<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2225593</hangar_id>
 <dok_id>GE0318</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>18</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:18</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>18</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1990-10-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:36:41</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:01:29</publicerad>
 <titel>om ansvaret för skolan</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0318/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE0318</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE0318</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91:18&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om ansvaret för skolan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse: S. 13 rad 7 står: 5 Rättat till: 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NORSTEDTS TRYCKERI&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm 1990&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Regeringens proposition&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1990/91:18&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;om ansvaret för skolan&lt;/h4&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0318/prop_199091__18-1.png" style="width:36pt;height:45pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifoga-&lt;br&gt;de utdrag ur regeringsprotokollet den 11 oktober 1990 för de åt-&lt;br&gt;gärder och de ändamål som framgår av föredragandens hemstäl-&lt;br&gt;lan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen föreslås en klarare ansvarsfördelning mellan sta-&lt;br&gt;ten och kommunerna när det gäller verksamheten inom grund-&lt;br&gt;skolan, gymnasieskolan och den kommunala utbildningen för&lt;br&gt;vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten skall ange mål och riktlinjer som är nationellt giltiga. 1&lt;br&gt;skollagen skall anges grundläggande mål för utbildningen. Grund-&lt;br&gt;läggande demokratiska värderingar, aktning för varje människas&lt;br&gt;egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö skall prägla all&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mål och riktlinjer för utbildningen skall anges i läroplaner för&lt;br&gt;de olika skolformerna. Läroplanerna, som primärt skall rikta sig&lt;br&gt;till lärare och skolledare, skall vara klara och tydliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna skall svara för att verksamheten genomförs inom&lt;br&gt;de ramar och riktlinjer som riksdagen och regeringen lägger fast.&lt;br&gt;De föreslås få stor frihet att organisera skolverksamheten. Kom-&lt;br&gt;munerna skall vara skyldiga att använda lärare som har en utbild-&lt;br&gt;ning som huvudsakligen svarar mot den undervisning som läraren&lt;br&gt;skall bedriva. De skall också vara skyldiga att se till att lärarna&lt;br&gt;fortbildas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förändrat statsbidragssystem föreslås. Bidrag skall utgå till&lt;br&gt;samtliga primärkommuner i form av ett generellt finansiellt stöd&lt;br&gt;till verksamheten i skolan. Systemet bygger på att dessa skall vara&lt;br&gt;skyldiga att erbjuda sina barn, ungdomar och vuxna utbildning&lt;br&gt;antingen inom den egna kommunen eller, efter överenskommelse&lt;br&gt;med annan kommun, inom denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget skall beräknas schablonmässigt enligt olika beräk-&lt;br&gt;ningsmodeller för de olika skolformerna, där kommunernas skif-&lt;br&gt;tande strukturella och demografiska förutsättningar och behov&lt;br&gt;beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system för uppföljning och utvärdering presenteras. Det&lt;br&gt;skall ge riksdagen och regeringen en samlad bild av skolverksam-&lt;br&gt;heten och ge underlag för att bedöma om åtgärder behöver vidtas&lt;br&gt;för att nationella mål och riktlinjer skall upprätthållas och resul-&lt;br&gt;taten i skolan förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga skoladministrationen skall förändras. Skolöversty-&lt;br&gt;relsen, statens institut för läromedel, länsskolnämnderna och fort-&lt;br&gt;bildningsnämnderna avvecklas. Ett nytt statligt ämbetsverk för&lt;br&gt;skolväsendet inrättas, vars huvudsakliga uppgifter skall vara ut-&lt;br&gt;veckling av skolan samt uppföljning och utvärdering av skolverk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos ett institut för handikappfrågor inom skolväsendet samlas&lt;br&gt;ansvaret för olika former av stödåtgärder för handikappade ele-&lt;br&gt;ver, ett ansvar som tidigare varit splittrat på olika myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1, 2, 5 a och 7 §§, 2 kap. samt 12 kap. 9 § skall&lt;br&gt;upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;Ze/s att rubrikerna närmast före 1 kap. 1, 3 och 7 §§ skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 1 kap. 3-6 §§ samt 8 och 9 §§ skall beteck-&lt;br&gt;nas 1 kap. 4-7 §§ resp. 14 och 15 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tfe/s att det skall införas nya bestämmelser, 1 kap. 1-3 och 8-13&lt;br&gt;§§, 2 kap. 1-8 §§, 12 kap. 11 och 12 §§ samt närmast före I kap.&lt;br&gt;1, 8 och 11 §§ nya rubriker av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Allmänna föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning för barn och ung-&lt;br&gt;dom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn och ungdomar an-&lt;br&gt;ordnar det allmänna utbildning&lt;br&gt;i form av grundskola och gym-&lt;br&gt;nasieskola samt vissa motsva-&lt;br&gt;rande skolformer, nämligen sär-&lt;br&gt;skola, specialskola och same-&lt;br&gt;skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundskolan, gymnasieskolan,&lt;br&gt;särskolan, specialskolan och&lt;br&gt;sameskolan bildar det o f-&lt;br&gt;f e n t l i g a skolväsen-&lt;br&gt;det för barn och&lt;br&gt;u n g d o m. Dessutom finns&lt;br&gt;särskilda utbildningsformer som&lt;br&gt;anordnas av det allmänna för&lt;br&gt;dem som till följd av sjukdom&lt;br&gt;eller av annat skäl inte kan&lt;br&gt;delta i skolarbetet inom det&lt;br&gt;offentliga skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 5a § 1990:294&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 7 § 1990:294&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 7 § 19X6:1 193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. I 1 § 19X9:256.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla barn och ungdomar&lt;br&gt;skall, oberoende av kön, geo-&lt;br&gt;grafisk hemvist samt sociala och&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden, ha li-&lt;br&gt;ka tillgång till utbildning i det&lt;br&gt;offentliga skolväsendet för barn&lt;br&gt;och ungdom. Utbildningen skall&lt;br&gt;inom varje skolform vara lik-&lt;br&gt;värdig, varhelst den anordnas i&lt;br&gt;landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen skall ge eleverna&lt;br&gt;kunskaper och färdigheter samt,&lt;br&gt;i samarbete med hemmen, främ-&lt;br&gt;ja deras harmoniska utveckling&lt;br&gt;till ansvarskännande människor&lt;br&gt;och samhällsmedlemmar. I ut-&lt;br&gt;bildningen skall hänsyn tas till&lt;br&gt;elever med särskilda behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten i skolan skall&lt;br&gt;utformas i överensstämmelse&lt;br&gt;med grundläggande demokratis-&lt;br&gt;ka värderingar. Var och en som&lt;br&gt;verkar inom skolan skall främja&lt;br&gt;aktning för varje människas&lt;br&gt;egenvärde och respekt för vår&lt;br&gt;gemensamma miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av de skolformer&lt;br&gt;som anordnas av det allmänna&lt;br&gt;kan det finnas skolor som an-&lt;br&gt;ordnas av enskilda fysiska eller&lt;br&gt;juridiska personer (fristå-&lt;br&gt;ende skolo r).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning för vuxna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vuxna anordnar det all-&lt;br&gt;männa utbildning i form av&lt;br&gt;grundutbildning för vuxna&lt;br&gt;(g r u n d v u x) och kommunal&lt;br&gt;vuxenutbildning (k o m v u x)&lt;br&gt;samt vuxenutbildning för&lt;br&gt;psykiskt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;utvecklingsstörda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(sär v u r).&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nu varande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundvux, komvux och sär-&lt;br&gt;vux bildar det offent-&lt;br&gt;liga skolväsendet&lt;br&gt;för vuxna. Dessutom finns&lt;br&gt;särskilda utbildningsformer som&lt;br&gt;anordnas av det allmänna som&lt;br&gt;komplettering till vuxenutbild-&lt;br&gt;ningen inom det offentliga skol-&lt;br&gt;väsendet för vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Del offentliga skolväsendet för&lt;br&gt;vuxna skall ge vuxna tillfälle alt&lt;br&gt;i enlighet med individuella öns-&lt;br&gt;kemål komplettera sin utbild-&lt;br&gt;ning. Härigenom skall främst de&lt;br&gt;som erhållit minst utbildning få&lt;br&gt;möjlighet att stärka sin ställning&lt;br&gt;i arbetslivet och i det kulturella&lt;br&gt;och politiska livet. Utbildningen&lt;br&gt;skall inom varje skolform vara&lt;br&gt;likvärdig, varhelst den anordnas&lt;br&gt;i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom del of-&lt;br&gt;fentliga skolväsendet för vuxna&lt;br&gt;skall utformas i överensstäm-&lt;br&gt;melse med grundläggande de-&lt;br&gt;mokratiska värderingar. Var&lt;br&gt;och en som verkar inom det&lt;br&gt;skolväsendet skall främja akt-&lt;br&gt;ning för varje människas egen-&lt;br&gt;värde och respekt för vår ge-&lt;br&gt;mensamma miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna är huvudmän&lt;br&gt;för grundvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landstings-&lt;br&gt;kommuner är huvudmän för&lt;br&gt;komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingskommuner och i&lt;br&gt;vissa fall kommuner är huvud-&lt;br&gt;män för särvux.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser för&lt;br&gt;det offentliga skolväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det offentliga skolväsendet för&lt;br&gt;barn och ungdom och det of-&lt;br&gt;fentliga skolväsendet för vuxna&lt;br&gt;bildar tillsammans det of-&lt;br&gt;fentliga s k o l v ä s e n-&lt;br&gt;de t.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är huvudman för en&lt;br&gt;del av del offentliga skolväsen-&lt;br&gt;det ansvarar för an utbildningen&lt;br&gt;genomförs i enlighet med be-&lt;br&gt;stämmelserna i denna lag och&lt;br&gt;de bestämmelser som kan finnas&lt;br&gt;i annan lag eller förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som föreskrivs i&lt;br&gt;denna lag kan i annan författ-&lt;br&gt;ning finnas föreskrifter särskilt&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- mål och riktlinjer för utbild-&lt;br&gt;ningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utbildningens innehåll och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utbildningens omfattning i&lt;br&gt;tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För del offentliga skolväsen-&lt;br&gt;det finns statliga skolmyndighe-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala organisationen&lt;br&gt;för skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun och lands-&lt;br&gt;tingskommun skall som styrelse&lt;br&gt;för sitt offentliga skolväsende&lt;br&gt;utse en eller flera nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inrättas en eller flera&lt;br&gt;särskilda nämnder som styrelse&lt;br&gt;för skolväsendet skall för dessa&lt;br&gt;i tillämpliga delar gälla 3 kap. 2&lt;br&gt;§, 3 § första stycket, 4 §, 5 §&lt;br&gt;första och tredje styckena, 6-8&lt;br&gt;§§, 9 § första stycket samt 10-&lt;br&gt;12 kommunallagen (1977:&lt;br&gt;179). För Stockholms kommun&lt;br&gt;gäller dock inte 3 kap. 5 § för-&lt;br&gt;sta stycket eller 6 § nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ledningen av utbildningen&lt;br&gt;i skolorna skall det finnas rekto-&lt;br&gt;rer. Rektorn skall hålla sig för-&lt;br&gt;trogen med det dagliga arbetet i&lt;br&gt;skolan. Del åligger rektorn att&lt;br&gt;särskilt verka för att utbildning-&lt;br&gt;en utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som rektor får bara den an-&lt;br&gt;ställas som genom utbildning&lt;br&gt;och erfarenhet har förvärvat pe-&lt;br&gt;dagogisk insikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 $&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att&lt;br&gt;för undervisningen använda lä-&lt;br&gt;rare som har en utbildning av-&lt;br&gt;sedd för den undervisning de i&lt;br&gt;huvudsak skall bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag får göras endast om&lt;br&gt;personer med sådan utbildning&lt;br&gt;inte finns att tillgå eller det&lt;br&gt;finns något annat särskilt skäl&lt;br&gt;med Itänsyn till eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 .§•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För all få anställas som lärare&lt;br&gt;i det offentliga skolväsendet&lt;br&gt;utan tidsbegränsning skall den&lt;br&gt;sökande uppfylla ett av följande&lt;br&gt;krav:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sökanden har genomgått&lt;br&gt;svensk eller därmed jämställd&lt;br&gt;nordisk lärarutbildning med hu-&lt;br&gt;vudsaklig inriktning mot den&lt;br&gt;undervisning anställningen av-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Sökanden har genomgått&lt;br&gt;annan högskoleutbildning som&lt;br&gt;av universitets- och högskole-&lt;br&gt;ämbetet förklarats i huvudsak&lt;br&gt;motsvara sådan lärarutbildning&lt;br&gt;som avses under 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det saknas sökande som&lt;br&gt;uppfyller kraven enligt 1 eller 2,&lt;br&gt;men det finns särskilda skäl au&lt;br&gt;anställa någon av de sökande&lt;br&gt;utan tidsbegränsning, får sådan&lt;br&gt;anställning ändå komma till&lt;br&gt;stånd, i fall den sökande har&lt;br&gt;motsvarande kompetens för den&lt;br&gt;undervisning som anställningen&lt;br&gt;avser och det dessutom finns&lt;br&gt;skäl au anta att sökanden är&lt;br&gt;lämpad att sköta undervis-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 U&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte uppfyller kraven&lt;br&gt;enligt 4 § får anställas som lära-&lt;br&gt;re för högst ett år i sänder.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För all få anställas utan tids-&lt;br&gt;begränsning för studie- ocli yr-&lt;br&gt;kesorientering i del offentliga&lt;br&gt;skolväsendet skall den sökande&lt;br&gt;ha en utbildning avsedd för så-&lt;br&gt;dan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte uppfyller dessa&lt;br&gt;krav får anställas för studie-&lt;br&gt;och yrkesorientering för högst&lt;br&gt;ett år i sänder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun skall se till alt&lt;br&gt;fortbildning anordnas för den&lt;br&gt;personal som har hand om ut-&lt;br&gt;bildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l alla kommuner skall det fin-&lt;br&gt;nas en av kommunfullmäktige&lt;br&gt;anlagen skolplan som visar hur&lt;br&gt;kommunens skolväsende skall&lt;br&gt;gestaltas och utvecklas. Av skol-&lt;br&gt;planen skall särskilt framgå de&lt;br&gt;åtgärder som kommunen avser&lt;br&gt;vidta för alt uppnå de nationella&lt;br&gt;mål som har satts upp för sko-&lt;br&gt;lan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall kontinuerligt&lt;br&gt;följa upp samt utvärdera skol-&lt;br&gt;planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. Övriga föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndig-&lt;br&gt;het som regeringen bestämmer&lt;br&gt;får meddela föreskrifter om&lt;br&gt;skyldighet för skolhuvudmannen&lt;br&gt;att lämna sådana sakuppgifter&lt;br&gt;om skolverksamheten och sådan&lt;br&gt;verksamhetsredovisning som be-&lt;br&gt;hövs för uppföljning och utvär-&lt;br&gt;dering av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får vidare medde-&lt;br&gt;la föreskrifter om viten för den&lt;br&gt;som inte följer bestämmelser om&lt;br&gt;sådan uppgiftsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela före-&lt;br&gt;skrifter om vad som skall beak-&lt;br&gt;tas vid urval av sökande till an-&lt;br&gt;ställning som lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En kommun eller en landstingskommun får besluta att den&lt;br&gt;lokala styrelsen för skolan som har utsetts före ikraftträdandet re-&lt;br&gt;dan under år 1991 skall ersättas med en eller flera andra nämnder&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 2 kap. 1 §. Beslutar kommunen eller&lt;br&gt;landstingskommunen om en sådan förändring, skal) fullmäktige&lt;br&gt;också entlediga ledamöter och suppleanter i den lokala styrelse&lt;br&gt;som upphör. Ledamöter och suppleanter i den eller de nya nämn-&lt;br&gt;derna får utses för tiden intill utgången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelser i lag eller annan författning som gäller skolsty-&lt;br&gt;relsen eller den lokala styrelsen skall i stället avse sådan styrelse&lt;br&gt;som kommunen eller landstingskommunen enligt 2 kap. 1 § har&lt;br&gt;inrättat för sitt offentliga skolväsende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. För svårt rörelsehindrade ungdomar får de kommuner som&lt;br&gt;regeringen bestämmer, i sin gymnasieskola anordna speciellt an-&lt;br&gt;passad utbildning (gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som svårt rörelsehindrad anses den som på grund av ett rörel-&lt;br&gt;sehinder eller, om även annat funktionshinder föreligger, sitt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samlade handikapp inte kan följa reguljär studiegång i gymnasie-&lt;br&gt;skolan och som för att kunna genomföra gymnasiala studier be-&lt;br&gt;höver tillgång till en gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning&lt;br&gt;och särskilda omvårdnadsinsatser i form av boende i elevhem,&lt;br&gt;omvårdnad i boendet och habilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Hänvisningar till 1 kap. 5 a § i 3 kap. 19 a §, 5 kap. 5 a §&lt;br&gt;och 12 kap. 10 § skall i stället avse punkt 4 i dessa övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. En sameskolstyrelse skall vara lokal styrelse för sameskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2 Förslag till&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Lag om ändring i vuxenutbildningslagen (1984:1118)&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 och 4 §§ vuxenutbildningsla-&lt;br&gt;gen (1984:1118)' skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 § 1988:064.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 § 1989:257.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den I I oktober&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsiåden S.&lt;br&gt;Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Cailsson, Johansson,&lt;br&gt;Lindqvist, G. Andersson, I öimqvist, Thalén, breivalds, Wallsiröm,&lt;br&gt;Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Asbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Persson&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Proposition om ansvaret lör skolan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skolreformerna under efterkrigstiden genomfördes under en stark&lt;br&gt;central styrning. Ambitionen var att göra utbildningen geografiskt&lt;br&gt;tillgänglig för alla, att höja utbildningsnivån oavsett social bak-&lt;br&gt;grund samt att föra samman olika utbildningar som byggde på se-&lt;br&gt;gregation och urval. Denna omfattande och genomgripande för-&lt;br&gt;ändring av det svenska skolsystemet hade inte varit möjlig utan en&lt;br&gt;betydande styrning från riksdagen och regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under sjuttiotalet påbörjades en reformstrategi som byggde på&lt;br&gt;avreglering och decentralisering. Syftet var att minska detaljregle-&lt;br&gt;ringen och effektivisera verksamheten genom en ökad lokal fri&lt;br&gt;het. För grundskolans del blev resultatet bl.a. en ny läroplan, I .gr&lt;br&gt;80, och en förändring av statsbidragssystemet. Inom såväl gymna&lt;br&gt;sieskolan som den kommunala utbildningen för vuxna minskades&lt;br&gt;detaljregleringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mitten på åttiotalet gjordes en samlad beredning av frågorna&lt;br&gt;om styrningen av skolväsendet. Tre sakkunniga utarbetade ett un-&lt;br&gt;derlag som presenterades i rapporten (Ds IJ 1087:1) Ansvarsför-&lt;br&gt;delning och styrning på skolområdet, lin parlamentarisk kommit-&lt;br&gt;té, styrningsberedningen, lämnade med bl.a. detta underlag som&lt;br&gt;grund överväganden och förslag i betänkandet (SOU 1988:20) lin&lt;br&gt;förändrad ansvarsfördelning och styrning på skolområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet låg till grund för en proposition till riksdagen om&lt;br&gt;skolans utveckling och styrning (prop. 1988/89:4). I propositionen&lt;br&gt;föreslogs att skolan i framtiden skall präglas av en utveckling från&lt;br&gt;regelstyrning mot målstyrning med färre regler och tydligare mål.&lt;br&gt;Riksdagen och regeringen skall ha det samlade övergripande an-&lt;br&gt;svaret för att garantera en likvärdig utbildning över hela landet,&lt;br&gt;och kommunerna skall ha ansvaret för att organisera och genom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föra skolverksamheten. Dessa principer för utvecklingen ställde&lt;br&gt;riksdagen sig bakom (1988/89: UbU7, rskr. 95).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med detta uttalande som grund har under det senaste året ett&lt;br&gt;arbete bedrivits inom utbildningsdepartementet (det s.k. skolpro-&lt;br&gt;jektet). Syftet har varit att ta fram underlag för att omsätta nämn-&lt;br&gt;da principer i konkreta förslag till förändringar. Som ett första&lt;br&gt;led i detta arbete har förslag lagts fram om att den statliga regle-&lt;br&gt;ringen av tjänsterna som lärare, skolledare, biträdande skolledare&lt;br&gt;och syofunktionärer skall upphöra med utgången av år 1990.&lt;br&gt;Riksdagen har fattat beslut i enlighet härmed (prop. 1989/90:41,&lt;br&gt;UbU9, rskr. 58). Beslutet innebär att kommunerna nu får ett helt&lt;br&gt;och odelat arbetsgivaransvar för all personal i skolan. Med ut-&lt;br&gt;gångspunkt häri har arbetet bl.a. inriktats på att förändra skollag&lt;br&gt;stiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förslag till nytt statsbidragssystem för grundskola, gymna&lt;br&gt;sieskola och kommunal utbildning (Ds 1990:32) löt vuxna har&lt;br&gt;utarbetats. Förslaget har remissbehandlats. lin sammanfattning av&lt;br&gt;förslaget samt en sammanställning av remissyttrandena bör fogas&lt;br&gt;som bilaga 1 resp, bilaga 2 till delta protokoll. Detta material till&lt;br&gt;sammans med underlag i övrigt som tagits fram inom projektet&lt;br&gt;ligger till grund för de förslag jag nu lägger fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag redovisar också i detta sammanhang ställningstaganden till&lt;br&gt;vissa förslag som Skola-Arbete-utredningen lagt fram i betänkan&lt;br&gt;det (SOU 1989:113) Ungdomars kompetens, lin sammanfattning&lt;br&gt;av förslaget och en sammanställning av remissyttrandena i lele&lt;br&gt;vanta delar bör fogas som bilaga 3 resp, bilaga 4 till detta proto&lt;br&gt;koll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag lägger också fram förslag med anledning av riksdagens be-&lt;br&gt;slut vid behandlingen av den s.k. kommunaliseringspropositionen&lt;br&gt;om stimulansbidrag till förbättring av skolans fysiska miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När jag i fortsättningen talar om skolan och skolverksamheten&lt;br&gt;menar jag grundskola, gymnasieskola och kommunal utbildning&lt;br&gt;för vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 Principiella utgångspunkter lör förslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medborgarna ställer allt större krav på den offentliga verksamhe-&lt;br&gt;ten. Kraven gäller bättre tillgäng till och kvalitet på service eller&lt;br&gt;tjänster. Kraven omfattar också inflytande över vail som presteras&lt;br&gt;samt möjligheter att välja mellan olika alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav och synpunkter av detta slag är naturliga konsekvenser av&lt;br&gt;ett välfärdssamhälle, där alla medborgare får allt bättre kunskaper&lt;br&gt;om och allt större insiktet i förhållandena i sin omvärld. Medbor-&lt;br&gt;garnas krav på inflytande och insyn gäller också frågor och pro-&lt;br&gt;blem som i hög grad präglat vardagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av föränch ingar och löt bättringar inom ilen offentliga&lt;br&gt;sektorn har länge kunnat tillgodoses genom expansion. Denna väg&lt;br&gt;står inte längre öppen. Möjligheterna alt tillföra den offentliga&lt;br&gt;sektorn ökade resurser är nu begränsade. Kraven på tillgång och&lt;br&gt;kvalitet kan därför alltmera sällan tillgodoses genom tillskott av&lt;br&gt;resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället måste de resurser som vi har utnyttjas på ett bättre&lt;br&gt;sätt. Kraven på en förändrad och förbättrad offentlig verksamhet&lt;br&gt;måste mötas genom att ansvaret förs längre fram i organisationen&lt;br&gt;till dem som verkar och arbetar där. Härigenom och genom att de&lt;br&gt;som är beroende av verksamheten får ett större inflytande över&lt;br&gt;t.ex. prioriteringar av insatser kan verksamheten bli effektivare.&lt;br&gt;Prestationerna kan därmed i större utsträckning motsvara med-&lt;br&gt;borgarnas behov, och kvaliteten kan bli bättre i förhållande till&lt;br&gt;insatta resurser. Detta innebär samtidigt att medborgarna både får&lt;br&gt;möjlighet att ta ett större ansvar och får ett större utrymme för&lt;br&gt;personligt engagemang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare, i min anmälan till budgetpropositionen 1090&lt;br&gt;(prop. 1989/90:100 bil. 10 s. 10), framhållit att vållat dsfrågorna i&lt;br&gt;fortsättningen mera kommer att handla om att göra medborgarna&lt;br&gt;delaktiga i fördelningen och utvecklingen av välfärden. Den of-&lt;br&gt;fentliga verksamheten finns och bedrivs framför allt i landets&lt;br&gt;kommuner. Det är i kommunerna och kommundelarna som med-&lt;br&gt;borgarnas krav på inflytande och ansvar måste mötas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förändring i denna riktning förutsätter att del traditionella&lt;br&gt;sättet att genom en detaljerad statlig reglering styra den offentliga&lt;br&gt;verksamheten upphör. Styrningen måste i stället ske genom att&lt;br&gt;riksdagen och regeringen anger mål och ramar och överlämnar&lt;br&gt;ansvaret för genomförandet till dem som arbetar och verkar i&lt;br&gt;kommuner och kommundelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan har ca 200 000 anställda och utbildar ca I 300 000 ele-&lt;br&gt;ver varje verksamhetsår. Den är både till vei ksainhelsvolym och i&lt;br&gt;fråga om ekonomisk omslutning en av de största organiserade&lt;br&gt;verksamheterna i samhället. Den finns i landets alla kommuner.&lt;br&gt;Den ekonomiska omslutningen kan grovt uppskattas till ca 70&lt;br&gt;miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av våra produktiva resurser satsas således på ut Prop, l*)‘)0/0l:18&lt;br&gt;bildning. Nästan alla ungdomar som lämnar grundskolan går vida-&lt;br&gt;re till gymnasieskolan. Åtskilliga vuxna deltar i en eller annan&lt;br&gt;form av studier varje år. Många medborgare berörs alltså dagligen&lt;br&gt;som anställda eller som elever och föråldrar/värdnadshavare av&lt;br&gt;verksamheten i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock inte bara på grund av sin volym och sin ekono&lt;br&gt;miska omslutning som skolan är en viktig del av den offentliga&lt;br&gt;verksamheten. Utbildning är ett av de främsta medlen alt uppnå&lt;br&gt;välfärd och rättvisa. Utbildning och kompetens är också avgöran&lt;br&gt;de för vår förmåga och våra möjligheter att utveckla välfärden i&lt;br&gt;en allt hårdare internationell konkurrens. Samtidigt är utbildning&lt;br&gt;och kunskaper viktiga för den personliga utvecklingen och för&lt;br&gt;den enskilda människans möjligheter till ett rikare liv. En välut-&lt;br&gt;bildad medborgare har bredare valmöjligheter i fråga om arbete&lt;br&gt;och framtid än en med bristfälliga kunskaper. Därför är tillgång&lt;br&gt;till god utbildning också en fråga om valfrihet för ett rikare liv&lt;br&gt;och en bättre framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allas lika rätt till utbildning är grundläggande för den svenska&lt;br&gt;skolpolitiken. Rätten till utbildning skall omfatta alla, oavsett var&lt;br&gt;man bor i landet och vilka ekonomiska eller andra förutsättningar&lt;br&gt;man har. Skolan skall ge alla samma möjligheter att utvecklas.&lt;br&gt;Utbildningen skall vara likvärdig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Just därför att utbildningen är så viktig, kräver allt fler större&lt;br&gt;inflytande över skolan och den utbildning som erbjuds. Detta gäl-&lt;br&gt;ler såväl föräldrar och elever som de politiskt ansvariga i kommu-&lt;br&gt;nerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare understrukit vikten av ett ökat lokalt ansvar&lt;br&gt;för den offentliga verksamheten. På skolans område ser jag en så-&lt;br&gt;dan förändring som helt nödvändig om skolan skall kunna ut-&lt;br&gt;vecklas och upprätthålla en god kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolans verksamhet bygger i särskilt stor utsträckning på utbil-&lt;br&gt;dad och kompetent personal. Del finns därför i skolans värld go-&lt;br&gt;da förutsättningar att lägga ett ökat inflytande och ett större an-&lt;br&gt;svar för planering och genomförande av verksamheten längre&lt;br&gt;fram i organisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarnas yrkeskunskap och deras inställning till lärararbetet&lt;br&gt;samt skolledarnas förmåga alt samla alla i skolan kring gemen-&lt;br&gt;samma mål och handlingsmönster är avgörande för resultaten i&lt;br&gt;skolan. Att skapa goda förutsättningar för att stärka och utveckla&lt;br&gt;yrkesrollerna blir dessutom allt viktigare, om skolan skall kunna&lt;br&gt;behålla och rekrytera duglig och kompetent personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett större inflytande för personalen skall bli fruktbart och&lt;br&gt;leda till en bättre skola, ställer detta också nya och bestämda krav&lt;br&gt;på lärarna. Traditionellt har läraryrket varit ett ”ensamyrke”.&lt;br&gt;Detta är naturligt med den organisation av skolverksamheten som&lt;br&gt;länge varit rådande, där uppgiften för den enskilde läraren varit&lt;br&gt;att genomföra verksamheten enligt mer eller mindre bestämda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riktlinjer. Kraven på gemensam planering och gemensamt an-&lt;br&gt;svarstagande för både insatser och utvärdering blir påtagliga, när&lt;br&gt;det system för styrning av skolan som jag nu föreslår blir fullt ge-&lt;br&gt;nomfört. Detta innebär också ökade krav på ledarfunktionen i&lt;br&gt;skolan. I nu nämnda avseenden kommer skolan i fortsättningen&lt;br&gt;att ställas inför samma krav som många andra verksamheter i&lt;br&gt;samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet i skolan skall utgå från och baseras pä elevernas förut-&lt;br&gt;sättningar och behov. Även eleverna har berättigade krav pä att&lt;br&gt;få del av ett ökat lokalt inflytande. Deras möjligheter att medver-&lt;br&gt;ka i planeringen och uppläggningen av arbetet i skolan varierar&lt;br&gt;givetvis efter ålder och mognad. I lur deras intresse och engage-&lt;br&gt;mang - som dessutom är helt avgörande för ulbiklningsresultaten&lt;br&gt;- till fullo skall tas till vara är inte något som kan lösas på central&lt;br&gt;nivå. Den fostran till demokrati som vi alla vill ge våra barn och&lt;br&gt;ungdomar måste grundläggas i hemmen och i skolan. Det äi lian&lt;br&gt;denna principiella utgångspunkt som en lösning pä elevernas in-&lt;br&gt;flytandefrågor i skolan måste sökas och finnas. Det är i törsta&lt;br&gt;hand skolledarnas och lärarnas ansvar att sä sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skolan skall kunna fungera bra krävs alt ansvarsfördel-&lt;br&gt;ningen är tydlig och klar. Föräldrar, elever och anställda skall ve-&lt;br&gt;ta vem som bär ansvaret för förhållanden och åtgärder av olika&lt;br&gt;slag. Ansvarsförhållandet mellan staten och kommunerna måste&lt;br&gt;därför vara så tydligt som möjligt. Också ansvarsförhållandet mel&lt;br&gt;lan politiker och de anställda, i första hand skolledare och lärare,&lt;br&gt;måste bli klarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i spänningsfältet mellan nu nämnda strävanden - att&lt;br&gt;tillgodose behovet av större inflytande och garantera alla en lik-&lt;br&gt;värdig utbildning - som lösningen på styrningsproblemen för sko-&lt;br&gt;lan måste sökas. En förändring av styrningen får inte innebära att&lt;br&gt;skolan återigen blir ojämlik så att bara de som kan betala eller de&lt;br&gt;som bäst kan bevaka sina intressen får en bra utbildning. Del får&lt;br&gt;heller inte innebära att innehållet i utbildningen blir så beroende&lt;br&gt;av lokala beslut eller förhållanden att likvärdigheten kan ifrågas-&lt;br&gt;ättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi har höga ambitioner för vära barn och ungdomar och lör&lt;br&gt;vår skola. Internationella jämförelser visar också att de resultat&lt;br&gt;eleverna i Sverige presterar ligger högt. De ligger bland de bästa i&lt;br&gt;världen när det gäller naturorienterande ämnen och bra när det&lt;br&gt;gäller läsning, främmande språk och samhällskunskap. Inom ma-&lt;br&gt;tematikområdet, där den internationella jämförelsen inte är lika&lt;br&gt;fördelaktig, har åtgärder satts in bl.a. i form av fortbildning för&lt;br&gt;lärare. Kvaliteten är inte bara hög ulan den är också genomgåen-&lt;br&gt;de jämn över landet. Skillnaderna mellan olika skolor är mindre i&lt;br&gt;Sverige än i flertalet andra industriländer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men även om resultaten av undersökningar av delta slag visar&lt;br&gt;att svensk skola huvudsakligen fungerar bra i ett generellt per-&lt;br&gt;spektiv finns det givetvis problem i dagens skola som måste och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan lösas. En del elevers studieresultat är otillfredsställande. Skol-&lt;br&gt;lokaler, läromedel och arbetsmiljö har brister. Skolledare och lä-&lt;br&gt;rare tycker sig sakna möjligheter att påverka sin arbetssituation.&lt;br&gt;Föräldrar känner sig maktlösa inför problem som deras barn mö-&lt;br&gt;ter i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändringar som jag föreslår i del följande medför givetvis&lt;br&gt;inte att problem av detta slag inom skolan omedelbart går att lö-&lt;br&gt;sa. Det är dock min övertygelse att skolan genom förändringarna&lt;br&gt;kommer att förses med bättre redskap och bättre metoder att för-&lt;br&gt;bättra verksamheten. Alla berörda kommer att kunna ges större&lt;br&gt;inflytande. Men samtidigt kommer större insikt och förståelse&lt;br&gt;samt även ansvar att fordras av dem som är beredda alt ta del i&lt;br&gt;detta inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 En mål- och resultatorienterad styrning&lt;br&gt;av skolan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Riksdagen och regeringen skall styra skolverksam&lt;br&gt;heten genom att ange nationella mål. Grundläggande mål skall&lt;br&gt;anges i lag. Övriga mål och sådana riktlinjer för utbildningen&lt;br&gt;som skall vara generellt giltiga skall anges i läroplanerna. I.ärar&lt;br&gt;utbildningen samt fortbildningen av lärare och skolledare äi&lt;br&gt;andra statliga medel att styra skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten skall ge bidrag till skolverksamheten. Bidraget skall ha&lt;br&gt;karaktären av finansiellt stöd och således inte reglera verksam&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun eller annan huvudman för skolan skall ansvara lör&lt;br&gt;att verksamheten genomförs inom de ramar som riksdagen och&lt;br&gt;regeringen lagt fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolans verksamhet skall följas och utvärderas. Uppföljning-&lt;br&gt;en och utvärderingen skall ge underlag för att bedöma om åtgär-&lt;br&gt;der behöver vidtas eller korrigeringar göras för all nationella&lt;br&gt;mål och riktlinjer skall kunna upprätthållas och resultaten för-&lt;br&gt;bättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De grundläggande principer för styr-&lt;br&gt;ning av skolan som jag nu redovisar följer den utvecklingsstrategi&lt;br&gt;som riksdagen tidigare ställt sig bakom. Mina förslag innebär att&lt;br&gt;ytterligare steg tas på vägen till en mera utpräglad målstyrning&lt;br&gt;med ett lokalt ansvar för verksamhetens genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mål- och resultatorienterad styrning av skolan innebär en-&lt;br&gt;ligt mitt sätt att se att staten anger nationellt giltiga mål och rikt-&lt;br&gt;linjer för arbetet i skolan. Allas rätt till likvärdig utbildning är&lt;br&gt;grundläggande för skolpolitiken. Det innebär att samma mål och&lt;br&gt;riktlinjer skall gälla för alla skolor i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa mål och riktlinjer skall slås fast i lag och andra författ-&lt;br&gt;ningar. Läroplanerna är de författningar där målen och riktlinjer-&lt;br&gt;na för skolan huvudsakligen kommer till uttryck. Läroplanerna&lt;br&gt;skall vara klara och tydliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom de ramar och riktlinjer som riksdagen och regeringen&lt;br&gt;lägger fast skall kommunerna eller andra huvudmän för skolan ha&lt;br&gt;stor frihet att avgöra hur verksamheten skall genomföras. Kom-&lt;br&gt;munerna skall besluta om hur skolan skall organiseras och admi-&lt;br&gt;nistreras samt hur resurserna skall fördelas och disponeras. Till&lt;br&gt;grund för dessa beslut skall givetvis ligga de mål och riktlinjer&lt;br&gt;som anges i läroplanerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kunskap och kompetens som lärarna representerar är av-&lt;br&gt;görande för att målen för skolan skall kunna nås. Att verksamhe-&lt;br&gt;ten bedrivs av lärare som är utbildade för sin uppgift är därför&lt;br&gt;grundläggande för att en nationellt likvärdig skola med hög kvali-&lt;br&gt;tet skall kunna upprätthållas. Jag kommer därför att föreslå en&lt;br&gt;lagfäst skyldighet för kommunerna alt använda utbildade lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande lärarutbildningen skall ge blivande lärare&lt;br&gt;en gemensam grund att stå på och ge dem den utbildning som de&lt;br&gt;behöver för att fullgöra sina undervisningsuppgifter. Utbildningen&lt;br&gt;skall lägga grunden för deras professionalism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortbildningen skall vidmakthålla och utveckla denna proles-&lt;br&gt;sionalism. Därmed är också fortbildningen etl viktigt medel lör&lt;br&gt;en likvärdig skola. Detta blir särskilt påtagligt i samband med sto-&lt;br&gt;ra och genomgripande nationella reformer, när nya och förändra-&lt;br&gt;de krav på kunskaper och kompetens ställs på lärarna. Men det är&lt;br&gt;också viktigt att det finns tillgång till fortbildning av tiög kvalitet i&lt;br&gt;alla delar av landet för att fortlöpande höja kvaliteten i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidraget till skolan skall i fortsättningen enbart vata etl fi-&lt;br&gt;nansiellt stöd för skolverksamheten. Det skall inte styra verksam-&lt;br&gt;heten så som det hittills har gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag som jag nu presenterar innebär att statsbidraget ut-&lt;br&gt;går som ett enda bidrag till skolsektorn, ett seklorsbidrag. lag vill&lt;br&gt;i detta sammanhang erinra om att regering.cn nyligen tillsatt en&lt;br&gt;kommitté (dir. 1990:20) med uppdrag alt utlörma ett nytt system&lt;br&gt;för statens bidrag till kommuner och landsting, linligl diiekliven&lt;br&gt;skall kommittén utforma sina förslag sä alt kommunerna också&lt;br&gt;framöver får förutsättningar att bedriva en likvärdig skolverksam-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har inledningsvis velat ge denna samlade bild av styrningen&lt;br&gt;av skolan och de huvudkomponenter som ingår i den. Elur dessa&lt;br&gt;närmare kommer att utformas skall jag ange i del följande. Jag&lt;br&gt;skall nu på samma övergripande sätt redovisa hur jag ser på an-&lt;br&gt;svarsfördelningen i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärare och skolledare är de som närmast skall ansvara för alt&lt;br&gt;verksamheten i skolan genomförs enligt läroplanerna och att ut-&lt;br&gt;bildningen bedrivs i överensstämmelse med vetenskap och beprö-&lt;br&gt;vad erfarenhet. Läroplanerna skall därför primärt rikta sig till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ihop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dem. Härigenom kommer deras professionella ansvar att framgå&lt;br&gt;tydligare. Lärarna skali också kunna utveckla verksamheten i sko-&lt;br&gt;lan på ett mera självständigt och ansvarsfullt sätt. I)e erfarenheter&lt;br&gt;som lärarna gör i sitt arbete kommer att kunna läggas till grund&lt;br&gt;för förändringar inte bara på lokal nivå ulan också, i första hand&lt;br&gt;genom rapporter från utvärderingen, på central nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att läroplanerna primärt riktar sig till lärarna&lt;br&gt;innebär inte att lärarna skulle undantas från kommunernas led-&lt;br&gt;ning. Skolan skiljer sig i detta avseende inte frän annan kommu-&lt;br&gt;nal verksamhet. Om en lärare brister i sina åligganden enligt läro-&lt;br&gt;planerna är det sålunda kommunens eller annan skolhuvudmans&lt;br&gt;uppgift att, i första hand genom sin skolledning, inskrida för att&lt;br&gt;åstadkomma rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna svarar vidare för en ändamålsenlig organisation&lt;br&gt;av skolverksamheten och för att det finns lokaler, utrustning och&lt;br&gt;läromedel samt personal för olika uppgifter i skolan, l-ortbildning&lt;br&gt;av personalen är ett kommunalt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna skall se till att skolan får de resurser som behövs&lt;br&gt;för att skolverksamheten skall uppnå nationella mål och uppfylla&lt;br&gt;nationella riktlinjer. Det är en fråga för politikerna i kommunen&lt;br&gt;och ytterst för väljarna vad skolverksamheten därutöver får kosta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna och deras politiska ledning har det samlade an-&lt;br&gt;svaret för genomförandet och utvecklingen av skolverksamheten.&lt;br&gt;De ansvarar också för att verksamheten följs och utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen och regeringen svarar för utformningen av de natio-&lt;br&gt;nella målen och riktlinjerna. Ett finansiellt stöd i form av etl&lt;br&gt;statsbidrag skall utgå till primärkommunerna. Detta stöd skall be-&lt;br&gt;räknas och fördelas så att det bidrar till att upprätthålla en likvär-&lt;br&gt;dig utbildning i skilda delar av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen och regeringen skall följa och utvärdera de nationel-&lt;br&gt;la målen och riktlinjerna. De skall sålunda kunna bilda sig en&lt;br&gt;uppfattning om vilka resultat som uppnås i skolan. Kommunerna&lt;br&gt;skall vara skyldiga att redovisa fakta och förhållanden som är av&lt;br&gt;betydelse för att verksamheten skall kunna bedömas. Sanktionsål-&lt;br&gt;gärder mot kommuner som inte fullgör sina skyldigheter skall&lt;br&gt;kunna komma ifråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändrade styrnings- och ansvarsförhållanden som jag nu&lt;br&gt;har redovisat innebär att varje kommun kommer att kunna la ett&lt;br&gt;mycket större ansvar för sina barns, ungdomars och vuxna med-&lt;br&gt;borgares utbildning. De förtroendevalda kan på ett mera uttalat&lt;br&gt;och tydligt sätt än hittills visa sina medborgare och sin personal&lt;br&gt;vilken vikt de lägger vid skolverksamheten i kommunen och vi|&lt;br&gt;ken utveckling de eftersträvar. Del är min övertygelse att detta&lt;br&gt;också kommer att ytterligare öka föräldrarnas intresse och perso&lt;br&gt;nålens engagemang och kreativitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att decentraliseringen av beslutanderätten och&lt;br&gt;det förändrade ansvarstagandet inte gör hall vid kommungränsen&lt;br&gt;eller hos politikerna. Det är i själva skolverksamheten som det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tydligt framgår vilka åtgärder som måste vidtas och vilka priorite-&lt;br&gt;ringar som bör göras för att skolan skall bli bättre. Möjligheterna&lt;br&gt;att på de enskilda skolenheterna - inom de ramar som dragits&lt;br&gt;upp för det kommunala ansvaret - mera självständigt styra och&lt;br&gt;ansvara för verksamheten måste bli större. Ansvaret för att såda-&lt;br&gt;na förändringar kommer till stånd ligger hos kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skola med ett decentraliserat verksamhetsansvar kan&lt;br&gt;föräldra- och elevinflytandei inte garanteras av centrala bestäm-&lt;br&gt;melser. Om möjligheten att påverka inte bara skall bli skenbar&lt;br&gt;och formell måste det finnas ett reellt utrymme för ett inflytande.&lt;br&gt;Därför fordras det ställningstaganden både på politisk nivå i kom&lt;br&gt;munen och av skolledningen till framför allt innehållet i föräldra -&lt;br&gt;och elevinflytandet. Jag avser all återkomma till dessa frågor i&lt;br&gt;samband med kommande översyner av läroplanerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett större lokalt ansvarstagande ser jag som nödvändigt efter&lt;br&gt;som det är min övertygelse att kraften i skolans utveckling nu&lt;br&gt;måste sökas i klassrummen och i den enskilda skolan. Del är lä-&lt;br&gt;rarnas och skolledarnas erfarenheter och prolessionalism som&lt;br&gt;måste tas tillvara. De goda exemplens makt måste kunna föras vi-&lt;br&gt;dare till andra skolor. Den lokala utvärderingen av skolan bildar&lt;br&gt;grunden för en sådan process.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den centrala nivån behöver i myckel större utsträckning än&lt;br&gt;hittills fånga upp lokala utvecklingstendenser och lörändi ingsbe-&lt;br&gt;hov. Även här kommer utvärderingen att kunna ge betydelsefulla&lt;br&gt;bidrag. Tillsammans med resultat från forskning och utvecklings-&lt;br&gt;arbete kan analyser av lokalt och centralt utvärderingsarbete bilda&lt;br&gt;underlag för förändringar i läroplaner och andra styrmedel för&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till den nya statliga budgetprocessen, som utgår&lt;br&gt;från att en fördjupad prövning av verksamheterna skall göras i&lt;br&gt;treårsperioder, skall också underlag och riktlinjer för utvecklingen&lt;br&gt;på skolområdet tas fram. Sådana riktlinjer anser jag bör presente-&lt;br&gt;ras i en utvecklingsplan för skolområdet, som i viktiga delar un-&lt;br&gt;derställs riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingsplanen skall framför allt vara statsmakternas poli-&lt;br&gt;cydokument för skolverksamheten. Som sådant kommer det gi-&lt;br&gt;vetvis också indirekt att vara av betydelse för planeringsarbetet&lt;br&gt;på kommunal nivå och för det lokala utvecklingsarbetet. Etl sam-&lt;br&gt;spel mellan den lokala och den centrala nivån kan genom utvär-&lt;br&gt;deringsarbetet och utvecklingsplanen på så sätt finna sina former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min avsikt är att en utvecklingsplan för skolväsendet skall kun-&lt;br&gt;na upprättas första gången i anslutning till budgetarbetet för pe-&lt;br&gt;rioden 1994/95-1997/98.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag i det följande omfattar en ny lydelse av I och 2&lt;br&gt;kap. av skollagen. Denna lag kommer all omfatta grundläggande&lt;br&gt;bestämmelser för alla skolformer. Om nu föreliggande förslag&lt;br&gt;godkänns, avser jag att återkomma med förslag till ny lydelse av&lt;br&gt;skollagen i övrigt, föreskrifter som lar sikte på de skilda lagbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämmelser som behövs för de olika skolformerna, Förslag i dessa&lt;br&gt;avseenden ämnar jag lägga fram under våren 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i det följande kommer i övrigt att innebära avsevär-&lt;br&gt;da förenklingar på författningsområdet. På grund av att kommu-&lt;br&gt;nerna genom riksdagens tidigare beslut nu avgör anställningsform&lt;br&gt;och övriga anställningsvillkor för ail personal i skolan kan den&lt;br&gt;omfattande statliga regleringen på personalområdet upphöra från&lt;br&gt;årsskiftet. Förslaget till statsbidragsbestämmelser innebär att yt-&lt;br&gt;terligare betydande förenklingar i författningskomplexet kan ske.&lt;br&gt;Även i övrigt medför mina förslag att den centrala regleringen&lt;br&gt;kommer att minska avsevärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer senare (avsnitt 10) att redovisa min syn på hur lä-&lt;br&gt;roplanerna skall utformas för att fungera i ett målstyrt system.&lt;br&gt;Det jag nu presenterar är övergripande riktlinjer för det fortsatta&lt;br&gt;arbetet inom detta område. Avsikten är att läroplanerna i framti-&lt;br&gt;den skall bli både klarare och tydligare. 1 samband med alt jag i&lt;br&gt;början av år 1991 lägger fram förslag om gymnasieskolans föränd-&lt;br&gt;ring och om utvecklingen på vuxenutbildningens område åter-&lt;br&gt;kommer jag till frågan om läroplanerna för dessa skolformer. Jag&lt;br&gt;avser att under våren 1991 återkomma till regeringen med förslag&lt;br&gt;om översyn av läroplanen för grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer senare (avsnitt 1 I) att presentera riktlinjer för vad&lt;br&gt;uppföljningen och utvärderingen skall innefatta och hur etl sy-&lt;br&gt;stem härför skall byggas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har hävdat att ett nytt styrsystem inte&lt;br&gt;kan bedömas förrän alla styrfaktorer i systemet har utvecklats och&lt;br&gt;kan presenteras och tillämpas fullt ut. Jag menar att ett sådant&lt;br&gt;synsätt bygger på föreställningen alt en verksamhet kan fungera&lt;br&gt;först när alla centrala krav och funktioner är fullt utbyggda och&lt;br&gt;preciserade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många försök att förnya verksamheterna inom den offentliga&lt;br&gt;sektorn har hindrats av krav på utredningar som skall göra full-&lt;br&gt;ständiga genomlysningar av frågor och förhållanden innan ställ-&lt;br&gt;ning tas till förändringar och förenklingar. Sådana krav har&lt;br&gt;många gånger fått stöd av intressen som vill förhindra utveckling&lt;br&gt;eller inte vill ha några förändringar alls. De förslag som jag nu&lt;br&gt;lägger fram är en fortsättning på den utveckling av skolan, där&lt;br&gt;det första steget togs i den s.k. styrpropositionen år 1988 och följ-&lt;br&gt;des av den s.k. kommunaliseringspropositionen förra året. Inte&lt;br&gt;heller nu täcker mina förslag alla frågor och problemställningar. 1&lt;br&gt;flera frågor avser jag att återkomma under våren 1991. Till stora&lt;br&gt;delar måste förändringarna på skolområdet också ses som början&lt;br&gt;av en process där erfarenheter som görs kan läggas till grund för&lt;br&gt;fortlöpande förändringar och förbättringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bestämda uppfattning är att både de politiskt ansvariga i&lt;br&gt;kommunerna och de som arbetar i skolan har kompetens, vilja&lt;br&gt;och förmåga att nu ta ett ökat ansvar för verksamheten i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 199(1/') 1:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora förändringar förestår på skolområdet. Gymnasieulbild- Prop. I *&amp;gt;*)&amp;lt;)/•) 1: 18&lt;br&gt;ningen skall reformeras samtidigt som antalet elever i gymnasieål-&lt;br&gt;der minskar. Större krav ställs samtidigt på utbildningen för&lt;br&gt;vuxna. Det ökande antalet barn, födda under de allra senaste&lt;br&gt;åren, kommer redan om några är att öka behovet av utbildning i&lt;br&gt;grundskolan. Jag är övertygad om alt förändringar av delta slag&lt;br&gt;lättare kan mötas, om det finns större utrymme för lokala beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På lokal nivå kommer man nu all kunna lätta egna rationella&lt;br&gt;beslut om skolorganisationen, beslut som kan skapa utrymme lör&lt;br&gt;att höja kvaliteten i verksamheten i en utsträckning som inte varit&lt;br&gt;möjligt tidigare. Det kan gälla t.ex. samordning mellan olika skol-&lt;br&gt;former som gymnasieskola oeh vuxenutbildning och samverkan&lt;br&gt;mellan barnomsorg och skola. Mina förslag innefattar genomgri-&lt;br&gt;pande förändringar i det svenska skolsystemet. Likväl skapar de&lt;br&gt;endast förutsättningar för de lokalt verksamma i skolan - anställ-&lt;br&gt;da, politiker, elever och föräldrar - att förändra verksamheten och&lt;br&gt;prioritera insatserna så att resultaten blir bättre. Det ankommer&lt;br&gt;till slut på dem att ta vara på dessa möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän motivering till lagförslagen&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa utgångspunkter för författningsförslagen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: 1 en gemensam lag samlas de grundläggande be-&lt;br&gt;stämmelserna såväl för barn- och ungdomsskolan som för den&lt;br&gt;kommunala utbildningen för vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med principen om en mål- och resultatorienterad&lt;br&gt;styrning av skolan läggs i lagen vikt vid bestämmelser om vad&lt;br&gt;som skall - eller i vissa fall bör - uppnås. Däremot begränsas fö-&lt;br&gt;reskrifter om hur de angivna målen skall nås till vad som be-&lt;br&gt;döms nödvändigt för att säkerställa kvaliteten, en nationellt lik-&lt;br&gt;värdig skola och den enskildes rättssäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningen utformas med tanke på all uppföljning och ut-&lt;br&gt;värdering blir viktiga instrument för att utveckla styrningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De förslag till ändringar i skollagen&lt;br&gt;som jag här lägger fram bygger på den princip om en mål- och&lt;br&gt;resultatorienterad styrning av skolan som jag nyss har presenterat.&lt;br&gt;Om den nya principen godtas, är det min avsikt att de nu förelig-&lt;br&gt;gande förslagen till författningsändringar inom kort skall följas av&lt;br&gt;andra, som för författningsarbetet vidare genom de delar av skol-&lt;br&gt;lagstiftningen som inte tas upp till behandling nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett genomförande av principen om en mål- och resultalorien-&lt;br&gt;terad styrning av skolan har väsentliga återverkningar på skolför-&lt;br&gt;fattningarna. För förståelsen av de nya författningarna är det ock-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;så viktigt att hålla den bakomliggande styrningsprincipen i min-&lt;br&gt;net. En grundläggande tanke bakom styrningsprincipen är att&lt;br&gt;statsmakterna ställer upp målen för skolväsendet, medan del an-&lt;br&gt;kommer på skolhuvudmännen att på bästa sätt genomföra verk-&lt;br&gt;samheten så att målen nås. Väsentlig vikt måste sålunda läggas vid&lt;br&gt;att tydligt ange de mål - kvalitativa eller kvantitativa - som skall&lt;br&gt;uppnås. Mindre utrymme skall däremot ges bestämmelser om hur&lt;br&gt;verksamheten skall genomföras. De föreskrifter som skall lämnas&lt;br&gt;på detta område bör sålunda begränsas till sådant som är betingat&lt;br&gt;av statsmakternas ansvar för kvalitet, nationell likvärdighet och&lt;br&gt;den enskildes rättssäkerhet. Som exempel på etl viktigt kvalitets&lt;br&gt;krav vill jag nämna lärarnas kompetens. Jag skall längre fram ut-&lt;br&gt;veckla den saken närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning och utvärdering blir viktiga instrument för alt ut&lt;br&gt;veckla styrningen av skolan. Förlattningsbestäminclserna måste&lt;br&gt;därför utformas också med tanke pä att ge förutsättningar lör en&lt;br&gt;god utvärdering och uppföljning av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det är önskvärt att de mål som statsmakterna ställer&lt;br&gt;upp har formen av absoluta krav som fullt ut skall uppfyllas är&lt;br&gt;det ofrånkomligt att ha också vissa mer allmänt formulerade mål&lt;br&gt;för verksamheten. Sådana behövs för att tjäna som tolkningsbak-&lt;br&gt;grund för andra, konkreta bestämmelser, Etl antal bestämmelser&lt;br&gt;som ger uttryck för grundläggande värderingar är etl viktigt in-&lt;br&gt;slag i de författningsförslag som jag nu lägger fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag har utvecklat om styrningen och dess konsekvenser för&lt;br&gt;författningarna gör sig gällande lika mycket för den vuxenutbild-&lt;br&gt;ning som regleras i vuxenutbildningslagen som för de utbildnings-&lt;br&gt;former som regleras i den nuvarande skollagen. Jag anser tiden&lt;br&gt;nu vara mogen att sammanföra de grundläggande reglerna för bå-&lt;br&gt;da dessa delar av undervisningsväsendet i ett gemensamt regelsys-&lt;br&gt;tem, benämnt skollagen. Härigenom skulle klart också markeras&lt;br&gt;det nära sambandet mellan dessa delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanförandet av skollagen och vuxenutbildningslagen ger&lt;br&gt;anledning att överväga några terminologiska frågor. Även om det&lt;br&gt;är möjligt att i stor utsträckning göra reglerna enhetliga för samt-&lt;br&gt;liga utbildningsformer kommer det ändå att finnas ett behov att&lt;br&gt;emellanåt behandla skolformerna i den nuvarande skollagen resp,&lt;br&gt;utbildningsformerna i vuxenutbildningslagen för sig. För att un-&lt;br&gt;derlätta detta föreslår jag användningen av följande tre begrepp,&lt;br&gt;vilkas innebörd lämpligen bör regleras i skollagens inledande ka-&lt;br&gt;pitel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Det offentliga skolväsendet för barn och ungdom, som består&lt;br&gt;av grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan&lt;br&gt;och sameskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Det offentliga skolväsendet för vuxna, som beslår av grund-&lt;br&gt;vux, komvux och särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det offentliga skolväsendet, vilket är den sammanfattande Prop. 1990/91:18&lt;br&gt;benämningen på alla de skolformer som den nya reglering-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en omfattar.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3.2 Likvärdig utbildning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön,&lt;br&gt;geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden,&lt;br&gt;ha lika tillgång till utbildning. Del offentliga skolväsendets ut-&lt;br&gt;bildning skall inom varje skolform vara likvärdig var den än an&lt;br&gt;ordnas i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Allas lika rätt till en god utbildning i&lt;br&gt;barn- och ungdomsskolan är en självklar hörnpelare i den sven-&lt;br&gt;ska utbildningspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen huvudman får därför utforma sitt skolväsende så all inte&lt;br&gt;alla barn och ungdomar har lika tillgång till utbildningen. Således&lt;br&gt;får inte kön, geografiskt hemvist, sociala eller ekonomiska förhål-&lt;br&gt;landen utgöra grund för eller rent faktiskt leda till särbehandling.&lt;br&gt;Detta är vad jag menar med lika tillgäng till utbildning. Del är&lt;br&gt;förhoppningsvis en självklarhet för alla skolhuvudman. Men jag&lt;br&gt;vill ändå påpeka att i detta ligger inte enbart ett förbud mot ut&lt;br&gt;tryckliga begränsningar i enskildas rätt till utbildning, utan även&lt;br&gt;ett krav på att utbildningen utformas så alt inte deltagandet i&lt;br&gt;praktiken väsentligt försvåras för någon på grund av en eller flera&lt;br&gt;av de nyss nämnda faktorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allas lika tillgång till utbildning innebär alltså mer än att alla&lt;br&gt;skall ha samma formella möjligheter att få utbildning. Det an-&lt;br&gt;kommer på huvudmännen att utforma sitt skolväsende och sin ut-&lt;br&gt;bildning så att inte något barn eller någon ungdom i realiteten&lt;br&gt;förhindras att få del av utbildning på grund av sitt kön, sin bo-&lt;br&gt;stadsort eller sina sociala eller ekonomiska förhållanden. Detta&lt;br&gt;kan innebära att elever, som i något av dessa avseenden är miss-&lt;br&gt;gynnade, måste stödjas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om allas lika tillgång till utbildning i det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet för barn och ungdom bör entydigt slås fast i skolla-&lt;br&gt;gen. Den lagreglering som jag föreslår i denna del får naturligtvis&lt;br&gt;inte tolkas så att den skulle utgöra ett hinder mot att skolhuvud-&lt;br&gt;männen vidtar särskilda åtgärder för att få barn och ungdomar alt&lt;br&gt;delta i utbildning, som de annars kan förväntas avstå frän på&lt;br&gt;grund av någon av de tidigare nämnda faktorerna. Exempel på en&lt;br&gt;sådan åtgärd är tillfälliga enkönade undervisningsgrupper för all&lt;br&gt;ge flickor eller pojkar bättre studieförutsättningar inom ett områ&lt;br&gt;de, där det egna könet är i stark minoritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lagen bör också fästas kravet att utbildningen inom varje&lt;br&gt;skolform skall vara likvärdig varhelst i landet den anordnas. I det-&lt;br&gt;ta sammanhang vill jag framhålla att likvärdig inte betyder likfor-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mig i betydelsen likadan. Tvärtom skall det, inom de ramar som&lt;br&gt;statsmakterna ger, finnas utrymme för anpassning av undervis-&lt;br&gt;ningen och organisation av utbildningen till behov hos olika ele-&lt;br&gt;ver och vid olika skolor. Det väsentliga instrumentet för all nå en&lt;br&gt;likvärdig utbildningskvalitet ligger, enligt min mening, i de för&lt;br&gt;hela landet gemensamma läroplanerna. Utformningen av lärarut-&lt;br&gt;bildningen och de behörighetsregler för lärare som jag kommer&lt;br&gt;att föreslå längre fram kommer vidare att bidra till att utbildning-&lt;br&gt;en över hela landet sköts av väl utbildade lärare. Detta är av stor&lt;br&gt;betydelse för den likvärdiga utbildningen och också för att denna&lt;br&gt;skall hålla hög kvalitet. Även det statsbidragssystem som jag kom-&lt;br&gt;mer att föreslå syftar till att ge skolhuvudmännen förutsättningar&lt;br&gt;för undervisningsinsatser med hög och likvärdig kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollen av att alla skolhuvudmän lever upp till dessa båda&lt;br&gt;grundläggande principer, den om den lika tillgången till utbild-&lt;br&gt;ning och den om den likvärdiga utbildningen, kommer att bli ett&lt;br&gt;viktigt inslag i uppföljningen och utvärderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3.3 Grundläggande mäl och riktlinjer lör skolan&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det grundläggande syftet med det offentliga skol-&lt;br&gt;väsendet för barn och ungdom skall vara alt genom utbildningen&lt;br&gt;ge eleverna kunskaper och färdigheter samt att i samarbete ined&lt;br&gt;hemmen främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännan&lt;br&gt;de människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hän&lt;br&gt;syn tas till elever med särskilda behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande grundläggande sylte med del offentliga skolvä&lt;br&gt;sendet för vuxna skall vara att vuxna utifrån sina egna önskemål&lt;br&gt;skall få möjlighet att komplettera sin utbildning så alt främst de&lt;br&gt;som tidigare fått minst utbildning skall kunna slärka sin ställ-&lt;br&gt;ning i arbetslivet och i det kulturella och politiska livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom det offentliga skolväsendet skall utfor-&lt;br&gt;mas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska vär-&lt;br&gt;deringar. Vidare skall var och en som verkar inom skolväsendet&lt;br&gt;vara skyldig att främja aktning för varje människas egenvärde&lt;br&gt;och respekt för vår gemensamma miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Självfallet måste de flesta av målen&lt;br&gt;och riktlinjerna beträffande utbildningens innehåll och omfatt-&lt;br&gt;ning finnas i läroplanerna, föreskrifter som inte rimligen bör ges i&lt;br&gt;lagform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om således målen för utbildningen och riktlinjerna för&lt;br&gt;arbetet till helt övervägande del kommer att ställas upp i läropla-&lt;br&gt;nerna, anser jag att det är väsentligt att i skollagen slå fast de&lt;br&gt;grundläggande syftena med utbildningen, färdriktningen för verk-&lt;br&gt;samheten. Av lätt förståeliga skäl måste dessa formuleras förhål-&lt;br&gt;landevis allmänt. Vid sidan om deras symbolvärde kommer de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;främst att tjänstgöra som en grundval för tolkningen av andra&lt;br&gt;mer konkret utformade bestämmelser. De vänder sig i lika hög&lt;br&gt;grad till skolhuvudmännen som till personalen inom det offentli-&lt;br&gt;ga skolväsendet. Eftersom de är av sädan grundläggande betydelse&lt;br&gt;för det budskap som skolan skall förmedla till alla elever, lär&lt;br&gt;nämligen inte någon av aktörerna i skolverksamheten vid något&lt;br&gt;tillfälle dra sig undan sitt ansvar lör att de förverkligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn- och ungdomsskolan är de viktigaste uppgifterna alt&lt;br&gt;ge kunskaper och färdigheter samt all verka fostrande tillsam-&lt;br&gt;mans med hemmen. Detta bör i skollagen uttryckas så att utbikl&lt;br&gt;ningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt - i sam-&lt;br&gt;arbete med hemmen - främja elevernas harmoniska utveckling till&lt;br&gt;ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en lång pedagogisk tradition hävdas att elevernas olika anlag&lt;br&gt;- intellektuella, praktiska, fysiska och konstnärliga - måste få ut-&lt;br&gt;vecklas allsidigt. 1940 års skolutredning talade om vikten av att&lt;br&gt;uppfostran främjar en harmonisk utveckling av människans anlag.&lt;br&gt;1946 års skolkommission använde uttrycket ”bli harmoniskt ut-&lt;br&gt;vecklade människor”. Det förslag till förändring av mål för ut&lt;br&gt;bildningen som jag nu lägger fram innebär alt denna klassiska tra-&lt;br&gt;dition nu kommer till uttryck i stället för nuvarande formulering&lt;br&gt;i skollagen som påverkats av mer tidsmässiga, mentalhygieniska&lt;br&gt;föreställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet måste skolans fostran ske i samarbete med de omyn-&lt;br&gt;diga elevernas vårdnadshavare. Det är i första hand de som är&lt;br&gt;ansvariga för barnens uppfostran och skolans insats utgör ett stöd&lt;br&gt;och ett komplement. För att skolans bidrag till barnens fostran&lt;br&gt;skall kunna bli framgångsrika, ja, för att de över huvud taget skall&lt;br&gt;vara acceptabla ur samhällelig synvinkel, måste de avse sädana&lt;br&gt;värderingar som är väsentliga och om vilka det råder överväldi-&lt;br&gt;gande enighet inom vår samhällsgemenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att alla elever skall uppnå goda resultat i skolan behöver&lt;br&gt;särskild hänsyn tas till elever med olika former av inlärningssvå-&lt;br&gt;righeter. Det kan gälla elever med handikapp, koncentrationssvå-&lt;br&gt;righeter, läs- och skrivsvårigheter eller störningar av sådan art&lt;br&gt;som påverkar elevernas arbete i skolan. Jag anser del angeläget&lt;br&gt;att i lagen markera skyldigheten att i utbildningen ta hänsyn till&lt;br&gt;elever med särskilda behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vuxenutbildningens primära syfte är att överbrygga utbild-&lt;br&gt;ningsklyftorna i samhället. Detta bör framhållas i skollagen ge-&lt;br&gt;nom en bestämmelse som utformas sä alt den slår läst att del of-&lt;br&gt;fentliga skolväsendet för vuxna skall ge vuxna tillfälle alt I enlig-&lt;br&gt;het med individuella önskemål komplettera sin utbildning. Verk&lt;br&gt;samheten skall i första hand inriktas på att erbjuda dem som lidi&lt;br&gt;gare fått minst utbildning möjlighet att stärka sin ställning i ar-&lt;br&gt;betslivet och i det kulturella och politiska livet. Fostran i samma&lt;br&gt;bemärkelse som i ungdomsskolan har inte någon plats i vuxenut-&lt;br&gt;bildningen. Det är dock rimligt att även där påverka eleverna att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfatta samma grundläggande normer i vårt samhälle som skall&lt;br&gt;tjäna som mål för ungdomsskolans fostran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag tror att nästan alla kan instämma med mig när jag nämner&lt;br&gt;de grundläggande demokratiska värderingarna, aktningen för var-&lt;br&gt;je människas egenvärde och respekten för miljön som sådana för&lt;br&gt;vårt samhälle fundamentala normer som skolan måste ha ett sär-&lt;br&gt;skilt ansvar för att bibringa eleverna såväl inom barn- och ung-&lt;br&gt;domsskolan som inom vuxenutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 1 kap. 2 § tredje stycket regeringsformen betonas att del all-&lt;br&gt;männa skall verka för att demokratins idéer blir vägledande inom&lt;br&gt;samhällets alla områden. Uppgiften är så viktig all den bör kom-&lt;br&gt;ma till uttryck i skollagen. Det bör ske genom en föreskrift om&lt;br&gt;att all verksamhet i skolan skall utformas i enlighet med grund-&lt;br&gt;läggande demokratiska värderingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktningen för varje människas egenvärde måste också räknas&lt;br&gt;till skolans viktiga fostransmål. All kraftfullt motverka alla lör-&lt;br&gt;mer av mobbning och atl på alla sätl söka främja alt människor&lt;br&gt;av olika ursprung och bakgrund i vårt land innefattas i samhälls&lt;br&gt;gemenskapen är exempel på vad detta mål mer konkret innebär.&lt;br&gt;Strävan mot jämställdhet mellan könen är etl annat. Även om&lt;br&gt;också detta mål är självklart för de allra flesta så anser jag att del&lt;br&gt;är så väsentligt och har sådant symbolvärde alt det skall lagfästas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma kan sägas om respekten för vår gemensamma miljö.&lt;br&gt;I kursplanerna för olika ämnen skall naturligtvis tas upp frågor&lt;br&gt;som rör vårt förhållande till miljön. Men det är enligt min me-&lt;br&gt;ning inte tillräckligt att sprida kunskap om dessa frågeställningar.&lt;br&gt;Skolan skall i alla sammanhang, oberoende av om det sker inom&lt;br&gt;ramen för något undervisningsämne eller eljest, verka för att ele-&lt;br&gt;verna tillägnar sig en på kunskap grundad respekt för vår gemen-&lt;br&gt;samma miljö och kännedom om det ansvar som var och en därför&lt;br&gt;har gentemot sina medmänniskor och kommande generationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa bestämmelser, som jag föreslår skall placeras inlednings-&lt;br&gt;vis i skollagen, tar sikte inte bara på utbildningens innehåll utan&lt;br&gt;även på t.ex. de undervisningsmetoder som kommer till använd-&lt;br&gt;ning och det sätt som utbildningen anordnas. De ställer ytterst&lt;br&gt;krav på hur alla inom skolväsendet skall uppträda i relationen&lt;br&gt;med eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3.4 Huvudmannens skyldigheter&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I skollagen tas in en uttrycklig bestämmelse om alt&lt;br&gt;skolhuvudmännen skall vara skyldiga att genomföra utbildning-&lt;br&gt;en enligt de föreskrifter som statsmakterna har salt upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Del bör pä ett entydigt sätt göras klart&lt;br&gt;i skollagen vem som har ansvaret för alt genomföra utbildningen&lt;br&gt;inom det offentliga skolväsendet. Det bör därför anges att det är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudmännen som ansvarar för alt utbildningen genomförs. Vi-&lt;br&gt;dare bör klart anges att huvudmännen vid genomförandet har atl&lt;br&gt;följa statsmakternas föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan bestämmelse skulle bidra till att markera den grund-&lt;br&gt;läggande principen i det styrsystem som jag föreslår för den sven-&lt;br&gt;ska skolan. Huvudmännen, nästan uteslutande kommuner, får ge-&lt;br&gt;nomförandeansvaret för skolverksamheten. Samtidigt är det ett&lt;br&gt;väsentligt nationellt intresse att den utbildning som kommunerna&lt;br&gt;erbjuder är av hög kvalitet och rättvist fördelad. Detta måste&lt;br&gt;statsmakterna kunna garantera trots att detaljregleringen slopas&lt;br&gt;och statsbidragsanvändningen blir fri. Ett av de medel som då står&lt;br&gt;till buds är att sätta upp föreskrifter som drar upp de gränser in-&lt;br&gt;om vilka huvudmännen får utöva sitt verksamhetsansvar. Den&lt;br&gt;statliga reglering som kommer att kvarstå efter denna reform&lt;br&gt;skall också i allt väsentligt enbart sylta till att garantera den lik-&lt;br&gt;värdiga utbildningen, dennas kvalitet och att enskildas befogade&lt;br&gt;krav på rättssäkerhet iakttas även inom skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enkelt uttryckt kan huvudmännens position alltså formuleras&lt;br&gt;så här: Inom de ramar som statsmakterna drar upp står del hu-&lt;br&gt;vudmännen fritt att välja sina vägar för att nå de mal som har&lt;br&gt;lagts fast för skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller närmare föreskrifter om huvudmännens skyldig&lt;br&gt;het att anordna utbildning och omfattningen av denna skyldighet&lt;br&gt;avser jag att återkomma i samband med att jag - om förslagen i&lt;br&gt;denna proposition vinner riksdagens gillande - lägger förslag an-&lt;br&gt;gående utformningen av övriga kapitel i skollagen. Med den upp-&lt;br&gt;byggnad som jag anser att skollagen bör få, skall sådana regler&lt;br&gt;nämligen tas in i de kapitel som behandlar resp, skolform. Vissa&lt;br&gt;synpunkter på vilka regler som kan behövas kommer jag alt lägga&lt;br&gt;fram i samband med att jag senare behandlar statsbidragets kon-&lt;br&gt;struktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare betonat att, även om vissa delar av skolans re-&lt;br&gt;gelsystem avses primärt bli riktade direkt till viss personal, har&lt;br&gt;skolhuvudmännen alltid det yttersta ansvaret för att dess personal&lt;br&gt;följer reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3.5 Den statliga skoladministrationen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: 1 skollagen lämnas föreskrifter om att det skall fin-&lt;br&gt;nas statliga skolmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Även med det målstyrda system för&lt;br&gt;skolan som jag nu föreslår kommer del att finnas behov av statli-&lt;br&gt;ga myndigheter för det offentliga skolväsendet. Jag kommer i det&lt;br&gt;följande (avsnitt 13) att utveckla vad jag anser bör ankomma på&lt;br&gt;sådana myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3.6&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Den kommunala organisationen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan jag går närmare in på föreskrifterna om ilen kommunal.i&lt;br&gt;organisationen av skolväsendet vill jag något utveckla de allmänna&lt;br&gt;tankegångar som ligger bakom mina förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i de inledande avsnitten har jag framhållit alt en bäran-&lt;br&gt;de tanke i reformeringen av skolväsendet är att ge skolhuvudmän-&lt;br&gt;nen största möjliga frihet att själva utforma organisationen av sin&lt;br&gt;skolverksamhet. Härigenom kan denna på bästa sätt anpassas ef-&lt;br&gt;ter de lokala förutsättningarna. Att så sker är av avgörande bety-&lt;br&gt;delse för att reformen skall kunna leda till de betydande fördelar&lt;br&gt;som är avsedda. En detaljerad reglering av skolorganisationen är&lt;br&gt;inte förenlig med de nu nämnda grundtankarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Friheten för de kommunala skolhuvudmännen att organisera&lt;br&gt;sin skolverksamhet kan dock inte göras total. Sålunda motiverar&lt;br&gt;statsmakternas ansvar för utbildningens kvalitet och likvärdighet&lt;br&gt;samt för enskildas rättssäkerhet att vissa regler ges beträffande&lt;br&gt;skolväsendets organisation i kommunerna. För att säkra dessa in-&lt;br&gt;tressen krävs det en viss stadga i organisationen. Från båda dessa&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;aspekter är det viktigt bl.a. att det står klart vem som bär ansvaret&lt;br&gt;för olika avgöranden inom det kommunala skolväsendet. Ansva-&lt;br&gt;ret för kvaliteten gör det också rimligt alt statsmakterna ställer&lt;br&gt;upp behörighetsvillkor för vissa personalgrupper som skall verka i&lt;br&gt;skolan. Till detta återkommer jag närmare i de följande avsnitten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill betona att de regler som jag föreslår pä detta område&lt;br&gt;strikt har hållits till vad jag anser ofrånkomligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt steg i riktning mot en minskad statlig detaljreglering&lt;br&gt;av skolverksamheten togs i och med riksdagens beslut med anled-&lt;br&gt;ning av regeringens proposition om kommunalt huvudmannaskap&lt;br&gt;för lärare, skolledare och syofunktionärer (prop. 1989/90:41). Ge-&lt;br&gt;nom beslutet kommer den ingående regleringen av de nämnda yr-&lt;br&gt;kesgruppernas tjänster, vilken reglering i dag företrädesvis finns i&lt;br&gt;skolförordningen (1971:235), att upphöra att gälla med utgången&lt;br&gt;av år 1990 för alla anställda inom hela den del av det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet för vilken kommuner och landstingskommuner är&lt;br&gt;huvudmän. Riksdagens beslut omfattar även lärare och skolledare&lt;br&gt;vid fristående skolor på gymnasial nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De behörighetsregler som jag funnit erforderliga att lagfästa&lt;br&gt;begränsar sig när det gäller lärare till viss utbildning och när det&lt;br&gt;gäller rektorsnivån till krav på utbildning och erfarenhet som gi-&lt;br&gt;vit pedagogisk insikt. Jag har övervägt om det inte därutöver ock-&lt;br&gt;så uttryckligen borde anges att vederbörande är lämplig för de ar-&lt;br&gt;betsuppgifter som han eller hon skall utföra. Jag har emellertid&lt;br&gt;inte föreslagit en uttrycklig föreskrift härom då jag utgår från att&lt;br&gt;det är en självklarhet att ingen kommun väljer att i utbildningen&lt;br&gt;använda sådan personal som bedöms olämplig. Avsaknaden av ett&lt;br&gt;uttryckligt lämplighetskrav får därför inte tolkas så att det skulle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medföra någon skyldighet för en kommun alt i sin utbildning an- Prop. 1990/91:18&lt;br&gt;vända personer som visserligen är formellt behöriga men ändå in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;te är lämpliga för sådana uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6.1 Ansvarigt politiskt organ&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Varje kommun skall ha ett politiskt ansvarigt or-&lt;br&gt;gan som styrelse för sitt offentliga skolväsende. Som sådan sty-&lt;br&gt;relse för det offentliga skolväsendet skall kommunen utse en el-&lt;br&gt;ler flera nämnder. Motsvarande skall gälla för landstingskommu-&lt;br&gt;ner som är huvudmän för skolor inom det offentliga skolväsen-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Skolhuvudmannens verksamhetsansvar&lt;br&gt;har två huvuddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första innefattar det en skyldighet lör huvudmannen&lt;br&gt;att se till att det finns tillräckligt med resurser i form av personal,&lt;br&gt;lokaler, läromedel, utrustning m.m. lör att utbildning skall kunna&lt;br&gt;meddelas i den omfattning som föreskrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra huvuddelen innebär ansvar lör alt verksamheten i&lt;br&gt;skolan överensstämmer med gällande förfallningsföreskrilter så&lt;br&gt;vitt avser innehåll i och riktlinjer för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För detta samlade verksamhetsansvar måste del i varje kom&lt;br&gt;mun finnas ett ansvarigt politiskt organ. I enlighet med den syn&lt;br&gt;på statens styrning av den kommunala skolverksamheten som jag&lt;br&gt;nu presenterar saknas det dock skolpolitiska motiv för att närma-&lt;br&gt;re föreskriva hur kommunerna skall organisera ansvaret för sill&lt;br&gt;offentliga skolväsende. Det väsentliga är således att ingen del av&lt;br&gt;kommunens skolverksamhet saknar ett ansvarigt politiskt organ&lt;br&gt;som styrelse. Detta lämnar en betydande frihet för kommunen att&lt;br&gt;utifrån sina egna behov och önskemål utforma en lämplig nänmd&lt;br&gt;organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet finns det inte heller något skäl för statsmakterna att&lt;br&gt;föreskriva vad den eller de nämnder som utses till styrelse för&lt;br&gt;kommunens skolväsende skall heta. Att jag här använder benäm-&lt;br&gt;ningen styrelse för det offentliga skolväsendet anger bara den&lt;br&gt;funktion dessa nämnder skall ha. På åtskilliga ställen både i skol-&lt;br&gt;lagen och i andra författningar finns behov av en kort och enkel&lt;br&gt;term för att benämna dessa ansvariga politiska organ. Även med&lt;br&gt;hänsyn härtill är beteckningen styrelse bra. Jag har sålunda av&lt;br&gt;praktiska skäl valt att använda den benämningen, men däri ligger&lt;br&gt;således ingen anvisning om hur dessa nämnder bör benämnas i&lt;br&gt;kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den utsträckning inte annan lagstiftning som reglerar den&lt;br&gt;kommunala verksamheten hindrar del skall det även slå kommu-&lt;br&gt;nerna fritt att helt eller delvis uppdra åt sådan nämnd som hand-&lt;br&gt;har andra kommunala frågor att även svara för skolfrågor. Vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 18&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller samtliga skolfrågor skall också kunna läggas direkt på kom-&lt;br&gt;munstyrelsen, om kommunen så finner lämpligt. Regleringen bör&lt;br&gt;utformas så att de grundläggande bestämmelser om kommunala&lt;br&gt;nämnder som för närvarande finns i 3 kap. kommunallagen blir&lt;br&gt;tillämpliga oberoende av den organisatoriska lösningen. Självfallet&lt;br&gt;gäller även att varje kommun måste utforma sin organisation så&lt;br&gt;att behörighetskollisioner inte uppstår mellan flera kommunala&lt;br&gt;organ eller att någon fråga hamnar utanför något organs ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu har anfört om nämndorganisationen i kommunerna&lt;br&gt;har motsvarande tillämpning för landstingskommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reglering med denna innebörd bör i skollagen kunna ut-&lt;br&gt;tryckas så att varje kommun och landstingskommun skall ha en&lt;br&gt;eller flera nämnder som styrelse för det offentliga skolväsende&lt;br&gt;som den är huvudman för men att den själv avgör om den skall&lt;br&gt;ha en enda nämnd som styrelse för hela sitt skolväsende eller oli-&lt;br&gt;ka nämnder som styrelse för olika delar av huvudmannens offent-&lt;br&gt;liga skolväsende, t.ex. grundskolan, gymnasieskolan och vuxenut-&lt;br&gt;bildningen. Möjligheten att ha skilda nämnder som styrelse lör&lt;br&gt;olika delar av kommunen behöver däremot inte särskilt anges i&lt;br&gt;skollagen, eftersom den följer av lagen (1979:408) om vissa lokala&lt;br&gt;organ i kommunerna. Lagen (1985:127) om särskilda organ i&lt;br&gt;landstingskommunerna innehåller kompletterande regler för&lt;br&gt;landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen (1984:382) om försöksverksamhet med en friare&lt;br&gt;kommunal nämndorganisation (omtryckt 1988:136) har de kom-&lt;br&gt;muner som ingår i frikommunförsöket getts möjlighet alt pröva&lt;br&gt;en friare nämndorganisation, l ör närvarande deltar 25 kommuner&lt;br&gt;och 3 landstingskommmuner i försöksverksamheten. Jag anser att&lt;br&gt;tiden nu är mogen att inom skolområdet generellt genomföra en&lt;br&gt;friare nämndorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang erinra om att ett arbete pågår in-&lt;br&gt;om regeringskansliet med att utforma förslag till en ny kommu-&lt;br&gt;nallag. Avsikten är att en proposition skall lämnas till riksdagen&lt;br&gt;våren 1991. I detta sammanhang kan en samlad bedömning kom-&lt;br&gt;ma att göras av frågan om en friare kommunal nämndorganisa-&lt;br&gt;tion. Detta kan givetvis komma att få återverkningar även inom&lt;br&gt;skolområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6.2 Skolledare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag; För ledningen av utbildningen i skolorna skall fin-&lt;br&gt;nas rektorer. Kommunerna får själva avgöra hur många rektorer&lt;br&gt;de skall ha, dock med den begränsningen att en rektors ansvars-&lt;br&gt;område inte får göras större än att rektor kan hålla sig förtrogen&lt;br&gt;med det dagliga arbetet i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som rektor skall bara få anställas den som genom utbildning&lt;br&gt;och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Skolledningen har en avgörande bety-&lt;br&gt;delse för skolans utveckling. Om skolan skall vara mer än en&lt;br&gt;samling enskilda lärare som var och en undervisar efter sitt eget&lt;br&gt;huvud, måste det finnas en fungerande skolledning. Dessa, i och&lt;br&gt;för sig ganska självklara, slutsatser drog styrningsberedningen,&lt;br&gt;som också påpekade att elevproblem och utslagning är betydligt&lt;br&gt;mindre omfattande i skolor med en gemensam pedagogisk grund-&lt;br&gt;syn. Denna gäller primärt inte utformningen av enskilda lektioner&lt;br&gt;eller hur specifika ämnesdidaktiska problem skall lösas. 1 stället&lt;br&gt;gäller det mer generella frågor som t.ex. synen på skolans roll och&lt;br&gt;lärarens uppgifter och ansvar samt på den arbetsmiljö som skolan&lt;br&gt;erbjuder såväl personal som elever, på skolans kontakter med&lt;br&gt;andra såsom föräldrar, arbetsliv, kulturliv m. m. samt hur kopp-&lt;br&gt;lingen mellan synsättet i de generella frågorna och den direkta&lt;br&gt;undervisningen skall göras. Skolledningen har också ett särskilt&lt;br&gt;ansvar för att skapa goda förutsättningar för utvecklingen av&lt;br&gt;verksamheten i skolan. Behovet av en väl fungerande skolledning&lt;br&gt;inom det offentliga skolväsendet är således odiskutabelt. Men mo-&lt;br&gt;tiverar detta att staten föreskriver hur skolledningen skall organi-&lt;br&gt;seras i kommunerna?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har på upprepade ställen i denna proposition framhållit&lt;br&gt;vikten av att de kommunala skolhuvudmännen ges en omfattande&lt;br&gt;frihet att organisera sitt offentliga skolväsende utifrån sina egna&lt;br&gt;förutsättningar. Vidare har jag framhållit att det enbart får vara&lt;br&gt;för statsmakterna väsentliga intressen som får föranleda inskränk&lt;br&gt;ningar i denna frihet. Jag har angett statsmakternas ansvar för ut-&lt;br&gt;bildningens kvalitet och likvärdighet och för att rätlssäkerhels-&lt;br&gt;aspekter tillgodoses som sådana intressen. Samtliga dessa intressen&lt;br&gt;talar med betydande styrka för att en viss reglering bibehålls be-&lt;br&gt;träffande skolledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det väsentliga för att tillgodose de nu nämnda intressena är atl&lt;br&gt;det i varje kommun finns en struktur för det pedagogiska arbetet.&lt;br&gt;Enligt min uppfattning är det ofrånkomligt all del finns en ansva-&lt;br&gt;rig skolledare som - självfallet under det anvariga politiska orga-&lt;br&gt;net - svarar för den dagliga ledningen av utbildningen i skolan&lt;br&gt;och därvid ser till att bestämmelserna om utbildningen uppfylls.&lt;br&gt;Ansvaret för utbildningen omfattar ansvar inte endast för den di-&lt;br&gt;rekta undervisningen utan även för skolans fostrande roll, också&lt;br&gt;under sådana moment som raster och skolmåltider. Utöver detta&lt;br&gt;behöver någon svara för beslut i vissa frågor som för de enskilda&lt;br&gt;eleverna är av mer ingripande natur. Det är vidare rimligt att för&lt;br&gt;denna ansvariga skolledare ställa upp tyd[igajieliörighelsviilkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med goda materiella resurser krävs för en framgångsrik&lt;br&gt;skola att det dagliga arbetet med utbildningen leds av personer&lt;br&gt;med god kännedom om och insikt i utbildningens villkor. De syn-&lt;br&gt;punkter på läroplanernas framtida roll och utformning som jag&lt;br&gt;senare skall utveckla innefattar ett betonande av skolledarens be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tydelse som ledare för utbildningen. Även det ansvar som läggs&lt;br&gt;på lärarna att nå undervisningsmålen gör det väsentligt atl den&lt;br&gt;närmaste ledningen ute i skolorna har insikt i vad lärargärningen&lt;br&gt;innebär. Den ansvariga skolledaren kommer således att få en av-&lt;br&gt;görande roll beträffande utbildningens genomförande. Detta är&lt;br&gt;ett av de två tungt vägande skäl som enligt min uppfattning talar&lt;br&gt;för den reglering som jag nu föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra skälet är att det i skolverksamheten behöver lättas&lt;br&gt;ett antal beslut som är av den karaktären att de inte alls bör ligga&lt;br&gt;på en politisk instans eller i vart läll inte omedelbart bör ankom-&lt;br&gt;ma på en politisk instans. Ofta är det fråga om beslut som direkt&lt;br&gt;berör enskilda elever. Rättssäkerheten kräver här dels att beslu-&lt;br&gt;tanderätten läggs på en rimlig nivå, dels alt det är fullständigt&lt;br&gt;klart vem som skall fatta besluten och därmed ansvara för dem.&lt;br&gt;Exempel på beslut av detta slag är vissa frågor om disciplinära åt-&lt;br&gt;gärder mot elever, ledighet för elever, kvarsättning och uppflytt-&lt;br&gt;ning, särskilda stödinsatser, betygsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både för kvalitetens upprätthållande och för rättssäkerheten är&lt;br&gt;det således viktigt att det står klart vem som bär ansvaret för vissa&lt;br&gt;avgöranden. Ett system med någon typ av kollektivt ansvar är in-&lt;br&gt;te tillfyllest för att garantera de intressen som jag nu vill värna.&lt;br&gt;Ansvaret skall därför läggas på en bestämd tjänsteman. Denna&lt;br&gt;skall ha en med tanke på uppgifterna lämplig kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det krävs en benämning för denna ansvariga skolledare, både i&lt;br&gt;den dagliga verksamheten och för att i olika författningar kunna&lt;br&gt;peka ut denne. Jag har valt beteckningen rektor. Det är en titel&lt;br&gt;vars innebörd med tiden undergått vissa förskjutningar men som&lt;br&gt;numera i det allmänna språkmedvetandet torde ha en väl etable-&lt;br&gt;rad hemortsrätt för den skolledningsnivå jag nu har i åtanke.&lt;br&gt;Även de gängse översättningarna av titeln rektor till sådana språk&lt;br&gt;som engelska, franska och tyska ger en riktig association om be-&lt;br&gt;fattningen. Även om den exakta innebörden sålunda har växlat&lt;br&gt;från tid till annan, har befattningen rektor alltid stått för någon&lt;br&gt;som burit ansvaret för viss utbildningsverksamhet. Del är en stor&lt;br&gt;fördel att titeln är så känd i vida kretsar och associerad med den&lt;br&gt;avsedda ledningsuppgiften. Elever och föräldrar vet direkt att&lt;br&gt;rektor är den för utbildningen ansvarige skolledaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den mycket viktiga roll som rektor kommer att få, såväl&lt;br&gt;för utbildningens kvalitet som för rättssäkerheten, är det angelä-&lt;br&gt;get att till rektorer utses personer som har goda förutsättningar&lt;br&gt;att klara dessa uppgifter. Det ansvar som sålunda läggs på rektor&lt;br&gt;förutsätter att denne har en allsidig pedagogisk insikt. En sådan&lt;br&gt;kan säkerligen förvärvas på olika sätt. Gemensamt för dem alla&lt;br&gt;torde dock vara att de inrymmer såväl utbildning som praktisk er-&lt;br&gt;farenhet. Jag är däremot inte beredd att kategoriskt säga att det&lt;br&gt;nödvändigtvis måste röra sig om grundläggande lärarutbildning&lt;br&gt;eller praktik som lärare, även om detta självfallet i de allra flesta&lt;br&gt;fall kommer att vara det aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill betona att föreskriften om atl det skall finnas rektorer&lt;br&gt;inte innebär ett försök att styra kommunerna när de skall utfor-&lt;br&gt;ma sin ledningsorganisation. Den enda begränsningen som jag an-&lt;br&gt;ser är nödvändig är att det skall finnas en rektor med ett ansvars-&lt;br&gt;område som inte får göras så stort att han eller hon inte kan hålla&lt;br&gt;sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Detta är en själv-&lt;br&gt;klar inskränkning med tanke på den funktion som rektor skall ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna får således en betydande frihet att organisera sin&lt;br&gt;ledning i övrigt på det sätt som de finner lämpligt med utgångs-&lt;br&gt;punkt från lokala behov och förutsättningar. Hur stor organisatio-&lt;br&gt;nen skall vara och vilken kompetens som ledarna skall ha är frå-&lt;br&gt;gor som staten inte behöver ange med det undantag rörande rek-&lt;br&gt;torer som jag tidigare har redovisat. Jag vill framhålla att undan-&lt;br&gt;taget för rektor innebär att någon annan skolledare inte kan ta&lt;br&gt;över från rektor det ansvar och de skyldigheter denne har enligt&lt;br&gt;författningarna. Med friheten följer etl ansvar att ta hänsyn till&lt;br&gt;det unika i skolverksamheten. I vissa avseenden kan driften av&lt;br&gt;skolor säkerligen för en kommun påminna om dess övriga verk-&lt;br&gt;samhetsgrenar. Men det helt dominerande syftet med skolan alt&lt;br&gt;utbilda och fostra eleverna gör att denna verksamhet måste inta&lt;br&gt;en särställning. Det förhållandet att det t.ex. inom vissa skolfor-&lt;br&gt;mer kan förekomma en omfattande kommersiell verksamhet lar&lt;br&gt;aldrig överskugga det faktum att det primärt ändå rör sig om sko&lt;br&gt;lor. Detta är något som alltid måste beaktas vid utformningen av&lt;br&gt;skolorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6.3 Lärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kommunerna skall vara skyldiga att för undervis-&lt;br&gt;ning alltid använda lärare som är utbildade för att sköta sådan&lt;br&gt;undervisning som det i huvudsak är fråga om. Endast om sådana&lt;br&gt;inte finns att tillgå eller det finns annat särskilt skäl med hänsyn&lt;br&gt;till eleverna får undantag göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bara den som är behörig för den läraruppgift som är aktuell&lt;br&gt;får anställas utan tidsbegränsning. Obehörig får anställas lör&lt;br&gt;högst ett år i sänder. Behörig är den som gått igenom lärarut-&lt;br&gt;bildning med huvudsaklig inriktning mot den undervisning som&lt;br&gt;anställningen avser. Med sådan utbildning jämställs vissa andra&lt;br&gt;utbildningar som bedöms motsvara dessa. Vissa dispensmöjlighe-&lt;br&gt;ter bör finnas, om normalt behöriga lärare inte finns att anställa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna skall vidare åläggas en uttrycklig skyldighet att&lt;br&gt;se till att det anordnas lämplig fortbildning för dess lärare och&lt;br&gt;övriga personal som har hand om utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Lärarnas kompetens är av avgörande&lt;br&gt;betydelse för utbildningens kvalitet. Enligt min uppfattning är det&lt;br&gt;därför nödvändigt att lagfästa ett krav på att de lärare som kom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;munerna använder för undervisning skall ha en utbildning som är&lt;br&gt;avsedd för den undervisning som läraren i huvudsak skall bedriva.&lt;br&gt;Endast härigenom skapas garantier för att kompetenta lärare&lt;br&gt;verkligen används. Att ett sådant krav tas in i skollagen ligger helt&lt;br&gt;i linje med det ansvar som jag tidigare har framhållit all statsmak-&lt;br&gt;terna har för utbildningens kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att kravet på behörighet knyts inte en&lt;br&gt;bart till anställningstillfället. Jag anser att kravet pä korrespon&lt;br&gt;dens mellan lärarens uppgifter och kompetens bör iakttas även&lt;br&gt;fortsättningsvis under lärarens tjänstgöringstid. Kommunen måste&lt;br&gt;alltså vid tjänstgöringsfördelningen se till atl de lärare som an-&lt;br&gt;vänds för undervisningen i ett ämne etc. har en utbildning som i&lt;br&gt;huvudsak är avsedd härför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från regeln att det vid varje tillfälle skall användas&lt;br&gt;en lärare med adekvat utbildning får göras om sådan lärare sak-&lt;br&gt;nas eller om det finns annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna.&lt;br&gt;Det senare undantaget syftar till att förhindra atl kommunen i&lt;br&gt;undervisningen skall tvingas använda en lärare som visserligen&lt;br&gt;har rätt utbildning men som det inte är lämpligt att använda med&lt;br&gt;hänsyn till eleverna. Då bör den i och för sig behörige men&lt;br&gt;olämplige få ersättas, även om annan behörig ej finns att tillgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill påpeka att den av mig föreslagna regleringen för lärare&lt;br&gt;inte innehåller något uttryckligt krav på att de lärare som kom-&lt;br&gt;munen använder inom sitt offentliga skolväsende också skall vara&lt;br&gt;anställda av kommunen. Redan regeringsformens regler torde&lt;br&gt;dock innebära att någon annan ordning inte är möjlig annat än&lt;br&gt;undantagsvis. 1 11 kap. 6 § tredje stycket regeringsformen före-&lt;br&gt;skrivs nämligen att förvaltningsuppgift som innefattar myndig-&lt;br&gt;hetsutövning får överlämnas till bolag, förening, samfällighet, stif-&lt;br&gt;telse eller enskild individ bara om det sker med stöd av lag. Efter-&lt;br&gt;som sådana lagbestämmelser bara finns för speciella situationer&lt;br&gt;och då lärares betygsättning enligt min uppfattning normalt inne-&lt;br&gt;fattar myndighetsutövning, måste utrymmet för ickekommunalt&lt;br&gt;anställda lärare inom de kommunala delarna av det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet bedömas vara synnerligen begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kommunerna skall ha förutsättningar att kontinuerligt i&lt;br&gt;så hög grad som möjligt ha lärare med atlekval utbildning måste&lt;br&gt;de medges rätt att, när de tvingas anställa andra lärare, anställa&lt;br&gt;dessa för begränsad tid, normalt till dess terminen eller läsåret tar&lt;br&gt;slut. En sådan rätt för kommunerna strider mot regeln i 4 § an-&lt;br&gt;ställningsskyddslagen (1982:80) om att anställningsavtal gäller tills&lt;br&gt;vidare. För att undantag skall få göras från denna regel krävs, en-&lt;br&gt;ligt 2 § anställningsskyddslagen, uttrycklig bestämmelse i annan&lt;br&gt;lag. Därför föreslår jag nu att en sådan tas in i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande bestämmelsen för anställning bör utformas&lt;br&gt;så att behörig för anställning ulan tidsbegränsning är den som har&lt;br&gt;genomgått svensk lärarutbildning med huvudsaklig inriktning mot&lt;br&gt;den undervisning som anställningen avser. Med svensk lärarut-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l’rop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bildning skall självfallet direkt i bestämmelsen jämställas sådan&lt;br&gt;nordisk utbildning som enligt ingångna konventioner skall bedö-&lt;br&gt;mas som likvärdig. Vidare bör som en behörighetsgrund upptas&lt;br&gt;annan högskoleutbildning som av universitets- och högskoleäm-&lt;br&gt;betet förklarats i huvudsak motsvara sådan nyss nämnd svensk lä-&lt;br&gt;rarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det till en läraranställning saknas någon behörig sökande&lt;br&gt;skall det normala vara att någon lärare som saknar föreskriven&lt;br&gt;behörighet anställs för viss tid, oftast till terminens eller läsårets&lt;br&gt;slut. Men det bör även öppnas en möjlighet lör kommunerna att i&lt;br&gt;speciella situationer få tillsvidareanställa en särskild lärare som in-&lt;br&gt;te är behörig enligt de bestämmelser som jag nu har redogjort lör.&lt;br&gt;Jag vill dock kraftigt betona att det rör sig om en undantagsbe-&lt;br&gt;stämmelse. Det kan sålunda i något fall vara befogat att - för all&lt;br&gt;kunna vinna en god kraft för undervisningen - bortse från bristen&lt;br&gt;på formella meriter. Ett sådant avsteg från reglerna om tillsvida-&lt;br&gt;reanställning bör dock alltid vara förestavat av omsorg om under-&lt;br&gt;visningens kvalitet. En första förutsättning lör att undantagsbe-&lt;br&gt;stämmelsen skall få tillgripas är all den aktuella läraren hat kom&lt;br&gt;petens för den undervisning som anställningen avser. Vidare mås-&lt;br&gt;te det finnas skäl att anta att läraren är lämpad alt handha under&lt;br&gt;visningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan inledningsvis påpekade jag det självklara sambandet&lt;br&gt;mellan lärarnas kompetens och utbildningens kvalitet. Direkt av&lt;br&gt;detta följer vikten av att i undervisningen i så stor utsträckning&lt;br&gt;som möjligt använda kompetenta lärare. Etl sätt atl söka garante-&lt;br&gt;ra detta är de kompetenskrav som jag nu föreslagit. Ett annat vik-&lt;br&gt;tigt medel för att tillförsäkra utbildningsverksamheten kompetens&lt;br&gt;är fortbildning av personalen. Senare (avsnitt 9) kommer jag alt&lt;br&gt;närmare utveckla min syn på fortbildningen. Jag bedömer dock&lt;br&gt;att denna är så väsentlig att det i skollagen skall slås fast att kom-&lt;br&gt;munerna är skyldiga att se till att lämplig fortbildning anordnas.&lt;br&gt;Med hänsyn till bl.a. vad jag redan i föregående avsnitt framhållit&lt;br&gt;om rektors roll bör bestämmelsen utformas så att den tar sikte&lt;br&gt;på all personal som har hand om utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6.4 Personal for studie- och yrkesorientering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För att någon skall få anställas utan tidsbegräns-&lt;br&gt;ning för studie- och yrkesorientering uppställs ett motsvarande&lt;br&gt;krav på att vederbörande skall ha adekvat utbildning. Andra får&lt;br&gt;bara anställas för högst ett år i sänder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Även studie- och yrkesorienteringen&lt;br&gt;är en viktig del av skolans uppgifter. Det är därför väsentligt att&lt;br&gt;även denna verksamhet omhänderhas av kompetent personal. Jag&lt;br&gt;har dock inte sett det som möjligt att gå så långt som beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3‘)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lärarna att jag föreslår en regel om att för sådan verksamhet bara&lt;br&gt;skall få användas personal med adekvat utbildning. Skälet härför&lt;br&gt;är bl.a. att studie- och yrkesorienteringen inte är en lika klart av-&lt;br&gt;gränsbar verksamhet som undervisningen. I stället är det enligt&lt;br&gt;min uppfattning tillräckligt med en bestämmelse som uppställer&lt;br&gt;sådan utbildning som krav för tillsvidareanställning. Även här&lt;br&gt;krävs lagform för att få göra undantag från anställningsskyddsla-&lt;br&gt;gens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6.5 Skolplan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skolplanen får en central roll i framtiden. 1 skol-&lt;br&gt;planen, som skall fastställas av kommunfullmäktige, skall anges&lt;br&gt;hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Sär-&lt;br&gt;skilt skall framgå de åtgärder som kommunen avser vidta för att&lt;br&gt;uppnå de nationella mål som har satts upp för skolan. Kommu-&lt;br&gt;nen skall följa upp och utvärdera sin skolplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Med det synsätt på styrningen av skol-&lt;br&gt;verksamheten, som jag presenterar i denna proposition, kommer&lt;br&gt;den kommunala skolplanen att få en central roll i framtiden.&lt;br&gt;Kommunerna kommer att i en helt annan utsträckning än i dag&lt;br&gt;själva få utforma sin skolorganisation. Likaså kommer de att med&lt;br&gt;det nya statsbidragssystemet få långt mycket större möjligheter att&lt;br&gt;själva bestämma hur de resurser som satsas på skolverksamhet&lt;br&gt;skall fördelas. Den reella beslutanderätten i många frågor som rör&lt;br&gt;skolverksamheten flyttas helt enkelt ned frän riks- och länsnivån&lt;br&gt;till kommunerna. 1 denna situation är i’el väsentligt att de övervä&lt;br&gt;ganden som görs blir lätt tillgängliga lör dein som främst berörs&lt;br&gt;av dessa. Den kommunala skolplanen skall således dels fungera&lt;br&gt;som planeringsunderlag för verksamheten i skolorna, dels ge&lt;br&gt;kommunens invånare insyn i och därmed förutsättningar att söka&lt;br&gt;påverka de överväganden som kommunen gör beträffande sin&lt;br&gt;skolverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till dess betydelse är det naturligt att skolplanen&lt;br&gt;fastställs av kommunfullmäktige. Planen skall givetvis hållas aktu-&lt;br&gt;ell. Skolplanen är ett rent kommunalt dokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad skolplanen skall innehålla måste ses mot bakgrund av dess&lt;br&gt;nu angivna syften. Skolplanen skall givetvis innehålla de mer&lt;br&gt;övergripande överväganden som kommunen gör beträffande sitt&lt;br&gt;skolväsende. Där skall bl.a. redovisas hur kommunen ser på sin&lt;br&gt;skolverksamhet på sikt, hur den anser att denna bör utvecklas,&lt;br&gt;vilken inriktning - inom de ramar som de nationella målen ställer&lt;br&gt;upp - som den vill ge olika delar av sitt skolväsende. Inriktningen&lt;br&gt;och omfattningen av skolpersonalens fortbildning kan nämnas&lt;br&gt;som exempel på en typisk fråga som bör behandlas i skolplanen.&lt;br&gt;Vidare skall, liksom redan i dag, särskilt anges de åtgärder som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunen avser vidta för att uppnå de nationella mål som har&lt;br&gt;satts upp för skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna tjäna som ett fullvärdigt planeringsunderlag för&lt;br&gt;verksamheten i skolorna måste planen kompletteras med angivan&lt;br&gt;de av de organisatoriska och ekonomiska förutsättningarna för de&lt;br&gt;olika delarna av kommunens skolverksamhet. Hur detta skall ske&lt;br&gt;bör det ankomma på kommunen att besluta om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall kontinuerligt följa upp sin skolplan och även&lt;br&gt;utvärdera den. Detta krav säger något om hur konkret planen&lt;br&gt;måste vara. Jag behandlar uppföljning och utvärdering i ett senare&lt;br&gt;avsnitt (avsnitt 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3.7 Bemyndiganden för regeringen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I 12 kap. skollagen upptas två nya bemyndiganden&lt;br&gt;för regeringen att meddela föreskrifter, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- om skyldighet för skolhuvudmännen att lämna sådana&lt;br&gt;sakuppgifter och sådan verksamhetsredovisning som be-&lt;br&gt;hövs för statsmakternas uppföljning och utvärdering samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;om vad som skall beaktas vid urval av sökande till anställ-&lt;br&gt;ning som lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Jag har flera gånger förut markerat&lt;br&gt;den vikt jag fäster vid uppföljning och utvärdering. För uppfölj-&lt;br&gt;ning och utvärdering på det nationella planet är det nödvändigt&lt;br&gt;att kunna infordra uppgifter från skolhuvudmännen och dessut&lt;br&gt;om att dessa uppgifter är jämförbara. Det är inte möjligt alt nu&lt;br&gt;ange vilka uppgifter som kan behövas för detta ändamål. Därför&lt;br&gt;bör regeringen ges ett bemyndigande att få utfärda föreskrifter&lt;br&gt;för skolhuvudmännen i detta hänseende. Ett bemyndigande av&lt;br&gt;det slaget bör lämpligen tas in i 12 kap. skollagen, där det tidigare&lt;br&gt;finns ett antal bemyndiganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndigandet bör avse befogenhet för regeringen att medde&lt;br&gt;la föreskrifter om skyldighet för skolhuvudman atl lämna sådana&lt;br&gt;sakuppgifter om verksamheten och sådan verksamhetsredovisning&lt;br&gt;som behövs för uppföljning och utvärdering av verksamheten.&lt;br&gt;Bemyndigandet bör innefatta rätt att föreskriva om viten för den&lt;br&gt;som inte uppfyller sin skyldighet atl lämna uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det finns jämförbara uppgifter torde kunna vara till av-&lt;br&gt;gjord fördel också för de enskilda skolhuvudmännen. De får där-&lt;br&gt;igenom ett stabilt underlag för att jämföra förhållandena i sina&lt;br&gt;resp, kommuner med förhållandena i andra kommuner. Enligt&lt;br&gt;min mening bör det bli naturligt att kommunerna och statsmak-&lt;br&gt;terna ömsesidigt drar nytta av varandras arbete med uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering och hjälps åt att återföra resultatet av den verk-&lt;br&gt;samheten i form av förbättringar av skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat bemyndigande för regeringen som synes erforderligt&lt;br&gt;gäller befogenhet att meddela föreskrifter om vad som skall beak-&lt;br&gt;tas vid urval mellan sökande till lärartjänst. Riksdagen har i sam-&lt;br&gt;band med sitt beslut att avveckla den statliga regleringen av tjäns-&lt;br&gt;terna för lärare m.fl. uttalat att den förutsätter att regeringen&lt;br&gt;även fortsättningsvis kommer att fastställa meritvärderingsbestäm-&lt;br&gt;melser för de tjänster för vilka regeringen fastställer regler om&lt;br&gt;behörighet (1989/90: UbU9 s. 9 och 11, rskr. 58).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föregående har jag förordat vissa behörighetskrav när det&lt;br&gt;gäller rektorerna, lärarna och personal för studie- och yrkesorien-&lt;br&gt;tering. För närvarande finns speciella meritvärderingsbestämmel-&lt;br&gt;ser endast när det gäller lärarna. Jag förutsätter alt riksdagen inte&lt;br&gt;har avsett att sådana bestämmelser skall tillkomma för personal-&lt;br&gt;kategorier som nu inte berörs därav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med ambitionen att göra de meritvärderingsbestämmel-&lt;br&gt;ser som nu är ifråga så enkla som möjligt är de inte lämpliga all&lt;br&gt;föra in i skollagen eller annan lag. De bör i stället ges i en rege-&lt;br&gt;ringsförordning - vilket också riksdagen synes ha förutsatt. För&lt;br&gt;att regeringen skall kunna meddela sådana föreskrifter för kom-&lt;br&gt;munerna krävs emellertid ett bemyndigande från riksdagen. Ett&lt;br&gt;sådant bör därför tas upp i skollagen. Också detta bemyndigande&lt;br&gt;bör placeras i 12 kap. skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 Upprättade lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag har anfört har inom utbildningsdeparte-&lt;br&gt;mentet upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i vuxenutbildningslagen (1984:1118).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till ändring i skollagen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Allmänna föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning för barn och ungdom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn och ungdomar anordnar det allmänna utbildning i form&lt;br&gt;av grundskola ocn gymnasieskola samt vissa motsvarande skolfor-&lt;br&gt;mer, nämligen särskola, specialskola och sameskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundskolan, gymnasieskolan, särskolan, specialskolan och sa-&lt;br&gt;meskolan bildar det offentliga skolväsendet för barn och ungdom.&lt;br&gt;Dessutom finns särskilda utbildningslormer som anordnas av del&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I..’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna för dem som till följd av sjukdom eller av annat skäl in- |&amp;gt;rop 1990/9118&lt;br&gt;te kan delta i skolarbetet inom det offentliga skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första kapitlet delas upp i tre delar. Först följer en som be-&lt;br&gt;handlar utbildningen för barn och ungdom, därefter följer en om&lt;br&gt;utbildningen för vuxna. Slutligen tas sådana bestämmelser som är&lt;br&gt;gemensamma för båda dessa typer av utbildning upp. De olika&lt;br&gt;delarna markeras genom mellanrubriker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första paragrafen anges vilka skolformer som det allmänna&lt;br&gt;anordnar för barn och ungdom. För varje sådan skolform finns&lt;br&gt;ett särskilt kapitel i skollagen, i vilka bl.a. anges till vem de olika&lt;br&gt;skolformerna vänder sig. Dessa skolformer bildar tillsammans del&lt;br&gt;offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Denna term åter&lt;br&gt;kommer i andra bestämmelser i lagen och ersätter då en tyngande&lt;br&gt;uppräkning av alla skolformerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare framhålls i paragrafen alt det allmänna anordnar sär-&lt;br&gt;skilda utbildningsformer för dem som inte kan delta i skolarbetet&lt;br&gt;inom det offentliga skolväsendet. Regler om dessa utbildningsfor-&lt;br&gt;mer finns i 10 kap. skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla barn och ungdomar skall, oberoende^ av kön, geografiskt&lt;br&gt;hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika till&lt;br&gt;gång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ung&lt;br&gt;dom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, var-&lt;br&gt;helst den anordnas i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt,&lt;br&gt;i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till&lt;br&gt;ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. 1 utbild-&lt;br&gt;ningen skall hänsyn tas till elever med särskilda behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med&lt;br&gt;grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar&lt;br&gt;inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde&lt;br&gt;och respekt för vår gemensamma miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller de grundläggande bestämmelserna om&lt;br&gt;hur det offentliga skolväsendet för barn och ungdom skall utfor-&lt;br&gt;mas. Bakgrunden till bestämmelsen har behandlats i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 3.2 och 3.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De värderingar som kommer till uttryck i paragrafen förutsätts&lt;br&gt;komma att genomsyra all verksamhet inom det offentliga skolvä-&lt;br&gt;sendet för barn och ungdom. En viktig funktion för dessa be-&lt;br&gt;stämmelser, utöver deras direkta normgivande verkan, är därför&lt;br&gt;att tjäna som underlag för tolkningen av övriga regler på områ-&lt;br&gt;det. Sålunda måste t.ex. föreskrifterna i läroplanerna alltid ses&lt;br&gt;mot bakgrund av den färdriktning för verksamheten som anges i&lt;br&gt;denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av de skolformer som anordnas av det allmänna kan&lt;br&gt;det finnas skolor som anordnas av enskilda fysiska eller juridiska&lt;br&gt;personer (fristående skolor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av fristående skolor är i sak hämtad från den nu-&lt;br&gt;varande bestämmelsen i 1 kap. 7 § skollagen. Med den utform-&lt;br&gt;ning som regeln nu har fått markeras att de fristående skolorna är&lt;br&gt;sidoordnade de skolformer som inom det offentliga skolväsendet&lt;br&gt;för barn och ungdom anordnas av det allmänna, dvs. atl utbild&lt;br&gt;ning vid en fristående skola i vissa fall kan ersätta utbildning in-&lt;br&gt;om någon av dessa skolformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare lagregler om fristående skolor ges i 9 kap. skolla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning för vuxna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vuxna anordnar det allmänna utbildning i form av grundut-&lt;br&gt;bildning för vuxna (grundvux) och kommunal vuxenutbildning&lt;br&gt;(komvux) samt vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda&lt;br&gt;(särvux).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundvux, komvux och särvux bildar det offentliga skolväsen-&lt;br&gt;det för vuxna. Dessutom finns särskilda utbildningsformer som&lt;br&gt;anordnas av det allmänna som komplettering till vuxenutbildning-&lt;br&gt;en inom det offentliga skolväsendet för vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf anges vilka skolformer det allmänna anordnar&lt;br&gt;inom det offentliga skolväsendet för vuxna. För skolformerna an-&lt;br&gt;vänds de redan väl inarbetade och i vuxenutbildningslagen upp-&lt;br&gt;tagna förkortningarna grundvux, komvux och särvux. 1 1 kap. 2-3&lt;br&gt;a §§ vuxenutbildningslagen anges vad som avses med resp, skol-&lt;br&gt;form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För var och en av dessa skolformer finns ett särskilt kapitel i&lt;br&gt;vuxenutbildningslagen, vilka bl.a. anger till vem de olika skolfor-&lt;br&gt;merna vänder sig. Såsom framhållits i den allmänna motiveringen&lt;br&gt;avses vuxenutbildningslagen bli inarbetad i skollagen. De nu åsyf-&lt;br&gt;tade kapitlen blir då skolformskapitel i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundvux, komvux och särvux bildar tillsammans det offentli-&lt;br&gt;ga skolväsendet för vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av grundvux, komvux och särvux anordnar det all-&lt;br&gt;männa, inom ramen för det offentliga skolväsendet för vuxna, vis-&lt;br&gt;sa särskilda utbildningsformer. Några av dessa, statens skolor för&lt;br&gt;vuxna och uppdragsutbildningen, är reglerade i vuxenutbildnings-&lt;br&gt;lagen, medan den rättsliga regleringen för övriga, såsom sven-&lt;br&gt;skundervisning för invandrare, finns i andra författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det offentliga skolväsendet för vuxna skall ge vuxna tillfälle att i&lt;br&gt;enlighet med individuella önskemål komplettera sin utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom skall främst de som erhållit minst utbildning få möj-&lt;br&gt;lighet att stärka sin ställning i arbetslivet och i det kulturella ocn&lt;br&gt;politiska livet. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvär-&lt;br&gt;dig varhelst den anordnas inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna skall&lt;br&gt;utformas i överensstämmelse mecl grundläggande demokratiska&lt;br&gt;värderingar. Var och en som verkar inom det skolväsendet skall&lt;br&gt;främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår&lt;br&gt;gemensamma miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf motsvarar för det offentliga skolväsendet lör&lt;br&gt;vuxna den bestämmelse som finns i 2 § för del offentliga skolvä-&lt;br&gt;sendet för barn och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges det grundläggande syftet med den utbild-&lt;br&gt;ning som det allmänna anordnar inom ramen för det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet för vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar vad som föreskrivs för barn- och ung-&lt;br&gt;domsskolan i 2 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i motiveringen till 2 § sägs om bestämmelsens funk-&lt;br&gt;tion som tolkningsbakgrund till andra föreskrifter på skolområdet&lt;br&gt;gäller i samma utsträckning för bestämmelsen i denna paragiaf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till bestämmelsen har behandlats i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 3.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna är huvudmän för grundvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landstingskommuner är huvudmän för kom-&lt;br&gt;vux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingskommuner och i vissa fall kommuner är huvudmän&lt;br&gt;för särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger vem som får vara huvudman för resp, skol-&lt;br&gt;form. Således är t.ex. bara kommuner behöriga att vara huvud-&lt;br&gt;män för grundvux. Regler om när en kommun får vara huvud-&lt;br&gt;man för särvux finns i 1 kap. 3 a § tredje stycket vuxenutbild-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vuxenutbildningslagens första kapitel innehåller även bestäm-&lt;br&gt;melser om i vilken utsträckning en huvudman får anordna de oli-&lt;br&gt;ka skolformerna. För grundvux finns vidare i 1 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket en skyldighet för kommunerna atl anordna grundvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser för det offentliga skolväsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det offentliga skolväsendet för barn och ungdom och det offentli-&lt;br&gt;ga skolväsendet för vuxna bildar tillsammans det offentliga skolvä-&lt;br&gt;sendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen definierar vad som menas med det offentliga skol-&lt;br&gt;väsendet. Till detta hör dels det offentliga skolväsendet för barn&lt;br&gt;och ungdom, dels det offentliga skolväsendet lör vuxna. Vad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses med dessa båda begrepp framgår av 1 § resp. 8 §. Dessa be- Prop. 1990/91:18&lt;br&gt;teckningar är avsedda att användas såväl i författningar som i&lt;br&gt;andra texter och då kunna ersätta en lång uppräkning av de aktu-&lt;br&gt;ella skolformerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är huvudman för en del av det offentliga skolväsendet&lt;br&gt;ansvarar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestäm-&lt;br&gt;melserna i denna lag och de bestämmelser som kan finnas i annan&lt;br&gt;lag eller förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som föreskrivs i denna lag kan i annan författning&lt;br&gt;finnas föreskrifter särskilt om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;mål och riktlinjer för utbildningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;utbildningens innehåll och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;utbildningens omfattning i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna motiveringen (avsnitt 3.4) har behandlats prin-&lt;br&gt;cipen om huvudmännens ansvar för att genomföra utbildningen&lt;br&gt;och att göra det så att de av statsmakterna uppställda målen näs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 förevarande paragrafs försia stycke kommer principen till ut-&lt;br&gt;tryck i en direkt lagbestämmelse. Sålunda slås här fast vilket totalt&lt;br&gt;ansvar huvudmannen har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket klargör att sådana föreskrifter som huvudmän-&lt;br&gt;nen är skyldiga att följa inte bara finns i skollagen utan även i&lt;br&gt;andra författningar. De frågor som nämns i stycket är sådana om&lt;br&gt;vilka det finns föreskrifter i andra författningar. Uppräkningen av&lt;br&gt;sådana frågor är dock inte uttömmande, utan bara en exemplifi-&lt;br&gt;ering. Även andra frågor i samband med skolverksamheten kan&lt;br&gt;således vara reglerade på annat håll än i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det offentliga skolväsendet finns statliga skolmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga skoladministrationen har behandlats i avsnitt 3.5.&lt;br&gt;Denna paragraf talar om att det skall finnas en sådan. Närmare&lt;br&gt;föreskrifter om de olika myndigheternas uppgifter bör det an-&lt;br&gt;komma på regeringen att utfärda. Det sker naturligen i myndig-&lt;br&gt;heternas instruktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Den kommunala organisationen för skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun och landstingskommun skall som styrelse för sitt&lt;br&gt;offentliga skolväsende utse en eller flera nämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inrättas en eller flera särskilda nämnder som styrelse&lt;br&gt;för skolväsendet skall för dessa i tillämpliga delar gälla 3 kap. 2 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § första stycket, 4 §, 5 § första och tredje styckena, 6-8 §§, 9 §&lt;br&gt;första stycket samt 10-12 §§ kommunallagen (1977:179). För&lt;br&gt;Stockholms kommun gäller dock inte 3 kap. 5 § första stycket el-&lt;br&gt;ler 6 § nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;br&gt;Bakgrunden till bestämmelsen har utförligt behandlats i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen (avsnitt 3.6.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med nämnd i första stycket avses sådana nämnder som regle-&lt;br&gt;ras i 3 kap. kommunallagen (1977:179), således också kommuns&lt;br&gt;eller landstingskommuns styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor i samband med införande av dessa regler behandlas i&lt;br&gt;anslutning till ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ledningen av utbildningen i skolorna skall det finnas rektorer.&lt;br&gt;Rektorn skall hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan.&lt;br&gt;Det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utveck-&lt;br&gt;las.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som rektor får bara den anställas som genom utbildning och&lt;br&gt;erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att det skall finnas en ansvarig skolledare samt behö-&lt;br&gt;righetsvillkoren för denne har behandlats ingående i avsnitt 3.6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhålls i den allmänna motiveringen avser det ansvar&lt;br&gt;som obligatoriskt skall ankomma på rektor utbildningen. Del ålig-&lt;br&gt;ger således rektor att se till att denna sker i enlighet med de rikt-&lt;br&gt;linjer för undervisningen som statsmakterna har satt upp. Rektors&lt;br&gt;ansvar för att utbildningen utvecklas nämns uttryckligen i para-&lt;br&gt;grafen. Som exempel på vägar för rektor alt verka för utbildning-&lt;br&gt;ens kvalitet och utveckling kan nämnas dennes ansvar beträffande&lt;br&gt;arbetsenheterna. För grundskolan finns en författningsreglering&lt;br&gt;av arbetsenheten. Rektors ansvar enligt denna paragraf innebär en&lt;br&gt;skyldighet att se till att arbetet organiseras ändamålsenligt och'att&lt;br&gt;arbetsenheten ges möjlighet att fungera på avsett sätt. Såsom ock-&lt;br&gt;så framhållits i den allmänna motiveringen ingår i rektors ansvar&lt;br&gt;för utbildningen också ansvar för förhållandena på raster och un-&lt;br&gt;der skolmåltider. Även under sådana moment finns skolans fos-&lt;br&gt;trande roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun är skyldig att för undervisningen använda lärare&lt;br&gt;som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak&lt;br&gt;skall bedriva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning&lt;br&gt;inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med&lt;br&gt;hänsyn till eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse om skyldighet att alltid i undervisningen&lt;br&gt;använda lärare med adekvat utbildning är en nyhet. De övervä-&lt;br&gt;ganden som föranlett denna bestämmelse har behandlats utförligt&lt;br&gt;i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.6.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En total överensstämmelse mellan lärarens utbildning och&lt;br&gt;samtliga undervisningsuppgifter kan inte krävas. Hur långt kravet&lt;br&gt;skall sträckas måste prövas från fall till fall utifrån bestämmelsens&lt;br&gt;redan tidigare redovisade syfte. Denna prövning måste få utfalla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olika beroende på t.ex. hur stor en skola är och därigenom hur&lt;br&gt;lätt det är i praktiken att endast använda lärare som är behöriga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 andra stycket anges två undantag från huvudregeln i föregå-&lt;br&gt;ende stycke. Det första avser det fall att någon behörig lärare inte&lt;br&gt;finns att tillgå. Syftet med det undantaget är givetvis att undervis-&lt;br&gt;ningen inte skall hindras enbart därför att behörig personal sak-&lt;br&gt;nas. Det andra undantaget är av annan karaktär. Det har föresta-&lt;br&gt;vats av insikten att det för undervisningen kan finnas att tillgå ba-&lt;br&gt;ra en lärare som är behörig, men som vore direkt olämplig att an-&lt;br&gt;vända med hänsyn till eleverna. Det kan t.ex. röra sig om miss-&lt;br&gt;bruksproblem. Utan detta undantag skulle huvudmannen, i fall&lt;br&gt;då annan behörig lärare inte finns att tillgå, inte ha haft möjlighet&lt;br&gt;att byta ut den olämplige läraren mot en obehörig vikarie. Det&lt;br&gt;bör understrykas att bestämmelsen innehåller krav på särskilda&lt;br&gt;skäl - och alltså skall tillämpas restriktivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen måste självfallet väga sitt ansvar som arbetsgivare&lt;br&gt;mot sitt ansvar som utbildningsanordnare. Men om kommunen&lt;br&gt;vid denna helhetsbedömning av situationen kommer fram till att&lt;br&gt;elevernas rätt till en fullgod undervisning på ett allvarligt sätt&lt;br&gt;äventyras måste kommunen självfallet söka en för utbildningen&lt;br&gt;acceptabel lösning. Behörighetsregeln i första stycket får då inte&lt;br&gt;stå hindrande i vägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få anställas som lärare i det offentliga skolväsendet utan&lt;br&gt;tidsbegränsning skall den sökande uppfylla ett av följande krav:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Sökanden har genomgått svensk eller därmed jämställd nor-&lt;br&gt;disk lärarutbildning med huvudsaklig inriktning mot den under-&lt;br&gt;visning anställningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Sökanden har genomgått annan högskoleutbildning som av&lt;br&gt;universitets- och högskoleämbetet förklarats i huvudsak motsvara&lt;br&gt;sådan lärarutbildning som avses under 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det saknas sökande som uppfyller kraven enligt 1 eller 2,&lt;br&gt;men det finns särskilda skäl att anställa någon av de sökande utan&lt;br&gt;tidsbegränsning, får sådan anställning ändå komma till stånd, i fall&lt;br&gt;den sökande nar motsvarande kompetens för den undervisning&lt;br&gt;som anställningen avser och det dessutom finns skäl atl anta att&lt;br&gt;sökanden är lämpad att sköta undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som behandlar lärarnas behörighet i anställ-&lt;br&gt;ningsögonblicket, medger tillsammans med föreskriften i 5 § un-&lt;br&gt;dantag från anställningsskyddslagens (1982:80) regler om att an-&lt;br&gt;ställning normalt skall gälla tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till bestämmelsen är utförligt behandlad i avsnitt&lt;br&gt;3.6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de nordiska lärarutbildningar som jämställs med&lt;br&gt;svenska skall observeras att de konventioner som slutits pä områ-&lt;br&gt;det ställer upp ett krav på att den berörda läraren skall ha till&lt;br&gt;räckliga kunskaper i skolans undervisningsspråk. Detta krav skall&lt;br&gt;självfallet även gälla vid tillämpningen av denna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;■IX&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket punkt 2. avser det fall när UHÄ Prop. 1990/91:18&lt;br&gt;efter särskilt ansökningsförfarande förklarar att en lärare har så-&lt;br&gt;dan högskoleutbildning som i huvudsak motsvarar adekvat lärar-&lt;br&gt;utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller huvudregeln, medan andra stycket är&lt;br&gt;av ren undantagskaraktär. Det normala, när det vid nyanställning&lt;br&gt;saknas en behörig lärare, skall vara att en så lämplig person som&lt;br&gt;möjligt anställs för viss tid med stöd av 5 §, antingen till termi-&lt;br&gt;nens eller till läsårets slut. Då är det kommunens skyldighet att&lt;br&gt;på nytt söka få tag på en lärare med adekvat utbildning, om det&lt;br&gt;fortfarande finns behov av att nyanställa en lärare till undervis-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast vid särskilda förhållanden får undantagsregeln i andra&lt;br&gt;stycket användas. Bedömningen av om det föreligger sådana sär&lt;br&gt;skilda skäl att tillsvidareanställa en viss lärare som inte uppfyller&lt;br&gt;kraven i första stycket skall göras utifrån en helhetsbedömning att&lt;br&gt;det på sikt gagnar utbildningen. Ett exempel på när det kan före&lt;br&gt;ligga ett sådant särskilt skäl är om en lärare, som inte uppfyller&lt;br&gt;kraven i första stycket men som under lång lid har visat sig syn-&lt;br&gt;nerligen lämplig att handha den aktuella undervisningen, riskerar&lt;br&gt;att gå förlorad för skolväsendet, om han inte tillsvidareanställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte uppfyller kraven enligt 4 § får anställas som lärare&lt;br&gt;för högst ett år i sänder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i paragrafen hänger nära samman med den i fö-&lt;br&gt;regående paragraf och har också kommenterats i anslutning till&lt;br&gt;den paragrafen. Bakgrunden har också berörts i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen till lagförslaget (avsnitt 3.6.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att få anställas utan tidsbegränsning för studie- och yrkesori-&lt;br&gt;entering i det offentliga skolväsendet skall den sökande na en ut-&lt;br&gt;bildning avsedd för sådan verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte uppfyller dessa krav får anställas för studie- och&lt;br&gt;yrkesorientering för högst ett år i sänder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den personal som skall användas för studie- och yrkesori-&lt;br&gt;entering regleras behörigheten enbart vid anställningen. För att&lt;br&gt;få anställas utan tidsbegränsning för sådana uppgifter måste sö-&lt;br&gt;kanden ha en för uppgifterna adekvat utbildning. Vad som är&lt;br&gt;adekvat utbildning måste prövas från fall till fall. Övriga får inte&lt;br&gt;anställas för längre tid än högst ett år i sänder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;br&gt;Varje kommun skall se till att fortbildning anordnas för den per-&lt;br&gt;sonal som har hand om utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om fortbildning av skolans personal har behandlats nå-&lt;br&gt;got i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.6.3). De tas upp till&lt;br&gt;mer ingående behandling senare (avsnitt 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i paragrafen gäller sådan personal som har hand&lt;br&gt;om utbildningen. Härmed avses självfallet lärare och rektorer,&lt;br&gt;men även t.ex. annan personal som tar del i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I alla kommuner skall det finnas en av kommunfullmäktige anta-&lt;br&gt;gen skolplan som visar hur kommunens skolväsende&lt;sub&gt;o&lt;/sub&gt; skalj gestal-&lt;br&gt;tas och utvecklas. Av skolplanen skall särskilt framgå de åtgärder&lt;br&gt;som kommunen avser vidta för att uppnå de nationella mål som&lt;br&gt;har satts upp för skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skol-&lt;br&gt;planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom utvecklats i den allmänna motiveringen får skolplanen&lt;br&gt;en viktigare och mer bestämd funktion i det nya system som föl-&lt;br&gt;jer av förändringarna i styrningen av skolan (avsnitt 3.6.5). 1 en-&lt;br&gt;lighet med vad där anförts fastslås i denna paragraf de krav som&lt;br&gt;skolplanen måste uppfylla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. Övriga föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om skyldighet för skolhuvudman atl lämna&lt;br&gt;sådana sakuppgifter om skolverksamheten och sådan verksam-&lt;br&gt;hetsredovisning som behövs för uppföljning och utvärdering av&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får vidare meddela&lt;sub&gt;o&lt;/sub&gt; föreskrifter om viten för den&lt;br&gt;som inte följer bestämmelser om sådan uppgiflsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf innehåller ett bemyndigande för regeringen att&lt;br&gt;avkräva skolhuvudmännen vissa uppgifter, både sakuppgifter om&lt;br&gt;skolan och verksamhets- och andra redovisningar. I den allmänna&lt;br&gt;motiveringen har framhållits vikten av uppföljning och utvärde-&lt;br&gt;ring av verksamheten i skolan. Bemyndigandet avser att säkerstäl-&lt;br&gt;la att statsmakterna kan få sådana uppgifter som behövs. 1 övrigt&lt;br&gt;hänvisas till vad som i denna del särskilt anförts i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 3.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen ger möjlighet att meddela föreskrifter för alla hu-&lt;br&gt;vudmän inom det offentliga skolväsendet, alltså även sådana som&lt;br&gt;inte direkt är mottagare av statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om vad som skall beaktas vid&lt;br&gt;urval av sökande till anställning som lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.7) är&lt;br&gt;bestämmelsen en följd av vad riksdagen uttalade med anledning&lt;br&gt;av regeringens proposition om kommunalt huvudmannaskap för&lt;br&gt;lärare m.fl. på skolområdet (prop. 1989/90:41, lJblJ9, rskr. 58).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande - och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kralt den I januari 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. En kommun eller en landstingskommun får besluta all den&lt;br&gt;lokala styrelsen för skolan som har utsetts före ikraftträdandet re-&lt;br&gt;dan under år 1991 skall ersättas med en eller flera andra nämnder&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 2 kag. 1 §. Beslutar kommunen eller&lt;br&gt;landstingskommunen om en sadan förändring, skali fullmäktige&lt;br&gt;också entlediga ledamöter och suppleanter i den lokala styrelse&lt;br&gt;som upphör. Ledamöter och suppleanter i den eller de nya nämn&lt;br&gt;derna far utses för tiden intill utgången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelser i lag eller annan författning som gäller skol-&lt;br&gt;styrelsen eller den lokala styrelsen skall i stället avse sadan styrel-&lt;br&gt;se som kommunen eller landstingskommunen enligt 2 kap. 1 §&lt;br&gt;har inrättat för sitt offentliga skolväsende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. För svårt rörelsehindrade ungdomar får de kommuner som&lt;br&gt;regeringen bestämmer i sin gymnasieskola anordna speciellt an-&lt;br&gt;passad utbjldning (gymnasieskola med Rh-anpassad utbildning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som svårt rörelsehindrad anses den som pa grund av ett rörel-&lt;br&gt;sehinder eller, om även annat funktionsninder föreligger, på&lt;br&gt;grund av sitt samlade handikapp inte kan följa reguljär studiegång&lt;br&gt;i gymnasieskolan och som för att kunna genomföra gymnasiala&lt;br&gt;studier behöver tillgång till en gymnasieskola med Rn-anpassad&lt;br&gt;utbildning och särskilda omvåranadsinsatser i form av boende i&lt;br&gt;elevhem, omvårdnad i boendet och habilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Hänvisningar till 1 kap. 5 a § i 3 kap. 19 a §, 5 kap°. 5 a §&lt;br&gt;och 12 kap. 10 § skall i stället avse punkt 5 i dessa övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. En sameskolstyrelse skall vara lokal styrelse för sameskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skolstyrelser som finns i kommunerna och motsvarande or-&lt;br&gt;gan hos landstingskommunerna uppfyller helt kravet i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;på en politisk styrelse för kommunens resp, landstingskommu-&lt;br&gt;nens offentliga skolväsende. De behöver därför i och för sig inte&lt;br&gt;ersättas under innevarande mandatperiod, som löper till utgången&lt;br&gt;av år 1991. Det ligger emellertid i reformens anda att den frihet&lt;br&gt;som reformen skall ge skolhuvudmännen att organisera sitt skol-&lt;br&gt;väsende inte onödigtvis skjuts upp. De huvudmän som anser sig&lt;br&gt;ha goda skäl att redan under år 1991 fördela om ansvaret att vara&lt;br&gt;styrelse för det offentliga skolväsendet bör ha möjlighet till det.&lt;br&gt;En förutsättning härför är att fullmäktige får laglig möjlighet att&lt;br&gt;korta av mandattiden för nu sittande ledamöter och suppleanter.&lt;br&gt;Nödvändigt blir då också att ledamöter och suppleanter i de nya&lt;br&gt;organ som får uppgiften kan utses bara för tiden till dess nästa&lt;br&gt;ordinarie mandatperiod börjar. Bestämmelser som ger skolhuvud-&lt;br&gt;männen den sålunda önskvärda friheten har tagits upp i punkten&lt;br&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På åtskilliga ställen i 3-10 kap. skollagen liksom i andra för-&lt;br&gt;fattningar finns bestämmelser om vad som ankommer på kommu-&lt;br&gt;nens skolstyrelse resp, landstingskommuns lokala styrelse. Med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det föreliggande förslaget till ändring i skollagen följer att skolsty-&lt;br&gt;relsen och den lokala styrelsen inte längre är obligatoriska kom-&lt;br&gt;munala nämnder. Skolstyrelsens uppgifter får naturligen framde-&lt;br&gt;les ligga på den nämnd som kommunen resp, landstingskommu-&lt;br&gt;nen enligt 2 kap. 1 § inrättar som styrelse för sitt offentliga skol&lt;br&gt;väsende. Ett direkt stadgande härom upptas i övergångsbestäm-&lt;br&gt;melserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun kan välja att inrätta olika nämnder som styrelse&lt;br&gt;för olika delar av sitt skolväsende, exempelvis för grundskola och&lt;br&gt;gymnasieskola. Det får anses självklart att ”skolstyrelseuppgifter-&lt;br&gt;na” då får fördelas efter den ansvarsfördelning som kommunen&lt;br&gt;har gjort mellan de olika nämnderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 5 a och 7 §§ skollagen i dess hittillsvarande lydelse&lt;br&gt;finns bestämmelser om gymnasieskola för svårt rörelsehindrade. 1&lt;br&gt;2 kap. 9 § skollagen i dess hittillsvarande lydelse finns en regel&lt;br&gt;om lokal styrelse för sameskolan. Dessa frågor hör systematiskt&lt;br&gt;inte hemma i 1 resp. 2 kap. i deras nu föreslagna lydelse. Sådana&lt;br&gt;frågor bör i fortsättningen behandlas i de delar av lagen som sär-&lt;br&gt;skilt ägnas åt gymnasieskolan resp, sameskolan. Förslag om vä-&lt;br&gt;sentliga förändringar i dessa delar avses bli framlagda inom kort.&lt;br&gt;Bestämmelserna tas därför i avvaktan på dessa ändringar in i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna (punkterna 4 och 6). Hänvisningar i&lt;br&gt;skollagen till 1 kap. 5 a § skall därför i fortsättningen avse punkt&lt;br&gt;4 i dessa övergångsbestämmelser. Detta framgår av punkt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5.2 Förslag till ändring i vuxenutbildningslagen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I vuxenutbildningslagen har upphävts sådana bestämmelser som&lt;br&gt;har ersatts av bestämmelser i 1 eller 2 kap. skollagen. Bestämmel-&lt;br&gt;serna i 1 kap. 6 § andra stycket och 7 § vuxenutbildningslagen&lt;br&gt;har direkta motsvarigheter i den ändrade skollagen. Till dess vux-&lt;br&gt;enutbildningslagen i sin helhet har förts över till skollagen behövs&lt;br&gt;emellertid definitionerna i de nämnda paragraferna även i vuxen-&lt;br&gt;utbildningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett nytt statsbidragssystem&lt;/h4&gt;
&lt;h5&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkter för ett förändrat&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;statsbidragssystem&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Reformeringen av statsbidragssystemet har liksom förändringsar-&lt;br&gt;betet av skolan i övrigt två utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första innebär en övergång till en mål- och resultatori-&lt;br&gt;enterad styrning att ansvaret för genomförandet av skolverksam-&lt;br&gt;heten skall läggas på huvudmännen. Beslut som får direkta konse-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kvenser på verksamheten i den enskilda skolan skall tas av verk-&lt;br&gt;samhetsansvariga politiker och anställda. Detta kommer att ge en&lt;br&gt;bättre anpassning till lokala förutsättningar och förhållanden samt&lt;br&gt;till lokala behov. Styrfilosofin innebär således decentralisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om hur verksamheten skall utformas och bedrivas skall&lt;br&gt;inte längre fattas centralt. Huvudmännens och statens roller skall&lt;br&gt;förenklas och tydliggöras. Styrfilosofin innebär således även av-&lt;br&gt;reglering och tydlig rollfördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betydande del av den statliga styrningen av skolområdet&lt;br&gt;utövas genom de nuvarande statsbidragssystemen för de olika&lt;br&gt;skolformerna. För att ett kommunalt verksamhetsansvar skall bli&lt;br&gt;möjligt är det nödvändigt med grundläggande förändringar i stats-&lt;br&gt;bidragssystemen inom skolområdet. Det innebär att bidragssyste-&lt;br&gt;met som sådant, varken direkt eller indirekt, skall styra skolorga-&lt;br&gt;nisationen i primärkommunerna eller hur statliga medel skall an-&lt;br&gt;vändas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten skall svara för vissa grundläggande förutsättningar för&lt;br&gt;skolverksamheten. Hit hör att genom statsbidrag ge primärkom-&lt;br&gt;munerna ett statligt stöd för verksamheten i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra utgångspunkten för reformeringen av bidragssyste-&lt;br&gt;met är att målet ligger fast om en över hela landet likvärdig skola.&lt;br&gt;En förutsättning för att detta mål skall kunna nås är att alla kom-&lt;br&gt;muner har så långt möjligt likvärdiga ekonomiska förutsättningar&lt;br&gt;för verksamheten i skolan. Detta förutsätter i sin tur att statsbi-&lt;br&gt;drag till kommunerna beräknas med hänsyn till olika kommuners&lt;br&gt;skiftande strukturella och befolkningsmässiga förutsättningar och&lt;br&gt;behov som gör att skolan kostar olika mycket i kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär att grunden ges för en betydande fören-&lt;br&gt;kling och avreglering av dagens ofta komplicerade administrativa&lt;br&gt;styrning genom statsbidragssystemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.2 Principer i nuvarande bidragssystem&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;En betydande del av den statliga styrningen på skolområdet utö-&lt;br&gt;vas i dag genom bestämmelser för statsbidrag till skolväsendet.&lt;br&gt;Statsbidragens funktion som statligt styrmedel bör bedömas efter&lt;br&gt;hur väl konstruktionen är anpassad till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;de politiska intentionerna för den bidragsberättigade verk-&lt;br&gt;samheten och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;den bidragsberättigade verksamhetens utvecklingsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande beräkningssystemet för statsbidrag till grund-&lt;br&gt;skolan har en stark och automatisk koppling dels till en av läns-&lt;br&gt;skolnämnderna godkänd skolorganisation och elevernas fördel-&lt;br&gt;ning på skolenheter, dels till vissa bestämda kostnader eller re-&lt;br&gt;sursslag, dvs. kostnaderna för i huvudsak lärarresursen. Detta har&lt;br&gt;två viktiga konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidragssystemet som ett resurstilldelningssystem är, för det&lt;br&gt;första, direkt kopplat till den organisationsstruktur som kommu-&lt;br&gt;nen för tillfället har på skolområdet och dessutom till ett bestämt&lt;br&gt;resursslag. Basresurser är bundna till de enskilda skolenheterna i&lt;br&gt;grundskolan. Det kan mot denna bakgrund hävdas att systemet&lt;br&gt;tar hänsyn till varje enskild kommuns speciella förhållanden, vil-&lt;br&gt;ket är systemets styrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt är systemet, för det andra, statiskt i sin starka an-&lt;br&gt;knytning till befintlig skolstruktur och visst resursslag. Detta är&lt;br&gt;systemets svaga punkt, eftersom statsbidragssystemet härigenom&lt;br&gt;konserverar skolorganisationen. Det finns därmed på kommunni-&lt;br&gt;vå få incitament till rationalisering eller omprövning av befintlig&lt;br&gt;organisation och resursfördelning. Systemet ger inte tillräcklig&lt;br&gt;möjlighet till en utveckling och anpassning av skolverksamheten&lt;br&gt;till förändrade förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidraget har i dag också den viktiga styrfunktionen att di-&lt;br&gt;mensionera den undervisningsvolym som skall anordnas i en&lt;br&gt;kommuns grundskola under ett läsår. Detta åstadkoms genom att&lt;br&gt;statsbidraget även uttrycks i lärarveckotimmar, dvs. anger under-&lt;br&gt;visningsvolymen. Därmed kan inte kommunerna påverka under-&lt;br&gt;visningsvolymen. Den på detta sätt angivna undervisningsvolymen&lt;br&gt;är såväl miniminivå som maximinivå, eftersom kommunen varken&lt;br&gt;kan minska eller med kommunala medel öka den volym som an-&lt;br&gt;ges av statsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver driftbidraget till grundskolan finns också bidrag till&lt;br&gt;verksamhet i grundskolan som har uttalad stimulanskaraktär. Del&lt;br&gt;gäller bl.a. bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till lokalt utvecklingsarbete på högstadiet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till kulturellt utvecklingsarbete i skolan och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till särskilda åtgärder för undervisning i matematik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa bidrag tilldelas kommunerna huvudsakligen efter ansö-&lt;br&gt;kan, vilket understryker karaktären av stimulansbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika bidragsdelarnas beräkningsgrunder är i skiftande grad&lt;br&gt;schabloniserade. Bidragen har i olika delar stark, i andra delar&lt;br&gt;svag kostnadsrelatering, dvs. de har antingen en stark eller svag&lt;br&gt;korrelation till den faktiska kostnadsutvecklingen i det enskilda&lt;br&gt;fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det specialdestinerade statsbidraget till grundskolan är som re-&lt;br&gt;surstilldelningssystem uppbyggt kring en relativt enkel idé, en de-&lt;br&gt;finierad verksamhets- och kostnadsrelatering (en klass - undervis-&lt;br&gt;ning enligt timplanen - en viss lärarinsats). Trots detta är det&lt;br&gt;sammantagna statsbidragssystemet komplext med olika beräk-&lt;br&gt;ningsprinciper som bryts mot varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av bidraget till gymnasieskolan när det gäller stu-&lt;br&gt;dieförberedande linjer har sedan 1987 generellt en högre grad av&lt;br&gt;schablonisering än grundskoiebidraget, dvs. tilldelningen av bi-&lt;br&gt;drag är mera baserad direkt på antalet elever. Från principiell ut-&lt;br&gt;gångspunkt är det dock ingen större skillnad. Statsbidraget till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gymnasieskolan har samma karaktäristiska egenskaper som grund-&lt;br&gt;skolebidraget. Även detta bidrag är prestations- och kostnadsrela-&lt;br&gt;terat och dimensionerar undervisningsvolymen. 1 gymnasiebidra-&lt;br&gt;gen finns inslag av stimulansbidrag som utbetalas efter särskild&lt;br&gt;prövning, t.ex. utrustningsbidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma grundläggande förhållande kan även sägas gälla för&lt;br&gt;statsbidraget till den kommunala utbildningen för vuxna. Bidraget&lt;br&gt;är ett prestations- och kostnadsrelaterat bidrag som dimensione-&lt;br&gt;rar volymen. En väsentlig skillnad är dock att bidraget till vuxen-&lt;br&gt;utbildningen inledningsvis hade en utpräglad karaktär av stimu-&lt;br&gt;lansbidrag. De kommuner som var beredda att bygga ut komvux-&lt;br&gt;verksamheten fick statsbidrag. Bidraget har på senare år övergått&lt;br&gt;till att utgöra ett stöd för befintlig och etablerad verksamhet. Del&lt;br&gt;har däremot, till skillnad från t.ex. basresurserna till grundskolan,&lt;br&gt;en begränsad koppling till vissa definierade behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan jag konstatera att de nuvarande stats-&lt;br&gt;bidragen, med sin kostnadsrelatering och nära koppling till be-&lt;br&gt;fintlig skolorganisation, styr verksamheten på ett sådant sätt att&lt;br&gt;de inte går att förena med ett decentraliserat verksamhetsansvar&lt;br&gt;för kommunerna. Det nuvarande statsbidragets funktion som stat-&lt;br&gt;ligt styrmedel är inte i samklang med vare sig skolans utvecklings-&lt;br&gt;nivå eller de politiska intentionerna för verksamheten, dvs. en&lt;br&gt;mål- och resultatorienterad styrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Ett generellt finansiellt stöd till samtliga&lt;br&gt;primärkommuner för grundskola,&lt;br&gt;gymnasieskola och kommunal utbildning för&lt;br&gt;vuxna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett finansiellt stöd i form av ett sektorsbidrag skall&lt;br&gt;utbetalas till samtliga primärkommuner. Sektorsbidraget skall&lt;br&gt;ange det totala statliga finansiella stödet till skolsektorn, dvs.&lt;br&gt;grundskola, gymnasieskola och kommunal utbildning för vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sammanhållna primärkommunala ansvaret för de tre&lt;br&gt;skolformerna innebär att inga statsbidrag utbetalas direkt till&lt;br&gt;landstingskommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorsbidraget skall beräknas i form av ett krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga styrningen genom statsbidragssystemet av under-&lt;br&gt;visningsvolymen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker att sta-&lt;br&gt;tens bidrag till skolverksamhet utgår i form av ett generellt, fi-&lt;br&gt;nansiellt stöd till primärkommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så gott som alla landstingskommuner avstyrker dock förslaget&lt;br&gt;att bidragen skall gå till primärkommunerna och anser att de i&lt;br&gt;realiteten härigenom mister sin ställning som huvudmän för sina&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hittillsvarande utbildningar. Genomgående anser de att frågan om&lt;br&gt;huvudmannaskapet för alla utbildningar vid de frivilliga skolfor-&lt;br&gt;merna måste utredas och att statsbidragen bör destineras till&lt;br&gt;landstingen som utbildningsanordnare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet kommuner avstyrker förslaget att ge landstingen rätt&lt;br&gt;att besluta om gymnasieutbildning inom sina områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarorganisationerna menar att likvärdig utbildning gagnas av&lt;br&gt;att staten styr undervisningsvolymen. Kommunförbundet under-&lt;br&gt;stryker dock att fri resursanvändning för kommunerna är ett&lt;br&gt;krav, något som lärarorganisationerna motsätter sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissopinionen är splittrad i frågan om bidraget skall utgå i&lt;br&gt;form av ett sektorsbidrag eller flera specialdestinerade bidrag. En&lt;br&gt;dryg tredjedel tillstyrker ett eller övergångsvis två bidrag. En näs-&lt;br&gt;tan lika stor grupp anser att bidraget till den obligatoriska skolan&lt;br&gt;måste skiljas från de frivilliga skolformernas. Flera anser det nöd-&lt;br&gt;vändigt att varje skolform får sin del av sektorsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.1 Ett generellt finansiellt stöd till primärkommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att vidareutveckla skolan är det enligt min uppfattning nöd-&lt;br&gt;vändigt med ytterligare decentralisering av ansvar och beslutande-&lt;br&gt;rätt från central till lokal nivå. Framför allt gäller detta beslut om&lt;br&gt;planering och genomförande av skolverksamhet samt beslut om&lt;br&gt;hur tillgängliga resurser skall användas i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten är att den styrning som hittills skett via bi-&lt;br&gt;dragssystemen och som staten anser nödvändig att även i framti-&lt;br&gt;den bibehålla, bör samlas i de administrativa styrmedlen, dvs. i&lt;br&gt;första hand skollag och läroplaner. Härtill kommer att tim- och&lt;br&gt;kursplanerna även i fortsättningen är ett nationellt styrmedel som&lt;br&gt;definierar utbildningens omfattning och inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller grundskolan är varje kommun enligt skollagen&lt;br&gt;skyldig att anordna utbildning av den omfattning som behövs för&lt;br&gt;att ta emot barn som omfattas av skolplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarande lagfäst skyldighet för kommun att anordna&lt;br&gt;gymnasieutbildning för ungdomar finns inte. Ansvaret för ungdo-&lt;br&gt;marnas utbildning i en kommun inskränker sig till det uppfölj-&lt;br&gt;ningsansvar som finns för ungdomar under 18 år. Beträffande&lt;br&gt;kommunal utbildning för vuxna gäller en lagfäst skyldighet enbart&lt;br&gt;grundvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag går nästan alla i en årskull vidare till gymnasieskolan. Jag&lt;br&gt;anser det därför rimligt att beräkningen av statsbidraget skall ut-&lt;br&gt;gå från en skyldighet för kommunen att erbjuda alla ungdomar&lt;br&gt;mellan 16 och 19 år (fyra årsklasser), som är kyrkobokförda där,&lt;br&gt;gymnasieutbildning. Det är härvid naturligt att det kommunala&lt;br&gt;uppföljningsansvaret för ungdom i fortsättningen bör omfatta&lt;br&gt;samma åldersgrupp. Erbjudandet bör avse antingen utbildning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som anordnas inom kommunen eller som anordnas i annan kom-&lt;br&gt;mun genom samverkan. Jag avser att i samband med det avisera-&lt;br&gt;de förslaget om en ny studievägsstruktur i gymnasieskolan åter-&lt;br&gt;komma med förslag till en lagreglering med denna innebörd och&lt;br&gt;därvid närmare ange vad denna skyldighet för kommunerna inne-&lt;br&gt;bär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den kommunala utbildningen för vuxna utgår&lt;br&gt;jag vid beräkningen från ett ansvar för kommunerna att erbjuda&lt;br&gt;dem som är kyrkobokförda där sådan utbildning. Också härvidlag&lt;br&gt;avser jag att återkomma med ett förslag till lagreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta synsätt leder mig fram till att statsbidraget för utbildning&lt;br&gt;skall utgå inte till utbildningsanordnaren utan till hemortskom-&lt;br&gt;munen, dvs. den kommun där barn, ungdom och vuxna är kyrko-&lt;br&gt;bokförda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig princip för ett mål- och resultatorienterat styrsystem&lt;br&gt;är att verksamhetsansvar och ansvaret för de finansiella resurser-&lt;br&gt;na kopplas samman. Eftersom samtliga primärkommuner enligt&lt;br&gt;mitt synsätt bör ges ett samlat ansvar för att erbjuda utbildning i&lt;br&gt;de tre skolformerna skall i konsekvens därmed det finansiella stö-&lt;br&gt;det utbetalas till alla primärkommuner och som ett bidrag. Sek-&lt;br&gt;torsbidraget skall ange det totala statliga stödet till grundskola,&lt;br&gt;gymnasieskola och kommunal utbildning för vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konsekvens av principen om ett primärkommunalt ansvar&lt;br&gt;att erbjuda utbildning som omfattar grundskola, gymnasieskola&lt;br&gt;och kommunal utbildning för vuxna blir att landstingskommuner-&lt;br&gt;nas nuvarande bidrag fördelas på samtliga primärkommuner en-&lt;br&gt;ligt beräkningsmodellerna för gymnasieskolan och vuxenutbild-&lt;br&gt;ningen. Detta innebär att inget statsbidrag kommer att utbetalas&lt;br&gt;direkt till landstingskommunerna. Dessa blir i framtiden hänvisa-&lt;br&gt;de till överenskommelser med primärkommuner för att finansiera&lt;br&gt;den utbildning för vilken de är huvudmän. Detta innebär i sin tur&lt;br&gt;att den interkommunala ersättningen mellan primärkommunerna&lt;br&gt;och landstingen även skall inkludera den del som svarar mot&lt;br&gt;statsbidraget. Ett undantag utgör särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingen är i dag huvudmän för vårdutbildning och utbikl&lt;br&gt;ning inom konsumtions-, jordbruks-, skogsbruks- och trädgärds-&lt;br&gt;områdena. Samtliga landsting anordnar gymnasial utbildning, vid&lt;br&gt;totalt ca 160 enheter. Utbildningsorganisationen är väl utbyggd&lt;br&gt;och utbildningen är av god kvalitet. Denna utbildningsorganisa-&lt;br&gt;tion får inte äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag om reformering av bidragssystemet innebär ingen&lt;br&gt;förändring av landstingens huvudmannaskap över denna del av&lt;br&gt;den gymnasiala utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att markera landstingens huvudmannaskap och för att ga-&lt;br&gt;rantera ett fortsatt brett utbud av utbildning inom dessa områden&lt;br&gt;anser jag att landstingen skall ha rätt att besluta om denna utbild-&lt;br&gt;ning även i fortsättningen. Det innebär att kommuner som önskar&lt;br&gt;bedriva t.ex. vårdutbildning måste komma överens med sitt lands-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ting om detta. Detta gäller redan i dag för såväl gymnasieskola&lt;br&gt;som vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många landsting har föreslagit att en förutsättningslös utred-&lt;br&gt;ning om huvudmannaskapsfrågan bör tillsättas och flera menar&lt;br&gt;att landstingen skulle vara lämpliga som huvudmän för de frivilli-&lt;br&gt;ga skolformerna. Sett ur primärkommunal synvinkel synes mig en&lt;br&gt;sådan förändring av huvudmannaskapet utesluten av flera skäl,&lt;br&gt;inte minst mot bakgrund av gjorda investeringar och etablerade&lt;br&gt;former för samverkan mellan olika utbildningsformer och nä-&lt;br&gt;ringsliv inom primärkommunerna. Utbildningens betydelse för&lt;br&gt;utvecklingen inom kommunerna är ytterligare en avgörande fak-&lt;br&gt;tor som talar mot en sådan förändring. Någon utredning i huvud-&lt;br&gt;mannaskapsfrågan är därför enligt min mening inte aktuell. Jag är&lt;br&gt;givetvis beredd att se över vissa ansvarsfrågor om det visar sig att&lt;br&gt;primärkommunerna och landstingen har svårigheter att komma&lt;br&gt;överens i samverkansfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sektorsbidrag som inte innehåller några öronmärkta bi-&lt;br&gt;dragsdelar ger huvudmännen störst frihet att disponera bidraget&lt;br&gt;för de ändamål och inom den ram som lag och läroplaner för de&lt;br&gt;olika skolformerna lägger fast. Ett generellt bidrag till skolsek-&lt;br&gt;torn, ett sektorsbidrag, ger de bästa möjligheterna för huvudmän-&lt;br&gt;nen att planera verksamheten och organisatoriskt utforma skolan&lt;br&gt;med beaktande av lokala förutsättningar och behov. Ett sådant bi-&lt;br&gt;drag ger också den vidaste ramen och därmed ett stort utrymme&lt;br&gt;för decentralisering och möjligheter för personalen i skolan, ele-&lt;br&gt;verna och föräldrarna att utöva ett reellt inflytande och ta ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom kommunerna i dag svarar för drygt hälften av skol-&lt;br&gt;kostnaderna, kan det inte heller i praktiken rimligen komma i&lt;br&gt;fråga att någon skolform skulle tilldelas mindre resurser än vad&lt;br&gt;den statliga delen motsvarar för närvarande. En omfördelning av&lt;br&gt;de kommunala resurserna är ju redan nu fullt möjlig. En uppdel-&lt;br&gt;ning på skolformerna av det statliga stödet skulle således i prakti-&lt;br&gt;ken knappast få någon betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det samhällsekonomiska läget gör det nödvändigt att skapa&lt;br&gt;förutsättningar för ett effektivt utnyttjande av de samlade statliga&lt;br&gt;och kommunala resurserna för skolan. Etl generellt finansiellt&lt;br&gt;stöd utan specialdestinerade bidragsdelar ger enligt min uppfatt-&lt;br&gt;ning de bästa förutsättningarna för ett effektivt resursutnyttjande.&lt;br&gt;Det här föreslagna systemet bidrar härtill inte minst genom ökade&lt;br&gt;möjligheter till samverkan över skolformsgränserna inom kom-&lt;br&gt;munen. Även förutsättningarna för samverkan över kommung-&lt;br&gt;ränserna förbättras av ett generellt finansiellt stöd. Ett ökat sam-&lt;br&gt;bruk av tillgängliga resurser är viktigt också för utvecklingen av&lt;br&gt;gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Det senare är speciellt&lt;br&gt;viktigt för att i framtiden tillgodose elevernas rätt till valmöjlighe-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sektorsbidrag jag föreslår är alltså generellt och ulan spe-&lt;br&gt;cialdestinerade bidragsdelar, avsedda för vissa skolformer, definie-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rade kostnadsslag eller verksamhetsgrenar. Beslut om resursan-&lt;br&gt;vändning skall fattas av kommunerna mot bakgrund av de natio-&lt;br&gt;nella målen för skolan uttryckta i skollag, läroplaner och andra&lt;br&gt;föreskrifter, dels av lokala prioriteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.2 Resurstilldelning och undervisningsvolym&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag som i nuvarande system tilldelas kommunen i form av&lt;br&gt;lärartimmar (veckotimmar resp, undervisningstimmar) dimensio-&lt;br&gt;nerar den undervisningsvolym som skall anordnas under ett läsår.&lt;br&gt;De nuvarande statsbidragen har härigenom en starkt styrande ef-&lt;br&gt;fekt på kommunernas användning av resurserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 konsekvens med principen om det renodlade kommunala hu-&lt;br&gt;vudmannaskapet bör sektorsbidrag till skolan beräknas i form av&lt;br&gt;ett krontal. Ett statsbidrag som enbart beräknas i form av kronor&lt;br&gt;underlättar kommunal budgetering och redovisning, eftersom lär-&lt;br&gt;artimmar inte behöver omvandlas till krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undervisningsvolymen i de olika skolformerna kommer med&lt;br&gt;mitt förslag i framtiden att inte längre dimensioneras genom&lt;br&gt;statsbidragssystemet. Jag menar att detta är principiellt riktigt, ef-&lt;br&gt;tersom utgångspunkten för dimensioneringen av undervisningen&lt;br&gt;då blir elevernas rätt till undervisning av den omfattning som de-&lt;br&gt;finieras i timplanerna och i de mål som ställs upp för utbildning-&lt;br&gt;en genom läroplanerna och kommunens skolplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att inte längre låsa undervisningsvolymen till statsbi-&lt;br&gt;dragssystemet och genom att staten inte längre har ett huvudman-&lt;br&gt;naskapsansvar för lärarnas löne- och anställningsvillkor blir del&lt;br&gt;möjligt att på lokal nivå väga olika resursbehov mot varandra. Jag&lt;br&gt;vill emellertid i detta sammanhang klargöra att den friare resurs-&lt;br&gt;tilldelningen från staten inte innebär att kommunernas skyldighe-&lt;br&gt;ter förändras, t.ex. i fråga om stöd till elever med svårigheter och&lt;br&gt;invandrarelever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det blir också möjligt att med kommunala medel öka den sam-&lt;br&gt;lade undervisningsvolymen genom att öka lärartätheten. Härige-&lt;br&gt;nom kan krav och önskemål tillgodoses om t.ex. mindre klasser&lt;br&gt;och undervisningsgrupper i vissa ämnen, bibehållande av gles-&lt;br&gt;bygdsskolor, etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den frihet som härigenom skapas kommer enligt min mening&lt;br&gt;att leda till en effektivare resursanvändning i skolan. Det förutsät-&lt;br&gt;ter dock, som jag tidigare har understrukit, att besluten om re-&lt;br&gt;sursanvändning fattas så långt fram i organisationen som möjligt,&lt;br&gt;på enskilda skolor och arbetsenheter. Härigenom skapas förutsätt-&lt;br&gt;ningar för att resurserna styrs till de mest angelägna behoven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.4&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;En schabloniserad resurstilldelning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En schabloniserad behovsrelaterad beräkning av&lt;br&gt;statsbidragen skall göras enligt olika beräkningsmodeller för de&lt;br&gt;tre skolformerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beräkningsmodellerna skall strukturella kriterier som byg-&lt;br&gt;ger på offentlig nationell statistik användas. Bidragets storlek&lt;br&gt;skall inte kunna påverkas av kommunala beslut inom skolområ-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsmodellerna skall beakta kommunernas skiftande&lt;br&gt;strukturella och demografiska förutsättningar och behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En förenklad, schabloniserad beräkning av&lt;br&gt;statsbidragen hälsas med tillfredställelse av så gott som alla. Sta-&lt;br&gt;tens roll som garant för likvärdig utbildning och betydelsen av att&lt;br&gt;resurser satsas på utvärdering och uppföljning betonas av många.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sättet att beräkna statsbidraget har av en del remissinstanser&lt;br&gt;uppfattats som förslag om ändrad definition av rätten till t.ex.&lt;br&gt;hemspråksundervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.1 Lärarlönekostnader som beräkningsgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande beräkningssystemet för statsbidrag har en stark&lt;br&gt;och automatisk koppling dels till en bestämd skolorganisation,&lt;br&gt;dels till visst kostnadsslag, dvs. lärarlönekostnaderna. Statsbidra-&lt;br&gt;gen relateras till lärartimmar som omräknas i ett krontal med&lt;br&gt;hänsynstagande till genomsnittliga lärarkostnader i olika kom-&lt;br&gt;mungrupper. Denna modell för tilldelning av statsbidrag förutsät-&lt;br&gt;ter och bygger på att lärarnas löne- och anställningsvillkor fast-&lt;br&gt;ställs under stort inflytande av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat att den statliga regleringen av lärar-&lt;br&gt;tjänsterna vid grundskola, gymnasieskola och kommunal utbild-&lt;br&gt;ning för vuxna skall upphöra med utgången av år 1990. Enligt&lt;br&gt;min uppfattning bör också av detta skäl den direkta kopplingen&lt;br&gt;mellan lärarlönekostnaderna och beräkningen av statsbidragen&lt;br&gt;upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen av den statliga regleringen innebär alt staten inte&lt;br&gt;längre påverkar detta för statsbidragssystemen helt dominerande&lt;br&gt;kostnadsslag. Det får enligt min uppfattning, från principiell syn-&lt;br&gt;punkt, två konsekvenser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;beräkningen av statsbidragen kan inte längre direkt relate-&lt;br&gt;ras till lärarlönekostnaderna och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;den årliga uppräkningen av bidragen till skolan kan härige-&lt;br&gt;nom inte automatiskt relateras till lärarnas lönekostnadsutveck-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovsrelatering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har här visat att nuvarande bidragssystem genom sin kon-&lt;br&gt;struktion har stor såväl direkt som indirekt styreffekt på resursan-&lt;br&gt;vändningen i kommunerna. För att ge kommunerna reella möjlig-&lt;br&gt;heter att avgöra hur resurserna skall användas måste bidraget dels&lt;br&gt;tilldelas som ett generellt finansiellt stöd, dels beräknas schablon-&lt;br&gt;mässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya sektorsbidraget till skolan som jag här föreslår är ett&lt;br&gt;schabloniserat behovsrelaterat system för att beräkna huvudmän-&lt;br&gt;nens behov av finansiellt stöd för att klara den undervisning som&lt;br&gt;följer av gällande timplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorsbidraget är relaterat till antalet elever på så sätt att ele-&lt;br&gt;vantalsförändringar får genomslag i beräkningarna. Detta innebär&lt;br&gt;dock inte att bidraget förändras helt proportionellt mot elevan-&lt;br&gt;talsutvecklingen som jag närmare redovisar i avsnitten 6.5.1, 6.5.2,&lt;br&gt;6.6 och 6.7. Beräkningarna utgår även från kriterier som fångar&lt;br&gt;strukturella variationer i kommunerna och från att hänsyn måste&lt;br&gt;tas till kommunernas möjligheter att förändra skolorganisationen&lt;br&gt;i anslutning till elevantalsutvecklingen. Bidraget kan därmed inte&lt;br&gt;strikt relateras till antalet elever och betraktas som ett bidrag som&lt;br&gt;varje elev har rätt att föra med sig till andra kommuner eller&lt;br&gt;skolformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Strukturella kriterier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje statsbidragskonstruktion för skolsektorn måste enligt min&lt;br&gt;bestämda uppfattning på ett eller annat sätt beakta kommunernas&lt;br&gt;mycket skiftande strukturella och befolkningsmässiga förhållan-&lt;br&gt;den, eftersom de medför väsentligt olikartade skolstrukturer i&lt;br&gt;kommunerna. Detta i sin tur medför mycket varierande kostnads-&lt;br&gt;bilder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen&lt;br&gt;om kommunalt huvudmannaskap angett faktorer som bör beaktas&lt;br&gt;vid bidragskonstruktion. Riksdagen anser bl.a. att regionala skill-&lt;br&gt;nader mellan olika landsdelar och geografiska variationer mellan&lt;br&gt;kommuner, såsom glesbygd, bör beaktas. De strukturella kriteri-&lt;br&gt;erna jag kommer att redovisa har en sådan inriktning att riksda-&lt;br&gt;gens krav beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Speciellt vid konstruktionen av ett schabloniserat bidragssy-&lt;br&gt;stem är det viktigt att använda kriterier som lyfter fram väsentliga&lt;br&gt;faktorer som påverkar kostnaderna för att bedriva skolverksam-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min uppfattning bör bidragskonstruktionerna med hjälp&lt;br&gt;av allmänna strukturella kriterier ge en schabloniserad bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av kommunernas förutsättningar att bedriva skolverksamhet och&lt;br&gt;härigenom kommunernas skiftande behov av resurser. Dessa kri-&lt;br&gt;terier bör vara objektiva i den meningen att de inte påverkas av&lt;br&gt;kommunala beslut inom skolområdet. Ett sådant system har vare&lt;br&gt;sig direkta eller indirekta styreffekter på kommunernas resursan-&lt;br&gt;vändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De byggstenar som står till buds för objektiva behovsrelaterade&lt;br&gt;modellkonstruktioner utgår från befintlig offentlig statistik på na-&lt;br&gt;tionell nivå. De kriterier som är användbara är sådana som be-&lt;br&gt;skriver allmänna strukturella förhållanden i kommunen med be-&lt;br&gt;tydelse på skolområdet. Däremot skall inga kriterier användas&lt;br&gt;som detaljerat beskriver varje kommuns skolverksamhet och dess&lt;br&gt;kostnader. I det här föreslagna systemet tilldelas statsbidrag efter&lt;br&gt;vad ”kommunen är” snarare än efter vad ”kommunen gör”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill återigen understryka, bl.a. mot bakgrund av vad remis-&lt;br&gt;sinstanserna framfört, att de beräkningsmodeller som här presen-&lt;br&gt;teras inte anger hur tilldelade medel skall användas. De i model-&lt;br&gt;lerna ingående variablerna definierar inte heller rätten till under-&lt;br&gt;visning för t.ex. speciella elevgrupper. Vilken undervisning kom-&lt;br&gt;munen är skyldig att anordna regleras på annat sätt. Variablerna&lt;br&gt;skall enbart ses som schabloniserade behovsmått som används vid&lt;br&gt;beräkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett schabloniserat behovsrelaterat statsbidrag, uppbyggt på ob-&lt;br&gt;jektiva och av huvudmännen opåverkbara kriterier, ger stora möj-&lt;br&gt;ligheter till en enkel, rationell och kostnadseffektiv hantering av&lt;br&gt;bidragssystemet. Ett sådant system ger även förutsättningar för att&lt;br&gt;hantera beräkning och utbetalning av bidrag helt på central nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild information kommer inte att behöva infordras från&lt;br&gt;huvudmännen för att beräkna bidragens storlek. Därmed kan an-&lt;br&gt;sökningsförfaranden från kommunerna och bevillningar av statlig&lt;br&gt;myndighet avföras från bidragshanteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mål- och resultatorienterad styrning av skolan kräver ett&lt;br&gt;väl fungerande uppföljnings- och utvärderingssystem. Enligt min&lt;br&gt;uppfattning är det naturligt att ett nytt statsbidragssystem konti-&lt;br&gt;nuerligt följs upp. Beräkningsmodellernas förmåga att på ett&lt;br&gt;schabloniserat sätt fånga kommunernas skiftande strukturella för-&lt;br&gt;utsättningar och varierande behov bör studeras. Viktigt är också&lt;br&gt;att studera modellernas förmåga att fånga upp de strukturella för-&lt;br&gt;ändringarna i kommunerna. Modellerna bör med tiden kunna ut-&lt;br&gt;vecklas och anpassas efter vunna erfarenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.5&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;Beräkningsmodell - grundskola&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.1 Grundresurs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Sektorsbidraget skall ersätta huvuddelen av dagens&lt;br&gt;bidragsdelar till grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga primärkommuner skall gå in i det nya bidragssyste-&lt;br&gt;met med den bidragsnivå som det nuvarande systemet ger&lt;br&gt;(grundresursen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsmodellen (grundresursen) skall ta hänsyn till att&lt;br&gt;skolverksamhet i glesbygd är mera kostnadskrävande per elev än&lt;br&gt;i tätort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen presenterade två be-&lt;br&gt;räkningsmodeller för grundskolan. En modell A där de struktu-&lt;br&gt;rella faktorerna applicerades på hela elevpopulationen i kommu-&lt;br&gt;nen. En modell B (huvudförslaget) där faktorerna enbart applice-&lt;br&gt;ras på kommunens årliga elevantalsförändring. Modell B överens-&lt;br&gt;stämmer i huvudsak med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Beräkningsmodellen för grundskolan till-&lt;br&gt;styrks av en stor majoritet av remissinstanserna. Några anser att&lt;br&gt;man hade kunnat räkna in ytterligare några av dagens statsbidrag&lt;br&gt;i sektorsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modell B förordas av majoriteten framför allt eftersom den in-&lt;br&gt;te ger så stora omfördelningseffekter. Några remissinstanser anser&lt;br&gt;dock modell A mer logisk och lättare att försvara på sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsmodellens utgångspunkt i dagens statsbidragsfördel-&lt;br&gt;ning är ett problem, menar många. Särskilt kommer kritiken från&lt;br&gt;storstäder och storstadslän som härigenom får med sig konse-&lt;br&gt;kvenserna av ett högt basresursmedeltal in i det nya systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera anser de långsiktiga verkningarna oklara av det system&lt;br&gt;som föreslås för att dämpa effekterna vid elevantalsförändringar,&lt;br&gt;särskilt för kommuner med en långvarig positiv elevantalsutveck-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Vid konstruktionen av bidragssystemet&lt;br&gt;har mitt mål varit att för merparten av statsbidraget, med hjälp av&lt;br&gt;en modell med strukturella kriterier, fördela de tillgängliga resur-&lt;br&gt;serna i nuvarande system med ett minimum av omfördelning mel-&lt;br&gt;lan kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag väsentliga variationer mellan kommunerna när&lt;br&gt;det gäller tilldelade resurser. En stor del av skillnaderna beror na-&lt;br&gt;turligtvis på olikartade strukturella förhållanden, geografiska och&lt;br&gt;befolkningsmässiga. Den nu gällande kostnadsstrukturen är emel-&lt;br&gt;lertid också historiskt betingad. Tilldelningen av basresurser är till&lt;br&gt;viss del ett uttryck för en skiftande praxis mellan olika länsskol-&lt;br&gt;nämnder. Detta gäller speciellt när kommuner har en negativ be-&lt;br&gt;folkningsutveckling och antalet elever per basresurs är avtagande.&lt;br&gt;Kommunerna har vid diskussioner med nämnderna i olika ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sträckning lyckats hävda uppfattningar om sina speciella struktu-&lt;br&gt;rella problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Variationerna i de grundläggande strukturella förhållandena&lt;br&gt;och variationerna i tilldelade resurser under åren har de facto re-&lt;br&gt;sulterat i olikartade skolstrukturer i kommunerna och väsentliga&lt;br&gt;skillnader i resursutnyttjande. Oavsett om de skillnader som upp-&lt;br&gt;stått i nuvarande system kan uppfattas som rättvisa eller ej inne-&lt;br&gt;bär de att förutsättningarna för kommunerna att bedriva under-&lt;br&gt;visning är mycket varierande. Det är mot denna bakgrund nöd-&lt;br&gt;vändigt att finna metoder för att låta statsbidraget beakta de stora&lt;br&gt;variationerna i kostnadsbilden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har således, på de villkor som förelegat, under&lt;br&gt;åren skaffat olikartade skolorganisationer som i dag resulterar i&lt;br&gt;varierande kostnadsnivå per elev. Mot denna bakgrund anser jag&lt;br&gt;att staten vid reformeringen av bidragssystemet, av framför allt&lt;br&gt;två skäl, skall acceptera dessa varierande förutsättningar och skill-&lt;br&gt;nader i kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första bör nuvarande kostnadsnivåer accepteras därför&lt;br&gt;att de uppkommit i ett bidragssystem som i nuvarande skepnad&lt;br&gt;varit i bruk under mer än tio år och som staten ansvarat för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra bör nuvarande nivåer accepteras därför att kom-&lt;br&gt;munerna nu bedriver verksamheten under de ekonomiska förut-&lt;br&gt;sättningar som gäller i dagens system. Den skolstruktur som resp,&lt;br&gt;kommun under lång tid byggt upp bör vara grunden för det nya&lt;br&gt;systemet. Vid övergång till ett nytt system är det, enligt min upp-&lt;br&gt;fattning, inte rimligt att de grundläggande ekonomiska förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för skolverksamheten plötsligt och fundamentalt förän-&lt;br&gt;dras. Kommunerna bör ges rimlig tid att anpassa sig till de ändra-&lt;br&gt;de förutsättningar som den mål- och resultatorienterade styrning-&lt;br&gt;en och den därmed sammanhängande bidragsomläggningen inne-&lt;br&gt;bär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den renodlade strukturella beräkningsmodell (modell A) som&lt;br&gt;arbetsgruppen utarbetade visade sig få stora omfördelningseffek-&lt;br&gt;ter för många kommuner. Den är, av de skäl jag nu har anfört,&lt;br&gt;därför inte acceptabel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär att huvuddelen av statsbidraget skall be-&lt;br&gt;räknas som en grundresurs omfattande totalt ca 88 % (14000 milj,&lt;br&gt;kr. år 1988/89) av det totala grundskolebidraget. Till grundresur-&lt;br&gt;sen har förts merparten av de nuvarande bidragsdelarna till&lt;br&gt;grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundresursen ersätter följande av dagens bidragsdelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;basresursen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;skolledningsresursen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;tilläggsbidraget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;en proportionell del av bidragen till socialavgifterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;del (75,5 %) av förstärkningsresursen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;bidrag till lokal skolutveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;del (ca 75 %) av anslaget till särskilda insatser inom skol- Prop. 1990/91:18&lt;br&gt;området (SIS),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;bidrag för kompletteringsfortbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;kallortstillägg och finskspråktillägg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;det särskilda extra bidraget för studie- och yrkesorientering&lt;br&gt;(syo) samt praktisk arbetslivsorientering (prao) i glesbygd samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;det särskilda bidraget till lokal skolutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragen till socialavgifterna har fördelats proportionellt mel-&lt;br&gt;lan grundresursen och de två specialresurserna, som jag strax skall&lt;br&gt;redovisa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från SIS-anslaget ges bidrag för insatser av såväl regional som&lt;br&gt;lokal art. Anslaget tillkom budgetåret 1987/88 genom samman-&lt;br&gt;slagning av resurser under flera anslag för elever med handikapp&lt;br&gt;och andra särskilda behov i grundskolan och gymnasieskolan. An-&lt;br&gt;slaget uppgår budgetåret 1990/91 till 349,18 milj.kr. inkl, löne-&lt;br&gt;kostnadspålägg. Den del (75 %) av anslaget som förts till grund-&lt;br&gt;resursen utgörs av medel för lokala insatser för elever med handi-&lt;br&gt;kapp eller med andra särskilda behov, t.ex. särskild undervisning.&lt;br&gt;Den nuvarande fördelningen av medel för insatser lokalt resp, re-&lt;br&gt;gionalt har varit utgångspunkt vid beslut av hur stor del av med-&lt;br&gt;len som skall tillföras grundresursen resp, utgöra en särskild re-&lt;br&gt;surs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också när det gäller det särskilda bidraget för syo och prao i&lt;br&gt;glesbygd och det särskilda bidraget till lokal skolutveckling har&lt;br&gt;utgångspunkten varit tidigare fördelning av medlen. Det senare&lt;br&gt;bidraget avser resurser till såväl grundskolan som gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att besluta om beräkningsmo-&lt;br&gt;dellerna men för riksdagens information vill jag presentera dessa&lt;br&gt;närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag bygger på att beräkningsmodellen för grundresur-&lt;br&gt;sen består av tre beräkningssteg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Startpunkten för beräkning av kommunernas bidrag är det ge-&lt;br&gt;nomsnittliga bidraget/elev i kommunen ett faktiskt år, basåret.&lt;br&gt;Beräkningsgrunden är liksom i dag, det faktiska antalet elever i&lt;br&gt;kommunens grundskola. Detta innebär som jag tidigare framhållit&lt;br&gt;att varje kommun går in i systemet med den kostnadsbild som det&lt;br&gt;tidigare systemet lämnat i arv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa steg i beräkningen är att kommunerna delas in i fyra&lt;br&gt;grupper utifrån det strukturella kriteriet - genomsnittligt antal&lt;br&gt;elever/km2. Denna indelning har till syfte att ”dämpa” genomsla-&lt;br&gt;get av ett annars helt proportionellt förhållande mellan elevan-&lt;br&gt;talsförändring och bidragets storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att ge stöd åt kommuner som genom grundläggan-&lt;br&gt;de strukturella förhållanden (geografiska och befolkningsmässiga)&lt;br&gt;har svårt att förändra skolorganisationen proportionellt mot ele-&lt;br&gt;vantalsutvecklingen. 1 denna konstruktion beaktas det faktum att&lt;br&gt;marginalkostnaderna varierar mellan kommunerna. Det är svårare&lt;br&gt;att upprätthålla skolor i mindre glesbygdskommuner, när elevan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talet minskar, än i större kommuner. Vid minskat elevantal kan&lt;br&gt;en glesbygdskommun ha svårt att minska utbildningsorganisatio-&lt;br&gt;nens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan å andra sidan hävda att en större kommun med va-&lt;br&gt;rierad skolstruktur och många klasser har större möjlighet att i&lt;br&gt;den befintliga skolstrukturen placera tillkommande elever. Kon-&lt;br&gt;struktionen bör ta hänsyn till var det finns möjlighet att öka re-&lt;br&gt;sursutnyttjandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidraget konstrueras så att en kommun i glesbygd (grupp&lt;br&gt;1) vid positiv elevantalsutveckling för varje tillkommande elev får&lt;br&gt;95 % av det föregående årets genomsnittliga bidrag/elev i kom-&lt;br&gt;munen. Tätortskommuner (grupp 4) får för varje tillkommande&lt;br&gt;elev 80 % av det föregående årets genomsnittliga bidrag/elev i&lt;br&gt;kommunen. De övriga två grupperna ligger däremellan. Detta in-&lt;br&gt;nebär att för alla kommuner med positiv elevantalsutveckling&lt;br&gt;kommer det genomsnittliga bidraget/elev att något sjunka år från&lt;br&gt;år. 1 detta resonemang bortser jag från effekter av en årlig kost-&lt;br&gt;nadsuppräkning. Vid utformningen av dämpningen har jag beak-&lt;br&gt;tat remissinstansernas oro för konstruktionens effekt för kommu-&lt;br&gt;ner med en långsiktig obruten positiv elevantalsutveckling. Jag&lt;br&gt;har därför i förhållande till arbetsgruppens förslag ökat bidragsni-&lt;br&gt;vån med 5 procentenheter för samtliga kommungrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid negativ elevantalsutveckling för en kommun i grupp 1&lt;br&gt;minskar statsbidraget för varje elev som försvinner med 75 % av&lt;br&gt;det föregående årets genomsnittliga bidrag/elev i kommunen. För&lt;br&gt;kommuner i grupp 4 minskar bidraget för varje elev som försvin-&lt;br&gt;ner med 90 % av det föregående årets genomsnittliga bidrag/elev&lt;br&gt;i kommunen. De övriga två grupperna ligger däremellan. Detta&lt;br&gt;innebär att för kommuner med negativ elevantalsutveckling kom-&lt;br&gt;mer det genomsnittliga bidraget/elev att något öka år från år.&lt;br&gt;Även i detta resonemang bortser jag från effekter av indexering. I&lt;br&gt;fråga om negativ elevantalsutveckling har jag således anslutit mig&lt;br&gt;till arbetsgruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna teknik kommer den strukturella indelningen och&lt;br&gt;de varierande marginalkostnaderna att verka enbart vid elevför-&lt;br&gt;ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sista steget i beräkningen utgörs av att det framräknade bi-&lt;br&gt;draget räknas upp enligt principerna för kostnadskompensation i&lt;br&gt;skolsektorn (se avsnitt 6.10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna konstruktion av statsbidragssystemet vill jag för-&lt;br&gt;säkra mig om att skolstrukturen i landet skall kunna anpassas till&lt;br&gt;lokala förhållanden och behov. Grundresursen tillförsäkrar kom-&lt;br&gt;munerna ett grundläggande finansiellt stöd så att alla elever skall&lt;br&gt;få undervisning enligt timplaner i en skolorganisation av god kva-&lt;br&gt;litet. Detta säkerställs genom att kommunernas skiftande kost-&lt;br&gt;nadsstrukturer beaktas samtidigt som hänsyn tas, också på sikt,&lt;br&gt;till kommunernas olika förutsättningar att vid elevförändringar&lt;br&gt;anpassa skolverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.2 Specialresurser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: 1 beräkningsmodellen skall hänsyn tas till de kom-&lt;br&gt;muner som har ett relativt sett större behov av stödinsatser till&lt;br&gt;enskilda elever (specialresurs 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beräkningsmodellen skall hänsyn tas till de kommuner som&lt;br&gt;har ett relativt sett större behov av stöd till invandrarelever (spe-&lt;br&gt;cialresurs 2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna tillstyr-&lt;br&gt;ker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av remissinstanserna kommenterar arbetsgruppens för-&lt;br&gt;slag om att ha socialbidragstagare som kriterium för specialresurs&lt;br&gt;1. De menar att det vore bättre att använda andelen socialbidrag-&lt;br&gt;stagare med barn i skolåldern. Några för fram nya kriterier såsom&lt;br&gt;andelen familjehemsplacerade eller en särskild glesbygdsfaktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I specialresurs 2 är det framför allt förslaget om behovsmåttet&lt;br&gt;”andelen barn med minst en förälder född i utlandet” som kom-&lt;br&gt;menterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: När det gäller specialresurserna har&lt;br&gt;min principiella utgångspunkt varit delvis en annan än för grund-&lt;br&gt;resursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande förstärkningsresursen är exempelvis en av de&lt;br&gt;mest schablonberäknade delarna av grundskolebidraget genom att&lt;br&gt;den beräknas lika per elev i hela landet. Detta kan sägas vara olo-&lt;br&gt;giskt eftersom den avser insatser i skolan, som skall riktas till ele-&lt;br&gt;ver med särskilda behov. Eftersom detta inte kan antas vara&lt;br&gt;jämnt fördelat, har jag sett det som logiskt att med hjälp av struk-&lt;br&gt;turella behovskriterier fördela resurserna till kommunerna. Jag&lt;br&gt;har således i just detta avseende önskat göra en fördelning som&lt;br&gt;bättre än dagens system svarar mot kommunernas förutsättningar&lt;br&gt;och behov. Vid denna fördelning har jag därför inte varit främ-&lt;br&gt;mande för att åstadkomma omfördelningar mellan kommunerna.&lt;br&gt;Av de skäl jag angivit ovan måste dock även denna omfördelning&lt;br&gt;vara begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialresursen omfattar totalt ca 12 % av det totala grundsko-&lt;br&gt;lebidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialresursen 1 omfattar totalt ca 900 milj.kr. år 1988/89.&lt;br&gt;Denna del avser sådana förhållanden i skolan som inte kan antas&lt;br&gt;vara jämnt fördelade mellan kommunerna, t.ex. elever med behov&lt;br&gt;av en mer omfattande form av specialundervisning. Denna del er-&lt;br&gt;sätter följande av dagens bidragsdelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;del (24,5 %) av förstärkningsresursen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;en proportionell del av bidragen till socialavgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstärkningsdelen (24,5 %) utgör hälften av den tidigare s.k. Prop. 1990/91:18&lt;br&gt;0,3-resursen för stöd till elever med svårigheter, dvs. 0,15 lärar-&lt;br&gt;veckotimmar/elev som ingår i förstärkningsresursen. Att jag läg-&lt;br&gt;ger mitt förslag på denna nivå motiveras av att det naturligtvis in-&lt;br&gt;te är alla typer av elevproblem som samvarierar med de kriterier&lt;br&gt;jag strax kommer att föreslå. Många behov av särskilda insatser är&lt;br&gt;säkerligen relativt jämnt fördelade mellan kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med beräkningsmodellen - specialresurs 1 - är att inom&lt;br&gt;den angivna resursramen lyfta fram kommuner med ett relativt&lt;br&gt;sett större behov av stödinsatser till enskilda elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär följande beräkningssteg. Startpunkten för&lt;br&gt;beräkningen är det genomsnittliga bidraget/elev i kommunen ett&lt;br&gt;faktiskt år, basåret. Bidraget/elev basåret kommer att låsas och&lt;br&gt;enbart påverkas enligt principen för kostnadskompensation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hjälp av strukturella kriterier fastställs för varje kommun&lt;br&gt;en sammanvägd faktor. Jag avser att använda följande tre kriteri-&lt;br&gt;er&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;andelen invånare i kommunen med enbart grundskoleut-&lt;br&gt;bildning eller kortare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;andelen barn (under 18 år) i hushåll som uppbär socialbi-&lt;br&gt;drag i kommunen samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;andelen barn (i skolpliktig ålder 7-15 år) i kommunen bo-&lt;br&gt;ende med en förälder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna faktor uttrycker kommunens andel av kriterierna i rela-&lt;br&gt;tion till genomsnittet för riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av kriterier har gjorts mot bakgrund av dels empirisk&lt;br&gt;kunskap, dels vilka tänkbara kriterier som är tillgängliga i offent-&lt;br&gt;lig statistik. Jag har vid valet av kriteriet - barn i hushåll som&lt;br&gt;uppbär socialbidrag - beaktat remissinstansernas synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommuner med hög andel av dessa kriterier behöver relativt&lt;br&gt;sett flera elever extra stödinsatser. Kriterierna är sinsemellan vik-&lt;br&gt;tade med hänsyn till deras betydelse som schabloniserade behov-&lt;br&gt;sindikatorer. Vid sammanvägningen av kriterierna avser jag att ge&lt;br&gt;faktorn andelen lågutbildade vikt 50 %, andelen barn i hushåll&lt;br&gt;som uppbär socialbidrag vikt 35 % och andelen barn boende med&lt;br&gt;en förälder vikt 15 %. Kommunernas sammanvägda faktor skall&lt;br&gt;beräknas årligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att besluta om kriterier och&lt;br&gt;viktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialresurs 2 omfattar totalt ca 1 000 milj.kr. år 1988/89.&lt;br&gt;Denna del ersätter följande av dagens bidragsdelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;hemspråksundervisning och studiehandledning på hemsprå-&lt;br&gt;ket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;stödundervisning i svenska samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;en proportionell del av bidragen till socialavgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med beräkningsmodellen - specialresurs 2 - är att inom&lt;br&gt;den angivna resursramen lyfta fram kommuner med ett relativt&lt;br&gt;sett större behov av stödinsatser till invandrarelever. Grunden i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräkningen är ett schabloniserat behovsmått - andelen barn i Prop. 1990/91:18&lt;br&gt;skolpliktig ålder (7-15 år) i kommunen med minst en förälder&lt;br&gt;född i utlandet. Eftersom flera remissinstanser har uttryckt viss&lt;br&gt;oro vill jag i detta sammanhang ånyo poängtera att de i modellen&lt;br&gt;använda kriterierna inte definierar vilka barn som har rätt till un-&lt;br&gt;dervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Startpunkten för beräkningen bör vara ett grundpris/elev i&lt;br&gt;kommunen. Grundpriset framräknas genom att den definierade&lt;br&gt;resursramen, ett genomsnittligt bidrag för tre budgetår, divideras&lt;br&gt;med det genomsnittliga antalet deltagare i kommunen i hem-&lt;br&gt;språksundervisning och stödundervisning i svenska under dessa&lt;br&gt;tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En komplikation i beräkningen av denna resurs uppstår på&lt;br&gt;grund av att invandrarbarnen i dag i olika stor utsträckning deltar&lt;br&gt;i hemspråksundervisning och stödundervisning i svenska. Detta&lt;br&gt;medför att med enbart behovsmåttet som grund uppstår mycket&lt;br&gt;stora omfördelningseffekter. För att motverka denna effekt skall&lt;br&gt;för varje kommun ett aktivitetsmått, en faktor, skapas. Denna&lt;br&gt;faktor anger i vilken utsträckning barn i kommunen deltar i hem-&lt;br&gt;språksundervisning och stödundervisning i svenska. De inhemska&lt;br&gt;minoriteternas och invandrarbarnens deltagande i hemspråksun-&lt;br&gt;dervisning beaktas således genom aktivitetsmåttet. Detta innebär&lt;br&gt;bl.a. att vissa norrlandskommuner härigenom får ett mycket högt&lt;br&gt;aktivitetsmått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sista steget i beräkningen av specialresursen innebär att bi-&lt;br&gt;draget räknas upp enligt principen för kostnadskompensation i&lt;br&gt;skolsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att besluta om den närmare&lt;br&gt;konstruktionen av beräkningsmodellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna konstruktion av specialresurserna vill jag lyfta&lt;br&gt;fram kommuner med relativt sett större behov av resurser till&lt;br&gt;stöd för vissa elever. Jag vill i detta sammanhang framhålla att&lt;br&gt;kommunerna redan nu är skyldiga att ge elever med särskilda be-&lt;br&gt;hov och elever med annat hemspråk än svenska det stöd de behö-&lt;br&gt;ver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.3 Sammanfattning av beräkningsmodellen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag till ny beräkningsmodell för grundskolan kan sche-&lt;br&gt;matiskt sammanfattas i nedanstående figur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 1 Beräkningsmodell - grundskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundraaura &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Spadakaaura&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag/elev I&lt;br&gt;kommunen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o Elevutveckling&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag/elev |&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Qrundpria/elev&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kommunen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kommunen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Strukturell&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;o Barn med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Indelning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utländska&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- andelen lägutblld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- andelen barn 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;föräldrar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bldragshushåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- barn med en&lt;br&gt;—förälder-------&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0 Aktlvltets-&lt;br&gt;grad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;- elever/km2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;o Strukturell&lt;br&gt;Indelning&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Index&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Index&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Index&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0318/prop_199091__18-2.png" style="width:177pt;height:42pt;"/&gt;
&lt;p&gt;/kr-kommun^&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.6 Beräkningsmodell - gymnasieskola&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Sektorsbidraget skall ersätta huvuddelen av dagens&lt;br&gt;bidragsdelar till gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för beräkningen av statsbidraget skall vara&lt;br&gt;den faktiska resursanvändningen, mot bakgrund av gymnasieele-&lt;br&gt;vernas iinjeval, läsåret 1988/89 (basåret).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsmodellen skall ta hänsyn till att gymnasial utbild-&lt;br&gt;ning i glesbygd är mera kostnadskrävande per elev än i tätort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsmodellen skall beakta hur kommunernas gymna-&lt;br&gt;sieelever fördelar sig på dyra resp, billiga studievägar. I model-&lt;br&gt;len beaktas därmed de kostnadsvariationer som följer av elever-&lt;br&gt;nas val av studievägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddragen i förslaget till beräkningsmo-&lt;br&gt;dell för gymnasieskolan tillstyrks av majoriteten. Många pekar på&lt;br&gt;att förändringarna vad avser gymnasieskolan är mer genomgri-&lt;br&gt;pande än enbart en reformering av statsbidragssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dämpningsfaktorns betydelse på sikt tas upp av några remiss-&lt;br&gt;instanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beräkningsmodell som föreslås utgår från relationen mel-&lt;br&gt;lan antalet elever i gymnasieskolan i kommunen och det totala&lt;br&gt;antalet 16-19 åringar i kommunen ett visst basår. Om relationen&lt;br&gt;mellan ungdomar i utbildning och uppföljningsåtgärder ändras,&lt;br&gt;bör detta enligt några remissinstanser beaktas i kostnadsfaktorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera framhåller vidare att behovet av invandrarundervisning&lt;br&gt;och andra specialpedagogiska insatser i en gymnasieskola för alla&lt;br&gt;måste beaktas i modellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Statsbidraget till gymnasieskolan skall,&lt;br&gt;förutom de allmänna målsättningarna för reformeringen av bi-&lt;br&gt;dragssystemet, ge förutsättningar för att alla ungdomar får lika&lt;br&gt;tillgång till gymnasial utbildning i alla delar av landet. Samtidigt&lt;br&gt;skall det vara följsamt mot elevutvecklingen och stimulera till en&lt;br&gt;rationell och effektiv utbildningsorganisation utifrån lokala verk-&lt;br&gt;samhetsprioriteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lika tillgången på gymnasial utbildning tillgodoses i dag&lt;br&gt;genom bestämmelser om gymnasieregioner och elevområden. Hä-&lt;br&gt;rigenom är det i praktiken staten som medger om en kommun får&lt;br&gt;anordna gymnasial utbildning. För den kommun som inte får sta-&lt;br&gt;tens medgivande eller som av ekonomiska eller andra skäl inte&lt;br&gt;vill anordna sådan utbildning begränsar sig ansvaret för ”sina”&lt;br&gt;ungdomars utbildning till vad som följer av kommunernas upp-&lt;br&gt;följningsansvar för ungdom under 18 år. Som jag nämnt tidigare&lt;br&gt;(avsnitt 6.3.1) ser jag det som rimligt att i framtiden alla kommu-&lt;br&gt;ner har skyldighet att erbjuda sina ungdomar mellan 16 och 19 år&lt;br&gt;gymnasieutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsmodellen för gymnasieskolan som jag här presente-&lt;br&gt;rar baseras på grundprincipen att statsbidraget är ett finansiellt&lt;br&gt;stöd som skall möjliggöra för kommunerna att fullgöra denna&lt;br&gt;skyldighet. Det innebär att statsbidrag utgår till samtliga primär-&lt;br&gt;kommuner. Grundprincipen innebär vidare att jag ser det som&lt;br&gt;nödvändigt att kostnadsvariationen mellan gymnasieskolans stu-&lt;br&gt;dievägar beaktas, samtidigt som modellen också ger förutsätt-&lt;br&gt;ningar för att behålla god tillgänglighet vad gäller gymnasial ut-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya statsbidraget skall ersätta följande av dagens bidrags-&lt;br&gt;delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;skolledningsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;allmänt undervisningsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;särskilt undervisningsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;särskilda lönekostnadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lokal skolutveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;inbyggd utbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;gymnasial lärlingsutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;studie- och yrkesorientering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;tilläggspensionsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;sjukförsäkrings- och folkpensionsavgifter samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- särskilda medel för försöksverksamhet med treårig yrkesut-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den på detta sätt definierade resursen omfattade budgetåret&lt;br&gt;1988/89 totalt ca 5 000 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att besluta om beräkningsmo-&lt;br&gt;dellen men för riksdagens information vill jag presentera den när-&lt;br&gt;mare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsmodellen omfattar tre beräkningssteg. Startpunkten&lt;br&gt;för beräkning av primärkommunernas bidrag är det faktiska stats-&lt;br&gt;bidraget ett visst år, basåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom SÖ:s s.k. riksundersökning av resursanvändningen i&lt;br&gt;gymnasieskolan per den 15 januari 1989 är det möjligt att mäta&lt;br&gt;det faktiska resursutnyttjandet för varje elev. Information om&lt;br&gt;samtliga gymnasieelevers kyrkobokföringskommuner gör det möj-&lt;br&gt;ligt att återföra resp, gymnasieelev och elevens bidragsvärde ut-&lt;br&gt;tryckt i lärarveckotimmar till hemkommunen. Bidragsvärdet, som&lt;br&gt;multipliceras med lärarlönekostnaden samma år, kan därefter&lt;br&gt;summeras för eleverna i samtliga kommuner. Härigenom beaktas&lt;br&gt;varje enskild kommuns demografiska förutsättningar samt den&lt;br&gt;faktiska skolorganisationen och den klassfyllnadsgrad som förelåg&lt;br&gt;på gymnasieorten läsåret 1988/89. Det kan på detta sätt för samt-&lt;br&gt;liga primärkommuner skapas en utgångspunkt, inför bytet av be-&lt;br&gt;räkningsprincip, som bygger på den faktiska resursanvändningen&lt;br&gt;under basåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven för denna ansats är att kommunerna har mycket vari-&lt;br&gt;erande grundförutsättningar. Som jag har nämnt i avsnitt 6.5 an-&lt;br&gt;ser jag att staten, vid reformeringen av bidragssystemet, skall ac-&lt;br&gt;ceptera dessa varierande förutsättningar och därför beakta enskil-&lt;br&gt;da kommuners skilda demografiska förutsättningar, faktisk skol-&lt;br&gt;organisation och studievägsstruktur samt kapacitetsutnyttjandet&lt;br&gt;(klassfyllnadsgraden). Detta måste anses rimligt, eftersom kom-&lt;br&gt;munerna nu bedriver verksamheten under de ekonomiska förut-&lt;br&gt;sättningar som staten skapat genom det nuvarande bidragssyste-&lt;br&gt;met.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På detta sätt begränsas omfördelningseffekterna mellan kom-&lt;br&gt;munerna vid förändringstillfället. Initialt beror omfördelningsef-&lt;br&gt;fekterna enbart på förändringen av fördelningsprincipen, dvs. att&lt;br&gt;endast primärkommuner tilldelas statsbidrag och inte landstings-&lt;br&gt;kommuner. Bidraget i det nya systemet utgör således ett finansi-&lt;br&gt;ellt stöd till utbildningsverksamheten beräknat på antalet 16-19&lt;br&gt;åringar i samtliga primärkommuner och inte, som i dag, ett verk-&lt;br&gt;sam hetsrelaterat bidrag till utbildningsanordnaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa steg i beräkningsmodellen är att dela in kommunerna i&lt;br&gt;tre grupper utifrån ett strukturellt kriterium - genomsnittligt an-&lt;br&gt;tal 16-19 åringar/km2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna indelning syftar till att dämpa genomslaget av ett an-&lt;br&gt;nars helt proportionellt förhållande mellan förändringar i antalet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16-19 åringar och statsbidraget. Dämpningen appliceras således&lt;br&gt;endast på den årliga förändringen i målpopulationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dämpningen skapar, liksom i beräkningsmodellen för grund-&lt;br&gt;skolan, bättre förutsättningar för kommuner med vikande befolk-&lt;br&gt;ningsunderlag att bibehålla sin gymnasiala utbildning. För kom-&lt;br&gt;muner med negativ elevantalsutveckling kommer det genomsnitt-&lt;br&gt;liga bidraget/elev att öka något år från år. För kommuner med&lt;br&gt;positiv elevantalsutveckling kommer däremot det genomsnittliga&lt;br&gt;bidraget/elev att sjunka något år från år. Konstruktionen är&lt;br&gt;främst tänkt att stödja de kommuner som har ett mindre antal&lt;br&gt;16-19 åringar och därmed i dag en liten gymnasieorganisation.&lt;br&gt;Det är betydligt svårare att upprätthålla organisationen i mindre&lt;br&gt;kommuner med vikande underlag än i större kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sista steget i beräkningen är att en verksamhetsbaserad&lt;br&gt;kostnadsfaktor skapas utifrån den faktiska studievägsstrukturen&lt;br&gt;iäsåret 1988/89 . Detta görs i samband med att bidragsvärdet per&lt;br&gt;elev återförs till elevens hemkommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna faktor syftar till att anpassa modellen till dels de kost-&lt;br&gt;nadsvariationer som beror på tim- och kursplaner, dels föränd-&lt;br&gt;ringar i studievägsutbud/val som uppstår när det nya statsbidraget&lt;br&gt;är infört. Det senare innebär att bidragssystemet genom kostnads-&lt;br&gt;faktorn kommer att fånga upp elevernas studievägsval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall kostnadsfaktorn fånga upp förändringar i relatio-&lt;br&gt;nen mellan antal elever i gymnasieskolan i kommunen och det to-&lt;br&gt;tala antalet 16-19 åringar i kommunen. Förändras relationen mel-&lt;br&gt;lan ungdomar i utbildning och ungdomar i uppföljningsåtgärder,&lt;br&gt;förändras även statsbidragets storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun tilldelas en kvot som speglar kommunens kost-&lt;br&gt;nad i förhållande till ett riksgenomsnitt. Denna kvot skapas vid&lt;br&gt;tidpunkten för beräkning av utgångsåret/basåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnadsfaktorn skapas genom att gymnasieskolans alla studie-&lt;br&gt;vägar delas in i 12 kostnadsklasser. Varje kostnadsklass åsätts ett&lt;br&gt;pris, vilket är ett vägt genomsnittligt pris för de i klassen ingåen-&lt;br&gt;de studievägarna. 1 klass 1 återfinns de studievägar som har den&lt;br&gt;lägsta genomsnittliga kostnaden, t.ex. vissa specialkurser. I klass 2&lt;br&gt;återfinns något dyrare specialkurser. 1 klass 3 och 4 återfinns bl.a.&lt;br&gt;de treåriga studieförberedande linjerna. En trettonde klass har in-&lt;br&gt;rättats för uppföljningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Faktorn kommer därigenom att spegla kommunens kostnad i&lt;br&gt;förhållande till rikskostnaden. Faktorn speglar således hur kom-&lt;br&gt;munens elever fördelar sig på dyra respektive billiga studievägar i&lt;br&gt;förhållande till hur rikets alla elever är fördelade på dessa studie-&lt;br&gt;vägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis är syftet med kostnadsfaktorn att möjlig-&lt;br&gt;göra en justering av det totala bidraget mot bakgrund av kost-&lt;br&gt;nadsförändringar beroende på dels elevernas studievägsval, dels&lt;br&gt;förändringar i relationen ungdomar i utbildning och i uppfölj-&lt;br&gt;ningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att det totala bidraget till kommunen räknats fram&lt;br&gt;kommer beloppet att justeras enligt de principer som gäller för&lt;br&gt;kostnadskompensation i skolsektorn (se avsnitt 6.10)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser förordar att även beräkningsmodellen för&lt;br&gt;gymnasieskolan bör beakta behovet av invandrarundervisning.&lt;br&gt;Det helt avgörande för kostnadsvariationerna mellan kommuner-&lt;br&gt;na vad avser gymnasieskolan är emellertid två faktorer dels de va-&lt;br&gt;rierande studievägskostnaderna, dels klassfyllnadsgraden. Den be-&lt;br&gt;räkningsmodell som jag har presenterat beaktar dessa faktorer.&lt;br&gt;Genom modellen skapas förutsättningar för att ungdomarna så&lt;br&gt;långt möjligt skall få likvärdig tillgång till gymnasial utbildning i&lt;br&gt;alla delar av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill kommer att bidragen till hemspråk och extra undervis-&lt;br&gt;ning i svenska i det nuvarande systemet endast omfattar ca 1 %&lt;br&gt;av det totala gymnasiebidraget. Dessa resurser har således en&lt;br&gt;mycket begränsad inverkan på kostnadsvariationerna mellan kom-&lt;br&gt;munerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den schabloniserade behovsrelaterade beräkningsmodellen för&lt;br&gt;statsbidrag till gymnasieskolan kan schematiskt sammanfattas i&lt;br&gt;följande figur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 2. Beräkningsmodell - gymnasieskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0318/prop_199091__18-3.png" style="width:309pt;height:219pt;"/&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beräkningsmodell för gymnasieskolan som jag har presen- Prop. 1990/91:18&lt;br&gt;terat kan sammanfattningsvis karaktäriseras som schabloniserad&lt;br&gt;och individrelaterad. Det innebär att bidraget utgår som ett finan-&lt;br&gt;siellt stöd beräknat i relation till antalet 16-19 åringar enligt en&lt;br&gt;resursschablon. Schablonen baseras vid genomförandetillfället på&lt;br&gt;verksamheten och dess kostnader och i fortsättningen på struktu-&lt;br&gt;rella kriterier, dvs. faktorer som ej påverkas av hur verksamheten&lt;br&gt;bedrivs eller vilken organisation kommunerna väljer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6.1 Kommunernas uppföljningsansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Statsbidrag för det kommunala uppföljningsansva-&lt;br&gt;ret för ungdom skall ingå i sektorsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa medel skall läggas in i basen för sektorsbidraget och&lt;br&gt;beräknas enligt beräkningsmodellen för gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skola-Arbete-utredningens förslag: Skola-Arbete-utredningen&lt;br&gt;(SOU 1989:113) har utrett frågan om det kommunala uppfölj-&lt;br&gt;ningsansvaret. Utredningens förslag innebär bl.a. att det nuvaran-&lt;br&gt;de statsbidraget för uppföljningsåtgärder bör schablon iseras och&lt;br&gt;samordnas med driftbidragen för gymnasieskolan och den kom-&lt;br&gt;munala vuxenutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser ställer sig bakom&lt;br&gt;huvuddragen i utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Ett enhetligt system för åtgärderna in-&lt;br&gt;om det kommunala uppföljningsansvaret beslöts av riksdagen ef-&lt;br&gt;ter förslag i 1983 års budgetproposition (prop. 1982/83:100 bil.&lt;br&gt;10, UbU21, rskr. 311). Alla ungdomar under 18 år som efter&lt;br&gt;grundskolan inte genomgår reguljär gymnasieutbildning eller har&lt;br&gt;fast arbete skall av sin hemkommun erbjudas att delta i verksam-&lt;br&gt;het enligt en individuellt upplagd utbildningsplan. Som delar i en&lt;br&gt;individuell utbildningsplan ingår personlig studie- och yrkesorien-&lt;br&gt;tering samt kurser, praktik eller liknande verksamhet. Syftet med&lt;br&gt;en individuell utbildningsplan är att hjälpa den unge att så snart&lt;br&gt;som möjligt övergå till reguljär utbildning eller stadigvarande ar-&lt;br&gt;bete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag till kommuner som anordnar verksamhet för ung-&lt;br&gt;domar enligt individuella planer lämnas i form av bidrag för upp-&lt;br&gt;följningsprogram och administration (allmänt bidrag). Till arbets-&lt;br&gt;givare som anställer ungdomar på ungdomsplatser lämnas bidrag&lt;br&gt;till ungdomsplats. Till kommunerna lämnas bidrag till utbild-&lt;br&gt;ningsinslag under ungdomarnas perioder på ungdomsplats. I vissa&lt;br&gt;fall får bidrag som annars utgår för ungdomsplatser och utbild-&lt;br&gt;ningsinslag i stället användas till insatser enligt försöksverksamhet&lt;br&gt;med gymnasieutbildning inom ramen för individuella planer. Bi-&lt;br&gt;drag utgår också till utbildning av handledare för skolungdomar&lt;br&gt;under praktik på arbetsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det förslag till en förändrad gymnasieskola som jag avser att&lt;br&gt;lägga fram inom kort skall jag återkomma till frågorna om det&lt;br&gt;kommunala uppföljningsansvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om en reformerad gymnasieskola kommer att inne-&lt;br&gt;bära en större beredskap än hittills att möta individuella behov&lt;br&gt;hos eleverna. Även i framtiden kommer det att finnas ungdomar&lt;br&gt;som av olika anledningar, åtminstone inte omedelbart efter avslu-&lt;br&gt;tad grundskola, kommer att kunna eller vilja bedriva reguljära&lt;br&gt;studier i gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den decentralisering och avreglering som eftersträvas och&lt;br&gt;mot bakgrund av den integration av uppföljningsåtgärderna i&lt;br&gt;gymnasial utbildning som Skola-Arbete-utredningen föreslagit&lt;br&gt;och som remissinstanserna med bred majoritet ställt sig bakom är&lt;br&gt;det naturligt att det nuvarande statsbidraget för uppföljningsåt-&lt;br&gt;gärder integreras i det här föreslagna sektorsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integreringen av bidraget för uppföljningsinsatser med sektors-&lt;br&gt;bidraget bör göras så att resurserna fördelas efter kommunernas&lt;br&gt;skiftande behov. Det bör ankomma på regeringen att besluta om&lt;br&gt;denna fördelning. Jag vill dock här närmare informera om huvud-&lt;br&gt;dragen i beräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Startpunkten för beräkning av primärkommunernas bidrag är&lt;br&gt;det totala faktiska statsbidraget ett visst år, basåret. Kommunernas&lt;br&gt;bidrag för basåret beräknas genom att varje kommun tilldelas en&lt;br&gt;andel av bidraget. Denna andel beräknas utifrån antalet ungdo-&lt;br&gt;mar som kan komma i fråga för uppföljningsinsatser i kommu-&lt;br&gt;nen, dvs. de som inte är gymnasieelever, i förhållande till det to-&lt;br&gt;tala antalet ungdomar som kan komma i fråga för uppföljningsin-&lt;br&gt;satser i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På detta sätt kommer kommuner med en stor andel ungdomar&lt;br&gt;som inte går i gymnasieskolan att få ett större bidrag än kommu-&lt;br&gt;ner med en mindre andel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det för kommunen framräknade beloppet skall sedan tillsam-&lt;br&gt;mans med övriga resurser utgöra basen i beräkningsmodellen för&lt;br&gt;gymnasieskolan och i fortsättningen beräknas enligt denna mo-&lt;br&gt;dell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6.2 Statsbidrag till vissa elevresor och&lt;br&gt;inackorderingstillägg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Statsbidrag för vissa elevresor samt inackorderings-&lt;br&gt;tillägg skall beräknas enligt beräkningsmodellen för gymnasie-&lt;br&gt;skolan och ingå i sektorsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa medel skall läggas in i basen för sektorsbidragets be-&lt;br&gt;räkningsmodell för gymnasieskolan. Utgångspunkten skall vara&lt;br&gt;att medlen återförs till samtliga primärkommuner med det fak-&lt;br&gt;tiska beloppet visst budgetår. Medel för inackorderingstillägg&lt;br&gt;skall räknas in i basen först fr.o.m. budgetåret 1992/93.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: T.o.m. läsåret 1982/83 utgick ett sär-&lt;br&gt;skilt resetillägg till elever med minst sex kilometers färdväg till&lt;br&gt;skolan. Tillägget utbetalades som del av studiehjälpen med ett&lt;br&gt;schabloniserat belopp som varierade med hänsyn till avståndet till&lt;br&gt;skolan. I normalfallet var tillägget tillräckligt stort för att täcka&lt;br&gt;resekostnaderna fullt ut. 1 vissa glesbygdslän översteg kostnaderna&lt;br&gt;för månadskortet dock det utbetalade tillägget och eleverna måste&lt;br&gt;då svara för mellanskillnaden med egna medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom tillkomsten av länshuvudmän enligt lagen (1978:438)&lt;br&gt;om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik ändrades för-&lt;br&gt;utsättningarna för elevresorna. Fr.o.m. läsåret 1983/84 har det&lt;br&gt;därför utgått ett riktat statsbidrag till trafikhuvudmännen under&lt;br&gt;förutsättning att de åtar sig att svara för gymnasieelevernas resor.&lt;br&gt;Statsbidraget har fördelats av centrala studiestödsnämnden med&lt;br&gt;hänsyn till elevutveckling och kostnaden för månadskort i resp,&lt;br&gt;län. Erfarenheterna av denna ordning är i huvudsak positiva. Ur&lt;br&gt;studieekonomisk synvinkel är det av stor betydelse att de elever&lt;br&gt;som har långt till skolan kan få ekonomisk kompensation för re-&lt;br&gt;sekostnaderna. Detta gäller inte minst mot bakgrund av att ett av&lt;br&gt;de grundläggande motiven för studiestödet är att utjämna geogra-&lt;br&gt;fiska hinder för utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om systemet alltså i huvudsak har fungerat tillfredsstäl-&lt;br&gt;lande har viss kritik framförts av trafikhuvudmännen. Bl.a. har&lt;br&gt;vissa huvudmän ansett att ansvarsfördelningen i det nuvarande sy-&lt;br&gt;stemet är oklar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min uppfattning naturligt att kommunerna ges&lt;br&gt;ansvaret även för sådana studieekonomiska konsekvenser som&lt;br&gt;hänger nära ihop med kommunala beslut när det gäller t.ex. loka-&lt;br&gt;lisering av skolor, utbyggnad av kollektivtrafik etc. 1 och med att&lt;br&gt;kommunerna ges ett klart och tydligt ansvar för gymnasieelever-&lt;br&gt;nas resor och inackordering vidgas också deras möjligheter att på-&lt;br&gt;verka de totala kostnaderna för skolan. Förslaget kräver ändring-&lt;br&gt;ar i skollagen och studiestödslagen (1973:418).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kommunala ansvaret för elevernas dagliga resor bör om-&lt;br&gt;fatta all den gymnasiala utbildning som berättigar till statlig stu-&lt;br&gt;diehjälp. Kommunerna ges således i detta hänseende ett ansvar in-&lt;br&gt;te bara för gymnasieskolans och den kommunala vuxenutbild-&lt;br&gt;ningens studiehjälpsberättigade elever utan även för elever inom&lt;br&gt;folkhögskolan och vissa studiestödsberättigande privatskolor. Det&lt;br&gt;förhållandet att statsbidraget för resor skall ingå i sektorsbidraget&lt;br&gt;till primärkommunerna påverkar inte elevernas rättigheter till er-&lt;br&gt;sättning för resor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mycket viktigt att elever och föräldrar i god tid före&lt;br&gt;terminsstarten kan få en adekvat och fullständig information om&lt;br&gt;vilket stöd kommunen kan erbjuda en elev som behöver flytta&lt;br&gt;hemifrån för att gå igenom viss utbildning. Överföringen av an-&lt;br&gt;svaret för gymnasieelevernas inackordering till kommunerna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medför vissa i huvudsak tekniska problem. Bl.a. behöver omfatt-&lt;br&gt;ningen av det kommunala ansvaret preciseras. Sannolikt kommer&lt;br&gt;det också att bli nödvändigt att centrala studiestödsnämnden be-&lt;br&gt;håller viss bevillning av inackorderingstillägg när det gäller t.ex.&lt;br&gt;dem som studerar utomlands. Även folkhögskolor och privatsko-&lt;br&gt;lor kan behöva omfattas av särskilda rutiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot denna bakgrund knappast rimligt att lägga över an-&lt;br&gt;svaret för gymnasieelevernas inackordering tidigare än inför bud-&lt;br&gt;getåret 1992/93. Jag avser att ge centrala studiestödsnämnden i&lt;br&gt;uppdrag att efter samråd med kommunförbundet förbereda över-&lt;br&gt;föringen fr.o.m. den 1 juli 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Integreringen av bidragen för vissa elevresor bör göras så att&lt;br&gt;resurserna fördelas så faktiskt som möjligt i enlighet med kom-&lt;br&gt;munernas behov. Jag avser att tillämpa följande fördelningsprinci-&lt;br&gt;per.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för beräkning av primärkommunernas bidrag&lt;br&gt;är det faktiska bidraget ett visst år, basåret. Kommunernas bidrag&lt;br&gt;för basåret beräknas med länet som beräkningsgrund. Samtliga&lt;br&gt;kommuner inom varje län tilldelas en andel av det bidrag som ut-&lt;br&gt;gått till länet. Kommunernas andel beräknas utifrån antalet gym-&lt;br&gt;nasieelever som har mer än sex kilometers resväg till skolan i&lt;br&gt;kommunen och totalt antal gymnasieelever med mer än sex kilo-&lt;br&gt;meters väg till skolan i länet. Brister i befintligt statistikunderlag&lt;br&gt;medför i vissa fall att proportionella beräkningar får användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommuner som har en stor andel gymnasieelever, som har&lt;br&gt;mer än sex kilometers färdväg till skolan, kommer på detta sätt&lt;br&gt;att erhålla ett större bidrag än kommuner med mindre andel. Det&lt;br&gt;för kommunen framräknade beloppet skall tillsammans med övri-&lt;br&gt;ga resurser utgöra basen i beräkningsmodellen för gymnasieskolan&lt;br&gt;och i fortsättningen beräknas i enlighet med denna modell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6.3 Planeringen m.m. av gymnasieutbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Kommun som anordnar gymnasial utbildning skall&lt;br&gt;ansvara för planeringen såvitt avser vilka studievägar som skall&lt;br&gt;finnas och antalet platser på dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande gymnasieregioner skall bestå och nuvarande gym-&lt;br&gt;nasieorter skall bibehållas, om inte de kommuner som ingår i re-&lt;br&gt;gionen kommer överens om förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är positiva till att&lt;br&gt;elevens val i ökad utsträckning skall styra dimensioneringen av&lt;br&gt;gymnasieskolan och att dagens planeringssystem avskaffas. Ett&lt;br&gt;stort antal hyser dock farhågor inför en förmodad utveckling med&lt;br&gt;ökat antal nya små gymnasieskolor som kommer att konkurrera&lt;br&gt;sinsemellan. Man menar att det finns risk för ett överutbud av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”billiga” teoretiska utbildningar, att yrkesutbildningar och studie-&lt;br&gt;vägar som är kostsamma eller endast efterfrågas av få inte kom-&lt;br&gt;mer att anordnas och att elevernas utbildningsutbud och valmöj-&lt;br&gt;ligheter blir sämre. Man ser också en risk i att uppbyggda skolors&lt;br&gt;lokaler, lärare och utrustning inte kommer att utnyttjas och att&lt;br&gt;samverkansavtal och förhandlingar om interkommunal ersättning&lt;br&gt;kommer att leda till ökad kommunal administration. Det stora&lt;br&gt;flertalet remissinstanser ser det därför som nödvändigt att staten&lt;br&gt;åtminstone under en övergångstid behåller kontrollen över nyeta-&lt;br&gt;blering av gymnasieskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att gymnasieregioner bör bibehållas under en övergångstid till-&lt;br&gt;styrks av majoriteten. Några bl.a. SÖ anser dock att de kan av-&lt;br&gt;skaffas och att det i första hand är elevområdena som bör bibe-&lt;br&gt;hållas. Flertalet remissinstanser delar åsikten att nuvarande elev-&lt;br&gt;områden bör bibehållas övergångsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det nuvarande planeringssystemet&lt;br&gt;anger en ram för gymnasieskolans omfattning genom att antalet&lt;br&gt;årselevplatser läggs fast. Systemet har tidigare reglerat studievägs-&lt;br&gt;utbudet och platsernas fördelning (sektorsramarna) inom utbild-&lt;br&gt;ningssektorerna. Detaljregleringen av studievägarna slopades&lt;br&gt;1982, och sektorsramarna togs bort 1989. De åriiga besluten om&lt;br&gt;dimensioneringen på riksnivå liksom länsskolnämndernas organi-&lt;br&gt;sationsbeslut på länsnivå har dessutom visat stor följsamhet till&lt;br&gt;skolhuvudmännens förslag. Systemet har inte fyllt någon annan&lt;br&gt;funktion än att ge staten en viss kontroll av kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i planeringssystemet i sig inte något motiv till ett ef-&lt;br&gt;fektivt resursutnyttjande. Ett sådant har däremot skapats genom&lt;br&gt;förenklade timplaner och statsbidragets utformning för de studie-&lt;br&gt;förberedande linjerna. Resurstilldelningen för dessa linjer har un-&lt;br&gt;der de senaste tre åren skett i form av elevrelaterade resurser till&lt;br&gt;skolhuvudmännen. Jag kan konstatera att schabloniseringen starkt&lt;br&gt;bidragit till ett förbättrat kapacitetsutnyttjande. Detta har inte&lt;br&gt;gällt yrkesinriktad utbildning, där bidragsgivningen i huvudsak är&lt;br&gt;klass- och grupprelaterad. Ett effektivt resursutnyttjande synes&lt;br&gt;således vara en fråga om studievägarnas utformning och statsbi-&lt;br&gt;dragets konstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare aviserat en reformering av gymnasieskolan&lt;br&gt;som kommer att innebära en struktur med färre och bredare stu-&lt;br&gt;dievägar än för närvarande. Utbildningsinnehållet skall moderni-&lt;br&gt;seras och relationerna mellan skola och arbetsliv förändras. En&lt;br&gt;sådan reform kommer att ligga väl i linje med det schabloniserade&lt;br&gt;statsbidrag som jag nu föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkansmöjligheter över skolformsgränser ger ännu en&lt;br&gt;möjlighet till ett effektivare resursutnyttjande. 90-talets situation&lt;br&gt;med minskande ungdomskullar och ett ansträngt samhällsekono-&lt;br&gt;miskt läge skärper kraven på samverkan mellan olika utbildnings-&lt;br&gt;former. Jag anser, att gymnasieskolan har de bästa förutsättning-&lt;br&gt;arna att fungera som ryggraden i den samverkansprocess som nu&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;måste starta. Här finns ett över hela landet spritt basutbud av stu-&lt;br&gt;dievägar. Lokaler och utrustning anpassas successivt till det mo-&lt;br&gt;derna arbetslivets krav. Denna utveckling måste fortsätta, men den&lt;br&gt;är kostsam och den förutsätter att flera utbildningsanordnare&lt;br&gt;samverkar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anpassningen av utbud, organisation och resurser av olika slag&lt;br&gt;måste ske lokalt. Det är viktigt att därvid en avvägning görs mel-&lt;br&gt;lan elevernas sökandeintresse, arbetsmarknadens behov av utbild-&lt;br&gt;ade och ett effektivt resursutnyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gymnasieort erbjuder i dag ett urval av studievägar för sö-&lt;br&gt;kande från ett för skolan naturligt upptagningsområde. Detta om-&lt;br&gt;råde utgör en gymnasieregion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje studieväg i en gymnasieskola finns ett elevområde.&lt;br&gt;Kommunen som anordnar gymnasieskola är elevområde för samt-&lt;br&gt;liga studievägar vid skolan. I elevområdet kan även en eller flera&lt;br&gt;andra kommuner ingå, om de saknar gymnasieskola eller om nå-&lt;br&gt;gon studieväg inte finns vid den egna gymnasieskolan. Kommuner&lt;br&gt;som ingår i en gymnasieregion tillhör normalt elevområdet för&lt;br&gt;gymnasieortens studievägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieregionen har alltså en planeringsfunktion, medan&lt;br&gt;elevområdet värnar om elevernas möjligheter att söka varje före-&lt;br&gt;kommande studieväg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet att alla ungdomar skall ha lika tillgång till utbildning&lt;br&gt;inom det offentliga skolväsendet medför, att alla skall ha möjlig-&lt;br&gt;het att söka varje förekommande studieväg i gymnasieskolan.&lt;br&gt;Kommunerna har därför en skyldighet att erbjuda sina 16-19 år-&lt;br&gt;ingar utbildning i gymnasieskolan. Erbjudandet bör omfatta såväl&lt;br&gt;utbildning som anordnas av kommunen i dess egen regi som ut-&lt;br&gt;bildning som anordnas i annan kommun genom samverkansavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall inte vara nödvändigt att i förväg upprätta samver-&lt;br&gt;kansavtal om alla förekommande studievägar. Det är tillräckligt&lt;br&gt;om sådana avtal träffas i fråga om de av kommunens ungdomar&lt;br&gt;mest sökta studievägarna. För övriga studievägar kan avtal träffas&lt;br&gt;efter elevernas val av utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av behöriga sökande till en studieväg vid gymnasieskolan skall&lt;br&gt;huvudsakligen de som tillhör elevområdet för studievägen tas&lt;br&gt;emot. Jag anser dock att med dessa bör likställas de som har per-&lt;br&gt;sonliga skäl att få gå i den gymnasieskola till vilken de har sökt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En intagningsnämnd för gymnasieskolans studievägar bör fin-&lt;br&gt;nas i varje kommun. Genom en sådan erhålles även överblick&lt;br&gt;över de ungdomar, som för tillfället skall vara föremål för upp-&lt;br&gt;följningsåtgärder. Den enskilde skall endast behöva lämna in en&lt;br&gt;ansökan, oavsett antal sökta alternativ och utbildningsorter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förutser att vissa kommuner kommer att inrätta en gemen-&lt;br&gt;sam intagningsnämnd. Därigenom skapas stabilitet i avtalsfrågor&lt;br&gt;och en naturlig planeringsbas för samverkan mellan kommuner-&lt;br&gt;na. En gemensam intagningsnämnd för gymnasieskola och kom-&lt;br&gt;munal utbildning för vuxna kan också underlätta samverkan mel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lan skolformerna. När samverkansavtal mellan kommuner före- Prop. 1990/91:18&lt;br&gt;kommer, bör frågor om antagning genom bestämmelse i avtalet&lt;br&gt;kunna hänskjutas till den anordnande kommunens intagnings-&lt;br&gt;nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en bidragsgivning till samtliga primärkommuner stärks in-&lt;br&gt;flytande över utbildningen för de kommuner som nu inte är gym-&lt;br&gt;nasieorter. Skolans huvudmänn å andra sidan kommer att möta&lt;br&gt;en efterfrågan, som de måste anpassa sig till för att trygga den&lt;br&gt;ekonomiska basen för sin gymansieskola. De mindre kommuner-&lt;br&gt;nas intresse för att köpa utbildningsplatser för sina ungdomar blir&lt;br&gt;beroende av en lång rad faktorer som alternativkostnaden för att&lt;br&gt;om möjligt ordna utbildningen i egen regi samt påverkansmöjlig-&lt;br&gt;heter i samarbetet med gymnasieorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förutser att ett sektorsbidrag till samtliga primärkommuner&lt;br&gt;kan stimulera en utveckling mot nyetablering av skolenheter och&lt;br&gt;studievägar på nya orter. Vid en ansvarsfull och rationell resurs-&lt;br&gt;användning begränsas möjligheterna att nyetablera gymnasial ut-&lt;br&gt;bildning, särskilt om elevunderlaget minskar. Trots detta kan det&lt;br&gt;dock vara frestande för kommuner, som i dag saknar gymnasie-&lt;br&gt;skola, att välja ut enstaka attraktiva studievägar som bas för en ny&lt;br&gt;skolenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser har också uttryckt oro för en sådan ut-&lt;br&gt;veckling. Det finns risk för att organisationen vid de gamla sko-&lt;br&gt;lorna skulle tunnas ut och hitintills gjorda investeringar utnyttjas&lt;br&gt;sämre. Elevernas valfrihet skulle begränsas såväl vid gamla som&lt;br&gt;nya skolor. Flera instanser rekommenderar mot denna bakgrund&lt;br&gt;en statlig etableringskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle det nuvarande systemet med gymnasieregioner upplösas&lt;br&gt;nu innebär det med stor sannolikhet att en komplicerad och ut-&lt;br&gt;dragen förhandlingsomgång måste starta med det enda målet att&lt;br&gt;övergångsvis återskapa ett regionsystem med basutbud, varvid&lt;br&gt;gamla centralorter blir självklara gymnasieorter av transporttekni-&lt;br&gt;ska skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund anser jag att nuvarande gymnasieregioner&lt;br&gt;skall behållas som planeringsregioner och att gymnasieskolor på&lt;br&gt;nya orter inte skall etableras. Om alla berörda kommuner är&lt;br&gt;överens bör emellertid avsteg kunna göras. Jag avser att återkom-&lt;br&gt;ma till dessa frågor i samband med förslaget till en ny gymnasie-&lt;br&gt;struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 18&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.7 Beräkningsmodell - kommunal utbildning för&lt;br&gt;vuxna&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Sektorsbidraget skall ersätta huvuddelen av dagens&lt;br&gt;bidragsdelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 beräkningsmodellen skall de kommuner som har ett särskilt&lt;br&gt;behov av vuxenutbildning lyftas fram, genom att kommunernas&lt;br&gt;andel av vissa i lagstiftningen särskilt prioriterade målgrupper&lt;br&gt;beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet tillstyrker huvuddragen i be-&lt;br&gt;räkningsmodellen för kommunal utbildning för vuxna. En stor&lt;br&gt;grupp opponerar sig dock mot de omfördelningseffekter som mo-&lt;br&gt;dellen ger och efterlyser förslag för att mildra övergången, såsom&lt;br&gt;införande av en aktivitetsfaktor, garantiresurs eller andra över-&lt;br&gt;gångsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Inför läsåret 1987/88 infördes ett nytt&lt;br&gt;styrsystem vad gäller tilldelningen av resurser till den kommunala&lt;br&gt;utbildningen för vuxna (prop. 1986/87:100 bil. 10, s. 165 ff,&lt;br&gt;UbU22, rskr. 258). Regeringen fastställer för varje redovisningsår&lt;br&gt;fem olika timramar (riksramar). De fördelas av SÖ på länsramar,&lt;br&gt;som länsskolnämnderna sedan fördelar på kommunramar. Kom-&lt;br&gt;munerna får vid behov göra mindre omfördelningar under året&lt;br&gt;mellan sina kommunramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det hittillsvarande systemet för resurstilldelning till vuxenut-&lt;br&gt;bildningen ersätts av en förenklad och till kommuninvånarnas be-&lt;br&gt;hov relaterad beräkning som baseras på ett antal strukturella kri-&lt;br&gt;terier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vuxenutbildningens del kan detta principbyte snarare ses&lt;br&gt;som en utveckling av än som ett radikalt brott mot den rådande&lt;br&gt;ordningen. Vid fördelningen av tillgängliga undervisningstimmar&lt;br&gt;har SÖ sedan flera år tillbaka som utgångspunkt använt en beräk-&lt;br&gt;ningsmodell byggd på skilda strukturella faktorer som lagts fast i&lt;br&gt;en förordning och är relaterade till målen och målgrupperna för&lt;br&gt;den kommunala utbildningen för vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den föreslagna beräkningsmodellens utformning beto-&lt;br&gt;nas även i statsbidragstermer den starka prioriteringen av kort-&lt;br&gt;tidsutbildade vuxnas behov av utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya statsbidraget skall ersätta följande av dagens bidrags-&lt;br&gt;delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;skolledningsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;undervisningsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;schablontillägg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;särskilda lönekostnadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;lokal skolutveckling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;vissa handikappåtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;bidrag till tilläggspensionsavgifter samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- sjukförsäkrings- och folkpensionsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot exkluderas tills vidare i det nya bidraget de delar av&lt;br&gt;vuxenutbildningsbidraget som avser särvux. Landstingskommu-&lt;br&gt;nerna är i dag huvudmän för särvux. Särvuxkommittén har före-&lt;br&gt;slagit att huvudmannaskapet skall föras över till primärkommu-&lt;br&gt;nerna. Jag avser att i denna fråga återkomma till regeringen i an-&lt;br&gt;nat sammanhang. Jag vill även erinra om att särskolekommittén&lt;br&gt;för närvarande har motsvarande uppgift att utreda huvudmanna-&lt;br&gt;skapet för särskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den på detta sätt definierade resursen omfattade budgetåret&lt;br&gt;1988/89 totalt ca 1 100 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsmodellen omfattar två beräkningssteg. Startpunkten&lt;br&gt;för beräkning av primärkommunernas bidrag är det totala faktis-&lt;br&gt;ka statsbidraget ett visst år, basåret. Primärkommunernas bidrag&lt;br&gt;för basåret beräknas genom att kommunen tilldelas en andel av&lt;br&gt;det totala bidraget för basåret. Kommunens andel beräknas mot&lt;br&gt;bakgrund av fem kriterier som fångar upp de strukturella förhål-&lt;br&gt;landena i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att närmare besluta om krite-&lt;br&gt;rier och viktning men för riksdagens information vill jag närmare&lt;br&gt;presentera följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fem kriterier jag avser att använda är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels en behovsvariabeb.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;antalet invånare i åldern 20-64 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels fyra viktningsvariabler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- andelen invånare i kommunen med enbart grundutbildning,&lt;br&gt;dvs. nioårig grundskola eller kortare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- andelen utländska medborgare (20-64 år) kyrkobokförda i&lt;br&gt;kommunen 1980 eller senare, danska och norska medborgare ex-&lt;br&gt;kluderade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- andelen arbetssökande i kommunen, personer i arbetsmark-&lt;br&gt;nadsåtgärder exkluderade samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- andelen 20-64 åringar per km&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de fem kriterierna fastställs för varje kommun en sam-&lt;br&gt;manvägd faktor. Faktorn uttrycker kommunens andel av kriteri-&lt;br&gt;erna i relation till genomsnittet för riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet av kriterier har gjorts mot bakgrund av erfarenheterna&lt;br&gt;av bl.a. SÖ:s nuvarande fördelningsgrunder. Kriterierna bör sinse-&lt;br&gt;mellan viktas med hänsyn till en bedömning av deras betydelse&lt;br&gt;som schabloniserade behovsindikatorer. Vid sammanvägningen&lt;br&gt;avser jag att ge behovsvariabeln en vikt på 30 %. För de fyra&lt;br&gt;viktningsvariablerna avser jag att ge andelen lågutbildade 30 %,&lt;br&gt;andelen utländska medborgare 25 %, andelen arbetssökande 10&lt;br&gt;% och andelen 20-64 åringar per km&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; en vikt på 5 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun som har höga andelar av lågutbildade, utländska&lt;br&gt;medborgare, arbetssökande och få 20-64 åringar per km&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; i förhål-&lt;br&gt;lande till riket får en större faktor och därmed ett högre bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;än en kommun med lägre andelar av någon viktningsvariabel.&lt;br&gt;Kommuner med större andel lågutbildade, utländska medborgare&lt;br&gt;m.m. i förhållande till genomsnittet för riket bör ha ett större&lt;br&gt;statsbidrag för att kunna tillgodose behovet av vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas sammanvägda faktor bör beräknas årligen bl.a.&lt;br&gt;av det skälet att andelen arbetssökande snabbt kan förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan det totala bidraget till kommunen framräknats kommer&lt;br&gt;beloppet slutligen att justeras enligt de principer som föreslås gäl-&lt;br&gt;la för kostnadskompensation i skolsektorn (se avsnitt 6.10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den schabloniserade behovsrelaterade beräkningsmodellen för&lt;br&gt;statsbidrag till vuxenutbildning kan schematiskt sammanfattas i&lt;br&gt;följande figur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 3 Beräkningsmodell - kommunal utbildning för vuxna&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE0318/prop_199091__18-4.png" style="width:309pt;height:220pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Det nya statsbidragssystemet innebär en omfördelning av till-&lt;br&gt;gängliga resurser. Somliga kommuner får ett högre bidrag än tidi-&lt;br&gt;gare och andra får ett lägre. Detta är en självklar effekt av försla-&lt;br&gt;get att statsbidraget i fortsättningen skall betalas till hemkommu-&lt;br&gt;nen och inte som i dag till den anordnande kommunen. Därige-&lt;br&gt;nom betonas starkare än hittills varje kommuns ansvar för att de&lt;br&gt;egna invånarnas behov av vuxenutbildning tillgodoses. Hemkom-&lt;br&gt;munerna kan också få ett större inflytande än i dag över vilken&lt;br&gt;vuxenutbildning som erbjuds de egna kommuninvånarna, även&lt;br&gt;när vuxenutbildningen planeras regionalt och genomförs av någon&lt;br&gt;annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De samlade resurserna för vuxenutbildningen skulle inte ut- Prop. 1990/91:18&lt;br&gt;nyttjas effektivt om varje kommun eftersträvade ett mycket&lt;br&gt;mångsidigt kursutbud. Vuxenutbildningens inriktning måste i viss&lt;br&gt;utsträckning variera mellan kommunerna. Något system med&lt;br&gt;elevområden eller liknande tillämpas inte i dagens vuxenutbild-&lt;br&gt;ning. Jag har tidigare i förslaget till skollag angett att målet för&lt;br&gt;den offentliga utbildningen för vuxna är att ge vuxna tillfälle att&lt;br&gt;komplettera sin utbildning utifrån individuella önskemål. Vuxen-&lt;br&gt;utbildningen skall därför liksom hittills stå öppen för sökande&lt;br&gt;oavsett bostadsort. Vuxna kan enligt min uppfattning själva bäst&lt;br&gt;avgöra var de vill genomföra sina studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men omfördelningen av resurser mellan kommuner är också&lt;br&gt;en följd av den politiska målsättning för vuxenutbildningen som&lt;br&gt;tar sig praktiskt uttryck i mitt val av viktningskriterier och i den&lt;br&gt;relativa vikt som jag avser att ge de olika kriterierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förslaget till skollag har jag tydligt markerat att det främst är&lt;br&gt;de som har fått minst utbildning tidigare som nu skall ges möjlig-&lt;br&gt;het att genom vuxenutbildning stärka sin ställning i arbetslivet&lt;br&gt;och i det kulturella och politiska livet. Regeringen har nyligen&lt;br&gt;fastställt nya urvalsregler att tillämpas, när urval behöver göras&lt;br&gt;vid intagning till komvuxkurser. Dessa regler har samma principi-&lt;br&gt;ella utgångspunkt som mitt förslag till skollag. Företräde till kom-&lt;br&gt;vux skall ges den sökande som har störst behov av utbildningen.&lt;br&gt;Vid urvalet skall bl.a. följande behov särskilt beaktas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;behovet för sökande som har kort tidigare utbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;behovet för sökande som är handikappad eller befinner sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i en socialt utsatt situation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;utbildningsbehovet för äldre samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;behovet av behörighetskomplettering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att under våren 1991 återkomma med förslag om&lt;br&gt;bl.a. kommunernas skyldighet att aktivt verka för att vuxna med&lt;br&gt;kort utbildning rekryteras till och deltar i vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.7.1 Resurser för viss vuxenutbildning inom försvaret och&lt;br&gt;kriminalvården&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viss vuxenutbildning som anordnas speciellt för försvaret och för&lt;br&gt;kriminalvården har hittills bedrivits som reguljär vuxenutbildning&lt;br&gt;i kommunal regi med statliga medel över utbildningsdepartemen-&lt;br&gt;tets huvudtitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna vuxenutbildning avser dels försvarets officerare och un-&lt;br&gt;dervisning i allmänna ämnen, dels kriminalvårdens klienter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan början av 1980-talet har resurser för dessa utbildningar&lt;br&gt;tilldelats i särskild ordning. SÖ har inför varje år beräknat särskil-&lt;br&gt;da undervisningstimmar för denna verksamhet. Dessa timmar har&lt;br&gt;sedan lagts till resp, länsramar, som därefter fördelats av länsskol-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nämnden til! kommunerna i länet med hänsynstagande till de sär-&lt;br&gt;skilt beräknade timmarna för försvaret och kriminalvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kriminalvårdens del tillkommer ytterligare undervisnings-&lt;br&gt;timmar som genom kommunala beslut avsätts för utbildning vid&lt;br&gt;lokala anstalter och i frivård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag till nytt bidragssystem innebär att statsbidraget till-&lt;br&gt;delas samtliga primärkommuner i form av ett sektorsbidrag. Det-&lt;br&gt;ta bidrag är generellt och anger det finansiella stödet till skolsek-&lt;br&gt;torn, dvs. inbegriper även stödet till den kommunala utbildningen&lt;br&gt;för vuxna. Sektorsbidraget innehåller således inga öronmärkta bi-&lt;br&gt;dragsdelar avsedda för viss verksamhet eller vissa utpekade kate-&lt;br&gt;gorier ungdomar eller vuxna. En konsekvens av principerna för&lt;br&gt;sektorsbidraget är därför att de här i resurstilldelningssystemet&lt;br&gt;speciellt utpekade utbildningarna inom försvaret och kriminalvår-&lt;br&gt;den inte kan tilldelas medel på samma sätt som tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den vuxenutbildning det här är fråga om bedrivs under sär-&lt;br&gt;skilda betingelser och är riktad till de särskilda grupperna. För att&lt;br&gt;underlätta möjligheterna för försvaret och kriminalvården att&lt;br&gt;även i fortsättningen rikta utbildningsinsatserna mot dessa grup-&lt;br&gt;per bör medel anvisas direkt under försvars- och justitiedeparte-&lt;br&gt;mentens huvudtitlar. Försvaret och kriminalvården har i fortsätt-&lt;br&gt;ningen möjlighet att tillgodose detta speciella utbildningsbehov&lt;br&gt;genom samarbetsavtal med kommunerna. Jag avser att återkom-&lt;br&gt;ma till regeringen i denna fråga i samband med 1991 års budget-&lt;br&gt;proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i denna fråga samrått med cheferna för justitiedeparte-&lt;br&gt;mentet och försvarsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.8 Specialdestinerade statsbidrag utanför&lt;br&gt;sektorsbidraget&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den del av nuvarande SIS-medel (särskilda insat-&lt;br&gt;ser inom skolområdet) som avser regionala undervisningsinsatser&lt;br&gt;för elever med handikapp eller andra särskilda behov, skall inte&lt;br&gt;ingå i sektorsbidraget. Statsbidrag för dessa ändamål skall beräk-&lt;br&gt;nas och utbetalas i särskild ordning. Antalet stimulansbidrag i&lt;br&gt;övrigt skall begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Att det vid sidan av sektorsbidraget finns&lt;br&gt;behov av regionala medel för elever med handikapp, för sjukhus-&lt;br&gt;undervisning m.m. verifieras av många. Värdet av andra typer av&lt;br&gt;specialdestinerade bidrag såsom stimulansbidrag till utvecklingsin-&lt;br&gt;satser av olika slag är flera remissinstanser däremot tveksamma&lt;br&gt;till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Från ett anslag, särskilda insatser in-&lt;br&gt;om skolområdet (SIS) kan kommunerna få bidrag till kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för undervisningsinsatser som kommunen vidtar för elever med&lt;br&gt;handikapp eller andra särskilda behov i grund- och gymnasiesko-&lt;br&gt;la. Bidrag ges för dels regionala, dels lokala insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser från detta anslag utgår i dag utöver vad som avsätts&lt;br&gt;för skolans ordinarie resurser. Kostnaderna för handikappade ele-&lt;br&gt;vers skolgång bekostas alltså endast delvis med dessa medel. Med&lt;br&gt;regionala undervisningsinsatser avses samordnade utbildningsin-&lt;br&gt;satser för elever med handikapp och andra särskilda behov, t.ex.&lt;br&gt;särskild undervisning på sjukhus, som i stor utsträckning kommer&lt;br&gt;även sådana elever till del vilka inte är mantalsskrivna i den kom-&lt;br&gt;mun som anordnar utbildningen. Kostnaderna för eleverna vid en&lt;br&gt;regionalt anordnad utbildning är som regel betydligt högre än i&lt;br&gt;den vanliga skolan. De elever som måste få sin skolgång anordnad&lt;br&gt;på detta sätt är ofta i behov av extra stödinsatser, t.ex. personell&lt;br&gt;assistans, undervisning i mindre grupper, särskilt anpassade loka-&lt;br&gt;ler, extra resurser vad gäller elevvårdsinsatser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen (1984:75) om regional samverkan i fråga&lt;br&gt;om undervisning för elever med handikapp är landet sedan den 1&lt;br&gt;april 1984 indelat, i fem planeringsregioner. 1 varje region finns&lt;br&gt;det en planeringsberedning, som skall samordna och planera in-&lt;br&gt;satserna så att befintliga resurser utnyttjas på bästa möjliga sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De medel för regionala åtgärder för elever med handikapp,&lt;br&gt;planerade i samverkan med planeringsberedningarna avser elever&lt;br&gt;med synskador, hörselskador och rörelsehinder i grund- och gym-&lt;br&gt;nasieskolan samt flerhandikappade elever i särskolan. Medlen kan&lt;br&gt;också utgå till teckenspråksundervisning för hörande barn med&lt;br&gt;döva föräldrar eller syskon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min mening viktigt att verksamhet som bedrivs&lt;br&gt;för elever med handikapp kan fortsätta som hittills. Medlen här-&lt;br&gt;för liksom de medel som avser andra regionala åtgärder för elever&lt;br&gt;med särskilda behov, t.ex. sjukhusundervisning, bör därför inte&lt;br&gt;ingå i det nya sektorsbidraget till kommunerna utan anvisas sepa-&lt;br&gt;rat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill också i detta sammanhang ta upp frågan om de särskil-&lt;br&gt;da s.k. stimulansbidragen. Dessa bidrag ingår inte i de nuvarande&lt;br&gt;driftbidragen. De bidrag jag här avser är t.ex. bidrag till utveck-&lt;br&gt;ling av skolans dataundervisning, pedagogisk utvecklingsverksam-&lt;br&gt;het för finskspråkiga elever och sommarkurser i teknik för&lt;br&gt;flickor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragen är av mycket olika karaktär. Bidragen tilldelas kom-&lt;br&gt;munerna för närvarande huvudsakligen efter ansökan. Bidragen&lt;br&gt;är inte permanenta utan avsedda att under en begränsad tid sti-&lt;br&gt;mulera utvecklingen i skolan inom vissa speciella av staten priori-&lt;br&gt;terade områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 en mål- och resultatorienterad styrning där statsbidraget är&lt;br&gt;ett finansiellt stöd till skolverksamheten och med en fri resursan-&lt;br&gt;vändning kan man ifrågasätta om man för längre perioder skall&lt;br&gt;ha särskilda stimulansbidrag riktade till huvudmännen. Stimulans-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidragen är öronmärkta och inskränker därför på den fria resurs-&lt;br&gt;användningen. I det nya sektorsbidraget till skolan bör dessa bi-&lt;br&gt;drag i så stor utsträckning som möjligt inarbetas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör det dock finnas möjlighet att även i&lt;br&gt;framtiden ha vissa tillfälliga stimulansbidrag för olika utvecklings-&lt;br&gt;insatser. Särskilda statsbidrag är ett verksamt medel för att få i&lt;br&gt;gång en utveckling inom områden som staten prioriterar. Jag an-&lt;br&gt;ser att tillfälliga stimulansbidrag inte står i konflikt med de gene-&lt;br&gt;rella principerna för decentralisering och för det förslag till nytt&lt;br&gt;sektorsbidrag som jag har förordat. Jag avser att återkomma till&lt;br&gt;regeringen i denna fråga i 1991 års budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.9 Verksamhetsstöd&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: För vissa utbildningar skall särskilt verksamhets-&lt;br&gt;stöd kunna utbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslagen tillstyrks. Flera för fram ytterli-&lt;br&gt;gare lågfrekventa utbildningar som skulle behöva få statsbidrag i&lt;br&gt;särskild ordning. Kommunförbundet och SÖ understryker dock&lt;br&gt;att stor restriktivitet bör iakttas i de fall viss utbildning också i&lt;br&gt;framtiden skall planeras centralt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En utgångspunkt för reformeringen&lt;br&gt;av bidragssystemet är att skapa en enkel och rationell beslutsord-&lt;br&gt;ning genom vilken huvudmännen ges beslutsrätten över sin stu-&lt;br&gt;dieorganisation samtidigt som rimlig hänsyn tas till samordnings-&lt;br&gt;behov i första hand med länet som bas. Jag har dock nyss redovi-&lt;br&gt;sat förslag om en reglering av gymnasieregioner som enligt min&lt;br&gt;mening behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa utbildningar är särpräglade till sin karaktär och behöver&lt;br&gt;särskilt stöd för att kunna fortleva i varje fall under ett över-&lt;br&gt;gångsskede tills de interkommunala ersättningarna har visat sig&lt;br&gt;kunna fungera fullt ut även i sådana fall. För andra utbildningar&lt;br&gt;kan en kommun ha gjort särskilt tunga och omfattande investe-&lt;br&gt;ringar, vilka riskerar att ej kunna utnyttjas om elevantalet sjunker&lt;br&gt;drastiskt. Särskilt i sådana fall där hela skolenheter tillskapats&lt;br&gt;med särskilt statligt stöd finns det anledning för staten att framle-&lt;br&gt;des garantera sådana utbildningars fortlevnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Speciella utbildningar för döva och hörselskadade samt gravt&lt;br&gt;rörelsehindrade bedrivs i dag i Örebro, Göteborg, Stockholm och&lt;br&gt;Umeå. För dessa utbildningar bör staten även i fortsättningen i&lt;br&gt;särskild ordning skapa tillräckliga förutsättningar för att de aktu-&lt;br&gt;ella kommunerna kan fullfölja sina nationella åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utbildningar av de slag som jag nu har nämnt bör utöver&lt;br&gt;sektorsbidraget dessutom ett särskilt verksamhetsstöd direkt till-&lt;br&gt;delas anordnande kommun. Till de kommuner som har utbild-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning för döva och hörselskadade samt rörelsehindrade elever bör Prop. 1990/91:18&lt;br&gt;ett elevbaserat tilläggsbidrag utbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att återkomma till regeringen i denna fråga i sam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;band med 1991 års budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.10 Skolindex&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Sektorsbidraget skall räknas upp med ett särskilt&lt;br&gt;skolindex bestående av de kostnadsslag som huvudsakligen på-&lt;br&gt;verkar kostnadsutvecklingen i skolsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna är&lt;br&gt;positiva till förslaget om skolindex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det nuvarande statsbidragssystemet&lt;br&gt;har en automatisk koppling till ett visst kostnadsslag - lärarlöne-&lt;br&gt;kostnaderna. Statsbidragen relateras till lärartimmar, veckotimmar&lt;br&gt;och undervisningstimmar, som omräknas i ett krontal med hän-&lt;br&gt;synstagande till genomsnittliga lärarkostnader i olika kommung-&lt;br&gt;rupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna konstruktion har definierat bidragssystemets koppling&lt;br&gt;till kostnadsutvecklingen i sektorn och till kostnadsfördelningen&lt;br&gt;mellan stat och kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut att den statliga regleringen av lärartjänsterna&lt;br&gt;skall upphöra med utgången av år 1990 innebär, som jag tidigare&lt;br&gt;har redovisat, att den automatiska kopplingen mellan lär^riöne-&lt;br&gt;kostnader och beräkningen av statsbidragen inte längre kan upp-&lt;br&gt;rätthållas. I ett behovsrelaterat system med schablonmässig beräk-&lt;br&gt;ning av bidragen utifrån strukturella kriterier är det inte möjligt&lt;br&gt;att göra en direkt koppling till ett visst kostnadsslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rent principiellt kan man tänka sig två typer av system för&lt;br&gt;kostnadskompensation. Den första bygger på en förhandlingsiös-&lt;br&gt;ning, där den totala resursramen för sektorsbidraget fastställs årli-&lt;br&gt;gen. Den andra typen av system bygger på någon form av index-&lt;br&gt;uppräkning. En indexlösning har uppenbara fördelar, bl.a. därför&lt;br&gt;att den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;är administrativt rationell,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ger de bästa möjliga planeringsförutsättningarna för kom-&lt;br&gt;munerna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ger riksdagen möjlighet till ett klart ställningstagande i&lt;br&gt;grundfrågan om hur mycket resurser som exakt skall tilldelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund avser jag att låta utarbeta ett speciellt&lt;br&gt;skolindex som grund för kostnadskompensationssystemet i skol-&lt;br&gt;sektorn. Det skall konstrueras på så sätt att parternas inflytande&lt;br&gt;över kostnadsutvecklingen i sektorn inte direkt kopplas till index-&lt;br&gt;beräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolindex skall bestå av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en lönedel, ett sammanvägt löneindex för samtliga offentlig- Prop. 1990/91:18&lt;br&gt;anställda och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;en varuprisdel, ett konsumentprisindex som fångar varu-&lt;br&gt;prisutvecklingen, exklusive de delar som inte kan sägas ha rele-&lt;br&gt;vans för kommunernas skolverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en sådan konstruktion kommer kommunernas ökaoe löne-&lt;br&gt;kostnader att kompenseras genom löneindex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ökade kostnaderna för läromedel, lokaler, skolskjutsar,&lt;br&gt;skolmåltider m.m. kompenseras med ett specialdesignat konsu-&lt;br&gt;mentprisindex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med denna konstruktion kommer skolindex att ta hänsyn till&lt;br&gt;de kostnadsökningar som inträffat under närmast föregående år&lt;br&gt;och påverkat skolsektorn. Index har däremot inte några inslag av&lt;br&gt;förväntade pris- och löneförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en konstruktion av detta slag säkerställs inför framtiden&lt;br&gt;ett statligt finansiellt stöd till skolsektorn av samma storlek som i&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att närmare bestämma hur&lt;br&gt;detta index skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.11 Interkommunala ersättningar&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Det nya statsbidragssystem som jag här föreslagit bygger på prin-&lt;br&gt;cipen om ett primärkommunalt ansvar för att erbjuda utbildning&lt;br&gt;som omfattar de tre skolformerna samt ett finansiellt stöd till he-&lt;br&gt;mortskommunen och inte till utbildningsanordnaren. En konse-&lt;br&gt;kvens av detta förslag är att systemet med interkommunala ersätt-&lt;br&gt;ningar måste utvecklas. Ett på väsentliga punkter vidareutvecklat&lt;br&gt;avtalsförfarande mellan kommunerna erfordras, vilket en rad re-&lt;br&gt;missinstanser framhållit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser att de samverkansavtal som kommer att slutas mellan&lt;br&gt;primärkommunerna och mellan primärkommuner och landstings-&lt;br&gt;kommuner behöver omfatta ersättning för samtliga utbildnings-&lt;br&gt;kostnader. Avtalen behöver troligen också reglera tidsperioden&lt;br&gt;för samverkan samt ersättningens storlek. 1 ett sådant avtalssy-&lt;br&gt;stem är det inte längre befogat med statliga beslut om storleken&lt;br&gt;av de interkommunala ersättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna får visserligen med mitt förslag stor frihet i er-&lt;br&gt;sättningsfrågan, men jag förutsätter att samverkansformer och av-&lt;br&gt;talsförhållanden kan utvecklas ur en dialog mellan kommunerna i&lt;br&gt;samverkan med kommunförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6.12 Ikraftträdande&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Det nya statsbidragssystemet skall träda i kraft den&lt;br&gt;1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Primärkommunernas sektorsbidrag skall beräknas med scha-&lt;br&gt;bloniserade beräkningsmodeller för budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: SÖ liksom flera kommuner föreslår att det&lt;br&gt;förändrade statsbidragssystemet tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1991.&lt;br&gt;Flera remissinstanser anser emellertid att genomförandet av bi-&lt;br&gt;dragssystemet bör samordnas med reformeringen av gymnasiesko-&lt;br&gt;lan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Mitt förslag innebär att sektorsbidra-&lt;br&gt;get skall beräknas med schabloniserade beräkningsmodeller för&lt;br&gt;resp, skolform. Modellerna tar hänsyn till varje kommuns specifi-&lt;br&gt;ka förutsättningar och behov. Utgångspunkten för bidragsnivån&lt;br&gt;utgörs av det faktiska statsbidraget för verksamhetsåret 1988/89.&lt;br&gt;Denna nivå räknas därefter upp med hänsyn till träffade löneavtal&lt;br&gt;med avseende på såväl löner som ändrad undervisningsskyldighet.&lt;br&gt;För gymnasieskolans del tas också hänsyn till försöksverksamhe-&lt;br&gt;ten med treårig yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår ovan anser flera remissinstanser att det finns skäl&lt;br&gt;att samordna genomförandet med reformeringen av gymnasiesko-&lt;br&gt;lan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär att kommunerna skall besluta om utbild-&lt;br&gt;ningsorganisationen till skillnad från dagens regelsystem där läns-&lt;br&gt;skolnämnden lägger fast organisationen. Förslaget medför att be-&lt;br&gt;slut om användningen av statsbidraget frikopplas från beräkning-&lt;br&gt;en av detsamma. Den frihet i resursanvändningen som mitt för-&lt;br&gt;slag innebär är speciellt viktig i ett reformskede, eftersom den ger&lt;br&gt;större möjligheter till strukturanpassning. Det nya sektorsbidraget&lt;br&gt;är snarare en hjälp än ett hinder för reformeringen av gymnasie-&lt;br&gt;skolan. Jag ser det således som en fördel för kommunerna, om&lt;br&gt;ikraftträdandet av det nya statsbidraget sker innan den nya gym-&lt;br&gt;nasiestrukturen införs. Detta ger dessutom kommunerna möjlig-&lt;br&gt;het till erfarenheter av att hantera resurser i form av ett generellt&lt;br&gt;finansiellt stöd i en verksamhet med ännu i stort sett oförändrade&lt;br&gt;förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sektorsbidraget omfattar alla tre skolformerna. Ikraftträdandet&lt;br&gt;bör därför ske vid en och samma tidpunkt. Mitt förslag är att sek-&lt;br&gt;torsbidraget skall införas den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalningen av statsbidraget skall ske utan förskotts- och&lt;br&gt;slutregleringsförfarande. Dagens system, där förskott på statsbi-&lt;br&gt;draget för grundskolan utgör 90 % av föregående års fastställda&lt;br&gt;statsbidrag och för gymnasieskolan och kommunal utbildning för&lt;br&gt;vuxna vardera 100 % av huvuddelen av beräknat bidrag för pågå-&lt;br&gt;ende läsår, överges således. 1 stället anpassas de olika systemen till&lt;br&gt;varandra så att hela bidraget för pågående läsår utbetalas under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;budgetåret. Bidraget beräknas efter antalet individer i målgruppen&lt;br&gt;den 30 december föregående år och förhållanden som gällt under&lt;br&gt;föregående läsår. Vidare sker uppräkning med index utifrån kon-&lt;br&gt;staterad kostnadsutveckling under det gångna budgetåret. Utbetal-&lt;br&gt;ningen av statsbidraget skall ske månadsvis och utan rekvisition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att återkomma till regeringen vad avser den närmare&lt;br&gt;utformningen av utbetalningsrutinerna för sektorsbidraget i 1991&lt;br&gt;års budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 Vissa personalfrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av riksdagens beslut att avskaffa den statliga regle-&lt;br&gt;ringen av anställningar för lärare, skolledare, biträdande skolleda-&lt;br&gt;re och syofunktionärer (prop. 1989/90:41, UbU9, rskr. 58) upp-&lt;br&gt;hör den statliga regleringen av tjänsterna för dessa personalkate-&lt;br&gt;gorier med utgången av år 1990.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande personalregleringen inom skolväsendet grundas&lt;br&gt;bl.a. på tjänstebegreppet. Det möjliggör att en tjänst ges en viss&lt;br&gt;avgränsning i fråga om tjänstgöringens innehåll och medför ock-&lt;br&gt;så att behörigheten kan regleras i detalj för varje tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kommunerna finns inte något tjänstebegrepp. Det innebär&lt;br&gt;dock inte att möjligheterna försvinner att avgränsa innehållet eller&lt;br&gt;kräva en viss behörighet. Anställningen som sådan avser ju ändå&lt;br&gt;vissa avgränsade arbetsuppgifter för vilka det finns speciella yr-&lt;br&gt;kesutbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en lärare skall anställas är det enkelt både att i praktiken&lt;br&gt;definiera arbetsuppgifterna och att konstatera vilken lärarutbild-&lt;br&gt;ning som svarar mot arbetsuppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna öppnas nu att skapa olika slags befattningar som&lt;br&gt;kan anpassas till lokala behov och förhållanden. Riksdagen har&lt;br&gt;vid flera tillfällen uttalat sig för behovet av lektorskompetens i&lt;br&gt;gymnasieskolan, senast i samband med behandlingen av forsk-&lt;br&gt;ningspropositionen (prop. 1989/90:90, UbU25, rskr. 328). Jag an-&lt;br&gt;ser det angeläget att anknytningen till forskning säkras på olika&lt;br&gt;sätt i gymnasieskolan. Frågan om hur denna anknytning skall&lt;br&gt;kunna tillgodoses avser jag att behandla i samband med den avise-&lt;br&gt;rade gymnasiepropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen av den statliga regleringen av tjänster för lärare&lt;br&gt;m.fl. innebär att den detaljreglering av dessa tjänster som nu&lt;br&gt;finns, främst i skolförordningen, får upphävas. Jag skall här peka&lt;br&gt;på några konsekvenser därav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka slag av tjänster som skall finnas styrs i dag i skolförord-&lt;br&gt;ningen och motsvarande författningar. I framtiden blir det med&lt;br&gt;det slopade tjänstebegreppet i stället arbetsgivaren som i formell&lt;br&gt;mening bestämmer innehållet i en viss läraranställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten kommer emellertid även i fortsättningen att ansvara för Prop. 1990/91:18&lt;br&gt;lärarutbildningarna. Staten får därför även framdeles ett indirekt&lt;br&gt;inflytande över hur arbetsuppgifterna organiseras på olika lärar-&lt;br&gt;anställningar. Vissa frågor om lärarutbildningarna kommer jag att&lt;br&gt;beröra senare (avsnitt 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 skolförordningen regleras också vad som kan ingå i resp, lä-&lt;br&gt;rartjänst, fyllnadstjänstgöring o.d. Exempelvis skall klasslärare ha&lt;br&gt;sin tjänstgöring på resp, stadium, men kan också tjänstgöra på in-&lt;br&gt;tilliggande stadier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ämneslärar-/adjunktstjänster (dvs. lärartjänster i&lt;br&gt;teoretiska ämnen) anges i skolförordningen vilka ämnen som kan&lt;br&gt;kombineras med varandra. En ämneslärare kan också tjänstgöra i&lt;br&gt;något annat än tjänstens ämnen om läraren bedöms ha förutsätt-&lt;br&gt;ningar för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver nämnda beskrivningar av vad som kan ingå i en lärar-&lt;br&gt;tjänst, finns det främst i skolförordningen bestämmelser om lära-&lt;br&gt;res allmänna åligganden, exempelvis att delta i konferenser och&lt;br&gt;sammanträden, att utöva tillsyn över eleverna, att medverka i sko-&lt;br&gt;lans friluftsverksamhet. Lärarna är också skyldiga att vara klassfö-&lt;br&gt;reståndare, och det finns angivet vilka uppgifter klassförestånda-&lt;br&gt;ren har. På ett likartat sätt är skyldigheten att fullgöra special-&lt;br&gt;funktioner reglerad. Även uppgifter som anges i läroplaner eller&lt;br&gt;andra föreskrifter av detta slag får anses ingå i lärararbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det hittillsvarande sättet att detaljerat reglera lärarnas arbets-&lt;br&gt;uppgifter har betydande nackdelar. Skolan utvecklas och föränd-&lt;br&gt;ras. Det lokala bestämmandet ökar. Det blir därmed i praktiken&lt;br&gt;omöjligt att i författning hålla en någorlunda aktuell och hel-&lt;br&gt;täckande ”befattningsbeskrivning” på nuvarande detaljeringsnivå.&lt;br&gt;Det finns vidare en betydande risk att uppräkningen av arbets-&lt;br&gt;uppgifterna betraktas som uttömmande, vilket dels ger upphov&lt;br&gt;till tvister, dels kan utgöra en hämsko på utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om innehållet i lärartjänsterna har också behandlats i&lt;br&gt;1989 års avtalsrörelse. 1 en kommentar som parterna enats om&lt;br&gt;kring lärares arbetstider sägs det: ”Undervisningen, inklusive för-&lt;br&gt;och efterarbete, är en huvuduppgift i lärarens arbete. Därutöver&lt;br&gt;innehåller lärararbetet sådant som har nära anknytning till lärar-&lt;br&gt;rollen och skolans verksamhet enligt läroplanerna”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan mera generell beskrivning av lärararbetet ger utrym-&lt;br&gt;me för utveckling av skolans verksamhet, samtidigt som den be-&lt;br&gt;varar lärararbetets karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 Grundläggande lärarutbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsdeparte-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Den grundläggande lärarutbildningen är ett&lt;br&gt;viktigt medel att garantera en likvärdig utbildning i alla delar av&lt;br&gt;landet. Lärarutbildningen bör därför i fråga om både kvalitet&lt;br&gt;och innehåll vara likvärdig, oavsett vid vilken högskoleenhet den&lt;br&gt;bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Lärarnas kunskaper och kompe-&lt;br&gt;tens är avgörande för skolans verksamhet. Jag har tidigare före-&lt;br&gt;slagit att genomgången lärarutbildning med huvudsaklig inrikt-&lt;br&gt;ning mot den undervisning anställningen avser skall vara krav för&lt;br&gt;tjänstgöring som lärare i det offentliga skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande lärarutbildningen bedrivs inom högskolan.&lt;br&gt;Den styrs dels genom de beslut som riksdagen och regeringen fat-&lt;br&gt;tar, dels genom de utbildningsplaner som universitets- och hög-&lt;br&gt;skoleämbetet (UHÄ) utfärdar för varje utbildning inom lärarom-&lt;br&gt;rådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehållet i lärarutbildningarna varierar givetvis med hänsyn&lt;br&gt;till vilket undervisningsområde som den blivande läraren avser att&lt;br&gt;förbereda sig för. Men det kan också variera med hänsyn till de&lt;br&gt;skilda planeringsförutsättningar, traditioner eller uppfattningar&lt;br&gt;som finns vid olika högskoleenheter. Friheten att inom högskolan&lt;br&gt;ge utbildningarna ett innehåll som både vilar på vetenskaplig&lt;br&gt;grund och förbereder för yrkeslivet är stor. Blivande lärare kan&lt;br&gt;därför, när de går ut i skolans verksamhet, ha en utbildning bak-&lt;br&gt;om sig som i skilda avseenden är eller kan uppfattas som olika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att lärarna har skilda kunskaper och erfarenheter kan vara en&lt;br&gt;fördel. En lärare som fått tillfälle att fördjupa sig inom ett områ-&lt;br&gt;de kan t.ex. komplettera andra lärare med specialiseringar inom&lt;br&gt;ett arbetslag så att den sammanlagda kompetensen blir hög. Det&lt;br&gt;är först när utbildningen håller en låg kvalitet eller när viktiga de-&lt;br&gt;lar i utbildningen förbises som likvärdigheten äventyras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för att utbildningskvaliteten upprätthålls vilar i första&lt;br&gt;hand på utbildningens företrädare och de organ inom högskolan&lt;br&gt;som svarar för utbildningsplaneringen. En utvärdering av verk-&lt;br&gt;samheten inom högskolan bör utformas så att den bl.a. ger svar&lt;br&gt;på om kvaliteten i lärarutbildningarna varierar mycket mellan oli-&lt;br&gt;ka högskoleenheter. Ett intensifierat samarbete mellan högskole-&lt;br&gt;enheterna kan också ge incitament för förändringar i detta avse-&lt;br&gt;ende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i forskningspropositionen (prop. 1989/90:90 s.&lt;br&gt;344) understrukit vikten av att sådan forskning bedrivs som kan&lt;br&gt;stärka bl.a. lärarnas yrkesfunktioner. Den utveckling av skolan&lt;br&gt;som nu initieras leder också till behov av kompetensuppbyggnad&lt;br&gt;och ett mera målinriktat kunskapsunderlag. Jag avser därför att&lt;br&gt;återkomma till regeringen i frågan om bl.a. den framtida skol-&lt;br&gt;forskningens omfattning och inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarutbildarnas möjligheter att följa och delta i forskningen&lt;br&gt;kring skolan och arbetet där är en viktig kvalitetsaspekt i utbild-&lt;br&gt;ningen. Det är också angeläget att lärarutbildare, som arbetat&lt;br&gt;länge utan direkt kontakt med skolverksamhet, får tillfälle att un-&lt;br&gt;der någon tid förnya sina erfarenheter. Detta kan ske t.ex. genom&lt;br&gt;deltagande i utvecklingsarbetet i skolan. Statsrådet Göransson och&lt;br&gt;jag avser att återkomma till regeringen med förslag som kan stöd-&lt;br&gt;ja sådana initiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt för all lärarutbildning är den yrkeskunskap eller&lt;br&gt;den kunskap om undervisning, utbildning och skola som blivande&lt;br&gt;lärare skall få och som är specifik just för dessa yrkesutbildningar.&lt;br&gt;Denna yrkeskunskap är en gemensam kärna i lärarutbildningarna&lt;br&gt;och är grundläggande för lärarnas professionalism. I en målstyrd&lt;br&gt;skola blir det allt viktigare att lärarna får en gemensam grund att&lt;br&gt;stå på för att de skall kunna ta ett större samlat ansvar för arbetet&lt;br&gt;i skolan och därmed ytterligare utveckla sin yrkesroll. Detta är&lt;br&gt;viktigt inte minst för att skolan effektivt skall kunna hjälpa elever&lt;br&gt;med svårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UHÄ genomför för närvarande på regeringens uppdrag en ut-&lt;br&gt;värdering av grundskollärarlinjen. I tilläggsdirektiv har UHÄ fått i&lt;br&gt;uppdrag att belysa hur utbildningen i den för alla lärarutbildning-&lt;br&gt;ar gemensamma kärnan planeras och genomförs. Kartläggningen&lt;br&gt;skall tjäna som underlag för en bedömning av om lärarutbildning-&lt;br&gt;en i sin nuvarande utformning och med den centrala styrning&lt;br&gt;som utövas i dag är tillräckligt effektiv som instrument för styr-&lt;br&gt;ning och utveckling av skolan. UHÄ skall redovisa denna del av&lt;br&gt;uppdraget i december 1990. Statsrådet Göransson avser att däref-&lt;br&gt;ter återkomma till regeringen i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 Fortbildning för skolväsendets personal&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: All fortbildning skall syfta till att öka måluppfyllel-&lt;br&gt;sen och att utveckla verksamheten i skolan. Fortbildningens&lt;br&gt;uppgift är att i detta syfte öka personalens kunskaper, färdighe-&lt;br&gt;ter och insikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna svarar för att fortbildning kommer till stånd&lt;br&gt;och att personal som har hand om utbildningen i skolan får del&lt;br&gt;av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i skapandet och vidmakthållandet av en likvärdig&lt;br&gt;skola för alla har staten ett ansvar för att det finns tillgång till&lt;br&gt;fortbildning av god kvalitet i alla delar av landet. Staten har ett&lt;br&gt;särskilt ansvar för att det finns tillgång till sådana fortbildnings-&lt;br&gt;insatser som är betingade av centralt beslutade reformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Kommunerna har ansvaret för att&lt;br&gt;skolpersonalen får den kompetensutveckling som behövs. En vik-&lt;br&gt;tig del av kompetensutvecklingen är fortbildningen. Fortbildning-&lt;br&gt;ens betydelse för utvecklingen av skolan kan inte nog understry-&lt;br&gt;kas. Att lärarna har goda och aktuella kunskaper är grundläggan-&lt;br&gt;de för deras möjligheter att göra fullödiga insatser. Möjligheterna&lt;br&gt;att bredda och fördjupa lärarnas kompetens är därutöver ett vik-&lt;br&gt;tigt medel för att trygga tillgången på kompetenta lärare i en&lt;br&gt;kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortbildning behövs också för att komplettera skolpersonalens&lt;br&gt;kompetens i anslutning till centralt beslutade reformer eller andra&lt;br&gt;förändringar, som tillkommit på lokalt initiativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således många skilda behov och intressen som fortbild-&lt;br&gt;ningen skall möta och tillgodose. Det är därför nödvändigt att&lt;br&gt;planera fortbildningsinsatserna så att de blir ett led i en medveten&lt;br&gt;förändring och förbättring av kompetensen i skolan. De priorite-&lt;br&gt;ringar som alltid måste göras lokalt mellan skilda fortbildningsbe-&lt;br&gt;hov måste därför utgå från en analys av behoven och vara en del&lt;br&gt;i en genomtänkt strategi för utvecklingen av skolverksamheten.&lt;br&gt;De resultat som utvärderingen av skolverksamheten visar är där-&lt;br&gt;vid ett viktigt underlag för beslut om fortbildningsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fullständiga kommunala huvudmannaskapet innebär bl.a.&lt;br&gt;att kommunerna svarar för fortbildningen av personalen i skolan.&lt;br&gt;Jag har tidigare (avsnitt 3.6.3) anfört att jag anser att fortbild-&lt;br&gt;ningen är så viktig att kommunernas skyldighet att se till ^tt&lt;br&gt;lämplig fortbildning anordnas bör lagfästas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på att kommunerna skall följa de mål och riktlinjer för&lt;br&gt;skolan som riksdagen och regeringen ställer upp med syfte att få&lt;br&gt;kvalitet och likvärdighet i verksamheten innebär också att staten&lt;br&gt;har ett ansvar för att se till att kommunerna har tillgång till me-&lt;br&gt;del och metoder härför. Jag har tidigare behandlat frågan om den&lt;br&gt;grundläggande lärarutbildningen ur denna aspekt. Sett ur statens&lt;br&gt;synvinkel blir också fortbildningen ett viktigt medel att åstadkom-&lt;br&gt;ma likvärdighet och kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralt beslutade reformer bör få ett snabbt genomslag ute i&lt;br&gt;skolorna. Här ser jag tillgången till fortbildning som mycket bety-&lt;br&gt;delsefull. Också här kan särskilda fortbildningsinsatser vara ett&lt;br&gt;styrmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har i dag en organisation för fortbildning med uppgift&lt;br&gt;att på olika sätt främja fortbildningen och vidareutbildningen in-&lt;br&gt;om skolväsendet. Även om kommunerna som arbetsgivare i fort-&lt;br&gt;sättningen har ett uttalat ansvar för fortbildningen, finns det ock-&lt;br&gt;så i fortsättningen enligt min mening ett klart intresse från statens&lt;br&gt;sida av att stödja och samordna kommunernas efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med reformer inom skolområdet behöver staten dis-&lt;br&gt;ponera medel för implementering som kan avse såväl skilda ut-&lt;br&gt;vecklingsinsatser som fortbildning av skolans personal. Innehållet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sådana kurser bör kunna styras av staten och även kvantitativa&lt;br&gt;mått för sådan fortbildning bör kunna anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare påpekat är fortbildningsbehoven i varje kom-&lt;br&gt;mun mycket skiftande. De fördelar sig i allmänhet över ett vitt&lt;br&gt;spektrum, framför allt om man beaktar behoven inom alla skol-&lt;br&gt;former. En kommun har sällan möjlighet att ensam tillgodose be-&lt;br&gt;hoven hos små målgrupper. Behovet av samordning är i dag utta-&lt;br&gt;lat t.ex. för vissa yrkeslärare men också för andra grupper, bero-&lt;br&gt;ende på att tillgången till utbildningskompetens är begränsad eller&lt;br&gt;svårfångad eller antalet deltagare litet från varje kommun. Beho-&lt;br&gt;vet av samordning är givetvis särskilt uttalat i glesbygdskommu-&lt;br&gt;ner och mindre kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många fortbildningskurser anordnas i högskolans regi. Högsko-&lt;br&gt;lan är med sin unika kompetens en viktig utbildningsanordnare.&lt;br&gt;Inom vissa områden finns den kompetens som skolan behöver&lt;br&gt;hos andra utbildningsanordnare. Detta gäller t.ex. fortbildning&lt;br&gt;som riktar sig till olika kategorier yrkeslärare. I andra fali åter&lt;br&gt;kan kompetensen behöva sökas hos myndigheter, organisationer&lt;br&gt;eller enskilda personer. Det är viktigt att det någonstans finns&lt;br&gt;samlade kunskaper om tillgång till kompetens, där kommunerna&lt;br&gt;kan få stöd och hjälp i sin planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora kommuner har givetvis alltid lättare att tillgodose sitt ut-&lt;br&gt;bildningsbehov. De har i allmänhet en bättre utbyggd egen fort-&lt;br&gt;bildningsorganisation med större resurser och kompetens som ger&lt;br&gt;kommunen en starkare ställning som beställare av utbildning.&lt;br&gt;Mindre och medelstora kommuner är i större utsträckning hänvi-&lt;br&gt;sade till beställarkompetens på annat håll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom staten har ett ansvar för en likvärdig utbildning, bör&lt;br&gt;staten också se till att det finns tillgång till fortbildning i alla de-&lt;br&gt;lar av landet. Detta ansvar bör enligt min mening innebära att&lt;br&gt;staten även i fortsättningen ställer resurser till förfogande för&lt;br&gt;samordning, rådgivning och service i fortbildningsfrågor och på&lt;br&gt;så sätt underlättar kommunernas ansträngningar att få en fort-&lt;br&gt;bildning med kvalitet och relevans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel för fortbildning ställs i dag till vissa högskoleenheters&lt;br&gt;förfogande för personalutbildning för skolväsendets behov. Beslut&lt;br&gt;om fördelning av medlen fattas av fortbildningsnämnderna. Inne-&lt;br&gt;hållet i utbildningen fastställs av högskolan, i allmänhet efter kon-&lt;br&gt;takter med skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan bör även i fortsättningen vara en viktig anordnare&lt;br&gt;av utbildning för skolväsendet. Det gäller givetvis främst sådan&lt;br&gt;ämnesutbildning som innebär breddning eller fördjupning i för-&lt;br&gt;hållande till lärarnas grundutbildning eller kurser som innebär ak-&lt;br&gt;tualisering av ämnes- eller lärarkunskaper. 1 dessa fall krävs&lt;br&gt;knappast någon ytterligare anpassning av fortbildningen i förhål-&lt;br&gt;lande till den som sker inom den grundläggande lärarutbildning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall kan innehållet i utbildningen behöva utgå mera di-&lt;br&gt;rekt från skolväsendets, kommunens eller den enskilda skolans&lt;br&gt;behov. Om högskolan även i sådana fall anlitas för utbildningen&lt;br&gt;bör skolväsendets företrädare ha ett avgörande inflytande på in-&lt;br&gt;nehållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att återkomma till frågor som rör resurser för fort-&lt;br&gt;bildning och villkor för högskolans medverkan i denna i samband&lt;br&gt;med 1991 års budgetproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill i detta sammanhang också ta upp skolledarutbildning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett samlat program för skolledarutbildningen med statliga in-&lt;br&gt;satser har bedrivits sedan budgetåret 1987/88 (prop. 1985/86:173,&lt;br&gt;UbU 1986/87:1, rskr. 24). Skolledarutbildningen omfattar fyra&lt;br&gt;steg: rekryteringsutbildning, introduktionsutbildning, fördjup-&lt;br&gt;ningsutbildning och kontinuerlig fortbildning. Staten svarar för&lt;br&gt;fördjupningsutbildningen, medan kommunerna har det huvudsak-&lt;br&gt;liga ansvaret för övriga delar med stöd av den statliga skoladmi-&lt;br&gt;nistrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ansvarsförhållandena inom skolväsendet nu förändras&lt;br&gt;finns det anledning att ifrågasätta om staten i fortsättningen skall&lt;br&gt;svara för skolledarutbildning på samma sätt som hittills. Kommu-&lt;br&gt;nerna får nu större frihet att avgöra hur skolorganisationen skall&lt;br&gt;se ut och därmed också ledningsorganisationen. Det krav som sta-&lt;br&gt;ten ställer på kommunerna (jfr avsnitt 3.6.2) är att det skall fin-&lt;br&gt;nas en funktion, en rektor, som har ansvar för bl.a. ledningen och&lt;br&gt;utvecklingen av utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltjämt ett avgörande intresse från statens sida att&lt;br&gt;garantera att det finns en utbildning som är ägnad att svara mot&lt;br&gt;de krav som framgår av vad jag tidigare har anfört om de uppgif-&lt;br&gt;ter som skall åvila en rektor. Jag avser därför att snarast låta göra&lt;br&gt;en översyn av skolledarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag återkommer senare (avsnitt 13) till frågan om den statliga&lt;br&gt;organisationen för fortbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till frågan om ett särskilt stipendiesystem för individuellt mo-&lt;br&gt;tiverad fortbildning avser jag att återkomma i budgetpropositio-&lt;br&gt;nen för budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 Utformning av läroplaner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Läro- och kursplanerna skall utformas så att&lt;br&gt;de får en central roll i styrningen av skolan. Planerna skall vara&lt;br&gt;klara och tydliga och det skall klart framgå till vem de riktar sig.&lt;br&gt;Motiv och förklaringar skall inte ingå i planerna. Målen för ut-&lt;br&gt;bildningen skall utformas så att de kan preciseras och konkreti-&lt;br&gt;seras lokalt. De skall utformas så att de går att följa och utvär-&lt;br&gt;dera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: En mål- och resultatorienterad&lt;br&gt;styrning av skolan ställer delvis andra krav på utformningen av&lt;br&gt;läroplanerna än dagens skola som styrs av ett omfattande regel-&lt;br&gt;verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i gällande läroplaner uttryck för en strävan till mål-&lt;br&gt;styrning både av skolverksamheten i stort och av undervisningen.&lt;br&gt;Målstyrningen blandas dock ofta med regelstyrning av detaljerad&lt;br&gt;karaktär. Reglerna kompletteras ofta av anvisningar av styrande&lt;br&gt;karaktär och av råd, vars status ibland är oklar. Härtill kommer&lt;br&gt;att både mål och anvisningar stundom kan framstå som motstridi-&lt;br&gt;ga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mängden av mål och föreskrifter skapar lätt frustration hos lä-&lt;br&gt;rarna när de försöker följa allt som finns föreskrivet. De väsentli-&lt;br&gt;ga budskapen i läroplanerna går lätt förlorade. Härtill kommmer&lt;br&gt;att det inte alltid framgår vem budskapen riktar sig till. Termen&lt;br&gt;”man” eller ”skolan” förekommer ofta som adressat och ibland är&lt;br&gt;budskapen utfärdade i passiv form. Ett sådant sätt att utforma en&lt;br&gt;läroplan kan ge intryck av att det inte finns någon direkt ansvarig&lt;br&gt;mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta sätt att utforma läroplanerna är givetvis resultatet av ett&lt;br&gt;långvarigt och omsorgsfullt läroplansarbete, där strävan har varit&lt;br&gt;att tillgodose många skilda synpunkter och få med allt som kan&lt;br&gt;underlätta och vägleda arbetet i skolan. Ambitionen att uppnå&lt;br&gt;enighet, inte minst på politisk nivå, kring skolans mål och verk-&lt;br&gt;samhet har givetvis också bidragit till en stundom hög abstrak-&lt;br&gt;tionsnivå. Tolkningsproblemen har lämnats åt andra nivåer eller&lt;br&gt;fått förbli olösta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är övertygad om att det inte är möjligt att utforma målen i&lt;br&gt;läroplanerna så att de direkt kan läggas till grund för undervis-&lt;br&gt;ningen i en klass. Det skulle innebära en långtgående detaljstyr-&lt;br&gt;ning av undervisningsprocessen och riskera att skapa en skola&lt;br&gt;som både innehållsmässigt och vad gäller metodiken skulle kunna&lt;br&gt;stagnera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen skall i stället utformas så att de kan konkretiseras och&lt;br&gt;preciseras på lokal nivå. Detta skall ske genom att lärarna tillsam-&lt;br&gt;mans, t.ex. inom en arbetsenhet, med utgångspunkt i de centrala&lt;br&gt;målen och i kommunens skolplan, ställer upp preciserade mål för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sin undervisning. Dessa kan då utformas med hänsyn till de mål&lt;br&gt;och villkor som den enskilda skolan har för sin verksamhet. Pla-&lt;br&gt;neringen dokumenteras t.ex. i en arbetsplan. Undervisningsmålen&lt;br&gt;blir utvärderingsbara, dvs. lärarna kan konstatera om de mål som&lt;br&gt;de har satt upp för undervisningen har uppnåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta sätt att utforma planerna ställer lärarnas ansvar för pla-&lt;br&gt;neringen och genomförandet av undervisningen i fokus. Detta un-&lt;br&gt;derstryks ytterligare av att budskapet i läroplaner och kursplaner&lt;br&gt;kommer att riktas huvudsakligen direkt till lärarna. Detta är en&lt;br&gt;stor fördel därför att lärarens yrkesroll därmed konkretiseras och&lt;br&gt;stärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis ställer förfaringssättet också stora krav på lärarna och&lt;br&gt;deras kunskaper och förmåga att arbeta med en målstyrd under-&lt;br&gt;visning. Jag är övertygad om att detta är ett område där fortbild-&lt;br&gt;ningsinsatser av olika slag blir nödvändiga. Jag avser därför att lå-&lt;br&gt;ta göra en analys av vilka åtgärder som bör vidtas i detta syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolledningens insatser i ledningen och planeringen av utbild-&lt;br&gt;ningen blir i detta sammanhang mycket betydelsefulla. De krav&lt;br&gt;på en ledningsfunktion för utbildningen som jag lagt fram i mitt&lt;br&gt;förslag till skollag skall ses mot bl.a. denna bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så långt möjligt skall läroplanerna för de skilda skolformerna&lt;br&gt;utformas enligt samma principer och vara präglade av samma&lt;br&gt;grundsyn på undervisning och utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom mål skall det i läroplanerna liksom i dag finnas rikt-&lt;br&gt;linjer för arbetet som alla lärare är skyldiga att följa. Dessa skall&lt;br&gt;behandla bl.a. frågor om saklighet och allsidighet i undervisning-&lt;br&gt;en och om respekt för och hänsyn till personlig integritet och&lt;br&gt;skilda personliga förutsättningar. Andra riktlinjer har samband&lt;br&gt;med elevernas inflytande över planeringen av undervisningen och&lt;br&gt;samarbetet med hemmen och med arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Budskapen i läroplanerna skall vara enkla och tydliga. Alla&lt;br&gt;förklaringar och motiv skall utelämnas i planerna. Dessa skall i&lt;br&gt;stället finnas i särskilda dokument, som inte skall vara normativa.&lt;br&gt;I dessa skall syfte och motiv med budskapen beskrivas, och alter-&lt;br&gt;nativa metoder för arbetet skall redovisas. Vetenskap och beprö-&lt;br&gt;vad erfarenhet skall ligga till grund för beskrivningen. Materialet&lt;br&gt;skall således vara professionellt. Avsikten är att det skall användas&lt;br&gt;av lärarna som stöd i arbetet och som hjälp i utvecklingen av det-&lt;br&gt;ta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timplanerna skall rikta sig till utbildningsanordnarna och ange&lt;br&gt;den tid undervisningen normalt skall omfatta för varje elev. Där-&lt;br&gt;med blir de en ram för organisation i skolan och fördelningen av&lt;br&gt;lärarresurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett arbete pågår inom utbildningsdepartementet med att ta&lt;br&gt;fram närmare riktlinjer för hur läroplanerna skall utformas. Jag&lt;br&gt;har nu redovisat några av de generella principer som gäller för&lt;br&gt;detta arbete. Som jag har anfört inledningsvis avser jag att åter-&lt;br&gt;komma till dessa frågor i skilda sammanhang under våren 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 Uppföljning och utvärdering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Uppföljning och utvärdering skall vara en del av&lt;br&gt;verksamheten i skolan. Den skall ge underlag för att bedöma re-&lt;br&gt;sultaten av arbetet och för att utveckla verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning och utvärdering skall bedrivas såväl i den enskil-&lt;br&gt;da skolan som på kommunal och nationell nivå. Verksamheten&lt;br&gt;skall utvärderas mot de mål som har ställts upp på resp. nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nationella uppföljningen och utvärderingen skall utfor-&lt;br&gt;mas så att den kan ge en samlad bild av skolans verksamhet vad&lt;br&gt;avser såväl utbildningens mål och resultat som de organisatoris-&lt;br&gt;ka, personella och ekonomiska villkor under vilka skolarbetet&lt;br&gt;bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Riksdagens beslut med anledning av&lt;br&gt;propositionen om skolans utveckling och styrning (prop.&lt;br&gt;1988/89:4, UbU7, rskr. 95) markerade betydelsen av att skolsty-&lt;br&gt;relsen och lokala organ kontinuerligt följer upp verksamheten&lt;br&gt;och underlättar för elever och lärare att på ett ändamålsenligt sätt&lt;br&gt;utvärdera den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En slutsats som kan dras från undervisningsforskningen är att i&lt;br&gt;en utbildning, där läraren har ringa kontroll över målen och hur&lt;br&gt;innehåll väljs ut och organiseras för lärande, tenderar utvärdering&lt;br&gt;att riktas mindre mot mål, innehåll och arbetsmetoder och mer&lt;br&gt;mot jämförelser mellan elever. Om målen är abstrakta och utan-&lt;br&gt;för den egna kontrollen, om innehåll och arbetsmetoder är regle-&lt;br&gt;rade, kommer naturligtvis mindre av reflektion och arbete med&lt;br&gt;att utveckla kriterier för utvärdering att ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All utvärdering har sin naturliga utgångspunkt på den nivå&lt;br&gt;verksamheten bedrivs. Utvärdering är alltid en del av den pedago-&lt;br&gt;giska processen. All undervisning måste bygga på en ständig åter-&lt;br&gt;koppling. 1 de observationer lärarna gör av eleverna, i de frågor&lt;br&gt;som ställs från elever och lärare sker en ständig utvärdering. Ett&lt;br&gt;betydelsefullt inslag i denna utvärdering är de synpunkter elever-&lt;br&gt;na har på undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En expertgrupp inom utbildningsdepartementet har utrett be-&lt;br&gt;tygens betydelse för arbetet i grundskolan och gymnasieskolan.&lt;br&gt;Gruppen har nyligen överlämnat sina förslag (Ds 1990:60).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppen har analyserat vilken betydelse betygen har för un-&lt;br&gt;dervisningen från pedagogiska utgångspunkter och prövat i vilken&lt;br&gt;utsträckning nu gällande betygssystem är ändamålsenliga och hur&lt;br&gt;de påverkar stoffurval och uppläggning av undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gruppens slutsats är att betyg relaterade till mål är mera ända-&lt;br&gt;målsenliga för undervisningen än betyg relaterade till andra ele-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vers prestationer. Ett betyg som visar elevens kunskaper och fär-&lt;br&gt;digheter individuellt och inte vad han eller hon kan i förhållande&lt;br&gt;till andra är att föredra, menar expertgruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt skapar målrelaterade betyg problem vid urval t.ex.&lt;br&gt;till högre utbildning. Det är enligt min mening nödvändigt att be-&lt;br&gt;döma de sammantagna konsekvenserna av en förändring av be-&lt;br&gt;tygssystemet såväl för skolan och högskolan som för arbetslivet.&lt;br&gt;Jag avser därför att inom kort föreslå regeringen att tillsätta en&lt;br&gt;parlamentarisk beredning för denna uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om betygen är en manifestation av elevernas prestationer&lt;br&gt;i skolan, är utvärdering av verksamheten och redovisning av re-&lt;br&gt;sultaten sett i relation till styrningen av skolan ett långt större och&lt;br&gt;vidare begrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrning som en process förutsätter nämligen att resultat hela&lt;br&gt;tiden bedöms och påverkar den fortsatta styrningen. Uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering har i detta perspektiv syftet att synliggöra resultat&lt;br&gt;och ge underlag för förändringar. Att synliggöra resultat är inte&lt;br&gt;bara en fråga om att kontrollera hur ansvaret fullföljs, det är ock-&lt;br&gt;så en fråga om hur arbetet skall drivas vidare. Uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering blir i detta perspektiv en del av den dagliga verksam-&lt;br&gt;heten, en del som behövs för att arbetet skall kunna utvecklas och&lt;br&gt;ge resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaten måste också kunna ställas i relation till ansvaret. Ett&lt;br&gt;tydligare ansvarsförhållande mellan staten och kommunerna och&lt;br&gt;mellan politiker och professionella, som jag i föregående avsnitt&lt;br&gt;har understrukit vikten av, tjänar till att tydliggöra ansvaret för&lt;br&gt;både resultat och förhållanden i övrigt i skolan. Diskussioner och&lt;br&gt;debatter om skolans resultat förutsätter klara ansvarsförhållanden&lt;br&gt;för att bli meningsfulla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på resultatuppföljning och utvärdering skall på varje ni-&lt;br&gt;vå vara kopplat till vad som styrs. Detta krav innebär att från lä-&lt;br&gt;roplanens innehåll följer ett svar på vad som skall utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resultaten och verksamheten i skolan skall sålunda utvärderas&lt;br&gt;mot de mål som ställs upp på skilda nivåer i skolsystemet. De na-&lt;br&gt;tionella utbildningsmålen skall utvärderas på nationell nivå. På&lt;br&gt;kommunal nivå skall de mål och prioriteringar som görs i skol-&lt;br&gt;planen utvärderas och på skolnivå skall de mål som lagts fast för&lt;br&gt;den enskilda skolans verksamhet och för undervisningen utvärde-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läroplanerna skall utformas så att de inte bara blir tydligare i&lt;br&gt;sitt budskap utan också ger bättre förutsättningar för utvärdering-&lt;br&gt;en av verksamheten. 1 det pågående arbetet med att ta fram un-&lt;br&gt;derlag för utformning av läroplanerna skall också utvärderings-&lt;br&gt;aspekterna beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 det förslag till ny skollag som jag tidigare har redogjort för&lt;br&gt;ställs krav på att kommunerna kontinuerligt följer upp samt ut-&lt;br&gt;värderar skolplanen. Den ökade lokala friheten att disponera sko-&lt;br&gt;lans samlade resurser medför också ett ökat ansvar för att resur-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;serna används ändamålsenligt. De största tillgångarna i skolan är&lt;br&gt;lärarnas och elevernas arbetstid i kombination med resurser för&lt;br&gt;läromedel, fortbildning m.m. En lokal utvärdering i anslutning till&lt;br&gt;skolplanen är här viktig som underlag för att t.ex. undervisnings-&lt;br&gt;och fortbildningsinsatser fördelas på bästa möjliga sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De av riksdagen och regeringen fastställda målen måste kunna&lt;br&gt;följas upp och utvärderas nationellt. Avsikten är att riksdagen och&lt;br&gt;regeringen regelbundet skall få en bild av tillståndet i skolan ge-&lt;br&gt;nom rapporter och utvärderingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den uppföljning och utvärdering av verksamheten i skolan&lt;br&gt;som finns i dag är osystematisk och fragmentarisk. Det är svårt&lt;br&gt;att få en helhetsbild, samtidigt som det saknas uppgifter om hur&lt;br&gt;olika kommuner driver sin verksamhet och vilka resultat som&lt;br&gt;uppnås. Förslag och åtgärder och beslut vilar ofta på ett ofull-&lt;br&gt;ständigt underlag när det gäller kännedom om villkor och förhål-&lt;br&gt;landen i skolan. Bristerna i uppföljning och utvärdering av skolan&lt;br&gt;har beskrivits av riksrevisionsverket (RRV) i en granskning av&lt;br&gt;den statliga skoladministrationen. RRV konstaterar att SÖ i sin&lt;br&gt;verksamhet inte skapat tillräckligt utrymme för en mer heltäckan-&lt;br&gt;de och kontinuerlig uppföljning och utvärdering av skolan ur pe-&lt;br&gt;dagogiska, ekonomiska och organisatoriska aspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare i min anmälan till 1990 års budgetproposition&lt;br&gt;(prop. 1989/90:100 bil. 10 s. 13) framhållit den vikt jag lägger vid&lt;br&gt;den ekonomiska rapporteringen och uppföljningen som en del av&lt;br&gt;en verksam hetsmässig uppföljning och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan har i olika sammanhang anklagats för bristande pro-&lt;br&gt;duktivitet och effektivitet. Den har ansetts vara för dyr i förhål-&lt;br&gt;lande till uppnådda resultat. Påståenden om skolans produktivitet&lt;br&gt;och effektivitet får ofta stå oemotsagda av skolföreträdare på oli-&lt;br&gt;ka nivåer av det enkla skälet att det saknas kunskaper för att be-&lt;br&gt;döma riktigheten av den. Den ekonomiska uppföljningen av skol-&lt;br&gt;verksamheten har inte en sådan utformning att säkra och veder-&lt;br&gt;häftiga bedömningar kan göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk uppföljning är enligt min mening nödvändig för&lt;br&gt;att hävda skolans intressen i en allt hårdare ekonomisk verklighet.&lt;br&gt;Det är viktigt att i den allmänna debatten och i de politiska bud-&lt;br&gt;getavvägningarna kunna visa hur resurserna används och vilka re-&lt;br&gt;sultat som kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att utveckla den nationella uppföljningen&lt;br&gt;och utvärderingen är emellertid enligt min mening goda. Den er-&lt;br&gt;farenhet och kompetens om utvärdering som finns inom den stat-&lt;br&gt;liga skoladministrationen skall nu tas till vara för att utveckla en&lt;br&gt;mera heltäckande och kontinuerlig uppföljning av skolverksamhe-&lt;br&gt;ten ur samtliga nu nämnda aspekter. 1 anslutning till arbetet med&lt;br&gt;riktlinjer för läroplansarbetet pågår ett arbete med att ta fram&lt;br&gt;riktlinjerna för den nationella utvärderingen av undervisningsre-&lt;br&gt;sultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna utvärdering måste kompletteras av en nationell uppfölj-&lt;br&gt;ning som ger möjligheter till att mer systematiskt jämföra presta-&lt;br&gt;tions- och kostnadsutvecklingen i de olika skolformerna mellan&lt;br&gt;kommunerna vad avser de samlade statliga och kommunala resur-&lt;br&gt;serna. Erfarenheter från andra länder visar att möjligheten till&lt;br&gt;jämförelser mellan kommuner tenderar att utjämna servicenivån&lt;br&gt;mellan dem. Nyckeltal och servicemått ger underlag för olika in-&lt;br&gt;tressenter i den lokala debatten om skolans verksamhet och resur-&lt;br&gt;ser. En väl uppbyggd uppföljning kan i detta perspektiv ses som&lt;br&gt;ett viktigt medel att åstadkomma en likvärdig standard i landets&lt;br&gt;skolor. Till faktorer som också bör belysas i detta sammanhang&lt;br&gt;hör t.ex. undervisningsgruppernas storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 samarbete med bl.a. kommunförbundet skall utvecklas ett för&lt;br&gt;skolverksamheten gemensamt system för resultatuppföljning. Ar-&lt;br&gt;betet skall omfatta grundskolan, gymnasieskolan och den kommu-&lt;br&gt;nala utbildningen för vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant system kräver en väl uppbyggd verksamhets- och&lt;br&gt;kostnadsredovisning. Informationsbehovet på olika nivåer måste&lt;br&gt;kartläggas och en enhetlig begreppsapparat etableras som beskri-&lt;br&gt;ver skolan i ekonomiska, organisatoriska och resultatmässiga ter-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tillgängliga ekonomiska informationen om skolan har&lt;br&gt;brister. Det föreligger stora svårigheter att få uppgifter om kost-&lt;br&gt;nader som möjliggör jämförelser mellan kommuner. Svårigheter-&lt;br&gt;na är en följd av olikheter i kommunernas redovisningssystem&lt;br&gt;och verksamhetsindelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga informationsbehovet måste preciseras och staten&lt;br&gt;få de uppgifter som behövs för att bearbetning och jämförelser&lt;br&gt;skall vara möjliga. De statliga informationskraven måste utformas&lt;br&gt;i samklang med den redovisningstekniska utvecklingen i kommu-&lt;br&gt;nerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har uttalat farhågor för att ett uppfölj-&lt;br&gt;nings- och utvärderingssystem kan komma att bli minst lika om-&lt;br&gt;fattande som nuvarande reglering av skolans verksamhet. Jag vill&lt;br&gt;understryka att förslaget till nytt statsbidragssystem innebär att&lt;br&gt;bidraget i fortsättningen kan beräknas på grundval av tillgänglig&lt;br&gt;statistik och att det därför inte som dagens system kräver särskil-&lt;br&gt;da framställningar med detaljerade uppgifter från kommunerna.&lt;br&gt;Den information som behövs för den nationella utvärderingen&lt;br&gt;skall så långt möjligt bygga på uppgifter från kommunernas egen&lt;br&gt;uppföljnings- och utvärderingsverksamhet. En sådan verksamhet&lt;br&gt;blir nödvändig på lokal nivå bl.a. för att besluten om skolan skall&lt;br&gt;vila på kunskap om aktuella resultat, behov och förhållanden. In-&lt;br&gt;formationen om skolan bör således i stor utsträckning kunna till-&lt;br&gt;godose såväl kommunernas som statens behov. Att systemet skall&lt;br&gt;tas fram i samarbete med företrädare för kommunerna bör borga&lt;br&gt;för att rimliga avvägningar kan göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag räknar med att den del av uppföljnings- och utvärderings-&lt;br&gt;systemet som behandlar framför allt kvantitativa data skall kunna&lt;br&gt;tas i bruk under budgetåret 1991/92. Det nationella utvärderings-&lt;br&gt;program som SÖ påbörjat kommer att utvecklas successivt. En&lt;br&gt;viktig uppgift blir att planera och samordna arbetet så att en sam-&lt;br&gt;lad bild av skolans verksamhet kan presenteras som ger underlag&lt;br&gt;för ställningstaganden i fråga om skolans framtida styrning och&lt;br&gt;utveckling. Det bör ankomma på regeringen att ge riktlinjer för&lt;br&gt;det fortsatta arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag om en förändrad styrning och ansvarsfördelning&lt;br&gt;bygger på övertygelsen att kommunerna är beredda att ta ett stort&lt;br&gt;ansvar för skolan. Uppföljningen och utvärderingen skall visa hur&lt;br&gt;de klarar sina uppgifter. Resultaten från utvärderingen skall redo-&lt;br&gt;visas öppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan ändå inte betraktas som uteslutet att en kommun i nå-&lt;br&gt;got avseende åsidosätter sina skyldigheter på ett sådant sätt att det&lt;br&gt;inte bör passera opåtalat. Jag anser att det är nödvändigt att sta-&lt;br&gt;ten i sådana fall har möjlighet att innehålla statsbidrag för skol-&lt;br&gt;verksamhet i en kommun. Ett sådant exempel kan vara att en&lt;br&gt;kommun inrättar en gymnasieskola utan att överenskommelse hä-&lt;br&gt;rom träffats med de övriga kommuner som ingår i gymnasieregio-&lt;br&gt;nen (avsnitt 6.6.3). Det bör ankomma på regeringen att meddela&lt;br&gt;bestämmelser om innehållande av statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 Val av skola m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Platserna i en grundskola skall i första hand&lt;br&gt;förbehållas de elever för vilka den skolan är den närmaste sko-&lt;br&gt;lan. I övrigt skall så långt det är praktiskt och ekonomiskt möj-&lt;br&gt;ligt önskemål från enskilda elever att få gå i en särskild skola&lt;br&gt;tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nivåerna på statsbidraget till fristående skolor bör ses över.&lt;br&gt;Bidrag bör vidare kunna utgå för första verksamhetsåret efter&lt;br&gt;godkännandet. Den statliga skoladministrationen skall alltjämt&lt;br&gt;svara för godkännandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Som jag har framhållit tidigare är&lt;br&gt;det min avsikt att - om mina förslag vinner riksdagens gillande -&lt;br&gt;snarast återkomma med ytterligare förslag som skall föra refor-&lt;br&gt;marbetet vidare. Dessa förslag kommer att omfatta bl.a. specifika&lt;br&gt;regler för de olika skolformerna. För att öka förståelsen av de&lt;br&gt;förändringar som jag föreslår i denna proposition har jag dock&lt;br&gt;bedömt det lämpligt att beträffande vissa frågor redan nu infor-&lt;br&gt;mera om den inriktning som reformarbetet enligt min mening&lt;br&gt;bör få. Ett par frågor, som jag anser angeläget att redan nu infor-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mera om är dels grundskoleelevernas möjligheter att välja skola Prop. 1990/91:18&lt;br&gt;inom det offentliga skolväsendet, dels vissa aspekter beträffande&lt;br&gt;de fristående skolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har tidigare uttalat sig för att elevers och föräldrars&lt;br&gt;önskemål om val av skola så långt detta är praktiskt och ekono-&lt;br&gt;miskt möjligt skall tillgodoses och att det bör ankomma på kom-&lt;br&gt;munen att avgöra formerna för hur val av skola skall ske (prop.&lt;br&gt;1988/89:4, UbU7, rskr. 95). Mina förslag i det föregående medför&lt;br&gt;stor frihet för kommunerna att organisera sitt skolväsende på ett&lt;br&gt;sätt som är rationellt och samtidigt svarar mot behov hos kom-&lt;br&gt;muninvånarna. Detta innebär givetvis också att elevernas val av&lt;br&gt;skola lättare går att tillgodose.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsmakterna bör dock, av hänsyn till de enskilda eleverna,&lt;br&gt;sätta upp vissa generella regler om vid vilken grundskola i hem-&lt;br&gt;kommunen en elev skall få fullgöra sin skolplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln bör vara att platserna i en grundskola i första&lt;br&gt;hand förbehålls de elever för vilka skolan ligger närmast deras&lt;br&gt;bostäder. I den mån platserna i den mest närbelägna skolan inte&lt;br&gt;räcker till för alla skolpliktiga barn får man finna den därefter&lt;br&gt;bästa samlade lösningen. Avgörande skall alltså vara att skolvägar-&lt;br&gt;na skall bli så korta som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det beträffande någon skolpliktig elev finns önskemål om&lt;br&gt;skolgång i en annan än den mest närbelägna skolan bör detta till-&lt;br&gt;godoses så långt det är möjligt utan att någon annan elev, som&lt;br&gt;hör till den skolans naturliga upptagningsområde, därmed berövas&lt;br&gt;sin plats i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om elevens företrädesrätt till skolplats i en skola&lt;br&gt;nära hemmet bör, enligt den bedömning jag nu gör, kunna föras&lt;br&gt;in i skollagens kapitel om grundskolan. Ytterligare överväganden&lt;br&gt;måste dock göras och det är naturligt att den frågan tas upp i&lt;br&gt;samband med den planerade reformeringen av skolformskapitlen&lt;br&gt;i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag övergår därefter till att redovisa några frågeställningar rö-&lt;br&gt;rande fristående skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från det offentliga skolväsendet fristående skolor har alltid&lt;br&gt;funnits i vårt land. De har tidigare kallats enskilda eller privata&lt;br&gt;skolor, och de har i olika avseenden kompletterat de allmänna&lt;br&gt;skolorna eller varit alternativ till dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag har strukit under tidigare får kommunerna nu stor fri-&lt;br&gt;het att inom de ramar som riksdagen och regeringen angivit be-&lt;br&gt;sluta om skolorganisationen. Möjligheterna att anordna skolor&lt;br&gt;med alternativ pedagogik eller annorlunda organisation eller sty-&lt;br&gt;relseformer ökar därigenom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag räknar emellertid med att det, trots detta, även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis finns behov av fristående skolor. Med hänsyn till de för-&lt;br&gt;slag som jag nu har lagt fram anser jag mig dock kunna göra det&lt;br&gt;antagandet att behovet att inrätta sådana kommer att bli begrän-&lt;br&gt;sat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ordning som gäller för inrättande av fristående skolor har&lt;br&gt;hittills i stort fungerat väl. Den innebär att godkännande av fristå-&lt;br&gt;ende skola för fullgörande av skolplikt prövas av länsskolnämn-&lt;br&gt;den och att villkoren för statsbidrag prövas av regeringen enligt&lt;br&gt;riktlinjer som godkänts av riksdagen (prop. 1983/84:118, UbU24,&lt;br&gt;rskr. 366, prop. 1987/88:100, bil. 10, UbU14, rskr. 304). Det finns&lt;br&gt;därför ingen anledning att nu göra några andra ändringar i dessa&lt;br&gt;avseenden än de som föranleds av förslagen om ändringar i den&lt;br&gt;statliga skoladministrationen. Min avsikt är att senare återkomma&lt;br&gt;med de förslag till förändringar av skollagens bestämmelser om&lt;br&gt;fristående skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt min mening nödvändigt att se över statsbidragsni-&lt;br&gt;våerna för skolorna så att nivåerna blir mer jämförbara med vad&lt;br&gt;som i fortsättningen kommer att utgå i form av statligt finansiellt&lt;br&gt;stöd för kommunernas skolverksamhet. Likaså finner jag det an-&lt;br&gt;geläget att skolor som prövats och godkänts kan erhålla bidrag re-&lt;br&gt;dan från första verksamhetsåret efter godkännandet. Detta bör&lt;br&gt;kunna bidra till att skolan från starten får en fastare bas för sin&lt;br&gt;verksamhet och därmed har större möjligheter att skapa och upp-&lt;br&gt;rätthålla en kvalitet i sin verksamhet. Jag avser att återkomma till&lt;br&gt;dessa frågor i samband med budgetpropositionen för budgetåret&lt;br&gt;1991/92. I det sammanhanget kommer jag även att ta upp vissa&lt;br&gt;frågor om fristående skolor på gymnasial nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag angav inledningsvis räknar jag inte med att behovet&lt;br&gt;att bilda nya fristående skolor skall bli av någon större omfatt-&lt;br&gt;ning. Framför allt i små kommuner kan inrättande av fristående&lt;br&gt;skolor påverka kommunens skolorganisation så att andra elevers&lt;br&gt;skolgång försvåras. Om det därför visar sig att önskemålen om in-&lt;br&gt;rättande av fristående skolor ökar, bör frågor om inrättande av&lt;br&gt;sådana skolor och frågor om kommunens egen skolorganisation&lt;br&gt;prövas i ett sammanhang. Det finns då anledning att överväga om&lt;br&gt;inte godkännande av fristående skola och frågan om bidrag i sin&lt;br&gt;helhet bör avgöras av kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 Den statliga skoladministrationen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett nytt ämbetsverk, skolverket, inrättas för skol-&lt;br&gt;väsendet. Skolöverstyrelsen (SÖ) avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverkets uppgifter skall huvudsakligen vara utveckling av&lt;br&gt;skolan, uppföljning och utvärdering av skolverksamheten samt&lt;br&gt;tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortbildningsnämnderna avvecklas. De uppgifter som i fort-&lt;br&gt;sättningen skall åvila staten inom fortbildningsområdet skall ut-&lt;br&gt;föras av skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnderna avvecklas. Vid sex länsstyrelser inrättas&lt;br&gt;särskilda enheter för uppföljning, utvärdering och tillsyn på&lt;br&gt;skolområdet. Dessa enheter skall täcka flera län och verksamhe-&lt;br&gt;ten skall ingå i den nationella utvärdering som skolverket ansva-&lt;br&gt;rar för. Den regionala statliga förvaltningens uppgifter på ut-&lt;br&gt;bildningsområdet kommer att avse frågor som har samband med&lt;br&gt;utbildning för regional utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt statligt institut för handikappfrågor inom skolväsen-&lt;br&gt;det inrättas. Det nya institutet övertar de uppgifter på handi-&lt;br&gt;kappområdet som i dag åvilar statens institut för läromedel&lt;br&gt;(SIL), vilket avvecklas. Den regionala stödorganisationen för&lt;br&gt;handikappfrågor på länsskolnämnderna inordnas i det nya insti-&lt;br&gt;tutet, som också övertar SÖ:s förvaltningsuppgifter vad gäller&lt;br&gt;specialskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna skall träda i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En mål- och resultatorienterad styr-&lt;br&gt;ning av skolan enligt det förslag som jag tidigare har presenterat&lt;br&gt;kräver en annan statlig skoladministration än dagens. Organisatio-&lt;br&gt;nen är uppbyggd för och anpassad till en detaljstyrd och hårt reg-&lt;br&gt;lerad skolverksamhet. En stor del av de uppgifter som nu åvilar&lt;br&gt;skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna försvinner om mina för-&lt;br&gt;slag antas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens uppgifter när det gäller skolväsendet rör i huvudsak&lt;br&gt;två områden, utveckling av skolan samt uppföljning, utvärdering&lt;br&gt;och tillsyn av skolans verksamhet. För dessa uppgifter inrättas ett&lt;br&gt;nytt ämbetsverk, skolverket, samtidigt som den regionala organi-&lt;br&gt;sationen förändras och anpassas till de nya förutsättningarna för&lt;br&gt;skolans styrning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverkets ena huvuduppgift är att utveckla och ansvara för&lt;br&gt;en nationellt sammanhållen och samordnad uppföljning och ut-&lt;br&gt;värdering av skolans verksamhet. Denna bör omfatta såväl utbild-&lt;br&gt;ningens resultat som organisation och kostnader. Syftet är att ge&lt;br&gt;den samlade bild av skolverksamheten, som behövs för att konsta-&lt;br&gt;tera vilka resultat som uppnås i skolan och ge underlag för beslut&lt;br&gt;om förändringar. Tillsynen skall komplettera uppföljningen och&lt;br&gt;utvärderingen och syfta till att rätta till brister och förhållanden&lt;br&gt;som inte kan ge utslag i en samlad utvärdering, men som kan ha&lt;br&gt;stor betydelse för enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra huvuduppgiften är ta fram underlag och förslag till&lt;br&gt;utveckling av skolan. Det kan gälla utvecklingen i stort och på&lt;br&gt;lång sikt och komma till uttryck t.ex. i att utarbeta underlag för&lt;br&gt;den utvecklingsplan för skolan som jag aviserat tidigare (avsnitt&lt;br&gt;2) eller i läroplansöversyner. Det kan också gälla utvecklingen på&lt;br&gt;kort sikt eller inom ett begränsat område, t.ex. ändringar i en&lt;br&gt;kursplan eller andra åtgärder för att förbättra verksamheten eller&lt;br&gt;stödja en viss utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare (avsnitt 9) redovisat mina förslag avseende&lt;br&gt;fortbildning för skolväsendets behov. Staten skall i fortsättningen&lt;br&gt;svara för att det finns tillgång till fortbildning av god kvalitet i al-&lt;br&gt;la delar av landet, vilket bl.a. skall innebära att staten ställer re-&lt;br&gt;surser till förfogande för samordning, rådgivning och service i&lt;br&gt;fortbildningsfrågor. Fortbildningen har också en stark anknytning&lt;br&gt;till uppföljning och utvärdering och ger en möjlighet för staten&lt;br&gt;att utnyttja erfarenheterna från utvärderingen för att genom fort-&lt;br&gt;bildningsutbudet kunna påverka utvecklingen i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter inom fortbildningsområdet handhas i dag av fort-&lt;br&gt;bildningsnämnderna, sex till antalet och knutna till de fem uni-&lt;br&gt;versiteten samt till högskolan för lärarutbildning i Stockholm.&lt;br&gt;Vissa fortbildningsuppgifter sköts av SÖ och ytterligare andra av&lt;br&gt;länsskolnämnderna. När ansvaret för fortbildningen i fortsättning-&lt;br&gt;en blir mer renodlat vad gäller förhållandet mellan stat och kom-&lt;br&gt;mun är det nödvändigt att också ansvarsfördelningen mellan de&lt;br&gt;statliga myndigheterna renodlas. Högskolan har en viktig uppgift&lt;br&gt;som anordnare av utbildning. Den statliga skoladministrationen&lt;br&gt;bör ha till uppgift att svara för den styrning av fortbildningsinsat-&lt;br&gt;serna som skall tillkomma staten och det stöd och den samord-&lt;br&gt;ning som behövs inom fortbildningsområdet. Fortbildningsnämn-&lt;br&gt;derna bör därför upphöra och uppgifterna inordnas i den statliga&lt;br&gt;skoladministrationen. Uppgifterna bör handläggas på de orter,&lt;br&gt;som i dag har fortbildningsnämnder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i denna fråga samrått med chefen för utbildningsde-&lt;br&gt;partementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de nya länsstyrelsernas uppgifter på skolområdet&lt;br&gt;vill jag, efter samråd med chefen för civildepartementet, anföra&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 propositionen (prop. 1989/90:154, BoU4 och 9, rskr. 89) om&lt;br&gt;en ny regional statlig förvaltning föreslogs att de uppgifter som&lt;br&gt;länsskolnämnderna i dag ansvarar för skall utföras av de nya läns-&lt;br&gt;styrelserna. I propositionen aviserades det översynsarbete av för-&lt;br&gt;hållandet mellan stat och kommun på skolans område som jag nu&lt;br&gt;redovisar. Föredraganden uttalade därvid att den framtida an-&lt;br&gt;svarsfördelningen mellan stat och kommun liksom ansvarsfördel-&lt;br&gt;ningen mellan statliga organ på central och regional nivå kommer&lt;br&gt;att preciseras som ett resultat av detta arbete. Det nationella skol-&lt;br&gt;systemets krav på en rikstäckande tillsyn, uppföljning och utvär-&lt;br&gt;dering gör, menade föredraganden, att vissa särskilda lösningar&lt;br&gt;måste genomföras beträffande utbildningsfrågorna i den nya läns-&lt;br&gt;styrelsen, t.ex. att en miniminivå av förvaltningsanslaget för dessa&lt;br&gt;ändamål skulle komma att anges av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen ställde sig bakom förslagen i denna del och gav där-&lt;br&gt;vid till känna betydelsen av att det allmänna skolväsendet får en&lt;br&gt;stark inriktning mot utvärdering och tillsyn/inspektion vid bered-&lt;br&gt;ning av utbildningsfrågorna inom den nya länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det omfattande och genomgripande arbete om styrningen av&lt;br&gt;skolan (skolprojektet), som ligger till grund för mina förslag, var&lt;br&gt;planerat men inte påbörjat när riksdagen fattade nämnda beslut.&lt;br&gt;Det har under detta arbetes gång visat sig nödvändigt med längre&lt;br&gt;gående förändringar än de som från början var förutsebara för att&lt;br&gt;kunna genomföra en mål- och resultatorienterad styrning av sko-&lt;br&gt;lan. Det förslag som jag nu presenterar för styrning av verksam-&lt;br&gt;heten inom skolan innebär bl.a. att det inte blir aktuellt för en&lt;br&gt;länsstyrelse att fatta beslut i frågor som rör planering, resursför-&lt;br&gt;delning och organisation av skolverksamheten. Det kommer inte&lt;br&gt;heller inom skolområdet att finnas behov av myndighetsutövning&lt;br&gt;på regional nivå. De uppgifter, fördelning av statsbidrag m.m.,&lt;br&gt;som motiverat en självständig regional myndighetsorganisation&lt;br&gt;bortfaller. Den klara ansvarsfördelningen mellan stat och kom-&lt;br&gt;mun, som följer av det nya styrsystemet, innebär att det inte hel-&lt;br&gt;ler skall finnas ett mellanled som tolkar eller meddelar föreskrif-&lt;br&gt;ter i anslutning till de beslut som fattas av riksdagen och rege-&lt;br&gt;ringen. Det statliga engagemanget i skolan utgår från det natio-&lt;br&gt;nella målet om en likvärdig skola, något som måste ses ur ett hel-&lt;br&gt;hetsperspektiv. En mellaninstans, som självständigt fattar beslut i&lt;br&gt;frågor som gäller den nationella skolpolitiken, kan då försvåra en&lt;br&gt;effektiv statlig styrning av skolan. Riksrevisionsverket (RRV) har&lt;br&gt;i sin rapport Den statliga skoladministrationen framhållit de sam-&lt;br&gt;ordningsproblem som redan nu föreligger inom den statliga sko-&lt;br&gt;ladministrationen med ett centralt ämbetsverk och 24 självständi-&lt;br&gt;ga myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har tidigare (avsnitt 11) redovisat min uppfattning om&lt;br&gt;uppföljningen och utvärderingen av skolväsendet och hur den bör&lt;br&gt;genomföras på lokal nivå. Jag har också understrukit att den na-&lt;br&gt;tionella utvärderingen skall kunna ge riksdagen och regeringen en&lt;br&gt;samlad bild av skolans resultat och verksamhet, där ekonomiska&lt;br&gt;och administrativa data kan ställas samman med utbildningsresul-&lt;br&gt;tat och redovisade förhållanden i övrigt i skolor och kommuner.&lt;br&gt;Det är min övertygelse att den nationella utvärderingen för att&lt;br&gt;kunna uppfylla dessa krav måste planeras och hållas samman in-&lt;br&gt;om en statlig myndighet. Utgångspunkten för denna uppföljning&lt;br&gt;och utvärdering är även i detta fall de nationella målen för sko-&lt;br&gt;lan. Det är mot den bakgrunden som uppgifterna skall genomfö-&lt;br&gt;ras. I förhållande till skolhuvudmännen är det frågan om en myn-&lt;br&gt;dighetsuppgift, där beslut som innehåller avvägningar eller skälig-&lt;br&gt;hetsbedömningar med regionala förtecken inte är aktuella. Sådana&lt;br&gt;avvägningar skulle kunna medföra att den nationella överblicken&lt;br&gt;gick förlorad och att uppföljnings- och utvärderingsverksamheten&lt;br&gt;blev splittrat och ineffektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna för den statliga skoladministrationen förändras ra-&lt;br&gt;dikalt. Jag förordar därför att nuvarande länsskolnämnder avveck-&lt;br&gt;las den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;III)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelserna kommer även i fortsättningen att kunna fylla&lt;br&gt;en viktig uppgift när det gäller utbildningsplanering för regional&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller uppföljning och utvärdering vill jag återigen be-&lt;br&gt;tona att huvudansvaret för den nationella utvärderingen måste&lt;br&gt;ligga på en myndighet. Skolverket, som jag i det föregående före-&lt;br&gt;slagit skall tilldelas denna uppgift, skall således ha det övergripan-&lt;br&gt;de ansvaret för att planera och genomföra en nationellt samman-&lt;br&gt;hållen utvärdering. Inom ramen för denna utvärdering bör vissa&lt;br&gt;uppgifter fullgöras på regional nivå. Särskilt gäller detta utvärde-&lt;br&gt;ringsuppgifter som förutsätter ett nära samarbete med kommu-&lt;br&gt;nerna. Det gäller också utvärderingsuppgifter som vetter mot till-&lt;br&gt;syn. För att få en bredare bas för dessa uppgifter än det enskilda&lt;br&gt;länet och därmed också en större bredd i kompetens, förordar jag&lt;br&gt;att det vid sex länsstyrelser inrättas en särskild enhet för uppfölj-&lt;br&gt;ning och utvärdering av skolväsendet för en grupp av län. Det&lt;br&gt;bör ankomma på regeringen att fastställa formerna för skolver-&lt;br&gt;kets styrning av utvärderingsfrågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sex enheterna för uppföljning, utvärdering och tillsyn skall&lt;br&gt;inordnas i länsstyrelserna och underställas landshövdingarna på de&lt;br&gt;orter där fortbildningsuppgifterna, enligt vad jag tidigare anfört,&lt;br&gt;kommer att handläggas. Vid övriga länsstyrelser skall en av de&lt;br&gt;tjänstemän som arbetar med utbildningsfrågor inom ramen för&lt;br&gt;regional planering och näringslivsutveckling ställas till den regio-&lt;br&gt;nala uppföljnings- och utvärderingsenhetens förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ämbetsverk med de huvuduppgifter, som jag nyss har angi-&lt;br&gt;vit, måste ha en organisation och en kompetens som är avpassad&lt;br&gt;härför. Min bedömning är att denna förändring är så omfattande&lt;br&gt;att ett nytt ämbetsverk, ett skolverk, bör inrättas i stället för nu-&lt;br&gt;varande skolöverstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya uppgifternas art och omfattning förutsätter en i förhål-&lt;br&gt;lande till dagens situation betydligt mindre administration. Jag be-&lt;br&gt;räknar att den föreslagna organisationen kommer att kunna leda&lt;br&gt;till en halvering av nuvarande förvaltningskostnader för SÖ och&lt;br&gt;länsskolnämnderna och således innebära en besparing på adminis-&lt;br&gt;trationskostnader i storleksordningen 100 milj.kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Min avsikt är att det nya verket skall börja fungera redan från&lt;br&gt;den 1 juli 1991. För att vinna tid i organisationsarbetet avser jag&lt;br&gt;att senare i dag föreslå regeringen att ge mig ett bemyndigande&lt;br&gt;att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lägga fram för-&lt;br&gt;slag om och förbereda genomförandet av den nya organisationen.&lt;br&gt;1 avvaktan på riksdagens ställningstagande bör de förslag som jag&lt;br&gt;nu lägger fram ligga till grund för arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagens beslut med anledning av proposition 1983/84:&lt;br&gt;27 med åtgärder för elever med handikapp i det allmänna skolvä-&lt;br&gt;sendet m.m. har kommunen ansvar för planeringen av handikap-&lt;br&gt;pade elevers skolgång. Staten skall erbjuda sådan sakkunskap som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de enskilda kommunerna inte kan ha, eftersom elevunderlaget är&lt;br&gt;litet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna principiella fördelning av ansvaret mellan stat och kom-&lt;br&gt;mun när det gäller handikappade elevers skolgång stämmer väl&lt;br&gt;överens med intentionerna bakom en mål- och resultatorienterad&lt;br&gt;styrning av skolan. Däremot framstår, i perspektivet av det nya&lt;br&gt;skolverkets uppgifter, den statliga organisationen på området som&lt;br&gt;splittrad och svåröverskådlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På skolområdet har SÖ det övergripande ansvaret för handi-&lt;br&gt;kappade elevers skolgång och fullgör vissa förvaltningsuppgifter&lt;br&gt;när det gäller specialskolorna. SIL har ansvaret dels för att ta&lt;br&gt;fram och producera läromedel för elever med handikapp och i&lt;br&gt;viss mån för invandrarelever, dels för att fastställa basläromedel,&lt;br&gt;granska läromedel samt svara för vissa informationsuppgifter om&lt;br&gt;läromedel. Vid länsskolnämnderna finns en regional stödorganisa-&lt;br&gt;tion för handikappfrågor med särskilda planeringsberedningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det statliga ansvaret för de handikappade elevernas skolgång&lt;br&gt;är således delat mellan olika myndigheter där varje myndighet&lt;br&gt;också har andra uppgifter. Det är uppenbart att denna brist på&lt;br&gt;enhetlighet och koncentration av de statliga insatserna för handi-&lt;br&gt;kappade elever kan motverka en rationell hantering och att resur-&lt;br&gt;ser som avdelats för att tillvarata de handikappade elevernas sär-&lt;br&gt;skilda intressen används mindre effektivt. RRV har också i en ny-&lt;br&gt;ligen framlagd revisionsrapport om SIL pekat på att myndigheten&lt;br&gt;har svårförenliga uppgifter med effektivitetsproblem som följd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar därför att de särskilda uppgifter som rör stöd till&lt;br&gt;handikappade elever inom skolväsendet förs samman hos en myn-&lt;br&gt;dighet. Till myndigheten bör föras länsskolnämndernas stödorga-&lt;br&gt;nisation, specialskolorna samt de delar av SIL som är inriktat mot&lt;br&gt;handikappområdet. Härigenom är det möjligt att åstadkomma en&lt;br&gt;tydlig ansvarsfördelning mellan stat och kommun, en bättre sam-&lt;br&gt;ordning mellan olika åtgärder och en samlad kompetens på han-&lt;br&gt;dikappområdet. Härigenom bör staten kunna ge den hjälp och det&lt;br&gt;stöd till kommunerna, som kan underlätta integrationssträvande-&lt;br&gt;na när det gäller handikappade elevers skolgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En överföring till skolverket av dessa uppgifter skulle leda till&lt;br&gt;att det återigen skapas en stor central förvaltning med oklara an-&lt;br&gt;svarsförhållanden och med flera skilda uppgifter. 1 själva verket&lt;br&gt;skulle det innebära att de oklarheter och brister som vidlåder da-&lt;br&gt;gens centrala administration på skolområdet och som jag tidigare&lt;br&gt;redovisat, skulle kvarstå. Jag vill dock framhålla att skolverkets&lt;br&gt;ansvar för att utveckla och utvärdera skolan i överensstämmelse&lt;br&gt;med de nationella målen självklart också omfattar handikappade&lt;br&gt;elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter SIL i dag har när det gäller fastställande av baslä-&lt;br&gt;romedel, granskning och information om läromedel förs till det&lt;br&gt;nya skolverket. Även de uppgifter som ligger på enheten för mi-&lt;br&gt;noritets- och invandrarundervisning inom SIL bör flyttas till skol-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verket. Frågor som gäller invandrarnas skolgång, läromedel m.m.&lt;br&gt;är i dag ett allmänt inslag i det svenska skolväsendet och bör där-&lt;br&gt;för organisatoriskt och administrativt behandlas tillsammans med&lt;br&gt;övriga statliga insatser för skolväsendet. Enligt RRV:s tidigare&lt;br&gt;nämnda rapport består SIL:s uppgifter på området huvudsakligen&lt;br&gt;i att förteckna lämpliga läromedel för undervisningen av invand-&lt;br&gt;rare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att, under förutsättning av riksdagens bifall till mina&lt;br&gt;förslag, i särskild ordning låta utreda de praktiska frågorna kring&lt;br&gt;inrättandet av de nya myndigheterna och sedan återkomma till&lt;br&gt;regeringen med mer konkreta organisationsförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 Stimulansbidrag till förbättringar av den&lt;br&gt;fysiska miljön i skolorna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bidrag till kommunernas utgifter för investeringar&lt;br&gt;i förbättringar av skolornas fysiska miljö skall fördelas av läns-&lt;br&gt;styrelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Riksdagen har med anledning av pro-&lt;br&gt;positionen om kommunalt huvudmannaskap för lärare m.fl.&lt;br&gt;(prop. 1989/90:41, UbU9, rskr. 58) beslutat att som stimulansbi-&lt;br&gt;drag ställa till kommunernas förfogande 300 milj.kr. per år i 1990&lt;br&gt;års prisläge under en tioårsperiod för förbättringar av skolornas&lt;br&gt;fysiska miljö. Regeringen bör enligt beslutet snarast möjligt utfor-&lt;br&gt;ma närmare bestämmelser härom och förelägga riksdagen förslag&lt;br&gt;så att stödet kan börja utgå fr.o.m. år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av bidragen bör enligt min mening ske på länsni-&lt;br&gt;vå och därvid bör länsstyrelserna vara lämplig myndighet att be-&lt;br&gt;sluta om fördelning av medel till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De anvisade resurserna bör åtminstone till att börja med förde-&lt;br&gt;las länsvis i förhållande till antalet elever i resp. län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragen till förbättringar av den fysiska miljön i skolorna bör&lt;br&gt;enligt min mening utgå till kostnader för investeringar för att till-&lt;br&gt;skapa arbetsplatser för skolans personal. Ett annat viktigt insats-&lt;br&gt;område är investeringar i inomhusmiljön som har till syfte att fö-&lt;br&gt;rebygga allergi t.ex. genom förbättringar av ventilationssystem&lt;br&gt;och borttagande av textilmattor. Jag ser det också som angeläget&lt;br&gt;att bidrag kan utgå till insatser som förbättrar skolans förutsätt-&lt;br&gt;ningar att variera såväl innehåll i undervisningen som arbetssätt&lt;br&gt;och arbetsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag bör lämnas endast till sådana investeringar där kommu-&lt;br&gt;nerna själva bidrar med minst lika mycket som staten. Vidare bör&lt;br&gt;samråd ha skett med de lokala personalorganisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag ser det som angeläget med ett enkelt ansökningsförfarande Prop. 1990/91:18&lt;br&gt;utan krav på detaljerade projektplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att återkomma i denna fråga i budgetpropositionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i denna fråga samrått med chefen för civildepartemen-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 Hemställan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regering-&lt;br&gt;en föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i skollagen (1985:1100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i vuxenutbildningslagen (1984:1118),&lt;br&gt;dels godkänna vad jag har anfört om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. principer för styrning och ansvarsfördelning inom skolan&lt;br&gt;(avsnitt 2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. riktlinjer för statsbidragssystemet (avsnitt 6),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. syfte med och ansvar för fortbildningen (avsnitt 9),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. riktlinjer för uppföljning och utvärdering (avsnitt 11),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. inrättande av ett nytt ämbetsverk för skolväsendet och en ny&lt;br&gt;myndighet, ett institut för handikappfrågor inom skolväsendet&lt;br&gt;(avsnitt 13),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. avveckling av skolöverstyrelsen, länsskolnämnderna, fort-&lt;br&gt;bildningsnämnderna och statens institut för läromedel (avsnitt&lt;br&gt;13),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. fördelning av stimulansbidrag (avsnitt 14).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer vidare att regeringen bereder riksdagen tillfälle&lt;br&gt;att ta del av vad jag har anfört om grundläggande lärarutbildning&lt;br&gt;(avsnitt 8), om utformningen av läroplaner (avsnitt 10) och om&lt;br&gt;val av skola och om fristående skolor (avsnitt 12).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 Beslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och be-&lt;br&gt;slutar att genom proposition förelägga riksdagen vad föredragan-&lt;br&gt;den har anfört för de åtgärder och de ändamål som föredragan-&lt;br&gt;den hemställt om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sammanfattning av rapporten (Ds 1990:32) om &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P i990/9i:i8&lt;br&gt;nytt statsbidragssystem för grundskola, gymna-&lt;br&gt;sieskola och kommunal utbildning för vuxna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I rapporten (Ds 1990:32) har förslag till nytt statsbidragssystem&lt;br&gt;för grundskola, gymnasieskola och kommunal utbildning för vux-&lt;br&gt;na redovisats. Rapporten har utarbetats av en arbetsgrupp inom&lt;br&gt;utbildningsdepartementet. Denna sammanfattning följer rappor-&lt;br&gt;tens disposition.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En mål- och resultatorienterad styrning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har haft två grundläggande utgångspunkter för ar-&lt;br&gt;betet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första utgångspunkten är den mål- och resultatorientera-&lt;br&gt;de styrningen som riksdag och regering har lagt fast som princip&lt;br&gt;för styrning av den offentliga sektorn. Denna styrning skall skapa&lt;br&gt;förutsättningar för en förnyelse av den offentliga sektorn bl.a. ge-&lt;br&gt;nom att ett ökat ansvar för genomförandet av samhällsservicen&lt;br&gt;läggs på kommuner. Härigenom kan verksamheten bedrivas mer&lt;br&gt;effektivt och bättre anpassad till lokala förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På skolområdet innebär detta att styrningen av skolan skall ske&lt;br&gt;genom att staten anger mål och svarar för utvärdering av resultat.&lt;br&gt;Ansvaret för verksamheten skall ligga lokalt. Statsbidragsgivning-&lt;br&gt;en skall i framtiden inte innebära en organisatorisk reglering av&lt;br&gt;verksamheten utan den skall utgöra ett renodlat finansiellt stöd&lt;br&gt;för skolverksamheten i kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra viktiga utgångspunkten är att målet om en över he-&lt;br&gt;la landet likvärdig skola ligger fast. En förutsättning för att detta&lt;br&gt;mål skall kunna nås är att alla kommuner så långt möjligt har lik-&lt;br&gt;värdiga ekonomiska förutsättningar för verksamheten i skolan.&lt;br&gt;Detta förutsätter i sin tur att beräkningen av statsbidrag till kom-&lt;br&gt;munerna tar hänsyn till kommuners skiftande strukturella och be-&lt;br&gt;folkningsmässiga förutsättningar och behov som gör att skolan&lt;br&gt;kostar olika mycket i kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbidragssystemens utveckling&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet beskrivs statsbidragssystemens framväxt för de tre skol-&lt;br&gt;formerna, grundskola, gymnasieskola samt kommunal utbildning&lt;br&gt;för vuxna. Information ges också om det kommunala uppfölj-&lt;br&gt;ningsansvaret för ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 15&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Vissa principiella frågeställningar&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I kapitlet tas inledningsvis vissa nyckelbegrepp upp. Kapitlet inne-&lt;br&gt;håller också resonemang om statsbidragskonstruktioner och bi-&lt;br&gt;dragsberättigade verksamheters utvecklingsnivå samt förutsätt-&lt;br&gt;ningar för en reformering av bidragssystemen i skolsektorn. Även&lt;br&gt;principerna i de nuvarande bidragssystemen behandlas. Samman-&lt;br&gt;fattningsvis konstaterar arbetsgruppen att de nuvarande statsbi-&lt;br&gt;dragen, med sin kostnadsrelatering och detaljerade styrning av&lt;br&gt;skolorganisationen samt fördelning av undervisningsresurserna,&lt;br&gt;har förlorat sin aktualitet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Syftet med reformeringen av bidragssystemet&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Syftet med reformarbetet inom skolområdet är att primärkommu-&lt;br&gt;nerna skall ha ett samlat ansva: för skolans organisation och re-&lt;br&gt;sursanvändning. Reformeringen av bidragssystemen inom skolsek-&lt;br&gt;torn har som mål att statsbidraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;inte längre skall reglera skolorganisationens utformning i&lt;br&gt;kommunerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;skall ge möjligheter till en fri resursanvändning i kommu-&lt;br&gt;nerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;skall ge incitament till dels ett vardagligt rationaliseringsar-&lt;br&gt;bete på kommunal nivå, dels samverkan över kommungrän-&lt;br&gt;serna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidragets styrfunktion i det system som föreslås är att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;utifrån varje kommuns behov ange omfattningen på det&lt;br&gt;statliga finansiella stödet till kommunerna för skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De byggstenar som står till buds för bidragskonstruktionen ut-&lt;br&gt;går ifrån befintlig offentlig statistik på nationell nivå. De kriterier&lt;br&gt;som är användbara är sådana som beskriver allmänna strukturella&lt;br&gt;förhållanden i kommunen med betydelse på skolområdet. Ett&lt;br&gt;schabloniserat behovsrelaterat statsbidrag uppbyggt med objektiva&lt;br&gt;och av huvudmännen opåverkbara kriterier ger stora möjligheter&lt;br&gt;till en enkel, rationell och kostnadseffektiv hantering av bidrags-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gemensamma utgångspunkter för&lt;br&gt;statsbidragsmodeller&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Avvecklingen av den statliga regleringen av lärartjänsterna med&lt;br&gt;utgången av år 1990, innebär att staten inte längre påverkar detta&lt;br&gt;för de nuvarande statsbidragssystemen helt dominerande kost-&lt;br&gt;nadsslag. Det får ur principiell synpunkt två konsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;beräkningen av statsbidragen kan inte längre direkt relate-&lt;br&gt;ras till lärarlönekostnaderna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- den årliga uppräkningen av bidragen till skolan kan inte au-&lt;br&gt;tomatiskt relateras till lärarnas lönekostnadsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konsekvens med tankegångarna bakom det renodlade kom-&lt;br&gt;munala huvudmannaskapet bör samtliga primärkommuner tillde-&lt;br&gt;las ett sektorsbidrag. Sektorsbidraget anger det totala statliga fi-&lt;br&gt;nansiella stödet i kronor till skolsektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avregleringen av statsbidragssystemet innebär att den styrning&lt;br&gt;som hittills skett via bidragssystemen och som staten anser nöd-&lt;br&gt;vändig att även i framtiden bibehålla, bör samlas i de administra-&lt;br&gt;tiva styrmedlen, dvs. skollag, förordningar samt läroplaner. Un-&lt;br&gt;dervisningsvolymen i de olika skolformerna skall därför enligt ar-&lt;br&gt;betsgruppens förslag dimensioneras genom framför allt tim- och&lt;br&gt;kursplaner och inte längre genom statsbidragssystemet. Genom&lt;br&gt;att inte längre låsa undervisningsvolymen till statsbidragssystemet&lt;br&gt;blir det möjligt att på lokal nivå väga olika resursbehov mot va-&lt;br&gt;randra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att markera kommunernas nya ansvar på skolområdet och&lt;br&gt;ge möjligheter till lokala initiativ för förnyelse, är det speciellt&lt;br&gt;viktigt att inte öronmärka medel eller reglera kommunernas ar-&lt;br&gt;betsgivarfunktion och därmed hämma huvudmännens frihet att&lt;br&gt;besluta om resursanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6 Grundskolan&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsmodellen för grundskolan utgår från en schabloniserad&lt;br&gt;behovsrelaterad modell som består av tre komponenter: grundre-&lt;br&gt;surs, specialresurs 1 och specialresurs 2. Grundresursen motsvarar&lt;br&gt;ca 88 % av det nuvarande totala grundskolebidraget och special-&lt;br&gt;resurserna ca 12 %. Specialresurs 1 omfattar ca 25 % av nuvaran-&lt;br&gt;de förstärkningsresurs och specialresurs 2 motsvarar dagens bi-&lt;br&gt;dragsdelar för hemspråksundervisning och stödundervisning i&lt;br&gt;svenska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utanför sektorsbidraget ligger de särskilda stimulansbidragen&lt;br&gt;anvisade för kortare perioder t.ex. bidraget till särskilda utveck-&lt;br&gt;lingsinsatser. Utanför ligger också de medel inom SIS-anslaget&lt;br&gt;som är avsedda för undervisningsinsatser av regional art för ele-&lt;br&gt;ver med handikapp och andra särskilda behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För beräkning av grundresursen redovisas två beräkningsmo-&lt;br&gt;deller. Modell A, som är en renodlad schabloniserad beräknings-&lt;br&gt;modell. Denna modell innebär för vissa kommuner stora omför-&lt;br&gt;delningseffekter. Modell B, som är huvudförslaget, ger vid tid-&lt;br&gt;punkten för bytet av system inte dessa omfördelningseffekter. Vid&lt;br&gt;beräkningen utgår man från kommunernas nuvarande kostnads-&lt;br&gt;struktur och låter de generella strukturella behovskriterierna på-&lt;br&gt;verka resurstilldelningen i fortsättningen. Detta innebär att varje&lt;br&gt;kommun går in i systemet med den kostnadsbild som det tidigare&lt;br&gt;systemet lämnat i arv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa steg i beräkningen är att kommunerna delas in i fyra&lt;br&gt;grupper utifrån det strukturella kriteriet - genomsnittligt antal&lt;br&gt;elever/km&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. Denna indelning har till syfte att ”dämpa” genomsla-&lt;br&gt;get av det annars helt proportionella förhållandet mellan elevan-&lt;br&gt;talsförändring och bidragets storlek. Vid positiv elevantalsutveck-&lt;br&gt;ling sjunker det genomsnittliga bidraget/elev och vid negativ ut-&lt;br&gt;veckling ökar bidraget/elev. Konstruktionen är tänkt att ge stöd åt&lt;br&gt;kommuner som på grund av strukturella förhållanden har svårt&lt;br&gt;att förändra skolorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med beräkningsmodellen - specialresurs / - är att inom&lt;br&gt;den angivna resursramen lyfta fram kommuner med ett relativt&lt;br&gt;större behov av stödinsatser till enskilda elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modellen utgår från ett genomsnittligt bidrag per elev i kom-&lt;br&gt;munen ett visst faktiskt utgångsår/basår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje kommun skapas en sammanvägd faktor av tre struk-&lt;br&gt;turella kriterier. Syftet är att med hjälp av denna faktor lyfta fram&lt;br&gt;kommuner med större behov av stödinsatser till enskilda elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kriterierna är följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- andelen invånare i kommunen med enbart grundskoleut-&lt;br&gt;bildning eller kortare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- andelen socialbidragstagare i kommunen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;andelen barn (i skolpliktig ålder 7-15 år) i kommunen bo-&lt;br&gt;ende med en förälder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modellen - specialresurs 2 - är tänkt att på ett schabloniserat&lt;br&gt;sätt beräkna kommunernas behov av stöd till invandrarelever.&lt;br&gt;Grunden i modellen är ett nytt schabloniserat behovsmått - ande-&lt;br&gt;len barn (i skolpliktig ålder 7-15 år) i kommunen med minst en&lt;br&gt;förälder född i utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika att slå sönder den nuvarande undervisnings-&lt;br&gt;strukturen har arbetsgruppen i modellen tagit in en faktor - akti-&lt;br&gt;vitetsgrad. Denna faktor anger i vilken utsträckning barn i kom-&lt;br&gt;munen deltar i hemspråksundervisning och stödundervisning i&lt;br&gt;svenska.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7 Gymnasieskolan&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Statsbidraget skall enligt arbetsgruppen utgå till samtliga primär-&lt;br&gt;kommuner och inte som i dag till utbildningsanordnare. Ungdo-&lt;br&gt;marnas rätt till gymnasial utbildning skall säkerställas genom en&lt;br&gt;lagfäst skyldighet för primärkommunerna att erbjuda sina 16-19&lt;br&gt;åringar gymnasial utbildning antingen i egen regi eller genom&lt;br&gt;samverkan (avtal) med andra kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modellen innebär således att inget bidrag utgår direkt till&lt;br&gt;landstingen. Dessa är hänvisade till överenskommelser med pri-&lt;br&gt;märkommunerna för att finansiera den gymnasieutbildning för&lt;br&gt;vilken de är huvudmän (vårdutbildning och utbildning inom&lt;br&gt;jord-, skog- och trädgårdsområdet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett renodlat kommunalt verksamhetsansvar talar för att dagens&lt;br&gt;dimensionerings- och planeringssystem avvecklas. Nuvarande&lt;br&gt;gymnasieregioner föreslås vara kvar övergångsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modellen utgår från ett justerat bidrag per 16-19 åring i man-&lt;br&gt;talsskrivningskommunen ett visst utgångsår, basår. Detta bidrag&lt;br&gt;speglar de faktiska kostnaderna för kommunens gymnasieelever&lt;br&gt;mot bakgrund av varje elevs val av studieväg och gymnasieort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa steg i beräkningen är att kommunerna delas in i tre&lt;br&gt;grupper utifrån ett strukturellt kriterium - antalet 16-19 åringar&lt;br&gt;per km&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;. Denna indelning syftar till att dämpa det annars helt&lt;br&gt;proportionella förhållandet mellan målgruppsutvecklingen och bi-&lt;br&gt;dragets storlek. Konstruktionen är tänkt att ge förutsättningar för&lt;br&gt;kommuner med vikande befolkningsunderlag att behålla sin gym-&lt;br&gt;nasiala utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget justeras slutligen med hjälp av en kostnadsfaktor för&lt;br&gt;de förändringar som beror på elevernas val av studievägar. Fak-&lt;br&gt;torn speglar hur kommunens elever är fördelade på dyra resp,&lt;br&gt;billiga studievägar, i förhållande till hur rikets alla elever är för-&lt;br&gt;delade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modellen innebär omfördelningseffekter mellan kommunerna i&lt;br&gt;förhållande till nuläget genom att samtliga primärkommuner er-&lt;br&gt;håller bidrag. Hur stor omfördelningseffekten blir hos utbild-&lt;br&gt;ningsanordnare beror främst på till vilket pris och till vilken om-&lt;br&gt;fattning de kan attrahera ungdomar till utbildningen. På kort sikt&lt;br&gt;vid oförändrad organisation uppstår endast marginella omfördel-&lt;br&gt;ningseffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;8 Vuxenutbildning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkt för beräkning av primärkommunernas bidrag till&lt;br&gt;den kommunala utbildningen för vuxna, är det faktiska statsbidra-&lt;br&gt;get för ett år, basåret. Primärkommunernas bidrag för basåret/ut-&lt;br&gt;gångsåret beräknas genom att kommunen tilldelas en andel av det&lt;br&gt;totala bidraget basåret. Kommunens andel beräknas i denna mo-&lt;br&gt;dell utifrån fem kriterier som fångar upp de strukturella förhål-&lt;br&gt;landena i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fem kriterierna är dels en behovsvariabel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;antalet invånare i åldern 20-64 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels fyra viktningsvariabler:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- andelen invånare i kommunen med enbart grundskoleut-&lt;br&gt;bildning eller kortare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- andelen utländska medborgare i kommunen, danska och&lt;br&gt;norska medborgare exkluderade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- andelen arbetssökande i kommunen, personer i arbetsmark-&lt;br&gt;nadsåtgärder exkluderade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- andelen 20-64 åringar per km&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte tänkt att kommuner som har satsat på att bygga&lt;br&gt;upp en väl fungerande vuxenutbildning skall behöva skära ner sin&lt;br&gt;verksamhet dramatiskt på grund av ett nytt bidragssystem. Där-&lt;br&gt;emot är en av avsikterna med det nya systemet att stimulera vux-&lt;br&gt;enutbildning på orter där behovet är som störst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemortskommunerna kommer att ha ansvaret för att kommu-&lt;br&gt;ninvånarna kan erbjudas utbildning enligt de fastställda målen.&lt;br&gt;Hemortskommunerna skall betala för sina invånares vuxenstudier&lt;br&gt;även då den anordnas i andra kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sektorsbidrag och kostnadskompensation&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut att den statliga regleringen av lärartjänsierna&lt;br&gt;skall upphöra med utgången av år 1990 innebär att den automa-&lt;br&gt;tiska kopplingen, i nuvarande statsbidragssystem, mellan lärarlö-&lt;br&gt;nekostnader och beräkningen av statsbidragen inte längre kan&lt;br&gt;upprätthållas. Arbetsgruppen föreslår att kostnadskompensation&lt;br&gt;erhålls genom en indexuppräkning. Enligt arbetsgruppens upp-&lt;br&gt;fattning skall ett speciellt skolindex utarbetas som grund för kost-&lt;br&gt;nadskompensationssystemet. SCB föreslås ges uppgiften att hante-&lt;br&gt;ra detta index.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utbetalning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;I rapporten konstateras att uppgifter om målpopulation samt för&lt;br&gt;gymnasieskolans del om studievägsvalet finns i offentlig statistik&lt;br&gt;och kan utgöra underlag för utbetalning. För det förändrade&lt;br&gt;statsbidragssystemet kan utbetalning ske utan rekvisitionsförfaran-&lt;br&gt;de eller annat underlag från kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissyttranden över betän- &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-&lt;br&gt;kandet (Ds 1990:32) Nytt statsbidragssystem för&lt;br&gt;grundskola, gymnasieskola och kommunal ut-&lt;br&gt;bildning för vuxna&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Remissinstanser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Över betänkandet (Ds 1990:32) Nytt statsbidragssystem för&lt;br&gt;grundskola, gymnasieskola och kommunal utbildning för vuxna&lt;br&gt;har efter remiss yttranden avgivits av glesbygdsdelegationen, skol-&lt;br&gt;överstyrelsen (SÖ), statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), läns-&lt;br&gt;skolnämnderna i Stockholms, Södermanlands, Kristianstads, Mal-&lt;br&gt;möhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands,&lt;br&gt;Örebro, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens län, utbild-&lt;br&gt;ningsenheten vid länsstyrelsen i Norrbottens län, kommunerna i&lt;br&gt;Botkyrka, Haninge, Täby, Stockholm, Enköping, Håbo, Uppsala,&lt;br&gt;Eskilstuna, Katrineholm, Norrköping, Tingsryd, Hultsfred, Vim-&lt;br&gt;merby, Kalmar, på Gotland, i Karlskrona, Osby, Malmö, Vellinge,&lt;br&gt;Göteborg, Sotenäs, Falköping, Karlstad, Örebro, Fagersta, Avesta,&lt;br&gt;Älvdalen, Gävle, Sundsvall, Ånge, Örnsköldsvik, Berg, Åre,&lt;br&gt;Lycksele, Umeå, Vilhelmina, Åsele, Pajala och Överkalix, lands-&lt;br&gt;tingskommunerna i Stockholms, Östergötlands, Kalmar, Kristian-&lt;br&gt;stads, Hallands, Värmlands och Västernorrlands län, Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet, Landstingsförbundet, Tjänstemännens central-&lt;br&gt;organisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Landsorga-&lt;br&gt;nisationen i Sverige (LO), Lärarnas riksförbund (LR), Skolledar-&lt;br&gt;förbundet, Svenska facklärarförbundet (SFL), Sveriges lärarför-&lt;br&gt;bund (SL) och Riksförbundet Hem och Skola (RHS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden har dessutom inkommit från kriminalvårdsstyrelsen,&lt;br&gt;överbefälhavaren, länsskolnämnderna i Blekinge, Kronobergs,&lt;br&gt;Kalmar och Uppsala län, sameskolstyrelsen, kommunerna i Dan-&lt;br&gt;deryd, Ekerö, Norrtälje, Östhammar, Strängnäs, Jönköping, Tra-&lt;br&gt;nås, Klippan, Lund, Trelleborg, Öckerö, Mark, Lidköping, Mari-&lt;br&gt;estad, Forshaga, Köping, Norberg, Borlänge, Gagnef, Orsa, Boll-&lt;br&gt;näs, Ragunda, Sorsele, samverkande gymnasiekommuner i Halls-&lt;br&gt;berg, Klippan, Skara, Stenungsund, Tibro, Ystad och Åmål, lands-&lt;br&gt;tingskommunerna i Kronobergs, Malmöhus och Skaraborgs län,&lt;br&gt;komvuxenheterna i Hässleholm, Munkfors, Härnösand, Svenska&lt;br&gt;arbetsgivareföreningen (SAF), Företagarnas riksorganisation,&lt;br&gt;Riksförbundet för kommunal och statlig vuxenutbildning&lt;br&gt;(R-VUX), Elevorganisationen i Sverige, Sverigefinska Riksförbun-&lt;br&gt;det, Sveriges Finska Lärarförbund (SFiL), Sveriges Kristna Fri-&lt;br&gt;skoleråd, Svenska Förbundet för Specialpedagogik, Riksförening-&lt;br&gt;en för Waldorfpedagogik, Svenska Montessoriförbundet, DAKS -&lt;br&gt;Föreningen för en demokratiserande och aktiverande skola, Ut-&lt;br&gt;bildargruppen för döva och hörselskadade - UGDH, Bohusläns&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skärgårdsråd, rektorerna vid de särskilda vuxenutbildningsenhe-&lt;br&gt;terna i Malmöhus län, rektorer vid vuxenutbildningsenheter i Gö-&lt;br&gt;teborgs och Bohus län, elevkåren komvux Lidköping och enskil-&lt;br&gt;da.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna synpunkter på arbetsgruppens&lt;/h5&gt;
&lt;h5&gt;förslag&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Merparten av remissinstanserna är positivt inställda till syftet, de&lt;br&gt;allmänna utgångspunkterna och principerna för det föreslagna&lt;br&gt;statsbidragssystemet. Även de som är kritiska anser att förslaget&lt;br&gt;har många principiella förtjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ, länsskolnämnder och kommuner tillstyrker i princip ar-&lt;br&gt;betsgruppens förslag. SÖ hälsar med tillfredsställelse att statsbi-&lt;br&gt;dragen för de tre stora utbildningsformerna med kommunal hu-&lt;br&gt;vudman ses över i ett sammanhang och att detta sker med samma&lt;br&gt;principiella utgångspunkter. Många av remissinstanserna välkom-&lt;br&gt;nar också ett schabloniserat, elevbaserat, avreglerat och framför&lt;br&gt;allt enklare statsbidragssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet instämmer i målsättningen om avreglering,&lt;br&gt;möjlighet till fri resursanvändning och vardagsrationalisering på&lt;br&gt;kommunal nivå. Förbundets allmänna inställning till statsbidrags-&lt;br&gt;system är att de skall generaliseras och att de specialdestinerade&lt;br&gt;bidragen skall vara så få som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet anser att föreslagna förändringar påverkar&lt;br&gt;huvudmannaansvaret liksom planerings- och beslutssystem för&lt;br&gt;gymnasieskola och komvux och får mer långtgående effekter än&lt;br&gt;de direkta effekterna på statsbidragssystemet. Förslagen behöver&lt;br&gt;förtydligas och överarbetas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet landsting avvisar förslaget att statsbidragen skall utgå&lt;br&gt;till primärkommunerna och menar att huvudmannaskapet för de&lt;br&gt;frivilliga skolformerna bör utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret tillstyrker att det föreslagna statsbidragssystemet&lt;br&gt;genomförs då det på ett avgörande sätt innebär förbättringar i&lt;br&gt;förhållande till de nuvarande statsbidragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RRV har länge förordat ökad schablonisering av statsbidrags-&lt;br&gt;system inom skolområdet och att de kommunala huvudmännen&lt;br&gt;får ökad frihet att besluta om organisation och resursanvändning.&lt;br&gt;Mot den bakgrunden är de i huvudsak positiva till föreslagna för-&lt;br&gt;ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Glesbygdsdelegationen finner målen för statsbidragen riktiga&lt;br&gt;och betonar utbildningens betydelse för den regionala och lokala&lt;br&gt;utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO, TCO, SACO och statskontoret finner det svårt att ta ställ-&lt;br&gt;ning till utformningen av statsbidragssystemet innan regeringen&lt;br&gt;har presenterat alla delar av det nya styrsystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO ansluter sig till uppfattningen att staten skall ange na-&lt;br&gt;tionella mål medan kommunerna skall ansvara för att målen upp-&lt;br&gt;nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LR kan inte acceptera den totala frihet förslaget ger kommu-&lt;br&gt;nerna att använda bidraget inom skolområdet och avvisar därför&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolledarförbundet betonar skolledarens nyckelroll och anser&lt;br&gt;att förslaget ger förutsättningar för en effektiv och väl fungerande&lt;br&gt;organisation i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SFL och SL accepterar utgångspunkterna för förändringsarbe-&lt;br&gt;tet men avvisar bestämt en fri resursanvändning för kommuner-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RHS tillstyrker huvuddragen i förslaget men betonar att det är&lt;br&gt;nödvändigt att ge föräldrar och elever ett uttalat inflytande över&lt;br&gt;styrningen av den enskilda skolan och dess resursanvändning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ, liksom flera andra remissinstanser, anser att de statsbidrag&lt;br&gt;som inte nu har tagits med i det föreslagna statsbidragssystemet,&lt;br&gt;bör så långt möjligt inordnas i eller samordnas med de föreslagna&lt;br&gt;bidragen. Bidrag såväl till kommunernas uppföljningsansvar, in-&lt;br&gt;byggd utbildning, lärlingsutbildning, arbetsplatsförlagd utbildning&lt;br&gt;som till fortbildning, särskolan och till fristående skolor finns&lt;br&gt;bland de bidrag som remissinstanserna vill inordna i det nya sy-&lt;br&gt;stemet.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa övergripande frågor&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Likvärdig skola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ konstaterar att likvärdigheten kommer att vara en central frå-&lt;br&gt;ga vid uppföljning och utvärdering och att det är viktigt att skilja&lt;br&gt;mellan enhetligt skolsystem och likvärdig utbildningsstandard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Glesbygdsdelegalionen och länsskolnämnderna i Västernorr-&lt;br&gt;lands och Västerbottens län understryker att glesbygds- och lands-&lt;br&gt;bygdskommuner inte har likvärdiga ekonomiska förutsättningar&lt;br&gt;som tätortskommuner att bedriva skolverksamhet. Detta tas ock-&lt;br&gt;så upp av statskontoret som i det s.k. KRON-projektets redovis-&lt;br&gt;ning av grundskolan i 81 svenska kommuner visar på att de totala&lt;br&gt;kostnaderna bå 1988/89 genomsnittligt var betydligt högre i gles-&lt;br&gt;bygdskommuner än i övriga kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den frihet som ges att med kommunala medel öka undervis-&lt;br&gt;ningsinsatsen kan leda till stora olikheter mellan kommunerna&lt;br&gt;och äventyra likvärdigheten anser flera remissinstanser. Så anför&lt;br&gt;t.ex. länsskolnämnden i Stockholms län att de kvalitativa olikhe-&lt;br&gt;terna på skolområdet mellan kommunerna i länet redan är på-&lt;br&gt;tagliga och ökar snabbt vilket återspeglas i bl.a. andelen obehöriga&lt;br&gt;lärare och skolhusens och läromedlens standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens roll som garant för en likvärdig skola betonas av flerta-&lt;br&gt;let länsskolnämnder, LO och LR. Målstyrning, avreglering och&lt;br&gt;ökat lokalt inflytande på skolverksamheten kräver en kraftfull&lt;br&gt;statlig uppföljning och utvärdering anser bl.a. länsskolnämnden i&lt;br&gt;Stockholms län, som konstaterar att ökat lokalt brukarinflytande&lt;br&gt;långt ifrån alltid leder till att skolan närmar sig de skolpolitiska&lt;br&gt;målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitetsfrågor tas upp av SACO och flera lärarorganisationer.&lt;br&gt;LR menar att skolans kvalitet är kopplad till faktorer som antalet&lt;br&gt;undervisningstimmar och att förslaget därför kommer att leda till&lt;br&gt;kvalitetsskillnader mellan olika kommuners skolor om antalet un-&lt;br&gt;dervisningstimmar minskar. SACO framhåller att kvalitetskraven&lt;br&gt;på skolans undervisning måste kvarstå och SFL och SL menar att&lt;br&gt;kvalitetsfrågor som gruppstorlekar och lärartäthet måste priorite-&lt;br&gt;ras. Lärartätheten har en stor betydelse för undervisningens kvali-&lt;br&gt;tet framhåller länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län som&lt;br&gt;liksom Hultsfreds kommun anser att timplanerna inte är en till-&lt;br&gt;räcklig garanti för en likvärdig utbildningsstandard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Uppföljning - utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser framhåller behovet av uppföljning och ut-&lt;br&gt;värdering. LO understryker att staten inte får avhända sig instru-&lt;br&gt;ment för att styra och utvärdera om målen för verksamheten inte&lt;br&gt;uppnås. SACO menar att det behövs en kraftfull statlig uppfölj-&lt;br&gt;ning och utvärdering. TCO betonar att utvärdering måste ske&lt;br&gt;fortlöpande med start från början.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera länsskolnämnder liksom TCO pekar på behovet av för-&lt;br&gt;tydligande när det gäller den statliga uppföljnings- och utvärde-&lt;br&gt;ringsverksamheten. SÖ konstaterar att kraven på information om&lt;br&gt;skolans resultat accentuerar behovet av samband mellan den re-&lt;br&gt;gionala och centrala statliga skoladministrationen och att motivet&lt;br&gt;för länsskolnämndernas samordning med länsstyrelserna försvin-&lt;br&gt;ner i och med arbetsgruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ökad frihet för kommunerna att använda resurser kopplas&lt;br&gt;till krav på redovisning av verksamheten har flera kommuner för-&lt;br&gt;ståelse för. Göteborgs kommun poängterar att uppföljnings- och&lt;br&gt;utvärderingsfrågor är lika viktiga för kommunen som för staten&lt;br&gt;och att det inte enbart är fråga om mätning av kunskaper utan&lt;br&gt;även mjukare faktorer måste beaktas. Många kommuner befarar&lt;br&gt;dock att verksamhetsredovisningen kommer att innebära avsevärt&lt;br&gt;merarbete. Kommunförbundet och Malmö kommun föreslår därför&lt;br&gt;att staten begränsar sin uppgiftsinsamling från kommunerna un-&lt;br&gt;der de första åren och avvisar kravet på en lagreglerad detaljerad&lt;br&gt;redovisning för skolan. SÖ finner det i hög grad angeläget att&lt;br&gt;skyldigheten för kommunerna att lämna ekonomiska verksam-&lt;br&gt;hetsredovisningar och annan verksamhetsinformation lagregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elever med särskilda behov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser, särskilt länsskolnämnderna, betonar vikten&lt;br&gt;av att alla elevers rätt till bästa möjliga utveckling skrivs in i skol-&lt;br&gt;lag och skolförordning så konkret att nödvändiga resurser garan-&lt;br&gt;teras åt elever som har svårigheter och elever med fysiska eller&lt;br&gt;psykiska handikapp. Svenska Förbundet för Specialpedagogik ut-&lt;br&gt;trycker oro för att elever med svårigheter kan få försämrade för-&lt;br&gt;utsättningar och anser det nödvändigt att staten styr resursutnytt-&lt;br&gt;jandet till sådana elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Delegering - decentralisering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser understryker vikten av att decentralisering&lt;br&gt;inte stannar på central nivå i kommunen, utan att personalen får&lt;br&gt;stor del av ansvaret för hur verksamheten skall genomföras. De&lt;br&gt;flesta anser också att det föreslagna systemet bidrar till en verklig&lt;br&gt;decentralisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lycksele kommun, Landstingsförbundet, RHS och Elevorganisa-&lt;br&gt;tionen i Sverige betonar betydelsen av elev- och föräldramedver-&lt;br&gt;kan i utveckling och utvärdering av skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kostnadsfördelning stat - kommun&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet, Landstingsförbundet och flera kommuner be-&lt;br&gt;tonar att stat.en måste ta sitt finansiella ansvar vid alla genomgri-&lt;br&gt;pande förändringar av förutsättningarna för skolverksamheten.&lt;br&gt;Botkyrka kommun anser att en grundläggande princip för syste-&lt;br&gt;met måste vara att nuvarande fördelning av kostnader mellan stat&lt;br&gt;och kommun behålls också på sikt. Enköpings kommun framhål-&lt;br&gt;ler att de nya statsbidragen inte får leda till ytterligare övervält-&lt;br&gt;ring av utbildningskostnader från stat till kommun. Helst borde&lt;br&gt;det nya systemet återföra det finansiella stödet som gällde i början&lt;br&gt;av 1980-talet. Frågan om statsbidragstäckning behandlas också av&lt;br&gt;statskontoret som anser att det i framtiden måste finnas möjlighe-&lt;br&gt;ter att följa upp hur respektive kommuns totala skolkostnader&lt;br&gt;förhåller sig till det statsbidrag som erhålls. Hur stor del av kost-&lt;br&gt;naderna som staten skall täcka med hänsyn till de nationella må-&lt;br&gt;len för skolan hade behövt analyseras ytterligare enligt RHS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Syftet med reformeringen av bidragssystemen&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser ställer sig bakom tanken på mål- och re-&lt;br&gt;sultatorienterad styrning, att statsbidragen schabloniseras och att&lt;br&gt;de strukturella kriterierna bör vara opåverkbara av kommunala&lt;br&gt;beslut. LO understyrker tre grundprinciper för en mål- och resul-&lt;br&gt;tatstyrd skolorganisation: precisa mål, entydig ansvars- och befo-&lt;br&gt;genhetsfördelning på alla nivåer och ett fungerande utvärderings-&lt;br&gt;och incitamentssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LR, SFL och SL vänder sig mot totalt fri resursanvändning för&lt;br&gt;kommunerna och motsätter sig att statsbidraget skall kunna an-&lt;br&gt;vändas för läromedel och skollokaler på bekostnad av lärarresur-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser frågar sig hur följsamt det föreslagna sy-&lt;br&gt;stemet är vid förändringar. Länsskolnämnden i Göteborgs och Bo-&lt;br&gt;hus län pekar på problemet att få en godtagbar följsamhet till de&lt;br&gt;reella resursbehoven utan att ta hänsyn till kommunernas framti-&lt;br&gt;da faktiska kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;5 Gemensamma utgångspunkter för&lt;br&gt;statsbidragsmodeller&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna tillstyrker att ett sektorsbidrag skall tilldelas i&lt;br&gt;form av ett krontal. Behovet av lärarveckotimmar kommer dock&lt;br&gt;även fortsättningsvis att behöva analyseras som underlag för re-&lt;br&gt;sursfördelningen framhåller länsskolnämnden i Göteborgs och Bo-&lt;br&gt;hus län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Undervisningsvolymens omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO, LR, SFL och SL ser det som nödvändigt att staten även i&lt;br&gt;framtiden tar ansvar för undervisningsvolymen. SFL och SL före-&lt;br&gt;slår att ett visst minimiantal skolledar-, lärar- och syo-tjänster&lt;br&gt;per elev fastställs av regering och riksdag. LR:s krav är att statsbi-&lt;br&gt;draget i förordning styrs till undervisningskostnader, syo-verk-&lt;br&gt;samhet, fortbildning, pedagogisk utveckling och pedagogisk led-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;DAKS - Föreningen för en demokratiserande och aktiverande&lt;br&gt;skola, Elevorganisationen i Sverige och några kommuner efterlyser&lt;br&gt;en tydligare tolkning av vad miniminivå för undervisningen inne-&lt;br&gt;bär. Vilhelmina och Bollnäs kommuner pekar på risken att fattiga&lt;br&gt;kommuner kan känna sig tvingade att minska undervisningsvoly-&lt;br&gt;men för att klara av kostnaderna för skolmåltider, elevvård eller&lt;br&gt;skolskjutsar. Elevorganisationen ser kopplingen mellan antalet lä-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rare och klasstorlek och vill att det skall vara maximalt 25 elever&lt;br&gt;per klass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timplanen måste, enligt SÖ:s mening, fungera som såväl en&lt;br&gt;minimi- som en maximinivå för den enskilde eleven, utom vad&lt;br&gt;gäller i första hand elever med behov av särskilt stöd och elever&lt;br&gt;som valt utökad studiekurs eller frivillig undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Kommunernas huvudmannaskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet, LR och flertalet landsting anser att förslaget&lt;br&gt;om nytt statsbidrag för gymnasieskola och komvux påverkar hu-&lt;br&gt;vudmannaansvaret. En förutsättningslös utredning om huvudman-&lt;br&gt;naskapet bör därför tillsättas. Landstingsförbundet, Malmöhus,&lt;br&gt;Hallands, Östergötlands och Västernorrlands läns landstingskom-&lt;br&gt;muner samt Göteborgs och Bohus läns vårdskoleförbund finner&lt;br&gt;många skäl tala för att landstingen som regionala organ skulle va-&lt;br&gt;ra lämpliga som huvudmän för de frivilliga skolformerna på gym-&lt;br&gt;nasienivå. I avvaktan på utredning om huvudmannaskapet bör,&lt;br&gt;enligt Landstingsförbundet, den föreslagna statsbidragsmodellen&lt;br&gt;kunna öppna möjligheter för kommuner och landsting att komma&lt;br&gt;överens om ett överförande av vissa gymnasielinjer till landstings-&lt;br&gt;kommunalt ansvar och andra till primärkommunalt. Detta skulle&lt;br&gt;kunna leda till att i vissa län landstingen får ansvar för samtliga&lt;br&gt;utbildningslinjer, i andra kan primärkommunen vara huvudman&lt;br&gt;för flertalet utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så gott som alla landsting avvisar förslaget om bidrag enbart&lt;br&gt;till primärkommunerna och förordar att statsbidragen utgår till&lt;br&gt;den som svarar för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Sektorsbidrag - en eller flera delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissopinionen är splittrad när det gäller frågan om sektorsbi-&lt;br&gt;draget skall delas upp i en eller flera delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungefär en fjärdedel anser att bidraget bör vara odelat. Några&lt;br&gt;kommuner framhåller att de skolformsvisa beräkningarna bör&lt;br&gt;framgå. SÖ kan acceptera ett sektorsbidrag under två förutsätt-&lt;br&gt;ningar dels att det i varje kommun finns en styrelse med samlat&lt;br&gt;ansvar för de tre skolformerna, dels att regeringen redovisar hur&lt;br&gt;beräknade bidragsbelopp fördelar sig på resp, skolform och kom-&lt;br&gt;mun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En knapp fjärdedel av remissinstanserna vill att bidraget över-&lt;br&gt;gångsvis delas upp i två delar men på sikt övergår till ett sektors-&lt;br&gt;bidrag. Hit hör Kommunförbundet som slår fast att målsättningen&lt;br&gt;så småningom måste vara ett sektorsövergripande generellt stats-&lt;br&gt;bidragssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En dryg fjärdedel anser att bidraget bör utgå till grundskolan&lt;br&gt;och de frivilliga skolformerna var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den återstående fjärdedelen, vari ingår bl.a. statskontoret,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, TCO, LR, SFL och SL ser det som nödvän-&lt;br&gt;digt att varje skolform får sin del av bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;6 Modeller för bidragssystemet - grundskolan&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;En majoritet av remissinstanserna är positiva till huvuddragen i&lt;br&gt;statsbidragssystemet för grundskolan. Många har dock synpunkter&lt;br&gt;på utgångspunkten basåret, dämpningen, olika kriterier och vikt-&lt;br&gt;ningen av olika faktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örebro och Göteborgs kommun, länsskolnämnderna i Uppsala,&lt;br&gt;Kronobergs, Malmöhus, Älvs borgs, Örebro och Västerbottens län&lt;br&gt;framhåller vikten av att medel för olika regionala insatser för&lt;br&gt;handikappade, t.ex. sjukhusundervisning, fortsättningsvis dispone-&lt;br&gt;ras vid sidan av de bidrag som utgår till enskilda kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Grundresurs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ föreslår att nuvarande extra bidrag till syo och prao i glesbygd&lt;br&gt;räknas in i grundresursen. Länsskolnämnden i Södermanlands län&lt;br&gt;anser att även det särskilda statsbidraget till fortbildning av lärare&lt;br&gt;i anslutning till den nya lärarutbildningen för grundskolan kan fo-&lt;br&gt;gas in i grundresursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Modell A eller B&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det stora flertalet remissinstanser förordar modell B, arbetsgrup-&lt;br&gt;pens huvudförslag, främst av skälet att den inte innebär så stora&lt;br&gt;omfördelningseffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret, RRV, länsskolnämnderna i Hallands och Krono-&lt;br&gt;bergs län, Sveriges Kristna Friskoleråd, Täby, Tingsryd, Vellinge,&lt;br&gt;Älvdalen och Ragunda kommun föredrar dock modell A. Stats-&lt;br&gt;kontoret m.fl. anser att modell A är att föredra eftersom den inte&lt;br&gt;permanentar dagens sneda fördelning av statsbidragen mellan&lt;br&gt;kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Västerbottens län för fram en modell C&lt;br&gt;med en mer glesbygdsanpassad beräkning av grundresursen inne-&lt;br&gt;hållande kriterium för tätortsgrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.2 Basåret&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnderna i Stockholms, Malmöhus, Västerbottens och&lt;br&gt;Hallands län, samt kommunerna i Stockholm, Täby och Göteborg&lt;br&gt;opponerar sig mot arbetsgruppens påstående att ingen hittills har&lt;br&gt;ansett nuvarande statsbidragsfördelning mellan kommuner orätt-&lt;br&gt;vis. Storstadsregionerna understryker att nuvarande system med&lt;br&gt;höga basresursmedeltal missgynnar dem för närvarande - vilket&lt;br&gt;de ofta påpekat - och kommer framgent att missgynna dem efter-&lt;br&gt;som arbetsgruppens förslag utgår från nuvarande resurstilldel-&lt;br&gt;ning. Även glesbygdsrepresentanterna anser att nuvarande resurs-&lt;br&gt;tilldelning missgynnar dem. Länsskolnämnden i Kronobergs län&lt;br&gt;föreslår att man i stället för ett basårs basresurstilldelning utgår&lt;br&gt;från ett medeltal baserat på tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Hallands län, Enköping och Umeå kommun&lt;br&gt;menar att utgångspunkten i dagens system missgynnar kommuner&lt;br&gt;med rationell organisation. Botkyrka och Haninge kommun anför&lt;br&gt;att ju bättre kommunen lyckas i sina ambitioner att skaffa behöri-&lt;br&gt;ga lärare desto lägre blir statsbidragstäckningen eftersom det nya&lt;br&gt;systemet bygger på faktiskt utbetalat statsbidrag ett visst basår.&lt;br&gt;Haninge kommun accepterar inte ett basår som ligger före 1989&lt;br&gt;års avtal för lärarkollektivet och förordar 1989/90 som basår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Glesbygdsdelegationen ifrågasätter det riktiga i att utgå från da-&lt;br&gt;gens fördelning eftersom små glesbygdskommuner och landsbygd-&lt;br&gt;skommuner inte har samma ekonomiska förutsättningar som tä-&lt;br&gt;tortsregioner. En ”specialresurs 3” för lokal skolutveckling i gles-&lt;br&gt;bygd och landsbygd skulle vara ett sätt att stärka den lilla skolen-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.3 Dämpning av elevantalsutveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstruktionen för att dämpa effekterna vid elevantalsföränd-&lt;br&gt;ringar har kommenterats positivt av flera remissinstanser. RRV&lt;br&gt;pekar dock på att konstruktionen kan te sig orimlig vid t.ex.&lt;br&gt;snabb befolkningstillväxt. Länsskolnämnden i Stockholms län,&lt;br&gt;Malmö och Botkyrka kommuner avvisar modellen eftersom den&lt;br&gt;på sikt helt kan förändra de kostnadsrelationer som finns dels&lt;br&gt;mellan stat och kommun, dels mellan kommuner. Botkyrka kom-&lt;br&gt;mun föreslår att statsbidragsreduktionen successivt trappas av vid&lt;br&gt;upprepad positiv elevantalsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högre procentsatser för dämpning vid positiv elevantalsutveck-&lt;br&gt;ling föreslås av länsskolnämnden i Älvsborgs län, Jönköpings och&lt;br&gt;Umeå kommun. Sänkta procenttal vid negativ elevantalsutveckling&lt;br&gt;föreslås av Pajala kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.4 Övrigt om grundresursen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet förutsätter att beräkningen av grundresursen&lt;br&gt;baseras på antalet 7-15 åringar i hemkommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sotenäs och Öckerö kommun, Bohusläns Skärgårdsråd och&lt;br&gt;länsskolnämnden i Hallands län pekar på att den strukturella va-&lt;br&gt;riabeln (elever per km&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;), som har använts för gruppering av kom-&lt;br&gt;munerna, endast mäter landarealen, vilket missgynnar kustkom-&lt;br&gt;muner med många elever boende på öar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gotlands kommun och länsskolnämnderna i Västerbottens och&lt;br&gt;Hallands län anser att problemet med glesbygd med mycket spritt&lt;br&gt;boende bör återspeglas i beräkningsmodellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Elevernas och lärarnas åldersfördelning bör påverka grundre-&lt;br&gt;sursens utformning menar Enköpings, Håbo och Umeå kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Specialresurs 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna ställer sig i allmänhet positiva till konstruktio-&lt;br&gt;nen av specialresurs 1. Många har dock kommenterat kriterierna&lt;br&gt;och har förslag till ändrad viktning särskilt med utgångspunkt&lt;br&gt;från utfallet i den egna kommunen/länet. Statskontoret föreslår att&lt;br&gt;att de ingående kriterierna ges större tyngd eftersom förslaget&lt;br&gt;knappast innebär någon omfördelning av kommunens totala stats-&lt;br&gt;bidrag. Länsskolnämnden i Malmöhus län och Norrköpings kom-&lt;br&gt;mun anser att en större andel av grundskolebidraget som special-&lt;br&gt;resurs skulle bidra till ökad rättvisa mellan kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ tillstyrker själva bidragsmodellen men anser att kriteriet&lt;br&gt;ensamförälder bör utgå eftersom det inte finns några klara och&lt;br&gt;entydiga samband mellan kriteriet och behovet av extra stödåtgär-&lt;br&gt;der i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Västernorrlands län, Tingsryds, Karlskrona,&lt;br&gt;Öckerö, Lidköpings och Örnsköldviks kommun tar upp behovet&lt;br&gt;av en faktor som andelen familjehemsplacerade barn. Botkyrka&lt;br&gt;och Täby kommun efterlyser ett kriterium som mer uttalat speglar&lt;br&gt;barns problem i familjesituationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnderna i Göteborgs och Bohus, Älvs borgs, Värm-&lt;br&gt;lands län, Kommunförbundet, Örebro, Norrköpings, Forshaga och&lt;br&gt;Jönköpings kommun pekar på att andelen socialbidragstagare eller&lt;br&gt;invånare med enbart grundskoleutbildning inte är relaterat till om&lt;br&gt;dessa kategorier har barn i skolan. Umeå kommun och LR anser&lt;br&gt;att kriteriet socialbidragstagare inte uppfyller villkoret att vara&lt;br&gt;opåverkbart för kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Jämtlands län, Bergs och Are kommun fö-&lt;br&gt;reslår att de tre strukturella kriterierna utökas med en glesbygds-&lt;br&gt;faktor. Länsskolnämnden i Västerbottens län och glesbygdsdelega-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionen föreslår att man ersätter kriteriet andel socialbidragstagare Prop. 1990/91:18&lt;br&gt;med andel låginkomsttagare. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Specialresurs 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även specialresursen 2 har kommenterats positivt av många re-&lt;br&gt;missinstanser. De flesta synpunkterna och ändringsförslagen har&lt;br&gt;rört tolkningar av behovsmåttet för hemspråksundervisning och&lt;br&gt;aktivitetsgraden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ, länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län, länsstyrelsen i&lt;br&gt;Norrbottens län, Botkyrka, Tingsryds och Gävle kommun utgår&lt;br&gt;från att nuvarande regler om rätt till hemspråksundervisning skall&lt;br&gt;gälla och anser att kriteriet för bidrag bör överensstämma med&lt;br&gt;reglerna om elevens rätt till undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sameskolstyrelsen, Sveriges Finska Lärarförbund, Sverigefinska&lt;br&gt;Riksförbundet och Pajala kommun menar att behovsmåttet ande-&lt;br&gt;len barn med minst en förälder född i utlandet minskar t.ex. sa-&lt;br&gt;mers, tornedalingars och andra generationens sverigefinnars möj-&lt;br&gt;ligheter att studera sitt hemspråk och att detta inte får ske. Öre-&lt;br&gt;bro kommun pekar på att vissa adoptivbarn och zigenarbarn inte&lt;br&gt;ryms i behovsmåttet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tjugotal remissinstanser invänder mot förslaget att aktivi-&lt;br&gt;tetsgraden bör låsas och anser att den bör vara mer flexibel för&lt;br&gt;att kunna svara mot variationer i invandrarsituationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner med flyktingslussar eller ökad flyktingmottagning&lt;br&gt;och liknande tillgodoses inte i konstruktionen påpekar bl.a. läns-&lt;br&gt;skolnämnderna i Uppsala, Södermanlands, Kronobergs och Älvs-&lt;br&gt;borgs län samt Katrineholms, Hullsfreds, Norbergs, Sundsvalls,&lt;br&gt;Asele och Lycksele kommun.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;7 Statsbidragsmodell - gymnasieskolan&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser är positiva till den principiella upplägg-&lt;br&gt;ningen av statsbidragssystemet för gymnasieskolan. De kritiska&lt;br&gt;synpunkterna kommer huvudsakligen från landstingen, som avvi-&lt;br&gt;sar bidrag till primärkommunen men också från ett antal kom-&lt;br&gt;muner och län som invänder mot modellens ekonomiska utfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Modellkonstruktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många föreslår att bidragen till uppföljningsåtgärder bakas in i&lt;br&gt;sektorsbidraget. Flera anser också att bidragen till inbyggd utbild-&lt;br&gt;ning, lärlingsutbildning, arbetspiatsförlagd utbildning, merkostna-&lt;br&gt;der för invandrarkurser samt inackorderingstillägg kan inordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utrustningsbidragets betydelse poängteras och man förutsätter att&lt;br&gt;det kommer att utgå även i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret, länsskolnämnden i Västerbottens län, Göteborg,&lt;br&gt;Hultsfred, Gävle och Bollnäs kommun samt RHS invänder mot&lt;br&gt;bidragskonstruktionens utgångspunkt i basåret 1988/89 och ser en&lt;br&gt;fara i att modellen konserverar ett givet utbildningsutbud. Hur&lt;br&gt;kostnaderna för förändringar av timplaner och studievägsstruktur&lt;br&gt;påverkar modellen är oklart menar RRV, Botkyrka och Bergs&lt;br&gt;kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun anser att kostnadsfaktorn kan utgå efter-&lt;br&gt;som den ger en felaktig bild av kostnader för t.ex. utbildningar&lt;br&gt;med stort praktikinslag. Länsskolnämnderna i Värmlands och Gö-&lt;br&gt;teborgs och Bohus län föreslår att kostnadsfaktorn beräknas som&lt;br&gt;ett medelvärde över flera år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnderna i Stockholms, Blekinge och Hallands län,&lt;br&gt;Karlskrona och Umeå kommun samt Kommunförbundet konstate-&lt;br&gt;rar att systemet missgynnar de kommuner som har en låg andel&lt;br&gt;16-19 åringar i gymnasieskolan. Kommunförbundet anser att det&lt;br&gt;vore bättre om samtliga ungdomar mellan 16 och 19 år utgjorde&lt;br&gt;bas för bidragsgivningen. SÖ föreslår att en särskild aktivitetsgrad&lt;br&gt;byggs in i kostnadsfaktorn för att belysa relationen mellan antalet&lt;br&gt;ungdomar i utbildning (inkl, ungdomsuppföljning) i förhållande&lt;br&gt;till antalet 16-19 åringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnderna i Södermanlands, Älvsborgs, Värmlands&lt;br&gt;län och Umeå kommun anser att kommungruppsindelningen bör&lt;br&gt;justeras årligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret, Botkyrka och Haninge kommun anser att dämp-&lt;br&gt;ningsfaktorn inte kan tillämpas år efter år utan omprövning. Gö-&lt;br&gt;teborgs kommun ifrågasätter dämpningsfaktorn och anser att styr-&lt;br&gt;ningskriteriet får samma karaktär som det traditionella skatteut-&lt;br&gt;jämningsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En faktor som tar hänsyn till invandrarundervisning och stöd&lt;br&gt;till elever med särskilda behov efterlyses av SÖ, länsskolnämnder-&lt;br&gt;na i Stockholms och Västerbottens län, Botkyrka, Jönköping, Mal-&lt;br&gt;mö och Göteborgs kommun, Kommunförbundet, RHS och DAKS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Generella konsekvenser av statsbidragsmodellen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor majoritet av landstingen avvisar förslaget att bidragen&lt;br&gt;skall utgå till primärkommunen. (Se avsnitt 5.2.) Ett till de ut-&lt;br&gt;bildningsansvariga direkt destinerat statsbidrag vore att föredra.&lt;br&gt;Utredningens förslag omöjliggör ett framtida delat huvudmanna-&lt;br&gt;skap för gymnasieskolan anser landstinget i Halland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingen i Stockholms, Östergötlands, Kalmar och Hallands&lt;br&gt;län samt Landstingsförbundet pekar på att det omfattande för-&lt;br&gt;handlingssystem som förslaget innebär kommer att leda till ökad&lt;br&gt;administrativ belastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet landsting och länsskolnämnder samt Landstingsför-&lt;br&gt;bundet instämmer i förslaget att ge landstingen rätten att besluta&lt;br&gt;om utbildningar inom sina områden. Landstingen i Hallands,&lt;br&gt;Östergötlands, Kristianstads och Västernorrlands län framför att&lt;br&gt;flera faktorer talar för att landstingen skulle vara lämpliga som&lt;br&gt;huvudmän för hela gymnasieskolan. Länsskolnämnderna i Stock-&lt;br&gt;holms och Västernorrlands län. Botkyrka, Haninge, Täby, Uppsala,&lt;br&gt;Hultsfred, Vimmerby, Marks och Lycksele kommun avvisar dock&lt;br&gt;landstingens monopolställning och anser att primärkommunerna&lt;br&gt;bör ha möjlighet att inrätta alla de utbildningar de anser nödvän-&lt;br&gt;diga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser uppehåller sig vid frågan om interkom-&lt;br&gt;munal ersättning. Centrala rekommendationer från kommunför-&lt;br&gt;bunden föreslås av Eskilstuna, Vimmerby, Trelleborg, Lidköping&lt;br&gt;och landstingen i Kristianstads och Hallands län. Landstingsför-&lt;br&gt;bundet anser att det bör klarläggas vad som inträffar vid oenighet&lt;br&gt;om kostnadsersättning och förutsätter att de interkommunala er-&lt;br&gt;sättningarna kommer att utvecklas till att omfatta ersättning för&lt;br&gt;samtliga utbildningskostnader. Kommunförbundet menar att ingen&lt;br&gt;omfördelning av kostnader bör ske från landsting till kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Planeringssystemet och bidragsmodellen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser anser att dagens dimensionerings- och&lt;br&gt;planeringssystem kan avskaffas. Överkalix kommun och LR anser&lt;br&gt;dock att staten bör behålla ansvaret för planering och dimensio-&lt;br&gt;nering av gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Risken att ett ökat antal små gymnasieskolor leder till minskad&lt;br&gt;likvärdighet påpekas från många remissinstanser. Man befarar att&lt;br&gt;kommunerna i första hand kommer att satsa på billiga utbildning-&lt;br&gt;ar och att det finns en risk för utarmning av de yrkesinriktade&lt;br&gt;linjerna genom ett överutbud av teoretiska linjer. Många hyser&lt;br&gt;också farhågor för att systemet leder till ökade kostnader totalt&lt;br&gt;för samhället genom att gjorda investeringar i skollokaler och ut-&lt;br&gt;rustning kan bli överflödiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som ovan anförts är det nödvändigt med någon form&lt;br&gt;av etableringskontroll från statens sida anser bl.a. SÖ, länsskol-&lt;br&gt;nämnderna i Kalmar, Blekinge, Göteborgs och Bohus, Örebro,&lt;br&gt;Värmlands, Västerbottens och Västernorrlands län, länsstyrelsen i&lt;br&gt;Norrbottens län, Hultsfreds, Karlskrona, Lidköpings, Karlstad,&lt;br&gt;Lycksele, Vilhelmina kommun, samverkande gymnasiekommuner&lt;br&gt;och Skolledarförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunernas skyldighet att erbjuda gymnasieutbildning till-&lt;br&gt;styrks av en stor grupp remissinstanser men länsskolnämnderna i&lt;br&gt;Värmlands, Göteborgs och Bohus län liksom LO anser det olämp-&lt;br&gt;ligt att begränsa skyldigheten till enbart åldersgruppen 16-19 år.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet tillstyrker förslaget under förutsättning att ni-&lt;br&gt;vån på statens bidrag anpassas därtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En majoritet ser positivt på att elevens val skall styra gymna-&lt;br&gt;sieskolans dimensionering i mycket högre grad än i dag. DAKS&lt;br&gt;och Stockholms läns landsting anser att förslaget bör utvidgas till&lt;br&gt;en skyldighet för kommunerna att låta den som söker utbildning&lt;br&gt;som inte ordnas av hemkommunen få delta i sådan utbildning.&lt;br&gt;Landstingsförbundet poängterar att en kommun inte av ekonomis-&lt;br&gt;ka skäl får hindra en elev att börja en utbildning som eleven anta-&lt;br&gt;gits till. SÖ, Karlstad och Lycksele kommun understryker betydel-&lt;br&gt;sen av fullgod information om vilka gymnasieskolutbildningar&lt;br&gt;som finns och rätten att söka dem. Syo-organisationen bör frigö-&lt;br&gt;ras från den kommunala organisationen för att stå fri från skol-&lt;br&gt;huvudmannens intressen av att värva elever anser Kristianstads&lt;br&gt;och Värmlands läns landsting samt Landstingsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av fleråriga avtal mellan kommunerna för att säker-&lt;br&gt;ställa långsiktig planering tas upp av länsskolnämnden i Väster-&lt;br&gt;norrlands län samt Hultsfred och Norrköpings kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya statsbidragssystemet kommer att leda till administra-&lt;br&gt;tivt merarbete för kommunerna framåller länsskolnämnderna i&lt;br&gt;Blekinge och Kronobergs län, Katrineholms, Örebro och Lycksele&lt;br&gt;kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett femtontal remissinstanser, däribland SÖ och Kommunför-&lt;br&gt;bundet anser att elevområden bör finnas kvar, åtminstone över-&lt;br&gt;gångsvis. Landstingen i Kristianstads och Västernorrlands län,&lt;br&gt;länsskolnämnderna i Uppsala och Älvsborgs län, Stockholms kom-&lt;br&gt;mun finner dock att nuvarande elevområden kan slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasieregioner bör bibehållas, åtminstone under en över-&lt;br&gt;gångstid, anser ett tiotal remissinstanser. SÖ, Vimmerby och Asele&lt;br&gt;kommun anser dock att de bör avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om att vissa riksrekryterande utbildningar bör få re-&lt;br&gt;surser i särskild ordning finns ingen erinran mot från remissin-&lt;br&gt;stanserna. Listan över sådana utbildningar kan göras betydligt&lt;br&gt;mer omfattande anser SAF och Lunds skolstyrelse. Varianter på&lt;br&gt;naturbrukslinjen förs fram från länsskolnämnden och landstinget i&lt;br&gt;Värmlands län. Vissa specialkurser som i det närmaste är riksre-&lt;br&gt;kryterande kan behöva stödjas menar länsskolnämnderna i Kristi-&lt;br&gt;anstads och Göteborgs och Bohus län. Behovet av särskilt statsbi-&lt;br&gt;drag till gravt handikappade i gymnasieskolan understryks av&lt;br&gt;länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län och Örebro kommun.&lt;br&gt;SÖ och Kommunförbundet anser att man bör vara restriktiv vid&lt;br&gt;bedömningen av vilka utbildningar som i framtiden skall planeras&lt;br&gt;centralt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Statsbidragsmodell - den kommunala&lt;br&gt;utbildningen för vuxna&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser ställer sig positiva till det föreslagna&lt;br&gt;statsbidragssystemet för vuxenutbildningen. Liksom när det gäller&lt;br&gt;gymnasieskolan framhåller landstingen att statsbidraget bör utgå&lt;br&gt;till utbildningsanordnaren. Negativa till förslaget är dock LR och&lt;br&gt;flera kommuner som får ett sämre negativt utfall än för närvaran-&lt;br&gt;de. Många hyser också farhågor för att ett sektorsbidrag eller ett&lt;br&gt;bidrag i två delar kan innebära att vuxenutbildningen får stå till-&lt;br&gt;baka för grund- och gymnasieskolan. Flera har synpunkter på&lt;br&gt;och förslag till ändringar av procentsatserna för viktning av de i&lt;br&gt;modellen ingående variablerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ förordar att bidragsmodellen om möjligt utvidgas till att&lt;br&gt;omfatta samtliga nuvarande bidragstyper, skolformer och utbild-&lt;br&gt;ningar inom komvux, även riksrekryterande utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mycket stor grupp av remissinstanserna reagerar mot det&lt;br&gt;ekonomiska utfallet av statsbidragsmodellen och menar att omför-&lt;br&gt;delningseffekterna måste mildras. Förslag om att införa en aktivi-&lt;br&gt;tetsfaktor för att premiera kommuner som satsar på vuxenutbild-&lt;br&gt;ning kommer från flera remissinstanser. Andra föreslår att en viss&lt;br&gt;grundresurs bör garanteras alla kommuner. Många remissinstan-&lt;br&gt;ser framhåller behovet av övergångsregler för att dämpa effekter-&lt;br&gt;na av resursomfördelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser ser positivt på förslaget om att kommu-&lt;br&gt;nernas åliggande inom vuxenutbildning bör utvidgas till att åtmin-&lt;br&gt;stone omfatta grundskolans nivå. Ett tiotal, däribland SÖ, anser&lt;br&gt;att skyldigheten bör sträcka sig till kurser motsvarande basämnen&lt;br&gt;i etapp 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av att särskilda resurser avsätts för försvarets utbild-&lt;br&gt;ning understryks av överbefälhavaren, länsskolnämnden i Jämt-&lt;br&gt;lands län och Klippans kommun. Också undervisning vid krimi-&lt;br&gt;nalvårdsanstalter bör få specialdestinerade medel framhåller kri-&lt;br&gt;minalvårdsstyrelsen, Strängnäs och Ekerö kommun. Länsskol-&lt;br&gt;nämnden i Göteborgs och Bohus län och Göteborgs kommun&lt;br&gt;framhåller det unika utbud av riksrekryterande karaktär som an-&lt;br&gt;ordnas i Göteborg och föreslår att medel avsätts i särskild ord-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ, glesbygdsdelegationen, Kommunförbundet och LR betonar&lt;br&gt;vikten av resurstillskott till vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SÖ tillstyrker förslaget om statsbidrag till särvux under en&lt;br&gt;övergångstid. Landstingsförbundet anser att de kommuner som&lt;br&gt;övertar huvudmannaskapet för särskolan och särvux skall få detta&lt;br&gt;statsbidrag direkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekerö och Katrineholms kommun samt Riksförbundet för kom-&lt;br&gt;munal och statlig vuxenutbildning framhåller behovet av särskilda&lt;br&gt;resurser för statens skolor för vuxna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Sektorsbidrag och kostnadskompensation&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget om ett skolindex.&lt;br&gt;Vikten av att basåret för beräkning av skolindex väljs så att kost-&lt;br&gt;naderna för lärarlöner efter löneavtalet 1989 ingår i systemets&lt;br&gt;ingångsvärden poängteras av många. Kostnadsfördelningen mellan&lt;br&gt;stat och kommun får inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utbetalning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning av statsbidrag utan rekvisition välkomnas av remis-&lt;br&gt;sinstanserna. Malmö, Vellinge och Enköpings kommun anser att&lt;br&gt;sektorsbidragen bör fastställas i förhand för att underlätta kom-&lt;br&gt;munernas budgetarbete. Flera kommuner framhåller att årlig in-&lt;br&gt;formation om bidragets storlek och beräkningsgrunder är angelä-&lt;br&gt;gen. Några påpekar att skilda budgetår mellan stat och kommun&lt;br&gt;vållar merarbete.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Genomförande&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;SÖ, Tingsryds, Vimmerby, Malmö, Falköpings kommun föreslår att&lt;br&gt;det nya statsbidragssystemet skall gälla fr.o.m. 1991-07-01. Täby,&lt;br&gt;Norrköping, Karlstad, Bollnäs och Umeå kommun ser det möjligt&lt;br&gt;att reformera grundskolans statsbidragssystem fr.o.m. 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Majoriteten av remissinstanser anser det dock nödvändigt att&lt;br&gt;skjuta upp genomförandet av reformen åtminstone ett år. Det hu-&lt;br&gt;vudsakliga skälet är att tidpunkten för ett nytt statsbidragssystem&lt;br&gt;för gymnasieskolan bör samordnas med reformeringen av skolfor-&lt;br&gt;men. Ett annat skäl som många anför är att avtal och förhand-&lt;br&gt;lingar mellan kommuner kräver förberedelser. Flera anser att&lt;br&gt;hänsyn även bör tas till förestående förändringar inom komvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av Skola-arbete-utredningens&lt;br&gt;förslag (SOU 1989:113) vad avser kommuner-&lt;br&gt;nas utbildningsansvar för ungdom samt kon-&lt;br&gt;struktion av statsbidraget för uppföljningsverk-&lt;br&gt;samheten&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1 En lagfäst rätt till gymnasial utbildning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Skola-arbete-utredningen föreslår i sitt betänkande en lagfäst rätt&lt;br&gt;för ungdomar under 20 år till gymnasial utbildning och ett ansvar&lt;br&gt;för kommunerna att främja sådan utbildning. Ett särskilt lagrum&lt;br&gt;bör föras in i skollagen som fastslår denna elevernas rätt och kom-&lt;br&gt;munernas skyldighet. Utredningen anser att de kunskaper och fär-&lt;br&gt;digheter och den personliga kompetens som en fullföljd gymnasial&lt;br&gt;utbildning avser att ge blir allt viktigare för den enskilde i både&lt;br&gt;arbete och medborgarroll. Individen behöver också kompetens&lt;br&gt;och kunskaper för att utvecklas personligt och socialt, för att kun-&lt;br&gt;na skapa det egna nätverket omkring den personliga tillvaron som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 dag är nödvändigt bl.a. i en alltmer teknifierad värld. Samhället i&lt;br&gt;form av hemkommunen måste ta på sig ett större ansvar än hit-&lt;br&gt;tills för att stödja individen att skaffa sig gymnasieutbildning anser&lt;br&gt;utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbidrag för kommunernas&lt;br&gt;uppföljningsåtgärder&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att det nuvarande statsbidraget för uppfölj-&lt;br&gt;ningsåtgärder schabloniseras och och integreras med driftbidragen&lt;br&gt;för gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen. Vid&lt;br&gt;en schablonisering försvinner möjligheten till detaljstyrning till&lt;br&gt;förmån för en större frihet för den driftsansvarige att bedriva&lt;br&gt;verksamheten enligt lokala eller individuella behov och förutsätt-&lt;br&gt;ningar anser utredningen. Utredningen konstaterar att ett arbete&lt;br&gt;pågår med schablonisering av skolans statsbidrag och begränsar sig&lt;br&gt;därför till vissa principiella resonemang. Bl.a. påpekar utredning-&lt;br&gt;en att en utgångspunkt för det framtida statsbidraget måste vara&lt;br&gt;att det inte missgynnar kommuner som har en högre andel ungdo-&lt;br&gt;mar utan utbildning eller arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissyttranden över Sko-&lt;br&gt;la-arbete-utredningens förslag (SOU 1989:113)&lt;br&gt;vad avser kommunernas utbildningsansvar för&lt;br&gt;ungdom samt konstruktion av statsbidraget för&lt;br&gt;uppföljningsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Remissinstanser&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Över nämnda betänkande har efter remiss yttranden avgivits av&lt;br&gt;socialstyrelsen (SoS), skolöverstyrelsen (SÖ), arbetsmarknadssty-&lt;br&gt;relsen (AMS), AMU-styrelsen, statskontoret, riksrevisionsverket&lt;br&gt;(RRV), statistiska centralbyrån (SCB), statens arbetsgivarverk&lt;br&gt;(SAV), länsskolnämnderna och länsarbetsnämnderna i Jönkö-&lt;br&gt;pings, Blekinge, Malmöhus, Älvsborgs, Värmlands, Gävleborgs&lt;br&gt;och Jämtlands län, länsarbetsnämnden i Norrbottens län, utbild-&lt;br&gt;ningsenheten vid länsstyrelsen i Norrbottens län, centrala studies-&lt;br&gt;tödsnämnden (CSN), statens invandrarverk (SIV), särskolekom-&lt;br&gt;mittén (U 1989:08), barn- och ungdomsdelegationen (Ju&lt;br&gt;1983:01), kommunaliseringskommittén (C 1988:03), högskolan&lt;br&gt;för lärarutbildning i Malmö, Svenska kommunförbundet (SK),&lt;br&gt;Landstingsförbundet (LF), Tjänstemännens centralorganisation&lt;br&gt;(TCO), Sveriges Akademikers centralorganisation (SACO),&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivarefören-&lt;br&gt;ingen (SAF), Småföretagarnas riksorganisation, Riksförbundet&lt;br&gt;Hem och Skola (RHS), De synskadades riksförbund (SRF), Sven-&lt;br&gt;ska föreningen för studie- och yrkesvägledning, Stockholms, Bot-&lt;br&gt;kyrka, Södertälje, Östhammars, Jönköpings, Nässjö, Oskarhamns,&lt;br&gt;Karlskrona, Malmö, Hässleholms, Göteborgs, Härryda, Forshaga,&lt;br&gt;Hällefors, Mora, Sandvikens, Timrå, Sundsvalls, Bergs, Lycksele,&lt;br&gt;Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner, samt personalen på Ung-&lt;br&gt;domscentrum Zinkensdamm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser ställer sig bakom huvuddragen i ut-&lt;br&gt;redningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagfäst rätt till gymnasial utbildning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är överlag positiva till att både ungdomarnas&lt;br&gt;rätt till utbildning och hemkommunernas skyldighet att främja de&lt;br&gt;egna ungdomarnas gymnasieutbildning lagfästs. Flertalet remissin-&lt;br&gt;stanser tillstyrker också borttagande av nuvarande prioritering av&lt;br&gt;16-17 åringar vid intagning till gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slatskontoret, utbildningsenheten vid länsstyrelsen i Norrbottens&lt;br&gt;län, länsskolnämnden i Älvsborgs län, SACO, Småföretagens riks-&lt;br&gt;organisation och Hässleholms kommun betonar att valfriheten för&lt;br&gt;eleven mellan studier och arbete måste få finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret saknar en belysning av vad ansvaret innebär för&lt;br&gt;de kommuner som saknar gymnasieskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CSN anser att det inför ett lagfästande av kommunernas ut-&lt;br&gt;bildningsansvar är nödvändigt att ta ställning till var ansvaret för&lt;br&gt;inackorderingstillägg och elevresor skall ligga och till vem statsbi-&lt;br&gt;draget skall utbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsskolnämnden i Gävleborgs län ställer sig tveksam till att ge&lt;br&gt;eleverna en lagstadgad rätt till gymnasieutbildning, då detta kan&lt;br&gt;uppfattas som en rätt till förstahandsvalet. Även Lycksele kom-&lt;br&gt;mun betonar att rätten till gymnasieutbildning inte får kopplas till&lt;br&gt;förstahandsvalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden i Värmland avvisar förslaget om lagstadgad&lt;br&gt;rätt till gymnasieutbildning som förutsätter individuella läroplans-&lt;br&gt;bundna utbildningsplatser med motiveringen att risken är påtaglig&lt;br&gt;att man tvingas till nödlösningar för att uppfylla lagens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsarbetsnämnden i Malmöhus län anser att äldresökande -&lt;br&gt;över 20 år - i fortsättningen bör ges större möjligheter att antas&lt;br&gt;till gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet liksom Örebro kommun anser inte&lt;br&gt;att en reglering av ungdomars rätt till gymnasial utbildning fyller&lt;br&gt;någon egentlig funktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, framför allt kommuner, påpekar att med&lt;br&gt;gymnasial utbildning måste likställas alla former av utbildning&lt;br&gt;som ger motsvarande kompetens, t.ex. komvux och folkhögskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arjeplogs kommun betonar att rätten till utbildning är särskilt&lt;br&gt;viktig för dem som på grund av omognad och sociala problem in-&lt;br&gt;te kunnat tillgodogöra sig utbildningen i grundskolan. Därför bör&lt;br&gt;varje individ, oberorende av ålder, kunna kräva rätt till den ut-&lt;br&gt;bildning han är mogen att tillgodogöra sig.&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;3 Schablonisering av statsbidraget&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om ett schabloniserat statsbidragssystem samordnat med&lt;br&gt;driftsbidragen för gymnasieskolan och den kommunala vuxenut-&lt;br&gt;bildningen tillstyrks av flertalet av de remissinstanser som kom-&lt;br&gt;menterat frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera kommuner invänder mot förslaget att en enskild kom-&lt;br&gt;mun skall träffa överenskommelse med en arbetsgivare om löne-&lt;br&gt;bidraget för en ungdomsplats och föreslår i stället att centrala re-&lt;br&gt;kommendationer utarbetas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser påpekar att utformningen av statsbidra-&lt;br&gt;get bör göras så att unga med behov av särskilt stöd inte åsido-&lt;br&gt;sätts. Högskolan för lärarutbildning i Malmö, länsskolnämnden i&lt;br&gt;Malmöhus län, Svenska föreningen för studie- och yrkesvägledning&lt;br&gt;och Härryda, Hässleholms, Göteborgs och Södertälje kommuner&lt;br&gt;föreslår att statsbidraget till ungdomsuppföljningen utgår selekte-&lt;br&gt;rat från övriga skolstatsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småföretagens riksorganisation anser att en schablonisering av&lt;br&gt;det tidigare detaljstyrda statsbidraget kommer att underlätta möj-&lt;br&gt;ligheterna att skapa flexibla lösningar för varje individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser ifrågasätter om kostnadsberäkningar-&lt;br&gt;na håller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser, företrädesvis kommuner, föreslår att yt-&lt;br&gt;terligare resurser tillskjuts för att utredningens förslag skall kunna&lt;br&gt;genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun anför att hänsyn måste tas till den kon-&lt;br&gt;centration av ungdomar med särskilda behov som finns i Stock-&lt;br&gt;holm och det därav följande resursbehovet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lycksele kommun hävdar behovet av viktning av statsbidraget&lt;br&gt;för att även för små inlandskommuner ge förutsättningar för en&lt;br&gt;nationellt likvärdig utbildning. Även Malmö och Botkyrka kom-&lt;br&gt;muner förordar en viktning av statsbidragen utifrån förekomsten&lt;br&gt;av ungdomar med psykosociala problem, med invandrar- eller&lt;br&gt;flyktingbakgrund och med intellektuella och fysiska handikapp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örebro kommun anser att kommuner som kan presentera ett&lt;br&gt;seriöst arbete med utsatta grupper - t.ex. invandrare, flickor med&lt;br&gt;behov av extra stöd och ungdomar med psykosociala problem -&lt;br&gt;skall kunna få särskilt stöd i form av extra statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;h5&gt;Innehållsförteckning&lt;/h5&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11&lt;br&gt;oktober 1990 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Principiella utgångspunkter för förslagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En mål- och resultatorienterad styrning av&amp;nbsp;skolan&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän motivering till lagförslagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa utgångspunkter för författningsförslagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Likvärdig utbildning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Grundläggande mål och riktlinjer för skolan&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Huvudmannens skyldigheter&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den statliga skoladministrationen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den kommunala organisationen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6.1 Ansvarigt politiskt organ&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6.2 Skolledare&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6.3 Lärare&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6.4 Personal för&amp;nbsp;studie-&amp;nbsp;och yrkesorientering 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6.5 Skolplan&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bemyndiganden för regeringen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till ändring i skollagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till ändring i vuxenutbildningslagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett nytt statsbidragssystem&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgångspunkter för ett förändrat statsbidrags-&lt;br&gt;system &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Principer i nuvarande bidragssystem&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett generellt finansiellt stöd till samtliga primär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommuner för grundskola, gymnasieskola och&lt;br&gt;kommunal utbildning för vuxna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.1 &amp;nbsp;Ett generellt finansiellt stöd till primär-&lt;br&gt;kommuner &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3.2 Resurstilldelning och undervisningsvolym&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En schabloniserad resurstilldelning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.1 Lärarlönekostnader som beräkningsgrund&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.2 Behovsrelatering&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.3 Strukturella kriterier&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkningsmodell - grundskola&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.1 Grundresurs&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.2 Special resurser&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5.3 Sammanfattning av beräkningsmodellen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkningsmodell - gymnasieskola&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6.1 Kommunernas uppföljningsansvar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6.2 Statsbidrag till vissa elevresor och inackor-&lt;br&gt;deringstillägg &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;6.6.3 Planeringen m.m. av gymnasieutbild-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ningen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.7 Beräkningsmodell - kommunal utbildning för&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;vuxna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.7.1 Resurser för viss vuxenutbildning inom&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;försvaret och kriminalvården&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.8 Specialdestinerade statsbidrag utanför sektors-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bidraget&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.9 Verksamhetsstöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.10 Skolindex&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.11 Interkommunala ersättningar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6.12 Ikraftträdande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vissa personalfrågor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Grundläggande lärarutbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fortbildning för skolväsendets personal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utformning av läroplaner&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppföljning och utvärdering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Val av skola m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Den statliga skoladministrationen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska&lt;br&gt;miljön i skolorna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beslut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av rapporten (Ds 1990:32) om&lt;br&gt;nytt statsbidragssystem för grundskola, gymna-&lt;br&gt;sieskola och kommunal utbildning för vuxna 115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden över&lt;br&gt;betänkandet (Ds 1990:32) Nytt statsbidrags-&lt;br&gt;system för grundskola, gymnasieskola och&lt;br&gt;kommunal utbildning för vuxna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanfattning av Skola-arbete-utredningens&lt;br&gt;förslag (SOU 1989:113) vad avser kommunernas&lt;br&gt;utbildningsansvar för ungdom samt konstruktion&lt;br&gt;av statsbidraget för uppföljningsverksamheten 137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Sammanställning av remissyttranden över&lt;br&gt;Skola-arbete-utredningens förslag (SOU&lt;br&gt;1989:113) vad avser kommunernas utbildnings-&lt;br&gt;ansvar för ungdom samt konstruktion av stats-&lt;br&gt;bidraget för uppföljningsverksamheten &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen föreslagna förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen föreslagna förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen föreslagna förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen föreslagna förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslagits om principer för styrning och ansvarsfördelning inom skolan (avsnitt 2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslagits om principer för styrning och ansvarsfördelning inom skolan (avsnitt 2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslagits om riktlinjer för statsbidragssystemet (avsnitt 6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslagits om riktlinjer för statsbidragssystemet (avsnitt 6)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslagits om syfte med och ansvar för fortbildningen (avsnitt 9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslagits om syfte med och ansvar för fortbildningen (avsnitt 9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslagits om riktlinjer för uppföljning och utvärdering (avsnitt 11)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslagits om riktlinjer för uppföljning och utvärdering (avsnitt 11)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslagits om inrättande av ett nytt ämbetsverk för skolväsendet och en ny myndighet, ett institut för handikappfrågor inom skolväsendet (avsnitt 13)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslagits om inrättande av ett nytt ämbetsverk för skolväsendet och en ny myndighet, ett institut för handikappfrågor inom skolväsendet (avsnitt 13)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslagits om avveckling av skolöverstyrelsen, länsskolnämnderna, fortbildningsnämnderna och statens institut för läromedel (avsnitt 13)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslagits om avveckling av skolöverstyrelsen, länsskolnämnderna, fortbildningsnämnderna och statens institut för läromedel (avsnitt 13)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslagits om fördelning av stimulansbidrag (avsnitt 14)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i propositionen föreslagits om fördelning av stimulansbidrag (avsnitt 14)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om grundläggande lärarutbildning (avsnitt 8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om grundläggande lärarutbildning (avsnitt 8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om utformningen av läroplaner (avsnitt 10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om utformningen av läroplaner (avsnitt 10)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om val av skola och om fristående skolor (avsnitt 12).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om val av skola och om fristående skolor (avsnitt 12).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>till handlingarna</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:UbU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12.1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om val av skola och om fristående skolor (avsnitt 12).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1990-10-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1990-10-11 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1990-10-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1990-10-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Folkpartiet liberalerna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:20:18</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE0318</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:31</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:20:18</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE0318</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__18.pdf</filnamn>
<filstorlek>6052111</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ansvaret för skolan</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/F91C5E1E-089E-49EF-9F74-55D06E3C5CE2</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:UbU4</uppgift>
<ref_dok_id>GE01UbU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:UbU9</uppgift>
<ref_dok_id>GE01UbU9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Bidrag till fristående skolor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anders G Högmark  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anders G Högmark  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anneli Hulthén  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anneli Hulthén  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Arne Mellqvist  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Arne Mellqvist  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt-Ola Ryttar  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt-Ola Ryttar  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt-Ola Ryttar  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt-Ola Ryttar  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birger Andersson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birger Andersson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birger Hagård  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birger Hagård  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Bildt  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Bildt  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Claes Roxbergh  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Claes Roxbergh  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elver Jonsson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elver Jonsson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Grethe Lundblad  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Grethe Lundblad  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Gustafsson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub20</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub20</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Gustafsson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Nyhage  m.fl. (M, S, FP, C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Nyhage  m.fl. (M, S, FP, C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inga-Britt Johansson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inga-Britt Johansson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inga-Britt Johansson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inga-Britt Johansson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inga-Britt Johansson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inga-Britt Johansson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingrid Hasselström Nyvall  och Charlotte Branting  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingrid Hasselström Nyvall  och Charlotte Branting  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ingvar Björk  och Bo Nilsson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub19</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub19</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ingvar Björk  och Bo Nilsson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Iris Mårtensson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub27</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub27</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Iris Mårtensson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Andersson  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Andersson  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Hyttring  och Marianne Jönsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Hyttring  och Marianne Jönsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lahja Exner  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lahja Exner  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Larz Johansson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Larz Johansson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Jönsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub16</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub16</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Jönsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Jönsson  och Agne Hansson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Jönsson  och Agne Hansson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Jönsson  och Stina Gustavsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Jönsson  och Stina Gustavsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marianne Stålberg  (S) och Stina Eliasson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marianne Stålberg  (S) och Stina Eliasson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Martin Olsson  m.fl. (C, MP, FP, S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub18</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub18</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Martin Olsson  m.fl. (C, MP, FP, S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Monica Öhman  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub26</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub26</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Monica Öhman  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rune Rydén  m.fl. (M, C, MP, FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rune Rydén  m.fl. (M, C, MP, FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rune Rydén  m.fl. (M, C, MP, FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rune Rydén  m.fl. (M, C, MP, FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rune Rydén  m.fl. (M, C, MP, FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rune Rydén  m.fl. (M, C, MP, FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rune Thorén  och Eva Rydén  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rune Thorén  och Eva Rydén  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stina Gustavsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stina Gustavsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sven-Olof Petersson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub17</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub17</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sven-Olof Petersson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulf Melin  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulf Melin  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulla Orring  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:18&lt;br/&gt;
Ansvaret för skolan</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Ub1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:18 Ansvaret för skolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Orring  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>