2303856 GE03184 1990/91 184 prop prop prop Proposition 1990/91:184 Proposition Proposition 184 0 1991-04-25 00:00:00 2025-12-19 13:40:44 2007-12-19 17:01:36 om verksamheten i Studsvikskoncernen, m.m. digitaliserad html skarven https://data.riksdagen.se/dokument/GE03184/text https://data.riksdagen.se/dokument/GE03184 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE03184 <h1><a name="caption1"></a>Regeringens proposition</h1> <h1>1990/91:184</h1> <h2>om verksamheten i</h2> <h2>Studsvikskoncernen, m.m.</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03184/prop_199091__184-1.png" style="width:35pt;height:20pt;"/> Prop. 1990/91:184 Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 25 april 1991. På regeringens vägnar Ingvar Carlsson Rune Molin <h2>Propositionens huvudsakliga innehåll</h2> I propositionen redovisas inriktningen för en omstrukturering av verksamheten och ägarförhållandena i koncernen Studsvik AB med dotterbolag. Ett övergripande mål är att dela upp verksamheterna inom koncernen på tre delar som var och en får ägarförhållanden och andra förutsättning- ar som är mest lämpliga för respektive del. Förhandlingar har inletts om en överlåtelse av de kärntekniska anlägg- ningarna inklusive forskningsreaktorn R2 till kärnkraftsproducenterna. En försäljning till industriella intressenter av koncernens kommersiellt utvecklingsbara delar bör eftersträvas. Regeringen kommer senare denna dag att överföra ägarfunktionen för Studsvik AB till statens vattenfallsverk (Vattenfall). Härigenom får verket förutsättningar att fortsätta och avsluta de förhandlingar som har inletts om försäljning av verksamheter inom koncernen. Vattenfall bör behålla fastigheten och de delar av Studsvikskoncernen som inte avskiljs och säljs. 1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 184 <h2>Industridepartementet</h2> Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 april 1991 Prop. 1990/91:184 Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Göransson, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Freivalds, Lööw, Molin, Sahlin, Larsson, Asbrink Föredragande: statsrådet Molin <h2>Proposition om verksamheten i Studsvikskoncernen, m.m.</h2> <h2>1 Studsviks tillkomst och statens engagemang</h2> AB Atomenergi bildades år 1947 med uppgift att handha det målbundna forsknings- och utvecklingsarbetet på kärnenergiområdet (prop. 1947: 313, SU217, rskr. 403). Staten tecknade aktier för 2 milj.kr. av det totala aktiekapitalet om 3,5 milj.kr. Resterande aktier tecknades av kommunala och privata kraftföretag och industriföretag. Ar 1956 fastställde riksdagen (prop. 1956:176, 3LU22, rskr. 344) allmänna riktlinjer för bolagets verksamhet. Riktlinjerna har sedan modifierats vid flera tillfällen i samband med riksdagens prövning av anslag till bolaget. Under åren 1957 - 1964 uppfördes forskningsanläggningen i Studsvik, innefattande bl.a. materialprovningsreaktorn R2. Investeringarna uppgick totalt till 250 milj.kr. Ar 1968 upprättades ett tioårigt konsortialavtal mellan staten och dåvarande ASEA AB. Merparten av ASEAs atomverksamhet och delar av AB Atomenergis resurser, överfördes till ett av staten och ASEA samägt företag, Asea-Atom. Företagets aktiekapital fastställdes till 60 milj.kr. (prop. 1968:160, SU199, rskr. 408). Samtidigt avtalades mellan staten och AB Atomenergi att bolaget skulle bedriva visst reaktor- och bränsletekniskt utvecklingsarbete parallellt med forskning av mera långsiktig karaktär, huvudsakligen i Studsvik. Resurserna skulle stå till förfogande för såväl Asea-Atom som andra företag. Ar 1969 övertog staten samtliga aktier i AB Atomenergi. Aret därefter godkände riksdagen (prop. 1970:1, bil 15, s. 97, SU13, rskr. 13) särskilda riktlin jer för bolagets kärnenergiverksamhet under femårsperiod- en 1970/71 - 1974/75. Dessa riktlinjer innebar bl.a. att bolaget skulle intensifiera ansträngningarna att uppnå en mera marknadsinriktad verksamhet och öka volymen betalda uppdrag. Vid femårsperiodens slut år 1975 redovisade bolaget ett underskott i Prop. 1990/91:184 den löpande verksamheten på 40 milj.kr. Underskottet täcktes med hjälp av realisationsvinster på försåld egendom. I propositionen 1975/76:109 om anslag till Aktiebolaget Atomenergi för budgetåret 1976/77, m.m., angavs att Atomenergis ställning som ett centralt kämfbrskningscentrum innebar att även bedriva viss verksamhet som utifrån rent företagsekonomiska kriterier inte kan motiveras. För sådana kostnader borde bolaget liksom tidigare ges särskild ersättning. Samtidigt betonades i propositionen att de redovisade riktlinjerna och anslagsberäkningarna innebar krav på en påtaglig begränsning och rationalisering av bolagets verksamhet. I propositionen 1977/78:110 om energiforskning m.m., angavs en delvis ny inriktning för bolagets verksamhet. AB Atomenergi föreslogs få omfattande uppgifter utöver det kärntekniska området, främst utveckling av inhemska bränslen. Verksamheten kom därvid att till betydande del finansieras genom energiforskningsprogrammet. Ar 1978 bytte AB Atomenergi namn till Studsvik Energiteknik AB och omorganiserades. I november 1981 avstyrkte statens kämkraftinspektion av säkerhetsskäl en ansökan från Studsvik Energiteknik AB om fortsatt koncession för drift av R2-reaktom. Anledningen till detta var s.k. försprödning av reaktortanken. Bolagets styrelse och ledning beslutade att reaktortanken skulle bytas ut. Beslutet verkställdes år 1984. En successivt ökad andel av verksamheten vid Studsvik kom att finansieras genom intäkter från kommersiella uppdrag och tjänster, inte minst på den internationella marknaden. Samtidigt hade bolaget i enlighet med statsmakternas intentioner gjort betydande satsningar utanför kämenergiområdet, företrädesvis inom teknikområdet förgasning och förbränning av kol och inhemska bränslen. På grund av R2-reaktoms avställning i åtta månader för byte av reaktortank samt vikande orderingång från affärsområden som varit expansiva uppvisade bolaget år 1985 en förlust. För det förlängda räkenskapsåret 1 juli 1984 - 31 december 1985 redovisade koncernen ett underskott, efter finansiella intäkter och kostnader, med drygt 20 milj.kr. Omsättningen var under perioden ca 720 milj.kr. För verksamhetsåret 1986 uppvisade Studsvik ett förlustresultat efter finansiella intäkter och kostnader på drygt 60 milj.kr. Före bokslutsdispo- sitioner och skatt blev resultatet en förlust om 72,8 milj.kr. Det stod i detta läge klart att de planer för bolagets verksamhet som hade legat till grund för av riksdagen beslutade statsanslag till Studsvik inte hade kunnat förverkligas. Bolaget förbrukade kapital i betydande omfattning. Soliditeten sjönk med 10 procentenheter från 25 % år 1985 till ca 15 % år 1987. Mot denna bakgrund beslutade styrelsen i Studsvik AB om ett åtgärdspaket som siktade på en reduktion av kostnaderna med 30-35 milj.kr. för år 1986. Bl.a. minskades personalstyrkan med ca 200 personer. Riksdagen godkände också regeringens hemställan om ett kapitaltillskott med 50 milj.kr. till Studsvik för att rekonstruera bolagets finansiella ställning (prop. 1987/88:25, bil. 10, NU12, rskr. 112). 1* Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 184 För budgetåret 1988/89 beviljade riksdagen (prop. 1987/88:90, NU40, Prop. 1990/91:184 rskr. 375) ett ytterligare ägartillskott om 40 milj.kr. Verksamheten i Studsvik finansieras till en del av statliga anslag inom energiforskningsprogrammet. För budgetåret 1990/91 har riksdagen anslagit sammanlagt 63 milj.kr., varav 24 milj.kr. avser bidrag till driften av R2-reaktom. Övriga medel avser såväl kärnkraftstekniskt som annat forsknings- och utvecklingsarbete. Det svenska kärntekniska programmet har medfört att radioaktivt avfall har lagrats i Studsvik i avvaktan på ett slutligt omhändertagande. Hanteringen av detta avfäll har t.o.m. år 1988 finansierats över statsbudgeten. Ar 1988 tillkom lagen (1988:1597) om finansiering av hanteringen av visst radioaktivt avfäll m.m. (Studsvikslagen) i syfte att reglera finansieringen av de framtida kostnaderna för hantering och slutförvaring av det radioaktiva avfallet. Regeringen uppdrog våren 1990 åt naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) att redovisa behov och finansiering av en förskningsreaktor för svenska universitet och högskolor. I december samma år ställde sig NFR i allt väsentligt bakom en rapport från en särskilt utsedd utrednings- grupp. På grundval av rapporten anser NFR att verksamheten i Studsvik bör fortsätta under en treårsperiod, under förutsättning att förändringar görs av forskningens organisation och verksamhetsinriktning samt att forskningsmiljön förstärks. Vidare anser NFR bl.a. att ökade medel bör ställas till förfogande för ökat utnyttjande av neutronforsk- ningsanläggningar utanför Sverige, särskilt om neutronforskningen vid R2-reaktom skulle upphöra. Även remissinstanserna instämmer i huvudsak med rapporten och dess slutsatser. <h2>2 Verksamhetens nuvarande struktur</h2> Studsvik AB är i dag ett helstatligt bolag. Verksamheten bedrivs inom tre divisioner, Nuclear, Energy och Instrument. I divisionerna ingår några dotterbolag som uppvisar tillfredsställande lönsamhet. Är 1990 omsatte koncernen 520 milj.kr., fördelat på Nuclear 251 milj.kr., Energy 107 milj.kr. och Instruments 122 milj.kr. Av Nuclear-divisionens 251 milj.kr. hänförs 55 milj.kr. till R2-reaktom. Koncernen som helhet har, som jag nyss beskrivit, under lång tid gått med förlust. För år 1990 beräknas de sammanlagda förlusterna, före bokslutsdis- positioner och skatter, uppgå till drygt 60 milj.kr. I detta belopp ingår vissa engångskostnader för de omstruktureringsåtgärder som vidtagits under 1990. Staten har som ägare ställt kravet att Studsvikskoncernen skall uppnå kommersiell lönsamhet. Inom företaget har tagits fram ett åtgärdsprogram som skall leda till bl. a. en ny och kostnadseffekti vare koncernstruktur för den kommersiella verksamheten, med förbättrad lönsamhet. Åtgärderna har, som nyss nämnts, inletts under år 1990. Vissa olönsamma verksam- heter är redan avvecklade eller under avveckling. Ett speciellt problem utgör de kostnader som orsakas av de fasta Prop. 1990/91:184 anläggningarnas felaktiga dimensionering i förhållande till den nuvarande verksamheten. Fastigheten som Studsvik AB äger är på 183 hektar. Under kämkraftsepokens inledning på 1950- och 1960-talen dimensione- rades investeringarna i byggnader och servicesystem m.m. för en betydligt större verksamhet än vad som någonsin förekommit på området. Kostnaderna för denna kraftigt överdimensionerade infrastruktur har sedan dess varit en bidragande orsak till koncernens stora ekonomiska problem. Reaktorn var tyngdpunkten i den ursprungliga verksamheten och av stort värde för möjligheterna att bygga upp erforderlig kompetens och erfarenhet för det omfattande kärnkraftsprogram som planerades. Reaktorn har hela tiden använts för såväl forskningssyften som för materialprovning m.m. avseende kämkraftsproduktion, tillförlitlighet och säkerhet. Den kommersiella användningen av reaktorn inleddes år 1975 och expanderade kraftigt de följande åren. Huvudverksamheten är provning av kraftreaktorbränsle (s.k. rampprovning), där R2-reaktorn har en betydande del av världsmarknaden. Mot denna bakgrund beslöt företagsledningen att investera i en ny reaktortank och i samband därmed arrangera för fortsatt grundläggande neutronforskning, som bedrivs av Uppsala universitets neutronforskningslaboratorium. Byte av reaktor- tanken genomfördes år 1984. Under åren 1985 och 1986 var beläggningen på reaktorn låg, och såväl personalstyrkan som drifttiden minskades. Efter år 1987 har beläggningen på reaktorn ökat. Trots en ökad beläggning har reaktorverksamheten inte uppnått full kostnadstäckning, främst på grand av att de internationellt låga priserna för motsvarande reaktortjänster inte medgivit en för R2-reaktom kostnadstäckande prissättning. De internationellt låga priserna beror på de omfattande statliga bidragen till reaktorer av detta slag. När det gäller de övriga verksamheterna inom koncernen har Studsvik Nuclear, som bedriver bl.a. service- och konsultverksamhet inom det kärntekniska området, främst tillkommit som "avknoppning" från den ursprungliga kärntekniska verksamheten. Studsvik Energy tillkom mot bakgrund av 1970-talets oljekriser och behovet att minska oljeberoendet och inriktades mot utveckling av energiomvandlingsprocesser för inhemska bränslen. Studsvik Instrument startades inom koncernen genom förvärv av teknik och bolag för att snabbt nå en marknadsposition. Därefter har verksamheten kompletterats genom utveckling och kommer- sialisering av egna produkter. Flera av dessa verksamheter ligger i dotterbolag inom Studsvikskoncer- nen och vissa har en tillfredsställande lönsamhet. <h2>3 Verksamhetens framtida struktur</h2> Prop. 1990/91:184 Mitt ställningstagande: Verksamheten i Studsvikskoncernen bör delas upp på tre delar som var och en får de ägarförhållanden och andra förutsättningar som är mest lämpliga för respektive del. Den direkta statliga ägarrollen bör minskas så långt som möjligt. Skälen för mitt ställningstagande: Studsvikskoncernen innehåller verksamheter med olikartade inriktningar och förutsättningar. Även om koncernen som helhet går med förlust har vissa delar kunnat uppvisa en tillfredsställande lönsamhet. Det är angeläget att koncernens ekonomiska svårigheter, som främst är kopplade till den överdimensionerade fastigheten, inte hindrar de lönsammare enheterna inom koncernen från att utvecklas. Samtidigt måste under lång tid framöver reaktorn och därmed sammanhängande kärntekniska verksamheter skötas under stort ansvar och med stor kompetens, oavsett möjligheterna att uppnå företagsekonomisk lönsamhet i den delen. Jag anser att koncernen, med hänsyn till verksamheternas olika karaktär, lämpligen kan delas upp i följande tre delar. Delen "kärntekniska anläggningar" med R2-reaktom och övriga kärn- tekniska anläggningar En "kommersiellt utvecklingsbar del" där verksamheter som bedrivs på kommersiell grund, bl.a. i de kärntekniska anläggningarna, och med relativt god lönsamhet har sammanförts. Denna del utgör huvudverksamheten i den nuvarande Studsvikskoncernen. En "fastighetsdel" med marken, byggnader för icke-kämteknisk verksamhet och andra serviceanläggningar. Genom en sådan uppdelning bör en lämplig framtida struktur och ägarbild kunna uppnås för varje del. Det är inte minst från sys- selsättningssynpunkt angeläget att skapa långsiktiga förutsättningar för den fortsatta verksamheten i Studsvik AB. Intäkterna från de kommersiella verksamheterna vid R2-reaktom täcker inte kostnaderna för drift och underhåll av reaktorn. Ett viktigt skäl är, som jag tidigare har nämnt, att prisnivån för motsvarande tjänster är låg på den internationella marknaden. Detta hindrar en kostnadstäckande prissättning även för R2-reaktom. De kärntekniska anläggningarna omfattar huvudsakligen anläggningar för sådan forsknings- och provningsverksamhet som har ingått i det svenska kämkraftsprogrammets uppbyggnadsskede. I allt väsentligt är det Prop. 1990/91:184 fråga om verksamhet för vilken kärnkraftsproducentema erlägger avgift för dekontaminering, omhändertagande av avfäll och rivning enligt den s.k. Studsvikslagen (1988:1597). Mot den bakgrunden har frågan om kraftproducenternas övertagande av dessa anläggningar tagits upp vid överläggningar med representanter för branschen. Överläggningarna har, förutom de verksamheter vars kostnader skall täckas av avgift enligt den s.k. Studsvikslagen, även omfattat ett övertagande av driftansvaret för R2-reaktorn samt för de kostnader, bl.a. för det radioaktiva avfallet, som fortlöpande uppstår under nuvarande drift. Ett övertagande skulle således, enligt de överläggningar som har förts, omfatta ett heltäckande ansvar för den personal och de anläggningar som berörs samt omhändertagande av allt radioaktivt avfall m.m. som avser den hittillsvarande och framtida driften av R2-reaktorn. Kärnkraftproducentema har konstaterat att det inte föreligger någon skyldighet för dem att göra ett sådant, i förhållande till den s.k. Studsvikslagen, utökat åtagande. Vid överläggningarna har dock framkommit att det finns goda förutsättningar för ett avtal om ett fullständigt övertagande av verksamheten vid R2-reaktorn. Jag vill i detta sammanhang understryka att ett övertagande från kraftproducenterna av R2-reaktorn inte skall innebära någon förändring av gällande principer för bränslehantering m.m. När det gäller bränslet till R2-reaktom levereras detta från Department of Energy i USA och gällande avtal bygger på att leverantören återtar bränslet efter använd- ningen. De nya ägarna bör således överta de rättigheter och förpliktelser som är förknippade med nu gällande avtal beträffande reaktorbränslet. I denna fråga har jag samrått med chefen för miljödepartementet. Den "kommersiellt utvecklingsbara delen" omfattar verksamheter som i vissa fäll ligger i dotterbolag och i andra fäll direkt i Studsvik AB. Dessa verksamheter utgör tillsammans Studsvikskoncernens nuvarande huvudverksamhet, Förhandlingskontakter har förekommit med in- dustriföretag som visat intresse för köp av denna del av koncernen. "Fastighetsdelen" omfattar marken med byggnader och fasta servicean- läggningar m.m. Denna del av Studsvikskoncernen bör för statens räkning förvaltas av Vattenfall. Därigenom får Vattenfall ansvar för uthyrning av fastigheter m.m. på marknadsmässiga villkor till de övriga verksamheterna på området. Med hänsyn till Studsvikskoncernens nuvarande relativt komplicerade struktur och affärsförhållanden kommer en strukturförändring av det slag som jag nu har redovisat att kräva förhandlingar mellan olika parter under en viss tid. Inte minst de ömsesidiga kopplingar som finns mellan ett antal verksamheter inom koncernen kan kräva tid att klarlägga. Det är därför väsentligt att snarast skapa bästa möjliga förutsättningar för sådana förhandlingar. Riksdagens godkännande av den allmänna inriktningen för omstrukture- ringen av Studsvikskoncernen bör inhämtas. För riksdagens kännedom vill jag även nämna att Vattenfall, av de skäl som jag tidigare redovisat, snarast kommer att få överta det direkta ägaransvaret för hela Studsviks- koncemen. Det blir således en uppgift för Vattenfall att som ägare till "fastighetsdelen" fortsätta de redan inledda förhandlingarna om försälj- ning av de kärntekniska anläggningarna och den kommersiellt utveck- lingsbara delen av koncernen, samt de förhandlingar om hyror m.m. som ingår i eller blir följden av sådana försäljningar. Statens ägaransvar gentemot Studsvikskoncernen utövas idag av industridepartementet. Jag avser att senare denna dag föreslå regeringen att uppdra åt statens vattenfallsverk att förvalta statens aktier i Studsvik AB och därvid överta det direkta ägaransvaret för bolaget. Vissa delar av Studsvikskoncernen kommer således att ingå bland de tillgångar som skall överföras från affärsverket till det aktiebolag som den 1 januari 1992 övertar huvuddelen av Vattenfalls verksamhet. Värderingen av de verksamheter och tillgångar i Studsvikskoncernen som senare skall föras över till aktiebolaget kommer att ske i enlighet med de riktlinjer härför som regeringen föreslagit i propositionen (1990/91:87) om näringspolitik för tillväxt (s. 169). Prop. 1990/91:184 <h2>4 Övriga frågor</h2> Jag vill ta upp några frågor som är av allmänt intresse i samband med en omstrukturering av Studsvikskoncernen. En väsentlig fråga gäller framtiden för R2-reaktorn. Reaktorn levererar i dag kontrakterade provningstjänster till vissa kunder. Som jag tidigare har redovisat täcker intäkterna från denna verksamhet inte kostnaderna. Jag vill understryka att ett överförande av reaktordelen till en ny ägare innebär att denne övertar det fulla ekonomiska ansvaret för den fortsatta driften. Agaren måste därvid ha rätt att självständigt besluta om driften skall fortsätta eller reaktorn skall läggas ned, och i så fåll vid vilken tidpunkt nedläggningen skall ske. Vid sidan av den intäktsfinansierade verksamheten utnyttjas reaktorn även för forskningsverksamhet som bedrivs genom det till Uppsala universitet knutna neutronforskningslaboratoriet (NFL). För dessa förskningstjänster ges statliga bidrag till reaktordriften. Så länge reaktordriften pågår, och förskningstjänster tillhandahålls som hittills, kommer de statliga bidragen till reaktorn att ges i nuvarande omfattning inom det gällande forskningsprogrammet. Så länge R2-reaktom drivs bör forskningen vid NFL således inte påverkas av ändrade ägarförhållanden. Om det visar sig att R2-reaktom skall avvecklas upphör reaktorägarens ansvar för att tillhandahålla dessa förskningstjänster. Enligt min mening bör motsvarande tjänster, främst tillgång till neutroner, då tillgodoses på annat sätt. Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsdepar- tementet. Som en följd av riksdagens forskningspolitiska beslut år 1990 bildades ett programråd vid Studsvik AB. Programrådet skall enligt sin instruktion (1990:942) beställa sådana insatser vid bolaget, inom området för icke kärnteknisk forskning och utveckling, som finansieras med statsanslag. Programrådet svarar även för att dessa insatser samordnas med andra insatser inom energiforskningen. För budgetåret 1990/91 uppgår anslaget till den icke-kämtekniska energiforskningen vid Studsvik AB till 20 milj.kr. Programrådet är administrativt knutet till statens energiverk. Den organisatoriska tillhörigheten för programrådet kommer att prövas i samband med att att energiverkets uppgifter på energiforskningens område förs över till en ny näringspolitisk myndighet den 1 juli 1991. En annan väsentlig fråga är om kärnsäkerheten eller strålskyddet kan komma att påverkas av en omstrukturering av Studsvikskoncernen. Tillsyn över kärnsäkerheten utövas av statens kärnkraftinspektion (SKI). Statens strålskyddsinstitut (SSI) utövar tillsyn över strålskyddet. Den nu redovisade omstruktureringen av verksamheten i Studsvikskoncer- nen kommer inte att nämnvärt påverka förutsättningarna för dessa myndigheters arbete. Självfallet kommer även framdeles utvecklingen i detta avseende att följas med stor uppmärksamhet. En sänkning av kärnsäkerhets- eller strålskyddsnivån i något avseende kan givetvis inte accepteras. I denna fråga har jag samrått med chefen för miljödeparte- mentet. Prop. 1990/91:184 <h2>5 Hemställan</h2> Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att godkänna den inriktning av omstruktureringen av verksamheten i Studsvikskoncernen som jag nu har redovisat. <h2>6 Beslut</h2> Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta förslaget som föredraganden har lagt fram. gotab 98581, Stockholm 1991 1 1 att riksdagen godkänner den inriktning av omstruktureringen av verksamheten i Studvikskoncernen som här redovisats. bifall = utskottet 1990/91:NU48 ? 1 1 att riksdagen godkänner den inriktning av omstruktureringen av verksamheten i Studvikskoncernen som här redovisats. ? B Bordläggning 1991-04-26 00:00:00 inträffat 2 INL Inlämning 1991-04-26 00:00:00 inträffat 60 HÄN Hänvisning 1991-04-29 00:00:00 inträffat 3 MOT Motionstid slutar 1991-05-13 00:00:00 inträffat 4 inlamnatav Inlämnat av Miljöpartiet de gröna 2014-11-22 07:26:23 statustext statustext Ärendet är avslutat GE03184 2019-05-28 12:28:31 tilldelat Tilldelat Näringsutskottet 2014-11-22 07:26:23 GE03184 prop_199091__184.pdf 381129 pdf om verksamheten i Studsvikskoncernen, m.m. https://data.riksdagen.se/fil/3E773221-F1D8-4554-B43F-40AA2682360C behandlas_i 1990/91:NU48 GE01NU48 bet 1990/91 NU48 Verksamheten i Studsvikskoncernen, m.m. Betänkande följdmotion med anledning av prop. 1990/91:184 Verksamheten i Studsvikskoncernen, m.m. GE02N126 mot 1990/91 N126 med anledning av prop. 1990/91:184 Verksamheten i Studsvikskoncernen, m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1990/91:184 Verksamheten i Studsvikskoncernen, m.m. GE02N125 mot 1990/91 N125 med anledning av prop. 1990/91:184 Verksamheten i Studsvikskoncernen, m.m. Motion följdmotion med anledning av prop. 1990/91:184 Verksamheten i Studsvikskoncernen, m.m. GE02N124 mot 1990/91 N124 med anledning av prop. 1990/91:184 Verksamheten i Studsvikskoncernen, m.m. Motion följdmotion av Lars Norberg m.fl. (MP) med anledning av prop. 1990/91:184 Verksamheten i Studsvikskoncernen, m.m. GE02N124 mot 1990/91 N124 med anledning av prop. 1990/91:184 Verksamheten i Studsvikskoncernen, m.m. av Lars Norberg m.fl. (MP) Motion följdmotion av Margit Gennser (M) med anledning av prop. 1990/91:184 Verksamheten i Studsvikskoncernen, m.m. GE02N125 mot 1990/91 N125 med anledning av prop. 1990/91:184 Verksamheten i Studsvikskoncernen, m.m. av Margit Gennser (M) Motion följdmotion av Per-Ola Eriksson m.fl. (C) med anledning av prop. 1990/91:184 Verksamheten i Studsvikskoncernen, m.m. GE02N126 mot 1990/91 N126 med anledning av prop. 1990/91:184 Verksamheten i Studsvikskoncernen, m.m. av Per-Ola Eriksson m.fl. (C) Motion