icke offentliggjord information bör ha lättare&lt;br&gt;att bli trodd om han anmält förändringen i föreskriven ordning än om han&lt;br&gt;inte gjort det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersmarknadskommittén har föreslagit en utvidgning av an-&lt;br&gt;mälningsskyldigheten till att omfatta personer med insynsställning i aktie-&lt;br&gt;bolag, vilkas aktier visserligen inte är noterade på Stockholms fondbörs&lt;br&gt;men likväl är allmänt spridda. Kommittén föreslog samtidigt en ny lag —&lt;br&gt;lagen om informationsskyldighet för aktiebolag med allmänt spridda ak-&lt;br&gt;tier. Enligt denna lag skall ett bolags aktier anses vara allmänt spridda om&lt;br&gt;de innehas av minst 200 ägare. Lagförslaget bereds för närvarande i&lt;br&gt;finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har övervägt kommitténs förslag att låta anmälningsskyldigheten&lt;br&gt;omfatta personer med insynsställning i aktiebolag med mer än 200 ägare.&lt;br&gt;En sådan regel kan medföra svårigheter att bedöma vilka bolag som vid&lt;br&gt;varje tillfälle omfattas av regeln. Ett annat alternativ är att låta anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldigheten omfatta personer med insynsställning i avstämningsbo-&lt;br&gt;lag. En sådan avgränsning skulle medföra att även vissa bolag med förhål-&lt;br&gt;landevis liten ägarspridning skulle omfattas. Förbudet mot insiderhandel&lt;br&gt;utvidgas i och för sig till att gälla alla bolag som emitterat fondpapper vilka&lt;br&gt;handlas med på värdepappersmarknaden. Att utvidga anmälningsskyldig-&lt;br&gt;heten till att omfatta samtliga personer och fondpapper skulle medföra en&lt;br&gt;omfattande och resurskrävande hantering av uppgifter. Denna skulle san-&lt;br&gt;nolikt inte medföra någon sådan reell förbättring av möjligheterna att be-&lt;br&gt;kämpa olaglig insiderhandel som kan väga upp dessa olägenheter. Jag anser&lt;br&gt;därför att den lämpligaste lösningen är att anmälningsskyldigheten även&lt;br&gt;fortsättningsvis gäller personer med insynsställning i aktiemarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen föreslår i sitt remissvar att anmälningsskyldighet&lt;br&gt;även skall föreligga när en person med insynsställning lånar ut sina aktier i&lt;br&gt;bolaget. Inspektionen har tagit blankningssituationen som exempel. En&lt;br&gt;person med insynsställning som känner till en icke offentliggjord negativ&lt;br&gt;omständighet kan låna ut sina aktier i bolaget till en god vän för att ge&lt;br&gt;denne möjlighet att tjäna pengar. Inspektionen pekar på att anmälnings-&lt;br&gt;plikten utgör grund för en stor del av insiderbevakningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiekontolagen (1989:827) kommer fr. o. m. den 1 januari 1991 att&lt;br&gt;gälla för samtliga avstämningsbolag. Eftersom alla transaktioner, även i de&lt;br&gt;fall utlåning sker för en blankningsaffär, med en persons aktier därefter&lt;br&gt;kommer att framgå av avstämningsregistret saknas anledning att införa&lt;br&gt;anmälningsskyldighet för utlåning av aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagens uppgiftsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagens skyldighet att underrätta VPC om vilka personer som har in-&lt;br&gt;synsställning är en förutsättning för att registreringen och tillsynsverksam-&lt;br&gt;heten skall fungera effektivt. Däremot finns inte något skäl att bolagen,&lt;br&gt;som för närvarande, enligt lag själva skall vara skyldiga att föra en offentlig&lt;br&gt;förteckning över personerna med insynsställning. Den som så önskar kan&lt;br&gt;få kännedom om vilka aktieägare som har insynsställning i ett aktiemark-&lt;br&gt;nadsbolag genom att vända sig till VPC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktieägare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritik har framförts mot att aktieägare ingår i den krets som anses ha&lt;br&gt;insynsställning i ett bolag. Denna kritik, som också anfördes vid lagen om&lt;br&gt;värdepappersmarknadens tillkomst, grundar sig på likabehandlingsprinci-&lt;br&gt;pen i aktiebolagslagen. Kritikerna menar att det finns inte skäl att utgå&lt;br&gt;från att vissa aktieägare erhåller mer information än andra enbart på&lt;br&gt;grund av att de har ett stort innehav. Föredraganden framhöll vid regelns&lt;br&gt;tillkomst att bolag ibland måste kontakta stora aktieägare för att undersö-&lt;br&gt;ka möjligheterna att genomföra förslag till viktigare beslut men att någon&lt;br&gt;entydig gräns för när ett ägarinflytande skall anses uppkomma inte finns.&lt;br&gt;Föredraganden fann emellertid att även fem procent i särskilda situationer&lt;br&gt;kan ge betydande inflytande (prop. 1984/85:157 s. 35 f). Jag delar uppfatt-&lt;br&gt;ningen att större aktieägare i vissa situationer får del av icke offentliggjord&lt;br&gt;information som är kurspåverkande och därför bör anses ha insynsställ-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill här åter aktualisera frågan om vid vilket gränsvärde aktieägare&lt;br&gt;skall anses ha insynsställning enligt insiderlagen och därmed vara skyldiga&lt;br&gt;att anmäla och offentliggöra sitt innehav och förändringar därav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för vilken gräns som bör väljas är frågan om när ett ägarinfly-&lt;br&gt;tande skall anses uppkomma. I förarbetena till värdepappersmarknads-&lt;br&gt;lagen påpekades (prop. s. 36) att man i annan lagstiftning valt andra&lt;br&gt;procenttal än fem procent. I lagen (1982:617) om utländska förvärv av&lt;br&gt;svenska företag m.m. är gränsen för att förvärvstillstånd erfordras tio&lt;br&gt;procent. Samma procenttal gäller för allmänna pensionsfondens fjärde och&lt;br&gt;femte fondstyrelsers innehav av aktier vilken begränsning motiverades&lt;br&gt;med att man bör slå vakt om AP-fondens karaktär som en i huvudsak&lt;br&gt;kapitalförvaltande institution (se bl. a. prop. 1987/88:167 s. 13). I annan&lt;br&gt;lagstiftning har således tio procent ansetts vara en gräns som ger aktieäga-&lt;br&gt;ren en sådan ställning att särskilda regler erfordras. Mot detta skall man&lt;br&gt;emellertid ställa behovet av kontroll av insiderlagens efterlevnad och&lt;br&gt;marknadens intresse av information om större aktieägares köp och försälj-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller det senare intresset kan anföras att Näringslivets börskom-&lt;br&gt;mitté har utfärdat en rekommendation rörande offentliggörande vid för-&lt;br&gt;värv av större aktieposter m. m., s. k. flaggningsregler, som börsbolag och&lt;br&gt;OTC-bolag enligt avtal är skyldiga att följa. Rekommendationen föreskri-&lt;br&gt;ver att den som uppnår eller överskrider tio procent antingen av rösterna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller kapitalet i ett börsbolag eller OTC-bolag skall anmäla detta till Stock- Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;holms fondbörs och bolaget ifråga. Samma sak gäller om den gränsen&lt;br&gt;underskrids genom överlåtelse. Aktieägare som innehar minst tio procent&lt;br&gt;skall också göra sådan anmälan när han förändrar sitt innehav i bolaget&lt;br&gt;med två procentenheter eller mer. Syftet med flaggningsreglerna är intres-&lt;br&gt;set av information om förvärv av större aktieposter och förändringar av&lt;br&gt;dessa innehav. EG har i ett direktiv motsvarande bestämmelser som&lt;br&gt;tillgodoser samma syfte. EG-direktivet föreskriver att den som förvärvar&lt;br&gt;eller avyttrar aktier i ett bolag och innehavet därigenom passerar gränserna&lt;br&gt;10 procent, 20 procent, 1/3, 50 procent eller 2/3 av samtliga röster, skall&lt;br&gt;underrätta bolaget och behörig institution inom sju dagar. I frågan om en&lt;br&gt;anpassning till EGs regler på denna punkt avser jag att återkomma då&lt;br&gt;övriga delar av kommitténs betänkande är fardigberedda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller behovet av kontroll vill jag framhålla att en eventuell&lt;br&gt;höjning av gränsen visserligen skulle medföra att färre aktieägare än för&lt;br&gt;närvarande skulle vara skyldiga att anmäla sina innehav. Man bör dock&lt;br&gt;komma ihåg att vid misstanke om insiderbrott har åklagare och bankin-&lt;br&gt;spektionen möjlighet att få insyn i den av VPC förda aktieboken och kan&lt;br&gt;därigenom få uppgift om aktieägare även med mindre innehav. Jag har&lt;br&gt;därför svårt att se att en höjning skulle påverka en utredning om insider-&lt;br&gt;brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsen för när ett beaktansvärt inflytande för en aktieägare anses&lt;br&gt;uppkomma har i annan lagstiftning ansetts gå vid tio procent och denna&lt;br&gt;gräns är också accepterad som lägsta gräns för offentliggörande av aktiein-&lt;br&gt;nehav. Här kan också framhållas att jag senare vid behandling av närståen-&lt;br&gt;debegreppet kommer att föreslå att gränsen för vilken ägarandel som skall&lt;br&gt;anses så stor att ekonomisk gemenskap i ett närståendeföretag föreligger&lt;br&gt;bör sättas till tio procent. Jag anser att gränsvärdet för när en aktieägare&lt;br&gt;skall anses ha insynsställning och därmed anmälningsskyldighet bör sättas&lt;br&gt;till tio procent av röster eller kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund och Svenska Handelskammarförbundet har i&lt;br&gt;sitt gemensamma remissvar anfört att gränsvärdet för anmälningsskyldig-&lt;br&gt;heten skulle kunna vara för aktier 500 stycken och för andra värdepapper&lt;br&gt;fyra basbelopp utan att syftet med anmälningsskyldigheten skulle förfelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande gränserna 50 aktier resp. 10000 kronor har varit oföränd-&lt;br&gt;rade sedan införandet av lagen om värdepappersmarknaden. Jag delar den&lt;br&gt;uppfattning som då anfördes av departementschefen, nämligen att ut-&lt;br&gt;gångspunkt för gränsdragningen bör vara att anmälningsskyldighet inte&lt;br&gt;skall föreligga beträffande affärer av mindre omfattning (prop. 1984/85:&lt;br&gt;157 s. 50). Vid en jämförelse av börskurserna 1985 och 1990 kan konstate-&lt;br&gt;ras att grovt sett tenderar dessa att hålla sig omkring 200 — 400 kronor per&lt;br&gt;aktie. Det finns naturligtvis exempel på aktiekurser som fördubblats flera&lt;br&gt;gånger under dessa fem år men många aktier har också lägre kurs i dag.&lt;br&gt;Börsbolagen kan sänka börskursen genom t. ex. fondemission, nyemission&lt;br&gt;till underkurs och aktieuppdelning och gör ofta så för att hålla en för&lt;br&gt;handeln nominellt lämplig nivå på börskursen. Genomsnittligt sett är&lt;br&gt;emellertid värdet av 50 aktier i dag väsentligt lägre än vad det var för fem&lt;br&gt;år sedan. Mot samma bakgrund anser jag en affär på 10000 kronor vara en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållandevis och speciellt i dessa sammanhang liten affär. Mitt förslag Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;till förbud mot förvaltarregistrering påverkar också valet av gränsvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett övervägande av vad som får anses vara affärer av mindre&lt;br&gt;omfattning och samtidigt som hänsyn bör tas till mina övriga förslag i&lt;br&gt;skärpande riktning finner jag 200 aktier resp. 50000 kronor vara lämpliga&lt;br&gt;gränsvärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegiet påpekar i sitt remissvar att auktoriserade eller godkän-&lt;br&gt;da revisorer enligt god redovisningssed skall avböja eller avsäga sig upp-&lt;br&gt;drag i företag i vilket han eller någon honom närstående fysisk eller&lt;br&gt;juridisk person har intressen av det slag som lagförslaget avser. Med andra&lt;br&gt;ord innebär revisors anmälan om aktieinnehav att han också är förpliktad&lt;br&gt;att avsäga sig revisionsuppdraget. Kollegiet framförde liknande synpunk-&lt;br&gt;ter över förslaget till lag om värdepappersmarknaden. Departementsche-&lt;br&gt;fen anförde då att det av 10 kap. 1 — 3 §§ aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;br&gt;framgår att en revisor i ett bolag inte alltid behöver vara auktoriserad eller&lt;br&gt;godkänd revisor och att således även annan än den som i särskild ordning&lt;br&gt;förbundit sig att inte äga t. ex. aktier i det bolag han reviderar kan vara&lt;br&gt;revisor i ett bolag som faller inom lagens ramar (prop. 1984/85:157 s.37 —&lt;br&gt;38). Jag delar denna uppfattning och anser alltså att revisorer bör anses ha&lt;br&gt;insynsställning i sådana bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insiderregistret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen för i enlighet med 25 § lagen om värdepappersmarkna-&lt;br&gt;den register som innehåller anmälningar som gjorts enligt 10 § nämnda lag.&lt;br&gt;Detta register innehåller således anmälningar gjorda av personer med in-&lt;br&gt;synsställning i aktiemarknadsbolag. Uppgifterna rör deras eget och vissa&lt;br&gt;närståendes innehav av aktier i bolaget och ändringar i innehavet. Uppgif-&lt;br&gt;terna i registret är offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att övervakningen av insiderlagstiftningens efterlevnad&lt;br&gt;blir så verkningsfull som möjligt. En förutsättning för detta är att admi-&lt;br&gt;nistrering av registret och även dess tillgänglighet för berörda myndigheter&lt;br&gt;och allmänheten görs så effektiv som det går. Däri ligger att det snabbt&lt;br&gt;skall gå att få information om vilka personer som har insynsställning i ett&lt;br&gt;visst bolag. Dessa personers och deras närståendes innehav av aktier i&lt;br&gt;bolaget och inträffade förändringar i innehavet skall också gå att få fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En effektivisering av tillsynen över insiderreglernas efterlevnad kräver&lt;br&gt;enligt min mening att registret förs så nära den mest innehållsrika informa-&lt;br&gt;tionskällan i sammanhanget som möjligt. Jag har som framgått stannat för&lt;br&gt;att ålägga personer med insynsställning i aktiemarknadsbolag anmälnings-&lt;br&gt;skyldighet. Samtliga aktiemarknadsbolag har sina aktieböcker upplagda&lt;br&gt;hos VPC. VPC är därför bäst lämpad att vara registerförande institution.&lt;br&gt;Registret skall föras med automatisk databehandling. Registret bör som&lt;br&gt;lagrådet föreslagit benämnas insiderregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att klargöra vem som är registeransvarig enligt data-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1973:289) för detta register. Det ankommer nämligen på denne Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;bl. a. att ansvara för att inte otillbörligt intrång uppkommer i de registrera-&lt;br&gt;des integritet (7 §), att föra en förteckning över registren (7 a §), att vidta&lt;br&gt;rättelser i registren (8 §), att lämna vissa utdrag ur registren (10 §) och att&lt;br&gt;lämna datainspektionen de uppgifter om den automatiska databehand-&lt;br&gt;lingen som inspektionen begär för sin tillsyn (17 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § datalagen är den, för vars verksamhet registret förs, register-&lt;br&gt;ansvarig för ett personregister om denne också kan påverka registrets&lt;br&gt;innehåll. Registret kommer alltjämt att föras för att utgöra ett underlag för&lt;br&gt;bankinspektionens tillsyn över att reglerna i insiderlagen följs. Registret&lt;br&gt;kommer således att föras framförallt för bankinspektionens verksamhet.&lt;br&gt;Förutom de som har anmälningsplikt enligt insiderlagen kommer endast&lt;br&gt;bankinspektionen att kunna påverka innehållet i registret. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund överensstämmer det bäst med datalagens reglering att bankin-&lt;br&gt;spektionen blir registeransvarig för insiderregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datalagens regler kommer att gälla för insiderregistret. Således kommer&lt;br&gt;de registrerade att ha rätt till utdrag ur registret och den registeransvarige att&lt;br&gt;ha skyldighet att rätta felaktiga eller missvisande uppgifter i registret. För att&lt;br&gt;de registrerade skall kunna utöva den nämnda insynsrätten, vilken är av&lt;br&gt;grundläggande betydelse för integritetsskyddet, och vid behov kunna begära&lt;br&gt;rättelse av felaktiga eller missvisande uppgifter bör införas en skyldighet för&lt;br&gt;bankinspektionen att på lämpligt sätt informera de registrerade om regist-&lt;br&gt;ret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med lagens syfte att ge offentlig insyn i vissa värdepappersafla-&lt;br&gt;rer skall uppgifter ur registret liksom tidigare kunna erhållas av var och en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid misstanke om överträdelse av reglerna om insiderhandel bör de&lt;br&gt;upplysningar som behövs för en effektiv utredning kunna inhämtas av&lt;br&gt;åklagare och bankinspektion förutom ur insiderregistret även ur övriga re-&lt;br&gt;gister som förs av VPC. För att uppnå detta bör ett tillägg till aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827) göras som innebär att bankinspektionen och åklagare vid utred-&lt;br&gt;ning av brott mot insiderlagen har rätt att få besked om nuvarande och&lt;br&gt;tidigare innehåll på de konton som berörs av utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dispensregel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör, med den modernisering av registerföringen hos VPC genom&lt;br&gt;automatisk databehandling som kommittén pekar på i sitt betänkande,&lt;br&gt;finnas möjlighet att ge dispens från anmälningsskyldigheten. Om registre-&lt;br&gt;ring i insiderregistret av aktieinnehav och förändringar i innehavet i stället&lt;br&gt;kan ske automatiskt i samband med övriga registreringsåtgärder som sker&lt;br&gt;vid aktietransaktioner i avstämningsregistren hos VPC, saknas skäl att&lt;br&gt;kräva manuell anmälan från berörda personer. I lagrådsremissen anfördes&lt;br&gt;att sådan automatisk registrering dock skulle kräva samtliga berörda regi-&lt;br&gt;strerades samtycke. Lagrådet har anfört att samtycke av samtliga berörda&lt;br&gt;registrerade inte förefaller motiverat och har anmärkt att en överföring inte&lt;br&gt;medför någon förändring av sekretesskyddet. Jag delar lagrådets uppfatt-&lt;br&gt;ning att sekretesskyddet är oförändrat även om uppgifter ur ett avstämning-&lt;br&gt;sregister lämnas till insiderregistret med automatik. Det bör dock av aktie-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontolagen framgå att uppgifter från avstämningsregistren skall kunna ut- Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;lämnas till insiderregistret. En bestämmelse härom bör därför tas in i&lt;br&gt;aktiekontolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltarregistrering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltarregistrering av aktier enligt 8 kap. aktiekontolagen (1989:827)&lt;br&gt;innebär att en aktieägare är registrerad hos en auktoriserad förvaltare i&lt;br&gt;stället för att vara införd i aktieboken som förs av VPC. Enbart förvalta-&lt;br&gt;rens namn är således registrerat hos VPC som alltså saknar uppgifter om&lt;br&gt;vem som är ägare till förvaltarregistrerade aktier. Dessa uppgifter och&lt;br&gt;uppgifter om köp och försäljning av sådana aktier finns i förvaltarnas&lt;br&gt;register. VPC gör var sjätte månad för samtliga avstämningsbolag en&lt;br&gt;sammanställning över aktieägare som har mer än femhundra aktier. Den&lt;br&gt;sammanställningen är offentlig. För närvarande är det inte tekniskt möjligt&lt;br&gt;för VPC att ha direktkontakt med förvaltarnas register över ägarna till de&lt;br&gt;förvaltarregistrerade aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare i detta avsnitt som ett led i att effektivisera tillsynen av&lt;br&gt;insiderreglerna föreslagit att VPC skall föra insiderregistret. Eftersom VPC&lt;br&gt;redan har tillgång till uppgifter om äganderättsövergångar kan insiderregi-&lt;br&gt;stret till största delen föras automatiskt. Detta kan däremot inte ske beträf-&lt;br&gt;fande aktier som är förvaltarregistrerade. Personer med insynsställning som&lt;br&gt;har sina aktier förvaltarregistrerade måste alltså själva med post anmäla&lt;br&gt;gjorda transaktioner. Uppdateringen av insiderregistret kommer därför att&lt;br&gt;ske med viss tidsfördröjning. Ett sätt att undvika detta kan vara att inte&lt;br&gt;tillåta personer som är anmälningsskyldiga att ha sina aktier förvaltarregi-&lt;br&gt;strerade. Insiderregistret skulle därmed innehålla de dagsaktuella uppgif-&lt;br&gt;terna om aktieägarna och gjorda transaktioner. Detta skulle avsevärt un-&lt;br&gt;derlätta ett snabbt och effektivt utredningsförfarande vid misstanke om&lt;br&gt;insiderbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har också diskuterat denna fråga men inte funnit anledning&lt;br&gt;att föreslå en sådan skyldighet till direktregistrering. Kommittén har pekat&lt;br&gt;på att det i framtiden sannolikt kommer att finnas tekniska lösningar som&lt;br&gt;möjliggör för VPC att via VP-registret ha direktkontakt med de register&lt;br&gt;som förvaltarna har för förvaltarregistrerade aktier. Jag anser däremot att i&lt;br&gt;valet mellan att effektivisera insiderövervakningen eller avvakta den tek-&lt;br&gt;niska utveckling som möjliggör direktinsyn i förvaltarnas register, övervä-&lt;br&gt;gande skäl talar för det första alternativet. Jag föreslår därför att det i&lt;br&gt;insiderlagen tas in en bestämmelse som inte tillåter personer med insyns-&lt;br&gt;ställning att ha sina aktier förvaltarregistrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.9 Tillsynen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bankinspektionen övervakar efterlevnaden av bestäm-&lt;br&gt;melserna i insiderlagen. När någon är skäligen misstänkt för brott&lt;br&gt;mot insiderreglerna skall anmälan göras till åklagare. Kravet på&lt;br&gt;åtalsmedgivande från bankinspektionen tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har inte föreslagit någon förändring i&lt;br&gt;förhållande till nu gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svea hovrätt och Stockholms universitet, juridiska&lt;br&gt;fakultetsnämnden anser att det ur rättsbildningssynpunkt inger betänklig-&lt;br&gt;heter att bankinspektionen får beslutanderätt i åtalsfrågor rörande insi-&lt;br&gt;derbrott. Hovrätten föreslår att de s. k. eko-åklagarna tilldelas beslutande-&lt;br&gt;rätten i åtalsfrågor och att bankinspektionens roll inskränks till att lämna&lt;br&gt;biträde under förundersökningen. Bankinspektionen betonar att utred-&lt;br&gt;ningar av insiderbrott är en udda uppgift i förhållande till inspektionens&lt;br&gt;övriga uppgifter och att utredning av brott normalt är en polis- och&lt;br&gt;åklagaruppgift. Emellertid skulle det enligt inspektionen försvåra det nu&lt;br&gt;snabbt ökande internationella samarbetet om ansvaret för insiderbevak-&lt;br&gt;ningen i Sverige skulle läggas utanför tillsynsmyndigheten. Riksbanken&lt;br&gt;betonar risken att tillsynen över insiderhandeln stör bankinspektionens&lt;br&gt;traditionella tillsyn av kreditinstituten. Riksbanken ser som en lösning att&lt;br&gt;s. k. eko-åklagare svarar för handläggningen av insiderfrågor. Stockholm&lt;br&gt;fondbörs betonar vikten av att marknadsplatsernas kursövervakning enga-&lt;br&gt;geras i kontrollen av insiderreglerna. Riksåklagaren betonar att åklagarna i&lt;br&gt;utredningsarbetet vid misstänkta insiderbrott har ett uttalat behov av en&lt;br&gt;nära samverkan med tillsynsorganet. Han utgår från att värdepappers-&lt;br&gt;marknaden i allt väsentligt kommer att stå under tillsyn av ett särskilt&lt;br&gt;organ, som bl. a. har till uppgift att anmäla överträdelser till polis och&lt;br&gt;åklagare och i övrigt biträda vid förundersökningar. Polis och åklagare kan&lt;br&gt;enligt riksåklagaren inte annat än undantagsvis själva ta initiativ till och&lt;br&gt;genomföra utredningar av överträdelser på det aktuella området. Normalt&lt;br&gt;måste sakkunnigt biträde anlitas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Bankinspektionen utövar tillsyn över aktörer och&lt;br&gt;institut på värdepappersmarknaden. Bland tillsynsobjekten ingår fond-&lt;br&gt;kommissionärer, banker, Stockholms fondbörs, fondbolag och VPC.&lt;br&gt;Bankinspektionen har dessutom utövat tillsyn över insiderreglernas efter-&lt;br&gt;levnad alltsedan tillkomsten av den första lagstiftningen med syfte att&lt;br&gt;motverka otillåten insiderhandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin nuvarande roll som tillsynsmyndighet enligt lagen om värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden följer bankinspektionen kontinuerligt vad som rapporte-&lt;br&gt;ras i massmedia om marknaden och försöker finna händelser eller omstän-&lt;br&gt;digheter som kan tyda på att otillåten insiderhandel har förekommit. Även&lt;br&gt;information från bolagen följs upp. Stockholms fondbörs anmäler miss-&lt;br&gt;tänkta förhållanden som kan iakttas vid dess marknadsövervakning. Detta&lt;br&gt;är särskilt vanligt i samband med offentliga uppköpserbjudanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När något inträffat som kan tyda på otillåten insiderhandel gör bankin-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spektionen en analys av om händelsen är sådan att handelsförbud gällt. Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;Om inspektionen finner att detta varit fallet görs en utredning om insider-&lt;br&gt;handel faktiskt förekommit. Först kontrolleras om någon anmälan gjorts&lt;br&gt;till insynsställningsregistret. Kursutvecklingen och omsättningsvolymen&lt;br&gt;tiden före offentliggörandet kontrolleras. Har omsättningen ökat kraftigt&lt;br&gt;sker samråd med Stockholms fondbörs om vad som kan ligga bakom&lt;br&gt;kursutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen får om det finns anledning anta att insiderhandel&lt;br&gt;förekommit bedriva viss utredande verksamhet. Inspektionen får begära&lt;br&gt;in uppgifter bl. a. från inblandade bolag och i samband med utredningar&lt;br&gt;om offentliga erbjudanden från dess anställda, från fondkommissionärer&lt;br&gt;och från andra som misstänks ha utnyttjat otillåten information i sin&lt;br&gt;handel. Utredningen avslutas med en bedömning av om ärendet skall&lt;br&gt;överlämnas till åklagaren. Detta kan ske genom åtalsanmälan eller genom&lt;br&gt;anmälan för vidare utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande inleder åklagare först efter anmälan från bankinspektio-&lt;br&gt;nen förundersökning rörande insiderbrott. Åklagare har då de möjligheter&lt;br&gt;rättegångsbalkens regler ger att bedriva förundersökning och kan därvid&lt;br&gt;anlita biträde av polismyndighet. Åklagares uppgifter brukar sammanfatt-&lt;br&gt;ningsvis anges vara att bedriva förundersökning, besluta i fråga om åtal&lt;br&gt;och föra talan i domstol. Det ligger ingen spanings- eller övervakningsupp-&lt;br&gt;gift på åklagare. Förundersökning skall enligt huvudregeln inledas så snart&lt;br&gt;det på grund av angivelse eller annat skäl finns anledning anta att brott&lt;br&gt;som hör under allmänt åtal förövats. Innan förundersökning inleds kan&lt;br&gt;åklagaren i normalfallet bedriva förutredning för att få grundmaterial för&lt;br&gt;att fatta beslut om inledande av förundersökning. Detta blir emellertid&lt;br&gt;inte aktuellt i de fall då åtalsanmälan krävs av annan myndighet såsom är&lt;br&gt;fallet vid insiderbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms fondbörs har en särskild enhet för marknadsövervakning&lt;br&gt;med uppgift att vaka över kursutvecklingen. Enheten har ett nära samarbe-&lt;br&gt;te med bankinspektionen. Enheten använder sig av ett datoriserat program&lt;br&gt;för att få kännedom om större kursrörelser. Om kursen på ett bolags aktier&lt;br&gt;avviker mer än fem procent från föregående dag eller om betalkurserna&lt;br&gt;ändras lika mycket under dagen noteras avvikelsen på en lista. Fondbörsen&lt;br&gt;söker till en början efter naturliga förklaringar till kursavvikelsen genom&lt;br&gt;att studera marknadsförhållandena och informationen från bolagen. Vida-&lt;br&gt;re kan från börsmedlemmar begäras besked för vems räkning affärerna&lt;br&gt;utförts. Finns inte någon naturlig förklaring trots gjorda undersökningar,&lt;br&gt;översänds materialet till bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen sänder kontinuerligt kopior på vissa anmälningar om&lt;br&gt;affärer som gjorts av personer med insynsställning till fondbörsen. Efter-&lt;br&gt;som endast anmälningar av affärer som kan ha betydelse för marknaden är&lt;br&gt;intressanta har den ursprungliga rutinen med att sända alla anmälningar&lt;br&gt;till fondbörsen övergetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handeln med optioner och terminer vid Stockholms Optionsmarknad&lt;br&gt;OM Fondkommission Aktiebolag (OM) är inte föremål för sådan kurs-&lt;br&gt;övervakning som sker vid Stockholms fondbörs. Inte heller förekommer&lt;br&gt;någon kursövervakning på penning- och obligationsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande rätt skall personer med insynsställning i aktiemarknads- Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;bolag fullgöra sin anmälningsskyldighet genom att skriftligen anmäla sina&lt;br&gt;aktieinnehav och förändringar däri till VPC. Senast dagen efter det att&lt;br&gt;anmälan mottagits av VPC skall den skickas vidare till bankinspektionen&lt;br&gt;och bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett begränsat antal brott mot insiderlagstiftningen har hittills upptäckts i&lt;br&gt;Sverige. Två strafförelägganden för brott mot registreringsplikten utfärda-&lt;br&gt;des med stöd av den gamla lagen om registrering av aktieinnehav. Efter&lt;br&gt;värdepappersmarknadslagens ikraftträdande har ett tjugotal personer&lt;br&gt;dömts för brott mot reglerna om anmälningsskyldighet. Bankinspektionen&lt;br&gt;har mer ingående undersökt cirka fyrtio misstänkta fall av otillåten insi-&lt;br&gt;derhandel. Flertalet av dessa har avsett fall av offentliga erbjudanden och&lt;br&gt;några det allmänna förbudet. Bankinspektionen har till åklagaren över-&lt;br&gt;lämnat omkring 20 ärenden för vidare utredning. Hittills har endast två&lt;br&gt;personer dömts for brott mot forbudsreglerna. Enbart en lagakraftägande&lt;br&gt;dom föreligger för närvarande. Att inte fler personer lagforts för brottmot&lt;br&gt;handelsförbudet beror till viss del på de stora bevissvårigheter som forel ig-&lt;br&gt;ger vid utredningen av dessa brott. Det får också antas bero på att upp-&lt;br&gt;täcktsrisken är liten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En effektiv övervakning ökar möjligheten att snabbt upptäcka misstänkt&lt;br&gt;insiderhandel. Denna effektivitet beror till stor del på graden av genomlys-&lt;br&gt;ning av marknaden och på snabbheten i reaktionssystemen. Genom den&lt;br&gt;utvidgning av regleringen av insiderhandel som jag föreslår kommer fond-&lt;br&gt;papper och ytterligare ett antal finansiella instrument att beröras av lag-&lt;br&gt;stiftningen. Många personer som kan begå insiderbrott kommer inte nöd-&lt;br&gt;vändigtvis att ha någon naturlig kontakt med emittenten av det värdepap-&lt;br&gt;per den brottsliga transaktionen avser. Insiderbrott blir ett brott som inte&lt;br&gt;enbart den lilla krets av personer som har insynsställning i aktiemarknads-&lt;br&gt;bolag kan straffas for utan även andra som missbrukar icke offentliggjord&lt;br&gt;kurspåverkande information kan fällas till ansvar för sådant brott. Detta&lt;br&gt;innebär ökade krav på en effektiv tillsyn och övervakning. Vidare är det av&lt;br&gt;största vikt att utredningen påbörjas omedelbart när misstanke om insi-&lt;br&gt;derbrott uppkommer. Dessa krav gäller inte enbart för aktiemarknaden&lt;br&gt;utan också för options- och terminsmarknaden samt for penning- och&lt;br&gt;obligationsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappershandeln har internationaliserats under senare år. För den&lt;br&gt;insiderhandel som företagits utomlands gäller reglerna i 2 kap. brottsbal-&lt;br&gt;ken om tillämpligheten av svensk strafflagstiftning och svensk domstols&lt;br&gt;behörighet i brottmål. Internationaliseringen innebär att stora krav måste&lt;br&gt;ställas på tillsynen av insiderreglerna även vid denna handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att tillsynen över insiderreglernas efter-&lt;br&gt;levnad bör bedrivas på ett sätt som medför så stor genomlysning av&lt;br&gt;marknaden som möjligt. Därmed menar jag att de forbudsgrundande&lt;br&gt;omständigheterna på marknaden bör upptäckas när de inträffar. De upp-&lt;br&gt;lysningar som behövs för att bedöma vad kursrörelserna beror på skall&lt;br&gt;också kunna inhämtas snabbt. Misstänkta insiderbrottslingar skall däref-&lt;br&gt;ter snabbt identifieras och den aktuella gärningen utredas. Visar det sig då&lt;br&gt;att brottsmisstankar föreligger bör lagföring ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur bör då tillsynen över insiderlagen organiseras och hur bör den Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;bedrivas? Bankinspektionen har genom sin ställning som tillsynsmyndig-&lt;br&gt;het för alla institut på värdepappersmarknaden en god inblick i vad som&lt;br&gt;händer på marknaden och tillgång till en helhetsbild som få andra kan&lt;br&gt;erhålla. Vidare deltar bankinspektionen, som jag behandlar utförligare i&lt;br&gt;avsnittet om sekretess, i internationellt samarbete på tillsynsområdet.&lt;br&gt;Detta är omständigheter som måste vägas in vid bedömningen av hur&lt;br&gt;tillsynen bör organiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom åklagarväsendet finns en kompetens och erfarenhet av brottsut-&lt;br&gt;redningar och av de arbetsmetoder som kan anses erforderliga för att&lt;br&gt;utreda den typ av brott som nu är aktuell. Det skulle kunna övervägas att&lt;br&gt;utöka åklagarens roll när det gäller utredning av insiderbrott till att omfat-&lt;br&gt;ta en större del av brottsutredningen än för närvarande. Även den del av&lt;br&gt;bankinspektionens löpande bevakning av marknaden som är inriktad på&lt;br&gt;att finna insiderbrott skulle med en mer polisiär inriktning kunna läggas på&lt;br&gt;åklagare. Detta skulle också innebära att den kunskap om värdepappers-&lt;br&gt;marknaden som erfordras för en sådan roll måste tillföras åklagarväsendet.&lt;br&gt;En utökad åklagarroll innebär att åklagarväsendet måste tillföras ytterliga-&lt;br&gt;re ekonomiska resurser. Justitiedepartementet har inlett en översyn av&lt;br&gt;åklagarväsendet. Syftet är att möta den allmänt ökande arbetsbelastningen&lt;br&gt;inom åklagarväsendet genom att renodla åklagarnas arbete och göra förun-&lt;br&gt;dersökningen mer effektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms fondbörs tidigare i detta avsnitt nämnda kursövervakning&lt;br&gt;grundar sig på 22 § lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs. Det är börs-&lt;br&gt;styrelsens uppgift att vaka över att handeln inte strider mot lagstiftning eller&lt;br&gt;god affärssed samt att felaktigheter i kursbildning i görligaste mån hindras.&lt;br&gt;Börsstyrelsens marknadsövervakning har således till stor del en annan upp-&lt;br&gt;gift än att finna kriminaliserade förfaranden. Det råder emellertid inga tvi-&lt;br&gt;vel om att börsens marknadsövervakning har stor betydelse för insiderbe-&lt;br&gt;vakningen. Börsstyrelsen har under de senare åren avsatt ökade resurser för&lt;br&gt;kursövervakning och har sagt sig vara beredd att fortsättningsvis höja am-&lt;br&gt;bitionsnivån när det gäller marknadsövervakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsbolagen och OTC-bolagen har enligt inregistreringskontraktet resp.&lt;br&gt;OTC-avtalet informationsskyldighet i förhållande till börsen. I sin kurs-&lt;br&gt;övervakning sammanställer börsen en stor mängd redan offentliggjord&lt;br&gt;information, som är av betydelse för utredning av brott mot insiderregler-&lt;br&gt;na. Det gäller bl. a. marknadens kursutveckling, ett visst bolags kursut-&lt;br&gt;veckling och en akties betalkurs viss dag. Dessa informationskällor i kom-&lt;br&gt;bination med den tekniska kursövervakningen gör att tecken på att en otil-&lt;br&gt;låten handel förekommit i många fall först visar sig på börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 23 § lagen om Stockholms fondbörs skall emittent, börsmedlem och&lt;br&gt;börsombud lämna börsstyrelsen de upplysningar den anser sig behöva för att&lt;br&gt;uppfylla sina skyldigheter enligt lagen. Därigenom har börsstyrelsen rätt att&lt;br&gt;i detta skede identifiera slutkund vid behov. Av de sekretessbestämmelser&lt;br&gt;som gäller i börsens förhållande till bolagen följer att uppgift som börsen fått&lt;br&gt;från ett bolag med förbehåll om tystnadsplikt inte får lämnas ut utan bola-&lt;br&gt;gets medgivande. Det får emellertid antas att det oftast ligger i bolagens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intresse att lämna ut de uppgifter som kan behövas vid en utredning av Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;misstänkt överträdelse av insiderreglerna vid handel med bolagets aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;VPC har enligt mitt lagförslag ålagts att föra insiderregistret. I den upp-&lt;br&gt;giften ingår att se till att anmälan som skall registreras är fullständig. Däri&lt;br&gt;ligger att formella felaktigheter som upptäcks vid registreringen skall påtalas&lt;br&gt;till den anmälningsskyldige som bör ha möjlighet att vidta rättelse. Det&lt;br&gt;torde förutsätta att uppgiftlämnaren vid utebliven rättelse anmäls för lag-&lt;br&gt;föring. Andra uppgifter av tillsynskaraktär får anses vara främmande för&lt;br&gt;VPC.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillkomsten av lagen om värdepappersmarknaden, varvid bankin-&lt;br&gt;spektionens tillsynsfunktion utökades, uttalade departementschefen vid&lt;br&gt;behandlingen av tillsynsfrågan (prop. 1984/85:157 s. 53) att det inte kan&lt;br&gt;anses lämpligt att lägga tillsynsplikten av en straffrättsligt sanktionerad lag&lt;br&gt;hos ett från staten fristående organ, även om det, såsom är fallet med&lt;br&gt;fondbörsen, har starka offentligrättsliga inslag. Jag kan instämma i detta.&lt;br&gt;Det innebär att av de ovan diskuterade alternativen enbart bankinspektio-&lt;br&gt;nen eller åklagaren kan komma ifråga som ansvarig för tillsynen över&lt;br&gt;insiderhandeln. I valet mellan dessa talar det mesta för att bankinspektio-&lt;br&gt;nen med hänsyn till sin nuvarande roll är den mest lämpliga att utöva&lt;br&gt;tillsyn över insiderlagen. Bankinspektionen har till stor del hittills arbetat&lt;br&gt;med konventionella metoder. Information har i stor omfattning inhämtats&lt;br&gt;genom skriftväxling. Den tekniska utveckling som på senare år skett på&lt;br&gt;kommunikationsområdet bör kunna tas till vara för att underlätta inhäm-&lt;br&gt;tande av information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet finns även att skapa en helt ny myndighet med uppgift att&lt;br&gt;bevaka värdepappersmarknaden. Regeringen har beslutat tillkalla en sär-&lt;br&gt;skild utredare att utreda bank- och försäkringsinspektionernas verksamhet&lt;br&gt;(Dir. 1990:12). Förslag bör enligt utredningsdirektivet lämnas senast i&lt;br&gt;december 1990.1 avvaktan på detta bör enligt min mening bankinspektio-&lt;br&gt;nen vara ansvarig för tillsynen över insiderreglernas efterlevnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått tidigare anser jag att kravet på åtalsmedgivande från bank-&lt;br&gt;inspektionen bör tas bort. Ett effektivt samarbete bör kunna fungera mellan&lt;br&gt;bankinspektionen, åklagarmyndigheten och fondbörsen, där deras olika&lt;br&gt;kompetens kan utnyttjas till fullo. Formerna för detta samarbete bör kunna&lt;br&gt;utarbetas informellt utan närmare författningsstöd. Åklagare bör överta&lt;br&gt;ansvaret för utredningen i och med att någon är skäligen misstänkt. Detta&lt;br&gt;bör kunna leda till en snabbt påbörjad brottsutredning. Därvid kan tvång-&lt;br&gt;smedel utnyttjas vid behov. Bankinspektionen bör ha kvar sin frågerätt även&lt;br&gt;efter det att åklagaren övertagit ansvaret för utredningen. Bankinspektionen&lt;br&gt;och åklagaren skall kunna laga efter läglighet i varje enskilt fall och därvid&lt;br&gt;kunna samråda om huruvida vissa uppgifter lämpligen skall utföras av&lt;br&gt;bankinspektionen trots att åklagaren har inlett förundersökning. Det får&lt;br&gt;dock inte råda någon tvekan om att det i detta skede är åklagaren som är&lt;br&gt;förundersökningsledare enligt rättegångsbalken och ansvarig för utred-&lt;br&gt;ningen. Ansvaret för förhör och liknande åtgärder av förundersökningska-&lt;br&gt;raktär åvilar således åklagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samarbetet mellan åklagare och bankinspektionen bör i det enskilda&lt;br&gt;fallet inledas senast när det konstaterats att en person är skäligen misstänkt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for ett brott mot insiderlagen. Inget bör emellertid hindra informellt sam- Prop. 1990/91: 42&lt;br&gt;råd i ett tidigare skede. Börsen bör, i det fall den upptäckt ett misstänkt&lt;br&gt;brott, meddela bankinspektionen detta och om någon person är misstänkt&lt;br&gt;även åklagarmyndigheten. Det får förutsättas att de två berörda myndig-&lt;br&gt;heterna då kan ställa resurser till förfogande för en gemensam genomgång&lt;br&gt;av omständigheterna. Att åklagare är inkopplad i utredningen i ett tidigt&lt;br&gt;skede medför bl. a. att en misstänkt person kan hämtas till förhör utan&lt;br&gt;kallelse och att husrannsakan kan ske. Detta innebär att ett överrasknings-&lt;br&gt;moment införs i utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppnå största möjliga effektivitet bör börsens kursövervakning&lt;br&gt;även i fortsättningen utnyttjas vid tillsynen av insiderreglernas efterlev-&lt;br&gt;nad. Liknande kursövervakning bör kunna anordnas på andra marknads-&lt;br&gt;platser, t. ex. hos OM där handel med optioner och terminer organiseras&lt;br&gt;och hos den nya obligationsbörs som är under utveckling i Stockholms&lt;br&gt;fondbörs regi. Naturligtvis bör omfattningen av den löpande övervakning-&lt;br&gt;en anpassas till varje marknadsplats unika förhållanden, karaktär och&lt;br&gt;volymen på den handel som bedrivs där. Det torde få ankomma på&lt;br&gt;bankinspektionen som tillsynsmyndighet enligt insiderlagen att med varje&lt;br&gt;marknadsplats komma fram till en lämplig organisation av kursövervak-&lt;br&gt;ningen. En av övervakningens viktigaste funktioner bör vara att snabbt få&lt;br&gt;kännedom om onaturliga kursrörelser eller misstänkta förfaranden vilket&lt;br&gt;då bör leda till en utredning om misstänkt insiderbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som saknar betydelse för allmänhetens förtroende för värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden eller som annars är ringa skall inte dömas till ansvar.&lt;br&gt;Sådana fall bör, vilket behandlas i specialmotiveringen till 21 §, inte heller&lt;br&gt;lämnas till åklagaren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.10 Straff&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: Straffet för insiderbrott skärps avsevärt och är böter&lt;br&gt;eller fängelse i högst två år. Är brottet grovt skall dömas till fängelse&lt;br&gt;lägst sex månader och högst fyra år. För grov oaktsamhet skärps&lt;br&gt;straffmaximum till fängelse ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt förslag frånsett att kom-&lt;br&gt;mittén som straffmaximum för grov oaktsamhet föreslagit fängelse sex&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som uttalar sig i påföljdsdelen&lt;br&gt;tillstyrker en straffskärpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Alla som agerar på värdepappersmarknaden&lt;br&gt;skall kunna utgå från att information om icke offentliggjorda omständig-&lt;br&gt;heter inte missbrukas för insiderbrott. Det är av stor vikt att förtroendet&lt;br&gt;för marknadens funktionssätt inte skadas. Under senare tid har synen på&lt;br&gt;insiderbrott skärpts och detta gäller inte minst i internationella samman-&lt;br&gt;hang. Brottet har därför ett högt straffvärde och straffbestämmelserna vid&lt;br&gt;överträdelse av de uppställda förbuden bör skärpas avsevärt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.11 Sekretess&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: Absolut sekretess skall gälla i tillsynsverksamhet enligt&lt;br&gt;insiderlagen för sådana uppgifter om enskildas personliga och eko-&lt;br&gt;nomiska förhållanden som har lämnats från utlandet till Sverige&lt;br&gt;med stöd av ett med främmande stat eller mellanstatlig organisation&lt;br&gt;slutet avtal, som har godkänts av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser som finns i 14 kap. 1 — 3 §§ sekretesslagen om&lt;br&gt;begränsning i sekretessen mellan olika myndigheter i Sverige får inte&lt;br&gt;tillämpas i den mån det skulle strida mot avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess skall gälla i tillståndsgivning och tillsynsverksamhet en-&lt;br&gt;ligt lagen om värdepappersfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Kommittén&lt;br&gt;har emellertid, i stället för att föreslå att de sekretessbrytande reglerna inte&lt;br&gt;skall tillämpas i strid med internationellt avtal, valt en annan lösning.&lt;br&gt;Kommittén har föreslagit att sekretessen skall brytas enligt 14 kap. 2§&lt;br&gt;endast om misstanke föreligger om brott för vilket inte är föreskrivet&lt;br&gt;lindrigare straff än fängelse i två år. En sådan regel skulle leda till en i stort&lt;br&gt;sett absolut sekretess. Den skulle också leda till den olägenheten att de&lt;br&gt;inhämtade uppgifterna inte skulle kunna utnyttjas för avsett ändamål,&lt;br&gt;nämligen utredning och lagföring av brott, som i och för sig är allvarliga&lt;br&gt;men som inte är belagda med en minimipåföljd av fängelse i två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bankinspektionen och riksåklagaren pekar på att 8&lt;br&gt;kap. 5 § sekretesslagen enbart sekretessbelägger uppgifter om enskilds&lt;br&gt;personliga eller ekonomiska förhållanden som på begäran lämnats av&lt;br&gt;någon som är skyldig att lämna uppgifter. Bankinspektionen och riksåkla-&lt;br&gt;garen föreslår att det i lag slås fast att sekretess gäller för uppgifter i&lt;br&gt;pågående insiderundersökningar om det kan antas att syftet med beslutade&lt;br&gt;eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten kan&lt;br&gt;skadas om uppgiften röjs. Bankinspektionen påpekar också det angelägna i&lt;br&gt;att sekretesslagen kompletteras med bestämmelser som gör det möjligt att&lt;br&gt;sekretessbelägga uppgifter som bankinspektionen erhåller från utländska&lt;br&gt;myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess i utredande verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 kap. 5 § andra stycket sekretesslagen föreskrivs att sekretess gäller i&lt;br&gt;statlig myndighets verksamhet som består i övervakning enligt lagen&lt;br&gt;(1985:571) om värdepappersmarknaden. Den gäller för sådan uppgift om&lt;br&gt;enskilds ekonomiska eller personliga förhållanden, vilken på begäran har&lt;br&gt;lämnats av någon som är skyldig att lämna uppgifter till myndigheten. Rör&lt;br&gt;uppgiften den uppgiftsskyldige gäller sekretessen endast om denne kan kan&lt;br&gt;antas lida skada eller men om uppgiften röjs. Detta förutsätter emellertid&lt;br&gt;att sekretess inte motverkar syftet med uppgiftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift som lämnats utan begäran eller av någon som inte är skyldig att&lt;br&gt;lämna den är offentlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med enskild avses såväl fysisk som juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Presumtionen är sålunda den att offentlighet skall föreligga. I fråga om Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med bestämmelsen är att skydda de uppgifter som lämnas i&lt;br&gt;samband med att bankinspektionen utnyttjar sin frågerätt enligt 24 § lagen&lt;br&gt;(1985:571) om värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nämnda sekretessbestämmelsen har medfört vissa problem för&lt;br&gt;bankinspektionen. Den har bl. a. kommit att medföra att bankinspektio-&lt;br&gt;nen i vissa fall ansett sig vara förhindrad att utnyttja sin frågerätt på ett&lt;br&gt;tillfredsställande sätt. Viss information som är nödvändig att uppge för att&lt;br&gt;ställa en fråga har varit sekretessbelagd. I andra sammanhang har informa-&lt;br&gt;tion som det finns utredningsintresse att icke offentliggöra enligt lag varit&lt;br&gt;offentlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att den personkrets som omfattas av insiderreglernas til-&lt;br&gt;lämpningsområde skall utvidgas avsevärt. Bankinspektionens behov av att&lt;br&gt;kunna utnyttja sin frågerätt på ett effektivt sätt framstår, med den effek-&lt;br&gt;tivisering av utredningsförfarandet vid misstänkta insideraffärer som jag&lt;br&gt;föreslår, som om möjligt än mer angeläget än tidigare. Detta trots att&lt;br&gt;frågerätten inte är att jämställa med en förundersökning i brottmål utan&lt;br&gt;enligt lagförslaget till stor del har till syfte att förbereda eller komplettera och&lt;br&gt;bistå denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 5 § sekretesslagen föreskrivs en möjlighet för myndighet att&lt;br&gt;lämna ut sekretessbelagd uppgift om det är nödvändigt för att den utläm-&lt;br&gt;nande myndigheten skall kunna fullgöra sin verksamhet. Värdepappers-&lt;br&gt;marknadskommittén har ansett att bestämmelsen, även med en restriktiv&lt;br&gt;tolkning, ger möjlighet för bankinspektionen att lösa de sekretessproblem&lt;br&gt;som kan vara förknippade med utnyttjande av frågerätten vid insiderun-&lt;br&gt;dersökningar. Detta avser de fall då bankinspektionen har behov av att&lt;br&gt;offentliggöra en annars sekretessbelagd uppgift. Enligt förarbetena till&lt;br&gt;nämnda lagrum måste det många gånger ligga inom myndighets verksam-&lt;br&gt;het att se till att misstanke om brott blir utredd. Så är exempelvis fallet när&lt;br&gt;misstanke om skattebedrägeri uppkommer hos taxeringsmyndighet. Jag&lt;br&gt;delar kommitténs uppfattning att någon särskild lagstiftning inte behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har även diskuterat om det kan finnas ett behov av att&lt;br&gt;hemlighålla uppgifter till skydd för ett utredningsintresse. Vid insamlande&lt;br&gt;av material i bankinspektionens utredande verksamhet kan det framkom-&lt;br&gt;ma uppgifter som är av känslig natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 kap. 1 § sekretesslagen gäller sekretess för bl. a. uppgift som&lt;br&gt;hänför sig till förundersökning i brottmål och åklagarmyndighets, polis-&lt;br&gt;myndighets, tullmyndighets eller kustbevakningens verksamhet i övrigt&lt;br&gt;för att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott. Detta gäller om det&lt;br&gt;kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas&lt;br&gt;eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande sekretess gäller i annan myndighets verksamhet för att&lt;br&gt;biträda åklagarmyndighet, polismyndighet, tullmyndighet eller kustbevak-&lt;br&gt;ningen med att uppdaga, utreda eller beivra brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen tar hänsyn till intresset av att förebygga och beivra brott.&lt;br&gt;Myndighet som går åklagare eller polis till handa i brottsbekämpande verk-&lt;br&gt;samhet skall vara underkastad sekretess till skydd för spaning och utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till foljd härav kan, om skaderekvisitet är uppfyllt, sekretess upprätthållas Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;for t. ex. myndighets utredning till grund för åtalsanmälan och utlåtande av&lt;br&gt;vetenskapligt laboratorium. Detta kan gälla även innan uppgifterna kommit&lt;br&gt;åklagare eller polis till del (prop. 1979/80:2 Del A s. 140).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har funnit att bestämmelsen på ett tillfredställande sätt torde&lt;br&gt;skydda de uppgifter som bankinspektionen kan komma att överlämna till&lt;br&gt;åklagare om beslut lämnas om åtalsmedgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen delar inte kommitténs bedömning och föreslår för sin&lt;br&gt;del att det införs en möjlighet för inspektionen att sekretessbelägga uppgif-&lt;br&gt;ter till skydd för ett utredningsintresse. Skälet härtill är att när en under-&lt;br&gt;sökning inleds vet inte inspektionen om ärendet kommer att överlämnas&lt;br&gt;till åklagarmyndigheten eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålet med inspektionens tillsynsverksamhet är att kontrollera reg-&lt;br&gt;lernas efterlevnad och upptäcka eventuella överträdelser. De sanktioner&lt;br&gt;som står till buds vid brott mot insiderreglerna är alla straffrättsliga. Vid&lt;br&gt;upptäckt av brott skall anmälan till åklagare göras. Enligt min uppfattning&lt;br&gt;bör uppgifter i bankinspektionens insiderutredningar kunna sekretessbe-&lt;br&gt;läggas enligt 5 kap. 1 § sekretesslagen under förutsättning att det kan antas&lt;br&gt;att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den&lt;br&gt;framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs. Jag delar därför kom-&lt;br&gt;mitténs uppfattning och finner den av inspektionen föreslagna bestämmel-&lt;br&gt;sen inte vara nödvändig. De frågor om ytterligare sekretess hos bankin-&lt;br&gt;spektionen som inspektionen tar upp i sitt yttrande får övervägas i annat&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess i internationellt samarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många av de avtal som Sverige ingår med andra stater på olika områden&lt;br&gt;finns klausuler om utbyte av uppgifter mellan länderna. Ofta finns i dessa&lt;br&gt;avtal också bestämmelser om hur ett land skall behandla den information&lt;br&gt;som erhålls enligt avtalet. Det kan gälla t. ex. sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ökade internationella samarbetet mellan olika länders tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheter för värdepappersmarknaden har väckt den nu aktuella frågan om&lt;br&gt;bankinspektionens möjligheter att garantera att handlingar och uppgifter&lt;br&gt;som myndigheten erhållit från utländsk myndighet får samma sekretes-&lt;br&gt;skydd hos bankinspektionen som hos den utlämnande myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera EG-direktiv inom det finansiella tjänsteområdet förekommer&lt;br&gt;regler för de nationella tillsynsorganen och om sekretess hos dessa organ.&lt;br&gt;Reglerna har vanligtvis följande innebörd. Personer som är eller har varit&lt;br&gt;anställda vid ett tillsynsorgan skall vara underkastade tystnadsplikt beträf-&lt;br&gt;fande all information som de fått del av i sin tjänst, såvida annat inte anges&lt;br&gt;i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikten skall inte hindra det informationsutbyte som förutsätts&lt;br&gt;skall äga rum mellan medlemsländernas tillsynsorgan. Utbyte av informa-&lt;br&gt;tion får därför ske oberoende av tystnadsplikten. Ett tillsynsorgan som&lt;br&gt;mottar sekretessbelagd information från ett annat lands tillsynsorgan skall&lt;br&gt;dock se till att sekretessen för dessa uppgifter består. Den mottagna infor-&lt;br&gt;mationen får heller inte användas till annat än vad som behövs för att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillsynsorganet skall kunna fullgöra sina uppgifter. I vissa undantagsfall får Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;emellertid mottagen konfidentiell information yppas. Dels gäller undantag&lt;br&gt;när det inom ramen för ett straffrättsligt reglerat förfarande föreligger en&lt;br&gt;skyldighet att lämna ut uppgiften. Dels får den mottagna informationen&lt;br&gt;yppas i processammanhang, om något av tillsynsorganets beslut har över-&lt;br&gt;klagats eller på annat sätt blivit föremål för rättslig åtgärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller utbyte av sekretessbelagd information med tillsynsorgan i&lt;br&gt;icke-medlemsländer kan nämnas att det i 1990 års direktivförslag om&lt;br&gt;investeringstjänster på värdepappersområdet (COM(89) 629 final - SYN&lt;br&gt;176) finns en regel som tillåter EG-länderna att träffa överenskommelser&lt;br&gt;härom. En sådan överenskommelse får dock endast träffas om den sekre-&lt;br&gt;tess som föreskrivs i direktivet kan garanteras av icke-medlemslandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessfrågan har för bankinspektionens del bl. a. aktualiserats i sam-&lt;br&gt;band med Europarådets konvention om insiderhandel. 1 inspektionens&lt;br&gt;yttrande till regeringen över Sveriges anslutning till den av Europarådet&lt;br&gt;antagna konventionen om insiderhandel har inspektionen framhållit det&lt;br&gt;angelägna i att den för inspektionen gällande sekretessbestämmelsen i 8&lt;br&gt;kap. 5 § sekretesslagen kompletteras med en möjlighet att sekressbelägga&lt;br&gt;information som erhållits från andra utländska myndigheter och organ.&lt;br&gt;Innan så sker anser inspektionen i sitt yttrande att det är nödvändigt att&lt;br&gt;göra förbehåll mot vissa bestämmelser i konventionen som säger att myn-&lt;br&gt;dighet som erhåller uppgifter är bunden av den sekretess som gäller hos&lt;br&gt;den utländska myndighet som lämnat uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om Sveriges möjligheter att med andra stater ingå avtal som&lt;br&gt;reglerar utbyte av sekretessbelagda uppgifter mellan länderna behandlades&lt;br&gt;av dåvarande chefen för justitiedepartementet i samband med att absolut&lt;br&gt;sekretess infördes för uppgifter från utlandet i beskattnings- och indriv-&lt;br&gt;ningsverksamhet (9 kap. 3 § sekretesslagen). Departementschefen konsta-&lt;br&gt;terade då att man för att uppnå en tillräckligt sträng sekretess för uppgifter&lt;br&gt;som härrör från utlandet kan vara hänvisad till att dels föreskriva om se-&lt;br&gt;kretess utan skaderekvisit, dels i klarhetens intresse göra undantag från&lt;br&gt;tillämpligheten av i varje fall 14 kap. 2 § sekretesslagen, om och i den ut-&lt;br&gt;sträckning det skulle strida mot ett internationellt avtal som Sverige är&lt;br&gt;bundet av och som inte tillåter sådant uppgiftslämnande som avses i para-&lt;br&gt;grafen. För att det inte skall leda till några missförstånd bör i tydlighetens&lt;br&gt;intresse även 14 kap. 1 och 3 §§ tas med i en sådan undantagsregel (prop&lt;br&gt;1987/88:41 s. 14f.f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svensk myndighets möjlighet att lämna ut sekretessbelagda uppgifter&lt;br&gt;till en utländsk myndighet regleras i 1 kap. 3 § tredje stycket sekretessla-&lt;br&gt;gen. Uppgift som är sekretessbelagd enligt sekretesslagen får enligt bestäm-&lt;br&gt;melsen inte lämnas ut till utländsk myndighet eller mellanfolklig organisa-&lt;br&gt;tion i annat fall än om utlämnandet sker i enlighet med särskild föreskrift&lt;br&gt;därom i lag eller förordning eller om uppgiften i motsvarande fall skulle få&lt;br&gt;lämnas ut till svensk myndighet och det enligt den utlämnande myndighe-&lt;br&gt;tens prövning står klart att det är förenligt med svenska intressen att&lt;br&gt;uppgiften lämnas till den utländska myndigheten eller mellanfolkliga orga-&lt;br&gt;nisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen öppnar möjlighet för bankinspektionen att medverka vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbyte av sekretessbelagda uppgifter med utländska tillsynsmyndigheter. Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;Ett sådant utbyte måste anses vara en av förutsättningarna för att bankin-&lt;br&gt;spektionen skall ha möjlighet att på ett tillfredsställande sätt medverka i&lt;br&gt;ett internationellt tillsynsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har bemyndigat bankinspektionen att ingå en överenskom-&lt;br&gt;melse med de andra nordiska ländernas tillsynsmyndigheter om principer&lt;br&gt;för samarbete på värdepappersmarknaden. Överenskommelsen innebär&lt;br&gt;att de berörda tillsynsmyndigheterna i Danmark, Finland, Island, Norge&lt;br&gt;och Sverige på ömsesidig basis skall bistå varandra med uppgifter och&lt;br&gt;handlingar med anknytning till värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt överenskommelsen skall varje tillsynsmyndighet, om det är till-&lt;br&gt;åtet enligt landets lagstiftning, på begäran av någon av de andra tillsyns-&lt;br&gt;myndigheterna lämna uppgifter och handlingar som myndigheten har&lt;br&gt;tillgång till eller som det är möjligt för myndigheten att med rimliga&lt;br&gt;ansträngningar och kostnader inhämta. Tillsynsmyndigheterna skall vida-&lt;br&gt;re verka för att, så långt det är möjligt, undanröja eller minska de hinder&lt;br&gt;som kan finnas för att lämna information och uppgifter enligt överens-&lt;br&gt;kommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser frågan om sekretess vid överlämnande av uppgifter eller&lt;br&gt;handlingar enligt överenskommelsen gäller att uppgifter eller handlingar&lt;br&gt;som är sekretesskyddade hos den myndighet som lämnar dem kan över-&lt;br&gt;lämnas endast i den omfattning uppgifterna eller handlingarna får motsva-&lt;br&gt;rande sekretesskydd hos den myndighet som mottager uppgifterna eller&lt;br&gt;handlingarna. Beträffande de uppgifter och de handlingar som överlämnas&lt;br&gt;enligt överenskommelsen tillämpas i övrigt de sekretessbestämmelser som&lt;br&gt;gäller hos den tillsynsmyndighet som mottagit uppgifterna eller handling-&lt;br&gt;arna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har även bemyndigat bankinspektionen att ingå samarbets-&lt;br&gt;avtal med den brittiska tillsynsmyndigheten Securities and Investments&lt;br&gt;Board (SIB) i London i anledning av etablering av en optionsmarknad i&lt;br&gt;London. Bankinspektionen har med regeringens bemyndigande också in-&lt;br&gt;gått ett samarbetsavtal med SIB om övervakning av svenska bankers&lt;br&gt;filialer i Storbritannien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna form av överenskommelser med bemyndigande från regeringen&lt;br&gt;är enligt min mening en lämplig modell för samarbete mellan tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheter i olika länder. Det torde också vara ett snabbt sätt att åstadkom-&lt;br&gt;ma en effektiv tillsyn utan att mer omfattande, samordnande lagstiftnings-&lt;br&gt;åtgärder på internationell basis behöver vidtas. Det sätt på vilket frågan&lt;br&gt;om sekretess behandlats i överenskommelsen ger enligt min uppfattning&lt;br&gt;ett tillfredsställande skydd för att de överlämnade uppgifterna inte brukas&lt;br&gt;på ett sådant sätt att risk för att den som uppgifterna avser kommer att lida&lt;br&gt;skada eller men. Liknande lösningar bör därför tillämpas i internationella&lt;br&gt;samarbetsavtal med andra länder. Bestämmelsen i 1 kap. 3 § sekretessla-&lt;br&gt;gen ger bankinspektionen i sådana sammanhang goda möjligheter att&lt;br&gt;lämna ut handlingar och uppgifter till utländska myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser därför att det även på insiderområdet finns mycket starka skäl&lt;br&gt;att införa en reglering motsvarande den som gäller i beskattnings- och&lt;br&gt;indrivningsverksamheten. Den bankinspektionen ålagda tillsynsverksam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heten, med ett flertal kontakter med utländska tillsynsmyndigheter, hör Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;således enligt min mening till de områden som bör omfattas av ett för-&lt;br&gt;stärkt sekretesskydd för uppgifter från utländska myndigheter. En ut-&lt;br&gt;ländsk myndighets möjligheter att lämna ut handlingar eller uppgifter kan&lt;br&gt;begränsas av föreskrifter som innebär att ett utlämnande bara kan ske om&lt;br&gt;den svenska sekretesslagstiftningen erbjuder samma sekretesskydd. 1 dessa&lt;br&gt;fall skulle tillsynsarbetet onödigtvis försvåras om inte sekretessfrågan var&lt;br&gt;tillfredsställande löst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför att 8 kap. 5 § sekretesslagen kompletteras med en&lt;br&gt;särskild bestämmelse som möjliggör för bankinspektionen att hålla hand-&lt;br&gt;lingar och uppgifter som erhållits från utländska myndigheter sekretessbe-&lt;br&gt;lagda trots att uppgifterna annars enligt 8 kap. 5 § sekretesslagen inte&lt;br&gt;skulle vara föremål för sekretess. En förutsättning för sekretess bör emel-&lt;br&gt;lertid vara att handlingarna eller uppgifterna erhållits genom ett interna-&lt;br&gt;tionellt avtal som riksdagen godkänt, eftersom det annars ofta skulle ligga i&lt;br&gt;regeringens hand att åstadkomma ett sekretesskydd (jfr 10 kap. 1 § RF).&lt;br&gt;En annan förutsättning är att avtalet innehåller en klausul att uppgifterna&lt;br&gt;inte får lämnas vidare i det aktuella fallet. De sekretessbrytande bestäm-&lt;br&gt;melserna i 14 kap. 1 — 3 §§ bör i detta sammanhang inte få tillämpas i strid&lt;br&gt;med internationellt avtal. Emellertid följer av 10 kap. 3 § RF att de avtal i&lt;br&gt;vilka ett krav på absolut sekretess anses erfordeligt måste ingås av rege-&lt;br&gt;ringen och inte kan uppdras åt bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersfonder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang föreslår jag också ytterligare en ändring i 8 kap. 5 §&lt;br&gt;sekretesslagen. I propositionen om värdepappersfonder (prop.&lt;br&gt;1989/90:153) har föreslagits att en sekretessregel införs i 5 § lagen om vär-&lt;br&gt;depappersfonder. Bestämmelsen har hämtats från 1 kap. 6 § bankrörelsela-&lt;br&gt;gen (1987:617). Avsikten är att den skall ha samma omfattning som bank-&lt;br&gt;sekretessen. Mitt nuvarande förslag innebär att sekretess även skall gälla i&lt;br&gt;myndighets verksamhet som består i tillståndsgivning och tillsyn med av-&lt;br&gt;seende på fondbolag. Lagen om värdepappersfonder har föreslagits få&lt;br&gt;samma ikraftträdandedatum som de lagändringar jag nu föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Godkännande av Europarådets konvention om in-&lt;br&gt;siderhandel&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Riksdagen godkänner Europarådets konvention om in-&lt;br&gt;siderhandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit ett annat sätt att uppnå&lt;br&gt;absolut sekretess hos bankinspektionen för uppgifter som lämnats från ut-&lt;br&gt;ländska tillsynsmyndigheter (se avsnitt 6.11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast bankinspektionen har närmare behandlat frå- Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;gan om sekretess i internationellt samarbete (se avsnitt 6.11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt forslag: Utvecklingen på värdepappersmarknaden går mot&lt;br&gt;en allt större internationalisering. Det internationella samarbetet mellan&lt;br&gt;tillsynsmyndigheter i olika länder framstår således som mycket angeläget.&lt;br&gt;Som framgår av avsnitt 6.11 föreslår jag därför att absolut sekretess skall&lt;br&gt;gälla i tillsynsverksamhet enligt insiderlagen för sådana uppgifter om en-&lt;br&gt;skildas personliga och ekonomiska förhållanden som har lämnats från ut-&lt;br&gt;landet till Sverige med stöd av ett med främmande stat eller mellanfolklig&lt;br&gt;organisation slutet avtal, som har godkänts av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige har den 15 september 1989 undertecknat Europarådets konven-&lt;br&gt;tion om insiderhandel. Ändamålet med konventionen är att skapa ett öm-&lt;br&gt;sesidigt utbyte av information som bevisar eller ger anledning att tro att&lt;br&gt;insiderhandel ägt rum. Konventionens huvudsakliga innehåll, däribland&lt;br&gt;sekretessregeln, beskrivs i avsnitt 5. Utöver vad som tas upp där skall varje&lt;br&gt;part (Artikel 4) i en förklaring till Europarådets generalsekreterare ange&lt;br&gt;namn och adress på den myndighet eller de myndigheter som parten utsett&lt;br&gt;att avge framställningar om bistånd och för att motta och besvara framställ-&lt;br&gt;ningar från motsvarande myndigheter i andra stater. Bankinspektionen är&lt;br&gt;den myndighet som enligt min mening är mest lämpad att avge, motta och&lt;br&gt;besvara framställningar enligt artikel 4 i konventionen. Inspektionen deltar&lt;br&gt;i ett ökande internationellt samarbete mellan tillsynsmyndigheter för värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med förklaringen skall varje part (Artikel 6) uppge de av-&lt;br&gt;vikelser från konventionens sekretessbestämmelser som kan vara före-&lt;br&gt;skrivna eller tillåtna i nationell lag — antingen för att garantera fri tillgång&lt;br&gt;för medborgare till myndigheters handlingar; — eller när den utsedda myn-&lt;br&gt;digheten är skyldig att för andra administrativa eller judiciella myndigheter&lt;br&gt;uppge information som meddelats eller insamlats inom ramen för framställ-&lt;br&gt;ningen; — eller, under förutsättning att den anmodande myndigheten har&lt;br&gt;blivit informerad, för att undersöka kränkningar av den anmodade partens&lt;br&gt;lag eller för att säkerställa efterkommande av sådan lag. Förutom förbehåll&lt;br&gt;för tillämpning av artikel 6 får ingen reservation göras till konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbehåll för artikel 6 skulle kunna vara aktuellt för Sveriges del. Emel-&lt;br&gt;lertid anser jag att ett sådant förbehåll onödigt skulle försvåra och begränsa&lt;br&gt;bankinspektionens möjligheter att delta i det internationella samarbetet när&lt;br&gt;det gäller tillsyn enligt insiderlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta väcker frågan om inspektionens möjligheter att garantera att hand-&lt;br&gt;lingar och uppgifter som myndigheten erhållit från utländska myndigheter&lt;br&gt;får samma sekretess hos bankinspektionen som hos den utlämnande myn-&lt;br&gt;digheten. En konfidentiell behandling av känsliga uppgifter är ofta en för-&lt;br&gt;utsättning för utbyte av viktig information och kravet på ömsesidig sekretess&lt;br&gt;anges uttryckligen i hittills ingångna avtal om samarbete, s.k. Memorandum&lt;br&gt;of Understanding, mellan tillsynsmyndigheterna. Ömsesidighet är också en&lt;br&gt;förutsättning när en part genom en förklaring till generalsekreteraren enligt&lt;br&gt;artikel 3 insiderkonventionen åtar sig att ge andra parter bistånd vid utbyte&lt;br&gt;av information för övervakning av transaktioner på värdepappers-&lt;br&gt;marknaden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 6.11 i har jag behandlat mitt förslag att i 8 kap. 5 § sekretesslagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införa en bestämmelse som möjliggör för bankinspektionen att hålla hand-&lt;br&gt;lingar och uppgifter som erhållits från utländska myndigheter sekretess-&lt;br&gt;belagda trots att uppgifterna annars inte skulle vara föremål för sekretess. En&lt;br&gt;förutsättning för sekretess bör dock som jag tidigare anfört vara att hand-&lt;br&gt;lingarna eller uppgifterna erhållits genom ett internationellt avtal som riks-&lt;br&gt;dagen godkänt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att Sverige skall kunna ratificiera Europarådets konvention om insi-&lt;br&gt;derhandel utan förbehåll är det således en förutsättning att den har godkänts&lt;br&gt;av riksdagen. Någon lagändring, utöver ändringen i 8 kap. 5 § sekretesslagen&lt;br&gt;krävs enligt min mening inte. Den fullständiga konventionstexten jämte&lt;br&gt;tilläggsprotokoll bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 7.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Korttidsaffärer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Jag är för närvarande inte beredd att föreslå ett&lt;br&gt;förbud mot korttidshandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har föreslagit en regel som begränsar&lt;br&gt;s. k. korttidsaffärer för personer med insynsställning. Om en sådan person&lt;br&gt;köper aktier i det ”egna” bolaget och därefter inom en tid av sex månader&lt;br&gt;överlåter aktier med samma rättigheter så skall han lämna i från sig ett&lt;br&gt;belopp motsvarande den vinst förfarandet medfört för honom. Samma sak&lt;br&gt;skall gälla om han inom samma period först överlåter aktier i bolaget och&lt;br&gt;därefter förvärvar aktier med samma rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinsten på sådan korttidshandel skall betalas in till bolaget. I första&lt;br&gt;hand skall det ankomma på bolaget att väcka talan om inbetalning av&lt;br&gt;vinsten och i andra hand på åklagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen skall om särskilda skäl föreligger kunna medge un-&lt;br&gt;dantag från regeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser ställer sig positiva till en regel&lt;br&gt;om korttidshandel. Emellertid är flertalet av de remissinstanser som när-&lt;br&gt;mare behandlar förslaget kritiska och pekar på flera svårigheter vid til-&lt;br&gt;lämpningen av en sådan regel. Bl. a. bör närmare övervägas hur vinstbe-&lt;br&gt;räkningen skall ske, vad som menas med ”aktier med samma rättigheter”,&lt;br&gt;vem som skall föra talan om inbetalning, vem de inbetalda medlen skall&lt;br&gt;tillfalla samt skattekonsekvenserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Den föreslagna regeln får anses vara en&lt;br&gt;ordningsregel. För tillämpning av denna krävs endast ett konstaterande att&lt;br&gt;handel förekommit. Något krav på att handeln skett med information om&lt;br&gt;en icke offentliggjord omständighet krävs således inte. Regeln vänder sig&lt;br&gt;således både mot personer som har för avsikt att handla med tillgång till&lt;br&gt;icke offentliggjord information i strid med förbudsbestämmelser och mot&lt;br&gt;personer som saknar sådan avsikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan se vissa fördelar med den föreslagna regeln vilken avsevärt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle försvåra möjligheterna att göra otillåtna affarer. Samtidigt kan jag se Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;vissa nackdelar. Det kan t. ex. antas att även helt legitima affarer helt&lt;br&gt;uteblir om aktierna i praktiken måste behållas sex månader. Vidare kom-&lt;br&gt;mer det också som flera remissinstanser påpekat att uppstå vissa svårighe-&lt;br&gt;ter vid tillämpningen av bestämmelsen. Regeln saknar motsvarighet i EG:s&lt;br&gt;direktiv. Förslaget kräver ytterligare överväganden och därför är jag nu inte&lt;br&gt;beredd att föreslå ett förbud mot korttidshandel.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Otillbörlig kurspåverkan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Jag är för närvarande inte beredd att föreslå en&lt;br&gt;straffbestämmelse som förbjuder olika typer av kursmanipulativa&lt;br&gt;förfaranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs forslag: Kommittén har föreslagit att en regel införs i 9 kap.&lt;br&gt;brottsbalken med förbud att genom olika typer av manipulativa förfaran-&lt;br&gt;den skapa en situation som medför att kursen på ett fondpapper eller&lt;br&gt;annat finansiella instrument inte motsvarar den som skulle ha gällt om en&lt;br&gt;naturlig marknadsutveckling fått bestämma kursen. Brottet är tänkt att&lt;br&gt;kallas otillbörlig kurspåverkan. Föreslagen påföljd är böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som behandlar frågan in-&lt;br&gt;stämmer i att det finns behov av en regel som motverkar otillbörliga&lt;br&gt;förfaranden av kursmanipulativ karaktär och som inte redan täcks av&lt;br&gt;andra regler. De pekar emellertid på de svårigheter som finns att beskriva&lt;br&gt;det kriminaliserade området på ett tydligt sätt. Ett förfarande kan nämli-&lt;br&gt;gen under vissa omständigheter vara invändningsfritt, medan samma för-&lt;br&gt;farande - utfört med ett annat syfte - framstår som helt oacceptabelt.&lt;br&gt;Remissinstanserna är genomgående negativa till bestämmelsen i dess före-&lt;br&gt;slagna utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Vissa kursmanipulativa åtgärder är straff-&lt;br&gt;sanktionerade sedan tidigare. Jag tänker då på svindleri i 9 kap. 9 § brotts-&lt;br&gt;balken. Den som offentliggör eller på annat sätt bland allmänheten sprider&lt;br&gt;vilseledande uppgift för att påverka priset på bl. a. värdepapper kan dömas&lt;br&gt;till fängelse i högst två år eller i ringa fall till böter. Samma gäller i vissa fall&lt;br&gt;spridande eller offentliggörande av vilseledande uppgifter som är ägnade att&lt;br&gt;påverka bedömningen av ett företag i ekonomiskt hänseende och som med-&lt;br&gt;för skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör sådana förfaranden motverkas som inte har&lt;br&gt;något legitimt syfte utan enbart är avsedda att vara vilseledande och&lt;br&gt;kursmanipulativa. En regel som den föreslagna skulle bli effektiv i detta&lt;br&gt;avseende. Emellertid föreligger, som flera remissinstanser också påpekat,&lt;br&gt;svårigheter att på ett tillräckligt tydligt sätt beskriva de förfaranden som&lt;br&gt;bör förbjudas och som därmed bör vara straffsanktionerade. I likhet med&lt;br&gt;den föreslagna regeln om s. k. korttidsaffärer anser jag att även detta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbud bör övervägas närmare. Jag är därför för närvarande inte beredd att Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;vidta några åtgärder beträffande förslaget om otillbörlig kurspåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Ekonomiska effekter av mina förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den av mig föreslagna utvidgningen av insiderreglerna beräknas medföra&lt;br&gt;viss ökad arbetsbelastning för polis- och åklagarmyndigheter samt domsto-&lt;br&gt;lar. Dessa myndigheter skall därför tillföras ytterligare resurser.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprät-&lt;br&gt;tats följande förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. insiderlag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagom ändring i lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen under 1 (11 §), 2 och 6 har upprättats i samråd med chefen för&lt;br&gt;civildepartementet och förslagen under 4 och 7 i samråd med chefen för&lt;br&gt;justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Förslaget till insiderlag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämmelser om förbud att handla med fondpapper på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden samt om skyldighet att anmäla innehav av fondpap-&lt;br&gt;per.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handel med och förvaltning av fondpapper skall bedrivas så att allmänhe-&lt;br&gt;tens förtroende för värdepappersmarknaden upprätthålls och enskildas ka-&lt;br&gt;pitalinsatser inte otillbörligen äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger den föreslagna lagens huvudsakliga innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstastycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är tillämplig på den handel som sker på värdepappersmarknaden&lt;br&gt;med fondpapper och instrument som enligt 2 § skall likställas med fond-&lt;br&gt;papper. Här avses olika typer av marknadsplatser, såväl fondbörs som&lt;br&gt;telefonmarknad, t. ex. penningmarknaden. Även sådan handel med fond-&lt;br&gt;papper som sker genom mellanhand som yrkesmässigt bedriver handel&lt;br&gt;med värdepapper omfattas av lagen. Här avses sådan handel med fond-&lt;br&gt;papper som sker genom t. ex. förmedling av fondkommissionär men utan-&lt;br&gt;för organiserad marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde kommenteras även i avsnitt 6.3 och 6.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar 2 § lagen om värdepappersmarknaden. Liksom&lt;br&gt;hittills skall bestämmelsen utgöra måttstock för vilka transaktioner som&lt;br&gt;får förekomma på värdepappersmarknaden. Jag kommer senare med an-&lt;br&gt;ledning av värdepappersmarknadskommitténs betänkande Värdepappers-&lt;br&gt;marknaden i framtiden (SOU 1989:72) att lägga fram ytterligare förslag&lt;br&gt;till reformerad lagstiftning på värdepappersmarknadens område. I anled-&lt;br&gt;ning av att detta lagförslag läggs fram före de andra har jag emellertid&lt;br&gt;funnit skäl att i vart fall tills vidare ta in bestämmelsen i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handel på värdepappersmarknaden: handel på börs eller annan organi-&lt;br&gt;serad marknadsplats eller genom mellanhand som yrkesmässigt bedriver han-&lt;br&gt;del med fondpapper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fondpapper: aktie, annat bevis om delaktighet i bolag, obligation,&lt;br&gt;förlagsbevis och liknande skuldebrev avsett för allmän omsättning samt&lt;br&gt;andel i aktiefond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fondkommissionär: den som har tillstånd att driva fondkommissions-&lt;br&gt;rörelse enligt fondkommissionslagen (1979:748),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. aktiemarknadsbolag: svenskt aktiebolag som utgivit aktier som är inre-&lt;br&gt;gistrerade vid Stockholms fondbörs eller som trätt i stället för utgivare av&lt;br&gt;sådana aktier (börsbolag) eller svenskt aktiebolag som träffat avtal med fond-&lt;br&gt;kommissionär om att denne på begäran skall ange kurser på aktier i bolaget&lt;br&gt;och till dessa kurser köpa och sälja aktier i bolaget (OTC-bolag),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. värdepapperscentralen: Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs om aktie skall också tillämpas på emissionsbevis,&lt;br&gt;interimsbevis, optionsbevis, konvertibelt skuldebrev, skuldebrev förenat&lt;br&gt;med optionsrätt till nyteckning, vinstandelsbevis, aktieoption och aktieter-&lt;br&gt;min. Utfärdande av köpoption skall likställas med försäljning av de aktier&lt;br&gt;optionen avser medan utfärdande av säljoption skall likställas med köp av&lt;br&gt;aktierna. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fondpapper jämställs i denna lag ränteoption, räntetermin, indexop- Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;tion och indextermin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fondpapper ägs av två eller flera med samäganderätt, skall en deläga-&lt;br&gt;re vid tillämpningen av denna lag anses vara ägare till så många av fondpap-&lt;br&gt;peren som svarar mot hans lott i det samfällda innehavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller ett antal definitioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med lagrådets förslag införs här en definition av uttrycket ”handel&lt;br&gt;på värdepappersmarknaden”. I avsnitt 6.3 och 6.6 behandlas uttrycket när-&lt;br&gt;mare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondpapper definieras på samma sätt som enligt fondkommissionslagen&lt;br&gt;(1979:748), lagen (1979:749) om Stockholms fondbörs och lagen&lt;br&gt;(1985:571) om värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att utgå från nuvarande definition och utan den begränsning till&lt;br&gt;aktiemarknadsbolag som finns i lagen om värdepappersmarknaden, kom-&lt;br&gt;mer insiderlagen att vara tillämplig på av samtliga bolag utgivna aktier,&lt;br&gt;andra delaktighetsbevis, obligationer, förlagsbevis och liknande skulde-&lt;br&gt;brev för allmän omsättning samt andelar i aktiefonder. Något krav på att&lt;br&gt;fondpapper skall vara inregistrerade vid Stockholms fondbörs föreligger&lt;br&gt;inte. Härigenom kommer bl. a. aktier som handlas inofficiellt och som&lt;br&gt;noteras på den s. k. O-listan att träffas av insiderlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 samband med tillkomsten av fondkommissionslagen och lagen om&lt;br&gt;Stockholms fondbörs anförde departementschefen att med begreppet lik-&lt;br&gt;nande skuldebrev bör kunna avses s. k. bankcertifikat och företagscertifi-&lt;br&gt;kat (prop. 1978/79:9 s. 195). Jag delar denna uppfattning samtidigt som&lt;br&gt;man kan konstatera att sådana fordringsbevis numera också ges ut av&lt;br&gt;kommuner, s. k. kommuncertifikat och av finansbolag i form av enkla&lt;br&gt;skuldebrev, s. k. marknadsbevis. Dessa instrument, liksom av staten utgiv-&lt;br&gt;na skuldebrev för allmän omsättning, bör också inrymmas i begreppet&lt;br&gt;liknande skuldebrev.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av aktiemarknadsbolag skrivs i enlighet med lagrådets för-&lt;br&gt;slag ut i denna lag utan hänvisning till lagen om värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande uppräkning i lagen om värdepappersmarknaden av värdepap-&lt;br&gt;per som skall likställas med aktier överflyttas till mitt förslag till insiderlag.&lt;br&gt;I värdepappersmarknadslagen har efter lagändring 1986 aktieoptioner jäm-&lt;br&gt;ställts med fondpapper och samtidigt likställts med aktier i aktiemarknads-&lt;br&gt;bolag. Visserligen är aktieoptioner — liksom nu tillagda aktieterminer —&lt;br&gt;inte emitterade av ett bolag men eftersom instrumenten är ett alternativt sätt&lt;br&gt;att köpa eller sälja aktier bör de i insiderlagen likställas med aktier. Därmed&lt;br&gt;omfattas de av reglerna om anmälningsskyldighet. De ytterligare finansiella&lt;br&gt;instrument som insiderlagen bör tillämpas på räknas upp och jämställs med&lt;br&gt;fondpapper. Personer med insynsställning i aktiemarknadsbolag behöver&lt;br&gt;alltså inte anmäla dessa instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu föreslagna andra stycket skiljer sig från sin motsvarighet i kom- Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;mitténs förslag på så sätt att uppräkningen av instrument är komplett och&lt;br&gt;således inte hänvisar till andra liknande instrument. Svea hovrätt har gjort&lt;br&gt;den invändningen mot kommitténs förslag att tillägget ”andra liknande&lt;br&gt;instrument” med nödvändighet måste ge upphov till tillämpningsvårighe-&lt;br&gt;ter vad gäller t. ex. föreskrifterna om anmälningsskyldighet. Jag delar&lt;br&gt;hovrättens uppfattning. Det är dessutom ett rimligt krav att i straffsanktio-&lt;br&gt;nerad lagstiftning ange gränserna för det straffbara området. Hovrätten&lt;br&gt;har vidare ansett det ogörligt att ändra lagen vid varje tillfälle ett nytt slags&lt;br&gt;bevis eller rättighet ges ut av ett aktiebolag. Hovrätten har i stället föresla-&lt;br&gt;git att regeringen bemyndigas att i förordningens form utfärda närmare&lt;br&gt;föreskrifter om vilka fondpapper som faller in under bestämmelsen. Det är&lt;br&gt;min avsikt att den föreslagna regleringen skall omfatta alla nu existerande&lt;br&gt;finansiella instrument med undantag för valutainstrumenten. Det är även&lt;br&gt;min uppfattning att allt som avsetts täcks av den föreslagna paragrafens&lt;br&gt;formulering. När något nytt instrument presenteras på marknaden så bör&lt;br&gt;enligt min mening en lagändring ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktieoptioner och aktieterminer, såväl standardiserade som icke stan-&lt;br&gt;dardiserade, omfattas av bestämmelserna. Utfärdande av en köpoption&lt;br&gt;skall likställas med försäljning av de aktier optionen avser. Utfärdande av&lt;br&gt;en säljoption skall likställas med köp av aktierna. Detta medför t. ex. att&lt;br&gt;dessa instrument skall medräknas vid fastställande av om en fysisk person&lt;br&gt;har ett tioprocentigt innehav av aktier och därmed har insynsställning i&lt;br&gt;aktiemarknadsbolaget. 1 bägge fallen kan den som utfärdat optionen göra&lt;br&gt;vinstgivande eller förlustminimerande affärer med kännedom om icke&lt;br&gt;offentliggjorda omständigheter. Vid t. ex. en förväntad kursnedgång kan&lt;br&gt;han utfärda en köpoption och vid en förväntad kursuppgång kan han&lt;br&gt;utfärda en säljoption. På samma sätt kan den som får tillgång till icke&lt;br&gt;offentliggjord information förvärva en köpoption och sedan utnyttja den&lt;br&gt;när kursen stigit eller förvärva en säljoption och sedan utnyttja den när&lt;br&gt;kursen sjunkit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid köp eller försäljning av aktieterminer gäller samma förhållande att&lt;br&gt;tillgång till icke offentliggjord information kan utnyttjas för vinstgivande&lt;br&gt;eller förlustminimerande handel. En person med vetskap om en icke&lt;br&gt;offentliggjord omständighet som är ägnad att framkalla en kraftig kursned-&lt;br&gt;gång kan sälja ett terminskontrakt och på så sätt minska sin förlust. Vid en&lt;br&gt;förväntad kursuppgång kan en köpare av ett terminskontrakt tillgodogöra&lt;br&gt;sig en säker vinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränteoptioner och ränteterminer med räntebärande värdepapper eller s. k.&lt;br&gt;syntetiska värdepapper som underliggande värde bör omfattas av bestäm-&lt;br&gt;melserna. Det ovanstående resonemanget om kopplingen mellan optioner&lt;br&gt;och terminer och det underliggande värdet gäller även på räntesidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Terminer och optioner relaterade till mer än ett enskilt värdepapper bör&lt;br&gt;också omfattas. Prissättningen av sådana s. k. indexinstrument styrs av&lt;br&gt;hur kursen på ett bestämt antal värdepapper av visst slag utvecklas vilket&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uttrycks i ett index. Priserna på dessa instrument reagerar således på Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;information som påverkar kursen på de värdepapper som index baseras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid samäganderätt till fondpapper skall delägare vid tillämpning av lagen&lt;br&gt;anses vara ägare till så många av fondpapperen som motsvarar hans lott i&lt;br&gt;det samfällda innehavet. Består en ”aktieklubb” av fem personer och de&lt;br&gt;äger en femtedel var, skall de således anses äga 20 procent av varje kategori&lt;br&gt;fondpapper var. Bestämmelsen har bl. a. betydelse för anmälningsskyldig-&lt;br&gt;heten för personer med insynsställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en juridisk person äger så många aktier eller andelar i en annan svensk&lt;br&gt;eller utländsk juridisk person att den har mer än hälften av rösterna för&lt;br&gt;samtliga aktier eller andelar, är vid tillämpningen av denna lag den förra&lt;br&gt;moderföretag och den senare dotterföretag. Äger ett dotterföretag eller äger&lt;br&gt;ett moderföretag och ett eller flera dotterföretag tillsammans eller äger flera&lt;br&gt;dotterföretag tillsammans aktier eller andelar i en annan juridisk person i&lt;br&gt;den omfattning som angetts nu, är även den sistnämnda juridiska personen&lt;br&gt;dotterföretag till moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en juridisk person i annat fall på grund av aktie- eller andelsinnehav&lt;br&gt;eller avtal ensam ett bestämmande inflytande över en annan juridisk person&lt;br&gt;och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet, är den förra moder-&lt;br&gt;företag och den senare dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om två juridiska personer äger så många aktier eller andelar i en annan&lt;br&gt;svensk eller utländsk juridisk person att de har hälften var av rösterna för&lt;br&gt;samtliga aktier eller andelar, är vid tillämpningen av denna lag de först-&lt;br&gt;nämnda juridiska personerna att jämställa med moderföretag och den sist-&lt;br&gt;nämnda att jämställa med dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar koncernförhållanden. Den överensstämmer med&lt;br&gt;kommitténs förslag. Bestämmelsen motsvarar 5 § lagen om värdepappers-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första — tredje styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner av koncernförhållande förekommer på flera håll i lagstift-&lt;br&gt;ningen och är i allt väsentligt likalydande. Aktiebolagslagens koncerndefi-&lt;br&gt;nition behandlas utförligt i förarbetena till aktiebolagslagen (prop. 1975:103&lt;br&gt;s. 276 — 287 samt prop. 1979/80: 143 s. 21, s. 71 f.f. och s. 175). Det bedöms&lt;br&gt;inte som erforderligt att här kommentera vad som förutsätts för att ett&lt;br&gt;koncernförhållande skall anses föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelsen av nu gällande lagregel innebär att då ett aktiebolag eller annan&lt;br&gt;juridisk person har hälften av rösterna i ett foretag och en annan juridisk&lt;br&gt;person den andra hälften, inget av ägarföretagen kan anses vara moderfö-&lt;br&gt;retag. 1 denna situation kan ägarföretagen endast gemensamt besluta i det&lt;br&gt;av dem ägda företagets angelägenheter. Situationen kan uppstå då två&lt;br&gt;aktiebolag har hälften var av rösterna för samtliga aktier och andelar i en&lt;br&gt;juridisk person. De personer som har ledande ställning i de ägande företa-&lt;br&gt;gen anses då inte ha insynsställning i det ägda företaget och de personer&lt;br&gt;som har ledande ställning i det ägda företaget anses inte ha insynsställning&lt;br&gt;i de ägande företagen. Detta är otillfredsställande, eftersom det måste&lt;br&gt;anses naturligt med ett utbyte av icke offentliggjord information inom&lt;br&gt;sådana ägarkonstruktioner. Jag har övervägt en utvidgning av koncernbe-&lt;br&gt;greppet till att omfatta dessa situationer. En utvidgning skulle innebära att&lt;br&gt;koncernbegreppet fick olika innebörd i skilda lagar, vilket inte är önskvärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar kommitténs uppfattning att denna typ av ägarförhållande bör få&lt;br&gt;en särskild lösning. De båda ägande juridiska personerna bör vid till-&lt;br&gt;ämpning av den föreslagna lagen jämställas med moderföretag och den&lt;br&gt;ägda juridiska personen med dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud att handla med fondpapper på värdepappersmarknaden i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon anställning, uppdrag eller annan befattning som normalt innebär&lt;br&gt;att han får kännedom om omständigheter som har betydelse för kursen på&lt;br&gt;fondpapper och har han på grund härav fått information eller kunskap om en&lt;br&gt;icke offentliggjord omständighet som är ägnad att väsentligt påverka kursen&lt;br&gt;på fondpapper gäller följande. Innan omständigheten blivit allmänt känd eller&lt;br&gt;upphört att ha betydelse för kurssättningen får han inte för egen eller annans&lt;br&gt;räkning köpa eller sälja sådana fondpapper på värdepappersmarknaden. Han&lt;br&gt;får inte heller med råd eller på annat därmed jämförligt sätt föranleda någon&lt;br&gt;annan till sådant köp eller sådan försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet i första stycket gäller även den som har fått information eller&lt;br&gt;kunskap om en omständighet som rör ett aktiebolag i vilket han äger aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i annat fall än som sägs förut i denna paragraf fått kännedom om en&lt;br&gt;icke offentliggjord omständighet, som är ägnad att väsentligt påverka kursen&lt;br&gt;på fondpapper och som måste ha röjts av någon som avses i första eller andra&lt;br&gt;stycket eller eljest kommit ut obehörigen, får inte för egen eller annans räkning&lt;br&gt;köpa eller sälja sådana fondpapper på värdepappersmarknaden innan omstän-&lt;br&gt;digheten blivit allmänt känd eller upphört att ha betydelse för kurssättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personkretsen är avgränsad men vid. Den avgörande faktorn är den egen-&lt;br&gt;skap i vilken informationsmottagaren erhållit den kurspåverkande infor-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mationen. Har den erhållits på grund av mottagarens anställning, uppdrag Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;eller annan befattning omfattas han av förbudet. Den omfattar t. ex. samt-&lt;br&gt;liga anställda i ett aktiebolag, vars fondpapper handlas på värdepappers-&lt;br&gt;marknaden, offentliga tjänstemän, institutioners portfölj förvaltare och&lt;br&gt;ekonomijournalister. Visserligen har journalisterna inte någon direkt an-&lt;br&gt;knytning till källor för information om icke offentliggjorda omständighe-&lt;br&gt;ter, men de kan genom sitt arbete ändå komma att erhålla dylik informa-&lt;br&gt;tion från olika håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställda hos fondkommissionärer omfattas också av bestämmelsen&lt;br&gt;liksom advokater, revisorer och anställda på tryckerier under förutsättning&lt;br&gt;att de fått informationen eller kunskapen genom sitt arbete. Har en sekre-&lt;br&gt;terare eller vaktmästare fått informationen i sitt arbete omfattas han av&lt;br&gt;förbudet. Så är däremot inte utan vidare fallet om han fått motsvarande&lt;br&gt;information av en för honom främmande person som han stöter ihop med&lt;br&gt;på gatan. Den senare situationen kan dock föranleda att mottagaren av&lt;br&gt;informationen får ställning som insider enligt tredje stycket och därmed&lt;br&gt;blir underkastad handelsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även uppdragstagare omfattas av regeln, vare sig de har uppdrag för ett&lt;br&gt;aktiebolag, en myndighet eller någon annan institution där kurspåverkan-&lt;br&gt;de information finns. Även politiska uppdrag omfattas av regeln. Någon&lt;br&gt;varaktighet i uppdraget krävs inte, vilket innebär att även mycket korta&lt;br&gt;uppdrag såsom ett konsultarbete åt en kommitté kommer att omfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All information som anställda och uppdragstagare erhåller på arbetsplat-&lt;br&gt;sen eller hos uppdragstagaren omfattas av förbudet. Det saknar därför&lt;br&gt;betydelse om arbetet utförs hos den formella arbetsgivaren eller på annan&lt;br&gt;plats å dennes vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uppdragstagare avses envar som åtagit sig att fullgöra en arbetspre-&lt;br&gt;station för någon. Den vanligaste situationen torde vara att uppdraget&lt;br&gt;direkt eller indirekt innebär att uppdragstagaren får del av icke offentlig-&lt;br&gt;gjord kurspåverkande information. Så är t. ex. fallet vid uppdrag att hjälpa&lt;br&gt;till med ett bolags räkenskaper under en tillfällig arbetstopp eller att&lt;br&gt;medverka vid en omstrukturering av en koncern med därtill hörande köp&lt;br&gt;och försäljningar av dotterbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsdragningsproblem kan uppkomma när det gäller att avgöra i vil-&lt;br&gt;ken egenskap en person erhållit informationen. Dessa problem torde dock&lt;br&gt;i regel vara av enbart teoretisk natur. Det vore onaturligt att t. ex. hävda&lt;br&gt;att en uppdragstagare under utövandet av sitt uppdrag mottog informatio-&lt;br&gt;nen i egenskap av privatperson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan situation som kan vålla bekymmer vid tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelsen är den, då en person har till arbete att som uppdragstagare&lt;br&gt;samla in och bearbeta information för att sedan t. ex. lämna ett utlåtande&lt;br&gt;åt en beställare eller åt sin arbetsgivare om ett bolags framtidsutsikter. En&lt;br&gt;analytiker bearbetar och analyserar offentlig information. En analys som&lt;br&gt;är resultat av sådant arbete och som ännu inte påverkat kurssättningen,&lt;br&gt;men som kan komma att göra det vid ett offentliggörande omfattas inte av&lt;br&gt;förbudet. En analytiker som utför sina normala arbetsuppgifter skall såle-&lt;br&gt;des vara oförhindrad att vidarebefordra resultatet av sitt arbete till arbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 42&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;givare eller uppdragsgivare utan att förbudsbestämmelsen skall anses om- Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;fatta situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag utgår i det föregående resonemanget från att finansanalytikerna&lt;br&gt;enbart utnyttjar offentligt källmaterial i sina analyser. I annat fall gäller&lt;br&gt;naturligtvis att icke offentliggjord kurspåverkande information erhållen&lt;br&gt;genom anställning, uppdrag eller annan befattning inte får nyttjas för&lt;br&gt;värdepappersaffärer. Antag att en finansanalytiker under sitt arbete får&lt;br&gt;information om en icke offentliggjord omständighet som är ägnad att&lt;br&gt;väsentligt påverka kursen t. ex. på ett bolags aktier. Han har inte gjort&lt;br&gt;något eget analytiskt arbete för att kunna dra denna slutsats. Situationen&lt;br&gt;omfattas då av förbudet. Han får leverera analysen på sätt som avtalats&lt;br&gt;mellan honom och uppdragsgivaren men han bör vara förhindrad att på&lt;br&gt;annat vis föranleda sin uppdragsgivare att handla med aktien. Detta gäller&lt;br&gt;fram till dess analysen eller den icke offentliggjorda omständigheten blivit&lt;br&gt;allmänt känd eller upphört att ha betydelse för kurssättningen. Det gäller&lt;br&gt;även om han fått i uppdrag att analysera just den situation som informa-&lt;br&gt;tionen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Själva vetskapen om att en analys kommer att offentliggöras, t. ex. i&lt;br&gt;form av en artikel i en ekonomisk tidskrift, och därigenom väsentligt på-&lt;br&gt;verka kurserna på marknaden, kan utgöra en kunskap som inte får missbru-&lt;br&gt;kas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personkretsens avgränsning kommenteras även i avsnitt 6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudsregeln omfattar varje typ av information eller kunskap om en&lt;br&gt;icke offentliggjord omständighet som kan tänkas väsentligt påverka kursen&lt;br&gt;på värdepapper. Kännedom om en viss omständighet kan erhållas genom&lt;br&gt;passivt mottagande av information eller genom egna efterforskningar. Den&lt;br&gt;kurspåverkande omständigheten är inte kopplad till ett speciellt objekt, typ&lt;br&gt;aktiemarknadsbolag. Den kan också avse en allmänt kurspåverkande om-&lt;br&gt;ständighet, t. ex. det allmänna ränteläget, nya skatteregler, kunskap om en&lt;br&gt;stor aktieägares förväntade affärer eller kunskap bland anställda hos en&lt;br&gt;portföljförvaltare om vad en kund har för avsikt med sina affarer. Förbudet&lt;br&gt;får härigenom tillämpning också på områden där informationen eller kun-&lt;br&gt;skapen närmast avser marknaden som helhet. Vissa anställda inom rege-&lt;br&gt;ringskansliet eller hos aktieplacerande portföljförvaltare är exempel på per-&lt;br&gt;sonkategorier som typiskt sett kan inneha sådan kunskap och som därmed&lt;br&gt;har möjlighet att utnyttja den för insiderhandel. Problemet är inte att avgöra&lt;br&gt;vilken omständighet som omfattas av förbudet. Däremot kan svårigheter&lt;br&gt;uppstå att avgöra om det var den omständigheten som påverkade kursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den information och kunskap som omfattas behandlas även i avsnitt 6.7.&lt;br&gt;Det avgörande vid bedömningen av om det är otillåtet att utnyttja icke&lt;br&gt;offentliggjord information för att handla med fondpapper, är om informa-&lt;br&gt;tionen är ägnad att väsentligt påverka kursen på fondpapperet. Det skall,&lt;br&gt;liksom i nu gällande lagstiftning, inte vara den faktiska utan den förvänta-&lt;br&gt;de kursutvecklingen som skall vara avgörande. Det är dock svårt att ange&lt;br&gt;en procentuell gräns för vad som skall anses vara väsentlig påverkan. Det&lt;br&gt;bör dock noteras att innebörden av väsentlig påverkan varierar mellan&lt;br&gt;olika marknader. På marknaden för räntebärande instrument kan även&lt;br&gt;mycket små kursförändringar anses vara väsentliga. Å andra sidan brukar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en tioprocentig kursförändring på optionsmarknaden vara fullt normal. Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;Till ledning för vad som kan anses vara en väsentlig kursändring på&lt;br&gt;aktiemarknaden uttalade departementschefen vid tillkomsten av lagen om&lt;br&gt;värdepappersmarknaden följande: ”... en ändring bör vara större än de 5 %&lt;br&gt;utredningen förordat. Detta stämmer bättre överens såväl med innebör-&lt;br&gt;den av ordet ”väsentligt” som med allmänna pensionsfondens påpekande&lt;br&gt;att den normala, slumpmässiga kursfluktuationen under en månad har en&lt;br&gt;standardavvikelse på 7 %. Enligt min mening bör därför en tioprocentig&lt;br&gt;ändring av kursen i allmänhet anses vara väsentlig.” (prop. 1984/85:157&lt;br&gt;sid 40). Jag delar denna uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen pekar i sitt remissvar på att inspektionen vid flera&lt;br&gt;tillfällen iakttagit att kursutvecklingen strax före offentliggörandet av en&lt;br&gt;viss omständighet gott och väl uppgått till tio procent och att någon&lt;br&gt;ändring i kursen inte skett efter offentliggörandet. Bankinspektionen har&lt;br&gt;inte funnit någon annan rimlig förklaring till fenomenet än att flera inves-&lt;br&gt;terare känt till omständigheten före offentliggörandet och handlat aktier i&lt;br&gt;en sådan omfattning att kursen redan nått den nivå den skulle haft efter&lt;br&gt;offentliggörandet. Enligt inspektionen bör väsentlighetsrekvisitet anses&lt;br&gt;vara uppfyllt även i den beskrivna situationen. Jag delar inspektionens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omständighet anses vara allmänt känd om den t. ex. publicerats på en&lt;br&gt;marknadsplats eller varit omnämnd i massmedia. Den avgörande tidpunk-&lt;br&gt;ten bör vara då en nyhet kommer upp på förekommande bildskärmar t. ex.&lt;br&gt;Reuters eller när tidningarna lämnar tryckeriet. Det bör vid spridning via&lt;br&gt;massmedia få anses tillräckligt att t. ex. en lokal tidning publicerat infor-&lt;br&gt;mationen. Den kan också på annat sätt gjorts tillgänglig för envar. Sprid-&lt;br&gt;ning av informationen inom en begränsad sluten krets, t. ex. en privat&lt;br&gt;aktiesparklubb eller liknande, bör inte vara tillräcklig för att informatio-&lt;br&gt;nen skall anses vara offentliggjord. Om i stället t. ex. en fondkommissio-&lt;br&gt;närsfirma färdigställer en analys och den når målgruppen dvs. kundkretsen&lt;br&gt;och de egna börsombuden, så är uppgifterna i analysen att betrakta som&lt;br&gt;offentliggjorda. Mottagarkretsen förutsätts här vara större än i den privata&lt;br&gt;aktiesparklubben och framställandet av goda analyser är ett konkurrens-&lt;br&gt;medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att information skall anses allmänt känd krävs således att den skall&lt;br&gt;vara tillgänglig för envar som vill söka efter den i massmedia, bland&lt;br&gt;uttalanden från bolaget i fråga, offentliga föredrag eller liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom förbud för den ursprunglige innehavaren av informationen att&lt;br&gt;göra egna affarer omfattar bestämmelsen ett förbud för personer med&lt;br&gt;förstahandstillgång till icke offentliggjord information eller kunskap att&lt;br&gt;med råd eller på annat därmed jämförligt sätt föranleda en annan person att&lt;br&gt;utföra affärerna. Här avses bl. a. den typiska bulvanaffären. Detta innebär&lt;br&gt;inte att den ursprunglige innehavaren skall vara förhindrad att föra infor-&lt;br&gt;mationen vidare till andra som behöver den för att fullgöra sina arbetsupp-&lt;br&gt;gifter. Mottagaren har då erhållit informationen i tjänsten och är därför&lt;br&gt;förbjuden att handla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problem kan uppstå för den som mottar eller eljest får del av informa-&lt;br&gt;tion om en icke offentliggjord omständighet när det gäller att bedöma vad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;informationen har för karaktär. Det måste förutsättas att den ursprunglige Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;innehavaren vid vidarebefordran av uppgifter som han erhållit i tjänsten&lt;br&gt;klargör för mottagaren att det är icke offentliggjorda uppgifter som läm-&lt;br&gt;nas. Detta kan t. ex. vara aktuellt om informationen lämnas för renskrift&lt;br&gt;till en skrivenhet inom företaget och personerna på enheten normalt inte&lt;br&gt;arbetar med den typ av material som lämnats för renskrift. Det måste&lt;br&gt;kunna krävas att mottagaren av uppgifterna, på vilket sätt han än får del&lt;br&gt;av dem, utifrån sina egna erfarenheter och kunskaper gör en allsidig&lt;br&gt;bedömning av frågan, om informationen är av den karaktären att den inte&lt;br&gt;kan läggas till grund för handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har påpekat att gränsdragningen mellan första och tredje stycket&lt;br&gt;kan vara av avgörande betydelse där sambandet mellan informationen och&lt;br&gt;anställningen osv. enligt första stycket måste sägas karaktäriseras av att&lt;br&gt;anställningen osv. typiskt sett medför eller kan medföra tillgång till relevant&lt;br&gt;information. Första stycket har därför utformats i enlighet med lagrådets&lt;br&gt;förslag. Därmed framgår att VD:s chaufför till skillnad från en taxichaufför&lt;br&gt;faller under första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom i nu gällande lagstiftning bör även fysiska personer som är aktie-&lt;br&gt;ägare omfattas av förbudet att handla med aktier i det egna bolaget om han&lt;br&gt;fått kännedom om icke offentliggjorda omständigheter. Denna punkt om-&lt;br&gt;fattar samtliga fysiska personer som äger aktier i ett aktiebolag. I avsnitt&lt;br&gt;6.3 redovisas skälen för detta. Eftersom enligt likhetsprincipen inga aktie-&lt;br&gt;ägare skall vara bättre ställda än andra när det gäller tillgången till infor-&lt;br&gt;mation, föreskrivs inte att det är ”genom” sin ställning som aktieägaren&lt;br&gt;fått information eller kunskap. Det får anses tillräckligt att han faktiskt har&lt;br&gt;fått det. I stället bör krävas att informationen eller kunskapen avser en&lt;br&gt;omständighet rörande det bolag i vilket han är aktieägare. Av 2 § andra&lt;br&gt;stycket följer att även den som äger t. ex. aktieoptioner omfattas av förbu-&lt;br&gt;det i detta stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta stycke tar sikte på situationer där en person (tipsmottagare) fått&lt;br&gt;information eller kunskap rörande icke offentliggjord omständighet. Här&lt;br&gt;utsträcks personkretsen till att omfatta även andra än de som nämns i&lt;br&gt;första och andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tipsmottagaren kan ha fått informationen som ett tips eller själv skaffat&lt;br&gt;sig kunskap om omständigheten. Kravet är emellertid att informationen&lt;br&gt;eller kunskapen måste förutsättas komma från en tidigare i denna paragraf&lt;br&gt;nämnd person. Den ursprungliga källan måste alltså vara antingen en&lt;br&gt;anställd, uppdragstagare eller annan befattningshavare eller en aktieägare.&lt;br&gt;Är den ursprungliga källan en aktieägare omfattar förbudet enligt andra&lt;br&gt;stycket endast omständigheter rörande det bolag i vilket han är aktieägare.&lt;br&gt;Tipsmottagaren kan ha fått ett tips direkt från en anställd men även om&lt;br&gt;tipset vandrat i flera led är mottagaren av tipset förbjuden att utnyttja&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta förköp eller försäljning av fondpapper. I princip spelar det ingen roll Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;hur lång kedjan mellan källan och tipsmottagaren är men så småningom&lt;br&gt;blir naturligt nog informationen allmänt känd eller upphör att äga betydel-&lt;br&gt;se för kurssättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet gäller också i det fall en person själv skaffat sig kunskap om&lt;br&gt;den icke offentliggjorda omständigheten. Samma krav på den ursprungliga&lt;br&gt;källan gäller även här. Personen har t. ex. vid ett besök hos en tjänsteman&lt;br&gt;på ett företag eller en myndighet av en tillfällighet kunnat ta del av en&lt;br&gt;handling som avslöjar den icke offentliggjorda omständigheten. Han kan&lt;br&gt;också ha hört ett samtal mellan två tjänstemän där omständigheten&lt;br&gt;nämnts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att insiderbrott skall föreligga krävs uppsåt eller grov oaktsamhet.&lt;br&gt;Eftersom det enligt lagtexten räcker att informationen måste ha röjts av en&lt;br&gt;anställd, uppdragstagare eller annan befattningshavare eller en aktieägare,&lt;br&gt;eller eljest kommit ut obehörigen behöver tipsmottagaren inte känna till&lt;br&gt;exakt vem den ursprungliga källan är. 1 fallet där han själv inhämtat kun-&lt;br&gt;skapen torde det dock inte råda någon tvekan för honom om vem som är den&lt;br&gt;ursprungliga källan. Kravet på uppsåt eller grov oaktsamhet gäller natur-&lt;br&gt;ligtvis också att omständigheten icke är offentliggjord och att den är ägnad&lt;br&gt;att väsentligt påverka kursen på aktuellt fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tipsmottagaren är inte förbjuden att lämna informationen vidare. Det&lt;br&gt;är mottagaren av sådan information som enligt detta stycke är förbjuden&lt;br&gt;att för egen eller annans räkning köpa eller sälja aktuella fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket har den av lagrådet föreslagna lydelsen. Jag vill här instämma i&lt;br&gt;vad lagrådet anfört om de särskilda anspråk på bevisning som måste ställas&lt;br&gt;för straffbarhet enligt förevarande stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mottagare av tips kommenteras även i avsnitt 6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 28 § värdepappersmarknadslagen anges att för anstiftan av eller med-&lt;br&gt;hjälp till brott mot 7 eller 8 § skall inte dömas till ansvar. Skälet för att inte&lt;br&gt;låta medverkan till brott enligt lagen omfattas av regleringen var enligt&lt;br&gt;värdepappersmarknadsutredningen att det uppställda förbudet mot insi-&lt;br&gt;derhandel endast gällde en begränsad krets med särskild anknytning till ett&lt;br&gt;aktiemarknadsbolag eller till ett företag som planerar ett offentligt erbju-&lt;br&gt;dande och att i konsekvens därmed straffansvar för medverkan inte borde&lt;br&gt;komma i fråga. Med hänsyn till den vidgning av personkretsen som jag&lt;br&gt;föreslår bör de i 23 kap. brottsbalken intagna bestämmelserna om medver-&lt;br&gt;kan till brott vara tillämpliga vid överträdelser av föreslagna bestämmel-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omständighet som enligt 4 § är ägnad att väsentligt påverka kursen på fond-&lt;br&gt;papper kan exempelvis vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en åtgärd som syftar till och är ägnad att leda till ett offentligt erbju-&lt;br&gt;dande av en juridisk person till en vidare krets om förvärv av aktier i ett aktie-&lt;br&gt;bolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon annan omständighet i ett aktiebolags eller dess moderföretags&lt;br&gt;verksamhet som det normalt lämnas upplysning om i årsredovisning, delårs-&lt;br&gt;rapport, årsbokslut eller i annan form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut av fondpappersförvaltare eller kapitalplacerande institution om&lt;br&gt;köp eller försäljning av fondpapper och liknande marknadsinformation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ränteändring, valutakursändring, författningsändring och annan lik-&lt;br&gt;nande händelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller exempel på situationer då förbudet i huvudregeln&lt;br&gt;kan aktualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första punkten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första punkten avser den situation då ett offentligt erbjudande om förvärv&lt;br&gt;av aktier i ett aktiebolag aktualiserats. Den har sin förebild i 7 § lagen om&lt;br&gt;värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra punkten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna punkt pekar, efter mönster i 8 § första stycket 1 lagen om värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden, på vissa omständigheter som är direkt hänförliga till&lt;br&gt;aktiebolags interna förhållanden, såsom innehållet i årsredovisningar eller&lt;br&gt;uppgifter om tekniska nyheter eller affärsidéer. Med annan form avses&lt;br&gt;t. ex. pressmeddelande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje punkten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med portfölj förvaltare menas den som förvaltar någon annans fondpap-&lt;br&gt;per. Kapitalplacerande institutioner placerar eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna punkt omfattar kunskap om orderläget på marknaden, investe-&lt;br&gt;ringsbeslut eller liknande som när de verkställs kan komma att väsentligt&lt;br&gt;påverka kursen på fondpapper. Således omfattar förbudsbestämmelsen i&lt;br&gt;4 § t. ex. en personalchef på ett investmentbolag eller en telefonist på en&lt;br&gt;fondkommissionsfirma som på grund av en händelse får en sådan känne-&lt;br&gt;dom om orderläget genom sitt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här har särskilt omnämnts utnyttjande av marknadsinformation. Den-&lt;br&gt;na typ av information avser bland annat kunskapen om orderläget för ett&lt;br&gt;fondpapper. Vetskap om förestående stora köp eller försäljningar kan&lt;br&gt;utnyttjas till egen vinning. För den som känner till att stora uppköp skall&lt;br&gt;göras, t. ex. i en aktie, är det möjligt att skaffa sig en god vinst genom att&lt;br&gt;köpa den aktuella aktien innan de stora inköpen börjar verkställas för att&lt;br&gt;sedan när kursuppgången är ett faktum sälja sina aktier. Av betydelse i nu&lt;br&gt;angivet hänseende är särskilt kunskap om större institutioners tänkta&lt;br&gt;placeringar. Anställda hos portföljförvaltare eller kapitalplacerande insti-&lt;br&gt;tutioner kan känna till beslut om kapitalplaceringar eller omflyttningar av&lt;br&gt;kapitalplaceringar. De har möjligheter att för egen del göra vinstgivande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;affärer innan informationen kommit till marknaden och allmänhetens Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationen skall avse en omständighet, vilket innebär att det inte&lt;br&gt;skall vara fråga om rena rykten. Det skall vara fråga om information via&lt;br&gt;t. ex. en kundkontakt eller fondenheten på en kapitalplacerande institu-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som handlar med exempelvis aktier skall endast vara tillåten att&lt;br&gt;utföra själva ordern som ligger till grund för den förväntade kurspåverkan,&lt;br&gt;såsom framgår av 7 § första stycket 1. Någon handel får inte utföras vid&lt;br&gt;sidan av erhållna kundorder eller ordinarie arbetsuppgifter. Handel för&lt;br&gt;egen räkning är otillåten. Informationsinnehavaren är även förhindrad&lt;br&gt;enligt huvudregeln att lämna tips eller förmå någon annan att handla på&lt;br&gt;marknaden. För den närmare gränsdragningen mellan tillåtet och otillåtet&lt;br&gt;torde de interna yrkesetiska regler som gäller för arbetets utförande få stor&lt;br&gt;betydelse. Här får också vad som anses vara god sed i branschen ange&lt;br&gt;ramarna för hur arbetet skall bedrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att göra en vinst på orderns direkt kurspåverkande effekter&lt;br&gt;torde vara utesluten när affären genomförts eller ordern tagits tillbaka.&lt;br&gt;Förbudet mot insiderhandel är då inte längre tillämpligt, vilket framgår av&lt;br&gt;huvudregeln. Det kan mycket väl tänkas att ordern i sig utlöser en köpvåg&lt;br&gt;med fortsatt uppgång på fondpapperet. Handel som i det sammanhanget&lt;br&gt;genomförs av en mäklare för egen eller annans del omfattas inte av&lt;br&gt;förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör för fullständighetens skull nämnas att förbudet även är tillämp-&lt;br&gt;ligt vid stora säljorder, om t. ex. någon med kännedom om sådana order i&lt;br&gt;en vikande marknad först säljer egna aktier för att minska sin kursförlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde punkten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde punkten nämns allmänt kurspåverkande information som exem-&lt;br&gt;pelvis ränteändringar, valutakursändringar, författningsändringar eller&lt;br&gt;liknande händelser av allmänpolitisk eller ekonomisk natur. Bestämmel-&lt;br&gt;sen riktar sig mot personer som normalt har tillgång till allmänt kurspåver-&lt;br&gt;kande information. De personer som i första hand berörs är offentliga&lt;br&gt;funktionärer, men exempelvis även en person som haft ett konsultuppdrag&lt;br&gt;åt ett departement eller en statlig kommitté omfattas av bestämmelsen.&lt;br&gt;Anställda inom ett tryckeri omfattas liksom beslutsfattare som aldrig&lt;br&gt;annars sysslar med den kurspåverkande frågan. Även journalister som er-&lt;br&gt;hållit information innan den är allmänt känd omfattas av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den allmänt kurspåverkande informationen torde det i&lt;br&gt;första hand vara marknaden i sin helhet som berörs, till exempel vid en&lt;br&gt;ränteförändring. Det kan dock också tänkas att bestämmelsen blir tillämp-&lt;br&gt;lig på bara en del av marknaden. Informationen skulle kunna avse en viss&lt;br&gt;bransch, t. ex. nya miljöbestämmelser som innebär helt förändrade förut-&lt;br&gt;sättningar för en av de lönsammaste tillverkningsprocesserna inom bran-&lt;br&gt;schen. Informationen kan vara tillgänglig för en mindre krets som deltar i&lt;br&gt;förhandlingar om exempelvis nya miljökrav. Samtidigt måste dock upp-&lt;br&gt;märksammas att många av de omständigheter som bestämmelsen omfat- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;87&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tar tillskapas genom samråd med dem som i första hand kommer att Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;beröras av ett beslut. Därför kommer det sannolikt att kunna vara förenat&lt;br&gt;med svårigheter att hävda att omständigheten inte är allmänt känd. En&lt;br&gt;allmän bevakning av en fråga i massmedia innan ett kurspåverkande&lt;br&gt;beslut fattas innebär sannolikt att tillämpning av bestämmelsen försvåras&lt;br&gt;eller utesluts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan åtgärd som avses i 5 § 1 skall alltid anses ha vidtagits när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. frågan om offentligt erbjudande väckts i den juridiska personens sty-&lt;br&gt;relse eller hos någon annan som kan fatta beslut om erbjudandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företrädare för den juridiska personen kommit överens med företrädare&lt;br&gt;lör aktiebolaget om att inleda överläggningar som syftar till ett offentligt&lt;br&gt;erbjudande, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den juridiska personen påbörjat eller låtit påbörja en utredning om de&lt;br&gt;affärsmässiga förutsättningarna för ett offentligt erbjudande eller en plan för&lt;br&gt;erbjudandets genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar endast offentliga uppköpserbjudanden och läm-&lt;br&gt;nar besked på tre typiska situationer vilka anses vara omständigheter som&lt;br&gt;är ägnade att väsentligt påverka kursen. När någon av dessa situationer&lt;br&gt;föreligger kan 4 § aktualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exemplifieringen i paragrafen av åtgärder som skall anses syfta till och&lt;br&gt;vara ägnade att leda till uppköpserbjudande motsvarar den uppräkning&lt;br&gt;som finns i 7 § lagen om värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen skiljer sig från kommitténs förslag vad gäller punkten tre.&lt;br&gt;Kommittén har föreslagit att handelsförbudet skall inträda först när en&lt;br&gt;utredning om de affärsmässiga förutsättningarna för ett offentligt erbju-&lt;br&gt;dande färdigställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första punkten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första innebär att oavsett om planerna på ett offentligt erbjudande&lt;br&gt;tagit fastare form måste de anses högintressanta och kurspåverkande om&lt;br&gt;de tagits upp i styrelse eller annat beslutande organ. Emellertid krävs inte&lt;br&gt;ett formellt beslut utan det är tillräckligt att frågan tagits upp till diskus-&lt;br&gt;sion. Huruvida den diskussionen protokollförs eller inte saknar betydelse.&lt;br&gt;Diskussionen behöver inte ha skett vid ett sammanträde utan även när&lt;br&gt;t. ex. ordföranden eller verkställande direktören hör sig för hos enskilda&lt;br&gt;styrelseledamöter för att undersöka deras inställning får frågan om ett&lt;br&gt;offentligt erbjudande anses ha fortskridit så långt att den är ägnad att&lt;br&gt;väsentligt påverka kursen på berörda fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra punkten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra fallet då den kritiska förberedelsetidpunkten måste anses vara&lt;br&gt;uppnådd är då initiativ tagits till ett offentligt erbjudande. Här är det fråga&lt;br&gt;om att företrädare för en juridisk person kommit överens med företrädare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for ett aktiebolag om att inleda överläggningar som syftar till ett offentligt Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;erbjudande. Med företrädare menas här inte endast behöriga firmateckna-&lt;br&gt;re utan även andra anställda eller fristående konsulter som agerar enligt&lt;br&gt;givna direktiv. Jag vill understryka att det skall vara fråga om ändamålsen-&lt;br&gt;liga överläggningar. Samtal som ägt rum mer eller mindre av en tillfällighet&lt;br&gt;eller som innefattar till intet förpliktande sonderingar anses inte vara&lt;br&gt;sådana omständigheter som är ägnade att väsentligt påverka kursen och&lt;br&gt;utlöser således inte något förbud att handla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje punkten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tredje typfallet tar i första hand sikte på ett offentligt erbjudande som&lt;br&gt;lämnas utan föregående överläggningar med aktiebolagets företrädare. Om&lt;br&gt;den juridiska personen, eller någon annan på dennes uppdrag, påbörjat en&lt;br&gt;utredning om de affärsmässiga förutsättningarna för ett offentligt erbju-&lt;br&gt;dande eller en plan för erbjudandets genomförande skall en förberedelse i&lt;br&gt;lagens mening anses vidtagen. Löst skissande på kalkyler eller liknande&lt;br&gt;skall inte anses vara en kurspåverkande omständighet. När ett målinriktat&lt;br&gt;utarbetande av en promemoria eller annat instrument har påbörjats som&lt;br&gt;skall ligga till grund for en bedömning av de finansiella och marknadsmäs-&lt;br&gt;siga konsekvenserna av ett uppköp, anses den kritiska punkten vara nådd&lt;br&gt;då omständighetens karaktär är sådan att den är ägnad att väsentligt&lt;br&gt;påverka kursen. Det skall med fog kunna antas att erbjudandet kan kom-&lt;br&gt;ma att realiseras. Härav följer att enskilda initiativ längre ner i företags-&lt;br&gt;strukturen i allmänhet inte innebär att den juridiska personen påbörjat en&lt;br&gt;utredning. Utredningsdirektiven skall normalt kunna härledas från någon&lt;br&gt;i ledningsfunktion på en avdelning med ansvar for frågor om företagets&lt;br&gt;utveckling. Bestämmelsen innebär att den kritiska förberedelsetidpunkten&lt;br&gt;för när en omständighet kan anses vara ägnad att väsentligt påverka&lt;br&gt;kursen inträder tidigare än vad som nu gäller enligt värdepappersmark-&lt;br&gt;nadslagen i motsvarande situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppköpsförhandlingar strandar eller en utredning om offentligt&lt;br&gt;erbjudande av någon anledning läggs ner bör det vara i den juridiska&lt;br&gt;personens intresse att snarast för inblandade personer förklara att frågan&lt;br&gt;om ett erbjudande fallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av 4 § får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. befattningshavare hos fondkommissionär fullgöra köp- eller säljorder i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rörelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. köp ske av annat än option eller termin då den icke offentliggjorda&lt;br&gt;omständigheten är ägnad att sänka kursen eller försäljning ske av annat än&lt;br&gt;option eller termin då omständigheten är ägnad att höja kursen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgifter fullgöras som åligger någon på grund av vad som föreskrivits&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i lag eller annan författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. köp ske i fall som avses i 5 § 1 för den juridiska personens räkning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktier i aktiebolaget, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. innehavare av option när optionens löptid går ut köpa eller sälja den Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;underliggande tillgången eller sälja optionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. utfärdare av option i samband med lösen sälja eller köpa den underlig-&lt;br&gt;gande tillgången som optionen avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. köpare och säljare av termin vid slutdag fullgöra avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller undantag från bestämmelserna i 4 § om förbud att&lt;br&gt;handla med fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första punkten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befattningshavare hos fondkommissionär, som känner till en icke offent-&lt;br&gt;liggjord omständighet, är undantagen från förbudsregeln i 4 § när de har&lt;br&gt;att fullgöra arbetsuppgifter som lämnats dem av arbets- eller uppdragsgi-&lt;br&gt;vare. En förutsättning för att undantaget skall gälla är att en befattningsha-&lt;br&gt;vares arbetsuppgifter omfattar skyldighet att köpa eller sälja fondpapper.&lt;br&gt;Att handla för egen räkning eller att lämna råd eller på annat sätt föranleda&lt;br&gt;någon till handel på grundval av icke offentliggjord information omfattas&lt;br&gt;därför inte av undantaget. Ordern att köpa eller sälja kan ha lämnats&lt;br&gt;befattningshavaren av hans arbetsgivare eller direkt av en uppdragsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undantagen skall vara tillämpliga är det dock inte tillräckligt att&lt;br&gt;en kund lämnar ett allmänt uppdrag att köpa eller sälja fondpapper, utan&lt;br&gt;det skall vara fråga om en specifik köp- eller säljorder. I de fall en kund&lt;br&gt;lämnar ett förvaltningsuppdrag till t. ex. en fondkommissionär med upp-&lt;br&gt;drag att utifrån allmänna direktiv göra lämpliga omplaceringar efter kom-&lt;br&gt;missionärens egen bedömning, omfattas befattningshavare hos kommis-&lt;br&gt;sionären inte av undantaget. Han är enligt 4 § då förhindrad att köpa eller&lt;br&gt;sälja för kundens räkning på samma sätt som han är förhindrad att agera&lt;br&gt;för egen del med kunskap om icke offentliggjord information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i denna paragraf gjort en lagteknisk justering genom att i stället&lt;br&gt;för som i 9 § första stycket lagen om värdepappersmarknaden i lagtexten&lt;br&gt;ange de två fallen där en fondkommissionär kan vara marknadsgarant,&lt;br&gt;valt att nu endast göra undantag för befattningshavare hos fondkommis-&lt;br&gt;sionär som har att fullgöra köp- eller säljorder i rörelsen. Jag anser nämligen&lt;br&gt;att detta uttryckssätt omfattar även de fall då en kommissionär åtagit sig att&lt;br&gt;vara marknadsgarant, i såväl OTC-aktier som optioner och terminer. Åta-&lt;br&gt;gandet som sker i avtal innebär att en marknadsgarant är skyldig att lämna&lt;br&gt;köp- och säljerbjudanden för de instrument avtalet omfattar. När det gäller&lt;br&gt;befattningshavare hos en marknadsgarant som inte är fondkommissionär&lt;br&gt;instämmer jag i vad departementschefen anförde då 9 § första stycket andra&lt;br&gt;punkten lagen om värdepappersmarknaden infördes, att undantag för dessa&lt;br&gt;inte bör införas främst av det skälet att en sådan marknadsgarant till skillnad&lt;br&gt;från fondkommissionär inte står under bankinspektionens tillsyn (prop.&lt;br&gt;1985/86:151 s. 14). Jag vill emellertid framhålla att jag återkommer till&lt;br&gt;denna fråga i samband med beredningen av kommitténs övriga förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra punkten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra punkten följer att bestämmelsen i 4 § inte hindrar köp då&lt;br&gt;omständigheten är ägnad att sänka kursen. Den utgör inte heller hinder att&lt;br&gt;sälja när omständigheten är ägnad att höja kursen. Undantaget omfattar&lt;br&gt;dock inte köp av options- och terminsavtal när en kurssänkning är att&lt;br&gt;vänta på det underliggande värdet. Motivet till köp av sådana instrument&lt;br&gt;kan vara att gardera sig mot en kursnedgång. En person kan t. ex. vid&lt;br&gt;förväntad kursnedgång köpa en säljoption som garanterar honom ett bätt-&lt;br&gt;re pris än marknadspriset vid en senare försäljning när den kurspåverkan-&lt;br&gt;de omständigheten offentliggjorts. På samma sätt kan en person vid&lt;br&gt;förväntad kursuppgång utförda en säljoption och få premien för denna.&lt;br&gt;Han kan sedan räkna med att innehavaren av säljoptionen inte vill utnytt-&lt;br&gt;ja säljoptionen när marknadsvärdet stigit till följd av att informationen&lt;br&gt;offentliggjorts på marknaden. Options- och terminsavtal omfattas överhu-&lt;br&gt;vudtaget inte av undantaget från förbudsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje punkten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt tre har intagits en allmän bestämmelse som från förbudsbestäm-&lt;br&gt;melsen i 4 § undantar personer som enligt lag eller annan författning har&lt;br&gt;uppgifter som förutsätter köp eller försäljningar av fondpapper även vid&lt;br&gt;tidpunkter då dessa personer på grund av kunskap om icke offentliggjorda&lt;br&gt;omständigheter är förhindrade att handla för egen del. Att särskilt omnäm-&lt;br&gt;na detta förhållande har ansetts behövligt eftersom utvidgningen av för-&lt;br&gt;budsregelns tillämpningsområde medför att även offentliga tjänstemän&lt;br&gt;och uppdragstagare kan komma i situationer som enligt lag kräver att de&lt;br&gt;köper eller säljer fondpapper eller medverkar därtill trots tillgång till icke&lt;br&gt;offentliggjord information. Sådana situationer kan t. ex. uppkomma för en&lt;br&gt;överförmyndare som ger tillstånd till överlåtelse av aktier eller en god man&lt;br&gt;enligt samäganderättslagen (1904:48) som medverkar vid en auktion av&lt;br&gt;samföllt ägda aktier. Hit hör också det förhållandet att konkursförvaltare&lt;br&gt;säljer fondpapper som tillhör konkursbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde punkten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget i fjärde punkten motsvarar 9 § andra stycket 6 värdepappers-&lt;br&gt;marknadslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte till sjunde punkterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkterna fem till sju tillåts bl. a. innehavare av option att när&lt;br&gt;optionens löptid går ut köpa eller sälja den underliggande tillgången eller&lt;br&gt;sälja optionen. Vidare tillåts utfärdare av option att i samband med lösen&lt;br&gt;sälja eller köpa den underliggande tillgång som optionen avser. Undantag&lt;br&gt;från förbudsbestämmelsen görs också för köpare och säljare av termin som&lt;br&gt;vid slutdag fullgör avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet för att låta dessa situationer undantas från förbudsbestämmelsens&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpningsområde är instrumentens speciella karaktär. De har således en Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;i förväg bestämd löptid och förutsätter ett motpartsförhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullföljer inte innehavaren av optionen avtalet vid slutdagen förfaller den.&lt;br&gt;Utfärdaren är å sin sida skyldig på anfordran av innehavaren att fullgöra&lt;br&gt;sin skyldighet enligt avtalet. Skyldigheten kan vara att sälja eller köpa t. ex.&lt;br&gt;aktier. Dessa omständigheter medför att en person kan komma att drabbas&lt;br&gt;av ekonomisk förlust om han är förbjuden att fullgöra avtalet vid slut-&lt;br&gt;dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De undantagna situationerna avser dock endast den tid när avtalets&lt;br&gt;löptid gått till ända. Handel som sker dessförinnan med optioner eller&lt;br&gt;terminer omfattas därför inte av undantaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande fysiska personer anses enligt denna lag ha insynsställning i ett ak-&lt;br&gt;tiemarknadsbolag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ledamot eller suppleant i bolagets eller dess moderföretags styrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verkställande direktör eller vice verkställande direktör i bolaget eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dess moderföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verkställande direktör eller annan ledande befattningshavare i ett dot-&lt;br&gt;terföretag, om befattningshavaren normalt kan antas få tillgång till icke&lt;br&gt;offentliggjord information om sådant förhållande som kan påverka kursen&lt;br&gt;på aktierna i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. revisor eller revisorssuppleant i bolaget eller dess moderföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bolagsman i ett handelsbolag som är bolagets moderföretag, dock inte&lt;br&gt;kommanditdelägare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. innehavare av annan ledande befattning i eller annat kvalificerat upp-&lt;br&gt;drag av stadigvarande natur för bolaget eller dess moderföretag, om befatt-&lt;br&gt;ningen eller uppdraget normalt kan antas medföra tillgång till icke offentlig-&lt;br&gt;gjord information om sådant förhållande som kan påverka kursen på aktier-&lt;br&gt;na i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. den som äger aktier i bolaget, motsvarande minst tio procent av aktie-&lt;br&gt;kapitalet eller av röstetalet för samtliga aktier i bolaget, eller äger aktier i&lt;br&gt;denna omfattning tillsammans med sådan fysisk eller juridisk person som är&lt;br&gt;aktieägaren närstående på det sätt som anges i 10 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen skall på begäran av aktiemarknadsbolaget eller dess&lt;br&gt;moderföretag pröva frågan, om en befattningshavare eller uppdragstagare&lt;br&gt;har en sådan ledande ställning eller ett sådant kvalificerat uppdrag som&lt;br&gt;avses i första stycket 3 eller 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person med insynsställning eller en honom närstående person som&lt;br&gt;anges i 10 § första stycket får inte ha sina aktier i aktiemarknadsbolaget&lt;br&gt;förvaltarregistrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar väsentligen 6 § lagen om värdepappersmarkna-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill först särskilt kommentera punkterna tre och sex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt tre avser verkställande direktör eller annan ledande befattnings-&lt;br&gt;havare i aktiemarknadsbolagets dotterföretag om denne normalt kan antas&lt;br&gt;få tillgång till sådan icke offentliggjord information som kan påverka&lt;br&gt;kursen på bolagets aktier. Så får i regel antas vara fallet om direktören eller&lt;br&gt;befattningshavaren ingår i koncernledningen, moderföretagets direktion&lt;br&gt;eller annat organ i vilket för koncernen övergripande frågor behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt sex är av uppsamlande karaktär. Dess motsvarighet fanns redan i&lt;br&gt;lagen (1971: 827) om registrering av aktieinnehav. Här avses olika befatt-&lt;br&gt;ningshavare, med varierande grad av självständigt ansvar och beslutsfat-&lt;br&gt;tande, som normalt är verksamma i nivån närmast under bolagsledningen.&lt;br&gt;Som exempel kan nämnas chefer för ett företags olika avdelningar eller&lt;br&gt;lokala anläggningar. Som en allmän förutsättning gäller att vederbörande&lt;br&gt;har en chefsbefattning som inte bara tillfälligtvis utan generellt medför&lt;br&gt;tillgång till icke offentliggjord kurspåverkande information rörande bola-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt sju motiveras i avsnitt 6.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen skall på begäran av bolaget eller dess moderföretag&lt;br&gt;pröva frågan om befattningshavare eller uppdragstagare har sådan ledande&lt;br&gt;ställning eller sådant kvalificerat uppdrag som avses i 6. Detsamma gäller&lt;br&gt;frågan om verkställande direktören eller annan ledande befattningshavare&lt;br&gt;i ett dotterföretag skall anses ha insynsställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna bestämmelse är sörjt för att de gränsdragningsproblem som&lt;br&gt;kan uppkomma vid tillämpningen av punkterna 3 eller 6 blir enhetligt&lt;br&gt;lösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motiveras i avsnitt 6.8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har insynsställning i ett aktiemarknadsbolag, skall skriftligen&lt;br&gt;anmäla innehav av aktier i bolaget och ändring i innehavet till värdepappers-&lt;br&gt;centralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen kan medge befrielse från anmälningsskyldigheten om&lt;br&gt;motsvarande uppgifter kan erhållas på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldigheten gäller dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innan den som avses i 8 § första stycket 3 eller 6 tagit emot underrättel-&lt;br&gt;se enligt 14 eller 15 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om innehavet inte uppgår till 200 aktier eller, om innehavet avser&lt;br&gt;värdepapper som enligt 2 § andra stycket likställs med aktier, understiger&lt;br&gt;ett marknadsvärde motsvarande 50000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om ändring i innehavet efter den senast gjorda anmälningen inte Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;uppgår till 200 aktier eller, om ändringen avser värdepapper som enligt 2 §&lt;br&gt;andra stycket likställs med aktier, understiger ett marknadsvärde motsva-&lt;br&gt;rande 50 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om ökning i innehavet föranletts av fondemission eller av att akties&lt;br&gt;nominella belopp sänkts genom att aktien delats upp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. interimsbevis som erhållits i utbyte mot annat värdepapper som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 10 § framgår att anmälningsskyldigheten omfattar även vissa närstå-&lt;br&gt;endes aktieinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har insynsställning i ett aktiemarknadsbolag, dvs. omfattas av&lt;br&gt;8 §, är skyldig att att anmäla innehav av aktier i bolaget till VPC. Den&lt;br&gt;förevarande paragrafen motsvarar 10 § lagen om värdepappersmarkna-&lt;br&gt;den. Av 2 § andra stycket följer att aktieoptioner och aktieterminer också&lt;br&gt;omfattas av anmälningsskyldigheten enligt denna paragraf. Med aktieop-&lt;br&gt;tioner och aktieterminer avses både sådana standardiserade optioner och&lt;br&gt;terminer som handlas genom OM och sådana fristående options- och&lt;br&gt;terminsavtal som träffas direkt mellan parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insiderlagen är inte subsidiär till annan lagstiftning. Föreligger anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldighet för en person både enligt denna lag och någon annan lag så&lt;br&gt;skall båda skyldigheterna fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befrielse från anmälningsskyldigheten kan medges om motsvarande upp-&lt;br&gt;gifter kan erhållas på annat sätt. De närmare skälen till detta har jag&lt;br&gt;redovisat i avsnitt 6.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket innehåller vissa undantag från anmälningsskyldigheten enligt för-&lt;br&gt;sta stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkterna två och tre undantas värdepapper som enligt 2 § andra&lt;br&gt;stycket likställs med aktier om marknadsvärdet av dessa understiger&lt;br&gt;50000 kr. Vid innehav av olika slag av sådana värdepapper räknas det&lt;br&gt;sammanlagda värdet. Till värdepapper som likställs med aktier räknas&lt;br&gt;enligt 2 § andra stycket inte ränte- eller indexinstrument. Anledningen är&lt;br&gt;att dessa instrument saknar direkt anknytning till aktiemarknadsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket hänvisas till 10 § där det framgår att fysiska personer med&lt;br&gt;insynsställning är skyldiga att anmäla också närstående såväl fysiska som&lt;br&gt;juridiska personers innehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När personen med insynsställning förutom att anmäla sitt eget innehav&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även skall anmäla en närstående juridisk persons innehav av aktier i det Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;aktiemarknadsbolag där personen har insynsställning kan situationer upp-&lt;br&gt;komma där offentligheten skulle kunna påstås vara till skada for den&lt;br&gt;juridiska personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet föreligger således både för mycket små aktiebolag&lt;br&gt;och för större bolag, t. ex. aktiebolag på fondbörsens O-lista eller A:I-lista.&lt;br&gt;Med hänsyn till den allmänna strävan till genomlysning av marknaden&lt;br&gt;som numera kännetecknar värdepappersmarknaden anser jag emellertid&lt;br&gt;inte att nu redovisade förhållande bör föranleda något undantag från&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten. Det krävs ju att den anmälningsskyldige verkli-&lt;br&gt;gen har ett väsentligt inflytande över bolaget i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta förhållande innebär att om den närstående juridiska personen är&lt;br&gt;ett börsbolag blir personen med insynsställning anmälningsskyldig för alla&lt;br&gt;förvärv eller försäljningar som börsbolaget gör av aktier i aktiemarknads-&lt;br&gt;bolag i vilka den anmälningsskyldige personen har sådan ställning. Vid&lt;br&gt;fullgörelse av anmälningsskyldigheten kommer därför allmänheten att få&lt;br&gt;insyn i ett börsbolags handel med aktier i aktiemarknadsbolag, där den&lt;br&gt;anmälningsskyldige har insynsställning, t. ex. vid uppköpsliknande situa-&lt;br&gt;tioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 9 § skall följande aktier i aktiemarknadsbolaget likstäl-&lt;br&gt;las med den anmälningsskyldiges egna, nämligen sådana som ägs av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. make eller sambo till den anmälningsskyldige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omyndiga barn som står under den anmälningsskyldiges vårdnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. juridisk person över vars verksamhet den anmälningsskyldige har ett&lt;br&gt;väsentligt inflytande och i vilken den anmälningsskyldige eller någon som&lt;br&gt;avses i 1 eller 2 eller flera av dem tillsammans innehar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ägarandel, uppgående till tio procent eller mer av aktiekapitalet eller av&lt;br&gt;andelarna, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ekonomisk andel, innefattande rätt att uppbära tio procent eller mer av&lt;br&gt;avkastningen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— röstandel, uppgående till tio procent eller mer av röstetalet för samtliga&lt;br&gt;aktier eller av röstetalet hos det högsta beslutande organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera personer är anmälningsskyldiga för samma aktieinnehav eller&lt;br&gt;för ändring i innehavet, behöver anmälan endast göras av en av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje punkten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på väsentligt inflytande och väsentlig ekonomisk gemenskap inför-&lt;br&gt;des ursprungligen i 4 § lag (1971:827) om registrering av aktieinnehav.&lt;br&gt;Någon närmare motivering till varför båda kraven uppställdes för att&lt;br&gt;anmälningsskyldighet skulle föreligga lämnades inte i lagens förarbeten.&lt;br&gt;Med väsentligt inflytande över verksamheten förstås, enligt vad departe-&lt;br&gt;mentschefen anförde, att vederbörandes inflytande på verksamheten i dess&lt;br&gt;helhet är så betydande att det ekonomiska resultatet i väsentlig mån är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beroende av hans förmåga, handlande eller ståndpunktstagande. Han skall Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;således ha en ledande ställning, t. ex. som styrelseledamot eller i egenskap&lt;br&gt;av en av några få delägare (prop. 1971:130 s. 32).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att väsentlig ekonomisk gemenskap skulle anses föreligga ställs&lt;br&gt;enligt nämnda förarbeten förhållandevis höga krav, såsom att den anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldige äger en tredjedel av aktierna i bolaget eller andelarna i en&lt;br&gt;annan juridisk person eller är berättigad att uppbära en tredjedel av&lt;br&gt;avkastningen från en stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har ansett att det finns anledning att överväga närstående-&lt;br&gt;begreppets innehåll när det gäller juridiska personer. Jag delar denna&lt;br&gt;uppfattning. Det finns framför allt skäl att försöka förenkla regeln så att&lt;br&gt;den ger bättre vägledning för tillämparna. Detta framstår som särskilt&lt;br&gt;angeläget eftersom det är fråga om en ofta återkommande anmälningsru-&lt;br&gt;tin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person med insynsställning kan ensam eller tillsammans med honom&lt;br&gt;närstående personer inneha en större ägarandel i en juridisk person. Ett&lt;br&gt;sådant förhållande torde i allmänhet medföra ett intresse av att påverka&lt;br&gt;den juridiska personens verksamhet, inte minst i syfte att skydda och&lt;br&gt;förvalta den egna kapitalinsatsen. Ett ekonomiskt engagemang i form av&lt;br&gt;en stor ägarandel i en juridisk person måste därför i normalfallet också&lt;br&gt;anses medföra ett intresse och en möjlighet för den fysiska personen att&lt;br&gt;inom ramarna för sin ägarandel utöva inflytande på de beslut som fattas av&lt;br&gt;den juridiska personen. Detta för att på så sätt nå ett så gott resultat som&lt;br&gt;möjligt för den egna placeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En större ägarandel möjliggör vanligtvis för en person att påverka den&lt;br&gt;juridiska personens verksamhet. Även om denna möjlighet finns behöver&lt;br&gt;det inte vara så i det enskilda fallet. Det torde inte vara ovanligt att t. ex.&lt;br&gt;större aktieägare inte utnyttjar sin ägarposition för att påverka aktiebola-&lt;br&gt;gets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor ägarandel eller rätt till ekonomisk avkastning innebär inte heller&lt;br&gt;att personen har en exklusiv rätt till information om den juridiska perso-&lt;br&gt;nens verksamhet. Är det trots allt fråga om en minoritetspost kanske han&lt;br&gt;förvägras sådan insyn som behövs för att han skall kunna fullgöra sin&lt;br&gt;anmälningsskyldighet. Enligt min mening bör därför inte enbart ekono-&lt;br&gt;misk gemenskap ensamt vara bestämmande för närståendebegreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Större ägarandelar i ett aktiebolag behöver inte innebära en önskan hos&lt;br&gt;en person med insynsställning att utnyttja sin ägarposition för att påverka&lt;br&gt;bolagets verksamhet. Trots det kan vid tillämpningen av paragrafen inte&lt;br&gt;bortses från personer med särskilt starka ägarintressen i ett bolag. Det är&lt;br&gt;onaturligt att hävda att en ensamägare eller dominerande ägare till ett&lt;br&gt;aktiebolag inte har ett väsentligt inflytande över bolaget. Det gäller även&lt;br&gt;om han inte direkt deltar i bolagets verksamhet som företagsledare eller&lt;br&gt;ingår som ledamot i bolagets styrelse. Även vid denna typ av ägarkoncent-&lt;br&gt;rationer bör därför anmälningsskyldighet åligga en person med sådan&lt;br&gt;ställning för den närstående juridiska personens aktieinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av dessa omständigheter föreslår jag att närståendebe-&lt;br&gt;greppet även framdeles bör grundas på rekvisiten väsentligt inflytande och&lt;br&gt;ekonomisk gemenskap med den juridiska personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med väsentligt inflytande bör menas att personen ingår i styrelsen för Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;eller intar en företagsledande ställning i den juridiska personen. Vidare bör&lt;br&gt;en dominerande ägarposition i den juridiska personen få anses innebära&lt;br&gt;ett väsentligt inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekvisitet ekonomisk gemenskap bör grundas på ägarandel eller rätt att&lt;br&gt;uppbära ekonomisk avkastning hos den juridiska personen. Gränsen vid&lt;br&gt;en tredjedel av aktierna eller en tredjedel av avkastningen från en juridisk&lt;br&gt;person får anses ligga på en hög nivå. Den utesluter från närståendebegrep-&lt;br&gt;pet juridiska personer som naturligen hör hemma där. Gränsen har inte&lt;br&gt;heller någon förankring i lag. Den kan uppfattas som godtycklig av dem&lt;br&gt;som berörs. Därför bör i lagtexten anges en gräns för när rekvisitet ekono-&lt;br&gt;misk gemenskap eller röstandel skall anses uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillgodose syftet med en bestämmelse om vilken storlek som en&lt;br&gt;ägarandel, ekonomisk avkastning eller röstandel hos den juridiska perso-&lt;br&gt;nen skall ha för att anmälningsskyldighet skall föreligga bör andelen vara&lt;br&gt;relativt stor. Den bör samtidigt sättas lägre än den i praxis nu tillämpade&lt;br&gt;regeln om en tredjedel. Utifrån denna ståndpunkt och för att undvika&lt;br&gt;oklarheter om när en andel är tillräckligt stor har jag funnit skäl att föreslå&lt;br&gt;en bestämd gräns vid tio procent. Det kan också ses som naturligt att&lt;br&gt;gränsen sätts vid en nivå som knyter an till den, som enligt mitt förslag&lt;br&gt;skall anses medföra insynsställning i aktiemarknadsbolag enligt 8 § första&lt;br&gt;stycket 7. Andelar under denna gräns bör inte leda till att den juridiska&lt;br&gt;personen anses vara närstående till personen med insynsställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den juridiska personen kan i likhet med vad som gäller i den nuvarande&lt;br&gt;lagstiftningen motsvara alla rättsbildningar som godkänns som juridiska&lt;br&gt;personer av rättsordningen, t. ex. aktie-, handels- och kommanditbolag,&lt;br&gt;ekonomiska föreningar, dödsbon, stiftelser eller ideella föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person med insynsställning som är anmälningsskyldig för en närstå-&lt;br&gt;ende juridisk persons aktieinnehav i det egna bolaget kan ha bristfällig&lt;br&gt;kunskap om den juridiska personens aktieinnehav. Det kan innebära att&lt;br&gt;en anmälan inte kommer till stånd trots att en anmälningssituation i och&lt;br&gt;för sig föreligger. Det kan visserligen anses önskvärt att den anmälnings-&lt;br&gt;skyldige håller sig underrättad om hur det förhåller sig med aktieinnehavet&lt;br&gt;men någon sådan skyldighet har jag inte funnit skäl att föreslå. Anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldighet inträder enligt 13 § 4 först när han fått vetskap om att&lt;br&gt;närstående som avses i 10 § innehar, förvärvat eller överlåtit aktier i&lt;br&gt;bolaget eller annan ändring skett i den närståendes aktieinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innebär att ett och samma aktieinnehav eller förändring i&lt;br&gt;detta bara behöver anmälas av en anmälningsskyldig. Ett sådant samfällt&lt;br&gt;aktieinnehav som avses i 8 § första stycket 7 kan grunda insynsställning&lt;br&gt;och anmälningsskyldighet för flera personer. För att undvika flera anmäl-&lt;br&gt;ningar med samma innehåll, får därför anmälningsskyldig, med stöd av&lt;br&gt;andra stycket, underlåta att göra anmälan då sådan gjorts av annan anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldig. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det med hänsyn till tillgången på kurspåverkande information inom en&lt;br&gt;myndighet är påkallat lor kontroll av att förbudet i 4 § första stycket efterlevs,&lt;br&gt;får regeringen besluta att det vid myndigheten skall föras en förteckning över&lt;br&gt;fondpappersinnehav avseende ledamöterna i styrelsen samt de arbetstagare,&lt;br&gt;uppdragstagare eller andra funktionärer som myndigheten bestämmer med&lt;br&gt;hänsyn till deras särskilda insynsställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun har motsvarande befogenhet som avses i första stycket i fråga&lt;br&gt;om ledamöter och ersättare i kommunala organ samt arbetstagare, uppdrag-&lt;br&gt;stagare och andra funktionärer hos kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som omfattas av en förteckning enligt denna paragraf skall till myn-&lt;br&gt;digheten skriftligen anmäla sitt innehav av fondpapper och ändringar i inne-&lt;br&gt;havet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen lämnas möjlighet att ålägga styrelseledamöter, arbetstagare,&lt;br&gt;uppdragstagare eller annan funktionärer hos myndighet anmälningsskyldig-&lt;br&gt;het för sitt fondpappersinnehav. För utom för kontroll av att förbudet i 4 §&lt;br&gt;första stycket efterlevs är syftet är att funktionärerna genom sin skyldighet&lt;br&gt;att göra sådana anmälningar skall avhållas från att göra insiderafFärer som&lt;br&gt;kan påverka allmänhetens förtroende för myndighetens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Xnmälan skall vara skriftlig och avse innehav av fondpapper som anges&lt;br&gt;i 2 §. Det är således inte tillåtet att begränsa anmälningsskyldigheten till att&lt;br&gt;omfatta endast vissa fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall besluta om vilka myndigheter under regeringen som får&lt;br&gt;ålägga sina arbetstagare m. fl. anmälningsskyldighet. Myndigheten beslutar&lt;br&gt;vilka arbetstagare m. fl. som skall anmäla sina innehav och hur anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten skall fullgöras. Skälet härtill är att det skall gå att anpassa en&lt;br&gt;anmälningsskyldighet till de skilda krav som kan komma att ställas vid&lt;br&gt;skyldighetens fullgörande vid olika myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner har motsvarande befogenheter och får själva avgöra om an-&lt;br&gt;mälningsskyldighet skall införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller riksdagen och dess myndigheter ankommer det på riksda-&lt;br&gt;gen att avgöra frågor om anmälningsskyldighet. Som framgår av allmänmo-&lt;br&gt;tiveringen i avsnitt 6.5 åläggs fullmäktig i riksbanken anmälningsskyldighet&lt;br&gt;enligt riksbankslagen. Samma lag ger fullmäktige i riksbanken rätt att avgöra&lt;br&gt;bl. a. vilka tjänstemän i riksbanken som skall åläggas anmälningsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen skall ses som en ordningsregel. Emellertid kan den för&lt;br&gt;arbetstagare med statligt reglerade tjänster och som inte fullgör anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldigheten medföra att reglerna om disciplinansvar eller avskedan-&lt;br&gt;de kan komma ifråga. För kommunalt anställda finns motsvarande regler i&lt;br&gt;stadgar eller kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har med en terminologisk justering och omdisponering i hu-&lt;br&gt;vudsak den lydelse lagrådet föreslagit. Ordet ”föreskriva” bör reserveras för&lt;br&gt;normgivningssituationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt 9 § skall innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den anmälningsskyldiges namn, personnummer och adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. aktiemarknadsbolagets firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vilket slag av insynsställning den anmälningsskyldige har,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. antal eller värde och olika slag av aktier som den anmälningsskyldige&lt;br&gt;tillsammans med närstående enligt 10 § första stycket äger i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. storleken av ökningen eller minskningen av aktieinnehavet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. tidpunkten för ändringen eller ändringarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. vilken persons aktieinnehav som ändrats och i förekommande fall&lt;br&gt;dennes släktskap med eller anknytning till den anmälningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar med endast vissa lagtekniska ändringar 12 § i&lt;br&gt;lagen om värdepappersmarknaden och överensstämmer med kommitténs&lt;br&gt;förslag. De uppgifter anmälan skall innehålla enligt bestämmelsen är&lt;br&gt;nödvändiga för att anmälningsskyldigheten skall fylla sin funktion. Emel-&lt;br&gt;lertid finns inget hinder mot att i samband med en anmälan om ändring av&lt;br&gt;innehavet även underrätta om tidigare inträffade inte anmälningspliktiga&lt;br&gt;förändringar i innehavet. Jag tänker på t. ex. ökningar föranledda av&lt;br&gt;fondemission och split. En sådan frivillig upplysning kan avsevärt under-&lt;br&gt;lätta rutinarbetet hos registrerings- och kontrollmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen har i sitt remissvar, med hänvisning till punkt 4,&lt;br&gt;föreslagit att lagtexten kompletteras så att det framgår att antal och slag&lt;br&gt;skall anges när det gäller t. ex. aktier och antal och värde när det gäller t. ex.&lt;br&gt;konvertibla skuldebrev. När det gäller aktieoptioner eller aktieterminer&lt;br&gt;bör enligt inspektionen anges om det är en köp- eller säljoption eller en&lt;br&gt;termin som köpts eller sålts. Vidare bör anges antal, det underliggande&lt;br&gt;aktieslaget, löptid, slutdag samt när det gäller optioner lösenpriset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter bankinspektionen nämner bör naturligtvis framgå av in-&lt;br&gt;given anmälan. Att ange antal eller värde och slag av aktier i lagtexten bör&lt;br&gt;emellertid vara tillräckligt. Det ligger ju också i anmälarens intresse att&lt;br&gt;klart och tydligt uppge vad han köpt eller sålt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt 9 § om aktieinnehav eller ändring i innehavet skall göras&lt;br&gt;senast fjorton dagar efter det att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktie i bolaget inregistrerats vid Stockholms fondbörs eller sådant&lt;br&gt;avtal som avses i 4§ första stycket 3 lagen (1985:571) om värdepappers-&lt;br&gt;marknaden antecknats hos bankinspektionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. insynsställning uppkommit enligt 8 § första stycket 1, 2, 4, 5 eller 7&lt;br&gt;eller den som avses med 8 § första stycket 3 eller 6 tagit emot underrättelse&lt;br&gt;enligt 14 eller 15 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den anmälningsskyldige förvärvat eller överlåtit aktier i bolaget eller&lt;br&gt;annan ändring skett i aktieinnehavet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den anmälningsskyldige fått vetskap om att närstående, som avses i&lt;br&gt;10 §, innehar, förvärvat eller överlåtit aktier i bolaget eller att annan ändring&lt;br&gt;skett i den närståendes aktieinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen som behandlar när anmälningsskyldigheten uppstår och Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;inom vilken tid den anmälningsskyldige skall göra anmälan föreslås endast&lt;br&gt;mindre ändringar i forhållande till 13 § värdepappersmarknadslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag erinrar om att vid automatisk insiderregistrering som kan ske efter&lt;br&gt;dispens från bankinspektion kommer rapporteringen att kunna ske inom&lt;br&gt;avsevärt kortare tid än 14 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktiemarknadsbolag skall utan dröjsmål anmäla till värdepapperscen-&lt;br&gt;tralen vilka personer som har insynsställning enligt 8 § första stycket 1—4&lt;br&gt;och 6. Aktiemarknadsbolaget skall genast skriftligen underrätta personer&lt;br&gt;med insynsställning enligt 8 § första stycket 3 eller 6 om anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktiemarknadsbolags moderföretag skall utan dröjsmål anmäla till vär-&lt;br&gt;depapperscentralen vilka personer i moderföretaget som har insynsställning&lt;br&gt;enligt 8 § första stycket 1, 2, 4 — 6. Moderföretaget skall genast skriftligen&lt;br&gt;underrätta personer med insynsställning enligt 8 § första stycket 6 om anmä-&lt;br&gt;lan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktiemarknadsbolag och moderföretag till sådant bolag skall under-&lt;br&gt;rätta VPC om vilka personer som har insynsställning i bolaget resp, mo-&lt;br&gt;derföretaget. Detta är en förutsättning för att uppgifter om dessa personer&lt;br&gt;skall kunna föras in i insynsställningsregistret. I underrättelseskyldigheten&lt;br&gt;ligger att förändringar i insynskretsen också skall anmälas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer med insynsställning enligt 8 § första stycket 6 skall genast skrift-&lt;br&gt;ligen av moderföretaget underrättas om anmäla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering av aktieinnehav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen skall föra register (insiderregister) över anmälningar&lt;br&gt;som gjorts enligt 9,14 och 15 §§ eller, i fall som avses i 9 § andra stycket, över&lt;br&gt;däremot svarande uppgifter från register som förs med stöd av aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som inte längre omfattas av anmälningsskyldighet får avföras&lt;br&gt;ur registret. Uppgifterna skall dock bevaras i minst tio år efter det att de&lt;br&gt;avförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret skall föras med hjälp av automatisk databehandling. Bankin-&lt;br&gt;spektionen är registeransvarig enligt datalagen (1973:289) för registret.&lt;br&gt;Inspektionen skall på lämpligt sätt underrätta de registrerade om registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret skall vara offentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreslås att VPC skall föra register över de anmälningar som&lt;br&gt;gjorts enligt 9, 14 och 15 §§. Bankinspektionen skall vara registeransvarig&lt;br&gt;enligt datalagen. Inspektionen ansvarar alltså för att de uppgifter fullgörs&lt;br&gt;som enligt datalagen ankommer på den registeransvarige. Detta har jag&lt;br&gt;behandlat tidigare i avsnitt 6.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret skall liksom tidigare vara offentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen övervakar efterlevnaden av bestämmelserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlas i avsnitt 6.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning anta att en bestämmelse i 4 § överträtts, har bankin-&lt;br&gt;spektionen rätt att få de uppgifter som den behöver for sin utredning från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som det finns anledning anta har gjort överträdelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett aktiebolag eller en juridisk person i övrigt vars fondpapper överträ-&lt;br&gt;delsen gäller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den juridiska person som lämnat det offentliga erbjudandet om aktie-&lt;br&gt;förvärv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. moderföretaget till det aktiebolag eller den juridiska person som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i 2 eller 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. myndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fondkommissionär,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. någon annan som köpt eller sålt fondpapper, om det finns anledning anta&lt;br&gt;att köpet eller försäljningen föranletts av otillåtet råd eller därmed jämförlig&lt;br&gt;åtgärd som avses i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning anta att någon har överträtt andra bestämmelser i&lt;br&gt;denna lag och är överträdelsen belagd med straff, får inspektionen i utred-&lt;br&gt;ningssyfte också infordra uppgifter av denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer i huvudsak med kommitténs förslag. I para-&lt;br&gt;grafen upptas bestämmelser om bankinspektionens utredande verksam-&lt;br&gt;het. Dessa överensstämmer i huvudsak med bestämmelsen i 24 § värde-&lt;br&gt;pappersmarknadslagen. En förutsättning för bankinspektionens frågerätt&lt;br&gt;bör vara att det skall finnas anledning anta att 4 § överträtts. Förslaget&lt;br&gt;rörande den personkrets som berörs av insiderregleringen föranleder att&lt;br&gt;bankinspektionen bör få uppgifter från aktiebolag eller annan vars fondpap-&lt;br&gt;per överträdelsen gäller. Uppgifter bör också kunna erhållas från arbets- och&lt;br&gt;uppdragsgivare till den som avses i punkt ett. Det sagda gäller alltså bl. a.&lt;br&gt;riksbanken, riksgäldskontoret, kommuner och statliga verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon inte fullgör sin skyldighet enligt 18 § första stycket 2 — 4 eller 6&lt;br&gt;får bankinspektionen förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten för bankinspektionen att använda sig av vite i vissa fall vid sin&lt;br&gt;utredande verksamhet bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om bankinspektionen i lagen om värdepappersmarknaden har&lt;br&gt;kvar sin möjlighet att förelägga bl. a. fondkommissionärer att vid vite&lt;br&gt;lämna inspektionen uppgift om innehållet i avräkningsnotor, anser jag att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;101&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjlighet att förelägga fondkommissionärer vite även bör finnas enligt Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;insiderlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos kammarrät-&lt;br&gt;ten. Inspektionen får bestämma att ett beslut skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 § förordningen (1977:937) om kammarrätternas domkretsar m.m.&lt;br&gt;följeratt kammarrätten i Stockholm blir exklusiv domstol. Bestämmelser-&lt;br&gt;na om besvärstid i förvaltningslagen (1986:223) gäller. Det innebär att&lt;br&gt;överklagande skall ske skriftligt och att skrivelsen skall ha kommit in till&lt;br&gt;bankinspektionen inom tre veckor från den dag klaganden fick del av&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen bryter mot 4 § skall för insiderbrott dömas till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst två år, om gärningen inte är belagd med strängare straff i&lt;br&gt;brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brottet med hänsyn till värdepappersafiarens omfattning och övriga&lt;br&gt;omständigheter grovt, skall dömas till fängelse lägst sex månader och högst&lt;br&gt;fyra år, om gärningen inte är belagd med strängare straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som av grov oaktsamhet bryter mot 4 § skall för vårdslöst insiderfor-&lt;br&gt;farande dömas till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som kan antas sakna betydelse för allmänhetens förtroende for&lt;br&gt;värdepappersmarknaden eller som annars är ringa skall inte dömas till&lt;br&gt;ansvar enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer med kommitténs förslag med den skillna-&lt;br&gt;den att här föreslås straffmaximum för grov oaktsamhet till ett år. Den&lt;br&gt;innehåller till 4 § knutna straffbestämmelser. I likhet med 28 § lagen om&lt;br&gt;värdepappersmarknaden delas vid uppsåtliga överträdelser straffbestäm-&lt;br&gt;melserna upp i en normalpåföljd och en påföljd för grova brott. I båda&lt;br&gt;fallen skärps påföljden för brott mot förbudet att handla med kännedom&lt;br&gt;om icke offentliggjord kurspåverkande information. Påföljden för normal-&lt;br&gt;fallet är böter eller fängelse i högst två år och för grova brott fängelse i lägst&lt;br&gt;sex månader och högst fyra år. I enlighet med lagrådets förslag bör gärningen&lt;br&gt;benämnas insiderbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grovt brott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av vad som skall anses vara grovt brott skall bl. a. den&lt;br&gt;vinst eller förlustbegränsning som gjorts genom affären beaktas. Värdepap-&lt;br&gt;persaffärens omfattning har viss betydelse. Den icke offentliggjorda infor-&lt;br&gt;mationen kan vara sådan att den erfarenhetsmässigt medför mycket stora&lt;br&gt;kursändringar. Då behöver den genomförda affären inte vara av särskilt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stor omfattning för att brottet skall anses som grovt. Om informationen Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;däremot är ägnad att medföra väsentliga kursrörelser i nivå kring tio&lt;br&gt;procent, bör större volym på affären krävas för att grovt brott skall anses&lt;br&gt;föreligga. Jag vill inte uttala några riktmärken avseende vilka beloppsnivå-&lt;br&gt;er avseende vinsten eller den uteblivna förlusten som bör gälla för gräns-&lt;br&gt;dragningen mellan normalbrott och grovt brott. Jag anser emellertid att&lt;br&gt;viss jämförelse kan göras med de bedömningar som görs vid övriga förmö-&lt;br&gt;genhetsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som grovt brott bör även räknas fall när en person gjort upprepade&lt;br&gt;otillåtna affärer eller när handeln är organiserad t. ex. genom samverkan&lt;br&gt;mellan flera personer som med tips och råd biträtt varandra för att göra&lt;br&gt;vinstgivande affärer med tillgång till icke offentliggjord information. För-&lt;br&gt;faringssättet vid genomförandet av en otillåten affär kan göra att brottet&lt;br&gt;blir att anse som grovt. Graverande omständigheter kan vara olika former&lt;br&gt;av fördröjning av offentliggörandet av information för att kursläget dess-&lt;br&gt;förinnan skall kunna utnyttjas för otillåten handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grov oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att den som av grov oaktsamhet bryter mot förbudet i&lt;br&gt;4 § skall dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Brottet, som i enlighet&lt;br&gt;med lagrådets förslag bör benämnas vårdslöst insiderförfarande, har även&lt;br&gt;när det begås av grov oaktsamhet ett högt straffvärde. Grov oaktsamhet kan&lt;br&gt;exempelvis föreligga då en person som fått information handlar utan att&lt;br&gt;förvissa sig om att informationen gjorts allmänt känd. Om ingen indikation&lt;br&gt;förekommit på att en väsentligt kurspåverkande information offentliggjorts&lt;br&gt;bör ansvarsförutsättningen i denna del således anses uppfylld. Grov oakt-&lt;br&gt;samhet kan också anses föreligga om en person som handlar förväntat sig att&lt;br&gt;omständighetens offentliggörande skulle medföra en kursförskjutning men&lt;br&gt;inte varit medveten om att information av ifrågavarande slag erfarenhets-&lt;br&gt;mässigt medför en kursrörelse av den storlek som avses i förbudsbestäm-&lt;br&gt;melsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett högre aktsamhetskrav måste naturligtvis ställas på en person med&lt;br&gt;stor erfarenhet av värdepappersmarknaden än på en person som gör sina&lt;br&gt;första transaktioner. I klarhetens intresse kan tilläggas att den som faktiskt&lt;br&gt;saknat kännedom om ett förestående förvärvserbjudande eller annan kurs-&lt;br&gt;påverkande omständighet aldrig kan fällas till ansvar för insiderbrott.&lt;br&gt;Någon plikt att hålla sig underrättad om kurspåverkande händelser kommer&lt;br&gt;inte att föreligga i något fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här anges att i fall som kan antas sakna betydelse för allmänhetens&lt;br&gt;förtroende för värdepappersmarknaden eller som annars är ringa skall inte&lt;br&gt;dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är avsedd som en garanti för att utredningsresurser inte i&lt;br&gt;onödan skall tas i anspråk för att utreda regelöverträdelser av trivial natur&lt;br&gt;som det saknas allmänt intresse att lagföra. Jag förutsätter att informellt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samförstånd om lämpliga gränser för anmälan om brottsmisstanke, i de Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;fall utredningarna inte initieras av åklagaren, kommer att uppnås mellan&lt;br&gt;bankinspektionen och riksåklagaren. Sådana riktlinjer är vanliga bl. a.&lt;br&gt;vad gäller länsskattemyndigheternas anmälan av misstanke om vårdslös&lt;br&gt;skatteuppgift och andra brott där ansvar inte skall utdömas i ringa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För medverkan till insiderbrott skall ådömas påföljd i enlighet med&lt;br&gt;23 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottskonkurrens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om konkurrens mellan brott mot denna lag och brottsbalksbrott får&lt;br&gt;lösas enligt allmänna rättsgrundsatser, dvs. att om en gärning utgör brott&lt;br&gt;mot båda lagarna skall dömas för det brott som har högst straffsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst sex månader skall den dömas som uppsåt-&lt;br&gt;ligen eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. underlåter att inom föreskriven tid göra anmälan enligt 9 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lämnar oriktig eller vilseledande uppgift vid fullgörande av anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldighet enligt 9 § eller vid fullgörande av uppgiftsskyldighet som&lt;br&gt;avses i 18 § första stycket 2 — 4 och 6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. underlåter att iaktta åliggande enligt 14 eller 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar kommitténs förslag och 29 § lagen om värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förverkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinning av brott enligt 21 § skall förklaras förverkad om det inte är oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer med kommitténs förslag och med 31 § lagen&lt;br&gt;om värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personkretsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinning av insiderbrott kan förverkas hos den personkrets som avses i 36&lt;br&gt;kap. 5 § brottsbalken. Det innebär att förverkande kan ske hos gärnings-&lt;br&gt;mannen eller annan som medverkat till brott. Det kan även ske hos den i&lt;br&gt;vars ställe gärningsmannen eller annan medverkande var och den som&lt;br&gt;genom brottet beretts vinning eller näringsidkare som beretts vinning&lt;br&gt;genom brott i sin näringsverksamhet. Förverkande kan således ske hos&lt;br&gt;aktiebolag och andra juridiska personer. Av ovanstående följer att vid&lt;br&gt;t. ex. en anställds brott mot förbudet mot insiderhandel i 4 § ett förverkan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de kan ske hos arbetsgivaren. Om arbetsgivaren är en juridisk person kan Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;förverkande ske enbart hos den juridiska personen eller enbart hos företrä-&lt;br&gt;daren/gärningsmannen eller hos båda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs att den mot vilken förverkande riktas haft vinning av brottet.&lt;br&gt;Vinning kan sägas ha uppkommit om den som gjort en aktieaffär därige-&lt;br&gt;nom kommit i ett gynnsammare förmögenhetsläge än om affären förblivit&lt;br&gt;ogjord. Om t. ex. köp skett i strid med ett förbud och om kursen stigit då&lt;br&gt;det med förbudet avsedda förhållandet offentliggjorts, har en typisk vin-&lt;br&gt;ning av brottet uppkommit. Om en otillåten affär avsett försäljning och&lt;br&gt;kursen sjunkit då informationen gjorts allmänt bekant, har likaså vinning&lt;br&gt;uppkommit. På grund av försäljningen har den som gjort affären kommit i&lt;br&gt;ett bättre förmögenhetsläge än om aktierna behållits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid lagen om värdepappersmarknadens tillkomst anförde dåvarande&lt;br&gt;departementschefen bl. a. följande. ”För att konstatera om vinning upp-&lt;br&gt;kommit men framför allt för att mäta dess storlek blir det naturliga förfa-&lt;br&gt;ringssättet att jämföra kursen den dag affären genomfördes med kursen då&lt;br&gt;förhållande som utgjort grund för ett förbud offentliggjorts. Särskilt om&lt;br&gt;informationen till marknaden dröjer, kan kursen under angiven tid komma&lt;br&gt;att påverkas av andra faktorer än det förhållande som gjort ett förbud verk-&lt;br&gt;samt. Situationen kan t. ex. vara den att ett bolag av konkurrensskäl skjuter&lt;br&gt;upp offentliggörandet av en sådan omständighet som avses i förbudsbestäm-&lt;br&gt;melsen. Sedan insidern med kännedom om omständigheten köpt aktier i&lt;br&gt;bolaget, kan kursen på aktierna komma att stiga av marknadstekniska skäl&lt;br&gt;eller på grund av en allmänt kurspåverkande händelse, t. ex. ett politiskt&lt;br&gt;beslut. När bolaget sedermera offentliggör den omständighet som gjort in-&lt;br&gt;siderns affär otillåten, kan kursen komma att stiga ytterligare. Av den&lt;br&gt;sammanlagda kursstegring som inträffat kan sålunda endast en del hänföras&lt;br&gt;till den omständighet vars utnyttjande är förenat med straffansvar. Inte&lt;br&gt;desto mindre får kursstegringen i dess helhet betraktas som vinning till följd&lt;br&gt;av brottet. Detta beror på att vederbörande inte till någon del hade kunnat&lt;br&gt;tillgodogöra sig kursstegringen om han följt lagen. Om den angivna situa-&lt;br&gt;tionen ändras så att kursen antas gå ner mellan köpet och den tidpunkt&lt;br&gt;förhållandet blev allmänt bekant kommer i konsekvens med det sagda mel-&lt;br&gt;lankommande faktorer att reducera den vinning som kan anses ha upp-&lt;br&gt;kommit. Också om affären gjorts av en outsider men föranletts av en insider&lt;br&gt;får en sådan sammanlagd kursförändring som här avsetts anses utgöra den&lt;br&gt;vinning som uppkommit. Det anförda innebär inte att förverkande alltid&lt;br&gt;kommer att motsvara kursförändringen i dess helhet oberoende av hur den&lt;br&gt;uppkommit. Det kan nämligen i berörda fall finnas förutsättningar att un-&lt;br&gt;derlåta förverkande av skälighetshänsyn.” (Prop. 1984/85:157 s. 109 f.f.).&lt;br&gt;Jag ser ingen anledning att avvika från detta synsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmandet av det värde som skall förverkas får man, som&lt;br&gt;tidigare nämnts, normalt utgå från kursutvecklingen från en tidpunkt till&lt;br&gt;en annan. Den första tidpunkten är den dag affären genomfördes och&lt;br&gt;denna torde utan svårighet kunna fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan verka naturligt att med den senare tidpunkten avse den dag det Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;förbudsgrundande förhållandet blivit allmänt känt och kunnat tas i beak-&lt;br&gt;tande vid handeln med aktier i bolaget. Om bolaget självt offentliggjort&lt;br&gt;förhållandet, vilket torde och bör vara det normala, avses den noterade&lt;br&gt;kursen samma dag som offentliggörandet skett. Om offentliggörandet skett&lt;br&gt;i nära anslutning till börsens stängning och kursreaktionerna därför kom-&lt;br&gt;mer nästföljande dag så är det i stället den kursen som skall ligga till grund&lt;br&gt;för beräkningen. Det kan också vara så att ett offentliggörande inte ome-&lt;br&gt;delbart leder till en kursändring utan att en sådan inträffar först efter några&lt;br&gt;dagar. Det kan i sådana fall vara svårt att utreda i vad mån kursändringen&lt;br&gt;beror på offentliggörandet eller någon annan omständighet. Jag har be-&lt;br&gt;handlat frågan om kursutveckling också i specialmotiveringen till 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälighetsbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att förverkande inte skall ske om detta är oskäligt.&lt;br&gt;Förverkande är en s. k. fakultativ rättsverkan. Avsikten är att domstolen&lt;br&gt;skall göra en relativt fri bedömning av när förverkande kan underlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsbot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang erinra om reglerna om företagsbot i 36 kap.&lt;br&gt;7— 10 §§ brottsbalken. Enligt dessa bestämmelser skall näringsidkare, på&lt;br&gt;yrkande av åklagaren, åläggas företagsbot för brott som har begåtts i&lt;br&gt;utövning av näringsverksamhet. Detta förutsätter att brottsligheten har&lt;br&gt;inneburit ett grovt åsidosättande av de särskilda skyldigheter som är&lt;br&gt;förenade med verksamheten eller annars är av allvarligt slag. Det krävs&lt;br&gt;också att näringsidkaren inte har gjort vad som skäligen kunnat krävas för&lt;br&gt;att förebygga brottsligheten. Regeln gäller inte om brottsligheten varit&lt;br&gt;riktad mot näringsidkaren eller om det annars skulle vara uppenbart&lt;br&gt;obilligt att ålägga företagsbot. Regeln om företagsbot synes väl lämpad&lt;br&gt;bl. a. för den situationen, att en befattningshavare hos en juridisk person&lt;br&gt;har insynsställning i ett aktiemarknadsbolag och för den juridiska perso-&lt;br&gt;nens räkning utnyttjar icke offentliggjord kurspåverkande information&lt;br&gt;som styrelseledamoten erhållit genom sin ställning i bolaget för otillåtna&lt;br&gt;transaktioner. Det är en förutsättning för utdömande av företagsbot att ett&lt;br&gt;brott begåtts men det är inget krav att gärningsmannen identifierats eller&lt;br&gt;lagförts. Företagsbot bör kunna åläggas utan att det går att klarlägga vilken&lt;br&gt;fysisk person som haft det direkta ansvaret för det regelbrott som ligger till&lt;br&gt;grund för utdömandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnad för tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bekosta bankinspektionens övervakning enligt denna lag skall de&lt;br&gt;institut som står under bankinspektionens tillsyn betala årliga avgifter&lt;br&gt;enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att fondkommissionärer och Stockholms Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;fondbörs på motsvarande sätt som enligt nuvarande bestämmelser i lagen&lt;br&gt;om värdepappersmarknadslagen skall täcka kostnaden för bankinspektio-&lt;br&gt;nens insiderövervakning. Riksbanken har i sitt remissvar ifrågasatt försla-&lt;br&gt;get att avgiftsfinansiera insidertillsynen. Vidare har bankföreningarna och&lt;br&gt;fondhandlareföreningen påpekat att denna verksamhet bör finansieras&lt;br&gt;över statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insiderlagen har till syfte att främja en sund värdepappersmarknad och&lt;br&gt;upprätthålla allmänhetens förtroende för marknaden. Med det förslag jag&lt;br&gt;nu lägger kommer insiderreglerna att omfatta inte bara aktiemarknaden&lt;br&gt;utan också penning- och obligationsmarknaden samt derivatmarknaden.&lt;br&gt;Samtliga aktörer på dessa marknader är beroende av väl fungerande mark-&lt;br&gt;nader och det ligger i aktörernas intresse att osunda företeelser bekämpas.&lt;br&gt;Insiderövervakningen är en nödvändig beståndsdel i detta sammanhang&lt;br&gt;och jag har tidigare funnit att den sköts bäst av bankinspektionen. Kostna-&lt;br&gt;den för övervakningen bör mot bakgrund härav fördelas på fler institut än&lt;br&gt;vad som är fallet idag. I lagrådsremissen föreslog jag att kostnaden skulle&lt;br&gt;spridas på samtliga institut som står under bankinspektionens tillsyn. Frå-&lt;br&gt;gan om finansiering av bankinspektionens tillsyn inom värdepappersmark-&lt;br&gt;nadsområdet får jag anledning att återkomma till i samband med bered-&lt;br&gt;ningen av kommitténs övriga förslag. Dessutom kommer frågan om fördel-&lt;br&gt;ning av tillsynskostnaderna att närmare övervägas av utredningen (Fi&lt;br&gt;1990:12) om bankinspektionens och försäkringsinspektionens organisation&lt;br&gt;och verksamhet m. m. (organisationsutredningen). Lagrådet har ansett att&lt;br&gt;bestämmelsen med den generella utformningen blir alltför vittomfattande&lt;br&gt;och anmärkt att Upplysningscentralen UC Aktiebolag uppenbarligen inte&lt;br&gt;bör träffas av bestämmelsen. Jag har med hänsyn till upplysningscentralens&lt;br&gt;uppgifter viss förståelse för lagrådets synpunkter. Regeringen har en allmän&lt;br&gt;strävan att fördela bankinspektionens kostnader på så många institut som&lt;br&gt;möjligt. I samband med organisationsutredningen som nämnts ovan kom-&lt;br&gt;mer frågan om kostnadernas fördelning att övervägas. Intill dess bör den av&lt;br&gt;mig föreslagna lydelsen godtas. Regeringen bör dock beakta de av lagrådet&lt;br&gt;framförda synpunkterna när de närmare föreskrifterna ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergå ngsbestä m melser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 med undantag av 16 § som&lt;br&gt;träder i kraft den 1 april 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som vid lagens ikraftträdande är skyldig att enligt lagen&lt;br&gt;(1985: 571) om värdepappersmarknaden anmäla innehav av aktier och änd-&lt;br&gt;ring i innehavet skall senast vid utgången av juni 1991 anmäla innehavet till&lt;br&gt;värdepapperscentralen även om någon förändring inte inträffat sedan den&lt;br&gt;senaste anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den som vid lagens ikraftträdande har sina aktier förvaltarregistrerade&lt;br&gt;och som omfattas av förbudet i 8 § tredje stycket skall registrera sina aktier&lt;br&gt;i eget namn senast vid utgången av mars 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:600) om&lt;br&gt;offentlig anställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Bisysslor m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om åläggande för arbetstagare att anmäla innehav av fondpapper finns det&lt;br&gt;bestämmelser i 11 § insiderlagen (1990:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagare kan under vissa förutsättningar åläggas skyldighet att an-&lt;br&gt;mäla sitt innehav av fondpapper till arbetsgivaren. Detta regleras i insider-&lt;br&gt;lagen (1990:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.3 Förslaget till lag om ändring i fondkommissionslagen&lt;br&gt;(1979:748)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som på grund av befattning eller annars har anknytning till fondkom-&lt;br&gt;missionär skall, om han normalt har insyn i uppdragsgivares värdepappers-&lt;br&gt;affärer som har sådan omfattning att det allmänna försäljningsvärdet kan&lt;br&gt;påverkas till fondkommissionären ofördröjligen anmäla innehav av fond-&lt;br&gt;papper och ändring i innehavet. Anmälningsskyldigheten gäller inte sådana&lt;br&gt;obligationer och förlagsbevis som inte är konvertibla. Fondkommissionären&lt;br&gt;skall föra förteckning över anmälningarna och hålla den tillgänglig för&lt;br&gt;bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet enligt första stycket omfattar fondpapper som ägs&lt;br&gt;av den anmälningsskyldige, hans make eller omyndigt barn som står under&lt;br&gt;hans vårdnad. Har någon av dem eller flera av dem tillsammans sådan&lt;br&gt;väsentlig ekonomisk gemenskap med annan juridisk person än fondkommis-&lt;br&gt;sionären som grundas på andelsrätt eller därmed jämförligt ekonomiskt&lt;br&gt;intresse, omfattar anmälningsskyldigheten även den juridiska personens&lt;br&gt;innehav av fondpapper, om den anmälningsskyldige har väsentligt inflytan-&lt;br&gt;de över den juridiska personens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av denna paragraf likställs äktenskapsliknande sam-&lt;br&gt;levnad med äktenskap, om de sammanlevande tidigare har varit gifta med&lt;br&gt;varandra eller har eller har haft barn gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke ändras så att den personkrets som skall anmäla&lt;br&gt;sina innehav av fondpapper framgår direkt av paragrafen. Skälet är att&lt;br&gt;39 §, till vilken hänvisning tidigare gavs, samtidigt upphävs. Den saknar&lt;br&gt;funktion eftersom befattningshavare och andra med anknytning till fond-&lt;br&gt;kommissionär omfattas av handelsförbudet i insiderlagen. Bestämmelsen&lt;br&gt;motiveras även i avsnitt 6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.4 Förslaget till lagom ändring i sekretesslagen (1980:100) Prop. 1990/91:42&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller förbud enligt denna lag mot att röja uppgift, får uppgiften inte heller i&lt;br&gt;övrigt utnyttjas utanför den verksamhet i vilken sekretess gäller for uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I insiderlagen (1990:000) finns bestämmelser om förbud att utnyttja vissa&lt;br&gt;uppgifter som är ägnade att väsentligt påverka kursen på fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikten inom det allmännas verksamhet regleras i sekretesslagen.&lt;br&gt;Med tystnadsplikt avses förbud att röja uppgifter. Förbudet att röja uppgif-&lt;br&gt;ter innefattar också ett förbud att utnyttja en uppgift utanför den verksam-&lt;br&gt;het i vilken sekretess gäller för uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av principerna bakom regleringen i sekretesslagen är att alla tystnads-&lt;br&gt;plikter inom det allmännas verksamhet skall framgå av lagen antingen direkt&lt;br&gt;eller genom en hänvisning till en annan lag. De offentliganställda kommer&lt;br&gt;att omfattas av insiderlagens förbud att utnyttja information om icke of-&lt;br&gt;fentliggjorda kurspåverkande omständigheter för handel på värdepappers-&lt;br&gt;marknaden. Det är enligt min mening mest konsekvent att det framgår av&lt;br&gt;sekretesslagen att ett förbud för offentliganställda att utnyttja uppgifter finns&lt;br&gt;i en annan lag. En hänvisning till insiderlagen bör därför finnas i sekretess-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i statlig myndighets verksamhet, som består i tillståndsgiv-&lt;br&gt;ning eller tillsyn med avseende på bank- och kreditväsendet, fondbolag,&lt;br&gt;fondkommissionärs- och fondbörsväsendet eller försäkringsväsendet, for&lt;br&gt;uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet&lt;br&gt;avser, om det kan antas att han lider skada om uppgiften röjs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ekonomiska eller personliga förhållanden för annan, som har trätt i&lt;br&gt;affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens&lt;br&gt;verksamhet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller vidare i statlig myndighets verksamhet, som består i&lt;br&gt;övervakning enligt lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden och insi-&lt;br&gt;derlagen (1990:000), för sådan uppgift om enskilds ekonomiska eller per-&lt;br&gt;sonliga förhållanden, vilken på begäran har lämnats av någon som är skyl-&lt;br&gt;dig att lämna uppgifter till myndigheten. Rör uppgiften den uppgiftsskyldige&lt;br&gt;gäller dock sekretess endast om denne kan antas lida skada eller men om&lt;br&gt;uppgiften röjs och sekretess inte motverkar syftet med uppgiftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, i den mån riksdagen har godkänt avtal härom med främ-&lt;br&gt;mande stat eller mellanfolklig organisation, hos myndighet i verksamhet som&lt;br&gt;avses i första och andra stycket for sådan uppgift om affärs- eller driftförhål-&lt;br&gt;landen och ekonomiska eller personliga förhållanden som myndigheten erhål-&lt;br&gt;lit enligt avtalet. Föreskrifterna i 14 kap. l — 3§§ får inte i fråga om denna&lt;br&gt;sekretess tillämpas i strid med avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan for särskilt fall forordna om undantag från sekretessen Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;enligt första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till förslaget om ändringar i första och andra styckena och nytt&lt;br&gt;tredje stycke i paragrafen har jag lämnat under avsnitt 6.11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att sekretessen kan bli absolut för uppgifter från&lt;br&gt;utlandet också i de fall där 8 kap. 5 § sekretesslagen i övrigt föreskriver att&lt;br&gt;ett skaderekvisit skall vara uppfyllt för att uppgifterna skall vara sekretess-&lt;br&gt;belagda. En förutsättning är dock att uppgifterna erhållits med tillämpning&lt;br&gt;av ett internationellt avtal som godkänts av riksdagen och att avtalet&lt;br&gt;förbjuder vidarelämnande av uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller för sådan uppgift hos myndighet, som person som avses i&lt;br&gt;1 kap. 6 § lämnat till myndigheten enligt särskilt beslut om uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;för innehav av fondpapper, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att&lt;br&gt;den som uppgiften rör lider skada eller men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges de offentliga funktionärer som ålagts skyldighet att redo-&lt;br&gt;visa sitt innehav av fondpapper, ett sekretesskydd för de lämnade uppgif-&lt;br&gt;terna. Vid bedömning av om uppgifterna kan offentliggöras bör presumtio-&lt;br&gt;nen vara att de inte får lämnas ut. Offentliggörande kan således endast ske&lt;br&gt;om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon&lt;br&gt;honom närstående lider men av att uppgiften offentliggörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit en annan lydelse. Med lagrådsremissens lydelse,&lt;br&gt;som jag med en mindre justering förordar, omfattas samtliga myndigheter,&lt;br&gt;t. ex. riksbanken. Någon risk att personkretsen blir för vid finns inte efter-&lt;br&gt;som sekretessen endast tar sikte på de uppgiftsskyldigas uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:571) om&lt;br&gt;värdepappersmarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En ny insiderlag med förbud i vissa fall att handla på värdepappers-&lt;br&gt;marknaden, regler om anmälningsskyldighet och om bankinspektionens&lt;br&gt;tillsynsverksamhet m. m. införs. 2, 5 — 16, 25, 28 och 31 §§ lagen om värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden upphör därmed att gälla. De ersätts med bestämmelser&lt;br&gt;i den nya lagen. 4, 24, 27, 29 och 33 §§ får ändrade lydelser på grund av att&lt;br&gt;insiderlagen till viss del träder i deras ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resterande delar av lagen om värdepappersmarknaden, vilka i huvudsak&lt;br&gt;avser endast skydigheten att upprätta avräkningsnotor, gäller tills vidare. I&lt;br&gt;enlighet med vad lagrådet anfört är det därför inte motiverat att bibehålla&lt;br&gt;skyldigheten för Stockholms fondbörs att finansiera bankinspektionens&lt;br&gt;övervakning enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets förslag till lydelse av 4 § och övergångsbestämmelse till 26 §bör&lt;br&gt;godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.6 Förslaget till lagom ändring i lagen (1988:1385) om&lt;br&gt;Sveriges riksbank&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken beslutar om arbetsordning och de föreskrifter i övrigt som behövs&lt;br&gt;för arbetet inom banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktig samt sådan personal och uppdragstagare hos riksbanken som&lt;br&gt;riksbanken bestämmer skall skriftligen anmäla sitt innehav och ändring i in-&lt;br&gt;nehavet av fondpapper som anges i 2 § insiderlagen (1990:000) till riksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken beslutar också / övrigt i enskilda fall i frågor som rör personal&lt;br&gt;och uppdragstagare hos banken, i den mån inte annat följer av lag eller beslut&lt;br&gt;av riksdagen eller av riksdagens förvaltningskontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanksfullmäktige omfattas av förbudet mot insiderhandel i 4 § insi-&lt;br&gt;derlagen. Bestämmelser om anmälningsskyldighet för fullmäktig införs ge-&lt;br&gt;nom denna paragraf. Paragrafen medger att personal och uppdragstagare&lt;br&gt;hos riksbanken får åläggas anmälningsskyldighet. Fullmäktige beslutar om&lt;br&gt;detta enligt 41 § 14. Det ankommer på riksbankschefen att se till att anmäl-&lt;br&gt;ningarna förvaras på lämpligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i det nya andra stycket är en förhållningsregel. Anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten gäller för hela innehavet av fondpapper utan något undantag.&lt;br&gt;Regeln är inte straffsanktionerad. En fullmäktig ansvarar inför riksdagen.&lt;br&gt;Paragrafen har, med en mindre justering, den av lagrådet föreslagna lydel-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av fullmäktige avgörs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. författningsfrågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. frågan om fastställande av arbetsordning samt andra viktigare frågor&lt;br&gt;om riksbankens organisation och arbetsformer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. frågor om systemet för att bestämma kronans värde i förhållande till&lt;br&gt;andra valutor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. frågor om riktlinjer for förvaltningen av de tillgångar som anges i 11 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. frågor om viktigare internationella kreditavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. frågor om diskonto och om räntevillkor vid ut- och inlåning enligt 18 §&lt;br&gt;första stycket samt villkor vid utlåning enligt 18 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. frågor om viktigare rekommendationer till eller överenskommelser&lt;br&gt;med kreditinstitut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. frågor om kassakrav och särskild avgift när kassakrav inte uppfylls,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. frågor om statens kontokredit,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. frågor om förvärv av aktier eller andelar enligt 24 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. viktigare frågor om ackord, avskrivning, nedsättning eller eftergift av&lt;br&gt;fordran,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. frågor om upprättande av personalförteckning, om beslut som avses i&lt;br&gt;37 § samt om tillsättande av tjänster som riksbanksdirektör, avdelningschef&lt;br&gt;eller direktör for regionkontor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. &amp;nbsp;frågor om skiljande från annan anställning än provanställning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 42&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om skiljande från uppdrag eller om disciplinansvar, åtalsanmälan, avstäng- Prop. 1990/91: 42&lt;br&gt;ning eller läkarundersökning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. frågor om vilken personal och vilka uppdragstagare som skall åläggas&lt;br&gt;anmälningsskyldighet enligt 38 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. övriga frågor som enligt denna eller annan lag skall avgöras av&lt;br&gt;fullmäktige, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. frågor som fullmäktige finner vara av större vikt eller som riksbanks-&lt;br&gt;chefen hänskjuter till fullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden som inte skall avgöras av fullmäktige avgörs av riksbankschefen.&lt;br&gt;I den mån sådana ärenden inte är av det slag att de behöver prövas av&lt;br&gt;riksbankschefen, får de avgöras av annan tjänsteman enligt vad som anges i&lt;br&gt;arbetsordningen eller i särskilda beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken fattar en mängd administrativa beslut som berör bankens&lt;br&gt;inre verksamhet. Sådana beslut har dock ofta i princip karaktär av norm-&lt;br&gt;givning. Regeringsformen innehåller inte bestämmelser som möjliggör&lt;br&gt;direktdelegering av normgivningsrätt från riksdagen till myndighet under&lt;br&gt;riksdagen. I praxis har dock utvecklats en ordning som innebär en delege-&lt;br&gt;ring till myndigheter under riksdagen att besluta om regler för den inre&lt;br&gt;verksamheten (prop. 1986/87:143 s. 54). I lagen om Sveriges riksbank in-&lt;br&gt;fördes därför en bestämmelse om vad fullmäktige får avgöra. Vilka arbets-&lt;br&gt;tagare och uppdragstagare hos riksbanken som skall vara anmälningsskyl-&lt;br&gt;diga är en fråga om dess inre verksamhet som bör kunna avgöras av full-&lt;br&gt;mäktige.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.7 Förslaget till lag om ändring i aktiekontolagen&lt;br&gt;(1989:827)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger misstanke om brott mot insiderlagen (1990:000) skall värde-&lt;br&gt;papperscentralen på begäran lämna bankinspektionen eller åklagare besked&lt;br&gt;om ett avstämningsregisters innehåll. Besked skall lämnas utan kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som skall anmälas enligt 9 § insiderlagen får genom automatisk&lt;br&gt;databehandling utlämnas till insidersregistret som förs enligt 16 § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen fastslår att de myndigheter som utreder överträdelser&lt;br&gt;mot reglerna i insiderlagen (1990:000) har rätt till upplysningar ur ett&lt;br&gt;avstämningsregister. Härmed avses att uppgifter skall kunna erhållas både&lt;br&gt;ur den dagliga journalen och ur aktiekontona.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att uppgifter skall erhållas fordras att misstanke föreligger att brott&lt;br&gt;mot insiderlagen (1990:000) begåtts. Däremot fordras inte att någon speci-&lt;br&gt;ell person ännu är misstänkt. Bestämmelsen kommenteras även i avsnitt&lt;br&gt;6.8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter ur avstämningsregister får med automatik överlämnas till in-&lt;br&gt;siderregistret. Endast sådana uppgifter som personer med insynsställning&lt;br&gt;skall anmäla enligt 9 § jämförd med 10 och 12 §§ insiderlagen och som&lt;br&gt;därmed blir offentliga, får överlämnas. Enligt 9 § andra stycket insiderlagen&lt;br&gt;är det bankinspektionen som bestämmer om uppgifter ur avstämningsregi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stret skall överlämnas med automatik och som samtidigt medger befrielse Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;från den skriftliga anmälningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med&lt;br&gt;reglemente för allmänna pensionsfonden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;44 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledamöter och suppleanter i fondstyrelserna samt de arbetstagare och&lt;br&gt;uppdragstagare hos styrelsen som styrelsen bestämmer skall skriftligen an-&lt;br&gt;mäla sitt innehav och ändring i innehavet av fondpapper som anges i 2 § insi-&lt;br&gt;derlagen (1990:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen bestämmer hur anmälan enligt första stycket skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen kommenteras i avsnitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår&lt;br&gt;riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels anta följande av lagrådet granskade förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. insiderlag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1988: 1385) om Sveriges riksbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i aktiekontolagen (1989: 827),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lagom ändring i föreningsbankslagen (1987:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för all-&lt;br&gt;männa pensionsfonden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänna den europeiska konventionen om insiderhandel.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig föredragandens överväganden och beslutar att ge-&lt;br&gt;nom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har&lt;br&gt;lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av betänkandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Insiderhandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kap. 12 behandlar insiderhandel. Internationellt har arbetet på lagstiftning&lt;br&gt;om insiderhandel intensifierats. Inom EG har ett förslag till direktiv&lt;br&gt;framlagts angående förbud mot insiderhandel. Ett antagande av direktivet&lt;br&gt;är planerat till 1989. Europarådet har i januari 1989 antagit en konvention&lt;br&gt;om insiderhandel. Inom en rad enskilda länder har lagstiftning inforts eller&lt;br&gt;förändrats under senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige kompletteras lagstiftningen om insiderhandel i många fall av&lt;br&gt;självreglering i form av etiska regler. Vi har kartlagt omfattningen av dessa&lt;br&gt;genom en enkät till marknaden och iakttagit att sådana regler är relativt&lt;br&gt;vanligt förekommande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vår allmänna bedömning har vi konstaterat att tillämpningsområdet&lt;br&gt;för den gällande lagstiftningen är för snävt. Detta gäller såväl den person-&lt;br&gt;krets som förbudet riktar sig mot som de typer av instrument och de&lt;br&gt;former av information som berörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid avgränsningen av personkretsen bör bland annat beaktas innehållet&lt;br&gt;i EG:s direktivförslag. Enligt vår mening bör insiderkretsen omfatta alla&lt;br&gt;personer som i sin anställning, befattning eller uppdrag har fått informa-&lt;br&gt;tion om en icke offentliggjord kurspåverkande omständighet. Också den&lt;br&gt;person som har fått sådan information av någon med insiderställning och&lt;br&gt;som inte är i god tro bör omfattas av regleringen. Fysiska personer som har&lt;br&gt;större innehav av aktier i berörda företag bör liksom nu ingå i insiderkret-&lt;br&gt;sen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga fondpapper och finansiella instrument vilka är allmänt spridda&lt;br&gt;bör inkluderas i en utvidgad reglering. Denna bör också gälla alla slag av&lt;br&gt;information om icke offentliggjorda omständigheter som kan påverka&lt;br&gt;kurssättningen på fondpapper och andra finansiella instrument, till exem-&lt;br&gt;pel om ränteförändringar, valutakursändringar eller orderläget på markna-&lt;br&gt;den, och inte som nu begränsas till kännedom om förhållandena i ett visst&lt;br&gt;aktiemarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtekniskt har vårt förslag till nya lagregler fått en generell utformning&lt;br&gt;med kompletterande detalj föreskrifter på vissa områden. En generell regel&lt;br&gt;kan bilda underlag för etikskapande verksamhet inom näringsliv, organi-&lt;br&gt;sationer och myndigheter. En sådan effekt är väl så viktig som den direkt&lt;br&gt;preventiva effekten via straffsanktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna visar såväl i Sverige som utomlands att det har varit&lt;br&gt;svårt för tillsynsmyndigheter och åklagare att uppfylla de beviskrav som&lt;br&gt;gäller för att brott skall kunna styrkas. Vi har därför funnit skäl att efter&lt;br&gt;förebild från USA begränsa korttidsaffärer av personer med särskilda&lt;br&gt;möjligheter att få tillgång till information om förhållanden i företag till&lt;br&gt;vilka de är knutna till exempel som styrelseledamot, verkställande direktör&lt;br&gt;eller revisor. För transaktioner som dessa kategorier gör i det egna bolagets&lt;br&gt;aktier inom loppet av sex månader skall enligt vårt förslag eventuell vinst&lt;br&gt;inbetalas till bolaget. Det är inte en förutsättning för tillämpning av regeln&lt;br&gt;att handeln faktiskt har skett med stöd av information om en icke offent-&lt;br&gt;liggjord omständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att anmäla innehav och förändringar i innehav föreslås&lt;br&gt;gälla personer med särskild insynsställning enligt värdepappersmarknads-&lt;br&gt;lagens nuvarande lydelse men utvidgad till även bolag vilkas aktier är&lt;br&gt;allmänt spridda men inte börsnoterade (enligt förslaget i kap. 9). Den&lt;br&gt;nuvarande manuella anmälningsrutinen skall kunna ersättas genom auto-&lt;br&gt;matisk överföring av uppgifter från VPC till bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår också ett tillägg till lagen om offentlig anställning med inne-&lt;br&gt;börd att arbetstagare får åläggas att anmäla innehav av fondpapper och&lt;br&gt;andra finansiella instrument till sin arbetsgivare. Behovet av en sådan&lt;br&gt;anmälningsskyldighet avser i första hand anställda inom departement och&lt;br&gt;vissa statliga myndigheter. Uppgifterna skall dock kunna sekretessbeläg-&lt;br&gt;gas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen har vi i detta sammanhang utrett ett förslag som ursprungligen&lt;br&gt;framlades av Stockholms fondbörs s. k. Fermentautredning. Vissa förfa-&lt;br&gt;randen finns straffsanktionerade som svindleri enligt brottsbalken, främst&lt;br&gt;spridande av vilseledande uppgifter om aktiebolag. Däremot finns det inga&lt;br&gt;straffrättsliga regler som tar sikte på förfaranden av kurspåverkande ka-&lt;br&gt;raktär som är inriktade på själva handeln, dvs. försök att manipulera&lt;br&gt;efterfrågan eller utbudet av aktier på marknaden. Vi föreslår därför en ny&lt;br&gt;lagbestämmelse i brottsbalken om otillbörlig kurspåverkan. Straffregeln&lt;br&gt;bör omfatta all handel med fondpapper eller andra finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om insynshandel på värdepappersmarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs som följer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller bestämmelser om begränsningar i rätten för&lt;br&gt;fysiska personer att handla med fondpapper och andra finansiella instru-&lt;br&gt;ment och om anmälningsskyldighet för innehav av fondpapper och andra&lt;br&gt;finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bankinspektionen övervakar efterlevnaden av bestämmelserna i&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Beteckningarna fondpapper och andra finansiella instrument har i&lt;br&gt;denna lag den betydelse som anges i 2 § lagen (1990:000) om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehas fondpapper eller andra finansiella instrument av ett och samma&lt;br&gt;slag av minst tvåhundra ägare, anses de vid tillämpningen av denna lag&lt;br&gt;vara allmänt spridda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med värdepapperscentralen avses i denna lag Värdepapperscentralen&lt;br&gt;VPC Aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs om aktie skall också tillämpas på emissionsbevis,&lt;br&gt;interimsbevis, optionsbevis, konvertibelt skuldebrev, skuldebrev förenat&lt;br&gt;med optionsrätt till nyteckning, vinstandelsbevis och liknande fondpap-&lt;br&gt;per.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser som gäller aktier tillämpas också på aktieoptioner och&lt;br&gt;aktieterminer. Därvid skall utfärdande av köpoption likställas med försälj-&lt;br&gt;ning av de aktier optionen avser medan utfärdande av säljoption skall&lt;br&gt;likställas med köp av aktierna. Förvärv av köpoption skall jämställas med&lt;br&gt;köp av aktierna och förvärv av säljoption med försäljning av aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fondpapper eller andra finansiella instrument ägs av två eller flera&lt;br&gt;med samäganderätt, skall en delägare vid tillämpningen av denna lag anses&lt;br&gt;vara ägare till så många av dem som svarar mot hans lott i det samfällda&lt;br&gt;innehavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om en juridisk person äger så många aktier eller andelar i en annan&lt;br&gt;svensk eller utländsk juridisk person att den har mer än hälften av rösterna&lt;br&gt;för samtliga aktier eller andelar, är vid tillämpningen av denna lag den&lt;br&gt;förra moderföretag och den senare dotterföretag. Äger ett dotterföretag&lt;br&gt;eller äger ett moderföretag och ett eller flera dotterföretag tillsammans&lt;br&gt;eller äger flera dotterföretag tillsammans aktier eller andelar i en annan&lt;br&gt;juridisk person i den omfattning som angetts nu, är även den sistnämnda&lt;br&gt;juridiska personen dotterföretag till moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en juridisk person i annat fall på grund av aktie- eller andelsinnehav&lt;br&gt;eller avtal ensam ett bestämmande inflytande över en annan juridisk&lt;br&gt;person och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet, är den&lt;br&gt;förra moderföretag och den senare dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om två juridiska personer äger så många aktier eller andelar i en annan&lt;br&gt;svensk eller utländsk juridisk person att de har hälften var av rösterna för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtliga aktier eller andelar, är vid tillämpningen av denna lag de först- Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;nämnda juridiska personerna att jämställa med moderföretag och den Bilaga 2&lt;br&gt;sistnämnda att jämställa med dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Följande fysiska personer i ett aktiebolag med allmänt spridda aktier&lt;br&gt;anses enligt denna lag ha insynsställning i bolaget:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. styrelseledamot eller suppleant i bolaget eller dess moderföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verkställande direktör eller vice verkställande direktör i bolaget eller&lt;br&gt;dess moderföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verkställande direktör eller annan ledande befattningshavare i ett&lt;br&gt;dotterföretag, om han normalt kan antas få tillgång till icke offentliggjord&lt;br&gt;information om sådant förhållande som kan påverka kursen på aktierna i&lt;br&gt;bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. revisor eller suppleant i bolaget eller dess moderföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bolagsman i ett handelsbolag som är bolagets moderföretag, dock ej&lt;br&gt;kommanditdelägare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. innehavare av annan ledande befattning i eller annat kvalificerat&lt;br&gt;uppdrag av stadigvarande natur för bolaget eller dess moderföretag, om&lt;br&gt;befattningen eller uppdraget normalt kan antas medföra tillgång till icke&lt;br&gt;offentliggjord information om sådant förhållande som kan påverka kursen&lt;br&gt;på aktierna i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. den som äger aktier i bolaget, motsvarande minst fem procent av&lt;br&gt;aktiekapitalet eller av röstetalet för samtliga aktier i bolaget, eller äger&lt;br&gt;aktier i denna omfattning tillsammans med sådan fysisk eller juridisk&lt;br&gt;person som är aktieägaren närstående på det sätt som anges i 12 § första&lt;br&gt;stycket 1 —3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen skall på begäran av bolaget eller dess moderföretag&lt;br&gt;pröva frågan, om en befattningshavare eller en uppdragstagare har en&lt;br&gt;sådan ledande ställning eller ett sådant kvalificerat uppdrag som avses i&lt;br&gt;första stycket 3 eller 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud mot insynshandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En person som genom anställning, befattning eller uppdrag har fått&lt;br&gt;information eller kunskap om en icke offentliggjord omständighet, som&lt;br&gt;kan väsentligt påverka kursen på fondpapper eller andra finansiella instru-&lt;br&gt;ment, vilka är allmänt spridda, får inte för egen eller annans räkning köpa&lt;br&gt;eller sälja sådana fondpapper eller finansiella instrument eller med råd&lt;br&gt;eller på annat därmed jämförligt sätt föranleda någon annan till sådant&lt;br&gt;köp eller försäljning, innan omständigheten blivit allmänt känd eller upp-&lt;br&gt;hört att äga betydelse för kurssättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en fysisk person som fått information eller kunskap om en omständig-&lt;br&gt;het rörande ett aktiebolag i vilket han har insynsställning på grund av&lt;br&gt;aktieägande enligt 5 § 7,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som har fått information eller kunskap om en omständighet av&lt;br&gt;någon som erhållit kännedom om omständigheten under sådana förhållan-&lt;br&gt;den som sagts förut i denna paragraf eller av någon annan med nära&lt;br&gt;anknytning till denna person, om han har anledning att anta att omstän-&lt;br&gt;digheten inte är allmänt känd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Omständigheter som enligt 6 § kan väsentligt påverka kursen på&lt;br&gt;fondpapper eller andra finansiella instrument kan bland annat vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en åtgärd som syftar till och är ägnad att leda till ett offentligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erbjudande till en vidare krets om förvärv av aktier i ett aktiebolag, vars&lt;br&gt;aktier är allmänt spridda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon annan omständighet i ett aktiebolags eller dess moderföretags&lt;br&gt;verksamhet om vilken upplysning lämnas i årsredovisning, delårsrapport,&lt;br&gt;årsbokslut eller annan form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut av portfölj förvaltare eller kapitalplacerande institutioner om&lt;br&gt;köp eller försäljning av ett eller flera fondpapper eller andra finansiella&lt;br&gt;instrument eller liknande marknadsinformation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ränteändringar, valutakursändringar, ändringar i skattelag och andra&lt;br&gt;liknande händelser av allmänt kursdrivande natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Har det hos en juridisk person vidtagits någon åtgärd, som syftar till&lt;br&gt;och är ägnad att leda till ett offentligt erbjudande till en vidare krets om&lt;br&gt;förvärv av aktier i ett aktiebolag, vars aktier är allmänt spridda, skall vid&lt;br&gt;tillämpningen av 6 § en omständighet som kan väsentligt påverka kursen&lt;br&gt;på fondpapper eller andra finansiella instrument, vilkas värde berörs av&lt;br&gt;åtgärden, anses föreligga åtminstone när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. frågan om offentligt erbjudande väckts i den juridiska personens&lt;br&gt;styrelse eller hos någon annan som kan fatta beslut om erbjudandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företrädare för den juridiska personen kommit överens med företrä-&lt;br&gt;dare för aktiebolaget om att inleda överläggningar som syftar till ett&lt;br&gt;offentligt erbjudande, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den juridiska personen gjort eller låtit göra en utredning om de&lt;br&gt;affärsmässiga förutsättningarna för ett offentligt erbjudande eller en plan&lt;br&gt;för erbjudandets genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Bestämmelserna i 6 § om förbud mot insynshandel gäller inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för befattningshavare hos aktiebolag eller bankinstitut, som enligt&lt;br&gt;fondkommissionslagen (1990:000) erhållit tillstånd att driva rörelse som&lt;br&gt;fondkommissionär, marknadsgarant, fondpappersförvaltare eller värde-&lt;br&gt;pappersförmedlare, vid fullgörande av köp- eller säljorder i rörelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. köp av annat än option eller termin då den icke offentliggjorda&lt;br&gt;omständigheten är ägnad att sänka kursen eller försäljning av annat än&lt;br&gt;option eller termin då den icke offentliggjorda omständigheten är ägnad&lt;br&gt;att höja kursen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fullgörande av uppgifter som åligger någon på grund av vad som&lt;br&gt;föreskrivits i lag eller annan författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. köp i fall som avses i 8 § för den juridiska personens räkning av aktier&lt;br&gt;i aktiebolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 § utgör inte heller hinder för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innehavare av option att den dag då optionens löptid går ut köpa eller&lt;br&gt;sälja den underliggande tillgången eller sälja optionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utfärdare av option att i samband med lösen sälja eller köpa den&lt;br&gt;underliggande tillgången som optionen avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. köpare och säljare av termin att vid slutdag fullgöra avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Korttidshandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som enligt 5§ 1—6 har insynsställning i ett aktiebolag med&lt;br&gt;allmänt spridda aktier skall, om han under en tid av sex månader från&lt;br&gt;förvärv av aktier i bolaget överlåter aktier med samma rättigheter eller&lt;br&gt;inom samma tid från överlåtelse av aktier i bolaget förvärvar aktier med&lt;br&gt;samma rättigheter, till bolaget betala ett belopp motsvarande den vinst&lt;br&gt;förfarandet medfört för honom. Bestämmelsen gäller endast förvärv och&lt;br&gt;överlåtelse som sker mot vederlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningsskyldigheten enligt första stycket gäller även en juridisk per- Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;son, som är personen med insynsställning närstående enligt vad som sägs i Bilaga 2&lt;br&gt;12 §3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i första stycket gäller inte vid utnyttjande av rätt vid&lt;br&gt;nyemission eller fondemission i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen kan om särskilda skäl föreligger medge undantag från&lt;br&gt;bestämmelserna i första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälnings- och forteckningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som har insynsställning i ett aktiebolag, som är avstämnings-&lt;br&gt;bolag som avses i 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385) och vars aktier&lt;br&gt;är allmänt spridda, skall skriftligen anmäla innehav av aktier i bolaget och&lt;br&gt;ändring i innehavet till värdepapperscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har insynsställning i ett svenskt aktiebolag som inte är avstäm-&lt;br&gt;ningsbolag men vars aktier är allmänt spridda skall skriftligen anmäla&lt;br&gt;innehav av aktier i bolaget och ändring i innehavet till bankinspektionen&lt;br&gt;och bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen kan meddela befrielse från anmälningsskyldigheten&lt;br&gt;om motsvarande uppgifter kan erhållas på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldigheten gäller dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innan den som avses i 5 § första stycket 3 eller 6 tagit emot&lt;br&gt;underrättelse enligt 16 § fjärde stycket eller 17 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om innehavet inte uppgår till 50 aktier eller, om innehavet avser&lt;br&gt;värdepapper som enligt 3 § fjärde stycket likställs med aktier, understiger&lt;br&gt;ett marknadsvärde motsvarande 10000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om ändring i innehavet efter den senast gjorda anmälningen inte&lt;br&gt;uppgår till 50 aktier eller, om ändringen avser värdepapper som enligt 3 §&lt;br&gt;fjärde stycket likställs med aktier, understiger ett marknadsvärde motsva-&lt;br&gt;rande 10000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om ökning i innehavet föranletts av fondemission eller av att akties&lt;br&gt;nominella belopp sänkts genom att aktien delats upp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. interimsbevis som erhållits i utbyte mot annat värdepapper som avses&lt;br&gt;i 3 § fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 12 § framgår att anmälningsskyldigheten omfattar även vissa när-&lt;br&gt;ståendes aktieinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Vid tillämpning av 11 § skall följande aktier i bolaget likställas med&lt;br&gt;den anmälningsskyldiges egna, nämligen sådana som ägs av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. make eller sambo till den anmälningsskyldige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omyndiga barn som står under den anmälningsskyldiges vårdnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. juridisk person över vars verksamhet den anmälningsskyldige har ett&lt;br&gt;väsentligt inflytande och i vilken den anmälningsskydige eller någon som&lt;br&gt;avses i 1 eller 2 eller flera av dem tillsammans innehar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ägarandel, uppgående till tio procent eller mer av aktiekapitalet om den&lt;br&gt;juridiska personen är ett aktiebolag eller av andelarna om den juridiska&lt;br&gt;personen är av annat slag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomisk andel, innefattande rätt att uppbära tio procent eller mer av&lt;br&gt;avkastningen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;röstandel, uppgående till tio procent eller mer av röstetalet för samtliga&lt;br&gt;aktier om den juridiska personen är ett aktiebolag eller av röstetalet hos&lt;br&gt;det högsta beslutande organet om den juridiska personen är av annat slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera personer är anmälningsskyldiga för samma aktieinnehav eller&lt;br&gt;för ändring i innehavet, behöver anmälan endast göras av en av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Anmälan enligt 11 § skall innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den anmälningskyldiges namn, personnummer och adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bolagets firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vilket slag av insynsställning den anmälningsskyldige har,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. antal eller värde och olika slag av aktier som den anmälningsskyldige&lt;br&gt;tillsammans med närstående enligt 12 § första stycket 1 —3 äger i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. storleken av ökningen eller minskningen av aktieinnehavet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. tidpunkten för ändringen eller ändringarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. vilken persons aktieinnehav som ändrats och i förekommande fall&lt;br&gt;dennes släktskap med eller anknytning till den anmälningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Anmälan om aktieinnehav eller ändring i innehavet skall göras&lt;br&gt;senast 14 dagar efter det att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en omständighet inträffat som medför att bolagets aktier i fortsätt-&lt;br&gt;ningen skall anses vara allmänt spridda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. insynsställning uppkommit enligt 5 § första stycket 1, 2, 4, 5 eller 7&lt;br&gt;eller den som avses med 5 § första stycket 3 eller 6 tagit emot underrättelse&lt;br&gt;enligt 16 § fjärde stycket eller 17 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den anmälningsskyldige förvärvat eller överlåtit aktier i bolaget eller&lt;br&gt;annan ändring skett i aktieinnehavet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den anmälningsskyldige fått vetskap om att närstående, som avses i&lt;br&gt;12 §, innehar, förvärvat eller överlåtit aktier i bolaget eller att annan&lt;br&gt;ändring skett i den närståendes aktieinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Värdepapperscentralen skall senast dagen efter det att anmälan&lt;br&gt;enligt 11 § mottagits sända uppgift om dess innehåll till bankinspektionen&lt;br&gt;och till bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har bankinspektionen enligt 11 § meddelat befrielse från anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten, lämnar inspektionen i stället för värdepapperscentralen upp-&lt;br&gt;gifter till bolaget om innehav av aktier och ändring i aktieinnehavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter enligt första och andra styckena skall hos bolaget hållas till-&lt;br&gt;gängliga för var och en. Den som vill har rätt att mot ersättning för&lt;br&gt;kostnaderna få en kopia av uppgifterna eller del av dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Ett aktiebolag med allmänt spridda aktier skall utan dröjsmål upp-&lt;br&gt;rätta och fortlöpande föra en förteckning över sådana arbets- eller upp-&lt;br&gt;dragstagare i bolaget som avses i 5 § första stycket 1 — 4 och 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolaget skall genast lämna en kopia av förteckningen till bankinspektio-&lt;br&gt;nen och underrätta denna så snart någon ändring i förteckningen skett.&lt;br&gt;Har inspektionen enligt 11 § första stycket meddelat befrielse från anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldigheten, skall kopia av förteckningen och underrättelse om änd-&lt;br&gt;ringen lämnas även till värdepapperscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckningen eller en kopia av den skall hos bolaget hållas tillgänglig&lt;br&gt;för var och en. Den som vill har rätt att mot ersättning för kostnaderna få&lt;br&gt;en kopia av förteckningen eller del av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolaget skall genast skriftligen underrätta den som upptagits i förteck-&lt;br&gt;ningen på grund av bestämmelsen i 5 § första stycket 3 eller 6 om dennes&lt;br&gt;insynsställning och anmälningsskyldighet. Kopia av underrättelsen skall&lt;br&gt;samtidigt sändas till bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Moderföretag till aktiebolag med allmänt spridda aktier skall utan&lt;br&gt;dröjsmål upprätta och fortlöpande föra en förteckning över dem som har&lt;br&gt;sådan ställning i eller sådant uppdrag för moderföretaget som avses i 5 §&lt;br&gt;första stycket 1, 2, 4 — 6. Bestämmelserna i 16 § andra —fjärde styckena&lt;br&gt;skall tillämpas även på moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionens utredande verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om det finns anledning anta att en bestämmelse i 6 § överträtts&lt;br&gt;eller att någon genomfort en transaktion som medför betalningsskyldighet&lt;br&gt;enligt 10 §, får bankinspektionen begära in uppgifter i utredningssyfte.&lt;br&gt;Inspektionen får begära in sådana uppgifter av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som det finns anledning anta har gjort överträdelsen eller genom-&lt;br&gt;fört transaktionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett aktiebolag eller en juridisk person i övrigt vars fondpapper eller&lt;br&gt;andra finansiella instrument överträdelsen eller transaktionen gäller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den juridiska person som lämnat det offentliga erbjudandet om aktie-&lt;br&gt;förvärv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. moderföretaget till det aktiebolag eller den juridiska person som avses&lt;br&gt;i 2 eller 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. regeringskansliet, riksbanken, riksgäldskontoret och annan myndig-&lt;br&gt;het,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. aktiebolag eller bankinstitut som erhållit tillstånd enligt 3 § fondkom-&lt;br&gt;missionslagen (1990:000) och som handlat med, förvaltat eller på annat&lt;br&gt;sätt i sin rörelse handhaft fondpapper eller andra finansiella instrument&lt;br&gt;som överträdelsen eller transaktionen gäller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. någon annan som köpt eller sålt fondpapper eller andra finansiella&lt;br&gt;instrument, om det finns anledning anta att köpet eller försäljningen&lt;br&gt;föranletts av otillåtet råd eller därmed jämförlig åtgärd som avses i 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det anledning anta att någon har överträtt andra bestämmelser i&lt;br&gt;denna lag och är överträdelsen belagd med straff, får inspektionen i utred-&lt;br&gt;ningssyfte också infordra uppgifter av denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering av aktieinnehav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Bankinspektionen skall föra register över anmälningar som gjorts&lt;br&gt;enligt 11 § eller däremot svarande uppgifter från värdepapperscentralen&lt;br&gt;(insynsställningsregister).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i insynsställningsregistret om sådant aktieinnehav som inte&lt;br&gt;längre omfattas av anmälningsskyldighet får avföras ur registret. Uppgif-&lt;br&gt;terna skall dock bevaras i minst tio år efter det att de avförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur man överklagar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Bankinspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos kam-&lt;br&gt;marrätten. Inspektionens beslut skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om någon inte fullgör sin skyldighet enligt 18 § första stycket 2 — 4&lt;br&gt;får bankinspektionen förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Den som uppsåtligen bryter mot 6 § skall för olaga insynshandel&lt;br&gt;dömas till böter eller fängelse i högst två år, om gärningen inte är belagd&lt;br&gt;med strängare straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brottet med hänsyn till värdepappersaffärens omfattning och övriga&lt;br&gt;omständigheter grovt, skall dömas till fängelse lägst sex månader och högst&lt;br&gt;fyra år, om gärningen inte är belagd med strängare straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som av grov oaktsamhet bryter mot 6 § skall dömas till böter eller Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;fängelse i högst sex månader. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som kan antas sakna betydelse för allmänhetens förtroende för&lt;br&gt;värdepappersmarknaden eller som annars är ringa skall inte dömas till&lt;br&gt;ansvar enligt första eller tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Till böter eller fängelse i högst sex månader skall den dömas som&lt;br&gt;uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. underlåter att inom föreskriven tid göra anmälan enligt 11 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lämnar oriktig eller vilseledande uppgift vid fullgörande av anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldighet enligt 11 § eller vid fullgörande av uppgiftsskyldighet som&lt;br&gt;avses i 18 § första stycket 2 — 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. underlåter att iaktta åliggande enligt 15 § tredje stycket, 16 eller 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förverkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Vinning av brott enligt 22 § skall förklaras förverkad om det inte är&lt;br&gt;oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtal m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Allmänt åtal för brott enligt denna lag får väckas endast efter&lt;br&gt;medgivande av bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om talan angående skyldighet enligt 10 § att betala vinst till ett aktiebo-&lt;br&gt;lag inte väcks av bolaget, får sådan talan föras av allmän åklagare efter&lt;br&gt;anmälan av bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnad för tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § För att täcka kostnaden för bankinspektionens övervakning enligt&lt;br&gt;denna lag skall aktiebolag och bankinstitut som erhållit tillstånd enligt 3 §&lt;br&gt;fondkommissionslagen (1990:000) och börser och clearingorganisationer&lt;br&gt;som har tillstånd enligt lagen (1990:000) om börs- och clearingverksamhet&lt;br&gt;samt Stockholms fondbörs årligen betala bidrag enligt de närmare före-&lt;br&gt;skrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Genom lagen upphävs lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om det i en lag eller en författning som har beslutats av regeringen&lt;br&gt;hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i denna&lt;br&gt;lag tillämpas i stället den nya bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den som vid lagens ikraftträdande är skyldig att göra anmälan om&lt;br&gt;innehav av aktier enligt 11 § och som icke tidigare har anmält innehavet&lt;br&gt;enligt 10 § lagen om värdepappersmarknaden skall göra anmälningen före&lt;br&gt;utgången av januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissyttranden över&lt;br&gt;värdepappersmarknadskommitténs betänkande&lt;br&gt;SOU 1989:72 Värdepappersmarknaden i&lt;br&gt;framtiden, såvitt avser insiderfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande avgetts av Svea hovrätt, kammarrätten i Stock-&lt;br&gt;holm, bankinspektionen, försäkringsinspektionen, konsumentverket KO,&lt;br&gt;riksgäldskontoret, NO näringsfrihetsombudsmannen, riksåklagaren, Sta-&lt;br&gt;tens Industriverk, fullmäktige i Sveriges riksbank, styrelsen för Stock-&lt;br&gt;holms fondbörs, allmänna pensionsfonden, första-tredje fondstyrelsen,&lt;br&gt;allmänna pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen, allmänna pensionsfonden,&lt;br&gt;andra löntagarfondstyrelsen, Svenska bankföreningen, Svenska Spar-&lt;br&gt;banksföreningen, Sveriges föreningsbankers förbund, Svenska fondhand-&lt;br&gt;lareföreningen, Svenska OTC-foreningen, Sveriges Aktiesparares Riksför-&lt;br&gt;bund, Fondbolagens Förening, Svenska Försäkringsbolags Riksförbund,&lt;br&gt;Svenska Revisorsamfundet, Aktiemarknadsnämnden, Sveriges Industri-&lt;br&gt;förbund, Småföretagens Riksorganisation, Företagareförbundet, Svenska&lt;br&gt;Handelskammarförbundet, Landsorganisationen i Sverige, Tjänstemän-&lt;br&gt;nens centralorganisation, Svenska arbetsgivareföreningen, Stockholms&lt;br&gt;Optionsmarknad OM Fondkommission Aktiebolag, Svenska journalist-&lt;br&gt;förbundet, Finansbolagens förening, Svensk industriförening, Bokförings-&lt;br&gt;nämnden, Penningmarknadscentralen PmC AB, Sveriges Advokatsam-&lt;br&gt;fund, Invik &amp;amp; Co Aktiebolag, Stockholms universitet, juridiska fakultets-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Svea hovrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att allmänhetens sparmedel i en allt större omfattning&lt;br&gt;placeras i aktier eller andra värdepapper är det angeläget att allmänheten&lt;br&gt;kan hysa förtroende för värdepappersmarknaden. En skärpning av kraven&lt;br&gt;på marknadens aktörer till skydd för aktiespararna förefaller därför ound-&lt;br&gt;viklig. Utredarnas förslag innehåller i stort regler som får anses fylla en&lt;br&gt;viktig funktion. Hovrätten tillstyrker i huvudsak att lagen utformas på det&lt;br&gt;sätt som utredarna förordar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Försäkringsinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen ansluter sig till kommitténs uppfattning att det är viktigt att&lt;br&gt;den som handlar med aktier eller andra finansiella instrument skall kunna&lt;br&gt;utgå från att information om en inte offentliggjord omständighet inte&lt;br&gt;missbrukas för insiderhandel. Ett argument för ett förbud mot insiderhan-&lt;br&gt;del är att undanröja eller förebygga misstro mot värdepappersmarknaden.&lt;br&gt;Ett förbud har sannolikt en allmänt moralbildande effekt. Ytterligare ett&lt;br&gt;bärande argument är den internationella aspekten och då främst betydel-&lt;br&gt;sen av att den svenska insiderlagstiftningen anpassas till det direktiv som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nu förbereds inom EG om en reglering av insiderhandeln. Direktivet blir, Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;såvitt man kan bedöma i dag långtgående, och det kommer troligtvis att Bilaga 3&lt;br&gt;omfatta en vidsträckt personkrets och många olika typer av information.&lt;br&gt;Det är härvid från konkurrenssynpunkt av vikt att svenska börser är&lt;br&gt;underkastade något så när lika villkor som utländska börser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Konsumentverket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under de senare åren har en markant omvandling skett på värdepappers-&lt;br&gt;marknaden. Samtidigt som privatpersonernas ägarandel av börskapitalet&lt;br&gt;har minskat så har antalet småaktieägare ökat. Dessa ser aktieägande o.&lt;br&gt;dyl. som en alternativ sparform till banksparande. Det är viktigt att det&lt;br&gt;skapas tillfredsställande konsumentskydd för denna grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt viktigt är att informationen om olika erbjudanden på värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden är tillfredsställande. Det måste vara tillräckligt utförlig,&lt;br&gt;vederhäftig, lättbegriplig och tillgänglig för alla, dvs. också för ovana&lt;br&gt;köpare och säljare på värdepappersmarknaden. Den föreslagna utvidg-&lt;br&gt;ningen av insiderbegreppet bör få betydelse från konsumentsynpunkt ef-&lt;br&gt;tersom den skapar större likställighet i informationshänseende. Skärpt&lt;br&gt;kontroll av insiderafTärer blir av särskild vikt om blankningsaflarer tillåts&lt;br&gt;eftersom dessa väsentligt ökar möjligheten till insiderhandel. Verket befa-&lt;br&gt;rar dock att möjligheterna att bevaka efterlevnaden av insynsreglerna i&lt;br&gt;praktiken blir begränsade. Det finns skäl att efterhand överväga skärp-&lt;br&gt;ningar av sanktionerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.4 Riksgäldskontoret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att på värdepappersmarknaden få ett enhetligt regelverk vad avser&lt;br&gt;insiderregler bör kommitténs förslag kompletteras med information röran-&lt;br&gt;de valutamarknaden. De som missbrukar innehavd information kring&lt;br&gt;valutamarknaden borde enligt kontoret också inkluderas för att dessa inte&lt;br&gt;ska riskera allmänhetens misstro mot myndighetens framtida agerande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.5 NO Näringsfrihetsombudsmannen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;NO har tidigare vid olika tillfällen accepterat att lagstiftning mot insider-&lt;br&gt;handel införts och senare skärpts. Med hänsyn till det övergripande målet&lt;br&gt;att allmänhetens tilltro till värdepappersmarknaden måste upprätthållas är&lt;br&gt;det viktigt med effektiva regler mot missbruk av ej offentliggjord kurs-&lt;br&gt;påverkande information. NO har inga invändningar mot kommitténs för-&lt;br&gt;slag till ny avgränsning av insiderkretsen eller förslagen till utvidgningar i&lt;br&gt;övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.6 Riksåklagaren&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersmarknadskommittén har gjort en omfattande och grundlig&lt;br&gt;genomgång av förhållandena på värdepappersmarknaden. Betänkandet&lt;br&gt;innehåller en stor mängd intressanta förslag och synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska värdepappersmarknaden har under senare år utvecklats i&lt;br&gt;snabb takt. Handeln med aktier på Stockholms fondbörs har ökat mycket&lt;br&gt;kraftigt samtidigt som en icke obetydlig handel med aktier och andra&lt;br&gt;värdepapper har vuxit upp utanför fondbörsen. Genom att valutaregle-&lt;br&gt;ringen nu successivt avvecklas och genom att olika former av gränsöver-&lt;br&gt;skridande verksamhet förekommer på den svenska värdepappersmarkna-&lt;br&gt;den har en internationalisering påbörjats; en process som kan förväntas&lt;br&gt;fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bl. a. den här angivna bakgrunden är det viktigt att värdepappers-&lt;br&gt;marknaden fungerar på ett från olika synpunkter tillfredsställande sätt.&lt;br&gt;Reglerna skall vara sådana att marknaden har ett förtroende hos allmänhe-&lt;br&gt;ten. Samtidigt finns det ett krav på effektivitet och säkerhet. Verksamhe-&lt;br&gt;ten skall vidare bedrivas under former som präglas av varaktighet och&lt;br&gt;uthållighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åklagarnas erfarenheter av överträdelser inom det område som kommit-&lt;br&gt;tén behandlat är förhållandevis begränsade. Jag hänvisar till vad som&lt;br&gt;anförts i de av riksåklagaren infordrade yttrandena. I mitt yttrande be-&lt;br&gt;gränsar jag mig i huvudsak till frågor av mera allmän karaktär som är av&lt;br&gt;intresse från åklagarsynpunkt. Sådana frågor är hur tillsynen över värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden skall se ut samt hur reaktioner på olika former av&lt;br&gt;regelöverträdelser bör utformas. Förslaget till lag om insynshandel på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden och förslaget om en ny lagbestämmelse i brotts-&lt;br&gt;balken om otillbörlig kurspåverkan är här av särskilt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insiderhandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna av s. k. insiderbrott är ringa. Med tanke på den utveckling&lt;br&gt;som sker av värdepappershandeln kan brotten dock antas komma att öka i&lt;br&gt;omfattning. I samband med hittillsvarande utredningar har polis/åklagare&lt;br&gt;behövt experthjälp. Sådant biträde har kunnat erhållas genom ett nära&lt;br&gt;samarbete med bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområdet för den nu gällande lagstiftningen synes vara för&lt;br&gt;snävt. Effektivare åtgärder mot s. k. insiderspekulationer behövs. Kom-&lt;br&gt;mittén föreslår en utvidgning av den personkrets och de typer av finansiel-&lt;br&gt;la instrument som skall omfattas av lagen. Kommittén föreslår vidare&lt;br&gt;ändrade regler beträffande de typer, händelser eller omständigheter som&lt;br&gt;kan föranleda straffansvar. De här angivna frågorna har ingående behand-&lt;br&gt;lats i yttrandena från överåklagaren i Stockholm och från statsåklagarmyn-&lt;br&gt;digheten för speciella mål. Jag kan i allt väsentligt ansluta mig till vad som&lt;br&gt;där anförts. En ytterligare bearbetning av förslaget synes böra ske i denna&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har genom underremiss inhämtat yttrande från Stats-&lt;br&gt;åklagarmyndigheten för speciella mål som anför följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I yttrandet lämnas synpunkter på utredningsförslaget såvitt detta mer&lt;br&gt;direkt berör åklagarens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till denna myndighet har inkommit sammanlagt sju ärenden avseende&lt;br&gt;överträdelse av 7 och 8 §§ lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ärende har nyligen avgjorts vid domstol och resulterade i fällande dom. Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;Tre ärenden ligger under utredning medan tre stycken har avskrivits. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrandet får därför ses mot denna relativt begränsade erfarenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis får jag anföra att jag delar kommitténs uppfattning att&lt;br&gt;övervägande skäl talar för en reglering av insiderhandeln genom lag. De&lt;br&gt;argument som anförts för att tillåta sådan handel saknar bärkraft och har&lt;br&gt;heller inte fått gehör i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Professor Madeleine Löfmarck har föreslagit att kriminaliseringen av&lt;br&gt;insiderhandeln bör kunna ske med hänvisning till brottsbalkens bedrägeri-&lt;br&gt;bestämmelser. Det finns enligt henne i förfarandet såväl ett vilseledande&lt;br&gt;som en förmögenhetsöverföring. Jag delar inte uppfattningen att en mäkla-&lt;br&gt;re som mottagit ett köpuppdrag av en insider genom ett förtigande av icke&lt;br&gt;publicerad information vid köpet vilseleder ett ombud (mäklare) för ett&lt;br&gt;okänt antal säljare vilka frivilligt anmält sig som säljare. Insiderns ombud&lt;br&gt;riktar sitt erbjudande mot ett flertal villiga säljare. Vem av dessa är&lt;br&gt;målsägande när slutuppgörelsen väl träffas? Samtliga säljare har ju lidit&lt;br&gt;lika stor skada oavsett vem som är köpare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Madeleine Löfmarck menar att den värdeökning av aktien som tillfaller&lt;br&gt;köparen är att likställa med en förmögenhetsöverföring eftersom den&lt;br&gt;uppkommit på någon annans bekostnad. Teoretiskt kan det nog förhålla&lt;br&gt;sig så. Den praktiska tillämpningen innebär såvitt jag förstår näst intill&lt;br&gt;oövervinnerliga problem. Hur skall man kunna ”para ihop” gärningsman-&lt;br&gt;nen med en speciell målsägande. Jag är tämligen övertygad om att samtliga&lt;br&gt;säljare anmäler att de genom försäljningen lidit skada. Bevisläget torde&lt;br&gt;vara omöjligt att hantera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturligtvis kan bedrägeriparagrafen vara tillämplig i vissa fall. Den&lt;br&gt;handel som förekommer vid sidan av börsen kan innehålla direkta inslag&lt;br&gt;av bedrägeri. Låt oss ta det exemplet att köparen och säljaren träffar ett&lt;br&gt;eget avtal om överlåtelse av aktier. Innehåller en sådan överenskommelse&lt;br&gt;moment av vilseledande och förmögenhetsöverföring torde bedrägeribe-&lt;br&gt;stämmelsen vara direkt applicerbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har anfört att den ser insiderbrottet som ett förtroende-&lt;br&gt;missbruk som riktar sig mot marknaden. Vi har vid våra överväganden på&lt;br&gt;denna myndighet funnit att detta är det centrala momentet i insiderhan-&lt;br&gt;deln och delar sålunda kommitténs förslag till brottskonstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har genom underremiss även inhämtat synpunkter från&lt;br&gt;överåklagaren i Stockholm som anför följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar utredningens allmänna bedömning att tillämpningsområdet&lt;br&gt;för den gällande lagstiftningen är för snävt och att det behövs effektivare&lt;br&gt;åtgärder mot insiderspekulationen. Såvitt gäller utvidgningen av den per-&lt;br&gt;sonkrets och de typer av finansiella instrument som skall omfattas av lagen&lt;br&gt;har jag inga invändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överåklagaren anför som allmänna synpunkter även följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet diskuteras den av Madeleine Löfmarck förordade kon-&lt;br&gt;struktion enligt vilken insiderbrott skulle vara att betrakta som ett bedrä-&lt;br&gt;geri, riktat mot insiderns motpart. Tanken är i och för sig intressant och&lt;br&gt;logisk. I likhet med utredningen (del 2 sid 175) tror jag att brottsbalkens&lt;br&gt;bedrägeribestämmelser även inom ramen för gällande rätt skulle kunna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpas i vissa fall av insiderhandel. I motsats till Madeleine Löfmarck&lt;br&gt;har jag emellertid svårt att se någon fordel med att genom bedrägerikon-&lt;br&gt;struktionen få en målsägande som är beredd att agera för att insidern skall&lt;br&gt;avslöjas och lagföras och som kan föra talan om enskilt anspråk. Tvärtom&lt;br&gt;kan jag se betydande praktiska komplikationer med en sådan ordning. Jag&lt;br&gt;delar utredningens uppfattning att insiderhandel främst bör ses som ett&lt;br&gt;missbruk av ett förtroende som riktar sig mot marknaden och som skall&lt;br&gt;vara förbjudet oavsett om det kan påvisas att en enskild person lider skada&lt;br&gt;eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på den avsevärda utvidgning av regleringens räckvidd som&lt;br&gt;förslaget innebär, och inte minst den betydande utvidgningen av antalet&lt;br&gt;personer som blir anmälningsskyldiga enligt 11 § (jämför punkt 4 i över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna) bör enligt min mening omfattande informations-&lt;br&gt;verksamhet ske i samband med ett ikraftträdande av de nya bestämmelser-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.7 Styrelsen för Stockholms fondbörs&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med insiderhandel avser börsstyrelsen den handel i värdepapper eller&lt;br&gt;andra finansiella instrument som personer, vilka i regelverket definierats&lt;br&gt;som insiders, utför med utnyttjande av ej offentliggjord dvs. förtrolig&lt;br&gt;information av kurspåverkande natur. Med denna avgränsning följer att&lt;br&gt;annan handel i värdepapper eller andra finansiella instrument av insiders&lt;br&gt;ej omfattas av den följande diskussionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig utgångspunkt för börsstyrelsens syn på behovet och utform-&lt;br&gt;ningen av en reglering av insiderhandel är att sökandet efter information&lt;br&gt;är av grundläggande betydelse för en effektiv värdepappersmarknad. På en&lt;br&gt;sådan marknad är avkastningen efter kostnader för informationsinsamling&lt;br&gt;densamma för alla marknadsaktörer. Ett accepterande av insiderhandel&lt;br&gt;kan leda till systematiska skillnader i avkastningen. Sådana skillnader bör&lt;br&gt;motarbetas av både fördelnings- och effektivitetsskäl. På sikt finns också&lt;br&gt;risk för skador på själva marknaden genom en erodering av förtroendet&lt;br&gt;och därav framkallad försämrad likviditet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan ett accepterande av insiderhandel skada ägarintressen inom&lt;br&gt;företagssektorn. Också ett allmänt konsumentskyddsintresse talar för att&lt;br&gt;insiders ej tillåts utnyttja sin särskilda kunskap för egen vinning. Enligt&lt;br&gt;börsstyrelsens mening finns alltså en rad intressen — marknadsskydd,&lt;br&gt;ägarskydd och konsumentskydd — som motiverar åtgärder till förhindran-&lt;br&gt;de av insiderhandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betydelsen av att en börs omfattas av allmänt förtroende har accentue-&lt;br&gt;rats av internationaliseringen av värdepappershandeln. Missbruk av insi-&lt;br&gt;de-information är ägnat att undergräva utländska investerares förtroende&lt;br&gt;för Stockholms fondbörs. Det finns anledning att i detta sammanhand&lt;br&gt;erinra om det allvar med vilket man i många andra läner, t. ex. i USA och&lt;br&gt;inom EG, ser på insider-handel. För börsens internationella konkurrens-&lt;br&gt;kraft är det därför viktigt att de svenska reglerna mot insider-handel håller&lt;br&gt;en internationellt sett godtagbar standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.8 Allmänna pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I Sverige har lagstiftningen om insiderhandel tagit form under 1970- och&lt;br&gt;1980-talen. Lagstiftningen har successivt skärpts. År 1985 infördes ett&lt;br&gt;direkt förbud mot vissa typer av insiderhandel för personer med insyns-&lt;br&gt;ställning. Det förslag VMK nu lägger innebär att kretsen av insiders&lt;br&gt;utvidgas till ”personer som genom anställning, befattning eller uppdrag&lt;br&gt;har fått information om en icke offentliggjord omständighet, som kan&lt;br&gt;väsentligt påverka kursen på fondpapper eller andra finansiella instru-&lt;br&gt;ment, vilka är allmänt spridda”. Förslaget överensstämmer med de regler&lt;br&gt;som avses bli tillämpade inom EG. Fondstyrelsen stödjer VMK:s förslag.&lt;br&gt;En omdiskuterad fråga är svårigheterna att åstadkomma en effektiv över-&lt;br&gt;vakning av lagen. Lagstiftarens klart uttryckta viljeinriktning i sig utgör&lt;br&gt;emellertid ett starkt motiv för olika marknadsaktörer att påskynda själv-&lt;br&gt;reglering genom t. ex. dokumenterade s. k. ”inhouse rules”. Förslaget för-&lt;br&gt;utsätter också att bankinspektionen får förstärkta resurser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.9 Allmänna pensionsfonden, andra löntagarfondstyrelsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vi anser att kommitténs förslag är väl avvägt och noterar också med&lt;br&gt;tillfredsställelse att reglerna blir lika för alla aktörer på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.10 Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen, Svenska Sparbanksföreningen och Sveriges&lt;br&gt;Föreningsbankers Förbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna hade förväntat sig att kommittén skulle ha satt bestämmel-&lt;br&gt;serna om handelsförbud m. m. i fondkommissionslagen, vilka nu flyttas till&lt;br&gt;50 —52 §§ , i samband med sina förslag om insiderhandel. Detta måste&lt;br&gt;enligt föreningarnas uppfattning ske i det fortsatta lagstiftningsarbetet.&lt;br&gt;Bestämmelserna avser en form av insynshandel. En samordning bör såle-&lt;br&gt;des göras så långt det kan ske. Den tvåårsfrist för bestämning av långsiktig-&lt;br&gt;heten som nuvarande och föreslagen bestämmelse i fondkommissions-&lt;br&gt;lagen enligt sina motiv bygger på bör i det sammanhanget ersättas med en&lt;br&gt;sexmånadersfrist. Den nuvarande tvåårsfristen baseras på den skattefrist&lt;br&gt;som inom kort upphävs. Också av det skälet bör en anpassning ske.&lt;br&gt;Samtidigt finns det skäl att vid bedömning av långsiktigheten bortse från&lt;br&gt;om ett förvärv finansierats med kredit. Vid en helt genomförd samordning&lt;br&gt;med insiderregleringen skulle hithörande bestämmelse i fondkommis-&lt;br&gt;sionslagen kunna utgå. För enhetlighetens skull skall vad nu sagts givetvis&lt;br&gt;gälla också börs- och clearing verksamhet och aktiefondsverksamhet, lik-&lt;br&gt;som annan verksamhet i vilken nuvarande regler gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna tillstyrker de huvudlinjer som förslaget innehåller i fråga&lt;br&gt;om insiderhandel, dock med följande synpunkter på förslagen. Förening-&lt;br&gt;arna erinrar samtidigt om vad som ovan sagts om sambandet med fond-&lt;br&gt;kommissionslagens bestämmelser om vissa anställdas möjligheter att köpa&lt;br&gt;och inneha fondpapper och andra finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.11 Svenska OTC-föreningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om ändring i insiderlagstiftningen kan medföra praktiska pro-&lt;br&gt;blem som accentueras i företag av OTC-bolagens karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alltför långtgående hinder för ”insynskretsen” att handla i det egna&lt;br&gt;företagets aktier motverkar den entreprenöranda som är styrkan i många&lt;br&gt;mindre och medelstora företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte onödigtvis förstärka denna effekt vill föreningen ifrågasätta&lt;br&gt;om inte möjlighet att inhämta förhandsbesked bör införas. Den myndighet&lt;br&gt;som utses skall ha möjlighet att avge ett uttalande om huruvida hinder för&lt;br&gt;köp eller försäljning av den omfrågade aktierna föreligger, med hänsyn till&lt;br&gt;insiderlagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.12 Sveriges Aktiesparares Riksförbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att bibehålla förtroendet for aktiemarknaden och dess aktörer är det&lt;br&gt;enligt SARF väsentligt med en reglering av otillbörligt utnyttjande av icke&lt;br&gt;offentliggjord information, s. k. insiderhandel. Tillämpningssvårigheter&lt;br&gt;samt möjligheter till kringgående av lagen kan förutses. Emellertid är det&lt;br&gt;väsentligt att från lagstiftarens sida klart fastslå det oacceptabla i insider-&lt;br&gt;handel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.13 Fondbolagens förening&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föreningen ansluter sig i allt väsentligt till det gemensamma yttrande som&lt;br&gt;utarbetats av Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen,&lt;br&gt;Svenska Sparbanksföreningen och Sveriges Föreningsbankers Förbund.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.14 Svenska Försäkringsbolags Riksförbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet har förståelse for VMK:s förslag om utvidgning av nuva-&lt;br&gt;rande insiderlagstiftning i enlighet med EG-direktivens innehåll. Enligt&lt;br&gt;riksförbundets mening bör alla möjligheter att stärka allmänhetens förtro-&lt;br&gt;ende för värdepappersmarknadens funktion och aktörer användas. Lag-&lt;br&gt;reglerna har enligt riksförbundets uppfattning främst som uppgift att utgö-&lt;br&gt;ra underlag for egen etikskapande verksamhet inom näringsliv, organisa-&lt;br&gt;tion och myndigheter. Effektivast i att upprätthålla en god etik måste dock&lt;br&gt;företagsinterna regelverk vara genom närheten till arbetsgivaren och den-&lt;br&gt;nes kontrollmöjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.15 Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;FAR tillstyrker huvuddragen i förslaget till nya regler för insiderhandel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.16 Svenska Revisorssamfundet SRS&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;SRS tillstyrker utredningens förslag om insiderlagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.17 Sveriges Finansanalytikers Förening&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;SFF ställer sig positiv till kommitténs förslag att skärpa den lagstiftning&lt;br&gt;som reglerar insiderhandeln i Sverige. För analytiker är det viktigt att alla&lt;br&gt;har samma tillgång till information om företag vars aktier är föremål för&lt;br&gt;handel. Om man accepterade handel på basis av inside information skulle&lt;br&gt;intresset för traditionell aktieanalys minska till förmån för ryktesbildning&lt;br&gt;och spekulation.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.18 Aktiemarknadnämnden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nämnden har inte ansett sig böra detaljgranska de framlagda förslagen.&lt;br&gt;Med utgångspunkt från sin principiella syn på insiderfrågor kan nämnden&lt;br&gt;— med ett undantag — i allt väsentligt tillstyrka de föreslagna ändringarna&lt;br&gt;av den gällande lagen på området. Undantaget gäller den föreslagna be-&lt;br&gt;stämmelsen om korttidshandel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.19 Sveriges Industriförbund och Svenska&lt;br&gt;Handelskammarförbundet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att handeln på värdepappersmarknaden äger rum under&lt;br&gt;sunda former. Allmänheten måste ha förtroende för marknaden och olika&lt;br&gt;aktörer skall kunna agera under likartade förutsättningar och med tillgång&lt;br&gt;till samma information. Även aktiemarknadens internationalisering stäl-&lt;br&gt;ler vissa krav på det svenska regelsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De insiderregler som i dag finns, och som nu föreslås bli ytterligare&lt;br&gt;skärpta, innebär att personer i företagsledande ställning har mycket få&lt;br&gt;tillfällen att handla med aktier i det egna företaget. Detta är i och för sig att&lt;br&gt;beklaga, eftersom det bör vara ett starkt intresse för övriga aktieägare och&lt;br&gt;för effektiviteten i företagen att ledande personer engagerar sig genom att&lt;br&gt;förvärva aktier i det egna bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna ställer sig dock i princip bakom huvuddelen av den&lt;br&gt;lagstiftning som VMK föreslår. Samtidigt är det emellertid viktigt att&lt;br&gt;sådana lagstiftningsåtgärder inte vidtas som hindrar eller försvårar en&lt;br&gt;legitim aktiehandel, däribland handel av personer i företagsledande ställ-&lt;br&gt;ning. Mot bakgrund härav och med hänsyn till hur EGs regelsystem&lt;br&gt;avstyrker organisationerna VMKs förlag angående korttidshandel. Organi-&lt;br&gt;sationerna återkommer till denna fråga senare i yttrandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.20 Landsorganisationen i Sverige (LO)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;LO tillstyrker skärpningen av insiderhandelsreglerna, som ligger i linje&lt;br&gt;med vad LO tidigare har krävt. En viktig förutsättning för att man skall&lt;br&gt;kunna motverka missbruk av insiderinformation är en väl fungerande&lt;br&gt;kontroll. Här bör enligt LOs uppfattning datortekniken kunna utnyttjas för&lt;br&gt;att snabbt identifiera insiderafFärer. Ett väl fungerande samarbete mellan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bankinspektionen och marknadsplatserna är nödvändigt för att kontrollen Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;skall kunna fungera effektivt. Bankinspektionen måste — såsom utred- Bilaga 3&lt;br&gt;ningen också föreslår — ges resurser för att klara de ökade uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.21 Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att verksamheten på börserna skall kunna ske på ett riktigt sätt är det&lt;br&gt;väsentligt att de som agerar respekterar vissa spelregler och därigenom&lt;br&gt;skapar förtroende för börshandeln. Det finns enligt TCO inget egenvärde i&lt;br&gt;att alltför snävt begränsa gruppen av ”insiders”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag innebär att alla som i sin anställning, befattning&lt;br&gt;eller uppdrag fått information om en icke offentliggjord kurspåverkande&lt;br&gt;omständighet är insiders. Också personer som fått sådan information av&lt;br&gt;någon med insiderställning och inte är i god tro ska betraktas som insider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett värde i att börsen blir ett forum för relativt långsiktiga&lt;br&gt;placeringar snarare än i kortsiktigt spekulerande. TCO tillstyrker därför&lt;br&gt;kommitténs förslag till insiderregler, och att med kortsiktighet menas&lt;br&gt;affärer inom en sexmånadersperiod.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.22 Sveriges Advokatsamfund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Även andra bolag än börs- och OTC-bolag med ett spritt ägande föreslås&lt;br&gt;omfattade av bland annat ”LEO-lagen” och ”insiderlagen”. Med hänsyn&lt;br&gt;till sanktionerna i dessa lagförslag bör övervägas en tydligare avgränsning&lt;br&gt;mellan ogiltigt och giltigt respektive straffbart och straffritt än spridnings-&lt;br&gt;rekvisitet som utredningen föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.23 Stockholms Universitet, juridiska fakultetsnämnden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Värdepappersmarknadskommittén föreslår att lagen (1985:571) om värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden ersätts med en lag som i flera avseenden skärper förbu-&lt;br&gt;det mot s. k. insiderhandel. Ändrade regler föreslås beträffande person-&lt;br&gt;kretsen, typerna av instrument och de former av information som förbu-&lt;br&gt;det skall avse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden delar kommitténs syn på behovet av en rättslig reglering av&lt;br&gt;insiderhandel. Ett väsentligt argument härför är behovet att anpassa den&lt;br&gt;svenska värdepappersmarknaden till omvärlden; en skärpt syn på insider-&lt;br&gt;handel präglar utvecklingen över hela världen. Kommittén har fäst stort&lt;br&gt;avseende vid förhållandena inom EG, vilket nämnden finner välbetänkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att insiderhandel främst bör ses som ett missbruk av&lt;br&gt;ett förtroende som riktar sig mot marknaden, ett missbruk som skall vara&lt;br&gt;förbjudet antingen det kan påvisas att en enskild person lider skada eller&lt;br&gt;ej. Man eftersträvar ett förbud med en stark, moralbildande effekt, vilket&lt;br&gt;man anser sig kunna åtadkomma bäst genom en specialreglering i anslut-&lt;br&gt;ning till värdepappersmarknadslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden vill erinra om att ett motsatt resonemang förts i de senaste&lt;br&gt;årens mera generella lagstiftningsarbete på straffrättens område (se SOU&lt;br&gt;1986:14 s 175 fF). Det finns anledning förmoda att en dom avseende ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brott i brottsbalken — speciellt i dess avsnitt om traditionella förmögen- Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;hetsbrott — uppfattas som mera ingripande än en dom avseende en Bilaga 3&lt;br&gt;överträdelse mot en speciallag. I någon mån sammanhänger detta med&lt;br&gt;frågan mot vilket skyddsintresse gärningen anses rikta sig. Att dömas för&lt;br&gt;ett brott mot en obestämd allmän marknad, vilket förslaget i likhet med&lt;br&gt;nuvarande reglering innebär, uppfattas förmodligen som mindre allvarligt&lt;br&gt;än att bli dömd för ett brott mot annans förmögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Insiderreglernas utformning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Svea hovrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att såväl förslaget till fondkommissionslag som förslaget&lt;br&gt;till lag om börs- och clearingverksamhet också innehåller bestämmelser&lt;br&gt;om anmälningsskyldighet anser hovrätten erforderligt att det i de inledan-&lt;br&gt;de bestämmelserna till lagen om insynshandel klargörs vilka regler som i&lt;br&gt;olika situationer skall ges företräde framför andra regler. Utredarna ger i&lt;br&gt;specialmotiveringen till 11 § i förevarande lagförslag sina synpunkter på&lt;br&gt;olika konkurrenssituationer. Hovrätten kan inte dela uppfattningen att det&lt;br&gt;skulle vara tillfyllest att upplysningar härom lämnas enkom i förarbetena&lt;br&gt;till lagen. I stället måste det anses vara av stor vikt för de personer som&lt;br&gt;berörs av anmälningsskyldigheten att de i lagtexten får klart besked hur de&lt;br&gt;skall förhålla sig i olika situationer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Kammarrätten i Stockholm&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommittén framhåller att lagförslagen på många punkter har fått karaktär&lt;br&gt;av en förhållandevis generell ramlagstiftning. Kammarrätten har ofta i&lt;br&gt;remissyttranden kritiserat en sådan lagstiftningsteknik. En lagstiftning&lt;br&gt;som riktar sig till såväl enskilda som myndigheter måste så långt som&lt;br&gt;möjligt utformas så att osäkerhet inte uppkommer hos dem som berörs.&lt;br&gt;Med hänsyn till den snabba utvecklingen på värdepappersmarknaden&lt;br&gt;torde det dock både nationellt och internationellt vara ofrånkomligt att&lt;br&gt;lagstiftningen på området i viss mån får karaktär av ramlagstiftning.&lt;br&gt;Förarbetena får härvid en mycket stor betydelse. Det är därför angeläget&lt;br&gt;att där ges största möjliga vägledning för den praktiska tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelserna. I syfte att utan dröjsmål undanröja osäkerhet hos berör-&lt;br&gt;da parter är det angeläget att bankinspektionens och marknadsorganisatio-&lt;br&gt;nernas tänkta normeringsåtgärder tillkommer så snabbt som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Bankinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller den lagtekniska utformningen som VMK föreslår anser bankin-&lt;br&gt;spektionen att det är olyckligt om utvecklingen skulle gå dithän att antalet&lt;br&gt;lagar som gäller för värdepappersmarknaden skulle utökas. Samtidigt mås-&lt;br&gt;te medges att de föreslagna lagarna i flera fall berör vitt skilda områden&lt;br&gt;och att det därför i och för sig är förståeligt att VMK valt den föreslagna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagtekniska utformningen. Emellertid anser inspektionen att den föreslag-&lt;br&gt;na lagen om börs- och clearingverksamhet och lagen om informationsskyl-&lt;br&gt;dighet för aktiebolag vilkas aktier är allmänt spridda utan nackdel kan&lt;br&gt;sammanföras i en gemensam lag. Förhållandet är enligt inspektionens&lt;br&gt;mening detsamma vad gäller förslaget till lag om handel med fondpapper&lt;br&gt;och andra finansiella instrument och lag om insynshandel på värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden. Om dessutom VMK:s förslag till ny fondkommissionslag&lt;br&gt;sammanförs med de lagar som reglerar kreditaktiebolagens och finansbo-&lt;br&gt;lagens verksamhet bör en större överskådlighet och en bättre systematik&lt;br&gt;uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Försäkringsinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har valt att föreslå en generellt utformad reglering i sitt förslag&lt;br&gt;till lag om insynshandel på värdepappersmarknaden. Man har föreslagit en&lt;br&gt;huvudregel av generell karaktär med förbud mot insiderhandel och därtill&lt;br&gt;vissa hjälpregler. Inspektionen delar kommitténs inställning att insider-&lt;br&gt;handeln inte kan regleras i överskådlighet och flexibilitet inför de krav som&lt;br&gt;en föränderlig och komplex värdepappersmarknad reser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Riksåklagaren&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har genom underremiss inhämtat yttrande från överåklaga-&lt;br&gt;ren i Stockholm som anför bl. a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de skiftande och komplexa förhållanden som lagstift-&lt;br&gt;ningen tar sikte på är det risk att reglerna om förbud mot insynshandel blir&lt;br&gt;endera alltför generella och oklara till sin innebörd eller så detaljerade och&lt;br&gt;konkretiserade att de får alltför begränsad räckvidd. Konstruktionen med&lt;br&gt;en generell regel (6 §) kompletterad med hjälpregler (7-8 §§ ) förefaller i&lt;br&gt;och för sig ändamålsenlig. Detaljutformningen ger emellertid anledning&lt;br&gt;till tveksamhet på ett par punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kriterium för tillämpning av 6 § är att det förelegat en omständighet&lt;br&gt;som ”kan” väsentligt påverka kursen på fondpapper m.m. Uttrycket&lt;br&gt;”kan” är närmast till intet förpliktande och innebär väl egentligen inget&lt;br&gt;annat än ett krav på att risk för den angivna effekten inte är helt utesluten.&lt;br&gt;Från en mera snäv åklagarsynpunkt kan detta framstå som en fördel&lt;br&gt;eftersom det skulle underlätta bevisföringen. Från mera allmänna utgångs-&lt;br&gt;punkter förefaller bestämmelsen emellertid genom detta rekvisit ha fått en&lt;br&gt;oacceptabelt stor och oklar räckvidd. I den nu gällande närmaste motsva-&lt;br&gt;righeten till den föreslagna regeln används uttrycket ”är ägnad att väsent-&lt;br&gt;ligt påverka”. Enligt min mening är detta mera adekvat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nyss berörda oklarheten undanröjs knappast av de i 7 och 8 §§&lt;br&gt;intagna hjälpreglerna. Sålunda inleds 7 § med konstaterandet att omstän-&lt;br&gt;digheter som kan väsentligt påverka kursen.... ”kan bland annat vara”...&lt;br&gt;. 1 8 § konstateras att sådan omständighet ”skall” anses föreligga ”åtmins-&lt;br&gt;tone när”, varefter uppräknas vissa typfall. Den förstnämnda formulering-&lt;br&gt;en synes alltför allmän medan den sistnämnda förefaller väl kategorisk.&lt;br&gt;Vidare synes uttrycket ”åtminstone när” närmast vara att uppfatta som ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidsrelaterat begrepp. Det skulle emellertid även kunna uppfattas som ett&lt;br&gt;krav mera inriktat på de sakliga forhållandena. Denna oklarhet blir särskilt&lt;br&gt;påtaglig med hänsyn till att de uppräknade fallen avser situationer som&lt;br&gt;varken tidsmässigt eller sakligt är särskilt exakt avgränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser jag att den föreslagna regleringen ger alltför&lt;br&gt;oklara upplysningar om vilka typer av händelser eller omständigheter som&lt;br&gt;avses bli träffade av förbudet mot insynshandel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En generell regel av det slag som föreslås har den fördelen att den kan bilda&lt;br&gt;underlag för etikskapande verksamhet inom näringsliv, organisationer och&lt;br&gt;myndigheter. Det kan övervägas om befintliga etikregler som t. ex. spelreg-&lt;br&gt;ler för press, radio och TV på massmediaområdet bör förtydligas med en&lt;br&gt;regel om insiderfrågor. Det är dessutom viktigt att företagen ser över sina&lt;br&gt;rutiner och utfärdar regler för hur berörda anställdas aktieinnehav och&lt;br&gt;förändringar i desamma skall anmälas. Utformningen av dessa regler är en&lt;br&gt;fråga som måste förhandlas fram mellan arbetsgivare och arbetarorganisa-&lt;br&gt;tioner på lämplig nivå.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Svenska Journalistförbundet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svenska Journalistförbundet tillstyrker förslaget att utvidga tillämpnings-&lt;br&gt;området när det gäller lagstiftning om insiderhandel. Förbundet tycker&lt;br&gt;också det är riktigt att de nya lagreglerna, i utredningens förslag, fått en&lt;br&gt;generell utformning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Stockholms Universitet juridiska fakulteten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har i sin allmänna motivering argumenterat för den lagtekni-&lt;br&gt;ska konstruktion man valt att bibehålla. Om man accepterar denna argu-&lt;br&gt;mentation återstår frågan, om inte förslaget genom den ytterligare speciali-&lt;br&gt;seringen vid angivandet av gärningsmannakretsen onödigt begränsar den&lt;br&gt;pedagogiska och preventiva effekten av förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Förbudets omfattning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;A Personkretsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.A.1 Svea hovrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är uppenbart att de nuvarande reglerna i VML inte på ett tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande vis inringar de persongrupperingar mot vilka samhället bör ingripa&lt;br&gt;med ett rättsligt förbud mot insiderhandel. Inte minst är amerikansk&lt;br&gt;rättspraxis en utmärkt illustration till behovet av en insiderreglering som&lt;br&gt;täcker även t. ex. ekonomijournalister (Carpenter v. United States), tryc-&lt;br&gt;kare (Chiarella v. United States) och anställda utan ledande funktioner i&lt;br&gt;bolag (S E C v. Texas Gulf Sulphur Co). (En redogörelse för såväl dessa fall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som ett flertal andra amerikanska rättsfall på området finns i Madeleine&lt;br&gt;Löfmarcks bok ”Insiderbrott och Svindleri”. ) Å andra sidan medför&lt;br&gt;ambitionen att lagstiftningen skall vara heltäckande ökade administrativa&lt;br&gt;besvär och kontrollsvårigheter. Med detta i minnet ställer sig hovrätten&lt;br&gt;tveksam till utredarnas förslag till personkrets. De kategorier som främst&lt;br&gt;ger upphov till tveksamhet är dels de personer som i anställning, befatt-&lt;br&gt;ning eller uppdrag inte har någon naturlig anknytning till s. k. förtrolig&lt;br&gt;information, dels de offentliga funktionärerna. Såvitt gäller de offentliga&lt;br&gt;funktionärerna skall dock beaktas att skyddet mot informationsmissbruk&lt;br&gt;av dylika personer har en betydligt mer naturlig anknytning till sekretessla-&lt;br&gt;gen än till insynslagen. Emellertid stadgas betydligt lindrigare straff för&lt;br&gt;brott mot tystnadsplikten i 20 kap 3 § brottsbalken än vad som föreslås bli&lt;br&gt;fallet vid brott mot insiderlagen. Vidare skall anmärkas att den som tipsas&lt;br&gt;av en offentlig funktionär inte torde gå att bestraffa för det fall funktionä-&lt;br&gt;ren inte ingår i insiderkategorin. Framför allt det sistnämnda ter sig&lt;br&gt;allvarligt mot bakgrund av att den s. k. tippeen gör sig skyldig till en&lt;br&gt;straffvärd handling. Det är därför möjligt att, som utredarna föreslår,&lt;br&gt;offentliga funktionärer bör innefattas i 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten tillstyrker därför, om än med tvekan, utredarnas förslag i&lt;br&gt;denna del. Även vad gäller den andra ifrågasatta kretsen, alltså anställda&lt;br&gt;m.fl. som saknar naturlig anknytning till konfidentiell information,&lt;br&gt;stannar hovrätten för att instämma i utredarnas förslag. Ett annat synsätt&lt;br&gt;torde nämligen utesluta ett antal klart straffvärda fall från lagföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av bl. a. den vida personkrets som sålunda kommer att&lt;br&gt;beröras av stadgandet i 6 § vänder sig hovrätten mot att VMK:s uttrycks-&lt;br&gt;sätt ”är ägnad” att väsentligt... utbyts mot det mångtydiga ”kan”. I den&lt;br&gt;nu kommande lagstiftningen finns samma behov som i VML att accentue-&lt;br&gt;ra att det skall röra sig om omständigheter som typiskt sett ger upphov till&lt;br&gt;kursrörelser. Motsvarande anmärkning gäller även lydelsen i 7 § förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.A.2 Försäkringsinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen delar kommitténs uppfattning att den personkrets som skall&lt;br&gt;omfattas av insiderförbudet bör utvidgas. Inspektionen ansluter sig till&lt;br&gt;kommitténs förslag att insiderkretsen bör omfatta dels personer som ge-&lt;br&gt;nom anställning, befattning eller uppdrag fått information om en kurs-&lt;br&gt;påverkande omständighet, dels personer som fått sådan inte offentliggjord&lt;br&gt;information via tips, dels fysiska personer med större aktieinnehav i ett&lt;br&gt;bolag vilka har fått inte offentliggjord information om bolaget. Inspektio-&lt;br&gt;nen finner det angeläget att exempelvis portfölj förvaltare hos institutionel-&lt;br&gt;la placerare omfattas av insiderförbundet. Dessa personer har tillgång till&lt;br&gt;marknadsinformation och har därigenom möjlighet att göra affärer för&lt;br&gt;egen vinning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.A.3 Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den personkrets som avses i 6 § förslaget till lag om insynshandel på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden synes omfatta tjänsteman hos skatteförvaltning-&lt;br&gt;en som t. ex. vid en revision får kännedom om en kurspåverkande omstän-&lt;br&gt;dighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.A.4 Kommerskollegium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan synpunkt med etisk anknytning kan läggas på förslaget till lag&lt;br&gt;om insynshandel på värdepappersmarknaden. Bland de personer som&lt;br&gt;omfattas av såväl förslaget som av nuvarande lagstiftning på detta område&lt;br&gt;återfinns revisorerna. Kollegiet vill här påpeka att en auktoriserad eller&lt;br&gt;godkänd revisor enligt god revisorssed skall avböja eller avsäga sig upp-&lt;br&gt;drag i företag i vilket han eller någon honom närstående fysisk eller&lt;br&gt;juridisk person har intressen av det slag som lagförslaget avser. Med andra&lt;br&gt;ord innebär revisorns anmälan om sådant innehav att han också är förplik-&lt;br&gt;tad att avsäga sig revisionsuppdraget. Kollegiet har anfört liknande syn-&lt;br&gt;punkter över tidigare lagförslag (se prop. 1984/85:157, s 37 — 38) men det&lt;br&gt;har ansetts att revisorer bör ingå i insiderkretsen mot bakgrund av att&lt;br&gt;bolagen kan välja även andra revisorer vid sidan av auktoriserade och&lt;br&gt;godkända revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.A.5 Riksåklagaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har genom underremiss inhämtat synpunkter från Statsåk-&lt;br&gt;lagarmyndigheten för speciella mål, som anför följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet konstateras att gällande lagstiftning varit för snäv ur flera&lt;br&gt;synpunkter bl. a. beträffande personkretsen men även angående de typer&lt;br&gt;av värdepapper regleringen omfattar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av personer som har insynsställning är i princip densamma&lt;br&gt;som tidigare. Någon invändning häremot har jag inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig vidgning har dock föreslagits beträffande personkretsen&lt;br&gt;som omfattas av insiderregeln. Ändringen inger vissa betänkligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fallet med taxichauffören, sid 415, visar på ett utmärkt sätt hur svåra&lt;br&gt;bevisproblemen kan komma att bli. I det skissade exemplet synes insider-&lt;br&gt;regeln bli tillämplig. Om vi ändrar förutsättningarna något och antar att&lt;br&gt;chauffören fått beställning på körning av en insider och dennes affärsvän.&lt;br&gt;Chauffören kommer under resan att avlyssna ett samtal mellan dem.&lt;br&gt;Samtalet avser ett köp av ett industriföretag. Körningen avslutas vid&lt;br&gt;företaget ifråga. Det är även uppenbart att insidern kommer att köpa&lt;br&gt;detta. Förvärvet kommer att vara av betydelse för kursutvecklingen för&lt;br&gt;bolagets aktier. Taxichauffören är uppdragstagare i förhållande till insi-&lt;br&gt;dern och faller in under regeln. Oaktat detta torde att döma av uttalanden i&lt;br&gt;utredningen ansvarsreglerna icke bli aktuella. I vart fall ger i betänkandet&lt;br&gt;inte full klarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överhuvudtaget borde begreppet ”uppdrag” antingen på något sätt pre-&lt;br&gt;ciseras i lagtexten till uppdrag med anseende på en transaktion eller utgå så&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att straffansvar i princip omfattar envar såsom förhållandet är i den Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;danska och norska insiderregeln. Inte heller den amerikanska lagstiftning- Bilaga 3&lt;br&gt;en innehåller någon begränsning av vilka som skall räknas till kretsen&lt;br&gt;personer som kan göras ansvariga for insiderspekulation. Det är tveksamt&lt;br&gt;om kommitténs förslag har sådana fördelar att det framstår som bättre än&lt;br&gt;vissa utländska lösningar. En fullständigare utvärdering av de utländska&lt;br&gt;reglerna torde böra ske under ärendets fortsatta behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningen redovisas även hur omfattande personkretsen är vid tip-&lt;br&gt;pee-situationen. Vi tänker oss att tippeen vid samtal med en person, som&lt;br&gt;är helt okunnig och ointresserad, berättar om kommande viktiga affärs-&lt;br&gt;händelser och att denna information av den sistnämnde vidarebefordras&lt;br&gt;till en på området högst kompetent person som snabbt inser betydelsen av&lt;br&gt;uppgifterna och utnyttjar dessa för köp av värdepapper. Den mellankom-&lt;br&gt;mande personen har således inget ”ont uppsåt”. Har denne därigenom&lt;br&gt;öppnat möjlighet för den sistnämnde att genomföra en straffbar eller icke&lt;br&gt;straffbar insideraffar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.A.6 Fullmäktige i Sveriges riksbank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige inskränker sig till att kommentera de förslag som rör insider-&lt;br&gt;problem inom offentlig verksamhet. Kommittén föreslår genom ändring i&lt;br&gt;lagen (1976:600) om offentlig anställning att det skall vara möjligt att&lt;br&gt;ålägga arbetstagare hos myndigheter att skriftligen anmäla innehav av&lt;br&gt;fondpapper och förändringar i dessa innehav. Riksbankens verksamhet&lt;br&gt;gör att denna bestämmelse kommer att omfatta riksbankstjänstemän som&lt;br&gt;genom sitt arbete får tillgång till kurspåverkande information. Då riksban-&lt;br&gt;ken redan tillämpar anmälningsplikt för utvalda tjäntemän, välkomnar&lt;br&gt;fullmäktige att detta system ges ett klarare stöd i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige vill dock betona att motivet för bestämmelser av denna&lt;br&gt;karaktär inte är att bevara ”allmänhetens förtroende för värdepappers-&lt;br&gt;marknaden”, vilket kommittén schablonmässigt skriver i lagtext och moti-&lt;br&gt;vering. I likhet med andra inskränkningar i bisysslor för offentligt anställ-&lt;br&gt;da är syftet att undvika misstro mot myndigheten, vilket också bör framgå&lt;br&gt;i lagen. Detta är dels en principiell fråga, dels något som påverkar den&lt;br&gt;omfattning som bestämmelsen bör ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen ger inte myndigheten möjlighet att utfär-&lt;br&gt;da placeringsrekommendationer, t. ex. avseende typer av tillgångar eller&lt;br&gt;placeringarnas längd. 1 riksbankens gällande riktlinjer finns en rekommen-&lt;br&gt;dation om att placeringar inte bör understiga två år. Vissa anställda i&lt;br&gt;riksbanken har arbetsuppgifter som gör att de fortlöpande har tillgång till&lt;br&gt;information av en sådan karaktär att anmälningsplikt inte framstår som&lt;br&gt;tillräckligt. Rekommendationer kan även vara ett stöd för den anställde i&lt;br&gt;bedömningar av vilka placeringar som är olämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige föreslår därför att det i lagen, utöver anmälningsplikt, ges&lt;br&gt;möjlighet för myndighet att kräva av anställda med tillgång till särskilt&lt;br&gt;känslig information att de begränsar sig till långsiktiga affarer. Denna regel&lt;br&gt;har sin motsvarighet i de krav som i förslaget till fondkommissionslag&lt;br&gt;ställs upp för vissa personer med anknytning till fondkommissionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör också noteras att ledamöter av riksbanksfullmäktige berörs av&lt;br&gt;insiderreglerna, men i egenskap av uppdragstagare inte är omfattande av&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen om offentlig anställning, dvs. ej är ålagda rapporte-&lt;br&gt;ringsskyldighet. Mot bakgrund av dessa frågors vikt for förtroendet för&lt;br&gt;myndigheterna är det rimligt att samma regler tillämpas för förtroendeval-&lt;br&gt;da och anställda i offentliga myndigheter. Fullmäktige föreslår därför att&lt;br&gt;bestämmelsen om rapporteringsplikt och placeringsrekommendationer ut-&lt;br&gt;sträcks till att omfatta även förtroendevalda och andra uppdragstagare i&lt;br&gt;vissa offentliga myndigheter med tillgång till särskilt känslig information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.A.7 Styrelsen för Stockholms fondbörs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att lätta åklagarens bevisbörda har börsstyrelsen — liksom utredning-&lt;br&gt;en — övervägt att efter norsk och dansk förebild utvidga kretsen av&lt;br&gt;insiders till att omfatta envar som kommit åt kurspåverkande, ej offentlig-&lt;br&gt;gjord information. Mot en sådan lösning talar dock flera omständigheter.&lt;br&gt;Den skulle till en början gå väsentligt längre än vad som gäller internatio-&lt;br&gt;nellt och vad som EG föreslår. Men viktigare är måhända att den skulle&lt;br&gt;innebära kriminalisering av förfaranden som — med hänsyn till att något&lt;br&gt;missbruk av förtroende på grund av tjänst, befattning eller uppdrag ej&lt;br&gt;skulle krävas — framstår som mindre straffvärda än det typiska insider-&lt;br&gt;brottet. Börsstyrelsen anser därför att VMKs förslag är att föredra framför&lt;br&gt;en sådan generell lösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en samlad bedömning framstår VMKs förslag — innefattande vä-&lt;br&gt;sentlig utvidgning av insider-kretsen samt av de instrumenttyper och den&lt;br&gt;information som träffas av lagstiftningen — enligt börsstyrelsens mening&lt;br&gt;som väl avvägt och ägnat att ligga till grund för ny lagstiftning. Börsstyrel-&lt;br&gt;sen vill dock i detta sammanhang anmärka att all erfarenhet ger vid&lt;br&gt;handen att ingen lagstiftning — oavsett innehåll och utformning — utgör&lt;br&gt;någon slutlig lösning av insider-handels-problemen. Lagstiftningen utgör&lt;br&gt;främst ett politiskt avståndstagande till handlanden som enligt börsstyrel-&lt;br&gt;sens mening är att betrakta som avarter i värdepappershandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.A.8 Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska Bankföreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Sparbanksföreningen och Sveriges Föreningsbankers Förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller avgränsningen av personkretsen föreslår kommittén att&lt;br&gt;kretsen utvidgas till att omfatta också personer som mottagit icke offent-&lt;br&gt;liggjord information av någon med insiderställning förutsatt att mottaga-&lt;br&gt;ren inte är i god tro. Kommittén sätter emellertid upp som en förutsättning&lt;br&gt;att personen i fråga fått informationen direkt av en person med insider-&lt;br&gt;ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt föreningarna är handel baserad på tipsning lika skadlig för förtro-&lt;br&gt;endet för värdepappersmarknaden som handel baserad på information&lt;br&gt;direkt av en insider och detta gäller oavsett bakgrunden till hur vederbö-&lt;br&gt;rande fått tipset. Enligt föreningarna bör det därför kunnna övervägas att&lt;br&gt;ta steget fullt ut och låta envar, som fått tillgång till information som han&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inser inte är känd för allmänheten, vara underkastad förbudet att handla&lt;br&gt;med utnyttjande av informationen. På så sätt underlättas också, såsom&lt;br&gt;kommittén själv konstaterar, själva bevisfrågan vid ett konstaterat fall av&lt;br&gt;insiderhandel. En sådan reglering av insiderkretsen skulle också samman-&lt;br&gt;falla med den som finns i Danmark och Norge. En sådan regel torde&lt;br&gt;föranleda färre tillämpningsproblem än den som kommittén föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har inte ansett sig ha anledning att ompröva frågan om&lt;br&gt;större aktieägare bör tillhöra insiderkretsen. Denna fråga aktualiseras i&lt;br&gt;förslaget genom att kommittén föreslår att även aktier som ägs av fysisk&lt;br&gt;eller juridisk person som är aktieinnehavaren närstående skall räknas med&lt;br&gt;när man bestämmer storleken av aktieinnehavet eller röstvärdet i ett&lt;br&gt;aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna har för sin del redan i samband med tillkomsten av&lt;br&gt;värdepappersmarknadslagen avstyrkt att aktieägare med ett innehav mot-&lt;br&gt;svarande minst fem procent av aktiekapitalet eller rösterna i bolaget skall&lt;br&gt;ingå bland de personer som skall anses ha insynsställning. Föreningarna&lt;br&gt;vidhåller denna uppfattning. Det finns inte skäl att utgå från att vissa&lt;br&gt;aktieägare kan antas ha försteg framför andra i fråga om information om&lt;br&gt;ett bolags förhållanden just på grund av deras aktieinnehav i bolaget. Man&lt;br&gt;kan nämligen inte utgå från att bolagsledningen försätter en aktieägare&lt;br&gt;med större aktieinnehav i en förmånligare informationssituation än en&lt;br&gt;aktieägare med ett mindre innehav enbart på grund av denna hans roll som&lt;br&gt;”stor” aktieägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktieägare med ett större innehav av aktier i ett bolag intar emellertid&lt;br&gt;ofta insynsställning i bolaget genom t. ex. en styrelsepost. I sådant fall&lt;br&gt;omfattas ju aktieägaren redan av förbudet. Mot bakgrund av dessa förhål-&lt;br&gt;landen anser föreningarna att aktieägarna som sådana inte bör inordnas i&lt;br&gt;insiderkretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.A.9 Sveriges Aktiesparares Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SARF tillstyrker utredningens förslag till utvidgning av insiderkretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.A.10 Svenska Försäkringsbolags Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på att lagreglerna kan tjäna som underlag för interna etiska&lt;br&gt;regler vill riksförbundet inte motsätta sig de föreslagna utvidgningarna av&lt;br&gt;kretsen av personer som kan vara insiders och utvidgningen av de instru-&lt;br&gt;ment på marknaden som skall omfattas av reglerna. Riksförbundet ifråga-&lt;br&gt;sätter dock möjligheterna att tillämpa dessa lagregler i alla delar, t. ex. när&lt;br&gt;det gäller att fastställa om överträdelse av förbudet mot insiderhandel&lt;br&gt;skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.A.11 Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FAR tillstyrker huvuddragen i förslaget till nya regler för insiderhandel.&lt;br&gt;FAR vill dock ifrågasätta om insiderkretsen inte borde vidgas till personer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i ond tro som fått ej offentlig information av en insider (tippees). Endast Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;härigenom kan bulvanaffärer effektivt förebyggas. En sådan utvidgning Bilaga 3&lt;br&gt;skulle också ge bättre nordisk samstämmighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FAR anser däremot inte att större aktieägare skall räknas till insiderkret-&lt;br&gt;sen i denna sin egenskap. En sådan klassificering bygger på tanken att&lt;br&gt;större aktieägare har berättigade anspråk på information om bolagets&lt;br&gt;affärer i större utsträckning än mindre aktieägare, en föreställning som&lt;br&gt;måste motarbetas. I regel torde större aktieägare som vill utnyttja sitt&lt;br&gt;innehav för att få inflytande och information ha representation i styrelsen&lt;br&gt;eller på annat sätt tillhöra den snävare insiderkretsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.A.12 Sveriges Finansanalytikers Förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I specialmotiveringen till paragraf 6 i förslaget till lag om insynshandel&lt;br&gt;diskuteras utförligt vikten av att undanta finansanalytiker från förbudet&lt;br&gt;att handla när de utför sina normala arbetsuppgifter. SFF är i stort sett&lt;br&gt;nöjd med detta avsnitt. Vi föreslår dock att det avsnitt där man säger att&lt;br&gt;om en analytiker fått del av inside information utan eget analytiskt arbete&lt;br&gt;ändras. Förbudet att handla bör endast gälla om en analytiker på ett&lt;br&gt;otillbörligt sätt kommit över information. En företagsledare skall alltså&lt;br&gt;inte kunna berätta något och med hänvisning till att det rör sig om inside&lt;br&gt;information förhindra analytikern att använda informationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.A.13 Aktiemarknadsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insiderförbudet gäller endast fysiska personer, låt vara att juridiska perso-&lt;br&gt;ner indirekt omfattas av förbudet, eftersom den fysiska personen inte för&lt;br&gt;egen eller annans räkning — däribland även juridiska personer — får köpa&lt;br&gt;eller sälja värdepapper eller med råd eller på annat sätt föranleda någon till&lt;br&gt;handel. Förverkande av uppkommen vinning kan i sådana situationer ske&lt;br&gt;hos den juridiska personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden har för sin del i ett fall haft till bedömning en påstådd&lt;br&gt;insiderhandel av en juridisk person rörande teckningsoptioner. I ärendet&lt;br&gt;uttalade nämnden att ett aktiemarknadsbolag ej bör förvärva av bolaget&lt;br&gt;utgivna teckningsoptioner vid en tidpunkt då en insider i bolaget enligt&lt;br&gt;insiderlagen är förhindrad att för egen räkning förvärva sådana optioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.A.14 Sveriges Industriförbund och Svenska Handelskammarförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller i dag föreslår VMK att den som äger minst fem&lt;br&gt;procent av aktiekapitalet eller röstetalet i ett bolag skall anses ha insyns-&lt;br&gt;ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna avstyrkte en sådan bestämmelse i samband med till-&lt;br&gt;komsten av värdepappersmarknadslagen. Då liksom nu menar vi, att det&lt;br&gt;är felaktigt att utgå från att aktieägare med ett visst minsta aktieinnehav&lt;br&gt;generellt skulle ha ett förmånligare informationsläge än andra aktieägare&lt;br&gt;med mindre innehav. Den insyn en större aktieägare kan ha i ett bolag&lt;br&gt;grundar sig inte på det förhållandet att han är en stor aktieägare, utan i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stället på den styrelserepresentation ägandet ger. I ett sådant läge befinner&lt;br&gt;sig redan aktieägaren i insynsställning enligt andra regler i lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna menar sålunda att större aktieägare som sådana inte&lt;br&gt;bör vara att betrakta som personer i insynsställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.A.15 Svenska Journalistförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget utvidgas insiderkretsen till att omfatta alla som i sin&lt;br&gt;anställning, befattning eller uppdrag fått information om en icke offentlig-&lt;br&gt;gjord kurspåverkande omständighet. Också personer som fått sådan infor-&lt;br&gt;mation av någon med insiderställning och inte är i god tro ska betraktas&lt;br&gt;som insider enligt förslaget. Detta innebär att även journalister som be-&lt;br&gt;vakar ekonomi, aktiemarknad etc kommer att omfattas av den nya lagstift-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet menar också att det är riktigt att, som utredningen föreslår,&lt;br&gt;låta de nya lagreglerna få en generell utformning. Vi menar, i likhet med&lt;br&gt;utredarna, att en generell regel kan bilda underlag för etikskapande verk-&lt;br&gt;samhet inom näringsliv, organisationer och myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På massmediernas område finns redan i Spelregler för press, radio och&lt;br&gt;TV, utgivna av Pressens Samarbetsnämnd, regler som bl. a. berör insider-&lt;br&gt;frågor. Ansvar ligger också på företagen, där ekonomijournalister är an-&lt;br&gt;ställda, att utfärda egna regler, t. ex. att ekonomijournalister får anmäla&lt;br&gt;egna innehav av aktier. Detta förekomer på vissa håll redan i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.A.16 Stockholms Universitet juridiska fakultetsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personkretsen vidgas i förslaget till att omfatta alla arbets- och uppdragsta-&lt;br&gt;gare som i denna egenskap fått information eller kunskap om en icke&lt;br&gt;offentliggjord kurspåverkande omständighet. Kopplingen till anställning&lt;br&gt;eller uppdrag blir den väsentliga begränsningen av förbudet, som vidgas&lt;br&gt;till att omfatta handel med samtliga slags allmänt spridda fondpapper och&lt;br&gt;finansiella instrument och utnyttjande inte bara av information som rör&lt;br&gt;bolaget utan också av s. k. allmänt kurspåverkande information — om&lt;br&gt;skattelagstiftning, valuta- och diskontoförändringar etc — och s. k. mark-&lt;br&gt;nadsinformation, såsom kännedom om stora förestående köp- eller sälj-&lt;br&gt;transaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning anta att formuleringen av förbudet kommer att&lt;br&gt;motverka en rätt uppfattning om dess räckvidd. Det görs knappast tydligt&lt;br&gt;att t. ex. en hantverkare, som under utförande av målningsarbete på ett&lt;br&gt;kontor av en tillfällighet får del av ickeoffentlig kurspåverkande informa-&lt;br&gt;tion, omfattas av förbudet (del 2 s 416). Utformningen gör det säkert svårt&lt;br&gt;även för journalister som får del av information före offentliggörandet att&lt;br&gt;inse att de är betagna rätten att handla med utnyttjande av denna informa-&lt;br&gt;tion. Nämnden ifrågasätter om inte svensk rätt kunde ges samma generella&lt;br&gt;utformning vad gärningsmannakretsen beträffar som dansk och norsk rätt&lt;br&gt;(de del 2 s 150 ff): någon begränsning till personer som erhållit kunskapen i&lt;br&gt;anställning, befattning eller uppdrag skulle alltså inte uppställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dansk och norsk rätt begränsar straffansvaret på ett annat sätt, nämli-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen till att avse endast utnyttjande av information rörande bolaget. De skäl Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;kommittén anför mot en sådan begränsning har emellertid inte något Bilaga 3&lt;br&gt;samband med dess begränsning av personkretsen. Kopplingen till anställ-&lt;br&gt;ning/uppdrag erinrar om den i amerikansk insiderpraxis förfäktade s. k.&lt;br&gt;misappropriation-teorien (se härom Löfmarck, Insiderbrott och svindleri,&lt;br&gt;1988 s 20). Att denna teori, enligt vilken insiderbrottet är ett slags olovligt&lt;br&gt;förfogande över arbetsgivaren tillhörig egendom, uppställts i USA sam-&lt;br&gt;manhänger med nödvändigheten for de lagförande organen att motivera&lt;br&gt;hänförandet av insiderhandel under där befintlig lagstiftning (rule 10b-5).&lt;br&gt;När värdepappersmarknadskommittén nu väljer att föreslå en sådan ut-&lt;br&gt;formning av det svenska förbudet bör detta kunna sakligt motiveras mot&lt;br&gt;bakgrund av den av kommittén angivna grunden för kriminaliseringen (se&lt;br&gt;ovan). Allmänhetens förtroende for värdepappersmarknaden grundas&lt;br&gt;emellertid på premissen att information som inte är tillgänglig för allmän-&lt;br&gt;heten inte utnyttjas för handel på marknaden; huruvida informationen&lt;br&gt;erhållits som en följd av en anställning/ett uppdrag eller på annat sätt är&lt;br&gt;därvid inte relevant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man menar att förbudet utan begränsning vad gäller personkretsen&lt;br&gt;skulle bli alltför långtgående och omfatta även icke straffvärda fall bör den&lt;br&gt;erforderliga begränsningen åstadkommas på annat sätt, t. ex. genom att&lt;br&gt;ringa fall undantas från ansvar. I praktiken kommer beviskraven i brott-&lt;br&gt;mål att innebära att endast mera anmärkningsvärda fall blir föremål för&lt;br&gt;lagföring.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.B Värdepapper som omfattas&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.B.1 Svea hovrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten har förståelse för de synpunkter som föranlett utredarna att&lt;br&gt;avsluta uppräkningen i 3 § fjärde stycket med tillägget ”och liknande&lt;br&gt;fondpapper”. Med nödvändighet måste emellertid detta tillägg ge upphov&lt;br&gt;till tillämpningssvårigheter. Detta är allvarligt inte bara med tanke på&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten i 11 § utan också med tanke på de härmed förena-&lt;br&gt;de svårigheterna vid tillämpning av regeln om korttidshandel i 10 §. Å&lt;br&gt;andra sidan framstår det som ogörligt att ändra lagen vid varje tillfälle ett&lt;br&gt;nytt slags bevis om rättighet eller fordran utges av ett aktiebolag. Hovrät-&lt;br&gt;ten föreslår att problemet i stället löses genom att regeringen bemyndigas&lt;br&gt;att i förordningens form utfärda närmare föreskrifter om vilka fondpapper&lt;br&gt;som faller in under bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.B.2 Riksåklagaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagen har genom underremiss inhämtat synpunkter från Statsåkla-&lt;br&gt;garmyndigheten för speciella mål, som anför följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag att utvidga bestämmelserna att omfatta alla typer&lt;br&gt;av värdepapper synes riktig. En allmän handel med dessa skall kunna ske&lt;br&gt;utan risk för missbruk av information om icke offentliggjorda omständig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.B.3 Sveriges Aktiesparares Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även utvidgningen att omfatta samtliga fondpapper och finansiella instru-&lt;br&gt;ment vilka är allmänt spridda tillstvrkes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.B.4 Fondbolagens förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen vill emellertid i detta sammanhang ånyo framhålla sin uppfatt-&lt;br&gt;ning om att handel med fondandelar inte bör omfattas av förbudet för&lt;br&gt;personer med ”insynsställning” i fondkommissionsbolag att förvärva&lt;br&gt;”fondpapper” annat än för långsiktig förmögenhetsförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till föreningens uppfattning — som tidigare anförts i yttrande till&lt;br&gt;bankinspektionen i ärende gällande allmänna råd angående anmälnings-&lt;br&gt;skyldighet enligt 39 — 41 §§ fondkommissionslagen (Dnr 2507/88-Ö71) och&lt;br&gt;i en särskild framställning till värdepappersmarknadskommittén 1989 —&lt;br&gt;03 — 08 — är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En andel i en aktiefond har ett matematiskt riktigt värde genom att&lt;br&gt;fondförmögenheten divideras med antalet utelöpande andelar. Det är&lt;br&gt;alltså inte efterfrågan på aktiefondsandelen som avgör dess värde, till&lt;br&gt;skillnad mot alla andra fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En aktiefond består av en riskskpridd portfölj på allra minst 10 värde-&lt;br&gt;papper, oftast minst det dubbla och mer, varför extrema kursförändringar&lt;br&gt;i ett enskilt värdepapper endast marginellt påverkar andelskursen. Det&lt;br&gt;lönar sig alltså föga att spekulera i aktiefondsandelar, om man förväntar&lt;br&gt;sig kursrörelser i ett enskilt värdepapper ingående i fonden. Kostnader för&lt;br&gt;köp och försäljning av andelar omöjliggör till slut en dylik spekulation.&lt;br&gt;Hela karaktären med aktiefonder är långsiktig, varför lagstiftningen enligt&lt;br&gt;föreningens åsikt bör ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen hemställer därför ånyo om att hänsyn till denna synpunkt&lt;br&gt;tas och att andel i aktiefond uttryckligen undantas från de fondpapper som&lt;br&gt;omfattas av förbudet enligt 50 § i förslaget till fondkommissionslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.C Informationen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.C.1 Svea hovrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna lydelse till 7 § saknas i uppräkningen den information som&lt;br&gt;i nuvarande lagstiftning behandlas i 8 § 2 p VML. Detta får i sin tur till&lt;br&gt;följd att dylik information endast kommer att behandlas i huvudregeln&lt;br&gt;eller 6 § förslaget. Således krävs inte längre att omständigheten i fråga&lt;br&gt;”uppenbart” skall vara ägnad att väsentligt påverka kursen. Mot bakgrund&lt;br&gt;av att sagda uttryckssätt tillkom av rättssäkerhetsskäl vid VML:s tillkomst&lt;br&gt;anser hovrätten att den nu föreslagna ändringen starkt måste ifrågasättas.&lt;br&gt;Ordvalet ”uppenbart” användes nämligen för att skapa en distinktion&lt;br&gt;mellan ordalydelsen i inregistreringskontrakten beträffande bolagets skyl-&lt;br&gt;dighet att offentliggöra beslut eller händelse som i ”inte oväsentlig grad”&lt;br&gt;påverkar bilden av bolaget och det straffbelagda området. Därvid ansågs&lt;br&gt;det vara naturligt att ställa högre krav på händelsens karaktär inom det&lt;br&gt;straffbelagda området än för den kontraktsenliga informationsskyldighe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten. Hovrätten utgår från att lydelsen i berört hänseende är densamma i&lt;br&gt;dagens inregistreringskontrakt samt noterar vidare att samma ordval influ-&lt;br&gt;tit i 6 § lagförslaget om informationsskyldighet för aktiebolag vilkas aktier&lt;br&gt;är allmänt spridda. Således måste utredarnas skäl för att ta bort distinktio-&lt;br&gt;nen ”uppenbart” vara att de anlägger ett annat synsätt på saken än vad&lt;br&gt;departementschefen gjorde vid VML:s tillkomst (prop 1984/85:157 sid&lt;br&gt;40). Hovrätten kan inte finna något hållbart stöd for ett sådant ställnings-&lt;br&gt;tagande utan föreslår att de i 8 § 2 p VML nämnda omständigheterna&lt;br&gt;alltjämt skall vara ”uppenbart” ägnade att väsentligt påverka kursen i&lt;br&gt;berört avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.C.2 Bankinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande 8 § lagen om värdepappersmarknaden ställs krav på att&lt;br&gt;den icke offentliggjorda omständigheten skall vara ägnad att väsentligt&lt;br&gt;påverka kursen. Enligt förarbetena till lagen bör en tioprocentig ändring i&lt;br&gt;allmänhet anses som väsentlig. Uttalandet upprepas i VMK:s betänkande&lt;br&gt;med det tillägget att i vissa situationer även mindre förändringar kan anses&lt;br&gt;va&lt;sup&gt;r&lt;/sup&gt;a väsentliga dock att en kursutveckling som understiger fem procent&lt;br&gt;endast i undantagsfall kan anses vara tillräcklig for att väsentlighetsrekvi-&lt;br&gt;sitet skall anses vara uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen har vid flera tillfällen iakttagit att kursutvecklingen&lt;br&gt;strax före offentliggörandet av en viss omständighet gott och väl uppgått&lt;br&gt;till tio procent och att någon ändring av kursen inte skett efter offentliggö-&lt;br&gt;randet. Någon annan rimlig förklaring till fenomenet än att flera investera-&lt;br&gt;re känt till omständigheten före offentliggörandet och handlat aktier i en&lt;br&gt;sådan omfattning att kursen redan före offentliggörandet nått den nivå den&lt;br&gt;skulle haft först därefter har inte stått att finna. I den mån en insider&lt;br&gt;handlat före offentliggörandet har han pga händelseutvecklingen kunnat&lt;br&gt;undgå upptäckt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt inspektionens uppfattning bör väsentlighetsrekvisitet anses vara&lt;br&gt;uppfyllt även i den här beskrivna situationen och detta bör anges i lagmo-&lt;br&gt;tiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nuvarande 7 § lagen om värdepappersmarknaden ställs i take&lt;br&gt;over-situationen inte upp något krav på väsentlig ändring av kursen.&lt;br&gt;Följden av den lagstiftningsteknik som VMK valt synes dock vara att ett&lt;br&gt;sådant väsentlighetsrekvisit införs även i denna situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen anser att ett införande av ett väsentlighetsrekvisit&lt;br&gt;även i den situationen inte är påkallat. Att handla aktier m.m. med&lt;br&gt;vetskap om ett sådant ej offentliggjort förhållande anses vara den allvarli-&lt;br&gt;gaste arten av insiderbrott. Det synes därför vara mindre välbetänkt att&lt;br&gt;införa ytterligare ett brottsrekvisit för denna situation. Bankinspektionen&lt;br&gt;förordar att så ej sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.C.3 Försäkringsinspektionen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen delar kommitténs uppfattning att även information av all-&lt;br&gt;mänt kurspåverkande karaktär och marknadsinformation skall omfattas&lt;br&gt;av regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.C.4 Stockholms Universitet juridiska fakultetsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt med det nu anlagda synsättet får det stor betydelse när informa-&lt;br&gt;tion skall anses ”allmänt känd”. För att kravet skall anses uppfyllt kan inte&lt;br&gt;krävas mer än att informationen är tillgänglig för envar som kunnat söka&lt;br&gt;efter den i t. ex. massmedia, olika uttalanden från bolaget ifråga eller&lt;br&gt;offentliga föredrag eller att informationen utgör resultatet av en analys av&lt;br&gt;vad som kan utletas ur sådana eller liknande källor. Däremot kan inte&lt;br&gt;krävas det som den föreslagna lagtexten närmast tyder på, nämligen att&lt;br&gt;informationen faktiskt är känd bland ett relativt stort antal personer.&lt;br&gt;Uttrycket ”allmänt känd” bör därför bytas mot ett uttryck som bättre&lt;br&gt;preciserar vilken information som får utnyttjas, t. ex. ”allmänt tillgänglig”.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Anmälningsskyldighet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Svea hovrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt tillstyrker förslaget till lag om ändring i lagen (1976:600) om&lt;br&gt;offentlig anställning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Bankinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;VMK föreslår att den nuvarande anmälningsskyldigheten med några un-&lt;br&gt;dantag skall gälla oförändrad. Ändringarna följer av att förslaget inte bara&lt;br&gt;omfattar aktiemarknadsbolag utan alla bolag vilkas aktier är allmänt&lt;br&gt;spridda. Vidare föreslås att vad gäller bolag som inte är avstämningsbolag&lt;br&gt;anmälan sker direkt till bankinspektionen och inte via VPC. Slutligen&lt;br&gt;föreslås att bankinspektionen skall kunna medge befrielse från anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldigheten i de fall uppgifterna kan erhållas på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen har vid olika tillfällen framhållit att det nuvarande&lt;br&gt;manuella systemet för anmälan är betungande och otidsenligt. Genom&lt;br&gt;införandet av det nya kontobaserade systemet hos VPC bör det manuella&lt;br&gt;systemet ersättas såvitt gäller avstämningsbolag. Som kommittén konsta-&lt;br&gt;terat torde det inte stöta på några tekniska svårigheter att automatisera&lt;br&gt;anmälningsrutinerna för personer med insynsställning som har sina aktier&lt;br&gt;ägarregistrerade. Vid en sådan automatisk registrering skulle dessa perso-&lt;br&gt;ner inte behöva göra särskild skriftlig anmälan om bankinspektionen i&lt;br&gt;stället automatiskt skulle kunna erhålla information om ägarförändringar&lt;br&gt;via VP-systemet till en persondator hos bankinspektionen. Däremot upp-&lt;br&gt;står tekniska problem i de fall personer med insynsställning har sina aktier&lt;br&gt;förvaltarregistrerade. Kommittén har därför diskuterat en lösning som går&lt;br&gt;ut på att alla personer med insynsställning skulle vara tvungna att ha sina&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktier ägarregistrerade. Kommittén har dock förkastat en sådan reglering. Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;Skälet härtill är dels att dessa tekniska svårigheter i framtiden kommer att Bilaga 3&lt;br&gt;kunna överbryggas och dels att personer med insynsställning själva skulle&lt;br&gt;föredra att ha sina aktier direktregistrerade för att därmed slippa göra&lt;br&gt;särskild anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen anser det vara mycket angeläget att anmälningsruti-&lt;br&gt;nerna automatiseras. Därmed förenklas både de berörda personernas upp-&lt;br&gt;giftsskyldighet och inspektionens hantering av anmälningarna. Detta är av&lt;br&gt;stor vikt eftersom antalet anmälningsskyldiga blir betydligt fler enligt&lt;br&gt;VMK:s förslag än vad som gäller i dag. Även VMK:s förslag om förbud&lt;br&gt;mot korttidshandel leder till en utökad kontroll av gjorda anmälningar.&lt;br&gt;Dessutom innebär VMK:s förslag att också personer med insynsställning i&lt;br&gt;icke avstämningsbolag blir anmälningsskyldiga. Deras anmälningar måste&lt;br&gt;även fortsättningsvis behandlas manuellt. Det framstår mot bakgrund&lt;br&gt;härav som utomordentligt angeläget att lösningar som innebär att ADB-&lt;br&gt;teknik kan utnyttjas söks i så stor utsträckning som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det saknas i dag tekniska möjligheter för VPC att via VP-systemet ha&lt;br&gt;direktkontakt med de register över aktieägare som de auktoriserade förval-&lt;br&gt;tarna har för förvaltarregistrerade aktier. Inom vilken tidsrymd dessa&lt;br&gt;förutsättningar kan uppnås är troligen mycket beroende på kostnaderna&lt;br&gt;och några konkreta tidsplaner finns inte. Även om dessa möjligheter skulle&lt;br&gt;finnas innebär förfarandet ändå en omgång. Detta bör undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen delar inte heller kommitténs bedömning att de perso-&lt;br&gt;ner med insynsställning som nu har sina aktier förvaltarregistrerade skulle&lt;br&gt;övergå till direktregistrering för att slippa ifrån anmälningsskyldigheten.&lt;br&gt;Enligt inspektionens uppfattning kan förvaltarregistrering vara ett sätt för&lt;br&gt;mindre nogräknade personer att underlåta att anmäla förändringar i inne-&lt;br&gt;havet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser bankinspektionen att det bör införas en be-&lt;br&gt;stämmelse som anger att personer med insynsställning och dem närståen-&lt;br&gt;de fysiska och juridiska personer skall ha sina aktier direktregistrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen vill att det i detta sammanhang bör prövas om det&lt;br&gt;överhuvudtaget bör vara tillåtet att ha värdepapper förvaltarregistrerade.&lt;br&gt;Förvaltarregistrering av värdepapper kom till för att man skulle slippa&lt;br&gt;ifrån leveranser av värdepapper. I och med att ett papperslöst system&lt;br&gt;införs bortfaller det bakomliggande motivet för förvaltarregistrering.&lt;br&gt;Bankinspektionen föreslår därför att ett avskaffande av möjligheten till&lt;br&gt;förvaltarregistrering övervägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet för aktielån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt VMK:s förslag skall liksom i dag innehav och förändringar i inneha-&lt;br&gt;vet anmälas. Enligt nu gällande lagstiftning synes aktielån inte vara att&lt;br&gt;anse som en ändring av aktieinnehavet. I vart fall talas i förarbetena&lt;br&gt;endast om köp och försäljning av aktier. Frågan har inte heller berörts i&lt;br&gt;VMK:s betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antag att en person med insynsställning lånar ut sina aktier för blank-&lt;br&gt;ning. Avsikten är att han senare skall återfå motsvarande antal aktier av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma slag. Finns det då någon anledning att kräva att anmälan om&lt;br&gt;aktielånet sker? För inspektionens del utgör anmälningsplikten en icke&lt;br&gt;oväsentlig del av insiderbevakningen. En person med insynsställning skul-&lt;br&gt;le i ett läge där han känner till en icke offentliggjord negativ omständighet&lt;br&gt;om bolaget kunna låna ut sina aktier till en god vän för att ge denne en&lt;br&gt;möjlighet att tjäna pengar. När omständigheten blir känd och priset på&lt;br&gt;aktierna har sjunkit kan den gode vännen köpa tillbaka aktierna. På det&lt;br&gt;sättet skulle alltså situationen kunna missbrukas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktielån för blankning innebär de facto att äganderätten till aktierna&lt;br&gt;överförs till köparen. Rösträtt och alla andra rättigheter som följer av&lt;br&gt;aktieinnehavet tillkommer förvärvaren. Utlånarens rätt innefattar endast&lt;br&gt;en rätt att få tillbaka aktierna vid en senare tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget anser bankinspektionen att anmälningsskyldighet bör fö-&lt;br&gt;religga även vid utlåning av aktier. Detta bör uttryckligen anges i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i anmälan till insynsställningsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet anmälningar till insynsställningsregistret är redan i dag betydande.&lt;br&gt;Om VMK:s förslag genomförs kommer anmälningarna att bli än fler.&lt;br&gt;Genom införandet av regeln om korttidhandel kommer insynsställningsre-&lt;br&gt;gistrets betydelse ur kontrollsynpunkt att öka. För att arbetet med insyns-&lt;br&gt;ställningsregistret hos bankinspektionen skall kunna hållas på en rimlig&lt;br&gt;nivå är det av vikt att de anmälningar som görs är korrekta och att antalet&lt;br&gt;anmälningar som måste kompletteras är lågt. Detta ställer krav på att&lt;br&gt;innehållet i den lagregel som anger vad anmälan skall innehålla är uttöm-&lt;br&gt;mande och tydlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav föreslår inspektionen att 13 § i VMK:s förslag till&lt;br&gt;lag om insynshandel på värdepappersmarknaden kompletteras enligt föl-&lt;br&gt;jande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— i punkt 3 bör en hänvisning till 5 § göras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— i punkt 4 bör anges att antal och olika slag skall anges när det gäller t. ex.&lt;br&gt;aktier och att antal och värde skall anges när det gäller t. ex. konvertibla&lt;br&gt;skuldebrev samt när det gäller aktieoptioner eller aktieterminer bör&lt;br&gt;anges om det är en köp- eller säljoption eller en termin som köpts eller&lt;br&gt;sålts, antal, det underliggande aktieslaget, löptid och slutdag samt när&lt;br&gt;det gäller optioner lösenpriset. Punkt 4 bör dessutom förtydligas så att&lt;br&gt;uppgifterna skall avse vad den anmälningsskyldige och dennes närstå-&lt;br&gt;ende äger var för sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— i punkt 6 bör ordet ”tidpunkt” utbytas mot ordet ”datum” och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— i punkt 7 bör en hänvisning till 12 § göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anmälan bör också anges huruvida förändringen av innehavet beror på&lt;br&gt;att ”insidern” deltagit vid nyemission eller vid lösen av optionskontrakt&lt;br&gt;eller vid leverans pga terminskontrakt eftersom sådant deltagande inte&lt;br&gt;omfattas av korttidsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Korttidsregeln omfattar inte fysiska personer som är närstående till&lt;br&gt;”insidern”. Det bör därför övervägas om uppgifterna i anmälan kan be-&lt;br&gt;gränsas i de fall den avser förändringar i dessa personers innehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen delar kommitténs uppfattning om att även offentliga funk-&lt;br&gt;tionärer bör omfattas av en anmälningsskyldighet. Behovet torde främst&lt;br&gt;gälla vissa anställda inom regeringskansliet samt hos vissa myndigheter&lt;br&gt;som har en central roll vid genomförandet av den ekonomiska politiken.&lt;br&gt;Kommittén har däremot inte funnit skäl föreligga att låta denna anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldighet omfatta även närståendes innehav. Enligt inspektionen&lt;br&gt;finns det skäl att sätta en sådan begränsning i fråga bl. a. med hänsyn till&lt;br&gt;den risk som annars uppstår att reglerna om anmälningsskyldighet kan&lt;br&gt;komma att kringgås.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Försäkringsinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen ansluter sig till kommitténs förslag om att bibehålla den&lt;br&gt;nuvarande kretsen av anmälningsskyldiga med en utvidgning av anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldigheten till att avse personer med insynsställning i aktiebolag&lt;br&gt;vilkas aktier inte är börsnoterade men ändå allmänt spridda. Med hänsyn&lt;br&gt;till de praktiska fall som uppmärksammats bl. a. på försäkringsområdet&lt;br&gt;finner inspektionen det vidare motiverat att på det sätt som kommittén&lt;br&gt;föreslagit vidga ramen för anmälningsskyldigheten när det gäller en insi-&lt;br&gt;ders affärer via en juridisk person vari han har visst inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit ett tillägg till lagen (1976:600) om offentlig&lt;br&gt;anställning som innebär att en arbetstagare kan åläggas att anmäla sitt&lt;br&gt;innehav av fondpapper och andra finansiella instrument liksom ändringar&lt;br&gt;i sitt innehav till sin arbetsgivare enligt de närmare föreskrifter som&lt;br&gt;regeringen meddelar. Tankegången bakom förslaget har varit att det är en&lt;br&gt;angelägen uppgift för statsmakterna att kunna förhindra att offentliga&lt;br&gt;funktionärers handel för egen räkning med fondpapper eller andra finansi-&lt;br&gt;ella instrument leder till att förtroendet för en myndighets agerande på&lt;br&gt;värdepappersmarknaden och i allmänhet skulle kunna skadas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Riksgäldskontoret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning föreslår VMK&lt;br&gt;att det skall vara möjligt att ålägga arbetstagare hos myndigheter att&lt;br&gt;skriftligen anmäla innehav av fondpapper och andra finansiella instru-&lt;br&gt;ment samt förändringar i dessa innehav. Riksgäldskontorets verksamhet&lt;br&gt;gör att denna bestämmelse kommer att omfatta tjänstemän som genom sitt&lt;br&gt;arbete får tillgång till kurspåverkande information. Riksgäldskontoret väl-&lt;br&gt;komnar denna förändring.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Sveriges Industriförbund och Svenska&lt;br&gt;Handelskammarförbundet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår, i likhet med nu gällande regler, att det skall finnas&lt;br&gt;undantag för insiders anmälningsplikt till VPC om innehavet inte uppgår&lt;br&gt;till 50 aktier och då förändringen av ägandet omfattar mindre än 50 aktier.&lt;br&gt;För andra värdepapper än aktier sätts gränsen vid ett marknadsvärde om&lt;br&gt;10000 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna anser att dessa gränsvärden av praktiskt administrati- Prop. i 990/91:42&lt;br&gt;va skäl kan höjas utan att syftet bakom anmälningsskyldigheten förfelas. Bilaga 3&lt;br&gt;Vi föreslår att anmälningsplikt inträffar om aktieinnehavet uppgår till 500&lt;br&gt;aktier eller mer samt att förändringar i innehav över denna nivå rapporte-&lt;br&gt;ras om ändringen uppgår till 100 aktier eller mer. För andra värdepapper&lt;br&gt;än aktier bör gränserna knytas till basbeloppet och förslagsvis sättas vid&lt;br&gt;fyra respektive ett basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Värdepapperscentralen VPC AB&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I Förslag till Lag om insynshandel på värdepappersmarknaden har i 11 §&lt;br&gt;intagits i stort sett detsamma som i dag gäller. VPC har i olika samman-&lt;br&gt;hang framfört det olämpliga i att anmälan sänds till VPC för vidare&lt;br&gt;befordran till bankinspektionen. Det finns all anledning att reducera trans-&lt;br&gt;porttiden genom att låta anmälan gå direkt till bankinspektionen så länge&lt;br&gt;inte VPC skall ha en mer aktiv roll än att byta kuvert på anmälningarna.&lt;br&gt;Det uttalas i specialmotiveringen att framtiden sannolikt kan komma att&lt;br&gt;se annorlunda ut. Den vision som där framförs ligger helt klart på längre&lt;br&gt;sikt, vilket därför inte bör hindra att nu liggande förslag ändrar den&lt;br&gt;otidsenliga manuella hantering som för närvarande gäller. Med tanke på&lt;br&gt;att det för icke avstämningsbolag gäller att dessa skall sända anmälan&lt;br&gt;direkt till bankinspektionen, finns ingen anledning att hantera avstäm-&lt;br&gt;ningsbolagen på ett annorlunda sätt, särskilt som VPC inte på något sätt&lt;br&gt;skall kontrollera att uppgifterna i anmälan är korrekta. I specialmotive-&lt;br&gt;ringen till 11 § nämnd lag påtalas möjligheten för bankinspektionen att&lt;br&gt;befria från anmälningsplikt den dag VP-systemet automatiskt kan sköta&lt;br&gt;kontrollen av insiderhandeln. VPC ställer sig självfallet positiv till att&lt;br&gt;medverka för att åstadkomma en förenklad anmälningsrutin inom syste-&lt;br&gt;met såsom föreslagits i betänkandet. Detta bör dock inte behöva hindra en&lt;br&gt;förenkling av rådande manuella anmälningsrutin.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Tillsynen m. m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Svea hovrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sanktionsnivån vid insiderbrott enligt svenska regler är efter internatio-&lt;br&gt;nella mått mycket låg. Utredningens förslag till straffskärpning förefaller&lt;br&gt;väl avvägda. Hovrätten tillstyrker därför utredarnas förslag i detta avseen-&lt;br&gt;de och instämmer även i att brottsbalkens medverkansbestämmelser görs&lt;br&gt;tillämpliga vid insiderbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med Madeleine Löfmarck (Insiderbrott och Svindleri, 1988, sid&lt;br&gt;72 ff) anser hovrätten att det från rättsbildningssynpunkt inger betänklig-&lt;br&gt;heter att bankinspektionen får beslutanderätten i åtalsfrågor rörande insi-&lt;br&gt;derbrott. I stället borde de s. k. ekoåklagarna tilldelas beslutanderätten i&lt;br&gt;åtalsfrågor och bankinspektionens uppgift inskränkas till att lämna biträde&lt;br&gt;under utredningsarbetet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;151&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Bankinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett område som redan i dag framstår som udda i förhållande till bankin-&lt;br&gt;spektionens övriga uppgifter är utredningar om misstänkta insiderbrott.&lt;br&gt;Om VMK:s förslag till ny insiderlag genomförs kommer inspektionens&lt;br&gt;arbete med insiderutredningar att bli mycket omfattande. Det kan finnas&lt;br&gt;skäl att diskutera en alternativ lösning i syfte att öka effektiviteten vad&lt;br&gt;gäller att utreda insiderbrott och minska risken för dubbelarbete och&lt;br&gt;fördröjning som nu finns genom att både marknadsplatsen, tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten och åklagarmyndighet är engagerade i insiderundersökningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredning om brott är normalt en uppgift som det ankommer på polis&lt;br&gt;och åklagare att utföra och den finansieras via skattemedel. Om utredning-&lt;br&gt;ar om insiderbrott läggs på åklagarmyndigheten undviks det dubbelarbete&lt;br&gt;som uppkommer genom att inspektionen inleder undersökningen medan&lt;br&gt;den avslutas av åklagarmyndigheten. Mot en ordning där börsen initierar&lt;br&gt;insiderutredningar direkt till åklagarmyndigheten kan dock, med hänsyn&lt;br&gt;till börsens ändrade ställning, invändningar resas. Vidare bör insiderun-&lt;br&gt;dersökningar uföras i nära överensstämmelse med internationell standard.&lt;br&gt;I de flesta andra länder med utvecklade aktiemarknader har uppgiften att&lt;br&gt;följa marknaden och utreda insiderbrott, i varje fall i det inledande skedet,&lt;br&gt;samt initiera polisutredning och åtal lagts på tillsynsmyndigheten eller&lt;br&gt;motsvarande organ. Det skulle utan tvekan kunna försvåra det nu snabbt&lt;br&gt;utökade internationella samarbetet om ansvaret för insiderbevakningen i&lt;br&gt;Sverige skulle läggas utanför tillsynsmyndigheten. Dessutom bör insyns-&lt;br&gt;ställningsregistret föras av annan myndighet än åklagarmyndigheten. Det&lt;br&gt;finns således både för- och nackdelar med att lägga insiderutredningarna&lt;br&gt;direkt på åklagarmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen kan alltså konstatera att det är svårt att finna den&lt;br&gt;lämpligaste lösningen på hur insiderbevakningen bör organiseras i framti-&lt;br&gt;den. Att upptäcka och beivra insiderhandel innebär — oavsett var ansva-&lt;br&gt;ret för bevakning och utredning läggs — stora utrednings- och bevissvårig-&lt;br&gt;heter. Detta är väl känt för börser och tillsynsmyndigheter i olika länder.&lt;br&gt;Avgörande för en effektiv insiderbevakning är inte organisationen utan i&lt;br&gt;stället de befogenheter och resurser som ställs till förfogande. Det är viktigt&lt;br&gt;att insiderbevakningen sker så nära marknaden som möjligt och att mark-&lt;br&gt;nadsplatserna engageras genom sin fortlöpande marknadsövervakning.&lt;br&gt;Förhållandena i samband med misstänkt insiderhandel är ofta sådana att&lt;br&gt;de kräver särskild kunskap om värdepappersmarknaden och att både&lt;br&gt;marknadsplatsen och tillsynsmyndigheten måste bli inkopplade på utred-&lt;br&gt;ningarna, t. ex. genom kontroll hos börsmedlem eller fondkommissionär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en bedömning av de för- och nackdelar som här berörts finner&lt;br&gt;bankinspektionen att den lösning som VMK föreslagit synes vara den&lt;br&gt;bästa. Befogenheter och resurser bör alltså samlas hos tillsynsmyndighe-&lt;br&gt;ten. För att effektivisera bevakningen bör marknadsplatserna engageras i&lt;br&gt;än högre grad än f. n. genom sina system för marknadsövervakning. In-&lt;br&gt;spektionen arbetar med att modernisera sina rutiner för insiderutredning-&lt;br&gt;ar. En utveckling av ett datoriserat insiderregister och möjighet att utnyttja&lt;br&gt;andra register, t. ex. aktiebolagsregistret, bör prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Riksskatteverket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har inhämtat synpunkter från Länsskattemyndigheten i&lt;br&gt;Stockholms län som anfört följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att bankinspektionen tillföres kraftigt utökade re-&lt;br&gt;surser för handläggningen av de nytillkommande arbetsuppgifterna. Läns-&lt;br&gt;skattemyndigheten tillstyrker detta förslag. Vid t. ex. misstanke om brott&lt;br&gt;mot insiderreglerna är en skyndsam utredning av största vikt. Jämför de&lt;br&gt;amerikanska myndigheternas snabba agerande i samband med ABB:s&lt;br&gt;uppköp av Combustion Engineering. Det är även viktigt att bankinspek-&lt;br&gt;tionen har resurser att tillgå så att samarbetet med skattemyndigheterna&lt;br&gt;kan fungera på ett tillfredsställande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Riksåklagaren&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Från mera allmänna utgångspunkter vill jag betona vikten av att övervak-&lt;br&gt;ningen av värdepappersmarknaden är sådan att det föreligger en reell&lt;br&gt;upptäcktsrisk vid överträdelser av reglerna. Det är vidare viktigt att en&lt;br&gt;reaktion mot överträdelserna sker snabbt och med väl avvägda åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på upptäcktsrisk ställer i sin tur krav på en fungerande tillsyn&lt;br&gt;över marknaden. Jag vill redan här betona att åklagarna i utredningsarbe-&lt;br&gt;tet har ett uttalat behov av en nära samverkan med tillsynsorganet. Jag&lt;br&gt;utgår således från att värdepappersmarknaden i allt väsentligt kommer att&lt;br&gt;stå under tillsyn av ett särskilt organ, som bl. a. har till uppgift att anmäla&lt;br&gt;överträdelser till polis och åklagare och i övrigt biträda vid förundersök-&lt;br&gt;ningar. Polis och åklagare kan inte själva antas ha möjligheter att annat än&lt;br&gt;undantagsvis ta initiativ till och genomföra utredningar av överträdelser&lt;br&gt;på det aktuella området. Normalt måste sakkunnigt biträde kunna anlitas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tillsynsorganets befogenheter bör ligga att göra en ”förprövning” av&lt;br&gt;saken innan anmälan till polis och åklagare sker. Inriktningen bör vara att&lt;br&gt;anmälan endast skall göras i de fall det föreligger misstanke om straffvärda&lt;br&gt;överträdelser. Mera bagatellartade fall bör kunna stanna hos tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten, som i dessa fall bör kunna ingripa genom andra åtgärder än&lt;br&gt;polisanmälan och rättegång. Polisens och åklagarnas resurser kommer&lt;br&gt;med en sådan ordning att inrikta på de verkligt straffvärda handlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central kontroll — enligt förslaget genom bankinspektionen — inne-&lt;br&gt;bär en säkerhet för att bedömningen av olika ärenden blir enhetlig. Detta&lt;br&gt;är en fördel särskilt om marknadsplatserna blir fler eller geografiskt ut-&lt;br&gt;spridda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang nämna att den utredning som utförs innan&lt;br&gt;en anmälan lämnas till polis/åklagare ibland kan upplevas som ett dubbel-&lt;br&gt;arbete i förhållande till den förundersökning som senare utförs. Stundtals&lt;br&gt;kan också en sådan utredning störa förundersökningen genom att de&lt;br&gt;misstänkta förvarnas. Med tanke på att det organ som i framtiden skall&lt;br&gt;utöva tillsynen över marknaden torde emellertid sådana problem kunna&lt;br&gt;lösas inom ramen för det löpande arbetet. Det är inte ovanligt att tillsyns-&lt;br&gt;myndigheter på andra områden utför en viss utredningsinsats innan ären-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det lämnas till åklagare eller polis. Fördelarna med ett sådant förfarande&lt;br&gt;torde vara större än nackdelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynen ligger nu hos bankinspektionen och erfarenheterna av denna&lt;br&gt;ordning har varit goda. Särskilt viktig är den enhetlighet i bedömningen&lt;br&gt;som man erhåller genom ett centralt tillsynsorgan. Från åklagarsynpunkt&lt;br&gt;har jag inte något att erinra mot att den nuvarande ordningen i huvudsak&lt;br&gt;består. Som kommittén anfört förutsätter detta en förstärkning av bankin-&lt;br&gt;spektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff eller andra sanktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 det löpande lagstiftningsarbetet bör frågan om en handling eller underlå-&lt;br&gt;tenhet nödvändigtvis måste vara förenad med straffansvar ständigt upp-&lt;br&gt;märksammas. I första hand bör prövas om annan sanktion än straffansvar&lt;br&gt;lämpligen bör komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 70 § förslaget till börs- och clearinglag ges bankinspektionen befogen-&lt;br&gt;het att förelägga vite om sanktion mot verksamhet utan tillstånd. Kommit-&lt;br&gt;tén anger i specialmotiveringen till paragrafen att en straffbestämmelse&lt;br&gt;inte innebär någon effektiv metod att förhindra olaga börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet. Enligt kommittén bör en kraftfull ekonomisk sanktion i form&lt;br&gt;av ett vite kunna ha en avhållande effekt. När det gäller motsvarande&lt;br&gt;överträdelse i fondkommissionslagen (58 §) föreslår kommittén böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst ett år. Jag förordar att vitesinstitutet används även vid&lt;br&gt;överträdelse av denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill även ifrågasätta nödvändigheten av att ha ett straffansvar i 81 §&lt;br&gt;förslaget till lag om börs- och clearingverksamhet samt i 59 § förslaget till&lt;br&gt;fondkommissionslag. De överträdelser som här är aktuella torde effektivt&lt;br&gt;kunna motverkas genom andra åtgärder från tillsynsmyndighetens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det straffbara området i speciallagstiftningen skulle med en sådan ord-&lt;br&gt;ning kunna begränsas till lämnandet av oriktiga uppgifter till tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten (80 § lagen om börs- och clearingverksamhet och 60 § fondkom-&lt;br&gt;missionslagen) samt till s. k. insiderbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insiderhandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna av s. k. insiderbrott är ringa. Med tanke på den utveckling&lt;br&gt;som sker av värdepappershandeln kan brotten dock antas komma att öka i&lt;br&gt;omfattning. I samband med hittillsvarande utredningar har polis/åklagare&lt;br&gt;behövt experthjälp. Sådant biträde har kunnat erhållas genom ett nära&lt;br&gt;samarbete med bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområdet för den nu gällande lagstiftningen synes vara för&lt;br&gt;snävt. Effektivare åtgärder mot s. k. insiderspekulationer behövs. Kom-&lt;br&gt;mittén föreslår en utvidgning av den personkrets och de typer av finansiel-&lt;br&gt;la instrument som skall omfattas av lagen. Kommittén föreslår vidare&lt;br&gt;ändrade regler beträffande de typer, händelser eller omständigheter som&lt;br&gt;kan föranleda straffansvar. De här angivna frågorna har ingående behand-&lt;br&gt;lats i yttrandena från överåklagaren i Stockholm och från statsåklagarmyn-&lt;br&gt;digheten för speciella mål. Jag kan i allt väsentligt ansluta mig till vad som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;där anförts. En ytterligare bearbetning av förslaget synes böra ske i denna&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till straffskärpning i lagen om insynshandel tillstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har genom underremiss inhämtad synpunkter från&lt;br&gt;Regionåklagarmyndigheten i Linköping, som anfört följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom marknaden beträffande värdepapper ökar kraftigt blir behovet&lt;br&gt;av en effektiv och ändamålsenlig lagtiftning på området allt större. Kom-&lt;br&gt;mitténs betänkande behandlar till största delen förslag till lagstiftning som&lt;br&gt;inte berör åklagarverksamheten. I dessa delar har jag därför intet att&lt;br&gt;anföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa av författningsförslagens ansvarsdelar, som närmast har karaktä-&lt;br&gt;ren av ordningsregler, stämmer överens med nu gällande rätt. Dessa regler&lt;br&gt;synes ändamålsenliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insiderhandel är idag i viss mån straffbar men inte tillräckligt effektivt i&lt;br&gt;ansvarshänseende. För att stävja insiderhandeln är det, som förslaget&lt;br&gt;innebär, positivt att insiderkretsen utvidgas till att avse alla personer som i&lt;br&gt;sin ställning, befattning eller uppdrag har fått information om en kurs-&lt;br&gt;påverkande omständighet som inte blivit offentliggjord. En straffskärpning&lt;br&gt;med rubriceringen ”olaga insynshandel” i lagens 22 § och en utvidgning av&lt;br&gt;det straffbara området till att även avse medverkan till brottet är nödvän-&lt;br&gt;dig för att kunna effektivt bekämpa denna typ av brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 25 § 1 st i förslaget till lag om insynshandel framgår att åtal för olaga&lt;br&gt;insynshandel får väckas endast efter bankinspektionens medgivande. Jag&lt;br&gt;vill här betona vikten av att bankinspektionen i sin utredande verksamhet&lt;br&gt;enligt 18 § får en utökad frågerätt. Bankinspektionens synpunkter på den-&lt;br&gt;na punkt bör väga tungt. Invändningar mot bankinspektionens förslag (del&lt;br&gt;2, sid 195) anser jag inte tillräckliga för att gå emot bankinspektionen.&lt;br&gt;Genom en sådan utökad frågerätt kan bankinspektionen ge åklagaren ett&lt;br&gt;bättre och säkrare underlag för bedömningen om förundersökning skall&lt;br&gt;inledas eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har även genom underremiss inhämtat synpunkter från&lt;br&gt;Statsåklagarmyndigheten för speciella mål, som anför följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på utredningar av s. k. insiderbrott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har som statsåklagare vid statsåklagarmyndigheten för speciella mål&lt;br&gt;handlagt fyra utredningar om insiderbrott. Tre av utredningarna ledde till&lt;br&gt;att jag beslutade nedlägga förundersökningen, eftersom brott inte gick att&lt;br&gt;styrka. Den fjärde utredningen resulterade i åtal för överträdelse av 8 §&lt;br&gt;lagen om värdepappersmarknaden. Kalmar tingsrätt dömde den 9 mars&lt;br&gt;1990 styrelseordföranden i det aktuella bolaget för ovannämnda brott&lt;br&gt;samt även för underlåtenhet att anmäla en aktieförsäljning till 50 dagsbö-&lt;br&gt;ter å 800 kronor. Tingsrättens dom bifogas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga utredningar har initerats av bankinspektionen. Eftersom jag&lt;br&gt;handlagt endast fyra utredningar av denna brottstyp är mina erfarenheter&lt;br&gt;ganska begränsade. Utredningarna har rört ganska enkla bolagsförhållan-&lt;br&gt;den och värdepappersaffärer. Jag föreställer mig dock att åklagare i framti-&lt;br&gt;den kommer att få handlägga betydligt mera komplicerade insiderbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan säga att det finns två typer av insiderbrott nämligen dels&lt;br&gt;överträdelse av den i 7 § VML beskrivna take oversituationen dels överträ-&lt;br&gt;delse av det i 8 § VML beskrivna generella förbudet att utnyttja förtrolig&lt;br&gt;information. Enligt min mening ställer 8 §-situationen betydligt större&lt;br&gt;krav på polis och åklagare ifråga om kunskaper i bokföring, företagsekono-&lt;br&gt;mi och associationsrätt. Skälet härtill är att man i dessa utredningar för det&lt;br&gt;första måste göra en bedömning av ett stort företags ekonomiska utveck-&lt;br&gt;ling fram till exempelvis en delårsrapport. Man måste vidare pröva om en&lt;br&gt;insider som har gjort aktieaffärer strax före delårsrapporten haft känne-&lt;br&gt;dom om de omständigheter som senare legat till grund för denna. Slutligen&lt;br&gt;ska man ta ställning till om dessa omständigheter varit väsentligt kurs-&lt;br&gt;påverkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att dessa bedömningar är så pass komplicerade att åklagaren&lt;br&gt;bör ha tillgång till experthjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan hjälp behövs vidare för att överhuvudtaget upptäcka misstänkta&lt;br&gt;insiderbrott, eftersom detta kräver en ständig bevakning av Stockholms&lt;br&gt;fondbörs och börsbolagen. Denna bevakning måste därvid utföras av&lt;br&gt;personer med goda insikter i värdepappersmarknaden. Sker inte en sådan&lt;br&gt;bevakning finns det en uppenbar risk att insiderbrott inte blir upptäckta&lt;br&gt;och beivrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa fråga blir vilken myndighet eller organisation som ska svara för&lt;br&gt;denna bevakning av värdepappersmarknaden. Man kan därvid tänka sig&lt;br&gt;att denna uppgift ligger kvar hos bankinspektionen, överflyttas till Stock-&lt;br&gt;holms fondbörs eller läggs över på polisen. För att polisen skulle kunna&lt;br&gt;klara av denna uppgift krävs specialutbildning av flera poliser och inrät-&lt;br&gt;tande av särskilda tjänster. Om så skedde skulle likväl dessa poliser vara&lt;br&gt;beroende av information från bankinspektionen och fondbörsen. Det före-&lt;br&gt;faller mig då naturligare att bevakningen sköts av tjänstemän vid bankin-&lt;br&gt;spektionen eller anställda vid fondbörsen. Jag ställer mig tveksam till att&lt;br&gt;anställda vid Stockholms fondbörs skulle svara för bevakningen av värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden och även bistå polis och åklagaren vid utredningar om&lt;br&gt;insiderbrott. Skälen för min tveksamhet är att fondbörsen inte är någon&lt;br&gt;myndighet och att en brottsupptäckande och brottsutredande verksamhet&lt;br&gt;kan verka främmande för börsens verksamhet och eventuellt påverka&lt;br&gt;relationerna till börsbolagen. Jag anser alltså att bankinspektionen bör ha&lt;br&gt;kvar sin roll som bevakare av värdepappersmarknaden. Jag vill därvid&lt;br&gt;särkilt framhålla att jag i mina utredningar haft ett nära och mycket gott&lt;br&gt;samarbete med olika tjänstemän vid bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 24 § VML får bankinspektionen om det finns anledning anta att&lt;br&gt;en bestämmelse i 7 eller 8 § överträtts, begära in uppgifter i utredningssyf-&lt;br&gt;te. Man kan ifrågasätta om inte bankinspektionen därmed inleder förun-&lt;br&gt;dersökning. Oavsett hur det därmed förhåller sig innebär bestämmelsen&lt;br&gt;med tanke på en kommande förundersökning såväl för- som nackdelar.&lt;br&gt;Om bankinspektionen har utnyttjat sin frågerätt medför det att bankin-&lt;br&gt;spektionens senare åtalsanmälan blir fullständigare och det blir lättare för&lt;br&gt;åklagaren att bedöma om förundersökning skall inledas och vilka utred-&lt;br&gt;ningsåtgärder som ska vidtas. Å andra sidan har överraskningsmomentet&lt;br&gt;försvunnit, eftersom berörda bolag och personer känner till att bankin-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spektionen har ärendet under prövning. Bankinspektionen har då föregri- Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;pit den kommande förundersökningen och kanske försämrat utrednings- Bilaga 3&lt;br&gt;möjligheterna. Jag har diskuterat bankinspektionens frågerätt med tjänste-&lt;br&gt;män vid bankinspektionen. Vi har därvid kommit överens om att bankin-&lt;br&gt;spektionen tar kontakt med åklagaren om tveksamhet föreligger om fråge-&lt;br&gt;rätten skall utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 32 § VML får allmänt åtal för brott enligt lagen väckas endast&lt;br&gt;efter medgivande av bankinspektionen. Madeleine Löfmarck har i sin bok&lt;br&gt;Insiderbrott och svindleri kritiserat denna bestämmelse och hävdat att den&lt;br&gt;borde borttagas (sid 72 f). Madeleine Löfmarcks kritiska inställning&lt;br&gt;grundar sig delvis på hennes åsikt att insiderbrottet bör ses och konstrueras&lt;br&gt;som ett bedrägeri eller trolöshetsbrott. Om man inte delar hennes uppfatt-&lt;br&gt;ning härvidlag faller också hennes kritiska synpunkter i motsvarande mån.&lt;br&gt;Jag har i mina utredningar uppfattat ifrågavarande bestämmelse inte som&lt;br&gt;något hinder utan snarare som ett stöd. Bankinspektionen kan bidra med&lt;br&gt;expertsynpunkter från värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har genom underremiss även inhämtat synpunkter från&lt;br&gt;överåklagaren i Stockholm som anför följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ansvarsbestämmelserna i lagen om insynshandel tillstyr-&lt;br&gt;ker jag de föreslagna straffskärpningarna. Enligt specialmotiveringen till&lt;br&gt;22 § skall frågan om konkurrens mellan insiderbrott och brott enligt brotts-&lt;br&gt;balken bedömas enligt allmänna rättsgrundsatser. Mot bakgrund härav&lt;br&gt;kan det synas egendomligt med en regel som stadgar att olaga insynshandel&lt;br&gt;skall vara subsidiärt i förhållande till gärningar i brottsbalken som på-&lt;br&gt;följdsmässigt är likställda eller strängare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Fullmäktige i Sveriges Riksbank&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken ifrågasätter realismen i kommitténs mål att eliminera alla&lt;br&gt;missförhållanden på marknaden och anför följande vad gäller tillsynen av&lt;br&gt;insiderhandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har högt ställda ambitioner när det gäller att med hjälp av&lt;br&gt;regler och tillsyn rätta till missförhållanden som kan tänkas uppstå på&lt;br&gt;marknaderna. Kommittén skriver exempelvis: ”Vår strävan har (...)&lt;br&gt;varit att (...) utnyttja regler som förhindrar att icke önskvärda konse-&lt;br&gt;kvenser över huvud taget uppstår. ” (s. 1:276). Kombinerade med effektiv&lt;br&gt;tillsyn och kontroll räknar kommittén med att dess förslag skall leda till att&lt;br&gt;alla typer av problem eliminieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ambitionen att eliminera missförhållanden är naturligtvis i sig lovvärd.&lt;br&gt;Det finns emellertid anledning att ifrågasätta realismen i detta mål. I vart&lt;br&gt;fall är det nödvändigt att ställa fördelarna i form av ökat investerarskydd&lt;br&gt;mot de direkta och indirekta kostnader som ett omfattande regel- och&lt;br&gt;tillsynssystem ger upphov till. De indirekta kostnaderna, t. ex. i form av&lt;br&gt;försämrad förnyelseförmåga och effektivitet, har fullmäktige berört i tidi-&lt;br&gt;gare avsnitt. Det finns dock även anledning att diskutera tillsynens direkta&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är brukligt att på andra samhällsområden göra en avvägning mellan&lt;br&gt;kostnaderna för att minska risker av olika slag och värdet av de insatser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som görs, dvs. den reella ambitionen är inte att eliminera alla risker.&lt;br&gt;Kommittén tycks obenägen att göra motsvarande avvägningar på värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden. Kostnaderna for tillsynsverksamheten diskuteras inte&lt;br&gt;utöver konstaterandet att bankinspektionen kommer att behöva omfattan-&lt;br&gt;de resurstillskott. När det gäller finansieringen föreslår kommittén att&lt;br&gt;denna skall ske på samma sätt som hittills, dvs. med hjälp av avgifter på de&lt;br&gt;företag och marknadsplatser som står under tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att de direkta kostnaderna belastar instituten får dock&lt;br&gt;inte undanskymma att det ytterst är kunderna, dvs. placerare och emitten-&lt;br&gt;ter, som på olika sätt betalar huvuddelen. Det är oundvikligt att ett&lt;br&gt;kostsamt tillsynssystem fördyrar värdepappershandeln. Det är därför vik-&lt;br&gt;tigt att väga kostnaderna mot de fördelar som tillsynen kan tänkas ge. Om&lt;br&gt;det blir alltför kostsamt att använda sig av dessa marknader, kommer både&lt;br&gt;emittenter och placerare att söka andra alternativ. Till skillnad från vad&lt;br&gt;kommittén hävdar är mer omfattande tillsyn inte nödvändigtvis ett kon-&lt;br&gt;kurrensmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte självklart att kommitténs förslag ger den grad av trygghet&lt;br&gt;som placerarna efterfrågar. Att göra en korrekt avvägning är inte lätt inom&lt;br&gt;ramen för ett system där statsmakterna tar på sig uppgiften att bedöma vad&lt;br&gt;som är en rimlig grad av säkerhet. En överskattning av kundernas betal-&lt;br&gt;ningsvilja gör att handeln flyttar utomlands och marknaden fungerar säm-&lt;br&gt;re. Med det system kommittén förespråkar finns inga naturliga mekanis-&lt;br&gt;mer för att rätta till detta. Förändringar kräver ny lagstiftning eller åtmins-&lt;br&gt;tone ändrade föreskrifter från tillsynsmyndigheten. Från denna synpunkt&lt;br&gt;är det inte självklart att det föreslagna tillsynssystemet är förenligt med&lt;br&gt;kommitténs mål att se till att värdepappershandel även i framtiden kan&lt;br&gt;bedrivas i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är svåra avvägningsproblem och fullmäktige kan inte anvisa några&lt;br&gt;enkla lösningar. Fullmäktige vill dock betona att kostnaderna för tillsyns-&lt;br&gt;verksamheten måste ges större vikt än de har fått i kommitténs betänkan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet tillsynsuppgifter skall enligt kommitténs förslag skötas av bank-&lt;br&gt;inspektionen. Ett problem med att ge bankinspektionen omfattande nya&lt;br&gt;arbetsuppgifter är att den traditionella tillsynen av kreditinstituten kan få&lt;br&gt;stå tillbaka även om utökade resurser tillförs inspektionen. Från riksban-&lt;br&gt;kens synpunkt framstår det som särskilt allvarligt om övervakningen av&lt;br&gt;banksystemet skulle försvagas. Bankinspektionen bör ges möjlighet att&lt;br&gt;koncentrera sig på tillsynen av banker, andra kreditinstitut och de&lt;br&gt;skyddsvärda delarna av värdepappershandeln och får inte belastas med&lt;br&gt;resurskrävande uppgifterna vid sidan av detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller inte minst tillsynen av insiderhandeln, som riskerar att störa&lt;br&gt;bankinspektionens reguljära arbete, trots att detta i ett samhällsekono-&lt;br&gt;miskt perspektiv inte tillhör inspektionens viktigaste uppgifter. Insiderfrå-&lt;br&gt;gorna passar också dåligt in i det finansieringssystem med avgifter som&lt;br&gt;tillämpas för inspektionens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund förordar fullmäktige att insiderfrågor handläggs av&lt;br&gt;annan myndighet än bankinspektionen. Fullmäktige ifrågasätter vidare&lt;br&gt;kommitténs förslag att avgiftsfinansiera insidertiilsynen. En lösning som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan övervägas är att låta åklagarmyndighet, eventuellt med åklagare som Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;specialiserar sig på ärenden inom det finansiella området, direkt svara för Bilaga 3&lt;br&gt;handläggningen av insiderfrågor. Frågan om hanteringen av insiderären-&lt;br&gt;den är komplicerad och bör analyseras noga av den sittande offentliga&lt;br&gt;utredning som har i uppdrag att studera tillsynsfrågorna på finansiella&lt;br&gt;marknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige vill i detta sammanhang påpeka att den disciplinnämnd&lt;br&gt;som kommittén föreslår skall hantera vissa ärenden mellan marknadsplat-&lt;br&gt;serna och tillsynsmyndighetens ansvarsområden framstår som en olycklig&lt;br&gt;kompromiss. Den tänkta uppdelningen mellan inspektion, disciplin-&lt;br&gt;nämnd och börsstyrelser kommer att ge upphov till svåra gränsdragnings-&lt;br&gt;problem. Ett av kommitténs viktigaste motiv för att föreslå denna lösning&lt;br&gt;är en önskan att få en enhetlig behandling av etikfrågor på olika börser.&lt;br&gt;Mot bakgrund av fullmäktiges bedömning att en enhetlig reglering för alla&lt;br&gt;typer av marknadsplatser och instrument inte är motiverad, framstår&lt;br&gt;emellertid detta inte som en särskilt angelägen fråga. Fullmäktige avvisar&lt;br&gt;därför förslaget att inrätta en disciplinnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige finner det också angeläget att ta upp en av de nya arbets-&lt;br&gt;uppgifter som kommittén föreslår skall åläggas bankinspektionen. Det&lt;br&gt;gäller övervakningen av företag vars aktier inte är börsnoterade, men ändå&lt;br&gt;föremål för vad som betecknas som allmän handel. Kommitténs motiv för&lt;br&gt;detta är att allmänhetens kapitalskyddsintresse måste tillvaratas även om&lt;br&gt;de väljer att köpa icke börsnoterade aktier. Bankinspektionen skall därför&lt;br&gt;regelbundet granska dessa företags redovisning och informationsgivning&lt;br&gt;till allmänheten. Eftersom det inte finns något utrymme för självreglering&lt;br&gt;via en marknadsplats, blir de lagstadgade bestämmelserna för dessa före-&lt;br&gt;tag i vissa avseenden hårdare än för de börsnoterade. Kommittén uppskat-&lt;br&gt;tar att ett hundratal företag på detta sätt skulle komma under bankinspek-&lt;br&gt;tionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta förslag bör bestämt avvisas. Det måste från såväl principiell som&lt;br&gt;praktisk synpunkt uppfattas som orimligt att förvandla bankinspektionen,&lt;br&gt;som är tillsynsmyndighet för finansiella institutioner, till en allmän före-&lt;br&gt;tagsinspektion med tillsynsansvar för ett stort antal icke-finansiella före-&lt;br&gt;tag. Som fullmäktige noterade i avsnitt 2 kan det anföras motiv för en&lt;br&gt;granskning av börsnoterade företag, där det viktigaste är att allmänheten&lt;br&gt;inte ska behöva göra helt självständiga riskbedömningar. Att utsträcka&lt;br&gt;detta ”typgodkännande” även till företag som inte är börsnoterade fram-&lt;br&gt;står emellertid som omotiverat. De etablerade börserna erbjuder ett till-&lt;br&gt;räckligt utbud av aktier för privatpersoner som är intresserade av aktier&lt;br&gt;och de som väljer att investera i icke börsnoterade företag måste få göra&lt;br&gt;det på egen risk. Fullmäktige avvisar därför förslaget om tillsyn av företag&lt;br&gt;vars aktier inte är börsnoterade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra tillsynsuppgifter som kommittén föreslår skall läggas på&lt;br&gt;bankinspektionen kan förtjäna en mer allsidig prövning, där de grundläg-&lt;br&gt;gande skyddsintressena preciseras bättre än i kommitténs betänkande.&lt;br&gt;Som fullmäktige ovan betonat är det inte rimligt att utgå från att all&lt;br&gt;verksamhet som har beröring med värdepappershandel är lika skyddsvärd.&lt;br&gt;Ett område där kommittén utsträcker tillsynsambitionerna väl långt är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslaget om auktorisation av placeringsrådgivare. Kommittén sätter här&lt;br&gt;likhetstecken mellan rådgivning och portföljförvaltning. Det är emellertid&lt;br&gt;klart att risken för den enskilde att råka illa ut är långt större i samband&lt;br&gt;med att han eller hon överlåter hanteringen av tillgångar till någon annan&lt;br&gt;än då råd om valet av placering inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs argument för att kräva auktorisation är att sådan verksam-&lt;br&gt;het bör ”få bedrivas endast av ansvarsfulla personer med tillräckliga&lt;br&gt;kunskaper” (s. 2:31). Det konkreta förslaget gäller emellertid företaget och&lt;br&gt;innebär ett krav på viss kapitalbas. Det finns möjligen vissa paralleller&lt;br&gt;mellan placeringsrådgivare och t. ex. advokater och auktoriserade reviso-&lt;br&gt;rer. De krav som uppställs för dessa yrkesgrupper är kopplade till enskilda&lt;br&gt;individers erfarenheter och kompetens. Auktorisationen sköts dock av&lt;br&gt;privata branschorganisationer, under viss offentlig tillsyn. En sådan lös-&lt;br&gt;ning ligger närmare till hands även för placeringsrådgivare. Fullmäktige&lt;br&gt;föreslår därför att förslaget att bankinspektionen skall auktorisera place-&lt;br&gt;ringsrådgivare avvisas. Detta innebär ett avsteg från EG:s regler, men&lt;br&gt;fullmäktige anser att detta är motiverat i det aktuella fallet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Stockholms fondbörs&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det är väl känt att bekämpande av insider-handel inrymmer stora svårig-&lt;br&gt;heter. Mot aktiemarknadens krav på effektivitet och snabbhet vid tillämp-&lt;br&gt;ningen av insider-reglerna står den enskildes berättigade anspråk på rätts-&lt;br&gt;säkerhet och integritetsskydd. Från de synpunkter börsstyrelsen har att&lt;br&gt;beakta är det angeläget att resurser anslås till och befogenheter lämnas för&lt;br&gt;en effektiv tillämpning av de nya insider-reglerna. I annat fall finns risk för&lt;br&gt;att de nya reglerna blir ett slag i luften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollsystemens effektivitet beror i hög grad på graden av genomlys-&lt;br&gt;ning av marknaden och på snabbheten i reaktionssystemen. I det först-&lt;br&gt;nämnda hänseendet öppnar ny teknik möjligheter till effektivare kontroll.&lt;br&gt;Enligt börsstyrelsens mening bör samköming mellan aktieböcker och insi-&lt;br&gt;derregister kunna anordnas utan att den enskildes rätt eller integritet träds&lt;br&gt;för när. Vidare bör kommitténs förslag om insyn i ägarförhållandena bland&lt;br&gt;börsnoterade m. fl. bolag bidra till en förbättrad genomlysning av markna-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör kommitténs förslag om insyn i ägarförhållandena bland&lt;br&gt;börsnoterade m. fl. bolag bidra till en förbättrad genomlysning av markna-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snabbheten i reaktionssystemen är beroende av hur tillsynen av insider-&lt;br&gt;reglerna organiseras. Kommittén har i sitt förslag byggt vidare på nuvaran-&lt;br&gt;de system och i linje med andra förslag i betänkandet samlat resurser och&lt;br&gt;befogenheter hos bankinspektionen. För att tillgodose önskemålen om&lt;br&gt;ökad snabbhet har börsstyrelsen övervägt alternativa organisationsformer.&lt;br&gt;Vid en samlad bedömning synes fördelarna med alternativen ej överväga&lt;br&gt;nackdelarna. Enligt börsstyrelsens mening bör därför tillsynen av det nya&lt;br&gt;regelverket läggas upp på det sätt utredningen föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vilken organisation som väljs på myndighetsnivå anser börssty-&lt;br&gt;relsen det från effektivitetssynpunkt var av största vikt att marknadsplat-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sernas kursövervakningsenheter engageras i kontrollen av insiderreglerna.&lt;br&gt;Ju närmare marknaden kontrollsystemet befinner sig desto snabbare och&lt;br&gt;effektivare ingripande har man anledning att räkna med. Börsstyrelsen har&lt;br&gt;under de senaste åren avsatt ökade resurser för insatser av detta slag och är&lt;br&gt;beredd att också fortsättningsvis höja ambitionsnivån när det gäller mark-&lt;br&gt;nadsövervakning. Styrelsen föreslår att erforderliga befogenheter, som&lt;br&gt;t. ex. kan innebära rätt att identifiera viss slutkund, uttryckligen lämnas i&lt;br&gt;regelverket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Allmänna pensionsfonden, första, andra och tredje&lt;br&gt;fondstyrelserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Betänkandets förslag om breddning av området dels för lagstiftningens&lt;br&gt;tillämpning och dels för skyddsintressen leder fram till ett ökat behov av&lt;br&gt;tillsyn. Denna skall enligt betänkandet utövas av bankinspektionen som&lt;br&gt;härigenom skulle få utökade och delvis helt nya arbetsuppgifter. Det är i&lt;br&gt;senare fallet inte småsaker det rör sig om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”att kontrollera fördelningen av ägareandel av en börs eller en cle-&lt;br&gt;aringorganisation och meddela undantag från reglerna om ägandebegräns-&lt;br&gt;ningar, godkänna beslut om ändring av en börs, eller en clearingverksam-&lt;br&gt;hets bolagsordning eller stadgar”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”att meddela beslut om börsstopp när särskilda skäl föreligger och att&lt;br&gt;meddela undantag från börsstopp för handel med optioner eller terminer&lt;br&gt;när det underliggande fondpappret är föremål för börsstopp”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”att efter bemyndigande meddela föreskrifter om avgifter som en annan&lt;br&gt;börs än Stockholms Fondbörs eller clearingorganisation uppbär,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”att förutom fondkommissionärer även marknadsgaranter, emissions-&lt;br&gt;förmedlare, värdepappersförmedlare, placeringsrådgivare och portfölj-&lt;br&gt;förvaltare skall vara skyldiga att söka tillstånd hos bankinspektionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”att bankinspektionen skall kunna förbjuda handel med finansiella in-&lt;br&gt;strument om handeln innebär att allmänhetens förtroende för värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden äventyras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”att bankinspektionen skall vara ansvarig för att misstänkta fall av&lt;br&gt;insiderhandel blir utredda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”att bankinspektionen skall övervaka efterlevnaden av den föreslagna&lt;br&gt;lagen om informationsskyldighet för aktiebolag vilkas aktier är allmänt&lt;br&gt;spridda,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”att bankinspektionen bör aktivt medverka till att självreglering kom-&lt;br&gt;mer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Del 2, sid 289-290)&lt;br&gt;Uppräkningen — som inte är fullständig — visar att det av kommittén&lt;br&gt;föreslagna regelsystemet sannolikt överskrider de gränser, där kostnaderna&lt;br&gt;överväger de vinster tillsynen kan tillföra samhällsekonomin. Förslagen&lt;br&gt;präglas av ett synsätt, som är dåligt anpassat till marknader under avregle-&lt;br&gt;ring och i snabb utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bankinspektionen skulle förslaget innebära att dess traditionella&lt;br&gt;övervakning av kreditinstituten utvidgas till helt nya områden. Kredit-&lt;br&gt;marknadskommittén ansåg att bankinspektionen behövde kraftigt ökade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1990/91. I saml. Nr 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resurser redan för att kunna fylla sina traditionella uppgifter. Värdepap-&lt;br&gt;perskommitténs förslag skulle nödvändiggöra ytterligare förstärkning, al-&lt;br&gt;ternativt uttunning av bevakningen på traditionella områden. Fondstyrel-&lt;br&gt;serna anser att det är viktigt att någon myndighet tar det samlade ansvaret&lt;br&gt;för den tillsyn som kan anses bli nödvändig och ges de resurser som&lt;br&gt;erfordras härför. För närvarande är gränserna oklara mellan riksbanken,&lt;br&gt;riksgäldskontoret, Stockholms Fondbörs, bankinspektionen och rättsliga&lt;br&gt;myndigheter. Inte minst gäller detta förhållandet på marknaden för ränte-&lt;br&gt;bärande papper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.8 Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen, Svenska Sparbankföreningen och Sveriges&lt;br&gt;Föreningsbankers Förbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En effektiv reglering av insiderhandeln är självklart beroende av en funge-&lt;br&gt;rande tillsyn. Denna tillsyn utövas i dag av bankinspektionen. Det är en&lt;br&gt;verksamhet som avviker från inspektionens tillsyn över banker, fondkom-&lt;br&gt;missionsbolag, finansbolag etc. Det kan därför finnas anledning att fråga&lt;br&gt;om just bankinspektionen skall ha huvudansvaret också för tillsynen av att&lt;br&gt;insiderregleringen följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna har emellertid den uppfattningen att bankinspektionen&lt;br&gt;också i fortsättningen bör ägna sig åt insiderbevakningen. Det ligger nära&lt;br&gt;till hands, eftersom inspektionen redan — och kommer att ha — tillsyn&lt;br&gt;över marknadsplatserna och har möjlighet att inhämta erforderliga uppgif-&lt;br&gt;ter om handeln såväl från marknadsplatserna som från de marknadsaktö-&lt;br&gt;rer under dess tillsyn som utför handeln. Att lägga ut uppgiften på annat&lt;br&gt;håll skulle medföra en onödigt utbyggd byråkrati. Bankinspektionen måste&lt;br&gt;emellertid med större snabbhet än hittills handlägga denna kontroll. En&lt;br&gt;reglering som förebygger insiderhandel bör nämligen bygga på att överträ-&lt;br&gt;delser beivras snabbt. Inspektionen bör därför inte göra några långa omfat-&lt;br&gt;tande utredningar med skriftväxling och förhör, utan detta får lämnas till&lt;br&gt;åklagarmyndigheten i de fall inspektionens inledande undersökning ger&lt;br&gt;anledning till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är särskilt i samband med emissioner, fusioner, andra övertaganden&lt;br&gt;o. dyl., det finns anledning att befara insiderhandel. För att stävja försök&lt;br&gt;till sådan handel bör det därför vara anledning att regelmässigt kontrollera&lt;br&gt;handeln i samband med sådana situationer. Den berörda marknadsplatsen&lt;br&gt;bör därför ha till uppgift att genom ett system för s. k. stock watching noga&lt;br&gt;följa handeln när sådana åtgärder vidtas. Skulle affärsaktiviteten avvika&lt;br&gt;påtagligt från det normala, bör en fördjupad kontroll göras. Föreningarna&lt;br&gt;har varit inne på att denna skulle kunna utövas under insyn av den&lt;br&gt;tillkommande disciplinnämnden men stannat för att dennas uppgifter bör&lt;br&gt;begränsas till rent rättsliga disciplinära bedömningar. De fördjupade kon-&lt;br&gt;trollerna bör i stället utföras av bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionens uppgifter och resurser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tidigare sammanhang har framförts att bankinspektionens verksamhet Bilaga 3&lt;br&gt;bör finansieras över statsbudgeten. De ytterligare tillsynsuppgifter som&lt;br&gt;blir aktuella för bankinspektionen — om kommitténs förslag genomförs —&lt;br&gt;innebär betydande kostnadsökningar för inspektionen. Föreningarnas&lt;br&gt;principiella uppfattning är att verksamheten — även efter en utökning av&lt;br&gt;densamma — bör finansieras över statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller bankinspektionens förutsatta utredningar om förekoms-&lt;br&gt;ten av otillåten insiderhandel kan konstateras att dessa får en rent polisiär&lt;br&gt;karaktär. Kostnaderna härför bör därför, oavsett hur inspektionens övriga&lt;br&gt;verksamhet finansieras, behandlas på samma sätt som kostnaderna för den&lt;br&gt;brottsutredning som sker hos polis- och åklagarväsendet. De bör alltså&lt;br&gt;stanna på det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.9 Sveriges Finansanalytikers Förening&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt SFFs uppfattning måste ambitionen vara att snarare än att förbjuda&lt;br&gt;alla korta affarer verka för att allt missbruk av inside information upp-&lt;br&gt;täcks. Detta kräver att ökade resurser avsätts för att utreda misstänkta&lt;br&gt;affärer. Som ett alternativ till att öka personalen på bankinspektionen vill&lt;br&gt;SFF peka på den brittiska modellen där två oberoende, kvalificerade&lt;br&gt;utredare ges i uppdrag att undersöka om missbruk av inside information&lt;br&gt;skett efter det att fondbörsen gjort en preliminär granskning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.10 Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att den övervakning som skall ske av en alltmer fri&lt;br&gt;marknad blir effektiv. Det är därför av största vikt att den myndighet som&lt;br&gt;skall utföra detta mycket väsentliga arbete organiseras på ett effektivt sätt&lt;br&gt;som också tar hänsyn till de finansiella marknadernas utveckling. Denna&lt;br&gt;myndighet måste också få tillgång till den expertis med skilda kvalifikatio-&lt;br&gt;ner som behövs för att kunna utföra tillsynen av marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen är idag både tillsynsmyndighet, åklagare och domare.&lt;br&gt;Detta är en olycklig sammanblandning av funktionerna. TCO tillstyrker&lt;br&gt;att en översyn görs av bankinspektionens verksamhet och organisation.&lt;br&gt;Det blir samtidigt nödvändigt att myndigheten får de resurser som är&lt;br&gt;nödvändiga för att utföra de uppgifter som den blir pålagd. I samband med&lt;br&gt;översynen av bankinspektionen bör även sammansättningen av styrelse&lt;br&gt;breddas och att representanter utsedda på förslag av arbetsmarknadens&lt;br&gt;parter kommer med i styrelsen då bankinspektionen ofta hanterar frågor&lt;br&gt;med bäring på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.11 Sveriges Advokatsamfund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Även andra bolag än börs- och OTC-bolag med ett spritt ägande föreslås&lt;br&gt;omfattade av bland annat ”Leo-lagen” och ”insiderlagen”. Med hänsyn &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;163&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till sanktionerna i dessa lagförslag bör övervägas en tydligare avgränsning Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;mellan ogiltigt och giltigt respektive straffbart och straffritt än det sprid- Bilaga 3&lt;br&gt;ningsrekvisit som utredningen föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.12 Stockholms Universitet, Juridiska fakultetsnämnden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill nämnden uttala att den finner systemet med krav&lt;br&gt;på åtalsmedgivande från en speciell myndighet — här bankinspektionen —&lt;br&gt;principiellt olämpligt. Det förhindrar en klar rättsbildning till ledning för&lt;br&gt;dem som lagen riktas till, genom att den åtalsprövande myndigheten inte&lt;br&gt;redovisar sina bedömningsgrunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna skärpningen av straffskalorna tillstyrks av nämnden. När&lt;br&gt;det gäller bedömningen av en gärning som grovt brott anför kommittén,&lt;br&gt;att en graverande omständighet kan vara fördröjning av offentliggörande&lt;br&gt;av information för att kursläget dessförinnan skall kunna utnyttjas (del 2 s&lt;br&gt;452). En sådan omständighet bör enligt nämndens mening beaktas i ett&lt;br&gt;annat hänseende - och därmed avföras från bedömningen av insiderbrot-&lt;br&gt;tet — nämligen vid prövningen av ett eventuellt straffansvar för personer i&lt;br&gt;företagets ledning för bristande informationsgivning till marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Sekretessfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Bankinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;VMK har diskuterat om det bör finnas en möjlighet att hemlighålla uppgif-&lt;br&gt;ter till skydd för ett utredningsintresse. Kommittén har dock inte funnit&lt;br&gt;skäl föreslå en sådan sekretessbestämmelse. Motivet härtill är att det i 5&lt;br&gt;kap 1 § sekretesslagen finns ett tillfredsställande sätt att skydda de uppgif-&lt;br&gt;ter som bankinspektionen kan komma att överlämna till åklagarmyndig-&lt;br&gt;heten om beslut fattas att lämna medgivande till allmänt åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen delar inte kommitténs bedömning och föreslår för sin&lt;br&gt;del att det införs en möjlighet för inspektionen att sekretessbelägga uppgif-&lt;br&gt;ter till skydd för ett utredningsintresse. Skälet härtill är att när en under-&lt;br&gt;sökning inleds inspektionen inte vet om ärendet kommer att överlämnas&lt;br&gt;till åklagare eller skrivas av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten har i dom 1990-02-12 (mål nr 6162—1989) behandlat&lt;br&gt;vissa sekretessfrågor vid insiderundersökningar. Av domen framgår bl. a.&lt;br&gt;att uppgifter om det bolags namn i vars aktier misstänkt insiderbrott&lt;br&gt;förekommit enligt 5 kap 1 § andra stycket sekretesslagen inte får lämnas ut&lt;br&gt;om ärendet överlämnats till åklagare. Av domen framgår inte klart om&lt;br&gt;bolagets namn skall vara belagt med sekretess även under pågående utred-&lt;br&gt;ning hos inspektionen dvs. innan beslut om överlämnande eller avskriv-&lt;br&gt;ning tagits. Nämnda sekretessbestämmelse synes då inte vara tillämplig.&lt;br&gt;Det kan inte anses följa av bestämmelserna i 8 kap 5 § sekretesslagen att&lt;br&gt;namnet på det bolag var aktier misstänks ha varit föremål för insiderbrott&lt;br&gt;kan hemlighållas under pågående utredning hos bankinspektionen. För&lt;br&gt;inspektionen framstår det dock mot bakgrund av kammarrättens dom som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;felaktigt att lämna ut namnet innan man vet om ärendet skall avskrivas.&lt;br&gt;Något lagstöd for att hemlighålla den uppgiften synes som nämnts dock&lt;br&gt;inte finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insiderundersökningar är mycket intressanta för massmedia och det är&lt;br&gt;inte minst ur den aspekten viktigt att sekretessfrågorna bli klart reglerade i&lt;br&gt;lag. Förutom bolagets namn finns det flera uppgifter för vilka sekretessfrå-&lt;br&gt;gan inte är tillfredsställande löst. Det gäller t. ex. namn på misstänkta&lt;br&gt;personer. Ett tips från någon utomstående som inte lämnats på begäran av&lt;br&gt;inspektionen kan inte sekretessbeläggas enligt 8 kap 5 § andra stycket&lt;br&gt;sekretesslagen. Förhållandet är detsamma om inspektionen skriftligen stäl-&lt;br&gt;ler frågor till den misstänkte. Den utgående skrivelsen från inspektionen&lt;br&gt;kan inte sekretessbeläggas med stöd av 8 kap 5 § andra stycket och namnet&lt;br&gt;på den misstänkte kan därmed komma ut i massmedia. Detta är en&lt;br&gt;otillfredsställande ordning. Sekretessfrågan bör därför vara utformad på&lt;br&gt;samma sätt som gäller för förundersökning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det sagda föreslår inspektionen att det i lag slås fast att&lt;br&gt;sekretess gäller för uppgifter i pågående insiderundersökningar om det kan&lt;br&gt;antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller&lt;br&gt;den framtida verksamheten kan skadas om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill bankinspektionen understryka att det är myc-&lt;br&gt;ket angeläget att sekretesslagen kompletteras med den av kommittén före-&lt;br&gt;slagna bestämmelsen om möjlighet att sekretessbelägga information som&lt;br&gt;bankinspektionen får från utländska myndigheter. Ett effektivt och förtro-&lt;br&gt;endefullt samarbete mellan olika länders tillsynsmyndigheter på värdepap-&lt;br&gt;persmarknaden liksom på andra marknader är en nödvändighet till följd&lt;br&gt;av den snabba internationaliseringen av finansmarknaderna. Konfiden-&lt;br&gt;tiell behandling av känsliga uppgifter är ofta en förutsättning för utbyte av&lt;br&gt;viktig information och kravet på ömsesidig sekretess anges uttryckligen i&lt;br&gt;hittills ingångna avtal om samarbete, s. k. Memorandum of Understan-&lt;br&gt;ding, mellan tillsynsmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen har med regeringens bemyndigande ingått dels den&lt;br&gt;nordiska samarbetsöverenskommelsen, som omnämns i betänkandet och&lt;br&gt;dels samarbetsavtal med den brittiska tillsyndsmyndigheten Securities and&lt;br&gt;Investments Board (SIB) i London, bl. a. i anledning av etableringen av en&lt;br&gt;optionsmarknad i London. Ytterligare samarbetsavtal av liknande slag&lt;br&gt;kommer säkerligen att träffas inom de närmaste åren och sådana diskus-&lt;br&gt;sioner pågår f. n. . Inom den internationella organisationen IOSCO (Inter-&lt;br&gt;national Organization of Securities Commissions), där den svenska bank-&lt;br&gt;inspektionen är medlem sedan 1987, har medlemmarna rekommenderats&lt;br&gt;att träffa samarbetsöverenskommelser i första hand bilateralt, eftersom&lt;br&gt;detta anses som den effektivaste och snabbaste vägen för att tillsynen skall&lt;br&gt;kunna följa handeln över gränserna. Enligt en resolution från 1989, som&lt;br&gt;bankinspektionen ännu inte undertecknat i avvakan på behandlingen av&lt;br&gt;VMK:s förslag, rekommenderas medlemmarna i IOSCO också att övervä-&lt;br&gt;ga och föreslå de ändringar i lagstiftningen som anses nödvändiga för att&lt;br&gt;utbyta information och överlämna dokument enligt sådana samarbets-&lt;br&gt;överenskommelser. I denna resolution anges också att information och&lt;br&gt;dokument bör kunna lämnas ut, oavsett om den sak som undersökningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser är en överträdelse av lagen i den tillfrågade myndighetens stat eller&lt;br&gt;inte. Eftersom Sverige i andra internationella sammanhang upprätthåller&lt;br&gt;kravet på dubbel straffbarhet, dvs. att aktuella gärningar eller gärningsty-&lt;br&gt;per skall vara kriminaliserade också i Sverige, har bankinspektionen inte&lt;br&gt;kunnat frångå principen i fråga om t. ex. insiderundersökningar med inter-&lt;br&gt;nationella förgreningar. Denna fråga får därför behandlas i ett mer gene-&lt;br&gt;rellt sammanhang avseende villkoren för internationellt samarbete vid&lt;br&gt;brottsutredningar och tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller det föreslagna tillägget till 8 kap 5 § sekretesslagen om&lt;br&gt;sekretesskydd för uppgifter som erhållits på grund av avtal om internatio-&lt;br&gt;nellt tillsynssamarbete föreslår bankinspektionen den ändringen att sekre-&lt;br&gt;tessen skall gälla också vid sådana avtal med utländsk tillsynsmyndighet&lt;br&gt;eller motsvarande organ som svensk myndighet träffar efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande. Sådana bemyndiganden har regeringen lämnat bankin-&lt;br&gt;spektionen enligt 10 kap 3 § regeringsformen i fråga om de ovan nämnda&lt;br&gt;överenskommelserna med de nordiska tillsynsmyndigheterna och SIB.&lt;br&gt;Det skulle vara en omständlig och onödig procedur om varje sådan över-&lt;br&gt;enskommelse skulle behöva godkännas av riksdagen för att det utökade&lt;br&gt;sekretesskyddet skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Riksåklagaren&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I förslaget har diskuterats möjligheten att hemlighålla uppgifter till skydd&lt;br&gt;för utredningsintresset i samband med insiderutredning gjord av tillsyns-&lt;br&gt;organet. Något förslag till en sådan bestämmelse har inte lagts fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har hänvisat till de regler som finns i 5 kap 1 § sekretessla-&lt;br&gt;gen (1980:100) och som gäller sekretess vid utredning i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på att det under ett tidigt skede kan finnas ett behov av att&lt;br&gt;skydda uppgifter intill dess att ett ärende överlämnas till polis/åklagare&lt;br&gt;föreslår jag att en lagregel om sekretess vid utredningar av tillsynsorganet&lt;br&gt;övervägs.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Korttidshandel&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Svea hovrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten delar utredarnas synpunkter att en regel av karaktären ”the&lt;br&gt;insiders short-swing profit rules” synes vara ett effektivt medel mot vissa&lt;br&gt;typer av insiderhandel. Domstolen tillstyrker att regeln införs även i&lt;br&gt;svensk lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller lagtextens utformning ifrågasätter hovrätten i några fall om&lt;br&gt;den verkligen uttrycker utredarnas intentioner. Sålunda ifrågasätter hov-&lt;br&gt;rätten om ordet ”vinst” vid naturlig läsning av lagtexten också kan innebä-&lt;br&gt;ra den uteblivna förlust som blir följden av att en person säljer sina aktier&lt;br&gt;före kursnedgången och sedan återköper dem när kursen gått ned. För att&lt;br&gt;öka regelns förståelighet föreslår hovrätten i stället ordalydelsen ”vinst&lt;br&gt;eller utebliven förlust”. Vidare ställer sig hovrätten frågande till att begrep-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pet ”aktier med samma rättigheter” utan vidare förklaring också kan Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;antagas betyda exempelvis optioner av samma optionsserie. Hovrätten Bilaga 3&lt;br&gt;ställer sig för övrigt allmänt skeptisk till den lagtekniska lösningen med ett&lt;br&gt;definitionsförfarande i 3 § och förordar i första hand en annan lösning.&lt;br&gt;Under alla förhållanden räcker inte en hänvisning till 3 § i nu berört&lt;br&gt;avseende. I stället synes i förevarande regler erforderligt med en uppräk-&lt;br&gt;ning av samtliga berörda fondpapper och instrument. Detta låter sig emel-&lt;br&gt;lertid inte heller göras utan problem med hänsyn till övriga regler som&lt;br&gt;baseras på den allmänna definitionen i 3 §. Hovrätten har av den anled-&lt;br&gt;ningen svårt att se någon annan framkomlig väg än att en annan lagteknisk&lt;br&gt;lösning övervägs. Hovrätten ifrågasätter vidare att försäljning av konverte-&lt;br&gt;rade eller nytecknade aktier kan omfattas av regeln för det fall inte exem-&lt;br&gt;pelvis det konvertibla skuldebrevet förvärvats inom sexmånadersperio-&lt;br&gt;den. Själva konverteringen torde ju nämligen inte innebära förvärv eller&lt;br&gt;överlåtelse mot vederlag utan endast fullgörande av ett tidigare ingånget&lt;br&gt;avtal. Således är ändring av den föreslagna lagtexten erforderlig för att&lt;br&gt;också försäljning av t. ex. konverterade aktier skall omfattas i alla fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att regler av det här slaget inte finns tidigare i svensk&lt;br&gt;lagstiftning anser hovrätten det angeläget att framhålla behovet av en&lt;br&gt;preskriptionsregel. Den amerikanska preskriptionstiden om två år torde&lt;br&gt;kunna användas som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten anser det inte vara en lämplig lösning att allmän åklagare&lt;br&gt;skall föra den här typen av civilrättslig talan. Åklagaren kommer i så fall&lt;br&gt;närmast att påminna om ett rättegångsombud som för en motsträvig parts&lt;br&gt;talan i civilmål. Förfarandet går inte att jämställa med åklagarnas befatt-&lt;br&gt;ning med straffrättsliga sanktionsavgifter av sådant slag som finns i t. ex.&lt;br&gt;10 kap PBL i det att avgiften inte betalas in till det allmänna. Inte heller i&lt;br&gt;övrigt överensstämmer den föreslagna regeln med de riktlinjer som finns&lt;br&gt;beträffande sanktionsavgifter i svensk lagstiftning. Ett tämligen naturligt&lt;br&gt;alternativ är att lägga över talerätten på bankinspektionen. En annan&lt;br&gt;variant är att efter amerikanskt mönster ge aktieägare rätt att föra bolagets&lt;br&gt;talan i dessa sammanhang. Det sistnämnda alternativet kompliceras dock&lt;br&gt;förmodligen av att få aktieägare har råd att föra en sådan talan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Kammarrätten i Stockholm&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Om moralen på värdepappersmarknaden skall upprätthållas, är det nöd-&lt;br&gt;vändigt att reglerna om förbud mot inside speculation är effektiva. Av den&lt;br&gt;orsaken föreslår (del 2 s 184 f) kommittén att en bestämmelse införs enligt&lt;br&gt;vilken person med insynsställning är skyldig att lämna ifrån sig vinst vid&lt;br&gt;korttidsaffärer till det bolag där han är verksam. Det torde normalt bli&lt;br&gt;svårt att bevisa att brott mot insiderbestämmelser föreligger. Starka skäl&lt;br&gt;talar därför för den nämnda specialregeln som hindrar personer med&lt;br&gt;insynsställning från att göra vinstgivande korttidsaffärer i det egna bolaget.&lt;br&gt;Bestämmelsen bör därmed få en avskräckande effekt. Kammarrätten har&lt;br&gt;dock vissa invändningar mot utformningen av sanktionen som är en&lt;br&gt;nyskapelse för svensk del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en början anser domstolen att det inte bör i första hand ankomma&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på vederbörande bolag att föra talan om förverkande av vinsten. Styrelsen Prop. 1990/91: 42&lt;br&gt;eller företagsledningen torde ofta komma i en svår — närmast jävsliknan- Bilaga 3&lt;br&gt;de — situation när det gäller att pröva om talan skall föras eller ej. Någon&lt;br&gt;sanktionsmöjlighet föreslås inte bli införd mot bolag som inte väcker talan&lt;br&gt;om förverkande, utan i det läget skall åklagare, efter anmälan av bankin-&lt;br&gt;spektionen, få föra talan (25 § andra stycket förslaget till lag om insynshan-&lt;br&gt;del på värdepappersmarknaden). Kammarrätten anser att det är att före-&lt;br&gt;dra att det alltid ankommer antingen på bankinspektionen, som skall&lt;br&gt;övervaka att reglerna om insiderhandel efterlevs, eller på åklagare, efter&lt;br&gt;anmälan av bankinspektionen, att föra talan i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att vinsten skall inbetalas till bolaget är hämtad från den&lt;br&gt;ordning som gäller i USA (del 2 s 184). Den synes emellertid inte helt&lt;br&gt;invändningsfri. De medel som skall betalas in till bolaget motsvaras inte&lt;br&gt;av någon prestation från dettas sida och utgör inte heller ersättning för&lt;br&gt;någon kostnad som bolaget har fått vidkännas. Det kan i och för sig hävdas&lt;br&gt;att övriga aktieägare i bolaget blir lidande om en insideraffär görs av en&lt;br&gt;person med en speciell ställning i bolaget. Insiderreglerna enligt förslaget&lt;br&gt;är dock så vittomfattande att denna situation inte alltid torde vara för&lt;br&gt;handen. En alternativ lösning är att medlen tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje bör skatteeffekten beaktas. I specialmotiveringen uttalas&lt;br&gt;(del 2 s 432) att förslaget inte för den som har betalat in sin vinst till&lt;br&gt;bolaget bör medföra några förändringar beträffande beskattning i förhål-&lt;br&gt;lande till vad som annars skulle gälla. Uttalandet synes inte alldeles enty-&lt;br&gt;digt. Om innebörden är att den otillbörliga vinsten skulle beskattas, så kan&lt;br&gt;det sägas strida mot vad som i betänkandet anges (del 2 s 185 f) om att man&lt;br&gt;i dylika situationer bör undvika nykriminaliseringar. Om aktieägaren,&lt;br&gt;trots att han inte har fått behålla vinsten, skall beskattas för denna har han&lt;br&gt;ju faktiskt fått vidkännas en ekonomisk förlust som ligger nära ett straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett vilken lösning som väljs, bör klara regler ges. 1 fråga om sådana&lt;br&gt;inkomster som förklaras förverkade framstår en beskattning som tveksam.&lt;br&gt;Domstolen förordnar därför i första hand att en bestämmelse införs i&lt;br&gt;skattelagstiftningen om att hithörande ”vinster” är skattefria. Alternativt&lt;br&gt;kan tänkas att den beskattning som skall ske beaktas när storleken av&lt;br&gt;förverkandebeloppet läggs fast. I den remiss angående skattereform som&lt;br&gt;nu behandlas av lagrådet föreslås inkomster av kapital bli beskattade med&lt;br&gt;30 procent. Om detta förslag följs, kan en enkel schablon vara att ”dra in”&lt;br&gt;70 procent av vinsten. En sådan ordning torde vara till fyllest för att ett&lt;br&gt;rimligt resultat skall uppnås. Detta alternativ har den fördelen att förver-&lt;br&gt;kande- och skattefrågorna i övrigt torde kunna behandlas oberoende av&lt;br&gt;varandra. Det första alternativet fordrar däremot en längre gående sam-&lt;br&gt;ordning, bl. a. särskilda bestämmelser för det fall att beslutet om förver-&lt;br&gt;kande ändras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Försäkringsinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen ansluter sig till kommitténs förslag. För att minska risken för&lt;br&gt;insiderhandel och för att stärka förtroendet för värdepappersmarknaden&lt;br&gt;är det värdefullt att det införs en begränsningsregel av föreslagen art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Riksskatteverket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att den som genom sin ställning har insyn i ett aktie-&lt;br&gt;bolag under vissa omständigheter skall inbetala sin vinst till bolaget (10 § )&lt;br&gt;och därvid förutsatt att beloppet skall utgöra skattepliktig intäkt för bola-&lt;br&gt;get. Vidare synes avsikten vara att avdrag inte får ske för det inbetalda&lt;br&gt;beloppet vid reavinstberäkningen. Grunden för att inbetalning till bolaget&lt;br&gt;valts i stället för förverkande är inte helt klar och en skatteplikt för bolaget&lt;br&gt;torde kräva ett uttryckligt stadgande. Detsamma gäller ett förbud att&lt;br&gt;beakta beloppet vid reavinstberäkningen, vilket framstår som det naturli-&lt;br&gt;ga förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Riksåklagaren&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vinster som gjorts vid s. k. korttidshandel skall enligt förslaget betalas till&lt;br&gt;det bolag vars aktier blivit föremål för sådan handel (10 §). Det föreslås att&lt;br&gt;talan därvid skall föras av allmän åklagare (25 § 2 st). Enligt förslaget skall&lt;br&gt;sådan talan ske i den för tvistemål stadgade ordningen. Jag ställer mig helt&lt;br&gt;avvisande till en sådan lösning. Det är min bestämda uppfattning att&lt;br&gt;åklagare endast skall användas för egentliga åklagaruppgifter. Ett sådant&lt;br&gt;synsätt står också i samklang med de synpunkter på en renodling av&lt;br&gt;åklagaruppgiften som förts fram från justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har genom underremiss inhämtad synpunkter från över-&lt;br&gt;åklagaren i Linköping som anför följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att åklagare i vissa fall (10 §) skall föra talan om skyldighet att&lt;br&gt;betala vinst till ett bolag innebär en utvidgning av åklagarnas arbetsuppgif-&lt;br&gt;ter. Det kan ifrågasättas om denna uppgift bör läggas på åklagare. Frågan&lt;br&gt;är företrädesvis av civilrättslig art och nära knuten till bankinspektionens&lt;br&gt;verksamhet. Talerätten bör därför ankomma på inspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har genom underremiss även inhämtat synpunkter från&lt;br&gt;överåklagaren i Stockholm som anför följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I syfte att motverka korttidshandel av personer med insynsställning i&lt;br&gt;vissa aktiebolag stadgas i 10 § att vinstbelopp i vissa fall skall betalas till&lt;br&gt;vederbörande aktiebolag. Jag har i och för sig svårt att förstå varför bolaget&lt;br&gt;skulle få rätt till vinsten. Det kan synas ligga närmare till hands att införa&lt;br&gt;en regel om vinningsförverkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan att utveckla några närmare synpunkter på den nyss nämnda frågan&lt;br&gt;vill jag emellertid med skärpa avstyrka den följdregel som föreslås i 25 § 2&lt;br&gt;st om att talan angående skyldighet enligt 10 § att betala vinst till ett&lt;br&gt;aktiebolag i vissa fall skall föras av allmän åklagare. Detta skulle ske i den&lt;br&gt;för tvistemål stadgade ordningen. Jag kan inte erinra mig att någon mot-&lt;br&gt;svarighet till en sådan arbetsuppgift för åklagarna finns tidigare. Förslaget&lt;br&gt;synes gå stick i stäv mot det arbete som för närvarande lär pågå inom&lt;br&gt;justitiedepartementet i syfte att renodla de allmänna åklagarnas verksam-&lt;br&gt;het och befria dem från en del perifiera och udda arbetsuppgifter. Den nu&lt;br&gt;föreslagna regeln gäller ett för åklagarverksamheten helt artfrämmande&lt;br&gt;förfarande. Den rör ett processuellt område beträffande vilket åklagarnas&lt;br&gt;praktiska erfarenheter är mycket begränsade. Det synes oklart vilka befo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genheter åklagaren skall ha i sammanhanget vad gäller utredningsförfaran-&lt;br&gt;det, eventuella tvångsmedel, förlikningsförfarande, bestämmande över&lt;br&gt;förutsättningarna för väckande av talan och dess omfattning, m.m. Det&lt;br&gt;synes också vara en egenartad företeelse med en allmän åklagare som utför&lt;br&gt;en civil talan till förmån för ett bolag som kanske inte önskar att en sådan&lt;br&gt;talan skall föras mot svaranden. Likaså kan det förefalla egendomligt att&lt;br&gt;ett aktiebolag som inte velat ta den ekonomiska risken av att föra talan om&lt;br&gt;inbetalning av vinst därför skall kunna få kostnadsfritt biträde därtill&lt;br&gt;genom allmän åklagares försorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis vill jag kategoriskt avstyrka den här föreslagna&lt;br&gt;ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har genom underremiss även inhämtat synpunkter från&lt;br&gt;Statsåklagarmyndigheten för speciella mål som anför följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt betänkandet skall vinst vid s. k. korttidshandel i vissa fall betalas&lt;br&gt;till det bolag vars aktier blivit föremål för sådan handel. Talan angående&lt;br&gt;sådan betalningsskyldighet föreslås föras av allmän åklagare. Jag avvisar&lt;br&gt;en sådan lösning. Som framgår av betänkandet är korttidshandeln i sig ej&lt;br&gt;kriminaliserad. Jag anser inte att åklagaren skall åläggas en uppgift som&lt;br&gt;saknar anknytning till straffbar gärning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.6 Styrelsen för Stockholms fondbörs&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med amerikansk förebild har VMK förslagit införandet av en ny regel som&lt;br&gt;syftar till att begränsa möjligheterna för den som har insynsställning i ett&lt;br&gt;bolag med spritt aktieägande att göra korta affärer i bolagets aktier. Börs-&lt;br&gt;styrelsen saknar anledning till erinran mot förslaget. Bestämmelsen torde&lt;br&gt;— vilket för övrigt kan sägas om all insiderlagstiftning - främst ha ett&lt;br&gt;moralskapande syfte. Dess budskap är att berörda personers sparande i det&lt;br&gt;egna bolagets finansiella instrument skall vara långsiktigt. Börsstyrelsen&lt;br&gt;anser att det finns goda skäl för ett sådant budskap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.7 Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen, Svenska Sparbanksföreningen och Sveriges&lt;br&gt;Föreningsbankers Förbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har efter förebild av förhållandena i USA föreslagit regler om&lt;br&gt;korttidsaffärer beträffande personer med särskilda möjligheter att få till-&lt;br&gt;gång till information om förhållanden i företag till vilka de är knutna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna ifrågasätter behovet av regler enligt den föreslagna model-&lt;br&gt;len i Sverige. Reglerna är tänkta att komplettera bestämmelserna om&lt;br&gt;förbud mot insideraffärer. Enligt föreningarnas mening är dessa senare&lt;br&gt;bestämmelser fullt tillräckliga för att hindra det missbruk som skulle&lt;br&gt;kunna förekomma i den angivna personkretsen. Reglerna leder till en ökad&lt;br&gt;byråkratisering och verkar betungande på de administrativa rutinerna i ett&lt;br&gt;bolag. De har inte någon motsvarighet inom EG. Av denna anledning&lt;br&gt;avstyrks förslaget om korttidsaffärer. Om sådana regler skulle aktualiseras&lt;br&gt;inom EG längre fram bör givetvis frågan om att också i Sverige införa&lt;br&gt;motsvarande regler kunna tas upp till förnyat övervägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.8 Sveriges Aktiesparares Riksförbund&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:42&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att framför allt personer med direkt insyn i bolagen avstår&lt;br&gt;från att utnyttja icke offentliggjord information för egen vinning. SARF&lt;br&gt;avstyrker dock de av VMK föreslagna reglerna som tar sikte på att begrän-&lt;br&gt;sa dessa personers korttidsaffärer, s. k. short swing rule. Principiella skäl&lt;br&gt;talar för att samma sanktionsregler skall tillämpas för alla typer av aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.9 Sveriges Finansanalytikers Förening&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;SFF ställer sig negativ till förslaget om förbud mot korttidshandel. När&lt;br&gt;detta ursprungligen infördes i USA under 30-talet var det riktat mot den&lt;br&gt;utpräglat spekulativa handel som föregick den stora börskraschen 1929&lt;br&gt;och i vilken företagsledningar spelade en stor roll. Det var alltså inte i&lt;br&gt;första hand fråga om att stoppa missbruk av inside information. Det finns&lt;br&gt;heller ingen som på allvar hävdat att det här förbudet bidragit till att&lt;br&gt;hindra sådant missbruk under senare år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige finns det inget som tyder på att insiders i snäv bemärkelse&lt;br&gt;skulle vara utpräglat spekulativa. Tvärtom tyder statistik på att deras&lt;br&gt;omsättningshastighet understiger börsens genomsnitt. Icke desto mindre&lt;br&gt;förekommer av olika skäl korta affärer. Det finns inget som tyder på att ett&lt;br&gt;förbud mot dessa skulle minska missbruk av inside information. Däremot&lt;br&gt;kommer börsens effektivitet generellt att minska något samtidigt som&lt;br&gt;aktierna blir mindre likvida och därmed mindre intressanta som place-&lt;br&gt;ringsform för insiders.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.10 Aktiemarknadsnämnden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt nämndens mening kan begränsningar i möjligheterna att göra kort-&lt;br&gt;tidsaffärer få negativa effekter, från marknadssynpunkt och för den enskil-&lt;br&gt;de. Korttidshandel av insiders kan vara en värdefull information till&lt;br&gt;marknaden, och ett ”förbud” utgör en otillbörlig begränsning av möjlighe-&lt;br&gt;terna för den enskilde att planera sin personliga ekonomi, exempelvis så&lt;br&gt;att förlustavdrag kan utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett problem som kommittén inte berört gäller massmedias behandling&lt;br&gt;av en situation där en insider handlat i strid med bestämmelsen. Något&lt;br&gt;”insiderbrott” har då inte begåtts, men enligt nämndens mening är risken&lt;br&gt;mycket stor att handlingen kommer att stämplas som ett sådant. Den&lt;br&gt;skada marknaden — och enskilda personer — kan lida pga dylika händel-&lt;br&gt;ser kan vara större än den tänkta skada som motiverat den föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden avstyrker den föreslagna bestämmelsen om korttidshandel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.11 Sveriges Industriförbund och Svenska&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Handelskammarfbrbundet.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;VMK har föreslagit en för svensk del ny regel om korttidsaffärer som görs&lt;br&gt;av vissa personer i insynsställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén uttalar att förslaget ligger i linje med näringslivets strävan Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;att företagsledande personers aktieinnehav i det egna bolaget skall vara av Bilaga 3&lt;br&gt;mera långsiktig natur. Organisationerna har i och för sig ingen anledning&lt;br&gt;att motsäga sig detta förhållande. Samtidigt menar vi emellertid att önske-&lt;br&gt;målet om långsiktighet inte får leda till sådana regler om korttidshandel&lt;br&gt;som diskvalificerar alla affärer av företagsledande personer inom en sex-&lt;br&gt;månadersperiod, oavsett om handeln sker på basis av en för allmänheten&lt;br&gt;okänd information eller inte. Det bör vara tillräckligt att de vanliga insi-&lt;br&gt;derreglerna om användande av förtrolig företagsinformation gäller. Sålun-&lt;br&gt;da måste det bl. a. av rättssäkerhetsskäl vara rimligt att kräva, att det&lt;br&gt;föreligger ett konstaterat missbruk av företagsrelaterad information för att&lt;br&gt;transaktionen ifråga inte skall accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktigt i sammanhanget är också att EG-direktivet om insiderhandel&lt;br&gt;inte innehåller någon regel som begränsar möjigheterna till korttidsaffärer.&lt;br&gt;Vid den internationella jämförelsen måste detta förhållande väga betydligt&lt;br&gt;tyngre än att USA, Norge och Finland har, eller är på väg att införa, en s. k.&lt;br&gt;short swing profits rule.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett genomförande av förslaget skulle också ge upphov till ett svåröver-&lt;br&gt;blickbart, tungadministrerat och därmed komplicerat system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som nu sagts och med beaktande av de långtgåen-&lt;br&gt;de insiderregler som i övrigt föreslås av VMK avstyrker organisationerna&lt;br&gt;förslaget om begränsning av korttidsaffärer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.12 Sveriges Advokatsamfund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regeln träffar på ett olyckligt sätt den som successivt bygger&lt;br&gt;upp sitt innehav och som inom sex månader från det senaste förvärvet&lt;br&gt;säljer en mindre del, exempelvis för att med en vinst härå parera reaförlust&lt;br&gt;på försäljning av helt annat papper. Även i övrigt lägger regeln onödiga&lt;br&gt;restriktioner på handeln. EG har ej regler om korttidshandel. Förslaget&lt;br&gt;avstyrkes.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Otillbörlig kurspåverkan&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Svea hovrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten instämmer i utredarnas slutsatser att behov av föreslagen regel&lt;br&gt;finns. Även regelns utformning och förslaget om att den skall inplaceras i 9&lt;br&gt;kap brottsbalken godtas. Vid det fortsatta lagstiftningsarbetet bör övervä-&lt;br&gt;gas om det inte också finns behov av en regel om grovt brott i förevarande&lt;br&gt;avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen ifrågasätter hovrätten om det inte finns ett behov av att straff-&lt;br&gt;belägga inte blott lämnandet av vilseledande information utan även under-&lt;br&gt;låtenhet att i tid informera om kurspåverkande omständighet (Insiderbrott&lt;br&gt;och Svindleri sid 101 ff). En eventuell lagändring i svindleribestämmelsen&lt;br&gt;bör måhända därför övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Bankinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;VMK har föreslagit införandet av en straffbestämmelse rörande otillbörlig&lt;br&gt;kurspåverkan. Regeln är avsedd att träffa manipulationer utförda i eller i&lt;br&gt;anslutning till själva handeln. Liknande regler finns som kommittén redo-&lt;br&gt;visat i Storbritannien och USA. Mot bakgrund härav och även med beak-&lt;br&gt;tande av de erfarenheter som erhållits genom den s. k. Fermentaaffären&lt;br&gt;framstår det som motiverat att en regel om otillbörlig kurspåverkan införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller straffbestämmelser är det av rättssäkerhetsskäl särskilt&lt;br&gt;viktigt att det kriminaliserade området beskrivs på ett entydigt och klart&lt;br&gt;sätt. Enligt bankinspektionens mening har emellertid VMK inte lyckats att&lt;br&gt;tillräckligt tydligt avgränsa det straffbara området. Därmed kan regeln&lt;br&gt;komma att träffa även legitima marknadsoperationer. Det bör därför i det&lt;br&gt;fortsatta lagstiftningsarbetet göras ytterligare överväganden för att över-&lt;br&gt;vinna dessa svårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Riksåklagaren&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Överåklagaren i Stockholm har riktat kritik mot innehållet i kommitténs&lt;br&gt;förslag till en ny regel om tillbörlig kurspåverkan (9 kap 9 a § brottsbal-&lt;br&gt;ken). Jag delar hans mening att det föreligger ett behov av skärpt lagstift-&lt;br&gt;ning på området men att man bör undersöka möjligheterna att genom en&lt;br&gt;mera preciserad lagtext komma åt straffvärda illojala förfaranden. Enligt&lt;br&gt;förslaget till lag om insynshandel på värdepappersmarknaden får åtal för&lt;br&gt;brott mot denna lag endast väckas efter medgivande av bankinspektionen&lt;br&gt;(25 §). Enligt min mening finns det skäl att införa krav på åtalsmedgivande&lt;br&gt;även för sådan brottslighet, som aktualiseras i 9 kap 9 a § brottsbalken.&lt;br&gt;Ytterligare överväganden bör här göras. Jag avstyrker således förslaget i&lt;br&gt;dess nuvarande utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har genom underremiss inhämtat synpunkter från över-&lt;br&gt;åklagaren i Stockholm, som anför följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar uppfattningen att det föreligger ett behov av att motverka&lt;br&gt;otillbörliga förfaranden av kurspåverkande karaktär som inte omfattas av&lt;br&gt;bestämmelsen om svindleri. Som utredningen påtalat föreligger dock svå-&lt;br&gt;righeter att avgränsa kursmanipulerande åtgärder från normal marknads-&lt;br&gt;mässig handel. Hur skall man t. ex. utreda och med vedertagna krav på&lt;br&gt;bevisning i brottmål kunna tyrka ”att kursen på ett fondpapper eller annat&lt;br&gt;finansiellt instrument inte motsvarar den som skulle ha gällt om en natur-&lt;br&gt;lig marknadsutveckling fått bestämma kursen” (se specialmotiveringen,&lt;br&gt;del 2 sid 456 — i sammanhanget bör dock noteras att den föreslagna&lt;br&gt;gärningen inte utformats som ett effektdelikt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekvisitet att gärningsmannen skall ha vidtagit vilseledande åtgärd är&lt;br&gt;enligt min mening inte förenligt med en del av de förfaranden som om-&lt;br&gt;nämns i specialmotiveringen. Det synes också mot bakgrund av en del av&lt;br&gt;de exempel som ges i motiven oklart vad som egentligen kan anses vara en&lt;br&gt;skev eller konstlad kurssättning när det handlar om en marknad där utbud&lt;br&gt;och efterfrågan utgör de huvudsakliga styrmedlen. Egentligen är det ju de&lt;br&gt;”naturliga marknadskrafterna” som, ”inte sätts ur spel” men väl utnyttjas,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid en del av de förfaranden som man vill träffa med straffbestämmelsen. Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;Såsom lagtexten utformats i förslaget synes den kunna träffa snart sagt Bilaga 3&lt;br&gt;varje förfarande där den agerande inte öppet och fullständigt redovisar&lt;br&gt;sina syften och innersta intentioner med en åtgärd. Jämför även vad som&lt;br&gt;sägs i den allmänna motiveringen (del 2, s 202 m) om vilka former av&lt;br&gt;kursdrivning som avses omfattas av bestämmelsen och vad som i det&lt;br&gt;därpå följande stycket avslutningsvis sägs om kurspåverkande åtgärder av&lt;br&gt;långsiktig karaktär. Enligt specialmotiveringen skall dock inte ”varje form&lt;br&gt;av kursändring” omfattas av bestämmelsen. Som exemepel på något som&lt;br&gt;avses falla utanför nämns där det fallet att en person förbereder ett överta-&lt;br&gt;gande av ett aktiebolag och sköter uppköpen genom olika fondkommissio-&lt;br&gt;närer för att han inledningsvis inte vill visa sin avsikt för marknaden. Att&lt;br&gt;sluta sig till att straffbestämmelsens innebörd är denna, och att den samti-&lt;br&gt;digt omfattar en del av de förfaranden som i övrigt anges i specialmotive-&lt;br&gt;ringen, synes knappast vara möjligt om man söker ledning endast i para-&lt;br&gt;grafens lydelse. Den mycket generella utformningen av regeln om otillbör-&lt;br&gt;lig kurspåverkan skulle enligt min mening leda till stora svårigheter när det&lt;br&gt;gäller att styrka direkt uppsåt hos gärningsmannen. Att låta straffbarheten&lt;br&gt;omfatta andra former av uppsåt är inte rimligt med hänsyn till svårigheter-&lt;br&gt;na att avgränsa kursmanipulerande åtgärder från normal marknadsmässig&lt;br&gt;handel. Enligt min mening måste man på ett straffstadgande, särskilt om&lt;br&gt;fängelse ingår i latituden, ställa kravet att man av stadgandets lydelse skall&lt;br&gt;kunna utläsa i vart fall i stora drag vilka förfaranden som är straffbara.&lt;br&gt;Den föreslagna bestämmelsen om otillbörlig kurspåverkan är så allmänt&lt;br&gt;utformad att den inte ens tillnärmelsevis uppfyller detta krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att jag delar uppfattningen att det finns behov av att motverka&lt;br&gt;otillbörliga förfaranden av kurspåverkande karaktär som inte omfattas av&lt;br&gt;bestämmelsen om svindleri avstyrker jag av anförda skäl att lagtiftning&lt;br&gt;sker på grundval av den föreslagna betämmelsen om otillbörlig kurspåver-&lt;br&gt;kan. Jag föreslår i stället att man utformar mera detaljerade regler som tar&lt;br&gt;sikte direkt på konkreta straffvärda förfaranden, exempelvis förbud mot&lt;br&gt;hemliga återköpsavtal, förbud mot avtal innehållande förbud mot försälj-&lt;br&gt;ning av aktier under viss tidsperiod, förbud mot omsättning av aktier i&lt;br&gt;enbart börsdrivande syfte (t ex mellan bolag med samma ägare), och&lt;br&gt;liknande. Möjligheten av sådana lagbestämmelser direkt inriktade på&lt;br&gt;straffvärda förfaranden bör övervägas närmare. Från systematisk syn-&lt;br&gt;punkt skulle sådana regler passa bättre i en specialreglering såsom lagen&lt;br&gt;om insynshandel än i brottsbalken. Som förutsättning för att väcka åtal&lt;br&gt;skulle då även kunna krävas bankinspektionens medgivande, vilket skulle&lt;br&gt;vara väl så motiverat vid gärningar av nu ifrågavarande slag som vid brott&lt;br&gt;mot reglerna om insynshandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har vidare inhämtat synpunkter från överåklagaren vid&lt;br&gt;regionåklagarmyndigheten i Linköping som anför följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I brottsbalken föreslås en ny paragraf 9 kap 9 a § ”otillbörlig kurspåver-&lt;br&gt;kan”. Denna paragraf kompletterar den nuvarande svindleriparagrafen.&lt;br&gt;Det föreligger behov av en sådan komplettering eftersom det i dag inte&lt;br&gt;finns någon ansvarsregel som tar sikte på kurspåverkande manipulationer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i handel med fondpapper eller andra finansiella instrument. I likhet med&lt;br&gt;svindleri bör det finnas två grader av brottet, normalbrott och grovt brott.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Fullmäktige i Sveriges riksbank&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att en ny bestämmelse om otillbörlig kurspåver-&lt;br&gt;kan införs i brottsbalken. Enligt den föreslagna lagtexten straffas ”den som&lt;br&gt;vid handel på värdepappersmarknaden genom avtal, köp- eller säljanbud&lt;br&gt;eller liknande förfarande vidtar vilseledande åtgärd för att påverka priset&lt;br&gt;på fondpapper eller andra finansiella instrument”. Förslaget syftar till att&lt;br&gt;förbjuda åtgärder varigenom skapas en situation som medför att kursen på&lt;br&gt;marknaden inte motsvarar den som skulle ha gällt om en ”naturlig mark-&lt;br&gt;nadsutveckling” fått bestämma kursen. Detta förslag har sin bakgrund i&lt;br&gt;den av Stockholms fondbörs tillsatta Fermentautredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att bestämmelsen skall ha en bred omfattning. Av special-&lt;br&gt;motiveringen (s. 2:456) framgår att ”varje form av förfarande som vidtas i&lt;br&gt;syfte att skapa en skev kurssättning omfattas av bestämmelsen”. Det&lt;br&gt;straffbara förfarandet kan bestå i omotiverat stora köp eller försäljningar&lt;br&gt;av ett fondpapper i syfte att ”rigga” kursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av bestämmelsen har dock blivit alltför vid. Som den är&lt;br&gt;formulerad ter den sig t. ex. såsom riktad även mot riksbankens operatio-&lt;br&gt;ner på penningmarknaden. Dessa är just ”stora köp eller försäljningar av&lt;br&gt;fondpapper” utan några ”långsiktiga placeringsöverväganden”. De görs&lt;br&gt;uteslutande i avsikt att ”rigga” kursen för ett speciellt ändamål, nämligen&lt;br&gt;för att i penningpolitiskt syfte påverka räntenivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är uppenbart att riksbankens penningpolitiska verksamhet måste&lt;br&gt;undantas från bestämmelser av detta slag. Oklarheten på denna punkt&lt;br&gt;pekar dock på ett generellt problem. Det är inte godtagbart att gällande rätt&lt;br&gt;inte direkt kan utläsas av lagtext med förklarande motivtext utan avses bli&lt;br&gt;vad en bedömare intuitivt uppfattar som det rimliga. Kravet på utform-&lt;br&gt;ning av en straffbestämmelse måste vara högt ställda. Gränsdragningen&lt;br&gt;mellan straffbara och straffria förfarande måste preciseras. Fullmäktige&lt;br&gt;avvisar därför den föreslagna ändringen i brottsbalken och förordar att&lt;br&gt;problemet med kursmanipulationer analysera närmare. Det räcker då inte&lt;br&gt;att ta ställning till de lagtekniska frågorna utan även möjligheterna att&lt;br&gt;objektivt fastställa ett ”naturligt” värde på en tillgång måste utredas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 Styrelsen för Stockholms fondbörs&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;VMK har vidare föreslagit att brottsbalkens (BrB) svindleriparagraf komp-&lt;br&gt;letteras med en bestämmelse om otillbörlig kurspåverkan, avsedd att träffa&lt;br&gt;manipulativa förfaranden i eller i anslutning till själva värdepappershan-&lt;br&gt;deln. Det är emellertid förenat med stora svårigheter att beskriva det&lt;br&gt;kriminaliserade området på ett tydligt sätt. Därvid gäller självklart att&lt;br&gt;legitima marknadsoperationer ej får träffas av förbudet. En avgränsning av&lt;br&gt;de förbjudna förfarandena kan inte göras enbart genom precisering av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;objektiva brottsrekvisit. Ett förfarande kan nämligen under vissa omstän-&lt;br&gt;digheter bedömas vara helt legitimt, medan samma förfarande — utfört&lt;br&gt;med ett annat syfte — framstår som oacceptabelt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Börsstyrelsen är medveten om att stora bevissvårigheter är förenade&lt;br&gt;med ett straffbud för sistnämnda fall. Som VMK föreslagit bör krävas&lt;br&gt;direkt uppsåt för straffbarhet. Emellertid bör enligt börsstyrelsens mening&lt;br&gt;— åtminstone i lagbudets motiv — redovisas förfaranden av den vilsele-&lt;br&gt;dande eller obehöriga natur som avses med bestämmelsen. Med utgångs-&lt;br&gt;punkt i de erfarenheter som vunnits har börsstyrelsen sökt att skilja legiti-&lt;br&gt;ma förfaranden eller åtgärder som bör tillåtas från tvivelaktiga förfaran-&lt;br&gt;den (t ex kurskörningar, riggning av kurser, återköps- och prisfallsgarantier&lt;br&gt;eller stödköp), vilka bör förbjudas. De svårigheter som därvid möts har&lt;br&gt;lett börsstyrelsen till slutsatsen att ytterligare överväganden bör göras&lt;br&gt;innan lagstiftningsåtgärder vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.6 Svenska Fonhandlareföreningen, Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen, Svenska Sparbanksföreningen och Sveriges&lt;br&gt;Föreningsbankers Förbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund bl. a. av erfarenheterna från FermentaafTären kan det i och&lt;br&gt;för sig vara motiverat att i brottsbalken införa en straffbestämmelse av&lt;br&gt;föreslagen typ. Föreningarna kan dock inte tillstyrka den av kommittén&lt;br&gt;föreslagna paragrafen. Såväl lagtexten som motiven till bestämmelsen är&lt;br&gt;alltför vaga. Bestämmelsen skulle bli alltför svårtillgänglig med risk för att&lt;br&gt;den inte skulle träffa förfaranden för vilka den borde vara avsedd men&lt;br&gt;kanske i stället träffa mindre klandervärda förfaranden. Införs en bestäm-&lt;br&gt;melse som skall syfta till att förhindra beteenden som skulle innebära en&lt;br&gt;otillbörlig kurspåverkan måste både lagtexten och motiven under alla&lt;br&gt;förhållanden göras tydligare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.7 Sveriges Aktiesparares Riksförbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De av VMK föreslagna straffrättsliga reglerna om otillbörlig kurspåverkan&lt;br&gt;framstår som i många stycken en välbehövlig komplettering av svindleri-&lt;br&gt;reglerna. De föreslagna reglerna måste emellertid vara sådana att normala&lt;br&gt;marknadstransaktioner ej riskerar att omfattas av regleringen. SARF före-&lt;br&gt;slår därför att ytterligare utredning sker innan en sådan regel införs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.8 Aktiemarknadsnämnden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Aktiemarknadsnämnden ansluter sig helt till de tankegångar som ligger&lt;br&gt;bakom den föreslagna regeln i brottsbalken. Redan de synpunkter kom-&lt;br&gt;mittén har anfört visar emellertid att gränsen mellan det straffbara och det&lt;br&gt;straffria området inte är lätt att dra. Även efter ytterligare överväganden&lt;br&gt;kommer gränsdragningsproblem att kvarstå. Detta är mycket otillfreds-&lt;br&gt;ställande. Enligt nämndens mening bör man därför i stället överväga en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lösning som inte bygger på en kriminalisering. Nämnden är övertygad om Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;att en självreglering, inte minst på detta område, är väl ägnad att komma Bilaga 3&lt;br&gt;till rätta med många klandervärda beteenden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.9 Sveriges Industriförbund och Svenska&lt;br&gt;Handelskammarförbundet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;VMK föreslår att svindleriparagrafen i brottsbalken kompletteras med en&lt;br&gt;regel om otillbörlig kurspåverkan. Bestämmelsen ”innehåller ett förbud&lt;br&gt;för en person att genom olika typer av förfaranden skapa en situation som&lt;br&gt;medför att kursen på ett fondpapper eller annat finansiellt instrument inte&lt;br&gt;motsvarar den som skulle ha gällt om en naturlig marknadsutveckling fått&lt;br&gt;bestämma kursen” (betänkandet del 2 sid 456).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna har i och för sig inte någonting emot att det införs en&lt;br&gt;bestämmelse med det bakomliggande syftet som uttalas i betänkandet,&lt;br&gt;nämligen att träffa manipulativa förfaranden i värdepappershandeln. En&lt;br&gt;analys av den lagtext som föreslagits liksom av den specialmotivering som&lt;br&gt;presenteras ger dock organisationerna anledning avstyrka att VMKs för-&lt;br&gt;slag nu genomförs. Lagregeln och motivskrivningarna är alltför oprecisa&lt;br&gt;och kan leda till att sådana förfaranden som inte varit avsedda att omfattas&lt;br&gt;inkluderas i det straffbara området. Frågan bör övervägas ytterligare innan&lt;br&gt;lagstiftningsåtgärder vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.10 Sveriges Advokatsamfund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om nya brottet otillbörlig kurspåverkan avstyrkes. Rekvisitet&lt;br&gt;vilseledande åtgärd är i detta sammanhang alltför svårhanterligt med&lt;br&gt;hänsyn till rättssäkerhetsintressena. Omfattas exempelvis av bestämmel-&lt;br&gt;sen den huvudaktieägare som uppträder som köpare vid panikartade ut-&lt;br&gt;försäljningar i anledning av delårsrapport innehållande ej prognostiserade&lt;br&gt;förluster? Det kan därvid förhålla sig så att han med sin sakkunskap kan&lt;br&gt;bedöma att svackan är tillfällig. Är det bättre att lättskrämda småsparare&lt;br&gt;säljer till underpris?&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.11 Stockholms Universitet, juridiska fakultetsnämnden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att i brottsbalkens 9 kap, som 9 a § efter bestämmel-&lt;br&gt;sen om svindleribrott, införs ett straffbud om otillbörlig kurspåverkan.&lt;br&gt;Detta straffhot riktas till envar, något som kan anföras till stöd for den&lt;br&gt;ovan förordade utformningen av insiderbrottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet omfattar ”vilseledande åtgärder” bestående i avtal, köp- eller&lt;br&gt;säljanbud eller liknande förfarande, vilken företas i direkt uppsåt att&lt;br&gt;påverka kursen på fondpapper eller andra finansiella instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden finner det använda uttrycket ”vilseledande” synnerligen&lt;br&gt;oklart. Vad därmed enligt specialmotiveringen avses synes komma till&lt;br&gt;uttryck genom kravet på ett direkt uppsåt att påverka kursen. Detta&lt;br&gt;subjektiva krav är med hänsyn till bevisbördereglerna säkerligen en bety-&lt;br&gt;dande begränsning av straffansvarets praktiska räckvidd, men den är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;onekligen nödvändig för att förbudet inte skall träffa fullt acceptabla Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;förfaranden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén redovisar i sin allmänna motivering till förslaget om en ny&lt;br&gt;brottsbalksbestämmelse de befintliga straffbuden om svindleri, 9:9 st 1 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Dessa bestämmelser anges ge ett relativt tillfredsställande straffrättsligt&lt;br&gt;skydd vid kurssättnigen av ett aktiebolags aktier när vilseledande uppgifter&lt;br&gt;lämnas av någon som tillhör bolagets ledning eller när någon person&lt;br&gt;offentliggör eller eljest sprider vilseledande uppgift för att påverka priset&lt;br&gt;på aktien (del 2 s 200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nämndens mening kan det diskuteras om inte den nuvarande&lt;br&gt;svindleribestämmelsen i 9:9 st 2 i ett avseende är otillräcklig då det gäller&lt;br&gt;att tillgodose aktiemarknadens behov av rättvisande information. Bestäm-&lt;br&gt;melsen kan inte användas vid en ren underlåtenhet att informera. Formu-&lt;br&gt;leringen i lagtexten, ”sprider vilseledande uppgift”, kan inte, utan att&lt;br&gt;legalitetsprincipen träds för när, läsas såsom inbegripande även en sådan&lt;br&gt;underlåtenhet. Däremot kan, som också uttryckligen påpekades av straff-&lt;br&gt;rättskommittén vid bestämmelsens tillkomst (SOU 1940:20 s 159), en&lt;br&gt;uppgift vara vilseledande därför att någon väsentlig omständighet för-&lt;br&gt;tigits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan finnas anledning att överväga om inte straffansvaret för svindle-&lt;br&gt;ri borde utvidgas så, att även vad i börsens inregistreringskontrakt anges&lt;br&gt;om skyldighet för bolaget att snabbt lämna relevant information till mark-&lt;br&gt;naden motsvaras av ett rättsligt ansvar. Även i detta avseende kan de&lt;br&gt;allvarligare försummelserna behöva sanktioneras straffrättsligt, utöver det&lt;br&gt;mera långtgående disciplinära ansvar som kan följa av en börsregistrering.&lt;br&gt;Innan en sådan utvidgning av det straffrättsliga ansvaret genomförs måste&lt;br&gt;dock de närmare konsekvenserna utredas. Särskilt gäller detta omfattning-&lt;br&gt;en av det utvidgade skadeståndsansvar som ändringen skulle kunna med-&lt;br&gt;föra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Insiderlag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämmelser om förbud att handla med fondpap-&lt;br&gt;per på värdepappersmarknaden i vissa fall samt om skyldighet att anmäla&lt;br&gt;innehav av fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handel med och förvaltning av fondpapper skall bedrivas så att allmän-&lt;br&gt;hetens förtroende för värdepappersmarknaden upprätthålls och enskildas&lt;br&gt;kapitalinsatser inte otillbörligen äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fondpapper: aktie, annat bevis om delaktighet i bolag, obligation,&lt;br&gt;förlagsbevis och liknande skuldebrev avsett för allmän omsättning samt&lt;br&gt;andel i aktiefond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fondkommissionär: den som har tillstånd att driva fondkommis-&lt;br&gt;sionsrörelse enligt fondkommissionslagen (1979:748),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. aktiemarknadsbolag: bolag som enligt lagen (1985:571) om värde-&lt;br&gt;pappersmarknaden utgör aktiemarknadsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. värdepapperscentralen: Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs om aktie skall också tillämpas på emissionsbevis,&lt;br&gt;interimsbevis, optionsbevis, konvertibelt skuldebrev, skuldebrev förenat&lt;br&gt;med optionsrätt till nyteckning, vinstandelsbevis, aktieoption och aktie-&lt;br&gt;termin. Utfärdande av köpoption skall likställas med försäljning av de&lt;br&gt;aktier optionen avser medan utfärdande av säljoption skall likställas med&lt;br&gt;köp av aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fondpapper jämställs i denna lag ränteoption, räntetermin, index-&lt;br&gt;option och indextermin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fondpapper ägs av två eller flera med samäganderätt, skall en&lt;br&gt;delägare vid tillämpningen av denna lag anses vara ägare till så många av&lt;br&gt;dem som svarar mot hans lott i det samfällda innehavet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en juridisk person äger så många aktier eller andelar i en annan&lt;br&gt;svensk eller utländsk juridisk person att den harmer än hälften av rösterna&lt;br&gt;för samtliga aktier eller andelar, är vid tillämpningen av denna lag den&lt;br&gt;förra moderföretag och den senare dotterföretag. Äger ett dotterföretag&lt;br&gt;eller äger ett moderföretag och ett eller flera dotterföretag tillsammans&lt;br&gt;eller äger flera dotterföretag tillsammans aktier eller andelar i en annan&lt;br&gt;juridisk person i den omfattning som angetts nu, är även den sistnämnda&lt;br&gt;juridiska personen dotterföretag till moderföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en juridisk person i annat fall på grund av aktie- eller andelsinnehav&lt;br&gt;eller avtal ensam ett bestämmande inflytande över en annan juridisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;person och en betydande andel i resultatet av dess verksamhet, är den Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;förra moderföretag och den senare dotterföretag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om två juridiska personer äger så många aktier eller andelar i en annan&lt;br&gt;svensk eller utländsk juridisk person att de har hälften var av rösterna för&lt;br&gt;samtliga aktier eller andelar, är vid tillämpningen av denna lag de först-&lt;br&gt;nämnda juridiska personerna att jämställa med moderföretag och den&lt;br&gt;sistnämnda att jämställa med dotterföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbud att handla med fondpapper på värdepappersmarknaden i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som genom anställning, uppdrag eller annan befattning har fått&lt;br&gt;information eller kunskap om en icke offentliggjord omständighet som är&lt;br&gt;ägnad att väsentligt påverka kursen på fondpapper gäller följande. Innan&lt;br&gt;omständigheten blivit allmänt känd eller upphört att ha betydelse för&lt;br&gt;kurssättningen får han inte för egen eller annans räkning köpa eller sälja&lt;br&gt;sådana fondpapper. Han får inte heller med råd eller på annat därmed&lt;br&gt;jämförligt sätt föranleda någon annan till sådant köp eller försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet i första stycket gäller även den som har fått information eller&lt;br&gt;kunskap om en omständighet sorrv rör ett aktiebolag i vilket han äger&lt;br&gt;aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fått information eller kunskap som måste förutsättas&lt;br&gt;komma från en tidigare i denna paragraf nämnd person och som rör en&lt;br&gt;icke offentliggjord omständighet som är ägnad att väsentligt påverka kur-&lt;br&gt;sen på fondpapper, får inte för egen eller annans räkning köpa eller sälja&lt;br&gt;sådana fondpapper innan omständigheten blivit allmänt känd eller upp-&lt;br&gt;hört att ha betydelse för kurssättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med omständighet som enligt 4 § är ägnad att väsentligt påverka&lt;br&gt;kursen på fondpapper avses händelse av kurspåverkande natur, såsom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en åtgärd som syftar till och är ägnad att leda till ett offentligt&lt;br&gt;erbjudande till en vidare krets om förvärv av aktier i ett aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådant förhållande i ett aktiebolags eller dess moderföretags verksam-&lt;br&gt;het som det lämnas upplysning om i årsredovisning, delårsrapport, års-&lt;br&gt;bokslut eller annan form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut av portfölj förvaltare eller kapitalplacerande institutioner om&lt;br&gt;köp eller försäljning av ett eller flera fondpapper eller liknande marknads-&lt;br&gt;information,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ränteändringar, valutakursändringar, författningsändringar och and-&lt;br&gt;ra liknande händelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har det hos en juridisk person vidtagits någon åtgärd, som syftar till och&lt;br&gt;är ägnad att leda till ett offentligt erbjudande till en vidare krets om&lt;br&gt;förvärv av aktier i ett aktiebolag, skall vid tillämpningen av 4 § en omstän-&lt;br&gt;dighet som är ägnad att väsentligt påverka kursen på fondpapper, vilkas&lt;br&gt;värde berörs av åtgärden, anses föreligga när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. frågan om offentligt erbjudande väckts i den juridiska personens&lt;br&gt;styrelse eller hos någon annan som kan fatta beslut om erbjudandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företrädare för den juridiska personen kommit överens med företrä-&lt;br&gt;dare för aktiebolaget om att inleda överläggningar som syftar till ett&lt;br&gt;offentligt erbjudande, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den juridiska personen påbörjat eller låtit påbörja en utredning om&lt;br&gt;de affärsmässiga förutsättningarna för ett offentligt erbjudande eller en&lt;br&gt;plan för erbjudandets genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av bestämmelsen i 4 § får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. befattningshavare hos fondkommissionär fullgöra köp- eller säljorder&lt;br&gt;i rörelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. köp ske av annat än option eller termin då den icke offentliggjorda&lt;br&gt;omständigheten är ägnad att sänka kursen eller försäljning ske av annat än&lt;br&gt;option eller termin då den icke offentliggjorda omständigheten är ägnad&lt;br&gt;att höja kursen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgifter fullgöras som åligger någon på grund av vad som föreskri-&lt;br&gt;vits i lag eller annan författning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. köp ske i fall som avses i 6 § för den juridiska personens räkning av&lt;br&gt;aktier i aktiebolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. innehavare av option när optionens löptid går ut köpa eller sälja den&lt;br&gt;underliggande tillgången eller sälja optionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. utfärdare av option i samband med lösen sälja eller köpa den under-&lt;br&gt;liggande tillgången som optionen avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. köpare och säljare av termin vid slutdag fullgöra avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande fysiska personer i ett aktiemarknadsbolag anses enligt denna&lt;br&gt;lag ha insynsställning i bolaget:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ledamot eller suppleant i bolagets eller dess moderföretags styrelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verkställande direktör eller vice verkställande direktör i bolaget eller&lt;br&gt;dess moderföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verkställande direktör eller annan ledande befattningshavare i ett&lt;br&gt;dotterföretag, om befattningshavaren normalt kan antas få tillgång till icke&lt;br&gt;offentliggjord information om sådant förhållande som kan påverka kursen&lt;br&gt;på aktierna i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. revisor eller revisorssuppleant i bolaget eller dess moderföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bolagsman i ett handelsbolag som är bolagets moderföretag, dock&lt;br&gt;inte kommanditdelägare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. innehavare av annan ledande befattning i eller annat kvalificerat&lt;br&gt;uppdrag av stadigvarande natur för bolaget eller dess moderföretag, om&lt;br&gt;befattningen eller uppdraget normalt kan antas medföra tillgång till icke&lt;br&gt;offentliggjord information om sådant förhållande som kan påverka kursen&lt;br&gt;på aktierna i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. en som äger aktier i bolaget, motsvarande minst tio procent av&lt;br&gt;aktiekapitalet eller av röstetalet för samtliga aktier i bolaget, eller äger&lt;br&gt;aktier i denna omfattning tillsammans med sådan fysisk eller juridisk&lt;br&gt;person som är aktieägaren närstående på det sätt som anges i 10 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen skall på begäran av aktiemarknadsbolaget eller dess&lt;br&gt;moderföretag pröva frågan, om en befattningshavare eller uppdragstagare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har en sådan ledande ställning eller ett sådant kvalificerat uppdrag som&lt;br&gt;avses i första stycket 3 eller 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person med insynsställning eller en honom närstående person som&lt;br&gt;anges i 10 § första stycket får inte ha sina aktier i aktiemarknadsbolaget&lt;br&gt;förvaltarregistrerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;?§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har insynsställning i ett aktiemarknadsbolag, skall skriftligen&lt;br&gt;anmäla innehav av aktier i bolaget och ändring i innehavet till värdepap-&lt;br&gt;perscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen kan medge befrielse från anmälningsskyldigheten om&lt;br&gt;motsvarande uppgifter kan erhållas på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldigheten gäller dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. innan den som avses i 8 § första stycket 3 eller 6 tagit emot underrät-&lt;br&gt;telse enligt 14 § andra stycket eller 15 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om innehavet inte uppgår till 200 aktier eller, om innehavet avser&lt;br&gt;värdepapper som enligt 2 § andra stycket likställs med aktier, understiger&lt;br&gt;ett marknadsvärde motsvarande 50000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om ändring i innehavet efter den senast gjorda anmälningen inte&lt;br&gt;uppgår till 200 aktier eller, om ändringen avser värdepapper som enligt 2 §&lt;br&gt;andra stycket likställs med aktier, understiger ett marknadsvärde motsva-&lt;br&gt;rande 50000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om ökning i innehavet föranletts av fondemission eller av att akties&lt;br&gt;nominella belopp sänkts genom att aktien delats upp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. interimsbevis som erhållits i utbyte mot annat värdepapper som&lt;br&gt;avses i 2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 10 § framgår att anmälningsskyldigheten omfattar även vissa närstå-&lt;br&gt;endes aktieinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 9 § skall följande aktier i aktiemarknadsbolaget&lt;br&gt;likställas med den anmälningsskyldiges egna, nämligen sådana som ägs av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. make eller sambo till den anmälningsskyldige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omyndiga barn som står under den anmälningsskyldiges vårdnad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. juridisk person över vars verksamhet den anmälningsskyldige har ett&lt;br&gt;väsentligt inflytande och i vilken den anmälningsskyldige eller någon som&lt;br&gt;avses i 1 eller 2 eller flera av dem tillsammans innehar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ägarandel, uppgående till tio procent eller mer av aktiekapitalet eller av&lt;br&gt;andelarna, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ekonomisk andel, innefattande rätt att uppbära tio procent eller mer av&lt;br&gt;avkastningen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— röstandel, uppgående till tio procent eller mer av röstetalet för samtliga&lt;br&gt;aktier eller av röstetalet hos det högsta beslutande organet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera personer är anmälningsskyldiga för samma aktieinnehav&lt;br&gt;eller för ändring i innehavet, behöver anmälan endast göras av en av&lt;br&gt;dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelseledamot, arbetstagare, uppdragstagare eller annan befattnings-&lt;br&gt;havare hos myndighet får åläggas att skriftligen till myndigheten anmäla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sitt innehav och ändring i innehavet av fondpapper om det behövs för att&lt;br&gt;upprätthålla allmänhetens förtroende för hans eller annan befattningsha-&lt;br&gt;vares opartiskhet i tjänsteutövningen eller myndighetens anseende. Detta&lt;br&gt;gäller även befattningshavare hos allmänna pensionsfondens fondstyrel-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt 9 § skall innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den anmälningsskyldiges namn, personnummer och adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. aktiemarknadsbolagets firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vilket slag av insynsställning enligt 8 § den anmälningsskyldige har,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. antal eller värde och olika slag av aktier som den anmälningsskyldige&lt;br&gt;tillsammans med närstående enligt 10 § första stycket äger i bolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. storleken av ökningen eller minskningen av aktieinnehavet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. tidpunkten för ändringen eller ändringarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. vilken persons aktieinnehav som ändrats och i förekommande fall&lt;br&gt;dennes släktskap med eller anknytning till den anmälningsskyldige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt 9 § om aktieinnehav eller ändring i innehavet skall göras&lt;br&gt;senast fjorton dagar efter det att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktie i bolaget inregistrerats vid Stockholms fondbörs eller sådant&lt;br&gt;avtal som avses i 4§ första stycket 3 lagen (1985:571) om värdepappers-&lt;br&gt;marknaden antecknats hos bankinspektionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. insynsställning uppkommit enligt 8 § första stycket 1, 2, 4, 5 eller 7&lt;br&gt;eller den som avses med 8 § första stycket 3 eller 6 tagit emot underrättelse&lt;br&gt;enligt 14 § andra stycket eller 15 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den anmälningsskyldige förvärvat eller överlåtit aktier i bolaget eller&lt;br&gt;annan ändring skett i aktieinnehavet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den anmälningsskyldige fått vetskap om att närstående, som avses i&lt;br&gt;10 §, innehar, förvärvat eller överlåtit aktier i bolaget eller att annan&lt;br&gt;ändring skett i den närståendes aktieinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktiemarknadsbolag skall utan dröjsmål anmäla till värdepappers-&lt;br&gt;centralen vilka personer som har insynsställning enligt 8 § första stycket&lt;br&gt;1 —4 och 6. Aktiemarknadsbolaget skall genast skriftligen underrätta perso-&lt;br&gt;ner med insynsställning enligt 8 § 3 eller 6 om anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktiemarknadsbolags moderföretag skall utan dröjsmål anmäla till&lt;br&gt;värdepapperscentralen vilka personer i moderföretaget som har insyns-&lt;br&gt;ställning enligt 8§ första stycket 1, 2, 4 — 6. Bestämmelsen i 14 § andra&lt;br&gt;stycket skall tillämpas även på mo-derföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering av aktieinnehav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdepapperscentralen skall fora register över anmälningar som gjorts&lt;br&gt;enligt 9, 14 eller 15 § eller däremot svarande uppgifter från värdepappers-&lt;br&gt;centralens övriga register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som inte längre omfattas av anmälningsskyldighet får avföras&lt;br&gt;ur registret. Uppgifterna skall dock bevaras i minst tio år efter det att de&lt;br&gt;avförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret skall föras med hjälp av automatisk databehandling. Bankin-&lt;br&gt;spektionen är registeransvarig enligt datalagen (1973:289) för registret.&lt;br&gt;Inspektionen skall på lämpligt sätt underrätta de registrerade om registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret skall vara offentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen övervakar efterlevnaden av bestämmelserna i denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning anta att en bestämmelse i 4 § överträtts, har&lt;br&gt;bankinspektionen rätt att få de uppgifter som den behöver för sin utred-&lt;br&gt;ning från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som det finns anledning anta har gjort överträdelsen eller genom-&lt;br&gt;fört transaktionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett aktiebolag eller en juridisk person i övrigt vars fondpapper över-&lt;br&gt;trädelsen eller transaktionen gäller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den juridiska person som lämnat det offentliga erbjudandet om aktie-&lt;br&gt;förvärv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. moderföretaget till det aktiebolag eller den juridiska person som&lt;br&gt;avses i 2 eller 3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. myndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fondkommissionär,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. den som köpt eller sålt fondpapper, om det finns anledning anta att&lt;br&gt;köpet eller försäljningen föranletts av otillåtet råd eller därmed jämförlig&lt;br&gt;åtgärd som avses i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning anta att någon har överträtt andra bestämmelser&lt;br&gt;i denna lag och är överträdelsen belagd med straff, får inspektionen i&lt;br&gt;utredningssyfte också infordra uppgifter av denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon inte fullgör sin skyldighet enligt 18 § första stycket 2 — 4 eller&lt;br&gt;6 får bankinspektionen förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos kammar-&lt;br&gt;rätten. Inspektionen får bestämma att ett beslut skall gälla omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen bryter mot 4 § skall dömas till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst två år, om gärningen inte är belagd med strängare straff i brottsbal-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brottet med hänsyn till värdepappersaffärens omfattning och övriga&lt;br&gt;omständigheter grovt, skall dömas till fängelse lägst sex månader och högst&lt;br&gt;fyra år, om gärningen inte är belagd med strängare straff i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som av grov oaktsamhet bryter mot 4 § skall dömas till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som kan antas sakna betydelse för allmänhetens förtroende för&lt;br&gt;värdepappersmarknaden eller som annars är ringa skall inte dömas till&lt;br&gt;ansvar enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst sex månader skall den dömas som&lt;br&gt;uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. underlåter att inom föreskriven tid göra anmälan enligt 9 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lämnar oriktig eller vilseledande uppgift vid fullgörande av anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldighet enligt 9 § eller vid fullgörande av uppgiftsskyldighet som&lt;br&gt;avses i 18 § första stycket 2 — 4 och 6,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. underlåter att iaktta åliggande enligt 14 eller 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förverkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinning av brott enligt 21 § skall förklaras förverkad om det inte är&lt;br&gt;oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnad för tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bekosta bankinspektionens övervakning enligt denna lag skall de&lt;br&gt;institut som står under bankinspektionens tillsyn betala årliga avgifter&lt;br&gt;enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som vid lagens ikraftträdande är skyldig att anmäla innehav av&lt;br&gt;aktier och ändring i innehavet till bankinspektionen skall före den 1 april&lt;br&gt;1991 anmäla innehavet till värdepapperscentralen även om någon föränd-&lt;br&gt;ring inte inträffat sedan den senaste anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den som enligt 8 § tredje stycket inte får ha sina aktier förvaltarre-&lt;br&gt;gistrerade skall registrera sina aktier i eget namn före den 1 april 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:42&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning B&amp;gt;laga 4&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i lagen (1976:600) om offentlig anställning&lt;br&gt;skall införas en ny paragraf, 6 kap. 3 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om åläggande för arbetstaga-&lt;br&gt;re att anmäla innehav av fondpap-&lt;br&gt;per finns det bestämmelser i 11 § in-&lt;br&gt;siderlagen (1990:000).&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om fondkommissionslagen (1979:748)'&lt;br&gt;dels att 39 § skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 40 § skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som avses i 39 § skall till&lt;br&gt;fondkommissionären ofördröjligen&lt;br&gt;anmäla innehav av fondpapper och&lt;br&gt;ändring i innehavet. Anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten gäller inte sådana obli-&lt;br&gt;gationer och förlagsbevis som inte&lt;br&gt;är konvertibla. Fondkommissionä-&lt;br&gt;ren skall föra förteckning över an-&lt;br&gt;mälningarna och hålla den tillgäng-&lt;br&gt;lig för bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som på grund av befattning&lt;br&gt;eller annars har anknytning till&lt;br&gt;fondkommissionär skall, om han&lt;br&gt;normalt har insyn i uppdragsgivares&lt;br&gt;värdepappersaffärer som har sådan&lt;br&gt;omfattning att det allmänna försälj-&lt;br&gt;nings värdet kan påverkas, till fond-&lt;br&gt;kommissionären ofördröjligen an-&lt;br&gt;mäla innehav av fondpapper och&lt;br&gt;ändring i innehavet. Anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten gäller inte sådana obli-&lt;br&gt;gationer och förlagsbevis som inte&lt;br&gt;är konvertibla. Fondkommissionä-&lt;br&gt;ren skall fora förteckning över an-&lt;br&gt;mälningarna och hålla den tillgäng-&lt;br&gt;lig för bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet enligt första stycket omfattar fondpapper som ägs&lt;br&gt;av den anmälningsskyldige, hans make eller omyndigt barn som står under&lt;br&gt;hans vårdnad. Har någon av dem eller flera av dem tillsammans sådan&lt;br&gt;väsentlig ekonomisk gemenskap med annan juridisk person än fondkom-&lt;br&gt;missionären som grundas på andelsrätt eller därmed jämförligt ekono-&lt;br&gt;miskt intresse, omfattar anmälningsskyldigheten även den juridiska perso-&lt;br&gt;nens innehav av fondpapper, om den anmälningsskyldige har väsentligt&lt;br&gt;inflytande över den juridiska personens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av denna paragraf likställs äktenskapsliknande sam-&lt;br&gt;levnad med äktenskap, om de sammanlevande tidigare har varit gifta med&lt;br&gt;varandra eller har eller har haft barn gemensamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1981:437&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1981:437&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop.1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 4 § och 8 kap. 5 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 9 kap. 23 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gäller förbud enligt denna lag mot att röja uppgift, får uppgiften inte&lt;br&gt;heller i övrigt utnyttjas utanför den verksamhet i vilken sekretess gäller för&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;uppgiften.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;/ insiderlagen (1990:000) finns&lt;br&gt;bestämmelser om förbud att utnytt-&lt;br&gt;ja vissa uppgifter som är ägnade att&lt;br&gt;väsentligt påverka kursen på fond-&lt;br&gt;papper.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i statlig myndig-&lt;br&gt;hets verksamhet, som består i till-&lt;br&gt;ståndsgivning eller tillsyn med av-&lt;br&gt;seende på bank- och kreditväsen-&lt;br&gt;det, fondkommissionärs- och fond-&lt;br&gt;börsväsendet eller försäkringsvä-&lt;br&gt;sendet, för uppgift om&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i statlig myndig-&lt;br&gt;hets verksamhet, som består i till-&lt;br&gt;ståndsgivning eller tillsyn med av-&lt;br&gt;seende på bank- och kreditväsen-&lt;br&gt;det, fondbolag, fondkommissio-&lt;br&gt;närs- och fondbörsväsendet eller&lt;br&gt;försäkringsväsendet, för uppgift&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet&lt;br&gt;avser, om det kan antas att han lider skada om uppgiften röjs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ekonomiska eller personliga förhållanden för annan, som har trätt i&lt;br&gt;affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens&lt;br&gt;verksamhet avser.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller vidare i statlig&lt;br&gt;myndighets verksamhet, som be-&lt;br&gt;står i övervak-ning enligt lagen&lt;br&gt;(1985:571) om värdepappersmark-&lt;br&gt;naden, för sådan uppgift om en-&lt;br&gt;skilds ekonomiska eller personliga&lt;br&gt;förhållanden, vilken på begäran har&lt;br&gt;lämnats av någon som är skyldig att&lt;br&gt;lämna uppgifter till myndigheten.&lt;br&gt;Rör uppgiften den uppgiftsskyldige&lt;br&gt;gäller dock sekretess endast om&lt;br&gt;denne kan antas lida skada eller&lt;br&gt;men om uppgiften röjs och sekre-&lt;br&gt;tess inte motverkar syftet med upp-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller vidare i statlig&lt;br&gt;myndighets verksamhet, som be-&lt;br&gt;står i övervakning enligt lagen&lt;br&gt;(1985:571) om värdepappersmark-&lt;br&gt;naden och insiderlagen (1990:000),&lt;br&gt;för sådan uppgift om enskilds eko-&lt;br&gt;nomiska eller personliga förhållan-&lt;br&gt;den, vilken på begäran har lämnats&lt;br&gt;av någon som är skyldig att lämna&lt;br&gt;uppgifter till myndigheten. Rör&lt;br&gt;uppgiften den uppgiftsskyldige gäl-&lt;br&gt;ler dock sekretess endast om denne&lt;br&gt;kan antas lida skada eller men om&lt;br&gt;uppgiften röjs och sekretess inte&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1989:713&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;giftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motverkar syftet med uppgiftsskyl-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, i den mån riks-&lt;br&gt;dagen har godkänt avtal härom med&lt;br&gt;främmande stat eller mellanfölklig&lt;br&gt;organisation, hos myndighet i verk-&lt;br&gt;samhet som avses i första och andra&lt;br&gt;stycket för sådan uppgift om affärs-&lt;br&gt;eller driftförhållanden och ekono-&lt;br&gt;miska eller personliga förhållanden&lt;br&gt;som myndigheten erhållit enligt av-&lt;br&gt;talet. Föreskrifterna i 14 kap. 1 —&lt;br&gt;3 §§ får inte i fråga om denna sekre-&lt;br&gt;tess tillämpas i strid med avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag från sekretessen&lt;br&gt;enligt första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Sekretess gäller för sådan&lt;br&gt;uppgift hos myndighet som person&lt;br&gt;som avses i 1 kap. 6§ lämnat till&lt;br&gt;myndigheten enligt särskild före-&lt;br&gt;skrift om uppgiftsskyldighet för in-&lt;br&gt;nehav av fondpapper, om det inte&lt;br&gt;står klart att uppgiften kan röjas&lt;br&gt;utan att den som uppgiften rör lider&lt;br&gt;skada eller men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän hand-&lt;br&gt;ling gäller sekretessen i högst tjugo&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1985:571) om&lt;br&gt;värdepappersmarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1985:571) om värdepappers-&lt;br&gt;marknaden&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2, 5 — 16, 25, 28 och 31 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna närmast före 7, 25 och 31 §§ skall utgå,&lt;br&gt;dels att 4, 24, 27 och 29 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fondpapper: aktie, annat bevis om delaktighet i bolag, obligation,&lt;br&gt;förlagsbevis och liknande skuldebrev avsett för allmän omsättning samt&lt;br&gt;andel i aktiefond,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fondkommissionär: den som har tillstånd att driva fondkommis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sionsrörelse enligt fondkommissionslagen (1979:748),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. aktiemarknadsbolag: svenskt&lt;br&gt;aktiebolag som utgivit aktier som är&lt;br&gt;inregistrerade vid Stockholms fond-&lt;br&gt;börs eller som trätt i stället för utgi-&lt;br&gt;vare av sådana aktier (börsbolag) el-&lt;br&gt;ler svenskt aktiebolag som träffat av-&lt;br&gt;tal med fondkommissionär om att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. aktiemarknadsbolag: svenskt&lt;br&gt;aktiebolag som utgivit aktier som är&lt;br&gt;inregistrerade vid Stockholms fond-&lt;br&gt;börs eller som trätt i stället för utgi-&lt;br&gt;vare av sådana aktier (börsbolag) e/-&lt;br&gt;ler svenskt aktiebolag som träffat av-&lt;br&gt;tal med fondkommissionär om att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denne på begäran skall ange kurser&lt;br&gt;på aktier i bolaget och till dessa kur-&lt;br&gt;ser köpa och sälja aktier i bolaget&lt;br&gt;(OTC-bolag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denne på begäran skall ange kurser&lt;br&gt;på aktier i bolaget och till dessa kur-&lt;br&gt;ser köpa och sälja aktier i bolaget&lt;br&gt;(OTC-bolag),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. värdepapperscentralen: Värde-&lt;br&gt;papperscentralen VPC Aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs om aktie i aktiemarknadsbolag skall också tillämpas&lt;br&gt;på emissionsbevis, interimsbevis, optionsbevis, konvertibelt skuldebrev,&lt;br&gt;skuldebrev förenat med optionsrätt till nyteckning och vinstandelsbevis&lt;br&gt;som utgivits av aktiemarknadsbolag eller av någon annan i vars ställe&lt;br&gt;aktiemarknadsbolag trätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktieoption jämställs i denna lag med fondpapper. De bestämmelser&lt;br&gt;som gäller aktie i aktiemarknadsbolag gäller också aktieoption avseende&lt;br&gt;aktie i sådan bolag. Därvid skall utfärdande av köpoption likställas med&lt;br&gt;försäljning av de aktier optionen avser medan utfärdande av säljoption&lt;br&gt;skall likställas med köp av aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om aktierna i ett aktiemarknadsbolag ägs av två eller flera med sam-&lt;br&gt;äganderätt, skall delägare vid tillämpningen av denna lag anses vara ägare&lt;br&gt;till så många av aktierna son svarar mot hans lott i det samfällda inneha-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§ 1987:701&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§ 1987:701&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § 1986:313&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:313&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning anta att&lt;br&gt;en bestämmelse i 7 eller 8§ över-&lt;br&gt;trätts, får bankinspektionen begära&lt;br&gt;in uppgifter i utredningssyfte. In-&lt;br&gt;spektionen får begära in sådana&lt;br&gt;uppgifter av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som det finns anledning&lt;br&gt;anta har gjort överträdelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det aktiemarknadsbolag vars&lt;br&gt;aktier överträdelsen gäller,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den juridiska person som läm-&lt;br&gt;nat det offentliga erbjudandet om&lt;br&gt;aktieförvärv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. moderföretaget till det aktie-&lt;br&gt;marknadsbolag som avses i 2 eller&lt;br&gt;till den juridiska person som avses i&lt;br&gt;3,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fondkommissionär,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. någon annan som köpte eller&lt;br&gt;sålt aktie i aktiemarknadsbolag, om&lt;br&gt;det finns anledning anta att köpet&lt;br&gt;eller försäljningen föranletts av&lt;br&gt;otillåtet råd eller därmed jämförlig&lt;br&gt;åtgärd som avses i 7 eller 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det anledning anta att nå-&lt;br&gt;gon har överträtt andra bestämmel- g&lt;br&gt;ser i denna lag och är överträdelsen d&lt;br&gt;belagd med straff, får bankinspek- k&lt;br&gt;tionen i utredningsstyfte också in- n&lt;br&gt;fordra uppgifter av denne. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;g&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det anledning anta att nå-&lt;br&gt;gon har överträtt bestämmelser i&lt;br&gt;denna lag och är överträdelsen be-&lt;br&gt;lagd med straff, får bankinspektio-&lt;br&gt;nen i utredningsstyfte infordra upp-&lt;br&gt;gifter av denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon inte fullgör sin skyl-&lt;br&gt;dighet enligt 21 §, 22 § eller 24 §&lt;br&gt;första stycket 2—4 får bankinspek-&lt;br&gt;tionen förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;sex månader skall den dömas som&lt;br&gt;uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. underlåter att inom föreskri-&lt;br&gt;ven iidgöra anmälan enligt 10§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lämnar oriktig eller vilsele-&lt;br&gt;dande uppgift vid fullgörande av&lt;br&gt;anmälningsskyldighet enligt 10 § el-&lt;br&gt;ler vid fullgörande av uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet som avses i 22 § eller 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon inte fullgör sin skyl-&lt;br&gt;dighet enligt 21 § eller 22 § får&lt;br&gt;bankinspektionen förelägga vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;sex månader skall den dömas som&lt;br&gt;uppsåtligen eller av oaktsamhet&lt;br&gt;lämnar oriktig eller vilseledande&lt;br&gt;uppgift vid fullgörande av uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet som avses i 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:701&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket 2—4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. underlåter att iaktta åliggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 14 § andra stycket, 15 eller 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 33 och 41 §§ lagen (1988:1385) om Sveriges&lt;br&gt;riksbank skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktig får inte vara statsråd eller ledamot eller suppleant i styrelsen&lt;br&gt;för ett kreditinstitut. Fullmäktig får inte heller vara underårig eller i&lt;br&gt;konkurs eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller också vice riksbankschef.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktig skall till riksbanken&lt;br&gt;skriftligen anmäla sitt innehav och&lt;br&gt;ändring i innehavet av fondpapper&lt;br&gt;som anges i 2 § insiderlagen&lt;br&gt;(1990:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av fullmäktige avgörs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. författningsfrågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. frågan om fastställande av arbetsordning samt andra viktigare frågor&lt;br&gt;om riksbankens organisation och arbetsformer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. frågor om systemet för att bestämma kronans värde i förhållande till&lt;br&gt;andra valutor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. frågor om riktlinjer för förvaltningen av de tillgångar som anges i&lt;br&gt;H§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. frågor om viktigare internationella kreditavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. frågor om diskonto och om räntevillkor vid ut- och inlåning enligt&lt;br&gt;18 § första stycket samt villkor vid utlåning enligt 18 § andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. frågor om viktigare rekommendationer till eller överenskommelser&lt;br&gt;med kreditinstitut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. frågor om kassakrav och särskild avgift när kassakrav inte uppfylls,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. frågor om statens kontokredit,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. frågor om förvärv av aktier eller andelar enligt 24 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. viktigare frågor om ackord, avskrivning, nedsättning eller eftergift&lt;br&gt;av fordran,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. frågor om upprättande av personalförteckning, om beslut som avses&lt;br&gt;i 37 § samt om tillsättande av tjänster som riksbanksdirektör, avdelnings-&lt;br&gt;chef eller direktör för regionkontor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. frågor om skiljande från annan anställning än provanställning eller&lt;br&gt;om skiljande från uppdrag eller om disciplinansvar, åtalsanmälan, av-&lt;br&gt;stängning eller läkarundersökning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. övriga frågor som enligt den-&lt;br&gt;na eller annan lag skall avgöras av&lt;br&gt;fullmäktige, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. frågor som fullmäktige&lt;br&gt;finner vara av större vikt eller som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Frågor om vilka arbetstagare&lt;br&gt;eller uppdragstagare hos riksbanken&lt;br&gt;som skall åläggas anmälningsskyl-&lt;br&gt;dighet enligt 11 § insiderlagen&lt;br&gt;(1990:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. övriga frågor som enligt den-&lt;br&gt;na eller annan lag skall avgöras av&lt;br&gt;fullmäktige, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. frågor som fullmäktige&lt;br&gt;finner vara av större vikt eller som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riksbankschefen hänskjuter till full- riksbankschefen hänskjuter till full-&lt;br&gt;mäktige. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;mäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden som inte skall avgöras av fullmäktige avgörs av riksbanksche-&lt;br&gt;fen. 1 den mån sådana ärenden inte är av det slag att de behöver prövas av&lt;br&gt;riksbankschefen, får de avgöras av annan tjänsteman enligt vad som anges&lt;br&gt;i arbetsordningen eller i särskilda beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som vid lagens ikraftträdande innehar fondpapper for vilket han&lt;br&gt;är anmälningsskyldig enligt 33 § denna lag skall anmäla innehavet före&lt;br&gt;den 1 april 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i aktiekontolagen (1989:827) skall införas&lt;br&gt;en ny paragraf, 5 kap. 5 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Värdepapperscentralen skall&lt;br&gt;på begäran lämna bankinspektio-&lt;br&gt;nen eller åklagare besked om ett av-&lt;br&gt;stämningsregisters innehåll. Sådan&lt;br&gt;begäran får göras om det föreligger&lt;br&gt;misstanke om brott mot insider-&lt;br&gt;lagen (1990:000). Besked skall läm-&lt;br&gt;nas utan kostnad.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;br&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1990-10-18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Böret Palm, regeringsrådet Sigvard Berglöf,&lt;br&gt;justitierådet Lars K Beckman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 13 september 1990 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Erik Åsbrink beslutat inhämta&lt;br&gt;lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. insiderlag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammaråklagare Catarina&lt;br&gt;Walldén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till insiderlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget innehåller väsentliga nyheter framför allt i fråga om den&lt;br&gt;personkrets som skall träffas av ett förbud mot insiderhandel. Åtskilliga&lt;br&gt;paragrafer är dock mer eller mindre oförändrade överförda från lagen&lt;br&gt;(1985:571) om värdepappersmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av den föreslagna rubriken vill lagrådet anföra följande.&lt;br&gt;Även om den ökande internationaliseringen lett till att det blivit allt&lt;br&gt;vanligare med utländska ord och begrepp också i alldagligt svenskt språk-&lt;br&gt;bruk, har det hittills undvikits att införliva de främmande orden med&lt;br&gt;svensk lagtext. Värdepappersmarknadskommittén har också i sitt betän-&lt;br&gt;kande betecknat motsvarande lagförslag med det svenska och väl valda&lt;br&gt;namnet ”Lag om insynshandel på värdepappersmarknaden”. Den korta&lt;br&gt;och träffande och i allmänt språkbruk väl inarbetade termen ”insider” bör&lt;br&gt;ändå godtas i beteckningen på lagen. När detta steg har tagits bör termen&lt;br&gt;också kunna användas i vissa av lagens bestämmelser när det är praktiskt&lt;br&gt;motiverat (se nedan vid 16 och 21 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 och 2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket av 1 § anges att lagen innehåller bestämmelser om förbud&lt;br&gt;”att handla med fondpapper på värdepappersmarknaden samt om skyldig-&lt;br&gt;het att anmäla innehav av fondpapper”. Betydelsen av termerna fondpap-&lt;br&gt;per och handel på värdepappersmarknaden är avgörande för förbudens&lt;br&gt;omfattning och därmed för kriminaliseringen av handel i strid mot förbu-&lt;br&gt;den. Med uttrycket ”handel på värdepappersmarknaden” skall enligt före-&lt;br&gt;dragande statsrådet (se avsnitt 6.3 under rubriken ”Aktieägare”) förstås&lt;br&gt;handel på en organiserad marknadsplats eller genom mellanhand som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yrkesmässigt bedriver handel med fondpapper. Enligt andra uttalanden i&lt;br&gt;lagrådsremissen (se avsnitt 6.6) skall således affarer mellan parter som är&lt;br&gt;kända for varandra och som föregås av förhandlingar och skriftliga avtal&lt;br&gt;inte innefattas. Lagrådet anser en definition av uttrycket behövlig och&lt;br&gt;föreslår att den tas in i 2 § lagen närmast före definitionen av termen&lt;br&gt;fondpapper. Den avsedda betydelsen av uttrycket torde täckas, om lagtex-&lt;br&gt;ten i denna del får följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;” 1. handel på värdepappersmarknaden: handel på börs eller annan orga-&lt;br&gt;niserad marknadsplats eller genom mellanhand som yrkesmässigt bedriver&lt;br&gt;handel med fondpapper,”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Numreringen 1 —4 på övriga definitioner i 2 § får därmed bytas ut mot&lt;br&gt;2, 3, 4 och 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om definitionen av aktiemarknadsbolag hänvisas i det remittera-&lt;br&gt;de lagförslaget till definitionen i lagen om värdepappersmarknaden. Lagrå-&lt;br&gt;det anser det motiverat att denna definition, som bl. a. innebär att det skall&lt;br&gt;vara fråga om ett svenskt aktiebolag (jfr 8—10 §§), skrivs ut i insiderlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill slutligen i fråga om 2 § ytterligare anmärka följande. Det&lt;br&gt;har i remissprotokollet i avsnitt 6.6 och 6.9 gjorts vissa uttalanden som&lt;br&gt;berör internationella förhållanden. Uttalandena är emellertid enligt lagrå-&lt;br&gt;dets mening alltför knapphändiga i vad de avser frågan om utländska&lt;br&gt;papper innefattas i de föreslagna bestämmelserna (jfr prop. 1978/79:9 s.&lt;br&gt;261) och om reglernas tillämpning i rummet. Innebörden av uttalandena&lt;br&gt;bör därför förtydligas. Det framgår av värdepappersmarknadskommitténs&lt;br&gt;betänkande SOU 1989:72 del 2 (s. 194 och 420) att kommitténs avsikt&lt;br&gt;varit att såväl handel i Sverige med aktier i utländska bolag som insider-&lt;br&gt;handel utomlands skall kunna i viss utsträckning omfattas av de föreslagna&lt;br&gt;reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det grundläggande i paragrafen är ett förbud att för egen eller annans&lt;br&gt;räkning köpa eller sälja fondpapper. Den som omfattas av första stycket&lt;br&gt;får inte heller med råd eller på annat därmed jämförligt sätt föranleda&lt;br&gt;någon annan till köp eller försäljning. Sistnämnda förbud gäller inte för&lt;br&gt;tipsmottagare som avses i tredje stycket. Gränsdragningen mellan första&lt;br&gt;och tredje styckena kan alltså vara av avgörande betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket avser enligt förslaget den som ”genom anställning, upp-&lt;br&gt;drag eller annan befattning” har fått viss information eller kunskap. Det&lt;br&gt;krävs inte att anställningen osv. har något samband med den juridiska&lt;br&gt;person som informationen avser. I tredje stycket, som avser tipsmottagare,&lt;br&gt;saknas naturligt nog den citerade begränsningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av exempel som i remissprotokollet lämnas på tipsmottagare (hantver-&lt;br&gt;kare och taxichaufför) framgår att även denne kan få informationen i&lt;br&gt;samband med anställning, uppdrag eller annan befattning. Detta samband&lt;br&gt;är emellertid av ett annat slag än det som förutsätts enligt första stycket.&lt;br&gt;Där måste sambandet sägas karaktäriseras av att anställningen osv. typiskt&lt;br&gt;sett medför eller kan medföra tillgång till relevant information. Ett exem-&lt;br&gt;pel som belyser gränsdragningen är en ekonomijournalist som kan omfat-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 42&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tas av första stycket, medan så normalt sett inte bör vara fallet med en&lt;br&gt;allmänreporter. Vad nu anförts bör komma till tydligare uttryck i lagtex-&lt;br&gt;ten. Lagrådet förordar därför att första stycket första meningen i paragra-&lt;br&gt;fen får följande lydelse: ”Har någon anställning, uppdrag eller annan&lt;br&gt;befattning som normalt innebär att han får kännedom om omständigheter&lt;br&gt;som har betydelse för kursen på fondpapper och har han på grund härav&lt;br&gt;fått information eller kunskap om en icke offentliggjord omständighet som&lt;br&gt;är ägnad att väsentligt påverka kursen på fondpapper gäller följande.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och tredje styckena sammantagna innebär i&lt;br&gt;förhållande till gällande rätt en utvidgning av den personkrets som omfat-&lt;br&gt;tas av insiderförbudet från enbart sådana personer som har direkt anknyt-&lt;br&gt;ning till det företag de kurspåverkade omständigheterna avser till principi-&lt;br&gt;ellt var och en som köper eller säljer aktier eller andra fondpapper. För de&lt;br&gt;s. k. tipsmottagarna i tredje stycket gäller enligt förslaget för straffbarhet&lt;br&gt;att transaktionen skall ha skett i vetskap om en icke offentliggjord om-&lt;br&gt;ständighet ägnad att väsentligt påverka kursen, att vetskapen ”måste för-&lt;br&gt;utsättas” direkt eller indirekt komma från en tidigare i paragrafen nämnd&lt;br&gt;person och att kraven i 21 § på uppsåt eller grov vårdslöshet skall vara&lt;br&gt;uppfyllda. (Lagrådet anmärker att i det senare avseendet vissa missvisande&lt;br&gt;uttalanden gjorts i den allmänna motiveringen i avsnitt 6.4 och i special-&lt;br&gt;motiveringen.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mer markant förändring i kursvärdet på aktier eller andra fondpap-&lt;br&gt;per torde ofta bero på någon omständighet som till en början normalt hålls&lt;br&gt;förtrolig. Den som gör en lyckad aktieaffär före offentliggörandet kan ha&lt;br&gt;haft en rad olika legitima skäl för detta — han måste ändå i ett sådant läge&lt;br&gt;kunna bli potentiellt misstänkt för att ha fått tillgång till den förtroliga&lt;br&gt;informationen. Av rättssäkerhetsskäl måste med en så vittomfattande&lt;br&gt;reglering ställas särskilda anspråk på bevisning när det gäller den misstänk-&lt;br&gt;tes vetskap om omständigheten. Det måste också otvetydigt visas att&lt;br&gt;omständighetens förtroliga natur varit uppenbar. Den som gjort affären&lt;br&gt;skall inte rimligen ha kunnat vara okunnig om att uppgiften måste ha läckt&lt;br&gt;ut obehörigen. Om han ändå varit ovetande skall okunnigheten ha berott&lt;br&gt;på grov vårdslöshet av honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket ”måste förutsättas komma från en tidigare i denna paragraf&lt;br&gt;nämnd person” har såvitt kan utläsas valts för att straffbarhet skall inträ-&lt;br&gt;da, även om den som handlat med fondpapperen inte vet exakt hur&lt;br&gt;uppgiften ursprungligen kommit ut från den behöriga kretsen. Av special-&lt;br&gt;motiveringen framgår vidare att bestämmelsen är avsedd att förstås så att&lt;br&gt;det i princip inte spelar någon roll hur lång kedjan är mellan källan och&lt;br&gt;tipsmottagaren och att det dessutom kan vara så att personen själv skaffat&lt;br&gt;sig kunskapen exempelvis genom att vid besök hos en tjänsteman på ett&lt;br&gt;företag eller en myndighet av en tillfällighet ha kunnat ta del av en&lt;br&gt;handling som avslöjar den icke offentliggjorda omständigheten. Lagrådet&lt;br&gt;finner att den tänkta tillämpningen anges tydligare om tredje stycket inleds&lt;br&gt;på följande sätt: ”Den som i annat fall än som sägs förut i denna paragraf&lt;br&gt;fått kännedom om en icke offentliggjord omständighet, som är ägnad att&lt;br&gt;väsentligt påverka kursen på fondpapper och som måste ha röjts av någon&lt;br&gt;som avses i första eller andra stycket eller eljest kommit ut obehörigen, får&lt;br&gt;inte...”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det föreslagna andra stycket kan bankinspektionen medge befrielse&lt;br&gt;från anmälningsskyldighet enligt paragrafen om motsvarande uppgifter&lt;br&gt;kan erhållas på annat sätt. Som framgår av remissprotokollet (se avsnitt&lt;br&gt;6.8 under rubriken ”Dispensregel”) är tanken att de manuella anmälning-&lt;br&gt;arna skall kunna ersättas av automatisk överföring från avstämningsregist-&lt;br&gt;ret. Uttalandet i remissen om att detta skulle kräva samtycke av samtliga&lt;br&gt;berörda registrerade förefaller inte motiverat. Det kan anmärkas att, som&lt;br&gt;närmare har utvecklats av kommittén (se SOU 1989:72 del 2 s. 442), en&lt;br&gt;sådan överföring inte medför någon förändring av sekretesskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentliga funktionärer hör till den krets av personer som typiskt sett kan i&lt;br&gt;sitt arbete ha tillgång till kurspåverkande information och som därför&lt;br&gt;enligt första stycket i den föreslagna 4 § är förbjudna att utnyttja denna för&lt;br&gt;aktiehandel eller för rådgivning så att andra föranleds till sådan handel. De&lt;br&gt;har däremot inte, så som personer med egentlig insynsställning (8 och&lt;br&gt;9 §§), någon skyldighet att anmäla sitt eget innehav av fondpapper till&lt;br&gt;registret hos värdepapperscentralen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den föreslagna 11 § skall offentlig funktionär kunna bli skyldig att&lt;br&gt;anmäla hela sitt innehav av fondpapper till myndigheten, ”om det behövs&lt;br&gt;för att upprätthålla allmänhetens förtroende för hans eller annan befatt-&lt;br&gt;ningshavares opartiskhet i tjänsteutövningen eller myndighetens anseen-&lt;br&gt;de”. Skyldigheten skall också kunna gälla befattningshavare hos allmänna&lt;br&gt;pensionsfondens fondstyrelser. Lagrådet vill till en början invända att an-&lt;br&gt;mälningsskyldigheten i dessa fall naturligen måste i första hand tillgodose&lt;br&gt;samma intresse som den för personer med insynsställning enligt 8 §. Regis-&lt;br&gt;treringen av deras innehav har primärt funktionen att underlätta tillsynen&lt;br&gt;över att förbuden efterlevs av de berörda och minska deras benägenhet för&lt;br&gt;otillåten handel. I andra hand kan naturligtvis också förtroendet för befatt-&lt;br&gt;ningshavarna och myndigheten stärkas om anmälningsskyldighet gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med myndighet skall enligt remissprotokollet förstås de arbetsgivare som&lt;br&gt;omfattas av 1 kap. 1 § lagen om offentlig anställning. Begreppet måste emel-&lt;br&gt;lertid, om det skall ges en innebörd som avviker från den annars vedertagna&lt;br&gt;(se prop. 1973:90 s. 232 f, jfr prop. 1985/86:80 s. 57), preciseras i lagtexten.&lt;br&gt;Såvitt lagrådet kan förstå finns emellertid inte någon anledning till en sådan&lt;br&gt;avvikelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sägs i den föreslagna bestämmelsen att styrelseledamöter, arbetsta-&lt;br&gt;gare, uppdragstagare eller annan befattningshavare hos myndighet ”får&lt;br&gt;åläggas” att anmälas sitt innehav och ändring i innehavet av fondpapper.&lt;br&gt;Avsikten är enligt motivuttalandena att, beträffande regeringen understäl-&lt;br&gt;lda myndigheter, åläggandena och närmare föreskrifter skall meddelas av&lt;br&gt;regeringen eller myndigheten själv. Bestämmelsen avses vidare innebära&lt;br&gt;en möjlighet för riksdagen att ålägga befattningshavare hos riksdagen eller&lt;br&gt;dess myndigheter anmälningsskyldighet samt att också kommuner och&lt;br&gt;andra myndigheter som inte lyder under regeringen själva skall avgöra om&lt;br&gt;en sådan skyldighet skall föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen rör sådana förhållanden att normgivningen kräver lagform Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;(8 kap. 3 § regeringsformen). Med stöd av en bestämmelse i insiderlagen Bilaga 5&lt;br&gt;kommer emellertid regeringen att i beslut av förvaltningskaraktär kunna&lt;br&gt;föreskriva att anmälningsskyldigheten skall gälla en viss eller vissa bestäm-&lt;br&gt;da myndigheter eller fondstyrelser. Såvitt gäller kommunerna måste&lt;br&gt;grundbestämmelsen också uttryckligen anges i lagen (8 kap. 5 § regerings-&lt;br&gt;formen). I fråga om myndigheter under riksdagen får åläggandena, obero-&lt;br&gt;ende av förevarande bestämmelse, ske genom särskild lagstiftning; i remis-&lt;br&gt;sen har också föreslagits att vissa bestämmelser i ämnet skall tas in i lagen&lt;br&gt;om Sveriges riksbank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att 11 § ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Om det med hänsyn till tillgången på kurspåverkande information&lt;br&gt;inom en myndighet är påkallat för kontroll av att förbudet i 4 § första&lt;br&gt;stycket efterlevs, får regeringen i fråga om regeringen underställd myndig-&lt;br&gt;het och vederbörande kommun i fråga om kommunal myndighet föreskri-&lt;br&gt;va att det vid myndigheten skall föras en förteckning över fondpappersin-&lt;br&gt;nehav avseende de styrelseledamöter, arbetstagare, uppdragstagare eller&lt;br&gt;andra befattningshavare som myndigheten bestämmer med hänsyn till&lt;br&gt;deras särskilda insynsställning. Det åligger befattningshavare som en så-&lt;br&gt;dan förteckning omfattar att till myndigheten skriftligen anmäla sitt inne-&lt;br&gt;hav av fondpapper och ändringar i innehavet. Motsvarande befogenhet för&lt;br&gt;regeringen och skyldigheter för befattningshavare gäller också i fråga om&lt;br&gt;allmänna pensionsfondens fondstyrelser”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anger i sitt lagförslag som namn på föreslaget register över&lt;br&gt;aktieinnehav ”Insynsställningsregister”. I lagrådsremissen har föredragan-&lt;br&gt;de statsrådet avstått från att föreslå någon beteckning på registret. Med&lt;br&gt;hänvisning till vad som anförts inledningsvis föreslår lagrådet att registret&lt;br&gt;ges beteckningen ”insiderregister”. Beteckningen, kursiverad, kan lämpli-&lt;br&gt;gen skrivas in inom parentes i paragrafens första stycke efter orden ”Vär-&lt;br&gt;depapperscentralen skall föra register”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad lagrådet inledningsvis anfört om användning av&lt;br&gt;termen ”insider” föreslår lagrådet att uppsåtligt brott enligt 4 § betecknas&lt;br&gt;”insiderbrott” och brott mot samma paragraf begånget av grov oaktsam-&lt;br&gt;het betecknas ”vårdslöst insiderförfarande”. I 21 § bör därmed i första&lt;br&gt;stycket mellan orden ”skall” och ”dömas” infogas orden ”för insiderbrott”&lt;br&gt;samt i tredje stycket på motsvarande plats infogas orden ”för vårdslöst&lt;br&gt;insiderförfarande”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den verksamhet som bankinspektionen bedriver finansieras genom sär-&lt;br&gt;skilda bidrag av banker och andra som står under inspektionens tillsyn. I &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;200&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett flertal lagar föreskrivs vilka som skall lämna bidrag för täckande av Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;olika kostnader. I förordningen (1988:976) om avgifter för bankinspektio- Bilaga 5&lt;br&gt;nens verksamhet anges storleken av bidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna paragrafen, som har angetts vara av provisorisk karak-&lt;br&gt;tär, innebär att kostnaderna för inspektionens insiderövervakning skall&lt;br&gt;fördelas på ”de institut som står under bankinspektionens tillsyn” enligt&lt;br&gt;de närmare föreskrifter som regeringen meddelar. Även om det förhållan-&lt;br&gt;det att insiderreglerna kommer att omfatta ett stort antal olika marknader&lt;br&gt;kan motivera att kostnaderna för övervakningen fördelas på väsentligt&lt;br&gt;flera än vad som nu gäller enligt lagen om värdepappersmarknaden, före-&lt;br&gt;faller bestämmelsen att med den generella utformningen bli alltför vittom-&lt;br&gt;fattande. Lagrådet kan anmärka att Upplysningscentralen UC Aktiebolag&lt;br&gt;står under inspektionens tillsyn men att det bolaget uppenbarligen inte bör&lt;br&gt;träffas av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring'i sekretesslagen (1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det gäller förbud enligt sekretesslagen mot att röja uppgift, får enligt&lt;br&gt;gällande lydelse av paragrafen uppgiften inte heller i övrigt utnyttjas utan-&lt;br&gt;för den verksamhet i vilken sekretess gäller för uppgiften. Utan någon&lt;br&gt;närmare kommentar har denna bestämmelse i remissen kompletterats&lt;br&gt;med en erinran om att det i insiderlagen finns bestämmelser om förbud att&lt;br&gt;utnyttja vissa uppgifter som är ägnade att väsentligt påverka kursen på&lt;br&gt;fondpapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagrådets mening förefaller den föreslagna bestämmelsen inte&lt;br&gt;motiverad och snarast ägnad att försvåra förståelsen av sekretesslagen.&lt;br&gt;Lagrådet avstyrker därför ändringsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 § i förslaget till insiderlag kan styrelseledamot, arbetstagare,&lt;br&gt;uppdragstagare eller annan befattningshavare hos myndighet och befatt-&lt;br&gt;ningshavare hos allmänna pensionsfondens fondstyrelser åläggas viss upp-&lt;br&gt;giftsskyldighet beträffande sitt innehav av fondpapper och förändringar i&lt;br&gt;fondpappersinnehavet. En motsvarande uppgiftsskyldighet föreslås före-&lt;br&gt;ligga enligt lagen om Sveriges riksbank för riksbanksfullmäktige och vissa&lt;br&gt;arbetstagare och uppdragstagare hos riksbanken. De uppgifter som nämn-&lt;br&gt;da bestämmelser avser skall vara sekretesskyddade enligt den föreslagna&lt;br&gt;paragrafen i sekretesslagen. I förslaget har den uppgiftslämnande per-&lt;br&gt;sonkretsen angivits med orden ”person som avses i 1 kap. 6 §” sekretessla-&lt;br&gt;gen. Genom denna hänvisning blir emellertid kretsen alltför vid. Enligt&lt;br&gt;lagrådets mening bör kretsen direkt knyta an till de berörda personerna.&lt;br&gt;Att pensionsfonder jämställs med myndigheter i sekretesslagens mening&lt;br&gt;framgår av ett rättsfall från regeringsrätten (RÅ 1984 2:101). Paragrafens&lt;br&gt;första stycke kan lämpligen ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Sekretess gäller för sådan uppgift hos myndighet om innehav av fond-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;papper som har lämnats av någon som är anmälningsskyldig enligt&lt;br&gt;beslut som meddelats med stöd av 11 § insiderlagen (1990:000) eller,&lt;br&gt;såvitt gäller myndighet under riksdagen, enligt riksdagens föreskrifter, om&lt;br&gt;det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör&lt;br&gt;lider skada eller men.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:571) om&lt;br&gt;värdepappersmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets granskning av lagen har skett med utgångspunkt i att den endast&lt;br&gt;skall gälla tills vidare. Granskningen föranleder följande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller vissa definitioner. I andra stycket anges vilka instru-&lt;br&gt;ment som skall behandlas på samma sätt som en aktie i ett aktiemarknads-&lt;br&gt;bolag. I det tredje stycket finns vissa regler om aktieoptioner och i ett&lt;br&gt;avslutande stycke vissa bestämmelser om samäganderätt beträffande ak-&lt;br&gt;tier i aktiemarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet aktiemarknadsbolag har i sig inte någon betydelse för de övriga&lt;br&gt;regler som skall kvarstå i lagen. Ett bibehållande av definitionen får ändå&lt;br&gt;godtas med hänsyn till de hänvisningar till den som görs i andra lagar. Det&lt;br&gt;som i lagrummet i övrigt har anknytning till aktier i aktiemarknadsbolag bör&lt;br&gt;däremot utgå. Detta innebär att av andra-fjärde styckena skall stå kvar&lt;br&gt;endast första och tredje meningarna i tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen, som inte föreslås ändrad i remissen, får bankinspektio-&lt;br&gt;nens beslut enligt lagen överklagas hos regeringen. Enligt 20 § förslaget till&lt;br&gt;insiderlag skall bankinspektionens beslut däremot överklagas hos kam-&lt;br&gt;marrätten. Ändringen bör föranleda en övergångsbestämmelse av följande&lt;br&gt;lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1 fråga om överklagande av beslut som avses i 26 § och som har&lt;br&gt;meddelats före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen, som inte föreslås ändrad i remissen, skall kostnaderna&lt;br&gt;för övervakning enligt lagen betalas av fondkommissionärerna och Stock-&lt;br&gt;holms fondbörs. Med hänsyn till att bestämmelserna i lagen enligt försla-&lt;br&gt;get begränsas till att i huvudsak avse endast skyldigheten att upprätta&lt;br&gt;avräkningsnotor förefaller det inte motiverat att bibehålla skyldigheten för&lt;br&gt;Stockholms fondbörs att finansiera övervakningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 och 41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 33 § föreslås i remissen ett nytt sista stycke, innebärande att fullmäktig&lt;br&gt;till riksbanken skall anmäla sitt fondpappersinnehav och ändringar i inne-&lt;br&gt;havet. I en ny punkt 14 i 41 § förslaget anges att fullmäktige avgör frågor&lt;br&gt;om vilka arbetstagare eller uppdragstagare hos riksbanken som skall åläg-&lt;br&gt;gas anmälningsskyldighet enligt 11 § i den föreslagna insiderlagen. Som&lt;br&gt;framgår av vad lagrådet anfört i anslutning till nämnda paragraf i insider-&lt;br&gt;lagen bör denna emellertid inte ha avseende på myndigheter under riksda-&lt;br&gt;gen. Lagrådet föreslår att regleringen i riksbankslagen ges ett nytt innehåll&lt;br&gt;och sammanförs till ett nytt andra stycke i 38 § med följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Fullmäktig samt sådan arbetstagare och uppdragstagare hos riksbanken&lt;br&gt;som riksbanken bestämmer skall skriftligen anmäla sitt innehav och änd-&lt;br&gt;ring i innehavet av fondpapper som anges i 2 § insiderlagen (1990:000) till&lt;br&gt;riksbanken.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande andra stycket i 38 § — som enligt lagrådets förslag blir&lt;br&gt;tredje stycket — bör orden ”i övrigt” fogas in mellan orden ”också” och&lt;br&gt;”i”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § skall alltså behållas i gällande lydelse, medan den föreslagna punkt&lt;br&gt;14 i 41 § i stället bör lyda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”14. frågor om vilka arbetstagare eller uppdragstagare som skall åläggas&lt;br&gt;anmälningsskyldighet enligt 38 § andra stycket,”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagforslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Council&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Council directive&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;of 13 November 1989 coordinating regulations on insider dealing&lt;br&gt;(89/592/EEC)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;THE COUNCIL OF THE EUROPEAN COMMUN1TIES,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the Treaty establishing the European Economic Com-&lt;br&gt;munity, and in particular Artide 100a thereof,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the proposal from the Commission('),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In cooperation with the European Parliament(&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Having regard to the opinion of the Economic and Social Committee(&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;),&lt;br&gt;Whereas Artide 100a (1) of the Treaty States that the Council shall adopt&lt;br&gt;the measures for the approximation of the provisions laid down by law,&lt;br&gt;regulation or administrative action in Member States which have as their&lt;br&gt;object the establishment and functioning of the internal market;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the secondary market in transferable securities plays an impor-&lt;br&gt;tant role in the financing of economic agents;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, for that market to be able to play its role effectively, every&lt;br&gt;measure should be taken to ensure that market operates smoothly;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the smooth operation of that market depends to a large extent&lt;br&gt;on the confidence it inspires in investors;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the factors on which such confidence depends include the&lt;br&gt;assurance afforded to investors that they are placed on an equal footing&lt;br&gt;and that they will be protected against the improper use of inside informa-&lt;br&gt;tion;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, by benefiting certain investors as compared with others, insid-&lt;br&gt;er dealing is likely to undermine that confidence and may therefore preju-&lt;br&gt;dice the smooth operation of the market;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas the necessary measures should therefore be taken to combat&lt;br&gt;insider dealing;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas in some Member States there are no rules or regulations pro-&lt;br&gt;hibiting insider dealing and whereas the rules or regulations that do exist&lt;br&gt;differ considerably from one Member State to another;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas it is therefore advisable to adopt coordinated rules at a Com-&lt;br&gt;munity level in this field;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas such coordinated rules also have the advantage of making it&lt;br&gt;possible, through cooperation by the competent authorities, to combat&lt;br&gt;transfrontier insider dealing more effectively;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas, since the acquisition or disposal of transferable securities&lt;br&gt;necessarily involves a prior decision to acquire or to dispose taken by the&lt;br&gt;person who undertakes one or other of these operations, the carrying-out&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'OJ No C 153, 11.6. 1987, p. 8 and OJ No C 277, 27. 10. 1988, p. 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; OJ No C 187, 18. 7. 1987, p. 93 and Decision of 11 October 1989 (not yet&lt;br&gt;published in the Official Journal).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; OJ No C 35, 8. 2. 1989, p. 22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;of this acquisition or disposal does not constitute in itself the use of inside&lt;br&gt;information;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas insider dealing involves taking advantage of inside informa-&lt;br&gt;tion; whereas the mere fact that marketmakers, bodies authorized to act as&lt;br&gt;contrepartie, or stockbrokers with inside information confine themselves,&lt;br&gt;in the first two cases, to pursuing their normal business of buying or selling&lt;br&gt;securities or, in the last, to carrying out an order should not in itself be&lt;br&gt;deemed to constitute use of such inside information; whereas likewise the&lt;br&gt;fact of carrying out transactions with the aim of stabilizing the price of new&lt;br&gt;issues or secondary offers of transferable securities should not in itself be&lt;br&gt;deemed to constitute use of inside information;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas estimates developed from publicly available data cannot be&lt;br&gt;regarded as inside information and whereas, therefore, any transaction&lt;br&gt;carried out on the basis of such estimates does not constitute insider&lt;br&gt;dealing within the meaning of this Directive;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Whereas communication of inside information to an authority, in order&lt;br&gt;to enable it to ensure that the provisions of this Directive or other provi-&lt;br&gt;sions in force are respected, obviously cannot be covered by the prohibi-&lt;br&gt;tions laid down by this Directive,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HAS ADOPTED THIS DIRECTIVE:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the purposes of this Directive:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ‘inside information’ shall mean information which has not been&lt;br&gt;made public of a precise nature relating to one or several issuers of&lt;br&gt;transferable securities or to one or several transferable securities, which, if&lt;br&gt;it were made public, would be likely to have a significant effect on the&lt;br&gt;price of the transferable security or securities in question;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ‘transferable securities’ shall mean:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) shares and debt securities, as well as securities equivalent to shares&lt;br&gt;and debt securities;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) contracts or rights to subscribe for, acquire or dispose of securities&lt;br&gt;referred to in (a);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(c) futures contracts, options and financial futures in respect of securi-&lt;br&gt;ties referred to in (a);&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(d) index contracts in respect of securities referred to in (a),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;when admitted to trading on a market which is regulated and supervised&lt;br&gt;by authorities recognized by public bodies, operates regularly and is&lt;br&gt;accessible directly or indirectly to the public.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Each Member State shall prohibit any person who:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— by virtue of his membership of the administrative, management or&lt;br&gt;supervisory bodies of the issuer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— by virtue of his holding in the Capital of the issuer, or&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— because he has access to such information by virtue of the exercise of&lt;br&gt;his employment, profession or duties,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;possesses inside information from taking advantage of that information&lt;br&gt;with full knowledge of the facts by acquiring or disposing of for his own&lt;br&gt;account or for the account of a third party, either directly or indirectly,&lt;br&gt;transferable securities of the issuer or issuers to which that information&lt;br&gt;relätes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Where the person referred to in paragraph 1 is a company or other type&lt;br&gt;of legal person, the prohibition laid down in that paragraph shall apply to the&lt;br&gt;natural persons who take part in the decision to carry out the transaction for&lt;br&gt;the account of the legal person concerned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. The prohibition laid down in paragraph 1 shall apply to any acquisition&lt;br&gt;or disposal of transferable securities effected through a professional inter-&lt;br&gt;mediary.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Each Member State may provide that this prohibition shall not apply to&lt;br&gt;acquisitions or disposals of transferable securities effected without the&lt;br&gt;involvement of a professional intermediary outside a market as defined&lt;br&gt;in Artide 1 (2) in fine.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. This Directive shall not apply to transactions carried out in pursuit of&lt;br&gt;monetary, exchange-rate or public debt-management policies by a sovereign&lt;br&gt;State, by its central bank or any other body designated to that effect by the&lt;br&gt;State, or by any person acting on their behalf. Member States may extend&lt;br&gt;this exemption to their federated States or similar local authorities in respect&lt;br&gt;of the management of their public debt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arlicle 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Each Member State shall prohibit any person subject to the prohibition&lt;br&gt;laid down in Artide 2 who possesses inside information from:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) disclosing that inside information to any third party unless such disclo-&lt;br&gt;sure is made in the normal course of the exercise of his employment,&lt;br&gt;profession or duties;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) recommending or procuring a third party, on the basis of that inside&lt;br&gt;information, to acquire or dispose of transferable securities admitted&lt;br&gt;to trading on its securities markets as referred to in Artide 1 (2) in fine.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Each Member State shall also impose the prohibition provided for in&lt;br&gt;Article 2 on any person other than those referred to in that Article who&lt;br&gt;with full knowledge of the facts possesses inside information, the direct or&lt;br&gt;indirect source of which could not be other than a person referred to in&lt;br&gt;Article 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artide 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Each Member State shall apply the prohibitions provided for in Artides 2,&lt;br&gt;3 and 4, at least to actions undertaken within its territory to the extent that&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;the transferable securities concerned are admitted to trading on a market &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;of a Member State. In any event, each Member State shall regard a &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transaction as carried out within its territory if it is carried out on a&lt;br&gt;market, as defined in Article 1 (2) in fine, situated or operating within that&lt;br&gt;territory.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;\&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Each Member State may adopt provisions more stringent than those laid&lt;br&gt;down by this Directive or additional provisions, provided that such provi-&lt;br&gt;sions are applied generally. In particular it may extend the scope of the&lt;br&gt;prohibition laid down in Article 2 and impose on persons referred to in&lt;br&gt;Article 4 the prohibitions laid down in Article 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The provisions of Schedule C.5 (a) of the Annex to Directive 79/279/&lt;br&gt;EEC(') shall also apply to companies and undertakings the transferable&lt;br&gt;securities of which, whatever their nature, are admitted to trading on a&lt;br&gt;market as referred to in Article 1 (2) in fine of this Directive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Each Member State shall designate the administrative authority or au-&lt;br&gt;thorities competent, if necessary in collaboration with other authorities to&lt;br&gt;ensure that the provisions adopted pursuant to this Directive are applied. It&lt;br&gt;shall so inform the Commission which shall transmit that information to all&lt;br&gt;Member States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The competent authorities must be given all supervisory and investiga-&lt;br&gt;tory powers that are necessary for the exercise of their functions, where&lt;br&gt;appropriate in collaboration with other authorities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Each Member State shall provide that all persons employed or formerly&lt;br&gt;employed by the competent authorities referred to in Article 8 shall be&lt;br&gt;bound by professional secrecy. Information covered by professional secre-&lt;br&gt;cy may not be divulged to any person or authority except by virtue of&lt;br&gt;provisions laid down by law.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. The competent authorities in the Member States shall cooperate with&lt;br&gt;each other whenever necessary for the purpose of carrying out their duties,&lt;br&gt;making use of the powers mentioned in Article 8 (2). To this end, and&lt;br&gt;notwithstanding Article 9, they shall exchange any information required for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OJ No L 66, 16. 3. 1979, p. 21.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;that purpose, including information relating to actions prohibited, under Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;the options given to Member States by Article 5 and by the second sentence Bilaga 6&lt;br&gt;of Article 6, only by the Member State requesting cooperation. Information&lt;br&gt;thus exchanged shall be covered by the obligation of professional secrecy to&lt;br&gt;which the persons employed or formerly employed by the competent au-&lt;br&gt;thorities receiving the information are subject.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. The competent authorities may refuse to act on a request for information:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) where communication of the information might adversely affect the&lt;br&gt;sovereignity, security or public policy of the State addressed;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) where judicial proceedings have already been initiated in respect of the&lt;br&gt;same actions and against the same persons before the authorities of the&lt;br&gt;State addressed or where final judgment has already been passed on&lt;br&gt;such persons for the same actions by the competent authorities of the&lt;br&gt;State addressed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Without prejudice to the obligations to which they are subject in judicial&lt;br&gt;proceedings under criminal law, the authorities which receive information&lt;br&gt;pursuant to paragraph 1 may use it only for the exercise of their functions&lt;br&gt;within the meaning of Article 8 (1) and in the context of administrative or&lt;br&gt;judicial proceedings specifically relating to the exercise of those functions.&lt;br&gt;However, where the competent authority communicating information con-&lt;br&gt;sents thereto, the authority receiving the information may use it for other&lt;br&gt;purposes or forward it to other States’ competent authorities.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Community may, in conformity with the Treaty, conclude agreements&lt;br&gt;with non-member countries on the matters govemed by this Directive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The Contact Committee set up by Article 20 of Directive 79/279/EEC shall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;also have as its function:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(a) to permit regular consultation on any practical problems which arise&lt;br&gt;from the application of this Directive and on which exchanges of view&lt;br&gt;are deemed useful;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(b) to advise the Commission, if necessary, on any additions or amend-&lt;br&gt;ments to be made to this Directive.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Each Member State shall determine the penalties to be applied for in-&lt;br&gt;fringement of the measures taken pursuant to this Directive. The penalties&lt;br&gt;shall be sufficient to promote compliance with those measures.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Member States shall take the measures necessary to comply with this&lt;br&gt;Directive before 1 June 1992. They shall forthwith inform the Commission&lt;br&gt;thereof.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Member States shall communicate to the Commission the provisions of Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;national law which they adopt in the field governed by this Directive. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Article 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;This Directive is addressed to the Member States.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Done at Brussels, 13 November 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;For the Council&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;The President&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P. BÉRÉGOVOY&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Konvention om insiderhandel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Signatärstaterna, medlemmar av Europarådet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som beaktar att Europarådets syfte är att uppnå en större enhet mellan&lt;br&gt;sina medlemmar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som beaktar att vissa finansiella transaktioner i värdepapper som hand-&lt;br&gt;las med på börser utförs av personer som försöker undvika förluster eller&lt;br&gt;göra vinster genom att utnyttja konfidentiell information som de har&lt;br&gt;tillgång till och på så sätt undergräver lika möjligheter mellan investerare&lt;br&gt;samt förtroendet för marknaden;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som beaktar att sådant beteende även visar sig farligt för de berörda&lt;br&gt;medlemsstaternas ekonomier och särskilt för värdepappersmarknadernas&lt;br&gt;riktiga funktion;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som beaktar att, på grund av marknadernas internationalisering och&lt;br&gt;dagens smidiga kommunikationer, transaktioner av detta slag ibland ge-&lt;br&gt;nomförs på en stats marknad av personer som inte är bosatta i ifrågavaran-&lt;br&gt;de stat eller som agerar genom personer som inte är bosatta där;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som beaktar att de ansträngningar som redan görs på inhemsk nivå i&lt;br&gt;många medlemsstater för att motverka sådana förfaranden gör det nöd-&lt;br&gt;vändigt att upprätta ett särskilt system i syfte att ta itu med dessa situatio-&lt;br&gt;ner och samordna insatser på internationell nivå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har kommit överens om följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel I — definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 1 denna konvention avses med insiderhandel en otillåten transaktion&lt;br&gt;utförd av en person&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. som är styrelseordförande eller styrelseledamot eller ledamot i ett&lt;br&gt;annat administrativt eller övervakande organ eller är befullmäktigat om-&lt;br&gt;bud för eller anställd hos en utgivare av värdepapper och som med medve-&lt;br&gt;tet utnyttjande av ännu icke offentliggjord information som han erhållit på&lt;br&gt;grund av sin ställning eller befattning och som, om den blev känd, skulle&lt;br&gt;väsentligt påverka värdepappersmarknaden har utfört eller låtit utföra en&lt;br&gt;transaktion på en organiserad värdepappersmarknad i syfte att tillförsäkra&lt;br&gt;sig själv eller tredje part en fördel och;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. som har ingått ovan beskrivna transaktioner med medvetet utnytt-&lt;br&gt;jande av ännu icke offentliggjord information som han erhållit under&lt;br&gt;utövande av sin tjänst eller sitt yrke;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. som har ingått ovan beskrivna transaktioner med medvetet utnytt-&lt;br&gt;jande av ännu icke offentliggjord information som han erhållit av någon av&lt;br&gt;de i a. eller b. ovan nämnda personerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid tillämpningen av denna konvention avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. ”organiserad värdepappersmarknad” värdepappersmarknader som&lt;br&gt;är underkastade regler fastställda av myndigheter som erkänts av regering-&lt;br&gt;en för ändamålet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. ”värdepapper” överlåtbara värdepapper utgivna enligt varje parts Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;nationella lagstiftning av företag eller bolag eller andra utgivare, om såda- Bilaga 7&lt;br&gt;na värdepapper kan köpas och säljas på en marknad som är organiserad i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i a. ovan, samt andra överlåtbara värdepap-&lt;br&gt;per som tillåts på denna marknad i överensstämmelse med de nationella&lt;br&gt;regler som gäller för den;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. ”transaktion” varje åtgärd på en organiserad värdepappersmarknad&lt;br&gt;som ger eller kan ge rätt till värdepapper enligt b. ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel II — informationsutbyte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna åtar sig att i enlighet med bestämmelserna i detta kapitel ge&lt;br&gt;varandra största möjliga ömsesidiga bistånd vid utbyte av information om&lt;br&gt;förhållanden som bevisar eller ger anledning att tro att insiderhandel har&lt;br&gt;ägt rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje part kan genom en förklaring till Europarådets generalsekreterare&lt;br&gt;åta sig att under förutsättning av reciprocitet ge andra parter största&lt;br&gt;möjliga ömsesidiga bistånd vid utbyte av information som är nödvändig&lt;br&gt;för övervakning av transaktioner på de organiserade värdepappersmark-&lt;br&gt;naderna, vilka negativt skulle kunna påverka lika tillgång till information&lt;br&gt;för alla aktörer på marknaden eller kvaliteten på den information som ges&lt;br&gt;till investerare, i syfte att säkerställa en hederlig handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Varje part skall utse en eller flera myndigheter med faktiskt ansvar&lt;br&gt;för att avge framställningar om bistånd och för att motta och besvara&lt;br&gt;framställningar om bistånd från motsvarande myndigheter, som utses av&lt;br&gt;varje part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Varje part skall i en förklaring till Europarådets generalsekreterare&lt;br&gt;ange namn och adress på den myndighet eller de myndigheter som utsetts i&lt;br&gt;enlighet med bestämmelserna i denna artikel samt eventuella ändringar&lt;br&gt;härav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Generalsekreteraren skall underrätta de andra parterna om dessa&lt;br&gt;förklaringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Skäl för en framställning om bistånd skall anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Framställningen skall innehålla en beskrivning av de omständigheter&lt;br&gt;som bevisar eller ger anledning att tro att insiderhandel har ägt rum eller,&lt;br&gt;om bistånd begärs enligt av parterna i artikel 3 fastställda regler, hänvis-&lt;br&gt;ning till vilka principer i nämnda artikel som inte respekterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Framställningen skall innehålla hänvisning till de bestämmelser med Prop. 1990/91:42&lt;br&gt;stöd av vilka transaktionerna är otillåtna i den anmodande myndighetens Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Framställningen skall vara på eller översatt till något av de officiella&lt;br&gt;språken i den anmodade myndighetens stat eller på ett av Europarådets&lt;br&gt;officiella språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. I framställningen skall anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. den anmodande och den anmodade myndigheten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. den information som begärs av den anmodande myndigheten, de&lt;br&gt;personer eller organ som kan inneha denna eller den plats där den kan&lt;br&gt;finnas tillgänglig;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. skälen för och ändamålet med den anmodande myndighetens fram-&lt;br&gt;ställning samt hur den skall använda informationen enligt sin nationella&lt;br&gt;lagstiftning; och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. hur snart ett svar krävs och i brådskande fall skälen härför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Handläggningen av framställningar om bistånd utförs av den anmo-&lt;br&gt;dade myndigheten enligt regler och förfaranden i den partens lagstiftning&lt;br&gt;där myndigheten är verksam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. När sökandet efter information kräver detta och om det inte finns&lt;br&gt;särskilda bestämmelser, skall de regler som fastställts i nationell lag för att&lt;br&gt;erhålla bevis kunna tillämpas av den anmodade myndigheten eller för dess&lt;br&gt;räkning. Påföljder för brott mot tystnadsplikt skall inte tillämpas beträf-&lt;br&gt;fande upplysningar som måste lämnas i samband med undersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Dessa bestämmelser skall inte inverka på de rättigheter som tiller-&lt;br&gt;känns svaranden enligt nationell lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Utom i den utsträckning det är absolut nödvändigt för att efterkom-&lt;br&gt;ma framställningen är den anmodade myndigheten och de personer som&lt;br&gt;söker den begärda informationen skyldiga att iaktta sekretess i fråga om&lt;br&gt;framställningen, dess innehåll och den information som insamlas i anled-&lt;br&gt;ning av framställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Varje part skall emellertid då den utser den myndighet som före-&lt;br&gt;skrivs i artikel 4 uppge avvikelser från den i punkt 4 i denna artikel&lt;br&gt;angivna principen, som kan vara föreskrivna eller tillåtna i nationell lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— antingen för att garantera fri tillgång för medborgare till myndigheters&lt;br&gt;handlingar;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— eller när den utsedda myndigheten är skyldig att för andra administrati-&lt;br&gt;va eller judiciella myndigheter uppge information som meddelats eller&lt;br&gt;insamlats inom ramen för framställningen;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— eller, under förutsättning att den anmodande myndigheten har blivit&lt;br&gt;informerad, för att undersöka kränkningar av den anmodade partens&lt;br&gt;lag eller för att säkerställa efterkommande av sådan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Den anmodande myndigheten får inte utnyttja information som&lt;br&gt;lämnats för andra ändamål än de som anges i framställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den anmodade myndigheten kan vägra att lämna den begärda infor-&lt;br&gt;mationen eller senare motsätta sig att den används för i framställningen&lt;br&gt;angivna ändamål eller ställa vissa villkor om inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. omständigheterna ligger inom ramen för artikel 1 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. de angivna ändamålen är i överensstämmelse med i artikel 2 fast-&lt;br&gt;ställda syften och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. omständigheterna utgör en överträdelse i varje stat med hänsyn till&lt;br&gt;båda staternas regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. När den anmodande myndigheten önskar använda den lämnade&lt;br&gt;informationen för andra ändamål än de som anges i den första framställ-&lt;br&gt;ningen, skall den i förväg informera den anmodade myndigheten, som kan&lt;br&gt;vägra sitt samtycke till sådan användning, om inte villkoren i punkt 2 är&lt;br&gt;uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den information som lämnats får användas inför brottmålsdomstol&lt;br&gt;endast i fall då den kunde ha erhållits genom tillämpning av kapitel III.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Ingen myndighet hos den anmodande parten får använda eller över-&lt;br&gt;lämna denna information för skatte-, tull- eller valutaändamål, om inte&lt;br&gt;annat föreskrivs i en förklaring av den anmodade parten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den anmodade myndigheten kan vägra att efterkomma framställningen&lt;br&gt;om bistånd eller att lämna erhållen information om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. framställningen inte är i överensstämmelse med denna konvention;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. överlämnandet av den erhållna informationen skulle innebära en&lt;br&gt;kränkning av den anmodade partens suveränitet, säkerhet, väsentliga in-&lt;br&gt;tressen eller allmänna rättsprinciper (ordre public)',&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. de överträdelser som den begärda informationen avser eller de påfölj-&lt;br&gt;der som föreskrivs för sådana överträdelser är preskriberade enligt den&lt;br&gt;anmodande eller anmodade partens lagstiftning;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. den begärda informationen avser förhållanden som uppkom innan&lt;br&gt;konventionen trädde i kraft för den anmodande eller den anmodade&lt;br&gt;parten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e. rättsligt förfarande redan har påbörjats inför den anmodade partens&lt;br&gt;myndigheter beträffande samma ärende och mot samma personer eller om&lt;br&gt;de har blivit slutgiltigt lagförda för samma sak av behöriga myndigheter&lt;br&gt;hos den anmodade parten;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f. den anmodade partens myndigheter har beslutat att inte inleda rätts-&lt;br&gt;ligt förfarande eller att upphöra med förfarande i samma ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den anmodade myndigheten skall, i den mån den kan göra detta, lämna&lt;br&gt;den information som begärs av den anmodande myndigheten i av den&lt;br&gt;myndigheten önskad form eller i den form som allmänt används dem&lt;br&gt;emellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En part som har förvissat sig om att ett väsentligt brott mot tystnads-&lt;br&gt;plikten har begåtts av den anmodande myndigheten i fråga om den infor-&lt;br&gt;mation som lämnats kan tillfälligt upphöra att tillämpa kapitel II i denna&lt;br&gt;konvention i förhållande till den part som har underlåtit att fullgöra sitt&lt;br&gt;åtagande och skall underrätta Europarådets generalsekreterare om sitt&lt;br&gt;beslut. Parten kan vid vilken tidpunkt som helst häva åtgärden att tillfäl-&lt;br&gt;ligt inte tillämpa konventionen och skall underrätta generalsekreteraren&lt;br&gt;därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En part som avser att använda sig av det förfarande som föreskrivs i&lt;br&gt;punkt 1 måste först bereda den berörda parten tillfälle att yttra sig i fråga&lt;br&gt;om det påstådda brottet mot tystnadsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Europarådets generalsekreterare skall underrätta medlemsstaterna&lt;br&gt;och parterna i denna konvention om varje användning av det förfarande&lt;br&gt;som föreskrivs i punkt 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parterna kan utan hinder av bestämmelserna i artikel 5 punkt 4 komma&lt;br&gt;överens om att framställningar om bistånd och svar på dessa får göras på&lt;br&gt;det språk de önskar och enligt förenklade förfaranden eller på annat sätt än&lt;br&gt;genom brevväxling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel III — inbördes rättshjälp i brottmål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Parterna åtar sig att ge varandra största möjliga inbördes rättshjälp i&lt;br&gt;brottmål avseende brott som rör insiderhandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ingenting i denna konvention skall tolkas så att det inskränker eller&lt;br&gt;hindrar tillämpningen av den europeiska konventionen om inbördes rätts-&lt;br&gt;hjälp i brottmål och tilläggsprotokollet till denna bland stater som tillträtt&lt;br&gt;dessa instrument eller av mellan parterna gällande särskilda överenskom-&lt;br&gt;melser eller arrangemang om inbördes rättshjälp i brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitel IV — slutbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna konvention skall vara öppen för undertecknande av Europarådets&lt;br&gt;medlemsstater. Den skall ratificeras, godtas eller godkännas. Ratifika-&lt;br&gt;tions-, godtagande- eller godkännandeinstrument skall deponeras hos Eu-&lt;br&gt;roparådets generalsekreterare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna konvention träder i kraft den första dagen i den månad som&lt;br&gt;följer efter utgången av en period om tre månader från den dag då tre&lt;br&gt;medlemsstater i Europarådet har uttryckt sitt samtycke till att vara bundna&lt;br&gt;av konventionen i enlighet med bestämmelserna i artikel 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I förhållande till en medlemsstat som senare uttrycker sitt samtycke&lt;br&gt;till att vara bunden av konventionen träder denna i kraft den första dagen i&lt;br&gt;den månad som följer efter utgången av en period om tre månader från den&lt;br&gt;dag då ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstrumentet depone-&lt;br&gt;rades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Efter denna konventions ikraftträdande kan Europarådets minister-&lt;br&gt;kommitté inbjuda en stat som inte är medlem av Europarådet eller en&lt;br&gt;internationell mellanstatlig organisation att ansluta sig till konventionen&lt;br&gt;genom ett beslut som fattats med den i artikel 20 d) i stadgan angivna&lt;br&gt;majoriteten samt enhälligt av ombuden för de fordragsslutande stater som&lt;br&gt;är berättigade att sitta i kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I förhållande till en stat eller en internationell mellanstatlig organisa-&lt;br&gt;tion som ansluter sig träder konventionen i kraft den första dagen i den&lt;br&gt;månad som följer efter utgången av en period om tre månader från den dag&lt;br&gt;anslutningsinstrumentet deponerades hos Europarådets generalsekretera-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En stat kan vid tidpunkten for undertecknande eller när den depone-&lt;br&gt;rar sitt ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslutningsinstru-&lt;br&gt;ment ange på vilket territorium eller vilka territorier denna konvention&lt;br&gt;skall vara tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En stat kan vid en senare tidpunkt, genom förklaring ställd till&lt;br&gt;Europarådets generalsekreterare, utsträcka tillämpningen av denna kon-&lt;br&gt;vention till ett annat i förklaringen angivet territorium. Med avseende på&lt;br&gt;ett sådant territorium träder konventionen i kraft den första dagen i den&lt;br&gt;månad som följer efter utgången av en period om tre månader från den dag&lt;br&gt;då generalsekreteraren mottog förklaringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. En förklaring som avgetts i enlighet med de båda föregående punkter-&lt;br&gt;na kan, med avseende på ett territorium som angetts i förklaringen, återtas&lt;br&gt;genom underrättelse till generalsekreteraren. Återtagandet träder i kraft&lt;br&gt;den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period om tre&lt;br&gt;månader från den dag då generalsekreteraren mottog underrättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förbehåll för tillämpningen av artikel 6 får ingen reservation göras&lt;br&gt;till konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Efter denna konventions ikraftträdande skall en expertgrupp som&lt;br&gt;representerar parterna i konventionen och de medlemsstater i Europarådet&lt;br&gt;som inte är parter i konventionen sammankallas på begäran av minst två&lt;br&gt;parter eller på initiativ av Europarådets generalsekreterare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Denna grupp skall ha till uppgift att göra en utvärdering av konven-&lt;br&gt;tionens tillämpning och komma med lämpliga förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svårigheter med avseende på tolkningen och tillämpningen av denna&lt;br&gt;konvention skall lösas genom direkt samråd mellan de behöriga admini-&lt;br&gt;strativa myndigheterna och, om behov uppstår, på diplomatisk väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En part kan när som helst säga upp denna konvention genom notifi-&lt;br&gt;kation till Europarådets generalsekreterare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Uppsägningen träder i kraft den första dagen i den månad som följer&lt;br&gt;efter utgången av en period om tre månader från den dag då generalsekre-&lt;br&gt;teraren mottog notifikationen. En uppsägning skall inte påverka framställ-&lt;br&gt;ningar som redan behandlas vid tidpunkten för uppsägningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådets generalsekreterare skall underrätta Europarådets medlems-&lt;br&gt;stater och varje stat som är part i denna konvention om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. undertecknande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. deponering av ratifikations-, godtagande-, godkännande- eller anslut-&lt;br&gt;ningsinstrument;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. dag för konventionens ikraftträdande enligt artiklarna 14, 15 och 16;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. andra åtgärder, notifikationer eller meddelanden som rör konventio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen befull-&lt;br&gt;mäktigade, undertecknat denna konvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upprättad i Strasbourg den 20 april 1989 på engelska och franska, vilka&lt;br&gt;båda texter är lika giltiga, i ett enda exemplar som skall deponeras i&lt;br&gt;Europarådets arkiv. Europarådets generalsekreterare skall sända bestyrkta&lt;br&gt;kopior till varje medlemsstat i Europarådet och till varje stat och interna-&lt;br&gt;tionell mellanstatlig organisation som har inbjudits att ansluta sig till&lt;br&gt;denna konvention.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll till konventionen om insiderhandel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådets medlemsstater som undertecknat konventionen om insider-&lt;br&gt;handel (nedan kallad ”konventionen”) och detta protokoll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som tar hänsyn till de åtaganden som återfinns i kapitel II och III i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konventionen angående utbyte av information respektive inbördes rätts-&lt;br&gt;hjälp i brottmål;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som anser att mellan Europeiska ekonomiska gemenskapens medlems-&lt;br&gt;stater skall Gemenskapens regler ha företräde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har kommit överens om följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande bestämmelse skall införas i konventionen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Artikel 16 bis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parter som är medlemmar av Europeiska ekonomiska gemenskapen skall&lt;br&gt;sinsemellan tillämpa Gemenskapens regler och skall därför inte tillämpa&lt;br&gt;de regler som följer av denna konvention utom i den mån det inte finns&lt;br&gt;någon regel inom Gemenskapen i det särskilda ämne som berörs.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta protokoll skall vara öppet för undertecknande av Europarådets&lt;br&gt;medlemsstater som undertecknat konventionen. Det skall ratificeras, god-&lt;br&gt;tas eller godkännas. Ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstru-&lt;br&gt;ment skall deponeras hos Europarådets generalsekreterare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta protokoll träder i kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— antingen samma dag som konventionen, om samtliga konventionsstater&lt;br&gt;denna dag har uttryckt sitt samtycke till att vara bundna av detta&lt;br&gt;protokoll i enlighet med bestämmelserna i artikel 2;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— eller därefter, den första dagen i den månad efter den dag då samtliga&lt;br&gt;konventionsstater har uttryckt sitt samtycke till att vara bundna av&lt;br&gt;detta protokoll i enlighet med bestämmelserna i artikel 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådets generalsekreterare skall underrätta Europarådets medlems-&lt;br&gt;stater om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. undertecknande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. deponering av ratifikations-, godtagande- eller godkännandeinstru-&lt;br&gt;ment;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c. dag för protokollets ikraftträdande i enlighet med bestämmelserna i&lt;br&gt;artikel 3;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d. andra åtgärder, förklaringar, notifikationer eller meddelanden som&lt;br&gt;rör protokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen befull-&lt;br&gt;mäktigade, undertecknat detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upprättat i Strasbourg den 11 september 1989 på engelska och franska,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilka båda texter är lika giltiga, i ett enda exemplar som skall deponeras i Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådets arkiv. Europarådets generalsekreterare skall sända bestyrkta Bilaga 7&lt;br&gt;kopior till varje medlemsstat i Europarådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Proposition.................................................. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...................................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 oktober 1990 . &amp;nbsp;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning ................................................ 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Historik och gällande&amp;nbsp;rätt .................................. 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Självreglering............................................. 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 EGs regler................................................ 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Europarådets konvention .................................. 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Allmän motivering ........................................ 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter ............................. 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;Ny insiderlag ........................................ 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;Personkretsens avgränsning............................ 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;Mottagare av tips..................................... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;Offentliga funktionärer................................ 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;Värdepapper som omfattas ............................ 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 &amp;nbsp;All kurspåverkande information omfattas ............... 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8 &amp;nbsp;Anmälningsskyldighet ................................ 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.9 &amp;nbsp;Tillsynen............................................ 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.10 Straff............................................... 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.11 Sekretess............................................ 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Godkännande av Europarådets konvention om insiderhandel ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Korttidsaffärer............................................ 73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Otillbörlig kurspåverkan ................................... 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Ekonomiska effekter av mitt förslag.......................... 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Upprättade lagförslag...................................... 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Specialmotivering......................................... 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 Förslaget till insiderlag................................ 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställning .......................................... 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 Förslaget till lag om ändring i fondkommissionslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979:748) .......................................... 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) ... 110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1985: 571) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdepappersmarknaden .............................. 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.6 Förslaget till ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riksbank ............................................ 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.7 Förslaget till lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827) . 1 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1983:1092) med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reglemente för allmänna pensionsfonden ................ 115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Hemställan............................................... 115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Beslut ................................................... 115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sammanfattning av betänkandet Värdepappersmarknaden i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framtiden................................................. 116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kommitténs lagförslag ...............•...................... 118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Förteckning över remissinstanserna och sammanställning över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;remissyttranden ........................................... 125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. De till lagrådet remitterade lagförslagen ...................... 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Utdrag ur lagrådets protokoll 1990-10-18 ..................... 196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. EGs direktiv på engelska.................................... 204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Europarådets konvention om insiderhandel ................... 210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:NU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den europeiska konventionen om insiderhandel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den europeiska konventionen om insiderhandel.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:NU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1990-10-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1990-10-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1990-11-05 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1990-11-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:46:43</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE0342</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:35</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 08:46:43</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE0342</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__42.pdf</filnamn>
<filstorlek>9332112</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om insiderhandel</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/0A511B7A-5B0D-4EAF-BFA6-C435FBC0E3FE</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:NU15</uppgift>
<ref_dok_id>GE01NU15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Insiderhandel</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>