<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2250032</hangar_id>
 <dok_id>GE03199</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>199</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:199</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>199</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-06-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:40:54</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:01:54</publicerad>
 <titel>om förbud mot vissa dopningsmedel</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03199/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03199</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE03199</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91: 199&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om förbud mot vissa dopningsmedel&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03199/prop_199091__199-1.png" style="width:32pt;height:26pt;"/&gt;
&lt;p&gt;EJ&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1990/91:199&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bi-&lt;br&gt;fogade utdrag ur regeringsprotokollet den 6 juni 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;O dd Engström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingela Thalén&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till en särskild lag om förbud mot vissa&lt;br&gt;dopningsmedel. Förslaget innebär att såväl innehav som andra förfaranden&lt;br&gt;som främjar tillgängligheten av de ifrågavarande medlen inte blir tillåtna för&lt;br&gt;annat än medicinskt eller vetenskapligt ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsåtlig överträdelse av lagens förbud - dopningsbrott - skall kunna&lt;br&gt;straffas med fängelse i upp till två år. För ringa brott föreslås påföljden bli&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 199&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:199&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om förbud mot vissa dopningsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) syntetiska anabola steroider,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) testosteron och dess derivat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) tillväxthormon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) kemiska substanser som ökar produktion och frigörelse av testosteron&lt;br&gt;och dess derivat eller av tillväxthormon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Medel som anges i 1 § får inte annat än för medicinskt eller veten-&lt;br&gt;skapligt ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. införas till landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. överlåtas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. framställas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förvärvas i överlåtelsesyfte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bjudas ut till försäljning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. innehas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som uppsåtligen bryter mot 2 § 2-6 döms för dopningsbrott till&lt;br&gt;fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brott som avses i första stycket att anse som ringa, döms till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om straff för olovlig införsel m.m. finns bestämmelser i lagen (1960:418)&lt;br&gt;om straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För försök eller förberedelse till sådant dopningsbrott som inte är att&lt;br&gt;anse som ringa döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken, om gärningen&lt;br&gt;gäller annan befattning än som avses i 2 § 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera har medverkat till brott som avses i 2 § 2-5, skall 23 kap. 4 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §§ brottsbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Medel som varit föremål för brott enligt denna lag eller värdet därav&lt;br&gt;samt vinning av sådant brott skall förklaras förverkat, om det inte är uppen-&lt;br&gt;bart oskäligt. Detsamma gäller förlag för sådant brott eller dess värde, om&lt;br&gt;förlaget mottagits och mottagandet utgör brott enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt denna lag eller&lt;br&gt;egendomens värde får förklaras förverkat, om det är påkallat till före-&lt;br&gt;byggande av brott eller annars särskilda skäl föreligger. Detsamma gäller&lt;br&gt;egendom med vilken har tagits befattning som utgör brott enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Angående beslag av egendom som kan antas vara förverkad enligt 5 §&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i rättegångsbalken, med den avvikelsen att bestämmel-&lt;br&gt;sen om att åtal skall väckas inom viss tid inte gäller i annat fall än då rätten ut-&lt;br&gt;satt sådan tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 § 1 och 3 samt 3 § lagen (1958:205) om förverkande Prop. 1990/91: 199&lt;br&gt;av alkoholhaltiga drycker m.m. skall tillämpas på motsvarande sätt då beslag&lt;br&gt;har skett av medel som avses i 1 § denna lag. Tiden för att anmäla missnöje&lt;br&gt;skall dock räknas från dagen för förordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 juni 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Engström, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén,&lt;br&gt;Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist,&lt;br&gt;G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Lööw, Molin,&lt;br&gt;Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Thalén&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om förbud mot vissa dopningsmedel&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 29 juni 1989 förordnade chefen för socialdepartementet i&lt;br&gt;samråd med chefen för bostadsdepartementet regeringsrådet Susanne Billum&lt;br&gt;Stegard att undersöka möjligheterna att via ändringar i läkemedelslagstift-&lt;br&gt;ningen minska tillgången på dopningsmedel. Uppdraget redovisades hösten&lt;br&gt;1989 i promemorian (Ds 1989:60) Åtgärder mot doping. I promemorian&lt;br&gt;föreslogs en särskild lag om vissa medel med hormonell inverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till protokollet i detta ärende bör som bilagor 1 och 2 fogas prome-&lt;br&gt;morians redovisning av Internationella Olympiska Kommitténs dopningslista&lt;br&gt;resp, det lagförslag som läggs fram i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanser-&lt;br&gt;na och en sammanställning över deras yttranden bör fogas till protokollet i&lt;br&gt;detta ärende som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 16 maj 1991 att inhämta lagrådets yttrande över&lt;br&gt;ett inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om förbud mot vissa&lt;br&gt;dopningsmedel. Det till lagrådet remitterade lagförslaget bör fogas till proto-&lt;br&gt;kollet i ärendet som bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har lämnat lagförslaget utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas&lt;br&gt;till protokollet i detta ärende som bilaga 5. Lagrådets granskning har lett till en&lt;br&gt;redaktionell ändring i 3 § i lagförslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande tar jag upp frågan om lagstiftning mot dopning. Jag har vid&lt;br&gt;mina överväganden samrått med chefema för justitie- och bostadsdeparte-&lt;br&gt;menten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Dopningsproblemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 &amp;nbsp;Allmän bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dopning har sedan länge använts i samband med idrottsutövning och innebär&lt;br&gt;i princip att idrottsutövaren försöker att förbättra sin prestationsförmåga på ett&lt;br&gt;konstlat sätt. Redan från antiken finns beskrivningar på dopning och i den&lt;br&gt;modema idrottsrörelsen har många fall uppmärksammats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De farmakologiska dopningsmedlen har hittills dominerat i dopnings-&lt;br&gt;sammanhang. Förutom dessa medel kan nämnas bloddopning, där en del av&lt;br&gt;idrottsutövarens blod lagras och reinfunderas strax före en tävling för att hans&lt;br&gt;syretransportkapacitet skall öka. De farmakologiska dopningsmedlen, som i&lt;br&gt;stor utsträckning utgörs av läkemedel, är här främst av intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dopningsmedlen har olika användningsområden. De ursprungliga medlen&lt;br&gt;användes i direkt samband med tävlingar för att öka prestationsförmågan.&lt;br&gt;Först under 1960-talet kom anabola steroider i bruk med syfte att under&lt;br&gt;träningsperioderna infor tävlingarna bygga upp idrottsutövarens muskulatur.&lt;br&gt;Numera används även medel som har till uppgift att dölja att ett dopnings-&lt;br&gt;preparat har använts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det står nu klart, att dopning, som ursprungligen förekom i huvudsak&lt;br&gt;bland elitidrottare, med tiden har spritt sig även till nivåerna därunder.&lt;br&gt;Numera är dopning inte heller endast ett problem för den egentliga idrotts-&lt;br&gt;rörelsen. Även i andra sammanhang där kroppsaktiviteter förekommer utnytt-&lt;br&gt;jas dopningsmedel, främst kanske bland kroppsbyggare på motionsnivå.&lt;br&gt;Flertalet av de dopningsmedel som används i Sverige har smugglats in i lan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företeelser som dopning strider mot idrottsrörelsens grundprincip, som&lt;br&gt;innebär att de tävlande skall förbättra och bibehålla sin prestationsförmåga på&lt;br&gt;ett naturligt sätt och mäta sina krafter på lika villkor. Detta argument mot&lt;br&gt;dopning är delvis av etiskt slag men får också betydelse till följd av ett ökat&lt;br&gt;inslag av ekonomiskt värdefulla priser i tävlingarna. Det finns emellertid även&lt;br&gt;medicinska invändningar mot användningen av dopning. När det gäller far-&lt;br&gt;makologiska medel används dessa sällan på medicinska indikationer och i de&lt;br&gt;doseringar som rekommenderas vid terapeutiskt bruk. Dopning innebär där-&lt;br&gt;för hälsorisker för idrottsutövama. Det är sålunda angeläget med ett aktivt en-&lt;br&gt;gagemang för att motverka spridningen av dopning i olika former och i skilda&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådet formulerade redan på 1960-talet följande rekommendation när&lt;br&gt;det gäller att definiera dopning: &amp;quot;Dopning är friska människors bruk av eller&lt;br&gt;administrering av kropp sfrämmande ämnen i någon form eller fysiologiska&lt;br&gt;substanser som tillföres kroppen i onormala mängder eller på ett onormalt sätt&lt;br&gt;med den enda avsikten att höja prestationsförmågan i tävling på ett konstlat&lt;br&gt;och osportsligt sätt. Dessutom måste olika psykologiska metoder att öka den&lt;br&gt;sportsliga prestationsförmågan betraktas som dopning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella Olympiska Kommittén (IOC) tog inför 1968 års olympiska Prop. 1990/91: 199&lt;br&gt;spel fram en lista över substanser som var att betrakta som dopningsmedel.&lt;br&gt;IOC:s lista hålls aktuell genom upprepade revideringar. Dopningstestverk-&lt;br&gt;samheten har utvecklats såväl inom som utom de olympiska spelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i Sverige centrala definitionen på dopning är antagen av Riks-&lt;br&gt;idrottsmötet år 1989 och bygger på IOC-definitionen. De flesta länder och&lt;br&gt;internationella specialidrottsförbund i världen hänvisar till IOC-definitionen i&lt;br&gt;sina egna regler. Definitionen, som är från år 1986, lyder: &amp;quot;Dopning är an-&lt;br&gt;vändandet av substanser tillhörande de olika grupperna av förbjudna medel,&lt;br&gt;men också användandet av illegala metoder, som t.ex. bloddopning&amp;quot;. Härtill&lt;br&gt;hör den nyss nämnda dopningslistan, som senast reviderats i april 1990, då&lt;br&gt;erythropoietin (EPO) tillkom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige leds kampen mot dopning av Sveriges Riksidrottsförbund (RF).&lt;br&gt;RF bildade år 1977 en dopningskommission. Det program som kommis-&lt;br&gt;sionen tog fram baserades på information, utbildning och kontrollverksam-&lt;br&gt;het. Arbetet ledde bl.a. fram till inrättandet av ett dopningslaboratorium vid&lt;br&gt;Huddinge sjukhus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 Dopningstestverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella olympiska kommitténs medicinska kommission ackrediterar de&lt;br&gt;laboratorier, som motsvarar viss uppställd standard och som arbetar efter be-&lt;br&gt;stämda procedurer. Reackreditering sker årligen av kommissionen. År 1990&lt;br&gt;fanns 20 ackrediterade laboratorier. Ett av dessa är dopningslaboratoriet vid&lt;br&gt;Huddinge sjukhus. Huddingelaboratoriet drivs i samverkan mellan två av&lt;br&gt;sjukhusets avdelningar - avdelningen för klinisk farmakologi resp, avdel-&lt;br&gt;ningen för klinisk kemi. Laboratoriet blev ackrediterat år 1985. Det bygger på&lt;br&gt;ett samarbete mellan RF och Stockholms läns landsting. De anställdas löner&lt;br&gt;samt analysutrustningen m.m. betalas från RF:s anslag medan landstinget&lt;br&gt;svarar för vissa kostnader. För budgetåret 1990/91 har riksidrottsstyrelsen&lt;br&gt;anslagit 6 milj, kr., vilket bl.a. avsetts för förstärkning av laboratoriet.&lt;br&gt;Nuvarande utrustning klarar ca 2 200 analyser per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontrollverksamheten har RF ca 200 ideellt arbetande kontrollfunk-&lt;br&gt;tionärer. Kontrollerna utförs av läkare eller sjuksköterska. Huvuddelen av&lt;br&gt;dopningskontrollema i Sverige sker nu som oanmälda stickprovskontroller&lt;br&gt;under träningsperioderna. Därjämte förekommer förannonserade kontroller i&lt;br&gt;samband med tävlingar. Vid större tävlingar är det normalt att medaljörerna&lt;br&gt;testas, kompletterat med ytterligare någon eller några som lottas fram. Vid&lt;br&gt;stickprovskontroller sker lottning vid träningstillfället. Dopningsprovet är&lt;br&gt;urinprov, som lämnas i två flaskor. Den ena, A-provet, skickas till dopnings-&lt;br&gt;laboratoriet för analys, medan den andra förvaras under betryggande former.&lt;br&gt;Om det första provet visar sig negativt anses idrottsutövaren inte dopad.&lt;br&gt;Reservprovet analyseras därför inte i dessa fall. Visar sig A-provet positivt&lt;br&gt;kan också reservprovet analyseras. Endast om också detta prov är positivt an-&lt;br&gt;ses idrottsutövaren dopad. Analysresultaten meddelas RFs dopningskom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mission, som i händelse av positivt resultat anmäler ärendet till berört special- Prop. 1990/91: 199&lt;br&gt;idrottsförbund för bestraffning. Kommissionen bevakar specialidrotts-&lt;br&gt;förbundets bestraffning och kan överklaga ärendet till Riksidrottsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3 Idrottsrörelsens åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom dopningskontrollverksamheten ägnar idrottsrörelsen stor kraft åt in-&lt;br&gt;formation och utbildning for att öka kunskaperna om dopningsproblemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under större delen av 1970-talet var dopning mest en akademisk fråga i&lt;br&gt;den svenska idrottsdebatten. Det som fick den svenska idrottsrörelsen att&lt;br&gt;reagera var ett uppmärksammat fall år 1981. En svensk, kvinnlig löparstjäma&lt;br&gt;visade sig vara dopad med anabola steroider, som hon fått av sin tränare.&lt;br&gt;Hon blev avstängd. Fallet gav upphov till en intensiv debatt om dopningens&lt;br&gt;vara eller inte vara. År 1984 falides två svenskar efter dopningskontroller vid&lt;br&gt;OS i Los Angeles, därav en brottare på medaljplats. För att intensifiera&lt;br&gt;kampen mot dopning höjdes statsanslagen vilket resulterade i en stor satsning&lt;br&gt;på opinionsbildning, information och utbildning. Hösten 1985 inleddes en&lt;br&gt;kampanj där man förde fram ett entydigt budskap - dopning är fusk. En&lt;br&gt;annan utgångspunkt var att dopningsmissbruket var ett hot mot hela idrotts-&lt;br&gt;rörelsen. Resultatet blev en kampanj under rubriken &amp;quot;Idrott utan doping&amp;quot; med&lt;br&gt;uppmaning att informera de aktiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska idrottsrörelsen har också varit framgångsrik internationellt&lt;br&gt;när det gäller kampen mot dopning. Representanter för den svenska idrotten&lt;br&gt;har i internationella organ drivit frågan om effektivare kontrollåtgärder och&lt;br&gt;gemensamma regler. De nordiska idrottsförbunden har utarbetat en gemen-&lt;br&gt;sam s.k. antidopningskonvention, som godkänts av samtliga berörda riks-&lt;br&gt;idrottsförbund. Enligt dokumentet kan en idrottsman när som helst och var&lt;br&gt;som helst underkastas kontroll, dvs. i vilket nordiskt land som helst och&lt;br&gt;under såväl träning som tävling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nordiska länderna agerade sedan gemensamt för att få till stånd mot-&lt;br&gt;svarande konvention inom Europarådet öppen även för stater som inte är&lt;br&gt;medlemmar i Europarådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den svenska idrottsrörelsen bedrivs ett arbete i internationell&lt;br&gt;samverkan för att få fram nya analysmetoder. En lista över dopningspreparat&lt;br&gt;har utarbetats i samarbete mellan idrottsrörelsen, Apoteksbolaget och läke-&lt;br&gt;medelsverket. Information om dopningslistan sprids genom apoteken.&lt;br&gt;Idrottsrörelsen har tagit initiativ för att få till stånd en märkning av de för-&lt;br&gt;bjudna dopningsmedlen. Med vetskap om att största delen av dopnings-&lt;br&gt;medlen smugglas in i landet har RF sedan en tid inlett ett nordiskt samarbete&lt;br&gt;med tullen. Då vidare mycket av dopningshanteringen sker via de s.k. gymen&lt;br&gt;försöker RF även vända sig till dessa motionsanläggningar som ligger utanför&lt;br&gt;den organiserade idrottsrörelsen och rikta information till besökare vid an-&lt;br&gt;läggningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten för idrottsrörelsen att genomdriva dopningstester både under&lt;br&gt;träning och tävling beror på att medlemmarna genom sitt medlemskap för-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bundit sig att inte använda dopningsmedel och att underkasta sig dopnings- Prop. 1990/91: 199&lt;br&gt;kontroll. Motsvarande möjlighet finns inte utanför idrottsrörelsen. En testning&lt;br&gt;av enskilda personer som vistas i en träningslokal som ägs t.ex. av en kom-&lt;br&gt;mun förutsätter samtycke av den som skall testas, då tvångsvisa tester inte får&lt;br&gt;ske utan uttryckligt lagstöd. Från idrottsrörelsens sida har man därför i stället&lt;br&gt;rekommenderat kommunerna att i samband med uthyrning av lokaler till olika&lt;br&gt;föreningar föreskriva att det är en väsendig förutsättning för hyresrättens be-&lt;br&gt;stånd att dopningsmedel inte förekommer i lokalerna eller att de som tränar&lt;br&gt;där är dopningsfria vid användandet av lokalerna. Vidare rekommenderas&lt;br&gt;kommunerna att kräva att föreningens stadgar ger möjlighet att utesluta med-&lt;br&gt;lem som t.ex. använder anabola steroider eller att som villkor för förenings-&lt;br&gt;bidrag föreskriva att föreningsmedlemmarna inte använder dopningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.4 Varifrån kommer dopningsmedlen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av uppgifter som redovisats i promemorian kan konstateras föl-&lt;br&gt;jande. I Sverige är förskrivningen av de läkemedel som används i dopnings-&lt;br&gt;sammanhang förhållandevis liten. Receptförfalskningar och stölder av läke-&lt;br&gt;medel förekommer inte i någon stor omfattning. Det stora tillflödet av anabola&lt;br&gt;steroider sker genom införsel från utlandet. Den legala införseln för privat&lt;br&gt;bruk är med hänsyn till de bestämmelser som gäller begränsad, varför impor-&lt;br&gt;ten till största delen är illegal. Läkemedelsförsörjningen är ofta annorlunda&lt;br&gt;organiserad utomlands, t.ex. med ett mycket stort antal små privata apotek,&lt;br&gt;vilket försvårar möjligheterna till kontroll. Det har därför varit ganska lätt att&lt;br&gt;komma över anabola steroider för insmuggling till bl.a. Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införseln sker dels av idrottsutövare för eget bruk, dels organiserat i syfte&lt;br&gt;att tjäna pengar. Hittills synes den illegala införseln av hormonpreparat till&lt;br&gt;Sverige främst ha genomförts av ett annat klientel än det som ägnar sig åt&lt;br&gt;narkotikahandel. Men det finns fall som visar att vad som börjar som miss-&lt;br&gt;bruk av hormonpreparat kan övergå i narkotikahantering. Tullen anser sig för&lt;br&gt;sin del i och för sig ha tillgång till tillräckligt effektiv lagstiftning genom lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för varusmuggling. Tillämpningen av denna har hittills&lt;br&gt;dock varit inriktad på narkotikabekämpningen och de beslag av hormon-&lt;br&gt;preparat som förekommit har ofta varit s.k. överskottsbeslag i jakten på nar-&lt;br&gt;kotika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistik från åren 1987-1989 visar på ett 30-tal tullbeslag per år av hor-&lt;br&gt;monpreparat. År 1990 gjordes 45 tullbeslag. År 1987 beslagtogs bl.a. drygt&lt;br&gt;160 000 tabletter och ampuller. För år 1990 var siffran ca 488 000, fördelat&lt;br&gt;på ca 482 000 tabletter och 6 000 ampuller. För narkotika bedöms att ca 5 %&lt;br&gt;av den illegala importen beslagtas. För hormonpreparaten får procentsatsen&lt;br&gt;antas vara betydligt lägre. Inköpsländer är främst länder i Sydeuropa och&lt;br&gt;Östeuropa. Oavsett storleken på beslagen synes, med några undantag, endast&lt;br&gt;ha utdömts bötesstraff för den olovliga införseln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sitt arbete med att bekämpa smuggling av dopningsmedel samarbetar Prop. 1990/91: 199&lt;br&gt;tullen med RF genom den regionala organisationen. Tullen samarbetar i dessa&lt;br&gt;frågor också med andra länders tullmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När medlen väl kommit in i landet upphör tullens uppgift.&lt;br&gt;Brottsutredningen blir då en sak för polisen, som dock med de nuvarande&lt;br&gt;straffbestämmelserna inte har tullens möjligheter att ingripa, Lex. genom hus-&lt;br&gt;rannsakan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.5 Internationellt samarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarådets konvention mot dopning. Konventionen, som upprättades och&lt;br&gt;öppnades för undertecknande den 16 november 1989, har för Sveriges del&lt;br&gt;trätt i kraft den 1 augusti 1990 (prop. 1989/90:142, SoU30, rskr. 316).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konventionen innebär bl.a. följande. I avsikt att minska och slutligen av-&lt;br&gt;skaffa dopning från idrotten åtar sig partema att vidta alla nödvändiga steg för&lt;br&gt;att kunna tillämpa konventionens bestämmelser. Dopning inom idrott definie-&lt;br&gt;ras som förmedling till idrottsutövare eller dessa personers bruk av vissa&lt;br&gt;farmakologiska dopningsmedel eller dopningsmetoder. Därvid hänvisas till&lt;br&gt;den dopningslista som skall godkännas av ett särskilt organ, den s.k. över-&lt;br&gt;vakningsgruppen. För att begränsa tillgängligheten och bruket av förbjudna&lt;br&gt;dopningsmedel och dopningsmetoder och i synnerhet anabola steroider skall&lt;br&gt;parterna vidta lämpliga lagstiftnings- eller administrativa åtgärder. Under&lt;br&gt;begreppet tillgänglighet inkluderas därvid bestämmelser för att kontrollera&lt;br&gt;omsättning, innehav, införsel, distribution och försäljning. För detta ändamål&lt;br&gt;skall som kriterium för offentliga bidrag gälla att idrottsorganisationema&lt;br&gt;effektivt tillämpar föreskrifter mot dopning. Partema skall vidare bistå sina&lt;br&gt;idrottsorganisationer med finansiering av dopningskontroller och analyser,&lt;br&gt;främja dopningskontroller såväl under som vid sidan av tävlingar samt främja&lt;br&gt;överenskommelser om dopningskontroller i andra länder av idrottsorganisa-&lt;br&gt;tionens medlemmar. Konventionen föreskriver vidare att partema skall verka&lt;br&gt;för att dopningslaboratorier, som kan ackrediteras enligt internationella regler,&lt;br&gt;inrättas. Partema skall vidare utarbeta utbildningsprogram och informations-&lt;br&gt;kampanjer om de faror som dopningen innebär för hälsan och för idrottens&lt;br&gt;etiska värden. Idrottsorganisationema skall uppmuntras att harmonisera sina&lt;br&gt;anti-dopningsbestämmelser och dopningslistor med motsvarande inter-&lt;br&gt;nationella, liksom regler för dopningskontroll och bestraffningsprocedur.&lt;br&gt;Idrottsorganisationema skall också uppmuntras att arbeta internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. övervakningsgruppens arbete. Som nyss nämnts antog&lt;br&gt;Europarådet sin konvention mot dopning under hösten 1989 och för Sveriges&lt;br&gt;del trädde den i kraft den 1 augusti 1990. För att övervaka tillämpningen av&lt;br&gt;konventionen har inrättats ett särskilt organ, en s.k. övervakningsgrupp.&lt;br&gt;Sverige hade möjlighet att delta i det första mötet med konventionens över-&lt;br&gt;vakningsgrupp, vilket ägde rum den 9-10 augusti 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervakningsgruppen beslöt vid detta möte att ändra bilagan till konven-&lt;br&gt;tionen genom att anpassa den till internationella olympiska kommitténs (IOC)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lista. Denna ändring trädde i kraft den 1 september 1990. Ändringen innebär&lt;br&gt;att medlet erytropoietin numera också finns upptaget på dopningslistan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Världskonferensen om antidopning inom idrott. Under juni månad 1988&lt;br&gt;hölls i Ottawa den första permanenta världskonferensen om antidopning inom&lt;br&gt;idrott. 27 länder och ett antal internationella idrottsliga organisationer var&lt;br&gt;representerade. Vid konferensen antogs en internationell antidopningsurkund.&lt;br&gt;I denna betonas vikten av att idrottsorganisationema harmoniserar sina anti-&lt;br&gt;dopningsbestämmelser med IOCs bestämmelser. Idrottsorganisationema skall&lt;br&gt;anta regler som gör dopningskontroll av ett stort antal deltagare obligatorisk&lt;br&gt;vid mästerskapstävlingar, företa dopningskontroller vid sidan av tävling på&lt;br&gt;åretruntbasis och träffa överenskommelser om att idrottsmän från ett land kan&lt;br&gt;testas i ett annat land vid träning där. Regeringarna skall se till att det finns ett&lt;br&gt;effektivt antidopningsprogram. Detta kan de göra genom att göra missbruks-&lt;br&gt;lagstiftningen tillämplig på dopning, anta speciell dopningslagstiftning eller&lt;br&gt;göra det möjligt för idrottsorganisationema att fullfölja sina antidopnings-&lt;br&gt;program. Regeringarna kan också anta bestämmelser om omsättning och&lt;br&gt;innehav av utvalda förbjudna grupper av dopningsmedel eller medel för för-&lt;br&gt;bjudna dopningsmetoder. Vidare skall regeringarna bistå med finansiering av&lt;br&gt;dopningskontroller och inrätta dopningslaboratorier. Offentliga myndigheter&lt;br&gt;skall samarbeta för att begränsa omsättning och distribution och minska den&lt;br&gt;olagliga hanteringen av utvalda förbjudna grupper av dopningsmedel. De&lt;br&gt;skall också i detta syfte samarbeta internationellt. Regeringar och idrotts-&lt;br&gt;organisationer skall gemensamt arbeta för utbildning och information om&lt;br&gt;dopning. Antidopningsurkunden bygger i stort på en tidigare urkund ut-&lt;br&gt;arbetad inom Europarådet. Urkunden skrevs på av IOC och har blivit den&lt;br&gt;internationella olympiska antidopningsurkunden. Andra internationella&lt;br&gt;idrottsministerkonferensen i Moskva i november 1988, organiserad av&lt;br&gt;UNESCO, antog en rekommendation till stöd för denna urkund. En andra&lt;br&gt;världskonferens om antidopning inom idrott hölls i Moskva under oktober&lt;br&gt;1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordisk antidopningskonvention. År 1983 träffade de nordiska riks-&lt;br&gt;idrottsförbunden en överenskommelse om dopningskontroller. Enligt denna&lt;br&gt;kan vilken nordisk idrottsutövare som helst inkallas till kontroll när som&lt;br&gt;helst, oavsett i vilket land han befinner sig för att tävla eller träna. Dessa&lt;br&gt;regler bekräftades i en år 1987 antagen nordisk s.k. antidopningskonvention.&lt;br&gt;Denna slår inledningsvis fast att bruk av listade dopningsmedel och dop-&lt;br&gt;ningsmetoder är förbjudet. Likaså är det förbjudet att uppmuntra till sådant&lt;br&gt;bruk. Därefter regleras när dopningskontroller kan ske, hur dessa skall ske&lt;br&gt;och hur bestraffningsreglema skall vara beskaffade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska sportkonferensen. Europeiska sportkonferensen är ett sam-&lt;br&gt;arbetsorgan för idrottsrörelsen i såväl Öst- som Västeuropa. Den grundades&lt;br&gt;år 1973. Under år 1985 tillsattes en arbetsgrupp för effektiva antidopnings-&lt;br&gt;åtgärder. Vid en konferens i november 1988 antogs en rekommendation om&lt;br&gt;dopningskontroller vid sidan av tävling som godkändes av europeiska sport-&lt;br&gt;konferensen vid dess möte i Sofia hösten 1989. Rekommendationen går bl.a.&lt;br&gt;ut på att bruk av vissa dopningsgrupper och metoder är förbjudna under&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;träning, att dopningskontroller kan ske när som helst under året, att idrotts- Prop. 1990/91: 199&lt;br&gt;utövare från ett land kan testas i ett annat land vid tävling eller träning där och&lt;br&gt;att vägran att ställa upp i kontroll skall få samma konsekvenser som positivt&lt;br&gt;test for anabola steroider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.6 Gällande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkemedelsförordningen (1962:701) innehåller de grundläggande bestäm-&lt;br&gt;melserna om läkemedelshanteringen i Sverige. Med läkemedel förstås enligt&lt;br&gt;1 § 1 mom. sådan vara, som är avsedd antingen att vid invärtes eller utvärtes&lt;br&gt;bruk förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller sjukdomssymtom hos&lt;br&gt;människor eller djur eller eljest på angivna sätt användas i samband med be-&lt;br&gt;handling av sjukdom, skada eller kroppsfel eller förlossning, allt under förut-&lt;br&gt;sättning att varan för sådant ändamål genom beredning, dosering eller&lt;br&gt;doseringsanvisning iordningställts i bruksfärdigt skick. Förordningen är&lt;br&gt;alltså tillämplig endast på bruksfärdiga beredningar med den nyss angivna&lt;br&gt;avsikten. Det finns dock möjlighet, där särskilda skäl föreligger, att före-&lt;br&gt;skriva att förordningen skall tillämpas även på vara som inte färdigställts i&lt;br&gt;bruksfärdigt skick för sådant ändamål, liksom på vara som i fråga om egen-&lt;br&gt;skaper och användning står läkemedel nära. Socialstyrelsen (numera läke-&lt;br&gt;medelsverket) har sålunda föreskrivit (LVFS 1990:22) att läkemedels-&lt;br&gt;förordningen helt skall tillämpas på varor som genom hormonell påverkan på&lt;br&gt;proteinsyntes används för att öka prestationsförmågan och detta även om de&lt;br&gt;inte är iordningställda i bruksfärdigt skick. Härigenom reglerar läkemedels-&lt;br&gt;förordningen hantering av bl.a. anabola steroider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkemedelsförordningen innehåller bestämmelser om bl.a. tillverkning,&lt;br&gt;införsel, handel och hantering i övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesmässig tillverkning av läkemedel får, förutom på apotek, i princip&lt;br&gt;endast bedrivas av den som har läkemedelsverkets (förut socialstyrelsens)&lt;br&gt;tillstånd. Ett sådant tillstånd gäller visst eller vissa läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handel indelas i partihandel och detaljhandel. Rätt att bedriva partihandel&lt;br&gt;har den som behörigen tillverkat läkemedlet, den som har rätt att bedriva&lt;br&gt;detaljhandel med läkemedel eller den som har tillstånd att idka partihandel&lt;br&gt;med läkemedel. Detaljhandel definieras i lagen (1970:205) om detaljhandel&lt;br&gt;med läkemedel som försäljning till annan än tillverkare av läkemedel för&lt;br&gt;dennes rörelse eller återförsäljare. Detaljhandel med läkemedel får endast be-&lt;br&gt;drivas av staten eller av juridisk person i vilken staten äger ett bestämmande&lt;br&gt;inflytande. Staten har uppdragit åt Apoteksbolaget AB att med ensamrätt driva&lt;br&gt;sådan handel. Vissa undantag gäller, bl.a. i fråga om läkemedels-&lt;br&gt;försörjningen vid sjukvårdsinrättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som huvudregel gäller att läkemedel får införas till Sverige av den som är&lt;br&gt;behörig att tillverka eller idka handel med läkemedlet. Även föreståndare för&lt;br&gt;vissa vetenskapliga institutioner eller undersökningslaboratorier e.d. får in-&lt;br&gt;föra läkemedel om läkemedlet behövs för annan verksamhet än sjukvård. För&lt;br&gt;införsel i övriga fall krävs särskilt tillstånd. Sådant tillstånd får meddelas en-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dast den som styrker behov av ett läkemedel i sin yrkesutövning för annat Prop. 1990/91: 199&lt;br&gt;ändamål än sjukvård och som bedöms kunna handha läkemedlet på ett be-&lt;br&gt;tryggande sätt. Utan särskilt tillstånd får resande införa läkemedel, som han&lt;br&gt;för medicinskt ändamål och personligt bruk medför till riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För hantering i övrigt gäller enligt 13 § läkemedelsförordningen ett allmänt&lt;br&gt;aktsamhetskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffet för den som bryter mot läkemedelsförordningens bestämmelser är&lt;br&gt;normalt dagsböter. Detta gäller bl.a. i fråga om den som tillverkar, saluhåller&lt;br&gt;eller försäljer läkemedel utan att vara berättigad till det eller som åsidosätter&lt;br&gt;aktsamhetskravet. Den som begår gärning av oaktsamhet som bedöms som&lt;br&gt;ringa är fri från ansvar medan grovt brott kan ge fängelse upp till ett år.&lt;br&gt;Påföljden för olovlig införsel regleras i lagen (1960:418) om straff för varu-&lt;br&gt;smuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter för tillämpningen av läkemedelsförordningen finns i&lt;br&gt;kungörelsen (1963:439) om tillämpningen av läkemedelsförordningen den 14&lt;br&gt;december 1962 (nr 701) och får dessutom i viss utsträckning meddelas av&lt;br&gt;läkemedelsverket, tidigare socialstyrelsen. Sådana myndighetsföreskrifter har&lt;br&gt;meddelats om bl.a. förordnande och utlämnande av läkemedel från apotek&lt;br&gt;(receptföreskrifter, SOSFS 1984:16 och LVFS 1990:27) Enligt dessa före-&lt;br&gt;ligger recepttvång för registrerade farmacevtiska specialiteter, som enligt&lt;br&gt;beslut av socialstyrelsen eller läkemedelsverket skall vara receptbelagda.&lt;br&gt;Likaså kräver utlämnande av oregistrerade farmacevtiska specialiteter recept&lt;br&gt;Vad som utgör receptbelagd vara framgår av förteckningen till receptföre-&lt;br&gt;skriftema. Då ämne som är upptaget på förteckningen ingår i eller utgör&lt;br&gt;läkemedel, blir läkemedlet underkastat recepttvång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har meddelats följande föreskrifter om resandes införsel av läke-&lt;br&gt;medel (LVFS 1990:32). Läkemedel för medicinskt ändamål och personligt&lt;br&gt;bruk får införas till riket i en mängd som vid varje tillfälle motsvarar högst tre&lt;br&gt;månaders förbrukning. För medel med hormonell påverkan på protein-&lt;br&gt;syntesen, till vilka räknas anabola steroider, androgener med anabol effekt,&lt;br&gt;t.ex. testosteron och dess derivat samt tillväxthormon, skall dock gälla att&lt;br&gt;endast ett sådant medel får införas i en mängd som vid vaije tillfälle motsvarar&lt;br&gt;högst fem dagars förbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkemedelslagstiftningen har varit föremål för allmän översyn genom&lt;br&gt;1983 års läkemedelsutredning, som i betänkandet (SOU 1987:20)&lt;br&gt;Läkemedel och hälsa lagt fram förslag till en läkemedelslag jämte ett förslag&lt;br&gt;till en lag om kontroll av narkotika. Förslagen bereds för närvarande i&lt;br&gt;regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Narkotikalagstiftningen. Syftet med narkotikalagstiftningen är att begränsa&lt;br&gt;användningen av narkotika till sådan som sker för medicinska och vetenskap-&lt;br&gt;liga ändamål. Bestämmelserna finns i narkotikastrafflagen (1968:64), narko-&lt;br&gt;tikaförordningen (1962:704) samt läkemedelsverkets narkotikakungörelse&lt;br&gt;(LVFS 1990:45), tidigare socialstyrelsens narkotikakungörelse (MF&lt;br&gt;1972:30). Med narkotika förstås enligt 8 § narkotikastrafflagen läkemedel&lt;br&gt;eller hälsofarliga varor med starkt vanebildande egenskaper eller varor som&lt;br&gt;med lätthet kan omvandlas till varor med sådana egenskaper och som 1. på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan grund är föremål för kontroll enligt en internationell överenskommelse&lt;br&gt;som Sverige biträtt, eller 2. av regeringen har förklarats skola anses som nar-&lt;br&gt;kotika enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Narkotika får enligt 2 § narkotikaförordningen inte införas till landet eller&lt;br&gt;här tillverkas, saluhållas eller överlåtas för annat än medicinskt eller veten-&lt;br&gt;skapligt bruk. För införsel och utförsel av narkotika krävs tillstånd. Resande&lt;br&gt;får dock utan tillstånd införa narkotiskt läkemedel för medicinskt ändamål och&lt;br&gt;personligt bruk. Speciella bestämmelser gäller för tullbehandlingen. För till-&lt;br&gt;verkning krävs också tillstånd. Undantag gäller för iordningställande av&lt;br&gt;beredning på apotek samt framställning i vetenskapligt syfte vid vetenskaplig&lt;br&gt;institution som ägs eller stöds av staten. Handel med narkotika får bedrivas&lt;br&gt;endast av den som enligt särskilt tillstånd infört eller tillverkat varan, den som&lt;br&gt;har rätt att driva detaljhandel med läkemedel samt annan som fått tillstånd att&lt;br&gt;driva handel med varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Narkotiskt läkemedel får enligt 6 § 2 mom. narkotikaförordningen lämnas&lt;br&gt;ut endast om det förordnats av läkare, tandläkare eller veterinär. Narkotika får&lt;br&gt;vidare enligt 7 § endast innehas av den som har rätt att idka handel med nar-&lt;br&gt;kotika, föreståndare för vissa vetenskapliga institutioner om varan behövs för&lt;br&gt;vetenskaplig forskning, undersökning eller undervisning samt av den som&lt;br&gt;fått narkotikan utlämnad till sig enligt recept. Särskilda bestämmelser finns&lt;br&gt;för försvarsmakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det åligger läkemedelsverket (före den 1 juli 1990 socialstyrelsen) att upp-&lt;br&gt;rätta förteckningar över narkotika. Läkemedelsverkets föreskrifter om för-&lt;br&gt;teckningar över narkotika (LVFS 1990:47) omfattar förteckningarna I-V.&lt;br&gt;Förteckning I omfattar bl.a. cannabis och heroin. Till förteckning II hänförs&lt;br&gt;bl.a. amfetamin, kokain och morfin. Etylmorfin och kodein hör till förteck-&lt;br&gt;ning III. Närmare bestämmelser för tillämpning av narkotikaförordningen&lt;br&gt;finns i läkemedelsverkets narkotikakungörelse (LVFS 1990:45). Enligt denna&lt;br&gt;får i förteckning I upptagna varor inte införas till eller utföras från riket eller&lt;br&gt;här tillverkas, saluhållas eller överlåtas. Tillstånd kan dock medges att an-&lt;br&gt;vända dessa varor för medicinsk eller vetenskaplig forskning. För narkotiskt&lt;br&gt;läkemedel, som resande enligt förordningen får införa till riket för medicinskt&lt;br&gt;ändamål och personligt bruk gäller följande. Den resande skall styrka att de&lt;br&gt;läkemedel han medför uppfyller villkoren antingen genom skriftligt intyg från&lt;br&gt;läkare eller genom att läkemedlet är försett med apotekets etikett som upptar&lt;br&gt;namnet på dels den resande, dels ordinerande läkare. Etiketten skall vidare&lt;br&gt;vara försedd med uppgift om läkemedlets art, mängd och dosering. Vid vatje&lt;br&gt;införseltillfälle får av medel som upptas i förteckning II eller III endast införas&lt;br&gt;en mängd som motsvarar behovet under högst fem dagar. För medel i för-&lt;br&gt;teckning IV eller V är motsvarande mängd behovet under högst tre veckor.&lt;br&gt;Resande, som är bosatt utomlands har dock rätt till en mängd motsvarande&lt;br&gt;högst tre månaders förbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olovliga förfaranden med narkotika regleras i narkotikastrafflagen. För&lt;br&gt;narkotikabrott straffas den som med uppsåt olovligen överlåter narkotika,&lt;br&gt;framställer narkotika avsedd för missbruk eller förvärvar narkotika i över-&lt;br&gt;låtelsesyfte. Detsamma gäller den som tar annan befattning med narkotika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som inte är avsedd för eget bruk såsom anskaffning, bearbetning, förpack-&lt;br&gt;ning, transport eller förvar. Förfaranden som är ägnade att främja narkotika-&lt;br&gt;handel såsom att bjuda ut narkotika till försäljning, förvara eller befordra&lt;br&gt;vederlag för narkotika, förmedla kontakter mellan säljare och köpare utgör&lt;br&gt;också narkotikabrott. Även den som innehar, brukar eller tar annan befattning&lt;br&gt;med narkotika döms för narkotikabrott. Straffet for narkotikabrott är fängelse&lt;br&gt;i högst tre år. Ringa brott bestraffas med böter eller fängelse i högst sex&lt;br&gt;månader eller, när brottet endast består i eget bruk av narkotika, böter.&lt;br&gt;Straffet för grovt narkotikabrott är fängelse lägst två och högst tio år. Har&lt;br&gt;gärningen begåtts av grov oaktsamhet döms istället för vårdslöshet med nar-&lt;br&gt;kotika. Straffet är då böter eller fängelse i högst ett år. I detta fall är innehav&lt;br&gt;och bruk undantaget från det straffbara området. Försök, förberedelse och&lt;br&gt;stämpling till narkotikabrott och till grovt narkotikabrott är också straffbart&lt;br&gt;utom i fråga om innehav och bruk av narkodka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om straff för varusmuggling. Olovlig införsel och utförsel regleras i&lt;br&gt;lagen (1960:418) om straff för varusmuggling. Enligt tullagen (1987:1065)&lt;br&gt;föreligger skyldighet att vid införsel av vara anmäla den till förtullning.&lt;br&gt;Samma skyldighet föreligger även vid utförsel. Den som utan att göra an-&lt;br&gt;mälan hos tullen inför eller utför gods, för vilket skall erläggas tull eller annan&lt;br&gt;avgift eller för vilket gäller införsel- eller utförselförbud, döms, i fall av upp-&lt;br&gt;såt, för varusmuggling. Straffet är böter eller fängelse i högst två år. Är det&lt;br&gt;fråga om narkotika är straffet fängelse i högst tre år. Även den som genom&lt;br&gt;vilseledande föranleder att tull eller annan avgift undandras staten eller föran-&lt;br&gt;leder att gods införs eller utförs mot förbud döms på samma sätt för varu-&lt;br&gt;smuggling. Ringa brott, utom vilseledande, ger högst 1 000 kronor i böter.&lt;br&gt;Från och med den 1 januari 1992 blir straffet för sådant brott penningböter,&lt;br&gt;dvs. högst 2 000 kr. (prop. 1990/91:68, JuUlO, rskr. 155). I fråga om nar-&lt;br&gt;kotika är dock straffet böter eller fängelse i högst sex månader. Grovt brott&lt;br&gt;ger fängelse mellan sex månader och sex år eller om det gäller narkotika&lt;br&gt;mellan två och tio år. Som varusmuggling anses även vissa förfoganden över&lt;br&gt;gods i strid mot stadgade villkor, liksom att genom vilseledande förmå till&lt;br&gt;licensgivning. Det straffbara området omfattar också de fall då gärningarna&lt;br&gt;förövats av grov oaktsamhet utom om fallet anses som ringa. Försök till&lt;br&gt;varusmuggling är straffbart liksom förberedelse och stämpling till varu-&lt;br&gt;smuggling när det gäller narkotika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För olovlig befattning döms den som uppsåtligen förfogar över gods, som&lt;br&gt;varit föremål för varusmuggling genom att förvärva, forsla, dölja, förvara&lt;br&gt;eller avyttra godset. Straffet är böter eller fängelse i högst två år. Ringa brott&lt;br&gt;är fritt från ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tulltjänsteman får ta i beslag egendom som kan antas vara förverkad enligt&lt;br&gt;lagen. Han får också företa husrannsakan för eftersökande av sådan egendom&lt;br&gt;samt även kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning om det förekommer&lt;br&gt;anledning att någon har på sig gods som är underkastat beslag enligt lagen.&lt;br&gt;Handresgods samt resväskor och liknande som medförs av resande får&lt;br&gt;undersökas även i andra fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver den nu lämnade redovisningen av gällande regler finns i prome- Prop. 1990/91: 199&lt;br&gt;morian också en redogörelse för bestämmelser i fråga om bl.a. djurskydd och&lt;br&gt;kemiska produkter liksom for lagstiftningen på området i vissa främmande&lt;br&gt;länder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Behovet av nationell lagstiftning angående dopning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Användning av dopningsmedel i syfte att förbättra olika idrottsprestationer&lt;br&gt;har i Sverige hittills ansetts vara en angelägenhet som i huvudsak enbart rört&lt;br&gt;den organiserade idrotten. Genom att dopning blivit allt vanligare och kommit&lt;br&gt;att utnyttjas inte bara inom elitidrotten har emellertid frågan fått en vidare be-&lt;br&gt;tydelse. Jag kan konstatera att dopning numera förekommer inte endast vid&lt;br&gt;idrottstävlingar utan även utnyttjas under träningsperioder samt att den nått&lt;br&gt;nya grupper, såsom motionärer och kroppsbyggare. Från folkhälsosynpunkt&lt;br&gt;finns därför anledning att uppmärksamma i vart fall sådana typer av dopning&lt;br&gt;där det kan befaras att ett okontrollerat bruk medför skador på den mänskliga&lt;br&gt;organismen. De flesta dopningsmedel är dessutom läkemedel. Staten har&lt;br&gt;sedan lång tid påtagit sig ett särskilt ansvar för kontrollen över bl.a. tillverk-&lt;br&gt;ning, handel och användning av läkemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska idrottsrörelsen har vuxit fram som en folkrörelse och har, till&lt;br&gt;skillnad från vad som är fallet i många andra länder, en från staten oberoende&lt;br&gt;ställning, låt vara att det allmänna funnit att idrotten bör ges betydande eko-&lt;br&gt;nomiskt stöd. Utgångspunkten vid övervägande av olika åtgärder mot dop-&lt;br&gt;ning bör enligt min mening vara att idrottsrörelsens självständiga ställning&lt;br&gt;måste bestå och att det också i fortsättningen bör vara idrottsrörelsen själv&lt;br&gt;som i första hand driver kampen mot dopning och andra oegentligheter i&lt;br&gt;idrottssammanhang. Idrottsrörelsen har redan visat sig ha tagit ett sådant an-&lt;br&gt;svar och är, enligt vad jag fått veta, beredd att också fortsättningsvis ta detta&lt;br&gt;ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna utgångspunkt bör, för att bedöma behovet av lagstiftnings-&lt;br&gt;åtgärder, i första hand granskas de olika medel som används för dopning,&lt;br&gt;med hänsyn tagen såväl till medlens normala medicinska användning som till&lt;br&gt;risken för ett mera okontrollerat bruk av hälsofarligt slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första gruppen av dopningsmedel enligt IOC:s lista (se bilaga 1) ut-&lt;br&gt;görs av stimulantia, såsom t.ex. amfetamin och koffein. Flertalet av dessa&lt;br&gt;substanser omfattas redan av narkotikalagstiftningen och är av denna anled-&lt;br&gt;ning redan föremål för noggrann kontroll. Beträffande de övriga medlen har&lt;br&gt;det inte från något håll uttalats farhågor för ett sådant hälsofarligt bruk att sär-&lt;br&gt;skilda lagstiftningsåtgärder är motiverade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma synpunkter kan anläggas beträffande gruppen narkotiska analgeti-&lt;br&gt;ka (smärtstillande medel), såsom morfin och kodein. Medel där allvarliga&lt;br&gt;hälsorisker finns omfattas redan av narkotikalagstiftningen. Beträffande&lt;br&gt;övriga medel bedömer jag läkemedelslagstiftningens kontrollregler som till-&lt;br&gt;räckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande gruppen beta-blockerare är situationen delvis annorlunda. Prop. 1990/91: 199&lt;br&gt;Dessa blodtryckssänkande medel har en synnerligen utbredd medicinsk an-&lt;br&gt;vändning, och en utvidgad kontroll skulle vara svär att genomföra. Å andra&lt;br&gt;sidan finns knappast något större behov av restriktioner utöver dem som&lt;br&gt;redan finns i läkemedelslagstiftningen. I dopningssyfte kan nämligen beta-&lt;br&gt;blockerare bara användas i mycket begränsad mängd; effekten blir annars en&lt;br&gt;nedsättning av prestationsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även diuretika (urindrivande medel) har en mycket utbredd användning&lt;br&gt;som läkemedel. Som dopningsmedel intas de dock i regel i så begränsad&lt;br&gt;mängd att någon hälsofara inte uppkommer. Jag bedömer att det även be-&lt;br&gt;träffande dessa medel är tillräckligt med de kontrollmöjligheter som redan&lt;br&gt;finns i läkemedelslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppen anabola steroider är de medel som på senare tid tilldragit sig den&lt;br&gt;största uppmärksamheten i debatten om dopning. Det är också de medel som&lt;br&gt;visat sig användas på ett sådant sätt att särskilda lagstiftningsåtgärder kan vara&lt;br&gt;motiverade för att hejda ett okontrollerat bruk som kan befaras vara hälso-&lt;br&gt;vådligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anabola steroider som säljs legalt i Sverige ingår i receptbelagda läke-&lt;br&gt;medel. För veterinärmedicinsk användning gäller i princip samma regler som&lt;br&gt;för förskrivning till människor. Medlen har mycket specifika medicinska&lt;br&gt;indikationer och den legala förskrivningen har kunnat konstateras numera&lt;br&gt;vara ganska liten. Trots detta finns mycket som tyder på att det finns god till-&lt;br&gt;gång på anabola steroider på den illegala marknaden. Det är troligt att huvud-&lt;br&gt;delen av dessa medel utgörs av insmugglade varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkemedel som innehåller anabola steroider tillförs i dopningssyfte oftast i&lt;br&gt;stora kvantiteter och under långa tidsperioder. Det är delvis oklart hur en&lt;br&gt;sådan användning påverkar den mänskliga organismen på lång sikt.&lt;br&gt;Läkemedlen är ju inte alls prövade under dessa förutsättningar. De anabola&lt;br&gt;steroidemas verkningssätt - äggvitenybildande - tyder dock på att de på ett&lt;br&gt;allvarligt sätt kan rubba kroppens normala funktion och ger anledning att&lt;br&gt;befara skadeverkningar i form av störningar i hormonbalansen och fett-&lt;br&gt;omsättningen, vilket bl.a. innebär höjd risk för åderförkalkning och krans-&lt;br&gt;kärlssjukdomar. Ungdomar som ännu inte slutat växa kan stanna i växten om&lt;br&gt;de ges anabola steroider. Liksom naturligt testosteron kan anabola steroider&lt;br&gt;leda till en bestående virilisering hos kvinnor samt sterilitet hos män. Även&lt;br&gt;andra skador, bl.a. vissa sällsynta former av cancer, misstänks ha samband&lt;br&gt;med användning av anabola steroider. Psykisk påverkan har också rapporte-&lt;br&gt;rats, bl.a. ökad aggressivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså klara faror förenade med en okontrollerad användning av ana-&lt;br&gt;bola steroider. Något bärkraftigt skäl för att acceptera ett alltmer utbrett bruk&lt;br&gt;av dessa medel vid sidan av den medicinska användningen synes inte finnas.&lt;br&gt;Vad jag nu sagt gäller även naturligt testosteron, som har ett medicinskt an-&lt;br&gt;vändningsområde men som också kan utnyttjas som dopningsmedel och då&lt;br&gt;ger samma typer av skadeverkningar som de syntetiskt framställda anabola&lt;br&gt;steroiderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillväxthormon har numera också uppförts på IOC:s lista. Sådant hormon, Prop. 1990/91: 199&lt;br&gt;som tidigare varit mycket dyrt och svåråtkomligt, har genom ny teknik börjat&lt;br&gt;kunna framställas i större kvantiteter. Det kan därför befaras att medlet nu får&lt;br&gt;större betydelse som dopningsmedel. Läkemedel med tillväxthormon, som&lt;br&gt;används mot dvärgväxt, kan om det konsumeras felaktigt ge allvarliga bestå-&lt;br&gt;ende skadeverkningar. Enligt min mening bör även tillväxthormon hänföras&lt;br&gt;under de skärpta regler som måste övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också vissa medel som är avsedda att på ett onaturligt sätt öka&lt;br&gt;kroppens egen produktion av främst testosteron. Detta medför samma faror&lt;br&gt;som en okontrollerad användning av själva hormonet. Det finns därför skäl&lt;br&gt;att i förevarande lagstiftningssammanhang likställa sådana medel med resp,&lt;br&gt;hormonpreparat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ny teknik har det nu också blivit möjligt att i större kvantiteter och&lt;br&gt;till lägre kostnad framställa erytropoietin, en substans som ökar kroppens&lt;br&gt;produktion av röda blodkroppar. Erytropoietin har tills helt nyligen varit&lt;br&gt;mycket dyrt och svårtillgängligt på marknaden. Beredningar av substansen är&lt;br&gt;registrerade som farmacevtiska specialiteter och används bl.a. i samband med&lt;br&gt;transplantationer. Erytropoietin uppges, efter nyligen utförda prövningar, ha&lt;br&gt;en prestationshöjande effekt och befaras kunna bli aktuellt som dopnings-&lt;br&gt;medel. Jag anser emellertid att underlaget i förevarande sammanhang inte är&lt;br&gt;tillräckligt för att kunna bedöma eventuella negativa medicinska effekter av de&lt;br&gt;blodbildande substanserna. Särskild lagreglering av dessa substanser utöver&lt;br&gt;vad som gäller enligt läkemedelsförfattningama bör därför inte genomföras&lt;br&gt;för närvarande. Jag förutsätter emellertid att socialstyrelsen och läkemedels-&lt;br&gt;verket noga följer utvecklingen av dessa substansers användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något skall också sägas om s.k. bloddopning, dvs. metoden att utnyttja&lt;br&gt;blodtransfusion - av eget eller annans blod - för att öka prestationsförmågan&lt;br&gt;inför en tävling. Detta är uppenbart en metod som kräver insatser av medi-&lt;br&gt;cinskt skolad personal och inte kan användas direkt av idrottsutövama själva.&lt;br&gt;Redan på grund härav kan man utgå från att det inte kan bli någon mera ut-&lt;br&gt;bredd företeelse. Det medicinska yrkesansvaret för läkare och sjuksköterskor&lt;br&gt;torde här utgöra en tillräcklig garanti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare framhållit har idrottsrörelsen förklarat sig beredd att&lt;br&gt;också i fortsättningen ta ansvaret för kampen mot dopning och andra oegent-&lt;br&gt;ligheter i idrottssammanhang. Jag anser därför att lagstiftningsåtgärder i&lt;br&gt;ämnet i princip bör inskränkas till vad som kan behövas med hänsyn till det&lt;br&gt;ansvar som staten har för läkemedelskontroll och läkemedelsanvändning och&lt;br&gt;till de hälsofaror som idrottsutövama, och då särskilt idrottande ungdomar,&lt;br&gt;medvetet eller omedvetet kan utsätta sig för genom att dopa sig. Denna av-&lt;br&gt;gränsning stämmer väl överens med uppfattningen hos flertalet av remiss-&lt;br&gt;instanserna. En sådan inriktning av lagstiftningsåtgärderna ligger också i linje&lt;br&gt;med innehållet i Europarådets konvention mot dopning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den huvudsakliga innebörden av den lagreglering som behövs&lt;br&gt;har jag lika lite som remissinstanserna någon annan uppfattning än som&lt;br&gt;redovisas i promemorian. Det innebär att begränsningar i tillgängligheten av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 199&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dopningsmedel bör uppnås genom en reglering som förbjuder och straff- Prop. 1990/91: 199&lt;br&gt;belägger olika former av hantering av sådana medel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Lagstiftningens utformning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 Avgränsning av medlen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Regleringen omfattar syntetiska anabola steroider,&lt;br&gt;testosteron och dess derivat, tillväxthormon samt kemiska substanser&lt;br&gt;som ökar produktion och frigörelse av testosteron och dess derivat eller&lt;br&gt;av tillväxthormon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan den förbjudna substansen i sig omfattas, oavsett om sub-&lt;br&gt;stansen förekommer i någon beredningsform eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Beträffande de medel som regleringen skall&lt;br&gt;omfatta överensstämmer förslaget med mitt. Promemorieförslagets tillämp-&lt;br&gt;ningsområde inskränker sig emellertid till beredningar, bruksfärdiga eller icke&lt;br&gt;bruksfärdiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Generaltullstyrelsen föreslår att begränsningen till&lt;br&gt;beredningar slopas och att det särskilt anges att lagen även omfattar bered-&lt;br&gt;ningar av de angivna varorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge samt Svenska Läkaresällskapet efter-&lt;br&gt;lyser en tydligare definition för medel som frigör kroppsegna substanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen förordar en mer generell definition av lagens tillämp-&lt;br&gt;ningsområde kombinerad med att det i föreskriftsform anges vilka medel som&lt;br&gt;avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen och Sveriges farmacevtförbund föreslår att lagen även&lt;br&gt;skall omfatta substanser som ökar produktionen av röda blodkroppar såsom&lt;br&gt;erytropoietin. Även Svenska Läkaresällskapet och Stockholms läns landsting&lt;br&gt;har fäst uppmärksamheten på att erytropoietin framöver kan bli aktuellt som&lt;br&gt;dopningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Med utgångspunkt i vad som sagts tidigare&lt;br&gt;föreslår jag lagstiftningsåtgärder för att försvåra den icke medicinska och icke&lt;br&gt;vetenskapliga användningen av syntetiska anabola steroider, testosteron och&lt;br&gt;dess derivat samt tillväxthormon, vilka alla kan befaras ge allvarliga hälso-&lt;br&gt;mässiga skadeverkningar om de används i dopningssyfte. Samma regler bör&lt;br&gt;gälla i fråga om medel som är avsedda att öka produktion eller frigörelse av&lt;br&gt;testosteron och dess derivat eller av tillväxthormon. Beträffande övriga dop-&lt;br&gt;ningsmedel bedömer jag att nuvarande föreskrifter på narkotika- och läke-&lt;br&gt;medelsområdet ger tillräckliga möjligheter till kontroll från statens sida.&lt;br&gt;Särskilt bör dock uppmärksammas att medlet erytropoietin numera tagits upp&lt;br&gt;på den dopningslista som har godkänts av den övervakningsgrupp som&lt;br&gt;arbetar inom ramen för den konvention som Sverige är ansluten till. Detta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talar för att även ett sådant medel bör omfattas av regleringen. Erytropoietin Prop. 1990/91: 199&lt;br&gt;har dock inte närmare redovisats i promemorian och det anses för närvarande&lt;br&gt;inte möjligt att spåra användningen av ämnet som dopningsmedel. Jag anser&lt;br&gt;mig därför inte kunna - utan ytterligare överväganden - föreslå att regleringen&lt;br&gt;även bör omfatta medlet erytropoietin. Den framtida utvecklingen på dop-&lt;br&gt;ningsområdet - främst uppträdandet av nya farliga dopningsmedel - kan&lt;br&gt;också motivera att de regler jag här föreslår utsträcks till andra grupper av&lt;br&gt;substanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ansluter mig till promemorians uppläggning när det gäller vilka medel&lt;br&gt;som skall omfattas av en ny reglering. Denna uppläggning ger möjlighet att&lt;br&gt;utan författningsmässiga tillägg ingripa mot nykonstruerade medel där den&lt;br&gt;ändrade kemiska strukturen endast motiveras av önskemålet att kringgå&lt;br&gt;reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits i promemorian kan begreppet anabola steroider klart av-&lt;br&gt;gränsas från en medicinsk och farmakologisk synpunkt. Dessa substanser&lt;br&gt;kan således definieras så pass entydigt att någon särskild kompletterande lista&lt;br&gt;över sådana medel inte är behövlig annat än som praktiskt hjälpmedel framför&lt;br&gt;allt för tull och polis. Det bör därför inte möta betänkligheter från rättssäker-&lt;br&gt;hetssynpunkt att lägga begreppet anabola steroider till grund för förbuds- och&lt;br&gt;straffbestämmelser. Motsvarande bedömning kan göras beträffande övriga&lt;br&gt;medel som jag föreslår skall omfattas av regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förståelsen av mitt förslag till utformning av lagstiftningen är det på&lt;br&gt;sin plats att klargöra innebörden av de farmakologiska begrepp som är aktu-&lt;br&gt;ella i detta sammanhang. Med kemisk substans avses således kemiskt grund-&lt;br&gt;ämne eller kemisk förening. En beredning är en komposition av farmacevtisk&lt;br&gt;aktiv substans och tillsatsämne. Den kan förekomma i såväl bruksfärdigt som&lt;br&gt;icke bruksfärdigt skick. Beteckningen läkemedel förutsätter, förutom övriga&lt;br&gt;krav, att varan genom beredning, dosering eller doseringsanvisning har ställts&lt;br&gt;i ordning i bruksfärdigt skick.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslagets lagtext innebär att endast beredningar av angivna&lt;br&gt;substanser kommer att omfattas av lagen. Jag anser emellertid inte att lagen&lt;br&gt;bör ha en sådan principiell begränsning utan att den bör kunna vara tillämplig&lt;br&gt;också på de verksamma substanserna som sådana. Beredningar som inne-&lt;br&gt;håller en förbjuden substans bör naturligtvis omfattas, oavsett om de är&lt;br&gt;bruksfärdiga eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en särskild punkt anges i promemorieförslaget &amp;quot;ämnen och sub-&lt;br&gt;stanser som ökar produktion och frigörelse av testosteron och dess derivat&lt;br&gt;eller av tillväxthormon&amp;quot;. Jag har valt uttrycket &amp;quot;kemiska substanser&amp;quot; i stället&lt;br&gt;för &amp;quot;ämnen och substanser&amp;quot;. Med substans avses som tidigare nämnts såväl&lt;br&gt;grundämne som kemisk förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen har framkommit att några vanliga mediciner,&lt;br&gt;bl.a. L-Dopa, stämmer väl in på formuleringen i den nyssnämnda punkten&lt;br&gt;men används för helt andra ändamål än dopning. Önskemål har framförts om&lt;br&gt;att tillämpningen därför skulle begränsas till fall då läkarförskrivning inte&lt;br&gt;skett eller då förskrivningen vilar på en icke godtagen indikation. Denna&lt;br&gt;begränsning uppnås emellertid om man, som jag förordar i det följande, låter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en förbudsreglering omfatta enbart förfaranden för annat än medicinskt eller Prop. 1990/91: 199&lt;br&gt;vetenskapligt ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Förbjudna hanteringsformer m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Beträffande de reglerade substanserna förbjuds införsel&lt;br&gt;till landet, överlåtelse, framställning, förvärv i överlåtelsesyfte, ut-&lt;br&gt;bjudande till försäljning och innehav. Undantag görs om substanserna&lt;br&gt;innehas eller på annat sätt hanteras för medicinskt eller vetenskapligt&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla de angivna förfarandena utom införsel till landet straffbeläggs.&lt;br&gt;Införsel till landet av sådant gods som enligt bestämmelse i lag eller för-&lt;br&gt;fattning inte får föras in i landet är straffbelagd genom lagen om straff&lt;br&gt;för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast uppsåtliga förfaranden kriminaliseras. Brottet benämns&lt;br&gt;&amp;quot;dopningsbrott&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Enligt förslaget förbjuds införsel till riket om&lt;br&gt;detta inte sker för medicinskt eller vetenskapligt ändamål. Vidare föreslås för-&lt;br&gt;bud och kriminalisering av förvärv, innehav eller överlåtelse av medel som&lt;br&gt;sker för annat än medicinskt eller vetenskapligt ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl förfaranden som skett uppsåtligen som sådana som skett av grov&lt;br&gt;oaktsamhet straffbeläggs. Någon brottsbenämning anges inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast en av remissinstanserna har velat undanta&lt;br&gt;några av de hanteringsformer som föreslås kriminaliserade i promemorian.&lt;br&gt;Det är hovrätten över Skåne och Blekinge som vill undanta förvärv av eller&lt;br&gt;innehav av mindre kvantiteter. Några instanser förordar att även det icke&lt;br&gt;medicinska bruket av dopningsmedel blir straffbelagt. Riksåklagaren för-&lt;br&gt;klarar sig kunna förutse att man med de föreslagna reglerna skulle riskera att&lt;br&gt;stöta på samma tillämpningssvårigheter som tidigare aktualiserades vid be-&lt;br&gt;kämpandet av narkotikabrottslighet enligt narkotikastrafflagen. Riksåklagaren&lt;br&gt;påpekar att denna lag ändrades år 1983 i syfte att eliminera dessa svagheter i&lt;br&gt;lagstiftningen, vilka närmast var att bedöma som luckor i lagen. Han anser att&lt;br&gt;utformningen av en lag som skall reglera medel med hormonell inverkan bör&lt;br&gt;läggas nära den konstruktion och metodik som ligger till grund för narko-&lt;br&gt;tikastrafflagen. De skäl som ledde fram till att brukande av och annan befatt-&lt;br&gt;ning med narkotika än innehav straffbelädes år 1988 finner han däremot inte&lt;br&gt;ha samma styrka i fråga om dopningsmedel. Riksåklagaren föreslår därför att&lt;br&gt;dopningslagstiftningen utformas efter mönster av narkotikastrafflagen i dess&lt;br&gt;lydelse före sistnämnda lagändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Önskemål om att det subjektiva rekvisitet vid uppsåtligt brott skall anges i&lt;br&gt;lagtexten framförs av hovrätten över Skåne och Blekinge samt riksåklagaren.&lt;br&gt;Hovrätten ifrågasätter behovet av att straffbelägga gärningar som begåtts av&lt;br&gt;oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det råder inte någon tvekan om att en för-&lt;br&gt;budsreglering bör omfatta införsel till landet. Lagen om straff för varu-&lt;br&gt;smuggling blir emellertid tillämplig på otillåten införsel genom den föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen om att medlen inte får föras in i riket. Straffet för varusmugg-&lt;br&gt;ling är böter eller fängelse i högst två år, vid grovt brott fängelse lägst sex&lt;br&gt;månader och högst sex år. I ringa fall döms till böter. I överensstämmelse&lt;br&gt;med vad som anges i promemorian anser jag att denna lag ger tillräckliga&lt;br&gt;möjligheter att ingripa mot smuggling av anabola steroider etc. Det är - såvitt&lt;br&gt;gäller den illegala införseln - främst en fråga om vilka resurser som tullen kan&lt;br&gt;disponera för sådan kontroll. Enligt promemorian är det i och för sig önskvärt&lt;br&gt;med en skärpning i straffmätningen, främst då det gäller organiserad&lt;br&gt;smuggling av anabola steroider. Som också framhålls i promemorian kan&lt;br&gt;dock synen på detta slag av brott påverkas av att man vid andra förfaranden&lt;br&gt;än införsel skärper reglerna för anabola steroider etc. till följd av medlens far-&lt;br&gt;lighet. Några ändringar i lagen om straff för varusmuggling föreslås därför&lt;br&gt;inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen är delvis annorlunda beträffande möjligheterna att ingripa&lt;br&gt;sedan varorna väl införts i landet och kanske hunnit passera flera mellan-&lt;br&gt;händer. Det kan då vara svårt att utreda varifrån medlen härstammar och att&lt;br&gt;styrka brott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkemedelslagstiftningen ger bara begränsade möjligheter till ingripande.&lt;br&gt;Dels är, såvitt är av intresse i detta sammanhang, endast otillåten försäljning&lt;br&gt;straffbar, dels är straffet för sådant brott i normalfallet endast dagsböter. Detta&lt;br&gt;gör att t.ex. husrannsakan inte kan utnyttjas för att utreda brott. I de fall&lt;br&gt;någon fällts till ansvar för försäljning av anabola steroider har det ofta även&lt;br&gt;varit fråga om handel med narkotiska medel, varför de strängare reglerna i&lt;br&gt;narkotikalagstiftningen också varit tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag finner därför att såväl förvärv som överlåtelse av anabola steroider och&lt;br&gt;övriga hithörande medel för annat än medicinskt eller vetenskapligt ändamål&lt;br&gt;bör förbjudas och straffbeläggas särskilt. Kriminalisering av förvärv bör&lt;br&gt;emellertid, i likhet med regleringen på narkotikaområdet, begränsas till att&lt;br&gt;gälla förvärv som sker i överlåtelsesyfte. Jag delar uppfattningen i prome-&lt;br&gt;morian att det är viktigt som en principiell markering att även ett mindre för-&lt;br&gt;värv, i sådant syfte, omfattas av lagreglerna. Detta bör även gälla om förvär-&lt;br&gt;vet endast till viss del varit avsett för överlåtelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förvärvet gäller dopningsmedel som inte är avsedda för överlåtelse&lt;br&gt;utan enbart för eget bruk skall förvärvaren, om han får medlen i sin besitt-&lt;br&gt;ning, emellertid kunna dömas för innehav. Jag återkommer i det följande till&lt;br&gt;denna gämingsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje överlåtelse av anabola steroider och övriga här aktuella substanser&lt;br&gt;vid sidan av sådant som sker för medicinsk behandling eller vetenskapligt&lt;br&gt;ändamål bör enligt min uppfattning vara straffbelagd. Det gäller alltså även&lt;br&gt;överlåtelse mellan privatpersoner och oavsett om särskilt vederlag har utgått&lt;br&gt;Även innehav som inte är medicinskt eller vetenskapligt betingat bör vara&lt;br&gt;straffbelagt med hänsyn till att innehav av en något större kvantitet sådana&lt;br&gt;medel självfallet innebär fara för att medlen skall spridas och missbrukas. Jag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedömer det också som angeläget att även innehav av dopningsmedel för Prop. 1990/91: 199&lt;br&gt;enbart eget bruk omfattas av kriminaliseringen som en principiell markering&lt;br&gt;av att anabola steroider etc. inte bör användas annat än av den som på grund&lt;br&gt;av ett medicinskt behandlingsbehov fått läkemedlet ordinerat av läkare eller&lt;br&gt;har behov av det för vetenskapligt ändamål. Med denna konstruktion kan man&lt;br&gt;undvika gränsdragningsproblem och därigenom skapa förutsättningar för&lt;br&gt;meningsfulla kontrollåtgärder på bl.a. gymen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De dopningsmedel som förekommit i Sverige hänför sig i allt väsentligt till&lt;br&gt;insmugglade läkemedel. Otillåten inhemsk tillverkning av sådana läkemedel&lt;br&gt;som kan användas för dopningsändamål har hittills såvitt känt inte varit någon&lt;br&gt;frekvent företeelse. På narkotikaområdet gäller enahanda förhållanden såtill-&lt;br&gt;vida att den övervägande delen utgörs av insmugglade medel medan den&lt;br&gt;inhemska tillverkningen kan bedömas som mindre vanlig. Jag anser det dock&lt;br&gt;påkallat att en ny lagstiftning om åtgärder mot dopning uttryckligen förbjuder&lt;br&gt;framställning av dopningsmedlen. Narkotikastrafflagen upptar en bestäm-&lt;br&gt;melse (1 § 2) som straffbelägger framställning, dock att straffansvarets om-&lt;br&gt;fattning begränsas till framställning av narkotika som är avsedd för missbruk.&lt;br&gt;Den nämnda begränsningen - för vilken motiveringen framgår av prop.&lt;br&gt;1982/83:141 s. 15 - bedömer jag inte behöva ges någon motsvarighet när det&lt;br&gt;gäller förbudet mot framställning av här ifrågavarande dopningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Narkotikastrafflagen straffbelägger härutöver särskilt vissa speciella fall av&lt;br&gt;befattning med narkotika (1 § 4). Det gäller anskaffning, bearbetning, för-&lt;br&gt;packning, transport, förvaring och annan sådan befattning med narkotika som&lt;br&gt;inte är avsedd för eget bruk. Bakgrunden är att medverkan och andra s.k.&lt;br&gt;osjälvständiga brottsformer av sådan befattning med narkotika som nämnts&lt;br&gt;skall kunna bestraffas. Såvitt nu kan bedömas synes det praktiska behovet av&lt;br&gt;en direkt motsvarighet till denna reglering vara litet. Samtliga dessa han-&lt;br&gt;teringsformer, för vilka redovisning finns i förarbetena till 1983 års ändringar&lt;br&gt;i narkotikastrafflagen (prop. 1982/83:141), utgör sådan befattning med med-&lt;br&gt;len som täcks av begreppet &amp;quot;innehav&amp;quot;. Jag har nyss förordat att innehav skall&lt;br&gt;förbjudas och straffbeläggas. Erforderlig kriminalisering på förevarande om-&lt;br&gt;råde av dessa hanteringsformer uppnås därmed utan att de särskilt omnämns i&lt;br&gt;lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bjuda ut dopningsmedel till försäljning är ägnat att främja handel med&lt;br&gt;medlen. Det är synnerligen angeläget att marknadsföringen av och handeln&lt;br&gt;med dopningsmedel förbjuds och motarbetas. Jag finner det därför motiverat&lt;br&gt;att särskilt förbjuda och straffbelägga utbjudande av substanserna till försälj-&lt;br&gt;ning. I narkotikastrafflagen (1 § 5) straffbeläggs också särskilt vissa andra&lt;br&gt;förfaranden om de är ägnade att främja handel med narkotika, t.ex. förvaring&lt;br&gt;och befordring av vederlag för narkotika eller förmedling av kontakter mellan&lt;br&gt;köpare och säljare. Att i överensstämmelse härmed på dopningsområdet sär-&lt;br&gt;skilt straffbelägga sådana förfaranden bör enligt min mening i vart fall för&lt;br&gt;närvarande anses föra för långt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller själva bruket av dopningsmedel gör jag följande bedömning.&lt;br&gt;På narkotikaområdet är det egna bruket kriminaliserat. Det har från vissa håll&lt;br&gt;gjorts gällande att även själva konsumtionen av dopningsmedel bör falla inom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det kriminaliserade området. En sådan kriminalisering ger uttryck för att sam- Prop. 1990/91: 199&lt;br&gt;hället tar avstånd från vaije befattning med de olika medlen. Ett sådant av-&lt;br&gt;ståndstagande skulle kunna vara påkallat inte minst för att motverka att ung-&lt;br&gt;domar dras in i en konsumtion av dessa medel som kan få konsekvenser för&lt;br&gt;den unges utveckling. Jag har förståelse för sådana synpunkter. De anabola&lt;br&gt;steroiderna och andra här aktuella medel kan emellertid inte bedömas medföra&lt;br&gt;lika allvarliga skadeverkningar som narkotika, eftersom dopningsmedlen inte&lt;br&gt;anses vara beroendeframkallande. Avgränsningen av det straffbara området&lt;br&gt;bör därför ske med utgångspunkt i den inom svensk straffrätt vägledande&lt;br&gt;principen att inte straffbelägga handling som riktar sig mot den egna per-&lt;br&gt;sonen. I motsats till förhållandet på narkotikaområdet finns det ingen tradition&lt;br&gt;i vårt land att se dopning som en kriminell handling. Genom de föreslagna åt-&lt;br&gt;gärderna i kombination med betydande informationsinsatser samt idrotts-&lt;br&gt;rörelsens egen kontrollverksamhet bör man ändå kunna vidta effektiva åtgär-&lt;br&gt;der för att komma åt dopningsproblemet. Själva bruket av anabola steroider&lt;br&gt;och andra hormonella medel för dopningsändamål bör sålunda i vart fall för&lt;br&gt;närvarande inte kriminaliseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis innebär mitt förslag en i väsentliga avseenden mot-&lt;br&gt;svarande uppbyggnad av lagregleringen som den som gällde på narkotika-&lt;br&gt;området före den senaste ändringen av narkotikastrafflagen år 1988, då även&lt;br&gt;bruket av narkotika blev straffbart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller på narkotikaområdet anser jag att reglerna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 kap. brottsbalken beträffande försök, förberedelse och medverkan till&lt;br&gt;brott bör gälla, dock inte i fråga om gärning som faller inom ramen för inne-&lt;br&gt;hav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian redovisas inte särskilt varför ansvar för oaktsamhetsbrott&lt;br&gt;behövs. Såsom hovrätten över Skåne och Blekinge påpekar skulle kriminali-&lt;br&gt;sering av grovt oaktsamma förfaranden antagligen inte få så stor självständig&lt;br&gt;betydelse. Jag ansluter mig till den bedömning som hovrätten gjort att sådana&lt;br&gt;gärningar som sker av oaktsamhet inte skall straffbeläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av praktiska skäl föreslår jag att en brottsbenämning införs. Brottet kan&lt;br&gt;lämpligen benämnas &amp;quot;dopningsbrott&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.3 Kriminalisering i en separat lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Otillåten hantering av dopningsmedel förbjuds och&lt;br&gt;straffbeläggs i en separat lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som uttalar sig i denna del har&lt;br&gt;inget att erinra mot att kriminaliseringen sker i en separat lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Alternativen till kriminalisering i en separat&lt;br&gt;lag är att förbjuda den oönskade hanteringen av dopningsmedel genom&lt;br&gt;ändringar i läkemedelslagstiftningen eller narkotikastrafflagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om de dopningsmedel som hittills påträffats i Sverige varit att hän-&lt;br&gt;föra under läkemedelsförordningen till följd av en utvidgning av förordning-&lt;br&gt;ens tillämpningsområde (se avsnitt 2.1.6), vill jag erinra om att hormon-&lt;br&gt;preparat avsedda för dopningsändamål faller utanför den grundläggande&lt;br&gt;läkemedelsdefinitionen. De regler som behövs för att förbjuda hanteringen av&lt;br&gt;dopningsmedel är av annan karaktär än övriga regler i läkemedels-&lt;br&gt;lagstiftningen och blir till sin innebörd i huvudsak fristående från dessa.&lt;br&gt;Läkemedelsförordningen reglerar i första hand de allmänna förutsättningarna&lt;br&gt;för den legala tillverkningen och handeln med läkemedel. Särskilda straff-&lt;br&gt;bestämmelser avsedda att träffa t.ex. privatpersoners handhavande av speci-&lt;br&gt;ella medel ligger enligt min mening vid sidan av läkemedelsförordningens&lt;br&gt;naturliga tillämpningsområde. Detta talar för att de bestämmelser som är på-&lt;br&gt;kallade inte tas in i läkemedelslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller alternativet att infoga reglema i narkotikalagstiftningen kan&lt;br&gt;sägas följande. Med narkotika avses enligt 8 § narkotikastrafflagen sådana&lt;br&gt;läkemedel eller hälsofarliga varor som på grund av sina starkt vanebildande&lt;br&gt;egenskaper eller lättheten att kunna omvandlas till varor med sådana egen-&lt;br&gt;skaper är föremål för internationell kontroll enligt av Sverige biträdda över-&lt;br&gt;enskommelser samt sådana varor som enligt förordnande av regeringen skall&lt;br&gt;anses som narkotika. Narkotikalagstiftningen är tillämplig på ett stort antal&lt;br&gt;dopningsmedel i grupperna stimulantia resp, narkotiska analgetika. Anabola&lt;br&gt;steroider och övriga här aktuella medel är däremot inte, såvitt hittills har be-&lt;br&gt;lagts, i sig vanebildande eller beroendeskapande. Orsakerna till att de intas&lt;br&gt;ligger uppenbarligen på ett annat plan. Åtgärder mot missbruk av anabola&lt;br&gt;steroider etc. innebär därför inte samma slag av problem som kampen mot de&lt;br&gt;starkt vanebildande medel som snabbt kan rasera inte bara brukarens hälsa&lt;br&gt;utan också hans eller hennes hela sociala situation. Missbruk av de nu aktu-&lt;br&gt;ella typerna av medel bör därför inte bekämpas inom ramen för narkotika-&lt;br&gt;lagstiftningen utan genom en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en särskild lag talar dessutom bl.a. att en sådan skulle kunna få större&lt;br&gt;genomslagskraft hos den idrottsintresserade allmänheten än en ändring i&lt;br&gt;läkemedels- eller narkotikalagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.4 Straffsanktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Straffet för dopningsbrott skall för normalfall vara&lt;br&gt;fängelse i högst två år. Om brottet är att betrakta som ringa skall&lt;br&gt;straffskalan vara böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Olovliga förfaranden straffas med böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst två år. Ett lägre straffmaximum föreslås för brott begånget av&lt;br&gt;grov oaktsamhet. Någon särskild straffskala för ringa brott upptas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de sex remissinstanser som uttalar sig särskilt i&lt;br&gt;frågan framför två synpunkter som avviker från promemorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge förordar en särskild straffskala för&lt;br&gt;mindre allvarliga brott med ett straffmaximum av fängelse sex månader för att&lt;br&gt;göra det möjligt att använda strafföreläggande. Polismyndigheten i Göteborg&lt;br&gt;föreslår en höjning av strafflatituden i vissa fall av grov dopningsbrottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag godtar ståndpunkten i promemorian att&lt;br&gt;den straffrättsliga bedömningen av dopningsbrott inte bör vara fullt lika&lt;br&gt;sträng som beträffande narkotikabrott och ansluter mig till vad som förordats&lt;br&gt;i promemorian beträffande straffmaximum. Någon särskild straffskala för&lt;br&gt;oaktsamhetsbrott är inte aktuell med mitt förslå&amp;quot; till avgränsning av det krimi-&lt;br&gt;naliserade området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan ur bl.a. processekonomisk synpunkt inte vara lämpligt att vaije&lt;br&gt;brott mot den nya lagstiftningen skall behöva föras till domstol för att beivras.&lt;br&gt;I likhet med hovrätten anser jag därför att en särskild, lindrigare straffskala&lt;br&gt;skall gälla för ringa brott. I denna bör straffmaximum sättas till fängelse sex&lt;br&gt;månader så att det blir möjligt att använda sig av strafföreläggande istället för&lt;br&gt;att väcka åtal. Även med denna straffskala finns det förutsättningar att an-&lt;br&gt;vända vissa straffprocessuella tvångsmedel såsom husrannsakan. Jag kan&lt;br&gt;således se övervägande praktiska fördelar med en uppdelad straffskala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.5 Förverkande, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Dopningsmedel som varit föremål för brott eller värdet&lt;br&gt;av medlet liksom vinningen av brott enligt lagen skall förverkas. Även&lt;br&gt;förlag för sådant brott eller förlagets värde skall förverkas om förlaget&lt;br&gt;tagits emot och mottagandet är brott enligt den föreslagna lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hjälpmedel som använts vid brottet eller värdet därav får förverkas&lt;br&gt;om det behövs i brottsförebyggande syfte eller det annars finns sär-&lt;br&gt;skilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egendom som kan antas vara förverkad enligt vad nu sagts skall&lt;br&gt;rättegångsbalkens bestämmelser angående beslag gälla med följande&lt;br&gt;avvikelse. Bestämmelsen om att åtal skall väckas inom viss tid skall&lt;br&gt;gälla endast då rätten satt ut sådan tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Dopningsmedel eller värdet skall förverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Åklagarmyndigheten i Göteborg, regionåklagar-&lt;br&gt;myndigheten i Stockholm och kammarrätten i Stockholm förordar att även&lt;br&gt;vinning av dopningsbrott förverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm påpekar att det bör övervägas om och i så fall i&lt;br&gt;vilken omfattning lagförslaget bör innehålla en motsvarighet till föreskrifterna&lt;br&gt;i narkotikastrafflagen om beslag. Åklagarmyndigheten i Göteborg förordar att&lt;br&gt;en sådan föreskrift införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Syftet med den föreslagna lagstiftningen är i&lt;br&gt;första hand att försvåra verksamheten hos dem som gör dopningsmedel till-&lt;br&gt;gängliga för den idrottsutövande allmänheten. Befintliga uppgifter angående&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dopningsmedlens marknadsvärde visar att påslagen utgör 100-1 000 % av Prop. 1990/91: 199&lt;br&gt;inköpspriset Det är alltså fråga om en verksamhet med mycket stora avanser.&lt;br&gt;Jag bedömer det som nödvändigt för att minimera lönsamheten att även&lt;br&gt;vinningen av dopningsbrott skall kunna förverkas. För att även komma åt&lt;br&gt;kurirema i branschen vill jag dessutom förorda att mottaget förlag för dop-&lt;br&gt;ningsbrott eller förlagets värde skall kunna förverkas. Att ta emot sådant för-&lt;br&gt;lag är straffbelagt genom att det enligt 23 kap. 2 § brottsbalken utgör för-&lt;br&gt;beredelse till brott Av bl.a. förarbetena till narkotikastrafflagen (prop. 1968:7&lt;br&gt;sid. 121) framgår att förlag inte torde kunna hänföras till vinning. En särskild&lt;br&gt;bestämmelse om förlag bör därför införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kampen för att begränsa tillgängligheten av dopningsmedel kan det finnas&lt;br&gt;behov av att kunna förverka egendom som har kommit till användning som&lt;br&gt;hjälpmedel vid dopningsbrottslighet. Jag förordar därför att en särskild för-&lt;br&gt;verkanderegel för hjälpmedel införs. Om hjälpmedlet inte finns i behåll skall i&lt;br&gt;stället värdet av det kunna förverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I brottsutredande syfte samt för att förebygga fortsatt dopningsbrottslighet&lt;br&gt;finns behov av en föreskrift som möjliggör beslagtagande av egendom som&lt;br&gt;kan antas vara förverkad enligt de bestämmelser jag här föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Vissa andra frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.4.1 Informationsinsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den för idrottens del allvarligaste aspekten på att bruket av dopningsmedel&lt;br&gt;blivit utbrett är inte främst att det rubbar förutsättningarna för en rättvis tävlan&lt;br&gt;på elitnivå, utan att det kan förändra idrottens karaktär av värdefull och enga-&lt;br&gt;gerande fritidssysselsättning för ett stort antal ungdomar och vuxna. Barn och&lt;br&gt;ungdomar som börjar intressera sig för idrott bör inte mötas av incitament att&lt;br&gt;med hjälp av olika konstgjorda medel försöka uppnå ökad fysisk utveckling&lt;br&gt;och ständigt förbättrade prestationer. Det är därför utomordentligt viktigt att&lt;br&gt;idrottsrörelsen fortsätter den information och interna debatt som man under&lt;br&gt;flera år målmedvetet bedrivit för att ändra attityderna till dopning och skapa en&lt;br&gt;ökad medvetenhet om farorna därmed. Av särskild vikt är att idrottande ung-&lt;br&gt;domar och deras föräldrar nås med relevant information om de risker för&lt;br&gt;skadeverkningar som är förenade med intag av bl.a. olika hormonpreparat&lt;br&gt;under uppväxtåren. Ansträngningar måste också göras för att nå de idrotts-&lt;br&gt;utövare och motionärer som står utanför den organiserade idrottsrörelsen,&lt;br&gt;såsom kroppsbyggama. Som tidigare anförts är det ju mycket som tyder på&lt;br&gt;att en stor del av de anabola steroiderna sprids via gymen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En remissinstans efterlyser en precisering av vem eller vilka som skall ha&lt;br&gt;huvudansvaret för informationen till idrottsutövare och motionärer som står&lt;br&gt;utanför den organiserade idrottsrörelsen samt framhåller vikten av att infor-&lt;br&gt;mationsinsatserna i större utsträckning än tidigare inriktas mot dessa grupper.&lt;br&gt;I anslutning härtill vill jag framhålla att det bör ligga inom ramen för läke-&lt;br&gt;medelsverkets uppgifter att sammanställa och till allmänheten förmedla sådan&lt;br&gt;information som här avses om dopningsmedlen och deras inverkan på hälsan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.2 Analysverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska idrottsrörelsen har särskilt drivit frågan om test inte bara inför&lt;br&gt;tävlingar utan även under träningsperioder. För att motverka bruket av&lt;br&gt;anabola steroider är detta givetvis angeläget, eftersom sådana medel vanligtvis&lt;br&gt;intas under träningsperioder, varefter uppehåll görs i god tid före en tävling.&lt;br&gt;Det pågår vidare hela tiden en verksamhet som syftar till att konstruera nya&lt;br&gt;anabola steroider som inte skall kunna upptäckas vid dopningskontroll.&lt;br&gt;Denna verksamhet måste mötas med en fortsatt forskning och utveckling av&lt;br&gt;analysverksamheten vid berörda laboratorier. Dopningslaboratoriet vid&lt;br&gt;Huddinge sjukhus utgör härvid en viktig resurs. De kunskaper som finns där&lt;br&gt;kommer att bli än viktigare i framtiden med den utveckling som kan skönjas&lt;br&gt;mot allt fler och mer sofistikerade metoder för dopning. Dopningslaboratoriet&lt;br&gt;kan även spela en viktig roll för tull och polis som har att utreda misstänkt&lt;br&gt;olaglig befattning med anabola steroider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Analysverksamheten regleras genom ett avtal mellan Stockholms läns&lt;br&gt;landsting och RF, vilket innebär att riksidrottsförbundet bekostar personal&lt;br&gt;och apparatur medan landstinget tillhandahåller lokaler och övriga basresur-&lt;br&gt;ser. Resurserna har hittills huvudsakligen gått åt för att täcka behovet av&lt;br&gt;rutinmässiga dopningsanalyser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.3 Kostnadskonsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda lagen om förbud mot vissa dopningsmedel föreslås träda i kraft&lt;br&gt;den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje nykriminalisering får antas medföra en ökad belastning på de rätts-&lt;br&gt;vårdande myndigheterna. I samråd med cheferna för justitie- och bostads-&lt;br&gt;departementen kommer frågan om ytterligare anslag till de berörda myndig-&lt;br&gt;heterna att behandlas under det ordinarie budgetarbetet Den kostnadsökning&lt;br&gt;som kan uppkomma till följd av den nu förordade lagregleringen kan emeller-&lt;br&gt;tid förväntas bli måttlig med hänsyn till att det rör sig om ett begränsat om-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Upprättat lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom socialdepartementet upprättats för-&lt;br&gt;slag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om förbud mot vissa dopningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om förbud mot vissa dopningsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller främst föreskrifter om förbud mot och straff för olika former&lt;br&gt;av hantering av särskilt angivna substanser som dopningsmedel. För att öka&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagens genomslagskraft har ordet &amp;quot;dopningsmedel&amp;quot; ansetts böra ingå i lagens Prop. 1990/91: 199&lt;br&gt;rubrik. Begreppet &amp;quot;doping&amp;quot; eller &amp;quot;dopning&amp;quot; är numera så väl etablerat att det&lt;br&gt;inte bör råda någon tvekan om vad som avses. Rubriken har därför ändrats i&lt;br&gt;förhållande till promemorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;syntetiska anabola steroider,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) testosteron och dess derivat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;tillväxthormon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) kemiska substanser som ökar produktion och frigörelse av testosteron&lt;br&gt;och dess derivat eller av tillväxthormon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger vilka dopningsmedel som lagen omfattar. Avgränsningen&lt;br&gt;har behandlats i den allmänna motiveringen under avsnitt 2.3.1. Där har&lt;br&gt;också redovisats innebörden av vissa farmakologiska begrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enda skillnaden i sak i förhållande till promemorians förslag är att&lt;br&gt;redan sådana kemiska substanser som anges i paragrafen omfattas av lagen&lt;br&gt;oavsett om substansen förekommer i någon beredningsform eller inte.&lt;br&gt;Beträffande beredningar omfattas såväl de bruksfärdiga som de icke bruks-&lt;br&gt;färdiga. Lagen omfattar de angivna substanserna oavsett mängd av substans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med derivat avses en kemisk förening framställd ur en annan förening med&lt;br&gt;liknande struktur och ofta också med likartad effekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läkemedelsförordningen är enligt dess 1 § 1 mom. tillämplig på läke-&lt;br&gt;medel. Genom föreskrift i 1 § 5 mom. förordningen får läkemedelsverket&lt;br&gt;(före den 1 juli 1990 socialstyrelsen), då det finns särskilda skäl, utsträcka&lt;br&gt;förordningens tillämpningsområde till bl.a. vara, som i fråga om egenskaper&lt;br&gt;och användning står läkemedel nära. Föreskrifter har meddelats (LVFS&lt;br&gt;1990:22) om att läkemedelsförordningen i sin helhet skall tillämpas beträf-&lt;br&gt;fande vara vilken genom hormonell påverkan på proteinsyntes används för att&lt;br&gt;öka prestationsförmågan. Det innebär att läkemedelsförordningen är i sin hel-&lt;br&gt;het tillämplig på de substanser som regleras i den nu föreslagna lagen. Till&lt;br&gt;skillnad från vad som föreslagits i promemorian har inte tagits in någon be-&lt;br&gt;stämmelse om att läkemedelsförordningen tillämpas i den mån inte särskilda&lt;br&gt;bestämmelser ges i förevarande lag. Detta gäller ändå. Av allmänna principer&lt;br&gt;följer att vid lagkonkurrens mellan den nya lagen och läkemedelsförordningen&lt;br&gt;det strängare straffbudet skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 § 4 mom. läkemedelsförordningen bemyndigas läkemedelsverket att&lt;br&gt;meddela tillämpningsföreskrifter för resandes införsel av läkemedel, som för&lt;br&gt;medicinskt ändamål och personligt bruk medförs till Sverige. Genom den&lt;br&gt;nyss angivna utvidgningen av läkemedelsförordningens tillämpningsområde&lt;br&gt;avser bemyndigandet även de substanser som anges i lagförslaget.&lt;br&gt;Läkemedelsförordningens bemyndigande öppnar således möjlighet för läke-&lt;br&gt;medelsverket att utfärda särskilda tillämpningsföreskrifter för legal införsel&lt;br&gt;för medicinskt ändamål av dessa substanser. Att därutöver, såsom föreslagits&lt;br&gt;i promemorian, ta in ett särskilt bemyndigande att meddela närmare före-&lt;br&gt;skrifter för den legala användningen har inte bedömts behövligt. Frågan kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eventuellt aktualiseras på nytt i anslutning till det arbete på en ny läkemedels- Prop. 1990/91: 199&lt;br&gt;lagstiftning som pågår i regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Medel som anges i 1 § får inte annat än för medicinskt eller veten-&lt;br&gt;skapligt ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;införas till landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. överlåtas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;framställas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;förvärvas i överlåtelsesyfte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;bjudas ut till försäljning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. innehas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i den allmänna motiveringen under avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens förbud inriktar sig på förfaranden som är ägnade att öka&lt;br&gt;spridningen av dopningsmedel för annat än medicinskt eller vetenskapligt&lt;br&gt;ändamål. De förbjudna förfarandena ansluter sig nära till straffbestämmelsen i&lt;br&gt;1 § narkotikastrafflagen. Till förbudet är kopplat en straffbestämmelse i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som uppsåtligen bryter mot 2 § 2 - 6 döms för dopningsbrott till&lt;br&gt;fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brott som avses i första stycket att anse som ringa, döms till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om straff för olovlig införsel m.m. finns bestämmelser i lagen (1960:418)&lt;br&gt;om straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelserna i paragrafens två första stycken straffbeläggs över-&lt;br&gt;trädelser av förbudet i 2 § såvitt gäller innehav och andra hanteringsformer än&lt;br&gt;olovlig införsel. Beträffande straff för olovlig införsel till landet och andra&lt;br&gt;förfaranden med smuggelgods hänvisas i tredje stycket till varusmugglings-&lt;br&gt;lagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de skäl som angetts i avsnitt 2.3.2 i den allmänna motiveringen faller&lt;br&gt;oaktsamma förfaranden utanför det kriminaliserade området. Främst med&lt;br&gt;hänsyn härtill finns det inte utrymme för en regel om straffrihet vid ringa&lt;br&gt;brott. Avsikten är alltså att ett ingripande skall ske även tex. vid innehav eller&lt;br&gt;vid hantering i överlåtelsesyfte av mindre mängder dopningsmedel, låt vara&lt;br&gt;att påföljden i sådana fall stundom kan stanna vid böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den särskilda straffskalan för ringa brott med fängelse i högst sex&lt;br&gt;månader som straffmaximum öppnas möjlighet att använda strafföreläggande&lt;br&gt;i sådana fall. Praxis på narkotikaområdet bör i tillämpliga delar vara väg-&lt;br&gt;ledande för bedömning av vad som är att hänföra till ringa brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För försök eller förberedelse till sådant dopningsbrott som inte är att&lt;br&gt;anse som ringa döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken, om gärningen&lt;br&gt;gäller annan befattning än som avses i 2 § 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera har medverkat till brott som avses i 2 § 2-5, skall 23 kap. 4 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §§ brottsbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att reglerna om påföljd för försök och förberedelse till brott i 23 kap. Prop. 1990/91: 199&lt;br&gt;brottsbalken skall vara tillämpliga vid dopningsbrott fordras att detta särskilt&lt;br&gt;anges i den nu föreslagna lagen. Genom att förberedelse till dopningsbrott&lt;br&gt;kriminaliseras kan det bli möjligt att komma åt exempelvis en person som&lt;br&gt;förklarat sig vilja ställa upp som kurir vid anskaffning av dopningsmedel och&lt;br&gt;för sådant ändamål tagit emot pengar för bestridande av de utgifter som är&lt;br&gt;förenade med anskaffningen. Förlaget, dvs. pengarna, kan dessutom förver-&lt;br&gt;kas med stöd av 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller också en bestämmelse om i vilka fall medverkan till&lt;br&gt;brott är straffbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Medel som varit föremål för brott enligt denna lag eller värdet därav&lt;br&gt;samt vinning av sådant brott skall förklaras förverkat, om det inte är uppen-&lt;br&gt;bart oskäligt. Detsamma gäller förlag för sådant brott eller dess värde, om&lt;br&gt;förlaget mottagits och mottagandet utgör brott enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt denna lag eller&lt;br&gt;egendomens värde får förklaras förverkat, om det är påkallat till förebyg-&lt;br&gt;gande av brott eller annars särskilda skäl föreligger. Detsamma gäller egen-&lt;br&gt;dom med vilken har tagits befattning som utgör brott enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i paragrafen har behandlats i den allmänna motiveringen under av-&lt;br&gt;snitt 2.3.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket har utformats med utgångspunkt i narko-&lt;br&gt;tikastrafflagens förverkanderegler. Kanyler och andra hjälpmedel som kom-&lt;br&gt;mer till användning vid injektion av dopningsmedel är inte enligt jämförbar&lt;br&gt;praxis på narkotikaområdet att betrakta som sådana hjälpmedel som avses&lt;br&gt;med förevarande bestämmelse. Med hänsyn till att eget bruk av dopnings-&lt;br&gt;medel inte ingår i de gämingsformer som föreslås kriminaliserade bortfaller&lt;br&gt;det främsta skälet till att införa en särskild reglering för kanyler och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket &amp;quot;oskäligt&amp;quot; är avsett att ha samma innebörd som det i narkotika-&lt;br&gt;strafflagen använda ordet &amp;quot;obilligt&amp;quot;, vilket numera anses föråldrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Angående beslag av egendom som kan antas vara förverkad enligt 5 §&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i rättegångsbalken, med den avvikelsen att bestämmel-&lt;br&gt;sen om att åtal skall väckas inom viss tid inte gäller i annat fall än då rätten ut-&lt;br&gt;satt sådan tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 § 1 och 3 samt 3 § lagen (1958:205) om förverkande&lt;br&gt;av alkoholhaltiga drycker m.m. skall tillämpas på motsvarande sätt då beslag&lt;br&gt;har skett av medel som avses i 1 § denna lag. Tiden för att anmäla missnöje&lt;br&gt;skall dock räknas från dagen för förordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i paragrafen har behandlats i den allmänna motiveringen under&lt;br&gt;avsnitt 2.3.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna i 5 § medger förverkande inte bara av dopningsmedel utan också&lt;br&gt;av andra objekt såsom vinning, förlag och hjälpmedel. Paragrafens första&lt;br&gt;stycke har utformats med hänsyn härtill. Som huvudregel gäller att bestäm-&lt;br&gt;melserna om beslag i rättegångsbalken (RB) skall tillämpas. Avvikelse från&lt;br&gt;reglerna i 27 kap. RB har dock ansetts påkallad i fråga om åtalstidens längd&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;då egendom tagits i beslag. Någon viss tidsfrist avses inte gälla i samband Prop. 1990/91: 199&lt;br&gt;med beslag i anledning av dopningsbrott såvida inte rätten har bestämt en&lt;br&gt;sådan frist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt som gäller enligt narkotikastrafflagen har en särskild&lt;br&gt;bestämmelse om förfarandet med beslagtagna eller förverkade dopningsmedel&lt;br&gt;tagits med i andra stycket av paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget till lag om&lt;br&gt;förbud mot vissa dopningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden&lt;br&gt;har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dopinglistan &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;br&gt;IOC delar upp doping i tre huvudkategorier, som var och en i sin tur delas&lt;br&gt;upp i olika undergrupper.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;I Dopingklasser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Stimulan tia&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Narkotiska analgetika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anabola steroider&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beta-blockerare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diuretika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Peptidhormoner och analoger till dessa&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;II Dopingmetoder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bloddoping&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Farmakologisk, kemisk och fysisk manipulation&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;III Medel förbehållna vissa restriktioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Alkohol&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marijuana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lokalanestetika&lt;br&gt;Kortikosteroider&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande genomgås dopinglistan grupp för grupp. Den fullständiga&lt;br&gt;dopinglistan i lydelse enligt beslut av IOC i april 1989 fogas som bilaga till&lt;br&gt;promemorian (den nya texten finns f.n. endast tillgänglig på engelska).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt kan tilläggas att många av de substanser som förekommer på&lt;br&gt;dopinglistan kan ingå i läkemedel som idrottsutövama intar i fullt legitimt&lt;br&gt;medicinskt syfte. I de flesta fall finns dock läkemedelsaltemativ som inte är&lt;br&gt;förbjudna. Olika informationsinsatser har gjorts för att öka kunskaperna&lt;br&gt;härom såväl hos idrottsutövama själva som hos förskrivande läkare (se&lt;br&gt;avsnitten 3.4 och 3.5). Om inget godtagbart alternativ finns kan i Sverige&lt;br&gt;dispens sökas enligt särskilda regler. Möjlighet att begära dispens finns även&lt;br&gt;vid internationella tävlingar, men beviljas i praktiken aldrig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stimulantia upptar ett antal substanser som bl.a. ökar vakenheten och&lt;br&gt;minskar känslor av trötthet. Hit hör centralstimulerande medel såsom&lt;br&gt;amfetamin och kokain. Särskilt amfetamin har ofta använts i idrotts-&lt;br&gt;sammanhang för att öka prestationsförmågan. Medlen utgör emellertid tunga&lt;br&gt;narkotika och är av detta skäl redan strängt reglerade. De förekommer inte&lt;br&gt;heller som farmaceutiska specialiteter i Sverige. Även många andra preparat i&lt;br&gt;denna grupp räknas som narkotika. Några vanligt förekommande ämnen bör&lt;br&gt;dock nämnas. Till de förbjudna ämnena hör sålunda efedrin, som i stora&lt;br&gt;doser har en centralstimulerande effekt. Efedrin och dess släktingar ingår&lt;br&gt;bl.a. i många vanliga mediciner mot övre luftvägsbesvär, såsom astma, hosta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och annat. Det finns dock alternativa läkemedel att använda vid luftvägsinfek-&lt;br&gt;tioner. Även koffein är upptaget på listan, men for att det skall betraktas som&lt;br&gt;doping krävs en viss högre koncentration. En normal konsumtion av kaffe är&lt;br&gt;sålunda riskfri, men vid konditionskrävande idrotter som medför mycket&lt;br&gt;svettning bör försiktighet iakttas. Koffein ingår också i många läkemedel men&lt;br&gt;kan undvikas utan att det ger upphov till medicinska problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att de medel inom gruppen som kan&lt;br&gt;utgöra en allvarlig hälsofara redan är föremål för kontroll enligt narkotika-&lt;br&gt;lagstiftningen. Beträffande övriga medel har inte från något håll gjorts gäl-&lt;br&gt;lande att ytterligare lagreglerade ingripandemöjligheter behövs utöver dem&lt;br&gt;som redan finns i läkemedelslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Narkotiska analgetika är smärtstillande medel. Större delen av medlen i&lt;br&gt;denna grupp utgörs av opiater och opioider, t.ex. morfin och metadon. De är&lt;br&gt;sålunda redan föremål för särskild kontroll genom narkotikalagstiftningen.&lt;br&gt;Det stora problemet inom gruppen utgörs av kodein, som kemiskt är ett&lt;br&gt;morfinderivat och därför är förbjudet av främst analystekniska skäl (det är&lt;br&gt;svårt att avgöra om patienten intagit kodein eller något förbjudet preparat).&lt;br&gt;Kodein ingår bl.a. i hosthämmande och smärtstillande preparat.&lt;br&gt;Dextropropoxifen, som också är ett morfinderivat, ingår även det i flera van-&lt;br&gt;liga smärtstillande mediciner. Sådana kan alltså i höga doser ha en viss till-&lt;br&gt;vänjningseffekt. Som inledningsvis konstaterats är dock användningen redan&lt;br&gt;omgärdad av restriktioner, och det har inte framförts några önskemål om&lt;br&gt;ytterligare sådana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anabola steroider är syntetiskt framställda medel som till struktur och&lt;br&gt;verkan liknar det manliga könshormonet testosteron, vilket också är för-&lt;br&gt;bjudet. De har en äggvitenybildande och därmed vävnadsuppbyggande&lt;br&gt;effekt. Avsikten med de syntetiskt framställda medlen är att försöka renodla&lt;br&gt;den anabola effekten och samtidigt undvika eller minska den androgena effek-&lt;br&gt;ten (dvs. utvecklandet av sekundära manliga könskarakteristika). Detta har&lt;br&gt;inte varit helt framgångsrikt. Som biverkan förekommer därför en icke rever-&lt;br&gt;sibel virilisering hos kvinnor, såsom skäggväxt och basröst. Hos män leder&lt;br&gt;likheten med testosteron till en naturligt minskad spermieproduktion och risk&lt;br&gt;för sterilitet. Av medlens funktion följer vidare att de påverkar kroppens&lt;br&gt;naturliga ämnesomsättning och det får - vid de doser och behandlings-&lt;br&gt;perioder som tillämpas vid doping - anses föreligga en klar risk för hormo-&lt;br&gt;nella rubbningar och för tidig åderförkalkning och kranskärlsjukdomar. Olika&lt;br&gt;rapporter tyder vidare på att en okontrollerad konsumtion av anabola steroider&lt;br&gt;kan ge upphov till leverskador och till psykiska störningar, såsom ökad&lt;br&gt;aggressivitet och psykotiska episoder. Det har också framförts misstankar om&lt;br&gt;att vissa konstaterade fall av sällsynt cancer i bl.a. levern har haft samband&lt;br&gt;med intag av anabola steroider. Hos ungdomar som ännu inte vuxit färdigt&lt;br&gt;leder intag av anabola steroider till att de stannar i växten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturligt testosteron har i princip samma effekter som de anabola steroi-&lt;br&gt;derna men kan hos män inte konstateras på samma sätt eftersom det är ett&lt;br&gt;kroppseget ämne. I stället mäts relationen mellan testosteron och s.k.&lt;br&gt;epitestosteron, vilken om den avviker kraftigt från vad som är normalt utvisar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 199&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att personen i fråga intagit testosteron, särskilt om även annan hormon-&lt;br&gt;produktion befinns vara dämpad. Testosteron har en klar medicinsk indika-&lt;br&gt;tion, nämligen när den naturliga produktionen därav är nedsatt. Tre sådana&lt;br&gt;läkemedel finns registrerade i Sverige. De medicinska indikationerna för ana-&lt;br&gt;bola steroider är mera begränsade. De har använts vid svåra bristtillstånd,&lt;br&gt;men förskrivningen har de senaste åren minskat mycket kraftigt och är nu-&lt;br&gt;mera ganska obetydlig. Endast två sådana läkemedel finns f.n. registrerade i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är framför allt när det gäller anabola steroider och testosteron som det&lt;br&gt;kan föreligga ett behov av kompletterande lagregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beta-blockerare är en mycket vanlig typ av läkemedel med blodtrycks-&lt;br&gt;sänkande effekt. De används bl.a. vid hypertoni, vissa hjärtsjukdomar,&lt;br&gt;migrän och glaukom. Samtliga preparat är receptbelagda. Som dopingmedel&lt;br&gt;intas betablockerare för att motverka skakighet i koncentrationskrävande gre-&lt;br&gt;nar, såsom t.ex. skytte. De intas då i låg kvantitet. I större mängd ger beta-&lt;br&gt;blockerare sänkt hjärtverksamhet och är därför direkt olämpliga i grenar som&lt;br&gt;kräver fysisk uthållighet. Alternativa läkemedel finns för behandling av&lt;br&gt;hypertoni, angina pectoris och migrän, men det kan i vissa fall vara svårt att&lt;br&gt;finna annan lämplig medicinering. Några önskemål om ändrade regler beträf-&lt;br&gt;fande betablockerare har inte framförts, utan läkemedelslagstiftningens möj-&lt;br&gt;ligheter anses här tillräckliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diuretika, vätskedrivande medel, är en mycket vanlig typ av läkemedel och&lt;br&gt;används bl.a vid behandling av hypertoni, hjärtinkompensation, pre-&lt;br&gt;menstruella spänningar och olika slag av ödem. Samtliga medel är recept-&lt;br&gt;belagda. I dopingsyfte används diuretika dels för att snabbt reducera vikten i&lt;br&gt;sporter med olika viktklasser, dels för att genom ökad urinutsöndring minska&lt;br&gt;koncentrationen av andra läkemedel i urinen och därmed minska risken att bli&lt;br&gt;avslöjad för annan doping. Intag av större mängder diuretika i samband med&lt;br&gt;konditionsidrott kan vara farligt på grund av att det framkallar en vätske-&lt;br&gt;balansrubbning som kan kräva korrigering. Vid de flesta typer av idrotts-&lt;br&gt;utövning utgör det emellertid knappast något problem, eftersom ett sådant in-&lt;br&gt;tag samtidigt sänker den fysiska prestationsförmågan. Vissa möjligheter till&lt;br&gt;alternativ medicinering finns, men det kan ibland finnas starka medicinska&lt;br&gt;skäl för fortsatt behandling. Inte heller beträffande diuretika har det framförts&lt;br&gt;några önskemål om ändringar i nu gällande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Peptidhormoner och deras analoger är sedan april 1989 uppfört som en ny&lt;br&gt;grupp bland de förbjudna preparaten. Hit hör humant koriongonadotropin&lt;br&gt;(HCG), som tidigare varit upptaget under anabola steroider. HCG är ett nor-&lt;br&gt;malt förekommande hormon som stimulerar lösgörandet av könshormoner.&lt;br&gt;Det intas i dopingsyfte för att därigenom höja egenproduktionen av testoste-&lt;br&gt;ron. Farorna är desamma som vid intag av testosteron. Förbjudet är nu också&lt;br&gt;kortikotropin (ACTH), som ger en generell frisättning av kortikosteroider,&lt;br&gt;vilka i princip är förbjudna (se nedan). ACTH leder alltså indirekt till korti-&lt;br&gt;sondoping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under denna rubrik återfinns också tillväxthormon som tidigare inte varit&lt;br&gt;förbjudet, främst av det skälet att man inte funnit analysmetoder för att kunna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konstatera tillväxthormon vid dopingtest. Tillväxthormon, som är ett medel&lt;br&gt;mot dvärgväxt, var tidigare mycket dyrt och svåråtkomligt. Genom genteknik&lt;br&gt;kan det numera framställas i större kvantiteter och riskerna ökar därmed för&lt;br&gt;att det skall få utbredning som dopingpreparat. Två sådana preparat finns&lt;br&gt;registrerade i Sverige. Den legala förskrivningen har dock konstaterats vara&lt;br&gt;mycket liten. Felaktig behandling av ungdomar som ännu växer med till-&lt;br&gt;växthormon kan leda till jätteväxt Ges tillväxthormon senare kan det leda till&lt;br&gt;förstoring av vissa kroppsdelar (akromegali). På grund av de allvarliga&lt;br&gt;farorna med en okontrollerad konsumtion av tillväxthormon hör även detta till&lt;br&gt;de preparat där lagstiftningsåtgärder anses kunna komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbjudna metoder är bloddoping och olika former av manipulering med&lt;br&gt;urinprov. Bloddoping innebär att man genom transfusion av eget eller annans&lt;br&gt;blod försöker höja prestationsförmågan inför en tävling. Metoden kan inne-&lt;br&gt;bära vissa faror för allergiska reaktioner, överföring av smittsamma sjuk-&lt;br&gt;domar m.m. Manipulering med urinprov i syfte att dölja annan doping kan&lt;br&gt;ske på olika sätt. Ett sådant är intag av probenecid, ett ämne som fördröjer&lt;br&gt;njurutsöndring och därigenom minskar risken för att man skall upptäcka&lt;br&gt;främst anabola steroider. Probenecid används i viss utsträckning vid antibio-&lt;br&gt;tikaterapi men är främst ett medel mot gikt. Det har inte i sig rapporterats ha&lt;br&gt;några farliga skadeverkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel förbehållna vissa restriktioner är alkohol, marijuana, lokalbedöv-&lt;br&gt;ningsmedel och kortikosteroider. Alkohol är förbjudet av vissa internationella&lt;br&gt;specialförbund men inte generellt. Det finns läkemedel som innehåller viss&lt;br&gt;mängd alkohol men alternativ finns. Marijuana är inte förbjudet men tester&lt;br&gt;kan företas på begäran av internationellt förbund. Lokalbedövningsmedel är&lt;br&gt;inte generellt förbjudna (utom kokain) men får endast ges lokalt för att lindra&lt;br&gt;tillfällig smärta och måste då alltid anmälas inför en tävling. Kortikosteroider,&lt;br&gt;bl.a. kortison, används mot inflammationer och för att lindra smärta. De kan&lt;br&gt;även ges i höga doser för att motverka avstötning vid transplantationer. Olika&lt;br&gt;bieffekter kan uppstå, bl.a. eufori. Kortikosteroider är förbjudna med undan-&lt;br&gt;tag av lokal behandling av öron, ögon och hud, inhalationsbehandling vid&lt;br&gt;astma m.m. samt lokala och intraartikulära injektioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians författningsförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om vissa medel med hormonell inverkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller beredningar av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) syntetiska anabola steroider,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) testosteron och dess derivat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) tillväxthormon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) ämnen och substanser som ökar produktion och frigörelse av testoste-&lt;br&gt;ron och dess derivat eller av tillväxthormon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas även på beredningar som inte är bruksfärdiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Medel som anges i 1 § får inte införas till riket, förvärvas, innehas eller&lt;br&gt;överlåtas för annat än medicinskt eller vetenskapligt ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Läkemedelsförordningen (1962:701) tillämpas på de medel som anges i&lt;br&gt;1 § i den mån inte särskilda bestämmelser ges i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som olovligen förvärvar, innehar eller överlåter medel som avses i&lt;br&gt;denna lag döms till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som av grov oaktsamhet begår gärning som anges i första stycket&lt;br&gt;döms till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om straff för olovlig införsel finns bestämmelser i lagen (1960:418) om&lt;br&gt;straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Har flera medverkat till brott som avses i denna lag gäller bestämmel-&lt;br&gt;serna i 23 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Varor som varit föremål för brott som anges i 4 § skall förklaras förver-&lt;br&gt;kade. Finns inte varorna i behåll skall i stället värdet förklaras förverkat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Regeringen, eller efter dess bemyndigande, socialstyrelsen, får meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter om införsel, förvärv, innehav och överlåtelse av medel&lt;br&gt;som avses i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden&lt;br&gt;över departementspromemorian&lt;br&gt;(Ds 1989:60) Åtgärder mot doping&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över promemorian inkommit från riksåklagaren,&lt;br&gt;rikspolisstyrelsen, socialstyrelsen, generaltullstyrelsen, lantbruksstyrelsen,&lt;br&gt;konsumentverket, hovrätten över Skåne och Blekinge, kammarrätten i&lt;br&gt;Stockholm, Landstingsförbundet, Stockholms läns landsting, Tjänstemän-&lt;br&gt;nens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation&lt;br&gt;(SACO), Svenska Läkaresällskapet, Apoteksbolaget AB, Apotekarsocieteten,&lt;br&gt;Läkemedelsindustriföreningen LIF/RUFI, Representantföreningen för&lt;br&gt;Utländska Farmacevtiska Industrier, Sveriges Riksidrotts-förbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser har vidareremitterat promemorian. En del av dessa&lt;br&gt;har bilagt underinstansemas yttranden. Således har riksåklagaren bilagt ytt-&lt;br&gt;randen från åklagarmyndigheten i Göteborg och från regionåklagarmyndig-&lt;br&gt;hetema i Stockholm och Malmö. Rikspolisstyrelsen har bilagt yttranden från&lt;br&gt;polismyndigheterna i Göteborg, Stockholm och Malmö samt från Föreningen&lt;br&gt;Sveriges Polischefer. Stockholms läns landsting har som sitt yttrande över-&lt;br&gt;sänt yttrande från landstingets hälso- och sjukvårdsnämnd. TCO har bilagt&lt;br&gt;yttrande från Svenska tulltjänstemannaförbundet och SACO från Sveriges&lt;br&gt;läkarförbund och Sveriges farmacevtförbund.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattande helhetsomdöme&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om kriminalisering av den inhemska hanteringen av dopnings-&lt;br&gt;preparat har rönt ett positivt mottagande, liksom att kriminaliseringen sker&lt;br&gt;genom en separat lag. Vissa remissinstanser har haft lagtekniska synpunkter&lt;br&gt;på gränsdragningen kring preparaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I majoriteten av yttrandena uttrycks en tillfredsställelse med avgränsningen&lt;br&gt;av de straffbara förfarandena. Ett fåtal förordar att även själva bruket av pre-&lt;br&gt;paraten kriminaliseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av ytterligare information om riskerna med dopning understryks&lt;br&gt;med skärpa av flera instanser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kriminalisering genom en separat lag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Promemorians slutsats att kriminalisering av en icke medicinskt eller veten-&lt;br&gt;skapligt motiverad hantering av dopningspreparat bör ske inom ramen för en&lt;br&gt;separat lag - istället för att inordnas i narkotika- eller läkemedelslagstiftningen&lt;br&gt;- tillstyrks av följande instanser: riksåklagaren, rikspolisstyrelsen, social-&lt;br&gt;styrelsen, lantbruksstyrelsen, hovrätten över Skåne och Blekinge, kammar-&lt;br&gt;rätten i Stockholm, Stockholms läns landsting, SACO, Sveriges Riks-&lt;br&gt;idrottsförbund samt de instanser som generellt uttalat sig positivt om förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- konsumentverket, TCO, Svenska Läkaresällskapet, Apotekarsocieteten,&lt;br&gt;LIF/RUFI.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge avvisar, liksom promemorian, en&lt;br&gt;lösning som innebär att den nya regleringen tas in i narkotikalagstiftningen.&lt;br&gt;Det framhålls också som principiellt tvivelaktigt att söka göra en särskild&lt;br&gt;reglering i läkemedelslagstiftningen. Hovrätten fortsätter: &amp;quot;Att en ny lag stif-&lt;br&gt;tas för ändamålet kan ha positiva effekter för allmänhetens syn på det icke&lt;br&gt;medicinskt befogade bruket av preparaten. För att tillgodose det ändamålet&lt;br&gt;bör man se över lagens rubrik&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksidrottsförbundet framhåller:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Utredarens förslag såvitt gäller den tekniska frågan om regleringen skall&lt;br&gt;ske i en ny lag eller i befintlig lagstiftning är välmotiverat och riktigt. Att&lt;br&gt;regleringen sker genom en ny lag torde ha ett inte obetydligt pedagogiskt&lt;br&gt;värde.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller lagens rubrik har några remissinstanser framfört invänd-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen framhåller att begreppet &amp;quot;doping&amp;quot; numera är så väl&lt;br&gt;etablerat i svenskt språkbruk att det bör kunna användas även i lagstiftnings-&lt;br&gt;sammanhang och att rubriken bör kunna vara Lag om hormonella doping-&lt;br&gt;preparat m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge påpekar: &amp;quot;Uttrycket &amp;quot;vissa medel med&lt;br&gt;hormonell inverkan&amp;quot; är korrekt men inte särskilt vanligt och verkar inte vara&lt;br&gt;särskilt slagkraftigt eller upplysande. Såvitt hovrätten förstår förekommer de&lt;br&gt;förfaranden med olika substanser som lagförslaget förbjuder bara i samband&lt;br&gt;med doping. Att anknyta till det ordet skulle knappast föra läsaren på fel spår.&lt;br&gt;Hovrätten föreslår att lagen kallas lag om vissa dopingmedel&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Avgränsning av preparaten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall i lagtexten anges att lagen omfattar beredningar av syn-&lt;br&gt;tetiska anabola steroider, testosteron och dess derivat, tillväxthormon samt&lt;br&gt;ämnen och substanser som ökar produktion och frigörelse av testosteron och&lt;br&gt;dess derivat eller av tillväxthormon. Detta förslag har mött ett blandat mot-&lt;br&gt;tagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande instanser ställer sig positiva till denna avgränsning och till den&lt;br&gt;lagtekniska lösningen: lantbruksstyrelsen, konsumentverket, kammarrätten i&lt;br&gt;Stockholm, Stockholms läns landsting, TCO, SACO, Sveriges läkarförbund,&lt;br&gt;Apotekarsocieteten, LIF/RUFI samt Sveriges Riksidrottsförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande instanser framför kritiska synpunkter: åklagarmyndigheten i&lt;br&gt;Göteborg, rikspolisstyrelsen, socialstyrelsen, generaltullstyrelsen, hovrätten&lt;br&gt;över Skåne och Blekinge samt Svenska Läkaresällskapet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åklagarmyndigheten i Göteborg framhåller att med den föreslagna av-&lt;br&gt;gränsningen kommer vätske- och fettdrivande medel och effedrin att falla&lt;br&gt;utanför lagens tillämpningsområde. Myndigheten framhåller effedrinets lik-&lt;br&gt;heter med narkotika då det gäller användningsområde och effekt och risken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att effedrinanvändning blir &amp;quot;inkörsport&amp;quot; till amfetamin och/eller kokain-&lt;br&gt;missbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen ifrågasätter om det är nödvändigt att i lagen ge en så&lt;br&gt;detaljerad medicinsk beskrivning av de preparat som avses. Styrelsen anför:&lt;br&gt;&amp;quot;Lagen bör enligt styrelsens mening kunna göras tillämplig på hormonella&lt;br&gt;preparat som syftar till att öka någons fysiska prestationsförmåga på ett var-&lt;br&gt;aktigt sätt. Vidare kan regeringen ges befogenhet att utfärda närmare före-&lt;br&gt;skrifter om vilka preparat som avses. En lagstiftningsmetod efter dessa rikt-&lt;br&gt;linjer överensstämmer med vad som gäller på narkotikaområdet och har den&lt;br&gt;fördelen att det kan vara förhållandevis enkelt att genomföra ev. ändringar&lt;br&gt;och kompletteringar, om nya typer av preparat skulle dyka upp.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen föreslår att ytterligare en grupp av hormoner tas med i lag-&lt;br&gt;stiftningen och uppger: &amp;quot;Denna grupp är ej uppsatt på IOC:s dopinglista men&lt;br&gt;kommer troligen att tas med inom en snar framtid. Denna grupp av hormoner&lt;br&gt;påverkar bildandet av röda blodkroppar. Socialstyrelsen har inga uppgifter&lt;br&gt;om denna grupp använts i dopingsammanhang. I förebyggande syfte föreslås&lt;br&gt;följande tillägg till lagförslagets § 1: Erytropoietin och andra substanser som&lt;br&gt;ökar produktionen av röda blodkroppar. I dag finns erytropoietin registrerat&lt;br&gt;som läkemedel att används bl.a. i samband med transplantationer.&lt;br&gt;Erytropoietin stimulerar produktionen av röda blodkroppar. Vid kliniska&lt;br&gt;prövningar har biverkningar i form av högt blodtryck, hjärtinfarkt och epilep-&lt;br&gt;tiska anfall iakttagits.&amp;quot; Även Sveriges Farmacevtförbund förordar en sådan&lt;br&gt;utökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Generaltullstyrelsen påpekar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Av 1 § förslaget framgår att lagen gäller beredningar av vissa uppräk-&lt;br&gt;nade ämnen. Detta textförslag innehåller en sannolikt oavsiktlig begränsning.&lt;br&gt;Av innehållet i promemorian i övrigt drar styrelsen den slutsatsen att avsikten&lt;br&gt;är att reglera hanteringen av inte enbart beredningar av vissa ämnen utan&lt;br&gt;också av de verksamma ämnena som sådana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen förordar därför att 1 § ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Denna lag gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) &amp;nbsp;syntetiska anabola steroider,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) &amp;nbsp;testosteron och dess derivat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) &amp;nbsp;tillväxthormon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;ämnen och substanser som ökar produktion och frigörelse av&lt;br&gt;testosteron och dess derivat eller av tillväxthormon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) &amp;nbsp;beredningar av under a-d) nämnda varor.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket i 1 § är överflödigt, eftersom det redan av första stycket&lt;br&gt;framgår att beredningar, såväl bruksfärdiga som icke bruksfärdiga, omfattas&lt;br&gt;av lagen.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten över Skdne och Blekinge framhåller att genom 1 § d) innesluts&lt;br&gt;i lagens tillämpningsområde ämnen och substanser som ökar produktion och&lt;br&gt;frigörelse av vissa medel i människokroppen. Hovrätten föreställer sig att&lt;br&gt;många naturliga näringsämnen har produktionsbeffämjande eller frigörande&lt;br&gt;effekt och anser att från rättssäkerhetssynpunkt bör definitionen göras kla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Läkaresällskapet framhåller:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Uttrycket&amp;quot; ämne och substanser som ökar produktion och frigörelse av tes-&lt;br&gt;tosteron och dess derivat eller av tillväxthormon&amp;quot; kan bli utsatt for viss kritik.&lt;br&gt;Det är nämligen väl känt att medel som exempelvis L-Dopa och några andra&lt;br&gt;vanliga mediciner vilka används för helt andra ändamål, väl stämmer in på&lt;br&gt;formuleringen. I framtiden är det sannolikt att ytterligare en rad av de van-&lt;br&gt;ligen använda farmakologiska substanserna kommer att visa sig passa in på&lt;br&gt;formuleringen. Det borde därför i lagtextförslaget på något sätt påpekas att&lt;br&gt;skrivningen gäller för farmakologiska ämnen som inte förskrivits av läkare&lt;br&gt;eller förskrivits av läkare på indikation som inte godkänts av socialstyrelsen.&lt;br&gt;Bruket av tillväxthormon borde möjligen också bättre kontrolleras genom en&lt;br&gt;begränsad förskrivningsrätt samt genom att förskrivningen på något sätt&lt;br&gt;registrerades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mera betänkligt är emellertid att hela diskussionen om erytropoetin (det&lt;br&gt;hormon som stimulerar erytropoesen, och som nu kan renframställas med&lt;br&gt;rekombinant teknik och är kommersiellt tillgängligt och i praktiskt kliniskt&lt;br&gt;bruk på vissa indikationer) saknas i promemorian. Med erytropoetin kan man&lt;br&gt;förmoda att det blir möjligt att åstadkomma en &amp;quot;farmakologisk autotrans-&lt;br&gt;fusion&amp;quot; dvs. höga erytrocyttal och hemoglobinnivå i blodet över normal nivå,&lt;br&gt;med ökad prestationsförmåga som följd.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även Stockholms läns landsting behandlar frågan om bloddopning genom&lt;br&gt;tillförsel av hormonet erytropoetin för att stimulera bildningen av röda blod-&lt;br&gt;kroppar. Landstinget uppger: &amp;quot;Ämnet tillverkas än så länge endast på licens,&lt;br&gt;men om det blir införlivat i läkemedelsarsenalen kan också detta medel be-&lt;br&gt;höva omfattas av lagstiftningen&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kriminaliserade förfaranden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagförslaget förbjuds införande till landet, förvärv, innehav och över-&lt;br&gt;låtelse av angivna preparat för annat än medicinskt eller vetenskapligt ända-&lt;br&gt;mål. Förvärv, innehav och överlåtelse straffbelägges genom den föreslagna&lt;br&gt;lagen medan olovlig införsel redan är straffbelagd i lagen (1960:418) om&lt;br&gt;straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tre remissinstanser vill kriminalisera även själva bruket av dopningsmedel&lt;br&gt;medan en instans vill från det straffbara området undanta förvärv av och&lt;br&gt;innehav av mindre kvantiteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En remissinstans vill få till stånd en lagteknisk lösning som överensstäm-&lt;br&gt;mer med narkotikastrafflagens, dock utan kriminalisering av bruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de tretton instanser som uttryckligen har berört avgränsningsfrågan har&lt;br&gt;flertalet emellertid stannat för en lösning i enlighet med utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren yttrar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Det författningsförslag som presenteras i promemorian kan jag inte till-&lt;br&gt;styrka i dess nuvarande förm. Det kan förutses att man med de föreslagna&lt;br&gt;reglerna skulle riskera att stöta på samma tillämpningssvårigheter som tidigare&lt;br&gt;aktualiserades vid bekämpandet av narkotikabrottslighet enligt narkotika-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strafflagen. Denna lag ändrades 1983 (SFS 1983:363, prop. 1982/83:141) i&lt;br&gt;syfte att eliminera dessa svagheter i lagstiftningen, vilka närmast var att&lt;br&gt;bedöma som luckor i lagen (se nämnda proposition). Utformningen av en lag&lt;br&gt;som skall reglera medel med hormonell inverkan bör läggas nära den&lt;br&gt;konstruktion och metodik som ligger till grund för narkotikastrafflagen i dess&lt;br&gt;senare lydelse. Är 1988 straffbelädes brukande och annan befattning (än&lt;br&gt;innehav) av narkotika (SFS 1988:286, prop. 1987/88:71). Denna krimi-&lt;br&gt;nalisering hade föregåtts av en livlig debatt. De skäl, som ledde fram till&lt;br&gt;lagändringen, har inte samma styrka i fråga om dopingpreparat. Jag föreslår&lt;br&gt;därför att dopinglagstiftningen utformas efter mönster av narkotikastrafflagen&lt;br&gt;i dess lydelse före sistnämnda lagändring.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten i Stockholm anför att det ur allmänpreventiv synpunkt&lt;br&gt;vore en stark markering från samhällets sida att även konsumtionen straffbe-&lt;br&gt;lädes, och fortsätter: &amp;quot;I annat fall bidrar samhället till att skapa oklarhet kring&lt;br&gt;vad som gäller på samma sätt som förekom i den tidigare debatten om olovligt&lt;br&gt;narkotikamissbruk. Med en kriminalisering av själva döpandet vore det&lt;br&gt;dessutom möjligt att nyttja tvångsmedel som urinprov för att beivra den icke&lt;br&gt;medicinska användningen. Därmed markeras att bekämpningen av doping är&lt;br&gt;en angelägenhet för samhället och dess rättsväsende och inte endast för&lt;br&gt;idrotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den illegala hanteringen med dopingmedel styrs av ett starkt&lt;br&gt;vinningsmotiv måste samhället ingripa mot efterfrågan för att få bukt med&lt;br&gt;hanteringen. Av utredningstekniska skäl torde det vara betydelsefullt för&lt;br&gt;polien att kunna ingripa även mot konsumenterna.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten i Malmö framhåller också att själva det icke medicinska&lt;br&gt;bruket av medlen redan nu borde straffbeläggas och finner promemorians&lt;br&gt;tveksamhet något förvånande, eftersom det från olika håll har hävdats att bruk&lt;br&gt;av t.ex. anabola steroider orsakat humörförändringar hos brukaren som i en&lt;br&gt;del fall varit den direkta orsaken till allvarliga våldshandlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även konsumentverket ifrågasätter om man inte bör ta det ytterligare steget&lt;br&gt;att kriminalisera också bruket. Verket anför: &amp;quot;Begränsningen i förslaget moti-&lt;br&gt;veras med att medlen inte är fullt så skadliga som de narkotiska preparaten&lt;br&gt;och med att de inte är beroendeframkallande. Men i några nyligen publicerade&lt;br&gt;amerikanska rapporter presenteras resultat som visar att överkonsumtion av&lt;br&gt;anabola steroider kraftigt kan förändra brukarens psyke, framför allt i form av&lt;br&gt;ökad aggression. Missbruk av dessa medel kan också ge användaren ett&lt;br&gt;psykologiskt beroende och öka risken för HIV-smitta. Enligt verkets mening&lt;br&gt;är det viktigt att genom lagstiftning inskärpa att icke medicinskt bruk av de&lt;br&gt;medel som upptas i lagen inte godtas. För en kriminalisering av bruket talar&lt;br&gt;också svårigheten att dra gränsen mellan vad som är innehav respektive bruk&lt;br&gt;(jfr prop. 1987/88:71).&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges läkarförbund och Svenska Läkaresällskapetjramh&amp;amp;ller såvitt&lt;br&gt;gäller dopningspreparatens sidoeffekter att möjligheten av psykisk påverkan&lt;br&gt;bedöms i promemorian inte vara klarlagd. Båda instanserna anför: &amp;quot;Det kan&lt;br&gt;dock påpekas att just denna allvarliga effekt av anabola steroider av vissa&lt;br&gt;psykiater uppfattas som en vanlig biverkan. Detta kan möjligen ha relevans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för diskussionen om en kriminalisering av själva bruket av anabola sterioider&lt;br&gt;eftersom sådant användande kan tänkas leda till våldshandlingar.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Riksidrottsförbund framhåller att det finns uppgifter som tyder på&lt;br&gt;att bruk av anabola steroider förekommit hos personer som gjort sig skyldiga&lt;br&gt;till våldsbrott. Förbundet anför: &amp;quot;Om användandet av hormonpreparat kan&lt;br&gt;visas leda till en aggressivitet som utlöses i våldsbrott bör även bruket krimi-&lt;br&gt;naliseras. Även tesen att bruk av anabola steroider etc. inte skulle vara vane-&lt;br&gt;bildande har börjat ifrågasättas från en del håll. RF anser att dessa båda&lt;br&gt;frågeställningar måste följas upp mycket noga. Med nuvarande kunskap på&lt;br&gt;området torde det dock inte finnas tillräckliga skäl för att kriminalisera även&lt;br&gt;icke-medicinskt bruk.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge instämmer med utredaren i att bruk av&lt;br&gt;preparaten inte bör straffbeläggas. Hovrätten fortsätter: &amp;quot;Förslaget går dock&lt;br&gt;något längre än vad som behövs. Det främsta skälet för en ytterligare krimi-&lt;br&gt;nalisering är att medlen leder till skador på användaren när de används i större&lt;br&gt;omfattning. Kriminaliseringen bör i första hand riktas mot dem som förser&lt;br&gt;andra med medlen. Förvärv eller innehav av mindre kvantiteter bör därför&lt;br&gt;knappast straffbeläggas. Däremot bör kriminaliseringen omfatta överlåtelse&lt;br&gt;även av små kvantiteter. Annars riskerar man att de som förser idrotts-&lt;br&gt;utövama med medlen undgår sanktioner genom att vid vaije enstaka tillfälle&lt;br&gt;hantera endast en mindre mängd.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Straffsanktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt promemorian bör den straffrättsliga bedömningen inte vara fullt lika&lt;br&gt;sträng som beträffande narkotikabrott med hänsyn till vad som för närvarande&lt;br&gt;är känt om de anabola steroidernas skadeverkningar. Förslaget anger en&lt;br&gt;strafflatitud för uppsåtligt brott från böter till fängelse i högst två år och för&lt;br&gt;brott begånget av grov oaktsamhet böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;br&gt;Straffskalan har avsiktligt gjorts vid, med hänsyn till att brottets svårighets-&lt;br&gt;grad kan variera kraftigt, från ett mindre innehav för eget bruk till en väl-&lt;br&gt;organiserad försäljningsverksamhet med ansenlig ekonomisk vinning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de sex remissinstanser som uttalat sig särskilt i frågan har endast två&lt;br&gt;framfört avvikande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge påpekar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Straffskalan i 4 § första stycket omöjliggör lagföring med strafföreläg-&lt;br&gt;gande. Det kan inte vara rimligt att vaije brott mot den föreslagna lagen skall&lt;br&gt;behöva föras till domstol. En särskild straffskala för mindre allvarliga brott&lt;br&gt;med ett straffmaximum på fängelse sex månader gör det möjligt att använda&lt;br&gt;strafföreläggande vid mindre allvarliga överträdelser av lagen, se 48 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken. En särskild, lindrigare straffskala skulle begränsa möjligheten&lt;br&gt;att häkta för de ringa brotten, men det saknar praktisk betydelse. I övrigt blir&lt;br&gt;förutsättningarna desamma för att tillgripa straffprocessuella tvångsmedel, så-&lt;br&gt;som husrannsakan. Hovrätten kan därför endast se praktiska fördelar med en&lt;br&gt;uppdelad straffskala.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten i Göteborg:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;I författningsförslaget föreslås med subjektivt rekvisit en strafflatitud om&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst två år. I de grovt oaktsamma fallen föreslås en&lt;br&gt;strafflatitud av böter eller fängelse i högst sex månader. Det kan dock ifråga-&lt;br&gt;sättas om inte en högre strafflatitud borde kunna tillämpas vid yrkesmässig&lt;br&gt;brottslighet eller om spridning sker till ungdomar. Dessa fall av grovt brott&lt;br&gt;bör få en strafflatitud i vissa delar jämförbara med grovt narkotikabrott, dvs.&lt;br&gt;fängelse i lägst två år eller högst sex år. Jfr 3 § lagen (1960:418) om straff&lt;br&gt;för varusmuggling där just rekvisiten för grovt brott är yrkesmässighet eller&lt;br&gt;verksamhet av särskilt hänsynslös art.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Subjektivt rekvisit&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förutom uppsåtligt begånget brott vill utredaren straffbelägga även oaktsam-&lt;br&gt;hetsbrott, dock endast om oaktsamheten är grov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast några få remissinstanser berör frågan om det subjektiva rekvisiteL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten över Skdne och Blekinge:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Vid sidan om uppsåtlig befattning med preparaten föreslås även ansvar&lt;br&gt;för den som av grov oaktsamhet förvärvar, innehar eller överlåter medlen. I&lt;br&gt;promemorian redovisas inte varför ansvar för oaktsamhetsbrott behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten utgår från att vid oaktsamhetsbrottet själva befattningen med ett&lt;br&gt;preparat skall täckas av gärningsmannens uppsåt; en rättshandling, såsom&lt;br&gt;förvärv eller överlåtelse, förutsätter en viljeinriktning hos den handlande, och&lt;br&gt;ett icke avsiktligt innehav kan man svårligen tänka sig. Rekvisitet grov oakt-&lt;br&gt;samhet torde därför ta sikte på vad som kallas gämingsmoment. Det är möj-&lt;br&gt;ligt att det har föresvävat utredaren att kriminalisering av grov oaktsamhet be-&lt;br&gt;hövs för att det i vissa fall skall gå att straffa den som inte vet att ett preparat -&lt;br&gt;vars egenskaper han känner till - omfattas av den föreslagna lagens begrepp.&lt;br&gt;I så fall föreligger emellertid s.k. egentlig rättsvillfarelse som nästan aldrig,&lt;br&gt;även om brottet bara är straffbart i uppsåt, befriar från ansvar. Med hänsyn&lt;br&gt;till bland annat detta skulle antagligen kriminaliseringen av grovt oaktsamma&lt;br&gt;förfaranden inte få så stor självständig betydelse. Det behövs en analys av i&lt;br&gt;vilka fall den skulle få det och om även de behöver kriminaliseras. I brist på&lt;br&gt;bättre underlag avstyrker hovrätten att regleringen får omfatta även&lt;br&gt;oaktsamhetsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alldeles oavsett om denna synpunkt vinner beaktande bör i det föreslagna&lt;br&gt;första stycket föras in ett klargörande av vilket subjektivt rekvisit som skall&lt;br&gt;gälla, nämligen uppsåt.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren påpekar för det fall den av honom föreslagna systematiken&lt;br&gt;enligt narkotikalagstiftningen inte skulle godtas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Uppsåtskravet, som torde vara underförstått i 4 § 1 st i förslaget, bör&lt;br&gt;ges uttrycklig form (förslagsvis &amp;quot;om gärningen sker uppsåtligen&amp;quot;)&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Medverkansbrott&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller medverkan till brott upptar lagförslaget en hänvisning till brotts-&lt;br&gt;balkens bestämmelser om medverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har haft synpunkter på detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren anför för det fall den av honom föreslagna systematiken&lt;br&gt;enligt narkotikalagstiftningen inte skulle godtas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;De regler om straffbarhet för medverkan som finns i förslaget bör&lt;br&gt;omprövas när det gäller medhjälp till förvärv eller innehav. Dessa former av&lt;br&gt;befattning med ett otillåtet preparat är ju i normalfallet mindre straffvärda än&lt;br&gt;överlåtelse. Detta förhållande samt förhållandet att ett medverkansansvar&lt;br&gt;förutsätter att det förelegat uppsåt att främja en någorlunda individualiserad&lt;br&gt;gärning gör en sådan kriminalisering mindre lämplig.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten över Skdne och Blekinge föreslår, som tidigare framgått, att&lt;br&gt;förvärv och innehav av mindre kvantiteter inte skall straffbeläggas. Mot&lt;br&gt;denna bakgrund ifrågasätter domstolen om inte även medverkansansvaret bör&lt;br&gt;begränsas. Hovrätten anför:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;En idrottsman som vänt sig till sin tränare eller någon annan och framfört&lt;br&gt;enträgna önskemål om att få från denne köpa en liten mängd av ett förbjudet&lt;br&gt;preparat kan - om förslaget leder till en överlåtelse - anses ha anstiftat den&lt;br&gt;andre till brott och därför dra på sig ansvar för medverkan. Kriminaliseringen&lt;br&gt;av den andres befattning med medlen är emellertid avsedd att skydda idrotts-&lt;br&gt;mannen från skador. Hovrätten anser därför att ansvar för idrottsmannen för&lt;br&gt;medverkan till någon annans ringa brott inte bör inträda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att straffskalan - oavsett om hovrättens synpunkter&lt;br&gt;beaktas - innefattar fängelse, är brottsbalkens regler om ansvar för med-&lt;br&gt;verkan analogiskt tillämpliga utan någon hänvisning. Hänvisningen i för-&lt;br&gt;slagets 5 § behövs därför i princip inte. Hovrätten föreslår emellertid att ringa&lt;br&gt;fall av förvärv och innehav av medlen och medverkan till annans brott för att&lt;br&gt;åstadkomma sådant förvärv och innehav inte skall kriminaliseras. Följs&lt;br&gt;hovrättens förslag inte kan 5 § helt utgå. Rättar man sig efter hovrättens syn-&lt;br&gt;punkter behövs en precisering av när ansvar för medverkan skall inträda.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förverkande m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innehåller stadgande om att varor som varit föremål för brott enligt&lt;br&gt;den föreslagna lagen skall förverkas. Om varorna inte finns i behåll skall i&lt;br&gt;stället värdet förklaras förverkat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser vill utöka stadgandet till att även omfatta vinning av&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åklagarmyndigheten i Göteborg framhåller:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Vinsten av dopingmedelshantering är, som redan sagts, mycket stor.&lt;br&gt;Inköpen av preparaten sker oftast i Östeuropa och Sydeuropa mycket billigt.&lt;br&gt;Påslagen som görs ligger i storleksordningen 100-1000 %. På grund av de&lt;br&gt;stora avansema och likheten med narkotikahanteringen är det också i detta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanhang motiverat att införa även förverkande av vinningen av han-&lt;br&gt;teringen.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionåklagarmyndigheten i Stockholm påpekar angående förverkande av&lt;br&gt;värdet av hanterade dopningspreparat:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1 förslagets 6 § stadgas om förverkande av värdet av hanterade doping-&lt;br&gt;preparat. I kommentaren anges inte om inköpspris på t.ex. apotek eller pris&lt;br&gt;på marknaden bland brukarna avses. I samklang med narkotikalagstiftningen&lt;br&gt;bör enligt min uppfattning, och i den mån det kan utredas eller fastslås i&lt;br&gt;praxis, förverkas det värde eller den vinning som illegal handel till höga&lt;br&gt;priser kan inbringa.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även kammarrätten i Stockholm delar uppfattningen att vinning skall för-&lt;br&gt;klaras förverkad. Kammarrätten fortsätter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Under ärendets fortsatta gång bör övervägas om och i så fall i vilken om-&lt;br&gt;fattning det bör i lagförslaget införas motsvarighet till föreskrifterna i 7 §&lt;br&gt;narkotikastrafflagen rörande vilka bestämmelser som gäller i fråga om be-&lt;br&gt;slag.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åklagarmyndigheten i Göteborg förordar att en sådan föreskrift införes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten över Skdne och Blekinge anser att det framstår som oskäligt att&lt;br&gt;förverka värdet av medel som förvärvats, därefter innehafts och slutligen&lt;br&gt;konsumerats av en idrottsman. Hovrätten påpekar att det i och for sig följer&lt;br&gt;av 36 kap. 16 § brottsbalken att förverkande kan underlåtas om det skulle&lt;br&gt;vara oskäligt men anser att en liknande begränsning av förverkande-&lt;br&gt;möjligheterna bör tas in i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten påtalar dessutom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Bemyndigandet i 7 §, slutligen, är oklart till sin omfattning. Syftet med&lt;br&gt;den föreslagna bestämmelsen är - såvitt framgår av specialmotiveringen - att&lt;br&gt;den bara skall gälla sådan befattning som i princip inte är förbjuden enligt&lt;br&gt;lagen, det vill säga befattning för medicinsk och vetenskaplig användning.&lt;br&gt;Det bör komma till uttryck i lagtexten, jämför 8 § narkotikastrafflagen. I be-&lt;br&gt;tänkandet saknas även en analys av vilka sanktionsregler som slår till mot den&lt;br&gt;som åsidosätter de föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigandet.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om förbud mot vissa dopningsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) syntetiska anabola steroider,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) testosteron och dess derivat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) tillväxthormon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) kemiska substanser som ökar produktion och frigörelse av testosteron&lt;br&gt;och dess derivat eller av tillväxthormon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Medel som anges i 1 § får inte annat än för medicinskt eller veten-&lt;br&gt;skapligt ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;införas till landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. överlåtas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. framställas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förvärvas i överlåtelsesyfte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bjudas ut till försäljning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. innehas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som bryter mot 2 § 2-6 döms, om gärningen sker uppsåtligen, för&lt;br&gt;dopningsbrott till fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brott som avses i första stycket att anse som ringa, döms till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om straff för olovlig införsel m.m. finns bestämmelser i lagen (1960:418)&lt;br&gt;om straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För försök eller förberedelse till sådant dopningsbrott som inte är att&lt;br&gt;anse som ringa döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken, om gärningen&lt;br&gt;gäller annan befattning än som avses i 2 § 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera har medverkat till brott som avses i 2 § 2-5, skall 23 kap. 4 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §§ brottsbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Medel som varit föremål för brott enligt denna lag eller värdet därav&lt;br&gt;samt vinning av sådant brott skall förklaras förverkat, om det inte är uppen-&lt;br&gt;bart oskäligt. Detsamma gäller förlag för sådant brott eller dess värde, om&lt;br&gt;förlaget mottagits och mottagandet utgör brott enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt denna lag eller&lt;br&gt;egendomens värde får förklaras förverkat, om det är påkallat till före-&lt;br&gt;byggande av brott eller annars särskilda skäl föreligger. Detsamma gäller&lt;br&gt;egendom med vilken har tagits befattning som utgör brott enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Angående beslag av egendom som kan antas vara förverkad enligt 5 §&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i rättegångsbalken, med den avvikelsen att bestämmel-&lt;br&gt;sen om att åtal skall väckas inom viss tid inte gäller i annat fall än då rätten ut-&lt;br&gt;satt sådan tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 2 § 1 och 3 samt 3 § lagen (1958:205) om förverkande&lt;br&gt;av alkoholhaltiga drycker m.m. skall tillämpas på motsvarande sätt då beslag&lt;br&gt;har skett av medel som avses i 1 § denna lag. Tiden för att anmäla missnöje&lt;br&gt;skall dock räknas från dagen för förordnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-05-23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt O. Hamdahl, regeringsrådet Bertil&lt;br&gt;Werner, justitierådet Ulf Gad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 16 maj 1991 har regeringen&lt;br&gt;på hemställan av statsrådet Lindqvist beslutat inhämta lagrådets yttrande över&lt;br&gt;förslag till lag om förbud mot vissa dopningsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Ingrid&lt;br&gt;Uggla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition............................................................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll.............................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...........................................................2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 juni 1991................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Inledning...........................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Allmän motivering................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Dopningsproblemet.........................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 &amp;nbsp;Allmän bakgrund..................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 &amp;nbsp;Dopningstestverksamheten.......................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3 &amp;nbsp;Idrottsrörelsens åtgärder..........................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.4 &amp;nbsp;Varifrån kommer dopningsmedlen..............................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.5 &amp;nbsp;Internationellt samarbete..........................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.6 &amp;nbsp;Gällande bestämmelser..........................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Behovet av nationell lagstiftning angående dopning...................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Lagstiftningens utformning...............................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 &amp;nbsp;Avgränsning av medlen.........................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 &amp;nbsp;Förbjudna hanteringsformer, m.m............................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.3 &amp;nbsp;Kriminalisering i en separat&amp;nbsp;lag.................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.4 &amp;nbsp;Straffsanktion.....................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.5 &amp;nbsp;Förverkande, m.m...............................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Vissa andra frågor.........................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.1 &amp;nbsp;Informationsinsatser.............................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.2 &amp;nbsp;Analysverksamheten.............................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.3 &amp;nbsp;Kostnadskonsekvenser..........................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Upprättat&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagförslag..............................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Specialmotivering................................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Hemställan........................................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Beslut..............................................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;Departementspromemorians redovisning av IOCs dopningslista. .32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Departementspromemorians lagförslag...............................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanställning av remissyttranden.................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag...........................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BilagaS Lagrådets yttrande.......................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 98879, Stockholm 1991&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-06-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-06-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-06-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-10-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Centerpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:32:25</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE03199</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:33</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:32:25</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE03199</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__199.pdf</filnamn>
<filstorlek>2132496</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om förbud mot vissa dopningsmedel</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/03443A31-8176-4084-B34C-08D919876195</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:SoU19</uppgift>
<ref_dok_id>GE01SoU19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Uppskov med behandlingen av vissa ärenden till riksmötet 1991/92</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:SoU7</uppgift>
<ref_dok_id>GF01SoU7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SoU7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Dopning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:199&lt;br/&gt;
Förbud mot vissa dopningsmedel</uppgift>
<ref_dok_id>GF02So1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:199 Förbud mot vissa dopningsmedel</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:199&lt;br/&gt;
Förbud mot vissa dopningsmedel</uppgift>
<ref_dok_id>GF02So2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:199 Förbud mot vissa dopningsmedel</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Barbro Westerholm  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:199&lt;br/&gt;
Förbud mot vissa dopningsmedel</uppgift>
<ref_dok_id>GF02So2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:199 Förbud mot vissa dopningsmedel</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Barbro Westerholm  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Brunander  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:199&lt;br/&gt;
Förbud mot vissa dopningsmedel</uppgift>
<ref_dok_id>GF02So1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>So1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:199 Förbud mot vissa dopningsmedel</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Brunander  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>