<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2225608</hangar_id>
 <dok_id>GE03194</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>194</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:194</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>194</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-05-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:40:54</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:01:43</publicerad>
 <titel>om förverkande av rätt att ta arv, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03194/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03194</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE03194</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91:194&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om förverkande av rätt att ta arv, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 23 maj 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas två frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första handlar om förverkande av rätt att ta arv eller testamente&lt;br&gt;eller att få försäkringsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 15 kap. ärvdabalken (ÄB) finns regler om förverkande av arv och&lt;br&gt;testamente. Dessa regler innebär bl.a. att den som genom brottslig&lt;br&gt;gärning uppsåtligen har dödat någon har förverkat sin rätt att ta arv eller&lt;br&gt;testamente efter den avlidne. Det görs dock undantag för det fallet att&lt;br&gt;gärningsmannen var under 15 år eller handlade under inflytande av en&lt;br&gt;sådan psykisk störning som utgör grund för straffrättslig särbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1927:77) om försäkringsavtal gäller liknande regler i fråga&lt;br&gt;om gärningsmannens rätt till försäkringsersättning med anledning av&lt;br&gt;dödsfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förverkandereglerna i 15 kap. ÄB tillämpas också vid bodelning efter&lt;br&gt;dödsfallet enligt reglerna i äktenskapsbalken, lagen (1987:232) om&lt;br&gt;sambors gemensamma hem och lagen (1987:813) om homosexuella&lt;br&gt;sambor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att de nu berörda reglerna ändras i tre&lt;br&gt;avseenden. För det första skall gärningsmannens rätt att ta arv eller testa-&lt;br&gt;mente eller att få försäkringsersättning förverkas också när han utan&lt;br&gt;uppsåt att döda orsakar någons död genom ett uppsåtligt och allvarligt&lt;br&gt;våldsbrott. För det andra begränsas undantaget för psykiskt störda så att&lt;br&gt;det skall krävas synnerliga skäl för att gärningsmannen skall få behålla sin&lt;br&gt;rätt att ta arv eller testamente eller att få försäkringsersättning. För det&lt;br&gt;tredje införs en möjlighet till undantag om det finns synnerliga skäl även&lt;br&gt;för en gärningsman som inte är psykiskt störd. De föreslagna ändringarna&lt;br&gt;får full effekt också på de berörda reglerna om bodelning i äktenskaps-&lt;br&gt;balken och sambolagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1991/91. Sami. 1. Nr 194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra frågan som behandlas i propositionen gäller den begrepps- Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;bildning rörande personer med psykiska störningar som förekommer inom&lt;br&gt;civilrätten och processrätten. Det föreslås att denna bringas i överensstäm-&lt;br&gt;melse med vad som enligt prop. 1990/91:58 om psykiatrisk tvångsvård,&lt;br&gt;m.m. skall gälla inom lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård och straff-&lt;br&gt;lagstiftningen. Det betyder att &amp;quot;psykisk störning&amp;quot; kommer att användas&lt;br&gt;som grundläggande sjukdomsbegrepp och att detta begrepp kvalificeras&lt;br&gt;genom bestämningen &amp;quot;allvarlig&amp;quot; i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Propositionens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:194&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3, 5 och 5 a §§ och 11 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föräldrabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Makar må ej adoptera annor-&lt;br&gt;ledes än gemensamt. Dock må&lt;br&gt;ena maken ensam antaga adop-&lt;br&gt;tivbarn, där den andre vistas å&lt;br&gt;okänd ort eller är sinnessjuk eller&lt;br&gt;sinne sslö, ävensom eljest med den&lt;br&gt;andres samtycke adoptera den-&lt;br&gt;nes barn eller adoptivbarn eller&lt;br&gt;ock eget barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Makar får inte adoptera annat&lt;br&gt;än gemensamt. Den ena maken&lt;br&gt;får dock ensam anta adoptiv-&lt;br&gt;barn, om den andre vistas på&lt;br&gt;okänd ort eller lider av en all-&lt;br&gt;varlig psykisk störning. Den ena&lt;br&gt;maken får också annars med den&lt;br&gt;andres samtycke adoptera den-&lt;br&gt;nes barn eller adoptivbarn eller&lt;br&gt;eget barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fyllt tolv år får inte adopteras utan eget samtycke.&lt;br&gt;Sådant samtycke behövs dock inte, om den som skall adopteras&lt;br&gt;1. är under sexton år och det skulle skada honom eller henne att bli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillfrågad, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är varaktigt förhindrad att&lt;br&gt;lämna samtycke på grund av&lt;br&gt;psykisk sjukdom, hämmad för-&lt;br&gt;ståndsutveckling eller psykisk ab-&lt;br&gt;normitet av annat slag eller på&lt;br&gt;grund av något annat liknande&lt;br&gt;förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är varaktigt förhindrad att&lt;br&gt;lämna samtycke på grund av en&lt;br&gt;psykisk störning eller på grund av&lt;br&gt;något annat liknande förhål-&lt;br&gt;lande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;Balken omtryckt 1990:1526.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte har fyllt arton år får ej adopteras utan föräldrarnas&lt;br&gt;samtycke. Moderns samtycke skall ha lämnats sedan hon har återhämtat&lt;br&gt;sig tillräckligt efter nedkomsten. Vid adoption av någon annans adoptiv-&lt;br&gt;barn skall i stället samtycke inhämtas från barnets adoptivföräldrar eller,&lt;br&gt;om en adoptivförälder är gift med någon av barnets föräldrar, från båda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa makar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtycke enligt första stycket&lt;br&gt;behövs ej av den som är sinnes-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjuk, sinnesslö, utan del i vårdna-&lt;br&gt;den eller på okänd ort. Är detta&lt;br&gt;fallet beträffande var och en av&lt;br&gt;dem som enligt första stycket&lt;br&gt;skall samtycka till adoptionen,&lt;br&gt;skall i stället samtycke inhämtas&lt;br&gt;från barnets förmyndare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtycke enligt första stycket&lt;br&gt;behövs ej av den som lider av en&lt;br&gt;allvarlig psykisk störning eller är&lt;br&gt;utan del i vårdnaden eller på&lt;br&gt;okänd ort. Är detta fallet be-&lt;br&gt;träffande var och en av dem&lt;br&gt;som enligt första stycket skali&lt;br&gt;samtycka till adoptionen, skall i&lt;br&gt;stället samtycke inhämtas från&lt;br&gt;barnets förmyndare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon på grund av sjuk-&lt;br&gt;do m, hämmad förståndsutveckling&lt;br&gt;försvagat hälsotillstånd eller&lt;br&gt;liknande förhållande behöver&lt;br&gt;hjälp med att bevaka sin rätt,&lt;br&gt;förvalta sin egendom eller sörja&lt;br&gt;för sin person, skall rätten, om&lt;br&gt;det behövs, förordna god man&lt;br&gt;för honom eller henne. Förord-&lt;br&gt;nande får inte meddelas utan&lt;br&gt;samtycke av den för vilken god&lt;br&gt;man skall utses, om inte den&lt;br&gt;enskildes tillstånd hindrar att&lt;br&gt;hans eller hennes mening in-&lt;br&gt;hämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon på grund av sjuk-&lt;br&gt;dom, psykisk störning försvagat&lt;br&gt;hälsotillstånd eller liknande för-&lt;br&gt;hållande behöver hjälp med att&lt;br&gt;bevaka sin rätt, förvalta sin&lt;br&gt;egendom eller sörja för sin per-&lt;br&gt;son, skall rätten, om det behövs,&lt;br&gt;förordna god man för honom&lt;br&gt;eller henne. Förordnande får&lt;br&gt;inte meddelas utan samtycke av&lt;br&gt;den för vilken god man skall&lt;br&gt;utses, om inte den enskildes&lt;br&gt;tillstånd hindrar att hans eller&lt;br&gt;hennes mening inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i ärvdabalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 kap. 4 §, 13 kap. 2 § och 15 kap. 1 och 3&lt;br&gt;§§ ärvdabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till testamentsvittne må ej&lt;br&gt;tagas den som är under femton&lt;br&gt;år eller på grund av sinnessjuk-&lt;br&gt;dom, sinnesslöhet eller annan&lt;br&gt;rubbning av själsverksamheten&lt;br&gt;saknar insikt om betydelsen av&lt;br&gt;vittnesbekräftelsen, ej heller&lt;br&gt;testators make eller den som&lt;br&gt;med honom är i rätt upp- eller&lt;br&gt;nedstigande skyldskap eller svå-&lt;br&gt;gerlag eller är hans syskon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej må någon tagas till vittne vid&lt;br&gt;förordnande till honom själv,&lt;br&gt;hans make eller någon, vilken&lt;br&gt;med honom är i skyldskap eller&lt;br&gt;svågerlag som nyss är sagt. För-&lt;br&gt;ordnande att vara testaments-&lt;br&gt;exekutör medför dock ej hinder&lt;br&gt;att vara vittne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åberopas testamentsvittne till bevis&lt;br&gt;balken är stadgat om sådant bevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till testamentsvittne får inte&lt;br&gt;tas den som är under femton år&lt;br&gt;eller på grund av en psykisk stör-&lt;br&gt;ning saknar insikt om betydelsen&lt;br&gt;av vittnesbekräftelsen, inte hel-&lt;br&gt;ler testators make eller den som&lt;br&gt;står i rätt upp- eller nedstigande&lt;br&gt;släktskap eller svågerlag till ho-&lt;br&gt;nom eller är hans syskon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen får tas till vittne vid för-&lt;br&gt;ordnande till honom själv, hans&lt;br&gt;make eller någon som står i så-&lt;br&gt;dant släktskap eller svågerlag till&lt;br&gt;honom som nyss är sagt. För-&lt;br&gt;ordnande att vara testaments-&lt;br&gt;exekutör medför dock inte hin-&lt;br&gt;der att vara vittne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i rättegång, gäller vad i rättegångs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;Balken omtryckt 1981:359.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Testamente är ej gällande, om&lt;br&gt;det upprättats under inflytande&lt;br&gt;av sinnessjukdom, sinnesslöhet&lt;br&gt;eller annan rubbning av själsverk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett testamente gäller inte, om det&lt;br&gt;Zwr upprättats under påverkan av&lt;br&gt;en psykisk störning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej må någon taga arv eller testa-&lt;br&gt;mente efter den som han genom&lt;br&gt;brottslig gärning uppsåtligen bragt&lt;br&gt;om livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dräper han sålunda någon, som&lt;br&gt;är arvinge eller testamentstagare&lt;br&gt;efter annan, äger han ej bättre rätt&lt;br&gt;till arv eller testamente efter denne&lt;br&gt;än om den dräpte levat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu sagts skall ej gälla, om&lt;br&gt;gärningsmannen var under femton&lt;br&gt;år eller handlat under inflytande&lt;br&gt;av sådan själslig abnormitet, som&lt;br&gt;avses i 30 kap. 6 § brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som genom brott uppsåtlig-&lt;br&gt;en har dödat någon får inte ta arv&lt;br&gt;eller testamente efter denne. År den&lt;br&gt;dödade arvinge eller testa-&lt;br&gt;mentstagare efter någon annan, får&lt;br&gt;gärningsmannen inte bättre rätt till&lt;br&gt;arv eller testamente efter denne än&lt;br&gt;om den dödade hade levat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;gäller även när någon annars har&lt;br&gt;orsakat någon annans död genom&lt;br&gt;en uppsåtlig gärning som innefattat&lt;br&gt;våld på den dödades person och&lt;br&gt;utgjort brott för vilket lindrigare&lt;br&gt;straff än fängelse i ett år inte är&lt;br&gt;föreskrivet. Lika med våld anses&lt;br&gt;att försätta någon i vanmakt eller&lt;br&gt;annat sådant tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första och andra&lt;br&gt;styckena gäller inte, om gärnings-&lt;br&gt;mannen var under femton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första och andra&lt;br&gt;styckena gäller inte heller, om det&lt;br&gt;föreligger synnerliga skäl däremot&lt;br&gt;med hänsyn till gärningens beskaf-&lt;br&gt;fenhet. Vid bedömningen av om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:35.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i 1 och 2 §§ är sagt om&lt;br&gt;förövare av brottslig gärning gäll-&lt;br&gt;er envar som medverkat till&lt;br&gt;brottet såsom i 23 kap. 4 och 5&lt;br&gt;§§ brottsbalken sägs.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det med hänsyn till gärningens&lt;br&gt;beskaffenhet föreligger synnerliga&lt;br&gt;skäl skall också beaktas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;om gärningsmannen begick&lt;br&gt;gärningen under påverkan av en&lt;br&gt;allvarlig psykisk störning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om gärningsmannen var under&lt;br&gt;arton år och hans handlande stod&lt;br&gt;i samband med uppenbart bris-&lt;br&gt;tande utveckling erfarenhet eller&lt;br&gt;omdömesförmåga hos honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 1 och 2 §§ om&lt;br&gt;den som har begått ett brott gäller&lt;br&gt;också var och en som har med-&lt;br&gt;verkat till brottet såsom sägs i&lt;br&gt;23 kap. 4 och 5 §§ brotts-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har gärningen begåtts före ikraftträdandet, skall 15 kap. 1 § i dess&lt;br&gt;äldre lydelse fortfarande tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i jordabalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 18 kap. 3 § jordabalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 S&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1 och 2 §§ äger ej tillämpning, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handling på vilken äganderätten grundats är förfalskad eller på rätte&lt;br&gt;ägarens vägnar utfärdad av någon som saknade behörighet därtill eller är&lt;br&gt;ogiltig såsom tillkommen under sådant tvång som avses i 28 § lagen&lt;br&gt;(1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens&lt;br&gt;område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. rätte ägaren, när han utfär-&lt;br&gt;dade den handling på vilken&lt;br&gt;äganderätten grundats, var i&lt;br&gt;konkurs eller omyndig eller&lt;br&gt;handlade under inflytande av&lt;br&gt;rubbad själsverksamhet eller inte&lt;br&gt;hade rådighet över den fasta&lt;br&gt;egendomen på grund av att en&lt;br&gt;förvaltare enligt föräldrabalken&lt;br&gt;var förordnad för honom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. rätte ägaren, när han utfär-&lt;br&gt;dade den handling på vilken&lt;br&gt;äganderätten grundats, var i&lt;br&gt;konkurs eller omyndig eller&lt;br&gt;handlade under påverkan av en&lt;br&gt;psykisk störning eller inte hade&lt;br&gt;rådighet över den fasta egendo-&lt;br&gt;men på grund av att en förval-&lt;br&gt;tare enligt föräldrabalken var&lt;br&gt;förordnad för honom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förvärvet enligt lag är ogiltigt, enär det icke skett i föreskriven form&lt;br&gt;eller med iakttagande av andra föreskrivna villkor eller med samtycke av&lt;br&gt;någon vars rätt beröres eller med stöd av tillstånd eller annan åtgärd av&lt;br&gt;domstol eller annan myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:1257.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 §, 21 kap. 3 §, 36 kap, 4 och 13 §§&lt;br&gt;samt 46 kap. 15 § rättegångsbalken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;l&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandling vid domstol skall vara offentlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan det antagas att vid förhandling kommer att förebringas uppgift, för&lt;br&gt;vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen (1980:&lt;br&gt;100) må rätten, om det bedömes vara av synnerlig vikt att uppgiften ej&lt;br&gt;röjes, förordna att förhandlingen i vad den angår uppgiften skall hållas&lt;br&gt;inom stängda dörrar. Även i annat fall må förhandling hållas inom&lt;br&gt;stängda dörrar, om sekretessen gäller enligt 7 kap. 22 §, 8 kap. 17 § eller&lt;br&gt;9 kap. 15 eller 16 § sekretesslagen eller, i vad avser domstolsförhandling&lt;br&gt;under förundersökning i brottmål eller därmed likställt mål eller ärende,&lt;br&gt;enligt 5 kap. 1 § eller 9 kap. 17 § samma lag. Förhandling skall alltid&lt;br&gt;hållas inom stängda dörrar, om sekretessen gäller enligt 9 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket samma lag och det skulle strida mot avtal som avses där att&lt;br&gt;uppgiften röjes vid förhandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhör med den som är under &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förhör med den som är under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;femton år eller lider av sinnes-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukdom, sinnesslöhet eller annan&lt;br&gt;rubbning av själsverksamheten må&lt;br&gt;hållas inom stängda dörrar.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är eljest för särskilt fall föreskrivet, att förhandling må hållas inom&lt;br&gt;stängda dörrar, vare det gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;femton år eller lider av en psy-&lt;br&gt;kisk störning får hållas inom&lt;br&gt;stängda dörrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sin talans förberedande och utförande må den misstänkte biträdas&lt;br&gt;av försvarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:319.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1983:920.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarare utses av den miss-&lt;br&gt;tänkte. Är den misstänkte under&lt;br&gt;aderton år eller sinnessjuk eller&lt;br&gt;sinnesslö, utses försvarare av den&lt;br&gt;som har vårdnaden om honom.&lt;br&gt;Härden misstänkte försigställt&lt;br&gt;rättegångsombud, anses om-&lt;br&gt;budet som försvarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarare utses av den miss-&lt;br&gt;tänkte. Är den misstänkte under&lt;br&gt;aderton år eller lider han av en&lt;br&gt;allvarlig psykisk störning, utses&lt;br&gt;försvarare av den som har vård-&lt;br&gt;naden om honom. Har den&lt;br&gt;misstänkte för sig ställt rätte-&lt;br&gt;gångsombud, anses ombudet&lt;br&gt;som försvarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person får inte vara försvarare, om han har eller har haft uppdrag&lt;br&gt;åt den misstänkte eller ekonomiska förbindelser med denne och omstän-&lt;br&gt;digheterna är ägnade att minska förtroendet för hans förmåga att iaktta&lt;br&gt;vad som åligger en försvarare enligt 7 § första stycket. Om försvarare&lt;br&gt;gäller i övrigt 12 kap. 2-5 §§ samt 6 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den som åberopas till vitt-&lt;br&gt;ne under femton år eller lider&lt;br&gt;han av sinnessjukdom, sin-&lt;br&gt;nesslöhet eller annan rubbning av&lt;br&gt;själsverksamheten, pröve rätten&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheter-&lt;br&gt;na, om han må höras som vitt-&lt;br&gt;ne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den som åberopas till vitt-&lt;br&gt;ne under femton år eller lider&lt;br&gt;han av en psykisk störning prövar&lt;br&gt;rätten med hänsyn till omstän-&lt;br&gt;digheterna, om han får höras&lt;br&gt;som vittne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ed må ej avläggas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som är under femton&lt;br&gt;år; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som på grund av sinnes-&lt;br&gt;sjukdom, sinnesslöhet eller annan&lt;br&gt;rubbning av själsverksamheten&lt;br&gt;finnes sakna erforderlig insikt&lt;br&gt;om betydelsen av ed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heller må i brottmål ed avläggas av någon den tilltalade närstående,&lt;br&gt;i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ed får inte avläggas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som är under femton&lt;br&gt;år; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som på grund av en&lt;br&gt;psykisk störning befinns sakna&lt;br&gt;erforderlig insikt om betydelsen&lt;br&gt;av ed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1975:1288.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U teblir den tilltalade från r ä 11 egån gs t illfä 11 e för huvudförhandling eller&lt;br&gt;inställer han sig genom ombud då han har förelagts att infinna sig per-&lt;br&gt;sonligen, skall rätten förelägga nytt vite eller förordna, att han skall&lt;br&gt;hämtas till rätten antingen omedelbart eller till senare dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan saken utredas tillfredsställande, får målet avgöras trots att den&lt;br&gt;tilltalade har inställt sig endast genom ombud eller har uteblivit, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det inte finns anledning att döma till annan påföljd än böter, fängelse&lt;br&gt;i högst tre månader, villkorlig dom eller skyddstillsyn eller sådana&lt;br&gt;påföljder i förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den tilltalade, sedan stämning delgetts honom, har avvikit eller håller&lt;br&gt;sig undan på sådant sätt att han inte kan hämtas till huvudförhandlingen&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den tilltalade lider av swi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den tilltalade lider av en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nessjukdom eller sinnesslöhet och&lt;br&gt;hans närvaro på grund därav&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allvarlig psykisk störning och hans&lt;br&gt;närvaro på grund därav inte är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte är nödvändig. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i andra stycket 1 får fängelse ådömas endast om den&lt;br&gt;tilltalade tidigare har uteblivit från ett rättegångstillfälle för huvudförhand-&lt;br&gt;ling i målet eller då har inställt sig endast genom ombud. Har åtalet efter&lt;br&gt;det tidigare rättegångstillfället utvidgats till att avse ytterligare gärning, får&lt;br&gt;fängelse ådömas endast om anledning fanns att döma till fängelse för de&lt;br&gt;gärningar som åtalet avsåg innan det utvidgades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de påföljder som anges i andra stycket 1 skall likställas förordnan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de enligt 34 kap. 1 § första stycket 1 brottsbalken. Detta gäller dock inte,&lt;br&gt;om i samband med förordnandet villkorligt medgiven frihet från&lt;br&gt;fängelsestraff skall förklaras förverkad i fråga om en strafftid som&lt;br&gt;överstiger tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i andra stycket 2 får målet avgöras även om den&lt;br&gt;tilltalade inte har delgetts kallelse till förhandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsfrågor får avgöras trots att den tilltalade har uteblivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:747.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1924:323) om verkan av avtal, som&lt;br&gt;slutits under inflytande av rubbad själsverksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1924:323) om verkan av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtal, som slutits under inflytande&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om verkan av avtal, som&lt;br&gt;slutits under inflytande av rub-&lt;br&gt;bad själsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon under inflytande av&lt;br&gt;sinnessjukdom, sinnesslöhet eller&lt;br&gt;annan rubbning av själsverksam-&lt;br&gt;heten ingått avtal, vare avtalet&lt;br&gt;ogiltigt, och bäre envar åter vad&lt;br&gt;han mottagit eller utgive, om det&lt;br&gt;ej kan ske, ersättning för dess&lt;br&gt;värde. Dock vare, där ej nedan&lt;br&gt;annorlunda stadgas, den, som&lt;br&gt;ingått avtal i sådant sinnestill-&lt;br&gt;stånd, ej pliktig att utgiva ersätt-&lt;br&gt;ning i vidare mån än vad han&lt;br&gt;mottagit använts till skäligt un-&lt;br&gt;derhåll eller eljest finnes hava för&lt;br&gt;honom medfört nytta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var den, med vilken avtalet slöts,&lt;br&gt;omfattning, som prövas skälig, utbekc&lt;br&gt;föranletts av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rubbad själsverksamhet samt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om verkan av avtal, som&lt;br&gt;slutits under påverkan av en&lt;br&gt;psykisk störning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal som någon har ingått&lt;br&gt;under påverkan av en psykisk stör-&lt;br&gt;ning är ogiltigt. Var och en skall&lt;br&gt;då lämna tillbaka vad han har&lt;br&gt;tagit emot eller, om det inte kan&lt;br&gt;ske, betala ersättning för dess&lt;br&gt;värde. Om inte annat följer av&lt;br&gt;andra stycket är dock den som&lt;br&gt;har ingått avtal i sådant sinnes-&lt;br&gt;tillstånd, inte skyldig att betala&lt;br&gt;ersättning i vidare mån än vad&lt;br&gt;han mottagit använts till skäligt&lt;br&gt;underhåll eller annars befinns ha&lt;br&gt;medfört nytta för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i god tro, äge han rätt att i den&lt;br&gt;tima ersättning för den förlust, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1927:77) om försäkringsavtal&lt;br&gt;skall införas två nya paragrafer, 20 a § och 100 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1100 a § finns bestämmelser om&lt;br&gt;förlust av rätt till ersättning från&lt;br&gt;livförsäkring i vissa falk I den mån&lt;br&gt;dessa bestämmelser är tillämpliga,&lt;br&gt;gäller de i stället för bestämmel-&lt;br&gt;serna i 18-20 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon genom brott uppsåt-&lt;br&gt;ligen har dödat försäkringstagaren,&lt;br&gt;den försäkrade eller en förmåns-&lt;br&gt;tagare, gäller bestämmelserna i 15&lt;br&gt;kap. ärvdabalken om förlust av&lt;br&gt;rätt att ta arv eller testamente för&lt;br&gt;gärningsmannens rätt till försäk-&lt;br&gt;ringen eller försäkringsersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;gäller även när någon annars har&lt;br&gt;orsakat försäkringstagarens, den&lt;br&gt;försäkrades eller en förmånstagares&lt;br&gt;död genom en uppsåtlig gärning&lt;br&gt;som innefattat våld på den döda-&lt;br&gt;des person och utgjort brott för&lt;br&gt;vilket lindrigare straff än fängelse&lt;br&gt;i ett år inte är föreskrivet. Lika&lt;br&gt;med våld anses att försätta någon&lt;br&gt;i vanmakt eller annat sådant till-&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första och andra&lt;br&gt;styckena om den som har begått&lt;br&gt;ett brott gäller också var och en&lt;br&gt;som har medverkat till brottet&lt;br&gt;såsom sägs i 23 kap. 4 och 5 §§&lt;br&gt;brottsbalken.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya bestämmelserna tillämpas endast om gärningen har begåtts Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1936:81) om skuldebrev skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om en ny borgenär är i god tro, får gäldenären mot honom göra&lt;br&gt;gällande att skuldebrevet är förfalskat, att det på gäldenärens vägnar har&lt;br&gt;utfärdats av någon som saknade behörighet till det eller att det är ogiltigt&lt;br&gt;på grund av att det har kommit till under sådant tvång som anges i 28 §&lt;br&gt;lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrätt-&lt;br&gt;ens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare får gäldenären även&lt;br&gt;mot en godtroende borgenär&lt;br&gt;göra gällande att skuldebrevet&lt;br&gt;har utfärdats av någon som var&lt;br&gt;omyndig eller handlade under&lt;br&gt;inflytande av rubbad själsverk-&lt;br&gt;samhet eller inte hade rätt att&lt;br&gt;utfärda skuldebrevet på grund&lt;br&gt;av att en förvaltare enligt för-&lt;br&gt;äldrabalken var förordnad för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare får gäldenären även&lt;br&gt;mot en godtroende borgenär&lt;br&gt;göra gällande att skuldebrevet&lt;br&gt;har utfärdats av någon som var&lt;br&gt;omyndig eller handlade under&lt;br&gt;påverkan av en psykisk störning&lt;br&gt;eller inte hade rätt att utfärda&lt;br&gt;skuldebrevet på grund av att en&lt;br&gt;förvaltare enligt föräldrabalken&lt;br&gt;var förordnad för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen får gäldenären även mot en godtroende borgenär åberopa att&lt;br&gt;skuldebrevet har dödats eller att betalning har fullgjorts genom att&lt;br&gt;fordringsbeloppet har satts ned i allmänt förvar eller att borgenären på&lt;br&gt;grund av preskription eller proklama har förlorat sin talan eller att&lt;br&gt;skuldförhållandet har ändrats genom tvångsackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;L&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:1265.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1946:805) med särskilda bestämmelser&lt;br&gt;angående vittne vid vissa rättshandlingar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1946:805) med särskilda bestämmelser&lt;br&gt;angående vittne vid vissa rättshandlingar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfordras enligt lag, att avtal&lt;br&gt;eller annan rättshandling/öreta-&lt;br&gt;ges eller eljest bekräftas med&lt;br&gt;vittne må som sådant vittne ej&lt;br&gt;godkännas den, mot vilken rätts-&lt;br&gt;handlingen skall företagas, ej hel-&lt;br&gt;ler den, som är under femton år&lt;br&gt;eller som på grund av sinnes-&lt;br&gt;sjukdom, sinnesslöhet eller annan&lt;br&gt;rubbning av själsverksamheten&lt;br&gt;saknar insikt om betydelsen av&lt;br&gt;sådan bekräftelse. Vad som&lt;br&gt;sagts nu gäller även när vid köp,&lt;br&gt;byte eller gåva av fast egendom&lt;br&gt;eller tomträtt överlåtarens un-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfordras enligt lag, att avtal&lt;br&gt;eller annan rättshandling/örerav&lt;br&gt;eller eljest bekräftas med vittne&lt;br&gt;får som sådant vittne inte god-&lt;br&gt;kännas den, mot vilken rätts-&lt;br&gt;handlingen skall företas, inte&lt;br&gt;heller den, som är under femton&lt;br&gt;år eller som på grund av en&lt;br&gt;psykisk störning saknar insikt om&lt;br&gt;betydelsen av sådan bekräftelse.&lt;br&gt;Vad som sagts nu gäller även&lt;br&gt;när vid köp, byte eller gåva av&lt;br&gt;fast egendom eller tomträtt&lt;br&gt;överlåtarens underskrift på&lt;br&gt;fångeshandlingen styrks av vitt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;derskrift på fångeshandlingen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sub&gt;ne&lt;/sub&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrkes av vittne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har till vittne tagits någon, som enligt vad nu sagts ej är behörig, vare&lt;br&gt;hans vittnesbekräftelse utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om testamentsvittne är särskilt stadgat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1970:1014.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1946:819) om upptagande av ed för&lt;br&gt;rättighets tillvaratagande i utlandet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1946:819) om upptagande av ed för&lt;br&gt;rättighets tillvaratagande i utlandet skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej må ed avläggas av den som&lt;br&gt;är under femton år, eller av den&lt;br&gt;som på grund av sinnessjukdom,&lt;br&gt;sinnesslöhet eller annan rubbning&lt;br&gt;av själsverksamheten finnes sakna&lt;br&gt;erforderlig insikt om edens bety-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ed får inte avläggas av den&lt;br&gt;som är under femton år, eller&lt;br&gt;av den som på grund av en&lt;br&gt;psykisk störning befinns sakna&lt;br&gt;erforderlig insikt om edens bety-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1991/91. Sami. 1. Nr 194&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § skadeståndslagen (1972:207)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vållar person- eller&lt;br&gt;sakskada under inflytande av&lt;br&gt;sinnessjukdom eller sinnesslöhet&lt;br&gt;skall ersätta skadan i den mån&lt;br&gt;det är skäligt med hänsyn till&lt;br&gt;hans sinnestillstånd, handlingens&lt;br&gt;beskaffenhet, föreliggande an-&lt;br&gt;svarsförsäkring och andra eko-&lt;br&gt;nomiska förhållanden samt övri-&lt;br&gt;ga omständigheter. Detsamma&lt;br&gt;gäller om någon vållar sådan&lt;br&gt;skada under inflytande av annan&lt;br&gt;rubbning av själsverksamheten och&lt;br&gt;rubbningen icke är självförvållad&lt;br&gt;och tillfällig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vållar person- eller&lt;br&gt;sakskada under påverkan av en&lt;br&gt;allvarlig psykisk störning skall&lt;br&gt;ersätta skadan i den mån det är&lt;br&gt;skäligt med hänsyn till hans sin-&lt;br&gt;nestillstånd, handlingens beskaf-&lt;br&gt;fenhet, föreliggande ansvarsför-&lt;br&gt;säkring och andra ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden samt övriga om-&lt;br&gt;ständigheter. Detsamma gäller&lt;br&gt;om någon vållar sådan skada&lt;br&gt;under påverkan av en annan&lt;br&gt;psykisk störning och störningen&lt;br&gt;inte är självförvållad och tillfäl-&lt;br&gt;lig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;l&lt;/sup&gt;Lagen omtryckt 1975:404.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i namnlagen (1982:670)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 48 § namnlagen(1982:670)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är under 18 år&lt;br&gt;görs anmälan eller ansökan i&lt;br&gt;mål eller ärenden enligt denna&lt;br&gt;lag av barnets vårdnadshavare.&lt;br&gt;Har barnet fyllt 12 år får sådan&lt;br&gt;anmälan eller ansökan göras&lt;br&gt;utan barnets samtycke endast&lt;br&gt;om barnet är varaktigt förhind-&lt;br&gt;rat att lämna samtycke på grund&lt;br&gt;av psykisk sjukdom,hämmad för-&lt;br&gt;ståndsutveckling eller psykisk ab-&lt;br&gt;normitet av annat slag eller på&lt;br&gt;grund av något annat liknande&lt;br&gt;förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är under 18 år&lt;br&gt;görs anmälan eller ansökan i&lt;br&gt;mål eller ärenden enligt denna&lt;br&gt;lag av barnets vårdnadshavare.&lt;br&gt;Har barnet fyllt 12 år får sådan&lt;br&gt;anmälan eller ansökan göras&lt;br&gt;utan barnets samtycke endast&lt;br&gt;om barnet är varaktigt förhind-&lt;br&gt;rat att lämna samtycke på grund&lt;br&gt;av en psykisk störning eller på&lt;br&gt;grund av något annat liknande&lt;br&gt;förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;l&lt;/sup&gt;Lagen omtryckt 1982:1134.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Justitiedepartementet&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Eng-&lt;br&gt;ström, Göransson, Dahl, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson,&lt;br&gt;Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin,&lt;br&gt;Larsson och Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Proposition om förverkande av rätt att ta arv m.m.&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1 Inledning&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Regler om förverkande av rätt till arv och försäkringsersättning finns i&lt;br&gt;ärvdabalken (ÄB) och i lagen (1927:77) om försäkringsavtal (FAL). Riks-&lt;br&gt;dagen har uttalat att dessa regler bör ses över (se LU 1989/90:23 s. 36,&lt;br&gt;rskr. 252). I en inom justitiedepartementet upprättad depar-&lt;br&gt;tementspromemoria (Ds 1990:75) Förverkande av rätt att ta arv m.m.,&lt;br&gt;föreslås vissa ändringar i reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås vidare att den begreppsbildning rörande&lt;br&gt;personer med psykiska störningar som enligt prop. 1990/91:58 om&lt;br&gt;psykiatrisk tvångsvård, m.m. är avsedd att användas inom lagstiftningen&lt;br&gt;om psykiatrisk tvångsvård samt inom strafflagstiftningen skall användas&lt;br&gt;också inom civilrätten och processrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till protokollet i detta ärende bör fogas dels en sammanfattning av&lt;br&gt;promemorian som bilagal, dels de lagförslag som läggs fram i promemo-&lt;br&gt;rian som bilaga 2 och dels en förteckning över remissinstanserna som&lt;br&gt;bilaga 3. En sammanställning över remissyttrandena har upprättats och&lt;br&gt;finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 90-1169).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 2 maj 1991 att inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över förslag till lag om ändring i föräldrabalken m.m. Förslagen hade&lt;br&gt;upprättats inom justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen bör fogas till protokollet som bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har lämnat lagförslagen utan erinran. Lagrådetsyttrande bör&lt;br&gt;fogas till protokollet som bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lagförslag som jag nu lägger fram är likalydande med de remitterade&lt;br&gt;lagförslagen utom vad gäller några redaktionella ändringar i förslaget till&lt;br&gt;lag om ändring i ärvdabalken (15 kap. 1 §) och förslaget till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal (100 a §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;2 Allmän motivering&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2.1 Regler om förverkande av rätt till arv och försäkringser-&lt;br&gt;sättning m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 Nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 15 kap. 1 § ÄB har den som genom brottslig gärning uppsåtligen&lt;br&gt;bragt någon om livet förverkat sin rätt till arv eller testamente efter den&lt;br&gt;avlidne. Vidare gäller att den som uppsåtligen dödar någon som är&lt;br&gt;arvinge eller testamentstagare efter någon annan inte får bättre rätt till&lt;br&gt;arv eller testamente efter denne än om den dödade hade levt. Undantag&lt;br&gt;görs dock för det fallet att gärningsmannen var under 15 år eller&lt;br&gt;handlade under inflytande av sådan själslig abnormitet som avses i 30 kap.&lt;br&gt;6 § brottsbalken, dvs. sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan själslig&lt;br&gt;abnormitet av så djupgående natur att den måste anses jämställd med&lt;br&gt;sinnessjukdom. Enligt 15 kap. 3 § ÄB gäller vad som har sagts nu även&lt;br&gt;den som utan att vara gärningsman har medverkat till brottet. Om någon&lt;br&gt;har förverkat sin rätt till arv, skall kvarlåtenskapen fördelas som om han&lt;br&gt;hade dött före arvlåtaren (se 15 kap. 4 § ÄB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FAL innehåller regler om vad som i fråga om försäkringsersättning skall&lt;br&gt;gälla vid uppsåtligt eller vårdslöst framkallande av försäkringsfall (se 18-&lt;br&gt;20 §§). Huvudregeln är att försäkringsbolaget inte är skyldigt att utge&lt;br&gt;ersättning till den som uppsåtligen eller - vid annan försäkring än&lt;br&gt;livförsäkring - genom grov vårdslöshet har orsakat den uppkomna skadan.&lt;br&gt;Vid livförsäkring ger försäkringen skydd även vid grov vårdslöshet (se&lt;br&gt;18 §). Om den oaktsamhet som framkallat försäkringsfallet inte har varit&lt;br&gt;grov, inverkar den inte på försäkringsbolagets ansvarighet (se 20 §). För&lt;br&gt;självmord finns en specialregel i 100 § som dock inte berörs i fortsättning-&lt;br&gt;en. Under särskilda förhållanden, nämligen om den som orsakade skadan&lt;br&gt;var under 15 år eller handlade under inflytande av djupgående själslig&lt;br&gt;abnormitet, skall även uppsåtligt eller genom grov vårdslöshet framkallade&lt;br&gt;skador ersättas (se 19 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De regler i FAL som nu har beskrivits är dispositiva. I försäkringsvill-&lt;br&gt;koren kan därför med bindande verkan för båda parter föreskrivas att&lt;br&gt;rätten till ersättning faller bort redan vid helt ringa vårdslöshet. Villkoren&lt;br&gt;kan emellertid också, som är vanligt vid exempelvis ansvarsförsäkring, ge&lt;br&gt;ett mer långtgående skydd än som följer av FAL:s regler och medge att&lt;br&gt;ersättning utgår trots att skadan framkallats genom vårdslöshet som är&lt;br&gt;grov. De allra flesta försäkringsbolag tillämpar dock villkor som inte&lt;br&gt;avviker från lagens bestämmelser i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 12 kap. 2 § andra stycket äktenskapsbalken skall 15 kap. 1 och&lt;br&gt;3 §§ ÄB om förlust av rätt till arv gälla också i fråga om rätten för den&lt;br&gt;efterlevande maken att vid bodelning få del i den avlidnes giftorättsgods&lt;br&gt;liksom beträffande rätten för den efterlevande maken att behålla sitt&lt;br&gt;giftorättsgods som sin andel vid bodelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 12 § tredje stycket lagen (1987:232) om sambors gemensamma Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;hem (sambolagen) skall bestämmelserna om förlust av rätten till arv gälla&lt;br&gt;också i fråga om rätten för den efterlevande sambon att vid bodelning få&lt;br&gt;del i den avlidnes egendom. Till följd av bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1987:813) om homosexuella sambor gäller bestämmelserna i 12 § tredje&lt;br&gt;stycket sambolagen också i homosexuella samboförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör även nämnas vissa rättsregler om gåva. Enligt 5 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1936:83) angående vissa utfästelser om gåva har&lt;br&gt;givaren rätt att återkalla en gåva som inte har fullbordats, om gåvotaga-&lt;br&gt;ren gör givaren &amp;quot;märklig orätt&amp;quot;. Undantagsvis torde också en fullbordad&lt;br&gt;gåva av lös egendom kunna gå tillbaka enligt allmänna principer om&lt;br&gt;felaktiga förutsättningar. Det utbyte givaren främst räknar på är ju&lt;br&gt;vanligen gåvotagarens tacksamhet för visad frikostighet; missräknar han&lt;br&gt;sig påtagligt på denna punkt, kan en avgörande förutsättning för&lt;br&gt;transaktionen sägas ha brustit (se Bengtsson, Särskilda avtalstyper, 2.&lt;br&gt;uppl. 1976, s. 27).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande gåva av fast egendom gällde tidigare förordningen den 21&lt;br&gt;december 1857 (nr 60) angående vad i testamente givas må, så ock om&lt;br&gt;gåva av fast egendom. Enligt 5 § skulle givaren ha rätt att återkalla&lt;br&gt;gåvan, om gåvotagaren gjorde honom märklig orätt eller skada. För-&lt;br&gt;ordningen upphävdes i samband med att nya jordabalken infördes år&lt;br&gt;1972. Ett exempel på en sådan undantagssituation, där fullbordad gåva&lt;br&gt;återgått, är rättsfallet NJA 1961 s. 105. En man, som av en äldre kvinna&lt;br&gt;fått bl.a. en fastighet i gåva, befanns ha medverkat till rånmord på&lt;br&gt;kvinnan men förklarades straffri på grund av rubbad själsverksamhet.&lt;br&gt;Högsta domstolen förordnade om återgång av gåvan bl.a. med motivering-&lt;br&gt;en att från givarens synpunkt handlingen kunde framstå som otacksamhet&lt;br&gt;även när den berott på själslig abnormitet. Regler motsvarande 1857 års&lt;br&gt;förordning saknas i jordabalken. Reglerna i förordningen utgör emellertid&lt;br&gt;ett uttryck för allmänna principer om verkan av felaktiga förutsättningar&lt;br&gt;och torde därför kunna tillämpas också sedan förordningen upphävts (jfr&lt;br&gt;Bengtsson, Särskilda avtalstyper, 2. uppl. 1976, s.27).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 Reformbehovet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om att den som genom brottslig gärning uppsåtligen&lt;br&gt;bragt någon om livet inte skall kunna dra ekonomisk nytta av dödsfallet&lt;br&gt;genom att få ut arv eller testamentslott ger uttryck för en gammal&lt;br&gt;grundsats. Det har inte kommit fram något som ger anledning att ändra&lt;br&gt;denna princip.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot har det satts i fråga om inte förverkandebestämmelserna borde&lt;br&gt;utvidgas till att omfatta även vissa andra gärningar. Det har i skilda&lt;br&gt;sammanhang framförts att det inte är rimligt att den som exempelvis&lt;br&gt;genom grov misshandel har orsakat arvlåtarens död får ärva denne. Även&lt;br&gt;undantaget för psykiskt störda lagöverträdare har satts i fråga. Det har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väckt anstöt att en gärningsman, låt vara psykiskt störd, som har dödat Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;kanske just i avsikt att få ut arv skall vara bibehållen sin arvsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att reglerna om förverkande av rätt till arv och&lt;br&gt;testamente ändras så att rätten förverkas i fler fall än enligt de nuvarande&lt;br&gt;reglerna. Förslaget har tagits emot positivt av de flesta remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen av promemorian har å andra sidan gjorts&lt;br&gt;gällande att det i vissa fall kan finnas anledning att underlåta förverkan-&lt;br&gt;de även då gärningsmannen inte har handlat under påverkan av en&lt;br&gt;allvarlig psykisk störning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening visar remissutfallet att de gällande reglerna bör&lt;br&gt;ändras. Som jag återkommer till i avsnitt 2.1.5 finns det ett nära samband&lt;br&gt;mellan rätten att få ut arv eller testamentslott och rätten att uppbära&lt;br&gt;ersättning från en livförsäkring. Med hänsyn härtill bör ändringar i be-&lt;br&gt;stämmelserna om förverkande av arv eller testamentslott och om&lt;br&gt;förverkande av försäkringsersättning göras samtidigt. Dessa ändringar bör&lt;br&gt;enligt min mening träda i kraft samtidigt med de i prop. 1990/91:58&lt;br&gt;föreslagna nya reglerna om behandlingen av psykiskt störda lagöverträda-&lt;br&gt;re. Propositionen behandlas för närvarande i riksdagen. Reglerna avses&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 1992. Det innebär såvitt gäller nya regler om&lt;br&gt;förlust av rätt till försäkringsersättning att man inte kan avvakta med&lt;br&gt;dessa till dess att en reform av försäkringslagstiftningen på grundval av&lt;br&gt;försäkringsrättskommitténs betänkande (SOU 1986:56) Per-&lt;br&gt;sonförsäkringslag kan genomföras. I stället bör de ändringar i fråga om&lt;br&gt;förverkande av rätt till försäkringsersättning som nu bör göras föras in i&lt;br&gt;gällande FAL. Härav följer att ändringarna får begränsas till att motsvara&lt;br&gt;de ändringar som kan bli aktuella att göra i ÄB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3 Utvidgning av reglerna om förverkande av rätten att ta arv eller&lt;br&gt;testamente&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Rätten att ta arv eller testamente förverkas - förutom vid&lt;br&gt;uppsåtligt dödande - när arvlåtaren dör till följd av en gärning som&lt;br&gt;arvingen eller testamentstagaren har begått uppsåtligen och som&lt;br&gt;innefattar våld på person och utgör ett brott för vilket lindrigare straff&lt;br&gt;än fängelse i ett år inte är föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt (se promemorian s.&lt;br&gt;36 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;förslaget eller lämnar det utan erinran. Ett par instanser anser att&lt;br&gt;arvsrätten bör förverkas i fler fall än som föreslås. Flera remissinstanser&lt;br&gt;har framfört synpunkter på den lagtekniska utformningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande ordning förverkas arvsrätten&lt;br&gt;endast när gärningsmannen har haft uppsåt att döda. Tanken bakom&lt;br&gt;reglerna är att den som uppsåtligen har berövat arvlåtaren livet inte skall&lt;br&gt;dra ekonomisk nytta av dödsfallet. Om arvlåtaren däremot avlidit, t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som en följd av misshandel som utförts av en arvinge utan uppsåt att Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;döda, är arvingens arvsrätt inte förverkad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna har inte alltid varit utformade på detta sätt. Enligt ärvdabalk-&lt;br&gt;en i 1734 års lag kunde i visst fall arvsrätten förverkas även vid annan&lt;br&gt;gärning som orsakade någons död. Om en fader eller moder agade sitt&lt;br&gt;barn &amp;quot;så hårdeligen, att det finge död därav&amp;quot; eller dräpte det av annat&lt;br&gt;&amp;quot;svårt förseende&amp;quot;, förverkade de rätten att ta arv efter barnet. Med &amp;quot;svårt&lt;br&gt;förseende&amp;quot; avsågs grovt vållande. Enligt gällande rätt dras emellertid en&lt;br&gt;klar gräns mellan uppsåtligt berövande av livet och annat orsakande av&lt;br&gt;dödsfallet. Reglerna är enkla att tillämpa men tillämpningen kan i&lt;br&gt;enskilda fall ge resultat som väcker anstöt. Att den som genom t.ex. grov&lt;br&gt;misshandel har orsakat arvlåtarens död skall få ärva arvlåtaren måste&lt;br&gt;anses stötande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening finns det därför skäl att låta bestämmelserna om&lt;br&gt;förverkande av arv omfatta även vissa andra typer av brottsliga gärningar&lt;br&gt;än mord och dråp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att rätten att ta arv eller testamente skall&lt;br&gt;förverkas - förutom vid uppsåtligt dödande - när arvlåtaren dör till följd&lt;br&gt;av en gärning som arvingen eller testamentstagaren har begått uppsåtligen&lt;br&gt;och som innefattar våld på person och utgör ett brott för vilket lindrigare&lt;br&gt;straff än fängelse i ett år inte är föreskrivet. Det påpekas att våldsbrotten&lt;br&gt;till sin natur är sådana att de utgör risker för offrets liv och säkerhet.&lt;br&gt;Den föreslagna bestämmelsen omfattar brotten grov misshandel, våldtäkt&lt;br&gt;och grov våldtäkt samt rån och grovt rån. Ingen remissinstans har&lt;br&gt;ifrågasatt förslaget att arvsrätten skall förverkas vid sådana gärningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså fråga om mycket allvarliga våldshandlingar riktade direkt&lt;br&gt;mot arvlåtarens person. Om sådana gärningar leder till döden, talar starka&lt;br&gt;skäl för att gärningsmannen inte genom dödsfallet skall få en bättre&lt;br&gt;ekonomisk ställning. Han har handlat så förkastligt mot den avlidne att&lt;br&gt;det framstår som stötande om han som en följd av sitt handlande skulle&lt;br&gt;få ta över tillgångar efter den avlidne. Det ligger nära till hands att här&lt;br&gt;dra en parallell till de tidigare återgivna rättsreglerna om återgång av gåva&lt;br&gt;för det fall att gåvotagaren gör givaren &amp;quot;märklig orätt&amp;quot; (se avsnitt 2.1.1).&lt;br&gt;Även jag anser därför att arvsrätten bör förverkas vid dessa typer av&lt;br&gt;brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser anser att också andra typer av brott skall&lt;br&gt;föranleda att arvsrätten förverkas. Göteborgs tingsrätt pekar på mord-&lt;br&gt;brand och andra allmänfarliga brott enligt 13 kap. brottsbalken (BrB).&lt;br&gt;Centerkvinnorna anser att mordbrand och andra liknande brott med&lt;br&gt;omfattande skador som följd bör föranleda förverkande, om inte&lt;br&gt;synnerliga skäl talar mot det. Moderata kvinnoförbundet ifrågasätter&lt;br&gt;kravet på att det skall vara ett &amp;quot;uppsåtligt och allvarligt&amp;quot; våldsbrott och&lt;br&gt;frågar om inte även den som orsakat någons död genom ett särskilt&lt;br&gt;vårdslöst beteende skall ha förverkat arvsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa frågor behandlas i promemorian. Där framhålls att det skulle föra&lt;br&gt;för långt att sträcka ut regeln om förverkande till vårdslöshetsbrott, även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om man begränsar tillämpningsområdet till grov vårdslöshet. En sådan Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;regel skulle t.ex. innefatta grov vårdslöshet i trafik. Den skulle också bli&lt;br&gt;tillämplig vid grovt vållande till annans död bestående i att den ansvarige&lt;br&gt;i ett familjeföretag inte har ombesörjt erforderliga skyddsanordningar.&lt;br&gt;Som påpekas i promemorian kan det i sådana fall te sig som en grym,&lt;br&gt;ytterligare börda att bära, om en nära anhörig till den som har förolyckats&lt;br&gt;förlorar arvsrätten. Enligt min mening bör det inte komma i fråga att&lt;br&gt;utsträcka reglerna om förverkande till icke uppsåtliga brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om vilka uppsåtliga brott som skall föranleda att&lt;br&gt;arvsrätten förverkas vill jag erinra om att de brott som avses i promemo-&lt;br&gt;rieförslaget utgör allvarliga våldshandlingar riktade direkt mot arvlåtarens&lt;br&gt;person. Vid mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse och andra allmänfarliga&lt;br&gt;brott enligt 13 kap. BrB behöver det inte vara människor som utsätts för&lt;br&gt;fara; brotten kan riktas enbart mot egendom. Just beteckningen mord-&lt;br&gt;brand kan därför leda tanken fel. För mordbrand döms den som anlägger&lt;br&gt;brand som innebär fara för annans liv eller hälsa eller för omfattande&lt;br&gt;förstörelse av annans egendom. Allmänfarlig ödeläggelse är en motsvarig-&lt;br&gt;het till mordbrand. Vid allmänfarlig ödeläggelse framkallas faran genom&lt;br&gt;någon annan typ av katastrofartade tilldragelser, t.ex. explosion eller&lt;br&gt;översvämning. Genom gärningar som hör till denna brottsgrupp framkallas&lt;br&gt;i allmänhet fara som hotar inte endast vissa människor eller föremål utan&lt;br&gt;en mera obestämd och vidsträckt krets av objekt. Om ett sådant&lt;br&gt;allmänfarligt brott begås i syfte att döda eller skada någon person, gör sig&lt;br&gt;gärningsmannen skyldig även till brott mot enskild person enligt 3 kap.&lt;br&gt;BrB, t.ex. mord eller grov misshandel. Med den lösning som föreslås i&lt;br&gt;promemorian föranleder då gärningen att arvsrätten förverkas. Enligt min&lt;br&gt;mening bör regeln om förverkande inte sträckas ut till andra uppsåtliga&lt;br&gt;brott än allvarliga våldsbrott som riktar sig mot den avlidnes person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt för de brott - förutom mord och dråp - som enligt vad jag&lt;br&gt;nu har anfört bör kunna föranleda att arvsrätten förverkas är att de&lt;br&gt;innefattar våld på person och att de har ett straffminimum om fängelse&lt;br&gt;i lägst ett år. När det gäller den lagtekniska utformningen anser jag - i&lt;br&gt;likhet med vad som föreslås i promemorian - att regeln bör innehålla&lt;br&gt;dessa rekvisit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med våld på person avses en fysisk kraftansträngning som direkt träffar&lt;br&gt;en person och som utgör antingen misshandel eller ett betvingande av den&lt;br&gt;anfallnes kroppsliga rörelsefrihet (jfr NJA II 1942 s. 357). I gärningsbe-&lt;br&gt;skrivningarna för misshandel, våldtäkt och rån likställs försättande i&lt;br&gt;vanmakt eller annat sådant tillstånd med gärning som innefattar våld.&lt;br&gt;Enligt min mening bör detta gälla även vid förverkande av arv. I likhet&lt;br&gt;med kammarkollegiet anser jag att detta bör framgå uttryckligen av&lt;br&gt;lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu har anfört beträffande rätten att ta arv gör sig gällande&lt;br&gt;också beträffande rätten att ta testamente. Som juridiska fakultetsstyrel-&lt;br&gt;sen vid Uppsala universitet har påpekat kan dock en testamentstagares&lt;br&gt;anspråk enligt ett testamente förfalla även i andra fall än de som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förverkanderegeln är tillämplig på. En testamentstagares beteende kan Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;nämligen leda till ett sådant resultat enligt principerna för tolkning av&lt;br&gt;testamente med hänsyn till ändrade förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis menar jag alltså att tillämpningsområdet för regeln&lt;br&gt;om förverkande av rätten till arv eller testamente bör utvidgas till att&lt;br&gt;gälla även sådana fall då brottsoffret dör till följd av ett brott som&lt;br&gt;innefattar våld på person och som har ett straffminimum på fängelse i ett&lt;br&gt;år eller mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.4 Undantag från reglerna om förverkande av rätten att ta arv eller&lt;br&gt;testamente&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Rätten att ta arv eller testamente skall inte förverkas,&lt;br&gt;om det föreligger synnerliga skäl mot det med hänsyn till gärningens&lt;br&gt;beskaffenhet. Vid bedömningen av om det med hänsyn till gärningens&lt;br&gt;beskaffenhet föreligger synnerliga skäl skall också beaktas om&lt;br&gt;gärningsmannen begick gärningen under påverkan av en allvarlig&lt;br&gt;psykisk störning eller om gärningsmannen var under arton år och hans&lt;br&gt;handlande stod i samband med uppenbart bristande utveckling,&lt;br&gt;erfarenhet eller omdömesförmåga hos honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: överensstämmer med mitt förslag såvitt avser&lt;br&gt;gärningsmän som är allvarligt psykiskt störda. Däremot föreslås i&lt;br&gt;promemorian inte någon möjlighet att göra undantag för andra per-&lt;br&gt;sonkategorier än dessa (se promemorian s. 44 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En klar majoritet av remissinstanserna tillstyrker&lt;br&gt;promemorians förslag eller lämnar det utan erinran. Några instanser&lt;br&gt;förordar att undantag skall kunna göras även för gärningsmän som inte&lt;br&gt;är psykiskt störda. En av dessa instanser föreslår också att reglerna om&lt;br&gt;förverkande skall utsträckas till att omfatta även barn under 15 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Reglerna om förverkande av arvsrätten gör&lt;br&gt;undantag för det fall att gärningsmannen var under 15 år eller handlade&lt;br&gt;under inflytande av sådan själslig abnormitet som avses i 30 kap. 6 § BrB,&lt;br&gt;dvs. sinnessjukdom, sinnesslöhet eller annan själslig abnormitet av så&lt;br&gt;djupgående natur att den måste anses jämställd med sinnessjukdom. I&lt;br&gt;prop. 1990/91:58 föreslås att beskrivningen av de tillstånd som avses skall&lt;br&gt;ersättas med uttrycket allvarlig psykisk störning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande undantaget för barn under 15 år har under remissbe-&lt;br&gt;handlingen ifrågasatts av försäkringsinspektionen. I första hand anser&lt;br&gt;inspektionen att en gärningsman som är under 15 år skall ha rätt till arv&lt;br&gt;endast om det föreligger synnerliga skäl. I andra hand bör enligt&lt;br&gt;inspektionen regeln utformas så att en gärningsman som är under 15 år&lt;br&gt;skall ha rätt till arv, om inte särskilda skäl talar mot det. Sådana särskilda&lt;br&gt;skäl som kunde föranleda förverkande skulle föreligga om t.ex. syftet med&lt;br&gt;brottet varit att få ut arv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förverkande av rätten till arv är enligt såväl nuvarande ordning som den Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;i föregående avsnitt föreslagna utvidgningen knuten till en brottslig&lt;br&gt;gärning. Enligt 1 kap. 6 § BrB får ingen dömas till påföljd för brott som&lt;br&gt;han begått innan han fyllt 15 år. Den nuvarande åldersgränsen i&lt;br&gt;ärvdabalken bör ses mot bakgrund av detta förhållande. Vidare kan en&lt;br&gt;förlust av arvsrätten vara särskilt ingripande för den som ännu inte kan&lt;br&gt;svara för sin egen försörjning. För min del är jag inte beredd att föreslå&lt;br&gt;att det nuvarande undantaget för barn under 15 år tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag övergår nu till att behandla frågan om undantag från förverkande-&lt;br&gt;reglerna för psykiskt störda gärningsmän. Också psykiskt störda kan begå&lt;br&gt;brott i BrB:s mening. Kravet på uppsåt är i princip att förstå på samma&lt;br&gt;sätt som annars. Man skall alltså bedöma om gärningsmannen i sådan&lt;br&gt;grad var medveten om sitt handlande att uppsåt förelåg. Uppsåtsbedöm-&lt;br&gt;ningen skall i princip göras på samma sätt när det gäller psykiskt störda&lt;br&gt;som när det gäller andra gärningsmän (se Berg m.fl., Kommentar till&lt;br&gt;Brottsbalken III, 3 uppl. 1985, s. 261).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BrB innehåller emellertid andra regler som innebär att psykiskt störda&lt;br&gt;lagöverträdare skall särbehandlas. En sådan bestämmelse gäller bedöm-&lt;br&gt;ningen av brottets straffvärde. Såsom en förmildrande omständighet skall&lt;br&gt;särskilt beaktas om den tilltalade till följd av själslig abnormitet eller&lt;br&gt;sinnesrörelse eller av någon annan orsak haft starkt nedsatt förmåga att&lt;br&gt;kontrollera sitt handlande (29 kap. 3 § första stycket 2.). Av 30 kap. 6 §&lt;br&gt;följer att påföljden för den som har begått brott under påverkan av en&lt;br&gt;kvalificerad psykisk störning inte får bestämmas till fängelse eller villkorlig&lt;br&gt;dom. I sådant fall får rätten förordna om förverkande av egendom eller&lt;br&gt;om annan särskild rättsverkan som kan följa på brottet endast om och i&lt;br&gt;den mån det med hänsyn till den tilltalades psykiska tillstånd, gärningens&lt;br&gt;beskaffenhet och omständigheterna i övrigt kan anses skäligt (36 kap.&lt;br&gt;13 §). De ändringar i bl.a. de nu nämnda bestämmelserna som föreslås&lt;br&gt;i prop. 1990/91:58 innebär inte någon principiell förändring av den&lt;br&gt;straffrättsliga behandlingen av psykiskt störda lagöverträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om man accepterar tanken bakom den nuvarande regleringen i&lt;br&gt;ärvdabalken att den som är psykiskt sjuk skall skyddas från alltför hårda&lt;br&gt;konsekvenser av sin sjukdom, kan det framstå som stötande för det&lt;br&gt;allmänna rättsmedvetandet att den som uppsåtligen har bragt en annan&lt;br&gt;person om livet också skall kunna dra ekonomisk nytta av dödsfallet&lt;br&gt;genom att få ut arv eller testamente. Tillämpningen av de nuvarande&lt;br&gt;reglerna kan väcka särskild anstöt, om gärningsmannen dödat just i avsikt&lt;br&gt;att få ut arvet. Också i testamentsfallen kan det nuvarande generella&lt;br&gt;undantaget från förverkande för psykiskt störda personer te sig främman-&lt;br&gt;de. Det får antas att ett testamentariskt förordnande vilar på förutsätt-&lt;br&gt;ningen att testamentstagaren inte uppsåtligen berövar testator livet. I den&lt;br&gt;motsvarande situationen vid gåva har högsta domstolen i rättsfallet NJA&lt;br&gt;1961 s. 105 förordnat om återgång av en gåva av en fastighet sedan&lt;br&gt;gåvotagaren medverkat till rånmord på givaren, trots att gåvotagaren&lt;br&gt;förklarades straffri på grund av rubbad själsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På skilda håll i lagstiftningen tas hänsyn till att den psykiskt störde kan Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;ha en nedsatt förmåga att kontrollera sitt handlande och att han därför&lt;br&gt;kan behöva särbehandlas vid t.ex. lagöverträdelser. När det gäller så&lt;br&gt;allvarliga brott som för den psykiskt normale medför förlust av arvsrätten&lt;br&gt;bör emellertid utgångspunkten vara att den psykiskt störde skall behandlas&lt;br&gt;som andra. Det är här inte fråga om att ådöma en straffrättslig påföljd&lt;br&gt;utan om att förhindra att gärningsmannen får någon ekonomisk vinning&lt;br&gt;av ett allvarligt brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resonemanget i det föregående har tagit sikte på mord och dråp men&lt;br&gt;har enligt min mening bärkraft också beträffande sådana uppsåtliga&lt;br&gt;våldsbrott som enligt vad jag har förordat i föregående avsnitt bör&lt;br&gt;omfattas av en utvidgad förverkanderegel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag att psykiskt störda gärningsmän inte skall vara&lt;br&gt;generellt undantagna från reglerna om förverkande har allmänt godtagits&lt;br&gt;under remissbehandlingen. Även jag ansluter mig till ställningstagandet i&lt;br&gt;promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga uppkommer då om en ventil för särskilt ömmande fall bör&lt;br&gt;öppnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det först gäller personer som är psykiskt störda kan det knappast&lt;br&gt;bestridas att en förverkanderegel av det slag som jag ovan har förordat&lt;br&gt;i ett enskilt fall kan medföra hårda konsekvenser för den psykiskt störde.&lt;br&gt;Ett tänkbart fall kan vara att gärningsmannen på grund av sin psykiska&lt;br&gt;störning har en starkt nedsatt förmåga att kontrollera sitt handlande och&lt;br&gt;gärningen är en reaktion på långvariga och allvarliga trakasserier,&lt;br&gt;exempelvis av sexuell natur, som den avlidne har utsatt gärningsmannen&lt;br&gt;för. Enligt min mening finns det därför skäl att införa en möjlighet att för&lt;br&gt;särskilda fall beträffande psykiskt störda personer mildra verkningarna av&lt;br&gt;en huvudregel som föreskriver förverkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härefter gäller det att ta ställning till om en sådan möjlighet att göra&lt;br&gt;undantag bör - såsom föreslås i promemorian - begränsas till gärningsmän&lt;br&gt;som är psykiskt störda. Socialstyrelsen och Svenska Läkaresällskapet anser&lt;br&gt;att en undantagsregel bör omfatta även ungdomar mellan 15 och 18 år.&lt;br&gt;Socialstyrelsen pekar på att denna grupp av gärningsmän behandlas&lt;br&gt;mildare i straffrätten och att man även vid förverkande av arv borde väga&lt;br&gt;in en äldre tonårings mognad och utveckling. Läkaresällskapet anför&lt;br&gt;liknande skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsinspektionen anser att man bör överväga en undantagsregel&lt;br&gt;även för gärningsmän som inte är psykiskt störda. Inspektionen anser att&lt;br&gt;en sådan undantagsregel skulle vara befogad för sådana situationer då&lt;br&gt;gärningsmannens brottsliga gärning ytterst haft sin grund i hänsyn till den&lt;br&gt;avlidne. Inspektionen pekar som exempel på ett fall då någon person med&lt;br&gt;outhärdliga, obotliga plågor efter enträgna böner får hjälp av en nära&lt;br&gt;anhörig att ta livet av sig. Inspektionen anser mot denna bakgrund att&lt;br&gt;man borde överväga att införa en undantagsregel då förverkande av rätt&lt;br&gt;till arv inte skall ske, om omständigheterna varit sådana som avses i 29&lt;br&gt;kap. 3 § brottsbalken, dvs. skulle ha medfört ett förhållandevis lågt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straffvarde hos brottet som kanske till och med medfört ett lindrigare Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;straff än vad som är föreskrivet för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera företrädare för försäkringsbranschen har däremot hävdat att en&lt;br&gt;undantagsregel även för gärningsmän som inte är allvarligt psykiskt störda&lt;br&gt;skulle leda till en mängd omotiverade tvister som sannolikt skulle&lt;br&gt;utmynna i att förverkande ändå skulle ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För min del vill jag inledningsvis framhålla att det inte finns skäl att&lt;br&gt;beträffande den som är psykiskt normal ta samma hänsyn till att han inte&lt;br&gt;har kunnat kontrollera sitt beteende som när det gäller en psykiskt störd&lt;br&gt;gärningsman. Ett förverkande kan dock i speciella fall framstå som alltför&lt;br&gt;hårt även när gärningsmannen inte är psykiskt störd. Som försäkrings-&lt;br&gt;inspektionen har påpekat kan omständigheterna vid s.k. dödshjälp vara&lt;br&gt;sådana att de motiverar att arvsrätten inte förverkas. Så kan också någon&lt;br&gt;gång vara fallet när brottet är en reaktion på svåra trakasserier som den&lt;br&gt;avlidne har utsatt gärningsmannen för. Jag delar också socialstyrelsens och&lt;br&gt;Svenska Läkaresällskapets uppfattning att det i ömmande fall kan finnas&lt;br&gt;skäl att undanta även ungdomar mellan 15 och 18 år från förverkande-&lt;br&gt;regeln. Det finns beträffande denna åldersgrupp anledning att ta hänsyn&lt;br&gt;till att bristande utveckling och mognad kan ha bidragit till brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens lagutskott har i anledning av motioner rörande de aktuella&lt;br&gt;reglerna varit inne på tanken på en skälighetsregel (LU 1986/87:18 s. 37).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhålls i promemorian (s. 46 f.) är en sådan lösning för&lt;br&gt;arvsrättens del dock förbunden med en risk för att frågan om eller i&lt;br&gt;vilken utsträckning arvsrätten skall förverkas kan bli föremål för tvist i&lt;br&gt;praktiskt taget alla fall där arvlåtaren dödats genom uppsåtligt brott av&lt;br&gt;en arvinge som är psykiskt störd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening uppnår man en bättre ordning genom att föreskriva&lt;br&gt;att arvsrätten förverkas, om inte skäl av visst slag talar starkt emot det.&lt;br&gt;Fördelen med en sådan konstruktion är att huvudregeln kan tillämpas&lt;br&gt;utan särskild utredning i alla fall där inte någon särskild omständighet&lt;br&gt;påkallar något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsteg från huvudregeln bör ske bara i rena undantagsfall. För att&lt;br&gt;gärningsmannen skall kunna undgå att förlora rätten till arv eller&lt;br&gt;testamente bör det därför krävas synnerliga skäl. Huruvida sådana skäl&lt;br&gt;föreligger bör bedömas med hänsyn till gärningens beskaffenhet. Vid&lt;br&gt;bedömningen bör, i enlighet med vad jag tidigare har anfört, också&lt;br&gt;beaktas om gärningsmannen har begått gärningen under påverkan av en&lt;br&gt;allvarlig psykisk störning. Jag återkommer till innebörden av begreppet&lt;br&gt;allvarlig psykisk störning i avsnitt 2.2.1. Vidare bör beaktas om gärnings-&lt;br&gt;mannen var under 18 år och hans handlande stod i samband med&lt;br&gt;uppenbart bristande utveckling, erfarenhet eller omdömesförmåga. Varken&lt;br&gt;gärningsmannens psykiska tillstånd eller hans ålder och utveckling bör&lt;br&gt;emellertid tillmätas någon självständig betydelse. Endast i förening med&lt;br&gt;gärningens särskilda beskaffenhet kan de enligt min mening motivera att&lt;br&gt;arvsrätten inte förverkas. Till den närmare utformningen av regeln åter-&lt;br&gt;kommer jag i specialmotiveringen (avsnitt 4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inga fullständiga uppgifter om hur många fall reglerna om&lt;br&gt;förverkande kan bli tillämpliga på. Antalet anmälda fall av mord och dråp&lt;br&gt;samt misshandel med dödlig utgång har med smärre årliga variationer&lt;br&gt;varit relativt stabilt under 1980-talet, nämligen i genomsnitt 135 per år (se&lt;br&gt;Rättsstatistisk Årsbok 1990 s. 30). Vid sidan av dessa dödsfall kan det&lt;br&gt;förekomma enstaka där döden orsakats genom någon annan typ av&lt;br&gt;våldsbrott. Eftersom det är bara i en begränsad del av de angivna fallen&lt;br&gt;som gärningsmannen står i en sådan relation till offret att reglerna om&lt;br&gt;förverkande aktualiseras, rör det sig i absoluta tal om ett mycket litet&lt;br&gt;antal fall. Bland dessa fall skall avsteg från huvudregeln om förverkande&lt;br&gt;alltså göras bara i rena undantagsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis föreslår jag att rätten att ta arv och testamente inte&lt;br&gt;skall förverkas, om det föreligger synnerliga skäl med hänsyn till gär-&lt;br&gt;ningens beskaffenhet. Vid denna bedömning skall också beaktas om&lt;br&gt;gärningsmannen har begått gärningen under påverkan av en allvarlig&lt;br&gt;psykisk störning eller om gärningsmannen var under 18 år och hans&lt;br&gt;handlande stod i samband med uppenbart bristande utveckling, erfarenhet&lt;br&gt;eller omdömesförmåga hos honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.5 Förverkande av rätt till försäkringsersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De nya principerna för förverkande av rätt att ta arv och&lt;br&gt;testamente skall tillämpas även på förverkande av rätt till försäkrings-&lt;br&gt;ersättning. Lagbestämmelserna skall vara dispositiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Möjlighe-&lt;br&gt;ten att göra undantag om det finns synnerliga skäl föreslås dock i&lt;br&gt;promemorian vara begränsad till gärningsmän som är allvarligt psykiskt&lt;br&gt;störda (se promemorian s. 48 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Promemorians förslag tillstyrks av de allra flesta&lt;br&gt;instanserna. Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag (AFA) avstyrker&lt;br&gt;förslaget att gärningsmannens rätt till försäkringsersättning skall försäm-&lt;br&gt;ras, om han dödar en förmånstagare. Folksam avstyrker förslaget i den&lt;br&gt;del det innebär att det skall ankomma på försäkringsbolagen att bedöma&lt;br&gt;om det föreligger synnerliga skäl eller inte. Folksam föreslår i stället en&lt;br&gt;bestämmelse som innebär att gärningsmannen har att bevaka sin rätt&lt;br&gt;genom att inom viss tid väcka talan mot den som erhållit arvet eller testa-&lt;br&gt;mentslotten. Några företrädare för försäkringsbranschen anser att det&lt;br&gt;bör klargöras att den som har förverkat arvsrätten inte heller skall ha rätt&lt;br&gt;till jämkning av förmånstagarförordnande enligt bestämmelsen i 104 §&lt;br&gt;FAL. De anser också att regeln om förverkande bör gälla även det fallet&lt;br&gt;att en försäkring enligt vad som följer av bestämmelsen i 110 § FAL har&lt;br&gt;övergått till förmånstagaren innan ett försäkringsfall har inträffat. Från&lt;br&gt;samma håll framförs också synpunkter på den lagtekniska utformningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En försäkringstagare kan teckna en livförsäkring Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;på sitt eget eller någon annans liv. Den avtalsrättsliga utgångspunkten är&lt;br&gt;att det är försäkringstagaren - alltså den som sluter avtalet med försäk-&lt;br&gt;ringsbolaget - som har rätt till bolagets prestation, dvs. försäkringsbelop-&lt;br&gt;pet. Om försäkringstagaren önskar att någon annan än han själv skall&lt;br&gt;uppbära beloppet, kan han sätta in denne som förmånstagare. Ett sådant&lt;br&gt;förmånstagarförordnande kan vara återkalleligt eller oåterkalleligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är förmånstagare insatt, skall enligt 104 § första stycket FAL försäk-&lt;br&gt;ringsbelopp som utfaller efter försäkringstagarens död inte ingå i dennes&lt;br&gt;kvarlåtenskap. Om förmånstagarförordnande saknas vid försäkringstaga-&lt;br&gt;rens död, kommer det utfallande försäkringsbeloppet däremot att ingå i&lt;br&gt;kvarlåtenskapen efter försäkringstagaren och blir föremål för bodelning&lt;br&gt;och arv på vanligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förmånstagaren till en livförsäkring avlider före försäkringstagaren,&lt;br&gt;skall enligt 106 § FAL förmånstagarförordnandet anses förfallet.&lt;br&gt;Förordnandet anses inte utan särskilt förbehåll gälla till förmån för&lt;br&gt;förmånstagarens arvingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förmånstagarförordnande för dödsfall kan till syfte och funktion&lt;br&gt;jämställas med ett testamente. Ett oåterkalleligt förmånstagarförordnande&lt;br&gt;liknar i många avseenden en gåva. De regler som finns om gåva och&lt;br&gt;testamente kan därför ibland vinna analog tillämpning på förmånstagarför-&lt;br&gt;ordnanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ter sig lika främmande att en förmånstagare som har dödat den&lt;br&gt;försäkrade skall få ut försäkringsersättning som att en testamentstagare&lt;br&gt;som har dödat testator skall få ut testamentslotten. Enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i 18-20 §§ FAL om uppsåtligt eller vårdslöst framkallande av försäk-&lt;br&gt;ringsfallet gäller också liknande regler i fråga om gärningsmannens rätt&lt;br&gt;till försäkringsersättning som enligt reglerna i ärvdabalken gäller om&lt;br&gt;förverkande av rätt till arv och testamente.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 2.1.3 har jag föreslagit en viss utvidgning av reglerna om&lt;br&gt;förverkande av rätten att ta arv eller testamente. Enligt promemorian har&lt;br&gt;de skäl som har anförts till stöd för de föreslagna ändringarna bärkraft&lt;br&gt;också vad gäller rätten till ersättning från en livförsäkring. Så gott som&lt;br&gt;samtliga remissinstanser godtar att den föreslagna utvidgningen får gälla&lt;br&gt;också för rätten till sådan ersättning. Även jag anser att rätten till&lt;br&gt;ersättning från en livförsäkring bör förverkas, om förmånstagaren har&lt;br&gt;begått ett allvarligt våldsbrott mot den försäkrades person och gärningen&lt;br&gt;har orsakat dennes död. I dessa fall är det emellertid inte fråga om ett&lt;br&gt;uppsåtligt framkallande av försäkringsfallet i vedertagen mening. Oftast&lt;br&gt;torde gärningsmannen ha orsakat dödsfallet genom vårdslöshet, men&lt;br&gt;rätten till försäkringsersättning bör vara förverkad oavsett om gärnings-&lt;br&gt;mannen bedöms ha gjort sig skyldig till brottet vållande till annans död&lt;br&gt;eller ej. Det allvarliga våldsbrottet i sig bör vara tillräckligt för att&lt;br&gt;gärningsmannens rätt till försäkringsersättning skall förverkas, om den&lt;br&gt;försäkrades död orsakas genom den brottsliga gärningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En regel med denna innebörd kan inte inordnas under de nuvarande Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;bestämmelserna i 18-20 §§ FAL vilka, som nämnts, behandlar endast&lt;br&gt;uppsåtligt eller vårdslöst framkallande av försäkringsfallet. Regeln skulle&lt;br&gt;i och för sig kunna komma till uttryck genom ett tillägg till nämnda&lt;br&gt;bestämmelser men detta skulle vara lagtekniskt svåröverskådligt. De nya&lt;br&gt;reglerna om förverkande av rätt till försäkringsersättning innebär nämligen&lt;br&gt;både kompletteringar till och undantag från bestämmelserna i 18-20 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna bör som föreslås i promemorian - i vart fall för&lt;br&gt;närvarande - begränsas till att gälla livförsäkring. Det är beträffande&lt;br&gt;denna typ av försäkring som samordningen med arvsreglerna gör sig&lt;br&gt;starkast gällande. Som påpekas i promemorian har försäkringsrättskom-&lt;br&gt;mittén föreslagit att FAL ersätts med en personförsäkringslag (se SOU&lt;br&gt;1986:56). Förslaget bereds i justitiedepartementet. I den fortsatta&lt;br&gt;beredningen bör det övervägas om det finns anledning att utsträcka de nu&lt;br&gt;föreslagna bestämmelserna till andra typer av försäkring. Eftersom de&lt;br&gt;nya förverkandereglerna alltså bara bör gälla livförsäkring är det enligt&lt;br&gt;min mening lämpligast att placera dem i det särskilda avsnittet i FAL om&lt;br&gt;sådan försäkring. Där finns för övrigt en annan specialregel om framkal-&lt;br&gt;lande av försäkringsfall, nämligen bestämmelsen i 100 § om självmord vid&lt;br&gt;livförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med regeln om att en arvinge inte skall få en bättre ställning&lt;br&gt;om han dödar någon med bättre rätt till arvet föreslås i promemorian att&lt;br&gt;en förmånstagare som dödar en annan förmånstagare inte genom&lt;br&gt;dödsfallet skall få en bättre rätt till försäkringsersättning. En motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse finns i förslaget till personförsäkringslag (se SOU 1986:56&lt;br&gt;s. 642).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar betsmarknadens Försäkringsaktiebolag (AFA) har avstyrkt förslaget&lt;br&gt;i denna del. AFA hävdar att det inte är helt klart att försäkringsbolaget&lt;br&gt;kan erhålla uppgift om huruvida dödsfallet orsakats genom yttre våld,&lt;br&gt;oavsett hur lång tid som förflutit sedan dödsfallet. Förslaget innebär enligt&lt;br&gt;AFA att om en son har dödat sin mor och fadern avlider flera decennier&lt;br&gt;därefter utan att ha gift om sig, sonen inte har rätt till någon försäkrings-&lt;br&gt;ersättning efter fadern, om denne har en livförsäkring med gängse&lt;br&gt;förmånstagarförordnande, nämligen att förmånstagare är i första hand&lt;br&gt;maka och i andra hand barn. Enligt AFA blir resultatet det motsatta om&lt;br&gt;fadern vid tiden för mordet på sin maka har en tjänstegrupplivförsäkring&lt;br&gt;i ett visst bolag men därefter byter sin anställning och vid tiden för sitt&lt;br&gt;dödsfall har sin försäkring i ett annat bolag; makan har då aldrig varit&lt;br&gt;förmånstagare i den försäkring som gäller vid den försäkrades död. AFA&lt;br&gt;ifrågasätter om detta fall bör bedömas annorlunda än om fadern behållit&lt;br&gt;sin anställning eller tagit en ny anställning hos en arbetsgivare med&lt;br&gt;tjänstegrupplivförsäkring hos samma försäkringsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i promemorian föreslagna bestämmelsen innebär att gärningsman-&lt;br&gt;nen mister sin rätt till försäkringsbeloppet i den utsträckning som följer&lt;br&gt;av 15 kap. ärvdabalken. Om en förmånstagare dödar en annan förmånsta-&lt;br&gt;gare med bättre rätt, mister han den rätt han annars skulle ha kunnat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinna genom dennes död. Om t.ex. förmånstagarförordnandet gäller med Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;lika rätt för A och B och A dödar B, går han därmed miste om&lt;br&gt;möjligheten att få också B:s andel av försäkringsbeloppet; däremot har&lt;br&gt;han kvar sin ursprungliga rätt till hälften av beloppet. Om förmånstagar-&lt;br&gt;förordnandet i stället är utformat så att förmånstagare i första hand är&lt;br&gt;B och i andra hand A, följer av den föreslagna bestämmelsen att A inte&lt;br&gt;kommer att få ut någon del av försäkringsbeloppet. Motsvarande regel i&lt;br&gt;arvsrätten har inte satts i fråga. Som jag tidigare har framhållit finns det&lt;br&gt;starka skäl för att ha en liknande reglering för rätten till försäkringsersätt-&lt;br&gt;ning. Med anledning av vad AFA anfört vill jag klargöra att regleringen&lt;br&gt;påverkar förmånstagarens rätt till ersättning bara ur den försäkring som&lt;br&gt;gällde vid den första förmånstagarens död. Om den försäkrade efter den&lt;br&gt;tidigare förmånstagarens dödsfall genom eget eller en arbetsgivares&lt;br&gt;initiativ har kommit att omfattas av en annan försäkring där den tidigare&lt;br&gt;gärningsmannen insatts som förmånstagare, påverkas inte dennes rätt till&lt;br&gt;den nya försäkringen av den tidigare gärningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet, AFA och Försäkringsjuridiska föreningen har&lt;br&gt;anfört att den föreslagna regeln om förverkande bör kunna tillämpas även&lt;br&gt;i det fall make eller bröstarvinge som inte är förmånstagare, men som&lt;br&gt;bragt den försäkrade om livet, påkallar jämkning enligt 104 § FAL. Om&lt;br&gt;tillämpningen av ett förmånstagarförordnande skulle leda till ett resultat&lt;br&gt;som är oskäligt mot en make eller en bröstarvinge, kan det enligt denna&lt;br&gt;bestämmelse jämkas så att försäkringsbelopp helt eller delvis tillfaller&lt;br&gt;make eller bröstarvinge. Vid prövningen skall särskilt beaktas skälen till&lt;br&gt;förordnandet samt förmånstagarens och makens eller bröstarvingens&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motiven till denna regel framhålls att jämkningsfrågan skall avgöras&lt;br&gt;efter en skälighetsbedömning av samtliga omständigheter i det enskilda&lt;br&gt;fallet. Jämkning skall dock göras bara så långt som det är nödvändigt för&lt;br&gt;att undvika ett resultat som är oskäligt mot maken eller bröstarvingarna&lt;br&gt;(se prop. 1986/87:86 s.103 f.). Frågan om betydelsen i detta hänseende&lt;br&gt;av att den som begär jämkning har dödat den försäkrade har inte&lt;br&gt;uttryckligen behandlats i motiven. Den regel om förverkande av rätt till&lt;br&gt;försäkringsersättning som jag föreslår bör emellertid få genomslag också&lt;br&gt;vid tillämpningen av jämkningsregeln i 104 § FAL. Enligt min mening kan&lt;br&gt;det nämligen aldrig anses oskäligt att tillämpa ett förmånstagarförordnan-&lt;br&gt;de mot en make eller en bröstarvinge som har förverkat sin rätt till arv&lt;br&gt;eller försäkringsersättning enligt de regler som jag föreslår i detta&lt;br&gt;lagstiftningsärende. Om det däremot föreligger sådana synnerliga skäl att&lt;br&gt;gärningsmannen är bevarad vid sin arvsrätt, kan jämkning komma i fråga&lt;br&gt;enligt 104 § FAL under de där angivna förutsättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet och Försäkringsjuridiska föreningen har tagit upp&lt;br&gt;en annan fråga om tillämpningsområdet för regeln om förverkande. Enligt&lt;br&gt;110 § FAL kan en försäkring övergå till den som insatts som förmånsta-&lt;br&gt;gare innan ett försäkringsfall inträffat. I likhet med de nyss nämnda&lt;br&gt;remissinstanserna anser jag att en förmånstagare även i denna situation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1991/91. Sami. 1. Nr 194&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör förlora rätten till försäkringen om han är ansvarig för att försäkrings- P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1990/91:194&lt;br&gt;tagaren eller en annan förmånstagare med lika eller bättre rätt än han&lt;br&gt;själv avlider. Jag förordar därför en justering av den i promemorian&lt;br&gt;föreslagna lydelsen av 100 a § FAL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller frågan om det skall vara möjligt att underlåta&lt;br&gt;förverkande i ömmande fall gör sig samma överväganden gällande som&lt;br&gt;anförts i fråga om förverkande av arv eller testamente. Huvudregeln bör&lt;br&gt;alltså enligt min mening vara att rätten till försäkringsersättning förverkas,&lt;br&gt;även om gärningsmannen har begått våldsbrottet under påverkan av en&lt;br&gt;allvarlig psykisk störning. Endast om det finns synnerliga skäl bör&lt;br&gt;förverkande kunna underlåtas. I likhet med vad jag har föreslagit när det&lt;br&gt;gäller förverkande av arvsrätt bör undantag kunna göras även beträffande&lt;br&gt;andra gärningsmän än dem som är psykiskt störda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande bestämmelsen, som helt undantar de psykiskt störda&lt;br&gt;men som i övrigt inte medger att arvsrätten får behållas, är enkel att&lt;br&gt;tillämpa för försäkringsbolagen. Den ändring som jag föreslår innebär att&lt;br&gt;försäkringsbolagen vid reglering av ett försäkringsfall får bedöma om&lt;br&gt;situationen är sådan att rätten till ersättning inte skall förverkas. Eftersom&lt;br&gt;det skall vara fråga om rena undantagsfall bör emellertid prövningen i de&lt;br&gt;allra flesta fallen inte innebära några större komplikationer för försäk-&lt;br&gt;ringsbolagen. Den föreslagna huvudregeln om förverkande bör kunna&lt;br&gt;tillämpas utan särskild utredning i de fall där inte någon särskild&lt;br&gt;omständighet påkallar något annat. Jag vill också erinra om att det - som&lt;br&gt;jag har påpekat i avsnitt 2.1.4 - rör sig om ett mycket litet antal fall där&lt;br&gt;reglerna om förverkande kan komma att aktualiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet och andra företrädare för försäkringsbranschen&lt;br&gt;har efterlyst besked om under vilka förhållanden ett försäkringsbolag i&lt;br&gt;aktuella situationer med befriande verkan kan betala ersättning till den&lt;br&gt;ena eller andra parten utan att anspråket dessförinnan har prövats av&lt;br&gt;domstol. Folksam har föreslagit en bestämmelse som innebär att&lt;br&gt;gärningsmannen har att bevaka sin rätt genom att inom viss tid väcka&lt;br&gt;talan mot den som har erhållit arvet eller testamentslotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I försäkringsvillkoren brukar anges vad som närmare skall iakttas av den&lt;br&gt;som önskar framställa anspråk mot bolaget. Vanligtvis krävs att bolaget&lt;br&gt;får del av viss utredning innan det är skyldigt att utge ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är vilka åtgärder bolaget bör vara skyldigt att vidta innan det&lt;br&gt;med befriande verkan betalar ut försäkringsersättningen till en utpekad&lt;br&gt;förmånstagare. Det kan i allmänhet inte begäras att bolaget utan särskild&lt;br&gt;anledning skall undersöka om den angivne förmånstagaren genom brott&lt;br&gt;har förverkat sin rätt till försäkringsersättningen. Om bolaget sålunda i&lt;br&gt;god tro betalar ut ersättningen till den som angetts som förmånstagare i&lt;br&gt;försäkringsbrevet, får bolaget anses ha med befriande verkan fullgjort sitt&lt;br&gt;åtagande. Bolaget blir i ett sådant fall alltså inte skyldigt att betala ut&lt;br&gt;ersättningen på nytt, även om det senare visar sig att förmånstagaren har&lt;br&gt;förverkat sin rätt till försäkringsersättningen. Om det någon gång inträffar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att andra personer senare framställer anspråk på försäkringsersättningen, Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;har de möjlighet att vända sig mot den som har fått ut beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså endast då det förekommer någon särskild anledning som&lt;br&gt;bolaget får anses skyldigt att närmare undersöka förhållandena. Sådan&lt;br&gt;anledning kan framgå av dödsbeviset avseende den försäkrade. Enligt 14&lt;br&gt;§ 2 begravningsförordningen (1990:1147) skall dödsbeviset innehålla&lt;br&gt;läkarens uttalande huruvida det kan antas att döden har orsakats av&lt;br&gt;någon annan person eller huruvida det annars finns skäl för en fullstän-&lt;br&gt;digare undersökning av den döda kroppen. Om bolaget får del av en&lt;br&gt;sådan uppgift, har bolaget anledning att komplettera utredningen med&lt;br&gt;närmare uppgifter om dödsfallet. Om det kommer fram omständigheter&lt;br&gt;som tyder på att den utpekade förmånstagaren kan ha förverkat sin rätt&lt;br&gt;till försäkringsersättning genom brott, kan bolaget inte med befriande&lt;br&gt;verkan betala ut försäkringsersättningen förrän frågan har klarlagts. I&lt;br&gt;första hand torde bolaget ha att invänta domstols straffrättsliga bedöm-&lt;br&gt;ning i brottmålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om konkurrerande anspråk framställs mot försäkringsbolaget, har det&lt;br&gt;möjlighet att fullgöra sin betalningsskyldighet genom att sätta ned&lt;br&gt;beloppet hos länsstyrelsen enligt lagen (1927:56) om nedsättning av&lt;br&gt;pengar hos myndighet. Denna lag tillkom med tanke på försäkringsområ-&lt;br&gt;det. Ett alternativ kan vara att bolaget kommer överens med dem som&lt;br&gt;påstår sig vara ersättningsberättigade om att utbetalning skall anstå tills&lt;br&gt;det i rättslig ordning har prövats vem av parterna som har rätt till&lt;br&gt;beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterst får frågan om det föreligger synnerliga skäl för att gärningsman-&lt;br&gt;nen inte skall förlora rätten till försäkringsersättningen avgöras av domstol&lt;br&gt;eller, i förekommande fall, av skiljemän. En prövning i domstol torde i&lt;br&gt;regel komma att initieras genom att gärningsmannen väcker talan om att&lt;br&gt;få ut försäkringsersättningen. Vidare kan ett försäkringsbolag tänkas väcka&lt;br&gt;en fastställelsetalan för att få saken prövad. Till skillnad från Folksam&lt;br&gt;anser jag det inte vara nödvändigt att införa någon särskild regel om&lt;br&gt;domstolsprövning för dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorieförslaget används begreppet &amp;quot;den försäkrade&amp;quot;. Flera&lt;br&gt;företrädare för försäkringsbranschen anser att uttrycket bör definieras.&lt;br&gt;Begreppet försäkrad förekommer i 116 § första stycket FAL. Uttrycket&lt;br&gt;definieras inte i lagtexten. Begreppet är dock väl inarbetat i litteraturen&lt;br&gt;och brukar användas i försäkringsvillkoren. I försäkringsrättskommitténs&lt;br&gt;förslag till personförsäkringslag föreslås uttrycket bli definierat med &amp;quot;den&lt;br&gt;på vars liv eller hälsa en försäkring har tecknats&amp;quot; (se SOU 1986:56 s.&lt;br&gt;466 f.). Förslaget lämnades vid remissbehandlingen inte helt utan erinran.&lt;br&gt;I konsumentförsäkringslagen (2 §) används begreppet både i den nu&lt;br&gt;angivna bemärkelsen och som beteckning på den vars intresse har&lt;br&gt;försäkrats mot skada (försäkringshavaren med FAL:s terminologi).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av begreppet försäkrad använder man ibland i försäkrings-&lt;br&gt;villkor uttrycket &amp;quot;medförsäkrad”. Försäkringsförbundet, Folksam och AFA&lt;br&gt;anser att även medförsäkrade bör omfattas av de föreslagna be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelserna om förverkande. AFA anser att även begreppet medförsäk- Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;rad bör definieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket medförsäkrad används ibland i försäkringsvillkor när en&lt;br&gt;försäkring är beroende av flera liv. Om en man tecknar en försäkring som&lt;br&gt;skall ge honom själv livsvarig ålderspension och - efter hans död - livsvarig&lt;br&gt;efterlevandepension till hans hustru, kallas hustrun medförsäkrad därför&lt;br&gt;att försäkringens bestånd är beroende också av hennes liv. Oftast, men&lt;br&gt;inte nödvändigtvis, är den medförsäkrade förmånstagare till de belopp&lt;br&gt;som är beroende av att han lever. Försäkringsrättskommittén har inte&lt;br&gt;använt termen medförsäkrad i bestämmelserna om individuell försäkring.&lt;br&gt;Kommittén anser att man, i den mån det någon gång blir aktuellt där, bör&lt;br&gt;kunna tillämpa reglerna om den försäkrade också på medförsäkrad (se&lt;br&gt;SOU 1986:56 s. 467 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Termen medförsäkrad har - med delvis annan innebörd - större&lt;br&gt;betydelse vid kollektiv försäkring. I förslaget till personförsäkringslag (9&lt;br&gt;kap. 1 §) definieras begreppet för gruppförsäkring, nämligen &amp;quot;sådan&lt;br&gt;närstående till gruppmedlem som är försäkrad jämte honom&amp;quot;. För&lt;br&gt;kollektivavtalsgrundad försäkring finns indirekt en definition där det i 10&lt;br&gt;kap. 1 § anges att &amp;quot;närstående till anställda eller andra försäkrade kan&lt;br&gt;omfattas som medförsäkrade&amp;quot; (se SOU 1986:56 s.687 f. och s. 730 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har framhållit bör ändringarna i FAL i detta lagstift-&lt;br&gt;ningsärende begränsas till vad som är nödvändigt när de nya reglerna om&lt;br&gt;förverkande införs. Med hänsyn till att begreppet försäkrad redan&lt;br&gt;förekommer i FAL och att det är väl inarbetat såväl i litteraturen som i&lt;br&gt;försäkringsvillkoren anser jag det inte vara erforderligt att nu införa&lt;br&gt;någon definition i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet medförsäkrad kan, som framgår av förslaget till per-&lt;br&gt;sonförsäkringslag, ha en särskild betydelse vid kollektiv försäkring. I nyss&lt;br&gt;nämnda förslag finns särskilda regler för denna typ av försäkring. FAL&lt;br&gt;innehåller däremot inte några särskilda regler om kollektiv försäkring. Jag&lt;br&gt;anser det därför inte lämpligt att nu införa en definition av begreppet&lt;br&gt;medförsäkrad i FAL. Denna fråga bör i stället övervägas i den fortsatta&lt;br&gt;beredningen av förslaget till personförsäkringslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte heller anledning att befara att avsaknaden av en&lt;br&gt;definition av uttrycket medförsäkrad i lagtexten skall medföra några&lt;br&gt;problem i den praktiska tillämpningen av reglerna om förverkande. I den&lt;br&gt;mån en medförsäkrad även är förmånstagare till försäkringen i fråga, blir&lt;br&gt;vad som i bestämmelserna sägs om förmånstagare tillämpligt på den som&lt;br&gt;är medförsäkrad. I övrigt kan reglerna om försäkrad tillämpas på den&lt;br&gt;medförsäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu föreslagna lagändringarna kan vidare enligt min mening&lt;br&gt;genomföras utan att man samtidigt måste ta ställning till frågan huruvida&lt;br&gt;det behövs nya regler om hur försäkringsbeloppet skall fördelas i de&lt;br&gt;situationer som kan uppkomma när en försäkringstagare eller en&lt;br&gt;förmånstagare uppsåtligen berövar den försäkrade livet. Ett förslag till&lt;br&gt;lösning av det spörsmålet har lagts fram av försäkringsrättskommittén i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betänkandet (SOU 1986:56) Personförsäkringslag, men även det förslaget Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;bör prövas i samband med att kommitténs övriga förslag övervägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande bestämmelserna i FAL om framkallande av försäkrings-&lt;br&gt;fallet är dispositiva. Försäkringsbolagen kan alltså i försäkringsvillkoren ta&lt;br&gt;in bestämmelser som avviker från lagens regler. Försäkringsbolagen har&lt;br&gt;dock nästan genomgående följt de nuvarande lagreglerna i sina villkor för&lt;br&gt;livförsäkring. De regler som jag nu föreslår innebär att rätten till&lt;br&gt;försäkringsersättning förverkas i större utsträckning än tidigare för den&lt;br&gt;som orsakat den försäkrades död genom ett uppsåtligt våldsbrott. Å andra&lt;br&gt;sidan införs en undantagsregel som innebär att gärningsmannen i&lt;br&gt;ömmande fall kan få behålla arvsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folksam har hävdat att det kan bli så svårt att tillämpa det i promemo-&lt;br&gt;rian föreslagna undantaget för psykiskt störda vid synnerliga skäl att&lt;br&gt;undantaget inte kommer att tas med i försäkringsvillkoren. Försäkringsför-&lt;br&gt;bundet uttalar dock att bolagen kommer att i sina villkor återspegla de&lt;br&gt;i promemorian föreslagna lagändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag har anfört innebär inte de regler jag föreslår att försäkrings-&lt;br&gt;bolagen självmant måste ge sig in på en bedömning av om det i ett visst&lt;br&gt;fall skall anses föreligga synnerliga skäl. Om ett försäkringsbolag möter&lt;br&gt;konkurrerande anspråk vid regleringen av ett försäkringsfall, torde frågan&lt;br&gt;om det föreligger synnerliga skäl för ett undantag från huvudregeln om&lt;br&gt;förverkande i de flesta fall påkalla domstolsprövning. Med hänsyn härtill&lt;br&gt;torde det inte heller finnas anledning för försäkringsbolagen att i villkoren&lt;br&gt;välja andra förverkanderegler än dem som jag nu föreslår. Något behov&lt;br&gt;av att göra reglerna tvingande föreligger därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.6 Bodelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De nya principerna för förverkande av rätt att ta arv och&lt;br&gt;testamente skall tillämpas vid bodelning enligt äktenskapsbalken och&lt;br&gt;lagen om sambors gemensamma hem på den efterlevandes rätt att få&lt;br&gt;del i den avlidnes egendom liksom på en efterlevande makes rätt att&lt;br&gt;få behålla sitt giftorättsgods som sin andel vid bodelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt (se promemorian s.&lt;br&gt;51 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks genomgående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 12 kap. 2 § andra stycket äktenskapsbal-&lt;br&gt;ken skall 15 kap. 1 och 3 §§ ärvdabalken om förlust av rätt till arv gälla&lt;br&gt;också i fråga om rätten för den efterlevande maken att vid bodelning få&lt;br&gt;del i den avlidnes giftorättsgods liksom beträffande rätten för den&lt;br&gt;efterlevande maken att få behålla sitt giftorättsgods som sin andel vid&lt;br&gt;bodelningen. Enligt 12 § tredje stycket lagen om sambors gemensamma&lt;br&gt;hem skall bestämmelserna om förlust av rätt till arv gälla också i fråga&lt;br&gt;om rätten för den efterlevande sambon att vid bodelning få del i den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avlidnes egendom. Till följd av bestämmelserna i lagen om homosexuella Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;sambor gäller bestämmelsen i 12 § tredje stycket sambolagen ocksä i&lt;br&gt;homosexuella samboförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som anförts till stöd för de föreslagna ändringarna i fråga om&lt;br&gt;förverkande av arv gäller också beträffande bodelningsfallen. Om den ena&lt;br&gt;maken har begått något allvarligt uppsåtligt brott som innefattat våld på&lt;br&gt;den andra makens person och som orsakat dennes död, bör detta få&lt;br&gt;samma konsekvenser för bodelningen som om det varit fråga om ett&lt;br&gt;uppsåtligt dödande. Även när det gäller behandlingen av psykiskt störda&lt;br&gt;gärningsmän gör sig samma överväganden gällande som har anförts&lt;br&gt;beträffande arvsreglerna. Om det föreligger synnerliga skäl för att en&lt;br&gt;gärningsman skall vara bevarad vid sin arvsrätt, bör denna bedömning slå&lt;br&gt;igenom även vid bodelningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2.2 Terminologin för personer med psykiska störningar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Propositionen om psykiatrisk tvångsvård, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många bestämmelser i civilrättsliga författningar innehåller särskilda regler&lt;br&gt;om personer med någon form av psykisk störning. Det kan röra frågor&lt;br&gt;exempelvis om möjligheten att företa rättshandlingar i olika situationer&lt;br&gt;eller om bundenheten av ingångna avtal. Den terminologi som används&lt;br&gt;för att beskriva denna personkrets varierar. En del uttryck, såsom&lt;br&gt;sinnessjukdom och sinnesslöhet, har inte längre någon motsvarighet inom&lt;br&gt;det moderna medicinska språkbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om att modernisera terminologin har behandlats i skilda&lt;br&gt;sammanhang. Riksdagen har förordat att de bestämmelser i föräldrabal-&lt;br&gt;ken, [giftermålsbalken] och ärvdabalken där begreppen sinnessjuk och&lt;br&gt;sinnesslö förekommer ses över i lämpligt sammanhang (se LU 1975/76:33,&lt;br&gt;rskr. 397; se även LU 1988/89:9). Också beträffande annan civilrättslig&lt;br&gt;lagstiftning har uttalats att det finns skäl att anpassa bestämmelserna till&lt;br&gt;ett modernare språkbruk. Bl.a. har så skett i förarbetena till skadestånds-&lt;br&gt;lagen (1972:207), varvid anfördes att en övergång till en ny terminologi&lt;br&gt;borde äga rum i ett sammanhang över hela linjen i den civil- och&lt;br&gt;straffrättsliga lagstiftningen (se prop. 1972:5 s. 463 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1990/91:58 om psykiatrisk tvångsvård, m.m. behandlas frågan om&lt;br&gt;en ny terminologi inom den administrativa vårdlagstiftningen och&lt;br&gt;straffrätten för personer med psykiska störningar. I propositionen föreslås&lt;br&gt;en ny lagstiftning om psykiatrisk tvångsvård, som skall ersätta lagen&lt;br&gt;(1966:293) om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV).&lt;br&gt;Jämfört med LSPV bygger den föreslagna vårdlagstiftningen på en delvis&lt;br&gt;ändrad syn på psykiska sjukdomar och därmed jämställd psykisk&lt;br&gt;abnormitet. För att detta skall markeras används ett nytt, gemensamt&lt;br&gt;sjukdomsbegrepp. I propositionen föreslås att samma sjukdomsbegrepp&lt;br&gt;skall användas inom den straffrättsliga lagstiftningen när det gäller&lt;br&gt;särregleringen för psykiskt störda lagöverträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den nya lagstiftningen har utarbetats har en grundläggande fråga Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;varit vilka psykiska tillstånd som skall omfattas av lagstiftningen och hur&lt;br&gt;dessa skall beskrivas där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan LSPV trädde i kraft år 1967 gällde som förutsättning för att&lt;br&gt;någon skulle tas in i mentalsjukhus på ansökan av annan att patienten led&lt;br&gt;av sinnessjukdom eller sinnesslöhet. Intagning skedde även vid svårare&lt;br&gt;neurotiska tillstånd och vid andra mera allvarliga insufficienstillstånd, som&lt;br&gt;inte kunde hänföras till sinnessjukdom eller sinnesslöhet. Vidare togs s.k.&lt;br&gt;psykopater och alkoholister in. Förutsättningarna för intagning avseende&lt;br&gt;det psykiska tillståndet hade alltså utvidgats i praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I LSPV används &amp;quot;psykisk sjukdom&amp;quot; som samlingsbeteckning för alla&lt;br&gt;sjukdomar med psykiska symtom oavsett deras orsaker, alltså såväl&lt;br&gt;psykoser och neuroser som insufficienstillstånd av olika slag. Med psykisk&lt;br&gt;sjukdom jämställs i LSPV psykisk abnormitet som inte är att hänföra till&lt;br&gt;psykisk sjukdom eller utgörs av hämning i förståndsutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag till lag om psykiatrisk tvångsvård som läggs fram i den&lt;br&gt;nämnda propositionen innebär att &amp;quot;psykisk störning&amp;quot; används som&lt;br&gt;grundläggande sjukdomsbegrepp men att detta begrepp kvalificeras genom&lt;br&gt;ordet &amp;quot;allvarlig&amp;quot; när det gäller det medicinska kriteriet för psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård. Avsikten med förslaget har varit att understryka att ett rent&lt;br&gt;biologiskt sjukdomsbegrepp inte längre får vara grundläggande när det&lt;br&gt;avgörs om psykiatrisk vård skall få ske med tvång. Det har ansetts viktigt&lt;br&gt;att slå vakt om en helhetssyn på patienten och ta fasta på att psykiska&lt;br&gt;störningar numera i regel kan återföras på såväl biologiska som psykolo-&lt;br&gt;giska och sociala faktorer, vilka ofta samspelar och förstärker varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Psykisk störning&amp;quot; har redan stor användning som samlingsbeteckning&lt;br&gt;inom psykiatrin och det används som samlande begrepp i den officiella&lt;br&gt;klassifikation av sjukdomar som socialstyrelsen gjorde år 1987.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av om en psykisk störning är allvarlig måste enligt&lt;br&gt;propositionen ske utifrån både störningens art och dess grad. En del typer&lt;br&gt;av psykiska störningar är allvarliga till såväl art som grad. Vissa psykiska&lt;br&gt;störningar, t.ex. schizofreni, får alltid anses som allvarliga till sin art men&lt;br&gt;behöver däremot inte vara allvarliga till sin grad och kan ha ett tämligen&lt;br&gt;lindrigt förlopp. Åter andra psykiska störningar, såsom depressioner, är&lt;br&gt;inte alltid av allvarlig art, utan här måste betydelsen av störningens grad&lt;br&gt;bli mera omedelbart avgörande för bedömningen. En sammanvägning får&lt;br&gt;göras i varje särskilt fall av arten av störningen och de symtom och&lt;br&gt;yttringar i övrigt som belyser graden av störningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till allvarlig psykisk störning räknas i första hand tillstånd av psykotisk&lt;br&gt;karaktär, alltså tillstånd med störd realitetsvärdering och med symtom av&lt;br&gt;typen vanföreställningar, hallucinationer och förvirring. Till följd av en&lt;br&gt;hjärnskada kan det vidare uppkomma en psykisk funktionsnedsättning av&lt;br&gt;allvarlig art (demens) med störd realitetsvärdering och bristande förmåga&lt;br&gt;till orientering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till allvarlig psykisk störning räknas också allvarliga depressioner med&lt;br&gt;självmordstankar. Vidare hänförs dit svårartade personlighetsstörningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(karaktärsstörningar), exempelvis vissa invalidiserande neuroser och Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;personlighetsstörningar med impulsgenombrott av psykoskaraktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan en allvarlig psykisk störning föreligga när en krisreaktion är&lt;br&gt;sådan att påverkan på den psykiska funktionsnivån blir så uttalad att den&lt;br&gt;är av psykotisk art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till allvarlig psykisk störning hänförs också alkoholpsykoser, såsom&lt;br&gt;delirium tremens, alkoholhallucinos och klara demenstillstånd. Detsamma&lt;br&gt;gäller de psykoser som kan drabba narkotikamissbrukare. Även i andra&lt;br&gt;situationer när en missbrukare har kommit in i ett allvarligt förvirringstill-&lt;br&gt;stånd och det är en uppenbar fara för hans fysiska hälsa föreligger&lt;br&gt;allvarlig psykisk störning. I vissa fall kan vidare ett abstinenstillstånd vara&lt;br&gt;så svårartat att det under en kortare tid måste betecknas som en allvarlig&lt;br&gt;psykisk störning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En psykisk funktionsnedsättning som beror på åldrande och som tar sig&lt;br&gt;uttryck i s.k. åldersdement beteende kan vara så kraftig att begreppet&lt;br&gt;allvarlig psykisk störning är tillämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Psykisk utvecklingsstörning räknas också som en psykisk störning, vilken&lt;br&gt;i vissa fall kan anses som allvarlig. Det bör dock påpekas att en allvarlig&lt;br&gt;psykisk störning av sådant slag inte skall kunna föranleda psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård, om den kan ge rätt till särskilda omsorger enligt lagen&lt;br&gt;(1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den straffrättsliga terminologin för den krets av&lt;br&gt;lagöverträdare för vilka särskilda regler bör gälla med hänsyn till deras&lt;br&gt;psykiska tillstånd pekas i propositionen på att begreppet &amp;quot;psykisk sjukdom&amp;quot;&lt;br&gt;i LSPV är vidare än begreppet &amp;quot;sinnessjukdom&amp;quot; enligt brottsbalken (BrB)&lt;br&gt;och att en &amp;quot;psykisk abnormitet&amp;quot; enligt LSPV kan föreligga även om den&lt;br&gt;inte utgör en &amp;quot;själslig abnormitet av så djupgående natur, att den måste&lt;br&gt;anses jämställd med sinnessjukdom&amp;quot; enligt BrB (det straffrättsliga&lt;br&gt;jämställdhetsbegreppet). Vidare anförs att det i BrB använda begreppet&lt;br&gt;&amp;quot;sinnesslöhet&amp;quot; sedan länge är utmönstrat ur den särskilda vårdlagstiftning-&lt;br&gt;en på området. I lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt&lt;br&gt;utvecklingstörda m.fl., liksom den tidigare lagen (1967:940) angående&lt;br&gt;omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda, talas i stället om &amp;quot;psykisk&lt;br&gt;utvecklingsstörning&amp;quot; som är ett betydligt mer omfattande begrepp än sin-&lt;br&gt;nesslöhet. Det sistnämnda begreppet innebär en kvalificerad form av&lt;br&gt;psykisk utvecklingsstörning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen uttalas att den bristande överensstämmelsen mellan den&lt;br&gt;straffrättsliga regleringen och den administrativa vårdlagstiftningen när det&lt;br&gt;gäller de nu aktuella personkategorierna bör undanröjas. Det sägs att den&lt;br&gt;begreppsbildning som är avsedd att användas i den nya lagstiftningen om&lt;br&gt;psykiatrisk tvångsvård är väl ägnad att läggas till grund också för den&lt;br&gt;straffrättsliga regleringen. Det sägs vidare att de förändringar i förhållan-&lt;br&gt;de till gällande rätt som en sådan anpassning innebär också från saklig&lt;br&gt;synpunkt är motiverade. Därvid pekas på att begreppet allvarlig psykisk&lt;br&gt;störning är avsett att ha en något snävare betydelse än det nuvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;begreppet psykisk sjukdom enligt LSPV men att i förhållande till uttrycket Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;sinnessjukdom i BrB det nya begreppet har en något vidare innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig konsekvens av att en ny terminologi införs är att det&lt;br&gt;straffrättsliga jämställdhetsbegreppet kan avskaffas. Detta begrepp har&lt;br&gt;utsatts för en omfattande kritik. I propositionen uttalas att, även om det&lt;br&gt;numera sker en mer restriktiv tolkning av begreppet än tidigare, det är&lt;br&gt;en klar fördel att i fortsättningen kunna undvara detta begrepp i&lt;br&gt;lagstiftningen och att en del av de fall som åtminstone tidigare i rättstill-&lt;br&gt;lämpningen har kommit att omfattas av jämställdhetsbegreppet inte&lt;br&gt;kommer att falla in under uttrycket allvarlig psykisk störning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås sålunda i propositionen att begreppen &amp;quot;sinnessjukdom&amp;quot; och&lt;br&gt;&amp;quot;sinnesslöhet&amp;quot; liksom jämställdhetsbegreppet ersätts med begreppet&lt;br&gt;&amp;quot;allvarlig psykisk störning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Ny terminologi inom civilrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den begreppsbildning rörande personer med psykiska&lt;br&gt;störningar som föreslås för lagstiftningen om den psykiatriska&lt;br&gt;tvångsvården och straffrätten skall användas också inom civilrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt (se promemorian s.&lt;br&gt;57 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av de&lt;br&gt;flesta remissinstanserna. Ett par instanser ställer sig dock tveksamma till&lt;br&gt;förslaget med hänvisning till att det innefattar en utvidgning av den&lt;br&gt;aktuella personkretsen. Några instanser anser att den föreslagna&lt;br&gt;terminologin kan leda till tolkningsproblem och rättsosäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det framstår som angeläget att den terminologi&lt;br&gt;som används för att beskriva den krets av personer för vilka särskilda&lt;br&gt;regler inom civilrättslig lagstiftning gäller med hänsyn till dessa personers&lt;br&gt;psykiska tillstånd anpassas till modernt språkbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nyss nämnda propositionen om psykiatrisk tvångsvård, m.m.&lt;br&gt;behandlas den medicinska terminologin inom den psykiatriska tvångsvård-&lt;br&gt;en. Förslagen i propositionen innebär att uttrycket &amp;quot;psykisk störning&amp;quot;&lt;br&gt;används som beteckning på det grundläggande sjukdomsbegreppet men&lt;br&gt;att detta begrepp kvalificeras genom ordet &amp;quot;allvarlig&amp;quot; när det gäller det&lt;br&gt;medicinska kriteriet för psykiatrisk tvångsvård. Förslagen innebär vidare&lt;br&gt;att denna begreppsbildning också läggs till grund för den straffrättsliga&lt;br&gt;regleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de nuvarande civilrättsliga beskrivningarna av den&lt;br&gt;aktuella personkretsen kan dessa något förenklat sägas vara av två slag.&lt;br&gt;Å ena sidan talas om sinnessjuka eller sinnesslöa. Å andra sidan talas om&lt;br&gt;personer med andra själsliga rubbningar eller abnormiteter. Ett begag-&lt;br&gt;nande av de uttryck som kommer till användning i den nyss nämnda&lt;br&gt;propositionen skulle innebära att de nuvarande beteckningarna sinnessjuk-&lt;br&gt;dom och sinnesslöhet ersätts med allvarlig psykisk störning medan sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beteckningar som själslig abnormitet eller annan rubbning av sjäisverksam- Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;heten ersätts med psykisk störning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Typiskt sett innebär detta en viss utvidgning av personkretsen. Allvarlig&lt;br&gt;psykisk störning är således ett något vidare begrepp än sinnessjuk resp,&lt;br&gt;sinnesslö. Likaså omfattar psykisk störning en något vidare krets än&lt;br&gt;uttrycket själslig abnormitet resp, rubbning av själsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning just till att personkretsen utökas har ett par remiss-&lt;br&gt;instanser ställt sig tveksamma till förslaget i promemorian att använda&lt;br&gt;uttrycken också i civilrättsliga bestämmelser. Till detta vill jag först&lt;br&gt;framhålla att det inte är självklart att förslaget leder till en förändring i&lt;br&gt;sak. De flesta lagrum som här är aktuella ställer nämligen upp ytterligare&lt;br&gt;villkor för att reglerna om undantag med hänsyn till en persons psykiska&lt;br&gt;tillstånd skall vara tillämpliga. Det kan röra sig om krav på orsakssam-&lt;br&gt;band genom att vederbörande på grund av sitt tillstånd skall vara ur&lt;br&gt;stånd att vidta en viss åtgärd eller inse ett visst förhållande. Om i sådana&lt;br&gt;fall reglerna får omfatta personer som har någon form av psykisk&lt;br&gt;störning, behöver denna utvidgning inte leda till att reglerna kommer till&lt;br&gt;användning i fler fall än för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa situationer kan det dock bli fråga om en förändring i sak. Men&lt;br&gt;då är förändringen föranledd av en delvis ändrad syn på psykiska&lt;br&gt;sjukdomar och därmed jämställd psykisk abnormitet och syftet är att den&lt;br&gt;aktuella personkretsen skall behandlas enhetligt såväl inom hela den civil-&lt;br&gt;och straffrättsliga lagstiftningen som inom den administrativa vårdlagstift-&lt;br&gt;ningen. Det är dessutom en enhetlighet som knyter an till ett inter-&lt;br&gt;nationellt synsätt; socialstyrelsens tidigare nämnda klassificering av&lt;br&gt;psykiska störningar från år 1987 är en svensk version av International&lt;br&gt;Classification of Diseases, Ninth Revision (ICD-9), som utgetts av&lt;br&gt;Världshälsoorganisationen (WHO). Att mot denna bakgrund överväga en&lt;br&gt;egen, annorlunda begreppsbildning för civilrättens del kan enligt min&lt;br&gt;mening inte gärna komma i fråga. Tvärtom ter sig en samordning i sakligt&lt;br&gt;hänseende som påkallad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en samordning terminologiskt framstår som önskvärd behöver&lt;br&gt;knappast särskilt framhållas. I likhet med majoriteten av remissinstanserna&lt;br&gt;kommer jag därför till uppfattningen att den begreppsbildning rörande&lt;br&gt;den aktuella personkretsen som föreslås för den administrativa vårdlag-&lt;br&gt;stiftningen och strafflagstiftningen bör användas också inom civilrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser inom civilrätten som innehåller föreskrifter av det aktuella&lt;br&gt;slaget förekommer på skilda håll. I 4 kap. 3 och 5 a §§ föräldrabalken&lt;br&gt;samt i 2 kap. 3 § skadeståndslagen (1972:207) ges särskilda regler för den&lt;br&gt;som är sinnessjuk eller sinnesslö. Som framgått av framställningen i det&lt;br&gt;föregående är begreppet allvarlig psykisk störning avsett att ha en något&lt;br&gt;vidare innebörd än sinnessjukdom. Begreppet allvarlig psykisk störning&lt;br&gt;innefattar också sådana kvalificerade former av psykisk utvecklingsstörning&lt;br&gt;som enligt äldre terminologi betecknas som sinnesslöhet. Detsamma gäller&lt;br&gt;beträffande även andra former av intellektuell funktionsnedsättning som&lt;br&gt;omfattas av begreppet psykisk störning och som kan likställas med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sinnesslöhet. Den nuvarande terminologin i de aktuella paragraferna bör Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;därför ersättas med &amp;quot;allvarlig psykisk störning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. 5 § föräldrabalken och i 48 § namnlagen (1982:670) talas om&lt;br&gt;psykisk sjukdom, hämmad förståndsutveckling eller psykisk abnormitet av&lt;br&gt;annat slag. Dessa uttryck inrymmer såväl personer med allvarliga psykiska&lt;br&gt;sjukdomar som personer med lättare psykiska störningar. Den nuvarande&lt;br&gt;terminologin bör därför ersättas med beteckningen för det sjuk-&lt;br&gt;domsbegrepp som i den förutnämnda propositionen om psykiatrisk&lt;br&gt;tvångsvård, m.m. används som grundläggande, nämligen &amp;quot;psykisk störning&amp;quot;.&lt;br&gt;Ett motsvarande utbyte bör göras i 11 kap. 4 § föräldrabalken där&lt;br&gt;särskilda regler gäller vid sjukdom, hämmad förståndsutveckling, försvagat&lt;br&gt;hälsotillstånd eller liknande förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 kap. 4 § och 13 kap. 2 § ärvdabalken, lagen (1924:323) om verkan&lt;br&gt;av avtal, som slutits under inverkan av rubbad själsverksamhet, lagen&lt;br&gt;(1946:805) med särskilda bestämmelser angående vittne vid vissa&lt;br&gt;rättshandlingar samt 2 kap. 3 § skadeståndslagen (1972:207) finns regler&lt;br&gt;som omfattar - förutom sinnessjuka och sinnesslöa - var och en som över&lt;br&gt;huvud taget lider av en rubbning av själsverksamheten. Som ny term i&lt;br&gt;dessa paragrafer bör därför väljas &amp;quot;psykisk störning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma bör gälla i fråga om 17 § skuldebrevslagen (1936:81) och 18&lt;br&gt;kap. 3 § jordabalken, där det talas om handlande under inflytande av&lt;br&gt;rubbad själsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 Ny terminologi inom processrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt forslag: Den nya begreppsbildningen i fråga om personer med&lt;br&gt;psykiska störningar skall användas också inom processrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt (se promemorian s.&lt;br&gt;64 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av de&lt;br&gt;flesta remissinstanserna. Ett par instanser har dock, på samma sätt som&lt;br&gt;när det gäller frågan om en ny terminologi inom civilrätten, ifrågasatt&lt;br&gt;förslaget med hänvisning till att det innebär att personkretsen utvidgas.&lt;br&gt;Några instanser anser att den föreslagna terminologin kan leda till&lt;br&gt;tolkningsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Om terminologin inom straff- och civilrätten&lt;br&gt;ändras i enlighet med vad som har angetts i det föregående, bör det&lt;br&gt;processrättsliga regelverket justeras på motsvarande sätt. Så har också i&lt;br&gt;princip de flesta remissinstanserna sett på saken. De erinringar som har&lt;br&gt;framförts torde förutsätta att den begreppsbildning som är aktuell för&lt;br&gt;lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård och straffrätt inte följs för&lt;br&gt;civilrättens del. Med mitt förslag under föregående avsnitt torde någon&lt;br&gt;annan lösning för processrättens del än som jag nu föreslår inte komma&lt;br&gt;i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar behöver göras dels i rättegångsbalken, dels i lagen (1946:819) Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;om upptagande av ed för rättighets tillvaratagande i utlandet. I rätte-&lt;br&gt;gångsbalken innehåller 21 kap. 3 § och 46 kap. 15 § särregler för den&lt;br&gt;som är sinnessjuk eller sinnesslö. Som ny term bör nu väljas &amp;quot;allvarlig&lt;br&gt;psykisk störning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 kap. 1 § samt 36 kap. 4 och 13 §§ rättegångsbalken ges särregler -&lt;br&gt;förutom vid sinnessjukdom och sinnesslöhet - för den som lider av annan&lt;br&gt;rubbning av själsverksamheten. I dessa paragrafer bör som ny term väljas&lt;br&gt;&amp;quot;psykisk störning&amp;quot;. Detsamma gäller beträffande 2 § i 1946 års lag, som&lt;br&gt;innehåller en motsvarande beskrivning av den aktuella personkretsen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2.3 Ikraftträdande m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft samtidigt med reformen&lt;br&gt;angående psykiatrisk tvångsvård och behandlingen av psykiskt störda&lt;br&gt;lagöverträdare, dvs. den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har övergångsbestämmelser föreslagits avseende de nya&lt;br&gt;reglerna om förverkande av rätten till arv, testamente och försäkringser-&lt;br&gt;sättning. Där föreslås att 15 kap. 1 § ÄB i dess äldre lydelse fortfarande&lt;br&gt;skall tillämpas om arvlåtaren har avlidit före ikraftträdandet. Vidare&lt;br&gt;föreslås att äldre bestämmelser skall tillämpas i stället för de föreslagna&lt;br&gt;nya reglerna i 100 a § FAL, om den försäkrade har avlidit före ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet anser, med hänvisning till skillnaderna mellan de&lt;br&gt;äldre och de nya reglerna, att de nya reglerna i stället skall tillämpas bara&lt;br&gt;när den gärning som lett till döden begåtts efter ikraftträdandet. Jag delar&lt;br&gt;den uppfattningen. Jag återkommer till den lagtekniska utformningen i&lt;br&gt;specialmotiveringen till resp, övergångsbestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2.4 Kostnader och resursbehov&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De ändringar som föreslås i avsnitt 2.1.3 och 2.1.5 leder till att rätten att&lt;br&gt;ta arv, testamente och försäkringsersättning kommer att förverkas i fler&lt;br&gt;fall än tidigare. I de allra flesta fall kommer den straffrättsliga bedömning&lt;br&gt;som ligger till grund för prövningen av frågan om förverkande att göras&lt;br&gt;inom ramen för ett brottmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen om att förverkande skali kunna underlåtas om&lt;br&gt;det finns synnerliga skäl (se avsnitt 2.1.4) kan däremot antas ge upphov&lt;br&gt;till tvister som måste prövas i domstol. Eftersom huvudregeln skall vara&lt;br&gt;att rätten att ta arv m.m. skall förverkas får det förutsättas att domstols-&lt;br&gt;prövning aktualiseras endast i få fall. För dessa fall erfordras inte någon&lt;br&gt;resursförstärkning till domstolsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande bedömning kan göras när det gäller de nya reglernas&lt;br&gt;inverkan på försäkringsbolagens skadereglering vid försäkringsfall. Frågan&lt;br&gt;om förverkande av rätten till försäkringsersättning kommer visserligen att&lt;br&gt;aktualiseras i fler fall än tidigare. Som framhållits i avsnitt 2.1.5 bör det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock inte krävas att försäkringsbolagen själva skall undersöka huruvida Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;det föreligger synnerliga skäl för undantag från huvudregeln. Om&lt;br&gt;försäkringsbolaget möter konkurrerande anspråk vid regleringen av&lt;br&gt;livförsäkringsfall, torde frågan om undantag från huvudregeln i de flesta&lt;br&gt;fall påkalla domstolsprövning. Med hänsyn till det ringa antalet fall finns&lt;br&gt;det inte anledning att anta annat än att de ökade utredningskraven kan&lt;br&gt;tillgodoses inom ramen för befintliga skaderegleringsorganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De terminologiska ändringar som föreslås i avsnitt 2.2.2 och 2.2.3 kan&lt;br&gt;inte antas medföra några kostnader eller något resursbehov.&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;3 Upprättade lagförslag&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i ärvdabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1924:323) om verkan av avtal, som slutits&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under inflytande av rubbad själsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1946:805) med särskilda bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angående vittne vid vissa rättshandlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1946:819) om upptagande av ed för rättighets&lt;br&gt;tillvaratagande i utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i namnlagen (1982:670).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har granskat förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;4 Specialmotivering&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;4.1 Allmänt om de föreslagna lagändringarna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De lagbestämmelser som föreslås ändrade är desamma som i promemo-&lt;br&gt;rians förslag. Ändringarna överensstämmer med vad som föreslås i&lt;br&gt;promemorian utom såvitt avser 15 kap. 1 § ärvdabalken angående&lt;br&gt;förverkande av rätten till arv och testamente och 100 a § FAL angående&lt;br&gt;förverkande av rätt till försäkringsersättning. Vidare föreslås en annan&lt;br&gt;utformning än i promemorian av övergångsbestämmelserna till de nya&lt;br&gt;reglerna om förverkande av rätten att ta arv eller testamente eller att få&lt;br&gt;ut försäkringsersättning. I de övriga bestämmelserna, som avser den nya&lt;br&gt;terminologin för personer med psykiska störningar, har endast redak-&lt;br&gt;tionella justeringar gjorts i förhållande till promemorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4.2 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Makar får inte adoptera annat än gemensamt. Den ena maken får dock&lt;br&gt;ensam anta adoptivbarn, om den andre vistas på okänd ort eller lider av&lt;br&gt;en allvarlig psykisk störning. Den ena maken får också annars med den&lt;br&gt;andres samtycke adoptera dennes barn eller adoptivbarn eller eget barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen gäller som huvudregel att makar inte får adoptera&lt;br&gt;annat än gemensamt. Förutom en språklig översyn har den ändringen&lt;br&gt;gjorts att i andra meningen orden &amp;quot;allvarlig psykisk störning&amp;quot; har ersatt&lt;br&gt;den tidigare beskrivningen av sådana psykiska tillstånd hos den ena maken&lt;br&gt;som medför att den andra maken får ensam anta adoptivbarn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fyllt tolv år får inte adopteras utan eget samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådant samtycke behövs dock inte, om den som skall adopteras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är under sexton år och det skulle skada honom eller henne att bli&lt;br&gt;tillfrågad, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är varaktigt förhindrad att lämna samtycke på grund av en psykisk&lt;br&gt;störning eller på grund av något annat liknande förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen får som regel ett barn som har fyllt tolv år inte&lt;br&gt;adopteras mot dess vilja. Andra punkten i andra stycket har fått en delvis&lt;br&gt;ny lydelse. Uttrycket psykisk störning har ersatt den tidigare beskrivningen&lt;br&gt;av de psykiska tillstånd som medför att samtycke av den som skall&lt;br&gt;adopteras kan undvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte har fyllt arton år får ej adopteras utan föräldrarnas&lt;br&gt;samtycke. Moderns samtycke skall ha lämnats sedan hon har återhämtat&lt;br&gt;sig tillräckligt efter nedkomsten. Vid adoption av någon annans adoptiv-&lt;br&gt;barn skall i stället samtycke inhämtas från barnets adoptivföräldrar eller,&lt;br&gt;om en adoptivförälder är gift med någon av barnets föräldrar, från båda&lt;br&gt;dessa makar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtycke enligt första stycket behövs ej av den som lider av en allvarlig&lt;br&gt;psykisk störning eller är utan del i vårdnaden eller på okänd ort. Är detta&lt;br&gt;fallet beträffande var och en av dem som enligt första stycket skall&lt;br&gt;samtycka till adoptionen, skall i stället samtycke inhämtas från barnets&lt;br&gt;förmyndare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om samtycke från föräldrarnas sida till&lt;br&gt;adoption. Den ändring som har skett i andra stycket är att orden &amp;quot;allvarlig&lt;br&gt;psykisk störning&amp;quot; har ersatt den tidigare beskrivningen av de psykiska&lt;br&gt;tillstånd vid vilka samtycke inte krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon på grund av sjukdom, psykisk störning försvagat hälsotillstånd&lt;br&gt;eller liknande förhållande behöver hjälp med att bevaka sin rätt, förvalta&lt;br&gt;sin egendom eller sörja för sin person, skall rätten, om det behövs,&lt;br&gt;förordna god man för honom eller henne. Förordnande får inte meddelas&lt;br&gt;utan samtycke av den för vilken god man skall utses, om inte den&lt;br&gt;enskildes tillstånd hindrar att hans eller hennes mening inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger förutsättningarna för förordnande av god man i vissa&lt;br&gt;situationer. Den ändring som har skett är att &amp;quot;psykisk störning&amp;quot; har ersatt&lt;br&gt;det tidigare uttrycket hämmad förståndsutveckling. Begreppet psykisk&lt;br&gt;störning omfattar en större personkrets än begreppet hämmad förstånds-&lt;br&gt;utveckling. Den praktiska betydelsen av detta minskas dock avsevärt av&lt;br&gt;det faktum att psykisk störning ofta utgör sjukdom eller försvagat&lt;br&gt;hälsotillstånd och således redan tidigare omfattas av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4.3 Förslaget till lag om ändring i ärvdabalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till testamentsvittne får inte tas den som är under femton år eller på&lt;br&gt;grund av en psykisk störning saknar insikt om betydelsen av vittnes-&lt;br&gt;bekräftelsen, inte heller testators make eller den som står i rätt upp- eller&lt;br&gt;nedstigande släktskap eller svågerlag till honom eller är hans syskon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen får tas till vittne vid förordnande till honom själv, hans make eller&lt;br&gt;någon som står i sådant släktskap eller svågerlag till honom som nyss är&lt;br&gt;sagt. Förordnande att vara testamentsexekutör medför dock inte hinder&lt;br&gt;att vara vittne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åberopas testamentsvittne till bevis i rättegång, gäller vad i rättegångs-&lt;br&gt;balken är stadgat om sådant bevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller behörighetsregler för testamentsvittnen. Förutom Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;en språklig översyn har den ändringen skett att uttrycket &amp;quot;psykisk&lt;br&gt;störning&amp;quot; har ersatt den tidigare beskrivningen av de psykiska tillstånd som&lt;br&gt;medför hinder att vara testamentsvittne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett testamente gäller inte, om det har upprättats under påverkan av en&lt;br&gt;psykisk störning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ändring - förutom språkliga justeringar - som har gjorts i paragra-&lt;br&gt;fen är att den nuvarande beskrivningen av det psykiska tillstånd som kan&lt;br&gt;medföra ogiltighet har ersatts med &amp;quot;psykisk störning&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som genom brott uppsåtligen har dödat någon får inte ta arv eller&lt;br&gt;testamente efter denne. År den dödade arvinge eller testamentstagare efter någon&lt;br&gt;annan, får gärningsmannen inte bättre rätt till arv eller testamente efter denne&lt;br&gt;än om den dödade hade levat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller även när någon annars har orsakat någon&lt;br&gt;annans död genom en uppsåtlig gärning som innefattat våld på den dödades&lt;br&gt;person och utgjort brott for vilket lindrigare straff än fängelse i ett år inte är&lt;br&gt;föreskrivet. Lika med våld anses att försätta någon i vanmakt eller annat sådant&lt;br&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första och andra styckena gäller inte, om gärningsmannen var&lt;br&gt;under femton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första och andra styckena gäller inte heller, om det föreligger&lt;br&gt;synnerliga skal däremot med hänsyn till gärningens beskaffenhet. Via bedöm-&lt;br&gt;ningen av om det med hänsyn till gärningens beskaffenhet föreligger synnerliga&lt;br&gt;skal skall också beaktas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om gärningsmannen begick gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk&lt;br&gt;störning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om gärningsmannen var under arton år och hans handlande stod i samband&lt;br&gt;med uppenbart bristande utveckling erfarenhet eller omdömesförmåga hos&lt;br&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller de grundläggande reglerna om förverkande av&lt;br&gt;rätt att ta arv eller testamente. Det motsvarar förutvarande första och&lt;br&gt;andra styckena. Ändringarna är av språklig och redaktionell art. Någon&lt;br&gt;saklig ändring är inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket är nya. De innebär att reglerna i första&lt;br&gt;stycket om förverkande av rätt att ta arv eller testamente skall gälla även&lt;br&gt;den som - utan avsikt att döda - begått vissa andra uppsåtliga brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs därvid till en början att dödsfallet har orsakats genom den Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;brottsliga gärningen och att denna innefattat våld på den avlidnes person.&lt;br&gt;Som framgår av sista meningen jämställs försättande i vanmakt eller annat&lt;br&gt;sådant tillstånd med våld på person. Om gärningen i stället för våld&lt;br&gt;innefattat hot, blir bestämmelsen om förverkande inte tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ställs inte krav på att gärningsmannen skall ha varit oaktsam med&lt;br&gt;avseende på dödsfallet. I de allra flesta fall torde gärningsmannen lagföras&lt;br&gt;för det uppsåtliga våldsbrottet i kombination med brottet vållande till&lt;br&gt;annans död. Frågan om gärningsmannens arvsrätt skall förverkas är dock&lt;br&gt;inte beroende av om gärningsmannen bedöms ha orsakat dödsfallet&lt;br&gt;genom oaktsamhet. Däremot skall dödsfallet vara en adekvat följd av den&lt;br&gt;uppsåtliga våldsgärningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare krävs att fängelse i lägst ett år skall vara föreskrivet för brottet.&lt;br&gt;Detta betyder att bestämmelsen kommer att omfatta bara vissa brott,&lt;br&gt;nämligen grov misshandel samt sådana former av våldtäkt, grov våldtäkt,&lt;br&gt;rån och grovt rån som innefattar våld på person eller försättande i&lt;br&gt;vanmakt eller annat sådant tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom kravet på att gärningen skall utgöra brott blir bestämmelsen inte&lt;br&gt;tillämplig på gärningar som utövas i nöd eller nödvärn. Med hänsyn till&lt;br&gt;brottens karaktär torde den frågan i praktiken aktualiseras endast när det&lt;br&gt;gäller grov misshandel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arvsrätten förverkas omedelbart på grund av denna och övriga&lt;br&gt;bestämmelser i paragrafen. Det fordras inte att gärningsmannen blir dömd&lt;br&gt;för brottet. I ett tvistemål om bättre rätt till arv kan domstolen sålunda&lt;br&gt;i domskälen fastställa att arvingen gjort sig skyldig till sådan brottslig&lt;br&gt;gärning som här avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som här sagts om förverkande av arvsrätt är tillämpligt även på&lt;br&gt;rätt enligt testamente.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket andra meningen får den som genom brottslig&lt;br&gt;gärning uppsåtligen dödat någon som är arvinge eller testamentstagare&lt;br&gt;efter någon annan inte bättre rätt till arv än om den dödade levt. Genom&lt;br&gt;hänvisningen i andra stycket till första stycket kommer regeln i första&lt;br&gt;stycket andra meningen att gälla även sådana fall där arvingens eller testa-&lt;br&gt;mentstagarens död orsakats genom sådant våldsbrott som avses i andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande undantaget för barn under 15 år har tagits in i ett nytt&lt;br&gt;tredje stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket finns den nya regeln om att arvsrätten inte förverkas,&lt;br&gt;om det föreligger synnerliga skäl. Som framhållits i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (se avsnitt 2.1.4) är bestämmelsen avsedd att tillämpas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1991191. Sami. 1. Nr 194&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mycket restriktivt. Det är fråga om en undantagsregel för exceptionella Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huruvida synnerliga skäl föreligger eller ej skall bedömas med hänsyn&lt;br&gt;till gärningens beskaffenhet. Därvid skall beaktas också vissa omständighe-&lt;br&gt;ter hänförliga till gärningsmannens person som kan ha påverkat dennes&lt;br&gt;handlande. Dessa omständigheter skall dock inte tillmätas någon&lt;br&gt;självständig betydelse. Endast i förening med gärningens särskilda&lt;br&gt;beskaffenhet kan de motivera att arvsrätten inte förverkas. I ett sådant&lt;br&gt;fall behöver dock gärningen inte ha en lika exceptionell karaktär som om&lt;br&gt;gärningens beskaffenhet ensam skall leda fram till bedömningen att det&lt;br&gt;föreligger synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså i första hand gärningens beskaffenhet som kan föranleda att&lt;br&gt;arvsrätten inte förverkas. Det är här fråga om en bedömning av själva&lt;br&gt;gärningen med bortseende från gärningsmannens person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har gärningsmannen uppsåtligen dödat arvlåtaren, bör han få behålla&lt;br&gt;arvsrätten endast om det föreligger mycket starkt förmildrande omständig-&lt;br&gt;heter. Sådana omständigheter kan föreligga i vissa fall av s.k. barmhärtig-&lt;br&gt;hetsmord, dvs. att någon dödar t.ex. en nära anhörig, som ligger obotligt&lt;br&gt;sjuk, för att göra slut på dennes plågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat fall där mycket starka förmildrande omständigheter kan göra&lt;br&gt;sig gällande är om brottet utgör en reaktion på långvariga och allvarliga&lt;br&gt;trakasserier, t.ex. av sexuell natur, som arvlåtaren utsatt gärningsmannen&lt;br&gt;för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya bestämmelsen i paragrafens andra stycke vidgas&lt;br&gt;tillämpningsområdet för reglerna om förverkande till andra brott än mord&lt;br&gt;och dråp. Med hänsyn till brottens olika svårhet får utrymmet för&lt;br&gt;synnerliga skäl anses vara något större vid sådana brott som avses i andra&lt;br&gt;stycket (t.ex. grov misshandel) än vid uppsåtligt dödande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Typen av delaktighet i den brottsliga gärningen bör också beaktas. Som&lt;br&gt;framgår av 3 § i detta kapitel kan även annan medverkan i brottet än&lt;br&gt;gärningsmannaskap utlösa förverkande. Har arvingen medverkat endast&lt;br&gt;i mindre mån till ett sådant brott som avses i andra stycket av förevaran-&lt;br&gt;de paragraf, kan detta utgöra skäl för en mildare bedömning när det&lt;br&gt;gäller hans möjligheter att få behålla arvsrätten. Föreligger en nödvärns-&lt;br&gt;situation utan att ansvarsfrihet inträder, kan någon gång omständigheterna&lt;br&gt;ändock vara sådana att arvsrätten inte bör förverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövningen av frågan huruvida gärningen är så beskaffad att det&lt;br&gt;föreligger synnerliga skäl att inte förverka arvsrätten skall betydelse&lt;br&gt;tillmätas också två slag av omständigheter som är hänförliga till gärnings-&lt;br&gt;mannens person och som har inverkat på gärningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här nämns först att gärningsmannen har begått gärningen under&lt;br&gt;påverkan av en allvarlig psykisk störning. Innebörden av begreppet allvarlig&lt;br&gt;psykisk störning har behandlats i avsnitt 2.2.1 i den allmänna motivering-&lt;br&gt;en. För att den psykiska störningen skall beaktas vid bedömningen av om&lt;br&gt;gärningsmannen skall vara bevarad vid sin arvsrätt krävs det ett or-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sakssamband mellan störningen och den brottsliga gärning som har lett Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;till arvlåtarens död.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att den psykiska störningen har utlöst den brottsliga gärning som är&lt;br&gt;orsak till arvlåtarens död utgör dock inte i sig ett tillräckligt skäl för att&lt;br&gt;förverkande skall underlåtas. Starkt förmildrande omständigheter med&lt;br&gt;hänsyn till gärningens beskaffenhet måste också föreligga. Att en&lt;br&gt;gärningsman som är psykiskt störd kan ha särskilt svårt att kontrollera&lt;br&gt;sitt beteende kan dock inverka vid den samlade bedömningen av&lt;br&gt;omständigheterna. Så kan vara fallet om gärningsmannen blivit allvarligt&lt;br&gt;provocerad till handlingen eller om gärningen till följd av andra omstän-&lt;br&gt;digheter än den psykiska störningen har ett lägre straffvärde än normalfal-&lt;br&gt;let av det aktuella brottet. Den psykiska störningens art och grad får&lt;br&gt;därvid tillmätas betydelse. En djupgående psykisk sjukdom med kraftiga&lt;br&gt;störningar i gärningsmannens verklighetsuppfattning kan i förening med&lt;br&gt;förmildrande omständigheter hänförliga till gärningen utgöra synnerliga&lt;br&gt;skäl. Däremot bör missbruksrelaterade psykiska störningar i allmänhet inte&lt;br&gt;tillmätas någon betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör påpekas att uppsåtsbedömningen skall göras i princip på samma&lt;br&gt;sätt när det gäller gärningsmän som är psykiskt störda som när det gäller&lt;br&gt;dem som är normala. Som hovrätten över Skåne och Blekinge har&lt;br&gt;påpekat under remissbehandlingen utesluter detta inte att uppsåtsbedöm-&lt;br&gt;ningen kan få en speciell prägel då gärningen har begåtts av en psykiskt&lt;br&gt;störd person. Om uppsåtsrekvisitet inte är uppfyllt, är gärningen inte&lt;br&gt;brottslig. Då blir inte heller reglerna om förverkande tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra slaget av omständigheter som - i förening med gärningens&lt;br&gt;beskaffenhet - kan medföra att det skall anses föreligga synnerliga skäl att&lt;br&gt;inte förverka arvsrätten är att gärningsmannen var under 18 år och hans&lt;br&gt;handlande stod i samband med uppenbart bristande utveckling, erfarenhet&lt;br&gt;eller omdömesförmåga hos honom. I paragrafens tredje stycke undantas&lt;br&gt;barn under 15 år från reglerna om förverkande. Ungdomar som har fyllt&lt;br&gt;15 år är däremot underkastade huvudregeln om förverkande. Det kan&lt;br&gt;dock finnas skäl att i särpräglade fall ta viss hänsyn till om uppenbart&lt;br&gt;bristande utveckling, erfarenhet eller omdömesförmåga hos en ung&lt;br&gt;gärningsman har påverkat hans handlande. Som exempel kan tänkas att&lt;br&gt;den unge vid ett familjegräl försätts i en situation som han inte har&lt;br&gt;tillräcklig mognad för att kunna bemästra på samma sätt som en vuxen&lt;br&gt;person. För denna bedömningsgrund gäller dock en absolut åldersgräns&lt;br&gt;vid 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppräkningen av de faktorer som kan utgöra synnerliga skäl är uttöm-&lt;br&gt;mande. Det finns alltså inte utrymme för att beakta t.ex. gärningsmannens&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden vid bedömningen av om det föreligger synnerliga&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undantag från huvudregeln om förverkande skall göras måste&lt;br&gt;det i det särskilda fallet ha förekommit omständigheter som med&lt;br&gt;betydande styrka talar för att arvsrätten inte skall vara förverkad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bevisbördan för sådana omständigheter som här avses vilar på gärnings- Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;mannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger synnerliga skäl, behåller gärningsmannen sin arvsrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i full utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 1 och 2 §§ om den som har begått ett brott gäller också var&lt;br&gt;och en som har medverkat till brottet såsom sägs i 23 kap. 4 och 5 §§&lt;br&gt;brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är av enbart språklig karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har gärningen begåtts före ikraftträdandet, skall 15 kap. 1 § i dess&lt;br&gt;äldre lydelse fortfarande tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna träder i kraft samtidigt med den i prop.&lt;br&gt;1990/91:58 föreslagna nya lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård och&lt;br&gt;behandlingen av psykiskt störda lagöverträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det är gärningen som utgör grunden för förverkande bör de&lt;br&gt;nya reglerna gälla endast handlingar som begås efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4.4 Förslaget till lag om ändring i jordabalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1 och 2 §§ äger ej tillämpning, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handling på vilken äganderätten grundats är förfalskad eller på rätte&lt;br&gt;ägarens vägnar utfärdad av någon som saknade behörighet därtill eller är&lt;br&gt;ogiltig såsom tillkommen under sådant tvång som avses i 28 § lagen&lt;br&gt;(1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens&lt;br&gt;område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. rätte ägaren, när han utfärdade den handling på vilken äganderätten&lt;br&gt;grundats, var i konkurs eller omyndig eller handlade under påverkan av en&lt;br&gt;psykisk störning eller inte hade rådighet över den fasta egendomen på&lt;br&gt;grund av att en förvaltare enligt föräldrabalken var förordnad för honom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förvärvet enligt lag är ogiltigt, enär det icke skett i föreskriven form&lt;br&gt;eller med iakttagande av andra föreskrivna villkor eller med samtycke av&lt;br&gt;någon vars rätt beröres eller med stöd av tillstånd eller annan åtgärd av&lt;br&gt;domstol eller annan myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om att godtrosförvärvi vissa fall inte skall Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;kunna ske. Den ändring som har gjorts är att i andra punkten orden&lt;br&gt;&amp;quot;psykisk störning&amp;quot; har ersatt den tidigare beskrivningen av de psykiska&lt;br&gt;tillstånd som där avses.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4.5 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandling vid domstol skall vara offentlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan det antagas att vid förhandling kommer att förebringas uppgift, för&lt;br&gt;vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen (1980:&lt;br&gt;100), må rätten, om det bedömes vara av synnerlig vikt att uppgiften ej&lt;br&gt;röjes, förordna att förhandlingen i vad den angår uppgiften skall hållas&lt;br&gt;inom stängda dörrar. Även i annat fall må förhandling hållas inom&lt;br&gt;stängda dörrar, om sekretessen gäller enligt 7 kap. 22 §, 8 kap. 17 § eller&lt;br&gt;9 kap. 15 eller 16 § sekretesslagen eller, i vad avser domstolsförhandling&lt;br&gt;under förundersökning i brottmål eller därmed likställt mål eller ärende,&lt;br&gt;enligt 5 kap. 1 § eller 9 kap. 17 § samma lag. Förhandling skall alltid&lt;br&gt;hållas inom stängda dörrar, om sekretessen gäller enligt 9 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket samma lag och det skulle strida mot avtal som avses där att&lt;br&gt;uppgiften röjes vid förhandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhör med den som är under femton år eller lider av en psykisk störning&lt;br&gt;får hållas inom stängda dörrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är eljest för särskilt fall föreskrivet, att förhandling må hållas inom&lt;br&gt;stängda dörrar, vare det gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om offentlighet vid domstolsförhandling.&lt;br&gt;Den ändring som har gjorts är att i tredje stycket orden &amp;quot;psykisk störning&amp;quot;&lt;br&gt;har ersatt den tidigare beskrivningen av det psykiska tillstånd hos en&lt;br&gt;förhörsperson vid vilket förhandling får hållas inom stängda dörrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sin talans förberedande och utförande må den misstänkte biträdas&lt;br&gt;av försvarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarare utses av den misstänkte. Är den misstänkte under aderton&lt;br&gt;år eller lider han av en allvarlig psykisk störning, utses försvarare av den&lt;br&gt;som har vårdnaden om honom. Har den misstänkte för sig ställt&lt;br&gt;rättegångsombud, anses ombudet som försvarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person får inte vara försvarare, om han har eller har haft uppdrag&lt;br&gt;åt den misstänkte eller ekonomiska förbindelser med denne och omstän-&lt;br&gt;digheterna är ägnade att minska förtroendet för hans förmåga att iaktta&lt;br&gt;vad som åligger en försvarare enligt 7 § första stycket. Om försvarare&lt;br&gt;gäller i övrigt 12 kap. 2-5 §§ samt 6 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om försvarare för den misstänkte. Den&lt;br&gt;ändring som har gjorts är att i andra stycket orden &amp;quot;allvarlig psykisk&lt;br&gt;störning&amp;quot; har ersatt den tidigare beskrivningen av det psykiska tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hos den misstänkte vid vilket försvarare skall utses av någon annan än Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;den misstänkte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten över Skåne och Blekinge har under remissbehandlingen av&lt;br&gt;promemorian påpekat att uttrycket vårdnad i andra stycket när det gäller&lt;br&gt;någon som inte är underårig i vart fall numera kan synas mindre lämpligt.&lt;br&gt;Denna fråga får emellertid behandlas i annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den som åberopas till vittne under femton år eller lider han av en&lt;br&gt;psykisk störning, prövar rätten med hänsyn till omständigheterna, om han&lt;br&gt;får höras som vittne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om behörighet att vittna. Den ändring som&lt;br&gt;har gjorts är att orden &amp;quot;psykisk störning&amp;quot; har ersatt den tidigare beskriv-&lt;br&gt;ningen av det psykiska tillstånd hos den som åberopas som vittne vid&lt;br&gt;vilket rätten får pröva om vederbörande skall höras som vittne. Därutöver&lt;br&gt;har en mindre språklig ändring skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ed får inte avläggas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som är under femton år; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som på grund av en psykisk störning befinns sakna erforderlig&lt;br&gt;insikt om betydelsen av ed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej heller må i brottmål ed avläggas av någon den tilltalade närstående,&lt;br&gt;som avses i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om att ed inte får avläggas av vissa&lt;br&gt;personer. Förutom en språklig översyn har den ändringen gjorts att i&lt;br&gt;första stycket andra punkten orden &amp;quot;psykisk störning&amp;quot; har ersatt den&lt;br&gt;tidigare beskrivningen av sådana psykiska tillstånd som medför hinder mot&lt;br&gt;att avlägga ed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uteblir den tilltalade från rättegångstillfälle för huvudförhandling eller&lt;br&gt;inställer han sig genom ombud då han har förelagts att infinna sig per-&lt;br&gt;sonligen, skall rätten förelägga nytt vite eller förordna, att han skall&lt;br&gt;hämtas till rätten antingen omedelbart eller till senare dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan saken utredas tillfredsställande, får målet avgöras trots att den&lt;br&gt;tilltalade har inställt sig endast genom ombud eller har uteblivit, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det inte finns anledning att döma till annan påföljd än böter, fängelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i högst tre månader, villkorlig dom eller skyddstillsyn eller sådana&lt;br&gt;påföljder i förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den tilltalade, sedan stamning delgetts honom, har avvikit eller håller Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;sig undan på sådant sätt att han inte kan hämtas till huvudförhandlingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den tilltalade lider av en allvarlig psykisk störning och hans närvaro på&lt;br&gt;grund därav inte är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i andra stycket 1 får fängelse ådömas endast om den&lt;br&gt;tilltalade tidigare har uteblivit från ett rättegångstillfälle för huvudförhand-&lt;br&gt;ling i målet eller då har inställt sig endast genom ombud. Har åtalet efter&lt;br&gt;det tidigare rättegångstillfället utvidgats till att avse ytterligare gärning, får&lt;br&gt;fängelse ådömas endast om anledning fanns att döma till fängelse för de&lt;br&gt;gärningar som åtalet avsåg innan det utvidgades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de påföljder som anges i andra stycket 1 skall likställas förordnan-&lt;br&gt;de enligt 34 kap. 1 § första stycket 1 brottsbalken. Detta gäller dock inte,&lt;br&gt;om i samband med förordnandet villkorligt medgiven frihet från&lt;br&gt;fängelsestraff skall förklaras förverkad i fråga om en strafftid som&lt;br&gt;överstiger tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i andra stycket 2 får målet avgöras även om den&lt;br&gt;tilltalade inte har delgetts kallelse till förhandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsfrågor får avgöras trots att den tilltalade har uteblivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om avgörande av mål när den tilltalade&lt;br&gt;inställt sig endast genom ombud eller uteblivit. Den ändring som har&lt;br&gt;gjorts är att i andra stycket tredje punkten orden &amp;quot;allvarlig psykisk&lt;br&gt;störning&amp;quot; har ersatt den tidigare beskrivningen av det psykiska tillstånd&lt;br&gt;hos den tilltalade som medför att hans närvaro inte krävs.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1924:323) om verkan&lt;br&gt;av avtal, som slutits under inflytande av rubbad själsverksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Lag (1924:323) om verkan av avtal, som slutits under påverkan av en&lt;br&gt;psykisk störning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal som någon har ingått under påverkan av en psykisk störning är&lt;br&gt;ogiltigt. Var och en skall då lämna tillbaka vad han har tagit emot eller, om&lt;br&gt;aet inte kan ske, betala ersättning för dess värde. Om inte annat följer av&lt;br&gt;andra stycket är dock den som har ingått avtal i sådant sinnestillstånd inte&lt;br&gt;skyldig att betala ersättning i vidare mån än vad han mottagit använts till&lt;br&gt;skäligt underhåll eller annars befinns ha medfört nytta för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var den, med vilken avtalet slöts, i god tro, äge han rätt att i den&lt;br&gt;omfattning som prövas skälig, utbekomma ersättning för den förlust som&lt;br&gt;föranletts av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller regler om avtal som slutits under påverkan av vissa&lt;br&gt;psykiska tillstånd. Förutom en språklig översyn av första stycket har den&lt;br&gt;ändringen gjorts att orden &amp;quot;psykisk störning&amp;quot; har ersatt den tidigare&lt;br&gt;beskrivningen av det psykiska tillstånd som avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1927:77) om försäk- Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;ringsavtal&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;20 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1100 a § finns bestämmelser om förlust av rätt till ersättning från livförsäk-&lt;br&gt;ring i vissa falL I den mån dessa bestämmelser är tillämpliga, gäller de i stället&lt;br&gt;för bestämmelserna i 18-20 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som är ny, har ett informativt syfte. Den hänvisar till de&lt;br&gt;likaså nya bestämmelserna om förverkande av rätt till ersättning från&lt;br&gt;livförsäkring i 100 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon genom brott uppsåtligen har dödat försäkringstagaren, den&lt;br&gt;försäkrade eller en förmånstagare, gäller bestämmelserna i 15 kap. ärvdabalken&lt;br&gt;om förlust av rätt att ta arv eller testamente för gärningsmannens rätt till&lt;br&gt;försäkringen eller försäkringsersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs t första stycket gäller även när någon annars har orsakat&lt;br&gt;försäkringstagarens, den försäkrades eller en förmånstagares död genom en&lt;br&gt;uppsåtlig gärning som innefattat våld på den aödades person och utgjort brott&lt;br&gt;för vilket lindrigare straff an fängelse t ett år inte är föreskrivet. Lika med våld&lt;br&gt;anses att försätta någon i vanmakt eller annat sådant tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första och andra styckena om den som har begått ett brott&lt;br&gt;gäller också var och en som har medverkat till brottet såsom sägs i 23 kap. 4&lt;br&gt;och 5 §§ brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket skall tillämpas om en förmånstagare&lt;br&gt;dödar den försäkrade eller en förmånstagare som har bättre rätt än han&lt;br&gt;själv. Om han dödar den försäkrade, mister han all rätt till försäkringen.&lt;br&gt;Är det en förmånstagare han dödar, förlorar han den rätt han skulle ha&lt;br&gt;vunnit genom förmånstagarens död.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följden av att en förmånstagare har förverkat sin rätt till försäkringser-&lt;br&gt;sättning blir beroende av förmånstagarförordnandets utformning. En&lt;br&gt;vanlig form av förmånstagarförordnande är att försäkringstagaren har satt&lt;br&gt;in sin make som förmånstagare i första hand och sina bröstarvingar i&lt;br&gt;andra hand. Om försäkringstagaren dödas av sin make, blir följden vid ett&lt;br&gt;sådant förordnande att försäkringstagarens bröstarvingar får rätten till&lt;br&gt;försäkringsersättningen. Om gärningsmannen var insatt som ende&lt;br&gt;förmånstagare, får förordnandet anses ha förfallit i likhet med vad som&lt;br&gt;gäller enligt 106 § FAL i fall förmånstagaren avlidit före försäkringstaga-&lt;br&gt;ren. Utfallande försäkringsbelopp torde då komma att ingå i kvarlåten-&lt;br&gt;skapen efter försäkringstagaren och blir föremål för bodelning och arv&lt;br&gt;på samma sätt som egendomen i övrigt. Om gärningsmannen skulle vara&lt;br&gt;arvinge eller testamentstagare, träder reglerna i ÄB in och hindrar&lt;br&gt;gärningsmannen från att ärva eller ta testamente efter den avlidne. Är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gärningsmannen den avlidnes make blir regeln i 12 kap. 2 § andra stycket Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;äktenskapsbalken tillämplig vid bodelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en förmånstagare dödar en annan förmånstagare som har bättre&lt;br&gt;rätt än han själv, mister gärningsmannen sin rätt till försäkringsbeloppet&lt;br&gt;i den utsträckning som följer av 15 kap. ÄB. Det innebär - som nyss har&lt;br&gt;sagts - att gärningsmannen mister den rätt han annars skulle ha kunnat&lt;br&gt;vinna genom den andra förmånstagarens död. Om t.ex. förmånstagarför-&lt;br&gt;ordnandet gäller med lika rätt för A och B och A dödar B, går han&lt;br&gt;därmed miste om möjligheten att få också B:s andel av försäkringsbelopp-&lt;br&gt;et; däremot har han kvar sin ursprungliga iätt till hälften av beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket är vidare tillämplig om en försäkringstaga-&lt;br&gt;re, som har tagit en försäkring på annans liv, dödar den försäkrade.&lt;br&gt;Försäkringstagaren mister då all rätt till försäkringen. Om det i ett sådant&lt;br&gt;fall inte finns något förmånstagarförordnande för annan, behöver&lt;br&gt;försäkringsbolaget inte betala ut försäkringsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allmänhet är tiden för utbetalningen av försäkringsbeloppet beroende&lt;br&gt;av försäkringstagarens död. Det finns dock fall där det inte föreligger&lt;br&gt;något samband mellan dennes dödsfall och förfallotiden. Försäkringen kan&lt;br&gt;vara tagen på någon annans liv än försäkringstagarens eller den kan vara&lt;br&gt;tagen på dennes liv under sådana villkor att försäkringsbeloppet inte skall&lt;br&gt;betalas ut i samband med dödsfallet utan först senare. Om försäkrings-&lt;br&gt;tagaren i sådana fall avlider innan beloppet förfallit till betalning, övergår&lt;br&gt;enligt 110 § FAL den rätt som förut tillkommit försäkringstagaren till den&lt;br&gt;som är insatt som förmånstagare till försäkringen. Om det är förmåns-&lt;br&gt;tagaren som har dödat försäkringstagaren, blir emellertid regeln i&lt;br&gt;förevarande paragrafs första stycke tillämplig. Förmånstagaren har då&lt;br&gt;alltså förverkat sin rätt till försäkringen. Om förmånstagaren i stället&lt;br&gt;dödat en annan förmånstagare med bättre rätt än han själv, gäller vad&lt;br&gt;som sagts tidigare även vid denna typ av försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt kan hänvisas till specialmotiveringen till 15 kap. 1 § ÄB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motsvarar de nya reglerna i 15 kap. 1 § andra stycket&lt;br&gt;ÄB om förverkande av arv i fall då dödsfallet orsakats genom något annat&lt;br&gt;våldsbrott än mord och dråp. Vad som sägs i specialmotiveringen till&lt;br&gt;reglerna i ÄB är tillämpligt även i fråga om förverkande av rätt till&lt;br&gt;försäkring enligt förevarande stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar regeln i 15 kap. 3 § ÄB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya bestämmelserna tillämpas endast om gärningen har begåtts Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna träder i kraft samtidigt med den i prop.&lt;br&gt;1990/91:58 föreslagna nya lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård och&lt;br&gt;behandlingen av psykiskt störda lagöverträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av reglernas karaktär bör tidpunkten för gärningen vara&lt;br&gt;avgörande för frågan om de nya bestämmelserna skall tillämpas. Endast&lt;br&gt;om gärningen har begåtts efter ikraftträdandet skall de nya bestämmelser-&lt;br&gt;na tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1936:81) om skulde-&lt;br&gt;brev&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om en ny borgenär är i god tro, får gäldenären mot honom göra&lt;br&gt;gällande att skuldebrevet är förfalskat, att det på gäldenärens vägnar har&lt;br&gt;utfärdats av någon som saknade behörighet till det eller att det är ogiltigt&lt;br&gt;på grund av att det har kommit till under sådant tvång som anges i 28 §&lt;br&gt;iagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrätt-&lt;br&gt;ens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare får gäldenären även mot en godtroende borgenär göra gällande&lt;br&gt;att skuldebrevet har utfärdats av någon som var omyndig eller handlade&lt;br&gt;under påverkan av en psykisk störning eller inte hade rätt att utfärda&lt;br&gt;skuldebrevet på grund av att en förvaltare enligt föräldrabalken var&lt;br&gt;förordnad för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen får gäldenären även mot en godtroende borgenär åberopa att&lt;br&gt;skuldebrevet har dödats eller att betalning har fullgjorts genom att&lt;br&gt;fordringsbeloppet har satts ned i allmänt förvar eller att borgenären på&lt;br&gt;grund av preskription eller proklama har förlorat sin talan eller att&lt;br&gt;skuldförhållandet har ändrats genom tvångsackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om omständigheter som kan medföra att&lt;br&gt;ett skuldebrev är ogiltigt även mot en godtroende borgenär. Den ändring&lt;br&gt;som har gjorts är att orden &amp;quot;psykisk störning&amp;quot; har ersatt den tidigare&lt;br&gt;beskrivningen av det psykiska tillstånd hos utfärdaren som kan leda till&lt;br&gt;ogiltighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1946:805) med Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;särskilda bestämmelser angående vittne vid vissa rättshandling-&lt;br&gt;ar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Erfordras enligt lag, att avtal eller annan rättshandling företas eller eljest&lt;br&gt;bekräftas med vittne får som sådant vittne inte godkännas den, mot vilken&lt;br&gt;rättshandlingen skall företas, inte heller den, som är under femton år eller&lt;br&gt;som på grund av en psykisk störning saknar insikt om betydelsen av sådan&lt;br&gt;bekräftelse. Vad som sagts nu gäller även när vid köp, byte eller gåva av&lt;br&gt;fast egendom eller tomträtt överlåtarens underskrift på fångeshandlingen&lt;br&gt;styrks av vittne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har till vittne tagits någon, som enligt vad nu sagts ej är behörig, vare&lt;br&gt;hans vittnesbekräftelse utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om testamentsvittne är särskilt stadgat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen reglerar behörighetsvillkoren för vittnen vid vissa rättshand-&lt;br&gt;lingar. Förutom en språklig översyn har den ändringen gjorts att orden&lt;br&gt;&amp;quot;psykisk störning&amp;quot; har ersatt den tidigare beskrivningen av de psykiska&lt;br&gt;tillstånd som utgör hinder mot att vara vittne.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1946:819) om&lt;br&gt;upptagande av ed för rättighets tillvaratagande i utlandet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ed får inte avläggas av den som är under femton år, eller av den som&lt;br&gt;på grund av en psykisk störning befinns sakna erforderlig insikt om edens&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om vem som får avlägga ed. Den ändring&lt;br&gt;som har gjorts är att orden &amp;quot;psykisk störning&amp;quot; har ersatt den tidigare&lt;br&gt;beskrivningen av det psykiska tillstånd vid vilket rätten skall pröva om&lt;br&gt;vederbörande får avlägga ed.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4.11 Förslaget till lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vållar person- eller sakskada under påverkan av en allvarlig&lt;br&gt;psykisk störning skall ersätta skadan i den mån det är skäligt med hänsyn&lt;br&gt;till hans sinnestillstånd, handlingens beskaffenhet, föreliggande an-&lt;br&gt;svarsförsäkring och andra ekonomiska förhållanden samt övriga omstän-&lt;br&gt;digheter. Detsamma gäller om någon vållar sådan skada under påverkan&lt;br&gt;av en annan psykisk störning och störningen inte är självförvållad och&lt;br&gt;tillfällig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om skadeståndsansvar för personer med&lt;br&gt;psykiska avvikelser. Den ändring som har gjorts är att orden &amp;quot;allvarlig&lt;br&gt;psykisk störning&amp;quot; resp, &amp;quot;psykisk störning&amp;quot; har ersatt den tidigare beskriv-&lt;br&gt;ningen av de psykiska tillstånd som avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4.12 Förslaget till lag om ändring i namnlagen (1982:670) Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är under 18 år görs anmälan eller ansökan i mål eller&lt;br&gt;ärenden enligt denna lag av barnets vårdnadshavare. Har barnet fyllt 12&lt;br&gt;år får sådan anmälan eller ansökan göras utan barnets samtycke endast&lt;br&gt;om barnet är varaktigt förhindrat att lämna samtycke på grund av en&lt;br&gt;psykisk störning eller på grund av något annat liknande förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om samtycke av barn vid anmälan eller&lt;br&gt;ansökan om ändring av barnets namn. Den ändring som har gjorts är att&lt;br&gt;orden &amp;quot;psykisk störning&amp;quot; har ersatt den tidigare beskrivningen av de&lt;br&gt;psykiska tillstånd vid vilka samtycke inte krävs.&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;5 Hemställan&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i ärvdabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1924:323) om verkan av avtal, som slutits&lt;br&gt;under inflytande av rubbad själsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1946:805) med särskilda bestämmelser&lt;br&gt;angående vittne vid vissa rättshandlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1946:819) om upptagande av ed för rättighets&lt;br&gt;tillvaratagande i utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i namnlagen (1982:670).&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;6 Beslut&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-&lt;br&gt;den lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av departementspromemorian (Ds 1990:75)&lt;br&gt;Förverkande av rätt att ta arv m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I denna promemoria behandlas två frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första handlar om förverkande av rätt att ta arv eller testamente eller&lt;br&gt;att få försäkringsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 15 kap. ärvdabalken (ÄB) finns regler om förverkande av arv och&lt;br&gt;testamente. Dessa regler innebär bl.a. att den som genom brottslig&lt;br&gt;gärning uppsåtligen har dödat någon har förverkat sin rätt att ta arv eller&lt;br&gt;testamente efter den avlidne (15 kap. 1 § första stycket ÄB). Det görs&lt;br&gt;dock undantag för det fallet att gärningsmannen var under 15 år eller&lt;br&gt;handlade under inflytande av en sådan allvarlig psykisk störning som utgör&lt;br&gt;grund för straffrättslig särbehandling (15 kap. 1 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1927:77) om försäkringsavtal (FAL) gäller liknande regler&lt;br&gt;i fråga om gärningsmannens rätt till försäkringsersättning med anledning&lt;br&gt;av dödsfallet (se 18 och 19 §§ FAL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förverkandereglerna i 15 kap. ÄB tillämpas också på gärningsmannens&lt;br&gt;rätt att vid bodelning i egenskap av efterlevande make få del i den&lt;br&gt;avlidnes giftorättsgods liksom beträffande hans rätt att då begära att som&lt;br&gt;sin andel vid bodelningen få behålla sitt giftorättsgods (se 12 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket äktenskapsbalken). Enligt lagen (1987:232) om sambors&lt;br&gt;gemensamma hem gäller motsvarande för en efterlevande sambos rätt till&lt;br&gt;del i den avlidna sambons egendom (se 12 § tredje stycket i den lagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att de nu berörda reglerna ändras i två&lt;br&gt;avseenden. För det första skall gärningsmannens rätt att ta arv eller testa-&lt;br&gt;mente eller att få försäkringsersättning förverkas också när han utan&lt;br&gt;uppsåt att döda orsakar någons död genom ett uppsåtligt och allvarligt&lt;br&gt;våldsbrott. För det andra begränsas undantaget för psykiskt störda så att&lt;br&gt;det skall krävas synnerliga skäl för att gärningsmannen skall få behålla sin&lt;br&gt;rätt att ta arv eller testamente eller att få försäkringsersättning. De&lt;br&gt;föreslagna ändringarna får full effekt också på de berörda reglerna om&lt;br&gt;bodelning i äktenskapsbalken och lagen om sambors gemensamma hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra frågan som behandlas i promemorian gäller den begreppsbild-&lt;br&gt;ning rörande personer med psykiska störningar som förekommer inom&lt;br&gt;civilrätten. I promemorian föreslås att den begreppsbildning rörande den&lt;br&gt;aktuella personkretsen som enligt en lagrådsremiss med förslag till ny&lt;br&gt;lagstiftning om psykiatrisk tvångsvård och behandlingen av psykiskt störda&lt;br&gt;lagöverträdare är avsedd att komma till användning inom den lagstiftning-&lt;br&gt;en får komma till användning också inom civilrätten och processrätten.&lt;br&gt;Det betyder att uttrycket &amp;quot;psykisk störning&amp;quot; används som grundläggande&lt;br&gt;sjukdomsbegrepp men att detta begrepp kvalificeras med ordet &amp;quot;allvarlig&amp;quot;&lt;br&gt;i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2 Prop. 1990/91.194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3, 5 och 5 a §§ och 11 kap. 4 §&lt;br&gt;föräldrabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Makar må ej adoptera annor-&lt;br&gt;ledes än gemensamt. Dock må&lt;br&gt;ena maken ensam antaga adop-&lt;br&gt;tivbarn, där den andre vistas å&lt;br&gt;okänd ort eller är sinnessjuk eller&lt;br&gt;sinnesslö, ävensom eljest med den&lt;br&gt;andres samtycke adoptera den-&lt;br&gt;nes barn eller adoptivbarn eller&lt;br&gt;ock eget barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Makar får inte adoptera annat&lt;br&gt;än gemensamt. Den ena maken&lt;br&gt;får dock ensam anta adoptiv-&lt;br&gt;barn, om den andre vistas på&lt;br&gt;okänd ort eller lider av en all-&lt;br&gt;varlig psykisk störning. Den ena&lt;br&gt;maken får också annars med den&lt;br&gt;andres samtycke adoptera den-&lt;br&gt;nes barn eller adoptivbarn eller&lt;br&gt;eget barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fyllt tolv år får inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådant samtycke behövs dock&lt;br&gt;inte, om den som skall adop-&lt;br&gt;teras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är under sexton år och det&lt;br&gt;skulle skada honom eller henne&lt;br&gt;att bli tillfrågad, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är varaktigt förhindrad att&lt;br&gt;lämna samtycke på grund av&lt;br&gt;psykisk sjukdom, hämmad för-&lt;br&gt;ståndsutveckling eller psykisk ab-&lt;br&gt;normitet av annat slag eller på&lt;br&gt;grund av något annat liknande&lt;br&gt;förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;adopteras utan eget samtycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådant samtycke behövs dock&lt;br&gt;inte, om den som skall adop-&lt;br&gt;teras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är under sexton år och det&lt;br&gt;skulle skada honom eller henne&lt;br&gt;att bli tillfrågad, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är varaktigt förhindrad att&lt;br&gt;lämna samtycke på grund av&lt;br&gt;psykisk störning eller på grund&lt;br&gt;av något annat liknande förhåll-&lt;br&gt;ande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;Balken omtryckt 1983:485.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte har fyllt 18 år får ej adopteras utan föräldrarnas&lt;br&gt;samtycke. Moderns samtycke skall ha lämnats sedan hon har återhämtat&lt;br&gt;sig tillräckligt efter nedkomsten. Vid adoption av någon annans adoptiv-&lt;br&gt;barn skall i stället samtycke inhämtas från barnets adoptivföräldrar eller,&lt;br&gt;om en adoptivförälder är gift med någon av barnets föräldrar, från båda&lt;br&gt;dessa makar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtycke enligt första stycket&lt;br&gt;behövs ej av den som är sinnes-&lt;br&gt;sjuk, sinnesslö, utan del i vårdna-&lt;br&gt;den eller på okänd ort. Är detta&lt;br&gt;fallet beträffande var och en av&lt;br&gt;dem som enligt första stycket&lt;br&gt;skall samtycka till adoptionen,&lt;br&gt;skall i stället samtycke inhämtas&lt;br&gt;från barnets förmyndare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtycke enligt första stycket&lt;br&gt;behövs ej av den som lider av en&lt;br&gt;allvarlig psykisk störning eller är&lt;br&gt;utan del i vårdnaden eller på&lt;br&gt;okänd ort. Är detta fallet be-&lt;br&gt;träffande var och en av dem&lt;br&gt;som enligt första stycket skall&lt;br&gt;samtycka till adoptionen, skall i&lt;br&gt;stället samtycke inhämtas från&lt;br&gt;barnets förmyndare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon på grund av sjuk-&lt;br&gt;dom, hämmad förståndsutveckling&lt;br&gt;försvagat hälsotillstånd eller&lt;br&gt;liknande förhållande behöver&lt;br&gt;hjälp med att bevaka sin rätt,&lt;br&gt;förvalta sin egendom eller sörja&lt;br&gt;för sin person, skall rätten, om&lt;br&gt;det behövs, förordna god man&lt;br&gt;för honom eller henne. Förord-&lt;br&gt;nande får inte meddelas utan&lt;br&gt;samtycke av den för vilken god&lt;br&gt;man skall utses, om inte den&lt;br&gt;enskildes tillstånd hindrar att&lt;br&gt;hans eller hennes mening in-&lt;br&gt;hämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon på grund av sjuk-&lt;br&gt;dom, psykisk störning försvagat&lt;br&gt;hälsotillstånd eller liknande för-&lt;br&gt;hållande behöver hjälp med att&lt;br&gt;bevaka sin rätt, förvalta sin&lt;br&gt;egendom eller sörja för sin per-&lt;br&gt;son, skall rätten, om det behövs,&lt;br&gt;förordna god man för honom&lt;br&gt;eller henne. Förordnande får&lt;br&gt;inte meddelas utan samtycke av&lt;br&gt;den för vilken god man skall&lt;br&gt;utses, om inte den enskildes&lt;br&gt;tillstånd hindrar att hans eller&lt;br&gt;hennes mening inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i ärvdabalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 kap. 4 §, 13 kap. 2 § och 15 kap. 1 och 3&lt;br&gt;§§ ärvdabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till testamentsvittne må ej&lt;br&gt;tagas den som är under femton&lt;br&gt;år eller på grund av sinnessjuk-&lt;br&gt;dom, sinnesslöhet eller annan&lt;br&gt;rubbning av själsverksamheten&lt;br&gt;saknar insikt om betydelsen av&lt;br&gt;vittnesbekräftelsen, ej heller&lt;br&gt;testators make eller den som&lt;br&gt;med honom är i rätt upp- eller&lt;br&gt;nedstigande skyldskap eller svå-&lt;br&gt;gerlag eller är hans syskon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej må någon tagas till vittne vid&lt;br&gt;förordnande till honom själv,&lt;br&gt;hans make eller någon, vilken&lt;br&gt;med honom är i skyldskap eller&lt;br&gt;svågerlag som nyss sagts. För-&lt;br&gt;ordnande att vara testaments-&lt;br&gt;exekutör medför dock ej hinder&lt;br&gt;mot att vara vittne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åberopas testamentsvittne till bevis&lt;br&gt;balken är stadgat om sådant bevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till testamentsvittne får inte&lt;br&gt;tas den som är under femton år&lt;br&gt;eller på grund av psykisk stör-&lt;br&gt;ning saknar insikt om betydelsen&lt;br&gt;av vittnesbekräftelsen, inte hel-&lt;br&gt;ler testators make eller den som&lt;br&gt;står i rätt upp- eller nedstigande&lt;br&gt;släktskap eller svågerlag till ho-&lt;br&gt;nom eller är hans syskon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen får tas till vittne vid för-&lt;br&gt;ordnande till honom själv, hans&lt;br&gt;make eller någon som står i så-&lt;br&gt;dant släktskap eller svågerlag till&lt;br&gt;honom som nyss sagts. Förord-&lt;br&gt;nande att vara testamentsexe-&lt;br&gt;kutör medför dock inte hinder&lt;br&gt;mot att vara vittne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i rättegång, gäller vad i rättegångs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Testamente är ej gällande, om&lt;br&gt;det upprättats under inflytande&lt;br&gt;av sinnessjukdom, sinnesslöhet&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Testamente är inte gällande,&lt;br&gt;om det har upprättats under&lt;br&gt;påverkan av en psykisk störning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;Balken omtryckt 1981:359&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan rubbning av själsverksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej må någon taga arv eller testa-&lt;br&gt;mente efter den som han genom&lt;br&gt;brottslig gärning uppsåtligen bragt&lt;br&gt;om livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dräper han sålunda någon, som&lt;br&gt;är arvinge eller testamentstagare&lt;br&gt;efter annan, äger han ej bättre rätt&lt;br&gt;till arv eller testamente efter denne&lt;br&gt;än om den dräpte levat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu sagts skall ej gälla, om&lt;br&gt;gärningsmannen var under femton&lt;br&gt;år eller handlat under inflytande&lt;br&gt;av sådan själslig abnormitet, som&lt;br&gt;avses i 30 kap. 6 § brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i 1 och 2 §§ är sagt om&lt;br&gt;förövare av brottslig gärning gäll-&lt;br&gt;er envar som medverkat till&lt;br&gt;brottet såsom i 23 kap. 4 och 5&lt;br&gt;§§ brottsbalken sägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som genom brott uppsåtlig-&lt;br&gt;en har dödat någon får inte ta arv&lt;br&gt;eller testamente efter denne. Är den&lt;br&gt;dödade arvinge eller testa-&lt;br&gt;mentstagare efter någon annan, får&lt;br&gt;gärningsmannen inte bättre rätt till&lt;br&gt;arv eller testamente efter denne än&lt;br&gt;om den dödade hade levt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;gäller även när någon annars har&lt;br&gt;begått en uppsåtlig gärning som&lt;br&gt;har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. orsakat någon annans död,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. innefattat våld på dennes person&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utgjort brott för vilket lindrigare&lt;br&gt;straff än fängelse i ett år inte är&lt;br&gt;föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första och andra&lt;br&gt;styckena gäller inte, om gärnings-&lt;br&gt;mannen var under femton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger synnerliga skäl, skall&lt;br&gt;vad som sägs i första och andra&lt;br&gt;styckena inte heller tillämpas, om&lt;br&gt;gärningsmannen handlade under&lt;br&gt;påverkan av en allvarlig psykisk&lt;br&gt;störning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 1 och 2 §§ om&lt;br&gt;den som har begått ett brott gäller&lt;br&gt;också var och en som har med-&lt;br&gt;verkat till brottet såsom sägs i&lt;br&gt;23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1991/91. Samt. 1. Nr 194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag trader i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har arvlåtaren avlidit före ikraftträdandet, skall 15 kap. 1 § i dess äldre&lt;br&gt;lydelse fortfarande tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i jordabalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 18 kap. 3 § jordabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1 och 2 §§ äger ej tillämpning, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handling på vilken äganderätten grundats är förfalskad eller på rätte&lt;br&gt;ägarens vägnar utfärdad av någon som saknade behörighet därtill eller är&lt;br&gt;ogiltig såsom tillkommen under sådant tvång som avses i 28 § lagen&lt;br&gt;(1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. rätte ägaren, när han utfär-&lt;br&gt;dade den handling på vilken&lt;br&gt;äganderätten grundats, var i&lt;br&gt;konkurs eller omyndig eller&lt;br&gt;handlade under inflytande av&lt;br&gt;rubbad själsverksamhet eller inte&lt;br&gt;hade rådighet över den fasta&lt;br&gt;egendomen på grund av att en&lt;br&gt;förvaltare enligt föräldrabalken&lt;br&gt;var förordnad för honom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. rätte ägaren, när han utfär-&lt;br&gt;dade delade den handling på&lt;br&gt;vilken äganderätten grundats,&lt;br&gt;var i konkurs eller omyndig eller&lt;br&gt;handlade under påverkan av psy-&lt;br&gt;kisk störning eller inte hade rå-&lt;br&gt;dighet över den fasta egendom-&lt;br&gt;en på grund av att en förvaltare&lt;br&gt;enligt föräldrabalken var förord-&lt;br&gt;nad för honom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förvärvet enligt lag är ogiltigt, enär det icke skett i föreskriven form&lt;br&gt;eller med iakttagande av andra föreskrivna villkor eller med samtycke av&lt;br&gt;någon vars rätt beröres eller med stöd av tillstånd eller annan&lt;br&gt;åtgärd av domstol eller annan myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;l&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:1257.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 §, 21 kap. 3 §, 36 kap, 4 och 13 §§&lt;br&gt;samt 46 kap. 15 § rättegångsbalken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;r&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandling vid domstol skall vara offentlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan det antas att vid förhandling kommer att förebringas uppgift, för&lt;br&gt;vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen (1980:&lt;br&gt;100) må rätten, om det bedömes vara av synnerlig vikt att uppgiften ej&lt;br&gt;röjes, förordna att förhandlingen i vad den angår uppgiften skall hållas&lt;br&gt;inom stängda dörrar. Även i annat fall må förhandling hållas inom&lt;br&gt;stängda dörrar, om sekretessen gäller enligt 7 kap. 22 §, 8 kap. 17 § eller&lt;br&gt;9 kap. 15 eller 16 § sekretesslagen eller, i vad avser domstolsförhandling&lt;br&gt;under förundersökning i brottmål eller därmed likställt mål eller ärende,&lt;br&gt;enligt 5 kap. 1 § eller 9 kap. 17 § samma lag. Förhandling skall alltid&lt;br&gt;hållas inom stängda dörrar, om sekretessen gäller enligt 9 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket samma lag och det skulle strida mot avtal som avses där att&lt;br&gt;uppgiften röjes vid förhandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhör med den som är under &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förhör med den som är under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;femton år eller lider av sinnes-&lt;br&gt;sjukdom, sinnesslöhet eller annan&lt;br&gt;rubbning av själsverksamheten må&lt;br&gt;hållas inom stängda dörrar.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är eljest för särskilda fall föreskrivet, att förhandling må hållas inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;femton år eller lider av en psy-&lt;br&gt;kisk störning får hållas inom&lt;br&gt;stängda dörrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stängda dörrar, vare det gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sin talans förberedande och utförande må den misstänkte biträdas&lt;br&gt;av försvarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;l&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:319.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1983:920&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarare utses av den miss-&lt;br&gt;tänkte. Är den misstänkte under&lt;br&gt;aderton år eller sinnessjuk eller&lt;br&gt;sinnesslö, utses försvarare av den&lt;br&gt;som har vårdnaden om honom.&lt;br&gt;Har den misstänkte för sig ställt&lt;br&gt;rättegångsombud, anses om-&lt;br&gt;budet som försvarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarare utses av den miss-&lt;br&gt;tänkte. Är den misstänkte under&lt;br&gt;aderton år eller lider han av&lt;br&gt;allvarlig psykisk störning, utses&lt;br&gt;försvarare av den som har vård-&lt;br&gt;naden om honom. Har den&lt;br&gt;misstänkte för sig ställt rätte-&lt;br&gt;gångsombud, anses ombudet&lt;br&gt;som försvarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person får inte vara försvarare, om han har eller har haft uppdrag&lt;br&gt;åt den misstänkte eller ekonomiska förbindelser med denne och omstän-&lt;br&gt;digheterna är ägnade att minska förtroendet för hans förmåga att iaktta&lt;br&gt;vad som åligger en försvarare enligt 7 § första stycket. Om försvarare&lt;br&gt;gäller i övrigt 12 kap. 2-5 §§ samt 6 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den som åberopas till vitt-&lt;br&gt;ne under femton år eller lider&lt;br&gt;han av sinnessjukdom, sinnes-&lt;br&gt;slöhet eller annan rubbning av&lt;br&gt;själsverksamheten, pröve rätten&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheter-&lt;br&gt;na, om han må höras som vitt-&lt;br&gt;ne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den som åberopas till vitt-&lt;br&gt;ne under femton år eller lider&lt;br&gt;han av en psykisk störning prövar&lt;br&gt;rätten med hänsyn till omstän-&lt;br&gt;digheterna, om han får höras&lt;br&gt;som vittne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ed må ej avläggas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som är under femton&lt;br&gt;år; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som på grund av sinnes-&lt;br&gt;sjukdom, sinnesslöhet eller annan&lt;br&gt;rubbning av själsverksamheten&lt;br&gt;finnes sakna erforderlig insikt&lt;br&gt;om betydelsen av ed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej heller må i brottmål ed avlä&lt;br&gt;som avses i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ed får inte avläggas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som är under femton&lt;br&gt;år; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som på grund av en&lt;br&gt;psykisk störning befinns sakna&lt;br&gt;erforderlig insikt om betydelsen&lt;br&gt;av ed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av någon den tilltalade närstående,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1975:1288.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uteblir den tilltalade från rättegångstillfälle för huvudförhandling eller&lt;br&gt;inställer han sig genom ombud då han har förelagts att infinna sig per-&lt;br&gt;sonligen, skall rätten förelägga nytt vite eller förordna, att han skall&lt;br&gt;hämtas till rätten antingen omedelbart eller till senare dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan saken utredas tillfreds- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kan saken utredas tillfreds-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställande, får målet avgöras trots&lt;br&gt;att den tilltalade har inställt sig&lt;br&gt;endast genom ombud eller har&lt;br&gt;uteblivit, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det inte finns anledning att&lt;br&gt;döma till annan påföljd än bö-&lt;br&gt;ter, fängelse i högst tre måna-&lt;br&gt;der, villkorlig dom eller skydds-&lt;br&gt;tillsyn eller sådana påföljder i&lt;br&gt;förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den tilltalade, sedan stäm-&lt;br&gt;ning delgetts honom, har avvikit&lt;br&gt;eller håller sig undan på sådant&lt;br&gt;sätt att han inte kan hämtas till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudförhandlingen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den tilltalade lider av sin-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nessjttkdom eller sinnesslöhet och&lt;br&gt;hans närvaro på grund därav&lt;br&gt;inte är nödvändig.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställande, får målet avgöras trots&lt;br&gt;att den tilltalade har inställt sig&lt;br&gt;endast genom ombud eller har&lt;br&gt;uteblivit, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det inte finns anledning att&lt;br&gt;döma till annan påföljd än bö-&lt;br&gt;ter, fängelse i högst tre måna-&lt;br&gt;der, villkorlig dom eller skydds-&lt;br&gt;tillsyn eller sådana påföljder i&lt;br&gt;förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den tilltalade, sedan stäm-&lt;br&gt;ning delgetts honom, har avvikit&lt;br&gt;eller håller sig undan på sådant&lt;br&gt;sätt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att han inte kan hämtas till hu-&lt;br&gt;vudförhandlingen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den tilltalade lider av en&lt;br&gt;allvarlig psykisk störning och hans&lt;br&gt;närvaro på grund därav inte är&lt;br&gt;nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i andra stycket 1 får fängelse ådömas endast om den&lt;br&gt;tilltalade tidigare har uteblivit från ett rättegångstillfälle för huvudförhand-&lt;br&gt;ling i målet eller då har inställt sig endast genom ombud. Har åtalet efter&lt;br&gt;det tidigare rättegångstillfället utvidgats till att avse ytterligare gärning, får&lt;br&gt;fängelse ådömas endast om anledning fanns att döma till fängelse för de&lt;br&gt;gärningar som åtalet avsåg innan det utvidgades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:747&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de påföljder som anges i andra stycket 1 skall likställas förordnan- Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;de enligt 34 kap. 1 § första stycket 1 brottsbalken. Detta gäller dock inte, Bilaga 2&lt;br&gt;om i samband med förordnandet villkorligt medgiven frihet från&lt;br&gt;fängelsestraff skall förklaras förverkad i fråga om en strafftid som&lt;br&gt;överstiger tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i andra stycket 2 får målet avgöras även om den&lt;br&gt;tilltalade inte har delgetts kallelse till förhandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsfrågor får avgöras trots att den tilltalade har uteblivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1924:323) om verkan av avtal, som&lt;br&gt;slutits under inflytande av rubbad själsverksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1924:323) om verkan av&lt;br&gt;avtal, som slutits under inflytande av rubbad själsverksamhet samt lagen&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om verkan av avtal, som&lt;br&gt;slutits under inflytande av rub-&lt;br&gt;bad själsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon under inflytande av&lt;br&gt;sinnessjukdom, sinnesslöhet eller&lt;br&gt;annan rubbning av själsverksam-&lt;br&gt;heten ingått avtal, vare avtalet&lt;br&gt;ogiltigt, och bäre envar åter vad&lt;br&gt;han mottagit eller utgive, om det&lt;br&gt;ej kan ske, ersättning för dess&lt;br&gt;värde. Dock vare, där ej nedan&lt;br&gt;annorlunda stadgas, den som&lt;br&gt;ingått avtal i sådant sinnestillstånd,&lt;br&gt;ej pliktig att utgiva ersättning i&lt;br&gt;vidare mån än vad han mottagit&lt;br&gt;använts till skäligt underhåll&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller eljest finnes hava för honom&lt;br&gt;medfört nytta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om verkan av avtal, som&lt;br&gt;slutits under påverkan av psykisk&lt;br&gt;störning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal som någon har ingått&lt;br&gt;under påverkan av psykisk stör-&lt;br&gt;ning är ogiltigt. Var och en skall&lt;br&gt;då lämna tillbaka vad han har&lt;br&gt;tagit emot eller, om det inte kan&lt;br&gt;ske, betala ersättning för dess&lt;br&gt;värde. Om inte annat följer av&lt;br&gt;andra stycket är dock den som har&lt;br&gt;ingått avtal i sådant sinnestillstånd,&lt;br&gt;inte skyldig att betala ersättning i&lt;br&gt;vidare mån än vad han mottagit&lt;br&gt;använts till skäligt underhåll&lt;br&gt;eller annars befinns ha medfört&lt;br&gt;nytta för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var den, med vilken avtalet slöts, i god tro, äge han rätt att i den&lt;br&gt;omfattning, som prövas skälig, utbekomma ersättning för den förlust, som&lt;br&gt;föranletts av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1927:77) om försäkringsavtal&lt;br&gt;skall införas två nya paragrafer, 20 a § och 100 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1100 a § finns bestämmelser om&lt;br&gt;förlust av rätt till ersättning från&lt;br&gt;livförsäkring i vissa falk I den mån&lt;br&gt;dessa bestämmelser är tillämpliga,&lt;br&gt;gäller de i stället för bestämmel-&lt;br&gt;serna i 18-20 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon genom brott uppsåt-&lt;br&gt;ligen har dödat den försäkrade&lt;br&gt;eller en förmånstagare, gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna i 15 kap. ärvdabalk-&lt;br&gt;en om förlust av rätt att ta arv&lt;br&gt;eller testamente för gärningsman-&lt;br&gt;nens rätt till försäkringsersättning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;gäller även när någon annars har&lt;br&gt;begått en uppsåtlig gärning som&lt;br&gt;har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. orsakat den försäkrades eller en&lt;br&gt;förmånstagares död,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. innefattat våld på dennes person&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utgjort brott för vilket lindrigare&lt;br&gt;straff än fängelse i ett år inte är&lt;br&gt;föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första och andra&lt;br&gt;styckena om den som har begått&lt;br&gt;ett brott gäller också var och en&lt;br&gt;som har medverkat till brottet&lt;br&gt;såsom sägs i 23 kap. 4 och 5 §§&lt;br&gt;brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har den försäkrade avlidit före ikraftträdandet, skall äldre bestämmel- Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;ser fortfarande tillämpas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1936:81) om skuldebrev skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;r&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aven om en ny borgenär är i god tro, får gäldenären mot honom göra&lt;br&gt;gällande att skuldebrevet är förfalskat, att det på gäldenärens vägnar har&lt;br&gt;utfärdats av någon som saknade behörighet till det eller att det är ogiltigt&lt;br&gt;på grund av att det har kommit till under sådant tvång som anges i 28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1915:218) om avtal och andra&lt;br&gt;ens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare får gäldenären även&lt;br&gt;mot en godtroende borgenär&lt;br&gt;göra gällande att skuldebrevet&lt;br&gt;har utfärdats av någon som var&lt;br&gt;omyndig eller handlade under&lt;br&gt;inflytande av rubbad själsverk-&lt;br&gt;samhet eller inte hade rätt att&lt;br&gt;utfärda skuldebrevet på grund&lt;br&gt;av att en förvaltare enligt föräl-&lt;br&gt;drabalken var förordnad för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättshandlingar på förmögenhetsrätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare får gäldenären även&lt;br&gt;mot en godtroende borgenär&lt;br&gt;göra gällande att skuldebrevet&lt;br&gt;har utfärdats av någon som var&lt;br&gt;omyndig eller handlade under&lt;br&gt;påverkan av psykisk störning eller&lt;br&gt;inte hade rätt att utfärda skul-&lt;br&gt;debrevet på grund av att en&lt;br&gt;förvaltare enligt föräldrabalken&lt;br&gt;var förordnad för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen får gäldenären även mot godtroende borgenär åberopa att&lt;br&gt;skuldebrevet har dödats eller att betalning har fullgjorts genom att&lt;br&gt;fordringsbeloppet har satts ned i allmänt förvar eller att borgenären på&lt;br&gt;grund av preskription eller proklama har förlorat sin talan eller att&lt;br&gt;skuldförhållandet har ändrats genom tvångsackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;l&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:1265.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfordras enligt lag, att avtal&lt;br&gt;eller annan rättshandling/öretav&lt;br&gt;eller eljest bekräftas med vittne&lt;br&gt;får som sådant vittne inte god-&lt;br&gt;kännas den, mot vilken rätts-&lt;br&gt;handlingen skall företas, inte&lt;br&gt;heller den, som är under femton&lt;br&gt;år eller som på grund av psykisk&lt;br&gt;störning, saknar insikt om bety-&lt;br&gt;delsen av sådan bekräftelse. Vad&lt;br&gt;som sagts nu gäller även när vid&lt;br&gt;köp, byte eller gåva av fast eg-&lt;br&gt;endom eller tomträtt överlåta-&lt;br&gt;rens underskrift på fångeshand-&lt;br&gt;lingen styrks av vittne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1946:805) med särskilda bestämmelser&lt;br&gt;angående vittne vid vissa rättshandlingar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1946:805) med särskilda bestämmelser&lt;br&gt;angående vittne vid vissa rättshandlingar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfordras enligt lag, att avtal&lt;br&gt;eller annan rättshandling/öreta-&lt;br&gt;ges eller eljest bekräftas med&lt;br&gt;vittne må som sådant vittne ej&lt;br&gt;godkännas den, mot vilken rätts-&lt;br&gt;handlingen skall företagas, ej&lt;br&gt;heller den, som är under femton&lt;br&gt;år eller som på grund av sinnes-&lt;br&gt;sjukdom, sinnesslöhet eller annan&lt;br&gt;rubbning av själsverksamheten&lt;br&gt;saknar insikt om betydelsen av&lt;br&gt;sådan bekräftelse. Vad som&lt;br&gt;sagts nu gäller även när vid köp,&lt;br&gt;byte eller gåva av fast egendom&lt;br&gt;eller tomträtt överlåtarens un-&lt;br&gt;derskrift på fångeshandlingen&lt;br&gt;styrkes av vittne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har till vittne tagits någon, som enligt vad nu sagts ej är behörig, vare&lt;br&gt;hans vittensbekräftelse utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om testamentsvittne är särskilt stadgat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;L&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1970:1014.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1946:819) om upptagande av ed för&lt;br&gt;rättighets tillvaratagande i utlandet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1946:819) om upptagande av ed för&lt;br&gt;rättighets tillvaratagande i utlandet skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej må ed avläggas av den som&lt;br&gt;är under femton år, eller av den&lt;br&gt;som på grund av sinnessjukdom,&lt;br&gt;sinnesslöhet eller annan rubbning&lt;br&gt;av själsverksamheten finnes sakna&lt;br&gt;erforderlig insikt om edens bety-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ed får inte avläggas av den&lt;br&gt;som är under femton år, eller&lt;br&gt;av den som på grund av en&lt;br&gt;psykisk störning finnes sakna&lt;br&gt;erforderlig insikt om edens bety-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § skadeståndslagen (1972:207)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vållar person- eller&lt;br&gt;sakskada under inflytande av&lt;br&gt;sinnessjukdom eller sinnesslöhet&lt;br&gt;skall ersätta skadan i den mån&lt;br&gt;det är skäligt med hänsyn till&lt;br&gt;hans sinnestillstånd, handlingens&lt;br&gt;beskaffenhet, föreliggande an-&lt;br&gt;svarsförsäkring och andra eko-&lt;br&gt;nomiska förhållanden samt öv-&lt;br&gt;riga omständigheter. Detsamma&lt;br&gt;gäller om någon vållar sådan&lt;br&gt;skada under inflytande av annan&lt;br&gt;rubbning av själsverksamheten och&lt;br&gt;rubbningen icke är självförvållad&lt;br&gt;och tillfällig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vållar person- eller&lt;br&gt;sakskada under påverkan av en&lt;br&gt;allvarlig psykisk störning skall&lt;br&gt;ersätta skadan i den mån det är&lt;br&gt;skäligt med hänsyn till hans sin-&lt;br&gt;nestillstånd, handlingens beskaf-&lt;br&gt;fenhet, föreliggande ansvarsför-&lt;br&gt;säkring och andra ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden samt övriga om-&lt;br&gt;ständigheter. Detsamma gäller&lt;br&gt;om någon vållar sådan skada&lt;br&gt;under påverkan av en annan&lt;br&gt;psykisk störning och störningen&lt;br&gt;inte är självförvållad och tillfäll-&lt;br&gt;ig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;Lagen omtryckt 1975:404.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i namnlagen (1982:670)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 48 § namnlagen(1982:670)&lt;sup&gt;l&lt;/sup&gt;skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är under 18 år&lt;br&gt;görs anmälan eller ansökan i&lt;br&gt;mål eller ärenden enligt denna&lt;br&gt;lag av barnets vårdnadshavare.&lt;br&gt;Har barnet fyllt 12 år får sådan&lt;br&gt;anmälan eller ansökan göras&lt;br&gt;utan barnets samtycke endast&lt;br&gt;om barnet är varaktigt förhind-&lt;br&gt;rat att lämna samtycke på grund&lt;br&gt;av psykisk sjukdom,hämmad för-&lt;br&gt;ståndsutveckling eller psykisk ab-&lt;br&gt;normitet av annat slag eller på&lt;br&gt;grund av något annat liknande&lt;br&gt;förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är under 18 år&lt;br&gt;görs anmälan eller ansökan i&lt;br&gt;mål eller ärenden enligt denna&lt;br&gt;lag av barnets vårdnadshavare.&lt;br&gt;Har barnet fyllt 12 år får sådan&lt;br&gt;anmälan eller ansökan göras&lt;br&gt;utan barnets samtycke endast&lt;br&gt;om barnet är varaktigt förhind-&lt;br&gt;rat att lämna samtycke på grund&lt;br&gt;av psykisk störning e\\er på grund&lt;br&gt;av något annat liknande förhåll-&lt;br&gt;ande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;l&lt;/sup&gt;Lagen omtryckt 1982:1134.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över de remissinstanser som har yttrat sig över&lt;br&gt;departementspromemorian (Ds 1990:75) Förverkande av rätt&lt;br&gt;att ta arv m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av hovrätten över&lt;br&gt;Skåne och Blekinge, Göteborgs tingsrätt, Riksåklagaren, Socialstyrelsen,&lt;br&gt;Försäkringsinspektionen, Kammarkollegiet, Juridiska fakultetsstyrelsen vid&lt;br&gt;Uppsala universitet, Riksdagens ombudsmän (JO), Sveriges Advokatsam-&lt;br&gt;fund, Föreningen Jurister vid Sveriges Allmänna advokatbyråer, Svenska&lt;br&gt;Läkaresällskapet, Sveriges Försäkringsförbund, Folksam, Ar-&lt;br&gt;betsmarknadens Försäkringsaktiebolag (AFA), Statens löne- och&lt;br&gt;pensionsverk (SPV), Kommunernas Försäkringsaktiebolag (KFA),&lt;br&gt;Försäkringsjuridiska föreningen, Sveriges Akademikers Centralorganisation&lt;br&gt;(SACO), Centerkvinnorna, Folkpartiets Kvinnoförbund, Moderata&lt;br&gt;Kvinnoförbundet samt Begravningsföreningen Fonus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Psykiatriska nämnden, Sveriges domareförbund, Svenska psykiatriska&lt;br&gt;föreningen, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation (TCO), Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund,&lt;br&gt;Svenska Kvinnors Vänsterförbund, Handikappförbundens Centralkommitté&lt;br&gt;(HCK), De Handikappades Riksförbund (DHR) och Riksförbundet för&lt;br&gt;Social och Mental Hälsa (RSMH) har beretts tillfälle att avge yttranden&lt;br&gt;men har avstått från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Lagrådsremissens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3, 5 och 5 a §§ och 11 kap. 4 §&lt;br&gt;föräldrabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Makar må ej adoptera annor-&lt;br&gt;ledes än gemensamt. Dock må&lt;br&gt;ena maken ensam antaga adop-&lt;br&gt;tivbarn, där den andre vistas å&lt;br&gt;okänd ort eller är sinnessjuk eller&lt;br&gt;sinnesslö, ävensom eljest med den&lt;br&gt;andres samtycke adoptera den-&lt;br&gt;nes barn eller adoptivbarn eller&lt;br&gt;ock eget barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Makar får inte adoptera annat&lt;br&gt;än gemensamt. Den ena maken&lt;br&gt;får dock ensam anta adoptiv-&lt;br&gt;barn, om den andre vistas på&lt;br&gt;okänd ort eller lider av en all-&lt;br&gt;varlig psykisk störning. Den ena&lt;br&gt;maken får också annars med den&lt;br&gt;andres samtycke adoptera den-&lt;br&gt;nes barn eller adoptivbarn eller&lt;br&gt;eget barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fyllt tolv år får inte adopteras utan eget samtycke.&lt;br&gt;Sådant samtycke behövs dock inte, om den som skall adopteras&lt;br&gt;1. är under sexton år och det skulle skada honom eller henne att bli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillfrågad, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är varaktigt förhindrad att&lt;br&gt;lämna samtycke på grund av&lt;br&gt;psykisk sjukdom, hämmad för-&lt;br&gt;ståndsutveckling eller psykisk ab-&lt;br&gt;normitet av annat slag eller på&lt;br&gt;grund av något annat liknande&lt;br&gt;förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är varaktigt förhindrad att&lt;br&gt;lämna samtycke på grund av en&lt;br&gt;psykisk störning eller på grund av&lt;br&gt;något annat liknande förhål-&lt;br&gt;lande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;falken omtryckt 1990:1526.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1991/91. Sami. 1. Nr 194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte har fyllt arton år får ej adopteras utan föräldrarnas&lt;br&gt;samtycke. Moderns samtycke skall ha lämnats sedan hon har återhämtat&lt;br&gt;sig tillräckligt efter nedkomsten. Vid adoption av någon annans adoptiv-&lt;br&gt;barn skall i stället samtycke inhämtas från barnets adoptivföräldrar eller,&lt;br&gt;om en adoptivförälder är gift med någon av barnets föräldrar, från båda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessa makar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtycke enligt första stycket&lt;br&gt;behövs ej av den som är sinnes-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjuk, sinnesslö, utan del i vårdna-&lt;br&gt;den eller på okänd ort. Är detta&lt;br&gt;fallet beträffande var och en av&lt;br&gt;dem som enligt första stycket&lt;br&gt;skall samtycka till adoptionen,&lt;br&gt;skall i stället samtycke inhämtas&lt;br&gt;från barnets förmyndare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtycke enligt första stycket&lt;br&gt;behövs ej av den som lider av en&lt;br&gt;allvarlig psykisk störning eller är&lt;br&gt;utan del i vårdnaden eller på&lt;br&gt;okänd ort. Är detta fallet be-&lt;br&gt;träffande var och en av dem&lt;br&gt;som enligt första stycket skall&lt;br&gt;samtycka till adoptionen, skall i&lt;br&gt;stället samtycke inhämtas från&lt;br&gt;barnets förmyndare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon på grund av sjuk-&lt;br&gt;dom, hämmad förståndsutveckling&lt;br&gt;försvagat hälsotillstånd eller&lt;br&gt;liknande förhållande behöver&lt;br&gt;hjälp med att bevaka sin rätt,&lt;br&gt;förvalta sin egendom eller sörja&lt;br&gt;för sin person, skall rätten, om&lt;br&gt;det behövs, förordna god man&lt;br&gt;för honom eller henne. Förord-&lt;br&gt;nande får inte meddelas utan&lt;br&gt;samtycke av den för vilken god&lt;br&gt;man skall utses, om inte den&lt;br&gt;enskildes tillstånd hindrar att&lt;br&gt;hans eller hennes mening in-&lt;br&gt;hämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon på grund av sjuk-&lt;br&gt;dom, psykisk störning försvagat&lt;br&gt;hälsotillstånd eller liknande för-&lt;br&gt;hållande behöver hjälp med att&lt;br&gt;bevaka sin rätt, förvalta sin&lt;br&gt;egendom eller sörja för sin per-&lt;br&gt;son, skall rätten, om det behövs,&lt;br&gt;förordna god man för honom&lt;br&gt;eller henne. Förordnande får&lt;br&gt;inte meddelas utan samtycke av&lt;br&gt;den för vilken god man skall&lt;br&gt;utses, om inte den enskildes&lt;br&gt;tillstånd hindrar att hans eller&lt;br&gt;hennes mening inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag trader i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i ärvdabalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 kap. 4 §, 13 kap. 2 § och 15 kap. 1 och 3&lt;br&gt;§§ ärvdabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till testamentsvittne m&amp;lt;5 ej&lt;br&gt;tagas den som är under femton&lt;br&gt;år eller på grund av sinnessjuk-&lt;br&gt;dom, sinnesslöhet eller annan&lt;br&gt;rubbning av själsverksamheten&lt;br&gt;saknar insikt om betydelsen av&lt;br&gt;vittnesbekräftelsen, ej heller&lt;br&gt;testators make eller den som&lt;br&gt;med honom är i rätt upp- eller&lt;br&gt;nedstigande skyldskap eller svå-&lt;br&gt;gerlag eller är hans syskon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej må någon tagas till vittne vid&lt;br&gt;förordnande till honom själv,&lt;br&gt;hans make eller någon, vilken&lt;br&gt;med honom är i skyldskap eller&lt;br&gt;svågerlag som nyss är sagt. För-&lt;br&gt;ordnande att vara testaments-&lt;br&gt;exekutör medför dock ej hinder&lt;br&gt;att vara vittne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åberopas testamentsvittne till bevis&lt;br&gt;balken är stadgat om sådant bevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till testamentsvittne får inte&lt;br&gt;tas den som är under femton år&lt;br&gt;eller på grund av en psykisk stör-&lt;br&gt;ning saknar insikt om betydelsen&lt;br&gt;av vittnesbekräftelsen, inte hel-&lt;br&gt;ler testators make eller den som&lt;br&gt;står i rätt upp- eller nedstigande&lt;br&gt;släktskap eller svågerlag ft’Z/ ho-&lt;br&gt;nom eller är hans syskon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen får tas till vittne vid för-&lt;br&gt;ordnande till honom själv, hans&lt;br&gt;make eller någon som står i så-&lt;br&gt;dant släktskap eller svågerlag till&lt;br&gt;honom som nyss är sagt. För-&lt;br&gt;ordnande att vara testaments-&lt;br&gt;exekutör medför dock inte hin-&lt;br&gt;der att vara vittne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i rättegång, gäller vad i rättegångs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;balken omtryckt 1981:359.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Testamente är ej gällande, om&lt;br&gt;det upprättats under inflytande&lt;br&gt;av sinnessjukdom, sinnesslöhet&lt;br&gt;eller annan rubbning av själsverk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett testamente gäller inte, om det&lt;br&gt;har upprättats under påverkan av&lt;br&gt;en psykisk störning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej må någon taga arv eller testa-&lt;br&gt;mente efter den som han genom&lt;br&gt;brottslig gärning uppsåtligen bragt&lt;br&gt;om livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dräper han sålunda någon, som&lt;br&gt;är arvinge eller testamentstagare&lt;br&gt;efter annan, äger han ej bättre rätt&lt;br&gt;till arv eller testamente efter denne&lt;br&gt;än om den dräpte levat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad nu sagts skall ej gälla, om&lt;br&gt;gärningsmannen var under femton&lt;br&gt;år eller handlat under inflytande&lt;br&gt;av sådan själslig abnormitet, som&lt;br&gt;avses i 30 kap. 6 § brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som genom brott uppsåtlig-&lt;br&gt;en har dödat någon får inte ta arv&lt;br&gt;eller testamente efter denne. År den&lt;br&gt;dödade arvinge eller testa-&lt;br&gt;mentstagare efter någon annan, får&lt;br&gt;gärningsmannen inte bättre rätt till&lt;br&gt;arv eller testamente efter denne än&lt;br&gt;om den dödade hade levt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;gäller även när någon annars har&lt;br&gt;orsakat någon annans död genom&lt;br&gt;en uppsåtlig gärning som innefattat&lt;br&gt;våld på dennes person och utgjort&lt;br&gt;brott för vilket lindrigare straff än&lt;br&gt;fängelse i ett år inte är föreskrivet.&lt;br&gt;Lika med våld anses att försätta&lt;br&gt;någon i vanmakt eller annat så-&lt;br&gt;dant tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första och andra&lt;br&gt;styckena gäller inte, om gärnings-&lt;br&gt;mannen var under femton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första och andra&lt;br&gt;styckena gäller inte heller, om det&lt;br&gt;föreligger synnerliga skäl däremot&lt;br&gt;med hänsyn till gärningens beskaf-&lt;br&gt;fenhet. Vid bedömningen skall&lt;br&gt;också beaktas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:35.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;om gärningsmannen begick&lt;br&gt;gärningen under påverkan av en&lt;br&gt;allvarlig psykisk störning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om gärningsmannen var under&lt;br&gt;arton år och hans handlande stod&lt;br&gt;i samband med uppenbart bris-&lt;br&gt;tande utveckling erfarenhet eller&lt;br&gt;omdömesförmåga hos honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i 1 och 2 §§ är sagt om&lt;br&gt;förövare av brottslig gärning gäll-&lt;br&gt;er envar som medverkat till&lt;br&gt;brottet såsom i 23 kap. 4 och 5&lt;br&gt;§§ brottsbalken sägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 1 och 2 §§ om&lt;br&gt;den som har begått ett brott gäller&lt;br&gt;också var och en som har med-&lt;br&gt;verkat till brottet såsom sägs i&lt;br&gt;23 kap. 4 och 5 §§ brotts-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Har gärningen begåtts före ikraftträdandet, skall 15 kap. 1 § i dess&lt;br&gt;äldre lydelse fortfarande tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i jordabalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 18 kap. 3 § jordabalken skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;r&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1 och 2 §§ äger ej tillämpning, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. handling på vilken äganderätten grundats är förfalskad eller på rätte&lt;br&gt;ägarens vägnar utfärdad av någon som saknade behörighet därtill eller är&lt;br&gt;ogiltig såsom tillkommen under sådant tvång som avses i 28 § lagen&lt;br&gt;(1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens&lt;br&gt;område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. rätte ägaren, när han utfär-&lt;br&gt;dade den handling på vilken&lt;br&gt;äganderätten grundats, var i&lt;br&gt;konkurs eller, omyndig eller&lt;br&gt;handlade under inflytande av&lt;br&gt;rubbad själsverksamhet eller inte&lt;br&gt;hade rådighet över den fasta&lt;br&gt;egendomen på grund av att en&lt;br&gt;förvaltare enligt föräldrabalken&lt;br&gt;var förordnad för honom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. rätte ägaren, när han utfär-&lt;br&gt;dade den handling på vilken&lt;br&gt;äganderätten grundats, var i&lt;br&gt;konkurs eller omyndig eller&lt;br&gt;handlade under påverkan av en&lt;br&gt;psykisk störning eller inte hade&lt;br&gt;rådighet över den fasta egendo-&lt;br&gt;men på grund av att en förval-&lt;br&gt;tare enligt föräldrabalken var&lt;br&gt;förordnad för honom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förvärvet enligt lag är ogiltigt, enär det icke skett i föreskriven form&lt;br&gt;eller med iakttagande av andra föreskrivna villkor eller med samtycke av&lt;br&gt;någon vars rätt beröres eller med stöd av tillstånd eller annan åtgärd av&lt;br&gt;domstol eller annan myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:1257.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 §, 21 kap. 3 §, 36 kap, 4 och 13 §§&lt;br&gt;samt 46 kap. 15 § rättegångsbalken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 5&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandling vid domstol skall vara offentlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan det antagas att vid förhandling kommer att förebringas uppgift, för&lt;br&gt;vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen (1980:&lt;br&gt;100) må rätten, om det bedömes vara av synnerlig vikt att uppgiften ej&lt;br&gt;röjes, förordna att förhandlingen i vad den angår uppgiften skall hållas&lt;br&gt;inom stängda dörrar. Även i annat fall må förhandling hållas inom&lt;br&gt;stängda dörrar, om sekretessen gäller enligt 7 kap. 22 §, 8 kap. 17 § eller&lt;br&gt;9 kap. 15 eller 16 § sekretesslagen eller, i vad avser domstolsförhandling&lt;br&gt;under förundersökning i brottmål eller därmed likställt mål eller ärende,&lt;br&gt;enligt 5 kap. 1 § eller 9 kap. 17 § samma lag. Förhandling skall alltid&lt;br&gt;hållas inom stängda dörrar, om sekretessen gäller enligt 9 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket samma lag och det skulle strida mot avtal som avses där att&lt;br&gt;uppgiften röjes vid förhandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhör med den som är under &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förhör med den som är under&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;femton år eller lider av sinnes-&lt;br&gt;sjukdom, sinnesslöhet eller annan&lt;br&gt;rubbning av själsverksamheten må&lt;br&gt;hållas inom stängda dörrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;femton år eller lider av en psy-&lt;br&gt;kisk störning får hållas inom&lt;br&gt;stängda dörrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är eljest för särskilt fall föreskrivet, att förhandling må hållas inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stängda dörrar, vare det gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sin talans förberedande och utförande må den misstänkte biträdas&lt;br&gt;av försvarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1990:319.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1983:920.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarare utses av den miss-&lt;br&gt;tänkte. Är den misstänkte under&lt;br&gt;aderton år eller sinnessjuk eller&lt;br&gt;sinnesslö, utses försvarare av den&lt;br&gt;som har vårdnaden om honom.&lt;br&gt;Har den misstänkte för sig ställt&lt;br&gt;rättegångsombud, anses om-&lt;br&gt;budet som försvarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarare utses av den miss-&lt;br&gt;tänkte. Är den misstänkte under&lt;br&gt;aderton år eller lider han av en&lt;br&gt;allvarlig psykisk störning, utses&lt;br&gt;försvarare av den som har vård-&lt;br&gt;naden om honom. Har den&lt;br&gt;misstänkte för sig ställt rätte-&lt;br&gt;gångsombud, anses ombudet&lt;br&gt;som försvarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person får inte vara försvarare, om han har eller har haft uppdrag&lt;br&gt;åt den misstänkte eller ekonomiska förbindelser med denne och omstän-&lt;br&gt;digheterna är ägnade att minska förtroendet för hans förmåga att iaktta&lt;br&gt;vad som åligger en försvarare enligt 7 § första stycket. Om försvarare&lt;br&gt;gäller i övrigt 12 kap. 2-5 §§ samt 6 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den som åberopas till vitt-&lt;br&gt;ne under femton år eller lider&lt;br&gt;han av sinnessjukdom, sin-&lt;br&gt;nesslöhet eller annan rubbning av&lt;br&gt;själsverksamheten, pröve rätten&lt;br&gt;med hänsyn till omständigheter-&lt;br&gt;na, om han zn&amp;lt;5 höras som vitt-&lt;br&gt;ne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är den som åberopas till vitt-&lt;br&gt;ne under femton år eller lider&lt;br&gt;han av en psykisk störning prövar&lt;br&gt;rätten med hänsyn till omstän-&lt;br&gt;digheterna, om han får höras&lt;br&gt;som vittne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ed må ej avläggas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som är under femton&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som på grund av sinnes-&lt;br&gt;sjukdom, sinnesslöhet eller annan&lt;br&gt;rubbning av själsverksamheten&lt;br&gt;finnes sakna erforderlig insikt&lt;br&gt;om betydelsen av ed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej heller må i brottmål ed avläggas&lt;br&gt;som avses i 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ed får inte avläggas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som är under femton&lt;br&gt;år; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som på grund av en&lt;br&gt;psykisk störning befinns sakna&lt;br&gt;erforderlig insikt om betydelsen&lt;br&gt;av ed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av någon den tilltalade närstående,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1975:1288.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1991/91. Sami. 1. Nr 194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uteblir den tilltalade från rättegångstillfälle för huvudförhandling eller&lt;br&gt;inställer han sig genom ombud då han har förelagts att infinna sig per-&lt;br&gt;sonligen, skall rätten förelägga nytt vite eller förordna, att han skall&lt;br&gt;hämtas till rätten antingen omedelbart eller till senare dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan saken utredas tillfredsställande, får målet avgöras trots att den&lt;br&gt;tilltalade har inställt sig endast genom ombud eller har uteblivit, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det inte finns anledning att döma till annan påföljd än böter, fängelse&lt;br&gt;i högst tre månader, villkorlig dom eller skyddstillsyn eller sådana&lt;br&gt;påföljder i förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den tilltalade, sedan stämning delgetts honom, har avvikit eller håller&lt;br&gt;sig undan på sådant sätt att han inte kan hämtas till huvudförhandlingen&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den tilltalade lider av en&lt;br&gt;allvarlig psykisk störning och hans&lt;br&gt;närvaro på grund därav inte är&lt;br&gt;nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den tilltalade lider av sin-&lt;br&gt;nessjukdom eller sinnesslöhet och&lt;br&gt;hans närvaro på grund därav&lt;br&gt;inte är nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i andra stycket 1 får fängelse ådömas endast om den&lt;br&gt;tilltalade tidigare har uteblivit från ett rättegångstillfälle för huvudförhand-&lt;br&gt;ling i målet eller då har inställt sig endast genom ombud. Har åtalet efter&lt;br&gt;det tidigare rättegångstillfället utvidgats till att avse ytterligare gärning, får&lt;br&gt;fängelse ådömas endast om anledning fanns att döma till fängelse för de&lt;br&gt;gärningar som åtalet avsåg innan det utvidgades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de påföljder som anges i andra stycket 1 skall likställas förordnan-&lt;br&gt;de enligt 34 kap. 1 § första stycket 1 brottsbalken. Detta gäller dock inte,&lt;br&gt;om i samband med förordnandet villkorligt medgiven frihet&lt;br&gt;fängelsestraff skall förklaras förverkad i fråga om en strafftid&lt;br&gt;överstiger tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i andra stycket 2 får målet avgöras även om&lt;br&gt;tilltalade inte har delgetts kallelse till förhandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsfrågor får avgöras trots att den tilltalade har uteblivit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:747.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1924:323) om verkan av avtal, som&lt;br&gt;slutits under inflytande av rubbad själsverksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1924:323) om verkan av&lt;br&gt;avtal, som slutits under inflytande av rubbad själsverksamhet samt lagen&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om verkan av avtal, som&lt;br&gt;slutits under inflytande av rub-&lt;br&gt;bad själsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om verkan av avtal, som&lt;br&gt;slutits under påverkan av en&lt;br&gt;psykisk störning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon under inflytande av&lt;br&gt;sinnessjukdom, sinnesslöhet eller&lt;br&gt;annan rubbning av själsverksam-&lt;br&gt;heten ingått avtal, vare avtalet&lt;br&gt;ogiltigt, och bäre envar åter vad&lt;br&gt;han mottagit eller utgive, om det&lt;br&gt;ej kan ske, ersättning för dess&lt;br&gt;värde. Dock vare, där ej nedan&lt;br&gt;annorlunda stadgas, den, som&lt;br&gt;ingått avtal i sådant sinnestill-&lt;br&gt;stånd, ej pliktig att utgiva ersätt-&lt;br&gt;ning i vidare mån än vad han&lt;br&gt;mottagit använts till skäligt un-&lt;br&gt;derhåll eller eljest finnes hava för&lt;br&gt;honom medfört nytta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var den, med vilken avtalet slöts,&lt;br&gt;omfattning, som prövas skälig, utbekc&lt;br&gt;föranletts av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal som någon har ingått&lt;br&gt;under påverkan av en psykisk stör-&lt;br&gt;ning är ogiltigt. Var och en skall&lt;br&gt;dä lämna tillbaka vad han har&lt;br&gt;tagit emot eller, om det inte kan&lt;br&gt;ske, betala ersättning för dess&lt;br&gt;värde. Om inte annat följer av&lt;br&gt;andra stycket är dock den som&lt;br&gt;har ingått avtal i sådant sinnes-&lt;br&gt;tillstånd, inte skyldig att betala&lt;br&gt;ersättning i vidare mån än vad&lt;br&gt;han mottagit använts till skäligt&lt;br&gt;underhåll eller annars befinns ha&lt;br&gt;medfört nytta för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i god tro, äge han rätt att i den&lt;br&gt;mma ersättning för den förlust, som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1927:77) om försäkringsavtal&lt;br&gt;skall införas två nya paragrafer, 20 a § och 100 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1100 a § finns bestämmelser om&lt;br&gt;förlust av rätt till ersättning från&lt;br&gt;livförsäkring i vissa falL I den mån&lt;br&gt;dessa bestämmelser är tillämpliga,&lt;br&gt;gäller de i stället för bestämmel-&lt;br&gt;serna i 18-20 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon genom brott uppsåt-&lt;br&gt;ligen har dödat försäkringstagaren,&lt;br&gt;den försäkrade eller en förmåns-&lt;br&gt;tagare, gäller bestämmelserna i 15&lt;br&gt;kap. ärvdabalken om förlust av&lt;br&gt;rätt att ta arv eller testamente för&lt;br&gt;gärningsmannens rätt till försäk-&lt;br&gt;ringen eller försäkringsersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;gäller även när någon annars har&lt;br&gt;orsakat försäkringstagarens, den&lt;br&gt;försäkrades eller en förmånstagares&lt;br&gt;död genom en uppsåtlig gärning&lt;br&gt;som innefattat våld på dennes&lt;br&gt;person och utgjort brott för vilket&lt;br&gt;lindrigare straff än fängelse i ett år&lt;br&gt;inte är föreskrivet. Lika med våld&lt;br&gt;anses att försätta någon i vanmakt&lt;br&gt;eller annat sådant tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första och andra&lt;br&gt;styckena om den som har begått&lt;br&gt;ett brott gäller också var och en&lt;br&gt;som har medverkat till brottet&lt;br&gt;såsom sägs i 23 kap. 4 och 5 §§&lt;br&gt;brottsbalken.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. De nya bestämmelserna tillämpas endast om gärningen har begåtts Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;efter ikraftträdandet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1936:81) om skuldebrev.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 17 § lagen (1936:81) om skuldebrev skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 S&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aven om en ny borgenär är i god tro, får gäldenären mot honom göra&lt;br&gt;gällande att skuldebrevet är förfalskat, att det på gäldenärens vägnar har&lt;br&gt;utfärdats av någon som saknade behörighet till det eller att det är ogiltigt&lt;br&gt;på grund av att det har kommit till under sådant tvång som anges i 28 §&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1915:218) om avtal och andra&lt;br&gt;ens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare får gäldenären även&lt;br&gt;mot en godtroende borgenär&lt;br&gt;göra gällande att skuldebrevet&lt;br&gt;har utfärdats av någon som var&lt;br&gt;omyndig eller handlade under&lt;br&gt;inflytande av rubbad själsverk-&lt;br&gt;samhet eller inte hade rätt att&lt;br&gt;utfärda skuldebrevet på grund&lt;br&gt;av att en förvaltare enligt för-&lt;br&gt;äldrabalken var förordnad för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättshandlingar på förmögenhetsrätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare får gäldenären även&lt;br&gt;mot en godtroende borgenär&lt;br&gt;göra gällande att skuldebrevet&lt;br&gt;har utfärdats av någon som var&lt;br&gt;omyndig eller handlade under&lt;br&gt;påverkan av en psykisk störning&lt;br&gt;eller inte hade rätt att utfärda&lt;br&gt;skuldebrevet på grund av att en&lt;br&gt;förvaltare enligt föräldrabalken&lt;br&gt;var förordnad för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen får gäldenären även mot en godtroende borgenär åberopa att&lt;br&gt;skuldebrevet har dödats eller att betalning har fullgjorts genom att&lt;br&gt;fordringsbeloppet har satts ned i allmänt förvar eller att borgenären på&lt;br&gt;grund av preskription eller proklama har förlorat sin talan eller att&lt;br&gt;skuldförhållandet har ändrats genom tvångsackord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:1265.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1946:805) med särskilda bestämmelser&lt;br&gt;angående vittne vid vissa rättshandlingar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1946:805) med särskilda bestämmelser&lt;br&gt;angående vittne vid vissa rättshandlingar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfordras enligt lag, att avtal&lt;br&gt;eller annan rättshandling/öreta-&lt;br&gt;ges eller eljest bekräftas med&lt;br&gt;vittne må som sådant vittne ej&lt;br&gt;godkännas den, mot vilken rätts-&lt;br&gt;handlingen skall företagas, ej hel-&lt;br&gt;ler den, som är under femton år&lt;br&gt;eller som på grund av sinnes-&lt;br&gt;sjukdom, sinnesslöhet eller annan&lt;br&gt;rubbning av själsverksamheten&lt;br&gt;saknar insikt om betydelsen av&lt;br&gt;sådan bekräftelse. Vad som&lt;br&gt;sagts nu gäller även när vid köp,&lt;br&gt;byte eller gåva av fast egendom&lt;br&gt;eller tomträtt överlåtarens un-&lt;br&gt;derskrift på fångeshandlingen&lt;br&gt;styrkes av vittne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfordras enligt lag, att avtal&lt;br&gt;eller annan rättshandling/öretos&lt;br&gt;eller eljest bekräftas med vittne&lt;br&gt;får som sådant vittne inte god-&lt;br&gt;kännas den, mot vilken rätts-&lt;br&gt;handlingen skall företas, inte&lt;br&gt;heller den, som är under femton&lt;br&gt;år eller som på grund av en&lt;br&gt;psykisk störning saknar insikt om&lt;br&gt;betydelsen av sådan bekräftelse.&lt;br&gt;Vad som sagts nu gäller även&lt;br&gt;när vid köp, byte eller gåva av&lt;br&gt;fast egendom eller tomträtt&lt;br&gt;överlåtarens underskrift på&lt;br&gt;fångeshandlingen styrks av vitt-&lt;br&gt;ne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har till vittne tagits någon, som enligt vad nu sagts ej är behörig, vare&lt;br&gt;hans vittnesbekräftelse utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om testamentsvittne är särskilt stadgat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;r&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1970:1014.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1946:819) om upptagande av ed för&lt;br&gt;rättighets tillvaratagande i utlandet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1946:819) om upptagande av ed för&lt;br&gt;rättighets tillvaratagande i utlandet skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej må ed avläggas av den som&lt;br&gt;är under femton år, eller av den&lt;br&gt;som på grund av sinnessjukdom,&lt;br&gt;sinnesslöhet eller annan rubbning&lt;br&gt;av själsverksamheten finnes sakna&lt;br&gt;erforderlig insikt om edens bety-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ed får inte avläggas av den&lt;br&gt;som är under femton år, eller&lt;br&gt;av den som på grund av en&lt;br&gt;psykisk störning befinns sakna&lt;br&gt;erforderlig insikt om edens bety-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § skadeståndslagen (1972:207)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vållar person- eller&lt;br&gt;sakskada under inflytande av&lt;br&gt;sinnessjukdom eller sinnesslöhet&lt;br&gt;skall ersätta skadan i den mån&lt;br&gt;det är skäligt med hänsyn till&lt;br&gt;hans sinnestillstånd, handlingens&lt;br&gt;beskaffenhet, föreliggande an-&lt;br&gt;svarsförsäkring och andra eko-&lt;br&gt;nomiska förhållanden samt övri-&lt;br&gt;ga omständigheter. Detsamma&lt;br&gt;gäller om någon vållar sådan&lt;br&gt;skada under inflytande av annan&lt;br&gt;rubbning av själsverksamheten och&lt;br&gt;rubbningen icke är självförvållad&lt;br&gt;och tillfällig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vållar person- eller&lt;br&gt;sakskada under påverkan av en&lt;br&gt;allvarlig psykisk störning skall&lt;br&gt;ersätta skadan i den mån det är&lt;br&gt;skäligt med hänsyn till hans sin-&lt;br&gt;nestillstånd, handlingens beskaf-&lt;br&gt;fenhet, föreliggande ansvarsför-&lt;br&gt;säkring och andra ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden samt övriga om-&lt;br&gt;ständigheter. Detsamma gäller&lt;br&gt;om någon vållar sådan skada&lt;br&gt;under påverkan av en annan&lt;br&gt;psykisk störning och störningen&lt;br&gt;inte är självförvållad och tillfäl-&lt;br&gt;lig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;*Lagen omtryckt 1975:404.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i namnlagen (1982:670)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 48 § namnlagen(1982:670)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är under 18 år&lt;br&gt;görs anmälan eller ansökan i&lt;br&gt;mål eller ärenden enligt denna&lt;br&gt;lag av barnets vårdnadshavare.&lt;br&gt;Har barnet fyllt 12 år får sådan&lt;br&gt;anmälan eller ansökan göras&lt;br&gt;utan barnets samtycke endast&lt;br&gt;om barnet är varaktigt förhind-&lt;br&gt;rat att lämna samtycke på grund&lt;br&gt;av psykisk sjukdom, hämmad för-&lt;br&gt;ståndsutveckling eller psykisk ab-&lt;br&gt;normitet av annat slag eller på&lt;br&gt;grund av något annat liknande&lt;br&gt;förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är under 18 år&lt;br&gt;görs anmälan eller ansökan i&lt;br&gt;mål eller ärenden enligt denna&lt;br&gt;lag av barnets vårdnadshavare.&lt;br&gt;Har barnet fyllt 12 år får sådan&lt;br&gt;anmälan eller ansökan göras&lt;br&gt;utan barnets samtycke endast&lt;br&gt;om barnet är varaktigt förhind-&lt;br&gt;rat att lämna samtycke på grund&lt;br&gt;av en psykisk störning eller på&lt;br&gt;grund av något annat liknande&lt;br&gt;förhållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;Lagen omtryckt 1982:1134.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h1&gt;Lagrådet&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-05-06&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Prop. 1990/91:194&lt;br&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt O. Hamdahl, regeringsrådet Bertil&lt;br&gt;Werner, justitierådet Ulf Gad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 2 maj 1991 har regeringen&lt;br&gt;på hemställan av statsrådet Freivalds beslutat inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Per-Anders&lt;br&gt;Broqvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehäll &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1991 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Allmän motivering&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Regler om förverkande av rätt till arv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och försäkringsersättning m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 Nuvarande ordning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 Reformbehovet&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3 Utvidgning av reglerna om förverkande av rätten att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ta arv eller testamente &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.4 Undantag från reglerna om förverkande av rätten att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ta arv eller testamente &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.5 Förverkande av rätt till försäkringsersättning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.6 Bodelning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Terminologin för personer med psykiska störningar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.1 Propositionen om psykiatrisk tvångsvård, m.m.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.2 Ny terminologi inom civilrätten&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2.3 Ny terminologi inom processrätten&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Ikraftträdande m.m.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Kostnader och resursbehov&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Upprättade lagförslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Specialmotivering&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Allmänt om de föreslagna lagändringarna&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Förslaget&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;föräldrabalken&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Förslaget&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;ärvdabalken&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Förslaget&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;jordabalken&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Förslaget&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;rättegångsbalken&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 Förslaget&amp;nbsp;till&amp;nbsp;lag&amp;nbsp;om&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;i&amp;nbsp;lagen (1924:323) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkan av avtal, som slutits under inflytande av rubbad&lt;br&gt;själsverksamhet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1927:77) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsavtal &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1936:81) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skuldebrev &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1946:805) med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda bestämmelser angående vittne vid vissa&lt;br&gt;rättshandlingar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1946:819) om&lt;br&gt;upptagande av ed för rättighets tillvaratagande i utlandet 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.11 Förslaget till lag om ändring i skadestånds-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1972:207) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.12 Förslaget till lag om ändring i namnlagen (1982:670)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;100&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;5 Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 Prop. 1990/91:194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av departementspromemorian (Ds 1990:75)&lt;br&gt;Förverkande av rätt att ta arv m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Departementspromemorians lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Utdrag ur protokoll vid lagrådets sammanträde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 6 maj 1991&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;101&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;gotab 98786, Stockholm 1991&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionn framlagada förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i>1990/91:LU32</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionn framlagada förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-05-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-05-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-05-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-06-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Folkpartiet liberalerna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 01:24:19</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE03194</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:32</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 01:24:19</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE03194</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__194.pdf</filnamn>
<filstorlek>3286011</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om förverkande av rätt att ta arv, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/74E99CD7-6F60-4780-9FBB-E2D5BA0998EB</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:LU32</uppgift>
<ref_dok_id>GE01LU32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Uppskov med behandlingen av vissa ärenden</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:LU11</uppgift>
<ref_dok_id>GF01LU11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Förverkande av rätt att ta arv m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:194&lt;br/&gt;
Förverkande av rätt att ta arv, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02L31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:194 Förverkande av rätt att ta arv,  m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Harding Olson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:194&lt;br/&gt;
Förverkande av rätt att ta arv, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02L31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:194 Förverkande av rätt att ta arv,  m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Harding Olson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>