<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2292791</hangar_id>
 <dok_id>GE0332</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>32</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:32</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>32</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1990-10-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:36:51</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:02:03</publicerad>
 <titel>om fastighetsdomstolar, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0332/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0332</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE0332</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91:32&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;om fastighetsdomstolar, m. m.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0332/prop_199091__32-1.png" style="width:35pt;height:45pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 4 oktober 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdomstolarna, som är knutna till vissa av landets tingsrätter,&lt;br&gt;handlägger vissa mål med fastighetsrättslig anknytning. I propositionen&lt;br&gt;föreslås att de mål angående hyra och bostadsrätt, som enligt gällande&lt;br&gt;ordning handläggs av fastighetsdomstolarna som första instans, i framti-&lt;br&gt;den skall kunna handläggas av samtliga tingsrätter och prövas i den sam-&lt;br&gt;mansättning som gäller för vanliga tvistemål. Övriga typer av mål som&lt;br&gt;fastighetsdomstolarna nu handlägger, bl. a. fastighetsbildningsmål och ex-&lt;br&gt;propriationsmål, skall även i fortsättningen prövas av fastighetsdomsto-&lt;br&gt;larna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas också frågan om handläggningen av arrende-&lt;br&gt;målen. Något förslag om ändringar i fråga om instansordningen för arren-&lt;br&gt;demål läggs inte fram nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i jordabalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 kap. 71 § jordabalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyrestvister som inte enligt 69 §&lt;br&gt;skall prövas av hyresnämnden skall&lt;br&gt;tas upp av den fastighetsdomstol&lt;br&gt;inom vars område fastigheten är&lt;br&gt;belägen. Rör tvisten kollektivavtal&lt;br&gt;eller tillämpning av ett sådant avtal&lt;br&gt;i fall som avses i 67 § andra stycket&lt;br&gt;skall den dock tas upp av arbets-&lt;br&gt;domstolen eller en tingsrätt enligt&lt;br&gt;vad som föreskrivs i lagen&lt;br&gt;(1974:371) om rättegången i ar-&lt;br&gt;betstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om laga domstol i tvister med an-&lt;br&gt;ledning av tillfällig upplåtelse av hus&lt;br&gt;eller del av hus för uppställning av&lt;br&gt;fordon finns bestämmelse i 10 kap.&lt;br&gt;10 § rättegångsbalken. Beträffande&lt;br&gt;laga domstol i hyrestvister som skall&lt;br&gt;prövas enligt lagsökningslagen&lt;br&gt;(1946:808) eller handräcknings-&lt;br&gt;lagen (1981:847) finns bestämmel-&lt;br&gt;ser i dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyrestvister som inte enligt 69 §&lt;br&gt;skall prövas av hyresnämnden&lt;br&gt;skall, om de rör kollektivavtal eller&lt;br&gt;tillämpning av ett sådant avtal i fall&lt;br&gt;som avses i 67 § andra stycket, tas&lt;br&gt;upp av arbetsdomstolen eller en&lt;br&gt;tingsrätt enligt vad som föreskrivs i&lt;br&gt;lagen (1974:371) om rättegången i&lt;br&gt;arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande som avses i 70 § tas upp av arbetsdomstolen, om saken&lt;br&gt;rör kollektivavtal eller tillämpning av ett sådant avtal i fall som avses i 67 §&lt;br&gt;andra stycket, och i annat fall av bostadsdomstolen. Besvärshandlingen&lt;br&gt;skall ges in till hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. där talan väckts vid fastighetsdomstol före ikraftträdandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som efter återvinning överlämnats till fastighetsdomstol före ikraft-&lt;br&gt;trädandet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som enligt lagsökningslagen (1946:808) hänskjutits till rättegång vid&lt;br&gt;fastighetsdomstol före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1987:242. Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 kap. 10 § rättegångsbalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvist om äganderätt eller nytt-&lt;br&gt;janderätt till fast egendom, om rätt&lt;br&gt;till servitut eller annan särskild rätt&lt;br&gt;till egendomen eller om besittning&lt;br&gt;av egendomen skall upptagas av&lt;br&gt;rätten i den ort, där fastigheten är.&lt;br&gt;Lag samma vare, om tvisten rör&lt;br&gt;skyldighet for ägare eller innehava-&lt;br&gt;re av egendomen att fullgöra något,&lt;br&gt;som åligger honom i denna egen-&lt;br&gt;skap, eller, då nyttjanderätt eller&lt;br&gt;annan särskild rätt till egendomen&lt;br&gt;upplåtits, fråga är om vederlag for&lt;br&gt;upplåtelsen, byggnads underhåll el-&lt;br&gt;ler annat dylikt. Vad som sägs i&lt;br&gt;denna paragraf gäller dock ej arren-&lt;br&gt;de-, hyres- eller bostadsrättstvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvist med anledning av tillfällig&lt;br&gt;upplåtelse av nyttjanderätt till&lt;br&gt;mark eller hus eller del av hus för&lt;br&gt;uppställning av fordon skall vid till-&lt;br&gt;lämpning av paragrafen ej anses&lt;br&gt;som arrende- eller hyrestvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvist om äganderätt eller nytt-&lt;br&gt;janderätt till fast egendom, om rätt&lt;br&gt;till servitut eller annan särskild rätt&lt;br&gt;till egendomen eller om besittning&lt;br&gt;av egendomen skall upptagas av&lt;br&gt;rätten i den ort, där fastigheten är.&lt;br&gt;Lag samma vare, om tvisten rör&lt;br&gt;skyldighet for ägare eller innehava-&lt;br&gt;re av egendomen att fullgöra något,&lt;br&gt;som åligger honom i denna egen-&lt;br&gt;skap, eller, då nyttjanderätt eller&lt;br&gt;annan särskild rätt till egendomen&lt;br&gt;upplåtits, fråga är om vederlag för&lt;br&gt;upplåtelsen, byggnads underhåll el-&lt;br&gt;ler annat dylikt. Vad som sägs i&lt;br&gt;denna paragraf gäller dock ej arren-&lt;br&gt;detvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvist med anledning av tillfällig&lt;br&gt;upplåtelse av nyttjanderätt till&lt;br&gt;mark eller hus eller del av hus för&lt;br&gt;uppställning av fordon skall vid till-&lt;br&gt;lämpning av paragrafen ej anses&lt;br&gt;som arrendetvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ligger fastigheten under flera domstolar eller gäller tvisten flera fastighe-&lt;br&gt;ter under skilda domstolar, skall tvisten upptagas av den rätt, under vilken&lt;br&gt;huvuddelen ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. där talan väckts vid fastighetsdomstol före ikraftträdandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som efter återvinning överlämnats till fastighetsdomstol före ikraft-&lt;br&gt;trädandet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som enligt lagsökningslagen (1946:808) hänskjutits till rättegång vid&lt;br&gt;fastighetsdomstol före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1977:1145.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1946:808) om lagsökning och&lt;br&gt;betalningsföreläggande (lagsökningslagen)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 31 § lagen (1946:808) om lagsökning och&lt;br&gt;betalningsföreläggande (lagsökningslagen) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om laga domstol i mål om lag-&lt;br&gt;sökning eller betalningsföreläggan-&lt;br&gt;de gäller vad som är föreskrivet om&lt;br&gt;tvistemål. Arrende-, hyres- och bo-&lt;br&gt;stadsrättstvister skall dock tas upp&lt;br&gt;av tingsrätten i den ort där fastighe-&lt;br&gt;ten finns. Rätten prövar självmant&lt;br&gt;sin behörighet. Borgenärens upp-&lt;br&gt;gift om de omständigheter som be-&lt;br&gt;tingar rättens behörighet skall god-&lt;br&gt;tas, om det inte kan antas att den är&lt;br&gt;oriktig. Har ansökningen upptagits,&lt;br&gt;skall rätten ej på nytt pröva sin be-&lt;br&gt;hörighet, såvida inte gäldenären be-&lt;br&gt;gär det eller fråga uppkommer om&lt;br&gt;tillämpning av 10 kap. 17 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om laga domstol i mål om lag-&lt;br&gt;sökning eller betalningsföreläggan-&lt;br&gt;de gäller vad som är föreskrivet om&lt;br&gt;tvistemål. Arrendetvister skall dock&lt;br&gt;tas upp av tingsrätten i den ort där&lt;br&gt;fastigheten finns. Rätten prövar&lt;br&gt;självmant sin behörighet. Borgenä-&lt;br&gt;rens uppgift om de omständigheter&lt;br&gt;som betingar rättens behörighet&lt;br&gt;skall godtas, om det inte kan antas&lt;br&gt;att den är oriktig. Har ansökningen&lt;br&gt;upptagits, skall rätten ej på nytt&lt;br&gt;pröva sin behörighet, såvida inte&lt;br&gt;gäldenären begär det eller fråga&lt;br&gt;uppkommer om tillämpning av 10&lt;br&gt;kap. 17 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1982:297.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:32&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;fastighetsmål&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1969:246) om domstolar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsmål&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 a § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 och 13 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdomstol består av två lagfarna ledamöter, en teknisk ledamot&lt;br&gt;och två nämndemän. Om särskilda skäl föreligger, kan efter ordförandens&lt;br&gt;bestämmande ytterligare en teknisk ledamot ingå i domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärende angående ar-&lt;br&gt;rende, hyra, bostadsrätt eller&lt;br&gt;tvångsförvaltning av bostadsfastig-&lt;br&gt;het består domstolen dock av två&lt;br&gt;lagfarna ledamöter och tre nämn-&lt;br&gt;demän. Teknisk ledamot får efter&lt;br&gt;ordförandens bestämmande ingå i&lt;br&gt;domstolen i stället för en av nämn-&lt;br&gt;demännen, om målets beskaffenhet&lt;br&gt;eller annat särskilt skäl föranleder&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mål eller ärende angående ar-&lt;br&gt;rende eller tvångsförvaltning av&lt;br&gt;bostadsfastighet består domstolen&lt;br&gt;dock av två lagfarna ledamöter och&lt;br&gt;tre nämndemän. Teknisk ledamot&lt;br&gt;får efter ordförandens bestämman-&lt;br&gt;de ingå i domstolen i stället för en&lt;br&gt;av nämndemännen, om målets be-&lt;br&gt;skaffenhet eller annat särskilt skäl&lt;br&gt;föranleder det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till målets omfattning eller&lt;br&gt;svårighetsgrad, får antalet lagfarna ledamöter utökas med en utöver det&lt;br&gt;antal som anges i första och andra styckena. Detsamma gäller i fråga om&lt;br&gt;antalet nämndemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de lagfarna ledamöterna skall vara ordförande i fastighetsdomsto-&lt;br&gt;len. Denne utses bland de lagfarna domarna i tingsrätten. Annan lagfaren&lt;br&gt;ledamot skall vara lagfaren domare i tingsrätten eller i annan tingsrätt.&lt;br&gt;Teknisk ledamot skall ha teknisk utbildning och erfarenhet av fastighets-&lt;br&gt;bildning eller fastighetsvärdering. Nämndemännen bör vara allmänt be-&lt;br&gt;trodda och väl förtrogna med sin orts förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det sedan huvudförhandling har påbörjats inträffar förfall för en av&lt;br&gt;de lagfarna ledamöterna eller för en av nämndemännen eller, om två&lt;br&gt;tekniska ledamöter deltar, för en av dem, är rätten ändå domför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annat fastighetsmål än som avses i 3 § andra stycket skall en teknisk&lt;br&gt;ledamot ingå i hovrätten, såvida inte hovrätten finner att medverkan av en&lt;br&gt;sådan ledamot uppenbart inte är behövlig. Om särskilda skäl föreligger,&lt;br&gt;kan efter hovrättens bestämmande två tekniska ledamöter ingå i hovrät-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål som avses i 3 § andra stycket får efter hovrättens bestämmande en&lt;br&gt;teknisk ledamot ingå i rätten, om målets beskaffenhet eller något annat&lt;br&gt;särskilt skäl föranleder det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1974:1064.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagens rubrik 1974:1064&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4a§ 1989:661&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:661.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:751. Ändringen innebär att tredje stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandling av frågor om pröv-&lt;br&gt;ningstillstånd skall hovrätten bestå&lt;br&gt;av två lagfarna ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre föreskrifter gäller fortfarande i mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. där talan väckts vid fastighetsdomstol före ikraftträdandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som efter återvinning överlämnats till fastighetsdomstol före ikraft-&lt;br&gt;trädandet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som enligt lagsökningslagen (1946:808) hänskjutits till rättegång vid&lt;br&gt;fastighetsdomstol före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre föreskrifter om prövningstillstånd gäller fortfarande i fråga om&lt;br&gt;överklagade avgöranden som har meddelats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 18 och 20 §§ lagen (1971:289) om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av annan&lt;br&gt;länsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller&lt;br&gt;annat uppenbart förbiseende,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vid beslut om återkallelse tills vidare av ett körkort, körkortstillstånd&lt;br&gt;eller traktorkort eller om vägran att tills vidare godkänna ett utländskt&lt;br&gt;körkort, när det är uppenbart att ett sådant beslut bör meddelas eller när&lt;br&gt;omhändertagande beslutas enligt 23 § körkortslagen (1977:477),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vid beslut enligt luftfartslagen (1957:297) om försättande ur kraft av&lt;br&gt;ett certifikat, elevtillstånd eller behörighetsbevis, när det är uppenbart att&lt;br&gt;ett sådant beslut bör meddelas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av&lt;br&gt;fullsutten rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid&lt;br&gt;beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mål om utdömande av vite,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mål enligt bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftspro-&lt;br&gt;cessen, enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar och&lt;br&gt;avgifter, om besiktning enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), om&lt;br&gt;handlings undantagande från taxeringsrevision, skatterevision eller annan&lt;br&gt;granskning och om befrielse från skyldighet att lämna upplysningar eller&lt;br&gt;visa upp handling enligt taxeringslagen (1990:324), lagen (1968:430) om&lt;br&gt;mervärdeskatt, lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbets-&lt;br&gt;givare eller lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter&lt;br&gt;samt om befrielse från skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt lagen&lt;br&gt;(1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. mål om omedelbart omhän-&lt;br&gt;dertagande enligt 6 § lagen&lt;br&gt;(1990:52) med särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om vård av unga och 13 §&lt;br&gt;lagen (1988:870) om vård av miss-&lt;br&gt;brukare i vissa fall samt mål om&lt;br&gt;tillfälligt omhändertagande enligt&lt;br&gt;37 § smittskyddslagen (1988:1472),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. mål om omedelbart omhän-&lt;br&gt;dertagande enligt 6 § lagen&lt;br&gt;(1990:52) med särskilda bestäm-&lt;br&gt;melser om vård av unga, mål om&lt;br&gt;tillfälligt flyttningsförbudenligt 27§&lt;br&gt;samma lag, mål om omedelbart&lt;br&gt;omhändertagande enligt 13 § lagen&lt;br&gt;(1988:870) om vård av missbruka-&lt;br&gt;re i vissa fall samt mål om tillfälligt&lt;br&gt;omhändertagande enligt 37 § smitt-&lt;br&gt;skyddslagen (1988:1472),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. mål om anstånd med att betala skatt eller socialavgifter enligt upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:362.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;börds- eller skatteförfattningarna och annat mål enligt uppbörds- och&lt;br&gt;folkbokföringsförfattningarna med undantag av mål om arbetsgivares an-&lt;br&gt;svarighet för arbetstagares skatt och mål enligt lagen (1984:668) om upp-&lt;br&gt;börd av socialavgifter från arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. mål om uppdelning av taxeringsvärde enligt 20 kap. 15 § fastig-&lt;br&gt;hetstaxeringslagen (1979:1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 5 000 kr.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. mål enligt skatte- och taxeringsförfattningarna i vilket beslutet över-&lt;br&gt;ensstämmer med parternas samstämmiga mening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. mål om rättshjälp genom offentligt biträde i ett ärende hos en annan&lt;br&gt;myndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. mål enligt körkortslagen (1977:477), om beslutet innebär att något&lt;br&gt;körkortsingripande inte skall ske eller att varning meddelas eller om det är&lt;br&gt;uppenbart att ett körkort, körkortstillstånd eller traktorkort skall återkallas&lt;br&gt;eller att ett utländskt körkort inte skall godkännas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. mål enligt luftfartslagen, om beslutet innebär att varning meddelas&lt;br&gt;eller om det är uppenbart att ett certifikat, elevtillstånd eller behörighets-&lt;br&gt;bevis skall återkallas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. mål i vilket saken är uppenbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till nämndeman i kammarrätt och länsrätt är svensk medborgare,&lt;br&gt;som är kyrkobokförd i länet och som inte är underårig eller har förvaltare&lt;br&gt;enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänsteman vid domstol, läns-&lt;br&gt;styrelse, länsskattemyndighet eller&lt;br&gt;under länsstyrelse eller läns-&lt;br&gt;skattemyndighet lydande myndig-&lt;br&gt;het, lagfaren domare, åklagare,&lt;br&gt;polisman eller advokat eller&lt;br&gt;annan som har till yrke att föra&lt;br&gt;andras talan inför rätta får inte vara&lt;br&gt;nämndeman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänsteman vid domstol, skatte-&lt;br&gt;myndighet, länsstyrelse eller under&lt;br&gt;länsstyrelse lydande myndighet,&lt;br&gt;lagfaren domare, åklagare, polis-&lt;br&gt;man eller advokat eller annan som&lt;br&gt;har till yrke att föra andras talan&lt;br&gt;inför rätta får inte vara nämnde-&lt;br&gt;man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kammar-&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fyllt sextio år eller uppger något giltigt hinder är inte&lt;br&gt;skyldig att ta emot uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som&lt;br&gt;nämndeman är inte skyldig att ta emot nytt uppdrag förrän efter tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten prövar självmant den valdes behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:451.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 77 § bostadsrättslagen (1971:479)' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvist med anledning av upplåtelse&lt;br&gt;av nyttjanderätt enligt 1 § (bostads-&lt;br&gt;rättstvist) som ej ankommer på hy-&lt;br&gt;resnämnds prövning skall tas upp av&lt;br&gt;den fastighetsdomstol inom vars&lt;br&gt;område fastigheten är belägen. Be-&lt;br&gt;träjfande laga domstol i bostads-&lt;br&gt;rättstvist som skall prövas enligt lag-&lt;br&gt;sökningslagen (1946:808) eller&lt;br&gt;handräckningslagen (1981:84 7)&lt;br&gt;finns bestämmelser i dessa lagar.&lt;br&gt;Ärenden om förordnande av god&lt;br&gt;man enligt 80 § och mål om klander&lt;br&gt;av redovisning enligt 83 § skall tas&lt;br&gt;upp av tingsrätten i den ort där fas-&lt;br&gt;tigheten finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om förordnande av god&lt;br&gt;man enligt 80 § och mål om klander&lt;br&gt;av redovisning enligt 83 § skall tas&lt;br&gt;upp av tingsrätten i den ort där fas-&lt;br&gt;tigheten finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. där talan väckts vid fastighetsdomstol före ikraftträdandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som efter återvinning överlämnats till fastighetsdomstol före ikraft-&lt;br&gt;trädandet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. som enligt lagsökningslagen (1946:808) hänskjutits till rättegång vid&lt;br&gt;fastighetsdomstol före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1982:353.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1987:243.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 46 § rättshjälpslagen (1972:429)' skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med rådgivning förstås i denna&lt;br&gt;lag rådgivning och därmed jämför-&lt;br&gt;lig åtgärd i rättslig angelägenhet un-&lt;br&gt;der högst en timme. Som rådgiv-&lt;br&gt;ning skall dock ej anses åtgärd för&lt;br&gt;upprättande av självdeklaration el-&lt;br&gt;ler åtgärd i angelägenhet som om-&lt;br&gt;fattas av förordnande som medde-&lt;br&gt;lats med stöd av 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med rådgivning förstås i denna&lt;br&gt;lag rådgivning och därmed jämför-&lt;br&gt;lig åtgärd i rättslig angelägenhet un-&lt;br&gt;der högst en timme. Som rådgiv-&lt;br&gt;ning skall dock ej anses åtgärd för&lt;br&gt;upprättande av självdeklaration el-&lt;br&gt;ler åtgärd i angelägenhet som om-&lt;br&gt;fattas av förordnande som medde-&lt;br&gt;lats med stöd av 8 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1983:487.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för&lt;br&gt;utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2§ lagen (1980:307) om skyldighet för ut-&lt;br&gt;ländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader skall ha följan-&lt;br&gt;de lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet behöver inte ställas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mål som handläggs enligt lagen&lt;br&gt;(1974:371) om rättegången i ar-&lt;br&gt;betstvister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mål vid fastighetsdomstol som&lt;br&gt;inte avser en arrende-, hyres- eller&lt;br&gt;bostadsrättstvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ansökningsmål enligt 13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § vattenlagen (1983:291),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. växelmål och checkmål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. mål som har tagits upp efter&lt;br&gt;offentlig stämning, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. mål vid förvaltningsdomstol&lt;br&gt;eller marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet behöver inte ställas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mål som handläggs enligt lagen&lt;br&gt;(1974:371) om rättegången i ar-&lt;br&gt;betstvister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mål vid fastighetsdomstol som&lt;br&gt;inte avser en arrendetvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ansökningsmål enligt 13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § vattenlagen (1983:291),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. växelmål och checkmål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. mål som har tagits upp efter&lt;br&gt;offentlig stämning, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. mål vid förvaltningsdomstol&lt;br&gt;eller marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet behöver inte heller ställas i annat fall om talan väcks genom&lt;br&gt;genstämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1983:665.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i handräckningslagen (1981:847)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2§ handräckningslagen (1981:847) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om handräckning skall&lt;br&gt;göras skriftligen. Beträffande laga&lt;br&gt;domstol gäller vad som är föreskri-&lt;br&gt;vet om tvistemål. Arrende-, hyres-&lt;br&gt;och bostadsrättstvister skall dock tas&lt;br&gt;upp av tingsrätten i den ort där fas-&lt;br&gt;tigheten finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om handräckning skall&lt;br&gt;göras skriftligen. Beträffande laga&lt;br&gt;domstol gäller vad som är föreskri-&lt;br&gt;vet om tvistemål. Arrendetvister&lt;br&gt;skall dock tas upp av tingsrätten i&lt;br&gt;den ort där fastigheten finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten prövar självmant sin behörighet. Sökandens uppgift om de om-&lt;br&gt;ständigheter som betingar rättens behörighet skall godtas, om det inte kan&lt;br&gt;antas att den är oriktig. Har ansökningen upptagits, skall rätten ej på nytt&lt;br&gt;pröva sin behörighet, såvida inte svaranden begär det eller fråga uppkom-&lt;br&gt;mer om tillämpning av 10 kap. 17 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1982:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 oktober 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Engström, Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson,&lt;br&gt;Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén,&lt;br&gt;Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition om fastighetsdomstolar, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1977 tillkallades en kommitté för att se över reglerna i rättegångsbalken&lt;br&gt;(RB) om rättegången vid de allmänna domstolarna. Kommittén antog&lt;br&gt;namnet rättegångsutredningen. År 1987 avgav utredningen delbetänkan-&lt;br&gt;det (SOU 1987:13) Översyn av rättegångsbalken 3 Expertmedverkan och&lt;br&gt;specialisering. I betänkandet föreslogs bl. a. att fastighetsdomstolarna&lt;br&gt;skulle avskaffas och att deras mål skulle handläggas av de vanliga tingsrät-&lt;br&gt;terna. Betänkandet innehöll också förslag till förändringar av instansord-&lt;br&gt;ningen i hyres- och arrendemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de synpunkter som framfördes vid remissbehandlingen&lt;br&gt;av betänkandet ledde förslaget i nu angivna delar inte till lagstiftning. I&lt;br&gt;stället utarbetades inom justitiedepartementet ett reviderat förslag, som&lt;br&gt;presenterades i promemorian (Ds 1989:40) Fastighetsdomstolarna —&lt;br&gt;Överprövningen av arrendenämndernas avgöranden. Promemorian har&lt;br&gt;remissbehandlats. Jag avser att nu ta upp de frågor som behandlades i&lt;br&gt;promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till protokollet i detta ärende bör fogas dels en sammanfattning av&lt;br&gt;promemorian som bilaga 1, dels promemorians lagförslag som bilaga 2&lt;br&gt;och dels en förteckning av remissinstanserna som bilaga 3. Remissvaren&lt;br&gt;finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr 89—1870).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 20 september 1990 att inhämta lagrådets&lt;br&gt;yttrande över lagförslagen. De till lagrådet remitterade lagförslagen bör&lt;br&gt;fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har den 25 september 1990 lämnat de remitterade förslagen&lt;br&gt;utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende&lt;br&gt;som bilaga 5. I förhållande till lagrådsremissen har några ändringar av&lt;br&gt;redaktionell karaktär gjorts i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de till lagrådet remitterade förslagen skall jag också ta upp en&lt;br&gt;fråga om endomarbehörighet i länsrätt i vissa mål enligt lagen (1990:52)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om vård av unga (avsnitt 2.4). Denna fråga är&lt;br&gt;inte av den karaktären att det är påkallat att höra lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Allmän motivering&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2.1 Gällande rätt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdomstolarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdomstolar finns vid 27 av landets 97 tingsrätter och kan sägas&lt;br&gt;utgöra en till tingsrätten knuten särskild domstol. Fastighetsdomstolarna&lt;br&gt;har till uppgift att handlägga vissa mål med fastighetsrättslig anknytning&lt;br&gt;enligt vad som föreskrivs i olika lagar och andra författningar. Fastighets-&lt;br&gt;domstolarnas avgöranden överklagas till hovrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om fastighetsdomstols och hovrätts sammansättning i fastighets-&lt;br&gt;mål och om förfarandet finns i lagen (1969:246) om domstolar i fastighets-&lt;br&gt;mål (fastighetsdomstolslagen). I mål som typiskt sett är tekniskt komplice-&lt;br&gt;rade är fastighetsdomstolen, enligt huvudregeln i 3 § fastighetsdomstols-&lt;br&gt;lagen, sammansatt av två lagfarna ledamöter, en eller två tekniska ledamö-&lt;br&gt;ter och två nämndemän. Till de mål som avgörs i denna sammansättning&lt;br&gt;hör bl. a. mål enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) och expropria-&lt;br&gt;tionslagen (1972:719). En mer fullständig uppräkning av vilka mål som&lt;br&gt;avgörs av fastighetsdomstolen i denna sammansättning återfinns i Ds&lt;br&gt;1989:40 s. 39 ff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mål och ärenden angående arrende, hyra, bostadsrätt eller tvångs-&lt;br&gt;förvaltning av bostadsfastighet består domstolen, enligt 3 § andra stycket&lt;br&gt;fastighetsdomstolslagen, av två lagfarna ledamöter och tre nämndemän.&lt;br&gt;Vid behov kan en teknisk ledamot ingå i domstolen i stället för en av&lt;br&gt;nämndemännen. De målgrupper som avgörs i denna sammansättning är&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Mål angående arrende där fastighetsdomstolen är första instans; det&lt;br&gt;gäller arrendetvister enligt 8 kap. 32 § jordabalken (JB), ärenden om&lt;br&gt;utseende av synemän enligt 9 kap. 24 § JB samt mål enligt 17 § lagen&lt;br&gt;(1957:390) om fiskearrenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Mål angående arrende som överklagats från arrendenämnd (vissa pro-&lt;br&gt;cedurfrågor samt överklagande av arrendenämnds beslut enligt lagen&lt;br&gt;(1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Mål som anhängiggjorts genom klandertalan mot arrendenämnds be-&lt;br&gt;slut enligt 8 kap. 31 § JB, 16 § lagen (1957:390) om fiskearrenden och 53 §&lt;br&gt;jaktlagen (1987:259).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Mål angående hyra (hyrestvist enligt 12 kap. 71 § JB), dock ej mål som&lt;br&gt;skall avgöras av en lagfaren domare ensam i enlighet med vad som sägs&lt;br&gt;nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Mål angående bostadsrätt enligt 77 § bostadsrättslagen (1971:479),&lt;br&gt;med samma undantag som enligt punkt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Mål om klandertalan enligt 23 § bostadsförvaltningslagen (1977:792).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål angående hyra och bostadsrätt, där värdet av vad som yrkas&lt;br&gt;uppenbart inte överstiger hälften av basbeloppet enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring, skall rätten bestå av en lagfaren domare (4 a §&lt;br&gt;fastighetsdomstolslagen) men också mål som gäller större värden kan&lt;br&gt;avgöras av en lagfaren domare ensam. Det gäller dels vid huvudförhand-&lt;br&gt;lingar som hålls i förenklad form i anslutning till förberedelsen av målet,&lt;br&gt;dels också i övrigt i enklare fall (1 kap. 3 a § RB). Dessa regler medför i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;praktiken att ca 90 procent av fastighetsdomstolsmålen avgörs av ensam- Prop. 1990/91: 32&lt;br&gt;domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullföljdsordningen i arrendemål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande arrendenämnderna tillkom år 1972. De prövar bl. a. tvister&lt;br&gt;om förlängning av arrendeavtal, tvister om arrendevillkor, dispensfrågor&lt;br&gt;och vissa ersättningstvister. Arrendenämndernas beslut kan klandras ge-&lt;br&gt;nom att man väcker talan vid fastighetsdomstol. Beslut i dispensärenden&lt;br&gt;kan dock inte klandras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fullföljd av talan mot fastighetsdomstols avgörande i mål om klan-&lt;br&gt;der av arrendenämnds beslut gäller olika regler beroende på tvistens art.&lt;br&gt;Mot fastighetsdomstols dom i fråga om fastställande av villkor i samband&lt;br&gt;med förlängning av arrendeavtal eller avtal om jakträttsupplåtelse får&lt;br&gt;talan inte foras (8 kap. 33 § JB, 18 § lagen om fiskearrenden och 53 §&lt;br&gt;jaktlagen). Detsamma gäller i mål om jordägarens byggnadsskyldighet&lt;br&gt;enligt 9 kap. 17 a och 18 §§ JB eller om ny täckdikning enligt 9 kap. 21 §&lt;br&gt;JB. Övriga arrendemål som har börjat i arrendenämnd får överklagas till&lt;br&gt;hovrätt. Överklagande får inte ske av hovrätts dom i fråga om förlängning&lt;br&gt;av avtal om jakträttsupplåtelse, fastställande av villkor i samband med&lt;br&gt;sådan förlängning, förlängning eller överlåtelse av arrendeavtal, uppskov&lt;br&gt;med avträde, fastställande av arrendevillkor i sådana fall eller bestämman-&lt;br&gt;de av flyttningsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa processuella beslut av arrendenämnd, t. ex. avvisande av ansö-&lt;br&gt;kan och utdömande av vite, gäller särskilda regler. Mot dessa beslut får&lt;br&gt;besvär anföras hos fastighetsdomstol. Mot fastighetsdomstols beslut får&lt;br&gt;talan i vissa fall foras hos hovrätt. Även arrendenämnds beslut enligt lagen&lt;br&gt;(1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället överklagas&lt;br&gt;hos fastighetsdomstolen genom besvär. Fastighetsdomstolens beslut i des-&lt;br&gt;sa mål får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2.2 Avspecialisering av vissa fastighetsmål&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De mål om hyra och bostadsrätt som tas upp av&lt;br&gt;fastighetsdomstol som första instans skall i stället handläggas av&lt;br&gt;tingsrätterna och i samma sammansättning som i vanliga tvistemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med mitt. Dessutom föreslås i&lt;br&gt;promemorian att mål om klander enligt bostadsforvaltningslagen&lt;br&gt;(1977:792) flyttas över till tingsrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är övervägande positiva både till att de nu aktuella&lt;br&gt;målen flyttas till tingsrätterna och till att vanliga regler for rättens sam-&lt;br&gt;mansättning i tvistemål skall gälla även for dem. Från ett par håll har dock&lt;br&gt;framförts alternativa lösningar på nuvarande problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den kompetensfördelning som i dag råder mel-&lt;br&gt;lan fastighetsdomstol och tingsrätt har vållat en del problem av främst&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;processuell art. Problemen gäller framför allt tolkningen av begreppet Prop. 1990/91:32&lt;br&gt;hyrestvist och de bristande möjligheterna att handlägga sådana tvister&lt;br&gt;gemensamt med vanliga tvistemål där förlikning om saken är tillåten, s. k.&lt;br&gt;dispositiva tvistemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdomstolarna skall enligt en föreskrift i 12 kap. 71 § JB ta upp&lt;br&gt;vissa hyrestvister. Någon entydig definition av vilka tvister som omfattas&lt;br&gt;finns emellertid inte, vilket har lett till att tvister med anknytning till ett&lt;br&gt;hyresförhållande ibland har bedömts som fastighetsmål och ibland som&lt;br&gt;allmänna tvistemål. Om en tingsrätt har tagit upp en tvist som rätteligen&lt;br&gt;borde ha tagits upp av en fastighetsdomstol, måste den högre rätt, som får&lt;br&gt;målet till prövning, undanröja den lägre rättens dom och antingen avvisa&lt;br&gt;käromålet eller, på yrkande av part, hänvisa målet till behörig domstol.&lt;br&gt;Detta är en följd av att reglerna om rättens behörighet på detta område är&lt;br&gt;obligatoriska (se 10 kap. 17 § första stycket 1 och 19 § RB) och att fastig-&lt;br&gt;hetsdomstolarna enligt ett avgörande av högsta domstolen (se NJA 1979 s.&lt;br&gt;107) betraktas som särskilda domstolar i den mening som avses i dessa&lt;br&gt;lagrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetensfördelningen mellan fastighetsdomstol och allmän domstol&lt;br&gt;begränsar också möjligheterna att förena skilda mål mellan samma eller&lt;br&gt;olika parter och att framställa motkrav genom genstämning eller kvitt-&lt;br&gt;ningsyrkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensam handläggning (kumulation) av mål kan ofta vara motiverad.&lt;br&gt;I många fall kan man uppnå att processmaterial som har betydelse för&lt;br&gt;prövning av olika frågor bara behöver läggas fram en gång. Det är också av&lt;br&gt;stort värde att frågor som har samband med varandra blir prövade i ett&lt;br&gt;sammanhang. De tidigare nämnda behörighetsreglerna ger emellertid&lt;br&gt;ingen möjlighet att förena ett vanligt tvistemål vid en tingsrätt med ett mål&lt;br&gt;som hör till fastighetsdomstol. Som exempel på fall där det är önskvärt att&lt;br&gt;kunna handlägga olika mål gemensamt kan nämnas att en hyresgäst i ett&lt;br&gt;mål om krav på betalning av hyra invänder att han har en motfordran som&lt;br&gt;inte grundar sig på hyresförhållandet. Det kan också inträffa att en hyres-&lt;br&gt;gäst yrkar nedsättning av hyran på grund av hinder och men i nyttjanderät-&lt;br&gt;ten och att han i samband därmed även vill yrka ersättning för skada, t. ex.&lt;br&gt;utebliven vinst eller merkostnader som han drabbats av på grund av&lt;br&gt;hindret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är för att lösa de angivna problemen med kompetenskonflikter och&lt;br&gt;med bristande möjligheter till gemensam handläggning som det i prome-&lt;br&gt;morian föreslås att man utvidgar tingsrätternas kompetens till att omfatta&lt;br&gt;även sådana hyresmål, som enligt gällande ordning handläggs av fastig-&lt;br&gt;hetsdomstol som första instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av de flesta remissin-&lt;br&gt;stanserna. Från flera håll vitsordas att effektivitetsvinster uppkommer om&lt;br&gt;förslaget genomförs. Några har dock anfört att man föredrar andra lös-&lt;br&gt;ningar på problemen. Sveriges advokatsamfund och Sveriges jordägareför-&lt;br&gt;bund har sålunda föreslagit att fastighetsdomstolarna helt avskaffas och att&lt;br&gt;de mål, som enligt gällande ordning handläggs där, flyttas till tingsrätterna.&lt;br&gt;Hyresgästernas riksförbund har ställt sig kritiskt mot förslaget att överföra&lt;br&gt;hyrestvisterna till tingsrätterna. Förbundet har anfört att arbetsläget vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tingsrätterna är ansträngt och att handläggningstiderna är långa. Hy-&lt;br&gt;restvisterna är, enligt förbundets uppfattning, av sådan karaktär att hyres-&lt;br&gt;nämnderna — med bostadsdomstolen som överprövningsinstans — är&lt;br&gt;mest kompetenta att handlägga dessa mål, samtidigt som förfarandet i&lt;br&gt;nämnderna är snabbt och enkelt. Förbundet har vidare anfört att en&lt;br&gt;överföring av hyrestvisterna från fastighetsdomstol till hyresnämnd även&lt;br&gt;ur rättssäkerhetssynpunkt skulle innebära en förbättring, eftersom dessa&lt;br&gt;mål i fastighetsdomstolen huvudsakligen avgörs av ensamdomare, i många&lt;br&gt;fall av tingsnotarier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill för egen del till en början slå fast att jag delar den i promemorian&lt;br&gt;framförda uppfattningen — vilken fått ett brett stöd under remissbehand-&lt;br&gt;lingen — att den särskilda kompetens som finns företrädd i fastighets-&lt;br&gt;domstolarna är av stort värde för rättskipningen i många typer av mål. Jag&lt;br&gt;tänker då framför allt på mål av sådan art som fastighetsbildningsmålen&lt;br&gt;och expropriationsmålen. Som jag anförde i ett nyligen avslutat lagstift-&lt;br&gt;ningsärende (prop. 1989/90:71 s. 38 ff) är jag mot den bakgrunden inte&lt;br&gt;beredd att förorda att man — som rättegångsutredningen föreslog i 1987&lt;br&gt;års betänkande — helt avskaffar fastighetsdomstolarna. De problem som i&lt;br&gt;praktiken uppkommit med nuvarande kompetensfördelning mellan fastig-&lt;br&gt;hetsdomstolar och tingsrätter motiverar inte heller en så långtgående re-&lt;br&gt;form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reform bör i stället, som anförs i promemorian, ta sikte på vad som&lt;br&gt;kan kallas de enklare fastighetsmålen, i första hand mål om hyra och&lt;br&gt;bostadsrätt. Dessa mål utgör numerärt sett den största andelen av fastig-&lt;br&gt;hetsdomstolarnas arbetsbörda, och det är i dessa fall som problemen med&lt;br&gt;kompetenskonflikter och bristande möjlighet till kumulation i praktiken&lt;br&gt;uppstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tanken på att överflytta de nu nämnda målkategorierna&lt;br&gt;till hyresnämnderna och bostadsdomstolen vill jag säga följande. De mål&lt;br&gt;som det är fråga om rör till stor del anspråk på obetalda hyror eller avgifter&lt;br&gt;och förverkande av nyttjanderätt till hyreslägenhet resp, bostadsrätt. And-&lt;br&gt;ra måltyper som förekommer är exempelvis skadeståndsanspråk mot hy-&lt;br&gt;resgästen enligt 12 kap. 24 § JB, nedsättning av hyra på grund av hinder&lt;br&gt;och men i nyttjanderätten samt frågor huruvida avtal har ingåtts och om&lt;br&gt;innehållet i ett ingånget avtal. Tvisterna rör alltså i stor utsträckning&lt;br&gt;civilrättsliga områden som är välbekanta för domarna vid de allmänna&lt;br&gt;domstolarna. Med den moderniserade processordning enligt RB som gäl-&lt;br&gt;ler sedan ett par år tillbaka finns heller ingen anledning att befara att dessa&lt;br&gt;mål inte skulle kunna handläggas väl så snabbt och effektivt i tingsrätterna&lt;br&gt;som i hyresnämnderna. Visserligen handlägger hyresnämnderna i dag&lt;br&gt;tvister där motsvarande frågor kan förekomma. Jag tänker särskilt på&lt;br&gt;frågor om brister i betalning av hyran eller störningar som kan leda till&lt;br&gt;upplösning av ett hyresförhållande (jfr 12 kap. 46 § första stycket 2 JB). Jag&lt;br&gt;anser dock att det med nuvarande materiella regler på området inte är&lt;br&gt;påkallat att tvisterna överflyttas till hyresnämnderna och bostadsdomsto-&lt;br&gt;len. Någon anledning att nu införa medverkan av intresseledamöter i dessa&lt;br&gt;mål kan jag inte heller se. Som jag tidigare anfört finns det dessutom ett&lt;br&gt;processekonomiskt intresse att kunna handlägga dessa mål tillsammans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 32&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med andra civilrättsliga tvister vid de allmänna domstolarna. De tvister Prop. 1990/91: 32&lt;br&gt;som kan kräva ett visst merarbete för de allmänna domstolarna är vissa&lt;br&gt;mål om förverkande av hyresrätt eller bostadsrätt samt mål om nedsätt-&lt;br&gt;ning av hyra eller avgift på grund av hinder och men i nyttjanderätten.&lt;br&gt;Denna omständighet utgör dock, med hänsyn till de effektivitetsvinster&lt;br&gt;som kan uppnås vid en gemensam handläggning och intresset av att fora ut&lt;br&gt;målen på lokal nivå, inte tillräckliga skäl att avstå från att flytta även dessa&lt;br&gt;mål till de vanliga tingsrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innnebär alltså att det sker en omfördelning av mål inom&lt;br&gt;domstolsorganisationen. Hyresnämnderna berörs inte direkt av detta. Jag&lt;br&gt;vill emellertid i sammanhanget fästa uppmärksamheten på att chefen för&lt;br&gt;bostadsdepartementet har uppdragit åt en kommitté, 1989 års hyreslags-&lt;br&gt;kommitté (Dir. 1989:44), att utreda bl. a. frågor om förverkande av hyres-&lt;br&gt;rätt. Kommittén skall enligt sina direktiv undersöka om de nuvarande&lt;br&gt;reglerna om förverkande kan ersättas med regler som ger större utrymme&lt;br&gt;för en bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet så att avhys-&lt;br&gt;ningar på grund av bagatellartade hyresskulder eller enstaka försummelser&lt;br&gt;skall kunna undvikas. Enligt vad jag har inhämtat kan kommittén därvid&lt;br&gt;komma att föreslå lösningar som innebär att bl. a. frågor om förverkande&lt;br&gt;av hyresrätt skall prövas av hyresnämnderna. Hyreslagskommittén skall&lt;br&gt;ha avslutat detta arbete före utgången av år 1991. Det kan alltså tänkas att&lt;br&gt;man i ett senare skede, sedan kommittén har lagt fram sitt förslag och det&lt;br&gt;har remissbehandlats, får anledning att på nytt överväga hur mål om&lt;br&gt;förverkande av hyresrätt m. m. bör handläggas. Det förslag som jag nu&lt;br&gt;lägger fram binder inte upp de ställningstaganden som då kan bli nödvän-&lt;br&gt;diga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En speciell målgrupp bland hyrestvisterna har tilldragit sig uppmärk-&lt;br&gt;samhet från ett par remissinstanser. Det gäller mål enligt 12 kap. 58 b § JB,&lt;br&gt;d.v.s. mål om ersättning till lokalhyresgäst när hyresavtalet inte blir&lt;br&gt;förlängt. Någon har ifrågasatt om inte dessa mål borde ligga kvar i fastig-&lt;br&gt;hetsdomstolarna med hänsyn till att det skulle föreligga ett behov av&lt;br&gt;teknisk expertis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den aktuella bestämmelsen i 12 kap. 58 b § JB ändrades den 1 januari&lt;br&gt;1989. Ersättning till hyresgästen bestäms numera som huvudregel efter en&lt;br&gt;schablonmässig bedömning. Ersättning skall utgå med ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar en årshyra för lokalen, dock högst med ett belopp motsvarande&lt;br&gt;fyra basbelopp. Om hyresgästen har orsakats en förlust, som inte täcks av&lt;br&gt;den nämnda ersättningen, har han rätt till ytterligare ersättning i skälig&lt;br&gt;omfattning. Det stora flertalet tvister enligt denna bestämmelse torde vara&lt;br&gt;av det slaget att schablonersättning skall utgå. I dessa fall finns det inget&lt;br&gt;behov av medverkan av en teknisk ledamot. För det fallet att ersättning&lt;br&gt;skall utgå utöver schablonen kan ersättningsfrågan naturligtvis bli besvär-&lt;br&gt;ligare att bedöma. Som Stockholms tingsrätt har påpekat kan detta lösas&lt;br&gt;genom att domstolen i det enskilda fallet anlitar en sakkunnig. Något skäl&lt;br&gt;att behålla just dessa tvister i fastighetsdomstol finns därför inte. Enligt&lt;br&gt;min mening finns inte heller tillräckliga skäl att — som föreslagits från&lt;br&gt;något håll under remissbehandlingen — låta tekniska ledamöter ingå i&lt;br&gt;tingsrätten i just dessa mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de kompetenskonflikter som den nuvarande ordning- Prop. 1990/91:32&lt;br&gt;en ger upphov till och med hänsyn till de tidsvinster och kostnadsbespa-&lt;br&gt;ringar, som både parter och domstolar kan göra om möjlighet ges att&lt;br&gt;handlägga hyres- och bostadsrättsmålen tillsammans med vanliga tviste-&lt;br&gt;mål, föreslår jag att uppgiften att handlägga dem överfors från fastighets-&lt;br&gt;domstolarna till tingsrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller forslaget att hyresmålen i tingsrätterna skall handläggas i&lt;br&gt;samma sammansättning som andra dispositiva tvistemål har Nämnde-&lt;br&gt;männens riksförbund och Hyresgästernas riksförbund anfört att nämnde-&lt;br&gt;mäns medverkan är av stort värde i dessa mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överflyttning av hyresmålen till tingsrätterna syftar till att undanröja&lt;br&gt;gränsdragningsproblemen mellan hyresmål och andra mål samt möjliggöra&lt;br&gt;en gemensam handläggning av dessa mål med andra dispositiva tvistemål.&lt;br&gt;En nödvändig förutsättning for att dessa fördelar skall kunna uppnås är&lt;br&gt;givetvis att samma sammansättningsregler gäller for hyresmålen som for&lt;br&gt;de vanliga dispositiva tvistemålen. Även om medverkan av nämndemän&lt;br&gt;är av stort värde i många mål, skulle en regel om nämndemannamedver-&lt;br&gt;kan i de mål som nu är aktuella medföra att fördelarna med reformen&lt;br&gt;uteblev. Jag förordar därför att det i promemorian framförda förslaget&lt;br&gt;genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag skall avslutningsvis ta upp frågan om handläggningen av mål om&lt;br&gt;klander enligt bostadsförvaltningslagen. I promemorian föreslogs att även&lt;br&gt;dessa mål skulle överföras till tingsrätterna och där handläggas enligt&lt;br&gt;vanliga tvistemålsregler. Även om de flesta remissinstanserna har lämnat&lt;br&gt;förslaget utan erinran, har det inte saknats kritiska röster. Det har sålunda&lt;br&gt;sagts att det är vanligt att behov av teknisk expertis föreligger i dessa mål.&lt;br&gt;Något behov av att förena målen med vanliga tvistemål torde sällan eller&lt;br&gt;aldrig föreligga. Fastighetsdomstolarna kommer under alla omständighe-&lt;br&gt;ter även fortsättningsvis att handlägga mål tillhörande samma rättsområ-&lt;br&gt;de. Mot den bakgrunden talar enligt min mening övervägande skäl för att&lt;br&gt;mål om klander enligt bostadsförvaltningslagen även i fortsättningen bör&lt;br&gt;handläggas vid fastighetsdomstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2.3 Arrendemålen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Inga ändringar i fråga om instansordningen i arren-&lt;br&gt;demål bör genomföras nu. På sikt bör emellertid arrendemål i första&lt;br&gt;instans handläggas av arrendenämnder och tingsrätter med fördel-&lt;br&gt;ning efter samma principer som gäller på hyresrättens område.&lt;br&gt;Avgörandena bör kunna överklagas till hovrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: De arrendemål som enligt gällande ordning&lt;br&gt;handläggs av fastighetsdomstolarna som första instans skall i stället hand-&lt;br&gt;läggas av de vanliga tingsrätterna. Fastighetsdomstolarnas uppgift att&lt;br&gt;överpröva arrendenämndernas avgöranden övertas av bostadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna är positiva till att flytta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arrendemålen från fastighetsdomstolarna till tingsrätterna. Hyres- och ar-&lt;br&gt;rendenämnderna i Stockholm, Västerås, Växjö och Örebro gör dock en del&lt;br&gt;påpekanden som jag återkommer till i det följande. När det gäller förslaget&lt;br&gt;att göra bostadsdomstolen till överprövningsinstans i arrendemål är re-&lt;br&gt;missutfallet mera splittrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: På samma sätt som på hyresrättens område&lt;br&gt;finns det i arrendemål behov av en relativt informell handläggning infor&lt;br&gt;arrenderättslig expertis. Sådan handläggning sker i dag inför arrende-&lt;br&gt;nämnden i många fall. Andra arrendetvister handläggs av fastighetsdom-&lt;br&gt;stol som första instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tolkningen av begreppet arrendetvist har, på samma sätt som begreppet&lt;br&gt;hyrestvist, vållat processuella problem. Vilka dessa problem är har jag&lt;br&gt;redan redogjort för (se avsnitt 2.2). Även för arrendemålens del finns&lt;br&gt;dessutom i vissa fall ett behov av gemensam handläggning med ett disposi-&lt;br&gt;tivt tvistemål. 1 promemorian föreslogs därför att också arrendemålen&lt;br&gt;skulle flyttas från fastighetsdomstolarna till de vanliga tingsrätterna. Re-&lt;br&gt;missbehandlingen av promemorian visar emellertid att det finns grupper&lt;br&gt;av mål, som i dag handläggs av fastighetsdomstol i första instans, som med&lt;br&gt;fördel i stället skulle kunna överföras till arrendenämnderna. Hyres- och&lt;br&gt;arrendenämnderna i Stockholm, Västerås, Växjö och Örebro har pekat på&lt;br&gt;en rad målgrupper som har ett starkt samband med andra måltyper som&lt;br&gt;handläggs av arrendenämnderna som första instans. Hit hör tvister om&lt;br&gt;jordbruksarrendators rätt till nedsättning av arrendeavgiften, rätt till er-&lt;br&gt;sättning för skada och rätt att säga upp avtalet enligt 9 kap. 17 § tredje&lt;br&gt;stycket, 17 a § andra och fjärde styckena och 18 § andra och femte stycke-&lt;br&gt;na JB, ävensom jordägares rätt till höjning av arrendeavgiften enligt 9 kap.&lt;br&gt;22 § JB. Dessa tvister har ett nära samband med tvister om jordägares&lt;br&gt;investeringsskyldighet enligt 9 kap. 17 a § och 18 § JB som prövas av&lt;br&gt;arrendenämnd som första instans. Nämnderna har också påpekat att tvis-&lt;br&gt;ter om avräkning enligt 9 kap. 23 § och syneklander enligt 9 kap. 28 § JB&lt;br&gt;redan i dag i betydande omfattning avgörs av arrendenämnderna på grund&lt;br&gt;av en skiljeklausul i de standardkontrakt som ofta förekommer i arrende-&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förefaller alltså mest rationellt att de angivna måltyperna flyttas från&lt;br&gt;fastighetsdomstolarna till arrendenämnderna. Mycket talar för att man&lt;br&gt;efter en sådan överflyttning skulle kunna låta de kvarvarande arrendemå-&lt;br&gt;len handläggas av tingsrätt i vanlig sammansättning på samma sätt som nu&lt;br&gt;föreslås beträffande hyresmålen. Fastighetsdomstolarnas befattning med&lt;br&gt;arrendemålen som första instans skulle därmed upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller instansordningen i överklagade arrendemål är det — som&lt;br&gt;framhålls i promemorian — av flera skäl mindre lyckat att som nu ha&lt;br&gt;instanskedjan arrendenämnd-fastighetsdomstol-hovrätt-högsta domstolen.&lt;br&gt;Antalet slutinstanser i åtskilliga arrendetvister, 24 fastighetsdomstolar, är&lt;br&gt;för stort för att en önskvärd enhetlighet i rättstillämpningen skall kunna&lt;br&gt;åstadkommas. Instansordningen har också medfört att antalet arrendemål&lt;br&gt;vid varje fastighetsdomstol har blivit för litet för att domarna skall få en&lt;br&gt;önskvärd vana vid handläggningen av dessa mål. Fullföljdsreglema är&lt;br&gt;dessutom komplicerade och svåröverskådliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att som föreslogs i promemorian låta bostadsdomstolen bli överinstans i Prop. 1990/91: 32&lt;br&gt;arrendemål är emellertid förenat med nackdelar. Flera av remissinstanser-&lt;br&gt;na har framhållit att även om antalet överklagade mål inte är så stort — i&lt;br&gt;promemorian uppskattades antalet till ca 50 mål per år — så är det fråga&lt;br&gt;om handläggningsmässigt ganska krävande mål. Sålunda föreligger det&lt;br&gt;ofta, enligt remissinstanserna, ett stort behov av att i samband med huvud-&lt;br&gt;förhandlingen hålla syn eller besiktning av prövningsfastigheten, som dess-&lt;br&gt;utom ofta kan ligga avsides. Den föreslagna ordningen med en enda, for hela&lt;br&gt;riket gemensam överinstans kan därför bli onödigt resurskrävande. Ett par&lt;br&gt;remissinstanser har även framhållit att en begränsning till två instanser,&lt;br&gt;varav den ena är ett utpräglat medlingsorgan och inte någon domstol, inne-&lt;br&gt;bär en försämrad rättssäkerhet, särskilt med tanke på att bägge instanserna&lt;br&gt;har övervägande lekmannainflytande och det är fråga om en komplicerad&lt;br&gt;lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag instämmer i den kritik som har riktats mot förslaget att göra bostads-&lt;br&gt;domstolen till överprövningsinstans i arrendemål. Mycket talar i stället för&lt;br&gt;att man låter även de mål som prövats av arrendenämnd i första instans&lt;br&gt;överklagas till hovrätt och med möjlighet att låta de prejudikatvärda fallen&lt;br&gt;fortsätta till högsta domstolen. Man får då en logiskt uppbyggd instans-&lt;br&gt;kedja för samtliga arrendemål, en instanskedja som dessutom bäst ansluter&lt;br&gt;till vad som gäller i hyresmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nackdel med att låta arrendenämndernas avgöranden överklagas&lt;br&gt;direkt till hovrätt kan vara att målen inte är tillräckligt väl förberedda för&lt;br&gt;att passa en överrättsprövning. Detta kan dock säkert motverkas genom en&lt;br&gt;stram processledning i arrendenämnderna och genom att nämnderna läm-&lt;br&gt;nar mera utförliga motiveringar for sina beslut. Jag finner i detta fall inga&lt;br&gt;principiella eller praktiska hinder mot att överklagande sker direkt till&lt;br&gt;hovrätten, om bara garantier tillskapas for att målet är omsorgsfullt förbe-&lt;br&gt;rett och det beslut som skall överprövas innehåller en utförlig redovisning&lt;br&gt;av de skäl som beslutet grundar sig på. Frågan hur förbättringar i dessa&lt;br&gt;avseenden skall åstadkommas måste emellertid belysas ytterligare innan&lt;br&gt;statsmakterna kan ta ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överväganden om nämndförfarandet är påkallade även av andra skäl.&lt;br&gt;Det har nämligen sagts från bostadsdomstolen att även hyresnämndernas&lt;br&gt;verksamhet borde ses över från den här synpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att inom kort föranstalta om en undersökning av vad som kan&lt;br&gt;göras för att strama upp förfarandet i arrende- och hyresnämnderna i&lt;br&gt;enlighet med det sagda. I samband därmed får också övervägas vilka&lt;br&gt;särskilda problem som kan uppkomma, om man överger systemet med&lt;br&gt;klandertalan och i stället går över till ett renodlat överklagandesystem.&lt;br&gt;Ytterligare en uppgift blir att undersöka vilka måltyper som mot bakgrund&lt;br&gt;av vad jag tidigare sagt bör flyttas från fastighetsdomstol till arrende-&lt;br&gt;nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den nu angivna undersökningen är färdig avser jag att återkomma&lt;br&gt;till frågan om instansordningen i arrendemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2.4 Endomarbehörighet i länsrätt i vissa mål enligt lagen&lt;br&gt;(1990: 52) med särskilda bestämmelser om vård av unga&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Länsrätten skall vara domför med en lagfaren domare i&lt;br&gt;mål om tillfälligt flyttningsförbud enligt lagen (1990:52) med sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om vård av unga (LVU).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: LVU trädde i kraft den 1 juli 1990 (prop.&lt;br&gt;1989/90:28, SoU15, rskr. 112) och ersatte då lagen (1980:621) med sär-&lt;br&gt;skilda bestämmelser om vård av unga. Enligt 6 § LVU kan socialnämnden&lt;br&gt;— i likhet med vad som gällde också enligt den gamla lagen — besluta om&lt;br&gt;omedelbart omhändertagande, ett beslut som skall underställas länsrätten.&lt;br&gt;Denna är därvid domfor med en lagfaren domare, 18 § tredje stycket 3&lt;br&gt;lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 27 § LVU har socialnämnden också befogenhet att besluta om&lt;br&gt;tillfälligt flyttningsförbud. Detta institut har sin förebild i reglerna om&lt;br&gt;omedelbart omhändertagande. Även ett beslut om tillfälligt flyttningsför-&lt;br&gt;bud skall sålunda underställas länsrätten. Rättens prövning motsvarar&lt;br&gt;den prövning som äger rum i fråga om omedelbart omhändertagande.&lt;br&gt;Några särskilda regler om endomarbehörighet i dessa mål har dock inte&lt;br&gt;införts, vilket medför att länsrätten skall bestå av en lagfaren domare och&lt;br&gt;tre nämndemän. Det har påtalats att kravet på nämndemannamedverkan&lt;br&gt;orsakar praktiska problem på grund av målens brådskande natur. Med&lt;br&gt;hänsyn härtill och till att det från saklig synpunkt inte kan anses påkallat&lt;br&gt;att nämndemän regelmässigt deltar i mål om tillfälligt flyttningsförbud bör&lt;br&gt;dessa mål tas upp bland dem som enligt det nämnda lagrummet i lagen om&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolar kan avgöras av en lagfaren domare en-&lt;br&gt;sam.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2.5 Vissa övriga frågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1989 infördes ett nytt andra stycke i 8§ rättshjälpslagen&lt;br&gt;(1972:429; SFS 1989:360). På grund av ett förbiseende ändrades inte&lt;br&gt;samtidigt 46 § rättshjälpslagen. I sistnämnda paragraf sägs bland annat att&lt;br&gt;som rådgivning inte skall anses åtgärd i angelägenhet som omfattas av&lt;br&gt;förordnande som meddelats med stöd av 8 § andra stycket. Denna hänvis-&lt;br&gt;ning skall alltså numera rätteligen avse 8 § tredje stycket. Jag förordar att&lt;br&gt;46 § rättshjälpslagen ändras på det sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det första halvåret 1990 ändrades lagen (1971:289) om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar vid ett par tillfällen. Genom en lagändring, som&lt;br&gt;trädde i kraft den 30 juni 1990 (SFS 1990:362), ändrades bl. a. i 20 §&lt;br&gt;”länsskattemyndighef ’ till ”skattemyndighet”. I en senare ändring av 20 §&lt;br&gt;(SFS 1990:451) förbisågs detta. Ordet ”länsskattemyndighef’ kom alltså&lt;br&gt;att återinföras i lagtexten. Jag föreslår att detta rättas till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Kostnadsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som jag nu lägger fram beträffande hyres- och bostadsrättstvis-&lt;br&gt;terna innebär att en stor del av fastighetsdomstolsmålen överfors till de&lt;br&gt;vanliga tingsrätterna. Eftersom jag för närvarande inte lägger fram något&lt;br&gt;förslag beträffande arrendemålen kan dock inte, som anfördes i promemo-&lt;br&gt;rian, fastighetsdomstolarna vid Eskilstuna, Borås och Sundsvalls tingsrät-&lt;br&gt;ter undvaras. Mitt förslag får därför inga konsekvenser för fastighetsdom-&lt;br&gt;stolarnas organisation i sig. Däremot bör den effektivisering av målhante-&lt;br&gt;ringen, som blir en följd av att flera måltyper i fortsättningen kan handläg-&lt;br&gt;gas gemensamt, på sikt vara kostnadsbesparande. Även den omständighe-&lt;br&gt;ten att målen förs ut på lokal nivå bör innebära att kostnaderna för&lt;br&gt;parternas rättshjälp minskar. Det är dock svårt att på sakens nuvarande&lt;br&gt;ståndpunkt närmare ange storleken på dessa besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Ikraftträdande m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår att de lagändringar som jag nu har förordat träder i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1991. Övergångsbestämmelserna bör utformas så att äldre före-&lt;br&gt;skrifter fortfarande skall gälla i mål där talan väckts vid fastighetsdomstol&lt;br&gt;före ikraftträdandet, i mål som efter återvinning överlämnats till fastig-&lt;br&gt;hetsdomstol före ikraftträdandet samt i mål som enligt lagsökningslagen&lt;br&gt;hänskjutits till rättegång vid fastighetsdomstol före ikraftträdandet. Detta&lt;br&gt;innebär att om en fastighetsdomstol på grund av de hittillsvarande regler-&lt;br&gt;na har tagit befattning med ett mål om hyra eller bostadsrätt, antingen&lt;br&gt;genom att det stämts in direkt till fastighetsdomstolen eller genom att det&lt;br&gt;överlämnats dit på grund av en ansökan om återvinning eller ett hänskju-&lt;br&gt;tande enligt lagsökningslagen, så är fastighetsdomstolen även i fortsätt-&lt;br&gt;ningen behörig att handlägga målet. Det sagda gäller även om fastighets-&lt;br&gt;domstolen har skilt målet från sig, vare sig det skett genom en dom på&lt;br&gt;materiell grund, genom tredskodom eller på annat sätt. Ansöker parten om&lt;br&gt;återvinning eller skall handläggningen av målet av något annat skäl åter-&lt;br&gt;upptas, t. ex. på grund av att rättegångsfel förekommit, är alltså fastighets-&lt;br&gt;domstolen även i fortsättningen behörig att handlägga målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna bör också utformas så att, om ett mål om&lt;br&gt;hyra eller bostadsrätt före ikraftträdandet felaktigt anhängiggjorts vid en&lt;br&gt;tingsrätt eller — efter återvinning eller hänskjutande enligt lagsöknings-&lt;br&gt;lagen — felaktigt överlämnats till en tingsrätt, den högre rätt som får målet&lt;br&gt;till prövning inte skall undanröja tingsrättens avgörande och hänvisa må-&lt;br&gt;let till fastighetsdomstol. Med hänsyn till att ifrågavarande måltyper i fort-&lt;br&gt;sättningen skall handläggas av tingsrätterna vore en sådan ordning mindre&lt;br&gt;praktisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Upprättade lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1946:808) om lagsökning och betalningsföre-&lt;br&gt;läggande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdom-&lt;br&gt;stolar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska käran-&lt;br&gt;de att ställa säkerhet för rättegångskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i handräckningslagen (1981:847).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det under 6 angivna förslaget har upprättats i samråd med chefen för&lt;br&gt;bostadsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Specialmotivering&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6.1 Förslaget till lag om ändring i jordabalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 71 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen består i sin hittillsvarande lydelse av tre stycken. Det första&lt;br&gt;stycket innehåller en regel om att hyrestvister som inte skall prövas av&lt;br&gt;hyresnämnd skall tas upp av fastighetsdomstol. Som framgår av avsnitt 2.2&lt;br&gt;i den allmänna motiveringen föreslås nu att denna regel skall upphävas&lt;br&gt;och att dessa hyrestvister skall prövas av de vanliga tingsrätterna. Vidare&lt;br&gt;finns i första stycket i den hittillsvarande lydelsen en erinran om att tvister&lt;br&gt;som rör kollektivavtal eller tillämpning av sådana avtal dock skall tas upp&lt;br&gt;enligt vad som föreskrivs i lagen om rättegången i arbetstvister. Denna&lt;br&gt;erinran bör finnas kvar (jfr prop. 1986/87:37 s. 30 och 135).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket i paragrafens hittillsvarande lydelse innehåller erinringar&lt;br&gt;om undantag från regeln om att hyrestvister skall handläggas av fastighets-&lt;br&gt;domstol. Dessa erinringar blir överflödiga enligt den nya ordningen och&lt;br&gt;har därför utgått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke motsvarar det hittillsvarande tredje stycket,&lt;br&gt;som är oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelsen har behandlats i avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6.2 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller föreskrifter om s. k. fastighetsforum. I paragrafens&lt;br&gt;hittillsvarande lydelse sägs i sista meningen i första stycket att stycket inte&lt;br&gt;gäller arrende-, hyres- och bostadsrättstvister. Detta undantag samman-&lt;br&gt;hänger med att sådana tvister hittills handlagts av fastighetsdomstol. Efter-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som hyres- och bostadsrättstvister i fortsättningen skall handläggas av de Prop. 1990/91: 32&lt;br&gt;vanliga tingsrätterna, har undantaget modifierats till att enbart gälla arren-&lt;br&gt;detvister. Av samma skäl har en specialregel i andra stycket om tvister&lt;br&gt;med anledning av nyttjanderätt för uppställning av fordon modifierats på&lt;br&gt;motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket är oförändrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelsen har behandlats i avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1946:808) om&lt;br&gt;lagsökning och betalningsföreläggande (lagsökningslagen)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även denna paragraf innehåller en föreskrift om fastighetsforum för arren-&lt;br&gt;de-, hyres- och bostadsrättstvister. De förordade lagändringarna medför&lt;br&gt;att denna föreskrift blir överflödig såvitt avser hyres- och bostadsrättstvis-&lt;br&gt;ter. Den har därför modifierats.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:246) om&lt;br&gt;domstolar i fastighetsmål&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om fastighetsdomstolens sammansättning. 1&lt;br&gt;andra stycket finns regler om att mål om arrende, hyra, bostadsrätt och&lt;br&gt;tvångsförvaltning av bostadsfastighet som huvudregel skall handläggas i en&lt;br&gt;sammansättning utan tekniska ledamöter. Mål om hyra och bostadsrätt&lt;br&gt;skall inte längre handläggas av fastighetsdomstol. Paragrafen har utfor-&lt;br&gt;mats i enlighet med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har hittills funnits regler om att RB:s särbestämmelser om&lt;br&gt;handläggningen i tingsrätt av tvistemål om mindre värden skall gälla även&lt;br&gt;i mål om hyres- eller bostadsrätt vid fastighetsdomstol. När de aktuella&lt;br&gt;målen nu föreslås överflyttade till de vanliga tingsrätterna, kan denna&lt;br&gt;paragraf upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande tredje stycket innehåller en föreskrift om hovrättens dom-&lt;br&gt;förhet vid handläggning av frågor om prövningstillstånd. Den nya regle-&lt;br&gt;ringen av fastighetsdomstolarnas kompetensområde innebär att det inte&lt;br&gt;längre behövs prövningstillstånd för några mål som överklagas från fastig-&lt;br&gt;hetsdomstol. Tredje stycket i paragrafen har därför upphävts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna har behandlats i avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endomarbehörigheten i länsrätt föreslås utvidgad i enlighet med vad som&lt;br&gt;framgår av avsnitt 2.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 2.5 har en rättelse gjorts i denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1971:479)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller i sin hittillsvarande lydelse en föreskrift att bostads-&lt;br&gt;rättstvister som inte skall prövas av hyresnämnd skall handläggas av&lt;br&gt;fastighetsdomstol. Som framgått av avsnitt 2.2 föreslås att denna regel&lt;br&gt;skall upphävas och att bostadsrättstvister skall handläggas av allmän dom-&lt;br&gt;stol. Därmed blir i första hand forumreglerna i 10 kap. 10 § RB tillämpli-&lt;br&gt;ga. Paragrafen innehåller också en erinran om vissa undantag från den&lt;br&gt;hittillsvarande huvudregeln. Dessa föreskrifter blir med den föreslagna&lt;br&gt;ordningen överflödiga och har därför utgått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna har behandlats i avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 Förslaget till lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har rättats på sätt som framgår av avsnitt 2.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:307) om&lt;br&gt;skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för&lt;br&gt;rättegångskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats redaktionellt på grund av förslaget att fastighets-&lt;br&gt;domstol inte längre skall pröva hyres- och bostadsrättstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.9 Förslaget till lag om ändring i handräckningslagen&lt;br&gt;(1981:847)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyres- och bostadsrättstvister skall i fortsättningen prövas av allmän dom-&lt;br&gt;stol och följa forumreglerna i 10 kap. 10 § RB. Bestämmelsen om forum i&lt;br&gt;handräckningsmål föreslås ändrad i enlighet med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1946:808) om lagsökning och betalningsföre-&lt;br&gt;läggande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdom-&lt;br&gt;stolar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska käran-&lt;br&gt;de att ställa säkerhet för rättegångskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i handräckningslagen (1981:847).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden&lt;br&gt;lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av promemorian (Ds 1989:40)&lt;br&gt;Fastighetsdomstolarna — Överprövningen av&lt;br&gt;arrendenämndernas avgöranden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian tar upp två frågor som berörts i rättegångsutredningens&lt;br&gt;betänkande (SOU 1987:13) Översyn av rättegångsbalken 3 Expertmedver-&lt;br&gt;kan och specialisering. Förslagen har utarbetats med hänsyn till vad som&lt;br&gt;kommit fram under remissbehandlingen av betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdomstolarna handlägger vissa mål med fastighetsrättslig an-&lt;br&gt;knytning. Rättegångsutredningen har i betänkandet föreslagit att de skall&lt;br&gt;avskaffas och att alla deras mål skall handläggas av de vanliga tingsrätter-&lt;br&gt;na. I promemorian föreslås att fastighetsdomstolarna skall vara kvar men&lt;br&gt;befrias från hyresmål, bostadsrättsmål och arrendemål. Dessa mål skall&lt;br&gt;enligt förslaget i stället handläggas av de vanliga tingsrätterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller fullföljdsordningen i arrendemål föreslås i promemorian&lt;br&gt;att fastighetsdomstolarnas uppgift att överpröva arrendenämndernas av-&lt;br&gt;göranden skall övertas av bostadsdomstolen som andra och sista instans.&lt;br&gt;Domstolen skall härvid vara sammansatt med intresseledamöter som be-&lt;br&gt;sitter sakkunskap om arrendeförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i jordabalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 8 kap. 32 och 33 §§ skall upphöra att gälla,&lt;br&gt;dels att 8 kap. 31 § och 12 kap. 71 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en part inte godtar arrende-&lt;br&gt;nämnds beslut i fråga om förläng-&lt;br&gt;ning av arrendeavtal, fastställande&lt;br&gt;av villkoren för sådan förlängning,&lt;br&gt;uppskov med avträde enligt 9 kap.&lt;br&gt;12 b eller 13§ eller 10 kap. 6 a§&lt;br&gt;eller bestämmande av ersättning&lt;br&gt;enligt 9 kap. 14 § eller i fråga som&lt;br&gt;avses i 9 kap. 17 a, 18,21 eller 31 §&lt;br&gt;eller 11 kap. 6 b §,fårparten kland-&lt;br&gt;ra beslutet genom att väcka talan&lt;br&gt;mot den andra parten inom två må-&lt;br&gt;nader från den dag beslutet medde-&lt;br&gt;lades. Klandras inte beslutet inom&lt;br&gt;denna tid, är partens rätt till talan&lt;br&gt;förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendenämnds beslut i ärende&lt;br&gt;enligt 9 kap. 2, 3, 7 eller 17 §, 10&lt;br&gt;kap. 2 — 4 eller 7 § eller 11 kap. 2 §&lt;br&gt;får ej klandras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av arrendenämnden i fråga&lt;br&gt;om förlängning av arrendeavtal,&lt;br&gt;fastställande av villkoren för sådan&lt;br&gt;förlängning, uppskov med avträde&lt;br&gt;enligt 9 kap. 12 b eller 13 § eller 10&lt;br&gt;kap. 6 a § eller bestämmande av er-&lt;br&gt;sättning enligt 9 kap. 17 a, 18, 21&lt;br&gt;eller 31 § eller 11 kap. 6 b §, över-&lt;br&gt;klagas genom besvär hos bostads-&lt;br&gt;domstolen inom tre veckor från den&lt;br&gt;dag beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendenämnds beslut i ärende&lt;br&gt;enligt 9 kap. 2, 3, 7 eller 17 §, 10&lt;br&gt;kap. 2 — 4 eller 7 § eller 11 kap. 2 §&lt;br&gt;får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyrestvister som inte enligt 69 §&lt;br&gt;skall prövas av hyresnämnden skall&lt;br&gt;tas upp av den fastighetsdomstol&lt;br&gt;inom vars område fastigheten är be-&lt;br&gt;lägen. Rör tvisten kollektivavtal el-&lt;br&gt;ler tillämpning av ett sådant avtal i&lt;br&gt;fall som avses i 67 § andra stycket&lt;br&gt;skall den dock tas upp av arbets-&lt;br&gt;domstolen eller en tingsrätt enligt&lt;br&gt;vad som föreskrivs i lagen&lt;br&gt;(1974:371) om rättegången i ar-&lt;br&gt;betstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om laga domstol i tvister med an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyrestvister som inte enligt 69 §&lt;br&gt;skall prövas av hyresnämnden och&lt;br&gt;som rör kollektivavtal eller tillämp-&lt;br&gt;ning av ett sådant avtal i fall som&lt;br&gt;avses i 67 § andra stycket skall tas&lt;br&gt;upp av arbetsdomstolen eller en&lt;br&gt;tingsrätt enligt vad som föreskrivs i&lt;br&gt;lagen (1974:371) om rättegången i&lt;br&gt;arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse av 8 kap. 32 § 1981:849.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:678.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:242. Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledning av tillfällig upplåtelse av hus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller del av hus JÖr uppställning av&lt;br&gt;fordon finns bestämmelse i 10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § rättegångsbalken. Beträffande&lt;br&gt;laga domstol i hyrestvister som skall&lt;br&gt;prövas enligt lagsökningslagen&lt;br&gt;(1946:808) eller handräckningsla-&lt;br&gt;gen (1981:847) finns bestämmelser i&lt;br&gt;dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;„ Ett överklagande som avses i 70 § tas upp av arbetsdomstolen, om saken&lt;br&gt;rör kollektivavtal eller tillämpning av ett sådant avtal i fall som avses i 67 §&lt;br&gt;andra stycket, och i annat fall av bostadsdomstolen. Besvärshandlingen&lt;br&gt;skall ges in till hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 8 kap. 31 och 33 §§ i dess äldre lydelse gäller fortfarande, om arrende-&lt;br&gt;nämndens beslut har meddelats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 8 kap. 32 § och 12 kap. 71 § i dess äldre lydelse gäller fortfarande, om&lt;br&gt;tvisten eller ärendet har anhängiggjorts hos fastighetsdomstol före ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 kap. 10 § rättegångsbalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvist om äganderätt eller nytt-&lt;br&gt;janderätt till fast egendom, om rätt&lt;br&gt;till servitut eller annan särskild rätt&lt;br&gt;till egendomen eller om besittning&lt;br&gt;av egendomen skall upptagas av&lt;br&gt;rätten i den ort, där fastigheten är.&lt;br&gt;Lag samma vare, om tvisten rör&lt;br&gt;skyldighet för ägare eller innehava-&lt;br&gt;re av egendomen att fullgöra något,&lt;br&gt;som åligger honom i denna egen-&lt;br&gt;skap, eller, då nyttjanderätt eller&lt;br&gt;annan särskild rätt till egendomen&lt;br&gt;upplåtits, fråga är om vederlag för&lt;br&gt;upplåtelsen, byggnads underhåll el-&lt;br&gt;ler annat dylikt. Vad som sägs i&lt;br&gt;denna paragraf gäller dock ej arren-&lt;br&gt;de-, hyres- eller bostadsrättstvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvist med anledning av tillfällig&lt;br&gt;upplåtelse av nyttjanderätt till mark&lt;br&gt;eller hus eller del av hus för uppställ-&lt;br&gt;ning av fordon skall vid tillämpning&lt;br&gt;av paragrafen ej anses som arrende-&lt;br&gt;eller hyrestvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvist om äganderätt eller nytt-&lt;br&gt;janderätt till fast egendom, om rätt&lt;br&gt;till servitut eller annan särskild rätt&lt;br&gt;till egendomen eller om besittning&lt;br&gt;av egendomen skall upptagas av&lt;br&gt;rätten i den ort, där fastigheten är.&lt;br&gt;Lag samma vare, om tvisten rör&lt;br&gt;skyldighet för ägare eller innehava-&lt;br&gt;re av egendomen att fullgöra något,&lt;br&gt;som åligger honom i denna egen-&lt;br&gt;skap, eller, då nyttjanderätt eller&lt;br&gt;annan särskild rätt till egendomen&lt;br&gt;upplåtits, fråga är om vederlag för&lt;br&gt;upplåtelsen, byggnads underhåll el-&lt;br&gt;ler annat dylikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ligger fastigheten under flera domstolar eller gäller tvisten flera fastighe-&lt;br&gt;ter under skilda domstolar, skall tvisten upptagas av den rätt, under vilken&lt;br&gt;huvuddelen ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. Den äldre lydelsen gäller&lt;br&gt;fortfarande i mål som har anhängiggjorts hos fastighetsdomstol före ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1977:1145.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1946:808) om lagsökning och&lt;br&gt;betalningsföreläggande (lagsökningslagen)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 31 och 32 §§ lagen (1946:808) om lagsökning&lt;br&gt;och betalningsföreläggande (lagsökningslag) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om laga domstol i mål om lag-&lt;br&gt;sökning eller betalningsföreläggan-&lt;br&gt;de gäller vad som är föreskrivet om&lt;br&gt;tvistemål. Arrende-, hyres- och bo-&lt;br&gt;stadsrättstvister skall dock tas upp&lt;br&gt;av tingsrätten i den ort där fastighe-&lt;br&gt;ten finns. Rätten prövar självmant&lt;br&gt;sin behörighet. Borgenärens upp-&lt;br&gt;gift om de omständigheter som be-&lt;br&gt;tingar rättens behörighet skall god-&lt;br&gt;tas, om det inte kan antas att den är&lt;br&gt;oriktig. Har ansökningen upptagits,&lt;br&gt;skall rätten ej på nytt pröva sin be-&lt;br&gt;hörighet, såvida inte gäldenären be-&lt;br&gt;gär det eller fråga uppkommer om&lt;br&gt;tillämpning av 10 kap. 17 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om laga domstol i mål om lag-&lt;br&gt;sökning eller betalningsföreläggan-&lt;br&gt;de gäller vad som är föreskrivet om&lt;br&gt;tvistemål. Rätten prövar självmant&lt;br&gt;sin behörighet. Borgenärens upp-&lt;br&gt;gift om de omständigheter som be-&lt;br&gt;tingar rättens behörighet skall god-&lt;br&gt;tas, om det inte kan antas att den är&lt;br&gt;oriktig. Har ansökningen upptagits,&lt;br&gt;skall rätten ej på nytt pröva sin be-&lt;br&gt;hörighet, såvida inte gäldenären be-&lt;br&gt;gär det eller fråga uppkommer om&lt;br&gt;tillämpning av 10 kap. 17 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänskjuts ett mål till rättegång, skall rätten förordna om målets fortsatta&lt;br&gt;handläggning. Kan målet anses tillräckligt förberett genom den tidigare&lt;br&gt;handläggningen, får det genast utsättas till huvudförhandling. Har ett mål&lt;br&gt;om betalningsföreläggande vid sammanträde infor rätten hänskjutits till&lt;br&gt;rättegång, bör muntlig förhandling om möjligt äga rum i omedelbart&lt;br&gt;samband med sammanträdet. I så fall gäller i fråga om rättens domförhet&lt;br&gt;vad som föreskrivs i 30 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År den tingsrätt som har handlagt&lt;br&gt;målet inte behörig att efter återvin-&lt;br&gt;ning pröva målet, skall detta över-&lt;br&gt;lämnas till den tingsrätt som är be-&lt;br&gt;hörig. Beslut om överlämnande får&lt;br&gt;inte överklagas. Om den tingsrätt&lt;br&gt;som har mottagit målet finner sig&lt;br&gt;obehörig, skall den visa målet åter&lt;br&gt;till den tingsrätt som har överläm-&lt;br&gt;nat det. När ett mål har överläm-&lt;br&gt;nats, gäller första stycket i fråga om&lt;br&gt;den tingsrätt till vilken målet har&lt;br&gt;överlämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1982:297.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:750. Ändringen innebär att andra stycket upphävs.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1957:390) om fiskearrenden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1957:390) om fiskearrenden'&lt;br&gt;dels att 17 och 18 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 16 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en part inte godtar arrende-&lt;br&gt;nämnds beslut i fråga om förläng-&lt;br&gt;ning av arrendeavtal eller faststäl-&lt;br&gt;lande av villkoren för sådan förläng-&lt;br&gt;ning eller uppskov med avträde, får&lt;br&gt;parten klandra beslutet genom att&lt;br&gt;väcka talan mot den andra parten&lt;br&gt;inom två månader från den dag be-&lt;br&gt;slutet meddelades. Klandras inte be-&lt;br&gt;slutet inom denna tid, är parts rätt&lt;br&gt;till talan förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendenämnds beslut i ärende&lt;br&gt;enligt 3 — 6 §§ får ej klandras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av arrendenämnden i fråga&lt;br&gt;om förlängning av arrendeavtal el-&lt;br&gt;ler fastställande av villkoren för så-&lt;br&gt;dan förlängning eller uppskov med&lt;br&gt;avträde överklagas hos bostads-&lt;br&gt;domstolen genom besvär inom tre&lt;br&gt;veckor från den dag beslutet medde-&lt;br&gt;lades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendenämnds beslut i ärende&lt;br&gt;enligt 3 — 6 §§ får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 16 § i dess äldre lydelse och 17 § andra stycket gäller fortfarande, om&lt;br&gt;arrendenämndens beslut har meddelats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 17 § första stycket i dess äldre lydelse gäller fortfarande, om tvisten&lt;br&gt;har anhängiggjorts hos fastighetsdomstol före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 17 § 1981:856&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § 1984:680.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:680.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 32&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i&lt;br&gt;fastighetsmål&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1969:246) om domstolar i&lt;br&gt;fastighetsmål&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 a § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 och 13 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdomstol består av två lagfarna ledamöter, en teknisk ledamot&lt;br&gt;och två nämndemän. Om särskilda skäl föreligger, kan efter ordförandens&lt;br&gt;bestämmande ytterligare en teknisk ledamot ingå i domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärende angående ar-&lt;br&gt;rende, hyra, bostadsrätt eller tvångs-&lt;br&gt;förvaltning av bostadsfastighet be-&lt;br&gt;står domstolen dock av två lagfarna&lt;br&gt;ledamöter och tre nämndemän.&lt;br&gt;Teknisk ledamot får efter ordföran-&lt;br&gt;dens bestämmande ingå i domsto-&lt;br&gt;len i stället för en av nämnde-&lt;br&gt;männen, om målets beskaffenhet el-&lt;br&gt;ler annat särskilt skäl föranleder&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan huvudförhandling i fastig-&lt;br&gt;hetsmål beräknas kräva minst fyra&lt;br&gt;veckor, får antalet lagfarna ledamö-&lt;br&gt;ter utökas med en utöver det antal&lt;br&gt;som anges i första och andra stycke-&lt;br&gt;na. Om det är påkallat med hänsyn&lt;br&gt;till målets omfattning eller annan&lt;br&gt;särskild omständighet gäller det-&lt;br&gt;samma om antalet nämndemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan huvudförhandling i fastig-&lt;br&gt;hetsmål beräknas kräva minst fyra&lt;br&gt;veckor, får antalet lagfarna ledamö-&lt;br&gt;ter utökas med en utöver det antal&lt;br&gt;som anges i första stycket. Om det&lt;br&gt;är påkallat med hänsyn till målets&lt;br&gt;omfattning eller annan särskild om-&lt;br&gt;ständighet gäller detsamma om an-&lt;br&gt;talet nämndemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de lagfarna ledamöterna skall vara ordförande i fastighetsdomsto-&lt;br&gt;len. Denne utses bland de lagfarna domarna i tingsrätten. Annan lagfaren&lt;br&gt;ledamot skall vara lagfaren domare i tingsrätten eller i annan tingsrätt.&lt;br&gt;Teknisk ledamot skall ha teknisk utbildning och erfarenhet av fastighets-&lt;br&gt;bildning eller fastighetsvärdering. Nämndemännen bör vara allmänt be-&lt;br&gt;trodda och väl förtrogna med sin orts förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det sedan huvudförhandling har påbörjats inträffar förfall för en av&lt;br&gt;de lagfarna ledamöterna eller för en av nämndemännen eller, om två&lt;br&gt;tekniska ledamöter deltar, för en av dem, är rätten ändå domför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annat fastighetsmål än som av- I fastighetsmål skall en teknisk&lt;br&gt;ses i 3 § andra stycket skall en tek- ledamot ingå i hovrätten, såvida&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1974:1064.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagens rubrik 1974:1064&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4a§ 1987:751&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1982:1126. Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste Ivdelse IQR7-7SI Andrinnen innebär bl a att andra och tredie stvckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nisk ledamot ingå i hovrätten, såvi-&lt;br&gt;da inte hovrätten finner att med-&lt;br&gt;verkan av en sådan ledamot uppen-&lt;br&gt;bart inte är behövlig. Om särskilda&lt;br&gt;skäl föreligger, kan efter hovrättens&lt;br&gt;bestämmande två tekniska ledamö-&lt;br&gt;ter ingå i hovrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål som avses i 3 § andra styc-&lt;br&gt;ket får efter hovrättens bestämman-&lt;br&gt;de en teknisk ledamot ingå i rätten,&lt;br&gt;om målets beskaffenhet eller något&lt;br&gt;annat särskilt skäl föranleder det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandling av frågor om&lt;br&gt;prövningstillstånd skall hovrätten&lt;br&gt;bestå av två lagfarna ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;br&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte hovrätten finner att medver-&lt;br&gt;kan av en sådan ledamot uppenbart&lt;br&gt;inte är behövlig. Om särskilda skäl&lt;br&gt;föreligger, kan efter hovrättens be-&lt;br&gt;stämmande två tekniska ledamöter&lt;br&gt;ingå i hovrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. Beträffande mål som avser&lt;br&gt;klander mot sådana beslut av arrendenämnd som har meddelats före&lt;br&gt;ikraftträdandet och andra mål och ärenden angående arrende, hyra, bo-&lt;br&gt;stadsrätt och tvångsförvaltning av bostadsfastighet som har anhängiggjorts&lt;br&gt;hos fastighetsdomstol före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser.&lt;br&gt;Äldre bestämmelser om prövningstillstånd gäller fortfarande i fråga om&lt;br&gt;domar som har meddelats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 77 § bostadsrättslagen (1971:479)' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvist med anledning av upplåtelse&lt;br&gt;av nyttjanderätt enligt 1 § (bostads-&lt;br&gt;rättstvist) som ej ankommer på hy-&lt;br&gt;resnämnds prövning skall tas upp av&lt;br&gt;den fastighetsdomstol inom vars&lt;br&gt;område fastigheten är belägen. Be-&lt;br&gt;träffande laga domstol i bostads-&lt;br&gt;rättstvist som skall prövas enligt lag-&lt;br&gt;sökningslagen (1946:808) eller&lt;br&gt;handräckningslagen (1981:847)&lt;br&gt;finns bestämmelser i dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om förordnande av god&lt;br&gt;man enligt 80 § och mål om klander&lt;br&gt;av redovisning enligt 83 § skall tas&lt;br&gt;upp av tingsrätten i den ort där fas-&lt;br&gt;tigheten finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om förordnande av god&lt;br&gt;man enligt 80 § och mål om klander&lt;br&gt;av redovisning enligt 83 § skall tas&lt;br&gt;upp av tingsrätten i den ort där fas-&lt;br&gt;tigheten finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. 1 mål som har anhängiggjorts&lt;br&gt;hos fastighetsdomstol före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1982:353.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1987:243.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och&lt;br&gt;hyresnämnder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 21, 22 och 23 a §§ lagen (1973:188) om arren-&lt;br&gt;denämnder och hyresnämnder&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 nämnds beslut skall anges de skäl på vilka beslutet grundas, i den mån&lt;br&gt;det är behövligt. I beslut om avskrivning enligt 9 § andra stycket skall även&lt;br&gt;anges de nya villkor på vilka avtalet enligt 11 kap. 6 a § tredje stycket&lt;br&gt;jordabalken skall anses förlängt. Avser beslut enligt lagen (1975:1132) om&lt;br&gt;förvärv av hyresfastighet m. m. tillstånd till framtida förvärv, skall i beslu-&lt;br&gt;tet utsättas viss tid, högst ett år, för tillståndets giltighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om part kan klandra beslutet el-&lt;br&gt;ler besvära sig över det eller göra&lt;br&gt;ansökan om återupptagande, anges&lt;br&gt;i beslutet vad parten därvid har att&lt;br&gt;iakttaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om part kan överklaga beslutet&lt;br&gt;eller göra ansökan om återuppta-&lt;br&gt;gande, anges i beslutet vad parten&lt;br&gt;därvid har att iaktta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Håller nämnden förhandling i ärendet och kan på grund av ärendets&lt;br&gt;beskaffenhet eller annan särskild omständighet beslut ej meddelas samma&lt;br&gt;dag som förhandlingen avslutats, meddelas beslutet inom två veckor&lt;br&gt;därefter, om ej synnerligt hinder möter. Underrättelse om tiden för beslu-&lt;br&gt;tets meddelande skall lämnas vid förhandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligt beslut tillställes part genom nämndens försorg. Vad som sagts nu&lt;br&gt;gäller dock ej beslut om avskrivning enligt 8 eller 12 §, om beslutet medde-&lt;br&gt;las vid förhandling i partens närvaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skiljaktig mening förekommit, skall denna meddelas parterna på&lt;br&gt;samma sätt som beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av nämnd äger, sedan tid&lt;br&gt;för klander eller besvär utgått när&lt;br&gt;talan får föras mot beslutet, rätts-&lt;br&gt;kraft, såvitt därigenom avgjorts frå-&lt;br&gt;ga som avses i 1 § första stycket 2&lt;br&gt;eller 5 eller 4 § första stycket, 2, 2 a,&lt;br&gt;3, 5 a, 6, 7, 8 eller 9. Vad som sagts&lt;br&gt;nu gäller dock ej beslut, varigenom&lt;br&gt;ansökan om åtgärdsföreläggande&lt;br&gt;enligt 12 kap. 16 § andra stycket&lt;br&gt;eller tillstånd enligt 12 kap. 23 §&lt;br&gt;andra stycket, 34 — 37 eller 40 § jor-&lt;br&gt;dabalken eller 30 § andra stycket&lt;br&gt;bostadsrättslagen (1971:479) eller&lt;br&gt;ansökan om uppskov enligt 12 kap.&lt;br&gt;59 § jordabalken eller ansökan om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av nämnd äger, sedan tid&lt;br&gt;för överklagande utgått när talan&lt;br&gt;får föras mot beslutet, rättskraft,&lt;br&gt;såvitt därigenom avgjorts fråga&lt;br&gt;som avses i 1 § första stycket 2 eller&lt;br&gt;5 eller 4 § första stycket, 2, 2 a, 3, 5&lt;br&gt;a, 6, 7, 8 eller 9. Vad som sagts nu&lt;br&gt;gäller dock ej beslut, varigenom an-&lt;br&gt;sökan om åtgärdsföreläggande en-&lt;br&gt;ligt 12 kap. 16 § andra stycket eller&lt;br&gt;tillstånd enligt 12 kap. 23 § andra&lt;br&gt;stycket, 34 — 37 eller 40 § jordabal-&lt;br&gt;ken eller 30 § andra stycket bo-&lt;br&gt;stadsrättslagen (1971:479) eller an-&lt;br&gt;sökan om uppskov enligt 12 kap.&lt;br&gt;59 § jordabalken eller ansökan om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1985:660.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:928.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:928.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbud eller medgivande som avses&lt;br&gt;i 2 a § bostadssaneringslagen&lt;br&gt;(1973:531) eller yrkande om rätt&lt;br&gt;till förhandlingsordning enligt 9 §&lt;br&gt;hyresförhandlingslagen (1978:304)&lt;br&gt;eller ansökan om anvisningsrätt en-&lt;br&gt;ligt 3 § lagen (1987: 1274) om kom-&lt;br&gt;munal bostadsanvisningsrätt läm-&lt;br&gt;nats utan bifall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbud eller medgivande som avses&lt;br&gt;i 2 a § bostadssaneringslagen&lt;br&gt;(1973:531) eller yrkande om rätt&lt;br&gt;till förhandlingsordning enligt 9 §&lt;br&gt;hyresförhandlingslagen (1978:304)&lt;br&gt;eller ansökan om anvisningsrätt en-&lt;br&gt;ligt 3 § lagen (1987:1274) om kom-&lt;br&gt;munal bostadsanvisningsrätt läm-&lt;br&gt;nats utan bifall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 27 och 38 §§ förvaltningslagen (1986:223) om om-&lt;br&gt;prövning av beslut skall inte tillämpas hos nämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 a §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätt för part att klandra beslut&lt;br&gt;av arrendenämnd i arrendetvist&lt;br&gt;finns bestämmelser i 8 kap. 31 §&lt;br&gt;jordabalken, 16 § lagen (1957:390)&lt;br&gt;om fiskearrenden och 53 § jakt-&lt;br&gt;lagen (1987:259).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendenämndens yttrande en-&lt;br&gt;ligt 12 a § andra stycket får inte&lt;br&gt;överklagas. Nämndens beslut i så-&lt;br&gt;dana frågor som avses i 23 § tredje&lt;br&gt;stycket får överklagas genom be-&lt;br&gt;svär hos fastighetsdomstolen. Det-&lt;br&gt;samma gäller nämndens beslut en-&lt;br&gt;ligt lagen (1985:658) om arrendato-&lt;br&gt;rers rätt att förvärva arrendestället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besvärhandlingen skall ges in till&lt;br&gt;arrendenämnden inom tre veckor&lt;br&gt;från den dag beslutet meddelades. I&lt;br&gt;fråga om handläggningen hos ar-&lt;br&gt;rendenämnnden och fastighets-&lt;br&gt;domstolen tillämpas bestämmelser-&lt;br&gt;na i 52 kap. 2—12 §§ rättegångsbal-&lt;br&gt;ken på motsvarande sätt. Fastig-&lt;br&gt;hetsdomstolens beslut med anled-&lt;br&gt;ning av besvär i frågor som avses i&lt;br&gt;andra stycket tredje meningen eller i&lt;br&gt;23 § tredje stycket 1 — 3 får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överklagande av en arrende-&lt;br&gt;nämnds beslut i en arrendetvist el-&lt;br&gt;ler i ett ärende enligt lagen (1985:&lt;br&gt;658) om arrendators rätt att förvär-&lt;br&gt;va arrendestället finns bestämmel-&lt;br&gt;ser i 8 kap. 31 § jordabalken, 16 §&lt;br&gt;lagen (1957:390) om fiskearren-&lt;br&gt;den, 14 § lagen om arrendatorers&lt;br&gt;rätt att förvärva arrendestället och&lt;br&gt;53 §jaktlagen (1987:259).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendenämndens yttrande en-&lt;br&gt;ligt 12 a § andra stycket får inte&lt;br&gt;överklagas. Nämndens beslut i så-&lt;br&gt;dana frågor som avses i 23 § tredje&lt;br&gt;stycket får överklagas genom be-&lt;br&gt;svär hos bostadsdomstolen inom tre&lt;br&gt;veckor från den dag beslutet medde-&lt;br&gt;lades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om handläggningen hos&lt;br&gt;arrendenämnden av en besvärs-&lt;br&gt;handling som avses i första eller&lt;br&gt;andra stycket tillämpas bestämmel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1987:264.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;serna i 52 kap. 2 och 4 §§ rätte-&lt;br&gt;gångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. 22 och 23 a§§ i dess äldre&lt;br&gt;lydelse gäller fortfarande om arrendenämndens beslut har meddelats före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 5, 7, 13, 14, 18, 23 och 28 §§ lagen&lt;br&gt;(1974:1082) om bostadsdomstol skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdomstolen upptager be-&lt;br&gt;svär mot beslut av hyresnämnd en-&lt;br&gt;ligt vad som föreskrives i lag eller&lt;br&gt;annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdomstolen tar upp över-&lt;br&gt;klaganden av beslut av hyresnämn-&lt;br&gt;der och arrendenämnder enligt vad&lt;br&gt;som föreskrivs i lag eller annan för-&lt;br&gt;fattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdomstolen består av&lt;br&gt;minst tre ledamöter, som är lagkun-&lt;br&gt;niga och erfarna i domarvärv (lag-&lt;br&gt;farna ledamöter), en ledamot med&lt;br&gt;teknisk utbildning och erfarenhet&lt;br&gt;av värderings- eller byggnadsteknik&lt;br&gt;(teknisk ledamot) samt högst tolv&lt;br&gt;ledamöter med särskild sakkun-&lt;br&gt;skap om förhållandena på bostads-&lt;br&gt;marknaden (intresseledamöter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdomstolen består av&lt;br&gt;minst tre ledamöter, som är lagkun-&lt;br&gt;niga och erfarna i domarvärv (lag-&lt;br&gt;farna ledamöter), en ledamot med&lt;br&gt;teknisk utbildning och erfarenhet&lt;br&gt;av värderings- och byggnadsteknik&lt;br&gt;(teknisk ledamot) samt högst tolv&lt;br&gt;ledamöter med särskild sakkun-&lt;br&gt;skap om förhållandena på bostads-&lt;br&gt;marknaden och högst åtta ledamö-&lt;br&gt;ter med särskild sakkunskap om ar-&lt;br&gt;rendeförhållanden (intresseleda-&lt;br&gt;möter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagfaren ledamot och teknisk le-&lt;br&gt;damot får ej förordnas bland perso-&lt;br&gt;ner som kan anses företräda fastig-&lt;br&gt;hetsägares, hyresgästers eller bo-&lt;br&gt;stadsrättshavares intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan intresseledamot förordnas&lt;br&gt;skall sådan riksorganisation av fas-&lt;br&gt;tighetsägare, bostadsrättsförening-&lt;br&gt;ar, hyresgäster, bostadsrättshavare&lt;br&gt;eller näringsidkare som med hän-&lt;br&gt;syn till medlemsantal, verksamhet&lt;br&gt;och övriga omständigheter kan an-&lt;br&gt;ses väl företräda den intressegrupp&lt;br&gt;som det är fråga om beredas tillfälle&lt;br&gt;att avge förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagfaren ledamot och teknisk le-&lt;br&gt;damot får inte förordnas bland per-&lt;br&gt;soner som kan anses företräda fas-&lt;br&gt;tighetsägares, jordägares, hyresgäs-&lt;br&gt;ters, bostadsrättshavares eller ar-&lt;br&gt;rendatorers intressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan intresseledamot förordnas&lt;br&gt;skall sådan riksorganisation av fas-&lt;br&gt;tighetsägare, jordägare, bostads-&lt;br&gt;rättsföreningar, hyresgäster, bos-&lt;br&gt;tadsrättshavare, näringsidkare eller&lt;br&gt;arrendatorer som med hänsyn till&lt;br&gt;medlemsantal, verksamhet och öv-&lt;br&gt;riga omständigheter kan anses väl&lt;br&gt;företräda den intressegrupp som&lt;br&gt;det är fråga om beredas tillfälle att&lt;br&gt;avge förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträder bostadsdomstolen med sju ledamöter, är tre av dem&lt;br&gt;lagfarna ledamöter och fyra av dem intresseledamöter. En av de lagfarna&lt;br&gt;ledamöterna är därvid ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av intresseledamöterna skall två&lt;br&gt;vara väl förtrogna med förvaltning&lt;br&gt;av hyresfastigheter eller, när målet&lt;br&gt;rör prövning av en fråga enligt 52 §&lt;br&gt;eller 60 § första stycket 1 bostads-&lt;br&gt;rättslagen (1971:479), av bostads-&lt;br&gt;rättsfastigheter. Om målet rör&lt;br&gt;en hyresfastighet som ägs av&lt;br&gt;staten, en kommun, en landstings-&lt;br&gt;kommun, ett kommunalförbund,&lt;br&gt;ett allmännyttigt bostadsföretag el-&lt;br&gt;ler ett aktiebolag, som helt ägs av&lt;br&gt;en kommun eller en landstings-&lt;br&gt;kommun, skall dessa ledamöter fö-&lt;br&gt;reträdesvis vara väl förtrogna med&lt;br&gt;förvaltning av hyresfastigheter som&lt;br&gt;tillhör andra än enskilda. Om målet&lt;br&gt;rör en hyresfastighet som ägs av nå-&lt;br&gt;gon enskild, skall de företrädesvis&lt;br&gt;vara väl förtrogna med förvaltning&lt;br&gt;av sådana fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De återstående två intresseleda-&lt;br&gt;möterna skall vara väl förtrogna&lt;br&gt;med hyresgästers eller bostadsrätts-&lt;br&gt;havares förhållanden. Om målet&lt;br&gt;rör prövning av en fråga enligt 12&lt;br&gt;kap. 36 § jordabalken, skall dessa&lt;br&gt;ledamöter vara väl förtrogna med&lt;br&gt;näringsidkande hyresgästers förhål-&lt;br&gt;landen. Om målet rör prövning av&lt;br&gt;en fråga enligt 52 § eller 60 § första&lt;br&gt;stycket 1 bostadsrättslagen, skall de&lt;br&gt;vara väl förtrogna med bostads-&lt;br&gt;rättshavares förhållanden. I andra&lt;br&gt;mål skall de vara väl förtrogna med&lt;br&gt;bostadshyresgästers förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av intresseledamöterna skall /&lt;br&gt;hyresmål två vara väl förtrogna&lt;br&gt;med förvaltning av hyresfastigheter&lt;br&gt;eller, när målet rör prövning av en&lt;br&gt;fråga enligt 52 § eller 60 § första&lt;br&gt;stycket 1 bostadsrättslagen&lt;br&gt;(1971:479), av bostadsrättsfastig-&lt;br&gt;heter. Om målet rör en hyres-&lt;br&gt;fastighet som ägs av staten, en&lt;br&gt;landstingskommun, ett kommunal-&lt;br&gt;förbund, ett allmännyttigt bostads-&lt;br&gt;företag eller ett aktiebolag, som helt&lt;br&gt;ägs av en kommun eller en lands-&lt;br&gt;tingskommun, skall dessa ledamö-&lt;br&gt;ter företrädesvis vara väl förtrogna&lt;br&gt;med förvaltning av hyresfastigheter&lt;br&gt;som tillhör andra än enskilda. Om&lt;br&gt;målet rör en hyresfastighet som ägs&lt;br&gt;av någon enskild, skall de företrä-&lt;br&gt;desvis vara väl förtrogna med för-&lt;br&gt;valtning av sådana fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De återstående två intresseleda-&lt;br&gt;möterna i hyresmål skall vara väl&lt;br&gt;förtrogna med hyresgästers eller&lt;br&gt;bostadsrättshavares förhållanden.&lt;br&gt;Om målet rör prövning av en fråga&lt;br&gt;enligt 12 kap. 36 § jordabalken,&lt;br&gt;skall dessa ledamöter vara väl för-&lt;br&gt;trogna med näringsidkande hyres-&lt;br&gt;gästers förhållanden. Om målet rör&lt;br&gt;prövning av en fråga enligt 52 § el-&lt;br&gt;ler 60 § första stycket 1 bostads-&lt;br&gt;rättslagen, skall de vara väl förtrog-&lt;br&gt;na med bostadsrättshavares förhål-&lt;br&gt;landen. I andra mål skall de vara&lt;br&gt;väl förtrogna med bostadshyresgäs-&lt;br&gt;ters förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arrendemål skall två av intresse-&lt;br&gt;ledamöterna såsom ägare av jord-&lt;br&gt;bruksfastighet eller på annat sätt ha&lt;br&gt;förvärvat erfarenhet av arrendeför-&lt;br&gt;hållanden och två ledamöter vara&lt;br&gt;jordbruksarrendatorer eller, när&lt;br&gt;målet rör bostadsarrende, bostads-&lt;br&gt;arrendatorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1988/89:95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträder bostadsdomstolen med fyra ledamöter, är två av dem&lt;br&gt;lagfarna ledamöter och två av dem intresseledamöter. En av de lagfarna&lt;br&gt;ledamöterna är därvid ordförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av intresseledamöterna skall en&lt;br&gt;företräda fastighetsägareintressen&lt;br&gt;och en bostadsrättshavares eller hy-&lt;br&gt;resgästers intressen. I övrigt äger&lt;br&gt;13 § andra och tredje styckena mot-&lt;br&gt;svarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klagande får ej ändra sin talan&lt;br&gt;till att avse annan del av hyres-&lt;br&gt;nämndens beslut än den som upp-&lt;br&gt;givits i besvärsinlagan. Part kan i&lt;br&gt;bostadsdomstolen till stöd för sin&lt;br&gt;talan åberopa omständighet som ej&lt;br&gt;förebragts tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av intresseledamöterna skall z&lt;br&gt;hyresmål en företräda fastighets-&lt;br&gt;ägareintressen och en bostadsrätts-&lt;br&gt;havares eller hyresgästers intressen.&lt;br&gt;I arrendemål skall en företräda&lt;br&gt;jordägares intressen och en arrenda-&lt;br&gt;torers intressen. I övrigt skall 13 §&lt;br&gt;andra — jjärde styckena tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klaganden får zwZe ändra sin ta-&lt;br&gt;lan till att avse annan del av det&lt;br&gt;överklagade beslutet än den som&lt;br&gt;uppgivits i besvärsinlagan. Parter-&lt;br&gt;na kan i bostadsdomstolen till stöd&lt;br&gt;för sin talan åberopa omständighe-&lt;br&gt;ter som inte förebragts tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bostadsdomstolen får hålla förhör med vittne eller sakkunnig under ed&lt;br&gt;och med part under sanningsförsäkran, om det är erforderligt för utred-&lt;br&gt;ningen och bevisningen icke finnes kunna föras på annat sätt med avsevärt&lt;br&gt;ringare besvär eller kostnad. Under motsvarande förutsättningar får dom-&lt;br&gt;stolen hålla syn på stället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har vittne eller sakkunnig eller&lt;br&gt;part under sanningsförsäkran hörts&lt;br&gt;inför hyresnämnden och beror av-&lt;br&gt;görandet även i bostadsdomstolen&lt;br&gt;av tilltron till den bevisningen, får&lt;br&gt;ändring i hyresnämndens beslut i&lt;br&gt;denna del ej ske, om ej beviset upp-&lt;br&gt;tagits ånyo vid bostadsdomstolen&lt;br&gt;eller synnerliga skäl föreligger att&lt;br&gt;dess värde är ett annat än hyres-&lt;br&gt;nämnden antagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har vittne eller sakkunnig eller&lt;br&gt;part under sanningsförsäkran hörts&lt;br&gt;inför hyresnämnden eller arrende-&lt;br&gt;nämnden och beror avgörandet&lt;br&gt;även i bostadsdomstolen av tilltron&lt;br&gt;till den bevisningen, får ändring i&lt;br&gt;nämndens beslut i denna del inte&lt;br&gt;ske, om inte beviset upptagits på&lt;br&gt;nytt vid bostadsdomstolen eller&lt;br&gt;synnerliga skäl föreligger att dess&lt;br&gt;värde är ett annat än nämnden an-&lt;br&gt;tagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av bostadsdomstol äger&lt;br&gt;rättskraft, såvitt därigenom av-&lt;br&gt;gjorts fråga som avses i 4 § första&lt;br&gt;stycket 2, 2 a, 3, 5 a, 6, 7, 8 eller 9&lt;br&gt;lagen (1973:188) om arrendenämn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av bostadsdomstol äger&lt;br&gt;rättskraft, såvitt därigenom av-&lt;br&gt;gjorts fråga som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket 2 eller 5, 4 § första stycket 2,&lt;br&gt;2 a, 3, 5 a, 6, 7, 8 eller 9 lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1988/89:95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:1171.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1975:1299.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:929.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;der och hyresnämnder. Vad som&lt;br&gt;sagts nu gäller dock ej beslut, var-&lt;br&gt;igenom ansökan om åtgärdsföreläg-&lt;br&gt;gande enligt 12 kap. 16 § andra&lt;br&gt;stycket eller tillstånd enligt 12 kap.&lt;br&gt;23 § andra stycket, 34, 36 eller 37 §&lt;br&gt;jordabalken eller ansökan om för-&lt;br&gt;bud eller medgivande som avses i 2&lt;br&gt;a § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bostadssaneringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:531) eller yrkande om rätt&lt;br&gt;till förhandlingsordning enligt 9 §&lt;br&gt;hyresförhandlingslagen (1978:304)&lt;br&gt;eller ansökan om anvisningsrätt en-&lt;br&gt;ligt 3 § lagen (1987:1274) om kom-&lt;br&gt;munal bostadsanvisningsrätt läm-&lt;br&gt;nats utan bifall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:188) om arrendenämnder&lt;br&gt;och hyresnämnder. Vad som sagts&lt;br&gt;nu gäller dock ej beslut, varigenom&lt;br&gt;ansökan om åtgärdsföreläggande&lt;br&gt;enligt 12 kap. 16 § andra stycket&lt;br&gt;eller tillstånd enligt 12 kap. 23 §&lt;br&gt;andra stycket, 34, 36 eller 37 § jor-&lt;br&gt;dabalken eller ansökan om förbud&lt;br&gt;eller medgivande som avses i 2 a §&lt;br&gt;bostadssaneringslagen (1973:531)&lt;br&gt;eller yrkande om rätt till förhand-&lt;br&gt;lingsordning enligt 9 § hyresför-&lt;br&gt;handlingslagen (1978:304) eller an-&lt;br&gt;sökan om anvisningsrätt enligt 3 §&lt;br&gt;lagen (1987:1274) om kommunal&lt;br&gt;bostadsanvisningsrätt lämnats&lt;br&gt;utan bifall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i bostadsförvaltningslagen (1977:792)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 23 § bostadsförvaltningslagen (1977:792) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill fastighetsägaren klandra re-&lt;br&gt;dovisning för viss redovisningspe-&lt;br&gt;riod, skall han inom ett år från det&lt;br&gt;han av hyresnämnden mottog redo-&lt;br&gt;visningen väcka talan mot förvalta-&lt;br&gt;ren vid fastighetsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill fastighetsägaren klandra re-&lt;br&gt;dovisning för viss redovisningspe-&lt;br&gt;riod, skall han inom ett år från det&lt;br&gt;han av hyresnämnden mottog redo-&lt;br&gt;visningen väcka talan mot förvalta-&lt;br&gt;ren vid tingsrätten i den ort där fas-&lt;br&gt;tigheten finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åberopas som grund för klandertalan omständighet som icke hänför sig&lt;br&gt;till viss avlämnad redovisning, får talan väckas inom ett år från det&lt;br&gt;fastighetsägaren mottog redovisning med anledning av att förvaltarens&lt;br&gt;uppdrag upphörde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för&lt;br&gt;utländska kärande att ställa säkerhet for rättegångskostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2§ lagen (1980:307) om skyldighet för ut-&lt;br&gt;ländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader skall ha följan-&lt;br&gt;de lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet behöver inte ställas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mål som handläggs enligt lagen&lt;br&gt;(1974:371) om rättegången i ar-&lt;br&gt;betstvister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mål vid fastighetsdomstol som&lt;br&gt;inte avser en arrende-, hyres- eller&lt;br&gt;bostadsrättstvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ansökningsmål enligt 13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § vattenlagen (1983:291),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. växelmål och checkmål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. mål som har tagits upp efter&lt;br&gt;offentlig stämning, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. mål vid förvaltningsdomstol&lt;br&gt;eller marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet behöver inte ställas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mål som handläggs enligt lagen&lt;br&gt;(1974:371) om rättegången i ar-&lt;br&gt;betstvister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mål vid fastighetsdomstol,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ansökningsmål enligt 13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § vattenlagen (1983:291),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. växelmål och checkmål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. mål som har tagits upp efter&lt;br&gt;offentlig stämning, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. mål vid förvaltningsdomstol&lt;br&gt;eller marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet behöver inte heller ställas i annat fall om talan väcks genom&lt;br&gt;genstämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1983:665.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i handräckningslagen (1981:847)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2§ handräckningslagen (1981:847) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om handräckning skall&lt;br&gt;göras skriftligen. Beträffande laga&lt;br&gt;domstol gäller vad som är föreskri-&lt;br&gt;vet om tvistemål. Arrende-, hyres-&lt;br&gt;och bostadsrättstvister skall dock tas&lt;br&gt;upp av tingsrätten i den ort där fas-&lt;br&gt;tigheten finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om handräckning skall&lt;br&gt;göras skriftligen. Beträffande laga&lt;br&gt;domstol gäller vad som är föreskri-&lt;br&gt;vet om tvistemål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten prövar självmant sin behörighet. Sökandens uppgift om de om-&lt;br&gt;ständigheter som betingar rättens behörighet skall godtas, om det inte kan&lt;br&gt;antas att den är oriktig. Har ansökningen upptagits, skall rätten ej på nytt&lt;br&gt;pröva sin behörighet, såvida inte svaranden begär det eller fråga uppkom-&lt;br&gt;mer om tillämpning av 10 kap. 17 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har återvinning sökts mot utslag enligt denna lag, skall rätten förordna&lt;br&gt;om målets fortsatta handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stämning skall anses utfärdad genom förordnande enligt första stycket.&lt;br&gt;Kan målet anses tillräckligt förberett genom den tidigare handläggningen,&lt;br&gt;får det genast utsättas till huvudförhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den tingsrätt som har handlagt&lt;br&gt;målet inte behörig att efter återvin-&lt;br&gt;ning pröva målet, skall detta över-&lt;br&gt;lämnas till den tingsrätt som är be-&lt;br&gt;hörig. Beslut om överlämnande får&lt;br&gt;inte överklagas. Om den tingsrätt&lt;br&gt;som har mottagit målet finner sig&lt;br&gt;obehörig, skall den visa målet åter&lt;br&gt;till den tingsrätt som har överläm-&lt;br&gt;nat det. När ett mål har överläm-&lt;br&gt;nats, gäller första och andra stycke-&lt;br&gt;na i fråga om den tingsrätt till vil-&lt;br&gt;ken målet har överlämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1982:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1987:753. Ändringen innebär att tredje stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 Förslag till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att&lt;br&gt;förvärva arrendestället&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1985:658) om arrendatorers rätt&lt;br&gt;att förvärva arrendestället skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förfarandet vid arren-&lt;br&gt;denämnden och överklagande av&lt;br&gt;nämndens beslut i ärenden enligt&lt;br&gt;denna lag finns bestämmelser i&lt;br&gt;lagen (1973:188) om arrendenämn-&lt;br&gt;der och hyresnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förfarandet vid arren-&lt;br&gt;denämnden finns bestämmelser i&lt;br&gt;lagen (1973:188) om arrendenämn-&lt;br&gt;der och hyresnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendenämndens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos bo-&lt;br&gt;stadsdomstolen genom besvär inom&lt;br&gt;tre veckor från den dag beslutet&lt;br&gt;meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vardera parten skall svara för sina rättegångskostnader med anledning&lt;br&gt;av att nämndens beslut överklagas, i den mån annat inte följer av 18 kap.&lt;br&gt;6 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den juli 1990. Äldre bestämmelser gäller fortfa-&lt;br&gt;rande i fråga om besvär mot sådana beslut av en arrendenämnd som har&lt;br&gt;meddelats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i jaktlagen (1987:259)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 53 § jaktlagen (1987:259) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om arrendenämnd finns i 8 kap. jordabalken och i lagen&lt;br&gt;(1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en part inte godtar en arren-&lt;br&gt;denämnds beslut i fråga om förläng-&lt;br&gt;ning av ett avtal om jakträttsupplå-&lt;br&gt;telse eller om villkoren for en sådan&lt;br&gt;förlängning, får parten klandra be-&lt;br&gt;slutet genom att väcka talan mot&lt;br&gt;den andra parten vid den fastighets-&lt;br&gt;domstol inom vars område fastighe-&lt;br&gt;ten är belägen. Klandras inte beslu-&lt;br&gt;tet inom två månader från den dag&lt;br&gt;då beslutet meddelades, är partens&lt;br&gt;rätt till talan förlorad. Tvist som ef-&lt;br&gt;ter klander är anhängig vid domstol&lt;br&gt;får återförvisas till arrendenämn-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdomstolens dom i fråga&lt;br&gt;om fastställande av villkor enligt&lt;br&gt;19 § och hovrättens dom i fråga om&lt;br&gt;förlängning av ett avtal om jakt-&lt;br&gt;rättsupplåtelse eller fastställande av&lt;br&gt;villkor i samband med sådan för-&lt;br&gt;längning får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arrendenämndens beslut i fråga&lt;br&gt;om förlängning av ett avtal om jakt-&lt;br&gt;rättsupplåtelse eller om villkoren för&lt;br&gt;en sådan förlängning får överklagas&lt;br&gt;hos bostadsdomstolen genom besvär&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag beslu-&lt;br&gt;tet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990. Äldre regler gäller fortfarande&lt;br&gt;om arrendenämndens beslut har meddelats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Ändringen innebär bl. a. att tredje stycket upphävs.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;över promemorian (Ds 1989:40)&lt;br&gt;Fastighetsdomstolarna — Överprövningen av&lt;br&gt;arrendenämndernas avgöranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande över promemorian har till justitiedepartementet avgetts av justi-&lt;br&gt;tiekanslern, bostadsdomstolen, domstolsverket, statskontoret, riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket, Svea hovrätt, hovrätten for Nedre Norrland, Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt, Eskilstuna tingsrätt, Katrineholms tingsrätt, Nyköpings tings-&lt;br&gt;rätt, Borås tingsrätt, Vänersborgs tingsrätt, Trollhättans tingsrätt, Härnö-&lt;br&gt;sands tingsrätt, Sundsvalls tingsrätt, Sollefteå tingsrätt, hyresnämnden och&lt;br&gt;arrendenämnden i Stockholm, hyresnämnden och arrendenämnden i Väs-&lt;br&gt;terås, hyresnämnden och arrendenämnden i Örebro, hyresnämnden och&lt;br&gt;arrendenämnden i Växjö, riksdagens ombudsmän, Sveriges domareför-&lt;br&gt;bund, Sveriges advokatsamfund, Nämndemännens riksförbund, HSB:s&lt;br&gt;riksförbund, Hyresgästernas riksförbund, Stockholms kooperativa bo-&lt;br&gt;stadsförening, Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation, Sveri-&lt;br&gt;ges fastighetsägareförbund, Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges jord-&lt;br&gt;bruksarrendatorers förbund, Sveriges jordägareförbund, Svenska förbun-&lt;br&gt;det för koloniträdgårdar och fritidsbyar, Samrådsgruppen för arrendators-&lt;br&gt;föreningarna på och omkring sydsvenska höglandet samt Uppsala univer-&lt;br&gt;sitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i jordabalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 12 kap. 71 § jordabalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;br&gt;71 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyrestvister som inte enligt 69 §&lt;br&gt;skall prövas av hyresnämnden skall&lt;br&gt;tas upp av den fastighetsdomstol&lt;br&gt;inom vars område fastigheten är be-&lt;br&gt;lägen. Rör tvisten kollektivavtal el-&lt;br&gt;ler tillämpning av ett sådant avtal i&lt;br&gt;fall som avses i 67 § andra stycket&lt;br&gt;skall den doek tas upp av arbets-&lt;br&gt;domstolen eller en tingsrätt enligt&lt;br&gt;vad som föreskrivs i lagen (1974:&lt;br&gt;371) om rättegången i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om laga domstol i tvister med an-&lt;br&gt;ledning av tillfällig upplåtelse av hus&lt;br&gt;eller del av hus Jor uppställning av&lt;br&gt;fordon finns bestämmelse i 10 kap.&lt;br&gt;10 § rättegångsbalken. Beträffande&lt;br&gt;laga domstol i hyrestvister som skall&lt;br&gt;prövas enligt lagsökningslagen&lt;br&gt;(1946:808) eller handräcknings-&lt;br&gt;lagen (1981:847) finns bestämmel-&lt;br&gt;ser i dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyrestvister som inte enligt 69 §&lt;br&gt;skall prövas av hyresnämnden och&lt;br&gt;som rör kollektivavtal eller till-&lt;br&gt;lämpning av ett sådant avtal i fall&lt;br&gt;som avses i 67 § andra stycket skall&lt;br&gt;tas upp av arbetsdomstolen eller en&lt;br&gt;tingsrätt enligt vad som föreskrivs i&lt;br&gt;lagen (1974:371) om rättegången i&lt;br&gt;arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande som avses i 70 § tas upp av arbetsdomstolen, om saken&lt;br&gt;rör kollektivavtal eller tillämpning av ett sådant avtal i fall som avses i 67 §&lt;br&gt;andra stycket, och i annat fall av bostadsdomstolen. Besvärshandlingen&lt;br&gt;skall ges in till hyresnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i mål där talan väckts vid fastighetsdomstol före ikraftträdan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1987:242. Ändringen innebär bl. a. att andra stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 kap. 10 § rättegångsbalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvist om äganderätt eller nytt-&lt;br&gt;janderätt till fast egendom, om rätt&lt;br&gt;till servitut eller annan särskild rätt&lt;br&gt;till egendomen eller om besittning&lt;br&gt;av egendomen skall upptagas av&lt;br&gt;rätten i den ort, där fastigheten är.&lt;br&gt;Lag samma vare, om tvisten rör&lt;br&gt;skyldighet för ägare eller innehava-&lt;br&gt;re av egendomen att fullgöra något,&lt;br&gt;som åligger honom i denna egen-&lt;br&gt;skap, eller, då nyttjanderätt eller&lt;br&gt;annan särskild rätt till egendomen&lt;br&gt;upplåtits, fråga är om vederlag för&lt;br&gt;upplåtelsen, byggnads underhåll el-&lt;br&gt;ler annat dylikt. Vad som sägs i&lt;br&gt;denna paragraf gäller dock ej arren-&lt;br&gt;de-, hyres- eller bostadsrättstvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvist med anledning av tillfällig&lt;br&gt;upplåtelse av nyttjanderätt till&lt;br&gt;mark eller hus eller del av hus för&lt;br&gt;uppställning av fordon skall vid till-&lt;br&gt;lämpning av paragrafen ej anses&lt;br&gt;som arrende- eller hyrestvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvist om äganderätt eller nytt-&lt;br&gt;janderätt till fast egendom, om rätt&lt;br&gt;till servitut eller annan särskild rätt&lt;br&gt;till egendomen eller om besittning&lt;br&gt;av egendomen skall upptagas av&lt;br&gt;rätten i den ort, där fastigheten är.&lt;br&gt;Lag samma vare, om tvisten rör&lt;br&gt;skyldighet för ägare eller innehava-&lt;br&gt;re av egendomen att fullgöra något,&lt;br&gt;som åligger honom i denna egen-&lt;br&gt;skap, eller, då nyttjanderätt eller&lt;br&gt;annan särskild rätt till egendomen&lt;br&gt;upplåtits, fråga är om vederlag för&lt;br&gt;upplåtelsen, byggnads underhåll el-&lt;br&gt;ler annat dylikt. Vad som sägs i&lt;br&gt;denna paragraf gäller dock ej arren-&lt;br&gt;detvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvist med anledning av tillfällig&lt;br&gt;upplåtelse av nyttjanderätt till&lt;br&gt;mark eller hus eller del av hus för&lt;br&gt;uppställning av fordon skall vid till-&lt;br&gt;lämpning av paragrafen ej anses&lt;br&gt;som arrendetvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ligger fastigheten under flera domstolar eller gäller tvisten flera fastighe-&lt;br&gt;ter under skilda domstolar, skall tvisten upptagas av den rätt, under vilken&lt;br&gt;huvuddelen ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i mål där talan väckts vid fastighetsdomstol före ikraftträdan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1977:1145.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 Förslag till&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1946:808) om lagsökning och&lt;br&gt;betalningsföreläggande (lagsökningslagen)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 31 § lagen (1946:808) om lagsökning och&lt;br&gt;betalningsföreläggande (lagsökningslagen) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om laga domstol i mål om lag-&lt;br&gt;sökning eller betalningsföreläggan-&lt;br&gt;de gäller vad som är föreskrivet om&lt;br&gt;tvistemål. Arrende-, hyres- och bo-&lt;br&gt;stadsrättstvister skall dock tas upp&lt;br&gt;av tingsrätten i den ort där fastighe-&lt;br&gt;ten finns. Rätten prövar självmant&lt;br&gt;sin behörighet. Borgenärens upp-&lt;br&gt;gift om de omständigheter som be-&lt;br&gt;tingar rättens behörighet skall god-&lt;br&gt;tas, om det inte kan antas att den är&lt;br&gt;oriktig. Har ansökningen upptagits,&lt;br&gt;skall rätten ej på nytt pröva sin be-&lt;br&gt;hörighet, såvida inte gäldenären be-&lt;br&gt;gär det eller fråga uppkommer om&lt;br&gt;tillämpning av 10 kap. 17 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om laga domstol i mål om lag-&lt;br&gt;sökning eller betalningsföreläggan-&lt;br&gt;de gäller vad som är föreskrivet om&lt;br&gt;tvistemål. Arrendetvister skall dock&lt;br&gt;tas upp av tingsrätten i den ort där&lt;br&gt;fastigheten finns. Rätten prövar&lt;br&gt;självmant sin behörighet. Borgenä-&lt;br&gt;rens uppgift om de omständigheter&lt;br&gt;som betingar rättens behörighet&lt;br&gt;skall godtas, om det inte kan antas&lt;br&gt;att den är oriktig. Har ansökningen&lt;br&gt;upptagits, skall rätten ej på nytt&lt;br&gt;pröva sin behörighet, såvida inte&lt;br&gt;gäldenären begär det eller fråga&lt;br&gt;uppkommer om tillämpning av 10&lt;br&gt;kap. 17 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1982:297.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i&lt;br&gt;fastighetsmål&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1969:246) om domstolar i&lt;br&gt;fastighetsmål&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4 a § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 och 13 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdomstol består av två lagfarna ledamöter, en teknisk ledamot&lt;br&gt;och två nämndemän. Om särskilda skäl föreligger, kan efter ordförandens&lt;br&gt;bestämmande ytterligare en teknisk ledamot ingå i domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärende angående ar-&lt;br&gt;rende, hyra, bostadsrätt eller&lt;br&gt;tvångsförvaltning av bostadsfastig-&lt;br&gt;het består domstolen dock av två&lt;br&gt;lagfarna ledamöter och tre nämn-&lt;br&gt;demän. Teknisk ledamot får efter&lt;br&gt;ordförandens bestämmande ingå i&lt;br&gt;domstolen i stället för en av nämn-&lt;br&gt;demännen, om målets beskaffenhet&lt;br&gt;eller annat särskilt skäl föranleder&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål eller ärende angående ar-&lt;br&gt;rende eller tvångsförvaltning av&lt;br&gt;bostadsfastighet består domstolen&lt;br&gt;dock av två lagfarna ledamöter och&lt;br&gt;tre nämndemän. Teknisk ledamot&lt;br&gt;får efter ordförandens bestämman-&lt;br&gt;de ingå i domstolen i stället för en&lt;br&gt;av nämndemännen, om målets be-&lt;br&gt;skaffenhet eller annat särskilt skäl&lt;br&gt;föranleder det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger särskilda skäl med hänsyn till målets omfattning eller&lt;br&gt;svårighetsgrad, får antalet lagfarna ledamöter utökas med en utöver det&lt;br&gt;antal som anges i första och andra styckena. Detsamma gäller i fråga om&lt;br&gt;antalet nämndemän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av de lagfarna ledamöterna skall vara ordförande i fastighetsdomsto-&lt;br&gt;len. Denne utses bland de lagfarna domarna i tingsrätten. Annan lagfaren&lt;br&gt;ledamot skall vara lagfaren domare i tingsrätten eller i annan tingsrätt.&lt;br&gt;Teknisk ledamot skall ha teknisk utbildning och erfarenhet av fastighets-&lt;br&gt;bildning eller fastighetsvärdering. Nämndemännen bör vara allmänt be-&lt;br&gt;trodda och väl förtrogna med sin orts förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det sedan huvudförhandling har påbörjats inträffar förfall för en av&lt;br&gt;de lagfarna ledamöterna eller för en av nämndemännen eller, om två&lt;br&gt;tekniska ledamöter deltar, för en av dem, är rätten ändå domför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annat fastighetsmål än som avses i 3 § andra stycket skall en teknisk&lt;br&gt;ledamot ingå i hovrätten, såvida inte hovrätten finner att medverkan av en&lt;br&gt;sådan ledamot uppenbart inte är behövlig. Om särskilda skäl föreligger,&lt;br&gt;kan efter hovrättens bestämmande två tekniska ledamöter ingå i hovrät-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1974:1064.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagens rubrik 1974:1064&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4a§ 1989:661&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:661.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:751. Ändringen innebär att tredje stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål som avses i 3 § andra stycket får efter hovrättens bestämmande en&lt;br&gt;teknisk ledamot ingå i rätten, om målets beskaffenhet eller något annat&lt;br&gt;särskilt skäl föranleder det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandling av frågor om&lt;br&gt;prövningstillstånd skall hovrätten&lt;br&gt;bestå av två lagfarna ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter skall fortfarande tillämpas beträffande mål och&lt;br&gt;ärenden angående hyra och bostadsrätt där talan väckts vid fastighets-&lt;br&gt;domstol före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Äldre föreskrifter om prövningstillstånd gäller fortfarande i fråga om&lt;br&gt;överklagade avgöranden som har meddelats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:32&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;förvaltningsdomstolar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1971:289) om allmänna förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till nämndeman i kammarrätt och länsrätt är svensk medborgare,&lt;br&gt;som är kyrkobokförd i länet och som inte är underårig eller har förvaltare&lt;br&gt;enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänsteman vid allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol, länsstyrelse, läns-&lt;br&gt;skattemyndighet eller under läns-&lt;br&gt;styrelse eller länsskattemyndighet&lt;br&gt;lydande myndighet, lagfaren doma-&lt;br&gt;re, åklagare, polisman eller advokat&lt;br&gt;eller annan som har till yrke att föra&lt;br&gt;andras talan inför rätta får inte vara&lt;br&gt;nämndeman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänsteman vid domstol, skatte-&lt;br&gt;myndighet, länsstyrelse eller under&lt;br&gt;länsstyrelse lydande myndighet,&lt;br&gt;lagfaren domare, åklagare, polis-&lt;br&gt;man eller advokat eller annan som&lt;br&gt;har till yrke att föra andras talan&lt;br&gt;inför rätta får inte vara nämnde-&lt;br&gt;man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndeman i länsrätt får inte samtidigt vara nämndeman i kammar-&lt;br&gt;rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fyllt sextio år eller uppger något giltigt hinder är inte&lt;br&gt;skyldig att ta emot uppdrag som nämndeman. Den som har avgått som&lt;br&gt;nämndeman är inte skyldig att ta emot nytt uppdrag förrän efter tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten prövar självmant den valdes behörighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:451.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 77 § bostadsrättslagen (1971:479)’ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvist med anledning av upplåtelse&lt;br&gt;av nyttjanderätt enligt 1 § (bostads-&lt;br&gt;rättstvist) som ej ankommer på hy-&lt;br&gt;resnämnds prövning skall tas upp av&lt;br&gt;den fastighetsdomstol inom vars&lt;br&gt;område fastigheten är belägen. Be-&lt;br&gt;träffande laga domstol i bostads-&lt;br&gt;rättstvist som skall prövas enligt lag-&lt;br&gt;sökningslagen (1946:808) eller&lt;br&gt;handräckningslagen (1981:847)&lt;br&gt;finns bestämmelser i dessa lagar.&lt;br&gt;Ärenden om förordnande av god&lt;br&gt;man enligt 80 § och mål om klander&lt;br&gt;av redovisning enligt 83 § skall tas&lt;br&gt;upp av tingsrätten i den ort där fas-&lt;br&gt;tigheten finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om förordnande av god&lt;br&gt;man enligt 80 § och mål om klander&lt;br&gt;av redovisning enligt 83 § skall tas&lt;br&gt;upp av tingsrätten i den ort där fas-&lt;br&gt;tigheten finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i mål där talan väckts vid fastighetsdomstol före ikraftträdan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Lagen omtryckt 1982:353.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:243.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 46 § rättshjälpslagen (1972:429) skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med rådgivning förstås i denna&lt;br&gt;lag rådgivning och därmed jämför-&lt;br&gt;lig åtgärd i rättslig angelägenhet un-&lt;br&gt;der högst en timme. Som rådgiv-&lt;br&gt;ning skall dock ej anses åtgärd för&lt;br&gt;upprättande av självdeklaration el-&lt;br&gt;ler åtgärd i angelägenhet som om-&lt;br&gt;fattas av förordnande som medde-&lt;br&gt;lats med stöd av 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med rådgivning förstås i denna&lt;br&gt;lag rådgivning och därmed jämför-&lt;br&gt;lig åtgärd i rättslig angelägenhet un-&lt;br&gt;der högst en timme. Som rådgiv-&lt;br&gt;ning skall dock ej anses åtgärd för&lt;br&gt;upprättande av självdeklaration el-&lt;br&gt;ler åtgärd i angelägenhet som om-&lt;br&gt;fattas av förordnande som medde-&lt;br&gt;lats med stöd av 8 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1982:300.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för&lt;br&gt;utländska kärande att ställa säkerhet fär rättegångskostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2§ lagen (1980:307) om skyldighet för ut-&lt;br&gt;ländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader skall ha följan-&lt;br&gt;de lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet behöver inte ställas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mål som handläggs enligt lagen&lt;br&gt;(1974:371) om rättegången i ar-&lt;br&gt;betstvister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mål vid fastighetsdomstol som&lt;br&gt;inte avser en arrende-, hyres- eller&lt;br&gt;bostadsrättstvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ansökningsmål enligt 13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § vattenlagen (1983:291),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. växelmål och checkmål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. mål som har tagits upp efter&lt;br&gt;offentlig stämning, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. mål vid förvaltningsdomstol&lt;br&gt;eller marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet behöver inte ställas i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mål som handläggs enligt lagen&lt;br&gt;(1974:371) om rättegången i ar-&lt;br&gt;betstvister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mål vid fastighetsdomstol som&lt;br&gt;inte avser en arrendetvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ansökningsmål enligt 13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § vattenlagen (1983:291),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. växelmål och checkmål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. mål som har tagits upp efter&lt;br&gt;offentlig stämning, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. mål vid förvaltningsdomstol&lt;br&gt;eller marknadsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerhet behöver inte heller ställas i annat fall om talan väcks genom&lt;br&gt;genstämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1983:665.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Fcrslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i handräckningslagen (1981:847)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2§ handräckningslagen (1981:847) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om handräckning skall&lt;br&gt;göras skriftligen. Beträffande laga&lt;br&gt;domstol gäller vad som är föreskri-&lt;br&gt;vet om tvistemål. Arrende-, hyres-&lt;br&gt;och bostadsrättstvister skall dock tas&lt;br&gt;upp av tingsrätten i den ort där fas-&lt;br&gt;tigheten finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om handräckning skall&lt;br&gt;göras skriftligen. Beträffande laga&lt;br&gt;domstol gäller vad som är föreskri-&lt;br&gt;vet om tvistemål. Arrendetvister&lt;br&gt;skall dock tas upp av tingsrätten i&lt;br&gt;den ort där fastigheten finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten prövar självmant sin behörighet. Sökandens uppgift om de om-&lt;br&gt;ständigheter som betingar rättens behörighet skall godtas, om det inte kan&lt;br&gt;antas att den är oriktig. Har ansökningen upptagits, skall rätten ej på nytt&lt;br&gt;pröva sin behörighet, såvida inte svaranden begär det eller fråga uppkom-&lt;br&gt;mer om tillämpning av 10 kap. 17 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1982:298.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1990-09-25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f. d. regeringsrådet Eskil Hellner, regeringsrådet Stig von&lt;br&gt;Bahr, justitierådet Hans-Gunnar Solerud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 20 september 1990 har&lt;br&gt;regeringen på hemställan av statsrådet Laila Freivalds beslutat inhämta&lt;br&gt;lagrådets yttrande över de lagförslag som tagits upp i lagrådsremiss om&lt;br&gt;fastighetsdomstolar m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Ann-Sofie&lt;br&gt;Broqvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har ingen erinran mot lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition.................................................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Lag om ändring i jordabalken................................ 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lag om ändring i rättegångsbalken............................ 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Lag om ändring i lagen (1946:808) om lagsökning och betalnings-&lt;br&gt;föreläggande .............................................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål&amp;nbsp;..&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdom-&lt;br&gt;stolar ..................................................... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479)................. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader ............. 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Lag om ändring i handräckningslagen (1981:847)............... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 oktober 1990 .. &amp;nbsp;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning.................................................. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Allmänmotivering ......................................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Gällande rätt .......................................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Avspecialisering av vissa&amp;nbsp;fastighetsmål .................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Arrendemålen.......................................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Endomarbehörighet i länsrätt i vissa mål enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga ..... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Vissa övriga frågor...................................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Kostnadsfrågor ............................................ 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Ikraftträdande m. m......................................... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Upprättade lagförslag....................................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Specialmotivering.......................................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Förslaget till lag om ändring i jordabalken ................. 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Förslaget till lag om ändring&amp;nbsp;i rättegångsbalken ............. 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1946:808) om lagsökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och betalningsföreläggande (lagsökningslagen).............. 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsmål........................................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningsdomstolar................................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen (1971:479) .. 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7 Förslaget till lag om ändring&amp;nbsp;i rättshjälpslagen (1972:429) .... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostna-&lt;br&gt;der ................................................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.9 Förslaget till lagom ändring i handräckningslagen (1981:847).&amp;nbsp;&amp;nbsp;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Hemställan................................................ 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Beslut .................................................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av Ds 1989:40 Fastighetsdomstolarna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91.32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Överprövningen av arrendenämndernas avgöranden . &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Promemorians lagförslag........................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser.................... 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag ........................ 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BilagaS Utdrag ur lagrådets protokoll den 25 september 1990 .. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:JuU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1990-10-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1990-10-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1990-10-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1990-10-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Centerpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 07:09:15</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE0332</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 07:09:15</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE0332</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__32.pdf</filnamn>
<filstorlek>1989746</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om fastighetsdomstolar, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/EBE3A253-FD31-4FBE-9EEF-A295A9CBCC07</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:JuU7</uppgift>
<ref_dok_id>GE01JuU7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Fastighetsdomstolar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:32&lt;br/&gt;
Fastighetsdomstolar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ju11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:32 Fastighetsdomstolar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:32&lt;br/&gt;
Fastighetsdomstolar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ju12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:32 Fastighetsdomstolar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Britta Bjelle  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:32&lt;br/&gt;
Fastighetsdomstolar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ju12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:32 Fastighetsdomstolar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Britta Bjelle  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av tredje vice talman Bertil Fiskesjö  och Rune Backlund  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:32&lt;br/&gt;
Fastighetsdomstolar, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ju11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:32 Fastighetsdomstolar, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av tredje vice talman Bertil Fiskesjö  och Rune Backlund  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>