<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284718</hangar_id>
 <dok_id>GE0334</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>34</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:34</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>34</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1990-10-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:36:51</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:02:05</publicerad>
 <titel>om ny bostadsfinansiering, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0334/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0334</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE0334</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91: 34&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om ny bostadsfinansiering, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0334/prop_199091__34-1.png" style="width:40pt;height:68pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1990/91: 34&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslär riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-&lt;br&gt;gade utdrag ur regeringsprotokollet den 4 oktober 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulf Lönnqvist&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att det nuvarande låne- och räntebidragssystemet vid&lt;br&gt;ny- och ombyggnad av bostadshus den 1 juli 1992 ersätts av ett stödsystem&lt;br&gt;som bygger på att hela lånefinansieringen sker på den allmänna lånemark-&lt;br&gt;naden i konkurrens mellan kreditinstituten. En del av låneräntorna föreslås&lt;br&gt;kunna bli omfördelade över tiden med hjälp av räntelån som låntagarna tar&lt;br&gt;upp på den allmänna lånemarknaden. Lånefinansieringen garanteras genom&lt;br&gt;statliga kreditgarantier. Räntebidrag behålls i den utsträckning som behövs&lt;br&gt;dels för att ge hyresgäster och bostadsrättshavare samma minskning av ränte-&lt;br&gt;kostnaderna som egnahemsägare får via skattesystemet, dels för att hindra att&lt;br&gt;räntelånesystemet vid höga realräntor ökar den reala skuldbelastningen på&lt;br&gt;fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, föreslås medverka i&lt;br&gt;finansieringen av ny- och ombyggnad av bostäder på samma villkor som&lt;br&gt;andra kreditinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att subventionsmässigt jämställa hyres- och bostadsrättshus med&lt;br&gt;egnahem lämnas skattekompenserande räntebidrag för hyres- och bostads-&lt;br&gt;rättshus som uppfyller allmänna krav för statligt stöd vid ny- eller ombygg-&lt;br&gt;nad. Bidrag lämnas med 30 % av en beräknad kostnad för räntor på en låne-&lt;br&gt;skuld för investeringen och på räntelån. Låneskulden för investeringen antas&lt;br&gt;motsvara en godkänd kostnad för ny- eller ombyggnaden. Vid ombyggnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 34&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnas räntebidrag för nyinvesteringar och underhållsåtgärder med en var- Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;aktighet på minst 30 år. Det skattekompenserande räntebidraget lämnas för en&lt;br&gt;total bidragstid av 40 år vid nybyggnad och 30 år vid ombyggnad. När den&lt;br&gt;beräknade räntelåneskulden inte längre ökar minskas räntebidraget i takt med&lt;br&gt;en tänkt amortering. För hyreshus grundas det skattekompenserande ränte-&lt;br&gt;bidraget på en beräknad låneskuld och för bostadsrättshus på en faktisk&lt;br&gt;låneskuld.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt räntebidrag lämnas under tiden med höga realräntor (realränte-&lt;br&gt;bidrag'). Fullt realräntebidrag lämnas under de tio första åren efter husets&lt;br&gt;färdigställande. Under de följande tio åren minskas realräntebidraget för att&lt;br&gt;upphöra tjugo år efter färdigställandet. Realräntebidraget lämnas oberoende&lt;br&gt;av husets faktiska finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statliga kreditgarantier lämnas i den utsträckning långivaren önskar för&lt;br&gt;sådana lån som behövs för att täcka den del av lånebehovet som i dag täcks&lt;br&gt;med bostadslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statlig kreditgaranti lämnas även för räntelån. Låntagare och långivare får&lt;br&gt;själva avtala om villkoren för sådana lån. Statens åtaganden begränsas till den&lt;br&gt;skulduppbyggnad som följer om nettoutgiften det första året är 3,75 % av&lt;br&gt;investeringslånet och nettoutgiften därefter årligen ökar i takt med inflationen.&lt;br&gt;Den så beräknade räntelåneskulden minskas med ett belopp som motsvarar&lt;br&gt;fullt realräntebidrag för året. Den förutsatta nettoutgiften det första året ökas&lt;br&gt;stegvis från 3,75 % år 1992 till 4,0 % år 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För garantigivningen inrättas en särskild kreditgarantinämnd. För kredit-&lt;br&gt;garantin tas ut en årlig avgift som skall täcka kostnaderna för administration&lt;br&gt;och förluster. Avgiften motsvarar inledningsvis 0,5 % av det garanterade&lt;br&gt;lånebeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bostadshus som uppförts eller byggts om med stöd av bostadslån och&lt;br&gt;räntebidrag ersätts nuvarande räntebidrag den 1 januari 1993 med ett skatte-&lt;br&gt;kompenserande räntebidrag för hyres- och bostadsrättshus, ett realräntebidrag&lt;br&gt;samt en stadig kreditgaranti för räntelån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett statligt investeringsbidrag för bostäder införs den 1 januari 1991 i syfte&lt;br&gt;att kompensera för de ökade kostnader som följer av slopade reducerings-&lt;br&gt;regler för mervärdeskatt för byggnads- och anläggningsarbeten m.m.&lt;br&gt;Bidraget lämnas med 9,7 % av de beräknade kostnaderna inkl, mervärdeskatt&lt;br&gt;för åtgärderna. Vid ombyggnad lämnas bidrag för nyinvesteringar och för&lt;br&gt;underhållsåtgärder med en varaktighet på minst 30 år. En förutsättning för&lt;br&gt;investeringsbidrag är tills vidare att projektet uppförs eller byggs om med&lt;br&gt;stöd av bostadslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att räntestödet för underhåll m.m. utvidgas den 1 januari&lt;br&gt;1991 till att omfatta 20-årsåtgärder i lägenheter i alla hyreshus och 10-årsåt-&lt;br&gt;gärder i lägenheter i nya hyreshus. Taket i den s. k. räntebidragstrappan för&lt;br&gt;hyres- och bostadsrättshus slopas den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås att plan- och bostadsverket byter namn den 1 januari&lt;br&gt;1991 till boverket.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;B ostadsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdet den 4 oktober 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Engström,&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström,&lt;br&gt;Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds,&lt;br&gt;Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lönnqvist&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om ny bostadsfinansiering, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Grunddragen i det finansieringssystem som gäller vid ny- och ombyggnad av&lt;br&gt;bostäder beslutades av riksdagen år 1974.1 januari 1989 uppdrog jag åt en&lt;br&gt;utredare inom bostadsdepartementet att allsidigt belysa dagens bostadspoli-&lt;br&gt;tiska situation, de brister som finns i gällande stödsystem, systemens fördel-&lt;br&gt;ningspolitiska effekter och möjligheterna att förbättra måluppfyllelsen inom&lt;br&gt;bostadspolitiken. Resultatet redovisades i maj 1989 i rapporten (Ds&lt;br&gt;1989: 39) Studier av bostadssektorn 1989. Mot bakgrund av denna redovis-&lt;br&gt;ning och den då pågående översynen av skattesystemet tillkallade jag med&lt;br&gt;stöd av regeringens bemyndigande den 8 juni 1989 en särskild utredare&lt;br&gt;(docenten Bengt Owe Birgersson) för att se över det nuvarande bostads-&lt;br&gt;finansieringssystemet (dir. 1989: 29). Utredningen, som antog namnet&lt;br&gt;boendekostnadsutredningen, redovisade den 18 september 1989 betänkandet&lt;br&gt;(SOU 1989: 71) Ny bostadsfinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare (prop. 1989/90: 144) behandlat boendekostnadsutred-&lt;br&gt;ningens förslag om bostadsbidrag. I det följande kommer jag att behandla&lt;br&gt;utredningens förslag om ny bostadsfinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till protokollet i detta ärende bör fogas en förteckning över remissin-&lt;br&gt;stanserna och en sammanställning av remissyttrandena som bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Boendekostnadsutredningens förslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Huvuddragen i ett nytt bostadspolitiskt stödsystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår ett nytt bostadspolitiskt stödsystem. Utgångspunkterna&lt;br&gt;för utredningens förslag är de problem och brister som enligt utredningen&lt;br&gt;finns i dagens system och de nya förutsättningar i fråga om byggpriser och&lt;br&gt;bostadsutgifter som förslagen från skatteutredningama (SOU 1989: 33-35)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ger. Enligt utredningen medför förslag med dessa utgångspunkter omför- Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;delningar mellan olika hushåll. Förändringar bör dock enligt utredningen&lt;br&gt;genomföras med varsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen bör ett nytt bostadsfinansieringssystem i huvuddrag&lt;br&gt;bestå av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett investeringsbidrag för ny- och ombyggnad av permanenta bostader som&lt;br&gt;motsvarar den föreslagna ökningen av byggmomsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en grundsubvention på alla investeringar i permanenta bostäder, för egna-&lt;br&gt;hem genom skattesystemet och för hyreshus och bostadsrättsföreningar&lt;br&gt;genom ett räntebidrag till 30 % av en beräknad räntekostnad för investeringen&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ränteldn på kapitalmarknaden med en statlig skuldutvecklingsgaranti och&lt;br&gt;viss kreditgaranti för att omfördela resterande räntekostnader i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag om en ny bostadsfinansiering i korthet sammanfattas&lt;br&gt;enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Investeringsbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Om byggmomsen höjs som en del av skattereformen, leder det enligt utred-&lt;br&gt;ningen till en inte försumbar värdetillväxt på befintliga fastigheter som är svår&lt;br&gt;att motivera från bostadspolitiska utgångspunkter. En övergång till räntelån&lt;br&gt;skulle också försvåras om åtgärden får ett materiellt genomslag. Utredningen&lt;br&gt;föreslår därför att bostadsbyggandet inom det bostadspolitiska stödsystemet&lt;br&gt;kompenseras för en höjd byggmoms genom ett investeringsbidrag på ca 10 %&lt;br&gt;av kostnaderna för ny- och ombyggnad av bostäder. Med ombyggnads-&lt;br&gt;kostnad avses med utredningens definition kostnaden för de nya kvaliteter&lt;br&gt;som tillförs huset vid förbättringen (kostnader som berättigar till räntelån).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till investeringsbidraget kopplas de krav som för närvarande gäller för&lt;br&gt;bostadslån. Bidragsunderlaget kan beräknas på samma sätt som för närva-&lt;br&gt;rande gäller för låneunderlag för bostäder. Dock bör reduktionen till 80 % av&lt;br&gt;det faktiska prisläget i schablonsystemet slopas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Grundsubventioner för nya hus&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För egnahem innebär inkomstskatteförslaget en statlig skattereduktion med&lt;br&gt;30 % av ränteutgifterna. För att jämställa hyresgäster och bostadsrättshavare&lt;br&gt;med egnahemsägare föreslår utredningen att ett skattekompenserande ränte-&lt;br&gt;bidrag lämnas vid ny- och ombyggnad av hyreshus och hus som ägs av&lt;br&gt;bostadsrättsföreningar motsvarande 30 % av beräknade räntekostnader. En&lt;br&gt;förutsättning för bidrag är dock att motsvarande skatteeffekt inte uppkommer&lt;br&gt;på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första året skall den bidragsberättigade räntekostnaden enligt förslaget&lt;br&gt;motsvara bidragsunderlaget för investeringsbidrag efter avdrag för investe-&lt;br&gt;ringsbidraget multiplicerat med den schabloniserade räntesats som dagens&lt;br&gt;räntebidrag grundas på. Räntekostnaden förändras därefter med ränta på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räntelånet. Utredningen förutsätter att det ursprungliga lånet/lånen inte amor- Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;teras innan räntelånet har amorterats i sin helhet. Därefter minskar ränte-&lt;br&gt;kostnaden i takt med en beräknad amortering på det ursprungliga lånet/lånen&lt;br&gt;med utgångspunkt i en total lånetid på 40 år. I motsats till vad som för när-&lt;br&gt;varande gäller för räntestöd for underhåll m.m. - men som gäller för ränte-&lt;br&gt;bidrag vid ny- och ombyggnad - förutsätts att de faktiska lånen uppgår till&lt;br&gt;minst det bidragsgrundande lånebeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsunderlaget för investeringsbidrag vid ombyggnad blir enligt för-&lt;br&gt;slaget avsevärt mindre än dagens låneunderlag. Därför förutsätts också -&lt;br&gt;vilket även framgår av utredningens förslag om räntelån - att räntestödet för&lt;br&gt;underhåll m.m. kompletteras med en kategori for långfristiga åtgärder (30 år).&lt;br&gt;Eftersom detta senare räntestöd också är en grundsubvention kommer det då&lt;br&gt;att handla om grundsubventioner på 30 % av beräknade räntekostnader för&lt;br&gt;åtgärder med en varaktighet på 40, 30, 20 eller 10 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egnahem slopas räntebidragen helt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Räntelån för nya hus&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.4.1 &amp;nbsp;Samband mellan finansieringen av den ursprungliga&lt;br&gt;investeringen och räntelån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I huvudsak två olika modeller är enligt utredningen tänkbara för finansiering&lt;br&gt;med lån för den ursprungliga investeringen (investeringslån) och räntelån.&lt;br&gt;Den ena är den gällande ordningen för investeringslån som förutsätter under-&lt;br&gt;liggande kredit från bostadsinstitut och författningsreglerat bostadslån finan-&lt;br&gt;sierat av SBAB. Denna ordning kan i och för sig kompletteras med ett för-&lt;br&gt;fattningsreglerat räntelån finansierat av SBAB. Den andra är ett fullständigt&lt;br&gt;investeringslån förenat med räntelån från bostadsinstitut med SBAB i sak&lt;br&gt;jämställt med övriga bostadsinstitut. I båda fallen skall räntelånet vara förenat&lt;br&gt;med en statlig skuldutvecklingsgaranti och i det senare fallet med en möjlighet&lt;br&gt;för bostadsinstitutet att köpa en statlig kreditgaranti för lånebelopp över en&lt;br&gt;viss nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBAB skall alltid ha skyldighet att lämna räntelån med de villkor som&lt;br&gt;anges i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.2 &amp;nbsp;Räntelån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntelån är en sammanfattande benämning för en typ av lån med egenskapen&lt;br&gt;att omfördela räntekostnaderna i tiden. I böijan av lånetiden täcker inte lån-&lt;br&gt;tagarens betalningar hela räntekostnaden. Överskjutande del läggs i stället till&lt;br&gt;låneskulden som ett räntelån. Allteftersom låntagarens betalningar ökar i&lt;br&gt;löpande priser (nominellt) minskar så småningom skuldökningen för att slut-&lt;br&gt;ligen upphöra. Då inleds återbetalningen av räntelånet. Till den del ränte-&lt;br&gt;kostnaderna är inflationsbetingade, dvs. bara är en ersättning for en löpande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;penningvärdeförsämring, kan omfördelningen genomföras utan att låntaga- Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;rens betalningar eller låneskuld ökar i fasta priser (realt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att räntelånets storlek grundas på bidragsunderlaget&lt;br&gt;för investeringsbidrag efter avdrag för investeringsbidraget. Utredningen&lt;br&gt;förutsätter att underlaget for räntelånet och skuldutvecklingsgarantin, garanti-&lt;br&gt;underlaget, skall differentieras på samma sätt som den övre lånegränsen i&lt;br&gt;dagens system, dvs. vara 100, 99 eller 95 % av bidragsunderlaget för inves-&lt;br&gt;teringsbidrag efter avdrag för investeringsbidraget. Räntelån och skuldut-&lt;br&gt;vecklingsgaranti föreslås bara komma i fråga för hus som byggts eller byggts&lt;br&gt;om med stöd av investeringsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår vidare att den garanterade nettoutgiften det första året&lt;br&gt;skall vara 3,75 %. Vid en marknadsränta på 11 % och en grundsubvention på&lt;br&gt;30 % av marknadsräntan innebär det att av marknadsräntan täcks 3,3 pro-&lt;br&gt;centenheter av grundsubventionen, 3,95 procentenheter av räntelån och 3,75&lt;br&gt;procentenheter av låntagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår slutligen att nettoutgiften årligen skall ökas med en&lt;br&gt;faktor, fastställd för fem år i taget, som med en procentenhet per år under-&lt;br&gt;stiger en förväntad ökning av den allmänna prisnivån. Efter fem år justeras&lt;br&gt;nettoutgiften så att ingångsvärdet för den nya perioden motsvarar vad som&lt;br&gt;hade följt av en korrekt prognos. Besluten om ökningstakt och justering skall&lt;br&gt;fattas av en särskild nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.3 &amp;nbsp;Skuldutvecklingsgaranti&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntelånen bör enligt utredningen förenas med en skuldutvecklingsgaranti&lt;br&gt;med innebörden att den reala låneskulden skall minska med lägst 5/60-delar&lt;br&gt;under vatje femårsperiod. Skuldutvecklingsgarantin blir oberoende av om&lt;br&gt;låntagaren i förhållande till den faktiska prisutvecklingen har haft små eller&lt;br&gt;stora nettoutgifter under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.4 &amp;nbsp;Kreditgaranti&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta bostadsinstitutens räntelångivning föreslås att instituten hos&lt;br&gt;staten skall kunna försäkra sig mot kreditrisker i enskilda fall. Försäkringen&lt;br&gt;skall avse den del av krediten som institutet finner mest riskfylld. Premien har&lt;br&gt;beräknats till 0,5-1 % av det försäkrade beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.5 &amp;nbsp;Annan säkerhet för lån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bostadslån som avser egnahem krävs att kommunerna lämnar fyllnads-&lt;br&gt;borgen för ett belopp som motsvarar 40 % av skulden på bostadslånet vid&lt;br&gt;förlusttillfället. Utredningen föreslår att ett motsvarande krav skall ställas för&lt;br&gt;skuldutvecklingsgaranti i fråga om egnahem. Enligt förslaget bör garantin&lt;br&gt;lämnas bara om kommunen lämnar fyllnadsborgen för ett belopp som mot-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarar 10 % av det ursprungliga lånet. Utredningen förutsätter att borgens- Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;åtagandet i säkerhetshänseende ligger efter säkerheten för skuldökningar på&lt;br&gt;grund av räntelån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller för närvarande föreslås att allmännyttiga&lt;br&gt;bostadsföretag får använda kommunal borgen som säkerhet för lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt föreslås att det för investeringslån och räntelån skall ställas säker-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het i form av panträtt med bästa säkerhetsläge.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Grundsubventioner och räntelån för hus som tidigare&lt;br&gt;fått räntebidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.5.1 &amp;nbsp;Grundsubventioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundsubventionen föreslås införd även i fråga om de hyres- och bostads-&lt;br&gt;rättshus som för närvarande får räntebidrag. Grundsubventionen föreslås i&lt;br&gt;dessa fall bli 30 % av räntekostnaden för bostadslån och underliggande kredit&lt;br&gt;enligt de schablonregler som sedan den 1 juli 1989 gäller för att bestämma&lt;br&gt;räntesatser och lånens storlek. Till detta läggs räntekostnaden för räntelån.&lt;br&gt;Om räntebidraget enligt tidigare regler vid förslagets ikraftträdande är lägre än&lt;br&gt;grundsubventionen, skall tidigare räntebidragsbelopp ligga fast så länge detta&lt;br&gt;belopp understiger beloppet för grundsubventionen. I dessa fall blir det inte&lt;br&gt;aktuellt med räntelån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.2 &amp;nbsp;Räntelån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övergång från räntebidrag till räntelån för nya hus måste enligt utred-&lt;br&gt;ningen av fördelningspolitiska skäl också följas av en motsvarande övergång&lt;br&gt;för de hus som för närvarande har räntebidrag. Även paritetsaspekter och&lt;br&gt;statsfinansiella skäl talar för en sådan övergång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom i fråga om grundsubventionen föreslås räntelånets storlek grundas&lt;br&gt;på summan av bostadslån och underliggande kredit. Nettoutgiften det första&lt;br&gt;året bestäms till i princip 70 % av de garanterade räntor som för närvarande&lt;br&gt;gäller för egnahem av motsvarande ålder. Av paritetsskäl föreslås dock något&lt;br&gt;lägre nettoutgifter för hus med bostadslån utbetalade mellan åren 1983 och&lt;br&gt;1990. Det innebär att betalningskraven för beståndet relativt sett förändras på&lt;br&gt;samma sätt som betalningskraven för nya hus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garanterade räntesatser enligt gällande regler och utredningens förslag till&lt;br&gt;nettoutgifter år 1991 för hus av olika ålder framgår av följande sammanställ-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;År för bostads-&lt;br&gt;lånets utbetalning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Garanterad räntesats&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Nettoutgift, %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmännytta,&lt;br&gt;bostadsrätt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Egnahem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1982&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,05&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1981&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10,70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1979&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att den garanterade räntan i vissa fall har bestämts med&lt;br&gt;utgångspunkt i husets påbörjande eller färdigställande och således inte alltid&lt;br&gt;med utgångspunkt i bostadslånets utbetalning anser utredningen att nettorän-&lt;br&gt;toma år 1991 skall fastställas i varje låneärende med utgångspunkt i den&lt;br&gt;garanterade ränta som annars skulle ha gällt i låneärendet under året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettoutgiftema i beståndet förutsätts också ökas på samma sätt som för&lt;br&gt;nya hus. Även skuldutvecklingsgarantin skall gälla i beståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som föreslås för nyproduktionen skall SBAB alltid ha&lt;br&gt;skyldighet att lämna räntelån på angivna villkor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Vissa andra låneformer som för närvarande är&lt;br&gt;förenade med räntebidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag av samma typ som vid ny- och ombyggnad lämnas för närva-&lt;br&gt;rande även enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förordningen (1987: 258) om stöd för flerbarnsfamiljer för köp av egna-&lt;br&gt;hem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förordningen (1984: 614) om lån för förvärv av vissa fastigheter som har&lt;br&gt;förköpts enligt förköpslagen (1967: 868),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förordningen (1983: 40) om räntebidrag för underhållslån i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förordningen (1985: 352) om lån m.m. för gatukostnadsersättning i vissa&lt;br&gt;fall (upphävd 1990: 648) samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förordningen (1977: 332) om statligt stöd till energibesparande åtgärder i&lt;br&gt;bostadshus m.m. (upphävd 1980: 334).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 a § förordningen (1982: 644) om lån för byggnadstekniska åtgär-&lt;br&gt;der i bostadshus lämnas också sådana räntebidrag i Norrbottens län för åtgär-&lt;br&gt;der som genomförts med stöd av förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att räntebidragen även i dessa fall ersätts av&lt;br&gt;grundsubvention och räntelån.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ny bostadsfinansiering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bostaden som en grundläggande social rättighet är utgångspunkten för den&lt;br&gt;sociala bostadspolitiken. Det innebär att bostadspolitiken skall inriktas så att&lt;br&gt;målet om allas rätt till en bra bostad kan förverkligas. Därför måste bostads-&lt;br&gt;byggandet i tider av bostadsbrist ligga på en hög nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den sociala bostadspolitikens mål skall kunna uppnås måste det finnas&lt;br&gt;ett väl fungerande bostadsfinansieringssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt boendekostnadsutredningen har de nuvarande skatte- och subven-&lt;br&gt;tionssystemen för bostäder brister i fråga om neutralitet mellan olika upplå-&lt;br&gt;telseformer och fastighetsägarkategorier, både vid produktionstillfället och&lt;br&gt;över tiden. Det finns också brister i paritet i fråga om utgifter för bostäder av&lt;br&gt;olika ålder, vilket motverkar den rörlighet som är nödvändig på bostads-&lt;br&gt;marknaden för att bostadsbeståndet skall utnyttjas effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens bedömningar är det främst bostadsbidragen som har&lt;br&gt;en hög fördelningspolitisk precision. Det generella bostadspolitiska stödet,&lt;br&gt;räntebidrag och skattesubventioner, sänker visserligen relativpriserna på alla&lt;br&gt;bostäder, men eftersom hushåll med höga inkomster har en högre bostads-&lt;br&gt;konsumtion får dessa hushåll en större andel av det generella stödet än andra&lt;br&gt;hushåll. Det generella stödet kan också kapitaliseras när egnahem och&lt;br&gt;bostadsrätter byter ägare och således öka säljarens förmögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av bl.a. stigande produktionskostnader och höga räntor har&lt;br&gt;kostnaderna för det generella stödet ökat avsevärt under senare år. Även&lt;br&gt;statsfinansiella skäl gör det därför nödvändigt att nu ompröva det stödsystem&lt;br&gt;som har fungerat under mer än 15 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De krav som bör ställas på ett reformerat stöd för ny- och ombyggnad av&lt;br&gt;bostadshus är flera och har skilda utgångspunkter. I första hand kommer de&lt;br&gt;bostadspolitiska kraven, såsom att stödsystemet bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vara neutralt mellan ägar- och upplåtelseformema,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ge förbättrad utgiftsparitet över tiden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vara fördelningspolitiskt effektivt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- motverka kapitalisering av stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en omläggning talar också kreditpolitiska skäl. I detta avseende är det&lt;br&gt;angeläget att stödsystemet kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- främja konkurrensen på kreditmarknaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- stimulera ökat sparande inom bostadssektorn och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ge en ökad räntekänslighet hos låntagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av statsfinansiella skäl bör vidare stödsystemet minska automatiken i till-&lt;br&gt;växten av statens utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De krav som jag nu har redovisat måste kunna tillgodoses samtidigt som&lt;br&gt;en bostadsproduktion av en tillräcklig omfattning kan genomföras. Ett nytt&lt;br&gt;stödsystem måste vidare ha sådana egenskaper att det kan antas bli bestående&lt;br&gt;under lång tid. En grundläggande förutsättning för detta är att systemets&lt;br&gt;effekter är överblickbara över tiden och att systemet varken på kort eller lång&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sikt medför en oskälig belastning på låntagarna. Bostadsfinansieringen måste Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;utformas så att hushållen kan bedöma sina ekonomiska åtaganden i boendet&lt;br&gt;och vara förvissade om att ett bostadsval, som i det korta perspektivet är både&lt;br&gt;önskvärt och möjligt, inte på längre sikt kan leda ull åtaganden som hushållet&lt;br&gt;inte kan bära.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Huvuddragen i ett nytt finansieringssystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Det nuvarande låne- och räntebidragssystemet vid&lt;br&gt;ny- och ombyggnad av bostadshus ersätts av ett system som bygger på&lt;br&gt;att hela lånefinansieringen sker på den allmänna lånemarknaden och att&lt;br&gt;en del av låneräntorna omfördelas över tiden med hjälp av räntelån som&lt;br&gt;också tas upp på den allmänna lånemarknaden. Direkta statliga ränte-&lt;br&gt;bidrag behålls endast i den utsträckning som behövs dels för att ge&lt;br&gt;ägare av hyreshus och bostadsrättsföreningar motsvarande räntesub-&lt;br&gt;vention som egnahemsägare får via skattesystemet, dels för att hindra&lt;br&gt;att räntelånesystemet vid höga räntor i förhållande till inflationen leder&lt;br&gt;till att den reala skuldbelastningen på fastigheten ökar sett över tiden.&lt;br&gt;Räntelånen och en del av investeringslånen garanteras genom statliga&lt;br&gt;kreditgarantier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i princip med min bedömning.&lt;br&gt;Utredningen anser dock att SBAB bör ges en viss särställning i fråga om&lt;br&gt;räntelån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget om räntelån har fått ett blandat mottagan-&lt;br&gt;de bland remissinstanserna. Huvudtanken med ett räntelånesystem godtas&lt;br&gt;dock av en majoritet av remissinstanserna. Jag redovisar här en kort samman-&lt;br&gt;fattning av vissa remissinstansers synpunkter på frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt plan- och bostadsverket medför boendekostnadsutredningens för-&lt;br&gt;slag bl.a. att bostadsfinansieringssystemet anpassas till skattereformen, att&lt;br&gt;skillnaderna i subventioner minskar mellan bostäder av olika ålder och i olika&lt;br&gt;upplåtelseformer och att möjligheterna att kapitalisera subventioner minskar&lt;br&gt;utan att bostadsutgiftema ökar väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt HSB.s Riksförbund bör omfördelningen av bostadskostnaderna i&lt;br&gt;tiden antingen ske genom nuvarande räntebidrag kombinerade med en refor-&lt;br&gt;merad fastighetsskatt eller med räntelån enligt boendekostnadsutredningens&lt;br&gt;förslag under förutsättning att kreditgarantin utformas så att övergången inte&lt;br&gt;leder till höjda räntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbyggen som anser att förslaget om räntelån ger en acceptabel avväg-&lt;br&gt;ning mellan rimlig skuldökning och rimlig utgiftsökning i olika tänkbara&lt;br&gt;kombinationer av inflationstakt och realränta framhåller dock att snabba för-&lt;br&gt;ändringar i inflationstakt och/eller realränta som inte går i takt med byggpris-&lt;br&gt;utvecklingen kan ge oönskade effekter. Överstiger förändringarna vad som&lt;br&gt;skulle vara en naturlig ökning av byggprisema drivs dessa upp. I det om-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vända fallet konserveras besvärande paritetsproblem. Enligt Riksbyggen bör Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;detta beaktas när skuldutvecklingsgarantin utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Bostadsrätttföreningars Centralorganisation, SBC, underkänner&lt;br&gt;förslaget till räntelån och menar att lånen är svårförklarliga och kan medföra&lt;br&gt;risker för överbelåning. Lånen är vidare politiskt instabila och anses leda till&lt;br&gt;minskad nyproduktion. De medför inte heller någon kostnadspress i byggan-&lt;br&gt;det och är oförenliga med en nominell realisationsvinstbeskattning samt sak-&lt;br&gt;nar sparstimulanser. Särskilt orimlig är enligt SBC en tvångsmässig omlägg-&lt;br&gt;ning av befindiga räntesubventioner till räntelån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, SABO, anser att huvuddragen i&lt;br&gt;det föreslagna bostadsfinansieringssystemet ger förutsättningar för en förbätt-&lt;br&gt;rad neutralitet mellan olika upplåtelseformer. Fastighetsskatten bör dock&lt;br&gt;utformas så att den ingår som en komponent i det föreslagna systemet och&lt;br&gt;därmed tillsammans med övriga komponenter blir ett reellt bostadspolitiskt&lt;br&gt;instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Sveriges Fastighetsägareförbund, som tillstyrker huvuddragen i&lt;br&gt;förslagen om att kraftigt begränsa de generella räntebidragen, bör dock fram-&lt;br&gt;tida subventioner frikopplas från finansieringen. Under perioder med hög&lt;br&gt;inflation eller hög realränta är det enligt förbundet nödvändigt att kunna&lt;br&gt;omfördela kapitalkostnader över tiden för att byggproduktionen skall kunna&lt;br&gt;hållas uppe. Enligt förbundet bör man fästa tilltro till kreditmarknadsinsti-&lt;br&gt;tutens förmåga att erbjuda nya, kreativa och individuellt anpassade finansie-&lt;br&gt;ringslösningar som gör den statliga garantimodellen ointressant och onödig.&lt;br&gt;De formella hinder som kan föreligga för detta bör därför snarast undanröjas.&lt;br&gt;Många invändningar kan resas mot den tekniska lösning som boendekost-&lt;br&gt;nadsutredningen valt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggentreprenörerna (Entreprenörföreningen) tillstyrker boendekost-&lt;br&gt;nadsutredningens förslag om räntelån under förutsättning att betryggande&lt;br&gt;statliga garantier kan skapas för att fastighetsvärdena med marginal täcker en&lt;br&gt;växande skuldbörda. För egnahem konstaterar föreningen att priserna sett i ett&lt;br&gt;längre perspektiv har tenderat att utvecklas i takt med inflationen men att&lt;br&gt;svängningarna, inte minst regionalt, har varit stora och ibland bestått under&lt;br&gt;lång tid. Bl.a. mot denna bakgrund kan inte föreningen finna att den före-&lt;br&gt;slagna skuldutvecklingsgarantin ger egnahemsägare ett rimligt skydd. I från-&lt;br&gt;varon av ett sådant är risken stor att räntelånesystemet inte kan upprätthållas&lt;br&gt;under någon längre period. För hyreshus konstaterar föreningen att fastig-&lt;br&gt;hetsvärdena sjunkit realt under lång tid. Utredningens förslag kan förstärka&lt;br&gt;denna utveckling. Det är alltså tveksamt om hyreshusen kan bära en&lt;br&gt;skuldökning genom räntelån om inte avkastningen kan höjas genom att&lt;br&gt;bruksvärdesystemet ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund, STR, tillstyrker förslaget om rän-&lt;br&gt;telån men anser att räntelån i beståndet innebär så stora förändringar att de bör&lt;br&gt;införas under en femårig övergångstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas Riksförbund tillstyrker det föreslagna bostadsfinansie-&lt;br&gt;ringssystemet men anser att även fastighetsskatten bör användas i bostads-&lt;br&gt;politiskt syfte. Förbundet ifrågasätter dock SBABs roll i systemet och vad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som skulle följa om SBAB bara får en liten del av utlåningen och samtidigt Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;åläggs att svara för den osäkraste delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Villaägareförbund tillstyrker räntelån för nya hus men anser att&lt;br&gt;det bör skapas alternativ till räntelån för dem som inte vill ta lån med&lt;br&gt;skuldökning. Räntelån bör även finnas för köpare av begagnade småhus.&lt;br&gt;Förbundet ifrågasätter dock om inte den påtagliga risken för prisstagnation på&lt;br&gt;småhusmarknaden gör att man bör vänta tre till fyra år med att införa räntelån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken som instämmer i utredningens kritik av det nuvarande finan-&lt;br&gt;sierings- och subventionssystemet, anser dock att förslaget innebär att alltför&lt;br&gt;stora delar av kapitalkostnaden skall betalas genom räntelån. Skuldutveck-&lt;br&gt;lingsgarantin är alltför komplicerad, svår att förklara och också politiskt svår-&lt;br&gt;hanterlig. Riksbanken anser också att utredningen underskattat de admi-&lt;br&gt;nistrativa problemen med att genomföra ett nytt system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret menar att ett genomförande av utredningens förslag om&lt;br&gt;att ersätta räntebidrag med räntelån kan få så stora effekter på fastighets-&lt;br&gt;priserna att bostadsinstituten får problem med säkerheterna för redan lämnade&lt;br&gt;lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna Pensionsfonden, första, andra och tredje fondstyrelserna, som&lt;br&gt;år 1986 avstyrkt bostadskommitténs förslag om räntelån, anser att boende-&lt;br&gt;kostnadsutredningens förslag om skuldutvecklingsgaranti och kreditgaranti&lt;br&gt;samt möjligheterna till totalfinansiering av bostadsbyggandet innebär viktiga&lt;br&gt;kompletteringar i förhållande till det tidigare förslaget. Många outredda frågor&lt;br&gt;återstår dock enligt fonden, bl.a. en mer fullständig analys av räntelånesys-&lt;br&gt;temets stabilitet, övergångsproblem, alternativa låneformer och möjligheter till&lt;br&gt;modifieringar i nuvarande system. Ett nytt system bör också utformas så att&lt;br&gt;sparandet främjas i bostadssektorn. Ändringar i nuvarande system bör dock&lt;br&gt;inte forceras fram. Även om en reform av bostadsfinansieringen bör sam-&lt;br&gt;ordnas med skattereformen behöver de båda inte nödvändigtvis sammanfalla i&lt;br&gt;tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, Stadshypotek, anser att en&lt;br&gt;räntelångivning bör ske i konkurrens på kreditmarknaden med villkor anpas-&lt;br&gt;sade till efterfrågan på krediter. Staten bör erbjuda en statlig skuldutveck-&lt;br&gt;lingsgaranti och en möjlighet för instituten att köpa en statlig kreditgaranti.&lt;br&gt;Enligt Stadshypotek är det fullt möjligt att finansiera räntelån på kapitalmark-&lt;br&gt;naden, antingen genom underkursobligationer eller genom konventionella&lt;br&gt;obligationer och certifikat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, anser inte att bolaget i&lt;br&gt;motsats till övriga bostadsinstitut skall åläggas en skyldighet att finansiera&lt;br&gt;räntelån. Kredit- och ränterisker skulle bli orimliga och bolagets upplåning&lt;br&gt;försvåras och fördyras avsevärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen (med anslutning från Sveriges Föreningsbankers&lt;br&gt;Förbund) anser att utredningens förslag om räntelån medför så stora nack-&lt;br&gt;delar och problem för låntagarna, bostadsinstituten och obligationsmarknaden&lt;br&gt;att det inte bör genomföras i föreliggande form. Bostadsbyggandet och&lt;br&gt;omsättningen på fastighetsmarknaden skulle försvåras. Bostadsinstitutens&lt;br&gt;utlåningsräntor skulle behöva höjas betydligt. Det är tveksamt om systemet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle kunna bestå under någon längre tid. Alternativa lösningar måste ut-&lt;br&gt;redas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska sparbanksföreningen anser att utredningens förslag har egen-&lt;br&gt;skaper som gör det intressant och rättar till många problem men också egen-&lt;br&gt;skaper som gör att riskerna för en instabil utveckling är uppenbara. Systemet&lt;br&gt;ger enligt sparbanksföreningen alltför stort utrymme för kortsiktiga och poli-&lt;br&gt;tiskt betingade justeringar, som får mycket stor betydelse för låntagarens&lt;br&gt;ekonomi under mycket lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet är i huvudsak positivt till de grundläggande&lt;br&gt;principerna i förslaget till nytt bostadsfinansieringssystem under förutsättning&lt;br&gt;dels att inkomstskatteutredningens förslag genomförs så att hushållens&lt;br&gt;disponibla inkomster klarar ökade boendekostnader, dels att kommunernas&lt;br&gt;kostnader inte ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt LO bidrar boendekostnadsutredningens förslag till att lösa många&lt;br&gt;problem som finns i dagens system. LO ifrågasätter samtidigt om man inte&lt;br&gt;bör ta ytterligare steg i samma riktning. Enligt LO medför utredningens för-&lt;br&gt;slag att boendekostnaderna blir för höga och att stora förmögenheter kan&lt;br&gt;byggas upp hos fastighetsägarna. I den fortsatta beredningen av förslagen bör&lt;br&gt;man därför pröva bl.a. ett system med reala lån för hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO tillstyrker boendekostnadsutredningens förslag om att ersätta ränte-&lt;br&gt;bidrag med räntelån men anser att det bl.a. av administrativa skäl kan bli svårt&lt;br&gt;att genomföra omläggningen redan från år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt SACOISR litar boendekostnadsutredningens förslag i alltför liten&lt;br&gt;utsträckning till en fungerande konkurrensmarknad. En risk med förslaget är&lt;br&gt;att systemet leder till ett fortsatt politiskt detaljansvar för kapitalkostnaderna.&lt;br&gt;Systemet kommer därför att ständigt utsättas för ett tryck att öka subven-&lt;br&gt;tionsnivån. Vidare blir incitamenten till egna kapitalinsatser alltför svaga.&lt;br&gt;Enligt SACO/SR bör i stället olika former av räntelån på marknadsmässiga&lt;br&gt;villkor skapas som kompletterande alternativ till nuvarande hypotekslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Som framgår av boendekostnadsutred-&lt;br&gt;ningen ger det nuvarande räntebidragssystemet inte en tillräcklig neutralitet i&lt;br&gt;fråga om kapitalutgifter mellan olika upplåtelsefonner och fastighetsägarka-&lt;br&gt;tegorier, varken vid produktionstillfället eller över tiden. Även i fråga om&lt;br&gt;förmögenhetsbildning brister neutraliteten. Räntebidragen kan kapitaliseras&lt;br&gt;när egnahem och bostadsrätter byter ägare och således öka säljarens förmö-&lt;br&gt;genhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntebidragssystemet kan inte heller i tillräcklig omfattning utjämna de&lt;br&gt;skillnader i kapitalutgifter som följer av att bostäder byggts eller byggts om&lt;br&gt;vid olika tidpunkter. Skillnaden i kapitalutgifter mellan bostäder av olika ålder&lt;br&gt;är betydande, både inom beståndet av hus med räntebidrag och mellan detta&lt;br&gt;bestånd och beståndet av hus utan räntebidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har ökande byggpriser i kombination med höga räntor&lt;br&gt;medfört att statens kostnader för räntebidrag har ökat avsevärt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kritik som således kan riktas mot dagens räntebidragssystem - en&lt;br&gt;kritik som flertalet remissinstanser ansluter sig till - bör enligt min mening&lt;br&gt;medföra att systemet nu omprövas. För detta talar både bostadspolitiska och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statsfinansiella skäl. Boendekostnadsutredningens förslag om ny bostads- Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;finansiering har avgörande fördelar i detta perspektiv. Förslaget om skatte-&lt;br&gt;kompenserande räntebidrag ger neutralitet i skattehänseende mellan å ena&lt;br&gt;sidan egnahemsägare och å andra sidan ägare av hyreshus och bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningar. Förslaget om enhetliga räntelån ger full neutralitet vad avser&lt;br&gt;bostadsutgiftema för olika fastighetsägarkategorier och upplåtelseformer.&lt;br&gt;Räntelån kommer inte heller att kunna kapitaliseras på marknaden. En över-&lt;br&gt;gång leder alltså även till en bättre neutralitet från förmögenhetsbildnings-&lt;br&gt;synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allteftersom effekterna av räntelånesystemet slår igenom förbättras också&lt;br&gt;pariteten i fråga om kapitalutgifter mellan bostäder av olika ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När kapitalutgifterna omfördelas över tiden genom räntelån och inte genom&lt;br&gt;räntebidrag minskar vidare samhällets subventioner för boendet. Även stats-&lt;br&gt;finansiellt medför således ett räntelånesystem betydande fördelar. Systemet&lt;br&gt;medför dock inte någon finanspolitisk åtstramning på kort eller medellång&lt;br&gt;sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett räntelånesystem har enligt min mening sådana fördelar framför dagens&lt;br&gt;räntebidragssystem att en omläggning från räntebidrag till räntelån nu bör&lt;br&gt;göras med utgångspunkt i boendekostnadsutredningens förslag. Vissa&lt;br&gt;invändningar som har riktats möt utredningens förslag bör dock beaktas. En&lt;br&gt;sådan invändning har gällt utredningens förslag om skuldutvecklingsgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till boendekostnadsutredningens förslag anser jag att lån-&lt;br&gt;tagarnas trygghet behöver förstärkas bl.a. genom att skuldökningar och låne-&lt;br&gt;tider begränsas. Jag anser också att det finns vissa invändningar av kredit-&lt;br&gt;politisk natur mot utredningens förslag. Jag gör därvid följande övervä-&lt;br&gt;ganden i fråga om de utgångspunkter som bör vara vägledande för utform-&lt;br&gt;ningen av systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett räntelånesystem krävs det en viss relation mellan betalningskrav och&lt;br&gt;ränta för att inte skuldökningen skall bli för stor eller lånetidema bli alltför&lt;br&gt;långa. Ett räntelånesystem är i detta hänseende känsligt för höga räntenivåer i&lt;br&gt;kombination med en låg inflationstakt. Om betalningskraven bestäms med&lt;br&gt;utgångspunkt i vad som kan anses vara normala nominella och reala räntor,&lt;br&gt;måste därför systemet innehålla spärrar som hindrar höga realräntor från att få&lt;br&gt;ett fullt och varaktigt genomslag i låntagarnas kapitalutgifter eller i låne-&lt;br&gt;skulderna. Jag kommer därför att förorda att ett särskilt räntebidrag införs för&lt;br&gt;att täcka höga realräntor (realräntebidrag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse för ett räntelånesystem och dess funktion är vidare samban-&lt;br&gt;det mellan den allmänna prisutvecklingen och prisutvecklingen pä fastighets-&lt;br&gt;marknaden. Över längre perioder har hittills utvecklingen av konsumentpriser&lt;br&gt;och fastighetspriser i ston sett sammanfallit medan avvikelserna under kortare&lt;br&gt;perioder har varit påtagliga. Under 1980-talets tidigare del minskade de reala&lt;br&gt;fastighetspriserna, medan de däremot ökade starkt under 1980-talets senare&lt;br&gt;del. Till dessa omständigheter kommer att utvecklingen av fastighetspriserna&lt;br&gt;regionalt kan avvika påtagligt från vad som gäller för riket i genomsnitt. För&lt;br&gt;att ett räntelånesystem skall kunna fungera stabilt under lång tid krävs det där-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för enligt min mening även av dessa skäl att skuldökningen och lånetidema Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De egenskaper som ett fungerande räntelånesystem enligt min mening&lt;br&gt;måste ha i fråga om anpassning till höga realräntor och prisutvecklingen på&lt;br&gt;fastighetsmarknaden är framför allt egenskaper som är viktiga för låntagarnas&lt;br&gt;trygghet och därmed också för systemets politiska stabilitet. Men räntelåne-&lt;br&gt;systemet måste också kunna fungera friktionsfritt på kreditmarknaden. Med&lt;br&gt;anledning av den kritik remissinstanserna har riktat mot boendekostnads-&lt;br&gt;utredningens förslag i detta avseenden vill jag efter samråd med chefen för&lt;br&gt;finansdepartementet anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boendekostnadsutredningens förslag får tolkas så att SBAB även i fort-&lt;br&gt;sättningen skall inta en viss särställning i förhållande till övriga bostadskredit-&lt;br&gt;institut. Bl.a. förutsätts att bolaget i motsats till övriga bostadsinstitut skall ha&lt;br&gt;en skyldighet att finansiera räntelån. En sådan ordning är jag inte beredd att&lt;br&gt;tillstyrka. Även om förslaget genomförs utan att SBAB utsätts för särskilda&lt;br&gt;kreditrisker, t.ex. genom en generell statlig kreditgaranti för sådana lån, kan&lt;br&gt;förslaget på sikt leda till svårigheter för bolagets upplåning med bl.a. ökade&lt;br&gt;upplåningskostnader som följd. Långsiktigt finns det enligt min mening bara&lt;br&gt;ett lämpligt alternativ när det gäller rollfördelningen mellan bostadsinstituten i&lt;br&gt;ett räntelånesystem. Det är att SBAB i sak jämställs med övriga bostads-&lt;br&gt;institut när det gäller lån för bostadsändamål. Det innebär att bolaget inte bör&lt;br&gt;vara skyldigt att finansiera räntelån i vidare mån än andra kreditinstitut. Det&lt;br&gt;innebär emellertid samtidigt att SBABs nuvarande monopol på viss långiv-&lt;br&gt;ning bör upphöra. Villkoren för lån för bostadsändamål, inkl, villkoren för&lt;br&gt;räntelån, bör bestämmas i konkurrens pä kreditmarknaden. SBABs fortsatta&lt;br&gt;verksamhet bidrar till att upprätthålla konkurrensen på bostadsfinansierings-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En räntelångivning i konkurrens mellan kreditinstituten förutsätter att&lt;br&gt;statens åtaganden i systemet kan utformas så att inget kreditinstitut har skäl att&lt;br&gt;diskriminera långivning i vissa regioner eller till vissa låntagare. Detta kan&lt;br&gt;lämpligen uppnås genom att det införs en individuell statlig kreditgaranti till&lt;br&gt;kreditinstituten mot en avgift relaterad till det garanterade beloppet. Kredit-&lt;br&gt;problem i enskilda fall får lösas genom frivilliga åtaganden från instituten, i&lt;br&gt;huvudsak i samma ordning som redan tidigare har tillämpats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en bilaga till boendekostnadsutredningens betänkande redovisas nya&lt;br&gt;upplåningsmetoder, bl.a. underkursobligationer, för att begränsa de ränte-&lt;br&gt;risker för bostadsinstituten som skulle följa av att räntelån lämnas till bunden&lt;br&gt;ränta. Vissa remissinstanser ifrågasätter underkursobligationemas lämplighet&lt;br&gt;som upplåningsinstrument Enligt min mening finns det inga skäl att kräva att&lt;br&gt;räntelån alltid skall ha bunden ränta. Det bör alltså finnas möjligheter att&lt;br&gt;lämna nya räntelån till rörlig ränta och sedan omsätta dem till lån med bunden&lt;br&gt;ränta när den underliggande krediten omsätts eller räntejusteras. Då elimineras&lt;br&gt;bostadsinstitutens problem med att hantera ränterisker helt och hållet.&lt;br&gt;Konventionella obligationer och certifikat kan användas för upplåningen.&lt;br&gt;Även om räntelångivningen kan ske i former som inte förutsätter nya upp-&lt;br&gt;låningsmetoder kan det naturligtvis inte uteslutas att bostadsinstituten av kon-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kurrensskäl vill erbjuda nya räntelån även till bunden ränta. I så fall kan de på Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;eget initiativ anpassa sin upplåning så att ränteriskerna minimeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser jag således att vägledande för ett räntelåne-&lt;br&gt;system bör vara dels att låntagarna kan skyddas mot effekter av alltför höga&lt;br&gt;realräntor samt att lånetider och skuldökning även i övrigt begränsas, dels att&lt;br&gt;långivningen får ske i konkurrens mellan kreditinstituten inkl. SBAB utan att&lt;br&gt;instituten behöver utsättas för ökade kreditrisker eller ränterisker. Ett ränte-&lt;br&gt;lånesystem med dessa egenskaper får enligt min mening den stabilitet som&lt;br&gt;flera remissinstanser har efterlyst.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Lånefinansiering på den allmänna kreditmarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Systemet med ett statligt reglerat bostadslån for ny- och&lt;br&gt;ombyggnad av bostäder och vissa lokaler avvecklas den 30 juni 1992.&lt;br&gt;Ny- och ombyggnad av bostäder finansieras efter denna tidpunkt i sin&lt;br&gt;helhet med lån på den allmänna lånemarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen inhämtar i fråga om Statens Bostadsfinansierings-&lt;br&gt;aktiebolag, SBAB, riksdagens bemyndigande att ändra reglerna för&lt;br&gt;bolagets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har i sina resonemang om räntelån&lt;br&gt;utgått från såväl nuvarande ordning med bostadslån och underliggande kredit&lt;br&gt;som en ordning där ny- och ombyggnad finansieras i sin helhet på låne-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser får anses stödja tanken på&lt;br&gt;en övergång till fullständiga lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den nuvarande uppdelningen mellan bostads-&lt;br&gt;lån och underliggande kredit grundas på ett riksdagsbeslut år 1946. Bak-&lt;br&gt;grunden var att ett ökat bostadsbyggande efter det andra världskriget för-&lt;br&gt;utsatte statlig medverkan med krediter i högt riskläge. Under hela efterkrigs-&lt;br&gt;tiden fram till bötjan av 1980-talet var tillgången på krediter för bostads-&lt;br&gt;byggande knapp och en fortsatt statlig medverkan i bostadsbyggandets kredit-&lt;br&gt;försöijning således naturlig. Under tiden därefter har statens medverkan i&lt;br&gt;kreditförsöijningen i första hand grundats på att låneprövningen även har&lt;br&gt;styrt de statliga subventionerna för bostadsbyggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Administrativa skäl har sedan länge talat för en övergång till fullständiga&lt;br&gt;lån vid ny- och ombyggnad av bostäder. I princip halveras det administrativa&lt;br&gt;arbetet med långivning och avisering med en sådan ändring. Därtill kommer&lt;br&gt;den omläggning från räntebidrag till räntelån som jag återkommer till i det&lt;br&gt;följande. Om det förslaget genomförs, kommer tidigare anförda motiv för en&lt;br&gt;uppdelning av lånefinansieringen i ett bostadslån och ett bottenlån att bort-&lt;br&gt;falla. Jag ser inte heller i övrigt några avgörande hinder mot att övergå till att&lt;br&gt;låta ny- och ombyggnad av bostäder i sin helhet finansieras på den allmänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lånemarknaden. I det följande använder jag termen investeringslån för sådana Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad jag har anfört om administrativa besparingar anser jag&lt;br&gt;att det är angeläget att övergången till fullständiga lån på kreditmarknaden kan&lt;br&gt;ske så snart som möjligt. Jag förordar därför att nödvändiga ändringar görs&lt;br&gt;så att den nya långivningen kan starta redan den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de institut som för närvarande lämnar underliggande kredit medför en&lt;br&gt;sådan övergång inte några grundläggande förändringar. En begränsning är&lt;br&gt;dock att instituten inte får lämna lån mot säkerhet i form av panträtt över 85 %&lt;br&gt;av belåningsvärdet. Jag kommer i det följande att lämna förslag om statlig&lt;br&gt;kreditgaranti som kompletterande säkerhet för lån som är så utformad att&lt;br&gt;instituten får möjlighet att lämna lån även i säkerhetsläge över 85 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För SBAB är situationen en annan. SBAB finansierar inom ramen för&lt;br&gt;dagens finansieringssystem ensamt lån i säkerhetsläge mellan 70 och 100 %&lt;br&gt;av låneunderlaget. Vad jag nu har förordat i fråga om en övergång till full-&lt;br&gt;ständiga lån innebär att bolagets nuvarande särställning på kreditmarknaden&lt;br&gt;måste upphöra. I sitt remissyttrande över boendekostnadsutredningens för-&lt;br&gt;slag har bolaget förklarat sig berett att ta på sig uppgifter i konkurrens med&lt;br&gt;andra bostadsinstitut. Enligt SBAB är viktiga förutsättningar för detta att&lt;br&gt;SBAB får rätt att lämna även bottenlån och att bolaget får tid att bygga upp&lt;br&gt;låneadministrationen och att skaffa sig en egen försäljningsorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om hur reglerna för bolagets verksamhet bör ändras kräver dock&lt;br&gt;ytterligare överväganden. Efter samråd med statsrådet Åsbrink förordar jag att&lt;br&gt;regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande att ändra reglerna för bolagets&lt;br&gt;verksamhet så att bolaget kan marknadsanpassas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Det statliga stödet för ny- och ombyggnad av&lt;br&gt;bostäder&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som jag redovisat i det föregående anser jag att en ny bostadsfinansiering kan&lt;br&gt;byggas upp i huvudsak enligt boendekostnadsutredningens förslag. Detta&lt;br&gt;innebär i korthet följande. Bostadsbyggandet bör genom ett investerings-&lt;br&gt;bidrag kompenseras för den höjning av byggmomsen som riksdagen har&lt;br&gt;beslutat om (prop. 1989/90: 111, SkU31, rskr. 357). Kvarvarande skatte-&lt;br&gt;subventioner för egnahemsägare enligt riksdagens beslut om en reformerad&lt;br&gt;inkomstbeskattning (prop. 1989/90: 110, SkU30, rskr. 356) bör för hyres-&lt;br&gt;och bostadsrättshus motsvaras av ett skattekompenserande räntebidrag på 30&lt;br&gt;% av räntekostnaden för investeringslån och räntelån. I övrigt bör kapital-&lt;br&gt;utgifterna för bostäder utjämnas över tiden med hjälp av räntelån på kredit-&lt;br&gt;marknaden med säkerhet i form av statlig kreditgaranti om långivaren begär&lt;br&gt;det För att begränsa skuldökning och lånetider bör ett särskilt bidrag införas&lt;br&gt;vid höga realräntor (realräntebidrag). Jag vill i sammanhanget påminna om&lt;br&gt;den utjämning av kostnader mellan hus av olika ålder som följer av riks-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: S. 29 rad 3 Står: omläggningen,---1991. Rättat till: omläggningen.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dagens beslut om statlig fastighetsskatt (prop. 1989/90: 110, SkU30, rskr. Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;356). Jag återkommer i det följande till den närmare utformningen av de&lt;br&gt;bostadspolitiska stöden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ombyggnad bör det nya systemet utformas så att vissa tröskeleffekter i&lt;br&gt;dagens system elimineras. Det innebär att systemet bara bör tillämpas för åt-&lt;br&gt;gärder som har lång livslängd och då med i princip samma villkor som vid&lt;br&gt;nybyggnad. För underhållsåtgärder med en kortare varaktighet än 30 år bör&lt;br&gt;för hyres- och bostadsrättshus lämnas skattekompenserande räntebidrag&lt;br&gt;enligt förordningen (1983: 974) om statligt räntestöd vid förbättring av&lt;br&gt;bostadshus, oavsett om åtgärderna genomförs för sig eller i samband med&lt;br&gt;mer långfristiga åtgärder. Jag kommer även att lämna förslag om vissa vidg-&lt;br&gt;ningar av räntestödet för underhåll m.m. med ikraftträdande den 1 januari&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen om skattekompenserande räntebidrag för hyres- och bostads-&lt;br&gt;rättshus, realräntebidrag och räntelån bör av administrativa skäl genomföras&lt;br&gt;den 1 juli 1992 i fråga om nya hus och den 1 januari 1993 i fråga om hus&lt;br&gt;med beslut om bostadslån före den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Investeringsbidrag för bostadsbyggande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett statligt investeringsbidrag för ny- och ombyggnad&lt;br&gt;av permanenta bostäder införs den 1 januari 1991 i syfte att&lt;br&gt;kompensera bostadsbyggandet för ökade kostnader som följer av de&lt;br&gt;slopade reduceringsreglema för mervärdeskatten för byggnads- och&lt;br&gt;anläggningsarbeten. Bidraget lämnas med 9,7 % av de beräknade&lt;br&gt;kostnaderna inkl, mervärdeskatt för merväideskattepliktiga åtgärder.&lt;br&gt;Vid ombyggnad lämnas bidrag endast för nyinvesteringar och för&lt;br&gt;underhållsåtgärder med en varaktighet på minst 30 år. En förutsättning&lt;br&gt;för investeringsbidrag är tills vidare att bostadslån lämnas för projektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsbostadsnämnden beslutar om investeringsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i princip med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna anser att&lt;br&gt;ändringar i mervärdebeskattningen inte bör få leda till ökade kostnader för&lt;br&gt;bostadsproduktionen. Vissa remissinstanser tillstyrker utredningens förslag&lt;br&gt;om investeringsbidrag som ett medel i detta syfte. Andra remissinstanser&lt;br&gt;anser att det belopp med vilket byggmomsen ökar bör återbetalas av skatte-&lt;br&gt;myndigheterna eller att byggmomsen inte bör höjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Riksdagen har beslutat (prop. 1989/90: 111,&lt;br&gt;SkU31, rskr. 357) att utvidga mervärdeskatten till en generell och enhetlig&lt;br&gt;beskattning av i princip all yrkesmässig omsättning av varor och tjänster.&lt;br&gt;Beslutet innebär bl.a att de s.k. reduceringsreglema för bl.a. byggnadsent-&lt;br&gt;reprenader slopas vid utgången av år 1990. Ett investeringsbidrag för ny- och&lt;br&gt;ombyggnad av permanentbostäder med syfte att kompensera för de slopade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reduktionsreglema har tidigare aviserats (prop. 1989/90: 110). Jag åter- Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;kommer nu till frågan om bidragets närmare utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid nybyggnad bör underlaget för investeringsbidrag motsvara beräknade&lt;br&gt;kostnader för projektet. En sådan ordning medför betydande fördelar från&lt;br&gt;kontrollsynpunkt. Beräkningen bör för att uppnå största möjliga enhetlighet&lt;br&gt;göras i huvudsak enligt de grunder som för närvarande gäller för beräkning&lt;br&gt;av låneunderlag för bostadslån enligt den s.k. schablonmetoden. Metoden&lt;br&gt;innebär att kostnaderna för mark och byggnad fastställs med ledning av ett&lt;br&gt;antal schablonbelopp som plan- och bostadsverket bestämmer för olika&lt;br&gt;värdebärare. Summan av schablonbeloppen anpassas till kostnadsföränd-&lt;br&gt;ringar i tiden och till kostnadsskillnader mellan olika regioner med hjälp av&lt;br&gt;speciella tids- och ortskoefficienter. Närmare bestämmelser om detta finns i&lt;br&gt;förordningen (1978: 384) om beräkning av låneunderlag och pantvärde för&lt;br&gt;bostadslån. Metoden reviderades år 1989, varvid bl.a. schablonbeloppen&lt;br&gt;höjdes. Samtidigt infördes en särskild reduktionsfaktor för att inte höjningen&lt;br&gt;av schablonbeloppen skulle medföra ökade räntebidragsutgifter. När metoden&lt;br&gt;används för att beräkna investeringsbidrag anser jag att reduktionsfaktom kan&lt;br&gt;slopas. Med hänsyn till att investeringsbidraget avser att täcka ökade kost-&lt;br&gt;nader till följd av mervärdeskatt bör endast mervärdeskattepliktiga arbeten&lt;br&gt;beaktas. Det innebär bl.a. att vissa markkostnader inte bör inräknas i bidrags-&lt;br&gt;underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar således att bidragsunderlaget bestäms med hjälp av den&lt;br&gt;schablonmetod som i dag används för beräkning av låneunderlaget för&lt;br&gt;bostadslån, dock med den skillnaden att någon generell reduktion av be-&lt;br&gt;loppen för byggnad inte görs och att icke momsbelagda kostnader för mark&lt;br&gt;inte beaktas. Endast kostnader för bostäder och sådana lokaler, t.ex. parke-&lt;br&gt;ringsanläggningar, som skall betalas av de boende i området bör beaktas. I&lt;br&gt;likhet med gällande regler för räntebidrag för småhus bör bidrag inte lämnas&lt;br&gt;för större kostnader än som kan beräknas för ett hus om 120 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; i ett plan och&lt;br&gt;utan källare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i sammanhanget också beröra frågan om behandlingen av kost-&lt;br&gt;nader för personalutrymmen m.m. i anslutning till olika typer av grupp-&lt;br&gt;bostäder för äldre, handikappade och långvarigt sjuka. För närvarande får&lt;br&gt;sådana kostnader ingå i låneunderlaget för bostäder och därmed berättiga till&lt;br&gt;räntebidrag endast vid byggande av ålderdomshem. Plan- och bostadsverket&lt;br&gt;påpekade i sin anslagsframställning för budgetåret 1990/91 att detta medför&lt;br&gt;omotiverade skillnader i finansieringsvillkor mellan olika former av äldre-&lt;br&gt;boende. Verket föreslog därför att kostnader för personalutrymmen i grupp-&lt;br&gt;bostäder skall få ingå i subventionsunderlaget. Även bostadsutskottet har&lt;br&gt;(1989/90:BoU13) ifrågasatt skillnaderna mellan ålderdomshem och annat&lt;br&gt;gruppboende för äldre. I det nya bostadsfinansieringssystemet finns det enligt&lt;br&gt;min mening inte längre skäl att upprätthålla sådana skillnader. Jag förordar&lt;br&gt;därför att i underlaget för investeringsbidrag vid nybyggnad av gruppbostäder&lt;br&gt;för äldre, handikappade eller långvarigt sjuka får ingå även kostnader för&lt;br&gt;sådana utrymmen som behövs för den vård- och städpersonal som arbetar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huset. Även sådana utrymmen i hus med servicebostäder för äldre bör få Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om investeringsbidrag vid ombyggnad vill jag anföra följande. I&lt;br&gt;november 1986 genomförde regeringen en rad åtgärder för att öka resurserna&lt;br&gt;för nybyggande av bostäder. I detta ingick att annat byggande än bostads-&lt;br&gt;byggande begränsades i storstäderna med stöd av förordningen (1986: 777)&lt;br&gt;om byggnadstillstånd. Med stöd av riksdagens beslut (prop. 1986/87: 48,&lt;br&gt;BoU 7, rskr. 93) infördes vidare ramar för ombyggnadslån. Sedan slutet av&lt;br&gt;år 1988 gäller i normalfallet högre garanterade räntor vid ombyggnad än vid&lt;br&gt;nybyggnad (prop. 1988/89: 47 bil. 4, FiU 10, rskr. 94). Även denna åtgärd&lt;br&gt;syftar till att begränsa ombyggnadsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När överhettningen på byggmarknaden upphör och de tillfälliga regle-&lt;br&gt;ringarna avvecklas bör enligt min mening även villkoren för statens ekono-&lt;br&gt;miska stöd för ombyggnadsverksamheten normaliseras. Inriktningen bör&lt;br&gt;därvid vara att skapa neutralitet mellan nybyggnadsvillkor och ombygg-&lt;br&gt;nadsvillkor i de delar ny- och ombyggnad är jämförbara. Samtidigt bör den&lt;br&gt;kritik som har riktats mot tidigare ombyggnadsvillkor och som innebär att&lt;br&gt;villkoren har medfört alltför omfattande åtgärder beaktas. Det är särskild&lt;br&gt;viktigt i en situation när även bestämmelserna om statlig fastighetsskatt kan&lt;br&gt;tänkas uppmuntra omfattande ombyggnader. Enligt min mening bör villkoren&lt;br&gt;för ombyggnadsverksamheten vara sådana att ombyggnader genomförs när&lt;br&gt;de är tekniskt nödvändiga och inte i första hand när det framstår som mest&lt;br&gt;lönsamt for fastighetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening följer detta om underhållsåtgärder med en kortare var-&lt;br&gt;aktighet än 30 år samt reparationsåtgärder och energisparåtgärder berättigar&lt;br&gt;till stöd på samma villkor, oavsett om åtgärderna genomförs för sig eller i&lt;br&gt;samband med mer omfattande åtgärder. För nyinvesteringar och under-&lt;br&gt;hållsåtgärder med en varaktighet på minst 30 år bör i princip gälla samma&lt;br&gt;villkor som vid nybyggnad. De tröskeleffekter i dagens system som sam-&lt;br&gt;manhänger med att 10- och 20-årsåtgärdema i vart fall kortsiktigt subven-&lt;br&gt;tioneras mer om de genomfors i samband med mer omfattande åtgärder än om&lt;br&gt;de genomförs för sig begränsas därigenom avsevärt. Mina förslag i det föl-&lt;br&gt;jande om stöd för ombyggnad i en ny bostadsfinansiering har den inriktning&lt;br&gt;jag nu redovisat. Jag kommer även att lämna förslag om vissa vidgningar av&lt;br&gt;räntestödet för underhåll m.m. i fråga om hyreshus med ikraftträdande den 1&lt;br&gt;januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund förordar jag att underlaget för investeringsbidraget&lt;br&gt;vid ombyggnad bör motsvara beräknade kostnader för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. nyinvesteringar och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. underhållsåtgärder med en varaktighet på minst 30 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsunderlaget för sådana åtgärder bör bestämmas med ledning av en&lt;br&gt;kostnadsredovisning från sökandens sida. Underlaget bör dock normalt inte&lt;br&gt;få överstiga det bidragsunderlag för hus som enligt vad jag nyss har redovisat&lt;br&gt;skulle ha beräknats för en motsvarande nybyggnad. Högre kostnader bör&lt;br&gt;kunna medräknas bara till den del de följer av att ombyggnaden avser kultur-&lt;br&gt;historiskt värdefull bebyggelse eller andra liknande omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad jag förordat i fråga om nybyggnad bör i bidragsunderlaget Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;för ombyggnad få inräknas även kostnader för personalutrymmen i hus med&lt;br&gt;gruppbostäder för äldre, handikappade och långvarigt sjuka samt service-&lt;br&gt;bostäder for äldre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de beräknade merkostnaderna till följd av ökad byggmoms&lt;br&gt;bör bidragsandelen för investeringsbidraget vara 9,7 % av det bidrags-&lt;br&gt;underlag inkl, mervärdeskatt som har beräknats enligt vad jag nu har för-&lt;br&gt;ordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för bidrag bör tills vidare vara att bostadslån lämnas för&lt;br&gt;projektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån den bidragssökande kan tillgodogöra sig avdrag för ingående&lt;br&gt;mervärdesskatt bör dock bidrag inte lämnas. Bidrag bör inte heller lämnas i&lt;br&gt;den mån arbetena av andra skäl inte belastas av mervärdeskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett hus för vilket investeringsbidrag har lämnats inom viss tid utnyttjas&lt;br&gt;för andra ändamål än för permanent boende, bör husets ägare vara skyldig att&lt;br&gt;återbetala bidraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsgivningen bör handhas av länsbostadsnämnden. Det ankommer på&lt;br&gt;regeringen att besluta närmare bestämmelser om förfarandet vid bidrags-&lt;br&gt;givningen. För sammanhangets skull vill jag dock redovisa huvuddragen i&lt;br&gt;mina överväganden i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bostadslån för ny- och ombyggnad av hyres- och bostadsrätts-&lt;br&gt;hus samt för nybyggnad av säljarbyggda egnahem meddelar länsbostads-&lt;br&gt;nämnden enligt nuvarande bestämmelser både ett preliminärt och ett slutligt&lt;br&gt;beslut. I det preliminära beslutet skall anges under vilka förutsättningar och&lt;br&gt;med vilket belopp som bostadslån kan komma att lämnas för byggnads-&lt;br&gt;projektet. Slutligt beslut meddelas sedan projektet är färdigställt och slutbe-&lt;br&gt;siktat. I övriga fall, dvs. i huvudsak för bostadslån som avser nybyggnad av&lt;br&gt;låntagarbyggda egnahem samt ombyggnad av egnahem, meddelas endast ett&lt;br&gt;lånebeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 augusti 1990 pågår en försöksverksamhet med förenklad&lt;br&gt;handläggning av ansökningar om nybyggnadslån vid länsbostadsnämnderna i&lt;br&gt;Stockholms och Värmlands län. Nämnderna skall därvid fatta endast ett låne-&lt;br&gt;beslut. Bestämmelserna om försöksverksamheten finns i förordningen&lt;br&gt;(1990: 817) om försök med förenklad handläggning av ärenden om bostads-&lt;br&gt;lån för nybyggnad av bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om beslut om investeringsbidrag avser jag att senare föreslå rege-&lt;br&gt;ringen att normalt endast ett beslut skall meddelas i bidragsärendet. Ansökan&lt;br&gt;om bidrag kan tills vidare lämpligen göras genom att den bidragssökande i&lt;br&gt;ansökningen om bostadslån anger om låneansökningen också innefattar en&lt;br&gt;ansökan om investeringsbidrag. Bidragsunderlaget enligt bidragsbeslutet bör&lt;br&gt;indexuppräknas för tiden mellan, bidragsbeslutet och husets färdigställande.&lt;br&gt;Bidraget kan sedan utan omprövning av beslutet utbetalas när huset är färdigt&lt;br&gt;och sökanden har visat att mervärdeskatt har betalats eller redovisats för arbe-&lt;br&gt;tena. Om projektet förändras efter bidragsbeslutet eller om den bidrags-&lt;br&gt;sökande av andra skäl begär det, bör dock ett nytt beslut kunna meddelas av&lt;br&gt;länsbostadsnämnden. Därmed kommer den bidragssökande att själv kunna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgöra om fördelarna överväger med ett enklare eller ett mer komplicerat för- Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;farande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den höjning av mervärdeskatten som följer av de slopade reducerings-&lt;br&gt;reglema och som ligger till grund för mitt förslag om investeringsbidrag&lt;br&gt;kommer att beröra även projekt som har påbörjats men inte färdigställts före&lt;br&gt;utgången av år 1990. Investeringsbidrag bör lämnas också för projekt som&lt;br&gt;färdigställs efter den 1 januari 1991 med beslut om bostadslån före denna tid-&lt;br&gt;punkt. I vissa fall - om t.ex. förskott eller ä conto betalas före den 1 januari&lt;br&gt;1991 - kan både reduceringsreglema och den nya enhetliga skatten enligt&lt;br&gt;lagen (1990: 576) om ändring i lagen om mervärdeskatt komma att tillämpas&lt;br&gt;för samma projekt. I dessa fall bör bidrag lämnas endast för den kostnads-&lt;br&gt;ökning som beror på de slopade reduceringsreglema och under förutsättning&lt;br&gt;att kostnadsförändringen i projektet inte är av endast marginell betydelse. Det&lt;br&gt;bör ankomma på regeringen att besluta om hur stor del av kostnaderna som&lt;br&gt;bidraget i dessa fall skall täcka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kostnader för investeringsbidrag kan beräknas till ca 3,5 miljarder&lt;br&gt;kr. för en årlig bostadsproduktion med nuvarande omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Allmänna krav för statligt stöd i en ny&lt;br&gt;bostadsfinansiering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En förutsättning för statligt stöd för ny- och&lt;br&gt;ombyggnad av permanenta bostäder blir ff.o.m. den 1 juli 1992 att&lt;br&gt;projektet uppfyller vissa generella krav. Kraven ansluter i princip till de&lt;br&gt;krav som i dag ställs för bostadslån och räntebidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsbostadsnämnden prövar om kraven är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag har redovisat i det föregående bör all&lt;br&gt;lånefinansiering av bostadsbyggandet i framtiden ske på den allmänna låne-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadspolitiskt motiverade krav på byggandet kan med en sådan ordning&lt;br&gt;inte längre kopplas till långivningen. I stället bör ett intyg från länsbostads-&lt;br&gt;nämnden om att projektet uppfyller de bostadspolitiska krav som ställs vara&lt;br&gt;en allmän förutsättning för statligt stöd i olika former. Kraven bör i princip&lt;br&gt;ansluta till vad som i dag gäller som förutsättningar för bostadslån och ränte-&lt;br&gt;bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande gäller vissa krav för bostadslån som också följer av lag-&lt;br&gt;stiftning. Det gäller t.ex. sådana krav i fråga om bostäders utformning och&lt;br&gt;utrustning som följer av plan- och bygglagen (1987: 10), plan- och bygg-&lt;br&gt;förordningen (1987: 383) och av föreskrifter till lagen. I plan- och bygglagen&lt;br&gt;(PBL) och plan- och byggförordningen ställs också krav på varsamhet och på&lt;br&gt;hiss eller annan lyftanordning vid ombyggnad. Sådana krav behöver därför&lt;br&gt;inte ställas särskilt. Även i övrigt kan kraven förenklas i förhållande till vad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som för närvarande gäller för bostadslån utan mer betydande förändringar i Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De krav som även framdeles bör gälla generellt är markvillkor, kommunal&lt;br&gt;bostadsanvisningsrätt, produktionskostnadsprövning samt att bostäders yta&lt;br&gt;och utrustning i huvudsak skall uppfylla gällande regler for bostäder enligt&lt;br&gt;PBL. Gällande regler för bostäder enligt PBL skall anses uppfyllda om&lt;br&gt;byggnadsnämnden lämnat bygglov för åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Markvillkoret innebär att statligt stöd för byggande på mark som förvär-&lt;br&gt;vats av annan än kommunen i princip lämnas bara om kommunen medger&lt;br&gt;det. Syftet med markvillkoret är att ge kommunen möjligheter att ställa de&lt;br&gt;krav på projektet som behövs för att främja kommunens mål för bostads-&lt;br&gt;försöijningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunal bostadsanvisningsrätt innebär att kommunen kan kräva att få&lt;br&gt;anvisa bostadssökande till de lägenheter som byggs eller byggs om med stat-&lt;br&gt;ligt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktionskostnadsprövningen innebär att den beräknade kostnaden för&lt;br&gt;projektet skall vara skälig i förhållande till produktionsförhållandena och&lt;br&gt;projektets allmänna kvalitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostädernas yta och utrustning bör uppfylla gällande regler för bostäder&lt;br&gt;enligt PBL. I fråga om särskilt boende för äldre bör dock godtas vad som för&lt;br&gt;närvarande gäller för ålderdomshem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om nybyggnad av egnahem och småhus som upplåts med bostads-&lt;br&gt;rätt bör dessutom som krav gälla att huset omfattas av en produktionsgaranti&lt;br&gt;och en ansvarsutfästelse för avhjälpande av väsentliga fel eller brister under&lt;br&gt;tiden efter garantitidens utgång intill dess tio år har förflutit från dagen för&lt;br&gt;slutbesiktning av huset. Husets ägare skall dessutom ha tillförsäkrats ett&lt;br&gt;skydd i avtalsförhållandet med säljaren av huset eller entreprenören som är&lt;br&gt;tillfredsställande från allmän konsumentsynpunkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening kan överväganden om ett vidgat producentansvar i&lt;br&gt;byggandets olika led komma att möjliggöra en förenkling och en starkare&lt;br&gt;funktionsinriktning av byggbestämmelsema. En sådan förändring bör då få&lt;br&gt;återverkningar på de krav jag nu har förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid nybyggnad av hyres- och bostadsrättshus samt säljarbyggda egnahem&lt;br&gt;bör vidare gälla det s.k. konkurrensvillkoret enligt samma regler som för när-&lt;br&gt;varande gäller för bostadslån. Villkoret innebär att projektet skall upphandlas&lt;br&gt;genom infordrande av anbud och antagande av anbud utan föregående för-&lt;br&gt;handling. Annan produktionsform får tillämpas om kommunen godtar den&lt;br&gt;och kostnaden för projektet inte överstiger kostnaderna för ett konkurrens-&lt;br&gt;upphandlat projekt. Enligt min mening är villkoret i sin nuvarande form så&lt;br&gt;flexibelt att det ger utrymme att utveckla nya upphandlingsformer som ett led i&lt;br&gt;att begränsa prisutvecklingen i bostadsbyggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra krav som i dag ställs för rätt till bostadslån och räntebidrag är att det&lt;br&gt;skall finnas ett varaktigt behov av de bostäder som skall byggas eller byggas&lt;br&gt;om. För bostadslån och räntebidrag vid ombyggnad ställs vidare krav på att&lt;br&gt;åtgärderna är skäliga med hänsyn till husets återstående användningstid. Med&lt;br&gt;hänsyn till markvillkoret finns det inte skäl att i särskild ordning pröva om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa krav är uppfyllda. Inte heller finns det skäl att i särskild ordning ställa&lt;br&gt;krav på sökandens lämplighet som fastighetsförvaltare eller att huset är an-&lt;br&gt;slutet till kollektiv fjärrvärmeanläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av de materiella förändringar av statens stöd vid ombyggnad&lt;br&gt;som jag kommer att förorda i det följande bör vidare de krav som för när-&lt;br&gt;varande gäller i fråga om husets ålder, den s.k. 3O-årsregeln, slopas i fråga&lt;br&gt;om nyinvesteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till bl.a. kravet på produktionskostnadskontroll anser jag att&lt;br&gt;länsbostadsnämnden bör pröva om kraven för statligt stöd är uppfyllda. I&lt;br&gt;ärenden om intyg att kraven är uppfyllda bör nämnden fatta ett preliminärt&lt;br&gt;beslut, i princip innan huset har påbörjats, och ett slutligt beslut när huset är&lt;br&gt;färdigt och besiktat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om projektet i ett senare skede inte längre uppfyller kraven för statligt&lt;br&gt;stöd, t.ex. genom en ändrad användning av huset, bör intyget kunna åter-&lt;br&gt;kallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Skattekompenserande räntebidrag för hyres- och&lt;br&gt;bostadsrättshus&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skattekompenserande räntebidrag för ny- och ombygg-&lt;br&gt;nad av hyreshus lämnas fr.o.m. den 1 juli 1992 årligen med 30 % av&lt;br&gt;kostnaden för ränta på en beräknad låneskuld för investeringen och för&lt;br&gt;räntelån. Låneskulden för investeringen skall motsvara en godkänd&lt;br&gt;kostnad för ny- och ombyggnaden till den del kostnaden inte täcks av&lt;br&gt;det statliga investeringsbidraget. Vid ombyggnad lämnas bidrag endast&lt;br&gt;för nyinvesteringar och underhållsåtgärder med en varaktighet på minst&lt;br&gt;30 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skattekompenserande räntebidraget lämnas för en total bidragstid&lt;br&gt;av 40 år, om bidraget avser nybyggnad, och 30 år, om det avser om-&lt;br&gt;byggnad. När den beräknade räntelåneskulden inte längre ökar minskas&lt;br&gt;räntebidraget i takt med en tänkt amortering. Den beräknade låne-&lt;br&gt;skulden under den återstående bidragstiden antas därvid årligen minska&lt;br&gt;med lika stora belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattekompenserande räntebidrag för bostadsrättshus lämnas till&lt;br&gt;30 % av kostnaden för ränta på föreningens faktiska låneskuld, dock&lt;br&gt;högst till de räntekostnader som skulle ha beräknats för ett motsvarande&lt;br&gt;hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntan på låneskulden beräknas efter en räntesats som fastställs med&lt;br&gt;ledning av villkoren på den allmänna lånemaricnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattekompenserande räntebidrag lämnas endast i fråga om sådan&lt;br&gt;ny- eller ombyggnad av hyres- och bostadsrättshus som uppfyller kra-&lt;br&gt;ven för statligt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsbostadsnämnden beslutar om skattekompenserande räntebidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i princip med mitt förslag. Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker utredningens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag har framhållit tidigare har de nu-&lt;br&gt;varande räntebidragen brister från neutralitetssynpunkt. Minskningen av&lt;br&gt;räntebidragen över tiden medför för hyres- och bostadsrättshus att de under&lt;br&gt;den senare delen av lånetiden belastas av högre räntekostnader än egna-&lt;br&gt;hemsägare i motsvarande situation. Bostadsrättsföreningar kan teoretiskt&lt;br&gt;kompensera sig för detta förhållande genom att lämna räntebidragssystemet&lt;br&gt;vid den tidpunkt när skattesystemet blir förmånligare från subventionssyn-&lt;br&gt;punkt. Detta förutsätter att lånen läggs om så att räntorna kommer att belasta&lt;br&gt;bostadsrättshavama personligen..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att neutraliteten i fråga om kapitalkostnader mellan olika fastighets-&lt;br&gt;ägarkategorier och upplåtelseformer skall förbättras anser boendekostnads-&lt;br&gt;utredningen att skattekompenserande subventioner vid ny- och ombyggnad&lt;br&gt;bör lämnas separat från andra stödformer i likhet med vad som redan gäller&lt;br&gt;för skattekompenserande räntebidrag för underhåll m.m. enligt förordningen&lt;br&gt;(1983: 974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus. Det helt&lt;br&gt;övervägande antalet remissinstanser instämmer i utredningens uppfattning.&lt;br&gt;Även jag delar den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om sambandet mellan subventioner och finansiering har ett stort&lt;br&gt;antal remissinstanser i sina yttranden hävdat ståndpunkten att statliga subven-&lt;br&gt;tioner allmänt sett framdeles bör lämnas oberoende av hur de bidragsberätti-&lt;br&gt;gade åtgärderna faktiskt finansieras. Som skäl anför man att en sådan ordning&lt;br&gt;skulle främja sparandet i bostadssektorn och konkurrensen på kreditmark-&lt;br&gt;naden. Låntagarna skulle t.ex. få nya incitament att sträva efter att begränsa&lt;br&gt;sina räntekostnader. Även jag anser att det är viktigt att systemet utformas så&lt;br&gt;att det främjar sparandet och konkurrensen på kreditmarknaden. Jag vill i&lt;br&gt;sammanhanget påminna om de förändringar som genomfördes nyligen i fråga&lt;br&gt;om beräkningen av den räntekostnad som skall ligga till grund för beräk-&lt;br&gt;ningen av räntebidrag för ny- och ombyggnad (prop. 1988/89: 89, BoUlO,&lt;br&gt;rskr. 266). Ändringen innebar att räntebidragen skall grundas på schablon-&lt;br&gt;mässigt beräknade räntekostnader. Både administrativa och konkurrens-&lt;br&gt;mässiga skäl anfördes för den ändringen. Jag ansluter mig således till utred-&lt;br&gt;ningens och remissinstansernas uppfattning att bostadssubventionerna fram-&lt;br&gt;deles i princip bör lämnas oberoende av åtgärdernas faktiska finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle i och för sig kunna anföras vissa invändningar mot principen&lt;br&gt;från neutralitetssynpunkt eftersom skattesubventionema för egnahem grundas&lt;br&gt;på avdrag för faktiska och inte beräknade räntekostnader. Några remiss-&lt;br&gt;instanser har anfört att den omständigheten att egnahem rebelånas vid bl.a.&lt;br&gt;försäljningar medför att hyres- och bostadsrättshus missgynnas med ett&lt;br&gt;skattekompenserande räntebidrag av den typ som boendekostnadsutredningen&lt;br&gt;har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag anföra följande. Rebelåning av egnahem har hittills&lt;br&gt;haft karaktären av en slags periodicerad räntelångivning. Vid försäljningar&lt;br&gt;eller rebelåning i konsumtionssyfte har ägaren utnyttjat det belåningsutrymme&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som har uppkommit pä grund av förändringar av husets nominella värde. Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;Med räntelån kommer en rebeläning att ske löpande. Möjligheterna till annan&lt;br&gt;rebelåning kommer att begränsas i motsvarande mån. En schablonmässig be-&lt;br&gt;räkning av skattekompenserande räntebidrag grundad på förutsättningen att&lt;br&gt;husen har räntelån kommer därför att på ett betydligt mer rättvisande sätt än&lt;br&gt;tidigare ge neutralitet mot skattesubventionema for egnahem i motsvarande&lt;br&gt;situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser således att en schablonmässig beräkning av räntebidraget kan&lt;br&gt;godtas även utifrån önskemålet om neutralitet i kapitalkostnadshänseende. Ett&lt;br&gt;skattekompenserande räntebidrag bör därför i princip avse en räntekostnad&lt;br&gt;som bestäms schablonmässigt på grundval av en beräknad kostnad for inves-&lt;br&gt;teringen och en beräknad kostnad för räntelån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om att skattekompenserande räntebidrag skall grundas på beräk-&lt;br&gt;nade räntekostnader bör dock tills vidare inte avse bostadsrättsföreningar.&lt;br&gt;Kostnader inom bidragsunderlaget kan t.ex. i inte oväsentlig utsträckning&lt;br&gt;finansieras genom grundavgifter eller lån från bostadsrättshavama. Syftet&lt;br&gt;med det skattekompenserande räntebidraget tillgodoses då redan. Jag förordar&lt;br&gt;därför att det skattekompenserande räntebidraget till bostadsrättsföreningar&lt;br&gt;tills vidare skall grundas på föreningens faktiska räntekostnader, dock högst&lt;br&gt;de räntekostnader som skulle ha beräknats för motsvarande hyreshus. Jag vill&lt;br&gt;i sammanhanget påminna om att frågan om beskattning av bostadsrättsför-&lt;br&gt;eningar för närvarande utreds. En ändrad beskattning kan påverka behovet av&lt;br&gt;skattekompenserande räntebidrag till bostadsrättsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om bidragets storlek förordar jag följande. Bidragsunderlaget bör i&lt;br&gt;princip motsvara den godkända faktiska kostnaden för investeringen, och en&lt;br&gt;på denna kostnad beräknad skuld för räntelån. Vid kostnadsprövningen bör&lt;br&gt;beaktas kostnader för bostäder och lokaler som enligt mitt tidigare förslag&lt;br&gt;skall berättiga till investeringsbidrag samt kostnader för icke momsbelagd&lt;br&gt;mark som avser sådana bostäder och lokaler. Vad som skall anses som god-&lt;br&gt;tagbar faktisk kostnad bör bestämmas på samma sätt som sker i dag inom&lt;br&gt;ramen för s.k. produktionskostnadsanpassad belåning. Den innebär att&lt;br&gt;underlaget vid nybyggnad skall motsvara anbudssumman for upphandlade&lt;br&gt;mark- och byggnadsarbeten med tillägg med skäligt belopp för sådana&lt;br&gt;kostnader som inte omfattas av antaget anbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ombyggnad innebär detta att underlaget skall motsvara skäliga kost-&lt;br&gt;nader för nyinvesteringar och underhållsåtgärder som har en varaktighet på&lt;br&gt;minst 30 år, dock högst det underlag som skulle ha beräknats för en mot-&lt;br&gt;svarande nybyggnad. I fråga om ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull&lt;br&gt;bebyggelse bör dock nybyggnadsunderlaget få överskridas i likhet med vad&lt;br&gt;jag tidigare har förordat i fråga om investeringsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsgivningen bör begränsas i tiden på så sätt att underlaget för ränte-&lt;br&gt;bidrag minskas fr.o.m. tidpunkten då räntelåneskulden upphör att öka.&lt;br&gt;Minskningen bör ske så att bidragsgivningen upphör efter ett bestämt antal år.&lt;br&gt;Den totala bidragstiden bör i fråga om nybyggnad bestämmas till 40 år och i&lt;br&gt;fråga om ombyggnad till 30 år. Minskningen av underlaget för ränteberäk-&lt;br&gt;ningen bör göras med lika stora årliga belopp och motsvara kvoten av under-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;laget och det antal år av bidragstiden som återstår då räntelåneskulden upphör&lt;br&gt;att öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det på detta sätt beräknade underlaget multipliceras med en räntesats som&lt;br&gt;fastställs med ledning av räntevillkoren på den allmänna lånemarknaden och&lt;br&gt;räntebidrag lämnas med 30 % av den sålunda beräknade räntekostnaden. Jag&lt;br&gt;återkommer i det följande (avsnitt 4.5) till frågan om beräkningen av brut-&lt;br&gt;toräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattekompenserande räntebidrag bör lämnas endast i fråga om sådan ny-&lt;br&gt;och ombyggnad av hyres- och bostadsrättshus som uppfyller de generella&lt;br&gt;krav för statligt bostadsstöd som jag tidigare har redogjort för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sammanhangets skull vill jag också redovisa vad jag avser att senare&lt;br&gt;föreslå regeringen i fråga om förfarandet vid bidragsgivningen. Länsbostads-&lt;br&gt;nämnden bör besluta om bidrag och om tidpunkten för den första utbetalning&lt;br&gt;av bidrag. Om bidragsmottagaren begär det, bör bidraget kunna utbetalas till&lt;br&gt;långivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Räntelån&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Regeringen fastställer hur stora ränteutgifter som årligen&lt;br&gt;får täckas med räntelån som omfattas av statlig kreditgaranti.&lt;br&gt;Nettoräntesatsen och ökningen av denna över tiden fastställs så att den&lt;br&gt;nominella skuldökningen på räntelån minskad med fullt realräntebidrag&lt;br&gt;inte skall pågå under längre tid än ca 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Boendekostnadsutredningen föreslår att lånta-&lt;br&gt;garens nettoutgift det första året skall vara 3,75 % och att nettoutgiften årligen&lt;br&gt;skall öka med inflationen uttryckt i procent minskad med en procentenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Vissa remissinstanser anser att den av utredningen&lt;br&gt;föreslagna nettoutgiftsnivån leder till att skuldökningen kan bli alltför stor och&lt;br&gt;lånetidema alltför långa. Andra remissinstanser anser att den föreslagna nivån&lt;br&gt;leder till alltför höga bostadskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Räntelån är, som jag inledningsvis anfört, en&lt;br&gt;sammanfattande benämning för lån med egenskapen att omfördela räntekost-&lt;br&gt;naderna i tiden. I böijan av lånetiden täcker inte låntagarens betalningar hela&lt;br&gt;räntekostnaden. Överskjutande del läggs i stället till låneskulden. Allteftersom&lt;br&gt;låntagarens betalningar ökar nominellt minskar så småningom skuldökningen&lt;br&gt;för att slutligen upphöra. Då inleds återbetalningen av räntelånet Till den del&lt;br&gt;räntekostnaderna är inflationsbetingade, dvs. bara är en ersättning för en&lt;br&gt;löpande penningvärdesförsämring, kan omfördelningen genomföras utan att&lt;br&gt;låntagarens betalningar eller låneskuld ökar realt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet förutsätter dock vissa relationer mellan låntagarens betalningar&lt;br&gt;och inflationen. Alltför låga betalningar i förhållande till inflationen kan med-&lt;br&gt;föra en alltför stor skuldökning både nominellt och realt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om betalningarna bestäms så att den reala skulden alltid minskar över Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;tiden varierar skuldutveckling och lånetid starkt i ett subventionsfritt ränte-&lt;br&gt;lånesystem, beroende på förhållandet mellan ränta och inflation, särskilt när&lt;br&gt;inflationen är låg. Med låg inflation och låg realränta blir den nominella&lt;br&gt;skuldökningen mycket begränsad och lånetidema mycket korta. Med låg&lt;br&gt;inflation och hög realränta blir den nominella skuldökningen mycket om-&lt;br&gt;fattande och lånetidema mycket långa. I Finland som sedan den 1 januari&lt;br&gt;1990 har statliga räntelån har man löst detta problem genom att lämna räntelån&lt;br&gt;med i princip fast realränta, 2,5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett räntelånesystem finns således en inbyggd spänning mellan önskemålet&lt;br&gt;att inledningsvis begränsa ränteutgifterna och önskemålet att begränsa&lt;br&gt;skuldökning och lånetid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den typ av räntelån som jag förordar - räntelån på kreditmarknaden&lt;br&gt;lämnade i konkurrens mellan kreditinstituten - avtalar långivare och låntagare&lt;br&gt;själva om vilka betalningsvillkor som skall gälla för lånet Om räntelån på den&lt;br&gt;allmänna kreditmarknaden skall vara förenade med statliga kreditgarantier,&lt;br&gt;måste staten som en grund för garantiåtagandet redovisa de lånevillkor som&lt;br&gt;behövs för att beräkna den högsta låneskuld som vid olika tidpunkter kan&lt;br&gt;täckas av garantin. Vad som därvid måste anges är vilket ursprungligt låne-&lt;br&gt;belopp garantin grundas på (garantiunderlag), hur lånets bruttoränta skall&lt;br&gt;beräknas, låntagarens nettoutgift det första året och hur nettoutgiften förut-&lt;br&gt;sätts öka över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i fråga om räntelånet bör utgångspunkten för beräkningen vara den&lt;br&gt;räntekostnad som projektet beräknas få med hänsyn till den faktiska produk-&lt;br&gt;tionskostnaden eller, i fråga om låntagarbyggda egnahem, den schablon-&lt;br&gt;beräknade kostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bruttoränta avses den årliga räntekostnad som kan beräknas med led-&lt;br&gt;ning av lånevillkoren på den allmänna lånemarknaden. Detta innebär att&lt;br&gt;bruttoräntan bör bestämmas schablonmässigt enligt samma grunder som till-&lt;br&gt;lämpas i dagens räntebidragssystem. I fråga om investeringslånet bör således&lt;br&gt;bruttoräntan beräknas efter en räntesats som bestäms med utgångspunkt från&lt;br&gt;att räntan på lånet är bunden för en tid av minst fem år i sänder och att lånet&lt;br&gt;finansieras med en räntebärande femårig bostadsobligation. Det bör dessutom&lt;br&gt;förutsättas att investeringslånet inte amorteras innan skuldökningen genom&lt;br&gt;räntelån upphör. I fråga om nya räntelån bör bruttoräntan inledningsvis&lt;br&gt;beräknas efter en räntesats som bestäms med utgångspunkt från att lånet löper&lt;br&gt;med rörlig ränta. Från och med den tidpunkt då räntelånet omsätts eller&lt;br&gt;räntejusteras, dvs. normalt vart femte år räknat från det att investeringslånet&lt;br&gt;har betalats ut, bör dock bruttoräntan för den räntelåneskuld som dittills upp-&lt;br&gt;kommit beräknas efter samma räntesats som från och med denna tidpunkt&lt;br&gt;tillämpas vid beräkningen av bruttoränta för investeringslånet. Vad jag nu har&lt;br&gt;anfört innebär således att långivaren ges möjlighet att inom ramen för syste-&lt;br&gt;met välja en finansiering av nya räntelån som inte medför att långivaren måste&lt;br&gt;ta större ränterisker för räntelån än för annan långivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettoutgiften bör i sin tur beräknas med ledning av produktionskostnaden&lt;br&gt;och en nettoräntesats. Liksom i gällande system med räntebidrag för ny- och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ombyggnad bör det fastställas en nettoräntesats för det första året av låne-&lt;br&gt;tiden. Den bör bestämmas med utgångspunkt i den nivå som gäller för den&lt;br&gt;garanterade räntesatsen vid tidpunkten för omläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att med denna utgångspunkt fastställa&lt;br&gt;nettoräntesatsen det första året och ökningen av denna. Jag vill dock för&lt;br&gt;sammanhangets skull anmäla följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat (prop. 1989/90: 144, BoU21, rskr. 340) att den&lt;br&gt;garanterade räntan vid nybyggnad av hyres- och bostadsrättshus skall höjas&lt;br&gt;till 3,4 % den 1 januari 1991 och att det räntebidrag som avser kostnaden for&lt;br&gt;ränta på bostadslån mellan 110 och 125 % av låneunderlaget (räntebidrags-&lt;br&gt;trappan) skall sänkas till 30 % av räntekostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det räntelånesystem som jag föreslår kommer det inte att finnas någon&lt;br&gt;motsvarighet till räntebidragstrappan. Nettoräntesatsen bör därför sättas något&lt;br&gt;högre än angivna 3,4 % för att nettoutgiften i räntelånesystemet skall mot-&lt;br&gt;svara nettoutgiften i räntebidragssystemet. Jag avser att senare föreslå rege-&lt;br&gt;ringen att den nettoräntesats som skall ligga till grund för den statliga kredit-&lt;br&gt;garantin bestäms till 3,75 % för år 1992. Nettoräntesatsen bör ökas stegvis&lt;br&gt;till 3,85 % år 1993, 3,95 % år 1994 och 4,0 % år 1995. Denna räntesats bör&lt;br&gt;tillämpas för alla fastighetsägarkategorier och upplåtelseformer och gälla vid&lt;br&gt;både ny- och ombyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettoräntesatsen bör inte, som i dag sker med den garanterade räntesatsen,&lt;br&gt;trappas upp med ett förutbestämt antal procentenheter. Nettoräntesatsen bör i&lt;br&gt;stället årligen ökas med ett tal som motsvarar inflationen under föregående&lt;br&gt;12-månadersperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Realräntebidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Realräntebidrag lämnas fr.o.m. den 1 juli 1992 i fråga&lt;br&gt;om sådan ny- och ombyggnad av bostadshus som uppfyller de gene-&lt;br&gt;rella kraven för statligt bostadsstöd. Bidraget kan lämnas vid höga real-&lt;br&gt;räntor. Fullt realräntebidrag lämnas under de tio första åren efter husets&lt;br&gt;färdigställande. Under de tio följande åren minskas realräntebidraget&lt;br&gt;årligen med en tiondel för att upphöra tjugo år efter färdigställandet.&lt;br&gt;Realräntebidraget lämnas oberoende av husets faktiska finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att räntelånen skall vara&lt;br&gt;förenade med en skuldutvecklingsgaranti av innebörden att staten vid behov&lt;br&gt;genom bidrag vid utgången av vart femte år av lånetiden skall se till att låne-&lt;br&gt;skulden i reala termer kan minskas på visst sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till syftet med&lt;br&gt;utredningens förslag. Betydande invändningar riktas dock mot garantins tek-&lt;br&gt;niska utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag har anfört redan inledningsvis har ett Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;räntelånesystem sina givna begränsningar som omfördelningssystem. Det&lt;br&gt;krävs en viss relation mellan betalningskrav och ränta för att inte skuldök-&lt;br&gt;ningen skall bli för stor eller lånetidema bli alltför långa. Ett räntelånesystem&lt;br&gt;är i detta hänseende känsligt för.höga räntenivåer i kombination med en låg&lt;br&gt;inflationstakt. Om betalningskraven bestäms med utgångspunkt i vad som&lt;br&gt;kan anses vara normala nominella cjch reala räntor måste systemet komplette-&lt;br&gt;ras med en ordning som hindrar höga realräntor från att få ett fullt och var-&lt;br&gt;aktigt genomslag i låntagarnas kapitalutgifter eller i låneskulderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boendekostnadsutredningens förslag om skuldutvecklingsgaranti innebär&lt;br&gt;att den reala skuldökningen vid behov minskas i efterhand vart femte år.&lt;br&gt;Under femårsperioden kan alltså de reala skulderna öka. Utfallet av utred-&lt;br&gt;ningens förslag om skuldutvecklingsgaranti blir också beroende av storleken&lt;br&gt;på nettoutgiften under det första året och på nettoutgiftens ökning under låne-&lt;br&gt;tiden. Ju lägre låntagarens utgifter är, desto större blir statens bidrag som en&lt;br&gt;följd av skuldutvecklingsgarantin. Detta skapar enligt min mening alltför stora&lt;br&gt;incitament att begränsa låntagarnas egen betalning, vilket i sin tur leder till att&lt;br&gt;systemet blir instabilt. Den föreslagna skuldutvecklingsgarantin hindrar&lt;br&gt;dessutom inte att lånetidema kan bli mycket långa, under vissa antaganden&lt;br&gt;om ränta och inflation upp mot 60 år. För att begränsa skuldökning och låne-&lt;br&gt;tider bör syftet med utredningens förslag om skuldutvecklingsgaranti enligt&lt;br&gt;min mening tillgodoses på annat sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna räntelånesystemet innebär att den del av nettoräntan -&lt;br&gt;ränteutgiften efter skatteavdrag eller motsvarande räntebidrag - som över-&lt;br&gt;stiger det årets garanterade ränteutgift betalas med räntelån. Jag har tidigare&lt;br&gt;(avsnitt 4.5) redovisat mina förslag i fråga om beräkning av bruttoränta, om&lt;br&gt;den garanterade nettoutgiften det första året och om hur den garanterade&lt;br&gt;nettoutgiften skall ökas under lånetiden. Med de valda nivåerna kommer både&lt;br&gt;den nominella skuldökningen och lånetidema för räntelånen att bli förhållan-&lt;br&gt;devis begränsade, även om realräntorna varaktigt kommer att ligga på en&lt;br&gt;högre nivå än vad som hittills varit vanligt. Räntelånesystemet behöver dock&lt;br&gt;som jag har redovisat avskärmas från effekterna av höga realräntor för att det&lt;br&gt;skall behålla en tillfredsställande stabilitet i alla situationer. Hänsyn måste här&lt;br&gt;tas inte minst till låntagarnas intresse av att kunna överblicka sina åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund förordar jag att ett statligt realräntebidrag införs i&lt;br&gt;syfte att begränsa skuldökningen i räntelånesystemet i situationer med höga&lt;br&gt;realräntor. Ett sådant realräntebidrag ersätter delar av annars nödvändiga&lt;br&gt;räntelån eller ökade betalningskrav på låntagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Realräntebidrag lämnas bara öm ett räntelån över huvud taget är aktuellt.&lt;br&gt;En viss realränta bör alltid bäras av låntagarna. Denna del bör vara något&lt;br&gt;högre vid hög inflationstakt än då inflationen är låg. Enligt min mening blir ett&lt;br&gt;realräntebidrag lämpligt avvägt om det lämnas i de fall då räntan överstiger&lt;br&gt;kvoten mellan å ena sidan inflationen ökad'med tre procentenheter och å andra&lt;br&gt;sidan en faktor 0,85. Av praktiska skäl bör som mått på inflationen användas&lt;br&gt;den konstaterade penningvärdesförändringen för närmast föregående 12-&lt;br&gt;månadersperiod. Vid beräkningen av realräntebidraget måste också beaktas att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast 70 % av ränteutgiften återstår att fördela sedan hänsyn tagits till Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;ränteavdrag och motsvarande skattekompenserande räntebidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följande sammanställning visas effekterna av ett på så vis utformat real-&lt;br&gt;räntebidrag vid olika kombinationer av ränta och inflation.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Nominell&lt;br&gt;ränta, %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="8"&gt;
&lt;p&gt;Realräntebidrag, andel (%)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av bidragsunderlaget vid följande inflation, %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,09&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,74 '&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,04&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,69&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,51&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,81&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,94&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,06&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,36&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,66&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Fullt realräntebidrag bör lämnas under de tio första åren efter husets fär-&lt;br&gt;digställande. Under de följande tio åren bör realräntebidraget årligen minskas&lt;br&gt;med en tiondel för att upphöra ljugo år efter färdigställandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hyres- och bostadsrättshus bör realräntebidraget bestämmas med&lt;br&gt;utgångspunkt från samma beräknade räntekostnad som används för att be-&lt;br&gt;stämma det skattekompenserande räntebidraget. Även i fråga om realränte-&lt;br&gt;bidraget bör således utgångspunkten vara en räntekostnad som beräknas på&lt;br&gt;grundval av faktiska produktionskostnader. Detta bör i princip också gälla i&lt;br&gt;de fall när skattekompenserande räntebidrag inte lämnas, dvs. för ny- och&lt;br&gt;ombyggnad av egnahem, utom för låntagarbyggda egnahem för vilka&lt;br&gt;bidragsunderlaget i likhet med vad som för närvarande gäller för bostadslån&lt;br&gt;och räntebidrag bör beräknas enligt schablonmetod. I likhet med gällande&lt;br&gt;regler för räntebidrag för småhus bör bidrag dock inte lämnas för större ränte-&lt;br&gt;kostnader än som kan beräknas för ett hus om 120 m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; i ett plan och utan&lt;br&gt;källare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen eller, efter regeringens bestämmande,&lt;br&gt;plan- och bostadsverket att med utgångspunkt i vad jag nu sagt lägga fast de&lt;br&gt;beräkningsgrunder som skall användas för att bestämma realräntebidragens&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att främja sparandet inom bostadssektorn bör realräntebidraget utbe-&lt;br&gt;talas oavsett hur huset har finansierats. Under perioder när realräntebidrag&lt;br&gt;lämnas är också altemativkostnadema för eget kapital i boendet mycket höga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsbostadsnämnden beslutar om realräntebidrag. Bostadsmyndighetema&lt;br&gt;prövar sedan årligen om den beräknade räntekostnaden överstiger den kost-&lt;br&gt;nadsnivå som förutsätts täckas av låntagarens egen betalning eller av ränte-&lt;br&gt;lånet och i så fall betalar ut bidraget till bidragsmottagaren eller, om denne&lt;br&gt;begär det, till långivaren. Det ankommer på regeringen att meddela föreskrif-&lt;br&gt;ter om förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under ogynnsamma omständigheter i fråga om reala räntor kan statens Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;kostnader för realräntebidrag bli betydande. Mot detta får dock vägas att real-&lt;br&gt;räntebidragen endast motsvarar en del av de räntebidrag som skulle ha läm-&lt;br&gt;nats med nuvarande regler. Dagens system innebär att inte bara höga reala&lt;br&gt;räntor utan även höga nominella räntor betalas med räntebidrag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 Statlig kreditgaranti&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Statliga kreditgarantier lämnas fr.o.m. den 1 juli 1992&lt;br&gt;för sådana lån på kreditmarknaden som behövs för att täcka den del av&lt;br&gt;lånebehovet som i dag täcks med bostadslån. Statlig kreditgaranti läm-&lt;br&gt;nas dessutom för räntelån. Garantin skall ha formen av en fyllnads-&lt;br&gt;borgen mot en viss angiven säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditgaranti lämnas i fråga om lån för sådan ny- eller ombyggnad&lt;br&gt;av bostadshus som uppfyller de generella kraven för statligt bostads-&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för kreditgaranti för investeringslån som avser&lt;br&gt;egnahem eller småhus som upplåts med bostadsrätt är att kommunen&lt;br&gt;påtar sig samma förlustansvar som för närvarande gäller som förutsätt-&lt;br&gt;ning för bostadslån för egnahem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om kreditgaranti prövas av en särskild kreditgarantinämnd på&lt;br&gt;begäran av långivaren. Av beslutet skall framgå för vilket låneobjekt&lt;br&gt;och lånebelopp som kreditgarantin gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kreditgarantin tas ut en årlig avgift som långsiktigt skall täcka&lt;br&gt;kostnaderna för administration och förluster. Avgifterna skall sättas in&lt;br&gt;på konto i riksgäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får medge&lt;br&gt;eftergift av statens regressfordringar i garantisystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i princip med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte anfört några principiella&lt;br&gt;invändningar mot utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag har förordat i det föregående bör lån&lt;br&gt;för ny- och ombyggnad fr.o.m. den 1 juni 1992 lämnas i form av s.k. full-&lt;br&gt;ständiga lån. Fr.o.m. samma tidpunkt bör kreditinstituten även ges möjlighet&lt;br&gt;att lämna räntelån kopplade till det fullständiga lånet för ny- eller ombygg-&lt;br&gt;naden. För att i ett sådant system trygga kreditförsöijningen för bostads-&lt;br&gt;byggande och boende i hela landet krävs, som jag tidigare har anfört, att&lt;br&gt;kreditinstituten får en ytterligare säkerhet i form av statlig kreditgaranti med&lt;br&gt;hänsyn till den ökade kreditrisk som följer av en utvidgad långivning. I fråga&lt;br&gt;om bostadsbyggande med statligt stöd svarar bostadsinstituten för närvarande&lt;br&gt;för underliggande kredit upp till 70 % av låneunderlaget för bostadslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kreditgarantins säkerhetsläge och karaktär förordar jag följande.&lt;br&gt;En statlig kreditgaranti bör införas för sådana lån hos kreditinstituten som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behövs för att täcka den del av fastighetskapitalet som överstiger 70 % av Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;dagens låneunderlag men inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 100 % om låntagaren är ett allmännyttigt bostadsföretag eller vissa med&lt;br&gt;sådana företag jämställda låntagare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 99 % om låntagaren är en bostadsrättsförening med viss kommunal&lt;br&gt;insyn och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.95 % om låntagaren är annan än tidigare angivna låntagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra räntelån för betalning av ränta på kreditinstitutens in-&lt;br&gt;vesteringslån inom de nu angivna övre gränserna bör en statlig kreditgaranti&lt;br&gt;införas även för räntelån. Kreditgarantin för räntelån bör gälla intill ett&lt;br&gt;räntelånebelopp som vid vaije tidpunkt uppgår till högst det belopp som följer&lt;br&gt;av mina förslag i det föregående om årlig nettokapitalutgift m.m. och under&lt;br&gt;förutsättning att låneskulden minskas med fullt realräntebidrag. Om inte fullt&lt;br&gt;realräntebidrag lämnas måste alltså låntagarens betalning ökas i motsvarande&lt;br&gt;mån för att hela räntelånet skall täckas av kreditgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kreditgaranti innebär att staten åtar sig ett borgensansvar för räntelån&lt;br&gt;m.m. I fråga om borgen finns i huvudsak tre typer av ansvarsåtaganden,&lt;br&gt;proprieborgen, enkel borgen och fyllnadsborgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proprieborgen innebär ett åtagande att svara för lånet som för egen skuld.&lt;br&gt;En sådan borgen ger långivaren rätt att utkräva betalning av borgensmannen&lt;br&gt;utan att dessförinnan ha krävt -låntagaren. Proprieborgen är den vanliga&lt;br&gt;borgensformen för lån utan annan säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enkel borgen innebär ett åtagande gentemot långivaren att svara för en&lt;br&gt;faktisk förlust på lånet. Borgensmannens betalningsansvar inträder i princip&lt;br&gt;först sedan det har konstaterats att långivaren saknar utmätningsbara&lt;br&gt;tillgångar som täcker långivarens fordran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fyllnadsborgen är en variant på enkel borgen som används främst i&lt;br&gt;samband med lån där säkerhet även lämnas i form av panträtt i den belånade&lt;br&gt;egendomen. Här inträder betalningsansvaret sedan pantsäkerheten realiserats&lt;br&gt;och befunnits inte räcka till för att betala långivarens fordran. Kommunal&lt;br&gt;borgen för bostadslån till egnahemsägare och för s.k. ROT-lån är exempel på&lt;br&gt;sådan borgen. Med fyllnadsborgen kan långivarnas kreditriskprövning&lt;br&gt;primärt avse den egendom som skall belånas och inte låntagarens ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga kreditgarantin bör i likhet med vad som hittills gällt för&lt;br&gt;kommunal borgen ha karaktären av en fyllnadsborgen. En förutsättning för&lt;br&gt;kreditgarantin bör därför vara att långivaren har säkerhet i form av pantbrev&lt;br&gt;för lån i det säkerhetsläge som kreditgarantin omfattar och att pantsäkerheten&lt;br&gt;först tas i anspråk i de fall låntagaren inte kan fullgöra sina åtaganden enligt&lt;br&gt;låneförbindelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en sådan uppläggning svarar kreditgarantin bara för den del av lån-&lt;br&gt;givarens fordran som kvarstår sedan pantsäkerheten för lånet är realiserad,&lt;br&gt;dvs. sedan fastigheten eller tomträtten har sålts på grund av låntagarens&lt;br&gt;betalningsoförmåga. Detta sker antingen genom en exekutiv auktion eller&lt;br&gt;genom en s.k. underhandsförsäljning där överenskommelse träffats om att&lt;br&gt;långivaren avstår från panträtt till den del av inteckningen som inte täcks av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: S. 46 rad 5 Står: Slopa räntebidragstrappan Rättat till: slopa---räntebi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dragstrappan Rad 5 nedifrån står: januari Rättat till: juli S. 48 rad 3-8 står:&lt;br&gt;under---för Rättat till: till - - - statsbudgeten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;köpeskillingen. En förutsättning för att kreditgarantin skall gälla vid under- Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;handsförsäljning bör vara att även garantigivaren/staten godtar underhands-&lt;br&gt;försäljning. Samma regler bör gälla för underhandsförsäljningar som i dag&lt;br&gt;gäller för att avstä pantsäkerhet för statliga bostadslån, dvs. att det kan antas&lt;br&gt;begränsa statens åtagande i förhållande till vad som skulle följa av en exekutiv&lt;br&gt;försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditgarantin bör täcka - förutom förluster på kapitalfordran - även för-&lt;br&gt;luster för debiterade men inte betalade räntor. Storleken på de ränteförluster&lt;br&gt;som kreditgarantin skall täcka bör avvägas med hänsyn till behovet dels att&lt;br&gt;inte framtvinga onödigt tidiga exekutiva förfaranden, dels att ge långivaren&lt;br&gt;incitament att aktivt bevaka bristande betalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantsäkerheten för de investeringslån som omfattas av kreditgaranti bör i&lt;br&gt;förmånsrättshänseende vara belägna med sin övre gräns inom 100, 99 resp.&lt;br&gt;95 % av fastighetens pantvärde i färdigt skick. Pantsäkerheten för räntelånen&lt;br&gt;bör i förmånsrättshänseende ligga i omedelbar anslutning till säkerheten för&lt;br&gt;investeringslånet. Något ägarhypotek i förmånsrättsläge mellan säkerheten för&lt;br&gt;räntelånet och säkerheten för investeringslånet bör således inte tillåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetens pantvärde bör bestämmas efter samma grunder som i dag&lt;br&gt;gäller för pantvärdet för bostadslån. Det innebär att pantvärdet i princip skall&lt;br&gt;motsvara den till grund för beräkningen av realräntebidrag m.m. fastställda&lt;br&gt;produktionskostnaden med tillägg för värdet av sådana nyttigheter som ingick&lt;br&gt;i eller hörde till fastigheten när byggnadsföretaget påböijades och som inte&lt;br&gt;beaktas i produktionskostnaden för bostäder. Med hänsyn till projekt som&lt;br&gt;omfattar både bostäder och lokaler bör dock i pantvärdet få inräknas kost-&lt;br&gt;naden för lokaler som inte ingår i underlaget för realräntebidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag aktualiserar frågan om vissa förändringar bör göras i systemet&lt;br&gt;med panträtt i fast egendom. Efter samråd med chefen för justitiedeparte-&lt;br&gt;mentet vill jag anmäla att behovet av sådana förändringar kommer att över-&lt;br&gt;vägas närmare inom justitiedepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den redovisade uppläggningen av statens garantiåtagande kommer&lt;br&gt;staten att ha ett direkt ansvar för betalning av långivarens fordran i de fall&lt;br&gt;värdet av panten inte räcker till för att täcka dennes fordran. För låntagaren&lt;br&gt;innebär detta att han gentemct långivaren inte svarar förmögenhetsmässigt för&lt;br&gt;den låneskuld som garantin avser med mer än fastigheten. Som en följd av att&lt;br&gt;staten tvingas infria sitt garantiåtagande får å andra sidan staten regressvis en&lt;br&gt;fordran mot låntagaren som kan göras gällande i dennes övriga förmögen-&lt;br&gt;hetstillgångar. Enligt min mening bör dock regressansprdk begränsas något i&lt;br&gt;vissa fall. Kreditgarantinämnden bör efterhand kunna utveckla en praxis i&lt;br&gt;fråga om eftergift av regressfordringar och t.ex. kunna efterge fordringar som&lt;br&gt;beror på att värdeutvecklingen inom en region eller på en viss ort har varit så&lt;br&gt;svag att räntelånen i större eller mindre del saknar täckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i sammanhanget påminna om att det arbetsmarknadspolitiska stödet&lt;br&gt;är utformat så att kreditförluster normalt sett inte uppkommer i samband med&lt;br&gt;flyttningar som är nödvändiga av arbetsmarknadsskäl. Enligt förordningen&lt;br&gt;(1987: 406) om inlösen av egnahemsfastigheter och bostadsrätter löser staten&lt;br&gt;in egnahem och bostadsrätter om ägaren av arbetsmarknadsskäl måste flytta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och bostaden är belägen i de fyra nordligaste länen. Om det finns synnerliga Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;skäl, får inlösen ske även i andra delar av landet Fastigheter får lösas in med&lt;br&gt;ett belopp som motsvarar den återstående kapitalskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för kreditgaranti bör vara att projektet uppfyller de gene-&lt;br&gt;rella kraven för statligt bostadsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kreditgarantier till egnahem och småhus som upplåts med bostadsrätt&lt;br&gt;bör dessutom gälla ett visst kommunalt förlustansvar gentemot staten. För&lt;br&gt;närvarande gäller i fråga om bostadslån for egnahem att kommunen måste ha&lt;br&gt;åtagit sig att gentemot långivaren svara för förluster på lånet intill 40 % av&lt;br&gt;låneskulden vid förlusttillfället. Kommunen tar därigenom ett ekonomiskt&lt;br&gt;ansvar för att investeringen är rimlig. Jag förordar att kravet på kommunalt&lt;br&gt;förlustansvar vid ny- och ombyggnad av egnahem behålls i ett system med&lt;br&gt;statliga kreditgarantier. För att undvika att reglerna om kommunalt förlust-&lt;br&gt;ansvar påverkar valet av upplåtelseform förordar jag dessutom, att kravet&lt;br&gt;ställs även i fråga om småhus som upplåts med bostadsrätt. Som förutsätt-&lt;br&gt;ning för statliga kreditgarantier vid ny- eller ombyggnad av egnahem eller&lt;br&gt;småhus i bostadsrättsform bör således krävas att kommunen gentemot staten&lt;br&gt;åtar sig att svara för förluster till följd av att den statliga kreditgarantin måste&lt;br&gt;infrias. Förlustansvaret bör dock bara avse förluster på investeringslånen och&lt;br&gt;dessutom bara på den del av dessa lån som ligger över 70 % av dagens låne-&lt;br&gt;underlag för bostadslån. Kommunen bör liksom för närvarande svara för&lt;br&gt;dessa förluster intill ett belopp av 40 % av låneskulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter samråd med chefen för finansdepartementet vill jag anmäla följande i&lt;br&gt;fråga om vilka kreditinstitut som skall erbjudas statliga kreditgarantier.&lt;br&gt;Kreditgarantier bör i ett första skede lämnas endast för lån från mellanhands-&lt;br&gt;institut, dvs. kreditinstitut som är kreditaktiebolag eller ingår i lands- eller&lt;br&gt;stadshypoteksinstitutionen. För att öka konkurrensen på kreditmarknaden bör&lt;br&gt;dock i ett senare skede möjligheten prövas att låta även andra kreditinstitut&lt;br&gt;köpa statlig kreditgaranti på samma villkor som mellanhandsinstituten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kreditgarantins omfattning och garantiavgift förordar jag föl-&lt;br&gt;jande. Kreditgarantierna bör erbjudas långivarna på samma sätt som en för-&lt;br&gt;säkring. Långivarna skall inom ramen för systemet själva kunna välja garanti&lt;br&gt;vad avser låneobjekt och lånebelopp inom de av mig förordade gränserna.&lt;br&gt;För garantin bör långivaren få betala en årlig avgift för att täcka dels kost-&lt;br&gt;naderna för administration, dels kostnaderna för att bygga upp en säkerhets-&lt;br&gt;fond. Avgiften bör inledningsvis bestämmas till 0,5 % av det garanterade&lt;br&gt;beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser har uttryckt farhågor för att garantiavgifter skulle&lt;br&gt;motverka byggande i glesbygd. Av yttrandena över boendekostnadsutred-&lt;br&gt;ningens förslag framgår att kreditinstituten avser att övervältra garanti-&lt;br&gt;avgifterna på låntagarna i direkt relation till avgiften för vatje enskilt låne-&lt;br&gt;objekt. Det innebär emellertid att alla låneobjekt blir likvärdiga ur kreditrisk-&lt;br&gt;synpunkt. Därigenom tryggas också kreditförsöijningen i alla delar av riket.&lt;br&gt;Med den avgiftsnivå som jag har föreslagit bedömer jag vidare att praktiskt&lt;br&gt;taget alla räntelån kommer att omfattas av kreditgaranti. Också de nya kapital-&lt;br&gt;täckningskrav för kreditinstitut som skall vara uppfyllda senast vid utgången&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av år 1992 och som bl.a. innebär att kapitaltäckning inte krävs för statligt Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;garanterade krediter kommer att medverka till detta. Därigenom blir också&lt;br&gt;garantiavgiftens genomslag på räntorna praktiskt taget detsamma i alla delar&lt;br&gt;av riket. En garantiavgift bör därför inte innebära någon risk för att byggande&lt;br&gt;i glesbygd skall försvåras. Jag räknar med att garantiavgiften allmänt sett kan&lt;br&gt;medföra en höjning av låneräntan med 0,05-0,10 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalade garantiavgifter bör fonderas. Medlen bör placeras i riksgälds-&lt;br&gt;kontoret till marknadsmässig ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditgarantisystemet bör administreras av en särskild kreditgaranti-&lt;br&gt;nämnd. Nämnden bör även ha till uppgift att kontinuerligt bevaka att kredit-&lt;br&gt;försörjningen sker på avsett sätt och ta de initiativ som krävs i detta syfte.&lt;br&gt;Nämnden bör dessutom ha möjlighet att medverka till att lösa kreditproblem i&lt;br&gt;enskilda fall. Det bör ankomma på regeringen att besluta om de närmare&lt;br&gt;bestämmelserna för nämndens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för kreditgarantinämndens verksamhet skall som jag har&lt;br&gt;redovisat i princip täckas av garantiavgifter som fonderas. Inledningsvis&lt;br&gt;måste dock medel för verksamheten anvisas över statsbudgeten. Verksam-&lt;br&gt;heten bör inledas redan under budgetåret 1990/91 för att de för nämnden&lt;br&gt;nödvändiga administrativa systemen skall kunna utvecklas. Jag beräknar&lt;br&gt;kostnaderna för nämndens verksamhet under budgetåret 1990/91 till&lt;br&gt;5 milj.kr. Jag återkommer i det följande med förslag om medelsanvisning för&lt;br&gt;detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om möjligheterna att ta räntelån utnyttjas maximalt och om samtliga ränte-&lt;br&gt;lån omfattas av statlig kreditgaranti kan det statliga garantiåtagandet antas&lt;br&gt;komma att öka med ca 10 miljarder kr. per år med nuvarande produktions-&lt;br&gt;volymer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningar inom bostadsdepartementet visar att ett garantisystem till-&lt;br&gt;lämpat åren 1981-1989 under vissa förutsättningar skulle ha medfört utbe-&lt;br&gt;talningar till långivarna på ca 500 milj.kr. samtidigt som garantiavgifterna&lt;br&gt;skulle ha inbringat ca 470 milj.kr. Utbetalningarna hade dock gett staten&lt;br&gt;motsvarande regressfordringar på låntagarna. Enligt beräkningarna skulle den&lt;br&gt;totala räntelånevolymen ha vuxit till drygt 25 000 milj.kr. år 1989. Det anger&lt;br&gt;värdet av den subventionsminskning som skulle ha följt av omläggningen till&lt;br&gt;ett räntelånesystem år 1981.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.8 Det statliga stödet för ny- och ombyggnad med beslut&lt;br&gt;om bostadslån och räntebidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För bostadshus som uppförts eller byggts om med stöd&lt;br&gt;av bostadslån och räntebidrag enligt nuvarande regler läggs det statliga&lt;br&gt;stödet om den 1 januari 1993 till att omfatta ett skattekompenserande&lt;br&gt;räntebidrag för hyres- och bostadsrättshus, ett realräntebidrag samt en&lt;br&gt;statlig kreditgaranti för räntelån av samma slag som vid ny- eller om-&lt;br&gt;byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i princip med mitt förslag. Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;Remissinstanserna: Vissa remissinstanser tillstyrker utredningens för-&lt;br&gt;slag. Andra anser att räntebidragssystemet bör vara oförändrat för redan&lt;br&gt;byggda hus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Eftersom de bostadspolitiska skäl som talar&lt;br&gt;för ett nytt statligt stödsystem vid ny- eller ombyggnad är giltiga också i fråga&lt;br&gt;om hus som redan byggts eller byggts om med statligt stöd anser jag att&lt;br&gt;statens stöd även för dessa hus bör läggas om. Av administrativa skäl bör&lt;br&gt;omläggningen ske först den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar således inte den uppfattning som vissa remissinstanser gett&lt;br&gt;uttryck för och som innebär att staten borde avstå från en sådan omläggning&lt;br&gt;för dem som nu har räntebidrag därför att en omläggning begränsar subven-&lt;br&gt;tionerna. Jag vill påminna om att räntebidrag är ett ensidigt åtagande från&lt;br&gt;statens sida. Å andra sidan bör självfallet den kapitalutgiftsnivå som nuva-&lt;br&gt;rande stöd innebär beaktas vid övergången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande regler om räntebidrag för ny- och ombyggnad innebär i princip&lt;br&gt;att bidrag lämnas för hyres- och bostadsrättshus färdigställda fr.o.m. år 1968&lt;br&gt;och för egnahem färdigställda fr.o.m. år 1975.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt boendekostnadsutredningens förslag skall statliga kreditgarantier för&lt;br&gt;räntelån lämnas för hus med bostadslån utbetalade fr.o.m. år 1979 och&lt;br&gt;senare. För äldre hyres- och bostadsrättshus lämnas endast skattekompen-&lt;br&gt;serande räntebidrag, dock högst med det belopp som vid tidpunkten för&lt;br&gt;omläggningen utbetalas enligt nuvarande regler för räntebidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör övergången till ett nytt stödsystem i princip genom-&lt;br&gt;föras utan att låntagarnas kapitalutgifter ökar mer än vad som följer av&lt;br&gt;penningvärdeförsämringen. Frågan om vilka hus som skall omfattas av&lt;br&gt;skattekompenserande räntebidrag, realräntebidrag och kreditgaranti eller en-&lt;br&gt;bart skattekompenserande räntebidrag är dock helt beroende av ränteläget vid&lt;br&gt;övergången. Enligt min mening är underlaget för närvarande inte tillräckligt&lt;br&gt;för ett preciserat förslag i denna del. I budgetpropositionen 1992 bör förslag&lt;br&gt;kunna lämnas om vilka låntagare som skall erbjudas att ingå i räntelåne-&lt;br&gt;systemet och vilka nettoräntesatser som därvid skall tillämpas för hus av olika&lt;br&gt;ålder. Då bör även prövas frågan om ett tillfälligt stöd för låntagare som&lt;br&gt;avstår från statligt garanterade räntelån och frågan om räntebidrag enligt vissa&lt;br&gt;andra stödformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt vill jag vad gäller de olika delarna i stödet förorda följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skattekompenserande räntebidraget bör i likhet med vad jag har före-&lt;br&gt;slagit i fråga om ny- och ombyggnad endast få avse hyres- och bostads-&lt;br&gt;rättshus. Det bör dessutom bara avse sådana hus som har färdigställts efter år&lt;br&gt;1967. Vidare bör det skattekompenserande räntebidraget inte få överstiga det&lt;br&gt;räntebidrag som lämnas före omläggningen av stödet. I övrigt bör det nya&lt;br&gt;bidraget beräknas för samma räntekostnad som enligt dagens regler skulle ha&lt;br&gt;lagts till grund för beräkningen av räntebidrag. Bidragstiden för hus uppförda&lt;br&gt;eller ombyggda före omläggningen bör räknas från tidpunkten för husets eller&lt;br&gt;ombyggnadens färdigställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om realräntebidrag återkommer jag, som jag har anfört tidigare,&lt;br&gt;med förslag om vilka hus som skall omfattas av systemet. Bidraget bör i lik-&lt;br&gt;het med vad jag förordat i fråga om det skattekompenserande räntebidraget&lt;br&gt;beräknas för samma räntekostnad som skulle ha beräknats om dagens ränte-&lt;br&gt;bidragsregler hade gällt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad slutligen gäller den statliga kreditgarantin för räntelån bör samma&lt;br&gt;regler gälla som vid ny- eller ombyggnad av bostäder. Kreditinstituten bör&lt;br&gt;således för att kunna erbjuda sina låntagare räntelån ges möjlighet att köpa en&lt;br&gt;statlig kreditgaranti enligt samma regler som jag har förordat vid ny- och&lt;br&gt;ombyggnad. Eftersom praktiskt taget alla hus som här berörs är belånade med&lt;br&gt;både bostadslån och bottenlån måste emellertid förutsättas att räntelånet upp-&lt;br&gt;tas i ett kreditinstitut för att den för kreditgarantin nödvändiga pantsäkerheten&lt;br&gt;skall kunna lämnas på ett enkelt sätt. Detta kan alltså komma att innebära att&lt;br&gt;ett institut lämnar lån som används till att betala ränta på lån i ett annat institut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nedre gränsen för säkerheten för de räntelån som omfattas av kredit-&lt;br&gt;garantin bör kunna läggas vid högst 95-100 % av pantvärdet beroende på&lt;br&gt;låntagarkategori. Med pantvärde bör avses ett beräknat marknadsvärde för&lt;br&gt;huset år 1990. Med hänsyn till att husen kan ha rebelånats bör dock säker-&lt;br&gt;heten för de lån som omfattas av garantin i förmånsrättshänseende alltid&lt;br&gt;kunna läggas ovanför säkerheten för de lån från kreditinstitut som utbetalats&lt;br&gt;eller avtalats före den 11 oktober 1990. Om det behövs för att trygga kredit-&lt;br&gt;försötjningen och det i övrigt är skäligt bör kreditgarantinämnden kunna&lt;br&gt;godta även annan säkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.9 Vissa skatte- och redovisningsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det räntelånesystem som jag har förordat förutsätter vissa anpassningar inom&lt;br&gt;skatte- och redovisningslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet förutsätter bl.a. att egnahemsägare kan göra skattemässiga avdrag&lt;br&gt;för hela den debiterade räntan, även i de delar denna betalas med räntebidrag&lt;br&gt;eller genom upptagande av räntelån. Enligt riksskatteverket bör rätten till&lt;br&gt;avdrag för räntor i dessa fall klart anges i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för den skattemässiga behandlingen av ränteavdrag,&lt;br&gt;skattekompenserande räntebidrag, realräntebidrag, räntelån och amorteringar&lt;br&gt;av sådana lån bör vara att skapa neutralitet mellan bostäder med olika ägar-&lt;br&gt;och upplåtelseformer. Nettoutgiftema för ett hus efter skatt bör alltså i&lt;br&gt;normalfallet vara desamma oavsett om ägaren är konventionellt beskattad eller&lt;br&gt;schablonbeskattad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsrättsföreningar och allmännyttiga bostadsföretag inkomstbeskattas&lt;br&gt;endast för schablonintäkt av fastighet. Avdrag får göras för räntor på lån i&lt;br&gt;fastigheten samt för tomträttsavgälder. Det medför att hus från de årgångar&lt;br&gt;som berörs av räntelån och statliga räntesubventioner regelmässigt kan för-&lt;br&gt;utsättas ge skattemässiga underskott. Dessa underskott kan normalt inte&lt;br&gt;utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beslutade skattereformen innebär att schablonbeskattningen för all- Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;männyttiga bostadsföretag och bostadsföreningar behålls i avvaktan på för-&lt;br&gt;slag från bostadsrättsvärderingskömmittén (dir. 1989:27). I kommitténs upp-&lt;br&gt;drag ingår att överväga en övergång från schablonbeskattning till konven-&lt;br&gt;tionell beskattning for allmännyttiga bostadsföretag samt en övergång till lik-&lt;br&gt;formiga skatteregler för bostadsrätt och egnahem. Med hänsyn till dessa för-&lt;br&gt;hållanden finns inte skäl att nu föreslå några förändringar i fråga om hur&lt;br&gt;inkomster av sådana fastigheter skall beskattas. I vilken omfattning som&lt;br&gt;räntor som betalas med räntelån är avdragsgilla torde därmed for närvarande i&lt;br&gt;allmänhet sakna betydelse för det faktiska skatteuttaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För konventionellt beskattade ägare av hyreshus är intäkterna skattepliktiga&lt;br&gt;samtidigt som kostnaderna grundar rätt till avdrag. I den mån avdragen inte&lt;br&gt;kan utnyttjas direkt kan de sparas och utnyttjas vid den tidpunkt då fastig-&lt;br&gt;heten ger överskott. Värdet av ett sådant avdrag växlar beroende på fastig-&lt;br&gt;hetsägarens skattemässiga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Neutrala kostnadsvillkor inom bostadsförvaltningen kräver likvärdiga sub-&lt;br&gt;ventionsvillkor. Jag har därför i det föregående föreslagit att också konven-&lt;br&gt;tionellt beskattade ägare av hyreshus skall erbjudas skattekompenserande&lt;br&gt;räntebidrag. Även för dessa ägare tillkommer sedan realräntebidrag och möj-&lt;br&gt;ligheter till statligt garanterade räntelån enligt samma grunder som för andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om konventionellt beskattade ägare av flerbostadshus måste tillses&lt;br&gt;att inte samtidigt ytterligare subventionseffekter uppkommer genom skatte-&lt;br&gt;systemet. Det bör göras på sådant sätt att det skattemässiga resultatet blir&lt;br&gt;oberoende av hur finansieringen ordnats för de investeringar för vilka ränte-&lt;br&gt;bidrag utgår eller för vilka räntelån med statlig kreditgaranti kan lämnas. För&lt;br&gt;att uppnå detta bör såväl det skattekompenserande räntebidraget som real-&lt;br&gt;räntebidraget utgöra skattepliktig inkomst samtidigt som avdrag på vanligt sätt&lt;br&gt;medges för ränteutgifter som faktiskt betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den del av räntan som täcks eller kan täckas med räntelån krävs något&lt;br&gt;mera komplicerade regler. En regel om att avdrag inte medges för ränta som&lt;br&gt;täcks med räntelån ger ett korrekt resultat för konventionellt beskattade fastig-&lt;br&gt;heter som har maximala räntelån. En avdragsbegränsning med denna&lt;br&gt;utformning skulle emellertid diskriminera räntelån jämfört med andra typer av&lt;br&gt;lån och jämfört med finansiering med eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Neutralitet uppnås också i denna del om i stället den skattepliktiga in-&lt;br&gt;komsten ökas med den ränta som finansieras med räntelån vid maximala&lt;br&gt;räntelån. Konventionellt beskattade fastighetsägare som får skattekompense-&lt;br&gt;rande räntebidrag bör i så fall påföras en schablonintäkt motsvarande ök-&lt;br&gt;ningen av det maximala räntelånet. Genom schablonintäkten undviks skatte-&lt;br&gt;lättnader vid sidan om det skattekompenserande räntebidraget inte bara vid&lt;br&gt;höga ränteutgifter utan också i form av reducerad skatt för avkastningen på&lt;br&gt;eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att avdragsrätten inte skall förloras i det senare skede när räntorna be-&lt;br&gt;talas genom att räntelånet amorteras, kan en sådan schablonintäkt som mot-&lt;br&gt;svarar ökningen av maximalt räntelån i princip kombineras med ett schablon-&lt;br&gt;avdrag som motsvarar minskningen av maximalt räntelån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant schablonavdrag kan emellertid leda till skatteanpassning, exem- Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;pelvis genom att fastigheter med schablonavdrag säljs till personer med sär-&lt;br&gt;skilt hög marginalskatt. Schablonavdragets funktion att kompensera för ett&lt;br&gt;teoretiskt framtida skattemässigt överskott kan vidare väntas ha en bristfällig&lt;br&gt;precision i de långa tidsperspektiv som det är fråga om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av dessa skäl samt av förenklingsskäl finns det anledning att undvika&lt;br&gt;skattemässiga schablonavdrag som ligger väsentligt senare än motsvarande&lt;br&gt;schablonintäkt. En förhållandevis enkel lösning är att begränsa schablonin-&lt;br&gt;täkten över tiden. Schablonintäkten kan t.ex. upphöra vid den tidpunkt då&lt;br&gt;ännu inte påförda schablonintäkter balanserar de uteblivna schablonavdragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De frågor som jag nu har tagit upp bör bli föremål för ytterligare övervä-&lt;br&gt;ganden. Efter samråd med statsrådet Åsbrink vill jag anmäla att han avser att i&lt;br&gt;annat sammanhang återkomma med förslag till ändringar i skattelagstiftningen&lt;br&gt;i nu berörda avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda överväganden krävs också om räntelånens ställning i redovis-&lt;br&gt;ningshänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsföretagen bör enligt min mening ges möjlighet att utnyttja ränte-&lt;br&gt;lånen utan att likvidationsskyldighet eller liknande effekter uppstår. Den lös-&lt;br&gt;ning som ligger närmast till hands är att låta lagen (1972: 175) med vissa&lt;br&gt;bestämmelser om bokföring av bostadslån m.m. omfatta också räntelånen.&lt;br&gt;Det innebär att en mot räntelånen svarande tillgångspost får aktiveras i de&lt;br&gt;bokföringsskyldiga företagens balansräkningar. Det kan visserligen ifråga-&lt;br&gt;sättas om det är lämpligt att på detta sätt utvidga en lag som ursprungligen&lt;br&gt;kom till som ett provisorium och som i viss mån utgör ett undantag från&lt;br&gt;gällande redovisningsregler. Jag ser dock knappast någon anledning att inte&lt;br&gt;använda denna modell som sedan snart 20 år tillbaka såvitt känt fungerat utan&lt;br&gt;anmärkningar. Den statliga kreditgarantin för långivarna i förening med det&lt;br&gt;övergripande ansvar som staten har för det föreslagna räntelånesystemet bör&lt;br&gt;vara tillräckligt starka motiv för att godta dessa avvikelser från allmänna&lt;br&gt;bokföringsprinciper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även denna fråga bör dock övervägas ytterligare. Jag avser därför att i&lt;br&gt;annat sammanhang återkomma till regeringen med förslag till nödvändiga&lt;br&gt;lagändringar i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.10 Vissa ombyggnadsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Plan- och bostadsverket har i en rapport redovisat resultat av verkets utvär-&lt;br&gt;dering av den statligt stödda ombyggnadsverksamheten i fråga om bostäder&lt;br&gt;under senare år samt förslag om nya former för statligt stöd i samband med&lt;br&gt;ombyggnad och förnyelse av bostadsområden. Verket pekar i rapporten bl.a.&lt;br&gt;på att dagens stödsystem innehåller tröskeleffekter som motverkar varsamhet&lt;br&gt;vid ombyggnad. Jag vill med anledning av detta framhålla att en konsekvens&lt;br&gt;av mina förslag om investeringsbidrag, räntebidrag och statlig kreditgaranti&lt;br&gt;vid ombyggnad, i kombination med mina förslag i det följande om vidgningar&lt;br&gt;av räntestödet för underhåll m.m. i fråga om hyreshus, är att stödet för 10-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 20-årsåtgärdema blir detsamma oavsett om åtgärderna genomförs for sig Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;eller i samband med mer omfattande åtgärder. De tröskeleffekter i dagens&lt;br&gt;system som sammanhänger med att 10- och 20-årsåtgärdema i vart fall&lt;br&gt;kortsiktigt kan subventioneras mer om de genomförs i samband med mer&lt;br&gt;omfattande åtgärder än om de genomfors for sig kommer då att bortfalla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt bör dock som verket framhåller en omprövning göras av de&lt;br&gt;olika statliga stödformerna vid ombyggnad och förnyelse av bostadsområden.&lt;br&gt;Jag anser dock att beredningen av storstadsutredningens arbete bör avvaktas,&lt;br&gt;liksom beredningen av förslagen i betänkandet (Ds 1990: 14) om byggnaders&lt;br&gt;inomhusmiljö m.m. som lämnats av arbetsgruppen för frågor som rör s.k.&lt;br&gt;sjuka hus. Inför omläggningen behöver också en teknisk översyn göras av&lt;br&gt;bl.a. reglerna för tilläggslån för ombyggnad av bostadshus m.m. Jag avser att&lt;br&gt;i annat sammanhang återkomma i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.11 Förslagens statsfinansiella effekter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statens kostnader för skattekompenserande räntebidrag och realräntebidrag är&lt;br&gt;i hög grad beroende av ränteläget och sambandet mellan ränta och inflation.&lt;br&gt;De statsfinansiella effekterna av en övergång till det statliga stödsystem för&lt;br&gt;ny- och ombyggnad som jag har föreslagit jämfört med nuvarande ränte-&lt;br&gt;bidragssystem framgår av följande sammanställning (milj.kr.). Beräk-&lt;br&gt;ningarna grundas på antagandet att räntan och inflationen över en femårs-&lt;br&gt;period blir 13 % resp. 6 %, en historiskt sett mycket hög realränta.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Kalenderår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag&lt;br&gt;enligt gäll-&lt;br&gt;ande regler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Skillnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;S kattekomp,&lt;br&gt;räntebidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Realränte-&lt;br&gt;bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;—&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av boendekostnadsutredningens beräkningar utgår från en ränta&lt;br&gt;på 11 % och en inflation på 8 %. Med dessa förutsättningar kommer inte&lt;br&gt;några realräntebidrag att utbetalas annat än vad som följer av att räntorna för&lt;br&gt;redan lämnade lån övergångsvis är bundna i ett högre ränteläge. Utfallet blir&lt;br&gt;då följande (milj.kr.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Kalenderår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Räntebidrag&lt;br&gt;enligt gäll-&lt;br&gt;ande regler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Skillnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattekomp.&lt;br&gt;räntebidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Realränte-&lt;br&gt;bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 940&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 610&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 390&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 310&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 730&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 330&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag till ny bostadsfinansiering leder således även med mycket&lt;br&gt;ogynnsamma antaganden i fråga om ränta och inflation till statsfinansiella&lt;br&gt;besparingar i förhållande till gällande regler samt, vid hittills normala real-&lt;br&gt;räntor, till avsevärda besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock viktigt att påpeka att de statsfinansiella besparingar som görs&lt;br&gt;med det nya systemet inte medför någon finanspolitisk åtstramning på kort&lt;br&gt;eller medellång sikt. Sparandet i ekonomin som helhet kan inte förväntas öka&lt;br&gt;i detta tidsperspektiv. Något utrymme för statlig utgiftsexpansion som en&lt;br&gt;följd av förslaget skapas därför inte i samhällsekonomisk mening.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.12 Exempel på räntelån enligt mitt förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Skuldutvecklingen med räntelån enligt mitt förslag jämfört med ett ränte-&lt;br&gt;bidragssystem framgår av figur 4.1 och 4.2. Beräkningen bygger på förut-&lt;br&gt;sättningen att ränta och inflation är 13 % resp. 6 % under den första 10-års-&lt;br&gt;perioden och därefter 10 % resp. 6 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 4.1 Nominell utveckling av låneskulder med ränteldn resp, räntebidrag&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0334/prop_199091__34-2.png" style="width:374pt;height:165pt;"/&gt;
&lt;p&gt;■X'Hus byggt år 0 med&lt;br&gt;räntebidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;—Hus byggt år 0 med räntelån “»»Nybyggt hus resp, år&lt;br&gt;och realräntebidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 42 Real utveckling av låneskulder med räntelån resp, räntebidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låneskuld, andel (%) av låneskulden år 0&lt;br&gt;120--&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0334/prop_199091__34-3.png" style="width:376pt;height:99pt;"/&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;0&lt;/sup&gt; —I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—i—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I—I&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;21&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29 År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;“Nybyggt hus resp, år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;'X'Hus byggt år 0 med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Hus byggt år 0 med räntelån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;räntebidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och realräntebidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;De redovisade värdena för låneskuldens utveckling förutsätter att netto-&lt;br&gt;räntesatsen uppgår till 3,75 % det första året. Den högre nettoräntesats på 4,0&lt;br&gt;% som jag har förordat skall gälla fr.o.m. år 1995 ger en lägre nominell&lt;br&gt;skuldökning och ett tidigare skuldmaximum. Det framgår av figur 4.3.&lt;br&gt;Skillnaden i reala värden framgår av figur 4.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 4.3 Nominell utveckling av låneskulder med en initial nettoutgift pä&lt;br&gt;3,75 % resp. 4,0 %&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0334/prop_199091__34-4.png" style="width:373pt;height:154pt;"/&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 4.4 Real utveckling av låneskulder med en initial nettoutgift pä&lt;br&gt;3,75 % resp. 4,0 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0334/prop_199091__34-5.png" style="width:394pt;height:154pt;"/&gt;
&lt;h2&gt;5 Övriga frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Räntestöd för underhåll m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det statliga räntestödet för förbättring av bostadshus&lt;br&gt;lämnas även för lägenhetsunderhåll i hyreshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt förordningen (1983: 974) om statligt&lt;br&gt;räntestöd vid förbättring av bostadshus lämnas räntebidrag till en beräknad&lt;br&gt;räntekostnad för bl.a. sådana underhållsåtgärder som avser gemensamma&lt;br&gt;utrymmen i huset - däremot inte för underhåll i de enskilda lägenheterna i&lt;br&gt;huset. I detta ligger en skillnad mot egnahems- och bostadsrättsfallet.&lt;br&gt;Egnahemsägare och bostadsrättshavare kan genom att finansiera underhåll&lt;br&gt;med lån få ett ränteavdrag vid inkomstbeskattningen som minskar skatten.&lt;br&gt;Fr.o.m. år 1991 uppgår skatteminskningen i flertalet fall till 30 % av ränte-&lt;br&gt;kostnaden. Enligt min mening är denna skillnad i subventionshänseende inte&lt;br&gt;motiverad. Av neutralitetsskäl bör i princip inte hyreshusen belastas med&lt;br&gt;högre kapitalutgifter än egnahemsägare och bostadsrättshavare som tar upp&lt;br&gt;lån för att finansiera motsvarande åtgärder. Jag förordar därför att det statliga&lt;br&gt;räntestödet för förbättring av bostadshus även lämnas för lägenhetsunderhåll i&lt;br&gt;hyreshus. Stödet bör i första hand lämnas för lägenhetsunderhåll med en&lt;br&gt;varaktighet på 20 år, dvs. bl.a. för utbyte av utrustning i kök och badrum.&lt;br&gt;Stöd för lägenhetsunderhåll med kortare varaktighet, såsom tapetsering,&lt;br&gt;målning m.m. bör lämnas endast i fråga om nya hus så att hyran i dessa hus&lt;br&gt;inte behöver belastas med avsättningar för underhåll. Med nya hyreshus avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jag hus med bostadslån eller motsvarande utbetalade efter utgången av år Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget vill jag också beröra frågan om vilken räntesats bidrags-&lt;br&gt;beräkningen skall grundas på. För närvarande gäller att räntestödet för under-&lt;br&gt;håll m.m. beräknas på grundval av en räntesats som är 0,4 procentenheter&lt;br&gt;högre än den räntesats som tillämpas vid upplåning för statens räkning i fall&lt;br&gt;där återbetalningstiden är minst tio år. Denna regel hänför sig till en tidpunkt&lt;br&gt;då räntan på en tioårig räntebärande statsobligation var ett korrekt uttryck for&lt;br&gt;gällande marknadsräntenivån. I dag är det marknadsräntan på bostadsinsti-&lt;br&gt;tutens femåriga bostadsobligationer som i huvudsak är styrande för de utlå-&lt;br&gt;ningsräntor som tillämpas i fråga om lån till bostadssektorn, inkl, lån för&lt;br&gt;underhåll. Med hänsyn till detta anser jag att räntestödet för underhåll m.m. -&lt;br&gt;i likhet med räntebidragen vid ny- och ombyggnad - bör beräknas på grund-&lt;br&gt;val av en ränta som motsvarar ett genomsnitt av marknadsräntorna för&lt;br&gt;bostadsinstitutens obligationer med en återstående löptid av fem år. Det&lt;br&gt;ankommer på regeringen att göra de ändringar som krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kostnader för de utvidgningar av räntestödet för underhåll m.m.&lt;br&gt;som jag nu har förordat kan beräknas till 60 milj.kr. det första året.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Räntebidragstrappan för hyres- och bostadsrättshus&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Räntebidrag för nybyggnad av hyres- och bostads-&lt;br&gt;rättshus lämnas framdeles även för räntekostnader på lån som över-&lt;br&gt;stiger 125 % av det schablonmässigt beräknade låneunderlaget för&lt;br&gt;bostadslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt riksdagens beslut (prop. 1985/86: 95,&lt;br&gt;BoU 13, rskr. 171) lämnas för hyres- och bostadsrättshus räntebidrag inom&lt;br&gt;110 % av det schablonberäknade låneunderlaget med ett belopp som mot-&lt;br&gt;svarar skillnaden mellan en garanterad ränta och en beräknad ränta på lån. För&lt;br&gt;räntekostnaden på överstigande lån upp till 125 % av det schablonberäknade&lt;br&gt;låneunderlaget lämnas räntebidrag med en viss andel av räntekostnaden.&lt;br&gt;Fr.o.m. år 1991 är denna andel 30 % av räntekostnaden. För räntekostnader&lt;br&gt;på lån över 125 % lämnas inte räntebidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även här finns det en skillnad mellan å ena sidan hyreshusfallet och å&lt;br&gt;andra sidan egnahems- och bostadsrättsfallet Egnahemsägaren och bostads-&lt;br&gt;rättshavaren kan genom att ta upp lån få ett ränteavdrag vid inkomstbeskatt-&lt;br&gt;ningen utan den begränsning som den s.k. räntebidragstrappan enligt vad jag&lt;br&gt;nyss har redovisat innebär. Enligt min mening bör denna skillnad inte be-&lt;br&gt;hållas. Jag förordar därför att den övre lånegränsen på 125 % slopas så att de&lt;br&gt;regler som i dag gäller för bidrag till kostnaden för ränta på lån mellan 110&lt;br&gt;och 125 % av schablonlåneunderlaget kommer att gälla för alla lån inom det&lt;br&gt;av länsbostadsnämnden fastställda produktionskostnadsanpassade låneunder-&lt;br&gt;laget som överstiger 110 % av det schablonberäknade låneunderlaget. Enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;min mening bör alltså den övre gränsen i räntebidragstrappan nu slopas. De Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;nya reglerna bör tillämpas i låneärenden i vilka bostadslånet utbetalas fr.o.m.&lt;br&gt;år 1991. Om det behövs för de nya reglernas tillämpning bör det slutliga låne-&lt;br&gt;beslutet kunna omprövas före utbetalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens kostnader för att slopa taket i räntebidragstrappan kan beräknas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 milj.kr. det första året.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Vissa anslagsfrågor för budgetåret 1990/91. Elfte&lt;br&gt;huvudtiteln B. Bostadsförsörjning m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;B 18. Information och utbildning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Från anslaget betalas utgifter för information och utbildning m.m. inom&lt;br&gt;bostadsdepartementets ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till information och utbildning m.m. har för innevarande budgetår anvisats&lt;br&gt;ett reservationsanslag på 10,7 milj.kr. (prop. 1989/90: 100 bil. 13, BoU13,&lt;br&gt;rskr. 167). Med hänsyn till det behov av information och utbildning som&lt;br&gt;följer av mina förslag till ny bostadsfinansiering beräknar jag emellertid att&lt;br&gt;ytterligare 15 milj.kr. behöver tillföras anslaget för innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;B 21. Investeringsbidrag för bostadsbyggande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (förslag) 500 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till mitt förslag i det föregående (avsnitt 4.2) om att in-&lt;br&gt;vesteringsbidrag fr.o.m. år 1991 skall lämnas vid ny- och ombyggnad av&lt;br&gt;permanenta bostäder beräknar jag att 500 milj.kr. behöver anvisas på stats-&lt;br&gt;budgeten för budgetåret 1990/91 för detta ändamål. Jag förordar att medlen&lt;br&gt;tas upp på ett nyinrättat förslagsanslag benämnt Investeringsbidrag för&lt;br&gt;bostadsbyggande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;B 22. Nämnden för kreditgarantier för bostäder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nytt anslag (förslag) 5 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till mitt förslag i det föregående (avsnitt 4.7) om att en&lt;br&gt;statlig kreditgaranti skall kunna lämnas för lån för bostadsändamål på kredit-&lt;br&gt;marknaden fr.o.m. den 1 juli 1992 beräknar jag att 5 milj.kr. behöver an-&lt;br&gt;visas på statsbudgeten för budgetåret 1990/91 för att kreditgarantinämnden&lt;br&gt;skall kunna inleda sin verksamhet. Jag förordar att medlen tas upp på ett&lt;br&gt;nyinrättat reservationsanslag benämnt Nämnden för kreditgarantier för bo-&lt;br&gt;städer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Ändring av plan- och bostadsverkets namn&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Plan- och bostadsverket inrättades den 1 juli 1988 (prop. 1987/88: 37,&lt;br&gt;BoU7, rskr. 106). Verket övertog bl.a. huvuddelen av de uppgifter som tidi-&lt;br&gt;gare åvilat statens planverk och bostadsstyrelsen. Riksdagen har nyligen som&lt;br&gt;sin mening gett regeringen till känna att verket bör byta namn till boverket och&lt;br&gt;att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag i frågan&lt;br&gt;(1989/90:BoU15, rskr. 215).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som avser plan- och bostadsverket och de båda myndigheter&lt;br&gt;vilkas uppgifter verket övertagit förekommer i ett stort antal författningar.&lt;br&gt;Enligt min mening skulle det föra för långt att nu ändra vatje sådan lag eller&lt;br&gt;förordning. I likhet med den lösning som valdes inför verkets inrättande&lt;br&gt;(prop. 1987/88: 115, BoU16, rskr. 273) föreslår jag att man i en särskild lag&lt;br&gt;tar in en generell föreskrift som i fråga om bestämmelser som avser verket&lt;br&gt;och dess bägge föregångare hänvisar till boverket. På sikt bör givetvis&lt;br&gt;ändringarna genomföras i vaije enskild författning. Detta bör dock lämpligen&lt;br&gt;kunna göras i det löpande författningsarbetet. Redan nu föreslår jag dock att&lt;br&gt;ändringar görs i de för verket centrala lagarna, plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987: 10) och lagen (1987: 12) om hushållning med naturresurser m.m.&lt;br&gt;Namnändringen bör träda i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bostadsdepartementet har därför upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring av plan- och bostadsverkets namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987: 10) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1987: 12) om hushållning med naturresurser&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget under 3 har upprättats i samråd med chefen för miljödepar-&lt;br&gt;tementet. Förslagen är av så enkel beskaffenhet att lagrådets hörande skulle&lt;br&gt;sakna betydelse. Lagförslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som&lt;br&gt;bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att godkänna vad jag har förordat i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lånefinansiering på den allmänna kreditmarknaden (avsnitt 3.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. investeringsbidrag för bostadsbyggande (avsnitt 4.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. allmänna krav för statligt stöd i en ny bostadsfinansiering (avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skattekompenserande räntebidrag för hyres- och bostadsrättshus&lt;br&gt;(avsnitt 4.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. räntelån (avsnitt 4.5),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. realräntebidrag (avsnitt 4.6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. statlig kreditgaranti (avsnitt 4.7),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. det statliga stödet för ny- och ombyggnad med beslut om bostadslån&lt;br&gt;och räntebidrag (avsnitt 4.8),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. räntestöd för underhåll m.m. (avsnitt 5.1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. räntebidragstrappan (avsnitt 5.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. till Information och utbildning m.m. på tilläggsbudget till&lt;br&gt;statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag&lt;br&gt;på 15 000 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. till Investeringsbidrag för bostadsbyggande på tilläggsbudget&lt;br&gt;till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag&lt;br&gt;på 500 000 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. till Nämnden för kreditgarantier för bostäder på tilläggsbud-&lt;br&gt;get till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisa ett reserva-&lt;br&gt;tionsanslag på 5 000 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och dels att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring av plan- och bostadsverkets namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Beslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som före-&lt;br&gt;draganden har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttrandena över&lt;br&gt;boendekostnadsutredningens betänkande (SOU&lt;br&gt;1989: 71) Ny bostadsfinansiering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över boendekostnadsutredningens betänkande&lt;br&gt;avgetts av riksrevisionsverket, riksskatteverket, fullmäktige i Sveriges riks-&lt;br&gt;bank, riksgäldskontoret, statskontoret, Allmänna pensionsfonden, första,&lt;br&gt;andra och tredje fondstyrelserna, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,&lt;br&gt;Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB), Svenska Bankföreningen,&lt;br&gt;Sveriges Föreningsbankers Förbund, Svenska sparbanksföreningen,&lt;br&gt;Finansbolagens Förening, plan- och bostadsverket, statens institut för bygg-&lt;br&gt;nadsforskning, HSB:s Riksförbund, Svenska Riksbyggen, Sveriges&lt;br&gt;Bostadsrättsföreningars Centralorganisation (SBC), Sveriges Allmännyttiga&lt;br&gt;Bostadsföretag (SABO), Byggentreprenörerna (Entreprenörföreningen),&lt;br&gt;Sveriges Fastighetsägareförbund, Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund&lt;br&gt;(STR), Näringslivets Byggnadsdelegation, Hyresgästernas Riksförbund,&lt;br&gt;Sveriges Villaägareförbund, Riksförbundet Vi i Småhus, Landstingsför-&lt;br&gt;bundet, Svenska kommunförbundet, följande kommuner nämligen&lt;br&gt;Huddinge, Järfälla, Stockholm, Upplands-Bro, Linköping, Klippan,&lt;br&gt;Kristianstad, Malmö, Halmstad, Göteborg, Orust, Mark, Karlskoga,&lt;br&gt;Lindesberg, Västerås, Bollnäs, Gävle, Härnösand, Östersund, Umeå och&lt;br&gt;Gällivare, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorga-&lt;br&gt;nisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Mäklarsamfundet,&lt;br&gt;Svenska arbetsgivareföreningen, Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges&lt;br&gt;Pensionärsförbund, Svenska Revisorsamfundet, Svenska Försäkringsbolags&lt;br&gt;Riksförbund, Svenska Livsförsäkringsföreningars Riksförbund. Vidare har&lt;br&gt;yttrande inkommit från Boro AB, bankinspektionen, Skattebetalarnas före-&lt;br&gt;ning, Föreningen Kommunala Förmedlingsorgan och Lidingö Villaägare-&lt;br&gt;föreningars samarbetsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Huvuddragen i ett nytt bostadspolitiskt stödsystem&lt;br&gt;(kap. 5)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt RRV:s bedömning kan den föreslagna grundsubventionen göra det&lt;br&gt;möjligt att uppnå den avsedda neutraliteten mellan olika upplåtelseformer.&lt;br&gt;Systemet med räntelånet bör innebära en bättre framtida paritet mellan olika&lt;br&gt;årgångar i beståndet. Vidare förhindrar räntelånen den kapitalisering av stat-&lt;br&gt;liga subventioner som nu är möjlig för ägare av nybyggda egnahem eller&lt;br&gt;bostadsrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i riksbanken delar boendekostnadsutredningens uppfattning att&lt;br&gt;en revidering av det nuvarande bostadsfinansieringssystemet bör komma till&lt;br&gt;stånd. Enligt fullmäktiges bedömning är det dock i praktiken knappast möjligt&lt;br&gt;att genomfora en reform av den omfattning och inriktning utredningen skisse-&lt;br&gt;rar fram till år 1991. I synnerhet erbjuder ändringarna i finansieringsvillkoren&lt;br&gt;för beståndet av fastigheter betydande problem. Även om utredningen genom&lt;br&gt;införande av kredit- och skuldutvecklingsgaranti försökt beakta vissa av de&lt;br&gt;kritiska synpunkter som anförts mot 1986 års förslag, kvarstår enligt full-&lt;br&gt;mäktiges mening ändå betydande invändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktiges slutsats är att den eftersträvade reformeringen av det befint-&lt;br&gt;liga bostadsfinansieringssystemet bör ske genom en mjukare övergång och en&lt;br&gt;institutionellt mindre omvälvande metod än den som föreslagits av utred-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntebidragssystemet avskaffas inte, men systemet anpassas till skatte-&lt;br&gt;reformen och räntebidragens storlek reduceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det av utredningen föreslagna institutionaliserade räntelånesystemet införs&lt;br&gt;inte. Utredningens intentioner tas dock tillvara genom att ägarna till fastig-&lt;br&gt;heter med statlig belåning i stället mot avgift erbjuds en statlig lånegaranti som&lt;br&gt;kan användas för att ta upp likviditetsutjämnande topplån på öppna markna-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige pekar också avslutningsvis på att nuvarande avskärmning av&lt;br&gt;statligt finansierade bostäder från förändringar i ränteläget medför att bördan&lt;br&gt;av stabiliseringspolitiken faller desto tyngre på andra områden, inkl, övriga&lt;br&gt;delar av bostadssektorn. För att kunna moderera denna effekt bör man enligt&lt;br&gt;fullmäktiges mening överväga att tillåta ett större genomslag av penningpoliti-&lt;br&gt;ken i ett framtida statligt bostadsfinansieringssystem. En sådan utformning&lt;br&gt;bör också passa väl in i ett system i vilket subventionsinslagen skiljs från&lt;br&gt;finansieringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksgäldskontoret skulle ett slopande av räntebidragen leda till en teore-&lt;br&gt;tisk värdesänkning på de räntbidragsberättigade fastigheterna på ca 31 miljar-&lt;br&gt;der kr. motsvarande drygt 10 % av stocken räntebidragsgrundande bottenlån&lt;br&gt;och statliga topplån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska bostadsinstituten har traditionellt mycket god säkerhet. Till&lt;br&gt;skillnad från våra grannländer har de svenska bostadsinstituten inte några&lt;br&gt;historiskt näraliggande erfarenheter av problem med lånesäkerhetema. Ur&lt;br&gt;detta perspektiv är de skisserade effekterna på fastighetspriserna av boende-&lt;br&gt;kostnadsutredningens förslag oroväckande. Enligt riksgäldskontorets mening&lt;br&gt;är dessa effekter inte tillräckligt belysta för att utredningen lämpligen bör&lt;br&gt;kunna ligga till grund för beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna pensionsfonden, första, andra och tredje fondstyrelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelserna framhåller att den viktiga och komplicerade reform det här är&lt;br&gt;fråga om bör inte snabbehandlas och forceras fram - redan remisstiden har&lt;br&gt;för övrigt varit alltför knappt tilltagen. Reformen av bostadsfinansieringen&lt;br&gt;bör givetvis samordnas med skattereformen. Men därmed är det inte sagt att&lt;br&gt;de bägge med nödvändighet behöver sammanfalla i tiden. En övergångs-&lt;br&gt;period skulle behövas redan av det skälet att annars alltför många reformer&lt;br&gt;med svårgenomskådliga effekter skulle staplas ovanpå varandra. Man skulle&lt;br&gt;komma att avlägsna sig långt från det av utredningen uppställda målet att ett&lt;br&gt;nytt bostadsfinansieringssystem måste beakta behovet av en tillräcklig plane-&lt;br&gt;ringshorisont för enskilda hushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypoteks kassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kassastyrelsen är det beklagligt att bostadskommitténs förslag om&lt;br&gt;räntelån inte redan år 1986 togs Ull utgångspunkt för en successiv reforme-&lt;br&gt;ring av bostadsfinansieringen. Det kunde ha sparat stora pengar för staten&lt;br&gt;samtidigt som en lång övergångstid minskat påfrestningarna för de fastighets-&lt;br&gt;ägare som byggt under förutsättning av stora generella statliga subventioner.&lt;br&gt;Samtidigt hade överhettningen på byggmarknaden blivit mindre de senaste&lt;br&gt;åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen anser det angeläget att skilja mellan finansieringslösningar&lt;br&gt;och subventioner bl. a. för att öka sparandet i bostadssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBAB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBAB har inte några invändningar eller synpunkter när det gäller anpass-&lt;br&gt;ningen i stort av det bostadspolitiska systemet till nya beskattningsförutsätt-&lt;br&gt;ningar. Förslaget att införa en grundsubvention, som motsvarar effekterna av&lt;br&gt;skatteavdrag för egnahemsägare, ger t. ex. förutsättningar för att förenkla&lt;br&gt;räntebidragssystemet i dess nuvarande form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande räntelånesystemet framhåller SBAB att det skulle komma att&lt;br&gt;införas för endast en begränsad del av bostadsbeståndet som drabbas av&lt;br&gt;stigande kostnader, ökande skulder och sannolikt fallande fastighetsvärden.&lt;br&gt;Det är i huvudsak unga familjer och ungdomar som drabbas. Mer än 85 % av&lt;br&gt;bostadsbeståndet kommer inte att omfattas av räntelånesystemet. I detta&lt;br&gt;bestånd sjunker bostadskostnader och skulder liksom hittills. Det leder till&lt;br&gt;ökade fastighetsvärden, som förstärks av effekterna på bruksvärdesystemet&lt;br&gt;av räntelånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntelånesystemet enligt den föreslagna utformningen kan medföra även&lt;br&gt;regionalpolitiskt negativa effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kommer betydande räntehöjningar och andra kostnadshöjningar för&lt;br&gt;låntagarna att inträffa och bidra till att skuldökningen - och därmed statens&lt;br&gt;ekonomiska åtaganden - blir avsevärt större än vad utredningen räknat med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Svenska Bankföreningen uppmuntras onödig belåning när statens stöd&lt;br&gt;och åtaganden avseende bostadsbyggandet och boendet knyts till belåning&lt;br&gt;och låneformer. Statens stöd bör därför bestämmas efter andra grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser andra delar av boendekostnadsutredningens förslag än förslaget&lt;br&gt;om räntelån hänvisar Bankföreningen till det remissyttrande som avgetts av&lt;br&gt;Näringslivets Byggnadsdelegation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Föreningsbankers Förbund (SFF)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt SFF att det är synnerligen önskvärt och nödvändigt med ett system-&lt;br&gt;skifte. SFF anser emellertid inte att boendekostnadsutredningens förslag leder&lt;br&gt;till en bättre ordning. Ur bostadsfinansieringssynpunkt finns ett antal avgö-&lt;br&gt;rande nackdelar med förslaget om räntelån. Dessa nackdelar gäller såväl lån-&lt;br&gt;tagare som långivare, såväl obligationsemittenter som obligationsplacerare.&lt;br&gt;Dessutom anser SFF att förslaget har allvarliga konsekvenser ur samhälls-&lt;br&gt;ekonomisk synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska sparbanksföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska sparbanksföreningen betonar att en samhällsekonomisk riktig politik&lt;br&gt;för finansiering av bostäder bör innehålla ett ordentligt mått sparande. I&lt;br&gt;utredningen finns det behovet inte utvecklat, vilket enligt föreningen är&lt;br&gt;olyckligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen anser att många av de problem som utredningen behandlar&lt;br&gt;egentligen har sitt ursprung i den principlösa behandlingen av intäktssidan.&lt;br&gt;De principella oklarheterna i beskattningen förstärks också av skillnader i&lt;br&gt;företagsform och ägare när det gäller privatpersoner, allmännyttiga företag&lt;br&gt;och privata hyresvärdar. Vidare saknas en diskussion kring den roll som&lt;br&gt;bostadslagstiftningen tilldelat de allmännyttiga företagen när det gäller hy-&lt;br&gt;rorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt sparbanksföreningen är det viktigt att ett nytt finansieringssystem tar&lt;br&gt;hänsyn till de regionala effekterna. En statlig garanti kommer att bli nödvän-&lt;br&gt;dig för att nyproduktion av fastigheter skall bli möjlig i alla delar av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska sparbanksföreningen avstyrker att det förslag till ändring av&lt;br&gt;finansieringssystemet för bostadsfastigheter, som boendekostnadsutred-&lt;br&gt;ningen har lagt, läggs till grund för lagstiftning. Föreningen delar dock&lt;br&gt;kommitténs beskrivning av det nuvarande systemet som snedvridande och&lt;br&gt;ineffektivt ur fördelningssynpunkt. En omläggning är därför nödvändig.&lt;br&gt;Innan nya stora lagstiftningskomplex runt bostadsmarknaden byggs upp bör&lt;br&gt;man pröva vad som krävs för att finansieringen av bostäderna skall kunna&lt;br&gt;lösas inom ramen för kreditväsendet. Det som krävs är att vissa fastighets-&lt;br&gt;ägare under viss tid och i vissa områden får statliga garantier för sina lån samt&lt;br&gt;att bostadsbidragen utformas så att även barnfamiljer kan bo i egen bostad.&lt;br&gt;Sparbanksföreningen är givetvis beredd att i konstruktiv anda fortsätta den&lt;br&gt;diskussion som kommittén på ett förtjänstfullt sätt startat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansbolagens Förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt framhåller föreningen att den ser det som värdefullt att transfere-&lt;br&gt;ringarna i det nuvarande bostadssubventionssystemet begränsas. Föreningen&lt;br&gt;ställer sig emellertid tveksam till om införande av räntelån är det bästa sättet&lt;br&gt;att uppnå det önskade resultatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och bostadsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och bostadsverket finner att boendekostnadsutredningens förslag inne-&lt;br&gt;bär många fördelar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nödvändig anpassning av bostadsfinansieringssystemet till den plane-&lt;br&gt;rade skattereformen klaras av. Förslaget minskar skillnaderna i subvention&lt;br&gt;mellan bostäder av olika ålder och olika upplåtelseformer. Möjligheterna att&lt;br&gt;kapitalisera statliga subventioner minskar. Därmed kan statens utgifter för&lt;br&gt;bostadssubventionerna användas mer effektivt. Med utredningens förslag kan&lt;br&gt;dessa fördelar uppnås utan att det uppstår väsentliga ökningar av de löpande&lt;br&gt;boendeutgiftema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt finner plan- och bostadsverket emellertid att förslaget innebär&lt;br&gt;väsentliga nackdelar och risker i förhållande till målen för den sociala&lt;br&gt;bostadspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt verket risk att förslaget kan leda till ökad segregation i&lt;br&gt;boendet Verket anser att det relativa utfallet blir sämre för hyresgäster än för&lt;br&gt;egnahemsägare och bostadsrättshavare. Detta p. g. a. de fördelningspoli-&lt;br&gt;tiska effekter som följer av förslaget med dess kreditmarknadslösning och&lt;br&gt;försvagade styrmedel i bostadsbyggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan förslaget enligt plan- och bostadsverkets bedömning få allvar-&lt;br&gt;liga regionalpolitiska konsekvenser genom att fördyra och till och med stoppa&lt;br&gt;bostadsbyggandet i vissa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket framhåller också att förslaget får så långtgående administrativa&lt;br&gt;konsekvenser att tidpunkten för genomförandet kan ifrågasättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser därför verket att det föreslagna systemet för&lt;br&gt;bostadsfinansieming inte bör genomföras utan att de angivna frågorna utretts&lt;br&gt;närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens institut för byggnadsforskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet diskuterar konsekvenserna för efterfrågan på nya bostäder av&lt;br&gt;boendekostnadsutredningens förslag och kommer till slutsatsen att det är&lt;br&gt;svårt att ha någon välgrundad uppfattning om vad som kommer att hända med&lt;br&gt;såväl den totala produktionen som med sammansättningen av byggandet med&lt;br&gt;avseende på lägenhetsstorlek och upplåtelseform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är institutets uppfattning att det i utredningen saknas en diskussion&lt;br&gt;kring och ett politiskt ställningstagande såväl till den sänkning av bostadspro-&lt;br&gt;duktionen som sannolikt följer på reformförslaget som till möjliga fördel-&lt;br&gt;ningsmässiga konsekvenser samt att reformen på grund av alla osäkerhets-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;moment bör ha en sådan flexibilitet att snabba korrigeringar av utvecklingen&lt;br&gt;blir möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB anser att bostadssektorn genom boendekostnadsutredningens förslag får&lt;br&gt;bära en alltför stor andel av den totala finansieringen av skattereformen. En&lt;br&gt;reducering bör ske, vilken bör användas dels för att minska belastningen på&lt;br&gt;ny- och ombyggnader, dels för att skapa rättvisa momsregler i förvaltnings-&lt;br&gt;ledet så att småskalighet inte diskrimineras. Boendekostnaderna har i de&lt;br&gt;senaste årens produktion enligt HSB ökat till en alltför hög nivå. En skatte-&lt;br&gt;och finansieringsreform får därför inte ytterligare driva upp boendekost-&lt;br&gt;naderna i ny- och ombyggda bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I huvudsak kan HSB godta det föreslagna stödsystemet, bestående av&lt;br&gt;grundsubventionen via skatteavdrag eller räntebidrag, räntelån samt fastig-&lt;br&gt;hetsskatt. Vidare anser HSB pincipiellt att den nödvändiga omfördelningen av&lt;br&gt;boendekostnaderna i tiden bör ske antingen med nuvarande räntebidrag&lt;br&gt;kombinerad med en reformerad fastighetsskatt eller med räntelån enligt&lt;br&gt;utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbyggen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Riksbyggen kan kombinationen av skatteutredningamas och boende-&lt;br&gt;kostnadsutredningens förslag komma att under överskådlig tid dämpa&lt;br&gt;bostadsefterffågan och därmed hålla produktionen nere. Den sociala bostads-&lt;br&gt;politiken får därmed betala ett anmärkningsvärt högt pris för genomförandet&lt;br&gt;av den i och för sig nödvändiga stora skattereformen. Det är inte självklart att&lt;br&gt;hushållen i gemen gör en sådan omfördelning i sin konsumtion och i sina&lt;br&gt;investeringar att de genomgående kommer att satsa på en lika hög boende-&lt;br&gt;standard som hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbyggen anser att det bostadspolitiska stödsystemet inte kan begränsas&lt;br&gt;enbart till finansierings- och bostadsbidrag. Den fastighetsskatt som tas ut&lt;br&gt;från bostadssektorn måste betraktas och behandlas som en integrerad del av&lt;br&gt;detta stödsystem. Med hänsyn till de stora kapitalkostnadsskillnadema mellan&lt;br&gt;yngre och äldre bebyggelse är det ett absolut nödvändigt komplement till de&lt;br&gt;föreslagna räntebidragen för att upprätt hålla en något så när acceptabel kost-&lt;br&gt;nadsparitet inom bostadsbeståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBC&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB underkänner boendekostnadsutredningens analys av skattereformens&lt;br&gt;effekter på boendekostnaderna. För bostadsrättshavare som förvärvat sin&lt;br&gt;bostad under 80-talet är i många fall räntorna för lånen till förvärvet den&lt;br&gt;dominerande bostadskostnaden. Ändå bortser boendekostnadsutredningen&lt;br&gt;från skattereformens fördyring av räntekostnaderna i sina analyser. Detta är&lt;br&gt;att medvetet sprida desinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBC framhåller vidare att skattereformen och förslaget till ny bostads-&lt;br&gt;finansiering systematiskt missgynnar människor som bor i en direkt eller&lt;br&gt;indirekt ägd bostad, och systematiskt gynnar hyresboendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO anser att huvuddragen i det föreslagna bostadsfinansieringssystemet&lt;br&gt;ger förutsättningar för en förbättrad neutralitet mellan olika upplåtelseformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boendekostnadsutredningen borde emellertid fullföljt intentionerna i det&lt;br&gt;föreslagna systemet och lämnat förslag även vad beträffar den tredje kompo-&lt;br&gt;nenten - fastighetsskatten. Enligt SABO bör fastighetsskatten utformas så att&lt;br&gt;den ingår som en verksam komponent i det föreslagna bostadsfinansierings-&lt;br&gt;systemet och att den därmed tillsammans med övriga komponenter blir ett&lt;br&gt;reellt bostadspolitiskt instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO anser det naturligt att det nya finansieringssystemet införs fullt ut&lt;br&gt;över det befintliga beståndet. Liksom utredningen, anser SABO att de olika&lt;br&gt;stödsystemen ska föras samman till ett system och att begreppet ombyggnad&lt;br&gt;ersätts med ett mer generellt begrepp, bostadsförbättringsåtgärder, för alla&lt;br&gt;åtgärder som idag subventioneras i olika stödformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare framhåller SABO att systemet måste eliminera de risker som kan&lt;br&gt;uppstå vid en alltför stor framtida kostnadsökning på grund av skuldök-&lt;br&gt;ningen. Det är viktigt att systemet kan korrigeras vid oförutsedd utveckling av&lt;br&gt;samhällsekonomin eller andra för bostadssektorn väsentliga faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggentreprenörerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entreprenörföreningen ser positivt på utredningens strävanden att minska de&lt;br&gt;generella subventionerna till förmån för riktade stödåtgärder. Att denna&lt;br&gt;omläggning sker i samband med en omfördelning av inkomstskatten ligger&lt;br&gt;också i linje med åsikter som föreningen tidigare framfört. De höjda boende-&lt;br&gt;kostnader som förslaget medför synes kunna bäras av hushållen inom ramen&lt;br&gt;för de ökade disponibla inkomster som skatteomläggningen ger utan att där-&lt;br&gt;för förtränga annan konsumtion. Starkt bidragande till detta är att den höjda&lt;br&gt;momsen för bostadsbyggande kompenseras genom ett investeringsbidrag och&lt;br&gt;att fastighetsskatten inte påförs nyproduktionen med full styrka förrän efter&lt;br&gt;tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen uppskattar att fastighetsskatten görs konkurrensneutral men&lt;br&gt;anser att ytterligare åtgärder bör vidtas för att skapa konkurrensneutralitet&lt;br&gt;mellan konventionellt och schablonbeskattade företag på hyresmarknaden. En&lt;br&gt;grundlig översyn av hyressättningssystemet bör göras bl. a. för att undvika&lt;br&gt;att fastighetsvärdena urholkas till följd av en felaktig hyressättning.&lt;br&gt;Entreprenörföreningen anser vidare att lika regler bör gälla för räntebidrag&lt;br&gt;och räntelån till allmännyttiga och enskilda företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen framhåller att en omfördelning av den totala efterfrågans sam-&lt;br&gt;mansättning förefaller trolig, i riktning från egnahem till hyresrätt, på grund&lt;br&gt;av den ökade riskexponeringen för egnahem. Hur bostadsrätten kommer att&lt;br&gt;betraktas av konsumenterna kommer att påverkas av den aviserade omlägg-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen av taxeringsvärdena. Genom den skärpta pariteten kommer möjligen&lt;br&gt;skillnaden i förhållande till hyresrätten att uppfattas som liten, vilket kan&lt;br&gt;dämpa efterfrågan på bostadsrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan förändring av efterfrågans sammansättning blir påtaglig och&lt;br&gt;sker snabbt, föreligger en stor risk för störningar i bostadsförsörjningen och&lt;br&gt;byggföretagens produktionsplanering. Beredskapen i de planerade myndig-&lt;br&gt;heterna måste därför höjas så att erfoderliga anpassningar av bostadsproduk-&lt;br&gt;tionen snabbt kan göras när sådana signaler uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entreprenörföreningen föreslår i syfte att öka flexibiliteten i räntelånesys-&lt;br&gt;temet ytterligare överväganden beträffande kravet på &amp;quot;externa&amp;quot; lån och ränte-&lt;br&gt;kostnader som villkor för räntebidrag och räntelån. Den som investerar eget&lt;br&gt;kapital i ett projekt avstår från en ränteintäkt från en alternativ placering, vilket&lt;br&gt;måste ses som en kostnad för projektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Fastighetsägareförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Fastighetsägareförbundet har det inte varit möjligt att bedöma alla&lt;br&gt;effekter av förslaget när det gäller den privata hyressektom. Bl. a. saknas&lt;br&gt;såväl i utredningens som i förbundets egen analys en beskrivning av kon-&lt;br&gt;sekvenserna för hyressättningssystemet. En sådan är nödvändig för att kunna&lt;br&gt;ta ställning till utredningsförslaget i dess helhet. Det finns enligt förbundets&lt;br&gt;uppfattning en ofrånkomlig koppling mellan finansieringssystemet och hyres-&lt;br&gt;sättningssystemet, vilket också betonats i tidigare större bostadspolitiska&lt;br&gt;beslut. Förändras det ena måste det få återverkningar på det andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet framhåller att utredningens förslag dessutom får vittgående&lt;br&gt;konsekvenser inom beskattningsområdet. Förslaget om avdragsregler för&lt;br&gt;räntekostnader är pincipiellt riktigt och tillstyrkes därför, men som antyds i&lt;br&gt;betänkandet återstår t. ex. att lösa frågan om realisationsvinstbeskattningens&lt;br&gt;utformning. Förbundet anser att oklarheterna i nämnda avseenden innebär att&lt;br&gt;en eventuell omläggning av bostadsfinansieringen inte kan beslutas i den takt&lt;br&gt;som gäller för skatteomläggningen i övrigt. Förbundet förutsätter att berörda&lt;br&gt;intressenter ges tillfälle att komplettera sina synpunkter i denna remiss när ett&lt;br&gt;eventuellt förslag om en omläggning av finansieringssystemet är komplett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägareförbundet tillstyrker huvuddragen i förslagen om åtgärder&lt;br&gt;för en kraftig begränsning av de generella räntebidragen som bl. a. innebär&lt;br&gt;att en del av kapitalkostnaderna omfördelas över tiden på marknadsmässiga&lt;br&gt;villkor. Samtidigt bör de riktade, inkomstprövade bostadsbidragen utökas.&lt;br&gt;Förbundet anser dock till skillnad mot utredningens förslag att det bör ske en&lt;br&gt;fullständig frikoppling mellan låne- och subventionssystemet. Detta skulle&lt;br&gt;innebära betydande samhällsekonomiska fördelar genom en högre grad av&lt;br&gt;konkurrens mellan olika metoder för finansiering. Lån till ny- och ombygg-&lt;br&gt;nad och även till underhåll i den utsträckning det anses nödvändigt kan läggas&lt;br&gt;ut på den öppna kreditmarknaden, eventuellt i förening med en statlig kredit-&lt;br&gt;garanti. Fastighetsägare och byggherrar skulle sannolikt stimuleras att sätta in&lt;br&gt;en större andel eget kapital samtidigt som kreativiteten på kapitalmarknaden&lt;br&gt;ökar. Även institutionellla investerare, som traditionellt endast placerar eget&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapital i bostadshyreshus, får fortsättningsvis del av det statliga stödet, vilket Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;är en uppenbar neutralitets- och rättvisefråga. Nuvarande samhällsekonomiskt Bilaga 1&lt;br&gt;omotiverade styrning till förmån för lånefinansiering försvinner och efter-&lt;br&gt;frågan på kreditmarknaden minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund (STR)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STR tillstyrker i princip tanken att gå ifrån dagens system, där en väsentlig&lt;br&gt;del av kapitalkostnaderna för bostaden täcks med skattefinansierade bidrag till&lt;br&gt;ett system där vatje fastighet belastas direkt med sina kostnader. Ränte-&lt;br&gt;lånesystemet kan vara en lösning, som gör det möjligt att klara de första årens&lt;br&gt;kapitalkostnader i en ny bostad. Systemet har dock enligt förbundet allvarliga&lt;br&gt;nackdelar. Den automatiskt ökade upplåningen försvårar för fastighetsägaren&lt;br&gt;att bygga upp ett nödvändigt eget kapital för framtida underhåll och ombygg-&lt;br&gt;nader. Systemet förutsätter att fastighetens värde ökar snabbare än skulden,&lt;br&gt;vilket inte är givet i hela landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare framhåller STR att om subventionerna nu hastigt tas bort och sam-&lt;br&gt;tidigt byggmomsen höjs kommer det att medföra en kraftig minskning av&lt;br&gt;bostadsbyggandet. Marknaden för låntagarbyggda egnahem är särskilt käns-&lt;br&gt;lig för denna typ av förändringar, något som trähusbranschen fick erfara i&lt;br&gt;samband med den förra skattereformen under böijan av 80-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets Byggnadsdelegation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsdelegationen avstyrker förslaget att införa ett nytt finansierings-&lt;br&gt;system, som permanentar nuvarande regleringar på bostadsmarknaden i&lt;br&gt;nyaformer. Delegationen förordar i stället en awecklingssplan för nuvarande&lt;br&gt;statliga låneregleringssystem på bostadsmarknaden och att skattebelastningar&lt;br&gt;på bostadssektorn, som ingår i den föreslagna skattereformen, begränsas för&lt;br&gt;att underlätta övergången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas Riksförbund konstaterar att de mål hyresgäströrelsen formu-&lt;br&gt;lerat inte är uppfyllda idag och anser att boendekostnadsutredningens förslag&lt;br&gt;kan bidra till att uppfylla dessa mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet understryker särskilt den betydelse fastighetsskatten kan ha för&lt;br&gt;att åstadkomma rättvisa ekonomiska villkor i boendet. Med hjälp av fastig-&lt;br&gt;hetsskatten kan man åstadkomma utgiftsparitet mellan olika årgångar av&lt;br&gt;fastigheter och mellan olika upplåtelseformer. Detta kan ske utan stora för-&lt;br&gt;mögenhetsöverföringar från hyresgäster till fastighetsägare. Med en differen-&lt;br&gt;tierad fastighetsskatt kan man t. ex. införa en högre skatt på äldre hus och en&lt;br&gt;lägre på nybyggda och ombyggda hus. Förbundet tillstyrker i princip det nya&lt;br&gt;bostadspolitiska stödsystemet om det kompletteras med förslag om en för-&lt;br&gt;ändrad fastighetsskatt i enlighet med vad förbundet anfört. Förslaget måste&lt;br&gt;justeras i vissa avseenden (utan att ändra principerna) för att åstadkomma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bättre neutralitet, bättre paritet och rimliga boendekostnader. Om inte krävs en Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;betydande ökning av bostadsbidragen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas Riksförbund anser dock att bostadssektorns bidrag till&lt;br&gt;finansieringen av skattereformen blir för stort om förslaget genomförs.&lt;br&gt;Åtgärder måste vidtas för att begränsa boendekostnaderna och att en sänkt&lt;br&gt;nivå för den garanterade nettoutgiften måste bestämmas efter en ytterligare&lt;br&gt;granskning av förslagets fördelningspolitiska effekter. Den eventuella&lt;br&gt;&amp;quot;överfinansiering&amp;quot; som förslaget kan innebära bör användas till bostadspoli-&lt;br&gt;tiskt riktade åtgärder främst i miljonprogramsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Villaägareförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villaägareförbundet ansluter sig till utredningens grundläggande målformule-&lt;br&gt;ringar men anser att en omläggning av systemet måste ske med varsamhet och&lt;br&gt;med särskild hänsyn till de hushåll som köpt nyproducerade småhus och pla-&lt;br&gt;nerat sin ekonomi med utgångspunkt i dagens system med räntebidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förbundet är vidare principen med en avveckling av räntebidragen&lt;br&gt;och en gemensam grundsubvention på 30 % för alla upplåtelseformer riktig.&lt;br&gt;Rundgången i statsfinanserna minskas och skattetrycket kan sänkas.&lt;br&gt;Villaägareförbundet anser att de medel som härigenom frigörs i första hand&lt;br&gt;bör komma bostadssektorn till del genom att man avskaffar, eller i vart fall&lt;br&gt;kraftigt sänker, fastighetsskatten..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet Vi i Smdhus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget med räntelån kan enligt förbundet få oanade konsekvenser om inte&lt;br&gt;framtidens kostnadsutveckling blir den förväntade. En småhusägare kan i ett&lt;br&gt;påtvingat läge, stå där med skulder som han inte har någon som helst möjlig-&lt;br&gt;het att klara av. Hur utredningens förslag om skuldutvecklingsgaranti då&lt;br&gt;fungerar kan vi bara ana idag. Förbundet anser därför att det måste utredas ett&lt;br&gt;bättre system än räntelån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boro AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boro AB anser att utredarens förslag är fel därför att det innebär att nästan&lt;br&gt;hela skattereformen lånefinansieras. Enligt företaget är det nationalekono-&lt;br&gt;miskt vansinne och politiskt lättsinne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Boro AB är den föreslagna modellen till räntelån ogenomförbar&lt;br&gt;eftersom den kraftfullt ökar den regionala orättvisan eftersom värdetillväxten&lt;br&gt;varierar så starkt i olika delar av landet och mellan tätort och glesbygd. Boro&lt;br&gt;AB föreslår att man istället använder en anpassning av taxeringsvärdema till&lt;br&gt;marknadsvärdema med en progressiv fastighetsskatt till att finansiera&lt;br&gt;skattereformen. Det kommer snabbt och effektivt att dämpa övervärdena i&lt;br&gt;stora tätorter och skapa bättre likvärdighet över hela landet. Att använda taxe-&lt;br&gt;ringsvärde och fastighetsskatt som finansieringskälla fördelar finansieringen&lt;br&gt;av skatteomläggningen på hela fastighetsbeståndet och inte enbart på nypro-&lt;br&gt;duktion av bostäder. Det problem som indirekt uppstår för barnfamiljer och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;låginkomsttagare kan kompenseras genom ett effektivt nyttjande av bostads- Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;bidragssystemet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundets styrelse är i huvudsak positiv till de grund-&lt;br&gt;läggande principerna i förslaget till nytt bostadsfinansieringssystem.&lt;br&gt;Styrelsens positiva inställning förutsätter dock dels att inkomstskatteutred-&lt;br&gt;ningens förslag genomförs så att hushållen får tillräckligt ökade netto-&lt;br&gt;inkomster i förhållande till de ökade boendekostnaderna, dels att det nya&lt;br&gt;bostadsfinansieringssystemet inte leder till ökade kommunala kostnader.&lt;br&gt;Styrelsen accepterar över huvud taget inte ökade kommunala kostnader till&lt;br&gt;följd av ett nytt bostadsfinansieringssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundsstyrelsen framhåller att det föreslagna systemet på sikt kommer&lt;br&gt;att lösa en hel del av de brister som finns i nuvarande system. Systemet med-&lt;br&gt;för dock problem under en tämligen lång övergångstid. De första 10-15 åren&lt;br&gt;kommer kostnadsskillnaderna mellan nyproduktion och bostäder i det äldre&lt;br&gt;beståndet att öka. Detta medför enligt styrelsens mening risker för en minskad&lt;br&gt;rörlighet på bostadsmarknaden. Vidare drabbas vissa grupper. Ungdomar&lt;br&gt;och särskilt de studerande har inte råd med bostäder i nyproduktionen i dag&lt;br&gt;och det finns risk för att de får det ännu svårare de närmaste tio åren om&lt;br&gt;boendekostnadsutredningens förslag genomförs. Vidare drabbas t. ex. äldre&lt;br&gt;pensionärer som måste flytta till nyproducerade moderna bostäder eller&lt;br&gt;gruppbostäder. Det är också i den gruppen som det finns flest personer med&lt;br&gt;låg eller ingen ATP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av de kommuner som yttrat sig är också i likhet med Kommun-&lt;br&gt;förbundet positiva och anser att utredningens förslag till nytt finansie-&lt;br&gt;ringssystem på många punkter innebär en klar förbättring jämfört med dagens&lt;br&gt;system. Malmö kommun påtalar att den allvarligaste invändningen mot&lt;br&gt;effekterna av det föreslagna systemet rör ökningen och övervältringen av&lt;br&gt;kostnader för boendet på kommunerna och särskilt de med storstadsproblem.&lt;br&gt;Enligt Stockholms kommun måste det slås fast att det är helt oacceptabelt&lt;br&gt;om ett nytt regelsystem skulle innebära att boendekostnaderna i storstäderna&lt;br&gt;ökar mer än vad som gäller för riket i övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun framhåller att i boendekostnadsutredningens förslag&lt;br&gt;inte ryms ekonomiska möjligheter till den nödvändiga upprustningen av&lt;br&gt;miljonprogrammets bostäder. Stockholms kommun menar att den över-&lt;br&gt;finansiering som reformen ger bör tillfalla miljonprogramsområdena. Ett&lt;br&gt;särskilt stöd till dessa områden måste under alla omständigheter komma till&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingtförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundets styrelse anser att det är angeläget att det totala stödet&lt;br&gt;från staten till primärkommunema inom bostadssektorn och för bostadsbidra-&lt;br&gt;gen får en sådan utformning att kommunerna ges möjligheter att öka utbygg-&lt;br&gt;naden av bostäder framför allt för äldre. Samma statliga stöd bör också ges&lt;br&gt;till landstingen för de gruppbostäder som landstingen ansvarar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO anser att utredningens förslag till bostadsfinansiering är ett klart steg i rätt&lt;br&gt;riktning. Men enligt LO:s bedömning kommer vissa allvarliga problem allt-&lt;br&gt;jämt att finnas kvar och frågan är om inte man bör ta ytterligare ett steg i&lt;br&gt;samma riktning. För det första ligger kapital- och boendekostnaden även i ett&lt;br&gt;räntelånesystem på en för hög nivå. För det andra kommer stora förmögen-&lt;br&gt;heter hos fastighetsägarna även att kunna byggas upp i ett system med ränte-&lt;br&gt;lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralorganisationen SACOISR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationen anser att det är angeläget att olika finansieringslösningar finns&lt;br&gt;att tillgå. Olika former av räntelån bör finnas som ett kompletterande alternativ&lt;br&gt;till nuvarande hypotekslån. Utredningens förslag till finansiering har i för&lt;br&gt;liten utsträckning utnyttjat möjligheterna att i detta avseende lita till en funge-&lt;br&gt;rande konkurrensmarknad mellan hypoteksinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;M äklarsamfundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mäklarsamfundet avstyrker utredningens förslag att tillskapa ett nytt system&lt;br&gt;med räntelån. Vid bedömning av boendekostnaderna måste enligt samfundet&lt;br&gt;hänsyn tas till samtliga ingående faktorer, vari underhållskostnader och reno-&lt;br&gt;veringskostnader för äldre egnahem utgör en stor del vid sidan av kapital-&lt;br&gt;kostnaderna. Den verkliga boendekostnaden måste fördelas på ett riktigt sätt,&lt;br&gt;utan att generella metoder för boendesubventionering tillgrips. Mäklarsam-&lt;br&gt;fundet föreslår därför i stället ett system med förvärvslån i likhet med de som&lt;br&gt;redan existerar vid förvärv av äldre villafastigheter. Förvärvslånen föreslås&lt;br&gt;således kunna erhållas på helt likartade villkor såväl vid nyproduktion som&lt;br&gt;vid förvärv av äldre villafastigheter. Lånen föreslås behovsprövade och skall&lt;br&gt;alltid lösas vid ägarskifte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska arbetsgivareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen åberopar Näringslivets Byggnadsdelegations yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalarnas förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalarnas förening ansluter sig vad gäller den långsiktiga målsättningen&lt;br&gt;till grunddragen i det föreslagna bostadspolitiska stödsystemet. Föreningen&lt;br&gt;betonar särskilt vikten av att genom sänkta skatter göra det möjligt för de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;boende att själva betala en större andel av de faktiska boendekostnaderna än Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;vad som nu är fallet. Föreningen ansluter sig därför till förslagen om en Bilaga 1&lt;br&gt;grundsubvention som för hyresrätt och bostadsrätt motsvarar ränteavdrags-&lt;br&gt;effekten för egnahem och att - för den framtida nyproduktionen - ersätta&lt;br&gt;räntebidragen med räntelån. Det bör dock kraftigare än så skett understrykas&lt;br&gt;att förslaget om räntelån innebär en möjlighet att få - inte en skyldighet att ta -&lt;br&gt;ytterligare lån i framtiden, om detta skulle visa sig vara nödvändigt för att ett&lt;br&gt;tillräckligt belopp ska återstå för annan konsumtion sedan boendekostnaderna&lt;br&gt;betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionärernas Riksorganisation (PRO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PRO framhåller att såvitt man har kunnat finna torde systemet medföra&lt;br&gt;minskade möjligheter att göra förmögenhetsvinster bl. a. på grund av infla-&lt;br&gt;tion. Detta kan i sin tur föra med sig en lugnare prisutveckling på bostads-&lt;br&gt;fastigheter som är till gagn för de boende. Mot den bakgrunden kan PRO&lt;br&gt;instämma i utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksorganisationen betonar vidare att en skärpt fastighetsskatt slår hårt&lt;br&gt;särskilt mot de pensionärer som har egnahem. Dessa är i många fall pensionä-&lt;br&gt;rer som dessutom har en låg pension. PRO motsätter sig bestämt den höjda&lt;br&gt;boendekostnaden på grund av en ökad fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Försäkringsbolags Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet anser det olämpligt att åter införa ett system där räntebetal-&lt;br&gt;ningar och amorteringar skjuts in i en oviss framtid. I stället för att införa ett&lt;br&gt;system som innebär ökad skuldsättning för de boende bör staten enligt riks-&lt;br&gt;förbundets mening stimulera bostadssparandet. Riksförbundet finner det&lt;br&gt;vidare olämpligt och ologiskt att man - samtidigt som man skapar ett nytt&lt;br&gt;skattesystem med syfte att inte som dagens vara inflationsdrivande - inför ett&lt;br&gt;finansieringssystem för bostäder vars grund är antagande om fortsatt infla-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Livsförsäkringsföreningars Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet pekar på att byggkostnaderna och därmed hyror och villapriser&lt;br&gt;samt bostadsrättsavgifter undan för undan har stigit. Detta har lett till viss&lt;br&gt;segregation inom boendet Riksförbundet anser att segregationsproblemet bör&lt;br&gt;beaktas och att särskild tanke ägnas gruppen ensamstående.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Investeringsbidrag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket anser att det måste klargöras hur det föreslagna systemet&lt;br&gt;med investeringsbidrag skall behandlas från skattesynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och bostadsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och bostadsverket anser att det väsentliga är att den höjda byggmomsen&lt;br&gt;inte får genomslag i fråga om byggandet av permanenta bostäder. Därför till-&lt;br&gt;styrker verket förslaget om investeringsbidrag. När det gäller periodiskt&lt;br&gt;underhåll och reparationer av fastigheter med permanenta bostäder vill dock&lt;br&gt;verket föreslå ändringar i förhållande till utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt verkets uppfattning bör investeringsbidrag lämnas i samtliga de fall&lt;br&gt;då grundsubvention lämnas i form av räntebidrag. För egnahem, där&lt;br&gt;grundsubventionen har formen av skattereduktion för räntekostnader, bör&lt;br&gt;frågan om investeringsbidrag för underhåll och reparationer prövas i särskild&lt;br&gt;ordning. Det är olämpligt att som boendekostnadsutredningen föreslår införa&lt;br&gt;regler som uppmuntrar fastighetsägare till att vänta med reparationer och&lt;br&gt;underhåll tills tiden blir mogen för större ombyggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan-och bostadsverket anser att den bostadspolitiska styrningen i första&lt;br&gt;hand bör knytas till investeringsbidraget som erhålles av såväl ägare till egna-&lt;br&gt;hem som andra bostadsfastigheter. Länsbostadsnämnden bör fastställa vilken&lt;br&gt;del av en investering i en fastighet som är den egentliga bostadsdelen, för&lt;br&gt;vilken investeringsbidrag skall utgå. Det investeringsbidrag som skall utgå&lt;br&gt;bör utformas som en viss procent av ett investeringsbidragsunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kvalitetskontroll som utföres i samband med bygglovsgranskningen i&lt;br&gt;kommunerna avser endast att säkerställa att projektet uppnår minst den&lt;br&gt;standard som följer av gällande byggregler. Denna granskning ger således&lt;br&gt;inga incitament för att höja standarden utöver miniminivån. Plan- och&lt;br&gt;bostadsverket föreslår därför att vid beräkning av garantiunderlag bör tillägg&lt;br&gt;för redovisade kvaliteter m.m. utöver minimikraven för bygglov kunna göras&lt;br&gt;på samma sätt som i den nya värderingsmetoden som trätt i kraft den 1 okto-&lt;br&gt;ber 1989. På så sätt kommer garantiunderlaget och därmed stödet till projektet&lt;br&gt;att öka i proportion till redovisade och godkända kostnader för sådana för&lt;br&gt;samhället och de boende angelägna, långsiktiga kvaliteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt plan- och bostadsverket är investeringsbidraget ur administrativ&lt;br&gt;synvinkel en mycket enkel hantering som kan införas med några månaders&lt;br&gt;förberedelsetid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB anser att den höjda byggmomsen bör restitueras i stället för att kompen-&lt;br&gt;seras med investeringsbidrag. Restitution skapar större stabilitet och minskar&lt;br&gt;administrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbyggen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Riksbyggen är det av boendekostnadsutredningen föreslagna investe-&lt;br&gt;ringsbidraget till nyproduktionen helt nödvändigt om man inte är beredd att&lt;br&gt;göra principiella avsteg från en enhetlig mervärdebeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO tillstyrker förslaget om ett schablonbestämt investeringsbidrag. Enligt&lt;br&gt;SABO bör det ge kompensation även för de räntekostnader som uppstår&lt;br&gt;under tiden från betalning av mervärdeskatten till utbetalning av investe-&lt;br&gt;ringsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggentreprenörerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entreprenörföreningen anser att utredningens förslag att införa ett investe-&lt;br&gt;ringsbidrag som motsvarar den höjda byggmomsen är välbetänkt.&lt;br&gt;Avgränsningen till permanentbostäder skapar dock en ganska märklig upp-&lt;br&gt;delning av marknaden och gränsdragningsproblem i s. k. blandade fastig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entreprenörföreningen anser att krav på kvalitet, energisparåtgärder bör&lt;br&gt;ställas i samband med ansökan om bygglov. Den dubbelprövning som idag&lt;br&gt;förekommer i låne- och bygglovsärenden medför stor tidspillan och onödiga&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen vill vidare bestämt avråda från en beslutsordning för investe-&lt;br&gt;ringsbidraget som medför att detta kommer att ingå i eller påverkas av det&lt;br&gt;oberäkneliga förhandlingsspel som föregår lånebeslut (eller motsvarande) i&lt;br&gt;många länsbostadsnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Fastighetsägareförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet föreslår att frågan utreds om att ersätta boendekostnadsutred-&lt;br&gt;ningens förslag om räntebidrag och investeringsbidrag med ett produktions-&lt;br&gt;bidrag, som betalas ut i samband med ny- och ombyggnad. Bidragsunder-&lt;br&gt;laget bör beräknas på skäligen enkla och schabloniserade grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund (STR)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STR tillstyrker att bostadsbyggandet undantas från momshöjningen, men&lt;br&gt;föreslår att detta sker genom reducerad skatt som i dag. Utredningens förslag,&lt;br&gt;där investeringsbidrag skall handläggas av länsbostadsnämnderna och beräk-&lt;br&gt;nas på grundval av ett fastställt låne- eller garantiunderlag är inte enklare,&lt;br&gt;snarare tvärtom. Det begränsar också återbäringen till de bostäder som god-&lt;br&gt;känns i det statliga systemet Också fritidsbostäder kommer enligt förslaget att&lt;br&gt;belastas med full moms, trots att det finns goda skäl att reducera momsen&lt;br&gt;även för dessa. Exempelvis kan ett hushåll välja att skaffa fritidsbostad i&lt;br&gt;stället för att byta till en större permanentbostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet vidhåller att bostadsbyggandet helt bör momsbefrias eftersom&lt;br&gt;boendekostnadsutredningen inte på något sätt vederlagt förbundets påståen-&lt;br&gt;den om att en &amp;quot;rundgång&amp;quot; blir följden av moms på byggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förbundet är dock förslaget om investeringsbidrag är ett steg i rätt Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;riktning. Effekten av detta bidrag pä kort sikt förtas dock av att nivån för den Bilaga 1&lt;br&gt;garanterade nettoutgiften höjs. 3,75 % med investeringsbidrag motsvarar&lt;br&gt;RINK:s nivå 3,43 % med byggmoms. Den kostnadsdämpande effekt som&lt;br&gt;skulle åstadkommas i nyproduktionen försvinner och boendekostnadsutred-&lt;br&gt;ningen föreslår därmed samma höjning av kostnaderna för nyproduktionen&lt;br&gt;trots att man föreslår investeringsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utformningen av investeringsbidraget pekar förbundet på att&lt;br&gt;man för att fullt ut täcka momshöjningen måste inräkna kompensation för de&lt;br&gt;räntekostnader som uppstår på grund av betalning av moms sker långt före&lt;br&gt;utbetalning av investeringsbidraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Villaägareförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villaägareförbundet anser i första hand att byggmomsen ej skall höjas. Det av&lt;br&gt;boendekostnadsutredningen föreslagna investeringsbidraget neutraliserar i&lt;br&gt;praktiken momshöjningen för ny- och ombyggnad av permanentbostäder.&lt;br&gt;Förbundet kan acceptera förslaget i andra hand, men vill peka på de negativa&lt;br&gt;konsekvenser som konstruktionen medför i form av administrativt krångel&lt;br&gt;och ökad rundgång i statsfinanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet förutsätter att inte enbart nybyggnads- utan även&lt;br&gt;ombyggnadsverksamheten kompenseras för ökade kostnader till följd av en&lt;br&gt;ändrad byggmoms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande borgarrådet framhåller att det är bra att utredningen föreslår&lt;br&gt;kompensation för momshöjningen på byggande. Det bör emellertid ytterligare&lt;br&gt;övervägas om inte en restitution är enklare och administrativt billigare. Därtill&lt;br&gt;måste ett bidrag beakta räntekostnaden för moms under perioden från det att&lt;br&gt;momsen betalas till dess bidraget betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplands Bro kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommunen är det är svårt att förstå motivet till den administrativa&lt;br&gt;rundgång som blir följden av utredningens förslag. Det vore enklare att&lt;br&gt;undanta bostadsinvesteringar från momshöjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gävle kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen anser huvudtanken riktig. Full moms på bostadsbyggandet leder&lt;br&gt;enbart till omotiverade prisökningar på äldre fastigheter och måste ändå&lt;br&gt;neutraliseras av stöd till nyproduktionen. Men man kan hysa betänkligheter&lt;br&gt;mot en schablonutbetalning av moms till fastighetsägaren. Redan nu är insla-&lt;br&gt;get av &amp;quot;svart&amp;quot; arbetskraft alltför stort i byggsektorn och det finns ett utmärkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillfälle att underlätta en upprensning om investeringsbidraget endast utbetalas Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;mot momsredovisade fakturor. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östersunds kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen vill poängtera vikten av att investeringsbidrag införs både vid&lt;br&gt;nybyggnad och ombyggnad, om byggnadsverksamheten skall belastas med&lt;br&gt;full moms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommunen bör utbetalningen av investeringsbidrag kopplas till att&lt;br&gt;vissa kvalitetskrav uppfylls vid nyproduktion och ombyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetskontoret tillstyrker förslaget om ett investeringsbidrag som motsva-&lt;br&gt;rar höjningen av byggmomsen. Härigenom får bostadsbyggandet kon-&lt;br&gt;kurrensfördelar jämfört med övrigt byggande. Det motverkar också det&lt;br&gt;språng i produktionskostnaderna som eljest skulle bli svårhanterad i över-&lt;br&gt;gångsskedet. Möjligen borde investeringsbidraget också utsträckas till att&lt;br&gt;gälla följdinvesteringar till bostadsbyggandet, t.ex. barnstugor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO tillstyrker av följande skäl förslaget om investeringsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. Den höjda byggmomsen får ett betydligt högre genomslag på nypro-&lt;br&gt;duktionen än i det äldre beståndet. Detta ökar kostnadsskillnaden mellan&lt;br&gt;yngre och äldre bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Ökade kapitalvinster på det äldre beståndet är en annan effekt av den&lt;br&gt;höjda byggmomsen vilket skapar fördelningspolitiska problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. Med investeringsbidrag är det möjligt att genomföra en neutral moms&lt;br&gt;på byggområdet och samtidigt minska effekterna på byggkostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO tillstyrker förslaget om investeringsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalarnas förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalarnas förening anser att en förhöjd byggmoms enligt förslaget från&lt;br&gt;KIS skulle få mycket allvarliga konsekvenser i bostadspolitiska hänseenden.&lt;br&gt;I valet mellan att begränsa dessa verkningar genom ett investeringsbidrag&lt;br&gt;enligt utredningsförslaget och att inte höja byggmomsen är dock det senare&lt;br&gt;alternativet klart fördelaktigast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Revisorsamfundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samfundet anser att utredningen inte ger underlag för ett ställningstagande&lt;br&gt;vilken av metoderna differentierad mervärdeskatt eller investeringsavdrag&lt;br&gt;som bör genomföras och om ett sådant schablonavdrag i så fall skall beräknas&lt;br&gt;schablonmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De administrativa och kontrollmässiga problemen med en differentierad Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;mervärdeskatt bör dock inte överdrivas. Enligt samfundets mening fungerar Bilaga 1&lt;br&gt;reglerna för närvarande utan större problem och utgör ett viktigt steg för att&lt;br&gt;uppnå konkurrensneutralitet mellan arbete i egen regi och upphandling av&lt;br&gt;byggtjänster. För att uppnå konkurrensneutralitet föreslår KIS därför regler&lt;br&gt;om uttagsbeskattning. Dessa regler innehåller komplicerande inslag och leder&lt;br&gt;till tillämpningsproblem och motsvarande kontrollproblem som reducerings-&lt;br&gt;reglema. Dessutom leder de till redovisningsproblem och vidare kräver&lt;br&gt;kommunernas kompensationssystem en inte obetydlig administration.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Grundsubvention&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Svenska sparbanksföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska sparbanksföreningen tillstyrker förslaget att ränteavdrag för enskilda&lt;br&gt;inkomsttagare och privata fastighetsägare skall kombineras med ett ränte-&lt;br&gt;bidrag till allmännyttan. Då blir utgångsläget detsamma och gör så att&lt;br&gt;neutralitetsmålet kan nås på ett enkelt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB anser att ett system med grundsubvention kräver långt gången neutralitet&lt;br&gt;med äganderättens skatteavdrag. En begränsning enligt nuvarande ränte-&lt;br&gt;bidragsmetod är därför oacceptabel. Subventionsunderlaget bör, enligt HSB:s&lt;br&gt;mening, beräknas på de verkliga produktionskostnaderna utan begränsningar.&lt;br&gt;Omfattningen av bidragsberättigade åtgärder måste också bli lika som för&lt;br&gt;äganderätten, vilket bl. a. innebär att alla investeringar i anslutning till&lt;br&gt;bostadsbyggandet inryms i garantiunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt HSB är det viktigt att hålla isär subventions- och finansierings-&lt;br&gt;system. Därför bör grundsubventionen inte göras avhängig vilken finansie-&lt;br&gt;ringsform som tillämpas. Vidare skulle en minskning över tiden av&lt;br&gt;grundsubventionen enligt förslaget strida mot neutralitetskravet. Grund-&lt;br&gt;subventionen bör därför utgå utan fiktiva amorteringar till dess amorteringar&lt;br&gt;sker på ursprungligt lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB anser att en detaljerad uppdelning av ett stort antal åtgärder efter&lt;br&gt;livslängd skapar en onödigt komplex finansiering. Metoden är rimlig om&lt;br&gt;antalet åtgärder är begränsade. Vid omfattande ombyggnadsåtgärder till&lt;br&gt;nybyggnadsstandard bör bidrag och lån jämställas med nybyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB anser vidare att villkoret om faktiskt betalda räntor innebär en avse-&lt;br&gt;värd försämring mot dagens situation, där räntebidrag kan utgå även vid&lt;br&gt;finansiering av s.k. ROT-åtgärder med fonderade medel. Fondema är upp-&lt;br&gt;byggda med beskattade medel hos de boende. Om t.ex. en bostadsrättsföre-&lt;br&gt;ning i stället av medlemmarna begär ekonomiska tillskott som finansieras med&lt;br&gt;lån, skulle 30 % subvention utgå. Utredningens förslag kommer därmed att&lt;br&gt;motverka fonduppbyggnad för reparation och underhåll och främja&lt;br&gt;skuldsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbyggen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbyggen delar i allt väsentligt utredningens överväganden och förslag i&lt;br&gt;fråga om den s. k. grundsubventionen. Utformningen är robust och enkel&lt;br&gt;och bör effektivt bidra till att skapa en godtagbar neutralitet mellan upplåtelse-&lt;br&gt;formerna. Riksbyggen kan också godta att man inte inom bostadsfinansie-&lt;br&gt;ringssystemets ram kan förhindra den skenbara neutralitetsbrist som består i&lt;br&gt;att ägare till egnahem genom rebelåning kan tillgodogöra sig en förnyad&lt;br&gt;grundsubvention i form av ränteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBC&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBC accepterar inte utredningens tankar om en gemensam grundsubvention.&lt;br&gt;I remissvar över inkomstskatteutredningen föreslås att bostadsräntor skall ges&lt;br&gt;en mera förmånlig behandling än övriga skuldräntor, samt att inte föreslagna&lt;br&gt;avdragsbegränsningar genomförs. Det medför i sin tur att den statliga sub-&lt;br&gt;ventionen till bostadsinvesteringar inte kan utformas som boendekostnads-&lt;br&gt;utredningen föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO anser att hyresrätten, av neutralitetsskäl, skall ges en grundsubvention&lt;br&gt;som motsvarar egnahemmens rätt att göra underskottsavdrag för låneräntor.&lt;br&gt;Fullständig likformighet erhålls inte för hyresrättens grundsubvention jämfört&lt;br&gt;med egnahem. Grundsubventionen för egnahemmen är en generell skatte-&lt;br&gt;reduktion som gäller oavsett syftet med lånet. Enligt SABO kan därför skill-&lt;br&gt;naden mellan det 30-procentiga räntebidraget och underskottsavdraget mellan&lt;br&gt;upplåtelseformema endast accepteras under förutsättning att allmännyttiga&lt;br&gt;bostadsföretag fortsättningsvis schablonbeskattas och att bl. a. fonderingar&lt;br&gt;för underhåll därigenom kan hållas skattefria. Om detta inte är möjligt anser&lt;br&gt;SABO att kompensation måste utgå i någon annan form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO anser vidare att grundsubventionen (och räntelånegarantier) alltid&lt;br&gt;bör kunna lämnas oberoende av finansieringsalternativ och extern belåning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Fastighetsägareförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet föreslår att frågan utreds om att ersätta utredningens förslag om&lt;br&gt;räntebidrag och investeringsbidrag med ett produktionsbidrag, som betalas ut&lt;br&gt;i samband med ny- och ombyggnad. Bidragsunderlaget bör beräknas på skä-&lt;br&gt;ligen enkla och schabloniserade grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas Riksförbund tillstyrker i princip förslaget om grundsubven-&lt;br&gt;tion men anser att vissa justeringar måste göras. Problemet att ägare av små-&lt;br&gt;hus kan använda sitt hus som säkerhet för belåning för nyinvesteringar men&lt;br&gt;också till konsumtion och erhålla ränteavdrag för detta måste avhjälpas.&lt;br&gt;Vidare måste alla de faktiska räntekostnader som finns i fastighetsförvalt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen läggas till grund för räntebidrag för hyres- och bostadsrättshus. Även Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;tomträttsavgäld måste få räknas in i underlaget eftersom den är en ränta på Bilaga 1&lt;br&gt;tomtens beräknade kapitalvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Villaägareförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villaägareförbundet godtar utredningens förslag endast under den förutsätt-&lt;br&gt;ningen att ränteavdragstaket höjs och realvärdesäkras. Detta kan enklast ske&lt;br&gt;genom anknytning till basbeloppet för allmän försäkring. Förbundets förslag&lt;br&gt;är att gränsen sätts till sex basbelopp för vuxna och ett basbelopp för barn.&lt;br&gt;Förbundet motsätter sig vidare att det föreslagna systemet ersätter det nu-&lt;br&gt;varande stödet för dem som idag har räntebidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande borgarrådet framhåller att det är bra att utredningen eftersträvar&lt;br&gt;likhet mellan olika upplåtelseformer. Den föreslagna grundsubventionen&lt;br&gt;tycks emellertid missgynna hyresrätten. Det är därför nödvändigt att ränte-&lt;br&gt;bidraget ger stöd för alla delar i investeringarna och även beaktar eventuella&lt;br&gt;tomträttsavgälder. Det bör dessutom övervägas om räntebidragen skall&lt;br&gt;begränsas till en bestämd antagen produktionskostnad. Om så ändå sker&lt;br&gt;måste ortskoefficienten för Stockholm höjas väsentligt på det sätt fastighets-&lt;br&gt;kontoret anfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör vidare sakna betydelse hur en investering finansieras. Det finns&lt;br&gt;ingen anledning att tvinga bostadsföretagen till upplåning om det i övrigt är&lt;br&gt;förmånligare att bekosta investeringen med egna medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO konstaterar att utredningens förslag är en följd av avdragsrätten för rän-&lt;br&gt;teutgifter och av kravet på lika behandling av olika upplåtelseformer. TCO&lt;br&gt;accepterar därför utredningens förslag när det gäller hyresrätter men avstyrker&lt;br&gt;förslaget att räntebidrag skall lämnas även för bostadsrätter med hänvisning&lt;br&gt;till inkomstskatteutredningens förslag om skattereduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralorganisationen SACO/SR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt SACO/SR tillfredsställer förslaget kravet på neutralitet mellan upp-&lt;br&gt;låtelseformema. Grundsubventionen är vidare neutral mellan ny- resp, rein-&lt;br&gt;vesteringar. Det är oerhört viktigt att en sådan neutralitet kan upprätthållas och&lt;br&gt;göras trovärdig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalarnas förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen ansluter sig till förslagen om en grundsubvention som för hyres-&lt;br&gt;rätt och bostadsrätt i storlek motsvarar ränteavdragseffekten för egnahem.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Räntelån&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Räntelån - allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige avstyrkte enhälligt vid remisstillfället 1986 att ett räntelänesystem&lt;br&gt;skulle inforas pä bostadsfinansieringens område. Enligt fullmäktige är i sak&lt;br&gt;det system som nu föreslås förenat med i stort sett samma nackdelar som&lt;br&gt;orsakat sammanbrott i tidigare finansieringssystem pä bostadsmarknaden.&lt;br&gt;Räntelånesystemet kan därutöver sägas vara förenat med en extra risk för att&lt;br&gt;framtida revideringar blir ytterst komplicerade. Finansieringen ligger som&lt;br&gt;framgått utanför statsbudgeten pä den ordinarie kreditmarknaden. Olika&lt;br&gt;årgångar hus kommer att uppvisa olika skuldstruktur beroende pä skilda pro-&lt;br&gt;duktionskostnader, räntenivåer, uppräkningstal och även skilda avskrivningar&lt;br&gt;till följd av statens garantiåtaganden. Systemet blir mot denna bakgrund&lt;br&gt;mycket svårt att överblicka och att administrera. Även för den enskilde lån-&lt;br&gt;tagaren blir det närmast omöjligt att bedöma systemets återverkningar.&lt;br&gt;Bördan av ett lågt sparande och en hög skuldsättning kan bli fullt uppenbara&lt;br&gt;först efter ett eller flera decennier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns vidare enligt fullmäktiges mening skäl att understyrka att målen&lt;br&gt;vad gäller kostnadsparitet mellan olika årgångar av fastigheter och kostnads-&lt;br&gt;neutralitet mellan olika upplåtelseformer endast uppfylles i högst begränsad&lt;br&gt;utsträckning enligt utredningens förslag. Till bilden hör för det första att&lt;br&gt;endast nya årgångar i beståndet skulle påverkas av räntelånens omfördelande&lt;br&gt;och kostnadshöjande effekter. Det äldre beståndet (i praktiken över 80 % av&lt;br&gt;marknaden) påverkas inte direkt, men kan se fram emot betydande indirekta&lt;br&gt;värdestegringseffekter till följd av den tänkta omläggningen. Den omedelbara&lt;br&gt;effekten av räntelånens införande för nyproducerade och yngre årgångar hus&lt;br&gt;blir av allt att döma att kostnadspariteten i beståndet i sin helhet försämras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna pensionsfonden, första, andra och tredje fondstyrelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelserna har i en tidigare remiss avstyrkt ett förslag till bostadsfinan-&lt;br&gt;siering snarlikt det som nu framlagts av boendekostnadsutredningen. Vissa&lt;br&gt;viktiga kompletteringar har gjorts i förhållande till det tidigare förslaget främst&lt;br&gt;genom skuldutvecklingsgarantin, kreditgarantin och möjligheten Ull total-&lt;br&gt;finansiering av bostadslån. Det återstår emellertid en rad outredda frågor, av&lt;br&gt;vilka en del för övrigt ställs av utredningen själv. Det gäller oklarheter vad&lt;br&gt;beträffar beskattningen av underkursobligationer, administrativa och ekono-&lt;br&gt;misk-politiska problem bl. a. rörande räntelånenämndens befogenheter och&lt;br&gt;svårigheter med tidsplan för de rutiner med vilka räntelånen skall hanteras.&lt;br&gt;Därtill kommer behovet av en mer fullständig analys av räntelånesystemets&lt;br&gt;stabilitet samt klarläggande av övergångsproblemen. Man behöver också&lt;br&gt;utreda alternativa låneformer och möjligheterna till modifikationer i nuvarande&lt;br&gt;system. I sin nuvarande form ger förslaget ingen stimulans till privat&lt;br&gt;sparande inom bostadssektorn. Tvärtom skulle skuldsättningen öka under&lt;br&gt;systemets långt utdragna initialskede. Det vore därför önskvärt att systemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gjordes mer flexibelt sä att låntagaren inte tvingas in i en onödigt långvarig&lt;br&gt;skulduppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotekskassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen anser att utredningens förslag till räntelånesystem i praktiken&lt;br&gt;är de enda rimliga sättet på vilket det går att någorlunda snabbt ta sig ur det&lt;br&gt;nuvarande generella subventionssystemet. Det är vidare allmänt sett fullt&lt;br&gt;genomförbart, men behöver överarbetas ordentligt i olika tekniska hänseen-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBAB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bolaget bör ett räntelånesystem inte genomföras på det underlag som&lt;br&gt;nu presenteras utan ytterligare överväganden är helt nödvändiga. Dessa över-&lt;br&gt;väganden bör avse möjligheter till någon form av omfördelningslån utan&lt;br&gt;detaljreglering från statens sida och utan tvång för någon långivare att lämna&lt;br&gt;sådana lån. Även alternativ utan omfördelningslån bör övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBAB är berett att erbjuda omfördelningslån för nya investeringar, om&lt;br&gt;statsmakterna ger förutsättningarna, bl. a. den skattemässiga behandlingen.&lt;br&gt;Andra förutsättningar är att staten garanterar skuldökningen, att lånen kan&lt;br&gt;lämnas utan detaljreglering från statens sida och att SBAB inte åläggs skyl-&lt;br&gt;dighet att lämna sådana lån. SBAB är också berett att, om statsmakterna&lt;br&gt;önskar det och anger förutsättningarna, erbjuda lån i konkurrens med andra&lt;br&gt;långivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen framhåller att föreningen tidigare i olika sammanhang har&lt;br&gt;varnat för de problem - både privatekonomiska och samhällsekonomiska -&lt;br&gt;som förr eller senare uppstår om man introducerar lånekonstruktioner som på&lt;br&gt;ett svårbegripligt och oöverblickbart sätt skjuter räntebetalningar och amorte-&lt;br&gt;ringar långt in i framtiden. Detta gäller i hög grad även boendekostnadsut-&lt;br&gt;redningens förslag. Lösningarna kan visserligen te sig enkla på kort sikt men&lt;br&gt;problemen ackumuleras på längre sikt; i paritetslånesystemet ackumulerades&lt;br&gt;problem för staten - i utredningens räntelånesystem kommer problemen att&lt;br&gt;ackumuleras främst hos låntagarna och kreditinstituten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Bankföreningen skulle utredningens förslag om räntelån medföra så&lt;br&gt;stora nackdelar och problem för låntagarna, bostadsinstituten och obliga-&lt;br&gt;tionsmarknaden att det inte bör genomföras i föreliggande utformning.&lt;br&gt;Effekterna för låntagare och långivare är otillräckligt belysta. Det är tveksamt&lt;br&gt;om det föreslagna systemet skulle kunna bestå under någon längre tid.&lt;br&gt;Alternativa lösningar måste utredas närmare, innan beslut fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om räntelån ändå införs, måste de enligt föreningen kombineras med stat-&lt;br&gt;liga kreditgarantier, så att systemet blir tillgängligt för alla bostadsinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska sparbanksföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen anser att det föreslagna systemet har egenskaper, som&lt;br&gt;gör det intressant och rättar till många problem. Det finns dock några egen-&lt;br&gt;skaper, som gör att riskerna för en instabil utveckling är uppenbar och kan&lt;br&gt;skapa avsevärda svårigheter för låntagare, långivare och stat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla variabler, utom möjligen realräntan, kan direkt eller indirekt påverkas&lt;br&gt;genom beslut av politiska instanser eller den nämnd som skall föreslå nivån&lt;br&gt;för de kommande årens inflation. Enligt Svenska sparbanksföreningens&lt;br&gt;mening ger metoden alltför stort utrymme för kortsiktiga och politisk beting-&lt;br&gt;ade justeringar, som får mycket stor betydelse för låntagarens ekonomi under&lt;br&gt;mycket lång tid. Sådana frestelser bör inte läggas in i ett system för bostads-&lt;br&gt;finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De politiska och pedagogiska problemen med att övertyga låntagare om det&lt;br&gt;riktiga i att skulden ökar under mycket lång tid trots stora och (nominellt)&lt;br&gt;ökande betalningar, bäddar för att systemet efter ett antal år måste överges.&lt;br&gt;Jämförelsen med paritetslånen eller den första utformningen av studiemedels-&lt;br&gt;systemet ligger nära till hands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansbolagens Förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt föreningens uppfattning är lånekonstruktionen inte tilltalande eftersom&lt;br&gt;den i realiteten innebär att en skulduppbyggnad äger rum i stället för det vid&lt;br&gt;lån normala, nämligen med amortering av skulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB anser att räntelån är en i princip godtagbar metod att omfördela boende-&lt;br&gt;kostnader i tiden under förutsättning att staten ger tillfredställande garantier&lt;br&gt;för skuldökning och kreditrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbyggen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbyggen anser att den föreslagna utformningen av räntelånet som en&lt;br&gt;väsentlig del i hela systemet är en bra konstruktion. Avvägningen mellan rim-&lt;br&gt;lig skuldökning och rimlig utgiftsökning förefaller acceptabel i olika tänkbara&lt;br&gt;kombinationer av inflationstakt och realräntenivå. Snabba förändringar i&lt;br&gt;inflationstakt och/eller realräntenivå under skuldökningsperioden, som inte&lt;br&gt;går i takt med byggkostnadsutvecklingen kan dock ge oönskade effekter.&lt;br&gt;Överstiger förändringarna vad som skulle vara en naturlig ökning av bygg-&lt;br&gt;kostnaderna driver de upp priserna. I det omvända läget konserveras&lt;br&gt;besvärande paritetsproblem. Sådana möjliga konsekvenser måste enligt&lt;br&gt;Riksbyggen beaktas noga i samband med att den föreslagna skuldutveck-&lt;br&gt;lingsgarantin utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBC&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBC underkänner förslaget att infora räntelån i stället för de nuvarande ränte-&lt;br&gt;subventionerna. Enligt SBC har det föreslagna räntelånesystemet bl. a. föl-&lt;br&gt;jande allvarliga brister. Lånen är svårförklarliga och kan medföra risker för&lt;br&gt;överbelåning. Lånen är vidare politiskt instabila och kan leda till minskad ny-&lt;br&gt;produktion. De medför heller inte någon kostnadspress i byggandet och är&lt;br&gt;oförenliga med en nominell realisationsbeskattning samt saknar sparstimulan-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO anser att räntelån kan ersätta nuvarande räntebidrag utöver grundsub-&lt;br&gt;ventionen mot bakgrund av de motiv och fördelar som utredningen visar. Ett&lt;br&gt;oeftergivligt krav enligt SABO är att räntelånen över sin livstid tryggas med&lt;br&gt;effektiva kredit- och skuldutvecklingsgarantier. SABO anser vidare att&lt;br&gt;ekonomiska resurser måste avsättas för information och kunskapsspridning&lt;br&gt;om räntelånets uppbyggnad och funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggentreprenörerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entreprenörföreningen anser att förslaget att finansiera en del av låntagarnas&lt;br&gt;ökade räntekostnader med räntelån i praktiken innebär att ett partiellt reallån&lt;br&gt;införs. Föreningen har hittills varit mycket tveksam till sådana konstruk-&lt;br&gt;tioner, eftersom de förutsätter en motsvarande värdeökning i fastigheterna&lt;br&gt;som inte med säkerhet kan förutsättas uppstå. Om, som utredningen uppger,&lt;br&gt;statliga garantier kan skapas för att fastighetsvärdena med betryggande mar-&lt;br&gt;ginal täcker en växande skuldbörda i fastigheterna, anser föreningen dock att&lt;br&gt;ett sådant partiellt reallånesystem likväl bör kunna prövas som alternativ till&lt;br&gt;nuvarande system, särskilt med tanke på de positiva inslag som förslaget i&lt;br&gt;övrigt innehåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Fastighetsägareförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägareförbundet framhåller att under perioder med hög inflation eller&lt;br&gt;hög realränta kan någon form av omfördelning över tiden vara nödvändig för&lt;br&gt;att byggproduktionen över huvud taget skall kunna hållas uppe. Utgifts-&lt;br&gt;splittringen mellan olika årgångar av hus blir annars omotiverat stor och&lt;br&gt;fastighetsägare med enbart enstaka fastigheter kan få likviditetsproblem,&lt;br&gt;t. ex. i samband med en ombyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förbundet talar erfarenheterna från andra länder bl. a för att det är&lt;br&gt;direkt olämpligt att söka likartade finansieringslösningar för flerbostadshusen&lt;br&gt;som för egnahemmen. Syftet med och inriktningen av en omfördelning av&lt;br&gt;kapitalkostnaderna är ofta helt olika för de skilda ägarekategorierna.&lt;br&gt;Boendekostnadsutredningens överväganden tycks i första hand avse egna-&lt;br&gt;hemsägamas situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet anser sammanfattningsvis att man bör fästa tilltro till kredit-&lt;br&gt;marknadsinstitutens förmåga att erbjuda nya, kreativa och individuellt an-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;passade finansieringslösningar som gör den statliga garantimodellen oin- Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;tressant och onödig. De formella hinder som kan föreligga för att kredit- Bilaga 1&lt;br&gt;instituten skall kunna erbjuda sådana lösningar bör därför snarast undanröjas.&lt;br&gt;Många invändningar kan resas mot den tekniska lösning som boendekost-&lt;br&gt;nadsutredningen valt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets Byggnadsdelegation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsdelegationen anser att räntelåneförslaget innebär nackdelar genom&lt;br&gt;att ersätta möjliga konsolideringar inom bostadssektorn med skuldökningar i&lt;br&gt;lånesystemet for en period av 18 till 20 år eller ännu längre. En sådan ordning&lt;br&gt;inskränker dispositionsfriheten över bostadsstocken, som är till nackdel för&lt;br&gt;det utrymme, som behövs för reparationer och underhåll av bostadsbeståndet&lt;br&gt;hela den tid skuldökningen pågår, dvs. ca 20 år. En ytterligare skuldupp-&lt;br&gt;byggnad med nya räntelån är knappast någon acceptabel lösning på detta&lt;br&gt;problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas Riksförbund ställer sig i princip positiv till en modell med&lt;br&gt;räntelån. Enligt förbundet finns dock problem i och med att räntelånen inte&lt;br&gt;påverkar det äldre beståndet och dessa problem understyrker nödvändigheten&lt;br&gt;av att samordna räntelånen med fastighetsskatten. I annat fall kan paritets-&lt;br&gt;problemen faktiskt förvärras och orättvisor uppstå mellan allmännyttiga&lt;br&gt;bostadsföretag och privata hyreshus. Förbundet anser emellertid att den&lt;br&gt;omfördelning i tiden som eftersträvas med räntelånen naturligtvis också kan&lt;br&gt;åstadkommas genom en kombination av räntebidrag och fastighetsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Villaägareförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villaägareförbundet anser dels att räntelånen bör vara öppna även för köpare&lt;br&gt;av begagnade småhus, dels också att räntelån inte bör vara den enda kredit-&lt;br&gt;formen på småhusmarknaden. Enligt förbundet är det också önskvärt att det&lt;br&gt;tas fram attraktiva alternativ till räntelånen på kreditmarknaden. Konven-&lt;br&gt;tionella lån med lång inledande amorteringsfrihet bör finnas tillgängliga för&lt;br&gt;den köpare som ser nackdelar med räntelånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förbundets styrelse kan boendekostnadsutredningens förslag om ränte-&lt;br&gt;lån leda till problem när det gäller byggande på mindre orter och i glesbyg-&lt;br&gt;den. Detta blir uppenbart i fall då räntelånen ökar låneskulden till en nivå som&lt;br&gt;bedöms överskrida ett marknadsvärde. Statens subventioner är lika över hela&lt;br&gt;landet Men det är inte säkert att detta leder till regional neutralitet Variationer&lt;br&gt;i prisnivå mellan olika orter gör att skillnaderna finns kvar. Det kan därför&lt;br&gt;finnas behov av mer riktade insatser inom bostadspolitiken till vissa orter och&lt;br&gt;glesbygdsregioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alternativ kan vara att använda en differentierad skulduppräkning. Ett&lt;br&gt;annat alternativ är att skuldutvecklingsgarantin kan utlösas regionalt eller&lt;br&gt;lokalt, exempelvis vid företagsnedläggningar eller andra händelser som&lt;br&gt;påverkar möjligheterna att sälja egna hem. Det kan också övervägas att&lt;br&gt;utnyttja skuldutvecklingsgarantin i perioder med låg efterfrågan på bostäder&lt;br&gt;på vissa orter. Styrelsen anser att också dessa frågor närmare behöver utre-&lt;br&gt;das.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många kommuner bl. a. Marks, Västerås, Bollnäs, Östersunds och&lt;br&gt;Umeå kommuner liksom Föreningen Kommunala Förmedlingsorgan fram-&lt;br&gt;för liknande synpunkter som Kommunförbundet. Enligt Bollnäs kommun&lt;br&gt;måste förslaget förändras på något sätt så att byggandet inte helt avstannar i&lt;br&gt;regioner med svagare utveckling och fastighetsmarknader. I annat fall kom-&lt;br&gt;mer de regionala skillnaderna att än mer öka. Östersunds kommun anser att&lt;br&gt;det bör utredas om inte skuldutvecklingsgarantin kan få en förmånligare&lt;br&gt;utformning vad beträffar avskrivningsreglema. Stockholms kommun fram-&lt;br&gt;håller att ett räntelånesystem måste förenas med mycket starka skuldutveck-&lt;br&gt;lingsgarantier och därtill ge möjligheter till statliga kreditgarantier för att inte&lt;br&gt;missgynna projekt som av regionala eller bostadspolitiska skäl anses mindre&lt;br&gt;kreditvärdiga. Kristianstads kommun anser att den ökade skuldsättningen&lt;br&gt;medför en betydande risk för ökad tröghet på bostadsmarknaden, särskilt för&lt;br&gt;egna hem, vid låg inflation. Effekten kan bli dålig åtkomst av stora bostäder.&lt;br&gt;Orusts kommun framför liknande synpunkter. Kommunen framhåller också&lt;br&gt;att utredningens förslag kan medföra svårgiheter att täcka in lån för förbätt-&lt;br&gt;ringsåtgärder framför allt i regioner med låg efterfrågan på bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I villa- och bostadsrättsbeståndet, där boende och ägare är samma person, är&lt;br&gt;avvägningen mellan löpande boendekostnad och förmögenhetsuppbyggnad&lt;br&gt;inte något fördelningspolitiskt problem. Boendekostnadsutredningens förslag&lt;br&gt;till bostadsfinansiering kan därför accepteras för dessa upplåtelseformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller hyresrätter blir slutsatsen enligt LO att ett räntelånesystem&lt;br&gt;kommer att konservera dagens mycket höga avkastning på investeringar i och&lt;br&gt;förvaltning av fastigheter. Det allvarligaste problemet med ett sådant system&lt;br&gt;är att hyresgästerna finansierar en faktisk förmögenhetsuppbyggnad i fastig-&lt;br&gt;heter vilket i sin tur resulterar i högre hyror och boendekostnader. LO kan&lt;br&gt;givetvis inte acceptera ett system för bostadsfinansiering och en form av&lt;br&gt;reglering på kapitalmarknaden som främst syftar till att garantera kapitalägare&lt;br&gt;en hög realavkastning med negativa bostadspolitiska effekter som följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att lösa dessa problem är det enligt LO mycket angeläget att i den fort-&lt;br&gt;satta beredningen följande två modeller för bostadsfinansiering prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. En övergång till ett system med reala lån ( se SOU 1982:1 beträffande&lt;br&gt;dess grundkonstruktion).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. Vissa justeringar av boendekostnadsutredningens förslag som innebär Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;att kapitalkostnaden i första hand bestäms genom förhandlingar mellan de Bilaga 1&lt;br&gt;olika parterna på bostadsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt LO skulle båda dessa modeller ge en betydligt lägre kapitalkostnad&lt;br&gt;än vad som är möjligt med boendekostnadsutredningens räntelånesystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO tillstyrker förslaget att ersätta räntebidrag med räntelån bl. a. mot bak-&lt;br&gt;grund av att dagens räntebidragssystem innehåller betydande gåvoelement.&lt;br&gt;Samtidigt medför stigande nyproduktionskostnader m. m. att det skapas ett&lt;br&gt;betydande dolt kapital i hyresfastigheter. Den omfattande handeln med hyres-&lt;br&gt;hus under 70- och 80-talet har varit ett sätt för ägarna att realisera både vär-&lt;br&gt;destegringen och kapitaliserade räntebidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralorganisationen SACO/SR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt SACO/SR medför ett system med normaliserade räntelån samt garante-&lt;br&gt;rade nettoutgifter och skuldökningsbegränsningar vissa risker. En är att sys-&lt;br&gt;temet leder till fortsatt politiskt detaljansvar för kapitalkostnaderna. Därmed&lt;br&gt;kommer systemet att ständigt utsättas för ett politiskt tryck att öka subven-&lt;br&gt;tionsnivån. Vidare blir incitamenten till egna kapitalinsatser alltför svaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO/SR framhåller att ett alternativ till utredningens förslag skulle kunna&lt;br&gt;vara att göra t. ex. arbetskraftskostnader avseende investeringar och under-&lt;br&gt;håll helt eller delvis avdragsgilla respektive avskrivningsbara. Avskrivnings-&lt;br&gt;möjlighetema skulle vara oberoende av om finansiering sker med eget eller&lt;br&gt;lånat kapital. Det skisserade alternativet skulle vidare kraftigt begränsa den&lt;br&gt;svarta sektom samtidigt som det ger stimulans till vidareutveckling av&lt;br&gt;bostadskapitalet. Systemet skulle leda till ett decentraliserat ansvar för&lt;br&gt;bostadskapitalet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalarnas förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen ansluter sig till förslagen om att i den framtida nyproduktionen&lt;br&gt;ersätta räntebidrag med räntelån eller - riktigare - med möjlighet till räntelån.&lt;br&gt;Föreningen anser att räntelånen bör lämnas i fri konkurrens inom en vidgad&lt;br&gt;och ytterligare avreglerad kreditmarknad och omfatta även det äldre bostads-&lt;br&gt;beståndet. För beståndet av egnahem med räntebidrag bör dock - eftersom&lt;br&gt;det är helt oacceptabelt att ändra reglerna under spelets gång - nuvarande&lt;br&gt;regler om räntebidrag fortsätta att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Försäkringsbolags Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet anser det för konkurrensneutralitetens skull vara viktig att det&lt;br&gt;statliga stödet utgår i samma omfattning, oavsett vilken finansieringslösning&lt;br&gt;som väljs av byggherren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Kreditmarknadsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.2.1 Bostadsinstitutens roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotekskassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen anser att det föreslagna nya bostadsfinansieringssystemet på&lt;br&gt;nytt aktualiserar frågan om behovet av SBAB i sin nuvarande form. SBAB&lt;br&gt;tillkom för att lyfta ut den statliga bostadslångivningen ur budgeten och däri-&lt;br&gt;genom skapa ett optiskt sett lägre budgetunderskott. Om det nu infors ett stat-&lt;br&gt;ligt garantisystem som kassastyrelsen föreslog redan i samband med SBABrs&lt;br&gt;tillkomst, behövs inte SBAB längre. De på marknaden verkande kreditinstitu-&lt;br&gt;ten kommer i hård konkurrens kunna erbjuda totalfinasiering av fastigheter&lt;br&gt;inkl, räntelån föutsatt statliga/kommunala toppgarantier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om staten låter SBAB, som är ett helägt statligt foretag, ta kreditrisker för&lt;br&gt;toppbelåning eller själv garanterar topplångivningen är från riskexponerings-&lt;br&gt;synpunkt egalt. Om SBAB däremot skulle få konkurrera fritt med övriga&lt;br&gt;bostadsinstitut riskeras enligt kassastyrelsen en allvarlig snedvridning av&lt;br&gt;konkurrensförhållandena. SBAB erhåller som helägt statligt foretag med stat-&lt;br&gt;lig garantifond nära nog automatiskt den bästa ratingen. Om SBAB avstår&lt;br&gt;från att köpa lika omfattande statliga garantier som andra institut för exem-&lt;br&gt;pelvis endast den första femårsperioden kan bolaget erbjuda krediter till lägre&lt;br&gt;kostnad utan att samtidigt riskera en förändrad rating. Bostadsinstituten som&lt;br&gt;arbetar på marknadsvillkor måste hela tiden väga risker för en sämre rating&lt;br&gt;mot önskemålet att begränsa kostnaden för den statliga garantin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen anser att det är stora rationaliseringsvinster i att låta de&lt;br&gt;nuvarande bottenlåneinstituten även svara för toppfinansieringen och ränte-&lt;br&gt;lånen i kombination med ett statligt garantisystem. Bostadsinstituten bör&lt;br&gt;ersätta staten för dessa garantier. Stadshypotek är berett att ta på sig ansvaret&lt;br&gt;för finansiering av alla de bostadsfastigheter där staten lämnar toppgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBAB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt SBAB innebär utredningens förslag att bolaget tvingas ta kreditrisker,&lt;br&gt;som i jämförelse med dagens situation blir oerhört stora. Det påverkar i sig&lt;br&gt;SBAB:s ställning på’kreditmarknaden på ett mycket negativt sätt. Om SBAB&lt;br&gt;skall vara skyldigt att lämna räntelån, krävs det att staten tar förlustansvaret&lt;br&gt;för den enorma skuldökning som systemet genererar. Statlig garanti för&lt;br&gt;skuldökningen är nödvändig också för att undvika mycket stora kapitaltill-&lt;br&gt;skott till SBAB till följd av de nya kapitaltäckningsregler, som är under&lt;br&gt;införande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora ränterisker som följer med systemet kan inte bäras och hanteras&lt;br&gt;av ett bolag med så begränsat kapital som SBAB. Om statsmakterna vill&lt;br&gt;genomföra det föreslagna räntelånesystemet, trots de starka invändningar som&lt;br&gt;kan riktas mot systemet, torde därför enda utvägen vara att staten bär alla ris-&lt;br&gt;ker, dvs. att finansieringen återförs till statsbudgeten eller i någon annan form&lt;br&gt;där staten tar ansvaret för alla risker på räntelånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Bankföreningen bör alla bostadsinstitut ha möjlighet att konkurrera om&lt;br&gt;hela finansieringen, oavsett om räntelån införs. Möjligheter att ge enhetslån,&lt;br&gt;dvs. lån från botten till toppen av fastighetsvärdet, bör föreligga för alla insti-&lt;br&gt;tut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att möjliggöra konkurrens om hela finansieringen måste möjligheter till&lt;br&gt;statlig kreditgaranti finnas för alla bostadsinstitut, oavsett om räntelån införs.&lt;br&gt;Det skulle möjliggöra införande av rationella och kostnadsbesparande enhets-&lt;br&gt;lån till nytta för låntagarna och de boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska sparbanksföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen anser att konkurrensförhållandet mellan SBAB och&lt;br&gt;övriga bostadsinstitut bör utredas. SBAB kommer att vara styrande för lånens&lt;br&gt;uppläggning enligt utredningens förslag. Hur det påverkar kreativitet på&lt;br&gt;marknaden och utvecklingen av konkurrensen är en viktig fråga som inte&lt;br&gt;belysts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga, som inte beaktats är vad som händer med internationell&lt;br&gt;rating av instituten. Risken finns att SBAB, genom att det ägs av staten, får&lt;br&gt;bättre rating än de privatägda instituten, även om dessa utnyttjar den statliga&lt;br&gt;garantin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas Riksförbund anser att staten måste - genom att höja SBAB:s&lt;br&gt;kapital och ge det samma förutsättningar som andra kreditinstitut och genom&lt;br&gt;garantier - se till att man kan erbjuda samma villkor också till områden med&lt;br&gt;sämre säkerhet utan att detta försämrar konkurrenskraften på den attraktiva&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansbolagens Förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen framhåller att om ett system med räntelån införes är det av största&lt;br&gt;betydelse att alla på marknaden förekommande kreditinstitut erhåller samma&lt;br&gt;förutsättningar att finansiera bostadsbyggandet. Det betyder att statliga garan-&lt;br&gt;tier av den föreslagna typen - skuldutvecklingsgarantier - måste ställas för&lt;br&gt;samtliga lånegivares räntelån. Om så inte sker blir det knappast möjligt för&lt;br&gt;andra aktörer på kreditmarknaden än SBAB att ge bostadskrediter med ränte-&lt;br&gt;lån. Mot bakgrund av att kreditmarknadskommittén föreslagit att finansbola-&lt;br&gt;gen skall få mandat att finansiera sin verksamhet mer långsiktigt i framtiden,&lt;br&gt;ser föreningen det som angeläget att finansbolagen inte berövas möjligheten&lt;br&gt;att agera som finansiärer på den långsiktiga utlåningsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2.2 Bostadsinstitutens upplåning och utlåning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i riksbanken framhåller att även ränteriskerna kan vara svårare att&lt;br&gt;hantera i ett system där delar av ränteflödena läggs till skulden. Dagens&lt;br&gt;system bygger på en närmast perfekt matchning av olika betalningsflöden,&lt;br&gt;vilket bidrar till institutens låga marginaler mellan upp- och utlåningsräntor på&lt;br&gt;marknaden. Obligationer och certiflkat kan utges i stora volymer och till&lt;br&gt;standardiserade villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hjälp av mer individuellt anpassade strategier och instrument kan&lt;br&gt;bostadsinstituten i allt väsentligt möta de ändrade förutsättningar som ett&lt;br&gt;räntelånesystem skulle ge. Några formella hinder mot att t.ex. utge under-&lt;br&gt;kursobligationer av det slag utredningen diskuterar bör enligt fullmäktiges&lt;br&gt;uppfattning inte föreligga efter en genomförd skatteomläggning. Fullmäktige&lt;br&gt;är i detta läge beredda att ompröva dagens emissionsregler. Det bör dock&lt;br&gt;understrykas att oavsett val av instrument eller strategi för risktäckning kom-&lt;br&gt;mer räntelånesystemets allmänt större matchningsproblem att återspeglas i&lt;br&gt;högre kostnader för kapitalanskaffningen på marknaden. Räntelånesystemet&lt;br&gt;kan alltså inte undgå att påverka prisbildningen på bostadsobligationsmarkna-&lt;br&gt;den och därmed kostnadseffektiviteten när det gäller finansieringssystemet i&lt;br&gt;sin helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fullmäktige kan införandet av ett räntelånesystem i stor skala på den&lt;br&gt;svenska bostadsmarknaden ge anledning för utländska placerare, liksom för&lt;br&gt;inhemska, att ompröva sin inställning till bostadsinstitutens kreditvärdighet&lt;br&gt;och till obligationsmarknadens likvididet, faktorer som i hög grad styr låne-&lt;br&gt;kostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;R iksgäldskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret framhåller att utvecklingen under senare år har gått mot en&lt;br&gt;standardisering av obligationsmarknaden mot raka räntefasta lån med ränte-&lt;br&gt;kuponger nära marknadsräntan. Vid frånvaron av skatteincitament kommer&lt;br&gt;detta vara den låneform som långivarna föredrar. Detta gäller speciellt ut-&lt;br&gt;ländska långivare. Då försäkringsinstitut och privatpersoner enligt RINK&lt;br&gt;skall beskattas för kursstegringar på samma sätt som för ränteintäkter finns&lt;br&gt;det anledning att tro att en alltför stor emissionsvolym underkursobligationer,&lt;br&gt;kommer att leda till en uppdriven finansieringskostnad, jämfört med om&lt;br&gt;finansieringen skett via raka obligationslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om en utveckling i denna riktning skulle stärka statsobligationernas&lt;br&gt;relativa konkurrenskraft bör en sådan utveckling noga övervägas. Det finns&lt;br&gt;enligt riksgäldskontorets mening anledning att tro att följden skulle bli ett all-&lt;br&gt;mänt minskat förtroende för den svenska obligationsmarknaden med åtföljan-&lt;br&gt;de negativa effekter för riksgäldskontorets och andra emittenters del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret pekar dock på att bostadsinstitutens finansiering skulle&lt;br&gt;kunna ske på i stort sett oförändrade villkor gentemot nuläget, dvs. via raka&lt;br&gt;obligationer och certiflkat. Förutsättningarna för detta är att kravet på exakt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsägbarhet vad avser fastighetsägarens skuld vid den femåriga räntebind-&lt;br&gt;ningens slut mildras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bankinspektionens bedömning kommer boendekostnadsutredningens&lt;br&gt;förslag om de genomförs fullt ut att öka kredit- och ränteriskerna i bostads-&lt;br&gt;instituten. Kravet på inspektionens tillsyn av nämnda institut ökar därmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna pensionsfonden, första, andra och tredje fondstyrelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelserna framförde i sitt remissyttrande från 1986 följande alltjämt&lt;br&gt;relevanta synpunkter på funktionsdugligheten hos en marknad med under-&lt;br&gt;kursobligationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Det är emellertid inte klart hur prisbildningen på en sådan marknad skulle&lt;br&gt;fungera i synnerhet som de nya bostadslånen åtminstone till en bötjan skulle&lt;br&gt;komma att utgöra en mycket liten del av totala obligationsmarknaden. Efter&lt;br&gt;vad ovan sagts om osäkerheten kring de underliggande räntelånens innebörd,&lt;br&gt;kan kursbildningen på motsvarande obligationer komma att påverkas av&lt;br&gt;överväganden som ej berör innehavet av övriga bostadspapper. I förhållande&lt;br&gt;till den konventionella marknadens storlek skulle relativt små flöden ut eller in&lt;br&gt;i den nya marknaden kunna ge stora kursutslag på den senare&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fondstyrelserna kan underkursobligationema komma att uppfattas&lt;br&gt;som mindre likvida och med sämre säkerhet än andra bostadspapper. Detta&lt;br&gt;kan leda till svårigheter vid marknadsföringen och tvinga fram relativt höga&lt;br&gt;avkastningskrav. Inte minst kan detta komma att påverka de möjligheter till&lt;br&gt;finansiering utomlands som nu öppnats genom valutaregleringens avskaffan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur placeringspolitisk synvinkel kan AP-fonden välkomna en introduktion&lt;br&gt;av underkursobligationer, eftersom detta kan innebära en intressant breddning&lt;br&gt;av det tillgängliga sortimentet. För att obligationerna skall bli attraktiva,&lt;br&gt;behöver emellertid de underliggande lånen vara försedda med statlig garanti&lt;br&gt;eller säkerställas på annat sätt. För portföljhanteringen är det i och för sig en&lt;br&gt;fördel om obligationerna är likvida. En förutsättning härför är att de emitteras&lt;br&gt;ganska kontinuerligt och i relativt stora volymer. Detta talar för att obliga-&lt;br&gt;tionerna kan komma att ges en relativt kort löptid. Som nämnts kan bostads-&lt;br&gt;instituten också för sin del komma att föredraga att emittera papper med&lt;br&gt;kortare löptid än vad som svarar mot de bakomliggande räntelånens upp-&lt;br&gt;läggning. Den oönskade följden härav skulle emellertid bli att den pågående&lt;br&gt;förkortningen av obligationsmarknaden skulle accentueras ytterligare.&lt;br&gt;Såtillvida skulle AP-fondens placeringssortiment komma att krympas i stället&lt;br&gt;för att breddas. I sista hand blir det emellertid för AP-fondens del en fråga om&lt;br&gt;avvägningen mellan likviditet och avkastning. Långa högavkastande under-&lt;br&gt;kursobligationer skulle, även om de är illikvida, kunna platsa i AP-fondens&lt;br&gt;portfölj. Med lämplig utformning och marknadsföring skulle de också kunna&lt;br&gt;berika kreditmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S tadshypotekskassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek anser det fullt möjligt att finansiera räntelån på kapitalmarkna-&lt;br&gt;den. Det finns i huvudsak två alternativ som kan erbjudas låntagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första alternativet är 5-åriga räntefasta lån som finansieras med för-&lt;br&gt;säljning av 5-åriga obligationer till underkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna sälja noll-kupong-obligationer eller andra obligationer med&lt;br&gt;djup underkurs måste dock den av RINK föreslagna beskattningen av dessa&lt;br&gt;obligationer ändras. Det skall inte krävas att obligationsinnehavaren beskattas&lt;br&gt;vaije år för den icke realiserade värdestegringen på obligationen. Det borde&lt;br&gt;räcka med att efter periodens slut skatta av 30 % av den totala värdesteg-&lt;br&gt;ringen. Kassastyrelsen är medveten om att emittentens avdragsrätt för upp-&lt;br&gt;lupna ej betalda räntor samtidigt med att noll-kupong-obligationer inte be-&lt;br&gt;skattas löpande innebär en viss form av asymmetri. Den bör dock inte orsaka&lt;br&gt;några särskilt allvarliga snedvridningar på kapitalmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra alternativet är att finansiera räntelånen med ränterörliga lån. Det&lt;br&gt;är en mycket enkel finansieringsform som innebär att hela eller del av räntan&lt;br&gt;läggs till skulden vaije kvartal. Stadshypotek skulle finansiera sådana räntelån&lt;br&gt;på samma sätt som det görs i dag i den ränterörliga utlåningen, nämligen med&lt;br&gt;rullande kort certifikatupplåning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBAB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBAB framhåller att skyldigheten för SBAB att lämna bostadslån och ränte-&lt;br&gt;lån, i förening med att andra långivare fritt skall kunna välja när de vill lämna&lt;br&gt;bostadslån i SBAB-lånens nuvarande förmånsrättsläge och fritt kunna välja&lt;br&gt;när de vill lämna räntelån, gör att SBAB får ta hand om alla lån med störst&lt;br&gt;kreditrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kreditmarknaden skulle SBAB behöva lansera upplåningsformer i stor&lt;br&gt;skala, som är nya för den svenska kreditmarknaden och i stort sett är okända&lt;br&gt;på den internationella kreditmarknaden. Upplåning och utlåning kommer att&lt;br&gt;behöva ske i former som medför kredit- och ränterisker som tidigare inte har&lt;br&gt;accepterats på svensk eller europeisk kreditmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anser att boendekostnadsutredningen har underskattat&lt;br&gt;problemen för bostadsinstitutens upplåning - även SBAB:s - och för obliga-&lt;br&gt;tionsmarknaden. De lösningar som utredningen anvisar skulle inte på ett till-&lt;br&gt;fredsställande sätt lösa problemen. Dessa frågor är av stor betydelse för&lt;br&gt;bostadskreditmarknaden, obligationsmarknaden, ränteutvecklingen och&lt;br&gt;penningpolitiken. Bankföreningen anser det därför nödvändigt att närmare&lt;br&gt;beröra vissa av problemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska sparbanksföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen framhåller att ett väsentligt inslag i förslaget är att obli-&lt;br&gt;gationer skall säljas till underkurs för att kreditinstituten inte skall få problem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med matchning och ränterisker. I kombination med stadig garanti för den del&lt;br&gt;av lånen som inte ryms inom ramen för traditionella säkerheter är detta en ele-&lt;br&gt;gant lösning. Tyvärr har den vissa svagheter, som måste utredas närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svårighet med att ha omfattande försäljningar av obligationer till under-&lt;br&gt;kurs är av bokföringsteknisk art. Problemen berörs i bilagan, men ett genom-&lt;br&gt;förande av boendekostnadsutredningens förslag kräver att man även ändrar i&lt;br&gt;bokföringslagen. Sådana förändringar bör dock göras med viss varsamhet&lt;br&gt;med tanke på att dessa måste vara internationellt accepterade eftersom svenska&lt;br&gt;bostadsinstitut numera finansierar sig internationellt och att det från år 1990&lt;br&gt;kommer gälla nya regler för kapitaltäckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat problem gäller marknadens acceptans av obligationer till under-&lt;br&gt;kurs. De har inte i något fall haft några framgångar. Det beror i sin tur på&lt;br&gt;finansieringstekniska skäl, men också på den något oklara skattesituationen.&lt;br&gt;Beskattningen av obligationer, som säljs till underkurs är inte klar, vare sig i&lt;br&gt;Sverige eller utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna för utomstående att avläsa de verkliga riskerna i institutens&lt;br&gt;låneportföljer bör också utredas närmare. I annat fall kommer upplåning i&lt;br&gt;utlandet inte i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och bostadsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett system med räntelån skall införas anser plan- och bostadsverket att&lt;br&gt;beskattningen av värdestegring på obligationer bör anpassas för att underlätta&lt;br&gt;kapital försöijningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Försäkringsbolags Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet påpekar vad beträffar utredningens resonemang om att obligationer&lt;br&gt;som utges med underkurs skulle vara särskilt attraktiva att valet mellan hög&lt;br&gt;avkastning och värdestegring påverkas av olika faktorer. För försäkringsbo-&lt;br&gt;lagen som för andra placerare kan därvid RINK:s förslag om beskattning av&lt;br&gt;kapitalinkomster ha betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Räntelånets storlek&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 Garantiunderlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och bostadsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt plan- och bostadsverket är en viktig fråga vilken bas som skuldutveck-&lt;br&gt;lingen skall beräknas ifrån. Den nya låneberäkningsmetoden kan använda&lt;br&gt;som gemensam bas för beräkning av såväl grundsubvention, garanterad&lt;br&gt;nettoutgift, räntelån samt investeringsbidragets storlek. Hög kvalitet i&lt;br&gt;byggande till kontrollerade kostnader kan tryggas med hjälp av detta styr-&lt;br&gt;instrument. Plan- och bostadsverket anser att garantiunderlaget enligt den nya&lt;br&gt;låneberäkningsmetoden bör utgöra bas för skuldutvecklingsgarantin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggentreprenörerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entreprenörföreningen påtalar att utredningen utan närmare förklaring föreslår&lt;br&gt;att räntebidragstrappan skall slopas. Föreningen anser sig i avsaknad av&lt;br&gt;kompletterande information inte kunna kommentera detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet hälsar med tillfredsställelse den del av förslaget som innebär att&lt;br&gt;hela produktionskostnaden läggs till grund för det nya finansieringssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Träfabrikers Riksförbund (STR)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STR föreslår att låneunderlaget för egnahem beräknas efter den verkliga pro-&lt;br&gt;duktionskostnaden så att hela finansieringen kan ske inom ett och samma&lt;br&gt;system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upplands Bro kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen pekar på att utredningen har definierat garantiunderlaget som den&lt;br&gt;produktionskostnad som länsbostadsnämnden godkänner. Det framgår enligt&lt;br&gt;kommunen inte klart om man avser faktiskt godtagen produktionskostnad&lt;br&gt;(för närvarande ca 9 500 kr./m&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;) eller en schablonmässigt beräknad. Inte&lt;br&gt;heller beträffande tomtkostnader sägs hur stor del som får ingå i garantiunder-&lt;br&gt;laget. Avses schablonmässigt maximerad eller faktisk markkostnad?&lt;br&gt;Kommunen framhåller vidare att utredningen inget säger om huruvida&lt;br&gt;avgäldsräntan for tomträtt blir stödberättigad i det föreslagna systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsnämnden anser att det är svårt att beräkna effekterna på ny- och&lt;br&gt;ombyggnadshyroma på grund av oklara förutsättningar när det gäller det&lt;br&gt;s. k. garantiunderlaget. Detta kan anknytas till produktionskostnaden eller&lt;br&gt;schablonlåneunderlaget. I båda fallen blir hyrorna i nyproduktionen sannolikt&lt;br&gt;avsevärt högre än enligt nuvarande regler. Detta gäller särskilt vid ett fast-&lt;br&gt;hållande vid schablonerna. Detta verkar dämpande på nyproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsnämnden framhåller vidare att det är oklart om den totala pro-&lt;br&gt;duktionskostnaden får inräknas i garantiunderlaget. Om så inte blir fallet&lt;br&gt;uppstår frågan hur finansieringen av tilläggskostnaden skall kunna säker-&lt;br&gt;ställas. Detta bör utredas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Kommunala Förmedlingsorgan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt föreningen är det inte klart om utredningen avser den kostnad som&lt;br&gt;länsbostadsnämnden godkänner eller om man avser den kostnad som man&lt;br&gt;kommer till genom att använda den nya låneberäkningsmetod som gäller&lt;br&gt;fr. o. m. den 1 oktober 1989. Om garantiunderlaget maximeras måste nu-&lt;br&gt;varande system med ortskoefficienter, för att ta hänsyn till regionala kost-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadsskillnader, finnas kvar. Om detta säger emellertid inte utredningen&lt;br&gt;någonting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden i hyreshöjning blir avsevärd beroende på hur man bestämmer&lt;br&gt;garantiunderlaget. Föreningen anser att den detaljerade låneberäkningsmetod&lt;br&gt;som nyligen införts inte skall vara underlag utan redovisad kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen framhåller vidare att utredningen inte säger någonting om hur&lt;br&gt;stora tomtkostnader som får ingå i garantiunderlaget. I dag är markdelen av&lt;br&gt;låneunderlaget maximerad till ett belopp som avsevärt understiger värdet av&lt;br&gt;mark i vissa delar av landet. Nu får man räntebidrag till tomträttsavgäld. I&lt;br&gt;förslaget sägs ingenting om hur tomträtterna behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt föreningen sägs det heller inget om från vilken tid räntebidragen&lt;br&gt;skall betalas ut. Idag får man räntebidrag från den dag som bostadslånet be-&lt;br&gt;talas ut, dvs i regel mer än ett år efter inflyttningen. Det höjer produktions-&lt;br&gt;kostnaden med 10-15 %. Får man i stället den garanterade nettoräntan från&lt;br&gt;inflyttningsdagen skulle effekterna av höjd nettoränta minskas avsevärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis framhåller föreningen att det återstår ett stort arbete med&lt;br&gt;alla detaljregler som krävs för att man helt skall veta konsekvenserna av för-&lt;br&gt;slaget. Förmodligen krävs en hel del korrigeringar när systemet väl trätt ikraft&lt;br&gt;eftersom det inte är så lätt att förutse allt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.2 Nettoutgift det första året&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB:s Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB anser att införandet av räntelån inte bör medföra en ytterligare höjning&lt;br&gt;av kapitalkostnaderna i nyproduktionen jämfört med nuvarande räntebidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet ifrågasätter starkt den garanterade nettoutgiftens nivå på 3,75 %&lt;br&gt;första året. Motiven för denna nivå är mycket otydliga i utredningen. Dels blir&lt;br&gt;inflyttningshyroma för höga ur social synpunkt, så höga att nyproduktionen&lt;br&gt;kommer att minska kraftigt. Dels innebär en sådan nivåhöjning en kraftig&lt;br&gt;ökning av förmögenhetema hos alla som äger äldre fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.3 Ökningen av nettoutgiften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens förslag skall ökningen av nettoutgiften beslutas av en sär-&lt;br&gt;skild nämnd på grundval av en inflationsprognos. Det föreligger enligt full-&lt;br&gt;mäktige knappast något underlag för att med någon större grad av tillförlitlig-&lt;br&gt;het göra en prisprognos för fem år framåt. Ändringar av prognoserna kan&lt;br&gt;komma att uppfattas som signaler om inflationstendenserna i ekonomin och&lt;br&gt;därmed indirekt påverka den ekonomiska utvecklingen. Det torde gälla obe-&lt;br&gt;roende om prisprognosema fastställs av regeringen eller, såsom föreslås,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;någon för ändamålet tillsatt nämnd. Prisprognosen, som den skulle användas,&lt;br&gt;påverkar också direkt prisutvecklingen. Dessa omständigheter - och all er-&lt;br&gt;farenhet - talar för att den tillämpade prisstegringstakten för en femårsperiod&lt;br&gt;framöver aldrig kommer att grundas på en prognos i egentlig mening utan&lt;br&gt;bara uppvisa mindre avvikelser från en relativt modest nivå. Vid en ökande&lt;br&gt;inflationstakt kan man således förutse att avvikelserna mellan faktisk och&lt;br&gt;&amp;quot;prognosticerad&amp;quot; prisutveckling kan bli betydande. Detta skapar spänningar i&lt;br&gt;systemet, eftersom den garanterade nettoutgiften första året under den&lt;br&gt;följande femårsperioden anpassas till den faktiska prisutvecklingen. Det kan&lt;br&gt;då lätt bli fråga om höjningar av storleken 15 % av den garanterade netto-&lt;br&gt;utgiften. Det tidigare paritetssystemet övergavs då det utsattes för störningar&lt;br&gt;av liknande slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna pensionsfonden, första, andra och tredje fondstyrelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelserna framhåller att inrättandet av en nämnd är en nyhet jämfört&lt;br&gt;med det tidigare förslaget om räntelånesystem. Men uppgiften att göra infla-&lt;br&gt;tionsprognoser blir knappast lättare för det. Remissen från 1986 påpekade&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Det har vidare visat sig svårt att ens förutse den näraliggande utveck-&lt;br&gt;lingen för bl.a. priser, räntor och ekonomisk tillväxt. Inom det ekonomiska&lt;br&gt;fältet är det i praktiken aldrig fråga om stabila, genomsnittliga förlopp av det&lt;br&gt;slag som ligger till grund för kommitténs analyser av räntelånesystemets&lt;br&gt;känslighet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelserna erinrar också om att prognoser för inflationen ofta skjutit&lt;br&gt;under målet. Med en sådan bias skulle nettoinbetalningama systematiskt&lt;br&gt;komma att understiga de belopp som systemets funktion bygger på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fondstyrelserna innebär inflationsuppräkningama för låntagaren en&lt;br&gt;ständigt återkommande osäkerhet om utbetalningarna på medellång sikt. Är&lt;br&gt;han ansluten till systemet, har han inget möjlighet att undgå denna osäkerhet.&lt;br&gt;Inte heller har han någon valfrihet att välja framtida lånenivå. Dessa faktorer&lt;br&gt;kan komma att negativt påverka den framtida efterfrågan på nya bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypoteks kassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen anser att staten bör begränsa sig till att för vaije räntenivå ange&lt;br&gt;vilken maximal skulduppskrivning som staten är beredd att garantera i för-&lt;br&gt;hållande till långivare och för vilken staten är villig att avskriva den del av&lt;br&gt;skulden som överstiger en viss nivå. Det bör sedan ankomma på fastighets-&lt;br&gt;ägare och bostadsfinansieringsinstitutet att komma överens om hur betal-&lt;br&gt;ningsprofilen skall se ut under respektive femårsperiod. Staten bör således&lt;br&gt;definitivt avstå från att utifrån femåriga inflationsprognoser fastställa en viss&lt;br&gt;högsta årlig ökningstakt i den garanterade nettoräntan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska sparbanksföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna justeringen i efterhand av betalningarna till den prisutveckling&lt;br&gt;som har varit under en gången femårsperiod, är enligt föreningen ytterligare&lt;br&gt;ett osäkert moment för låntagare, långivare och stat. Utformningen kan leda&lt;br&gt;till svåröverskådliga effekter, eftersom systemet är känsligt för storleken av&lt;br&gt;de löpande betalningarna. Skuldutvecklingsgarantin kan komma att tas i&lt;br&gt;anspråk betydligt oftare än vad som kan förutses i förväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och bostadsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett system med räntelån skall införas anser plan- och bostadsverket att&lt;br&gt;den garanterade nettoutgiftens årliga ökning bör grundas på ett vägt genom-&lt;br&gt;snitt av de fem senaste årens inflation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB:s Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB anser att den årliga höjningen av kapitalkostnaderna bör ske med 75 %&lt;br&gt;av inflationen. Detta har stor betydelse vid hög inflation då stora grupper har&lt;br&gt;svårt att hävda sin reallön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Riksbyggen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Riksbyggen får uppräkningen av nettoutgiften en mycket bättre&lt;br&gt;utformning i det nya systemet än vad den har i det nuvarande finansierings-&lt;br&gt;systemtet med den garanterade räntan. Uppräkningen idag är ju i det närmaste&lt;br&gt;tio procent under det första året och knappt tre procent mot slutet av uppräk-&lt;br&gt;ningsperioden. Uppräkningstakten är besvärande hög i början, i synnerhet&lt;br&gt;vid en låg inflationstakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Relationen en procentenhet under inflationstakten ger dock mycket olika&lt;br&gt;effekter vid en inflationstakt på 3 resp. 13 % vilket är extremema från det&lt;br&gt;senaste decenniet. Riksbyggen är ändå beredda att acceptera förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO anser att frågan hur uppräkningen av den garanterade nettoutgiften&lt;br&gt;skall ske är helt avgörande för att uppnå ett stabilt och robust räntelåne-&lt;br&gt;system. Upptrappningen får inte styras av byggnads- eller bostadskostnads-&lt;br&gt;index, utan i stället utgå från allmän kostnadsutveckling, och genom lag kny-&lt;br&gt;tas till denna i efterhand. Upptrappningstakten bör fastställas av en fristående&lt;br&gt;nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggentreprenörerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entreprenörföreningen vill med anledning av de justeringar av den garante-&lt;br&gt;rade nettoutgiften som enligt förslaget skall ske vart femte år, peka på den&lt;br&gt;irritation som kan uppstå inte bara när nettoutgiften höjs kraftigt i vissa fall&lt;br&gt;utan också när låntagaren upptäcker att han under flera år betalat för hög&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nettoutgift men inte får pengarna tillbaka utan endast en sänkning till den Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;korrekta nivån. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet anser att det också är bra att utredningen föreslår sådana regler för&lt;br&gt;upptrappningen så att den nuvarande mycket kraftiga upptrappningen de&lt;br&gt;första åren försvinner.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4. 4 Skuldutvecklingsgaranti&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket påpekar att om den föreslagna skuldutvecklingsgarantin&lt;br&gt;utlöses, innebär detta att en del av de tidigare räntelånen efterskänks. Till den&lt;br&gt;del avdrag medgetts såsom ränta bör därför enligt verket efterskänkt belopp&lt;br&gt;återföras till beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fullmäktige är en första fråga om inte skuldutvecklingsgarantin är väl&lt;br&gt;komplicerad till sin utformning för låntagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett inslag i bidragssystemet, som kanske är värt att notera i detta samman-&lt;br&gt;hang är att utlösningen av garantin bestäms inte bara av den faktiska prisut-&lt;br&gt;vecklingen utan även av den prognosticerade. Sambandet är dessutom sådant&lt;br&gt;att nackdelen för låntagaren av en hög prisprognos i förhållande till den fak-&lt;br&gt;tiska utvecklingen, och därmed en hög utgiftsnivå under perioden, förstärks&lt;br&gt;av att han härigenom också löper större risk att gå miste om statligt bidrag till&lt;br&gt;amorteringen av lånet eller får ett lägre sådant bidrag. Omvänt gäller att en&lt;br&gt;lägre prisprognos ger lägre utgiftsnivå för låntagaren samtidigt som det ökar&lt;br&gt;hans möjligheter att få nämnda bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis vill fullmäktige framhålla att, även om ingen av-&lt;br&gt;görande invändning kan riktas mot den föreslagna skuldutvecklingsgarantin,&lt;br&gt;finns det, mot bakgrund av de synpunkter som anförts, skäl att söka finna&lt;br&gt;andra former för att ge låntagaren en godtagbar trygghet mot en excessiv&lt;br&gt;skuldtillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen anser, utan att gå in på tekniska detaljer, att utformningen&lt;br&gt;av skuldutvecklingsgarantin blir väl komplicerad för många låntagare.&lt;br&gt;Inspektionen möter i sin dagliga verksamhet en rad frågor från konsumenter&lt;br&gt;där de inte förstår innebörden av olika räntekonstruktioner eller olika avtals&lt;br&gt;utformning. Sett mot bakgrunden av dessa praktiska erfarenheter från dagens&lt;br&gt;kreditmarknad kan inspektionen förutse stora svårigheter för låntagarna att&lt;br&gt;förstå systemet. Begrepp som realräntor, reala amorteringar, prisutveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inflationsuppräknade lånebelopp m. m. gör systemet svårgenomträngligt&lt;br&gt;även för initierade personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen har inget förslag till hur systemet med statlig skuldutveck-&lt;br&gt;lingsgaranti kan förenklas men enbart den nu föreslagna tekniskt mycket&lt;br&gt;komplicerande utformningen motiverar ytterligare överväganden på vad sätt&lt;br&gt;låntagarna kan garanteras en godtagbar trygghet mot allt för snabb skuldtill-&lt;br&gt;växt inom räntelånesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypoteks kassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen framhåller att i ett system där såväl den garanterade netto-&lt;br&gt;räntan som dess ökningstakt är fixerad kommer alla räntevariationer att leda&lt;br&gt;till olika skulduppskrivningstakter. Ett bostadsinstitut som lånar ut till 11,5&lt;br&gt;% ränta får en lägre skulduppräkning än ett institut som lånar ut till 12 %&lt;br&gt;ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kassastyrelsen är det inte rimligt att låta skillnaden i ränta på mark-&lt;br&gt;naden slå igenom i en ökad potentiell kostnad för staten. Det vore därför&lt;br&gt;bättre om staten för vaije räntenivå fastställde den maximala skulduppskriv-&lt;br&gt;ning i förhållande till långivaren per 5-årsperiod som staten dels är beredd att&lt;br&gt;garantera, dels är beredd att låta omfattas av skuldutvecklingsgarantin i för-&lt;br&gt;hållande till låntagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen vill förorda en något annan lösning. Den utgår från att man&lt;br&gt;för varje räntenivå fastställer den maximala skulduppbyggnad per 5-årsperiod&lt;br&gt;för vilken staten dels är beredd att ikläda sig ett framtida betalningsansvar i&lt;br&gt;form av garanti för långivaren, dels ta på sig garantirisken för den reala&lt;br&gt;skuldutvecklingen för låntagarens räkning. Den maximala skulduppbyggna-&lt;br&gt;den bör därvid bestämmas utifrån den föreslagna garanterade nettoräntan år 1&lt;br&gt;samt en ökningstakt i den garanterade nettoräntan som sätts lika med ut-&lt;br&gt;låningsräntan minus ca 5 procentenheter. Motiven för denna omformulering&lt;br&gt;är följande. Det finns för det första inte någon anledning varför kapitalut-&lt;br&gt;gifterna för bostäder skall stiga långsammare än inflationen. Om driftskostna-&lt;br&gt;derna stiger i takt med inflationen skulle relativa boendekostnaderna sjunka.&lt;br&gt;Det finns ingen anledning för staten att genom garantiåtagande subventionera&lt;br&gt;fram ett konstlat relativt prisfall på boendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra så bör boendekostnaderna påverkas av realräntans höjd. Om&lt;br&gt;räntan är t. ex. 12 % och aktuella inflationen är 6 % blir realräntan 6 %. För&lt;br&gt;att inte skulduppskrivningen skall bli för stark bör den garanterade netto-&lt;br&gt;räntan få öka med 12-5 = 7 procent, dvs. en procent mer än inflationen. Den&lt;br&gt;här föreslagna modellen innebär således att bostadssektorn inte helt isoleras&lt;br&gt;från effekten av höga realräntor, vilket är fallet i den av boendekostnadsut-&lt;br&gt;redningen föreslagna modellen. Det behövs naturligtvis en närmare teknisk&lt;br&gt;utredning om 5 procentenheter är det bästa valet. Här vill kassastyrelsen peka&lt;br&gt;på själva principen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kassastyrelsen måste variationer i ränta och i val av finansierings-&lt;br&gt;form i viss utsträckning tillåtas påverka kapitalkostnaden för fastighetsägare.&lt;br&gt;Annars får man ingen fungerande konkurrens på marknaden. Systemet blir&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också för dyrt för staten om inte låntagarna ständigt anstränger sig att få lägsta Prop. 1990/91:34&lt;br&gt;möjliga ränta. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen anser att boendekostnadsutredningens beskrivning av nämndens&lt;br&gt;funktionssätt och befogenheter är oklar. Ä ena sidan skall nämnden endast&lt;br&gt;lämna rekommendationer men å andra sidan skall dessa rekommendationer&lt;br&gt;vara bindande för bostadsmyndigheterna. Å ena sidan skall i nämnden ingå&lt;br&gt;företrädare för kreditmarknaden, men å andra sidan skall nämnden ha en fri-&lt;br&gt;stående ställning i förhållande till såväl statens myndigheter som kreditmark-&lt;br&gt;nadens institutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansbolagens Förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen anser att utredningens förslag om en särskild nämnd som skall&lt;br&gt;inrättas för att reglera skuldutvecklingsgarantin m. m. bör utredas ytterligare.&lt;br&gt;Nämndens uppgifter är endast kort beskrivna och någon ingående analys av&lt;br&gt;den föreslagna nämndens beslutsfunktioner och befogenheter kan inte göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och bostadsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tanke på behovet av kreditutrymme för lån till reinvesteringar anser ver-&lt;br&gt;ket att det är tveksamt om en koppling av skuldutvecklingsgarantin till en&lt;br&gt;tänkt realvärdeminskning med 1/60 per år är tillräcklig. En kortare tänkt&lt;br&gt;amorteringstid än 60 år bör övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I områden med svag fastighetsprisutveckling kan en koppling av skuldut-&lt;br&gt;vecklingsgarantin till enbart den allmänna inflationen medföra problem. På&lt;br&gt;grund av räntelånen kommer kreditrisken och skuldrisken för investeringar i&lt;br&gt;bostadsfastigheter i dessa områden att öka väsentligt. Plan- och bostadverket&lt;br&gt;anser därför att skuldutvecklingsgarantin bör kopplas till fastighetsprisut-&lt;br&gt;vecklingen, så att regionala förändringar inte drabbar enskilda på ett oaccep-&lt;br&gt;tabelt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB:s Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt HSB:s mening är inte den föreslagna statliga skuldutvecklingsgarantin&lt;br&gt;tillräcklig. Staten bör också lämna kreditgaranti på sådana villkor att kredit-&lt;br&gt;riskerna för skuldökningen inte medför höjda räntor på bostadslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO anser att en skuldutvecklingsgaranti är en absolut förutsättning för ett&lt;br&gt;räntelånesystem. Beräkningsförutsättningarna för garantin bör fastläggas&lt;br&gt;genom lag, och garantin bör säkerställas under ett räntelåns livstid genom&lt;br&gt;avtal mellan staten och låntagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggentrepenörema&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entrepenörföreningen anser det vara en allvarlig brist att utredningen inte&lt;br&gt;närmare analyserat frågan om utvecklingen av priserna närmare. I frånvaro av&lt;br&gt;en sådan analys saknas egentlig grund för att bedöma om skuldutvecklings-&lt;br&gt;garantin kan antas utgöra ett betryggande skydd för fastighetsägarnas in-&lt;br&gt;vesteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entreprenörföreningen kan inte finna att den föreslagna skulduppbygg-&lt;br&gt;nadsgarantin ger egnahemsägare ett rimligt eller betryggande skydd. I från-&lt;br&gt;varon av ett betryggande skydd är risken stor att räntelånesystemet inte kan&lt;br&gt;upprätthållas under någon längre period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hyresfastigheter leder inte utredningens förslag till en sådan ökad för-&lt;br&gt;räntning att fastighetsvärdet kan antas överstiga räntelåneskulden, eftersom&lt;br&gt;differensen mellan hyror och kostnader snarare minskar i förhållande till&lt;br&gt;nuvarande regler. Till följd därav kan fastighetspriserna komma att sjunka&lt;br&gt;realt i en snabbare takt än den totala skulden. För att säkerställa att fastighets-&lt;br&gt;värdena minst motsvarar den skuldökning som systemet förutsätter måste&lt;br&gt;således bruksvärdesystetmets utformning och funktionssätt ses över. Även&lt;br&gt;för bostadshyreshus kan det därför bli nödvändigt att förstärka skuldutveck-&lt;br&gt;lingsgarantin om en tillräcklig nyproduktion skall komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt entreprenörföreningen måste därför, om investeringsviljan skall&lt;br&gt;vidmakthållas, åtgärder som begränsar en framtida avkastning kompenseras&lt;br&gt;med åtgärder som ökar avkastningen i det inledande investeringsskedet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets Byggnadsdelegation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsdelegationen framhåller att statsmakternas beredvillighet i framtiden&lt;br&gt;att tillskjuta medel för att betala skuldutvecklingsgarantier är en annan osäker-&lt;br&gt;hetsfaktor inom systemet som kan medföra vanskligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet framhåller att det är angeläget an man hittar ett system som är&lt;br&gt;långsiktigt och inte blir föremål för kortsiktiga förändringar på grund av andra&lt;br&gt;politiska beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet och kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se 4.1 Räntelån - allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att grundlånet jämte eventuella räntelån skall sjunka med&lt;br&gt;1 % vaije år. I tider av stark inflation har det emellertid ofta förekommit att&lt;br&gt;löntagarna fått vidkännas en realinkomstminskning som är större än så. Det&lt;br&gt;finns därför skäl att överväga om inte lånet bör sjunka ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalarnas förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen anser att en konsekvens av att för nya egnahem ersätta ränte-&lt;br&gt;bidrag med räntelån torde bli, att de stora skillnaderna som nu föreligger&lt;br&gt;mellan priserna för helt nya hus och lite äldre hus kommer att minska, särskilt&lt;br&gt;i de delar av landet där villaprisema är förhållandevis låga. Detta kan medföra&lt;br&gt;svårigheter att - i varje fall under en övergångsperiod - bygga nya hus i&lt;br&gt;önskvärd omfattning i sådana områden. Även om dessa svårigheter inte bör&lt;br&gt;överdrivas, understryks dock genom detta behovet av den föreslagna&lt;br&gt;skuldutvecklingsgarantin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4. 5 Kreditgaranti&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fullmäktiges bedömning är det inte lämpligt för vare sig ett statligt eller&lt;br&gt;privat bostadsinstitut att gå utöver dagens gränser i förmånsrättsligt hänseen-&lt;br&gt;de och lämna räntelån mot väsentligt sämre kreditsäkerheter. Boendekost-&lt;br&gt;nadsutredningens finansieringsmodell förutsätter därför tillgång till en statlig&lt;br&gt;kreditgaranti för all skuldökning som går över 85 % av beståndets mark-&lt;br&gt;nadsvärden. Staten övertar därmed de mest uttalade kreditriskerna, en risk-&lt;br&gt;avtäckning vars kostnader i sin helhet vidareförs till låntagaren via höjda&lt;br&gt;marginaler och utlåningsräntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksgäldskontoret har frågan om avgiftsbeläggning av statliga kredit-&lt;br&gt;garantier tidigare anmälts för riksdagen. Vid ett sådant tillfälle&lt;br&gt;(prop. 1982/83: 100 bil. 1, s. 55-59) uttalade föredragande statsrådet bl. a.&lt;br&gt;att statliga kreditgarantier i princip inte borde innehålla något subventions-&lt;br&gt;moment och att en garantiavgift motsvarande kostnader för förluster och&lt;br&gt;administration m. m. borde tas ut för sådana garantier som lämnas framgent.&lt;br&gt;Med statliga kreditgarantier avsågs i detta sammanhang även garantier som&lt;br&gt;utfärdas för lån som upptagits av enskilda personer. Riksdagen hade inte&lt;br&gt;någon erinran mot vad statsrådet anförde i detta sammanhang (FiU&lt;br&gt;1982/83: 30, rskr. 130). Principen att garantiavgifterna skall täcka kost-&lt;br&gt;naderna för förluster och administrationskostnader kommer också till uttryck i&lt;br&gt;förordningen (1988: 764) om statligt stöd till näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret anser att utredningens överväganden i vad avser fast-&lt;br&gt;ställandet av garantiavgiftens storlek synes strida mot de av riksdagen god-&lt;br&gt;kända principerna för garantigivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontoret framhåller vidare att det till följd av dels garantiavgiftens kost-&lt;br&gt;nadsövervältring på låntagaren, dels den svårbedömbara kreditrisken med lån&lt;br&gt;som automatiskt växer under 15-20 års sikt, torde finnas all anledning att&lt;br&gt;anta att bostadsinstitutet i hög grad utnyttjar möjligheten till kreditgaranti.&lt;br&gt;Antas t ex. att bostadsinstituten inte önskar större kreditrisk än idag kommer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i princip all skuldökning i räntelånesystemet att garanteras av staten med&lt;br&gt;kommunal borgen på toppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag befinner sig bostadsinstituten i viss mån i motsvarande läge genom&lt;br&gt;att de erbjuder sig att lämna ytterligare lån i samband med t. ex. fastighets-&lt;br&gt;överlåtelse, givet att fastighetens värde stigit. Detta sker dock först sedan dels&lt;br&gt;fastigheten, dels låntagaren befunnits motsvara kraven på säkerhet och kre-&lt;br&gt;ditvärdighet. Motsvarande kreditprövning torde, enligt det nu skisserade för-&lt;br&gt;slaget inte inrymmas i erbjudandet om räntelån. Kontoret finner detta vara en&lt;br&gt;allvarlig nackdel utifrån allmänna överväganden att ett köp av en fastighet bör&lt;br&gt;föregås av noggrann analys. Detta förhållande, och övriga synpunkter som&lt;br&gt;kontoret fört fram avseende den statliga kreditgarantin, måste utredas närmare&lt;br&gt;innan systemet träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör anses som en osund utveckling att stimulera bostadsinstituten till&lt;br&gt;ökade kreditrisker. Enligt inspektionens mening bör det därför övervägas om&lt;br&gt;det inte skall vara obligatoriskt för bostadsinstituten att förvärva en statlig&lt;br&gt;kreditgaranti så snart skuldbeloppen överstiger 85 % av fastigheternas upp-&lt;br&gt;skattade marknadsvärden. Åtminstone bör detta gälla när belåningsvärdena&lt;br&gt;överstiger marknadsvärdena. Staten övertar därmed de mest uttalade kredit-&lt;br&gt;riskerna och bostadsinstitutens kostnader härför får i slutändan betalas av&lt;br&gt;låntagarna via högre marginaler och utlåningsräntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill inspektionen nämna att enligt de nya föreslagna&lt;br&gt;kapitaltäckningskraven blir kapitalkravet noll om statlig kreditgaranti finns,&lt;br&gt;medan kapitalkravet annars är fyra procent upp till det uppskattade marknads-&lt;br&gt;värdet och åtta procent därutöver. Totalt sett kan därför låntagarens kostnader&lt;br&gt;för den statliga kreditgarantin reduceras eftersom kreditinstituten inte behöver&lt;br&gt;höja marginalerna beroende på de högre kapitaltäckningskraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna pensionsfonden, första, andra och tredje fondstyrelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En långvarig stagnation av fastighetspriserna skulle allvarligt påverka ränte-&lt;br&gt;lånesystemets stabilitet. Fondstyrelserna framhåller att man skulle ha önskat&lt;br&gt;att utredningen närmare belyst dessa frågor. De invändningar, som i remissen&lt;br&gt;från 1986 i dessa stycken gjordes mot räntelånesystemet, synes fortfarande&lt;br&gt;vara giltiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Det är kanske särskilt den viktiga säkerhetsfrågan, som måste tas upp till&lt;br&gt;mer ingående prövning än vad utredningen hittills gjort. Sannolikt måste stat-&lt;br&gt;liga garantier till marknaden lämnas i nya former för att reducera osäkerheten&lt;br&gt;om skuldbördan i relation till fastighetsvärdena&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fondstyrelserna framstår utredningens förslag att de icke-statliga&lt;br&gt;bostadsinstitutionema skall erbjudas tillgång till statlig kreditgaranti som en&lt;br&gt;närmast nödvändig åtgärd med hänsyn till de risker som ligger inbyggda i&lt;br&gt;räntelånekonstruktionen. Enbart kommunal borgen är sannolikt inte tillräck-&lt;br&gt;ligt för att instituten skall ställa upp med de över en lång period kontinuerligt&lt;br&gt;växande lånebeloppen. Bostadsinstituten måste kunna köpa en kreditgaranti&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att eliminera den kreditrisk, som instituten anser att de inte bör bära.&lt;br&gt;Därigenom kan de - inom ramen för räntelånesystemet - delta i en kon-&lt;br&gt;kurrens om totalfinansiering av bostäder dvs. inte bara som nu om botten-&lt;br&gt;lånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotekskassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen anser att ett statligt garantisystem är en väsentlig del av hela&lt;br&gt;boendekostnadsutredningens förslag. Kassastyrelsen vill därför framföra&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- För att möjliggöra konkurrens om hela finansieringen måste möjligheter&lt;br&gt;till statlig kreditgaranti finnas för alla bostadsinstitut, oavsett om räntelån&lt;br&gt;infors. Det skulle möjliggöra införande av rationella och kostnadsbesparande&lt;br&gt;enhetslån till nytta för låntagarna och de boende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vid räntelån är statlig kreditgaranti, som minskar bostadsinstitutens ris-&lt;br&gt;ker, en absolut förutsättning. Annars kan bostadsinstitutens obligationer inte&lt;br&gt;säljas varken till svenska eller utländska placerare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek får inte enligt sin nuvarande författning lämna lån över 85 %&lt;br&gt;av fastighetens marknadsvärde. Även om denna gräns tas bort, vilket kredit-&lt;br&gt;marknadskommittén föreslagit kommer i normalfallet Stadshypoteks låne-&lt;br&gt;policy vara att inte gå över 85-procentgränsen utan att komplettera med annan&lt;br&gt;säkerhet, t. ex. statlig eller kommunal garanti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek är berett att finansiera alla typer av fastigheter var helst de&lt;br&gt;ligger i Sverige under förutsättning att Stadshypotek kan få eller köpa stat-&lt;br&gt;lig/kommunal garanti för lånebelopp över 85 % av det värde fastigheten kan&lt;br&gt;förväntas ha om den såldes på marknaden utan statliga subventioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I välbelägna områden överstiger marknadsvärdet ibland produktionskost-&lt;br&gt;naden. Stadshypotek kan då lämna lån till hela produktionskostnaden utan att&lt;br&gt;köpa någon statlig garanti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom många områden är marknadsvärdet dock lägre än produktionskost-&lt;br&gt;naden. Om marknadsvärdet på en nybyggd fastighet uppgår till exempelvis&lt;br&gt;hälften av produktion skostnaden kommer Stadshypotek köpa statlig garanti&lt;br&gt;för den del av lånet som ligger över ca 40 % av fastighetens produktionskost-&lt;br&gt;nad. Det är således angeläget att staten är beredd att fördjupa garantin ner till&lt;br&gt;den nivå som ofta krävs för att ett bostadsbygge skall komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet tvingas det statliga garantiorganet att kritiskt bedöma sådana&lt;br&gt;byggen med uppenbar förlustrisk. Man kan därför förmoda att sådana byggen&lt;br&gt;blir mindre vanliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek kommer att övervältra garantiavgiften på låntagaren. Det&lt;br&gt;kommer därför bli högre finansieringskostnader för bostadshus som byggs i&lt;br&gt;områden med låg relation marknadsvärde/produktionskostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen understryker också att Stadshypotek måste slå vakt om&lt;br&gt;säkerheten för obligationsköpama för att behålla högsta rating som låntagare.&lt;br&gt;Därför är statliga toppgarantier en ovillkorlig del av ett nytt bostadsfinansie-&lt;br&gt;ringssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBAB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBAB anser att denna fråga inrymmer många aspekter som behöver över-&lt;br&gt;vägas ingående. Bl. a. bör frågan ställas vilka regionalpolitiska konsekven-&lt;br&gt;ser det skulle bli av ett sådant system. Risken för att utlåningsräntorna i&lt;br&gt;Sverige blir regionalt differentierade med hänsyn till kreditrisk är t. ex. över-&lt;br&gt;hängande. Den nuvarande modellen, att lån till bostäder är tillgängliga i hela&lt;br&gt;landet på lika villkor, skulle alltså kunna spolieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om SBAB skulle vara skyldigt att lämna räntelån, krävs det att staten tar&lt;br&gt;förlustansvaret för den enorma skuldökning som systemet genererar. Statlig&lt;br&gt;garanti för skuldökningen är nödvändig också för att undvika mycket stora&lt;br&gt;kapitaltillskott till SBAB till följd av de nya kapitaltäckningsregler, som är&lt;br&gt;under införande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen framhåller att om räntelån ändå infors, måste de kombineras&lt;br&gt;med statliga kreditgarantier, så att systemet blir tillgängligt för alla bostads-&lt;br&gt;institut. Vidare anser föreningen att även om räntelån inte infors, bör möjlig-&lt;br&gt;het till statlig kreditgaranti införas för lån över betryggande säkerhet, så att&lt;br&gt;alla bostadsinstitut kan konkurrera om hela finansieringen och därmed&lt;br&gt;erbjuda enhetslån. Detta skulle underlätta flexibla lånekonstruktioner i enlig-&lt;br&gt;het med låntagarnas önskemål - dvs. marknadsmässiga alternativ till boende-&lt;br&gt;kostnadsutredningens förslag om räntelån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att få statlig kreditgaranti för viss del av finansieringen och&lt;br&gt;kostnaden för denna garanti måste av konkurrensneutralitetsskäl vara lika för&lt;br&gt;alla bostadsinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Bankföreningen kan statliga kreditgarantier för osäkra räntelån med-&lt;br&gt;föra stora belastningar på statsbudgeten vissa år. Garantiavgiften kommer&lt;br&gt;staten till handa varje år, men kreditförlusterna kan komma klumpvis. Det är&lt;br&gt;svårt att bedöma om avgiften täcker framtida förluster. De statsfinansiella&lt;br&gt;kostnaderna för statens garantiåtagande för osäkra räntelån är svårbedömbara.&lt;br&gt;Detta problem är givetvis av mindre betydelse om statens garantiåtaganden&lt;br&gt;avser krediter med panträtt inom fastighetens värde än om garantin avser rän-&lt;br&gt;telån med luftsäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska sparbanksföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen anser att det vara viktigt att ett nytt finansieringssystem tar hänsyn&lt;br&gt;till de regionala effekterna. En statlig garanti kommer bli nödvändig för att&lt;br&gt;nyproduktion av fastigheter skall bli möjlig i alla delar av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och bostadsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket anser - om ett system med räntelån skall införas - att det bör över-&lt;br&gt;vägas att inrätta ett statligt bostadskreditgarantiinstitut. Vidare bör statsanslag&lt;br&gt;utgå till viss subvention av kreditrisken tills rätta riskpremienivån hunnit&lt;br&gt;etableras. Statsanslag bör också utgå till bostadsmyndigheter för att subven-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionera kreditrisk där det av regionalpolitiska, fördelningspolitiska eller andra Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;skäl anses erforderligt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB.s Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet framhåller att eftersom statens åtaganden i form av räntebidrag&lt;br&gt;reduceras med mycket stora belopp bör det ankomma på staten att skapa&lt;br&gt;sådana garantier för långivare och obligationsköpare att räntehöjningar på&lt;br&gt;grund av omläggningen kan förhindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO anser att en statlig kreditriskgaranti bör knytas till det föreslagna ränte-&lt;br&gt;lånesystemet. Det är viktigt att garantin utformas så att eventuella regionala&lt;br&gt;obalanser undviks. SABO anser vidare att det är ett oeftergivligt krav att&lt;br&gt;staten garanterar, genom SBAB eller något annat kreditinstitut, att krediter&lt;br&gt;finns att tillgå för räntelånen, under räntelånens hela livstid. Det är viktigt att&lt;br&gt;låntagare i delar av landet där kreditrisken är större, inte ska få sämre kredit-&lt;br&gt;möjligheter och väsentligt sämre villkor än låntagare i expanderande och där-&lt;br&gt;med mindre kreditriskbenägna områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gävle kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetskontoret pekar på att kommunernas och kreditgivarnas riskexpone-&lt;br&gt;ring i egnahemsbyggandet i glesbygd kommer att medföra avsevärda svårig-&lt;br&gt;heter för dem som önskar bygga att få skäligt låneutrymme i relation till pro-&lt;br&gt;duktionskostnader. De egna kontanta insatserna måste höjas avsevärt och&lt;br&gt;endast lånesökande med mycket stabil ekonomi kan erhålla kommunal borgen&lt;br&gt;såvitt icke staten tar en utökad borgensrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Försäkringsbolags Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet hävdar bestämt att statliga garantier är en helt nödvändig för-&lt;br&gt;utsättning för att ett system med räntelån skall kunna finansieras på kapital-&lt;br&gt;markanden. Särskilt med tanke på de ovannämnda riskerna för en låneut-&lt;br&gt;veckling som inte motsvaras av betryggande säkerhet i fastighetens värde&lt;br&gt;framstår krav på statliga garantier som oeftergivliga. De obligationer som&lt;br&gt;bostadsinstituten skulle utge för att få medel för att tillhandahålla räntelån&lt;br&gt;skulle annars inte kunna placeras på marknaden. Med hänsyn till konkurrens-&lt;br&gt;neutraliteten mellan olika bostadsinstitut bör den statliga kreditgarantin vara&lt;br&gt;lika utformad och betinga samma kostnad för alla institut&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Annan säkerhet för lån&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanksfullmäktige framhåller att till bilden hör även att räntelånesystemet&lt;br&gt;förutsätter att tillräckligt inteckningsutrymme reserveras för pantsättning i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vaije enskild fastighet, vilket torde kunna skapa vissa störningar inom pant-&lt;br&gt;sättningssystemet. Den växande skuldsättningen i omfördelningssyfte påver-&lt;br&gt;kar självfallet också utrymmet for annan toppbelåning, bl. a. för reparationer&lt;br&gt;och underhåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotekskassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kassastyrelsen är det nödvändigt att närmare precisera avvägningen&lt;br&gt;mellan kommunens och statens garantiutfästelser. Sannolikt kommer kom-&lt;br&gt;muner i glesbygden knappast våga ikläda sig ett så omfattande åtagande som&lt;br&gt;utredningen utgår ifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBAB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBAB påtalar att utredningen inte behandlar hur inteckningssäkerhetema skall&lt;br&gt;fördelas mellan bottenlångivare och SBAB när bottenlångivama vill lämna&lt;br&gt;räntelån som motsvarar bottenlånet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBAB har idag en förhållandevis bra säkerhetssituation på grund av&lt;br&gt;kommunala borgensåtaganden för allmännyttiga företag (100 % av lånet) och&lt;br&gt;för egnahem (obligatorisk borgen med 40 % av lånet). Utredningens förslag&lt;br&gt;om hur den kommunala garantin skall behandlas i räntelånesammanhang&lt;br&gt;innebär en ytterligare försämring av SBAB:s säkerhetssituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för nya bostadslån och räntelån blir det en begränsning av kom-&lt;br&gt;munernas borgensåtagande enligt utredningens förslag. Borgensåtagandet&lt;br&gt;skall nämligen &amp;quot;lämnas med ett belopp som är oförändrat över tiden men som&lt;br&gt;i förmånsrättsligt hänseende följer skuldökningen&amp;quot;. För egnahem bör krävas&lt;br&gt;att kommunens borgen täcker 10 % av hela det ursprungliga lånet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen framhåller att uttagande och reservering av panträtt för ränte-&lt;br&gt;lånets ökning medför betydande problem som boendekostnadsutredningen&lt;br&gt;underskattar eller inte beaktar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Svårigheter uppkommer att vid nyproduktion erhålla finansiering över&lt;br&gt;gränsen för statligt bostadslån. Detta skulle allvarligt försvåra nyproduktionen&lt;br&gt;av bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Svårigheter uppkommer att erhålla finansiering vid ombyggnader, till-&lt;br&gt;byggnader, större reparationer m. m. som behöver genomföras under ränte-&lt;br&gt;låneperioden; denna typ av verksamhet försvåras således.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Svårigheter uppkommer att erhålla tilläggsfinansiering vid köp av äldre&lt;br&gt;fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Vid uttagande av pantbrev för räntelånet och dettas kommande ökning&lt;br&gt;måste man gissa sig till den erforderliga storleken av pantbrevet; systemet&lt;br&gt;medför ökade kostnader för uttagande av pantbrev &amp;quot;långt i förväg&amp;quot; och för&lt;br&gt;onödiga överhypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ökad arbetsbelastning uppstår vid tingsrättens inskrivningsavdelningar&lt;br&gt;och vid kreditinstitutens låneavdelningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska sparbanksföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De administrativa följderna av det föreslagna systemet blir avsevärda och med&lt;br&gt;mycket stora kostnader för låntagaren, långivaren och inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heterna. Svenska sparbanksföreningen anser att en utredning om kostnaderna&lt;br&gt;och vem som slutligen betalar dem vore på sin plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt sparbanksföreningen bör även kommunernas roll utredas närmare&lt;br&gt;eftersom de enligt förslagen får en betydligt större och mer riskbetonad roll än&lt;br&gt;idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och bostadsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket anser att staten under en övergångsperiod av tre år bör gå i borgen för&lt;br&gt;räntelån som upptas för lån som finns i beståndet och som hittills varit ränte-&lt;br&gt;bidragsberättigade. Vidare bör reglerna för panträtt i fastighet för räntelånens&lt;br&gt;säkerhet inte utformas på sådant sätt att eventuell nödvändig säkerhet för lån&lt;br&gt;till större underhållsåtgärd omöjligggörs. Även reglerna för stämpelskatt bör&lt;br&gt;ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB.s Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt HSB:s mening bör det övervägas att i fastigheter med räntelån före-&lt;br&gt;skriva att pantbrev inte får tas ut för andra ändamål än att täcka skuldökning-&lt;br&gt;en. Därmed garanteras att fastighetens hela värdeökning ställs som säkerhet&lt;br&gt;för räntelånen. Först när amortering på skulden sker frigörs utrymme för&lt;br&gt;rebelåning i fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbrev för räntelån kommer att sammanlagt omfatta avsevärt större&lt;br&gt;belopp än de som idag är aktuella. Pantbrevskostnaden - dvs. 2 % av inteck-&lt;br&gt;nat belopp - skulle stiga kraftigt. Det är därför motiverat att procentsatsen&lt;br&gt;reduceras vid denna typ av inteckningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO anser att det inte ska utgå någon stämpelskatt för pantbrevsförskriv-&lt;br&gt;ningar som är föranledda av skuldökningen i räntelånesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet framhåller att en detalj som kostar pengar är kravet om att pantbrev&lt;br&gt;bör lämnas från böijan med ett belopp som täcker skulduppbyggnaden inom&lt;br&gt;den första femårsperioden. Det innebär att pantbreven måste tas ut för ett&lt;br&gt;belopp nästan 20 % högre än normalt, vilket innebär ytterligare en kostnad&lt;br&gt;för stämpelskatt att lägga på byggherrekostnadema. På ett eller annat sätt bör&lt;br&gt;man enligt förbundet kunna befrias från denna merkostnad, eventuellt genom&lt;br&gt;höjning av investeringsbidraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Kommunförbundets uppfattning medför utredningsförslaget att det&lt;br&gt;kommunala förlustansvaret utökas och att förmånsläget försämras.&lt;br&gt;Kommunerna kan enligt styrelsen inte ta på sig ett ökat förlustansvar till följd&lt;br&gt;av ändringar i den statliga bostadspolitiken. Staten bör i stället ta en större del&lt;br&gt;av ansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen ifrågasätter vidare starkt den beräkningsgrund som utredningen&lt;br&gt;föreslår för att räkna fram borgensbeloppet. Det räknas således på hela låne-&lt;br&gt;skulden, dvs. även på de lån som inte omfattas av kommunens borgens-&lt;br&gt;åtagande. Detta framstår som ologiskt. Det är vidare svårt att nu överblicka&lt;br&gt;konsekvenserna av 10-procentsregeln. Också detta bör utredas närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal kommuner - Huddinge, Upplands-Bro, Klippans,&lt;br&gt;Kristianstads, Malmö, Halmstads, Orusts, Karlskoga,&lt;br&gt;Lindesbergs, Västerås, Bollnäs, Härnösands, Östersunds, och&lt;br&gt;Umeå kommuner - tar också upp utredningens förslag om kommunal bor-&lt;br&gt;gen och påtalar att risken blir väsentligt större än i dag. Flertalet kommuner&lt;br&gt;anser att detta inte kan accepteras. Många menar att staten borde ta över hela&lt;br&gt;risken för skuldökningen i räntelånesystemet. Några kommuner, bl. a.&lt;br&gt;Kristianstads, Lindesbergs och Bollnäs kommuner påtalar också att&lt;br&gt;förslaget leder till ökad kommunal restriktivitet vid behandling av låneansök-&lt;br&gt;ningar för bostäder i glesbygd. Karlskoga och Västerås kommuner näm-&lt;br&gt;ner särskilt det stora risktagandet i fråga om förvärvslån. För att inte höja&lt;br&gt;byggherrekostnadema bör, enligt Stockholms kommun, stämpelskatten på&lt;br&gt;säkerheter för eventuella räntelån avskaffas. Det är i linje med utredningens&lt;br&gt;förslag att minska de kontraproduktiva inslagen i bostadspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Försäkringsbolags Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksförbundet torde kravet på säkerhet i form av panträtt medföra svå-&lt;br&gt;righeter att uppskatta vilken storlek pantbreven bör ha för att garantera att&lt;br&gt;kommande utveckling av räntelånet täcks. Det måste också bli svårt att få&lt;br&gt;ytterligare lån utöver räntelånen då gränsen för säkerheten för dessa är obe-&lt;br&gt;stämd. Större reparationer m. m. som kan behöva göras under räntelåne-&lt;br&gt;perioden kan därvid bli svåra att finansiera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4. 7 Skattefrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksskatteverket förutsätter boendekostnadsutredningen att avdrag&lt;br&gt;medges för bruttoränta. Förslaget om räntelån innebär följdaktligen en högre&lt;br&gt;redovisad ränta, varför räntetaket nås snabbare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär vidare en skuldökning hos en bostadsrättsförening.&lt;br&gt;Detta innebär att skuldökningen påverkar realisationsvinsten i samband med&lt;br&gt;att en medlem avyttrar sin andel i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket framhåller också att utredningen förutsätter att avdrag&lt;br&gt;medges för hela bruttoräntan, dvs. även till den del den anses erlagd genom&lt;br&gt;skuldökning av ett räntelån. För att det inte skall föreligga tveksamhet om&lt;br&gt;avdragsrätten under inkomst av kapital, bör - med hänsyn till kontaktprinci-&lt;br&gt;pen - detta klart anges i lag. Om skuldutvecklingsgarantin utlöses bör enligt&lt;br&gt;verket efterskänkt belopp återföras till beskattning till den del ränteavdrag har&lt;br&gt;medgetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggentreprenörerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entreprenörföreningen anser att ett avdragstak för underskott, motsvarande&lt;br&gt;högst 100 000 kr. per vuxen hushållsmedlem, i inkomstslaget kapital inte&lt;br&gt;utan vidare är förenligt med ett räntelånesystem. Avdragstaket bör därför&lt;br&gt;avskaffas eller höjas på betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt föreningen bör även reglerna för realisationsvinstbeskattningen ses&lt;br&gt;över så att skatt inte behöver erläggas på belopp som motsvaras av räntelån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebetalarnas förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen betonar vikten av att den föreslagna utredningen om räntelånens&lt;br&gt;inverkan på realisationsvinstbeskattningen snarast kommer till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.8 Redovisningsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen vill påpeka att utredningens förslag om räntelån skulle med-&lt;br&gt;föra stora redovisningsproblem för låntagare/fastighetsägare som är bok-&lt;br&gt;föringsskyldiga. För att inte de ökade räntelånen på balansräkningens skuld-&lt;br&gt;sida skall framtvinga likvidiation av vissa bostadsföretag, måste sannolikt&lt;br&gt;tillgripas speciella redovisningsmetoder - på liknande sätt som i paritetslåne-&lt;br&gt;systemet. Då föreskrevs, att som en tillgångspost fick upptas en post som i&lt;br&gt;själva verket var en skuld. Bankföreningen anser att ett lånesystem, som&lt;br&gt;nödvändiggör en sådan tvivelaktig redovisningsteknik, inte kan tillstyrkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB.s Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB anser att frågan om bokföring av skuldökning måste lösas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO anser att förslaget angående räntelån ytterligare accenturerar behovet&lt;br&gt;av en förändring av nu gällande bokföringslagstiftning så att räntelånen kan&lt;br&gt;behandlas på i princip samma sätt som äldre ränte- och paritetslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggentrepenörerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entreprenörföreningen framhåller att för att undvika negativt kapital och&lt;br&gt;skyldighet att upprätta likvidationsbalansräkning enligt bokföringslagens&lt;br&gt;regler, måste, som utredningen antyder, en regel införas om en särskild&lt;br&gt;balanspost efter samma mönster som gällde för paritetslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt föredragande borgarrådet är det viktigt att framhålla att bokförings-&lt;br&gt;reglema måste ändras så att räntelånen balanseras. De svårigheter som upp-&lt;br&gt;kom vid paritetslånens införande får inte upprepas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.9 Ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i riksbanken anser att den föreslagna omläggningen ställer stora&lt;br&gt;krav på bostadsinstitutens praktiska och administrativa rutiner. Utredningen&lt;br&gt;presenterar här inte ett tillfredsställande underlag för att de administrativa&lt;br&gt;konsekvenserna skall kunna överblickas. Utredningens förslag pekar närmast&lt;br&gt;mot att nämnda svårigheter underskattats. Fullmäktige bedömer för egen del&lt;br&gt;att en omläggning av den omfattning utredningen föreslår inte är genomförbar&lt;br&gt;inom utsatt tid. Problemen framstår som störst vad gäller ingrepp i det befint-&lt;br&gt;liga beståndet med statlig belåning och den nyckelroll som SBAB härvid kan&lt;br&gt;komma att spela.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBAB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller administrationen av lån har det framgått att utredningen lämnat&lt;br&gt;många väsentliga frågor obesvarade. Även om förutsättningarna i övrigt för&lt;br&gt;att introducera ett räntelånesystem var klarlagda, återstår de praktiska och&lt;br&gt;administrativa åtgärder som skall behöva genomföras under kort tid efter ett&lt;br&gt;riksdagsbeslut. SBAB betraktar det som administrativt omöjligt för SBAB att&lt;br&gt;införa det föreslagna räntelånesystemet vid årsskiftet 1990/91. Ett senarelagt&lt;br&gt;och mer successivt genomförande av systemet skulle, administrativt sett, vara&lt;br&gt;möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och bostadsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt verket borde ansökningsförfarandet för grundsubventionen och&lt;br&gt;omläggningen av övriga rutiner för nya ärenden kunna klaras av inom angi-&lt;br&gt;ven tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som bör diskuteras är om nuvarande nettoaviseringssystem skall&lt;br&gt;bibehållas eller inte. Nettoavisering ställer stora krav på lagring, uppdatering&lt;br&gt;och kontroll av data om bottenlån i kreditinstituten. Därför skulle det innebära&lt;br&gt;betydande lättnader för administrationen om nettoaviseringen avskaffades.&lt;br&gt;Genom att räntebidrag heller inte skall utgå till egnahemsägare finns inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;längre samma bostadssociala skäl att betala ut räntebidraget till långivaren i Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;stället för ull låntagaren. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilagal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget förutsätter också att grundsubventionen skall ersätta det nu-&lt;br&gt;varande stödet för dem som redan har räntebidrag. För närvarande har ca&lt;br&gt;350 0(X) låntagare räntebidrag. Om omläggningen enbart skulle omfatta ett&lt;br&gt;slopande av räntebidraget för egnahem och omräkning av räntebidraget för&lt;br&gt;hyres- och bostadsrättshus vore det tekniskt möjligt att genomföra omlägg-&lt;br&gt;ningen i UDS-systemet inom angiven tidsram. Det skulle dock kräva stora&lt;br&gt;informationsinsatser. Men det är inte möjligt om omläggningen såsom förut-&lt;br&gt;satts skall vara kopplad till möjligheten att söka och få räntelån som framgår i&lt;br&gt;det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller räntelån hos SBAB har det inte bedömts möjligt att utveckla&lt;br&gt;ett nytt datasystem till den 1 januari 1991 - inte ens om det bara skulle gälla&lt;br&gt;nya lån. Med hänsyn till de stora brister och fel som fortfarande finns i UDS-&lt;br&gt;systemet har det heller inte bedömts möjligt att klara omläggningen inom det&lt;br&gt;befintliga datasystemet till den angivna tidpunkten. Alla tillgängliga resurser&lt;br&gt;behöver avsättas för att stabilisera UDS-C.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omläggning till räntelån för dem som för närvarande har räntebidrag&lt;br&gt;kräver ett omfattande förberedelsearbete. Samtliga låntagare måste informeras&lt;br&gt;i god tid före omläggningen för att de skall kunna ta ställning till om de&lt;br&gt;önskar räntelån eller inte. Genom att det rör sig om en ny typ av lån på mark-&lt;br&gt;naden kommer det dessutom att vara svårt att på ett begripligt sätt förklara hur&lt;br&gt;räntelånet fungerar. Nya låneförbindelser och pantbrev måste skaffas in.&lt;br&gt;Detta arbete skulle ställa krav på betydande extraresurser till länsbostads-&lt;br&gt;nämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt verkets bedömning skulle en omläggning till räntelån kunna ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 1/2 år efter beslut, dock tidigast vid årsskiftet 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Villaägareförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet anser att det finns anledning att ställa frågan om det nu är rätt tid-&lt;br&gt;punkt att införa räntelån eller om man bör avvakta utvecklingen på småhus-&lt;br&gt;marknaden och inrikta sig på ett införande av räntelånen om tre till fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen ifrågasätter om statens organ och bostadsföretag hinner med att&lt;br&gt;lägga om sina rutiner enligt det nya systemet. Plan- och bostadsverket har re-&lt;br&gt;dan idag mycket stora svårigheter att administrera räntebidragssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO bedömer det svårt att införa ett kreditgarantisystem redan från 1991,&lt;br&gt;bl. a. med tanke på att plan- och bostadsverket nyligen utlokaliserats och att&lt;br&gt;kreditmarknaden genomgår stora förändringar i samband med skatterefor-&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Beståndet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;S tadshypotekskassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen anser det inte rimligt att med omedelbar verkan ta bort ränte-&lt;br&gt;bidragen och ersätta dem med räntelån i de senast byggda årgångarna. Ett&lt;br&gt;borttagande av räntesubventionerna innebär en så avsevärt försämring av&lt;br&gt;ekonomin i dessa fastigheter att deras värde faller relativt starkt. Det är icke&lt;br&gt;acceptabelt att skapa kapitalförluster för dem som trott på att nuvarande sys-&lt;br&gt;tem skulle gälla för överskådlig framtid. Risken är också stor att fastighets-&lt;br&gt;priserna faller under belåningsvärdena, varvid framför allt staten riskerar&lt;br&gt;ökade kreditförluster. Många av dessa fastigheter skulle heller inte ha blivit&lt;br&gt;byggda i det nya systemet om fastighetsägarna kunnat förutse en snabb&lt;br&gt;avveckling av räntebidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen vill därför föreslå att alla fastigheter som för närvarande är&lt;br&gt;under byggnad samt som de senast byggda fem årgångarna får vara kvar i det&lt;br&gt;gamla systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De senaste åren har prisstegringen i bostadssektorn drivits upp mycket&lt;br&gt;kraftigt. De fastigheter som byggdes före 1986 hade produktionskostnader&lt;br&gt;som i dag framstår som låga. De är också normalt lågt belånade. Risken för&lt;br&gt;prisfall under anskaffningskostnaderna är därför liten. Därför bör det gå rela-&lt;br&gt;tivt lätt att avskaffa räntebidragen i det äldre beståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anser att ett införande av räntelån i äldre fastigheter skulle&lt;br&gt;medföra särskilt stora problem när det gäller panträtter, möjligheter till belå-&lt;br&gt;ning för tillbyggnader, ombyggnader, reparationer m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska sparbanksföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de fastighetsägare som idag har räntebidrag kan en övergång till ett&lt;br&gt;räntelånesystem verka mycket oförmånligt. I stället för en fallande skuld&lt;br&gt;kommer skulden att öka under avsevärd tid framåt. För dessa bör ett system&lt;br&gt;med räntelånemöjlighet vara frivilligt, dvs. räntelånet bör kunna konstrueras&lt;br&gt;som en checkräkningskredit, där låntagaren själv får avgöra i vilken utsträck-&lt;br&gt;ning möjligheten skall utnyttjas. Samma möjlighet bör för övrigt, enligt&lt;br&gt;Svenska sparbanksföreningens uppfattning vara öppen för samtliga&lt;br&gt;låntagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansbolagens Förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen ställer sig tveksam till utredningens förslag att det föreslagna&lt;br&gt;systemet med räntelån skall gälla även för redan genomförda investeringar.&lt;br&gt;Att under tid för vilken särskilt avtal träffats, innebärande räntebidrag m. m.&lt;br&gt;till den enskilde fastighetsägaren, plötsligt ändra spelreglerna och erbjuda&lt;br&gt;räntelån med delvis okända effekter ter sig olämpligt. Dessutom kan stör-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar uppstå när det gäller panträtter och ny belåning vid reparationer eller Prop. 1990/91: 34&lt;br&gt;överlåtelser. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Plan- och bostadsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt verket bör lämpligen förslagsvis de senaste fem årgångarna av bostads-&lt;br&gt;lån få behålla det gamla finansieringssystemet till dess lånet enligt avtal skall&lt;br&gt;omsättas. Därefter erbjuds de att övergå till räntelånesystemet. Detta innebär&lt;br&gt;också att en låntagare som just anskaffat en fastighet under vissa betingelser&lt;br&gt;kommer att få en mindre dramatisk förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBC&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBC framhåller at särskilt orimligt är en tvångsmässig omläggning av befint-&lt;br&gt;liga räntesubventioner till räntelån. Långivning, subventioner och regler som&lt;br&gt;är viktiga för boendekostnaderna måste präglas av långsiktighet. Bostads-&lt;br&gt;finansieringen ses som ett kontrakt mellan staten och den enskilde. Det ska&lt;br&gt;inte vara tillåtet att staten ensidigt bryter ett åtagande utan att samtidigt&lt;br&gt;kompensera eller lösa ut motparten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggentreprenörerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett införande av räntelånesystemet i det befintliga beståndet kullkastar, retro-&lt;br&gt;aktivt, grunderna för redan fattade investeringsbeslut. Konsekvenserna av&lt;br&gt;detta kan inte överblickas idag. Många sådana projekt uppvisar inledningsvis&lt;br&gt;underskott och har tillkommit med förväntningar om en framtida värdetillväxt&lt;br&gt;som i ett räntelån förskjuts långt in i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entreprenörföreningen anser därför att investeringar som påböijas före&lt;br&gt;1991 skall få behålla äldre regler. Eventuellt kan ett senare införande av dessa&lt;br&gt;fastigheter i räntelånesystemet övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Fastighetsägareförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om systemet stimulerar till ökad användning av eget kapital, framför allt i&lt;br&gt;samband med ombyggnad, kan många av problemen undvikas. Mot den bak-&lt;br&gt;grunden är förbundet berett att acceptera en retroaktiv tillämpning av ett&lt;br&gt;system med omfördelningslån under förutsättning att det sker en fullständig&lt;br&gt;frikoppling mellan belåning och subventioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund (STR)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STR anser att om en så genomgripande förändring av finansieringssystemet&lt;br&gt;skall genomföras bör det ske under en övergångstid, som gör det möjligt för&lt;br&gt;hushållen att överblicka effekterna och vidta eventuella åtgärder. Förslagsvis&lt;br&gt;bör övergången ske i samband med den ordinarie omläggningen av lånen&lt;br&gt;efter de första fem åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets Byggnadsdelegation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationen framhåller att omläggningen av nuvarande statliga lån till ränte-&lt;br&gt;lån enligt utredningens förslag är ett annat exempel, där praktiska komplika-&lt;br&gt;tioner uppstår, om obelånat utrymme skall pantförskrivas och ställas till för-&lt;br&gt;fogande för framtida skuldökningar inom räntelånesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyresgästernas Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet tillstyrker att räntelånesystemet införs också i det befintliga bestån-&lt;br&gt;det. Att bibehålla nuvarande system för det gamla beståndet skulle skapa&lt;br&gt;orimliga orättvisor mellan olika årgångar och upplåtelseformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot kan det finnas skäl att ta hänsyn till att delar av systemet till en&lt;br&gt;början inte slår igenom på det äldre beståndet så som det kommer att göra på&lt;br&gt;sikt. Om försämringar av räntebidragen genomförs 1990 som diskuterats i&lt;br&gt;överläggningarna om skatteskalorna för nästa år mellan de politiska partierna,&lt;br&gt;kommer än färre årgångar att beröras av det nya systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullt utbyggt skulle ju det nya räntelånesystemet också ha inneburit 30 %&lt;br&gt;grundsubvention i det bestånd som nu saknar subventioner. Från paritetssyn-&lt;br&gt;punkt är det olämpligt att införa en sådan subvention, men ett belopp mot-&lt;br&gt;svarande denna (totalt ca 500 miljoner kr.) borde kunna användas till åtgärder&lt;br&gt;som riktas till de allmännyttiga företagen. Det är just dessa som genom om-&lt;br&gt;läggningen till räntelån i stället för subventioner får vidkännas kostnads-&lt;br&gt;ökningar som försvårar den solidariska hyressättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Villaägareförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villaägareförbundet motsätter sig att en omläggning till räntelån sker för&lt;br&gt;genomförda investeringar. Förslaget skulle om det genomfördes innebära att&lt;br&gt;grunden för människors långsiktiga ekonomiska planering rycktes undan&lt;br&gt;över en natt. Ett slopande av räntebidragen för redan gjorda investeringar&lt;br&gt;skulle dessutom medföra risk för ett avsevärt prisfall på dessa fastigheter. Till&lt;br&gt;detta kommer argument av formell och rättslig natur som ger anledning att&lt;br&gt;avstyrka förslaget om att ersätta befintliga räntebidrag med räntelån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringen, i likhet med boendekostnadsutredningen, skulle föreslå att&lt;br&gt;systemomläggningen också skall omfatta redan gjorda investeringar, utgår&lt;br&gt;Villaägareförbundet från att regeringen låter lagrådet granska lagligheten i ett&lt;br&gt;sådan förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande borgarrådet tillstyrker att det nya systemet också införs i det&lt;br&gt;befintliga beståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bollnäs kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har också svagheter vad gäller omläggningen av lånen i det redan&lt;br&gt;befintliga beståndet som gör att fastighetsägare i relativt nyproducerade hus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan hamna i mycket besvärliga situationer särskilt vid påtvingade avyttringar i&lt;br&gt;områden med svag fastighetsmarknad. Kommunen menar att någon form av&lt;br&gt;övergångsbestämmelser behövs för att mildra det nya systemets konsekven-&lt;br&gt;ser för redan uppförda fastigheter särskilt i regioner med svagare marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring av plan- och bostadsverkets namn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att bestämmelser i lag eller annan författning om&lt;br&gt;plan- och bostadsverket, bostadsstyrelsen eller statens planverk efter ut-&lt;br&gt;gången av år 1990 skall avse boverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991, då lagen (1988: 279) om plan-&lt;br&gt;och bostadsverkets namn i äldre författningar skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987: 10) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 8 §, 4 kap. 13 § och 7 kap. 7 § plan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och bygglagen (1987: 10)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet &amp;quot;plan- och bostadsverket&amp;quot; skall bytas ut mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;boverket&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1987: 246. Senaste lydelse av 1 kap. 8 §, 4 kap. 13 §, 7 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1988: 280&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1987: 12) om hushållning med&lt;br&gt;naturresurser m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 5 kap. 3 § lagen (1987: 12) om hushållning&lt;br&gt;med naturresurser m.m&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;. ordet &amp;quot;plan- och bostadsverket&amp;quot; skall bytas ut mot&lt;br&gt;&amp;quot;boverket&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1987: 247. Senaste lydelse av 5 kap. 3 § 1988: 281.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll.............................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition om ny bostadsfinansiering, m.m.....................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning.........................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Boendekostnadsutredningens förslag.........................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Huvuddragen i ett nytt bostadspolitiskt stödsystem..................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;Investeringsbidrag.......................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;Grundsubventioner för nya hus........................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;Räntelån för nya hus.....................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.1 Samband mellan finansieringen av den ursprungliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;investeringen och räntelån......................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.2 Räntelån..........................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.3 Skuldutvecklingsgaranti........................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.4 Kreditgaranti.....................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.5 Annan säkerhet för lån..........................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;Grundsubventioner och räntelån för hus som tidigare fått&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räntebidrag................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.1 Grundsubventioner.............................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.2 Räntelån..........................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;Vissa andra låneformer som för närvarande är förenade med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räntebidrag................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ny bostadsfinansiering.........................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;Inledning..................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Huvuddragen i ett nytt finansieringssystem..........................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;Lånefinansiering på den allmänna kreditmarknaden................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Det statliga stödet för ny- och ombyggnad av bostäder....................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Inledning.................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;Investeringsbidrag för bostadsbyggande.............................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;Allmänna krav för statligt stöd i en ny bostadsfinansiering........22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;Skattekompenserande räntebidrag för hyres- och bostadsrättshus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;............................................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;Räntelån..................................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;Realräntebidrag..........................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 &amp;nbsp;Statlig kreditgaranti.....................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 &amp;nbsp;Det statliga stödet för ny- och ombyggnad med beslut om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadslån och räntebidrag.............................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.9 &amp;nbsp;Vissa skatte- och redovisningsfrågor.................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.10 Vissa ombyggnadsfrågor...............................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.11 Förslagens statsfinansiella effekter....................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.12 Exempel på räntelån enligt mitt förslag...............................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Övriga frågor.........................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Räntestöd för underhåll m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.44 Prop. 1990/91: 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;.44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Räntebidragstrappan för hyres- och bostadsrättshus................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa anslagsfrågor för budgetåret 1990/91. Elfte huvudtiteln B.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsförsörjning m.m......................................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 18. Information och utbildning m.m.....................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 21. Investeringsbidrag för bostadsbyggande...........................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B 22. Nämnden för kreditgarantier för bostäder..........................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;Ändring av plan- och bostadsverkets namn.................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;Hemställan......................................................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;Beslut............................................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanställning av remissyttrandelag över boendekostnadsut-&lt;br&gt;redningens betänkande (SOU 1989: 71) Ny bostadsfinansiering&lt;br&gt;............................................................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Propositionens lagförslag............................................105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab Stockholm 1990&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om lånefinansiering på den allmänna kreditmarknaden (avsnitt 3.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:BoU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om lånefinansiering på den allmänna kreditmarknaden (avsnitt 3.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om investeringsbidrag för bostadsbyggande (avsnitt 4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om investeringsbidrag för bostadsbyggande (avsnitt 4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:BoU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om allmänna krav för statligt stöd i en ny bostadsfinansiering (avsnitt 4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:BoU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om allmänna krav för statligt stöd i en ny bostadsfinansiering (avsnitt 4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om skattekompenserande räntebidrag för hyres- och bostadsrättshus (avsnitt 4.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om skattekompenserande räntebidrag för hyres- och bostadsrättshus (avsnitt 4.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:BoU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om räntelån (avsnitt 4.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:BoU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om räntelån (avsnitt 4.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om realräntebidrag (avsnitt 4.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om realräntebidrag (avsnitt 4.6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:BoU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om statlig kreditgaranti (avsnitt 4.7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:BoU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om statlig kreditgaranti (avsnitt 4.7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om det statliga stödet för ny- och ombyggnad med beslut om bostadslån och räntebidrag (avsnitt 4.8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om det statliga stödet för ny- och ombyggnad med beslut om bostadslån och räntebidrag (avsnitt 4.8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:BoU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om räntestöd för underhåll m.m. (avsnitt 5.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:BoU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om räntestöd för underhåll m.m. (avsnitt 5.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om räntebidragstrappan (avsnitt 5.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om räntebidragstrappan (avsnitt 5.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:BoU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under reservationsanslaget Information och utbildning m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar 15 000 000 kr. utöver vad som tidigare anvisats</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:BoU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under reservationsanslaget Information och utbildning m.m. för budgetåret 1990/91 anvisar 15 000 000 kr. utöver vad som tidigare anvisats</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Investeringsbidrag för bostadsbyggande för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 500 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Investeringsbidrag för bostadsbyggande för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 500 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:BoU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Nämnden för kreditgarantier för bostäder för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 5 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:BoU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Nämnden för kreditgarantier för bostäder för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 5 000 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:BoU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:BoU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:BoU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1990-10-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1990-10-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1990-10-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1990-10-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 20:34:54</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE0334</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Bostadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 20:34:54</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE0334</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__34.pdf</filnamn>
<filstorlek>4857399</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ny bostadsfinansiering, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/0ADFD17D-A773-430A-BC39-4D6F4C86AB0B</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:BoU4</uppgift>
<ref_dok_id>GE01BoU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ny bostadsfinansiering m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:34&lt;br/&gt;
Ny bostadsfinansiering, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:34 Ny bostadsfinansiering, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:34&lt;br/&gt;
Ny bostadsfinansiering, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:34 Ny bostadsfinansiering, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:34&lt;br/&gt;
Ny bostadsfinansiering, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:34 Ny bostadsfinansiering, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:34&lt;br/&gt;
Ny bostadsfinansiering, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:34 Ny bostadsfinansiering, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:34&lt;br/&gt;
Ny bostadsfinansiering, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:34 Ny bostadsfinansiering, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:34&lt;br/&gt;
Ny bostadsfinansiering, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:34 Ny bostadsfinansiering, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:34&lt;br/&gt;
Ny bostadsfinansiering, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:34 Ny bostadsfinansiering, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:34&lt;br/&gt;
Ny bostadsfinansiering, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:34 Ny bostadsfinansiering, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:34&lt;br/&gt;
Ny bostadsfinansiering, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:34 Ny bostadsfinansiering, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:34&lt;br/&gt;
Ny bostadsfinansiering, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:34 Ny bostadsfinansiering, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Agne Hansson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:34&lt;br/&gt;
Ny bostadsfinansiering, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:34 Ny bostadsfinansiering, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Agne Hansson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Westerberg  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:34&lt;br/&gt;
Ny bostadsfinansiering, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:34 Ny bostadsfinansiering, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Westerberg  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt-Ola Ryttar  och Björn Ericson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:34&lt;br/&gt;
Ny bostadsfinansiering, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:34 Ny bostadsfinansiering, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt-Ola Ryttar  och Björn Ericson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt-Ola Ryttar  och Johnny Ahlqvist  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:34&lt;br/&gt;
Ny bostadsfinansiering, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:34 Ny bostadsfinansiering, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt-Ola Ryttar  och Johnny Ahlqvist  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bo Finnkvist  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:34&lt;br/&gt;
Ny bostadsfinansiering, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:34 Ny bostadsfinansiering, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bo Finnkvist  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Bildt  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:34&lt;br/&gt;
Ny bostadsfinansiering, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:34 Ny bostadsfinansiering, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Bildt  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Claes Roxbergh  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:34&lt;br/&gt;
Ny bostadsfinansiering, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:34 Ny bostadsfinansiering, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Claes Roxbergh  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Gustafsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:34&lt;br/&gt;
Ny bostadsfinansiering, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:34 Ny bostadsfinansiering, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Gustafsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:34&lt;br/&gt;
Ny bostadsfinansiering, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:34 Ny bostadsfinansiering, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Olof Johansson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:34&lt;br/&gt;
Ny bostadsfinansiering, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:34 Ny bostadsfinansiering, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Olof Johansson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>