<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2225591</hangar_id>
 <dok_id>GE03190</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>190</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:190</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>190</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-04-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:40:54</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:01:40</publicerad>
 <titel>om ombildning av Stadshypotek</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03190/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03190</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE03190</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91:190&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om ombildning av Stadshypotek&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03190/prop_199091__190-1.png" style="width:38pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-&lt;br&gt;gade utdrag ur regeringsprotokollet den 25 april 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erik Asbrink&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås genomgripande förändringar av Stadshypoteks&lt;br&gt;(stadshypotekskassan och stadshypoteksföreningarna) organisation. Försla-&lt;br&gt;get syftar till att anpassa organisationen till den avreglering och internationa-&lt;br&gt;lisering som under de senaste åren skett på kreditmarknaden. Ett annat syfte&lt;br&gt;är att utveckla Stadshypotek så att den kan bestå som en självständig och&lt;br&gt;konkurrenskraftig aktör på kreditmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att Stadshypoteks rörelse skall överföras till ett&lt;br&gt;för ändamålet bildat kreditaktiebolag. Ombildningen skall gå till på det sät-&lt;br&gt;tet att Stadshypotekskassan och hypoteksföreningarna fusioneras, varefter&lt;br&gt;rörelsen skjuts till som apportegendom till ett av kassan bildat aktiebolag&lt;br&gt;mot att kassan erhåller samtliga aktier i bolaget. Ombildningen avses äga&lt;br&gt;rum före utgången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassans obligationsstock skall dock ligga kvar i kassan och avvecklas där.&lt;br&gt;Staten skall som den huvudsakliga riskbäraren ta ansvaret för att ombild-&lt;br&gt;ningen genomförs. På sikt skall Stadshypotekskassan avyttra sitt aktieinne-&lt;br&gt;hav. Därvid skall delar av behållningen i kassan föras över till staten. Däref-&lt;br&gt;ter skall kassan likvideras. Hur överskottet vid likvidationen skall fördelas&lt;br&gt;underställs riksdagens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda skatteregler som gäller vid vissa fusioner skall gälla även vid&lt;br&gt;fusionen mellan kassan och föreningarna. De obeskattade reserver som finns&lt;br&gt;i kassan och föreningarna skall skattas av i aktiebolaget. Även de obeskat-&lt;br&gt;tade reserverna i Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB föreslås&lt;br&gt;återföras till beskattning. Avskattningen skall ske i enlighet med vad som&lt;br&gt;gäller för andra finansiella företag. Aktiebolaget och SBAB får rätt att göra&lt;br&gt;avsättning till skatteutjämningsreserv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 190&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassans ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Konungariket Sveriges stadshypotekskassa har till uppgift att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förvalta kassans innehav av aktier i det aktiebolag som har övertagit kas-&lt;br&gt;sans rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förvalta kassans fordran på aktiebolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förvalta kassans skulder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. till utgången av år 1993 låna upp och till aktiebolaget låna ut medel som&lt;br&gt;bolaget behöver för sin rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelse och revisorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Kassan förvaltas av en styrelse som består av sex ledamöter. Regeringen&lt;br&gt;utser ledamöterna och tre suppleanter för dem för högst två år. Regeringen&lt;br&gt;förordnar en av ledamöterna att vara ordförande och en att vara vice ordfö-&lt;br&gt;rande&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bestämmer ledamöternas arvoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För revision av styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper utses årli-&lt;br&gt;gen två auktoriserade revisorer. En utses av regeringen och en av finansin-&lt;br&gt;spektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen avgör frågan om fastställelse av balansräkningen och beslutar&lt;br&gt;om ansvarsfrihet för styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§ Som grundfond för kassan ställer staten till förfogande en garantiförbin-&lt;br&gt;delse som utfärdas av regeringen eller, efter regeringens bestämmande, riks-&lt;br&gt;gäldskontoret. Regeringen bestämmer grundfondens storlek samt de villkor&lt;br&gt;i fråga om avgift och i övrigt som skall gälla för grundfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter anmälan till riksgäldskontoret får kassan ta grundfonden i anspråk&lt;br&gt;för att fullgöra sina förpliktelser om kassan för tillfället saknar tillgängliga&lt;br&gt;medel för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När grundfonden har tagits i anspråk enligt andra stycket skall kassan be-&lt;br&gt;tala staten den ränta på beloppet som riksgäldskontoret bestämmer och sna-&lt;br&gt;rast möjligt återbetala vad som har tagits i anspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§ Regeringen beslutar om kassans likvidation och om förfarandet därvid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter anmälan till riksgäldskontoret får grundfonden tas i anspråk när kas-&lt;br&gt;san har trätt i likvidation, om det saknas andra tillgångar som svarar för kas-&lt;br&gt;sans förpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutar om användningen av kassans behållning efter likvida-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassans verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Närmare föreskrifter om kassans verksamhet beslutas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Kassan står under tillsyn av finansinspektionen. Kassan skall lämna in-&lt;br&gt;spektionen de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhäng-&lt;br&gt;ande omständigheter som inspektionen begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela närmare föreskrifter om tillsynen över kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Kassan skall med en årlig avgift bekosta finansinspektionens tillsyn enligt&lt;br&gt;de närmare föreskrifter som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen upphävs lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stads-&lt;br&gt;hypotekskassa och om stadshypoteksföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med den 1 juli 1991 gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Regeringen får förordna att stadshypoteksföreningarna skall gå upp i&lt;br&gt;stadshypotekskassan genom att föreningarna upplöses utan likvidation och&lt;br&gt;föreningarnas tillgångar och skulder övertas av kassan (fusion). Därvid skall&lt;br&gt;föreningarnas säkerhetsfonder och kapitaltäckningsfonder föras till kassans&lt;br&gt;reservfond respektive kapitaltäckningsfond. Fusionen anses genomförd den&lt;br&gt;dag regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Regeringen får förordna att stadshypotekskassan efter fusionen skall&lt;br&gt;överlåta tillgångar och skulder i rörelsen till ett för ändamålet bildat kredit-&lt;br&gt;aktiebolag mot att kassan får aktier i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela bestämmelser om villkoren för överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Regeringen får i samband med förordnande enligt 3 förordna att stads-&lt;br&gt;hypotekskassan skall till staten betala ett belopp som svarar mot kassans&lt;br&gt;värde före fusionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om återföring av vissa obeskattade reserver inom &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91:190&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Stadshypotek och Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag,&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;SBAB, mm.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Avsättningar till reservfond eller säkerhetsfond som Konungariket Sveri-&lt;br&gt;ges stadshypotekskassa, stadshypoteksförening och Statens Bostadsfinansie-&lt;br&gt;ringsaktiebolag, SBAB gjort i bokslut till ledning för 1986 eller senare års&lt;br&gt;taxeringar skall återföras till beskattning vid 1992 eller, om företaget inte&lt;br&gt;taxeras då, vid 1993 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmelserna i 1-4,6 och 8 §§ lagen (1990:655) om&lt;br&gt;återföring av obeskattade reserver skall sådana avsättningar som avses i&lt;br&gt;första stycket anses som en obeskattad reserv. Detta gäller även vid tillämp-&lt;br&gt;ning av punkt 4 av övergångsbestämmelserna till lagen (1990:654) om skatte-&lt;br&gt;utjämningsreserv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§ Vid fusion enligt punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1991:000) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa gäller bestämmel-&lt;br&gt;serna i 2§ 4 mom. andra - fjärde, sjunde, åttonde och elfte styckena lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion som avses i första stycket samt vid överlåtelse som avses i&lt;br&gt;punkt 3 av övergångsbestämmelserna till lagen (1991:000) om Konungariket&lt;br&gt;Sveriges stadshypotekskassa skall överlåtande och övertagande företag vid&lt;br&gt;tillämpning av denna lag samt lagen (1990:655) om återföring av obeskattade&lt;br&gt;reserver anses som en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt 1990/91:190&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2§ 4 och 8 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Bestämmelserna i andra-åttonde styckena nedan gäller i fråga om&lt;br&gt;fusioner enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 14 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 12 kap. 1, 3 och 8 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. 11 kap. 1.2 och 9 §§ bankaktiebolagslagen (1987:618),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 7 kap. 1, 2 och 8 §§ sparbankslagen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. 10 kap. 1,2 och 9 §§ föreningsbankslagen (1987:620).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har lager, fordringar och liknande tillgångar hos det övertagande företa-&lt;br&gt;get tagits upp till högre värde än det värde som i beskattningsavseende gäller&lt;br&gt;för det överlåtande företaget, skall det övertagande företaget ta upp mellan-&lt;br&gt;skillnaden som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har byggnad, markanläggning, maskin eller annat inventarium, patent-&lt;br&gt;rätt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur övertagits skall vid beräkning&lt;br&gt;av värdeminskningsavdfag och av vad som återstår oavskrivet av tillgångens&lt;br&gt;anskaffningsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag ut-&lt;br&gt;gjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har inventarier eller andra tillgångar som får skrivas av enligt reglerna för&lt;br&gt;räkenskapsenlig avskrivning övertagits och har dessa tillgångar i räkenska-&lt;br&gt;perna tagits upp till högre värde än vad som följer av tredje stycket, har det&lt;br&gt;övertagande företaget rätt att även efter fusionen tillämpa räkenskapsenlig&lt;br&gt;avskrivning. Som förutsättning gäller att mellanskillnaden tas upp som intäkt&lt;br&gt;under det beskattningsår då fusionen genomförs eller med en tredjedel för&lt;br&gt;nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skog övertagits skall beträffande skogens anskaffningsvärde och gäl-&lt;br&gt;lande ingångsvärde anses som om överlåtande och övertagande företag ut-&lt;br&gt;gjort en skattskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har betalningsansvaret för framtida utgifter övertagits och har det överlå-&lt;br&gt;tande företaget medgetts avdrag för utgifterna skall ett belopp som motsva-&lt;br&gt;rar avdraget tas upp som intäkt hos det övertagande företaget. Avdragsrät-&lt;br&gt;ten för det övertagande företaget prövas med utgångspunkt i de förhållan-&lt;br&gt;den som gäller vid utgången av beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionen skall inte leda till någon&lt;br&gt;skattepliktig realisationsvinst eller&lt;br&gt;avdragsgill realisationsförlust för nå-&lt;br&gt;got av de deltagande företagen. Av-&lt;br&gt;yttras tillgångar som övertagits vid&lt;br&gt;fusionen skall vid bedömandet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionen skall inte leda till någon&lt;br&gt;skattepliktig realisationsvinst eller&lt;br&gt;avdragsgill realisationsförlust för nå-&lt;br&gt;got av de deltagande företagen. Av-&lt;br&gt;yttras tillgångar som övertagits vid&lt;br&gt;fusionen skall vid bedömandet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frågan om skattepliktig realisations-&lt;br&gt;vinst eller avdragsgill realisations-&lt;br&gt;förlust uppkommit anses som om&lt;br&gt;överlåtande och övertagande före-&lt;br&gt;tag utgjort en skattskyldig. Vad nu&lt;br&gt;sagts gäller också vid fusion mellan&lt;br&gt;stadshypoteksföreningar samt då ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frågan om skattepliktig realisations-&lt;br&gt;vinst eller avdragsgill realisations-&lt;br&gt;förlust uppkommit anses som om&lt;br&gt;överlåtande och övertagande före-&lt;br&gt;tag utgjort en skattskyldig. Vad nu&lt;br&gt;sagts gäller också då ett försäkrings-&lt;br&gt;företags hela försäkringsbestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1422.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsföretags hela försäk- övertagits av ett annat försäkrings- 1990/91:190&lt;br&gt;ringsbestånd övertagits av ett annat företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övertagande företaget har samma rätt till avdrag för underskott som&lt;br&gt;avses i 26 § kommunalskattelagen (1928:370) och i 14 mom. som det överlå-&lt;br&gt;tande företaget skulle ha haft om fusionen inte ägt rum. Om moderbolaget&lt;br&gt;var ett fåmansföretag enligt punkt 14 av anvisningarna till 32 § nämnda lag&lt;br&gt;vid utgången av beskattningsåret eller dotterbolaget var ett sådant företag&lt;br&gt;vid ingången av det närmast föregående beskattningsåret krävs dock att mo-&lt;br&gt;derbolaget ägde mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolaget vid den sist-&lt;br&gt;nämnda tidpunkten. Vid fusion mellan ekonomiska föreningar krävs att&lt;br&gt;båda föreningarna är att anse som kooperativa enligt 8 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller också&lt;br&gt;då en juridisk person icke yrkesmässigt överlåter egendom eller rättighet&lt;br&gt;som avses i 25—31 §§ till en annan juridisk person såvida överlåtelsen sker&lt;br&gt;med förlust och företagen är moderföretag och dotterföretag eller står under&lt;br&gt;i huvudsak gemensam ledning. Vidare gäller i nu avsedda fall bestämmel-&lt;br&gt;serna om värdeminskningsavdrag m.m. i tredje och femte styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i sjunde stycket första och andra meningarna gäller vi-&lt;br&gt;dare - utöver vad som anges i nionde stycket - om aktie i aktiebolag eller&lt;br&gt;andel i handelsbolag, ekonomisk förening eller utländsk juridisk person&lt;br&gt;överlåts till ett svenskt företag inom samma koncern såvida moderföretaget&lt;br&gt;i koncernen är ett aktiebolag, en ekonomisk förening, en sparbank eller ett&lt;br&gt;ömsesidigt skadeförsäkringsföretag och den överlåtna aktien eller andelen&lt;br&gt;innehas som ett led i koncernens verksamhet. Sker överlåtelsen till ett ut-&lt;br&gt;ländskt företag, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;medge befrielse från beskattning för vinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med sådan fusion som avses i första stycket skall uttagsbeskatt-&lt;br&gt;ning enligt punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en tillgång delats ut till ett företag som är frikallat från skattskyldighet&lt;br&gt;för utdelningen enligt 7 § 8 mom. tillämpas bestämmelserna i andra, tredje&lt;br&gt;och femte styckena samt sjunde stycket första och andra meningarna om det&lt;br&gt;utdelande företaget inte uttagsbeskattas enligt punkt 1 fjärde stycket av an-&lt;br&gt;visningarna till 22 § kommunalskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8mom.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Har en kooperativ förening av vinsten av sin kooperativa verk-&lt;br&gt;samhet lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller för-&lt;br&gt;säljningar, medges avdrag för denna utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kooperativ förening har också rätt till avdrag för utdelning som lämnas&lt;br&gt;i förhållande till inbetalda insatser enligt lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser medges emellertid&lt;br&gt;inte avdrag till den del det utdelade beloppet tillfaller någon som enligt 7 § 8&lt;br&gt;mom. inte är skattskyldig för utdelningen. Avser denna del av utdelningen&lt;br&gt;högst 10 procent av utdelningen på annat än förlagsinsatser är dock utdel-&lt;br&gt;ningen i sin helhet avdragsgill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är en ekonomisk förening direkt eller indirekt centralorganisation för ko-&lt;br&gt;operativa föreningar, har centralorganisationen - även om den inte är ko-&lt;br&gt;operativ enligt tionde—tolfte styckena nedan - rätt till avdrag för utdelning&lt;br&gt;på förlagsinsatser. Är föreningen ett förvaltningsföretag enligt 7 § 8 mom.&lt;br&gt;andra stycket skall det avdragsgilla beloppet minskas med den del av utdel-&lt;br&gt;ningen som föranlett frikallelse från skattskyldighet enligt nämnda stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för utdelning skall avse det räkenskapsår som utdelningen hänför&lt;br&gt;sig till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges endast om föreningen visar att förutsättningar för avdrag&lt;br&gt;föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på särskild blankett enligt formu-&lt;br&gt;lär som riksskatteverket fastställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbank får göra avdrag för bidrag till sparbankernas säkerhetskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning till sparban-&lt;br&gt;kerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges allmänna hypoteksbank,&lt;br&gt;Konungariket Sveriges stadshypo-&lt;br&gt;tekskassa och Statens Bostadsfinan-&lt;br&gt;sieringsaktiebolag får göra avdrag&lt;br&gt;för belopp, som avsatts till reserv-&lt;br&gt;fond, i den mån avsättningen är nöd-&lt;br&gt;vändig för att uppbringa fonden till&lt;br&gt;ett belopp motsvarande två procent&lt;br&gt;av inrättningens skulder. Hypoteks-&lt;br&gt;förening får göra avdrag för belopp,&lt;br&gt;som avsatts till reserv- eller säker-&lt;br&gt;hetsfond, i den mån avsättningen är&lt;br&gt;nödvändig för att uppbringa fonden&lt;br&gt;till ett belopp motsvarande två och&lt;br&gt;en halv procent av föreningens skul-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges allmänna hypoteksbank&lt;br&gt;får göra avdrag för belopp, som av-&lt;br&gt;satts till reservfond, i den mån av-&lt;br&gt;sättningen är nödvändig för att upp-&lt;br&gt;bringa fonden till ett belopp motsva-&lt;br&gt;rande två procent av skulderna.&lt;br&gt;Landshypoteksförening får göra av-&lt;br&gt;drag för belopp, som avsatts till re-&lt;br&gt;servfond, i den mån avsättningen är&lt;br&gt;nödvändig för att uppbringa fonden&lt;br&gt;till ett belopp motsvarande två och&lt;br&gt;en halv procent av föreningens skul-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har reserv- eller säkerhetsfond&lt;br&gt;som avses i åttonde stycket satts ned&lt;br&gt;skall - om avdrag för fondavsätt-&lt;br&gt;ningen har medgetts - ett belopp&lt;br&gt;motsvarande det nedsatta beloppet&lt;br&gt;tas upp som intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har reservfond som avses i åt-&lt;br&gt;tonde stycket satts ned skall - om av-&lt;br&gt;drag för fondavsättningen har med-&lt;br&gt;getts - ett belopp motsvarande det&lt;br&gt;nedsatta beloppet tas upp som in-&lt;br&gt;täkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse såsom koope-&lt;br&gt;rativ, om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika rösträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en förening skall anses vara öppen fordras inte bara att den enligt&lt;br&gt;sina stadgar är berättigad att när som helst anta nya medlemmar, utan också&lt;br&gt;att den faktiskt visar sig villig att anta till medlem var och en, som är bosatt&lt;br&gt;inom föreningens verksamhetsområde eller tillhör dess angivna verksam-&lt;br&gt;hetskrets, förbinder sig att följa föreningens stadgar och beslut och som där-&lt;br&gt;jämte skäligen kan antas komma att som medlem bidra till förverkligandet&lt;br&gt;av föreningens i stadgarna angivna syfte. Den omständigheten, att styrelsen&lt;br&gt;eller annat föreningsorgan äger rätt att pröva inträdesansökningarna och av-&lt;br&gt;visa sådana sökande, som inte besitter nu nämnda kvalifikationer för med-&lt;br&gt;lemskap, betar inte föreningen dess egenskap av öppen. I det fall att en för-&lt;br&gt;ening säljer till utomstående kan den som regel inte utan att förlora sin&lt;br&gt;öppna karaktär vägra att motta som medlem någon som kan visa, att han&lt;br&gt;brukar köpa förnödenheter genom föreningen. Anser föreningens styrelse&lt;br&gt;emellertid, att vederbörande köpare på grund av rent personliga förhållan-&lt;br&gt;den inte kan beviljas medlemskap - i en stor förening, som säljer till utom-&lt;br&gt;stående, är det omöjligt att i varje fall inskränka försäljningen till personer,&lt;br&gt;som skulle vara önskvärda som medlemmar - så bör föreningen för att anses&lt;br&gt;såsom öppen ha skyldighet att i ekonomiskt hänseende jämställa honom med&lt;br&gt;medlem, det vill säga ge honom samma återbäring på köpta varor som med-&lt;br&gt;lem erhåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativa föreningars centralorganisationer är att anse såsom öppna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som fyller av cen- 1990/91:190&lt;br&gt;tralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och ekonomisk solidi-&lt;br&gt;tet, och även om endast ett enda företag inom varje område antas såsom&lt;br&gt;medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt så berövas en centralorganisation&lt;br&gt;inte dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland dess förstahandsmed-&lt;br&gt;lemmar, föreningarna, utövas efter föreningarnas medlemsantal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:654) om&lt;br&gt;skatteutjämningsreserv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av näringsverksamhet enligt kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt får avdrag gö-&lt;br&gt;ras enligt denna lag för belopp som har avsatts till skatteutjämningsreserv av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. svenska aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. svenska ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. svenska sparbanker och sparbankernas säkerhetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. svenska ömsesidiga skadeförsäkringsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jäm-&lt;br&gt;förligt sätt bildats för att förvalta samfällighet och som skall erlägga skatt för&lt;br&gt;inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. utländska juridiska personer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fysiska personer och dödsbon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livförsäkringsföretag och under-&lt;br&gt;stödsföreningar som avses i 2 §&lt;br&gt;6mom. och sådana företag som av-&lt;br&gt;ses i 2§ 7mom., 8mom. åttonde&lt;br&gt;stycket och 10 mom. samt 7 § 4 mom.&lt;br&gt;och 8 mom. andra stycket lagen om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt är inte berätti-&lt;br&gt;gade till avdrag. Detsamma gäller i&lt;br&gt;fråga om dödsbon som behandlas&lt;br&gt;som handelsbolag. Att särskilda reg-&lt;br&gt;ler gäller i fråga om handelsbolag&lt;br&gt;framgår av 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som enligt bokföringslagen (1976:125) eller jordbruksbokföringsla-&lt;br&gt;gen (1979:141) är skyldig att upprätta årsbokslut skall ha satt av ett mot av-&lt;br&gt;draget svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsåret. Avdraget skall&lt;br&gt;återföras till beskattning närmast följande beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livförsäkringsföretag och under-&lt;br&gt;stödsföreningar som avses i 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 mom. och sådana företag som av-&lt;br&gt;ses i 2§ 7 mom. och 10mom. samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § 4 mom. och 8 mom. andra stycket&lt;br&gt;lagen om statlig inkomstskatt är inte&lt;br&gt;berättigade till avdrag. Detsamma&lt;br&gt;gäller i fråga om dödsbon som be-&lt;br&gt;handlas som handelsbolag. Att sär-&lt;br&gt;skilda regler gäller i fråga om han-&lt;br&gt;delsbolag framgår av 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;‘Senaste lydelse 1990:1446.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1976:225) om avdrag vid&lt;br&gt;inkomsttaxering för bidrag till hypoteksförening m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1976:225) om avdrag vid inkomsttaxering&lt;br&gt;för bidrag till hypoteksförening m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om avdrag vid inkomsttaxeringen för bidrag till&lt;br&gt;hypoteksförening m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av nettointäkt av&lt;br&gt;rörelse enligt kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) och lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt får avdrag åtnju-&lt;br&gt;tas av Konungariket Sveriges stads-&lt;br&gt;hypotekskassa för bidrag som läm-&lt;br&gt;nats till stadshypoteksförening och av&lt;br&gt;Sveriges allmänna hypoteksbank för&lt;br&gt;bidrag som lämnats till landshypo-&lt;br&gt;teksförening. Mottagaren skall ta&lt;br&gt;upp sådant bidrag som skattepliktig&lt;br&gt;intäkt av rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet enligt lagen&lt;br&gt;(1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;br&gt;får avdrag göras för bidrag som Sve-&lt;br&gt;riges allmänna hypoteksbank läm-&lt;br&gt;nar till landshypoteksförening. Mot-&lt;br&gt;tagaren skall ta upp bidraget som in-&lt;br&gt;täkt av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1992 års taxering. Vid 1992 års taxering gäller de nya bestämmelserna även&lt;br&gt;i fråga om bidrag från Konungariket Sveriges stadshypotekskassa till stads-&lt;br&gt;hypoteksförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1976:1033.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om upphävande av lagen (1974:809) om befrielse från&lt;br&gt;skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteksinstitutionen,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1974:809) om befrielse från skattskyldig-&lt;br&gt;het vid fusion inom stadshypoteksinstitutionen, m.m. skall upphöra att gälla&lt;br&gt;den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om upphävande av förordningen (1969:744) om &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91:190&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;befrielse från skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteks-&lt;br&gt;och bostadskreditinstitutionerna, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att förordningen (1969:744) om befrielse från skatt-&lt;br&gt;skyldighet vid fusion inom stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna,&lt;br&gt;m.m. skall upphöra att gälla den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 april 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Görans-&lt;br&gt;son, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson,&lt;br&gt;Lönnqvist, Freivalds, Lööw, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om ombildning av Stadshypotek&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1988 tillkallades med stöd av regeringens bemyndigande en särskild&lt;br&gt;utredare (verkställande direktören Gunnar Petri) för att göra en översyn av&lt;br&gt;lagstiftningen om hypoteksinstituten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översynen skulle ske med utgångspunkt i de radikalt ändrade förutsätt-&lt;br&gt;ningar som då inträtt på kreditmarknaden. Utredningsarbetet skulle vara in-&lt;br&gt;riktat på att främja förutsättningarna för en effektiv konkurrens på denna&lt;br&gt;marknad. Målet var att åstadkomma en moderniserad organisationsform för&lt;br&gt;hypoteksinstituten, som gör det möjligt för dem att verka och utvecklas efter&lt;br&gt;sina egna förutsättningar på en avreglerad kreditmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren överlämnade den 13 december 1989 betänkandet (SOU&lt;br&gt;1989:103) Hypoteksinstituten i framtiden. Betänkandet har remissbehand-&lt;br&gt;lats. Till protokollet i detta ärende bör fogas dels en sammanfattning av be-&lt;br&gt;tänkandet som bilaga 1, dels en förteckning över remissinstanserna och en&lt;br&gt;sammanställning av remissyttrandena som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av den splittrade remissopinionen uppdrogs under hösten 1990&lt;br&gt;åt lagmannen Anders Nordström att efter kontakt med berörda intressenter&lt;br&gt;lämna ett alternativt förslag till ombildning. Nordström redovisade den 14&lt;br&gt;december 1990 sitt uppdrag. Även detta förslag har remissbehandlats. Till&lt;br&gt;protokollet i detta ärende bör fogas Nordströms förslag som bilaga 3 samt&lt;br&gt;en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissytt-&lt;br&gt;randerna som bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet behandlar samtliga tre hypoteksinstitut, dvs. Stadshypotek,&lt;br&gt;Landshypotek och Skeppshypotek. Frågan om ombildning av Landshypotek&lt;br&gt;och Skeppshypotek kräver ytterligare överväganden. Jag tar därför i detta&lt;br&gt;ärende bara upp frågan om en ombildning av Stadshypotek. Ombildningen&lt;br&gt;av Stadshypotek föranleder ett ställningstagande till vissa skattefrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ombildning föranleder också en del följdändringar i andra&lt;br&gt;författningar. Jag avser att återkomma till regeringen i dessa delar senare i&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 18 april 1991 att inhämta lagrådets yttrande över&lt;br&gt;lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i yttrande den 24 april 1991 lämnat lagförslagen utan erinran.&lt;br&gt;Lagrådet har dock haft synpunkter på överföringen av medel till staten. Lag-&lt;br&gt;rådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5. Jag&lt;br&gt;återkommmer till lagrådets yttrande i den allmänna motiveringen (avsnitt&lt;br&gt;3.4). Vissa redaktionella jämkningar bör göras i de remitterade lagförslagen&lt;br&gt;och i allmänmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Hypoteksinstitutens organisation och&lt;br&gt;verksamhet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De tre hypoteksorganisationerna i Sverige - Stadshypotek, Landshypotek&lt;br&gt;och Skeppshypotek - har gamla anor och en tillkomsthistoria som återspeg-&lt;br&gt;lar olika näringsverksamheters finansieringsproblem och behov av bl.a.&lt;br&gt;långfristiga krediter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landshypotek bildades i mitten av 1800-talet i syfte att förse jordbruket&lt;br&gt;med långfristigt kapital till fast ränta. I slutet av 1800-talet och början av&lt;br&gt;1900-talet tillkom Stadshypotek med uppgift att erbjuda och tillhandahålla&lt;br&gt;långfristiga primärlån till fastigheter i städer för att tillgodose behovet av bo-&lt;br&gt;städer i de då snabbt växande tätorterna. Skeppshypotekskassan är av något&lt;br&gt;senare datum och bildades år 1929 för att möta kravet på ett speciellt finan-&lt;br&gt;sieringsinstitut för rederinäringen, med huvuduppgift att underlätta den&lt;br&gt;svenska handelsflottans förnyelse och expansion.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Hypoteksinstitutens roll på kreditmarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Hypoteksinstitutens tillkomsthistoria visar att instituten bildades med stats-&lt;br&gt;makternas stöd i syfte att tillförsäkra prioriterade sektorer i samhället för-&lt;br&gt;månliga långfristiga krediter. Detta var ett behov andra kreditinstitut då inte&lt;br&gt;kunde tillgodose. I dag är de tre hypoteksorganisationerna mycket stora ak-&lt;br&gt;törer på resp, del av kreditmarknaden och de får i vissa avseenden anses vara&lt;br&gt;marknadsledande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avregleringen av den svenska kreditmarknaden under 1980-talet har radi-&lt;br&gt;kalt ändrat verksamhetsförutsättningarna för hypoteksinstituten och deras&lt;br&gt;roll på marknaden. Tidigare förelåg en ransoneringssituation i fråga om&lt;br&gt;långfristiga krediter där endast ett fåtal institut gavs möjlighet att vara verk-&lt;br&gt;samma. Landshypotek hade ensamrätt inom sin sektor och marknaden för&lt;br&gt;bottenlån till bostäder var kvoterad på ett sätt som automatiskt gav Stadshy-&lt;br&gt;potek en mycket stark ställning. Systemet fungerade så, att bankerna i stor&lt;br&gt;utsträckning förmedlade kunder till hypoteksinstituten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att systemet med prioriterade obligationer för bl.a. hypoteksin-&lt;br&gt;stituten avskaffades måste all upplåning på den svenska kreditmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ske till marknadsmässiga räntor. Kreditanskaffningen till t.ex. bostads- och&lt;br&gt;lantbrukssektorerna konkurrerar nu på lika villkor med annan upplåning.&lt;br&gt;Det finns då inte samma skäl för banker och vissa andra kreditinstitut att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slussa fastighetskrediter vidare till hypoteksinstitut. Banker, kreditaktiebo-&lt;br&gt;lag, finansbolag och andra institut kan själva utan begränsningar, erbjuda&lt;br&gt;kunderna konkurrenskraftiga villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den tidigare starkt reglerade marknaden var kraven på hypoteksinstitu-&lt;br&gt;tens organisation för kontakt med låntagare och för marknadsföring begrän-&lt;br&gt;sade. Efter avregleringen och den ökade konkurrensen har tillgången på&lt;br&gt;kontorsnät blivit av stor betydelse. Hypoteksinstituten har också de senaste&lt;br&gt;åren lagt ned ett omfattande arbete på att utveckla organisationen, framför-&lt;br&gt;allt på ADB-sidan. Vidare har hypoteksinstituten i varierande grad avsatt&lt;br&gt;resurser för marknadsföring och uppbyggnad av en organisation för detta&lt;br&gt;ändamål. Dessa åtgärder har vidtagits som en följd av avregleringen och den&lt;br&gt;tilltagande konkurrensen på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Hypoteksinstitutens nuvarande organisation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I fråga om organisation och uppbyggnad skiljer sig hypoteksinstituten i vissa&lt;br&gt;avseenden från varandra. I Stadshypotek och Landshypotek finns centrala&lt;br&gt;organ som svarar för upplåningen medan lokala organ runt om i landet hand-&lt;br&gt;har kreditgivningen. Således är varken de centrala eller lokala organen i or-&lt;br&gt;ganisationen, sedda var för sig, kompletta kreditföretag. Skeppshypotek&lt;br&gt;däremot består bara av ett organ - skeppshypotekskassan - som svarar för&lt;br&gt;såväl upplåning som utlåning. Någon motsvarighet till hypoteksföreningarna&lt;br&gt;finns alltså inte i den organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Särskilt om Stadshypotek&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.4.1 Organisationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypoteksorganisationen regleras av lagen (1968:576) om Konungariket&lt;br&gt;Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar (stadshypo-&lt;br&gt;tekslagen) samt av reglementet (1968:654) för Konungariket Sveriges stads-&lt;br&gt;hypotekskassa och för stadshypoteksföreningar. Organisationen består av&lt;br&gt;stadshypotekskassan, som är det centrala organ vilket svarar för upplå-&lt;br&gt;ningen, och 20 stadshypoteksföreningar, vilka sköter utlåningen. Kassans&lt;br&gt;upplåning kommer huvudsakligen från stora institutionella placerare och&lt;br&gt;sker främst mot obligationer och certifikat. Som säkerhet för kassans förbin-&lt;br&gt;delser har staten ställt en garanti, den s.k. grundfonden. Inrättandet av&lt;br&gt;denna fond i samband med att kassan bildades år 1909, skall ses mot bak-&lt;br&gt;grund av den tidens brist på kapital inom landet. Grundfonden var vid den&lt;br&gt;tiden en förutsättning för kassans upplåning på den europeiska kapitalmark-&lt;br&gt;naden. Den statliga garantin bestod fram till år 1966 av statsobligationer som&lt;br&gt;tillhandahölls av riksgäldsfullmäktige. Obligationerna var emellertid statens&lt;br&gt;egendom och kassan erhöll aldrig någon avkastning. Numera består grund-&lt;br&gt;fonden av en av riksgäldskontoret utfärdad garantiförbindelse. Den uppgår&lt;br&gt;för närvarande till 25 miljarder kronor. Kassans styrelse har emellertid hos&lt;br&gt;regeringen hemställt om en höjning till 27 miljarder kronor och i prop.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177 om sammanslagning av bankinspektionen och försäkringsin-&lt;br&gt;spektionen, m.m. har regeringen förslagit en sådan höjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassan förvaltas av en styrelse som består av tio ledamöter. Regeringen&lt;br&gt;utser tre av dessa - bland dem ordförande och vice ordförande - samt sup-&lt;br&gt;pleanter för tre år. Sex ledamöter och sex suppleanter väljs av stadshypo-&lt;br&gt;teksföreningarnas ombud på ordinarie ombudsstämma. Dessutom är verk-&lt;br&gt;ställande direktören ledamot av styrelsen och hans ställföreträdare är sup-&lt;br&gt;pleant. De sistnämnda utses av övriga styrelseledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen utser årligen två revisorer och suppleanter för dem för revi-&lt;br&gt;sion av styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypoteksföreningarna lämnar lån till bostads-, affärs- och kontors-&lt;br&gt;hus samt till vissa s.k. bostadskomplement. Vidare lämnas bostadsrättslån.&lt;br&gt;Av 21 § stadshypotekslagen framgår att fastighetsägare, tomträttshavare el-&lt;br&gt;ler samfällighetsförening som erhåller lån från stadshypoteksförening auto-&lt;br&gt;matiskt blir medlem i föreningen. Medlem som inte står i skuld till förening&lt;br&gt;för förfallna avgifter har rösträtt på föreningsstämma, som skall hållas minst&lt;br&gt;en gång om året. Varje medlem har en röst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypoteksförening förvaltas av en styrelse, som består av minst fem&lt;br&gt;och högst sju ledamöter. Kassan utser en av ledamöterna jämte suppleant.&lt;br&gt;Övriga ledamöter och suppleanter för dem väljs på ordinarie förenings-&lt;br&gt;stämma. Styrelsen väljer inom sig årligen ordförande och vice ordförande.&lt;br&gt;Varje förening utser fem ombud att representera föreningen vid den årliga&lt;br&gt;ombudsstämman, som skall utse ledamöter och suppleanter i kassans sty-&lt;br&gt;relse och avgöra frågor om bl.a. fastställande av balansräkning och om an-&lt;br&gt;svarsfrihet för denna styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om tillstånd att bilda en förening görs hos regeringen, som - om&lt;br&gt;tillstånd ges - bestämmer föreningens verksamhetsområde. Regeringen för-&lt;br&gt;ordnar också om förfarandet vid likvidation av kassan och föreningarna. Vid&lt;br&gt;kassans likvidation skall nettotillgångarna användas för ändamål som rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer efter hörande av föreningarna. Vid en förenings likvida-&lt;br&gt;tion skall nettotillgångarna överlämnas till kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotekslagen innehåller även bestämmelser om fusion av för-&lt;br&gt;eningar, innebärande att en förening kan uppgå i en annan. Den överlåtande&lt;br&gt;föreningen upplöses utan likvidation och att dess tillgångar och skulder över-&lt;br&gt;tas av den övertagande föreningen. Tillstånd till fusion får lämnas av rege-&lt;br&gt;ringen, om fusionsavtalet godkänts av den överlåtande föreningens stämma.&lt;br&gt;Medlem som inte samtyckt till fusionen har rätt att utträda ur föreningen,&lt;br&gt;varvid hans lån förfaller till betalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassan och föreningarna står under tillsyn av bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.2 Den nuvarande verksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypoteks verksamhet är enligt lag i huvudsak begränsad till kreditgiv-&lt;br&gt;ning för finansiering av bostads-, kontors- och affärsfastigheter samt av bo-&lt;br&gt;stadsrätter i sådan bebyggelse. Stadshypoteks verksamhet kan delas in i upp-&lt;br&gt;låning och utlåning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.3 Upplåning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller hypoteksorganisationernas upplåning har denna av tradition&lt;br&gt;skett främst genom utgivning av obligationer. Hypoteksinstituten uppträder&lt;br&gt;själva som emissionsinstitut för sina obligationer och dessa anses på markna-&lt;br&gt;den fondgilla även när de inte emitteras via bank eller fondkommissionär.&lt;br&gt;Genom att det s.k. prioriteringssystemet upphörde den 1 december 1986&lt;br&gt;fråntogs Stadshypotek och Landshypotek samt de bostadsfinansierande kre-&lt;br&gt;ditaktiebolag som kunnat ägna sig åt prioriterad kreditgivning möjligheten&lt;br&gt;att anskaffa medel genom emission av prioriterade obligationer. Den admi-&lt;br&gt;nistrativt bestämda obligationsränta som staten tidigare angav för vissa prio-&lt;br&gt;riterade ändamål inom bostadssektorn och jordbruket, upphörde och ersat-&lt;br&gt;tes av en marknadsanpassad ränta. Detta innebar att utlåningsräntan påver-&lt;br&gt;kades i motsvarande omfattning. Konkurrensen ökade avsevärt bl.a. genom&lt;br&gt;att hypoteksinstitutens och de nyss nämnda kreditaktiebolagens marknad&lt;br&gt;för bottenlån öppnades för andra kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de tre hypoteksorganisationerna har staten i lag ställt garanti som sär-&lt;br&gt;skild säkerhet för institutens förbindelser. Som tidigare framgått står hypo-&lt;br&gt;teksinstitutens upplåningsmöjligheter i direkt relation till storleken av denna&lt;br&gt;garanti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För Stadshypotek finns bestämmelserna om upplåning i 7 § stadshypoteks-&lt;br&gt;lagen. Härav framgår att stadshypotekskassans låneskuld inte får uppgå till&lt;br&gt;mera än tio gånger summan av kassans fonder, dvs. den statliga grundfonden&lt;br&gt;på för närvarande 25 miljarder kronor samt reserv- och kapitaltäckningfon-&lt;br&gt;derna, vilka per den 31 december 1990 uppgick till 5 446 milj.kr. resp. 201&lt;br&gt;milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.4 Utlåning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Stadshypotek lånas medel upp av stadshypotekskassan, som i sin tur lånar&lt;br&gt;ut dessa till föreningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de lån stadshypotekskassan lämnar till stadshypoteksföreningarna&lt;br&gt;fastställer kassan själv räntesats och återbetalningsvillkor men skall se till att&lt;br&gt;förfallotiden för lånen är förenlig med villkoren för kassans förbindelser,&lt;br&gt;dvs. att s.k. matchning föreligger mellan kassans upp- och utlåningsverksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den egentliga utlåningsverksamheten i Stadshypotek bedrivs således av&lt;br&gt;de lokala föreningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypoteksföreningarna lånar ut medel till låntagarna enligt amorte-&lt;br&gt;ringsplaner med olika tidslängd, i regel 30-40 år, men även kortare tider fö-&lt;br&gt;rekommer. Lån får beviljas endast mot säkerhet i form av panträtt i fast&lt;br&gt;egendom, om det inte är fråga om fall där staten, kommuner, banker, riks-&lt;br&gt;gäldskontoret eller riksbanken svarar som låntagare eller på grund av bor-&lt;br&gt;gen. För lån i form av byggnadskreditiv krävs därutöver annan betryggande&lt;br&gt;säkerhet. Pantbrev i fast egendom skall lyda på minst det belopp till vilket&lt;br&gt;lån beviljas och ligga inom 85 % av objektets uppskattningsvärde, vilket fast-&lt;br&gt;ställs av den långivande föreningen på grundval av särskild värdering. Stads-&lt;br&gt;hypoteksförening har också möjlighet att lämna lån mot säkerhet i bostads-&lt;br&gt;rätt och, sedan den 1 juli 1987, mot säkerhet i andel i bostadsförening och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktie i bostadsaktiebolag under förutsättning att en icke tidsbegränsad nytt-&lt;br&gt;janderätt till en lägenhet är oskiljaktigt förenad med andelen eller aktien. I&lt;br&gt;övrigt gäller att föreningarna skall ha samma villkor för sin utlåning som gäl-&lt;br&gt;ler för deras motsvarande upplåning hos kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bakomliggande syftet med tillskapandet av hypoteksorganisationen&lt;br&gt;finns alltjämt kvar och kommer till uttryck i den nu gällande lagstiftningen.&lt;br&gt;Detta framgår av beskrivningen av ändamålet för de lokala föreningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stadshypoteksförening har enligt 19 § stadshypotekslagen till ändamål&lt;br&gt;att inom sitt verksamhetsområde utöva låneverksamhet avseende dels fast&lt;br&gt;egendom eller med tomträtt upplåten fastighet som bebyggs för att användas&lt;br&gt;huvudsakligen till bostäder eller affärslokaler, dels annan bebyggelse, om&lt;br&gt;denna finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån för anord-&lt;br&gt;nande av allmän samlingslokal, dels bostadsrätt i sådan bebyggelse. Med bo-&lt;br&gt;stadsrätt likställs i huvudsak andel i bostadsförening och aktie i bostadsaktie-&lt;br&gt;bolag. Dessutom får förening driva annan verksamhet som har samband&lt;br&gt;med långivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hypoteksorganisationernas belåningsändamål angavs i en tid då statsmak-&lt;br&gt;terna med olika instrument styrde kreditgivningen på ett helt annat sätt än&lt;br&gt;vad som sker i dag. Genom metoden att i lag ange för vilka ändamål olika&lt;br&gt;institut får låna ut medel prioriteras dessa ändamål på ett för dagens kredit-&lt;br&gt;marknad främmande sätt. Under årens lopp har med jämna mellanrum dis-&lt;br&gt;kussioner om hypotekinstitutens ändamålsbestämmelser aktualiserats.&lt;br&gt;Dessa diskussioner har lett till att vissa justeringar av lagstiftningen och till-&lt;br&gt;lämpningen skett i riktning mot en breddning av hypoteksinstitutens verk-&lt;br&gt;samhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.5 Kapital- och skattesituationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotekskassans eget kapital utgörs av en reservfond och en kapital-&lt;br&gt;täckningsfond. Dessa fonder bildar tillsammans med den statliga garantin -&lt;br&gt;grundfonden - basen för kassans upplåningsrätt. Upplåning får således ske&lt;br&gt;med högst ett belopp som motsvarar tio gånger summan av fonderna. För&lt;br&gt;närvarande uppgår fonderna till sammanlagt ca 30,6 miljarder kronor och&lt;br&gt;upplåningsrätten sålunda till ca 306 miljarder kronor, varav vid utgången av&lt;br&gt;år 1990 ca 285 miljarder kronor hade utnyttjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 15 § stadshypotekslagen skall kassans behållna årsvinst sättas av till&lt;br&gt;reservfonden. När denna uppgår till lägst ett belopp som svarar mot en pro-&lt;br&gt;cent av kassans skulder får kassan av sin årsvinst bevilja stadshypoteksför-&lt;br&gt;ening bidrag utan återbetalningsskyldighet och göra avsättning till kapital-&lt;br&gt;täckningsfonden. Uppgår reservfonden till två procent av kassans skulder&lt;br&gt;får kassan använda vinstmedel för syfte som hänger samman med kassans&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stadshypoteksförenings eget kapital utgörs av en säkerhetsfond, som&lt;br&gt;är motsvarigheten till kassans reservfond, och en kapitaltäckningsfond. En-&lt;br&gt;ligt 33 § stadshypotekslagen skall en förenings behållna årsvinst sättas av till&lt;br&gt;säkerhetsfonden. När denna uppgår till en procent av föreningens skulder&lt;br&gt;får avsättning göras till kapitaltäckningsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver det krav som gäller i fråga om reservfonden och säkerhetsfonderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller ett särskilt krav avseende kapitaltäckningsfonderna. Av 34 § stadshy-&lt;br&gt;potekslagen framgår att kassans och föreningarnas kapitaltäckningsfonder&lt;br&gt;tillsammans skall uppgå till lägst ett belopp som motsvarar sammanlagt dels&lt;br&gt;fyra procent av föreningarnas fordringar med inteckningssäkerhet som ligger&lt;br&gt;mellan 75 % och 85 % av den belånade egendomens uppskattningsvärde,&lt;br&gt;dels åtta procent av föreningarnas fordringar med pantsäkerhet i bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp som har satts av till kassans och föreningarnas kapitaltäcknings-&lt;br&gt;fonder får användas endast för överföring till reservfonden resp, säkerhets-&lt;br&gt;fonderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassan och föreningarna beskattas med vissa undantag - nu liksom tidi-&lt;br&gt;gare - som andra juridiska personer. En betydelsefull skillnad har varit att&lt;br&gt;kassan och föreningarna inte varit skattskyldiga till vinstdelningsskatt. I det&lt;br&gt;nya skattesystemet har den skillnaden eliminerats genom att vinstdelnings-&lt;br&gt;skatten slopats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek har inte fått rätt att göra avsättning till skatteutjämningsre-&lt;br&gt;serv (surv) enligt lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv (survlagen). I&lt;br&gt;stället har - med hänvisning till översynen av hypotekslagstiftningen (prop.&lt;br&gt;1989/90:110 s. 570) - avdragsrätten behållits för avsättning till reservfond&lt;br&gt;eller säkerhetsfond, 2§ 8 mom. åttonde stycket lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt (SIL). Kassan medges avdrag tills reservfonden uppgår till 2 %&lt;br&gt;av skulderna. Föreningarna har avdragsrätt för avsättning till säkerhetsfond&lt;br&gt;tills fonden uppgår till 2,5 % av skulderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagstiftning år 1985 infördes bestämmelser om skatteplikt för upp-&lt;br&gt;lösning av fonderna i den mån avdrag medgetts (prop. 1984/85:150, bil. 1,&lt;br&gt;SkU 64, SFS 1985:470). I propositionen föreslogs inga särskilda övergångs-&lt;br&gt;regler beträffande äldre avsättningar. På skatteutskottets initiativ infördes&lt;br&gt;en övergångsbestämmelse som innebär att skatteplikt för reservupplösning&lt;br&gt;föreligger endast beträffande avsättningar i bokslut för år 1985 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsättningsmöjligheterna till reserv- resp, säkerhetsfond har ansetts mot-&lt;br&gt;svara den skattemässiga nedskrivningsmöjligheten för andra finansiella före-&lt;br&gt;tag (prop. 1984/85:150, bil. 1 s. 64). En skillnad i förhållande till t.ex. värde-&lt;br&gt;regleringskonton är att fonderna inte årligen återförs för att med avdragsrätt&lt;br&gt;sättas av på nytt. En annan skillnad är att fonderna får användas endast för&lt;br&gt;att täcka förlust på rörelsen i dess helhet samt - i fråga om kassan - för bidrag&lt;br&gt;till förening för viss förlusttäckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassans avdragsrätt för bidrag till föreningarna regleras i lagen (1976:225)&lt;br&gt;om avdrag vid inkomsttaxering för bidrag till hypoteksförening m.m. och ut-&lt;br&gt;gör ett slags motsvarighet till koncernbidragsreglerna för andra företag&lt;br&gt;(prop. 1975/76:158 s. 16). Bidraget är skattepliktigt för mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Per den 31 december 1990 uppgick kassans reservfond till 5,4 miljarder&lt;br&gt;kronor, varav 3 miljarder kronor avsatts med avdragsrätt efter år 1984. För-&lt;br&gt;eningarnas säkerhetsfonder uppgick till 6,4 miljarder kronor, varav 3,4 mil-&lt;br&gt;jarder kronor avsatts med avdragsrätt efter år 1984.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur stor del av fonderna som utgörs av avsättningar för vilka avdrag med-&lt;br&gt;getts fram till år 1985 är inte känt. För att fastställa detta måste man ha till-&lt;br&gt;gång till deklarationsmaterialet för 1943-1985 års taxeringar. Det torde&lt;br&gt;dock kunna antas att avsättningarna till största delen gjorts med avdragsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För grundfonden, som för närvarande uppgår till 25 miljarder kronor, be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talar kassan en avgift till staten på 0,33%. Avgiften är avdragsgill vid in-&lt;br&gt;komsttaxeringen enligt generella regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Kapitaltäckningsregler för hypoteksinstituten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sedanden 1 februari 1990 gäller enhetliga kapitaltäckningsregler för banker,&lt;br&gt;finansbolag, fondkommissionsbolag, kreditaktiebolag och hypoteksinstitut&lt;br&gt;(prop. 1989/90:43, NU15, rskr. 103, SFS 1989:1086 - 1095). Kapitalkravet&lt;br&gt;har anpassats till en internationellt accepterad lägsta nivå. För hypoteksinsti-&lt;br&gt;tutens vidkommande innebär bestämmelserna genomgripande förändringar&lt;br&gt;vad gäller kapitaltäckningskraven. Anpassningen till internationella krav in-&lt;br&gt;nebär bl.a. att de statliga garantiförbindelserna inte får beaktas vid beräk-&lt;br&gt;ning av kapitalbasen. Vidare skall hypoteksinstitutens obeskattade fonder&lt;br&gt;behandlas på samma sätt som värderegleringskonton, dvs. det primära kapi-&lt;br&gt;talet kommer att bestå av beskattade fondavsättningar och 70 % av obeskat-&lt;br&gt;tade fondavsättningar, dvs. avsättningar som dragits av med stöd av 2 §&lt;br&gt;8 mom. åttonde stycket SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väsentligt skärpta krav ställs vad avser fastighetskreditgivningen. Kapi-&lt;br&gt;talkravet för lån till kontors-, affärs- och jordbruksfastigheter har höjts från&lt;br&gt;två till åtta procent, vilket alltså innebär att institutets kapitalbas, beräknat&lt;br&gt;på det sätt som här anges, skall uppgå till minst åtta procent av utlånat kapi-&lt;br&gt;tal. För bostadsfastigheter har kapitalkravet höjts till fyra procent. Generellt&lt;br&gt;kan sägas att hypoteksinstitutens verksamhetsförutsättningar påverkas vä-&lt;br&gt;sentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna trädde i kraft den 1 februari 1990 med ett successivt ge-&lt;br&gt;nomförande av kraven fram till utgången av år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Behovet av en reform&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Hypoteksinstituten bildades ursprungligen för att göra offentlig stödverk-&lt;br&gt;samhet möjlig, samtidigt som statens risktagande hölls på en låg nivå. Ända-&lt;br&gt;målet med stödverksamheten var att komma till rätta med bristen på kapital&lt;br&gt;inom bostadssektorn, som av utvecklingsskäl ansågs behöva prioriteras. På&lt;br&gt;en avreglerad kreditmarknad används emellertid inte samma tekniker för al-&lt;br&gt;lokering av kapital och man är numera, mer än tidigare, medveten om de&lt;br&gt;negativa effekter av olika slag som stödåtgärder ofta för med sig. De skäl&lt;br&gt;som tidigare fanns för att staten i allokeringssyfte och på ett specialiserat sätt&lt;br&gt;skulle ställa garantier till institut inom olika sektorer på kreditmarknaden&lt;br&gt;finns alltså inte längre. Avregleringen av kapitalmarknaden har också inne-&lt;br&gt;burit att frågan om konkurrensneutralitet kommit i förgrunden. Från en så-&lt;br&gt;dan utgångspunkt är det statens uppgift att se till att det regelsystem som&lt;br&gt;erfordras är ändamålsenligt och främjar en god utveckling på kreditmarkna-&lt;br&gt;den samt skapar lika förutsättningar för konkurrens mellan de olika kreditin-&lt;br&gt;stituten. Däremot är det knappast förenligt med ett sådant förhållningssätt&lt;br&gt;att staten ställer garantier för vissa kreditinstituts förbindelser. Den form av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statliga garantiåtaganden som det är fråga om gentemot Stadshypotek bör&lt;br&gt;därför avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 februari 1990 infördes, som nämnts, internationellt anpassade kapi-&lt;br&gt;taltäckningsregler för banker och andra kreditinstitut. Reglerna, som även&lt;br&gt;omfattar hypoteksinstituten, innebär bl.a. att endast inbetalt kapital får tas&lt;br&gt;med vid beräkningen av kapitalbasen. Den garanti som staten ställt för stads-&lt;br&gt;hypotekskassan, och som för närvarande uppgår till 25 miljarder kronor, får&lt;br&gt;således inte räknas in i kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypoteksorganisationen saknar ägare. När det av kapitaltäcknings-&lt;br&gt;skäl behövs ett tillskott av externt kapital, som får räknas som primärt kapi-&lt;br&gt;tal finns följaktligen ingen ägare som kan ge sådana tillskott. Detta hämmar&lt;br&gt;naturligtvis verksamhetens utveckling. Problemet kan lösas genom att staten&lt;br&gt;betalar in delar av den utställda garantin. En sådan lösning är emellertid&lt;br&gt;oförenlig med att statens åtagande bör avvecklas. Det måste alltså på annat&lt;br&gt;sätt öppnas en möjlighet att tillföra Stadshypotek kapital av den nu behand-&lt;br&gt;lade arten. Detta talar för att Stadshypoteks organisation bör ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jämförelse med andra kreditinstitut är hypoteksinstituten särpräglade på&lt;br&gt;flera sätt. Varje hypoteksinstitut har sin reglering i särskild författning.&lt;br&gt;Detta har medfört att hypoteksinstitutens handlingssfär i detalj är reglerad&lt;br&gt;och kontrollerad i en utsträckning som i jämförelse med övriga institut inom&lt;br&gt;det finansiella området är påfallande. Detta kan emellertid inte i sig förklara&lt;br&gt;hypoteksinstitutens särart. Av större betydelse - i ett historiskt perspektiv -&lt;br&gt;är att hypoteksinstituten utgjort exklusiva redskap för att förverkliga mål-&lt;br&gt;sättningar som ställts upp av statsmakterna. Av detta följer att staten har&lt;br&gt;haft särskilda omsorger om hypoteksinstituten. Med hänsyn den långa tid&lt;br&gt;under vilken dessa förhållanden varat är det naturligt att staten förknippas&lt;br&gt;med ett huvudmannaskap för hypoteksinstituten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av hypoteksinstitutens mest särpräglade drag utgörs således av en fast&lt;br&gt;anknytning till staten. Den roll staten spelat i förhållande till Stadshypotek&lt;br&gt;är präglad sedan lång tid tillbaka och det vore enligt min mening inte möjligt&lt;br&gt;för staten att frigöra sig från denna roll om Stadshypoteks organisation vä-&lt;br&gt;sentligen skulle bibehållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom det jag nu har berört finns i förhållande till konkurrerande insti-&lt;br&gt;tut på marknaden vissa olikheter beträffande verksamhetsförutsättningarna&lt;br&gt;som bör undanröjas. Det gäller t.ex. Stadshypoteks skattemässiga behand-&lt;br&gt;ling. Stadshypotek bör därför skatta av de reserveringar inom organisatio-&lt;br&gt;nen som är belastade med en latent skatteskuld så att verksamheten därefter&lt;br&gt;i skattehänseende behandlas på samma sätt som verksamheten i övriga kre-&lt;br&gt;ditinstitut. Jag återkommer till skattefrågorna i det följande (avsnitt 3.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övergripande och främsta målsättningen för en förändring av Stads-&lt;br&gt;hypoteks organisation bör enligt min mening vara att föra över den nuva-&lt;br&gt;rande verksamheten i en organisationsform som ger Stadshypotek varaktiga&lt;br&gt;förutsättningar att, på motsvarande villkor som övriga kreditinstitut, kon-&lt;br&gt;kurrera på kreditmarknaden och som gör att Stadshypotek kan bestå som en&lt;br&gt;fristående och konkurrensfrämjande långivare på kreditmarknaden. Mål-&lt;br&gt;sättningen förutsätter att den roll staten i framtiden skall ha i verksamheten&lt;br&gt;är klarlagd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildningen bör ske i en sådan form att statens risktagande inte påver-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kas. Inte heller obligationsinnehavarnas eller övriga fordringsägares intres-&lt;br&gt;sen får åsidosättas. Jag bedömer det som särskilt viktigt att ombildningen&lt;br&gt;sker så att utomstående intressenter, exempelvis fordringsägare i utlandet,&lt;br&gt;utan svårighet kan bilda sig en uppfattning om vad ombildningen konkret&lt;br&gt;innebär.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Utgångspunkter för en ombildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek är uppbyggt på en organisatorisk princip om fördelning av an-&lt;br&gt;svaret för ingångna förbindelser och inte, vilket är det brukliga för andra&lt;br&gt;associationsformer, på en rätt till del i en förmögenhetsmassa i förhållande&lt;br&gt;till gjorda insatser eller rätt till ägande i egentlig mening. Principen om för-&lt;br&gt;delning av ansvaret för ingångna förbindelser framgår av nuvarande hypo-&lt;br&gt;tekslagstiftning men var mer tydlig innan låntagarnas solidariska ansvar för&lt;br&gt;föreningarnas förbindelser avvecklades. Organisationsformen utgår från att&lt;br&gt;en ägarfunktion i traditionell mening saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten ställde ursprungligen en kostnadsfri garanti för Stadshypoteks upp-&lt;br&gt;låning. Den risk staten utsattes för genom garantin hölls på en låg nivå ge-&lt;br&gt;nom regleringen av organisationen. Detaljerade regler om samordning mel-&lt;br&gt;lan kassans upplåning och föreningarnas utlåning, liksom låntagarnas ansvar&lt;br&gt;utöver de egna lånen, reducerade statens risktagande. En låntagare i en för-&lt;br&gt;ening iklädde sig enligt författningarna, i förhållande till sina förpliktelser,&lt;br&gt;ansvar för andra låntagares bristande betalningsförmåga. I gengäld kunde&lt;br&gt;låntagaren på grund av det statliga garantiåtagandet, erhålla ett billigt lån&lt;br&gt;under sådana förhållanden att åtagandet inte framstod som en verklig risk.&lt;br&gt;När lånet var återbetalt och låntagaren slutligen tillgodogjort sig förmånen&lt;br&gt;av det billiga lånet upphörde medlemskapet och åtagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låntagarnas solidariska ansvar för en förenings förbindelser upphörde år&lt;br&gt;1970. Därefter har låntagarna, utan att ikläda sig någon förpliktelse utöver&lt;br&gt;det egna lånet, tillgodogjort sig förmånen av den statliga garantiförbindel-&lt;br&gt;sen. För gemene man saknar ett medlemskap i en hypoteksförening numera&lt;br&gt;reell innebörd i den meningen att en låntagare inte kan åläggas annat än att&lt;br&gt;betala sina egna lån. I en situation där ansvar för andras lån kunde aktualise-&lt;br&gt;ras hade låntagarna ett berättigat krav på att få sin mening representerad vid&lt;br&gt;överväganden om hur verksamheten skulle bedrivas. Denna formella rätt&lt;br&gt;kvarstår fortfarande men saknar, i enlighet med vad jag nyss sagt, praktisk&lt;br&gt;betydelse. Något som skulle tala för att staten haft också andra bevekelse-&lt;br&gt;grunder för inflytande för låntagare genom medlemskap kan inte utläsas av&lt;br&gt;författningarna eller av förarbetena. Inte heller finns det något stöd för att&lt;br&gt;staten haft andra syften i fråga om låntagarna/medlemmarna än att tillhanda-&lt;br&gt;hålla billiga krediter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis ger medlemskapet i en stadshypoteksförening inte&lt;br&gt;någon rätt till anspråk på föreningens förmögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till Stadshypoteks bakgrund och statens garantiåtagande&lt;br&gt;framstår det inte som rimligt att staten vid någon tidpunkt skulle vara beredd&lt;br&gt;att medverka till att fondförmögenheterna m.m., vilka via subventioner&lt;br&gt;byggts upp till skydd för obligationsköparna och för att minska statens riskta-&lt;br&gt;gande, hamnar utanför statens kontroll. Med subventioner avser jag i det här&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanhanget dels den skattebehandling Stadshypotek har haft, dels den&lt;br&gt;garanti staten, utan eller mot måttlig ersättning, under åren har ställt till or-&lt;br&gt;ganisationens förfogande. Det kan alltså inte komma i fråga att skingra orga-&lt;br&gt;nisationens samlade förmögenhet utanför statens omedelbara kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det jag har sagt leder till slutsatsen att det inte finns något hinder för sta-&lt;br&gt;ten att ombilda Stadshypotek på det sätt som befinns vara mest ändamålsen-&lt;br&gt;ligt med hänsyn till de utgångspunkter jag angett i föregående avsnitt. Den&lt;br&gt;förmögenhet som nu finns i Stadshypotek har endast kunnat byggas upp ge-&lt;br&gt;nom statliga åtgärder av olika slag, såsom tidigare prioriteringssystem och&lt;br&gt;skatteförmåner samt den ställda garantin. Staten har därför ett berättigat in-&lt;br&gt;tresse av att säkerställa denna förmögenhetsmassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något intresse för staten att i ett längre perspektiv ikläda sig rollen som&lt;br&gt;ägare i ett ombildat kreditinstitut finns däremot inte. Under ombildnings-&lt;br&gt;processen har dock staten ett övergripande intresse av att den risk staten på-&lt;br&gt;tagit sig inte ökar. Staten bör därför tillförsäkra sig en tillfredsställande kon-&lt;br&gt;troll över ombildningsproceduren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Organisationsform&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Stadshypoteks rörelse förs över till ett för ändamålet bil-&lt;br&gt;dat kreditaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens och Nordströms förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Remissutfallet har, med några få undantag, varit posi-&lt;br&gt;tivt. Sveriges Föreningsbankers Förbund (SFF) har som övergripande syn-&lt;br&gt;punkt framfört att utredningen alltför lättvindigt avfärdat möjligheterna att&lt;br&gt;organisera hypoteksinstituten i form av ekonomiska föreningar. Landsorga-&lt;br&gt;nisationen i Sverige (LO) anser att hypoteksinstituten inte skall ombildas till&lt;br&gt;aktiebolag. Den konkurrensneutralitet som är nödvändig för en effektiv,&lt;br&gt;konkurrerande och avreglerad kreditmarknad måste åstadkommas på annat&lt;br&gt;sätt än att i en väl fungerande verksamhet utan vinstkrav genom bolagsbild-&lt;br&gt;ning införa externa avkastningskrav. Några särregler i beskattningen bör inte&lt;br&gt;gälla utan den generella regleringen bör tillämpas fullt ut även för hypote-&lt;br&gt;ken. Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) menar att utredningen har brister&lt;br&gt;genom att alternativa lösningar, t.ex. en kooperativ organisationsform, inte&lt;br&gt;blivit tillräckligt analyserade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De kreditinstitut som konkurrerar med Stadshypo-&lt;br&gt;tek är aktiebolag. Från den synpunkten vore det naturligt om även Stadshy-&lt;br&gt;potek kunde inordnas i aktiebolagsformen. Mot detta kan hävdas att det är&lt;br&gt;en fördel om olika företagsformer konkurrerar på samma marknad. Det är&lt;br&gt;emellertid inte möjligt att uppnå likhet i verksamhetsförutsättningarna med&lt;br&gt;en bibehållen särreglering för Stadshypotek eller genom att välja ett före-&lt;br&gt;ningsalternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare berört innebär de nya kapitaltäckningsreglerna skärpta&lt;br&gt;krav. Om Stadshypotek på sikt skall kunna expandera kan en förstärkning&lt;br&gt;av kapitalbasen komma att behövas. Om institutet ombildas till aktiebolag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;öppnas den riskkapitalmarknad som konkurrerande kreditinstitut redan nu&lt;br&gt;har tillgång till. Kapitalbasen kan då förstärkas genom nyemission av aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat vägande skäl som talar för en aktiebolagsbildning är behovet för&lt;br&gt;de institut som verkar på den internationella marknaden att ha en etablerad&lt;br&gt;och för alla aktörer på marknaderna välkänd företagsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolagsformen är välkänd för omvärlden men valet av associations-&lt;br&gt;form är också av betydelse för verksamheten och effektiviteten inom organi-&lt;br&gt;sationen. Aktiebolagsformen möjliggör ett väldefinierat ägande i kombina-&lt;br&gt;tion med klara verksamhetsmål på olika nivåer i organisationen. Kombina-&lt;br&gt;tionen av en välkänd form för ägande och klara verksamhetsmål torde lång-&lt;br&gt;siktigt främja effektivitet och utvecklingsförmåga, vilket är till gagn för den&lt;br&gt;svenska kapitalmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nämnda omständigheterna talar enligt min mening för att Stadshypo-&lt;br&gt;tek bör ombildas till aktiebolag och inordnas i den lagstiftning som reglerar&lt;br&gt;kreditaktiebolagens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4. Ombildningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kassan och föreningarna fusioneras, varvid kassan övertar för-&lt;br&gt;eningarnas tillgångar och skulder och föreningarna upplöses utan&lt;br&gt;likvidation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kassans rörelse, utom obligationsskulden, skjuts till som apport-&lt;br&gt;egendom till ett av kassan bildat aktiebolag mot att kassan erhåller&lt;br&gt;aktierna i bolaget samt reverser som svarar mot obligationsskulden&lt;br&gt;i kassan. Grundfonden ligger kvar i kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Regler införs för att undvika att fusionen mellan kassan och för-&lt;br&gt;eningarna medför en skärpt inkomstbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En möjlighet införs att upplösa kassans och föreningarnas obeskat-&lt;br&gt;tade reserver i aktiebolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Aktiebolaget och Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB&lt;br&gt;får rätt till survavsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kassans och SBABs avdragsrätt för avsättning till reservfond slo-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kassan skall till staten föra över det belopp, cirka fem miljarder&lt;br&gt;kronor, som svarar mot värdet av kassan före fusionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kassans styrelse utses av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kassan skall på lämpligt sätt avveckla sitt aktieinnehav. Bl.a. bör&lt;br&gt;låntagarna erbjudas att förvärva aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Kassan likvideras när det sista obligationslån som kassan svarar för&lt;br&gt;är avvecklat. När likvidationen har avslutats skall kassans innehav&lt;br&gt;av aktier i Stadshypotek AB och förpliktelsen gentemot staten vara&lt;br&gt;avvecklade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Frågan om hur överskottet i kassan vid likvidationen skall fördelas&lt;br&gt;skall underställas riksdagens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Skiljer sig främst från mitt förslag genom att utred-&lt;br&gt;ningen föreslår att sedan rörelsen förts över till ett aktiebolag, kassan skall&lt;br&gt;erhålla ställning som en permanent stiftelse med ändamål att stödja veten-&lt;br&gt;skaplig forskning. Utredningens förslag innebär också att ombildningen till&lt;br&gt;aktiebolag inte skall medföra indirekta skatter i form av stämpelskatt på ak-&lt;br&gt;tier eller stämpelskatt på fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordströms förslag: Skiljer sig från mitt förslag genom att aktierna i det&lt;br&gt;eller de nya bolagen efter nyemission till 40 % skall vara fördelade på lånta-&lt;br&gt;garna och med 30 % på vardera kassan och staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna (utredningen): Riksbanksfullmäktige tillstyrker i hu-&lt;br&gt;vudsak ombildningsmodellen men föreslår vissa modifikationer av storleken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och sammansättningen av stiftelsens styrelse. Försäkringsinspektionen av-&lt;br&gt;styrker utifrån ett principiellt resonemang om likabehandling av lands- och&lt;br&gt;stadshypoteksorganisationerna utredningens förslag beträffande Stadshypo-&lt;br&gt;tek. Övervägande skäl talar för att det första steget i ombildningen bör bygga&lt;br&gt;på - förutom att själva rörelsen bedrivs i aktiebolagsform - att ägarfunktio-&lt;br&gt;nerna kopplas till en organisation som så nära som möjligt bygger på den&lt;br&gt;nuvarande organisationen. Så skulle exempelvis aktierna kunna fördelas på&lt;br&gt;kassan resp, föreningarna på sådant sätt att kassan i vart fall har majoritet i&lt;br&gt;rösthänseende på aktiebolagets bolagsstämma. Föreningarna skulle kunna&lt;br&gt;ombildas till ekonomiska föreningar - eller, om samtliga aktier läggs hos kas-&lt;br&gt;san, valföreningar - med uppgift att utse ombud till kassans stämma och i&lt;br&gt;viss mån engageras i aktiebolagets organisation vad gäller låneverksamhet i&lt;br&gt;regionen. Enligt inspektionens mening bör således lösningen så långt som&lt;br&gt;möjligt tillvarata de fördelar som finns i den regionala låntagarförankringen&lt;br&gt;samtidigt som organisationen i väsentliga avseenden måste möjliggöra en&lt;br&gt;nödvändig styrning av och kraftsamling i koncernens verksamhet. Universi-&lt;br&gt;tets- och högskoleämbetet (UHÄ) framhåller det angelägna i att förslaget är&lt;br&gt;så utformat att det även kan uppfattas som positivt från stadshypoteksföre-&lt;br&gt;ningarnas sida. UHÄ finner det tveksamt om de nuvarande fordringsägarna&lt;br&gt;erhåller ett erforderligt skydd genom den föreslagna modellen. Stadshypo-&lt;br&gt;tekskassan menar att i stället för att bilda en stiftelse skall Stadshypotekskas-&lt;br&gt;san vara kvar och dess verksamhet regleras i särskild författning. Förening-&lt;br&gt;arna, utom Uppsala läns stadshypoteksförening, motsätter sig förslaget till&lt;br&gt;ombildning av Stadshypotek och förordar i stället en alternativ modell där&lt;br&gt;kassan och de 20 föreningarna i proportion till sitt egna kapital (45 % resp.&lt;br&gt;55 %) representerar aktiekapitalet och den enda funktionen blir att äga och&lt;br&gt;förvalta aktierna. Riksbyggen finner beträffande fusionen av kassan och för-&lt;br&gt;eningarna, vilken leder till en upplösning av föreningarna, att detta är en för&lt;br&gt;långtgående omdaning såvida föreningarnas stöd för denna inte kan erhållas.&lt;br&gt;Om så inte blir fallet förordas en lösning där kassan och föreningarna erhål-&lt;br&gt;ler aktier i förhållande till respektive juridisk persons tillskjutna behållna&lt;br&gt;förmögenhet. Flera remissinstanser hävdar att den av utredningen före-&lt;br&gt;slagna ordningen på ett inte rättvist sätt reducerar låntagarnas inflytande i&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna (Nordströms förslag): Stadshypotekskassan finner sig&lt;br&gt;kunna godta förslaget med vissa modifikationer och kompletteringar beträf-&lt;br&gt;fande ägarfördelningen, emissionstidpunkt och emissionsvillkor samt vissa&lt;br&gt;övergångsfrågor m.m. Stadshypoteksföreningarna vidhåller i allt väsentligt&lt;br&gt;sin tidigare uppfattning. Riksbanksfullmäktige tillstyrker en ombildning av&lt;br&gt;den nuvarande Stadshypoteksorganisationen, innefattande både byte av as-&lt;br&gt;sociationsform och introduktion av en ny ägarstruktur. Fullmäktige har inget&lt;br&gt;att erinra mot det alternativ till en formell stiftelsebildning som förs fram&lt;br&gt;och som bygger på en förlängning av gällande hypotekslagstiftning men även&lt;br&gt;innefattar förslag om ägarfördelning mellan Stadshypotekskassan, staten,&lt;br&gt;resp, låntagarna. En viktig uppgift för statsmakterna är att ta ansvar för om-&lt;br&gt;bildningsprocessen och bolagsbildningen. Genom statligt delägarskap kan&lt;br&gt;detta syfte uppnås men även ett alternativ där staten förstärker inflytandet&lt;br&gt;via Stadshypotekskassans styrelse kan övervägas. Fullmäktige delar uppfatt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen att ombildningsarbetet bör komma igång så snabbt som möjligt och&lt;br&gt;ser därför vissa fördelar i den förenklade övergångslösning som föreslås.&lt;br&gt;Preciseringar krävs dock på flera punkter, bl.a. för att närmare klargöra&lt;br&gt;Stadshypotekskassans ställning och uppgifter som ägare under ombildnings-&lt;br&gt;processen och statens ansvar och agerande vid ett eventuellt likvidationsför-&lt;br&gt;farande. Bestämmelserna om likvidation bör kunna utnyttjas under vissa&lt;br&gt;förutsättningar, då främst i syfte att avsluta den planerade ombildningen och&lt;br&gt;etablera Stadshypotek AB som ett självständigt, börsnoterat bolag. Full-&lt;br&gt;mäktige anser att Stadshypotekskassans aktier bör avyttras på marknaden i&lt;br&gt;en dylik situation. Bankinspektionen tillstyrker en ombildning enligt försla-&lt;br&gt;get. Enligt inspektionen bör dock ombildningstiden relateras till i vilken takt&lt;br&gt;den gamla obligationsskulden avvecklas och därför inte i förväg vara tids-&lt;br&gt;mässigt beslutad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den ombildningsprocess det här är fråga om är&lt;br&gt;förenad med vissa särskilda svårigheter. Ombildningen får inte äventyra vare&lt;br&gt;sig verksamhetens marknadspositioner, rättighetshavarnas säkerhet eller&lt;br&gt;riskbärarnas ställning. En grundförutsättning för att klara dessa svårigheter&lt;br&gt;är att ombildningen sker på ett så enkelt och tydligt sätt som möjligt. En&lt;br&gt;sådan ombildning kan bara ske om staten som riskbärare garanterar hela&lt;br&gt;ombildningsprocessen. Den form för ombildning jag föreslår uppfyller den&lt;br&gt;målsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hela Stadshypoteks lånerörelse föreslås således i fortsättningen bedrivas&lt;br&gt;i aktiebolagsform. Ett sådant aktiebolag kommer definitionsmässigt att hän-&lt;br&gt;föras till gruppen kreditaktiebolag. I det följande benämns bolaget Stadshy-&lt;br&gt;potek AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att genomföra ombildningen bör kassan och föreningarna först fusio-&lt;br&gt;neras, varvid kassan övertar föreningarnas tillgångar och skulder och för-&lt;br&gt;eningarna upplöses utan likvidation. Därefter överlåts kassans rörelse med&lt;br&gt;undantag för kassans obligationsskuld till Stadshypotek AB mot att kassan&lt;br&gt;erhåller samtliga aktier i bolaget samt reverser som svarar mot obligations-&lt;br&gt;skulden. Begreppet obligationer används här i vidsträckt mening och omfat-&lt;br&gt;tar t.ex. även certifikat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rörelsen i det nybildade kreditaktiebolaget kommer att regleras av aktie-&lt;br&gt;bolagslagen, kreditaktiebolagslagen och bolagsordningen. Detta innebär att&lt;br&gt;stadshypotekslagen och reglementet kan upphävas. Samtidigt införs de be-&lt;br&gt;stämmelser som behövs för att genomföra ombildningen och för att ange ra-&lt;br&gt;men för den kvarvarande kassans verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ombildningsmodell jag föreslår anger de riktlinjer och den ram inom&lt;br&gt;vilken ombildningen bör ske. Merparten av de frågor som rör utformningen&lt;br&gt;av den nya organisationen måste emellertid avgöras utifrån affärsmässiga ut-&lt;br&gt;gångspunkter. Sådana beslut kan därför bara fattas av den nya organisatio-&lt;br&gt;nens behöriga organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildningen avses äga rum före utgången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionen mellan kassan och föreningarna och överlåtelsen till aktiebolaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första steget i ombildningen är som nämnts en fusion mellan kassan och&lt;br&gt;föreningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande fusionsbestämmelsen i 38 a § stadshypotekslagen avser en-&lt;br&gt;dast fusion mellan föreningar. En fusion mellan kassan och föreningarna för-&lt;br&gt;utsätter alltså en särskild bestämmelse. Enligt min mening är en fusion mel-&lt;br&gt;lan kassan och föreningarna en förutsättning för att genomföra ombild-&lt;br&gt;ningen till ett aktiebolag. Ombildningen måste genomföras på ett för lånta-&lt;br&gt;garna och omvärlden i övrigt rättssäkert och förutsebart sätt. En bestäm-&lt;br&gt;melse om fusion bör därför utformas så att regeringen får riksdagens bemyn-&lt;br&gt;digande att förordna om fusion mellan stadshypotekskassan och stadshypo-&lt;br&gt;teksföreningarna. Som tidigare framgått finns inte någon som - före staten -&lt;br&gt;kan resa anspråk på kassans eller föreningarnas förmögenhetsmassa. Med&lt;br&gt;hänsyn till detta och till regeringens rätt att enligt gällande stadshypotekslag&lt;br&gt;besluta om kassans och förenings likvidation, finns enligt min mening inte&lt;br&gt;heller något formellt hinder mot att regeringen efter riksdagens bemyndi-&lt;br&gt;gande får besluta om fusionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett nästa steg i ombildningen föreslår jag att Stadshypoteks rörelse&lt;br&gt;förs över till ett aktiebolag, Stadshypotek AB, mot att kassan erhåller samt-&lt;br&gt;liga aktier i bolaget. För att undgå bl.a. de problem som sammanhänger med&lt;br&gt;ett gäldenärsbyte bör dock kassans obligationsskuld ligga kvar i kassan och&lt;br&gt;förvaltas av denna. Kassan får en motsvarande fordran på Stadshypotek AB&lt;br&gt;genom att bolaget utfärdar reverser till kassan på belopp och med villkor&lt;br&gt;som svarar mot de utestående skulderna vid tidpunkten för överlåtelsen av&lt;br&gt;rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 2§ jämfört med 4 kap. 1 § aktiebolagslagen (1975:1385) får&lt;br&gt;värdet på apportegendomen inte sättas högre än det verkliga värdet för bola-&lt;br&gt;get. Endast sådan egendom som är eller kan antas bli till nytta för bolagets&lt;br&gt;verksamhet kan utgöra apportegendom. Det nu sagda gäller vid apport både&lt;br&gt;vid bildande av aktiebolaget och vid nyemission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Säkerheterna för kassans obligationsskuld utgörs idag av lånefordringarna&lt;br&gt;på stadshypoteksföreningarna, kassans egna fonder, samt den statliga grund-&lt;br&gt;fonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lånefordringarna på föreningarna säkras av föreningarnas lånefordringar&lt;br&gt;med tillhörande säkerheter och deras egna fonder, dvs. säkerhets- och kapi-&lt;br&gt;taltäckningsfonder. Mitt förslag innebär inte någon försämrad ställning för&lt;br&gt;kassans borgenärer, eftersom hela Stadshypoteks samlade fondkapital kom-&lt;br&gt;mer att finnas i form av aktiekapital och fonder i Stadshypotek AB, i vilket&lt;br&gt;bolag kassan innehar aktierna. Aktier som motsvarar det samlade fondkapi-&lt;br&gt;talet utgör således säkerhet för obligationsskulden. Kassans åtagande gent-&lt;br&gt;emot staten förändrar inte detta förhållande eftersom statens krav inte kom-&lt;br&gt;mer att utformas så att det konkurrerar med obligationsinnehavarnas. Låne-&lt;br&gt;fordringarna på föreningarna och kassans egna fonder kommer alltså att er-&lt;br&gt;sättas av aktier i Stadshypotek AB samt av reversfordringar på Stadshypotek&lt;br&gt;AB, vilka säkras av bolagets fastighetslån och egna kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom grundfonden föreslås ligga kvar i kassan tills obligationsskulden&lt;br&gt;avvecklats innebär mitt förslag sammantaget att obligationsinnehavarnas&lt;br&gt;och övriga borgenärers intressen fullt ut tillvaratas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterättsligt betraktas överföringen av tillgångar och skulder vid fusion&lt;br&gt;eller andra ombildningar som en avyttring som i princip skall utlösa inkomst-&lt;br&gt;beskattning. En sådan beskattning skulle kunna utgöra hinder mot fusion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inkomstbeskattningens del har därför i 2 § 4 mom. SIL särskilda undan-&lt;br&gt;tagsregler införts för vissa - i första stycket angivna - fusionsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fusion under ett löpande beskattningsår skall överlåtaren i princip be-&lt;br&gt;skattas för sin verksamhet före fusionen. I praxis godtas dock många gånger&lt;br&gt;retroaktiva övertaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande principen för undantagsregleringen är att fusionen&lt;br&gt;skall kunna genomföras utan att utlösa någon inkomstbeskattning hos de&lt;br&gt;deltagande företagen och utan att i övrigt -1.ex. beträffande restvärden och&lt;br&gt;avskrivningsunderlag - medföra någon förändring i deras inkomstskattemäs-&lt;br&gt;siga situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande lager, fordringar och liknande tillgångar innebär reglerna&lt;br&gt;(andra stycket) att - oberoende av vad som står i fusionsavtalet - överlåtaren&lt;br&gt;skall behandlas som om överlåtelsen skett till det skattemässiga värdet. Det&lt;br&gt;övertagande företaget beskattas om tillgångarna tas upp till högre värde än&lt;br&gt;som gällt för det överlåtande företaget vid samma tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om inventarier, byggnader och andra anläggningstillgångar (tredje&lt;br&gt;stycket) gäller att företagen - vid beräkning av värdeminskningsavdrag och&lt;br&gt;av vad som återstår oavskrivet - skall ses som ett företag (enhetsprincipen).&lt;br&gt;Det övertagande företaget övertar alltså såväl avskrivningsunderlag som an-&lt;br&gt;skaffningstidpunkt och överlåtaren beskattas inte. Om det övertagande före-&lt;br&gt;taget tar upp t.ex. inventarier till högre värde skall det beskattas för mellan-&lt;br&gt;skillnaden (fjärde stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionen skall inte heller utlösa reavinst eller reaförlust för något av före-&lt;br&gt;tagen. Vid en följande avyttring gäller enhetsprincipen. Reabestämmelserna&lt;br&gt;(sjunde stycket) gäller bl.a. även vid fusion mellan stadshypoteksföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övertagande företaget har med vissa begränsningar samma rätt till un-&lt;br&gt;derskottsavdrag som det överlåtande skulle ha haft (åttonde stycket). En ut-&lt;br&gt;trycklig bestämmelse (elfte stycket) säkerställer att uttagsbeskattning inte&lt;br&gt;skall ske vid dessa slags fusioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns i det här sammanhanget inte aktuella bestämmelser om an-&lt;br&gt;skaffningsvärde och ingångsvärde för skog (femte stycket) och om avsätt-&lt;br&gt;ningar för framtida utgifter (sjätte stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I SIL finns som nämnts undantagsregler för flera slag av fusioner. Även&lt;br&gt;den nu aktuella fusionen bör enligt min mening omfattas av undantagsreg-&lt;br&gt;lerna. Till bilden hör att det vid tidigare fusioner inom stadshypoteksinstitu-&lt;br&gt;tionen har ansetts motiverat att införa lättnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det andra steget i ombildningsprocessen överlåter den ”fusionerade” kas-&lt;br&gt;san sina tillgångar till det för ändamålet bildade Stadshypotek AB. Utgångs-&lt;br&gt;punkten är därvid att tillgångarna förs över till skattemässiga restvärden.&lt;br&gt;Som betalning erhålls bl.a. aktierna i bolaget. Av hänsyn främst till de pro-&lt;br&gt;blem som hänger samman med ett gäldenärsbyte kommer obligationsskul-&lt;br&gt;den att ligga kvar i kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överlåtelse av tillgångar som ingår i näringsverksamhet för ett pris som&lt;br&gt;understiger marknadsvärdet skall enligt huvudregeln i punkt 1 fjärde stycket&lt;br&gt;av anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen (1928:370) föranleda be-&lt;br&gt;skattning som om tillgångarna avyttrats till marknadsvärde (uttagsbeskatt-&lt;br&gt;ning). Om särskilda skäl föreligger får uttagsbeskattning underlåtas. Enligt&lt;br&gt;förarbetena (prop. 1989/90:110 s. 556 f.) borde uttagsbeskattning även fort-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättningsvis kunna underlåtas i enlighet med gällande praxis. Det innebär att&lt;br&gt;man under vissa förutsättningar godtar att tillgångar vid företagsombild-&lt;br&gt;ningar överförs från ett företag till ett annat till skattemässiga restvärden&lt;br&gt;även om marknadsvärdet är betydligt högre. Enligt min mening torde sär-&lt;br&gt;skilda skäl mot uttagsbeskattning föreligga i den aktuella ombildningssitua-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av min redogörelse för gällande rätt (avsnitt 2.4.5) har kas-&lt;br&gt;san och föreningarna inte rätt att göra avsättning till surv. I stället har - med&lt;br&gt;hänvisning till översynen av hypotekslagstiftningen (prop. 1989/90:110 s.&lt;br&gt;570) - avdragsrätten behållits för avsättning till reservfond eller säkerhets-&lt;br&gt;fond upp till en viss nivå (2§ 8mom. åttonde stycket SIL). Avsättningarna&lt;br&gt;kan sägas utgöra en motsvarighet till andra företags möjlighet att bygga upp&lt;br&gt;obeskattade lagerreserver. Den möjligheten har slopats för andra företag ge-&lt;br&gt;nom skattereformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB gäller motsva-&lt;br&gt;rande skatteregler (rätt till avdrag för avsättning till reservfond men inte rätt&lt;br&gt;till surv). Frågan om SBABs beskattning ansågs i skattereformarbetet böra&lt;br&gt;avgöras i samband med ett ställningstagande till hypotekens beskattning&lt;br&gt;(prop. 1989/90:110 s. 570).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiella företags värderegleringsreserver enligt bokslut den 31 decem-&lt;br&gt;ber 1990 skall enligt huvudregeln - liksom andra företags varulagerreserver -&lt;br&gt;återföras till beskattning vid 1992 års taxering enligt lagen (1990:655) om&lt;br&gt;återföring av obeskattade reserver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassans och SBABs avdragsrätt för avsättning till reservfond bör slopas.&lt;br&gt;Gjorda avsättningar bör i princip återföras till beskattning. Även föreningar-&lt;br&gt;nas avsättningar till säkerhetsfond bör återföras till beskattning. Med hänsyn&lt;br&gt;till riksdagens ställningstagande beträffande skatteplikten för upplösning av&lt;br&gt;äldre avsättningar (SkU 1984/85:64) bör återföringen begränsas till avsätt-&lt;br&gt;ningar som gjorts i bokslut till ledning för 1986 och senare års taxeringar.&lt;br&gt;Stadshypotek AB och SBAB bör få rätt till surv. Med hänsyn till att kassan&lt;br&gt;endast skall finnas kvar under en övergångsperiod och under denna inte själv&lt;br&gt;bedriva någon egentlig verksamhet saknas det anledning att ge den kvarva-&lt;br&gt;rande kassan rätt till surv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagsreglerna i SIL reglerar endast beskattningskonsekvenserna av&lt;br&gt;själva överlåtelsen av tillgångar och skulder men däremot inte övertagande&lt;br&gt;av obeskattade reserver. Några bestämmelser om övertagande av obeskat-&lt;br&gt;tade reserver finns inte heller för andra företagsombildningar. För enskilda&lt;br&gt;näringsidkare som övergår till att bedriva sin näringsverksamhet indirekt ge-&lt;br&gt;nom ett aktiebolag har det ansetts motiverat att tillåta att de obeskattade&lt;br&gt;reserverna i den enskilda näringsverksamheten får upplösas i aktiebolaget&lt;br&gt;(prop. 1989/90:110 s. 606). Jag har tidigare i år föreslagit att en sådan möjlig-&lt;br&gt;het införs för sparbanker som ombildas till bankaktiebolag (prop.&lt;br&gt;1990/91:136). Motsvarande bör gälla beträffande kassans och föreningarnas&lt;br&gt;obeskattade reserver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet till gåvoskatt torde inte föranledas av ifrågavarade trans-&lt;br&gt;aktioner. Däremot leder ombildningen till uttag av vissa indirekta skatter,&lt;br&gt;nämligen stämpelskatt på nyemitterade aktier i Stadshypotek AB enligt la-&lt;br&gt;gen (1984:405) om stämpelskatt på aktier och stämpelskatt för fastigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som förs över från den ”fusionerade” kassan till Stadshypotek AB enligt la-&lt;br&gt;gen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter. För överfö-&lt;br&gt;ringen av fastigheter vid fusionen mellan kassan och föreningarna utgår&lt;br&gt;ingen stämpelskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden i hypoteksutredningens förslag är att ingen som helst beskatt-&lt;br&gt;ning skall utlösas till följd av ombildningen. Beträffande sparbanksombild-&lt;br&gt;ningen ansåg jag det inte befogat att vidta någon åtgärd som skulle innebära&lt;br&gt;en lindring i skyldigheten att betala indirekta skatter. Det saknas anledning&lt;br&gt;att göra ett annat ställningstagande i det här lagstiftningsärendet. Erläg-&lt;br&gt;gande av dessa indirekta skatter utgör enligt min mening inte något hinder&lt;br&gt;för ombildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att de generella regler som gäller vissa slag av fusioner och om återfö-&lt;br&gt;ring av obeskattade reserver skall kunna tillämpas i samband med ombild-&lt;br&gt;ningen av Stadshypotek krävs vissa ändringar i bl.a. 2§ 4 mom. SIL. Med&lt;br&gt;hänsyn främst till att reglerna bara skall tillämpas övergångsvis bör regle-&lt;br&gt;ringen göras i en särskild lag som hänvisar till berörda lagrum. Även återfö-&lt;br&gt;ringen av SBABs obeskattade reserver bör tas in i den särskilda lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag föranleder ändringar i 2§ 4 och 8mom. SIL, 1 § survlagen&lt;br&gt;samt lagen (1976:225) om avdrag vid inkomsttaxering för bidrag till hypo-&lt;br&gt;teksförening m.m. Lagen (1974:809) om befrielse från skattskyldighet vid&lt;br&gt;fusion inom stadshypoteksinstitutionen, m.m. blir obehövlig och kan upphä-&lt;br&gt;vas. Även förordningen (1969:744) om befrielse från skattskyldighet vid fu-&lt;br&gt;sion inom stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna, m.m. bör upphä-&lt;br&gt;vas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassans åtagande gentemot staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delar av den förmögenhet som samlats i Stadshypotek bör enligt min mening&lt;br&gt;föras över till staten. Jag syftar här på värdet av den behållning som kassan&lt;br&gt;skall skjuta till vid bildandet av Stadshypotek AB, dvs. kassans värde före&lt;br&gt;fusionen. Värdet uppgår till i runda tal fem miljarder kronor. Vid ombild-&lt;br&gt;ningen får kassan aktier i Stadshypotek AB som svarar mot detta belopp&lt;br&gt;samt mot den behållning som föreningarna tillskjuter. Kassan bör dock inte&lt;br&gt;börja avveckla sitt aktieinnehav innan det nya bolaget skall ta upp egna lån&lt;br&gt;på kapitalmarknaden, vilket bör kunna ske senast efter två år från ombild-&lt;br&gt;ningen. Jag återkommer med en redogörelse för varför kassan bör ombe-&lt;br&gt;sörja upplåningen för aktiebolaget under en övergångstid (avsnitt 3.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassan föreslås ställa ut ett skuldebrev på nyss nämnda värde, fem miljar-&lt;br&gt;der kronor. Kassan bör betala en rimlig ersättning till staten för denna kre-&lt;br&gt;dit. Hur den ersättningen skall bestämmas och hur skulden skall avvecklas&lt;br&gt;får överlåtas åt staten och kassan att bestämma genom förhandlingar. Som&lt;br&gt;jag tidigare framhållit bör staten ha kontroll över verksamheterna i såväl&lt;br&gt;kassan som i Stadshypotek AB så länge staten står ett garantiansvar för den&lt;br&gt;uteliggande obligationsstocken. Eftersom den kontrollfunktionen kan upp-&lt;br&gt;nås på annat sätt än genom ett ägande i Stadshypotek AB behöver staten&lt;br&gt;inte, som Nordström föreslagit, gå in som ägare av bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har konstaterat att hypoteksinrättningarna konstituerats av sta-&lt;br&gt;ten genom lagstiftning. Det ankommer således på riksdagen att besluta i frå-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gor rörande Stadshypotek. I sitt yttrande framför lagrådet att skälen för sta- Prop.&lt;br&gt;tens anspråk mot kassan inte redovisats. Som framgått av det tidigare finns 1990/91:190&lt;br&gt;inte någon som - före staten - kan resa anspråk på kassans eller föreningar-&lt;br&gt;nas förmögenhet. Den rättsliga grunden för överföringen konstitueras ge-&lt;br&gt;nom de beslut som riksdagen föreslås fatta i detta ärende. Jag vill här särskilt&lt;br&gt;betona att det inte är fråga om att några medel förs från den verksamhet som&lt;br&gt;det nybildade kreditaktiebolaget skall driva. De medel som föreslås tillfalla&lt;br&gt;staten härrör i stället i allt väsentligt från den likvid som kan förväntas flyta&lt;br&gt;in vid den kommande avvecklingen av kassans aktieinnehav i Stadshypotek&lt;br&gt;AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inte framfört några konstitutionella hinder mot den av mig&lt;br&gt;föreslagna förmögenhetsöverföringen. Vad lagrådet anfört ger mig därför&lt;br&gt;inte anledning till någon annan bedömning i denna fråga än den som jag tidi-&lt;br&gt;gare redovisat. Det bör således överlåtas åt riksdagen att pröva använd-&lt;br&gt;ningen av kassans behållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsättningen av kassans styrelse och dess sammansättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten bör, för att ha kontroll över ombildningsprocessen, tillsätta kassans&lt;br&gt;styrelse. Det bör ankomma på regeringen att fullgöra denna uppgift. Kas-&lt;br&gt;sans verksamhet skall bedrivas helt affärsmässigt. Styrelsen för kassan bör&lt;br&gt;därför ha en sådan sammansättning att affärsmässigheten tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotekskassans roll och låntagarnas inflytande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassan kommer efter ombildningen att förvalta obligationsskulden, grund-&lt;br&gt;fonden och reverserna utställda av Stadshypotek AB. Kassan kommer även&lt;br&gt;efter ombildningen och under en övergångsperiod att äga och förvalta samt-&lt;br&gt;liga aktier i Stadshypotek AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassan skall se till att statens intentioner beträffande ombildningen full-&lt;br&gt;följs. Kassan har möjlighet till detta genom att kassan - som ägare av ak-&lt;br&gt;tierna i Stadshypotek AB - utser styrelsen i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kassans uppgift ingår också att på sikt avveckla aktieinnehavet. Hur&lt;br&gt;detta skall gå till måste bestämmas utifrån affärsmässiga grunder. Här kan&lt;br&gt;endast anges huvudinriktningen för en sådan avveckling. Stadshypotek AB&lt;br&gt;bör som tidigare nämnts vara en självständig aktör på kreditmarknaden. Av&lt;br&gt;detta skäl bör aktier i bolaget erbjudas till en bred allmänhet. Särskilt bör&lt;br&gt;låntagarnas situation uppmärksammas. Dessa bör enligt min mening få möj-&lt;br&gt;lighet att påverka utvecklingen i den nya organisationen. Låntagarna bör&lt;br&gt;därför genom riktade erbjudanden få köpa aktier i bolaget. För att Stadshy-&lt;br&gt;potek skall kunna förbli självständigt erfordras också en stabil ägarbild. Det&lt;br&gt;bör därför inte uteslutas att flera större investerare erbjuds aktieposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet i dessa angelägenheter ankommer på kassans styrelse att be-&lt;br&gt;sluta om. Målsättningen bör vara att det slutliga ägandet i bolaget skall vara&lt;br&gt;spritt men även uppfylla ett krav på styrka och engagemang bland ägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så länge grundfonden finns kvar till tryggande av utestående lån bör dock&lt;br&gt;kassan behålla ett bestämmande inflytande över verksamheten i Stadshypo-&lt;br&gt;tek AB. När låneskulden är slutligt reglerad efter ca tio år, finns inte längre&lt;br&gt;någon särskild anledning för att just kassan skall kunna påverka bolagets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet. Kassans innehav av aktier i bolaget bör då helt avvecklas. Det Prop.&lt;br&gt;förutsätts att grundfonden skall kunna trappas av vartefter låneskulden sjun- 1990/91:190&lt;br&gt;ker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassan kommer inte att hänföras till gruppen kreditinstitut och kapital-&lt;br&gt;täckningsreglerna kommer därför inte att vara tillämpliga på kassans verk-&lt;br&gt;samhet efter ombildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likvidationen och fördelningen av överskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen av kassan bör ske i ett perspektiv av högst tio år. Skälet till&lt;br&gt;att inte påskynda avvecklingen är att ett tillräckligt utrymme bör lämnas för&lt;br&gt;kassan och Stadshypotek AB som bedriver rörelsen, att fatta beslut om verk-&lt;br&gt;samheten som uteslutande är grundade på affärsmässiga överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutpunkten är alltså klar. Kassan skall på ett affärsmässigt sätt avveckla&lt;br&gt;den utestående obligationsstocken och förpliktelsen mot staten samt aktiein-&lt;br&gt;nehavet i Stadshypotek AB. Därefter skall kassan likvideras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på riksdagen att besluta om användningen av de medel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som kommer att frigöras vid likvidationen av kassan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Stadshypoteks fonder m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Någon reducering av värdet i kapitalbashänseende av de&lt;br&gt;fondavsättningar som gjorts före år 1985 görs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska Bankföreningen, Svenska sparbanksföre-&lt;br&gt;ningen, Sveriges Föreningsbankers Förbund, Finansbolagens Förening och&lt;br&gt;Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB har motsatt sig att avsätt-&lt;br&gt;ningar som har gjorts till fonderna före 1985 fullt ut skall räknas in i kapital-&lt;br&gt;basen eftersom dessa har gjorts med obeskattade vinstmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det egna kapitalet i Stadshypotek utgörs av kas-&lt;br&gt;sans reservfond och föreningarnas säkerhetsfonder samt kapitaltäcknings-&lt;br&gt;fonderna. Sammanlagt uppgår fonderna för närvarande till ca 12 miljarder&lt;br&gt;kronor. Vid en bolagsbildning är avsikten att dessa fonder eller delar av dem&lt;br&gt;skall svara mot aktiekapitalet i Stadshypotek AB. Med hänsyn till det sätt&lt;br&gt;på vilket reservfonden och säkerhetsfonderna byggts upp - med avdragsrätt&lt;br&gt;för avsättningar upp till ett belopp som motsvarar 2 % resp. 2,5 % av kassans&lt;br&gt;och föreningarnas skulder - uppstår frågan huruvida dessa fonder fullt ut är&lt;br&gt;att betrakta som ”äkta” eget kapital. Vid övervägande av denna fråga måste&lt;br&gt;man skilja på de avsättningar till fonderna som gjorts före år 1985 och de&lt;br&gt;avsättningar som gjorts därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av beskrivningen av Stadshypoteks kapital-och skattesitua-&lt;br&gt;tion (avsnitt 2.4.5) är en minskning av reserv- resp, säkerhetsfond skatteplik-&lt;br&gt;tig endast i fråga om avsättningar som gjorts fr.o.m. år 1985.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsättningarna t.o.m. år 1984 har alltså formellt ställning som beskattat&lt;br&gt;eget kapital trots att avdrag till största delen torde ha medgetts för avsätt-&lt;br&gt;ningarna. Av konkurrensneutralitetsskäl övervägde kreditmarknadskom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 190&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mittén i sitt betänkande (SOU 1988:29) Förnyelse av kreditmarknaden olika&lt;br&gt;möjligheter att eliminera den fördel som det från olika håll hävdats innebära&lt;br&gt;att Stadshypotek kunnat bygga upp sina fonder med obeskattade medel.&lt;br&gt;Kommittén övervägde bl.a. en reducering av fonderna i kapitaltäcknings-&lt;br&gt;hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att det kan ifrågasättas om de fördelar som den hittillsvarande&lt;br&gt;särbehandlingen av dessa fondavsättningar kan ha inneburit för Stadshypo-&lt;br&gt;tek är så stora att de motiverar en korrigering av de regler som gällt för för-&lt;br&gt;fluten tid. Enligt de kapitaltäckningsregler för hypoteksinstituten som gäller&lt;br&gt;sedan den 1 februari 1990 får beskattade fondavsättningar, dvs. avsättningar&lt;br&gt;t.o.m. år 1984, inräknas i kapitalbasen (prop. 1989/90:43). Det bör därvid&lt;br&gt;beaktas att de nya kapitaltäckningsreglerna inte medger att någon del av&lt;br&gt;grundfonden får inräknas i kapitalbasen. Enligt min mening är det viktigt att&lt;br&gt;de olika med varandra konkurrerande instituten behandlas lika i framtiden.&lt;br&gt;Jag finner således att fondavsättningarna t.o.m. år 1984 bör kunna bibehålla&lt;br&gt;sin ställning av beskattade medel och få inräknas i Stadshypoteks kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den fusionerade kassan är överlåtelsen att se som en försäljning av&lt;br&gt;tillgångar mot betalning i form av dels reverser motsvarande kassans utelö-&lt;br&gt;pande obligationer, dels aktier motsvarande nettoförmögenheten. Avsikten&lt;br&gt;är därvid att överföringen skall ske så, att de belopp som i kassan är att se&lt;br&gt;som obeskattade reserver skall överföras oförändrade till bolaget. Kassan&lt;br&gt;bör i samband därmed sätta ned sin reservfond med det belopp som motsva-&lt;br&gt;rar den obeskattade delen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6 Stadshypotek ABs verksamhet och organisation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Stadshypotek ABs verksamhet och organisation bestäms&lt;br&gt;av bolagets aktieägare inom de ramar lagstiftning och praxis har ställt&lt;br&gt;upp för kreditaktiebolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens överväganden: Diskuterar att organisera verksamheten ef-&lt;br&gt;ter en holdingbolagsmodell för att kunna bredda verksamhetsområdet samt&lt;br&gt;förordar att verksamhetens lokala del byggs upp efter en modell med region-&lt;br&gt;kontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordströms förslag: Utgår från en holdingbolagsmodell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksbanksfullmäktige menar att några särbestämmel-&lt;br&gt;ser i förhållande till de bankanknutna konkurrenterna inte bör gälla för&lt;br&gt;Stadshypotek AB. Nya finansiella verksamheter bör alltså kunna länkas till&lt;br&gt;de ursprungliga förutsatt att detta sker via sidoordnade bolag efter holding-&lt;br&gt;bolagsmodell. Svenska Bankföreningen, Sveriges Föreningsbankers Förbund&lt;br&gt;och Finansbolagens Förening menar att en holdingbolagsmodell inte får leda&lt;br&gt;till att koncernens verksamhet breddas till andra områden än fastighetsfinan-&lt;br&gt;siering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Utredningen har berört det framtida Stadshypotek&lt;br&gt;ABs verksamhet och organisation. Som tidigare nämnts kommer Stadshypo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tek AB att inordnas under den reglering som gäller för kreditaktiebolag.&lt;br&gt;Frågor om inriktning av bolagets verksamhet och hur den närmare skall vara&lt;br&gt;organiserad ankommer på Stadshypotek AB och dess ägare att ta ställning&lt;br&gt;till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos stadshypoteksföreningarnas anställda och i föreningarnas styrelser&lt;br&gt;har genom åren byggts upp omfattande kunskaper och erfarenheter rörande&lt;br&gt;förutsättningarna för fastighetskreditgivning inom resp, förenings område.&lt;br&gt;Jag utgår från att den värdefulla tillgång som de anställda och styrelserna i&lt;br&gt;detta avseende representerar för Stadshypotek tas tillvara på bästa sätt i den&lt;br&gt;nya organisationen. Likaså utgår jag ifrån att möjligheten att bibehålla den&lt;br&gt;decentraliserade organisationsform som Stadshypotek har i dag kommer att&lt;br&gt;beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.7 Övergångsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Grundfonden ställs till kassans förfogande för upplåning i ytterli-&lt;br&gt;gare två år. Under den tiden får kassan svara för upplåning av medel&lt;br&gt;som behövs för utlåning i Stadshypotek ABs rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Grundfonden är kvar i kassan och avgift betalas för den till dess ob-&lt;br&gt;ligationsstocken har avvecklats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Regeringen bestämmer grundfondens storlek i förhållande till den&lt;br&gt;utestående lånestocken. Regeringen bestämmer också i övrigt de&lt;br&gt;villkor som skall gälla för grundfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens och Nordströms förslag: Saknar motsvarande övergångsre-&lt;br&gt;glering. Utredningens förslag överensstämmer beträffande grundfondsavgif-&lt;br&gt;ten med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Stadshypotekskassan noterar att enligt både utred-&lt;br&gt;ningens och Nordströms förslag skall den statliga garantifonden ligga kvar i&lt;br&gt;kassan för den obligationsstock som finns vid konverteringstillfället. Stads-&lt;br&gt;hypotek AB skall inte ha någon garantifond som extra säkerhet för de obli-&lt;br&gt;gationer bolaget emitterar. Kassastyrelsen pekar på risken för att Stadshypo-&lt;br&gt;teks obligationer kommer att få en lägre rating efter konverteringen. I det&lt;br&gt;sammanhanget spelar den nuvarande svenska ekonomins situation en roll på&lt;br&gt;samma sätt som riskerna för förluster inom svenskt kreditväsen. De interna-&lt;br&gt;tionella finansmarknaderna är för närvarande känsliga och Stadshypotek har&lt;br&gt;vid konverteringstillfället en mycket utsatt position. Det fusionsarbete som&lt;br&gt;behövs för att sammansmälta de hittills separata organisationerna kan inte&lt;br&gt;genomföras före konverteringen eftersom någon fungerande bolagsstyrelse&lt;br&gt;inte har tillträtt. Först den stora nyemissionen kan ge Stadshypotek en sådan&lt;br&gt;ekonomisk styrka att Stadshypotek kan försvara sin rating trots att den stat-&lt;br&gt;liga garantifonden tas bort. Någon emission kan inte vara fullt genomförd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och inbetald förrän under 1993. Det vore enligt kassastyrelsens mening&lt;br&gt;olyckligt om Stadshypotek hamnar i en svacka som kan leda till sänkt rating&lt;br&gt;och försvårad upplåning under 1992 och 1993. Risken är uppenbar att det&lt;br&gt;kan bli svårt att över huvud taget ta sig tillbaka till en god rating annat än&lt;br&gt;efter flera år. Det är betydligt lättare att sänka en rating än att höja den. Av&lt;br&gt;dessa skäl anser kassastyrelsen att Stadshypotek under en övergångsperiod&lt;br&gt;om kanske två år borde kunna få behålla det stöd som ligger i en statlig ga-&lt;br&gt;rantifond som även avser de nyemitterade obligationerna. En metod att&lt;br&gt;praktiskt åstadkomma detta skulle kunna vara att kassan får fortsätta under&lt;br&gt;ytterligare två år att emittera obligationer. Medlen som därvid inflyter lånas&lt;br&gt;sedan ut till Stadshypotek AB på exakt motsvarande villkor. I sak skulle gi-&lt;br&gt;vetvis verksamheten handhas av bolaget, men formellt skulle upplåningen&lt;br&gt;ledas genom den kvarstående kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfrihetsombudsmannen (NO), Svenska Bankföreningen, Svenska&lt;br&gt;sparbanksföreningen och Sveriges Föreningsbankers Förbund har alla påpe-&lt;br&gt;kat att grundfondsavgiften bör bestämmas efter marknadsmässiga grunder&lt;br&gt;vilket torde motsvara en procent av fondens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag delar kassastyrelsens uppfattning att ombild-&lt;br&gt;ningsfasen är en mycket ömtålig period för verksamheten. Kassastyrelsens&lt;br&gt;förslag till en övergångslösning av upplåningsverksamheten för aktiebolaget&lt;br&gt;är enligt min mening ett rimligt sätt att praktiskt åstadkomma goda förutsätt-&lt;br&gt;ningar för Stadshypotek AB att kunna påbörja sin verksamhet i den nya or-&lt;br&gt;ganisationen utan att påfrestningarna blir alltför kännbara. Jag är därför be-&lt;br&gt;redd att föreslå att det av kassastyrelsen förordade arrangemanget genom-&lt;br&gt;förs. Kassan bör således ombesörja upplåningen för Stadshypotek ABs vid-&lt;br&gt;kommande under högst två år från ombildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundfonden uppgår för närvarande till 25 miljarder kronor. I prop.&lt;br&gt;1990/91:177 föreslås att grundfonden skall ökas med två miljarder kronor för&lt;br&gt;att verksamheten på ett rimligt sätt skall kunna bedrivas till dess en ombild-&lt;br&gt;ning kan komma till stånd. Om någon ytterligare höjning kan komma att&lt;br&gt;behövas under de närmaste två åren från ombildningen, dvs. under den tid&lt;br&gt;som kassan skall sköta bolagets upplåning, kan för närvarande inte bedö-&lt;br&gt;mas. Vid en avveckling av grundfonden måste hänsyn tas till att utelöpande&lt;br&gt;obligationer köpts under förutsättning av nuvarande höga kapitalisering i&lt;br&gt;Stadshypotek och därmed följande kreditvärdighet. Den avtrappning av&lt;br&gt;grundfonden som regeringen föreslås få besluta om bör ske i en sådan takt&lt;br&gt;att kassans kreditvärdighet inte kan ifrågasättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen bör bemyndiga regeringen att bestämma grundfondens storlek.&lt;br&gt;Härigenom undviks återkommande riksdagsprövningar vid avvecklingen av&lt;br&gt;grundfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom för närvarande bör avgift utgå för grundfonden. För grundfonden&lt;br&gt;betalar kassan en årlig avgift på 0,33 %. Med hänsyn till att det uppdragits&lt;br&gt;åt riksgäldskontoret (se prop. 1990/91:29, FiU4, rskr. 38) att se över bl.a.&lt;br&gt;den statliga garantiverksamheten, inklusive avgiftssättningen, bör frågan om&lt;br&gt;ändring av avgiften för grundfonden tas upp i ett senare sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprät-&lt;br&gt;tats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Lag om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lag om återföring av vissa obeskattade reserver inom Stadshypotek och&lt;br&gt;Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Lag om ändring av lagen (1976:225) om avdrag vid inkomsttaxering för&lt;br&gt;bidrag till hypoteksförening m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Lag om upphävande av lagen (1974:809) om befrielse från skattskyldighet&lt;br&gt;vid fusion inom stadshypoteksinstitutionen, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Lag om upphävande av förordningen (1969:744) om befrielse från skatt-&lt;br&gt;skyldighet vid fusion inom stadshypoteks- och bostadskreditinstitutio-&lt;br&gt;nerna, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Förslaget till lag om Konungariket Sveriges&lt;br&gt;stadshypotekskassa&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kassan får efter ombildningen en väsentligt ändrad roll. De regler från den&lt;br&gt;gamla lagen som alltjämt bör gälla för kassans verksamhet har av praktiska&lt;br&gt;skäl förts över till en ny lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § har bestämmelser om kassans ändamål tagits in. I kassans uppdrag&lt;br&gt;att förvalta aktierna enligt första punkten ingår också att avveckla aktieinne-&lt;br&gt;havet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § bemyndigas regeringen att bestämma grundfondens storlek&lt;br&gt;samt de villkor som skall gälla för grundfonden. De ändringar av grundfon-&lt;br&gt;den som en avveckling kommer att medföra behöver då inte underställas&lt;br&gt;riksdagens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6§ tredje stycket skall riksdagen besluta om användningen av den&lt;br&gt;behållning som finns i kassan efter den slutliga likvidationen. Vilka ändamål&lt;br&gt;som kan komma i fråga får övervägas vid den tidpunkten med hänsyn bl.a.&lt;br&gt;till hur stor behållningen blir.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassan skall enligt 8§ stå under tillsyn. I prop. 1990/91:177 om en sam-&lt;br&gt;manslagning av bankinspektionen och försäkringsinspektionen, m.m. före-&lt;br&gt;slår regeringen att tillsynsmyndigheterna skall slås samman till en myndighet&lt;br&gt;med namnet finansinspektionen. Den verksamhet som skall drivas i kassan&lt;br&gt;efter ombildningen är inte av sådan art att den automatiskt skall stå under&lt;br&gt;någon tillsyn. Med hänsyn till den nära anknytningen till den finansiella&lt;br&gt;verksamheten i Stadshypotek AB samt till de stora värden det här är fråga&lt;br&gt;om bör kassan emellertid även fortsättningsvis stå under tillsyn. Inspektio-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nen har inte getts några speciella befogenheter vid utövandet av denna till-&lt;br&gt;syn. Det förutsätts att inspektionen anmäler eventuella missförhållanden till&lt;br&gt;regeringen. Regeringen tillsätter som framgår av 2§ hela styrelsen. Rege-&lt;br&gt;ringen har alltså makt att också entlediga styrelsen eller enskilda styrelsele-&lt;br&gt;damöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer. För att prak-&lt;br&gt;tiskt kunna genomföra fusionen och ombildningen måste vissa beslut kunna&lt;br&gt;fattas dessförinnan. Regeringen bör bemyndigas att besluta i frågor om fu-&lt;br&gt;sionen och ombildningen i övrigt. Lagens ikraftträdande är avhängigt av&lt;br&gt;verkställigheten av dessa beslut. Någon bestämd tidpunkt för ikraftträdan-&lt;br&gt;det bör därför inte bestämmas i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Lagen om återföring av vissa obeskattade reserver inom&lt;br&gt;Stadshypotek och Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag,&lt;br&gt;SBAB, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår vilka avsättningar som skall återföras till beskatt-&lt;br&gt;ning. Det är endast kvarvarande avsättningar för vilka avdrag medgetts som&lt;br&gt;skall återföras. Att återföringen endast gäller avsättningar som gjorts i bok-&lt;br&gt;slut till ledning för 1986 och senare års taxeringar anges uttryckligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln skall återföring ske vid 1992 års taxering. Föreskriften&lt;br&gt;att återföring skall ske vid 1993 års taxering om företaget inte taxeras år 1992&lt;br&gt;tar sikte på Stadshypotek AB. Genom föreskriften i 2 § andra stycket öppnas&lt;br&gt;en möjlighet att återföra föreningarnas och kassans obeskattade reserver i&lt;br&gt;aktiebolaget (se kommentaren till den bestämmelsen). Bolaget, som avses&lt;br&gt;bildas och även överta den &amp;quot;fusionerade” kassans tillgångar under andra&lt;br&gt;halvåret 1991 (jfr avsnitt 3.5), kommer inte att ha några obeskattade reser-&lt;br&gt;ver vid sidan av de övertagna. Som nystartat företag kan Stadshypotek AB&lt;br&gt;med tillämpning av 12 § andra stycket bokföringslagen (1976:125) förlänga&lt;br&gt;räkenskapsåret till att omfatta högst 18 månader. Bolaget kommer då att tax-&lt;br&gt;eras första gången vid 1993 års taxering (jfr 2 § 1 mom. fjärde stycket SIL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket följer att avskattningen skall ske i enlighet med vad som&lt;br&gt;gäller övriga finansiella företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom hänvisningarna i första stycket till 2 § 4 mom. SIL i erforderliga delar&lt;br&gt;kommer fusionen mellan kassan och föreningarna att kunna genomföras&lt;br&gt;utan skattekonsekvenser (jfr avsnitt 3.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket utgör en motsvarighet till den i prop. 1990/91:136 föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen i 8§ första stycket återföringslagen. Bestämmelsen innebär&lt;br&gt;att kassans reservfond och föreningarnas säkerhetsfonder kommer att kunna&lt;br&gt;återföras till beskattning i Stadshypotek AB i stället för hos föreningarna och&lt;br&gt;kassan. För Stadshypotek AB utgörs uppskovsbeloppet av skillnaden mellan&lt;br&gt;de övertagna obeskattade reserverna och bolagets survavsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket att de ifrågavarande företagen skall ses som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en skattskyldig är begränsad till tillämpningen av lagen och återföringslagen. Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de tillgångar Stadshypotek AB förvärvar från den ”fusionerade” kassan 1990/91:190&lt;br&gt;kommer däremot inte enhetsprincipen utan vanliga regler att gälla. Dessa&lt;br&gt;innebär nytt anskaffningsvärde och ny anskaffningstidpunkt i bl.a. avskriv-&lt;br&gt;ningshänseende.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 § 4 mom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande föreskriften i sjunde stycket att reareglerna gäller vid fusion&lt;br&gt;mellan stadshypoteksföreningar slopas (jfr kommentaren till 2§ andra&lt;br&gt;stycket lagen om återföring av vissa obeskattade reserver inom Stadshypotek&lt;br&gt;och Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, m.m.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 8 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande bestämmelserna i åttonde stycket om avdragsrätt för avsätt-&lt;br&gt;ning till resp, skatteplikt för upplösning av reservfond eller säkerhetsfond&lt;br&gt;för stadshypotekskassan, stadshypoteksföreningarna och SBAB slopas (jfr&lt;br&gt;avsnitt 3.5). Beskattningen regleras i stället i lagen om återföring av vissa&lt;br&gt;obeskattade reserver inom Stadshypotek och Statens Bostadsfinansierings-&lt;br&gt;aktiebolag, SBAB, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nionde stycket görs en konsekvensändring.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 andra stycket slopas en hänvisning till 2 § 8 mom. åttonde stycket SIL som&lt;br&gt;en följd av att SBABs beskattning inte längre regleras där (jfr kommentaren&lt;br&gt;till den bestämmelsen). Att övriga företag som fortsättningsvis omfattas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 8 mom. åttonde stycket dvs. Sveriges allmänna hypoteksbank och lands-&lt;br&gt;hypoteksföreningarna inte har möjlighet att göra survavsättning följer lik-&lt;br&gt;som tidigare av första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Lagen om ändring i lagen (1976:225) om avdrag vid&lt;br&gt;inkomsttaxering för bidrag till hypoteksförening m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen av rubriken är en anpassning till att endast en taxering numer&lt;br&gt;förekommer för juridiska personer i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsättningsvis gäller avdragsrätten och skatteplikten endast för bidrag&lt;br&gt;från Sveriges allmänna hypoteksbank till landshypoteksförening. Avdrags-&lt;br&gt;rätten och skatteplikten för bidrag från stadshypotekskassan till förening-&lt;br&gt;arna slopas men behålls övergångsvis t.o.m. 1992 års taxering. Övriga änd-&lt;br&gt;ringar utgör en anpassning till skattereformen och till den redan tidigare slo-&lt;br&gt;pade kommunaltaxeringen av juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Lagen (1974:809) om befrielse från skattskyldighet vid Prop.&lt;br&gt;fusion inom stadshypoteksinstitutionen, m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91:190&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen upphör att gälla den 1 juli 1991. Några särskilda övergångsbestäm-&lt;br&gt;melser behövs inte eftersom någon fusion som omfattas av bestämmelserna&lt;br&gt;inte är aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Förordningen (1969:744) om befrielse från&lt;br&gt;skattskyldighet vid fusion inom stadshypoteks- och&lt;br&gt;bostadskreditinstitutionerna, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förordningen som är obsolet upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslår riks-&lt;br&gt;dagen att anta de av lagrådet granskade förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Lag om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lag om återföring av vissa obeskattade reserver inom Stadshypotek och&lt;br&gt;Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Lag om ändring av lagen (1976:225) om avdrag vid inkomsttaxering för&lt;br&gt;bidrag till hypoteksförening m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Lag om upphävande av lagen (1974:809) om befrielse från skattskyldighet&lt;br&gt;vid fusion inom stadshypoteksinstitutionen, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Lag om upphävande av förordningen (1969:744) om befrielse från skatt-&lt;br&gt;skyldighet vid fusion inom stadshypoteks- och bostadskreditinstitutio-&lt;br&gt;nerna, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning av betänkandet (SOU 1989:103)&lt;br&gt;Hypoteksinstituten i framtiden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I Sverige finns tre hypoteksinstitutioner, nämligen Konungariket Sveriges&lt;br&gt;stadshypotekskassa med stadshypoteksföreningarna, med en omslutning år&lt;br&gt;1988 om 217 miljarder kr., Sveriges allmänna hypoteksbank med landshypo-&lt;br&gt;teksföreningarna (23 miljarder kr.) samt Svenska skeppshypotekskassan&lt;br&gt;(2,5 miljarder kr., inklusive garantiåtaganden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt uppdrag har innefattat en samlad översyn av hypoteksinstitutens or-&lt;br&gt;ganisation och verksamheter. Översynen skall enligt regeringens direktiv ske&lt;br&gt;med utgångspunkt i de radikalt förändrade förutsättningar som nu råder på&lt;br&gt;kreditmarknaden. Vidare bör enligt direktiven utredningsarbetet vara inrik-&lt;br&gt;tat på att främja förutsättningarna för en effektiv konkurrens på denna&lt;br&gt;marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa utgångspunkter har det varit mitt mål att åstadkomma en&lt;br&gt;moderniserad organisationsform för hypoteksinstituten som gör det möjligt&lt;br&gt;för dem att verka och utvecklas efter sina egna förutsättningar på en avregle-&lt;br&gt;rad kreditmarknad. Dagens omfattande särreglering av hypoteksinstituten&lt;br&gt;har historiska rötter. På en reglerad kreditmarknad med kreditransonering&lt;br&gt;var det också rimligt att statens inflytande garanterades i institutioner som i&lt;br&gt;mångt och mycket fungerade som statens instrument för fördelning av kredi-&lt;br&gt;ter på sektorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska anpassningen till de s.k. Cooke-reglerna för kapitaltäckning&lt;br&gt;medför att hypoteksintituten kommer att behöva förstärka sina kapitalbaser.&lt;br&gt;Om instituten i framtiden skall bibehålla eller flytta fram sina positioner på&lt;br&gt;en expanderande kreditmarknad är det också av detta skäl nödvändigt att&lt;br&gt;öppna möjligheter till förstärkning av kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har staten dels i princip garanterat institutens upplåning, dels på&lt;br&gt;olika sätt bidragit till institutens grundkapital och dels reglerat deras upplå-&lt;br&gt;ningskapacitet. Sådan styrning från statens sida är oförenlig med utgångs-&lt;br&gt;punkten konkurrensneutralitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillskott av kapital från statens sida eller fortsatta statsgarantier måste, för&lt;br&gt;att te sig rimliga, kunna grundas på något näringspolitiskt eller kreditpoli-&lt;br&gt;tiskt motiv. Sådana motiv kan knappast anföras och återfinns inte heller i&lt;br&gt;mina direktiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min utgångspunkt är därför att de statliga garantierna bör avvecklas i takt&lt;br&gt;med att utelöpande obligationslån förfaller till inlösen och att staten inte har&lt;br&gt;anledning att genom olika former av tillskott eller garantier förstärka hypo-&lt;br&gt;teksinstitutens kapitalbaser eller reglera deras upplåningskapacitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna åstadkomma konkurrensneutralitet mellan olika kreditinsti-&lt;br&gt;tut är det enligt min mening inte meningsfullt eller ens möjligt att bygga vi-&lt;br&gt;dare på den organisationsform eller den reglering under vilken hypoteksin-&lt;br&gt;stituten nu verkar. Regelsystemet är, i vart fall såvitt avser Stads- och Lands-&lt;br&gt;hypotek, föråldrat och organisationsformen som sådan inte avpassad för&lt;br&gt;verksamheter på en avreglerad kreditmarknad med de innovationer som där&lt;br&gt;hela tiden avlöser varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande detaljerade regleringen av hypoteksinstituten innebär vi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dare - särskilt med de senaste årens snabba förändringar på kreditmarkna-&lt;br&gt;den - att statsmakterna med jämna mellanrum måste ta ställning till en rad&lt;br&gt;frågor som närmast har karaktären av justeringar i bolagsordning. Detta är&lt;br&gt;inte någon lämplig roll för statsmakterna, utan sådan typ av verksamhet hör&lt;br&gt;lämpligen samman med den statliga tillsyn som bör utövas i generella for-&lt;br&gt;mer. Därtill kommer att systemet tidsmässigt medfört fördröjningar när det&lt;br&gt;gäller hypoteksinstitutens möjligheter att delta i utvecklingen på kredit-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överväganden rörande hypoteksinstitutens framtida organisations-&lt;br&gt;form måste också beaktas att de skatteregler som skall gälla för hypoteksinti-&lt;br&gt;tuten skall stå i överensstämmelse med dem som statsmakterna fastställer&lt;br&gt;för liknande kreditinstitut. Den nuvarande särregleringen för hypoteksinsti-&lt;br&gt;tuten öppnar för en ständigt pågående debatt huruvida dessa institut gynnas&lt;br&gt;eller missgynnas i skattemässigt hänseende. Det bästa sättet att slutgiltigt&lt;br&gt;åstadkomma neutralitet i beskattningshänseende är att för hypoteksinstitu-&lt;br&gt;ten välja en organisationsform som innebär sammanfallande skatteregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför bör en organisationsform väljas som innebär att hypoteksinstituten&lt;br&gt;med automatik kontinuerligt underkastas de nya förutsättningar som beslu-&lt;br&gt;tas. De modeller som härvid kan komma i fråga är ekonomisk förening eller&lt;br&gt;aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det till det yttre förefaller som om hypoteksorganisationerna, i&lt;br&gt;vart fall Stadshypotek och Landshypotek, företer vissa likheter med en eko-&lt;br&gt;nomisk förening finns det väsentliga och grundläggande skillnader. För det&lt;br&gt;första finns det inga andelar i en hypoteksförening och vidare kan inte någon&lt;br&gt;ställa anspråk på del i föreningens vinst. Dessutom utgör varken de enskilda&lt;br&gt;hypoteksföreningarna eller det centrala organet var för sig kompletta kredit-&lt;br&gt;företag. Även den ingripande statliga regleringen skiljer hypoteksinstituten&lt;br&gt;från verksamhetsformen ekonomisk förening. Medlemsinflytandet är på&lt;br&gt;olika sätt begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En eventuell ombildning till ekonomisk förening skulle innebära att möj-&lt;br&gt;ligheterna för hypoteksinstituten att vidga kapitalbasen i praktiken alltjämt&lt;br&gt;förblir mycket begränsade. En förening måste i så fall, förutom egna vinster,&lt;br&gt;erhålla nya insatser från medlemmarna. Detta måste emellertid i föreva-&lt;br&gt;rande fall betraktas som en orealistisk lösning. Om däremot instituten om-&lt;br&gt;bildas till aktiebolag öppnas den riskkapitalmarknad som konkurrerande&lt;br&gt;kreditinstitut redan nu har tillgång till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kreditinstitut som konkurrerar med hypoteksinstituten är aktiebolag.&lt;br&gt;Även sparbanks- och föreningsbanksrörelserna bedriver med hypoteksinsti-&lt;br&gt;tuten direkt konkurrerande verksamhet i bolagsform, s.k. kreditaktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ytterligare skäl för aktiebolagsbildning är den tilltagande internationa-&lt;br&gt;liseringen och behovet för de institut som verkar på den internationella&lt;br&gt;marknaden att ha en etablerad och för alla välkänd företagsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser därför att det finns tungt vägande skäl att ombilda hypoteksinsti-&lt;br&gt;tuten till aktiebolag och inordna dem i den lagstiftning som reglerar övriga&lt;br&gt;likartade kreditinstitut. Detta är i själva verket enligt min mening en förut-&lt;br&gt;sättning för att hypoteksinstituten skall kunna utvecklas i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför en ombildning till aktiebolag måste ställning tas till frågan om hypo-&lt;br&gt;teksinstitutens nuvarande rättsliga status samt frågan huruvida någon intres-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sent - närmast låntagare eller staten - kan tänkas ha någon grund för anspråk&lt;br&gt;på institutens förmögenhetsmassa. I detta avseende föreligger olikheter mel-&lt;br&gt;lan de tre hypoteksorganisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller stadshypoteksorganisationen måste anses gälla att såväl stads-&lt;br&gt;hypotekskassan som föreningarna är att betrakta som självägande juridiska&lt;br&gt;personer sui generis, närmast av stiftelsekaraktär, med starkt offentligrätts-&lt;br&gt;ligt inslag. Något anspråk på Stadshypoteks samlade kapital kan inte - vare&lt;br&gt;sig på rättslig grund eller skälighetsgrund - resas från medlemmarnas eller&lt;br&gt;föreningarnas sida. Inte heller staten kan, vare sig på rättslig grund eller skä-&lt;br&gt;lighetsgrund, resa direkta anspråk på del i Stadshypoteks förmögenhets-&lt;br&gt;massa. Det måste emellertid ankomma på statsmakterna att besluta om hur&lt;br&gt;det samlade kapitalet i Stadshypotek i framtiden skall förvaltas. Detta bör&lt;br&gt;dock inte kunna ske genom att statsmakterna ensidigt förklarar kapitalet&lt;br&gt;vara statsegendom eller överlåter kapitalet till kassans låntagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Landshypotek föreligger en väsentlig skillnad gentemot&lt;br&gt;Stadshypotek såtillvida att landshypotekslagen innehåller direkta bestäm-&lt;br&gt;melser om ägandet i Landshypotek. Det utsägs direkt i lagen att hypoteks-&lt;br&gt;bankens delägare utgörs av landshypoteksföreningar och att låntagare i för-&lt;br&gt;ening är delägare i föreningen. Det går därför inte att komma till någon an-&lt;br&gt;nan slutsats än att det är fråga om verkligt delägarskap i Landshypotek och&lt;br&gt;att föreningarnas ägande i banken står i proportion till storleken på deras&lt;br&gt;lån. Låntagarna genom föreningarna har således i egenskap av delägare ett&lt;br&gt;rättsligt grundat anspråk på del i förmögenhetsmassan i Landshypotek och&lt;br&gt;på de aktier som uppstår ur en ombildning av landshypoteksorganisationen&lt;br&gt;till aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller Skeppshypotek är staten ensam ägare. Vid en ombildning av&lt;br&gt;Skeppshypotek till aktiebolag tillfaller aktierna således staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare ombildningen till aktiebolag bör för Stadshypoteks del i hu-&lt;br&gt;vuddrag gå till så att kassan och föreningarna fusioneras, varvid kassan över-&lt;br&gt;tar föreningarnas tillgångar och skulder och föreningarna upplöses utan lik-&lt;br&gt;vidation. Därefter överlåts kassans rörelse med undantag för obligations-&lt;br&gt;skulden och eventuellt vissa övriga kassans skulder till ett för ändamålet bil-&lt;br&gt;dat aktiebolag mot att kassan erhåller aktierna i bolaget. Kassan ges formell&lt;br&gt;ställning av en stiftelse, stiftelsen Stadshypotekskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga garantin i form av grundfond får kvarligga hos stiftelsen&lt;br&gt;Stadshypotekskassan och avtrappas i takt med att utelöpande obligationslån&lt;br&gt;förfaller. Med hänsyn till att garantin skall finnas endast under en övergångs-&lt;br&gt;tid för att avse redan ingångna och garanterade förbindelser anser jag att den&lt;br&gt;bör utgå på oförändrade grunder. Nya lån får utges av Stadshypotek AB på&lt;br&gt;bolagets egna meriter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller behandlingen av Stadshypoteks reserver vid övergången till&lt;br&gt;ny företagsform anser jag att avsättningarna t.o.m. år 1984 bör kunna bibe-&lt;br&gt;hålla sin ställning av beskattade medel. Det viktiga är enligt min mening att&lt;br&gt;de olika instituten behandlas lika i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från konkurrensneutralitetssynpunkt och för att uppnå effektivitet på&lt;br&gt;kreditmarknaden är det nödvändigt att lönsamhets- och avkastningskrav&lt;br&gt;ställs på kapitalet i Stadshypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en relativt liten kapitalmarknad som den svenska, där antalet aktörer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med nödvändighet blir begränsat, är det angeläget att främja konkurrensen&lt;br&gt;mellan kreditinstituten. Stadshypotek har under lång tid verkat på bostads-&lt;br&gt;kreditmarknaden och vitaliserat denna del av kreditmarknaden med nya in-&lt;br&gt;strument. Historiskt sett kan Stadshypotek sägas ha verkat som en garant&lt;br&gt;för prispressande konkurrens när det gäller bostadskreditgivningen. Det är&lt;br&gt;därför väsentligt att Stadshypotek kan bibehållas som en stark och självstän-&lt;br&gt;dig aktör på bostadskreditmarknaden. Ägandet bör därför konstrueras så att&lt;br&gt;Stadshypotek kan ges långsiktiga och stabila förutsättningar för sin verksam-&lt;br&gt;het. De aktier som uppstår ur ombildningen av Stadshypotek till aktiebolag&lt;br&gt;bör därför fortvarigt ägas av stiftelsen Stadshypotekskassan. Denna stiftelse&lt;br&gt;bör ha som en uppgift att genom ett bibehållande av sitt aktieinnehav säkra&lt;br&gt;Stadshypoteks framtida självständighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Stadshypotekskassan kommer - åtminstone inledningsvis - inte&lt;br&gt;att ha några andra tillgångar än aktierna i Stadshypotek AB samt en revers-&lt;br&gt;fordran på detta bolag. Detta innebär att stiftelsen knappast har resurser att&lt;br&gt;delta i de nyemissioner som blir nödvändiga för att Stadshypotek AB skall&lt;br&gt;kunna leva upp till ställda kapitaltäckningskrav och kunna expandera. Ny-&lt;br&gt;emitterade aktier måste alltså tecknas av andra intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nuvarande stadshypoteksorganisationen utgör förankringen hos lån-&lt;br&gt;tagarna och låntagarinflytandet en styrka. Den nyemission i Stadshypotek&lt;br&gt;AB som inledningsvis blir nödvändig bör därför riktas till låntagarna. En del&lt;br&gt;av aktieägandet i Stadshypotek AB blir därmed redan från början spritt på&lt;br&gt;ett stort antal händer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De genom nyemission tillkomna aktieägarna kommer att resa krav på av-&lt;br&gt;kastning på sitt insatta kapital. Även huvudaktieägaren, stiftelsen Stadshy-&lt;br&gt;potekskassan, måste resa krav på avkastning på sitt aktieägande i Stadshypo-&lt;br&gt;tek AB. Det är knappast sannolikt att externa investerare är villiga att&lt;br&gt;teckna aktier om huvudaktieägaren inte uppfattas som långsiktigt intresse-&lt;br&gt;rad av lönsamhet och avkastning på sina aktier. För att stiftelsen skall te sig&lt;br&gt;som en trovärdig långsiktig ägare med avkastningskrav måste den därför&lt;br&gt;konstrueras så att den får ett verkligt intresse av avkastningen på sitt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsens ändamål kan mot denna bakgrund inte inskränkas till att bestå&lt;br&gt;enbart i själva ägandet av aktier i Stadshypotek AB och i att eventuellt åter-&lt;br&gt;investera uppburna utdelningar i samma bolag. Detta skulle i så fall i prakti-&lt;br&gt;ken innebära att stadshypoteksorganisationen skulle bli självägande utan ett&lt;br&gt;trovärdigt system för att sätta långsiktiga lönsamhetskrav. Det skulle vidare,&lt;br&gt;när den statliga upplåningsregleringen upphör och hypoteksinstituten ges&lt;br&gt;möjlighet till företagsförvärv, öppna möjligheten för en expansion genom&lt;br&gt;förvärv av andra företag som på sikt skulle kunna verka menligt på konkur-&lt;br&gt;rensen. En sådan ordning skulle varken främja låntagarnas intressen eller&lt;br&gt;effektiviteten på kreditmarknaden. Stiftelsen måste därför ges ett ändamål&lt;br&gt;och en konstruktion som innebär att den har ett intresse av avkastningen på&lt;br&gt;sitt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta ändamål måste sökas inom ramen för vad som kan sägas vara ett&lt;br&gt;samhällsnyttigt ändamål. Statsmakterna har i olika sammanhang medverkat&lt;br&gt;till att forskningsstödjande stiftelser uppstått. Ett exempel på detta utgör&lt;br&gt;stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Ett annat exempel är de avsättningar&lt;br&gt;ur affärsbankernas vinster som för någon tid sedan gjordes i syfte bl.a. att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förstärka utrustningsresurserna vid universitet och högskolor. Avkastningen&lt;br&gt;på stiftelsen Stadshypotekskassans innehav av aktier bör mot denna bak-&lt;br&gt;grund gå till att ekonomiskt främja och understödja till Sverige anknuten&lt;br&gt;vetenskaplig forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När lagstiftningen om stadshypoteksorganisationen nu moderniseras kan&lt;br&gt;självfallet inte ägandet läggas i ett organ vars juridiska status inte är klart&lt;br&gt;fastlagd. Stiftelsen Stadshypotekskassan blir en stiftelse med allt vad därav&lt;br&gt;följer. Denna stiftelse blir ägare till ett mycket omfattande kapital. Det bör&lt;br&gt;inte heller komma i fråga att genom ny lagstiftning permanenta dagens svaga&lt;br&gt;system för låntagarförankring i stadshypoteksorganisationen. Däremot finns&lt;br&gt;det, enligt vad som uppgivits från företrädare för stadshypoteksförening-&lt;br&gt;arna, goda möjligheter att bilda ideella föreningar på de nuvarande stadshy-&lt;br&gt;poteksföreningarnas grund. Ett på sådant sätt kanaliserat låntagarinflytande&lt;br&gt;bör utgöra en tillgång för den framtida stadshypoteksorganisationen. Det&lt;br&gt;kan emellertid inte, med den avsevärt ökade frihet som bolagsbildningen&lt;br&gt;medför, komma i fråga att ge det på detta sätt kanaliserade inflytandet en&lt;br&gt;majoritetsposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsens styrelse bör sättas samman på ett sätt som speglar dess dubbla&lt;br&gt;roll att dels långsiktigt förvalta sitt kapital och förankra ägandet i Stadshypo-&lt;br&gt;tek AB, dels fördela forskningsbidrag. I den mån representativa ideella för-&lt;br&gt;eningar av låntagare bildas på de nuvarande stadshypoteksföreningarnas&lt;br&gt;grund bör även den gamla traditionen av låntagarinflytande i Stadshypotek&lt;br&gt;tillgodoses genom en viss representation för dessa föreningar i stiftelsens sty-&lt;br&gt;relse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsens helt dominerande tillgång blir aktiemajoriteten i Stadshypotek&lt;br&gt;AB. Det blir därför ett naturligt mål för stiftelsens styrelse att åstadkomma&lt;br&gt;att Stadshypotek AB utvecklas till en långsiktigt lönsam organisation. Av&lt;br&gt;detta skäl kan det knappast komma ifråga att stiftelsen inledningsvis ställer&lt;br&gt;alltför höga krav på utdelning på sitt ägande i Stadshypotek AB. Tvärtom&lt;br&gt;torde det vara rimligt att anta att utdelningskraven under ett långt inled-&lt;br&gt;ningsskede kommer att ställas ganska försiktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom stiftelsens dominerande ägande i Stadshypotek AB ges bolaget en&lt;br&gt;långsiktig stabilitet som tillförsäkrar bostadskreditmarknaden en kraftfull&lt;br&gt;självständig aktör och gynnar konkurrensen på denna marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek skall bibehålla sin ursprungliga huvudinriktning. Denna&lt;br&gt;framgår av bolagsordningen och ändringar i denna kräver regeringens till-&lt;br&gt;stånd eller, enligt kreditmarknadskommitténs förslag, bankinspektionens.&lt;br&gt;Stiftelsen Stadshypotekskassan skall också som ägare enligt sina stadgar ut-&lt;br&gt;göra en garanti för att denna huvudinriktning bibehålies.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande Landshypotek utgör föreningarnas ägande av hypoteksban-&lt;br&gt;ken och låntagarnas delägande i landshypoteksföreningarna en begränsning&lt;br&gt;för statsmakternas möjlighet att disponera över det kapital som uppstår vid&lt;br&gt;en aktiebolagsbildning. Själva aktiebolagsbildningen av Landshypotek faller&lt;br&gt;emellertid i och för sig under vad statsmakterna genom lagstiftningsåtgärder&lt;br&gt;bör besluta om. Den fortsatta utvecklingen blir dock i första hand en fråga&lt;br&gt;för ägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildningen av Landshypotek till aktiebolag bör i ett första steg ske ge-&lt;br&gt;nom att hypoteksbankens hela rörelse överförs till ett för ändamålet bildat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktiebolag mot att banken erhåller aktier i bolaget. Därefter likvideras hy-&lt;br&gt;poteksbanken och bankens ägare, föreningarna, tillskiftas bankens aktier i&lt;br&gt;aktiebolaget i proportion till deras lån i banken. I ett nästa steg överlåter&lt;br&gt;föreningarna sin rörelse till aktiebolaget mot betalning i aktier. Det sista ste-&lt;br&gt;get i ombildningen är att föreningarna ombildas till associationsformen eko-&lt;br&gt;nomiska föreningar. För redan ingångna förbindelser ligger den statliga ga-&lt;br&gt;rantin kvar och avtrappas successivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för Skeppshypotek är det min mening att verksamheten i framtiden&lt;br&gt;bör bedrivas i aktiebolagsform. Detta är en följd av strävandena att söka&lt;br&gt;främja förutsättningarna för konkurrensneutralitet på kreditmarknaden.&lt;br&gt;Staten blir ensam ägare till de aktier som uppstår ur ombildningen av&lt;br&gt;Skeppshypotek till aktiebolag. Det ankommer sedan på staten att avgöra om&lt;br&gt;den oförändrat skall ha kvar sitt engagemang eller om den skall överväga&lt;br&gt;försäljning eller nya samägandeformer. En ombildning till aktiebolag öppnar&lt;br&gt;också möjlighet för statsmakterna att ompröva den subvention av sjöfarten&lt;br&gt;som ligger i dagens konstruktion av skeppshypotekskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildningen av Skeppshypotek bör tillgå så att skeppshypotekskassans&lt;br&gt;hela rörelse överförs till ett för ändamålet särskilt bildat aktiebolag mot att&lt;br&gt;kassan erhåller aktier i bolaget. Därefter likvideras kassan, varvid aktierna&lt;br&gt;tillfaller staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på kreditmarknaden går snabbt. Framför allt för Stadshypo-&lt;br&gt;tek men även för Landshypotek och i någon mån för Skeppshypotek är det&lt;br&gt;fråga om förvaltning av mycket stora förmögenhetsmassor. En förlängd si-&lt;br&gt;tuation av osäkerhet rörande vilka förutsättningar som skall gälla medför&lt;br&gt;mycket stora nackdelar såväl för berörda institutioner som för kreditmark-&lt;br&gt;naden i sin helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser därför det vara nödvändigt att mina förslag genomförs med ver-&lt;br&gt;kan från den 1 januari 1991. Hypoteksinstitutionerna själva och övriga aktö-&lt;br&gt;rer på marknaden måste emellertid ha besked tidigare än så för att kunna&lt;br&gt;genomföra de nödvändiga förändringsåtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenserna av mina förslag blir att effektiviteten på den svenska kre-&lt;br&gt;ditmarknaden ökar. Genom att statens roll som garantigivare gradvis upphör&lt;br&gt;och genom att övriga särbestämmelser för hypoteksinstituten avskaffas,&lt;br&gt;främjas förutsättningarna för konkurrensneutralitet på denna viktiga del av&lt;br&gt;kreditmarknaden till gagn för effektiviteten och därmed för låntagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att den största aktören på bostadskreditmarknaden, stadshypo-&lt;br&gt;tekskassan, ges möjlighet att effektivisera sin organisation och konkurrera&lt;br&gt;på lika villkor nationellt och internationellt samt förses med en långsiktig&lt;br&gt;ägarfunktion, säkerställs att en stark och självständig aktör kommer att fin-&lt;br&gt;nas på marknaden och åstadkomma en effektiv konkurrens i bostadskredit-&lt;br&gt;givningens olika led.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landshypoteksorganisationen ges möjlighet att leva vidare i en situation&lt;br&gt;med nya kapitaltäckningskrav på en avreglerad kreditmarknad. Det koope-&lt;br&gt;rativa draget bibehålls genom att hypoteksföreningarna i förvandlad form&lt;br&gt;lever vidare och kan axla den ägarroll som är nödvändig för en institution av&lt;br&gt;denna storlek och betydelse. Genom omvandlingen finns förutsättningar för&lt;br&gt;konkurrensneutralitet gentemot övriga aktörer på marknaden. Det blir ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvar för ägarna att närmare definiera den roll de önskar att Landshypotek&lt;br&gt;skall spela i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär mina förslag avsevärt förbättrade konkurrensförut-&lt;br&gt;sättningar på en utomordentligt viktig del av kreditmarknaden, en effektivi-&lt;br&gt;sering av tunga institutioner på marknaden och därmed fördelar för såväl&lt;br&gt;placerare som låntagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissammanställning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissyttrandena över hypoteksutredningens betän-&lt;br&gt;kande (SOU 1989:103) Hypoteksinstituten i framtiden såvitt avser stadshy-&lt;br&gt;poteksorganisationen .&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över betänkandet avgetts av bankinspektionen,&lt;br&gt;riksskatteverket, hovrätten för Nedre Norrland, kammarrätten i Göteborg,&lt;br&gt;fullmäktige i Sveriges Riksbank, försäkringsinspektionen, universitets- och&lt;br&gt;högskoleämbetet, riksgäldskontoret, näringsfrihetsombudsmannen (NO),&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges Före-&lt;br&gt;ningsbankers Förbund, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, stadshy-&lt;br&gt;poteksföreningarna, Svenska Bankmannaförbundets Centrala Företags-&lt;br&gt;klubb hos Stadshypotek, Sveriges allmänna hypoteksbank, landshypoteks-&lt;br&gt;föreningarna, Svenska skeppshypotekskassan, Finansbolagens Förening,&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation&lt;br&gt;(TCO), Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Svenska Ar-&lt;br&gt;betsgivareföreningen (SAF), Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag&lt;br&gt;SBAB, Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR), Svenska Revisorsam-&lt;br&gt;fundet (SRS), bokföringsnämnden, boverket, HSB:s Riksförbund, All-&lt;br&gt;männa pensionsfonden, första-tredje fondstyrelsen, Sveriges Allmännyttiga&lt;br&gt;Bostadsföretag (SABO), Lantbrukarnas Riksförbund, Sveriges Redareföre-&lt;br&gt;ning, Riksbyggen och Sveriges Fastighetsägareförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Akademikers Centraloganisation (SACO), Svenska Arbetsgiva-&lt;br&gt;reföreningen (SAF), bokföringsnämnden och Svenska Revisorsamfundet&lt;br&gt;(SRS) har, var och en för sin del, förklarat att de avstår från att avge ytt-&lt;br&gt;rande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två tjänstemän vid bankinspektionen har såsom sakkunniga biträtt utreda-&lt;br&gt;ren. De frågor som inspektionen har velat bevaka har på detta sätt kunnat&lt;br&gt;beaktas under utredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen tillstyrker bifall till utredarens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån de intressen som verket har att bevaka finns ingenting att erinra mot&lt;br&gt;hypoteksutredningens förslag. Det kan anmärkas att förslaget innebär att&lt;br&gt;hypoteksinstituten framöver skulle få samma skatteregler som gäller för lik-&lt;br&gt;nande kreditinstitut. De skatteförslag som föreslås i lagrådsremissen den 25&lt;br&gt;januari 1990 om reformerad inkomst- och företagsbeskattning kommer att&lt;br&gt;omfatta även hypoteksinstituten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Nedre Norrland&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten har - från de synpunkter (i första hand civil- och associationsrätts-&lt;br&gt;liga) hovrätten anser sig böra granska föreliggande remissärende - ingen&lt;br&gt;erinran mot de framlagda författningsförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan dock vid lagstiftningsärendets vidare behandling finnas anledning&lt;br&gt;att ytterligare analysera de nu gällande likvidationsbestämmelserna i stads-&lt;br&gt;hypotekslagen (jfr betänkandet bla s 124, 127 och 206).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten har inte något att erinra mot betänkandet.Förslagen i betän-&lt;br&gt;kandet synes vara en elegant lösning av frågan att välja och genomföra en ny&lt;br&gt;organisationsform för hypoteksinstituten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i Sveriges Riksbank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i riksbanken vill inledningsvis understryka de särdrag som hit-&lt;br&gt;tills gällt för hypoteksinstituten. De har tillkommit med stöd av staten och&lt;br&gt;staten har även ställt garantier för den upplåning som instituten företagit på&lt;br&gt;obligationsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de karakteristiska dragen hör vidare den långt drivna specialiseringen.&lt;br&gt;Hypotekslagstiftningen har angett förhållandevis snäva verksamhetsområ-&lt;br&gt;den för vart och ett av instituten och höga krav har ställts på kreditgivningens&lt;br&gt;bakomliggande säkerheter. Huvuduppgiften har varit att tillhandahålla lång-&lt;br&gt;fristiga krediter och att fungera som komplement till bankerna. Inte minst&lt;br&gt;Stadshypotek grundläde en mycket stark position som bostadsinstitut på&lt;br&gt;marknaden under de regleringsperioder då bankerna var beroende av Stads-&lt;br&gt;hypotek för att kunna lyfta av betydande delar av sina byggnadskrediter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera avseenden har de senaste årens avregleringar ändrat de ursprung-&lt;br&gt;liga förutsättningarna för hypoteksinstitutens rörelser. Den tidigare rollför-&lt;br&gt;delningen gentemot bankerna har brutits upp. De huvudsakliga konkurren-&lt;br&gt;terna till hypoteksinstituten återfinns i dag som dotterbolag (kreditaktiebo-&lt;br&gt;lag) inom större bankkoncerner. Dessa har bl a tillgång till bankernas förhål-&lt;br&gt;landevis breda organisationer och kontorsnät. För hypoteksinstituten har&lt;br&gt;konkurrensen från de bankanknutna kreditaktiebolagen resulterat i vikande&lt;br&gt;andelar på marknaden och begynnande lönsamhetsproblem. Detta har in-&lt;br&gt;träffat samtidigt som instituten ställts inför väsentligt skärpta kapitaltäck-&lt;br&gt;ningskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rådande marknadsläge anser fullmäktige, liksom utredningen, att hypo-&lt;br&gt;teksinstitutens verksamhetsformer i flera avseenden framstår som föråld-&lt;br&gt;rade. Fullmäktige delar också utredningens syn på behovet av en mer ge-&lt;br&gt;nomgripande ombildning. Statsmakterna har inte längre behov av att admi-&lt;br&gt;nistrativt styra kreditgivningen till vissa sektorer eller ändamål med stöd av&lt;br&gt;särskild lagstiftning. Starka skäl talar för att hypoteksinstituten bör ombildas&lt;br&gt;till aktiebolag och inordnas under de mer flexibla spelregler som gäller för&lt;br&gt;andra jämförbara kreditgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett viktigt led i ombildningen till aktiebolag ingår att ägarförhållan-&lt;br&gt;dena klarläggs. Därmed klarläggs också vem som bär det direkta ansvaret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för fortsatt verksamhetsutveckling och för den strategiskt viktiga kapitalan-&lt;br&gt;skaffningen. Hypoteksinstitutens starka beroende av staten tonas ned, åt-&lt;br&gt;minstone vad gäller Stadshypotek och Landshypotek. Fullmäktige delar&lt;br&gt;uppfattningen att det inte längre finns några näringspolitiska eller kreditpoli-&lt;br&gt;tiska motiv för att bibehålla dagens särställning härvidlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige vill emellertid understryka att de föreslagna ombildningarna&lt;br&gt;till aktiebolag inte ensamma löser hypoteksinstitutens problem. Även efter&lt;br&gt;det formella skiftet av associationsform och frigörelsen från de statliga de-&lt;br&gt;taljregleringarna kvarstår betydande ekonomiska skillnader mellan de tre&lt;br&gt;institutionerna. Det är fråga om skillnader i storlek och konkurrensförmåga&lt;br&gt;som i hög grad påverkar livskraften på längre sikt. Enligt fullmäktiges upp-&lt;br&gt;fattning måste därför någon form av verksamhetsvidgningar övervägas till-&lt;br&gt;sammans med övriga förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller särskilt för Landshypoteks och Skeppshypoteks del. De upp-&lt;br&gt;träder som utpräglade specialister på krympande avsnitt av marknaden och&lt;br&gt;står därför inför särskilda svårigheter när det gäller att attrahera riskkapital&lt;br&gt;och marknadsmässigt förränta detta kapital. För Stadshypoteks vidkom-&lt;br&gt;mande är de marknadsmässiga förutsättningarna annorlunda och i allt vä-&lt;br&gt;sentligt mera gynnsamma. Marknaden för fastighetskrediter är mycket ex-&lt;br&gt;pansiv. Samtidigt sker en koncentration till ett fåtal stora aktörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen framhåller betydelsen av att hypoteksinstitutionerna efter&lt;br&gt;ombildningarna kan behålla och utveckla sina ursprungliga huvudinrikt-&lt;br&gt;ningar. Fullmäktige är i princip av samma uppfattning. Särskilt viktigt är att&lt;br&gt;Stadshypotek kan fortsätta att spela sin centrala roll ur konkurrenssynpunkt&lt;br&gt;på bostadskreditmarknaden. På denna punkt tolkar fullmäktige de fram-&lt;br&gt;lagda förslagen så att inriktningen för respektive bolag inte rubbas genom&lt;br&gt;ombildningarna. Samtidigt öppnas nya möjligheter för såväl Stadshypotek&lt;br&gt;som Landshypotek att överväga någon form av verksamhetsvidgningar på&lt;br&gt;koncernnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är ur struktursynpunkt en viktig reform, som fullmäktige ser positivt&lt;br&gt;på. Några särbestämmelser jämfört med de bankanknutna konkurrenterna&lt;br&gt;bör inte gälla beträffande organisationslösningarna. Nya finansiella verk-&lt;br&gt;samheter bör alltså kunna länkas till de ursprungliga, förutsatt att detta sker&lt;br&gt;via sidoordnade bolag efter holdingmodell. I den fortsatta beredningen av&lt;br&gt;utredningens förslag bör förutsättningarna för sådana verksamhetsvidg-&lt;br&gt;ningar på koncernnivå närmare preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av betänkandet ägnas de författningsmässiga skillnader som&lt;br&gt;föreligger mellan de tre organisationerna, dvs frågan om hypoteksinstitutens&lt;br&gt;rättsliga status. På denna punkt har utredningen genomfört en analys av det&lt;br&gt;rådande utgångsläget, bl a när det gäller statens möjliga ägaranspråk. Denna&lt;br&gt;analys ligger i allt väsentligt till grund för fullmäktiges ställningstaganden ne-&lt;br&gt;dan. När det gäller konstruktionen för Stadshypotek föreslår dock fullmäk-&lt;br&gt;tige vissa modifieringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig del av ombildningen av Stadshypotek är att nuvarande kassan&lt;br&gt;ges formell ställning som stiftelse och ägare. Detta faller tillbaka på utred-&lt;br&gt;ningens analys av kassans och föreningarnas juridiska status i utgångsläget.&lt;br&gt;Här konstateras bl a att låntagarförankringen i stadshypoteksorganisationen&lt;br&gt;är förhållandevis svag. Vidare finner utredningen att staten inte har grund&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för anspråk på den upparbetade förmögenheten, trots en lång tradition av&lt;br&gt;statliga stödinsatser och olika reglerande ingrepp. Knytningen till staten har&lt;br&gt;givit kassan ett drag av offentlig institution men anses inte ha ändrat dess&lt;br&gt;självständighet och stiftelsekaraktär enligt utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige delar uppfattningen att stiftelseformen nära anknyter till den&lt;br&gt;tradition av självständighet och oberoende som kassan och föreningarna ut-&lt;br&gt;vecklat. Den konstruktion som utredningen föreslår bör också ses mot bak-&lt;br&gt;grund av att det faktiskt saknas uttryckliga bestämmelser som reglerar ägar-&lt;br&gt;förhållandena i stadshypoteksorganisationen. En annan viktig utgångspunkt&lt;br&gt;för fullmäktiges ställningstagande är Stadshypoteks nuvarande roll som stor&lt;br&gt;kreditgivare på bostadsfinansieringsmarknaden - den enda icke bankägda&lt;br&gt;aktören i marknadsledande position. Fastighetslånemarknaden fortsätter av&lt;br&gt;allt att döma att vara expansiv. Den är vidare på väg att internationaliseras,&lt;br&gt;åtminstone vad gäller aktörernas kapitalanskaffning (funding). Koncentra-&lt;br&gt;tionstendenserna har blivit allt tydligare. En marknadsledande position för-&lt;br&gt;svaras bara av den som kan hantera växande volymer inom ramen för en&lt;br&gt;kostnadseffektiv och lönsam organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildningen innebär att Stadshypotek formellt förses med en ägare i&lt;br&gt;stiftelsens form. Hur denna stiftelse regleras blir därmed av avgörande bety-&lt;br&gt;delse. Av utredningens förslag till stadgar för stiftelsen framgår bl a att stif-&lt;br&gt;telsen skall förvalta det aktiekapital som erhållits vid ombildningen av Stads-&lt;br&gt;hypoteks rörelse ”i syfte att befrämja en effektiv konkurrens på bostadskre-&lt;br&gt;ditmarknaden”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige kan tillstyrka utredningens förslag i detta avseende. Ägarfrå-&lt;br&gt;gan får en lösning som nära anknyter till de förhållanden som hittills gällt för&lt;br&gt;Stadshypotek. Fullmäktige fäster därutöver särskild vikt vid att huvudinrikt-&lt;br&gt;ningen för förvaltningen tydligt läggs fast och att denna tar sikte på just kon-&lt;br&gt;kurrensmomentet på bostadskreditmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare framgått är det utredningens juridiska analys som ligger till&lt;br&gt;grund för fullmäktiges ställningstagande till ombildningen av Stadshypotek&lt;br&gt;och ägarfrågans lösning. Ett förstatligande av Stadshypoteks rörelse fram-&lt;br&gt;står t ex inte som ett realistiskt alternativ i sammanhanget mot bakgrund av&lt;br&gt;den analys som presenterats. Staten kan inte ta aktiekapitalet i det ombil-&lt;br&gt;dade Stadshypotek i anspråk utan ersättning. Regeringsformen (RF 2 kap&lt;br&gt;18 §) tillförsäkrar inte bara enskilda medborgare ersättning i de fall egendom&lt;br&gt;förstatligas. Skyddet får även anses gälla en självständig, under statens ome-&lt;br&gt;delbara vård ställd låneanstalt” som Stadshypotek. Statsmakterna bör pri-&lt;br&gt;märt ta ansvar för i vilka former den framtida förvaltningen får bedrivas men&lt;br&gt;avstå från att direkt förfoga över det kapital som återfinns i rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot har fullmäktige invändningar mot utredningens förslag när det&lt;br&gt;gäller stiftelsens styrelse. Eftersom fullmäktige anser att staten har ett hu-&lt;br&gt;vudansvar när det gäller att förse Stadshypotek med en långsiktig stabil ägar-&lt;br&gt;funktion bör detta ansvar återspeglas i en klar majoritetsposition när det gäl-&lt;br&gt;ler sammansättningen av stiftelsens styrelse. Vidare anser fullmäktige att det&lt;br&gt;föreslagna antalet ledamöter är för stort. Antalet bör begränsas från tolv till&lt;br&gt;åtta ledamöter. Av dessa åtta ledamöter bör fyra, däribland ordföranden,&lt;br&gt;utses av regeringen. Därutöver föreslår fullmäktige att två ledamöter utses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av berörda vetenskapliga forskningsakademiker och två ledamöter utses av&lt;br&gt;föreningar som representerar låntagarintresset inom Stadshypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige anser således att de av regeringen utsedda ledamöterna bör&lt;br&gt;utgöra styrelsens majoritet (i kraft av ordförandes utslagsröst). För flertalet&lt;br&gt;av dessa ledamöter bör ställas höga krav på sakkunskap och kompetens&lt;br&gt;ifråga om kreditgivning och kapitalförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen understryker betydelsen av långsiktiga lönsamhetskrav för&lt;br&gt;en rörelse av Stadshypoteks slag. Man föreslår mot denna bakgrund att delar&lt;br&gt;av verksamhetens avkastning delas ut till allmännyttiga ändamål för att&lt;br&gt;”främja och understödja till Sverige anknuten vetenskaplig forskning”. Full-&lt;br&gt;mäktige ställer sig dock tveksamma till den föreslagna konstruktionen.&lt;br&gt;Denna framstår som konstlad och fullmäktige ifrågasätter om den i prakti-&lt;br&gt;ken kommer att tjäna sitt syfte. Enligt fullmäktiges uppfattning är det istället&lt;br&gt;inträdet av nya aktieägare i de rörelsedrivande enheterna som i första hand&lt;br&gt;kan bidra till önskad stabilitet och trovärdighet vad gäller Stadshypoteks ef-&lt;br&gt;fektivitet och avkastning. Det är således av avgörande betydelse att ett bre-&lt;br&gt;dare ägande redan från början blir en del i omstruktureringen av Stadshypo-&lt;br&gt;tek. Genom nyemissioner bör såväl medlemmar som externa intressenter&lt;br&gt;beredas möjlighet att inträda och satsa riskvilligt kapital på marknadsmäs-&lt;br&gt;siga villkor. Detta kan ske i betydande omfattning utan att stiftelsen behöver&lt;br&gt;ge upp sin roll som huvudaktieägare i Stadshypotek. Det kan vidare ske i&lt;br&gt;former som garanterar att Stadshypotek fortsätter att utvecklas som konkur-&lt;br&gt;rent till de större bankkoncernerna på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige har inget att erinra mot de förslag som rör skattekonsekven-&lt;br&gt;serna och behandlingen av de ombildade instituten ur kapitaltäckningssyn-&lt;br&gt;punkt. Detsamma gäller den tidpunkt som utredningen angivit för ikraftträ-&lt;br&gt;dande av de olika förslagen. Den anpassning som rör hypoteksinstituten bör&lt;br&gt;dock tidsmässigt sammanfalla med ställningstagandet till kreditmarknads-&lt;br&gt;kommitténs förslag om reformerad lagstiftning för kreditaktiebolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en början vill inspektionen instämma i vad utredaren anfört om nödvän-&lt;br&gt;digheten av att utan dröjsmål genomföra en modernisering av Landshypo-&lt;br&gt;teks och Stadshypoteks organisation för att skapa möjlighet för de båda insti-&lt;br&gt;tutionerna att utvecklas och framgångsrikt verka på den framtida avregle-&lt;br&gt;rade kreditmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De båda hypoteksinstitutionerna är nu organiserade efter likartade linjer.&lt;br&gt;På en punkt har utredaren ansett sig kunna finna en principiell skillnad av&lt;br&gt;betydelse i det att det inom landshypotek skulle föreligga ett delägarskap&lt;br&gt;från låntagarnas sida i föreningarna och från dessas sida i banken, vilket del-&lt;br&gt;ägarskap i ekonomiskt hänseende skulle betyda något helt annat och mera&lt;br&gt;långtgående än vad som följer av medlemskapsreglerna i stadshypoteksför-&lt;br&gt;fattningarna. Detta har lett utredaren fram till helt olika lösningar för de&lt;br&gt;båda institutionerna. Inspektionen anser att utredaren i hög grad överdriver&lt;br&gt;betydelsen av de smärre formella och sakliga skillnader som finns mellan de&lt;br&gt;båda regelsystemen. Enligt inspektionens uppfattning bör - med hänsyn till&lt;br&gt;att de båda institutionernas uppbyggnad och verksamhetsorganisation i allt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väsentligt är densamma - en given utgångspunkt vara att den ombildnings-&lt;br&gt;modell som väljs bör tillämpas på båda institutionerna. För detta talar också&lt;br&gt;att de båda institutens verksamhet kan antas bli i viss utsträckning överlap-&lt;br&gt;pande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för en reformering av organisationsformen bör läggas främst&lt;br&gt;följande principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Den låntagarkooperativa karaktären behålls. Av detta följer bl.a. att det&lt;br&gt;även i fortsättningen bör finnas en stark förankring hos låntagarna på re-&lt;br&gt;gional nivå. Mot bakgrund av den kooperativa karaktären är det inte&lt;br&gt;nödvändigt att på det sätt som utredaren gjort i fråga om Stadshypotek&lt;br&gt;betona ett från början starkt avkastningskrav. (Här kan en jämförelse gö-&lt;br&gt;ras med sparbanker, föreningsbanker och ömsesidiga försäkringsbolag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Organisationsformen för rörelsen bör vara sådan att den ger möjlighet till&lt;br&gt;nödvändig utveckling och även skapar en grund för konkurrens med&lt;br&gt;andra institut på lika villkor. För rörelsen bör därför användas aktiebo-&lt;br&gt;lagsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Kopplingen mellan ägarfunktion och lånerörelsen måste vara sådan att&lt;br&gt;förutsättning skapas för att föra ihop Landshypoteks och Stadshypoteks&lt;br&gt;olika delar till slagkraftiga koncerner. Det är helt nödvändigt, om institu-&lt;br&gt;ten skall ha möjlighet att hävda sig i framtidens konkurrens, att en sam-&lt;br&gt;ordning och effektivisering sker inom resp, koncern för att fullt ut ta till&lt;br&gt;vara fördelarna i en stordrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av dessa utgångspunkter anser inspektionen att den lösning&lt;br&gt;som utredaren föreslår för Stadshypotek - bl.a. med en stiftelse som ägare&lt;br&gt;av Stadshypotek AB - inte är acceptabel. Inspektionen avstyrker därför det&lt;br&gt;förslag som utredaren framlagt beträffande Stadshypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid svårt att peka på en enkel ombildningsmodell som helt&lt;br&gt;uppfyller de villkor som enligt ovan måste ställas på en reform och som dess-&lt;br&gt;utom i stor omfattning kan vinna gehör hos personal och förtroendemän i&lt;br&gt;institutionerna. Mycket talar därför för att det första steget bör bygga på -&lt;br&gt;förutom på att själva rörelsen drivs i ett aktiebolag - att ägarfunktionerna&lt;br&gt;kopplas till en organisation som så nära som möjligt bygger på den nuva-&lt;br&gt;rande. Den skulle då t.ex. kunna innebära att aktierna fördelas på banken/&lt;br&gt;kassan resp, på föreningarna på sådant sätt att banken/kassan i vart fall har&lt;br&gt;majoritet i rösthänseende på aktiebolagets bolagsstämma, att föreningarna&lt;br&gt;ombildas till ekonomiska föreningar - eller, om samtliga aktier läggs hos&lt;br&gt;banken/kassan, valföreningar - med uppgift att utse ombud till kassans resp,&lt;br&gt;bankens stämma och att i viss mån engageras i aktiebolagets organisation&lt;br&gt;vad gäller låneverksamhet i regionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lösningen bör alltså så långt som möjligt tillvarata de fördelar som finns i&lt;br&gt;den regionala låntagarförankringen samtidigt som organisationen i väsent-&lt;br&gt;liga avseenden måste möjliggöra en nödvändig styrning av och kraftsamling&lt;br&gt;i koncernens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen föreslår att finansdepartementet i någon därför lämplig form&lt;br&gt;tar upp överläggningar med företrädare för de båda institutionerna för att&lt;br&gt;närmare klarlägga hur en ombildning utifrån vissa givna förutsättningar -&lt;br&gt;enligt inspektionens mening de som angetts i det föregående - kan genomfö-&lt;br&gt;ras under bred förankring i institutionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har av UHÄ remitterats till universiteten i Stockholm, Uppsala&lt;br&gt;och Lund. Inkomna remissyttranden bifogas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sett utifrån de synpunkter, vilka UHÄ företrädesvis har att beakta finner&lt;br&gt;ämbetet inget att erinra emot utredningens förslag i dess helhet. Enligt&lt;br&gt;UHÄ:s mening hade det dock varit önskvärt om utredningen närmare hade&lt;br&gt;redogjort för hur ”till Sverige anknuten vetenskaplig forskning” skall få till-&lt;br&gt;godogöra sig avkastningen på stiftelsens Stadshypotekskassan innehav av&lt;br&gt;aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt vill UHÄ hänvisa till vad som har anförts från universitetens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitet, juridiska fakultetsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fakultetsnämnden ställer sig, med följande påpekanden, positiv till försla-&lt;br&gt;get.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande Stadshypotekskassan och stadshypoteksföreningarna&lt;br&gt;(&amp;quot;Stadshypotek&amp;quot;) vill nämnden understryka den allmänna synpunkten att det&lt;br&gt;är väsentligt att Stadshypotek, som hittills kan sägas ha fungerat som en ga-&lt;br&gt;rant för prispressande konkurrens inom bostadskreditgivningen, också i&lt;br&gt;fortsättningen kan behålla sin roll som en stark och självständig aktör på bo-&lt;br&gt;stadskreditmarknaden. Nämnden vill också framhålla, att det är angeläget&lt;br&gt;att förslaget är så utformat att det kan uppfattas om positivt även från stads-&lt;br&gt;hypoteksföreningarnas sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med nu gjorda påpekanden tillstyrker nämnden ett genomförande av be-&lt;br&gt;tänkandets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet, juridiska fakultetsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fakultetsstyrelsen finner inte anledning att gå in på kreditmarknadssituatio-&lt;br&gt;nen och frågor kopplade till denna utan begränsar sitt yttrande till att avse&lt;br&gt;synpunkter på dels utredningens resultat i vad avser ägarförhållandena i da-&lt;br&gt;gens situationen vad gäller de tre hypoteksinstituten med de till dem kopp-&lt;br&gt;lade föreningarna, dels utredningens förslag till nya organisationsformer,&lt;br&gt;dels föreslagna stadgar och bolagsordningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad till att börja med gäller dagens ägarsituation har utredningen kommit&lt;br&gt;till det resultatet, att såväl Stadshypotekskassan som de till denna kopplade&lt;br&gt;stadshypoteksföreningarna är att betrakta som självägande juridiska perso-&lt;br&gt;ner sui generis, närmast av stiftelsekaraktär , med starkt offentligrättsligt in-&lt;br&gt;slag. Något anspråk på Stadshypoteks samlade kapital kan därför inte göras&lt;br&gt;gällande från vare sig föreningarnas eller medlemmarnas sida. Inte heller&lt;br&gt;staten kan enligt utredningen resa anspråk på Stadshypoteks förmögenhets-&lt;br&gt;massa. När det därefter gäller Landshypotek föreligger enligt utredningen&lt;br&gt;den skillnaden, att hypoteksbankens delägare utgörs av landshypoteksföre-&lt;br&gt;ningar och att låntagarna är delägare i föreningarna. Låntagarna genom för-&lt;br&gt;eningarna har därför, sägs det vidare, i egenskap av delägare ett rättsligt&lt;br&gt;grundat anspråk på del i förmögenhetsmassan i Landshypotek och på de ak-&lt;br&gt;tier som kan komma att uppstå vid en ombildning av Landshypoteksorgani-&lt;br&gt;sationen till aktiebolag. Vad slutligen Skeppshypotek beträffar har utred-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen kommit till det resultatet att staten ensam är ägare. Vad först stadshy-&lt;br&gt;poteksföreningarna beträffar kunde det som utredningen anfört tidgare möj-&lt;br&gt;ligen sägas att de utgjorde en särform av ekonomiska föreningar, och även&lt;br&gt;om låntagarna alltjämt kallas medlemmar kan det med visst fog ifrågasättas&lt;br&gt;om de numera - sedan deras skyldighet att solidariskt svara för föreningar-&lt;br&gt;nas förbindelser 1970 upphörde - kan sägas träffa sådant avtal om samver-&lt;br&gt;kan för ett gemensamt ändamål som är en förutsättning för att en association&lt;br&gt;och därmed en förening skall anses föreligga. Å andra sidan benämns som&lt;br&gt;sagt låntagarna medlemmar, och som sådana har de vissa förvaltningsbefo-&lt;br&gt;genheter i föreningarna. Visst fog synes dock som sagt föreligga för stånd-&lt;br&gt;punkten att det i detta fall närmast är fråga om en halvt offentligrättslig orga-&lt;br&gt;nisationsform med visst inflytande för dem som är låntagare. Fakultetsstyrel-&lt;br&gt;sen kan därför sammanfattningsvis acceptera det slutresultat till vilken ut-&lt;br&gt;redningen kommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tekniker som föreslås för omvandlingen av stadshypotek finns i det&lt;br&gt;stora hela inte något att invända mot. Ett par detaljer skall dock beröras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Stadshypoteks ombildning till en aktieägande stiftelse uppkommer&lt;br&gt;som utredningen konstaterat ett gäldenärsbyte. Utredningen är - säkert helt&lt;br&gt;korrekt - av den uppfattningen att samtliga borgenärer inte kan nås för det&lt;br&gt;samtycke som i princip krävs för gäldenärsbyten och föreslår i stället, att re-&lt;br&gt;geringen prövar tryggheten för Stadshypoteks fordringsägare men vidare,&lt;br&gt;vilket är väl så centralt, att den av staten garanterade grundfonden inte av-&lt;br&gt;vecklas snabbare än de skulder som för närvarande föreligger. För att skydda&lt;br&gt;Stadshypoteks nuvarande fordringsägare får dock den av staten garanterade&lt;br&gt;grundfonden bara användas till skyddandet av dessa och inte dem som fram-&lt;br&gt;deles tillkommer som fordringsägare. Med hänsyn till de jämfört med da-&lt;br&gt;gens situation utökade risker, som fordringsägarna generellt sett kan komma&lt;br&gt;att utsättas för genom Stadshypotek AB:s verksamhet, finner fakultetssty-&lt;br&gt;relsen det trots allt vara tveksamt om de nuvarande fordringsägarna erhåller&lt;br&gt;ett erforderligt skydd genom den föreslagna modellen. - Till förslaget på s.&lt;br&gt;150 att Stiftelsen Stadshypotekskassan skall få en styrelse om tolv personer&lt;br&gt;vill fakultetsstyrelsen göra det påpekandet, att all erfarenhet entydigt synes&lt;br&gt;utvisa att stora styrelser inte fungerar effektivt. Fråga är om inte styrelsen&lt;br&gt;för stiftelsen i likhet med t.ex. Nobelstiftelsens styrelse kunde bestå av sex&lt;br&gt;ledamöter men med rätt för olika akademiska kollegier att med ensamrätt&lt;br&gt;bestämma hur de medel som skall tillfalla forskningen enligt förslaget till&lt;br&gt;stadgar § 2 (s. 231) skall fördelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Komplikationerna är delvis desamma och delvis andra vad gäller Lands-&lt;br&gt;hypotek - enligt förslaget framdeles ett kreditmarknadsaktiebolag med eko-&lt;br&gt;nomiska föreningar som delägare. Man kan till en början ställa frågan i vil-&lt;br&gt;ken mån det bör tillkomma statsmakterna att besluta att ett privaträttsligt&lt;br&gt;organ skall omvandlas till ett aktiebolag (ss 155 och 197). Å andra sidan kan&lt;br&gt;statsmakterna inom vida ramar göra sådana ändringar i gällande regler att&lt;br&gt;fysiska och juridiska personer för att fortsätta viss typ av verksamhet tvingas&lt;br&gt;in i nya verksamhetstyper. Fakultetsstyrelsen nöjer sig därför i detta sam-&lt;br&gt;manhang med detta påpekande. - Vad därefter skyddet för Hypoteksban-&lt;br&gt;kens fordringsägare beträffar är problement detsamma som ovan berörts i&lt;br&gt;vad gäller Stadshypoteks fordringsägare. Förslaget i betänkandet är i vad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller Landshypotek identiskt med förslaget i vad gäller skyddet för Stadshy-&lt;br&gt;poteks fordringsägare. Fakultetsstyrelsen vill även i detta fall uttala sin tvek-&lt;br&gt;samhet inför frågan om fordringshavarna erhåller erforderligt skydd. - Påpe-&lt;br&gt;kandet på s 158 m att föreningarnas verksamheter framdeles kommer att reg-&lt;br&gt;leras av stadgar medan Landshypoteksrörelsen regleras av aktiebolagslagen,&lt;br&gt;kreditaktiebolagslagen och bolagsordning måste kompletteras med påpe-&lt;br&gt;kandet, att föreningarna även blir bundna av lagen om ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar (om inte särreglering ges), vilket har viss praktisk betydelse. Lagen&lt;br&gt;om ekonomiska föreningar är nämligen tillämplig på föreningar som genom&lt;br&gt;ekonomisk verksamhet främjar sina medlemmars ekonomiska intressen. Vi-&lt;br&gt;dare skall medlemmarna vara aktiva i föreningarna som konsumenter, leve-&lt;br&gt;rantörer eller liknande - föreningarna skall med andra ord vara koopera-&lt;br&gt;tiva. De framtida föreningarna skall väl ha till syfte att främja sina medlem-&lt;br&gt;mars ekonomiska intressen, men hur mycket av ekonomisk verksamhet blir&lt;br&gt;kvar hos dem? Skall aktieägande anses konstituera ekonomisk verksamhet?&lt;br&gt;Och kan man rimligen säga att medlemmarna som ju får sina lån beviljade&lt;br&gt;av hypoteksaktiebolaget är låntagare hos föreningen? Däremot skulle väl re-&lt;br&gt;kvisitet ekonomisk verksamhet kunna komma att uppfyllas om föreningarna&lt;br&gt;som ombud för kreditaktiebolaget har att bevilja medlemmarnas lån och då&lt;br&gt;blir väl föreningarna även kooperativa. - En grundläggande princip i vad gäl-&lt;br&gt;ler aktiebolag och ekonomiska föreningar är att de inte får tömmas på eget&lt;br&gt;bundet kapital genom utbetalning till föreningens medlemmar. I strid mot&lt;br&gt;denna princip innehåller förslaget att utan att ta hänsyn till de enskilda för-&lt;br&gt;eningarnas ekonomi föreskriva, att föreningarna själva skall erlägga insat-&lt;br&gt;serna för dagens medlemmar med rätt för samma medlemmar att efter viss&lt;br&gt;tid lämna föreningarna och därvid lyfta samma insatser. Det må så vara att&lt;br&gt;medlemmarna redan i dag är delägare i hypoteksföreningarna och att de, om&lt;br&gt;föreningarna skulle likvideras, skulle kunna dela på likvidationsöverskot-&lt;br&gt;tet - en annan sak är att föreslå en konstruktion som går stick i stäv med&lt;br&gt;associationsrättens borgenärsskyddsregler vid fortsatt verksamhet. - Slutli-&lt;br&gt;gen skall här pekas på den latenta konfliktrisk som ligger däri, att lån avses&lt;br&gt;komma att ges till vissa personer som genom sina föreningar är aktieägare i&lt;br&gt;Landshypotek AB och att dessa låntagares intressen kan tänkas komma att&lt;br&gt;gå stick i stäv med intressena hos de aktieägare, som tecknar eller köper ak-&lt;br&gt;tier i bolaget utan att samtidigt vara låntagare. En grundläggande princip&lt;br&gt;inom associationsrätten är att aktieägare skall behandlas lika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret ansluter sig till utredningens förslag att de tre hypoteksor-&lt;br&gt;ganisationerna ombildas till aktiebolag. Vidare anser kontoret i likhet med&lt;br&gt;utredningen att det föreslagna Stadshypotek AB skall vara ett bankobe-&lt;br&gt;roende institut, som alltfort kan värna om konkurrensen på svensk kredit-&lt;br&gt;marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontoret finner det dock tveksamt att låta en stiftelse äga Stadshypotek&lt;br&gt;AB. Denna tveksamhet grundas på att den förslagna stiftelseformen kan&lt;br&gt;leda till ett oklart ägarintresse. I den mån stiftelseformen väljs bör dock ett&lt;br&gt;privat delägande i Stadshypotek AB åstadkommas genom en aktieemission&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till allmänheten. Vidare anser kontoret att, om stiftelseformen väljs, stiftel-&lt;br&gt;sens avkastning inte bör specialdestineras till forskning. Enligt kontorets&lt;br&gt;principiella uppfattning vore en sådan specialdestinering olycklig. Behovet&lt;br&gt;av medel till forskning har självfallet inte något samband med hur avkast-&lt;br&gt;ningen utvecklas i det föreslagna nya bolaget. Ifrågavarande behov bör, om&lt;br&gt;ett samhällsintresse bedöms föreligga, i stället tillgodoses genom medel som&lt;br&gt;anslås av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens förslag skall grundfonden för stadshypotekskassan&lt;br&gt;och hypoteksbanken respektive garantifonden för skeppshypotekskassan&lt;br&gt;avveckas i takt med inlösningen av institutens redan ingångna förbindelser&lt;br&gt;enligt hittills gällande ordning. Denna successiva minskning av grundfonder-&lt;br&gt;nas respektive garantifondens omfattning bör emellertid enligt riksgäldskon-&lt;br&gt;torets uppfattning på ett tydligare sätt än i utredningens förslag komma till&lt;br&gt;uttryck i övergångsbestämmelserna till upphävandet av lagarna om respek-&lt;br&gt;tive institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfrihetsombudsmannen (NO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hypoteksutredningen har redan enligt sina direktiv haft att inrikta arbetet&lt;br&gt;på att främja förutsättningarna för en effektiv konkurrens på kreditmarkna-&lt;br&gt;den. Utredarens mål har varit att åstadkomma en moderniserad organisa-&lt;br&gt;tionsform för hypoteksinstituten som gör det möjligt för dessa att verka och&lt;br&gt;utvecklas på en avreglerad kreditmarknad. Utredaren har också i ett flertal&lt;br&gt;avseenden klart uttalat att en utgångspunkt för förslagen är att åstadkomma&lt;br&gt;konkurrensneutralitet mellan hypoteksinstituten och andra kreditinstitut,&lt;br&gt;såväl svenska som utländska. Dessa utgångspunkter för utredningen ligger&lt;br&gt;väl i linje med de intressen som konkurrenslagstiftningen vill främja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO anser i allt väsentligt att utredaren på ett förtjänstfullt sätt genom in-&lt;br&gt;riktningen av sina förslag tillgodoser och främjar en effektiv konkurrens på&lt;br&gt;så långt möjligt lika villkor mellan olika aktörer på kreditmarknaden. Det&lt;br&gt;gäller bl.a. förslagen att ombilda hypoteksinstituten till aktiebolag och in-&lt;br&gt;ordna dem i den lagstiftning som reglerar liknande kreditinstitut, att av-&lt;br&gt;veckla de statliga garantierna, att införa incitament för att ställa marknads-&lt;br&gt;mässiga lönsamhetsÅ och avkastningskrav på kapitalet i dessa institut samt&lt;br&gt;att även i övrigt avskaffa särbestämmelserna för hypoteksinstituten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO har mot denna bakgrund inte funnit skäl att mera detaljerat kommen-&lt;br&gt;tera förslagen. I anslutning till några punkter som tas upp i särskilt yttrande&lt;br&gt;av experterna Johan Engström, Torbjörn Kihlstedt och Sören Rung vill NO&lt;br&gt;emellertid framföra följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 6 tas frågan upp vilket avkastningskrav som skall ställas på Stads-&lt;br&gt;hypotek AB. NO vill framhålla att det inte föreligger någon motsättning&lt;br&gt;mellan ett försiktigt avkastningskrav i början och en långsiktigt marknads-&lt;br&gt;mässig avkastning. Det krav som bör ställas är att avkastningen är attraktiv&lt;br&gt;för en tänkt investerare. En sådan kan mycket väl tänka sig en lägre avkast-&lt;br&gt;ning i början eller kanske inledningsvis ingen avkastning alls under förutsätt-&lt;br&gt;ning att den lägre avkastningen kompenseras av en förhållandevis hög av-&lt;br&gt;kastning i ett senare skede. Tolkat på detta vis stöder No målet att Stadshy-&lt;br&gt;potek utvecklas till en långsiktigt lönsam organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 7 tas frågan upp vad som skall gälla i kapitaltäckningshänseende&lt;br&gt;beträffande Stadshypoteks fonder. NO kan, mot bakgrund av vad utredaren&lt;br&gt;anfört i denna fråga, ansluta sig till de bedömningar som denne gör. Det sy-&lt;br&gt;nes svårt att exakt väga och kvantifiera de förÅ respektive nackdelar som&lt;br&gt;Stadshypotek historiskt sett har haft av gällande lagstiftning. Då också kre-&lt;br&gt;ditmarknadskommittén synes ha kommit fram till att en reducering av fon-&lt;br&gt;derna i kapitaltäckningshänseende inte skulle få någon större praktisk effekt&lt;br&gt;och med hänsyn till den osäkerhet som fortfarande råder beträffande vilka&lt;br&gt;fördelar som Stadshypotek har haft av särbehandlingen av fondavsättning-&lt;br&gt;arna instämmer NO i att det väsentliga är en likabehandling i framtiden mel-&lt;br&gt;lan de kreditinstitut som konkurrerar med varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 8 tas upp vilken garantiavgift som Stadshypotek bör betala för&lt;br&gt;grundfonden. NO anser att Stadshypotek bör betala en marknadsmässig av-&lt;br&gt;gift. Enligt vad som framgår av yttrandet synes denna avgift ligga på en vä-&lt;br&gt;sentligt högre nivå än den av utredaren föreslagna oförändrade avgiften på&lt;br&gt;0,33 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO kan i övrigt tillstyrka förslagen och vill ansluta sig till bedömningen&lt;br&gt;att det, bl.a. av konkurrensneutralitetsskäl, är angeläget att förslagen ge-&lt;br&gt;nomförs skyndsamt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Allmänna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen ansluter sig till betänkandets särskilda yttrande av exper-&lt;br&gt;terna Johan Engström, Torbjörn Kyhlstedt och Sören Rung.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen vill framhålla följande synpunkter avseende Stadshypo-&lt;br&gt;teks framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Modell för en ny organisationsform (Kapitel 5.2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens utgångspunkt är att de åtgärder som föreslås skall medföra&lt;br&gt;konkurrensmässig neutralitet mellan Stadshypotek och övriga bostadsinsti-&lt;br&gt;tut. För att uppnå bl a neutralitet från beskattningssynpunkt föreslår utred-&lt;br&gt;ningen att Stadshypotek ombildas till aktiebolag (sid 113).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen delar utredningens uppfattning att det är viktigt att det&lt;br&gt;nya bolaget Stadshypotek AB kommer att konkurrera på lika villkor med&lt;br&gt;övriga bostadsinstitut. Om Stadshypoteks rörelsedrivande verksamhet läggs&lt;br&gt;i kreditaktiebolaget Stadshypotek AB, uppnår man den fördelen att detta&lt;br&gt;institut framöver får samma skatteregler som övriga bostadsinstitut. Det in-&lt;br&gt;nebär vidare att de skatteförslag, som URF (SOU 1989:34) föreslagit för fi-&lt;br&gt;nansiella företag, kommer att omfatta både Stadshypotek AB och övriga bo-&lt;br&gt;stadsinstitut. URF avstod från att framlägga särskilda skatteförslag för hypo-&lt;br&gt;teksinsitutten, med hänvisning till den pågående hypoteksutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bolagsbildning (Kapitel 5.4.1.2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att det statliga grundfonden avvecklas i takt med att&lt;br&gt;utelöpande obligationer och andra förbindelser inlöses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen vill framhålla att det är synnerligen viktigt för konkur-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rensneutraliteten mellan Stadshypotek och övriga bostadsinstitut att detta&lt;br&gt;förslag genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen avstår å ena sidan från att föreslå någon förändring av avgif-&lt;br&gt;ten på 0,33 % för grundfonden. - andra sidan framhålls att avgiftens storlek&lt;br&gt;”kunde i och för sig sättas till en marknadsmässig nivå” (sid 137).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen vill påpeka att de två ståndpunkterna i föregående stycke&lt;br&gt;är oförenliga. Utredaren borde ha föreslagit en konkret höjning av garan-&lt;br&gt;tiavgiften till marknadsmässig nivå. Vissa andra bostadsinstitut betalar för&lt;br&gt;sina garantiförbindelser en avgift på 1,0 - 1,5%. Boendekostnadsutred-&lt;br&gt;ningen (SOU 1989:71) har beträffande sitt system med statliga garantier fö-&lt;br&gt;reslagit en avgift i intervallet 0,5 - 1,0 %. Bankföreningen anser därför att&lt;br&gt;en höjning av Stadshypoteks garantiavgift till 1,0% vore rimlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Stadshypoteks fonder (Kapitel 5.4.1.3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att i kapitalbasen för Stadshypotek AB skall inkluderas&lt;br&gt;med fullt belopp de obeskattade reserveringar som gjorts t.o.m. år 1984 (sid&lt;br&gt;140).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anser att detta förslag i högsta grad strider mot principen&lt;br&gt;om konkurrensneutralitet. Till följd av nuvarande skatteregler har Stadshy-&lt;br&gt;potek under många år överfört obeskattade vinstmedel till eget kapital (re-&lt;br&gt;servfond respektive säkerhetsfond). Övriga bostadsinstitut har däremot va-&lt;br&gt;rit tvungna att under en lång följd av år successivt ta fram vinstmedel till&lt;br&gt;beskattning för att överföra medel till eget kapital. Vidare har Stadshypotek,&lt;br&gt;till skillnad från övriga bostadsinstitut, inte haft skyldighet att betala vinst-&lt;br&gt;delningsskatt. Vid beräkning av underlag för denna skatt återförs avsättning&lt;br&gt;till värderegleringskonto. Detta innebär att för övriga bostadsinstitut även&lt;br&gt;avsättningar till värderegleringskonto delvis är beskattade. En grundläg-&lt;br&gt;gande princip för de framtida reglerna måste vara att Stadshypotek i sin kapi-&lt;br&gt;talbas inte får medräkna större belopp än vad som hade blivit fallet om&lt;br&gt;Stadshypotek under gångna år haft samma skatteregler som övriga bostads-&lt;br&gt;institut. En matematisk beräkning härav kan naturligtvis endast göras ap-&lt;br&gt;proximativt ; utgångspunkten härvid skulle kunna vara en schablonmässig ef-&lt;br&gt;fektiv skattebelastning på 15 - 20 %, vilket torde vara generöst för Stadshy-&lt;br&gt;potek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen föreslår att konkurrensneutralitet åstadkommes genom&lt;br&gt;följande ”neutralisering&amp;quot;: De ”övervärden”, som finns i Stadshypotek till&lt;br&gt;följd av de förmånliga skattereglerna, överförs till särskilt värdereglerings-&lt;br&gt;konto -1.ex. benämnt ”Värderegleringskonto 1” - som inte alls får inräknas&lt;br&gt;i kapitalbasen. I ”Värderegleringskonto 2” ingår medel som har samma skat-&lt;br&gt;tebelastning som övriga bostadsinstituts värderegleringskonton; dessa vär-&lt;br&gt;deregleringskonton behandlas på sinsemellan likartat sätt i kapitalbashän-&lt;br&gt;seende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen vill starkt understryka - för att undvika missuppfatt-&lt;br&gt;ningar - att dess förslag inte innebär någon ”avskattning” eller ”retroaktiv&lt;br&gt;beskattning&amp;quot; för Stadshypotek. Alla ackumulerade vinstmedel bibehålls i in-&lt;br&gt;stitutet, men en del av fondavsättningarna t.o.m. år 1984 får inte medräknas&lt;br&gt;i kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens argument mot en neutralisering är bl.a. att bostadsinstitu-&lt;br&gt;ten ”under lång tid konkurrerat på marknaden under kända betingelser och&lt;br&gt;villkor” och att det därför inte finns anledning att ”i efterhand försöka till-&lt;br&gt;skapa ett ... jämbördigt utgångsläge”. Bankföreningen vill gentemot detta&lt;br&gt;framhålla att effekten av under lång tid kända icke-neutrala konkurrensvill-&lt;br&gt;kor givetvis inte bör föras vidare in ett nytt system, som syftar till konkur-&lt;br&gt;rensneutralitet. I så fall bygger man in en konkurrensolikhet även i det nya&lt;br&gt;systemet. Detta skulle bli fallet om de här diskuterade reserverna i Stadshy-&lt;br&gt;potek till fullo får inräknas i kapitalbasen. Bankföreningen vill vidare erinra&lt;br&gt;om att Kreditmarknadskommittén vid sin diskussion om en eventuell neutra-&lt;br&gt;lisering av viss del av Stadshypoteks reserver ansåg att den av KMK före-&lt;br&gt;slagna hypoteksutredningen borde ”vara oförhindrad att i detta vidare sam-&lt;br&gt;manhang beakta dessa fondavsättningarns förutsättningar vid regleringen av&lt;br&gt;institutens kapitalbas enligt en ny lagstiftning”. Föreningen anser inte att ut-&lt;br&gt;redaren har fullföljt uppdraget i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser att ”vissa verksamheter som faller utanför det av KMK&lt;br&gt;beskrivna finansieringsverksamhetsbegreppet” bör kunna bedrivas i ett till&lt;br&gt;Stadshypotek AB sidoordnat bolag, varför det kan finnas anledning att till-&lt;br&gt;skapa ett holdingbolag kan behöva tillskapas mellan Stadshypotek AB och&lt;br&gt;stiftelsen (sid 144).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningens mening är att stadshypoteks verksamhet bör begränsas&lt;br&gt;till finansiering av bostads-, affärs- och kontorsfastigheter, på samma sätt&lt;br&gt;som för övriga bostadsinstitut. Vidare bör samtliga dessa institut ha rätt att&lt;br&gt;ge krediter till jordbruksfastigheter. Om ett holdingbolag tillskapas mellan&lt;br&gt;Stadshypotek AB och stiftelsen, kommer koncernens verksamhet sannolikt&lt;br&gt;att breddas till andra områden än fastighetsfinansiering - i strid mot utred-&lt;br&gt;ningens direktiv. Bankförening anser därför att ett holdingbolag mellan&lt;br&gt;Stadshypotek AB och stiftelsen inte bör tillåtas. Detta skall inte tolkas som&lt;br&gt;ett försök till konkurrensbegränsning för Stadshypotek i förhållande till öv-&lt;br&gt;riga bostadsinstitut. Det står självfallet Stadshypotek AB fritt att bilda dot-&lt;br&gt;terbolag för olika verksamheter inom fastighetsfinansieringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Ägarrollen (Kapitel 5.4.1.4)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att aktierna i Stadshypotek AB skall tillfalla en stiftelse&lt;br&gt;med ”samhällsnyttigt ändamål” (sid 147). Denna - Stiftelsen Stadshypoteks-&lt;br&gt;kassan - skall, åtminstone inledningsvis, inte ha andra tillgångar än dessa&lt;br&gt;aktier och en reversfordran på Stadshypotek AB. Inom överskådlig framtid&lt;br&gt;bör ägaransvåret för Stadshypotek AB förbli hos stiftelsen, även om denna&lt;br&gt;inte bör vara bunden att delta i nyemissioner i Stadshypotek AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anser att det klart bör uttalas i propositionen att Stiftelsen&lt;br&gt;Stadshypotekskassan inte skall vara bunden att behålla aktiemajoriteten i&lt;br&gt;Statshypotek AB. För att tillgodose stiftelsens syfte - understöd till veten-&lt;br&gt;skaplig forskning - bör stiftelsen vara oförhindrad att optimera avkastningen&lt;br&gt;på kapitalet genom alternativa placeringsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser ”från konkurrensneutralitetssynpunkt och för att&lt;br&gt;uppnå effektivitet på kreditmarknaden är det nödvändigt att lönsamhets-&lt;br&gt;och avkastningskrav ställs på kapitalet i Stadshypotek” (sid 124). Huvudak-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tieägaren, dvs stiftelsen, måste resa krav på avkastning på sina aktier i Stads-&lt;br&gt;hypotek AB. Vidare kommer genom nyemissioner nytillkomna aktieägare i&lt;br&gt;Stadshypotek AB att resa avkastningskrav, som ”kommer att vara relaterat&lt;br&gt;till de för ögonblicket rådande marknadsförutsättningarna” (sid 146). Samti-&lt;br&gt;digt sägs i betänkandet att med hänsyn till att Stadshypotek AB skall utveck-&lt;br&gt;las till ”en långsiktigt lönsam organisation kan det knappast komma i fråga&lt;br&gt;att stiftelsen inledningsvis ställer så höga utdelningskrav att utvecklingen för&lt;br&gt;Stadshypotek AB försvåras. Tvärtom torde det vara rimligt att anta att utdel-&lt;br&gt;ningskraven under de inledande åren kommer att ställas ganska försiktigt”&lt;br&gt;(sid 148).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen anser det synnerligen viktigt att det uttalas i propositio-&lt;br&gt;nen att stiftelsen redan från början och till fullo skall ställa marknadsmässiga&lt;br&gt;avkastningskrav på Stadshypotek AB:s verksamhet och dess kapital. Sådana&lt;br&gt;krav skall givetvis gälla även det kapital som - i enlighet med bankförening-&lt;br&gt;ens förslag i avsnitt 4. ovan - hänförs till Värderegleringskonto 1. Bolagets&lt;br&gt;utdelningspolitik skall beslutas av bolagsstämman i sedvanlig ordning. Skä-&lt;br&gt;len till att marknadsmässiga avkastningskrav redan från början skall ställas&lt;br&gt;är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Det första skälet är konkurrensneutraliteten gentemot övriga bostadsin-&lt;br&gt;stitut. Dessas verksamhet har sedan begynnelsen varit baserad på aktie-&lt;br&gt;kapital som kräver marknadsmässig förräntning; detta är avgörande för&lt;br&gt;institutens möjligheter att få tillskott av riskkapital genom nyemission.&lt;br&gt;Nuvarande Stadshypotek har däremot bedrivit sin vekrsamhet utan&lt;br&gt;marknadsmässiga förräntningskrav på kapitalet. Om det inte redan från&lt;br&gt;början ställs marknadsmässiga avkastningskrav på stadshypotek AB, bi-&lt;br&gt;behålls tills vidare denna stora konkurrensfördel för Stadshypotek AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Det andra skälet är behovet för Stadshypotek AB att öka sin kapitalbas&lt;br&gt;genom nyemission av aktier till andra intressenter än Stiftelsen Stadshy-&lt;br&gt;potekskassan. Möjligheten härtill skulle försvåras, om det inte redan från&lt;br&gt;början ställs marknadsmässiga avkastningskrav på Stadshypotek AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Det tredje skälet är intresset hos Stiftelsen Stadshypotekskassan att som&lt;br&gt;bas för den forskningsstödjande verksamheten få marknadsmässig av-&lt;br&gt;kastning på sitt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Det fjärde skälet är det ökade internationella beroendet för all finansie-&lt;br&gt;ringsverksamhet. Om Stadshypotek AB i ökad omfattning skall låna upp&lt;br&gt;medel utomlands, är det nödvändigt att marknadsmässiga avkastnings-&lt;br&gt;krav ställs på verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ovannämnda synpunkter rörande avkastningskravet kan läggas det fak-&lt;br&gt;tum att de skärpta kapitalkraven redan fått konsekvenser på marknaden.&lt;br&gt;Under 1989 reducerades antalet självständiga bostadsinstitut med 25 % (från&lt;br&gt;8 till 6). Denna utveckling kommer troligen att ytterligare påskyndas om av-&lt;br&gt;kastningskravet på Stadshypotek AB är lägre än konkurrenternas. Det är&lt;br&gt;just i inledningsskedet som konkurrenssituationen är känsligast. Olikheter i&lt;br&gt;avkastningskrav och i kapitalisering i inledningsskedet kan snabbt leda till&lt;br&gt;att antalet fristående institut ytterligare reduceras. Bankföreningen vill&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framhålla att stiftelsens avkastningskrav på aktieinnehavet i Stadshypotek&lt;br&gt;AB inte bör påverkas av den skattebefrielse som kan bli följden av stiftelsens&lt;br&gt;”samhällsnyttiga ändamål”. För det första kommer ju en eventuell skattebe-&lt;br&gt;frielse för stiftelsen att gälla även alternativa placeringar; för att vara kon-&lt;br&gt;kurrenskraftiga i förhållande till dessa måste därför aktierna i Stadshypotek&lt;br&gt;AB ge marknadsmässig avkastning trots en eventuell skattebefrielse för stif-&lt;br&gt;telsen. För det andra kan inte stiftelsen ställa lägre avkastningskrav än de&lt;br&gt;övriga av Stadshypotek AB:s ägare, vilka inte har skattebefrielse och vilka&lt;br&gt;kräver marknadsmässig avkastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Tidsperspektiv (Kapitel 5.5)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen understryker att en förlängd situation av osäkerhet rörande&lt;br&gt;vilka förutsättningar som skall gälla för hypoteksinstituten medför mycket&lt;br&gt;stora nackdelar såväl för dem själva som för kreditmarknaden i dess helhet&lt;br&gt;(sid 177).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen vill betona att det av konkurrensneutralitetsskäl gent-&lt;br&gt;emot övriga bostadsinstitut är viktigt att reformen av Stadshypotek träder i&lt;br&gt;kraft snarast möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Konsekvenser av utredarens överväganden och förslag (Kapitel 6)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen betonar att när det gäller Stadshypoteks kapitalanskaffning&lt;br&gt;bör, på samma sätt som hittills, en klar skiljelinje upprätthållas gentemot&lt;br&gt;bankernas inlåningsverksamhet. Stadshypotek AB bör - liksom övriga bo-&lt;br&gt;stadsinstitut - endast få anskaffa medel genom försäljning av ”masspapper”&lt;br&gt;såsom obligationer och certifikat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska sparbanksföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska sparbanksföreningen noterar utredarens bedömning att hypoteks-&lt;br&gt;institutens nuvarande organisationsform inte är ändamålsenlig och anpassad&lt;br&gt;till förhållandena på dagens avreglerade kreditmarknad. Det skulle i och för&lt;br&gt;sig kunna göras gällande att hypoteksinstituten som en följd av deras nuva-&lt;br&gt;rande organisationsform gynnats ekonomiskt av staten och varit föremål för&lt;br&gt;en alltför långtgående statlig styrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid är frågan om organisationsform en angelägenhet för i första&lt;br&gt;hand hypoteksinstituten själva. Om dessa finner det nödvändigt att förändra&lt;br&gt;sin organisationsstruktur och får gehör från statsmakternas sida, motsätter&lt;br&gt;sig inte Sparbanksföreningen en sådan förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen har inga invändningar mot det framlagda ombild-&lt;br&gt;ningsförslaget som sådant. Principmodellen, som för Stadshypotek innebär&lt;br&gt;överlåtelse av stadshypotekskassans rörelse till ett särskilt bildat bolag mot&lt;br&gt;att kassan får aktier i detta bolag samt får ställning av stiftelse, är enligt Spar-&lt;br&gt;banksföreningens mening invändningsfri. Modellen företer stora likheter&lt;br&gt;med motsvarande lagstiftning utomlands, bl.a. den danska lagstiftningen om&lt;br&gt;ombildning av sparbank till bankaktiebolag och den lagstiftning som man&lt;br&gt;valt i Finland för att göra det möjligt för en enskild sparbank, Finlands Arbe-&lt;br&gt;tarsparbank, att ombildas till affärsbank. Sparbanksföreningen konstaterar&lt;br&gt;även en stor överensstämmelse med den ombildningsmodell som Sparbanks-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreningen tagit fram och nyligen presenterat i syfte att omvandla svenska&lt;br&gt;sparbanker till koncernen Sparbanksgruppen och särskilda stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen har heller inget att invända mot att den föreslagna&lt;br&gt;ombildningen av hypoteksinstituten föreslås få ske i princip utan skattekon-&lt;br&gt;sekvenser. Enligt Sparbanksföreningens mening är det inte rimligt att en om-&lt;br&gt;strukturering, som inte syftar till att uppnå skattemässiga fördelar utan är&lt;br&gt;motiverad av organisatoriska och konkurrensmässiga skäl, skall leda till nå-&lt;br&gt;gon form av extra beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Stadshypotekskassan skall enligt förslaget bl.a. förvalta sitt ak-&lt;br&gt;tieinnehav i Stadshypotek AB samt därutöver ha till uppgift att understödja&lt;br&gt;vetenskaplig forskning. Sparbanksföreningen tar inte ställning till lämplighe-&lt;br&gt;ten av att införa den nyordningen att hypoteksinstituten på detta sätt ges ett&lt;br&gt;allmännyttigt syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om Sparbanksföreningen således inte har något att invända mot&lt;br&gt;stora delar av det framlagda förslaget, finns enskildheter i detsamma som&lt;br&gt;föreningen inte kan godta. Sparbanksföreningen ansluter sig därvid i nedan&lt;br&gt;berörda hänseende till det särskilda yttrande som avgivits av experterna&lt;br&gt;Johan Engström, Torbjörn Kyhlstedt och Sören Rung.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall den statliga garantin i form av grundfond avvecklas&lt;br&gt;i takt med att utelöpande obligationslån förfaller. Eftersom garantin enligt&lt;br&gt;förslaget endast kommer att finnas kvar under en övergångstid och omfatta&lt;br&gt;enbart ingångna förbindelser, föreslås att den skall utgå på oförändrade vill-&lt;br&gt;kor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen anser inte detta acceptabelt. Villkoren för grund-&lt;br&gt;fonden har under många år varit mycket förmånliga. Den nuvarande avgif-&lt;br&gt;ten för den statliga garantin, 0,33 %, har låg nivå. Sparbanksföreningen an-&lt;br&gt;ser att utredaren, trots intentionerna att på sikt avveckla grundfonden,&lt;br&gt;borde ha föreslagit en höjning av avgiften för den statliga garantin till en&lt;br&gt;mera marknadsmässig nivå. Den av experterna Johan Engström mfl före-&lt;br&gt;slagna nivån 1 % ter sig rimlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de nya kapitaltäckningsreglerna som gäller fr o m den 1 februari&lt;br&gt;1990 har hypoteksinstitutens upplåningsrättsregler avskaffats och i stället&lt;br&gt;har införts kapitaltäckningskrav för dessa institut. Utredaren föreslår att i&lt;br&gt;kapitalbasen i det nya systemet får för Stadshypoteks ABs vidkommande in-&lt;br&gt;räknas de skattefria reserveringar som gjorts tom år 1984.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen har givetvis inget att invända mot att Stadshypotek&lt;br&gt;behåller sina ackumulerade vinstmedel i en ny organisationsform. Däremot&lt;br&gt;motsätter sig föreningen att dessa medel får inräknas fullt ut i kapitalbasen&lt;br&gt;såsom föreslås i utredningen. Ett sådant förslag är klart stridande mot princi-&lt;br&gt;pen om konkurrensneutralitet. Som påpekas av experterna Johan Engström&lt;br&gt;m fl har Stadshypotek under många år överfört obeskattade vinstmedel till&lt;br&gt;eget kapital medan övriga bostadsinstitut varit hänvisade till att ta fram sina&lt;br&gt;vinster till beskattning för att kunna använda dessa till att öka det egna kapi-&lt;br&gt;talet. De konkurrensfördelar som Stadshypotek sålunda haft i det förflutna&lt;br&gt;måste elimineras i framtiden. Sparbanksföreningen delar den uppfattningen&lt;br&gt;som Johan Engström mfl har rörande den princip som bör vara grundläg-&lt;br&gt;gande för de framtida reglerna, nämligen att Stadshypotek inte bör få räkna&lt;br&gt;in i kaptialbasen mera än vad som varit möjligt om Stadshypotek varit under-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kastad samma skatteregler som övriga bostadsinstitut. Sparbanksföreningen&lt;br&gt;ansluter sig till det förslag som Johan Engström mfl lägger fram i sitt sär-&lt;br&gt;skilda yttrande angående beräkning av hur de skattefria avsättningarna t o m&lt;br&gt;år 1984 skall få inräknas i kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen vill avslutningsvis framhålla vikten av att den för-&lt;br&gt;slagna ombildningslagstiftningen av konkurrensneutralitetsskäl förverkligas&lt;br&gt;snarast möjligt. Riktpunkten bör därvid vara den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Föreningsbankers Förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFFs övergripande synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av bl a utredarens ställningstagande för aktiebolagsformen&lt;br&gt;som associationsform framför ekonomisk förening har SFF inledningsvis&lt;br&gt;vissa övergripande synpunkter vad avser frågan om associationsform för hy-&lt;br&gt;poteksinstituten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankverksamhet kan bedrivas i tre olika associationsformer (aktiebolag,&lt;br&gt;ekonomisk förening, stiftelse). Vardera associationsformen kan ha realtiva&lt;br&gt;fördelar framför de andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankaktiebolagen har i lagstiftningen vissa relativa fördelar vars effekter&lt;br&gt;i konkurrensen med sparbankerna och föreningsbankerna delvis kompense-&lt;br&gt;ras av särbestämmelser till förmån för de senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är t ex uppenbart lättare för aktiebolag än för ekonomiska föreningar&lt;br&gt;att anskaffa riskkapital. För kreditinstitut är kapitalanskaffning en nyckel-&lt;br&gt;fråga, särskilt nu när kapitaltäckningsreglerna skärpts som ett led i den inter-&lt;br&gt;nationella harmoniseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på särbestämmelser för de federativt organiserade bankerna är&lt;br&gt;momsbefrielse för datatjänster som förenings- och sparbanker köper av före-&lt;br&gt;tag som är fristående juridiska personer samt föreningsbankernas avdrags-&lt;br&gt;rätt för insatsutdelning. Syftet med dessa särbestämmeler är att skapa mer&lt;br&gt;konkurrensneutrala verksamhetsförutsättningar för banker med olika asso-&lt;br&gt;ciationsform. Härigenom uppnås det ur allmän synpunkt sett väsentliga syf-&lt;br&gt;tet att till förmån för bankkunderna skapa en bredare konkurrens mellan&lt;br&gt;institut av skilda slag än vad som kan antas uppnås mellan institut av samma&lt;br&gt;associationsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFF menar bestämt att samma grundsyn skall prägla de formella förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för möjligheterna att bedriva hypoteksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller därför att skapa en lagstiftning som - trots att skilda associa-&lt;br&gt;tionsformer i sig skapar olika verksamhetsförutsättningar - ändå innebär att&lt;br&gt;en rimlig grad av konkurrensneutralitet uppstår då effekterna av skilda la-&lt;br&gt;gars betydelse sammanvägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar associationsformerna konstaterar SFF att utredaren-i SFFs&lt;br&gt;tycke mycket lättvindigt - avfärdar möjligheten att organisera hypoteksinsti-&lt;br&gt;tuten i form av ekonomiska föreningar. Utredaren förordar i stället aktiebo-&lt;br&gt;lagsformen såsom effektivare och mer ändamålsenlig än andra associations-&lt;br&gt;former. Någon seriös prövning av alternativet att ombilda i vart fall landshy-&lt;br&gt;poteksorganisationen till rörelsedrivande ekonomiska föreningar har inte&lt;br&gt;gjorts. Istället förekommer på ett antal ställen i förslaget negativa eller skep-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tiska synpunkter på ekonomiska föreningar såsom lämplig associationsform&lt;br&gt;för kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt SFFs mening borde hypoteksutredningen noga övervägt möjlighe-&lt;br&gt;ten att utforma ett regelsystem för hypoteksinstituten med utgångspunkt i&lt;br&gt;att hypoteksinstituten närmast är att jämställa med ekonomiska föreningar.&lt;br&gt;Därvid hade utredningen fått ta ställning till i vilka hänseenden särbestäm-&lt;br&gt;melser i förhållande till kreditaktiebolagen som skulle erfordras. Med ett så-&lt;br&gt;dant angreppssätt hade hypoteksorganisationerna haft en reell valmöjlighet&lt;br&gt;när det gäller den framtida associationsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga allmänna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFF kan på många punkter ansluta sig till de överväganden och förslag som&lt;br&gt;redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFF ansluter sig helt till förslaget om att staten inte längre bör engagera&lt;br&gt;sig i hypoteksinstituten (dvs stads- och landshypotek) och att den statliga&lt;br&gt;grundfonden därför bör avvecklas, i takt med att utestående obligationslån&lt;br&gt;successivt förfaller till inlösen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om ägandet av stads- och landshypoteksorganisationerna har cen-&lt;br&gt;tral betydelse för möjligheterna att genom lagstiftning förändra hypoteksin-&lt;br&gt;stitutens organisation, inriktning mm. SFF delar helt uppfattningen att&lt;br&gt;stadshypoteksinstitutionen kan karaktäriseras som självägande juridiska&lt;br&gt;personer och att låntagarna inte kan betraktas som delägare. De kan inte&lt;br&gt;anses ha rätt att få del i det kapital som byggts upp i stadshypotek under&lt;br&gt;årens lopp. SFF instämmer även i utredarens uppfattning att ägarförhållan-&lt;br&gt;det i landshypoteksinstitutionen är annorlunda. Det kan inte råda någon tve-&lt;br&gt;kan om att låntagarna är att anse som delägare i landshypoteksföreningarna&lt;br&gt;och att dessa i sin tur äger Hypoteksbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den organisatoriska ombildningen och val av associations-&lt;br&gt;form för Stadshypotek kan SFF konstatera att stadshypoteksorganisationen&lt;br&gt;själv uppenbarligen stödjer en övergång till aktiebolagsform. Eftersom SFF&lt;br&gt;anser att varje organisation själv skall ha det avgörandet ordet i sådana frå-&lt;br&gt;gor har SFF ingen erinran mot förslaget omatt stadshypotek ombildas till ak-&lt;br&gt;tiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av utredarens ovan nämnda slutsats angående ägandet an-&lt;br&gt;ser SFF att förslaget om att ägandet av aktierna i Stadshypotek AB skall&lt;br&gt;ligga i en särskild nyskapad stiftelse är riktigt. SFF tillstyrker detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFF anser att det är oerhört väsentligt att reformeringen av hypotekslagstift-&lt;br&gt;ningen sker på ett sådant sätt att konkurrensneutralitet i möjligaste mån&lt;br&gt;iakttas gentemot de institut som verkar på samma marknad som hypoteksin-&lt;br&gt;stituten. SFF ansluter sig därför helt till det särskilda yttrande som exper-&lt;br&gt;terna Johan Engström, Torbjörn Kyhlstedt och Sören Rung fogat till utred-&lt;br&gt;ningen och vari bland annat anförs:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att vissa fördelar uppnås om Stadshypoteks rörelsedrivande verksamhet&lt;br&gt;läggs i kreditaktiebolaget Stadshypotek AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;br&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att effekterna av Stadshypoteks tidigare skatteregler bör ”neutraliseras”&lt;br&gt;vid beräkningen av kapitalbasen för Stadshypotek AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att det är viktigt att reformen av Stadshypotek träder i kraft så fort som&lt;br&gt;möjligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att det är synnerligen viktigt att aktieägarna i Stadshypotek AB redan&lt;br&gt;från början och till fullo skall ställa marknadsmässiga avkastningskrav på&lt;br&gt;bolagets verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att vissa ”övervärden” som finns i Stadshypotek till följd av de förmånliga&lt;br&gt;skattereglerna inte alls får räknas in i kapitalbasen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att utredaren borde ha föreslagit en konkret höjning av garantiavgiften&lt;br&gt;för grundfonden, nämligen minst 1 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att det klart bör framgå att stiftelsen Stadshypotekskassan inte skall vara&lt;br&gt;bunden att behålla aktiemajoriteten i Stadshypotek AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att ett holdingbolag mellan Stadshypotek AB och stiftelsen inte bör tillå-&lt;br&gt;tas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att Stadshypotek AB bör få anskaffa medel genom försäljning av mas-&lt;br&gt;spapper såsom obligationer och certifikat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konungariket Sveriges stadshypotekskassa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De första stadshypoteksföreningarna tillkom i mitten av 1860-talet. Succes-&lt;br&gt;sivt har sedan de olika stadshypoteksföreningarna vuxit fram med sinsemel-&lt;br&gt;lan reglerade verksamhetsområden. Föreningarna har i en del fall fusione-&lt;br&gt;rats med andra föreningar. Sålunda gick t ex landets dåvarande bostadskre-&lt;br&gt;ditföreningar den 1 januari 1969 upp i stadshypoteksföreningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den moderna stadshypoteksinstitutionen kom till 1909 då Stadshypoteks-&lt;br&gt;kassan bildades. I huvudsak består fortfarande samma grunder för Stadshy-&lt;br&gt;potek, som Stadshypotekskassan och stadshypoteksföreningarna nu kallas&lt;br&gt;med ett gemensamt begrepp. Det är här viktigt att framhålla det låntagar-&lt;br&gt;kooperativa inflytandet, som utgjort basen för Stadshypoteks verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen anser det vara väsentligt att ha denna historiska bakgrund&lt;br&gt;klar för sig, när man skall ta ställning till de förslag som läggs fram av hypo-&lt;br&gt;teksutredningen. Lika väsentligt är att beakta den betydelse som Stadshypo-&lt;br&gt;tek haft och har för bostadsfinansieringen i landet. Genom sin oberoende&lt;br&gt;ställning i förhållande till andra aktörer på kredit- och kapitalmarknaderna&lt;br&gt;har Stadshypotek haft möjlighet att framgångsrikt konkurrera på alla delar&lt;br&gt;av bostadsfinansieringsområdet till gagn för fastighetsägare och bostadskon-&lt;br&gt;sumenter. Kassastyrelsen vill hävda att den samhälleliga betydelse som&lt;br&gt;Stadshypotek ostridigt haft för bostadsbyggandet också i fortsättningen är av&lt;br&gt;utomordentlig vikt. Kassastyrelsen anser det självklart att Stadshypotek&lt;br&gt;skall bestå som ett starkt, fritt och oberoende institut, specialiserat på bo-&lt;br&gt;stadsfinansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan behöva understrykas att Stadshypotek vid utgången av 1989 hade&lt;br&gt;en balansomslutning på cirka 250 miljarder kronor. Utlåningen uppgick till&lt;br&gt;cirka 240 miljarder kronor. Antalet belåningsobjekt var 468 000, motsva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rande ungefär lika många medlemmar i stadshypoteksföreningarna. De egna&lt;br&gt;fonderna uppgick sammantaget till 10,5 miljarder kronor. Dessa fonder har&lt;br&gt;uteslutande genererats inom rörelsen utan externt tillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen vill också erinra om den centrala roll som Stadshypotek&lt;br&gt;spelar som en av bankerna oberoende stor aktör på den svenska kreditmark-&lt;br&gt;naden. Stadshypotek har genom sin obundna ställning kunnat vara föregång-&lt;br&gt;are och pådrivare av utvecklingen på kreditmarknaden under 1980-talets av-&lt;br&gt;reglering. Stadshypotek är i dag ett specialiserat kreditinstitut inriktat på&lt;br&gt;låga kostnader, smala marginaler, utveckling av nya distributionsformer och&lt;br&gt;nya upplåningsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det här anförda vill kassastyrelsen framföra som sin mening att för-&lt;br&gt;ändringar i stadshypoteks rättsliga status av det slag som föreslås i betänkan-&lt;br&gt;det måste ske utifrån de sex grundprinciper som kassastyrelsen slog fast i&lt;br&gt;skrivelse till hypoteksutredningen i maj 1989. Kassastyrelsen vill här upp-&lt;br&gt;repa dessa grundprinciper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Stadshypotek skall förbli ett självständigt oberoende kreditinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Konkurrensneutralitet. Det betyder att Stadshypotek ges samma skatte-&lt;br&gt;och kapitaltäckningsregler som de bankkoncerner med vilka Stadshypo-&lt;br&gt;tek konkurrerar. Det betyder att vi också måste få samma rörelsefrihet&lt;br&gt;som kreditmarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Stadshypotek skall ha kvar en stark regional låntagarförankring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Företaget skall ha en effektiv organisation som främjar affärsmässighet&lt;br&gt;och konkurrensförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Stadshypotek måste få tillgång till den riskvilliga kapitalmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Stadshypoteks ackumulerade kapital bevaras. Varken kapitalet eller dess&lt;br&gt;avkastning skall ges bort. Till denna grundprincip fogades dels stånd-&lt;br&gt;punkten att den kvarstående Stadshypotekskassan som aktieägare efter&lt;br&gt;en ombildning inte borde vara skattebefriad, dels att den del av utdel-&lt;br&gt;ningsinkomsterna som inte återplöjdes till Stadshypotek AB skulle kunna&lt;br&gt;användas för allmännyttiga ändamål som har anknytning till Stadshypo-&lt;br&gt;teks verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den modell som föreslås av hypoteksutredningen tillgodoser inte dessa&lt;br&gt;grundprinciper. Den innebär en överföring av ägandet till en allmännyttig&lt;br&gt;stiftelse vari staten tillsätter majoriteten av styrelsen och utdelningarna går&lt;br&gt;till ändamål utan anknytning till Stadshypoteks verksamhet. Kassastyrelsen&lt;br&gt;kan därför inte ansluta sig till en sådan lösning utan anser att Stadshypoteks-&lt;br&gt;kassan skall vara kvar och dess verksamhet regleras i särskild författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om dessa allmänna principer råder enighet inom Stadshypotek. Däremot&lt;br&gt;föreligger på en central punkt olika uppfattningar. Enligt den ena linjen, i&lt;br&gt;fortsättningen bednämnd modell A, skall alla föreningar fusioneras in i&lt;br&gt;Stadshypotekskassan. Allt fondkapital samlas i Stadshypotekskassan som&lt;br&gt;initialt blir 100-procentig ägare av aktiekapitalet i Stadshypotek AB. Denna&lt;br&gt;modell motsvarar det förslag som kassastyrelsen i den tidigare nämnda skri-&lt;br&gt;velsen överlämnat till hypoteksutredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den andra alternativa modellen - modell B - sker ingen fusion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje förening tillskjuter liksom Kassan sina tillgångar till Stadshypotek AB&lt;br&gt;i utbyte mot aktier i bolaget. Föreningarna får därigenom aktiemajoriteten&lt;br&gt;i Stadsypotek AB eftersom föreningarna förfogar över ca 5/9 av fondkapita-&lt;br&gt;let. Föreningarna blir kvar som förvaltare av ett aktiekapital. Deras förvalt-&lt;br&gt;ning av detta kapital regleras i lagen. Kassan blir kvar med ombudsstämma&lt;br&gt;på ungefär samma sätt som gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reform enligt principerna för modell B förordas av samtliga stadshypo-&lt;br&gt;teksföreningar utom Uppsala läns stadshypoteksförening. De 19 förening-&lt;br&gt;arna har avgivit ett gemensamt yttrande i frågan. Detta yttrande samt Upp-&lt;br&gt;sala läns stadshypoteksförenings yttrande bifogas. Kassastyrelsen ansluter&lt;br&gt;sig till modell A.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modell A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen redovisade på begäran av hypoteksutredningen i maj 1989 sin&lt;br&gt;syn på hur ett framtida Stadshypotek bör vara utformat. Konverteringsmo-&lt;br&gt;dell A överensstämmer med den modellsom angavs i skrivelsen till hypoteks-&lt;br&gt;utredningen. Modell A kan sammanfattas sålunda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildning till aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som även hypoteksutredningen redovisat anser Stadshypotek det&lt;br&gt;nödvändigt att verksamheten omvandlas till aktiebolag, under förutsättning&lt;br&gt;att ett antal krav kan tillgodoses. En bolagsbildning innebär möjlighet att&lt;br&gt;förstärka kapitalbasen genom externt kapitaltillskott. Vidare ger bolagsfor-&lt;br&gt;men flexiblare utvecklingsmöjligheter för framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som kassastyrelsen bl a utvecklat i remissvaret på kreditmarknadskom-&lt;br&gt;mitténs (KMK) betänkande finns det starka skäl för att Stadshypotek måste&lt;br&gt;kunna få driva verksamhet som ligger utanför de ändamålsområden som&lt;br&gt;KMK föreslagit. Dit hör t ex möjligheten att vara delägare i fondkommissio-&lt;br&gt;när som handlar med obligationer, fastighetsrentingbolag etc. Sådan typ av&lt;br&gt;verksamhet bör läggas i ett till Stadshypotek AB sidoordnat bolag. Det&lt;br&gt;finnns därför anledning att skapa ett holdingbolag som äger Stadshypotek&lt;br&gt;AB och som kan vara ägare av sidoordnade bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i huvudsak dessa skäl som nu också föranleder ombildning i Dan-&lt;br&gt;mark och Norge av hypoteksinstitut i föreningsform till aktiebolag. De mo-&lt;br&gt;deller som tillämpas i dessa länder för ombildningar, se framför allt den&lt;br&gt;danska realkreditloven av den 20 december 1989, kan tjäna som förebild för&lt;br&gt;den lagstiftning som nu fordras i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de stora danska realkreditinstituten. Nykredit, har beslutat att om-&lt;br&gt;vandla sig till aktiebolag. Nykredit är en förening uppbyggd på låntagarkoo-&lt;br&gt;perativ grund. Nykredits omvandling till aktiebolag överensstämmer mycket&lt;br&gt;nära med den som föreslås i modell A. Den nuvarande föreningen kvarstår&lt;br&gt;i princip oförändrad som aktieägare. Ett centralt representantskap är det&lt;br&gt;översta beslutande organet. Representantskapet väljs av valkretsar. All av-&lt;br&gt;kastning på aktiekapital återplöjs i Nykredit. Omvandlingen i Nykredit har&lt;br&gt;dock underlättats av att Nykredit redan från början var endast ett företag.&lt;br&gt;Någon fusion av föreningar med ett centralt organ har därför inte behövts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt modell A sker ombildningen i två steg även om de sker vid samma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidpunkt. Först fusioneras alla föreningar in i Stadshypotekskassan och där-&lt;br&gt;efter flyttas utlåningen över till ett av Kassan ägt aktiebolag, Stadshypotek&lt;br&gt;AB. Obligationsskulden ligger kvar i Kassan. Stadshypotek AB utfärdar re-&lt;br&gt;verser till Kassan som exakt motsvarar de utelöpande obligationerna per&lt;br&gt;ombildningsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla fonder samlas i den fusionerade Stadshypotekskassan. Dessa fonder&lt;br&gt;motsvarar aktiekapitalet i Stadshypotek AB (eller Stadshypotek Holding&lt;br&gt;AB). Därmed blir Kassan 100-procentig ägare av aktiekapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt inslag i modell A är att Stadshypotekskassan förutsätts besluta&lt;br&gt;om nyemission till externa aktieägare, eventuellt med företrädesrätt för lån-&lt;br&gt;tagare i Stadshypotek. Därmed kommer det uppstå en extern marknad i&lt;br&gt;stadshypotek AB:s aktier. Målet är på sikt att börsnotera bolaget. Därige-&lt;br&gt;nom kommer aktiemarknaden att tvinga fram ett räntabilitetskrav på Stads-&lt;br&gt;hypotek i nivå med vad som krävs av andra börsnoterade aktiebolag med&lt;br&gt;motsvarande riskprofil. Det krävs därför inte att någon ny extern kapitalin-&lt;br&gt;tressent kommer in i Stadshypotekskassans styrelse för att tillgodose ett rim-&lt;br&gt;ligt avkastningskrav på Stadshypoteks kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Agarroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen förutsätts utöva ägarfunktionen i Stadshypotek Holding AB.&lt;br&gt;Till kassastyrelsens uppgifter hör bl a att genom bolagsstämman tillsätta kon-&lt;br&gt;cernstyrelse, ta ställning till frågor om nyemissioner och utdelningspolitik,&lt;br&gt;etc. Utdelningen på aktierna måste vara marknadsmässig. Utdelade vinster&lt;br&gt;beskattas i Kassan. Utdelningsinkomsterna skall återplöjas i bolaget. När er-&lt;br&gt;forderliga konsolideringsmål uppnåtts bör dock Kassan kunna använda vins-&lt;br&gt;ter till att stödja allmännyttiga ändamål, t ex inom områden med anknytning&lt;br&gt;till stadsbyggandet. En parallell kan här dras med sparbankerna och den ak-&lt;br&gt;tiebolagsbildning som dessa förbereder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låntagarinflytande/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom fusion av föreningarna och Kassan upphör stadshypoteksförening-&lt;br&gt;arna. Dessa ersätts med nya låntagarföreningar vars uppgifter är att utse om-&lt;br&gt;bud till Stadshypotekskassans ombudsstämma samt föreslå kandidater till&lt;br&gt;styrelserna inom Stadshypotek AB:s regionala organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombudsstämman föreslås liksom i dag utse majoriteten av styrelseleda-&lt;br&gt;möterna i kassastyrelsen medan regeringen utser ordförande och ytterligare&lt;br&gt;en eller två ledamöter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är kassastyrelsens uppfattning att den här skisserade ordningen skulle&lt;br&gt;komma att fungera. De nödvändiga bestämmelserna om Kassan och lånta-&lt;br&gt;garföreningarna skulle kvarstå i en enkel stadshypotekslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga allmänna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefrågor vid ombildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fusion Kassan-föreningarna och en överföring av fonderna till stadshypo-&lt;br&gt;tek Holding AB och vidare till Stadshypotek AB kan komma att utlösa be-&lt;br&gt;skattning av de obeskattade reserver som ackumulerats inom Stadshypotek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;efter 1984. Det är viktigt att Stadshypotek i övergångsbestämmelser erhåller&lt;br&gt;medgivande att göra denna överföring utan avskattning. Principiellt är det&lt;br&gt;fråga om samma slags medgivande som lämnats vid andra företagsfusioner&lt;br&gt;och - omvandlingar. Från kassans synpunkt är det angeläget att skattebefri-&lt;br&gt;else erhålles för ombildningen såvitt gäller stämpelskatt på emissionerna och&lt;br&gt;lagfartsstämpel vid fastighetsöverföringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen tillstyrker utredningens förslag om avveckling med vissa&lt;br&gt;övergångsbestämmelser av den grundfond som staten ställt till Kassans för-&lt;br&gt;fogande allt sedan 1909.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med att obligationsskulden amorteras bör grundfonden och i mot-&lt;br&gt;svarande mån garantiavgiften reduceras. Fördelen med grundfonden upphör&lt;br&gt;när nya obligationer måste emitteras utan statlig grundfond. Dessutom gäl-&lt;br&gt;ler att för hela Stadshypoteks prioriterade upplåning har grundfonden inte&lt;br&gt;betytt någonting för räntesättningen på obligationerna. Staten bestämde&lt;br&gt;också för denna utlåning den tillåtna marginalen utan hänsyn till någon&lt;br&gt;grundfondsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ombildning av Stadshypotek och överföring av rörelsen till aktiebolags-&lt;br&gt;form aktualiserar en rad olika övergångsfrågor av teknisk natur. Inge minst&lt;br&gt;viktigt är det att ha en realistisk tidtabell för processen, eftersom många vik-&lt;br&gt;tiga beslut måste kunna fattas med framförhållning. Innan det är möjligt att&lt;br&gt;i närmare detalj gå in på dessa mer konkreta frågor är det dock nödvändigt&lt;br&gt;att få klarhet i vilken principmodell som skall gälla för ombildningen. Detta&lt;br&gt;influerar bl a frågan om var det avgörande ansvaret under övergångstiden&lt;br&gt;ligger för de många beslut som måste fattas innan det nya aktiebolaget de&lt;br&gt;facto övertar verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen tar inte nu upp dessa tekniska frågor, utan förutsätter att&lt;br&gt;det kommer att ges möjlighet att återkomma till dessa. Redan nu vill styrel-&lt;br&gt;sen emellertid uttrycka stor tveksamhet till möjligheterna att genomföra en&lt;br&gt;övergång till aktiebolag per 1 januari 1991 enligt hypoteksutredningens för-&lt;br&gt;slag. Det bör prövas om inte den bästa lösningen är att förlänga verksam-&lt;br&gt;hetsåret och genoföra ombildningen t ex per den 30 april 1991. Detta skulle&lt;br&gt;ge några månader extra i tid för förberedelser efter ett riksdagsbeslut under&lt;br&gt;hösten 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen vill avslutningsvis betona att det är synnerligen angeläget&lt;br&gt;att ett första besked om statsmakternas ståndpunkt i principfrågorna kan&lt;br&gt;komma så snart som möjligt, eftersom osäkerheten om hur Stadshypotek&lt;br&gt;kommer att se ut är mycket besvärande i en rad sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypoteksföreningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi godtar de allmänna motiv (kap 5.1) utredningsförslagen vilar på; de som&lt;br&gt;har att göra med behoven av modernisering, konkurrensneutralitet, obe-&lt;br&gt;roende av omvärldsförändringar etc. Att lånerörelsen överförs till bolags-&lt;br&gt;form finner vi därför naturligt och riktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En direkt följd av utredningsmannens ställningstagande till förmån för bo-&lt;br&gt;lagsformen har emellertid blivit att han sett sig tvungen att också på in på&lt;br&gt;”frågan om hypoteksinstitutens rättsliga status”. Lösningen har för stadshy-&lt;br&gt;potek blivit den radikala omstöpning som han förordar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Argumentationen i denna del går ut ifrån vem som enligt nuvarande ord-&lt;br&gt;ning är rättsinnehavare i avseende på Kassan, föreningarna och organisatio-&lt;br&gt;nens samlade tillgångar. Det är inte övertygande. Vad särskilt gäller för-&lt;br&gt;eningarna konstruerar utredningsmannen en konstlad motsättning mellan&lt;br&gt;delägare och medlem. Detta begreppsjuridiska resonemang bedömer han&lt;br&gt;för övrigt inte heller själv som tillräckligt hållbart, utan försöker bygga under&lt;br&gt;det med ett lösligt skälighetsresonemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsmannen föreslår vidare vitt skilda lösningar för Stadshypotek&lt;br&gt;och Landshypotek, trots att uppbyggnaden av de båda rörelserna är så gott&lt;br&gt;som identiskt lika. Utgångspunkten härvidlag har varit ordalydelsen i de&lt;br&gt;båda institutionernas författningar med ursprungsår 1909 och cirka 1860. Att&lt;br&gt;i landshypoteksinstitutionens författning används begreppet delägare både i&lt;br&gt;fråga om föreningarnas relation till hypoteksbanken och medlemmarnas re-&lt;br&gt;lation till föreningarna kan inte gärna utgöra skäl för att anta att det förelig-&lt;br&gt;ger någon reell skillnad mellan de båda organisationerna beträffande rätten&lt;br&gt;till deras kapitaltillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vår del anser vi att rättsläget i fråga om stadshypoteksföreningarna&lt;br&gt;och deras låntagare riktigast beskrivs så, att vid varje tidpunkt förefintliga&lt;br&gt;låntagare har vissa odefinierade rättigheter - inte nödvändigtvis äganderätt -&lt;br&gt;med avseende på föreningens tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skäl för sin mening att det bör ”ankomma på statsmakterna att be-&lt;br&gt;sluta om hur det samlade kapitalet i Stadshypotek i framtiden skall förvaltas”&lt;br&gt;(sid 124) åberopar utredningsmannen att det enligt för organisationen gäl-&lt;br&gt;lande likvidationsbestämmelser är regeringen som beslutar, inte bara om lik-&lt;br&gt;vidation och förfarandet därvid, utan också om hur nettotillgångarna skall&lt;br&gt;användas. Vår verksamhet befinner sig emellertid inte i någon sådan situa-&lt;br&gt;tion som likvidationsregler är tänkta för. Någon kris föreliger inte, och det&lt;br&gt;är inte fråga om att avveckla rörelsen som sådan. Att regeringsingripande&lt;br&gt;kan användas som säkerhetsventil motiverar alltså inte i vårt fall något slags&lt;br&gt;analogitolkning av likvidationsreglerna. Vill vi f ö framhålla att den bestäm-&lt;br&gt;melse för likvidation av Kassan som nu gäller, dvs att föreningarna ska höras&lt;br&gt;innan regeringen beslutar om nettotillgångarnas användning, infördes 1935&lt;br&gt;med bl a den motiveringen att det inte ansågs vara med billighet överens-&lt;br&gt;stämmande att behållningen efter likvidation ovillkorligen skulle tillfalla sta-&lt;br&gt;ten. Därvid hänvisades särskilt till att ett förslag genomförts angående en&lt;br&gt;starkare reservfondsbildning hos Kassan. Ändringen 1935 innebar alltså att&lt;br&gt;kapitalets statliga anknytning försvagades med hänsyn till det ökade kravet&lt;br&gt;på Kassan och dess låntagare att förstärka kassans reserver. Kravet är unge-&lt;br&gt;fär detsamma för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad utredningsmannen anfört rörande likvidationsreglerna är alltså inte&lt;br&gt;något särskilt starkt argument för hans förslag om rätten att disponera över&lt;br&gt;Stadshypoteks tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi kan sålunda inte betrakta den tilltänkta förändringen av kapitalinfly-&lt;br&gt;tandet som något annat än ett konfiskatoriskt ingrepp i rättssfären kring ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hittills självständigt rättssubjekt. Utredningsmannen betecknar f ö på ett&lt;br&gt;ställe i betänkandet (s 121) föreningarna som ”självägande juridiska perso-&lt;br&gt;nen sui generis”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmare innebörden av de berörda rättigheterna vore i och för sig&lt;br&gt;förtjänta av en betydligt noggrannare analys än vad utredningsmannen pre-&lt;br&gt;senterat. En sådan genomlysning torde emellertid kunna undvaras och lag-&lt;br&gt;ligheten av omdispositonen inte behöva ställas på sin spets om våra förslag&lt;br&gt;enligt nedan godtas. Den av oss godtagna bolagsbildningen nödvändiggör&lt;br&gt;ingalunda - som utredningsmannen tycks mena - en total rasering av nuva-&lt;br&gt;rande organisation. Inte minst de skäl som motiverar, att landshypoteksföre-&lt;br&gt;ningarna blir ägare till Landshypotek AB talar för att ungefär motsvarande&lt;br&gt;konstruktion används även för Stadshypotek AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändamål, som enligt utredningsmannen skall tillgodoses med den av&lt;br&gt;honom föreslagna stiftelsen, är dessutom alltför avlägsna från Stadshypoteks&lt;br&gt;affärsidé och inriktning för att kunna godtas. Vi tycker det är självklart att&lt;br&gt;det inom Stadshypotek ansamlade kapitalets avkastning även fortsättnings-&lt;br&gt;vis skall komma låntagarna tillgodo, utredningsmannen framhåller själv som&lt;br&gt;någonting värt att bevara att Stadshypotek historiskt sett kan ”sägas ha ver-&lt;br&gt;kat som en garant för prispressande konkurrens när det gäller bostadskredit-&lt;br&gt;givningen”. En sådan uppgift låter sig inte väl förenas med att någon del av&lt;br&gt;avkastningen skulle anslås åt för lånerörelsen helt främmande ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av vad här anförts motsätter vi oss bestämt den av utrednings-&lt;br&gt;mannen föreslagna modellen för Stadshypoteks ombildning och avstyrker&lt;br&gt;alltså förslaget i angivna delar. I stället vill vi framlägga förslag om en alter-&lt;br&gt;nativ lösning enligt nedan. Förslaget är att betrakta som ett principförslag.&lt;br&gt;Vi kan sålunda tänka oss justeringar i vissa detaljer, men grundläggande an-&lt;br&gt;ser vi vara att den nya organisationen vilar på decentralisering och regional&lt;br&gt;låntagarförankring. Frågan om stöd till forskning kan också diskuteras. Må-&lt;br&gt;hända kan det vara rimligt att Kassan använder vinster för sådant ändamål,&lt;br&gt;t ex inom områden med anknytning till stadsbyggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värt förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid stöder som förut sagts utredningsmannens förslag att ombilda Stadshy-&lt;br&gt;potek till aktiebolag. I den organisatoriska toppen måste då finnas ett hol-&lt;br&gt;dingbolag som moderbolag till ett eller flera möjliga dotterbolag, varav ett är&lt;br&gt;Stadshypotek AB, som driver rörelse av i princip samma slag som nuvarande&lt;br&gt;Stadshypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Holdingbolaget får enligt vårt förslag i utgångsläget som ägare Kassan och&lt;br&gt;de 20 föreningarna i proportion till deras egna kapital, dvs Kassan till cirka&lt;br&gt;45 % och föreningarna till cirka 55 % av aktiekapitalet. Någon reell föränd-&lt;br&gt;ring av Kassans eller föreningarnas status äger inte rum, men deras enda&lt;br&gt;funktion blir att äga och förvalta aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika gäldenärsbyte kvarstår Kassan som gäldenär gentemot nu-&lt;br&gt;varande innehavare av obligationer och certifikat, som då är säkerställda av&lt;br&gt;Kassans fordringar på Statshypotek AB, vilka i sin tur säkerställts av lånta-&lt;br&gt;garnas hypotek samt av den statliga garantin. Nya krediter lämnas av Stads-&lt;br&gt;hypotek AB. Någon statlig garanti erfordras icke för dessa nya krediter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformningen av vårt förslag har vi - i likhet med utredningsmannen -&lt;br&gt;utgått från att ombildningen kan göras utan beskattning. Vår bestämda upp-&lt;br&gt;fattning är också att den kan och skall genomföras på frivillig väg. Detta ås-&lt;br&gt;tadkommes genom avtal mellan berörda parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kännetecknande för svensk hypoteksrörelse har sedan tillkomsten varit&lt;br&gt;ett reellt låntagarinflytande. Detta är en tillgång och en styrka. Inflytandet&lt;br&gt;utövas såväl regionalt i föreningsstyrelserna som centralt i Kassastyrelsen.&lt;br&gt;Detta inflytande reduceras i utredningsmannens förslag till att avse tre av&lt;br&gt;tolv ledamöter i stiftelsens styrelse. Detta rimmar illa med de principer och&lt;br&gt;historiska traditioner, som präglat uppbyggnaden av Kassan och förening-&lt;br&gt;arna, och upplevs som ett oskäligt ingrepp i vår företagskultur, samtidigt som&lt;br&gt;det innebär en försvagning av låntagarinflytandet, som är helt oacceptabel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi får därför på grund av vad här anförts hemställa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att vårt förslag i huvudsak lägges till grund för den kommande ombild-&lt;br&gt;ningen av Stadshypotek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och att departementet föranstaltar om erforderlig lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala läns stadshypoteksförening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har haft tillgång till Konungariket Sveriges stadshypotekskassas yttrande,&lt;br&gt;liksom till det yttrande som gemensamt avgivits av de övriga 19 stadshypo-&lt;br&gt;teksföreningarna. Vi instämmer i de allmänna grundprinciper som anges i&lt;br&gt;båda yttrandena. När det gäller Stadshypotek AB, är det viktigt att åstad-&lt;br&gt;komma en stark och slagkraftig framtida organisation. Vi anser att detta bäst&lt;br&gt;tillgodoses genom att alla föreningar fusioneras in i Stadshypotekskassan,&lt;br&gt;som initialt blir 100-procentig ägare av aktiekapitalet i Stadshypotek AB&lt;br&gt;(modell A i Stadshypotekskassans yttrande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi förutsätter att låntagarinflytandet bevaras, genom att stadshypoteks-&lt;br&gt;föreningarna ersätts med nya låntagarföreningar, vars uppgifter är att utse&lt;br&gt;ombud till Stadshypotekskassans ombudsstämma samt föreslå kandidater till&lt;br&gt;styrelserna inom Stadshypotek AB:s regionala organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankmannaförbundets centrala företagsklubb hos stadshypotek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De generella riktlinjerna (kap 5.1) som dras upp i promemorian och som&lt;br&gt;bl a innebär en förändring av hypoteksinstitutens organisationsform, dvs att&lt;br&gt;Stadshypotek kommer att ombildas till aktiebolag ställer vi oss bakom. Före-&lt;br&gt;tagsklubben anser vidare att aktiebolagsformen bidrar till att skapa konkur-&lt;br&gt;rensneutralitet och kommer att ge Stadshypotek möjlighet att agera under&lt;br&gt;samma lagar och på lika villkor som övriga aktörer på kapitalmarknaden.&lt;br&gt;Detta betyder att Stadshypotek även på sikt förblir ett starkt, oberoende och&lt;br&gt;marknadsledande institut på bostadsfinansieringsområdet till gagn för den&lt;br&gt;kommande bostadsägargenerationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från de anställdas synpunkt är sysselsättningsaspekten självklart av cen-&lt;br&gt;tral betydelse. Sysselsättningen måste garanteras för de anställda i företaget&lt;br&gt;och det kan endast ske under förutsättning att Stadshypotek även i framtiden&lt;br&gt;får bedriva sin verksamhet som ett självständigt bostadsfinansieringsinstitut.&lt;br&gt;Någon form av garanti för att Stadshypoteksgruppen inte säljs till banker&lt;br&gt;eller motsvarande institut måste därför ges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande själva ägarrollen är det, sett ur personalens synvinkel, givet-&lt;br&gt;vis av största betydelse att de kommande ägarna har intresse av att driva rö-&lt;br&gt;relsen vidare. Däremot anser vi inte att det ligger inom ramen för vårt upp-&lt;br&gt;drag att ta ställning till ägarbildens sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klubben ställer sig, när det gäller att skapa utdelningskrav på Stadshypo-&lt;br&gt;tek, inte främmande till att släppa in externa ägare. Detta kommer automa-&lt;br&gt;tiskt att medföra att kravet på avkastning och kontroll på rörelsen uppfylls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är det viktigt att hålla kvar det ursprungliga ändamålet och syftet&lt;br&gt;med Stadshypotek, dvs fastighetsägare skall ges möjlighet att kunna få bil-&lt;br&gt;liga lån. Traditionsmässigt innebär detta ett låntagarinflytande som även&lt;br&gt;fortsättningsvis bör bibehållas. Hur ett låntagarinflytande exakt skall vara&lt;br&gt;utformat vill vi inte ta ställning till nu mer än på den punkten att det delvis&lt;br&gt;bör ligga på lokal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen kan företagsklubben för sin del inte tillstyrka det av utrednings-&lt;br&gt;mannen givna förslaget att den tänkta stiftelsen skall dela ut pengar till olika&lt;br&gt;forskningsändamål och som definitivt inte har någon anknytning till den för&lt;br&gt;Stadshypotek intressanta bostadssektorn. Förslaget kan inte heller sett från&lt;br&gt;personalens synpunkt betraktas som ett seriöst förslag. Stadshypotek måste&lt;br&gt;även i fortsättningen få klara syften och mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansbolagens Förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen tillstyrker huvuddragen i den föreslagna reformen, som bör ge-&lt;br&gt;nomföras så fort som möjligt. I vissa detaljer har föreningen dock en annan&lt;br&gt;uppfattning än utredningen. Sålunda är förenignen kritisk till förslagen om&lt;br&gt;att fondavsättningar gjorda före 1985 skall anses som beskattade medel och&lt;br&gt;ograverade få ingå i kapitalbasen, att beträffande Stadshypotek ett holding-&lt;br&gt;bolag inskjuts mellan stiftelsen och det rörelsedrivande Stadshypotek AB&lt;br&gt;med möjlighet att bedriva annan verksamhet än bostadsfinansiering samt att&lt;br&gt;kapitalavkastningskraven under en obestämd tid ställs lägre än vad som i öv-&lt;br&gt;rigt gäller på marknaden för institut med motsvarande inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att reserveringar gjorda före år 1985 med fullt belopp skall ingå i kapital-&lt;br&gt;basen som primärt kapital strider mot principen om konkurrensneutralitet.&lt;br&gt;Gällande skatteregler har medgivit att Stadshypotek länge överfört obeskat-&lt;br&gt;tade vinstmedel till eget kapital, vilket inte varit möjligt för andra kreditinsti-&lt;br&gt;tut. Stadshypotek har inte heller behövt betala vinstdelningsskatt. En grund-&lt;br&gt;läggande princip för framtiden bör vara att hypoteksbolagen i sin kapitalbas&lt;br&gt;inte får medräkna större belopp än vad som hade blivit fallet om de under&lt;br&gt;gångna år haft samma regler som övriga bostadsinstitut. När det gäller den&lt;br&gt;tekniska lösningen av problemet hänvisar förening till det särskilda yttrandet&lt;br&gt;av experterna Engström mfl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller möjligheten för Stadshypotek att bedriva andra verksamhe-&lt;br&gt;ter än bostadsfinansiering under ett särskilt holdingbolag är det förenignens&lt;br&gt;uppfattning att detta är acceptabelt endast under förutsättning att reglerna&lt;br&gt;om kapitalförsörjning och kapitalbas samt Stadshypoteks allmänna verk-&lt;br&gt;samhetsbetingelser i stort sett är jämställda med de förhållanden som gäller&lt;br&gt;för övriga institut på samma marknad. Så länge skillnader föreligger, t ex i&lt;br&gt;fråga om de äldre reserveringarnas karaktär eller om kostnaden för garanti-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbindelser (endast 0,33 % enligt kommitténs förslag) föreligger inte till-&lt;br&gt;räcklig konkurrenslikhet för att Stadshypotek utan vidare skall få etablera&lt;br&gt;sig utanför bostadssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller övergången till ett ”marknadsmässigt” kapitalavkastningskrav&lt;br&gt;för Stadshypoteks del, anser föreningen att kravet bör gälla senast tre år ef-&lt;br&gt;ter det att lagstiftningen träder i kraft, i viss mån analogt med vad som gäller&lt;br&gt;för de kreditinstitut som fått ändrade kapitalkravsregler fr o m den 1 februari&lt;br&gt;1990. Övergångstiden går här ut den 31 december 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag rymmer två huvudlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ena är att fördyra kapitalkostnaden för hypoteksinstituten, dels ge-&lt;br&gt;nom höjning av kapitaltäckningskraven och dels att vid bolagsbildning införa&lt;br&gt;externt kapitalavkastningskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra huvudlinjen är att bl a ur skattesynpunkt jämställa hypoteksin-&lt;br&gt;stituten med andra kreditinstitutioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO instämmer i den senare huvudlinjen men avstyrker bestämt den först-&lt;br&gt;nämnda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hypoteksinstituten bedriver sin nuvarande verksamhet utan externt krav&lt;br&gt;på avkastning. Det innebär att de har samma karaktär som t ex sparbanker&lt;br&gt;och konsumentkooperation. LO anser det vara av stort värde att denna typ&lt;br&gt;av verksamhetsform bevaras och utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur konkurrens- och konsumentsynpunkt är poängen med dessa verksam-&lt;br&gt;hetsformer att de har möjligheter att arbeta med lägre kapitalkostnader än&lt;br&gt;t ex aktiebolag där ett externt avkastningskrav är en förutsättning för själva&lt;br&gt;verksamhetsformen. I vissa fall verkar dock den kooperativa verksamhetfor-&lt;br&gt;men medföra andra nackdelar, som t ex högre driftskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LOs bedömning är dock att hypotekskassorna hittills kunnat utnyttja sina&lt;br&gt;låga kapitalkostnader till konsumenternas bästa och att de därigenom varit&lt;br&gt;prispressande på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prispressen får givetvis inte åstadkommas genom att hypoteksinstituten&lt;br&gt;har t ex skattemässiga konkurrensfördelar i förhållande till andra kreditinsti-&lt;br&gt;tutioner. Det finns således all anledning att i beskattningshänseende införa&lt;br&gt;samma regler för hypoteksinstituten som gäller för aktiebolag. Konkurrens-&lt;br&gt;neutralitet bör också råda när det gäller upplåningskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns däremot inget egenvärde i att genom att införa externa avkast-&lt;br&gt;ningskrav höja institutens kostnader. Vidare är en höjning av kapitaltäck-&lt;br&gt;ningskraven onödig och till förfång för en effektiv priskonkurrens. Införan-&lt;br&gt;det av sådana krav innebär givetvis att konsumenternas kostnader för kredi-&lt;br&gt;terna blir högre. Det är en utveckling som LO allmänt sett ogillar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utsträckning de visar sig vara effektiva ligger det däremot ett egen-&lt;br&gt;värde i att det finns olika typer av kreditinstitutioner som konkurrerar på&lt;br&gt;marknaden. På en avreglerad kreditmarknad är det viktigt att inte öar av&lt;br&gt;kvarstående onödiga regler hindrar prispressande konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa verksamhetsformer, som kooperationen, sparbanker, osv, bedrivs&lt;br&gt;emellertid utan vinstkrav. Det är mycket viktigt att detta inte börjar betrak-&lt;br&gt;tas som någon form av otillbörlig konkurrens. I den utsträckning denna typ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av institutioner, under konkurrensneutrala former i övrigt, vinner framgång&lt;br&gt;på marknaden är det bara ett uttryck för att de arbetar med lägre kostnader,&lt;br&gt;t ex kapitalkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO har visserligen tidigare, bl a i yttrandet över Reformering och interna-&lt;br&gt;tionell anpassning av kapitaltäckningskravet i svenska kreditinstitut (Fi Ds&lt;br&gt;1988:70), i princip accepterat att kapitaltäckningskraven bör fastställas i en&lt;br&gt;nivå som motsvarar internationell standard. Samtidigt uttrycktes dock vissa&lt;br&gt;farhågor om huruvida kapitaltäckningskravens nivå enligt Cooke-reglerna&lt;br&gt;är den rätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO kan inte se något egentligt skäl att via lagstiftning tvinga hypoteksinsti-&lt;br&gt;tuten att uppfylla Cooke-kommitténs kapitaltäckningskrav. Vilka krav på&lt;br&gt;kapitaltäckning instituten ska ha är de själva bäst skickade att avgöra. Den&lt;br&gt;fråga som LO numera ställer sig är om det överhuvudtaget finns något skäl&lt;br&gt;för staten att reglera kapitaltäckningen på den svenska kreditmarknaden.&lt;br&gt;Under alla förhållanden anser LO att det vore olyckligt om hypoteksinstitu-&lt;br&gt;tens kapitaltäckningskrav höjdes från 2 till 4 resp 8 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med kapitaltäckning är att skydda allmänhetens inlåning till kredit-&lt;br&gt;institut med oktroj. LO anser att ett sådant skydd kan åstadkommas på an-&lt;br&gt;nat sätt, förslagsvis genom att bankinspektionen åläggs att offentligt varna&lt;br&gt;allmänheten om banker eller andra bolag tenderar att missköta sin kreditgiv-&lt;br&gt;ning. Den risk det innebär att bli föremål för en sådan offentlig varning är&lt;br&gt;med största sannolikhet ytterst självsanerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser LO att hypoteksinstituten inte skall ombildas&lt;br&gt;till aktiebolag. Den konkurrensneutralitet som är nödvändig för en effektiv,&lt;br&gt;konkurrerande och avreglerad kreditmarknad måste åstadkommas på annat&lt;br&gt;sätt än att i en välfungerande verksamhet utan vinstkrav genom bolagsbild-&lt;br&gt;ning införa externa avkastningskrav. Hypoteksinstitutens kapitaltäckningk-&lt;br&gt;rav bör inte höjas. Inte minst mot bakgrund av att de historiska kreditförlus-&lt;br&gt;terna för t ex Stadhypotek legat på 0,005 procent verkar redan 2 procent vara&lt;br&gt;en överdriven säkerhetsnivå. Allmänhetens inlåning kan dessutom skyddas&lt;br&gt;på annat sätt, t ex genom bankinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemännens Centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO tillstyrker förslagen om att ombilda de nuvarande tre hypoteksinstitu-&lt;br&gt;ten, Stadshypotek, Landshypotek och Skeppshypotek till aktiebolag. TCO&lt;br&gt;kan också tillstyrka de föreslagna sätten att utse styrelserna i de nya bolagen.&lt;br&gt;TCO vill understryka vikten av att de fackliga organisationerna garanteras&lt;br&gt;representation inte bara i de kommande bolagens styrelser utan också i sty-&lt;br&gt;relsen för ett eventuellt gemensamt holdingbolag med rättigheter att arbeta&lt;br&gt;koncernfackligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att de ombildade instituten får en så likartad konkurrens-&lt;br&gt;situation som möjligt med övriga institut på samma marknad. De nya institu-&lt;br&gt;ten bör enligt TCOs mening dock ges en centraliserad upplåningsfunktion&lt;br&gt;och en utlåningsfunktion som är decentraliserad för att maximera kunskapen&lt;br&gt;om marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande avkastningskravet i det nya Stadshypotek AB så finns det&lt;br&gt;ingen självklar anledning att sätta detta lågt i ett inledningsskede efterso-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minstitutet sedan länge har en upparbetad kundkrets och en etablerad ställ-&lt;br&gt;ning på marknaden. TCO är av den uppfattningen att externa ägare vid sidan&lt;br&gt;av den föreslagna stiftelsen kommer att medföra att avkastningskravet hålls&lt;br&gt;uppe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO förutsätter att omvandlingen av instituten till nya arbetsformer i det&lt;br&gt;praktiska arbetet kommer att ske i nära kontakt med de lokala fackliga orga-&lt;br&gt;nisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrandet begränsas till frågor som gäller konkurrensneutraliteten på bo-&lt;br&gt;stadskreditmarknaden och den ägarroll som Stiftelsen Stadshypotekskassan&lt;br&gt;skall utöva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensneutralitet på bostadskreditmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I yttrandet över kreditmarknadskomitténs slutbetänkande och förslag från&lt;br&gt;kapitaltäckningsgruppen för ett år sedan tog SBAB upp vissa frågor om kon-&lt;br&gt;kurrensneutraliteten på bostadskreditmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBAB anförde bl a att ”Det är främst vid tillämpning av de nya föreslagna&lt;br&gt;kapitaltäckningsreglerna som hypoteksinstitutionernas historiska, skatte-&lt;br&gt;mässigt sett mycket fördelaktiga fondavsättningar rubbar förutsättningarna&lt;br&gt;för konkurrensneutralitet på bostadskreditmarknaden i Sverige”...”SBAB&lt;br&gt;utgår från att den särskilda utredare för översyn av lagstiftningen om hypo-&lt;br&gt;teksinstitut som regeringen tillkallat, ägnar dessa frågor och deras samband&lt;br&gt;med kapitaltäckningsreglerna stor uppmärksamhet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren anser att Stadshypoteks fondavsättningar tom år 1984 bör&lt;br&gt;kunna bibehålla sin ställning av beskattade medel trots att de i praktiken har&lt;br&gt;byggts upp med obeskattade medel. Det viktiga är enligt utredarens mening&lt;br&gt;att de olika instituten behandlas lika i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla bankrepresentanter i utredningen har invändningar mot att de obe-&lt;br&gt;skattade fondavsättningar som gjorts tom 1984 skall få beaktas fullt ut vid&lt;br&gt;beräkning av kapitalbasen enligt de nya kapitaltäckningsreglerna. I ett ge-&lt;br&gt;mensamt särskilt yttrande föreslår bankrepresentanterna att de ”övervär-&lt;br&gt;den” som finns i Stadshypotek till följd av de tidigare förmånliga skattereg-&lt;br&gt;lerna inte skall få inräknas i kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBAB ställer sig bakom detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Stadshypotekskassans ägarroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av stor betydelse för konkurrensneutraliteten är också att det ställs mark-&lt;br&gt;nadsmässiga krav på lönsamhet och avkastning på kapitalet i Stadshypotek&lt;br&gt;AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också utredaren framhåller detta. Utredaren anser emellertid att ”det&lt;br&gt;knappast kan komma ifråga att Stiftelsen Stadshypotekskassan inledningsvis&lt;br&gt;ställer så höga utdelningskrav att utvecklingen för Stadshypotek AB försvå-&lt;br&gt;ras. Tvärtom torde det vara rimligt att anta att utdelningskraven under de&lt;br&gt;inledande åren kommer att ställas ganska försiktigt”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren anser vidare att ägaransvaret för Stadshypotek ”inom över-&lt;br&gt;skådlig framtid” bör förbli hos Stiftelsen, även om denna inte bör vara bun-&lt;br&gt;den att delta i nyemissioner i Stadshypotek AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SBAB anser det vara närmast självklart att den föreslagna Stiftelsen skall&lt;br&gt;ha marknadsmässig avkastning. Ett lämpligt sätt att tillgodose detta är att&lt;br&gt;Stiftelsen inte ska vara tvungen att behålla aktiemajoriteten i Stadshypotek&lt;br&gt;AB. Stiftelsen bör således kunna avyttra sina aktier om den finner alterna-&lt;br&gt;tiva placeringsmöjligheter mer lönsamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FAR avstår från att ta ställning till betänkandet i vad det avser kreditpoli-&lt;br&gt;tiska förslag och inskränker sig till följande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås inte att Stiftelsen Stadshypotekskassan skall vara&lt;br&gt;underkastad revision på annat sätt än att ”styrelsen svarar för att intern revi-&lt;br&gt;sion sker” (sid 234). Med tanke på stiftelsens stora förmögenhet, knapphän-&lt;br&gt;diga placeringsreglemente och ställning som stor bidragsgivare till forsk-&lt;br&gt;ningen finner FAR att minst en auktoriserad revisor bör förordnas som ex-&lt;br&gt;ternrevisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FAR ifrågasätter också om det är rimligt att tänka sig att stifelsens bokslut&lt;br&gt;skall kunna överlämnas till regeringen så tidigt som 15 februari.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket begränsar sitt yttrande till de delar av förslaget som påverkar förut-&lt;br&gt;sättningarna för bostadsfinansieringen, dvs. förslagen rörande Stadshypo-&lt;br&gt;tekskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från bostadsförsörjningssynpunkt är det väsentligt att den del av kapital-&lt;br&gt;marknaden, som berör bostadsfinansieringen, fungerar effektivt och till&lt;br&gt;lägsta möjliga kostnad för låntagarna. Stadshypotekskassan har under lång&lt;br&gt;tid spelat en avgörande roll inom svensk bostadsfinansiering. Det är enligt&lt;br&gt;Boverkets mening angeläget att Stadshypotek i framtiden ges förutsätt-&lt;br&gt;ningar att finnas kvar i en så slagkraftig form som möjligt, så att konkurren-&lt;br&gt;sen och mångfalden på kreditmarknaden främjas. Något som långsiktigt bi-&lt;br&gt;drar till att hålla räntorna nere.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Boverkets mening kan detta syfte främjas av att Stadshypotek för-&lt;br&gt;blir en självständig och från staten oberoende part på kreditmarknaden som&lt;br&gt;konkurrerar på denna marknad på lika villkor med övriga kreditinstitut.&lt;br&gt;Härigenom uppstår också en tydlig skillnad mot SBAB, som är helägt av&lt;br&gt;staten. Boverket anser att det skulle vara olämpligt om omorganisationen av&lt;br&gt;Stadshypotek skulle få en sådan konstruktion att det för någon av parterna&lt;br&gt;Stadshypotek eller SBAB skulle kunna innebära att deras särart förändra-&lt;br&gt;des.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna utgångspunkt tillstyrker Boverket utredarens uppfattning att&lt;br&gt;hypoteksinstituten bör omvandlas till aktiebolag och finner konstruktionen&lt;br&gt;med en stiftelse som får ägarskapet till aktiekapitalet i det nybildade aktiebo-&lt;br&gt;laget Stadshypotek som den mest tilltalande. Boverket vill dock ifrågasätta&lt;br&gt;huruvida den föreslagna konstruktionen för stiftelsen och rollen för denna&lt;br&gt;långsiktigt är den bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alternativ, som enligt Boverkets mening kunde övervägas, är att be-&lt;br&gt;gränsa den tid under vilken stiftelsen måste äga aktiekapitalet till en över-&lt;br&gt;gångsperiod på exempelvis tio år. Efter denna tid skulle stiftelsen få rätt att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avyttra aktierna, om det då finns ekonomiska eller marknadsmässiga skäl&lt;br&gt;till detta. Därmed skapas förutsättningar för att kunna tillgodose eventuellt&lt;br&gt;uppkommande behov av framtida omstrukturering av institutionerna på kre-&lt;br&gt;ditmarknaden. En ovillkorlig bindning av aktierna till stiftelsen för all fram-&lt;br&gt;tid skulle försvåra en sådan förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsmannen har vidare föreslagit att stiftelsen skall ha till syfte att&lt;br&gt;stödja vetenskaplig forskning, och att det ska finnas ett krav på årlig utdel-&lt;br&gt;ning till detta ändamål. Enligt Boverkets mening kan det, om den av verket&lt;br&gt;föreslagna övergångsperioden införs, övervägas att under denna period inte&lt;br&gt;ställa krav på utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket anser slutligen att avkastningen från stiftelsen, från den tidpunkt&lt;br&gt;denna kan utdelas till vetenskapligt ändamål, i första hand bör gå till bygg-&lt;br&gt;nads- och bostadsforskning. Det är ju medel från denna sektor som ur-&lt;br&gt;sprungligen genererat den kapitalbildning som genom förslaget överförs till&lt;br&gt;stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB:s Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förändring av hypoteksinstituten är nödvändig p g a de väsentligt ändrade&lt;br&gt;förutsättningar som nu efter avregleringarna och en utveckling i marknads-&lt;br&gt;mässig riktning föreligger på den svenska kreditmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB delar utredningens uppfattning att en särreglering och ett statligt do-&lt;br&gt;minerande inflytande över hypoteksinstituten inte längre kan motiveras då&lt;br&gt;staten inte längre garanterar institutens upplåning eller bör av konkurrens-&lt;br&gt;skäl ställa garantier och/eller statligt kapital till förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare delar HSB utredningens uppfattning om att hypoteksinstituten bör&lt;br&gt;ges möjligheter att förstärka sina kapitalbaser för att klara den nya lagstift-&lt;br&gt;ningens krav om högre kapitaltäckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB anser, i likhet med utredningen, att den största aktören på den&lt;br&gt;svenska bostadskreditmarknaden, Stadshypotek, bör finnas kvar som en&lt;br&gt;stark och självständig aktör och som en garant för prispressande konkurrens.&lt;br&gt;Stadshypotek bör ges möjligheter att effektivisera sin organisation och kon-&lt;br&gt;kurrera på lika villkor nationellt och internationellt. Det är för HSB-rörelsen&lt;br&gt;som stor låntagare viktigt med en självständig och från bankerna oberoende&lt;br&gt;aktör för att åstadkomma effektiv konkurrens, inte minst mot bakgrund av&lt;br&gt;den nu fortgående koncentrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens överväganden och förslag vad gäller Stadshypotekskassan&lt;br&gt;och stadshypoteksföreningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB instämmer i utredningens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att Stadshypotek bör omvandlas till aktiebolag och därmed inordnas i en&lt;br&gt;lagstiftning som reglerar övriga likartade kreditinstitut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att ombildningen bör gå till så att kassan och föreningarna fusioneras.&lt;br&gt;Kassan övertar föreningarnas tillgångar och skulder och föreningarna&lt;br&gt;upplöses utan likvidation. Därefter överlåtes kassans rörelse med undan-&lt;br&gt;tag för obligationsskulden till ett för ändamålet bildat aktiebolag mot att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kassan erhåller aktierna i bolaget. Kassan ges ställning av en stiftelse vars&lt;br&gt;uppgift är att bibehålla aktieinnehavet för att säkra stadshypoteks själv-&lt;br&gt;ständighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att den statliga garantin/grundfonden kvarligger hos stiftelsen och avtrap-&lt;br&gt;pas i takt med att utelöpande obligationslån förfaller. Nya lån utges av&lt;br&gt;aktiebolaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att Stadshypotek AB bör kunna nyemittera aktier till andra intressenter&lt;br&gt;än stiftelsen, bl a i syfte att kunna leva upp till ställda kapitaltäcknings-&lt;br&gt;krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB är kritisk till och avvisar utredningens förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att avkastningen på stiftelsens aktier i Stadshypotek AB inte bör använ-&lt;br&gt;das för återinvesteringar i stadshypotek utan istället användas för att&lt;br&gt;främja och understödja till Sverige anknuten forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;att stiftelsens styrelse bör sättas samman på ett sätt som speglar dess&lt;br&gt;dubbla roll att dels långsiktigt förvalta sitt kapital och förankra ägandet i&lt;br&gt;Stadshypotek AB, dels fördela forskningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiv till HSB.s inställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet om marknadsmässiga avkastningskrav uppfylles av Stadshypotek&lt;br&gt;AB:s behov av att nyemittera aktier. Utan marknadsmässig avkastning upp-&lt;br&gt;står betydande problem att få avsättning för dessa aktier. Det finns inga hi-&lt;br&gt;storiska eller sakliga skäl till att forskningen skall få del av dessa medel. Ut-&lt;br&gt;redningen hävdar att vare sig staten, medlemmarna eller stadshypoteksföre-&lt;br&gt;ningarna kan resa anspråk på kapitalet. Att därifrån dra konklusionen att&lt;br&gt;forskningen skall få del av kapitalavkastningen och inflytande över aktieka-&lt;br&gt;pitalet i Stadshypotek AB synes inte rimlig. Det kan hävdas att låntagarna&lt;br&gt;till icke ringa grad bidragit till uppbyggnaden av det egna kapitalet i stadshy-&lt;br&gt;poteksrörelsen. Det är därför rimligt att låntagarna ges inflytande över av-&lt;br&gt;kastningens användning. Om stiftelsen finner att medlen bör återinvesteras&lt;br&gt;i stadshypotek för att ge möjlighet till ökad lånevolym för bostadsförsörjning&lt;br&gt;och öka räntekonkurrensen torde det vara ur såväl låntagarnas eget intresse&lt;br&gt;som för en god bostadsförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag till styrelse för stiftelsen bör avvisas utom i den del&lt;br&gt;som berör möjligheterna att tillskapa lokala ideella föreningar av låntagare&lt;br&gt;som ges viss representation i stiftelsens styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då såväl staten som låntagarna kan anses ha bidragit till att bygga upp&lt;br&gt;Stadshypoteks egna kapital, bör såväl staten som lokala låntagarsammans-&lt;br&gt;lutningar och de centrala organisationer som organiserar huvudparten av&lt;br&gt;stadshypotekslåntagarna ges representation i stiftelsens styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På detta sätt skapas garantier för att stadshypotek behåller sin ställning&lt;br&gt;som ett starkt oberoende institut på bostadskreditmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen menar att någon form av decentraliserad utlåningsverksam-&lt;br&gt;het bör finnas kvar även efter ombildningen. Utredningen pekar på två alter-&lt;br&gt;nativ; regionala dotterbolag och regionala kontor under Stadshypotek AB.&lt;br&gt;Utredningen tar ej ställning till alternativen utan anser att detta är en fråga&lt;br&gt;för Stadshypotek AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;HSB delar denna uppfattning. Som en av Stadshypoteks större låntagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är det väsentliga för oss en effektiv och marknadsmässig kreditförmedlare&lt;br&gt;utan inbyggda trögheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna Pensionsfonden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ombildningarna av hypoteksinstitutionerna förutsätter att dessa kan behålla&lt;br&gt;och utveckla sina ursprungliga huvudinriktningar. För fondstyrelserna fram-&lt;br&gt;står det som särskilt angeläget att Stadshypotekskassan kan fortsätta att&lt;br&gt;spela sin centrala roll från konkurrenssynpunkt på bostadskreditmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är för styrelserna angeläget att pröva det nya läget för Stadshypoteks-&lt;br&gt;kassans förpliktelser, eftersom detta berör AP-fondens verksamhet. Av&lt;br&gt;fondstyrelsernas tillgångar ultimo 1989 utgjorde kassans obligationer inte&lt;br&gt;mindre än 20 procent. Av kassans obligationsskuld låg inte mindre än 34 pro-&lt;br&gt;cent i AP-fonderna. AP-fonderna berörs alltså i högsta grad av de föränd-&lt;br&gt;ringar i kassans kontraktsförhållanden som föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har utgått ifrån att de statliga garantierna för kassans utelö-&lt;br&gt;pande obligationer avvecklas endast i takt med att obligationslånen förfaller&lt;br&gt;till inlösen. Detta framstår för styrelserna som ett självskrivet och absolut&lt;br&gt;oundgängligt villkor för den förestående ombildningen. AP-fondens köp av&lt;br&gt;kassaobligationer har haft den statliga garantin som given förutsättning. Ge-&lt;br&gt;nom garantin har kassaobligationerna ur säkerhetssynpunkt ansetts som&lt;br&gt;jämställda med statsobligationer. Kommittén har i sin skrivning valt det&lt;br&gt;olyckliga uttrycket att ingångna och garanterade förbindelser, &amp;quot;bör utgå på&lt;br&gt;oförändrade grunder&amp;quot; (sid 15). Detta villkor är emellertid inte förhandlings-&lt;br&gt;bart. Ordet ”bör” skall därför utbytas mot &amp;quot;måste” eller &amp;quot;kommer att&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivningen i betänkandet förutsätter att långivarnas rättigheter inte skall&lt;br&gt;komma att påverkas av övergången till ny kassaorganisation. Övergången&lt;br&gt;innebär utbyte av en gäldenär mot en annan och utbytet äger rum utan bor-&lt;br&gt;genärernas samtycke. Kommitténs förslag innebär att regering och riksdag&lt;br&gt;prövar ombildningen av Stadshypotek och att därvid även borgenärernas in-&lt;br&gt;tressen kommer att bevakas. ”Regeringen bör således pröva att det formella&lt;br&gt;bytet av gäldenär inte försämrar borgenärernas ställning. Avgörande vid en&lt;br&gt;sådan prövning blir självfallet vilken säkerhet som efter ombildningen finns&lt;br&gt;för borgenärernas fordran”, (sid 135)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen anser sig visserligen kunna förutsätta att säkerheten kommer att&lt;br&gt;vara densamma efter ombildningen som före och att bytet av lånefordringar&lt;br&gt;på föreningarna och kassans egna fonder mot aktier i och reversfordringar&lt;br&gt;på Stadshypotek AB inte kommer att försämra borgenärernas ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen finner det inte desto mindre oacceptabelt att denna prövning&lt;br&gt;förutsättes kunna ske utan borgenärernas medverkan och godkännande. Ut-&lt;br&gt;redningsmannen är inte helt främmande för denna synpunkt, när han före-&lt;br&gt;slår att omvandlingen av Stadshypotek bör kungöras för att ge borgenärer-&lt;br&gt;nas tillfälle att lämna synpunkter på ombildningen (sid 137). Han stannar&lt;br&gt;dock på halva vägen genom att inte kräva något samtycke från borgenärer-&lt;br&gt;nas sida utan nöjer sig med hänvisning till regeringens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, SABO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO delar i stort utredningens bedömningar beträffande stadshypoteks&lt;br&gt;framtida rättsliga associationsformer och verksamhet. En ombildning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stadshypotek bör genomföras enligt den modell som utredningen föreslår.&lt;br&gt;Lånerörelsen bör bedrivas i aktiebolagsform (Stadshypotek AB) och ägan-&lt;br&gt;det av aktierna i Stadshypotek AB bör läggas i en stiftelse (Stiftelsen Stads-&lt;br&gt;hypotek).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO finner inte att utredningen redovisat tillräckliga och övertygande&lt;br&gt;motiv till grund för de förslag som ges beträffande den ägande stiftelsens än-&lt;br&gt;damål och därmed avkastningen på stiftelsens kapital samt för hur ägarinfly-&lt;br&gt;tandet bör fördelas (styrelserepresentaion).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO avvisar utredningens förslag beträffande stiftelsens ändamål vad&lt;br&gt;avser att även ekonomiskt stödja vetenskaplig forskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO anser, i motsats till utredningen, att stiftelsen i första hand bör ägna&lt;br&gt;sig åt aktiv ekonomisk ägarförvaltning. Avkastning på stiftelsens kapital bör&lt;br&gt;användas i första hand för återinvesteringar i Stadshypotek AB och inte till&lt;br&gt;att främja allmän vetenskaplig forskning. I den mån utrymme därefter finns&lt;br&gt;bör dock stiftelsen vara oförhindrad att stödja forskning och utveckling inom&lt;br&gt;hypoteksorganisationens och dess låntagares verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO anser att ägarinflytandet bör fördelas genom att stiftelsens styrelse&lt;br&gt;ges en stark låntagarrepresentation genom representativa låntagarkollektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO instämmer i utredningens förslag beträffande hantering av nuva-&lt;br&gt;rande grundfond och statliga garantier. SABO instämmer i utredningens för-&lt;br&gt;slag att Stadshypotek AB bör kunna nyemittera aktier till andra intressenter&lt;br&gt;än stiftelsen. Nyemission bör dock i första hand riktas till stiftelsen och till&lt;br&gt;låntagarna. Stiftelsen skall långsiktigt behålla ägaransvaret och svara för en&lt;br&gt;röstmajoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO anser, liksom utredningen, att frågan om hur stadshypoteks regio-&lt;br&gt;nala utlåningsrörelse skall organiseras efter ombildningen är en intern fråga&lt;br&gt;för Stadshypotek AB, som i sista hand måste avgöras av aktieägarna. All&lt;br&gt;upplåning bör. som nu, ske centralt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO förutsätter, liksom utredningen, att ombildningen sker utan be-&lt;br&gt;skattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek har under lång tid verkat på bostadskreditmarknaden och vita-&lt;br&gt;liserat denna med nya instrument. Stadshypotek har verkat som en garant&lt;br&gt;för prispressande konkurrens. Mycket av framgången har sin grund i den&lt;br&gt;styrka som låntagarinflytandet har inneburit genom en traditionellt god re-&lt;br&gt;gional förankring hos låntagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har tillsammans med låntagarna svarat för uppbyggnaden av Stads-&lt;br&gt;hypotek. Historiskt sett kan det hävdas att Stadshypotek av samhällsintresse&lt;br&gt;givits och spelat en särskild roll för att säkerställa långsiktiga krediter för&lt;br&gt;att tillgodose behovet av bostäder i en snabb urbaniseringsprocess. Statens&lt;br&gt;förpliktelser mot och engagemang i Stadshypotek avtar dock successivt. I&lt;br&gt;dag råder radikalt förändrade förutsättningar på en avreglerad kreditmark-&lt;br&gt;nad med marknadsmässig inriktning och med neutral och effektiv konkur-&lt;br&gt;rens som utgångspunkt. En statlig styrning och ett dominerande statligt in-&lt;br&gt;flytande kan inte längre motiveras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek måste, för att främja förutsättningarna för en effektiv pri-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spressande konkurrens inom bostadsfinansieringen, utvecklas som en stark&lt;br&gt;och självständig aktör. Stadshypotek måste ges möjligheter till en modern&lt;br&gt;och effektiv organisation, som kan verka och utvecklas efter sin egna förut-&lt;br&gt;sättningar och som kan konkurrera på lika villkor. Det är för SABO-företa-&lt;br&gt;gen som stora låntagare särskilt viktigt med en självständig aktör, inte minst&lt;br&gt;mot bakgrund av den nu pågående bankkoncentrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO är kritisk till och avvisar utredningens förslag på i huvudsak två punk-&lt;br&gt;ter, ägarfrågan och låntagarinflytandet. Vi menar bestämt, att Stadshypo-&lt;br&gt;teks ackumulerande kapital skall bevaras. Utredningen hävdar, att vare sig&lt;br&gt;staten, medlemmarna att stadshypoteksföreningarna kan resa anspråk på&lt;br&gt;del i Stadshypoteks förmögenhet. I den föreslagna ägarkonstruktionen, med&lt;br&gt;en ägande stiftelse, vilket vi tillstyrker, blir varken nuvarande föreningsmed-&lt;br&gt;lemmar eller staten aktieägare som följd av själva ombildningen. Därefter&lt;br&gt;följande nyemissioner kan naturligtvis föra in nya direktägare vid sidan av&lt;br&gt;stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att främja låntagarnas intressen och effektiviteten på kreditmarkna-&lt;br&gt;den, samt för trovärdigheten hos genom nyemission tillkommande aktie-&lt;br&gt;ägare, måste stiftelsen självklart ges ett ändamål och en konstruktion som&lt;br&gt;innebär att den har ett intresse av en marknadsmässig avkastning på sitt kapi-&lt;br&gt;tal. Enligt utredningens mening tillgodoses detta ändamål bäst om avkast-&lt;br&gt;ningen går till att ekonomiskt främja och understödja vetenskaplig forsk-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABO delar inte denna uppfattning. Avkastningen får inte ges bort till&lt;br&gt;vetenskaplig forskning med allmän inriktning fjärran från Stadshypoteks&lt;br&gt;verksamhetsområde. Trovärdigheten för långsiktig lönsamhet skulle enligt&lt;br&gt;vår mening knappast öka för att representanter för vetenskapliga och kultu-&lt;br&gt;rella institutioner kontrollerar och utövar ägarinflytande över kapitalet.&lt;br&gt;Kravet på marknadsmässig avkastning reses helt naturligt av behovet av att&lt;br&gt;kunna avsätta nyemitterade aktier. Utan marknadsmässig avkastning upp-&lt;br&gt;står betydande problem att få avsättning av dessa aktier. Konkurrenskraften&lt;br&gt;och effektiviteten bör vidare stärkas om stiftelsen istället för att ge bort av-&lt;br&gt;kastningen aktivt återinvesterar denna i Stadshypotek för att öka lånevolym&lt;br&gt;och räntekonkurrens. Detta torde ligga såväl i låntagarnas som statens in-&lt;br&gt;tresse för en god bostadsförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SABOs uppfattning är också att Stadshypotek skall ha kvar en stark regio-&lt;br&gt;nal låntagarförankring. Då låntagarna kan anses ha bidragit till att bygga upp&lt;br&gt;Stadshypotek, bör lokala låntagarsammanslutningar och de centrala organi-&lt;br&gt;sationer som organiserar huvudparten av stadshypotekslåntagarna ges ett&lt;br&gt;betydande inflytande. Inflytandet i Stadshypotek bör bevaras i väsentligen&lt;br&gt;samma balans som idag. SABO avvisar därför utredningens förslag till sty-&lt;br&gt;relsen för stiftelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kännetecknande för stadshypotek är och har varit låntagarinflytandet&lt;br&gt;både centralt och regionalt. Låntagargrunden är ett särdrag och en tillgång&lt;br&gt;för en oberoende kapitalmarknadsaktör och bör bevaras som en viktig del&lt;br&gt;av Stadshypoteks företagskultur och förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det regionala inflytandet kan tillgodoses på sätt som berörs i utredningen,&lt;br&gt;genom att på de nuvarande stadshypoteksföreningarnas grund bilda ideella&lt;br&gt;föreningar. Dessa kan väl utgöra valkooperationer för ombudsstämma för&lt;br&gt;val av styrelserepresentation. Med hänsyn till den ökade frihet som bolags-&lt;br&gt;bildningen medför, kan dock inte dessa ideella regionala låntagarföreningar&lt;br&gt;tillsammans få ett majoritetsinflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om hur stadshypoteks regionala utlåningsrörelse skall organiseras&lt;br&gt;efter ombildningen är en för Stadshypotek AB intern fråga, som i sista hand&lt;br&gt;måste avgöras av aktieägarna. All upplåning bör, som nu, ske centralt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den decentraliserade utlåningsrörelsen är en stor styrka, som bör bevaras,&lt;br&gt;varvid olika alternativ kan komma ifråga. Regionala dotterbolag, vars aktie-&lt;br&gt;kapital tecknas av Stadshypotek AB, som också svarar för röstmajoriteten,&lt;br&gt;är ett alternativ. Ett annat alternativ är att utlåningsrörelsen drivs av regio-&lt;br&gt;nala bankkontor, som inte är självständiga juridiska personer. Dessa bör då&lt;br&gt;genom delegering ges en stor och bolagsliknande självständighet. I prakti-&lt;br&gt;ken kommer styrningen i båda alternativen att utövas av Stadshypotek ABs&lt;br&gt;styrelse och bli formellt sett lika omfattande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för val av regional organisationsform måste vara vikten av ett&lt;br&gt;fortsatt regionalt låntagarinflytande samt krav på en effektiv och konkur-&lt;br&gt;renskraftig organisation. Effekten av nya kapitaltäckningsregler bör analy-&lt;br&gt;seras. Ett effektivt utnyttjande av kapitalet måste utgöra en viktig grund vid&lt;br&gt;valet av ny regional organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis delar SABO utredarens uppfattning om vikten av en&lt;br&gt;väl definierad ägare, med krav på avkastning och konkurrenskraft. SABO-&lt;br&gt;företagen, som tillsammans utgör Stadshypoteks största låntagare, vill se&lt;br&gt;Stadshypotek som en effektiv och oberoende kreditförmedlare, och som en&lt;br&gt;garant för god konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;br&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas Riksförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF får sammanfattningsvis anföra följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;LRF instämmer i utredningens slutsats att de nya kapitaltäckningsreg-&lt;br&gt;lerna för hypoteksinstituten innebär stora krav på organisationens kapi-&lt;br&gt;talbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;LRF anser att utredningens förslag till bildande av ett aktiebolag för den&lt;br&gt;samlade lånerörelsen kan vara en lämplig lösning på bl a kapitalproble-&lt;br&gt;men. Utredningen brister emellertid i det avseendet, att alternativa lös-&lt;br&gt;ningar. t ex att pröva en kooperativ organisationsform, inte blivit tillräck-&lt;br&gt;ligt analyserade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;LRF anser att utredningens förslag till ombildning av landshypoteksföre-&lt;br&gt;ningarna till ekonomiska föreningar, med huvudsaklig uppgift att inneha&lt;br&gt;och förvalta aktier i ett gemensamt ägt aktiebolag, kan ifrågasättas. De&lt;br&gt;föreslagna föreningarna kommer inte att bedriva verksamhet i lagens me-&lt;br&gt;ning och kan därför sannolikt inte registreras som ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;LRF anser att utredningens förslag, att den i lag bestämda garanti som&lt;br&gt;staten mot avgift ställer för hypoteksinstitutens förbindelser, skall slopas&lt;br&gt;successivt, kommer att medföra en onödig fördyring av upplåningen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därmed högre räntekostnader för lantbruket. Hållbara motiv för att slopa&lt;br&gt;denna garanti har inte presenterats och förslaget avstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- LRF anser att det blivande bolagets namn bör vara Hypoteksbanken AB.&lt;br&gt;Motivet är att ge banken förutsättningar att konkurrera med utländska&lt;br&gt;bankinstitut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- LRF protesterar mot att man i ännu en utredning åsidosätter den koope-&lt;br&gt;rativa företagsformen som ett alternativ till aktiebolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbyggen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Den betydelse som stadshypotek har haft och fortfarande, trots en be-&lt;br&gt;gränsande lagstiftning, har för bostadsfinansieringen i landet, kan inte&lt;br&gt;nog understrykas. De beslut som fattas om ett framtida stadshypotek&lt;br&gt;måste därför skapa de förutsättningar som är nödvändiga för att stadshy-&lt;br&gt;potek kan bestå som ett starkt, fritt och oberoende institut på samma&lt;br&gt;villkor som konkurrenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;I stadshypoteks verksamhet finns i dag ett avsevärt låntagarinflytande&lt;br&gt;såväl centralt som regionalt. Det är väsentligt att detta inflytande garan-&lt;br&gt;teras även i fortsättningen samt att lånevolym och -frekvens återspeglas&lt;br&gt;i inflytandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Stadshypoteks samlade kapital och avkastning måste kunna disponeras&lt;br&gt;på ett sätt som stärker verksamheten. Beslut om framtida stadshypotek&lt;br&gt;får ej genom ex oönskade skatteeffekter leda till att kapitalet initialt&lt;br&gt;minskar. Beslut i framtida stadshypotek får heller ej leda till att avkast-&lt;br&gt;ning används på ett sätt som ej är förenligt med verksamhetens inrikt-&lt;br&gt;ning. Om överskott uppstår som ej erfordras för verksamhetens konsoli-&lt;br&gt;dering bör dessa återgå till låntagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande över utredningens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;I princip anser vi att verksamhet skall kunna bedrivas i andra associa-&lt;br&gt;tionsformer än aktiebolag utan att kravet på konkurrensneutralitet åsi-&lt;br&gt;dosättes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som hypoteksutredningen redovisat talar emellertid starkt för&lt;br&gt;en omvandling till aktiebolag och en inordning under den lagstiftning&lt;br&gt;som reglerar övriga institut. Vi instämmer därför i utredningens förslag&lt;br&gt;på den punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Beträffande utredningens förslag innebärande fusion av kassan och för-&lt;br&gt;eningarna följt av en upplösning av föreningarna, anser vi detta vara en&lt;br&gt;alltför långtgående omdaning såvida den inte kan genomföras med för-&lt;br&gt;eningarnas stöd. Finns inte denna förutsättning förordar vi i stället en&lt;br&gt;lösning där kassan och föreningarna får aktier i det nya stadshypoteks-&lt;br&gt;bolaget i förhållande till respektive juridisk persons tillskjutna behållna&lt;br&gt;förmögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Beträffande förslaget om styrelsens sammansättning anser vi att låntaga-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rinflytandet ej tillgodosetts på ett sätt som återspeglar stadshypotekets&lt;br&gt;traditioner. Vi kan därför inte biträda detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Vi kan heller ej biträda förslaget att avkastning skall destineras till att&lt;br&gt;främja forskning. Utgångspunkten måste istället vara att avkastningen&lt;br&gt;återinvesteras i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis delar vi utredningens uppfattning att överlåta åt framtida&lt;br&gt;Stadshypotek AB att åstadkomma en effektiv, slagkraftig organisation för&lt;br&gt;att möta marknadens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Fastighetsägareförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet görs en översyn av hypoteksinstitutens organisation och fram-&lt;br&gt;tida ställning i den fria kreditmarknad som vuxit fram under senare år. Ut-&lt;br&gt;redningsmannen föreslår att den speciella lagstiftning som gäller för de&lt;br&gt;skilda hypoteksinstituten skall upphävas och att den ifrågavarande låneverk-&lt;br&gt;samheten skall bedrivas i aktiebolagsform med i princip samma regler som&lt;br&gt;för övriga finansinstitut. Sveriges Fastighetsägareförbund tillstyrker dessa&lt;br&gt;förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig fråga gäller hypoteksinstitutens rättsliga status och vem som ska&lt;br&gt;handha förvaltningen av verksamheten. Efter att ha redogjort för de olika&lt;br&gt;institutens förhistoria drar utredningen den slutsatsen att de juridiska perso-&lt;br&gt;ner som ingår i Stadshypotek skall anses som självägande, närmast av stiftel-&lt;br&gt;sekaraktär, medan låntagarna skall betraktas som delägare till Landshypo-&lt;br&gt;tek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet härmed föreslås att låntagarna skall ha ett ägarinflytande över&lt;br&gt;Landshypotek och att de också skall tillerkännas den huvudsakliga förvaltar-&lt;br&gt;rollen över dessa institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande Stadshypotek föreslås däremot att aktierna i det föreslagna&lt;br&gt;Stadshypotek AB skall ägas av en stiftelse som skall ha till ändamål att&lt;br&gt;främja vetenskaplig forskning. Låntagarnas inflytande över Stadshypotek&lt;br&gt;skall begränsas till viss styrelserepresentation i de ideella föreningar som fö-&lt;br&gt;reslås ingå i den nya organisationen. Eventuellt skall låntagarna medges fö-&lt;br&gt;reträdesrätt att teckna nyemitterade aktier i Stadshypotek AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsägareförbundet anser att den analys, som utredningen gjort i&lt;br&gt;fråga om Stadshypoteks rättsliga ställning, är klart bristfällig och därför bör&lt;br&gt;omprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har enligt förbundets uppfattning fäst alltför stor vikt vid&lt;br&gt;dessa uttalanden som gjorts vid 1909 års lagstiftning om Stadshypotekskas-&lt;br&gt;san i stället för att se hur låneverksamheten faktiskt bedrivs. Enligt det ur-&lt;br&gt;sprungliga kommittéförslaget skulle bestämmelserna för Stadshypotekskas-&lt;br&gt;san i allt väsentligt överensstämma med de som gäller för hypoteksbanken.&lt;br&gt;En reservant i kommittén pekade dock på att detta kunde få vissa negativa&lt;br&gt;effekter på den dåvarande utländska lånemarknaden, varför man valde en&lt;br&gt;något annorlunda lösning för Stadshypotekskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förbundets uppfattning förelåg inte någon saklig grund för att be-&lt;br&gt;handla Stadshypotek och dess låntagare på annat sätt än Landshypoteksins-&lt;br&gt;titutionen. I ändamålsbestämmelserna för stadshypoteksföreningarna be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tecknades också låntagarna som delägare. Stadshypotek bör därför anses ha&lt;br&gt;samma rättsliga status som Landshypotek och till följd härav Stadshypoteks&lt;br&gt;låntagare betraktas som ägare till det kapital som byggts upp med lånemedel&lt;br&gt;inom denna institution.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett hur det förhåller sig med Stadshypoteks rättsliga status så gäller&lt;br&gt;det att bevara hypotekets särart vad gäller bostadskreditgivningen. Det&lt;br&gt;torde vara oomtvistat att Stadshypotek utövar en viktig prispressande funk-&lt;br&gt;tion i denna viktiga kreditgivning, vilket kommer både fastighetsägare och&lt;br&gt;hyresgäster till godo. Enligt förbundets mening skulle förslaget att låta en&lt;br&gt;anonym stiftelse handha förvaltningen inverka negativt på Stadshypoteks&lt;br&gt;framtida möjligheter att spela en aktiv roll. Förbundet anser därför att lånta-&lt;br&gt;garna under alla omständigheter bör tillerkännas ett betydligt mer långt-&lt;br&gt;gående inflytande över Stadshypoteks verksamhet än vad utredningen före-&lt;br&gt;slagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STA DSH YPO TE KS OMORGA NISA TION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Förslag av lagmannen Anders Nordström på särskilt uppdrag av rege-&lt;br&gt;ringen)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KONTAKTER&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under mitt uppdrag har jag haft två sammanträden. Ett har hållits tillsam-&lt;br&gt;mans med Erik Åqvist (ordf i Stadshypotekskassan) och Lars Wohlin (VD i&lt;br&gt;Stadshypotekskassan) i Jönköping. Det andra har hållits i Stockholm med&lt;br&gt;följande personer: Per Lindblad (ordf i Stadshypotek Skåne), Ragnar Forss&lt;br&gt;(ordf Stadshypotek NorraSmåland-Gotland), Bo Nilsson (ordf Stadshypo-&lt;br&gt;tek Jämtland), Eskil Ferm (ordf Stadshypotek Blekinge), Sune Johansson&lt;br&gt;(ordf Stadshypotek Värmland) och Lars Collin (VD Stadshypotek Stock-&lt;br&gt;holm).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa sammanträden har jag haft ett flertal telefonsamtal med fö-&lt;br&gt;reträdare för Stadshypotek, därutöver har fackliga representanter uppvaktat&lt;br&gt;med skrivelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALLMÄNT&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;An Stadshypotekskassans och flertalet av Stadshypoteksföreningarnas re-&lt;br&gt;missyttrande över betänkandet Hypoteksinstituten i framtiden (SOU&lt;br&gt;1989:103) framgår att kassan och föreningarna har en gemensam grundsyn&lt;br&gt;om hur en stark och slagkraftig framtida organisation skall skapas. Emmel-&lt;br&gt;lertid framgår också att kassans och föreningarnas syn skiljer sig åt i några&lt;br&gt;väsentliga avseenden. Diskussioner med företrädare för kassan och för-&lt;br&gt;eningarna har haft sin utgångspunkt i dessa yttranden (kassans modell A och&lt;br&gt;föreningarnas modell B).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassan och föreningarna avvisar den av utredningsmannen Petri före-&lt;br&gt;slagna modellen för ombildning. Enighet råder dock om att övergå till aktie-&lt;br&gt;bolagsformen som en etablerad ägarform. Enighet råder också om att bl a&lt;br&gt;följande förutsättningar skall var uppfyllda för en övergång till ny ägar- och&lt;br&gt;organisationsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Stadshypotek skall alltjämt vara ett ifrån bankerna fristående institut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Konkurrensneutralitet. Stadshypotek skall drivas under samma legala&lt;br&gt;förutsättningar som andra kreditaktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Goda möjligheter skall finnas att klara såväl en nationell som internatio-&lt;br&gt;nell kokurrens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Möjlighet skall ges att klara kapitaltäckning och extern kapitalanskaff-&lt;br&gt;ning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Samtidigt som den nya formen skall vara internationellt gångbar skall&lt;br&gt;man i denna kunna värna den lokala förankringen och låntagarinflytan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypoteksorganisationen skulle kunna se ut på följande sätt efter om-&lt;br&gt;bildningen till aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÄGARE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STADSHYPOTEK HOLDING AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STADSHYPOTEK AB&lt;br&gt;MED&lt;br&gt;SYSTERBOLAG&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oenigheterna mellan kassan och föreningarna består i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Vem skall vara ägare till holdingbolaget?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Hur skall Stadshypotek AB:s verksamhet organiseras?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur Stadshypotek AB:s verksamhet skall organiseras i en framtid blir emel-&lt;br&gt;lertid en fråga för styrelsen i holdingbolaget att besluta om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KASSANS LINJE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MODELL A&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Alla föreningar fusioneras in i Kassan. Alla fonder samlas i Kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreningarna upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Utlåningen flyttas från Kassan till Stadshypotek AB (SHAB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Obligationsskulden ligger kvar i Kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Alla fonder som samlats i Kassan motsvarar aktiekapitalet i Stadshypotek&lt;br&gt;AB. Kassan är initialt 100 %-ig ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. I samband med övergången beslutas om nyemission för att få externa&lt;br&gt;ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Ideella föreningar (regionala låntagarföreningar) bildas med uppgift att&lt;br&gt;utse ombud till ombudsstämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Styrelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Kassan/stiftelsen: 7-9 ledamöter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6-7 utses av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ombudssstämman&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordf + ev 1 ledamot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utses av staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Stadshypotek Holding AB (SHHAB): liten och affärsinriktad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) SHAB: liten och affärsinriktad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DISKUSSIONSLÖSNINGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassan vidhåller i stort sitt förslag enligt modell A. Kassan kan emmellertid&lt;br&gt;tänka sig ett visst statligt ägande. För att klara kapitaltäckningskravet vid&lt;br&gt;utgången av är 1992 och för att behålla Stadshypoteks rating krävs en relativt&lt;br&gt;stor nyemission i samband med ombildningen. Nyemissionen bör rikta sig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till Stadshypoteks låntagare. För att få in detta kapital måste nyemissionen&lt;br&gt;ske på förmånliga villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarbilden skulle därmed kunna få t ex följande utseende&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låntagarna 40 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassan 30 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten 30 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SHHAB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarna skall ställa ett marknadsmässigt avkastningskrav på SHHAB. Av-&lt;br&gt;kastningen på kassans aktiekapital fonderas i kassan att användas vid andra&lt;br&gt;nyemissioner. Kassans aktiekapital låses in. Efter 5-10 år avvecklas kassan,&lt;br&gt;då den nuvarande obligationsstocken inte längre finns kvar p g a inlösen eller&lt;br&gt;olika skuldskötselåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KASSANS SAMMANFATTNING OCH SLUTLIGA&lt;br&gt;STÄLLNINGSTAGANDE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att Stadshypotek kan göra en stor nyemission när statens ga-&lt;br&gt;rantifond för nyemitterade obligationer försvinner. Låntagarna i Stadshypo-&lt;br&gt;tek bör få företräde att teckna knappt 50 % av aktierna på förmånliga villkor.&lt;br&gt;Stiftelsen ”Kassan” skall finnas kvar under t ex en femårsperiod och under&lt;br&gt;denna tid äga återstoden av aktiekapitalet. Kassan skyddar därmed Stadshy-&lt;br&gt;potek mot uppköp under omvandligs- och uppbyggnadsprocessen. Efter&lt;br&gt;denna övergångsperiod är Stadshypotek väletablerat på börsen och har an-&lt;br&gt;passat organistionen till vad som krävs för ett börsnoterat aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten skall efter 5 år kunna besluta om likvidering av Kassan och då bel-&lt;br&gt;suta om att kapitalet skall tillfalla staten eller någon annat ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRENINGARNAS LINJE&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MODELL B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnader i förhållande till modell A:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Någon fusion mellan Kassan och föreningarna skall inte ägar rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Varje förening tillskjuter liksom Kassan sina tillgångar till SHAB i utbyte&lt;br&gt;mot aktier i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Eftersom föreningarna förfogar över ca 5/9 av fondkapitalet kommer&lt;br&gt;föreningana att äga ca 55 % av SHHAB och Kassan 45 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Föreningana blir kvar som förvaltare av aktiekapitalet liksom Kassan,&lt;br&gt;som också behåller ombudsstämma på samma sätt som idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DISKUSSIONSLÖSNINGAR&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om staten enligt föreningarna inte har någon äganderätt till Stadshypo-&lt;br&gt;tek har staten ”hållit Stashypotek under armarna”. En samförståndslösning&lt;br&gt;bör därför vara att staten kan gå in som delägare till SHHAB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningana delar även tanken på en riktad nyemission till låntagarna.&lt;br&gt;Denna emisison, som bör ske på ”mjuka” villkor, bör dock inte vara så stor&lt;br&gt;som Kassan förordar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna har då tänkt sig en ägarbild ungefärligen enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låntagarna 15 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassan 55 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten 30 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SHHAB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarna har understrukit vikten av den lokala förankringen och ett be-&lt;br&gt;stående långtagarinflytande. Härigenom skapas känselspröt ut på lokal nivå.&lt;br&gt;Lokalt kommer man att känna entusiasm och ansvar för verksamheten vilket&lt;br&gt;inte minst i kristider är mycket väsentligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRSLAG TILL LÖSNING&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Hypoteksutredningen slagit fast bör den största aktören på en svenska&lt;br&gt;bostadskreditmarknaden, Stadshypotek, finnas kvar som en stark och själv-&lt;br&gt;ständig aktör och som en garant för prispressande konkurrens. Stadshypo-&lt;br&gt;teks verksamhet bör drivas i aktiebolagets form samt utan särregler eller un-&lt;br&gt;der andra förutsättningar än andra liknande institut på marknaden. Ett&lt;br&gt;marknadsmässigt avkastningskrav bör ställas på aktierna. Självständigheten&lt;br&gt;och därmed en oberoende ställning i förhållande till bankerna är särskilt vik-&lt;br&gt;tig för att åstadkomma en effektiv konkurrens på en alltmer koncentrerad&lt;br&gt;inhemsk marknad. Under de väsentligt ändrade förutsättningar som efter&lt;br&gt;avregleringarna nu råder på den svenska marknaden bör alltså Stadshypotek&lt;br&gt;ges möljlighet att effektivisera sin organisation och konkurrera på lika vill-&lt;br&gt;kor med andra nationella och internationella institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under dessa förhållanden är det betydelsefullt att Stadshypotek vid en&lt;br&gt;övergång till aktiebolagsformen ges en stabil och tydlig ägarstruktur. Denna&lt;br&gt;bör också bestämmas så att Stadshypoteks självständiga ställning värnas.&lt;br&gt;Den skärpta kapitalkrävande verksamheten förutsätter dessutom att möjlig-&lt;br&gt;het måste skapas till en effektiv riskkapitalanskaffning. I ägarstrukturen bör&lt;br&gt;inte byggas in några motsättningar så att t ex nödvändiga förändrinar för-&lt;br&gt;hindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem kan då anses vara rättmätig ägare till det kapital som under lång tid&lt;br&gt;arbetats upp inom Stadshypotek? Efter att ha studerat olika förarbeten mm&lt;br&gt;finner jag att något entydigt svar på denna fråga inte kan ges. Klart är em-&lt;br&gt;mellertid att såväl låntagarna som staten bidragit till att bygga upp Stadshy-&lt;br&gt;poteks egna kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med detta konstaterande finner jag det mer angeläget att söka skapa en&lt;br&gt;ägarstruktur som bäst värnar Stadshypoteks framtida roll på kreditmarkna-&lt;br&gt;den. Som jag nämnde har låntagarna till icke ringa grad bidragit till uppbygg-&lt;br&gt;naden av kapitalet. Föreningarna som låntagarnas företrädare skulle där-&lt;br&gt;med kunna anses vara rättmätiga ägare. Fråga är emellertid om den koope-&lt;br&gt;rativa plattform som stadshypotekslagstiftningen bygger på skall permanen-&lt;br&gt;tas. Med hänsyn till att det kooperativa inslaget i föreningarna - likt hypo-&lt;br&gt;teksutredningen påpekat - efter hand har tunnats ut så att det numera i det&lt;br&gt;närmaste är obefintligt anser jag att stadshypoteksföreningarna bör upp-&lt;br&gt;höra. Låntagarna bör istället direkt bli ägare till Stadshypotek. Detta sker&lt;br&gt;på sätt som både kassan och föreningarna förordat genom en nyemission till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;låntagarna. Genom en företrädesrätt att teckna cirka 40 % av aktier till en&lt;br&gt;kraftig substansutspädning ger möjlighet för Stadshypotek att få in ett inte&lt;br&gt;oväsentligt belopp samtidigt som låntagarna därmed kan sägas ha fått större&lt;br&gt;delen av föreningarnas kapital. Genom denna nyemission förstärks kapital-&lt;br&gt;basen och uppnås även en mycket god spridning av aktiekapitalet; betydelse-&lt;br&gt;fulla effekter för bl a Stadshypoteks rating och för Stadshypoteks framtida&lt;br&gt;oberoende ställning. Jag ser denna till låntagarna riktade nyemission som&lt;br&gt;ett i flera avseende betydelsefullt moment i ombildningsprocessen. Som ett&lt;br&gt;ytterligare argument mot ett föreningsinflytande får här tilläggas att det i&lt;br&gt;vissa avseenden kan råda ett motsatsförhållande mellan detta inflytande och&lt;br&gt;det direkta låntagarinflytandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av låntagarna bör även staten bli andelägare till förslagsvis 30 %&lt;br&gt;av aktiekapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek står inför en genomgripande omdaning med en ny associa-&lt;br&gt;tions- och organisationsform, ändrade verksamhetsförutsättningar, ett bör-&lt;br&gt;sinträde mm. Denna process förväntas ta ett antal år. Under detta över-&lt;br&gt;gångsskede anser jag att återstoden (30 %) av aktiekapitalet bör ”låsas in”&lt;br&gt;och företrädas av stadshypoteksorganisationen. Syftet med detta är att ge&lt;br&gt;bättre garantier mot uppköp och förutsättningar för att konsolidera och sta-&lt;br&gt;bilisera Stadshypotek till vad som krävs för ett börsnoterat aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga är i vilken juridisk form detta ägande skall ligga. Eftersom problem&lt;br&gt;föreligger med såväl förenings- som stiftelseformen ligger det närmast till&lt;br&gt;hands att låta Kassan äga detta kapital. Den nuvarande lagstiftningen om att&lt;br&gt;äga och förvalta kapitalet. Den gamla obligationsstocken kan därmed ligga&lt;br&gt;kvar i Kassan och något gäldenärsbyte behöver inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter en tid av förslagsvis fem år - då den gamla obligationsstocken har&lt;br&gt;”värkt ut” - bör Kassan upphöra. Staten skall kunna fatta detta beslut och&lt;br&gt;samtidigt besluta att kapitalet skall tillfalla staten eller något annat ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägarstrukturen skulle därmed få följande utseende och ombildningen ske&lt;br&gt;enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låntagarna 40 % &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kassan 30 %&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Staten 30 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek Holding AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek AB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;Alla föreningar fusioneras in i Kassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;Föreningarna upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;Kassans rörelse med undantag för obligationsskulden läggs över till ett&lt;br&gt;för ändamålet bildat aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;Efter nyemission i aktiebolaget fördelas aktiekapitalet enligt ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;Kassan ges en uppgift att enbart äga och förvalta tilldelat aktiekapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;Den statliga garantin ligger kvar i Kassan och trappas av i takt med att&lt;br&gt;utelöpande obligationslån förfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;Nya obligationslån emitteras av aktiebolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;Föreningarna som upphör bör dock ersättas med valkretsar som utser&lt;br&gt;ombud till Kassans ombudsstämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;På aktiekapitalet skall ställas ett marknadsmässigt avkastningskrav.&lt;br&gt;Kassan bör efter avskattning kunna använda avkastningen till att delta i&lt;br&gt;nyemissionen i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Efter en övergångstid på fem år upphör Kassan och därmed de delar av&lt;br&gt;stadshypotekslagstiftningen som bl a avreglerat Kassans verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Staten beslutar om fördelningen av Kassans kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämnda förslag utgör endast en grov skiss till hur ombildningsprocessen&lt;br&gt;skulle kunna ske. Flera ytterligare ställningstagande måste naturligtvis gö-&lt;br&gt;ras, bl a vad avser olika skattefrågor vid ombildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ombildningsprocess som denna skapar helt naturligt en oro hos de an-&lt;br&gt;ställda i organisationen. Motsättningar och organisationsdiskussioner inom&lt;br&gt;Stadshypotek är självklart också negativa för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till Stadshypoteks centrala roll på kreditmarknaden anser jag&lt;br&gt;det vara betydelsefullt att ombildningen går så snabbt och så smärtfritt som&lt;br&gt;möjligt. Förutsättningarna för ombildningen i form av ändrad lagstiftning&lt;br&gt;bör helst vara klar vid halvårsskiftet 1991. Under andra hälften av 1991 bör&lt;br&gt;verksamheten drivas vidare enligt nu gällande lagstiftning samtidigt som för-&lt;br&gt;beredelser görs för bolagsbildning och nyemission. Vid årsskiftet 1991/92 bör&lt;br&gt;övergången till aktiebolag ske och den ägarstruktur som ovan nämnts vara&lt;br&gt;gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under andra halvåret 1991 krävs ett antal beslut om organisation och ny-&lt;br&gt;emission i det nybildade aktiebolaget. Som interimsstyrelse i detta bolag för-&lt;br&gt;ordnas den styrelse som utgör Kassans styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissammanställning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissyttrandena över lagmannen Nordströms förslag&lt;br&gt;beträffande Stadshypotek.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över promemorian avgetts av Konungariket Sveri-&lt;br&gt;ges stadshypotekskassa, stadshypoteksföreningarna, fullmäktige i Sveriges&lt;br&gt;Riksbank, bankinspektionen och företagsklubbarna - ombuden - persona-&lt;br&gt;len vid stadshypoteksföreningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konungariket Sveriges stadshypotekskassa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om Stadshypoteks framtid har tidigare utretts av Gunnar Petri. Den-&lt;br&gt;nes betänkande sändes på en bred remissomgång. Kassastyrelsens yttrande&lt;br&gt;över detta betänkande kan till sina huvuddrag sammanfattas i följande fem&lt;br&gt;punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Stadshypotek omvandlas till aktiebolag med ett holdingbolag i toppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kassan och föreningarna fusioneras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Aktierna skall ägas av Kassan som ges status av en stiftelse. Denna stiftel-&lt;br&gt;ses ändamål är att förvalta aktierna i Stadshypotek och hantera avveck-&lt;br&gt;lingen av den statliga garantifonden för den redan utelöpande obliga-&lt;br&gt;tionsstocken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Låntagarna får del av kapitalet genom möjlighet att nyteckna aktier till&lt;br&gt;en förmånlig kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Kassastyrelsen tillsätts till 2/3 av en ombudsstämma som representerar&lt;br&gt;låntagarna och till 1/3 av staten. Härigenom skulle det framgent finnas en&lt;br&gt;återkoppling till ett historiskt kooperativt inslag i Stadshypotek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anders Nordströms förslag överensstämmer i väsentliga avseenden med&lt;br&gt;kassastyrelsens tidigare angivna uppfattningar. Det finns samtidigt också&lt;br&gt;viktiga skillnader. Det är framför allt i två avseenden som Nordströms för-&lt;br&gt;slag skiljer sig från den modell som kassastyrelsen förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första föreslår Nordström att såväl staten som långagarna skall få&lt;br&gt;ett direkt ägande. Statens ägarandel föreslås bli 30 % och långaranas ägande&lt;br&gt;40 % efter nyemission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra skall ”stiftelsen” Kassan inte vara en permanent lösning&lt;br&gt;utan upphöra efter en övergångsperiod på fem år. Därmed skulle det lånta-&lt;br&gt;garkooperativa inflytandet över aktiebolaget upphöra. Bolaget skull efter&lt;br&gt;fem på bli ett renodlat aktiemarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen slog i sitt tidigare yttrande fast att varken staten eller de&lt;br&gt;nuvarande långagarna kunde göra något rättsligt grundat anspråk på det ka-&lt;br&gt;pital som genom åren ackumulerats i Stadshypotek. Därför föreslog kassa-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelsen att kapitalet skulle läggas in i ”stiftelsen” Kassan med ett bevarat&lt;br&gt;inflytande för låntagarna. Nordström har inte accepterat tanken på tillska-&lt;br&gt;pandet av en permanent stiftelse utan annat ändamål än att förvalta majori-&lt;br&gt;teten av aktierna i Stadshypotek AB. Därför har han löst ägarfrågan genom&lt;br&gt;att ge en väsentlig del av kapitalet direkt till såväl staten som låntagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givet att staten inte vill tillskapa stiftelser utan bestämda ändamål och att&lt;br&gt;man har förkastat Petris tanke att ge stiftelsen ett bestämt ändamål återstår,&lt;br&gt;som kassastyrelsen ser det, inte heller någon annan lösning än efter den mo-&lt;br&gt;dell som Nordström förordar. På vissa punkter vill dock kassastyrelsen modi-&lt;br&gt;fiera och komplettera Nordströms förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Agarfördelningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central utgångspunkt för kassastyrelsens överväganden är att Stadshypo-&lt;br&gt;tek skall kunna bibehålla en oförändrat stark oberoende ställning på kredit-&lt;br&gt;marknaden även efter ombildningen. Eftersom det framtida Stadshypotek&lt;br&gt;AB skall driva sin upplåning utan stöd av den statliga grundfonden måste det&lt;br&gt;då kunna uppvisa en starkare egen kapitalbas. Enligt de bedömningar som&lt;br&gt;kunnat göras, bl a med hjälp av investmentbanken J P Morgan, krävs en ök-&lt;br&gt;ning med åtminstone ca 30 % för att Stadshypotek AB skall komma upp i en&lt;br&gt;kapitalstyrka i nivå med företag som intenationellt bedöms tillhöra den mest&lt;br&gt;kreditvärdiga kategorin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen delar alltså Nordströms uppfattning att en nyemission är&lt;br&gt;ett avgörande led i Stadshypoteks ombildning. Det befintliga justerade egen-&lt;br&gt;kapitalet (JEK) i Kassan och föreningarna kan beräknas uppgå till drygt 12&lt;br&gt;miljarder kronor vid utgången av 1991. En nyemission skulle alltså behöva&lt;br&gt;tillföra minst ca 3,6 miljarder kronor. Men om låntagarna skall ställa upp&lt;br&gt;med belopp i denna storleksordning som ett villkor för att komma i åtnju-&lt;br&gt;tande av ”sin” del i det historiska kapitalet är det enligt styrelsens mening&lt;br&gt;nödvändigt att tänka sig en viss justering av ägarandelarna i förhållande till&lt;br&gt;den fördelning som skisserats i Nordströms promemoria.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkret vill kassastyrelsen föreslå att statens 30-procentiga andel akall be-&lt;br&gt;räknas på det befintliga kapitalet före en nyemission till låntagarna. Lånta-&lt;br&gt;garna bör i utgångsläget anses ha rätt till en lika stor andel, medan 40%&lt;br&gt;alltså skall ligga kvar i Kassan. Därefter genomförs en nyemission i vilken&lt;br&gt;låntagarna tecknar aktier motsvarande 30 % ökning av JEK. Genom detta&lt;br&gt;skulle ägarfördelningen påverkas enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Före nyemission&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter nyemission&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låntagarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23,1%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30,8 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46,1 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100,0 %&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emissionstidpunkt och emissionsvillkor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nyemission till låntagarna kan inte som Nordström föreslår ske i omedel-&lt;br&gt;bar anslutning till konverteringen 1 januari 1992. En nyemission av den stor-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;leksordning som krävs måste förberedas mycket väl och torde tidigast kunna&lt;br&gt;ske hösten 1992 eller kanske hellre under 1993 när första bokslutet för stads-&lt;br&gt;hypotek i aktiebolagsform föreligger. Det är den nya bolagsstyrelsen som&lt;br&gt;måste ta ansvar för det emissionsprospekt som krävs, där bl a bolagets affärs-&lt;br&gt;inriktning och utdelningspolicy skall preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låntagarna skall inte först få sina ”gratisaktier” och därefter erbjudas&lt;br&gt;delta i en nyemission, utan aktierna skall i sin helhet erhållas först genom&lt;br&gt;deltagande i emissionen. Tekniskt kan kassastyrelsen se två olika modeller&lt;br&gt;för detta. Enligt den modellen skulle Kassan i utgångsläget tilldelas även de&lt;br&gt;30 % av aktiekapitalet som är avsedda för låntagarna. Vid den följande emis-&lt;br&gt;sionen skulle sedan låntagarna få ett erbjudande av Kassan om en gratisaktie&lt;br&gt;för varje ny aktie som de tecknar i Stadshypotek AB. Prissättningen av själva&lt;br&gt;kontantemissionen skulle inte därutöver innebära någon substansrabatt. Vid&lt;br&gt;full teckning från låntagarnas sida skulle därigenom just den fördelning upp-&lt;br&gt;komma som ovan angivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fördel med den nu angivna uppläggningen är att den mycket tydligt&lt;br&gt;visar just hur låntagarna får del i det existerande kapitalet. Det kan möjligen&lt;br&gt;samtidigt vara ett problem, nämligen om arrangemanget med en gratisaktie&lt;br&gt;skulle komma att bedömas isolerat som en skattepliktig gåva från Kassan&lt;br&gt;till låntagarna. Det kan då vara att föredra att i stället ta fasta på Anders&lt;br&gt;Nordströms formulering om en emission som innebär en kraftig substansut-&lt;br&gt;spädning. Det skulle betyda att den ursprungliga apportemissionen från Kas-&lt;br&gt;sans sida genomförs med kraftig överkurs, så att en väsentlig del av bolagets&lt;br&gt;kapital kommer att ligga i reservfonden och inte i aktiekapitalet. Aktiekapi-&lt;br&gt;talet skulle i utgångsläget fördelas mellan Kassan och staten i de proportio-&lt;br&gt;ner om 4:3 som är avsedda, dvs 57,1 % till Kassan och 42,9% till staten.&lt;br&gt;Nyemissionen till låntagarna skulle sedan genomföras med en sådan sub-&lt;br&gt;stansrabatt att efter emissionen den ägarfördelning uppstår som ovan angi-&lt;br&gt;vits. Med nyemission om 3,6 miljarder kronor till pari innebär det att aktie-&lt;br&gt;kapitalet före emissionen skulle behöva bestämmas till 4,2 miljarder kronor,&lt;br&gt;medan resten av det föreliggande beskattade kapitalet alltså skulle gå till re-&lt;br&gt;servfonden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra synpunkter än de nu anförda kan påverka valet av teknisk&lt;br&gt;lösning för ombildningen och nyemissionen. Beskattningsfrågan är dock&lt;br&gt;mycket viktig och måste klarläggas i ett tidigt skede. Kassastyrelsen finner&lt;br&gt;att en förutsättning för en framgångsrik nyemission av den storleksordning&lt;br&gt;det här är fråga om är att den kan ske utan omedelbara skattekonsekvenser&lt;br&gt;för de låntagare som tecknar aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen vill betona att ovanstående resonemang om ägarandelar&lt;br&gt;och utspädning är schematiskt. Det går inte att i förväg ange exakt hur stor&lt;br&gt;del, av det ursprungliga kapitalet som slutligen kommer låntagarna till del&lt;br&gt;eftersom hänsyn måste tas vid utformningen av de slutliga emissionsvillko-&lt;br&gt;ren till de aktuella förhållandena på aktiemarknaden. I propositionen bör&lt;br&gt;endast anges ett riktvärde. Även frågan om de exakta villkoren för hur er-&lt;br&gt;bjudandet skall fördelas mellan låntagarna måste få avgöras i anslutning till&lt;br&gt;att emissionen äger rum. Det är också viktigt att hålla möjligheten öppen att&lt;br&gt;genomföra nyemissioner i flera etapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag behöver anskaffas 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kassastyrelsens mening är det nödvändigt att det bolag som efter ap-&lt;br&gt;portemissionen skall fortsätta Stadshypoteks rörelse har en juridisk existens&lt;br&gt;redan under hösten 1991; ett stiftande vid själva ombildningstillfället är inte&lt;br&gt;tillräckligt. Bland annat måste, enligt styrelsens bedömning, bolaget i god&lt;br&gt;tid ansöka om godkännande av en bolagsordning som medför att det kan&lt;br&gt;vara registrerat som kreditaktiebolag direkt från 1 januari 1992. Det är också&lt;br&gt;en hel rad andra formalia som måste vara avklarade i förväg för att inte stora&lt;br&gt;praktiska svårigheter skall uppstå i samband med överflyttande av rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför nödvändigt att Kassan kan få tillstånd att stifta eller förvärva&lt;br&gt;ett aktiebolag att användas i detta syfte. Som hypoteksutredningen ansett&lt;br&gt;bör detta kunna ske redan genom ett medgivande från regeringen enligt&lt;br&gt;stadshypotekslagen 39 a §. Om en holdingsbolagsstruktur skall etableras är&lt;br&gt;det sannolikt också en fördel om både moder- och dotterbolag kan anskaffas&lt;br&gt;redan före årsskiftet eftersom detta ger möjlighet till koncernbidrag med&lt;br&gt;skattemässig verkan under 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenser av minskad förmögenhet i Kassan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är oklart i Nordströms förslag hur staten skall få sin andel av aktierna i&lt;br&gt;det nya bolaget. Enligt kassastyrelsens bedömning kan det å ena sidan knap-&lt;br&gt;past komma i fråga att staten är delägare i bolaget redan innan apportemis-&lt;br&gt;sionen är genomförd, eftersom det då synes förligga risk att bolaget skulle&lt;br&gt;gåvobeskattas för en värdeöverföring som sker utan att Kassan får fullt ve-&lt;br&gt;derlag. Styrelsen finner å andra sidan att det inte är lämpligt att vänta med&lt;br&gt;att etablera statens andel till dess att emissionen till låntagarna kan genomfö-&lt;br&gt;ras. I en eller annan form torde det därför behöva bli fråga om att Kassan&lt;br&gt;till staten omedelbart skall överlämna en andel av de aktier som erhållits vid&lt;br&gt;apportemissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att Kassan inte längre är 100-procentig ägare till det nya bolaget&lt;br&gt;har Kassans förmögenhetsmassa minskat i förhållnade till Stdshypoteks to-&lt;br&gt;tala fonder före ombildningen. Detta innebär i sin tur att det kan hävdas att&lt;br&gt;säkerheten för de befintliga obligationerna inte längre är lika god som före&lt;br&gt;transaktionen. Det kan därför bli aktuellt med någon form av förstärkning&lt;br&gt;av den statliga garantin för att motverka detta och undvika att obligationsin-&lt;br&gt;nehavare kan resa berättigade anspråk på omedelbar inlösen. Styrelsen vill&lt;br&gt;särskilt erinra om att Kassans utländska upplåning - enligt praxis på den in-&lt;br&gt;ternationella marknaden - har särskilda bestämmelser i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängd grundfondsgaranti under övergångstiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt såväl Petris som Nordströms förslag skall den statliga garantifonden&lt;br&gt;ligga kvar i Kassan för den vid konverteringstillfället utgivna obligations-&lt;br&gt;stocken. Stadshypotek AB skall inte ha någon garantifond som extra säker-&lt;br&gt;het för de av bolaget nyemitterade obligationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen vill här understryka risken för att Stadshypoteks obligatio-&lt;br&gt;ner kommer att få en lägre rating efter konverteringen under intryck av den&lt;br&gt;mycket ömtåliga situation i vilken svensk ekonomi bifinner sig och förlustris-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kerna inom svenskt kreditväsen. De internationella finansmarknaderna har&lt;br&gt;blivit extremt känsliga i nvarande läge, där såväl det amerikanska som det&lt;br&gt;japanska bankväsendet befinner sig i ett kritiskt skede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek har vid konverteringstillfället en mycket utsatt position. Fu-&lt;br&gt;sionsarbetet som behövs för att sammansmälta de hittills separata organisa-&lt;br&gt;tionerna kan inte genomföras före konverteringen eftersom någon funge-&lt;br&gt;rande bolagsstyrelse inte har tillträtt. Först den stora nyemissionen kan vi-&lt;br&gt;dare ge Stedshypotek en sådan ekonomisk styrka att Stadshypotek kan för-&lt;br&gt;svara sin rating trots att den statliga garantifonden tas bort. Men någon emis-&lt;br&gt;sion kan som framhållits inte vara fullt genomförd och inbetald förrän under&lt;br&gt;1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vore enligt kassastyrelsens mening olyckligt om Stadshypotek hamnar&lt;br&gt;i en svacka som kan leda till sänkt rating och försvårad upplåning under 1992&lt;br&gt;och 1993. Risken är uppenbar att det kan bli svårt att över huvud taget ta sig&lt;br&gt;tillbaka till en god rating annat än efter flera år. Det är betydligt lättare att&lt;br&gt;sänka en rating än att höja den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av dessa skäl anser kassastyrelsen att Stadshypotek under en övergångs-&lt;br&gt;period om kanske två år borde kunna få behålla det stöd som ligger i en stat-&lt;br&gt;lig garantifond som även avser de nyemitterade obligationerna. En metod&lt;br&gt;att praktiskt åstadkomma detta skulle kunna vara att Kassan får fortsätta&lt;br&gt;under ytterligare två år att emittera obligationer. Medlen som därvid inflyter&lt;br&gt;lånas sedan ut till Stadshypotek AB på exakt motsvarande villkor. I sak&lt;br&gt;skulle givetvis verksamheten handhas av bolaget, men formellt skulle upplå-&lt;br&gt;ningen ledas genom den kvarstående Kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen vill här åter hänvisa till Anders Nordströms uttalande om&lt;br&gt;att nyemissionen till låntagarna är ett väsentligt led i Stadshypoteks ombild-&lt;br&gt;ning. Innan den är avslutad är ombildningen inte fullt genomförd och fram&lt;br&gt;till dess är det rimligt att det hittillsvarande stödet finns kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från konkurrensneutralitetssynpunkt är det också rimligt. SBAB erhåller&lt;br&gt;genom att det är statsägt samma rating som staten. Betydelsen av ägarförhål-&lt;br&gt;landet framgår av den aktuella utvecklingen för Nordbanken. Att banken&lt;br&gt;får behålla sin rating under nuvarande omständigheter beror enbart på att&lt;br&gt;staten är majoritetsägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar de stora affärsbanksägda bostadsinstituten har de stöd ge-&lt;br&gt;nom storbankernas obegränsade tillgång till dragningsmöjligheter i riksban-&lt;br&gt;ken. Under nuvarande kritiska situation på de svenska och internationella&lt;br&gt;kreditmarknaderna betyder automatiskt rätt till upplåning i centralbanken&lt;br&gt;ett mycket starkt stöd för framför allt de korta internationella upplånings-&lt;br&gt;programmen, ett stöd som Stadshypotek saknar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kvarstående stadshypotekskassan efter ombildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen anser vidare att Nordströms förslag att Kassan som aktie-&lt;br&gt;ägare skall avvecklas inom fem år bör ges en mjukare formulering. Efter fem&lt;br&gt;år kvarstår alltjämt över 75 miljarder kronor i gammal obligationsupplåning&lt;br&gt;för vilken det krävs en fortsatt statlig garanti. En femårsgräns innebär också&lt;br&gt;att aktiemarknaden måste räkna med att det kommer ut stora volymer av&lt;br&gt;Stadshypoteks aktier på merknaden inom bara några få år. Detta kan allvar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt trycka aktiekursen och försvåra nyemissionen. Av dessa skäl vill kassas-&lt;br&gt;tyrelsen förorda ett mer allmänt uttalande i propositionen att avsikten är att&lt;br&gt;inom en t ex tioårsperiod avveckla Kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ombildning av det slag som nu är aktuell från specialreglerad juridisk&lt;br&gt;person till aktiebolag har åtskilliga unika drag, där det inte utan vidare kan&lt;br&gt;härledas från allmänna principer hur olika frågor skall behandlas. Kassasty-&lt;br&gt;relsen vill särskilt framhålla vikten av att skattefrågorna ges en entydig lös-&lt;br&gt;ning så att inga oväntade överraskningar dyker upp i efterhand. Fusionen&lt;br&gt;mellan kassan och föreningarna måste kunna ske utan att utlösa beskattning,&lt;br&gt;de obeskattade reserverna i Kassan måste kunna få överföras till det nya bo-&lt;br&gt;laget, överföringen av rörelsen till aktiebolagsform måste få ske utan krav&lt;br&gt;på stämpelskatt, omsättningsskatt kan inte behöva erläggas för en eventuell&lt;br&gt;överlåtelse av aktier från kassan till staten, osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen instämmer i Nordströms bedömning att Kassan så länge&lt;br&gt;den kvarstår efter ombildningen bör vara reglerad genom en förenklad&lt;br&gt;stadshypotekslag. Kassan bör emellertid då inte längre ses som ett finans-&lt;br&gt;företag, utan som en passiv aktieägare. Det är angeläget att Kassan inte lagli-&lt;br&gt;gen under övergångstiden fram till dess att nyemissionen kunnat genomföras&lt;br&gt;skall ses som ett moderföretag i en finanskoncern, utan att det redan från&lt;br&gt;början verkligen är Stadshypotek Holding AB som är modern och upprättar&lt;br&gt;koncernredovisningen. En annan ordning skulle säkerligen vålla stora prak-&lt;br&gt;tiska svårigheter, inte minst när det gäller att internationellt förklara ombild-&lt;br&gt;ningens innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen föreslår avslutningsvis&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att lagändringarna skall träda i kraft den 1 januari 1992,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att äldre bestämmelser skall, i den mån det erfordras, alltjämt äga&lt;br&gt;tillämpning till dess föreningsstämmor och ombudsstämma ägt rum efter&lt;br&gt;verksamhetsåret 1991,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att, redan från det författningen utkommit av trycket, de åtgärder&lt;br&gt;skall få vidtagas som erfordras för tillämpning efter ikraftträdandet med av-&lt;br&gt;seende på fusion, bolagsbildning, beslutsorgan, personalrekrytering etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;br&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypoteksföreningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut 1990-11-08 har regeringen uppdragti åt Nordström att genom&lt;br&gt;överläggningar med stadshypoteksorganisationen (Stadshypotek) för rege-&lt;br&gt;ringens räkning skyndsamt undersöka hur verksamheten på området kan ut-&lt;br&gt;vecklas i framtiden. Nordström har i en promemoria 1990-12-14 lagt fram&lt;br&gt;ett förslag till lösning avseende främst Stadshypoteks framtida ägarstruktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande principer och värderingar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom stadshypoteksorganisationen råder enighet om vissa väsentliga syn-&lt;br&gt;punkter på Stadshypoteks framtida roll och verksamhet. I allt väsentligt&lt;br&gt;stämmer dessa synpunkter också med vad som anförts i betänkandet SOU&lt;br&gt;1989:103 ”Hypoteksinstituten i framtiden” och i de olika remissyttrandena&lt;br&gt;över detta. Även Nordström förefaller instämma häri. Följande grundprin-&lt;br&gt;cip torde därför ligga fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Stadshypotek skall förbli ett starkt, självständigt och oberoende kreditin-&lt;br&gt;stitut, som arbetar under affärsmässiga former i fri kokurrens med mark-&lt;br&gt;nadens övriga aktörer såsom banker och andra kreditmarknadsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Stadshypotek skall ha en stabil och tydlig ägarform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Stadshypotek skall ha kvar en stark regional låntagarförankring samt lik-&lt;br&gt;som hittills ha stora förutsättningar att arbeta aktivt inom de regioner där&lt;br&gt;föreningarna verkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Stadshypotek skall arbeta i samma miljö - både nationellt och internatio-&lt;br&gt;nellt - som med Stadshypotek konkurrerande företag samt åtnjuta&lt;br&gt;samma rörelsefrihet och lyda under samma regler ( tex skatte- och kapi-&lt;br&gt;taltäckningsregler) som dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Verksamheten skall drivas i aktiebolagsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Stadshypoteks framtida organisation skall liksom hittills bygga på omfat-&lt;br&gt;tande decentralisering och delegering av befogenheter och ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypoteksföreningarnas linje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypoteksföreningarna har genomgående hävdat att Stadshypotek&lt;br&gt;måste ha en ägarstruktur som är ändamålsenlig och att ägarna måste aktivt&lt;br&gt;kunna verka för att Stadshypoteks möjligheter tillvaratas på bästa sätt. En&lt;br&gt;sådan ordning bör befästas redan från början.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi menar att Stadshypotek bör ägas av många. Sålunda ser vi gärna att&lt;br&gt;våra kunder - låntagare såväl som köpare av våra obligationer - blir aktie-&lt;br&gt;ägare direkt i Stadshypotek och att detta kan ske på för aktietecknarna gynn-&lt;br&gt;samma villkor. Särskilt viktigt är det att åstadkomma ett starkt låntagarinfly-&lt;br&gt;tande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta en lösning är vi beredda att låta staten gå in som ägare&lt;br&gt;till en mindre del. Men vi anser mycket bestämt att dagens stadshypoteksför-&lt;br&gt;eningar i fortsättningen liksom för närvarande tillsammans bör ha det största&lt;br&gt;inflytandet. De bör alltså vara huvudägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom föreningarna finns och har alltid funnits ett mycket starkt personligt&lt;br&gt;engagemang för Stadshypoteks verksamhet. Ingen har bättre erfarenhet el-&lt;br&gt;ler är bättre skickad än föreningarnas förtroendemän och tjänstemän att ar-&lt;br&gt;beta med de frågor eller ta itu med de utmaningar som vi alla vet att de när-&lt;br&gt;maste åren har i beredskap åt oss. Här gäller i mycket hög grad att ta vara&lt;br&gt;på och utnyttja de regionala representanternas entusiasm och vilja att ta an-&lt;br&gt;svar för verksamheten och för Stadshypoteks framtida roll på kreditmarkna-&lt;br&gt;den. Den positiva andan är natuligtvis beroende av på vad sätt den tilltänkta&lt;br&gt;reformen gonomförs. Inom föreningarna finns stor kompetens, stor erfaren-&lt;br&gt;het och viktig kännedom om lokala förhållanden samlad i ett finmaskigt kon-&lt;br&gt;taktnät omfattande bl a organisationer på byggnadsområdet, också repre-&lt;br&gt;senterade inom föreningsstyrelserna. Den regionala förankringen enligt gäl-&lt;br&gt;lande ordning är sålunda en viktig del av institutionens särart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare om fördelar med decentralisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotek har en betydande roll som befrämjare av lokal konkurrens.&lt;br&gt;Regionalpolitiskt är det också av stort värde med starka hypoteksföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En markerad, betrodd position för föreningarna bidrar till en bättre ställning&lt;br&gt;i förhållande till lokala myndigheter och potentiella låntagare. Av oss före-&lt;br&gt;språkad regional förankring medför dessutom ett förstärkt ansvarsmedve-&lt;br&gt;tande hos föreningarnas personal och främjar en sund kreditutveckling inom&lt;br&gt;föreningarnas område. Särskilt inom fastighetsbranschen visar den senaste&lt;br&gt;tidens händelser vådan av att kreditbeslut inte är rotfästa i orten eller regio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad centralisering av hypoteksinstitutionen framstår som både obefogad&lt;br&gt;och ofördelaktig från snart sagt alla synpunkter. En sådan ordning innebär&lt;br&gt;risk för utarmning av hela organisationen och står i strid med rådande all-&lt;br&gt;männa strävande till decentralisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningarnas linje ger bättre garanti för den önskvärda regionala förank-&lt;br&gt;ringen än Nordströms modell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivillighet, inte tvång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det sagda har föreningarna i princip godtagit den tilltänkta reformen,&lt;br&gt;inklusive en viss ägarroll för staten, men motsatt sig att föreningarna upphör.&lt;br&gt;Det valkretsstystem Nordström föreslår tillgodoser inte det krav han själv&lt;br&gt;ställt upp i femte stjärnsatsen på sid 2 i sin promemoria om att organisatio-&lt;br&gt;nen skall ”kunna värna den lokala förankringen och låntagarinflytandet”.&lt;br&gt;Ett genomförande av hans förslag i denna del skulle innebära att den kompe-&lt;br&gt;tens, den erfarenhet och det kontaktnät som föreningarna nu representerar&lt;br&gt;skulle äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordström anser det ”betydelsefullt att ombildningen går så snabbt och så&lt;br&gt;smärtfritt som möjligt”. Detta är naturligtvis riktigt. Emellertid synes han&lt;br&gt;räkna med att reformen skall kunna ske tvångsmässigt, något som vore oför-&lt;br&gt;enligt med intresset av att vinna förståelse för den och förankra den hos alla&lt;br&gt;berörda. Det är också svårt att se att det från någon sida skulle kunna anses&lt;br&gt;ovillkorligen nödvändigt för en god lösning att föreningarna helt avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill kommer den juridiska frågan om äganderätten till Stadshypoteks&lt;br&gt;förmögenhetsmassa. Nordström anser att ”något entydigt svar på denna&lt;br&gt;fråga inte kan ges” men framhåller att ”såväl låntagarna som staten bidragit&lt;br&gt;till att bygga upp Stadshypoteks eget kapital”. Gunnar Petri fann för sin del&lt;br&gt;inte att ”staten”, vare sig på rättslig grund eller skälighetsgrund kan resa di-&lt;br&gt;rekt anspråk på del i det aktiekapital som uppstår vid en aktiebolagsbild-&lt;br&gt;ning”. Han betraktade föreningarna som ”självägande juridiska personer sui&lt;br&gt;generis”. Föreningarna hävdar för sin del att det finns starkt fog för tanken&lt;br&gt;att föreningarna och/eller löntagarna har rätt till det kapital som de nuva-&lt;br&gt;rande föreningarna och deras föregångare (vissa på privat initiativ bildande&lt;br&gt;hypoteksföreningar från tiden före 1909 lär har uppgått i den då upprättade&lt;br&gt;stadshypoteksinstitutionen) byggt upp under ett hundratal år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså av flera skäl angeläget att söka nå en samförståndslösning.&lt;br&gt;Från juridisk synpunkt skulle det vara anmärkningsvärt om staten skulle för-&lt;br&gt;söka att ensidigt driva igenom reformen på ett sätt som strider mot förening-&lt;br&gt;arnas ( och de till föreningarna knutna, för institutionen betydelsefulla orga-&lt;br&gt;nisationernas) vilja. Ett sådant förfarande skulle stå i strid med principen om&lt;br&gt;egendomsskydd enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 18 § regeringsformen. Det kan här erinras om att enligt (av Kungl.&lt;br&gt;Maj:t ”med riksdagen” utfärdande) 38 a § (SFS 1974:808) förordningen om&lt;br&gt;stadshypotekskassan och om stadshypoteksföreningar tillstånd till verkstäl-&lt;br&gt;lande av fusionsavtal - mellan två föreningar - får meddelas endast om för-&lt;br&gt;slag till avtalet godkänts av den överlåtande föreningens stämma. Detta bör&lt;br&gt;ananlogivis tillämpas vid fusion mellan Kassan och förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsskedet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi delar Nordströms uppfattning att det är viktigt att under det övergångs-&lt;br&gt;skede som förestår - säg cirka fem år - en stor del av Stadshypoteks kapital&lt;br&gt;kan låsas in som skydd mot uppköpsförsök eller oroligheter inom ägarkret-&lt;br&gt;sen. Men att denna inlåsning görs tidsbestämd och att staten därefter skall&lt;br&gt;kunna besluta över fördelningen av större delen av stadshypoteks kapital -&lt;br&gt;i Nordströms exempel totalt 60% - anser vi uteslutet. Ägarfrågan måste i&lt;br&gt;stället lösas nu och inte blott temporärt. Angivet syfte når man bäst genom&lt;br&gt;att inlåsningen sker hos föreningarna (förenade genom konsortialavtal).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Morgondagens föreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Morgondagens föreningar skall inte ha något inflytande på Stadshypoteks&lt;br&gt;dagliga verksamhet. De skall i stället uppträda som ägare av Stadshypotek&lt;br&gt;och axla det ansvar som detta för med sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det motsatsförhållande som enligt Nordström kan råda mellan förening-&lt;br&gt;arnas inflytande och låntagarnas direkta inflytande som aktieägare i Stadshy-&lt;br&gt;potek är inte något skadligt utan ett konstruktivt motsatsförhållande. För-&lt;br&gt;eningarna förutsätts styras av personer med stor integritet samt kunskaper&lt;br&gt;och erfarenhet från Stadshypoteks verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår konstruktion av ägandet av Stadshypotek ger en ägarmässig mångfald&lt;br&gt;samtidigt som man får en sammanhållen ägarkonstellation med bästa möjlig-&lt;br&gt;het att värna om Stadshypotek. Ägandet sprids på detta sätt också lokalt och&lt;br&gt;regionalt över hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Teknik för övergång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Kassans rörelse med undantag för obligationsskulden läggs över till ett&lt;br&gt;nybildat bolag, Stadshypotek Holding AB, som garanterar obligations-&lt;br&gt;skulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Föreningarna säljer sina verksamheter till holdingbolaget mot betalning&lt;br&gt;i aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Efter nyemission i holdingbolaget fördelas aktiekapitalet mellan för-&lt;br&gt;eningarna (huvudägarna, se ovan), låntagarna och staten (till en mindre&lt;br&gt;del, se ovan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Föreningarna får som uppgift att äga och förvalta tilldelat aktiekapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Den statliga garantin ligger kvar i Kassan och trappas ner i takt med att&lt;br&gt;utelöpande obligationslån förfaller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Nya obligationslån emitteras av holdingbolaget (utan statsgaranti).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Hypoteksrörelsen överlåtes av holdingbolaget på dotterbolaget Stadshy-&lt;br&gt;potek AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. På kapitalet i holdingkoncernen skall ställas marknadsmässiga avkast-&lt;br&gt;ningskrav. Aktieutdelningarna till föreningarna skall användas för delta-&lt;br&gt;gande i framtida nyemissioner i holdingbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Sedan Kassans obligationsskuld slutbetalts upphör Kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelse, organisation och ledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen i holdingbolaget utses på vanligt sätt av aktieägarna på bolagsstäm-&lt;br&gt;man. Styrelsen bör betstå av nio ledamöter. Ordföranden väljs inom styrel-&lt;br&gt;sen. Valet av ordförande skall godkännas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsens första uppgift blir att ta itu med frågorna om Stadshypoteks&lt;br&gt;framtida organisationsstruktur, utseende av koncern- och bolagsledningar&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är bråttom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Nordström framhållit är det angeläget att ombildningen nu går så&lt;br&gt;snabbt som möjligt. Föra att initiera olika utredningar och fatta ett antal be-&lt;br&gt;slut om organisationen av nya Stadshypotek är det därför nödvändigt att en&lt;br&gt;interimsstyrelse i holdingbolaget snarast tillsätts. Denna styrelse bör bestå av&lt;br&gt;nio personer och kan utses sålunda att regeringen utser tre ledamöter jämte&lt;br&gt;suppleanter och en ombudsstämma utser sex ledamöter jämte suppleanter.&lt;br&gt;Till interimsstyrelse bör alltså inte automatiskt ”förordnas” den nuvarande&lt;br&gt;kassastyrelsen. Interimsstyrelsen utser inom sig ordförande och vice ordfö-&lt;br&gt;rande vilka skall godkännas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivillighet grundad på överenskommelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom föreningarna är vi övertygad om att vårt förslag till lösning har alla&lt;br&gt;utsikter att positivt bidra till Stadshypoteks omdaning till ett modernt och&lt;br&gt;konkurrenskraftig kreditinstitut. Vår uppläggning bygger också på principen&lt;br&gt;om frivillighetens väg där alla väsentliga beslut grundas på överenskommel-&lt;br&gt;ser under iakttagande av största rättfärdighet. Utan frivillighet nås ingen god&lt;br&gt;reform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i Sveriges riksbank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid remissbehandlingen av hypoteksutredningens betänkande (SOU&lt;br&gt;1989:103) kunde fullmäktige i riksbanken tillstyrka huvuddragen i förslagen&lt;br&gt;till ombildning och omorganisation (Se remissyttrande 1990-03-05). Den&lt;br&gt;analys utredningen presenterat beträffande hypoteksinstitutionernas juri-&lt;br&gt;diska status låg då till grund för fullmäktiges ställningstagande till hur ägar-&lt;br&gt;frågorna borde lösas vid ombildningen till aktiebolag. Förslaget att förse den&lt;br&gt;nya bolagsbildningen, Stadshypotek AB, med en ägare i stiftelsens form till-&lt;br&gt;styrktes efter smärre modifieringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige underströk härvid vissa grundläggande principer och krav.&lt;br&gt;Fullmäktige framhöll vikten av att bibehålla och utveckla Stadshypoteksor-&lt;br&gt;ganisationen som oberoende aktör och konkurrent till de större bankkoncer-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nerna på bostadsfinansieringens område. Ombildningen till stiftelse skulle&lt;br&gt;innebära att ägarfrågan fick en lösning som nära anknyter till de förhållan-&lt;br&gt;den som hittills gällt för organisationen. Bolagiseringen och tillskapandet av&lt;br&gt;Stadshypotek AB skulle öppna möjligheter för extern försörjning av riskka-&lt;br&gt;pital och för en spridd ägarbild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige har alltså inget att erinra mot en genomgripande ombildning&lt;br&gt;av den nuvarande Stadshypoteksorganisationen innefattande både byte av&lt;br&gt;associationsform och introduktion av en ny ägarstruktur. Ett nödvändigt vill-&lt;br&gt;kor för fortlevnad och utveckling är att Stadshypotek de närmaste åren kan&lt;br&gt;attrahera nytt ägarkapital till rörelsen. Olika intressenter bör därför enligt&lt;br&gt;fullmäktiges uppfattning erbjudas att satsa riskvilligt kapital på marknads-&lt;br&gt;mässiga villkor. Detta kan ske genom riktade nyemissioner till såväl lånta-&lt;br&gt;gare som till olika externa intressenter på marknaden i anslutning till den&lt;br&gt;planerade bolagiseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått ser fullmäktige stiftelseformen som ett möjligt alternativ för&lt;br&gt;Stadshypotekskassans ombildning. Kassan övergår därmed från att vara ett&lt;br&gt;rörelsedrivande bostadsinstitut till att var ägare och förvaltare av ett motsva-&lt;br&gt;rande bolag. En sådan lösning förutsätter dock att huvudinriktningen för&lt;br&gt;den framtida förvaltningen tydligt kan läggas fast. Fullmäktige har i remiss-&lt;br&gt;svaret på hypotektsutredningen tillstyrkt förslag om ändamålsinriktning och&lt;br&gt;stadgar som skulle möjliggöra en fortsatt stark och självständig ställnig och&lt;br&gt;en nära anknytning till bostadskreditmarknaden. Förutsättningarna för en&lt;br&gt;lösning efter stiftelsemodell bör självfallet prövas noga. Fullmäktige är väl&lt;br&gt;medvetna om att ägarkonstruktioner av detta slag är förknippade med pro-&lt;br&gt;blem, vilket också antyds i den nu akutella promemorian. Det kan t.ex. vara&lt;br&gt;svårt att formulera ett tillräckligt klart och avgränsat ändamål för stiftelsen&lt;br&gt;ifråga. Möjligheterna till framtida ingrepp och anpassningar blir vidare&lt;br&gt;starkt begränsade om en stiftelsebildning genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alternativ till den formella stiftelsebildningen kan därför vara att, som&lt;br&gt;utredningsmannen föreslår, tills vidare behålla Stadshypotekskassan som en&lt;br&gt;offentlig institution, reglerad i en särskild författning. Lagstiftningen skulle&lt;br&gt;därmed ändras så att Stadshypotekskassan får ägarfunktionen som sin enda&lt;br&gt;uppgift d.v.s. att äga och förvalta de aktier som uppkommer när rörelsen&lt;br&gt;överförs till aktiebolag. De regionala föreningarna föreslås samtidigt fusio-&lt;br&gt;neras in i Stadshypotekskassan för att upphöra. Lagstiftningen upptar i stäl-&lt;br&gt;let bestämmelser om en regional organisation med valkretsar för att utse om-&lt;br&gt;bud till kassans stämma. Härigenom kan en inflytandestruktur som liknar&lt;br&gt;dagens upprätthållas. Samtidigt öppnas som tidigare framgått en ny kanal&lt;br&gt;för låntagareinflytande genom direktägandet av aktier i Stadshypotek AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige har inget att erinra mot att delar av ägandet i Stadshypotek&lt;br&gt;AB organiseras i den juridiska form som här angivits. Stadshypotekskassan&lt;br&gt;upphör därmed att vara en rörelsedrivande institution och övegår helt till&lt;br&gt;rollen som aktieägare. Fullmäktige delar utredningsmannens uppfattning att&lt;br&gt;ombildningsarbetet bör komma igång så snabbt som möjligt och ser mot&lt;br&gt;denna bakgrund vissa fördelar med att förlänga och anpassa gällande hypo-&lt;br&gt;tekslagstiftning på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också angeläget att planerna på ett breddat ägande i Stadshypoteks&lt;br&gt;bolagsbildning och en börsintroduktion relativt snabbt kan förverkligas. En&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändrad hypotekslagstiftning skulle kunna gälla från årsskiftet 1991/92 och en&lt;br&gt;bredare ägarstruktur för den rörelsedrivande verksamheten skulle av allt att&lt;br&gt;döma kunna etableras mot slutet av 1992 eller början av 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsmannen föreslår att staten inträder i rollen som delägare vid&lt;br&gt;själva tillskapandet av Stadshypotek AB. Staten kommer då i åtnjutande av&lt;br&gt;en del av det historiskt upparbetade kapitalet. Låntagarna inträder först i&lt;br&gt;och med en riktad nyemission men får även de sin del av kapitalet eftersom&lt;br&gt;aktierna enligt förslaget bjuds ut med en betydande substansrabatt. I prome-&lt;br&gt;morian hänvisar utredningsmannen till att såväl staten som löntagarna bidg-&lt;br&gt;ragit till den historiska kapitaluppbyggnaden i stadshypoteksorganistionen&lt;br&gt;och argumenteringen utmynnar i förslaget om en ägarfördelning mellan&lt;br&gt;dessa båda, med Stadshypotekskassan som tredje part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man jämför dessa överväganden med den tidigare presenterade hypo-&lt;br&gt;teksutredningens bedömningar framgår klara skillnader. Enligt hypoteksut-&lt;br&gt;redningens analys av gällande lagstiftning och dess förarbeten föreligger&lt;br&gt;principiella hinder för staten eller medlemskretsen (via föreningarna) att&lt;br&gt;göra anspråk på det kapital som uppkommer vid en bolagisering. Det faller&lt;br&gt;emellertid på statsmakterna att ta ansvar för i vilka former det samlade kapi-&lt;br&gt;talet skall förvaltas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige kan konstatera att de olika utredningsunderlag som arbetats&lt;br&gt;fram beträffande stadshypoteksorganisationens rättsliga status ger utrymme&lt;br&gt;för skilda slutsatser om vem eller vilka som kan anses vara ”rättmätiga&lt;br&gt;ägare” till det kapital som upparbetats. Underlagen ger alltså inga entydiga&lt;br&gt;svar när det gäller ägarfrågan. Oklarheterna härvidlag bör dock inte få&lt;br&gt;hindra nödvändiga förändringar. Underlagen ger heller inte tillräcklig grund&lt;br&gt;för att utesluta någon av de alternativa ägarstrukturer som förts fram. Om&lt;br&gt;en formell stiftelsebildning skulle bedömas som en mindre ändamålsenlig&lt;br&gt;lösning anser fullmäktige att någon form av ägarfördelning mellan Stadshy-&lt;br&gt;potekskassan, staten respektive låntagarna utgör ett alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens eventuella roll som delägare i ett nytt Stadshypotek AB är en fråga&lt;br&gt;av intresse även av andra skäl än de rent juridiska som ovan nämnts. Några&lt;br&gt;näringspolitiska motiv för staten att ta ett långsiktigt ägaransvar på denna&lt;br&gt;del av kreditmarknaden har inte uttalats. Ett statligt ägarengagemang kan&lt;br&gt;heller inte ses som en nödvändig förutsättning för att garantera marknadens&lt;br&gt;mångfald eller funktionssätt i övrigt. Staten har dock ett berättigat intresse&lt;br&gt;av god insyn i och kontroll över den förestående ombildningsprocessen och&lt;br&gt;bolagsbildningen. Genom ett delägarskap kan detta syfte uppnås, men även&lt;br&gt;andra möjligheter står enligt fullmäktiges mening öppna och bör övervägas.&lt;br&gt;Staten kan t.ex. välja att förstärka sitt inflytande i Stadshypotekskassans sty-&lt;br&gt;relse genom att ändra denna styrelses sammanstättning. Staten skulle där-&lt;br&gt;med kunna avstå från att ta i anspråk delar av aktiekapitalet i Stadshypotek&lt;br&gt;AB. Under sådana förutsättningar skulle Stadshypotekskassan och lånta-&lt;br&gt;garna i ett inledande skede stå som ägare till Stadshypotek AB efter verk-&lt;br&gt;ställd nyemission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningsmannens förslag får förlängningen av stadshypotekslagen ka-&lt;br&gt;raktären av en övergångslösning. Den utmynnar i en speciell tillämpning av&lt;br&gt;gällande likvidationsbestämmelser i lagstiftningen. Utredningsmannen före-&lt;br&gt;slår nämligen att kassans ställning och ägarfunktion omprövas efter en över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gångstid på ca fem år. Kassan kan då upphöra genom likvidation, varvid sta-&lt;br&gt;ten beslutar om fördelningen av kassans kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av promemorian framgår att nämnda förslag endast utgör en grov skiss&lt;br&gt;till hur ombildningsprocessen skulle kunna genomföras. Enligt fullmäktiges&lt;br&gt;uppfattning krävs en precisering på flera punkter, bl.a. för att närmare klar-&lt;br&gt;göra Stadshypotekskassans ställning och uppgifter i rollen som ägare under&lt;br&gt;ombildningsprocessen och statens ansvar och agerande vid ett eventuellt lik-&lt;br&gt;vidationsförfarande. Förslaget om en övergångslösning måste alltså bygga&lt;br&gt;på vissa klart angivna förutsättningar för att kunna accepteras som alternativ&lt;br&gt;till en stiftelsebildning enligt hypoteksutredningens modell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan grundförutsättning är enligt fullmäktiges mening bevarandet av&lt;br&gt;Stadshypoteksorganisationens oberoende på marknaden. Avsikten bör vara&lt;br&gt;att bevara Stadshypotek AB som en fristående konkurrent till de större&lt;br&gt;bankkoncernerna. Fullmäktige ser förlängningen av stadshypotekslagstift-&lt;br&gt;ningen som en garanti för fortsatt oberoende i detta avseende. Säkerheten&lt;br&gt;för Stadshypoteks obligationsinnehavare är också en viktig fråga. Efter över-&lt;br&gt;föringen av rörelsen till aktiebolag kan den statliga garantin för den gamla&lt;br&gt;obligationsstocken trappas ned. Detta förutsätts dock ske med beaktande av&lt;br&gt;den nya kapitaltäckningssituationen och obligationsinnehavarnas intressen.&lt;br&gt;En annan grundförutsättning gäller inträdet av nya aktieägare. Dessa bidrar&lt;br&gt;inte bara genom att tillskjuta nytt kapital. Genom deras inträde ökar stabili-&lt;br&gt;teten och trovärdigheten i ombildningsprocessen och kravet på marknads-&lt;br&gt;mässig avkastning understryks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fullmäktiges uppfattning bör frågan om likvidation av kassan och&lt;br&gt;om upphävande av hypotekslagstiftningen först aktualiseras i ett läge när det&lt;br&gt;ombildade Stadshypotek har blivit väl konsoliderat och där en ny affärsorga-&lt;br&gt;nisation i allt väsentligt tagit form. Dagens obligationsstock och den statliga&lt;br&gt;garantin för denna bör i detta läge till väsenlig del vara avvecklad. Beroendet&lt;br&gt;av staten ur kapitalförsörjningssynpunkt har därmed minskat. Bestämmel-&lt;br&gt;serna om likvidation bör då kunna utnyttjas i syfte att avsluta ombildnings-&lt;br&gt;processen och etablera Stadshypotek som ett självständigt, börsnoterat ak-&lt;br&gt;tiebolag på marknaden. Enligt fullmäktiges mening bör någon bestämd tid-&lt;br&gt;punkt för denna del av ombildningen inte låsas fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid eventuell likvidation anger nuvarande lagstiftning endast att nettotill-&lt;br&gt;gångarna skall användas för de ändamål regeringen fastställer. Flera hand-&lt;br&gt;lingsalternativ står därmed öppna. Ett sådant alternativ är att staten själv&lt;br&gt;träder i Stadshypotekskassans ställe i en direkt ägarfunktion när kassan likvi-&lt;br&gt;deras. Detta skulle emellertid enligt fullmäktiges mening knappast gagna&lt;br&gt;ombildningsprocessen eller Stadshypotek ABs ställning som ett självständigt&lt;br&gt;börsnoterat aktiebolag. Fullmäktige anser att kassans aktier bör säljas ut på&lt;br&gt;marknanden i en dylik situation. Aktieinnehavet representerar ett bety-&lt;br&gt;dande värde och avsikten bör vara att fullt ur realisera detta värde vid en&lt;br&gt;utförsäljning till marknadsmässiga villkor. Därefter är det regeringen som&lt;br&gt;har att bestämma över nettotillgångarnas användning och ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian konstateras att flera ytterligare ställningstagande måste till&lt;br&gt;för att den planerade ombildningsprocessen skall kunna genomföras. Skatte-&lt;br&gt;frågorna framhålls särskilt. Under innevarande år krävs vidare ett antal för-&lt;br&gt;beredande ställningstaganden beträffande organisationen och kapitalför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sörjningen i det nya Stadshypotek AB. Nyemissionerna måste förberedas.&lt;br&gt;En ny koncernstruktur med en fungerande regional utlåningsorganisation&lt;br&gt;måste tillskapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsmannen förordar Stadshypotekskassans styrelse som interims-&lt;br&gt;styrelse i detta bolag. Fullmäktige har inget att erinra mot en sådan tillfällig&lt;br&gt;lösning. Så snart som möjligt bör dock den nya bolagsbildningen få en affärs-&lt;br&gt;inriktad och från Stadshypotekskassan fristående styrelse och ledningsfunk-&lt;br&gt;tion. Rollfördelningen mellan ägarna, Stadshypotekskassan, och den rörel-&lt;br&gt;sedrivande koncernen, Stadshypotek AB, bör då tydligt framgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige kan tillstyrka att erforderliga lagändringar träder i kraft&lt;br&gt;fr.o.m. början av 1992. Den förestående ombildningen bör inte innebära nå-&lt;br&gt;gon restriktion för Stadshypotekskassans obligationsupplåning eller övriga&lt;br&gt;verksamhet under innevarande år. Fullmäktige har i ett särkilt yttrande till-&lt;br&gt;styrkt en ansökan från Stadshypotekskassans styrelse om höjning av den&lt;br&gt;statliga grundfonden med 2 miljarder kronor, vilket motsvarar en höjning av&lt;br&gt;upplåningsrätten på marknaden med 20 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen tillstyrker i sitt remissyttrande hypoteksutredningens för-&lt;br&gt;slag. I sak har bankinspektionen inte funnit anledning att ändra detta ställ-&lt;br&gt;ningstagande. En viktig grund för detta ställningstagade var emellertid den&lt;br&gt;oklarhet som rådde om vem som rättmätigt kunde göra anspråk på förmö-&lt;br&gt;genheten i Stadshypotek. Var det staten som via ställandet av lånegaranti&lt;br&gt;möjliggjort Stadshypoteks upplåning eller var det låntagarna som genom&lt;br&gt;upptagandet av krediter byggt upp Stadshypoteks fonder. Hypoteksutred-&lt;br&gt;ningen ansåg att ingen rättmätigt kunde göra anspråk på förmögenheten var-&lt;br&gt;för utredningen förordade att Stadshypotek skulle ägas av en stiftelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningsmannen Nordström synes i sin promemoria instämma i hypo-&lt;br&gt;teksutredningens slutsats eftersom han konstaterar efter att bl.a. ha studerat&lt;br&gt;förarbeten m.m. att något entydigt svar till ägarfrågan inte finns. I stället&lt;br&gt;framhåller emellertid Nordström att i denna situation bör det mest ange-&lt;br&gt;läggna vara att ”söka skapa en ägarstruktur som bäst värnar Stadshypoteks&lt;br&gt;framtida roll på kreditmarknaden”. Bankinspektionen ansluter sig till detta&lt;br&gt;synsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En observation bankinspektionen gjort mot bakgrund av de händelser&lt;br&gt;som inträffat under senare tid på den svenska kreditmarknaden är vikten av&lt;br&gt;starka ägare. Ägarfrågan i Stadshypotek bör därför noggrant prövas innan&lt;br&gt;beslut fattas så att inte Stadshypoteks framtida roll äventyras. Ägarfrågan i&lt;br&gt;kombination med möjligheter till externt riskkapital torde även vara viktig&lt;br&gt;ur ratingsynpunkt och därmed helt avgörande för Stadshypoteks framtid&lt;br&gt;konkurrensförmåga på den svenska kreditmarknaden eller som låntagare på&lt;br&gt;internationella marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bankinspektionens mening är det därför av högsta prioritet att&lt;br&gt;ägarna till det framtida Stadshypotek tar ett samlat grepp över verksamhe-&lt;br&gt;ten - inte minst under ombildningsperioden. Av strategiska skäl kan därför&lt;br&gt;enligt bankinspektionens mening stadshypoteksföreningarna ej ingå i kret-&lt;br&gt;sen av framtida ägare. Även om inspektionen har förståelse för föreningar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nas syn så är inspektionen av samma uppfattning som såväl hypoteksutred-&lt;br&gt;ningen som den särskilda utredningsmannen att föreningarna bör upplösas&lt;br&gt;genom fusion med Kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förestående ombildningen av Stadshypotek är genomgripande och&lt;br&gt;det kan antas att det tar flera år innan ombildningen är helt genomförd. Un-&lt;br&gt;der ombildningstiden är det viktigt för Stadshypotek med en stark och obe-&lt;br&gt;roende ägare som tillika kan ta ett ägaransvar men samtidigt driva på föränd-&lt;br&gt;ringsprocessen. Den ägare som bäst kan fylla denna funktion är enligt bank-&lt;br&gt;inspektionens mening staten. Ett alternativ kan därför vara att staten initiellt&lt;br&gt;ensam träder in som ägare till Stadshypotek AB men då med en klart uttalad&lt;br&gt;målsättning att aktierna i takt med att ombildningen fortskrider löpande&lt;br&gt;skall säljas ut på marknaden. Mot detta förfaringssätt kan invändas att staten&lt;br&gt;då ensam tillgodogör sig den förmögenhetsmassa som under årens lopp&lt;br&gt;byggts upp i Stadshypotek. Därtill kommer att om staten stod som ensam&lt;br&gt;ägare - om än initiellt - skulle detta inte uppfattas som konkurrensneutralt.&lt;br&gt;Ur rating och upplåningssynpunkt skulle Stadshypotek få en klar fördel lik-&lt;br&gt;värdig den nuvarande statliga lånegarantin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Neutralitetsskäl talar således för att staten inte ensam bör vara ägare till&lt;br&gt;Stadshypotek. Däremot delar inspektionen utredningsmannens förslag att&lt;br&gt;staten bör ingå i ägarkretsen (30 %). Skälen härtill är dels att staten via låne-&lt;br&gt;garantin bidragit till förmögenhetsuppbyggnanden i Stadshypotek dels att&lt;br&gt;staten genom ett ägande får ett direkt ansvar för Stadshypoteks ombildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ombildningen till aktiebolag samt slopandet av den statliga lånegaran-&lt;br&gt;tin bör kapitalbasen i Stadshypotek AB väsentligt förstärkas. Sker inte detta&lt;br&gt;sänks sannolikt ratingen och upplåningsvillkoren - inte minst på de interna-&lt;br&gt;tionella marknaderna - försämras med sämre konkurrensförmåga som följd.&lt;br&gt;Kapitalbasen bör således förstärkas genom ett externt kapitaltillskott och&lt;br&gt;banksinspektionen delar utredningsmannens förslag att detta lämpligen sker&lt;br&gt;genom en riktad aktieemission till låntagarna. Ett breddat ägande skapas&lt;br&gt;därmed till Stadshypotek som åtminstone på sikt också bör möjliggöra en&lt;br&gt;börsintroduktion av företaget. Emissionen som förutsätts ske till förmånliga&lt;br&gt;villkor innebär också att låntagarna såväl får del i Stadshypoteks förmögen-&lt;br&gt;het som ett direkt ägarinflytande (40 %).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningsmannen är Stadshypotek AB som mest sårbart under&lt;br&gt;övergångstiden fram till dess hela ombildningen är fullt genomförd. För att&lt;br&gt;dels skapa stabilitet dels förhindra uppköp under övergångstiden föreslår&lt;br&gt;därför utredningsmannen att en del av aktiekapitalet, 30%, ägs av stadshy-&lt;br&gt;poteksorganisationen. Kassan föreslås få äga och förvalta dessa aktier. En&lt;br&gt;annan fördel med detta förslag är att ett gäldenärsbyte då ej behöver ske&lt;br&gt;eftersom den gamla obligationsskulden kan ligga kvar i Kassan fram till dess&lt;br&gt;den antingen förfallit eller ersatts med upplåning direkt från Stadshypotek&lt;br&gt;AB. När så skett föreslås staten få bestämma om likvidation av Kassan samt&lt;br&gt;vem kassans förmögenhet skall tillfalla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även på denna punkt delar bankinspektionen utredningsmannens syn&lt;br&gt;frånsett att en övergångstid om 5 år kan synas väl kort. Enligt bankinspektio-&lt;br&gt;nens mening bör övergångstiden vara relaterat till i vilken takt den gamla&lt;br&gt;obligationsskulden kan avvecklas och därför inte i förväg vara tidsmässigt&lt;br&gt;bestämd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala läns stadshypoteksförening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med remiss av betänkandet om Hypoteksinstituten i framtiden&lt;br&gt;avgav Uppsala läns Stadshypoteksförening yttrande vari förordats en inte-&lt;br&gt;grerad organisation gemensam för Stadshypotekskassan och föreningarna&lt;br&gt;och att denna organisation blir 100-procentig ägare av aktiekapitalet i Stads-&lt;br&gt;hypotek AB. Vidare poängterades att låntagarinflytandet skulle tryggas ge-&lt;br&gt;nom att nuvarande Stadshypoteksföreningar ersätts med nya låntagarföre-&lt;br&gt;ningar vars uppgift bl.a. skall vara att utse ombud till Stadshypotekskassans&lt;br&gt;ombudsstämma samt föreslå kandidater till styrelsen inom Stadshypoteks&lt;br&gt;AB framtida regionala organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala läns Stadshypoteksförening har fortfarande samma uppfattning&lt;br&gt;och har därutöver inget ytterligare att anföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagsklubbarna - Kontaktombuden - Personalen hos&lt;br&gt;Stadshypoteksföreningarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur personalens synvinkel är det av största betydelse att sysselsättningen ga-&lt;br&gt;ranteras för de anställda i landsorten och inte överflyttas till Stockholm, och&lt;br&gt;det kan endast ske under förutsättning att Stadshypotek bedriver en verk-&lt;br&gt;samhet på lokal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapital är makt. Vi skall inte glömma det kapital som personalen i dag&lt;br&gt;representerar i form av kompetens, det kontaktnät och den kännedom om&lt;br&gt;våra låntagare som skapats under årens lopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den trygghet och identifiering vi anställda i dag känner inom resp, stads-&lt;br&gt;hypoteksförening kommer att försvinna vid ett centralt ägande. Det finns&lt;br&gt;det alldeles för många exempel på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att tvinga sig till föreningarnas kapital anser vi är helt oförenligt med en&lt;br&gt;socialdemokratisk politik. Det förslag som Kassa företräder, vilket innebär&lt;br&gt;att föreningarna skall upphöra, förkastar vi helt och hållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom föreningarnas sammanlagda kapital representerar en majoritet&lt;br&gt;anser vi att ”föreningarna” även fortsättningsvis skall vara majoritetsägare i&lt;br&gt;aktiebolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En socialdemokratisk regering med departement, och folkvalda, borde&lt;br&gt;verkligen värna om den lokala förankring som det innebär att ha förening-&lt;br&gt;arna kvar i någon form och därmed också även inflytandet över det totala&lt;br&gt;kapital som under årens lopp genererats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anställda och fackliga företrädare stöder vi fullt och fast föreningssty-&lt;br&gt;relsernas uppfattning i ägarfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-04-24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Eskil Hellner, justitierådet Fredrik Sterzel,&lt;br&gt;regeringsrådet Björn Sjöberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1991 har regeringen&lt;br&gt;på hemställan av statsrådet Åsbrink beslutat inhämta lagrådets yttrande över&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om återföring av vissa obeskattade reserver inom Stadshypotek och&lt;br&gt;Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring av lagen (1976:225) om avdrag vid inkomsttaxering för&lt;br&gt;bidrag till hypoteksförening m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om upphävande av lagen (1974:809) om befrielse från skattskyldighet&lt;br&gt;vid fusion inom stadshypoteksinstitutionen, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om upphävande av förordningen (1969:744) om befrielse från skatt-&lt;br&gt;skyldighet vid fusion inom stadshypoteks- och bostadskreditinstitutio-&lt;br&gt;nerna, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Ulf Stenlund&lt;br&gt;och kammarrättsassessorn Johan Svanberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med lagförslaget är, såvitt kan utläsas av remissprotokollet, inte att&lt;br&gt;åstadkomma någon ändring i materiellt hänseende på den viktiga finanssek-&lt;br&gt;tor där hypoteksinstituten är verksamma med kapitalanskaffning genom ob-&lt;br&gt;ligationslån och finansiering av hus och bostadsrätter med hypotekslån. Det&lt;br&gt;rör sig i stället huvudsakligen om en omorganisering vid vilken de nuvarande&lt;br&gt;associationsformerna, som är särpräglade, skall upphöra och ersättas med&lt;br&gt;kreditaktiebolag enligt det regelsystem som är generellt giltigt för sådana. I&lt;br&gt;samband härmed avses det särskilda statliga engagemanget i form av garan-&lt;br&gt;tiåtagande med avseende på upplåningen upphöra och kapitalanskaffningen&lt;br&gt;få ske på marknadens villkor, dvs. i konkurrens på lika villkor med annan&lt;br&gt;efterfrågan på kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omorganiseringen av verksamheten förenas med upplösning av vissa, hos&lt;br&gt;de gamla rättssubjekten bildade reserver, delvis bestående av obeskattade&lt;br&gt;vinstmedel som härvid tas till beskattning. Vidare skall i vanlig ordning stäm-&lt;br&gt;pelskatt betalas vid det nybildade rättssubjektets aktieemission och vid över-&lt;br&gt;föring till detta av fastigheter som apportegendom. Omstruktureringen av&lt;br&gt;verksamhetens organisation leder således till en viss avtappning av medel&lt;br&gt;från verksamheten till staten i form av skatter. Men därjämte föreslås (punkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 i övergångsbestämmelserna) att regeringen skall kunna föreskriva att&lt;br&gt;stadshypotekskassan skall till staten betala ett belopp som svarar mot kas-&lt;br&gt;sans värde före fusionen mellan kassan och hypoteksföreningarna. Det an-&lt;br&gt;ges i remissprotokollet att det här rör sig om ett belopp av ca 5 mdr kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken rättslig grund denna betalning har framgår inte i ärendet. Det är&lt;br&gt;svårt att se att lagstiftningens syfte att avveckla otidsenliga organisatoriska&lt;br&gt;former och främja en konkurrens på lika villkor på kreditmarknaden moti-&lt;br&gt;verar denna överföring av medel från hypoteksverksamheten till staten.&lt;br&gt;Däremot skulle medlen kunna täknas ha en funktion om de stannade kvar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom denna finansiella sektor, när det statliga garantiåtagandet upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hypoteksinrättningarna, som inte är statliga organ, är konstituerade av&lt;br&gt;staten; deras konstitution har tillkommit som lag. De måste följaktligen&lt;br&gt;också avvecklas genom lagstiftning, varvid regler måste ges för hur det skall&lt;br&gt;förfaras med deras tillgångar. Lagrådet saknar dock - som torde framgå av&lt;br&gt;det sagda - en redovisning av skälen till statens anspråk på vissa av dessa&lt;br&gt;tillgångar utöver skatteanspråken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har ingen erinran mot lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Proposition................................................ 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ......................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag.................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 april 1991.. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ............................................. 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hypoteksinstitutens organisation och verksamhet........... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Inledning......................................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Hypoteksinstitutens roll på kreditmarknaden.......... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Hypoteksinstitutens nuvarande organisation........... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Särskilt om Stadshypotek........................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Organisationen............................. 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.2 &amp;nbsp;Den nuvarande verksamheten................ 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.3 &amp;nbsp;Upplåning................................. 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utlåning................................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapital- och skattesituation.................. 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Kapitaltäckningsregler för hypoteksinstituten.......... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän motivering..................................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Behovet av en reform .............................. 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Utgångspunkter för en ombildning................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Organisationsform................................. 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Ombildningen..................................... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 Stadshypoteks fonder m.m.......................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 Stadshypotek ABs verksamhet&amp;nbsp;och organisation........ 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 Övergångsfrågor................................... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag................................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar................................. 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Förslaget till lag om Konungariket Sveriges stadshypo-&lt;br&gt;tekskassa ......................................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Förslaget till lag om återföring av vissa obeskattade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reserver inom Stadshypotek och Statens Bostadsfinansie-&lt;br&gt;ringsaktiebolag, SBAB, m.m........................ 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstskatt...................................... 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:654) om skatte-&lt;br&gt;utjämningsreserv .................................. 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:225) om avdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid inkomsttaxering för bidrag till hypoteksförening m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 Förslaget till lag om upphävande av lagen (1974:809) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;befrielse från skattskyldighet vid fusion inom stadshypo-&lt;br&gt;teksinstitutionen, m.m.............................. 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 Förslaget till lag om upphävande av förordningen&lt;br&gt;(1969:744) om befrielse från skattskyldighet vid fusion&lt;br&gt;inom stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionerna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.............................................. 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan............................................ 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut................................................ 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagal &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av betänkandet (SOU 1989:103)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91:190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hypoteksinstituten i framtiden ............... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanställning av remissyttranden över betän-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kandet (SOU 1989:103) Hypoteksinstituten i&lt;br&gt;framtiden.................................. 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagmannen Nordströms förslag............... 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanställning av remissyttranden över Nord-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ströms förslag.............................. 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utdrag ur lagrådets protokoll den 24 april 1991 .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 98545, Stockholm 1991&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:NU42</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-04-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-05-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-05-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-05-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 08:16:33</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE03190</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:32</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 08:16:33</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE03190</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__190.pdf</filnamn>
<filstorlek>5146205</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ombildning av Stadshypotek</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/FE2699A1-44C0-460B-A627-2D0D4E273B2B</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:NU42</uppgift>
<ref_dok_id>GE01NU42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Uppskov med behandlingen av vissa ärenden</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:190&lt;br/&gt;
Ombildning av Stadshypotek</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N130</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N130</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:190 Ombildning av Stadshypotek</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:190&lt;br/&gt;
Ombildning av Stadshypotek</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N131</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N131</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:190 Ombildning av Stadshypotek</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:190&lt;br/&gt;
Ombildning av Stadshypotek</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N132</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N132</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:190 Ombildning av Stadshypotek</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:190&lt;br/&gt;
Ombildning av Stadshypotek</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N133</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N133</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:190 Ombildning av Stadshypotek</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:190&lt;br/&gt;
Ombildning av Stadshypotek</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N134</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N134</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:190 Ombildning av Stadshypotek</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:190&lt;br/&gt;
Ombildning av Stadshypotek</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N135</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N135</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:190 Ombildning av Stadshypotek</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:190&lt;br/&gt;
Ombildning av Stadshypotek</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N136</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N136</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:190 Ombildning av Stadshypotek</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:190&lt;br/&gt;
Ombildning av Stadshypotek</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N137</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N137</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:190 Ombildning av Stadshypotek</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Allan Ekström  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:190&lt;br/&gt;
Ombildning av Stadshypotek</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N130</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N130</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:190 Ombildning av Stadshypotek</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Allan Ekström  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göthe Knutson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:190&lt;br/&gt;
Ombildning av Stadshypotek</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N136</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N136</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:190 Ombildning av Stadshypotek</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göthe Knutson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hadar Cars  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:190&lt;br/&gt;
Ombildning av Stadshypotek</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N132</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N132</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:190 Ombildning av Stadshypotek</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hadar Cars  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Norberg  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:190&lt;br/&gt;
Ombildning av Stadshypotek</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N134</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N134</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:190 Ombildning av Stadshypotek</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Norberg  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Nic Grönvall  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:190&lt;br/&gt;
Ombildning av Stadshypotek</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N131</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N131</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:190 Ombildning av Stadshypotek</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Nic Grönvall  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per-Ola Eriksson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:190&lt;br/&gt;
Ombildning av Stadshypotek</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N135</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N135</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:190 Ombildning av Stadshypotek</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per-Ola Eriksson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf L Nilson  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:190&lt;br/&gt;
Ombildning av Stadshypotek</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N137</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N137</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:190 Ombildning av Stadshypotek</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf L Nilson  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stig Gustafsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:190&lt;br/&gt;
Ombildning av Stadshypotek</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N133</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N133</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:190 Ombildning av Stadshypotek</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stig Gustafsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>