<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2285398</hangar_id>
 <dok_id>GE0336</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>36</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:36</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>36</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1990-10-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:36:51</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:02:07</publicerad>
 <titel>om åtgärder mot miljöfarliga blybatterier</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0336/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0336</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE0336</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1990/91:36&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om åtgärder mot miljöfarliga blybatterier&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0336/prop_199091__36-1.png" style="width:35pt;height:38pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som tagits upp i bifogade utdrag ur&lt;br&gt;regeringsprotokollet den 4 oktober 1990 för den åtgärd och de ändamål&lt;br&gt;som framgår av föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Birgitta Dahl&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redovisas ett åtgärdsprogram mot föroreningar i miljön&lt;br&gt;från blybatterier. I programmet ingår en övergång till alternativa batterity-&lt;br&gt;per och alternativa startsystem för bilar, insamling och omhändertagande&lt;br&gt;av miljöfarliga blybatterier samt informationskampanjer. För att finansi-&lt;br&gt;era åtgärdsprogrammet föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer att ålägga batterileverantörer&lt;br&gt;och andra företag, som yrkesmässigt hanterar, eller importerar miljöfarliga&lt;br&gt;batterier att betala samhällets kostnader för insamling och oskadliggörande&lt;br&gt;av uttjänta sådana samt för informationskampanjer som är nödvändiga för&lt;br&gt;att förebygga skador på hälsan eller i miljön till följd av användningen av&lt;br&gt;miljöfarliga batterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om avgifter för miljöfarliga batterier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller avgifter for hantering och import av sådana miljö-&lt;br&gt;farliga batterier som innehåller kvicksilver, kadmium eller bly.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela de föreskrifter om avgifter som behövs for att täcka samhällets kost-&lt;br&gt;nader för att samla in och oskadliggöra batterier som är förbrukade eller&lt;br&gt;som av någon anledning inte längre används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften får tas ut endast av den som yrkesmässigt hanterar eller impor-&lt;br&gt;terar batterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Miljödepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 oktober 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Göransson, Grandin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson,&lt;br&gt;Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Engström, Freivalds, Wall-&lt;br&gt;ström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Dahl&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om åtgärder mot miljöfarliga&lt;br&gt;blybatterier&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i en skrivelse (skr. 1986/87:157) till riksdagen redovisat&lt;br&gt;sina ställningstaganden till vissa avfallsfrågor. Regeringens principiella&lt;br&gt;inställning är att både mängden avfall och avfallets farlighet bör minskas&lt;br&gt;genom åtgärder i såväl produktionen som konsumtionsledet. Ämnen och&lt;br&gt;produkter som kan förorsaka särskilda miljöstörningar bör hanteras för&lt;br&gt;sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 samband med riksdagens beslut år 1988 (prop. 1987/88:85, JoU23,&lt;br&gt;rskr. 373) om miljöpolitiken inför 1990-talet angavs att ett mål för kemika-&lt;br&gt;liekontrollen är att skadliga ämnen och produkter så långt som möjligt&lt;br&gt;skall ersättas med sådana som är mindre farliga och helst ofarliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med skrivelser den 21 och den 28 mars 1988 har statens naturvårdsverk&lt;br&gt;anmält att det ur miljösynpunkt är viktigt att insamlingen av blybatterier&lt;br&gt;hålls på en hög nivå. I skrivelserna lämnar naturvårdsverket förslag bl. a.&lt;br&gt;om att en särskild avgift skall tas ut på alla blybatterier som importeras&lt;br&gt;eller som tillverkas i landet. Avgiften föreslås finansiera en ökad ersättning&lt;br&gt;till de företag som tar emot, förvarar och transporterar blybatterier för&lt;br&gt;slutligt omhändertagande. Vidare hemställer naturvårdsverket om vissa&lt;br&gt;ändringar i renhållningsförordningen (1979:904) och förordningen&lt;br&gt;(1985:841) om miljöfarligt avfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets förslag har remissbehandlats. Till protokollet i detta&lt;br&gt;ärende bör fogas dels naturvårdsverkets förslag, bilaga 1, dels en förteck-&lt;br&gt;ning över de instanser som avgett remissyttrande och en sammanställning&lt;br&gt;av remissyttrandena, bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver detta har ett antal framställningar från kommuner, organisatio-&lt;br&gt;ner och företag rörande blybatterier kommit in till miljödepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 2 februari 1989 om en särskild förordning&lt;br&gt;(1989:40) om försöksverksamhet med insamling och bortforsling av för-&lt;br&gt;brukade blyackumulatorer. Förordningen trädde i kraft den 1 april 1989&lt;br&gt;och gällde till utgången av år 1989. Därefter har förordningen förlängts till&lt;br&gt;utgången av år 1990. Förordningen innebär att blybatterier undantas från&lt;br&gt;bestämmelsena enligt renhållningsförordningen (1979:904) och förord-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen (1985:841) om miljöfarligt avfall. Därmed har det kommunala Prop. 1990/91:36&lt;br&gt;insamlingsmonopolet upphävts för samma tid för blybatterier. Tillstånd&lt;br&gt;från länsstyrelsen for transport av miljöfarliga blybatterier krävs inte hel-&lt;br&gt;ler under denna tid. Regeringen har även beviljat bidrag ur bilskrotnings-&lt;br&gt;fonden enligt 7§ 3 bilskrotningslagen (1975:343) för insamlingskam-&lt;br&gt;panjer, bortforsling och återvinning av förbrukade batterier under åren&lt;br&gt;1989 och 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 riksdagens beslut år 1990 om avfallsfrågor (prop. 1989/90:100 bil. 16,&lt;br&gt;JoU16, rskr. 241) betonas producentens ansvar för det avfall som uppstår&lt;br&gt;till följd av såväl tillverkning och användning av varor som varornas&lt;br&gt;slutbehandling i avfallsledet. Detta ansvar inkluderar även ett kostnadsan-&lt;br&gt;svar. Enligt beslutet skall åtgärder också vidtas för att kraftigt begränsa&lt;br&gt;och, där så är nödvändigt från miljösynpunkt, helt upphöra med använd-&lt;br&gt;ningen av bl. a. tungmetaller och deras föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gav den 21 december 1989 kemikalieinspektionen och sta-&lt;br&gt;tens naturvårdsverk i uppdrag att redovisa förslag till åtgärder för att&lt;br&gt;begränsa användningen av sådana ämnen som kan ha särskilt skadlig&lt;br&gt;inverkan på miljön. I juni 1990 överlämnades rapporten Begränsnings-&lt;br&gt;uppdraget — Redovisning av ett regeringsuppdrag. I rapporten föreslås&lt;br&gt;bl. a. att användningen av blybatterier på sikt skall upphöra och att rege-&lt;br&gt;ringen bör ge styrelsen för teknisk utveckling (STU) i uppdrag att ta&lt;br&gt;initiativ till teknikutvecklingsprojekt för alternativa batterityper och alter-&lt;br&gt;nativa startsystem för bilar. På kort sikt föreslås att ett system med&lt;br&gt;miljöavgifter på blybatterier införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter utvärdering av den pågående försöksverksamheten med insamling&lt;br&gt;och bortforsling av förbrukade blybatterier och efter överläggningar med&lt;br&gt;berörda parter om vilka åtgärder som behövs för att komma till rätta med&lt;br&gt;föroreningarna i miljön från blybatterier redovisar jag nu ett åtgärdspro-&lt;br&gt;gram mot miljöfarliga blybatterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan här vill jag betona att programmet inte i alla delar kräver riksda-&lt;br&gt;gens ställningstagande. De flesta åtgärderna kan beslutas av regeringen&lt;br&gt;med stöd av lagen (1985:426) om kemiska produkter och renhållnings-&lt;br&gt;lagen (1979:596). Jag avser att senare föreslå regeringen att besluta före-&lt;br&gt;skrifter om miljöfarliga blybatterier. Sådana föreskrifter kan regeringen be-&lt;br&gt;sluta med stöd av bemyndigande i de båda nyss nämnda lagarna. Beslut av&lt;br&gt;riksdagen krävs dock när det gäller finansiering av vissa av de åtgärder som&lt;br&gt;ingår i programmet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Föredragandens överväganden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;2.1 Allmänna utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bly och blyföreningar förekommer i en mängd olika varor och kemiska&lt;br&gt;produkter. Den totala årliga blyanvändningen i Sverige är ca 30000 ton.&lt;br&gt;Blyanvändningen ger upphov till blyhaltigt avfall som förr eller senare&lt;br&gt;sprids i naturen. Såsom grundämne bryts bly inte ner. Bly bioackumuleras&lt;br&gt;och är toxiskt. Hanteringen av bly ger också upphov till arbetsmiljöpro-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;blem. Hela 73 % av den totala årliga blyanvändningen avser batteritillverk- Prop. 1990/91: 36&lt;br&gt;ning. Drygt 1 miljon startbatterier för bilar, båtar m. m. förbrukas årligen i&lt;br&gt;Sverige. Härav tillgodoses ca 75% genom inhemsk produktion och återstå-&lt;br&gt;ende ca 25% genom import. Antalet importörer uppgår till ca 20. Även&lt;br&gt;batteriernas innehåll av svavelsyra kan vid felaktig hantering vålla pro-&lt;br&gt;blem i miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa faktorer innebär sammantaget att det är angeläget att begränsa&lt;br&gt;blyanvändningen. Något från teknisk/ekonomisk eller från miljösynpunkt&lt;br&gt;realistiskt alternativ till blybatterier finns inte för närvarande. Blyinnehål-&lt;br&gt;let i batterierna har dock successivt minskat, och en utveckling pågår för&lt;br&gt;att minska de potentiellt skadliga effekterna av batteriernas syrainnehåll.&lt;br&gt;På sikt måste användningen av blybatterier upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga livslängden hos ett startbatteri är ca fyra år. Förbru-&lt;br&gt;kade batterier insamlas i dag av kommunerna och skrothandeln och leve-&lt;br&gt;reras till blyåtervinningsanläggningen. Det ur batterierna utvunna blyet&lt;br&gt;levereras till helt övervägande del till batteritillverkarna i Sverige och&lt;br&gt;övriga nordiska länder. Blyet i ett nytillverkat batteri består till ca 50% av&lt;br&gt;återvunnet bly. Enligt batteribranschen är Boliden Bergsöe numera det&lt;br&gt;enda återvinningsverket för blybatterier i Norden, sedan tidigare befint-&lt;br&gt;liga anläggningar i Danmark och Finland lagts ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under stora delar av 1980-talet har de internationella blypriserna sjun-&lt;br&gt;kit. Samtidigt har kostnaderna för behandling av uttjänta batterier och&lt;br&gt;återvinning av bly stigit, bl. a. till följd av åtgärder till skydd för arbetsmil-&lt;br&gt;jö och yttre miljö. Strängare föreskrifter, som av samma skäl har införts för&lt;br&gt;hantering och transporter av förbrukade batterier, har vidare ökat kostna-&lt;br&gt;derna för insamlingen av batterierna. Vid återvinning utvunna metallvär-&lt;br&gt;den kan numera nätt och jämt balansera återvinningskedjans totala kost-&lt;br&gt;nad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har nämnt har regeringen beviljat bidrag ur bilskrot-&lt;br&gt;ningsfonden för insamlingskampanjer, bortforsling och återvinning av&lt;br&gt;förbrukade batterier under åren 1989 och 1990. Under denna period har&lt;br&gt;även en särskild förordning om försöksverksamhet med insamling och&lt;br&gt;bortforsling av förbrukade blyackumulatorer varit i kraft. Under försöks-&lt;br&gt;perioden april-december 1989 kom 23 455 ton svenskt batteriskrot till&lt;br&gt;Boliden Bergsöe. Det motsvarar 1296000 batterier. Tillsammans med&lt;br&gt;leveranserna under januari-mars 1989 blir mängden för hela året&lt;br&gt;1457000 batterier. Det finns ingen helt säker statistik över antalet nya&lt;br&gt;batterier som tillförts marknaden men uppgifter från batteribranschen&lt;br&gt;pekar på högst 750000 utbytesbatterier under år 1989. Om man härtill&lt;br&gt;lägger batteriavfallet ur skrotade bilar, som till sitt antal var ca 175000,&lt;br&gt;blir antalet nytillgängliga uttjänta batterier år 1989 omkring 900000. In-&lt;br&gt;samlingsvolymen år 1989 översteg denna siffra med mer än en halv mil-&lt;br&gt;jon. Det rör sig då om batterier som funnits kvar hos konsumenten, i&lt;br&gt;garage, båthus, lador etc. Även under år 1990 visar insamlingsverksamhe-&lt;br&gt;ten på ett gott resultat. De finns således mycket som talar för att insam-&lt;br&gt;lingsresultatet har ett direkt samband med informationskampanjen och&lt;br&gt;insamlingsföretagens ekonomiska incitament.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan försöksverksamheten trädde i kraft låg återtagningen av förbruka-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de startbatterier vid endast ca 60%. Detta innebar att årligen mer än Prop. 1990/91:36&lt;br&gt;400000 batterier, innehållande ca 5 000 ton bly, kom på villovägar. Ge-&lt;br&gt;nomförda undersökningar indikerar att en betydande del av de förbrukade&lt;br&gt;batterierna hamnade på avfallsupplagen, där såväl bly- som syrainnehållet&lt;br&gt;vållade miljöproblem. Vissa blyföreningar är utomordentligt giftiga för&lt;br&gt;levande organismer. Metallers reaktioner i ett avfallsupplag är dåligt&lt;br&gt;undersökta. Sett i ett långt tidsperspektiv hamnar blyet så småningom i&lt;br&gt;naturen. Därför bör blyinnehållet i avfallet begränsas så mycket som&lt;br&gt;möjligt. Det är också samhällsekonomiskt tveksamt att stora mängder bly&lt;br&gt;hamnar på avfallsupplagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om åtgärder mot tungmetaller och deras föreningar har vid olika&lt;br&gt;tillfällen behandlats av riksdagen. Senast var frågan föremål för riksdagens&lt;br&gt;prövning i samband med behandling av 1990 års budgetproposition (prop.&lt;br&gt;1989/90:100 bil. 16). I propositionen anförde jag att åtgärder skall vidtas&lt;br&gt;för att kraftigt begränsa och, där så är nödvändigt från miljösynpunkt, helt&lt;br&gt;upphöra med användningen av bl. a. vissa tungmetaller och deras för-&lt;br&gt;eningar. Riksdagen anslöt sig till övervägandena i propositionen (JoU&lt;br&gt;1989/90:16, rskr. 241).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att det skall vara möjligt att nå de utsatta målen för utsläppsbegräns-&lt;br&gt;ningar är i första hand följande åtgärder nu nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— En övergång måste ske till alternativa batterier och alternativa startsy-&lt;br&gt;stem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Ett permanent insamlingssystem för de miljöfarliga blybatterierna be-&lt;br&gt;höver byggas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Riksomfattande informationskampanjer måste genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Ett system införs för att finansiera vissa av de åtgärder som ingår i pro-&lt;br&gt;grammet. Härför krävs ett bemyndigande av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall nu närmare redogöra för de åtgärder som ingår i programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill därvid betona vikten av att åtgärderna noga följs upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Ett åtgärdsprogram mot miljöfarliga blybatterier&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2.1 Utveckling av alternativa batterityper och alternativa startsystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt ställningstagande: Åtgärder skall vidtas för att användningen av&lt;br&gt;miljöfarliga blybatterier på sikt skall kunna upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets och kemikalieinspektionens förslag: Överensstämmer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med mitt ställningstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt ställningstagande: En övergång till alternativa batterity-&lt;br&gt;per och startsystem är nödvändig från miljösynpunkt. Jag avser att i annat&lt;br&gt;sammanhang begära regeringens bemyndigande att tillsätta en utredning&lt;br&gt;för att följa upp och utvärdera teknikutvecklingen för alternativa batterity-&lt;br&gt;per och alternativa startsystem för bilar, båtar etc.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2.2 Insamling och omhändertagande av miljöfarliga blybatterier&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt ställningstagande: Ett permanent insamlingssystem för miljöfarliga&lt;br&gt;blybatterier behöver byggas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets förslag: Överenstämmer med mitt ställningstagande. Prop. 1990/91: 36&lt;br&gt;Remissinstanserna: Överenstämmer i huvudsak med mitt ställningsta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt ställningstagande: Förutom en övergång till alternativa&lt;br&gt;batterityper och startsystem behövs omedelbara åtgärder för att den av&lt;br&gt;statsmakterna angivna minskningen av blyutsläpp skall kunna uppnås. De&lt;br&gt;miljöfarliga blybatterierna måste därför hållas avskilda från annat avfall&lt;br&gt;och samlas in och hanteras i särskild ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det generellt starkt ökade miljömedvetandet i samhället gör att det finns&lt;br&gt;förståelse för nödvändigheten av specifika åtgärder för att skydda miljön.&lt;br&gt;Betydelsen av återvinning, från både miljö- och resurssynpunkt, har också&lt;br&gt;gått in i det allmänna medvetandet. Det är emellertid viktigt att underlätta&lt;br&gt;för konsumenten att lämna tillbaka sitt batteri och att informera om var&lt;br&gt;det finns inlämningsställen. Naturliga inlämningsställen kan vara bilverk-&lt;br&gt;städer, bensinstationer och övriga försäljningställen för startbatterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att ansvaret för hantering av miljöfarliga blybatterier skall&lt;br&gt;förbli en kommunal angelägenhet även när batteriinsamlingen permanen-&lt;br&gt;tas. Riktlinjerna för kommunernas roll inom avfallsområdet har lagts fast&lt;br&gt;genom riksdagens beslut våren 1990 (prop. 1989/90:10C bil 16 s. 65 f.,&lt;br&gt;JoU16, rskr. 241). Från och med den 1 januari 1991 gäller krav på&lt;br&gt;kommunal planering och inventering av alla typer av avfall. På sikt kom-&lt;br&gt;mer även kommunernas ansvar för olika typer av hanteringskapacitet att&lt;br&gt;utvidgas. Enligt min mening skall dessutom ett företag som säljer ett&lt;br&gt;miljöfarligt blybatteri vara skyldigt att återta batteriet när det är förbrukat.&lt;br&gt;Jag avser därför att föreslå regeringen att införa en skyldighet för den som&lt;br&gt;säljer miljöfarliga blybatterier att återta förbrukade sådana. Möjligheten&lt;br&gt;till en sådan reglering framhölls såväl i den s. k. kemikaliepropositionen&lt;br&gt;(prop. 1984/85:118) som i jordbruksutskottets betänkande med anledning&lt;br&gt;av propositionen (JoU 1984/85:30). Det bör bli en uppgift för naturvårds-&lt;br&gt;verket att utfärda riktlinjer för hanteringen vid återtagningen av de&lt;br&gt;förbrukade batterierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förbrukade batterier inte skall ge upphov till miljöstörningar får&lt;br&gt;de inte sammanblandas med annat avfall utan bör samlas in och hanteras&lt;br&gt;särskilt. Företag och enskilda skall därför inte lägga utnyttjade miljöfarliga&lt;br&gt;blybatterier tillsammans med industri- eller hushållsavfall. Även små&lt;br&gt;mängder miljöfarligt avfall kan spoliera en i övrigt miljömässigt god av-&lt;br&gt;fallshantering. Därför förutsätts att källsortering av sådant avfall sker hos&lt;br&gt;alla avfallsproducenter. Jag vill i sammanhanget framhålla att det mest&lt;br&gt;verksamma medlet för att uppnå en god genomslagskraft i konsumentledet&lt;br&gt;givetvis är en information som på ett enkelt sätt ger konsumenterna de&lt;br&gt;upplysningar som de behöver för att hantera varan, och senare avfallet,&lt;br&gt;rätt. Jag återkommer till hur en sådan informationskampanj bör läggas&lt;br&gt;upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även innan försöksverksamheten trädde i kraft skedde insamlingen av&lt;br&gt;förbrukade batterier väsentligen genom den svenska skrotbranschens för-&lt;br&gt;sorg. Inom skrotbranschen finns lång erfarenhet av att samla och hantera&lt;br&gt;sådant material. Investeringar har genomförts i successiv anpassning till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljökraven vad beträffar lagring och transport av startbatterier. Härige- Prop. 1990/91: 36&lt;br&gt;nom har emellertid också insamlings- och transportkostnadena ökat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid de ersättningsnivåer, som följer av de låga metallpriserna, är insam-&lt;br&gt;lingsverksamheten på en hög ambitionsnivå i dag inte lönsam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt naturvårdsverket har skrotbranschen dock förklarat sig villig att&lt;br&gt;medverka till att åstadkomma en hög insamlingsgrad om möjligheter till&lt;br&gt;en rimlig kostnadstäckning föreligger och om i övrigt förutsättningar ska-&lt;br&gt;pas för en rationell hantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbrukade blybatterier klassas som miljöfarligt avfall. Kommunerna&lt;br&gt;har därför, med undantag för nu pågående försöksverksamhet, monopol&lt;br&gt;på insamling och transport av blybatterier. Enligt förordningen (1985:841)&lt;br&gt;om miljöfarligt avfall behövs också länsstyrelsernas tillstånd för att trans-&lt;br&gt;portera blybatterier. Det kommunala monopolet och det särskilda till-&lt;br&gt;ståndskravet för transport av förbrukade batterier försvårar enligt na-&lt;br&gt;turvårdsverket ytterligare en rationell hantering av batterierna. Jag anser&lt;br&gt;därför att det kommunala monopolet bör slopas för blybatterier. Då trans-&lt;br&gt;port av förbrukade blybatterier även regleras i statens räddningsverks&lt;br&gt;riktlinjer beträffande farligt gods bör även kravet på särskilt transport-&lt;br&gt;tillstånd enligt 7§ förordningen om miljöfarligt avfall kunna utgå såvitt&lt;br&gt;gäller blybatterier. Förbrukade blybatterier bör dock även i framtiden&lt;br&gt;klassas som miljöfarligt avfall, med hänvisning till sitt innehåll av svavel-&lt;br&gt;syra och blyslam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller det slutliga omhändertagandet av batterierna skall, i&lt;br&gt;enlighet med 5§ lagen (1985:426) om kemiska produkter, den som hante-&lt;br&gt;rar eller importerar en kemisk produkt vidta de åtgärder och iaktta de&lt;br&gt;försiktighetsmått som behövs för att hindra eller motverka skada på män-&lt;br&gt;niskor eller i miljön. För planeringen av det slutliga omhändertagandet&lt;br&gt;skall utgångspunkten enligt min mening vara att blyet som finns i batteri-&lt;br&gt;erna återvinns. För närvarande finns vid Boliden Bergsöes anläggning i&lt;br&gt;Landskrona ett blyomarbetningsverk för återvinning av bly ur bl. a. batte-&lt;br&gt;rier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på blybatteribranschen bör vara att inom en tvåårsperiod efter&lt;br&gt;det att systemet trätt i kraft nå en kontinuerlig insamlingsnivå överstigan-&lt;br&gt;de 95%. Om inte detta mål uppfylls bör ytterligare åtgärder, t. ex. ett&lt;br&gt;system med återlämningspremier övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2.3 Information&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt ställningstagande: Riksomfattande informationskampanjer måste ge-&lt;br&gt;nomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets förslag: Överenstämmer med mitt ställningstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Överenstämmer i huvudsak med mitt ställningsta-&lt;br&gt;gande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt ställningstagande: För ett tillfredsställande resultat i&lt;br&gt;fråga om insamlingen av batterier behöver såväl landsomfattande som&lt;br&gt;regionala informationskampanjer genomföras. Informationen skall upply-&lt;br&gt;sa allmänheten om blybatteriernas miljöfarlighet, om varför förbrukade&lt;br&gt;batterier måste samlas in, om inlämningsställen och om hur hanteringen i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;praktiken är organiserad. Informationen bör enligt min mening koncentre- Prop. 1990/91: 36&lt;br&gt;ras på sådana punkter som är viktiga för ett högt insamlingsresultat.&lt;br&gt;Informationskampanjerna behöver vara särskilt omfattande i inlednings-&lt;br&gt;skedet av det nya systemets genomförande och bör rikta sig till försälj-&lt;br&gt;ningsställen, skrotbranschen, arbetsplatser, hushåll m.fl. Det bör bli en&lt;br&gt;uppgift för naturvårdsverket att med berörda parter närmare diskutera&lt;br&gt;formerna för informationsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Åtgärdsprogrammets finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;får föreskriva att den som yrkesmässigt hanterar, tillverkar eller importe-&lt;br&gt;rar miljöfarliga blybatterier skall betala samhällets kostnader för insamling&lt;br&gt;och slutligt omhändertagande av uttjänta sådana samt för informations-&lt;br&gt;kampanjer som är nödvändiga för att förebygga skador på hälsan eller i&lt;br&gt;miljön till följd av användningen av miljöfarliga blybatterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inget att erinra mot&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I samband med riksdagsbeslutet år 1985 om&lt;br&gt;samhällets kemikaliekontroll betonades att ansvaret för att de uppsatta&lt;br&gt;målen på detta område nås i första hand måste ligga hos de företag som&lt;br&gt;yrkesmässigt producerar, importerar, eljest levererar eller använder kemi-&lt;br&gt;ska produkter. Av detta följer att de företag som inte själva ombesörjer att&lt;br&gt;miljöfarliga ämnen avlägsnas från produkterna eller på annat sätt vidtar&lt;br&gt;åtgärder för att minska miljöfarliga utsläpp måste vara beredda att betala&lt;br&gt;samhällets kostnader för sådana åtgärder. Av mitt tidigare anförande&lt;br&gt;framgår att åtgärdsprogrammet mot miljöfarliga blybatterier medför kost-&lt;br&gt;nader i första hand för information samt insamling och slutligt omhänder-&lt;br&gt;tagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagsbeslutet år 1985 om samhällets kemikaliekontroll innebär så-&lt;br&gt;vitt gäller blybatterier att ett direkt kostnadsansvar har lagts på blybatte-&lt;br&gt;ribranschen. Vid överläggningar som företrädare för miljödepartementet&lt;br&gt;har haft med representanter för batteribranschen har dessa också förklarat&lt;br&gt;sig införstådda med att stå för kostnaderna för information, insamling och&lt;br&gt;slutligt omhändertagande av de miljöfarliga blybatterierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 18 § lagen om kemiska produkter får regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer föreskriva om avgift för myndighets verk-&lt;br&gt;samhet enligt lagen. Bestämmelsen innebär bl. a. att de företag som genom&lt;br&gt;sin verksamhet föranleder en produktkontroll på kemikalieområdet, också&lt;br&gt;får betala de kostnader som samhällskontrollen medför. Regeln är i över-&lt;br&gt;ensstämmelse med principen om att producenten skall ta ansvar för att,&lt;br&gt;avfall som omedelbart eller på sikt uppkommer till följd av en produktion,&lt;br&gt;kan tas hand om på ett från miljö- och resurssynpunkt riktigt sätt. Bestäm-&lt;br&gt;melsen gör det dock inte möjligt att ta ut kostnader för annat än ren&lt;br&gt;myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om finansiering av kommunernas avfallshantering finns i &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fl Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 36&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;renhållningslagen. Dessa bestämmelser medger dock endast att avgift tas Prop. 1990/91:36&lt;br&gt;ut för avfall som hanteras av kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilskrotningslagen medger numera att bidrag ur bilskrotningsfonden&lt;br&gt;kan beviljas för materialåtervinning av delar av fordon som kan bedömas&lt;br&gt;vara angelägen från främst miljösynpunkt. Ett bidrag är emellertid maxi-&lt;br&gt;merat vad gäller storlek och utgår endast i inledningsskedet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler som jag nu nämnt passar alltså inte för de åtgärder som är&lt;br&gt;aktuella för att förhindra skador på hälsa och i miljön genom miljöfarliga&lt;br&gt;blybatterier. Det behövs därför ytterligare föreskrifter för att kunna tilläm-&lt;br&gt;pa principen om producentens ansvar. Regeringen bör alltså hos riksdagen&lt;br&gt;begära ett bemyndigande att utkräva avgift från den som yrkesmässigt&lt;br&gt;hanterar eller importerar miljöfarliga blybatterier. Ett sådant bemyndig-&lt;br&gt;ande i fråga om ett avgiftssystem finns redan när det gäller miljöfarliga&lt;br&gt;batterier som innehåller kadmium och kvicksilver (prop. 1986/87:55, JoU&lt;br&gt;8, rskr. 70).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under riksdagsbehandlingen av regeringens proposition om åtgärder&lt;br&gt;mot miljöfarliga batterier prövades frågan huruvida en batteriavgift skall&lt;br&gt;bedömas som skatt eller avgift. Jordbruksutskottet (JoU 1986/87:8 s 130&lt;br&gt;konstaterade i anledning av en motion, att det efter regeringsformens&lt;br&gt;ikraftträdande tillkommit en rad olika avgiftstyper där riksdagens medver-&lt;br&gt;kan inskränkt sig till ett bemyndigande enligt 8 kap. 9§ andra stycket&lt;br&gt;regeringsformen. Utskottet ansåg att den i propositionen föreslagna påla-&lt;br&gt;gan på de miljöfarliga batterierna inte innebar något avsteg från den praxis&lt;br&gt;som utvecklats i fråga om avgiftsmaktens tillämpning och att pålagan&lt;br&gt;sålunda rymdes inom ramen för avgiftsbegreppet enligt regeringsformen.&lt;br&gt;Föreskrifterna om avgift på miljöfarliga batterier återfinns numera i för-&lt;br&gt;ordningen (1989:974) om miljöfarliga batterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreslagna avgiften bygger liksom avgiften på de miljöfarliga&lt;br&gt;kadmium- och kvicksilverbatterierna på tidigare riksdagsbeslut om kemi-&lt;br&gt;kaliekontrollen (prop. 1984/85:118, JoU 30, rskr. 340) jämte den av&lt;br&gt;riksdagen antagna inriktningen i fråga om avfallsfrågorna (prop.&lt;br&gt;1989/90:100 bil. 16, JoU 16, rskr. 241). Avgiften är avsedd att vara utfor-&lt;br&gt;mad på motsvarande sätt som gäller för de miljöfarliga kadmium- och&lt;br&gt;kvicksilverbatterierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör det bemyndigande som begärs nu omfatta samtli-&lt;br&gt;ga de batterityper som jag nu har omnämnt. Det bemyndigandet bör ges&lt;br&gt;formen av en särskild lag om avgifter för miljöfarliga batterier. Avgiften&lt;br&gt;bör kunna tas ut av den som yrkesmässigt hanterar eller importerar miljö-&lt;br&gt;farliga batterier. Hanteringsbegreppet bör i den nya lagen ha samma inne-&lt;br&gt;börd som i lagen om kemiska produkter. Med yrkesmässig import av&lt;br&gt;batterier bör även avses batterier som är monterade i en bil vid importtill-&lt;br&gt;fället och liknande förfarande med andra fordon etc. Avgifterna bör täcka&lt;br&gt;samhällets kostnader för att samla in och oskadliggöra batterier som är&lt;br&gt;förbrukade eller som av någon anledning inte längre används. Avgifterna&lt;br&gt;kan därmed täcka kostnaderna för insamling, slutligt omhändertagande&lt;br&gt;samt nödvändig information om blybatteriers miljöfarligt. Liksom enligt&lt;br&gt;lagen om kemiska produkter omfattas också återvinning av slutligt&lt;br&gt;omhändertaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreskrifter som behövs för avgiftsdebiteringen bör beslutas av rege- Prop. 1990/91:36&lt;br&gt;ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Jag vill här för&lt;br&gt;riksdagens information kortfattat ange något om hur denna debitering bör&lt;br&gt;utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten bör vara att kostnaderna skall belasta de miljöfarliga&lt;br&gt;produkter som föranleder ingripanden från samhällets sida. Den som&lt;br&gt;yrkesmässigt hanterar eller importerar miljöfarliga blybatterier skall till&lt;br&gt;naturvårdsverket lämna uppgifter om överlåten mängd sådana batterier.&lt;br&gt;Erforderliga bestämmelser om uppgiftsskyldighet kan meddelas med stöd&lt;br&gt;av lagen om kemiska produkter. Den uppgiftsskyldige skall betala en avgift&lt;br&gt;som motsvarar kostnaderna för, insamling, slutligt omhändertagande samt&lt;br&gt;för informationskampanjer som är nödvändiga för att förebygga skador på&lt;br&gt;hälsan eller i miljön till följd av användningen av miljöfarliga blybatterier.&lt;br&gt;Avgiften skall betalas efter debitering från statens naturvårdsverk. Betal-&lt;br&gt;ningen bör uppbäras och redovisas av naturvårdsverket. Avgiftssystemet&lt;br&gt;bör konstrueras så att det dels kan inbegripa framtida hanteringskostna-&lt;br&gt;der, dels fortlöpande kan justeras allteftersom de internationella blypriser-&lt;br&gt;na förändras samt man får erfarenheter av kostnadsutvecklingen. Avgiften&lt;br&gt;bör placeras i batterifonden hos riksgäldskontoret. Batterifonden skall&lt;br&gt;disponeras av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;för att betala kostnader för information, insamling och slutligt omhänder-&lt;br&gt;tagande. Frågan om ekonomisk ersättning för insamling och slutligt omhän-&lt;br&gt;dertagande skall vara avhängig kostnadernas storlek, i första hand i förhål-&lt;br&gt;lande till det internationella blypriset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att efter ytterligare överläggningar bl. a. med företrädare för&lt;br&gt;blybatteribranschen återkomma till regeringen med förslag om avgiftens&lt;br&gt;storlek.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Upprättat lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom miljödepartementet upprät-&lt;br&gt;tats förslag till lag om avgifter för miljöfarliga batterier.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;dels föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anta förslaget till lag om avgifter för miljöfarliga batterier,&lt;br&gt;dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en övergång till alternativa batterier och alternativa startsystem&lt;br&gt;(avsnitt 2.2.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. insamling och omhändertagande av miljöfarliga blybatterier (avsnitt&lt;br&gt;2.2.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. behovet av informationskampanjer (avsnitt 2.2.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. åtgärdsprogrammets finansiering (avsnitt 2.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom propositionen förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för&lt;br&gt;den åtgärd och de ändamål som föredraganden har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Statens naturvårdsverk&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1988-03-21 &amp;nbsp;562-4382-86 Ta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och energidepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103 33 STOCKHOLM&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan om åtgärder for att minska miljöstörningarna från blybatterier&lt;br&gt;vad beträffar insamling, ansvar och lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket har sedan 1986 arbetat med ett projekt i syfte att väsent-&lt;br&gt;ligt öka insamlingsgraden av uttjänta blybatterier och därvid också främja&lt;br&gt;en miljövänlig hantering av batterierna. Projektet har drivits i nära samar-&lt;br&gt;bete med tillverkare, skrotbranschen, Boliden Bergsöe AB, Svenska kom-&lt;br&gt;munförbundet, Svenska Renhållningsverks-Föreningen m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan 1.0 och 1.2 miljoner startbatterier for bilar, båtar m.m. förbrukas&lt;br&gt;årligen i landet. Något från teknisk/ekonomisk eller från miljösynpunkt&lt;br&gt;realistiskt alternativ till blybatterier finns inte för närvarande och förutses&lt;br&gt;inte bli tillgängligt under överskådlig tid. Blyinnehållet i batterierna har&lt;br&gt;dock successivt minskat och utveckling pågår för att minska de potentiellt&lt;br&gt;skadliga effekterna av batteriernas syrainnehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilbatterier, truckbatterier och industribatterier tillverkas i Sverige av&lt;br&gt;NOACK AB i Hultsfred och AB Tudor i Nol. Den årliga förbrukningen i&lt;br&gt;landet av startbatterier för fordon uppgår, som ovan nämnts, till mer än&lt;br&gt;1 miljon enheter. Härav tillgodoses ca 75% från inhemsk produktion och&lt;br&gt;återstående ca 25 % genom import. Antalet importörer uppgår till ca 20.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomsnittliga livslängden hos ett startbatteri är cirka fyra år.&lt;br&gt;Förbrukade batterier insamlas idag av kommunerna och skrothandeln och&lt;br&gt;levereras till Boliden Bergsöe i Landskrona för behandling och återvinning&lt;br&gt;av batteriernas blyinnehåll. I batteriframställningen kasserade batterier,&lt;br&gt;liksom blyavfall i övrigt från batteritillverkningen, levereras av batterifa-&lt;br&gt;brikerna direkt till Boliden Bergsöe. Det ur batterierna utvunna blyet&lt;br&gt;levereras till helt övervägande del till batteritillverkarna i Sverige och&lt;br&gt;övriga nordiska länder. Blyet i ett nytill verkat batteri består till ca 50% av&lt;br&gt;återvunnet bly.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boliden Bergsöe är numera det enda återvinningsverket för blybatterier i&lt;br&gt;Norden, sedan tidigare befintliga anläggningar i Finland och Danmark&lt;br&gt;lagts ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare tog Boliden Bergsöe endast emot batterier, som tömts på sitt&lt;br&gt;syrainnehåll. Detta är fortfarande praxis vid många utomnordiska&lt;br&gt;smältverk. Sedan 1985 tar emellertid Boliden Bergsöe emot batterierna&lt;br&gt;med deras syrainnehåll. Syran binds under smältprocessen till järnslagg,&lt;br&gt;som därefter exporteras till kontinenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan återtagningen av förbrukade industribatterier torde vara i det Prop. 1990/91:36&lt;br&gt;närmaste hundraprocentig, ligger återtagningen av förbrukade startbatteri- Bilaga 1&lt;br&gt;er vid ca 60%. Detta innebär att årligen mer än 400000 batterier innehål-&lt;br&gt;lande ca 5000 ton bly kommer på villovägar. På motsvarande sätt ”för-&lt;br&gt;svinner” mellan 1500 och 2000 ton batterisyra. Genomförda undersök-&lt;br&gt;ningar indikerar att en betydande del av de förbrukade batterierna hamnar&lt;br&gt;på avfallsupplagen, där såväl bly- som syrainnehållet kan vålla miljöpro-&lt;br&gt;blem. Vissa blyföreningar är för levande organismer utomordentligt gifti-&lt;br&gt;ga. Metallens reaktioner i ett avfallsupplag är dåligt undersökta. Sett i ett&lt;br&gt;tillräckligt långt tidsperspektiv hamnar blyet så småningom i naturen.&lt;br&gt;Därför bör blyinnehållet i avfallet begränsas så mycket som möjligt. Det är&lt;br&gt;också samhällsekonomiskt tveksamt att stora mängder bly hamnar på&lt;br&gt;avfallsupplagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I viss utsträckning torde batterierna finnas kvar hos konsumenten, i&lt;br&gt;garage, lador, båthus etc. Av en nyligen genomförd sifoundersökning fram-&lt;br&gt;går att ca 800000 batterier ”förvaras” på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har blypriserna sjunkit. Samtidigt har kostnaderna för&lt;br&gt;behandling och återvinning stigit, bl. a. till följd av åtgärder till skydd för&lt;br&gt;arbetsmiljö och yttre miljö. Strängare föreskrifter, som av samma skäl&lt;br&gt;reglerar hantering och transporter av förbrukade batterier, har vidare ökat&lt;br&gt;kostnaderna för insamlingen av batterierna. Vid återvinningen utvunna&lt;br&gt;metallvärden kan numera nätt och jämnt balansera den totala kostnaden i&lt;br&gt;återvinningskedjan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska batteribranschen, företrädd av NOACK och Tudor samt&lt;br&gt;Boliden Bergsöe, i sin egenskap av återvinningsföretag för blybatterier, har&lt;br&gt;förklarat sig beredda att vidta, respektive stödja åtgärder för finansiering&lt;br&gt;av en effektivare insamling av förbrukade startbatterier.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Läget i andra länder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I flertalet länder i västvärlden går insamlingen till på likartat sätt som i&lt;br&gt;Sverige. Det är svårt att få tillförlitliga uppgifter om insamlingsgraden,&lt;br&gt;men grovt kan konstateras att insamlingsgraden i Sverige är högre än i&lt;br&gt;Finland och Norge, men lägre än i Danmark och i flertalet andra EG-&lt;br&gt;länder. Ett tydligt samband kan spåras mellan insamlingsgrad och befolk-&lt;br&gt;ningstäthet och urbanisering. Det är således inte förvånande att insam-&lt;br&gt;lingsgraden är lägst i länder som Finland och Norge med gles befolknings-&lt;br&gt;struktur och långa avstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomgående kan också konstateras dels att insamlingsgraden sjunkit&lt;br&gt;relativt kraftigt i utomnordiska länder parallellt med de fallande blypriser-&lt;br&gt;na under de senaste åren, dels att sekundärsmältverken under samma&lt;br&gt;period haft stora lönsamhetsproblem. I USA uppges insamlingen ha sjun-&lt;br&gt;kit från över 90% till ca 60% och ett antal sekundärsmältverk har lagts&lt;br&gt;ned. Inom EG överväger sekundärindustrin att begära stödåtgärder, inklu-&lt;br&gt;sive exportförbud för förbrukade startbatterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På få ställen har hittills införts pant- eller avgiftssystem. I Nya Zeeland&lt;br&gt;finns dock ett pantsystem infört, som administreras av batteritillverkare&lt;br&gt;och smältindustri och i Österrike planerar samma branscher ett pantsy- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stem. I Danmark studeras förutsättningarna för ett avgifts- och/eller pant-&lt;br&gt;system. Även i Norge och Finland övervägs nu framtida former för batteri-&lt;br&gt;insamling. Nordiska ämbetsmannakommittén arbetar också med dessa&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Omständigheter, som påverkar insamlingsgraden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Några undersökningar, som medger säkra slutsatser om vilka faktorer som&lt;br&gt;är mest avgörande för en hög insamlingsgrad, finns inte. Nedan följer&lt;br&gt;några faktorer som påverkar insamlingsgraden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Miljömedvetande hos konsumenten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det generellt starkt ökade miljömedvetandet i samhället gör att det finns&lt;br&gt;förståelse för nödvändigheten av specifika åtgärder för att skydda miljön.&lt;br&gt;Betydelsen av återvinning, både från miljö- och resurssynpunkt har också&lt;br&gt;gått in i ailmänhetens medvetande. Detta allmänna medvetande måste&lt;br&gt;dock aktiveras med information om miljöeffekterna av att förbrukade&lt;br&gt;startbatterier hamnar på fel ställe, om den för närvarande låga insamlings-&lt;br&gt;graden (resurshushållning) och om var man ska lämna sitt batteri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Tillgängligheten av mottagningsställen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att det är lätt för konsumenten att lämna tillbaka sitt batteri&lt;br&gt;och att han vet var det finns inlämningsställen. Naturliga inlämningsstäl-&lt;br&gt;len är bilverkstäder, bensinstationer och övriga försäljningsställen för&lt;br&gt;startbatterier, liksom den lokale skrothandlaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Ändamålsenliga insamlings- och transportregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blybatterier klassas som miljöfarligt avfall. (Se naturvårdsverkets allmän-&lt;br&gt;na råd 1985:7, punkt 8.3.8.). Kommunerna har därför monopol på insam-&lt;br&gt;ling och transport av blybatterier. Enligt förordningen om miljöfarligt&lt;br&gt;avfall behövs också länsstyrelsernas tillstånd för att transportera blybatte-&lt;br&gt;rier. Dessa regler upplevs av skrotbranschen som onödiga och betungande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Sjunkande blyskrotpriser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blypriset är för närvarande lågt. Av detta följer också att skrotpriset är&lt;br&gt;lågt. Det är inte längre tillräckligt lönsamt att samla in batterier och&lt;br&gt;återvinna blyet ur dem, vilket får till följd att insamlingsgraden sjunker.&lt;br&gt;Exportförbudet, tillsammans med återvinningsföretagets monopolställ-&lt;br&gt;ning, kan också bidra till att hålla blyskrotpriserna nere.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) Ekonomiskt incitament&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom tidigare nämnts finns, respektive övervägs i några länder ett pant-&lt;br&gt;system för startbatterier. Systemet bygger på det incitament att återlämna&lt;br&gt;batterier, som ligger i återbetalningen av panten. Ett sådant system har&lt;br&gt;dock flera nackdelar jämfört med ett system med en miljöavgift, som&lt;br&gt;föreslås nedan. Ett pantsystem kräver en betydande administration. Om&lt;br&gt;ett pantsystem för bilbatterier infördes skulle dubbel avräkning/redovis-&lt;br&gt;ning behöva ske i ett flertal led. Antalet försäljningsställen uppgår till ca&lt;br&gt;6000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En pant måste vidare sättas till ett relativt högt belopp för att den också&lt;br&gt;skall kunna finansiera (intäkter för ej återlämnade batterier samt räntor)&lt;br&gt;återvinningen. Ett högt pantbelopp skapar emellertid risk för tillgrepp av&lt;br&gt;insamlade batterier och andra ogentligheter och kräver speciella övervak-&lt;br&gt;nings- och kontrollåtgärder, som i sin tur ökar administrationskostnader-&lt;br&gt;na. Den långa omloppstiden för bilbatterier, ca fyra år, tunnar ut den&lt;br&gt;incitamenteffekt, som panten avses vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av de batterier som idag lämnas in eller uppkommer i olika&lt;br&gt;verksamheter kastas med annat grovavfall och hamnar så småningom på&lt;br&gt;avfallsupplagen. Detta är en följd av att skrotbranschen inte finner det&lt;br&gt;tillräckligt lönsamt att samla in batterierna. Ett pantsystem ger konsumen-&lt;br&gt;ten ett incitament att lämna tillbaka sitt förbrukade batteri, men löser i&lt;br&gt;första hand inte problemet med den dåliga lönsamheten i insamlingsledet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system med en miljöavgift kan på ett effektivare sätt finansiera&lt;br&gt;insamlingen av batterier. Ökad lönsamhet i insamlingsledet, informations-&lt;br&gt;insatser och tillräcklig tillgång på inlämningsställen bör kunna bidra till att&lt;br&gt;öka återvinningen av blybatterier väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare omständighet, som kan anses tala för att pröva vägen med&lt;br&gt;en miljöavgift, är att man för småbatterier just infört ett system med avgift&lt;br&gt;och utan pant, där man gentemot konsumenten i stället satsar på informa-&lt;br&gt;tion och miljömedvetande. Det kan vara naturligt att pröva samma prin-&lt;br&gt;cip även för startbatterierna. Det är också angeläget att snarast samordna&lt;br&gt;informationen beträffande småbatterier och bilbatterier och önskvärt att&lt;br&gt;systemen för konsumenten är likartade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverkets förslag till åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Miljöfarligt avfall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förbrukade blybatterier bör även i framtiden klassas som miljöfarligt&lt;br&gt;avfall. Orsaken till detta är batteriernas innehåll av svavelsyra och blyslam&lt;br&gt;som vid felaktig hantering kan vålla problem i avfallshanteringen och i&lt;br&gt;miljön.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Det kommunala monopolet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande insamling av förbrukade startbatterier sker väsentligen genom&lt;br&gt;den svenska skrotbranschens försorg. Inom skrotbranschen finns långvarig&lt;br&gt;erfarenhet av insamling och hantering. Investeringar har genomförts i en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;successiv anpassning till miljökraven vad beträffar lagring och transport&lt;br&gt;av startbatterier. Härigenom har emellertid också insamlings- och trans-&lt;br&gt;portkostnaderna ökat. Vid de ersättningsnivåer, som följer av de låga&lt;br&gt;metallpriserna, är insamlingsverksamheten knappast lönsam. Skrotbran-&lt;br&gt;schen har förklarat sig villig att åstadkomma en väsentligt högre insam-&lt;br&gt;lingsgrad om en rimlig ersättningsnivå garanteras och om i övrigt förut-&lt;br&gt;sättningar skapas för en rationell hantering. Det kommunala monopolet&lt;br&gt;och det särskilda tillståndskravet för transport av förbrukade batterier&lt;br&gt;försvårar enligt skrotbranschen ytterligare en rationell hantering av batte-&lt;br&gt;rierna. Naturvårdsverket har i olika sammanhang föreslagit att föreskrif-&lt;br&gt;terna om transporttillstånd enligt 7 § förordningen om miljöfarligt avfall&lt;br&gt;upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet har uttalat, att man inte har någon erinran mot att&lt;br&gt;insamlingen av förbrukade startbatterier även framdeles handhas av&lt;br&gt;skrotbranschen, under förutsättning att kommunerna befrias från det for-&lt;br&gt;mella ansvaret för insamlingen. Svenska Renhållningsverks-Föreningen&lt;br&gt;har å sin sida framhållit, att man av principiella skäl ej vill tillstyrka att&lt;br&gt;startbatterier undantages från det kommunala insamlingsmonopolet.&lt;br&gt;Svenska Renhållningsverks-Föreningen vill dock inte motsätta sig ett ge-&lt;br&gt;nomförande av ett sådant förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket föreslår att det kommunala monopolet slopas för bly-&lt;br&gt;batterier genom en ändring i 4 § renhållningsförordningen (1979:904).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Transporttillstånd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelser i förordningen om miljöfarligt avfall,&lt;br&gt;krävs särskilt tillstånd för transport av förbrukade blybatterier. Transport&lt;br&gt;av förbrukade blybatterier regleras även i statens räddningsverks anvis-&lt;br&gt;ningar beträffande farligt gods. Det är önskvärt, att berörda transportfö-&lt;br&gt;reskrifter koncentreras till en författning. Naturvårdsverket anser att de&lt;br&gt;anvisningar, som meddelats av räddningsverket är tillfyllest även från&lt;br&gt;miljösynpunkt. Kravet på särskilt transporttillstånd enligt 7 § förordningen&lt;br&gt;om miljöfarligt avfall bör därför kunna utgå.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Miljöavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket föreslår att en särskild avgift tas ut på alla startbatterier&lt;br&gt;som importeras eller tillverkas i landet för förbrukning här. Avgiften&lt;br&gt;föreslås finansiera en ökad ersättning till de företag som tar emot, förvarar&lt;br&gt;och transporterar batterier för slutligt omhändertagande. Avgiften ger&lt;br&gt;också, eftersom lönsamheten förbättras, skrotbranschen möjlighet att yt-&lt;br&gt;terligare investera i miljöskydd, t. ex. genom inköp av syrafasta containrar&lt;br&gt;för insamling och transport av batterier. En mindre del av avgiften föreslås&lt;br&gt;finansiera administrationen av systemet samt täcka kostnaderna för därtill&lt;br&gt;hörande informationskampanjer. Systemet föreslås administreras av ett&lt;br&gt;särskilt bolag — Returbatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intäkter på i storleksordningen 20 miljoner kronor bör, under nuvaran-&lt;br&gt;de omständigheter, kunna täcka kostnaderna för det föreslagna systemet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något mer än 1 miljon batterier kommer årligen ut på den svenska mark- Prop. 1990/91: 36&lt;br&gt;naden. Det innebär att en avgift på i runda tal 20 kronor per batteri skulle Bilaga 1&lt;br&gt;kunna bli aktuell. Avgiftens storlek bör bestämmas genom avtal mellan&lt;br&gt;regeringen och Returbatt. Den bör bl. a. regleras efter rådande världsmark-&lt;br&gt;nadspris på bly. Insamlingen bör så långt det är möjligt bära sig själv.&lt;br&gt;Avgiftens storlek bestäms också av hur hög insamlingsnivå man vill upp-&lt;br&gt;nå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften föreslås, som tidigare nämnts, att till största delen betalas ut&lt;br&gt;som en extra ersättning i insamlingsledet. Detta kan ske på så sätt att de&lt;br&gt;företag (för närvarande ett 20-tal, av vilka Gotthards och Stena Metall AB&lt;br&gt;tillsammans levererar mer än 50% av batterierna) som levererar batterier&lt;br&gt;till återvinningsföretaget får ett kostnadsbidrag från de medel som kom-&lt;br&gt;mer in via avgiften. Returbatt, som administrerar avgiften, kan betala ut&lt;br&gt;detta kostnadsbidrag. Återvinningsföretagets leverantörer kan sedan i sin&lt;br&gt;tur betala ut en högre ersättning till sina underleverantörer osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsbidragets storlek kan på olika sätt påverka prisbildningen på&lt;br&gt;bly och blyskrot. Sådana faktorer måste också beaktas när avgiftens storlek&lt;br&gt;bestäms (se ovan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur avgiften i detalj används kan bestämmas av Returbatt. Naturvårds-&lt;br&gt;verket anser dock att ersättningen för insamlingen bör differentieras regio-&lt;br&gt;nalt. Högre ersättning bör utgå för batterier insamlade i norrlandsregionen&lt;br&gt;med hänsyn till längre transportavstånd till återvinningsföretaget. Likaså&lt;br&gt;bör en högre ersättning utgå för batterier insamlade i glesbygdsområden&lt;br&gt;eftersom lönsamheten där också är sämre. Annars finns risk att endast&lt;br&gt;”gräddan” av batterierna samlas in, dvs. batterier från tätbefolkade områ-&lt;br&gt;den och storstäder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Insamlingsmål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna systemet innebär att mer än 90% av alla förbrukade start-&lt;br&gt;batterier bör kunna samlas in och återvinnas. Kravet på Returbatt bör&lt;br&gt;vara att inom en tvåårsperiod efter det att systemet trätt i kraft nå en&lt;br&gt;kontinuerlig insamlingsnivå överstigande 90%.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Pant&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett pantsystem, som komplement till det föreslagna avgiftssystemet, bör&lt;br&gt;utredas om det visar sig att avgiftssystemet inte får avsedd effekt. Tyder&lt;br&gt;insamlingsnivån ett år efter att avgiftssystemet trätt i kraft på att Returbatt&lt;br&gt;inte klarar kravet på en mer än en 90-procentig återvinning bör ett pant-&lt;br&gt;system utredas omgående.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Mottagande av förbrukade batterier&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att garantera en hög insamlingsgrad är det angeläget att underlätta för&lt;br&gt;konsumenten att återlämna förbrukade startbatterier. Det är naturligt att&lt;br&gt;återlämna det förbrukade batteriet vid köp av ett nytt batteri. Av tidigare&lt;br&gt;omnämnda sifoundersökning framgår att flertalet förbrukare helst vill&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämna tillbaka sitt förbrukade batteri där man köper ett nytt. Det bör&lt;br&gt;därför, liksom fallet är för de miljöfarliga småbatterierna, föreskrivas, att&lt;br&gt;envar, som yrkesmässigt säljer startbatterier, också är skyldig att ta emot&lt;br&gt;och på lämpligt sätt förvara förbrukade startbatterier. Även batterier, som&lt;br&gt;stått hemma hos allmänheten, kan på så sätt återlämnas för återvinning.&lt;br&gt;Det ingår därefter i skrotbranschens åtaganden, att ta emot batterierna&lt;br&gt;från olika inlämningsställen eller biträda dessa vid fortsatt hantering för&lt;br&gt;vidare transport till slutligt omhändertagande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Märkning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket finner det angeläget, att blybatterier förses med återvin-&lt;br&gt;ningssymbol. Denna symbol bör om möjligt präglas i batterikärlet. Märk-&lt;br&gt;ningen bör även omfatta uppgift om att batterierna innehåller bly och syra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Batteritillverkama i Sverige säger sig vara beredda att prägla en återvin-&lt;br&gt;ningssymbol i batterikärlet. En av de större importörerna uppger att det är&lt;br&gt;fullt möjligt att märka importerade batterier med någon form av klister-&lt;br&gt;lapp med återvinningssymbolen. Detsamma bör kunna ske med batterier&lt;br&gt;importerade i fordon, maskiner eller båtar. Någon notifiering skulle såle-&lt;br&gt;des inte behövas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Information&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget, att såväl landsomfattande som regionala informations-&lt;br&gt;kampanjer genomfördes för att upplysa allmänheten om blybatteriernas&lt;br&gt;miljöfarlighet, om skyldigheten att återlämna förbrukade batterier, om&lt;br&gt;insamlingsställen m.m. Informationskampanjerna behöver vara särskilt&lt;br&gt;omfattande i ledningsskedet av det nya systemets genomförande. Informa-&lt;br&gt;tionen bör därefter upprepas årligen. Den bör snarast samordnas med&lt;br&gt;motsvarande kampanjer för miljöfarliga småbatterier för att ge konsumen-&lt;br&gt;ten en samlad bild av hur olika typer av batterier skall hanteras. Informa-&lt;br&gt;tionskampanjerna bör bekostas ur miljöavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Returbatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett för ändamålet särskilt bildat bolag — Returbatt — föreslås administre-&lt;br&gt;ra systemet samt svara för erforderliga informationskampanjer. Kravet på&lt;br&gt;Returbatts verksamhet bör vara att inom en tvåårsperiod från det att&lt;br&gt;systemet trätt i kraft nå en kontinuerlig insamlingsnivå överstigande 90%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Returbatt bör ingå de branscher som berörs av förslaget dvs. batteri-&lt;br&gt;tillverkare, batteriimportörer, skrotbranschen, återvinningsföretag m. fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insamlingsmål, miljöavgiftens storlek m. m. bör regleras i avtal mellan&lt;br&gt;regeringen och Returbatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kontroll av insamlingsgrad&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det är ur miljösynpunkt viktigt att kunna kontrollera, att insamlingen&lt;br&gt;hålles på en hög nivå. Man måste också kunna följa upp hur insamlingsgra-&lt;br&gt;den varierar mellan tätbefolkade områden, medelbefolkade områden och&lt;br&gt;glesbygdsområden, som exempelvis större delen av Norrland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra en uppföljning, bör tillverkare och importörer av&lt;br&gt;blybatterier registreras. Batteriproducenter och -importörer bör till Retur-&lt;br&gt;batt periodiskt rapportera försäljningen av startbatterier i Sverige. Boliden&lt;br&gt;Bergsöe, såsom slutlig mottagare av förbrukade batterier, bör till Returbatt&lt;br&gt;likaså årligen rapportera den från Sverige mottagna kvantiteten förbruka-&lt;br&gt;de startbatterier. På grundval härav rapporterar Returbatt insamlingsgra-&lt;br&gt;den till naturvårdsverket. Om naturvårdsverket finner att återtagningen är&lt;br&gt;otillfredsställande bör verket ta upp frågan om erforderliga åtgärder med&lt;br&gt;Returbatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1990/91:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bidrag ur Bilskrotningsfonden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De senaste årens låga blypriser och därav följande låga ersättningar för&lt;br&gt;förbrukade startbatterier har medfört, att insamlingsgraden minskat. Fler&lt;br&gt;och fler batterier hamnar på avfallsupplagen. För att så snabbt som möjligt&lt;br&gt;få igång en effektiv insamling bör i ett inledningsskede medel ur bilskrot-&lt;br&gt;ningsfonden kunna finansiera återtagningen. Bidragets storlek bör bestäm-&lt;br&gt;mas med utgångspunkt från den miljöavgift som tas ut och bör utgå till&lt;br&gt;dess att miljöavgiften helt kan finansiera återtagningen av batterierna.&lt;br&gt;Medel ur bilskrotningsfonden bör i ett inledningsskede utgå även för&lt;br&gt;administrationen av det föreslagna systemet samt för de informationsin-&lt;br&gt;satser som erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagstiftning m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket föreslår:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) att en särskild förordning om blybatterier utfärdas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) att blybatterier undantages vid tillämpning av renhållningsförordning-&lt;br&gt;en 4 § genom tillägg till nämnda paragraf&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) att 7 § förordningen om miljöfarligt avfall upphäves eller, om detta inte&lt;br&gt;kan ske i förevarande sammanhang, att blybatterier undantages i 7 §&lt;br&gt;samma förordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) att en instruktion utfärdas för Returbatt AB avseende redovisning och&lt;br&gt;kontroll av insamlingsgraden för blybatterier samt för bolagets verksam-&lt;br&gt;het i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissyttrandena över statens&lt;br&gt;naturvårdsverks hemställan om åtgärder för att&lt;br&gt;minska miljöstörningarna från blybatterier vad&lt;br&gt;beträffar insamling, ansvar och lagstiftning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förteckning av remissinstanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium, statens räddningsverk, generaltullstyrelsen, riks-&lt;br&gt;skatteverket, konsumentverket, arbetarskyddsstyrelsen, kemikaliein-&lt;br&gt;spektionen, kammarrätten i Jönköping, länsstyrelsen i Malmöhus&lt;br&gt;län, riksrevisionsverket, näringsfrihetsombudsmannen, Svenska kom-&lt;br&gt;munförbundet, Sveriges grossistförbund, Sveriges Köpmannaförbund,&lt;br&gt;Sveriges industriförbund, Svenska petroleuminstitutet, Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation, Landsorganisationen, TUDOR AB, NOACK AB,&lt;br&gt;Chloride Batteri AB, Svenska Renhållningsverks-Föreningen, Svenska&lt;br&gt;Återvinningsföreningen, Svenska Järn- och Metallskrothandlareförening-&lt;br&gt;en, Sveriges Bilskrotares Riksförbund, Bilindustriföreningen — AB Bilsta-&lt;br&gt;tistik, Petroleumhandelns Riksförbund, Bildelsgrossisterna Sveriges Bil-&lt;br&gt;delsgrossisters Förening, SAKAB, Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Täby,&lt;br&gt;Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Göteborg, Nordcar Batterier AB, Stiftel-&lt;br&gt;sen Håll Sverige Rent, Motorbranschens riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Allmänna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium: Kommerskollegium har vissa invändningar mot för-&lt;br&gt;slaget. Det gäller framfor allt konkurrens- och marknadsaspekterna där vi&lt;br&gt;anser att hänsyn måste tas till Sveriges internationella åtaganden då syste-&lt;br&gt;met för insamlingen och återvinningen utformas. Vissa punkter i förslaget&lt;br&gt;kommenteras särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens räddningsverk: Verket har i sitt arbete med att utveckla regler&lt;br&gt;för transporter av farligt gods kommit i kontakt med frågor angående&lt;br&gt;insamling och transport av kasserade bilbatterier. Verket anser det angelä-&lt;br&gt;get att effektiva former för insamling av dessa skapas. Erfarenheten visar&lt;br&gt;att verksamheten är kostnadskänslig. Verket saknar dock underlag för att&lt;br&gt;redovisa en ståndpunkt i frågan om införande av pantsystem och praktiska&lt;br&gt;och ekonomiska konsekvenser som följer av de av naturvårdsverket före-&lt;br&gt;slagna åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generaltullstyrelsen: Generaltullstyrelsen anser sig inte ha anledning att&lt;br&gt;närmare kommentera den föreslagna förordningstexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket: RSV begränsar sitt yttrande till att avse frågan om den&lt;br&gt;föreslagna avgiften på blybatterier och avstyrker det framlagda förslaget.&lt;br&gt;RSV anser att den föreslagna pålagan är att anse som en skatt som kräver&lt;br&gt;lagreglering. Införs en sådan skatt bör beskattningsförfarandet direkt an-&lt;br&gt;knytas till vad som gäller ifråga om andra punktskatter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket: Verket ser i huvudsak positivt på de förslag som&lt;br&gt;redovisas i hemställan från naturvårdsverket om olika åtgärder för att öka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;insamlingsgraden av blybatterier och för att främja en miljövänlig hante-&lt;br&gt;ring av blybatterier. Konsumentverket anser dock att ett pantsystem san-&lt;br&gt;nolikt blir nödvändigt för att uppnå den uppsatta insamlingsgraden. Ver-&lt;br&gt;ket förordar därför att frågan om ett pantsystem för blybatterier snarast&lt;br&gt;utreds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetarskyddsstyrelsen: Arbetarskyddsstyrelsen konstaterar att na-&lt;br&gt;turvårdsverkets förslag bara indirekt berör arbetsmiljön. Styrelsen har i en&lt;br&gt;tidigare remiss från naturvårdsverket anfört att något omedelbart behov&lt;br&gt;av översyn av de arbetsmiljöregler som berör insamlingen av uttjänta&lt;br&gt;blybatterier knappast finns. Styrelsens föreskrifter om bly (AFS 1984:12)&lt;br&gt;gäller i den omfattning som framgår av föreskrifterna. Viss apparatur&lt;br&gt;såsom syrafasta containrar för syrafyllda batterier torde erfordra varsel-&lt;br&gt;märkning och skötselinstruktioner enligt styrelsens kungörelse om farliga&lt;br&gt;ämnen (AFS 1985:17).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemikalieinspektionen-. Kemi tillstyrker naturvårdsverkets hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Jönköping: Kammarrätten finner att det nu föreliggan-&lt;br&gt;de förslaget till miljöavgift m. m. kan vara en framkomlig väg av flera i&lt;br&gt;syfte att åstadkomma en ökad insamlingsgrad av kaserade blybatterier —&lt;br&gt;tillstyrker att detta system införs; dock under en begränsad prövotid.&lt;br&gt;Samtidigt bör man emellertid utreda nackdelarna och fördelarna med ett&lt;br&gt;pantsystem jämfört med systemet med en miljöavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län: Länsstyrelsen tillstyrker de förslag till&lt;br&gt;ändringar i renhållningsförordningen och förordningen om miljöfarligt&lt;br&gt;avfall liksom förslaget till ny förordning om blybatterier eftersom de är en&lt;br&gt;förutsättning för att få fram ett smidigt återvinningsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket: RRV har vissa principiella invändningar mot att&lt;br&gt;överlåta myndighets- eller myndighetsliknande uppgifter på ett privat&lt;br&gt;företag, även om staten har viss insyn i verksamheten. Verket anser&lt;br&gt;emellertid att den av statens naturvårdsverk föreslagna konstruktionen med&lt;br&gt;ett särskilt bolag av praktiska skäl bör övervägas i detta fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfrihetsombudsmannen: Enligt NOs mening har statens natur-&lt;br&gt;vårdsverk anfört beaktansvärda skäl för att öka insamlingsgraden beträf-&lt;br&gt;fande uttjänta blybatterier. Den föreslagna ordningen är mycket skissartat&lt;br&gt;antydd och väcker en rad frågor beträffande vad som skall gälla materiellt&lt;br&gt;samt i fråga om administrationen och organisationen. Vad gäller märk-&lt;br&gt;ningen förordar NO att ansvaret för denna åläggs tillverkarna respektive&lt;br&gt;importörerna och att märkningen får göras medelst påklistring av etiket-&lt;br&gt;ter. Någon kontroll av märkningen behöver således ej göras i den svenska&lt;br&gt;tullen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet: Enligt styrelsens uppfattning är det av ut-&lt;br&gt;omordentlig vikt att blyinnehållet i avfallet begränsas i så stor utsträckning&lt;br&gt;som möjligt. När det däremot gäller förslaget att blybatterier skall undan-&lt;br&gt;tas från det kommunala monopolet menar styrelsen att ett sådant förslag&lt;br&gt;är oförenligt med ett allt kraftfullare kommunalt/regionalt engagemang för&lt;br&gt;kontroll och styrning av det miljöfarliga avfallet i övrigt. Enligt styrelsens&lt;br&gt;uppfattning kan en rationell hantering av batterierna tillskapas även med&lt;br&gt;ett bibehållande av monopolet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Bildelsgrossisters Förening, Sveriges grossistförbund, Sveriges&lt;br&gt;industriförbund:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna delar naturvårdsverkets uppfattning att förbrukade bly-&lt;br&gt;batterier bör insamlas för att undvika miljöstörningar. Insamlingsmålet,&lt;br&gt;90 procent, är mycket högt och det kan ifrågasättas om det är realistiskt.&lt;br&gt;Sannolikt är steget från 80 till 90 procent relativt kostsamt. Förutsatt att&lt;br&gt;avgiftsberäkningen sker under beaktande härav vill organisationerna dock&lt;br&gt;inte motsätta sig det av naturvårdsverket uppsatta insamlingsmålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Köpmannaförbund: SKFB delar naturvårdsverkets uppfattning&lt;br&gt;att förbrukade blybatterier bör insamlas för att undvika miljöstörningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Petroleuminstitutet: Institutet har efter samråd med medlems-&lt;br&gt;företagen ej funnit anledning till kommentarer utöver vad som framgår av&lt;br&gt;yttrande från Petroleumhandelns Riksförbund, till vilket Institutet sålun-&lt;br&gt;da ansluter sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemännens centralorganisation: TCO tillstyrker förslagen som&lt;br&gt;syftar till att öka andelen bilbatterier som återtages.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen: LO anser att det är batteritillverkarna som genom&lt;br&gt;egen insats eller avtal med återvinningsföretag ska ansvara för en 90-&lt;br&gt;procentig återvinning. För att nå detta mål är ett pantsystem att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUDOR AB: Tuder AB instämmer i huvudsak i statens naturvårds-&lt;br&gt;verks framställning av sakläget och tillstyrker att föreslagna åtgärder infö-&lt;br&gt;res.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NOACK: Noack är en av initiativtagarna till och stiftarna av Returbatt&lt;br&gt;AB som av statens naturvårdsverk föreslås administrera och ansvara för&lt;br&gt;det av naturvårdsverket förordade avgifts- och insamlingssystemet.&lt;br&gt;NOACK vill därmed såsom tillverkare ta sin del av ansvaret för att dess&lt;br&gt;produkter inte vållar miljöproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chloride Batteri AB: Såsom dotterbolag i Chloridekoncernen, världens&lt;br&gt;största tillverkare av laddningsbara industribatterier och som en av de&lt;br&gt;dominerande leverantörerna av startbatterier till den svenska marknaden&lt;br&gt;vill Chloride medverka till ett system som skapar en hög insamlingsgrad&lt;br&gt;för förbrukade blybatterier och som undanröjer potentiell miljöskada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Renhållningsverks-Föreningen: Föreningen tillstyrker förslaget&lt;br&gt;om införandet av en miljöavgift för att öka insamlingen av blybatterier.&lt;br&gt;Någon form av ekonomiskt incitament erfordras uppenbarligen för en hög&lt;br&gt;insamlingsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Återvinningsföreningen: Föreningen stöder generellt åtgärds-&lt;br&gt;hemställan som naturvårdsverket framställt. Några saker bör emellertid&lt;br&gt;speciellt poängteras. Därest systemet inrymmer möjligheter för skrotgros-&lt;br&gt;sisterna att renderas en särställning innebärande ensamrätt på inleveranser&lt;br&gt;till återvinningsföretaget, vill vi bestämt vända oss mot ett sådant arrange-&lt;br&gt;mang. Föreningen anser det — med andra ord — betydelsefullt och nöd-&lt;br&gt;vändigt att såväl miljöavgiftsflödet som flödet av förbrukade batterier kan&lt;br&gt;ske direkt mellan den mindre skrothandeln och återvinningsföretaget, låt&lt;br&gt;vara att mindre kvantiteter — liksom sker idag — bör kunna levereras via&lt;br&gt;skrotgrossisterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järn- och Metallskrothandlareföreningen: Föreningen tillstyrker na-&lt;br&gt;turvårdsverkets förslag till insamlings- och avgiftssystem för blybatterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget skapar förutsättningar för en enkel och effektiv insamling och &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiering av densamma och därmed för att till låg kostnad nå det &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppsatta insamlingsmålet. Förslaget bör av miljöpolitiska skäl genomföras&lt;br&gt;snarast möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Bilskrotares Riksförbund: För att uppnå en 90-procentig insam-&lt;br&gt;lingsnivå är det, enligt SBR:s uppfattning, nödvändigt att miljöavgiften&lt;br&gt;blir så hög att batteriägaren får en rejäl slant i handen när han lämnar sitt&lt;br&gt;uttjänta bilbatteri. Även om miljömedvetandet i dag har ökat, kommer&lt;br&gt;ändå mängder av kasserade bilbatterier att lämnas kvar på olämpliga&lt;br&gt;platser, om den ekonomiska ersättningen inte är intressant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilindustriföreningen — AB Bilstatistik: Vi instämmer i naturvårdsver-&lt;br&gt;kets uppfattning att det ur miljösynpunkt bör vidtas åtgärder för att öka&lt;br&gt;insamlingen av förbrukade blybatterier. Ett avgiftsfinansierat insamlings-&lt;br&gt;system enligt naturvårdsverkets förslag bör prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Petroleumhandelns Riksförbund: PRF stöder i huvudsak detta natur-&lt;br&gt;vårdsverkets initiativ för att undvika miljöstörningar och skulle välkomna&lt;br&gt;motsvarande initiativ vad avser spillolja inom branschen, vilket torde vara&lt;br&gt;minst lika angeläget, och möjligen skulle kunna samordnas i några avseen-&lt;br&gt;den, t. ex. administration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAKAB: För att motverka skador på människor eller i miljön till följd av&lt;br&gt;hantering av läckande blybatterier, bör dessa hanteras som miljöfarligt&lt;br&gt;avfall under transport och lagring och förvaras i täta syratåliga emballage.&lt;br&gt;Batteriernas innehåll av svavelsyra och blyslam kan vid felaktig hantering&lt;br&gt;vålla problem i miljön, varför system och information avseende insamling&lt;br&gt;måste utformas så att denna risk blir till fullo uppfattad och återtagande av&lt;br&gt;dessa beståndsdelar i batterierna säkerställes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Täby: Nämnden är i stort positivt till&lt;br&gt;de av statens naturvårdsverk föreslagna åtgärderna för att minska miljö-&lt;br&gt;störningarna från blybatterier vad beträffar insamling, ansvar och lagstift-&lt;br&gt;ning, Kommunernas nuvarande insatser måste dock fortsättningsvis ingå i&lt;br&gt;systemet och den ekonomiska del som ingår i miljöavgifter för insamling&lt;br&gt;och transport återföras till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Göteborg: Från miljösynpunkt och&lt;br&gt;med hänsyn till resurshushållningen är det angeläget att uppnå en hög&lt;br&gt;återvinningsgrad när det gäller bly från startbatterier. Det är därför mycket&lt;br&gt;positivt att naturvårdsverket lagt fram ett förslag med detta syfte. Ett&lt;br&gt;system med pant har som syfte att öka allmänhetens villighet att lämna&lt;br&gt;batterierna till insamlingsställena. Det kapital som blir över från ej åter-&lt;br&gt;lämnade batterier och räntor bör i första hand användas för administra-&lt;br&gt;tion av pantsystemet och information till allmänheten. Miljöavgift är&lt;br&gt;därför ett lämpligt verktyg för att få bidrag till finansieringen av t. ex.&lt;br&gt;återtagningen av blybatterier. Om konsumenternas inlämning av batterier&lt;br&gt;trots information inte är tillfredsställande bör pant införas som ett kom-&lt;br&gt;plement till miljöavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordcar Batteri AB: 1 huvudsak vill Nordcar tillstyrka naturvårdsver-&lt;br&gt;kets förslag. Vi bedömmer det som omöjligt att vid nuvarande blypriser&lt;br&gt;upprätthålla en lönsam återvinning. Ett finansiellt bidrag är därför nöd-&lt;br&gt;vändigt för att uppnå naturvårdsverkets insamlingsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Håll Sverige Rent'. HSR tillstyrker naturvårdsverkets förslag&lt;br&gt;med följande tillägg och preciseringar. 1. Miljöavgiften fastställs i avtalet&lt;br&gt;mellan regeringen och Returbatt AB till 25 kr/ batteri. 2.1 avtalet regleras att&lt;br&gt;av miljöavgiften avsätts 1 kr/batteri till kampanjer mot nedskräpning i lik-&lt;br&gt;het med vad som föreskrivits i tillståndsvillkoren för AB Svenska Returpack&lt;br&gt;att driva ett återvinningssystem för aluminiumburkar. 3.1 avtalet regleras&lt;br&gt;vidare att av miljöavgiften 4 kr/batteri skall disponeras för åtgärder för att&lt;br&gt;stimulera konsumenterna att återlämna förbrukade batterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bidrag beviljas ur bilskrotningsfonden för insamlingskampanjer redan&lt;br&gt;under 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motorbranschens Riksförbund: MRF anser i likhet med naturvårdsver-&lt;br&gt;ket m. fl. att det är angeläget att förbrukade batterier insamlas för destruk-&lt;br&gt;tion. Insamlingen kan ske på det sätt som utredarna förordar. Men en&lt;br&gt;miljöavgift på t. ex. 20 kr är inte tillräckligt stor för att vare sig kostnader-&lt;br&gt;na skall täckas eller incitamentet att återlämna förbrukade batterier skall&lt;br&gt;vara tillräckligt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Miljöfarligt avfall&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Enligt naturvårdsverkets förslag bör blybatterier med syra även i framti-&lt;br&gt;den klassas som miljöfarligt avfall. Några invändningar mot detta har inte&lt;br&gt;framförts.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Det kommunala monopolet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket har föreslagit att det kommunala monopolet beträffande&lt;br&gt;insamling och transport av blybatterier avskaffas. Endast Renhållningsver-&lt;br&gt;ks-Föreningen och Svenska kommunförbundet motsätter sig detta. Ren-&lt;br&gt;hållningsverks-Föreningen menar att ett slopande av det kommunala an-&lt;br&gt;svaret skall vägas mot ett allt kraftfullare kommunalt/regionalt engage-&lt;br&gt;mang för kontroll och styrning av det miljöfarliga avfallet i sin helhet.&lt;br&gt;Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Göteborgs kommun anser att en särskild&lt;br&gt;information/rapportering skall ske till kommunerna om hur hanteringen&lt;br&gt;av förbrukade blybatterier sker och vilka mängder som omhändertas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Transporttillstånd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Alla remissinstanser utom Renhållningsverks-Föreningen är positiva till&lt;br&gt;naturvårdsverkets förslag att systemet med transporttillstånd för blybatte-&lt;br&gt;rier enligt 7§ förordningen (1985:841) om miljöfarligt avfall upphävs.&lt;br&gt;Som skäl anför Renhållningsverks-Föreningen att detta skulle innebära att&lt;br&gt;kommunerna fråntas möjligheten att fullfölja sitt juridiska ansvar för allt&lt;br&gt;det miljöfarliga avfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Miljöavgift, pant&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium: Kollegiet anser rent allmänt att ett system med pant&lt;br&gt;för ett inköpt batteri som återbetalas då batteriet återlämnas är att föredra&lt;br&gt;framför ett avgiftssystem. Ett avgiftssystem kommer att kräva betydande&lt;br&gt;insatser när det gäller information till allmänheten för att uppnå den&lt;br&gt;insamlingsgrad som eftersträvas. Med hänsyn till vad som i naturvårdsver-&lt;br&gt;kets framställning anförts beträffande nackdelarna med ett pantsystem får&lt;br&gt;förslaget om miljöavgift ändå anses godtagbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket: Den av naturvårdsverket föreslagna pålagan torde&lt;br&gt;vara att anse som en skatt. Att intäkterna från pålagan skall tillföras ett&lt;br&gt;aktiebolag och inte staten torde inte ändra detta förhållande — tvånget för&lt;br&gt;tillverkaren eller importören att erlägga avgiften har ju reglerats av staten.&lt;br&gt;Om man utgår från att den föreslagna pålagan är att anse som skatt kan det&lt;br&gt;starkt ifrågasättas om en pålaga som ger en inkomst av endast 20 miljoner&lt;br&gt;kr per år bör införas. Ett införande av från intäktssynpunkt små skatter får&lt;br&gt;också anses innebära ett avsteg från principen att förenkla skatteadmini-&lt;br&gt;strationen. En mångfald av sådana punktskatter gör vidare att skatteområ-&lt;br&gt;det blir svåröverskådligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket: Enligt konsumentverkets mening är detta en rimlig&lt;br&gt;avgift under förutsättningen att den avsedda effekten uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket hyser dock vissa tvivel mot att de föreslagna åtgärder-&lt;br&gt;na är tillräckliga för att uppnå den angivna insamlingsnivån. Av olika&lt;br&gt;anledningar har tanken på ett pantsystem avvisats. Enligt Konsumentver-&lt;br&gt;kets uppfattning finns dock behov av någon form av ytterligare incitament&lt;br&gt;till återlämning av uttjänta batterier. Konsumentverket föreslår att&lt;br&gt;frågan om ett eventuellt pantsystem utreds snarast. Pantsystemet kan om&lt;br&gt;det visar sig nödvändigt i så fall införas omgående och man slipper den&lt;br&gt;tidsförlust som blir följden av att frågan börjar utredas först sedan de&lt;br&gt;föreslagna åtgärderna visat sig otillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kemikalieinspektionen: Det är angeläget att även för startbatterier prö-&lt;br&gt;va miljöavgifter som ett medel att uppnå en hög insamlingsgrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Jönköping: Grundtanken i förslaget är således att för-&lt;br&gt;må batterikonsumenterna att i väsentligt ökad omfattning inlämna kasse-&lt;br&gt;rade startbatterier till särskilt anvisade uppsamlingsställen. Någon ersätt-&lt;br&gt;ning för hanteringen avses inte utgå i det ledet till skillnad från ett system&lt;br&gt;med pant direkt till batterikonsumenten. Kammarrätten ifrågasätter om&lt;br&gt;man med det föreslagna systemet med bl. a. miljöavgift kan uppnå en&lt;br&gt;kontinuerlig insamlingsnivå överstigande 90 procent som angetts som&lt;br&gt;målsättning i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län: Särskilt med hänsyn till att ett pantsy-&lt;br&gt;stem för blybatterier skulle medföra en avsevärd administration och där-&lt;br&gt;med sammanhängande kostnader för alla led i hanteringskedjan är läns-&lt;br&gt;styrelsen beredd att biträda föreslaget avgiftsystem. Avgiften skulle endast&lt;br&gt;behöva utgå för att kompensera de skrotningsföretag, som står för insam-&lt;br&gt;lingen — ett väsentligt mindre antal än alla de bensinstationer m. fl. som&lt;br&gt;berörs av ett pantsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket: RRV vill påpeka att det föreslagna avgiftssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte kommer att bidra till att insamlingsmålen uppnås. Eftersom den&lt;br&gt;föreslagna miljöavgiften är knuten till antalet tillverkade och importerade&lt;br&gt;batterier och föreslås direkt tillföras Returbatt AB medan kostnaderna är&lt;br&gt;beroende av hanteringsaktiviteterna, kommer bolagets resultat att bli säm-&lt;br&gt;re ju större ansträngningar som görs för att samla in förbrukade batterier.&lt;br&gt;För att undvika detta bör bolagets inkomster i stället knytas till insam-&lt;br&gt;lingsresultatet. För att ge erforderligt incitament till att uppnå de uppställ-&lt;br&gt;da insamlingsmålen bör staten därför i avtal med Returbatt AB fastställa&lt;br&gt;bolagets ersättning i relation till antalet återtagna batterier. Om systemet&lt;br&gt;kan utformas med progressiva marginalintäkter kan bolaget få ytterligare&lt;br&gt;incitament till att insamla så många batterier som möjligt. RRV kan även&lt;br&gt;tänka sig ett avgiftssystem där ingen ersättning utges för exempelvis de&lt;br&gt;först insamlade 500000 batterierna årligen men blir desto större för de&lt;br&gt;batterier som därutöver återtas. RRV vill inte förorda ett pantsystem för&lt;br&gt;startbatterier och instämmer därvid i SNV:s invändningar. RRV anser&lt;br&gt;överhuvudtaget inte att ett pantsystem skulle få avsedd effekt på insam-&lt;br&gt;lingsnivån. Problemet är inte av den art att det kan lösas med ett pantsy-&lt;br&gt;stem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfrihetsombudsmannen: Vid valet av ett avgiftssystem i stället för&lt;br&gt;pantförfarande får detta uppmärksammas så att inte avgiftsbeläggning&lt;br&gt;sker också i ett läge då en stabilt högre prisnivå på blyskrot i sig är&lt;br&gt;tillräcklig drivkraft för en effektiv insamling. I annat fall kommer via&lt;br&gt;avgiftssystemt medel att tillföras branscherna ifråga utan något behov av&lt;br&gt;detta från allmän synpunkt. Ett miljöavgiftssystem kan således föra med&lt;br&gt;sig vissa risker vad gäller anpassningen av avgiftens nivå. Sådana risker&lt;br&gt;torde i stort sett kunna undvikas i ett pantsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet: Styrelsen tillstyrker att en särskild miljöav-&lt;br&gt;gift på startbatterier införs och att administrationen ombesörjs av Retur-&lt;br&gt;batt. Styrelsen förutsätter härvid att den ersättning som föreslås utgå till de&lt;br&gt;som tar emot, förvarar och transporterar batterierna för slutligt omhänder-&lt;br&gt;tagande också skall kunna komma kommuner och regionala bolag till&lt;br&gt;godo. Styrelsen förutsätter också att kommunerna blir representerade i&lt;br&gt;Returbatts styrelse. Styrelsen ser ingen anledning till varför avgiftssyste-&lt;br&gt;met först måste prövas innan ett pantsystem kan utredas. Pantsystemet ger&lt;br&gt;konsumenten ett incitament att lämna tillbaka sina förbrukade batterier.&lt;br&gt;Styrelsen anser därför att ett pantsystem för startbatterier bör införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Bildelsgrossisters-Förening, Sveriges Grossistförbund, Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund: Organisationerna finner det i detta fall befogat att kost-&lt;br&gt;naderna för den av miljöskäl betingade insamlingen finansieras genom en&lt;br&gt;avgift, då avgiften kan knytas direkt till produkten på ena sidan och&lt;br&gt;användas direkt för kostnaden på den andra. I fråga om pant eller avgift&lt;br&gt;finner organisationerna att de skäl som anförts mot ett pantsystem är&lt;br&gt;övertygande. Ett pantsystem kräver mer administration och blir av flera&lt;br&gt;skäl dyrare än ett avgiftssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Köpmannaförbund: I fråga om avgift kontra pant delar SKFB&lt;br&gt;naturvårdsverkets uppfattning att det föreslagna systemet är att föredra&lt;br&gt;framför ett pantsystem. Det senare kräver mer administration och blir&lt;br&gt;därmed dyrare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen: LO delar inte naturvårdsverkets uppfattning att &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en miljöavgift är att föredra framfor ett pantsystem på startbatterier. &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot är det rimligt att kommunernas monopol på transport av batteri-&lt;br&gt;er utgår. I förslaget om miljöavgift finns inbyggt ännu en ny organisation,&lt;br&gt;”Returbatt”, som är tänkt att administrera insamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TUDOR AB. TUDOR AB delar Naturvårdsverkets uppfattning att en&lt;br&gt;avgift är att föredra framför ett pantsystem. Det är angeläget att en hög&lt;br&gt;insamlingsgrad nås med en minimerad kostnadsinsats. Detta uppnås i&lt;br&gt;första hand genom att man såsom naturvårdsverket förordar, bygger in-&lt;br&gt;samlingen på att utnyttja redan befintliga resurser och erfarenheter. Ett&lt;br&gt;pantsystem kräver en betydande redovisning och administration i flera led&lt;br&gt;och inte oväsentliga kapitalkostnader under penningflödenas gång. En&lt;br&gt;förutsättning för ett fungerande pantsystem är att man kan särskilja panta-&lt;br&gt;de och inte pantade batterier, vilket enligt vår uppfattning är helt omöjligt&lt;br&gt;i slutet av insamlingskedjan. Ett pantsystem ger vidare de förbrukade&lt;br&gt;batterierna ett värde, som ställer särskilda krav och vållar ytterligare kost-&lt;br&gt;nader vid mellanlagring. Sammantaget blir ett pantsystem väsentligt dyrare&lt;br&gt;än ett avgiftssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NOACK: Noack stödjer naturvårdsverkets förslag att batteriinsamling-&lt;br&gt;en finansieras genom en avgift. De skäl som naturvårdsverket anför mot&lt;br&gt;ett pantsystem är övertygande. Väsentliga fördelar med ett avgiftssystem&lt;br&gt;är också, att ett avgiftssystem möjliggör omedelbara åtgärder, medan i ett&lt;br&gt;pantsystem endast den successivt växande räntan kan tillgodogöras. Den-&lt;br&gt;na ränta är samtidigt en kostnad för konsumenten. För att en pant skall ge&lt;br&gt;tillräckligt bidrag till insamlingskostnaden måste den sättas till 75—100&lt;br&gt;kronor. Räntekostnaden för konsumenten under batteriets normala livs-&lt;br&gt;längd, 4 år, är då vid 10% ränta 35 — 45 kronor. En viktig punkt i naturvård-&lt;br&gt;sverkets förslag är att de som yrkesmässigt säljer startbatterier till förbrukare&lt;br&gt;— detaljisterna — är skyldiga att ta emot förbrukade batterier. Det synes&lt;br&gt;orimligt, att detaljisterna skulle åta sig att administrera ett pantsystem med&lt;br&gt;uppkommande räntekostnader, kontroll- och bevakningsåtgärder etc utan&lt;br&gt;att erhålla någon ersättning. Detta skulle ytterligare fördyra insamlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chloride Batteri AB: Chloride stödjer Naturvårdsverkets förslag att&lt;br&gt;batteriinsamlingen finansieras genom en avgift. Skälen som naturvårds-&lt;br&gt;verket anför mot ett pantsystem är övertygande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Renhållningsverks Föreningen: Troligen kommer en relativt&lt;br&gt;stor mängd batterier att även i framtiden hamna på kommunala mottag-&lt;br&gt;ningsstationer. Föreningen förutsätter att den ersättning som föreslås utgå&lt;br&gt;till de som tar emot, förvarar och transporterar batterierna för slutligt&lt;br&gt;omhändertagande därmed också skall kunna utgå till kommuner/regionala&lt;br&gt;kommunbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Järn- och Metallskrothandlareföreningen. Den föreslagna avgif-&lt;br&gt;ten utgör helt klart minimum för att nå uppställt insamlingsmål. Vad&lt;br&gt;angår frågan om pant instämmer föreningen i vad som uttalats av na-&lt;br&gt;turvårdsverket. Föreningen motsätter sig naturvårdsverkets förslag att ett&lt;br&gt;pantsystem skall kunna utredas redan ett år efter systemets ikraftträdande.&lt;br&gt;Denna ståndpunkt från naturvårdsverkets sida är inkonsekvent eftersom&lt;br&gt;målet 90% skall nås inom två år, vilket i sig enligt föreningens uppfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är en för kort tid för en realistisk utvärdering. I vaije fall är det — &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oberoende av om trenden är positiv eller negativ — omöjligt att dra några &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;representativa slutsatser redan efter ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilindustriföreningen — AB Bilstatistik: I Naturvårdsverkets förslag&lt;br&gt;utvecklas inte närmare hur uppbörden av avgiften på ca 20 kronor per&lt;br&gt;batteri praktiskt skall gå till. Det är väsentligt att uppbörden sker på ett for&lt;br&gt;företagen praktiskt och ändamålsenligt sätt utan onödigt byråkratiskt&lt;br&gt;krångel. En samordning bör ske med andra rapporteringssystem som före-&lt;br&gt;tagen har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Täby. Miljö- och hälsoskyddskontoret&lt;br&gt;tillstyrker att ett system med miljöavgift på batterier prövas for att få igång&lt;br&gt;en insamling som kan fungera for hela landet. Systemet bör kunna använ-&lt;br&gt;das oberoende av om pant kan komma att införas på småbatterier eller&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Göteborg: Ett pantsystem, som kom-&lt;br&gt;plement till det föreslagna avgiftssystemet, bör utredas om det visar sig att&lt;br&gt;avgiftssystemet inte får avsedd effekt. Tyder insamlingsnivån ett år efter&lt;br&gt;att avgiftssystemet trätt i kraft på att Returbatt inte klarar kravet på en mer&lt;br&gt;än 90-procentig återvinning bör ett pantsystem utredas omgående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordcar Batteri AB: Att finansieringen sker via en avgift och inte ett&lt;br&gt;pantsystem anser vi minimera de merkostnader som i slutändan drabbar&lt;br&gt;konsumenten. Vad vi anser är viktigt är att avgiften är av en sådan storlek&lt;br&gt;att den möjliggör att ett positivt värde av betydelse kan åsättas produkten&lt;br&gt;fritt ”skrotgården”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motorbranschens riksförbund: MRF förordar att batterier förutom&lt;br&gt;miljöavgift, också beläggs med en pantavgift på förslagsvis 100 kr (i varje&lt;br&gt;fall ej mindre än 50 kr) som tillfaller den som lämnar in sitt gamla batteri&lt;br&gt;för destruktion. Då är incitamentet tillräckligt stort för att även ”gör-&lt;br&gt;det-självare” — vars medvetande och kunnade i miljöfrågor i allmänhet&lt;br&gt;torde vara dålig — skall returnera äldre batterier i stället for att som nu&lt;br&gt;spara dem i garage, uthus och andra förråd. Alla kostnader, alltså såväl&lt;br&gt;miljöavgift som pant, skall således uttas vid forsäljningstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Insamlingsmål&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket har föreslagit ett insamlingsmål på minst 90%. Ingen&lt;br&gt;remissinstans motsätter sig det uppsatta målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl. a. Sveriges industriförbund och Svensk Järn- och metallskrothandlare-&lt;br&gt;förening framhåller dock att avgiften måste anpassas så att den täcker&lt;br&gt;kostnaderna for en så hög ambitionsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket anser att insamlingsföretagens inkomster från miljö-&lt;br&gt;avgiften bör knytas till insamlingsresultatet vilket skulle främja en högre&lt;br&gt;insamlingsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett hävande av exportförbudet, vilket Nordcar Batterier AB och NO&lt;br&gt;föreslår, skulle enligt dem kunna skapa förutsättningar för en ökad insam-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Mottagande av förbrukade batterier&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket föreslår att alla försäljningsställen skall bli skyldiga att&lt;br&gt;ta emot uttjänta blybatterier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla remissinstanser som yttrat sig i frågan anser att ett tillräckligt stort&lt;br&gt;antal mottagningsställen måste finnas för att bära upp systemet. Petroleum-&lt;br&gt;handelns Riksförbund anser att detaljhandelsledet inte skall åläggas skyl-&lt;br&gt;dighet att mottaga skrotbatterier men väl utbytesbatterier.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Märkning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som yttrat sig i frågan är positiva till att någon form av&lt;br&gt;märkning genomförs. NO förordar att ansvaret för märkningen åläggs&lt;br&gt;tillverkarna respektive importörerna och att märkningen får göras medelst&lt;br&gt;påklistring av etiketter samt att någon kontroll av märkningen i den&lt;br&gt;svenska tullen ej görs. Praktiskt skulle denna märkning kunna göras genom&lt;br&gt;att det redan användna vådlighetsmärket konstrueras om så att det även&lt;br&gt;innefattar återgångssymbolen, fortsätter NO.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Information&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Att informationsinsatser är nödvändiga för att det föreslagna systemet&lt;br&gt;skall fungera ifrågasätts inte av någon remissinstans som yttrat sig i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Returbatt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är överlag positiva till att återvinningssystemet admi-&lt;br&gt;nistreras av Returbatt. Anser att också en representant för detaljhandelsle-&lt;br&gt;det bör ingå i Returbatts styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Kontroll av insamlingsgrad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Några invändningar mot naturvårdsverkets förslag har ej framkommit.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Bidrag ur bilskrotningsfonden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Alla remissinstanserna utom Motorbranschens Riksförbund anser i likhet&lt;br&gt;med naturvårdsverket att medel ur bilskrotningsfonden bör tas i anspråk i&lt;br&gt;inledningsskedet av återvinningssystemets införande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, bl. a. Svenska Järn- och Metallskrothandlareföre-&lt;br&gt;ningen, Chloride Batteri AB och NOACK, anser att medel bör tas i anspråk&lt;br&gt;för att insamla icke utbytesbatterier i någon slags förkampanj innan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudsystemet införs. Detta har också naturvårdsverket tidigare ställt sig Prop. 1990/91: 36&lt;br&gt;positiv till. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Täby kommun ställer sig tveksam till&lt;br&gt;en sådan kampanj. Man bör redan från början anvisa de platser dit folk&lt;br&gt;även fortsättningsvis kan gå för att bli av med sina blybatterier. I en&lt;br&gt;storstadsregion är det näst intill omöjligt att hänvisa folk till de lokala&lt;br&gt;skrotfirmorna för att citera nämnden vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om en övergång till alternativa batterier och alternativa startsystem (avsnitt 2.2.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om en övergång till alternativa batterier och alternativa startsystem (avsnitt 2.2.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om insamling och omhändertagande av miljöfarliga blybatterier (avsnitt 2.2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om insamling och omhändertagande av miljöfarliga blybatterier (avsnitt 2.2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om behovet av informationskampanjer (avsnitt 2.2.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om behovet av informationskampanjer (avsnitt 2.2.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om åtgärdsprogrammets finansiering (avsnitt 2.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:JoU15</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad som anförts om åtgärdsprogrammets finansiering (avsnitt 2.3).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1990-10-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1990-10-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1990-10-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1990-10-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Vänsterpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:44:13</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE0336</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:44:13</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE0336</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__36.pdf</filnamn>
<filstorlek>1348342</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om åtgärder mot miljöfarliga blybatterier</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/86FEFF80-7EEA-49EF-B62A-1A49ECDCD324</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:JoU15</uppgift>
<ref_dok_id>GE01JoU15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JoU15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Åtgärder mot miljöfarliga blybatterier</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:36&lt;br/&gt;
Åtgärder mot miljöfarliga batterier</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:36 Åtgärder mot miljöfarliga blybatterier</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:36&lt;br/&gt;
Åtgärder mot miljöfarliga batterier</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:36 Åtgärder mot miljöfarliga blybatterier</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:36&lt;br/&gt;
Åtgärder mot miljöfarliga batterier</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:36 Åtgärder mot miljöfarliga blybatterier</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:36&lt;br/&gt;
Åtgärder mot miljöfarliga batterier</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:36 Åtgärder mot miljöfarliga blybatterier</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:36&lt;br/&gt;
Åtgärder mot miljöfarliga batterier</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:36 Åtgärder mot miljöfarliga blybatterier</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Annika Åhnberg  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:36&lt;br/&gt;
Åtgärder mot miljöfarliga batterier</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:36 Åtgärder mot miljöfarliga blybatterier</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Annika Åhnberg  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karl Erik Olsson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:36&lt;br/&gt;
Åtgärder mot miljöfarliga batterier</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:36 Åtgärder mot miljöfarliga blybatterier</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karl Erik Olsson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sven Eric Lorentzon  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:36&lt;br/&gt;
Åtgärder mot miljöfarliga batterier</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:36 Åtgärder mot miljöfarliga blybatterier</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sven Eric Lorentzon  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sören Norrby  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:36&lt;br/&gt;
Åtgärder mot miljöfarliga batterier</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:36 Åtgärder mot miljöfarliga blybatterier</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sören Norrby  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Åsa Domeij  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:36&lt;br/&gt;
Åtgärder mot miljöfarliga batterier</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:36 Åtgärder mot miljöfarliga blybatterier</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Åsa Domeij  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>