<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2242201</hangar_id>
 <dok_id>GE03191</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>191</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:191</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>191</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-04-19 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:40:54</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:01:42</publicerad>
 <titel>om vissa livsmedelspolitiska frågor</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03191/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03191</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE03191</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91:191&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om vissa livsmedelspolitiska frågor&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03191/prop_199091__191-1.png" style="width:36pt;height:46pt;"/&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1990/91:191&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag&lt;br&gt;ur regeringsprotokollet den 19 april 1991 för den åtgärd och de ändamål&lt;br&gt;som framgår av föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mats Hellström&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås sådana tekniska och nivåmässiga anpassningar av&lt;br&gt;gränsskyddet som behövs för att avvecklingen av den interna marknadsreg-&lt;br&gt;leringen för jordbruksprodukter skall få avsedd effekt. För gränsskyddade&lt;br&gt;produkter föreslås att referenspriser införs, mot vilka gränsskyddet skall&lt;br&gt;avvägas. För att ta bort en del av det överskydd som bildas till följd av den&lt;br&gt;livsmedelspolitiska reformen föreslås att referenspriserna anpassas mot de&lt;br&gt;marknadspriser som bildas efter en intern avreglering. Detta innebär en&lt;br&gt;nedjustering med i genomsnitt 5 %, vilket motsvarar ca 10 % på gränsskyd-&lt;br&gt;det. Prisövervakningen intensifieras för att följa att effekterna når fram till&lt;br&gt;konsumenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att tillfälliga och riktade justeringar av gränsskyddet skall&lt;br&gt;användas i syfte att bibehålla en import.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås också att 555 milj.kr. anvisas för att betala av den rörliga&lt;br&gt;kredit som finansierar 1990 års spannmålsexport, att 60 milj.kr. tillförs&lt;br&gt;skördeskadefonden och att ramen för anläggningsstödet höjs med 100&lt;br&gt;milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom läggs förslag om att en rörlig kredit på 50 milj.kr. skall&lt;br&gt;disponeras för jordfondsändamål under budgetåren 1990/91 och 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vissa lagstiftningsfrågor tas upp. Bl.a. föreslås i en särskild lag&lt;br&gt;bestämmelser om uppgiftsskyldighet för näringsidkare inom livsmedels-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 191&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om uppgiftsskyldighet för näringsidkare inom&lt;br&gt;livsmedelsområdet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Med stöd av denna lag får uppgifter samlas in för att belysa&lt;br&gt;förhållandena och följa effekterna av avregleringen på livsmedelsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen bemyndigas att föreskriva att uppgifter om verksamhe-&lt;br&gt;ten skall lämnas av näringsidkare som tar befattning med sådana varor som&lt;br&gt;avses i 1 — 12, 15 —25, 28, 31,35 och 38 kap. tulltaxelagen (1987:1068) eller&lt;br&gt;levererar varor som används vid framställning av sådana varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna skall lämnas till den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får överlåta åt en förvaltningsmyndighet att meddela före-&lt;br&gt;skrifter om uppgiftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Uppgiftsskyldigheten får avse import, export, inköp och försäljning&lt;br&gt;samt de uppgifter i övrigt som behövs för de ändamål som anges i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den myndighet som en uppgift skall lämnas till får meddela de&lt;br&gt;förelägganden som behövs för att föreskrifter som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av lagen skall följas. I beslut om föreläggande får myndigheten sätta ut vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Till böter döms den som med uppsåt eller av oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte lämnar uppgift enligt föreskrifter som meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lämnar oriktig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall den skyldige inte dömas till ansvar. Detsamma gäller om&lt;br&gt;den skyldige kan dömas till ansvar enligt brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett vitesföreläggande har överträtts, döms inte heller till ansvar för&lt;br&gt;gärning som omfattas av föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt åtal får väckas bara efter anmälan av den myndighet som&lt;br&gt;uppgiften har eller skulle ha lämnats till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990: 615) om avgifter på vissa&lt;br&gt;jordbruksprodukter m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1990:615) om avgifter på vissa&lt;br&gt;jordbruksprodukter m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 19.04 Spannmål, annan än majs, i form av korn, förkokt eller på annat&lt;br&gt;sätt beredd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 19.05 Bakverk, även innehållande kakao (med undantag av biscuits och&lt;br&gt;wafers)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 20.04 Potatis och produkter av ärter och bönor enligt nr 07.13, be-&lt;br&gt;redda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättik-&lt;br&gt;syra, frysta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 19.04 Spannmål, annan än majs, i form av korn, förkokt eller på annat&lt;br&gt;sätt beredd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 19.05 Bakverk, även innehållande kakao, undantag av kex, småkakor&lt;br&gt;o.d., våfflor och rån (wafers)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur 20.04 Potatis och produkter av ärter och bönor enligt nr 07.13, be-&lt;br&gt;redda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättik-&lt;br&gt;syra, frysta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:191&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall införas en ny paragraf, 9 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverkets beslut enligt 8 §&lt;br&gt;får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdan-&lt;br&gt;det gäller äldre föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Jordbruksdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 april 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Dahl,&lt;br&gt;R. Carlsson, Hellström, G. Andersson, Lönnqvist, Freivalds, Lööw, Ås-&lt;br&gt;brink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Hellström&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om vissa livsmedelspolitiska frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen fattade i juni 1990 beslut om en ny livsmedelspolitik (prop.&lt;br&gt;1989/90:146, JoU25, rskr. 327). En utgångspunkt för livsmedelspolitiken&lt;br&gt;skall enligt riksdagens beslut vara att jordbruksproduktionen i princip skall&lt;br&gt;vara underkastad samma villkor som andra näringar. Producenterna skall&lt;br&gt;ersättas endast för efterfrågade varor och tjänster. I de fall efterfrågan gäller&lt;br&gt;kollektiva varor och nyttigheter är offentliga ingripanden befogade. Dessa&lt;br&gt;varor och tjänster bör därför betalas med offentliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare beslutade riksdagen att de interna marknadsregleringarna på&lt;br&gt;jordbrukets område skall avskaffas. Priserna på jordbruksprodukter skall&lt;br&gt;skyddas endast med hjälp av ett gränsskydd. För att uppnå regionalpoli-&lt;br&gt;tiska mål, beredskapsmål och miljömål beslutades att gränsskyddet skall&lt;br&gt;kompletteras med riktade åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksnämnd har kommit in med en utredning angående&lt;br&gt;gränsskyddet i den nya livsmedelspolitiken. Till protokollet i detta ärende&lt;br&gt;bör fogas utredningens avsnitt 7.2 Konkreta system samt avsnitt 9.10&lt;br&gt;Förslag som bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande lämnar jag förslag till vissa tekniska förändringar av&lt;br&gt;gränsskyddet som bör genomföras den 1 juli 1991. Detta gäller ändringar&lt;br&gt;som bör göras med anledning av riksdagens beslut att avskaffa de interna&lt;br&gt;marknadsregleringarna. Jag tar även upp frågan om gränsskyddets nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid de förhandlingar som i början av april 1989 hölls inom ramen för&lt;br&gt;den pågående GATT-rundan enades deltagande länder bl. a. om en frys-&lt;br&gt;ning av jordbruksstödet fr. o. m. tidpunkten för överenskommelsen intill&lt;br&gt;dess att förhandlingarna på jordbruksområdet avslutades. Förhandling-&lt;br&gt;arna beräknades då vara avslutade i december 1990. Med anledning av&lt;br&gt;överenskommelsen beslutade riksdagen (prop. 1988/89:140, JoU21, rskr.&lt;br&gt;322) att jordbruket under regleringsåret 1989/90 skulle ersättas för ökade&lt;br&gt;kostnader m. m. i huvudsak genom direktbidrag. Sådana bidrag lämnas&lt;br&gt;även under innevarande budgetår. De höjningar av stödet till jordbruket i&lt;br&gt;norra Sverige som har gjorts under dessa år har utgått på samma sätt.&lt;br&gt;Regeringen har tidigare i år lämnat förslag till stödnivå för jordbruket i&lt;br&gt;norra Sverige (prop. 1990/91:99). Jag tar i det följande upp hur frågan bör&lt;br&gt;hanteras under budgetåret 1991/92. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de kontakter som förevarit med näringen under utarbetande av mina Prop. 1990/91:191&lt;br&gt;förslag har näringen lämnat synpunkter på bl. a. gränsskyddet, direktbi-&lt;br&gt;drag, finansieringen av spannmålsexporten och ramen för anläggningsstö-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksnämnd och lantbruksstyrelsen har, på regeringens upp-&lt;br&gt;drag, utrett kostnaderna for jordbruket till följd av den skärpta miljö- och&lt;br&gt;djurskyddslagstiftningen. I det följande kommer jag att ta upp frågan om&lt;br&gt;den fortsatta hanteringen av dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har i sitt beslut om livsmedelspolitiken begärt att en översyn&lt;br&gt;av arrendatorernas situation görs mot bakgrund av de beslutade föränd-&lt;br&gt;ringarna av livsmedelspolitiken. Regeringen uppdrog den 21 juni 1990 åt&lt;br&gt;lantbruksstyrelsen att genomföra en utredning i enlighet med riksdagens&lt;br&gt;beslut. Jag kommer i det följande att redovisa resultatet av hittills gjorda&lt;br&gt;bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog i december 1990 åt en särskild utredare att lämna&lt;br&gt;förslag avseende den framtida finansieringen av jordbrukets skördeskade-&lt;br&gt;skydd. Till protokollet i detta ärende bör fogas rapporten Utredning om&lt;br&gt;olika möjligheter att finansiera jordbrukets skördeskadeskydd som bilaga&lt;br&gt;2. I det följande tar jag ställning också till dessa förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom ovanstående rapporter har även utredningen Gränsskydd för&lt;br&gt;jordbruksprisreglerade produkter (statens jordbruksnämnd) använts som&lt;br&gt;bakgrundsmaterial vid utformandet av mina förslag i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens livsmedelsverk har på regeringens uppdrag redovisat ett förslag&lt;br&gt;om egenkontrollprogram för äggpackerier. Förslaget bifogas protokollet i&lt;br&gt;detta ärende som bilaga 3. Jag återkommer i det följande med en redogö-&lt;br&gt;relse för hur den framtida kvalitetskontrollen av ägg bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tar i det följande även upp vissa budgetfrågor och vissa lagstiftnings-&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Vi producerar livsmedel för att konsumera dem. Konsumenten är i cent-&lt;br&gt;rum för livsmedelspolitiken. Det var också en av utgångspunkterna för det&lt;br&gt;livsmedelspolitiska beslutet våren 1990. Det beslut som då togs, om en&lt;br&gt;intern avreglering, är ett första viktigt steg i en mer omfattande livsmedels-&lt;br&gt;politisk reform, där politiken blir mer konsumentinriktad genom att den&lt;br&gt;skapar direkta kontakter på marknaden mellan konsument och producent&lt;br&gt;samt leder till ett mer varierat utbud av livsmedel till lägre priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna tillförsäkra konsumenterna positiva effekter av reformen&lt;br&gt;när det gäller priser och utbud, står vi nu därför inför uppgiften att anpassa&lt;br&gt;nivån på vårt gränsskydd mot de priser som förväntas uppstå på en&lt;br&gt;marknad i balans efter den interna avregleringen. Det rör reformens andra&lt;br&gt;steg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägen från jordbruket till konsumenterna är lång och kantas av olika&lt;br&gt;former av konkurrensbegränsningar. För att uppnå sänkta priser i konsu-&lt;br&gt;mentledet krävs därför i ett tredje steg en skärpt konkurrenspolitik. Rege-&lt;br&gt;ringen har tidigare i år lagt fram förslag om förstärkt konkurrens på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;livsmedelsområdet som en uppföljning av den livsmedelspolitiska refor-&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har beslutat att en särskild konsumentberedning skall tillsät-&lt;br&gt;tas. En viktig uppgift för beredningen blir att bevaka prisutvecklingen på&lt;br&gt;livsmedel, agera och informera om effekterna av avregleringen och de&lt;br&gt;ändringar av gränsskyddet som jag i det följande föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den interna marknadsreglering som avskaffas den 1 juli i år har haft&lt;br&gt;negativa effekter för såväl konsument som bonde. Prisstödet ledde till&lt;br&gt;produktion av stora överskott, vilka fick placeras på den internationella&lt;br&gt;marknaden till priser som kraftigt understeg de svenska produktionskost-&lt;br&gt;naderna. Kostnaderna för detta har burits av såväl producenter som&lt;br&gt;konsumenter. I år — det sista regleringsåret — kostar enbart spannmåls-&lt;br&gt;överskottet ca 2,8 miljarder kronor att placera på världsmarknaden. Det är&lt;br&gt;väsentligt att reformen fullföljs på ett sådant sätt att denna åderlåtning av&lt;br&gt;samhällsekonomin upphör och resurserna återförs till såväl konsumenter&lt;br&gt;som producenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet steg livsmedelspriserna i Sverige snabbare än den&lt;br&gt;allmänna prisnivån. Livsmedelspriserna ökade också betydligt snabbare&lt;br&gt;än inom t. ex. EG. Denna trend har vi nu brutit. Mellan januari 1990 och&lt;br&gt;januari 1991 steg konsumentpriserna på prisreglerade livsmedel med&lt;br&gt;knappt 6 %, samtidigt som den allmänna prisnivån ökade med 11 %. Detta&lt;br&gt;beror till stor del på GATT-överenskommelsen år 1989 som innebar att&lt;br&gt;prisstödet till jordbruket frystes vid den då gällande nivån. På vissa&lt;br&gt;produkter, främst kött, har den livsmedelspolitiska reformen dessutom&lt;br&gt;medfört prissänkningar under det senaste halvåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den interna avregleringen, som riksdagen redan har beslutat om, kom-&lt;br&gt;mer att innebära sänkta priser på flertalet jordbruksprodukter. Genom att&lt;br&gt;vissa produktionskostnader sänks bör — även vid en balans på marknaden&lt;br&gt;mellan tillgång och efterfrågan inom landet — prisnivån sänkas med drygt&lt;br&gt;7 %. Genom ökad konkurrens och den slopade kollektiva exportfinansie-&lt;br&gt;ringen kommer priserna förmodligen att pressas ytterligare. Prissänkning-&lt;br&gt;arna har— bl. a. inom nötköttsområdet — redan blivit märkbara. I takt&lt;br&gt;med att regleringarna avvecklas efter den 1 juli i år kommer priseffekten att&lt;br&gt;slå igenom på marknaden. Anpassningen av gränsskyddet mot denna&lt;br&gt;prisnivå blir viktig för att se till att prissänkningen permanent kommer&lt;br&gt;konsumenten till godo i form av lägre matpriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lägre prisnivån för bonden är en ofrånkomlig och förutsedd effekt&lt;br&gt;av den interna avregleringen. För enskilda jordbrukare motverkas dock&lt;br&gt;denna effekt genom såväl permanenta ersättningar till bonden som över-&lt;br&gt;gångsåtgärder i form av t. ex. inkomststöd och omställningsbidrag. Nu&lt;br&gt;gäller det att se till att dessa lägre priser också når fram till konsumenten.&lt;br&gt;En skärpt konkurrenslagstiftning i enlighet med förslagen i prop.&lt;br&gt;1990/91:147 är en viktig förutsättning för att uppnå dessa resultat. Detta&lt;br&gt;räcker dock inte enligt min mening utan måste också följas upp genom en&lt;br&gt;anpassning av nivån på vårt gränsskydd mot de priser som betalas till&lt;br&gt;bonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När de inhemska marknadspriserna sjunker uppstår ett glapp mellan&lt;br&gt;vårt gränsskydd och den inhemska prisnivån. Gränsskyddets uppgift är att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skydda den interna prisnivån, men kommer i detta fall att skydda en Prop. 1990/91:191&lt;br&gt;betydligt högre nivå än den som råder inom landet. Resultatet blir att&lt;br&gt;importen begränsas genom att importerade livsmedel alltid blir dyrare för&lt;br&gt;konsumenten än inhemskt producerade livsmedel. En annan effekt av&lt;br&gt;detta överskydd är att det — i sin helhet eller i vissa delar — kan utnyttjas&lt;br&gt;för att höja marginaler i mellanled och handel. Sådana effekter av ett&lt;br&gt;överskydd skulle alltså missgynna konsumenten. En anpassning av gräns-&lt;br&gt;skyddet mot den prisnivå som uppstår till följd av den interna avregle-&lt;br&gt;ringen är här grundläggande för att importen skall kunna upprätthållas på&lt;br&gt;nuvarande nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbruket kommer att tillföras drygt 14 miljarder kronor under den&lt;br&gt;närmaste femårsperioden i syfte att underlätta omställningen och anpass-&lt;br&gt;ningen till en fri inre marknad. I vårt reformbeslut förutsattes att stödet till&lt;br&gt;lantbruket kraftigt kommer att öka under omställningsperiodens första år.&lt;br&gt;Denna effekt har under år 1990 förstärkts av en mycket god skörd, som&lt;br&gt;ytterligare bidragit till att stärka jordbrukets ekonomi. Jordbrukets net-&lt;br&gt;tointäkt beräknades, enligt statens jordbruksnämnd, till 3,3 miljarder&lt;br&gt;kronor år 1989 och till ca 4,2 miljarder kronor år 1990. Inom OECD-&lt;br&gt;samarbetet mäts stödnivån i ett enskilt land med hjälp av det s.k. PSE-&lt;br&gt;talet. För Sveriges del kommer detta tal enligt preliminära bedömningar&lt;br&gt;från OECD-sekretariatet att öka kraftigare än i de flesta andra länder under&lt;br&gt;år 1990, vilket bl. a. beror på de omställningsbidrag som lämnas i samband&lt;br&gt;med avregleringen. Utvecklingen understryker enligt min uppfattning att&lt;br&gt;reformen är utformad på ett sätt som väl kompenserar lantbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomsterna för jordbruket i dess helhet har alltså utvecklats mer&lt;br&gt;positivt under år 1990 än vi räknat med. Vid riksdagsbeslutet om en ny&lt;br&gt;livsmedelspolitik förutsågs en försämrad lönsamhet för exempelvis spann-&lt;br&gt;mål. Regeringen har i prop. 1990/91:99 lagt förslag till riksdagen som&lt;br&gt;innebär vissa förbättringar för norra Sverige jämfört med resten av landet.&lt;br&gt;Riksdagens beslut om livsmedelspolitiken innebär att lönsamheten i jord-&lt;br&gt;bruket i norra Sverige inte i nämnvärd grad skall få försämras till följd av&lt;br&gt;den interna avregleringen. I den kompensation som skall utgå för budget-&lt;br&gt;året 1991/92 kommer också eventuella effekter av mina förslag i det&lt;br&gt;följande att vägas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning är det synnerligen viktigt att också konsumen-&lt;br&gt;terna nu får del av reformens effekter. De förslag till anpassning av nivån&lt;br&gt;på gränsskyddet som jag i det följande lägger fram sänker inte priset till&lt;br&gt;bonden, men tillförsäkrar konsumenterna att en lägre prisnivå också når&lt;br&gt;fram till dem under det kommande året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De industrialiserade staternas stöd till jordbruket har, förutom den&lt;br&gt;negativa inverkan på den egna ekonomin, en rad negativa effekter för den&lt;br&gt;internationella handeln och för utvecklingsländernas möjlighet att sälja&lt;br&gt;jordbruksprodukter på denna marknad. Vår livsmedelspolitiska reform&lt;br&gt;måste också fullföljas i ett internationellt perspektiv genom att Sverige&lt;br&gt;verkar för multilaterala och ömsesidiga begränsningar av handelssnedvri-&lt;br&gt;dande stöd och andra former av handelshinder inom ramen för GATT-&lt;br&gt;rundan. Sverige har inte för avsikt att ensidigt sänka gränsskyddet i syfte&lt;br&gt;att öka importen och inte heller i övrigt vidta åtgärder inom detta område, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utan att andra länder på motsvarande sätt öppnar sina marknader för Prop. 1990/91:191&lt;br&gt;svenska produkter. Den anpassning som jag nu föreslår syftar inte till att&lt;br&gt;öka tillträdet till den svenska marknaden för import utan endast till att&lt;br&gt;upprätthålla nuvarande nivå på importen. Om anpassningen av gränsskyd-&lt;br&gt;det är otillräcklig för att upprätthålla importen anser jag att restitutioner —&lt;br&gt;dvs. tillfälliga och riktade sänkningar av gränsskyddet — bör användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ökat marknadstillträde för import resp, ett ökat utrymme för&lt;br&gt;svensk export påverkas däremot av utvecklingen inom de pågående&lt;br&gt;GATT-förhandlingarna och förhandlingarna mellan EG och EFTA om ett&lt;br&gt;europeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES). Jag avser att återkomma&lt;br&gt;till regeringen med förslag i denna fråga när GATT-förhandlingarna avslu-&lt;br&gt;tats, vilket beräknas kunna ske under år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den livsmedelspolitiska reformen är nödvändig av nationella skäl. Jag&lt;br&gt;har nyss berört de problem som uppstår till följd av exportstödet. Vid&lt;br&gt;beslutet rådde också stor enighet om att prisstödet inte förmått uppfylla&lt;br&gt;våra mål, när det gällde jordbrukets regionala spridning och dess effekter&lt;br&gt;på vår miljö. Det fanns ett uppenbart behov av att få en bättre samstäm-&lt;br&gt;mighet mellan medel och mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tidpunkten för beslutet gjordes bedömningen att en uppgörelse inom&lt;br&gt;ramen för GATT-förhandlingarna planenligt skulle kunna träffas vid mi-&lt;br&gt;nistermötet i december 1990. Detta var inte möjligt på grund av alltför&lt;br&gt;låsta positioner. Förhandlingarna fortsätter därför på den grundval som&lt;br&gt;angavs vid ministermötet. De är således försenade i förhållande till den&lt;br&gt;ursprungliga tidsplanen, men ett viktigt steg har dock tagits genom att de&lt;br&gt;nu inriktas på separata åtaganden på de centrala områdena gränsskydd,&lt;br&gt;internstöd och exportsubventioner. Redan vid överenskommelsen om&lt;br&gt;frysningen år 1989 var deltagarna ense om att förhandlingen skall leda till&lt;br&gt;betydande neddragningar av subventioner på jordbruksområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan riksdagen fattade det livsmedelspolitiska beslutet år 1990 har&lt;br&gt;emellertid situationen förändrats ytterligare. Riksdagen har i annat sam-&lt;br&gt;manhang uttalat sig för ett svenskt medlemskap i EG. Detta innebär att det&lt;br&gt;svenska jordbruket successivt måste anpassa sig till den lägre stödnivån&lt;br&gt;inom EG. Marknadspriserna till bonden — för jordbruksprodukter inom&lt;br&gt;EG — ligger redan i dag på en lägre nivå än den svenska prisnivån. Detta&lt;br&gt;kommer, inräknat effekterna av vår redan beslutade reform, att medföra&lt;br&gt;ytterligare krav på anpassning av den svenska jordbruksproduktionen.&lt;br&gt;Den livsmedelspolitiska reformen verkar här i rätt riktning. Genom denna&lt;br&gt;tidiga och målmedvetna anpassning kommer de svenska jordbrukarna att&lt;br&gt;vara väl förberedda vid ett inträde i EGs gemensamma jordbrukspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-kommissionen och ministerrådet har nyligen inlett en omfattande&lt;br&gt;diskussion om den framtida utvecklingen av EGs gemensamma jordbruks-&lt;br&gt;politik, CAP. Utgångspunkten är, liksom för den svenska reformen, att&lt;br&gt;prisstödet inte är ett effektivt medel för att uppfylla de jordbrukspolitiska&lt;br&gt;målen. En annan utgångspunkt är en övergång från prisstöd till olika&lt;br&gt;former av stöd och ersättning riktade direkt till producenterna. En reform&lt;br&gt;av CAP, vilken tidigast kan inledas i samband med prispaketet år 1992,&lt;br&gt;kommer sannolikt att innebära en fortsatt minskning av prisstöd och&lt;br&gt;intervention. Såväl när det gäller motiv för reformen som när det gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behovet att gå från prisstöd till direkt stöd, är EG-kommissionens tanke-&lt;br&gt;gångar, i alla väsenliga avseenden, helt i linje med vår svenska reform.&lt;br&gt;Priset inom EG till bonden skulle således komma att sjunka ytterligare.&lt;br&gt;Diskussionens stora frågor är omfattningen av denna prissänkning, hur&lt;br&gt;kompensation skall utgå och hur denna skall fordelas mellan länder och&lt;br&gt;kategorier av jordbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EGs stöd till jordbruket ligger redan i dag på en lägre nivå än den&lt;br&gt;svenska. Därför kommer — oberoende av omfattningen hos en CAP-&lt;br&gt;reform — ett eventuellt medlemskap att innebära ytterligare behov av&lt;br&gt;anpassning än de som ligger i det reformbeslut som riksdagen redan tagit.&lt;br&gt;Enligt prognoser från OECD ligger det PSE-tal, som uttrycker stödets andel&lt;br&gt;av jordbrukets inkomster, år 1990 på ca 59 % i Sverige mot 48 % i EG.&lt;br&gt;Denna lägre stödnivå är en verklighet som det svenska jordbruket måste&lt;br&gt;anpassa sig till vid ett medlemskap. Därför är det av stor betydelse att vår&lt;br&gt;reform och omställning fortgår enligt planerna. Därmed ges möjligheter att&lt;br&gt;förbereda det svenska jordbruket på ett sätt som ger det en stark ställning&lt;br&gt;inom CAP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan del i anpassningen vid ett medlemskap i EG är emellertid att&lt;br&gt;en marknad som är 40 gånger så stor som den svenska marknaden kommer&lt;br&gt;att öppnas för svenskt jordbruk och svensk livsmedelsindustri. Det är min&lt;br&gt;övertygelse att svenska producenter kommer att kunna hävda sig väl på&lt;br&gt;denna marknad. Detta har vi mängder av exempel på när det gäller&lt;br&gt;produkter som inte är föremål för den typ av regleringar och handelshinder&lt;br&gt;som finns på livsmedelsmarknaden. Vi har även bland de livsmedel som&lt;br&gt;inte möter höga handelshinder ett antal exempel på produkter som lyckats&lt;br&gt;mycket bra. Jag är övertygad om att Sverige har stora möjligheter även för&lt;br&gt;livsmedel och jordbruksprodukter vid ett medlemskap i EG. Detta gäller&lt;br&gt;sannolikt i första hand för vissa nischer och för högförädlade produkter. På&lt;br&gt;en marknad med 340 miljoner konsumenter kan emellertid även en nisch-&lt;br&gt;produkt få en avsevärd försäljningsvolym. Jag bedömer också att vi kan&lt;br&gt;konkurrera med kvalitetsprodukter och med våra miljöfördelar, t.ex. med&lt;br&gt;alternativodlade produkter. Däremot bedömer jag att vi får räkna med att&lt;br&gt;Sverige kan få svårare att hävda sig när det gäller stapelvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett EG-medlemskap innebär alltså dels en anpassning av kostnads- och&lt;br&gt;stödnivån till EGs nivå, dels en anpassning till en stor marknad utan&lt;br&gt;handelshinder. Det är enligt min uppfattning angeläget att anpassningen i&lt;br&gt;båda dessa avseenden inleds snarast möjligt. Detta är också regeringens&lt;br&gt;utgångspunkt i de samtal om jordbruksfrågorna som för närvarande förs&lt;br&gt;med EG inom ramen för förhandlingarna mellan EG och EFTA om ett&lt;br&gt;europeiskt ekonomiskt samarbetsområde. Svenskt jordbruk och svensk&lt;br&gt;livsmedelsindustri måste successivt få större möjligheter att på bättre&lt;br&gt;villkor än hittills konkurrera på EG-marknaden. En uppgörelse måste vara&lt;br&gt;värdemässigt balanserad. För att få tillgång till EGs marknad måste vi&lt;br&gt;också ge EG större möjligheter att komma in på den svenska marknaden.&lt;br&gt;Även detta är dock ett led i en successiv anpassning till ett medlemskap.&lt;br&gt;Jag ser därför en ömsesidig uppgörelse med EG om handeln med&lt;br&gt;jordbruks- och livsmedelsindustriprodukter som ett viktigt steg i en svensk&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anpassningsprocess i riktning mot ett EG-medlemskap, vid sidan av de Prop. 1990/91:191&lt;br&gt;stödsänkningar som avregleringen medför.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Omställningen av jordbruket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut om en ny livsmedelspolitik innebär att den interna&lt;br&gt;regleringen avskaffas och att övergången till en avreglerad inhemsk mark-&lt;br&gt;nad skall ske under socialt acceptabla former. Under en femårig övergångs-&lt;br&gt;period kommer därför jordbruket att ges generösa villkor för omställning&lt;br&gt;och anpassning till den friare marknad som den nya livsmedelspolitiken&lt;br&gt;kommer att leda till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under övergångsperioden vidtas särskilda åtgärder bl.a. för att stimu-&lt;br&gt;lera en varaktig omställning till alternativ markanvändning. Ett särskilt&lt;br&gt;omställningsstöd utgår under budgetåren 1991/92—1993/94 för åkermark&lt;br&gt;som tas ur produktion och överförs till annan varaktig användning än&lt;br&gt;livsmedelsproduktion. Stöd lämnas med i genomsnitt 9 000 kr./ha, 6 000&lt;br&gt;kr./ha och 4 000 kr./ha resp. år. Vidare utgår ett särskilt anläggningsstöd&lt;br&gt;under budgetåren 1991/92—1994/95 för anläggning av våtmarker samt för&lt;br&gt;plantering av lövträd och energiskog inom en total kostnadsram på 400&lt;br&gt;milj.kr. Anmälningarna till omställningsstödet uppgår till ca 400000 ha,&lt;br&gt;vilket enligt min uppfattning är ett mycket gott resultat. Anmälningarna till&lt;br&gt;anläggningsstödet är också över förväntan och stödet är redan överinteck-&lt;br&gt;nat. Jag kommer i det följande att föreslå att ytterligare medel anvisas för&lt;br&gt;detta ändamål. Ett viktigt steg har nu tagits från en förlustbringande&lt;br&gt;överproduktion av spannmål till produktion av alternativa grödor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade också att anvisa 360 milj.kr. för att stimulera&lt;br&gt;minskad mjölkproduktion samt för att förhindra ett pristryckande över-&lt;br&gt;skott av nötkött på grund av utslaktningen av mjölkkor. Drygt 2800&lt;br&gt;ansökningar om omställningsbidrag har inkommit till jordbruksnämnden,&lt;br&gt;vilket innebär att de medel som avsatts för omställningsbidrag, 250&lt;br&gt;milj.kr., är intecknade. Antalet ansökningar motsvarar ca 65000 kor.&lt;br&gt;Producenterna har sex månader på sig att upphöra med produktionen från&lt;br&gt;det att nämnden behandlat deras ansökning. Ca 1 500 av de som ansökt har&lt;br&gt;erhållit omställningsbidrag, dvs. de har upphört med mjölkproduktion.&lt;br&gt;Utbetalningarna uppgår hittills till ca 135 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnden räknar med att av de mjölkkor som anmälts till omställnings-&lt;br&gt;programmet går 50 % till slakt, 15 % till självrekryterande köttproduktion&lt;br&gt;och resten, dvs. 35 %, säljs vidare som mjölkkor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 EG-frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen uttalade i december 1990 att regeringen, efter en samlad be-&lt;br&gt;dömning av de utrikes- och säkerhetspolitiska faktorerna och efter samråd&lt;br&gt;i utrikesnämnden, bör kunna lämna in en svensk ansökan om medlemskap&lt;br&gt;i EG. Riksdagen bedömde att så sannolikt kan ske under år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en förberedelse inför en eventuell medlemskapsförhandling har Prop. 1990/91:191&lt;br&gt;regeringen satt i gång ett arbete med att kartlägga omfattningen av det&lt;br&gt;arbete som förestår och konsekvenserna av ett medlemskap inom resp,&lt;br&gt;område. Redovisningen av denna kartläggning skall i ett första steg ske i&lt;br&gt;form av en s.k. grönbok som beräknas komma ut i juli 1991. I denna skall&lt;br&gt;göras en översiktlig genomgång av läget i Sverige och i EG på berörda&lt;br&gt;områden samt av konsekvenserna av ett EG-medlemskap. I en andra&lt;br&gt;grönbok skall de rättsregler som är relevanta vid ett medlemskap redovisas.&lt;br&gt;Denna redovisning skall göras under hösten 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens jordbruksnämnd och lantbruksstyrelsen har fått i uppdrag att&lt;br&gt;utreda konsekvenserna för jordbruket av en svensk anslutning till EG.&lt;br&gt;Myndigheternas utredning skall ligga till grund för den del av grönboken&lt;br&gt;som berör jordbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De pågående EES-förhandlingarna mellan EG och EFTA är en väg för&lt;br&gt;Sverige — och övriga EFTA-länder — att bli en del av en större europeisk&lt;br&gt;marknad, där människor, varor, kapital och tjänster tillåts röra sig fritt&lt;br&gt;över gränserna. EES-avtalet förväntas träda i kraft år 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandlingarna omfattar inte EGs gemensamma jordbrukspolitik,&lt;br&gt;CAP. Dock ingår vissa delar av jordbruksområdet som direkt påverkar&lt;br&gt;handeln. I EGs förhandlingsbud till EFTA-länderna ingår förslag till har-&lt;br&gt;monisering av reglerna för det fytosanitära och det veterinära området. EG&lt;br&gt;har även föreslagit ett ömsesidigt avskaffande av vissa tullar och kvantita-&lt;br&gt;tiva restriktioner samt ensidiga koncessioner från EFTA-ländernas sida för&lt;br&gt;de minst gynnade länderna och regionerna i gemenskapen, den s. k. cohe-&lt;br&gt;sionen. Dessutom ingår en harmonisering och utvidgning av prisutjäm-&lt;br&gt;ningssystemet för beredda jordbruksvaror i förhandlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget ansåg EFTA-länderna att EGs bud var alltför långtgående.&lt;br&gt;Efter diskussioner mellan EFTA-sidan och EG-kommissionen har en över-&lt;br&gt;enskommelse träffats om att bilaterala konsultationer om jordbruksfrå-&lt;br&gt;gorna skall inledas mellan EFTA-länderna och EG inom ramen för EES-&lt;br&gt;avtalet. Sverige har liksom flertalet EFTA-länder haft flera informella&lt;br&gt;samtal med kommissionen. Vid dessa har bl. a. ömsesidiga tullsänkningar&lt;br&gt;på jordbruksprodukter diskuterats liksom cohesion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa samtal är den svenska utgångspunkten att åstadkomma handels-&lt;br&gt;lättnader för svenskt jordbruk och livsmedelsindustri, så att svenska pro-&lt;br&gt;dukter får bättre möjligheter att konkurrera inom EG. En tidig och succes-&lt;br&gt;siv anpassning till EG är, enligt min uppfattning, av värde för jordbruket&lt;br&gt;och industrin. Sverige har presenterat en lista för EG huvudsakligen&lt;br&gt;innehållande beredda jordbruksprodukter, för vilka svenskt jordbruk och&lt;br&gt;livsmedelsindustri uttryckt starka önskemål om handelslättnader på EG-&lt;br&gt;marknaden. Från svensk sida har i diskussionerna även föreslagits en&lt;br&gt;breddning av en eventuell framtida bilateral handelsuppgörelse till att även&lt;br&gt;omfatta ömsesidiga handelslättnader för jordbruksråvaror, innefattande&lt;br&gt;tullar, införselavgifter och exportsubventioner. Inom ramen för sådana&lt;br&gt;arrangemang och inom gradvis ökande kvoter skulle således en helt fri&lt;br&gt;handel med t. ex. nötkött och köttberedningar samt ost kunna äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska förslagen har mottagits positivt av kommissionen. Så snart&lt;br&gt;denna erhållit medlemsländernas godkännande kan de formella förhand-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingarna om ett bilateralt jordbruksavtal inledas. Förhandlingarna beräk- Prop. 1990/91: 191&lt;br&gt;nas därefter relativt snart kunna leda till konkreta resultat.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Uruguayrundan i GATT&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den s. k. Uruguayrundan i GATT har jordbruket som en mycket viktig&lt;br&gt;punkt på dagordningen. I Punta del Este-överenskommelsen, som är ut-&lt;br&gt;gångspunkten för förhandlingarna, enades de deltagande länderna bl.a. om&lt;br&gt;att liberalisera handeln, förbättra konkurrenssituationen genom ökad dis-&lt;br&gt;ciplin och förstärkning av GATTs regler samt att minimera negativa&lt;br&gt;effekter av sanitära och fytosanitära föreskrifter. I april 1989 enades de&lt;br&gt;deltagande länderna om att reformen skall ge ”betydande successiva&lt;br&gt;minskningar” av stöd och skydd liksom om utgångspunkterna för de&lt;br&gt;fortsatta förhandlingarna på jordbrukets område. I överenskommelsen&lt;br&gt;ingick dessutom ett kortsiktigt åtagande om att, till förhandlingarnas&lt;br&gt;avslutande, inte överskrida vid överenskommelsen gällande stöd- och&lt;br&gt;skyddsnivåer inom jordbrukssektorn. Stödpriser skulle inte ökas samt&lt;br&gt;tullar och icke-tariffära handelshinder inte höjas eller utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ministermötet i december 1990 kunde inte avsluta Uruguayrundan&lt;br&gt;sedan det stod klart att positionerna var alltför låsta på jordbruksområdet.&lt;br&gt;Förhandlingarna fortsätter därför efter ett par månaders uppehåll. De&lt;br&gt;bedöms kunna komma att avslutas i höst. Genom att parterna nu inriktar&lt;br&gt;sig på åtaganden som specifikt gäller såväl internstöd som gränsskydd och&lt;br&gt;exportsubventioner har ett viktigt steg tagits i förhandlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reform av EGs gemensamma jordbrukspolitik i den riktning som&lt;br&gt;kommissionen fört fram, som innebär kraftigt sänkt prisstöd och en ökad&lt;br&gt;tyngdpunkt på direkta stödformer, kommer att minska stöd- och skydds-&lt;br&gt;behov, inte minst behovet av exportsubventioner, och kan därigenom&lt;br&gt;underlätta en uppgörelse i GATT.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Gränsskyddet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Tekniska förändringar av gränsskyddet till följd av det&lt;br&gt;livsmedelspolitiska beslutet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Nuvarande mittpriser och prisgränser avskaffas den&lt;br&gt;1 juli 1991. Samtidigt införs referenspriser för gränsskyddade pro-&lt;br&gt;dukter, gentemot vilka gränsskyddet skall avvägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksnämndens förslag: Överensstämmer i stort med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det nuvarande gränsskyddssystemet är något&lt;br&gt;olika för animalie- resp, vegetabilieprodukter. För flertalet vegetabiliepro-&lt;br&gt;dukter är införselavgiften rörlig och skall skydda en fast inhemsk prisnivå,&lt;br&gt;t. ex. ett inlösenpris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För animalieprodukter och vissa vegetabilieprodukter bygger gränsskyd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det på ett system med mittpriser och prisgränser. Mittpriset är det admi- Prop. 1990/91: 191&lt;br&gt;nistrativt satta pris som gränsskyddet syftar till att upprätthålla. Systemet&lt;br&gt;med prisgränser innebär emellertid att vissa prisrörelser på marknaden&lt;br&gt;accepteras utan att gränsskyddet ändras. Prisrörelser på världsmarknaden&lt;br&gt;tillåts alltså få visst genomslag på de svenska marknadspriserna. Systemet&lt;br&gt;innebär att införselavgifterna justeras först då de inhemska marknadspri-&lt;br&gt;serna över- eller understiger vissa fastställda gränser (figur 1). Avgiften är&lt;br&gt;alltså fast så länge priset ligger inom dessa gränser. Dessutom ses gräns-&lt;br&gt;skyddsnivån över två gånger per år för att anpassas till mittprisnivån.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03191/prop_199091__191-2.png" style="width:294pt;height:86pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Det livsmedelspolitiska beslutet innebär att den interna marknadsregle-&lt;br&gt;ringen avskaffas. Därigenom skall inte längre marknadspriserna upprätt-&lt;br&gt;hållas med olika stödåtgärder när pristryckande överskott förekommer.&lt;br&gt;Detta medför att betydligt större prisrörelser än dagens blir möjliga.&lt;br&gt;Priserna kan i extremfallet komma att röra sig mellan världsmarknadspris-&lt;br&gt;nivå och gränsskyddad prisnivå (figur 2).&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03191/prop_199091__191-3.png" style="width:294pt;height:72pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Efter en intern avreglering kan priserna komma att falla under den nedre&lt;br&gt;prisgränsen på grund av inhemska överskott. I detta läge mister nedre&lt;br&gt;prisgränsen således sin funktion som utgångspunkt för gränsskyddsjuste-&lt;br&gt;ringar. Jag föreslår därför att nuvarande mittpriser och prisgränser avskaf-&lt;br&gt;fas den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inlösenpriserna för spannmål har redan fr. o. m. innevarande år fått en&lt;br&gt;annan roll än tidigare. Inlösenpriserna har sänkts, utan att gränsskyddet&lt;br&gt;har ändrats. De kommer t. o. m. budgetåret 1993/94 att vara lägsta priser,&lt;br&gt;över vilka marknadspriserna skall kunna variera. Detta innebär att gräns-&lt;br&gt;skyddet inte längre refereras till det aktuella inlösenpriset, utan till det&lt;br&gt;inlösenpris som rådde under budgetåret 1989/90, då det livsmedelspolitis-&lt;br&gt;ka beslutet fattades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår mot bakgrund av vad jag nu har anfört att ett nytt system&lt;br&gt;med referenspriser som utgångspunkt införs för jordbruksprodukter som&lt;br&gt;omfattas av lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter.&lt;br&gt;Gränsskyddet skall avvägas gentemot dessa referenspriser, som alltså skall&lt;br&gt;motsvara de priser, exempelvis mittpriser, som gränsskyddet i dag avvägs&lt;br&gt;mot. I skydd av detta gränsskydd skall marknadspriset tillåtas variera fritt.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill påpeka att denna förändring inte innebär att några grundläggande Prop. 1990/91: 191&lt;br&gt;principer för gränsskyddet förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Referenspriserna för spannmål och matpotatis är relaterade till produ-&lt;br&gt;centledet. Gränsskyddet skall dock avvägas mot priser i det led där den&lt;br&gt;internationella handeln äger rum. Detta innebär att vid fastställande av&lt;br&gt;gränsskydd skall ett tillägg till referenspriset göras för handelsledens kost-&lt;br&gt;nader m.m. För olja skall referenspriset utgöra grund för uttag av tillverk-&lt;br&gt;ningsa vgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna referenspriset kan jämföras med det som i EGs gräns-&lt;br&gt;skyddssystem kallas tröskelpris. Eftersom Sveriges och EGs system inte är&lt;br&gt;helt jämförbara anser jag dock att det vore olämpligt att införa begreppet&lt;br&gt;tröskelpris i det svenska gränsskyddssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i det följande att föreslå vilken nivå på referenspriserna som&lt;br&gt;skall gälla fr. o. m. den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Anpassning av gränsskyddet till den interna&lt;br&gt;avregleringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För att säkerställa de prissänkningar som blir effekten&lt;br&gt;av avregleringen anpassas gränsskyddet mot marknadspriset. De&lt;br&gt;priser som skall skyddas av ett gränsskydd — referenspriserna —&lt;br&gt;justeras därför ned med i genomsnitt 5 % i förhållande till nuva-&lt;br&gt;rande nivå. Detta innebär att gränsskyddet justeras ned med i&lt;br&gt;genomsnitt ca 10 °/o. Det ankommer på regeringen att fastställa&lt;br&gt;referenspriserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om denna anpassning av gränsskyddet inte är tillräcklig för att&lt;br&gt;upprätthålla importen, skall tillfälliga och riktade sänkningar av&lt;br&gt;gränsskyddet, s. k. restitutioner, användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare anfört kommer den av riksdagen&lt;br&gt;beslutade reformen av livsmedelspolitiken att medföra pris- och kostnads-&lt;br&gt;sänkningar för jordbruket. Priserna på spannmål och övriga vegetabilie-&lt;br&gt;produkter kommer att sjunka. Detta medför lägre konsumentpriser och&lt;br&gt;lägre foderkostnader i animalieproduktionen. Kostnaderna sjunker också&lt;br&gt;genom att exempelvis slakt djursavgifterna slopas. Kostnadssänkningarna&lt;br&gt;varierar mycket mellan olika produktionsgrenar. För griskött uppgår de&lt;br&gt;t.ex. till drygt 3 kr./kg, för nötkött till ca 1:50 kr./kg och för mjölk till ca&lt;br&gt;0:30 kr./liter. Kostnadsminskningarna bör alltså medföra att priserna&lt;br&gt;sjunker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inlösenpriserna för spannmål har, som jag tidigare nämnt, fått en annan&lt;br&gt;roll än förut. Inlösenpriserna kommer t.o. m. budgetåret 1993/94 att&lt;br&gt;utgöra minimipriser, vars nivå successivt sänks. Det pris som skyddas av&lt;br&gt;gränsskyddet motsvarar emellertid 1990 års inlösenpris. Denna förändring&lt;br&gt;av inlösenprisernas karaktär medför att det bildas ett överskydd för spann-&lt;br&gt;mål. Fr. o. m. budgetåret 1994/95 finns inget fastställt inlösenpris, vilket&lt;br&gt;innebär att även spannmålspriserna fr. o. m. den 1 juli 1994 kommer att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillåtas variera fritt i skydd av ett gränsskydd. Med den fria prissättning Prop. 1990/91:191&lt;br&gt;inom landet som kommer att råda fr. o. m. den 1 juli 1991 kan det&lt;br&gt;förväntas att priset på övriga grödor följer spannmålspriset. Inkomststödet&lt;br&gt;baserar sig därför på all areal med odling av prisreglerade grödor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med oförändrat gränsskydd uppkommer således en differens mellan det&lt;br&gt;pris som skyddas och marknadspriset, ett överskydd. Summan av pris- och&lt;br&gt;kostnadssänkningarna kan uppskattas till minst 2,4 miljarder kronor. Till&lt;br&gt;följd av dessa kostnads- och prissänkningar bör livsmedelspriserna sjunka&lt;br&gt;med i genomsnitt mellan 4,5 och 7 %, beroende på om handeln behåller&lt;br&gt;oförändrade öres- eller procentmarginaler. Överskyddet utgör ca 17 °/o av&lt;br&gt;nuvarande gränsskydd. Jag har därvid utgått ifrån att gränsskyddet mot-&lt;br&gt;svarar ca hälften av priset i det gränsskyddade ledet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gränsskyddet behålls på oförändrad nivå finns det en risk att&lt;br&gt;effekten av avregleringen inte når konsumenterna, framför allt för de&lt;br&gt;produkter där konkurrenstrycket är svagt. Det finns dessutom en risk att&lt;br&gt;importen utestängs. Som riksdagen förutsatte i det livsmedelspolitiska&lt;br&gt;beslutet är det viktigt att tillträdet till den svenska marknaden upprätthålls&lt;br&gt;under övergångstiden. Mot bakgrund av vad jag nu anfört anser jag att&lt;br&gt;gränsskyddet bör anpassas i riktning mot de lägre marknadspriser som blir&lt;br&gt;en effekt av avregleringen. Det överskydd som jag redovisat skulle medge&lt;br&gt;en nedjustering av gränsskyddet med i genomsnitt ca 17 %. Jag anser&lt;br&gt;emellertid inte att hela överskyddet bör tas i anspråk. Med hänsyn till att&lt;br&gt;jordbrukarna måste ha en möjlighet att förbättra lönsamheten, anser jag att&lt;br&gt;gränsskyddet inte bör sänkas med mer än ca 10 %, vilket motsvarar en&lt;br&gt;sänkning av referenspriserna med i genomsnitt 5 %. Det totala värdet av&lt;br&gt;överskyddet är ca 2,4 miljarder kronor, medan 10 % av gränsskyddet&lt;br&gt;motsvarar ett värde av ca 1,4 miljarder kronor, vilket är drygt hälften av&lt;br&gt;det totala värdet av pris- och kostnadssänkningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna anpassning av referenspriserna mot marknadspriserna&lt;br&gt;erhålls en bestående effekt, som motsvarar ca 4,5 % på konsumentpriset på&lt;br&gt;gränsskyddade produkter vid oförändrad procentmarginal i efterföljande&lt;br&gt;led. Vid oförändrad öresmarginal motsvarar den 3 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Priserna for jordbrukarna ändras emellertid inte mer än vad som blir en&lt;br&gt;effekt av beslutet om en intern avreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de förändringar av gränsskyddet som jag föreslår, förbättras&lt;br&gt;förutsättningarna för att behålla nuvarande import. Eftersom ändringarna&lt;br&gt;ligger inom ramen för överskyddet medför de dock ingen ökad import och&lt;br&gt;innebär inte heller någon garanti för att nuvarande marknadstillträde&lt;br&gt;bibehålls. Om importen inte kan upprätthållas under övergångstiden —&lt;br&gt;trots anpassningen av gränsskyddet — skall därför restitutioner användas&lt;br&gt;för att tillfälligt sänka gränsskyddet för aktuella varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har nämnt har EGs jordbruk för närvarande en betyd-&lt;br&gt;ligt lägre stödnivå än Sveriges jordbruk. Enligt OECDs preliminära beräk-&lt;br&gt;ningar för år 1990 var det totala stödet i procent av produktionsvärdet —&lt;br&gt;mätt enligt den allmänt accepterade metoden att beräkna stödnivå (PSE)&lt;br&gt;— 48 % för EG och 59 % för Sverige. Avregleringen kommer att medföra en&lt;br&gt;sänkning av Sveriges stödnivå, bl. a. till följd av tidigare nämnda kostnads-&lt;br&gt;och prissänkningar. Därmed förväntas större delen av skillnaden gentemot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG försvinna. Med hänsyn till den stora skillnaden i stödnivå mellan Prop. 1990/91: 191&lt;br&gt;Sverige och EG är det viktigt att en sänkning av stödnivån består för att&lt;br&gt;underlätta anpassningen. En sänkning av stödnivån inom jordbruket kom-&lt;br&gt;mer också att gynna samhällsekonomin genom att produktionen effektivi-&lt;br&gt;seras och resursallokeringen förbättras. Huvudsyftet med de åtgärder jag&lt;br&gt;föreslår är att säkerställa avregleringens positiva effekter. Samtidigt under-&lt;br&gt;lättar de en nödvändig anpassning till EGs stödnivå. Sannolikt är emeller-&lt;br&gt;tid dessa åtgärder inte tillräckliga för att vår stödnivå skall bli jämförbar&lt;br&gt;med EGs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kommer alltså den anpassning av gränsskyddet&lt;br&gt;som jag här föreslår inte att innebära att priserna på jordbrukets produkter&lt;br&gt;sjunker under den nivå som blir en följd av den interna avregleringen.&lt;br&gt;Mina förslag syftar endast till att säkerställa att reformens positiva effekter&lt;br&gt;kommer konsumenterna till godo, att vi i enlighet med riksdagens beslut&lt;br&gt;bibehåller en import under övergångstiden samt att den minskning av&lt;br&gt;stödnivån som blir en effekt av avregleringen blir bestående. När GATT-&lt;br&gt;förhandlingarna har avslutats — vilket bedöms kunna ske under år 1991 —&lt;br&gt;skall en ny bedömning av behovet av gränsskyddsanpassningar göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anpassningen av gränsskyddet för de olika produkterna bör avvägas så&lt;br&gt;att ändringen motsvarar samma andel av det beräknade överskyddet på&lt;br&gt;resp, produkt. En förhållandevis mindre justering av gränsskyddet bör&lt;br&gt;alltså göras för de produkter som får ett mindre överskydd. Som en&lt;br&gt;information redovisar jag i det följande preliminära beräkningar av de&lt;br&gt;förändringar gentemot nuvarande gränsskyddade priser som följer av mina&lt;br&gt;förslag. De referenspriser som skall gälla fr. o. m. den 1 juli 1991 bör slutligt&lt;br&gt;fastställas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vara&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande mittpris&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m. m., öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ändring&lt;br&gt;öre/kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtionsmjölk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;492-491'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 17'&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Smör&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 187&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-109&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hårdost&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-168&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Magert mjölkpulver&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nötkött&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3027&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalvkött&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 342&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Får- och lammkött&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 787&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Griskött&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kyckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2083&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ägg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 196&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Råg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Korn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Havre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Oljeväxtfrö (raps)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Olja&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;923&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 65&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;463&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Potatisstärkelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;418&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matpotatis&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruna bönor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 74&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kokärter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Majs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sojamjöl (oljekraftfoder)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Öre per liter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de förändringar som jag nyss har nämnt har jag inte beaktat de gräns- Prop. 1990/91: 191&lt;br&gt;skyddsändringar som följer av riksdagens beslut. Vissa ytterligare juste-&lt;br&gt;ringar av referenspriserna kommer således att bli nödvändiga, bl. a. till&lt;br&gt;följd av avtrappningen av prisstödet till får- och lammkött samt det&lt;br&gt;förenklade systemet för lönsamhetsutjämning mellan mejeriprodukter.&lt;br&gt;Det bör ankomma på regeringen att fastställa referenspriserna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Prisövervakning i de efterföljande leden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag i det föregående syftar till att tillförsäkra att den livsmedels-&lt;br&gt;politiska reformen får avsedda effekter i det gränsskyddade ledet. Detta ger&lt;br&gt;dock inga garantier för att prissänkningarna vidareförs genom senare&lt;br&gt;industri- och handelsled och verkligen kommer konsumenterna till del. En&lt;br&gt;förutsättning för detta är att industri- och handelsleden inte tar prissänk-&lt;br&gt;ningar eller uteblivna prisökningar i anspråk. Åtgärderna måste därför&lt;br&gt;kombineras med en noggrann prisövervakning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 20 december 1990 uppdrog regeringen åt statens pris-&lt;br&gt;och konkurrensverk (SPK) att under omställningsperioden analysera effek-&lt;br&gt;terna av reformen avseende prisutvecklingen och konkurrensförhållan-&lt;br&gt;dena i livsmedelskedjans olika led. En avrapportering skall enligt uppdra-&lt;br&gt;get göras två gånger per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta uppdrag bör nu kompletteras med anledning av de åtgärder jag i&lt;br&gt;det föregående har föreslagit. Dessa åtgärder måste kombineras med en&lt;br&gt;noggrann uppföljning av prisutvecklingen med en avstämning varje må-&lt;br&gt;nad. Denna skall inriktas på att följa genomslaget av avregleringen och&lt;br&gt;gränsskyddsanpassningarna i senare led. Prisutvecklingen i olika led måste&lt;br&gt;följas och analyseras, liksom orsakerna till eventuella differenser i utveck-&lt;br&gt;lingen mellan leden. SPK bör ges ett uppdrag med denna innebörd.&lt;br&gt;Avrapportering av uppdraget bör alltså ske varje månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 20 december 1990 att en särskild konsument-&lt;br&gt;beredning skall tillsättas med uppgift att kontinuerligt följa och utvärdera&lt;br&gt;den livsmedelspolitiska reformen ur ett brett konsumentperspektiv (dir.&lt;br&gt;1990:84). En särskild uppgift för beredningen blir att bevaka prisutveck-&lt;br&gt;lingen på livsmedel mot bakgrund av de ändringar av gränsskyddet som jag&lt;br&gt;har föreslagit. Beredningen skall med utgångspunkt i SPKs utredningsma-&lt;br&gt;terial agera och informera om effekterna av avregleringen och ändringarna&lt;br&gt;av gränsskyddet och följa upp att effekterna verkligen kommer konsumen-&lt;br&gt;terna till del.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Vissa konkurrensfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I den proposition som överlämnats till riksdagen angående förstärkt kon-&lt;br&gt;kurrens på livsmedelsområdet (prop. 1990/91:147) behandlas frågan om&lt;br&gt;s.k. säljbolag. Utgångspunkten är skrivningarna i prop. 1989/90:146 om&lt;br&gt;livsmedelspolitiken samt jordbruksutskottets betänkande (1989/90:&lt;br&gt;JoU25) som behandlar regeringens förslag i denna proposition. Utskottet&lt;br&gt;skriver att ett riksdagsbeslut om avskaffande av de interna regleringarna&lt;br&gt;måste innebära att företag inte kan få ta över vissa delar av denna reglering&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och administrera den i egen regi. Det innebar en markering att samhället Prop. 1990/91: 191&lt;br&gt;inte kan godta att monopol eller samverkande företag genomför åtgärder&lt;br&gt;som innebär att underskott vid export finansieras gemensamt, samtidigt&lt;br&gt;som den svenska prisnivån kan upprätthållas på en hög nivå. Om ett&lt;br&gt;säljbolag används för att mellan förädlingsföretag utjämna kostnader för&lt;br&gt;export, har den statliga prisregleringen ersatts med en privat reglering&lt;br&gt;utom kontroll för regering och riksdag. Ett grundläggande villkor för s. k.&lt;br&gt;säljbolag är alltså att de uppträder inom konkurrenslagstiftningens ramar&lt;br&gt;samt tillåter att överskott — utöver vad som kan säljas inom landet —&lt;br&gt;direkt påverkar lönsamhet och priser inom det företag som producerar&lt;br&gt;överskottet. I övrigt vill jag, liksom chefen för civildepartementet, hänvisa&lt;br&gt;till de krav som bör ställas på ett säljbolag i enlighet med konkurrenskom-&lt;br&gt;mitténs betänkande SoU 1990:25.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Direktbidrag m. m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1989 att 1 170 milj.kr. skulle tillföras jordbru-&lt;br&gt;ket under regleringsåret 1989/90 som kompensation för kostnadsökningar&lt;br&gt;m.m. Till följd av en överenskommelse i GATT i april 1989, som bl. a.&lt;br&gt;innebar att stödpriserna till jordbruket inte skulle höjas fram till dess att&lt;br&gt;förhandlingarna avslutats, beslutades att jordbrukets ersättning i huvudsak&lt;br&gt;skulle lämnas genom ett bidrag per djur av olika slag eller per hektar av&lt;br&gt;olika grödor. För regleringsåret 1990/91 beslutade riksdagen att höja detta&lt;br&gt;belopp med 600 milj.kr. till ett sammanlagt belopp på 1 770 milj.kr. Av&lt;br&gt;dessa medel har jordbruket — med stöd av tidigare beslut — tillförts 56,5&lt;br&gt;milj.kr. genom höjda priser och 100 milj.kr. genom olika kollektiva åtgär-&lt;br&gt;der. Resterande medel har utbetalats i huvudsak som ett bidrag per ko&lt;br&gt;m.m. Därutöver har jordbruket tillförts 730 milj.kr. som en del av in-&lt;br&gt;komststödet för budgetåret 1990/91. Det totala beloppet uppgår alltså till&lt;br&gt;2,5 miljarder kronor. Hur ersättningen skall utgå efter innevarande budget-&lt;br&gt;år skall enligt riksdagens beslut avgöras med hänsyn till resultatet av&lt;br&gt;GATT-förhandlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår i det följande att 555 milj.kr. av de nämnda 730 milj.kr. skall&lt;br&gt;användas för att finansiera innevarande års spannmålsexport. Beloppet&lt;br&gt;bör således användas för att amortera av den rörliga kredit som ställts till&lt;br&gt;jordbruksnämndens förfogande för att finansiera exporten. Vidare bör 100&lt;br&gt;milj.kr. användas för att utöka ramen för anläggningsstödet och 60 milj.kr.&lt;br&gt;föras till skördeskadefonden. Hur djurbidragen skall hanteras under bud-&lt;br&gt;getåret 1991/92 får avgöras med hänsyn till GATT-förhandlingarna, som&lt;br&gt;kan beräknas vara avslutade före 1991 års utgång. Jag har för avsikt att då&lt;br&gt;återkomma till regeringen i denna fråga. Jag avser att då även ta upp frågan&lt;br&gt;om i vilken form den höjda ersättningen till jordbruket i norra Sverige skall&lt;br&gt;lämnas. Regeringen har tidigare i år (prop. 1990/91:99) lämnat förslag om&lt;br&gt;höjd ersättning för budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Finansiering av spannmålsexporten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den kredit som staten ställt till förfogande för att&lt;br&gt;finansiera exporten av 1990 års spannmålsöverskott skall den 1 juli&lt;br&gt;1991 amorteras med 555 milj.kr. Medlen skall anvisas över stats-&lt;br&gt;budgeten inom ramen for det belopp på 730 milj.kr. som tillförts&lt;br&gt;jordbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Under innevarande budgetår har ett stort under-&lt;br&gt;skott uppstått inom spannmålsregleringen beroende på en kombination av&lt;br&gt;en ovanligt god skörd och låga världsmarknadspriser. För att bidra till&lt;br&gt;finansieringen av underskottet har riksdagen beslutat att den rörliga kredit&lt;br&gt;som statens jordbruksnämnd disponerar i riksgäldskontoret för ändamål&lt;br&gt;inom jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen för bud-&lt;br&gt;getåret 1990/91 skulle höjas med 400 milj.kr. (prop. 1990/91:25, JoU19,&lt;br&gt;rskr. 79). Regeringen bemyndigades att vid behov höja krediten. Rege-&lt;br&gt;ringen höjde i februari 1991 krediten med ytterligare 650 milj.kr. I sam-&lt;br&gt;band med kredithöjningarna har prisregleringsavgiften på handelsgödsel&lt;br&gt;och bekämpningsmedel höjts med 30 resp. 20 %. De medel som flyter in till&lt;br&gt;följd av avgiftshöjningarna skall disponeras för att betala av den utnyttjade&lt;br&gt;krediten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat att statens jordbruksverk under budgetåret&lt;br&gt;1991/92 får disponera en rörlig kredit på 400 milj .kr. för finansiering av&lt;br&gt;underskott i spannmålsregleringen budgetåret 1990/91 samt bemyndigat&lt;br&gt;regeringen att vid behov höja krediten (prop. 1990/91:100 bil. 11, JoU22,&lt;br&gt;rskr. 202).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den goda spannmålsskörden innebär att merintäkterna inom spannmåls-&lt;br&gt;odlingen uppgår till ca 1000 milj.kr. Finansieringen av underskottet bör&lt;br&gt;därför belasta de jordbrukare som producerar spannmål, dvs. de som&lt;br&gt;bidragit till överskottsproduktionen och fått del av merintäkten. Enligt&lt;br&gt;min uppfattning bör emellertid finansieringen av innevarande års spann-&lt;br&gt;målsöverskott inte belasta framtida spannmålsodlare längre än nödvän-&lt;br&gt;digt. Att betala av krediten med enbart inflytande avgiftsmedel tar relativt&lt;br&gt;lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att 555 milj.kr. av de 730 milj.kr. som för närvarande tillförs&lt;br&gt;jordbruket som en del av inkomststödet bör användas för att betala av den&lt;br&gt;rörliga kredit som har ställts till jordbruksnämndens förfogande för att&lt;br&gt;finansiera exportkostnader for 1990 års spannmålsöverskott. Därmed kan&lt;br&gt;avbetalningstiden förkortas och finansieringsansvaret för framtida spann-&lt;br&gt;målsodlare begränsas. Prisregleringsavgifterna på handelsgödsel- och be-&lt;br&gt;kämpningsmedel bör enligt min uppfattning sänkas med 20 % per den&lt;br&gt;1 juli 1992. Den återstående höjningen på 30 % bör kvarstå till dess&lt;br&gt;krediten är avbetald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Skördeskadefonden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skördeskadefonden skall tillföras 60 milj.kr. under&lt;br&gt;budgetåret 1991/92. Medlen skall anvisas över statsbudgeten inom&lt;br&gt;ramen för de 730 milj.kr. som tillförts jordbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredaren föreslår att skördeskadefonden tillförs&lt;br&gt;175 milj.kr. som ett engångsbelopp avseende perioden den 1 juli 1991 —&lt;br&gt;den 30 juni 1994. Finansieringen bör enligt utredaren i första hand ske&lt;br&gt;genom att eventuellt kvarstående införselavgiftsmedel inom fördelnings-&lt;br&gt;planen och fodermedelsavgifter tas i anspråk. I övrigt bör beloppet finan-&lt;br&gt;sieras av medel som ställs till förfogande för den övergångsvisa marknadsreg-&lt;br&gt;leringen av spannmål, mjölkprodukter och oljeväxter. Fördelningen mel-&lt;br&gt;lan dessa finansieringskällor och tidpunkten för engångsbeloppets erläg-&lt;br&gt;gande bör helt eller delvis beslutas av statens jordbruksverk efter samråd&lt;br&gt;med stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd. Utredaren föreslår också&lt;br&gt;att gränsskyddet för jordbruksprodukter sänks med 56,5 milj.kr. när 175&lt;br&gt;milj.kr. tillförts fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt överenskommelse mellan staten och Lant-&lt;br&gt;brukarnas riksförbund (LRF) övertog LRF fr. o. m. 1988 års skörd huvud-&lt;br&gt;mannaskapet för ett nytt skördeskadeskydd (prop. 1987/88:74, JoU16,&lt;br&gt;rskr. 130). Enligt riksdagsbeslutet om skördeskadeskyddet skall skördeska-&lt;br&gt;defonden tills vidare byggas upp med 60 milj.kr. per år. Enligt beslutet skall&lt;br&gt;jordbruket ersättas för denna fondavsättning. Beloppet skall dels motsvara&lt;br&gt;de årliga genomsnittliga utbetalningarna för ersättningar och administra-&lt;br&gt;tion, dels bygga upp skördeskadefonden till erforderlig storlek. Beslutet&lt;br&gt;innebär att en uppbyggnad av fonden skall ske så att denna inom en&lt;br&gt;tioårsperiod från att beslutet fattades kommer att uppgå till 500 milj.kr. i&lt;br&gt;dåtida penningvärde. Under budgetåren 1988/89 och 1989/90 betalades&lt;br&gt;tillskotten till skördeskadefonden av införselavgiftsmedel utanför fördel-&lt;br&gt;ningsplanen. För innevarande budgetår har gränsskyddet höjts med 56,5&lt;br&gt;milj.kr. och fonden tillförts motsvarande belopp av regleringsmedel. Åter-&lt;br&gt;stående 3,5 milj.kr. tillfördes skördeskadefonden av införselavgifter utan-&lt;br&gt;för fördelningsplanen. Enligt riksdagsbeslutet om skördeskadeskyddet&lt;br&gt;skall skördeskadefonden kvarstå hos jordbruksnämnden under en femårig&lt;br&gt;övergångstid. När denna period har löpt ut, skall fonden föras över till&lt;br&gt;stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd och därmed övergår ansvaret&lt;br&gt;för både finansiering och administration till stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut om en ny livsmedelspolitik (prop. 1989/90:146,&lt;br&gt;JoU25, rskr. 327) innebär bl.a. att möjligheten att tillföra skördeskadefon-&lt;br&gt;den regleringsmedel upphör. Detta ändrar de förutsättningar som riksda-&lt;br&gt;gens beslut om skördeskadeskyddet bygger på. En särskild utredare tillsat-&lt;br&gt;tes för att utreda frågan om alternativa möjligheter att bygga upp skörde-&lt;br&gt;skadefonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser liksom utredaren att skördeskadefonden bör tillföras ett en-&lt;br&gt;gångsbelopp på totalt 175 milj.kr. för tiden efter den 1 juli 1991. Under&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetåret 1991/92 bör 60 milj.kr. avsättas till skördeskadefonden inom Prop. 1990/91: 191&lt;br&gt;ramen for den ersättning som tillerkänts jordbruket. Gränsskyddet bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sänkas när hela beloppet på 175 milj.kr. tillförts jordbruket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Medel till anläggningsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ytterligare 100 milj.kr., utöver den fastställda ramen&lt;br&gt;på 400 milj.kr., skall anvisas för anläggningsstöd. Ökningen skall&lt;br&gt;anvisas över statsbudgeten inom ramen för de 730 milj.kr. som&lt;br&gt;tillförts jordbruket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Riksdagen har beslutat att totalt 400 milj.kr. skall&lt;br&gt;anvisas för anläggningsstöd under budgetåren 1991/92—1994/95. Stöd&lt;br&gt;lämnas för plantering av lövträd samt för anläggning av energiskog och&lt;br&gt;våtmarker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intresset för åtgärderna har visat sig vara stort och medelsramen blev&lt;br&gt;mycket snabbt intecknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av det stora intresse som kan noteras för de aktuella&lt;br&gt;åtgärderna anser jag att ytterligare 100 milj.kr., utöver den av riksdagen&lt;br&gt;tidigare beslutade medelsramen, bör anvisas för ändamålet. Denna ökning&lt;br&gt;bör finansieras inom ramen för de 730 milj.kr. som är en del av inkomst-&lt;br&gt;stödet för budgetåret 1990/91.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Miljö- och djurskyddskostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade våren 1988 om ny djurskyddslag m.m. (prop.&lt;br&gt;1987/88:93, JoU22, rskr. 327). Enligt beslutet får frågan om ekonomisk&lt;br&gt;kompensation till jordbrukarna för eventuellt uppkomna merkostnader till&lt;br&gt;följd av övergång till alternativ djurhållning, liksom övriga produktions-&lt;br&gt;kostnader i jordbruket, i första hand lösas inom ramen för jordbrukspris-&lt;br&gt;överläggningarna. På längre sikt medför ett ökat hänsynstagande till dju-&lt;br&gt;rens förhållanden bättre djurhälsa och därmed förbättrad produktions-&lt;br&gt;ekonomi. I fråga om omhändertagandet av självdöda djur anförde jag i&lt;br&gt;propositionen följande: ”Enligt min mening bör en ökad uppsamling av&lt;br&gt;djuren ske på frivillig väg genom slakteriernas försorg. Såväl Lantbrukar-&lt;br&gt;nas riksförbund som Sveriges slakteriförbund och Köttbranschens riksför-&lt;br&gt;bund har förklarat sig beredda att ombesörja uppsamlingen av djuren. De&lt;br&gt;merkostnader för omhändertagandet av djuren som det föreslagna förbu-&lt;br&gt;det medför skall emellertid inte belasta den enskilde lantbrukaren. Kost-&lt;br&gt;naden får i stället tas upp i samband med jordbruksprisöverläggningarna.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen fattade våren 1988 också beslut om krav på utökad lagrings-&lt;br&gt;kapacitet för stallgödsel och att vissa bidrag skulle utgå till utbyggnaden av&lt;br&gt;lagringskapaciteten (prop. 1987/88: 128, JoU24, rskr. 374). I propositionen&lt;br&gt;anförde jag följande: ”Kostnadsökningar och intäktsförändringar — posi-&lt;br&gt;tiva och negativa — som uppstår för producenterna bör behandlas i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jordbruksprisöverläggningarna i den takt de uppstår och registreras. Den Prop. 1990/91: 191&lt;br&gt;kostnad som miljöavgiften medför för förbrukarna bör liksom hittills (se&lt;br&gt;prop. 1983/84:176 s. 7) inte få utgöra skäl för någon kompensation genom&lt;br&gt;höjda konsumentpriser på livsmedel.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen (1988:641) om statsbidrag till lagringsutrymmen för&lt;br&gt;stallgödsel utgår bidrag till uppbyggnad av lagringsutrymmen för stall-&lt;br&gt;gödsel fram till utgången av juni 1991. Bidragsmöjligheten har dock endast&lt;br&gt;utnyttjats i begränsad omfattning. Av anvisade 200 milj.kr. för perioden&lt;br&gt;1988/89—1990/91 har fram till utgången av år 1990 endast 36,5 milj.kr.&lt;br&gt;utnyttjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksnäringen har erhållit kompensation för kostnaderna för att&lt;br&gt;omhänderta självdöda djur. Förbudgetåret 1990/91 uppgårkostnadskom-&lt;br&gt;pensationen till 27 milj.kr. Verksamheten har finansierats kollektivt inom&lt;br&gt;ramen för fördelningsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på utökad lagringskapacitet för stallgödsel träder i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1995 för jordbruksföretag som var i drift den 1 juli 1988. Kraven&lt;br&gt;enligt djurskyddslagen på förbättrad djurhållning i djurstallar som var i&lt;br&gt;bruk den 1 juli 1988 träder huvudsakligen i kraft den 1 januari 1994 och i&lt;br&gt;vissa fall inte förrän den 1 januari 1999. Enligt beräkningar utförda av&lt;br&gt;statens jordbruksnämnd och lantbruksstyrelsen har jordbruksföretagen&lt;br&gt;totalt sett t. o. m. den 30 juni 1990 endast i marginell omfattning belastats&lt;br&gt;med kostnader för gödselvårdsanläggningar och för åtgärder som krävs&lt;br&gt;enligt djurskyddslagen eftersom huvuddelen av kraven på förändringar&lt;br&gt;träder i kraft först senare under 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de beslut om djurskyddslag och om miljöförbättrande åtgärder som jag&lt;br&gt;nyss nämnt förutsattes att vissa kostnader fick tas upp i jordbruksprisöver-&lt;br&gt;läggningar. Riksdagens beslut våren 1990 om en ny livsmedelspolitik&lt;br&gt;(prop. 1989/90:146, JoU25, rskr. 327) innebär att nuvarande jordbruks-&lt;br&gt;prisreglering, med bl. a. en särskild regleringsekonomi och återkommande&lt;br&gt;prisöverläggningar, upphör. Den nya livsmedelspolitiken innebär även att&lt;br&gt;kompensationstänkandet i den tidigare prisregleringen upphör. Jordbruket&lt;br&gt;och livsmedelsindustrin skall alltså inte längre kompenseras för uppkomna&lt;br&gt;eller registrerade kostnadsökningar, utan för den produktion av varor och&lt;br&gt;tjänster som efterfrågas. När det gäller offentligt efterfrågade varor och&lt;br&gt;tjänster skall ersättning lämnas över statsbudgeten. Vad beträffar konsum-&lt;br&gt;tionsvaror skall ersättningen bestämmas av marknaden, inom ramen för&lt;br&gt;ett gränsskydd. De yttre ramarna för den möjliga ersättningen avgörs dock,&lt;br&gt;genom gränsskyddet, av statsmakterna. Eftersom det hittillsvarande syste-&lt;br&gt;met med kostnadskompensation har medfört överskottsproduktion, kom-&lt;br&gt;mer en marknadsstyrd ersättning att bli lägre för att överskott skall kunna&lt;br&gt;undvikas och balans på marknaden skall kunna nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har beslutat att frisläppa investeringsreserverna från den&lt;br&gt;10 januari 1991 för investeringar i byggnader, markanläggningar och&lt;br&gt;inventarier. Hos jordbruksföretagen uppgick vid årsskiftet 1990/91 de&lt;br&gt;accumulerade avsättningarna till investeringsreserver till 2900 milj.kr. Ett&lt;br&gt;sådant frisläppande förordades också av Lantbrukarnas riksförbund i sitt&lt;br&gt;utlåtande över skatteutredningens betänkande för att bl. a. användas för&lt;br&gt;miljöinvesteringar. Avsikten med att frisläppa investeringsreserverna är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att stödja investeringar. Därigenom har regeringen också skapat förutsätt- Prop. 1990/91:191&lt;br&gt;ningar för att angelägna miljö- och djurskyddsinvesteringar skall kunna&lt;br&gt;tidigareläggas, vilket är viktigt för att åstadkomma de förändringar hänsy-&lt;br&gt;nen till miljö- och djurskydd kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall anser jag att det kan finnas skäl att ytterligare stimulera&lt;br&gt;investeringsverksamheten i djur- och miljöskyddsbefrämjande åtgärder.&lt;br&gt;Selektiva stödåtgärder kan behöva vidtas, om utvecklingen visar att svå-&lt;br&gt;righeter föreligger att genomföra åtgärder inom områden, där det är sär-&lt;br&gt;skilt angeläget att utvecklingen påskyndas, t. ex. för införandet av alterna-&lt;br&gt;tiva former till hållandet av burhöns. Beslutet att förbjuda hållandet av&lt;br&gt;värphöns i bur fr. o. m. den 1 januari 1999 innebär en stor fysisk omställ-&lt;br&gt;ning av en produktionsgren. Jag har för avsikt att föreslå regeringen att&lt;br&gt;statens jordbruksverk ges i uppdrag att följa utvecklingen. I detta samman-&lt;br&gt;hang kan erinras om att staten fr.o.m. innevarande budgetår anvisat&lt;br&gt;ytterligare 3,3 milj.kr. för forskning, försök och utveckling för att skapa&lt;br&gt;bättre miljö inom animalieproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Arrendatorernas situation&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut (prop. 1989/90:146, JoU25, rskr. 327) om livsme-&lt;br&gt;delspolitiken bör särskild uppmärksamhet ägnas åt arrendatorernas situa-&lt;br&gt;tion. Enligt riksdagsbeslutet borde en översyn av arrendatorernas situation&lt;br&gt;göras. Uppdraget skulle genomföras skyndsamt och redovisas för riksda-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gav den 21 juni 1990 lantbruksstyrelsen i uppdrag att följa&lt;br&gt;effekterna för arrendatorerna av den interna avregleringen. Lantbrukssty-&lt;br&gt;relsen har redovisat uppdraget i en rapport i vilken framför allt problem på&lt;br&gt;kort sikt tas upp. En redogörelse ges för hur stöden under omställningspe-&lt;br&gt;rioden bör utformas, så att hänsyn tas till arrendatorernas situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbruksstyrelsen tog i sitt förslag till utformning av stödåtgärderna&lt;br&gt;stor hänsyn till arrendatorernas speciella situation som brukare men inte&lt;br&gt;ägare av marken. Enligt lantbruksstyrelsens förslag skulle startstöd och&lt;br&gt;stöd till skuldsatta jordbrukare lämnas, oavsett om brukaren äger jorden&lt;br&gt;eller inte. Arrendatorernas anläggningar på arrendestället skulle behandlas&lt;br&gt;på samma sätt som fast egendom, när det gäller möjligheterna till inlösen.&lt;br&gt;Beträffande inkomst-, omställnings- och anläggningsstöden skulle enligt&lt;br&gt;förslaget stöden tillfalla den som brukar marken. Om en markägare återtar&lt;br&gt;upplåten mark, för vilken jordabalkens besittningsskydd för jordbruksar-&lt;br&gt;rendator inte gäller, skulle denne enligt förslaget kunna bli stödberättigad&lt;br&gt;endast om återtagandet sker efter överenskommelse med arrendatorn eller&lt;br&gt;om det finns andra omständigheter som gör att markägaren bör få stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i dessa delar utformat de aktuella stöden i enlighet med&lt;br&gt;lantbruksstyrelsens förslag, och arrendatorerna är därmed i stort sett&lt;br&gt;likställda med markägande brukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gav den 20 december 1990 statens jordbruksnämnd och&lt;br&gt;lantbruksstyrelsen i uppdrag att följa och analysera effekterna av den&lt;br&gt;livsmedelspolitiska reformen. Också i detta uppdrag ingick att se över &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arrendatorernas situation. Uppföljningen skulle gälla förändringar i arren- Prop. 1990/91:191&lt;br&gt;deavgifter och andra arrendevillkor, strukturella förändringar i arrendeför-&lt;br&gt;hållandena samt jämförelser mellan utvecklingen för helt eller delvis arren-&lt;br&gt;derade företag och helt ägda företag. I februari 1991 lämnade lantbrukssty-&lt;br&gt;relsen en första redogörelse för arrendatorernas situation till följd av&lt;br&gt;omställningen till en ny livsmedelspolitik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är framför allt två typer av arrendatorer som särskilt berörs av de&lt;br&gt;nya förutsättningarna för jordbruksproduktion. Den första kategorin är de&lt;br&gt;arrendatorer som under åren närmast före det livsmedelspolitiska beslutet&lt;br&gt;hade slutit långa avtal. Dessa arrendatorer ingick avtal under andra förut-&lt;br&gt;sättningar än de som gäller i dag. Den andra kategorin utgörs av arrenda-&lt;br&gt;torer vars avtal snart löper ut och som därför måste ta ställning till om de&lt;br&gt;skall sluta nya avtal och hur lång arrendetiden bör vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både vid förlängning av avtal och vid teckning av nya avtal tenderar&lt;br&gt;arrendatorerna att yrka på kortare arrendeperioder än tidigare, 2 — 3 år i&lt;br&gt;stället för 10 år, alternativt yrka att avtalet medger rätt till förtida uppsäg-&lt;br&gt;ning. Efterfrågan på nya såväl gårds- som sidoarrenden har minskat betyd-&lt;br&gt;ligt. Detta gäller emellertid inte i områden med stor animalieproduktion,&lt;br&gt;där efterfrågan fortfarande är hög på grund av behovet av ökad areal för&lt;br&gt;spridning av stallgödsel. Vidare ligger arrendeavgifterna vid förnyelse av&lt;br&gt;arrendekontrakt ca 10 —15 % högre än enligt tidigare kontrakt, vilket är en&lt;br&gt;förhållandevis normal höjning. Höjningen är speciellt märkbar på fastig-&lt;br&gt;heter med bra byggnader och goda förutsättningar för animalieproduktion.&lt;br&gt;På arrenden med sämre byggnader och produktion inriktad framför allt på&lt;br&gt;växtodling har avgiftshöjningen varit mindre eller helt uteblivit. Utveck-&lt;br&gt;lingen av arrendatorernas situation till följd av omställningen skiljer sig,&lt;br&gt;såvitt nu kan bedömas, inte från vad som gäller för övriga jordbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arrendatorerna är framför allt energi- och industrigrödor aktuella&lt;br&gt;som omställningsgrödor, även om t.ex. trädplantering på omställnings-&lt;br&gt;arealen är möjlig att utföra efter avtal med markägaren. Någon praxis vad&lt;br&gt;gäller sådana avtal har emellertid ännu inte vuxit fram och processen har&lt;br&gt;därför gått trögt. Förmodligen kommer därför främst grödor med korta&lt;br&gt;omloppstider att planteras under omställningsperiodens första år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nyss har nämnt finns en grupp arrendatorer som ingick avtal när&lt;br&gt;andra förutsättningar rådde. 1 propositionen (1989/90:146) om livsme-&lt;br&gt;delspolitiken pekade jag på att det, trots indexreglerade avtal och ekono-&lt;br&gt;miskt stöd under omställningsperioden, kan finnas behov av att få till stånd&lt;br&gt;en jämkning av ingångna arrendeavtal. Jag framhöll i propositionen att om&lt;br&gt;en anpassning av arrendevillkoren inte sker på annat sätt, bör 36 § avtals-&lt;br&gt;lagen kunna åberopas för en jämkning av arrendevillkor som blivit oskäliga&lt;br&gt;på grund av ändrade förhållanden. Vid riksdagsbehandlingen konstaterade&lt;br&gt;jordbruksutskottet att det i dagsläget är svårt att till alla delar förutse&lt;br&gt;konsekvenserna för jordbruksarrendatorerna av en förändrad livsmedels-&lt;br&gt;politik. Utskottet uteslöt inte att det kan uppstå behov av ändringar i t.ex.&lt;br&gt;arrendelagstiftningen eller att ytterligare överväganden kommer att krävas&lt;br&gt;beträffande inriktningen av omställningsåtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan jag konstatera att arrendatorernas situation i&lt;br&gt;nuläget kan karaktäriseras som förhållandevis likartad övriga jordbruka-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;res, men att fortsatt uppföljning är nödvändig. Översynen av arrendatorer- Prop. 1990/91: 191&lt;br&gt;nas situation är en del av jordbruksnämndens och lantbruksstyrelsens&lt;br&gt;uppdrag att följa och analysera effekterna av den livsmedelspolitiska refor-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Jordfonden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En rörlig kredit på 50 milj.kr. skall disponeras för&lt;br&gt;jordfondsändamål budgetåren 1990/91 och 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbruksstyrelsens förslag: Lantbruksstyrelsen föreslår att en rörlig&lt;br&gt;kredit på 100 milj.kr. disponeras för jordfondsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jordfonden används av lantbruksnämnderna för&lt;br&gt;fastighetsförvärv i samband med åtgärder för yttre rationalisering på&lt;br&gt;lantbrukets område. Jordfondsfastigheterna skall främst användas för att&lt;br&gt;främja en från allmän synpunkt lämplig utveckling av företag inom jord-&lt;br&gt;bruket, skogsbruket och trädgårdsnäringen. Därvid skall eftersträvas att&lt;br&gt;från regionalpolitisk synpunkt ändamålsenliga företag bildas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens förslag om ändringar i jordförvärvslagen (prop.&lt;br&gt;1990/91:155) skall jordfonden även fortsättningsvis användas för inlösen&lt;br&gt;av fastigheter och därvid främja en lämplig utveckling av framför allt&lt;br&gt;skogsbruket. Fonden kan också användas för att på den fria marknaden&lt;br&gt;direkt förvärva fastigheter i konkurrens med andra köpare. Fonden har&lt;br&gt;således en från jordförvärvslagen fristående funktion. De fastigheter som&lt;br&gt;tillförs fonden skall säljas ut på ett sådant sätt att fastighetsstrukturen och&lt;br&gt;arronderingsförhållandena förbättras. En fastighet skall avyttras så snart&lt;br&gt;ändamålet med förvärvet kan tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordfonden skall vidare, i enlighet med beslutet år 1990 om livsmedels-&lt;br&gt;politiken (prop. 1989/90:146, JoU25, rskr. 327), disponeras för inlösen av&lt;br&gt;fastigheter i samband med åtgärder för skuldtyngda jordbrukare. Detta&lt;br&gt;stöd har införts som en övergångsåtgärd i samband med jordbrukets&lt;br&gt;avreglering. Denna form av inlösen har ännu inte förekommit, men en&lt;br&gt;beredskap inför sådana insatser bör finnas. Jordfondens användningsom-&lt;br&gt;råde kommer således att utvidgas under en femårsperiod. Jordfonden, som&lt;br&gt;är en s. k. revolverande fond, uppgår för närvarande till 367 milj.kr. Som&lt;br&gt;en följd av att fonden under en längre tid varit nominellt oförändrad har&lt;br&gt;verksamhetens omfattning minskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utförsäljningen av fastigheter från jordfonden går för närvarande lång-&lt;br&gt;samt. Orsaken till detta är inte helt klarlagd. En viss stagnation av fastig-&lt;br&gt;hetspriserna har också noterats under andra halvåret 1990. Detta har&lt;br&gt;medfört att jordfondens likviditet snabbt har försämrats. Likviditeten var&lt;br&gt;vid månadsskiftet februari/mars i år endast 0,5 milj.kr. jämfört med 17&lt;br&gt;milj.kr. vid januari månads utgång. Lantbruksstyrelsen föreslår att en&lt;br&gt;rörlig kredit på 100 milj.kr. ställs till lantbruksstyrelsens förfogande som en&lt;br&gt;förstärkning av jordfondens likviditet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande likviditetsproblemen får inte hindra att jordfonden an- Prop. 1990/91: 191&lt;br&gt;vänds för sina syften. I regeringens proposition om livsmedelspolitiken,&lt;br&gt;avsnittet om skuldsatta jordbrukare, anförde jag att en rörlig kredit skall&lt;br&gt;kunna utnyttjas för att täcka eventuella tillfälliga likviditetsunderskott i&lt;br&gt;jordfonden. För att motsvara de krav som sedan tidigare ställts på fonden&lt;br&gt;samt de nya krav som tillkommit bedömer jag att en rörlig kredit på 50&lt;br&gt;milj.kr. förbudgetåren 1990/91 och 1991/92 bör ställas till lantbruksstyrel-&lt;br&gt;sens resp, statens jordbruksverks förfogande för jordfondsändamål. Det&lt;br&gt;motsvarar i genomsnitt 2 milj .kr. per län eller inlösen av 1 —2 fastigheter&lt;br&gt;per län. Ansvariga myndigheter bör även eftersträva en ökad takt i utför-&lt;br&gt;säljningen av jordfondsfastigheter för att upprätthålla en tillräcklig likvi-&lt;br&gt;ditet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domänverket och kyrkan planerar att avyttra delar av sitt markinnehav.&lt;br&gt;Lantbruksstyrelsen anser att försäljningen av dessa jordbruksfastigheter&lt;br&gt;lokalt kan ha stor betydelse för sysselsättning och bosättning i glesbygd.&lt;br&gt;Jordfondsinsatser kan enligt lantbruksstyrelsen därvid vara motiverade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag anföra att jag ser positivt på de försäljningar av&lt;br&gt;fastigheter som nu sker av bl.a. domänverket. Dessa fastigheter bör kunna&lt;br&gt;förbättra det ekonomiska underlaget för lantbruksföretag i olika delar av&lt;br&gt;landet. Enligt min bedömning behöver emellertid inga särskilda åtgärder&lt;br&gt;beträffande dessa utförsäljningar vidtas med hjälp av jordfonden, utöver&lt;br&gt;de som kan motiveras av omarronderingsskäl i ägosplittrade områden&lt;br&gt;enligt jordförvärvslagen. I syfte att erhålla en beredskap för inlösen av&lt;br&gt;fastigheter från skuldtyngda jordbrukare samt för inlösen av fastigheter i&lt;br&gt;ägosplittrade områden bör alltså enligt min mening en rörlig kredit på 50&lt;br&gt;milj.kr. ställas till jordfondens förfogande budgetåren 1990/91 —1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Äggkontroll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Frågan om utformningen av kontrollen av ägg inom ramen för den offent-&lt;br&gt;liga livsmedelskontrollen behandlades i 1990 års livsmedelspolitiska beslut&lt;br&gt;(prop. 1989/90: 146, JoU25, rskr. 327). Jordbruksutskottet anförde därvid&lt;br&gt;att det finns anledning att behålla en särskild kvalitetskontroll av ägg som&lt;br&gt;saluförs i butiker. Enligt beslutet skulle därför regeringen återkomma till&lt;br&gt;riksdagen i frågan om hur en sådan kontroll skall kunna knytas till företa-&lt;br&gt;gens egenkontroll. Regeringen gav i juni 1990 livsmedelsverket i uppdrag&lt;br&gt;att utforma förslag till kvalitetskontroll inom ramen för företagens egen-&lt;br&gt;kontroll. Verket har redovisat ett förslag som innebär att äggpackerier&lt;br&gt;inordnas i övrig livsmedelskontroll genom krav på att packeri godkänns&lt;br&gt;som livsmedelslokal och på att egenkontrollprogram skall finnas för alla&lt;br&gt;packerier. Förslaget innehåller även krav på att alla ägg som säljs skall vara&lt;br&gt;kvalitetskontrollerade. Förutom en sedvanlig möjlighet till dispens från&lt;br&gt;reglerna innehåller förslaget ett generellt undantag från kravet på obligato-&lt;br&gt;risk kvalitetskontroll för sådana ägg som säljs direkt från producent till&lt;br&gt;konsument, t. ex. vid gårds- och torgförsäljning. Dessa undantag överens-&lt;br&gt;stämmer med gällande EG-bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvalitetsreglering, utöver i dag gällande, är enligt livsmedelsverket&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte motiverad av hygieniska skäl. Vad gäller det viktigaste hygieniska Prop. 1990/91:191&lt;br&gt;kravet, att äggen inte är infekterade med salmonellabakterier, uppfylls&lt;br&gt;detta på mest rationella sätt genom kontroll så nära källan som möjligt,&lt;br&gt;dvs. i djurbesättningarna. En obligatorisk kvalitetskontroll är alltså främst&lt;br&gt;en ekonomisk fråga för konsumenten. Genom en sådan kontroll behöver&lt;br&gt;inte konsumenten själv sortera bort ägg som innehåller blodfläckar etc. och&lt;br&gt;som således sorteras bort i kvalitetskontrollen. Konsumenten får i stället&lt;br&gt;betala mer för äggen i butik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare (prop. 1989/90:146) redovisat min principiella inställ-&lt;br&gt;ning i frågan. Det föreslagna obligatoriet kan få konsekvenser för konkur-&lt;br&gt;renssituationen och prisnivån på äggmarknaden. Förutsättningarna för&lt;br&gt;småskalig produktion och närdistribution kan försämras. SPK har i en&lt;br&gt;skrivelse framfört invändningar från konkurrenssynpunkt mot livsmedels-&lt;br&gt;verkets förslag. Liknande synpunkter har framförts från producenter som i&lt;br&gt;dag står utanför den frivilliga runmärkeskontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkets ställningstagande för en obligatorisk kvalitetskontroll motiveras&lt;br&gt;framför allt av att en sådan bedömning innebär en anpassning i riktning&lt;br&gt;mot EGs system. Inför ett eventuellt medlemskap kan det visa sig nödvän-&lt;br&gt;digt att ha ett fungerande system för obligatorisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan riksdagen behandlade denna fråga i det livsmedelspolitiska beslu-&lt;br&gt;tet i juni 1990 har situationen förändrats genom att riksdagen uttalat sig for&lt;br&gt;ett svenskt medlemskap i EG. Mot denna bakgrund bedömer jag därför&lt;br&gt;livsmedelsverkets motiv, nämligen att anpassa lagstiftningen i riktning&lt;br&gt;mot EGs, väga så tungt att jag kan godta det förslag som förordats av&lt;br&gt;verkets styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Infor de författningsändringar som livsmedelsverket kommer att ge-&lt;br&gt;nomföra, vill jag dock framföra några principiella synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsverket har i sin utredning inte gjort några beräkningar av de&lt;br&gt;kostnadsökningar som blir följden av förslaget. Det är därför angeläget att&lt;br&gt;utvecklingen inom äggbranschen noggrant följs, särskilt med avseende på&lt;br&gt;den konkurrens- och prisutveckling som kan bli effekten av införandet av&lt;br&gt;den föreslagna kungörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationen Småbrukare i Väst påtalar i en skrivelse att det finns en&lt;br&gt;risk att utvecklingen av småskalig produktion och närdistribution motver-&lt;br&gt;kas av en obligatorisk kvalitetskontroll. Det vore enligt min mening en&lt;br&gt;mycket olycklig utveckling. Jag ser det därför som mycket viktigt att&lt;br&gt;reglerna tillämpas på ett sådant sätt att den småskaliga produktionen och&lt;br&gt;närdistributionen kan fortsätta att verka på marknaden inom ramen för de&lt;br&gt;krav som livsmedelslagstiftningen uppställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill slutligen beröra tidpunkten för reglernas ikraftträdande. Livsme-&lt;br&gt;delsverket har föreslagit att reglerna skall träda i kraft den 1 januari 1993.&lt;br&gt;Representanter för Svensk fjäderfäskötsel har vid uppvaktning och i skri-&lt;br&gt;velse bl. a. framfört önskemål om ett tidigare ikraftträdande av reglerna&lt;br&gt;och i fråga om kontrollens organisation. I skrivelse från branschrepresen-&lt;br&gt;tanter som i dag står utanför den frivilliga kontrollen framför dessa att den&lt;br&gt;av livsmedelsverket föreslagna övergångstiden i stället borde vara längre.&lt;br&gt;Det är, menar dessa, inte praktiskt möjligt, med hänsyn till uppfödnings-&lt;br&gt;förhållanden etc., att uppfylla kraven fr.o.m. den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan 30 och 40 % av de ägg som säljs är i dag inte kvalitetskontrolle- Prop. 1990/91:191&lt;br&gt;rade. De foretag som producerar dessa ägg står i dag utanför den frivilliga&lt;br&gt;kontrollen. Enligt min mening behövs en relativt lång övergångstid for att&lt;br&gt;ge de företag som i dag står utanför den frivilliga kontrollen praktiska&lt;br&gt;möjligheter att anpassa sig till de nya reglerna och göra de investeringar,&lt;br&gt;t. ex. i utrustning, som krävs. Övergångstiden måste även göra det möjligt&lt;br&gt;för livsmedelsverket att utforma tillämpningsbestämmelserna så att den&lt;br&gt;småskaliga produktionen inte motverkas. Detaljutformning av föreskrifter&lt;br&gt;och rimliga övergångstider är enligt min mening framför allt en uppgift för&lt;br&gt;livsmedelsverket. Det är dock angeläget att livsmedelsverket, mot bak-&lt;br&gt;grund av det jag nu har sagt, överväger en utsträckt övergångstid.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Lagstiftningsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inom prisregleringens ram har med stöd av lagen (1967:340) om prisregle-&lt;br&gt;ring på jordbrukets område ett flertal interna avgifter tagits ut. Lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter har gällt för förfa-&lt;br&gt;randet vid uttag av avgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom uppbörd och kontroll av avgifterna har jordbruksnämnden fått&lt;br&gt;tillgång till uppgifter om bl. a. produktion, försäljning och lagerhållning av&lt;br&gt;olika jordbruksprodukter. Lagen om punktskatter och prisregleringsavgif-&lt;br&gt;ter har också gett nämnden vissa möjligheter till kontroll hos den som utan&lt;br&gt;att vara avgiftsskyldig bl. a. tillverkar och idkar handel med varor som&lt;br&gt;används vid framställning av skattepliktiga varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgång till sådana uppgifter är en väsentlig förutsättning för att det&lt;br&gt;skall vara möjligt att följa utvecklingen inom livsmedelskedjan. Genom&lt;br&gt;uppgifterna har jordbruksnämnden fått underlag bl. a. för sina marknads-&lt;br&gt;bedömningar. När en stor del av den interna regleringen upphör den 1 juli&lt;br&gt;1991 får myndigheten inte längre på samma sätt som tidigare tillgång till de&lt;br&gt;uppgifter som behövs. Samtidigt är det emellertid, som också uttalades&lt;br&gt;både i propositionen om den nya livsmedelspolitiken och i utskottets&lt;br&gt;betänkande med anledning av propositionen, av största vikt att man noga&lt;br&gt;följer den livsmedelspolitiska reformens effekter på olika områden och&lt;br&gt;utifrån olika aspekter. Statens jordbruksverk har ansvaret för att under&lt;br&gt;övergångsperioden följa utvecklingen inom sitt ansvarsområde och regel-&lt;br&gt;bundet redovisa utvecklingen och eventuella behov av åtgärder till rege-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna följa utvecklingen på livsmedelsområdet måste myndig-&lt;br&gt;heten få tillgång till uppgifter i samma omfattning som före avregleringen.&lt;br&gt;Jordbruksverket bör kunna kräva att uppgifterna lämnas. En uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet som vilar på frivillig grund kan inte anses tillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss skyldighet att lämna uppgifter föreligger redan enligt förordningen&lt;br&gt;(1968:111) om uppgifter för lantbruksstatistiken och lantbrukets företags-&lt;br&gt;register. Uppgiftsskyldigheten enligt den förordningen omfattar emellertid&lt;br&gt;bara den som inom landet driver jordbruk, skogsbruk, husdjursskötsel,&lt;br&gt;fruktodling eller trädgårdsodling eller som äger mark där annan driver&lt;br&gt;sådan verksamhet. Förordningens uppgiftsskyldighet är således inte till- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;29&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räcklig i det här sammanhanget. En utvidgning av uppgiftsskyldigheten Prop. 1990/91:191&lt;br&gt;enligt förordningen är heller inte möjlig. Bestämmelser som innebär att&lt;br&gt;enskilda kan åläggas att lämna uppgifter till en myndighet kräver enligt den&lt;br&gt;nu gällande regeringsformen lagstöd. Förordningen, som är från 1968,&lt;br&gt;uppfyller de konstitutionella kraven endast till följd av övergångsbestäm-&lt;br&gt;melser till regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om uppgiftsskyldigheten på livsmedelsområdet bör i stäl-&lt;br&gt;let tas in i en särskild lag om uppgiftsskyldighet för näringsidkare inom&lt;br&gt;livsmedelsområdet. Lagen bör utformas som ett bemyndigande för rege-&lt;br&gt;ringen att meddela föreskrifter om det nödvändiga uppgiftslämnandet.&lt;br&gt;Regeringen bör få delegera sina befogenheter till myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett par lagstiftningsfrågor bör behandlas i det här samman-&lt;br&gt;hanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att erhålla överensstämmelse med de varubeskrivningar som an-&lt;br&gt;vänds i bilagan till konventionen den 14 juni 1983 rörande systemet för&lt;br&gt;harmoniserad varubeskrivning och kodifiering bör bilagan till lagen&lt;br&gt;(1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m. ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör en fråga om ändrad instansordning tas upp. Enligt 8 § lagen&lt;br&gt;(1984:409) om avgifter på gödselmedel får statens jordbruksnämnd, eller&lt;br&gt;fr. o. m. den 1 juli 1991 statens jordbruksverk, i vissa fall medge en&lt;br&gt;importör återbetalning av erlagd avgift. Lagen innehåller emellertid inte&lt;br&gt;några bestämmelser om hur sådana beslut får överklagas. Detta innebär att&lt;br&gt;regeringen i enlighet med bestämmelserna i 30 § verksförordningen får&lt;br&gt;pröva överklagandena. Beslut i sådana ärenden bör emellertid enligt min&lt;br&gt;mening få överklagas till kammarrätten. Bestämmelser härom bör tas in i&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om uppgiftsskyldighet för näringsidkare inom livsmedelsområdet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbrukspro-&lt;br&gt;dukter m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget under 1 innehåller sakligt sett främst ett bemyndigande för&lt;br&gt;regeringen att besluta föreskrifter. Bemyndiganden av den arten faller inte&lt;br&gt;inom lagrådets granskningsområde. I övrigt innehåller lagförslaget endast&lt;br&gt;bestämmelser om vite och om bötespåföljd. Jag anser därför att lagrådets&lt;br&gt;hörande i detta fall skulle sakna betydelse. Även lagförslaget under 3 är av&lt;br&gt;den arten att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att anta förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om uppgiftsskyldighet för näringsidkare inom livsmedels-&lt;br&gt;området,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1990:615) om avgifter på vissa&lt;br&gt;jordbruksprodukter m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1984:409) om avgift på gödselmedel,&lt;br&gt;dels att godkänna vad jag har förordat om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tekniska förändringar av gränsskyddet (avsnitt 4.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. anpassning av gränsskyddet till den interna avregleringen&lt;br&gt;(avsnitt4.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. finansiering av spannmålsexporten (avsnitt 5.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. medel till skördeskadefonden (avsnitt 5.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. medel till anläggningsstöd (avsnitt 5.4),&lt;br&gt;dels att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. medge att en rörlig kredit på 50 milj. kr. i riksgäldskontoret&lt;br&gt;får disponeras för jordbruksändamål t.o. m. den 30 juni 1992 (av-&lt;br&gt;snitt 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. ta del av vad jag har anfört om miljö- och djurskyddskostna-&lt;br&gt;der (avsnitt 6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. ta del av vad jag har anfört om arrendatorernas situation&lt;br&gt;(avsnitt 7) samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. ta del av vad jag har anfört om äggkontrollen (avsnitt 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Anslagsfrågor för budgetåret 1991&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Nionde huvudtiteln&lt;/h3&gt;
&lt;h2&gt;B. Jordbruk och trädgårdsnäring&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;B 13. Omställningsåtgärder i jordbruket m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Under förevarande anslag har riksdagen beslutat att 5 107 752000 kr.&lt;br&gt;skall anvisas för omställningsåtgärder i jordbruket m.m. (prop. 1990/&lt;br&gt;91:100 bil. 11, JoU 22, rskr. 202). Regeringen har i prop. 1990/91:99&lt;br&gt;föreslagit att 15000000 kr. skall anvisas för potatiskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i det föregående föreslagit att 60 milj. kr. anvisas under budget-&lt;br&gt;året 1991/92 för att finansiera den fortsatta uppbyggnaden av skördeska-&lt;br&gt;defonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föregående har jag föreslagit att ytterligare medel anvisas för&lt;br&gt;anläggningsstöd. I enlighet med vad jag har anfört bör ytterligare 100 milj,&lt;br&gt;kr. anslås för anläggningsstödet under budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i det föregående också föreslagit att 555 milj. kr. anvisas för att Prop. 1990/91:191&lt;br&gt;under budgetåret 1991/92 amortera den kredit som utnyttjats för att&lt;br&gt;finansiera export av innevarande års spannmålsexport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för de åtgärder jag nu har nämnt bör anvisas över detta anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under anslaget bör således medel anslås enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredraganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomststöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omställningsstöd&lt;br&gt;Anläggningsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportkostnad för spannmål&lt;br&gt;Inlösen av oljeväxter&lt;br&gt;Omställningsprogram för&lt;br&gt;mjölkproduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köttexport&lt;br&gt;Avvecklingsersättning&lt;br&gt;till möjlkproducenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pristillägg får- och lammkött&lt;br&gt;Sveriges potatisodlares&lt;br&gt;riksförbund, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Potatiskontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vallfröstöd, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skördeskadefonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avbetalning på kredit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1400000000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2700000000&lt;br&gt;200000000&lt;br&gt;1000&lt;br&gt;600000000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200000000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50000000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23000000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2750000&lt;br&gt;15000000&lt;br&gt;32000000&lt;br&gt;60000000&lt;br&gt;555000000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5837752000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att ytterligare 715 milj. kr. bör anvisas för omställningåt-&lt;br&gt;gärder i jordbruket m. m. under budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att till Omställningsåtgärder i jordbruket m. m. för budgetåret&lt;br&gt;1991/92 anvisa 715000000 kr. utöver vad riksdagen har beslutat&lt;br&gt;(prop. 1990/91:100 bil. 11, JoU 22, rskr. 202) och vad som föresla-&lt;br&gt;gits i prop. 1990/91:99.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar&lt;br&gt;att genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört&lt;br&gt;för den åtgärd och de ändamål som han har hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsskyddsutredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991-03-04&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Konkreta system&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7.2.1 Anpassning av nuvarande gränsskyddssystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det livsmedelspolitiska beslutet skall ett gränsskydd i form av rörliga&lt;br&gt;införselavgifter behållas i avvaktan på resultatet av GATT-&lt;br&gt;förhandlingarna. Vidare skall det inte ske någon ensidig neddragning av&lt;br&gt;gränsskyddet, utan resultatet av GATT-förhandlingarna blir avgörande för&lt;br&gt;anpassningen av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte blir någon överenskommelse inom ramen för GATT är ett&lt;br&gt;alternativ (med stöd i ovanstående beslut) att man i tillämpliga delar&lt;br&gt;fortsätter med hittillsvarande gränsskyddssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip är detta förhållande redan i kraft under 1 :a halvåret 1991. Stora&lt;br&gt;delar av den interna marknadsregleringen avvecklas successivt fram till&lt;br&gt;1991-07-01 varvid gränsskyddet enligt redan fattat beslut är avvägt mot&lt;br&gt;gällande mittpriser eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är fullt möjligt att fortsätta med nuvarande gränsskyddssystem efter&lt;br&gt;1991-06-30. Genom att fastställa de priser som gränsskyddet skall avvägas&lt;br&gt;mot i prisregleringsledet (motsvarar i nuvarande system s.k. mittpriser,&lt;br&gt;inlösenpriser m. m.) kan nuvarande system fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller berörda priser kommer man samtidigt att få ta ställning&lt;br&gt;till om dessa skall sättas högre än nuvarande mittpriser eller motsvarande&lt;br&gt;för att ersätta belopp som p.g.a. GATT-överenskommelse inte tagits ut&lt;br&gt;som prishöjningar utan gått ut som djurbidrag. Andra ändringar följer&lt;br&gt;genom ändrade pristillägg för får- och lammkött och ändrat utjämningssy-&lt;br&gt;stem för mjölk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kommer andra ev. skäl för revideringar av den nivå som skall&lt;br&gt;skyddas genom gränsskyddet att behandlas i detta sammanhang. I detta&lt;br&gt;ryms också hur inflationseffekter ev. skall återverka i framtiden på de&lt;br&gt;priser som bildar utgångspunkt för gränsskyddsavvägningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid övergången är det lämpligt att ev. ändra i gränsskyddets detaljerings-&lt;br&gt;grad och införa fasta relationer mellan varuslag som i princip är olika&lt;br&gt;förädlingsgrader av samma råvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett gränsskyddssystem baserat på nuvarande skulle kunna vara utformat&lt;br&gt;enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande prisgränssystem tas bort den 1991 -07-01. Det innebär att för&lt;br&gt;varor med prisgränser försvinner de s.k. övre och nedre prisgränserna.&lt;br&gt;Genom att den nya livsmedelspolitiken syftar till ett mer marknadsinriktat&lt;br&gt;system, än det tidigare systemet, faller i huvudsak motiven för att ha&lt;br&gt;prisgränser. I stället införs priser mot vilka gränsskyddet skall avvägas.&lt;br&gt;Priserna som används för att beräkna gränsskyddet benämns i fortsätt-&lt;br&gt;ningen ”referenspris”. Vid övergången mellan systemen 1991-07-01 kan&lt;br&gt;t. ex. nuvarande mittpriser, inlösenpriser eller motsvarande omföras till&lt;br&gt;referenspriser. Som tidigare nämnts kan dock andra överväganden också&lt;br&gt;göras och som gör att referenspriserna sätts på en annan nivå (jmf. även&lt;br&gt;avsnitt 9.10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG fyller de s. k. tröskelpriserna samma funktion, dvs. det är mot&lt;br&gt;tröskelspriserna som gränsskyddet beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Referenspriserna bör fastställas av statsmakterna och utgöra de nödvän-&lt;br&gt;diga utgångspunkterna för att kunna bestämma gränsskyddet för alla varor&lt;br&gt;inom jordbruksprisregleringens ram. (Prisutjämningssystemen bör samti-&lt;br&gt;digt i nödvändig utsträckning synkroniseras med jordbruksprisregle-&lt;br&gt;ringen). För vissa varor (spannmål m.m.) krävs även att ränte- och lagrings-&lt;br&gt;kostnader beaktas via prisstegringsskalor över året. Vidare är det nödvän-&lt;br&gt;digt att ange vilka kvalitetskriterier som är kopplade till referenspriserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För följande varor bör referenspriser fastställas. Nuvarande mittpris&lt;br&gt;eller motsvarande har förts in som exempel på referenspris i nedanstående&lt;br&gt;uppställning.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vara&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Referenspris,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kr./lOO kg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139 (164)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Råg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 (175)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Korn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139 (156)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Havre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139 (157)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Oljeväxtfrö (raps)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruna bönor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kok (mat-) ärter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Majs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sojamjöl (oljekraftfoder)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Olja*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;923&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Potatisstärkelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;418&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Socker&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;463&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Matpotatis&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;121 ( 58)**&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Konsumtionsmjölk&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;378&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Smör&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2187&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hårdost&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3010&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Magert mjölkpulver&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nötkött&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3027&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kalvkött&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3342&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Får- och lammkött&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 787&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Griskött&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kyckling&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2083&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ägg&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 196&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;* tillverkningsavgift eller motsvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;** en i princip fast införselavgift föreslås i stället för ett referenspris&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Referenspriserna för spannmål och matpotatis är relaterade till producent-&lt;br&gt;ledet eftersom de motsvarar nuvarande reglerade priser (det s. k. prisregle-&lt;br&gt;ringsledets priser). Gränsskyddet avvägs dock i praktiken mot priser i led&lt;br&gt;som den internationella handeln äger rum. Dessa priser innefattar även&lt;br&gt;handelsledens kostnader, kvalitetsreglering m. m. Om gränsskyddet skulle&lt;br&gt;avvägas mot producentledets priser kommer faktiskt pris till producent att&lt;br&gt;bli lägre då handelsleden måste ha täckning för sina kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omläggningen bör därför referenspriser som är relaterade till partihan-&lt;br&gt;delsled eller motsvarande fastställas för berörda varor. De priser som f. n.&lt;br&gt;används som utgångspunkt för gränsskyddet anges därför inom parentes&lt;br&gt;för spannmål och oljeväxter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För matpotatis borde i princip också ett referenspris anges. På grund av&lt;br&gt;den splittrade prisbild som råder i handelsleden är detta svårt att praktiskt&lt;br&gt;genomföra. I stället föreslås att en i princip fast införselavgift för matpota-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tis fastställs av statsmakterna samtidigt med att referenspriserna fastställs Prop. 1990/91:191&lt;br&gt;för övriga varuområden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För mjölkområdet gäller att när referenspriser fastställs måste samtidigt&lt;br&gt;beaktas de relationer man önskar skapa med det s.k. förenklade utjäm-&lt;br&gt;ningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kommer man att få ta ställning till hur länge angivna referenspri-&lt;br&gt;ser skall gälla och enligt vilka grunder ev. revideringar skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från gränsskyddssynpunkt får också anges för vilka varor rörliga avgif-&lt;br&gt;ter skall tillämpas (vissa vegetabilier) och för vilka översynen skall göras&lt;br&gt;med längre mellanrum t. ex. gränsskyddet fastställas för ett kommande&lt;br&gt;halvår åt gången (animalier).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilaga 2 redovisas alla de varuområden som omfattas av den egentliga&lt;br&gt;jordbruksprisregleringen. Varuslagen följer den indelning som är gjord&lt;br&gt;enligt s. k. Harmonized system och enligt vilken utrikeshandeln grupperas.&lt;br&gt;Varuområden som ur avgiftssynpunkt bildar en enhet eller grupp har&lt;br&gt;sammanförts (t. ex. nötköttsområdet, veteområdet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.1.1 Förenklingar av gränsskyddet vid en anpassning av nuvarande&lt;br&gt;system&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att den nya livsmedelspolitiken träder i kraft 1991-07-01&lt;br&gt;finns anledning att genomföra möjliga förenklingar och ändringar till följd&lt;br&gt;av att vissa funktioner blir inaktuella vid omläggningen. Vidare kan det&lt;br&gt;vara en fördel ur administrativ synvinkel att genomföra förenklingar.&lt;br&gt;Genom avregleringen försvagas också det tidigare synsättet att gränsskyd-&lt;br&gt;det kunde användas som medel för att etablera andra prisrelationer inom&lt;br&gt;landet än på importprisnivå (jmf. avsnitt 9.5.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenklingsförslagen kräver dock vissa kommentarer kring hur olika&lt;br&gt;intressenter ser på frågan. För importintressenternas del är det främst fråga&lt;br&gt;om i fall en mer generell avgiftsnivå kan försämra förutsättningarna för&lt;br&gt;import av de varor där en omläggning till generell avgift i sig ger en höjning&lt;br&gt;av gränsskyddet och att därvid risken finns att detta inte uppvägs av de&lt;br&gt;varor för vilka en sänkning inträder. Frågan är också avhängig vilken&lt;br&gt;absolut nivå som gränsskyddet slutligen får. Det finns importörer som på&lt;br&gt;grisköttsområdet är intresserade av en ytterligare differentiering. På pro-&lt;br&gt;ducentsidan finns det vissa farhågor för negativa effekter av att samman-&lt;br&gt;föra alla slag av fjärdedels kroppar under en och samma avgift. Detta&lt;br&gt;synsätt torde bero på att det för fjärdedels kroppar, bakdel, skulle bli fråga&lt;br&gt;om sänkningar av skyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Animalieområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande ändringar bör övervägas på animalieområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nötköttsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsskyddet på nötköttsområdet är f. n. differentierat på följande vis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela och halva kroppar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ko och äldre tjur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— fjärdedels kroppar, bakdel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— hela och halva kroppar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— fjärdedels kroppar, framdel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungtjur, stut, kviga och ungko&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— fjärdedels kroppar, bakdel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— hela och halva kroppar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— fjärdedelskroppar, framdel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normalinfbrselavg. ± 0:00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-0:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-1:00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-2:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-3:00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-3:50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Differentieringen har haft den dubbla funktionen att ansluta importpri-&lt;br&gt;serna till de priser som etablerats i hägn av regleringen inom landet och&lt;br&gt;samtidigt ge information om importens sammansättning och utveckling. I&lt;br&gt;den nya livsmedelspolitiken kommer inte att finnas någon intern mark-&lt;br&gt;nadsreglering i syfte att understödja vissa priser. Från gränsskyddssyn-&lt;br&gt;punkt bör en enhetlig avgift på hela, halva och fjärdedelskroppar avgift&lt;br&gt;vara tillräcklig i den nya situationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanvägt motsvarar nuvarande differentiering räknat på normal-&lt;br&gt;slaktens sammansättning i genomsnitt 2 kr./kg. Vid övergång till enhetlig&lt;br&gt;avgift kan således normalinförselavgiften sättas 2 kr./kg lägre än den&lt;br&gt;nuvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nötköttsdetaljer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nötköttsdetaljerna har ur gränsskyddssynpunkt indelats i fyra olika av-&lt;br&gt;giftsnivåer. Differentieringen har i detta sammanhang också betydelse från&lt;br&gt;informationssynpunkt vad gäller utrikeshandelns sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsuttaget på nötköttsdetaljer ansluter även till omfördelningsfrå-&lt;br&gt;gan, se avsnitt 9.5.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grupp I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— biff, filé, entrecöte, innanlår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grupp 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— fransyska, ytterlär, rulle,&lt;br&gt;högrev, märgpipa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grupp III&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— bringa, sorteringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— pistolstyckad bakpart av nötkött&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införselavg. ± 0:00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 6:00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 7:00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 8:70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pistolstyckad bakpart bör kunna tas bort som egen avgiftsgrupp. Import&lt;br&gt;av pistolstyckad bakpart var aktuell under år 1988 och nuvarande restitu-&lt;br&gt;tion kvarstår från den gången. Senast pistolstyckad bakpart importerades&lt;br&gt;var i mitten av år 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan nämnas att EG tillämpar viss differentiering i sitt&lt;br&gt;gränsskydd på nötköttsområdet genom att man har olika omräkningskoef-&lt;br&gt;ficienter kopplade till skyddet för en basprodukt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalvköttsområdet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsskyddet på kalvköttsområdet är f. n. differentierat på följande vis: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela och halva kroppar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normalinförselavg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kalvköttsdetaljer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— biff, filé, entrecöte, innanlår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— fransyska, ytterlår, rulle, högrev,&lt;br&gt;märgpipa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— bringa, sorteringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— fjärdedel, bakdel av kalv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— fjärdedel, framdel av kalv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införselavgift ± 0:00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;” &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-&amp;nbsp;&amp;nbsp;6:00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;” &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-&amp;nbsp;12:00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;” &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-&amp;nbsp;&amp;nbsp;6:00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;” &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-&amp;nbsp;12:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid övergången till ny livsmedelspolitik kan avgiften för hela och halva&lt;br&gt;kroppar av kalv sättas lika med motsvarande för övriga nötkreatur. Vid&lt;br&gt;övergång till enhetlig avgift för hela, halva och fjärdedels kroppar av&lt;br&gt;nötkreatur blir det inte någon större skillnad i avgift kvar, vilket gör att en&lt;br&gt;och samma avgiftsnivå bör kunna etableras. Samtidigt bör fjärdedel,&lt;br&gt;framdel och bakdel av kalv föras till samma avgiftsgrupp. (Detta kräver en&lt;br&gt;uppdelning av stat.nr. 02.02.201 i två ur-varunummer). Avgiftsuttaget för&lt;br&gt;bringa och sorteringar bör sättas till samma som för motsvarande nötkötts-&lt;br&gt;detaljer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är det till fördel ur kontrollsynpunkt då det i praktiken är svårt&lt;br&gt;att avgöra vid besiktning av importpartier i fall det är kalv- eller nötkött.&lt;br&gt;Dessutom har andra länder definitioner på kalvkött som avviker från de&lt;br&gt;svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grisköttsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande differentiering är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Griskiittsdetaljer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— skinka, bog m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— hel fläskfilé, färsk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— bacon, skivat förpackat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— spareribs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införselavg. ± 0:00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;” &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-&amp;nbsp;5:00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;” &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-&amp;nbsp;5:00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;” &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;-&amp;nbsp;3:00&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsuttaget för griskött berör också en eventuell ombalansering fast i&lt;br&gt;mycket mindre grad än för nötköttets del. I dag råder ett omvänt förhål-&lt;br&gt;lande mot nöttkött då det är värdefulla delar som färsk fläskfilé som&lt;br&gt;avgiftsnivån är sänkt för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enhetlig införselavgift bör införas för alla styckningsdetaljer på&lt;br&gt;grisköttsområdet. Detta kan göras i kombination med en ändring av nivån,&lt;br&gt;som motsvarar vägt värde av nuvarande differentiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktuella grisköttsdetaljer utgör ca 10 % av en genomsnittlig slaktkropp.&lt;br&gt;Räknat på normalt styckningsutbyte motsvarar aktuella restitutioner ca&lt;br&gt;0:50 kr./kg på en generell avgiftsnivå för alla grisköttsdetaljer. Import av&lt;br&gt;spareribs har inte förekommit under år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt — animalier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För mjölkprodukterna existerar en viss indelning efter fettinnehåll. Antalet&lt;br&gt;grupper är relativt många och bör kunna minskas. Samtidigt bör en ny&lt;br&gt;indelning ansluta till de gränser med avseende på fettinnehållet som&lt;br&gt;tillämpas av EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På äggområdet råder en mycket begränsad utrikeshandel med ägg, vilket&lt;br&gt;gör att äggprodukternas gränsskydd inte utan vidare kan relateras till&lt;br&gt;gränsskyddet for ägg via åtgångstal. På sikt och vid en kontinuerlig import&lt;br&gt;bör mer fasta samband for gränsskyddet mellan råvaran (ägg) och produk-&lt;br&gt;ter kunna etableras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsskyddet för s. k. konsekvensvaror (charkvaror, korvar m. m.) bör i&lt;br&gt;princip vara relaterade till nivån på gränsskyddet for ingående råvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vegetabilieområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom vegetabilieområdet finns också förenklingar som bör övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spannmålsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För spannmålsprodukterna bör åtgångstalsbaserade avgifter gälla även&lt;br&gt;fortsättningsvis, men de mindre manufaktureringsskydd som ingår för&lt;br&gt;vissa produkter kan tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsskyddet för en del mjöler är f. n. uppdelat på relativt många&lt;br&gt;undergrupper. Detta antal bör kunna minskas ner genom att etablera&lt;br&gt;bredare intervall för respektive mjölkategori.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När viss prisstegringsskala för spannmål m. m. skall utgöra grund för&lt;br&gt;gränsskyddsbestämningen bör denna anges i statsmakternas beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Foderområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsskyddsrelationerna på fodermedelsområdet bör formaliseras, vilket&lt;br&gt;bl. a. kräver att inhemska referenspriser fastställs för majs och sojamjöl. De&lt;br&gt;samband som bör existera baseras på fodervärdesberäkningar och bör&lt;br&gt;anges som grund för gränsskyddsberäkningarna. Grunderna för fodervär-&lt;br&gt;desberäkningarna kan dock utvecklas och förändras över tiden, vilket bör&lt;br&gt;kunna beaktas. Möjlighet till att modifiera metod för gränsskyddsberäk-&lt;br&gt;ningarna bör således finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uträkningen av införselavgift på fodermedel baseras på en fodervärdes-&lt;br&gt;beräkning, där man jämför varans innehåll av protein och energi i förhål-&lt;br&gt;lande till foderspannmål. För vissa fodermedel används havre vid beräk-&lt;br&gt;ning av energivärde och för andra korn. För beräkning av proteinvärde&lt;br&gt;används sojamjöl. Metodiken förutsätter att inhemska referenspriser fast-&lt;br&gt;ställs för havre, korn och sojamjöl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt — vegetabilier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På vegetabilieområdet är avgifterna rörliga utom för potatis och stärkelse.&lt;br&gt;Vid tillämpningen av rörliga avgifter bör man tillämpa tröskelvärden så att&lt;br&gt;man undviker för täta gränsskyddskorrigeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.10 Förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Syftet med gränsskyddet är att upprätthålla en inhemsk livsmedelsproduk-&lt;br&gt;tion. Avvägningen av gränsskyddets nivå är ytterst en fråga om hur stor&lt;br&gt;andel av den inhemska livsmedelsmarknaden som skall försörjas med&lt;br&gt;inhemsk produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått tidigare är gränsskyddsfrågan på sikt i hög grad avhängig&lt;br&gt;utvecklingen på det handelspolitiska området. Vad som härvidlag närmast&lt;br&gt;kan komma att återverka på gränsskyddsfrågorna är ett EES-avtal. På sikt&lt;br&gt;är dock utvecklingen i GATT-förhandlingarna och frågan om ett eventuellt&lt;br&gt;EG-medlemskap av än större betydelse. För GATT-förhandlingarnas del&lt;br&gt;verkar det f. n. som om ett avgörande inte är nära förestående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-frågan och gränsskyddsaspekten är närmast kopplad till om och i så&lt;br&gt;fall när Sverige inlämnar en ansökan om medlemskap. Eftersom Sverige&lt;br&gt;redan avgivit en viljeförklaring att bli medlem i EG bör det dock leda till&lt;br&gt;att ändringar i t. ex. gränsskyddssystem bör utformas så att de inte försvå-&lt;br&gt;rar eller skapar anpassningsproblem vid ett eventuellt framtida medlem-&lt;br&gt;skap i EG. Snarare bör det vara en fördel om ändringarna harmoniserar&lt;br&gt;med EGs förhållanden (kända eller planerade). Det blir mycket angeläget&lt;br&gt;att fortlöpande följa och bevaka utvecklingen inom EG från svensk sida.&lt;br&gt;JN har i samarbete med lantbruksstyrelsen och kommerskollegium påbör-&lt;br&gt;jat en studie i syfte att analysera konsekvenserna m. m. för jordbruks (inkl,&lt;br&gt;trädgårds-) sektorerna av ett eventuellt medlemskap i EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En långsiktig målsättning bör vara att sträva efter förändringar i gräns-&lt;br&gt;skyddet i den riktning som diskuteras inom GATT/Uruguayrundan. En&lt;br&gt;ökad marknadsanpassning kan uppnås genom dels sänkt gränsskyddsnivå,&lt;br&gt;dels åtgärder i riktning mot fastare och mer genomskådliga mekanismer (i&lt;br&gt;riktning mot tariffering). Därigenom kommer det svenska jordbrukets&lt;br&gt;utveckling att i större utsträckning bli påverkat av utvecklingen på världs-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar och förenklingar i mekanismerna underlättas sannolikt&lt;br&gt;om samtidigt nivån på gränsskyddet sänks. Om Sverige genomför ensidiga&lt;br&gt;sänkningar av gränsskyddet kan dock komplikationer uppstå genom dras-&lt;br&gt;tiska effekter för inhemska producenter (men också med hänsyn till Sveri-&lt;br&gt;ges förhandlingssituation i GATT).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den handelspolitiska situationen samt det senaste livsmedelspolitiska&lt;br&gt;beslutet leder fram till att på kort sikt ett gränsskyddssystem, som är en&lt;br&gt;modifiering av det nuvarande (jmf. avsnitt 7.2.1) kan framstå som ett&lt;br&gt;huvudalternativ. Samtidigt bör förenklingsmöjligheterna tas tillvara, vil-&lt;br&gt;ket i korthet skulle innebära att man,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— skapar enhetligare avgifter genom avveckling av vissa fasta restitutioner&lt;br&gt;på nötkötts-, kalvkötts- och grisköttsområdena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— inför förenklad gruppering av mjölkprodukter med avseende på fettin-&lt;br&gt;nehåll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— tar bort ett manufaktureringsskydd på vissa spannmålsprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— minskar antalet avgiftsgrupper för vete- och rågmjöl,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— formaliserar foderområdets gränsskydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— genom att tillämpa tröskelvärden undvikes för täta gränsskyddskorrige- Prop. 1990/91:191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringar vid användning av rörliga avgifter. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av avsnitt 9.2 bör den nya livsmedelspolitiken utan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknadsregleringar leda till sänkta priser även vid ett oförändrat gräns-&lt;br&gt;skydd. Om på kort sikt ändringar i gränsskyddets nivå skall göras är&lt;br&gt;generella ändringar att rekommendera framför punktvisa ändringar. Detta&lt;br&gt;sammanhänger med behovet av stabilitet och förutsägbarhet för berörda&lt;br&gt;aktörer och ytterst med de relativa gränsskyddsnivåer som anses önsk-&lt;br&gt;värda för olika varuområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsskyddsfrågan kan ses från en nominell och en real synpunkt. Så&lt;br&gt;länge inflation existerar (vilket är en naturlig del i en marknadsekonomi)&lt;br&gt;kommer ett nominellt belopp att realt sett bli mindre och mindre värt över&lt;br&gt;tiden. Förr eller senare kommer man att få ta ställning till frågan om en real&lt;br&gt;avvägning av gränsskyddet. Denna fråga är bl. a. beroende av om och hur&lt;br&gt;länge det dröjer innan en förändring av situationen kommer genom ett&lt;br&gt;tänkbart beslut om tariffering, som en del i en GATT-överenskommelse.&lt;br&gt;För att inte åter hamna i ett system med prisöverläggningar, kompensa-&lt;br&gt;tionsberäkningar m. m. kan man överväga att i framtiden behöva pröva&lt;br&gt;nivåändringar på basis av hur jordbruks- och livsmedelsproduktionen&lt;br&gt;utvecklas över tiden i landet. Produktionsgrenar som tenderar att vika&lt;br&gt;under önskvärd nivå (här kommer i första hand in de riktlinjer som givits&lt;br&gt;i det nya livsmedelspolitiska beslutet med utgångspunkt från beredskaps-&lt;br&gt;motiv) till följd av importtryck skulle man i ett sådant skede kunna&lt;br&gt;kompensera med höjt gränsskydd i förhållande till andra med stabil pro-&lt;br&gt;duktionsnivå (förutsatt att inte eventuella handelspolitiska åtaganden läg-&lt;br&gt;ger hinder i vägen) eller att andra former av åtgärder för att bibehålla&lt;br&gt;produktionen — t. ex. kontraktsteckning — bedöms som mer lämpliga.&lt;br&gt;Den uppföljnings- och utvärderingsverksamhet som statens jordbruksverk&lt;br&gt;skall göra kan därvid utformas för att ge en grund för nämnda avvägningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna rapport har inte den absoluta nivån på gränsskyddet tagits upp.&lt;br&gt;Faktorer som är aktuella att beakta i ett sådant sammanhang är bl. a.&lt;br&gt;följande. I sänkande riktning kan verka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— avveckling av internavgiftsuttag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— lägre foderpriser på kort och lång sikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— sektorer med överutbud (överskott)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I höjande riktning kan verka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— avveckling av direkta stöd (vars effekter kan jämföras med livsmedels-&lt;br&gt;subventioner) i form av s.k. djurbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— större prisvariationer kan kräva en högre skyddsnivå för att ett genom-&lt;br&gt;snittspris skall kunna upprätthållas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— omfördelning av gränsskydd inom mjölkområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kostnadsutveckling på kort och lång sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsskyddssystemet bör präglas av stabilitet och förutsägbarhet. Man&lt;br&gt;kan dock inte utesluta att marknadsförutsättningarna periodvis kan bli&lt;br&gt;onormala och med akuta bristsituationer på vissa livsmedel. Statens jord-&lt;br&gt;bruksverk bör därför liksom hittills statens jordbruksnämnd ha möjlighet&lt;br&gt;att via tillfälliga sänkningar avhjälpa främst akuta bristlägen. Dock bör&lt;br&gt;detta instrument användas med viss restriktivitet och utrymme finnas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en marknadsanpassad prissättning inom landet som i regel bör ge en&lt;br&gt;balanserad situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det livsmedelspolitiska beslutet bör viss import upprätthållas&lt;br&gt;även övergångsvis. På grund av de prismässiga reaktioner som kan följa&lt;br&gt;inom landet till följd av import (när inte längre exportbidrag är i kraft) kan&lt;br&gt;det för varor där överutbud råder vara svårt att med avgiftssänkningar som&lt;br&gt;medel generellt upprätthålla import. Om man önskar upprätthålla import&lt;br&gt;fordras kraftiga åtgärder dvs. i praktiken borttagande av gränsskyddet&lt;br&gt;(inom ramen för kvoter). Importfrämjande åtgärder torde därför initialt&lt;br&gt;vara aktuella i första hand för specialsortiment och nischprodukter och vid&lt;br&gt;lägen med bristande konkurrens inom landet. Användningen av gränsskyd-&lt;br&gt;det ur konkurrenssynpunkt bör regleras i särskild ordning. Importfrågan&lt;br&gt;måste vägas mot den stabilitet och förutsägbarhet som önskas från de&lt;br&gt;inhemska producenternas/livsmedelsindustrins sida för att mer långsiktigt&lt;br&gt;kunna planera och bedriva verksamhet baserad på antaganden om viss&lt;br&gt;prisbildning i en marknadsekonomi på livsmedelsområdet. Importfrågan&lt;br&gt;är också starkt beroende av hur lång perioden med tendens till inhemskt&lt;br&gt;överutbud blir. Denna period kan bli kortare än förväntat och därvid&lt;br&gt;kommer i så fall import att fortare ta formen av en kontinuerlig verksam-&lt;br&gt;het över ett större antal varuområden. Detta kan också ha betydelse för&lt;br&gt;eventuella handelspolitiska effekter i förhållande till länder med traditio-&lt;br&gt;nella exportintressen gentemot Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör statens jordbruksverk även ha möjlighet att kunna höja&lt;br&gt;avgifter i lägen då importpriserna är mycket låga. Sådana situationer kan&lt;br&gt;inträffa vid dumpingförhållanden eller riktade exportbidrag. I detta sam-&lt;br&gt;manhang kan det också gälla möjlighet till att göra ytterligare uppdelning&lt;br&gt;av statistiskt nummer från avgiftssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika förädlingsstadier vid tillverkning av icke livsmedels- och foderme-&lt;br&gt;delsvaror (i regel är de senare nämnda varorna sådana som inte omfattas av&lt;br&gt;lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m.) bör inte&lt;br&gt;omfattas av gränsskydd. Detta kan lösas med beslut om befrielse från eller&lt;br&gt;återbetalning av aktuell avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknader är sällan statiska eller oföränderliga. Effekterna av männi-&lt;br&gt;skors värderingar och preferenser växlar över tiden. En fungerande mark-&lt;br&gt;nadsekonomi förutsätter att dynamiken som finns i det spel som efterfrå-&lt;br&gt;gan och utbud skapar tillåts ske utan alltför ofta återkommande ingrepp,&lt;br&gt;som upplevs som oförutsägbara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mer marknadsinriktad livsmedelspolitik förutsätter att man accepte-&lt;br&gt;rar att varuutbudets sammansättning och konsumerade kvantiteter kan&lt;br&gt;komma att ändras betydligt över tiden. Det leder till att man inte via&lt;br&gt;ingrepp av olika slag bör försöka behålla vissa relationer, kvantiteter, olika&lt;br&gt;aktörers marknadsandelar m. m. Effekter som kan beskrivas med priselas-&lt;br&gt;ticiteter, korspriselasticiteter, inkomstelasticiteter, substitutseffekterm. m.&lt;br&gt;bör tillåtas slå igenom och ytterst leda till ändringar i resursanvändningen&lt;br&gt;inom aktuella sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991-01-22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Jordbruksdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut 1990-11-26 förordnade jordbruksdepartementet f.d. gene-&lt;br&gt;raldirektören Ingvar Widén att med utgångspunkt i en till beslutet fogad&lt;br&gt;PM utreda olika möjligheter att finansiera jordbrukets skördeskadeskydd.&lt;br&gt;I anledning härav får jag anföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Enligt överenskommelse 1987-04-21 mellan staten och LRF övertog LRF&lt;br&gt;genom en särskild stiftelse huvudmannaskapet för ett nytt skördeskade-&lt;br&gt;skydd fr.o.m. 1988 års skörd (prop. 1987/88:74, JoU16). Detta skydd är&lt;br&gt;utformat som ett individuellt totalskadeskydd och är öppet för alla jord-&lt;br&gt;brukare med mer än 5,0 ha åker. Skördeskadeskyddet skall finansieras&lt;br&gt;genom prisregleringsmedel som jordbruksnäringen tillförs genom årliga&lt;br&gt;riksdagsbeslut eller genom särskild statlig skördeskadeavgift inom ett årligt&lt;br&gt;belopp som då beräknades till ca 60 milj.kr. Beloppet avsågs dels motsvara&lt;br&gt;de årliga genomsnittliga utbetalningarna for ersättningar och administra-&lt;br&gt;tion, dels bygga upp skördeskadefonden till erforderlig storlek. Det förut-&lt;br&gt;sattes därvid att en uppbyggnad av fonden skulle ske så att denna inom en&lt;br&gt;10-årsperiod kom att uppgå till 500 milj.kr. i dåtida penningvärde. Om-&lt;br&gt;prövning av det årliga beloppets storlek kan aktualiseras när skördeskade-&lt;br&gt;fonden fått avsedd storlek. Jordbrukets s.k. kompensationsram skulle&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 juli 1988 höjas med ett belopp motsvarande 60 milj.kr. utan&lt;br&gt;avräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I riksdagens beslut om en ny livsmedelspolitik (prop. 1989/90:146,&lt;br&gt;JoU25, rskr. 327) har förutsatts att de åtaganden som gjorts beträffande&lt;br&gt;skördeskadefonden kommer att fullföljas. Beslutet innebär dock att möj-&lt;br&gt;ligheten upphör att tillföra skördeskadefonden prisregleringsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under regleringsåren 1988/89 och 1989/90 betalades tillskotten till&lt;br&gt;skördeskadefonden av införselavgiftsmedel utanför den s.k. fördelnings-&lt;br&gt;planen. För regleringsåret 1990/91 har enligt beslut av riksdagen gräns-&lt;br&gt;skyddet höjts med 56,5 milj.kr. och fonden tillförs detta belopp av regle-&lt;br&gt;ringsmedel. Återstående 3,5 milj.kr. tillförs fonden av införselavgifter&lt;br&gt;utanför fördelningsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För regleringsåret 1988/89 uppgick kostnaderna för skördeskadeskyddet&lt;br&gt;till 31,8 milj.kr. varav 28,4 milj.kr. var skadeersättningar. För reglerings-&lt;br&gt;året 1989/90 varde samlade kostnaderna 2,9 milj.kr., varav 1,2 milj.kr. var&lt;br&gt;skadeersättningar. För 1990 års skörd beräknas skördeskadeersättningarna&lt;br&gt;uppgå till 3—4 milj.kr. Skördeskadefonden uppgick 1991-09-01 till ca 417&lt;br&gt;milj.kr. Intill den 1 juli 1991 kommer ytterligare 35 milj.kr. att tillföras&lt;br&gt;fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Ändrat system för skördeskadeskyddet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I tidigare utredningar har analyserats möjligheterna att infora en individu-&lt;br&gt;ell skördeskadeförsäkring. Vid en frivillig sådan försäkring skulle jordbru-&lt;br&gt;karna i princip kunna tänkas betala premien med de ökade intäkter som&lt;br&gt;det höjda gränsskyddet ger. Någon ytterligare kollektiv finansiering av&lt;br&gt;skördeskadeskyddet skulle i sådant fall ej behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan genomgripande ändring av nuvarande system for skördeska-&lt;br&gt;deskyddet, som infördes så sent som år 1988, innebär att 1987 års överens-&lt;br&gt;kommelse mellan staten och LRF måste omprövas. Förutsättningar för en&lt;br&gt;sådan omprövning synes för närvarande inte finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Alternativa möjligheter att finansiera&lt;br&gt;skördeskadeskyddet efter 1991-06-30&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Genom den höjning av gränsskyddet, som skett fr.o.m. den 1 juli 1990, har&lt;br&gt;jordbruket fått kompensation för tiden därefter för ett årligt tillskott till&lt;br&gt;skördeskadeskyddet på 56,5 milj.kr. Jordbrukarna skulle teoretiskt kunna&lt;br&gt;individuellt betala motsvarande belopp till huvudmannen. Praktiskt är&lt;br&gt;dock detta knappast någon framkomlig väg. Ett annat sätt skulle kunna&lt;br&gt;vara att huvudmannen träffar avtal med den primära förädlingsindustrin,&lt;br&gt;dvs. spannmålshandeln, mejerier och slakterier om att dessa skall betala in&lt;br&gt;motsvarande belopp och därefter avräkna detta vid betalningen för pro-&lt;br&gt;dukterna. Sådana avtal måste i så fall träffas mellan huvudmannen och&lt;br&gt;samtliga berörda foretag — såväl kooperativa som enskilda — eftersom&lt;br&gt;skördeskadeskyddet fortfarande bör avse samtliga jordbrukare. Konstruk-&lt;br&gt;tioner av detta slag — som används inom andra näringar för att finansiera&lt;br&gt;åtgärder av gemensamt intresse — kommer sannolikt att i framtiden&lt;br&gt;användas även inom jordbruksnäringen. Metoden är dock enligt min&lt;br&gt;mening knappast användbar för att redan från 1991-07-01 tillföra skörde-&lt;br&gt;skadeskyddet ytterligare medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrunden av det anförda och den överenskommelse som träffats&lt;br&gt;mellan staten och LRF om skördeskadeskyddet är det ofrånkomligt med en&lt;br&gt;viss fortsatt statlig medverkan till skördeskadeskyddets finansiering. Denna&lt;br&gt;medverkan bör dock så långt möjligt begränsas i fråga om både varaktighet&lt;br&gt;och belopp. Begränsningen i tiden bör avse övergångstiden för vissa&lt;br&gt;marknadsregleringar eller fram till 1994-06-30.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att gränsskyddet höjts och jordbruket således kompen-&lt;br&gt;serats för skördeskadeskyddets kostnader bör den fortsatta finansieringen&lt;br&gt;av skyddet ske med medel som belastar jordbruket. Detta kan ske antingen&lt;br&gt;genom att avgifter tas ut på produktionen eller genom att medel som skall&lt;br&gt;tillföras jordbruket tas i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 1987 års överenskommelse har en statlig skördeskadeavgift angetts som&lt;br&gt;ett sätt att finansiera skördeskadeskyddet. En sådan avgift skulle kunna tas&lt;br&gt;ut på produktionen av spannmål, oljeväxter osv. Avgiften blir dock mycket&lt;br&gt;liten i förhållande till produktionsvärdet på vegetabilierna. De samlade&lt;br&gt;administrationskostnaderna blir mycket betydande i förhållande till av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;giftens storlek. Med hänsyn härtill och att nya avgifter ej stämmer överens&lt;br&gt;med riktlinjerna för den nya livsmedelspolitiken bör en skördeskadeavgift&lt;br&gt;inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruket har hittills tillförts införselavgifter inom ramen för den s.k.&lt;br&gt;fördelningsplanen och därutöver intäkter av fodermedelsavgifter m.m. I&lt;br&gt;vilken utsträckning sådana medel, som inte tagits i anspråk för andra&lt;br&gt;ändamål, kommer att kvarstå 1991 -06-30 kan ännu inte bedömas. Eventu-&lt;br&gt;ellt kvarstående sådana medel bör i första hand användas för tillskott till&lt;br&gt;skördeskadefonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den av riksdagen beslutade övergångstiden i fråga om marknads-&lt;br&gt;regleringen för vissa produkter kommer avgifter som belastar produktio-&lt;br&gt;nen tas ut i form av handelsgödselavgift, förmalningsavgift och utjämnings-&lt;br&gt;avgifter. Därjämte kommer medel även i fortsättningen att tillföras för att&lt;br&gt;upprätthålla oljeväxtproduktionen. Detta talar för att medel från den&lt;br&gt;fortsatta regleringen av spannmål, mejeriprodukter och oljeväxter tas i&lt;br&gt;anspråk för återstående tillskott till skördeskadefonden. Det är inte möjligt&lt;br&gt;att nu ange fördelningen mellan dessa finansieringskällor och ej heller&lt;br&gt;fördelningen mellan olika år av medelstillskotten. Detta bör med hänsyn&lt;br&gt;till läget inom dessa marknadsregleringar bestämmas av statens jordbruks-&lt;br&gt;verk efter samråd med Skördeskadeskyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller storleken av återstående tillskott till skördeskadefonden bör&lt;br&gt;beaktas att i anslutning till 1987 års överenskommelse bedömdes att när&lt;br&gt;skördeskadefonden nått avsedd storlek fondens avkastning skulle vara&lt;br&gt;tillräcklig för att täcka de genomsnittliga årliga kostnaderna för skyddet.&lt;br&gt;Med hänsyn härtill bör det vara tillfyllest att statens åtagande efter 1991-&lt;br&gt;06-30 begränsas till att på sätt som angetts i det föregående tillse att fonden&lt;br&gt;byggs upp till avsedd storlek. Detta bedömdes vara 500 milj.kr. i dåtida&lt;br&gt;penningvärde. Vad gäller fondens storlek under övergångstiden bör dess-&lt;br&gt;utom beaktas att prisutvecklingen på vegetabiliska produkter, som har&lt;br&gt;betydelse för skadeersättningarnas storlek, är betydligt lägre än den all-&lt;br&gt;männa inflationen. Vidare bör hänsyn tas till att skadeersättningar kom-&lt;br&gt;mer att utbetalas under perioden. Mot bakgrund av detta och fondens&lt;br&gt;nuvarande storlek bör statens åtagande i fråga om tillskott till skördeska-&lt;br&gt;defonden begränsas till 175 milj.kr. för tiden fram till 1994-06-30. Om&lt;br&gt;tillskottet till fonden för budgetåren 1991/92 och 1992/93 blir lägre än 60&lt;br&gt;milj.kr. för ettvart av åren bör ränta utgå på skillnaden mellan 60 milj.kr.&lt;br&gt;och tillfört belopp. Räntefoten bör vara densamma som erhålls på medel i&lt;br&gt;skördeskadefonden under resp. år.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Skördeskadefonden bör genom statens medverkan tillföras 175 milj.kr.&lt;br&gt;som ett engångsbelopp avseende tiden efter 1991-07-01. Beloppet bör&lt;br&gt;tillföras fonden under perioden 1991-07-01 — 1994-06-30. Finansieringen&lt;br&gt;bör ske genom att i första hand eventuellt kvarstående regleringsmedel&lt;br&gt;inom fördelningsplanen och fodermedelsavgifter tas i anspråk. I övrigt bör&lt;br&gt;tillskottet till fonden tas ifrån medel som ställs till förfogande för den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergångsvisa marknadsregleringen av spannmål, mjölkprodukter och ol- Prop. 1990/91:191&lt;br&gt;jeväxter. Fördelningen mellan dessa finansieringskällor och tidpunkten för Bilaga 2&lt;br&gt;engångsbeloppets erläggande helt eller delvis bör beslutas av statens jord-&lt;br&gt;bruksverk efter samråd med Skördeskadeskyddet. När beloppet tillförts&lt;br&gt;skördeskadefonden bör gränsskyddet för jordbruksprodukter sänkas med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56,5 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid kontakter med företrädare för Skördeskadeskyddet har ej någon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;erinran framförts mot förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Widén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STATENS LIVSMEDELSVERK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NATIONAL FOOD ADMINISTRATION&lt;br&gt;1991-03-15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;u&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(Jordbruksdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dnr 1580/90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknr139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Uppdrag i fråga om egenkontrollprogram för äggpackerier&lt;/h3&gt;
&lt;h2&gt;Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen uppdrog den 21 juni 1990 åt statens livsmedelsverk att efter&lt;br&gt;hörande av företrädare för äggbranschen, utreda och komma med förslag&lt;br&gt;om hur egenkontrollprogram för äggpackerier kan utformas så att från&lt;br&gt;konsumentsynpunkt motiverade kvalitetskrav kan tillgodoses och så att&lt;br&gt;kontrollen samordnas med den offentliga kontrollen av livsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till uppdraget är att den statliga regleringen av verksamhe-&lt;br&gt;ten vid Svenska kontrollanstalten för mejeriprodukter och ägg (KMÄ)&lt;br&gt;upphör och att den obligatoriska kvalitetskontrollen vid export slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under arbetet med uppdraget har livsmedelsverket fört diskussioner&lt;br&gt;med företrädare för äggpackerier. Vid diskussionerna har särskilt betonats&lt;br&gt;att det inom hanteringen finns många mindre packerier. Det finns ingen&lt;br&gt;helt täckande branschorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Överväganden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Vilka kvalitetskrav bör ställas?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;När det gäller att utforma kvalitetskraven har livsmedelsverket utgått från&lt;br&gt;att dessa så långt möjligt bör överensstämma med de krav som finns inom&lt;br&gt;EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG har reglerat äggpackeriverksamheten i en särskild förordning. I&lt;br&gt;denna ställs detaljerade kvalitets- och märkningskrav på konsumtionsägg&lt;br&gt;delvis beroende på gällande bidragssystem. Äggen indelas i olika kvali-&lt;br&gt;tetsklasser, nämligen Extra, A, B och industriägg. Samtliga som säljs,&lt;br&gt;importeras eller exporteras skall vara kontrollerade. Det är dock tillåtet för&lt;br&gt;en producent att sälja ägg på sin gård direkt till konsument för enskilt bruk,&lt;br&gt;om inte försäljningen sker under butiksliknande förhållanden. Särskild&lt;br&gt;auktorisation krävs för äggtransportörer och äggpackerier. Auktoriserade&lt;br&gt;äggpackerier får inte sälja okontrollerade ägg direkt till konsument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaderna mellan EGs kvalitetsklasser Extra, A och B är relativt små.&lt;br&gt;Det saknas anledning att i Sverige ha så många kvalitetsklasser. Lämpligast&lt;br&gt;är enligt livsmedelsverket att för svensk del välja EGs klass A som kvali-&lt;br&gt;tetsnorm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på ägg i EGs kvalitetsklass A innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— skal skall vara rena och oskadade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— luftblåsans höjd får inte överstiga 6 mm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— gulan skall ha ett centralt läge och vara i det närmaste orörlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— vitan skall vara klar och ogenomskinlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— inga främmande partiklar såsom blod o d får förekomma i ägget och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— ingen främmande lukt får kännas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den största hygieniska risken med ägg torde enligt livsmedelsverket vara&lt;br&gt;att de infekteras med patogena bakterier t ex salmonella-bakterier. Effek-&lt;br&gt;tivaste sättet att undvika salmonellainfektion är att upprätthålla en god&lt;br&gt;hygien och kontroll i hönsbesättningarna. En frivillig sådan, där hönsen&lt;br&gt;kontrolleras i samband med slakt är under uppbyggnad på initiativ av&lt;br&gt;branschen. Kontroll av salmonella i enskilda ägg är som metodik för att&lt;br&gt;minska hälsorisker inte särskilt meningsfull. Viss risk för infektion är&lt;br&gt;förknippad med smutsiga och skadade ägg, särskilt om de tvättas. För att&lt;br&gt;utesluta den risken måste spruckna och starkt nedsmutsade ägg sorteras&lt;br&gt;bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Luftblåsans storlek är ett mått på äggets ålder och tecken på olämplig&lt;br&gt;förvaring. Ett nyvärpt ägg saknar synlig luftblåsa vid genomlysning. Luft-&lt;br&gt;blåsan uppkommer genom att vatten avdunstar från ägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rörlig gula kan också utgöra viss hygienisk risk om gulan kommer i&lt;br&gt;kontakt med skalet. Normalt skyddas gulan, som är ett bra substrat för&lt;br&gt;bakterier, av den omslutande äggvitan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Blod i ägget, liksom oklar äggvita, är kvalitetsfel som knappast beror på&lt;br&gt;några hygieniska faktorer utan har fysiologiska förklaringar. Genom fram-&lt;br&gt;gångsrikt avelsarbete har sådana felaktigheter minskat i frekvens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Främmande lukt på ägget kan ha sin orsak både i bristande hantering av&lt;br&gt;äggen men också av olämpligt foder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skall kvalitetsbedömning vara frivillig eller obligatorisk?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En central fråga när det gäller kvalitetsbedömningen av ägg är om denna&lt;br&gt;skall vara frivillig eller obligatorisk. Inom livsmedelsverket har därför&lt;br&gt;utarbetats två förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivillig kvalitetsbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsverkets förslag, som remissbehandlats, innebär att äggen upp-&lt;br&gt;delas i kvalitetskontrollerade ägg som motsvarar EG-bestämmelsernas&lt;br&gt;kvalitetsklass A respektive icke kvalitetsbedömda ägg. För att ägg ska få&lt;br&gt;säljas under uppgift att de är kvalitetsbedömda måste de uppfylla vissa&lt;br&gt;närmare angivna krav. Vid saluhållande skall uppgift lämnas om äggen är&lt;br&gt;kvalitetsbedömda eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Obligatorisk kvalitetsbedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har också fått ta ställning till om obligatorisk kvalitets-&lt;br&gt;bedömning av alla ägg som saluhålls till butik och storhushåll. Äggen skall&lt;br&gt;uppfylla samma krav som för kvalitetsbedömda ägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Hur skall kvalitetskraven kontrolleras?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kvalitetskraven skall kontrolleras i första hand genom egentillsyn i ägg-&lt;br&gt;packerierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äggpackeri skall vara godkänd livsmedelslokal eller för mindre verksam-&lt;br&gt;het godkänd enligt 16 § livsmedelsförordningen. Kontroll av ägg och&lt;br&gt;äggpackerier skall ske på motsvarande sätt som av andra livsmedel och&lt;br&gt;livsmedelslokaler dvs att som regel är miljö- och hälsoskyddsnämnden&lt;br&gt;tillsynsmyndighet och godkänner lokaler, fastställer egenkontrollprogram&lt;br&gt;och utövar övrig tillsyn. Tillsynsmyndigheten kan i sin tur, vid behov av&lt;br&gt;provtagningar och undersökningar, anlita ett godkänt livsmedelslaborato-&lt;br&gt;rium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verket tar inte ställning till hur egenkontrollen i detalj skall organiseras&lt;br&gt;i varje enskilt packeri. Det måste ankomma på varje packeri att föreslå hur&lt;br&gt;packeriet avser bedriva egentillsynen så att gällande bestämmelser följs.&lt;br&gt;Allmänna regler om egentillsyn finns i livsmedelsverkets tillsynskungörelse&lt;br&gt;(SLVFS 1990:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovanstående förslag innebär att nuvarande kungörelse om ägg och&lt;br&gt;äggprodukter (SLV FS 1980:12) ändras samt att livsmedelsverkets all-&lt;br&gt;männa råd om lokaler för förpackning m.m. av ägg upphör att gälla (SLV&lt;br&gt;FS 1982:11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för egenkontrollen har inte gått att uppskatta närmare. Vad&lt;br&gt;beträffar kvalitetskontrollerade ägg torde kostnaden med stor sannolikhet&lt;br&gt;inte bli högre än för kontroll av dagens runmärkta ägg. Samma förhållande&lt;br&gt;torde gälla för icke kvalitetsbedömda ägg jämfört med icke runmärkta ägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett krav på att alla ägg som saluhålls i butik skall vara kvalitetsbedömda&lt;br&gt;kommer däremot att verka kostnadshöjande, det är dock svårt att ange hur&lt;br&gt;mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsverket finner det angeläget att samordna kontrollen av före-&lt;br&gt;komst av salmonella med kontrollen på hönsbesättningarna. Det torde&lt;br&gt;vara rationellare att kontrollera förekomsten av patogena bakterier så nära&lt;br&gt;källan som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I remissvaren har följande instanser förordat frivillig kvalitetsbedömning:&lt;br&gt;jordbruksnämnden, konsumentverket, socialstyrelsen, länsstyrelsen i Ös-&lt;br&gt;tergötlands län, miljö- och hälsoskyddsnämnden i Varberg, DAGAB Dis-&lt;br&gt;tributions AB, ICA Förbundet, Kooperativa Förbundet (KF), Sveriges&lt;br&gt;livsmedelshandlareförbund (SSLF) samt vissa enskilda äggpackerier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande instanser har förordat en obligatorisk kvalitetsbedömning:&lt;br&gt;lantbruksstyrelsen, länsstyrelserna i Västmanlands och Skaraborgs län,&lt;br&gt;miljö- och hälsoskyddsnämnderna i Helsingborg, Hässleholm, Göteborg,&lt;br&gt;Stockholm och Skara, Kommunförbundet, Institutet för Livsmedels- och&lt;br&gt;Marknadsfrågor (LMi), Lantbrukarnas riksförbund, Dagligvaruleverantö-&lt;br&gt;rernas förbund, Grossistförbundet Svensk Handel, Svensk fjäderfäskötsel,&lt;br&gt;Svenska Lantägg AB, Svenska Kontrollanstalten för Mejeriprodukter och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägg (KMÄ), Sveriges Livsmedelsindustriförbund (SLIM), Husmodersför-&lt;br&gt;bundet Hem o Samhälle samt Kooperativa konsumentgillet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Argumenten som remissinstanserna for fram för förslaget om en obliga-&lt;br&gt;torisk bedömning av alla ägg som saluhålls i butik och storhushåll är&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Anpassning mot EG som har en obligatorisk kontroll och som finansie-&lt;br&gt;ras av äggpackeribranschen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Förslaget följer riksdagens rekommendation om kvalitetskontroll av&lt;br&gt;alla ägg som säljs i butik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— En befintlig och fungerande kontroll kan annars raseras och andelen&lt;br&gt;okontrollerade ägg på marknaden kommer att öka, och därmed ökar&lt;br&gt;risken för spridning av sjukdomsframkallande bakterier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Konsumenterna har små möjligheter att i butik avgöra kvaliteten på&lt;br&gt;icke kvalitetsbedöma ägg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Kostnadsökningen för kontrollen uppvägs av större säkerhet för konsu-&lt;br&gt;menterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Argumenten som förs fram för förslaget om frivillig kvalitetsbedömning&lt;br&gt;är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— En småskalig produktion och förutsättningar för en närdistribution till&lt;br&gt;butiker bibehålies&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Kvalitetssituationen är idag god trots att en stor andel ägg inte kontrol-&lt;br&gt;leras med hjälp av genomlysningsutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har betonat att den offentliga kontrollen av ägg-&lt;br&gt;packerier måste vara likformig. Livsmedelstillsynen är idag på olika ambi-&lt;br&gt;tionsnivå i kommunerna. Miljö- och hälsoskyddsnämndernas resurser&lt;br&gt;kommer inte att klara den ökade arbetsbördan som äggkontrollen kommer&lt;br&gt;att medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Livsmedelsverkets styrelse har vid sammanträde den 8 mars 1991 behand-&lt;br&gt;lat de två alternativen till framtida krav på ägg och äggpackerier. Styrelsen&lt;br&gt;beslutade att förorda en obligatorisk kvalitetsbedömning av ägg till butiker&lt;br&gt;och storhushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiveringen till beslutet är i första hand&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att ägg som är ett baslivsmedel måste vara av en hög och pålitlig kvalitet&lt;br&gt;eftersom konsumenterna själva har små möjligheter att bedöma kvali-&lt;br&gt;teten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— att om Sverige sluter avtal med EG kan det visa sig nödvändigt att ha ett&lt;br&gt;fungerande system för obligatorisk kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I styrelsens beslut deltog ledamöterna Andreasson, Brangmo, Edling,&lt;br&gt;Holmqvist, Kardell, Krantz, Lundblad, Näslund, Paulsson, Saint Cyr och&lt;br&gt;Wennström. Ledamöterna Edling, Näslund och Wennström reserverade&lt;br&gt;sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den slutliga handläggningen har deltagit avdelningschef Rune Henriks- Prop. 1990/91:191&lt;br&gt;son, avdelningsdirektör Gunilla Henrysdotter, statsinspektör Kerstin An- Bilaga 3&lt;br&gt;dersson och byråchef Per Mattsson, föredragande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rune Henriksson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per Mattsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagor&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Förslag till statens livsmedelsverks kungörelse om ändring i kun-&lt;br&gt;görelsen (SLV 1973:2) om ägg och äggprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissammanställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsebeslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagorna här uteslutna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition.................................................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 april 1991 ... &amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning ................................................ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Utgångspunkter........................................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Bakgrund ................................................ 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Omställningen av jordbruket............................ 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 EG-frågor ............................................ 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Uruguayrundan i GATT ............................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Gränsskyddet............................................. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Tekniska förändringar av gränsskyddet till följd av det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;livsmedelspolitiska beslutet............................. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Anpassning av gränsskyddet till den interna avregleringen ..&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Prisövervakning i de efterföjande ledet................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Vissa konkurrensfrågor ................................ 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Direktbidrag m. m......................................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Bakgrund ............................................ 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Finansiering av spannmålsexporten...................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Skördeskadefonden.................................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Medel till anläggningsstöd .............................. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Miljö- och djurskyddskostnader............................. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Arrendatorernas situation .................................. 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Jordfonden............................................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Äggkontroll .............................................. 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Lagstiftningsfrågor ........................................ 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Upprättande lagförslag..................................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Hemställan............................................... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Anslagsfrågor för budgetåret 1991/92 ........................ 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Beslut ................................................... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:JoU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts om miljö- och djurskyddskostnader (avsnitt 6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts om miljö- och djurskyddskostnader (avsnitt 6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:JoU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts om arrendatorernas situation (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:JoU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10003</nummer>
<beteckning>10003</beteckning>
<lydelse>att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts om arrendatorernas situation (avsnitt 7)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts om äggkontrollen (avsnitt 9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10004</nummer>
<beteckning>10004</beteckning>
<lydelse>att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts om äggkontrollen (avsnitt 9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:JoU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om tekniska förändringar av gränsskyddet (avsnitt 4.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:JoU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10005</nummer>
<beteckning>10005</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om tekniska förändringar av gränsskyddet (avsnitt 4.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om anpassning av gränsskyddet till den interna avregleringen (avsnitt 4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10006</nummer>
<beteckning>10006</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om anpassning av gränsskyddet till den interna avregleringen (avsnitt 4.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:JoU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10007</nummer>
<beteckning>10007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om finansiering av spannmålsexporten (avsnitt 5.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:JoU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10007</nummer>
<beteckning>10007</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om finansiering av spannmålsexporten (avsnitt 5.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10008</nummer>
<beteckning>10008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om medel till skördeskadefonden (avsnitt 5.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10008</nummer>
<beteckning>10008</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om medel till skördeskadefonden (avsnitt 5.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:JoU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10009</nummer>
<beteckning>10009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om medel till anläggningsstöd (avsnitt 5.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:JoU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10009</nummer>
<beteckning>10009</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad som förordats om medel till anläggningsstöd (avsnitt 5.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10010</nummer>
<beteckning>10010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att en rörlig kredit på 50 milj.kr. i riksgäldskontoret får disponeras för jordfondsändamål t.o.m. den 30 juni 1992 (avsnitt 8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10010</nummer>
<beteckning>10010</beteckning>
<lydelse>att riksdagen medger att en rörlig kredit på 50 milj.kr. i riksgäldskontoret får disponeras för jordfondsändamål t.o.m. den 30 juni 1992 (avsnitt 8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:JoU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10011</nummer>
<beteckning>10011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 715 000 000 kr. utöver vad riksdagen har beslutat (prop. 1990/91:100 bil. 11, JoU22, rskr. 202) och vad som föreslagits i prop. 1990/91:99.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:JoU31</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10011</nummer>
<beteckning>10011</beteckning>
<lydelse>att riksdagen till Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar 715 000 000 kr. utöver vad riksdagen har beslutat (prop. 1990/91:100 bil. 11, JoU22, rskr. 202) och vad som föreslagits i prop. 1990/91:99.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-04-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-04-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-04-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-05-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 00:09:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE03191</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:32</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Jordbruksutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 00:09:37</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE03191</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__191.pdf</filnamn>
<filstorlek>2241388</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om vissa livsmedelspolitiska frågor</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/7726800A-0439-48C0-861E-02A1FE6DEB89</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:JoU31</uppgift>
<ref_dok_id>GE01JoU31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JoU31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa livsmedelspolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:191&lt;br/&gt;
Livsmedelspolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo153</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo153</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:191 Vissa livsmedelspolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:191&lt;br/&gt;
Livsmedelspolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo154</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo154</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:191 Vissa livsmedelspolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:191&lt;br/&gt;
Livsmedelspolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo155</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo155</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:191 Vissa livsmedelspolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:191&lt;br/&gt;
Livsmedelspolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo156</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo156</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:191 Vissa livsmedelspolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:191&lt;br/&gt;
Livsmedelspolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo157</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo157</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:191 Vissa livsmedelspolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:191&lt;br/&gt;
Livsmedelspolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo158</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo158</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:191 Vissa livsmedelspolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:191&lt;br/&gt;
Livsmedelspolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo159</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo159</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:191 Vissa livsmedelspolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:191&lt;br/&gt;
Livsmedelspolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo160</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo160</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:191 Vissa livsmedelspolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:191&lt;br/&gt;
Livsmedelspolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo161</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo161</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:191 Vissa livsmedelspolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:191&lt;br/&gt;
Livsmedelspolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo162</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo162</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:191 Vissa livsmedelspolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:191&lt;br/&gt;
Livsmedelspolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo163</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo163</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:191 Vissa livsmedelspolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anita Persson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:191&lt;br/&gt;
Livsmedelspolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo153</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo153</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:191 Vissa livsmedelspolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anita Persson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt Rosén  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:191&lt;br/&gt;
Livsmedelspolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo162</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo162</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:191 Vissa livsmedelspolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt Rosén  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Gustafsson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:191&lt;br/&gt;
Livsmedelspolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo154</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo154</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:191 Vissa livsmedelspolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Gustafsson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Eriksson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:191&lt;br/&gt;
Livsmedelspolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo156</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo156</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:191 Vissa livsmedelspolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Eriksson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karl Erik Olsson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:191&lt;br/&gt;
Livsmedelspolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo158</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo158</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:191 Vissa livsmedelspolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karl Erik Olsson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karl-Gösta Svenson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:191&lt;br/&gt;
Livsmedelspolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo155</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo155</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:191 Vissa livsmedelspolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karl-Gösta Svenson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:191&lt;br/&gt;
Livsmedelspolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo163</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo163</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:191 Vissa livsmedelspolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Samuelsson  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:191&lt;br/&gt;
Livsmedelspolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo160</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo160</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:191 Vissa livsmedelspolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Samuelsson  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stina Gustavsson  och Kersti Johansson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:191&lt;br/&gt;
Livsmedelspolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo161</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo161</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:191 Vissa livsmedelspolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stina Gustavsson  och Kersti Johansson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sven Eric Lorentzon  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:191&lt;br/&gt;
Livsmedelspolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo157</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo157</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:191 Vissa livsmedelspolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sven Eric Lorentzon  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sven-Olof Petersson  och Marianne Jönsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:191&lt;br/&gt;
Livsmedelspolitiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Jo159</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Jo159</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:191 Vissa livsmedelspolitiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sven-Olof Petersson  och Marianne Jönsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>