<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2253812</hangar_id>
 <dok_id>GE03181</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>181</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:181</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>181</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-04-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:40:44</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:01:32</publicerad>
 <titel>om sjuklön, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03181/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03181</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE03181</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91:181&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om sjuklön, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03181/prop_199091__181-1.png" style="width:38pt;height:47pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-&lt;br&gt;gade utdrag ur regeringsprotokollet den 18 april 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingela Thalén&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en ny lag om sjuklön som skall utgöra grunden för&lt;br&gt;sjukersättningen framför allt vid korta sjukdomsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget ges arbetstagare en lagstadgad rätt att under de första 14&lt;br&gt;dagarna av varje sjukdomsfall (sjuklöneperioden) behålla viss del av den lön&lt;br&gt;och andra anställningsförmåner som han skulle ha fått om han fullgjort sina&lt;br&gt;arbetsuppgifter. Andelen skall vara 75 % de första tre dagarna med sjuklön&lt;br&gt;och 90 % återstående dagar av sjuklöneperioden. Den som är anställd för&lt;br&gt;kortare tid än en månad har rätt till sjuklön bara om vissa kvalifikationsreg-&lt;br&gt;ler är uppfyllda. Uppdragstagare och egenföretagare omfattas inte av sjuklö-&lt;br&gt;nesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen avses vara tvingande till arbetstagarens förmån. Från vissa av la-&lt;br&gt;gens regler föreslås dock avvikelse kunna göras genom kollektivavtal som&lt;br&gt;träffats eller godkänts på förbundsnivå på arbetstagarsidan. Bl.a. skall den&lt;br&gt;närmare beräkningen av lön och andra anställningsförmåner kunna ske ut-&lt;br&gt;ifrån bransch- och arbetsanpassade avtalsbestämmelser. Någon principiell&lt;br&gt;avvikelse från lagens sjuklönenivåer är inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagarens rätt till sjuklön bygger på att anmälan om sjukdomsfallet&lt;br&gt;görs hos arbetsgivaren. Fr.o.m. den sjunde kalenderdagen efter sjukanmäl-&lt;br&gt;ningsdagen skall arbetstagaren vidare styrka nedsättningen av arbetsförmå-&lt;br&gt;gan genom intyg från läkare resp, tandläkare. Ett intyg som arbetstagaren&lt;br&gt;företer för arbetsgivaren behöver inte innehålla närmare uppgift om sjukdo-&lt;br&gt;men. Om det finns särskilda skäl kan försäkringskassan ålägga arbetstagaren&lt;br&gt;att styrka nedsättningen av arbetsförmågan genom intyg av läkare eller tand-&lt;br&gt;läkare, antingen i ett pågående sjukfall fr.o.m. en tidigare dag än vad som&lt;br&gt;normalt krävs eller fr.o.m. den första dagen av varje kommande sjukperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt skall gälla i arbetsgivarens personaladministrativa verksam-&lt;br&gt;het med avseende på uppgifter om arbetstagarens hälsotillstånd eller person-&lt;br&gt;liga förhållanden i övrigt som har lämnats i t.ex. intyg av läkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall hos försäkringskassan anmäla sjukdomsfall som har&lt;br&gt;gett arbetstagare hos honom rätt till sjuklön och som fortsätter efter sjuklö-&lt;br&gt;neperiodens utgång. Vidare skall arbetsgivaren lämna uppgift till kassan om&lt;br&gt;sjukdomsfall som föranlett sjuklön men som upphört före sjuklöneperiodens&lt;br&gt;slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter ansökan av en arbetstagare som på grund av sjukdom kan antas&lt;br&gt;komma att vara borta från arbetet i särskilt stor omfattning skall den all-&lt;br&gt;männa försäkringskassan kunna besluta att särskilda bestämmelser skall&lt;br&gt;gälla för en sådan arbetstagare och dennes arbetsgivare. Ett beslut varige-&lt;br&gt;nom kassan bifallit en sådan ansökan medför dels att arbetstagaren har rätt&lt;br&gt;till sjuklön efter en kompensationsgrad av 90 % också för de första tre da-&lt;br&gt;garna med sjuklön i varje sjuklöneperiod, dels att ersättning skall kunna ut-&lt;br&gt;ges till arbetsgivaren från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om all-&lt;br&gt;män försäkring för kostnader för sjuklön till arbetstagaren. Ersättningen be-&lt;br&gt;talas ut av försäkringskassan efter ansökan av arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag med få anställda ges möjlighet att försäkra sig hos försäkringskas-&lt;br&gt;san mot de sjuklönekostnader som företaget kan drabbas av. Rätt att teckna&lt;br&gt;en sådan försäkring skall finnas för arbetsgivare vars sammanlagda lönekost-&lt;br&gt;nader under ett kalenderår - efter avdrag för sociala avgifter o.d. - beräknas&lt;br&gt;inte överstiga summan av 60 basbelopp enligt lagen om allmän försäkring.&lt;br&gt;De närmare villkoren för försäkringen skall bestämmas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser införs om en s.k. sjuklönegaranti. Gäller en tvist mellan ar-&lt;br&gt;betstagare och arbetsgivare om rätt till lön vid sjukdom huruvida arbetstaga-&lt;br&gt;rens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom eller avser den nedsätt-&lt;br&gt;ningens omfattning skall försäkringskassan efter ansökan av arbetstagaren&lt;br&gt;kunna lämna ersättning till denne med skäligt belopp. Ersättning lämnas om&lt;br&gt;sannolika skäl finns för att arbetstagaren har rätt till den begärda sjuklönen&lt;br&gt;eller del därav. Ersättning lämnas, utan generell återbetalningsskyldighet,&lt;br&gt;av medel från sjukförsäkringen enligt lagen om allmän försäkring. I den ut-&lt;br&gt;sträckning som ersättning betalats ut inträder kassan i arbetstagarens rätt&lt;br&gt;mot arbetsgivaren enligt den föreslagna lagen. Genom den föreslagna ord-&lt;br&gt;ningen får en arbetstagare som varit sjuk en garanti för att utfå sjukersätt-&lt;br&gt;ning från försäkringskassan på väsentligen sådana grunder och enligt den&lt;br&gt;praxis som gäller inom den allmänna sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbetstagares fordran på sjuklön skall gälla vanliga regler avseende&lt;br&gt;lönefordran. Mål mellan arbetstagare och arbetsgivare om tillämpning av&lt;br&gt;den föreslagna lagen skall handläggas enligt lagen (1974:371) om rätte-&lt;br&gt;gången i arbetstvister, dvs. av tingsrätt som första instans och av arbetsdom-&lt;br&gt;stolen som slutinstans. Den föreslagna ordningen med möjlighet till ersätt-&lt;br&gt;ning från försäkringskassan vid tvist som angår arbetsförmågans nedsättning&lt;br&gt;väntas medföra att det i allmänhet saknas anledning att driva frågor av detta&lt;br&gt;slag enligt arbetstvistlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i lagen om allmän försäkring om omprövning och ändring&lt;br&gt;samt överklagande till förvaltningsdomstol av försäkringskassas beslut avses&lt;br&gt;i flertalet frågor tillämpas på kassans beslut enligt den föreslagna lagen. Det&lt;br&gt;gäller t.ex. beslut i fråga om ersättning från försäkringskassan vid tvist om&lt;br&gt;sjuklön. Försäkringskassan skall, även om rättegång inte inletts, på begäran&lt;br&gt;kunna avge yttrande i tvistefrågor om arbetsförmågans nedsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1992. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs vidare fram förslag om följdändringar, med samma 1990/91:181&lt;br&gt;tidpunkt för ikraftträdande, i socialförsäkringslagstiftningen samt socialav-&lt;br&gt;gifts- och skattelagstiftningen. Bl.a. föreslås i fråga om rätten till sjukpen-&lt;br&gt;ning begränsningar som svarar mot den lagstadgade rätten till sjuklön. Ar-&lt;br&gt;betsgivaravgiften till sjukförsäkringen föreslås sänkt från 10,10 till 8,20 % av&lt;br&gt;avgiftsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen tas också upp ett särskilt förslag om ändring i lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter i fråga om vilka ersättningar som skall föran-&lt;br&gt;leda enbart tilläggspensionsavgift. Denna lagändring föreslås träda i kraft&lt;br&gt;den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens förslag om sjuklön läggs fram under förutsättningen att&lt;br&gt;kollektivavtalen på arbetsmarknaden kommer att anpassas så att nivåerna&lt;br&gt;på ersättningen för inkomstbortfall vid sjukdom blir enhetliga för olika grup-&lt;br&gt;per på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om sjuklön&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § En arbetstagare har enligt vad som följer av denna lag rätt att vid sjuk-&lt;br&gt;dom behålla lön och andra anställningsförmåner (sjuklön).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen inskränker inte den rätt till sjuklön som kan finnas enligt någon an-&lt;br&gt;nan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett avtal som innebär att arbetstagarens rättigheter enligt denna lag upp-&lt;br&gt;hävs eller inskränks är ogiltigt i den delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket får avvikelser göras från 8 § andra stycket&lt;br&gt;och 9 § genom kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller god-&lt;br&gt;känts av en sådan central arbetstagarorganisation som avses i lagen&lt;br&gt;(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Den närmare beräkningen av&lt;br&gt;sjuklönens storlek enligt 6 § får också bestämmas på det sättet. En arbetsgi-&lt;br&gt;vare som är bunden av ett sådant kollektivavtal får tillämpa avtalet även på&lt;br&gt;arbetstagare som inte tillhör den avtalsslutande arbetstagarorganisationen,&lt;br&gt;under förutsättning att de sysselsätts i arbete som avses med avtalet och inte&lt;br&gt;omfattas av något annat tillämpligt kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förutsättningar för rätt till sjuklön&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Arbetstagarens rätt till sjuklön gäller från och med den första dagen av&lt;br&gt;anställningstiden. Är den avtalade anställningstiden kortare än en månad in-&lt;br&gt;träder dock rätten till sjuklön endast om arbetstagaren tillträtt anställningen&lt;br&gt;och därefter varit anställd fjorton kalenderdagar i följd. Dag då arbetstaga-&lt;br&gt;ren varit frånvarande utan giltigt skäl medräknas inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetstagare anställs på nytt av samma arbetsgivare inom fjorton&lt;br&gt;kalenderdagar från det att den föregående anställningen upphörde, skall&lt;br&gt;denna oavsett avbrottet medräknas vid beräkning av kvalifikationstiden i&lt;br&gt;första stycket andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Sjuklön utges vid sjukdom som sätter ned arbetsförmågan. Med sjukdom&lt;br&gt;jämställs ett tillstånd av nedsatt arbetsförmåga som orsakats av sjukdom för&lt;br&gt;vilken utgetts sjuklön enligt denna lag eller sjukpenning enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller motsvarande äldre&lt;br&gt;lagstiftning och som fortfarande kvarstår efter det att sjukdomen upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömande av om och i vilken utsträckning arbetsförmågan är nedsatt&lt;br&gt;skall särskilt beaktas om arbetstagaren på grund av sjukdomen är helt eller&lt;br&gt;delvis förhindrad att utföra sitt vanliga eller därmed jämförligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En arbetsgivare är inte skyldig att utge sjuklön om arbetstagaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ådragit sig sjukdomen vid uppsåtligt brott som han har dömts för genom&lt;br&gt;dom som har vunnit laga kraft,, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medvetet eller av grov vårdslöshet lämnar oriktig eller vilseledande&lt;br&gt;uppgift angående något förhållande som är av betydelse för rätten till sjuk-&lt;br&gt;lön.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sjuklönens storlek&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§ Sjuklönen utgör följande andel av den lön och andra anställningsförmå-&lt;br&gt;ner som arbetstagaren gått miste om till följd av nedsättningen i arbetsför-&lt;br&gt;mågan under sjuklöneperioden enligt 7 §, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 75 procent för de första tre dagarna med sjuklön i varje sjukperiod,&lt;br&gt;dock med undantag som anges i 15 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 90 procent för tid därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av bestämmelserna i första stycket skall ersättning som&lt;br&gt;utges till arbetstagaren på grund av förmån av fri gruppsjukförsäkring, som&lt;br&gt;åtnjuts enligt grunder som fastställs i kollektivavtal mellan arbetsmarkna-&lt;br&gt;dens huvudorganisationer, anses som sjuklön från arbetsgivaren. Om arbets-&lt;br&gt;tagaren har mer än en anställning får varje arbetsgivare i skälig omfattning&lt;br&gt;tillgodoräkna sig sådan ersättning som sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att sjuklönens storlek kan begränsas framgår av bestämmelserna i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sjuklöneperioden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Sjuklöneperioden omfattar den första dag arbetstagarens arbetsförmåga&lt;br&gt;är nedsatt på grund av sjukdom och de därpå följande tretton kalenderda-&lt;br&gt;garna i sjukperioden. En sjuklöneperiod börjar inte om arbetstagaren inte&lt;br&gt;avhåller sig från arbete åt arbetsgivaren. En sjuklöneperiod som börjat löpa&lt;br&gt;bryts om anställningen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sjukperiod anses sådan tid under vilken arbetstagaren i oavbruten&lt;br&gt;följd lider av sjukdom som avses i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sjukanmälan m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8§ Sjuklön skall inte avse mistade förmåner under tid innan arbetsgivaren&lt;br&gt;fått anmälan om sjukdomsfallet. Sjuklönen skall dock avse sådana förmåner&lt;br&gt;från och med den dag då sjukdomsfallet inträffade, om arbetstagaren varit&lt;br&gt;förhindrad att göra anmälan och sådan gjorts omedelbart efter det att hind-&lt;br&gt;ret upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön för mistade förmåner under tid&lt;br&gt;från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast&lt;br&gt;om arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan under denna tid&lt;br&gt;genom intyg av läkare eller tandläkare. Intyget behöver inte innehålla när-&lt;br&gt;mare uppgift om vilken sjukdom arbetstagaren lider av. Om sjuklön utges&lt;br&gt;för mistade förmåner under tid före anmälan skall den första ersättningsda-&lt;br&gt;gen anses som sjukanmälningsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det ett beslut enligt 10 § är arbetsgivaren inte skyldig att utge sjuklön&lt;br&gt;om arbetstagaren inte iakttar vad som har ålagts honom i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Arbetstagaren skall lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han&lt;br&gt;har varit sjuk och i vilken omfattning som hans arbetsförmåga varit nedsatt&lt;br&gt;på grund av sjukdomen. Försäkran behöver inte innehålla närmare uppgift&lt;br&gt;om sjukdomen. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala ut sjuklönen innan&lt;br&gt;arbetstagaren har lämnat försäkran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den allmänna försäkringskassan skall, under förutsättning att det finns&lt;br&gt;särskilda skäl som talar för det, självmant eller på framställning av arbetsgi-&lt;br&gt;varen ålägga arbetstagaren att genom intyg av läkare eller tandläkare styrka&lt;br&gt;nedsättningen av arbetsförmågan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. från och med en tidigare dag än sjunde kalenderdagen efter sjukanmäl-&lt;br&gt;ningsdagen i en pågående sjukperiod, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. från och med den första dagen av varje kommande sjukperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt första stycket 2 får inte avse längre tid än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt denna paragraf gäller omedelbart, om inte något annat&lt;br&gt;anges i beslutet eller bestäms av en domstol som prövar beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 8 Den allmänna försäkringskassan får företa sjukkontroll under sjuklöne-&lt;br&gt;perioden genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. göra förfrågan hos arbetstagaren, hans arbetsgivare, läkare eller någon&lt;br&gt;annan som kan antas kunna lämna behövliga uppgifter, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. besöka arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Anmälnings- och uppgiftsskyldighet för arbetsgivare&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Arbetsgivaren skall till den allmänna försäkringskassan anmäla sjuk-&lt;br&gt;domsfall som har gett arbetstagare hos honom rätt till sjuklön, om sjukperio-&lt;br&gt;den och anställningen fortsätter efter sjuklöneperiodens utgång. Anmälan&lt;br&gt;skall göras inom sju kalenderdagar från denna tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall vidare lämna uppgift om sjukdomsfall som har gett&lt;br&gt;arbetstagare hos honom rätt till sjuklön. En sådan uppgift skall lämnas&lt;br&gt;skriftligen till riksförsäkringsverket. Regeringen eller, efter regeringens be-&lt;br&gt;myndigande, riksförsäkringsverket får föreskriva att uppgifter i stället skall&lt;br&gt;lämnas till försäkringskassan samt att uppgifterna får lämnas med hjälp av&lt;br&gt;automatisk databehandling. Uppgift som avses i detta stycke skall lämnas&lt;br&gt;senast vid utgången av den kalendermånad som följer efter den under vilken&lt;br&gt;sjuklöneperioden löpte ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anmälningsskyldighet vid inträffad arbetsskada finns föreskrifter i la-&lt;br&gt;gen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Särskilda bestämmelser i fråga om arbetstagare med omfattande&lt;br&gt;korttidsfrånvaro&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 § Den allmänna försäkringskassan kan, efter skriftlig ansökan av en ar-&lt;br&gt;betstagare som är inskriven hos kassan, besluta att 15 och 16 §§ skall tilläm-&lt;br&gt;pas på arbetstagaren och dennes arbetsgivare. Ett sådant beslut får meddelas&lt;br&gt;endast om arbetstagaren lider av sjukdom som kan antas medföra ett större&lt;br&gt;antal sjukperioder med rätt till sjuklön under en tolvmånadersperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt första stycket avser arbetstagarens samtliga anställningar&lt;br&gt;och gäller från och med den kalendermånad då arbetsgivaren delgavs beslu-&lt;br&gt;tet eller från och med den senare kalendermånad som anges i det. Om ar-&lt;br&gt;betstagaren har flera anställningar skall vad som sägs i första meningen gälla&lt;br&gt;hos varje arbetsgivare för sig. Beslutet gäller till och med den dag som anges&lt;br&gt;i beslutet. Beslutet skall upphävas om villkoret enligt första stycket andra&lt;br&gt;meningen inte längre är uppfyllt. Om beslutet upphävs skall försäkringskas-&lt;br&gt;san på lämpligt sätt underrätta arbetsgivaren om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 8 En arbetstagare som har gjort ansökan enligt 13 § är skyldig att genomgå&lt;br&gt;undersökning av läkare eller tandläkare och att ge in utlåtande över under-&lt;br&gt;sökningen, om försäkringskassan finner att det behövs för ärendets bedöm-&lt;br&gt;ning. För arbetstagarens utgifter för undersökningen och för utlåtande över&lt;br&gt;undersökningen lämnas ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring i enlighet med vad regeringen eller, efter&lt;br&gt;regeringens bemyndigande, riksförsäkringsverket föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 8 Om ett beslut enligt 13 § gäller för arbetsgivaren utgör arbetstagarens&lt;br&gt;sjuklön, med avvikelse från vad som föreskrivs i 6 § första stycket 1, 90 pro-&lt;br&gt;cent av den lön och andra anställningsförmåner som arbetstagaren gått miste&lt;br&gt;om till följd av nedsättningen i arbetsförmågan under sjuklöneperioden en-&lt;br&gt;ligt 78.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften i 6 § andra stycket skall tillämpas även i fråga om sjuklön en-&lt;br&gt;ligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § En arbetsgivare hos vilken ett beslut enligt 13 § gäller har rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för&lt;br&gt;de kostnader för sjuklön som han har haft för arbetstagaren enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning görs av den allmänna försäkringskassan efter skriftlig ansö-&lt;br&gt;kan av arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning får inte lämnas för längre tid tillbaka än tolv månader före an-&lt;br&gt;sökningsmånaden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Försäkring mot kostnader för sjuklön&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 § En arbetsgivare vars sammanlagda lönekostnader under ett kalenderår&lt;br&gt;inte beräknas överstiga 60 gånger det för året gällande basbeloppet enligt&lt;br&gt;1 kap. 6§ lagen (1962:381) om allmän försäkring kan försäkra sig hos den&lt;br&gt;allmänna försäkringskassan för kostnader för sjuklön enligt denna lag. Vid&lt;br&gt;beräkningen av de sammanlagda lönekostnaderna bortses från avgifter en-&lt;br&gt;ligt lagen (1981:691) om socialavgifter och lagen (1982:423) om allmän löne-&lt;br&gt;avgift samt skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa för-&lt;br&gt;värvsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreskriver närmare villkor för försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tystnadsplikt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;18 § Den som i en arbetsgivares personaladministrativa verksamhet genom&lt;br&gt;intyg av läkare eller tandläkare, vilket har lämnats arbetsgivaren på grund&lt;br&gt;av denna lag, eller genom försäkran som avses i 9 § fått kännedom om en&lt;br&gt;enskilds hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt får inte obehöri-&lt;br&gt;gen röja vad han sålunda fått veta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften i första stycket medför inte någon inskränkning i den skyldig-&lt;br&gt;het att lämna uppgifter som följer av lag eller förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det allmännas verksamhet tillämpas i stället föreskrifterna i sekretessla-&lt;br&gt;gen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansvar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;19 § En arbetsgivare som inte fullgör sin skyldighet enligt 12 § döms till böter.&lt;br&gt;Om ansvar för den som bryter mot 18 § första stycket finns föreskrifter i&lt;br&gt;brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ersättning från försäkringskassan vid tvist om sjuklön&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;20 § Om tvist har uppkommit om arbetstagarens rätt till sjuklön och tvisten&lt;br&gt;gäller huruvida arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom eller ned-&lt;br&gt;sättningens omfattning, kan den allmänna försäkringskassa hos vilken ar-&lt;br&gt;betstagaren är inskriven, efter skriftlig ansökan av denne, besluta att ersätt-&lt;br&gt;ning för tid som den omtvistade sjuklönen avser skall utges från sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Ersättning enligt 20 § lämnas, om det finns sannolika skäl för att arbets-&lt;br&gt;tagaren har rätt till den begärda sjuklönen eller del därav och fordran är obe-&lt;br&gt;tald och förfallen till betalning. Ersättning lämnas inte för sjuklön som har&lt;br&gt;förfallit till betalning tidigare än tre månader före ansökningsmånaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Ersättning enligt 20 § lämnas inte om staten svarar för arbetstagarens&lt;br&gt;fordran hos arbetsgivaren enligt lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid&lt;br&gt;konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Ersättning enligt 20 § lämnas med skäligt belopp, dock med högst ett&lt;br&gt;belopp som för dag utgör en trehundrasextiofemtedel av 90 procent av en&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst som uppgår till sju och en halv gånger bas-&lt;br&gt;beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § I den utsträckning som ersättning enligt 20 § har utbetalats inträder för-&lt;br&gt;säkringskassan i arbetstagarens rätt enligt denna lag mot arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagaren har mottagit ersättning enligt 20 § och därefter har er-&lt;br&gt;hållit den omtvistade sjuklönen eller del därav, skall ersättningen i motsva-&lt;br&gt;rande utsträckning återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Försäkringskassans handläggning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;25 § Ärenden enligt 10, 13, 14, 16 och 20 §§ samt 24 § andra stycket och 27 §&lt;br&gt;andra stycket prövas av den allmänna försäkringskassa hos vilken arbetsta-&lt;br&gt;garen är inskriven eller skulle ha varit inskriven, om han hade uppfyllt&lt;br&gt;åldersvillkoret i 1 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Är arbets-&lt;br&gt;tagaren inte inskriven och skulle han inte heller under nämnda förutsättning&lt;br&gt;ha varit inskriven hos en försäkringskassa, skall ärendet handläggas av den&lt;br&gt;kassa inom vars område arbetsgivaren är registrerad hos skattemyndighet&lt;br&gt;för inbetalning och redovisning av arbetstagares skatt. Om arbetsgivaren&lt;br&gt;inte är registrerad enligt vad som nu sagts, prövas frågan av den försäkrings-&lt;br&gt;kassa inom vars område arbetsgivaren är bosatt. I övriga fall görs prövningen&lt;br&gt;av Stockholms läns allmänna försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörig att ta emot anmälningar och uppgifter från arbetsgivaren enligt&lt;br&gt;12 § och att handlägga ärenden om försäkring enligt 17 § är den försäkrings-&lt;br&gt;kassa som avses i första stycket andra meningen. Om arbetsgivaren inte är&lt;br&gt;registrerad enligt vad som sägs där, tillämpas första stycket tredje och fjärde&lt;br&gt;meningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den behöriga försäkringskassan får uppdra åt en annan försäkringskassa&lt;br&gt;att handlägga ärenden enligt 10, 13, 14, 16, 17 och 20 §§ samt 24 § andra&lt;br&gt;stycket och 27 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § I fråga om försäkringskassans handläggning av ärenden enligt 10,11,13,&lt;br&gt;14, 16, 17 och 20 §§ samt 24 § andra stycket och 27 § andra stycket tillämpas&lt;br&gt;följande föreskrifter i lagen (1962:381) om allmän försäkring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 2§ om riksförsäkringsverkets tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 4 § om återbetalningsskyldighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 § om preskription,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 och 9 §§ om uppgiftsskyldighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 9 a § om undantag från sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bestämmelser om rättegången m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;27 § Mål mellan arbetstagare och arbetsgivare om tillämpning av denna lag&lt;br&gt;handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tvist om rätt till sjuklön skall den allmänna försäkringskassan på begäran&lt;br&gt;av arbetsgivare, arbetstagare, arbetstagarorganisation eller domstol yttra sig&lt;br&gt;huruvida arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom eller&lt;br&gt;om nedsättningens omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § De föreskrifter om omprövning och ändring av försäkringskassans be-&lt;br&gt;slut som finns i 20 kap. 10 och 10 a §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut enligt 10 eller 13 §, 14 § andra meningen, 16,17 eller 20 § eller 24 § Prop.&lt;br&gt;andra stycket, samt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut att inte avge yttrande enligt 27 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall föreskrifterna i 20 kap. 11 -13 §§ samma lag om överklagande&lt;br&gt;av försäkringskassas eller domstols beslut tillämpas på motsvarande sätt i&lt;br&gt;fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut enligt 10 § första stycket 2, 13 §, 14 § andra meningen, 16 eller 20 §&lt;br&gt;eller 24 § andra stycket, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslut enligt 17 §, om beslutet innebär att arbetsgivaren inte får teckna för-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt får försäkringskassans beslut enligt denna lag inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas i fråga om sjuk-&lt;br&gt;domsfall som inträffar efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91:181&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 1,9 a, 10 och 14 §§, 4 kap. 17 §, 11 kap. 2§, 19 kap. 2 § samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 3§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 kap. 12 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Hos allmän försäkringskassa inskriven försäkrad äger enligt vad nedan&lt;br&gt;sägs rätt till sjukpenning, om hans sjukpenninggrundande inkomst uppgår&lt;br&gt;till minst sextusen kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoret om inskrivning hos försäkringskassa för rätt till sjukpenning an-&lt;br&gt;ses uppfyllt om det har berott på åldersregeln i 1 kap. 4 § att villkoret inte&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;har kunnat uppfyllas.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Rätt till sjukpenning enligt detta&lt;br&gt;kapitel föreligger inte på grundval av&lt;br&gt;anställningsförmåner för tid som in-&lt;br&gt;går i en sjuklöneperiod, under vilken&lt;br&gt;den försäkrades arbetsgivare har att&lt;br&gt;svara för sjuklön enligt lagen&lt;br&gt;(1991:000) om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppkommer för den försäkrade&lt;br&gt;rätt till sjukpenning enligt kapitlet i&lt;br&gt;omedelbar anslutning till utgången&lt;br&gt;av en sjuklöneperiod, skall sjukpe-&lt;br&gt;rioden enligt denna lag anses omfatta&lt;br&gt;också sjuklöneperioden. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i 4§ första stycket 1 och 10-&lt;br&gt;10b§§ tillämpas inte i sådant fall i&lt;br&gt;fråga om sjukpenning som grundas&lt;br&gt;på inkomst av anställningen. Undan-&lt;br&gt;taget beträffande 10—10b§§ gäller&lt;br&gt;dock inte för en försäkrad som avses&lt;br&gt;i 5 § tredje stycket 1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;9 a §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvinna som önskar erhålla havandeskapspenning skall göra ansökan&lt;br&gt;därom. Den allmänna försäkringskassan får påfordra att kvinnan till stöd för&lt;br&gt;sin rätt till havandeskapspenning inger utlåtande av sin arbetsgivare samt lä-&lt;br&gt;karutlåtande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslutet om havandeskapspenning skall anges under vilken tid ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i lag eller annan författning&lt;br&gt;föreskrivs om sjukpenning gäller i&lt;br&gt;fråga om havandeskapspenning med&lt;br&gt;undantag av bestämmelserna om er-&lt;br&gt;sättning för merutgifter i 7a§ och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i lag eller annan författning&lt;br&gt;föreskrivs om sjukpenning gäller i&lt;br&gt;fråga om havandeskapspenning med&lt;br&gt;undantag av bestämmelserna om er-&lt;br&gt;sättning för merutgifter i 7 a § och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:1321.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:157.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om karenstid i 11 §. Havandeskaps-&lt;br&gt;penning utges inte i den mån kvin-&lt;br&gt;nan för samma tid uppbär sjukpen-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om karenstid i 11 §. Havandeskaps-&lt;br&gt;penning utges inte i den mån kvin-&lt;br&gt;nan för samma tid uppbär sjukpen-&lt;br&gt;ning eller sjuklön eller annan ersätt-&lt;br&gt;ning enligt lagen (1991:000) om sjuk-&lt;br&gt;lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den dag då anmälan om sjukdomsfallet gjordes hos den allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassan och de följande 13 dagarna i sjukperioden utges sjukpenning&lt;br&gt;som svarar mot sjukpenninggrundande inkomst av anställning endast under&lt;br&gt;förutsättning att den försäkrade skulle ha utfört förvärvsarbete om han inte&lt;br&gt;hade varit sjuk. För en försäkrad som avses i 5 § tredje stycket 1 eller sjätte&lt;br&gt;stycket skall vad som har sagts nu gälla även för tid efter de första 14 dagarna&lt;br&gt;av sjukperioden. Vid beräkningen av sjukpenning skall 10 a och 10 b §§ till-&lt;br&gt;lämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sjukpenning utges för tid före anmälan skall den första ersättningsda-&lt;br&gt;gen anses som sjukanmälningsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tid för förvärvsarbete enligt första stycket jämställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ledighet för semester,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1. ledighet för semester, dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om den försäkrade uppbär semester-&lt;br&gt;lön enligt semesterlagen (1977:480)&lt;br&gt;och, enligt 15 § samma lag, kan be-&lt;br&gt;gära att dag då han är oförmögen till&lt;br&gt;arbete på grund av sjukdom inte räk-&lt;br&gt;nas som semesterdag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ledighet under studietid för vilken oavkortade löneförmåner utges,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ledighet under tid då den försäkrade genomgår sådan utbildning eller&lt;br&gt;undervisning som anges i 5 § tredje stycket 2 eller uppbär korttidsstudiestöd&lt;br&gt;enligt studiestödslagen (1973:349), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ledighet för ferier eller för motsvarande uppehåll för lärare som är an-&lt;br&gt;ställda inom utbildningsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare skall svara för&lt;br&gt;sjuklön enligt lagen (1991:000) om&lt;br&gt;sjuklön för samma dag som sjukpen-&lt;br&gt;ning kommer i fråga, fastställs sjuk-&lt;br&gt;penningens storlek på grundval av en&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst som&lt;br&gt;inte omfattar anställningsförmåner&lt;br&gt;från den arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenning får inte utges för tid innan anmälan om sjukdomsfallet har&lt;br&gt;gjorts hos den allmänna försäkringskassan, där inte hinder mött för sådan&lt;br&gt;anmälan eller annars särskilda skäl föranleder att sjukpenning bör utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av föreskriften i första&lt;br&gt;stycket skall sjukpenning som grun-&lt;br&gt;das på inkomst av anställning utges,&lt;br&gt;om den försäkrades arbetsgivare&lt;br&gt;skall anmäla sjukdomsfallet enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1990/91:102, bilaga 1.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:223.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § första stycket lagen (1991:000)&lt;br&gt;om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenningförmåner utges&lt;br&gt;inte i den mån föräldern för samma&lt;br&gt;dag uppbär sjukpenning enligt&lt;br&gt;denna lag eller lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring eller uppbär&lt;br&gt;motsvarande ersättning enligt annan&lt;br&gt;författning eller på grund av rege-&lt;br&gt;ringens beslut i ett särskilt fall. Utan&lt;br&gt;hinder härav utges dock föräldra-&lt;br&gt;penningförmånen om den avser an-&lt;br&gt;nan tid än sjukpenningen eller den&lt;br&gt;andra ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenningförmåner utges&lt;br&gt;inte i den mån föräldern för samma&lt;br&gt;dag uppbär sjukpenning enligt&lt;br&gt;denna lag eller lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring eller uppbär&lt;br&gt;motsvarande ersättning enligt annan&lt;br&gt;författning eller på grund av rege-&lt;br&gt;ringens beslut i ett särskilt fall eller&lt;br&gt;uppbär sjuklön eller annan ersättning&lt;br&gt;enligt lagen (1991:000) om sjuklön.&lt;br&gt;Utan hinder härav utges dock för-&lt;br&gt;äldrapenningförmånen om den av-&lt;br&gt;ser annan tid än sjukpenningen eller&lt;br&gt;den andra ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst av anställning avses lön eller annan ersättning i pengar eller&lt;br&gt;andra skattepliktiga förmåner, som en försäkrad har fått såsom arbetstagare&lt;br&gt;i allmän eller enskild tjänst. Med lön likställs kostnadsersättning som inte&lt;br&gt;enligt 10 § uppbördslagen (1953:272) undantas vid beräkning av preliminär&lt;br&gt;A-skatt. Till sådan inkomst räknas dock inte från en och samme arbetsgivare&lt;br&gt;utgiven lön som under ett år ej uppgått till 1 000 kronor. Till sådan inkomst&lt;br&gt;räknas inte heller intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kom-&lt;br&gt;munalskattelagen (1928:370) eller sådan ersättning som enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket 2-6 lagen (1990:659) om särskild löneskatt utgör underlag för&lt;br&gt;nämnda skatt. I fråga om arbete som har utförts utomlands bortses vid be-&lt;br&gt;räkningen av pensionsgrundande inkomst från sådana lönetillägg som be-&lt;br&gt;tingas av ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i syssel-&lt;br&gt;sättningslandet. Såsom inkomst av anställning anses även&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976:380) om arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller&lt;br&gt;på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället&lt;br&gt;för försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) föräldrapenningförmåner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4§, i den mån bidraget inte är ersättning för&lt;br&gt;merkostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbets-&lt;br&gt;marknadsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad&lt;br&gt;rehabilitering i form av dagpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt stu-&lt;br&gt;diestödslagen (1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensionsför-&lt;br&gt;säkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) dagpenning till värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga under repeti-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:87.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionsutbildning, frivilliga som genomgår utbildning under krigsförbandsöv- 1990/91:181&lt;br&gt;ning eller särskild övning inom värnpliktsutbildningen, läkare under för-&lt;br&gt;svarsmedicinsk tjänstgöring samt civilförsvarspliktiga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) utbildningsbidrag för doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux), vid vuxenut-&lt;br&gt;bildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid grundläggande&lt;br&gt;svenskundervisning för invandrare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller&lt;br&gt;motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av sagda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m) från Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag&lt;br&gt;som ej är att hänföra till inkomst av annat förvärvsarbete enligt 3 §, i den&lt;br&gt;mån regeringen så förordnar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n) statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de star-&lt;br&gt;tar egen rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o) värdet av vad den försäkrade tillgodoförs som följd av att en arbetsgi-&lt;br&gt;vare lämnar sådant bidrag som likställs med lön enligt 2 kap. 3§ andra&lt;br&gt;stycket lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för när-&lt;br&gt;ståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;q) tillfälliga förvärvsinkomster av q) tillfälliga förvärvsinkomster av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet som inte bedrivs själv- verksamhet som inte bedrivs själv-&lt;br&gt;ständigt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ständigt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r) ersättning som en allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa utger enligt 20 § lagen&lt;br&gt;(1991:000) om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner för ut-&lt;br&gt;fört arbete i annan form än pension gäller i tillämpliga delar bestämmelserna&lt;br&gt;i 3 kap. 2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller an-&lt;br&gt;nan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är bo-&lt;br&gt;satt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den försäk-&lt;br&gt;rade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt 3 kap.&lt;br&gt;2a§ eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt handelsfartyg.&lt;br&gt;Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svenska medborgare,&lt;br&gt;om svenska staten eller, där lönen härrör från utländsk juridisk person, en&lt;br&gt;svensk juridisk person, som äger ett bestämmande inflytande över den ut-&lt;br&gt;ländska juridiska personen, enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbin-&lt;br&gt;delse har att svara för tilläggspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning från främmande&lt;br&gt;makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare,&lt;br&gt;som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat och som inte är svensk&lt;br&gt;medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk&lt;br&gt;medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i&lt;br&gt;riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsverket&lt;br&gt;godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anses&lt;br&gt;såsom arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap.&lt;br&gt;2§&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringen finansieras, förutom genom avgifter som avses i 1 §, av&lt;br&gt;statsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1466.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag lämnas med femton&lt;br&gt;procent av kostnaderna för sjukför-&lt;br&gt;säkringsförmåner, inberäknat för-&lt;br&gt;säkringens kostnader enligt lagen&lt;br&gt;(1974:525) om ersättning för viss fö-&lt;br&gt;delsekontrollerande verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag lämnas med femton&lt;br&gt;procent av kostnaderna för sjukför-&lt;br&gt;säkringsförmåner, inberäknat för-&lt;br&gt;säkringens kostnader enligt lagen&lt;br&gt;(1974:525) om ersättning för viss fö-&lt;br&gt;delsekontrollerande verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m. och lagen (1988:1465) om er-&lt;br&gt;sättning och ledighet för närstående-&lt;br&gt;vård, samt för förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m., lagen (1988:1465) om ersätt-&lt;br&gt;ning och ledighet för närståendevård&lt;br&gt;och lagen (1991:000) om sjuklön,&lt;br&gt;samt för förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag lämnas vidare med femton procent av kostnaderna för den all-&lt;br&gt;männa försäkringen för förmåner enligt lagen (1981:49) om begränsning av&lt;br&gt;läkemedelskostnader, m.m. samt för centrala studiestödsnämnden med an-&lt;br&gt;ledning av att sådana studielån som belöper på en studerandes sjukperiod&lt;br&gt;enligt studiestödslagen (1973:349) inte skall återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt denna lag får dras in eller sättas ned, om den som är be-&lt;br&gt;rättigad till ersättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) uppsåtligen åsamkat sig sjuk-&lt;br&gt;dom eller skada, som orsakat den ut-&lt;br&gt;gift eller nedsättning av arbetsförmå-&lt;br&gt;gan, för vilken ersättning begäres;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) ådragit sig sjukdomen eller ska-&lt;br&gt;dan vid förövandet av handling, för&lt;br&gt;vilken ansvar genom lagakraft-&lt;br&gt;ägande dom ådömts honom;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) vägrar att underkasta sig under-&lt;br&gt;sökning av läkare eller att följa läka-&lt;br&gt;res föreskrifter eller eljest gör sig&lt;br&gt;skyldig till grov ovarsamhet ur hälso-&lt;br&gt;synpunkt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) medvetet eller av grov vårds-&lt;br&gt;löshet lämnar oriktig eller vilsele-&lt;br&gt;dande uppgift angående förhål-&lt;br&gt;lande, som är av betydelse för rätten&lt;br&gt;till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägrar en försäkrad utan giltig anledning att underkasta sig sådan rehabi-&lt;br&gt;litering som avses i 22 kap. 7 § får sjukpenning, rehabiliteringsersättning el-&lt;br&gt;ler förtidspension helt eller delvis tills vidare förvägras honom, under förut-&lt;br&gt;sättning att han erinrats om denna påföljd. Motsvarande skall gälla i fråga&lt;br&gt;om särskild efterlevandepension, om den efterlevande utan giltig anledning&lt;br&gt;vägrar att följa ett villkor som uppställts med stöd av 16kap. 3§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) ådragit sig sjukdomen eller ska-&lt;br&gt;dan vid uppsåtligt brott som han har&lt;br&gt;dömts för genom dom som har vun-&lt;br&gt;nit laga kraft;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) vägrar att genomgå undersök-&lt;br&gt;ning av läkare eller att följa läkares&lt;br&gt;föreskrifter;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) medvetet eller av grov vårdslös-&lt;br&gt;het lämnar oriktig eller vilseledande&lt;br&gt;uppgift angående förhållande, som&lt;br&gt;är av betydelse för rätten till ersätt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den nya föreskriften i 11 kap. 2 § tillämpas första gången när pensions-&lt;br&gt;grundande inkomst bestäms för år 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1990/91:141.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3kap. 5, 5a och 6§§ lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; samt punkt 1 av ikraftträdande- och övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till lagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sjukdom som efter samord-&lt;br&gt;ningstidens slut sätter ned den för-&lt;br&gt;säkrades förmåga att skaffa sig in-&lt;br&gt;komst genom arbete med minst en&lt;br&gt;fjärdedel utges sjukpenning från ar-&lt;br&gt;be tsskadeförsäkringen .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sjukdom som efter samord-&lt;br&gt;ningstidens slut sätter ned den för-&lt;br&gt;säkrades förmåga att skaffa sig in-&lt;br&gt;komst genom arbete med minst en&lt;br&gt;fjärdedel utges sjukpenning från ar-&lt;br&gt;betsskadeförsäkringen. Rätt till sjuk-&lt;br&gt;penning föreligger dock inte pä&lt;br&gt;grundval av anställningsförmåner&lt;br&gt;för tid som ingår i en sjuklöneperiod,&lt;br&gt;under vilken den försäkrades arbets-&lt;br&gt;givare har att svara för sjuklön enligt&lt;br&gt;lagen (1991:000) om sjuklön. Upp-&lt;br&gt;kommer för den försäkrade rätt till&lt;br&gt;sjukpenning från arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ringen i omedelbar anslutning till ut-&lt;br&gt;gången av en sjuklöneperiod, skall&lt;br&gt;sjukperioden enligt denna lag anses&lt;br&gt;omfatta också sjuklöneperioden. Be-&lt;br&gt;stämmelserna i 5 a-5 c §§ tillämpas&lt;br&gt;inte i sådant fall ifråga om sjukpen-&lt;br&gt;ning som grundas på inkomst av an-&lt;br&gt;ställningen. Detta undantag gäller&lt;br&gt;dock inte för en försäkrad som avses&lt;br&gt;i 3 kap. 5§ första stycket 1 lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknar den försäkrade förmåga att skaffa sig inkomst, utges hel sjukpen-&lt;br&gt;ning. Om denna förmåga inte saknas helt men är nedsatt med minst tre fjär-&lt;br&gt;dedelar utges tre fjärdedels sjukpenning. Är förmågan nedsatt i mindre grad&lt;br&gt;men med minst hälften utges halv sjukpenning. I annat fall utges en fjärde-&lt;br&gt;dels sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av 5 a-5 c §§ utgör hel sjukpenning för dag en tre-&lt;br&gt;hundrasextiofemtedel av den försäkrades sjukpenningunderlag enligt 6§.&lt;br&gt;Sjukpenningen avrundas till närmaste hela krontal. När sjukpenning skall&lt;br&gt;utges till den försäkrade för sådan tid, för vilken denne har erhållit sjukpen-&lt;br&gt;ning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, får sjukpenningen dock&lt;br&gt;beräknas till det sammanlagda belopp som har betalats ut för samma tid med&lt;br&gt;tillägg för vad som avräknats enligt 3 kap. 4 § fjärde - sjätte styckena lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring och ökat med 54, 25 eller 11 procent, beroende på om&lt;br&gt;den tidigare ersättningen utgetts på grundval av 65, 80 eller 90 procent av&lt;br&gt;den sjukpenninggrundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1977:264.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1517.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sjukperiod anses tid, under vilken en försäkrad i oavbruten följd lider&lt;br&gt;av sjukdom som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medför arbetsskada att den försäkrade insjuknar efter samordningstidens&lt;br&gt;slut utges sjukpenning, som svarar mot sjukpenningunderlag i form av in-&lt;br&gt;komst av anställning, för den dag då anmälan om sjukdomsfallet gjordes hos&lt;br&gt;den allmänna försäkringskassan och de följande 13 dagarna i sjukperioden&lt;br&gt;endast under förutsättning att den försäkrade skulle ha utfört förvärvsarbete&lt;br&gt;om han inte hade varit sjuk. För en försäkrad som avses i 3 kap. 5 § tredje&lt;br&gt;stycket 1 lagen (1962:381) om allmän försäkring skall vad som har sagts nu&lt;br&gt;gälla även för tid efter de första 14 dagarna av sjukperioden. Vid beräk-&lt;br&gt;ningen av sjukpenning skall 5 b och 5 c §§ tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sjukpenning utges för tid före anmälan skall den första ersättningsda-&lt;br&gt;gen anses som sjukanmälningsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tid för förvärvsarbete enligt första stycket jämställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ledighet för semester,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1. ledighet för semester, dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om den försäkrade uppbär semester-&lt;br&gt;lön enligt semesterlagen (1977:480)&lt;br&gt;och, enligt 15 § samma lag, kan be-&lt;br&gt;gära att dag dä han är oförmögen till&lt;br&gt;arbete på grund av sjukdom inte räk-&lt;br&gt;nas som semesterdag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ledighet under studietid för vilken oavkortade löneförmåner utges,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ledighet under tid då den försäkrade genomgår sådan utbildning eller&lt;br&gt;undervisning som anges i 3 kap. 5 § tredje stycket 2 lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring eller uppbär korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ledighet för ferier eller för motsvarande uppehåll för lärare som är an-&lt;br&gt;ställda inom utbildningsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en påbörjad period om högst 14 dagar som avses i 3 kap. 10 § första&lt;br&gt;stycket lagen om allmän försäkring inte avslutats före samordningstidens ut-&lt;br&gt;gång, skall sjukpenning som utges från arbetsskadeförsäkringen för sjukpe-&lt;br&gt;rioden beräknas med tillämpning av föreskrifterna i denna paragraf samt 5 b&lt;br&gt;och 5 c §§, dock för högst det antal dagar som återstod vid samordningstidens&lt;br&gt;utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenningunderlag utgörs av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för den som är sjukpenningförsäkrad enligt 3 kap. lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hans sjukpenninggrundande inkomst enligt nämnda kapitel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för den som ej är sjukpenningförsäkrad enligt 3 kap. lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring men likväl har inkomst av förvärvsarbete:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den inkomst som skulle ha utgjort sjukpenninggrundande inkomst för ho-&lt;br&gt;nom enligt nämnda kapitel, om han hade varit sjukpenningförsäkrad, dock&lt;br&gt;lägst 6 000 kronor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. för försäkrad som avses i 1 kap. 1 § andra stycket eller som i annat fall&lt;br&gt;genomgick yrkesutbildning när skadan inträffade:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hans livränteunderlag enligt 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenningunderlaget får ej be- Sjukpenningunderlaget får ej be-&lt;br&gt;räknas till högre belopp än som mot- räknas till högre belopp än som mot-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:220.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:225.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarar sju och en halv gånger det&lt;br&gt;basbelopp enligt 1 kap. 6§ lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring som gällde vid&lt;br&gt;årets början.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarar sju och en halv gånger det 1990/91:181&lt;br&gt;basbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring som gällde vid&lt;br&gt;årets början. Om en arbetsgivare&lt;br&gt;skall svara för sjuklön enligt lagen&lt;br&gt;(1991:000) om sjuklön för samma&lt;br&gt;dag som sjukpenning kommer i&lt;br&gt;fråga, fastställs sjukpenningens stor-&lt;br&gt;lek med bortseende frän den del av&lt;br&gt;sjukpenningunderlaget som hänför&lt;br&gt;sig till anställningsförmåner från den&lt;br&gt;arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; träder i kraft den 1&lt;br&gt;juli 1977, då lagen (1954:243) om yr-&lt;br&gt;kesskadeförsäkring skall upphöra&lt;br&gt;att gälla. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om skada som har&lt;br&gt;inträffat före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1&lt;br&gt;juli 1977, då lagen (1954:243) om yr-&lt;br&gt;kesskadeförsäkring skall upphöra&lt;br&gt;att gälla. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om skada som har&lt;br&gt;inträffat före ikraftträdandet. Före-&lt;br&gt;skrifterna i 3 kap. 5 § första stycket&lt;br&gt;andra meningen och 6 § andra&lt;br&gt;stycket andra meningen skall dock&lt;br&gt;tillämpas på motsvarande sätt i fråga&lt;br&gt;om sjukpenning enligt lagen om yr-&lt;br&gt;kesskadeförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; 1976:380.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;1991:000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 181&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt&lt;br&gt;personskadeskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 1 av ikraftträdande- och övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; träder i kraft den 1 juli 1977.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen upphäves&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) militärersättningslagen (1950:261),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) förordningen (1954:249) om ersättning i anledning av kroppsskada, å-&lt;br&gt;dragen under tjänstgöring i civilförsvaret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) förordningen (1954:250) om ersättning i anledning av kroppsskada, å-&lt;br&gt;dragen under vistelse å anstalt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre bestämmelser gäller fortfa-&lt;br&gt;rande i fråga om skada som har in-&lt;br&gt;träffat före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre bestämmelser gäller fortfa-&lt;br&gt;rande i fråga om skada som har in-&lt;br&gt;träffat före ikraftträdandet. Bestäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melserna i 3 kap. 5 § första stycket&lt;br&gt;andra meningen och 6§ andra&lt;br&gt;stycket andra meningen lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring skall dock tillämpas på motsva-&lt;br&gt;rande sätt ifråga om sjukpenning och&lt;br&gt;särskild sjukpenning enligt de upp-&lt;br&gt;hävda författningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; 1977:265.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; 1991:000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till&lt;br&gt;smittbärare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1990/91:181&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smittbärarpenningen skall minskas med följande förmåner i den utsträck-&lt;br&gt;ning förmånerna utges för samma tid:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukpenning och sjukpenningtillägg enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om&lt;br&gt;statligt personskadeskydd eller motsvarande äldre lagstiftning samt rehabili-&lt;br&gt;teringspenning enligt lagen om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. havandeskapspenning och föräldrapenningförmåner enligt lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring samt ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. livränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring eller lagen om statligt&lt;br&gt;personskadeskydd eller motsvarande äldre författning som smittbäraren får&lt;br&gt;på grund av att han är smittbärare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättning enligt utländsk lag-&lt;br&gt;stiftning om arbetsskadeförsäkring&lt;br&gt;som smittbäraren får på grund av att&lt;br&gt;han är smittbärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättning enligt utländsk lag-&lt;br&gt;stiftning om arbetsskadeförsäkring&lt;br&gt;som smittbäraren får på grund av att&lt;br&gt;han är smittbärare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sjuklön eller annan ersättning&lt;br&gt;enligt lagen (1991:000) om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1990/91:141.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91:181&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;ledighet för närståendevård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1988:1465) om ersättning och ledig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het för närståendevård skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning utges inte i den mån&lt;br&gt;vårdaren för samma dag får sjuk-&lt;br&gt;penning, havandeskapspenning,&lt;br&gt;föräldrapenningförmåner eller reha-&lt;br&gt;biliteringspenning enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring el-&lt;br&gt;ler sjukpenning enligt lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring eller får motsvarande ersättning&lt;br&gt;enligt annan författning eller på&lt;br&gt;grund av regeringens beslut i ett sär-&lt;br&gt;skilt fall. Utan hinder härav utges&lt;br&gt;dock ersättning enligt denna lag om&lt;br&gt;den avser annan tid än den andra er-&lt;br&gt;sättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning utges inte i den mån&lt;br&gt;vårdaren för samma dag får sjuk-&lt;br&gt;penning, havandeskapspenning,&lt;br&gt;föräldrapenningförmåner eller reha-&lt;br&gt;biliteringspenning enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring el-&lt;br&gt;ler sjukpenning enligt lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring eller får motsvarande ersättning&lt;br&gt;enligt annan författning eller på&lt;br&gt;grund av regeringens beslut i ett sär-&lt;br&gt;skilt fall eller uppbär sjuklön eller an-&lt;br&gt;nan ersättning enligt lagen&lt;br&gt;(1991:000) om sjuklön. Utan hinder&lt;br&gt;härav utges dock ersättning enligt&lt;br&gt;denna lag om den avser annan tid än&lt;br&gt;den andra ersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1990/91:141.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 och 3 §§ samt 4 kap. 1 § lagen (1981:691)&lt;br&gt;om socialavgifter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivare skall på det avgiftsunderlag som anges i 3-5 §§ för varje år&lt;br&gt;betala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;sjukförsäkringsavgift med 1. sjukförsäkringsavgift med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10,10 procent, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;8,20 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. folkpensionsavgift med 7,45 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tilläggpensionsavgift efter den procentsats som anges i särskild lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. delpensionsavgift med 0,50 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. barnomsorgsavgift med 2,20 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. arbetsskadeavgift med 0,90 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. arbetsmarknadsavgift med 2,16 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. arbetarskyddsavgift med 0,35 procent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. vuxenutbildningsavgift med 0,270 procent samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lönegarantiavgift med 0,20 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 Arbetsgivare som avses i 1 kap.&lt;br&gt;§ andra stycket skall dock betala en- 2 § andra stycket skall dock beträf-&lt;br&gt;dast tilläggspensionsavgift. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;fande ersättning som avses i 11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § första stycket m och femte stycket&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring betala endast tilläggspensions-&lt;br&gt;avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten betalar inte arbetsskadeavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underlag för beräkning av avgifterna är summan av vad arbetsgivaren un-&lt;br&gt;der året har utgett som lön i pengar eller annan ersättning för utfört arbete&lt;br&gt;eller eljest med anledning av tjänsten, dock inte pension, eller andra skatte-&lt;br&gt;pliktiga förmåner eller, i fall som avses i 3 kap. 2§ andra stycket lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, annan ersättning för utfört arbete. Bidrag&lt;br&gt;som avses i 11 kap. 2 § första stycket m) lagen om allmän försäkring likställs&lt;br&gt;med lön. Med lön likställs även kostnadsersättning som inte enligt 10 § upp-&lt;br&gt;bördslagen (1953:272) undantas vid beräkning av preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med lön likställs också bidrag som&lt;br&gt;en arbetsgivare lämnar till en juri-&lt;br&gt;disk person, om ett väsentligt ända-&lt;br&gt;mål för den juridiska personen är att&lt;br&gt;tillgodose ekonomiska intressen hos&lt;br&gt;dem som är eller har varit anställda&lt;br&gt;hos arbetsgivaren. Detta gäller dock&lt;br&gt;inte bidrag som lämnas till en pen-&lt;br&gt;sions- eller personalstiftelse enligt&lt;br&gt;lagen (1967:531) om tryggande av&lt;br&gt;pensionsutfästelse m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med lön likställs också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bidrag som en arbetsgivare läm-&lt;br&gt;nar till en juridisk person, om ett vä-&lt;br&gt;sentligt ändamål för den juridiska&lt;br&gt;personen är att tillgodose ekono-&lt;br&gt;miska intressen hos dem som är eller&lt;br&gt;har varit anställda hos arbetsgiva-&lt;br&gt;ren. Detta gäller dock inte bidrag&lt;br&gt;som lämnas till en pensions- eller&lt;br&gt;personalstiftelse enligt lagen&lt;br&gt;(1967:531) om tryggande av pen-&lt;br&gt;sionsutfästelse m.m,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:633.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1429.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av vad någon tillgodoförs&lt;br&gt;som följd av sådant bidrag som lik-&lt;br&gt;ställs med lön enligt andra stycket&lt;br&gt;skall anses som ersättning till arbets-&lt;br&gt;tagare vid tillämpning av 4 och 5 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ersättning som en arbetsgivare&lt;br&gt;utger till en allmän försäkringskassa&lt;br&gt;som följd av bestämmelsen i 24 §&lt;br&gt;första stycket lagen (1991:000) om&lt;br&gt;sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av vad någon tillgodoförs&lt;br&gt;som följd av sådant bidrag som lik-&lt;br&gt;ställs med lön enligt andra stycket 1&lt;br&gt;samt ersättning som avses i andra&lt;br&gt;stycket2 skall anses som ersättning&lt;br&gt;till arbetstagare vid tillämpning av 4&lt;br&gt;och 5 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1990/91:181&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringsavgifter används, i den mån kostnaderna inte skall täckas&lt;br&gt;med statsbidrag enligt 19 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, för&lt;br&gt;att täcka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kostnader för sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kostnader enligt lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrol-&lt;br&gt;lerande verksamhet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den allmänna försäkringens kostnader för förmåner enligt lagen&lt;br&gt;(1981:49) om begränsning av läkemedelskostnader, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. centrala studiestödsnämndens kostnader med anledning av att sådana&lt;br&gt;studielån som belöper på en studerandes sjukperiod enligt studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349) inte skall återbetalas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. förvaltningskostnader för de allmänna försäkringskassorna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;kostnader enligt lagen 6. kostnader enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:1465) om ersättning och ledig- (1988:1465) om ersättning och ledig-&lt;br&gt;het för närståendevård. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;het för närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. den allmänna försäkringens&lt;br&gt;kostnader enligt lagen (1991:000) om&lt;br&gt;sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För reglering av över- och underskott finns en fond, benämnd allmänna&lt;br&gt;sjukförsäkringsfonden. Grunderna för överföring av medel till och från fon-&lt;br&gt;den fastställs av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft i fråga om 2 kap. 1 § andra stycket den 1 juli 1991&lt;br&gt;och i övrigt den 1 januari 1992. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga&lt;br&gt;om avgifter som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91:181&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen&lt;br&gt;(1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267)&lt;br&gt;om krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av tjänst om&lt;br&gt;sjukpenningen grundas på förvärvsinkomst, som hänför sig till tjänst. Till&lt;br&gt;intäkt av tjänst hänföres under nämnda förutsättning också ersättning enligt&lt;br&gt;lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt annan lag eller författ-&lt;br&gt;ning, som utgått annorledes än på grund av försäkring, som nyss sagts, till&lt;br&gt;någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgö-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenningförmåner och&lt;br&gt;vårdbidrag enligt lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring samt ersättning enligt la-&lt;br&gt;gen (1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård utgör&lt;br&gt;skattepliktig intäkt av tjänst, dock ej&lt;br&gt;sådan del av vårdbidrag som utgör&lt;br&gt;ersättning för merkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldrapenningförmåner och&lt;br&gt;vårdbidrag enligt lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring, ersättning enligt lagen&lt;br&gt;(1988:1465) om ersättning och ledig-&lt;br&gt;het för närståendevård samt ersätt-&lt;br&gt;ning som en allmän försäkringskassa&lt;br&gt;utger enligt 20 § lagen (1991:000) om&lt;br&gt;sjuklön utgör skattepliktig intäkt av&lt;br&gt;tjänst, dock ej sådan del av vårdbi-&lt;br&gt;drag som utgör ersättning för mer-&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt stu-&lt;br&gt;diestödslagen (1973:349), utbildningsbidrag för doktorander, timersättning&lt;br&gt;vid grundutbildning för vuxna (grundvux), vid vuxenutbildning för psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda (särvux) och vid grundläggande svenskundervisning för in-&lt;br&gt;vandrare räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknads-&lt;br&gt;stöd, statsbidrag motsvarande dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa el-&lt;br&gt;ler kontant arbetsmarknadsstöd som lämnas till arbetslös som startar egen&lt;br&gt;rörelse samt ersättning enligt 16 § lagen (1989:425) om särskilda inskolnings-&lt;br&gt;platser hos offentliga arbetsgivare räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas&lt;br&gt;som skattepliktig intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka enligt av rege-&lt;br&gt;ringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå till deltagare&lt;br&gt;i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådana bidrag lik-&lt;br&gt;ställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1993 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1990:327) om skatteavdrag från &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91:181&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;sjukpenning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1990:327) om skatteavdrag från sjuk-&lt;br&gt;penning m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för preliminär A-skatt på inkomster som avses i första, andra och&lt;br&gt;femte styckena i punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370), med undantag för vårdbidrag enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring, skall göras med ledning av särskilda skattetabeller. Regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer för varje in-&lt;br&gt;komstår sådana tabeller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda skattetabellerna&lt;br&gt;skall för olika sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomster enligt 3 kap. lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring ange den pre-&lt;br&gt;liminära skatt som skall tas ut på en&lt;br&gt;viss ersättning uttryckt i procent av&lt;br&gt;ersättningen. I tabellerna skall det&lt;br&gt;finnas särskilda kolumner med pro-&lt;br&gt;centsatser dels för ersättningar som&lt;br&gt;grundas på hela den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten, dels för er-&lt;br&gt;sättningar som grundas på 80 eller 90&lt;br&gt;procent av den sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda skattetabellerna&lt;br&gt;skall för olika sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomster enligt 3 kap. lagen&lt;br&gt;om allmän försäkring ange den pre-&lt;br&gt;liminära skatt som skall tas ut på en&lt;br&gt;viss ersättning uttryckt i procent av&lt;br&gt;ersättningen. I tabellerna skall det&lt;br&gt;finnas särskilda kolumner med pro-&lt;br&gt;centsatser dels för ersättningar som&lt;br&gt;grundas på hela den sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomsten, dels för er-&lt;br&gt;sättningar som grundas på 80 eller 90&lt;br&gt;procent av den sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomsten.Ersättning som en&lt;br&gt;allmän försäkringskassa utger enligt&lt;br&gt;20 § lagen (1991:000) om sjuklön&lt;br&gt;skall anses grundad på 90 procent av&lt;br&gt;den sjukpenninggrundande inkoms-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De procenttal efter vilka skatteavdrag skall göras skall grundas på skatte-&lt;br&gt;satsen för en årlig inkomst motsvarande den skattskyldiges sjukpenning-&lt;br&gt;grundande inkomst eller, om ersättningen grundas på 80 eller 90 procent av&lt;br&gt;den sjukpenninggrundande inkomsten, den andel av den sjukpenninggrun-&lt;br&gt;dande inkomsten som ersättningen beräknas på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de särskilda skattetabellerna skall i övrigt i tillämpliga delar gälla vad&lt;br&gt;som föreskrivs i uppbördslagen (1953:272) om skattetabeller avseende preli-&lt;br&gt;minär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon sjukpenninggrundande inkomst inte har fastställts för den&lt;br&gt;skattskyldige, skall det underlag som utgör grund för ersättningen anses som&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst när skatteavdraget bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1518.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91:181&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 18 § och 4 kap. 34 § studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349)’ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner den allmänna försäkringskassan att studerande på grund av sjuk-&lt;br&gt;dom är helt oförmögen att bedriva sina studier, skall kassan godkänna sjuk-&lt;br&gt;perioden, om ej annat följer av andra-fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande enligt första stycket får avse endast tid som infaller efter&lt;br&gt;det anmälan skett enligt 17 §. Om hinder mött mot anmälan eller annat sär-&lt;br&gt;skilt skäl föreligger, får godkännande avse även tid före sådan anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassan får vägra att godkänna sjukperiod eller&lt;br&gt;del därav, om den studerande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppsåtligen åsamkat sig sjukdo-&lt;br&gt;men eller gjort sig skyldig till grov&lt;br&gt;oaktsamhet ur hälsosynpunkt eller&lt;br&gt;om annat liknande särskilt skäl före-&lt;br&gt;ligger,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. underlåter att, på begäran av&lt;br&gt;kassan, genom intyg av läkare styrka&lt;br&gt;sjukdomen och det därav föranledda&lt;br&gt;hindret för studierna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. under sjukperiod reser till ut-&lt;br&gt;landet utan medgivande av kassan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ådragit sig sjukdomen vid för-&lt;br&gt;övande av handling för vilken ansvar&lt;br&gt;genom lagakraftägande dom ådömts&lt;br&gt;honom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vägrar att underkasta sig under-&lt;br&gt;sökning av läkare eller underlåter&lt;br&gt;att följa läkares föreskrift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uppsåtligen eller av grov vårds-&lt;br&gt;löshet lämnar oriktig eller vilsele-&lt;br&gt;dande uppgift angående förhållande&lt;br&gt;som är av betydelse för tillämp-&lt;br&gt;ningen av bestämmelserna om stu-&lt;br&gt;dielån för sjukperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassan får även, om omständigheterna motive-&lt;br&gt;rar det, vägra att godkänna sjukperiod eller del därav, om den studerande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vägrar att ta emot besök av en person, som fått i uppdrag av försäkrings-&lt;br&gt;kassan att utreda studieförmågan eller behovet av rehabiliteringsåtgärd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. underlåter att meddela försäkringskassan sin vistelseadress när han un-&lt;br&gt;der sjukperiod vistas annat än tillfälligt på annan adress än den som angetts&lt;br&gt;till kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. underlåter att, på begäran av&lt;br&gt;kassan, genom intyg av läkare styrka&lt;br&gt;sjukdomen och det därav föranledda&lt;br&gt;hindret för studierna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. under sjukperiod reser till ut-&lt;br&gt;landet utan medgivande av kassan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ådragit sig sjukdomen vid upp-&lt;br&gt;såtligt broll som han har dömts för&lt;br&gt;genom dom som har vunnit laga&lt;br&gt;kraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vägrar att genomgå undersök-&lt;br&gt;ning av läkare eller underlåter att&lt;br&gt;följa läkares föreskrift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. uppsåtligen eller av grov vårds-&lt;br&gt;löshet lämnar oriktig eller vilsele-&lt;br&gt;dande uppgift angående förhållande&lt;br&gt;som är av betydelse för tillämp-&lt;br&gt;ningen av bestämmelserna om stu-&lt;br&gt;dielån för sjukperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner den allmänna försäkringskassan att studerande på grund av sjuk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1987:303.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:877.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dom är helt oförmögen att bedriva sina studier, skall kassan godkänna sjuk-&lt;br&gt;perioden, om ej annat följer av andra—fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande enligt första stycket får avse endast tid som infaller efter&lt;br&gt;det anmälan skett enligt 33 §. Om hinder mött mot anmälan eller annat sär-&lt;br&gt;skilt skäl föreligger, får godkännande avse även tid före sådan anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassan får vägra att godkänna sjukperiod eller&lt;br&gt;del därav, om den studerande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppsåtligen åsamkat sig sjukdo-&lt;br&gt;men eller gjort sig skyldig till grov&lt;br&gt;oaktsamhet ur hälsosynpunkt eller&lt;br&gt;om annat liknande särskilt skäl före-&lt;br&gt;ligger,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. underlåter att, på begäran av&lt;br&gt;kassan, genom intyg av läkare styrka&lt;br&gt;sjukdomen och det därav föranledda&lt;br&gt;hindret för studierna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. under sjukperiod reser till ut-&lt;br&gt;landet utan medgivande av kassan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ådragit sig sjukdomen vid för-&lt;br&gt;övande av handling för vilken ansvar&lt;br&gt;genom lagakraftägande dom ådömts&lt;br&gt;honom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vägrar att underkasta sig under-&lt;br&gt;sökning av läkare eller underlåter&lt;br&gt;att följa läkares föreskrift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uppsåtligen eller av grov vårds-&lt;br&gt;löshet lämnar oriktig eller vilsele-&lt;br&gt;dande uppgift angående förhållande&lt;br&gt;som är av betydelse för tillämp-&lt;br&gt;ningen av bestämmelserna om stu-&lt;br&gt;diemedel för sjukperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassan får även, om omständigheterna motive-&lt;br&gt;rar det, vägra att godkänna sjukperiod eller del därav, om den studerande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vägrar att ta emot besök av en person, som fått i uppdrag av försäkrings-&lt;br&gt;kassan att utreda studieförmågan eller behovet av rehabiliteringsåtgärd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. underlåter att meddela försäkringskassan sin vistelseadress när han un-&lt;br&gt;der sjukperiod vistas annat än tillfälligt på annan adress än den som angetts&lt;br&gt;till kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. underlåter att, på begäran av&lt;br&gt;kassan, genom intyg av läkare styrka&lt;br&gt;sjukdomen och det därav föranledda&lt;br&gt;hindret för studierna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. under sjukperiod reser till ut-&lt;br&gt;landet utan medgivande av kassan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ådragit sig sjukdomen vid upp-&lt;br&gt;såtligt brott som han har dömts för&lt;br&gt;genom dom som har vunnit laga&lt;br&gt;kraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vägrar att genomgå undersök-&lt;br&gt;ning av läkare eller underlåter att&lt;br&gt;följa läkares föreskrift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. uppsåtligen eller av grov vårds-&lt;br&gt;löshet lämnar oriktig eller vilsele-&lt;br&gt;dande uppgift angående förhållande&lt;br&gt;som är av betydelse för tillämp-&lt;br&gt;ningen av bestämmelserna om stu-&lt;br&gt;diemedel för sjukperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Engström,&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström,&lt;br&gt;Johansson, Lindqvist, G.Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Lööw,&lt;br&gt;Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Thalén&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om sjuklön, m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ohälsan hos befolkningen är ett av samhällets stora problemområden. Anta-&lt;br&gt;let sjukpenningdagar, arbetsskadeersättningar och förtidspensioneringar har&lt;br&gt;ökat kraftigt under senare år. Detta är bl.a. ett resultat av en ökad utslagning&lt;br&gt;från arbetsmarknaden och har lett till kraftigt ökade kostnader för socialför-&lt;br&gt;säkringssystemet och för samhället i övrigt. Aktiva åtgärder måste därför&lt;br&gt;vidtas för att minska ohälsan och utslagningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stigande kostnaderna för socialförsäkringen och utslagningen av män-&lt;br&gt;niskor från arbetslivet kan motverkas först och främst genom förebyggande&lt;br&gt;åtgärder av olika slag, men det krävs också effektiva rehabiliteringsåtgärder&lt;br&gt;för att de som redan slagits ut eller är på väg att slås ut skall få en chans att&lt;br&gt;komma tillbaka på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen 1989/90:62 om insatser för aktiv rehabilite-&lt;br&gt;ring och arbetslivsfondens verksamhet, m.m. markerat att en offensiv har&lt;br&gt;inletts för en förnyelse av arbetslivet och mot de dåliga arbetsmiljöerna.&lt;br&gt;Riksdagen har ställt sig bakom den inriktning av rehabiliteringsarbetet som&lt;br&gt;angavs i propositionen (SfU12, rskr. 185). Regeringen har därefter i&lt;br&gt;prop. 1990/91:141 lagt fram förslag till lagstiftning inom ramen för den all-&lt;br&gt;männa försäkringen om ansvar för arbetslivsinriktad rehabilitering och om&lt;br&gt;ersättning vid sådan rehabilitering. Vidare har regeringen i&lt;br&gt;prop. 1990/91:140 om arbetsmiljö och rehabilitering behandlat bl.a. frågan&lt;br&gt;om arbetsgivarens ansvar för att organisera och bedriva en aktiv rehabilite-&lt;br&gt;ring, varvid riksdagen förelagts förslag till ändringar i arbetsmiljölagen och&lt;br&gt;brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande systemet för utbetalning av sjukpenning från den allmänna&lt;br&gt;försäkringen innebär att en arbetsgivare avlastas kostnader för sjukfrånvaro&lt;br&gt;som kan bero på en dålig arbetsmiljö. Ett sådant förhållande kan minska&lt;br&gt;intresset för att vidta arbetsmiljöbefrämjande åtgärder i och med att det eko-&lt;br&gt;nomiska utbytet av en arbetsmiljöinvestering inte kan relateras till investe-&lt;br&gt;ringens kostnader. Av det skälet kan införandet av en period där arbetsgiva-&lt;br&gt;ren har att svara för ersättning vid arbetstagares sjukdom förväntas med-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verka till en förbättrad arbetsmiljö. Den arbetsgivare som lägger sig vinn om&lt;br&gt;att skapa goda arbetsvillkor för sina anställda lär samtidigt kunna påräkna&lt;br&gt;ett förbättrat ekonomiskt resultat i sin verksamhet till följd av bättre trivsel&lt;br&gt;och därmed lägre sjukfrånvaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivarperiod i sjukförsäkringen ligger också väl i linje med de nyss&lt;br&gt;nämnda propositionsförslagen om rehabilitering som innebär att arbetsgiva-&lt;br&gt;ren ges ett ökat ansvar för rehabiliteringen av anställda som drabbats av&lt;br&gt;sjukdom eller skada. För möjligheterna till ett positivt resultat av rehabilite-&lt;br&gt;ringsinsatser är i allmänhet förhållandena på arbetsplatsen av särskild bety-&lt;br&gt;delse. Där finns ofta den miljö och det sociala nätverk som individen byggt&lt;br&gt;en stor del av sin tillvaro på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en anledning att införa en arbetsgivarperiod är de möjligheter&lt;br&gt;till en rättvisare kompensation för inkomstförluster till följd av sjukdom som&lt;br&gt;ett sådant system medför. De inslag av schabloniseringar inom timsjukpen-&lt;br&gt;ningsystemet som i vissa fall leder till över- resp, underkompensation elimi-&lt;br&gt;neras i stor utsträckning i och med att ersättningen vid en arbetsgivarperiod&lt;br&gt;direkt relateras till inkomstförlusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den helt dominerande andelen sjukfall sträcker sig enbart över några da-&lt;br&gt;gar. Över 80 % av sjukfallen är avslutade inom en vecka och närmare 90 %&lt;br&gt;avslutas inom 14 dagar. Kostnadsmässigt svarade år 1990 dessa sjukfall för&lt;br&gt;närmare 30 % av de totala sjukpenningkostnaderna. Det stora antalet kort-&lt;br&gt;tidsfall gör emellertid att den administrativa hanteringen av dessa sjukfall&lt;br&gt;kräver stora resurser hos försäkringskassorna. I förhållande till den utbe-&lt;br&gt;talda försäkringsersättningen blir den administrativa kostnaden relativt hög&lt;br&gt;i varje enskilt fall. Det är därför angeläget att finna lösningar som kan&lt;br&gt;minska den administrativa belastningen på kassorna vad avser de korta sjuk-&lt;br&gt;fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser de långa sjukfallen anges i propositionen 1990/91:141 om reha-&lt;br&gt;bilitering och rehabiliteringsersättning att bristande personella resurser hos&lt;br&gt;försäkringskassorna har lett till att många långtidssjukskrivningar har tende-&lt;br&gt;rat att bli längre, och att den försäkrade därigenom har förlorat kontakten&lt;br&gt;med arbetsplatsen. Förslaget om aktiv rehabilitering innebär att kassornas&lt;br&gt;samordningsansvar förstärks. Därigenom ställs krav på en mer aktiv och of-&lt;br&gt;fensiv roll från kassornas sida. Detta förutsätter att erforderliga resurser&lt;br&gt;ställs till förfogande. Genom att införa lagfäst sjuklön från arbetsgivaren vid&lt;br&gt;korta sjukfall och under den första delen av en längre sjukperiod kan frigöras&lt;br&gt;resurser för att förstärka arbetet med rehabilitering av långtidssjukskrivna.&lt;br&gt;Därmed kan undvikas permanent utslagning från arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att införa ett sjuklönesystem är emellertid inte problemfritt. Behov finns&lt;br&gt;av särskilda åtgärder för att eliminera vissa ogynnsamma effekter som kan&lt;br&gt;uppkomma på företag med ett fåtal anställda. Särskilda åtgärder krävs vi-&lt;br&gt;dare för att förhindra att handikappade och personer med svag hälsa ute-&lt;br&gt;stängs från att få anställning på grund av risken för att de skall orsaka högre&lt;br&gt;sjuklönekostnader. Dessa och andra överväganden är nödvändiga inför ett&lt;br&gt;beslut om att införa ett sjuklönesystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till behandlingen av regeringens proposition 1990/91:59 om&lt;br&gt;vissa ändringar i sjukförsäkringen m.m. togs i riksdagen upp frågan om en&lt;br&gt;arbetsgivarperiod borde införas. Därvid uttryckte socialförsäkringsutskottet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sitt godkända betänkande (SfU9, rskr. 104) som sin uppfattning, att en ar-&lt;br&gt;betsgivarperiod inom sjukpenningförsäkringen på 14 dagar skulle innebära&lt;br&gt;ett incitament för arbetsgivarna att reducera korttidsfrånvarons orsaker. En&lt;br&gt;sådan ordning skulle också frigöra avsevärda resurser hos försäkringskas-&lt;br&gt;sorna för att fortsätta det redan påbörjade arbetet med att aktivt verka för&lt;br&gt;en tidig rehabilitering av sjukskrivna försäkrade. Utskottet uttalade att det&lt;br&gt;fanns anledning för regeringen att snarast återkomma till riksdagen med för-&lt;br&gt;slag om att införa en arbetsgivarperiod på 14 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett berättigat krav i samband med genomförande av en arbetsgivarperiod&lt;br&gt;i sjukförsäkringen ansåg utskottet vara att kompensationsnivåerna blir rätt-&lt;br&gt;visa och lika mellan olika grupper på arbetsmarknaden. Utskottet pekade&lt;br&gt;också på att genomförande av ett förslag om sjuklön kan framtvinga änd-&lt;br&gt;ringar i dataprogram m.m. Det var därför angeläget att tillräcklig tid finns&lt;br&gt;för sådana ändringar innan nya regler kan träda i kraft. Förslag borde enligt&lt;br&gt;utskottets uppfattning läggas fram i sådan tid att de kan träda i kraft den 1&lt;br&gt;januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dessa utgångspunkter kommer jag i det följande att lägga fram för-&lt;br&gt;slag om ett system där arbetsgivaren skall svara för utbetalning av sjuklön&lt;br&gt;under de första 14 dagarna av en sjukperiod.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sjukpenningkommittén&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande den 15 juni 1978 tillkallade dåva-&lt;br&gt;rande chefen för socialdepartementet en kommitté för översyn av sjukpen-&lt;br&gt;ningförsäkringen. Kommittén antog namnet sjukpenningkommittén. I di-&lt;br&gt;rektiven (S 1978:04) uttalades att sjukförsäkringen i normalfallet gav en god&lt;br&gt;kompensation för inkomstbortfallet m.m. men att reglerna i vissa fall med-&lt;br&gt;förde mindre tillfredsställande effekter i detta avseende. Bl.a. påtalades&lt;br&gt;brister i kompensationen för delårs- och deltidsanställda. Kommittén skulle&lt;br&gt;därför göra en översyn av sjukförsäkringen i syfte att mildra de ogynnsamma&lt;br&gt;effekterna. I utredningsuppdraget ingick även att som ett alternativ för lös-&lt;br&gt;ning av frågorna pröva förutsättningarna för att införa en period under vil-&lt;br&gt;ken arbetsgivarna skulle svara för sjukersättningen - sjuklön - i stället för&lt;br&gt;de ersättningsregler som gällde inom den allmänna sjukförsäkringen. I till-&lt;br&gt;läggsdirektiv (dir. S 1980:71) framhölls, mot bakgrund av att det helt övervä-&lt;br&gt;gande antalet sjukfall var kortvariga, att det var av stor betydelse att ersätt-&lt;br&gt;ningssystemet för de första dagarnas sjukfrånvaro var smidigt och effektivt&lt;br&gt;och att ett sjuklönesystem skulle kunna vara fördelaktigt från flera synpunk-&lt;br&gt;ter. Det påpekades att fördelarna med ett sjuklönesystem skulle vara bl.a.&lt;br&gt;att variationerna i kompensationsnivån skulle kunna elimineras, utbetal-&lt;br&gt;ningen av sjukersättning förenklas och administrationen begränsas. Företa-&lt;br&gt;gen, som skulle få ett direkt ekonomiskt ansvar för ersättningen, skulle få&lt;br&gt;ett ökat intresse för miljö- och trivselfrågor på arbetsplatsen. På så sätt skulle&lt;br&gt;anledningarna till sjukfrånvaro minska. I direktiven framhölls vidare som&lt;br&gt;angeläget att man vid övervägandet av ett sjuklönesystem uppmärksam-&lt;br&gt;made behovet av särskilda åtgärder för att eliminera de ogynnsamma effek-&lt;br&gt;ter som kunde uppkomma vid företag med få anställda. Därvid kunde ett&lt;br&gt;system med frivillig återförsäkring för sjuklönekostnader för mindre företag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övervägas. Det kunde också finnas behov av särskilda åtgärder för att för- Prop.&lt;br&gt;hindra att vissa handikappade och personer med svag hälsa utestängdes från 1990/91:181&lt;br&gt;att få anställning på grund av risken att de skulle medföra högre sjuklöne-&lt;br&gt;kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenningkommittén&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; avlämnade i april 1981 betänkandet (SOU 1981:22)&lt;br&gt;Sjukersättningsfrågor. I betänkandet redovisade kommittén bl.a. en skiss till&lt;br&gt;utformning av ett sjuklönesystem. En sammanfattning av kommitténs fram-&lt;br&gt;lagda skiss bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna samt en sammanställning av deras yttranden i fråga om sjuklön finns i&lt;br&gt;bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att betänkandet överlämnades har bristerna vad gäller kompen-&lt;br&gt;sationsnivån inom bl.a. sjukpenningförsäkringen delvis funnit sin lösning ge-&lt;br&gt;nom det från den 1 december 1987 gällande timberäkningssystemet. Fortfa-&lt;br&gt;rande kvarstår vissa problem med över- eller underkompensation för vissa&lt;br&gt;grupper med varierande timersättningar. Under senare år har emellertid in-&lt;br&gt;förandet av en sjuklöneperiod diskuterats framför allt utifrån möjligheterna&lt;br&gt;att frigöra resurser från försäkringsadministrationen för att genom aktivare&lt;br&gt;rehabiliteringsinsatser motverka utslagningen av människor från arbetslivet&lt;br&gt;och hejda kostnadsutvecklingen inom socialförsäkringssystemet. De ut-&lt;br&gt;gångspunkter som var vägledande för kommittén och remissinstanserna är&lt;br&gt;alltså delvis inaktuella. I det följande redovisar jag därför inte kommitténs&lt;br&gt;förslag separat och fullständigt under varje avsnitt. Däremot berör jag i mitt&lt;br&gt;anförande kommitténs synpunkter och ställningstaganden i en rad frågor&lt;br&gt;som är av betydelse i det förevarande ärendet. Den som vill ta del av remiss-&lt;br&gt;instansernas synpunkter på betänkandet i sjuklönedelen får i huvudsak hän-&lt;br&gt;visas till remissammanställningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslöt den 28 juni 1990 att för lagrådets yttrande överlämna ett&lt;br&gt;inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om sjuklön. Lagrådet har&lt;br&gt;i sitt yttrande inledningsvis pekat på att det remitterade förslaget innebär en&lt;br&gt;ingripande omläggning av det system, som alltsedan införandet av en allmän&lt;br&gt;sjukförsäkring gällt för förvärvsarbetande vid sjukdom, och att tillskapandet&lt;br&gt;av en civilrättsligt grundad sjuklön enligt regler av föreslagen art ställer stora&lt;br&gt;krav på den lagtekniska utformningen. Lagrådet har erinrat om att förslaget&lt;br&gt;baserats på den skiss till ett sjuklönesystem som intogs i sjukpenningkom-&lt;br&gt;mitténs betänkande; förslaget är således det första fullständiga som lagts&lt;br&gt;fram och lagrådets granskning har fått ske utan tillgång till den belysning&lt;br&gt;som remissyttranden över detta skulle ha tillhandahållit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det i lagrådsremissen föreslagna sjuklönesystemets uppbyggnad och dess&lt;br&gt;avgränsning mot och koordination med det offentligrättsliga regelverket för&lt;br&gt;sjukförsäkringen och dess finansiering bör enligt lagrådet göras enkel och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Ledamöter: f.d. presidenten i försäkringsöverdomstolen Liss Granqvist, ordförande,&lt;br&gt;kommunalrådet Gunnel Arrbäck,direktören Ulf Berggren, riksdagsledamoten Doris&lt;br&gt;Håvik, företagsläkaren Sigvard Karlehagen, utredningssekreteraren Sara Lönner-&lt;br&gt;blad, riksdagsledamoten Christer Nilsson, ombudsmannen Marian Oxelberg, om-&lt;br&gt;budsmannen Håkan Walander och riksdagsledamoten Alf Wennerfors.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lätt begriplig samtidigt som det måste undvikas både att olika system över-&lt;br&gt;lappar varandra och att glapp uppkommer, så att kompensation för inkomst-&lt;br&gt;bortfall uteblir. Samordningsfrågor aktualiseras också i förhållande till an-&lt;br&gt;nan arbetsrättslig lagstiftning av civilrättsligt slag. Att det remitterade lagför-&lt;br&gt;slaget om sjuklön lagts fram för lagrådet skilt från lagändringarna i annan&lt;br&gt;lagstiftning har enligt lagrådet medfört att lagrådets granskning inte till alla&lt;br&gt;delar kunnat få den mångsidighet som åsyftas i 8 kap. 18 § regeringsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har emellertid, med olika förslag till ändringar och med vissa&lt;br&gt;erinringar, tillstyrkt det remitterade lagförslaget. Det har skett utifrån förut-&lt;br&gt;sättningen att samordningsfrågor i det fortsatta arbetet ägnas särskild upp-&lt;br&gt;märksamhet. Lagrådet har, under hänvisning till behovet av förberedelsetid&lt;br&gt;inför omläggningen, avrått från att reformen skulle träda i kraft redan vid&lt;br&gt;den i remissen föreslagna tidpunkten den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det till lagrådet remitterade lagförslaget och lagrådets yttrande bör fogas&lt;br&gt;till protokollet i detta ärende som bilagorna 3 och 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återkommer till lagrådets synpunkter och förslag i avsnitt 5 och i spe-&lt;br&gt;cialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ytterligare beredningsåtgärd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bemyndigande den 31 januari 1991 tillkallades en kom-&lt;br&gt;mitté (riksdagsledamöterna Nils-Olof Gustafsson, ordförande, Ingegerd&lt;br&gt;Elm, Bo Finnkvist, Sigge Godin, Karin Israelsson, Gullan Lindblad och Lars&lt;br&gt;Ulander) med uppgift att pröva vissa frågor i anslutning till införande av en&lt;br&gt;arbetsgivarperiod om 14 dagar inom sjukpenningförsäkringen. Kommittén&lt;br&gt;antog namnet sjuklönekommittén. Uppdraget för kommittén gällde att med&lt;br&gt;utgångspunkt i det i lagrådsremissen framlagda lagförslaget bereda vissa frå-&lt;br&gt;gor ytterligare och vid behov föreslå kompletterande lagregler i dessa hän-&lt;br&gt;seenden. En huvudfråga för kommittén var att, mot bakgrund av vad som&lt;br&gt;förekom vid riksdagsbehandlingen av prop. 1990/91:59 om vissa ändringar i&lt;br&gt;sjukförsäkringen m.m., utreda vad som krävs för att en lagstadgad arbetsgi-&lt;br&gt;varperiod skall vara förenlig med kravet på att kompensationsnivåerna vid&lt;br&gt;sjukdom skall vara rättvisa och innebära likabehandling av olika grupper på&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Vidare ingick i kommitténs uppdrag att lämna förslag om&lt;br&gt;en garanti genom socialförsäkringen mot oberättigade inskränkningar vid&lt;br&gt;sjukersättningens utbetalning i ett sjuklönesystem. Den i lagrådsremissen&lt;br&gt;föreslagna regleringen av rapportering och överföring av information om&lt;br&gt;sjukfrånvaro från arbetsgivaren till försäkringskassan borde också övervägas&lt;br&gt;av kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har den 22 mars 1991 avlämnat betänkandet (SOU 1991:35)&lt;br&gt;Några frågor i anslutning till en arbetsgivarperiod inom sjukpenningförsäk-&lt;br&gt;ringen. Betänkandet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Nuvarande sjukpenningregler&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den obligatoriska sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring (AFL) omfattar alla personer som är bosatta i Sverige. Den som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bosatt i Sverige skall vara inskriven hos försäkringskassan fr.o.m. den månad Prop.&lt;br&gt;då han fyller 16 år. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till sjukpenning krävs att den försäkrade har en beräknad årsin-&lt;br&gt;komst av förvärvsarbete på minst 6 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan fastställer en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för&lt;br&gt;varje inskriven person som förvärvsarbetar. Därmed avses den årliga in-&lt;br&gt;komst i pengar eller andra skattepliktiga förmåner som den försäkrade kan&lt;br&gt;antas komma att tills vidare få för eget arbete antingen som arbetstagare i&lt;br&gt;allmän eller enskild tjänst (inkomst av anställning) eller på annan grund (in-&lt;br&gt;komst av annat förvärvsarbete). Vid beräkningen av SGI bortses från in-&lt;br&gt;komster som överstiger sju och en halv gånger basbeloppet (241 500 kr. för&lt;br&gt;år 1991).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan är skyldig att ompröva en försäkrads SGI när kassan&lt;br&gt;fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden m.m. har under-&lt;br&gt;gått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens&lt;br&gt;storlek. Den försäkrade är skyldig att inom två veckor anmäla sådana för-&lt;br&gt;ändringar i sina inkomstförhållanden m.m. som kan påverka rätten till sjuk-&lt;br&gt;penning eller sjukpenningens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen från sjukpenningförsäkringen utgör fr.o.m. den 1 mars 1991&lt;br&gt;enligt huvudregeln 65 % av den försäkrades SGI delad med 365 (kalender-&lt;br&gt;dagsberäknad sjukpenning) för de tre första dagarna med sjukpenning i&lt;br&gt;varje sjukperiod. Därefter och till och med den nittionde dagen i sjukperio-&lt;br&gt;den utges sjukpenning beräknad efter 80%. Den som lider av sådan sjuk-&lt;br&gt;dom som kan antas medföra ett större antal sjukperioder per år skall kunna&lt;br&gt;få kompensation med 80 % redan från den första dagen. Fr.o.m. den nittio-&lt;br&gt;första dagen utgör procentsatsen 90.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 mars 1991 gäller också särskilda regler om minskning av ar-&lt;br&gt;betstagares sjukpenning med hänsyn till samtidiga förmåner från arbetsgiva-&lt;br&gt;ren och erhållen ersättning på grund av förmån av fri gruppsjukförsäkring&lt;br&gt;enligt kollektivavtal. När sjukpenning utges med 65 resp. 80% skall denna&lt;br&gt;minskas, om den försäkrade samtidigt får lön eller ersättning från fri grupp-&lt;br&gt;sjukförsäkring som överstiger dessa nivåer med 10 %. När sjukpenning utgår&lt;br&gt;med 90 % minskas sjukpenningen med sådan lön eller ersättning som utges&lt;br&gt;för samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändrade regler för beräkning av sjukpenning och tillfällig föräldrapen-&lt;br&gt;ning infördes fr.o.m. den 1 december 1987. Dessa regler gäller för sjukpen-&lt;br&gt;ning och tillfällig föräldrapenning enligt AFL, sjukpenning enligt lagen&lt;br&gt;(1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF) och enligt lagen (1977:265) om&lt;br&gt;statligt personskadeskydd (LSP) samt för smittbärarpenning enligt lagen&lt;br&gt;(1989:225) om ersättning till smittbärare och för ersättning enligt lagen&lt;br&gt;(1988:1465) om ersättning och ledighet för närstående vård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändrade reglerna gäller endast försäkrade som har en SGI som helt&lt;br&gt;eller delvis grundar sig på anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna innebär att ersättningen skall timberäknas för de första 14 da-&lt;br&gt;garna i sjukperioden och under hela perioden om den försäkrade uppbär till-&lt;br&gt;fällig föräldrapenning eller närståendevårdsersättning. Fr.o.m. den fem-&lt;br&gt;tonde dagen i perioden skall ersättningen - bortsett från de nyss nämnda er-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättningsformerna och för sjukpenning för vissa studerande - kalenderdags-&lt;br&gt;beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För timberäknad ersättning krävs förutom uppgift om årsinkomst även&lt;br&gt;uppgift om årsarbetstid. Årsarbetstiden är det antal timmar för år som den&lt;br&gt;försäkrade kan antas komma att tills vidare ha i sitt förvärvsarbete som ordi-&lt;br&gt;narie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid. Regeringen och&lt;br&gt;riksförsäkringsverket har meddelat föreskrifter om schablonberäkning av&lt;br&gt;årsarbetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad som har SGI av anställning får sjukpenning under de första&lt;br&gt;14 dagarna av ett sjukdomsfall endast under förutsättning att han skulle ha&lt;br&gt;förvärvsarbetat om han inte varit sjuk. Med förvärvsarbete jämställs vissa&lt;br&gt;specificerade ledigheter, främst ledighet för semester.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är försäkrad för en sjukpenning som svarar mot inkomst av annat&lt;br&gt;förvärvsarbete än anställning kan - om han vill det - välja karenstid för så-&lt;br&gt;dan sjukpenning. Karenstiden kan efter den försäkrades önskan bestämmas&lt;br&gt;till 3 eller 30 dagar. Detta innebär att sjukpenning som grundas på annat för-&lt;br&gt;värvsarbete än anställning i dessa fall inte utges för de första 3 eller 30 da-&lt;br&gt;garna av en sjukperiod, insjuknandedagen inräknad. Om en ny sjukperiod&lt;br&gt;börjar inom 20 dagar efter föregående sjukperiods slut skall de båda sjukpe-&lt;br&gt;rioderna ur karensdagssynpunkt betraktas som en sjukperiod. Den som vill&lt;br&gt;ha karenstid för sin sjukpenningförsäkring måste anmäla detta till försäk-&lt;br&gt;ringskassan. En sjukpenningförsäkring med karenstid innebär samtidigt&lt;br&gt;lägre sjukförsäkringsavgift för den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hel sjukpenning utges enligt AFL vid sjukdom som förorsakar fullständig&lt;br&gt;nedsättning av arbetsförmågan. Vid partiell nedsättning av arbetsförmågan&lt;br&gt;på grund av sjukdom utbetalas ersättning från sjukpenningförsäkringen i&lt;br&gt;form av tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1990/91:141 har nyligen lagts fram förslag om ansvar för arbetslivs-&lt;br&gt;inriktad rehabilitering och om ekonomisk ersättning vid rehabilitering. För&lt;br&gt;den som deltar i sådan rehabilitering föreslås att en rehabiliteringspenning&lt;br&gt;skall kunna utges som motsvarar 100 % av den försäkrades SGI. Rehabilite-&lt;br&gt;ringspenning skall kunna utges som hel eller partiell ersättning på samma&lt;br&gt;sätt som sjukpenning. I anslutning därtill föreslås att rätten till en fjärdedels&lt;br&gt;sjukpenning begränsas till att avse högst 365 dagar för en sjukperiod. Refor-&lt;br&gt;men avses bli genomförd den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Avtalsbaserad ersättning vid sjukdom&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringens regler om rätt till sjukpenning baserad på en&lt;br&gt;SGI utgör grunden för den enskilde försäkrades ersättning vid sjukdom. Till&lt;br&gt;detta kommer avtalsenliga kompletteringar i form av sjuklön och olika for-&lt;br&gt;mer av kollektiva trygghetsförsäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den helt övervägande delen av landets arbetstagare har numera avtalsre-&lt;br&gt;glerad sjuklön. Detta gäller för anställda inom såväl den offentliga sektorn&lt;br&gt;som den privata sektorn. Följande redovisning lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 181&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Arbetsgivarinträde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den allmänna sjukförsäkringen gäller för dem med statligt regle-&lt;br&gt;rad anställning ett s.k. arbetsgivarinträde, som grundas på kollektivavtal.&lt;br&gt;Systemet innebär att arbetsgivaren betalar ut sjuklön till arbetstagaren. I&lt;br&gt;gengäld får arbetsgivaren uppbära den sjukpenning som annars skulle ha ut-&lt;br&gt;betalats till den anställde. Sjuklönenivåerna har anpassats till de kompensa-&lt;br&gt;tionsnivåer som enligt riksdagsbeslut kan tillämpas fr.o.m. den 1 mars 1991&lt;br&gt;utan reduktion av sjukpenningen. Sjuklön utbetalas såväl vid sjukdom som&lt;br&gt;vid arbetsskada. Där arbetsgivarinträde gäller skall den enskilde anmäla&lt;br&gt;sjukfrånvaro endast till arbetsgivaren. Denne svarar sedan för rapporte-&lt;br&gt;ringen till försäkringskassan och övrig administration av sjukfallet ur ersätt-&lt;br&gt;nings- och rehabiliteringssynpunkt. Liknande regler gäller för anställda hos&lt;br&gt;de allmänna försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sjuklön för kommunal- och landstingsanställda&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om sjuklöneförmåner för kommunal- och landstingsanställda&lt;br&gt;finns intagna i kollektivavtal. Enligt dessa ges den anställde i första hand rätt&lt;br&gt;till ledighet bl.a. om han blivit arbetsoförmögen till följd av sjukdom. I andra&lt;br&gt;hand regleras rätten till ersättning i sådana situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av avtalet indelas de anställda i två olika förmånsgrupper.&lt;br&gt;Till förmånsgrupp I hör de som är heltidsanställda eller deltidsanställda med&lt;br&gt;minst 40 % av normal arbetstid. Utöver detta krävs att anställningen redan&lt;br&gt;från början avsett minst tre månader eller att anställningen faktiskt varat&lt;br&gt;minst tre månader sammanlagt. I sådana situationer utges sjuklön med 10 %&lt;br&gt;av lönebortfallet, dvs. en komplettering av sjukpenningförsäkringens ersätt-&lt;br&gt;ningsnivå. Sådan sjuklön utbetalas under de första 90 kalenderdagarna per&lt;br&gt;sjukperiod. Sjukperiod definieras på samma sätt som sker i AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga anställda tillhör förmånsgrupp II. För denna grupp utges ingen&lt;br&gt;sjuklön utan dessa personer är i stället hänvisade till sjukpenning enligt&lt;br&gt;AFL. Dessa regler ändras i viss mån fr.o.m. den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Anställda inom den privata sektorn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisas uppgifter om avtal som gällde innan reglerna om&lt;br&gt;ändrade kompensationsnivåer inom sjukpenningförsäkringen trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 mars 1991. Avtalen har i en del fall numera anpassats till den nya lag-&lt;br&gt;regleringen medan i andra fall omförhandlingar pågår.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sjuklön för tjänstemän anställda i enskild tjänst&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemän anställda i enskild tjänst har rätt till sjuklön från sin arbetsgivare&lt;br&gt;under insjuknandemånaden plus tre månader därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de första 14 dagarna av sjukperioden görs ett sjukavdrag från den&lt;br&gt;anställdes lön enligt följande formel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90 x månadslönen x 12,2_____________________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100 x 52 x veckoarbetstiden i dagar eller timmar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget är maximerat till 90 % av 7,5 gånger basbeloppet dividerat med&lt;br&gt;52 gånger veckoarbetstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När de 14 dagarna gått till ända görs sjukavdraget i form av ett kalender-&lt;br&gt;dagsberäknat avdrag. Formeln blir då:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90 x månadslönen x 12,2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100 x 365&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdraget är maximerat till 90 % av 7,5 gånger basbeloppet dividerat med&lt;br&gt;365. Oavsett vilken avdragsformel som används innebär avtalet att arbetsgi-&lt;br&gt;varen därutöver fyller ut upp till full ersättning för mistad lön. När sjuklöne-&lt;br&gt;perioden är slut hänvisas den anställde till ersättning från den allmänna för-&lt;br&gt;säkringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sjuklön för arbetare inom den privata sektorn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En arbetare som är verksam inom den privata sektorn är berättigad till sjuk-&lt;br&gt;lön under de första 14 dagarna av varje sjukdomsfall. Rätten till sjuklön in-&lt;br&gt;träder efter tre månaders sammanhängande anställningstid. Sjuklönen utbe-&lt;br&gt;talas för sådan ordinarie arbetstid då arbetstagaren skulle ha utfört arbete&lt;br&gt;om han ej varit sjuk. Sjuklönen utgör 10 % av arbetarens medeltimförtjänst&lt;br&gt;på tidlön och ackord (inklusive ev. premielönedelar, bonus o.d.) enligt se-&lt;br&gt;nast kända kvartalslönestatistik. För den som enbart har timlön utgör sjuklö-&lt;br&gt;nen 10 % av denna timlön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de första 14 dagarna av varje sjukdomsfall görs ett sjukavdrag från&lt;br&gt;arbetstagarens lön enligt följande formel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90 x månadslönen x 12,16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100 x 52 x 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sjukdomsfallet fortsätter efter 14 dagar görs fr.o.m. den 15:e dagen&lt;br&gt;sjukavdraget enligt följande formel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månadslönen x 12,16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot; &amp;nbsp;365&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt kompenseras arbetstagarens inkomstbortfall genom ersättning&lt;br&gt;från sjukförsäkringen enligt AFL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Försäkringsformer knutna till kollektivavtal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) gäller enligt utfästelse i kollektivavtal för&lt;br&gt;arbetare inom den privata sektorn samt för alla anställda hos kommuner och&lt;br&gt;landsting. Om den anställde är sjuk mer än 14 dagar utges ersättning från&lt;br&gt;AGS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning utges vid kalenderdagsberäknad sjukpenning med ett belopp&lt;br&gt;för dag som varierar mellan 6 och 21 kronor. Beloppets storlek relateras till&lt;br&gt;arbetstagarens sjukpenning enligt AFL; ju högre sjukpenning desto högre&lt;br&gt;belopp utges från AGS. Efter 90 dagars sjukperiod blir beloppet 6 kr. per&lt;br&gt;dag för alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den anställde drabbats av en arbetsskada utges ersättning från trygg- Prop.&lt;br&gt;hetsförsäkringen vid arbetsskada (TFA). Försäkringen medför att arbetsta- 1990/91:181&lt;br&gt;garen inte får föra skadeståndstalan mot sin arbetsgivare med anledning av&lt;br&gt;arbetsskadan. I stället regleras ersättningen från TFA enligt i huvudsak&lt;br&gt;skadeståndsrättsliga regler. Detta innebär att TFA ger ersättning för den in-&lt;br&gt;komstförlust och de kostnader som återstår sedan ersättning från arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringen betalats ut. Från TFA kan också utges ideella ersätt-&lt;br&gt;ningar för lyte och men, sveda och värk, etc.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Nytt system för ersättning vid korta sjukfall&lt;br&gt;m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Sjuklöneperiod&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Arbetsgivaren ges ett lagstadgat ansvar för att utge er-&lt;br&gt;sättning till en arbetstagare i form av sjuklön med avseende på de&lt;br&gt;första fjorton dagarna av ett sjukfall (sjuklöneperiod). Skyldigheten&lt;br&gt;att utge sjuklön gäller endäst så länge anställningen består.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den skiss till ett sjuklönesystem som utarbetades&lt;br&gt;av sjukpenningkommittén byggde på den uppfattningen att ett sjuklönesys-&lt;br&gt;tem borde omfatta en så stor del av det totala antalet sjukfall som möjligt.&lt;br&gt;Vidare bedömdes det viktigt att sjuklönekostnaderna för de enskilda arbets-&lt;br&gt;givarna inte skulle bli för stora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas inställning till att införa ett sjuklönesystem för att lösa&lt;br&gt;de problem som kommittén hade förelagts var i huvudsak negativ. De flesta&lt;br&gt;avstyrkte eller ställde sig tveksamma. En vanlig invändning var att en sjuklö-&lt;br&gt;neordning skulle kunna medföra en kraftigare utsortering av arbetssökande&lt;br&gt;och medföra ett större beroende för de anställda i förhållande till arbetsgiva-&lt;br&gt;ren. Andra invändningar byggde på en oro för att ett sjuklönesystem skulle&lt;br&gt;kunna leda till dubbel administration av de anställdas sjukfrånvaro. Riksför-&lt;br&gt;säkringsverket och Försäkringskasseförbundet framförde farhågor för att re-&lt;br&gt;habiliteringsarbetet skulle försvåras av ett sjuklönesystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller sjuklöneperiodens längd ställde sig SHIO-Familjeföretagen&lt;br&gt;bakom sjukpenningkommitténs förslag om att perioden borde omfatta 14&lt;br&gt;dagar medan statskontoret, riksrevisionsverket och SAF förordade en&lt;br&gt;längre sjuklöneperiod, framför allt av administrativa skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt skäl för att införa en sjuklöneperiod är att arbetsgivarna bör ges&lt;br&gt;ett ökat ansvar för de anställdas arbetsmiljö och hälsa. Regeringen har i&lt;br&gt;prop. 1990/91:141 om rehabilitering och rehabiliteringsersättning m.m. före-&lt;br&gt;slagit att ansvaret för att den enskildes behov av rehabilitering tillgodoses&lt;br&gt;läggs i första hand på arbetsgivaren och att denne också skall svara för att&lt;br&gt;sådana arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder vidtas som kan genomfö-&lt;br&gt;ras inom eller i anslutning till den egna verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som innebär att arbetsgivarna åläggs att betala ut sjuklön vid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;korta sjukfall och i början av en längre sjukperiod leder till att arbetsgivarna,&lt;br&gt;utöver andra skäl, också får ett rent ekonomiskt intresse att förbättra arbets-&lt;br&gt;villkoren för sina anställda. Förbättringar i arbetsmiljön och arbetsorganisa-&lt;br&gt;tionen som minskar orsakerna till sjukfrånvaro innebär samtidigt minskade&lt;br&gt;kostnader för arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande sjukersättningssystemet innebär en betydande administra-&lt;br&gt;tiv belastning för försäkringskassorna i och med att en stor andel av kassor-&lt;br&gt;nas personal är bunden av arbetsuppgifter som rör utbetalningar av ersätt-&lt;br&gt;ning vid korta sjukfall. Enligt senast tillgänglig statistik från riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket utgör de sjukfall som varar högst 14 dagar hela 89 % av det totala&lt;br&gt;antalet sjukfall. Kostnaderna för sjukpenningförsäkringen för de första fjor-&lt;br&gt;ton dagarna i samtliga sjukfall utgjorde år 1990 drygt 40% eller&lt;br&gt;14 320milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förhållanden som nu nämnts och som även berörts inledningsvis (av-&lt;br&gt;snitt 1) ger stöd för att genom lagstiftning slå fast en principiellt ny ordning&lt;br&gt;för sjukersättningen i det stora flertalet av sjukfallen. Till förmån för att ta&lt;br&gt;ett sådant steg som det innebär att införa ett sjuklönesystem på bred bas&lt;br&gt;också i vårt land har riksdagen, som nämnts, redan uttalat sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenningkommittén diskuterade i sin skiss till ett sjuklönesystem läng-&lt;br&gt;den på den period under vilken sjuklön skulle utges. Valet stod huvudsakli-&lt;br&gt;gen mellan sju dagars eller fjorton dagars sjuklöneperiod. Kommittén stan-&lt;br&gt;nade för att föreslå en fjortondagarsperiod. De skäl som anfördes för detta&lt;br&gt;var i första hand administrativa. Genom att bestämma periodens längd till&lt;br&gt;fjorton dagar kunde man avlasta försäkringskassorna en stor del av deras&lt;br&gt;hantering av de korta sjukfallen. Omkring 80 % av det totala antalet sjukfall&lt;br&gt;skulle omfattas av sjuklönesystemet. Antalet sjukfall som skulle behöva&lt;br&gt;övergå från hantering hos arbetsgivaren till försäkringskassorna skulle bli&lt;br&gt;begränsat. Detta skulle i sin tur innebära en betydande administrativ avlast-&lt;br&gt;ning för försäkringskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väsentligt vid bedömningen var för kommittén också de förbättrade möj-&lt;br&gt;ligheter som en något längre sjuklöneperiod gav att ge en riktig kompensa-&lt;br&gt;tion till deltids- och delårsarbetande. Den situation som rådde för dessa&lt;br&gt;grupper vid den tidpunkt då sjukpenningkommittén lade fram sin skiss har&lt;br&gt;dock förändrats på ett avgörande sätt genom tillkomsten av timsjukpen-&lt;br&gt;ningsystemet för de första 14 dagarna i en sjukperiod. Det är emellertid vik-&lt;br&gt;tigt att notera att införandet av ett sjuklönesystem kommer att förbättra si-&lt;br&gt;tuationen också för vissa av dem som för närvarande är berättigade till tim-&lt;br&gt;beräknad sjukpenning. Det gäller sådana försäkrade som på grund av varie-&lt;br&gt;rande timersättningar inte heller inom timsjukpenningsystemet ges en riktig&lt;br&gt;kompensation vid korttidsfrånvaro. Detta beror på de schabloninslag som&lt;br&gt;finns inom det systemet. Ett sjuklönesystem medför däremot att den anställ-&lt;br&gt;des ersättning vid sjukfrånvaro relateras direkt till den inkomst han förlorar&lt;br&gt;till följd av sjukfallet. Systemet kommer således att stå i god överensstäm-&lt;br&gt;melse med de intentioner om ett rättvisare ersättningssystem som utgjorde&lt;br&gt;grunden för timsjukpenningreformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser mot denna bakgrund att sjuklöneperioden bör omfatta de första&lt;br&gt;fjorton kalenderdagarna av ett sjukfall. Riksdagens begäran om förslag be-&lt;br&gt;träffande en arbetsgivarperiod avser också en period om 14 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En näraliggande fråga är hur rätten till sjuklön skall förhålla sig till anställ-&lt;br&gt;ningens upphörande. Den enskildes intresse av bibehållna förmåner skulle&lt;br&gt;kunna motivera att sjuklöneperioden fortsätter även efter det att anställ-&lt;br&gt;ningen har upphört, nämligen i det fallet att arbetstagaren insjuknat dessför-&lt;br&gt;innan. För sådana situationer bör emellertid fästas avgörande vikt vid de reg-&lt;br&gt;ler som gäller beträffande anställningsskyddet. Sjukdom anses i princip inte&lt;br&gt;som saklig grund för uppsägning enligt lagen (1982:80) om anställnings-&lt;br&gt;skydd. Dessa regler ger således trygghet för arbetstagaren i det här avseen-&lt;br&gt;det. Med utgångspunkt i den huvudprincip som bör vara vägledande för rät-&lt;br&gt;ten till sjuklön, dvs. att sjuklönen skall utgöra en ersättning för förlorad ar-&lt;br&gt;betsförtjänst till följd av sjukdom, kan inte hävdas någon rätt till sjuklön för&lt;br&gt;den som inte gör någon inkomstförlust till följd av sin sjukdom. Rätten till&lt;br&gt;sjuklön bör därför bestå endast så länge anställningen består och inte ut-&lt;br&gt;sträckas därutöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återkommer i specialmotiveringen till hur sjuklöneperioden skall be-&lt;br&gt;räknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag om sjuklöneperiod begränsar sig till att omfatta ersättning i&lt;br&gt;samband med bortovaro från arbetet på grund av sjukdom. Av detta följer&lt;br&gt;att andra typer av ledighet som exempelvis föräldraledighet inte omfattas av&lt;br&gt;förslaget. Det bör uppmärksammas att situationer kan uppkomma då det&lt;br&gt;kan vara oklart huruvida sjuklön eller föräldrapenning skall utges. Det är&lt;br&gt;inte sannolikt att kompensationsnivån blir exakt densamma oavsett om en&lt;br&gt;sjuklönelagstiftning eller AFL tillämpas. Det är naturligtvis inte avsikten att&lt;br&gt;arbetsgivaren och/eller arbetstagaren skall kunna förfoga över vilket av de&lt;br&gt;båda regelsystemen som skall tillämpas. Det bör bl.a. därför snarast komma&lt;br&gt;till stånd en översyn av reglerna om tillfällig föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Personkretsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Sjuklönebestämmelserna skall gälla för dem som omfat-&lt;br&gt;tas av ett anställningsförhållande. Har en anställd flera arbetsgivare&lt;br&gt;skall skyldigheten att utge sjuklön åvila varje arbetsgivare. Uppdrags-&lt;br&gt;tagare och egenföretagare undantas från sjuklönesystemet. Arbetsgi-&lt;br&gt;varens skyldighet att utge sjuklön skall gälla även när arbetstagaren&lt;br&gt;vistas utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Sjukpenningkommittén föreslog i sin skiss att det&lt;br&gt;för rätt till sjuklön skulle krävas en fastare anknytning till den som hade att&lt;br&gt;utge ersättningen, dvs. arbetsgivaren. En sådan fastare anknytning uppkom&lt;br&gt;genom ett anställningsförhållande. Utanför rätten till sjuklön skulle således&lt;br&gt;falla alla typer av uppdragstagare. Kommittén hade under sitt utredningsar-&lt;br&gt;bete genomfört studier över hur sjuklönesystemen var uppbyggda i ett antal&lt;br&gt;andra länder. I Västtyskland var rätten till sjuklön kopplad till det arbets-&lt;br&gt;rättsliga arbetstagarbegreppet. I Danmark och Norge krävdes att ett anställ-&lt;br&gt;ningsavtal förelåg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det av mig föreslagna systemet med sjuklön bör omfatta arbetstagare ge-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nerellt, alltså även arbetstagare som idag omfattas av ett arbetsgivarinträde&lt;br&gt;(Jfr avsnitt 3). Rätten till sjuklön bör förbehållas situationer där ett anställ-&lt;br&gt;ningsförhållande föreligger. Någon legal definition av arbetsgivar- eller ar-&lt;br&gt;betstagarbegreppen föreslås inte med hänsyn till de svårigheter som i andra&lt;br&gt;sammanhang visat sig förbundna med en sådan. I de flesta fall torde det vara&lt;br&gt;enkelt att fastställa om ett anställningsförhållande föreligger. Uppkommer&lt;br&gt;tvist i frågan får den avgöras efter vedertagna arbetsrättsliga principer. För&lt;br&gt;denna ståndpunkt har också sjuklönekommittén uttalat sig. Jag återkommer&lt;br&gt;i specialmotiveringen till avgränsningsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetstagare har flera arbetsgivare bör skyldigheten att utbetala&lt;br&gt;sjuklön gälla varje arbetsgivare för sig. Det blir på det sättet möjligt för en&lt;br&gt;arbetstagare, som fått sin arbetsförmåga delvis nedsatt, att få sjuklön från&lt;br&gt;en arbetsgivare även om han kan utföra sina arbetsuppgifter hos en annan&lt;br&gt;arbetsgivare. Detta leder till att försäkringskassan när en sjukpenningutbe-&lt;br&gt;talning blir aktuell måste fördela den fastställda SGI:n på varje anställning&lt;br&gt;för sig. Till detta återkommer jag strax.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär således att rätten till sjuklön endast gäller anställda.&lt;br&gt;Detta medför att uppdragstagare och egenföretagare inte omfattas av sjuklö-&lt;br&gt;nesystemet. Huvuddelen av de uppdragstagare som inte är rörelseidkare&lt;br&gt;torde vara personer som vid sidan av en anställning har ett eller flera upp-&lt;br&gt;drag som bisyssla. Sjukpenningkommittén angav i sin skiss att uppdragsin-&lt;br&gt;komsterna kan vara av mer eller mindre fast karaktär. Kommittén diskute-&lt;br&gt;rade därför om en lagstadgad sjuklönerätt skulle kunna kompletteras med&lt;br&gt;en avtalsreglerad sjuklönerätt för uppdragstagarna, som skulle kunna inne-&lt;br&gt;bära att sjukpenning inte utgavs från den allmänna försäkringen till dessa&lt;br&gt;personer under den tid den avtalsgrundade sjuklöneperioden löpte. Behovet&lt;br&gt;av ett sådant arrangemang bedömdes emellertid inte vara särskilt stort. Då&lt;br&gt;det dessutom bedömdes vanskligt för försäkringsadministrationen att avgöra&lt;br&gt;omfattningen av sådana avtal och innehållet i enskilda avtal ansåg kommit-&lt;br&gt;tén att någon möjlighet att göra gällande sådana avtal mot försäkringsadmi-&lt;br&gt;nistrationen inte borde öppnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrund som jag redovisat finner jag det väl motiverat att be-&lt;br&gt;gränsa sjuklönesystemet till att omfatta enbart sådana situationer där ett an-&lt;br&gt;ställningsförhållande föreligger. Även om en sådan begränsning av person-&lt;br&gt;kretsen görs kommer likväl en överväldigande del av de förvärvsarbetande,&lt;br&gt;närmare bestämt ca 95 %, att omfattas av sjuklönesystemet. För den vars&lt;br&gt;inkomster helt eller delvis består av uppdragsinkomster bör ersättning vid&lt;br&gt;sjukdom för bortfall av sådana inkomster utges enligt nuvarande regler inom&lt;br&gt;sjukpenningförsäkringen. Detta medför ett behov av att göra en uppdelning&lt;br&gt;av SGI för personer med inkomst av såväl uppdrag som anställning, så att&lt;br&gt;den försäkrade vid sjukdomsfall under tid då en sjuklöneperiod löper får&lt;br&gt;sjukpenning från försäkringskassan endast för den del av SGI:n som svarar&lt;br&gt;mot uppdragsinkomsten. När ett sådant ersättningsfall blir aktuellt måste&lt;br&gt;kassan därför fördela den fastställda SGI:n på anställningsinkomst respek-&lt;br&gt;tive uppdragsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nyss nämnt utgår förslaget från att varje arbetsgivare skall svara&lt;br&gt;för ersättningen vid arbetstagarens sjukdom under en 14-dagarsperiod. För&lt;br&gt;en arbetstagare som har flera arbetsgivare kan sjuklöneperioderna i tiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stundom infalla olika hos olika arbetsgivare. Med avseende på en och samma&lt;br&gt;kalenderdag kan alltså ersättningsfrågan ligga såväl hos försäkringskassan -&lt;br&gt;dvs. när en sjuklöneperiod hos en arbetsgivare gått till ända - som hos en&lt;br&gt;arbetsgivare, där sjuklöneperioden inte har löpt ut. För att försäkringskas-&lt;br&gt;san skall kunna beräkna sjukpenningen i ett sådant fall måste SGI:n delas&lt;br&gt;upp med hänsyn till inkomsten hos varje arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga som jag vill beröra är huruvida arbetstagarens rätt till&lt;br&gt;sjuklön bör begränsas eller falla bort under utlandsvistelse. Beträffande rätt&lt;br&gt;till sjukpenning gäller enligt bl.a. 3 kap. 15 § första stycket e) AFL vissa be-&lt;br&gt;gränsningar. Sålunda utges sjukpenning inte för tid då den försäkrade vistas&lt;br&gt;utomlands i annat fall än då han utför arbete som ett led i en här i riket bedri-&lt;br&gt;ven verksamhet eller som sjöman anställd på svenskt handelsfartyg. Sjuk-&lt;br&gt;penning kan också utges om den försäkrade reser till utlandet med försäk-&lt;br&gt;ringskassans medgivande. I rättspraxis har ansetts att kassans medgivande&lt;br&gt;kan inhämtas i efterhand i speciella situationer. Även om den försäkrade inte&lt;br&gt;på grund av svensk lagstiftning skulle vara berättigad till sjukpenning under&lt;br&gt;utlandsvistelse kan en sådan rätt föreligga på grund av någon av de konven-&lt;br&gt;tioner om social trygghet som Sverige slutit. Dessa konventioner innehåller&lt;br&gt;vanligen ”exportregler” som innebär att den som är bosatt här är berättigad&lt;br&gt;till förmåner från Sverige även vid vistelse i den eller de andra fördragsslu-&lt;br&gt;tande staterna. Härav följer att den beskrivna regeln i 3 kap. 15 § första&lt;br&gt;stycket e) AFL i många fall saknar praktisk betydelse för en försäkrad som&lt;br&gt;vistas utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en motsvarande begränsning som i det nämnda lagrummet i AFL in-&lt;br&gt;förs i lagstiftningen om sjuklön skulle den få fullt genomslag och således ge-&lt;br&gt;nerellt befria arbetsgivaren från skyldighet att utge sjuklön under arbetsta-&lt;br&gt;gares utlandsvistelse. Det kan emellertid ifrågasättas om en sådan begräns-&lt;br&gt;ning av arbetstagarens rätt till sjukförmåner under arbetsgivarperioden&lt;br&gt;skulle vara förenlig med de åtaganden som Sverige gjort genom nämnda&lt;br&gt;konventioner. Därtill kommer att det inom EG-området gällande regelsyste-&lt;br&gt;met (förordningen 1408/71 om tillämpning av system för social trygghet på&lt;br&gt;arbetstagare, självständiga förvärvsverksamma och dessas familjemedlem-&lt;br&gt;mar, som flyttar inom gemenskapen) innebär att bl.a. sjukförmåner för den&lt;br&gt;som arbetar i ett medlemsland inte får dras in eller minskas av det skälet att&lt;br&gt;vederbörande vistas i ett annat medlemsland. Enligt de riktlinjer som gäller&lt;br&gt;för arbetet med utformandet av ett samarbetsavtal mellan EFTA och EG&lt;br&gt;avses den nämnda förordningen tillämpas av Sverige gentemot EG och öv-&lt;br&gt;riga EFTA-länder. Det kan på goda grunder antas att ett samarbetsavtal i&lt;br&gt;enlighet härmed kommer att medföra att föreskrifterna i bl.a. 3 kap. 15 §&lt;br&gt;första stycket e) AFL inte kommer att kunna tillämpas i fråga om en försäk-&lt;br&gt;rad som vistas i något av länderna inom EG eller EFTA. Mot bakgrund av&lt;br&gt;vad jag nu anfört anser jag att arbetsgivarens skyldighet att utge sjuklön även&lt;br&gt;bör gälla för tid då arbetstagaren vistas utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Kvalifikationsregler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Som villkor för rätt till sjuklön skall gälla att arbetstaga-&lt;br&gt;ren har anställts för en tid av minst en månad. Om anställningen avser&lt;br&gt;kortare tid fordras att arbetstagaren har tillträtt anställningen och där-&lt;br&gt;efter varit anställd under en sammanhängande tid av 14 kalenderda-&lt;br&gt;gar. I en sådan period inräknas inte dagar då den anställde har varit&lt;br&gt;frånvarande från arbetet utan giltigt skäl. Anställs arbetstagaren på&lt;br&gt;nytt av samma arbetsgivare inom 14 dagar från den tidigare anställ-&lt;br&gt;ningens upphörande, skall det föregående anställningsförhållandet&lt;br&gt;räknas in i 14-dagarsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Frågan om att införa en kvalifikationstid för rätt&lt;br&gt;till sjuklön behandlades av sjukpenningkommittén. Kommittén valde att&lt;br&gt;inte föreslå någon kvalifikationstid för rätten till sjuklön. Det enda krav som&lt;br&gt;uppställdes var att avtal om anställning träffats och att anställningen hade&lt;br&gt;tillträtts. Enligt kommitténs uppfattning skulle kvalifikationsregler framför&lt;br&gt;allt innebära att försäkringsskyddet försämrades för personer med korta an-&lt;br&gt;ställningar, såsom bl.a. säsongsarbetande, vikarier, praktikanter och feriear-&lt;br&gt;betande ungdomar. Kommittén bedömde också att kvalifikationsregler&lt;br&gt;skulle innebära administrativa komplikationer för arbetsgivarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en kvalifikationstid bör finnas för rätt till sjuklön har flera di-&lt;br&gt;mensioner. Administrativa skäl talar för att rätten bör gälla redan i samband&lt;br&gt;med anställningens början. En sådan ordning är också enligt min uppfatt-&lt;br&gt;ning naturlig i situationer då en person tillträder en anställning som är avsedd&lt;br&gt;att vara tills vidare eller under en tidsbestämd period som inte är kortvarig.&lt;br&gt;När det gäller personer för vilka anställningen redan vid tillträdet är avsedd&lt;br&gt;att vara kort tid är situationen en annan. Det är enligt min mening lämpligt&lt;br&gt;att anställningar som är avsedda att vara kortare tid än en månad inte under&lt;br&gt;alla omständigheter omfattas av sjuklönesystemet. I sådana fall bör för rätt&lt;br&gt;till sjuklön krävas att vederbörande har tillträtt anställningen och därefter&lt;br&gt;varit anställd under en sammanhängande tid av minst 14 kalenderdagar.&lt;br&gt;Stundom kan anknytningen till arbetsgivaren ändå vara av något fastare&lt;br&gt;slag, trots att nämnda krav inte är uppfyllt. Jag tänker då på det fallet att&lt;br&gt;arbetstagaren har upprepade korttidsanställningar hos samma arbetsgivare.&lt;br&gt;I Norge gäller i det fallet att i 14-dagarsperioden skall inräknas också ett tidi-&lt;br&gt;gare anställningsförhållande, om arbetstagaren på nytt anställs av samma ar-&lt;br&gt;betsgivare inom 14 dagar från det föregående anställningsförhållandets upp-&lt;br&gt;hörande. Jag anser att en sådan regel också bör införas i ett svenskt sjuklöne-&lt;br&gt;system. För den som på grund av dessa regler inte omfattas av sjuklönesyste-&lt;br&gt;met bör det nuvarande regelsystemet gälla vad beträffar rätt till sjukpenning&lt;br&gt;enligt AFL vid sjukdomsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa fråga blir då - i fråga om den som har anställts för kortare tid än en&lt;br&gt;månad - att avgöra när anställningen har tillträtts. Inte heller denna fråga&lt;br&gt;torde i normalfallet behöva leda till några tolkningsproblem. Vid bedöm-&lt;br&gt;ningen av ersättningsrätten för en person som insjuknar eller skadas innan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;han infunnit sig på arbetsplatsen för första gången bör ledning kunna sökas&lt;br&gt;i de bestämmelser som gäller på arbetsskadeförsäkringens område. Enligt&lt;br&gt;den försäkringens regler utges ersättning också när skadan inträffar under&lt;br&gt;direkt färd till arbetet. Jag anser att kravet på tillträde bör ges samma inne-&lt;br&gt;börd vid tillämpningen av en sjuklönelag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Sjuklönens storlek m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Sjuklönen enligt lag skall för de första tre dagarna med&lt;br&gt;sjuklön i varje sjuklöneperiod enligt huvudregeln utgöra 75 % av den&lt;br&gt;lön och andra anställningsförmåner som arbetstagaren gått miste om&lt;br&gt;till följd av nedsättningen i arbetsförmågan. För tid därefter skall&lt;br&gt;sjuklönen utgöra 90% av nämnda förmåner. AGS-ersättning och&lt;br&gt;motsvarande som utges till arbetstagaren tillgodoräknas arbetsgiva-&lt;br&gt;ren som utgiven sjuklön. Parterna på arbetsmarknaden ges möjlighet&lt;br&gt;att genom kollektivavtal göra vissa avsteg från lagstiftningen och på&lt;br&gt;så sätt närmare precisera sjuklönens beräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt riksdagens tillkännagivande i anslutning till&lt;br&gt;behandlingen av prop. 1990/91:59 om vissa ändringar i sjukförsäkringen&lt;br&gt;m.m. (SfU9, rskr. 104) bör det vara ett berättigat krav vid införande av en&lt;br&gt;arbetsgivarperiod med anknytning till sjukförsäkringen att kompensations-&lt;br&gt;nivåerna blir rättvisa och lika mellan olika grupper på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenningkommittén tog inte ställning till vilken ersättningsnivå som&lt;br&gt;borde gälla i en lag om sjuklön. Angående beräkningsunderlaget för sjuklö-&lt;br&gt;nen utgick kommittén från att detta borde bli föremål för kollektivavtal mel-&lt;br&gt;lan arbetsmarknadens parter. När det gällde sjukdom som inträffade under&lt;br&gt;olika typer av tjänstledighet skulle sjuklön under sådan tid endast utbetalas&lt;br&gt;om och i den omfattning ledigheten var betald och ett inkomstbortfall upp-&lt;br&gt;kom till följd av sjukfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuklönekommittén har däremot intagit ståndpunkten att kravet på lika-&lt;br&gt;behandling av olika grupper på arbetsmarknaden förutsätter att reglerna om&lt;br&gt;kompensationen i en lag om sjuklön så långt möjligt överensstämmer med&lt;br&gt;AFL. Kommittén hänför sig därvid till de regler om kompensationsgrader&lt;br&gt;inom sjukpenningförsäkringen som gäller sedan den 1 mars i år. Kommittén&lt;br&gt;anser att AFL: s särreglering om kompensationen för personer med ofta åter-&lt;br&gt;kommande sjukfall bör få motsvarighet i en sjuklönelagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del anser jag, med stöd också av vad sjuklönekommittén anfört,&lt;br&gt;att skyldigheten att utbetala sjuklön bör avvägas och bestämmas efter den&lt;br&gt;kompensationsgrad som gäller inom sjukpenningförsäkringen enligt AFL&lt;br&gt;jämte den ytterligare kompensation från arbetsgivaren som kan lämnas utan&lt;br&gt;att minskning av sjukpenning skall ske med hänsyn till samtidig lön eller&lt;br&gt;AGS-ersättning och liknande avtalsförmåner. Kompensationsgraden enligt&lt;br&gt;AFL är för de första tre dagarna med sjukpenning i varje sjukperiod normalt&lt;br&gt;65 % och för tid därefter t.o.m. den nittionde dagen i perioden 80 %. Utöver&lt;br&gt;dessa nivåer medges 10 % i lön eller avtalsersättning för samma sjukdomstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utan reduktion av sjukpenningen. Den sammanlagda kompensation för in-&lt;br&gt;komstbortfall som sjukförsäkringslagstiftningen åsyftar är således 75 % för&lt;br&gt;de första tre dagarna och 90 % i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sjuklön som skall utges enligt den lagstiftning jag nu föreslår bör för&lt;br&gt;de första tre dagarna normalt utgöra 75 % av den lön och andra anställnings-&lt;br&gt;förmåner som arbetstagaren går miste om vid sjukfrånvaro. För återstående&lt;br&gt;dagar av arbetsgivarperioden bör sjuklönen utgöra 90 % av nämnda förmå-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regel utbetalas för närvarande under den första 14-dagarsperioden i ett&lt;br&gt;sjukdomsfall, utöver ersättningen från försäkringskassan, sjuklön av arbets-&lt;br&gt;givaren motsvarande 10 % av lönen. Det är emellertid också tänkbart att er-&lt;br&gt;sättning utges på grund av fri gruppsjukförsäkring. I fall då AGS-ersättning&lt;br&gt;eller liknande avtalsersättning (förmån av fri gruppsjukförsäkring som grun-&lt;br&gt;das på centralt kollektivavtal; däremot inte t.ex. förmån från trygghetsför-&lt;br&gt;säkring vid arbetsskada) utges till arbetstagaren bör denna, såsom sjuklöne-&lt;br&gt;kommittén uttalat sig för, jämställas med sjuklön och således tillgodoräknas&lt;br&gt;arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återkommer i det följande (avsnitt 4.9) till en undantagsreglering av-&lt;br&gt;seende kompensationsgraden för de första tre dagarna som bör tillämpas för&lt;br&gt;arbetstagare med särskilt omfattande sjukfrånvaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen vid bestämmande av sjuklöneunderlaget bör vara att detta skall&lt;br&gt;ge en så riktig bild som möjligt av det inkomstbortfall som arbetstagaren gör&lt;br&gt;i anställningsförhållandet när ett sjukdomsfall inträffar. Den ersättning i&lt;br&gt;form av sjuklön som utbetalas till den anställde bör således stå i relation till&lt;br&gt;den inkomstförlust han gör. Av detta resonemang följer att sjuklön inte skall&lt;br&gt;beräknas på anställningsförmåner, exempelvis i form av fri bil, som inte går&lt;br&gt;förlorade i samband med sjukdom, eller på ersättning som avser att täcka&lt;br&gt;kostnader som den anställde har endast när han arbetar. Sjuklön bör emel-&lt;br&gt;lertid även betalas ut under olika former av ledigheter för den anställde, un-&lt;br&gt;der förutsättning att ledigheten är förenad med rätt till lön. Jag återkommer i&lt;br&gt;specialmotiveringen till frågan i vilka situationer sjuklön skall utges och efter&lt;br&gt;vilka principer detta skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet bör finnas att genom kollektivavtal, som på arbetstagarsidan&lt;br&gt;träffats eller godkänts på förbundsnivå, göra avsteg från lagregleringen av&lt;br&gt;sjuklönens storlek så till vida att den närmare beräkningen av sjuklönen kan&lt;br&gt;anpassas t.ex. till förhållanden inom resp, bransch eller arbete. Någon prin-&lt;br&gt;cipiell avvikelse från lagens krav på sjuklönen är inte avsedd att ske avtalsvä-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuklönekommitténs uppdrag har som nämnts gällt bl.a. att utreda vad&lt;br&gt;som fordras för att en lagstadgad arbetsgivarperiod med sjuklön skall vara&lt;br&gt;förenlig med kravet att kompensationsnivåerna för sjukersättning skall vara&lt;br&gt;rättvisa och innebära likabehandling av olika grupper på arbetsmarknaden.&lt;br&gt;Kommittén har konstaterat att det med en arbetsgivarperiod inte är möjligt&lt;br&gt;att under sådan tid tillämpa någon motsvarighet till gällande ordning inom&lt;br&gt;sjukpenningförsäkringen, som innebär att sjukpenningen minskas om den&lt;br&gt;totala sjukersättningen kompenserar mer än 75 resp. 90% av inkomstbort-&lt;br&gt;fallet. Kommittén framhåller att man måste kunna utgå från att parterna på&lt;br&gt;arbetsmarknaden anpassar sina avtalsbestämmelser till den utformning som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en lagstiftning om sjuklön får. Kommittén instämmer i vad som uttalades i Prop.&lt;br&gt;prop. 1990/91:59 om behovet av att noga följa utvecklingen på arbetsmark- 1990/91:181&lt;br&gt;naden när det gäller kompensationsnivåerna för sjukersättningar. Om ar-&lt;br&gt;betsmarknadsparterna mot förmodan skulle göra avsteg från avsedda nor-&lt;br&gt;mer för ersättning bör enligt kommittén statsmakterna överväga lämpliga åt-&lt;br&gt;gärder. Kommittén tillägger att önskemålet om följsamhet till sjuklönelag-&lt;br&gt;stiftningens regler om kompensationsnivåerna möjligen skulle kunna tillgo-&lt;br&gt;doses genom ett differentierat uttag av socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag betona att ett lagfäst sjuklönesystem inte kan ses som&lt;br&gt;en socialt tillfredsställande ordning om systemet leder till skillnader i sjuker-&lt;br&gt;sättning mellan olika grupper. Det är därför av största betydelse att kunna&lt;br&gt;förlita sig på att de avsedda kompensationsnivåerna i praktiken får genom-&lt;br&gt;slag på hela arbetsmarknaden. Möjligheten att garantera detta genom in-&lt;br&gt;grepp lagstiftningsvägen i avtalsförhållanden eller i avtalsfriheten har inte&lt;br&gt;tagits upp av sjuklönekommittén. Kommitténs redovisade ståndpunkt torde&lt;br&gt;dock få ses som ett avståndstagande från sådana metoder i förevarande sam-&lt;br&gt;manhang. Jag har ingen annan uppfattning än kommittén i denna fråga. Min&lt;br&gt;bedömning är att arbetsmarknadsparterna har goda förutsättningar att&lt;br&gt;åstadkomma den nödvändiga anpassningen till en ny lagstiftning om sjuklön&lt;br&gt;som knyter an till de ersättningsnivåer och den ordning med sjukpenningre-&lt;br&gt;duktion i vissa situationer som numera gäller inom sjukförsäkringen. Jag har&lt;br&gt;därvid beaktat bl.a. att riksdagens ställningstagande i förevarande ärende&lt;br&gt;beräknas kunna ske under innevarande riksmöte och att tiden för att förbe-&lt;br&gt;reda avtalsanpassning inför reformens genomförande blir rimligt tillmätt.&lt;br&gt;Jag vill också peka på att riksdagen senare i vår inför sitt slutliga ställningsta-&lt;br&gt;gande till en sjuklönereform bör kunna få ytterligare uppgifter om hur den&lt;br&gt;avtalsanpassning genomförs som förutsattes ske i anslutning till ändringarna&lt;br&gt;inom sjukpenningförsäkringen per den 1 mars i år. Det är emellertid, som&lt;br&gt;jag betonat, av mycket stor vikt att de avsedda kompensationsnivåerna slår&lt;br&gt;igenom på ett likartat sätt på hela arbetsmarknaden. Om så inte skulle bli&lt;br&gt;fallet måste, som sjuklönekommittén framhållit, andra åtgärder övervägas&lt;br&gt;för att uppnå åsyftat resultat. Jag avser därför att följa utvecklingen på detta&lt;br&gt;område mycket noga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill tillägga att likabehandlingen av olika grupper på arbetsmarknaden&lt;br&gt;enligt min uppfattning är så nödvändig att, om avtal träffas där den inte kom-&lt;br&gt;mer till stånd, förslaget om införande av sjuklön bör dras tillbaka. Jag anser&lt;br&gt;dessutom att om, sedan avtalsanpassning skett på den avsedda nivån, nya&lt;br&gt;avtal träffas om en kompensationsnivå som överstiger den avsedda, en sådan&lt;br&gt;nivå bör genom lagstiftning bli normgivande för hela arbetsmarknaden. Det&lt;br&gt;bör därvid åligga arbetsgivarna att helt svara för kostnaderna för den på så&lt;br&gt;sätt höjda kompensationsnivån inom sjukförsäkringen. Jag har således för&lt;br&gt;avsikt att också efter ett beslut av riksdagen om lagfäst sjuklön hålla mig un-&lt;br&gt;derrättad om utvecklingen på arbetsmarknaden i frågan och, om det krävs&lt;br&gt;för att åstadkomma den förutsatta likabehandlingen, återkomma till riksda-&lt;br&gt;gen med förslag om höjda kompensationsnivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Sjukanmälan och försäkran&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En arbetsgivare skall inte vara skyldig att utge sjuklön&lt;br&gt;till en anställd för tid innan anmälan om sjukdomsfallet gjorts till ar-&lt;br&gt;betsgivaren. Från denna regel görs undantag om arbetstagaren har va-&lt;br&gt;rit förhindrad att göra anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagaren skall lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om&lt;br&gt;att han varit sjuk och i vilken omfattning sjukdomen nedsatt arbets-&lt;br&gt;förmågan. Arbetsgivaren skall inte vara skyldig att betala ut sjuklö-&lt;br&gt;nen innan den anställde har lämnat sådan försäkran. Arbetsmarkna-&lt;br&gt;dens parter ges möjlighet att genom kollektivavtal ge ytterligare be-&lt;br&gt;stämmelser om vad försäkran skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt bestämmelserna i 3 kap. 14 § AFL utges inte&lt;br&gt;sjukpenning för tid innan anmälan gjorts till försäkringskassan, om hinder&lt;br&gt;inte mött för sådan anmälan eller om annars särskilda skäl föranleder att&lt;br&gt;sjukpenning ändå bör utges. Denna regel har tillkommit av flera skäl. Det&lt;br&gt;främsta skälet är att det skall vara möjligt för försäkringsgivaren, dvs. för-&lt;br&gt;säkringskassan, att utöva den kontroll som behövs för att avgöra om den för-&lt;br&gt;säkrade fått sin arbetsförmåga nedsatt i sådan omfattning att han har rätt till&lt;br&gt;sjukpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande anmälningsskyldighet bör åläggas arbetstagaren i ett&lt;br&gt;sjuklönesystem. En anställd måste redan idag ta kontakt med sin arbetsgi-&lt;br&gt;vare för att meddela att han inte kan förvärvsarbeta på grund av sjukdom.&lt;br&gt;Det är alltså ingen ny uppgiftsskyldighet som läggs på den enskilde arbetsta-&lt;br&gt;garen. Om arbetstagaren har varit förhindrad att göra anmälan skall sjuklön&lt;br&gt;utges trots dröjsmålet. Någon anledning att införa en regel om att sjuklön&lt;br&gt;också skall utges om det föreligger andra skäl för dröjsmålet än förhinder&lt;br&gt;anser jag inte att det finns. Möjligheten att utge sjukpenning i andra fall av&lt;br&gt;utebliven anmälan än vid förhinder avser inom den allmänna försäkringen&lt;br&gt;främst att täcka in situationer då den försäkrade av olika skäl svävat i villfa-&lt;br&gt;relse om skyldigheten att göra anmälan till kassan överhuvudtaget eller trott&lt;br&gt;att anmälan skulle göras av någon annan för hans räkning. Några sådana&lt;br&gt;missförstånd om skyldigheten att till arbetsgivaren anmäla att man inte kom-&lt;br&gt;mer till arbetet lär inte behöva inträffa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även mitt förslag om att arbetstagaren skall lämna en försäkran till arbets-&lt;br&gt;givaren med anledning av sjukdomsfallet motsvaras av en regel inom den&lt;br&gt;allmänna försäkringen. I försäkran avses arbetstagaren intyga att hans ute-&lt;br&gt;varo från arbetet har berott på sjukdom och lämna uppgift om i vilken om-&lt;br&gt;fattning sjukdomen har gjort att han inte kunnat arbeta. En sådan skyldighet&lt;br&gt;att avge försäkran blir naturligen av väsentlig betydelse för att förebygga att&lt;br&gt;tvister uppkommer om rätten till sjuklön. Normalt bör en avgiven försäkran&lt;br&gt;kunna tjäna som viktigt bevisdokument om tvist likväl skulle uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning bör det inte i lag tillika uppställas ett krav på att&lt;br&gt;försäkran också skall innehålla närmare uppgift om sjukdomen. Om arbets-&lt;br&gt;marknadens parter anser att en sådan regel skulle vara av värde bör emeller-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tid möjlighet finnas att genom kollektivavtal åstadkomma detta. Avsikten är Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att försäkran skall lämnas senast vid sjuklöneperiodens utgång. Arbetsgiva- 1990/91:181&lt;br&gt;rens skyldighet att betala ut sjuklönen bör kopplas till denna försäkran. Det&lt;br&gt;innebär att sjuklön behöver betalas ut först när arbetstagaren lämnat en så-&lt;br&gt;dan försäkran. Jag anser emellertid inte att arbetstagaren skall tappa sin rätt&lt;br&gt;till sjuklön bara därför att han dröjt med försäkran. Däremot bör arbetsgiva-&lt;br&gt;ren kunna innehålla lönen fram till dess skyldigheten fullgjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återkommer i det följande till frågan om hur anmälan till försäkrings-&lt;br&gt;kassan skall ske i situationer när sjukdomsfallet inte är avslutat vid sjuklöne-&lt;br&gt;periodens utgång och ansvaret för utbetalning av sjukersättning till den en-&lt;br&gt;skilde således skall övertas av kassan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Läkarintyg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Fr.o.m. sjunde kalenderdagen efter anmälningsdagen&lt;br&gt;skall arbetsgivaren vara skyldig att utge sjuklön endast om arbetstaga-&lt;br&gt;ren styrker nedsättningen av arbetsförmågan genom intyg från läkare&lt;br&gt;resp, tandläkare. Sådant intyg skall lämnas till arbetsgivaren. I intyget&lt;br&gt;får sjukdomsdiagnosen utelämnas om parterna på arbetsmarknaden&lt;br&gt;inte kommit överens om annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan skall, om det finns särskilda skäl, självmant eller&lt;br&gt;på framställning av arbetsgivaren kunna besluta att en viss arbetsta-&lt;br&gt;gare skall styrka sin rätt till sjuklön genom intyg från läkare eller tand-&lt;br&gt;läkare fr.o.m. en tidigare tidpunkt än normalt. Försäkringskassans&lt;br&gt;beslut får därvid innefatta ett krav på intyg fr.o.m. den första dagen&lt;br&gt;i varje kommande sjukperiod (förstadagsintyg) eller, i ett pågående&lt;br&gt;sjukfall, fr.o.m. en tidigare dag än den sjunde dagen efter sjukanmäl-&lt;br&gt;ningsdagen. Ett beslut av försäkringskassan om förstadagsintyg får&lt;br&gt;inte avse längre tid än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadens parter ges möjlighet att genom kollektivavtal&lt;br&gt;bestämma att läkarintyg skall ges in från en tidigare dag än vad som&lt;br&gt;följer av lagreglerna samt bestämma att intyget skall innehålla när-&lt;br&gt;mare uppgift om sjukdomen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt bestämmelserna i AFL och anslutande för-&lt;br&gt;fattningar får en allmän försäkringskassa påfordra att den försäkrade styrker&lt;br&gt;nedsättningen i arbetsförmågan genom läkar- eller tandläkarintyg. Riksför-&lt;br&gt;säkringsverket har i sina föreskrifter (RFFS 1988:2) om kontroll i sjukpen-&lt;br&gt;ningärenden m.m. fastställt att läkarintyg normalt skall lämnas fr.o.m.&lt;br&gt;sjunde dagen efter sjukanmälningsdagen. Om särskilda omständigheter fö-&lt;br&gt;religger kan försäkringskassan i visst pågående sjukfall begära att läkarintyg&lt;br&gt;skall företes från en tidigare tidpunkt. Enligt den sistnämnda författningen&lt;br&gt;får kassan under vissa förutsättningar också ålägga den försäkrade att vid&lt;br&gt;framtida sjukdomsfall förete intyg redan från den första dagen av ett sjuk-&lt;br&gt;fall, s.k. förstadagsintyg. Bestämmelsen om att ett läkarintyg skall företes&lt;br&gt;för att styrka rätten till sjukpenning har betydelse ur kontrollsynpunkt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framför allt är läkarintyget emellertid viktigt när det gäller att avgöra rehabi-&lt;br&gt;literingsbehovet hos den enskilde. Detta är enligt min uppfattning viktiga&lt;br&gt;skäl för att bibehålla kravet på att sjukfrånvaro styrks med läkarintyg. Jag&lt;br&gt;föreslår därför att detta krav skall gälla även i sjuklönesystemet och utformas&lt;br&gt;på motsvarande sätt som gäller enligt sjukpenningregleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det sedan gäller frågan vem som enligt lagstiftningen skall ha rätt att&lt;br&gt;besluta att läkarintyg skall avse en tidigare tidpunkt än vad som normalt skall&lt;br&gt;gälla förordar jag att denna rätt förbehålls försäkringskassan. Impulsen till&lt;br&gt;ett sådant beslut lär oftast komma från arbetsgivaren eftersom det är denne&lt;br&gt;som har tillgång till den information som behövs för att aktualisera ett beslut&lt;br&gt;om s.k. läkarintygsföreläggande. Det är dock enligt min uppfattning viktigt&lt;br&gt;att beslutsfattandet förbehålls försäkringskassan, inte minst med hänsyn till&lt;br&gt;betydelsen av att avgörandena träffas på objektiva grunder. Kassan kan med&lt;br&gt;utgångspunkt från den praxis som utvecklats när det gäller läkarintygsföre-&lt;br&gt;läggande se till att tillämpningen av reglerna inte blir beroende av vilken ar-&lt;br&gt;betsgivare den anställde har. En sådan ordning som jag förordar bör leda till&lt;br&gt;att tillämpningen blir i huvudsak likformig över landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bl.a. det centrala verkstadsavtalet gäller i fråga om den avtalsgrun-&lt;br&gt;dade sjuklönerätten att arbetstagaren skall inge läkarintyg från en tidigare&lt;br&gt;tidpunkt än vad som följer av mitt förslag till lagreglering. För den händelse&lt;br&gt;parterna på arbetsmarknaden skulle anse att läkarintyg bör ges in tidigare&lt;br&gt;än vad lagreglerna föreskriver bör parterna kunna bestämma härom genom&lt;br&gt;kollektivavtal som på arbetstagarsidan träffats eller godkänts på förbunds-&lt;br&gt;nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som huvudregel bör gälla att de läkarintyg som ges in till arbetsgivaren&lt;br&gt;inte skall innehålla uppgift om diagnos. Närmare uppgift om sjukdomen bör&lt;br&gt;enligt huvudregeln endast uppges till försäkringskassan. Jag anser därför att&lt;br&gt;det intyg som lämnas till arbetsgivaren för att styrka arbetsoförmåga till följd&lt;br&gt;av sjukdom fr.o.m. sjunde dagen efter anmälningsdagen inte behöver inne-&lt;br&gt;hålla sådan uppgift. Först när sjuklöneperioden avslutats och den enskilde&lt;br&gt;gör anspråk på ersättning från AFL med anledning av sjukdomsfallet skall&lt;br&gt;ett intyg om arbetsförmågans nedsättning med närmare uppgift om sjukdo-&lt;br&gt;men överlämnas till försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En komplikation kan uppstå i detta sammanhang på rehabiliteringsområ-&lt;br&gt;det. Ett ökat arbetsgivaransvar för de anställdas rehabilitering och arbets-&lt;br&gt;miljö, i enlighet med vad som har föreslagits i prop. 1990/91:141 om rehabili-&lt;br&gt;tering och rehabiliteringsersättning m.m., kan naturligtvis ge bättre resultat&lt;br&gt;om arbetsgivaren känner till orsaken till den anställdes sjukfrånvaro. En så-&lt;br&gt;dan kunskap kan ibland vara en förutsättning för att adekvata åtgärder skall&lt;br&gt;kunna vidtas för att förbättra arbetsmiljön och för att hjälpa den anställde&lt;br&gt;tillbaka i arbete. På vissa avtalsområden medger kollektivavtal redan nu att&lt;br&gt;arbetsgivaren får del av den anställdes diagnos vid sjukfrånvaro. Det bör&lt;br&gt;mot denna bakgrund även i fortsättningen vara möjligt att via kollektivavtal&lt;br&gt;som träffats eller godkänts på förbundsnivå göra avsteg från lagregleringen&lt;br&gt;och låta arbetsgivaren få rätt att ta del av diagnosuppgifter angående sina&lt;br&gt;anställda när detta bedöms som behövligt som ett inslag i arbetet med arbets-&lt;br&gt;miljöförbättringar och rehabilitering inom företaget. En sådan rätt måste gi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vetvis förenas med regler om tystnadsplikt för arbetsgivaren angående upp-&lt;br&gt;gifter han får del av på detta sätt. Jag återkommer till detta i avsnitt 4.8.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 Anmälnings- och uppgiftsskyldigheten för arbetsgivare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Arbetsgivaren skall till försäkringskassan anmäla sjuk-&lt;br&gt;domsfall som har gett rätt till sjuklön, om sjukfallet fortsätter efter&lt;br&gt;sjuklöneperiodens utgång. Anmälan skall göras till kassan inom sju&lt;br&gt;kalenderdagar från sjuklöneperiodens slut. Arbetsgivaren skall vi-&lt;br&gt;dare lämna skriftlig uppgift till riksförsäkringsverket om sjukdomsfall&lt;br&gt;som har gett rätt till sjuklön men avslutats inom sjuklöneperioden.&lt;br&gt;Uppgifterna lämnas senast vid utgången av den kalendermånad som&lt;br&gt;följer efter den under vilken sjuklöneperioden löpte ut. Regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bestämmande, riksförsäkringsverket bemyn-&lt;br&gt;digas emellertid att få föreskriva att uppgifter i stället skall lämnas till&lt;br&gt;försäkringskassan samt att uppgifterna får lämnas med hjälp av ADB-&lt;br&gt;teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Sjukpenningkommittén föreslog i sin skiss till ett&lt;br&gt;sjuklönesystem att det skulle ankomma på arbetsgivaren att - om sjukdoms-&lt;br&gt;fallet fortsatte efter sjuklöneperiodens utgång - senast tredje arbetsdagen&lt;br&gt;efter det att sjuklöneperioden gått ut underrätta försäkringskassan om detta.&lt;br&gt;Kommittén redovisade också att man övervägt om inte arbetstagaren själv&lt;br&gt;borde ha ansvaret för anmälan vid övergången. Kommitténs förslag byggde&lt;br&gt;dock på den förutsättningen att arbetsgivaren under alla förhållanden måste&lt;br&gt;förse kassan med uppgift om att sjuklön erlagts. Vidare hänvisade kommit-&lt;br&gt;tén till risken för att den enskilde på grund av sjukdomen eller andra orsaker&lt;br&gt;inte själv förmådde bevaka sin rätt eller glömde att göra anmälan. Kommit-&lt;br&gt;tén ansåg också att de uppgifter om den anställdes arbets- och löneförhållan-&lt;br&gt;den som arbetsgivaren skulle lämna i anslutning till sjuklöneperiodernas ut-&lt;br&gt;gång skulle kunna utgöra impulser för en SGI-ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tid efter det att sjuklöneperioden gått till ända skall arbetstagarens&lt;br&gt;anspråk på ersättning till följd av sjukdomen prövas av försäkringskassan&lt;br&gt;enligt sjukpenningreglerna i AFL. Detta förutsätter att kassan får informa-&lt;br&gt;tion om att arbetstagaren har uppburit sjuklön under fjortondagarsperio-&lt;br&gt;den, dvs. att arbetsgivaren fullgjort sina skyldigheter enligt lagstiftningen om&lt;br&gt;sjuklön. En skyldighet för arbetsgivaren att anmäla till försäkringskassan om&lt;br&gt;sjukdomsfallet fortsätter efter sjuklöneperiodens slut får anses väsentlig för&lt;br&gt;att sjukersättningssystemet skall kunna fungera smidigt när sjuklöneperio-&lt;br&gt;den avslutats. Sjuklönekommittén har uttalat sig för att arbetsgivaren åläggs&lt;br&gt;en sådan anmälningsskyldighet, som enligt kommittén bör vara straffsank-&lt;br&gt;tionerad. Tiden för sådan anmälan bör avpassas så att anmälningsskyldighe-&lt;br&gt;ten inte i onödan komplicerar arbetsgivarnas rutiner när det gäller rapporte-&lt;br&gt;ring av sjukfallen. Jag föreslår i likhet med sjuklönekommittén att en sådan&lt;br&gt;anmälan skall göras inom sju dagar efter det att sjuklöneperioden avslutats.&lt;br&gt;En anmälan bör innehålla arbetstagarens personnummer och uppgift om det&lt;br&gt;datum sjuklöneperioden började löpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom försäkringsadministrationen pågår ett arbete med att utforma social-&lt;br&gt;försäkringens framtida datorstöd bl.a. med syfte att skapa förutsättningar&lt;br&gt;för det utvidgade datorstöd som behövs för försäkringskassornas arbete med&lt;br&gt;mer aktiv rehabilitering och förebyggande insatser. I ett delbetänkande av&lt;br&gt;utredningen om en socialförsäkringsregisterlag, (SOU 1991:9) Lokala sjuk-&lt;br&gt;försäkringsregister, har lagts fram förslag till en registerlag för de lokala&lt;br&gt;sjukförsäkringsregistren. Detta betänkande har remissbehandlats och be-&lt;br&gt;reds för närvarande inom regeringskansliet. I nästa etapp av utredningsarbe-&lt;br&gt;tet avser utredningen att lämna förslag till en reglering av de centrala regist-&lt;br&gt;ren inom riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Således kommer&lt;br&gt;ytterligare underlag att föreligga vad gäller försäkringskassornas behov på&lt;br&gt;sikt av information för handläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsadministrationen bör vidare ha tillgång till en ändamålsenlig&lt;br&gt;sjukstatistik och kan också behöva en riktig sjukhistorik för enskilda perso-&lt;br&gt;ner. Dessa uppgifter är av värde från rehabiliteringssynpunkt och för att be-&lt;br&gt;lysa sjukfrånvaron i olika arbeten och arbetsmiljöer, bl.a. som underlag för&lt;br&gt;yrkesinspektionens bevakning av arbetsmiljöinsatser m.m. En hög sjukfalls-&lt;br&gt;frekvens indikerar ofta brister i arbetsmiljö och arbetsorganisation hos den&lt;br&gt;enskilde arbetsgivaren. Arbetsgivarna bör åläggas en uppgiftsskyldighet av-&lt;br&gt;seende korta sjukfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftslämnandet om sjukfall inom sjuklöneperioden bör inte få leda till&lt;br&gt;en betungande administration för den enskilde arbetsgivaren. Detta har un-&lt;br&gt;derstrukits av sjuklönekommittén, som också framhållit det angelägna i att&lt;br&gt;uppgifterna begränsas till att avse endast det absolut nödvändiga för att till-&lt;br&gt;godose behovet av information. Jag instämmer i sjuklönekommitténs syn-&lt;br&gt;punkter i denna fråga. Mitt förslag, som överensstämmer med kommitténs,&lt;br&gt;innebär att arbetsgivaren skall fullgöra denna uppgiftsskyldigheten till riks-&lt;br&gt;försäkringsverket senast vid utgången av den kalendermånad som följer när-&lt;br&gt;mast efter den då sjuklöneperioden löpte ut. Det är emellertid samtidigt min&lt;br&gt;förhoppning att uppgifterna skall kunna lämnas tidigare än vad som krävs&lt;br&gt;enligt den föreslagna lagregleringen. Så torde också kunna ske därför att det&lt;br&gt;för arbetsgivaren lär vara lämpligt att rapporteringen görs i samband med&lt;br&gt;löneutbetalningen till de anställda på arbetsstället i fråga. Därmed kan onö-&lt;br&gt;dig administration undvikas. Uppgiftsskyldigheten bör omfatta arbetstagar-&lt;br&gt;nas personnummer, arbetsgivarens organisationsnummer samt arbetsställe-&lt;br&gt;nummer, sjuklöneperiodens längd och dagar med ersättning för hel eller par-&lt;br&gt;tiell nedsättning av arbetsförmågan inom nämnda period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom försäkringsadministrationen avses uppgifter av detta slag bearbetas&lt;br&gt;genom s.k. optisk läsning eller med hjälp av ADB. Som huvudregel bör där-&lt;br&gt;för gälla att arbetsgivaren skall lämna uppgifterna i skriftlig form. Möjlighet&lt;br&gt;bör emellertid på sätt sjuklönekommittén förordat finnas att lämna uppgif-&lt;br&gt;terna också med hjälp av ADB eller annan motsvarande metod. Regeringen&lt;br&gt;eller, efter regeringens bemyndigande, riksförsäkringsverket bör därför få&lt;br&gt;meddela föreskrifter härom. Regleringen bör omfatta också möjlighet att&lt;br&gt;föreskriva att uppgifterna skall lämnas, istället för till riksförsäkringsverket,&lt;br&gt;till försäkringskassan. I motsats till sjuklönekommittén anser jag att uppgif-&lt;br&gt;terna inte skall kunna lämnas direkt till en privat juridisk person (servicebyrå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e.dyl.). Detta hindrar inte att en sådan juridisk person anlitas av myndighet Prop.&lt;br&gt;för t.ex. optisk läsning. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälnings- och uppgiftsskyldigheten bör sanktioneras med straffpåföljd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i form av böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sjukdomsfallet fortsätter efter sjuklöneperiodens slut ankommer det&lt;br&gt;på kassan att besluta angående sjukpenningrätten och med vilket belopp&lt;br&gt;sjukpenning skall utges. Den omständigheten att arbetsgivaren underlåter&lt;br&gt;att anmäla ett sjukdomsfall som fortsätter efter sjuklöneperiodens slut får&lt;br&gt;inte innebära att den anställde går miste om ersättning från sjukpenningför-&lt;br&gt;säkringen. I detta hänseende får jag hänvisa till mitt förslag i det följande&lt;br&gt;(avsnitt 5).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.8 Tystnadsplikt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Tystnadsplikt skall gälla för den som i en arbetsgivares&lt;br&gt;personaladministrativa verksamhet handhar frågor som gäller rätten&lt;br&gt;till sjuklön för de anställda. Tystnadsplikten omfattar uppgifter om&lt;br&gt;den anställdes hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt som&lt;br&gt;lämnats genom intyg från läkare eller tandläkare eller genom sådan&lt;br&gt;försäkran som en anställd lämnar angående sin sjukfrånvaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: När ansvaret för sjukersättningen under de första&lt;br&gt;14 dagarna av en sjukperiod läggs på arbetsgivarna innebär detta - med un-&lt;br&gt;dantag för offentlig verksamhet - att bestämmelserna i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) inte blir tillämpliga på integritetskänsliga uppgifter som lämnas i&lt;br&gt;samband med sjukfall som omfattas av sjuklöneperioden. Utgångspunkten&lt;br&gt;måste därför vara att den nya ordningen med sjuklön inte får innebära en&lt;br&gt;försämring av möjligheterna att garantera att uppgifter om enskildas person-&lt;br&gt;liga förhållanden inte obehörigen röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På arbetsmiljöområdet finns regler som enligt min uppfattning kan tjäna&lt;br&gt;som förebild för bestämmelser om sekretesskydd för känsliga uppgifter som&lt;br&gt;kan komma till arbetsgivarens kännedom i ett sjuklönesystem. Dessa regler&lt;br&gt;avser enligt arbetsmiljölagen (1977:1160) tystnadsplikt för främst skyddsom-&lt;br&gt;bud och skyddskommittéledamöter samt för deltagare i arbetsanpassnings-&lt;br&gt;och rehabiliteringsverksamhet. Härvidlag gäller att sekretesslagen är till-&lt;br&gt;lämplig i allmän verksamhet och tystnadsplikt enligt 7 kap. 13 § arbetsmiljö-&lt;br&gt;lagen i enskild verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslår jag att tystnadspliktsbestämmelser införs i&lt;br&gt;lagstiftningen om sjuklön. Regleringen bör syfta till att skydda arbetstagaren&lt;br&gt;från att uppgifter om hans hälsotillstånd och personliga förhållanden i övrigt&lt;br&gt;som framkommer genom att läkarintyg och försäkran lämnas till arbetsgiva-&lt;br&gt;ren blir obehörigen röjda. I första hand bör den omfattas av tystnadsplikt,&lt;br&gt;som i en arbetsgivares personaladministrativa verksamhet har hand om sjuk-&lt;br&gt;lönefrågor. Om straffansvar för den som bryter mot tystnadsplikten finns be-&lt;br&gt;stämmelser i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.9 Särregler med hänsyn till arbetstagare med särskilt&lt;br&gt;omfattande sjukfrånvaro&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En försäkringskassa skall på ansökan av en arbetstagare&lt;br&gt;som är inskriven hos kassan kunna besluta om ersättning från den all-&lt;br&gt;männa sjukförsäkringen för kostnader för sjuklön som utges till ar-&lt;br&gt;betstagaren. Ett sådant beslut skall kunna meddelas endast om ar-&lt;br&gt;betstagaren beräknas komma att ha särskilt omfattande korttidsfrån-&lt;br&gt;varo med rätt till sjuklön. Beslutet skall avse arbetstagarens samtliga&lt;br&gt;anställningar. En arbetsgivare som har haft kostnader för sjuklön för&lt;br&gt;en arbetstagare som omfattas av ett sådant beslut får efter ansökan&lt;br&gt;ersättning hos försäkringskassan. Arbetstagarens sjuklön skall i så-&lt;br&gt;dana fall även för de första tre dagarna med sjuklön utgöra 90 % av&lt;br&gt;de anställningsförmåner han gått miste om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I direktiven till sjukpenningkommittén framhölls&lt;br&gt;att införandet av ett sjuklönesystem inte fick leda till att personer med rela-&lt;br&gt;tivt hög sjuklighet eller med arbetshandikapp skulle få svårigheter att få ar-&lt;br&gt;bete. Kommittén ansåg mot denna bakgrund att det borde övervägas om inte&lt;br&gt;en arbetsgivare borde ges möjlighet att få ersättning för utgiven sjuklön till&lt;br&gt;anställda med hög sjukfrånvaro. Något förslag till utformning av en sådan&lt;br&gt;lösning redovisades dock inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Situationen på arbetsmarknaden för den som lider av hög sjuklighet eller&lt;br&gt;arbetshandikapp kan redan idag vara besvärlig. Införandet av ett sjuklöne-&lt;br&gt;system får inte leda till att situationen förvärras i det här avseendet. Det är&lt;br&gt;därför enligt min uppfattning välmotiverat att möjligheter öppnas för försäk-&lt;br&gt;rade i denna kategori som så önskar att omfattas av en särskild ersättnings-&lt;br&gt;anordning som innebär att de i väsentligt mindre grad än annars belastar den&lt;br&gt;enskilde arbetsgivaren kostnadsmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det norska systemet finns en undantagsmöjlighet för personer som lider&lt;br&gt;av en långvarig kronisk sjukdom eller ett handikapp som medför ökad risk&lt;br&gt;för stor sammanlagd sjukfrånvaro. En sådan arbetstagare kan efter ansökan&lt;br&gt;hos trygdekontoret bli undantagen från bestämmelserna om att arbetsgiva-&lt;br&gt;ren skall svara för kostnaderna för sjuklön som utges till honom. Avsikten&lt;br&gt;är att motverka att arbetsgivarens skyldighet att utge sjuklön till den an-&lt;br&gt;ställde blir alltför betungande, vilket i sin tur skulle kunna medföra ökade&lt;br&gt;problem på arbetsmarknaden för personer med ökad risk för sjukfrånvaro.&lt;br&gt;I lagen eller dess tillämpningsföreskrifter har inte angetts vilka sjukdoms-&lt;br&gt;grupper som är av den arten att de är att betrakta som kroniska. Inte heller&lt;br&gt;finns någon definition av vad som är att betrakta som långvarig sjukdom eller&lt;br&gt;någon uppräkning av de handikapp som avses. I stället görs bedömningen&lt;br&gt;utifrån en prognos angående den framtida sjukfrånvaron. Denna bedömning&lt;br&gt;har sedan fått avgöra om en person skall ställas utanför systemet i den be-&lt;br&gt;märkelse jag redogjort för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser för min del att det norska systemet anvisat en modell som kan&lt;br&gt;få en viss motsvarighet också i vår lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som lider av en sjukdom som medför risk för särskilt omfattande&lt;br&gt;sjukfrånvaro som berättigar till sjuklön bör ges en möjlighet att ansöka hos&lt;br&gt;försäkringskassan om att ersättning skall kunna utges från sjukförsäkringen&lt;br&gt;för kostnader för den sjuklön, som kan komma att utges till honom. Med&lt;br&gt;risk för särskilt omfattande sjukfrånvaro bör här avses att sjukdomen kan&lt;br&gt;antas medföra ett större antal sjukfall med rätt till sjuklön under en tolvmå-&lt;br&gt;nadersperiod. Utöver detta krav bör också gälla att arbetstagaren är inskri-&lt;br&gt;ven hos kassan enligt lagen om allmän försäkring. Kassans bedömning om&lt;br&gt;sökanden har en sjukdom som kan antas medföra särskilt omfattande kort-&lt;br&gt;tidsfrånvaro i framtiden måste grunda sig på sannolika effekter av den sjuk-&lt;br&gt;dom den försäkrade lider av. Av betydelse för bedömningen kan också vara&lt;br&gt;hur den försäkrades sjukfrånvaro sett ut i förfluten tid. Om försäkringskas-&lt;br&gt;san har meddelat ett angivet beslut avses detta få den verkan, att arbetsgiva-&lt;br&gt;ren kan ansöka hos kassan om ersättning för kostnader för utgiven sjuklön.&lt;br&gt;Ett beslut skall gälla till förmån för samtliga arbetstagarens arbetsgivare. En&lt;br&gt;viktig förutsättning är emellertid att det endast är arbetstagaren själv som&lt;br&gt;skall kunna ansöka om att kassan skall fatta ett dylikt beslut. På det sättet&lt;br&gt;undviks att den enskilde påtvingas att särskilda regler skall gälla för honom&lt;br&gt;när det gäller sjuklön. Samtidigt innebär ansökningsmöjligheten en trygghet&lt;br&gt;för den enskilde i och med att ökad sjuklighet inte behöver försvåra hans&lt;br&gt;situation på arbetsmarknaden. Av skäl som lagrådet anfört bör det inte där-&lt;br&gt;utöver krävas något särskilt medgivande av arbetstagaren för att utbetalning&lt;br&gt;skall kunna ske till arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till arbetsgivaren bör - i motsats till vad som föreslogs i lagråds-&lt;br&gt;remissen - kunna betalas ut för samtliga dagar i sjuklöneperioden. Ersätt-&lt;br&gt;ningen bör även avse lagstadgade sociala avgifter och särskild löneskatt som&lt;br&gt;beräknas belöpa på de sålunda bestämda sjuklöneutgifterna. När en sjukpe-&lt;br&gt;riod har avslutats för en person, för vilken försäkringskassan beslutat om att&lt;br&gt;särskild gottgörelse skall kunna ges enligt vad jag nyss anfört, skall arbetsgi-&lt;br&gt;varen kunna ansöka hos försäkringskassan om att få ersättning för utgiven&lt;br&gt;sjuklön. Därvid krävs att arbetsgivaren redovisar med vilket belopp och för&lt;br&gt;vilken tid sjuklön utbetalats till arbetstagaren i sjuklöneperioden. Det an-&lt;br&gt;kommer därefter på kassan att betala ut ersättningen till arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nya regleringen av kompensationsgraden inom sjukpenningför-&lt;br&gt;säkringen kan en försäkrad efter särskilt beslut av försäkringskassan få sjuk-&lt;br&gt;penning för de första tre dagarna i en sjukperiod efter 80 % i stället för 65 %&lt;br&gt;av SGI. Denna undantagsmöjlighet gäller i fall då sjukdomen kan antas&lt;br&gt;medföra ett större antal sjukperioder med sjukpenning under en tolvmåna-&lt;br&gt;dersperiod. Jag ansluter mig till sjuklönekommitténs uppfattning att det för&lt;br&gt;att uppnå god överensstämmelse med sjukpenningregleringen bör vara&lt;br&gt;lämpligt att denna ordning ges en motsvarighet inom det lagreglerade sjuklö-&lt;br&gt;nesystemet. Detta kan ske genom anknytning till den nyss förordade ord-&lt;br&gt;ningen med ersättning i vissa fall från försäkringskassan för arbetsgivarens&lt;br&gt;sjuklönekostnader. När ett beslut har fattats av försäkringskassan om rätt för&lt;br&gt;arbetsgivaren att få sådan ersättning skall således enligt mitt förslag arbetsta-&lt;br&gt;garen vara berättigad till sjuklön efter en kompensationsgrad av 90 % av&lt;br&gt;mistade anställningsförmåner även för de första tre dagarna med sjuklön i&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.10 Ersättning från försäkringskassan vid tvist om sjuklön&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Har tvist uppkommit om rätten till sjuklön och gäller&lt;br&gt;tvisten frågan om arbetsförmågans nedsättning, kan försäkringskas-&lt;br&gt;san efter skriftlig ansökan av arbetstagaren utge ersättning, om sanno-&lt;br&gt;lika skäl talar för att arbetstagaren har rätt till den begärda sjuklönen&lt;br&gt;eller del därav. Ersättning lämnas med skäligt belopp, dock högst med&lt;br&gt;ett belopp som fdr dag utgör en trehundrasextiofemtedel av 90 % av&lt;br&gt;en SGI som uppgår till sju och en halv gånger basbeloppet, dvs. för&lt;br&gt;närvarande 595 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen lämnas från sjukförsäkringen enligt AFL. Arbetstaga-&lt;br&gt;ren skall vara inskriven hos kassan enligt nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning lämnas inte för sjuklön som har förfallit till betalning ti-&lt;br&gt;digare än tre månader före ansökningsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning skall inte utges om staten svarar för arbetstagarens ford-&lt;br&gt;ran hos arbetsgivaren enligt lagen (1970:741) om statlig lönegaranti&lt;br&gt;vid konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ersättningsbelopp utbetalats inträder försäkringskassan i ar-&lt;br&gt;betstagarens rätt till sjuklön gentemot arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen görs skattepliktig och pensionsgrundande. På belopp&lt;br&gt;som arbetsgivaren betalar till försäkringskassan med anledning av att&lt;br&gt;kassan övertagit arbetstagarens fordran på sjuklön skall socialavgifter&lt;br&gt;erläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En grundläggande förutsättning för införande av&lt;br&gt;ett sjuklönesystem är att arbetsgivarna lojalt tillämpar bestämmelserna och&lt;br&gt;betalar ut den sjuklön som arbetstagarna är berättigade till vid sjukdom. Det&lt;br&gt;finns enligt min mening inte heller skäl att anta annat än att en lagreglerad&lt;br&gt;sjuklönerätt kommer att fungera tillfredsställande sett även från arbetstagar-&lt;br&gt;nas synpunkt. Det torde emellertid inte kunna undvikas att det någon gång&lt;br&gt;inträffar fall där arbetsgivaren underlåter att utge sjuklön eller utger sjuklön&lt;br&gt;med ett mindre belopp än vad arbetstagaren hade förväntat sig. Skälen till&lt;br&gt;sådana situationer kan vara flera; arbetsgivaren kan t.ex. med rätt eller orätt&lt;br&gt;anse den anställde inte vara berättigad till sjuklön på grund av att han finner&lt;br&gt;att något anställningsförhållande inte föreligger eller - vid tidsbegränsade&lt;br&gt;anställningsavtal - att den anställde inte uppfyller kvalifikationsreglerna för&lt;br&gt;sjuklön. Delade meningar kan vidare tänkas föreligga om beräkningen av&lt;br&gt;sjuklönens storlek eller huruvida arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på&lt;br&gt;grund av sjukdom eller nedsättningens omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tvister mellan arbetstagare och arbetsgivare om rätt till lön är att anse som&lt;br&gt;arbetstvister och slits därför i civilrättslig ordning. De instrument för tvistlös-&lt;br&gt;ning som finns för arbetstvister måste som regel anses tillräckliga för att till-&lt;br&gt;godose arbetstagarens intressen även när en sådan tvist rör rätten till lön vid&lt;br&gt;sjukdom. Ett viktigt inslag i det sammanhanget är bestämmelserna i 35 § la-&lt;br&gt;gen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) som i lönetvister&lt;br&gt;ger arbetstagarorganisationen tolkningsföreträde, om en kollektivavtals-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bunden arbetsgivare underlåter att påkalla förhandling eller väcka talan.&lt;br&gt;Som jag återkommer till i det följande (avsnitt 4.12) föreslår jag för sjuklö-&lt;br&gt;netvisternas vidkommande dessutom en skyldighet för försäkringskassan att&lt;br&gt;på begäran av arbetsgivare, arbetstagare, arbetstagarorganisation eller dom-&lt;br&gt;stol yttra sig huruvida arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av&lt;br&gt;sjukdom eller om nedsättningens omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om tvister om lön vid sjukdom måste kunna behandlas i den ordning&lt;br&gt;som beskrivits anser jag att en arbetstagare i vissa situationer har behov av&lt;br&gt;ett grundläggande skydd därutöver om tvist uppstår med arbetsgivaren. Jag&lt;br&gt;tänker då närmast på sådana fall där arbetsgivaren ifrågasätter om arbetsta-&lt;br&gt;garen varit sjuk eller om arbetsförmågan varit nedsatt på grund av sjukdom.&lt;br&gt;I praktiskt viktiga och känsliga frågor om sjukdom och arbetsoförmåga är&lt;br&gt;det enligt min mening angeläget att vid oenighet kunna få till stånd en snar&lt;br&gt;opartisk prövning hos ett organ med vana vid sådana spörsmål. Det framstår&lt;br&gt;inte som naturligt att sådana frågor avgörs i förhandling mellan arbetsmark-&lt;br&gt;nadsparterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förslag med den innebörd jag nu berört lades på sin tid fram av sjuk-&lt;br&gt;penningkommittén. Kommittén föreslog att skyddet skulle utformas på så&lt;br&gt;sätt att arbetstagaren i sådana situationer erhöll sjukpenning enligt AFL som&lt;br&gt;utbetalades av den allmänna försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även jag anser att försäkringskassan skall handha bedömningar och utbe-&lt;br&gt;talningar av ersättningar inom en sådan trygghetsanordning. Jag anser det&lt;br&gt;emellertid inte ändamålsenligt med en konstruktion som innebär att sjuk-&lt;br&gt;penning utges enligt AFL. Häremot talar flera skäl. Ett skäl är att de beräk-&lt;br&gt;ningsregler som gäller för sjukpenning enligt AFL skulle medföra överkom-&lt;br&gt;pensation i de fall arbetstagaren har flera arbetsgivare och endast en av dem&lt;br&gt;underlåter att utge sjuklön. Överkompensation kan också tänkas uppstå i de&lt;br&gt;fall där arbetsgivaren inte helt vägrar att utge sjuklön men betalar ut ett&lt;br&gt;mindre belopp än vad arbetstagaren har rätt till. För att motverka sådana&lt;br&gt;inte önskvärda effekter skulle ändringar behöva göras i sjukpenningsyste-&lt;br&gt;met. Sådana ändringar - för vilka det saknas närmare utredningsunderlag -&lt;br&gt;skulle emellertid bli tämligen komplicerade och bl.a. försvåra överblicken&lt;br&gt;av sjukpenningreglerna. Det är vidare inte oväsentligt att en egentlig sjuk-&lt;br&gt;penningrätt för situationer som här avses - reglerad inom den allmänna för-&lt;br&gt;säkringens författningsmässiga ram - skulle innebära att tanken på ett rätt-&lt;br&gt;vist och administrativt smidigt fungerande sjuklönesystem inte fullföljs med&lt;br&gt;tillräcklig konsekvens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuklönekommitténs uppdrag har varit inriktat bl.a. på att lämna förslag&lt;br&gt;om en garanti genom socialförsäkringen mot oberättigade inskränkningar&lt;br&gt;vid sjukersättningens utbetalning i ett sjuklönesystem. Kommittén har, efter&lt;br&gt;att ha redovisat bestämmelserna i 35 § MBL om s.k. tolkningsföreträde vid&lt;br&gt;rättstvist om lön, funnit att regelverket behöver kompletteras för att arbets-&lt;br&gt;tagarnas rätt till ersättning vid sjukdom skall kunna tillgodoses i lägen då en&lt;br&gt;civilrättslig tvistlösning avvaktas. Kommittén anser att det som förutsättning&lt;br&gt;för införande av en arbetsgivarperiod måste gälla att sjuklönelagstiftningen&lt;br&gt;upptar bestämmelser som ger ett sådant behövligt skydd åt den anställde, en&lt;br&gt;s.k. sjuklönegaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också enligt min uppfattning bör ett skydd som tillgodoser arbetstagarnas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behov av trygghet i det av sjuklönekommittén angivna avseendet tillskapas&lt;br&gt;inom ramen för en sjuklönelagstiftning. Jag vill med ledning av vad sjuklöne-&lt;br&gt;kommittén anfört i denna fråga föreslå följande reglering, som enligt min&lt;br&gt;bedömning bör bidra också till att undvika att tvister om sjuklön förs vidare&lt;br&gt;till förhandlingar och domstolshandläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen bör avse att ge arbetstagaren ett grundläggande skydd när en&lt;br&gt;tvist uppkommit mellan honom och arbetsgivaren om sjuklön. Skyddet bör&lt;br&gt;knyta nära an till de principer som gäller inom sjukförsäkringen. Ersätt-&lt;br&gt;ningen bör kunna aktualiseras när tvisten gäller huruvida arbetsförmågan är&lt;br&gt;nedsatt på grund av sjukdom eller gäller nedsättningens omfattning. För er-&lt;br&gt;sättning bör gälla att sannolika skäl talar för att arbetstagaren har rätt till den&lt;br&gt;begärda sjuklönen. Vid bedömning av vad som kan anses vara sjuklönebe-&lt;br&gt;rättigat tillstånd bör försäkringskassan kunna utgå från den praxis som hit-&lt;br&gt;tills gällt för bedömningar i detta avseende i sjukpenningärenden. Det bety-&lt;br&gt;der bl.a. att arbetstagarens uppgifter kan läggas till grund för ett ställningsta-&lt;br&gt;gande, om inte särskilda omständigheter förekommer som ger anledning till&lt;br&gt;något annat. En betydelsefull utgångspunkt i sammanhanget är att arbetsta-&lt;br&gt;garen skall ha gjort sjukanmälan och avgett en skriftlig försäkran om att han&lt;br&gt;varit sjuk och i vilken omfattning arbetsförmågan satts ned (jfr avsnitt 4.5).&lt;br&gt;Med en sådan ordning som nu angetts skapas en garanti för att arbetstagaren&lt;br&gt;får sjukersättning från försäkringskassan på väsentligen sådana grunder och&lt;br&gt;enligt den praxis som gäller inom den allmänna sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För betalning av arbetstagares fordran hos arbetsgivare som försatts i kon-&lt;br&gt;kurs svarar staten enligt reglerna i lagen (1970:741) om statlig lönegaranti&lt;br&gt;vid konkurs. Om arbetstagarens fordran på sjuklön kan tillgodoses enligt&lt;br&gt;den lagen bör inte utbetalning ske enligt förevarande ersättningsanordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning bör lämnas efter en skälighetsbedömning med högst ett belopp&lt;br&gt;som i princip motsvarar den ersättningsnivå som sjuklöneregleringen syftar&lt;br&gt;till. Maximibeloppet per dag bör utgöra en trehundrasextiofemtedel av 90 %&lt;br&gt;av en SGI som uppgår till sju och en halv gånger basbeloppet. Det innebär&lt;br&gt;med nuvarande basbelopp 595 kr. per dag, vilket i regel skall kunna täcka&lt;br&gt;den sjuklön som innehållits. För eventuellt sjuklöneblopp som inte täcks av&lt;br&gt;sjukförsäkringsersättningen bör arbetstagaren vara hänvisad till att göra gäl-&lt;br&gt;lande sin fordran i civilrättslig ordning. Ersättningen bör inte utges med ett&lt;br&gt;högre belopp än vad som fordras för att arbetstagaren sammanlagt skall få&lt;br&gt;en inkomst som svarar mot den angivna nivån. Det innebär att försäkrings-&lt;br&gt;kassan måste ta hänsyn till andra anställningsinkomster, i den mån de är&lt;br&gt;kända för försäkringskassan, och till eventuella förmåner som utges från so-&lt;br&gt;cialförsäkringssystemet för samma dag och som syftar till att kompensera ar-&lt;br&gt;betstagaren för ett inkomstbortfall, t.ex. föräldrapenningförmåner. Till för-&lt;br&gt;mögenhet och till förmåner som har ett annat syfte än det nyss nämnda bör&lt;br&gt;hänsyn inte behöva tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att arbetstagarens framställning om ersättning är så kom-&lt;br&gt;plett som möjligt. Det kan därför vara lämpligt att det för ändamålet utfor-&lt;br&gt;mas blanketter, varav framgår att uppgifter skall lämnas om arbetsgivare,&lt;br&gt;löneförhållanden, vad arbetsgivaren uppgett som skäl för sin underlåtenhet,&lt;br&gt;m.m. Det bör därför ställas krav på att en framställning om ersättning skall&lt;br&gt;ha skriftlig form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning bör inte lämnas för sjuklön som har förfallit till betalning tidi-&lt;br&gt;gare än tre månader före ansökningsdagen. För detta talar bl.a. att försäk-&lt;br&gt;ringskassan - för att ha möjlighet att bedöma om sannolika skäl talar för att&lt;br&gt;arbetstagaren har rätt till den begärda sjuklönen - skall kunna inhämta upp-&lt;br&gt;gifter om arbetstagarens hälsotillstånd utan alltför stor omgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om det belopp som har utbetalats till arbetstagaren anser jag att&lt;br&gt;återbetalningsskyldighet inte skall föreligga annat än i speciella fall, nämli-&lt;br&gt;gen då den omtvistade sjuklönen sedermera betalts eller då ersättningen ut-&lt;br&gt;getts felaktigt eller med för högt belopp, t.ex. på grund av att oriktiga uppgif-&lt;br&gt;ter har lämnats. Mitt förslag innebär i stället att försäkringskassan skall träda&lt;br&gt;in i arbetstagarens rätt gentemot arbetsgivaren. I den mån arbetsgivaren inte&lt;br&gt;är villig att ersätta det belopp som kassan har betalat ut bör kassan således&lt;br&gt;ges möjlighet att få anspråket prövat vid allmän domstol. Det belopp som&lt;br&gt;en arbetsgivare betalar till kassan, självmant eller genom åläggande i dom,&lt;br&gt;bör vara avgiftsgrundande enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. Änd-&lt;br&gt;ringar föreslås bl.a. därför i nämnda lag (avsnittS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen bör finansieras genom sjukförsäkringen enligt AFL. Endast&lt;br&gt;den som är inskriven hos allmän försäkringskassa bör komma i fråga. Ersätt-&lt;br&gt;ningen bör vara skattepliktig och pensionsgrundande. I det hänseendet får&lt;br&gt;jag hänvisa till de i det följande redovisade förslagen till lag om ändring i&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370), lag om ändring i lagen (1990:327) om&lt;br&gt;skatteavdrag från sjukpenning m.m. och lag om ändring i AFL (avsnitt 5 och&lt;br&gt;specialmotiveringen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuklönekommittén har tagit upp frågan om det i anslutning till den tilläm-&lt;br&gt;nade garantiordningen bör införas särskilda sanktionsregler, t.ex. i form av&lt;br&gt;en ersättning för försäkringskassans administrativa merarbete, att erläggas&lt;br&gt;av arbetsgivare som utan godtagbara skäl underlåter att utge föreskriven&lt;br&gt;sjuklön. Kommittén har emellertid stannat för att inte föreslå någon sådan&lt;br&gt;sanktion som enligt kommittén skulle bli omständlig att tillämpa i praktiken.&lt;br&gt;Jag delar kommitténs uppfattning att det för närvarande inte ter sig nödvän-&lt;br&gt;digt med ett speciellt sanktionssystem av antytt slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regleringen av en s.k. sjuklönegaranti bör leda till den en-&lt;br&gt;ligt min mening naturliga ordningen att avgörandena i frågor om sjukdom&lt;br&gt;och nedsatt arbetsförmåga i tvistiga fall i praktiken träffas hos försäkrings-&lt;br&gt;kassan. Arbetstagaren får garantier för att han inte behöver utsättas för god-&lt;br&gt;tycke. Prövningen kommer i det väsentliga att ske på samma sätt och enligt&lt;br&gt;samma grunder som för närvarande. För att ytterligare säkerställa att be-&lt;br&gt;dömningen av vad som skall betraktas som sjukdom resp, nedsatt arbetsför-&lt;br&gt;måga sker utan avvikelser från den praxis som utvecklats inom sjukpenning-&lt;br&gt;försäkringen föreslår jag i det följande (avsnitt 4.12) att försäkringskassan&lt;br&gt;skall vara skyldig att avge yttrande i dessa frågor, om arbetsgivaren, arbets-&lt;br&gt;tagaren, arbetstagarorganisation eller domstol begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en enligt min mening viktig effekt av förslaget om s.k. sjuklö-&lt;br&gt;negaranti är att det med en sådan ordning regelmässigt bör saknas anledning&lt;br&gt;att föra tvister om sjuklön till förhandling eller domstol som arbetstvist när&lt;br&gt;oenighet råder om arbetstagaren varit sjuk eller i vad mån arbetsförmågan&lt;br&gt;satts ned på grund av sjukdom. Tillämpningen av ordningen för arbetstvister&lt;br&gt;kan därmed praktiskt sett inskränkas till fall där detta slag av prövning är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt lämplig, såsom när frågan gäller om anställningsförhållande förele- Prop.&lt;br&gt;gat eller om sjuklönens storlek är rätt beräknad. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.11 Försäkringsmöjlighet för små företag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För små företag införs en möjlighet att hos försäkrings-&lt;br&gt;kassan försäkra sig för kostnader över en viss nivå som följer av skyl-&lt;br&gt;digheten att betala sjuklön. För rätt att teckna försäkring krävs att&lt;br&gt;arbetsgivarens lönekostnader under ett kalenderår inte beräknas&lt;br&gt;överstiga summan av 60 basbelopp enligt AFL. Vid beräkningen av&lt;br&gt;lönekostnaden skall bortses från avgifter enligt lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter och lagen (1982:423) om allmän löneavgift och skatt en-&lt;br&gt;ligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt. Regeringen bemyndigas&lt;br&gt;att bestämma närmare villkor för försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Utöver syftet att uppnå administrativa förenk-&lt;br&gt;lingar är ett grundläggande skäl för att ålägga arbetsgivaren att svara för er-&lt;br&gt;sättningen till arbetstagaren under de första fjorton dagarna av ett sjuk-&lt;br&gt;domsfall att stimulera arbetsgivaren till insatser som bl.a. förbättrar arbets-&lt;br&gt;miljön och arbetsorganisationen och som därmed också leder till en minsk-&lt;br&gt;ning av sjukfrånvaron. Ett sjuklönesystem bör utformas så att sådana insat-&lt;br&gt;ser för arbetsmiljön m.m. ger ett direkt ekonomiskt resultat hos företaget i&lt;br&gt;form av minskade kostnader för sjukfrånvaron.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna stimulans bör naturligtvis finnas också för små företag. Jag anser&lt;br&gt;emellertid att en försäkringsmöjlighet bör införas för att skydda de små före-&lt;br&gt;tagen mot höga sjuklönekostnader på grund av faktorer som står utanför det&lt;br&gt;område den enskilde arbetsgivaren kan påverka. Försäkringsmöjligheten&lt;br&gt;bör vara frivillig. Det är enligt min uppfattning lämpligt att försäkringskas-&lt;br&gt;san tillhandahåller en försäkring för de småföretagare som så önskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av motiven för att införa ett system med sjuklön bör grän-&lt;br&gt;sen för vilka företag som skall ges möjligheten att teckna en försäkring hos&lt;br&gt;försäkringskassan sättas relativt snävt. Mina överväganden har resulterat i&lt;br&gt;att gränsen bör sättas så att rätten att teckna en försäkring bör gälla företag&lt;br&gt;med en lönesumma som - efter avdrag för sociala avgifter o.d. - per kalen-&lt;br&gt;derår beräknas motsvara högst 60 basbelopp enligt AFL. Detta kan sägas&lt;br&gt;motsvara ca 10 heltidsanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om ett företags lönesumma för ett tidigare år är lätt åtkomlig och&lt;br&gt;verifierbar. Den bör kunna hämtas från senast tillgängliga årsredovisning.&lt;br&gt;Jag har valt att föreslå att gränsen uttrycks som en högsta total lönesumma&lt;br&gt;eftersom man därigenom kan undvika problem som annars kan uppstå för&lt;br&gt;företag med deltids- och säsongsanställda. Genom att uttrycka begräns-&lt;br&gt;ningen i form av basbelopp undviks också behov av årliga justeringar av&lt;br&gt;gränsen för vilka företag som skall ges rätt att teckna försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen bör inte ersätta företagets samtliga kostnader för sjuklön.&lt;br&gt;Försäkringsmöjligheten bör i stället erbjuda det lilla företaget att skaffa ett&lt;br&gt;skydd mot oväntat höga kostnader för sjuklön. Härigenom kan ett skydd er-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bjudas mot sådana ekonomiska påfrestningar som annars skulle kunna ut-&lt;br&gt;göra ett hot mot det lilla företagets överlevnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De närmare villkor i övrigt som bör gälla för en sådan försäkring anser jag&lt;br&gt;inte behöver lagregleras. Regeringen bör i stället bemyndigas att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om sådana villkor. Jag vill emellertid ändå här redovisa min upp-&lt;br&gt;fattning avseende vissa av de försäkringsvillkor som bör gälla. Som jag tidi-&lt;br&gt;gare anfört bör försäkringsmöjligheten avse att täcka oförutsett höga kostna-&lt;br&gt;der för sjuklön. Även för de företag som tecknar en försäkring skall således&lt;br&gt;gälla att de individuellt skall bära en viss del av sjuklöneutgifterna. Detta&lt;br&gt;kan ske antingen så att företagen får stå för kostnaderna för sjuklön för ett&lt;br&gt;viss begränsat antal dagar i varje sjuklöneperiod eller genom att företagen&lt;br&gt;ansvarar för kostnaderna för sjuklön intill ett visst belopp under t.ex. varje&lt;br&gt;tolvmånadersperiod. Enligt min mening är den första modellen att föredra.&lt;br&gt;Med en sådan utformning av förslaget ges även företag som har en försäkring&lt;br&gt;en stimulans att söka genomföra förbättringar i arbetsmiljö och arbetsorga-&lt;br&gt;nisation. Jag har funnit att en lämplig avvägning bör vara att företag som&lt;br&gt;tecknar en försäkring själva bör svara för kostnaderna för sjuklön för de&lt;br&gt;första två dagarna i varje sjuklöneperiod. Kostnaderna för eventuella ytterli-&lt;br&gt;gare sjukdagar i varje sjuklöneperiod bör således täckas av försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen skall kunna tecknas hos försäkringskassan efter ansökan&lt;br&gt;från företaget. För försäkringen bör kassan ta ut en särskild avgift. Mot redo-&lt;br&gt;visning till den försäkringskassa där försäkringen finns får företaget ersätt-&lt;br&gt;ning för de kostnader för sjuklön, inkl, beräknade lagstadgade avgifter och&lt;br&gt;särskild löneskatt, som hänför sig till sjukdagar utöver de två första dagarna&lt;br&gt;i varje sjukfall. Denna redovisning bör kunna ske månadsvis i efterskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att försäkringen bör utformas så att den blir så enkel som möjlig&lt;br&gt;att administrera. En avgift för försäkringen bör därför tas ut som en procent-&lt;br&gt;andel av företagets beräknade lönesumma. Samma procentsats bör tills vi-&lt;br&gt;dare gälla för alla företag som väljer att teckna en försäkring. Avgifterna&lt;br&gt;skall vara så beräknade att de sammantaget kommer att täcka de utgifter&lt;br&gt;som försäkringen kommer att få. Jag anser det inte motiverat, åtminstone&lt;br&gt;inte i ett inledningssskede, att söka utveckla ett system med individuellt satta&lt;br&gt;avgifter som speglar förhållandena i det enskilda företaget. Till detta kom-&lt;br&gt;mer att frågan om möjligheterna till differentierade socialavgifter avses bli&lt;br&gt;föremål för fortsatt utredning (jfr prop. 1990/91:141, avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom försäkringen kommer försäkringskassorna att få en god bild av&lt;br&gt;sjukfrånvaron hos småföretagen. Denna kunskap bör också kunna utnyttjas&lt;br&gt;för en dialog med företagen om behovet av åtgärder för att förbättra arbets-&lt;br&gt;miljö och arbetsorganisation. Detta gäller naturligtvis framför allt företag&lt;br&gt;med hög sjukfrånvaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.12 Bestämmelser om rättegången m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Tvister med anledning av lagstiftningen om sjuklön&lt;br&gt;handläggs slutligt inom den befintliga domstolsorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål mellan arbetsgivare och arbetstagare om tillämpning av lag-&lt;br&gt;stiftningen handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbets-&lt;br&gt;tvister. Gäller en sådan tvist frågan om arbetstagarens arbetsförmåga&lt;br&gt;är nedsatt på grund av sjukdom eller om graden av nedsättning i ar-&lt;br&gt;betsförmågan skall försäkringskassan på arbetsgivares, arbetstagares,&lt;br&gt;arbetstagarorganisations eller domstols begäran avge yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 20 kap. 10 och 10 a §§ AFL om omprövning och&lt;br&gt;ändring av försäkringskassas beslut skall tillämpas även i fråga om för-&lt;br&gt;säkringskassebeslut enligt lagstiftningen om sjuklön. I fråga om flerta-&lt;br&gt;let beslut av kassan skall även föreskrifterna i 20 kap. 11-13 §§ om&lt;br&gt;överklagande m.m. av försäkringskassas och förvaltningsdomstols be-&lt;br&gt;slut tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag har i det föregående (avsnitt4.10) redovisat&lt;br&gt;mitt förslag till en garantiordning som ger arbetstagaren möjlighet att under&lt;br&gt;vissa förutsättningar få snar utbetalning av ersättning från försäkringskas-&lt;br&gt;san, om sjuklön innehållits av arbetsgivaren på grund av oenighet om arbets-&lt;br&gt;förmågans nedsättning på grund av sjukdom. Bl.a. med hänsyn härtill är det&lt;br&gt;min bedömning att man inte behöver befara att ett stort antal tvister om lag-&lt;br&gt;stadgad sjuklön kommer att föras vidare till domstol. I ett sjuklönesystem är&lt;br&gt;naturligtvis likväl frågan om hur tvist rörande reglernas tillämpning slutligt&lt;br&gt;skall handläggas av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika slag av tvister kan förekomma. Förhållandet kan till en början röra&lt;br&gt;enbart arbetsgivare och arbetstagare. Tvist om rätten till sjuklön eller sjuklö-&lt;br&gt;nens storlek kan aktualiseras av flera skäl. Hit hör rent arbetsrättsliga frågor&lt;br&gt;om anställningsförhållandet, såsom vad som avtalats om tillträdet och an-&lt;br&gt;ställningens längd, och frågor om löneberäkning. Även om det, som jag tidi-&lt;br&gt;gare anfört, inte framstår som särskilt sannolikt kan det inte uteslutas att&lt;br&gt;frågor om huruvida arbetstagarens nedsättning av arbetsförmågan beror på&lt;br&gt;sjukdom eller frågan om graden av nedsättning i arbetsförmågan kan upp-&lt;br&gt;komma inom denna ram. Tvisten kan vidare röra det allmänna och avse frå-&lt;br&gt;gor om t.ex. försäkring för sjuklönekostnader, om ersättning från sjukför-&lt;br&gt;säkringen för sjuklön som utgetts till arbetstagare med särskilt omfattande&lt;br&gt;sjukfrånvaro eller om utbetalning till arbetsgivaren på grund av ett sådant&lt;br&gt;beslut om sjukförsäkringsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenningkommittén pekade på tre olika modeller för tvistlösning. En&lt;br&gt;lösning som diskuterades var införande av en särskild nämnd. Kommittén&lt;br&gt;hänvisade bl.a. till Norge där tvisterna slits av en särskild skiljenämnd, kal-&lt;br&gt;lad ankenämnd. Nämnden består av tre ledamöter, varav en är ordförande&lt;br&gt;för nämnden och har särskild erfarenhet av socialförsäkringsrättsliga spörs-&lt;br&gt;mål; de övriga två ledamöterna utses efter förslag från Näringslivets Huvud-&lt;br&gt;organisation resp, från Landsorganisationen i Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra lösningen som diskuterades var att tvisterna skulle avgöras i&lt;br&gt;den för arbetsrättsliga tvister föreskrivna ordningen, dvs. av allmän domstol&lt;br&gt;och/eller av arbetsdomstolen. Kommittén pekade i denna del på att vissa frå-&lt;br&gt;gor som berörde sjuklönesystemet kunde vara reglerade i kollektivavtal och&lt;br&gt;alltså under alla förhållanden hade att prövas i arbetsrättslig ordning. Slutli-&lt;br&gt;gen övervägde kommittén det socialförsäkringsrättsliga tvistlösningssyste-&lt;br&gt;met, dvs. försäkringskassa, försäkringsrätt och försäkringsöverdomstolen.&lt;br&gt;Kommittén tog inte uttrycklig ställning för något av alternativen men utta-&lt;br&gt;lade att för en skiljenämnd talade bl.a. snabbhet i handläggningen, likfor-&lt;br&gt;mighet, processekonomiska skäl samt att partsintressena borde vara repre-&lt;br&gt;senterade. Om en sådan nämnd organisatoriskt och utan nämnvärda kostna-&lt;br&gt;der kunde knytas till någon av försäkringsrätterna skulle den lösningen vara&lt;br&gt;att föredra. Mot den arbetsrättsliga tvistlösningsmodellen talade de förmo-&lt;br&gt;dade långa handläggningstiderna i arbetsdomstolen. En mer näraliggande&lt;br&gt;lösning låg enligt kommitténs uppfattning i det socialförsäkringsrättsliga sys-&lt;br&gt;temet för tvistlösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den norska ankenämnden har endast haft att pröva ett fåtal tvister. Under&lt;br&gt;den senaste tioårsperioden har nämnden i genomsnitt per år handlagt ca 50&lt;br&gt;ärenden. Enligt min bedömning finns det inte skäl att befara att ett svenskt&lt;br&gt;sjuklönesystem skulle ge upphov till ett stort antal tvister som måste slitas av&lt;br&gt;ett opartiskt organ. Det förefaller således inte påkallat att inrätta någon ny&lt;br&gt;organisation för sjuklönetvisternas vidkommande. Huvudinvändningen mot&lt;br&gt;att det inrättas en sådan nämnd är emellertid följande. I Sverige har arbets-&lt;br&gt;domstolen en särskild kompetens för prövning av arbetsrättsliga mål. I syn-&lt;br&gt;nerhet gäller detta beträffande tvister om kollektivavtal. Genom den parts-&lt;br&gt;representation som finns i arbetsdomstolen har domstolen fått en stark för-&lt;br&gt;ankring i organisationerna på arbetsmarknaden och tillförsäkrats sakkun-&lt;br&gt;skap i fråga om synsättet på arbetsmarknaden. Som har framgått av mitt för-&lt;br&gt;slag till sjuklönereglering avses parterna på arbetsmarknaden genom kollek-&lt;br&gt;tivavtal lösa en del av de frågor som ett sjuklönesystem för med sig. Det vore&lt;br&gt;enligt mitt förmenande mindre lämpligt om det för sjuklönemålens del inrät-&lt;br&gt;tades en särskild nämnd som skulle få rätt att avgöra likartade frågor som&lt;br&gt;arbetsdomstolen. Kommitténs utgångspunkt för inrättande av en sådan&lt;br&gt;nämnd, dvs. att nämnden organisatoriskt skulle knytas till någon av försäk-&lt;br&gt;ringsrätterna, är vidare inaktuell eftersom riksdagen har fattat beslut om att&lt;br&gt;försäkringsrätterna skall integreras i den allmänna förvaltningsdomstolsor-&lt;br&gt;ganisationen och förslag har lagts fram om hur detta närmare skall ske (jfr&lt;br&gt;prop. 1990/91:80, JuU18).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För min del anser jag att övervägande skäl talar för att tvister med anled-&lt;br&gt;ning av en lagstiftning om sjuklön bör behandlas inom den befintliga dom-&lt;br&gt;stolsorganisationen. Tvister bör vidare behandlas av den domstol där de sak-&lt;br&gt;ligt sett hör hemma. De av mig föreslagna grundläggande sjuklönebestäm-&lt;br&gt;melserna utgör föreskrifter av civilrättslig natur. Tvister mellan arbetstagare&lt;br&gt;och arbetsgivare om rätt till sjuklön och storleken därav är att anse som ar-&lt;br&gt;betstvister och bör behandlas enligt lagen (1974:371) om rättegången i ar-&lt;br&gt;betstvister, dvs. av allmän domstol och/eller arbetsdomstolen. I en process&lt;br&gt;enligt denna ordning kan rättegången, om yrkandena är så ställda, utmynna&lt;br&gt;i en dom som är verkställbar enligt utsökningsbalkens bestämmelser. Detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållande ger, vid jämförelse med t.ex. socialförsäkringssystemets ord-&lt;br&gt;ning, ett avgörande försteg åt den förordade lösningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tvist mellan arbetsgivare och arbetstagare kan - förutom andra frå-&lt;br&gt;gor - avse frågor om arbetstagarens arbetsförmåga har satts ned på grund&lt;br&gt;av sjukdom eller om graden av nedsättning i arbetsförmågan. Sådana frågor&lt;br&gt;brukar vanligtvis bedömas av socialförsäkringsadministrationen och av för-&lt;br&gt;valtningsdomstol, även om frågor av detta slag givetvis också kan aktualise-&lt;br&gt;ras hos allmän domstol och hos arbetsdomstolen vid tvist om avtalsbaserad&lt;br&gt;sjuklön. Som nämnts tidigare finns det enligt min mening skäl att så långt&lt;br&gt;möjligt söka begränsa antalet mål om sjuklön som kan behöva behandlas i&lt;br&gt;domstol och samtidigt ta tillvara den kompetens som finns hos försäkrings-&lt;br&gt;kassorna i fråga om bedömningar av detta slag. Jag anser därför att det bör&lt;br&gt;föreskrivas en skyldighet för försäkringskassan att avge yttrande i en sådan&lt;br&gt;fråga. Förutsättningen bör vara att det föreligger en tvist mellan arbetstagare&lt;br&gt;och arbetsgivare som rör frågan om arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt&lt;br&gt;på grund av sjukdom eller om graden av nedsättning i arbetsförmågan. Tvis-&lt;br&gt;ten behöver inte ha förts till domstol. Skyldigheten att avge ett sådant ytt-&lt;br&gt;rande bör föreligga efter begäran av arbetsgivare, arbetstagare, arbetstagar-&lt;br&gt;organisation eller domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de fall sjuklönetvisten handläggs i domstol bör man kunna utgå ifrån&lt;br&gt;att ett införskaffat yttrande av försäkringskassan regelmässigt blir tungt vä-&lt;br&gt;gande i utredningen av den eller de frågor som yttrandet avser. Vid dom-&lt;br&gt;stolsprövning bör det vidare vara naturligt att en utredning och bedömning&lt;br&gt;som gjorts hos socialförsäkringens organ i fråga om garantiersättning till ar-&lt;br&gt;betstagaren från sjukförsäkringen tillmäts särskild betydelse. Med hänsyn&lt;br&gt;härtill finns det goda skäl att förutsätta att socialförsäkringens principer för&lt;br&gt;bedömning av rätt till sjukersättning får genomslag inom sjuklönesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall där försäkringskassan har att fatta beslut enligt den avsedda lag-&lt;br&gt;stiftningen bör reglerna i 20 kap. 10 och 10 a §§ AFL om omprövning och&lt;br&gt;ändring av försäkringskassas beslut gälla på motsvarande sätt. De fall som&lt;br&gt;avses är kassans beslut om skyldighet för en arbetstagare att förete intyg&lt;br&gt;m.m. från en tidigare dag än vad som annars följer. Hit hör också kassans&lt;br&gt;beslut i fråga om en arbetstagares ansökan om att särskilda regler skall gälla&lt;br&gt;för honom och hans arbetsgivare samt arbetsgivarens framställning om er-&lt;br&gt;sättning från försäkringskassan för utgiven sjuklön efter det att kassan beslu-&lt;br&gt;tat att särskilda regler skall gälla. Även kassans beslut i fråga om försäkring&lt;br&gt;mot höga sjuklönekostnader och i fråga om en arbetstagares ansökan om&lt;br&gt;ersättning från sjukförsäkringen vid en tvist om sjuklön samt beslut i fråga&lt;br&gt;om en begäran att avge sådant yttrande som nyss behandlats avses kunna&lt;br&gt;omprövas resp, ändras enligt reglerna i AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande frågan om försäkringskassans beslut efter omprövning bör&lt;br&gt;kunna överklagas anser jag att svaret bör bero på arten av den angelägenhet&lt;br&gt;som kassan prövar. En överklagningsrätt bör enligt mitt förmenande gälla i&lt;br&gt;fråga om beslut på grund av en framställning från en arbetstagare med sär-&lt;br&gt;skilt omfattande sjukfrånvaro om att särskilda regler skall gälla för honom&lt;br&gt;och hans arbetsgivare. Fullföljdsrätt bör också gälla beträffande beslut i&lt;br&gt;fråga om utgivande av ersättning till arbetsgivaren för sjuklön, efter det att&lt;br&gt;ett beslut om att särskilda regler skall gälla har fattats. Hinder bör inte heller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppställas mot att överklaga ett beslut varigenom försäkringskassan tagit&lt;br&gt;ställning till en ansökan från arbetstagaren om ersättning från sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen vid tvist om sjuklön mellan honom och arbetsgivaren. Även om det&lt;br&gt;finns argument som kan anföras mot en sådan ordning bedömer jag att ett&lt;br&gt;utslag av en överordnad socialförsäkringsinstans i ett sådant ersättnings-&lt;br&gt;ärende kan bli av stor principiell vikt. Jag får hänvisa till vad jag nyss anfört&lt;br&gt;om betydelsen i ett mål om sjuklön av utredningar och bedömningar som&lt;br&gt;görs av socialförsäkringsorganen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rätt att överklaga bör också finnas i fråga om försäkring mot höga sjuk-&lt;br&gt;lönekostnader, om kassan beslutar att inte meddela sådan försäkring. Det&lt;br&gt;finns däremot inte skäl att låta fullfölj dsrätten omfatta också villkoren för&lt;br&gt;en sådan försäkring. Ett beslut beträffande s.k. förstadagsintyg bör kunna&lt;br&gt;överklagas. Jag finner det däremot inte lämpligt med en fullföljdsrätt också&lt;br&gt;beträffande beslut i frågan om arbetstagaren skall styrka nedsättningen av&lt;br&gt;arbetsförmågan i ett pågående sjukfall. För denna ståndpunkt talar främst&lt;br&gt;att ett sådant beslut får betydelse redan i ett pågående ersättningsfall. Jag&lt;br&gt;anser att den nyss nämnda möjligheten att begära att kassan omprövar sitt&lt;br&gt;beslut är tillfyllest i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör ett beslut vari kassan tar ställning till en framställning om att&lt;br&gt;avge yttrande inte kunna överklagas. Något behov av en fullföljdsrätt här-&lt;br&gt;över lär inte finnas. Den möjlighet som finns att begära omprövning av kas-&lt;br&gt;sans beslut måste anses tillräcklig i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reglering som jag föreslagit bedöms inte föranleda annat än en margi-&lt;br&gt;nell ökning av antalet mål i förvaltningsdomstolarna resp, de allmänna dom-&lt;br&gt;stolarna och i arbetsdomstolen. Kostnaderna går för närvarande inte att upp-&lt;br&gt;skatta närmare. Jag anser därför att en utvärdering av kostnadseffekterna i&lt;br&gt;detta avseende bör göras något år efter lagstiftningens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Den lagtekniska lösningen. Följdändringar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Sjuklönesystemet regleras i en särskild lag. Följdänd-&lt;br&gt;ringar företas i socialförsäkringslagstiftningen samt i socialavgifts- och&lt;br&gt;skattelagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Inom den lagreglering av sjuklönesystemet som&lt;br&gt;förordats i det föregående finns det vissa bestämmelser som knyter nära an&lt;br&gt;till sjukpenningreglerna enligt AFL. De allmänna försäkringskassorna ges&lt;br&gt;vissa uppgifter avseende bl.a. kontroll och beslutsfattande under sjuklöne-&lt;br&gt;perioder. Emellertid gäller den avsedda lagstiftningen om sjuklön väsentli-&lt;br&gt;gen frågor om förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Regle-&lt;br&gt;ringen blir således, även med beaktande av vissa bestämmelser av offentlig-&lt;br&gt;rättslig karaktär, i grunden en arbetsrättslig lagstiftning. Det innebär att lag-&lt;br&gt;reglerna inte kan naturligt passas in i den befintliga socialförsäkringsrättsliga&lt;br&gt;regleringen. Med hänsyn härtill förordar jag att den nya sjuklöneregleringen&lt;br&gt;tas in i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild lag som reglerar arbetstagares rätt till sjuklön på det sätt som Prop.&lt;br&gt;förordats i det föregående föranleder följdändringar i olika lagar inom 1990/91:181&lt;br&gt;främst socialförsäkringsområdet. Behov uppkommer också av vissa åtgärder&lt;br&gt;inom andra lagstiftningsområden som berörs i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Socialförsäkringslagstiftningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Framför allt berörs AFL och dess regler om sjukpenning i 3 kap. Rätten till&lt;br&gt;sjukpenning avses bortfalla med avseende på sådan tid inom en sjuklönepe-&lt;br&gt;riod under vilken den försäkrades arbetsgivare har att svara för sjuklön en-&lt;br&gt;ligt den nya lagen. Begränsningen skall avse sjukpenningrätt på grundval av&lt;br&gt;anställningsförmånerna från arbetsgivaren. I AFL bör således tas in bestäm-&lt;br&gt;melser om undantag från sjukpenningrätten, varvid - i enlighet med vad lag-&lt;br&gt;rådet har påpekat - inriktningen måste vara att uppnå sådan samordning&lt;br&gt;med sjuklöneregleringen, att överlappning med t.ex. dubbla ersättningar&lt;br&gt;som resultat och glapp med bortfall av kompensation för inkomstförlust und-&lt;br&gt;viks så långt möjligt. Den valda ståndpunkten att sjuklönelagen, av skäl som&lt;br&gt;anförts i avsnitt 4.2, skall omfatta enbart arbetstagare leder som lagrådet har&lt;br&gt;framhållit till att det blir nödvändigt att på ett annat sätt än med nuvarande&lt;br&gt;reglering göra åtskillnad mellan arbetstagare och uppdragstagare. De sam-&lt;br&gt;ordningsfrågor som på grund härav uppkommer i tillämpningen bör dock&lt;br&gt;inte medföra större svårigheter än att de kan bemästras. Jag återkommer till&lt;br&gt;detta i specialmotiveringen, avsnitt 8.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också i fråga om sjukpenningens storlek och beträffande sjukanmälan be-&lt;br&gt;hövs kompletterande regler i 3 kap. AFL som följd av den avsedda sjuklöne-&lt;br&gt;lagstiftningen. Reglerna om havandeskapspenning i samma kapitel och om&lt;br&gt;föräldrapenningförmåner behöver tillföras bestämmelser i samordningssyfte&lt;br&gt;så att ersättning från olika håll för samma inkomstbortfall undviks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss komplettering krävs vidare i föreskrifterna i 11 kap. AFL om vad som&lt;br&gt;utgör pensionsgrundande inkomst av anställning och i föreskrifterna i&lt;br&gt;19 kap. AFL om vad som är statsbidragsberättigande kostnader för sjukför-&lt;br&gt;säkringen. I 20 kap. AFL bör viss anpassning till sjuklönelagens modernare&lt;br&gt;utformning göras när det gäller förutsättningarna för att dra in eller sätta ned&lt;br&gt;ersättning. Detta bör i sin tur leda till motsvarande ändring i studiestödsla-&lt;br&gt;gen (1973:349).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följdändringar i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring behövs på&lt;br&gt;motsvarande sätt som i AFL beträffande bl.a. bestämmelser om rätten till&lt;br&gt;arbetsskadesjukpenning och arbetsskadesjukpenningens storlek. Det bör&lt;br&gt;framhållas att lagen om sjuklön avses omfatta också arbetsskada i form av&lt;br&gt;sjukdomsrecidiv som inträffar efter samordningstidens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den övergångsreglering som gäller sedan lagen om arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkring infördes tillämpas fortfarande lagen (1954:243) om yrkesskadeför-&lt;br&gt;säkring i fråga om yrkesskador som har inträffat före den 1 juli 1977. Over-&lt;br&gt;gångsregleringen får därför kompletteras så att också yrkesskadesjukpen-&lt;br&gt;ning samordnas med förmånerna enligt sjuklönelagstiftningen. Vad som nu&lt;br&gt;sagts om lagen om arbetsskadeförsäkring och lagen om yrkesskadeförsäk-&lt;br&gt;ring gäller på motsvarande sätt för lagen (1977:265) om statligt personskade-&lt;br&gt;skydd och de äldre författningar, bl.a. militärersättningslagen (1950:261),&lt;br&gt;som upphävdes när lagen om statligt personskadeskydd trädde i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare och lagen (1988:1465) om Prop.&lt;br&gt;ersättning och ledighet för närståendevård bör reglerna om minskning av er- 1990/91:181&lt;br&gt;sättning vid sammanträffande förmåner kompletteras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Socialavgifts- och skattelagstiftning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;På socialavgiftsområdet bör arbetsgivares sjukförsäkringsavgift sättas ned&lt;br&gt;med beaktande av ökningen av arbetsgivarnas lönekostnader i samband med&lt;br&gt;anställdas sjukfrånvaro. Nedsättningen av sjukförsäkringsavgiften regleras i&lt;br&gt;2 kap. 1 § lagen (1981:691) om socialavgifter. Jag återkommer till detta i av-&lt;br&gt;snitt 6.2.1 samma lag bör därutöver göras vissa kompletteringar beträffande&lt;br&gt;avgiftsunderlaget och beträffande de ändamål för vilka sjukförsäkringsavgif-&lt;br&gt;ten får användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tar i specialmotiveringen (avsnitt 8.7) under 2 kap. 1 § socialavgiftsla-&lt;br&gt;gen upp ett särskilt ändringsförslag som gäller vilka ersättningar som inte&lt;br&gt;skall föranleda fulla arbetsgivaravgifter utan enbart tilläggspensionsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalskattelagen (1928:370) behöver kompletteras så att ersättning&lt;br&gt;som försäkringskassan i vissa fall utbetalar till en arbetstagare vid tvist om&lt;br&gt;dennes rätt till sjuklön kommer att utgöra skattepliktig inkomst av tjänst.&lt;br&gt;Det bör också i lagen (1990:327) om skatteavdrag från sjukpenning m.m.&lt;br&gt;anges hur sådan ersättning skall beräknas vid bestämmande av avdrag för&lt;br&gt;preliminär A-skatt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övrigt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;När den som är försäkrad enligt AFL får sjukhusvård skall enligt gällande&lt;br&gt;regler i AFL (3 kap. 4§ andra stycket) sjukpenning minskas med 65 kr. för&lt;br&gt;varje vårddag, dock med högst en tredjedel av sjukpenningens belopp. Mot-&lt;br&gt;svarande sjukpenningavdrag föreskrivs i lagen om arbetsskadeförsäkring&lt;br&gt;och skall också tillämpas enligt därtill anslutande författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en ordning med sjuklöneperiod införs blir det inte möjligt att göra&lt;br&gt;sjukpenningavdrag avseende denna period. Ändrade regler för handlägg-&lt;br&gt;ning av avgifter för sjukhusvård behöver därför utarbetas. Jag avser att åter-&lt;br&gt;komma i frågan efter överläggningar med sjukvårdshuvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som jag avser att ta upp i ett senare sammanhang gäller&lt;br&gt;den väntetid som föreskrivs i 3 kap. 5 § andra stycket AFL innan en ändring,&lt;br&gt;som angår den försäkrades inkomstförhållnaden m.m. och som är av bety-&lt;br&gt;delse för rätten till sjukpenning eller sjukpenningens storlek, får genomslag&lt;br&gt;på dennes sjukpenninggrundande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ikraftträdande och kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt den 14 december 1990 att bifalla vad socialförsäkringsut-&lt;br&gt;skottet hemställt i betänkandet 1990/91 :SfU9 Vissa ändringar i sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen m.m. I betänkandet begärde utskottet bl.a. att regeringen skulle åter-&lt;br&gt;komma till riksdagen med förslag om införande av en arbetsgivarperiod på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14dagar. Förslaget skulle läggas fram i sådan tid att nya regler kunde träda Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i kraft den 1 januari 1992. I förevarande lagstiftningsärende behandlas det 1990/91:181&lt;br&gt;begärda förslaget om införande av en arbetsgivarperiod i sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1992 och tillämpas på&lt;br&gt;sjukdomsfall som inträffar efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Ändring av arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen sänks från&lt;br&gt;10,10 procent av avgiftsunderlaget till 8,20 procent av samma under-&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Införandet av en arbetsgivarperiod i sjukpenning-&lt;br&gt;försäkringen medför att arbetsgivarna får svara för kostnaderna för sjuklön&lt;br&gt;till sina anställda under de första 14 dagarna av en sjukperiod. Detta innebär&lt;br&gt;samtidigt en minskning av sjukförsäkringens kostnader för korta sjukfall. En&lt;br&gt;motsvarande justering av arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen bör därför&lt;br&gt;göras. Därmed får arbetsgivarna kompensation för de ökade kostnader som&lt;br&gt;den nya ordningen medför. Det är emellertid vare sig möjligt eller önskvärt&lt;br&gt;att kompensera enskilda arbetsgivare med exakt det belopp som sjuklöne-&lt;br&gt;kostnaderna uppgår till för en viss tidsperiod. En generell minskning av ar-&lt;br&gt;betsgivaravgiften till sjukförsäkringen får i stället den effekten att en arbets-&lt;br&gt;givare som genom aktiva arbetsmiljöförbättrande åtgärder minskar sjuk-&lt;br&gt;frånvaron bland sina anställda tjänar på reformen medan den arbetsgivare&lt;br&gt;som missköter sig i det här avseendet får ökade utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de hittillsvarande kostnaderna för de första 14 dagarna&lt;br&gt;av en sjukperiod, sjuktalsutvecklingen och de förändrade kompensationsni-&lt;br&gt;våerna inom sjukpenningförsäkringen fr.o.m. den 1 mars 1991 har de mins-&lt;br&gt;kade kostnaderna för sjukpenningförsäkringen vid införande av en arbetsgi-&lt;br&gt;varperiod enligt mitt förslag beräknats motsvara en sänkning av arbetsgivar-&lt;br&gt;avgiften till sjukförsäkringen från 10,10 till 8,20procent av avgiftsunderla-&lt;br&gt;get. Sänkningen av arbetsgivaravgiften är beräknad utifrån nu kända förhål-&lt;br&gt;landen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu sagt föranleder en ändring i 2 kap. 1§ första stycket lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Anslagsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;D. Försäkring vid sjukdom, handikapp och ålderdom&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;D 1. Bidrag till sjukförsäkringen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i prop. 1990/91:100: bil. 7 föreslagit riksdagen att till Bidrag&lt;br&gt;till sjukförsäkringen för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag på&lt;br&gt;7 867 000000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag om införande av en arbetsgivarperiod under de första&lt;br&gt;14dagarna av en sjukperiod innebär en minskad belastning på anslaget till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjukförsäkringen. Denna minskning har jag beräknat uppgå till 881 milj. kr. Prop.&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92. Mot den bakgrunden bör förevarande anslag mins- &amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kas med 881000000 kr. i förhållande till vad som beräknats i&lt;br&gt;prop. 1991/92:100 bil. 7.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprät-&lt;br&gt;tats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Lag om sjuklön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för när-&lt;br&gt;ståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Lag om ändring i lagen (1990:327) om skatteavdrag från sjukpenning&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslagen under 8 och 9 har upprättats i samråd med statsrådet&lt;br&gt;Åsbrink och lagförslaget under 10 i samråd med chefen för utbildningsdepar-&lt;br&gt;tementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om sjuklön bygger i väsentliga delar på det lagförslag som&lt;br&gt;i juni 1990 remitterades till lagrådet. Lagrådets förslag till ändringar i det&lt;br&gt;remitterade förslaget har i allt väsentligt godtagits och inarbetats i det nu&lt;br&gt;upprättade förslaget. Emellertid upptar förslaget till lag om sjuklön därut-&lt;br&gt;över bestämmelser som inte har varit föremål för lagrådets granskning och i&lt;br&gt;några av de lagrådsgranskade bestämmelserna har gjorts vissa ändringar i&lt;br&gt;sak. Vidare har de nu upprättade förslagen till följdlagstiftning tillkommit&lt;br&gt;efter lagrådsremissen. Vissa av de tillkommande bestämmelserna i förslaget&lt;br&gt;till lag om sjuklön samt förslagen under 7-9 avser ämnen som faller inom&lt;br&gt;lagrådets granskningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts inledningsvis (avsnitt 1) har riksdagen på de skäl som angetts&lt;br&gt;i socialförsäkringsutskottets betänkande 1990/91:SfU9 gett regeringen till&lt;br&gt;känna att ett förslag om ett system med arbetsgivarperiod för sjukersättning&lt;br&gt;bör läggas fram i sådan tid att det kan träda i kraft senast den 1 januari 1992.&lt;br&gt;Om tillräcklig förberedelsetid skall kunna erbjudas arbetsgivare och försäk-&lt;br&gt;ringskassor m.fl. förutsätts följaktligen att riksdagen fattar beslut i ärendet&lt;br&gt;under innevarande riksmöte. Mot denna bakgrund finner jag att den tidsut-&lt;br&gt;dräkt som ofrånkomligen blir följden av förnyat hörande av lagrådet skulle&lt;br&gt;försena lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men skulle upp-&lt;br&gt;komma. Något nytt yttrande av lagrådet har därför inte begärts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Förslaget till lag om sjuklön&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket anger grundprincipen i lagen, nämligen att en arbetstagare&lt;br&gt;har rätt att vid sjukdom behålla lön och andra anställningsförmåner i den&lt;br&gt;utsträckning som lagen anger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den ersättning som en arbetsgivare utger på grund av lagen är de för lön&lt;br&gt;och lönefordran i allmänhet gällande bestämmelserna tillämpliga. Sjuklönen&lt;br&gt;skall således vara skattepliktig samt avgifts- och pensionsgrundande. Sjuk-&lt;br&gt;lön kommer vidare att likställas med annan lön vid tillämpning av bl.a. lagen&lt;br&gt;(1982:80) om anställningsskydd (LAS), förmånsrättslagen (1970:979), lagen&lt;br&gt;(1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs samt i fråga om föreskrifter&lt;br&gt;om utmätning av och införsel i lön. Detsamma skall gälla beträffande t.ex.&lt;br&gt;kvittning enligt lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt. Även i&lt;br&gt;fråga om förfallodag, utbetalningssätt etc. likställs sjuklönen med annan lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller inte någon definition av sjukdomsbegreppet. Den tolk-&lt;br&gt;ning av begreppet som kommit till uttryck vid tillämpningen av sjukpenning-&lt;br&gt;reglerna i främst lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) avses gälla&lt;br&gt;även i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till sjuklön tillkommer en arbetstagare. Inte heller begreppet ar-&lt;br&gt;betstagare definieras i lagen. Liksom i andra sammanhang får begreppets&lt;br&gt;innehåll läggas fast i rättstillämpningen med utgångspunkt i en civilrättslig&lt;br&gt;begreppsbestämning. Utanför lagens tillämpningsområde faller uppdragsta-&lt;br&gt;gare och egenföretagare. Gränsdragningen mellan arbetstagare å ena sidan&lt;br&gt;och olika former av uppdragstagare och självständiga företagare å den andra&lt;br&gt;torde så som numera allmänt sker i t.ex. arbetsdomstolens praxis få göras&lt;br&gt;på grundval av en helhetsbedömning av avtalet mellan parterna och övriga&lt;br&gt;omständigheter i fallet. Huruvida den som åtagit sig att utföra ett arbete är&lt;br&gt;arbetstagare eller egenföretagare beror på omständigheterna. Av betydelse&lt;br&gt;brukar vara bl.a. om den som åtar sig arbetet är personligen arbetsskyldig,&lt;br&gt;vem som tillhandahåller material, maskiner o.d. för arbetet, hur ersätt-&lt;br&gt;ningen för arbetet bestämts osv. Någon uttänjning av arbetsgivar- och ar-&lt;br&gt;betstagarbegreppen på sätt som stundom förekommit i socialförsäkrings-&lt;br&gt;praxis med hänsyn till kraven på schablonlösningar inom socialförsäkrings-&lt;br&gt;området är inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassans prövning av hithörande frågor i sjukpenningärenden&lt;br&gt;berörs i avsnitt 8.2 (under 3 kap. 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke föreskrivs att lagen inte inskränker den rätt till&lt;br&gt;sjuklön som kan finnas enligt någon annan lag. En sådan rätt har sjömän&lt;br&gt;enligt sjömanslagen (1973:282). Dessa regler berörs således inte av föreva-&lt;br&gt;rande lag, eftersom sjömanslagens bestämmelser medför rätt till full lön och&lt;br&gt;under en längre tid än vad som följer av sjuklönelagen. Frågan om sjömäns&lt;br&gt;rätt till full kompensation för inkomstbortfall vid sjukdom (jfr 1990/91 :SfU9)&lt;br&gt;övervägs för närvarande av 1990 års sjömanslagsutredning (K 1990:01).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;28&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger i vilken utsträckning lagen är tvingande resp, dispositiv.&lt;br&gt;Den har sin förebild i annan arbetsrättslig lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket slås fast att lagen i princip är tvingande till arbetstagarens&lt;br&gt;förmån. Ett avtal är alltså utan verkan, i den mån det innebär att arbetstaga-&lt;br&gt;rens rättigheter enligt lagen inskränks. Som framgår av andra stycket får&lt;br&gt;dock i vissa fall avvikelse från lagen göras genom kollektivavtal som på ar-&lt;br&gt;betstagarsidan har slutits eller godkänts av en organisation som är att anse&lt;br&gt;som en central organisation enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet. Ett sådant avtal gäller, även om det någon gång kan ge ett sämre&lt;br&gt;utfall för arbetstagaren än vad lagens regler skulle ha gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fall då avvikelse kan göras enligt andra stycket med stöd av kollektiv-&lt;br&gt;avtal på förbundsnivå eller motsvarande gäller dels föreskrifterna i 8 § andra&lt;br&gt;stycket eller 9 § om intyg av läkare eller tandläkare resp, om försäkran, dels&lt;br&gt;föreskrifterna i 6 § om sjuklönens beräknande. Härigenom kan avtalsvägen&lt;br&gt;föras in krav på att ett dylikt intyg skall avse en tidigare dag än vad lagen&lt;br&gt;föreskriver. På detta sätt kan vidare arbetsgivaren ges möjlighet att begära&lt;br&gt;att ett intyg eller en försäkran som arbetstagaren inger skall innehålla när-&lt;br&gt;mare uppgift om sjukdomen. Genom möjligheten att göra avvikelse från&lt;br&gt;föreskriften i 6 8 kan beräkningen av lön och andra anställningsförmåner&lt;br&gt;också vid sjukdom följa bransch- eller arbetsanpassade regler. Jag får i&lt;br&gt;denna del även hänvisa till vad som anförs under 6§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sista meningen av andra stycket behandlas arbetsgivarens rätt att till-&lt;br&gt;lämpa sådana kollektivavtal som nu har berörts även på arbetstagare som&lt;br&gt;inte är medlem av den avtalsslutande arbetstagarorganisationen. Som förut-&lt;br&gt;sättning för en sådan tillämpning gäller att arbetstagaren sysselsätts i sådant&lt;br&gt;arbete som avses med kollektivavtalet och att han inte heller omfattas av&lt;br&gt;något konkurrerande kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;38&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges föreskrifter om kvalifikationstid för rätt till sjuklön. Reg-&lt;br&gt;lerna har utformats med beaktande av den reglering av anställningsavtalet&lt;br&gt;som förekommer i LAS. I nämnda lag görs en uppdelning mellan anställ-&lt;br&gt;ningsavtal som gäller tills vidare och avtal om tidsbegränsad anställning. Den&lt;br&gt;sistnämnda anställningsformen får enligt LAS endast användas i vissa, när-&lt;br&gt;mare preciserade, situationer. Genom kollektivavtal kan dock möjligheten&lt;br&gt;att träffa avtal om tidsbegränsad anställning utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande paragrafs första stycke, första meningen, anges huvudregeln&lt;br&gt;som getts den lydelse som lagrådet föreslagit. Därunder faller dels tillsvida-&lt;br&gt;reavtalen, dels tidsbegränsade avtal som avser en anställningstid om en må-&lt;br&gt;nad eller längre. För en arbetstagare som har ett anställningsavtal av denna&lt;br&gt;beskaffenhet inträder rätten till sjuklön fr.o.m. den dag han börjar anställ-&lt;br&gt;ningen eller enligt avtalet skulle ha börjat denna. Avgörande är alltså vad&lt;br&gt;som avtalats mellan parterna härom. Förevarande regel medför att de flesta&lt;br&gt;arbetstagare kan bli berättigade till sjuklön redan från första dagen i anställ-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra meningen i samma stycke och av andra stycket framgår att en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetstagare kan vara berättigad till sjuklön även om det är fråga om en tids-&lt;br&gt;begränsad anställning som avser kortare tid än en månad. Förutsättningen&lt;br&gt;härför är till en början att arbetstagaren har tillträtt anställningen. I detta&lt;br&gt;rekvisit bör ligga främst att arbetstagaren faktiskt infunnit sig på arbetsplat-&lt;br&gt;sen. Som tillträde bör i detta sammanhang emellertid godtas också fall när&lt;br&gt;arbetstagaren väl har påbörjat den direkta färden till arbetsplatsen men un-&lt;br&gt;der färden råkar ut för sjukdom eller skada som hindrar honom från att in-&lt;br&gt;finna sig. Det har vid tillämpningen av lagen om arbetsskadeförsäkring&lt;br&gt;(LAF) och motsvarande äldre lagstiftning utbildat sig en praxis i fråga om&lt;br&gt;de s.k. färdolycksfallen. Denna praxis kan i viss utsträckning tjäna till väg-&lt;br&gt;ledning för tillämpning av förevarande lag; jag tänker då främst på de fall&lt;br&gt;där arbetstagaren gör avvikelse från den normala färdvägen till arbetet, t.ex.&lt;br&gt;för att uträtta något ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som anställts för kortare tid än en månad fordras för att kunna få&lt;br&gt;sjuklön, förutom kravet på tillträde, att arbetstagaren har varit anställd hos&lt;br&gt;arbetsgivaren under en sammanhängande period av minst fjorton kalender-&lt;br&gt;dagar. Regleringen har förenklats och utformats enligt lagrådets förslag. I&lt;br&gt;den nämnda perioden skall inte inräknas dag under vilken arbetstagaren har&lt;br&gt;varit frånvarande från arbetet utan giltigt skäl. Det sagda ger vid handen att&lt;br&gt;rätten till sjuklön i dessa fall inträder tidigast fr.o.m. den femtonde dagen&lt;br&gt;efter tillträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de arbetstagare som har återkommande kortvariga anställningar hos&lt;br&gt;samma arbetsgivare finns en särskild beräkningsregel för kvalifikationsti-&lt;br&gt;den. Härom föreskrivs i paragrafens andra stycke, som har jämkats redak-&lt;br&gt;tionellt i förhållande till lagrådsremissens förslag. Om arbetstagaren tidigare&lt;br&gt;har haft anställning hos samma arbetsgivare och anställs på nytt inom 14 ka-&lt;br&gt;lenderdagar från den föregående anställningens upphörande, skall den före-&lt;br&gt;gående anställningstiden medräknas vid beräkning av kvalifikationstiden en-&lt;br&gt;ligt första stycket andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 7 § kommenteras hur en sjuklöneperiod skall beräknas om sjuk-&lt;br&gt;domsfallet inträffar innan nämnda väntetid gått ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En i lagrådsremissen upptagen bestämmelse om att rätt till sjuklön inte&lt;br&gt;föreligger för tid efter det att anställningen har upphört har på lagrådets inrå-&lt;br&gt;dan fått utgå såsom överflödig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke, första meningen, anges en av de grundläggande&lt;br&gt;förutsättningarna för rätten till sjuklön, nämligen den att sjukdomen har satt&lt;br&gt;ned arbetsförmågan. Föreskriften korresponderar i detta avseende delvis&lt;br&gt;med vad som gäller för rätt till sjukpenning enligt 3 kap. 7 § AFL. Till skill-&lt;br&gt;nad från nämnda lagrum, som för sjukpenning förutsätter nedsättning av ar-&lt;br&gt;betsförmågan med minst en fjärdedel, krävs dock inte att arbetsförmågan&lt;br&gt;har satts ned med någon viss andel. I övrigt hänvisas till vad som anförs un-&lt;br&gt;der 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även bestämmelsen i första stycket andra meningen har sin motsvarighet&lt;br&gt;i nämnda paragraf i AFL och syftar på den konvalescenttid som kan följa&lt;br&gt;efter det att en sjukdom har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke anges att nedsättning av arbetsförmågan skall&lt;br&gt;bedömas med beaktande av om arbetstagaren på grund av sjukdomen är för-&lt;br&gt;hindrad att helt eller delvis utföra sitt vanliga eller därmed jämförligt arbete.&lt;br&gt;Härigenom behålls således rätten till sjuklön, även om arbetsgivaren skulle&lt;br&gt;ha möjlighet att omplacera arbetstagaren till andra arbetsuppgifter med&lt;br&gt;lägre inkomster som följd. Förevarande bestämmelse har sin motsvarighet i&lt;br&gt;3 kap. 8 § första stycket första meningen AFL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges situationer då arbetsgivaren på grund av arbetstagarens&lt;br&gt;brottsliga handlande eller oriktiga uppgiftslämnande inte är skyldig att utge&lt;br&gt;sjuklön. Bestämmelsen motsvaras närmast av 20 kap. 3§ första stycket b)&lt;br&gt;och d) AFL. För att uppnå ökad överensstämmelse mellan de korresponde-&lt;br&gt;rande reglerna - vilket lagrådet förespråkat - föreslås ändringar i 20 kap. 3 §&lt;br&gt;AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får förmodas att den omständighet som enligt förevarande paragraf&lt;br&gt;befriar arbetsgivaren från skyldighet att utge sjuklön i flertalet fall kommer&lt;br&gt;till hans kännedom först efter det att lönen har utbetalats. Frågan om arbets-&lt;br&gt;givarens möjlighet att av arbetstagaren få ersättning för utgiven lön får då&lt;br&gt;bedömas mot bakgrund av vanliga regler, bl.a. bestämmelser i lagen&lt;br&gt;(1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke finns föreskrifter om storleken av arbetstagarens&lt;br&gt;lön vid sjukdom. För de första tre dagarna med sjuklön i varje sjukperiod&lt;br&gt;har arbetstagaren sålunda rätt till 75 % av den lön och andra anställningsför-&lt;br&gt;måner som han gått miste om till följd av nedsättningen i arbetsförmågan.&lt;br&gt;Den angivna ersättningsnivån gäller även om arbetstagaren inte är berätti-&lt;br&gt;gad till sjuklön för samtliga dagar i sjukperioden. Som framgår av 15 § har&lt;br&gt;arbetstagaren dock, om ett beslut enligt 13 § gäller för honom, rätt till att få&lt;br&gt;sjuklön beräknad efter en kompensationsgrad av 90 % också för de första&lt;br&gt;tre dagarna med sjuklön i varje sjukperiod. Har arbetstagaren erhållit sjuk-&lt;br&gt;lön för tre dagar, beräknad efter en kompensationsgrad av 75 %, skall sjuk-&lt;br&gt;lönen för därefter följande dagar i sjuklöneperioden beräknas efter den&lt;br&gt;högre kompensationsgrad som framgår av andra punkten i förevarande&lt;br&gt;stycke. Kompensationsgraderna överensstämmer med de sjukersättningsni-&lt;br&gt;våer som bedömdes vara godtagbara i samband med den per den 1 mars 1991&lt;br&gt;genomförda sjukpenningreformen. Därmed avviker förslaget från lagråds-&lt;br&gt;remissens innebörd i detta avseende. Den av lagrådet föreslagna lydelsen av&lt;br&gt;stycket har i övrigt tjänat till ledning vid utformningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bortsett från att full kompensation inte föreskrivs vid sjukdom motsvarar&lt;br&gt;regeln vad som gäller enligt bl.a. 12 § LAS och 7 § lagen (1974:358) om fack-&lt;br&gt;lig förtroendemans ställning på arbetsplatsen. Till grund för beräkningen av&lt;br&gt;sjuklön skall läggas den lön och andra anställningsförmåner som normalt&lt;br&gt;skulle ha utgetts om arbetstagaren hade varit i arbete, t.ex. prestationslön&lt;br&gt;och ersättning för inplanerad övertid. Skulle vid något tillfälle förtjänsten&lt;br&gt;helt allmänt minska, t.ex. genom att arbetstidsuttaget inskränks, får en sjuk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetstagare tåla detta likaväl som sina friska arbetskamrater. Inte heller kan&lt;br&gt;t.ex. en arbetstagare som avlönas med timlön göra anspråk på ersättning för&lt;br&gt;tid, då arbete inte heller annars skulle ha utförts. Någon allmän regel ges&lt;br&gt;inte i fråga om hur lönen skall beräknas. Några större problem att beräkna&lt;br&gt;sjuklönen lär inte föreligga om arbetstagaren har fast lön i form av exempel-&lt;br&gt;vis månadslön. Är det däremot fråga om timlön eller ackordslön, skall sjuk-&lt;br&gt;lönen i princip beräknas endast efter vad som skulle ha utgjort arbetad tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att ersättning som utges till arbetstagaren på&lt;br&gt;grund av förmån av fri gruppsjukförsäkring, som uppbärs enligt grunder som&lt;br&gt;fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer, är&lt;br&gt;att anse som sjuklön. Ett jämställande av sådan AGS-ersättning och lik-&lt;br&gt;nande med sjuklön sker enligt reglerna i 3 kap. 4§ AFL om minskning av&lt;br&gt;sjukpenning med hänsyn till erhållen lön m.m. under sjukdom. Endast de&lt;br&gt;belopp som betalas ut till arbetstagaren får tillgodoräknas arbetsgivaren så-&lt;br&gt;som utgiven sjuklön. Den premie som arbetsgivaren betalar för t.ex. AGS-&lt;br&gt;försäkring skall alltså inte betraktas som utgiven sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra meningen i andra stycket reglerar - med avseende på avtalsersätt-&lt;br&gt;ningen - den situationen att arbetstagaren har flera anställningar. Regeln har&lt;br&gt;följande bakgrund. AGS-ersättning beräknas inte på grundval av lönen utan&lt;br&gt;efter en viss procentandel av det nettobelopp som försäkringskassan betalat&lt;br&gt;ut i form av sjukpenning eller förtidspension/sjukbidrag. Införandet av en&lt;br&gt;lag om sjuklön medför att AGS-ersättningen inte kan beräknas med ledning&lt;br&gt;av utgiven sjukpenning under den tid sjuklöneperioden löper; sjukpenning&lt;br&gt;avses ju inte utges under denna period. Det kan emellertid förväntas att&lt;br&gt;AGS-ersättningen också under en sjuklöneperiod kommer att beräknas med&lt;br&gt;ledning av arbetstagarens sjukpenninggrundande inkomst eller motsvarande&lt;br&gt;och inte på grundval av den lön som betalas ut. Eftersom en på detta sätt&lt;br&gt;beräknad AGS-ersättning inte utan administrativa svårigheter skulle låta sig&lt;br&gt;exakt proportioneras mellan olika arbetsgivare har i förenklingssyfte införts&lt;br&gt;regeln att varje arbetsgivare i skälig omfattning får tillgodoräkna sig AGS-&lt;br&gt;ersättning eller motsvarande som betalats ut till arbetstagaren såsom sjuk-&lt;br&gt;lön. Med uttrycket ”i skälig omfattning” avses att den del av avtalsersätt-&lt;br&gt;ningen som en viss arbetsgivare tillgodoräknar sig som utgiven sjuklön bör&lt;br&gt;ge uttryck för ungefär samma relation som mellan den lön som arbetsgivaren&lt;br&gt;utger och den lön som andra arbetsgivare utger till arbetstagaren. Någon ex-&lt;br&gt;akthet krävs emellertid inte. Arbetstagaren får finna sig i att det förhållandet&lt;br&gt;stundom kan uppstå, att hans olika arbetsgivare tillsammans såsom utgiven&lt;br&gt;sjuklön tillgodoräknar sig ett något högre belopp än det som arbetstagaren&lt;br&gt;erhållit från gruppsjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tilläggas att den vanliga ersättningsformen under den första 14-&lt;br&gt;dagarsperioden i ett sjukfall numera inte torde vara AGS-ersättning eller lik-&lt;br&gt;nande, varför regleringen i andra stycket sannolikt får begränsad tillämp-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 2 § andra stycket kan genom kollektivavtal göras avvi-&lt;br&gt;kelse från förevarande paragraf när det gäller den närmare beräkningen av&lt;br&gt;sjuklönen. Har ett kollektivavtal träffats i föreskriven ordning om hur den&lt;br&gt;närmare beräkningen av löneförmånerna skall ske under sjukfrånvaro är av-&lt;br&gt;talet giltigt även om det i vissa situationer skulle leda til) en något lägre lön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än vad lagens huvudregel förutsätter. Finns inte några vägledande avtal och&lt;br&gt;är omständigheterna i övrigt sådana att någon närmare utredning inte står att&lt;br&gt;finna rörande den beräknade arbetsinkomsten, torde beloppet få uppskattas&lt;br&gt;efter skälighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår redan av 1 § innebär lagen att arbetstagaren har rätt att vid&lt;br&gt;sjukdom behålla lön och andra anställningsförmåner. Häri görs i föreva-&lt;br&gt;rande paragraf den begränsningen att sjuklönen beräknas till 75 eller 90 %&lt;br&gt;av dessa förmåner. En löne- eller anställningsförmån som inte går förlorad&lt;br&gt;på grund av sjukdomen, t.ex. förmån av fri bostad eller bil, skall naturligtvis&lt;br&gt;inte räknas in i beräkningsunderlaget. Självfallet skall inte heller ersättning&lt;br&gt;som avser att täcka sådana kostnader som arbetstagaren endast har när han&lt;br&gt;utför sitt arbete räknas in i detta. I likhet med vad som gäller för uppsäg-&lt;br&gt;nings- och permitteringslön enligt LAS ger sjukdom under ledighet rätt till&lt;br&gt;sjuklön endast i den omfattning som ledigheten är förenad med rätt till lön,&lt;br&gt;t.ex. ledighet för ett fackligt uppdrag enligt föreskrifter därom. På motsva-&lt;br&gt;rande sätt ersätts sjukdom under permittering endast om permitteringslön&lt;br&gt;skulle ha utgetts. En konsekvens härav blir att sjukdom under semester med-&lt;br&gt;för rätt till sjuklön endast om arbetstagaren uppbär semesterlön och enligt&lt;br&gt;semesterlagens föreskrifter begär att sjukdag inte skall räknas som semester-&lt;br&gt;dag. För sådan dag torde sjuklönen - i överensstämmelse med de synpunkter&lt;br&gt;lagrådet anlagt i frågan - kunna beräknas på den semesterlön som annars&lt;br&gt;skulle ha utgetts. Begärs inte ändrad semesterförläggning, t.ex. genom att&lt;br&gt;någon sjukanmälan inte görs, aktualiseras inte sjuklön, eftersom semester-&lt;br&gt;lön utges; sjuklön skall därför inte utges för sådan tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är, så som lagrådet utgått ifrån, att endast sådant inkomstbortfall&lt;br&gt;som hänför sig till arbetstidsminskning med anledning av nedsättningen i ar-&lt;br&gt;betsförmågan skall kompenseras. Sjuklönen skall sålunda - genom underla-&lt;br&gt;get för 75 eller 90-procentsberäkningen - vara relaterad till nedsättningen i&lt;br&gt;arbetsförmågan såsom denna nedsättning kommit till uttryck i minskad ar-&lt;br&gt;betstid. En av sjukdom föranledd nedsättning i arbetsförmågan som resulte-&lt;br&gt;rar i en minskad arbetsintensitet men inte påverkar arbetstiden skall inte&lt;br&gt;kunna grunda kompenserande sjuklön även om den minskar förvärvsin-&lt;br&gt;komsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuklönen skall relateras till graden av nedsättning av arbetsförmågan. In-&lt;br&gt;nebörden härav är att inkomstbortfall som inte kan anses orsakat av nedsätt-&lt;br&gt;ningen i arbetsförmågan inte heller skall kompenseras. Inkomstbortfall till&lt;br&gt;följd av längre frånvaro från arbetet än som föranletts av nedsättningen av&lt;br&gt;arbetsförmågan skall följaktligen kompenseras av sjuklön endast till den del&lt;br&gt;bortfallet beror på nedsättningen. Vad här sagts överensstämmer med vad&lt;br&gt;lagrådet uttalat i sitt yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget innehåller även andra föreskrifter som begränsar den rätt till&lt;br&gt;sjuklön som arbetstagaren annars skulle ha. Sådana, med den verkan att rät-&lt;br&gt;ten bortfaller rent generellt, finns i 5 §. Bestämmelser av annan karaktär har&lt;br&gt;intagits i 8 §. Dessa inverkar på storleken av sjuklönen på det sättet att mis-&lt;br&gt;tade anställningsförmåner under viss tid inte inräknas i underlaget för sjuk-&lt;br&gt;lönen utan att denna tid påverkar sjuklöneperiodens början eller slut. I upp-&lt;br&gt;lysande syfte har, enligt vad lagrådet föreslagit, en erinran om bestämmelsen&lt;br&gt;i 8 § tagits in i paragrafens tredje stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 10 § AFL kan sjukpenning utges vid semester. En förutsätt- Prop.&lt;br&gt;ning för detta bör emellertid vara att arbetsgivaren inte har att utge sjuklön 1990/91:181&lt;br&gt;enligt förevarande lag. En följdändring föreslås i detta hänseende i AFL (av-&lt;br&gt;snitt 8.2).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges till en början under vilken tid arbetstagaren&lt;br&gt;vid sjukdom har rätt att få sjuklön av arbetsgivaren, sjuklöneperioden. En-&lt;br&gt;ligt lagrådets förslag har definitionen av sjuklöneperioden utformats som en&lt;br&gt;renodlat tidsmässig bestämning. Paragrafens första stycke har också i övrigt&lt;br&gt;getts den utformning lagrådet förordat. Perioden omfattar den första dag ar-&lt;br&gt;betstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom och de därpå&lt;br&gt;följande tretton kalenderdagarna i sjukperioden. Som anmärkts vid 6 § skall&lt;br&gt;arbetstagaren inte kompenseras för inkomstbortfall på grund av minskad ar-&lt;br&gt;betsintensitet. I andra meningen i samma stycke anges därför att perioden&lt;br&gt;inte börjar om arbetstagaren inte avhåller sig från arbete åt arbetsgivaren.&lt;br&gt;En sjuklöneperiod fortsätter inte efter det att anställningen har upphört. I&lt;br&gt;styckets tredje mening föreskrivs således att en sjuklöneperiod som har bör-&lt;br&gt;jat löpa bryts om anställningen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs inte att arbetstagaren har varit borta från arbetet hela dagen,&lt;br&gt;utan det är tillräckligt att arbetstagaren behövt vara frånvarande från arbetet&lt;br&gt;en viss del av dagen. En begränsning ligger emellertid i definitionen i para-&lt;br&gt;grafens andra stycke av begreppet sjukperiod. En sjukperiod definieras som&lt;br&gt;den tid under vilken arbetstagaren i oavbruten följd lider av sjukdom som&lt;br&gt;avses i 4 §. Definitionen överensstämmer, frånsett att något krav på nedsätt-&lt;br&gt;ning av arbetsförmågan med minst en fjärdedel inte skall gälla, med den som&lt;br&gt;finns i 3 kap. 8§ fjärde stycket AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en sjuklöneperiod skall inledas krävs sålunda att arbetsförmågan&lt;br&gt;är nedsatt på grund av sjukdom. Detta krav gäller också för att sjuklönepe-&lt;br&gt;rioden skall löpa de tretton följande kalenderdagarna. Det förutsätts också&lt;br&gt;att arbetstagaren skulle ha arbetat om han inte hade varit sjuk. I fråga om&lt;br&gt;periodberäkningen gäller dock att även arbetsfria dagar räknas som sjuklö-&lt;br&gt;nedagar, om de i tiden ligger efter en dag då arbetstagaren skulle ha arbetat&lt;br&gt;om han inte hade varit sjuk. Följande exempel kan lämnas. För en arbetsta-&lt;br&gt;gare som arbetar en dag i veckan skall arbetsgivaren, om sjukdomsfallet va-&lt;br&gt;rar i minst två veckor, utge sjuklön för två dagar. Fr.o.m. den femtonde da-&lt;br&gt;gen - räknat från den första dagen då arbetstagaren skulle ha arbetat om&lt;br&gt;han inte varit sjuk - skall arbetstagarens rätt till ersättning med anledning av&lt;br&gt;sjukdomsfallet prövas enligt AFL. Som framgår av 12 § skall arbetsgivaren&lt;br&gt;efter sjuklöneperiodens slut göra anmälan till försäkringskassan, om sjuk-&lt;br&gt;domsfallet fortsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagarens anställning upphör bryts sjuklöneperioden, även om&lt;br&gt;sjukdomsfallet fortsätter för tid därefter. Detta framgår av tredje meningen&lt;br&gt;i förevarande stycke. Påbörjar arbetstagaren omedelbart en ny anställning&lt;br&gt;börjar - om kvalifikationskraven i 3 § är uppfyllda - en ny sjuklöneperiod att&lt;br&gt;löpa hos den arbetsgivaren. I annat fall får arbetstagarens anspråk på ersätt-&lt;br&gt;ning med anledning av sjukdomsfallet bedömas enligt AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sjukdomen inträffar under arbetstagarens semester börjar en sjuklö-&lt;br&gt;neperiod att löpa endast om arbetstagaren - som har nämnts under 6 § - be-&lt;br&gt;gär uppskov med semestern. Om sjuklöneperioden inleds före semesterns&lt;br&gt;början fortsätter sjuklöneperioden att löpa även under semestern, även om&lt;br&gt;arbetstagaren av något skäl inte skulle begära ändrad semesterförläggning.&lt;br&gt;Vad som sagts om periodberäkningen vid semester gäller även fridagar, helg-&lt;br&gt;dagar eller dagar med ledighet för annat ändamål än semester. Även tid då&lt;br&gt;strejk eller lockout pågår skall behandlas på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje nytt sjukdomsfall börjar en ny sjuklöneperiod att löpa. Någon&lt;br&gt;karenstid eller liknande finns alltså inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 4.2) kan för en arbetsta-&lt;br&gt;gare som har flera arbetsgivare sjuklöneperioderna i tiden stundom infalla&lt;br&gt;olika hos olika arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild situation föreligger för en korttidsanställd arbetstagare som&lt;br&gt;insjuknar innan den i 3 § första stycket andra meningen föreskrivna kvalifi-&lt;br&gt;kationstiden gått till ända. I ett sådant fall börjar en sjuklöneperiod att löpa&lt;br&gt;först efter det att villkoret i denna särskilda kvalifikationsregel uppfyllts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften om sjuklöneperiod avses få betydelse också för när rätten till&lt;br&gt;sjukpenning enligt bl.a. AFL inträder. Sjukpenningreglerna föreslås kom-&lt;br&gt;pletterade med bestämmelser härom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att sjuklöneperiod löper innebär inte detsamma som att rätt till sjuklön&lt;br&gt;också föreligger. Arbetstagarens rätt härtill får bedömas också mot bak-&lt;br&gt;grund av övriga föreskrifter i förevarande lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke, som med viss jämkning utformats enligt lagrådets&lt;br&gt;förslag, föreskrivs att sjuklön inte skall avse mistade förmåner under tid in-&lt;br&gt;nan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet. Från denna regel görs&lt;br&gt;undantag om arbetstagaren har varit förhindrad att göra anmälan. Den av-&lt;br&gt;sedda innebörden av undantagsregeln är att anmälan skall göras omedelbart&lt;br&gt;efter det att hindret har upphört. Om arbetstagaren anmäler sjukdomsfallet&lt;br&gt;t.ex. den fjärde dagen efter insjuknandet men hade möjlighet att göra detta&lt;br&gt;redan den andra dagen, är arbetsgivaren inte skyldig att utge sjuklön för nå-&lt;br&gt;gon av de tre första dagarna även om arbetstagaren haft förhinder den första&lt;br&gt;och den tredje dagen. Vid bedömande huruvida arbetstagaren varit förhind-&lt;br&gt;rad att göra anmälan torde få beaktas i vad mån sjukdomen kan ha påverkat&lt;br&gt;dennes fysiska och psykiska förmåga att själv göra anmälan eller uppdra åt&lt;br&gt;någon annan att ombesörja att sådan görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i första stycket motsvarar närmast bestämmelserna i 3 kap.&lt;br&gt;14 § AFL om den anmälningsskyldighet som en försäkrad har gentemot för-&lt;br&gt;säkringskassan, men undantagsregeln är snävare utformad. Någon särskild&lt;br&gt;form för anmälan enligt förevarande lag föreskrivs inte. Skyldigheten kan&lt;br&gt;således uppfyllas genom en muntlig anmälan. Det torde få förutsättas att ar-&lt;br&gt;betsgivare och arbetstagare kan komma överens om lämpliga rutiner för&lt;br&gt;sjukanmälningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket, som getts den utformning lagrådet föreslagit, föreskrivs&lt;br&gt;att arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön för mistade förmåner under tid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från och med den sjunde kalenderdagen efter sjukanmälningsdagen endast&lt;br&gt;om arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan under denna tid&lt;br&gt;genom intyg av läkare eller tandläkare. Föreskriften medför att en arbetsta-&lt;br&gt;gare för att få ersättning från denna tidpunkt måste förete intyg utan att ar-&lt;br&gt;betsgivaren behöver särskilt begära detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket andra meningen framgår att intyget inte behöver inne-&lt;br&gt;hålla närmare uppgift om vilken sjukdom arbetstagaren lider av. Det torde&lt;br&gt;inte behöva sägas att arbetstagaren, av skäl som inte berör förhållandet till&lt;br&gt;arbetsgivaren, inte har rätt att göra ändringar i ett utfärdat intyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 2 § andra stycket kan genom kollektivavtal som på arbets-&lt;br&gt;tagarsidan har slutits eller godkänts på förbundsnivå införas bestämmelser&lt;br&gt;om arbetstagarens skyldighet i fråga om läkarintyg som är mer omfattande&lt;br&gt;än de krav som förevarande lag ställer på denne. På det sättet kan rätten till&lt;br&gt;sjuklön göras beroende av att arbetstagaren styrker nedsättningen av arbets-&lt;br&gt;förmågan genom intyg som avser en tidigare dag än sjunde kalenderdagen&lt;br&gt;efter sjukanmälningsdagen. Genom kollektivavtal i angiven ordning får&lt;br&gt;också bestämmas att intyget skall innehålla närmare uppgift om sjukdomen.&lt;br&gt;Om så är fallet måste arbetstagaren ge in det intyg som innehåller berörd&lt;br&gt;uppgift till arbetsgivaren. Jag får i övrigt hänvisa till den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen (avsnitt 4.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av andra stycket i förevarande paragraf avses sjukanmäl-&lt;br&gt;ningsdagen normalt utgöra utgångspunkt för beräkningen av den tidpunkt&lt;br&gt;när intygsskyldigheten inträder. Härifrån görs ett undantag i tredje me-&lt;br&gt;ningen i andra stycket. Om sjuklön utges för mistade förmåner under tid före&lt;br&gt;anmälan skall den första ersättningsdagen anses som sjukanmälningsdag.&lt;br&gt;Föreskriften, som inte hade någon motsvarighet i lagrådsremissen, medför&lt;br&gt;att denna dag ersätter sjukanmälningsdagen vid beräkningen av den tid-&lt;br&gt;punkt när intygsskyldigheten inträder. Det saknar därvid betydelse om ar-&lt;br&gt;betsgivaren varit förpliktad att utge sjuklön för tid före anmälan därför att&lt;br&gt;arbetstagaren haft förhinder eller om arbetsgivaren utger ersättning utan att&lt;br&gt;vara förpliktad därtill. Föreskriften motsvaras av bestämmelser inom den&lt;br&gt;allmänna försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens tredje stycke, som jämkats redaktionellt i förhållande till&lt;br&gt;förslaget i lagrådsremissen, framgår att arbetstagaren för att få rätt till sjuk-&lt;br&gt;lön i vissa fall måste ge in intyg som avser en tidigare tidpunkt än som anges&lt;br&gt;i andra stycket. Förutsättningen för en sådan utsträckt skyldighet - här bort-&lt;br&gt;ses från bestämmelser i kollektivavtal - är att försäkringskassan enligt 10 §&lt;br&gt;har ålagt arbetstagaren denna skyldighet. Till denna paragraf hänvisas så-&lt;br&gt;lunda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen skall arbetstagaren lämna en skriftlig försäkran om att han&lt;br&gt;har varit sjuk och i vilken omfattning han inte har kunnat arbeta på grund av&lt;br&gt;sjukdomen. Paragrafens lydelse har undergått smärre förändringar vid jäm-&lt;br&gt;förelse med lagrådsremissens förslag. Det arbetstagaren avses försäkra är&lt;br&gt;dels att han har varit sjuk, dels att sjukdomen har helt eller delvis satt ned&lt;br&gt;hans arbetsförmåga. Som följer av andra meningen har arbetsgivaren där-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emot inte rätt att begära att arbetstagaren lämnar närmare uppgift om sjuk-&lt;br&gt;domen i försäkran. Som jag strax återkommer till kan arbetsgivaren emeller-&lt;br&gt;tid ges en sådan rätt genom kollektivavtal. Utöver kravet på skriftlighet ford-&lt;br&gt;ras inte någon särskild form för försäkran. I praktiken torde det dock vara&lt;br&gt;naturligt - även från arbetstagarens synpunkt - att försäkran görs på blankett&lt;br&gt;som tillhandahålls av arbetsgivaren. Eftersom det kan vara av värde med en-&lt;br&gt;hetlighet i utformningen av sådana blanketter, bör frågan tas upp om arbets-&lt;br&gt;givarna kan erhålla lämpligt utformade blanketter från försäkringskassan.&lt;br&gt;Såsom också är fallet beträffande skyldigheten att förete intyg enligt 8 § med-&lt;br&gt;ger föreskriften i 2 § andra stycket att det genom kollektivavtal träffas över-&lt;br&gt;enskommelser om att försäkran skall lämnas på särskild blankett och att när-&lt;br&gt;mare uppgift om sjukdomen skall uppges i försäkran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens tredje mening anges att arbetsgivaren inte är skyldig att be-&lt;br&gt;tala ut sjuklönen innan arbetstagaren har lämnat försäkran. Föreskriften in-&lt;br&gt;nebär inte att arbetstagarens rätt till sjuklön prekluderas om han inte lämnar&lt;br&gt;försäkran. Vad som avses är endast att arbetsgivaren kan innehålla sjuklö-&lt;br&gt;nen fram till dess arbetstagaren fullgör sin skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 8 § gäller generellt att en arbetsgivare är skyldig att utge&lt;br&gt;sjuklön för mistade förmåner under tid fr.o.m. den sjunde kalenderdagen&lt;br&gt;efter sjukanmälningsdagen endast om arbetstagaren styrker nedsättningen&lt;br&gt;av arbetsförmågan under denna tid genom intyg av läkare eller tandläkare.&lt;br&gt;För tid dessförinnan finns inte något sådant krav på intyg. Genom bestäm-&lt;br&gt;melsen i första stycket av förevarande paragraf kan emellertid ett sådant&lt;br&gt;krav införas. Den allmänna försäkringskassan kan sålunda självmant eller&lt;br&gt;efter en framställning från arbetsgivaren ålägga arbetstagaren att ge in intyg&lt;br&gt;som avser en tidigare tidpunkt. Ett sådant beslut får meddelas av kassan en-&lt;br&gt;dast om det finns särskilda skäl för det. Sådana särskilda skäl kan föreligga&lt;br&gt;såväl när det finns speciella rehabiliteringssynpunkter att beakta som när&lt;br&gt;kontrollsynpunkter talar för tidigareläggning av kravet på intyg. Ett exempel&lt;br&gt;på när förutsättningarna för ett sådant beslut kan tänkas vara uppfyllda är&lt;br&gt;att arbetstagaren har många korta sjukdomsfall under en begränsad tid utan&lt;br&gt;att ha haft kontakt med läkare och utan att det har framkommit uppgifter&lt;br&gt;som tyder på att arbetstagaren lider av någon kronisk sjukdom eller lik-&lt;br&gt;nande. Förevarande föreskrift motsvaras i sjukpenningärenden enligt AFL&lt;br&gt;av riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1988:2) om kontroll i sjukpen-&lt;br&gt;ningärenden m.m. Vid tillämpningen av förevarande paragraf torde försäk-&lt;br&gt;ringskassan ha att göra samma slags bedömning som om kassan hade haft att&lt;br&gt;göra en bedömning av vederbörandes rätt till sjukpenning enligt AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att ett beslut om s.k. förstadagsintyg inte får&lt;br&gt;avse längre tid än ett år. En motsvarande bestämmelse återfinns i bl.a. riks-&lt;br&gt;försäkringsverkets nyss nämnda föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket sägs att ett beslut enligt paragrafen skall gälla omedelbart,&lt;br&gt;om inte något annat anges i beslutet eller bestäms av en domstol som prövar&lt;br&gt;beslutet. Föreskriften har sin förebild i 20 kap. 13 § fjärde stycket AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 28 § skall försäkringskassans beslut i ett ärende om första-&lt;br&gt;dagsintyg enligt första stycket 2 kunna överklagas till förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av samma paragraf framgår att överklagande däremot inte skall kunna&lt;br&gt;ske av ett beslut enligt första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att den allmänna försäkringskassan - utöver vad som&lt;br&gt;följer av 10 § - kan företa sjukkontroll även under tid då en sjuklöneperiod&lt;br&gt;löper. Kassans kontroll enligt denna paragraf kan bestå i att inhämta uppgif-&lt;br&gt;ter genom förfrågningar eller genom hembesök.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges omfattningen av den anmälnings- och uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;som åvilar en arbetsgivare enligt lagen. Av 19 § första stycket framgår att&lt;br&gt;arbetsgivarens skyldighet i detta hänseende är straffsanktionerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att arbetsgivaren har en anmälningsskyldighet&lt;br&gt;gentemot försäkringskassan i fråga om sjukdomsfall som har gett arbetsta-&lt;br&gt;gare hos honom rätt till sjuklön under sjuklöneperioden, om sjukdomsfallet&lt;br&gt;fortsätter efter denna periods utgång. Anmälningsskyldigheten enligt detta&lt;br&gt;stycke, vars lydelse frånsett det angivna dagantalet överensstämmer med&lt;br&gt;lagrådets förslag, förutsätter emellertid att arbetstagaren inte slutar sin an-&lt;br&gt;ställning samma dag som sjuklöneperioden löper ut. De skäl som lagrådet&lt;br&gt;anfört mot att låta anmälningsskyldigheten omfatta detta speciella fall har&lt;br&gt;godtagits. Som har framhållits under 7 § avslutas sjuklöneperioden också om&lt;br&gt;arbetstagaren slutar sin anställning innan fjortondagarsperioden gått till&lt;br&gt;ända. Den i förevarande paragraf angivna bestämmelsen syftar till att garan-&lt;br&gt;tera att försäkringskassan får kännedom om att arbetstagarens fortsatta an-&lt;br&gt;språk på ersättning med anledning av sjukdomsfallet skall prövas enligt sjuk-&lt;br&gt;penningreglerna i främst AFL. Avsikten är också att den anmälningsskyldig-&lt;br&gt;het som den försäkrade annars har gentemot kassan enligt bl.a. 3 kap. 14 §&lt;br&gt;AFL i dessa fall skall övertas av arbetsgivaren. En följdändring föreslås i&lt;br&gt;detta hänseende i AFL (avsnitt 8.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldigheten enligt första stycket skall fullgöras av arbetsgiva-&lt;br&gt;ren inom sju kalenderdagar, räknat från sjuklöneperiodens utgång. Det är&lt;br&gt;två dagar mer än vad som föreslogs i lagrådsremisen. Eftersom de handlingar&lt;br&gt;som fordras för att styrka nedsättningen av arbetsförmågan kan tänkas nå-&lt;br&gt;gon gång komma in till arbetsgivaren efter sjuklöneperiodens utgång bör ar-&lt;br&gt;betsgivaren göra anmälan inom angiven tid även om han vid den tidpunkten&lt;br&gt;inte vet om rätt till sjuklön - och därmed anmälningsskyldighet - föreligger.&lt;br&gt;I denna del hänvisas också till 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstad-&lt;br&gt;gad tid. Med stöd av den bestämmelsen får en anmälan, som senast skulle&lt;br&gt;ha vidtagits på en söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton,&lt;br&gt;julafton eller nyårsafton, vidtas nästa vardag. Vad som utgör allmän helgdag&lt;br&gt;framgår av lagen (1989:253) om allmänna helgdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller föreskrifter om skyldighet för en arbetsgivare att&lt;br&gt;lämna vissa andra uppgifter än som åsyftas i första stycket. Dessa föreskrifter&lt;br&gt;har ändrats och kompletterats jämfört med lagrådsremissens förslag. Avsik-&lt;br&gt;ten med bestämmelserna är att tillgodose ett allmänt behov hos försäkrings-&lt;br&gt;administrationen av uppgifter som rör sjukdomsfall som avslutats inom sjuk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löneperioden. Uppgifterna behövs för att försäkringskassornas sjukhistorik Prop.&lt;br&gt;skall kunna omfatta även de korta sjukfallen, vilket är av betydelse bl.a. från 1990/91:181&lt;br&gt;rehabiliteringssynpunkt och för att få en heltäckande sjukstatistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln skall uppgift som nu avses lämnas i skriftlig form till&lt;br&gt;riksförsäkringsverket (RFV). I andra styckets tredje mening finns emellertid&lt;br&gt;ett bemyndigande för regeringen eller, efter regeringens bestämmande,&lt;br&gt;RFV att meddela från huvudregeln avvikande föreskrifter. Med stöd av be-&lt;br&gt;myndigandet får sålunda föreskrivas att uppgifterna i stället skall lämnas till&lt;br&gt;försäkringskassan. Genom bemyndigandet får även meddelas föreskrifter&lt;br&gt;om att uppgifterna får lämnas med hjälp av ADB-teknik i stället för skriftli-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter enligt detta stycke skall lämnas senast vid utgången av den ka-&lt;br&gt;lendermånad som följer efter den under vilken sjuklöneperioden löpte ut.&lt;br&gt;Som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 4.8) torde det för ar-&lt;br&gt;betsgivaren emellertid vara mest ändamålsenligt om uppgiftslämnandet sker&lt;br&gt;i anslutning till lönerapporteringen på varje arbetsställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket innehåller en upplysning om den anmälningsskyldighet som&lt;br&gt;finns enligt 8 kap. 1 § lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande denna paragraf hänvisas i övrigt till den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen (avsnitt 4.7).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;113—16 §§ finns bestämmelser i fråga om arbetstagare med risk för särskilt&lt;br&gt;omfattande sjukfrånvaro. Bestämmelserna har i vissa avseenden ändrats och&lt;br&gt;byggts ut i förhållande till lagrådsremissens förslag. I fall då bestämmelserna&lt;br&gt;skall tillämpas medför de dels att en sådan arbetstagare för de tre första da-&lt;br&gt;garna med sjuklön i varje sjuklöneperiod har rätt till högre kompensation&lt;br&gt;för mistade förmåner än vad som annars gäller, dels att arbetsgivaren för en&lt;br&gt;sådan arbetstagare har rätt att från sjukförsäkringen enligt AFL erhålla er-&lt;br&gt;sättning för utgiven sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket i förevarande paragraf framgår förutsättningarna för att&lt;br&gt;de nämnda bestämmelserna skall kunna tillämpas. En tillämpning av be-&lt;br&gt;stämmelserna kan aktualiseras endast av arbetstagaren genom en skriftlig&lt;br&gt;ansökan. Ansökan görs hos den allmänna försäkringskassa där denne är in-&lt;br&gt;skriven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett beslut av denna innebörd skall kunna meddelas fordras vidare&lt;br&gt;att arbetstagaren lider av sjukdom som kan antas medföra ett större antal&lt;br&gt;sjukperioder med rätt till sjuklön under en tolvmånadersperiod. Denna för-&lt;br&gt;utsättning överensstämmer med det krav som enligt den nya 3 kap. 4 b § AFL&lt;br&gt;ställs i fråga om rätt för en försäkrad att under de tre första dagarna med&lt;br&gt;sjukpenning i en sjukperiod få ersättning efter en högre kompensationsgrad&lt;br&gt;än vad som annars gäller (jfr prop. 1990/91:59). Det innebär till en början&lt;br&gt;att arbetstagaren har en medicinskt betingad nedsättning av arbetsförmå-&lt;br&gt;gan. Den medicinska faktorn kan vara en kroppslig eller psykisk sjukdom&lt;br&gt;eller ett följdtillstånd efter sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett beslut krävs framförallt att sjukdomen eller det därmed jämställda&lt;br&gt;följdtillståndet kan antas medföra att arbetstagaren kommer att drabbas av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydligt fler kortvariga sjukdomsfall under ett år än vad som är normalt.&lt;br&gt;Med lagtextens uttryck ”större antal” avses att antalet avslutade sjukdoms-&lt;br&gt;fall under en tolvmånadersperiod kan bedömas överstiga tio stycken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna bedöma om förutsättningarna är uppfyllda enligt denna pa-&lt;br&gt;ragraf måste försäkringskassan sålunda göra en prognos av i vilken omfatt-&lt;br&gt;ning den medicinska faktorn kan förväntas utlösa akuta sjukdomstillstånd&lt;br&gt;hos arbetstagaren. Prognosen bör avse den närmaste tolvmånadersperioden.&lt;br&gt;För att en sådan prognos skall kunna göras krävs uppgifter av skilda slag. Av&lt;br&gt;intresse är arbetstagarens sjukhistorik, dvs. de sjukdomsfall han tidigare har&lt;br&gt;haft. Härvid spelar naturligtvis såväl antalet sjukdomsfall som av läkare eller&lt;br&gt;arbetstagaren själv angiven diagnos in. En viss försiktighet måste givetvis&lt;br&gt;alltid iakttas när uppgifter som avser gången tid läggs till grund för en pro-&lt;br&gt;gnos. Detta kan vara särskilt motiverat beträffande en person som nyligen&lt;br&gt;insjuknat eller fått sitt tillstånd förvärrat. Som nämnts skall den befarade&lt;br&gt;stora frånvaron vara betingad av en medicinsk faktor. Om diagnoserna ger&lt;br&gt;en splittrad bild lär mer sällan kunna sägas att sjukfrånvaron är betingad av&lt;br&gt;någon särskild bakomliggande faktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen av bestämmelserna bör naturligtvis vara likartad den som&lt;br&gt;avser 3 kap. 4 b § AFL. Som framhållits i förarbetena till sistnämnda lagrum&lt;br&gt;(1990/91 :SfU9) bör man vara restriktiv vid tillämpningen och avgränsa den&lt;br&gt;grupp som kan beviljas den högre nivån så att endast personer med medi-&lt;br&gt;cinskt väl dokumenterade sjukdomstillstånd kommer i fråga. I regel bör krä-&lt;br&gt;vas att den sökandes uppgifter styrks med läkarintyg, såvida inte försäkrings-&lt;br&gt;kassan ändå har god kännedom om sjukdomsförhållandena i fallet. I vissa&lt;br&gt;fall måste en helhetsbedömning göras av arbetstagarens situation, varvid sär-&lt;br&gt;skild vikt får läggas vid sådana faktorer som arbetstagarens vilja att genomgå&lt;br&gt;föreslagna läkarundersökningar m.m. och rehabiliteringsförsök samt arbets-&lt;br&gt;tagarens beredvillighet att följa läkares anvisningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens andra stycke framgår inledningsvis att försäkringskassans&lt;br&gt;beslut avser arbetstagarens samtliga anställningar. Arbetstagaren kan alltså&lt;br&gt;inte begränsa ansökan till att avse någon viss arbetsgivare, om han har flera&lt;br&gt;anställningar. Försäkringskassan bör därför i samband med ansökan inhämta&lt;br&gt;upplysningar från främst arbetstagaren om dennes anställningar. Av andra&lt;br&gt;stycket framgår vidare att beslutet gäller fr.o.m. den kalendermånad under&lt;br&gt;vilken arbetsgivaren delgavs detta, om inte annat sägs i beslutet. Har arbets-&lt;br&gt;tagaren flera anställningar gäller vad som nu sagts hos varje arbetsgivare för&lt;br&gt;sig. För att beslutet skall kunna gälla från samma tidpunkt hos arbetstaga-&lt;br&gt;rens samtliga arbetsgivare krävs det alltså att försäkringskassan utan dröjs-&lt;br&gt;mål delger arbetsgivarna beslutet. Ett beslut som här avses skall gälla till och&lt;br&gt;med den dag som anges i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår ytterligare att försäkringskassan skall ompröva&lt;br&gt;beslutet om kassan får kännedom om förhållanden som tyder på att det före-&lt;br&gt;skrivna villkoret beträffande sjukfrånvaron inte längre är uppfyllt. Kassan&lt;br&gt;skall på lämpligt sätt underrätta arbetsgivare om ett sådant beslut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter om arbetstagarens hälsotillstånd som behövs för bedömning av&lt;br&gt;ärenden enligt 13 § torde försäkringskassan oftast ha kunskap om eller utan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svårighet kunna inhämta. Om så inte skulle vara fallet ges kassan emellertid Prop.&lt;br&gt;genom föreskriften i den nu förevarande paragrafen möjlighet att ålägga ar- 1990/91:181&lt;br&gt;betstagaren att genomgå den undersökning av läkare eller tandläkare som&lt;br&gt;kassan finner erforderlig för frågans bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra meningen i paragrafen framgår att de utgifter som föranleds av&lt;br&gt;en sådan undersökning skall ersättas av sjukförsäkringen i enlighet med vad&lt;br&gt;regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, riksförsäkringsverket fö-&lt;br&gt;reskriver. En följdändring avses ske i förordningen (1975:1157) om ersätt-&lt;br&gt;ning för vissa läkarutlåtanden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 28 § skall föreskrifterna i 20 kap. 10—13 §§ AFL tillämpas&lt;br&gt;på ett beslut enligt förevarande paragraf. Det innebär att den som är miss-&lt;br&gt;nöjd med försäkringskassans beslut kan - efter det att omprövning skett hos&lt;br&gt;kassan enligt föreskriften i 20 kap. 10 § samma lag - överklaga detta till för-&lt;br&gt;valtningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragrafen saknar motsvarighet i lagrådsremissen. Om ett&lt;br&gt;beslut enligt 13 § gäller för arbetsgivaren skall förevarande paragraf tilläm-&lt;br&gt;pas. Av första stycket framgår att arbetstagaren - med avvikelse från vad&lt;br&gt;som föreskrivs i 6 § första stycket 1 - också för de tre första dagarna med&lt;br&gt;sjuklön i varje sjuklöneperiod har rätt till ersättning med 90 procent av den&lt;br&gt;lön och andra anställningsförmåner som han gått miste om. Bestämmelser&lt;br&gt;om när denna rätt inträder finns i 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns en hänvisning till 6 § andra stycket som ger stöd för att&lt;br&gt;AGS-ersättning och liknande ersättning tillgodoräknas arbetsgivaren såsom&lt;br&gt;utgiven sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges föreskrifter om arbetsgivares rätt till ersättning för kostna-&lt;br&gt;der för sjuklön och om utbetalning av sådan ersättning på grund av ett beslut&lt;br&gt;enligt 13 §. Ersättning utges från sjukförsäkringen enligt AFL. Förutom den&lt;br&gt;sjuklön som arbetsgivaren har utgett till arbetstagaren avser ersättningen be-&lt;br&gt;räknade lönekostnader i form av avgifter enligt lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter och lagen (1982:423) om allmän löneavgift samt skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1990:659) om särskild löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning utges endast för den sjuklön och andra lönekostnader som en&lt;br&gt;arbetsgivare har att svara för enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En i lagrådsremissen upptagen regel av innebörd att kostnader för sjuklön&lt;br&gt;under de två första dagarna i varje sjukdomsfall inte skulle ersättas har fått&lt;br&gt;utgå. Likaledes har, bl.a. av skäl som lagrådet utvecklat, slopats ett i remis-&lt;br&gt;sen uppställt krav på särskilt samtycke av arbetstagaren för att ersättning&lt;br&gt;över huvud taget skulle få lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 24 § inträder försäkringskassan i arbetstagarens rätt till&lt;br&gt;sjuklön gentemot arbetsgivaren i den utsträckning som kassan betalat ut er-&lt;br&gt;sättning enligt 20 §. Vad arbetsgivaren med anledning härav betalar till kas-&lt;br&gt;san är inte att anse som kostnader för sjuklön enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att arbetsgivaren har att ansöka om ersättningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hos den allmänna försäkringskassan. Självfallet måste han kunna styrka att&lt;br&gt;han har betalat ut den sjuklön som han grundar ersättningsanspråket på. Ett&lt;br&gt;lönebesked torde i de flesta fall kunna godtas av kassan. I tredje stycket finns&lt;br&gt;en preklusionsbestämmelse. Ersättning utges inte retroaktivt för längre tid&lt;br&gt;tillbaka än tolv månader före ansökningsmånaden. Genom hänvisningen i&lt;br&gt;26 § blir den preskriptionsregel som finns i 20 kap. 5 § AFL tillämplig på er-&lt;br&gt;sättning enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 28 § skall föreskrifterna i 20 kap. 10-13 §§ AFL tillämpas&lt;br&gt;på ett beslut enligt förevarande paragraf. Det innebär att beslutet - efter&lt;br&gt;det omprövning skett enligt 20 kap. 10 § nämnda lag - kan överklagas till&lt;br&gt;förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges föreskrifter om möjlighet för företag med få anställda att&lt;br&gt;försäkra sig hos den allmänna försäkringskassan mot de sjuklönekostnader&lt;br&gt;som företaget kan drabbas av. Endast sjuklönekostnader som en arbetsgi-&lt;br&gt;vare har att svara för enligt denna lag avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket, som jämkats redaktionellt i förhållande till lagrådsre-&lt;br&gt;missens förslag, framgår att möjligheten att försäkra sig i detta hänseende&lt;br&gt;skall bedömas med utgångspunkt i de sammanlagda lönekostnader som ar-&lt;br&gt;betsgivaren beräknas ha under ett kalenderår. I uppbördsdeklarationen läm-&lt;br&gt;nar arbetsgivaren ett underlag för den månadsvisa inbetalningen av arbetsgi-&lt;br&gt;varavgifter och särskild löneskatt. Detta underlag bör kunna tjäna till väg-&lt;br&gt;ledning vid förevarande bedömning. Genom andra meningen i första stycket&lt;br&gt;undantas vid denna beräkning vissa kostnader, nämligen kostnader enligt la-&lt;br&gt;gen (1981:691) om socialavgifter och lagen (1982:423) om allmän löneavgift&lt;br&gt;samt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster (den&lt;br&gt;sistnämnda lagens namn enligt förslag i prop. 1990/91:166). Om de samman-&lt;br&gt;lagda lönekostnader som skall medräknas beräknas överstiga 60 gånger bas-&lt;br&gt;beloppet, dvs. för närvarande något mer än 1,9 milj, kr., får försäkring inte&lt;br&gt;tecknas hos försäkringskassan. Gränsen har bestämts högre än i lagrådsre-&lt;br&gt;missen. Uppskattningen av lönekostnadernas storlek beträffande ett visst&lt;br&gt;kalenderår skall göras med hänsyn till förhållandena vid den tidpunkt då ar-&lt;br&gt;betsgivaren ansöker om att få teckna försäkringen. Det ankommer på ar-&lt;br&gt;betsgivaren att visa att han uppfyller villkoret i detta avseende. Till grund&lt;br&gt;för den prövning som skall göras i försäkringsfrågan kan läggas bl.a. redovis-&lt;br&gt;ning av lönekostnader för tidigare år samt uppgifter om inbetald preliminär-&lt;br&gt;skatt och underlag för beräkning av sociala avgifter för innevarande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att regeringen bestämmer de närmare villkoren&lt;br&gt;för försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 24 § inträder försäkringskassan i arbetstagarens rätt till&lt;br&gt;sjuklön gentemot arbetsgivaren i den utsträckning som kassan betalat ut er-&lt;br&gt;sättning enligt 20 §. Vad arbetsgivaren med anledning härav betalar till kas-&lt;br&gt;san är inte att anse som lönekostnader enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 28 § kan ett beslut att inte lämna försäkring efter det försäkringskas-&lt;br&gt;san i vederbörlig ordning omprövat beslutet - överklagas till förvaltnings-&lt;br&gt;domstol. Däremot kan de villkor som kassan bestämmer för försäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte överklagas. På framställning av arbetsgivaren skall kassan emellertid&lt;br&gt;ompröva beslutet i det hänseendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt hänvisas till vad som har anförts i den allmänna motiveringen (av-&lt;br&gt;snitt 4.11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges föreskrifter om tystnadsplikt. Frågan har behandlats i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen (avsnitt 4.8). Föreskrifterna omfattar den som i ar-&lt;br&gt;betsgivarens personaladministrativa verksamhet får del av läkarintyg eller&lt;br&gt;försäkran som har lämnats enligt lagen om sjuklön. Beskrivningen av per-&lt;br&gt;sonkretsen och utformningen av lagtexten i övrigt i första stycket följer lag-&lt;br&gt;rådets förslag. Som har framgått av det föregående är arbetstagarens rätt till&lt;br&gt;sjuklön, under närmare angivna förutsättningar, kopplad till en skyldighet&lt;br&gt;att inge försäkran och intyg av en läkare eller en tandläkare. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i förevarande paragraf syftar till att skydda arbetstagaren från att så-&lt;br&gt;dana uppgifter om hans hälsotillstånd och personliga förhållanden i övrigt&lt;br&gt;som därigenom framkommer röjs obehörigen. Tystnadsplikten avser således&lt;br&gt;endast sådana uppgifter om enskilds hälsotillstånd eller personliga förhållan-&lt;br&gt;den i övrigt som har lämnats i en försäkran enligt 9 § eller i ett intyg av läkare&lt;br&gt;eller tandläkare. Uppgifter som har lämnats på ett annat sätt än det nu&lt;br&gt;nämnda omfattas inte av tystnadsplikt enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikten omfattar den som i arbetsgivarens personaladministrativa&lt;br&gt;verksamhet fått kännedom om angivna förhållanden genom läkarintyg eller&lt;br&gt;försäkran. Hit hör självfallet främst arbetsgivaren - om denna är en fysisk&lt;br&gt;person - och administrativ personal. Även den som i övrigt tar befattning&lt;br&gt;med sådana handlingar hos arbetsgivarna torde emellertid göra det i dennes&lt;br&gt;personaladministrativa verksamhet, även om vederbörande vanligen inte ut-&lt;br&gt;för arbetsuppgifter i sådan verksamhet. En verkställande direktör eller sty-&lt;br&gt;relseledamot som av någon anledning befattar sig med ett läkarintyg eller en&lt;br&gt;försäkran torde sålunda omfattas av tystnadsplikt. Detsamma gäller t.ex. en&lt;br&gt;arbetsledare som tar emot en sådan handling för vidare befordran till arbets-&lt;br&gt;givaren eller personalavdelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tolkningen av obehörighetsrekvisitet torde en viss ledning kunna sö-&lt;br&gt;kas i det skaderekvisit som finns i sekretesslagens (1980:100) motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser (jfr prop. 1980/81:28 s. 21 ff). Eftersom tystnadsplikten är&lt;br&gt;föreskriven till förmån för arbetstagaren är det givet att denne själv kan ef-&lt;br&gt;terge tystnadsplikten. Detta får anses följa av kravet att röjandet skall vara&lt;br&gt;obehörigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ADB-behandling av uppgifter som här avses torde datainspektionens&lt;br&gt;tillstånd erfordras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att uppgiftsskyldighet i lag eller förordning bry-&lt;br&gt;ter tystnadsplikten enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften i den förevarande paragrafens tredje stycke medför att tyst-&lt;br&gt;nadspliktsbestämmelsen i lagen om sjuklön endast gäller i enskild verksam-&lt;br&gt;het. Föreskrifter om sekretess i det allmännas verksamhet finns i sekretessla-&lt;br&gt;gen, t.ex. i 7 kap. 11 § tredje och fjärde styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke straffsanktioneras den anmälnings- och uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet som en arbetsgivare har enligt 12 §. Som påföljd anges i lagtexten&lt;br&gt;böter, vilket avses innebära dagsböter eller, i fall då brottet förskyller lägre&lt;br&gt;straff än 30 dagsböter, penningböter. Detta innebär en anpassning till riksda-&lt;br&gt;gens beslut om ändringar av bötesstraffets utformning (prop. 1990/91:68,&lt;br&gt;JuUlO, rskr. 155).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller en upplysning om att straffansvar utkrävs enligt&lt;br&gt;brottsbalkens regler för den som bryter mot tystnadspliktsbestämmelsen i&lt;br&gt;18§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 20-24 §§ finns bestämmelser som syftar till att ge en arbetstagare ersätt-&lt;br&gt;ning av medel från sjukförsäkringen enligt AFL när arbetsgivaren ifrågasät-&lt;br&gt;ter arbetstagarens rätt till sjuklön med hänvisning till att dennes arbetsför-&lt;br&gt;måga inte är nedsatt på grund av sjukdom eller inte nedsatt i en sådan om-&lt;br&gt;fattning som svarar mot sjukfrånvaron hos arbetsgivaren. Avsikten med&lt;br&gt;denna reglering är att bereda arbetstagaren ett ekonomiskt skydd när tvist&lt;br&gt;uppstår. Det förhållandet att en arbetstagare befinns vara berättigad till er-&lt;br&gt;sättning enligt dessa förskrifter hindrar honom således inte från att göra gäl-&lt;br&gt;lande sin fordran på lön på sedvanligt sätt. Av 24 § framgår emellertid att&lt;br&gt;försäkringskassan inträder i arbetstagarens rätt enligt lagen om sjuklön gent-&lt;br&gt;emot arbetsgivaren i den utsträckning som ersättning betalats ut av kassan.&lt;br&gt;Regleringen som bygger på förslag av sjuklönekommittén, har behandlats i&lt;br&gt;den allmänna motiveringen i avsnitt 4.10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av första stycket i förevarande paragraf förutsätts för att er-&lt;br&gt;sättning skall utges att det råder tvist mellan arbetsgivare och arbetstagare&lt;br&gt;om rätten till sjuklön enligt denna lag. Tvisten skall avse huruvida arbetsför-&lt;br&gt;mågan är nedsatt på grund av sjukdom eller avse nedsättningens omfattning.&lt;br&gt;Rör tvisten något annat förhållande - t.ex. om beräkningen av den lön och&lt;br&gt;andra anställningsförmåner som arbetstagaren gått miste om till följd av&lt;br&gt;sjukdomsfallet - utges inte ersättning av försäkringskassan. För att kassan&lt;br&gt;skall kunna utge ersättning enligt berörda bestämmelser krävs självfallet att&lt;br&gt;det föreligger ett anställningsförhållande och att kvalifikationskravet i 3 § är&lt;br&gt;uppfyllt. Är parterna själva överens om att så är fallet torde kassan vanligtvis&lt;br&gt;kunna utgå från detta. Är parterna oeniga också i den frågan måste kassan&lt;br&gt;emellertid, såsom en preliminärfråga i ersättningsärendet, ta ställning till&lt;br&gt;den. Föreligger tveksamhet om förevarande lag är tillämplig på förhållandet&lt;br&gt;mellan parterna bör någon ersättning inte utges av försäkringskassan. Kas-&lt;br&gt;san bör då i stället se till att en prövning enligt sjukpenningreglerna kommer&lt;br&gt;till stånd. I denna del hänvisas till vad som anförs beträffande följdändringar&lt;br&gt;i 3 kap. 1 § AFL (avsnitt 8.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om ersättning skall göras skriftligen hos den försäkringskassa där&lt;br&gt;arbetstagaren är inskriven. Inskrivningskravet medför att endast den som är&lt;br&gt;bosatt i landet och är 16 år eller äldre kan komma i fråga för ersättning enligt&lt;br&gt;förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;218&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Såsom framgår av första meningen i förevarande paragraf lämnas ersättning&lt;br&gt;om det finns sannolika skäl för att arbetstagaren har rätt till sjuklön. I detta&lt;br&gt;rekvisit ligger att de skäl som talar för att arbetsförmågan är nedsatt på grund&lt;br&gt;av sjukdom, eller nedsatt i den omfattning som arbetstagaren hävdar, sam-&lt;br&gt;mantagna framstår som i vart fall något starkare än de skäl som talar för mot-&lt;br&gt;satsen. Försäkringskassan måste sålunda göra en individuell prövning i varje&lt;br&gt;ersättningsärende. Det förutsätts att upplysningar inhämtas från både ar-&lt;br&gt;betstagare och arbetsgivare. Som utgångspunkt för bedömningen bör kunna&lt;br&gt;gälla följande. De uppgifter som arbetstagaren lämnar vid ansökan enligt&lt;br&gt;20 § torde regelmässigt vara förenliga med innehållet i en skriftlig försäkran&lt;br&gt;som arbetstagaren har avgett enligt 9§ SjLL. Om uppgifterna inte direkt&lt;br&gt;motsägs av andra framkomna omständigheter, bör de kunna godtas som till-&lt;br&gt;räckligt underlag för slutsatser i fråga om arbetsförmågans nedsättning till&lt;br&gt;följd av sjukdom. Eftersom läkarintyg eller motsvarande normalt krävs först&lt;br&gt;fr.o.m. den sjunde dagen efter sjukanmälningsdagen behöver frånvaro av&lt;br&gt;sådan utredning inte tilläggas någon betydelse. Om däremot arbetstagarens&lt;br&gt;ståndpunkt stöds av läkare eller tandläkare, genom intyg eller på annat sätt,&lt;br&gt;bör naturligtvis sannolika skäl anses föreligga för att rätt till sjuklön finns,&lt;br&gt;om inte omständigheter av särskild styrka pekar i en annan riktning. Skälen&lt;br&gt;för arbetstagarens ståndpunkt får anses tillräckliga också om arbetsgivaren&lt;br&gt;underlåter att medverka i försäkringskassans utredning eller lämnar ofull-&lt;br&gt;ständiga eller osannolika upplysningar etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att försäkringskassan skall kunna utge ersättning enligt förevarande&lt;br&gt;paragraf krävs inte att kassan fullt ut godtar arbetstagarens ståndpunkt i&lt;br&gt;sjuklönetvisten. Villkoret är uppfyllt t.ex. om kassan finner att arbetsförmå-&lt;br&gt;gan på grund av sjukdom är nedsatt med hälften men inte mer, medan ar-&lt;br&gt;betstagaren anser arbetsförmågan vara fullständigt nedsatt och arbetsgiva-&lt;br&gt;ren finner någon nedsättning överhuvud inte föreligga. Detta framgår av ut-&lt;br&gt;tryckssättet &amp;quot;den begärda sjuklönen eller del därav”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt 20 8 utges inte om inte fordran på lön är obetald och har&lt;br&gt;förfallit till betalning. Det finns alltså inte skäl för försäkringskassan att be-&lt;br&gt;sluta om ersättning med anledning av en ansökan innan arbetstagarens ordi-&lt;br&gt;narie löneutbetalningsdag har infallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens tredje mening finns en preklusionsbestämmelse. Ersättning&lt;br&gt;lämnas inte för sjuklön som har förfallit till betalning tidigare än tre månader&lt;br&gt;före ansökningsmånaden. Bestämmelsen motiveras dels av den interimis-&lt;br&gt;tiska karaktären på ersättningar enligt förevarande ordning, dels av utred-&lt;br&gt;ningsskäl. Bestämmelsen motsvaras inom den allmänna försäkringen när-&lt;br&gt;mast av 16 kap. 5 § femte stycket AFL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;22 8&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1970:741) om statlig lönegaranti vid konkurs betalar staten i&lt;br&gt;vissa fall en arbetstagares lönefordran hos en arbetsgivare som försatts i kon-&lt;br&gt;kurs. Förskriften i paragrafen medför att ersättning enligt förevarande be-&lt;br&gt;stämmelser inte utges i ett sådant fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;23 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att ersättning lämnas med skäligt belopp. Detta får&lt;br&gt;dock motsvara högst ett belopp som för dag utgör en trehundrasextiofemte-&lt;br&gt;del av 90 % av maximal SGI. Det innebär med utgångspunkt i 1991 års bas-&lt;br&gt;belopp maximalt 595 kr. per dag. Vid skälighetsbedömningen bör hänsyn, i&lt;br&gt;görlig utsträckning, tas till arbetstagarens övriga inkomster, såsom inkoms-&lt;br&gt;ter från andra arbetsgivare eller av annat förvärvsarbete än anställning.&lt;br&gt;Även socialförsäkringsersättningar som utges under sjukdomstiden och som&lt;br&gt;syftar till att ersätta ett inkomstbortfall bör beaktas. Det skall dock inte be-&lt;br&gt;höva göras någon omfattande utredning av inkomstbortfallets närmare stor-&lt;br&gt;lek. Självfallet bör försäkringskassan inte utge ersättning med högre belopp&lt;br&gt;än den sjuklön som arbetstagaren enligt förevarande lag kan antas vara be-&lt;br&gt;rättigad till för den tid som är i fråga. Bl.a. bör beaktas att en lägre kompen-&lt;br&gt;sationsnivå gäller för de första tre dagarna med sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som här avses föreslås bli pensionsgrundande och skattepliktig.&lt;br&gt;I denna del hänvisas till förslagen till ändring i AFL och kommunalskattela-&lt;br&gt;gen under avsnitt 8.2, 8.8 och 8.9.17 kap. 1 § första stycket 4 och 15 kap. 2 §&lt;br&gt;första stycket 5 utsökningsbalken föreskrivs om utmätning resp, införsel i&lt;br&gt;sjukpenning och vissa andra socialförsäkringsförmåner som utges på grund&lt;br&gt;av sjukdom. Den ersättning som kassan utger till en arbetstagare enligt före-&lt;br&gt;varande lag torde utan lagändring kunna bli föremål för utmätning och inför-&lt;br&gt;sel enligt utsökningsbalkens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;24 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att försäkringskassan inträder i arbetstagarens rätt&lt;br&gt;till sjuklön gentemot arbetgivaren intill ett belopp som svarar mot den ersätt-&lt;br&gt;ning som kassan utgett enligt 20 §. Om arbetstagarens anspråk på sjuklön&lt;br&gt;överstiger detta belopp är det honom obetaget att kräva arbetsgivaren på&lt;br&gt;återstående del. Kassans anspråk på arbetsgivaren får bedömas efter sedvan-&lt;br&gt;liga regler. Talan prövas av allmän domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad arbetsgivaren betalar till försäkringskassan med anledning av den&lt;br&gt;fordran som kassan har mot honom - frivilligt eller genom medverkan av&lt;br&gt;domstol eller annan myndighet - skall vara socialavgiftsgrundande för ho-&lt;br&gt;nom. Detta framgår av förslaget till ändring i socialavgiftslagen (avsnitt 8.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke föreskrivs skyldighet för arbetstagaren att till&lt;br&gt;försäkringskassan återbetala uppburen ersättning som avses i 20 §, om den&lt;br&gt;omtvistade sjuklönen kommit att utbetalas t.ex. till följd av en dom eller en&lt;br&gt;uppgörelse i godo. Frågor om sådan återbetalning handläggs i den ordning&lt;br&gt;som gäller inom socialförsäkringen. Av 26 § framgår vidare att arbetstagaren&lt;br&gt;kan bli återbetalningsskyldig för ersättning enligt 20 § som har betalats ut för&lt;br&gt;mycket till honom under sådana förhållanden som anges i 20 kap. 4 § AFL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;25 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller föreskrifter om dels vilken försäkringskassa som är be-&lt;br&gt;hörig att pröva ärenden enligt 10, 13, 14, 16, 17 och 20 §§ samt 24 § andra&lt;br&gt;stycket och 27 § andra stycket, dels till vilken försäkringskassa en arbetsgi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vare skall fullgöra anmälnings- och uppgiftsskyldigheten enligt 12 §. Av&lt;br&gt;tredje stycket framgår att den behöriga försäkringskassan kan uppdra åt en&lt;br&gt;annan försäkringskassa att handlägga ärenden som avses i 10,13, 14, 16, 17&lt;br&gt;och 20 §§ samt 24 § andra stycket och 27 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;26 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke ges hänvisning till vissa föreskrifter i 18 och 20&lt;br&gt;kap. AFL. Föreskrifterna skall tillämpas i ärenden om intyg enligt 10 §, sjuk-&lt;br&gt;kontroll enligt 11 §, beslut enligt 13, 14 och 16 §§, försäkring mot sjuklöne-&lt;br&gt;kostnader enligt 17 §, ersättning enligt 20§, återbetalning enligt 24§ andra&lt;br&gt;stycket samt sådant yttrande som begärs av försäkringskassan enligt 27 §&lt;br&gt;andra stycket. Detta innebär bl.a. att försäkringskassan i ärenden om ersätt-&lt;br&gt;ning på grund av särskilda förhållanden ges rätt att ta del av arbetsgivarens&lt;br&gt;redovisningsmaterial, t.ex. löneuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till bestämmelserna om återbetalningsskyldighet i 20 kap.&lt;br&gt;4 § AFL har betydelse med avseende på försäkringskassans utbetalningar på&lt;br&gt;grund av föreskrifterna om ersättning till arbetsgivare som i sin tjänst har&lt;br&gt;arbetstagare med omfattande korttidsfrånvaro och till mindre arbetsgivare&lt;br&gt;som har meddelats försäkring mot kostnader för sjuklön, samt till arbetsta-&lt;br&gt;gare som vägrats sjuklön men av kassan befunnits ha visat sannolika skäl för&lt;br&gt;rätt till sådan löneförmån. Enligt 20 kap. 4§ AFL skall återbetalningsskyl-&lt;br&gt;dighet åläggas om någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåten-&lt;br&gt;het att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt&lt;br&gt;har förorsakat att ersättning utgått obehörigen eller med för högt belopp.&lt;br&gt;Återbetalningsskyldighet skall också åläggas om någon obehörigen eller&lt;br&gt;med för högt belopp uppburit ersättning, under förutsättning att han skäli-&lt;br&gt;gen hade bort inse detta. När anledning föreligger till det kan återbetalnings-&lt;br&gt;skyldigheten efterges helt eller delvis. Med uttrycket ”någon” avses enligt&lt;br&gt;det åberopade lagrummet i huvudsak den som är försäkrad enligt AFL. När&lt;br&gt;i förevarande lag hänvisning görs till lagrummet åsyftas emellertid arbetsgi-&lt;br&gt;vare och arbetstagare. En situation som kan tänkas uppstå är t.ex. att orik-&lt;br&gt;tiga uppgifter som lämnas av arbetstagaren förorsakat att ersättning utgått&lt;br&gt;obehörigen eller med för högt belopp till arbetsgivaren. För att arbetsgiva-&lt;br&gt;ren skall kunna åläggas återbetalningsskyldighet i denna situation lär förut-&lt;br&gt;sättas att han skäligen hade bort inse att han inte varit berättigad till ersätt-&lt;br&gt;ning eller inte berättigad till ersättning med det belopp som betalats ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två hänvisningar som i lagrådsremissens motsvarande paragraf gjordes till&lt;br&gt;bestämmelsen i 20 kap. 16 § AFL om tillämpningsföreskrifter har på lagrå-&lt;br&gt;dets förslag utgått såsom överflödiga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;27 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens första stycke framgår att mål mellan arbetstagare och arbets-&lt;br&gt;givare om tillämpningen av lagen handläggs enligt lagen (1974:731) om rätte-&lt;br&gt;gången i arbetstvister (LRA).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen medför att en tvist om sjuklön enligt förevarande lag kom-&lt;br&gt;mer att handläggas av tingsrätt, som första instans, eller av arbetsdomstolen.&lt;br&gt;Hur målen fördelas mellan nämnda domstolar anges i LRA. Det kan nämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att många kollektivavtal innehåller bestämmelser om sjuklön. Tvister om&lt;br&gt;tillämpningen av sådan avtalsbaserad sjuklön handläggs redan nu i den ord-&lt;br&gt;ning som föreskrivs i LRA. I detta sammanhang finns det skäl att uppmärk-&lt;br&gt;samma föreskriften i 35 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetsli-&lt;br&gt;vet (MBL). Enligt nämnda föreskrift skall - om det mellan arbetsgivare och&lt;br&gt;arbetstagarorganisation som är bundna av samma kollektivavtal uppkom-&lt;br&gt;mer rättstvist om lön eller annan ersättning till medlem i organisationen -&lt;br&gt;arbetsgivaren omedelbart påkalla förhandling i tvisten. Löses inte tvisten vid&lt;br&gt;förhandlingen är arbetsgivaren hänvisad till att väcka talan vid domstol. Om&lt;br&gt;arbetsgivaren underlåter att påkalla förhandling eller att väcka talan har ar-&lt;br&gt;betstagarorganisationen tolkningsföreträde avseende det omtvistade belop-&lt;br&gt;pet, under förutsättning att kravet inte är oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket, som jämkats redaktionellt i förhållande till lagrådsremis-&lt;br&gt;sens förslag, föreskrivs att försäkringskassan i vissa fall skall avge yttrande&lt;br&gt;när det råder tvist om arbetstagarens rätt till sjuklön enligt denna lag. Ett&lt;br&gt;sådant yttrande kan avse frågan om sjukdom har satt ned arbetsförmågan&lt;br&gt;eller om nedsättningens omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskassan avger yttrande efter begäran av arbetsgivare, arbetsta-&lt;br&gt;gare, arbetstagarorganisation eller domstol. Det kan förväntas att behovet&lt;br&gt;av att inhämta yttranden begränsas av de föreslagna reglerna i 20 § om ersätt-&lt;br&gt;ning från försäkringskassan vid vissa tvister om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningen för att kassan skall avge yttrande är att det råder tvist om&lt;br&gt;rätten till sjuklön. Det krävs däremot inte att tvisten har anhängiggjorts vid&lt;br&gt;domstol. Försäkringskassan har sålunda, om inte yttrandet begärs av dom-&lt;br&gt;stol, att pröva att det verkligen är fråga om en tvist. Avsikten är alltså inte&lt;br&gt;att t.ex. tillhandagå en arbetsgivare med utredning som skall ligga till grund&lt;br&gt;för dennes ställningstagande om han skall utge sjuklön eller inte. Om en&lt;br&gt;framställning om yttrande görs av en arbetsgivare eller en enskild arbetsta-&lt;br&gt;gare torde försäkringskassan - i den mån tvisten inte redan är anhängiggjord&lt;br&gt;vid domstol - ha att kontrollera att arbetstagarens sjuklönerätt är tvistig. Så&lt;br&gt;kan inte anses vara fallet om arbetstagarens lönefordran ännu inte har förfal-&lt;br&gt;lit till betalning. Det kan också vara lämpligt att kassan i ett sådant fall tar&lt;br&gt;kontakt med arbetsgivaren, arbetstagaren eller arbetstagarorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av försäkringskassan att yttrande skall avges eller inte avges kan&lt;br&gt;som framgår av 28 § inte överklagas. Den tillsynsskyldighet som riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket enligt 26 §, genom hänvisningen till 18 kap. 2 § AFL, har i fråga&lt;br&gt;om bl.a. yttrande enligt denna paragraf ansetts tillräcklig i sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 24 § inträder försäkringskassan i arbetstagarens rätt till&lt;br&gt;sjuklön gentemot arbetsgivaren i den utsträckning som kassan betalat ut er-&lt;br&gt;sättning enligt 20 §. Ett mål mellan kassan och arbetsgivaren med anledning&lt;br&gt;härav är inte ett mål mellan arbetstagare och arbetsgivare och skall därför&lt;br&gt;inte handläggas enligt LRA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;28 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att föreskrifterna i 20 kap. 10 och 10 a §§ AFL om&lt;br&gt;omprövning och ändring av försäkringskassornas beslut skall ha motsva-&lt;br&gt;rande tillämpning på beslut enligt förevarande lag som rör intyg eller utlå-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tande enligt 10 §, frågor om omfattande korttidsfrånvaro enligt 13 §, 14 §&lt;br&gt;andra meningen eller 16 §, försäkring mot sjuklönekostnader enligt 17 §, be-&lt;br&gt;slut om ersättning enligt 20 §, beslut om återbetalning enligt 24 § andra&lt;br&gt;stycket samt i fråga om ett beslut av försäkringskassan enligt 27 § andra&lt;br&gt;stycket, om beslutet innebär att yttrande inte avges. Rätten att överklaga&lt;br&gt;kassans beslut är däremot i vissa avseenden begränsad. Överklagande kan&lt;br&gt;sålunda ske beträffande beslut varigenom kassan prövat frågan om första-&lt;br&gt;dagsintyg enligt 10 § första stycket 2. Vidare kan beslut enligt 13 §, 14 § andra&lt;br&gt;meningen samt 16,17 och 20 §§ och 24 § andra stycket överklagas; i fråga om&lt;br&gt;17 § får dock endast ett beslut varigenom arbetsgivaren vägrats att teckna&lt;br&gt;försäkring överklagas. De försäkringsvillkor som försäkringskassan bestäm-&lt;br&gt;mer för försäkringen avses inte kunna överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande avses ske enligt den ordning som föreslås för socialförsäk-&lt;br&gt;ringsprocessen i prop. 1990/91:80, dvs. försäkringskassas beslut överklagas&lt;br&gt;hos länsrätt. Länsrättens avgörande överklagas enligt förvaltningsprocessla-&lt;br&gt;gen (1971:291) hos kammarrätten. Slutinstans är försäkringsöverdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättning för omprövning av ett försäkringskassebeslut enligt 20 kap.&lt;br&gt;10 § AFL är bl.a. att omprövning begärs av en ”enskild” som beslutet angår.&lt;br&gt;120 kap. 11 § AFL anges att ett tjänstemannabeslut hos försäkringskassa inte&lt;br&gt;får överklagas av en ”enskild” innan beslutet har omprövats enligt 20 kap.&lt;br&gt;10 § och att överklagande av en ”enskild” av ett sådant beslut innan beslutet&lt;br&gt;har omprövats skall anses som en begäran om omprövning enligt sistnämnda&lt;br&gt;paragraf. Uttrycket ”enskild” syftar i dessa fall till att ange att någon annan&lt;br&gt;än riksförsäkringsverket avses. När dessa regler så som nämnts skall ges mot-&lt;br&gt;svarande tillämpning på vissa beslut enligt lagen om sjuklön är avsikten gi-&lt;br&gt;vetvis att ordet ”enskild” skall kunna omfatta inte bara en enskild person&lt;br&gt;utan även t.ex. ett aktiebolag eller en myndighet i dess egenskap av arbetsgi-&lt;br&gt;vare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf, som inleder AFLs kapitel om den obligatoriska sjukpen-&lt;br&gt;ningförsäkringen, har tagits in de nya bestämmelser som behövs för att av-&lt;br&gt;skära rätten till sjukpenning enligt kapitlet för en försäkrad arbetstagare för&lt;br&gt;den tid, sjuklöneperioden, då dennes arbetsgivare enligt lagen om sjuklön&lt;br&gt;(SjLL) har att svara för sjuklön. Genom det nya tredje stycket läggs fast att&lt;br&gt;rätt till sjukpenning inte föreligger på grundval av anställningsförmåner för&lt;br&gt;tid som enligt SjLL ingår i en sjuklöneperiod. Huruvida en arbetstagare en-&lt;br&gt;ligt SjLL faktiskt har rätt att uppbära sjuklön för tid som ingår i en sådan&lt;br&gt;period saknar i och för sig betydelse för bedömningen av sjukpenningrätten.&lt;br&gt;Definition av sjuklöneperioden finns i 7 § SjLL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt definitionen på sjuklöneperiod förutsätts att arbetsförmågan är&lt;br&gt;nedsatt på grund av sjukdom eller motsvarande. Eftersom denna förutsätt-&lt;br&gt;ning inte är uppfylld vid frånvaro från arbetet i samband med behandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som syftar till att förebygga sjukdom och nedsättning av arbetsförmågan, har&lt;br&gt;arbetstagaren inte rätt till sjuklön enligt SjLL i dessa situationer. I prop.&lt;br&gt;1990/91:141 föreslås en ny bestämmelse i AFL, 3 kap. 7b §, om att sjukpen-&lt;br&gt;ning under vissa förutsättningar skall kunna utges i sådana fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör uppmärksammas följande förhållande. SjLL om-&lt;br&gt;fattar endast arbetstagare. Som närmare berörts i avsnitt 7.1, under 1 §, fal-&lt;br&gt;ler uppdragstagare och egenföretagare således utanför den lagens tillämp-&lt;br&gt;ningsområde. Gränsdragningen mellan arbetstagare å ena sidan och bl.a.&lt;br&gt;uppdragstagare å den andra torde oftast inte vålla några bekymmer i ett sjuk-&lt;br&gt;penningärende. Någon gång kan emellertid problem i detta avseende upp-&lt;br&gt;stå, bl.a. av det skälet att sjukpenninggrundande inkomst av anställning en-&lt;br&gt;ligt AFL också kan - på grund av schabloniseringar av arbetstagarbegreppet&lt;br&gt;inom socialförsäkringssystemet - baseras på vissa uppdragsersättningar (jfr&lt;br&gt;3 kap. 2§ andra stycket). Eftersom den som är att anse som arbetstagare i&lt;br&gt;allmänhet kan få sjukpenning först fr.o.m. den femtonde dagen i sjukperio-&lt;br&gt;den - medan en uppdragstagare kan vara berättigad därtill redan från den&lt;br&gt;första sjukdagen - måste försäkringskassan, såsom en preliminärfråga i sjuk-&lt;br&gt;penningärendet, ta ställning till vilken kategori den försäkrade tillhör. Om&lt;br&gt;avgränsningsfrågan är mer svårbedömd kan det inträffa att arbetsgivaren an-&lt;br&gt;ser den försäkrade vara att anse som uppdragstagare, och alltså inte berätti-&lt;br&gt;gad till sjuklön, medan försäkringskassan är tveksam till detta. I en sådan&lt;br&gt;situation kan det finnas skäl för kassan att tillämpa 20kap. 2a§ första me-&lt;br&gt;ningen AFL. Enligt nämnda lagrum skall kassan, om det inte utan bety-&lt;br&gt;dande dröjsmål kan avgöras om rätt till ersättning enligt AFL föreligger men&lt;br&gt;det finns sannolika skäl för att sådan rätt finns, besluta att ersättning skall&lt;br&gt;betalas ut med ett skäligt belopp om detta är av väsentlig betydelse för den&lt;br&gt;försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som jämte inkomst av anställning även har inkomst av annat för-&lt;br&gt;värvsarbete kan både sjuklön enligt SjLL och sjukpenning enligt AFL&lt;br&gt;komma i fråga för samma dag. Som framhållits i den allmänna motiveringen&lt;br&gt;(avsnitt 4.2.) uppkommer i sådana fall behov av att fördela den försäkrades&lt;br&gt;SGI på anställningsinkomst resp, uppdragsinkomst. Även i situationer då&lt;br&gt;SGI innefattar enbart inkomst av anställning kan det på grund av bestäm-&lt;br&gt;melserna i 3 kap. 2 § andra stycket förekomma uppdragsersättningar som&lt;br&gt;måste särskiljas från egentliga anställningsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sjukdomsfallet inte har avslutats vid utgången av sjuklöneperioden&lt;br&gt;skall den försäkrade för tid därefter kunna få sjukpenning på grundval av&lt;br&gt;sin inkomst av anställningen. Med hänsyn till den anmälningsskyldighet som&lt;br&gt;föreskrivs för arbetsgivaren i 12 § första stycket SjLL skall den försäkrade&lt;br&gt;inte då behöva göra sjukanmälan hos försäkringskassan enligt 14 § i detta&lt;br&gt;kapitel. Vidare avses inte reglerna om timberäkning av sjukpenningen i 10 -&lt;br&gt;10 b §§ skola tillämpas i denna situation, utan sjukpenning skall utges för an-&lt;br&gt;ställningsinkomsten efter kalenderdagsberäkning enligt 4 §. Inte heller skall&lt;br&gt;det komma i fråga att tillämpa en kompensationsgrad av 65 % för de första&lt;br&gt;tre dagarna med sjukpenning omedelbart efter sjuklöneperiodens slut. Sjuk-&lt;br&gt;penningens kompensationsgrad skall i stället vara 80 % t.o.m. den nittionde&lt;br&gt;dagen i sjukperioden och därefter 90 %, allt såvitt inte sjukpenningen skall&lt;br&gt;minskas till följd av avtalsgrundade sjukersättningar för samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att klargöra innebörden i samband med övergång från sjuklön till Prop.&lt;br&gt;sjukpenning har gjorts vissa kompletteringar av lagreglerna. Dessa tillägg 1990/91:181&lt;br&gt;har tagits in i det nya fjärde stycket i förevarande paragraf och i 14 §. Enligt&lt;br&gt;de kompletterande föreskrifterna skall sjukperioden enligt AFL (jfr 8§&lt;br&gt;fjärde stycket) inte börja löpa först när rätten till sjukpenning uppkommer&lt;br&gt;vid sjukperiodens slut. I stället skall sjukperioden anses omfatta också sjuk-&lt;br&gt;löneperioden när sjukpenningrätten uppkommer i omedelbar anslutning till&lt;br&gt;sjuklöneperioden. Vidare har i de nya föreskrifterna gjorts undantag för till-&lt;br&gt;lämpligheten av 65 % - regeln i 4 § första stycket 1 och för timberäkningsreg-&lt;br&gt;lerna i 10 - 10 b §§. Undantaget för timberäkningssystemet har dock inte fått&lt;br&gt;avseende på studerande som avses i 5 § tredje stycket 1 och som enligt gäl-&lt;br&gt;lande regler har timberäknad sjukpenning även efter den fjortonde dagen i&lt;br&gt;sjukperioden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9a§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i paragrafen innebär att havandeskapspenning inte får utges i den&lt;br&gt;mån kvinnan för samma tid uppbär sjuklön eller annan ersättning enligt&lt;br&gt;SjLL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen kan timberäknad sjukpenning utges vid semester eftersom&lt;br&gt;ledighet för semester jämställs med tid för förvärvsarbete enligt paragrafens&lt;br&gt;första stycke. Som nämnts i kommentaren till 6 § i förslaget till lag om sjuk-&lt;br&gt;lön bör det vara en förutsättning för sådan sjukpenning vid semester att ar-&lt;br&gt;betsgivaren inte har att utge sjuklön enligt SjLL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tillägget i tredje stycket 1 följer att sjukpenning enligt paragrafen inte&lt;br&gt;skall komma i fråga för tid under vilken den försäkrade uppbär semesterlön&lt;br&gt;enligt semesterlagen och, enligt 15 § samma lag, kan begära att dag då han&lt;br&gt;är oförmögen till arbete på grund av sjukdom inte räknas som semesterdag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12a§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För den som jämte inkomst av anställning även har inkomst av annat för-&lt;br&gt;värvsarbete, skall sjukpenning som utges för samma tid som arbetsgivaren&lt;br&gt;svarar för sjuklön enligt SjLL inte omfatta inkomstbortfallet från anställ-&lt;br&gt;ningen. Detta uppnås genom föreskrifter i denna nya paragraf om att sjuk-&lt;br&gt;penningens storlek skall fastställas på grundval av en sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst som inte innefattar inkomst av den ifrågavarande anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I de fall då det enligt 12 § SjLL åligger arbetsgivare att anmäla sjukdomsfall&lt;br&gt;till den allmänna försäkringskassan, skall sjukpenning på grundval av an-&lt;br&gt;ställningsinkomsten utges till den försäkrade utan något krav på sjukanmä-&lt;br&gt;lan enligt förevarande paragraf. En undantagsregel som anger detta har in-&lt;br&gt;förts i ett nytt andra stycke i paragrafen. Skyldigheten för den försäkrade att&lt;br&gt;göra sjukanmälan gäller däremot om arbetstagarens anställning har upphört&lt;br&gt;senast vid sjuklöneperiodens utgång (jfr kommentaren till 12 § i förslaget till&lt;br&gt;lag om sjuklön).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 §&lt;/h4&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1990/91:181&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i paragrafen innebär att föräldrapenningförmåner inte utges i den&lt;br&gt;mån föräldern för samma tid uppbär sjuklön eller annan ersättning enligt&lt;br&gt;SjLL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av tillägget i paragrafen följer att ersättning som en allmän försäkringskassa&lt;br&gt;utbetalar enligt 20 § SjLL skall - i likhet med sjuklön som arbetsgivaren ut-&lt;br&gt;betalar - vara pensionsgrundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör anmärkas att paragrafen föreslås ändrad också i prop. 1990/91:141&lt;br&gt;om rehabilitering och rehabiliteringsersättning m.m. samt i prop.&lt;br&gt;1990/91:166 om särskild löneskatt på vissa pensionskostnader, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har tillfogats att sjukförsäkringens kostnader enligt SjLL skall&lt;br&gt;inräknas i underlaget på vilket statsbidrag skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som nämnts i avsnitt 5 har gjorts en anpassning till ut-&lt;br&gt;formningen av 5 § SjLL beträffande förutsättningarna för att dra in eller&lt;br&gt;sätta ned ersättning. De begränsningar av påföljdsmöjligheterna som änd-&lt;br&gt;ringarna innebär torde vara av ringa praktisk betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring (LAF)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i denna paragraf har motsvarande innebörd som tillägget i 3 kap.&lt;br&gt;1 § AFL när det gäller begränsning av sjukpenningrätten för tid som ingår i&lt;br&gt;en sjuklöneperiod samt beträffande bestämningen av sjukperiodens början&lt;br&gt;och tillämpligheten av timberäkningsreglerna vid övergång från sjuklön till&lt;br&gt;sjukpenning (se avsnitt 8.2). Behovet av att göra undantag från kravet på&lt;br&gt;sjukanmälan vid övergång från sjuklön till sjukpenning tillgodoses genom att&lt;br&gt;8 § andra stycket hänvisar till 3 kap. 14 § AFL, där en komplettering gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett sjukdomsfall bedöms som recidiv av en tidigare godkänd arbets-&lt;br&gt;skada, skall ny samordningstid enligt 3 kap. 1 § LAF inte börja löpa. Vid&lt;br&gt;recidiv skall enligt 3 kap. 5 § tredje stycket LAF kompensationsgraden&lt;br&gt;fr.o.m. första sjukdagen vara 100 % av sjukpenningunderlaget. Det nu före-&lt;br&gt;slagna tillägget i förevarande paragraf jämfört med SjLL betyder emellertid&lt;br&gt;att sjukersättningen till arbetstagare också vid sjukfall som utgör recidiv av&lt;br&gt;arbetsskada skall utges i form av sjuklön under sjuklöneperioden. Innebör-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den är således att bestämmelserna i LAF om bl.a. kompensationsgraden i Prop.&lt;br&gt;motsvarande utsträckning saknar tillämplighet i dessa fall. De ytterligare frå- &amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gor om kompensationen som kan uppkomma till följd härav får lösas i sam-&lt;br&gt;band med den översyn av arbetsskadeförsäkringen som nu skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5a§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i paragrafen har samma innebörd som nämnts under 3 kap. 10 §&lt;br&gt;AFL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För arbetstagare som är berättigad till sjuklön enligt SjLL för samma dag&lt;br&gt;som sjukpenning enligt LAF kommer i fråga, skall sjukpenningens storlek&lt;br&gt;inte beräknas på grundval av ersättning från arbetsgivaren. Detta uppnås ge-&lt;br&gt;nom föreskriften om att sjukpenningens storlek skall fastställas på grundval&lt;br&gt;av ett sjukpenningunderlag som inte innefattar ersättning från arbetsgiva-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av tillägget framgår att de nya förskrifterna i 3 kap. 5 § första stycket andra&lt;br&gt;meningen och 6 § andra stycket andra meningen om arbetsskadesjukpenning&lt;br&gt;skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om sjukpenning enligt lagen om&lt;br&gt;yrkesskadeförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1977:265) om&lt;br&gt;statligt personskadeskydd (LSP)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till LSP&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt 10 § LSP har bl.a. 3 kap. 5—6 §§ LAF motsvarande tillämpning beträf-&lt;br&gt;fande ersättning vid sjukdom enligt LSP, om inte något annat följer av&lt;br&gt;11 —14§§. De ändringar som föreslagits i LAF (avsnitt 8.3) kommer följakt-&lt;br&gt;ligen att få avseende också på sjukpenning och särskild sjukpenning enligt&lt;br&gt;LSP utan att särskilda regler införs härom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att detta i tillämpliga delar skall komma att gälla också beträffande&lt;br&gt;sjukpenning och särskild sjukpenning enligt äldre författningar, bl.a. militär-&lt;br&gt;ersättningslagen (1950:261) som upphävdes vid tillkomsten av LSP, bör&lt;br&gt;emellertid en komplettering göras i övergångsbestämmelserna till LSP. Till-&lt;br&gt;lägget i punkt 1 tredje stycket har utformats som en hänvisning till vissa av&lt;br&gt;de nya bestämmelserna i 3 kap. 5 och 6 §§ LAF. Dessa skall således tillämpas&lt;br&gt;också i fråga om sjukpenning och särskild sjukpenning som utges med stöd&lt;br&gt;av de äldre författningarna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:225) om&lt;br&gt;ersättning till smittbärare&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i paragrafen innebär att smittbärarpenning skall minskas med för&lt;br&gt;samma tid utgående sjuklön eller annan ersättning enligt SjLL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1465) om&lt;br&gt;ersättning och ledighet för närståendevård&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;11§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i paragrafen innebär att ersättning för närståendevård skall mins-&lt;br&gt;kas med för samma tid utgående sjuklön eller annan ersättning enligt SjLL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.7 Förslaget till ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter (SAL)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär att arbetsgivaravgiften till sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen sätts ned från 10,1 % till 8,2 %. Detta kommer på grund av hänvis-&lt;br&gt;ningen i 3 § till 3 kap. 2 § andra stycket AFL att gälla också i den mån avgiften&lt;br&gt;grundas på ersättning till uppdragstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreslås en ändring enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med skattereformen företogs omfattande ändringar i reglerna&lt;br&gt;rörande underlaget för uttag av socialavgifter (prop. 1989/90:110, SkU30,&lt;br&gt;rskr. 356, SFS 1990:658). Ändringarna syftade bl.a. till en utvidgning av skyl-&lt;br&gt;digheten att betala arbetsgivaravgifter på vissa ersättningar även om något&lt;br&gt;anställnings- eller uppdragsförhållande inte kunde anses föreligga mellan ut-&lt;br&gt;betalaren och mottagaren av ersättningen. I dessa fall skulle utbetalaren an-&lt;br&gt;ses som arbetsgivare. Bl.a. med anledning härav företogs ändringar i 3 kap.&lt;br&gt;2 § AFL. De nya reglerna trädde i kraft den 1 juli 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen om fortsatt reformering av inkomst- och företagsbeskatt-&lt;br&gt;ningen (prop. 1990/91:54) togs frågan upp om att göra ett förtydligande i 1&lt;br&gt;kap. 2 § SAL beträffande vem som skall anses som arbetsgivare. Förslaget&lt;br&gt;avsåg att genom en hänvisning till AFL klarlägga att den som utger ersätt-&lt;br&gt;ning som enligt bestämmelserna i 3 kap. 2§ andra stycket eller 11 kap. 2§&lt;br&gt;första stycket m, andra stycket och femte stycket AFL är att hänföra till in-&lt;br&gt;komst av anställning skall anses som arbetsgivare, även om ett anställnings-&lt;br&gt;förhållande inte föreligger. Ändringen togs in i 1 kap. 2 § andra stycket SAL.&lt;br&gt;Riksdagen följde propositionens förslag i denna del (SkUlO, rskr. 106, SFS&lt;br&gt;1990:1429). Denna ändring trädde i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 1 § andra stycket SAL skall arbetsgivare som avses i 1 kap.&lt;br&gt;2 § andra stycket nämnda lag inte betala fulla socialavgifter utan endast till-&lt;br&gt;läggspensionsavgift. Någon ändring i detta stycke gjordes inte med anled-&lt;br&gt;ning av nyss nämnda ändringar i 1 kap. 2 § SAL. Begränsningen till tilläggs-&lt;br&gt;pensionsavgift i 2 kap. 1 § SAL bör emellertid endast avse vissa av de ersätt-&lt;br&gt;ningar som numera anges i 1 kap. 2 § andra stycket. Enbart tilläggspensions-&lt;br&gt;avgift bör, liksom tidigare, tas ut på ersättning som avses i 11 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket m AFL (vissa ersättningar från Sveriges författarfond och konstnärs-&lt;br&gt;nämnden). Detsamma bör gälla för ersättning som avses i 11 kap. 2 § femte&lt;br&gt;stycket AFL. Sistnämnda föreskrift avser lön m.m. från vissa arbetsgivare&lt;br&gt;som är bosatta utomlands eller vissa utländska juridiska personer eller från&lt;br&gt;främmande makts beskickning eller lönade konsulat här i riket, om en av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har lämnats om ansvar för till- Prop.&lt;br&gt;läggspensionsavgiften. Övriga ersättningar som avses är ersättningar som 1990/91:181&lt;br&gt;enligt 3 kap. 2 § andra stycket och 11 kap. 2 § andra stycket AFL skall anses&lt;br&gt;som inkomst av anställning även om mottagaren av ersättningen inte är an-&lt;br&gt;ställd hos den som utger ersättningen. Eftersom sistnämnda ersättningar är&lt;br&gt;sjukpenning- och pensionsgrundande saknas skäl att inte ta ut fulla socialav-&lt;br&gt;gifter på dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket i förevarande paragraf har justerats i enlighet med det nu&lt;br&gt;anförda. Ändringen i denna del föreslås träda i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall anmärkas att paragrafen föreslås ändrad även i prop. 1990/91:85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växa med kunskaper - om gymnasieskolan och vuxenutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som en arbetsgivare utger till en allmän försäkringskassa till följd&lt;br&gt;av bestämmelsen i 24 § SjLL skall när det gäller underlaget för beräkning&lt;br&gt;av arbetsgivaravgifter vara att likställa med lön till arbetstagaren. Tillägget i&lt;br&gt;förevarande paragraf innebär att sådan ersättning skall vara avgiftsgrun-&lt;br&gt;dande i likhet med vad som enligt första stycket gäller beträffande lön, däri-&lt;br&gt;bland sjuklön, som utges till arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av tillägget i paragrafen följer att sjukförsäkringsavgifter får användas för&lt;br&gt;att täcka den allmänna försäkringens kostnader enligt SjLL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.8 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Anvisningar till 32 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genom ändringen i punkt 12 hänförs ersättning som försäkringskassan enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § SjLL utger till arbetstagare vid tvist om sjuklön till skattepliktig intäkt&lt;br&gt;av tjänst. Det skall nämnas att anvisningspunkten föreslås ändrad också i&lt;br&gt;prop. 1990/91:115 om vissa skollagsfrågor m.m. och i prop. 1990/19:141 om&lt;br&gt;rehabilitering och rehabiliteringsersättning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:327) om&lt;br&gt;skatteavdrag från sjukpenning m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att preliminär skatt tas ut med olika procentsatser bero-&lt;br&gt;ende på om ersättningen i fråga grundas på 80, 90 eller 100 % av den sjuk-&lt;br&gt;penninggrundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i paragrafen innebär att ersättning som en allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa utger enligt 20 § SjLL skall vid preliminärskattens beräkning anses&lt;br&gt;grundad på 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.10 Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. 18 § och 4 kap. 34 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragraferna har samma orsak och innebörd som ändringarna&lt;br&gt;i 20 kap. 3 § AFL (se avsnitt 8.2).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om sjuklön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för när-&lt;br&gt;ståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1990:327) om skatteavdrag från sjukpenning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. under femte huvudtitelns förslagsanslag Bidrag till sjukförsäkringen&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92 anvisa ett belopp som är 881000 000 kr. lägre än vad&lt;br&gt;som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de för-&lt;br&gt;slag som föredraganden har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sjukpenningkommitténs skiss till utformning av&lt;br&gt;ett sjuklönesystem&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den av sjukpenningkommittén framlagda skissen till ett sjuklönesystem in-&lt;br&gt;nebär i sina huvuddrag följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under den första tiden av sjukfallet svarar arbetsgivaren för sjukersätt-&lt;br&gt;ningen och denna utgår i form av sjuklön. Går sjukfallet utöver sjuklönepe-&lt;br&gt;rioden utges sedan sjukpenning från den allmänna försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuklönesystemet kan enligt kommitténs uppfattning ej göras heltäck-&lt;br&gt;ande. I två viktiga hänseenden måste begränsningar göras nämligen i fråga&lt;br&gt;om personkretsen och när det gäller sjuklöneperiodens längd. I det senare&lt;br&gt;hänseendet har kommittén stannat för en sjuklöneperiod av 14 dagar. Skälen&lt;br&gt;därtill är främst å ena sidan att låta sjuklönesystemet omfatta så stor del av&lt;br&gt;sjukfallen (ca 80 procent med nämnda period) att antalet fall som behöver&lt;br&gt;föras över från arbetsgivarna till försäkringen vid sjuklöneperiodens slut blir&lt;br&gt;tämligen begränsat och å andra sidan att sjuklöneperioderna ej blir för långa&lt;br&gt;för arbetsgivarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad åter angår personkretsen anser kommittén att denna måste begränsas&lt;br&gt;till att avse arbetstagare. Därmed får man emellertid med ca 95 procent av&lt;br&gt;den förvärvsarbetande befolkningen. Utanför står de egna företagarna. Den&lt;br&gt;första perioden om 14 dagar skulle för dem kunna bli en karenstid, dvs. en&lt;br&gt;period utan sjukersättning, men eftersom detta skulle bli en försämring för&lt;br&gt;dem i förhållande till gällande regler anser kommittén att för dem bör finnas&lt;br&gt;en frivillig sjukpenningförsäkring täckande hela eller en del av nämnda pe-&lt;br&gt;riod. Andra grupper som kommer att stå utanför sjuklönesystemet är bl.a.&lt;br&gt;hemmamakeförsäkrade, arbetslösa föräldralediga, personer i arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning och vuxenstuderande. Vidare märks gruppen uppdragsta-&lt;br&gt;gare, dvs. personer som utför arbete för annans räkning utan att ett anställ-&lt;br&gt;ningsförhållande föreligger. Uppdragsinkomst jämställes i regel med in-&lt;br&gt;komst av anställning när det gäller sjukförsäkringen. Kommittén finner det&lt;br&gt;inte möjligt att låta sjuklönesystemet omfatta uppdragstagare, bl.a. med&lt;br&gt;häsnyn till svårigheterna att beräkna inkomstbortfallet vid sjukdom. Detta&lt;br&gt;medför att inkomster av uppdrag måste redovisas för sig i olika samman-&lt;br&gt;hang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De grupper som står utanför sjuklönesystemet skall alltjämt omfattas av&lt;br&gt;sjukpenningförsäkringen. För personer som faller såväl inom som utanför&lt;br&gt;sjuklönesystemet måste olika särregler finnas vilka anges i kommitténs skiss.&lt;br&gt;Det samma gäller för arbetstagare som samtidigt har mer än en arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuklönesystemet skall omfatta alla arbetstagare, vilket innebär att man i&lt;br&gt;fall av s.k. arbetsgivarinträde slipper förfarandet med att överföra sjukpen-&lt;br&gt;ning från försäkringen till arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuklönen skall utgöra viss del av den inkomstförlust som arbetstagaren&lt;br&gt;åsamkas på grund av sjukdom under sjuklöneperioden. Ett sjuklönesystem&lt;br&gt;ger stora möjligheter att smidigt anpassa sjuklönen till inkomstbortfallet. De&lt;br&gt;rutiner som arbetsgivaren har i fråga om löneuträkning, utbetalningsperio-&lt;br&gt;der och källskatteavdrag kan till fullo utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser vidare att i och med övergången till sjuklön borde de&lt;br&gt;två regler i AFL kunna slopas som innebar att ersättning inte kan utges för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;insjuknandedagen och för upp till två fridagar som inföll under de första sex&lt;br&gt;dagarna efter insjuknandedagen vid korta sjukfall. (Dessa regler har tagits&lt;br&gt;bort i och med införandet av den s.k. timsjukpenningreformen den 1 decem-&lt;br&gt;ber 1987.) Sjuklönen skall vidare kunna utges med belopp som motsvarade&lt;br&gt;den valda procentandelen av den faktiska inkomstförlusten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till sjuklön bör inträda utan någon kvalifikationstid i anställningen&lt;br&gt;sedan väl avtal om anställning träffats och denna tillträtts. Rätten skall bestå&lt;br&gt;så länge anställningen varar. Någon begränsning av sjuklönetiden vid åter-&lt;br&gt;kommande sjukfall finner kommittén ej böra göras. I dessa och många andra&lt;br&gt;sammanhang hänvisar kommittén till att skissen innefattar möjlighet för ar-&lt;br&gt;betsgivare att fördela sina sjuklönekostnader genom att teckna en återför-&lt;br&gt;säkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid inträffat sjukdomsfall skall arbetstagaren anmäla detta till sin arbets-&lt;br&gt;givare. Arbetstagaren behöver därutöver inte göra någon anmälan till för-&lt;br&gt;säkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något avbrott i utbetalningen av lön resp, sjuklön behöver inte före-&lt;br&gt;komma. Om sjukfallet går utöver sjuklöneperioden skall detta anmälas till&lt;br&gt;den försäkringskassa där arbetstagaren är inskriven. Ansvaret för denna an-&lt;br&gt;mälan läggs på arbetsgivaren. Om arbetstagaren har flera anställda skall an-&lt;br&gt;svaret åvila huvudarbetsgivaren. Särskilda rutiner kan behöva tillskapas hos&lt;br&gt;många arbetsgivare för att åstadkomma en smidig övergång med önskvärd&lt;br&gt;snabbhet. I skissen anges tiden för en sådan anmälan till tre dagar efter sjuk-&lt;br&gt;löneperiodens utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivare vägrar att utge sjuklön kan arbetsgivaren vända sig till&lt;br&gt;försäkringskassan för att i stället utfå sjukpenning. Är arbetsgivarens vägran&lt;br&gt;oberättigad skall denne ersätta kassan för den sjukpenning som utgivits för&lt;br&gt;tiden fram till fullgjord anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om skyldighet att förete läkarintyg och kontroll av sjukfrånva-&lt;br&gt;ron anknyts till gällande regler. De läkarintyg som arbetsgivare kan infordra&lt;br&gt;bör inte innehålla uppgift om diagnos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sjuklönesystem kan innebära ökade kostnader för vissa företag, före-&lt;br&gt;trädesvis mindre, framför allt i lägen med ovanligt stor sjukfrånvaro. Med&lt;br&gt;hänsyn härtill och till den risk som kan föreligga för att svaga och utsatta&lt;br&gt;grupper får det svårare på arbetsmarknaden, eftersom arbetsgivarna kan få&lt;br&gt;ett intresse av att hålla nere sina sjuklönekostnader, föreslår kommittén att&lt;br&gt;en möjlighet öppnas för frivillig återförsäkring för arbetsgivare såvitt gäller&lt;br&gt;sjuklönekostnaderna. Denna försäkring, som skall vara självfinansierad och&lt;br&gt;uppbyggd efter försäkringsmässiga principer, skall kunna anordnas inom&lt;br&gt;sjukförsäkringsadministrationens ram men även kunna ordnas på annat håll.&lt;br&gt;Kommittén finner att denna försäkringsform bör stå öppen för alla arbetsgi-&lt;br&gt;vare, alltså inte bara för mindre arbetsgivare eller särskilt risktyngda arbets-&lt;br&gt;givare eller företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har gjort vissa beräkningar av kostnadseffekterna av införan-&lt;br&gt;det av ett sjuklönesystem. Dessa beräkningar redovisas inte här med tanke&lt;br&gt;på att lång tid förflutit sedan beräkningarna gjordes och att de därmed i bety-&lt;br&gt;dande avseenden mist sin aktualitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har kommittén undersökt möjligheterna att i samband med infö-&lt;br&gt;randet av en sjuklöneperiod göra den administrativa besparingen att man&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 181&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i fortsättnigen underlåter att förhandregistrera den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten (SGI) som ligger till grund för sjukpenningens storlek. Kommit-&lt;br&gt;tén behåller emellertid förhandsregistreringen i sin skiss med hänvisning till&lt;br&gt;att förekomsten av en hos försäkringskassorna registrerad SGI är av stor be-&lt;br&gt;tydelse inte bara för fall som blir kvar i sjukpenningförsäkringen utan även&lt;br&gt;för andra sociala förmånssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I processuellt hänseende anknyter kommittén behandlingen av uppkom-&lt;br&gt;mande tvister rörande sjuklönereglernas tillämpning till den ordning som&lt;br&gt;gäller för sjukpenningförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden över&lt;br&gt;sjukpenningkommitténs betänkande (SOU 1981:22)&lt;br&gt;Sjukersättningsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 REMISSINSTANSER&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Följande har efter remiss yttrat sig över betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen, försäkringsöverdomstolen, försäkringsrätten för Södra&lt;br&gt;Sverige, riksförsäkringsverket, socialstyrelsen, statens handikappråd, för-&lt;br&gt;säkringsinspektionen, statskontoret, riksrevisionsverket, riksskatteverket,&lt;br&gt;statens arbetsgivarverk, statens löne- och pensionsverk, arbetsmarknadssty-&lt;br&gt;relsen, arbetarskyddsstyrelsen, statens invandrarverk, arbetsdomstolen,&lt;br&gt;föräldraförsäkringsutredningen (S 1980:08), försäkringsdomstolskommittén&lt;br&gt;(S 1980:10), företagshälsovårdsutredningen (A 1976:01), Försäkringskasse-&lt;br&gt;förbundet, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet (Kommunför-&lt;br&gt;bundet), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i&lt;br&gt;Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorgani-&lt;br&gt;sationen SACO/SR (SACO/SR), Sveriges arbetsledareförbund (SALF),&lt;br&gt;Försäkringsanställdas förbund, Svenska läkaresällskapet, Lantbrukarnas&lt;br&gt;riksförbund (LRF), Sveriges hantverks- och industriorganisation-Familje-&lt;br&gt;företagen, Handikappförbundens centralkommitté, Sveriges förenade stu-&lt;br&gt;dentkårer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har yttranden inkommit från Riksförbundet mot Astma-Al-&lt;br&gt;lergi, Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Riksföreningen för Trafik-&lt;br&gt;och polioskadade, Sveriges läkarförbund, Svenska Diabetesförbundet och&lt;br&gt;LO-sektionen i Uppsala.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 ALLMÄNNA SYNPUNKTER PÅ SJUKLÖN&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanserna avstyrker eller ställer sig tveksamma till ett sjuk-&lt;br&gt;lönesystem. En invändning som vanligen framförts är att en sjuklöneordning&lt;br&gt;skulle medföra en hårdare sortering av de arbetssökande och leda till ett ökat&lt;br&gt;beroende för de anställda i förhållande till arbetsgivaren. Denna invändning&lt;br&gt;görs av försäkringsöverdomstolen, arbetsmarknadsstyrelsen, socialstyrelsen,&lt;br&gt;statens handikappråd, Försäkringskasseförbundet, LO, TCO, SACOISR,&lt;br&gt;SALF, Försäkringsanställdas förbund, LRF, Handikappförbundens Central-&lt;br&gt;kommitté, Riksförbundet mot Astma-Allergi, Neurologiskt Handikappades&lt;br&gt;Riksförbund, Riksföreningen för Trafik- och Polioskadade och Svenska Dia-&lt;br&gt;betesförbundet. Flera av dessa gör också gällande att sjuklönesystemet kan&lt;br&gt;komma att medföra att arbetsgivarna kommer att utöva en ökad kontroll på&lt;br&gt;arbetstagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan vanlig invändning är att en sjuklöneordning skulle komma att&lt;br&gt;innebära en dubbel administration eftersom ett sjuklönesystem dels inte&lt;br&gt;skulle omfatta alla försäkrade, dels enbart gälla ca 80 procent av sjukfallen.&lt;br&gt;Denna invändning görs av försäkringsöverdomstolen, försäkringsrätten för&lt;br&gt;Södra Sverige, riksförsäkringsverket, statskontoret, socialstyrelsen, statens in-&lt;br&gt;vandrarverk, statens handikappråd, Försäkringskasseförbundet, Landstings-&lt;br&gt;förbundet, Kommunförbundet, LO, TCO, SACO/SR, SALF, Försäkrings-&lt;br&gt;anställdas förbund och Sveriges läkarförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser bl.a. Landstingsförbundet och Kommunförbundet&lt;br&gt;hävdar att ett genomförande av sjuklön skulle innebära ett upprivande av en&lt;br&gt;sedan decennier inarbetad och väl fungerande del av sjukförsäkringssyste-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket, liksom statens handikappråd och Försäkringskasse-&lt;br&gt;förbundet betonar att ett sjuklönesystem skulle komma att medföra mins-&lt;br&gt;kade kontroll- och rehabiliteringsmöjligheter för försäkringskassorna, vilket&lt;br&gt;betecknas som otillfredsställande; detta skulle bli följden eftersom försäk-&lt;br&gt;ringskassorna inte skulle få kännedom om de sjukfall som regleras inom&lt;br&gt;sjuklöneperioden, dvs. ca 80 procent av samtliga fall. Den nuvarande sjuk-&lt;br&gt;fallsstatistiken och därigenom informationen om hälsotillståndet i landet&lt;br&gt;skulle härigenom också gå förlorad, vilket framhålls av bl.a. arbetarskydds-&lt;br&gt;styrelsen, socialstyrelsen och datainspektionen, särskilt gäller det information&lt;br&gt;om arbetsskadefallen. Arbetarskyddsstyrelsen hänvisar här till negativa erfa-&lt;br&gt;renheter från Danmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liknande synpunkter angående sjukstatistiken framförs av Försäkrings-&lt;br&gt;kasseförbundet, LO, TCO, SACO/SR, Försäkringsanställdas förbund och&lt;br&gt;Sveriges läkarförbund. Även risken för att arbetsskadestatistiken går förlo-&lt;br&gt;rad berörs av dessa remissintanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser hävdar att ett sjuklönesystem också skulle medföra&lt;br&gt;praktiska svårigheter för den enskilde. Sådana invändningar framförs av&lt;br&gt;Försäkringskasseförbundet, LO och Försäkringsanställdas förbund.&lt;br&gt;SACO/SR anmäler att ett sjuklönesystem kan medföra ökade problem för&lt;br&gt;de anställda och fackliga organisationer i förhållande till mindre seriösa före-&lt;br&gt;tag och företag på obestånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande systemet medför en automatisk kontroll av att två ersätt-&lt;br&gt;ningar som t.ex. sjukpenning och föräldrapenning inte utgår samtidigt. Flera&lt;br&gt;remissinstanser, bl.a. riksförsäkringsverket, försäkringsöverdomstolen, för-&lt;br&gt;säkringsrätten för Södra Sverige, föräldraförsäkringsutredningen, Försäk-&lt;br&gt;ringskasseförbundet, Landstingsförbundet och Kommunförbundet, påpekar&lt;br&gt;att denna kontroll skulle försvinna om sjuklön införs, vilket anges vara en&lt;br&gt;allvarlig brist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs beräkning av de administrativa kostnaderna för arbetsgi-&lt;br&gt;varna har mött kritik från flera remissinstanser, bl.a. Försäkringskasseför-&lt;br&gt;bundet, Landstingsförbundet, Kommunförbundet, TCO, SACO/SR och&lt;br&gt;SALF. Beräkningarna anses ofullständiga eller för lågt hållna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsöverdomstolen, riksförsäkringsverket och socialstyrelsen ifrå-&lt;br&gt;gasätter det lämpliga i att låta det ankomma på arbetsgivaren att avgöra om&lt;br&gt;sjukdom eller skada är för handen samt om sjukdomen eller skadan förorsa-&lt;br&gt;kat nedsättning av den anställdes arbetsförmåga. Tolkningen av dessa många&lt;br&gt;gånger svårbedömda frågor kräver en ingående kunskap om socialförsäk-&lt;br&gt;ringslagstiftning som skulle komma att saknas på arbetsplatserna, menar&lt;br&gt;man, vilket skulle kunna leda till rättsförluster för den enskilde. Integritets-&lt;br&gt;konflikt kan inte heller uteslutas mellan arbetsgivare och arbetstagare, påpe-&lt;br&gt;kar försäkringsöverdomstolen och riksförsäkringsverket, något som även&lt;br&gt;datainspektionen erinrar om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svårigheterna för arbetsgivarna att bygga upp en väl fungerande admini-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stration samt att rätt tillämpa sjuklönereglerna påtalas även av bl.a. Lands-&lt;br&gt;tingsförbundet, Kommunförbundet, LO och Försäkringsanställdas förbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs i skissen förordade alternativ att arbetsgivaren skall över-&lt;br&gt;lämna uppgift om ett pågående sjukfall vid sjuklöneperiodens slut till försäk-&lt;br&gt;ringskassan har mött kritik av riksförsäkringsverket, statskontoret, riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket, SAF och SHIO-Familjeföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket påpekar att betydande administrativa vinster skulle&lt;br&gt;kunna göras om anmälningsplikten i stället läggs på den försäkrade. Denna&lt;br&gt;uppfattning delas av statskontoret - som även anser att kraven på snabbhet&lt;br&gt;är överdrivna - och riksrevisionsverket. Riksrevisionsverket påpekar att stora&lt;br&gt;grupper redan i dag själva gör anmälan till försäkringskassan. Även SXFoch&lt;br&gt;SHIO-Familjeföretagen föreslår att anmälningsplikten skall åvila den försäk-&lt;br&gt;rade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket konstaterar bl.a. att även om ett sjuklönesystem skulle&lt;br&gt;medföra en bättre överensstämmelse mellan preliminär skatt och slutlig&lt;br&gt;skatt, bör beaktas att inbetalning av den innehållna skatten kan antas bli nå-&lt;br&gt;got sämre från arbetsgivarna än från riksförsäkringsverket, vilket kan orsaka&lt;br&gt;minskade statsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens invandrarverk framhåller behovet av tolkhjälp på arbetsplatserna&lt;br&gt;om sjuklön införs och av att information om de förändringar som genomförs&lt;br&gt;kommer till stånd på de vanligaste invandrarspråken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens arbetsgivarverk, som begränsat sitt yttrande till att avse arbetsta-&lt;br&gt;gare inom verkets förhandlingsområde, dvs. till arbetstagare med statligt re-&lt;br&gt;glerad avlöning, nöjer sig med att konstatera att det är ovisst om ett sjuklö-&lt;br&gt;nesystem skulle medföra några administrativa förenklingar på de statliga&lt;br&gt;myndigheterna, eftersom alla sjukfall likväl måste registreras och följas upp&lt;br&gt;av arbetsgivaren, även om flertalet sjukdomsfall inte skulle behöva rappor-&lt;br&gt;teras till försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens löne- och pensionsverk, å sin sida, finner att en sjuklöneperiod kan&lt;br&gt;medföra besparingar hos arbetsgivarna inom den offentliga sektorn, efter-&lt;br&gt;som positiva förändringar skulle uppstå i lönerutinerna för de offentligan-&lt;br&gt;ställda, då rapporteringsskyldigheten till försäkringskassan skulle upphöra i&lt;br&gt;80 procent av fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av ett sjuklönesystem avstyrks eller ifrågasätts av försäkrings-&lt;br&gt;överdomstolen, försäkringsrätten för Södra Sverige, arbetarskyddsstyrelsen,&lt;br&gt;socialstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen (majoriteten), försäkringsinspektio-&lt;br&gt;nen, statens handikappråd, statskontoret och riksförsäkringsverket (majorite-&lt;br&gt;ten), Försäkringskasseförbundet (majoriteten), Landstingsförbundet (majori-&lt;br&gt;teten), Kommunförbundet (majoriteten), LO, TCO, SACO/SR, SALF, För-&lt;br&gt;säkringsanställdas förbund, LRF, Handikappförbundens Centralkommitté,&lt;br&gt;Riksförbundet mot Astma-Allergi, Neurologiskt Handikappades Riksför-&lt;br&gt;bund, Riksföreningen för Trafik- och Polioskadade, Sveriges läkarförbund&lt;br&gt;och Svenska Diabetesförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En minoritet i riksförsäkringsverkets styrelse vill inte avvisa ett sjuklöne-&lt;br&gt;system, om vissa ändringar genomförs i den skisserade ordningen - bl.a. bör&lt;br&gt;ansvaret för rapportering läggas på den enskilde - och inte heller innan frå-&lt;br&gt;gan om rationaliseringar i nuvarande ordning slutligt klarlagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En minoritet i arbetsmarknadsstyrelsen anser inte att det från arbetsmark-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadspolitiska synpunkter finns anledning att utdöma sjuklönesystemet, utan&lt;br&gt;att valet mellan de olika alternativen får träffas från andra utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Försäkringskasseförbundet har tre av styrelsens 13 ledamöter avgivit en&lt;br&gt;reservation enligt vilken man förklarar sig inte kunna finna de av sjukpen-&lt;br&gt;ningkommittén redovisade principiella och praktiska invändningarna mot&lt;br&gt;ett sjuklönesystem utgöra skäl nog att avvisa detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundets borgerliga ledamöter i styrelsen har anmält reserva-&lt;br&gt;tion. Man förklarar sig finna ett sjuklönesystem intressant men anser att nu-&lt;br&gt;varande ordning bör bibehållas om inte klara administrativa fördelar - för-&lt;br&gt;enklingar och lägre kostnader - uppväger nackdelarna. Företrädarna för&lt;br&gt;moderata samlingspartiet har avgivit ett särskilt yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Kommunförbundets styrelse har företrädarna för moderata samlingspar-&lt;br&gt;tiet anmält reservation. Man menar att systemet med sjuklön innehåller&lt;br&gt;vissa principiella och praktiska fördelar jämfört med nuvarande ersättnings-&lt;br&gt;system men att en del praktiska detaljer dock måste ytterligare utredas för&lt;br&gt;att systemet skall kunna bli tillämpligt med det krav på lika behandling av&lt;br&gt;samtliga försäkrade grupper som måste ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket framhåller att viktiga kostnadseffekter, bl.a. på skat-&lt;br&gt;te- och bidragssystem, ytterligare bör belysas och att flera oklara frågor bör&lt;br&gt;lösas innan en så genomgripande förändring som att införa sjuklön vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens löne- och pensionsverk önskar utredning beträffande sjuklönepe-&lt;br&gt;riodens inverkan på de offentliga arbetsgivarnas lönerutiner innan slutlig&lt;br&gt;ställning tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens arbetsgivarverk, statens invandrarverk, riksskatteverket, datain-&lt;br&gt;spektionen, arbetsdomstolen, föräldraförsäkringsutredningen, försäkrings-&lt;br&gt;domstolskommittén och Sveriges förenade studentkårer redovisar inget ställ-&lt;br&gt;ningstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positiva till ett införande av ett sjuklönesystem är SAF och SHIO-Familje-&lt;br&gt;företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF.s positiva ställningstagande förutsätter dels att sjuklönesystemet&lt;br&gt;också innefattar tre dagars karens, dels att vissa ändringar görs i det av sjuk-&lt;br&gt;penningkommitténs skisserade regelsystemet, bl.a. att en kvalifikationstid&lt;br&gt;skall krävas, att sjuklöneperioden görs relativt lång och att anmälan till för-&lt;br&gt;säkringskassan vid sjuklöneperiodens utgång skall göras av den försäkrade&lt;br&gt;själv. SAF anför vidare:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sjuklönesystem skulle ytterligare stärka samhörigheten mellan företag&lt;br&gt;och den anställde och minska anonymiteten samtidigt som kompensation för&lt;br&gt;inkomstbortfall skulle bli mera rättvisande för vissa deltids- och delårsarbe-&lt;br&gt;tande. Om arbetsgivaren svarar för sjukersättningen i form av sjuklön torde&lt;br&gt;detta få till följd, att arbetsgivaren genom omplacering eller dylikt försöker&lt;br&gt;tillvarata den arbetsförmåga som kvarstår hos den anställde efter en skada.&lt;br&gt;Från rehabiliteringssynpunkt skulle detta vara värdefullt. Eventuella miss-&lt;br&gt;bruk av sjukskrivningsmöjligheten skulle minska när vetskapen finns att&lt;br&gt;kostnaderna härför direkt skulle drabba företaget. Ett sjuklönesystem skulle&lt;br&gt;vidare öka företagets möjligheter till uppföljning av förekommande sjukfall&lt;br&gt;samt stimulera företaget att vidta åtgärder för ytterligare förbättringar av ar-&lt;br&gt;betsförhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En självklar förutsättning för införande av ett sjuklönesystem är att före-&lt;br&gt;tagens sjukförsäkringsavgift sänks med hela det belopp som inbesparas i för-&lt;br&gt;säkringssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SHIO-Familjeföretagen anför liknande skäl för sitt ställningstagande, dock&lt;br&gt;att sjuklöneperioden föreslås vara 14 dagar. SHIO framhåller dessutom som&lt;br&gt;en fördel att ett sjuklönesystem automatiskt skulle medföra differentierade&lt;br&gt;sjukförsäkringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Över sjukpenningkommitténs sjuklöneskiss har i övrigt&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;bl.a. följande synpunkter anförts.&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Anställnings- och arbetsanknytning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket förordar att man, för att bl.a. undvika tolkningssvårig-&lt;br&gt;heter av arbetstagarbegreppet, begränsar rätten till sjuklön till arbetstagare&lt;br&gt;med fastare anknytning till arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret ansluter sig däremot till kommitténs bedömning att sjuklö-&lt;br&gt;nerätten bör gälla utan krav på kvalifikationstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF och SHIO-Familjeföretagen föreslår att det uppställs en kvalifika-&lt;br&gt;tionstid på fem arbetsdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF anser att kvalifikationstiden bör vara minst tre månader. LRF menar&lt;br&gt;att företag med få anställda bör stå utanför systemet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sjuklöneperiodens längd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret och riksrevisionsverket förordar att en längre sjuklöneperiod&lt;br&gt;än 14 dagar övervägs, eftersom detta skulle medföra en minskning av admi-&lt;br&gt;nistrationskostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF understryker vikten av att sjuklöneperioden görs relativt lång för att&lt;br&gt;därigenom så stora administrativa fördelar som möjligt skall uppnås. SAF&lt;br&gt;förordar att perioden bestäms till fyra veckor. SAF framhåller dock att de&lt;br&gt;tre första dagarna i varje sjuklöneperiod bör vara karensdagar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beräkningsunderlaget för sjuklön&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;SAF och SHIO-Familjeföretagen förklarar sig dela kommitténs uppfattning&lt;br&gt;att beräkningsunderlaget skall fastställas genom förhandlingar mellan ar-&lt;br&gt;betsmarknadens parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande beräkningsunderlaget vid sjukdom under semester anför&lt;br&gt;TCO följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det gäller beräkningsunderlaget för sjuklön föreslår kommittén att vid&lt;br&gt;sjukdom under semester skall, om ändrad semesterförläggning ej begärts,&lt;br&gt;endast semesterlön utgå. Den orättvisa som uppkommer genom kommitténs&lt;br&gt;förslag till ändring av AFL 3 kap. 3:e stycket är oacceptabel. Den som med&lt;br&gt;stöd av 15 § semesterlagen väljer att avräkna semesterdag under sjukdom&lt;br&gt;uppbär både sjukpenning och semesterlön. TCO vänder sig kraftigt emot en&lt;br&gt;sådan försämring och vill i sammanhanget poängtera att semesterlönen är en&lt;br&gt;redan intjänad förmån som skall utbetalas oavsett om sjuklön eller sjukpen-&lt;br&gt;ning utgår.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sjuklönens storlek&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket menar att skissens alternativ med en reglering som&lt;br&gt;knyter an till den vid sjukfallet aktuella inkomsten medför betydande svårig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;heter. Objektivt underlag för bedömning av t.ex. snabbt övergående sjuk-&lt;br&gt;domstillstånd torde i många fall inte stå att få. Tvister kan därför uppstå i&lt;br&gt;frågan huruvida en kortvarig frånvaro beror på en av sjukdom orsakad ned-&lt;br&gt;sättning av arbetsförmågan. Svårigheter skulle också komma att uppstå vid&lt;br&gt;bedömningen av om en inkomstminskning föreligger i de fall då sjukdomen&lt;br&gt;inte medför frånvaro från arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket vill därför ifrågasätta om den skisserade utvidg-&lt;br&gt;ningen av ersättningsrätten till fall då nedsättningen av arbetsförmågan är&lt;br&gt;mindre än hälften och nedsättningen varar mindre än en dag är praktiskt ge-&lt;br&gt;nomförbar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återförsäkring för sjuklöneutgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt statskontoret krävs noggranna ekonomiska och försäkringsmässiga&lt;br&gt;kalkyler innan man beslutar sig för att lägga en sådan återförsäkring på den&lt;br&gt;allmänna försäkringen. Det skulle även, enligt statskontorets mening, med-&lt;br&gt;föra en omotiverad ”rundgång” i systemet. Riksrevisionsverket anför lik-&lt;br&gt;nande synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen påpekar att en möjlighet till återförsäkring skulle göra att&lt;br&gt;ett sjuklönesystems eventuella positiva effekter på arbetsmiljön skulle bort-&lt;br&gt;falla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet och Kommunförbundet säger sig inse nödvändighe-&lt;br&gt;ten av en sådan återförsäkring men finner det anmärkningsvärt att slopandet&lt;br&gt;av ett redan väletablerat försäkringssystem nödvändiggör skapandet av ett&lt;br&gt;nytt försäkringssystem med därmed sammanhängande kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO anför liknande synpunkter samt anmärker på att kostnaderna för ett&lt;br&gt;sådant system inte redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF anser att möjlighet till återförsäkring bör finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SHIO-Familjeföretagen avstyrker ett införande av en allmän återförsäk-&lt;br&gt;ring och pekar i stället på andra alternativ till lösning för att minska riskerna&lt;br&gt;med ett sjuklönesystem för de allra minsta företagen. De exempel som anges&lt;br&gt;är en särskild småföretagarförsäkring, en begränsningsregel för företag med&lt;br&gt;upp till 10 eller 20 anställda, där sjuklön endast skall utges för begränsad tid,&lt;br&gt;och en möjlighet till befrielse från skyldighet att betala sjuklön till arbetsta-&lt;br&gt;gare som lider av långvarig eller kronisk sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Dokumentation av sjukfrånvaron m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsanställdas förbund hävdar att det kan uppstå svårigheter då ar-&lt;br&gt;betsgivaren skall bedöma rätten till sjuklön eftersom han inte har tillgång till&lt;br&gt;diagnos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO understryker att den kontrollfunktion som idag åvilar försäkrings-&lt;br&gt;kassan är viktig. Införandet av en sjuklöneperiod kommer att innebära ett&lt;br&gt;ökat beroende för de anställda i förhållande till arbetsgivaren, hävdar TCO,&lt;br&gt;eftersom initiativrätten till kontroll kommer att ligga på denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF gör gällande att genom att sjukanmälan skall ske till företaget arbets-&lt;br&gt;tagarens samhörighet med företaget kommer att stärkas. Även SACO/SR&lt;br&gt;och Sveriges läkarförbund framhåller det positiva med att sjukanmälan görs&lt;br&gt;till företaget och då vanligtvis till arbetsledaren, varigenom en förbättrad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontakt mellan de anställda och arbetsledarna uppnås vilket kan leda till&lt;br&gt;minskad sjukfrånvaro.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergång från arbetsgivare till försäkringskassa&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;SAF och SHIO-Familjeföretagen motsätter sig bestämt att arbetsgivaren&lt;br&gt;skall ha ansvaret för att underrätta försäkringskassan efter det att sjuklöne-&lt;br&gt;perioden utgått. En sådan ordning skulle, menar de, bli mycket administra-&lt;br&gt;tivt betungande för arbetsgivarna och leda till att de sammanlagda kostna-&lt;br&gt;derna för administrationen av sjukersättningen sannolikt inte skulle bli lägre&lt;br&gt;än vad de är för närvarande. Det föreslås i stället att den försäkrade själv&lt;br&gt;skall göra en sådan anmälan. Även LRF anser att den försäkrade skall svara&lt;br&gt;för övergången av sjukfallet till försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tvister i fråga om sjuklön&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsrätten för Södra Sverige föreslår att en uppdelning av besvärs-&lt;br&gt;prövningen mellan arbetsdomstolen och försäkringsöverdomstolen bör&lt;br&gt;övervägas, mot bakgrund av att vissa tvister kan komma att ha ett klart do-&lt;br&gt;minerande arbetsrättsligt inslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket påpekar att försäkringskassorna saknar den erfa-&lt;br&gt;renhet av det arbetsrättsliga området, som en prövning av rätt till sjuklön&lt;br&gt;skulle förutsätta. Betydande administrativa svårigheter skulle därför uppstå&lt;br&gt;om socialförsäkringsadministrationen skulle pröva tvister om sjuklön. Enligt&lt;br&gt;riksförsäkringsverket vore det även ur principiell synpunkt olämpligt om&lt;br&gt;kassorna och försäkringsrätterna skulle pröva tvist mellan arbetsgivare och&lt;br&gt;arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen, som begränsat sitt yttrande till att avse frågor om ut-&lt;br&gt;formningen av tvisteförfarandet i ett sjuklönesystem, anser att ett system där&lt;br&gt;varje sjukersättningsärende kan prövas i tingsrätt och i AD enligt arbets-&lt;br&gt;tvistlagens regler inte kan vara ändamålsenligt; en omfattande måltillström-&lt;br&gt;ning till domstolen är inte önskvärd. Vidare menar AD att i flertalet av tvis-&lt;br&gt;terna är det inte det arbetsrättsliga inslaget som är dominerande. AD anser&lt;br&gt;på grund härav den av kommittén angivna lösningen med försäkringskassa&lt;br&gt;som första instans ha goda skäl för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även försäkringsdomstolskommittén tar upp frågan hur tvister i ett sjuklö-&lt;br&gt;nesystem skall handläggas. Att tvister skall handläggas i en särskild nämnd&lt;br&gt;eller i den ordning som gäller för arbetsrättsliga tvister anser man inte vara&lt;br&gt;rationellt. En nämnd knuten till en försäkringsrätt skulle troligen få organi-&lt;br&gt;seras som en relativt fristående enhet inom rätten framhåller försäkrings-&lt;br&gt;domstolskommittén. Fördelen skulle då endast bli att nämnden och dess&lt;br&gt;kansli får möjlighet att utnyttja de administrativa resurser som finns i försäk-&lt;br&gt;ringsrätten. Ett sådant utnyttjande, framhålls det, bör dock under inga för-&lt;br&gt;hållanden aktualiseras förrän försäkringsrätterna har kommit till rätta med&lt;br&gt;de nuvarande balansproblemen vilket kommer att ta flera år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om den nuvarande besluts- och besvärsorganisationen behålls kan,&lt;br&gt;menar man, det nya systemet leda till en ökad belastning på besvärsorganen&lt;br&gt;och således neutralisera en del av de besparingar som annars borde följa av&lt;br&gt;att försäkringen inte längre skall ha huvudansvaret vid korta sjukfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;571F och SHiO-Familjeföretagen anser det vara direkt olämpligt att för-&lt;br&gt;säkringskassan skall avgöra sjuklönetvister. Som skäl anförs bl.a. att försäk-&lt;br&gt;ringskassan saknar arbetsrättslig kompetens. En särskild nämnd föreslås i&lt;br&gt;stället skola handlägga dessa tvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även TCO anser det oacceptabelt att försäkringskassan skall pröva tvister&lt;br&gt;mellan arbetsgivare och anställda och hävdar att sådana frågor skall behand-&lt;br&gt;las i den ordning som gäller inom arbetsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Administrativa konsekvenser och kostnadseffekter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser ifrågasätter kommitténs beräkningar av de admi-&lt;br&gt;nistrativa effekterna av ett sjuklönesystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket erinrar i sitt yttrande om att det för försäkringskas-&lt;br&gt;sorna även uppstår kostnader för kontroll av att andra dagersättningar inte&lt;br&gt;utges under sjuklönetiden och att återförsäkringsalternativet och en frivillig&lt;br&gt;försäkring för egenföretagare leder till nya arbetsuppgifter för administratio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket ifrågasätter den uppskattning av arbetsgivarnas admi-&lt;br&gt;nistrativa kostnadsökning som kommittén redovisat. Enligt riksrevisionsver-&lt;br&gt;kets mening bör den administrativa merkostnaden för en sjuklöneutbetal-&lt;br&gt;ning jämfört med en vanlig löneutbetalning vara liten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret förklarar sig i likhet med kommittén inte kunna göra några&lt;br&gt;säkra bedömningar av arbetsgivarnas administrationskostnader för sjuklön&lt;br&gt;men vill inte utesluta att de ökade administrationskostnaderna för arbetsgi-&lt;br&gt;varna kan komma att överväga kostnadsminskningen för försäkringskas-&lt;br&gt;sorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl riksförsäkringsverket som riksrevisionsverket framhåller, såsom&lt;br&gt;nämnts, att administrationskostnaderna kan begränsas om arbetsgivarna&lt;br&gt;slipper rapporteringsskyldighet till försäkringskassorna vid sjuklönetidens&lt;br&gt;utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet framhåller att ett flertal arbetsuppgifter till-&lt;br&gt;kommer hos försäkringskassorna. Dessa bedömer förbundet medföra mer-&lt;br&gt;arbete som man i detta sammanhang inte kan bortse från. Det görs vidare&lt;br&gt;gällande att de administrativa kostnaderna på arbetsgivarsidan har redovi-&lt;br&gt;sats ofullständigt. Försäkringskasseförbundet befarar, ”med hänsyn till kom-&lt;br&gt;plexiteten i de administrativa rutiner som föreslagits, att företagens samman-&lt;br&gt;tagna administrativa merkostnader vid införande av ett sjuklönesystem avse-&lt;br&gt;värt kommer att överstiga de administrationskostnader som f.n. bärs av för-&lt;br&gt;säkringskassorna” .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet och Kommunförbundet förklarar sig sakna en när-&lt;br&gt;mare undersökning i betänkandet rörande omfattningen av och kostnaderna&lt;br&gt;för det merarbete arbetsgivarna får om sjuklönesystemet genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACOISR förklarar sig tvivla på hållbarheten i beräkningen att bespa-&lt;br&gt;ringen hos försäkringskassorna skulle bli ca 200 milj.kr. SACO/SR hävdar&lt;br&gt;vidare att en sjuklönereform knappast skulle leda till lägre totala kostnader&lt;br&gt;för administrationen. Denna uppfattning delas av Sveriges läkarförbund och&lt;br&gt;SALF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO anser det anmärkningsvärt att endast kostnaderna för 1,3 miljoner&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställda inom SAF-området redovisas och menar att beräkningar är erfor-&lt;br&gt;derliga för arbetsgivare utanför SAF-området med ca 2,9 milj, anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsanställdas förbund gör gällande att ett sjuklönesystem skulle&lt;br&gt;bli väsentligt dyrare än nuvarande administration.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övrigt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, bl.a. Landstingsförbundet, Kommunförbundet och&lt;br&gt;SAF, har betonat nödvändigheten av att en relativt lång tidsperiod ställs till&lt;br&gt;förfogande för utbildning och andra förberedelser innan bestämmelserna&lt;br&gt;träder i kraft. En sådan tidsperiod bör vara minst ett år hävdas det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet och Kommunförbundet har vidare anfört:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några bestämmelser i det av kommittén redovisade förslaget innehåller reg-&lt;br&gt;ler som kräver anpassning till de skiftande förhållanden som råder på olika&lt;br&gt;sektorer av arbetsmarknaden. Det är därför ytterst angeläget att dessa regler&lt;br&gt;slutligt utformas så att de genom förhandlingsöverenskommelser kan anpas-&lt;br&gt;sas till de speciella förhållanden som kan råda inom viss sektor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om sjuklön&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § En arbetstagare har vid sjukdom rätt att behålla lön och andra anställ-&lt;br&gt;ningsförmåner (sjuklön) enligt vad som följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen inskränker inte den rätt till sjuklön som kan finnas enligt någon an-&lt;br&gt;nan lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett avtal som innebär att arbetstagarens rättigheter enligt denna lag upp-&lt;br&gt;hävs eller inskränks är ogiltigt i den delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första stycket får avvikelser göras från 8 § andra stycket&lt;br&gt;och 9 § genom kollektivavtal som på arbetstagarsidan har slutits eller god-&lt;br&gt;känts av central arbetstagarorganisation som avses i lagen (1976:580) om&lt;br&gt;medbestämmande i arbetslivet. Den närmare beräkningen av sjuklönens&lt;br&gt;storlek enligt 6 § får också bestämmas på det sättet. En arbetsgivare, som är&lt;br&gt;bunden av ett sådant kollektivavtal, får tillämpa avtalet även på arbetstagare&lt;br&gt;som inte tillhör den avtalsslutande arbetstagarorganisationen, under förut-&lt;br&gt;sättning att de sysselsätts i arbete som avses med avtalet och inte omfattas&lt;br&gt;av något annat tillämpligt kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förutsättningar för rätt till sjuklön&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 § En arbetstagare skall kunna få sjuklön från och med den dag då han bör-&lt;br&gt;jar eller skulle ha börjat anställningen. Om arbetstagaren har anställts för&lt;br&gt;kortare tid än en månad, kan han dock få sjuklön först då han har tillträtt&lt;br&gt;anställningen och därefter varit anställd under en sammanhängande period&lt;br&gt;av fjorton kalenderdagar innan sjukdomsfallet inträffar. I denna period in-&lt;br&gt;räknas inte dag då arbetstagaren har varit frånvarande från arbetet utan gil-&lt;br&gt;tigt skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetstagare anställs på nytt av samma arbetsgivare inom fjorton&lt;br&gt;kalenderdagar från det att den föregående anställningen upphörde, skall det&lt;br&gt;tidigare anställningsförhållandet medräknas vid beräkning av kvalifikations-&lt;br&gt;tiden i första stycket andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till sjuklön föreligger inte för tid efter det att anställningen har upp-&lt;br&gt;hört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§ Sjuklön utges vid sjukdom som sätter ned arbetsförmågan. Med sjuk-&lt;br&gt;dom jämställs ett tillstånd av nedsatt arbetsförmåga som orsakats av sjuk-&lt;br&gt;dom för vilken utgetts sjuklön enligt denna lag eller sjukpenning enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäk-&lt;br&gt;ring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller motsvarande äldre&lt;br&gt;lagstiftning och som fortfarande kvarstår efter det att sjukdomen upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömande av om och i vilken utsträckning arbetsförmågan är nedsatt&lt;br&gt;skall särskilt beaktas om arbetstagaren på grund av sjukdomen är helt eller&lt;br&gt;delvis förhindrad att utföra sitt vanliga eller därmed jämförligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En arbetsgivare är inte skyldig att utge sjuklön om arbetstagaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ådragit sig sjukdomen vid uppsåtligt brott som han har dömts för genom&lt;br&gt;dom som har vunnit laga kraft, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. medvetet eller av grov vårdlöshet lämnar oriktig eller vilseledande upp-&lt;br&gt;gift angående något förhållande, som är av betydelse för rätten till sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sjuklönens storlek&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6§ Sjuklönen utgör 90 procent av den lön och andra anställningsförmåner&lt;br&gt;som arbetstagaren skulle ha fått från arbetsgivaren om han hade fullgjort&lt;br&gt;sina arbetsuppgifter. Sjuklönen skall dock inte beräknas till högre belopp än&lt;br&gt;som svarar mot nedsättningen i arbetsförmågan och det därmed förenade&lt;br&gt;bortfallet av anställningsförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sjuklöneperiodens längd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7 § Rätten till sjuklön omfattar den första dag arbetstagaren avhåller sig från&lt;br&gt;sitt arbete hos arbetsgivaren på grund av sjukdom och de därpå följande tret-&lt;br&gt;ton kalenderdagarna i sjukperioden (sjuklöneperiod).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sjukperiod anses tid under vilken arbetstagaren i oavbruten följd&lt;br&gt;lider av sjukdom som avses i 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sjukanmälan m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8§ Arbetstagaren har inte rätt till sjuklön för tid innan anmälan om sjuk-&lt;br&gt;domsfallet har gjorts hos arbetsgivaren. Detta gäller dock inte om arbetsta-&lt;br&gt;garen har varit förhindrad att göra anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tid från och med den sjunde kalenderdagen efter sjukanmälningsda-&lt;br&gt;gen har arbetstagaren rätt till sjuklön endast om hans styrker nedsättningen&lt;br&gt;av arbetsförmågan under denna tid genom intyg eller utlåtande av en läkare&lt;br&gt;eller en tandläkare. Intyget eller utlåtandet behöver inte innehålla uppgift&lt;br&gt;om sjukdomsorsaken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det ett beslut enligt 10 § har arbetstagaren rätt till sjuklön endast om&lt;br&gt;han iakttar vad som har ålagts honom i beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§ Arbetstagaren skall lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att&lt;br&gt;han har varit sjuk och i vilken omfattning som han inte har kunnat arbeta på&lt;br&gt;grund av sjukdomen. Försäkran behöver inte innehålla uppgift om sjuk-&lt;br&gt;domsorsaken. Arbetsgivaren är inte skyldig att betala ut sjuklönen innan ar-&lt;br&gt;betstagaren har lämnat försäkran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den allmänna försäkringskassan skall, under förutsättning att det finns&lt;br&gt;särskilda skäl som talar för det, självmant eller på framställning av arbetsgi-&lt;br&gt;varen ålägga arbetstagaren att styrka nedsättningen av arbetsförmågan ge-&lt;br&gt;nom intyg eller utlåtande av läkare eller tandläkare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. från och med en tidigare dag än sjunde kalenderdagen efter sjukanmäl-&lt;br&gt;ningsdagen i en pågående sjukperiod, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. från och med den första dagen av varje kommande sjukperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt första stycket 2 får inte avse längre tid än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt denna paragraf skall gälla omedelbart, om inte något an-&lt;br&gt;nat anges i beslutet eller bestäms av en domstol som prövar beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den allmänna försäkringskassan får företa sjukkontroll under sjuklö-&lt;br&gt;neperioden genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. göra förfrågan hos arbetstagaren, hans arbetsgivare, läkare eller någon&lt;br&gt;annan som kan antas kunna lämna behövliga uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. besöka arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Anmälnings- och uppgiftsskyldighet för arbetsgivare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;12 § Arbetsgivaren skall till den allmänna försäkringskassan anmäla sjuk-&lt;br&gt;domsfall som har gett arbetstagare hos honom rätt till sjuklön under sjuklö-&lt;br&gt;neperioden, om sjukdomsfallet fortsätter efter denna periods utgång. An-&lt;br&gt;mälan skall göras inom fem kalenderdagar, räknat från sjuklöneperiodens&lt;br&gt;utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall vidare lämna uppgift till kassan om sjukdomsfall som&lt;br&gt;har gett arbetstagare hos honom rätt till sjuklön och som har avslutats inom&lt;br&gt;sjuklöneperioden. En sådan uppgift skall lämnas senast vid utgången av den&lt;br&gt;kalendermånad som följer efter den under vilken sjuklöneperioden löpte ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anmälningsskyldighet vid inträffad arbetsskada finns föreskrifter i la-&lt;br&gt;gen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ersättning på grund av särskilda förhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;13 § Den allmänna försäkringskassan kan efter skriftlig ansökan av en ar-&lt;br&gt;betstagare som är inskriven hos kassan besluta att ersättning får lämnas från&lt;br&gt;sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för kostnader&lt;br&gt;för sjuklön som utges till arbetstagaren enligt denna lag. Ett sådant beslut&lt;br&gt;får meddelas endast om arbetstagaren kan antas på grund av sjukdom&lt;br&gt;komma att vara borta från arbetet i särskilt stor omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt första stycket avser arbetstagarens samtliga anställningar&lt;br&gt;och gäller från och med den kalendermånad då ansökan gjordes hos kassan,&lt;br&gt;om inte annat sägs i beslutet. Beslutet skall gälla för viss tid som anges i be-&lt;br&gt;slutet eller, om det finns särskilda skäl, tills vidare. Beslutet skall omprövas&lt;br&gt;om förhållandena tyder på att villkoret enligt första stycket andra meningen&lt;br&gt;inte längre är uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § En arbetstagare som har gjort ansökan enligt 13 § är skyldig att ge-&lt;br&gt;nomgå undersökning av läkare eller tandläkare och att ge in utlåtande över&lt;br&gt;undersökningen, om försäkringskassan finner att det behövs för ärendets be-&lt;br&gt;dömning. För utgifter för undersökningen och för utlåtande över undersök-&lt;br&gt;ningen lämnas ersättning från sjukförsäkringen enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring i enlighet med vad regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Ersättning enligt 13 § lämnas för de kostnader för sjuklön som arbetsgi-&lt;br&gt;varen har haft för arbetstagaren. Ersättning får endast lämnas om arbetsta-&lt;br&gt;garen skriftligen har samtyckt till det. Ett samtycke skall avse den tid som&lt;br&gt;ett beslut enligt 13 § gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av ersättningen skall bortses från kostnader som avser de&lt;br&gt;två första dagarna med sjuklön vid varje sjukdomsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning görs av den allmänna försäkringskassan efter skriftlig ansö-&lt;br&gt;kan av arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning får inte lämnas för längre tid tillbaka än tolv månader före an-&lt;br&gt;sökningsmånaden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Försäkring mot höga kostnader för sjuklön&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;16 § En arbetsgivare vars sammanlagda lönekostnader under ett kalenderår&lt;br&gt;inte beräknas överstiga summan av 50 basbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring får försäkra sig hos den allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassan för kostnader för sjuklön enligt denna lag. Vid beräkning av lö-&lt;br&gt;nekostnaderna bortses från avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter&lt;br&gt;och lagen (1982:423) om allmän löneavgift samt skatt enligt lagen (1990:659)&lt;br&gt;om särskild löneskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreskriver närmare villkor för försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Tystnadsplikt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;17 § En arbetsgivare får inte obehörigen röja vad han genom ett intyg eller&lt;br&gt;ett utlåtande av läkare eller tandläkare, vilket har lämnats honom på grund&lt;br&gt;av denna lag, eller genom en försäkran som avses i 9 § fått veta om någon&lt;br&gt;enskilds hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt. Detta gäller&lt;br&gt;även för den som i arbetsgivarens personaladministrativa verksamhet har&lt;br&gt;hand om frågor om sjuklön enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i första stycket medför inte någon inskränkning i den skyl-&lt;br&gt;dighet att lämna uppgifter som följer av lag eller förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det allmännas verksamhet tillämpas i stället föreskrifterna i sekretessla-&lt;br&gt;gen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ansvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;18 § En arbetsgivare som inte fullgör sin skyldighet enligt 12 § döms till bö-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansvar för den som bryter mot 17 § första stycket finns föreskrifter i&lt;br&gt;brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Försäkringskassans handläggning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;19 § Ärenden enligt 10 och 13—15 §§ samt 21 § andra stycket prövas av den&lt;br&gt;allmänna försäkringskassa hos vilken arbetstagaren är inskriven eller skulle&lt;br&gt;ha varit inskriven, om han hade uppfyllt åldersvillkoret i lkap. 4§ lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring. Är arbetstagaren inte inskriven och skulle&lt;br&gt;han inte heller under nämnda förutsättning ha varit inskriven hos en försäk-&lt;br&gt;ringskassa, skall ärendet handläggas av den kassa inom vars område arbets-&lt;br&gt;givaren är registrerad hos skattemyndighet för inbetalning och redovisning&lt;br&gt;av arbetstagares skatt. Är arbetsgivaren inte registrerad enligt vad som nu&lt;br&gt;sagts prövas frågan av den försäkringskassa inom vars område arbetsgivaren&lt;br&gt;är bosatt. I övriga fall görs prövningen av Stockholms läns allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om anmälnings- och uppgiftsskyldighet enligt 12 § eller ärenden en-&lt;br&gt;ligt 16 § tillämpas första stycket andra - fjärde meningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den behöriga försäkringskassan får uppdra åt en annan försäkringskassa att&lt;br&gt;handlägga ärenden enligt 10 och 13—16 §§ samt 21 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § I fråga om försäkringskassans handläggning av ärenden enligt 10 och&lt;br&gt;13—16 §§ samt 21 § andra stycket tillämpas följande föreskrifter i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 2 § om riksförsäkringsverkets tillsyn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 4 § om återbetalningsskyldighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 § om preskription,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 8 och 9 §§ om uppgiftsskyldighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 9 a § om undantag från sekretess,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 16 § om verkställighetsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande den anmälnings- och uppgiftsskyldighet som en arbetsgivare&lt;br&gt;har enligt 12 § tillämpas föreskriften i 20 kap. 16 § lagen om allmän försäk-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Bestämmelser om rättegången m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;21 § Mål mellan arbetstagare och arbetsgivare om tillämpning av denna lag&lt;br&gt;handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det råder tvist om rätten till sjuklön och tvisten rör frågan om arbets-&lt;br&gt;tagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom eller om nedsätt-&lt;br&gt;nings omfattning, skall den allmänna försäkringskassan på arbetsgivares, ar-&lt;br&gt;betstagares, arbetstagarorganisations eller domstols begäran avge yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § De föreskrifter om omprövning och ändring av försäkringskassans be-&lt;br&gt;slut som finns i 20 kap. 10 och 10a§§ lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- beslut enligt 10 eller 13 §, 14 § andra meningen, 15 eller 16§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- beslut att inte avge yttrande enligt 21 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall föreskrifterna i 20 kap. 11 — 13 § § samma lag om överklagande&lt;br&gt;av försäkringskassas och försäkringsrätts beslut tillämpas på motsvarande&lt;br&gt;sätt i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- beslut enligt 10 § första stycket 2, 13 §, 14 § andra meningen eller 15 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- beslut enligt 16 §, om beslutet innebär att arbetsgivaren inte får teckna&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt får försäkringskassans beslut enligt denna lag inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991 och tillämpas i fråga om sjuk-&lt;br&gt;domsfall som inträffar efter ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;LAGRÅDET&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1990-09-19.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Eskil Hellner, regeringsrådet Stig von Bahr,&lt;br&gt;justitierådet Hans-Gunnar Solerud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 28 juni 1990 har regeringen&lt;br&gt;på hemställan av statsrådet Ingela Thalén beslutat inhämta lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över förslag till lag om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Manne Pa-&lt;br&gt;vön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid granskningen har lagrådet tagit del av en skrivelse från Svenska Ar-&lt;br&gt;betsgivareföreningen med vissa synpunkter på lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Inledande synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade förslaget innebär en ingripande omläggning av det system&lt;br&gt;som alltsedan införandet av en allmän sjukförsäkring gällt för att skapa eko-&lt;br&gt;nomisk trygghet för förvärvsarbetande vid sjukdom. Den alldeles övervä-&lt;br&gt;gande delen av de förvärvsarbetande, nämligen de anställda, avses i princip&lt;br&gt;få kompensation för inkomstbortfall upp till 14 dagar från insjuknandet i&lt;br&gt;form av sjuklön från arbetsgivaren i stället för sjukpenning på grund av sjuk-&lt;br&gt;försäkring enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Omlägg-&lt;br&gt;ningens räckvidd antyds av de i remissprotokollet (avsnitt 4.1) förekom-&lt;br&gt;mande uppgifterna att de sjukfall som varar högst 14 dagar utgör hela 89 %&lt;br&gt;av det totala antalet sjukfall och belastar sjukförsäkringen med&lt;br&gt;ca 16 miljarder kronor om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillskapandet av en civilrättsligt grundad sjuklön på en nivå av 90 % av&lt;br&gt;inkomstbortfallet enligt regler som i princip skall vara indispositiva till ar-&lt;br&gt;betstagarens förmån och som skall tillämpas av arbetsgivare med synnerligen&lt;br&gt;skiftande förutsättningar att handha rättsligt reglerade personaladministra-&lt;br&gt;tiva uppgifter ställer stora krav på den lagtekniska utformningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har känt det som en brist att förslaget inte remissbehandlats i&lt;br&gt;vanlig ordning. Det har baserats på den skiss till sjuklönesystem som intogs&lt;br&gt;i ett av sjukpenningkommittén år 1981 avlämnat betänkande. Något fullstän-&lt;br&gt;digt förslag om sjuklön har således inte förelegat tidigare. Lagrådets gransk-&lt;br&gt;ning har fått ske utan tillgång till den belysning från skilda utgångspunkter&lt;br&gt;som remissyttranden skulle ha tillhandahållit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget har den tekniken tillämpats såvitt avser de centrala materiella&lt;br&gt;reglerna att under skilda rubriker först lämnas bestämmelser om förutsätt-&lt;br&gt;ningar mer allmänt för rätt till sjuklön, därefter om storleken av sjuklönen&lt;br&gt;främst i relation till de anställningsförmåner arbetstagaren gått miste om på&lt;br&gt;grund av nedsättningen i arbetsförmåga, sedan om den period som blir be-&lt;br&gt;stämmande för vilka anställningsförmåner som skall beaktas och slutligen&lt;br&gt;om verkningarna på sjuklönen av att arbetstagaren försummar vissa skyldig-&lt;br&gt;heter rörande anmälan och läkarintyg. Lagrådet har vid sin granskning av&lt;br&gt;förslagets innebörd funnit att den använda tekniken inte på ett helt tillfreds-&lt;br&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 181&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställande sätt tillgodoser de nyss angivna kraven. Genom att det inte alltid&lt;br&gt;klart framgår av lagtexten hur en bestämmelse påverkar sjuklönen vid till-&lt;br&gt;lämpningen av en annan bestämmelse kan det inte uteslutas att den berörda&lt;br&gt;uppdelningen kan komma att leda till tolkningsproblem. I vissa hänseenden&lt;br&gt;har lagrådet försökt råda bot på problemet genom att föreslå lagtextänd-&lt;br&gt;ringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tidigare berörda kraven gäller emellertid inte bara sjuklönesystemets&lt;br&gt;juridisk-tekniska uppbyggnad som i sig måste vara enkel och lättbegriplig&lt;br&gt;utan också avgränsningen mot och koordinationen med det mycket omfat-&lt;br&gt;tande och delvis komplicerade offentligrättsliga regelverket för sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen och dennas finansiering. Det måste undvikas både att sjuklöne- och&lt;br&gt;sjukförsäkringssystemen överlappar varandra och att glapp uppkommer, så&lt;br&gt;att kompensation för inkomstbortfall uteblir. Samordningsfrågor aktualise-&lt;br&gt;ras också i förhållande till annan arbetsrättslig lagstiftning av civilrättsligt&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till det sagda kommer komplikationer som kan följa redan av att civil-&lt;br&gt;rättsliga regler och regler av offentligrättslig karaktär finns i ett och samma&lt;br&gt;regelkomplex och anvisar skilda vägar för prövningen av uppkommande frå-&lt;br&gt;gor, t.ex. i överklagningshänseende. Tillämpningen av de materiella reg-&lt;br&gt;lerna ay den ena karaktären måste komma att påverka tillämpningen av även&lt;br&gt;de andra reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det remitterade lagförslaget utgör mot den antydda bakgrunden endast&lt;br&gt;en del men den centrala och tyngst vägande i den tillämnade omläggningen.&lt;br&gt;Det kan visserligen anföras skäl för att arbetet med den delen i huvudsak&lt;br&gt;slutförs innan resultat av arbetet med konsekvensändringar på anslutande&lt;br&gt;områden har presenterats. Att lagförslaget om sjuklön läggs fram skilt från&lt;br&gt;lagändringarna i annan lagstiftning medför emellertid att lagrådets gransk-&lt;br&gt;ning inte i alla delar kan få den mångsidighet som 8 kap. 18 § RF syftar till.&lt;br&gt;När lagrådet, med de ändringar och erinringar som anges i det följande, till-&lt;br&gt;styrker det remitterade förslaget sker det följaktligen utifrån den förutsätt-&lt;br&gt;ningen att man i det fortsatta arbetet ägnar särskild uppmärksamhet åt sam-&lt;br&gt;ordningsfrågor och kravet på konsistens över hela fältet. I möjligaste mån&lt;br&gt;måste också olikheter i begreppsapparaten undvikas, exempelvis i fråga om&lt;br&gt;vad som skall förstås med arbetstagare, anställning, lön och andra anställ-&lt;br&gt;ningsförmåner, kostnadsersättning etc. inom de olika civilrättsliga och of-&lt;br&gt;fentligrättsliga regelkomplexen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som lagrådet antecknat innebär föreliggande förslag till lag i huvudsak att&lt;br&gt;sjuklön från arbetsgivaren skall utgå i stället för sjukpenning från sjukför-&lt;br&gt;säkringen. Det framstår därför som en naturlig utgångspunkt att bestämmel-&lt;br&gt;ser som gällt för sjukpenningen nu överförs till sjuklönelagen. Detta gäller&lt;br&gt;så mycket mer som bestämmelserna i själva verket kommer att fortsätta att&lt;br&gt;gälla i de fall sjukpenning och inte sjuklön betalas. Självfallet är det i många&lt;br&gt;fall olämpligt att göra bestämmelserna tillämpliga enligt den nya lagen en-&lt;br&gt;dast genom en enkel hänvisning till AFL eller genom att överflytta bestäm-&lt;br&gt;melsen ordagrant. Det kan också finnas goda skäl till att en bestämmelse i&lt;br&gt;AFL över huvud inte görs tillämplig på en motsvarande situation med av-&lt;br&gt;seende på sjuklön enligt den nya lagen. Med hänsyn till det sagda anser lag-&lt;br&gt;rådet emellertid att det är en brist i remissen att det förekommer fall där&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skillnad mellan de två lagarna föreligger utan att detta motiveras eller ens&lt;br&gt;omnämns, fastän det i själva verket innefattar ställningstaganden av mate-&lt;br&gt;riellt slag med avseende på anställdas rätt till kompensation vid sjukdom,&lt;br&gt;företrädesvis utvidgningar av denna rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omläggningen är tänkt att träda i kraft den 1 januari 1991. Lagrådet vill&lt;br&gt;redan i detta sammanhang framhålla att omläggningen kräver att nya perso-&lt;br&gt;naladministrativa och kamerala rutiner etableras hos arbetsgivarna, att den&lt;br&gt;leder till stora ändringar i verksamheten hos försäkringskassorna, att den&lt;br&gt;kan påkalla revidering av kollektivavtal och enskilda anställningsavtal och&lt;br&gt;att den kan ändra förutsättningarna för sjukförsäkringssystem som byggts&lt;br&gt;upp inom den enskilda sektorn. Det kan med säkerhet förutses att åtskilliga&lt;br&gt;av förändringarna framtvingar ändringar i dataprogram. Innan lagen om&lt;br&gt;sjuklön och därmed sammanhängande lagändringar beslutats och behövliga&lt;br&gt;verkställighetsföreskrifter utfärdats saknas tillförlitligt underlag för arbetsgi-&lt;br&gt;vares, försäkringskassors och andras arbete med att förbereda administra-&lt;br&gt;tiva rutiner m.m. för tillämpningen av de nya reglerna. Lagrådet anser att&lt;br&gt;det vore olyckligt om sjuklönesystemet skulle misskrediteras på grund av att&lt;br&gt;otillräcklig förberedelsetid leder till felaktigheter, väntetider och andra prak-&lt;br&gt;tiska onöjaktigheter, tvister m.m. i anslutning till ikraftträdandet. Lagrådet&lt;br&gt;finner det sålunda viktigare att man på detta inte minst för den enskilde så&lt;br&gt;betydelsefulla område får en från början så långt möjligt säkert och smidigt&lt;br&gt;fungerande och materiellt korrekt tillämpning av de nya reglerna än att tiden&lt;br&gt;till ikraftträdandet blir kort. I konsekvens med denna uppfattning vill lagrå-&lt;br&gt;det bestämt avråda från att lagen om sjuklön träder i kraft redan den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket tillkommer rätten till sjuklön endast arbetstagare. I spe-&lt;br&gt;cialmotiveringen anges att arbetstagarbegreppets innehåll får läggas fast i&lt;br&gt;rättstillämpningen med utgångspunkt i en civilrättslig begreppsbestämning.&lt;br&gt;Utanför tillämpningsområdet för lagen om sjukön skall således falla bl.a.&lt;br&gt;uppdragstagare av olika slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det anförda följer att det arbetstagarbegrepp som används i den före-&lt;br&gt;slagna lagen skiljer sig från motsvarande begrepp i AFL. Enligt 3 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket AFL gäller att ersättning för arbete, som försäkrad utfört för&lt;br&gt;någon annans räkning utan att vara anställd i dennes tjänst, i allmänhet anses&lt;br&gt;som inkomst av anställning. Undantag görs dock för det fallet att ersätt-&lt;br&gt;ningen utgör inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet för uppdragstaga-&lt;br&gt;ren. Om en uppdragsinkomst inte är hänförlig till rörelse eller jordbruksfas-&lt;br&gt;tighet skall den som utfört arbetet anses såsom arbetstagare och den som&lt;br&gt;utger ersättningen såsom arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inget att erinra mot den i det remitterade förslaget intagna&lt;br&gt;ståndpunkten att rätten till sjuklön förutsätter att ett anställningsförhållande&lt;br&gt;föreligger. Lagrådet vill emellertid peka på att de föreslagna reglerna kan&lt;br&gt;vålla vissa problem när de skall samordnas med exempelvis bestämmelserna&lt;br&gt;i AFL och lagen (1981:691) om socialavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i civilrättslig mening är arbetstagare blir enligt de föreslagna reg-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lerna berättigad till sjuklön. I följd härav skall, såvitt gäller anställningen i&lt;br&gt;fråga, rätten till sjukpenning bortfalla. Något motsvarande bortfall av sjuk-&lt;br&gt;penning avses inte gälla för uppdragstagare. Detta innebär att det vid be-&lt;br&gt;dömningen av rätten till sjukpenning i motsats till nu blir nödvändigt att&lt;br&gt;skilja mellan arbetstagare och uppdragstagare. Tvister i dessa hänseenden&lt;br&gt;avgörs i sista hand av försäkringsöverdomstolen. Frågan huruvida en person&lt;br&gt;vid tillämpning av den föreslagna lagen om sjuklön är arbetstagare eller upp-&lt;br&gt;dragstagare avgörs däremot i sista hand av arbetsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liknande svårigheter torde uppkomma på avgiftsområdet. Enligt lagen&lt;br&gt;om socialavgifter skall en arbetsgivare betala arbetsgivaravgifter på summan&lt;br&gt;av vad han under året har utgett som lön i pengar eller vissa naturaförmåner.&lt;br&gt;Som arbetsgivare räknas här jämväl den som utgett ersättning till sådana&lt;br&gt;uppdragstagare som inte är rörelseidkare eller jordbrukare. Vid beräkning&lt;br&gt;av underlaget för exempelvis sjukförsäkringsavgiften är det således f.n. inte&lt;br&gt;nödvändigt att skilja mellan anställda och nu nämnda kategori av uppdrags-&lt;br&gt;tagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna sjuklönesystemet kommer allmänt sett att leda till att ar-&lt;br&gt;betsgivarens lönekostnader på grund av anställdas sjukfrånvaro ökar. Någon&lt;br&gt;motsvarande ökning uppstår inte vad gäller uppdragstagare. Från strikt eko-&lt;br&gt;nomisk synpunkt finns det därför anledning att ta ut en lägre avgift för an-&lt;br&gt;ställda än för uppdragstagare. En sådan avvikelse från den nuvarande av-&lt;br&gt;giftsmässiga likabehandlingen av anställda och uppdragstagare skulle emel-&lt;br&gt;lertid vålla betydande administrativa svårigheter. Ett fortsatt likformigt ut-&lt;br&gt;tag skulle å andra sidan innebära att arbetsgivarens kostnad för en uppdrags-&lt;br&gt;tagare generellt blev lägre än hans kostnad för en anställd. Om en sådan ef-&lt;br&gt;fekt ansetts lämplig framgår inte av remissprotokollet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § läggs grundvalen för sjuklönesystemet fast genom föreskriften att en&lt;br&gt;arbetstagare har rätt att vid sjukdom behålla lön och andra anställningsför-&lt;br&gt;måner enligt vad som följer av lagen. I och för sig skulle denna grundläg-&lt;br&gt;gande föreskrift kunna anses ge besked om att rätten till sjuklön inträder&lt;br&gt;först när arbetstagaren blir berättigad till lön och andra anställningsförmå-&lt;br&gt;ner. Denna tidpunkt är anställningstidens första dag. Föreskriften i 3 § första&lt;br&gt;stycket första meningen i förslaget utsäger knappast något utöver vad 1 §&lt;br&gt;sålunda ger vid handen. Syftet att göra lagens innehåll mera tillgängligt gör&lt;br&gt;det emellertid försvarligt att, även med innehållslig upprepning, inleda 3 §&lt;br&gt;med ett stadgande som uttryckligen anger tidpunkten för inträdet av rätten&lt;br&gt;till sjuklön, helst som ett undantag från huvudregeln skall gälla och inskrivas&lt;br&gt;i paragrafen. Huvudregeln bör få en sådan lydelse att därav framgår att ett&lt;br&gt;anställningsavtal inte grundar någon rätt till sjuklön för tid innan anställ-&lt;br&gt;ningstiden börjat löpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en kortare anställningstid än en månad avtalats skall enligt förslaget&lt;br&gt;sjuklönesystemet inte bli tillämpligt förrän arbetstagaren fysiskt ställt sig till&lt;br&gt;arbetsgivarens förfogande eller, såsom det uttrycks i lagförslaget, tillträtt an-&lt;br&gt;ställningen och efter tillträdet varit anställd utan avbrott under fjorton ka-&lt;br&gt;lenderdagar. Sedan tillträdet väl skett får han under fjortondagarsperioden-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt vad styckets sista mening ger vid handen - vara frånvarande med giltigt&lt;br&gt;skäl utan att det påverkar hans inträde i sjuklönesystemet. Till giltiga skäl&lt;br&gt;hör otvivelaktigt sjukdom. Emellertid utsägs i andra meningen att den kvali-&lt;br&gt;ficerande fjortondagarsperioden skall löpa ut innan sjukdomsfallet, dvs. det&lt;br&gt;sjukdomsfall som skall kompenseras med sjuklön, inträffar. Av andra och&lt;br&gt;tredje meningarnas regler utläses följaktligen att sjuklönesystemets inträde&lt;br&gt;inte påverkas av om arbetstagaren blir sjuk efter tillträdet och därefter ute-&lt;br&gt;blir från arbetet om han blott är frisk den fjortonde dagen efter tillträdet.&lt;br&gt;Har han däremot efter tillträdet hållit sig frisk i tretton dagar men insjuknar&lt;br&gt;den fjortonde dagen blir sjuklönesystemets inträde uppskjutet tills han till-&lt;br&gt;frisknat och anställningen varat ytterligare en dag. Den föreslagna ord-&lt;br&gt;ningen synes onödigt svårhanterlig, då verkan av sjukdom under kvalifika-&lt;br&gt;tionstiden blir olika, beroende på om arbetstagaren är sjukfrånvarande på&lt;br&gt;anställningens fjortonde dag eller ej. Lagrådet vill förorda att kvalifikations-&lt;br&gt;tiden inte i något fall kopplas till sjukdomsfall utan alltid får utgöras av sam-&lt;br&gt;manhängande anställningstid efter tillträdet med borträknande endast av&lt;br&gt;frånvaro utan giltigt skäl. I enlighet med det sagda föreslår lagrådet följande&lt;br&gt;lydelse av 3 § första stycket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Arbetstagarens rätt till sjuklön gäller från och med den första dagen av&lt;br&gt;anställningstiden. Är den avtalade anställningstiden kortare än en månad in-&lt;br&gt;träder dock rätten till sjuklön endast om arbetstagaren tillträtt anställningen&lt;br&gt;och därefter varit anställd fjorton kalenderdagar i följd. Dag då arbetstaga-&lt;br&gt;ren varit frånvarande utan giltigt skäl medräknas inte.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens tredje stycke har i det remitterade förslaget upptagits en re-&lt;br&gt;gel om att rätt till sjuklön inte föreligger för tid efter det anställningen har&lt;br&gt;upphört. Regeln synes av flera skäl överflödig, främst därför att något ar-&lt;br&gt;betsgivar-arbetstagarförhållande då inte föreligger. Såsom lagrådet anför vid&lt;br&gt;7 § bör rättsverkan av anställningens upphörande anknyta till reglerna om&lt;br&gt;hur sjuklöneperioden bestäms. Tredje stycket bör följaktligen utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt specialmotiveringen motsvaras bestämmelsen i punkt 1 närmast av 20&lt;br&gt;kap. 3 § första stycket b) AFL. Den avviker emellertid i betydande grad från&lt;br&gt;sistnämnda stadgande enligt dettas nu gällande lydelse. Såvitt lagrådet kun-&lt;br&gt;nat finna saknas det skäl att låta AFL och den föreslagna sjuklönelagen vara&lt;br&gt;olika på denna punkt. Vid föredragningen av remissen har också upplysts att&lt;br&gt;en ändring av AFL övervägs så att stadgandet där får samma lydelse som den&lt;br&gt;här föreslagna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under rubriken ”Sjuklönens storlek” avses i 6 § sjuklönens nivå bli reglerad&lt;br&gt;i förhållande till den arbetsinkomst som arbetstagaren skulle ha förvärvat&lt;br&gt;hos arbetsgivaren om hans arbetsförmåga inte nedsatts genom sjukdom.&lt;br&gt;Sjuklönenivån ansluter härvid till den nivå efter vilken sjukpenningen kom-&lt;br&gt;penserar bortfall av inkomst av förvärvsarbete, nämligen - med viss schablo-&lt;br&gt;nisering och uteslutning av inkomstskikt i botten och på toppen - 90 procent&lt;br&gt;av inkomstbortfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller i den allmänna försäkringen är det avsett att&lt;br&gt;endast sådant inkomstbortfall som hänför sig till arbetstidsminskning i anled-&lt;br&gt;ning av nedsättningen i arbetsförmågan skall kompenseras efter den angivna&lt;br&gt;procentsatsen. Sjuklönen skall sålunda - via underlaget för 90-procentsbe-&lt;br&gt;räkningen - vara relaterad till nedsättningen i arbetsförmågan såsom denna&lt;br&gt;nedsättning kommit till uttryck i minskad arbetstid. En av sjukdom föran-&lt;br&gt;ledd nedsättning i arbetsförmågan som resulterar i en minskad arbetsintensi-&lt;br&gt;tet men inte påverkar arbetstiden skall inte kunna grunda kompenserande&lt;br&gt;sjuklön även om den minskar förvärvsinkomsten. Denna ståndpunkt, som&lt;br&gt;visserligen inte kommit till explicit uttryck i den föreslagna lagtexten men&lt;br&gt;likväl framgår, måste anses välgrundad med hänsyn till de praktiskt sett&lt;br&gt;oöverstigliga svårigheter som skulle följa om sjuklönesystemet tillförsäkrade&lt;br&gt;arbetstagaren kompensation även vid inkomstbortfall genom minskad ar-&lt;br&gt;betsintensitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuklönen skall enligt det sagda relateras till graden av nedsättning av ar-&lt;br&gt;betsförmågan. Innebörden härav är att inkomstbortfall som inte kan anses&lt;br&gt;orsakat av nedsättningen i arbetsförmågan inte heller skall kompenseras. De&lt;br&gt;angivna sammanhangen synes komma till uttryck om lagtexten föreskriver&lt;br&gt;att sjuklönen utgör 90 procent av den lön och andra anställningsförmåner&lt;br&gt;som arbetstagaren gått miste om till följd av nedsättningen i arbetsförmågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken av den sjuklön arbetstagaren i ett visst fall erhåller bestäms inte&lt;br&gt;endast av reglerna i denna paragraf. Således är den i 7 § definierade sjuklö-&lt;br&gt;neperioden av central betydelse. Lämpligen bör i förevarande paragraf hän-&lt;br&gt;syn tas till detta genom att mistade anställningsförmåner knyts till nedsätt-&lt;br&gt;ningen av arbetsförmågan under denna period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid innehåller lagförslaget även andra bestämmelser som begrän-&lt;br&gt;sar den rätt till sjuklön som arbetstagaren eljest skulle ha. Sådana, med den&lt;br&gt;verkan att rätten bortfaller rent generellt, finns i 5 §. Bestämmelser av annan&lt;br&gt;karaktär har intagits i 8§. Dessa inverkar på storleken av sjuklönen på det&lt;br&gt;sättet att mistade anställningsförmåner under viss tid inte inräknas i underla-&lt;br&gt;get för sjuklönen utan att denna tid påverkar sjuklöneperiodens början eller&lt;br&gt;slut. I upplysande syfte bör en erinran härom tas in som en sista mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett speciellt problem uppkommer med avseende på beräkningen av in-&lt;br&gt;komstbortfallet när arbetstagaren begär sjuklön under semester och nedsätt-&lt;br&gt;ningen i arbetsförmågan inte tar sig uttryck i någon minskning av eljest arbe-&lt;br&gt;tad tid med därav föranlett inkomstbortfall. Även om sjukdom under se-&lt;br&gt;mester - enligt semesterlagens regler - inte leder till någon definitiv förlust&lt;br&gt;av semesterrätt med semesterlön synes denna lön kunna tjäna som underlag&lt;br&gt;vid beräkningen av sjuklön vid avbrott i utlagd semester.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I brist på överblick över de andra fall då arbetstagare har rätt till kompen-&lt;br&gt;sation för inkomstbortfall vid ledighet eller annat avbrott i arbetet kan lagrå-&lt;br&gt;det inte utesluta att det här för semestersituationen tillämpade synsättet kan&lt;br&gt;behöva appliceras även i andra sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår följande lydelse av 6 §:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Sjuklönen utgör 90 procent av den lön och andra anställningsförmåner&lt;br&gt;som arbetstagaren gått miste om till följd av nedsättningen i arbetsförmågan&lt;br&gt;under sjuklöneperioden enligt 7 §. Att sjuklönens storlek kan begränsas&lt;br&gt;framgår av bestämmelserna i 8§.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf definieras sjuklöneperioden. Som angetts vid 6§ är denna&lt;br&gt;vid sidan av andra bestämmelser av central betydelse vid bestämmandet av&lt;br&gt;sjuklönens storlek. Den får emellertid betydelse även i andra sammanhang,&lt;br&gt;t.ex. för sådana frågor som berörs i 11 och 12 §§. Det synes därför lämpligast&lt;br&gt;att paragrafen inte syftar på den rätt till sjuklön som arbetstagaren har utan&lt;br&gt;utformas som en renodlad tidsmässig definition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det remitterade förslaget till lagtext har definitionen knutits till att ar-&lt;br&gt;betstagaren avhåller sig från arbete på grund av sjukdom. Detta blir emeller-&lt;br&gt;tid språkligt sett missvisande om den ståndpunkt godtas som lagrådet gett&lt;br&gt;uttryck för vid 6 § med avseende på situationer i samband med t.ex. semes-&lt;br&gt;ter. Den första dagen i sjuklöneperioden skulle därför i stället kunna anges&lt;br&gt;som den första dag arbetstagarens arbetsförmåga är nedsatt på grund av&lt;br&gt;sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som lagrådet anmärkt vid 6 § skall arbetstagaren inte kompenseras för in-&lt;br&gt;komstbortfall på grund av minskad arbetsintensitet. Om definitionen av&lt;br&gt;sjuklöneperioden utformas i linje med det nyss anförda bör - i överensstäm-&lt;br&gt;melse med det remitterade lagtextförslaget - anges att perioden inte börjar&lt;br&gt;om arbetstagaren inte avhåller sig från arbete åt arbetsgivaren. I stället för&lt;br&gt;den i 3 § sista stycket i förslaget intagna bestämmelsen bör dessutom här an-&lt;br&gt;ges att löpande sjuklöneperiod bryts om anställningen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att 7 § får rubriken ”Sjuklöneperioden” och att paragra-&lt;br&gt;fens första stycke får lydelsen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Sjuklöneperioden omfattar den första dag arbetstagarens arbetsförmåga&lt;br&gt;är nedsatt på grund av sjukdom och de därpå följande tretton kalenderda-&lt;br&gt;garna i sjukperioden. En sjuklöneperiod börjar inte om arbetstagaren inte&lt;br&gt;avhåller sig från arbete åt arbetsgivaren. En sjuklöneperiod som börjat löpa&lt;br&gt;bryts om anställningen upphör.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket första meningen anges att arbetstagaren inte har rätt till sjuk-&lt;br&gt;lön för tid innan anmälan om sjukdomsfallet gjorts hos arbetsgivaren. Detta&lt;br&gt;skall dock enligt styckets andra mening inte gälla om arbetstagaren varit för-&lt;br&gt;hindrad att göra anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I specialmotiveringen anförs att bestämmelserna i första stycket närmast&lt;br&gt;motsvarar den anmälningsskyldighet som en försäkrad har gentemot försäk-&lt;br&gt;ringskassan enligt 3 kap. 14 § AFL. Remissprotokollet innehåller dock inget&lt;br&gt;om i vad mån praxis vid tillämpning av nämnda lagrum kan vara vägledande&lt;br&gt;för tolkningen av de föreslagna reglerna om anmälningsplikt. Vid föredrag-&lt;br&gt;ningen har uppgetts att undantagsregeln i andra meningen tar sikte enbart&lt;br&gt;på den situationen att arbetstagaren fullgjort sin anmälningsskyldighet ome-&lt;br&gt;delbart efter det att hindret för anmälan bortfallit. Undantagsregeln avses&lt;br&gt;t.ex. inte alls vara tillämplig om en arbetstagare, som insjuknat viss dag och&lt;br&gt;varit förhindrad att anmäla sjukdomsfallet under denna dag, anmäler sjuk-&lt;br&gt;domsfallet först någon dag efter det att hindret upphört. Lika litet avses un-&lt;br&gt;dantagsregeln kunna åberopas om anmälan hade kunnat göras i rätt tid (dag&lt;br&gt;ett) men, till följd av förhinder under exempelvis dag två, görs först dag tre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i och för sig inget att erinra mot att reglerna om anmälnings-&lt;br&gt;skyldighet får den nu angivna innebörden. Enligt lagrådets mening har dock&lt;br&gt;denna inte kommit till tillräckligt tydligt uttryck i lagtexten. Den bör därför&lt;br&gt;preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall som villkor för rätt till sjuklön för senare delen&lt;br&gt;av en längre sjukperiod gälla att arbetstagaren styrker nedsättningen av ar-&lt;br&gt;betsförmågan genom läkarintyg. Detta skall avse tid fr.o.m. sjunde kalen-&lt;br&gt;derdagen efter sjukanmälningsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sjukanmälningsdag kan enligt lagrådets mening inte avses annat än&lt;br&gt;den dag då anmälan faktiskt gjorts. Att generellt ha denna dag som utgångs-&lt;br&gt;punkt för beräkningen av sjudagarsperioden synes dock inte ändamålsenligt.&lt;br&gt;Anmälningsdagen framstår exempelvis som mindre lämplig om arbetstaga-&lt;br&gt;ren varit förhindrad att göra anmälan i rätt tid ävensom om arbetsgivaren&lt;br&gt;väljer att utge sjuklön fr.o.m. dagen för sjukdomsfallet trots att arbetstaga-&lt;br&gt;ren utan giltig anledning dröjt något med sin anmälan. Enligt lagrådets upp-&lt;br&gt;fattning talar bl.a. syftet med bestämmelsen för att den första dag som om-&lt;br&gt;fattas av sjuklönen bör utgöra startpunkt för tidsberäkningen i de fall då er-&lt;br&gt;sättning utges för tid innan anmälan gjorts (jfr 3 kap. 10 § andra stycket&lt;br&gt;AFL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra styckets sista mening anges att läkarintyget inte behöver innehålla&lt;br&gt;uppgift om sjukdomsorsaken. Av den allmänna motiveringen framgår att&lt;br&gt;termen sjukdomsorsak avses mera syfta på sjukdomens art (diagnosen) än&lt;br&gt;på de faktorer som kan antas ha förorsakat sjukdomen. Detta bör också&lt;br&gt;komma till uttryck i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till det anförda föreslår lagrådet att 8 § första och andra&lt;br&gt;styckena utformas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Sjuklön skall ej avse mistade förmåner under tid innan arbetsgivaren fått&lt;br&gt;anmälan om sjukdomsfallet. Sjuklönen skall dock avse sådana förmåner från&lt;br&gt;och med dagen för sjukdomsfallet om arbetstagaren varit förhindrad att göra&lt;br&gt;anmälan och sådan gjorts omedelbart efter det att hindret upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön för mistade förmåner under tid&lt;br&gt;från och med den sjunde kalenderdagen efter dagen för sjukanmälan endast&lt;br&gt;om arbetstagaren styrker nedsättningen av arbetsförmågan under denna tid&lt;br&gt;genom intyg av läkare eller tandläkare. Intyget behöver inte innehålla när-&lt;br&gt;mare uppgift om vilken sjukdom arbetstagaren lider av. Om sjuklön utges&lt;br&gt;för mistade förmåner under tid före anmälan skall den första ersättningsda-&lt;br&gt;gen anses som sjukanmälningsdag.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetstagarens sjukdom och därav följande nedsättning av arbetsförmå-&lt;br&gt;gan fortsätter efter det sjuklöneperioden gått till ända och hans rätt till sjuk-&lt;br&gt;lön sålunda upphört avses - om annan arbetsgivare inte blir skyldig att betala&lt;br&gt;sjuklön på grund av byte av anställning - den allmänna sjukförsäkringen&lt;br&gt;träda till och i form av sjukpenning kompensera arbetstagaren, nu i hans&lt;br&gt;egenskap av försäkrad, för det fortsatta inkomstbortfallet. Detta förutsätter&lt;br&gt;att försäkringskassan får kännedom om fallet. I detta syfte föreslås arbetsgi-&lt;br&gt;varen i förevarande paragrafs första stycke åläggas en skyldighet att anmäla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till kassan att arbetstagare som varit sjuklöneberättigad fortfar att vara sjuk&lt;br&gt;efter sjuklöneperiodens utgång. I de fall då anställningen upphört samtidigt&lt;br&gt;med sjuklöneperioden, vare sig de fjorton dagarna förlöpt eller perioden&lt;br&gt;bryts av anställningens upphörande dessförinnan, kommer arbetsgivaren att&lt;br&gt;sakna kännedom om arbetstagarens hälsotillstånd. Det synes något främ-&lt;br&gt;mande att låta arbetsgivaren i detta läge bli anmälningsskyldig vid straffan-&lt;br&gt;svar och därmed tvinga honom att undersöka hur det förhåller sig med den&lt;br&gt;förutvarande anställdes hälsotillstånd. Närmare till hands ligger att låta&lt;br&gt;denne själv anmäla fortsatt sjukdom till försäkringskassan, om det är så att&lt;br&gt;denna skall betala sjukpenning. Övergår arbetstagaren till anställning hos&lt;br&gt;annan arbetsgivare skall normalt denne betala sjuklön och en anmälan från&lt;br&gt;den förre arbetsgivaren till kassan kommer - i bästa fall - inte att leda till&lt;br&gt;annat än en onödig utredning. I sämsta fall leder den till en oriktig utbetal-&lt;br&gt;ning av sjukpenning till den försäkrade samtidigt som han får sjuklön från&lt;br&gt;sin nye arbetsgivare. Lagrådet anser att anmälningsskyldigheten bör åvila&lt;br&gt;den som har intresset därav och bäst känner till de faktiska förhållandena,&lt;br&gt;nämligen den försäkrade, liksom det också annars ankommer på försäkrad&lt;br&gt;att till kassan anmäla anspråk på sjukpenning eller annan ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att anmälningsskyldigheten enligt första stycket skall in-&lt;br&gt;träda endast om anställningen fortsätter efter sjuklöneperiodens slut. Med&lt;br&gt;viss jämkning av den föreslagna lagtexten i övrigt föreslår lagrådet följande&lt;br&gt;lydelse av 12 § första stycket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Arbetsgivaren skall till den allmänna försäkringskassan anmäla sjuk-&lt;br&gt;domsfall som har gett arbetstagare hos honom rätt till sjuklön, om sjukperio-&lt;br&gt;den och anställningen fortsätter efter sjuklöneperiodens utgång. Anmälan&lt;br&gt;skall göras inom fem kalenderdagar från denna tidpunkt.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13-15 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa paragrafer upptar regler som syftar till att motverka att personer som&lt;br&gt;kan förutses få hög frånvarofrekvens till följd av sjukdom skall möta svårig-&lt;br&gt;heter att få anställning därför att skyldigheten för arbetsgivare att betala&lt;br&gt;sjuklön kan antas skapa ovillighet att anställa sådana personer. En dylik&lt;br&gt;oönskad attityd avses skola, om inte helt förhindras så dock mildras genom&lt;br&gt;att arbetsgivaren får möjlighet att till en del få ersättning från försäkringskas-&lt;br&gt;san för sjuklönekostnader för sådana anställda. Det är dock inte arbetsgiva-&lt;br&gt;ren som skall kunna sätta dessa regler i tillämpning utan arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i remissen föreslagna ordningen innefattar mer än en situation i vil-&lt;br&gt;ken arbetstagaren måste ta ställning till om han skall medverka till att hans&lt;br&gt;arbetsgivare skall få ersättningsmöjligheten eller ej. Först skall arbetstaga-&lt;br&gt;ren sålunda bestämma sig om han skall begära att försäkringskassan bedö-&lt;br&gt;mer honom som sannolikt frekvent frånvarande på grund av sjukdom. När&lt;br&gt;så skett skall arbetstagaren avgöra om han över huvud taget skall begagna&lt;br&gt;sig av beslutet genom att tala om för arbetsgivaren att det föreligger och vi-&lt;br&gt;dare ta ställning till om han skall fullfölja saken genom att till försäkringskas-&lt;br&gt;san ge in ett skriftligt samtycke till att arbetsgivaren utnyttjar möjligheten&lt;br&gt;att få ersättning. Ett en gång lämnat samtycke avses emellertid avskära ar-&lt;br&gt;betstagarens fortsatta valmöjligheter, eftersom det skall vara oåterkalleligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under giltighetstiden för kassans beslut och gälla i förhållande till alla arbets-&lt;br&gt;givare som arbetstagaren har under giltighetstiden. I praktiken kommer&lt;br&gt;dock en viss valmöjlighet att stå öppen för honom i det att han kan underlåta&lt;br&gt;att underrätta en arbetsgivare om kassans beslut eller samtycket. Får arbets-&lt;br&gt;givaren på andra vägar kännedom om beslut och samtycke hindrar intet ar-&lt;br&gt;betsgivaren att göra bruk av ersättningsmöjligheten utan att detta behöver&lt;br&gt;komma till arbetstagarens kännedom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det synes välgrundat att söka eliminera eller i vart fall motverka ovillighet&lt;br&gt;hos arbetsgivare att anställa sådana personer som kan antas orsaka onormalt&lt;br&gt;höga sjuklönekostnader vid sidan av de störningar i arbetet och därav föran-&lt;br&gt;ledda kostnader som frånvaro ändå alltid medför. Att införa en möjlighet för&lt;br&gt;arbetsgivaren att få kompensation i vart fall för en del av sjuklönekostna-&lt;br&gt;derna synes också vara ett ändamålsenligt sätt att tillgodose det angivna syf-&lt;br&gt;tet. Den åsyftade effekten inträder dock självfallet endast om arbetstagaren&lt;br&gt;talar om för den presumtive arbetsgivaren att ett kassabeslut av angivet slag&lt;br&gt;föreligger, vilken giltighetstid det har och - med den i förslaget angivna ord-&lt;br&gt;ningen - att det skriftliga samtycket lämnats. Vilken specifik funktion kravet&lt;br&gt;på ett sådant samtycke skall fylla i den angivna situationen är emellertid inte&lt;br&gt;lätt att fastställa. I remissprotokollet (avsnitt 4.9) anges att kravet syftar till&lt;br&gt;att understryka att det är den enskilde arbetstagaren som ”har rätten att av-&lt;br&gt;göra om han vill omfattas av särregler”. Hans intresse av självständighet i&lt;br&gt;detta hänseende måste enligt lagrådets mening anses tillräckligt tillgodosett&lt;br&gt;genom att det bara är han som kan begära försäkringskassans beslut. Det är&lt;br&gt;svårt att se att det skulle vara till någon fördel för arbetstagaren att åstad-&lt;br&gt;komma ett tillstånd av osäkerhet huruvida ersättningsmöjligheten skall in-&lt;br&gt;träda för den arbetsgivare som anställt arbetstagaren utan att denne före el-&lt;br&gt;ler vid anställningstillfället lämnat något skriftligt samtycke. Vad som till&lt;br&gt;äventyrs kan uppnås av positiva effekter för arbetstagaren genom kravet på&lt;br&gt;samtycke synes inte uppväga de komplikationer som ett sådant krav kan&lt;br&gt;medföra i form av oklarheter och tvister om samtyckets förhandenvaro och&lt;br&gt;giltighet. Man bör heller inte bortse från att kravet föranleder ytterligare&lt;br&gt;pappersexercis hos kassorna och kontrollbehov för arbetsgivarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda förordar lagrådet att något krav på särskilt sam-&lt;br&gt;tycke inte uppställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I språkligt hänseende vill lagrådet anmärka att dessa paragrafer uppvisar&lt;br&gt;flera passivkonstruktioner som lämnar läsaren i ovisshet om vem som är er-&lt;br&gt;sättningsberättigad. Detta gör innehållet onödigt svårtillgängligt. Lagrådet&lt;br&gt;vill förorda en språklig överarbetning så att i vart fall 13 § kommer att direkt&lt;br&gt;utsäga att det är arbetsgivaren som på framställning skall få ersättning för&lt;br&gt;sjuklönekostnader för arbetstagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill vidare framhålla att den föreslagna texten i 13 § första stycket&lt;br&gt;sista meningen nämner endast sjukdom som frånvaroorsak. Det är emeller-&lt;br&gt;tid åsyftat att också frånvaro på grund av resttillstånd efter sjukdom, t.ex.&lt;br&gt;konvalescens, skall beaktas. Detta torde komma till klarare uttryck om or-&lt;br&gt;den ”på grund av” byts ut mot ”till följd av”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 och 18 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 17 § föreskrivs att vissa uppgifter om enskilds hälsotillstånd och personliga&lt;br&gt;förhållanden i övrigt inte obehörigen får röjas. Tystnadsplikten omfattar två&lt;br&gt;personkategorier, dels arbetsgivare, dels den som i arbetsgivarens personal-&lt;br&gt;administrativa verksamhet har hand om frågor om sjuklön enligt lagen om&lt;br&gt;sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsbestämmelserna i 18 § avser arbetsgivare såvitt gäller åsidosät-&lt;br&gt;tande av uppgiftsskyldighet enligt 12 §. Vad gäller obehörigt röjande av upp-&lt;br&gt;gifter hänvisar 18 § till föreskrifter i brottsbalken. Av intresse är här i första&lt;br&gt;hand 20 kap. 3 § brottsbalken. Enligt denna paragrafs första stycke döms den&lt;br&gt;som röjer en uppgift, som han är pliktig att hemlighålla enligt lag, eller som&lt;br&gt;olovligen utnyttjar sådan hemlighet, för brott mot tystnadsplikt till böter el-&lt;br&gt;ler fängelse i högst ett år. Den som av oaktsamhet bryter mot tystnadsplikten&lt;br&gt;döms enligt paragrafens andra stycke till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det anförda följer att de föreslagna ansvarsbestämmelserna i 18 § om-&lt;br&gt;fattar arbetsgivare samt - såvitt avser tystnadsplikten - jämväl den som har&lt;br&gt;hand om viss personaladministrativ verksamhet. Remissprotokollet innehål-&lt;br&gt;ler dock inte någon redogörelse för vilka personer som skall anses tillhöra&lt;br&gt;de två personkategorierna. Lagrådet anser därför att det finns skäl att något&lt;br&gt;uppehålla sig vid denna problematik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som skall förstås med arbetsgivare synes inte vålla någon svårighet&lt;br&gt;om arbetsgivaren är en fysisk person som ensam svarar för ledningen av den&lt;br&gt;bedrivna verksamheten. En sådan person kan uppenbarligen ställas till an-&lt;br&gt;svar för brott mot såväl uppgiftsplikten som tystnadsplikten. Saken ställer&lt;br&gt;sig däremot annorlunda om arbetsgivaren är en juridisk person eller en fy-&lt;br&gt;sisk person med ett stort antal anställda. En juridisk person kan inte ådömas&lt;br&gt;straff. Talan måste då riktas mot den eller de fysiska personer som företräder&lt;br&gt;den juridiska personen, exempelvis styrelseledamöter eller verkställande di-&lt;br&gt;rektören i ett aktiebolag. Även om arbetsgivaren är en fysisk person torde,&lt;br&gt;om verksamheten är omfattande och uppdelad i olika självständiga enheter,&lt;br&gt;det straffrättsliga arbetsgivaransvaret kunna falla på annan person än den&lt;br&gt;som formellt är arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett arbetsgivarbegrepp av nu beskriven innebörd synes inte behöva föran-&lt;br&gt;leda några principiella problem när fråga uppkommer om ansvar för åsido-&lt;br&gt;sättande av uppgiftsskyldighet enligt 12 §. Talan får då - i likhet med vad som&lt;br&gt;gäller vid tillämpning av t.ex. straffbestämmelserna i 80 och 81 §§ uppbörds-&lt;br&gt;lagen (1953:272) - beroende på omständigheterna riktas mot arbetsgivaren&lt;br&gt;själv eller den fysiska person som för arbetsgivarens räkning haft att svara&lt;br&gt;för uppgiftsskyldigheten. Detta tillvägagångssätt synes dock inte utan vidare&lt;br&gt;kunna begagnas i fråga om brott mot tystnadsplikt. Vid bedömningen av om&lt;br&gt;någon begått brott av detta slag saknar det i princip betydelse hur arbetsgiva-&lt;br&gt;ren organiserat sin verksamhet eller fördelat ansvaret för olika uppgifter.&lt;br&gt;Vad som straffbelagts är ju en gärning som typiskt sett endast har indirekt&lt;br&gt;samband med den verksamhet som arbetsgivaren bedriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förda resonemanget leder lagrådet till slutsatsen att termen arbetsgi-&lt;br&gt;vare är mindre lämplig vid bestämningen av kretsen av personer som bör&lt;br&gt;omfattas av tystnadsplikt enligt 17 § första stycket. Det arbetsgivarbegrepp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som kan ge en rimlig tillämpning vid prövning av tystnadsplikten synes så-&lt;br&gt;lunda inte utan svårigheter kunna förenas med det arbetsgivarbegrepp som&lt;br&gt;bör gälla vid bedömning av brott mot uppgiftsplikten. Frågan vad som skall&lt;br&gt;förstås med arbetsgivare i detta sammanhang synes därtill ytterligare kom-&lt;br&gt;pliceras av den utvidgning av kretsen av tystnadspliktiga som gjorts i 17 §&lt;br&gt;första stycket andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar mot bakgrund av det anförda att den personkrets som&lt;br&gt;skall vara underkastad tystnadsplikt anges på ett annat sätt än som föresla-&lt;br&gt;gits i remissprotokollet. I likhet med vad som enligt 7 kap. 11 § sekretessla-&lt;br&gt;gen (1980:100) gäller i offentlig verksamhet bör tystnadsplikten omfatta&lt;br&gt;samtliga personer som handhar personaladministrativ verksamhet hos ar-&lt;br&gt;betsgivaren. Kravet på att en sådan person skall ha hand om frågor om sjuk-&lt;br&gt;lön bör alltså bortfalla. Lagrådet förordar därför att 17 § första stycket får&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Den som i en arbetsgivares personaladministrativa verksamhet genom in-&lt;br&gt;tyg av läkare eller tandläkare, vilket hav lämnats arbetsgivaren på grund av&lt;br&gt;denna lag, eller genom försäkran som avses i 9 § fått kännedom om en en-&lt;br&gt;skilds hälsotillstånd eller personliga förhållanden i övrigt får inte obehörigen&lt;br&gt;röja vad han sålunda fått veta.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godtas den förordade lydelsen av 17 § första stycket synes den i remisspro-&lt;br&gt;tokollet föreslagna lydelsen av 18 § inte behöva ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges bl.a. att föreskriften i 20 kap. 16 § AFL&lt;br&gt;skall tillämpas i fråga om försäkringskassans handläggning av vissa angivna&lt;br&gt;ärenden. Enligt nämnda paragraf i AFL skall de närmare föreskrifter som&lt;br&gt;erfordras för tillämpningen av AFL meddelas av regeringen eller, efter rege-&lt;br&gt;ringens bemyndigande, av riksförsäkringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket i förevarande paragraf görs på motsvarande sätt en hänvis-&lt;br&gt;ning till bestämmelsen i AFL såvitt avser anmälnings- och uppgiftsskyldighe-&lt;br&gt;ten enligt 12 § i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 kap. 13 § regeringsformen får regeringen besluta bl.a. om verk-&lt;br&gt;ställighet av lag och också överlåta åt underordnad myndighet att meddela&lt;br&gt;bestämmelser i samma ämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid föredragningen av lagförslaget har framkommit att avsikten med de&lt;br&gt;nämnda hänvisningarna egentligen inte har varit annan än att i de avseenden&lt;br&gt;som är i fråga upprepa den normgivningskompetens som följer redan av&lt;br&gt;nämnda bestämmelse i regeringsformen. Eftersom en sådan upprepning&lt;br&gt;framstår som överflödig och möjligen kan leda till missförstånd föreslår lag-&lt;br&gt;rådet att hänvisningarna tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Några frågor i anslutning till en arbetsgivarperiod&lt;br&gt;inom sjukpenningförsäkringen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1990/91:181&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Betänkande av sjuklönekommittén&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;SOU 1991:35&lt;/h3&gt;
&lt;h2&gt;Till statsrådet och chefen för socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 31 januari 1991 bemyndigade regeringen chefen för soci-&lt;br&gt;aldepartementet dels att tillkalla en kommitté med uppdrag att pröva vissa&lt;br&gt;frågor i anslutning till införande av en arbetsgivarperiod om 14 dagar inom&lt;br&gt;sjukpenningförsäkringen, dels att besluta om sakkunniga, experter, sekrete-&lt;br&gt;rare och annat biträde till kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av detta bemyndigande förordnades den 27 februari 1991 riks-&lt;br&gt;dagsledamoten Nils-Olof Gustafsson (s) såsom ordförande. Såsom ledamö-&lt;br&gt;ter förordnades samma dag riksdagsledamöterna Ingegerd Elm (s), Bo Finn-&lt;br&gt;kvist (s), Sigge Godin (fp), Karin Israelsson (c), Gullan Lindblad (m) och&lt;br&gt;Lars Ulander (s).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som experter har medverkat departementssekreterarna Connie van der&lt;br&gt;Capelien, finansdepartementet, och Bengt Sibbmark, socialdepartementet.&lt;br&gt;Sekreterare i kommittén har varit försäkringsrättsassessorn Christer Gröne-&lt;br&gt;vall och ekonomen Gunilla Jerlinger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har antagit namnet sjuklönekommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén får härmed avlämna betänkandet Några frågor i anslutning till&lt;br&gt;en arbetsgivarperiod inom sjukpenningförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservationer har avgivits av Sigge Godin, Karin Israelsson och Gullan&lt;br&gt;Lindblad. Särskilt yttrande har avgivits av Sigge Godin, Karin Israelsson och&lt;br&gt;Gullan Lindblad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 21 mars 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nils-Olof Gustafsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingegerd Elm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karin Israelsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ Christer Grönevall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bo Finnkvist&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gullan Lindblad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gunilla Jerlinger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sigge Godin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars Ulander&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Uppdraget&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bemyndigande den 31 januari 1991 tillkallades en kom-&lt;br&gt;mitté med uppgift att pröva vissa frågor i anslutning till införande av en ar-&lt;br&gt;betsgivarperiod om 14 dagar inom sjukpenningförsäkringen. I direktiven till&lt;br&gt;kommittén (dir. 1991:4) angavs att den lagrådsremiss med förslag till lag om&lt;br&gt;sjuklön som beslöts av regeringen den 28 juni 1990 och som granskats av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagrådet borde läggas till grund för en beredning av en i vissa avseenden för-&lt;br&gt;ändrad lagreglering. I kommitténs uppdrag ingick att lämna förslag på en&lt;br&gt;garanti genom socialförsäkringen mot oberättigade inskränkningar i utbetal-&lt;br&gt;ningen av sjuklön, en s.k. sjuklönegaranti. En annan fråga för kommittén&lt;br&gt;var att, mot bakgrund av vad som förekommit vid riksdagsbehandlingen av&lt;br&gt;prop. 1990/91:59 om vissa ändringar i sjukförsäkringen m.m., utreda vad&lt;br&gt;som krävs för att en lagstadgad arbetsgivarperiod skall vara förenlig med&lt;br&gt;kravet på att kompensationsnivåerna vid sjukdom skall vara rättvisa och in-&lt;br&gt;nebära likabehandling av olika grupper på arbetsmarknaden. Den i lagråds-&lt;br&gt;remissen föreslagna regleringen av rapportering och överföring av informa-&lt;br&gt;tion om sjukfrånvaro från arbetsgivaren till försäkringskassan borde också&lt;br&gt;övervägas av kommittén. I direktiven angavs att resultatet borde redovisas&lt;br&gt;senast den 22 mars 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommittén har hållits sex sammanträden under tiden den 5-21 mars&lt;br&gt;1991. Inför ett sammanträde i kommittén den 15 mars 1991 hade inbjudits&lt;br&gt;till hearing företrädare för organisationer på arbetsmarknaden; nämligen&lt;br&gt;Företagarnas Riksorganisation, LO, SACO, SAF och TCO. Resp, organisa-&lt;br&gt;tion har även avgivit skriftligt yttrande. Kommittén har beslutat att foga&lt;br&gt;dessa yttranden såsom bilagor till sitt betänkande. Underbilagorna till ytt-&lt;br&gt;randet av Företagarnas Riksorganisation fogas inte till betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sjuklönegaranti&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenningkommittén angav i sitt betänkande (SOU 1981:22) Sjukersätt-&lt;br&gt;ningsfrågor att för arbetsgivarens del är naturligtvis skyldigheten att betala&lt;br&gt;sjuklön till den anställde den viktigaste av hans åtaganden i detta samman-&lt;br&gt;hang. Det angavs i betänkandet att orsakerna till arbetsgivarens underlåten-&lt;br&gt;het att betala sjuklön kan vara flera; arbetsgivaren kan t.ex. med rätt eller&lt;br&gt;orätt anse den anställde inte vara berättigad till sjuklön på grund av att han&lt;br&gt;finner att något anställningsförhållande ej föreligger. Om arbetsgivaren un-&lt;br&gt;derlåter att utge sjuklön, bör, enligt sjukpenningkommittén, den anställde&lt;br&gt;kunna vända sig till försäkringskassan och där i stället utfå sjukpenning; och&lt;br&gt;en försäkringskassa som utgivit sjukpenning bör kunna rikta krav mot ar-&lt;br&gt;betsgivaren på vad sålunda utgått jämte anspråk på ränta och andra tilläggs-&lt;br&gt;förpliktelser som kan komma i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det förslag till lag om sjuklön, som remitterades till lagrådet den 28 juni&lt;br&gt;1990, upptogs inte någon motsvarighet till sjukpenningkommitténs förslag i&lt;br&gt;detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 35 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) stadgas&lt;br&gt;följande: Uppkommer mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation,&lt;br&gt;som är bundna av samma kollektivavtal, rättstvist om lön eller annan ersätt-&lt;br&gt;ning till medlem i organisationen, är arbetsgivaren skyldig att omedelbart&lt;br&gt;påkalla förhandling i tvisten. Kan tvisten icke lösas vid förhandling, skall han&lt;br&gt;väcka talan vid domstol. Underlåter arbetsgivaren att påkalla förhandling&lt;br&gt;eller väcka talan, är han såvitt avser det omtvistade beloppet skyldig att utge&lt;br&gt;ersättning enligt arbetstagarorganisationens mening, om kravet ej är oskä-&lt;br&gt;ligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som stadgas i 35 § MBL blir tillämpligt även beträffande fordran på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sjuklön, när kollektivavtal föreligger. För det fall arbetsgivaren avstår från&lt;br&gt;att påkalla förhandling i en tvist gäller alltså s.k. tolkningsföreträde för ar-&lt;br&gt;betstagarorganisationen. Beträffande både lönefordran och fordran på sjuk-&lt;br&gt;lön gäller i princip samma civilrättsliga regelsystem. För att tillgodose arbets-&lt;br&gt;tagarens rätt till ersättning vid sjukdom i avvaktan på en tvistelösning, även-&lt;br&gt;som för att tillgodose rättssäkerheten i de fall kollektivavtal inte finns, finns&lt;br&gt;dock skäl att införa en sjuklönegaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förutsättning för införande av en arbetsgivarperiod måste alltså upp-&lt;br&gt;ställas krav på att det i sjuklönelagen kan infogas bestämmelser, som ger den&lt;br&gt;anställde ett skydd mot oberättigade inskränkningar i sjuklönen. Det kan&lt;br&gt;antas att en arbetsgivares vägran att utge sjuklön i de flesta fall gäller tvist&lt;br&gt;huruvida arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom eller tvist om ned-&lt;br&gt;sättningens omfattning. En sjuklönegaranti - utformad med sjukpenning-&lt;br&gt;kommitténs förslag som förebild - bör därvid kunna motsvara de krav som&lt;br&gt;rimligen kan ställas för att tillgodose arbetstagarens rättssäkerhet. Sjuklöne-&lt;br&gt;garantin bör inträda endast när tvist föreligger huruvida arbetsförmågan är&lt;br&gt;nedsatt på grund av sjukdom eller tvist om nedsättningens omfattning. Detta&lt;br&gt;motiveras bl.a. av att försäkringskassan inte bör åläggas att hantera andra&lt;br&gt;typer av tvistefrågor än de ovan nämnda. Skälet till att en arbetsgivare vägrar&lt;br&gt;att utge sjuklön, till den som gör anspråk därpå, kan också vara att arbetsgi-&lt;br&gt;varen anser att något anställningsförhållande inte föreligger, eller att sjuklö-&lt;br&gt;nelagen i andra avseenden, än de ovan nämnda, inte är tillämplig. Sådana&lt;br&gt;frågor bör lösas i civilrättslig ordning. Om ett anställningsförhållande inte&lt;br&gt;föreligger, är lagen om allmän försäkring (AFL) i princip tillämplig. Om för-&lt;br&gt;säkringskassan finner sannolikt att ett anställningsförhållande inte förelig-&lt;br&gt;ger, skall naturligtvis rätten till sjukpenning prövas enligt AFL. Om det&lt;br&gt;framstår som mer eller mindre uppenbart att en arbetsgivare saknar fog för&lt;br&gt;sitt påstående att ett anställningsförhållande inte föreligger, är däremot AFL&lt;br&gt;inte tillämplig under arbetsgivarperioden, och sjukpenning enligt denna lag&lt;br&gt;skall således inte komma i fråga under denna. I detta fall inträder inte heller&lt;br&gt;sjuklönegarantin. Det kan således uppkomma fall där försäkringskassan var-&lt;br&gt;ken utger ersättning med stöd av sjuklönelagen eller sjukpenning med stöd&lt;br&gt;av AFL. En arbetstagare är i detta fall hänvisad till att hävda sin rätt genom&lt;br&gt;bestämmelserna i MBL och/eller prövning i domstol. Det får antas att bl.a.&lt;br&gt;rättegångskostnadsaspekten avhåller en arbetsgivare från att utan fog hävda&lt;br&gt;att ett anställningsförhållande inte föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall där sjuklönelagen är tillämplig - och tvist föreligger huruvida ar-&lt;br&gt;betsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom eller om nedsättningens om-&lt;br&gt;fattning-bör sjuklönegarantin inträda endast om övervägande skäl talar för&lt;br&gt;att arbetstagaren har rätt till den begärda sjuklönen eller del därav. Om ar-&lt;br&gt;betstagaren har flera arbetsgivare inträder sjuklönegarantin i förhållande till&lt;br&gt;huvudarbetsgivaren. Oklarhet i frågan vem som är huvudarbetsgivare får&lt;br&gt;inte leda till rättsförlust för arbetstagaren. Vad som stadgas i anvisningarna&lt;br&gt;till 39 § uppbördslagen (1953:272) angående huvudanställning torde kunna&lt;br&gt;ligga till grund för tillämpningen av sjuklönelagen. Begreppet huvudanställ-&lt;br&gt;ning relateras i dessa anvisningar till den arbetsgivare som verkställer skatte-&lt;br&gt;avdrag. Vid tveksamhet skall skattemyndigheten meddela besked om vid vil-&lt;br&gt;ken anställning skatteavdrag skall verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan antas uppkomma fall där oklarhet föreligger beträffande tolk-&lt;br&gt;ningen av arbetstagarbegreppet. Sjuklönelagen är av civilrättslig karaktär.&lt;br&gt;Det vore därför olämpligt att särreglera arbetstagarbegreppet i sjuklönela-&lt;br&gt;gen. Vid tillämpning av sjuklönelagen får därför arbetstagarbegreppet tol-&lt;br&gt;kas med utgångspunkt i civilrättslig begreppsbestämning. Arbetsdomstolens&lt;br&gt;praxis torde därvid vara vägledande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anges i inledningen till detta avsnitt är arbetsgivarens skyldighet att&lt;br&gt;utge sjuklön till den anställde den viktigaste av hans åtaganden i detta sam-&lt;br&gt;manhang. Det kan inte uteslutas fall där arbetsgivaren utan godtagbara skäl&lt;br&gt;underlåter att utge sjuklön eller utger sjuklön med ett belopp som uppenbar-&lt;br&gt;ligen understiger vad arbetstagaren är berättigad till. Det kan anföras skäl&lt;br&gt;för och emot att införa särskilda sanktionsregler såvitt avser skyldigheten att&lt;br&gt;utge sjuklön. Det kan t.ex. utformas en sanktionsregel som ålägger en ar-&lt;br&gt;betsgivare, som oberättigat underlåtit att utge sjuklön, att utge ersättning&lt;br&gt;för försäkringskassans administrativa merarbete med anledning därav. Till-&lt;br&gt;lämpligheten av en sådan sanktionsregel torde dock förutsätta att det kon-&lt;br&gt;stateras, i allmänhet i samband med rättslig prövning av tvist mellan försäk-&lt;br&gt;ringskassa och arbetgivare, att arbetsgivaren oberättigat underlåtit att utge&lt;br&gt;sjuklönen. Den praktiska tillämpningen av en sådan sanktionsregel kan där-&lt;br&gt;för vara omständlig. Det kan också antas att bl.a. rättegångskostnadsaspek-&lt;br&gt;ten utgör ett starkt skäl för en arbetsgivare att utan fog underlåta att utge&lt;br&gt;sjuklön. Det finns därför inte anledning att införa särskilda sanktionsregler&lt;br&gt;i anslutning till sjuklönegarantin. Erfarenheter från Norge visar också att re-&lt;br&gt;lativt få tvister kommit till rättslig prövning i skiljenämnd.Endast den som&lt;br&gt;är sjukpenningförsäkrad enligt AFL bör omfattas av sjuklönelagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Likabehandling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Finansutskottet har i sitt betänkande 1990/91:FiU10 framhållit att förslaget&lt;br&gt;om en arbetsgivarperiod inom sjukförsäkringen har fördelarna att det skapar&lt;br&gt;incitament för arbetsgivaren att reducera korttidsfrånvarons orsaker och att&lt;br&gt;resurser frigörs hos försäkringskassorna för att underlätta rehabiliteringen&lt;br&gt;av långtidssjuka. Riksförsäkringsverket har beräknat att införandet av en ar-&lt;br&gt;betsgivarperiod kan förväntas frigöra ca 2 000 årsarbetskrafter hos försäk-&lt;br&gt;ringskassorna, och har anfört att dessa resurser bör användas för rehabilite-&lt;br&gt;ringen av långtidssjuka. En reducering av korttidsfrånvarons orsaker och fri-&lt;br&gt;görandet av resurser för rehabiliteringen av långtidssjuka har mycket hög&lt;br&gt;angelägenhetsgrad. Dessa båda aspekter har också en övergripande rättvise-&lt;br&gt;karaktär. I likhet med vad socialförsäkringsutskottet anfört i sitt betänkande&lt;br&gt;(1990/91:SfU9) Vissa ändringar i sjukförsäkringen m.m. torde införandet av&lt;br&gt;en arbetsgivarperiod tillgodose dessa syften. I detta sammanhang kan pekas&lt;br&gt;på de brister som föreligger i nuvarande ersättningsregler vid sjukdom där&lt;br&gt;sjukpenningen relateras till den försäkrades sjukpenninggrundande in-&lt;br&gt;komst, som kan innefatta skattepliktiga löneförmåner som utgår oberoende&lt;br&gt;av sjukdom, ävensom inkomster från flera arbetsgivare. Det kan antas att&lt;br&gt;dessa ersättningsregler, varvid även bör nämnas reglerna om schablonberäk-&lt;br&gt;nad timsjukpenning, ofta ger bristande överensstämmelse med den faktiska&lt;br&gt;inkomstförlusten vid sjukdom. Genom införandet av en arbetsgivarperiod -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som beräknas omfatta ca 95 % av landets förvärvsarbetande - tillskapas för-&lt;br&gt;utsättningar för att relatera sjuklönen till den faktiska inkomstförlusten.&lt;br&gt;Denna aspekt har också en övergripande rättvisekaraktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagändring som trätt i kraft den 1 mars 1991 har kompensationsni-&lt;br&gt;våerna inom sjukförsäkringen sänkts; från 90% till 65 % för de första tre&lt;br&gt;dagarna med sjukpenning i varje sjukperiod och till 80 % för tid därefter.&lt;br&gt;För att skydda hälsosvaga personer med ofta återkommande sjukfall har in-&lt;br&gt;förts en regel att försäkringskassan, efter en prövning i varje enskilt fall, skall&lt;br&gt;kunna besluta att sjukpenning skall utges efter en kompensationsgrad av&lt;br&gt;80 % också när sjukpenningen beräknas för de första tre dagarna i sjukperio-&lt;br&gt;den. I förarbetena till lagen (prop. 1990/91:59) har anförts att för att bespa-&lt;br&gt;ringsåtgärderna skall drabba alla så lika som möjligt skall sjukpenningen&lt;br&gt;minskas, om den försäkrade för samma tid som sjukpenningen avser får lön&lt;br&gt;eller andra skattepliktiga förmåner som, sammantagna med sjukpenningför-&lt;br&gt;månen, medför att kompensationsgraden vid sjukdom överstiger 75 resp.&lt;br&gt;90 % av inkomstbortfallet. Minskning av sjukpenningen skall göras med ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar vad den försäkrade erhåller härutöver. Gäller arbets-&lt;br&gt;givarinträde och utger arbetsgivaren sjuklön som överstiger de angivna kom-&lt;br&gt;pensationsnivåerna, skall minskningen i stället göras på den ersättning som&lt;br&gt;tillkommer arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuklönelagen skall tillämpas på den som är anställd hos arbetsgivaren.&lt;br&gt;AFL skall tillämpas i övriga fall. Kravet på likabehandling förutsätter därför&lt;br&gt;att reglerna så långt det är möjligt är likalydande i sjuklönelagen och AFL.&lt;br&gt;Det måste t.ex. förutsättas att den ovan nämnda regeln i AFL, angående&lt;br&gt;personer med ofta återkommande sjukfall, införs även i sjuklönelagen. Det&lt;br&gt;skall ankomma på arbetstagaren att göra framställan härom hos försäkrings-&lt;br&gt;kassan. Sjuklönelagen bör även innehålla regler motsvarande vad som stad-&lt;br&gt;gas i AFL angående sänkning av kompensationsnivåerna. Vid fastställande&lt;br&gt;av sjuklönens storlek bör sjuklönen relateras till den lön och andra anställ-&lt;br&gt;ningsförmåner som arbetstagaren gått miste om till följd av nedsättningen av&lt;br&gt;arbetsförmågan. Härav följer att bilersättning och andra dylika ersättningar,&lt;br&gt;som utges oberoende av sjukdom, inte bör medräknas i detta sammanhang.&lt;br&gt;Beträffande tillämpningen av AFL kan nämnas att det för närvarande pågår&lt;br&gt;en översyn av reglerna om sjukpenninggrundande inkomst. Det bör därvid&lt;br&gt;skyndsamt övervägas bl.a. att avskaffa förhandsregistreringen av sjukpen-&lt;br&gt;ninggrundande inkomst. Avtalsbaserade ersättningar som utgår från kollek-&lt;br&gt;tiva trygghetsförsäkringar vid sjukdom bör räknas som sjuklön. Vad som&lt;br&gt;ovan anförts om avdrag på sjukpenning vid kompensation som överstiger 75&lt;br&gt;resp. 90 % av inkomstbortfallet kan inte tillämpas under arbetsgivarperio-&lt;br&gt;den. Man måste dock kunna utgå från att parterna på arbetsmarknaden an-&lt;br&gt;passar sina avtalsbestämmelser i enlighet med den utformning som sjuklöne-&lt;br&gt;lagen får, och att arbetsgivarna lojalt tillämpar ingångna avtal och gällande&lt;br&gt;lagregler. Det kan därvid pekas på att socialministern, i samband med änd-&lt;br&gt;ringen i AFL avseende kompensationsnivåerna, uttalat att utvecklingen på&lt;br&gt;arbetsmarknaden skall följas noga (prop. 1990/91:59 s.22). Kommittén in-&lt;br&gt;stämmer i detta. Om arbetsmarknadens parter mot förmodan skulle göra av-&lt;br&gt;steg från gällande lagregler, bör statsmakterna överväga lämpliga åtgärder.&lt;br&gt;Efterlevnaden av sjuklönelagens regler om sänkta kompensationsnivåer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle möjligen kunna tillgodoses genom ett differentierat uttag av socialav-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarna som grupp skall kompenseras med sänkta socialavgifter så&lt;br&gt;att sjuklönereformen blir kostnadsneutral. För att hos småföretagen trygga&lt;br&gt;arbetstagarnas utfående av sjuklön, bör dennna typ av företag ges möjlighet&lt;br&gt;att försäkra sig mot höga kostnader för sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör uppmärksammas att situationer kan uppkomma t.ex. då det är&lt;br&gt;tvetydigt huruvida sjuklön eller föräldrapenning skall utges. Det är inte san-&lt;br&gt;nolikt att kompensationsnivån blir exakt densamma oavsett om sjuklönela-&lt;br&gt;gen eller AFL tillämpas. Det är naturligtvis inte avsikten att arbetsgivaren&lt;br&gt;och/eller arbetstagaren skall kunna förfoga över vilket av de båda regelsyste-&lt;br&gt;men som skall kunna tillämpas. Det bör bl.a. därför snarast komma till stånd&lt;br&gt;en översyn av reglerna om tillfällig föräldrapenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huruvida arbetstagarens rätt till sjuklön bör begränsas eller bortfalla un-&lt;br&gt;der utlandsvistelse bör särskilt uppmärksammas. Med hänsyn till de konven-&lt;br&gt;tioner om social trygghet som Sverige slutit, torde det i de flesta fall inte var&lt;br&gt;möjligt att befria arbetsgivaren från skyldighet att utge sjuklön under arbets-&lt;br&gt;tagarens utlandsvistelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Rapportering och överföring av information&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sjukpenningkommittén angav i sitt betänkande (SOU 1981:22) att vid de all-&lt;br&gt;männa övervägandena av ett alternativ med sjuklön bör utgångspunkterna&lt;br&gt;främst vara att ett sådant system leder till att bristerna i den nuvarande er-&lt;br&gt;sättningsordningen avhjälps utan att svaga eller särskilt utsatta grupper här-&lt;br&gt;igenom drabbas. Om de allmänna försäkringskassorna avlastas i administra-&lt;br&gt;tivt hänseende genom en sjuklöneperiod, får vidare den ökning härvidlag&lt;br&gt;som i stället uppstår för företagen inte bli alltför stor. Ett sjuklönesystem får&lt;br&gt;ej heller medföra ett ökat krångel för myndigheter, företag eller anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande sjukanmälan bör gälla samma grundförutsättning för rätt till&lt;br&gt;sjuklön enligt sjuklönelagen som för rätt till sjukpenning enligt AFL. Sjuk-&lt;br&gt;anmälan genom skriftlig försäkran till arbetsgivaren bör därför vara en förut-&lt;br&gt;sättning för att sjuklön skall utges. Skyldighet att förete läkarintyg bör nor-&lt;br&gt;malt kunna krävas först efter sju dagars frånvaro. Arbetsgivaren bör dock&lt;br&gt;medges rätt att hos försäkringskassan göra framställning om att kassan skall&lt;br&gt;föreskriva att läkarintyg skall företes redan från första sjukdagen. De läkar-&lt;br&gt;intyg som arbetsgivaren kan infordra bör med hänsyn till den enskildes inte-&lt;br&gt;gritet endast innehålla uppgift om den nedsatta arbetsförmågan och sjukti-&lt;br&gt;den men inte någon diagnos. Försäkringskassan bör däremot med hänsyn till&lt;br&gt;sin övergripande skyldighet att tillgodose den enskildes behov av rehabilite-&lt;br&gt;ring få tillgång till diagnosuppgift. Detta kan lösas genom att läkarintyget&lt;br&gt;utfärdas i två exemplar, varav endast det ena innehåller diagnosuppgift. Ar-&lt;br&gt;betsmarknadens parter kan ges möjlighet att genom kollektivavtal be-&lt;br&gt;stämma att läkarintyg skall ges in från tidigare dag än vad som följer av lag-&lt;br&gt;förslaget samt bestämma att intyget skall innehålla uppgift om diagnos.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att sjuklöneperioden om 14 dagar gått till ända skall ersättningen&lt;br&gt;för inkomstbortfallet utges såsom sjukpenning från försäkringskassan. An-&lt;br&gt;mälnings- och uppgiftsskyldighet vid längre sjukperioder skall åvila arbetsgi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varen. Arbetsgivarens skyldighet i detta hänseende bör vara straffsanktione-&lt;br&gt;rad. Anmälningsskyldigheten skall fullgöras inom sju kalenderdagar räknat&lt;br&gt;från sjuklöneperiodens utgång. En anmälan bör innehålla arbetstagarens&lt;br&gt;personnummer och uppgift om det datum då sjuklöneperioden började löpa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom försäkringsadministrationen pågår ett arbete som utformar social-&lt;br&gt;försäkringens framtida datorstöd (FAS 90). Försäkringskassans behov av in-&lt;br&gt;formation behöver närmare analyseras bl.a. med utgångspunkt i den roll&lt;br&gt;som kassorna bör ha i rehabiliteringsarbetet. I ett delbetänkande av utred-&lt;br&gt;ningen om socialförsäkringsregisterlag, Lokala sjukförsäkringsregister&lt;br&gt;(SOU 1991:9), har lagts fram förslag till en registerlag för de lokala sjukför-&lt;br&gt;säkringsregistren. I nästa etapp av utredningsarbetet avser man att lämna&lt;br&gt;förslag till en reglering av de centrala registren inom riksförsäkringsverket&lt;br&gt;och försäkringskassorna. Underlag saknas således för att nu ta ställning till&lt;br&gt;hur informationsbehovet på sikt ser ut för att handlägga uppgifter avseende&lt;br&gt;längre sjukperioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna säkerställa en ändamålsenlig sjukstatistik och fylla den all-&lt;br&gt;männa försäkringens behov av en sjukhistorik för enskilda personer - inte&lt;br&gt;minst av värde från rehabiliteringssynpunkt - bör arbetsgivarna åläggas en&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet avseende korta sjukfall. Uppgiftslämnandet får ej leda till&lt;br&gt;en betungande administration för den enskilde arbetsgivaren. Kommittén&lt;br&gt;understryker det angelägna i att uppgifterna begränsas till att avse endast det&lt;br&gt;absolut nödvändiga för att tillgodose behovet av information. Kommittén ut-&lt;br&gt;går vidare från att ändamålsenligheten med denna information och före-&lt;br&gt;slagna metoder härför kommer att följas noga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren bör åläggas att fullgöra denna uppgiftsskyldighet till riks-&lt;br&gt;försäkringsverket senast vid utgången av den kalendermånad som följer när-&lt;br&gt;mast efter den då sjuklöneperioden löpte ut. Lämpligen görs rapporteringen&lt;br&gt;i samband med löneutbetalningen till de anställda på arbetsstället i fråga.&lt;br&gt;Därmed kan onödig administration undvikas. Uppgiftsskyldigheten bör om-&lt;br&gt;fatta arbetstagarens personnummer, arbetsgivarens organisationsnummer&lt;br&gt;samt arbetsställenummer, sjuklöneperiodens längd och dagar med ersätt-&lt;br&gt;ning inom nämnda period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarna skall lämna uppgifterna i skriftlig form för att dessa ska&lt;br&gt;kunna bearbetas genom s.k. optisk läsning eller med hjälp av ADB. Möjlig-&lt;br&gt;het bör också finnas för arbetsgivarna att lämna uppgifterna med hjälp av&lt;br&gt;ADB eller annan motsvarande metod. Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bestämmande, riksförsäkringsverket bör därför bemyndigas att meddela&lt;br&gt;föreskrifter härom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att erhålla heltäckande sjukstatistik, vilket har betydelse bl.a. från re-&lt;br&gt;habiliteringssynpunkt, har riksförsäkringsverket bedömt att möjlighet måste&lt;br&gt;föreligga att anlita organ utanför riksförsäkringsverket, eftersom de egna re-&lt;br&gt;surserna anses otillräckliga. Det föreslås därför att regeringen eller, efter re-&lt;br&gt;geringens bestämmande, riksförsäkringsverket bemyndigas att föreskriva att&lt;br&gt;uppgifterna i stället skall lämnas till försäkringskassan eller till en privat juri-&lt;br&gt;disk person (servicebyrå eller dylikt). För sådan juridisk person krävs sär-&lt;br&gt;skilda regler om sekretess. Förslag till lagtext bör utformas där föreskrifter&lt;br&gt;om tystnadsplikt innefattar även privat juridisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid behandling av avsnittet rapportering och information uppmärksam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mades i fråga om avgift för sjukhusvård för den som uppbär sjuklön, att nu-&lt;br&gt;varande bestämmelser om avdrag på sjukpenning inte kommer att kunna&lt;br&gt;tillämpas vid införandet av en arbetsgivarperiod. Försäkringskassan har i&lt;br&gt;dag ansvar för att denna avgift för sjukhusvård beräknas till ett belopp som&lt;br&gt;högst motsvarar en tredjedel av sjukpenningen, efter samordning med even-&lt;br&gt;tuell utgående sjuklön. Vid övergång till arbetsgivarperiod erhåller ej för-&lt;br&gt;säkringskassan information om utbetald sjuklön och saknar därför förutsätt-&lt;br&gt;ningar att fastställa avgifter eller göra sjukpenningavdrag. Det bör i detta&lt;br&gt;sammanhang nämnas att om försäkringskassan framgent skulle administrera&lt;br&gt;dessa avgifter är kassornas beslut inte omedelbart verkställbara. Kommittén&lt;br&gt;anser att denna fråga rörande avgift för sjukhusvård måste lösas innan regler&lt;br&gt;om en arbetsgivarperiod inom sjukpenningförsäkringen träder i kraft. Detta&lt;br&gt;ankommer dock inte på kommittén att utreda. Kommittén föreslår att rege-&lt;br&gt;ringen uppdrar åt riksförsäkringsverket att tillsammans med sjukvårdshu-&lt;br&gt;vudmännen utarbeta förslag till ändrade regler för handläggning av avgifter&lt;br&gt;för sjukhusvård där rättviseaspekten särskilt beaktas. En lämplig lösning&lt;br&gt;kan, enligt kommittén, vara att en avgift tas ut för sjukhusvård enligt samma&lt;br&gt;rutiner som sker i öppenvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Reservation&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Överföring av information om korta sjukfall&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att arbetsgivaren månadsvis skall överföra information&lt;br&gt;om sjukfall som är kortare än 14 dagar till försäkringskassan/riksförsäk-&lt;br&gt;ringsverket. Motivet är enligt kommittén att kunna säkerställa en ändamåls-&lt;br&gt;enlig sjukstatistik och fylla den allmänna försäkringens behov på en sjukhis-&lt;br&gt;torik för enskilda personer - inte minst av värde ur rehabiliteringssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén hänvisar till arbetet med FAS 90 och lokala sjukförsäkringsre-&lt;br&gt;gister som utreds. Kommittén redovisar bl.a. att uppgifterna skall lämnas i&lt;br&gt;skriftlig form för att kunna bearbetas genom s.k. optisk läsning eller med&lt;br&gt;hjälp av ADB. Riksförsäkringsverket saknar sådan utrustning varför verket&lt;br&gt;tvingas anlita organ utanför försäkringsadministrationen för att klara av upp-&lt;br&gt;giftslämnandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den lagrådsremiss med förslag till förändringar i socialförsäkringslag-&lt;br&gt;stiftningen - med anledning av rehabiliteringsberedningens förslag - föreslår&lt;br&gt;regeringen att arbetsgivaren, om det inte framstår som obehövligt, skall ut-&lt;br&gt;reda och bedöma behovet av rehabiliteringsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när den anställde på grund av sjukdom har varit helt eller delvis frånva-&lt;br&gt;rande från arbetet mer än fyra veckor i följd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid upprepad korttidsfrånvaro på grund av sjukdom eller när den an-&lt;br&gt;ställde begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan utredning skall tillställas försäkringskassan senast åtta veckor&lt;br&gt;från respekive sjukanmälningsdag eller i fall då den anställde begärt utred-&lt;br&gt;ningen, från den dag då begäran gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi finner att denna form av uppgiftslämnande, för en snabb och effektiv&lt;br&gt;rehabilitering, väl fyller de behov som försäkringskassan efterfrågar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillgodose andra typer av krav på information och statistik över&lt;br&gt;korta sjukfall kan stickprov mycket väl göras på olika grupper inom exem-&lt;br&gt;pelvis vissa branscher eller för att följa upp och kartlägga kvinnors ohälsa.&lt;br&gt;Undersökningar av AKU-modell är också möjliga att göra om behov av in-&lt;br&gt;formation föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de rehabiliteringsskäl som anförs har utredningen inte närmare&lt;br&gt;motiverat behovet av statistik över alla korta sjukfall. Regeringen synes i&lt;br&gt;nämnda lagrådsremiss väl ha motiverat den tidpunkt när behov av rehabilite-&lt;br&gt;ringsutredning krävs. Regeringen har också fastlagt kravet på utredning vid&lt;br&gt;upprepade korta sjuktillfällen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi finner att kravet på uppgiftslämnande beträffande alla korta sjukfall&lt;br&gt;inte bidrar till en snabbare och förbättrad rehabilitering varför vi yrkar av-&lt;br&gt;slag på kommitténs förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sigge Godin &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gullan Lindblad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 181&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Reservation till sjuklöneutredningens betänkande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att rapporteringen från arbetsgivaren till försäkrings-&lt;br&gt;kassan skall vara enkel och inte orsaka något merarbete för arbetsgivaren.&lt;br&gt;Jag motsätter mig inte en rapportering av de korta sjukfallen att ske på det&lt;br&gt;i utredningen föreslagna tillvägagångssättet. Det finns i ett inledningsskede&lt;br&gt;behov av att kunna kontrollera att tillfällig föräldrapenning inte utbetalats&lt;br&gt;under sjuklöneperioden, och det kan även finnas anledning att via försäk-&lt;br&gt;ringskassans statistik följa sjuktalens utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan man löst frågan rörande den tillfälliga föräldrapenningen, even-&lt;br&gt;tuellt med ett arbetsgivarinträde, och kunnat visa på andra vägar att erhålla&lt;br&gt;nödvändig information om sjuktalets utveckling, bör även rapporterings-&lt;br&gt;skyldigheten för arbetsgivaren till försäkringskassan upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Karin Israelsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Särskilt yttrande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vi noterar med tillfredsställelse att kommittén - trots att det inte ingår i&lt;br&gt;kommittédirektiven men väl behandlats i tidigare lagrådsremiss - föreslagit&lt;br&gt;att företagare med få anställda ska ges möjlighet att försäkra sig mot höga&lt;br&gt;kostnader för de anställdas sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill därför endast som vår mening framföra att gränsen för tilläggsför-&lt;br&gt;säkring bör sättas högre än de 60 basbelopp som tidigare diskuterats, då&lt;br&gt;detta endast motsvarar ca 12 anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gullan Lindbiand (m) Sigge Godin (fp) Karin Israelsson (c)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Yttrande av Företagarnas Riksorganisation&lt;br&gt;Stockholm 1991-03-19&lt;/h4&gt;
&lt;h3&gt;Angående arbetsgivarperiod inom sjukförsäkringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation får härmed avlämna följande sammanfat-&lt;br&gt;tande synpunkter till kommittén angående införande av en arbetsgivarpe-&lt;br&gt;riod inom sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation anser att ett införande av en arbetsgivarpe-&lt;br&gt;riod i sjukförsäkringen skall bygga på följande principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Systemet skall innehålla en självrisk helst i form av två obligatoriska ka-&lt;br&gt;rensdagar som ej skall kunna förhandlas bort för någon grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Sjuklön betraktas som lön och beräkningen av sjuklön och sjukersättning&lt;br&gt;skall utgå från den enskildes lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Lagen (1974:371) om rättegång i arbetstvister skall tillämpas vid tvister&lt;br&gt;om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Uppgifter om sjukfall kortare än 14 dagar skall samlas in genom statis-&lt;br&gt;tiska urvalsundersökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Arbetsgivarna måste få full kompensation för sjuklönen i form av sänkta&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter. Sänkningen bör vara 5—6 procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Förändringen i sjukförsäkringssystemet får inte innebära ett ökat skatte-&lt;br&gt;tryck för företagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Organisationen anser att ett införande av en arbetgivarperiod inom sjukför-&lt;br&gt;säkringen bör vara det första steget i en reformering av hela sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationen accepterar en 14 dagars sjuklöneperiod under följande&lt;br&gt;förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Att två obligatoriska karensdagar införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Att företagen får full kompensation, genomsnittligt sett, för sjuklöne-&lt;br&gt;kostnaderna genom sänkta arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Att en generell försäkring införs som täcker in alla småföretag upp till en&lt;br&gt;viss storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för reformeringen av sjukförsäkringen bör vara, ökad effektivitet&lt;br&gt;och produktivitet genom totalt sett minskade administrationskostnader för&lt;br&gt;sjukförsäkringen. Man bör eftersträva en kostnadsfördelning mellan företa-&lt;br&gt;gen som speglar den reella frånvaron i det enskilda företaget och så att det&lt;br&gt;skapas en klarare kostnadsmässig koppling till det enskilda företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationen anser att förutsättningen för det framtida sjuklönesyste-&lt;br&gt;met är att det är uppbyggt som en försäkring. Vi ber här att få hänvisa till&lt;br&gt;skrivelse till socialminister Ingela Thalén, 1990-04-06, där organisationens&lt;br&gt;långsiktiga synpunkter redovisas (bilaga).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av organisationen framförda förslagen syftar till att påverka både kort-&lt;br&gt;och långtidsfrånvaron. Målet skall vara att uppnå ett ökat ansvarskännande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hos både företag och enskilda. Detta är inte minst viktigt när det gäller före-&lt;br&gt;tagens ansvar för rehabilitering av långtidssjuka samt åtgärder för att för-&lt;br&gt;hindra uppkomsten av arbetsskador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Karensdagar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Organisationen anser det nödvändigt att det framtida systemet innehåller en&lt;br&gt;självrisk för den enskilde arbetstagaren. Det är därför med tillfredsställelse&lt;br&gt;som organisationen noterat att det nu finns en bred politisk uppslutning&lt;br&gt;bakom principen med en självrisk i sjukförsäkringen. Företagarnas Riksor-&lt;br&gt;ganisation vill dock förorda att dagens system ersätts med ett system där man&lt;br&gt;inför två obligatoriska karensdagar. Självrisken skall gälla för alla arbetsta-&lt;br&gt;gare och skall inte kunna förhandlas bort för någon grupp. För vissa grupper&lt;br&gt;med en hög korttidsfrånvaro, av exempelvis medicinska skäl, bör ett särskilt&lt;br&gt;skydd finnas. Utgångspunkten för detta skydd kan vara konstruktionen i lag-&lt;br&gt;rådsremissen med den kompletteringen att även arbetsgivaren skall kunna&lt;br&gt;ansöka om att en viss arbetstagare skall omfattas av skyddet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till organisationens förslag om en en självrisk i sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen är att det för den enskilde inte finns någon klar definition av vad som&lt;br&gt;är sjukdom. Det är helt naturligt att det finns ett gränsområde där olika per-&lt;br&gt;soner kan ha olika uppfattning om vad som skall betraktas som sjukdom.&lt;br&gt;Därav följer att systemet med karensdagar eliminerar något utav olika män-&lt;br&gt;niskors olika i uppfattning av vad som skall definieras som sjukdom. System&lt;br&gt;med karensdagar skulle också enligt vår mening minska risken för att sjuk-&lt;br&gt;försäkrings- eller sjuklönesystem överutnyttjas eller direkt missbrukas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kompensationsnivå&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Organisationen hyser den upfattningen att det är principiellt viktigt att kom-&lt;br&gt;pensationsnivåerna blir rättvisa och lika mellan olika grpper på arbetsmark-&lt;br&gt;naden. För att uppnå detta bör man enligt vår mening utgå från den anställ-&lt;br&gt;des lön i det enskilda fallet vid beräkning av sjuklön och sjukersättning. Ut-&lt;br&gt;går man från lön vid beräkning av sjuklön speglas också på ett riktigt sätt&lt;br&gt;kostnaderna för karensdagar både för företag och den anställde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att målsättningen med en lika behandling av alla grupper i sjuklöne-&lt;br&gt;systemet skall kunna uppnås samt för att kunna genomföra ett system med&lt;br&gt;självrisk i form av karensdagar kommer man att behöva införa lagstiftning&lt;br&gt;på området. Vid hearingen den 15 mars redovisade TCOs representant att&lt;br&gt;en sådan lagstiftning är möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Regler avseende fordran på sjuklön&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation anser att vid eventuella tvister om sjuklön&lt;br&gt;som kan uppkomma mellan arbetstagare och arbetsgivare skall lagen&lt;br&gt;(1974:371) om rättegång i arbetstvister tillämpas. Om sjuklön jämställs med&lt;br&gt;lön kommer även de regler om tolkningsföreträde enligt 35 § Lagen&lt;br&gt;(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet att gälla under vissa i lagen&lt;br&gt;angivna förutsättningar även för rättstvister om sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationen motsätter sig däremot att man tillskapar ett nytt regelverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;där arbetstagaren vid arbetsgivarens vägran att utge sjuklön eller vid tvist om&lt;br&gt;sjuklön skall kunna vända sig till försäkringskassan för att utfå sin sjuklön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationen anser således att existerande regelverk väl täcker in och&lt;br&gt;möjliggör tvistelösning om frågor som rör sjuklön. Reglerna om rättegång i&lt;br&gt;arbetstvister och tolkningsföreträde bedömer organisationen såsom en till-&lt;br&gt;räcklig garanti för att tillförsäkra den anställde ett skydd mot oberättigade&lt;br&gt;inskränkningar i sjuklönen. Skulle dessa tvister först regleras av försäkrings-&lt;br&gt;kassan och sedan i efterhand mellan försäkringskassa och arbetsgivare är ris-&lt;br&gt;ken uppenbar att ett extra regelverk som innebär en dubblering av tvistelös-&lt;br&gt;ningsmekanismer tillskapas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt organisationens uppfattning behövs uppgifter om de första 14 sjukda-&lt;br&gt;garna av statistiska skäl. Uppgifterna bör behandlas som rent statistiska upp-&lt;br&gt;gifter som redovisas perodiskt till försäkringskassan. Lämpliga redovisnings-&lt;br&gt;perioder kan vara kvartals- eller halvårsvisa redovisningar för dessa sjukfall.&lt;br&gt;Uppgiftsbördan bör i största möjliga utsträckning begränsas. Det är i detta&lt;br&gt;sammanhang naturligt att endast ett urval av företagen skall behöva lämna&lt;br&gt;uppgifter om sjukfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de första sjukdagarna finns inte någon säker uppgift om verklig sjuk-&lt;br&gt;domsorsak. Den enskildes bedömning av sjukdomsorsak har ett tveksamt&lt;br&gt;medicinskt värde. Därför torde epidemilogiska studier med utgångspunkt&lt;br&gt;från självdiagnoser innehålla sådana felkällor att några bearbetningsbara&lt;br&gt;slutsatser knappast kan dras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur rehabiliteringssynpunkt är det viktigt att arbetsgivaren för den korta&lt;br&gt;sjukfrånvaron har rätt att få kännedom om orsaken till det inträffade sjukfal-&lt;br&gt;let. Detta är en förutsättning för att arbetsgivaren på ett adekvat sätt skall&lt;br&gt;kunna engagera den lokala skyddsorganisationen samt företagshälsovård i&lt;br&gt;sitt rehabiliteringsarbete, alternativt utgöra en grund för att förebygga upp-&lt;br&gt;komsten av arbetsskador och sjukfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sjukfall som sträcker sig längre än 14 dagar anser organisationen att&lt;br&gt;den anställde själv har att överlämna försäkran, uppgifter om sjukdom, intyg&lt;br&gt;m.m. till försäkringskassan. Detta innebär ingen ökad uppgiftsskyldighet el-&lt;br&gt;ler börda för den anställde jämfört med nuvarande ordning. Arbetsgivarens&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet kan i dessa fall inskränkas till att vid kontroll verifiera ar-&lt;br&gt;betstagarens uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kompensation för sjuklönekostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt överenskommelse som träffats mellan regeringen och folkpartiet den&lt;br&gt;5 april 1990 kommer företagen att bli fullt kompenserade för sjuklönekost-&lt;br&gt;nader i samband förändringar av sjuklönesystemet och införandet av en ar-&lt;br&gt;betsgivarperiod. Organisationen förutätter att denna överenskommelse&lt;br&gt;även gäller i anslutning till det nya förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationen anser att företagen måste få full kompensation, genom-&lt;br&gt;snittligt sett, för sjuklönekostnader genom sänkta arbetsgivaravgifter.&lt;br&gt;Denna kompensation måste också täcka in företagets administrationskost-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nader för sjuklöner. Företagens kompensation för sjuklönekostnader mot-&lt;br&gt;svarar enligt vår uppfattnig en sänkning av arbetsgivaravgifterna med minst&lt;br&gt;5—6 procentenheter. Denna beräkning utgår då från att företagen också&lt;br&gt;skall betala sociala avgifter på sjuklönen. I den mån företagen inte får full&lt;br&gt;kompensation för sjuklönekostnader innebär detta en rent faktisk skattehöj-&lt;br&gt;ning för företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande behovet av ett särskilt försäkringsskydd för de minsta företa-&lt;br&gt;gen vill vi hänvisa till bifogade skrivelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten till en sänkning av skattetrycket bör utnyttjas fullt ut. Det gäl-&lt;br&gt;ler även den del av statens kostnadsbesparingar som motsvaras av den av&lt;br&gt;Företagarnas Riksorganisation föreslagna självrisken. Organisationen anser&lt;br&gt;att sänkningen av skattetrycket i första hand bör ske genom sänkningar av&lt;br&gt;arbetsgivaravgifternas skattedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation motsätter sig bestämt att ett införande av&lt;br&gt;en arbetsgivarperiod i sjukförsäkringssystemet får till effekt att skatten höjs&lt;br&gt;för företagen. Detta skulle i dagens konjunkturläge innebära en oaccpetabel&lt;br&gt;påfrestning för företagen, särskilt de små företagen, och innebära en accele-&lt;br&gt;rerad utslagning av dessa företag med påföljande arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm som ovan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FÖRETAGARNAS RIKSORGANISATION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anders Aberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P-O Söderberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelse 1990-04-06 till socialminister Ingela Thalén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande 1990-06-06, ang Förslag till lag om sjuklön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande 1990-06-21, ang Förslag till lag om sjuklön&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande av LO&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningspolitiska enheten 15 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Arbetsgivarperiod i sjukförsäkringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Denna PM har tillkommit med anledning av att LO inbjudits till hearing in-&lt;br&gt;för den kommitté som regeringen tillsatt att pröva vissa frågor i anslutning&lt;br&gt;till införande av en arbetsgivarperiod om 14 dagar inom sjukpenningförsäk-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;LOs tidigare ställningstagande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det torde vara allmänt bekant att LO i många sammanhang klart avvisat&lt;br&gt;tanken på en arbetsgivarperiod i sjukförsäkringen. Det har alltid varit och&lt;br&gt;kommer alltid att vara en viktig uppgift för fackföreningsrörelsen att se till&lt;br&gt;att de anställda inte utsätts för beroende och godtycke från arbetsgivarens&lt;br&gt;sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivarperiod kommer att öka de anställdas beroendeställning.&lt;br&gt;Genom att ca 80 % av sjukfrånvaroersättningarna privatiseras skapas en&lt;br&gt;ökad rättsotrygghet. Anställda med dåliga arbetsmiljöer och som därigenom&lt;br&gt;ofta drabbas av sjukdom kommer att utsättas för ett ökat tryck att gå till&lt;br&gt;arbetet trots att de är sjuka. De riskerar också att pressas att begära undan-&lt;br&gt;tag från arbetsgivarperioden så att arbetsgivaren kan få sina kostnader ned-&lt;br&gt;satta. Människor med en svag ställning på arbetsmarknaden kommer då de&lt;br&gt;söker arbete att utsättas för en hårdare granskning än vad som nu är fallet.&lt;br&gt;Allt detta går stick i stäv mot samhällets uttalade önskan att bereda arbete&lt;br&gt;åt alla och den satsning på minskad ohälsa som regering och riksdag tagit&lt;br&gt;ställning för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt LOs mening är det viktigt att i stället satsa på aktiva åtgärder mot&lt;br&gt;dåliga arbetsmiljöer och ohälsosamma arbetsorganisationer samtidigt som&lt;br&gt;kraftfulla insatser sätts in i företag och samhällsorgan för att förbättra reha-&lt;br&gt;biliteringen av dem som blivit sjuka. De båda ”AINA”-propositionerna, ar-&lt;br&gt;betslivsfonderna, informationssystemet FAS 90 är viktiga inslag i detta ar-&lt;br&gt;bete. Arbetsgivarens och företagshälsovårdens ökande roll och ansvar för&lt;br&gt;dessa frågor kan inte nog betonas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;LOs synpunker på kommittédirektiven&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Är korttidsfrånvaron ett problem?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det uppdrag som kommittén fått tycks bygga på föreställningen att korttids-&lt;br&gt;frånvaron är ett stort och växande problem. I direktiven citeras socialförsäk-&lt;br&gt;ringsutskotteets utlåtande (SfU9 1990/91) där det sägs att ”en arbetsgivarpe-&lt;br&gt;riod inom sjukförsäkringen på 14 dagar skulle innebära ett incitament för&lt;br&gt;arbetsgivarna att reducera korttidsfrånvarons orsaker”. Liknande motiv&lt;br&gt;tycks ha varit grunden för den sänkning av sjukpenningnivåerna som trädde&lt;br&gt;i kraft 1 mars.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna grundläggande missuppfattning har kunnat breda ut sig trots att&lt;br&gt;statistik från riksförsäkringsverket under de senaste två åren klart visat att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det är den långa sjukfrånvaron, inte korttidsfrånvaron som är det problem Prop.&lt;br&gt;som ska angripas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO vill därför inför kommittén redovisa kompletterande statistik som ger Bilaga 5&lt;br&gt;samma klara bild av att det är långtidsfrånvaron som är det prolem som vi&lt;br&gt;måste lösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiken bygger på SAFs tidsanvändningsstatistik och redovisar frånva-&lt;br&gt;ron kvartalsvis från 1983 t.o.m. 1990.1 dagrammen nedan redovisas dels den&lt;br&gt;faktiska utvecklingen för olika sjukfrånvaroperioder, dels den trendmässiga&lt;br&gt;utveckling som ägt rum under samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid&lt;br&gt;Arbetare - män och kvinnor&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03181/prop_199091__181-2.png" style="width:339pt;height:162pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03181/prop_199091__181-3.png" style="width:282pt;height:150pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av diagrammet ovan har den totala sjukfrånvaron i procent&lt;br&gt;av ordinarie arbetstid ökat från 8 till drygt 12 % av den ordinarie arbetstiden&lt;br&gt;sedan 1983. Den korta och medellånga frånvaron har som synes varit kon-&lt;br&gt;stant (så när som på cykliska säsongvariationer under resp, år) under hela&lt;br&gt;perioden. Det är enbart frånvaro som är längre än 20 dagar som påverkat&lt;br&gt;det totala frånvarotalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid&lt;br&gt;Arbetare - kvinnor&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03181/prop_199091__181-4.png" style="width:282pt;height:154pt;"/&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8AR3J-K&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagrammet ovan speglar kvinnornas sjukfrånvaro. Som framgår har&lt;br&gt;kvinnornas totala sjukfrånvaro ökat från 12 till 18 % av den ordinarie arbets-&lt;br&gt;tiden. Det är klart högre än genomsnittet och männens sjukfrånvaro som&lt;br&gt;ökar från 7 till 10 % av den ordinarie arbetstiden (se diagrammet nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl kvinnornas som männens korttidsfrånvaro och medellånga frånvaro&lt;br&gt;är konstant under hela perioden. Såväl kvinnornas som männens långtids-&lt;br&gt;frånvaro ökar kraftigt under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid&lt;br&gt;Män&lt;br&gt;Käka: SAF» tidsanvändringsst^Blik&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03181/prop_199091__181-5.png" style="width:336pt;height:162pt;"/&gt;
&lt;p&gt;För att göra bilden ännu tydligare vill vi också redovisa motsvarande sta-&lt;br&gt;tistik för lägre tjänstemän. Av de följande diagrammen (som för tydlighetens&lt;br&gt;skull ritats i en annan skala än de föregående diagrammen) framgår att också&lt;br&gt;tjänstemännens långtidsfrånvaro stiger under perioden. Ökningen av den to-&lt;br&gt;tala frånvaron begränsas för tjänstemännens del emellertid av att såväl den&lt;br&gt;korta som den medellånga frånvaron faktiskt sjunker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid&lt;br&gt;Lägre tjänstemän - män och kvinnor&lt;br&gt;Källa: SAF» tklsarwändringsstaiislik&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03181/prop_199091__181-6.png" style="width:302pt;height:144pt;"/&gt;
&lt;p&gt;TotaMr-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hmiro&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;gt;X&amp;gt; dagar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0-00 dagar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0-5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8AFTJ-MK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid&lt;br&gt;Lägre tjänstmän - kvinnor&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1990/91:181&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Bilaga 5&lt;/h3&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03181/prop_199091__181-7.png" style="width:281pt;height:148pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Ta&amp;lt;*~&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03181/prop_199091__181-8.png" style="width:30pt;height:35pt;"/&gt;
&lt;p&gt;SAFTJ-K&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid&lt;br&gt;Lägre tjänstemän - män&lt;br&gt;KWla: SAF» tidnrwändr»n0sst*i»a&amp;gt;k&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03181/prop_199091__181-9.png" style="width:333pt;height:162pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Inställningen att en arbetsgivarperiod inom sjukförsäkringen skulle inne-&lt;br&gt;bära ett incitament för arbetsgivarna att ”reducera korttidsfrånvarons orsa-&lt;br&gt;ker” framstår mot bakgrund av ovanstående statistik från företagen själva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som högst märklig. Den enda orsaken till korttidsfrånvaron synes vara det&lt;br&gt;säsongsmässigt regelbundna mönster som utgår från att människor faktiskt&lt;br&gt;är sjuka i genom åren oförändrad omfattning. Den bild som dominerat de-&lt;br&gt;batten - att korttidsfrånvaron ökat och att en viktig anledning till detta är ett&lt;br&gt;växande fusk - stämmer således inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivarperiod kommer aldrig att kunna bota vare sig influensaepi-&lt;br&gt;demier eller småförkylningar. Människors besvär av allergiska anfall eller&lt;br&gt;menstruationsvärk kommer heller inte att försvinna på grund av en arbetsgi-&lt;br&gt;varperiod. Det enda som en arbetsgivarperiod eller en sänkt ersättningsnivå&lt;br&gt;förmår åstadkomma är att människor tvingas att gå till jobbet trots dessa&lt;br&gt;åkommor, kanske med en senare långtidsfrånvaro som följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktiven hävdas också att en arbetsgivarperiod skulle ”frigöra avse-&lt;br&gt;värda resurser hos försäkringskassorna för att fortsätta det redan påbörjade&lt;br&gt;arbetet med att aktivt verka för en tidig rehabilitering av sjukskrivna försäk-&lt;br&gt;rade”. Liknande argument har tidigare använts i syfte att försämra arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LOs kommentar kan bara bli att den typen av argument inte går att kom-&lt;br&gt;mentera så länge som de inte styrks av fakta som visar att personal på försäk-&lt;br&gt;ringskassorna verkligen kommer att användas till dessa ändamål. Några så-&lt;br&gt;dana fakta föreligger för närvarande inte.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lika behandling av olika grupper&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Till kommitténs uppgifter hör att utforma ett förslag som ger rättvisa och&lt;br&gt;lika kompensationsnivåer för olika grupper på arbetsmarknaden. Kommit-&lt;br&gt;tén har på denna punkt begärt att få LOs syn på detta problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till att börja med vill vi framhålla att varje förslag som innebär att ersätt-&lt;br&gt;ning vid sjukdom utgör ett lägre belopp än 100 % av den ordinarie lönen&lt;br&gt;innebär en diskriminering mellan olika grupper, så till vida att grupper med&lt;br&gt;en högre sjukfrånvaro drabbas av en större inkomstförlust än grupper med&lt;br&gt;låg sjukfrånvaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av detta skäl har vi tidigare motsatt oss den sänkning av sjukpenningnivån&lt;br&gt;som trädde i kraft 1 mars 1991. LO-gruppernas sjukfrånvaro är (som framgår&lt;br&gt;av de ovan redovisade diagrammen) mer än dubbelt så hög som TCO-grup-&lt;br&gt;pernas sjukfrånvaro. Av samma skäl motsätter vi oss en sjuklön som under-&lt;br&gt;stiger 100 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringen 1 mars utgick ifrån att en arbetsgivare inte skulle kunna be-&lt;br&gt;tala en sjukskriven anställd mer än 10 % utöver de 65 resp. 80 % som utgår&lt;br&gt;från sjukförsäkringen. 10-procentsregeln är inte utformad som ett direkt för-&lt;br&gt;bud mot avtal som innebär att arbetsgivaren betalar mer än de ”godkända”&lt;br&gt;10 procenten, utan som en avräkningsregel, där försäkringskassan från sjuk-&lt;br&gt;penningen drar av varje belopp som arbetsgivaren betalar ”för mycket”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en arbetsgivarperiod kan avräkningsregeln inte längre tillämpas, efter-&lt;br&gt;som försäkringskassan under 14 dagar inte längre hanterar någon sjukpen-&lt;br&gt;ning som kan avräknas. Om intentionerna i nuvarande lagstiftning (att er-&lt;br&gt;sättning ej får överstiga 75 resp. 90 % ska vidmakthållas krävs att Lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring ges en annan utformning. Såvitt vi kan se kommer varje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tänkbar utformning att innebära ett förbud för parterna på arbetsmarknaden&lt;br&gt;att träffa avtal utöver nämnda nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den svenska arbetsmarknaden sedan länge präglats av en stor&lt;br&gt;respekt för parternas förmåga att självständigt träffa avtal skulle ett avtals-&lt;br&gt;förbud komma att utgöra ett mycket allvarligt ingrepp i den fria förhand-&lt;br&gt;lingsrätten. LO kommer aldrig acceptera ett sädant ingrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Just nu pågår förhandlingar på arbetsmarknaden med det s.k. Rehnbergs-&lt;br&gt;avtalet som utgångspunkt. På en del avtalsområden har tvååriga avtal redan&lt;br&gt;träffats som bl.a. innebär att parterna anpassat sjuklöneavtalen till de inten-&lt;br&gt;tioner som regeringen lagt fast i och med lagändringen i sjukförsäkringen&lt;br&gt;fr.o.m. 1 mars 1991. Sådana avtal finns dock ännu inte på hela arbetsmarkna-&lt;br&gt;den. Därför finns en risk att en arbetsgivarperiod utan avtalsförbud kommer&lt;br&gt;att leda till olika nivåer i sjukersättning på olika avtalsområden. Inte heller&lt;br&gt;detta kan LO acceptera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO vill här erinra om att de förbund som redan träffat avtal i enlighet med&lt;br&gt;riksdagens intentioner om en begränsning av sjuklönen kommer att vara&lt;br&gt;bundna av denna begränsning under de två år som avtalen löper under freds-&lt;br&gt;plikt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sjuklönegaranti&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När regeringen lade fram ett tidigare förslag om arbetsgivarperiod till lagrå-&lt;br&gt;det byggde förslaget på den felaktiga grunden att alla tvister skulle behandlas&lt;br&gt;enligt lagen om rättegång i arbetstvister. En konsekvens av detta synsätt blev&lt;br&gt;dels att såväl tvister om rätten till sjuklön som tvister om sjuklönens storlek&lt;br&gt;skulle föras mellan arbetsgivaren och den fackliga organisationen eller i vissa&lt;br&gt;fall den enskilde. Någon ordning som garanterade arbetstagaren en inkomst&lt;br&gt;under den tid som tvisten pågick fanns inte i förslaget, vilket i praktiken&lt;br&gt;skulle ha lett till mycket ödesdigra inkomstavbräck för enskilda anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO krävde då för det första att tvister ska föras på två olika plan. Tvister&lt;br&gt;om rätten till sjuklön ska prövas gentemot den lagstiftning och praxis som&lt;br&gt;finns i sjukförsäkringen och som avser sjukdomsbegrepp och arbetsförmå-&lt;br&gt;gans nedsättning i förhållande till det arbete den enskilde har. Tvister om&lt;br&gt;sjuklönens storlek är emellertid att betrakta som lönetvister och ska därför&lt;br&gt;prövas enligt gängse arbetsrättsliga principer, dvs. genom en prövning i ar-&lt;br&gt;betsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO krävde för det andra att försäkringskassan måste svara för tolkningen&lt;br&gt;av rätten till sjuklön enligt AFLs grunder. I och med att försäkringskassan&lt;br&gt;träder in och tar ställning för att driva en tvist gentemot en arbetsgivare på&lt;br&gt;denna grund, måste kassan också ta över ersättningsansvaret gentemot den&lt;br&gt;enskilde. Den enskilde ska inte behöva lida för att en tvist drar ut på tiden&lt;br&gt;utan ska hållas skadelös. Beroende på om kassan till sist vinner tvisten ska&lt;br&gt;kassan antingen kräva arbetsgivaren på utlagda utgifter eller besluta om av-&lt;br&gt;skrivning av fordran på den enskilde som kassan gav rätt i och med att den&lt;br&gt;åtog sig att föra tvisten gentemot den enskildes arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om vi inte stöder kommitténs uppdrag att föreslå en arbetsgivarpe-&lt;br&gt;riod, ser vi det ändå som en framgång att direktiven nu uppmärksammat de&lt;br&gt;problem som vi och regeringen förde en debatt om sommaren 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Överföring av information&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Liksom tidigare anser LO att det är mycket viktigt att samhället också i fort-&lt;br&gt;sättningen har god tillgång till information om sjukfrånvarons utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetsgivarperiod mot vår vilja kommer att genomföras anser vi att&lt;br&gt;det är av största betydelse att arbetsgivaren åläggs att till försäkringskassan&lt;br&gt;rapportera all sjukfrånvaro samt att försäkringskassan direkt får tillgång till&lt;br&gt;de läkarintyg som innehåller diagnos. LO anser att uppgifter om diagnos av&lt;br&gt;hänsyn till den enskildes integritet aldrig får utlämnas till arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övriga synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;När det gäller andra frågor i samband med sjuklönen hänvisar LO till det&lt;br&gt;utlåtande över tidigare lagrådsremiss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill vi allvarligt påtala den hast med vilken detta och andra vik-&lt;br&gt;tiga förslag i socialförsäkringen numera utreds. När det tidigare förslaget om&lt;br&gt;arbetsgivarperiod lades fram påpekade lagrådet det allvarliga i att ett sådant&lt;br&gt;viktigt förslag med så stora konsekvenser för stora grupper på arbetsmarkna-&lt;br&gt;den inte ens gick ut på remiss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt vi har förstått finns det inte heller nu något tidsutrymme för remiss-&lt;br&gt;omgång. Avsikten är att i all hast höra parterna på arbetsmarknaden i dag&lt;br&gt;för att redan en vecka senare lägga fram ett färdigt förslag. För att förslaget&lt;br&gt;ska hinna träda i kraft måste riksdagen fatta beslut om det redan i vår, vilket&lt;br&gt;omöjliggör ett tillfälle att i normal svensk utredningstradition få konsekven-&lt;br&gt;serna av förslaget ordentligt genomlysta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi hoppas att vi genom denna PM kunnat visa på några av de konsekven-&lt;br&gt;ser en arbetsgivarperiod kommer att få och beklagar att ett förslag som dess-&lt;br&gt;utom bygger på en felaktig föreställning om sjukfrånvarons utveckling måste&lt;br&gt;genomföras på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Yttrande av SACO&lt;br&gt;1991-03-18&lt;/h4&gt;
&lt;h3&gt;Arbetsgivarperiod i sjukförsäkringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO har tillsammans med övriga organisationer uppmanats att skriftligen&lt;br&gt;lämna synpunkter i anslutning till den hearing som vi inbjöds till 1991-03-15.&lt;br&gt;Frågan gäller SACOs synpunkter angående de frågor som en särskild kom-&lt;br&gt;mitté fått regeringens uppdrag att pröva i anslutning till införande av en ar-&lt;br&gt;betsgivarperiod om 14 dagar inom sjukpenningförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Omfattande utredningsarbete har pågått i Sverige under senare år med in-&lt;br&gt;riktning på förändringar, effektiviseringar och utvecklingsarbete vad gäller&lt;br&gt;arbetsmiljö, rehabilitering och företagshälsovård. I stort sett är det stor enig-&lt;br&gt;het om behovet av kraftfulla insatser för att förhindra utslagning av männi-&lt;br&gt;skor från arbetslivet liksom om nödvändigheten av utgiftsbesparingar.&lt;br&gt;SACO har i olika sammanhang betonat betydelsen av att angripa frågorna&lt;br&gt;utifrån ett helhetsperspektiv, så att man inte fortsätter att ”lappa” i ett inef-&lt;br&gt;fektivt system. SACO menar att dagens socialförsäkrings- och ”arbetsmil-&lt;br&gt;jöåtgärdssystem” inte i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till att arbetslivet&lt;br&gt;har ändrat karaktär, att det uppkommit nya problem, att nya grupper drab-&lt;br&gt;bas, att det krävs andra insatser osv. Mot den bakgrunden ställer sig SACO&lt;br&gt;tveksamma till om en s.k. arbetsgivarperiod kan bidra till att lösa huvudpro-&lt;br&gt;blemet, dvs. att reducera sjuktalet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Konsekvenser av arbetsgivarperiod&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Huvudsyftet med att införa en arbetsgivarperiod inom sjukförsäkringen,&lt;br&gt;dvs. att arbetsgivaren tar över det totala ansvaret för sjukersättningen under&lt;br&gt;de första 14 dagarna, skulle vara att arbetsgivaren får ekonomiska incita-&lt;br&gt;ment för att förbättra dåliga arbetsmiljöer. Det synsättet skulle innebära att&lt;br&gt;arbetsgivarna i dag låter bli att åtgärda dåliga arbetsmiljöer därför att det&lt;br&gt;inte skulle löna sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt SACOs erfarenheter är frågan betydligt mer komplex än så. SACO&lt;br&gt;ställer sig bakom arbetsmiljökommissionens principförslag om ett system&lt;br&gt;med differentierade arbetsgivaravgifter för att man genom ekonomiska styr-&lt;br&gt;medel ska åstadkomma arbetsmiljöförbättringar. Även om de korta sjuk-&lt;br&gt;skrivningarna dominerar i antal svarar de proportionellt för en liten del av&lt;br&gt;de totala kostnaderna för sjukfrånvaron. Det finns heller inga tecken på att&lt;br&gt;korttidsfrånvaron ökar - snarare tvärtom. För SACOs medlemsgrupper gäl-&lt;br&gt;ler i viss utsträckning att man snarare kan peka på ”sjuknärvaro” och inte&lt;br&gt;sjukfrånvaro. Korttidsfrånvaro fungerar därför dåligt som signalsystem till&lt;br&gt;arbetsgivaren beträffande arbetsmiljöfaktorer som orsak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO vill i detta sammanhang också fästa uppmärksamheten på kvinnor-&lt;br&gt;nas situation i arbetslivet. Kvinnorna svarar för en stor andel av ökningen av&lt;br&gt;sjuktalet. Kvinnor i yngre generation förvärvsarbetar i dag i samma utsträck-&lt;br&gt;ning som männen men arbetsvillkoren har inte anpassats till kvinnors hem-&lt;br&gt;och barnansvar, inte till deras annorlunda förutsättningar i fysiskt, psykiskt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och socialt hänseende osv. Socialförsäkringssystemet har i viss utsträckning&lt;br&gt;kompenserat detta genom att ge en ekonomisk grundtrygghet vid egen eller&lt;br&gt;barns sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACOs bedömning är att införande av en arbetsgivarperiod kan bidra till&lt;br&gt;en ökad risk för urval och selektering vid nyanställning som grundar sig på&lt;br&gt;andra kriterier än lämplighet för ett visst arbete.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kommitténs uppdrag och frågeställningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. SACOs grundinställning är att det är positivt och rimligt att kompensa-&lt;br&gt;tionsnivåerna blir lika mellan olika grupper på arbetsmarknaden. I sam-&lt;br&gt;manhanget bör man dock erinra sig att tidigare avtalskonstruktioner&lt;br&gt;grundat sig på att vissa personalgrupper har avstått från andra förmåner&lt;br&gt;för att få tryggade sjuklöneförmåner. SACO ser mycket allvarligt på att&lt;br&gt;man genom olika åtgärder beskär den fria avtalsrätten. Vi ställer oss&lt;br&gt;också frågande till hur man ska kunna förhindra eller övervaka att de nya&lt;br&gt;ersättningsnivåerna för sjukpenning inte överstiger de 10 % som god-&lt;br&gt;känns att arbetsgivaren får betala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Beträffande frågan om sjuklönegaranti så är detta så vitt känt inget stort&lt;br&gt;problem för SACOs medlemsgrupper. SACO finner det naturligt att frå-&lt;br&gt;gan löses i enlighet med synpunkterna i kommittédirektivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ur samhällssynpunkt är det viktigt att ha kontinuerlig och god informa-&lt;br&gt;tion om sjukfrånvarons omfattning och utveckling - detta förutsätter att&lt;br&gt;arbetsgivarna i ett system med arbetsgivarperiod åläggs skyldighet att&lt;br&gt;rapportera sjukfrånvaron till försäkringskassan. Konsekvenserna med&lt;br&gt;hänsyn till försäkringskassornas nya basdatasystem FAS 90 kan vi inte&lt;br&gt;bedöma men förutsätter att frågan blir uppmärksammad. SACO ser det&lt;br&gt;som ytterst viktigt att den enskildes integritet beaktas när det gäller frågor&lt;br&gt;som rör läkarintyg m.m. Sådan information kan enligt vår bedömning en-&lt;br&gt;dast hanteras av försäkringskassan. Den s.k. personaladministrativa tyst-&lt;br&gt;nadsplikt som sekretesslagen anger, anser SACO inte vara tillräcklig i&lt;br&gt;detta fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga synpunkter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;SACO har noterat att ett ytterligare skäl för att införa arbetsgivarperiod&lt;br&gt;skulle vara att man därigenom frigör avsevärda resurser hos försäkringskas-&lt;br&gt;sorna för att fortsätta det redan påbörjade arbetet med tidig rehabilitering.&lt;br&gt;SACO menar att dessa för kassorna delvis nya arbetsuppgifter, förutom ut-&lt;br&gt;bildningsinsatser, också kräver omfattande tillskott av medicinsk och bete-&lt;br&gt;endevetenskaplig expertis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SVERIGES AKADEMIKERS CENTRALORGANISATION&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kerstin Hildingsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande av SAF&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991-03-21 AEckerhall&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Synpunkter till kommittén för prövning av vissa frågor&lt;br&gt;beträffande arbetsgivarperiod&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;SAF anser det angeläget att sjukförsäkringen läggs om så att varje sjukfall&lt;br&gt;börjar med en arbetsgivarperiod under två eller flera veckor. I och för sig&lt;br&gt;borde statsmakterna redan ha tagit ett helhetsgrepp med arbetsgivarperiod&lt;br&gt;och en fullständig samordning av arbetsskadeförsäkringen tillsammans med&lt;br&gt;de nyligen aviserade förslagen om en effektivare rehabilitering av sjuk-&lt;br&gt;skrivna och förtidspensionerade. Det är emellertid viktigt att en arbetsgivar-&lt;br&gt;period inte försenas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF utgår nu från att riksdagens beslut den 14 december 1990 ligger fast&lt;br&gt;med följd att arbetsgivarperiod införs den 1 januari 1992. Nedanstående syn-&lt;br&gt;punkter knyter därför endast an till de utredningsuppgifter som kommittén&lt;br&gt;har fått. SAF utgår också från att förändringen till arbetsgivarperiod kom-&lt;br&gt;mer att genomföras kostnadsneutralt, dvs. på det sätt som socialdemokra-&lt;br&gt;terna och folkpartiet kom överens om i april 1990.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 Rättvisefrågan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I motiven till en lagstiftning måste framhållas, att det är angeläget bl.a. av&lt;br&gt;rättviseskäl att alla arbetstagare och försäkrade hamnar på en lika ersätt-&lt;br&gt;ningsnivå. Statsmakterna bör skriva in en uttrycklig förväntan att arbets-&lt;br&gt;marknadens parter visar följsamhet. Det bör förutsättas att eventuella sjuk-&lt;br&gt;lönekollektivavtal som föreskriver högre ersättning än vad statsmakterna ut-&lt;br&gt;går ifrån omförhandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakterna bör också markera att man noggrant kommer att följa frå-&lt;br&gt;gan om lika och rättvis ersättningsnivå för alla. Av kommittébetänkande,&lt;br&gt;proposition och utskottsbetänkande bör framgå att erforderliga åtgärder&lt;br&gt;kommer att vidtas om det skulle visa sig att någon eller några av arbetsmark-&lt;br&gt;nadens parter inte skulle följa de intentioner som har meddelats av statsmak-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med sådana skrivningar och uttalanden borde förutsättningarna vara goda&lt;br&gt;för att sjuklöneavtalen skall hålla sig inom de ramar som statsmakterna an-&lt;br&gt;ger. Om någon arbetsmarknadspart ändå skulle försöka genomdriva icke&lt;br&gt;önskvärda avtal bör statsmakterna kunna vidta korrigerande åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagtexten skulle, med anknytning till bestämmelserna i AFL efter den 1&lt;br&gt;mars, kunna utformas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetstagare har rätt till ersättning av arbetsgivare för inkomstbortfall vid&lt;br&gt;sjukdom (sjuklön).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjuklönen utgår under de första tre sjukdagarna i varje sjukperiod x %&lt;br&gt;och fr.o.m. den fjärde sjukdagen y % av den lön som arbetstagaren skulle&lt;br&gt;ha fått från arbetsgivaren om han hade fullgjort sina arbetsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;br&gt;1990/91:181&lt;br&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De första dagarna bör emellertid vara karensdagar och därefter kan ersätt-&lt;br&gt;ningsnivån vara lika under hela perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 Sjuklönegaranti&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sedan flera år finns ett system för hur eventuella tvistefrågor om sjuklön&lt;br&gt;skall lösas. Detta system är väl beprövat och kan användas även om sjuklö-&lt;br&gt;nen blir större än vad den är för närvarande. I normalfallet blir det den an-&lt;br&gt;ställdes uppgift att han har varit sjuk som gäller. Denna uppgift kompletteras&lt;br&gt;senast på åttonde dagen med ett yttrande från läkare. Om det finns skäl bör&lt;br&gt;läkarintyg kunna krävas tidigare. Skulle parterna i något fall inte vara eniga&lt;br&gt;beträffande arbetsgivarens skyldighet att betala sjuklön kan nuvarande sys-&lt;br&gt;tem med förhandlingar och slutligt avgörande av arbetsdomstolen användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Norge har man löst frågan genom att tillsätta en särskild nämnd med&lt;br&gt;uppgift att avgöra tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare. Endast ett&lt;br&gt;5O-tal ärenden per år anmäls för prövning till denna nämnd. Den svenska&lt;br&gt;förhandlingsordningen är ändamålsenlig och behöver inte kompletteras med&lt;br&gt;någon särskild nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetsgivaren går i konkurs och på grund av det inte kan betala sjuk-&lt;br&gt;lön kan den anställde i stället få sin sjuklön enligt nu gällande regler för löne-&lt;br&gt;garantin. Det finns således ingen anledning att försöka finna någon ny lös-&lt;br&gt;ning för denna situation.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 Uppgiftslämnandet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Endast cirka ett av tio sjukfall varar längre än 14 dagar. Försäkringskassan&lt;br&gt;blir således befriad från handläggningen av uppemot 10 miljoner sjukfall per&lt;br&gt;år. I de längre sjukfallen kan de försäkrade vända sig till försäkringskassan&lt;br&gt;för att få fortsatt ersättning. Det blir i det sammanhanget naturligt att den&lt;br&gt;försäkrade, på samma sätt som nu sker, lämnar nödvändiga uppgifter om&lt;br&gt;sjukfallet till försäkringskassan. Sådana uppgifter bör inkludera uppgift för&lt;br&gt;inkomst, vilken sedan kan läggas till grund för beräkningen av sjukersätt-&lt;br&gt;ningen från försäkringskassan. Om detta sker kan nuvarande förhandsregi-&lt;br&gt;strering av SGI slopas. Om osäkerhet skulle föreligga beträffande inkomsten&lt;br&gt;finns det alltid möjlighet för försäkringskassan att få information från arbets-&lt;br&gt;givaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det för t.ex. rehabiliteringsändamål skulle anses erforderligt med yt-&lt;br&gt;terligare uppgifter om de försäkrades sjukdomar finns det möjlighet att låta&lt;br&gt;läkare och tandläkare skicka en kopia av det utfärdade intyget till försäk-&lt;br&gt;ringskassan. Läkarintyg bör innehålla uppgift om sjukdom och helst även&lt;br&gt;sjukdomsorsaker. Intygen kan tas emot och sorteras centralt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från socialdepartementet har tidigare diskuterats förslag om skyldighet&lt;br&gt;för arbetsgivare att anmäla samtliga inträffade sjukfall. En sådan ordning&lt;br&gt;måste anses medföra ”mera våld än nöden kräver”. Korta förkylningsfall&lt;br&gt;o.d. på en eller ett fåtal dagar har som regel knappast någon betydelse för&lt;br&gt;det rehabiliteringsarbete som försäkringskassan skall medverka i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man vill skaffa sig kännedom om det allmänna sjukdomsförhållandet&lt;br&gt;i landet finns det möjlighet att genom t.ex. urvalsundersökningar regelbun-&lt;br&gt;det få kunskap om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Yttrande av TCO&lt;br&gt;1991-03-19&lt;/h4&gt;
&lt;h3&gt;Arbetsgivarperiod i sjukförsäkringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;TCO anser att frågan om införande av en arbetsgivarperiod inom sjukför-&lt;br&gt;säkringen har hanterats på ett undermåligt sätt. Den ekonomiska tryggheten&lt;br&gt;vid sjukdom är uppbyggd på en i botten lagstadgad rättighet finansierad via&lt;br&gt;arbetsgivaravgiften, dvs. intjänade lönemedel och utgår så gott som uteslu-&lt;br&gt;tande till löntagarkollektivet. Denna solidariskt finansierade lagfästa rätt till&lt;br&gt;ekonomisk trygghet vid sjukdom har därutöver kompletterats med en kol-&lt;br&gt;lektivavtalsreglerad avtalsersättning. Trots detta har parterna på arbets-&lt;br&gt;marknaden inte beretts möjlighet att delta i utredningsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill kommer att förslaget forcerats fram på felaktiga grunder av vad&lt;br&gt;avser såväl omfattningen och förläggningen av sjukfrånvaron som kunska-&lt;br&gt;pen om vilka grupper som drabbas av utslagningen i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om införandet av lagfäst sjuklön för de första 14 dagarna av en&lt;br&gt;sjukperiod uttalades i regeringsförklaringen den 7 mars 1990. Den 28 juni&lt;br&gt;1990 remitterades ett förslag till lagrådet. Detta förslag fick mycket stark kri-&lt;br&gt;tik av lagrådet i september 1990. Lagrådet påpekade bl.a. att det var en brist&lt;br&gt;att förslaget inte remissbehandlats i sedvanlig ordning utan bygger på en&lt;br&gt;skiss i ett av dåvarande sjukpenningkommitté avgivet betänkande 1981. Ett&lt;br&gt;förslag som då remissbehandlades och befanns ogenomförbart. Denna kritik&lt;br&gt;ledde till att förslaget tillfälligt drogs tillbaka i december 1990, samtidigt som&lt;br&gt;det från den 1 mars 1991 nu gällande försämrade sjukförsäkringsförslaget&lt;br&gt;presenterades. En lagkonstruktion med tänkt kollektivavtalspåbyggnad,&lt;br&gt;men man kränker den fria förhandlingsrätten eftersom nivån på det möjliga&lt;br&gt;avtalet regleras i lagen. Trots kraftig kritik har under hösten/våren 1990/91&lt;br&gt;inga kontakter tagits med parterna förrän dessa med kort varsel kallas till en&lt;br&gt;hearing den 15 mars 1991 varefter kommittén skall ha slutsammanträde den&lt;br&gt;20 mars och förslag avges 1991-03-22.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO har uppfattningen, som bl.a. framfördes i yttrandet över arbetsmil-&lt;br&gt;jökommissionens betänkande att frågan om införande av en arbetsgivarpe-&lt;br&gt;riod med sjuklön inte kan ses som en separat åtgärd. TCO anser att det krävs&lt;br&gt;ett samlat grepp över en rad åtgärder för att främja arbetslinjen i svensk poli-&lt;br&gt;tik. Hit hör stora delar av de förslag som arbetsmiljökommissionen utarbe-&lt;br&gt;tat, arbetslivsfondens arbete, försäkringskassornas och andra samverkande&lt;br&gt;myndigheters ökade engagemang och möjligheter i rehabiliteringsarbetet,&lt;br&gt;FAS 90 samt en eventuell samordning mellan arbetsskadeförsäkringen och&lt;br&gt;sjukförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;TCOs syn på arbetsgivarperiod&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Även om utredningen inte haft till uppgift att pröva frågan om arbetsgivar-&lt;br&gt;period som sådan framstår det som en nödvändighet att inledningsvis kort&lt;br&gt;redovisa motiven för att TCO avvisat denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgivarperiod angriper inte huvudproblemen inom sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen, dvs. de långa sjukskrivningarna och utslagningen från arbetsmarkna-&lt;br&gt;den. Kostnaden för sjukfall längre än 14 dagar, dvs. längre sjukfall, kommer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ligga kvar inom sjukförsäkringssystemet liksom de 2 % av de försäkrade&lt;br&gt;som uppbär merparten av sjukpenningkostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens tidigare aviserade förslag om ett införande av en arbetsgivar-&lt;br&gt;period är ett avsteg från en allmän och generell sjukförsäkring där alla om-&lt;br&gt;fattas av samma villkor och lag. Två grupper kommer att finnas, en som har&lt;br&gt;arbetsgivarperiod och en som omfattas av den allmänna försäkringen. Den&lt;br&gt;senare gruppen kommer att innehålla dem som har en svagare ställning på&lt;br&gt;arbetsmarknaden, personer med sämre hälsokonstruktion, arbetslösa,&lt;br&gt;tjänstlediga och studerande. Vi kommer att ha ett A- och ett B-lag samtidigt&lt;br&gt;som hälsotillstånd, kön, barnantal, och civilstånd kommer att bli ett större&lt;br&gt;urvalskriterium vid rekrytering. Denna grupp kommer vid lågkonjunktur att&lt;br&gt;få det mycket svårt att över huvud taget komma in på arbetsmarknaden. Vi&lt;br&gt;kommer att få en frånvaroförsäkring för de som omfattas av det allmänna&lt;br&gt;systemet. En frånvaroförsäkring vars materiella innehåll kommer att stå helt&lt;br&gt;utanför samhällets insyn och kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett införande av arbetsgivarperiod kommer att kombineras med sänkt&lt;br&gt;sjukförsäkringsavgift. Nuvarande solidariska finansiering av sjukförsäk-&lt;br&gt;ringen via arbetsgivaravgifter innebär en omfördelning från hög- till lågin-&lt;br&gt;komsttagare, från män till kvinnor, från friska till sjuka. En sänkning av ar-&lt;br&gt;betsgivaravgiften innebär att höglöneföretag/branscher, vilka så gott som&lt;br&gt;uteslutande redan i dagsläget har mycket låg frånvaro, får en kraftig reduce-&lt;br&gt;ring av arbetsgivaravgiften, men en mycket ringa kostnad för arbetsgivarpe-&lt;br&gt;rioden. Medan däremot personalintensiva låglöneföretag/branscher med&lt;br&gt;hög och ibland opåverkbar frånvaro får en kostnad för arbetsgivarperiod&lt;br&gt;som överstiger den minskade arbetsgivaravgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt som intäkterna till sjukförsäkringssystemet minskar kommer&lt;br&gt;som tidigare nämnts de 2 % av de försäkrade som uppbär 50 % av sjukför-&lt;br&gt;säkringskostnaderna att vara kvar i det allmänna systemet. Genom det mins-&lt;br&gt;kade inkomstunderlaget för det allmänna systemet kan det på sikt bli omöj-&lt;br&gt;ligt att behålla nuvarande nivåer eller regler för sjukpenning inom det all-&lt;br&gt;männa systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;br&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lika behandling av olika grupper&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En sjuklön vid införande av en arbetsgivarperiod är en del av anställnings-&lt;br&gt;villkoren som måste omfattas av den fria och okränkbara förhandlingsrätten.&lt;br&gt;Redan förändringarna från den 1 mars 1991 är ett indirekt kollektivavtalsför-&lt;br&gt;bud. Frågan om arbetsgivarperiod och sjuklön ställer därför frågan om kol-&lt;br&gt;lektiva vtalsförbud på sin spets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO vill därför erinra om att denna fråga riksdagsbehandlades redan 1982&lt;br&gt;varvid dåvarande statsråd motiverade sitt ställningstagande att inte kränka&lt;br&gt;den fria förhandlingsrätten på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1 samråd med chefen för arbetsmarknadsdepartementet och med statsrådet&lt;br&gt;Johansson vill jag i den frågan anföra följande. Under sjukpenningskom-&lt;br&gt;mitténs arbete utreddes och diskuterades i vad mån man kunde och borde&lt;br&gt;söka säkerställa likabehandling av alla arbetstagargrupper genom lagstift-&lt;br&gt;ning, närmast genom att i lag ogiltigförklara avtal om kompensation för den&lt;br&gt;ökade självrisken i sjukförsäkringen. Kommittén fann att det var rättsligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjligt att genomföra en sådan lagstiftning men avrådde av flera skäl. Ett&lt;br&gt;av dem var osäkerheten om hur effektiv en sådan lagstiftning skulle bli. Ett&lt;br&gt;annat, det främsta, var att en lagstiftning av denna innebörd skulle innebära&lt;br&gt;ett ingrepp i den hävdvunna förhandlings- och avtalsfriheten på arbets-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två principer står här emot varandra. Den ena är att alla bör behandlas&lt;br&gt;lika i fråga om grundläggande trygghetsförmåner. Den andra är att arbets-&lt;br&gt;marknadens parter skall vara fria att förhandla och träffa avtal om löner&lt;br&gt;och andra slag av ersättningar till arbetstagarna. Enligt min mening bör inte&lt;br&gt;intresset av att säkerställa den första av dessa principer få leda till att man&lt;br&gt;gör avkall på den andra. ”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO anser att den ekonomiska tryggheten vid sjukdom skall finansieras soli-&lt;br&gt;dariskt och bygga på inkomstbortfallsprincipen. Den största garantin för att&lt;br&gt;alla kommer att behandlas lika erhålls inom ett system som bygger på en&lt;br&gt;allmän och generell försäkring som omfattar alla på lika villkor. Härutöver&lt;br&gt;kan parterna - om skyddet inom det allmänna systemet inte blir tillräckligt -&lt;br&gt;i mån av förhandlingsutrymme teckna kompletterande avtalsskydd. Dvs.&lt;br&gt;möjligheterna att åstadkomma lika villkor är störst inom en solidariskt finan-&lt;br&gt;sierad allmän försäkring som bygger på inkomstbortfallsprincipen eftersom&lt;br&gt;behoven av kompletterande avtalslösningar då blir begränsade. De komplet-&lt;br&gt;terande avtalslösningarna är en del av anställningsvillkoren och måste om-&lt;br&gt;fattas av den fria förhandlingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sjuklönegaranti&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I händelse av ett införande av en arbetsgivarperiod med sjuklön vilket avvi-&lt;br&gt;sas av TCO måste en sjuklönegaranti lagregleras. Tvist om rätt till sjuklön&lt;br&gt;måste enligt TCO prövas gentemot den lagstiftning och praxis som finns i&lt;br&gt;sjukförsäkringen vad avser sjukdomsbegreppet och arbetsförmågans ned-&lt;br&gt;sättning i förhållande till det arbete som den enskilde har. Tvist om en even-&lt;br&gt;tuell sjuklöns storlek måste däremot betraktas som en lönetvist och prövas&lt;br&gt;enligt gängse arbetsrättsliga regler, dvs. om enighet inte nås genom en slutlig&lt;br&gt;prövning i arbetsdomstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på en tvists avgörande måste enligt TCOs uppfattning försäk-&lt;br&gt;ringskassan ges tolkningsrätt av rätten till sjuklön enligt AFLs grunder. I och&lt;br&gt;med att försäkringskassan gör bedömningen att den enskilde är berättigad&lt;br&gt;till sjuklön måste kassan också tills vidare ta över ersättningsansvaret gent-&lt;br&gt;emot den enskilde. Den enskilde skall inte stå utan ersättning under tiden&lt;br&gt;tvisten löses. Vid avgörande av tvisten bör det sedan åläggas försäkringskas-&lt;br&gt;san att återkräva den av kassan förskotterade ersättningen för arbetsgivarens&lt;br&gt;räkning. I händelse att försäkringskassans tolkning varit fel när man åtog sig&lt;br&gt;driva tvisten, bör utgiven ersättning avskrivas, såvida tolkningen inte skett&lt;br&gt;på ett av arbetstagaren avsiktligt felaktigt eller bedrägligt avgivet underlag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Information om sjuktalsutvecklingen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;TCO anser det som mycket angeläget att det finns en heltäckande offentlig&lt;br&gt;statistik över sjukfrånvaron och sjuktals/ohälsoutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett oaveftergivligt krav vid ett eventuellt införande av arbetsgivarperiod&lt;br&gt;och sjuklön är därför att samtlig sjukfrånvaro inrapporteras till försäkrings-&lt;br&gt;kassan. Här torde lärdom kunna tas av Norge, som saknar heltäckande sjuk-&lt;br&gt;frånvarostatistik, vilket är ett stort handikapp vid framtagning av såväl forsk-&lt;br&gt;nings- som beslutsunderlag till riksdag och departement som underlag för&lt;br&gt;beslut regionalt och lokalt inom den offentliga och privata sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;TCO avvisar alla ingrepp i den fria förhandlingsrätten. TCO är mycket kri-&lt;br&gt;tisk till det sätt på vilket aviserat förslag om arbetsgivarperiod och sjuklön&lt;br&gt;arbetats fram. TCO redovisar att den bästa grunden för en ekonomisk lika-&lt;br&gt;behandling av samtliga sjukpenningberättigade vid sjukdom är ett bibehål-&lt;br&gt;lande av en solidariskt finansierad allmän och generell sjukpenningförsäk-&lt;br&gt;ring som bygger på inkomstbortfallsprincipen. TCO avvisar ett eventuellt&lt;br&gt;förslag om en arbetsgivarperiod, men framför i händelse av fullföljande av&lt;br&gt;regeringens uttalande om en sådan period ett krav om lagfäst lönegaranti,&lt;br&gt;tolkningsrätt av rätten till sjuklön av försäkringskassan enligt AFLs grunder&lt;br&gt;samt regler för återbetalning av förskotterad ersättning. Slutligen anser&lt;br&gt;TCO, att det för samhällets möjlighet att följa sjuktals- och ohälsoutveck-&lt;br&gt;lingen måste vid införandet av en arbetsgivarperiod och sjuklön samtlig sjuk-&lt;br&gt;frånvaro inrapporteras till försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TJÄNSTEMÄNNENS CENTRALORGANISATION (TCO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jaan Kolk &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gunn Franzén Ljung&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionen.............................................. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ......................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag.................................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 april 1991 .. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ............................................. 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande sjukpenningregler............................ 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtalsbaserad ersättning vid sjukdom..................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nytt system för ersättning vid korta sjukfall m.m........... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Sjuklöneperiod.................................... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Personkretsen..................................... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;Kvalifikationsregler................................ 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Sjuklönens storlek m.m............................. 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Sjukanmälan och försäkran ......................... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 Läkarintyg........................................ 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 Anmälnings- och uppgiftsskyldigheten för arbetsgivare..&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 Tystnadsplikt...................................... 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.9 Särregler med hänsyn till arbetstagare med särskilt omfat-&lt;br&gt;tande sjukfrånvaro................................. 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.10 Ersättning från försäkringskassan vid tvist om sjuklön ..&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.11 Försäkringsmöjlighet för små företag................. 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.12 Bestämmelser om&amp;nbsp;rättegången m.m................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den lagtekniska lösningen. Följdändringar................ 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande och kostnader............................ 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;Ikraftträdande..................................... 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Ändring av arbetsgivaravgiften till sjukförsäkringen ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Anslagsfrågor..................................... 65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag................................... 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering...................................... 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag om sjuklön......................... 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkring......................................... 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring (LAF)............................. 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personskadeskydd (LSP)............................ 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1989:225) om ersätt-&lt;br&gt;ning till smittbärare................................ 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersätt-&lt;br&gt;ning och ledighet för närståendevård ................. 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.7 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om social-&lt;br&gt;avgifter ........................................... 93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.8 Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1928:370)........................................ 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.9 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:327) om skatte-&lt;br&gt;avdrag från sjukpenning m.m........................ 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.10 Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen (1973:249)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan............................................ 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Beslut................................................ 95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagor.................................................... 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sjukpenningkommitténs skiss till utformning av ett sjuk-&lt;br&gt;lönesystem ........................................ 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden över sjukpenning-&lt;br&gt;kommitténs betänkande (SOU 1981:22) Sjukersättnings-&lt;br&gt;frågor ............................................ 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förslaget till lag om sjuklön i lagrådsremissen ......... 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådets yttrande................................. 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Betänkande av sjuklönekommittén (SOU 1991:35)..... 125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 98460, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>yrk. 1, 4, 9-10 bifall yrk. 2-3, 5-8 delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SfU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under femte huvudtitelns förslagsanslag Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är 881 000 000 kr. lägre än vad som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 7.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen under femte huvudtitelns förslagsanslag Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är 881 000 000 kr. lägre än vad som föreslagits i prop. 1990/91:100 bil. 7.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SfU18</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-04-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-04-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-04-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-05-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Miljöpartiet de gröna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 19:11:48</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE03181</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:31</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 19:11:48</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE03181</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__181.pdf</filnamn>
<filstorlek>7153132</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om sjuklön, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/D2E85380-932E-49FA-9A6C-8D5142EBDDBD</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:SfU18</uppgift>
<ref_dok_id>GE01SfU18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Sjuklön m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:181&lt;br/&gt;
Sjuklön, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sf51</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf51</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:181 Sjuklön, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:181&lt;br/&gt;
Sjuklön, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sf52</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf52</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:181 Sjuklön, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:181&lt;br/&gt;
Sjuklön, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sf53</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf53</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:181 Sjuklön, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:181&lt;br/&gt;
Sjuklön, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sf54</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf54</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:181 Sjuklön, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:181&lt;br/&gt;
Sjuklön, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sf55</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf55</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:181 Sjuklön, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:181&lt;br/&gt;
Sjuklön, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sf52</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf52</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:181 Sjuklön, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gullan Lindblad  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gösta Lyngå  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:181&lt;br/&gt;
Sjuklön, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sf51</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf51</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:181 Sjuklön, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gösta Lyngå  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Israelsson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:181&lt;br/&gt;
Sjuklön, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sf53</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf53</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:181 Sjuklön, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Israelsson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:181&lt;br/&gt;
Sjuklön, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sf54</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf54</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:181 Sjuklön, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sigge Godin  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:181&lt;br/&gt;
Sjuklön, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sf55</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sf55</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:181 Sjuklön, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sigge Godin  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>