<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2353466</hangar_id>
 <dok_id>GE03186</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>186</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:186</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>186</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-04-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:40:44</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:01:36</publicerad>
 <titel>om ändringar i reglementet för allmänna pensionsfonden</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03186/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03186</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE03186</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1990/91:186&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om ändringar i reglementet för allmänna pen-&lt;br&gt;sionsfonden&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03186/prop_199091__186-1.png" style="width:46pt;height:75pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:1'86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 18 april 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erik Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att samtliga fondstyrelser får möjlighet att handla&lt;br&gt;med optioner, terminer och likartade finansiella instrument i enlighet med&lt;br&gt;de principer som gäller för respektive styrelses medelsförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löntagarfondstyrelsema föreslås få möjlighet att i begränsad omfattning&lt;br&gt;förvärva aktier i utländska bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde och femte fondstyrelserna samt löntagarfondstyrelsema föreslås&lt;br&gt;få möjlighet att placera likvida medel i räntebärande värdepapper som är&lt;br&gt;utställda i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidsramarna för fondstyrelsernas redovisning av sin förvaltning, RF Vs&lt;br&gt;och RRVs utvärdering därav samt regeringens fastställande av balansräk-&lt;br&gt;ning m.m. utsträcks i förhållande till vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 186&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:186&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för&lt;br&gt;allmänna pensionsfonden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1983:1092) med reglemente&lt;br&gt;för allmänna pensionsfonden&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 36 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 16, 17, 25, 35, 39, 42 och 43 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf, 12 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fondstyrelse får handla med&lt;br&gt;optioner och terminer eller andra&lt;br&gt;likartade finansiella instrument för&lt;br&gt;att effektivisera förvaltningen av&lt;br&gt;fondens tillgångar eller för att&lt;br&gt;skydda fondens tillgångar mot&lt;br&gt;valutakursförluster eller andra ris-&lt;br&gt;ker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelsernas räkenskapsår är kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje fondstyrelse skall före den&lt;br&gt;75 februari varje år redovisa för&lt;br&gt;sin förvaltning under föregående&lt;br&gt;räkenskapsår genom att lämna för-&lt;br&gt;valtningsberättelse med resul-&lt;br&gt;taträkning samt balansräkning&lt;br&gt;avseende ställningen vid årets&lt;br&gt;utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje fondstyrelse skall före den 7&lt;br&gt;april varje år redovisa för sin&lt;br&gt;förvaltning under föregående räk-&lt;br&gt;enskapsår genom att lämna förvalt-&lt;br&gt;ningsberättelse med resultaträkning&lt;br&gt;samt balansräkning avseende ställ-&lt;br&gt;ningen vid årets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I balansräkningen skall tillgångarna tas upp till anskaffningskostnaden.&lt;br&gt;En osäker fordran skall dock tas upp till det belopp som kan beräknas&lt;br&gt;komma att inflyta. En värdelös fordran får inte tas upp som tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till förvaltningsberättelsen skall också fogas resultaträkning och&lt;br&gt;balansräkning som är uppställda efter reala principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;br&gt;Första-tredje fondstyrelserna skall&lt;br&gt;årligen gemensamt göra en sam-&lt;br&gt;manställning av övriga fond-&lt;br&gt;styrelsers verksamhetsberättelser.&lt;br&gt;Sammanställningen skall &amp;nbsp;över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje fondstyrelserna skall&lt;br&gt;årligen gemensamt göra en sam-&lt;br&gt;manställning av övriga fond-&lt;br&gt;styrelsers verksamhetsberättelser.&lt;br&gt;Sammanställningen skall över-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnas till regeringen före den 1&lt;br&gt;april året efter räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall överlämna sam-&lt;br&gt;manställningen och fondstyrelser-&lt;br&gt;nas verksamhetsberättelser till riks-&lt;br&gt;dagen före urgången av april mån-&lt;br&gt;ad samma år.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lämnas till regeringen före den 1&lt;br&gt;maj året efter räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall överlämna sam-&lt;br&gt;manställningen och fondstyrelser-&lt;br&gt;nas verksamhetsberättelser till riks-&lt;br&gt;dagen senast den 15 oktober sam-&lt;br&gt;ma år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan revisionsberättelsen har&lt;br&gt;kommit fondstyrelsen till handa,&lt;br&gt;skall styrelsen genast överlämna&lt;br&gt;förvaltningsberättelsen och revi-&lt;br&gt;sionsberättelsen till regeringen,&lt;br&gt;som före den 1 maj samma år skall&lt;br&gt;avgöra frågan om fastställelse av&lt;br&gt;balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan revisionsberättelsen har&lt;br&gt;kommit fondstyrelsen till handa,&lt;br&gt;skall styrelsen genast överlämna&lt;br&gt;förvaltningsberättelsen och revi-&lt;br&gt;sionsberättelsen till regeringen,&lt;br&gt;som senast den 15 oktober samma&lt;br&gt;år skall avgöra frågan om fast-&lt;br&gt;ställelse av balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde och femte fondstyrelserna&lt;br&gt;får placera de medel som styrelser-&lt;br&gt;na förvaltar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i aktier i svenska aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;/ standardiserade köp-och&lt;br&gt;säljoptioner avseende aktier i sven-&lt;br&gt;ska aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;i sådana konvertibla skul-&lt;br&gt;debrev eller skuldebrev förenade&lt;br&gt;med optionsrätt till nyteckning som&lt;br&gt;har utfärdats av svenska ak-&lt;br&gt;tiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i aktier i utländska aktiebolag&lt;br&gt;eller andelar i utländska ak-&lt;br&gt;tiefonder samt i sådana konvertibla&lt;br&gt;skuldebrev eller skuldebrev för-&lt;br&gt;enade med optionsrätt till nyteck-&lt;br&gt;ning som har utfärdats av utländ-&lt;br&gt;ska aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;som riskkapital i svenska&lt;br&gt;ekonomiska föreningar samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. i andelar i svenska komman-&lt;br&gt;ditbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelserna får inte förvärva&lt;br&gt;värdepapper enligt första stycket 4&lt;br&gt;i sådan omfattning att värdepappe-&lt;br&gt;rens sammanlagda värde kommer&lt;br&gt;att överstiga tio procent av värdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fondstyrelse får placera de&lt;br&gt;medel som styrelsen förvaltar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;i sådana konvertibla skul-&lt;br&gt;debrev eller skuldebrev förenade&lt;br&gt;med optionsrätt till nyteckning som&lt;br&gt;har utfärdats av svenska ak-&lt;br&gt;tiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i aktier i utländska aktiebolag&lt;br&gt;eller andelar i utländska värdepap-&lt;br&gt;persfonder samt i sådana konver-&lt;br&gt;tibla skuldebrev eller skuldebrev&lt;br&gt;förenade med optionsrätt till ny-&lt;br&gt;teckning som har utfärdats av&lt;br&gt;utländska aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;som riskkapital i svenska&lt;br&gt;ekonomiska föreningar samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i andelar i svenska komman-&lt;br&gt;ditbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelserna får inte förvärva&lt;br&gt;värdepapper enligt första stycket 3&lt;br&gt;i sådan omfattning att värdepapp-&lt;br&gt;erens sammanlagda värde kommer&lt;br&gt;att överstiga tio procent av värdet&lt;br&gt;av de medel som respektive sty-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av de medel som respektive styr- relse förvaltar,&lt;br&gt;else förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna pensionsfonden får inte vara komplementär i ett kommandit-&lt;br&gt;bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;br&gt;Om det behövs för en tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande betalningsberedskap eller för&lt;br&gt;att tillgodose kravet på ända-&lt;br&gt;målsenlig förvaltning får fond-&lt;br&gt;medel placeras hos riksbanken,&lt;br&gt;annan bank eller postgirot. I sam-&lt;br&gt;ma syfte får fondmedel placeras i&lt;br&gt;statsskuldväxlar, skattkam-&lt;br&gt;marväxlar, b ankcert i fikat .företags -&lt;br&gt;certifikat samt andra värdepapper&lt;br&gt;med hög likviditet, avsedda för den&lt;br&gt;allmänna marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs för en tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande betalningsberedskap eller för&lt;br&gt;att tillgodose kravet på en ända-&lt;br&gt;målsenlig förvaltning får fondme-&lt;br&gt;del placeras hos riksbanken, annan&lt;br&gt;bank eller postgirot. I samma syfte&lt;br&gt;får fondmedel placeras även i&lt;br&gt;andra fondpapper än som avses i&lt;br&gt;35 §, som har en hög likviditet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket och riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket skall årligen avge&lt;br&gt;utlåtande över fjärde och femte&lt;br&gt;fondstyrelsernas samt löntagarfond-&lt;br&gt;styrelsernas förvaltning av medel.&lt;br&gt;Utlåtandena skall överlämnas till&lt;br&gt;regeringen före den 1 april året&lt;br&gt;efter räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket och riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket skall årligen avge&lt;br&gt;utlåtande över fjärde och femte&lt;br&gt;fondstyrelsernas samt löntagar-&lt;br&gt;fondstyrelsemas förvaltning av&lt;br&gt;medel. Utlåtandena skall överläm-&lt;br&gt;nas till regeringen före den 75 maj&lt;br&gt;året efter räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 5 § andra stycket,&lt;br&gt;7-10 §§, 14 §, 15 §, 15 a § första&lt;br&gt;stycket, 16 § samt 22-25 §§ gäller&lt;br&gt;också i fråga om fjärde och femte&lt;br&gt;fondstyrelserna samt löntagarfond-&lt;br&gt;styrelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 5 § andra stycket,&lt;br&gt;7-10 §§, 12 a §, 14 §, 15 §, 15 a&lt;br&gt;§ första stycket, 16 § samt 22-25&lt;br&gt;§§ gäller också i fråga om fjärde&lt;br&gt;och femte fondstyrelserna samt&lt;br&gt;löntagarfondstyrelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;'Senaste lydelse av 36 § 1987:1326.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;Senastc lydelse 1987:1326.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:1326.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1989:512.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1987:1326.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;Scnaste lydelse 1988:747.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1988:747.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr0&lt;/sup&gt;P- &lt;sup&gt;1990/91:186&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Engström, Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Freivalds, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Asbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Asbrink&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om ändringar i reglementet för allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Allmänna pensionsfonden (AP-fonden) bildades i samband med att&lt;br&gt;lagstiftningen om en allmän tilläggspension (ATP) genomfördes år 1960&lt;br&gt;(prop 1959:100, Särsk.Ul; rskr. 269, SFS 1959:293). Bestämmelserom&lt;br&gt;AP-fonden finns i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden (APR). AP-fonden har till uppgift att förvalta de avgifter&lt;br&gt;som erläggs för att finansiera försäkringen för tilläggspension. Syftet med&lt;br&gt;fonden är dels att klara tillfälliga påfrestningar i pensionssystemet dels att&lt;br&gt;möjliggöra en ökad kapitalbildning i samhället. Förvaltningen av fondens&lt;br&gt;medel uppdrogs från början åt tre fondstyrelser, benämnda första, andra&lt;br&gt;och tredje fondstyrelsen. Dessa fondstyrelser skall i första hand placera&lt;br&gt;medel på obligationsmarknaden. En fjärde fondstyrelse inrättades i&lt;br&gt;samband med att AP-fonden fick rätt att placera medel i aktier år 1974&lt;br&gt;(prop. 1973:97, NU 58, rskr. 237, SFS 1973:503). Härigenom breddades&lt;br&gt;fondens placeringsmöjligheter till att även omfatta riskkapitalmarknaden.&lt;br&gt;Fr.o.m år 1984 förstärktes denna inriktning ytterligare genom att första-&lt;br&gt;femte löntagarfondstyrelsema inrättades inom ramen för AP-fonden&lt;br&gt;(prop. 1983/84:50, FiU 20, rskr. 122, SFS 1983:1092). Löntagar-&lt;br&gt;fondstyrelserna skall i första hand placera fondmedel på aktiemarknaden.&lt;br&gt;Genom ett riksdagsbeslut år 1988 (prop. 1987/88:167, NU 42, rskr. 406)&lt;br&gt;inrättades en femte fondstyrelse med samma inriktning och uppgifter som&lt;br&gt;den fjärde fondstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare år har en rad åtgärder vidtagits beträffande fondstyrelser-&lt;br&gt;nas placeringsmöjligheter. Första-tredje fondstyrelserna fick år 1988&lt;br&gt;möjlighet att dels i placeringssyfte förvärva fast egendom, dels i viss&lt;br&gt;utsträckning ge direktlån till bolag och föreningar utan borgensförbindelse&lt;br&gt;från staten eller en kommun. Även beträffande övriga fondstyrelser&lt;br&gt;utvidgades placeringsreglema. Den fjärde fondstyrelsen fick möjlighet att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;placera medel i standardiserade köp- och säljoptioner avseende aktier. Prop. 1990/91:186&lt;br&gt;Vidare förbättrades styrelsernas möjligheter att på ett effektivt sätt&lt;br&gt;förvalta likvida medel genom att de fick rätt att placera sådana medel i&lt;br&gt;värdepapper med lång löptid och en väl fungerande andrahandsmarknad&lt;br&gt;(prop. 1987/88:11, NU 10, rskr. 111, SFS 1987:1326).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar 1989 erhöll första-tredje fondstyrelserna möjlighet till delägande i&lt;br&gt;fastighetsbolag och ljärde och femte fondstyrelserna rätt att av förvaltade&lt;br&gt;medel placera tio procent i utländska aktier och andelar i aktiefonder&lt;br&gt;(prop. 1988/89:150, bil.6, FIU30, rskr. 327, SFS 1989:512).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en utvidgning gjordes år 1989 då första-tredje fondstyrelser-&lt;br&gt;na fick möjlighet att placera högst tio procent av det förvaltade fond-&lt;br&gt;kapitalet i obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda&lt;br&gt;skuldförbindelser som är utställda i utländsk valuta (prop. 1989/90:27,&lt;br&gt;NU 12, rskr. 92, SFS 1989:1038).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om AP-fondens organisation och förvaltning har emellertid&lt;br&gt;under senare år varit föremål för fortsatta diskussioner. Riksrevisions-&lt;br&gt;verket (RRV) tog i sitt utlåtande över fjärde fondstyrelsen och löntagar-&lt;br&gt;fondstyrelsemas medelsförvaltning för räkenskapsåret 1989 särskilt upp&lt;br&gt;vissa frågor som berör placeringsbestämmelsemas utformning och&lt;br&gt;tillämpning. RRV riktade därvid kritik mot att bestämmelserna inte tolkas&lt;br&gt;på ett entydigt sätt av fondstyrelserna, att bestämmelserna kan anses&lt;br&gt;föråldrade i den meningen att de inte är anpassade till de förhållanden&lt;br&gt;som nu råder på kapitalmarknaden samt att fondstyrelsernas förutsätt-&lt;br&gt;ningar att nå upp till gemensamma avkastningskrav i många fell inte är&lt;br&gt;likartade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den skrivelse (skr. 1989/90:137) med vilken regeringen till riksdagen&lt;br&gt;överlämnade en redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet år&lt;br&gt;1989, uttalade fördragande statsrådet att det är av vikt att placeringsreg-&lt;br&gt;lema inte lägger oönskade hinder i vägen för fondstyrelsernas verksam-&lt;br&gt;het. Han pekade vidare på det av RRV påtalade behovet av klara och&lt;br&gt;entydiga regler som inte ger utrymme för tveksamhet eller olikartad&lt;br&gt;tolkning. Han uttalade sin avsikt att, i avvaktan på en samlad översyn av&lt;br&gt;de regler som styr medelsförvaltningen i AP-fonden, låta göra en teknisk&lt;br&gt;översyn av samtliga fondstyrelsers placeringsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen underströk starkt betydelsen av att placeringsbestämmelsema&lt;br&gt;i APR ses över så att de kommer att framstå som en adekvat reglering&lt;br&gt;av den komplicerade verksamhet som det är fråga om (1989/90:NU21,&lt;br&gt;rskr. 352).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därefter har inom finansdepartementet utarbetats promemorian (Ds&lt;br&gt;1990:90) En teknisk översyn av AP-fondens reglemente. En samman-&lt;br&gt;fattning av promemorians innehåll och lagförslag bör fogas till protokol-&lt;br&gt;let i detta ärende som bilaga 1 och 2. Översynen har haft till huvudsak-&lt;br&gt;ligt syfte att finna tekniska lösningar på de problem avseende APRs&lt;br&gt;tillämpning som sålunda uppmärksammats under senare tid. I prome-&lt;br&gt;morian tas hänsyn bl.a. till att utvecklingen på den svenska kapital-&lt;br&gt;marknaden sker i allt snabbare takt, att internationaliseringen ökar samt&lt;br&gt;att de ökade anspråken på god riskspridning och hög avkastning när det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller förvaltningen av AP-fondens medel alltmer kommit i förgrunden. Prop. 1990/91:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. Till protokollet i detta ärende bör&lt;br&gt;vidare fogas en förteckning över remissinstanserna och en sam-&lt;br&gt;manställning av deras yttranden som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse, som kom in till finansdepartementet den 19 december&lt;br&gt;1990, hemställde första-tredje fondstyrelserna om vissa ändringar i APR.&lt;br&gt;Skrivelsen bör fogas till protokollet som bilaga 4. Fondstyrelserna&lt;br&gt;föreslår där att tidpunkten för när styrelserna skall avlämna sin förvalt-&lt;br&gt;ningsberättelse med resultaträkning samt balansräkning skall flyttas&lt;br&gt;framåt. Detta gäller också den sammanställning av övriga fondstyrelsers&lt;br&gt;verksamhetsberättelser som första-tredje fondstyrelserna skall upprätta&lt;br&gt;och överlämna till regeringen. Även denna skrivelse har remissbe-&lt;br&gt;handlats. En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till&lt;br&gt;protokollet som bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den inom finansdepartementet utarbetade promemorian (Ds 1991:14)&lt;br&gt;AP-fondens förvaltning - En översyn, vilken för närvarande är föremål&lt;br&gt;för remissbehandling, föreslås en helt ny lagstiftning för förvaltningen av&lt;br&gt;allmänna pensionsfonden. Förslaget innebär en reformering av AP-&lt;br&gt;fondens organisation, placeringsbestämmelsema samt revisionen och&lt;br&gt;granskningen av förvaltningen. I den promemorian har behandlats vissa&lt;br&gt;frågor som några remissinstanser aktualiserat i sina remissvar i detta&lt;br&gt;ärende; bl.a. föreslås att möjligheten att erhålla återlån avskaffas. Mot&lt;br&gt;den bakgrunden finner jag inte skäl att nu särskilt behandla dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att efter en redogörelse for gällande regler m.m. (avsnitt 2)&lt;br&gt;lämna förslag beträffande handel med s.k. derivata instrument (avsnitt&lt;br&gt;3.2), förvärv av utländska aktier m.m. (avsnitt 3.3), placeringar i&lt;br&gt;räntebärande värdepapper utställda i utländsk valuta (avsnitt 3.4) och&lt;br&gt;tidpunkten för förvaltningsberättelse m.m. (avsnitt 3.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är i detta sammanhang inte beredd att vidta några åtgärder&lt;br&gt;beträffande övriga i promemorian föreslagna ändringar vad gäller förvärv&lt;br&gt;av fast egendom m.m., de aktieförvaltande fondstyrelsernas möjligheter&lt;br&gt;att lämna krediter m.m. och slopandet av kravet på långsiktighet i&lt;br&gt;förvaltningen. Dessa frågor kan i stället komma att behandlas i samband&lt;br&gt;med beredningen av den promemoria som nu är föremål för remiss-&lt;br&gt;behandling.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Gällande placeringsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens medel förvaltas av tio styrelser benämnda första-femte&lt;br&gt;fondstyrelserna samt första-femte löntagarfondstyrelsema. Fondstyrelser-&lt;br&gt;nas verksamhet regleras i APR som innehåller bestämmelser om&lt;br&gt;medelstilldelning, organisation och förvaltning m.m. Bestämmelserna är&lt;br&gt;inte gemensamma för de olika styrelserna utan skiljer sig i väsentliga&lt;br&gt;avseenden åt beroende på vilken styrelse det är fråga om. Så är fallet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl.a. vad avser placeringsbestämmelsema. För första-tredje fondstyrelser- Prop. 1990/91:186&lt;br&gt;na återfinns placeringsbestämmelsema i 11-15 b §§ APR medan&lt;br&gt;motsvarande bestämmelser för fjärde och femte fondstyrelserna respek-&lt;br&gt;tive för löntagarfondstyrelsema finns intagna i 34-37 §§ och 39 § APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 Första-tredje fondstyrelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den inledande rambestämmelsen framgår att första-tredje fondstyrel-&lt;br&gt;serna skall, inom ramen för vad som är förenligt med den allmänna&lt;br&gt;ekonomiska politiken och med beaktande av kreditmarknadens funk-&lt;br&gt;tionssätt, förvalta AP-fonden på ett sådant sätt att den blir till största&lt;br&gt;möjliga gagn för ATP-försäkringen. Vidare skall fondmedlen placeras så&lt;br&gt;att kraven på god avkastning, tillfredsställande betalningsberedskap och&lt;br&gt;betryggande säkerhet tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje fondstyrelserna skall placera sina tillgångar i obligationer&lt;br&gt;eller motsvarande fordringsbevis. Placeringar i skuldförbindelser utställda&lt;br&gt;i utländsk valuta får ske endast i begränsad omfattning. Det sammanlagda&lt;br&gt;värdet av varje fondstyrelses innehav av sådana tillgångar får uppgå till&lt;br&gt;ett belopp som motsvarar högst tio procent av det totala anskaffningsvär-&lt;br&gt;det av de tillgångar som styrelsen förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje fondstyrelserna har också vissa möjligheter att placera&lt;br&gt;medel i andra tillgångar än de som kan hänföras till penning- och&lt;br&gt;obligationsmarknaden. Placeringsbestämmelsema medger att fondmedel&lt;br&gt;får placeras hos bank eller postgirot om det behövs för att upprätthålla&lt;br&gt;en tillfredsställande betalningsberedskap eller för att tillgodose kravet på&lt;br&gt;ändamålsenlig förvaltning. En fondstyrelse får vidare i samma syfte själv&lt;br&gt;eller genom bolag som i sin helhet innehas av fondstyrelsen eller flera&lt;br&gt;fondstyrelser gemensamt dels förvärva och till nyttjande upplåta fast&lt;br&gt;egendom eller tomträtt, dels förvärva aktier i ett bolag som har till&lt;br&gt;ändamål att äga eller förvalta sådan egendom (fastighetsbolag). Samman-&lt;br&gt;lagda värdet av sådan fast egendom m.m. som nu nämnts som en&lt;br&gt;fondstyrelse innehar får uppgå till ett belopp som motsvarar högst fem&lt;br&gt;procent av det totala anskaffningsvärdet av de tillgångar styrelsen&lt;br&gt;förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 Fjärde och femte fondstyrelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den rambestämmelse som reglerar fjärde och femte fondstyrelsernas&lt;br&gt;förvaltande verksamhet framgår att fondstyrelserna skall, inom ramen för&lt;br&gt;vad som gagnar ATP-försäkringen och är förenligt med den allmänna&lt;br&gt;ekonomiska politiken samt med beaktande av kreditmarknadens funk-&lt;br&gt;tionssätt, förvalta anförtrodda medel genom placeringar på riskkapital-&lt;br&gt;marknaden. Placeringarna skall syfta till att förbättra riskkapital-&lt;br&gt;försörjningen till gagn för svensk produktion och sysselsättning.&lt;br&gt;Fondmedlen skall placeras så att kraven att få god avkastning, långsiktig-&lt;br&gt;het och riskspridning tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde och femte fondstyrelserna får placera medel bl.a. i aktier i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska aktiebolag, i standardiserade köp- och säljoptioner avseende Prop. 1990/91:186&lt;br&gt;aktier i svenska aktiebolag samt i aktier i utländska aktiebolag. För ak-&lt;br&gt;tier i utländska aktiebolag gäller dock att det sammanlagda värdet av&lt;br&gt;förvärvade tillgångar av sådant slag inte får överstiga tio procent av&lt;br&gt;värdet av de medel som resp, styrelse förvaltar. Beträffande aktiebolag&lt;br&gt;vars aktier är inregistrerade vid Stockholms fondbörs finns bestämmelser&lt;br&gt;som syftar till att begränsa de aktieförvaltande fondstyrelsernas ägar-&lt;br&gt;intresse i dessa bolag. Fjärde och femte fondstyrelserna får inte förvärva&lt;br&gt;så många aktier av ovannämnda slag i ett visst aktiebolag att dessa&lt;br&gt;uppgår till mer än tio procent av samtliga aktier i bolaget. Om aktierna&lt;br&gt;har olika röstvärde gäller att röstetalet for de förvärvade aktierna inte får&lt;br&gt;överstiga tio procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa fondstyrelser får vidare placera fondmedel hos bank eller&lt;br&gt;postgirot om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap eller&lt;br&gt;för att tillgodose kravet på en ändamålsenlig förvaltning. I samma syfte&lt;br&gt;får medel placeras i värdepapper med hög likviditet, avsedda för den&lt;br&gt;allmänna marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3 Löntagarfondstyrelsema&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i avsnitt 2.1.2 återgivna rambestämmelsen för fjärde och femte&lt;br&gt;fondstyrelserna gäller även för löntagarfondstyrelsemas förvaltande&lt;br&gt;verksamhet. Löntagarfondstyrelsema skall i första hand placera medel på&lt;br&gt;aktiemarknaden. Styrelsemas möjligheter att placera medel överensstäm-&lt;br&gt;mer med vad som gäller för fjärde och femte fondstyrelserna vad avser&lt;br&gt;utlandsplaceringar och placeringar i optioner. Löntagarfondstyrelsema&lt;br&gt;saknar möjlighet att placera medel i aktier i utländska aktiebolag. De&lt;br&gt;saknar också den klart uttryckta rätten att placera medel i vissa slag av&lt;br&gt;optioner som tillkommer fjärde och femte fondstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;AP-fonden bildades i samband med att lagstiftningen om ATP genomför-&lt;br&gt;des år 1960. AP-fonden har till uppgift att förvalta de avgifter som&lt;br&gt;erläggs för att finansiera försäkringen för tilläggspension. ATP-systemet&lt;br&gt;har huvudsakligen karaktären av ett fördelningssystem. I princip skall&lt;br&gt;avgiftsuttaget vara så anpassat att avgifterna finansierar pensionsutbetal-&lt;br&gt;ningama samma år. Det fanns två syften för att inom ramen för detta&lt;br&gt;fördelningssystem skapa en pensionsfond. Det ena syftet var att skapa en&lt;br&gt;buffert i systemet för att undvika kraftiga höjningar av avgifterna. Det&lt;br&gt;andra syftet var att en fondering skulle bidra till sparandet i samhällseko-&lt;br&gt;nomin och tjäna som ersättning för det bortfall av privat sparande som&lt;br&gt;antogs följa av ATP-systemets införande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till sin rättsliga karaktär är AP-fonden en särskild institution vars&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;organisation och verksamhet är exklusivt reglerad i APR. I konstitution-&lt;br&gt;ellt hänseende utgör AP-fondens tillgångar statliga medel som i lag&lt;br&gt;avsatts till särskild förvaltning (jfr 9 kap. 8 § regeringsformen). Detta&lt;br&gt;sammanhänger med att ATP-avgiftema trots beteckningen avgifter får&lt;br&gt;anses ha karaktär av skatt och att förvaltningen av medlen är of-&lt;br&gt;fentligrättsligt reglerad. Såsom tidigare framhållits (se bl.a. prop.&lt;br&gt;1983/84:50 s. 71) får fondens tillgångar användas endast på det sätt som&lt;br&gt;anges i APR, dvs. för pensionsutbetalningar, förvaltningskostnader och&lt;br&gt;andra utgifter avseende försäkringen för tilläggspension (3 §). De kan&lt;br&gt;således inte tas i anspråk för staten för något annat ändamål än som&lt;br&gt;föreskrivs där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalmarknaden har under senare år genomgått en snabb och&lt;br&gt;betydande utveckling. Utvecklingen har inneburit en alltmer tilltagande&lt;br&gt;internationalisering. Världens värdepappersmarknader har knutits samman&lt;br&gt;i former som delvis varit okända tidigare. Valutaregleringen har&lt;br&gt;successivt avvecklats såväl i Sverige som i många andra länder.&lt;br&gt;Kreditmarknaden har avreglerats. Dessa förhållanden är av grundläggan-&lt;br&gt;de betydelse när regler för verksamheten på kapitalmarknaden skall&lt;br&gt;utformas. Förhållandena utgör således också utgångspunkter för de&lt;br&gt;förslag som jag nu lägger fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den mest betydelsefulla förändringen vad gäller den svenska kapital-&lt;br&gt;marknaden är uppkomsten av den s.k. penningmarknaden där ett stort&lt;br&gt;antal nya instrument introducerats. Uppkomsten av nya delmarknader och&lt;br&gt;instrument skall ses mot bakgrund av den expansiva utvecklingen på&lt;br&gt;kapitalmarknaden. Denna utveckling har också inneburit att en ny&lt;br&gt;marknad med riskavledande finansiella instrument uppkommit. På den&lt;br&gt;marknaden sker handel med optioner och terminer, s.k. derivata&lt;br&gt;instrument. Hur sådana instrument är konstruerade och deras använd-&lt;br&gt;ningsområde är beskrivet i regeringens proposition om handel och&lt;br&gt;tjänster på värdepappersmarknaden, m.m. (prop. 1990/91:142 s.88).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaderna i placeringsmöjligheter mellan AP-fonden och jämförbara&lt;br&gt;institutionella placerare har ökat i takt med kapitalmarknadens utveckling.&lt;br&gt;APRs placeringsbestämmelser är i huvudsak tillkomna under en tid då&lt;br&gt;kapitalmarknaden var reglerad. Avvecklingen av olika typer av regle-&lt;br&gt;ringar, tillkomsten av nya finansiella instrument och den alltmer ökade&lt;br&gt;internationaliseringen har medfört att andra kapitalförvaltares placerings-&lt;br&gt;möjligheter har utvidgats kraftigt. Även om de placeringsregler som&lt;br&gt;gäller för AP-fonden kontinuerligt varit föremål för ändringar, har man&lt;br&gt;för AP-fonden inte på samma sätt som för jämförbara förvaltare helt&lt;br&gt;kunnat tillvarata de nya möjligheter som utvecklingen på kapital-&lt;br&gt;marknaden erbjudit. Detta beror delvis på att placeringsreglementets krav&lt;br&gt;på god avkastning ibland har fått stå tillbaka för andra hänsynstaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP-fondens verksamhet bör bedrivas i samklang med utvecklingen på&lt;br&gt;kapitalmarknaden. Detta är en förutsättning för en effektiv förvaltning&lt;br&gt;och bidrar dessutom till att skapa en effektivare kapitalmarknad. De&lt;br&gt;ändringar som jag nu föreslår skall införas i APR syftar till att göra de&lt;br&gt;bestämmelser som reglerar fondstyrelsernas medelsförvaltning bättre&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anpassade till nya förhållanden på de finansiella marknaderna. De&lt;br&gt;föreslagna bestämmelserna skall vidare skapa bättre möjligheter till en&lt;br&gt;högre avkastning på förvaltade medel och mer likartade förutsättningar&lt;br&gt;för flertalet institutionella placerare på marknaden. Förslagen skall också&lt;br&gt;ses mot bakgrund av den av RRV uttalade kritiken mot att be-&lt;br&gt;stämmelserna inte tolkas på ett entydigt sätt av fondstyrelserna och&lt;br&gt;riksdagens utlåtande med anledning av den kritiken. Bestämmelserna bör&lt;br&gt;således utformas så att det tydligt framgår i vilka finansiella instrument&lt;br&gt;som fondstyrelserna får placera. Vidare bör placeringsreglema så långt&lt;br&gt;det är möjligt, med hänsyn tagen till den nuvarande uppdelningen mellan&lt;br&gt;räntebärande och riskrelaterade kapitalplaceringar, utformas så att man&lt;br&gt;undviker omotiverade skillnader mellan fondstyrelsernas placerings-&lt;br&gt;möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Handel med derivata instrument&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Samtliga fondstyrelser får möjlighet att handla med&lt;br&gt;optioner, terminer eller andra likartade finansiella instrument&lt;br&gt;enligt de principer som gäller för deras övriga placeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget avstyrks i princip av Svenska Bank-&lt;br&gt;föreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, SAF, Företagarnas&lt;br&gt;Riksorganisation, Sveriges Industriförbund och Sveriges Aktiesparares&lt;br&gt;Riksförbund. Bankföreningen och Fondhandlareföreningen anser bl.a. att&lt;br&gt;förslaget i denna del liksom i övriga frågor är långtifrån tekniskt&lt;br&gt;betingat, såsom anförs i promemorian, utan innebär principiellt betydande&lt;br&gt;steg i riktning mot att göra nuvarande tio fondstyrelsers placeringsregler&lt;br&gt;allt mer likartade och generella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Försäkringsförbund och Stiftelsen Aktiefrämjandet anser i&lt;br&gt;denna fråga liksom beträffande övriga promemorieförslag att man bör&lt;br&gt;avvakta en fullständig utredning och översyn av AP-fondens verksamhet&lt;br&gt;och organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan&lt;br&gt;erinran. Bankinspektionen understryker att sådan handel skall ha till syfte&lt;br&gt;att skydda sådana exponeringar som innebär ränte-, valuta- eller andra&lt;br&gt;marknadsrisker, dvs. i regel korta placeringar. Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;(RFV) finner det vara av stor vikt att fondstyrelserna vid utformningen&lt;br&gt;av verksamheten beaktar kraven på betryggande säkerhet och risksprid-&lt;br&gt;ning. Kammarrätten i Göteborg tillstyrker förslaget i princip men känner&lt;br&gt;viss tvekan att tillstyrka en rätt för fondstyrelserna att handla med&lt;br&gt;optioner etc. &amp;quot;i syfte att effektivisera förvaltningen av fondens tillgångar&amp;quot;&lt;br&gt;då härigenom otvivelaktigt öppnas en möjlighet till rena spekula-&lt;br&gt;tionsaffärer. Riksbanksfullmäktige anser att tillfredsställande säkerhet i&lt;br&gt;hanteringen kan uppnås genom att styrelserna fastställer nödvändiga&lt;br&gt;risklimiter för placeringsverksamheten. Folksam finner att den föreslagna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeln är väl avvägd men att den måste kompletteras med begränsande Prop. 1990/91:186&lt;br&gt;placeringsbestämmelser för respektive fondstyrelse. Allmänna pen-&lt;br&gt;sionsfonden, första-tredje fondstyrelserna, påpekar att första-tredje&lt;br&gt;fondstyrelserna tolkat placeringsreglema i det nuvarande reglementet så&lt;br&gt;att dessa även kan omfatta handel i terminer; sålunda har fondstyrelserna&lt;br&gt;sedan år 1986 gjort placeringar på terminsmarknaden. Allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden, första löntagarfondstyrelsen framhåller att varje&lt;br&gt;fondstyrelse har att fastställa limiter för fondförvaltningens agerande på&lt;br&gt;detta område liksom att svara för och tillse att denna är ändamålsenligt&lt;br&gt;organiserad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt nu gällande bestämmelser i APR har&lt;br&gt;endast fjärde och femte fondstyrelserna rätt att placera medel i standar-&lt;br&gt;diserade köp- och säljoptioner avseende aktier i svenska aktiebolag. Ett&lt;br&gt;skäl som talar för att AP-fondens placeringsreglemente ändras på sätt&lt;br&gt;som nu föreslås är behovet av att bestämmelserna skall kunna uppfattas&lt;br&gt;på ett entydigt sätt av fondstyrelserna. Det förhållandet att första-tredje&lt;br&gt;fondstyrelserna saknar den i APR klart uttryckta rätten som tillkommer&lt;br&gt;fjärde och femte fondstyrelserna att placera medel i vissa särskilt angivna&lt;br&gt;typer av optioner, har inte självklart tolkats som ett förbud för dessa&lt;br&gt;fondstyrelser att handla i dessa instrument. Första-tredje fondstyrelserna&lt;br&gt;har i sitt remissvar uppgett att de sedan år 1986 gjort placeringar på&lt;br&gt;terminsmarknaden och att även handel med optioner ansetts ligga inom&lt;br&gt;placeringsreglemas ramar. Enligt fondstyrelserna har de emellertid av&lt;br&gt;andra skäl avstått från sådana placeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placeringsbestämmelsema tolkas i detta hänseende på skilda sätt även&lt;br&gt;av de olika löntagarfondstyrelsema. Under år 1989 har två löntagarfond-&lt;br&gt;styrelser ställt ut optioner i eget aktieinnehav medan andra löntagarfond-&lt;br&gt;styrelser anser att ett sådant förfarande är oförenligt med APRs regler.&lt;br&gt;Vid RF Vs utvärdering avseende verksamhetsåret 1989 ansåg verket att&lt;br&gt;löntagarfondstyrelsema inte har rätt att placera medel i köp- eller&lt;br&gt;säljoptioner medan däremot utställande av köpoptioner i eget innehav inte&lt;br&gt;strider mot APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan mot bakgrund av de olika tolkningarna som gjorts i och för sig&lt;br&gt;ifrågasättas om en placering i indextermin i aktier är förenlig med APR.&lt;br&gt;Oavsett hur det förhåller sig därmed är det enligt min mening angeläget&lt;br&gt;att nu bestämma om fondstyrelserna skall ha rätt att placera medel i och&lt;br&gt;handla med optioner och terminer eller om ett förbud häremot skall tas&lt;br&gt;in i APR. Enligt en uppfattning är det även oklart i vilka typer av&lt;br&gt;optioner som handeln får bedrivas. Det förhållandet att placeringsbestäm-&lt;br&gt;melsema i de hänseenden som nu påtalats skapar oklarhet om eller i&lt;br&gt;vilken omfattning de olika fondstyrelserna har möjlighet att handla med&lt;br&gt;derivata instrument är inte tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en början kan konstateras att de placeringar i derivata instrument&lt;br&gt;som flera fondstyrelser faktiskt gjort, inte har inneburit några negativa&lt;br&gt;effekter på kapitalförvaltningen. Vidare kan erinras om att värdepappers-&lt;br&gt;fonder numera har denna möjlighet till placeringar. Lagstiftaren har då&lt;br&gt;bedömt sådana placeringar vara förenliga med kraven på riskspridning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och säkerhet till gagn för andelsägarna i fondema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Optioner, terminer och likartade finansiella instrument är adekvata&lt;br&gt;hjälpmedel för en effektiv och modem kapitalförvaltning. Det kan därför&lt;br&gt;ifrågasättas varför AP-fondstyrelsema i detta avseende skall ha sämre&lt;br&gt;förutsättningar för sin förvaltning än andra institutionella förvaltare som&lt;br&gt;t.ex. värdepappersfonder. Dessa kapitalförvaltare har på ett helt annat&lt;br&gt;sätt än fondstyrelserna kunnat tillvarata de möjligheter som utvecklingen&lt;br&gt;av nya finansiella instrument medfört. Det bör enligt min mening&lt;br&gt;eftersträvas att samtliga fondstyrelser inom AP-fondsystemet ges lika&lt;br&gt;goda förutsättningar som andra jämförbara förvaltare att effektivisera&lt;br&gt;förvaltningen, dvs. att bl.a. försäkra värdepappersinnehavet mot en&lt;br&gt;oförmånlig prisutveckling och att öka avkastningen. Detta kan ske genom&lt;br&gt;att fondstyrelserna ges större möjligheter att handla med derivata&lt;br&gt;instrument. Dessutom bör löntagarfondstyrelsema, vilka omfattas av&lt;br&gt;samma avkastningskrav som fjärde och femte fondstyrelserna, i princip&lt;br&gt;ha samma förutsättningar för sin verksamhet som dessa fondstyrelser.&lt;br&gt;Tillgången till derivatmarknaden kan för första-tredje fondstyrelserna&lt;br&gt;liksom för övriga fondstyrelser komma att medföra att förvaltningen av&lt;br&gt;anförtrodda medel effektiviseras. Jag kan heller inte se några skäl att&lt;br&gt;detta skulle medföra några olägenheter för förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget talar detta enligt min mening för att möjligheten att&lt;br&gt;handla i derivata instrument bör utsträckas till att gälla alla fondstyrelser.&lt;br&gt;Dessa bör fortsättningsvis ges en, i förhållande till vad som nu uttryck-&lt;br&gt;ligen gäller för fjärde och femte fondstyrelserna, utökad möjlighet att&lt;br&gt;handla i derivata instrument. För att tillgodose kraven på betryggande&lt;br&gt;säkerhet och riskspridning bör bestämmelsen, som RRV påpekar i sitt&lt;br&gt;remissvar, utformas på motsvarande sätt som i lagen om värdepappers-&lt;br&gt;fonder. Dessa bestämmelser innebär att det finns utrymme för viss&lt;br&gt;flexibilitet samtidigt som de ger ramar for den verksamhet som de är&lt;br&gt;avsedda att reglera. Av bestämmelserna bör framgå att det står de olika&lt;br&gt;fondstyrelserna fritt att handla med optioner, terminer och andra liknande&lt;br&gt;finansiella instrument i enlighet med vad som gäller för respektive&lt;br&gt;fondstyrelse med hänsyn till uppdelningen i räntebärande och riskrelatera-&lt;br&gt;de placeringar. Det bör sedan, som ett antal remissinstanser påtalat,&lt;br&gt;ankomma på respektive fondstyrelse att utforma den mera detaljerade&lt;br&gt;reglering som styrelsen finner lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reglering med det ovan förordade innehållet innebär att de ak-&lt;br&gt;tieförvaltande fondstyrelserna endast kan handla med optioner m.m. med&lt;br&gt;koppling till aktiemarknaden, dvs. aktieoptioner, indexoptioner men även&lt;br&gt;i viss omfattning ränteoptioner med hänsyn till ijärde och femte&lt;br&gt;fondstyrelsernas samt löntagarfondstyrelsemas möjlighet att vid behov&lt;br&gt;placera fondmedel på penning-och obligationsmarknaden. För första-&lt;br&gt;tredje fondstyrelsernas del innebär den föreslagna bestämmelsen på&lt;br&gt;motsvarande sätt att möjligheten att handla i optioner m.m. i princip&lt;br&gt;endast kommer att omfatta instrument med koppling till penning- och&lt;br&gt;obl igationsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De farhågor som kammarrätten i Göteborg i sitt remissvar framfört&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beträffande risken för spekulationsaffärer finner jag vara överdrivna. Prop. 1990/91:186&lt;br&gt;Redan av de ovan återgivna rambestämmelserna för respektive fondstyre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lse (se avsnitten 2.1.1 och 2.1.2) framgår att fondmedlen skall placeras&lt;br&gt;så att kraven på bl.a. betryggande säkerhet respektive långsiktighet och&lt;br&gt;riskspridning tillgodoses. Dessa allmänna målsättningar bör i förening&lt;br&gt;med nu angivna riktlinjer vara tillräckliga for att förhindra att fondstyrel-&lt;br&gt;serna utsätter sig för en olämplig riskexponering.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Förvärv av utländska aktier m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Löntagarfondstyrelsema får rätt att av de medel&lt;br&gt;som respektive styrelse förvaltar placera tio procent i aktier i&lt;br&gt;utländska företag och andelar i utländska värdepappersfonder&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget:Överensstämmer delvis med mitt förslag. I&lt;br&gt;promemorian förslås dock att i kvoten för förvärv av utländska aktier&lt;br&gt;även skall ingå aktier i svenska investmentbolag som har till huvudsakligt&lt;br&gt;syfte att förvärva aktier i utländska bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget avstyrks i princip av kammarrätten i&lt;br&gt;Göteborg, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen,&lt;br&gt;SAF, Företagarnas Riksorganisation, Sveriges Industriförbund och&lt;br&gt;Sveriges Aktiesparares Riksförbund. Kammarrätten delar inte den i&lt;br&gt;promemorian framförda uppfattningen att kravet på ökad avkastning,&lt;br&gt;vilket enligt kammarrätten inte är en säker följd av förslaget, skall&lt;br&gt;prioriteras när resultatet blir att övriga, primära syften med fondema&lt;br&gt;motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan&lt;br&gt;erinran. Enligt Folksams mening bör det lämnas åt fondstyrelserna att&lt;br&gt;avgöra hur stora utländska placeringar som kan behövas för att &amp;quot;förbättra&lt;br&gt;riskkapitalförsörjningen till gagn för svensk produktion och sys-&lt;br&gt;selsättning”. Folksam ifrågasätter även om reformen i denna del bör&lt;br&gt;anstå till dess de mera övergripande frågorna kan tas upp. Allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden, första löntagarfondstyrelsen, anser att fondernas&lt;br&gt;engagemang i noterade svenska bolag innehållande utländska aktier inte&lt;br&gt;bör ingå i kvotberäkningen medan övriga bör göra det, tillsammans med&lt;br&gt;direktägda utländska aktier. Enligt allmänna pensionsfonden, andra&lt;br&gt;löntagarfondstyrelsen är det angeläget att vid den praktiska tillämpningen&lt;br&gt;ta ställning till frågan hur man skall definiera innebörden av meningen&lt;br&gt;&amp;quot;de medel styrelsen förvaltar&amp;quot;, dvs. om dessa skall värderas till&lt;br&gt;anskaffningsvärde eller marknadsvärde. Definitionerna måste uppfattas&lt;br&gt;lika av berörda parter. Allmänna pensionsfonden, tredje löntagarfond-&lt;br&gt;styrelsen, anser att placeringsreglema borde överlåta åt den enskilda&lt;br&gt;fondstyrelsen att placera ännu större andel än nuvarande tio procent av&lt;br&gt;medlen i utländska aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna pensionsfonden, fjärde och femte löntagarfondstyrelsema&lt;br&gt;anser att undantag i bestämmelsen bör göras för aktier i ak-&lt;br&gt;tiemarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Fjärde fondstyrelsen har alltsedan år 1984&lt;br&gt;haft möjlighet att placera viss del av de förvaltade medlen i utländska&lt;br&gt;aktier m.m., en möjlighet som även tillkommer femte fondstyrelsen.&lt;br&gt;Möjligheten motiverades med att en institution av den storlek som här är&lt;br&gt;fråga om behöver ett mindre innehav av utländska aktier bl.a. för att&lt;br&gt;inhämta information om utvecklingen på den internationella marknaden.&lt;br&gt;Tillräckligt starka skäl att då medge löntagarfondstyrelsema rätt att&lt;br&gt;förvärva utländska aktier ansågs inte föreligga (prop. 1983/84:50 s. 79).&lt;br&gt;Möjligheten att förvärva utländska aktier var till en början begränsad till&lt;br&gt;en procent av värdet av de medel §om styrelsen förvaltar. Numera har&lt;br&gt;fjärde och femte fondstyrelserna rätt att inneha utländska aktier m.m. till&lt;br&gt;ett värde som motsvarar tio procent av värdet av förvaltade medel.&lt;br&gt;Höjningen av gränsen skall ses mot bakgrund av de slopade valutarestrik-&lt;br&gt;tionema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget i denna del hade sin bakgrund bl.a. i att RRV i&lt;br&gt;sitt utlåtande över fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsemas&lt;br&gt;medelsförvaltning för räkenskapsåret 1989 (se avsnitt 1) särskilt&lt;br&gt;kritiserade av två löntagarfondstyrelser gjorda placeringar i ett svenskt&lt;br&gt;investmentbolag med huvudsaklig placeringsinriktning i utländska aktier.&lt;br&gt;Enligt RRVs bedömning är en sådan placering inte förenlig med&lt;br&gt;bestämmelserna i 34 § APR och dess förarbeten. Andra löntagarfondstyr-&lt;br&gt;elser har även tagit ställning mot ett sådant förfärande. Bl.a. med&lt;br&gt;beaktande av dessa oklarheter vad gäller tolkningen av de nuvarande&lt;br&gt;placeringsbestämmelsemas innebörd uttalade RRV att det föreligger ett&lt;br&gt;behov av en översyn av reglementets placeringsbestämmelser i bl.a. nu&lt;br&gt;aktuellt hänseende. Riksdagen har starkt understrukit betydelsen av att&lt;br&gt;placeringsbestämmelsema ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör vid övervägande av om löntagarfondstyrelsema&lt;br&gt;över huvud taget skall ha rätt att placera medel i utländska aktier m.m.&lt;br&gt;beaktas att svenska institutionella placerare, sedan valutarestriktionema&lt;br&gt;slopats beträffande köp av utländska aktier, har stora möjligheter att&lt;br&gt;placera förvaltade medel utomlands. Denna möjlighet har tagits till vara&lt;br&gt;av bl.a. försäkringsbolagen. Detta innebär att placeraren ges bättre&lt;br&gt;förutsättningar att få en effektiv förvaltning och att kravet på risksprid-&lt;br&gt;ning lättare kan tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att de avkastningskrav som enligt APR gäller för fjärde&lt;br&gt;och femte fondstyrelserna samt löntagarfondstyrelsema är lika-lydande&lt;br&gt;framstår det som inkonsekvent att löntagarfondstyrelsema inte skall ha&lt;br&gt;samma förutsättningar som fjärde och femte fondstyrelserna att uppfylla&lt;br&gt;kraven på avkastning och riskspridning m.m. Jag kan heller inte se några&lt;br&gt;skäl mot att nu tillåta även löntagarfondstyrelsema att placera i utländska&lt;br&gt;aktier. Tvärtom finns det fördelar med att kunskaper om internationella&lt;br&gt;förhållanden sprids. I APR bör därför införas en bestämmelse som ger&lt;br&gt;löntagarfondstyrelsema möjlighet att av de medel som respektive styrelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltar på motsvarande sätt som fjärde och femte fondstyrelserna Prop. 1990/91:186&lt;br&gt;placera tio procent i aktier i utländska företag och andelar i utländska&lt;br&gt;värdepappersfonder m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av begränsningsregeln bör - i överensstämmelse med&lt;br&gt;de principer som enligt 16 § APR gäller för fondstyrelsernas redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- värdet av förvaltade medel och utländska värdepapper beräknas efter&lt;br&gt;anskaffningskostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första, fjärde och femte löntagarfondstyrelsema har i sina remissvar&lt;br&gt;anfört att i kvotberäkningen inte bör ingå fondernas engagemang i&lt;br&gt;noterade svenska bolag innehållande utländska aktier resp, förvärv av&lt;br&gt;aktier i aktiemarknadsbolag. Som skäl härför har anförts att den&lt;br&gt;tilltagande internationaliseringen av den svenska ekonomin och den&lt;br&gt;avvecklade valutaregleringen sannolikt kan medföra att allt fler aktie-&lt;br&gt;innehav kan dras in i den i promemorian föreslagna regeln från ett år till&lt;br&gt;ett armat, vilket det kan vara svårt för fondstyrelserna att kontrollera.&lt;br&gt;Enligt fjärde och femte löntagarfondstyrelsemas uppfattning skulle redan&lt;br&gt;nu flera svenska aktiemarknadsbolag troligen räknas in bland de här&lt;br&gt;aktuella investmentbolagen och i takt med den snabba internationalise-&lt;br&gt;ringen skulle kretsen av sådana bolag komma att vidgas, varvid av&lt;br&gt;lagstiftaren inte önskade effekter i placeringshänseende skulle kunna&lt;br&gt;uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning är dessa synpunkter beaktansvärda. Som jag&lt;br&gt;inledningsvis anfört har avregleringen och internationaliseringen lett till&lt;br&gt;ökade möjligheter för placerarna. Detta har medfört allt större investerin-&lt;br&gt;gar i utländska bolag. Många av de svenska börsbolagen har också gjort&lt;br&gt;så stora placeringar utomlands att de mer kan betraktas som &amp;quot;in-&lt;br&gt;ternationella bolag&amp;quot;. Det mest slående exemplet på detta förhållande torde&lt;br&gt;vara ASEA, som är ett svenskt börsnoterat bolag. Tillgångarna i ASEA&lt;br&gt;består dock huvudsakligen av aktier i det schweiziska bolaget ABB. Det&lt;br&gt;är därför i dag förenat med vissa svårigheter att i nu aktuellt hänseende&lt;br&gt;på sätt som föreslås i promemorian jämställa placeringar i utländska&lt;br&gt;aktiebolag med placeringar i svenska investmentbolag som har till&lt;br&gt;huvudsakligt syfte att förvärva aktier i utländska bolag. Med beaktande&lt;br&gt;av den föreslagna begränsningsregeln skulle nämligen ett sådant synsätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- såsom även framhållits av vissa remissinstanser - kunna leda till att&lt;br&gt;fondstyrelsernas placeringsmöjligheter i praktiken begränsas i förhållande&lt;br&gt;till nu gällande regler. En sådan regel som föreslogs i promemorian&lt;br&gt;skulle också leda till stora tillämpningsproblem för fondstyrelserna vad&lt;br&gt;gäller att avgöra ett investmentbolags huvudsakliga inriktning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således inte lämpligt att göra den i promemorian föreslagna&lt;br&gt;uppdelningen, dvs. i svenska aktiebolag och utländska aktiebolag samt&lt;br&gt;svenska investmentbolag med huvudsakligt syfte att förvärva aktier i&lt;br&gt;utländska bolag. Jag föreslår därför att i reglementet endast görs skillnad&lt;br&gt;mellan svenska aktiebolag och utländska aktiebolag. Med den be-&lt;br&gt;greppsdefinitionen faller placeringar i svenska investmentbolag med&lt;br&gt;huvudsakligt syfte att förvärva aktier i utländska bolag inom gruppen&lt;br&gt;svenska aktiebolag. Mitt förslag att nu tillåta löntagarfondstyrelsema att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärva utländska aktier medför att de ovan angivna, av RRV kritiserade&lt;br&gt;placeringarna, som vissa löntagarfondstyrelser gjort i svenska aktiebolag&lt;br&gt;vilka förvaltar utländska aktier, inte längre kan anses stå i strid med&lt;br&gt;grunderna för placeringsreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med fjärde och femte fondstyrelsernas samt löntagarfond-&lt;br&gt;styrelsemas verksamhet är emellertid att stödja svenskt näringsliv med&lt;br&gt;riskkapital. Fondernas inriktning på placeringar i svenska företag är&lt;br&gt;således en grundläggande princip i regelsystemet. Placeringarna skall i&lt;br&gt;första hand göras i företag med produktionskaraktär (se prop. 1983/84:50&lt;br&gt;s. 51). När det därför gäller en fondstyrelses förvärv av aktier i ett&lt;br&gt;svenskt bolag med placeringar i utländska tillgångar får det ankomma på&lt;br&gt;respektive fondstyrelse att se till att dess förvärv görs i enlighet med&lt;br&gt;denna grundläggande princip.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Placeringar i räntebärande värdepapper utställda i&lt;br&gt;utländsk valuta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag : Fjärde och femte fondstyrelserna samt löntagar-&lt;br&gt;fondstyrelsema får möjlighet att placera likvida medel i ränte-&lt;br&gt;bärande värdepapper som är utställda i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget avstyrks i princip av Svenska Bank-&lt;br&gt;föreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, SAF, Företagarnas&lt;br&gt;Riksorganisation, Sveriges Industriförbund och Sveriges Aktiesparares&lt;br&gt;Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Fjärde och femte fondstyrelserna samt&lt;br&gt;löntagarfondstyrelsema har enligt nu gällande bestämmelse i 39 § APR&lt;br&gt;rätt att, om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap eller&lt;br&gt;för att tillgodose kravet på en ändamålsenlig förvaltning, placera medel&lt;br&gt;i bl.a. statsskuldväxlar, skattkammarväxlar, bankcertifikat, företagscertifi-&lt;br&gt;kat samt andra värdepapper med hög likviditet, avsedda för den allmänna&lt;br&gt;marknaden. Denna placeringsmöjlighet är motiverad av att den alltmer&lt;br&gt;likvida och förfinade marknaden för kort- och långfristiga värdepapper&lt;br&gt;ger ökade möjligheter till god avkastning och hög effektivitet i lik-&lt;br&gt;viditetsförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De aktieförvaltande fondstyrelsernas ovan återgivna placeringsrätt&lt;br&gt;omfattar inte värdepapper i utländsk valuta. Den tidigare nämnda&lt;br&gt;utvecklingen mot en alltmer intemationaliserad kapitalmarknad ligger&lt;br&gt;också bakom första-tredje fondstyrelsernas rätt att i begränsad omfattning&lt;br&gt;placera medel i obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda&lt;br&gt;skuldförbindelser utställda i utländsk valuta. Det synes inte motiverat att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Z Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 186&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fjärde och femte fondstyrelserna samt löntagarfondstyrelsema skall ha Prop. 1990/91:186&lt;br&gt;sämre förutsättningar för att bedriva en effektiv likviditetsförvaltning än&lt;br&gt;andra stora placerare på marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placeringsbestämmelsema bör därför ändras på så sätt att fjärde och&lt;br&gt;femte fondstyrelserna samt löntagarfondstyrelsema ges möjlighet att&lt;br&gt;placera likvida medel i värdepapper med hög likviditet som är avsedda&lt;br&gt;för den allmänna marknaden och som är utställda i utländsk valuta. Skäl&lt;br&gt;att begränsa den beloppsmässiga omfattningen av sådana placeringar för&lt;br&gt;ifrågavarande styrelser på det sätt som gäller för första-tredje fondstyrel-&lt;br&gt;serna föreligger enligt min mening inte. De aktieförvaltande fondstyrel-&lt;br&gt;sernas likvida medel kan i enlighet med 39 § APR aldrig bli större än&lt;br&gt;vad som är motiverat av behovet av en tillfredsställande betal-&lt;br&gt;ningsberedskap eller av kravet på en ändamålsenlig förvaltning. Härav&lt;br&gt;följer att det är relativt begränsade belopp som kan komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Tidpunkten för förvaltningsberättelse m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Tidsramarna för fondstyrelsernas redovisning av sin&lt;br&gt;förvaltning, RFVs och RRVs utvärdering därav samt regeringens&lt;br&gt;fastställande av balansräkningar m.m. utsträcks i förhållande till&lt;br&gt;vad som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelsernas förslag: överensstämmer med mitt förslag såvitt&lt;br&gt;gäller tidpunkten för när fondstyrelserna skall avge sin förvaltningsberät-&lt;br&gt;telse med resultaträkning och balansräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har uttalat sig i&lt;br&gt;frågan har tillstyrkt framställningen eller lämnat den utan erinran. RRV&lt;br&gt;har därvid framhållit att i det fall tidpunkten för fondstyrelsernas&lt;br&gt;avlämnande av förvaltningsberättelse med resultat-och balansräkning&lt;br&gt;skjuts fram, måste en konsekvensförändring göras avseende tidpunkten&lt;br&gt;för RRVs avlämnande av utlåtande över fjärde och femte fondstyrelsernas&lt;br&gt;samt löntagarfondstyrelsemas förvaltning av medel. Enligt RRVs&lt;br&gt;bedömning kan ett utlåtande avlämnas tidigast en och en halv månad efter&lt;br&gt;det att fondstyrelserna överlämnat sin förvaltningsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt nu gällande bestämmelser i APR skall&lt;br&gt;varje fondstyrelse före den 15 februari vaije år redovisa för sin förvalt-&lt;br&gt;ning under föregående räkenskapsår genom att lämna förvaltningsberät-&lt;br&gt;telse med resultaträkning samt balansräkning avseende ställningen vid&lt;br&gt;årets slut (16 och 43 §§)- Revisorerna skall sedan för varje kalenderår&lt;br&gt;avge en revisionsberättelse, som skall överlämnas till fondstyrelserna&lt;br&gt;inom fjorton dagar efter det att förvaltningsberättelsen enligt 16 § har&lt;br&gt;kommit revisorerna till handa (24 §). Därefter skall respektive fond-&lt;br&gt;styrelse genast överlämna förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen&lt;br&gt;till regeringen, som före den 1 maj samma år skall avgöra frågan om&lt;br&gt;fastställelse av balansräkningen (25 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 17 § APR åligger det vidare första-tredje fondstyrelserna att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årligen gemensamt göra en sammanställning av övriga fondstyrelsers Prop. 1990/91:186&lt;br&gt;verksamhetsberättelser. Denna skall överlämnas till regeringen före den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 april året efter räkenskapsåret. Regeringen skall därefter överlämna&lt;br&gt;sammanställningen och fondstyrelsernas verksamhetsberättelser till&lt;br&gt;riksdagen före utgången av april månad samma år. Slutligen gäller att&lt;br&gt;riksförsäkringsverket och riksrevisionsverket årligen skall avge utlåtande&lt;br&gt;över fjärde och femte fondstyrelsernas samt löntagarfondstyrelsemas&lt;br&gt;förvaltning av medel. Utlåtandena skall överlämnas till regeringen före&lt;br&gt;den 1 april året efter räkenskapsåret (42 §). Sammanfattningsvis innebär&lt;br&gt;detta:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.2 - Samtliga fondstyrelser skall lämna förvaltningsberättelse med&lt;br&gt;resultaträkning samt balansräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Revisorerna skall inom 14 dagar efter det att förvaltningsberät-&lt;br&gt;telsen kommit dem till handa avge revisionsberättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.4 &amp;nbsp;- Första-tredje fondstyrelserna skall avge sammanställning av övriga&lt;br&gt;fondstyrelsers verksamhetsberättelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- RFV och RRV skall avge utlåtande över fjärde och femte fond-&lt;br&gt;styrelsernas samt löntagarfondstyrelsemas medelsförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30.4 - Regeringen skall överlämna sammanställningen och fond-&lt;br&gt;styrelsernas verksamhetsberättelser till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.5 &amp;nbsp;- Regeringen skall avgöra frågan om fastställelse av balansräk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje fondstyrelserna har som skäl för sin framställning anfört&lt;br&gt;att nu gjorda investeringar i bl.a. aktiebolag, handelsbolag, fastigheter&lt;br&gt;och fastighetsbolag tillsammans med framtida ökade investeringar i&lt;br&gt;fastigheter och fastighetsbolag i och utanför Sverige påverkar fond-&lt;br&gt;styrelsernas möjligheter att inom stipulerad tid lämna förvaltningsberät-&lt;br&gt;telse med resultat- och balansräkningar. Fondstyrelserna anser därför att&lt;br&gt;en förutsättning för korrekt bokslut är att tidsgränsen för avlämnande av&lt;br&gt;förvaltningsberättelsen flyttas fram till före den 1 april, dvs. en förskjut-&lt;br&gt;ning i tiden med en och en halv månad jämfört med nuvarande regler.&lt;br&gt;Detta får också som konsekvens att tidpunkten för överlämnande av&lt;br&gt;sammanställningen över övriga fondstyrelsers verksamhet bör senareläg-&lt;br&gt;gas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har förståelse för att den nuvarande ordningen innebär praktiska&lt;br&gt;svårigheter för styrelserna att leva upp till de krav som är uppställda i&lt;br&gt;reglementet. De tidsramar för granskningsförfarandet som gäller enligt&lt;br&gt;APR är mycket snäva. Fondstyrelsernas förutsättningar för att göra&lt;br&gt;erforderliga analyser och avge en tillräckligt fyllig förvaltningsberättelse&lt;br&gt;är inte tillfredsställande. Problemet har accentuerats genom att styrelserna&lt;br&gt;under 1980-talet fått ökade möjligheter att placera medel i bl.a. fas-&lt;br&gt;tigheter, aktier och utländska tillgångar. Styrelserna har härigenom i ökad&lt;br&gt;utsträckning kommit att för sin redovisning bli beroende av bl.a.&lt;br&gt;redovisningen i delägda bolag. Fondstyrelserna kan därför inte alltid&lt;br&gt;påverka den tidpunkt vid vilken denna redovisning senast skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn härtill bör tidsramarna utsträckas i enlighet med fond-&lt;br&gt;styrelsernas förlag. Bestämmelserna i detta avseende är gemensamma för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samtliga fondstyrelser. Detta innebär att den föreslagna ändringen Prop. 1990/91:186&lt;br&gt;kommer att beröra samtliga fondstyrelser. Emellertid anser jag att det&lt;br&gt;finns utrymme att som senaste tidpunkt för avlämnande av första-tredje&lt;br&gt;fondstyrelsernas sammanställning sätta den 1 maj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framhållits av RRV måste emellertid denna förändring föra med&lt;br&gt;sig förskjutningar vad gäller övriga tidpunkter som redovisats ovan.&lt;br&gt;Sålunda bör som senaste tidpunkt för RFV och RRV gälla att deras&lt;br&gt;utlåtanden skall överlämnas till regeringen före den 15 maj året efter&lt;br&gt;räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär vidare att det inte längre är möjligt att upprätthålla den&lt;br&gt;tidigare förespråkade ordningen att riksdagen bör ges möjlighet att&lt;br&gt;granska styrelsernas förvaltningsberättelser och regeringens skrivelse om&lt;br&gt;fondförvaltningen före sommaruppehållet (se bl.a. prop. 1987/88:11 s.&lt;br&gt;16-17). Konsekvensen av de föreslagna ändringarna måste därför bli att&lt;br&gt;det aktuella materialet överlämnas till riksdagen först efter sommarup-&lt;br&gt;pehållet. Jag finner att en lämplig tidpunkt bör vara senast den 15&lt;br&gt;oktober samma år och att regeringen senast samma dag avgör frågan om&lt;br&gt;fastställande av balansräkningarna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Upprättat lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för&lt;br&gt;allmänna pensionsfonden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;12 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny och innebär att samtliga fondstyrelser får möjlighet&lt;br&gt;att handla med optioner, terminer eller andra likartade finansiella&lt;br&gt;instrument. Handeln med sådana instrument får dock endast ske i enlighet&lt;br&gt;med de principer som i övrigt gäller för respektive styrelses medelsför-&lt;br&gt;valtning. Vid tillämpningen av olika begränsningsregler bör priset vid&lt;br&gt;affärsavslutet på ifrågavarande instrument läggas till grund för beräkning-&lt;br&gt;en av värdet av förvaltade medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en i 43 § nu införd hänvisning till 12 a § gäller dessa&lt;br&gt;föreskrifter även fjärde och femte fondstyrelserna samt löntagarfond-&lt;br&gt;styrelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Se avsnitt 3.2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen har tidpunkten för när en fondstyrelse skall avlämna sin&lt;br&gt;förvaltningsberättelse ändrats från den 15 februari till den 1 april året&lt;br&gt;efter räkenskapsåret. (Se avsnitt 3.5)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkten för överlämnandet av den av första-tredje fondstyrelserna&lt;br&gt;gjorda sammanställningen av övriga fondstyrelsers verksamhetsberättelser&lt;br&gt;har ändrats från den 1 april till den 1 maj året efter räkenskapsåret.&lt;br&gt;Vidare har tidpunkten för regeringens redovisning till riksdagen ändrats&lt;br&gt;till den 15 oktober samma år. (Se avsnitt 3.5)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen har införts den ändringen att regeringen senast den 15&lt;br&gt;oktober samma år skall avgöra frågan om fastställande av balansräkning-&lt;br&gt;en. (Se avsnitt 3.5)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen gäller för såväl fjärde och femte fondstyrelserna som&lt;br&gt;löntagarfondstyrelsema. Ändringen innebär att löntagarfondstyrelsema får&lt;br&gt;möjlighet att, i samma omfattning som tidigare endast tillkommit fjärde&lt;br&gt;och femte fondstyrelserna, placera medel i utländska aktier och andelar&lt;br&gt;i utländska värdepappersfonder m.m. Värdet av detta innehav får inte&lt;br&gt;överstiga tio procent av värdet av förvaltade medel. (Se avsnitt 3.3)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till bestämmelsen har överförts det sakliga innehållet i 36 §, vilket är&lt;br&gt;en följd av att fjärde och femte fondstyrelserna samt löntagarfond-&lt;br&gt;styrelsema får gemensamma placeringsbestämmelser i dessa hänseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § har därför upphävts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens nya lydelse har den tidigare uppräkningen av vissa typer av&lt;br&gt;räntebärande värdepapper slopats. I stället har valts den nya definition&lt;br&gt;som är föreslagen i lagen om handel med finansiella instrument&lt;br&gt;(prop. 1990/91:142). Detta innebär att fjärde och femte fondstyrelserna&lt;br&gt;samt löntagarfondstyrelsema nu får möjlighet att placera fondmedel även&lt;br&gt;i sådana andra fondpapper än aktier m.m. som har en hög likviditet.&lt;br&gt;Bestämmelsen hindrar inte placeringar av medel i värdepapper utställda&lt;br&gt;i utländsk valuta under förutsättning att placering behövs för en tillfreds-&lt;br&gt;ställande betalningsberedskap eller för att tillgodose kravet på en&lt;br&gt;ändamålsenlig förvaltning, dvs. de förutsättningar som allmänt gäller för&lt;br&gt;placering enligt detta lagrum. För placeringar enligt denna bestämmelse&lt;br&gt;gäller givetvis övriga i APR föreskrivna begränsningar. (Se avsnitt 3.4)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkten för när RFV och RRV senast skall överlämna sina årliga&lt;br&gt;utlåtanden över fjärde och femte fondstyrelsernas samt löntagarfondstyrel-&lt;br&gt;semas medelsförvaltning har ändrats från den 1 april till den 15 maj året&lt;br&gt;efter räkenskapsåret. (Se avsnitt 3.5)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innehåller hänvisning till den nya 12 a §. Införandet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den nya hänvisningen följer av ändringar i sak.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Lagrådets hörande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till beskaffenheten av föreliggande förslag anser jag att&lt;br&gt;lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Jag anser alltså att yttrande&lt;br&gt;från lagrådet inte behöver inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att anta förslaget till lag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden. Ärendet bör&lt;br&gt;behandlas under innevarande riksmöte.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag föredraganden&lt;br&gt;lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av innehållet i promemorian &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1990/91:186&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;(Ds 1990:90) En teknisk översyn av AP-fondens &lt;sup&gt;Blla&lt;/sup&gt;s&lt;sup&gt;a 1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;reglemente&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Denna promemoria har utarbetats inom finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås vissa i huvudsak tekniskt betingade ändringar i&lt;br&gt;lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden (APR).&lt;br&gt;Förslagen är föranledda av riksdagens uttalande att placeringsbestämmel-&lt;br&gt;sema i AP-fondens reglemente bör ses över så att de kommer att framstå&lt;br&gt;som en adekvat reglering av den komplicerade verksamhet som det är&lt;br&gt;fråga om. Vid övervägandena beaktas den snabba utvecklingen på de&lt;br&gt;finansiella marknaderna. Förslagen innebär ökade möjligheter till en hög&lt;br&gt;och säker avkastning på AP-fondens medel. Vidare skapas likartade&lt;br&gt;förutsättningar för de olika fondstyrelsernas placeringsmöjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen innebär i huvudsak följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Samtliga fondstyrelser får möjlighet att handla med optioner, ter-&lt;br&gt;minskontrakt och därmed likartade instrument. Handeln med sådana&lt;br&gt;instrument får dock endast ske i enlighet med de principer som i övrigt&lt;br&gt;gäller för respektive styrelses medelsförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Löntagarfondstyrelsema får möjlighet att i begränsad omfattning&lt;br&gt;förvärva aktier i utländska bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Fjärde och femte fondstyrelserna samt löntagarfondstyrelsema får&lt;br&gt;möjlighet att placera likvida medel i räntebärande värdepapper som är&lt;br&gt;utställda i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Fjärde och femte fondstyrelserna samt löntagarfondstyrelsema får&lt;br&gt;möjlighet att i begränsad omfattning förvärva och till nyttjande upplåta&lt;br&gt;fast egendom eller tomträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Fjärde och femte fondstyrelserna samt löntagarfondstyrelsema får&lt;br&gt;möjlighet att lämna och förmedla krediter till samt ikläda sig garan-&lt;br&gt;tiförbindelser för företag i vilka fondstyrelsen har eller avser att förvärva&lt;br&gt;aktier. Kreditgivningen skall utgöra ett led i styrelsens aktieförvaltande&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remitterat lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för&lt;br&gt;allmänna pensionsfonden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 34-36, 39 och 43 §§ skall ha följande lydelse&lt;br&gt;samt att i lagen skall införas två nya paragrafer, 12a och 36a §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fondstyrelse får handla med&lt;br&gt;optioner och terminskontrakt eller&lt;br&gt;andra likartade finansiella in-&lt;br&gt;strument i syfte att ejfekt ivis era&lt;br&gt;förvaltningen av fondens tillgångar&lt;br&gt;eller för att skydda fondens till-&lt;br&gt;gångar mot valutakursförluster&lt;br&gt;eller andra risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelserna skall, inom ramen&lt;br&gt;för vad som gagnar försäkringen&lt;br&gt;för tilläggspension och är förenligt&lt;br&gt;med den allmänna ekonomiska po-&lt;br&gt;litiken samt med beaktande av&lt;br&gt;kreditmarknadens funktionssätt,&lt;br&gt;förvalta anförtrodda medel genom&lt;br&gt;placeringar på riskkapitalmarkna-&lt;br&gt;den. Placeringarna skall syfta till&lt;br&gt;att förbättra riskkapitalförsörj-&lt;br&gt;ningen till gagn för svensk produk-&lt;br&gt;tion och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondmedlen skall placeras så att&lt;br&gt;kraven på god avkastning, lång-&lt;br&gt;siktighet och riskspridning tillgodo-&lt;br&gt;ses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelserna skall, inom ramen&lt;br&gt;för vad som gagnar försäkringen&lt;br&gt;för tilläggspension och är förenligt&lt;br&gt;med den allmänna ekonomiska po-&lt;br&gt;litiken samt med beaktande av&lt;br&gt;kreditmarknadens funktionssätt,&lt;br&gt;förvalta anförtrodda medel genom&lt;br&gt;placeringar på riskkapitalmarkna-&lt;br&gt;den. Placeringarna skall syfta till&lt;br&gt;att förbättra riskkapitalförsöij-&lt;br&gt;ningen till gagn för svensk produk-&lt;br&gt;tion och sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondmedlem skall placeras så att&lt;br&gt;kraven på god avkastning och&lt;br&gt;riskspridning tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde och femte fondstyrelserna&lt;br&gt;får placera de medel som styrelser-&lt;br&gt;na förvaltar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i aktier i svenska aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i standardiserade köp- och&lt;br&gt;säljoptioner avseende aktier i sven-&lt;br&gt;ska aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fondstyrelse får placera de&lt;br&gt;medel som styrelsen förvaltar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i aktier i svenska aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i sådana konvertibla skul-&lt;br&gt;debrev eller skuldebrev förenade&lt;br&gt;med optionsrätt till nyteckning som&lt;br&gt;har utfärdats av svenska ak-&lt;br&gt;tiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i aktier i utländska aktiebolag&lt;br&gt;eller andelar i utländska ak-&lt;br&gt;tiefonder samt i sådana konvertibla&lt;br&gt;skuldebrev eller skuldebrev för-&lt;br&gt;enade med optionsrätt till nyteck-&lt;br&gt;ning som har utfärdats av utländ-&lt;br&gt;ska aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;som riskkapital i svenska&lt;br&gt;ekonomiska föreningar samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. i andelar i svenska komman-&lt;br&gt;ditbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelserna får inte förvärva&lt;br&gt;värdepapper enligt första stycket 4&lt;br&gt;i sådan omfattning att värdepap-&lt;br&gt;perens sammanlagda värde kom-&lt;br&gt;mer att överstiga tio procent av&lt;br&gt;värdet av de medel som respektive&lt;br&gt;styrelse förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna pensionsfonden får&lt;br&gt;inte vara komplementär i ett kom-&lt;br&gt;manditbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;i sådana konvertibla skul- Prop. 1990/91:186&lt;br&gt;debrev eller skuldebrev förenade Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med optionsrätt till nyteckning som&lt;br&gt;har utfärdats av svenska ak-&lt;br&gt;tiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i aktier i utländska aktiebolag&lt;br&gt;eller andelar i utländska ak-&lt;br&gt;tiefonder samt i sådana konvertibla&lt;br&gt;skuldebrev eller skuldebrev förena-&lt;br&gt;de med optionsrätt till nyteckning&lt;br&gt;som har utfärdats av utländska&lt;br&gt;aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;som riskkapital i svenska&lt;br&gt;ekonomiska föreningar samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. i andelar i svenska komman-&lt;br&gt;ditbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelsena får inte förvärva&lt;br&gt;värdepapper enligt första stycket 3&lt;br&gt;i sådan omfattning att värdepappe-&lt;br&gt;rens sammanlagda värde kommer&lt;br&gt;att överstiga tio procent av värdet&lt;br&gt;av de medel som respektive sty-&lt;br&gt;relse förvaltar. Med värdepapper&lt;br&gt;enligt första stycket 3 avses därvid&lt;br&gt;även aktier i investmentbolag som&lt;br&gt;har till huvudsakligt syfte att för-&lt;br&gt;värva aktier i utländska aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna pensionsfonden får inte&lt;br&gt;vara komplementär i ett komman-&lt;br&gt;ditbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En löntagarfondstyrelse får placera&lt;br&gt;de medel som styrelsen förvaltar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i aktier i svenska aktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;i sådana konvertibla skul-&lt;br&gt;debrev eller skuldebrev förenade&lt;br&gt;med optionsrätt till nyteckning som&lt;br&gt;har utfärdats av aktiebolag som&lt;br&gt;avses i 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;som riskkapital i svenska&lt;br&gt;ekonomiska föreningar samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. i andelar i svenska komman-&lt;br&gt;ditbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fondstyrelse får förvärva fast&lt;br&gt;egendom, tomträtt eller bostadsrätt&lt;br&gt;för att bereda styrelsen lokaler för&lt;br&gt;verksamheten eller för att bereda&lt;br&gt;bostad åt någon som är anställd&lt;br&gt;hos fondstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En styrelse får dessutom, för att&lt;br&gt;tillgodose kravet på en ändamåls-&lt;br&gt;enlig förvaltning av de medel som&lt;br&gt;styrelsen förvaltar, förvärva och&lt;br&gt;till nyttjande upplåta fast egendom&lt;br&gt;eller tomträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanlagda värdet av&lt;br&gt;varje fondstyrelses innehav av&lt;br&gt;tillgångar som förvärvats enligt&lt;br&gt;andra stycket får uppgå till ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar högst fem&lt;br&gt;procent av det totala an-&lt;br&gt;skafjningsvärdet av de tillgångar&lt;br&gt;som styrelsen förvaltar. Med&lt;br&gt;tillgångar som förvärvats enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra stycket avses därvid även Prop. 1990/91:186&lt;br&gt;aktier i bolag som har till huvud- Bilasa 2&lt;br&gt;sakligt ändamål att äga eller för-&lt;br&gt;valta fast egendom eller tomträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkningen skall tillgångarna&lt;br&gt;tas upp till anskaffningskostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs för en tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande betalningsberedskap eller för&lt;br&gt;att tillgodose kravet på ända-&lt;br&gt;målsenlig förvaltning får fond-&lt;br&gt;medel placeras hos riksbanken,&lt;br&gt;annan bank eller postgirot. I sam-&lt;br&gt;ma syfte får fondmedel placeras i&lt;br&gt;statsskuldväxlar, skattkam-&lt;br&gt;marväxlar, bankcertifikat.företags-&lt;br&gt;certifikat samt andra värdepapper&lt;br&gt;med hög likviditet, avsedda för den&lt;br&gt;allmänna marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 5 § andra stycket,&lt;br&gt;7-10 §§, 14 §, 15 §, 15a § första&lt;br&gt;stycket, 16 § samt 22-25 §§ gäller&lt;br&gt;också i fråga om fjärde och femte&lt;br&gt;fondstyrelserna samt lön-&lt;br&gt;tagarfondstyrelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fondstyrelse får lämna eller&lt;br&gt;förmedla krediter till samt ikläda&lt;br&gt;sig garantiförbindelser för ett före-&lt;br&gt;tag som det sker som ett led i&lt;br&gt;styrelsens förvärv eller förvaltning&lt;br&gt;av aktier eller liknande rättigheter&lt;br&gt;i företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs för en tillfreds-&lt;br&gt;ställande betalningsberedskap eller&lt;br&gt;för att tillgodose kravet på en&lt;br&gt;ändamålsenlig förvaltning får fond-&lt;br&gt;medel placeras hos riksbanken,&lt;br&gt;annan bank eller postgirot. I sam-&lt;br&gt;ma syfte får fondmedel placeras i&lt;br&gt;värdepapper med hög likviditet,&lt;br&gt;avsedda för den allmänna marknad-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 5 § andra stycket,&lt;br&gt;7-10 §§, 12a §, 14 §, 15 §, 15b §,&lt;br&gt;16 § samt 22-25 §§ gäller också i&lt;br&gt;fråga om fjärde och femte fond-&lt;br&gt;styrelserna samt löntagarfondstyrel-&lt;br&gt;sema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanserna och sam- &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1990/91:186&lt;br&gt;manställning av remissyttranden över promemorian &lt;sup&gt;Bllaga 3&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;(Ds 1990:90) En teknisk översyn av AP-fondens&lt;br&gt;reglemente&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden avgetts av bankinspektionen, försäkrings-&lt;br&gt;inspektionen, riksrevisionsverket, riksförsäkringsverket, Svea hovrätt,&lt;br&gt;kammarrätten i Göteborg, fullmäktige i Sveriges riksbank, riksgäldskon-&lt;br&gt;toret, Svenska Bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges&lt;br&gt;Föreningsbankers Förbund, Svenska Fondhandlareföreningen, styrelsen&lt;br&gt;för Stockholms fondbörs, Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen (SAF), Företagarnas Riksorganisation, Sveriges&lt;br&gt;Industriförbund, Sveriges Försäkringsförbund, Folksam, Stiftelsen&lt;br&gt;Aktiefrämjandet, allmänna pensionsfonden, första-tredje fondstyrelserna,&lt;br&gt;allmänna pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen, allmänna pensionsfonden,&lt;br&gt;femte fondstyrelsen, allmänna pensionsfonden, första löntagarfond-&lt;br&gt;styrelsen, allmänna pensionsfonden, andra löntagarfondstyrelsen,&lt;br&gt;allmänna pensionsfonden, tredje löntagarfondstyrelsen, allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden, fjärde löntagarfondstyrelsen, allmänna pensionsfonden,&lt;br&gt;femte löntagarfondstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlareföreningen har&lt;br&gt;inkommit med gemensamt yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt yttrande har också avgetts av allmänna pensionsfonden,&lt;br&gt;fjärde och femte löntagarfondstyrelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har yttranden inkommit från f.d. direktören i bankinspek-&lt;br&gt;tionen Gösta Telestam, Sveriges Fastighetsägareförbund och Sveriges Ak-&lt;br&gt;tiesparares Riksförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordföranden i revisionskollegiet för andra löntagarfondstyrelsen,&lt;br&gt;auktoriserade revisorn Ulf Gometz har kommenterat promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Centralorganisationen&lt;br&gt;SACO/SR, Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet har&lt;br&gt;förklarat sig avstå från att yttra sig. SACO/SR har överlämnat inkomna&lt;br&gt;remissvar från Civilekonomernas Riksförbund och Sveriges Civil-&lt;br&gt;ingenj örsförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Allmänna och sammanfattande synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Bankinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen anser att vissa av de förändringar i placeringsreglemen-&lt;br&gt;tet som föreslås inte kan betecknas som enbart tekniska utan berör frågor&lt;br&gt;av så principiell art att ett ställningstagande bör anstå till den allmänna&lt;br&gt;översyn av placeringsreglementet som aviseras. Inspektionen kan dock&lt;br&gt;tillstyrka bifall till förslagen i vad de avser derivata instrument och vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;placeringar i utländsk valuta. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian har konstaterats att utvecklingen på den finansiella Bilaga 3&lt;br&gt;marknaden numera är så snabb att det kan vara svårt att hinna anpassa&lt;br&gt;AP-fondens reglemente till aktuella förhållanden. Detta skapar ett behov&lt;br&gt;av att göra reglerna mera generella så att alltför täta ändringar kan&lt;br&gt;undvikas. En särskild utredning med bl.a. detta syfte aviseras också. Mot&lt;br&gt;denna bakgrund anser bankinspektionen att de ändringar som anses vara&lt;br&gt;av teknisk natur inte bör föranleda ändringar redan nu, då ytterligare&lt;br&gt;ändringar, förmodligen av mera genomgripande natur, inom kort kan&lt;br&gt;komma att föreslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian anförs också som motiv för de föreslagna ändringarna -&lt;br&gt;förutom att bestämmelserna skall kunna uppfattas entydigt och att bättre&lt;br&gt;möligheter till en högre avkastning skall skapas - att likartade förutsätt-&lt;br&gt;ningar bör råda för flertalet institutionella placerare på marknaden. Det&lt;br&gt;sistnämnda har lett till ett förslag om att göra placeringsreglema för de&lt;br&gt;olika fondstyrelserna mera likartade. I detta avseende vill bankinspek-&lt;br&gt;tionen erinra om att de olika fondstyrelserna inrättats vid olika tillfällen&lt;br&gt;och med olika syften för sin verksamhet, varför det inte är onaturligt att&lt;br&gt;det kan föreligga olikhet mellan styrelsernas placeringsmöjligheter. Om&lt;br&gt;den nuvarande inriktningen av fondstyrelsemas placeringar skall ändras,&lt;br&gt;fordras en djupare analys och en starkare motivering än dem som&lt;br&gt;anförts. Andra placerare på marknaden kan också ha olika regler för sin&lt;br&gt;verksamhet beroende bl.a. på långsiktigheten i deras åtaganden och de&lt;br&gt;risker man är beredd att ta.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Försäkringsinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De i promemorian framförda förslagen till vidgade placeringsmöjligheter&lt;br&gt;för AP-fondens delstyrelser anges vara tekniskt betingade ändringar i&lt;br&gt;syfte att anpassa placeringsreglema till utvecklingen på de finansiella&lt;br&gt;marknaderna. Det är emellertid enligt inspektionen uppenbart att även&lt;br&gt;lämplighetsaspekter av olika slag gör sig gällande. I viss mån innebär&lt;br&gt;förslagen också från principiell synpunkt avvikelser från vad som kan&lt;br&gt;uppfattas som grundläggande drag i verksamheten. Detta gäller t ex&lt;br&gt;förslaget att löntagarfondstyrelsema samt fjärde och femte fondstyrelserna&lt;br&gt;skall få ägna sig åt finansieringsverksamhet som ett komplement till&lt;br&gt;aktieförvaltningsverksamheten. Även om det kan finnas skäl att justera&lt;br&gt;placeringsreglema så att de kommer i närmare överensstämmelse med&lt;br&gt;vad t ex försäkringsbolagen får göra, anser inspektionen dock att det är&lt;br&gt;motiverat att avvakta med ändringarna tills en mer samlad och över-&lt;br&gt;gripande översyn görs av placeringsreglema mot bakgrund av de&lt;br&gt;principer och funktioner som skall gälla för AP-fonden såsom en&lt;br&gt;kapitalförvaltande institution.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Riksrevisionsverket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) framhöll i sitt utlåtande över fjärde fondstyrel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sens, femte fondstyrelsens och löntagarfondsstyrelsemas medelsförvalt- Prop. 1990/91:186&lt;br&gt;ning för räkenskapsåret 1989 behovet av en översyn av gällande Bilaga 3&lt;br&gt;placeringsregler i APR. RRV anförde bl.a. att de delvis kan anses&lt;br&gt;föråldrade med anledning av de senaste årens förändringar på kapital-&lt;br&gt;marknaden och att dess utformning medfört att de inte tolkas på ett&lt;br&gt;entydigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV anser det värdefullt att översynen kommit till stånd och att ett&lt;br&gt;genomförande av förslagen sannolikt kommer att innebära att ovan&lt;br&gt;nämnda tolkningsproblem minimeras. RRV anser dock att följande&lt;br&gt;synpunkter bör beaktas inför ett ställningstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV saknar en analys av vilka konsekvenser ett genomförande av&lt;br&gt;varje enskilt förslag får för fondstyrelserna främst avseende ökade&lt;br&gt;kostnader, organisation m.m. Så vitt RRV kan bedöma måste det t.ex.&lt;br&gt;till ny kompetens (och ev. fler personer) för att kunna förstå, bevaka och&lt;br&gt;agera på bl.a. utlandsmarknaden eller i handeln med derivata instrument.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Riksförsäkringsverket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverkets ställningstagande till ändringsförslagen utgår i&lt;br&gt;första hand från dess eventuella effekter på pensionssystemets finan-&lt;br&gt;sieringsmöjligheter. En utvidgning av placeringsmöjlighetema ger&lt;br&gt;fondstyrelserna bättre förutsättningar att uppfylla kraven på god&lt;br&gt;avkastning och riskspridning. Riksförsäkringsverket ställer sig således&lt;br&gt;positivt till förändringar med denna inriktning och har därför i princip&lt;br&gt;inget att erinra mot de förslag som läggs fram.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Fullmäktige i Sveriges riksbank&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige instämmer i att vissa förslag i promemorian är av främst&lt;br&gt;teknisk karaktär. Andra förslag där verksamhetsfältet vidgas, reser mer&lt;br&gt;principiella frågor om syftet med fondema. Dessa förslag aktualiserar&lt;br&gt;frågan om avvägningen mellan kraven på avkastning och de målsättningar&lt;br&gt;som fastställts för de olika fondema. Fullmäktige begränsar sitt yttrande&lt;br&gt;till att diskutera förslagen med utgångspunkt från deras effekter på&lt;br&gt;kreditmarknaden. Fullmäktige vill inledningsvis peka på att de nya&lt;br&gt;förhållanden som utvecklats på de finansiella marknaderna under senare&lt;br&gt;år har medfört förbättrade möjligheter - genom diversifiering och&lt;br&gt;transaktioner på derivatmarknaden - att öka avkastningen hos in-&lt;br&gt;stitutionella placerare. Fullmäktige finner det naturligt att AP-fondemas&lt;br&gt;placeringsreglementen prövas med anledning härav.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Riksgäldskontoret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Promemorian är endast en teknisk översyn av AP-fondens reglemente.&lt;br&gt;Riksgäldskontoret vill dock i detta sammanhang uppmärksamma att det&lt;br&gt;finns starka skäl för att snarast se över såväl AP-fondemas organisation&lt;br&gt;och placeringsregler i stort som statsmakternas möjligheter att styra och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvärdera verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 &amp;nbsp;Svenska Bankföreningen och Svenska Fondhandlare-&lt;br&gt;föreningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bankföreningen och Fondhandlareföreningen, nedan kallade &amp;quot;or-&lt;br&gt;ganisationerna&amp;quot;, avstyrker de framlagda förslagen till utvidgade place-&lt;br&gt;ringsmöjligheter för de olika fondstyrelserna. Förslagen är långtifrån&lt;br&gt;&amp;quot;tekniskt betingade&amp;quot;, såsom anförs i promemorian, utan innebär&lt;br&gt;principiellt betydande steg i riktning mot att göra nuvarande tio fond-&lt;br&gt;styrelsers placeringsregler allt mer likartade och generella. Detta rimmar&lt;br&gt;inte med de olika motiveringar, syften och verksamhetsinriktningar som&lt;br&gt;angetts vid tillkomsten av de olika fondstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna anser att de fem löntagarfondstyrelsema snarast bör&lt;br&gt;avskaffas och motsvarande fondmedel omvandlas till privatägda&lt;br&gt;sparmedel eller användas för forskning eller samhällsekonomiskt viktiga&lt;br&gt;infrastrukturella investeringar. För övriga fondstyrelser bör placeringsreg-&lt;br&gt;lema inte ändras innan en grundlig utredning gjorts beträffande ATP-&lt;br&gt;systemets och AP-fondens framtida verksamhet och organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna delar inte uppfattningen att det skulle vara naturligt&lt;br&gt;med mer generella placeringsbestämmelser för nuvarande tio fondstyrel-&lt;br&gt;ser. De har inrättats vid olika tidpunkter och med högst olika motive-&lt;br&gt;ringar och syften. De olika uppgifter, som har angetts vid fondstyrelser-&lt;br&gt;nas tillkomst, har naturligt nog föranlett olika placeringsregler. Det finns&lt;br&gt;således för vaije fondstyrelse ett klart samband mellan dess syfte och&lt;br&gt;dess placeringsregler. Om en viss fondstyrelses placeringsregler anses&lt;br&gt;kunna göras generella, betyder detta att de speciella syften, som&lt;br&gt;motiverade inrättandet av denna styrelse, inte längre föreligger; slutsatsen&lt;br&gt;härav är att styrelsen i fråga borde avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna principiella invändning från organisationerna riktar sig även mot&lt;br&gt;promemorians konkreta förslag att de detaljerade placeringsreglema för&lt;br&gt;styrelserna nu skall göras mer likartade. Genom promemorians förslag&lt;br&gt;skulle nuvarande tio styrelser få så stora möjligheter att ägna sig åt&lt;br&gt;likartade placeringar att också detta förslag måste ses som betydande steg&lt;br&gt;i riktning mot generella regler - något som man i promemorian inte vill&lt;br&gt;förorda utan ytterligare utredning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Sveriges Föreningsbankers Förbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;SFF anser att förslaget knappast kan karakteriseras som en teknisk&lt;br&gt;översyn. Det är betydligt mer omfattande än så och ger i princip de fem&lt;br&gt;AP-fondema och de fem löntagarfonderna likartade placeringsregler.&lt;br&gt;Skillnaderna mellan fondema är i stort sett eliminerade, detta oaktat de&lt;br&gt;olika ändamålen för respektive fond. Fondema har bildats vid olika&lt;br&gt;tillfallen och under olika förutsättningar samt med speciella syften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Landsorganisationen i Sverige (LO)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det placeringsreglemente som gäller för styrelserna i AP-fondema har i&lt;br&gt;en allt mer avreglerad och intemationaliserad kapitalmarknad kommit att&lt;br&gt;framstå som otidsenlig. En så stark inskränkning av placeringsmöjlig-&lt;br&gt;hetema som för närvarande råder ger negativa effekter såväl för AP-&lt;br&gt;fondens avkastningsmöjligheter som för kapitalmarknadens funktionssätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;SAF avstyrker de i promemorian föreslagna åtgärderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För SAF och för svenskt näringsliv är en lagändring som ger möjlighet&lt;br&gt;att använda stora delar av AP-fonden för aktieköp oacceptabel. En sådan&lt;br&gt;utveckling skulle de facto innebära en socialisering av stora delar av&lt;br&gt;svenskt näringsliv. Även om motivet uppges vara ett annat än att stärka&lt;br&gt;statsmaktens inflytande över näringslivet genom ett vidgat statligt ägande,&lt;br&gt;blir slutresultatet likväl att privata aktieinnehav överförs i statlig ägo. En&lt;br&gt;successiv socialisering skulle komma till stånd. Vi ser en sådan utveck-&lt;br&gt;ling som ett hot mot en fungerande marknadsekonomi, vars grundval är&lt;br&gt;det privata ägandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vore till yttermera visso en utveckling, som skulle stå i bjärt&lt;br&gt;kontrast till utvecklingen i resten av världen. I andra länder har sedan&lt;br&gt;början av 1980-talet strävan tvärt om varit att privatisera statlig egendom&lt;br&gt;och stärka det privata ägandet. Det torde idag vara helt klart att ett av de&lt;br&gt;östeuropeiska ekonomiernas centrala problem är avsaknaden av visavi&lt;br&gt;statsmakten oavhängiga ägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Företagarnas Riksorganisation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Företagarna anser att det som i promemorian kallas en teknisk översyn&lt;br&gt;inte är något annat än ett förslag att vidga AP-fondemas och löntagarfon-&lt;br&gt;dernas inflytande över svenskt näringsliv. En kollektivisering av&lt;br&gt;kapitalbildningen som överför beslutanderätten från företagen och&lt;br&gt;företagsägama till anonyma kapitalförvaltare. Kapitalet i näringslivet&lt;br&gt;socialiseras vilket i sin tur innebär att marknadsekonomin successivt&lt;br&gt;upphör att fungera. Resultatet av detta blir lägre tillväxttakt och därmed&lt;br&gt;sämre utveckling för bl.a. pensionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarna avstyrker utökade placeringsregler för löntagarfonderna och&lt;br&gt;AP-fondema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarna föreslår att löntagarfonderna avskaffas och att medlen&lt;br&gt;återbetalas till dem som inbetalt desamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att öka företagens riskkapitalförsörjning föreslår Företagarna att&lt;br&gt;en utredning tillsätts med uppgift att föreslå åtgärder som stärker&lt;br&gt;företagens självfmansieringsgrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Sveriges Försäkringsförbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som argument för den utvidgade placeringsrätten anförs bl.a. att&lt;br&gt;fondernas kapitalförvaltare bör ha samma möjligheter att sköta sin&lt;br&gt;verksamhet som t.ex. de privata försäkringsbolagen har. Efter avveck-&lt;br&gt;lingen av valutaregleringen har försäkringsbolagen genom utlandsplace-&lt;br&gt;ringar kunnat effektivisera sin förvaltning och öka riskspridningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet delar i och för sig uppfattningen att alla&lt;br&gt;kapitalförvaltare, vars uppdrag är att söija för god avkastning, behöver&lt;br&gt;möjligheter att med iakttagande av säkerheten i placeringarna välja&lt;br&gt;mellan olika placeringar såväl inom som utom landet. Därigenom uppnås&lt;br&gt;en effektiv förvaltning med erforderlig riskspridning. Eftersom alla&lt;br&gt;aktörer på kapitalmarknaden handlar med varandra är det viktigt att alla&lt;br&gt;har samma möjlighet att säkra sina placeringar t.ex. genom att använda&lt;br&gt;derivatinstrument. Detta ökar säkerheten på marknaden i stort. De olika&lt;br&gt;delfondema inom AP-fondema har emellertid tillkommit för speciella,&lt;br&gt;sinsemellan olika ändamål. Fjärde och femte fondstyrelsernas samt&lt;br&gt;löntagarfondstyrelsemas verksamhet är inriktad på placeringar på den&lt;br&gt;svenska riskkapitalmarknaden. Man kan därför inte utan vidare jämföra&lt;br&gt;deras verksamhet med t.ex. försäkringsbolagens förvaltning av medel för&lt;br&gt;försäkringstagarnas räkning och det är inte självklart att placeringar av&lt;br&gt;dessa fonders medel skall kunna göras över ett vitt fält.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utredning av AP-fondemas verksamhet och organisation pågår,&lt;br&gt;enligt vad Försäkringsförbundet erfarit, i finansdepartementet. Enligt&lt;br&gt;förbundets mening bör denna utredning avvaktas innan man beslutar om&lt;br&gt;utvidgade placeringsmöjligheter för de fonder som nu ingår i AP-&lt;br&gt;fondsystemets organisation.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Stiftelsen Aktiefrämjandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Aktiefrämjandet har alltid haft som allmän princip att placerare&lt;br&gt;på den samlade aktie- och kapitalmarknaden skall kunna uppträda under&lt;br&gt;så jämlika förhållanden som möjligt och inte styras av andra målsätt-&lt;br&gt;ningar än optimal avkastning med hänsyn till placeringshorisont och&lt;br&gt;säkerhetskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta är bra för en allmänt välståndsökande och mer effektiv kapital-&lt;br&gt;fördelning och kapitalanvändning i samhället. Under det senaste decenniet&lt;br&gt;har Aktiefrämjandet ansett att detta synsätt inte skall begränsas till den&lt;br&gt;svenska kapitalmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden kan promemorians förslag sägas vara ett steg i&lt;br&gt;rätt riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AP- och löntagarfonderna bär dock en del karaktärsdrag som väsentli-&lt;br&gt;gen skiljer dem från andra aktörer på den svenska och internationella&lt;br&gt;kapital marknaden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:186&lt;br&gt;Men Aktiefrämjandet hävdar nu, liksom tidigare, att så länge den svenska Bilaga 3&lt;br&gt;och internationella kapitalmarknaden uppfattar det statliga fondsystemet&lt;br&gt;som en politiskt styrd storplacerare kommer misstroendet att beröva&lt;br&gt;marknaden mer nykapital än fondema förmår tillföra den. Det är bl.a. en&lt;br&gt;av de beklagliga och länge förbisedda effekterna av löntagarfondernas&lt;br&gt;tillkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En totalöversyn av det statliga fondsystemet torde således behöva&lt;br&gt;innefatta ett avskaffande av löntagarfonderna, en avpolitisering och&lt;br&gt;decentralisering av AP-fondema och en kombination av ombildning av&lt;br&gt;delar av fondsystemet till folkpensioner medan återstoden övergår till ett&lt;br&gt;premiereservsystem med spararna - de blivande pensionärerna som ägare&lt;br&gt;och ansvariga för förvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.14 Sveriges Industriförbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet avvisar förslagen såväl av allmänna marknadsekono-&lt;br&gt;miska skäl och av kapitalmarknadstekniska orsaker som på grund av&lt;br&gt;maktkoncentrationsaspekter om utvidgning av fondstyrelsernas placerings-&lt;br&gt;möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.15 Sveriges Aktiesparares Riksförbund (SARF)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;SARF avstyrker bestämt förslagen att utvidga AP-fondemas och&lt;br&gt;löntagarfondernas placeringsmöjligheter. Förslaget innebär en ytterligare&lt;br&gt;socialisering av svensk kapitalmarknad och näringsliv. Sveriges ekonomi&lt;br&gt;måste, för att trygga en bra välståndsutveckling, baseras på ett mark-&lt;br&gt;nadsekonomiskt system.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.16 Svenska sparbanksföreningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen konstaterar inledningsvis att riksrevisionsverket&lt;br&gt;tidigare riktat kritik mot placeringsbestämmelsema i reglementet för AP-&lt;br&gt;fonden och därtill bl a anfört att dessa bestämmleser inte är anpassade till&lt;br&gt;rådande förhållanden på kapitalmarknaden samt att riksdagen mot denna&lt;br&gt;bakgrund understrukit vikten av att placeringsbestämmelsema ses över så&lt;br&gt;att de framstår som &amp;quot;en adekvat reglering av den komplicerade verksam-&lt;br&gt;het som det är fråga om”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen bedömer förslagen i promemorian utifrån ovan&lt;br&gt;angivna utgångspunkter. Föreningen vill starkt betona att föreningen inte&lt;br&gt;gör några uttalanden av värdekaraktär eller tar ställning i den politiskt&lt;br&gt;färgade frågan huruvida fondsystemet helt eller delvis bör avskaffas eller&lt;br&gt;förändras på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen finner mot ovan redovisade bakgrund de i&lt;br&gt;promemorian framlagda förlagen ändamålsenliga och väl ägnade att leda&lt;br&gt;till att de olika fondema får bättre förutsättningar att fungera på&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Handeln med derivata instrument&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Tillstyrker eller lämnar utan erinran&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt, styrelsen för Stockholms fondbörs, LO och allmännna&lt;br&gt;pensionsfonden, femte fondstyrelsen, tillstyrker utan närmare kommentar&lt;br&gt;förslaget i denna del eller lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Avstyrker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;SAF, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen,&lt;br&gt;Företagarnas Riksorganisation, Sveriges Industriförbund och Sveriges&lt;br&gt;Aktiesparares Riksförbund avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Bankinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen tillstyrker att samtliga fondstyrelser får handla med&lt;br&gt;optioner, terminskontrakt och andra liknande instrument. Det bör&lt;br&gt;emellertid understrykas att sådan handel skall ha till syfte att skydda&lt;br&gt;sådana exponeringar som innebär ränte-, valuta- eller andra marknadsris-&lt;br&gt;ker, dvs. i regel korta placeringar. Ändringen kommer att få begränsad&lt;br&gt;betydelse för vissa fondstyrelser med hänsyn till den långsiktiga&lt;br&gt;inriktningen på placeringarna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Försäkringsinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen finner det rimligt att det görs klart att samtliga fondstyrelser&lt;br&gt;skall ha rätt att göra placeringar i s k derivata instrument såsom ett&lt;br&gt;naturligt komplement till verksamheten i övrigt. Det bör därvid åligga&lt;br&gt;varje fondstyrelse att utforma riktlinjer för användningen av sagda&lt;br&gt;instrument. Därvid bör förutom ramar för risktagandet också ges regler&lt;br&gt;om nödvändiga kontroll- och rapporteringsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Riksförsäkringsverket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket ställer sig positiv till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian framhålls att handel med derivata instrument är ett&lt;br&gt;adekvat hjälpmedel för en effektiv kapitalförvaltning. Riksförsäkringsver-&lt;br&gt;ket anser, i likhet med vad som anförs i promemorian, att fondstyrelserna&lt;br&gt;bör ges samma förutsättningar för sin förvaltning som andra institutionel-&lt;br&gt;la placerare, t.ex. försäkringsbolagen. I den föreslagna lydelsen av&lt;br&gt;bestämmelsen framgår klart att den omfettar samtliga fondstyrelser. Den&lt;br&gt;oklarhet som tidigare förelåg i tolkningen i detta hänseende har därmed&lt;br&gt;eliminerats. Bestämmelsen har fått en generell utformning med motiverin-&lt;br&gt;gen att den snabba utvecklingen på options- och terminsmarknaden gör&lt;br&gt;att en mer detaljerad reglering i lag framstår som mindre lämplig. En&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan generell bestämmelse ger större möjlighet för styrelserna att själva&lt;br&gt;utforma verksamheten, vilket är positivt. Det är emellertid av stor vikt&lt;br&gt;att kraven på betryggande säkerhet resp, riskspridning i 11 § resp. 34 §&lt;br&gt;APR därvid beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6 Kammarrätten i Göteborg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten tillstyrker förslaget i princip men har följande kommen-&lt;br&gt;tarer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket &amp;quot;placera medel&amp;quot; i nuvarande 35 § föreslås i den nya 12 a §&lt;br&gt;ersatt med uttrycket &amp;quot;handla med”. Det föreslagna uttrycket anger bättre&lt;br&gt;vad kammarrätten förutsätter varit avsikten även med nuvarande&lt;br&gt;bestämmelser, som dock skulle kunna läsas så att utfärdande av optioner&lt;br&gt;inte är lagenligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten delar uppfattningen att handel skall få ske i syfte att&lt;br&gt;skydda fondens tillgångar men känner en viss tvekan att tillstyrka en rätt&lt;br&gt;för fondstyrelserna att handla med optioner etc. &amp;quot;i syfte att effektivisera&lt;br&gt;förvaltningen av fondens tillgångar&amp;quot;. Härmed öppnas otvivelaktigt en&lt;br&gt;möjlighet till rena spekulationsaffärer. I promemorian anförs att övriga&lt;br&gt;regler i APR är tillräckligt skydd häremot, men mot bakgrund av vad&lt;br&gt;som framkommit rörande vissa löntagarfondstyrelsers agerande i andra&lt;br&gt;sammanhang vill kammarrätten ifrågasätta om detta skydd är tillräckligt.&lt;br&gt;Kammarrätten noterar också att medan första - tredje fondstyrelserna&lt;br&gt;enligt 11 § APR skall placera så att kravet på &amp;quot;betryggande säkerhet&lt;br&gt;tillgodoses&amp;quot; så gäller för övriga fondstyrelser enligt 34 § APR att&lt;br&gt;placeringen skall ske så att kravet på &amp;quot;riskspridning tillgodoses&amp;quot;. När det&lt;br&gt;gäller handel med optioner och terminer förefaller det önskvärt att skärpa&lt;br&gt;säkerhetskravet i 34 § APR. I promemorian anförs visserligen att risken&lt;br&gt;för överdriven spekulation även finns när det gäller andra marknader,&lt;br&gt;men genom hävstångseffekten är ju risken vid nu föreslagen handel inte&lt;br&gt;begränsad till en förlust av enbart de i affären placerade medlen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.7 Fullmäktige i Sveriges riksbank&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Derivatinstrument kan effektivt användas för att hantera risker av olika&lt;br&gt;slag. Dessa instrument kan dock också i vissa lägen medföra nya risker&lt;br&gt;och förutsätter därför en betryggande intern kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser det obefogat att ange några detaljerade kvantitativa&lt;br&gt;restriktioner. Det föreslås att placeringsreglementet skall ange endast&lt;br&gt;ramarna för den typ av placeringar det är fråga om. Fondstyrelserna skall&lt;br&gt;ha frihet att handla i derivatinstrument i enlighet med de principer som&lt;br&gt;gäller för deras möjligheter att placera i värdepapper. Utredningen utgår&lt;br&gt;också ifrån att fondstyrelserna inrättar betryggande administrativa rutiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige instämmer med utredningens bedömning att transaktioner&lt;br&gt;med derivatinstrument har blivit ett naturligt och nödvändigt inslag i&lt;br&gt;verksamheten hos institutionella placerare på den svenska kredit-&lt;br&gt;marknaden. Tillfredsställande säkerhet i hanteringen kan uppnås genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att styrelserna fastställer nödvändiga risklimiter för placeringsverksam- Prop. 1990/91:186&lt;br&gt;heten. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.8 Riksgäldskontoret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksgäldskontoret finner att bestämmelsen, att de olika fondstyrelserna&lt;br&gt;fritt kan handla i optioner, terminskontrakt och andra liknande instrument&lt;br&gt;i enlighet med de principer som gäller för respektive fondstyrelses&lt;br&gt;möjligheter att placera i värdepapper, är oklar och kan komma att leda&lt;br&gt;till tolkningsproblem. De aktieförvaltande fondema kan endast i&lt;br&gt;begränsad omfattning placera i räntebärande värdepapper. Om de&lt;br&gt;däremot köper ränteoptioner kan de för ett begränsat kapital ta del av&lt;br&gt;kursrörelserna för en stor mängd underliggande obligationer. Skall&lt;br&gt;optionsprisema eller priserna på de underliggande värdepapperen ligga&lt;br&gt;till grund för vad som är att betrakta som begränsade placeringar i&lt;br&gt;räntebärande värdepapper? Detta bör klarläggas så att tolkningsproblem&lt;br&gt;undviks.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.9 Svenska sparbanksföreningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen finner förslaget ändamålsenligt och väl ägnat att&lt;br&gt;leda till att de olika fondema får bättre förutsättningar att fungera på&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.10 Sveriges Föreningsbankers Förbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;SFF har inga invändningar mot att de fem AP-fondema får handla med&lt;br&gt;optioner, terminskontrakt eller liknande instrument. Riskexponeringen&lt;br&gt;ökar dock för fondema och SFF utgår självfallet från att AP-fondema&lt;br&gt;skaffar sig erforderlig kompetens för de nya områdena. Beträffande de&lt;br&gt;fem löntagarfonderna anser SFF att någon utvidgning inte behövs.&lt;br&gt;Löntagarfonderna bör istället avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.11 Folksam&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;12 a § innehåller en generell regel om att en fondstyrelse får handla med&lt;br&gt;optioner och terminskontrakt och andra likartade instrument. Regeln är&lt;br&gt;väl avvägd men måste kompletteras med begränsande placeringsbestäm-&lt;br&gt;melser för respektive fondstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.12 Allmänna pensionsfonden, första-tredje fondstyrelserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelserna ansluter sig till detta förslag vilket skapar enhetligare och&lt;br&gt;tydligare placeringsregler. I detta sammanhang bör det påpekas att&lt;br&gt;fondstyrelserna har tolkat placeringsreglema i det nuvarande reglementet&lt;br&gt;så att dessa även kan omfatta handel i terminer. Sålunda har fondstyrel-&lt;br&gt;serna sedan 1986 gjort placeringar på terminsmarknaden. Även handel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med optioner har ansetts ligga inom palceringsreglernas ramar men Prop. 1990/91:186&lt;br&gt;fondstyrelserna har av andra skäl avstått från sådana placeringar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.13 Allmänna pensionsfonden, Qärde fondstyrelsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelsen finner förslaget väl avvägt och utformat och tillstyrker att&lt;br&gt;en bestämmelse av förslagets innehåll intages i APR.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.14 Allmänna pensionsfonden, första löntagarfondstyrelsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sydfonden vill tillstyrka förslaget om uttrycklig rätt att handla med&lt;br&gt;derivatinstrument, ex. optioner och terminer (12a §). Fonden ser det som&lt;br&gt;naturligt att den, utifrån sin grundläggande uppgift att bidra till riskkapi-&lt;br&gt;talförsörjningen genom att investera i aktier o. dyl., även tillerkänns&lt;br&gt;möjligheten till handel på marknaden med sådana instrument. Detta&lt;br&gt;erbjuder möjligheter till såväl riskavgränsning betr, hela portföljen eller&lt;br&gt;enstaka innehav som ökade inkomster på portföljen. Vaije fondstyrelse&lt;br&gt;har att fastställa limiter för fondförvaltningens agerande på detta område&lt;br&gt;liksom att svara för och tillse att denna är ändamålsenligt organiserad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.15 Allmänna pensionsfonden, andra löntagarfondstyrelsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Alla bedömningar om enskilda bolags och av olika marknaders framtida&lt;br&gt;utveckling innehåller alltid ett visst mått av osäkerhet. Denna osäkerhet&lt;br&gt;leder i vissa fåll till att olika delmarknader inte fungerar. Genom&lt;br&gt;användandet av olika derivata instrument kan man anpassa risknivån vid&lt;br&gt;placering till den osäkerhet som bedöms föreligga, /mvändandet av&lt;br&gt;derivata instrument ger därigenom bättre förutsättningar för att respektive&lt;br&gt;primärmarknad skall fungera på ett tillfredsställande sätt till gagn för&lt;br&gt;aktiemarknaden som helhet och till gagn för enskilda företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som de derivata instrumenten kan användas för att&lt;br&gt;begränsa en given risk, kan det också innebära att man ökar denna risk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man har här alltså valet att begränsa risknivån vid en given lönsamhet&lt;br&gt;eller höja lönsamheten vid en given risknivå. Styrelsen är medveten om&lt;br&gt;att detta kräver att instruktioner lämnas till operativ personal där&lt;br&gt;användandet av derivata instrument regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund tillstyrker styrelsen ändringsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.16 Allmänna pensionsfonden, tredje löntagarfondstyrelsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelserna bör få använda derivatinstrument. Användandet av&lt;br&gt;derivatinstrument är ett ur professionell synvinkel naturligt inslag i&lt;br&gt;portfölj förvaltning. Eventuellt kan man ställa krav på att varje enskild&lt;br&gt;transaktion i derivatinstrument, i den mån den innebär en obegränsad&lt;br&gt;förpliktelse, skall vara relaterad till ett existerande innehav - obligationer,&lt;br&gt;aktier, fastigheter, derivatinstrument. Härigenom undviker man risken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 186&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att, på grund av vissa derivatinstruments infinita natur, ikläda sig Prop. 1990/91:186&lt;br&gt;förpliktelser som saknar varje anknytning till fondstyrelsens place- Bilaga 3&lt;br&gt;ringsmedel. Någon ytterligare begränsning är inte befogad.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förvärv av utländska aktier m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Tillstyrker eller lämnar utan erinran&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket, Svea hovrätt, styrelsen för Stockholms fondbörs,&lt;br&gt;LO och allmänna pensionsfonden, femte fondstyrelsen, tillstyrker&lt;br&gt;förslaget eller lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 &amp;nbsp;Avstyrker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;SAF, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen,&lt;br&gt;Företagarnas Riksorganisation, Sveriges Industriförbund och Sveriges&lt;br&gt;Aktiesparares Riksförbund avstyrker förslaget&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Bankinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mot förslagen att löntagarfondstyrelsema får placera i utländska aktier&lt;br&gt;m.m. resp, att fjärde och femte fondstyrelserna samt löntagarfondstyrels-&lt;br&gt;ema får placera i räntebärande värdepapper i utländsk valuta har&lt;br&gt;bankinspektionen ingen erinran. Ändringen innebär att ett av de&lt;br&gt;ursprungliga motiven för fondstyrelsernas tillkomst, nämligen att bidra&lt;br&gt;till att den inhemska kapitalbildningen, uppmjukas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Riksrevisionsverket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I promemorian konstaterar författaren att det bör ankomma på respektive&lt;br&gt;fondstyrelse att utforma mer detaljerade regler och instruktioner för&lt;br&gt;respektive fonds förvaltning. RRV menar att med en sådan konstruktion&lt;br&gt;föreligger ånyo risk för att fondema agerar utifrån olika förutsättningar&lt;br&gt;avhängigt hur de tolkar placeringsreglema i APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på fortsatta tolkningsproblem är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o 35:e paragrafen: &amp;quot;...värdepapperens sammanlagda värde kommer att&lt;br&gt;överstiga tio procent av värdet av de medel som respektive styrelse&lt;br&gt;förvaltar&amp;quot;. Menas här anskaffningsvärde, marknadsvärde eller något&lt;br&gt;annat värde?&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Kammarrätten i Göteborg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten avstyrker förslaget att löntagarfondstyrelsema skall kunna&lt;br&gt;placera medel i utländska aktier av följande skäl. I promemorian&lt;br&gt;redovisas fyra grundläggande motiv för införande av löntagarfonder. Ett&lt;br&gt;av motiven, det fjärde, var att fondema skulle förstärka ATP-systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kammarrätten torde de övriga tre motiven ha varit de primära. Prop. 1990/91:186&lt;br&gt;Förslaget innebär att löntagarfonderna skall medges rätt att placera i Bilaga 3&lt;br&gt;utländska aktier trots att sådana placeringar minskar utrymmet för&lt;br&gt;placeringar som gynnar de tre primära motiven för införande av&lt;br&gt;löntagarfonder. Kammarrätten delar inte uppfattningen att kravet på ökad&lt;br&gt;avkastning (som ju ingalunda är en säker följd av förslaget) skall&lt;br&gt;prioriteras när resultatet blir att övriga, primära syften med fondema&lt;br&gt;motverkas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Fullmäktige i Sveriges riksbank&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige anser att utredningens förslag skapar klarare regler samt&lt;br&gt;främjar riskspridning och avkastning. Fullmäktige konstaterar också att&lt;br&gt;denna vidgning av reglementet återspeglar viktiga förändringar som skett&lt;br&gt;på de finansiella marknaderna, framförallt till följd av fria kapitalflöden&lt;br&gt;över gränserna. Mot denna bakgrund har fullmäktige inget att erinra mot&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 Svenska sparbanksföreningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen finner förslaget ändamålsenligt och väl ägnat att&lt;br&gt;leda till att de olika fondema får bättre förutsättningar att fungera på&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.8 Sveriges Föreningsbankers Förbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de fem löntagarfonderna anser SFF att någon utvidgning inte&lt;br&gt;behövs. Löntagarfonderna bör istället avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.9 Folksam&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med den föreslagna tioprocentsregeln uppnås inte någon fullständig&lt;br&gt;likställighet med andra placerare på marknaden. Försäkringsbolag har&lt;br&gt;redan idag avsevärt mycket större möjligheter att placera i utländska&lt;br&gt;värdepapper än som föreslås här. Enligt Folksams mening bör det lämnas&lt;br&gt;åt fondstyrelserna att avgöra hur stora utländska placeringar som kan&lt;br&gt;behövas för att &amp;quot;förbättra riskkapitalförsöijningen till gagn för svensk&lt;br&gt;produktion och sysselsättning”. Någon större andel utländska placeringar&lt;br&gt;blir det knappast fråga om med denna i 34 § uttryckta målsättning.&lt;br&gt;Folksam förordar alltså här en regel av motsvarande typ som för&lt;br&gt;derivatinstrument. Enligt betänkandet kan en sådan förändring av&lt;br&gt;reglerna inte ske inom ramen för en teknisk översyn. Möjligen borde då&lt;br&gt;reformen anstå till dess även de mera öveigripande frågorna kan tas upp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.10 Allmänna pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fjärde och femte AP-fondema har redan möjlighet att placera högst 10 %&lt;br&gt;av värdet av förvaltade medel i utländska aktier och andelar i utländska&lt;br&gt;aktiefonder m.m. I betänkandet föreslås att löntagarfondstyrelsema ges&lt;br&gt;samma möjligheter. Fondstyrelsen har inga invändningar mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av utredningen framgår också att investmentbolag som har till&lt;br&gt;huvudsakligt syfte att förvärva aktier i utländska aktiebolag skall inräknas&lt;br&gt;i kvoten för utländska placeringar. Investmentbolagets syfte bör bedömas&lt;br&gt;med ledning av strukturen på bolagets värdepappersinnehav. Det är&lt;br&gt;enklare att inga svenska bolag - som hittills - inräknas i den utländska&lt;br&gt;kvoten. Kapitalmarknaden intemationaliseras kontinuerligt och företag&lt;br&gt;struktureras ständigt, varvid den juridiska strukturen förändras. Moder-&lt;br&gt;bolagen i svenska internationella koncerner innehåller i många fall till&lt;br&gt;huvudsaklig del aktier i utländska dotterbolag. Om dessa delvis säljs ut&lt;br&gt;har gränsen visavi svenska internationellt verksamma investmentbolag&lt;br&gt;praktiskt taget suddats ut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.11 Allmänna pensionsfonden, första löntagarfondstyrelsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om rätt att investera max 10% av fondens kapital i utländska&lt;br&gt;aktier och aktiefonder m.m. välkomnas (35 §). Andelen 10% synes&lt;br&gt;rimlig m.h.t. att Fjärde och Femte fondstyrelserna, med samma&lt;br&gt;avkastningskrav som löntagarfonderna, redan har detta utrymme. Enligt&lt;br&gt;förslaget skall i det tioprocentiga utrymmet inräknas även aktier i svenska&lt;br&gt;bolag som har mer än hälften av tillgångarna i utländska aktier o. dyl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tilltagande internationaliseringen av den svenska ekonomin och Prop. 1990/91:186&lt;br&gt;den avvecklade valutaregleringen kan sannolikt medföra att allt flera Bilaga 3&lt;br&gt;aktieinnehav kan dras in under den föreslagna regeln från ett år till ett&lt;br&gt;annat, något som även kan erbjuda fondema svårigheter att följa.&lt;br&gt;Sydfonden finner det skäligt med en avgränsning, men denna bör gå vid&lt;br&gt;onoterade svenska bolag som till övervägande del innehåller utländska&lt;br&gt;aktier. Sydfonden anser således att fondernas engagemang i noterade&lt;br&gt;svenska bolag innehållande utländska aktier ej bör ingå vid kvot-&lt;br&gt;beräkningen medan övriga bör göra det, tillsammans med direktägda&lt;br&gt;utländska aktier.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.12 Allmänna pensionsfonden, andra löntagarfondstyrelsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Löntagarfonderna har samma avkastningskrav som fjärde och femte&lt;br&gt;fondstyrelserna. Det är därför naturligt att löntagarfondstyrelsema i&lt;br&gt;princip skall ha samma förutsättningar som dessa att uppfylla kravet.&lt;br&gt;Detta innebär att också löntagarfonderna bör få rätt att placera 10% av&lt;br&gt;de medel styrelsen förvaltar i utländska aktier m.m. enligt förslaget.&lt;br&gt;Dessutom är det av vikt att konstatera att löntagarfonderna har att agera&lt;br&gt;på marknader som är internationellt påverkade. Detta gäller på markna-&lt;br&gt;der för riskkapital både för noterade och onoterade företag. Genom&lt;br&gt;affärer med utländska fondko mmissionärer och banker har man möjlighet&lt;br&gt;till en bredare och från flera olika parter oberoende information om de&lt;br&gt;förhållanden som påverkar förutsättningarna för fondens agerande. Vid&lt;br&gt;den praktiska tillämpningen har man att ta ställning till frågan hur man&lt;br&gt;skall definiera innebörden av meningen &amp;quot;de medel styrelsen förvaltar&amp;quot;.&lt;br&gt;Man kan värdera de medel styrelsen förvaltar på olika sätt, antingen till&lt;br&gt;anskaffningsvärde eller till marknadsvärde. Vidare kan man välja olika&lt;br&gt;tidpunkter för denna värdering. Man kan också välja det belopp som&lt;br&gt;respektive styrelse rekvirerat. Det är angeläget att definitionerna blir&lt;br&gt;sådana att de uppfattas lika av berörda parter. Mot bakgrund av&lt;br&gt;ovanstående tillstyrker fondstyrelsen ändringsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.13 Allmänna pensionsfonden, tredje löntagarfond styrel sen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelsen ställer sig positiv till förslaget men anser att placerings-&lt;br&gt;reglema borde överlåta åt den enskilda fondstyrelsen att placera ännu&lt;br&gt;större andel än nuvarande tio procent av medlen i utländska aktier.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.14Allmänna pensionsfonden, fjärde och femte löntagar-&lt;br&gt;fondstyrelserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En icke avsedd effekt av samma slag som beskrivits ovan kan uppstå&lt;br&gt;genom den föreslagna utformningen av 35 § APR och motiveringen till&lt;br&gt;den regeln. I det förslaget sägs att &amp;quot;aktier i investmentbolag som har till&lt;br&gt;huvudsakligt syfte att förvärva aktier i utländska aktiebolag&amp;quot; skall&lt;br&gt;jämställas med aktier m.m. i utländska aktiebolag. Av den allmänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motiveringen till förslaget framgår att investmentbolagets syfte i detta &amp;nbsp;Prop. 1990/91:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avseende bör bedömas med ledning av strukturen på bolagets värdepap- &amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;persinnehav. Där sägs vidare att &amp;quot;om detta innehav, sett över en längre&lt;br&gt;period, till övervägande del består av utländska aktier och andra liknande&lt;br&gt;rättigheter, bör investmentbolagets huvudsakliga syfte med verksamheten&lt;br&gt;anses vara att placera i utländska aktier. Med begreppet till övervägande&lt;br&gt;del bör i detta sammanhang förstås att anskaffningsvärdet på de utländska&lt;br&gt;värdepapperen överstiger 50% av anskaffningsvärdet på samtliga&lt;br&gt;tillgångar i bolaget.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också denna gränsdragning vore enligt vår mening olycklig. Redan nu&lt;br&gt;skulle flera svenska aktiemarknadsbolag troligen inräknas bland de här&lt;br&gt;aktuella investmentbolagen och i takt med den snabba internationalise-&lt;br&gt;ringen skulle kretsen av sådana subjekt komma att vidgas, varvid av&lt;br&gt;lagstiftaren icke önskade effekter i placeringshänseende skulle uppstå.&lt;br&gt;Vi tror att även detta problem lämpligen löses genom ett undantag för&lt;br&gt;aktier i aktiemarknadsbolag. Beträffande grunden för förslaget hänvisar&lt;br&gt;vi till vad som ovan sagts om aktier i &amp;quot;fastighetsbolag&amp;quot;. Vad beträffar&lt;br&gt;förslaget till 35 § APR önskar vi avslutningsvis fästa uppmärksamheten&lt;br&gt;på att uttrycket &amp;quot;aktier i utländskt aktiebolag&amp;quot; kan medföra såväl&lt;br&gt;tolkningsproblem som icke avsedda begränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Placeringar i räntebärande värdepapper utställda&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;i utländsk valuta&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Tillstyrker eller lämnar utan erinran&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt, kammarrätten i Göteborg, styrelsen för Stockholm&lt;br&gt;fondbörs, LO och allmänna pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen och&lt;br&gt;femte fondstyrelsen, tillstyrker utan närmare kommentar förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Avstyrker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;SAF, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen,&lt;br&gt;Företagamas Riksorganisation, Sveriges Industriförbund och Sveriges&lt;br&gt;Aktiesparares Riksförbund avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Bankinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen har ingen erinran mot förslaget (se ovan under avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Riksrevisionsverket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;39:e paragrafen: &amp;quot;...tillfredsställande betalningsberedskap eller för att&lt;br&gt;tillgodose kravet på ändamålsenlig förvaltning får fondmedlen pla-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ceras...&amp;quot;. God avkastning och riskspridning är en del av kravet på Prop. 1990/91:186&lt;br&gt;ändamålsenlig förvaltning. Hur stor andel likvida medel av de totala Bilaga 3&lt;br&gt;tillgångarna kan då tillåtas utan att en fondstyrelses förvaltning strider&lt;br&gt;mot övriga delar av reglementet? Frågan kan bli aktuell då en fond-&lt;br&gt;styrelse antar att en allmän konjunkturnedgång är i ankommande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Riksförsäkringsverket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har inget att erinra mot förslaget, som ger&lt;br&gt;fondstyrelserna större förutsättningar för en effektiv likviditetsförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Fullmäktige i Sveriges riksbank&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige tillstyrker utredningens förslag. Det kan betraktas som en&lt;br&gt;anpassning till de ändrade förutsättningar som råder efter valutaav-&lt;br&gt;regleringen. De sammanlagda placeringarna i likvida medel hos de&lt;br&gt;aktieförvaltande fondstyrelserna kan enligt gällande reglemente inte bli&lt;br&gt;större än vad som är motiverat av behovet av en tillfredsställande&lt;br&gt;betalningsberedskap eller kravet på en ändamålsenlig förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Svenska sparbanksföreningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen finner förslaget ändamålsenligt och väl ägnat att&lt;br&gt;leda till att de olika fondema får bättre förutsättningar att fungera på&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.8 Sveriges Föreningsbankers Förbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;SFF har inga invändningar mot att de fem AP-fondema får placera i&lt;br&gt;räntebärande värdepapper i utländsk valuta. Riskexponeringen ökar dock&lt;br&gt;för fondema och SFF utgår självfallet från att AP-fondema skaffar sig&lt;br&gt;erforderlig kompetens för de nya områdena. Beträffande de fem&lt;br&gt;löntagarfonderna anser SFF att någon utvidgning inte behövs. Löntagar-&lt;br&gt;fonderna bör istället avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.9 Folksam&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lydelsen av 39 § APR fyller höga krav på flexibilitet och&lt;br&gt;på likställighet mellan olika placerare på marknaden. Den får ytterligare&lt;br&gt;konkretiseras i bestämmelserna för respektive fondstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.10 Allmänna pensionsfonden, första löntagarfondstyrelsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för en oförändrad målsättning med likviditetsförvaltningen&lt;br&gt;föreslår utredningen att även utländska räntebärande värdepapper ska&lt;br&gt;kunna förvärvas (39 §). Med den tilltagande internationaliseringen och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den ovan föreslagna nya rätten att investera i utländska aktier som Prop. 1990/91:186&lt;br&gt;bakgrund vill Sydfonden tillstyrka införandet av denna nya förräntnings- Bilaga 3&lt;br&gt;möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.11 Allmänna pensionsfonden, andra löntagarfondstyrelsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Denna möjlighet bör ses i relation till föregående punkt om förvärv av&lt;br&gt;utländska aktier m.m. och behovet av att hantera betalningar och&lt;br&gt;betalningsberedskap i samband med sådana förvärv och försäljningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund tillstyrker styrelsen ändringsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Förvärv av fast egendom m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Tillstyrker eller lämnar utan erinran&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt, Svenska sparbanksföreningen, styrelsen för Stockholms&lt;br&gt;fondbörs, LO och allmänna pensionsfonden, femte fondstyrelsen,&lt;br&gt;tillstyrker utan närmare kommentar förslaget eller lämnar det utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Avstyrker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;SAF, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen,&lt;br&gt;Företagarnas Riksorganisation, Sveriges Industriförbund och Sveriges&lt;br&gt;Aktiesparares Riksförbund avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Bankinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förslaget att fjärde och femte fondstyrelserna samt&lt;br&gt;löntagarfondstyrelsema i likhet med första - tredje fondstyrelserna skall&lt;br&gt;få förvärva fast egendom ställer sig bankinspektionen avvisande.&lt;br&gt;Placeringar i fast egendom kräver - som också anförts i promemorian -&lt;br&gt;ett stort mått av expertis, både när det gäller att bedöma objekten och&lt;br&gt;för förvaltning av dem. En sådan kan lämpligen inte byggas upp inom&lt;br&gt;varje fondstyrelse. Det förefaller därför inte rationellt att sprida&lt;br&gt;fastighetsinnehav till alla fondstyrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Riksrevisionsverket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;36:e paragrafen: &amp;quot;...avses därvid även aktier i bolag som har till&lt;br&gt;huvudsakligt ändamål att äga eller förvalta fast egendom eller tomträtt&amp;quot;.&lt;br&gt;Sid. 77 i promemorian: &amp;quot;Om dessa tillgångar, sett över en viss tids-&lt;br&gt;period, väsentligen består av fäst egendom bör bolaget anses som&lt;br&gt;fastighetsbolag&amp;quot;. Ar &amp;quot;fast egendom&amp;quot; synonymt med &amp;quot;fastighet&amp;quot;. Vad&lt;br&gt;menas med &amp;quot;en viss tidsperiod&amp;quot; och &amp;quot;väsentligen&amp;quot;?&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Riksförsäkringsverket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:186&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket tillstyrker förslaget. Fondstyrelserna bereds därmed Bilaga 3&lt;br&gt;ökade möjligheter till en medelsförvaltning som ger god avkastning och&lt;br&gt;riskspridning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Kammarrätten i Göteborg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten avstyrker förslaget såvitt därigenom löntagarfondstyrel-&lt;br&gt;sema medges rätt att placera i fastigheter. Skälen för detta ställnings-&lt;br&gt;tagande är desamma som redovisats ovan under 35 §. Dessutom&lt;br&gt;förefaller ändringen omotiverad även med hänsyn till de relativt små&lt;br&gt;belopp som kan komma i fråga för nya placeringsformer. Det genomsnit-&lt;br&gt;tliga beloppet en löntagarfondstyrelse kan placera i fastigheter enligt&lt;br&gt;förslaget torde uppgå till ca 200 mkr, och en investering i den storleken&lt;br&gt;kan knappast förränta kostnaderna för den sakkunskap som torde behöva&lt;br&gt;tillföras de olika styrelserna. Kammarrätten vill däremot föreslå att&lt;br&gt;löntagarfonderna ges en teknisk möjlighet att förvärva fast egendom som&lt;br&gt;ett led i kreditgivning enligt förslagets 36a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån förslaget om rätt att placera i fäst egendom genomförs kan&lt;br&gt;ifrågasättas om 15 § APR i tydlighetens intresse skall kompletteras med&lt;br&gt;en regel att bundna lån i förvärvade fastigheter får övertagas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.7 Fullmäktige i Sveriges riksbank&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt fullmäktige innebär direkt innehav av fastigheter löpande&lt;br&gt;förvaltningsuppgifter som fondstyrelsen inte lämpligen kan sköta inom&lt;br&gt;ramen för nuvarande administrativa resurser. Enligt uppgifter från första&lt;br&gt;- tredje fondstyrelserna, som har möjlighet till direkt placering i fastighet,&lt;br&gt;kommer det fastighetsbolag som tidigare förvärvades att ersättas med&lt;br&gt;direkt förvaltning av de i bolaget ingående fastigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget handlar det också om relativt små fastighetsbestånd&lt;br&gt;som vart och ett skulle kräva sin administration. Fullmäktige vill&lt;br&gt;framhålla att detta riskerar att medföra en betydande ökning av fondernas&lt;br&gt;administration. Fullmäktige anser därför inte att det är angeläget att nu&lt;br&gt;ge möjlighet till direkt ägande av fastigheter. Genom ett indirekt ägande&lt;br&gt;av fastigheter via förvärv av aktier i fastighetsbolag torde de ak-&lt;br&gt;tieplacerande fondema kunna ta del av den avkastning fas-&lt;br&gt;tighetsmarknaden kan erbjuda utan att behöva utveckla en omfattande&lt;br&gt;organisation för fastighetsförvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.8 Sveriges Föreningsbankers Förbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;SFF avstyrker att fjärde och femte AP-fondema samt löntagarfonderna&lt;br&gt;får möjlighet att placera i fäst egendom. Det krävs stort expertkunnande&lt;br&gt;för detta vilket knappast kan skaffas till alla fondstyrelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.9 Folksam&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet utgår man från att placeringar på riskkapitalmarknaden inte&lt;br&gt;kan omfatta fastigheter eller aktier i fastighetsbolag. Denna uppfattning&lt;br&gt;saknar fog. Det är fullt rimligt att inkludera fastighetsmarknaden under&lt;br&gt;riskmarknaden i vid mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folksam anser här som när det gäller utländska aktier att någon stel&lt;br&gt;procentgräns inte borde ställas upp utan att de allmänna placeringsregler-&lt;br&gt;na och fondstyrelsens interna bestämmelser borde kunna vara vägledande.&lt;br&gt;Samma lösning förordas alltså här som när det gäller derivatinstrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folksam anser det olämpligt att regeln om förvärv av fastighet, bos-&lt;br&gt;tadsrätt etc. för anställd har flyttats till placeringsbestämmelsema, där&lt;br&gt;den inte hör hemma.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.10 Allmänna pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelsen avstyrker förslaget i denna del med följande motivering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan ifrågasättas om den föreslagna förändringen är en teknisk&lt;br&gt;fråga. Skillnaden mellan direkt och indirekt ägande är mer än marginell.&lt;br&gt;Genom att äga aktier i noterade fastighetsbolag bidrar fonden på ett&lt;br&gt;rationellt sätt till den totala allokeringen av riskkapital på den svenska&lt;br&gt;aktiemarknaden. Att predestinera medel till en delmarknad vore ju att ur&lt;br&gt;fondens perspektiv sänka avkastningskravet på denna speciella del-&lt;br&gt;marknad, vilket åtminstone i ett längre perspektiv skulle kunna leda till&lt;br&gt;lägre avkastning, dvs. strida mot kravet på god avkastning. Ett parallellt&lt;br&gt;synsätt kan läggas på riskkapitalbildningen för onoterade bolag. Om&lt;br&gt;fonden finge möjligheter att direktäga fastigheter fjärmar sig fonden&lt;br&gt;således från riskkapitalmarknaden. Vid direktägande måste den prin-&lt;br&gt;cipiellt viktiga frågan om belåning belysas grundligt. Definitionen av vad&lt;br&gt;som skall inräknas i kvoten förefaller också oklar. Kvoten kan ju&lt;br&gt;förändras av strukturella förändringar som fonden inte råder över t.ex.&lt;br&gt;avknoppningar, uppdelningar etc. Det kan också påpekas att tillgångarna&lt;br&gt;i skogs- och kraftbolag väsentligen kan bestå av fäst egendom. Fjärde&lt;br&gt;och femte AP-fondema är huvudsakligen förvaltande aktieinstitutioner.&lt;br&gt;Utredningen föreslår nu en begränsad möjlighet att direktförvärva fast&lt;br&gt;egendom. Detta ligger inte i linje med fondernas placeringsinriktning,&lt;br&gt;varför förslaget avstyrkes. I betänkandet understrykes vikten av att&lt;br&gt;utforma APR så att bestämmelserna skall vara anpassade till den snabba&lt;br&gt;utvecklingen på kapitalmarknaden samt att skapa mer likartade förutsätt-&lt;br&gt;ningar för institutionella placerare på marknaden. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;förefaller förslaget att begränsa en viss typ av aktieplaceringar (fas-&lt;br&gt;tighetsbolag) svårförståeligt. Fondstyrelsen avstyrker därför förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.11 Allmänna pensionsfonden, första löntagarfondstyrelsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om viss begränsad rätt till fastighetsinvesteringar har Sydfonden&lt;br&gt;ej anledning invända mot i allmänhet (36 §). Dock föreligger samma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgränsningsproblem på detta område som vid utländska aktier. En&lt;br&gt;svensk börsaktieportfölj med en normalviktad andel av bygg- och&lt;br&gt;fastighetsbolag skulle med den föreslagna regeln leda till att innehavet&lt;br&gt;måste dras ner. Detta är orimligt. Härtill kommer att många andra&lt;br&gt;börsbolag har en betydande del av sin substans i form av fastigheter.&lt;br&gt;Gränsen bör här enligt Sydfondens uppfattning gå vid onoterade aktier.&lt;br&gt;Indirekt fästighetsägande genom aktieinnehav i onoterade bolag bör&lt;br&gt;således enligt Sydfondens mening ingå vid kvotberäkningen, däremot inte&lt;br&gt;aktier i noterade fastighetsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.12 Allmänna pensionsfonden, andra löntagarfondstyrelsen&lt;br&gt;Styrelsen anser det lämpligt att den föreslagna förändringen endast skall&lt;br&gt;avse innehav i icke noterade bolag samt direktinvesteringar i fast&lt;br&gt;egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fonden har sistlidna årsskifte ett flertal innehav i den bransch som på&lt;br&gt;börsen kallas Fastighets- och Byggföretag. Börsens branschindelning&lt;br&gt;används för att kunna ange den genomsnittliga kursutveckling mätt med&lt;br&gt;index för olika branscher. Denna branschrubricering används också av&lt;br&gt;tidningarna Affärsvärlden och Veckans Affärer. Det finns alltså ingen&lt;br&gt;vedertagen uppdelning i vad som borde rubriceras som renodlade&lt;br&gt;fastighetsförvaltande företag och byggföretag. Behovet har ej tidigare&lt;br&gt;funnits. Det måste betraktas som olyckligt ur praktisk synpunkt att införa&lt;br&gt;en ny definition av bolag. I praktiken har fondernas aktieförvaltning&lt;br&gt;utvärderats i förhållande till börsens indexutveckling inklusive fas-&lt;br&gt;tighetsföretag. Detta gäller både Riksrevisionsverkets och Riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverkets officiella utvärderingar, men även massmediernas inofficiella&lt;br&gt;utvärderingar. Detta har inneburit att en indexneutral portfölj bör&lt;br&gt;innehålla en andel fastighetsbolag som motsvarar den andel fas-&lt;br&gt;tighetsbolagen har på börsen. En sådan typ av begränsning som den&lt;br&gt;föreslagna får alltså konsekvenser när det gäller att jämföra fondernas&lt;br&gt;värdemässiga utveckling med börsindex och med flertalet andra&lt;br&gt;institutionella placerare på marknaden. En korrekt jämförelse med&lt;br&gt;börsens utveckling kan endast i så fall ske om man konstruerar ett eget&lt;br&gt;börsindex som endast är tillämpbart på fondema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte alls oproblematiskt att särskilja de bolag som bör hänföras&lt;br&gt;till kategorin fastighetsförvaltande företag från andra företag. Gränsdrag-&lt;br&gt;ningen är särskilt svår mot byggföretag, där den huvudsakliga inrikt-&lt;br&gt;ningen för flertalet av företagets anställda är byggnation men där&lt;br&gt;företagets balansräkning till väsentlig del ändå speglar ett stort fastig-&lt;br&gt;hetsinnehav. Samma problem kan man stöta på i konsultbolag och i bolag&lt;br&gt;som definitivt uppfattas som producerande. Det tydligaste exemplet på&lt;br&gt;detta är Pronator som med hjälp av vinstema i konsultrörelsen byggt upp&lt;br&gt;ett stort och växande fastighetsinnehav och där man vid en given tidpunkt&lt;br&gt;fann det lämpligt att ändra huvudinriktning till ett fastighetsförvaltande&lt;br&gt;företag. Slutsatsen av ovanstående resonemang är att noterade fastighets-&lt;br&gt;och byggföretag berörs av helt andra problemställningar än icke noterade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ägaransvar och företagaransvar är i fondens reglemente Prop. 1990/91:186&lt;br&gt;lösta på ett annat sätt för börsnoterade företag än för onoterade. Vad Bilaga 3&lt;br&gt;avser börsnoterade företag finns bestämmelsen att rösträtten i ett enskilt&lt;br&gt;bolag får uppgå till högst 6 %. Någon sådan bestämmelse finns ej för icke&lt;br&gt;noterade bolag. Icke noterade fastighetsbolag har i ovanstående avseen-&lt;br&gt;den mer gemensamt med direktinvesteringar i fest egendom än med&lt;br&gt;börsnoteade bolag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.13 Allmänna pensionsfonden, tredje löntagarfondstyrelsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen ställer sig huvudsakligen positiv till förslaget men lämnar&lt;br&gt;följande kommentar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetskvoten är idag fem procent för hela AP-fonden. Sett ur ett&lt;br&gt;portfölj teoretiskt perspektiv är siffran låg. A ena sidan borde därför&lt;br&gt;fjärde och femte fondstyrelserna samt löntagarfondstyrelsema beredas&lt;br&gt;möjlighet att placera medel i fest egendom. Å andra sidan ställer detta&lt;br&gt;krav på kompetensuppbyggnad. Detta talar för att man borde avvakta en&lt;br&gt;översyn av placeringsreglema för hela AP-fonden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.14Allmänna pensionsfonden, fjärde och femte löntagar-&lt;br&gt;fondstyrelserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt vår uppfattning är den föreslagna definitionen av vad som skall&lt;br&gt;anses vara &amp;quot;fastighetsbolag&amp;quot; mindre lämplig. Den kan möjligen t.o.m.&lt;br&gt;motverka syftet med den föreslagna lagändringen. Mellansvenska&lt;br&gt;löntagarfonden och Nordfonden har redan nu mer än fem procent av sina&lt;br&gt;tillgångar placerade i noterade aktier i &amp;quot;fastighetsbolag&amp;quot; (branschen&lt;br&gt;bygg/festighetsbolag utgör f.n. ca tio procent av börsvärdet på Stock-&lt;br&gt;holms fondbörs). Ett införande av förslagets begränsningsregel skulle&lt;br&gt;därför - redan på grund härav - innebära att våra placeringsmöjligheter&lt;br&gt;i praktiken avsevärt beskärs i stället för att, som avsett, utvidgas. Till&lt;br&gt;yttermera visso kan det inte uteslutas att även vissa &amp;quot;producerande&amp;quot;&lt;br&gt;aktiemarknadsbolag kan komma att hänföras till gruppen &amp;quot;fa-&lt;br&gt;stighetsbolag&amp;quot; med lagförslagets definition (t.ex. i branscherna skogsföre-&lt;br&gt;tag, kraftföretag och även vissa industri- och konsultföretag). Inte heller&lt;br&gt;detta kan rimligen ha varit lagstiftarens avsikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varken Riksrevisionsverket eller någon annan granskare av fondstyrel-&lt;br&gt;sernas placeringspolitik torde ha anfört någon kritik mot styrelsemas&lt;br&gt;placeringar i börsaktier av de slag som nu nämnts. Det finns enligt vår&lt;br&gt;uppfattning inte heller något i tidigare förarbeten till APR som ger stöd&lt;br&gt;för en begränsning av fondstyrelsernas aktieplaceringsrätt i detta&lt;br&gt;avseende, inte ens såvitt avser aktier i marknadsnoterade rena fas-&lt;br&gt;tighetsbolag. Lagstiftaren torde hittills ha förutsatt att en tillräcklig&lt;br&gt;begränsning härvidlag ligger i riskspridningskravet i 34 § andra stycket&lt;br&gt;APR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med den föreslagna begränsningsregeln i 36 § tredje stycket,&lt;br&gt;andra punkten APR är, som vi förstått saken, att skapa en spärr mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kringgående av femprocent-gränsen genom etablering av och/eller del- Prop. 1990/91:186&lt;br&gt;tagande i icke noterade företag med festighetsinvesteringar som verksam- Bilaga 3&lt;br&gt;hetsföremål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett praktiskt sätt att hindra kringgående utan att åstadkomma den&lt;br&gt;nyssnämnda oönskade begränsningen, vore enligt vår mening att från&lt;br&gt;begränsningsregeln undanta aktier i aktiemarknadsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.15 Sveriges Fastighetsägareförbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande förutsättning för att AP-fondema skall ges sådana&lt;br&gt;placeringsmöjligheter är givetvis att fondema därvid agerar under samma&lt;br&gt;förutsättningar som andra aktörer på fastighetsmarknaden. Även om&lt;br&gt;fondema enligt promemorian endast &amp;quot;i begränsad omfattning&amp;quot; får&lt;br&gt;möjligheter att förvärva fest egendom kommer den föreslagna ändringen&lt;br&gt;av placeringsreglementet få stor betydelse för fastighetsmarknaden. Av&lt;br&gt;promemorian framgår att de nya placeringsreglema skulle innebära att&lt;br&gt;värdet av vaije fondstyrelses innehav av fest egendom skulle få uppgå till&lt;br&gt;högst 5 % av det totala anskaffningsvärdet av de tillgångar som styrelser-&lt;br&gt;na förvaltar. Fondernas sammanlagda festighetsinnehav skulle därmed&lt;br&gt;kunna uppgå till ett värde av i storleksordningen 20 miljarder kr. Det kan&lt;br&gt;jämföras med livbolagens placeringar i festigheter som enligt prome-&lt;br&gt;morian uppgick till ca 26 miljarder kr. Det är därför av stor betydelse att&lt;br&gt;de berörda fondema inte ges fördelar i beskattnings- eller andra&lt;br&gt;hänseenden. I annat fell kommer balansen på fastighetsmarknaden att&lt;br&gt;äventyras på ett sådant sätt som inte enbart skulle vara till övriga aktörers&lt;br&gt;nackdel utan givetvis även på sikt för fondema.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 De aktieförvaltande fondstyrelsernas möjlighet att&lt;br&gt;lämna krediter m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Tillstyrker eller lämnar utan erinran&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt, kammarrätten i Göteborg, styrelsen för Stockholms&lt;br&gt;fondbörs, LO och allmänna pensionsfonden, femte fondstyrelsen,&lt;br&gt;tillstyrker utan närmare kommentar förslaget eller lämnar det utan&lt;br&gt;erinran.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Avstyrker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;SAF, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen,&lt;br&gt;Företagamas Riksorganisation, Sveriges Industriförbund och Sveriges&lt;br&gt;Aktiesparares Riksförbund avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Bankinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen ställer sig avvisande till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första - tredje fondstyrelsernas möjligheter i detta avseende fanns - när&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det gäller vissa kategorier av kredittagare - redan vid fondens tillkomst. Prop. 1990/91:186&lt;br&gt;Den har senare utvidgats till att avse även andra än offentliga organ. Bilaga 3&lt;br&gt;Förutsättningarna är dock olika när det gäller första - tredje fondstyrel-&lt;br&gt;sena än för de övriga. Genom att de senare äger en aktieportfölj och&lt;br&gt;genom att kreditgivningen skall inriktas på de företag, i vilka fondstyrel-&lt;br&gt;serna placerat i aktier kommer man i kollision med en princip som&lt;br&gt;härletts av tråkiga erfarenheter i tidigare skeden och som innebär att&lt;br&gt;ägande och kreditgivning skall hållas åtskilda. Denna princip har varit&lt;br&gt;vägledande i banklagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian anförs att möjligheten till kreditgivning endast skall&lt;br&gt;avse vissa typer av lån som kan anses stå aktieägandet nära. Lagtextens&lt;br&gt;utformning är dock helt allmän. Bankinspektionen kan instämma i att&lt;br&gt;placering i t.ex. förlagslån förutsätter en likartad bedömning som&lt;br&gt;placering i aktier. Kommer däremot lån för t.ex. projektfinansiering&lt;br&gt;ifråga fordras samma uppföljning av kredittagarens även kortsiktiga&lt;br&gt;utveckling som vid bedömning av rena rörelsekrediter. Sådana krediter&lt;br&gt;kan inte heller avvecklas på samma sätt som ett aktieinnehav. En ändring&lt;br&gt;i enlighet med förslaget skulle även innebära den djupt principiella&lt;br&gt;förändringen att fondstyrelserna till viss del går över från portföljförvalt-&lt;br&gt;ning till finansieringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Riksrevisionsverket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att fjärde och femte fondstyrelserna samt&lt;br&gt;löntagarfonderna skall få möjlighet att lämna och förmedla krediter samt&lt;br&gt;ikläda sig garantiförbindelser. Syftet är att möjliggöra för fondema att&lt;br&gt;erbjuda ett företag en &amp;quot;paketlösning&amp;quot; avseende kapitalförsörjning. RRV&lt;br&gt;har svårt att bedöma relevansen av att fondema ges den föreslagna&lt;br&gt;möjligheten, då det i underlaget inte framgår på vilket sätt frånvaron av&lt;br&gt;denna möjlighet påverkat fondernas resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför ett ställningstagande avseende fondernas rätt att förmedla krediter&lt;br&gt;anser RRV att det bör beaktas att oklarheter i rättsläget medför att&lt;br&gt;förekomst av s.k. förmedlingslån kan göra riskbilden för förmedlande&lt;br&gt;institut mycket svårbedömd samt försvåra revisionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV vill också peka på att de av riksdagen beslutade riskkapital-&lt;br&gt;bolagen har en likartad uppgift, liksom småföretagsfonden m.fl. fonder.&lt;br&gt;Om fondstyrelserna ges den föreslagna rätten, är det väsentligt att&lt;br&gt;respektive organs målgrupp och syfte tydliggörs för att undvika att inte&lt;br&gt;en dubblerande funktion inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV vill även erinra om att inriktningen på näringspolitiken de senaste&lt;br&gt;åren, sedan valutaregleringama avskaffats, varit att minska omfattningen&lt;br&gt;på de statliga stöden i form av lån till företagen. Inför ett beslut om&lt;br&gt;införande av föreslagna förändringar bör behovet av ytterligare ett organ&lt;br&gt;som tillför företag riskkapital genom lämnande av krediter och garan-&lt;br&gt;tiförbindelser åskådliggöras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Riksförsäkringsverket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen ger fondstyrelserna större möjlighet att, i&lt;br&gt;likhet med andra institutionella placerare som t.ex. försäkringsbolagen,&lt;br&gt;bedriva en aktiv förvaltning av sina medel. Riksförsäkringsverket&lt;br&gt;tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.6 Fullmäktige i Sveriges riksbank&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige, som i huvudsak inte har någon erinran mot förslaget,&lt;br&gt;lämnar följande kommentar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig effekt kan bli att avkastningen på fondstyrelsernas medel&lt;br&gt;förbättras. Generellt kan reglerna i denna riktning förväntas bidra till&lt;br&gt;större konkurrens på de finansiella marknaderna. Under senare år har det&lt;br&gt;också skett en allmän breddning av verksamheten inom olika institut&lt;br&gt;vilket likaså haft en konkurrensfrämjande verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige vill emelllertid påminna om att det kan vara befogat att&lt;br&gt;behålla en viss funktionell specialisering på kredit- och riskkapital-&lt;br&gt;marknaden. En sådan specialisering sker exempelvis i värdepappers-&lt;br&gt;fonderna, som i huvudsak ägnar sig åt placering i värdepapper för vilka&lt;br&gt;välutvecklade primär- och sekundärmarknader finns. På samma sätt har&lt;br&gt;de olika delfondema inom AP-systemet från böijan givits en verksam-&lt;br&gt;hetsram av sådan karaktär att individuell kreditprövning och bevakning&lt;br&gt;av låntagarna av den typ som sker i banker i stort sett kunnat undvaras.&lt;br&gt;Engagemang i individuella företag, och ännu viktigare, i enstaka projekt,&lt;br&gt;har därmed kunnat undvikas och fondernas administration kunnat hållas&lt;br&gt;inom snäva ramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det av utredningen framlagda förslaget skulle enligt fullmäktiges&lt;br&gt;bedömning kunna sägas leda till ett avsteg från denna linje. Även om det&lt;br&gt;kan vara fråga om kvantitativt begränsade insatser kan de ak-&lt;br&gt;tieförval tande fondstyrelsernas verksamhet med utredningens förslag&lt;br&gt;komma att utvecklas i riktning mot traditionell kreditgivning. En fråga&lt;br&gt;som uppkommer är om det är lämpligt att fonder som verkar inom ett&lt;br&gt;pensionssystem skall bygga upp en kompetens av detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till den paketlösning försäkringsbolagen i vissa fall kan&lt;br&gt;erbjuda förefaller inte helt relevant eftersom den inte sällan förutsätter&lt;br&gt;samgående av försäkringsinstituten med bl.a. banker och finansbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fullmäktige skulle en vidgning av fondernas verksamhet när det&lt;br&gt;gäller långivning och garantigivning i samband med aktieplaceringar&lt;br&gt;enligt förslaget kunna motiveras, som utredningen gör, med att en&lt;br&gt;effektivare kapitalförvaltning kan åstadkommas. En sådan vidgning kan&lt;br&gt;dock vara förenad med betydande administrativa kostnader, inte minst om&lt;br&gt;fondstyrelserna skulle ge sambandet mellan aktieplacering och långivning&lt;br&gt;en vidare tolkning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.7 Svenska sparbanksföreningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sparbanksföreningen vill från principiell synpunkt invända mot förslaget&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i denna del. Detta förslag är enligt Sparbanksföreningens mening inte Prop. 1990/91:186&lt;br&gt;förenligt med den i vart fall för banker, gällande grundprincipen att Bilaga 3&lt;br&gt;ägande och kreditgivning skall hållas isär. Att på föreslaget sätt ge&lt;br&gt;fondstyrelserna möjlighet att gå in med krediter m.m. till helt eller delvis&lt;br&gt;ägda företag ter sig klart olämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.8 Sveriges Föreningsbankers Förbund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;SFF avstyrker förslaget att fjärde och femte AP-fondema och löntagar-&lt;br&gt;fonderna får möjlighet att ge krediter. Enligt förslaget skall kredit-&lt;br&gt;givningen visserligen begränsas till företag i vilka fondema äger aktier&lt;br&gt;eller står i begrepp att förvärva aktier i. Detta strider emellertid helt mot&lt;br&gt;den för svenskt bankväsende sedan länge etablerade principen om att&lt;br&gt;ägande och kreditgivning ej skall sammanblandas. SFF anser att förslaget&lt;br&gt;inte bör genomföras, i vart fall inte så länge den nuvarande principen&lt;br&gt;gäller för bankerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.9 Folksam&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Folksam tillstyrker denna uppmjukning av bestämmelserna, som gör det&lt;br&gt;lättare för fondstyrelserna att agera i samspel med små och medelstora&lt;br&gt;företag. I praktiken har det visat sig vara en svår uppgift för löntagar-&lt;br&gt;fondstyrelsema att understödja onoterade företag. Riskerna är i dessa&lt;br&gt;fall ofta stora och avkastningen åtminstone på kort sikt liten. Utveck-&lt;br&gt;lingsbara småföretag får ofta starthjälp på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.10 Allmänna pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelsen har ingen erinran mot förslaget. Det finns emellertid skäl&lt;br&gt;att poängtera skillnaden mellan genuint lånekapital och riskkapital. I&lt;br&gt;praktiken innebär förslaget frihet att placera i s.k. mellankapital och bara&lt;br&gt;undantagsvis och på kort sikt i lånekapital. Eftersom det inte är normal&lt;br&gt;kreditgivning som avses, utan lånen skall vara knutna till ak-&lt;br&gt;tieförvaltningen, så bör de enskilda engagemangen öppet redovisas av&lt;br&gt;resp, fondstyrelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.11 Allmänna pensionsfonden, första löntagarfondstyrelsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Även förslaget om rätt att som ett led i aktieförvaltningen kunna lämna&lt;br&gt;och förmedla kredit samt teckna garanti välkomnas (36a §). Fonden ser&lt;br&gt;denna möjlighet som ett värdefullt finansiellt komplement med utgångs-&lt;br&gt;punkt från ett blivande eller befintligt aktieengagemang. Härmed kan ex.&lt;br&gt;förlagslån tecknas, liksom vinstandelslån något som nu ej är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.12 Allmänna pensionsfonden, andra löntagarfondstyrelsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den avreglerade marknaden har inneburit att den traditionella uppdel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen av kapitalanskaffning, dels i upplåning dels i tillskott av riskkapi- Prop. 1990/91:186&lt;br&gt;tal har blivit alltmer diffus. Det måste betraktas som en fördel om även Bilaga 3&lt;br&gt;fondema som ägare kan bidra med &amp;quot;paketlösningar&amp;quot; avseende företagens&lt;br&gt;kapitalförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund tillstyrker styrelsen ändringsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Kravet på långsiktighet i förvaltningen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Tillstyrker eller lämnar utan erinran&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt, kammarrätten i Göteborg, Svenska sparbanksföreningen,&lt;br&gt;styrelsen för Stockholms fondbörs, LO och allmänna pensionsfonden,&lt;br&gt;femte fondstyrelsen, tillstyrker utan närmare kommentar förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Avstyrker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;SAF, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen,&lt;br&gt;Företagamas Riksorganisation, Sveriges Industriförbund och Sveriges&lt;br&gt;Aktiesparares Riksförbund avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Riksförsäkringsverket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen i paragrafens lydelse avses inte innebära någon&lt;br&gt;förändring av fondstyrelsernas placeringsstrategier. Som motiv till&lt;br&gt;ändringsförslaget framförs i promemorian att det uttryckliga kravet på&lt;br&gt;långsiktighet felaktigt kan tolkas som en, i förhållande till övriga&lt;br&gt;bestämmelser, ytterligare begränsning av placeringsmöjlighetema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ett grundläggande krav att fondstyrelsernas medelsförvaltning&lt;br&gt;präglas av långsiktighet. Riksförsäkringsverket anser att det är väsentligt&lt;br&gt;att detta klart framgår av bestämmelsen och att det därför saknas&lt;br&gt;anledning att ändra paragrafens lydelse på så sätt som föreslås. Det är&lt;br&gt;också tveksamt om bestämmelsens innebörd skulle bli klarare och mer&lt;br&gt;entydig genom den föreslagna ändringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Fullmäktige i Sveriges riksbank&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige har inget att erinra mot utredningens förslag att slopa kravet&lt;br&gt;på långsiktighet i 34 §. Fondernas mål och ställning på kapitalmarknaden&lt;br&gt;har fastslagits såväl när fondema inrättades som vid senare tillfällen.&lt;br&gt;Enligt fullmäktiges bedömning bör därför den nu föreslagna ändringen&lt;br&gt;av reglementet kunna ske utan att det skulle uppfattas som ett avsteg&lt;br&gt;från tidigare angivna riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Allmänna pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelsen uppfattar APR § 34 som en riktningsgivande och allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;målsättning, snarlik t.ex. ändamålsparagrafen i en bolagsordning. Att Prop. 1990/91:186&lt;br&gt;därför slopa det uttryckliga kravet på långsiktighet utan att avse någon Bilaga 3&lt;br&gt;förändring i sak förefaller inte påkallat. Redan utredningens diskussion&lt;br&gt;av begreppet långsiktighet har ju klarlagt lagstiftarnas avsikter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Allmänna pensionsfonden, första löntagarfondstyrelsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att i 34 §, andra stycket, uttrycket långsiktighet vid&lt;br&gt;fondförvaltningens placeringar tas bort. Utan att på något vis ifrågasätta&lt;br&gt;inriktningen på långsiktighet i fondens samlade verksamhet har utred-&lt;br&gt;ningen ansett att termen långsiktighet bör tas bort i förevarande paragraf.&lt;br&gt;Syftet härmed anges vara att undanröja risken för att fondstyrelserna&lt;br&gt;iakttar en särskild restriktion i handlandet nämligen att avstå från&lt;br&gt;berättigade kortfristiga aktieinvesteringar inom ramen för en effektiv&lt;br&gt;förvaltning i motsats till kortfristiga affärer av spekulativ natur vilka bör&lt;br&gt;förhoppningsvis leda till ökad uppmärksamhet om den samlade,&lt;br&gt;långsiktiga totala utvecklingen for resp. fond.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 Allmänna pensionsfonden, andra löntagarfondstyrelsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kapitalförvaltningen hos fonden är av en sådan storlek att det är naturligt&lt;br&gt;att ha ett långsiktigt perspektiv Detta långsiktiga perspektiv kommer till&lt;br&gt;uttryck vid utvärderingen inför ett placeringsbeslut. Denna utvärdering&lt;br&gt;sker med utgångspunkt från de fundamentala faktorer som påverkar och&lt;br&gt;styr ett företags utveckling, såsom exempelvis marknadsutveckling,&lt;br&gt;vinstutveckling och investeringsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är här alltså fråga om ett långsiktigt synsätt när det gäller att&lt;br&gt;värdera företaget. Denna värdering ställs sedan mot den värdering som&lt;br&gt;kommer till uttryck i de kurser som noteras för aktien vid varje tidpunkt.&lt;br&gt;Om relationen är fördelaktig sker ett förvärv och om den är ofördelaktig&lt;br&gt;sker en försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat sätt att se på &amp;quot;långsiktighet&amp;quot; är ett renodlat kalendermässigt&lt;br&gt;synsätt. Detta innebär att om man behåller ett visst innehav en lång tid&lt;br&gt;är man &amp;quot;långsiktig&amp;quot; och gäller det en kort tid är man &amp;quot;kortsiktig&amp;quot;. Vilka&lt;br&gt;överväganden som sedan ligger bakom hur länge man behåller ett&lt;br&gt;innehav bortser man ifrån. Detta senare synsätt är ytligt och har ingen&lt;br&gt;koppling till företagens sunda utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att det finns risk för att ordet &amp;quot;långsiktighet&amp;quot; kan&lt;br&gt;förstås på detta sätt har styrelsen inget att invända mot att det stryks i&lt;br&gt;lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.6 Allmänna pensionsfonden, tredje löntagarfond styrel sen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kravet på långsiktighet i 34 § 2 st APR bör slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Långsiktighet ingår som ett naturligt inslag i en professionellt förvaltad&lt;br&gt;portfölj av pensionsmedel. Kravet på långsiktighet i 34 § 2 st. APR&lt;br&gt;framstår mot bakgrund av detta som en precisering som endast riskerar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ge upphov till misstolkningar. Exempel på sådana misstolkningar är Prop. 1990/91:186&lt;br&gt;att nyligen gjorda placeringar inte får avyttras hur snart som helst, att &amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;man sätter likhetstecken mellan hög omsättningshastighet och kortsik-&lt;br&gt;tighet vilket inte är korrekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN&lt;br&gt;Första, andra och tredje fondstyrelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglementet för fonden avseende Allmänna Pen-&lt;br&gt;sionsfonden, Första, Andra och Tredje fondstyrel-&lt;br&gt;serna, med framställning om ändring av tidpunkten&lt;br&gt;för avlämnande av förvaltningsberättelse med&lt;br&gt;resultaträkning och balansräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna Pensionsfondens tre första fondstyrelser hemställer om en&lt;br&gt;ändring av lagen med reglemente för Allmänna Pensionsfonden&lt;br&gt;(SFS 1983:1092, 16 och 17 §§). De föreslagna ändringarna innebär att&lt;br&gt;tidpunkten för fondstyrelsernas avlämnande av förvaltningsberättelse med&lt;br&gt;resultat- och balansräkning förskjuts från före den 15 februari till före&lt;br&gt;den 1 april. Vidare förslås att tidpunkten för överlämnandet av sam-&lt;br&gt;manställningen av övriga fondstyrelsers verksamhetsberättelser förskjuts&lt;br&gt;från före den 1 april till före den 15 april.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt reglementet för Allmänna Pensionsfonden (APR) 16 § skall första,&lt;br&gt;andra och tredje fondstyrelserna &amp;quot;...före den 15 februari vaije år redovisa&lt;br&gt;för sin förvaltning under föregående räkenskapsår genom att lämna&lt;br&gt;förvaltningsberättelse med resultaträkning samt balansräkning avseende&lt;br&gt;ställningen vid årets utgång&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorerna skall sedan avge en revisionsberättelse, som skall&lt;br&gt;överlämnas till fondstyrelserna inom fjorton dagar efter det att förvalt-&lt;br&gt;ningsberättelsen har kommit revisorerna till handa (24§). Därefter skall&lt;br&gt;resp, fondstyrelse genast överlämna förvaltningsberättelsen och revisions-&lt;br&gt;berättelsen till regeringen (25§). Det innebär att regeringen i månads-&lt;br&gt;skiftet februari/mars får förvaltnings- och revisionsberättelser avseende&lt;br&gt;fondstyrelserna det gångna räkenskapsåret (kalenderår). Regeringen skall&lt;br&gt;enligt samma paragraf avgöra frågan om festställelse av balansräkningen&lt;br&gt;före den 1 maj samma år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De bestämmelser som angetts här gäller även för fjärde och femte&lt;br&gt;fondstyrelserna samt löntagarfondstyrelsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt APR 17§ åligger det första, andra och tredje fondstyrelsen att&lt;br&gt;årligen gemensamt göra en sammanställning av övriga fondstyrelser&lt;br&gt;verksamhetsberättelser. Denna skall överlämnas till regeringen före den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 april. Sammanställningen inkluderar även första - tredje fondstyrelser- Prop. 1990/91:186&lt;br&gt;nas verksamhet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram till idag har det inte varit något problem för Allmänna pensions-&lt;br&gt;fonden att avlämna sin förvaltningsberättelse till revisorerna före den 15&lt;br&gt;februari. Detta datum är bestämt utifrån den verksamhet fonden&lt;br&gt;ursprungligen har bedrivit, nämligen investering i räntebärande papper&lt;br&gt;jämte viss utlåning. Handel i räntebärande papper är möjlig att redovisa&lt;br&gt;inom kort tid efter utgången av räkenskapsåret. Alla underlag finns i&lt;br&gt;princip åtkomliga redan vid räkenskapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fondstyrelserna fick under 1988 möjlighet att investera också i fas-&lt;br&gt;tigheter och fastighetsbolag både i och utanför Sverige. Denna del av&lt;br&gt;deras verksamhet har expanderat kraftigt under 1989 och 1990. Den&lt;br&gt;första investeringen skedde våren 1989 genom förvärvet av det börs-&lt;br&gt;noterade fastighetsbolaget Anders Nisses AB. Vidare gick fondstyrelserna&lt;br&gt;in som delägare i det nybildade bolaget Pleiad Real Estate AB avseende&lt;br&gt;främst investeringar utanför Sverige. Ytterligare investeringar har gjorts&lt;br&gt;under 1990 bl.a. genom förvärvet av Esseltes fastigheter och delägarskap&lt;br&gt;i projektet Nackastrand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande äger fondstyrelserna ett 50-tal aktiebolag, handelsbolag&lt;br&gt;och kommanditbolag. Vidare är fondstyrelserna delägare och part i bolag&lt;br&gt;där administrationsansvaret ligger utanför styrelsernas gemensamma&lt;br&gt;kansli. Fondstyrelsena har också för avsikt att ytterligare öka sina&lt;br&gt;engagemang på den utländska fastighetsmarknaden, antingen genom ett&lt;br&gt;direkt ägande eller genom bolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De redan gjorda investeringarna tillsammans med framtida ökade&lt;br&gt;investeringar i fastigheter och fastighetsbolag i och utanför Sverige&lt;br&gt;påverkar fondstyrelsernas möjligheter att inom stipulerad tid lämna&lt;br&gt;förvaltningsberättelse med resultat- och balansräkningar. Bokslut måste&lt;br&gt;först göras i nämnda bolag, innan dessa konsolideras med AP-fonden. En&lt;br&gt;tillräckligt korrekt periodisering av kostnader och intäkter för fas-&lt;br&gt;tighetsverksamheten kräver också en kontroll av fakturor inkomna under&lt;br&gt;året efter räkenskapsåret. Vidare är fondstyrelserna som nämnts ovan&lt;br&gt;delägare och part i bolag där de inte ansvarar för redovisningen och&lt;br&gt;följaktligen inte på samma sätt kan påverka tidpunkten för redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som anförts, anser styrelsemas kansli att en&lt;br&gt;förutsättning för korrekt bokslut är att tidsgränsen för avlämnandet av&lt;br&gt;förvaltningsberättelsen genom ändring av APR 16 § flyttas fram till före&lt;br&gt;den 1 april, d.v.s. en förskjutning i tiden med en och en halv månad&lt;br&gt;jämfört med nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta får också som konsekvens att sammanställningen över övriga&lt;br&gt;fondstyrelsers veksamhet inkl första - tredje fondstyrelserna genom&lt;br&gt;ändring av APR 17 § bör senareläggas med fjorton dagar dvs avlämnas&lt;br&gt;till regeringen senast före den 15 april.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna bör gälla fr.o.m. räkenskapsåret 1991. För&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räkenskapsåret 1990 avser fondstyrelserna att enbart konsolidera Prop. 1990/91:186&lt;br&gt;balansräkningen och inte resultaträkningen, varför nämnda peri od i serings- &amp;nbsp;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;problem m.m. inte blir lika aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis konstaterar fondstyrelserna att det fr.o.m. räkenskap-&lt;br&gt;såret 1991 inte kommer att vara möjligt att senast den 15 februari ta fram&lt;br&gt;korrekta bokslut för det gångna räkenskapsåret vilket förutsättes i&lt;br&gt;reglementets 16 § enligt nu gällande lydelse. Tidsproblemet uppstår redan&lt;br&gt;med nuvarande verksamhet och kommer att förstärkas, när fondstyrel-&lt;br&gt;serna expanderar sin fastighetsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av de anförda får första, andra och tredje fondstyrelserna&lt;br&gt;hemställa om följande ändringar i lagen med reglemente för Allmänna&lt;br&gt;Pensionsfonden. (SFS 1983:1092)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;16 §, 2 st föreslås lyda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje fondstyrelse skall före den 1 april vaije år redovisa för sin&lt;br&gt;förvaltning under föregående räkenskapsår genom att lämna förvaltnings-&lt;br&gt;berättelse med resultaträkning samt balansräkning avseende ställningen&lt;br&gt;vid årets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 17 §, 1 st föreslås lyda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första-tredje fondstyrelserna skall årligen gemensamt göra en sam-&lt;br&gt;manställning av övriga fondstyrelsers verksamhetsberättelser. Sam-&lt;br&gt;manställningen skall överlämnas till regeringen före den 15 april året&lt;br&gt;efter räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första, andra och tredje fondstyrelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krister Wickman&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna och samman-&lt;br&gt;ställning av remissyttranden över framställningen&lt;br&gt;från första-tredje fondstyrelserna&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över skrivelsen avgetts av bankinspektionen,&lt;br&gt;riksrevisionsverket, fullmäktige i Sveriges riksbank, allmänna pen-&lt;br&gt;sionsfonden, fjärde fondstyrelsen, allmänna pensionsfonden, femte&lt;br&gt;fondstyrelsen, allmänna pensionsfonden, första löntagarfondstyrelsen,&lt;br&gt;allmänna pensionsfonden, andra löntagarfondstyrelsen, allmänna&lt;br&gt;pensionsfonden, tredje löntagarfondstyrelsen, allmänna pensionsfonden,&lt;br&gt;fjärde löntagarfondstyrelsen, allmänna pensionsfonden, femte löntagar-&lt;br&gt;fondstyrelsen, och Föreningen Auktoriserade Revisorer.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Remissinstansernas huvudsakliga inställning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser som har uttalat sig i frågan tillstyrker förslaget&lt;br&gt;eller lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket framhåller emellertid att den föreslagna ändringen&lt;br&gt;måste få till följd att datum för riksförsäkringsverkets och riksrevisions-&lt;br&gt;verkets utlåtanden enligt 43 § APR flyttas fram. Enligt verkets bedöm-&lt;br&gt;ning kan ett utlåtande avlämnas tidigast en och en halv månad efter det&lt;br&gt;att fondstyrelserna överlämnat sin förvaltningsberättelse för att en adekvat&lt;br&gt;utvärdering av fondernas medelshantering skall kunna genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringens sammanträde den 18 april 1991 &amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Bakgrund&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Gällande placeringsbestämmelser&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.1 Första-tredje fondstyrelserna&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.2 Fjärde och femte fondstyrelserna&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1.3 Löntagarfondstyrelsema&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Allmän motivering&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Inledning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Handel med derivata instrument&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Förvärv av utländska aktier m.m&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Placeringar i räntebärande värdepapper utställda i utländsk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valuta &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 Tidpunkten för förvaltningsberättelse m.m.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Upprättat lagförslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Specialmotivering&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Ikraftträdande&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Lagrådets hörande&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Hemställan&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Beslut&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sammanfattning av innehållet i promemorian (DS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990:90) En teknisk översyn av AP-fondens reglemente &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Remitterat lagförslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Förteckning över remissinstanserna och&lt;br&gt;sammanställning av remissyttranden över promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Ds 1990:90) En teknisk översyn av AP-fondens reglemente 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Framställning 1990-12-17 från första-tredje fondstyrelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ändringar i APR &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Förteckning över remissinstanserna och sammanställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;över remissyttranden över framställningen från&lt;br&gt;första-tredje fondstyrelserna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:NU43</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-04-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-05-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-05-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-05-17 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Miljöpartiet de gröna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 08:59:37</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE03186</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:31</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 08:59:37</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE03186</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__186.pdf</filnamn>
<filstorlek>2634288</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändringar i reglementet för allmänna pensionsfonden</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/93F37273-3538-4F7C-8013-B6E7C16B444F</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:NU43</uppgift>
<ref_dok_id>GE01NU43</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU43</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Allmänna pensionsfonden</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:186&lt;br/&gt;
Ändringar i reglementet för allmänna pensionsfonden</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N129</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N129</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:186 Ändringar i reglementet för allmänna pensionsfonden</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:186&lt;br/&gt;
Ändringar i reglementet för allmänna pensionsfonden</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N128</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N128</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:186 Ändringar i reglementet för allmänna pensionsfonden</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:186&lt;br/&gt;
Ändringar i reglementet för allmänna pensionsfonden</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N127</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N127</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:186 Ändringar i reglementet för allmänna pensionsfonden</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Norberg  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:186&lt;br/&gt;
Ändringar i reglementet för allmänna pensionsfonden</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N127</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N127</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:186 Ändringar i reglementet för allmänna pensionsfonden</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Norberg  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Westerberg  m.fl. (M, C, FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:186&lt;br/&gt;
Ändringar i reglementet för allmänna pensionsfonden</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N128</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N128</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:186 Ändringar i reglementet för allmänna pensionsfonden</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Westerberg  m.fl. (M, C, FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf L Nilson  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:186&lt;br/&gt;
Ändringar i reglementet för allmänna pensionsfonden</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N129</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N129</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:186 Ändringar i reglementet för allmänna pensionsfonden</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf L Nilson  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>