<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2360727</hangar_id>
 <dok_id>GE03189</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>189</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:189</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>189</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-04-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:40:44</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:01:38</publicerad>
 <titel>med försag till lag om byggnasgaranti</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03189/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03189</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE03189</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91: 189&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;med förslag till lag om byggnadsgaranti&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03189/prop_199091__189-1.png" style="width:31pt;height:26pt;"/&gt;
&lt;p&gt;EJ&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1990/91: 189&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bifogade&lt;br&gt;utdrag ur regeringsprotokollet den 23 april 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ulf Lönnqvist&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en lag om byggnadsgaranti. Förslaget innebär i&lt;br&gt;huvudsak att en byggnadsgaranti skall finnas när ett flerbostadshus uppfors&lt;br&gt;eller byggs om. Garantin, som skall gälla under en tioårsperiod, omfattar&lt;br&gt;skälig kostnad för att avhjälpa fel i byggnadens konstruktion, material eller&lt;br&gt;utförande samt skador på byggnaden som orsakats av fel. Med fel avses av-&lt;br&gt;vikelse från fackmässigt godtagbar standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsgaranti får meddelas av juridisk person som fått tillstånd till detta&lt;br&gt;(garantiföretag) av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.&lt;br&gt;Garantierna skall tryggas genom särskild försäkring eller på annat likvärdigt&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om garantiföretaget betalat ut ersättning för att avhjälpa fel eller skador, får&lt;br&gt;beloppet återkrävas av den som vållat felet eller svarar för felet på grund av&lt;br&gt;avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om byggnadsgaranti föreslås träda i kraft den 1 juli 1991. Garanti&lt;br&gt;skall dock inte behövas förrän efter den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 189&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 189&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om byggnadsgaranti&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § När en näringsidkare uppför en byggnad som helt eller till övervägande&lt;br&gt;del skall användas som bostad för permanent bruk eller i fråga om sådan&lt;br&gt;byggnad utför ombyggnadsåtgärder som fordrar bygglov och som avsevärt&lt;br&gt;förlänger byggnadens brukstid, skall det för byggnadsarbetet finnas en&lt;br&gt;byggnadsgaranti. En garanti enligt denna lag behövs dock inte i fråga om en-&lt;br&gt;eller tvåbostadshus när ett sådant garanti-, försäkrings- och avtalsskydd&lt;br&gt;tillförsäkras som ställs som villkor för statlig bostadsfinansiering. Meddelas&lt;br&gt;byggnadsgaranti även för sådan byggnad gäller bestämmelserna i lagen, om&lt;br&gt;byggnaden inte tillhör konsument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsgarantin enligt denna lag gäller även om byggnaden övergått till&lt;br&gt;ny ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsvillkor som inskränker någons rätt till ersättning enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna lag är utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Byggnadsgaranti får meddelas av juridisk person, som fått tillstånd till&lt;br&gt;detta av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer (garanti-&lt;br&gt;företag). Meddelade garantier skall tryggas genom särskild försäkring eller på&lt;br&gt;annat likvärdigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantiföretag står under tillsyn av den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Tillsynsmyndigheten får förelägga vite vid meddelande av beslut&lt;br&gt;som rör tillsynen. Tillstånd att meddela byggnadsgaranti får återkallas av&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten, om garantiföretaget i något väsentligt hänseende inte&lt;br&gt;iakttar gällande föreskrifter eller på något annat sätt visar sig olämpligt att&lt;br&gt;utöva sin verksamhet enligt denna lag. Tillsynsmyndighetens beslut som rör&lt;br&gt;tillsynen samt beslut om återkallelse av tillstånd får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om tillsynen och om garantiföretags verksamhet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Samtliga garantiföretag skall gemensamt upprätthålla och bekosta en&lt;br&gt;särskild nämnd som har till uppgift att yttra sig i frågor om byggnadsgaranti&lt;br&gt;enligt denna lag (byggnadsgarantinämnden). Nämndens ordförande utses av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett garantiföretag är skyldigt att på begäran av en byggherre meddela&lt;br&gt;byggnadsgaranti, om det enligt lagen finns en skyldighet att ha en sådan&lt;br&gt;garanti. Garanti får dock vägras om detta följer av tillståndet enligt 2 § eller&lt;br&gt;om det med hänsyn till skaderisken eller någon annan särskild orsak finns&lt;br&gt;skäl till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan ett garantiföretag avslår en begäran om garanti enligt första stycket&lt;br&gt;skall yttrande inhämtas från byggnadsgarantinämnden.Vägras garanti, får&lt;br&gt;beslutet överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§ Byggnadsgarantin omfattar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skälig kostnad for att avhjälpa fel i byggnadens konstruktion, i material&lt;br&gt;som använts i byggnadsarbetet eller i utförandet av arbetet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skälig kostnad för att avhjälpa skada pä byggnaden som orsakats av&lt;br&gt;felet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fel avses avvikelse från fackmässigt godtagbar standard. Fel eller&lt;br&gt;skador ersätts inte, om de måste antas sakna betydelse för byggnaden eller&lt;br&gt;dem som bor eller vistas i byggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom garantin ersätts inte kostnader för fel eller skador som anmäls&lt;br&gt;senare än tio år efter det att byggnadsarbetet godkänts vid besiktning som&lt;br&gt;bestäms av garantiföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantin får innehålla villkor om att ägaren skall stå viss självrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ersättning för kostnad enligt 5 § utgår i den mån förutsättningar finns&lt;br&gt;för att felet eller skadan avhjälps på ett tillfredsställande sätt och till skälig&lt;br&gt;kostnad. Ersättningen betalas till byggnadens ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om felet har vållats av den som är byggnadens ägare eller av hans an-&lt;br&gt;ställda, utgår ersättning till honom endast om felet har vållats även av annan&lt;br&gt;eller det annars finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning utgår inte i den mån felet eller skadan avhjälps utan dröjsmål av&lt;br&gt;någon som kan utsättas för återkrav enligt 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Vad garantiföretaget har betalat ut på grund av en byggnadsgaranti för&lt;br&gt;att avhjälpa fel eller skador får återkrävas av annan, om vållande till felet&lt;br&gt;förekommit på hans sida eller om han på annan grund än avtal svarar for felet&lt;br&gt;oberoende av vållande. Därvid tillämpas bestämmelserna i 2, 3, 4 och 6 kap.&lt;br&gt;skadeståndslagen (1972:207).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett garantiföretag, som betalat ut ersättning på grund av en byggnads-&lt;br&gt;garanti, övertar den rätt till ersättning som ägaren kan ha mot den som på&lt;br&gt;grund av avtal är ersättningsskyldig med anledning av felet eller skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Att byggnadsarbete inte får påbörjas förrän bevis om byggnadsgaranti&lt;br&gt;företetts for byggnadsnämnden, framgår av 9 kap. 1 § andra stycket plan-&lt;br&gt;och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utför byggnadsarbete utan att erforderlig garanti finns är skyldig&lt;br&gt;att vid fel eller skada enligt denna lag utge ersättning i den utsträckning som&lt;br&gt;enligt 5 och 6 §§ skulle ha gällt för det garantiföretag som meddelat garantin,&lt;br&gt;med rätt till återkrav enligt 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. Garanti enligt lagen behövs dock&lt;br&gt;inte för byggnadsarbete för vilket ansökan om bygglov enligt plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10) ingivits till byggnadsnämnden före den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 1 och 3 a §§ plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:1g)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för egen räkning utför&lt;br&gt;eller låter utföra byggnads-, riv-&lt;br&gt;nings- eller markarbeten (bygg-&lt;br&gt;herren) skall se till att arbetena&lt;br&gt;utförs enligt bestämmelserna i denna&lt;br&gt;lag och enligt föreskrift eller beslut&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;dessa bestämmelser. Han skall&lt;br&gt;vidare se till att kontroll och prov-&lt;br&gt;ning utförs i tillräcklig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för egen räkning utför&lt;br&gt;eller låter utföra byggnads-, riv-&lt;br&gt;nings- eller markarbeten (bygg-&lt;br&gt;herren) skall se till att arbetena&lt;br&gt;utförs enligt bestämmelserna i denna&lt;br&gt;lag och enligt föreskrift eller beslut&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;dessa bestämmelser. Han skall&lt;br&gt;vidare se till att kontroll och prov-&lt;br&gt;ning utförs i tillräcklig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sädan garanti för bygg-&lt;br&gt;nadsarbeten behövs som avses i&lt;br&gt;lagen (1991:000) om byggnads-&lt;br&gt;garanti, får byggnadsarbetena inte&lt;br&gt;påbörjas förrän bevis om garantin&lt;br&gt;företetts för byggnadsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a §2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snarast möjligt efter det att bygg-&lt;br&gt;lov lämnats skall byggnadsnämn-&lt;br&gt;den, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt, hålla ett samrådsmöte.&lt;br&gt;Till detta möte skall den ansvarige&lt;br&gt;arbetsledaren, yrkesinspektionen&lt;br&gt;samt byggherren, entreprenören,&lt;br&gt;projektören och andra som bestäms&lt;br&gt;av nämnden kallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snarast möjligt efter det att bygg-&lt;br&gt;lov lämnats skall byggnadsnämn-&lt;br&gt;den, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt, hålla ett samrådsmöte.&lt;br&gt;Till detta möte skall den ansvarige&lt;br&gt;arbetsledaren, yrkesinspektionen&lt;br&gt;samt byggherren, entreprenören,&lt;br&gt;projektören och andra som bestäms&lt;br&gt;av nämnden kallas. Om en sådan&lt;br&gt;garanti för byggnadsarbeten behövs&lt;br&gt;som avses i lagen (1991:000) om&lt;br&gt;byggnadsgaranti, skall byggnads-&lt;br&gt;nämnden även bereda&lt;br&gt;garantiföretaget tillfälle att närvara&lt;br&gt;vid samrådsmötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1987:246.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2Nuvarande lydelse enligt prop. 1990/91:145.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid samrådsmötet skall en genomgång göras av arbetenas planering, de åtgär- Prop. 1990/91: 189&lt;br&gt;der för besiktning, tillsyn och kontroll som är nödvändiga för att byggnaden&lt;br&gt;skall uppfylla egenskaperna och funktionerna i 3 kap. samt den samordning&lt;br&gt;som behövs. Vid samrådsmötet skall föras protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Bevis om garanti enligt den&lt;br&gt;nya bestämmelsen i 9 kap. 1 § andra stycket behövs dock inte om ansökan&lt;br&gt;om bygglov ingivits till byggnadsnämnden före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BOSTADSDEPARTEMENTET&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 april 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden R. Carls-&lt;br&gt;son, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Molin, Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Lönnqvist&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition med förslag till lag om byggnadsgaranti&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1990/91:145 om byggnaders inomhusmiljö m.m. har regering-&lt;br&gt;en föreslagit vissa ändringar i plan- och bygglagen (1987:10), funktions-&lt;br&gt;kontroll av ventilationssystem m.m. samt åtgärder i fråga om produktinfor-&lt;br&gt;mation om byggvaror. Förslagen har föranletts av de förslag som lagts fram&lt;br&gt;av arbetsgruppen för frågor som rör s.k. sjuka hus i betänkandet (Ds&lt;br&gt;1990:14) Byggnaders inomhusmiljö m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen anmälde jag att jag snarast skulle återkomma till ett av lag-&lt;br&gt;rådet i samma ärende granskat förslag till lag om byggnadsgaranti, som även&lt;br&gt;det grundats på ett förslag av arbetsgruppen. Bakgrunden till detta var att lag-&lt;br&gt;rådet i sitt yttrande till regeringen den 26 mars 1991 inte kunnat tillstyrka för-&lt;br&gt;slaget och att det enligt min mening borde överarbetas innan det föreläggs&lt;br&gt;riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den behövliga överarbetningen nu skett, vill jag på nytt ta upp för-&lt;br&gt;slaget till lag om byggnadsgaranti samt ett förslag till ändring av plan- och&lt;br&gt;bygglagen som har samband med detta förslag. Lagrådet har yttrat sig över&lt;br&gt;det överarbetade förslaget den 23 april 1991. De principiella invändningar&lt;br&gt;mot förslaget som lagrådet tidigare framförde kvarstår inte längre. Mina över-&lt;br&gt;väganden med anledning av lagrådsyttrandena redovisar jag i avsnitt 2.4 och&lt;br&gt;2.6 samt i anslutning till de olika paragraferna i specialmotiveringen i av-&lt;br&gt;snitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de ändringar som har föranletts av lagrådets yttranden, har jag i&lt;br&gt;förhållande till lagrådsremissema gjort vissa redaktionella jämkningar och&lt;br&gt;kompletteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till protokollet i detta ärende bör fogas dels arbetsgruppens förslag till lag&lt;br&gt;om entreprenadgaranti som bilaga 1, dels en förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna som bilaga 2, dels det till lagrådet den 7 mars 1991 remitterade lag-&lt;br&gt;förslaget som bilaga 3, dels utdrag ur lagrådets yttrande den 26 mars 1991&lt;br&gt;över detta förslag som bilaga 4. Till protokollet bör vidare fogas dels det till&lt;br&gt;lagrådet den 11 april 1991 remitterade lagförslaget som bilaga 5, dels lag-&lt;br&gt;rådets yttrande den 23 april 1991 över detta förslag som bilaga 6. En&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;remissammanställning finns tillgänglig i bostadsdepartementets akt Prop. 1990/91: 189&lt;br&gt;(BO89/2750/H).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande bakgrunden till förslagen hänvisas till den nämnda propositio-&lt;br&gt;nen 1990/91:145 om byggnaders inomhusmiljö m.m. samt till arbets-&lt;br&gt;gruppens betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Gällande ordning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen för frågor som rör s.k. sjuka hus har i betänkandet (Ds&lt;br&gt;1990:14) Byggnaders inomhusmiljö m.m. gjort en genomgång av den rätts-&lt;br&gt;liga regleringen när det gäller ansvaret för fel och skador i entreprenadförhål-&lt;br&gt;landen m.m. (se betänkandet s. 85 f). Här skall en sammanfattande redo-&lt;br&gt;görelse lämnas, bl.a. mot bakgrund av att viktiga lagändringar beträffande&lt;br&gt;konsumentskyddet vid förvärv av småhus trätt i kraft den 1 januari 1991&lt;br&gt;(prop. 1989/90:77, LU35, rskr. 300, SFS 1990:935). I sammanhanget läm-&lt;br&gt;nas också en redovisning av tillgängliga försäkringar. Vidare kommer det&lt;br&gt;förslag till produktskadelag som nyligen remitterats till lagrådet att redovisas.&lt;br&gt;Beträffande gällande rätt i övrigt, bl.a. byggnads- och hyreslagstiftningen,&lt;br&gt;hänvisas till betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smdhusentreprenader m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de förändringar som genomförts den 1 januari 1991 kommer små-&lt;br&gt;husentreprenader att falla under konsumenttjänstlagen (1985:716). I denna&lt;br&gt;lag finns det bl.a. föreskrifter om att näringsidkaren skall utföra tjänsterna&lt;br&gt;fackmässigt och med tillbörlig omsorg ta tillvara konsumentens intresse samt&lt;br&gt;samråda med denne. Det finns också föreskrifter om att näringsidkaren sär-&lt;br&gt;skilt skall iaktta säkerhetsföreskrifter m.m. och att han under vissa förutsätt-&lt;br&gt;ningar är skyldig att avråda konsumenten från en tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumenttjänstlagens bestämmelser är tvingande, men beträffande små-&lt;br&gt;husentreprenadema kan avvikelser avtalas, om konsumenten tillförsäkras ett&lt;br&gt;sådant garanti-, försäkrings- och avtalsskydd som ställs som villkor för stat-&lt;br&gt;lig bostadsfinansiering. Dessa villkor innebär, såvitt här är av intresse, i&lt;br&gt;huvudsak följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det avtalsskydd som åsyftas är Allmänna bestämmelser för småhusentre-&lt;br&gt;prenader, ABS 80, som utarbetats under medverkan av myndigheter och or-&lt;br&gt;ganisationer och som har karaktär av standardavtal. Till ABS 80 hör särskilda&lt;br&gt;kontraktsformulär. Garanti- och försäkringsskyddet innefattar dels en pro-&lt;br&gt;duktions garanti, dels en ansvar sutfästelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt bolag, AB Bostadsgaranti, utfärdar produktionsgarantin och&lt;br&gt;ansvarsutfästelsen. Bolaget ägs till hälften av staten och till hälften av&lt;br&gt;Byggentreprenörerna. Produktionsgarantin är en säkerhet för att byggföre-&lt;br&gt;tagets åtaganden enligt entreprenadkontraktet fullgörs, dvs. att huset färdig-&lt;br&gt;ställs och att entreprenörens förpliktelser under en tvåårig garantitid klaras av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även om entreprenören skulle komma pä obeständ eller av annan anledning Prop. 1990/91: 189&lt;br&gt;inte fullgör sitt åtagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsutfästelsen har utformats som en försäkring och täcker väsentliga&lt;br&gt;skador som ”består i eller är en följd av fel eller brist i konstruktion, ut-&lt;br&gt;förande eller material enligt kontraktet&amp;quot;. Ansvarsutfästelsen gäller fr.o.m.&lt;br&gt;garantitidens utgång t.o.m. tio år från slutbesiktningen. Ägaren har en själv-&lt;br&gt;risk som motsvarar 35 procent av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring. Ansvarsutfästelsen är försäkrad hos Konsortiet för små-&lt;br&gt;husgaranti, som ägs av försäkringsbolagen Skandia och Trygg Hansa.&lt;br&gt;Skador anmäls till konsortiet. Om tvist uppstår i fråga om utfästelsen omfattar&lt;br&gt;viss skada skall denna fråga hänskjutas till en särskild skadenämnd. Godtas&lt;br&gt;inte skadenämndens beslut får frågan hänskjutas till skiljemän enligt lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom den kooperativa sektorn, dvs. i fråga om småhus som uppförs av&lt;br&gt;HSB, Riksbyggen och BPA, finns ett motsvarande konsumentskydd.&lt;br&gt;Ansvarsutfästelsen är här försäkrad hos försäkringsbolaget Folksam.&lt;br&gt;Sveriges trähusfabrikanter har bildat ett särskilt bolag, STR-Garanti AB, för&lt;br&gt;motsvarande ändamål. Ansvarsutfästelsen är även här försäkrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande småhus bör i sammanhanget nämnas att förstärkningarna av&lt;br&gt;konsumentskyddet den 1 januari 1991 också innebar förändringar i jorda-&lt;br&gt;balkens regler om köp av fast egendom. Vidare bör nämnas att det år 1986 in-&lt;br&gt;rättades en särskild skadenämnd och en statlig fond för avhjälpande av fukt-&lt;br&gt;och mögelskador i småhus (se prop. 1985/86:48, BoU6, rskr. 62, SFS&lt;br&gt;1985:1040 och 1119). Slutligen bör framhållas att konsumentverket nyligen&lt;br&gt;inlett förhandlingar om att ytterligare förstärka konsumentskyddet enligt ABS&lt;br&gt;80.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entreprenadavtal m.m. vid uppförande av flerbostadshus och andra&lt;br&gt;byggnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortsett ffån allmänna skadeståndsrättsliga regler, saknas lagstiftning helt i&lt;br&gt;fråga om entreprenader utanför småhusområdet. Inte heller finns det här&lt;br&gt;någon motsvarighet till det garanti- och försäkringsskydd som utgör en förut-&lt;br&gt;sättning för att få uppföra småhus med statliga lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för fel och skador regleras i stället av entreprenadavtalet mellan&lt;br&gt;byggherren (beställaren) och entreprenören eller av avtal mellan dessa och&lt;br&gt;andra aktörer i byggprocessen, t.ex. materialleverantör, underentreprenör,&lt;br&gt;projektor eller annan konsult.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har i sitt betänkande (s. 50) på ett överskådligt sätt redo-&lt;br&gt;visat olika ansvarsrelationer i byggprocessen med angivande av de standard-&lt;br&gt;avtal m.m. som tillämpas. Här skall en genomgång göras av de mest centrala&lt;br&gt;standardavtalen med tonvikten lagd på ansvaret för fel och skador och de&lt;br&gt;garantier som ställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entreprenörens ansvar bestäms regelmässigt av Allmänna bestämmelser&lt;br&gt;för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader, AB 72, som an-&lt;br&gt;vänds då beställaren själv eller genom sina konsulter svarar för projekteringen&lt;br&gt;(generalentreprenad) respektive Allmänna bestämmelser för totalentreprena-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;der, ABT 74, som används när entreprenören svarar för hela eller en väsent- Prop. 1990/91:189&lt;br&gt;lig del av projekteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om ansvar for fel och skador i de nämnda avtalen innebär&lt;br&gt;till en början att entreprenören, förutom skador under entreprenadtiden, sva-&lt;br&gt;rar för brist eller fel som framträder under en garantitid. Denna garantitid lö-&lt;br&gt;per numera vanligen under två år räknat från den dag entreprenaden blev&lt;br&gt;godkänd. För brist eller fel som inte märkts och inte heller bort märkas före&lt;br&gt;garantitidens utgång ansvarar entreprenören endast i den mån bristen eller fe-&lt;br&gt;let visas ha sin grund i grov vårdslöshet av denne. Uttrycket grov vårdslöshet&lt;br&gt;torde i praxis tilläggas innebörden av ett medvetet risktagande eller yrkesfusk.&lt;br&gt;För detta ansvar gäller den allmänna preskriptionstiden, vilket innebär tio år&lt;br&gt;från det entreprenaden godkändes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med brist menas att en del av entreprenaden inte utförts. Med fel avses&lt;br&gt;när del av entreprenaden inte utförts kontraktsenligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entreprenörens ansvar för skador till följd av brist eller fel är begränsat till&lt;br&gt;15 procent av kontraktssumman i den mån ersättning inte kan utgå genom&lt;br&gt;entreprenörens försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter garantitiden ankommer det på beställaren att visa att det är entrepre-&lt;br&gt;nören som skall svara för bristen eller felet. Under garantitiden är däremot&lt;br&gt;bevisbördan omkastad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entreprenören är i förhållande till beställaren ansvarig för dennes skade-&lt;br&gt;ståndsskyldighet gentemot tredje man, om han inte kan visa, att han rimligen&lt;br&gt;inte kunnat förebygga eller begränsa skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en entreprenör anlitat en underentreprenör gäller i förhållandet dem&lt;br&gt;emellan Allmänna bestämmelser för underentreprenader, AFU 83.1 fråga om&lt;br&gt;ansvaret för fel motsvarar dessa bestämmelserna i AB 72. Om annat inte av-&lt;br&gt;talats, löper dock garantitiden från det underentreprenaden godkänts och där-&lt;br&gt;efter till dess två år förflutit från det huvudentreprenaden godkänts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en konsult anlitas för exempelvis projektering av en byggnad gäller&lt;br&gt;Allmänna bestämmelser för konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörs-&lt;br&gt;verksamhet, AB K 87. Om annat inte har avtalats, ansvarar konsulten endast&lt;br&gt;för skada som upptäcks före utgången av den garantitid - normalt två år och&lt;br&gt;högst sju år - som gäller för entreprenören. Konsulten svarar här dock inte&lt;br&gt;strikt, utan endast för skada som han vållat beställaren genom vårdslöshet&lt;br&gt;eller försummelse. Konsultens sammanlagda skadeståndsskyldighet till följd&lt;br&gt;av uppdraget begränsas till ett med hänsyn till uppdragets art och omfattning&lt;br&gt;anpassat belopp. Har något sådant maximibelopp inte avtalats är skadestånds-&lt;br&gt;skyldigheten begränsad till 100 basbelopp. Vissa särregler gäller för mindre&lt;br&gt;skador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om konsulten varit grovt vårdslös, gäller inte de angivna tidsbegränsning-&lt;br&gt;arna i dennes ansvar, utan den allmänna preskriptionstiden på tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Allmänna bestämmelser för leveranser av byggmaterial, ABM 75,&lt;br&gt;ansvarar säljaren gentemot köparen bl.a. för fel eller brist som påtalas senast&lt;br&gt;vid slutbesiktning av en entreprenad. Sker slutbesiktningen inom ett år från&lt;br&gt;leveransdagen, får köparen även påtala fel som konstateras inom ett år efter&lt;br&gt;slutbesiktningen. Utöver ansvaret för fel har säljaren också ett ansvar för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skador eller förlust ull följd av fel i godset endast till ett belopp motsvarande Prop. 1990/91: 189&lt;br&gt;10 procent av köpesumman, såvida partema ej har överenskommit om annat&lt;br&gt;belopp. Även enligt materialbestämmelsema svarar säljaren alltid för grov&lt;br&gt;vårdslöshet, som dock begränsas av den tioåriga allmänna preskriptionstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringar vid entreprenad m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På marknaden förekommer i dag olika typer av försäkringar som ersätter ska-&lt;br&gt;dor uppkomna i samband med en entreprenad m.m. Gemensamt för dessa&lt;br&gt;försäkringar är att de i allmänhet tecknas på årsbasis och att de endast täcker&lt;br&gt;skador under försäkringstiden, dvs. inte det fel eller den brist som skadan är&lt;br&gt;en följd av. Man kan alltså inte försäkra sig för egna fel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta byggentreprenörer har en s.k. allriskförsäkring som under&lt;br&gt;garantitiden bl.a. täcker skador med anledning av en entreprenad. Entre-&lt;br&gt;prenörernas ansvarsförsäkring täcker en entreprenörs skadeståndsskyldighet&lt;br&gt;för sak- och personskador med anledning av entreprenaden. Varken allrisk-&lt;br&gt;eller ansvarsförsäkringen täcker ersättning på grund av konstruktionsfel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fastighetsägares egendomsförsäkring täcker, förutom brand- och in-&lt;br&gt;brottsskador, bl.a. fuktskador med anledning av vattenläckage.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsultansvarsförsäkringen syftar till att täcka konsultens skadestånds-&lt;br&gt;ansvar under den garantitid som gäller för konsulten. Försäkringsbeloppen är&lt;br&gt;relativt små, i allmänhet högst 100 basbelopp. Som tidigare sagts svarar kon-&lt;br&gt;sulten endast för vårdslöshet eller försummelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Materialleverantörernas ansvarsförsäkring täcker bl.a. produktskador,&lt;br&gt;men inte materialfel. En förutsättning för att försäkringen skall falla ut är att&lt;br&gt;en sakskada inträffar. Det räcker alltså inte enbart med fel eller brist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till produkts kade lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en lagrådsremiss har en särskild produktskadelag föreslagits. Förslaget&lt;br&gt;innefattar ett skärpt skadeståndsansvar för produktskador och bygger på ett&lt;br&gt;EG- direktiv om produktansvar som antogs år 1985.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skärpta skadeståndsansvaret för produktskador skall omfatta skador&lt;br&gt;som orsakas av lösa saker (produkter). Därmed avses såväl industriellt som&lt;br&gt;hantverksmässigt framställda produkter och även naturprodukter oavsett om&lt;br&gt;de har bearbetats eller ej. Ansvaret för en produkt skall inte upphöra därför att&lt;br&gt;produkten införlivas som en beståndsdel i annan lös eller fast egendom.&lt;br&gt;Förslaget omfattar därför bl.a. byggmaterial eller kemiska produkter som in-&lt;br&gt;fogats i en byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsskyldighet skall föreligga oavsett om någon har varit vårdslös&lt;br&gt;eller ej (strikt ansvar). Det strikta ansvaret begränsas till att gälla sådana fall&lt;br&gt;där skadan har orsakats av att produkten inte har varit så säker som skäligen&lt;br&gt;kunnat förväntas. Produktens säkerhet skall bedömas med hänsyn till dess&lt;br&gt;förutsebara användning, marknadsföringen av produkten, bruksanvisningar,&lt;br&gt;tidpunkten då produkten sattes i omlopp och övriga omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det strikta ansvaret skall omfatta även s.k. utvecklingsskador, dvs. skador Prop. 1990/91: 189&lt;br&gt;som beror på säkerhetsbrister som inte ens den främsta vetenskapliga experti-&lt;br&gt;sen kunde förutse vid den tidpunkt då produkten sattes i omlopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadeståndsskyldigheten skall omfatta ersättning för personskador samt&lt;br&gt;skador på s.k. konsumentegendom. Detta innebär att skador på flerbostads-&lt;br&gt;hus inte omfattas av förslaget. Däremot omfattar förslaget bl.a. personskador&lt;br&gt;hos dem som bor eller vistas i huset. Någon särskild definition av vad som&lt;br&gt;avses med personskador har inte gjorts i lagen. Här gäller i stället den praxis&lt;br&gt;som har utbildats i anslutning till de allmänna skadeståndsreglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadeståndsskyldig skall vara i första hand den som har tillverkat den&lt;br&gt;skadegörande produkten och, i fråga om en importerad produkt, den som har&lt;br&gt;importerat den. Även den som har marknadsfört produkten som sin genom att&lt;br&gt;förse den med sitt namn eller varumärke eller något annat särskiljande känne-&lt;br&gt;tecken skall vara strikt ansvarig jämte tillverkaren och importören. Om det&lt;br&gt;inte framgår av en produkt vem som har tillverkat eller importerat den, skall&lt;br&gt;var och en som har tillhandahållit den skadegörande produkten vara ansvarig,&lt;br&gt;såvida han inte pekar ut någon i ett tidigare led i distributionskedjan som an-&lt;br&gt;svarig för produkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det strikta produktansvaret skall begränsas till skador som orsakas av så-&lt;br&gt;dana produkter som tillverkas eller tillhandahålls inom ramen för en närings-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån någon är skyldig att ersätta en skada enligt produktskadelagen&lt;br&gt;skall den som har utgivit ersättning för skadan enligt konsumentköplagen&lt;br&gt;(1990:932) eller konsumenttjänstlagen (1985:716) ha rätt att av den som är&lt;br&gt;ansvarig enligt produktskadelagen återfå vad som har utgivits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill ha ersättning enligt produktskadelagen skall väcka talan inom&lt;br&gt;tre år efter det att han fick eller borde ha fått kännedom om att fordringen&lt;br&gt;kunde göras gällande. Som yttersta gräns skall dock gälla att talan om ersätt-&lt;br&gt;ning måste väckas inom tio år efter det att den skadegörande produkten sattes&lt;br&gt;i omlopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsvillkor som inskränker ansvaret enligt produktskadelagen får inte&lt;br&gt;åberopas mot den som har rätt till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Produktskadelagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Behovet av lagstiftning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Jag föreslår en särskild lag om byggnadsgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen förordar att problemen med&lt;br&gt;ansvar för byggfel i första hand löses genom frivilliga överenskommelser. I&lt;br&gt;andra hand föreslår gruppen en särskild lag om entreprenadgaranti som om-&lt;br&gt;fattar flerbostadshus, kontor samt lokaler för undervisning, vård eller annan&lt;br&gt;omsorg. Entreprenadgaranti skall finnas vid varje åtgärd som fordrar bygg-&lt;br&gt;lov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Arbetsgruppens lagförslag har fått ett blandat mot- Prop. 1990/91: 189&lt;br&gt;tagande. De instanser som närmast berörs av förslaget, dvs. framför allt före-&lt;br&gt;trädare för byggherrar, entreprenörer, projektorer och material tillverkare, har&lt;br&gt;så gott som genomgående förordat en frivillig lösning enligt arbetsgruppens&lt;br&gt;förstahandsförslag. Man pekar härvid bl.a. på de kostnader som är förenade&lt;br&gt;med förslaget. Vissa av dessa instanser, det gäller speciellt HSB,&lt;br&gt;Riksbyggen, SABO och kommunförbundet, är dock inte främmande för&lt;br&gt;lagstiftning om frivilliga överenskommelser inte kan träffas. Andra instanser,&lt;br&gt;bl.a. Byggentreprenörerna, Näringslivets byggnadsdelegation, Byggherre-&lt;br&gt;föreningen och AB Bostadsgaranti, avvisar lagstiftningsaltemativet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland övriga remissinstanser finns det flera som är allmänt positiva till&lt;br&gt;arbetsgruppens lagförslag, t.ex. konsumentverket, Hyresgästernas riksför-&lt;br&gt;bund, Riksförbundet mot astma och allergi, LO och TCO. Även boverket,&lt;br&gt;arbetarskyddsstyrelsen och socialstyrelsen är positiva. De rättsliga instanser&lt;br&gt;som yttrat sig, dvs. hovrätten över Skåne och Blekinge, kammarrätten i&lt;br&gt;Göteborg och Stockholms tingsrätt motsätter sig inte lagförslaget. Detsamma&lt;br&gt;kan sägas gälla Svenska Försäkringsbolagens Riksförbund samt försäkrings-&lt;br&gt;bolagen Trygg Hansa, Skandia och Folksam, vilka tre bolag i konsortium&lt;br&gt;förklarat sig beredda att under vissa förutsättningar försäkra den föreslagna&lt;br&gt;garantin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det lagförslag som arbetsgruppen lagt fram&lt;br&gt;som en andrahandslösning bygger på det garanti- och försäkringssystem som&lt;br&gt;finns för småhus som uppförs med hjälp av statliga bostadslån. När en entre-&lt;br&gt;prenör på uppdrag uppför en byggnad som helt eller till inte oväsentlig del&lt;br&gt;skall användas som bostad, som kontor eller som lokal för undervisning,&lt;br&gt;vård eller annan omsorg, skall det enligt lagförslaget finnas en s.k. entrepre-&lt;br&gt;nadgaranti. Detsamma gäller vid sådana ändringar av byggnaderna som enligt&lt;br&gt;plan- och bygglagen (1987:10), PBL, fordrar bygglov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantin meddelas enligt gruppens förslag av ett särskilt garantiföretag&lt;br&gt;som godkänts av regeringen. Garantiföretagets åtagande skall tryggas genom&lt;br&gt;försäkring. Garantin skall gälla i tio år och omfatta kostnader för avhjälpande&lt;br&gt;av väsentliga fel i konstruktion, material eller utförande. Ett byggfel anses&lt;br&gt;väsentligt om det kan antas medföra olägenheter - t.ex. hälsorisker - av be-&lt;br&gt;tydelse för dem som bor eller vistas i lägenheten eller bostaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ersättning har betalats ut enligt garantin, föreslår arbetsgruppen att&lt;br&gt;garantiföretaget ges en återkravsrätt mot den som vållat felet eller enligt avtal&lt;br&gt;svarar för detta, Återkravsrätten kan t.ex. gälla mot entreprenören, projektor&lt;br&gt;eller material tillverkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har i sitt betänkande (s. 25) pekat på flera faktorer som kan&lt;br&gt;antas påverka inomhusmiljön och ha ett samband med ohälsa hos dem som&lt;br&gt;vistas i byggnaden. Byggnadstekniken, t.ex. fuktkänsliga grundkonstruk-&lt;br&gt;tioner, felaktiga takkonstruktioner, bristfällig isolering eller bristfälliga instal-&lt;br&gt;lationer, utgör en sådan faktor. Förutom dåliga byggnadsmaterial och brist-&lt;br&gt;fälliga ventilationssystem pekar också arbetsgruppen på olika typer av fukt&lt;br&gt;som en särskild faktor. Det gäller markfukt, byggfukt, fukt från läckage och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fuktbildning inomhus, förhållanden som inte har beaktats i byggandet eller Prop. 1990/91: 189&lt;br&gt;som har sin grund i bristande byggteknik i övrigt eller i bristande ventilation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns givetvis anledning att se allvarligt på de exemplifierade typerna&lt;br&gt;av fel som kan orsaka dålig inomhusmiljö. Det finns enligt min mening&lt;br&gt;emellertid skäl att i sammanhanget uppmärksamma byggfelen i ett vidare per-&lt;br&gt;spektiv. Arbetsgruppen har själv redovisat en undersökning där inte bara ty-&lt;br&gt;piska &amp;quot;sjuka-husfel&amp;quot; behandlas (s. 47). I denna undersökning som gjorts av&lt;br&gt;Svenska Väg- och Vattenbyggares Riksförbund (SVR), behandlas flera olika&lt;br&gt;former av byggfel och dess orsaker. Vissa redovisade skador, såsom fukt-&lt;br&gt;och mögelskador, vattenskador, flytspackelskador och otillfredsställande in-&lt;br&gt;stallationer torde kunna leda till dålig inomhusmiljö. Andra skador, såsom&lt;br&gt;fönsterskador, balkongskador och brandriskskador har däremot inte något&lt;br&gt;påtagligt samband med inomhusmiljön, men berör naturligtvis brukarna på&lt;br&gt;annat sätt. Jag anser i likhet med arbetsgruppen att det är väsentligt att även&lt;br&gt;sådana skador finns med i bilden när man diskuterar frågor om lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i sammanhanget nämna att det också finns andra undersökningar&lt;br&gt;som pekar på att olika typer av byggfel är vanligt förekommande (se t.ex.&lt;br&gt;Hammarlunds m.fl. rapport Kvalitet i byggandet, Kvalitetskostnader från&lt;br&gt;Chalmers tekniska högskola).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med arbetsgruppen finner även jag att det nuvarande på bransch-&lt;br&gt;överenskommelser grundade ansvarssystemet har vissa påtagliga brister. Det&lt;br&gt;gäller framför allt i fråga om ansvaret för fel som framträder först efter&lt;br&gt;garantitidens utgång, dvs. normalt senare än två år från det att entreprenaden&lt;br&gt;godkänts. För att en entreprenör eller annan i byggprocessen involverad part&lt;br&gt;skall bli ansvarig för sådana fel fordras att grov vårdslöshet kan visas. I&lt;br&gt;praktiken innebär detta att det mycket sällan är möjligt för en byggherre eller&lt;br&gt;fastighetsägare att på rättslig väg utverka ett ansvar hos producentledet för fel&lt;br&gt;som framträder senare än två år från slutbesiktning av entreprenaden - även&lt;br&gt;om felet på grund av vårdslöshet eller bristande fackmässighet orsakats på&lt;br&gt;den sidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har ansett (se sid. 25) att det juridiska systemet, bl.a. de&lt;br&gt;civilrättsliga avtalen som nu diskuteras, har stor betydelse för hur byggandet&lt;br&gt;fungerar i praktiken. Jag delar den uppfattningen. Korta garantitider måste&lt;br&gt;enligt min mening sålunda återverka på viljan hos främst byggproducent,&lt;br&gt;projektor och materialtillverkare att ta det fulla ansvaret för byggnaden och&lt;br&gt;dess funktioner. Samtidigt måste emellertid framhållas det ansvar som bygg-&lt;br&gt;herren har i sammanhanget. Det gäller framfor allt de krav som måste ställas&lt;br&gt;på de beställningar som görs och på de entreprenörer, projektorer m.fl. som&lt;br&gt;anlitas. Byggherrens ansvar för att samhällets krav på byggandet uppfylls har&lt;br&gt;kraftigt markerats i den nya plan- och bygglagen (se prop. 1985/86:1 s. 312&lt;br&gt;samt arbetsgruppens betänkande s. 36 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i sammanhanget också framhålla att det försäkringsskydd som&lt;br&gt;finns för fel och skador och som redovisats i avsnitt 2.1 även det har stora&lt;br&gt;brister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda anser jag att förändringar är påkallade i det&lt;br&gt;nuvarande systemet för ansvar för fel och skador i byggandet. Under bered-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen av detta ärende har jag i kontakter med såväl entreprenad- som bygg- Prop. 1990/91: 189&lt;br&gt;herresidan fått förslag på utformningen av ett garantisystem. Jag har bl.a. mot&lt;br&gt;bakgrund av dessa diskussioner dragit slutsatsen att lagstiftning i frågan er-&lt;br&gt;fordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har betonat att den nuvarande ansvarsordningen inte enbart&lt;br&gt;är en angelägenhet för partema i entreprenadavtalet. För de boende och andra&lt;br&gt;som vistas i byggnaden har det väsentlig betydelse vad som gäller om ersätt-&lt;br&gt;ningsskyldighet för de byggnadsfel som förekommer. Bl.a. är det, vilket&lt;br&gt;arbetsgruppen anför, av stor vikt också från social synpunkt att sanering av&lt;br&gt;hälsofarliga inomhusmiljöer kommer till stånd snarast när en hälsofara upp-&lt;br&gt;täcks och att också andra mera betydande olägenheter för de boende avhjälps&lt;br&gt;på ett enkelt och praktiskt sätt Man kan inte vara säker på att fastighetsägaren&lt;br&gt;har möjlighet till ersättning när en förbättring av bostadsmiljön kräver en dyr-&lt;br&gt;bar sanering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan i allt väsentligt instämma i vad arbetsgruppen anfört En bra inom-&lt;br&gt;husmiljö är av största vikt för den boende. Därför är det också nödvändigt att&lt;br&gt;brister avhjälps så snart de dyker upp. Liksom arbetsgruppen vill jag därför&lt;br&gt;särskilt framhålla att ett ingripande från lagstiftarens sida motiveras främst&lt;br&gt;med att tillgodose tredje mans intresse. Garantier för ett sådant snabbt av-&lt;br&gt;hjälpande i syfte att skydda tredje mans intresse torde knappast kunna uppnås&lt;br&gt;utan lagstiftning, i alla fall inte med den inriktning som jag menar bör prägla&lt;br&gt;en lösning av ansvarsfrågan och som jag senare skall återkomma till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också tillägga att det ur allmän synpunkt är väsentligt att bygg-&lt;br&gt;nadsbeståndet håller en god kvalitet och har de funktioner som krävs bl.a.&lt;br&gt;enligt byggnadslagstiftningen. Lagstiftning om ett ökat ansvar för fel och&lt;br&gt;skador i byggandet torde därvid få en väsentlig betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu tagit upp innebär alltså att jag finner ett angeläget behov av&lt;br&gt;lagstiftning om ansvaret för fel och skador i byggandet. Som torde ha fram-&lt;br&gt;gått är syftet med lagförslaget angeläget, nämligen framför allt att motverka&lt;br&gt;hälsorisker för boende i flerfamiljshus. Såvitt jag kan bedöma är ett garanti-&lt;br&gt;system enligt arbetsgruppens förslag bättre ägnat att tillgodose detta syfte än&lt;br&gt;något annat system som gruppen har diskuterat. Remissinstanserna har till&lt;br&gt;stora delar också ställt sig positiva till garantisystemet som sådant.&lt;br&gt;Lagstiftningen bör därför - med beaktande av de synpunkter som lagrådet har&lt;br&gt;framfört och som jag skall återkomma till - utformas i huvudsaklig överens-&lt;br&gt;stämmelse med det garantisystem som arbetsgruppen har föreslagit&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen bör kunna ge flera positiva effekter. För att undgå fel bör&lt;br&gt;byggprocessens parter vinnlägga sig om det som brukar benämnas kvalitets-&lt;br&gt;säkring, dvs. insatser för att under projekterings- och byggskedet säkra kvali-&lt;br&gt;teten i byggandet. De brister i samordning mellan byggprocessens olika led&lt;br&gt;som ofta påtalas bör kunna undanröjas genom att parterna själva finner sys-&lt;br&gt;tem för en behövlig samordning. Också system för erfarenhetsåterföring för&lt;br&gt;att minska risken för upprepade misstag bör få ett större intresse inom&lt;br&gt;branschen. Som jag framhöll i propositionen om byggnaders inomhusmiljö&lt;br&gt;(prop. 1990/91:145, s. 6) är satsningen på forskning och utveckling (FoU)&lt;br&gt;lägre inom byggsektorn än inom näringslivet i stort. Skärpta ansvarsregler&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör medverka till att kunskap om material och byggmetoder i ökad utsträck- Prop. 1990/91:189&lt;br&gt;ning vinns genom ökad satsning på FoU. Slutligen vill jag framhålla att ett&lt;br&gt;system som i större utsträckning än för närvarande lägger ansvaret för fel och&lt;br&gt;skador hos producentledet bör innebära att man kan minska antalet detaljerade&lt;br&gt;normer för byggandet och i stället gå mot funktions normer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande kommer jag att ta upp den föreslagna lagstiftningens till-&lt;br&gt;lämpningsområde, den närmare innebörden av garantisystemet, felbegreppet&lt;br&gt;samt den föreslagna återkravsrätten. Övriga frågor tar jag upp i special-&lt;br&gt;motiveringen. Jag anser att arbetsgruppens förslag till beteckning på den&lt;br&gt;föreslagna lagen, lag om entreprenadgaranti, inte är helt adekvat med den&lt;br&gt;delvis förändrade utformning av lagen som jag föreslår. Jag föreslår i stället&lt;br&gt;lag om byggnadsgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Lagens tillämpningsområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Lagen om byggnadsgaranti skall omfatta samtliga fler-&lt;br&gt;bostadshus som nyuppförs eller byggs om i större omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppens förslag omfattar fler-&lt;br&gt;bostadshus, kontor samt lokaler för undervisning, vård eller annan omsorg.&lt;br&gt;Förutom nybyggnader föreslår gruppen att alla åtgärder som kräver bygglov&lt;br&gt;skall omfattas av förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna berör inte lagstiftning-&lt;br&gt;ens tillämpningsområde. Vissa instanser, bl.a. Byggherreföreningen och&lt;br&gt;HSB, anser dock att kontor inte bör omfattas av lagstiftningen. Byggentre-&lt;br&gt;prenörerna har under hand framfört samma uppfattning. Försäkringsbolagen&lt;br&gt;Trygg Hansa, Folksam och Skandia anser att frågan om att inkludera bl.a.&lt;br&gt;sjukhus, vårdinrättningar och kontor medför bl.a. sådana svårigheter i fråga&lt;br&gt;om riskbedömning och felorsaksbedömning att frågan bör utredas vidare&lt;br&gt;innan lagstiftning sker. Dessa försäkringsbolag har också synpunkter på att ta&lt;br&gt;med reparations-, ombyggnads- och tillbyggnadsprojekt i förslaget. LO anser&lt;br&gt;däremot att alla byggnader bör omfattas av lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Arbetsgruppen har ansett det angeläget att,&lt;br&gt;förutom bostäder, också kontor samt lokaler för undervisning, vård och&lt;br&gt;annan omsorg bör innefattas i garantisystemet. Däremot har t.ex. industri-&lt;br&gt;lokaler uteslutits, bl.a. med hänvisning till att arbetsmiljölagstiftningen gör&lt;br&gt;det lättare att komma tillrätta med en problemsituation samt att lokalens ägare&lt;br&gt;vanligen har större resurser att hävda sina intressen mot de ansvariga och&lt;br&gt;själv avhjälpa uppkomna olägenheter om det är nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag framhålla att det i och för sig är önskvärt att det skydd&lt;br&gt;som en lagstiftning erbjuder och det ökade ansvar som följer med lagstift-&lt;br&gt;ningen omfattar en så stor del av byggandet som möjligt. I ett inlednings-&lt;br&gt;skede finns det dock skäl som talar för en begränsning av tillämpnings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;området for lagstiftningen. Jag tänker bl.a. på den uppbyggnad som krävs av Prop. 1990/91:189&lt;br&gt;systemet av särskilda garantibolag och den försäkrings- och återförsäkrings-&lt;br&gt;kapacitet som blir nödvändig. Jag anser också att erfarenheter av ett mer be-&lt;br&gt;gränsat system än vad utredningen har föreslagit bör inhämtas innan ett&lt;br&gt;garantisystem av den omfattning som gruppen har föreslagit genomfors.&lt;br&gt;Lagstiftningen bör framfor allt på nu angivna skäl kunna begränsas till i&lt;br&gt;huvudsak enbart flerbostadshus. Med sådana hus avser jag i förevarande&lt;br&gt;sammanhang hus som till övervägande del skall användas till bostäder för&lt;br&gt;permanent bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller småhus finns, såsom framgår av avsnitt 2.1 redan ett system&lt;br&gt;med ett garanti-, försäkrings- och avtalsskydd. Dessutom har nyligen den&lt;br&gt;konsumenträttsliga lagstiftningen skärpts på detta område genom att småhus-&lt;br&gt;entreprenader fr.o.m. den 1 januari 1991 faller under konsumenttjänstlagen.&lt;br&gt;Starka skäl talar enligt min mening för att även småhus får omfattas av det&lt;br&gt;garantisystem som jag nu föreslår. En sådan ordning kräver dock ytterligare&lt;br&gt;överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande kontor - och för övrigt även andra arbetslokaler - ställs de&lt;br&gt;grundläggande egenskaps- och funktionskraven med stöd av PBL. Jag vill&lt;br&gt;dock nämna att en proposition (prop. 1990/91:140) med förslag till ändringar&lt;br&gt;i bl.a. arbetsmiljölagen (1977:1160) nyligen har presenterats. Enligt förslaget&lt;br&gt;införs i lagen en grundläggande bestämmelse om arbetsmiljöansvar för bygg-&lt;br&gt;herrar, tillverkare av prefabricerade byggnadskonstruktioner, arkitekter,&lt;br&gt;konstruktörer och andra medverkande i byggprocessen. Ansvaret föreslås&lt;br&gt;gälla såväl byggskedet som det framtida brukandet av byggnaden.&lt;br&gt;Yrkesinspektionen ges möjlighet att ingripa med föreläggande och förbud for&lt;br&gt;att den föreslagna bestämmelsen skall efterlevas. Mot bakgrund bl.a. av detta&lt;br&gt;förstärkta ansvar för byggprocessens olika aktörer som bör följa av förslaget,&lt;br&gt;anser jag det inte lika angeläget att snabbt få till stånd ett garantisystem för&lt;br&gt;kontor och andra lokaler som omfattas av arbetsmiljölagstiftningen. I den&lt;br&gt;mån kontor finns i flerbostadshus, kommer de dock att omfattas av mitt för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad så gäller lokaler för undervisning, vård eller annan omsorg är det&lt;br&gt;självfallet av yttersta vikt att byggnaderna uppfyller alla de egenskaper och&lt;br&gt;funktioner som rimligen bör ställas. Det kan som arbetsgruppen har anfört&lt;br&gt;finnas speciella skäl att inskärpa bl.a. entreprenörens ansvar för inomhus-&lt;br&gt;miljön vid arbeten på sådana byggnader där typiskt sett mera känsliga perso-&lt;br&gt;ner vistas. Samtidigt bör man dock komma ihåg att dessa byggnader oftast&lt;br&gt;ägs av det allmänna och att man därför bör kunna räkna med att behövliga åt-&lt;br&gt;gärder vidtas mot brister i lokalerna. Enligt vad jag har erfarit pågår också&lt;br&gt;projekt som bl.a. syftar till ett större ansvarstagande hos beställarna. Jag an-&lt;br&gt;ser därför att inte heller dessa lokaler - åtminstone inte till en början - be-&lt;br&gt;höver omfattas av det utökade garantiansvaret På samma sätt som gäller för&lt;br&gt;kontor kommer dock även denna typ av lokaler att omfattas av mitt förslag i&lt;br&gt;den mån de finns i flerbostadshus.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör en begränsning också kunna göras med hänsyn till&lt;br&gt;byggnadsarbetenas art. I första hand bör nybyggnader omfattas av det nya&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;garantisystemet. Jag anser det även naturligt att sådana större ombyggnader&lt;br&gt;som kan jämställas med nybyggnader omfattas av systemet. Mindre tillbygg-&lt;br&gt;nader och ändringsarbeten på en byggnad bör kunna undantas. En ytterligare&lt;br&gt;avgränsning bör dock enligt min mening göras. Enligt 3 kap. 11 § PBL av-&lt;br&gt;ses med ombyggnad sådana åtgärder som fordrar bygglov och avsevärt för-&lt;br&gt;länger brukstiden för byggnaden eller en del av den. Även sådant inrednings-&lt;br&gt;arbete som syftar till en väsentligt ändrad användning av byggnaden eller del&lt;br&gt;av den utgör ombyggnad. För att inte garantin skall omfatta ombyggnader av&lt;br&gt;mindre slag, t.ex. en enstaka lägenhet, föreslår jag att endast sådana om-&lt;br&gt;byggnader som fordrar bygglov och som avsevärt förlänger brukstiden för&lt;br&gt;hela byggnaden omfattas av förslaget. Jag återkommer till frågan i special-&lt;br&gt;motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en tids erfarenheter har vunnits av det nya systemet bör detta kunna&lt;br&gt;utvärderas. Därefter får ställning tas till om det kan utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Närmare om garantilösningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Byggnadsgaranti får meddelas av en juridisk person&lt;br&gt;som fått tillstånd till detta av regeringen eller myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer (garantiföretag). Garantierna skall tryggas antingen genom&lt;br&gt;särskild försäkring eller på annat likvärdigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett garantiföretag skall stå under tillsyn av den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer. Regeringen bemyndigas meddela föreskrifter&lt;br&gt;om tillsyn och om garantiföretags verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild nämnd (byggnadsgarantinamnden) inrättas för att yttra&lt;br&gt;sig i frågor om byggnadsgarantier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantiföretaget är i princip skyldigt att meddela garanti på begäran&lt;br&gt;av en byggherre. Om ett garantiföretag vägrar att lämna garanti, får be-&lt;br&gt;slutet överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i sina huvuddrag med mitt&lt;br&gt;förslag, men saknar motsvarighet i fråga om tillsyn, den särskilda byggnads-&lt;br&gt;garantinämnden och överprövning i kammarrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft något att invända mot&lt;br&gt;lösningen med ett särskilt garantibolag. Tvärtom anför t.ex. Byggherre-&lt;br&gt;föreningen att arbetsgruppen torde ha stannat för en riktig modell med hänsyn&lt;br&gt;till de ändamål som skall värnas. Svenska Försäkringsbolags Riksförbund&lt;br&gt;anför att lösningen med ett garantibolag synes vara den enda möjligheten att&lt;br&gt;lösa frågan försäkringsvägen. Motsvarande synpunkt framförs av HSB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag har inledningsvis i avsnitt 2.2 redovisat&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag till garantilösning. Den valda lösningen med tioåriga&lt;br&gt;garantier som utfärdas av ett särskilt garantibolag bör ses mot bakgrund av&lt;br&gt;olika lagstiftningsaltemativ som gruppen gått igenom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nära till hands liggande alternativ som gruppen diskuterat utgörs av en Prop. 1990/91: 189&lt;br&gt;obligatorisk byggfelsförsäkring av den typ som finns i fråga om miljöskador&lt;br&gt;(se 65-68 §§ miljöskyddslagen 1969:387). Från framfor allt försäkringshåll&lt;br&gt;har dock en sådan lösning avvisats. Man har här betonat de svårigheter som&lt;br&gt;finns att beräkna risken och att erhålla nödvändig återförsäkring. Jag vill för&lt;br&gt;egen del tillägga att en sådan försäkring som innebär att vaije enskilt bygg-&lt;br&gt;projekt måste försäkras, med nödvändighet måste innebära en mer omfattande&lt;br&gt;administration utöver den som följer med en garantilösning där projekten för-&lt;br&gt;säkras kollektivt. En obligatorisk byggfelsförsäkring blir alltså kostnads-&lt;br&gt;höjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lösning som arbetsgruppen stannat för innebär att man mellan försäk-&lt;br&gt;ringstagaren och försäkringsbolaget så att säga skjuter in ett särskilt garanti-&lt;br&gt;företag vars ansvar försäkras. Härigenom kan risken lättare kalkyleras efter-&lt;br&gt;som garantiansvaret kan maximeras. Maximeringen innebär att man väljer ett&lt;br&gt;visst försäkringsbelopp för t.ex. varje årsproduktion av byggnader. För-&lt;br&gt;säkringsbeloppet är avsett att täcka de fel och skador som uppstår för denna&lt;br&gt;årsproduktion under en tioårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med arbetsgruppens förslag uppkommer dock vissa problem. Ett så-&lt;br&gt;dant rör frågan om bolagsbildning för att kunna etablera det särskilda garanti-&lt;br&gt;företaget. Med denna fråga sammanhänger hur ansvaret för den risk som lig-&lt;br&gt;ger över försäkringsbeloppet - den s.k. topprisken eller katastrofrisken -&lt;br&gt;skall kunna tas. Man har bl.a. från försäkringshåll framhållit att staten borde&lt;br&gt;ta denna risk och därmed också engagera sig som ägare i garantiföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör staten inte engagera sig i garantigivningen. Det bör&lt;br&gt;helt ankomma på branschen att ta det ansvar som är förenat med byggnads-&lt;br&gt;produktion och sålunda också etablera nödvändiga garantiföretag som ett&lt;br&gt;nödvändigt led att avhjälpa och bekosta fel och skador som uppkommer vid&lt;br&gt;byggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill här anmäla att jag under hand haft kontakter med såväl byggentre-&lt;br&gt;prenörsidan som byggherresidan och försäkringsbolagen. Utifrån de diskus-&lt;br&gt;sioner som förts räknar jag med att de erforderliga garantiföretagen skall&lt;br&gt;kunna etableras utan statligt delägarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det sammanhanget vill jag nämna att man från rikskooperationens sida&lt;br&gt;anmält att man kan tänka sig en företagsbildning inom sin egen intressesfär,&lt;br&gt;dvs. garantier framför allt i förhållande till bostadsrättsföreningar. Oavsett om&lt;br&gt;en sådan lösning kommer till stånd eller ej, anser jag att lagstiftningen bör&lt;br&gt;öppna en möjlighet for detta samt för att ha egna fonder i stället för försäk-&lt;br&gt;ringar som säkerhet för utställda garantier. Detta avviker från arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till det sagda vill jag ta upp de invändningar som från många&lt;br&gt;håll har framförts om att kostnaderna for garantierna blir mycket höga och att&lt;br&gt;byggnadskostnadema därmed påverkas negativt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att göra en någorlunda säker bedömning av inträffade skador&lt;br&gt;av den typ som bör omfattas av garantin. Erfarenheter som gjorts utomlands,&lt;br&gt;t.ex. i Storbritannien, av liknande garantisystem, visar att kostnaderna för&lt;br&gt;systemet inte är avskräckande. Olika konkurrenshöjande åtgärder bör också&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;leda till att kostnaderna minskas. Kostnaderna blir regelmässigt också lägre&lt;br&gt;om misstag och fel undviks. Mitt förslag om återkrav, som jag strax skall ta&lt;br&gt;upp, bör verka i den riktningen. Det är självfallet av stor vikt att utrednings-&lt;br&gt;kostnader och annan administration kan minimeras så långt det är möjligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i avsnitt 1 anmält att lagrådet i sitt yttrande den 26 mars 1991 uti-&lt;br&gt;från sina utgångspunkter inte kunnat tillstyrka lagförslaget med den utform-&lt;br&gt;ning det hade enligt lagrådsremissen den 7 mars 1991. Jag vill nu ta upp de&lt;br&gt;principiella invändningar mot förslaget som lagrådet framförde i nämnda ytt-&lt;br&gt;rande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen den 7 mars 1991 (3 § första stycket) föreslog jag att ett&lt;br&gt;garantiföretag skulle vara skyldigt att på begäran av byggherren eller entre-&lt;br&gt;prenören meddela byggnadsgaranti, men att garanti skulle få vägras bl.a. om&lt;br&gt;det med hänsyn till skaderisken eller annan särskild orsak fanns skäl till detta.&lt;br&gt;Den som vägrades garanti i strid med dessa bestämmelser skulle enligt för-&lt;br&gt;slaget har rätt till på visst sätt begränsad ersättning för ekonomisk skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet, som inte kunde se hur man med bibehållande av den grundläg-&lt;br&gt;gande konstruktionen i förslaget skulle kunna förbättra rättssäkerhetsgaranti-&lt;br&gt;ema så att en obligatorisk byggnadsgaranti skulle kunna föreskrivas, anförde&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att det för alla byggnadsarbeten som lagen omfattar - dvs. i&lt;br&gt;huvudsak alla nybyggnadsarbeten och större ombyggnadsarbeten som gäller&lt;br&gt;flerbostadshus (jfr vid 1 §) - obligatoriskt fordras byggnadsgaranti enligt&lt;br&gt;lagen och att det överlämnas åt ett eller flera garantiföretag att meddela sådana&lt;br&gt;garantier. Det är alltså garantiföretaget som - inom ramen för de föreskrifter&lt;br&gt;som kan vara meddelade för dess verksamhet - bestämmer premier och&lt;br&gt;övriga villkor för garantin, bland dem i vilken utsträckning självrisk skall&lt;br&gt;tillämpas. Härtill kommer som redan sagts att garantiföretaget givits långt-&lt;br&gt;gående möjligheter att vägra att meddela garanti. Det sägs härom i remiss-&lt;br&gt;protokollets specialmotivering till 3 § att framför allt en bedömning av skade-&lt;br&gt;risken för byggnadsföretaget bör göras, därvid byggherrens och entreprenö-&lt;br&gt;rens yrkesskicklighet respektive ekonomiska situation t.ex. kan få betydelse.&lt;br&gt;Om det framstår som tvivelaktigt att en entreprenör inte klarar av ett visst&lt;br&gt;projekt eller att denne inte kommer att iaktta fackmässighet i arbetet, bör enligt&lt;br&gt;föredragande statsrådet garanti kunna vägras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den konstitutionella aspekten av att på detta sätt överlämna vittgående be-&lt;br&gt;fogenheter till enskilda företag har inte berörts i remissen eller i arbets-&lt;br&gt;gruppens betänkande. Enligt 11 kap. 6 § tredje stycket regeringsformen kan&lt;br&gt;förvaltningsuppgift överlämnas till bolag, förening, samfällighet, stiftelse&lt;br&gt;eller enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsutövning skall det ske&lt;br&gt;med stöd av lag. Enligt lagrådets mening föreligger här alla väsentliga krite-&lt;br&gt;rier för myndighetsutövning. Kravet på lagstöd är också uppfyllt. Detta inne-&lt;br&gt;bär emellertid inte att man kan bortse från att ett överlämnande av myndig-&lt;br&gt;hetsutövning till enskilda subjekt innebär att det särskilda regelsystem och de&lt;br&gt;garantier för den enskilde som följer av att ett förvaltningsärende handläggs&lt;br&gt;av en myndighet inte blir tillämpliga. Särskilda regler för att tillförsäkra dem&lt;br&gt;som lagen omfattar en objektiv och enhetlig prövning i garantiärenden saknas&lt;br&gt;och de föreskrifter av regeringen och den tillsyn som förutsätts synes inte&lt;br&gt;kunna föra långt i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse i detta sammanhang är vilka möjligheter till ingripande som&lt;br&gt;skall föreligga om verksamheten inte utövas på ett godtagbart sätt. Under&lt;br&gt;föredragningen har diskuterats frågan om möjligheterna att återkalla garanti-&lt;br&gt;företagets tillstånd. Problemet berörs inte i remissprotokollet. Något hinder&lt;br&gt;mot återkallelse utan lagstöd torde inte föreligga i ett fall som detta, även om&lt;br&gt;det kan hävdas att villkoren för en så ingripande åtgärd bör anges. En förut-&lt;br&gt;sättning för hela systemet med dess långsiktiga inriktning är emellertid att&lt;br&gt;garantiföretagets verksamhet består under garantitiden. Äterkallelsemöjlig-&lt;br&gt;heten kan därför inte vara en realistisk väg för att komma till rätta med ett&lt;br&gt;garantiföretag som inte fyller sin uppgift på ett från rättssäkerhetssynpunkt&lt;br&gt;godtagbart sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade förslaget inger på grund av det anförda starka betänklig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rätt till skadestånd om garanti vägras felaktigt är ofrånkomlig. Som lag-&lt;br&gt;rådet återkommer till måste den skadeståndsregel som tagits upp i 3 § andra&lt;br&gt;stycket i förslaget anses klart otillfredsställande. Utöver rätt till skadestånd&lt;br&gt;måste det finnas en möjlighet till överprövning av garantiföretags beslut både&lt;br&gt;vid vägrad garanti och när villkoren för garantin framstår som oskäliga för&lt;br&gt;sökanden. Med hänsyn till den rätt till domstolsprövning som gäller enligt&lt;br&gt;artikel 6:1 i 1950 års europeiska konvention angående skydd för de mänsk-&lt;br&gt;liga rättigheterna och de grundläggande friheterna måste som lagrådet ser det&lt;br&gt;en sådan överprövning ske i domstol. Som arbetsgruppen anförde i anslut-&lt;br&gt;ning till sitt förslag till skadeståndsregel (se betänkandet s. 108) framstår ett&lt;br&gt;domstolsförfarande emellertid som en alltför omständlig ordning. Kravet talar&lt;br&gt;alltså emot förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan säkert sägas att det föreslagna systemet i de sedvanliga rutinerna&lt;br&gt;och kontakterna mellan de inflytelserika partema inom byggnadsbranschen&lt;br&gt;och försäkringsbolagen kan väntas komma att fungera så att de angivna&lt;br&gt;problemen i allmänhet inte ger sig tillkänna. Lagstiftningen torde emellertid i&lt;br&gt;hög grad vara inriktad också på de mindre byggföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan numera ansluta mig till lagrådets bedömning att alla väsendiga krite-&lt;br&gt;rier föreligger för att anse att garantiföretagets verksamhet innefattar myndig-&lt;br&gt;hetsutövning. Med hänsyn till de befogenheter som garantiföretaget ges -&lt;br&gt;framför allt då det gäller möjligheten att vägra garanti - är, såsom lagrådet har&lt;br&gt;sagt, särskilda regler påkallade för att tillförsäkra dem som lagen omfattar en&lt;br&gt;objektiv och enhetlig prövning i garantiärenden. Jag har också tagit till mig&lt;br&gt;lagrådets kritik att den i remissen föreslagna skadeståndsregeln anses otill-&lt;br&gt;fredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenserna av lagrådets ståndpunkt innebär till en början att den som&lt;br&gt;vägras garanti bör ges möjlighet till en överprövning av garantiföretagets&lt;br&gt;beslut. Som lagrådet anför bör en sådan överprövning ske i domstol. Jag&lt;br&gt;föreslår i denna del att den som vägrats garanti skall kunna föra talan mot&lt;br&gt;garantiföretagets beslut hos kammarrätten. Därvid bör lagen (1986:1142) om&lt;br&gt;överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga arbetsuppgifter bli&lt;br&gt;tillämplig. Jag återkommer till domstolsprövningen i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser inte någon anledning till att andra beslut som fattas av garantiföre-&lt;br&gt;taget än beslut att vägra garanti skall behöva kunna överklagas. Den garanti-&lt;br&gt;förbindelse som utfärdas av garantiföretaget är av civilrättslig natur. Tvister&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ersättning med anledning av förbindelsen får därför tas upp av allmän&lt;br&gt;domstol efter stämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att så långt som det är möjligt undvika att frågor om rätt till garanti&lt;br&gt;skall behöva överklagas anser jag emellertid att det också är nödvändigt att&lt;br&gt;redan inom ramen for garantiföretagens verksamhet tillskapa en ordning som&lt;br&gt;främjar en enhetlig prövning av garantiärendena och minskar risken för&lt;br&gt;överklaganden. Mitt förslag innebär följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten bör vara densamma som i lagrådsremissen den 7 mars&lt;br&gt;1991, nämligen att byggnadsgaranti skall få meddelas enbart av sådan juri-&lt;br&gt;disk person som fått tillstånd till detta av regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer (garantiföretag). Garantierna måste tryggas genom sär-&lt;br&gt;skild försäkring eller på annat likvärdigt sätt. Mitt förslag om att garanti skall&lt;br&gt;kunna vägras om det med hänsyn till skaderisken eller annan särskild orsak&lt;br&gt;finns skäl till detta, bör också kvarstå. I detta ligger att den som uppför en&lt;br&gt;byggnad och övriga i byggprocessen inblandade parter ges ett ökat ansvar för&lt;br&gt;att byggnaden uppfyller de krav som bör ställas i fråga om konstruktion,&lt;br&gt;material och utförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av vad lagrådet yttrat den 23 april 1991, föreslår jag&lt;br&gt;numera att endast byggherren, dvs. den som för egen räkning utför eller låter&lt;br&gt;utföra byggnadsarbeten (jfr 9 kap. 1 § PBL), skall kunna ansöka om bygg-&lt;br&gt;nadsgaranti. Den prövning av byggherrens lämplighet som därvid skall vidtas&lt;br&gt;får samtidigt anses innefatta en prövning av angiven entreprenör. Något hin-&lt;br&gt;der mot att byggherren uppdrar åt en entreprenör att begära garanti finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett garantiföretag bör stå under tillsyn av myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer. Detta är ett tillägg i förhållande till arbetsgruppens förslag. Jag av-&lt;br&gt;ser att i denna del undersöka om exempelvis den i prop. 1990/91:177 före-&lt;br&gt;slagna finansinspektionen, som avses utgöra en sammanslagning av bank-&lt;br&gt;inspektionen och försäkringsinspektionen kan vara en lämplig myndighet i&lt;br&gt;sammanhanget. Tillsynen bör syfta till att garantiföretaget inte driver sin&lt;br&gt;verksamhet så att det ger anledning till anmärkning. Finns det anmärkningar&lt;br&gt;mot företaget bör ett föreläggande om rättelse kunna utfärdas. Om det be-&lt;br&gt;hövs, bör föreläggandet kunna förenas med vite. Som lagrådet anförde i sitt&lt;br&gt;yttrande den 26 mars 1991 torde det i och för sig knappast vara realistiskt att&lt;br&gt;återkalla ett meddelat tillstånd. Skulle detta mot förmodan bli aktuellt, måste&lt;br&gt;enligt min mening återkallelsen avse möjligheten att för framtiden meddela&lt;br&gt;garantier. Jag återkommer i specialmotiveringen till den reglering som härvid&lt;br&gt;är erforderlig. Frågan om tillsyn bör tas upp i särskilda föreskrifter som med-&lt;br&gt;delas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i&lt;br&gt;enlighet med arbetsgruppens förslag kunna meddela föreskrifter om ett ga-&lt;br&gt;rantiföretags verksamhet. Sådana föreskrifter bör t.ex. kunna avse garanti-&lt;br&gt;företagets ekonomiska kapacitet, avsättning till riskfonder, försäkrings-&lt;br&gt;belopp, kostnaderna för garantin (premier), självrisk, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen om tillstånd, tillsyn och särskilda föreskrifter om garantiföre-&lt;br&gt;tagets verksamhet överensstämmer, med en viss skärpning, med mitt förslag i&lt;br&gt;lagrådsremissen den 7 mars 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med förslaget i lagrådsremissen den 7 mars 1991 står jag också Prop. 1990/91: 189&lt;br&gt;fast vid att en garanti skall finnas innan byggnadsarbetena påbörjas och att en&lt;br&gt;anmälan härom skall ges in till byggnadsnämnden. Det skall vidare vara&lt;br&gt;byggnadsnämnden som i samband med bygglovsansökan tar ställning till om&lt;br&gt;garanti enligt lagen behövs. De nu nämnda förslagen förutsätter vissa änd-&lt;br&gt;ringar i plan- och bygglagen (1987:10), till vilka jag återkommer i special-&lt;br&gt;motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en nyhet i förhållande till lagrådsremissen den 7 mars 1991 föreslår&lt;br&gt;jag, utöver möjligheten till överprövning i domstol, att en särskild nämnd in-&lt;br&gt;rättas med uppgift att yttra sig i frågor som rör byggnadsgaranti enligt lagen.&lt;br&gt;Genom en sådan nämnd bör branschen själv ges möjlighet att skapa en enhet-&lt;br&gt;lig praxis i byggnadsgarantifrågor. Nämnden, som lämpligen bör benämnas&lt;br&gt;byggnadsgarantinämnden, bör därför upprätthållas och bekostas av garanti-&lt;br&gt;företagen samt vara ett gemensamt organ för samtliga dessa företag.&lt;br&gt;Nämnden bör inte ha ställning av myndighet, men ordföranden i nämnden&lt;br&gt;bör lämpligen utses av regeringen. Ordföranden bör vara lagfaren och ha er-&lt;br&gt;farenhet av domarvärv. Ett garantiföretag skall vara skyldigt att inhämta&lt;br&gt;nämndens yttrande innan avslag på en framställning om garanti görs till före-&lt;br&gt;taget Även i andra frågor kan det finnas anledning för garantiföretaget att in-&lt;br&gt;hämta nämndens yttrande utan att någon skyldighet därtill finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsgarantinämnden bör som sagt endast ha till uppgift att yttra sig i&lt;br&gt;frågor om byggnadsgaranti. Något beslut som direkt binder parterna bör&lt;br&gt;nämnden alltså inte fatta utan dess yttrande får karaktär av rekommendation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom mitt förslag, som sålunda bl.a. ger möjlighet till överprövning i&lt;br&gt;domstol, bedömer jag att det inte behövs någon särskild regel om rätt till&lt;br&gt;skadestånd vid vägrad garanti. Som lagrådet anfört (se under kommentaren&lt;br&gt;till 3 § i lagrådsremissen den 7 mars 1991) torde det emellertid förhålla sig så&lt;br&gt;att det kan bli aktuellt med ett statligt skadeståndsansvar enligt 3 kap. 2 §&lt;br&gt;skadeståndslagen (1972:207) på grund av fel eller försummelse i den&lt;br&gt;myndighetsutövning som garantiföretaget står för. Detta bör enligt min&lt;br&gt;mening kunna godtas under förutsättning att garantiföretaget och inte staten&lt;br&gt;slutligt får stå för ersättningen. Jag föreslår därför att staten, när garanti-&lt;br&gt;företaget ges tillstånd till sin verksamhet, förbehåller sig rätten till återkrav för&lt;br&gt;utgivna skadestånd (jfr prop. 1972:5 s. 513).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget anser jag att mitt förslag innebär att förutsättningar skapas&lt;br&gt;för en objektiv och enhetlig prövning i garantiärenden. Jag bedömer att det&lt;br&gt;sällan kommer att bli aktuellt att vägra någon garanti. Jag tror även i övrigt att&lt;br&gt;förslaget kommer att fungera utan några större svårigheter. Som jag ser det&lt;br&gt;bör det nu i förhållande till lagrådsremissen den 7 mars 1991 överarbetade&lt;br&gt;förslaget därför kunna antas utan att de väsentliga fördelama med garanti-&lt;br&gt;systemet går förlorade, bl.a. att frågor om rätt till garanti kan avgöras snabbt&lt;br&gt;och likaså att fel avhjälps snabbt utan att frågan om vem som ansvarar för ett&lt;br&gt;visst fel först behöver utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kravet på överprövning och rättssäkerheten i övrigt liksom&lt;br&gt;behovet av åtgärder för att i rimlig utsträckning trygga en enhetlig tillämp-&lt;br&gt;ning, har lagrädet i sitt yttrande den 23 april 1991 kunnat konstatera att det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte längre finns någon anledning till erinran mot förslaget. Med de rätts- Prop. 1990/91: 189&lt;br&gt;säkerhetsgarantier som jag sålunda föreslår, anser även jag att grunden för&lt;br&gt;lagrådets principiella invändningar mot förslaget har fallit bort. Förslaget bör&lt;br&gt;därför kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Fel och skador som ersätts av garantin&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Byggnadsgarantin skall omfatta skälig kostnad för att&lt;br&gt;avhjälpa fel i konstruktion eller material som används i byggnadsarbetet&lt;br&gt;eller fel i byggnadsarbetets utförande samt skälig kostnad för att av-&lt;br&gt;hjälpa skada på byggnaden som orsakats av felet. Med fel avses av-&lt;br&gt;vikelse från fackmässigt godtagbar standard. Fel eller skador som&lt;br&gt;måste antas sakna betydelse för byggnaden eller dem som bor eller&lt;br&gt;vistas i byggnaden ersätts inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Garantin omfattar kostnad för att avhjälpa&lt;br&gt;väsentliga fel som uppkommit i byggnadsarbetet (byggfel) i de avseenden&lt;br&gt;som anges i mitt förslag. Ett byggfel är väsentligt, om det kan antas medföra&lt;br&gt;olägenhet av betydelse för dem som bor eller annars vistas i lägenheten eller&lt;br&gt;lokalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser har kritiserat felbegreppet,&lt;br&gt;bl.a. försäkringsbolagen, Byggherreföreningen och Byggentreprenörerna.&lt;br&gt;Man har också ifrågasatt om inte garantin, förutom det som i förslaget kallas&lt;br&gt;för byggfel, bör omfatta följdskador med anledning av ett fel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En central fråga är givetvis vilka typer av fel&lt;br&gt;som byggnadsgarantin bör ersätta. Med utgångspunkt i att det väsentliga&lt;br&gt;ändamålet med lagstiftningen är att skydda de boende, har arbetsgruppen valt&lt;br&gt;ett felbegrepp som är formulerat efter objektiva kriterier, dvs. oberoende av&lt;br&gt;det kontrakt som gäller för byggnadsarbetet. Häri skiljer sig arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag från det felbegrepp som används i garantier för småhus och som en-&lt;br&gt;dast kan göras gällande vid &amp;quot;fel eller brist i konstruktion, utförande eller ma-&lt;br&gt;terial enligt kontraktet&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar arbetsgruppens uppfattning att felbegreppet enligt förevarande&lt;br&gt;lagstiftning måste bestämmas efter objektiva kriterier och inte efter vad som är&lt;br&gt;kontraktsmässigt fel. Om kontraktet friskriver Lex. entreprenören från ansvar&lt;br&gt;för vissa fel, skulle inte en ny ägare kunna åberopa garantin. Det skulle inte&lt;br&gt;heller vara möjligt att åberopa garantin om felet ligger på beställarens sida&lt;br&gt;eller hos annan part i byggprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar också arbetsgruppens uppfattning om att felen bör hänföra sig till&lt;br&gt;den konstruktion, det utförande eller det material som kommit till användning&lt;br&gt;vid byggnadsarbetet. En sådan bestämning gäller enligt småhusgarantin och&lt;br&gt;bör vara lämplig även här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har i huvudsak inte haft några invändningar mot&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag enligt det hittills anförda. De invändningar som fram-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förts gäller till en början begreppet byggfel. Det är osäkert i vilken utsträck- Prop. 1990/91: 189&lt;br&gt;ning arbetsgruppen i detta begrepp innefattar såväl fel som skador på bygg-&lt;br&gt;naden (jfr dock betänkandet s. 125). I alla händelser är det enligt min mening&lt;br&gt;uppenbart att såväl själva det fel som uppkommit som den skada på byggna-&lt;br&gt;den som felet har orsakat måste omfattas av garantin för att den skall få av-&lt;br&gt;sedd verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har också efterlyst en närmare precisering av vad&lt;br&gt;som anses vara &amp;quot;väsentligt fel&amp;quot;. I denna del vill jag till en början framhålla att&lt;br&gt;garantisystemet måste kunna hanteras på ett så enkelt sätt som möjligt när frå-&lt;br&gt;gor om att ersätta olika typer av fel uppkommer. Tvister om vad garantin skall&lt;br&gt;omfatta bör i möjligaste mån undvikas. Att göra en bedömning av om ett fel&lt;br&gt;är väsentligt eller ej kan från den synpunkten möjligen anses som inte helt till-&lt;br&gt;fredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis bör inte vilka bagatellartade fel som helst omfattas av systemet.&lt;br&gt;Enligt min mening bör dock den frågan delvis kunna lösas inom ramen for ett&lt;br&gt;självrisksystem. Ett sådant system ingår för övrigt också i arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag. Under beredningen av detta ärende har med olika intressenter disku-&lt;br&gt;terats hur självrisken bör bestämmas. Man kan t.ex. tänka sig ett visst antal&lt;br&gt;basbelopp eller visst belopp per kvm lägenhetsyta. Man bör också kunna&lt;br&gt;tänka sig en differentierad premie för garantin beroende på en viss självrisk&lt;br&gt;som väljs. Jag anser att det i första hand bör ankomma på garantiföretaget att&lt;br&gt;bestämma om självrisken. Några särskilda bestämmelser i lag om denna bör&lt;br&gt;därför inte tas upp i den föreslagna lagen. Däremot bör, som jag tidigare har&lt;br&gt;sagt, regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kunna med-&lt;br&gt;dela bestämmelser om självrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika kostnadskrävande åtgärder för fel eller skador som måste&lt;br&gt;antas sakna betydelse för byggnaden eller för dem som bor eller vistas i&lt;br&gt;byggnaden, anser jag att det utöver ett självrisksystem behövs ett särskilt&lt;br&gt;undantag i lagen. Jag föreslår därför en regel med ett sådant undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har tillagt innebörden av uttrycket &amp;quot;väsentligt fel&amp;quot; den be-&lt;br&gt;tydelsen att det är ett sådant fel som kan antas medföra olägenhet av betydelse&lt;br&gt;för dem som bor eller vistas i en lägenhet. Bedömningen av frågan vad som&lt;br&gt;utgör en olägenhet av betydelse torde enligt gruppen kunna ske med viss&lt;br&gt;ledning av vad som enligt 12 kap. 11 § första stycket jordabalken (hyres-&lt;br&gt;lagen) utgör en brist av väsentlig betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har kritiserat gruppens förslag i denna del som allt-&lt;br&gt;för oprecist. Även jag ställer mig tveksam till förslaget, som dock torde ha sin&lt;br&gt;grund i den allmänna utgångspunkten för lagstiftningen såsom ett skydd för i&lt;br&gt;första hand de boende. Innan jag tar ställning till gruppens förslag vill jag&lt;br&gt;emellertid först beröra det förslag till produktskadelag som nyligen remitterats&lt;br&gt;till lagrådet och för vars innehåll jag redovisat i avsnitt 2.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till produktskadelag innebär bl.a. att s.k. utvecklingsskador&lt;br&gt;skall omfattas av strikt skadeståndsansvar för tillverkare m.fl. Med utveck-&lt;br&gt;lingsskador avses sådana skador som beror på säkerhetsbrister och, som man&lt;br&gt;brukar säga, inte ens den främsta vetenskapliga expertisen kunde förutse vid&lt;br&gt;den tidpunkt produkten sattes i omlopp. Som framgår av den tidigare redo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visningen följer det av förslaget att skador på flerbostadshus som en produkt&lt;br&gt;orsakar inte kommer att omfattas av det strikta skadeståndsansvar som följer&lt;br&gt;av lagen. Däremot innebär förslaget att personskador hos dem som bor i&lt;br&gt;huset kan göras till föremål för skadeståndstalan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsskador och utvecklingsfel är givetvis av intresse när det gäller&lt;br&gt;diskussionerna om s.k. sjuka hus. I den mån ett utvecklingsfel hos en pro-&lt;br&gt;dukt som infogats i en byggnad orsakar sjukdom, t.ex. uppkomst av allergi&lt;br&gt;hos en boende, är det otvivelaktigt så att tillverkaren får bära ett strikt skade-&lt;br&gt;ståndsansvar enligt förslaget till produktskadelag. Även andra olägenheter&lt;br&gt;hos de boende på grund av utvecklingsfel kommer att omfattas av produkt-&lt;br&gt;ansvaret i den mån de innefattar personskada. Den kommande produktlag-&lt;br&gt;stiftningen bör alltså ge ett tämligen gott skydd samt medverka till att bygg-&lt;br&gt;produkter som inte är hälsofarliga tas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det trots en kommande produktlagstiftning ändå&lt;br&gt;önskvärt också att lagstiftningen om byggnadsgaranti så långt som det är&lt;br&gt;möjligt fångar upp fel som leder till olägenheter hos de boende. Jag anser det&lt;br&gt;dock inte möjligt att sådana fel som på forskningsnivån vid tiden för en&lt;br&gt;byggnads uppförande inte kunde avslöjas eller förebyggas kan omfattas av en&lt;br&gt;garanti. Utvecklingsfelen måste därför undantas från garantisystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Önskvärdheten av att undvika fel i övrigt som medför olägenheter för de&lt;br&gt;boende skulle närmast tala för att arbetsgruppens förslag om en koppling av&lt;br&gt;felbegreppet till sådana olägenheter bibehålls. Jag anser dock att man i&lt;br&gt;huvudsak kan uppnå samma resultat med ett enklare felbegrepp, nämligen en&lt;br&gt;anknytning till fackmässigt godtagbar standard (jfr om kravet på fackmässig-&lt;br&gt;het i konsumenttjänstlagen). Under detta begrepp bör enligt min mening&lt;br&gt;nämligen kunna inbegripas att en byggnad t.ex. inte uppförs med material&lt;br&gt;som förorsakar sådana olägenheter hos de boende som kan innebära hälso-&lt;br&gt;risker. Detsamma bör gälla i fråga om konstruktion eller utförande. Jag har&lt;br&gt;tidigare också sagt att byggfel som inte innebär några direkta olägenheter för&lt;br&gt;de boende bör omfattas av en lagstiftning. Det föreslagna felbegreppet till-&lt;br&gt;godoser detta krav. Med det föreslagna felbegreppet vinner man vidare att det&lt;br&gt;i normalfallen bör bli relativt enkelt att vid besiktning konstatera om fel före-&lt;br&gt;ligger och utan att några ytterligare undersökningar härutöver behövs för att&lt;br&gt;garantin skall gälla. Vad som är fackmässigt godtagbar standard torde alltså&lt;br&gt;normalt inte behöva bereda några större svårigheter att avgöra - särskilt som&lt;br&gt;samtliga inblandade parter oftast förutsätts ha god kännedom om branschen.&lt;br&gt;Mitt förslag är därför att fel får avse det nu angivna begreppet. Jag skall i&lt;br&gt;specialmotiveringen återkomma till den närmare innebörden härav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer beträffande småhus att en särskild nämnd som utses av&lt;br&gt;garantibolagets ägare prövar om ett visst fel omfattas av garantin. Mitt förslag&lt;br&gt;om en särskild byggnadsgarantinämnd (se avsnitt 2.4) kan i praktiken fylla en&lt;br&gt;motsvarande funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis föreslår jag att byggnadsgarantin skall omfatta skälig&lt;br&gt;kostnad för att avhjälpa fel i konstruktion eller material som används i bygg-&lt;br&gt;nadsarbetet eller fel i byggnadsarbetets utförande samt skälig kostnad för att&lt;br&gt;avhjälpa skador som orsakas av felet. Med fel bör avses avvikelse från fack-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mässigt godtagbar standard. Fel eller skador som måste sakna betydelse för Prop. 1990/91: 189&lt;br&gt;dem som bor eller vistas i byggnaden bör inte ersättas. En garanti bör kunna&lt;br&gt;innehålla villkor om självrisk.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Återkravsrätten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Om garantiföretaget betalat ut ersättning för att avhjälpa&lt;br&gt;fel eller skador, får beloppet återkrävas av den som vållat felet eller&lt;br&gt;svarar för felet oberoende av vållande. Ett garantiföretag som betalat ut&lt;br&gt;ersättning på grund av en byggnadsgaranti, övertar den rätt till er-&lt;br&gt;sättning som byggnadens ägare kan ha mot den som på grund av avtal&lt;br&gt;är ersättningsskyldig med anledning av felet eller skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i sina huvuddrag med mitt&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig i denna del till-&lt;br&gt;styrker att en återkravsrätt införs. Vissa instanser hyser emellertid tvekan in-&lt;br&gt;för om återkravsrätten kommer att utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För att garantisystemet skall fylla sin funktion&lt;br&gt;och medföra det ökade ansvar i byggandet som jag eftersträvar får garantin&lt;br&gt;inte innebära en ren försäkring mot fel och skador. Ett preventivt moment&lt;br&gt;måste finnas med. En återkravsrätt mot den som bör ha ansvaret för upp-&lt;br&gt;komna fel och skador är enligt min mening därför av central betydelse.&lt;br&gt;Såsom arbetsgruppen har föreslagit bör, förutom entreprenören, sålunda även&lt;br&gt;t.ex. en projektor, annan konsult, materialtillverkare eller byggherren själv&lt;br&gt;kunna bli ersättningsskyldig. Frågan är under vilka förutsättningar återkravs-&lt;br&gt;rätten skall kunna göras gällande och hur långt den skall sträcka sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör till en början stå klart att den som på grund av avtal svarar för ett&lt;br&gt;fel som inte avhjälps utan dröjsmål eller en skada som är en följd av ett sådant&lt;br&gt;fel - i den utsträckning som följer av avtalet - bör kunna krävas på ersättning&lt;br&gt;av ett garantiföretag som betalat ersättning på grund av garantin. Jag föreslår&lt;br&gt;därför att ett garantiföretag som betalat ut ersättning på grund av en bygg-&lt;br&gt;nadsgaranti, får överta en ägares rätt till ersättning mot den som på grund av&lt;br&gt;avtal svarar för felet eller skadan. Mitt förslag i denna del utgör en viss juste-&lt;br&gt;ring i förhållande till arbetsgruppens förslag och till vad jag föreslog i lag-&lt;br&gt;rådsremissen den 7 mars 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa fråga är vilket ansvar för fel och skador som den som inte svarar&lt;br&gt;enligt avtal skall ha. Det kan bli fråga om återkrav mot flera inblandade parter.&lt;br&gt;Arbetsgruppen har föreslagit att vårdslöshet, dvs. oaktsamhet, skall visas för&lt;br&gt;att återkravsrätten skall få göras gällande i detta fall. För egen del har jag&lt;br&gt;övervägt att införa ett strikt ansvar för sådana fel och skador som avviker från&lt;br&gt;fackmässigt godtagbar standard. Den som orsakat felet eller skadan skulle&lt;br&gt;alltså oberoende av vårdslöshet bli ersättningsskyldig. Möjligen skulle ett&lt;br&gt;sådant strikt ansvar göra det lättare att anställa återkrav. Därmed skulle de far-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hågor som några remissinstanser uttalat om att återkravsrätten endast skulle Prop. 1990/91:189&lt;br&gt;utnyttjas i begränsad omfattning till viss del undanröjas. Å andra sidan skulle&lt;br&gt;ett strikt ansvar enligt min mening bli påfallande strängt. Helt ursäktliga fel&lt;br&gt;skulle kunna leda till en ersättningsskydighet som är svår att motivera. Också&lt;br&gt;den långa tid under vilken ansvaret är avsett att kunna göras gällande, tio år,&lt;br&gt;gör att ett strikt ansvar synes alltför hårt För egen del har jag inte ansett mig&lt;br&gt;kunna acceptera ett så långt gående ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har också övervägt att göra en uppdelning på så vis att en entreprenör&lt;br&gt;skulle få svara för fel oberoende av vållande under en femårsperiod, medan&lt;br&gt;ansvaret därefter skulle vara beroende av vållande alternativt helt falla under&lt;br&gt;försäkringen. Inte heller en sådan ordning har jag dock funnit böra införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina överväganden har i stället lett till att arbetsgruppens förslag i huvud-&lt;br&gt;sak bör godtas. Återkravsrätten bör alltså - förutom det ansvar som enligt det&lt;br&gt;nyss sagda följer av avtal - vara beroende av vårdslöshet. Jag har därvid ut-&lt;br&gt;gått från att partema även fortsättningsvis kommer att tillämpa avtalsmässiga&lt;br&gt;garantitider. Som jag återkommer till i specialmotiveringen bör nämligen&lt;br&gt;sådana garantitider vara en förutsättning för att den särskilda byggnads-&lt;br&gt;garantin skall meddelas av ett garantiföretag. Bl.a. mot bakgrund av att pre-&lt;br&gt;mien för byggnadsgarantin dessutom torde bli lägre ju längre garantitid som&lt;br&gt;gäller enligt avtal, finner jag inte heller osannolikt att nuvarande garantitider&lt;br&gt;på två år, kan komma att förlängas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är om garantiföretaget skall kräva full kompensation för&lt;br&gt;det belopp som utgivits med anledning av fel eller skada på grund av vårds-&lt;br&gt;löshet. En sådan ordning kan enligt försäkringsbolagen leda till att de i bygg-&lt;br&gt;processen inblandade parterna ställer krav på en försäkring som skyddar mot&lt;br&gt;regresser från garantibolaget. Om sådana försäkringar etablerades skulle man&lt;br&gt;få ett dubbelförsäkringssystem för samma typ av fel eller skador. Som fram-&lt;br&gt;går av redovisningen under 2.1 finns det dock i dag små möjligheter att i&lt;br&gt;normala ansvarsförsäkringar inkludera ett försäkringsskydd mot sådana&lt;br&gt;regresser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika ett dubbelt försäkringssystem men ändå behålla det pre-&lt;br&gt;ventiva syftet med återkravsrätten, har under beredningen av detta ärende med&lt;br&gt;försäkringsbolag och andra parter diskuterats vissa begränsningar i regress-&lt;br&gt;ansvaret. Detta skulle kunna ske t.ex. genom att garantiföretaget maximerar&lt;br&gt;sina ersättningskrav till en procentuell andel av lämpligt valda belopp. Särskilt&lt;br&gt;för konsulternas del har framhållits att full regress under en tioårsperiod kan&lt;br&gt;bli mycket kännbar och i särskilda fall kunna leda till att företag onödigtvis&lt;br&gt;slås ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del anser jag att det är väsentligt att den som genom vårdslöshet&lt;br&gt;orsakat fel också ekonomiskt får svara för detta. Ett förbud mot försäkring&lt;br&gt;avseende återkravsanspråk skulle kunna övervägas. För närvarande anser jag&lt;br&gt;dock inte att ett sådant förbud är påkallat. Några särskilda föreskrifter som&lt;br&gt;begränsar regressansvaret är jag emellertid inte heller beredd att förorda, men&lt;br&gt;jag vill här peka på de möjligheter till jämkning av ersättningsskyldigheten&lt;br&gt;som kan följa av skadeståndslagen (jfr specialmotiveringen till 7 § samt&lt;br&gt;6 kap. 2 § skadeståndslagen). Jag ser heller inget hinder mot att ett garanti-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag ställer upp särskilda regler för begränsningar i återkravsrätten enligt Prop. 1990/91: 189&lt;br&gt;vad som förordats av vissa remissinstanser. Härigenom kan problemet med&lt;br&gt;dubbel försäkring troligen undvikas. Sådana regler får då tas upp i garanti-&lt;br&gt;företagets egna instruktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill poängtera att garantiföretagen med kraft söker att utnyttja alla&lt;br&gt;möjligheter till återkrav. Hur återkravsrätten utnyttjas får ingå som ett led i&lt;br&gt;tillståndsprövningen för garantiföretaget. Tillsynsmyndigheten har här också&lt;br&gt;ett ansvar för att återkravsrätten utnyttjas på avsett sätt. Om det visar sig&lt;br&gt;behövligt är det tänkbart att tillsynsmyndigheten meddelar allmänna råd om&lt;br&gt;återkrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har haft synpunkter på reglerna om återkrav. Detta har föranlett&lt;br&gt;vissa justeringar i förhållande till de förslag som presenterades i de båda&lt;br&gt;lagrådsremissema. Bl.a. har jag inte ansett det påkallat med någon särskild&lt;br&gt;fördelningsregel när flera är solidariskt ansvariga för skador. Jag har inte&lt;br&gt;heller ansett att det i förevarande lagstiftningsärende är lämpligt att ge&lt;br&gt;särskilda föreskrifter om rätt till återkrav i förhållandet mellan den som på&lt;br&gt;grund av avtal betalat ersättning till garantiföretaget och den som svarar för&lt;br&gt;felet på grund av vållande. I enlighet med lagrådets förslag i yttrandet den 23&lt;br&gt;april 1991 har jag vidare ansett att den föreslagna regleringen bör ge utrymme&lt;br&gt;för återkrav om strikt ansvar undantagsvis skulle kunna utkrävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis innebär mitt förslag att ett garantiföretag som betalat&lt;br&gt;ut ersättning på grund av en byggnadsgaranti får återkräva ersättningen av&lt;br&gt;den som vållat felet eller oberoende av vållande svarar för detta. Ett garanti-&lt;br&gt;företag som betalat ut ersättning bör vidare överta den rätt till ersättning som&lt;br&gt;byggnadens ägare kan ha mot den som på grund av avtal är ersättnings-&lt;br&gt;skyldig med anledning av felet eller skadan. Jag återkommer till frågor om&lt;br&gt;återkravsrätten i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom bostadsdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om byggnadsgaranti&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Förslaget till lag om byggnadsgaranti&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller åtta paragrafer som delvis har arbetats om med anledning av&lt;br&gt;lagrådsyttrandena enligt bilaga 4 och 6.1 förhållande till förslaget i lagråds-&lt;br&gt;remissen den 7 mars 1991, bilaga 3, är 3 § om byggnadsgarantinämnden helt&lt;br&gt;ny. Det innebär att 5-8 §§ i förslaget motsvaras av 4-7 §§ i den nämnda lag-&lt;br&gt;rådsremissens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § När en näringsidkare uppför en byggnad som helt eller till övervägande&lt;br&gt;del skall användas som bostad för permanent bruk eller i fråga om sådan&lt;br&gt;byggnad utför ombyggnadsåtgärder som fordrar bygglov och som avsevärt&lt;br&gt;förlänger byggnadens brukstid, skall det för byggnadsarbetet finnas en bygg-&lt;br&gt;nadsgaranti. En garanti enligt denna lag behövs dock inte i fråga om en- eller&lt;br&gt;tvåbostadshus när ett sådant garanti-, försäkrings- och avtalsskydd tillför-&lt;br&gt;säkras som ställs som villkor för stadig bostadsfinansiering. Meddelas bygg-&lt;br&gt;nadsgaranti även för sådan byggnad gäller bestämmelserna i lagen, om bygg-&lt;br&gt;naden inte tillhör konsument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsgarantin enligt denna lag gäller även om byggnaden övergått till&lt;br&gt;ny ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsvillkor som inskränker någons rätt till ersättning enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lag är utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har behandlats i avsnitt 2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innebär att det är sådana hus som vanligen benämns fler-&lt;br&gt;bostadshus som omfattas av lagstiftningen. En byggnadsgaranti skall finnas&lt;br&gt;om byggnaden helt eller till övervägande del skall användas som bostad för&lt;br&gt;permanent bruk. Undantag kommer därför att gälla för hus som till över-&lt;br&gt;vägande del innehåller lokaler. Undantag görs vidare för en- och tvåbostads-&lt;br&gt;hus, dvs. småhus som är friliggande eller sammanbyggda i rad- eller kedje-&lt;br&gt;hus (jfr 8 kap. 4 § PBL), när det pga. bestämmelserna om statlig bostads-&lt;br&gt;finansiering finns ett sådant särskilt garantisystem som redovisats i avsnitt&lt;br&gt;2.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till det statliga bostadsfinansieringssystemet innebär att&lt;br&gt;garanti enligt lagen inte behövs för småhus som upplåts med bostadsrätt.&lt;br&gt;Däremot måste garanti enligt lagen finnas för hyresradhus och liknande hus&lt;br&gt;som upplåts med hyresrätt (jfr lagrådets yttrande den 26 mars 1991 i denna&lt;br&gt;del).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer ibland att ett byggnadsprojekt innefattar blandad be-&lt;br&gt;byggelse, dvs. både småhus och flerbostadshus. Om både flerbostadshusen&lt;br&gt;och småhusen skall ingå i en bostadsrättsförening kan det vara en nackdel om&lt;br&gt;olika typer av garantier måste meddelas. Flerbostadshusen kommer då att&lt;br&gt;omfattas av förevarande lagstiftning medan det särskilda garanti-, för-&lt;br&gt;säkrings- och avtalsskydd som ställs som villkor för statlig bostadsfinan-&lt;br&gt;siering kommer att gälla för småhusen. Enligt min mening bör det dock stå&lt;br&gt;garantiföretaget fritt att i detta fall meddela en motsvarande garanti som följer&lt;br&gt;av denna lag utan att detta inverkar på möjligheterna till statligt lån. De rätts-&lt;br&gt;verkningar som tas upp i lagen bör i detta fall även gälla för småhusen. Första&lt;br&gt;stycket sista meningen som tar sikte på dessa fall, innebär att jag inte ansluter&lt;br&gt;mig till lagrädet, som i yttrandet den 26 mars 1991 satt i fråga om bestämmel-&lt;br&gt;sen behövs och lämpligheten av bestämmelsen (jfr 4 § första stycket första&lt;br&gt;meningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnaden måste vara uppförd av den som är näringsidkare. Det är endast&lt;br&gt;den som uppför en byggnad resp, utför ombyggnadsåtgärder som är skyldig&lt;br&gt;att ha garanti enligt lagen (jfr 4 §). Bostäderna skall vara avsedda för per-&lt;br&gt;manentboende. Fritidsbostäder är därför undantagna. Det saknar betydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om det finns andra lägenheter i byggnaden än bostadslägenheter, t.ex. kon- Prop. 1990/91: 189&lt;br&gt;torslokaler. Även sådana lokaler omfattas alltså av garantin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller vidare såväl byggnader som uppförs på entreprenad som&lt;br&gt;byggnader som uppförs i egen regi. Om byggnaden uppförs på entreprenad,&lt;br&gt;saknar det betydelse vilken entreprenadform som används. Såväl general-&lt;br&gt;entreprenad, totalentreprenad som delad entreprenad omfattas alltså av lag-&lt;br&gt;stiftningen. Detsamma gäller andra arbetsformer som förekommer när en&lt;br&gt;byggnad uppförs på uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ombyggnad avses i förevarande fall endast sådana mer omfattande&lt;br&gt;åtgärder som fordrar bygglov och avsevärt förlänger brukstiden för byggna-&lt;br&gt;den. Det får ankomma på byggnadsnämnden att bestämma om en ombyggnad&lt;br&gt;omfattas av bestämmelserna om garanti (se kommentaren till 8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av andra stycket är att byggnadsgaranti även gäller i för-&lt;br&gt;hållande till ny ägare. De närmare bestämmelserna om vad byggnadsgarantin&lt;br&gt;omfattar tas upp i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje stycket har tillkommit mot bakgrund av det ansvar&lt;br&gt;som följer på grund av bestämmelserna om ersättning enligt 5 — 8 § § inte bör&lt;br&gt;kunna avtalas bort. Bestämmelserna om ersättning i lagen bör därför vara&lt;br&gt;tvingande till den ersättningsberättigades förmån för att lagstiftningen skall&lt;br&gt;fylla sin funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Byggnadsgaranti får meddelas av juridisk person, som fått tillstånd till&lt;br&gt;detta av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer (garanti-&lt;br&gt;företag'). Meddelade garantier skall tryggas genom särskild försäkring eller på&lt;br&gt;annat likvärdigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantiföretag står under tillsyn av den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer. Tillsynsmyndigheten får förelägga vite vid meddelande av beslut&lt;br&gt;som rör tillsynen. Tillstånd att meddela byggnadsgaranti får återkallas av till-&lt;br&gt;synsmyndigheten, om garantiföretaget i något väsentligt hänseende inte iakt-&lt;br&gt;tar gällande föreskrifter eller på något annat sätt visar sig olämpligt att utöva&lt;br&gt;sin verksamhet enligt denna lag. Tillsynsmyndighetens beslut som rör till-&lt;br&gt;synen samt beslut om återkallelse av tillstånd får överklagas hos kammar-&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om tillsynen och om garantiföretags verksamhet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har behandlats i avsnitt 2.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket första meningen framgår att garantin endast får meddelas&lt;br&gt;av särskilda garantiföretag som har fått tillstånd av regeringen eller myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer att meddela garantier. Det finns inget hinder mot&lt;br&gt;flera garantiföretag på marknaden. Av 4 § framgår dock att ett garantiföretag&lt;br&gt;som huvudregel skall vara skyldigt att meddela garantier. Regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som lämnar tillstånd har dock möjlighet att i tillståndet ange att&lt;br&gt;det är begränsat till t.ex. endast byggnader som uppförs för bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningar. Även andra bestämmelser kan tas upp i ett beslut om tillstånd.&lt;br&gt;Som anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6) bör staten förbehållas&lt;br&gt;rätt till återkrav för utgivna skadestånd med anledning av fel eller försum-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melse hos garantiföretaget. Väsentligt för frågan om tillstånd är hur garanti- Prop. 1990/91: 189&lt;br&gt;företaget avser att utnyttja återkravsrätten enligt 7 § (jfr avsnitt 2.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra meningen i första stycket framgår att garantierna måste tryggas&lt;br&gt;genom försäkring eller på annat likvärdigt sätt. Med sistnämnda uttryck avses&lt;br&gt;t.ex. en fond. Man bör dock också kunna tänka sig att kapitalstarka företag&lt;br&gt;ställer den säkerhet för garantierna som behövs. Den närmare bedömningen&lt;br&gt;av vad som skall utgöra tillräcklig säkerhet får göras av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer när tillstånd skall lämnas enligt lag-&lt;br&gt;rummet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket första meningen framgår att ett garantiföretag skall stå&lt;br&gt;under särskild tillsyn. Närmare föreskrifter härom får meddelas av regeringen&lt;br&gt;med stöd av bestämmelsen i tredje stycket. Bestämmelsen i tredje meningen&lt;br&gt;som ger tillsynsmyndigheten möjlighet att återkalla ett tillstånd har tillkommit&lt;br&gt;med anledning av lagrådets yttrande den 23 april 1991. Genom bestämmel-&lt;br&gt;serna ges tillsynsmyndigheten möjlighet att åstadkomma rättelse om det skulle&lt;br&gt;behövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av bestämmelsen i tredje stycket får också föreskrifter meddelas&lt;br&gt;beträffande garantiföretagets närmare verksamhet. Krav kan här ställas på&lt;br&gt;företagets ekonomiska kapacitet, avsättningar till särskilda riskfonder m.m.&lt;br&gt;(se avsnitt 2.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver sådana föreskrifter som följer av det särskilda bemyndigandet be-&lt;br&gt;hövs också vissa verkställighetsföreskrifter om byggnadsgarantin (se under&lt;br&gt;5 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Samtliga garantiföretag skall gemensamt upprätthålla och bekosta en&lt;br&gt;särskild nämnd som har till uppgift att yttra sig i frågor om byggnadsgaranti&lt;br&gt;enligt denna lag (byggnadsgarantinämnden). Nämndens ordförande utses av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som saknar motsvarighet i arbetsgruppens förslag, har tillkommit&lt;br&gt;som ett led i strävandena att undanröja lagrådets principiella invändningar i&lt;br&gt;yttrandet den 7 mars 1991 mot bl.a. avsaknaden av regler för att tillförsäkra&lt;br&gt;dem som lagen omfattar en objektiv och enhetlig prövning. Motiven för be-&lt;br&gt;stämmelserna i paragrafen har närmare angetts i avsnitt 2.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att samtliga garantiföretag gemensamt skall upp-&lt;br&gt;rätthålla och bekosta byggnadsgarantinämnden. Detta kan bl.a. innebära att&lt;br&gt;företagen får tillhandahålla erforderlig personal samt lokaler, kontors-&lt;br&gt;utrustning m.m. Antalet ledamöter och nämndens sammansättning får anges i&lt;br&gt;nämndens egen arbetsordning. Ordföranden, som utses av regeringen, bör&lt;br&gt;vara lagfaren och ha erfarenhet av domarvärv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetsordningen bör, utöver nämndens sammansättning, bl.a. också&lt;br&gt;anges hur besluten skall fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 4 § andra stycket framgår att nämnden obligatoriskt skall yttra sig&lt;br&gt;innan beslut fattas om att vägra garanti. Nämnden kan också yttra sig i andra&lt;br&gt;frågor som gäller byggnadsgaranti. Det kan t.ex. gälla frågor om ersättning&lt;br&gt;enligt 5 och 6 §§ eller frågor om återkrav enligt 7 §. Regeringen eller den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndighet som regeringen bestämmer kan med stöd av bemyndigandet i 2 §&lt;br&gt;tredje stycket meddela föreskrifter om i vilken utsträckning yttrande bör in-&lt;br&gt;hämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits i den allmänna motiveringen är nämndens beslut inte bin-&lt;br&gt;dande. Yttrandena har alltså karaktär av rekommendationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett garantiföretag är skyldigt att på begäran av en byggherre meddela&lt;br&gt;byggnadsgaranti, om det enligt lagen finns en skyldighet att ha en sådan&lt;br&gt;garanti. Garanti får dock vägras om detta följer av tillståndet enligt 2 § eller&lt;br&gt;om det med hänsyn till skaderisken eller någon annan särskild orsak finns&lt;br&gt;skäl till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan ett garantiföretag avslår en begäran om garanti enligt första stycket&lt;br&gt;skall yttrande inhämtas från byggnadsgarantinämnden.Vägras garanti, får&lt;br&gt;beslutet överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som avser att trygga rätten att få en byggnadsgaranti, har behand-&lt;br&gt;lats i avsnitt 2.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket första meningen som med en viss redaktionell justering&lt;br&gt;fått sin slutliga utformning med anledning av vad lagrådet anfört i yttrandet&lt;br&gt;den 23 april 1991, framgår att det endast är byggherren som får begära att&lt;br&gt;garanti skall meddelas. En sådan ordning har ansetts mest ändamålsenlig bl.a.&lt;br&gt;mot bakgrund av att det av bestämmelsen i 8 § följer att det är byggherren&lt;br&gt;som inför byggnadsnämnden har att svara för att det finns en garanti innan&lt;br&gt;byggnadsarbetena påbötjas. Det sagda hindrar givetvis inte att entreprenören&lt;br&gt;och byggherren avtalar om vem som skall stå för kostnaden för garantin eller&lt;br&gt;att byggherren uppdrar åt entreprenören att ansöka om garanti. Med&lt;br&gt;byggherre avses detsamma som i 9 kap. 1 § plan- och bygglagen (1987:10),&lt;br&gt;dvs. den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnadsarbeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon begär garanti av ett företag som har tillstånd att meddela sådan&lt;br&gt;garanti, måste det finnas särskilda skäl för att inte garantin skall meddelas.&lt;br&gt;Framför allt bör en bedömning göras av skaderisken för byggnadsföretaget.&lt;br&gt;Vid denna bedömning kan byggherrens och entreprenörens yrkesskicklighet&lt;br&gt;respektive ekonomiska situation t.ex. få betydelse. Framstår det som tvivel-&lt;br&gt;aktigt att en entreprenör inte klarar av ett visst projekt eller att denne inte&lt;br&gt;kommer att iaktta fackmässighet i arbetet, bör garanti kunna vägras (jfr lag-&lt;br&gt;rådets yttrande den 23 april 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening är det naturligt att en entreprenör under viss tid efter&lt;br&gt;slutbesiktning oberoende av vållande ansvarar för fel som framträder först&lt;br&gt;efter besiktningen. Jag syftar på det kontraktsmässiga ansvaret under de&lt;br&gt;garantitider på normalt två år som tillämpas i dag. Det är också naturligt att en&lt;br&gt;materialtillverkare eller konsult svarar för materialet resp, tjänsten under en&lt;br&gt;viss garantitid som vilar på avtalsmässig grund. Innebörden av ett sådant&lt;br&gt;garantiansvar som följer av sedvanliga kontrakt på marknaden (se avsnitt 2.1)&lt;br&gt;är att garanti givaren får visa att felet eller skadan inte beror på honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad jag nu sagt bör garantiföretaget vara berättigat att så-&lt;br&gt;som villkor för att lämna en byggnadsgaranti ställa upp att åtminstone i dag&lt;br&gt;förekommande kontraktsmässiga garantitider tillämpas. Den som söker en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnadsgaranti bör alltså kunna visa detta. Om det ej sker, bör ansökan om Prop. 1990/91: 189&lt;br&gt;byggnadsgaranti kunna avslås. Garantiföretaget bör härutöver kunna ta ut en&lt;br&gt;högre premie för en kort avtalsmässig garantitid än för en längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör även i övrigt framhållas att ett garantiföretag i princip bör vara&lt;br&gt;oförhindrat att differentiera den premie som skall betalas för garantin med&lt;br&gt;hänvisning till projektets art eller entreprenörens eller byggherrens erfarenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns en bestämmelse om rätt till överprövning av kammar-&lt;br&gt;rätt om garanti vägras. Frågan har behandlats i avsnitt 2.4. Innan garanti väg-&lt;br&gt;ras skall yttrande inhämtas av byggnadsgarantinämnden (se kommentaren till&lt;br&gt;3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sin överprövning skall kammarrätten ta ställning till om garantiföre-&lt;br&gt;taget enligt bestämmelserna i första stycket haft rätt att vägra garanti. Finner&lt;br&gt;kammarrätten att sådan rätt förelegat skall överklagandet lämnas utan bifall.&lt;br&gt;Vid motsatt ställningstagande skall kammarrätten, med bifall till överklagan-&lt;br&gt;det, förklara att garantiföretaget är skyldigt att meddela garanti. Man får då&lt;br&gt;räkna med att garantiföretaget meddelar den begärda garantin. Sker inte det&lt;br&gt;har dock tillsynsmyndigheten möjlighet att efter ett lagakraftägande beslut vid&lt;br&gt;vite förelägga ett garantiföretag att utfärda garanti (se kommentaren till 2 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten skall inte fastställa villkoren för garantin. Om garantiföre-&lt;br&gt;taget ställer upp villkor som är oskäliga bör detta i och för sig kunna ses som&lt;br&gt;om sökanden utestängs från att få garanti, dvs. som en vägran att meddela&lt;br&gt;garanti. Som lagrådet anfört i yttrandet den 23 april 1991, kan oskäliga vill-&lt;br&gt;kor dock inte åberopas som skäl för fullföljd. Det är emellertid sökanden obe-&lt;br&gt;taget att till tillsynsmyndigheten anmäla om ett garantiföretag tillämpar oskä-&lt;br&gt;liga villkor. Det beslut som därefter kommer att meddelas i tillsynsfrågan kan&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Byggnadsgarantin omfattar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skälig kostnad för att avhjälpa fel i byggnadens konstruktion, i material&lt;br&gt;som använts i byggnadsarbetet eller i utförandet av arbetet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skälig kostnad för att avhjälpa skada på byggnaden som orsakats av fe-&lt;br&gt;let.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fel avses avvikelse från fackmässigt godtagbar standard. Fel eller&lt;br&gt;skador ersätts inte, om de måste antas sakna betydelse för byggnaden eller&lt;br&gt;dem som bor eller vistas i byggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom garantin ersätts inte kostnader för fel eller skador som anmäls se-&lt;br&gt;nare än tio år efter det att byggnadsarbetet godkänts vid besiktning som be-&lt;br&gt;stäms av garantiföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantin får innehålla villkor om att ägaren skall stå viss självrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har behandlats i avsnitt 2.5 och anger vilka kostnader som ersätts&lt;br&gt;på grund av garantin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att garantin omfattar både fel och skador. Någon&lt;br&gt;begränsning görs inte till enbart bostadslägenheter, utan garantin omfattar fel&lt;br&gt;och skador på hela byggnaden, även t.ex. kontor eller daghem i byggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fel måste hänföra sig till byggnadens konstruktion, till det material som&lt;br&gt;använts i byggnadsarbetet eller till byggnadsarbetets utförande. Felet kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 189&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;givetvis hänföra sig till flera av dessa faktorer. Samverkande orsaker bör&lt;br&gt;också omfattas. Att uttrycket &amp;quot;byggnadsarbetet&amp;quot; använts innebär att det måste&lt;br&gt;vara fråga om ett ursprungligt fel. Fel och skador som uppkommer genom&lt;br&gt;byggnadens förvaltning ersätts alltså inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast skador på byggnaden ersätts av garantin, dvs. inte personskador.&lt;br&gt;Inte heller skador på t.ex. andra byggnader ersätts av garantin. Ett fel kan&lt;br&gt;dock föreligga utan någon skada på byggnaden. Däremot måste en skada ha&lt;br&gt;orsakats av ett fel enligt den bestämning som detta begrepp fått i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i kommentaren till 2 § anfört att vissa verkställighetsföreskrifter&lt;br&gt;behövs utöver de föreskrifter om ett garantiföretags verksamhet som förut-&lt;br&gt;sätts i paragrafen. Härmed avses framfor allt föreskrifter av detalj karaktär när&lt;br&gt;det gäller att avgränsa vad som skall höra till en byggnad. Lös egendom, så-&lt;br&gt;som kylskåp och maskinell utrustning, som infogas i byggnaden av de bo-&lt;br&gt;ende bör t.ex. undantas. Detsamma gäller viss annan maskinell utrustning i&lt;br&gt;huset Finns det lokaler i byggnaden bör särskilda undantag vara påkallade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fel avses enligt andra stycket en avvikelse från fackmässigt godtagbar&lt;br&gt;standard. Felet skall bedömas efter objektiva kriterier. Vad parterna i ett en-&lt;br&gt;treprenadavtal har kommit överens om beträffande konstruktion, material eller&lt;br&gt;utförande spelar alltså inte någon roll för en bedömning av vad som skall an-&lt;br&gt;ses som fel. En annan sak är att ett avtal i vilket t.ex. ett visst material har&lt;br&gt;föreskrivits som inte håller fackmässigt godtagbar standard kan innebära att&lt;br&gt;fel måste konstateras, men då inte på grund av avtalet utan på grund av mate-&lt;br&gt;rialet. Avtalets innehåll får betydelse först när ställning skall tas till mot vem&lt;br&gt;som återkrav skall riktas enligt 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på fackmässighet är att hänföra till den tidpunkt då byggnaden upp-&lt;br&gt;fördes. Det blir därmed också den kunskap som då förelåg som har be-&lt;br&gt;tydelse. Det har i den allmänna motiveringen närmare utvecklats att s.k. ut-&lt;br&gt;vecklingsfel inte omfattas av garantin. Vad den främsta vetenskapliga exper-&lt;br&gt;tisen inte kunde förutse vid tiden för byggnadens uppförande omfattas alltså&lt;br&gt;inte av någon ersättningsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att vara godtagbart från fackmässig synpunkt måste dock särskilt höga&lt;br&gt;krav ställas på att konstruktioner, material och utförande inte kommer att&lt;br&gt;innebära hälsorisker eller andra olägenheter för de boende. Omvänt innebär&lt;br&gt;därför undantaget för utvecklingsfel att sådan kunskap som var känd vid tiden&lt;br&gt;för en byggnads uppförande måste beaktas när man gör en bedömning av&lt;br&gt;kravet på fackmässigt godtagbar standard. Givetvis har allmänna bransch-&lt;br&gt;beskrivningar o.d. här betydelse. Jag tänker t.ex. på AMA (Allmän Material-&lt;br&gt;och Arbetsbeskrivning) som branschens organisationer och myndigheter ställt&lt;br&gt;sig bakom. Jag tänker också på olika standarder för kvalitetssystem m.m.&lt;br&gt;som tillämpas i branschen. När fel skall bedömas torde man dock inte alltid&lt;br&gt;kunna göra en allmän hänvisning till dessa beskrivningar m.m. Pågående ut-&lt;br&gt;veckling och forskning samt förhållandenas mångskiftande karaktär gör att&lt;br&gt;viss försiktighet här är påkallad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla de krav på egenskaper och funktioner skall beaktas som - när bygg-&lt;br&gt;naden uppfördes - ställdes med stöd av byggnadslagstiftningen eller andra&lt;br&gt;föreskrifter. Nya krav blir däremot inte relevanta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som sagts om utvecklingsfelen, föreligger av- Prop. 1990/91: 189&lt;br&gt;vikelse från fackmässigt godtagbar standard om de i byggnaden infogade&lt;br&gt;produkterna innehåller kemiska beståndsdelar som innebär hälsorisker eller&lt;br&gt;risker för andra olägenheter. Paragrafen omfattar också avhjälpande av&lt;br&gt;produktskada på själva byggnaden. Ett fel kan också föreligga t.ex. om fukt&lt;br&gt;byggs in i byggnaden, dvs. utan att tillräcklig uttorkning har skett av materia-&lt;br&gt;let. Ett annat exempel kan vara att byggnaden kommer att avvika från fack-&lt;br&gt;mässigt godtagbar standard genom t.ex. underdimensionerat ventilations-&lt;br&gt;system eller en fuktkänslig grundkonstruktion (jfr även avsnitt 2.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i tredje stycket anger den tid under vilken garantin gäller.&lt;br&gt;I lagrådsremissen den 7 mars 1991 föreslogs att fel och skador som &amp;quot;fram-&lt;br&gt;träder&amp;quot; efter den tioåriga garantitiden inte skulle omfattas av garantin. För att&lt;br&gt;förebygga tvekan om vad detta uttryck innebär i förevarande sammanhang,&lt;br&gt;har i anslutning till vad lagrådet förordat i stället föreskrivits att fel och skador&lt;br&gt;&amp;quot;som anmäls&amp;quot; senare än tio år efter besiktning inte omfattas av garantin. Det&lt;br&gt;har överlämnats åt garantiföretaget att bestämma vilken besiktning som bör&lt;br&gt;bilda utgångspunkt för beräkning av tioårstiden. Utgångspunkten för beräk-&lt;br&gt;ningen bör dock normalt kunna vara densamma som gäller vid entreprenad-&lt;br&gt;avtal när garantitid skall beräknas, dvs. den mellan parterna förekommande&lt;br&gt;slutbesiktningen. Verkställes inte sådan besiktning, såsom t.ex. vid egenregi-&lt;br&gt;byggen, får garantiföretaget bestämma annan tidpunkt, t.ex. byggnadsnämn-&lt;br&gt;dens slutbesiktning enligt 9 kap. 6 § PBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket som avser självrisk har behandlats i den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ersättning för kostnad enligt 5 § utgår i den mån förutsättningar finns&lt;br&gt;för att felet eller skadan avhjälps på ett tillfredsställande sätt och till skälig&lt;br&gt;kostnad. Ersättningen betalas till byggnadens ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om felet har vållats av den som är byggnadens ägare eller av hans an-&lt;br&gt;ställda, utgår ersättning till honom endast om felet har vållats även av annan&lt;br&gt;eller det annars finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning utgår inte i den mån felet eller skadan avhjälps utan dröjsmål av&lt;br&gt;någon som kan utsättas för återkrav enligt 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som inte har behandlats i den allmänna motiveringen, har, med&lt;br&gt;en viss redaktionell justering, fått sin slutliga formulering med anledning av&lt;br&gt;vad lagrddet yttrat (jfr yttrandena den 26 mars och 23 april 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att ersättning enligt byggnadsgarantin skall be-&lt;br&gt;talas ut till byggnadens ägare.Garantiföretaget bör dock inte betala ut någon&lt;br&gt;ersättning om inte felet avhjälps på ett tillfredsställande sätt och till skälig&lt;br&gt;kostnad (jfr 5 §). Bestämmelsen i första meningen möjliggör att garantiföre-&lt;br&gt;tag ställer krav på hur arbetet skall utföras och av vem. Bestämmelsen har&lt;br&gt;tillkommit med anledning av vad lagrådet uttalat i denna del (se yttrandet den&lt;br&gt;23 april 1991). Ett lämpligt tillvägagångssätt när fel skall avhjälpas kan vara&lt;br&gt;att garantiföretaget av byggnadens ägare begär in anbud på de reparations-&lt;br&gt;åtgärder som behövs. I den mån särskilda föreskrifter om garantiföretagets&lt;br&gt;verksamhet i denna del behövs, kan det ske med stöd av 2 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av andra stycket första meningen är att någon ersättning inte Prop. 1990/91:189&lt;br&gt;betalas ut till en beställare som alltjämt äger huset och som vållat ett fel.&lt;br&gt;Motivet för denna regel, som också har sin motsvarighet i arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag, är att en återkravsrätt enligt 7 § ändå föreligger mot beställaren, om&lt;br&gt;denne vållat felet. För att huvudregeln skall tillämpas måste det stå klart att ett&lt;br&gt;orsakssamband här föreligger, t.ex. genom att beställaren föreskrivit ett&lt;br&gt;olämpligt material eller lämnat felaktiga anvisningar om arbetet. Kan orsaks-&lt;br&gt;sambandet inte konstateras utan omgång bör ersättning för att avhjälpa felet&lt;br&gt;betalas ut - givetvis under förutsättning att bestämmelsen i första stycket&lt;br&gt;andra meningen iakttas. Ersättning skall också betalas ut, om någon annan&lt;br&gt;medverkat till felet samt om det finns särskilda skäl. Det sistnämnda åsyftar&lt;br&gt;främst det fallet att det kan befaras att ett fel som innebär olägenheter för de&lt;br&gt;boende inte alls blir avhjälpt, t.ex. på grund av ägarens ekonomiska för-&lt;br&gt;hållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje stycket, som formulerats i enlighet med lagrådets&lt;br&gt;förslag i yttrandet den 23 april 1991, har tillkommit framför allt mot bakgrund&lt;br&gt;av att det regelmässigt i avtalen vid entreprenad har föreskrivits en garantitid&lt;br&gt;på två år (se kommentaren till 4 §). Om ett fel utan dröjsmål avhjälps på&lt;br&gt;grund av sådan garanti eller om felet annars avhjälps av någon mot vilken&lt;br&gt;återkrav kan riktas enligt 7 § och utan dröjsmål, behöver garantin inte ut-&lt;br&gt;nyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Vad garantiföretaget har betalat ut på grund av en byggnadsgaranti för&lt;br&gt;att avhjälpa fel eller skador får återkrävas av annan, om vållande till felet&lt;br&gt;förekommit på hans sida eller om han på annan grund än avtal svarar för felet&lt;br&gt;oberoende av vållande. Därvid tillämpas bestämmelserna i 2, 3, 4 och 6 kap.&lt;br&gt;skadeståndslagen (1972:207).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett garantiföretag, som betalat ut ersättning på grund av en byggnads-&lt;br&gt;garanti, övertar den rätt till ersättning som ägaren kan ha mot den som på&lt;br&gt;grund av avtal är ersättningsskyldig med anledning av felet eller skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har behandlats i avsnitt 2.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkravsrätten enligt första stycket tillkommer garantiföretaget. För-&lt;br&gt;säkringsbolag bör i enlighet med vad lagrådet yttrat den 26 mars 1991 inte ha&lt;br&gt;någon återkravsrätt. Frågan om förhållandet mellan försäkringsbolaget och&lt;br&gt;garantiföretaget får regleras i avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkravsrätten får göras gällande mot den som har vållat felet eller&lt;br&gt;skadan, men paragrafen ger också utrymme för återkrav mot den som&lt;br&gt;oberoende av vållande svarar för ett fel (strikt ansvar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vållande kan förekomma hos t.ex. projektören eller materialleverantören,&lt;br&gt;men också hos beställaren eller en kommun, t.ex. vid byggnadskontroll (jfr&lt;br&gt;NJA 1984 s. 340 III). Innebörden av att någon &amp;quot;vållat&amp;quot; felet är att felet&lt;br&gt;orsakats genom vårdslöshet eller uppsåt. Förutsättningen är vållande antingen&lt;br&gt;hos företagaren själv eller hans medhjälpare, dvs. anställda eller andra.&lt;br&gt;Självfallet måste vållandet ha samband med byggnadsarbetet, projekteringen&lt;br&gt;eller leveransen. Med fel avses detsamma som i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givetvis inte möjligt att närmare ange alla de situationer där ett vål-&lt;br&gt;lande kan tänkas föreligga. Allmänna principer för en sådan bedömning får&lt;br&gt;här gälla, varvid kravet på fackmässighet bör ställas högt. Varje led i bygg-&lt;br&gt;processen måste alltså ta ett ansvar för att byggnaden kommer att uppfylla&lt;br&gt;kravet på fackmässigt godtagbar standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra allmänna skadeståndsprinciper bör tillämpas.Med anledning av&lt;br&gt;vad lagrådet uttalat i sitt yttrande den 26 mars 1991 anges i lagtexten att vissa&lt;br&gt;bestämmelser i skadeståndslagen (1972:207) blir tillämpliga (jfr 1 kap. 1 §&lt;br&gt;nämnda lag). Vad som aktualiseras är bestämmelserna i 2 kap. (Skadestånds-&lt;br&gt;ansvar på grund av eget vållande), 3 kap. (Skadeståndsansvar för arbets-&lt;br&gt;givare och det allmänna), 4 kap. (Arbetstagares skadeståndsansvar) och 6&lt;br&gt;kap. (Gemensamma bestämmelser). Bestämmelserna i 5 kap. om skade-&lt;br&gt;ståndets bestämmande är däremot inte aktuella, vilket hänger samman med att&lt;br&gt;det i förevarande lag finns regler i fråga om kostnadsersättning (se 5 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att skadeståndsrättsliga principer blir tillämpliga innebär bl.a. att regeln i 6&lt;br&gt;kap. 3 § skadeståndslagen om solidariskt skadeståndsansvar gäller när flera&lt;br&gt;är vållande till en skada. Fördelningen av ersättningen mellan flera ansvariga&lt;br&gt;bör - i enlighet med vad som gäller på skadeståndsrättens område - knyta an&lt;br&gt;till de allmänna rättsprinciper som innebär att ansvaret fördelas mellan dem&lt;br&gt;efter vad som är skäligt, om inte särskilda omständigheter föranleder annat.&lt;br&gt;Därvid kan givetvis förekommande avtal spela en roll. Situationen skiljer sig&lt;br&gt;inte här från fallet när annars flera har varit vållande till en skada som&lt;br&gt;uppkommit under byggnadsarbete. Någon särskild fördelningsregel har jag&lt;br&gt;slutligen inte velat förorda (jfr lagrådets yttrande den 26 mars 1991 samt&lt;br&gt;avsnitt 2.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på en ansvarssituation då återkrav kan bli aktuellt på grund&lt;br&gt;av vållande kan nämnas underlåtenhet att upplysa om att ett material inte får&lt;br&gt;användas på visst sätt för att undgå olägenheter. Produktinformationen har&lt;br&gt;alltså stor betydelse för materialtillverkarens ansvar. Samtidigt kan inte en&lt;br&gt;tillverkare åläggas att varna för alla tänkbara risker med ett material. Av&lt;br&gt;betydelse i sammanhanget blir de krav som gällande lagstiftning här ställer&lt;br&gt;(jfr avsnitt 5 i prop. 1990/91:145 om byggnaders inomhusmiljö). För en&lt;br&gt;bedömning av materialtillverkarens ansvar bör ledning också kunna hämtas ur&lt;br&gt;de principer som utvecklats i anslutning till förslaget till produktskadelag (se&lt;br&gt;avsnitt 2.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att garantiföretaget själv kan besluta om begränsningar i återkravsrätten&lt;br&gt;har behandlats i den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att återkravsrätten enligt andra stycket får göras gällande mot den som på&lt;br&gt;grund av avtal svarar för felet eller skadan har behandlats i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen. Bestämmelsen innebär att garantiföretaget övertar en ägares&lt;br&gt;avtalsenliga rätt till ersättning med anledning av fel eller skador, i den mån&lt;br&gt;garantiföretaget betalat ersättningen på grund av den lagstadgade garantin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tagit upp i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6) har jag med&lt;br&gt;anledning av vad lagrådet yttrat frånfallit mitt tidigare förslag om att den som&lt;br&gt;på grund av avtal betalat ersättning till garantiföretaget skall få rätt att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återkräva ersättningen av den som vållat felet Denna fråga får alltså avgöras Prop. 1990/91: 189&lt;br&gt;genom avtal mellan partema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande den 23 april 1991 föreslagit en annan lydelse av&lt;br&gt;förevarande paragraf utan att någon ändring i sak torde ha varit avsedd. Enligt&lt;br&gt;den formulering som lagrådet valt skall ett garantiföretag överta den rätt till&lt;br&gt;ersättning som ägaren kan ha bl.a. mot den som på grund av eget vållande är&lt;br&gt;ersättningsskyldig med anledning av felet eller skadan (jfr andra stycket enligt&lt;br&gt;mitt förslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kan inte ansluta mig till den av lagrådet valda formuleringen.&lt;br&gt;Anledningen härtill är att den enligt min mening - till nackdel för garanti-&lt;br&gt;företaget - ger utrymme för en fastighetsägare att genom avtal avsäga sig eller&lt;br&gt;begränsa den rätt till ersättning som tillkommer honom enligt skade-&lt;br&gt;ståndslagen (1972:207). Genom ett sådant avtal skulle garantiföretaget helt&lt;br&gt;eller delvis gå miste om sin rätt till återkrav, vilket skulle förfela lag-&lt;br&gt;stiftningens syfte. Lagrådet har visserligen anfört att bestämmelsen i 1 §&lt;br&gt;tredje stycket i förevarande lag får anses innebära att en fastighetsägare inte&lt;br&gt;får till nackdel för garantiföretaget genom avtal avsäga sig den rätt till&lt;br&gt;ersättning som tillkommer honom enligt allmänna skadeståndsrättsliga&lt;br&gt;bestämmelser. Enligt min mening kan den av lagrådet åberopade bestäm-&lt;br&gt;melsen, som endast tar sikte på avtal som inskränker någons rätt till ersättning&lt;br&gt;enligt lagen om byggnadsgaranti, dock inte ges en sådan innebörd (jfr 1 kap.&lt;br&gt;1 § skadeståndslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär att ansvaret för vållande gäller i förhållande till&lt;br&gt;garantiföretaget under hela den tioåriga garantitiden - oberoende av avtal som&lt;br&gt;inskränker ägarens rätt till ersättning. Avtal som t.ex. innebär att ansvar mot&lt;br&gt;en entreprenör endast kan göras gällande vid grov vårdslöshet under denna&lt;br&gt;tid blir alltså inte gällande mot garantiföretaget. Om strikt ansvar föreligger&lt;br&gt;kan garantiföretaget återkräva utgiven ersättning mot den som svarar strikt.&lt;br&gt;Om ett avtal mellan en entreprenör och en byggherre innebär att entreprenören&lt;br&gt;åtar sig en kontraktsmässig garantitid, övertar ett garantiföretag som betalat ut&lt;br&gt;ersättning de krav på ersättning som byggnadens ägare kan ha mot entre-&lt;br&gt;prenören.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Att byggnadsarbete inte får påbörjas förrän bevis om byggnadsgaranti&lt;br&gt;företetts för byggnadsnämnden, framgår av 9 kap. 1 § andra stycket plan-&lt;br&gt;och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utför byggnadsarbete utan att erforderlig garanti finns är skyldig&lt;br&gt;att vid fel eller skada enligt denna lag utge ersättning i den utsträckning som&lt;br&gt;enligt 5 och 6 § § skulle ha gällt för det garantiföretag som meddelat garantin,&lt;br&gt;med rätt till återkrav enligt 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket utgör en hänvisning till 9 kap. 1 § andra stycket PBL som är&lt;br&gt;en ny bestämmelse (se förslaget till ändring i denna del). Innebörden av&lt;br&gt;denna nya bestämmelse är bl.a. att ett byggnadsarbete inte får påböijas innan&lt;br&gt;en garanti i förekommande fall företetts för byggnadsnämnden. Härigenom&lt;br&gt;ges nämnden möjlighet att stoppa ett bygge när garanti saknas (jfr 10 kap. 3 §&lt;br&gt;PBL). Att skyldighet att inneha garanti inte kopplats till bygglovet hänger&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samman med att det vid tiden för en bygglovsansökan ofta inte finns något Prop. 1990/91: 189&lt;br&gt;entreprenadavtal och att garanti inte bör meddelas på detta tidiga stadium. Det&lt;br&gt;skall dock åligga byggnadsnämnden att i beslutet om lov upplysa om att sär-&lt;br&gt;skild byggnadsgaranti behövs enligt lagen (jfr 8 kap. 26 § andra stycket 3&lt;br&gt;PBL). Detta blir särskilt viktigt när åtgärder avser ombyggnad där vissa&lt;br&gt;gränsdragningar måste göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av bestämmelsen i andra stycket är att en entreprenör som upp-&lt;br&gt;för byggnader eller företar ombyggnader i strid med bestämmelsen om garanti&lt;br&gt;i 1 § ådrar sig samma förpliktelser som garantiföretaget skulle ha gjort med&lt;br&gt;motsvarande rätt till återkrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1991. Med hänsyn till att lagförslaget är&lt;br&gt;beroende av att byggnadsgaranti kan utfärdas av för ändamålet bildade&lt;br&gt;garantiföretag, kan dock inte lagens bestämmelser om byggnadsgaranti till-&lt;br&gt;ämpas förrän ett sådant företag har organiserats och godkänts av regeringen&lt;br&gt;eller myndighet som regeringen bestämmer. Detta beräknas kunna ske senast&lt;br&gt;ett halvår efter ikraftträdandet. Därför har föreskrivits att garanti enligt lagen&lt;br&gt;inte behövs för byggnadsarbete där ansökan om bygglov ingivits till bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden före den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9 kap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings-&lt;br&gt;eller markarbeten (byggherren) skall se till att arbetena utförs enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i denna lag och enligt föreskrift eller beslut som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av dessa bestämmelser. Han skall vidare se till att kontroll och&lt;br&gt;provning utförs i tillräcklig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sädan garanti för byggnadsarbeten behövs som avses i lagen&lt;br&gt;(1991:000) om byggnadsgaranti, får byggnadsarbetena inte påbörjas förrän&lt;br&gt;bevis om garantin företetts för byggnadsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya andra stycket togs i lagrådsremissen den 7 mars 1991 upp i förslaget&lt;br&gt;till den nya 9 kap. 3 a § tredje stycket, men har med anledning av lagrådets&lt;br&gt;synpunkt på bestämmelsens placering flyttats till 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen har kommenterats under 8 § i förslaget till lag om&lt;br&gt;byggnadsgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a § Snarast möjligt efter det att bygglov lämnats skall byggnadsnämnden,&lt;br&gt;om det inte är uppenbart obehövligt, hålla ett samrådsmöte. Till detta möte&lt;br&gt;skall den ansvarige arbetsledaren, yrkesinspektionen samt byggherren,&lt;br&gt;entreprenören, projektören och andra som bestäms av nämnden kallas. Om en&lt;br&gt;sådan garanti för byggnadsarbeten behövs som avses i lagen (1991:000) om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byggnadsgaranti, skall byggnadsnämnden även bereda garantiföretaget Prop. 1990/91: 189&lt;br&gt;tillfälle att närvara vid samrddsmötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid samrådsmötet skall en genomgång göras av arbetenas planering, de&lt;br&gt;åtgärder för besiktning, tillsyn och kontroll som är nödvändiga för att bygg-&lt;br&gt;naden skall uppfylla egenskaperna och funktionerna i 3 kap. samt den sam-&lt;br&gt;ordning som behövs. Vid samrådsmötet skall föras protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1990/91:145 om byggnaders inomhusmiljö har jag föreslagit att&lt;br&gt;byggnadsnämnden vid ett samrådsmöte tillsammans med den ansvarige&lt;br&gt;arbetsledaren och övriga i byggprocessen inblandade parter skall gå igenom&lt;br&gt;byggprojektet och därvid uppmärksamma en byggnads egenskaper och funk-&lt;br&gt;tioner. Detta skall bl.a. ske med avseende på ventilationssystem, bygg-&lt;br&gt;material och fuktskydd. Vid samrådsmötet skall också en genomgång göras&lt;br&gt;av arbetenas planering och den samordning som behövs. Mötet skall äga rum&lt;br&gt;snarast efter det att bygglov har lämnats. Som jag tog upp i lagrådsremissen&lt;br&gt;den 7 mars 1991 bör även garantiföretaget beredas tillfälle att närvara vid&lt;br&gt;samrådsmötet. Jag återkommer nu till förslaget, som utgör ett tillägg till den i&lt;br&gt;prop. 1990/91:145 föreslagna 9 kap. 3 a §. Beträffande den närmare inne-&lt;br&gt;börden av förslaget hänvisas till nämnda proposition s. 7-10 och s. 31.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1992. Bevis om garanti enligt för-&lt;br&gt;slaget till ändring i 9 kap. 1 § andra stycket skall dock inte behövas om en an-&lt;br&gt;sökan om bygglov ingivits till byggnadsnämnden före dagen för ikraftträdan-&lt;br&gt;det. Sistnämnda regel har tillkommit med anledning av att en motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse finns i förslaget till lag om byggnadsgaranti och efter förordande&lt;br&gt;av lagrddet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört, hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om byggnadsgaranti,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att ge-&lt;br&gt;nom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden lagt&lt;br&gt;fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Arbetsgruppens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om entreprenadgaranti&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § När en entreprenör pä uppdrag av annan än konsument uppför byggnad&lt;br&gt;som helt eller till en inte oväsentlig del skall användas som bostad, som kon-&lt;br&gt;tor eller som lokal för undervisning, vård eller annan omsorg, eller företar&lt;br&gt;åtgärd som enligt plan- och bygglagen (1987:10) fordrar bygglov på en sådan&lt;br&gt;byggnad, skall för byggnadsarbetet finnas entreprenadgaranti. Garanti&lt;br&gt;behövs dock inte när ett sådant konsumentskydd som avses i konsument-&lt;br&gt;tjänstlagen (1985:716) gäller för byggnadsarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Entreprenadgaranti ersätter vissa fel som uppkommit genom byggnads-&lt;br&gt;arbetet (byggfel) enligt vad som sägs i denna lag, även om äganderätten till&lt;br&gt;byggnaden övergått till annan än beställaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Entreprenadgaranti meddelas av garantiföretag, som godkänts av reger-&lt;br&gt;ingen, och tryggas genom särskild försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare&lt;br&gt;föreskrifter om garantiföretags verksamhet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett garantiföretag är skyldigt att på begäran meddela entreprenadgaranti,&lt;br&gt;om inte det finns särskilda skäl att vägra garanti med hänsyn till entrepre-&lt;br&gt;nörens ekonomi samt byggnadsarbetets art och omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägrar garantiföretaget garanti i uppenbar strid med första stycket, har&lt;br&gt;entreprenören rätt till ersättning för ekonomisk skada, dock högst med&lt;br&gt;10 procent av entreprenadsumman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Entreprenadgarantin omfattar kostnad för avhjälpande av väsentliga fel i&lt;br&gt;konstruktion eller material som använts i byggnadsarbetet eller väsentliga fel i&lt;br&gt;byggnadsarbetets fackmässiga utförande, om byggfelet förekommer i&lt;br&gt;bostadslägenhet eller i lokal som används som kontor eller för undervisning,&lt;br&gt;vård eller annan omsorg. Ett byggfel anses väsentligt, om det kan antas med-&lt;br&gt;föra olägenhet av betydelse för dem som bor eller annars vistas i lägenheten&lt;br&gt;eller lokalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning för kostnad enligt första stycket utgår till byggnadens ägare, om&lt;br&gt;entreprenören enligt entreprenadavtalet inte svarar för byggfelet eller om i&lt;br&gt;annat fall han inte avhjälper felet och ersättning inte kan erhållas från honom.&lt;br&gt;Genom garantin ersätts dock inte kostnad att avhjälpa byggfel som framträder&lt;br&gt;mer än tio år efter det att entreprenaden godkänts i den del där felet före-&lt;br&gt;kommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantin får innehålla villkor om att ägaren skall stå viss självrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om byggfelet beror av vållande av beställaren eller hans anställda, utgår&lt;br&gt;ersättning till honom endast om det föreligger särskilda skäl eller till att vål-&lt;br&gt;lande förekommit även på entreprenörens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vad som utgetts på grund av entreprenadgarantin som kostnad för av-&lt;br&gt;hjälpande av byggfelet får återkrävas av annan, om vållande till byggfelet&lt;br&gt;förekommit på hans sida eller om han enligt avtal svarar för felet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som företar byggnadsarbete utan att erforderlig garanti finns enligt&lt;br&gt;1 § är skyldig att vid byggfel utge ersättning i den utsträckning som enligt 2&lt;br&gt;och 3 §§ skulle ha gällt för garantiföretaget, med rätt till återkrav enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om en entreprenör utför byggnadsarbete som anges i 1 § på egen bygg-&lt;br&gt;nad, skall det finnas en entreprenadgaranti för byggnaden enligt vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 1-3 §§. Garantin träder i kraft när äganderätten till byggnaden&lt;br&gt;övergått till annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning genom garantin utgår enligt 4 §, om entreprenören inte svarar&lt;br&gt;för byggfelet enligt avtal med ägaren eller om entreprenören i annat fall inte&lt;br&gt;avhjälper felet och ersättning för kostnaden inte kan erhållas av honom.&lt;br&gt;Ersättningen får återkrävas enligt 6 §. Har arbetet utförts utan erforderlig&lt;br&gt;garanti, tillämpas 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den dag riksdagen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet (Ds 1990:14) Byggnaders inomhusmiljö m.m. har remiss-&lt;br&gt;behandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av hovrätten över&lt;br&gt;Skåne och Blekinge, kammarrätten i Göteborg, Stockholms tingsrätt, bo-&lt;br&gt;verket, statens råd för byggnadsforskning, statens institut för byggnads-&lt;br&gt;forskning, socialstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, kemikalieinspektionen,&lt;br&gt;statens energiverk, skolöverstyrelsen, statens provningsanstalt, konsument-&lt;br&gt;verket, statens räddningsverk, byggnadsstyrelsen, fortifikationsforvalt-&lt;br&gt;ningen, statens vattenfallsverk, riksantikvarieämbetet, institutet för miljö-&lt;br&gt;medicin, arbetsmiljöinstitutet, statens strålskyddsinstitut, Chalmers tekniska&lt;br&gt;högskola, Lunds tekniska högskola, Kungl. tekniska högskolan (KTH),&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet, Stockholms och Malmö kommuner, Landstings-&lt;br&gt;förbundet, HSBs riksförbund, Riksbyggen, Sveriges Bostadsrätts-&lt;br&gt;föreningars Centralorganisation (SBC), Sveriges Allmännyttiga Bostads-&lt;br&gt;företag (SABO), Hyresgästernas Riksförbund, Sveriges Fastighetsägare-&lt;br&gt;förbund, Riksförbundet Vi i Småhus VIS, Sveriges Villaägareförbund,&lt;br&gt;Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund, Föreningen Sveriges Stads-&lt;br&gt;arkitekter, Sveriges Praktiserande Arkitekter, Svenska Konsultföreningen&lt;br&gt;SKIF, Sveriges Advokatsamfund, Byggherreföreningen, Näringslivets&lt;br&gt;Byggnadsdelegation, Byggentreprenörerna, Aktiebolaget Bostadsgaranti,&lt;br&gt;Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer, Föreningen Sveriges VVS-&lt;br&gt;inspektörer, Föreningen Sveriges energirådgivare, Riksförbundet mot Astma-&lt;br&gt;Allergi (RMA), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Svenska arbets-&lt;br&gt;givareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Fastighets-&lt;br&gt;anställdas förbund, Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO),&lt;br&gt;Industriförbundet, Svenska Försäkringsbolags Riksförbund, Trygg Hansa,&lt;br&gt;Försäkrings AB Skandia, Folksam, De Handikappades Riksförbund (DHR),&lt;br&gt;Svenska Väg- och Vattenbyggares Riksförbund, VVS-Tekniska Föreningen,&lt;br&gt;Föreningen Ventilation-Klimat-Miljö, Elektriska Installatörsorganisationen,&lt;br&gt;Industrins Byggmaterialgrupp, Svenska Träskivor, VVS-Fabrikantemas&lt;br&gt;Råd, Sveriges Plastförbund, Golvbranschens Riksorganisation, Svenska&lt;br&gt;Sågverks- och Trävaruexportföreningen, Sveriges Färgfabrikanters Förening&lt;br&gt;(SVEFF) och Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har skrivelser inkommit från kommerskollegium, Sveriges Lim-&lt;br&gt;leverantörers Förening, statens pris- och konkurrensverk, byggstandardi-&lt;br&gt;seringen, Umeå komun, Grossistförbundet Svensk Handel, Industrins Kom-&lt;br&gt;mitté for Byggbestämmelser, samt juristfirman Bygg och Bo Elsa Krantz.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande myndigheter och organisationer har avstått från att yttra sig.&lt;br&gt;Länsstyrelserna i Stockholms län, Göteborgs och Bohus län, Malmöhus och&lt;br&gt;Västemorrlands län, miljömedicinska enheten vid regionsjukhuset i Örebro,&lt;br&gt;statens naturvårdsverk, Göteborgs och Malmö kommuner, Sveriges Arkitek-&lt;br&gt;ters Riksförbund, Handikappförbundens Centralkommitté (HCK), Betong-&lt;br&gt;elementföreningen samt Snickerifabrikantemas Riksförbund (SNIRI).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Det till lagrådet den 7 mars 1991&lt;br&gt;remitterade lagförslaget&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om byggnadsgaranti&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § När en näringsidkare uppför en byggnad som helt eller till övervägande&lt;br&gt;del skall användas som bostad för permanent bruk eller i fråga om sådan&lt;br&gt;byggnad utför ombyggnadsåtgärder som avsevärt förlänger byggnadens&lt;br&gt;brukstid, skall det för byggnadsarbetet finnas en byggnadsgaranti. En sådan&lt;br&gt;garanti behövs dock inte i fråga om en- eller tvåbostadshus. Meddelas bygg-&lt;br&gt;nadsgaranti även för sådan byggnad gäller bestämmelserna i lagen, om bygg-&lt;br&gt;naden inte tillhör konsument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsgarantin omfattar kostnader för att avhjälpa vissa fel och skador&lt;br&gt;enligt vad som sägs i denna lag, även om byggnaden övergått till ny ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsvillkor som inskränker någons rätt till ersättning enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i denna lag är utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Byggnadsgaranti får meddelas av juridisk person, som fått tillstånd till&lt;br&gt;detta av regeringen eller myndighet om regeringen bestämmer&lt;br&gt;(garantiföretag). Meddelade garantier skall tryggas genom särskild försäkring&lt;br&gt;eller på annat likvärdigt sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantiföretag står under tillsyn av myndighet som regeringen bestämmer.&lt;br&gt;Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrif-&lt;br&gt;ter om garantiföretags verksamhet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Ett garantiföretag är skyldigt att meddela byggnadsgaranti på begäran av&lt;br&gt;den som uppför en byggnad eller utför ombyggnadsåtgärder enligt 1 §.&lt;br&gt;Garanti får dock vägras om detta följer av tillståndet enligt 2 § eller om det&lt;br&gt;med hänsyn till skaderisken eller någan annan särskild orsak finns skäl till&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vägras garanti i uppenbar strid med första stycket, har rätt till er-&lt;br&gt;sättningför ekonomisk skada, dock högst med 10 procent av kostnaden för&lt;br&gt;byggnadsarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Byggnadsgarantin omfattar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skälig kostnad för att avhjälpa fel i byggnadens konstruktion, i material&lt;br&gt;som använts i byggnadsarbetet eller i utförandet av arbetet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skälig kostnad för att avhjälpa skada på byggnaden som orsakats av&lt;br&gt;felet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fel avses avvikelse från fackmässigt godtagbar standard. Fel eller&lt;br&gt;skador ersätts inte, om de måste antas sakna betydelse för byggnaden eller&lt;br&gt;dem som bor eller vistas i byggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom garantin ersätts inte kostnader för fel eller skador som framträder&lt;br&gt;mer än tio år efter det att byggnadsarbetet godkänts vid besiktning som be-&lt;br&gt;stäms av garantiföretaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantin får innehålla villkor om att ägaren skall stå viss självrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Ersättning för kostnad enligt 4 § utgår till byggnadens ägare, om inte&lt;br&gt;felet eller skadan utan dröjsmål avhjälps av den som på grund av avtal svarar&lt;br&gt;för felet eller skadan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om felet har vållats av den som varit beställare av byggnadsarbetet eller av&lt;br&gt;hans anställda, utgår ersättning till honom endast om det finns särskilda skäl&lt;br&gt;eller om felet har vållats även av någon annan. Detsamma gäller om felet har&lt;br&gt;vållats av den som utfört byggnadsarbetet på egen byggnad eller av hans an-&lt;br&gt;ställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vad som betalats ut på grund av byggnadsgarantin för att avhjälpa fel&lt;br&gt;eller skador får återkrävas av annan, om vållande till felet förekommit på hans&lt;br&gt;sida eller om han på grund av avtal svarar för felet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån någon är skyldig att betala ersättning enligt första stycket, har&lt;br&gt;annan som betalat ersättningen rätt att av honom återfå vad han betalat.&lt;br&gt;Samma rätt tillkommer den som avhjälpt felet eller skadan enligt 5 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Att byggnadsarbete inte får påböijas förrän bevis om byggnadsgaranti&lt;br&gt;företetts för byggnadsnämnden, framgår av 9 kap. 3 a § andra stycket plan-&lt;br&gt;och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utför byggnadsarbete utan att erforderlig garanti finns är skyldig&lt;br&gt;att vid fel eller skada enligt denna lag utge ersättning i den utsträckning som&lt;br&gt;enligt 4 och 5 §§ skulle ha gällt för det garantiföretag som meddelat garantin,&lt;br&gt;med rätt till återkrav enligt 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. Garanti enligt lagen behövs dock&lt;br&gt;inte för byggnadsarbete för vilket ansökan om bygglov enligt plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10) ingivits till byggnadsnämnden före den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987:10)&lt;br&gt;dels att 16 kap. 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 9 kap. 3 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan byggnadsarbetena påbörjas&lt;br&gt;skall byggnadsnämnden, om det inte&lt;br&gt;är uppenbart obehövligt, hålla ett&lt;br&gt;samrådsmöte. Till detta möte skall&lt;br&gt;den ansvarige arbetsledaren, yrkes-&lt;br&gt;inspektionen samt företrädare för&lt;br&gt;byggherre, entreprenör, projektor&lt;br&gt;och andra som bestäms av nämnden&lt;br&gt;kallas. Vid mötet skall en genom-&lt;br&gt;gång göras av arbetenas planering,&lt;br&gt;de åtgärder för besiktning, tillsyn&lt;br&gt;och kontroll som år nödvändiga för&lt;br&gt;att byggnaden skall uppfylla egen-&lt;br&gt;skaperna och funktionerna i 3 kap.&lt;br&gt;samt den samordning som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid samrådsmötet skall föras pro-&lt;br&gt;tokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sådan garanti för bygg-&lt;br&gt;nadsarbeten behövs som avses i&lt;br&gt;lagen (1991.0000) om byggnads-&lt;br&gt;garanti, skall byggnadsnämnden&lt;br&gt;även bereda företrädare för garanti-&lt;br&gt;företaget att närvara vid samråds-&lt;br&gt;mötet. Byggnadsarbetena får inte&lt;br&gt;påbörjas förrän bevis om garantin&lt;br&gt;företetts för byggnadsnämnden.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela de föreskrifter om krav på&lt;br&gt;byggnader m.m. som utöver be-&lt;br&gt;stämmelserna i 3 kap. behövs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till skydd för liv, personlig&lt;br&gt;säkerhet eller hälsa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för en lämplig utformning av&lt;br&gt;byggnader och andra anläggningar&lt;br&gt;samt tomter och allmänna platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får med-&lt;br&gt;dela de föreskrifter om krav på&lt;br&gt;byggnader m.m. som utöver be-&lt;br&gt;stämmelserna i 3 kap. behövs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. till skydd för liv, personlig&lt;br&gt;säkerhet eller hälsa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för en lämplig utformning av&lt;br&gt;byggnader och andra anläggningar&lt;br&gt;samt tomter och allmänna platser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för kvntroll av att föreskrifter&lt;br&gt;som avses i 1 efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utom i&lt;br&gt;fråga om 3 kap. 7 §, i enskilda fall medge undantag från bestämmelserna i 3&lt;br&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;br&gt;den 26 mars 1991 (utdrag)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-03-26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Böret Palm, regeringsrådet Sigvard Berglöf, justitie-&lt;br&gt;rådet Lars K Beckman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1991 har regeringen&lt;br&gt;på hemställan av statsrådet Ulf Lönnqvist beslutat inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om byggnadsgaranti,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av rättschefen Håkan Julius.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i remissen syftar till att motverka hälsorisker för de boende i fler-&lt;br&gt;bostadshus. Avsikten är att byggfel vid nybyggnader och större ombygg-&lt;br&gt;nader skall kunna påtalas av byggherren och även av senare fastighetsägare&lt;br&gt;under en tioårsperiod och att konstaterade fel skall bli avhjälpta utan den&lt;br&gt;tidsutdräkt som utredningar i vållandefrågoma kräver. Med fel menas inte&lt;br&gt;bara fel i förhållande till kontraktsbestämmelsema utan allt som i fråga om&lt;br&gt;material, konstruktion och utförande inte kan anses fackmässigt godtagbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med förslaget är alltså angeläget. Den lösning som valts är emeller-&lt;br&gt;tid från principiella synpunkter tveksam i flera avseenden och synes sakna&lt;br&gt;motsvarighet i lagstiftningen hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § första stycket får byggnadsgaranti meddelas av juridisk person,&lt;br&gt;som fått tillstånd till detta av regeringen eller myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer (garantiföretag). Enligt andra stycket av paragrafen står garantiföre-&lt;br&gt;tag under tillsyn av myndighet som regeringen bestämmer. Vidare får reger-&lt;br&gt;ingen eller myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter om&lt;br&gt;garantiföretags verksamhet enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § första stycket är ett garantiföretag skyldigt att på begäran av&lt;br&gt;byggherren eller entreprenören meddela byggnadsgaranti men garanti får väg-&lt;br&gt;ras om detta följer av tillståndet enligt 2 § eller om det med hänsyn till skade-&lt;br&gt;risken eller någon annan särskild orsak finns skäl till detta. Den som vägras&lt;br&gt;garanti i uppenbar strid med 3 § första stycket, har enligt andra stycket i para-&lt;br&gt;grafen rätt till på visst sätt begränsad ersättning för ekonomisk skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att det för alla byggnadsarbeten som lagen omfattar -&lt;br&gt;dvs. i huvudsak alla ny byggnadsarbeten och större ombyggnadsarbeten som&lt;br&gt;gäller flerbostadshus (jfr vid 1 §) - obligatoriskt fordras byggnadsgaranti en-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligt lagen och att det överlämnas åt ett eller flera garantiföretag att meddela&lt;br&gt;sådana garantier. Det är alltså garantiföretaget som - inom ramen för de före-&lt;br&gt;skrifter som kan vara meddelade för dess verksamhet - bestämmer premier&lt;br&gt;och övriga villkor för garantin, bland dem i vilken utsträckning självrisk skall&lt;br&gt;tillämpas. Härtill kommer som redan sagts att garantiföretaget givits långt-&lt;br&gt;gående möjligheter att vägra att meddela garanti. Det sägs härom i remiss-&lt;br&gt;protokollets specialmotivering till 3 § att framför allt en bedömning av skade-&lt;br&gt;risken för byggnadsföretaget bör göras, därvid byggherrens och entreprenö-&lt;br&gt;rens yrkesskicklighet respektive ekonomiska situation t.ex. kan få betydelse.&lt;br&gt;Om det framstår som tvivelaktigt att en entreprenör inte klarar av ett visst&lt;br&gt;projekt eller att denne inte kommer att iaktta fackmässighet i arbetet, bör enligt&lt;br&gt;föredragande statsrådet garanti kunna vägras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den konstitutionella aspekten av att på detta sätt överlämna vittgående be-&lt;br&gt;fogenheter till enskilda företag har inte berörts i remissen eller i arbets-&lt;br&gt;gruppens betänkande. Enligt 11 kap. 6 § tredje stycket regeringsformen kan&lt;br&gt;förvaltningsuppgift överlämnas till bolag, förening, samfällighet, stiftelse&lt;br&gt;eller enskild individ. Innefattar uppgiften myndighetsutövning skall det ske&lt;br&gt;med stöd av lag. Enligt lagrådets mening föreligger här alla väsentliga krite-&lt;br&gt;rier för myndighetsutövning. Kravet på lagstöd är också uppfyllt. Detta inne-&lt;br&gt;bär emellertid inte att man kan bortse från att ett överlämnande av myndig-&lt;br&gt;hetsutövning till enskilda subjekt innebär att det särskilda regelsystem och de&lt;br&gt;garantier för den enskilde som följer av att ett förvaltningsärende handläggs&lt;br&gt;av en myndighet inte blir tillämpliga. Särskilda regler för att tillförsäkra dem&lt;br&gt;som lagen omfattar en objektiv och enhetlig prövning i garantiärenden saknas&lt;br&gt;och de föreskrifter av regeringen och den tillsyn som förutsätts synes inte&lt;br&gt;kunna föra långt i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse i detta sammanhang är vilka möjligheter till ingripande som&lt;br&gt;skall föreligga om verksamheten inte utövas på ett godtagbart sätt. Under&lt;br&gt;föredragningen har diskuterats frågan om möjligheterna att återkalla garanti-&lt;br&gt;företagets tillstånd. Problemet berörs inte i remissprotokollet. Något hinder&lt;br&gt;mot återkallelse utan lagstöd toitie inte föreligga i ett fall som detta, även om&lt;br&gt;det kan hävdas att villkoren för en så ingripande åtgärd bör anges. En förut-&lt;br&gt;sättning för hela systemet med dess långsiktiga inriktning är emellertid att&lt;br&gt;garantiföretagets verksamhet består under garantitiden. Återkallelse-&lt;br&gt;möjligheten kan därför inte vara en realistisk väg för att komma till rätta med&lt;br&gt;ett garantiföretag som inte fyller sin uppgift på ett från rättssäkerhetssynpunkt&lt;br&gt;godtagbart sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade förslaget inger på grund av det anförda starka betänklig-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rätt till skadestånd om garanti vägras felaktigt är ofrånkomlig. Som lag-&lt;br&gt;rådet återkommer till måste den skadeståndsregel som tagits upp i 3 § andra&lt;br&gt;stycket i förslaget anses klart otillfredsställande. Utöver rätt till skadestånd&lt;br&gt;måste det finnas en möjlighet till överprövning av garantiföretags beslut både&lt;br&gt;vid vägrad garanti och när villkoren för garantin framstår som oskäliga för&lt;br&gt;sökanden. Med hänsyn till den rätt till domstolsprövning som gäller enligt ar-&lt;br&gt;tikel 6:1 i 1950 års europeiska konvention angående skydd för de mänskliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 189&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättigheterna och de grundläggande friheterna måste som lagrådet ser det en&lt;br&gt;sådan överprövning ske i domstol. Som arbetsgruppen anförde i anslutning&lt;br&gt;till sitt förslag till skadeståndsregel (se betänkandet s. 108) framstår ett&lt;br&gt;domstolsförfarande emellertid som en alltför omständlig ordning. Kravet talar&lt;br&gt;alltså emot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan säkert sägas att det föreslagna systemet i de sedvanliga rutinerna&lt;br&gt;och kontakterna mellan de inflytelserika partema inom byggnadsbranschen&lt;br&gt;och försäkringsbolagen kan väntas komma att fungera så att de angivna&lt;br&gt;problemen i allmänhet inte ger sig tillkänna. Lagstiftningen torde emellertid i&lt;br&gt;hög grad vara inriktad också på de mindre byggföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som anförts kan lagrådet från sina utgångspunkter&lt;br&gt;inte tillstyrka förslaget till lag om byggnadsgaranti. Lagrådet kan inte heller se&lt;br&gt;hur man med bibehållande av den grundläggande konstruktionen i förslaget&lt;br&gt;skulle kunna förbättra rättssäkerhetsgarantiema så att en obligatorisk bygg-&lt;br&gt;nadsgaranti kan föreskrivas. Lagrådet lämnar ändå i det följande synpunkter&lt;br&gt;rörande det närmare innehållet i de olika paragraferna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om byggnadsgaranti&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från kravet på garanti enligt lagen undantas enligt första stycket en- och två-&lt;br&gt;bostadshus. Motivet för detta är enligt specialmotiveringen det garantisystem&lt;br&gt;som redan finns för sådana hus. Det har emellertid vid ärendets föredragning&lt;br&gt;inför lagrådet framkommit att det befintliga garantisystemet inte omfattar vissa&lt;br&gt;småhus som är upplåtna med hyresrätt och att undantaget därför inte bör om-&lt;br&gt;fatta dessa. Andra meningen kan från denna utgångspunkt få följande lydelse:&lt;br&gt;&amp;quot;En garanti enligt denna lag behövs dock inte i fråga om en- eller tvåbostads-&lt;br&gt;hus när ett sådant garanti-, försäkrings- och avtalsskydd tillförsäkras som&lt;br&gt;ställs som villkor för statlig bostadsfinansiering.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fortsättningen av första stycket skall, utom om byggnaden inte till-&lt;br&gt;hör en konsument, bestämmelserna i lagen gälla, om byggnadsgaranti medde-&lt;br&gt;las i fråga om en byggnad som omfattas av undantagsbestämmelsen.&lt;br&gt;Samtidigt skall det enligt 3 § förslaget i princip föreligga en skyldighet för ett&lt;br&gt;garantiföretag att bevilja garanti så snart den som uppför en byggnad eller ut-&lt;br&gt;för ombyggnadsåtgärder begär det. Bestämmelserna sammantagna innebär&lt;br&gt;alltså att byggaren kan påtvinga sina avtalsparter att lagen skall tillämpas&lt;br&gt;också för ett småhusbygge. Detta har enligt vad som har upplysts inte varit&lt;br&gt;avsikten. Lagrådet anger vid 3 § att skyldigheten att lämna garanti bör gälla&lt;br&gt;bara när det begärs i fråga om ett bygge där garanti är obligatorisk. I övrigt&lt;br&gt;bör därmed någon garanti inte medges annat än om samtliga parter i bygg-&lt;br&gt;nadsföretaget är ense om det. Även efter en sådan ändring i 3 § ifrågasätter&lt;br&gt;emellertid lagrådet behovet och lämpligheten av den aktuella bestämmelsen i&lt;br&gt;sista meningen av 1 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En meddelad byggnadsgaranti skall enligt förslaget tryggas genom särskild&lt;br&gt;försäkring eller på annat likvärdigt sätt. Tryggandet måste bli långsiktigt ef-&lt;br&gt;tersom garantierna skall avse tioårsperioder. Såvitt gäller tryggandet genom&lt;br&gt;försäkring torde det bli fråga om periodiska försäkringar för vaije garantiföre-&lt;br&gt;tag. Avtalsparter när det gäller garantierna är enbart garantiföretaget och&lt;br&gt;näringsidkaren som uppför eller bygger om en byggnad. Det ekonomiska an-&lt;br&gt;svar som i sista hand kommer att åvila försäkringsgivarsidan måste ändå leda&lt;br&gt;till att försäkringsgivaren genom försäkringsavtalen och i övrigt ges ett av-&lt;br&gt;görande inflytande i frågan om en garanti skall meddelas eller ej. Även med&lt;br&gt;de erfarenheter från branschhåll som garantiföretagen kan förväntas komma&lt;br&gt;att besitta torde således försäkringssidans insikter och önskemål komma att&lt;br&gt;bli utslagsgivande. Detta är en viktig aspekt när det gäller att bedöma kontrol-&lt;br&gt;len över hur garantierna lämnas men har inte berörts i remissprotokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som lagrådet har berört vid 1 § bör en skyldighet att meddela byggnads-&lt;br&gt;garanti inte gälla andra fall än när en sådan garanti är obligatorisk enligt 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I inledningen till detta yttrande har lagrådet betecknat den i andra stycket&lt;br&gt;intagna skadeståndsregeln som klart otillfredsställande. Förutom att en be-&lt;br&gt;loppsbegränsning föreskrivits ger den angivna förutsättningen för skadestånd&lt;br&gt;- att garanti skall ha vägrats &amp;quot;i uppenbar strid med första stycket&amp;quot; - inte stort&lt;br&gt;utrymme för att alls döma ut något skadestånd, eftersom det enligt första&lt;br&gt;stycket räcker med en &amp;quot;särskild orsak&amp;quot; för att vägra garanti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det, som lagrådet har anfört i inledningen, här skall anses vara fråga&lt;br&gt;om myndighetsutövning, torde det emellertid förhålla sig så, att det kan bli&lt;br&gt;aktuellt med ett statligt skadeståndsansvar enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen&lt;br&gt;(se Lena Marcusson, Offentlig förvaltning utanför myndighetsområdet, s.&lt;br&gt;202 ff, och Bertil Bengtsson, Det allmännas ansvar enligt skadeståndslagen,&lt;br&gt;s. 45 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket preciseras garantitiden enligt lagen. Enligt bestämmelsen er-&lt;br&gt;sätts genom garantin inte kostnader for fel eller skador som framträder mer än&lt;br&gt;tio år efter det att byggnadsarbetet godkänts vid besiktning som bestäms av&lt;br&gt;garantiföretaget. Uttrycket &amp;quot;som framträder&amp;quot; är i och för sig hämtat ur gäl-&lt;br&gt;lande standardavtal men används där utifrån andra förutsättningar. Uttrycket&lt;br&gt;är inte så entydigt och klart som är påkallat i detta sammanhang. För att före-&lt;br&gt;bygga all tvekan i tillämpningen bör bestämmelsen avse fel eller skador som&lt;br&gt;inte anmäls till garantiföretagen inom den angivna tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen i första stycket skall ersättning på grund av garantin be-&lt;br&gt;talas till byggnadens ägare. I specialmotiveringen till bestämmelsen sägs att&lt;br&gt;garantiföretaget inte bör betala ut någon ersättning, om inte felet avhjälps på&lt;br&gt;ett tillfredsställande sätt. Detta är i och för sig ett uttalande som ligger i linje&lt;br&gt;med lagstiftningens syfte att i de boendes intresse garantera avhjälpande av&lt;br&gt;brister som kan innebära hälsorisker för dem. Det har emellertid inte någon&lt;br&gt;förankring i lagtexten. Enbart motivuttalandet ger inte någon rätt att vägra ut-&lt;br&gt;betalning till en ägare som kräver att få ut den och själv vill bestämma om hur&lt;br&gt;och när felet eller skadan skall åtgärdas. Syftet med uttalandet synes inte&lt;br&gt;kunna uppnås på annat sätt än genom en reglering som innebär att&lt;br&gt;garanti företaget har att direkt betala kostnaderna för ett avhjälpande i den mån&lt;br&gt;det är fackmässigt godtagbart. Lagrådet har inte underlag för att utforma eller&lt;br&gt;ens säkert kunna förorda en sådan reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln i 5 § första stycket om betalning till byggnadens ägare inskränks&lt;br&gt;enligt förslaget så att den gäller endast &amp;quot;om inte felet eller skadan utan dröjs-&lt;br&gt;mål avhjälps av den som på grund av avtal svarar för felet eller skadan&amp;quot;. Med&lt;br&gt;detta måste avses att garantin inte alls skall utlösas, om felet eller skadan om-&lt;br&gt;fattas av ett garantiavtal mellan parterna och om det utan dröjsmål avhjälps av&lt;br&gt;den anledningen. Också andra stycket ger intrycket att behandla frågan till&lt;br&gt;vem en betalning skall ske men torde i själva verket handla om fall när garan-&lt;br&gt;tin inte får tas i anspråk. Eftersom betalning alltid skall ske till ägaren är det&lt;br&gt;förvirrande att som skett i andra stycket tala om ersättning som utgår till be-&lt;br&gt;ställaren av ett byggnadsarbete. Den sista meningen i paragrafen, att &amp;quot;det-&lt;br&gt;samma” skall gälla om felet vållats av den som utfört byggnadsarbetet på egen&lt;br&gt;byggnad eller av hans anställda förefaller inte ha någon självständig innebörd.&lt;br&gt;Det måste också sägas att en reglering enligt andra stycket ofta måste om-&lt;br&gt;intetgöra lagens syfte om ett snabbt avhjälpande utan utredningar i vållande-&lt;br&gt;frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som lagrådet uppfattar innehållet skulle det framgå tydligare om i en första&lt;br&gt;mening anges att ersättning för kostnad enligt 4 § skall betalas till byggnadens&lt;br&gt;ägare. Innehållet i övrigt skulle, om sista meningen utesluts, kunna samman-&lt;br&gt;fattas om det anges, att när felet vållats av ägaren själv eller någon av hans&lt;br&gt;anställda ersättning utgår bara om också någon annan är vållande eller om det&lt;br&gt;annars finns särskilda skäl för det. I ett sista stycke kan då tas in bestämmel-&lt;br&gt;sen om att ersättning inte utgår, om felet eller skadan avhjälps utan dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till återkrav för utbetald garantiersättning skall enligt remissen få göras&lt;br&gt;gällande &amp;quot;mot den som svarar för felet på grund av avtal, t.ex. garanti enligt&lt;br&gt;kontraktet, eller av den som oberoende av avtal har vållat felet&amp;quot;. Återkravsrätt&lt;br&gt;skall grundas på ett solidariskt ersättningsansvar hos den eller de som vållat&lt;br&gt;det avhjälpta felet. Det sägs också att &amp;quot;även andra allmänna skadestånds-&lt;br&gt;principer bör tillämpas&amp;quot;. Av specialmotiveringen till 1 § framgår att den i sista&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket av denna paragraf föreslagna bestämmelsen tillkommit för att hindra&lt;br&gt;att någon friskriver sig från ansvar enligt bl.a. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För möjligheten till återkrav åberopas i remissprotokollet återkravsrättens&lt;br&gt;preventiva funktion. Eftersom intresset av återkrav måste ligga hos de för-&lt;br&gt;säkringsföretag som återförsäkrat garantierna, torde syftet inte nås, om be-&lt;br&gt;slutanderätten helt överlåts till garantiföretaget. Avsikten med den obestämda&lt;br&gt;formuleringen i första stycket - &amp;quot;vad som betalats ut.... får återkrävas&amp;quot; -&lt;br&gt;tycks enligt specialmotiveringen också vara att försäkringsbolagen skall ha&lt;br&gt;samma regressrätt som garantiföretagen. Hur frågorna om regress skall regle-&lt;br&gt;ras i förhållandet mellan försäkringsbolagen och garantiföretagen torde emel-&lt;br&gt;lertid bäst regleras i de försäkringsavtal som träffas. Lagbestämmelsen synes&lt;br&gt;enligt lagrådets mening inte böra avse annat än garantibolagens återkravsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den föreslagna regleringen angående återkrav återkommer&lt;br&gt;lagrådets principiella invändning om risken för olikartad behandling av lik-&lt;br&gt;artade fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtexten i första stycket är inte helt lättläst och kan ge anledning till tve-&lt;br&gt;kan om innebörden. När det gäller garantiföretagets återkrav för utbetalat&lt;br&gt;garantibelopp är det vidare knappast tillräckligt med ett motivuttalande om&lt;br&gt;skadeståndsreglernas tillämpning. Lagrådet vill här peka på en fråga som inte&lt;br&gt;berörts i remissen, nämligen den om arbetstagares ansvar för eget vållande&lt;br&gt;(se 4 kap. 1 § skadeståndslagen 1972:207). Fall där strikt ansvar kan bli&lt;br&gt;aktuellt har dessutom inte beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande regel om solidarisk ansvarighet i fråga om skadestånd&lt;br&gt;finns i 6 kap. 3 § skadeståndslagen. Frågan om den slutliga fördelningen av&lt;br&gt;ansvaret är för närvarande inte reglerad i lag. Enligt en allmänt tillämpad&lt;br&gt;princip läggs vid fördelningen till grund en skälighetsbedömning, om inte&lt;br&gt;särskilda omständigheter föranleder annat. I betänkandet 1989:88, Skade-&lt;br&gt;försäkringslag, har som ett nytt andra stycke i bestämmelsen om solidariskt&lt;br&gt;ansvar föreslagits en regel om fördelningen (se s. 73, 140 ff och 399 ff, jfr 8&lt;br&gt;§ miljöskadelagen 1986:225).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i det föreslagna andra stycket, som tydligen avses reglera&lt;br&gt;just den slutliga fördelningen, ger genom hänvisningen till första stycket ändå&lt;br&gt;inte ledning för bestämmande av det inbördes ansvaret och har inte anknyt-&lt;br&gt;ning till den bedömning som får anses vara vedertagen i praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon anvisning om hur en återkravsbestämmelse i stället bör skrivas kan&lt;br&gt;knappast ges utan att frågan får en mer allsidig belysning. I fråga om garanti-&lt;br&gt;företagen bör vissa av de antydda problemen minska om det anges att åter-&lt;br&gt;krav får riktas mot den eller dem som haft att i första hand svara for felet eller&lt;br&gt;skadan, om garantin inte hade funnits. Beträffande den slutliga fördelningen&lt;br&gt;kan ett alternativ vara att använda en formulering liknande den som kommit&lt;br&gt;till uttryck i 8 § andra stycket miljöskadelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet måste slutligen särskilt ifrågasätta den i paragrafens sista mening&lt;br&gt;intagna bestämmelsen som avser det fall att någon betalning enligt garantin&lt;br&gt;överhuvudtaget inte blir aktuell på grund av om-satsen i 5 § första stycket av&lt;br&gt;förslaget. Att i ett sådant fall lagens regler om återkrav skall ta över vad par-&lt;br&gt;terna kan ha kommit överens om i de avtal som träffats synes inte tillräckligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motiverat av att det skulle innebära en anpassning till det föreslagna systemet i Prop. 1990/91:189&lt;br&gt;övrigt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Det till lagrådet den 11 april 1991 remitterade&lt;br&gt;lagförslaget&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om byggnadsgaranti&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § När en näringsidkare uppför en byggnad som helt eller till övervägande&lt;br&gt;del skall användas som bostad för permanent bruk eller i fråga om sädan&lt;br&gt;byggnad utför ombyggnadsåtgärder som fordrar bygglov och som avsevärt&lt;br&gt;förlänger byggnadens brukstid, skall det för byggnadsarbetet finnas en&lt;br&gt;byggnadsgaranti. En garanti enligt denna lag behövs dock inte i fräga om en-&lt;br&gt;eller tvåbostadshus när ett sädant garanti-, försäkrings- och avtalsskydd&lt;br&gt;tillförsäkras som ställs som villkor för statlig bostadsfinansiering. Meddelas&lt;br&gt;byggnadsgaranti även för sådan byggnad gäller bestämmelserna i lagen, om&lt;br&gt;byggnaden inte tillhör konsument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsgarantin enligt denna lag gäller även om byggnaden övergått till&lt;br&gt;ny ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avtalsvillkor som inskränker någons rätt till ersättning enligt bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna lag är utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Byggnadsgaranti får meddelas av juridisk person, som fått tillstånd till&lt;br&gt;detta av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer (garanti-&lt;br&gt;företag). Meddelade garantier skall tryggas genom särskild försäkring eller på&lt;br&gt;annat likvärdigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantiföretag står under tillsyn av den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Tillsynsmyndigheten får förelägga vite vid meddelande av beslut&lt;br&gt;som rör tillsynen. Tillsynsmyndighetens beslut som rör tillsynen samt beslut&lt;br&gt;om återkallelse av tillstånd för garantiföretag att meddela byggnadsgaranti får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om tillsynen och om garantiföretags verksamhet enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Samtliga garantiföretag som fått tillstånd att meddela byggnadsgaranti&lt;br&gt;skall gemensamt upprätthålla och bekosta en särskild nämnd som har till&lt;br&gt;uppgift att yttra sig i frågor om byggnadsgaranti enligt denna lag (byggnads-&lt;br&gt;garantinämnden). Nämndens ordförande utses av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett garantiföretag är skyldigt att meddela byggnadsgaranti på begäran av&lt;br&gt;den som uppför en byggnad eller utför ombyggnadsåtgärder och som är&lt;br&gt;skyldig att ha garanti enligt lagen. Garanti får dock vägras om detta följer av&lt;br&gt;tillståndet enligt 2 § eller om det med hänsyn till skaderisken eller någon&lt;br&gt;annan särskild orsak finns skäl till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan ett g aran ti företag avslår en begäran om garanti enligt första stycket&lt;br&gt;skall yttrande inhämtas från byggnadsgarantinämnden. Vägras garanti, får&lt;br&gt;beslutet överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Byggnadsgarantin omfattar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skälig kostnad för att avhjälpa fel i byggnadens konstruktion, i material&lt;br&gt;som använts i byggnadsarbetet eller i utförandet av arbetet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skälig kostnad för att avhjälpa skada pä byggnaden som orsakats av&lt;br&gt;felet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fel avses avvikelse från fackmässigt godtagbar standard. Fel eller&lt;br&gt;skador ersätts inte, om de måste antas sakna betydelse för byggnaden eller&lt;br&gt;dem som bor eller vistas i byggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom garantin ersätts inte kostnader för fel eller skador som anmäls&lt;br&gt;senare än tio år efter det att byggnadsarbetet godkänts vid besiktning som&lt;br&gt;bestäms av garantiföretaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantin får innehålla villkor om att ägaren skall stå för viss självrisk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ersättning för kostnad enligt 5 § utgår till byggnadens ägare. Innan&lt;br&gt;ersättning betalas ut skall garantiföretaget förvissa sig om att felet eller skadan&lt;br&gt;avhjälps på ett tillfredsställande sätt och till skälig kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om felet har vållats av den som är byggnadens ägare eller av hans an-&lt;br&gt;ställda, utgår ersättning till honom endast om felet har vållats även av annan&lt;br&gt;eller det annars finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om felet eller skadan avhjälps utan dröjsmål utgår ingen ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Vad garantiföretaget har betalat ut på grund av en byggnadsgaranti för&lt;br&gt;att avhjälpa fel eller skador får återkrävas av annan, om vållande till felet&lt;br&gt;förekommit på hans sida. Vid återkrav tillämpas bestämmelserna i 2, 3, 4 och&lt;br&gt;6 kap. skadeståndslagen (1972:207).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett garantiföretag som betalat ut ersättning på grund av en byggnads-&lt;br&gt;garanti, övertar den rätt till ersättning som ägaren kan ha mot den som på&lt;br&gt;grund av avtal svarar för felet eller skadan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Att byggnadsarbete inte får påbörjas förrän bevis om byggnadsgaranti&lt;br&gt;företetts för byggnadsnämnden, framgår av 9 kap. 1 § andra stycket plan-&lt;br&gt;och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som utför byggnadsarbete utan att erforderlig garanti finns är skyldig&lt;br&gt;att vid fel eller skada enligt denna lag utge ersättning i den utsträckning som&lt;br&gt;enligt 5 och 6 §§ skulle ha gällt för det garantiföretag som meddelat garantin,&lt;br&gt;med rätt till återkrav enligt 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. Garanti enligt lagen behövs dock&lt;br&gt;inte för byggnadsarbete för vilket ansökan om bygglov enligt plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10) ingivits till byggnadsnämnden före den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fräga om plan- och bygglagen (1987:10)&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;att 9 kap. 1 § och 9 kap. 3 a § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;br&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för egen räkning utför&lt;br&gt;eller låter utföra byggnads-, riv-&lt;br&gt;nings- eller markarbeten (bygg-&lt;br&gt;herren) skall se till att arbetena&lt;br&gt;utförs enligt bestämmelserna i denna&lt;br&gt;lag och enligt föreskrift eller beslut&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;dessa bestämmelser. Han skall&lt;br&gt;vidare se till att kontroll och prov-&lt;br&gt;ning utförs i tillräcklig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för egen räkning utför&lt;br&gt;eller läter utföra byggnads-, riv-&lt;br&gt;nings- eller markarbeten (bygg-&lt;br&gt;herren) skall se till att arbetena&lt;br&gt;utförs enligt bestämmelserna i denna&lt;br&gt;lag och enligt föreskrift eller beslut&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;dessa bestämmelser. Han skall&lt;br&gt;vidare se till att kontroll och prov-&lt;br&gt;ning utförs i tillräcklig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sddan garanti för bygg-&lt;br&gt;nadsarbeten behövs som avses i&lt;br&gt;lagen (1991:000) om byggnads-&lt;br&gt;garanti, får byggnadsarbetena inte&lt;br&gt;påbörjas förrän bevis om garantin&lt;br&gt;företetts för byggnadsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a §2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Snarast möjligt efter det att&lt;br&gt;bygglov lämnats skall byggnads-&lt;br&gt;nämnden, om det inte är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt, hälla ett samrådsmöte.&lt;br&gt;Till detta möte skall den ansvarige&lt;br&gt;arbetsledaren, yrkesinspektionen&lt;br&gt;samt byggherren, entreprenören,&lt;br&gt;projektören och andra som bestäms&lt;br&gt;av nämnden kallas. Om en sådan&lt;br&gt;garanti för byggnadsarbeten behövs&lt;br&gt;som avses i lagen (1991:000) om&lt;br&gt;byggnadsgaranti, skall byggnads-&lt;br&gt;nämnden även bereda företrädare för&lt;br&gt;garantiföretaget tillfälle att närvara&lt;br&gt;vid samrådsmötet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1987:246.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Paragrafen har ändrats i förhållande till den lydelse som föreslagits i prop.&lt;br&gt;1990/91:145.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid samrådsmötet skall en&lt;br&gt;genomgång göras av arbetenas&lt;br&gt;planering, de åtgärder för besikt-&lt;br&gt;ning, tillsyn och kontroll som är&lt;br&gt;nödvändiga för att byggnaden skall&lt;br&gt;uppfylla egenskaperna och funk-&lt;br&gt;tionerna i 3 kap. samt den sam-&lt;br&gt;ordning som behövs. Vid samråds-&lt;br&gt;mötet skall föras protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Bevis om garanti enligt den&lt;br&gt;nya bestämmelsen i 9 kap. 1 § andra stycket behövs dock inte om ansökan&lt;br&gt;om bygglov enligt plan- och bygglagen (1987:10) ingivits till byggnads-&lt;br&gt;nämnden före ikraftträdandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande den 23 april 1991&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-04-23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Böret Palm, regeringsrådet Sigvard Berglöf, justitie-&lt;br&gt;rådet Lars K Beckman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 1991 har regeringen&lt;br&gt;på hemställan av statsrådet Ulf Lönnqvist beslutat inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om byggnadsgaranti,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av rättschefen Håkan Julius.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets huvudinvändning mot förslaget i lagrådsremissen den 7 mars 1991&lt;br&gt;rörde rätten för de enskilda garantiföretagen att, efter en egen bedömning av&lt;br&gt;sökandes kvalifikationer för den avsedda byggnadsverksamheten, avgöra om&lt;br&gt;begärda byggnadsgarantier skulle meddelas eller inte. Trots att en sådan be-&lt;br&gt;fogenhet måste sägas i realiteten innefatta en tillståndsprövning, av vilken all&lt;br&gt;byggnadsverksamhet i fråga om flerfamiljshus frånsett mindre ombyggnader&lt;br&gt;skulle bero, fanns i förslaget inte någon möjlighet till överprövning vid väg-&lt;br&gt;rad garanti. Möjligheten att ingripa mot garantiföretag som missköter sin&lt;br&gt;uppgift fann lagrådet visserligen föreligga formellt men knappast i praktiken.&lt;br&gt;Företagens engagemang i långfristiga garantier och nödvändigheten av fort-&lt;br&gt;satt verksamhet för finansieringen måste i hög grad försvåra återkallelse av&lt;br&gt;tillstånd till fortsatt verksamhet. Lagrådet ansåg också att det fanns alltför stor&lt;br&gt;risk för oenhetlig behandling av likartade fall i flera avseenden där garanti-&lt;br&gt;företagen avsågs få en långtgående frihet att bestämma i frågor av stor be-&lt;br&gt;tydelse för enskilda och företag inom byggnadsbranschen. Det gällde sådana&lt;br&gt;frågor som premiesättningen, bestämmande av självrisker och utövandet av&lt;br&gt;återkravsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnade också, utan några detaljerade förslag, vissa synpunkter&lt;br&gt;på utformningen av de enskilda lagbestämmelserna för det fall lagstiftningen&lt;br&gt;skulle genomföras trots lagrådets principiella inställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omarbetade remiss som nu har lagts fram innehåller flera nya förslag&lt;br&gt;avsedda att möta de angivna principiella invändningarna. Sammantaget före-&lt;br&gt;slås ett relativt komplicerat system för inflytande och kontroll över garanti-&lt;br&gt;verksamheten. Om lagen kommer att kunna fungera på ett tillräckligt smidigt&lt;br&gt;och rationellt sätt blir i hög grad beroende av hur systemet utvecklas i prak-&lt;br&gt;tiken och är svårt att förutse. Kravet på överprövning i det avseende det får&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anses vara fråga om utövande av en offentlig uppgift har emellertid till- Prop. 1990/91: 189&lt;br&gt;godosetts. Också när det gäller rättssäkerheten i övrigt liksom behovet av åt- Bilaga 6&lt;br&gt;gärder för att i rimlig utsträckning trygga en enhetlig tillämpning kan lagrådet&lt;br&gt;konstatera att det inte längre finns någon anledning till erinran mot förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De synpunkter lagrådet framförde på de enskilda lagbestämmelserna i det&lt;br&gt;förra förslaget har med något enstaka undantag beaktats i det nu remitterade&lt;br&gt;förslaget. De nya bestämmelserna föranleder följande ytterligare kommentarer&lt;br&gt;och ändringsförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om byggnadsgaranti&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller bestämmelsen i sista meningen av första stycket, om möjlighet att&lt;br&gt;utverka byggnadsgaranti i fall som inte obligatoriskt omfattas av lagen, hän-&lt;br&gt;visar lagrådet till sitt tidigare yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket tredje meningen får tillsynsmyndighetens beslut som rör&lt;br&gt;tillsynen samt beslut om återkallelse av tillstånd för garantiföretag att meddela&lt;br&gt;byggnadsgaranti överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det som här är tillsynsmyndigheten (och inte tillståndsmyndigheten)&lt;br&gt;som skall ha rätt att återkalla tillstånden krävs stöd i lag. Härvid bör även&lt;br&gt;anges förutsättningar för en återkallelse. Lagrådet har visserligen ifrågasatt&lt;br&gt;användningen överhuvud taget av återkallelseinstitutet men finner ändå att&lt;br&gt;andra stycket tredje meningen i det remitterade förslaget bör ersättas av två&lt;br&gt;meningar av följande lydelse: &amp;quot;Tillstånd att meddela byggnadsgaranti får åter-&lt;br&gt;kallas av tillsynsmyndigheten, om garantiföretaget i något väsentligt hän-&lt;br&gt;seende inte iakttar gällande föreskrifter eller på något annat sätt visar sig&lt;br&gt;olämpligt att utöva sin verksamhet enligt denna lag. Tillsynsmyndighetens&lt;br&gt;beslut som rör tillsynen samt beslut om återkallelse av tillstånd får överklagas&lt;br&gt;hos kammarrätten.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket första meningen sägs enligt motiven innebära att såväl en&lt;br&gt;byggherre som en entreprenör kan begära en byggnadsgaranti. Förslaget&lt;br&gt;motiveras med att det ansetts böra överlåtas till byggherren och entreprenören&lt;br&gt;att avtala om detta. I specialmotiveringen framhålls att det inte är särskilt&lt;br&gt;ändamålsenligt att vid en delad entreprenad varje delentreprenör skall kunna&lt;br&gt;begära en garanti för sin del av arbetet. Det förutsätts att det vid en sådan en-&lt;br&gt;treprenad skall ske en samordning så att en enda garanti skall meddelas för&lt;br&gt;hela projektet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger särskilda skäl kan garantiföretaget vägra att meddela&lt;br&gt;garanti. Vid prövningen om en garanti skall meddelas avses att främst skade-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riskerna för byggnadsföretaget samt byggherrens och entreprenörens yrkes-&lt;br&gt;skicklighet och ekonomiska situation skall bedömas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 8 § i förslaget framgår att det är byggherren som inför byggnadsnämn-&lt;br&gt;den skall svara för att det finns en byggnadsgaranti innan byggnadsarbetet&lt;br&gt;påbörjas. Enligt lagrådets mening talar bland annat det förhållandet för att det&lt;br&gt;bör åligga byggherren att även begära garantin. Den prövning av byggherrens&lt;br&gt;lämplighet som därvid skall vidtas får samtidigt anses innefatta den erforder-&lt;br&gt;liga prövningen av angiven entreprenör eller i förekommande fall en bedöm-&lt;br&gt;ning av byggherrens möjlighet att anlita en lämplig entreprenör. Något hinder&lt;br&gt;för att byggherren uppdrar åt en entreprenör att begära garantin finns natur-&lt;br&gt;ligtvis inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda anser lagrådet att första meningen i första&lt;br&gt;stycket bör få följande lydelse: &amp;quot;Ett garantiföretag är skyldigt att på begäran&lt;br&gt;av en byggherre meddela byggnadsgaranti, om det enligt lagen föreligger&lt;br&gt;skyldighet att ha en sådan garanti.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket kan ett beslut att vägra garanti överklagas hos kam-&lt;br&gt;marrätten. Det anges i specialmotiveringen att, om ett garantiföretag ställer&lt;br&gt;upp oskäliga villkor för garantin, detta bör kunna ses som om sökanden ute-&lt;br&gt;stängs från att få en garanti, dvs. som en vägran att meddela garanti. Enligt&lt;br&gt;lagrådets mening kan oskäliga villkor inte åberopas som skäl för fullföljd så&lt;br&gt;som fullföljdsbestämmelsen har utformats. Det är emellertid sökanden obe-&lt;br&gt;taget att till tillsynsmyndigheten anmäla om ett garantiföretag tillämpar oskä-&lt;br&gt;liga villkor. Det beslut som därefter kommer att meddelas i tillsynsfrågan kan&lt;br&gt;överklagas till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket andra meningen skall garantiföretaget innan ersättning&lt;br&gt;betalas ut förvissa sig om att felet eller skadan avhjälps på ett tillfredsställande&lt;br&gt;sätt och till skälig kostnad. Bestämmelsen saknade motsvarighet i den tidigare&lt;br&gt;remissen och har enligt vad som anförs i specialmotiveringen tillkommit med&lt;br&gt;anledning av vad lagrådet anfört i sitt tidigare yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförs i specialmotiveringen att bestämmelsen avses möjliggöra att&lt;br&gt;garantiföretaget ställer krav på hur arbetet skall utföras och av vem. Det sägs&lt;br&gt;också att garantiföretaget inte bör betala ut någon ersättning om inte felet av-&lt;br&gt;hjälps på ett tillfredsställande sätt och till skälig kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen kan knappast ge garantiföretaget rätt att helt&lt;br&gt;vägra att betala ersättning. Någon form av reglering förefaller i och för sig&lt;br&gt;påkallad, om inte hela syftet med lagstiftningen skall förfelas. Lagrådet ser&lt;br&gt;heller inte något principiellt hinder mot en bestämmelse om att utbetalningarna&lt;br&gt;skall villkoras och mot att därmed fall kan uppstå när utbetalning kan vägras&lt;br&gt;helt. Lagtexten måste emellertid förtydligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör anmärkas att, om en utbetalning måste innehållas på grund av att&lt;br&gt;fastighetsägaren inte kan väntas använda ersättningen på ett godtagbart sätt,&lt;br&gt;syftet att tillgodose de boende ändå går om intet, eftersom någon form av&lt;br&gt;tvångsingripande från garantiföretagets sida inte föreslås. Lagrådet vill emel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lertid i detta avseende erinra om bestämmelserna om tvångsförvaltning enligt Prop. 1990/91: 189&lt;br&gt;bostadsförvaltningslagen (1977:792). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår följande lydelse av paragrafens första stycke:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Ersättning för kostnad enligt 5 § utgår i den mån förutsättningar kan an-&lt;br&gt;ses föreligga för att felet eller skadan avhjälpts på ett tillfredsställande sätt och&lt;br&gt;till skälig kostnad. Ersättningen betalas till byggnadens ägare.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket utgår ingen ersättning om felet eller skadan avhjälps&lt;br&gt;utan dröjsmål. Bestämmelsen har fått en för vid avfattning. Lagrådet förordar&lt;br&gt;att tredje stycket ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Ersättning utgår inte i den mån felet eller skadan avhjälps utan dröjsmål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av någon som kan utsättas för återkrav enligt 7 §.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har i förhållande till förslaget i den tidigare remissen ändrats sak-&lt;br&gt;ligt och har nu fått en utformning som inte bör möta några invändningar&lt;br&gt;principiellt eller i tillämpningshänseende. Lagtexten skulle emellertid med det&lt;br&gt;innehåll som nu har föreslagits kunna förenklas ytterligare. Regleringen i&lt;br&gt;första stycket synes nämligen på motsvarande sätt som återkravsrätten enligt&lt;br&gt;andra stycket innebära att garantiföretaget vid utbetalning på grund av en&lt;br&gt;byggnadsgaranti inträder i den rätt byggnadens ägare kan ha gentemot någon&lt;br&gt;som har vållat det fel som föranlett utbetalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår en förenklad lydelse som också lämnar utrymme för&lt;br&gt;återkrav när strikt ansvar kan utkrävas. Föredragande statsrådet har enligt&lt;br&gt;specialmotiveringen till 7 § uppfattningen att man inte behöver räkna med nå-&lt;br&gt;got fall av strikt ansvar vid återkrav och har därför avvisat lagrådets invänd-&lt;br&gt;ning i det avseendet i det förra yttrandet. Även om fallet måste bli sällsynt är&lt;br&gt;det emellertid enligt lagrådets mening inte otänkbart att något förhållande, for&lt;br&gt;vilket strikt ansvar gäller exempelvis enligt miljöskadelagen, bidrar till att ett&lt;br&gt;fel som garantin avser utlöser en skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 1 § tredje stycket får anses innebära att en fastighetsägare&lt;br&gt;inte får till nackdel för garantiföretaget genom avtal avsäga sig den rätt till er-&lt;br&gt;sättning som tillkommer honom enligt allmänna skadeståndsrättsliga bestäm-&lt;br&gt;melser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att 7 § ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Ett garantiföretag, som betalat ut ersättning på grund av en byggnads-&lt;br&gt;garanti, övertar den rätt till ersättning som ägaren kan ha mot den som på&lt;br&gt;grund av avtal eller eget vållande eller på annan grund är ersättningsskyldig&lt;br&gt;med anledning av felet eller skadan.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll.............................................1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...........................................................2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 april 1991.............6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;Inledning..........................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;Allmän motivering...............................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Gällande ordning...........................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Behovet av lagstiftning...................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Lagens tillämpningsområde..............................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Närmare om garantilösningen...........................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Fel och skador som ersätts av garantin.................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Återkravsrätten............................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;Upprättade lagförslag...........................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;Specialmotivering...............................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Förslaget till lag om byggnadsgaranti..................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)......39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;Hemställan.......................................................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;Beslut.............................................................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Arbetsgruppens lagförslag.............................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna..................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Det till lagrådet den 7 mars 1991 remitterade lagförslaget.........44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådets yttrande den 26 mars 1991 (utdrag)......................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagrådsremissens lagförslag..........................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Lagrådet..................................................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 98568, Stockholm 1991&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:BoU19</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-04-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-04-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-04-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-05-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 19:28:25</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE03189</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:32</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Bostadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 19:28:25</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE03189</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__189.pdf</filnamn>
<filstorlek>2797154</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>med försag till lag om byggnasgaranti</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/DCB43D8C-AABD-4EBB-AB86-190767AE0F67</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:BoU19</uppgift>
<ref_dok_id>GE01BoU19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Byggnaders inomhusmiljö</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:189&lt;br/&gt;
Förslag till lag om byggnadsgaranti</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo76</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo76</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:189 Förslag till lag om byggnadsgaranti</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:189&lt;br/&gt;
Förslag till lag om byggnadsgaranti</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo77</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo77</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:189 Förslag till lag om byggnadsgaranti</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:189&lt;br/&gt;
Förslag till lag om byggnadsgaranti</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo78</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo78</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:189 Förslag till lag om byggnadsgaranti</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Agne Hansson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:189&lt;br/&gt;
Förslag till lag om byggnadsgaranti</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo78</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo78</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:189 Förslag till lag om byggnadsgaranti</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Agne Hansson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Knut Billing  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:189&lt;br/&gt;
Förslag till lag om byggnadsgaranti</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo76</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo76</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:189 Förslag till lag om byggnadsgaranti</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Knut Billing  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sören Lekberg  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:189&lt;br/&gt;
Förslag till lag om byggnadsgaranti</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Bo77</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Bo77</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:189 Förslag till lag om byggnadsgaranti</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sören Lekberg  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>