<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2287433</hangar_id>
 <dok_id>GE03179</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>179</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:179</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>179</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-04-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:40:44</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:01:27</publicerad>
 <titel>om följdlagstiftning till yttrandefrihetsgrundlag m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03179/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03179</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE03179</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91:179&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om följdlagstiftning till yttrandefrihetsgrundlagen&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03179/prop_199091__179-1.png" style="width:43pt;height:52pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-&lt;br&gt;gade utdrag ur regeringsprotokollet den 11 april 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås en lag med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens&lt;br&gt;och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Förslaget innebär att ansvarig-&lt;br&gt;hetslagarna på det radiorättsliga området upphävs. Lagen (1949:164) med&lt;br&gt;vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål och lagen (1977:1016)&lt;br&gt;med vissa bestämmelser på tryckfrihetsförordningens område ersätts likaså&lt;br&gt;av den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås vissa ändringar i ett antal lagar, bl.a rättegångsbalken,&lt;br&gt;brottsbalken, konkurslagen (1987:672), sekretesslagen (1980:100) och när-&lt;br&gt;radiolagen (1982:459). Förslagen syftar till att anpassa lagstiftningen till ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagen .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya föreskrifterna avses träda i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 179&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens&lt;br&gt;och yttrandefrihetsgrundlagens områden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag finns bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ägare och utgivare av periodiska skrifter m.m. (2 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om utgivare av radioprogram m.m. (3 kap.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om utgivare av filmer och ljudupptagningar (4 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om bevarande av exemplar och inspelningar m.m. (5 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ätal och tvångsmedel (6 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om rätt domstol i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (7 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om förberedande behandling av tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (8&lt;br&gt;kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om huvudförhandling inför jury (9 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om överläggning och dom m.m. (10 kap.) samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övriga bestämmelser (11 kap.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § De bestämmelser i denna lag som gäller tryckta skrifter eller tryckning&lt;br&gt;av skrifter skall tillämpas även på andra skrifter som faller under tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycken radioprogram, film och ljudupptagning används i lagen på&lt;br&gt;samma sätt som i yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 kap. Om ägare och utgivare av periodiska skrifter m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ägare av periodiska skrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Utlänningar som har hemvist här i landet får vara ägare till periodiska&lt;br&gt;skrifter som trycks här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgivningsbevis för periodiska skrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Frågor om utgivningsbevis prövas av patent- och registreringsverket.&lt;br&gt;Verket tar också emot anmälningar om utgivare och ställföreträdare för utgi-&lt;br&gt;vare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om en ansökan om utgivningsbevis inte uppfyller vad som är föreskri-&lt;br&gt;vet om sådana ansökningar, skall sökanden föreläggas att inom viss tid av-&lt;br&gt;hjälpa bristen. Gör sökanden inte det. får ansökningen avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen får meddela föreskrifter om ansökningsavgifter i ärenden&lt;br&gt;om utgivningsbevis och om avgifter för utdrag ur register över periodiska&lt;br&gt;skrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Slutliga beslut av patent- och registreringsverket i ärenden om utgiv-&lt;br&gt;ningsbevis får överklagas hos patentbesvärsrätten inom två månader från da-&lt;br&gt;gen för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patentbesvärsrättens slutliga beslut får överklagas till regeringsrätten&lt;br&gt;inom två månader från dagen för beslutet. Därvid tillämpas bestämmelserna&lt;br&gt;i 35-37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) om besvär över kammarrät-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tens beslut. Patentbesvärsrättens beslut skall innehålla uppgift om att det&lt;br&gt;krävs särskilt tillstånd för prövning av besvär till regeringsrätten och om de&lt;br&gt;grunder på vilka sådant tillstånd meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörighet att vara utgivare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Utlänningar får på samma villkor som svenska medborgare vara utgi-&lt;br&gt;vare för periodiska skrifter för vilka utgivningsbevis finns eller skall finnas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 kap. Om utgivare av radioprogram m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sändningar enligt radiolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Uppgift om vem som är utgivare skall antecknas i ett register hos pro-&lt;br&gt;gramföretaget innan programmet sänds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I registret skall vidare för varje särskilt program antecknas beräknad tid-&lt;br&gt;punkt för sändningens början och formen för sändningen (direktsändning&lt;br&gt;eller sändning av inspelat program).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid varje anteckning i registret skall det anges när anteckningen har&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret skall vara tillgängligt för allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Beträffande program som direktsänds får den som skall förordna utgi-&lt;br&gt;vare besluta att, i stället för utgivaren, var och en som framträder i program-&lt;br&gt;met själv skall svara för yttrandefrihetsbrott som han begår. Ett sådant be-&lt;br&gt;slut skall före sändningen meddelas de berörda och antecknas i det register&lt;br&gt;som avses i 1 §. Om inte detta sker, är beslutet utan verkan. Anteckningen&lt;br&gt;skall innehålla uppgifter om namn, födelsetid och bostadsadress beträffande&lt;br&gt;var och en som avses med beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningar i närradio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Varje sammanslutning som avser att sända ljudradio med stöd av närra-&lt;br&gt;diolagen (1982:459) skall utse en utgivare för programverksamheten. Sam-&lt;br&gt;manslutningen skall till närradionämnden anmäla vem som är utgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans upp-&lt;br&gt;drag upphör, skall sammanslutningen omedelbart utse ny utgivare. Denne&lt;br&gt;skall anmälas så som föreskrivs i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En ställföreträdare för utgivaren skall vara godkänd av den samman-&lt;br&gt;slutning som har utsett utgivaren. Utgivaren skall till närradionämnden an-&lt;br&gt;mäla vem som är ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Till varje anmälan enligt 3 eller 4 § skall fogas bevis att utgivaren eller&lt;br&gt;ställföreträdaren uppfyller de behörighetsvillkor som anges i yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen och att han har åtagit sig uppdraget. I fråga om ställföreträdare&lt;br&gt;skall det dessutom visas att sammanslutningen har godkänt honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Varje sändning av ett radioprogram i närradio skall avslutas med en&lt;br&gt;uppgift om vilken sammanslutning som har sänt programmet. Om en ställfö-&lt;br&gt;reträdare för utgivaren har tjänstgjort, skall det samtidigt lämnas en uppgift&lt;br&gt;om ställföreträdarens namn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställda radiotidningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Utgivare av sådana radiotidningar som anges i 1 § första stycket 2 b)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1981:508) om radiotidningar utses, såvitt gäller den del av radiotid-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen som utgörs av en sammanställning, av de samverkande ägarna till de&lt;br&gt;periodiska skrifter ur vilka materialet hämtas. Utgivaren skall utses för pro-&lt;br&gt;gramverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Agaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan till&lt;br&gt;radiotidningen skall till taltidningsnämnden anmäla vem som är utgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans upp-&lt;br&gt;drag upphör, skall en ny utgivare omedelbart utses. Denne skall anmälas så&lt;br&gt;som sägs i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En ställföreträdare för utgivaren skall vara godkänd av den som har&lt;br&gt;utsett utgivaren. Utgivaren anmäler vem ställföreträdaren är till taltidnings-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Till varje anmälan enligt 7 eller 8 § skall fogas bevis att utgivaren eller&lt;br&gt;ställföreträdaren uppfyller de behörighetskrav som anges i yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen och att han har åtagit sig uppdraget. Om en ställföreträdare an-&lt;br&gt;mäls, skall det dessutom visas att han är godkänd av den som har utsett utgi-&lt;br&gt;varen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § När ställföreträdaren för en utgivare tjänstgjort skall hans namn anges&lt;br&gt;i sändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra trådlösa sändningar av radioprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Vad som föreskrivs i 1 och 2 §§ gäller också i fråga om radioprogram&lt;br&gt;som förmedlas genom satellitsändning som utgår från Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om program som sänds av andra än svenska programföretag och&lt;br&gt;inte är avsedda att tas emot i Sverige tillämpas inte andra föreskrifter i ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagen än 1 kap. 2 och 3 §§. Inte heller tillämpas första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra trådsändningar än vidaresändningar, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om ett programföretag som har tillstånd enligt 5 § första stycket ra-&lt;br&gt;diolagen (1966:755) att sända radioprogram också driver verksamhet för&lt;br&gt;sändning till allmänheten av ljud, bilder eller text genom tråd, tillämpas 1&lt;br&gt;och 2 §§ i fråga om verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Den som utser utgivare av andra radioprogram i trådsändningar än&lt;br&gt;som avses i 12 § skall anmäla vem som har utsetts till patent- och registre-&lt;br&gt;ringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans upp-&lt;br&gt;drag upphör, skall en ny utgivare omedelbart utses. Denne skall anmälas så&lt;br&gt;som föreskrivs i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § En ställföreträdare för utgivaren skall vara godkänd av den som har&lt;br&gt;utsett utgivaren. Utgivaren skall anmäla vem som är ställföreträdare till pa-&lt;br&gt;tent- och registreringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Till varje anmälan enligt 13 eller 14 § skall fogas bevis att utgivaren&lt;br&gt;eller ställföreträdaren uppfyller de behörighetskrav som anges i yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen och att han har åtagit sig uppdraget. Om en ställföreträdare&lt;br&gt;anmäls, skall det dessutom visas att han är godkänd av den som har utsett&lt;br&gt;utgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Varje program i en sådan trådsändning som avses i 13 § skall avslutas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med en uppgift om vem som har utsett utgivaren. Om en ställföreträdare för&lt;br&gt;utgivaren tjänstgör, skall det lämnas en uppgift om vem ställföreträdaren är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Beträffande program som direktsänds får den som skall utse utgivare&lt;br&gt;besluta att, i stället för utgivaren, var och en som framträder i programmet&lt;br&gt;själv skall svara för yttrandefrihetsbrott som han begår. Den som bedriver&lt;br&gt;sändningsverksamheten skall föra ett särskilt register över sådana förord-&lt;br&gt;nanden. Ett utdrag ur registret skall genast sändas till patent- och registre-&lt;br&gt;ringsverket varje gång ett beslut har antecknats i det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § I fråga om sådant tillhandahållande av upplysningar med hjälp av&lt;br&gt;elektromagnetiska vågor som avses i 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen&lt;br&gt;tillämpas 12-16 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Utlänningar får på samma villkor som svenska medborgare vara utgi-&lt;br&gt;vare av radioprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta&lt;br&gt;kapitel föreskrivs om skyldighet att anteckna eller anmäla utgivare skall dö-&lt;br&gt;mas till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta kapi-&lt;br&gt;tel föreskrivs om skyldighet att lämna uppgift om utgivare eller ställföreträ-&lt;br&gt;dare skall dömas till penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 kap. Om utgivare av filmer och ljudupptagningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Sådana ljudupptagningar som innehåller en för synskadade avsedd&lt;br&gt;sammanställning av två eller flera periodiska skrifter som ges ut här i landet&lt;br&gt;och vilkas ägare samverkar om ljudupptagningen (kassettidningar med sam-&lt;br&gt;manställningar av material ur mer än en förlaga) skall ha en utgivare. Utgiva-&lt;br&gt;ren utses av de samverkande ägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan till&lt;br&gt;kassettidningen skall till taltidningsnämnden anmäla vem som är utgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans upp-&lt;br&gt;drag upphör, skall en ny utgivare omedelbart utses. Denne skall anmälas så&lt;br&gt;som sägs i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den skyldighet att lämna uppgifter om vem som har låtit framställa en&lt;br&gt;film eller en ljudupptagning samt om när, var och av vem exemplaren har&lt;br&gt;framställts som föreskrivs i 3 kap. 13 § yttrandefrihetsgrundlagen skall full-&lt;br&gt;göras genom att uppgifterna intas i själva filmen eller ljudupptagningen eller&lt;br&gt;anbringas på dennas kassett eller motsvarande hölje.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Utlänningar får på samma villkor som svenska medborgare vara utgi-&lt;br&gt;vare av filmer och ljudupptagningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 kap. Om bevarande av exemplar och inspelningar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tryckta skrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som här i landet framställer en tryckt skrift är skyldig att bevara&lt;br&gt;ett exemplar av skriften under ett år från det att skriften gavs ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Av varje tryckt skrift som har framställts utomlands och införs hit för Prop&lt;br&gt;att spridas här skall ett exemplar bevaras under ett år från införandet. Det 1990/&lt;br&gt;gäller dock inte skrifter som ej är periodiska och som helt är skrivna på främ-&lt;br&gt;mande språk. Det gäller inte heller periodiska skrifter för vilka utgivningsbe-&lt;br&gt;vis varken finns eller skall finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att bevara skrifterna ligger,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i fråga om periodiska skrifter på den som är utgivare här i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i fråga om andra skrifter på skriftens förläggare här i landet eller, om&lt;br&gt;det inte finns någon sådan förläggare, på den som har låtit lämna ut skriften&lt;br&gt;för spridning här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skrift som inte är periodisk behöver inte bevaras om endast enstaka&lt;br&gt;exemplar av den har förts in i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radioprogram, filmer och ljudupptagningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som sänder radioprogram till allmänheten skall ombesörja att&lt;br&gt;varje program spelas in. Denna skyldighet gäller också sådana radioprogram&lt;br&gt;som avses i 1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. Inspelningen&lt;br&gt;skall bevaras i minst sex månader från sändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten enligt första stycket gäller inte samtidig och oförändrad vida-&lt;br&gt;resändning av radioprogram genom trådnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som här i landet skall utse utgivare för en film eller en ljudupptag-&lt;br&gt;ning är skyldig att bevara ett exemplar under ett år från det att filmen eller&lt;br&gt;upptagningen blev offentlig. Denna skyldighet gäller också sådana filmer&lt;br&gt;och ljudupptagningar som avses i 1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen. Skyldigheten gäller även för den som låter framställa en ljudupptag-&lt;br&gt;ning som sprids till allmänheten utan att en utgivare behöver utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att tillhandahålla exemplar och inspelningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Justitiekanslern har rätt att utan kostnad få del av varje skrift, radio-&lt;br&gt;program, film eller ljudupptagning som har bevarats enligt 1-4 §§. Han har&lt;br&gt;också rätt att kostnadsfritt få en bestyrkt utskrift av vad som har yttrats i ett&lt;br&gt;radioprogram. Det åligger polismyndigheten att på begäran biträda justitie-&lt;br&gt;kanslern vid anmodan enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Varje enskild som anser att ett yttrandefrihetsbrott har begåtts mot ho-&lt;br&gt;nom i ett radioprogram eller att han har lidit skada på grund av ett sådant&lt;br&gt;brott i programmet har rätt att hos den som driver sändningsverksamheten&lt;br&gt;kostnadsfritt ta del av en inspelning av programmet. Den enskilde har också&lt;br&gt;rätt att utan kostnad få en kopia av inspelningen eller en bestyrkt utskrift av&lt;br&gt;vad som har yttrats i programmet. Vad som sägs i detta stycke gäller dock&lt;br&gt;inte, om det är uppenbart att han inte berörs av programmet på ett sådant&lt;br&gt;sätt att han kan vara målsägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skyldighet som avses i första stycket vilar i fråga om sådana radiotid-&lt;br&gt;ningar som anges i 1 § första stycket 2 b) lagen (1981:508) om radiotidningar&lt;br&gt;på ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall tillämpas också på sådana ljudupptagningar som inne-&lt;br&gt;håller en för synskadade avsedd version av en periodisk skrift som ges ut här&lt;br&gt;i landet (kassettidningar). I fråga om sådana kassettidningar som avses i 4&lt;br&gt;kap. 1 § vilar skyldigheten att låta den enskilde ta del av en upptagning och&lt;br&gt;få en utskrift på ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga&lt;br&gt;förlagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I närradiolagen (1982:459) finns ytterligare bestämmelser om skyldig- Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het att tillhandahålla inspelningar av radioprogram. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptag-&lt;br&gt;ningar finns bestämmelser om skyldighet att lämna skrifter och upptagningar&lt;br&gt;till bibliotek eller till arkivet för ljud och bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ett videogram som avses i 17 § andra stycket lagen om pliktexemplar&lt;br&gt;av skrifter och ljud- och bildupptagningar skali anses ha lämnats ut för sprid-&lt;br&gt;ning först när pliktexemplar har lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som före-&lt;br&gt;skrivs i 1-6 §§ döms till böter eller fängelse i högst ett år. Är brottet ringa,&lt;br&gt;skall han inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott som avses i&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 kap. Om åtal och tvångsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Medgivande till åtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott som anges i 7 kap. 4 § 1-10 eller 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 tryckfrihetsförordningen eller för motsvarande yttrandefrihetsbrott enligt&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen får väckas endast om regeringen medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tagande i förvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ide fall som anges i 10 kap. 11 § andra stycket tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;och i motsvarande fall enligt 7 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får en be-&lt;br&gt;fattningshavare av lägst fänriks grad ta en tryckt skrift, film eller ljudupptag-&lt;br&gt;ning i förvar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 kap. Om rätt domstol i tryckfrihetsmål och&lt;br&gt;yttrandefrihetsmål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § De tingsrätter som med stöd av 12 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen är&lt;br&gt;behöriga att ta upp tryckfrihetsmål skall pröva tryckfrihetsmål och yttrande-&lt;br&gt;frihetsmål i de fall där den ort som avses i 2 eller 3 § ligger inom tingsrättens&lt;br&gt;domkrets. Om den orten inte ligger inom domkretsen för en tingsrätt som är&lt;br&gt;behörig att ta upp tryckfrihetsmål, skall målet prövas av den tingsrätt inom&lt;br&gt;vars domkrets länsstyrelsen i det län där orten ligger har sitt säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 S Avgörande för var ett tryckfrihetsmål skall tas upp är i fråga om perio-&lt;br&gt;diska skrifter skriftens utgivningsort och i fråga om andra skrifter den ort där&lt;br&gt;den som enligt 8 kap. tryckfrihetsförordningen är ansvarig för skriften har&lt;br&gt;sitt hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon ort inte kan fastställas enligt första stycket, skall den ort där&lt;br&gt;skriften har tryckts eller eljest mångfaldigats vara avgörande. Har skriften&lt;br&gt;mångfaldigats utomlands, skall den ort vara avgörande där den som har låtit&lt;br&gt;lämna ut skriften för spridning här i landet har sitt hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om varken första eller andra stycket ger ledning, skall den ort där exem-&lt;br&gt;plar av skriften anträffas vara avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Avgörande för var ett yttrandefrihetsmål skall tas upp är den ort var-&lt;br&gt;ifrån ett radioprogram har utgått för sändning eller där en film eller en ljud- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upptagning har lämnats ut för spridning eller där brottet på annat sätt har&lt;br&gt;förövats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser för mål om sanktioner mot meddelare och&lt;br&gt;ans kaffare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om någon genom att lämna eller anskaffa en uppgift för offentliggö-&lt;br&gt;rande har medverkat till ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott, skall ta-&lt;br&gt;lan mot honom om ansvar för brott som avses i 7 kap. 3 § tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen eller 5 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen tas upp av den tingsrätt&lt;br&gt;som är rätt domstol i fråga om tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrottet. Den&lt;br&gt;tingsrätt som är rätt domstol i fråga om ett tryckfrihets- eller yttrandefrihets-&lt;br&gt;brott är också rätt domstol i fråga om åtal för brott som avses i 7 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 3 § andra stycket yttran-&lt;br&gt;defrihetsgrundiagen varigenom den som är ansvarig för offentliggörandet&lt;br&gt;har anskaffat den uppgift vars offentliggörande innefattar tryckfrihets- eller&lt;br&gt;yttrandefrihetsbrottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om talan grundas på att någon, i annat fall än det som anges i 4 §, har&lt;br&gt;lämnat eller anskaffat uppgifter eller underrättelser för offentliggörande och&lt;br&gt;därigenom gjort sig skyldig till brott som avses i 7 kap. 3 § tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen eller 5 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen, skall målet prövas av den&lt;br&gt;tingsrätt som skall ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål för den ort&lt;br&gt;där uppgiftslämnaren har sitt hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar det inte känt var uppgiftslämnaren eller anskaffaren har sitt hemvist&lt;br&gt;eller saknar han hemvist i landet, skall målet prövas av den tingsrätt som&lt;br&gt;skall ta upp tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål för den ort där han har&lt;br&gt;lämnat eller anskaffat uppgiften eller där han har gripits eller annars uppe-&lt;br&gt;håller sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggning av olika mål i samma rättegång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om mål som har samband med varandra på det sätt som anges i 4 §&lt;br&gt;förekommer samtidigt vid en tingsrätt, skall målen handläggas i en rätte-&lt;br&gt;gång. Det gäller dock inte om synnerliga skäl talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett åtal som har samband med ett annat åtal som skall handläggas som&lt;br&gt;tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål får väckas vid den tingsrätt som skall&lt;br&gt;ta upp det sist nämnda åtalet, om det är lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett vanligt brottmål får handläggas i samma rättegång som ett tryckfrihets-&lt;br&gt;mål eller yttrandefrihetsmål i vilket talan förs om ansvar, om det på grund av&lt;br&gt;samband mellan målen skulle skapa allvarliga olägenheter att de handlades i&lt;br&gt;skilda rättegångar. Om huvudförhandling i rättegången hålls inför jury, skall&lt;br&gt;dock andra mål än tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål prövas enbart av&lt;br&gt;rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Justitiekanslern får hos rätten begära att flera mål skall handläggas i&lt;br&gt;samma rättegång enligt 7 § andra stycket. Den tilltalade i det av målen som&lt;br&gt;inte är tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål skall få tillfälle att yttra sig i&lt;br&gt;frågan. Framställningen prövas därefter av rätten. Rättens beslut får över-&lt;br&gt;klagas särskilt. Har rätten avslagit framställningen, får dock endast justitie-&lt;br&gt;kanslern föra talan mot beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Justitiekanslern är åklagare i mål som enligt 7 § andra stycket får hand-&lt;br&gt;läggas i samma rättegång som ett tryckfrihetsmål eller ett yttrandefrihets-&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 kap. Om förberedande behandling av tryckfrihetsmål och Prop.&lt;br&gt;yttrandefrihetsmål &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91:179&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Rätten får, även då det gäller allmänt åtal, under den förberedande be-&lt;br&gt;handlingen av ett mål höra parter och andra samt besluta att avvisa målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I mål om ansvar på grund av tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott&lt;br&gt;skall rätten utreda om den åtalade är ansvarig enligt 8 kap. tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen eller 6 kap. yttrandefrihetsgrundlagen. Vidare skall rätten i mål&lt;br&gt;om skadestånd på grund av sådana brott utreda om skadeståndsanspråket&lt;br&gt;enligt 11 kap. tryckfrihetsförordningen eller 8 kap. yttrandefrihetsgrundla-&lt;br&gt;gen kan riktas mot svaranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om så erfordras skall rätten meddela beslut i de frågor som avses i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För behandling av frågor som anges i 2 § får huvudförhandling sättas&lt;br&gt;ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vid huvudförhandling för prövning av frågor som anges i 2 § eller då&lt;br&gt;målet i något annat fall sätts ut till huvudförhandling utan att det i övrigt är&lt;br&gt;berett för sådan förhandling, skall rätten bestå av tre lagfarna domare. Om&lt;br&gt;det inträffar förfall för någon av dem sedan huvudförhandlingen har påbör-&lt;br&gt;jats, är dock rätten domför med två lagfarna domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I fråga om särskild talan mot ett beslut, varigenom rätten ogillat en in-&lt;br&gt;vändning av en tilltalad att han inte är ansvarig enligt 8 kap. tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen eller 6 kap. yttrandefrihetsgrundlagen, tillämpas vad som före-&lt;br&gt;skrivs i rättegångsbalken om invändning om rättegångshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Under den förberedande behandlingen av ett mål skall det bestämmas&lt;br&gt;om jury skall medverka vid prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder för juryns bildande som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;och yttrandefrihetsgrundlagen, skall vidtas vid sammanträde med parterna&lt;br&gt;inför rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § När målet är berett skall rätten sätta ut tid för huvudförhandling. Skall&lt;br&gt;jury inte medverka, sätts målet ut till huvudförhandling enligt vad som gäller&lt;br&gt;i allmänhet. Förs talan om ansvar eller konfiskation skall målet prövas i en-&lt;br&gt;lighet med vad som gäller för brottmål. I annat fall tillämpas vad som är före-&lt;br&gt;skrivet för tvistemål.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 kap. Om huvudförhandling inför jury&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Vid huvudförhandling inför jury skall rätten bestå av tre lagfarna do-&lt;br&gt;mare. Om det inträffar förfall för någon av dem sedan huvudförhandlingen&lt;br&gt;har påbörjats, är dock rätten domför med två lagfarna domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 5 Den som har utsetts att tjänstgöra i juryn skall genom rättens försorg&lt;br&gt;skriftligen kallas till huvudförhandlingen. I kallelsen skall anges den tid inom&lt;br&gt;vilken anmälningar om laga förfall bör ha nått rätten. Kallelsen skall också&lt;br&gt;innehålla en upplysning om det ansvar för kostnader som enligt 4 § andra&lt;br&gt;stycket kan åläggas jurymannen om han uteblir utan laga förfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om en juryman har styrkt laga förfall, skall en suppleant från samma&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grupp av jurymän inkallas till tjänstgöring. Suppleanterna kallas i den ord-&lt;br&gt;ning i vilken de har lottats ut till suppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner rätten att en juryman inte har styrkt laga förfall, skall jurymannen&lt;br&gt;underrättas om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Uteblir en juryman från huvudförhandlingen, skall en suppleant tillkal-&lt;br&gt;las, om uppskov med målet därigenom kan undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den uteblivne inte laga förfall, skall han åläggas att ersätta staten och&lt;br&gt;parterna de kostnader som hans försummelse orsakat om förhandlingen&lt;br&gt;måste ställas in. Rätten får dock minska ersättningen till ett skäligt belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § När en fulltalig jury har samlats inför rätten, skall juryns medlemmar&lt;br&gt;avlägga denna försäkran: ”Jag NN lovar och försäkrar på heder och samvete,&lt;br&gt;att jag efter bästa förstånd skall besvara de frågor som framställs av rätten&lt;br&gt;och aldrig röja vare sig vad som yttras under juryns överläggningar eller hur&lt;br&gt;de enskilda medlemmarna röstar. Detta vill och skall jag som en ärlig och&lt;br&gt;uppriktig domare troget hålla.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vid huvudförhandlingen får jurymännen med rättens tillstånd fram-&lt;br&gt;ställa frågor till parter, vittnen, sakkunniga eller andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fortsatt huvudförhandling skall juryn bestå av samma medlemmar&lt;br&gt;som före avbrottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I mål där talan grundas på ett påstående att ett tryckfrihets- eller yttran-&lt;br&gt;defrihetsbrott har begåtts skall rätten, sedan förhandlingen inför juryn blivit&lt;br&gt;slutförd, utan dröjsmål till juryn skriftligen framställa frågan om brott före-&lt;br&gt;ligger enligt den eller de bestämmelser som åklagaren eller målsäganden har&lt;br&gt;funnit tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om talan grundas på ett påstående att flera brott har förövats, skall en&lt;br&gt;särskild fråga framställas till juryn för varje brott. Om målets beskaffenhet&lt;br&gt;eljest föranleder flera frågor, skall de framställas var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan frågorna till juryn slutligen avfattas, skall de parter som är närva-&lt;br&gt;rande få tillfälle att yttra sig över dem.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 kap. Om överläggning och dom m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Juryn skall omedelbart utse en ordförande och överlägga i enrum om&lt;br&gt;den eller de frågor som rätten har framställt. Om det begärs av en juryman,&lt;br&gt;skall juryn under överläggningen sammanträda med rätten för att inhämta&lt;br&gt;upplysningar om vad som föreskrivs i lag. Juryn får inte i rättens närvaro&lt;br&gt;överlägga om sitt svar eller företa omröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juryn skall besvara de frågor som rätten har framställt med ja eller nej.&lt;br&gt;Juryn får inte skiljas åt innan alla frågor har besvarats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Juryn skall under sin överläggning ha tillgång till rättens protokoll och&lt;br&gt;de handlingar som har åberopats under huvudförhandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juryns prövning skall grundas på vad som har kommit fram vid huvudför-&lt;br&gt;handlingen inför juryn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juryns svar skall skriftligen överlämnas till rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Dom i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål skall meddelas senast på&lt;br&gt;rättens första arbetsdag efter det att juryns svar har överlämnats. Om det är&lt;br&gt;nödvändigt, får dock rätten besluta om anstånd för att besluta och avfatta&lt;br&gt;domen. Anståndet får vara högst en vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juryn behöver inte vara närvarande när domen avkunnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I mål där en målsägande har fört talan får rätten, om det finns skäl till Prop&lt;br&gt;det, besluta att vardera parten skall stå för sina egna rättegångskostnader. 1990/&lt;br&gt;Ett sådant beslut får dock fattas endast om frågan om brott föreligger har&lt;br&gt;prövats av en jury.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 kap. Övriga bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelser om ersättning till jurymän meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I mål om skadestånd på grund av brott skall rättegångsbalkens regler&lt;br&gt;för de fall där förlikning inte är tillåten gälla i fråga om föreläggande för par-&lt;br&gt;terna att inställa sig och om verkan av parts utevaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I fråga om rättegången i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål skall&lt;br&gt;rättegångsbalken tillämpas i den mån inte annat följer av tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen, yttrandefrihetsgrundlagen eller bestämmelserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål skall hovrätt bestå av fyra lag-&lt;br&gt;farna domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen upphävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1949:164) med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihets-&lt;br&gt;mål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1977:1016) med vissa bestämmelser på tryckfrihetsförordningens&lt;br&gt;område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. radioansvarighetslagen (1966:756),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1982:460) om ansvarighet för närradio,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1982:521) om ansvarighet för radio- och kassettidningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1985:1057) om ansvarighet för lokala kabelsändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre föreskrifter gäller fortfarande vid prövning av talan som har väckts&lt;br&gt;före ikraftträdandet och i fråga om radioprogram som har sänts och tystnads-&lt;br&gt;plikter som har uppkommit dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i brottsbalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 16 kap. 19 § brottsbalken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt åtal för brott som avses i&lt;br&gt;10 b och c §.§' får såvitt avser filmer&lt;br&gt;eller videogram väckas endast efter&lt;br&gt;medgivande av statens biografbyrå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt åtal för brott som avses i&lt;br&gt;10 c § får väckas endast efter medgi-&lt;br&gt;vande av statens biografbyrå. Ifråga&lt;br&gt;om brott som avses i 10 b § skall sta-&lt;br&gt;tens biografbyrå yttra sig innan all-&lt;br&gt;mänt åtal väcks såvitt avser filmer el-&lt;br&gt;ler videogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:835.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 36 kap. 5 och 8 §§ samt 49 kap. 4 § rättegångsbal-&lt;br&gt;ken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) eller någon bestämmelse, till vilken hänvisas i något av dessa lag-&lt;br&gt;rum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om denna utan till-&lt;br&gt;stånd från den myndighet i vars verksamhet uppgiften har inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykologer,&lt;br&gt;psykoterapeuter, kuratorer vid familjerådgivningsbyråer, som drivs av kom-&lt;br&gt;muner, landstingskommuner, församlingar eller kyrkliga samfälligheter, och&lt;br&gt;deras biträden får höras som vittnen om något som i denna deras yrkesutöv-&lt;br&gt;ning anförtrotts dem eller som de i samband därmed erfarit, endast om det&lt;br&gt;är medgivet i lag eller den, till vars förmån tystnadsplikten gäller, samtycker&lt;br&gt;till det. Den som till följd av 9 kap. 4 § sekretesslagen inte får lämna uppgif-&lt;br&gt;ter som avses där får höras som vittne om dem endast om det är medgivet i&lt;br&gt;lag eller den till vars förmån sekretessen gäller samtycker till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om vad&lt;br&gt;som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten medger&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som sägs i andra eller tredje stycket är andra än försva-&lt;br&gt;rare skyldiga att vittna i mål angående brott, för vilket inte är föreskrivet&lt;br&gt;lindrigare straff än fängelse i två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan är särskilt stadgat. Präst&lt;br&gt;inom annat trossamfund än svenska kyrkan eller den som i sådant samfund&lt;br&gt;intar motsvarande ställning får inte höras som vittne om något som han vid&lt;br&gt;enskilt skriftermål eller under själavårdande samtal i övrigt har erfarit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tystnadsplikt enligt&lt;br&gt;3kap. 3 § tryckfrihetsförordningen,&lt;br&gt;9§ radioansvarighetslagen (1966:&lt;br&gt;756), 1 § lagen (1982:460) om ansva-&lt;br&gt;righet för närradio, 11 eller 16 § la-&lt;br&gt;gen (1982:521) om ansvarighet för&lt;br&gt;radio- och kassettidningar eller 2 § la-&lt;br&gt;gen (1985:1057) om ansvarighet för&lt;br&gt;lokala kabelsändningar får höras&lt;br&gt;som vittne om förhållanden som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tystnadsplikt enligt&lt;br&gt;3 kap. 3 § tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;eller 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen får höras som vittne om förhål-&lt;br&gt;landen som tystnadsplikten avser&lt;br&gt;endast i den mån det föreskrivs i&lt;br&gt;nämnda paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tystnadsplikten avser endast i den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mån det föreskrivs i nämnda para-&lt;br&gt;grafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte får höras som vittne&lt;br&gt;om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med den som&lt;br&gt;under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten må förelägga den som skall höras som vittne att, innan han infinner&lt;br&gt;sig för avgivande av vittnesmål, uppliva sin kunskap om vad vittnesförhöret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:257.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:497.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller genom att granska för vittnet tillgängliga räkenskapsböcker, anteck-&lt;br&gt;ningar eller andra handlingar eller besiktiga plats eller föremål, om sådant&lt;br&gt;kan ske utan avsevärd olägenhet för vittnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten enligt 3 kap. 3 § 5&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen, 9 § första&lt;br&gt;stycket 5 radioansvarighetslagen&lt;br&gt;(1966:756) eller 11 § 5 lagen (1982:&lt;br&gt;521) om ansvarighet för radio- och&lt;br&gt;kassettidningar skall pröva om nå-&lt;br&gt;gon, som är skyldig att hemlighålla&lt;br&gt;en uppgift som avses där, ändå får&lt;br&gt;höras som vittne därom, skall rätten&lt;br&gt;först, om inte särskilda skäl föranle-&lt;br&gt;der annat, inhämta yttrande från det&lt;br&gt;företag, hos vilket han har erhållit&lt;br&gt;vetskap om uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten enligt 3 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen eller 2 kap. 3 § andra stycket&lt;br&gt;4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen&lt;br&gt;skall pröva om någon, som är skyl-&lt;br&gt;dig att hemlighålla uppgift som avses&lt;br&gt;där, ändå får höras som vittne&lt;br&gt;därom, skall rätten först, om inte&lt;br&gt;särskilda skäl föranleder annat, in-&lt;br&gt;hämta yttrande från det företag, hos&lt;br&gt;vilket han har erhållit vetskap om&lt;br&gt;uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förelagt en part eller någon an-&lt;br&gt;nan att förete skriftligt bevis eller att&lt;br&gt;tillhandahålla föremål för syn eller&lt;br&gt;besiktning eller vid prövning enligt&lt;br&gt;3 kap. 3 § andra stycket 4 eller 5&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen eller 2 kap.&lt;br&gt;3 § andra stycket 4 eller 5 yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen funnit det vara av&lt;br&gt;synnerlig vikt att en uppgift som av-&lt;br&gt;ses där lämnas vid vittnesförhör eller&lt;br&gt;förhör med en part under sannings-&lt;br&gt;försäkran;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot underrätts beslut under rättegången skall föras särskilt, om rät-&lt;br&gt;ten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avvisat ombud, biträde eller försvarare eller ogillat ett yrkande härom;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ogillat tredje mans yrkande att få som intervenient deltaga i rätte-&lt;br&gt;gången;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förelagt en part eller någon an-&lt;br&gt;nan att förete skriftligt bevis eller att&lt;br&gt;tillhandahålla föremål för syn eller&lt;br&gt;besiktning eller också enligt 3 kap.&lt;br&gt;3§ 5 tryckfrihetsförordningen, 9 §&lt;br&gt;första stycket 5 radioansvarighetsla-&lt;br&gt;gen (1966:756) eller 11 § 5 lagen&lt;br&gt;(1982:521) om ansvarighet för radio-&lt;br&gt;och kassettidningar funnit det vara&lt;br&gt;av synnerlig vikt att en uppgift som&lt;br&gt;avses där lämnas vid vittnesförhör&lt;br&gt;eller förhör med en part under san-&lt;br&gt;ningsförsäkran;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utlåtit sig angående ådömande av förelagt vite eller häkte eller om an-&lt;br&gt;svar för förseelse i rättegången eller angående skyldighet för någon, som ej&lt;br&gt;är part eller intervenient, att gottgöra i rättegången vållad kostnad;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utlåtit sig angående ersättning eller förskott av allmänna medel till måls-&lt;br&gt;ägande eller angående ersättning eller förskott till biträde, försvarare,&lt;br&gt;vittne, sakkunnig eller annan, som ej är part eller intervenient;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. utlåtit sig i tvistemål angående kvarstad eller annan åtgärd enligt 15 kap.&lt;br&gt;eller i brottmål angående häktning eller åtgärd, som avses i 25-28 kap.;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. avslagit begäran om biträde eller försvarare eller till sådant uppdrag för-&lt;br&gt;ordnat annan än part föreslagit;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. utlåtit sig i annat fall än som avses i 5 eller 7 i fråga som gäller allmän&lt;br&gt;rättshjälp; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. avslagit begäran om rättshjälp åt misstänkt i brottmål eller om ersätt-&lt;br&gt;ning eller förskott till part, som åtnjuter sådan förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild talan skall föras genom besvär. Är fråga om beslut, som avses i 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:415.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2, 3, 7, 8 eller 9, åligge den som vill föra talan att, om beslutet meddelats vid 1990/91:179&lt;br&gt;sammanträde för förhandling, genast och eljest inom en vecka från den dag,&lt;br&gt;då han erhöll del därav, anmäla missnöje; försummas det, äge han ej vidare&lt;br&gt;rätt till talan. Rätten pröve genast, om anmälan rätteligen gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om missnöjesanmälan av myndigheter, som enligt lag eller förord-&lt;br&gt;nande med stöd av lag är behöriga att överklaga beslut som avses i andra&lt;br&gt;stycket, gäller följande. Har beslutet meddelats vid sammanträde för för-&lt;br&gt;handling vid vilken myndigheten inte har varit företrädd, skall missnöje an-&lt;br&gt;mälas senast en vecka från dagen för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Äldre föreskrifter gäller dock&lt;br&gt;vid prövning av talan som har väckts före ikraftträdandet och i fråga om tyst-&lt;br&gt;nadsplikter som har uppkommit före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i konkurslagen (1987:672)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § konkurslagen (1987:672) skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gäldenär som är en fysisk per-&lt;br&gt;son får inte under konkursen driva&lt;br&gt;näringsverksamhet som medför&lt;br&gt;bokföringsskyldighet enligt bokför-&lt;br&gt;ingslagen (1976:125). Verksamhet&lt;br&gt;som innebär utövning av rättighet&lt;br&gt;som avses i 2 kap. 1 § regeringsfor-&lt;br&gt;men eller 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6&lt;br&gt;kap. 1 § eller 13 kap. 5 § tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningen omfattas dock inte av&lt;br&gt;förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om näringsförbud efter särskild&lt;br&gt;(1986:436) om näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gäldenär som är en fysisk per-&lt;br&gt;son får inte under konkursen driva&lt;br&gt;näringsverksamhet som medför&lt;br&gt;bokföringsskyldighet enligt bokför-&lt;br&gt;ingslagen (1976:125). Verksamhet&lt;br&gt;som innebär utövning av rättighet&lt;br&gt;som avses i 2 kap. 1 § regeringsfor-&lt;br&gt;men eller 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6&lt;br&gt;kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningen eller 1 kap. 1 §, 3 kap.&lt;br&gt;1, 2, eller 8 § eller 10 kap. 1 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen omfattas&lt;br&gt;dock inte av förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ivning finns det bestämmelser i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i kreditupplysningslagen&lt;br&gt;(1973:1173)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 9, 12 och 16 §§ kreditupplysningslagen&lt;br&gt;(1973:1173)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningsverksamhet får bedrivas endast efter tillstånd av datain-&lt;br&gt;spektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs ej för kreditupp-&lt;br&gt;lysningsverksamhet, i den mån den&lt;br&gt;bedrivs genom offentliggörande av&lt;br&gt;kreditupplysning i tryckt skrift eller&lt;br&gt;annan skrift som avses i 1 kap. 5 §&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personupplysning får ej lämnas&lt;br&gt;ut, om det finns anledning anta att&lt;br&gt;upplysningen kommer att användas&lt;br&gt;av någon annan än den som på&lt;br&gt;grund av ingånget eller ifrågasatt&lt;br&gt;kreditavtal eller av liknande anled-&lt;br&gt;ning har behov av upplysningen.&lt;br&gt;Vad nu sagts gäller ej offentliggö-&lt;br&gt;rande av personupplysning i tryckt&lt;br&gt;skrift eller annan skrift som avses i 1&lt;br&gt;kap. 5 § tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs ej för kreditupp-&lt;br&gt;lysningsverksamhet, i den mån den&lt;br&gt;bedrivs genom offentliggörande av&lt;br&gt;kreditupplysning pä sådant sätt som&lt;br&gt;avses i tryckfrihetsförordningen och&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrun dlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personupplysning får ej lämnas&lt;br&gt;ut, om det finns anledning anta att&lt;br&gt;upplysningen kommer att användas&lt;br&gt;av någon annan än den som på&lt;br&gt;grund av ingånget eller ifrågasatt&lt;br&gt;kreditavtal eller av liknande anled-&lt;br&gt;ning har behov av upplysningen.&lt;br&gt;Vad nu sagts gäller ej offentliggö-&lt;br&gt;rande av personupplysning på så-&lt;br&gt;dant sätt som avses i tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen och yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer anledning till misstanke att en uppgift i kreditupplysning&lt;br&gt;som lämnats under den senaste tolvmånadersperioden eller i register som&lt;br&gt;används i kreditupplysningsverksamhet är oriktig eller missvisande, skall&lt;br&gt;den som bedriver verksamheten utan dröjsmål vidta skäliga åtgärder för att&lt;br&gt;utreda förhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar sig uppgiften vara oriktig el-&lt;br&gt;ler missvisande, skall den, om den&lt;br&gt;förekommer i register, rättas, kom-&lt;br&gt;pletteras eller uteslutas ur registret.&lt;br&gt;Har uppgiften tagits in i en kredit-&lt;br&gt;upplysning som lämnats på annat&lt;br&gt;sätt än genom tryckt skrift eller an-&lt;br&gt;nan skrift som avses i 1 kap. 5 §&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen, skall rät-&lt;br&gt;telse eller komplettering så snart det&lt;br&gt;kan ske tillställas var och en som un-&lt;br&gt;der den senaste tolvmånadersperio-&lt;br&gt;den fått del av uppgiften. Har upp-&lt;br&gt;giften under den senaste tolvmåna-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar sig uppgiften vara oriktig el-&lt;br&gt;ler missvisande, skall den, om den&lt;br&gt;förekommer i register, rättas, kom-&lt;br&gt;pletteras eller uteslutas ur registret.&lt;br&gt;Har uppgiften tagits in i en kredit-&lt;br&gt;upplysning som lämnats på annat&lt;br&gt;sätt än som avses i tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen och yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen, skall rättelse eller komplette-&lt;br&gt;ring så snart det kan ske tillställas&lt;br&gt;var och en som under den senaste&lt;br&gt;tolvmånadersperioden fått del av&lt;br&gt;uppgiften. Har uppgiften under den&lt;br&gt;senaste tolvmånadersperioden läm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1981:737&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dersperioden lämnats i periodisk&lt;br&gt;skrift, skall rättelse eller komplette-&lt;br&gt;ring så snart det kan ske införas i ett&lt;br&gt;följande nummer av skriften. Vad&lt;br&gt;som sägs i detta stycke gäller dock&lt;br&gt;icke, om uppgiften uppenbarligen&lt;br&gt;saknar betydelse för bedömningen&lt;br&gt;av vederbörandes vederhäftighet i&lt;br&gt;ekonomiskt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nats i periodisk skrift eller i en kredit-&lt;br&gt;upplysningsverksamhet som bedrivs&lt;br&gt;genom återkommande offentliggö-&lt;br&gt;randen enligt yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen, skall rättelse eller komplette-&lt;br&gt;ring så snart det kan ske införas i ett&lt;br&gt;följande nummer av skriften eller&lt;br&gt;motsvarande form av offentliggö-&lt;br&gt;rande enligt yttrandefrihetsgrundla-&lt;br&gt;gen. Vad som sägs i detta stycke gäl-&lt;br&gt;ler dock icke, om uppgiften uppen-&lt;br&gt;barligen saknar betydelse för be-&lt;br&gt;dömningen av vederbörandes veder-&lt;br&gt;häftighet i ekonomiskt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en fråga om rättelse eller liknande åtgärd tagits upp efter framställ-&lt;br&gt;ning från den som uppgiften avser, skall denne kostnadsfritt underrättas om&lt;br&gt;huruvida sådan åtgärd vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har rätt att företa inspektion hos den som bedriver kre-&lt;br&gt;ditupplysningsverksamhet och att ta del av samtliga handlingar som rör verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver kreditupplysningverksamhet skall lämna datainspektio-&lt;br&gt;nen de upplysningar om verksamheten som inspektionen begär för sin till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;syn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedrivs kreditupplysningsverk-&lt;br&gt;samhet genom utgivande av tryckt&lt;br&gt;skrift eller annan skrift som avses i l&lt;br&gt;kap. 5 H tryckfrihetsförordningen,&lt;br&gt;skall den som bedriver verksamhe-&lt;br&gt;ten inom en vecka efter utgivandet&lt;br&gt;kostnadsfritt tillställa datainspektio-&lt;br&gt;nen ett exemplar av skriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedrivs kreditupplysningsverk-&lt;br&gt;samhet genom offentliggörande av&lt;br&gt;kreditupplysning på sådant sätt som&lt;br&gt;avses i tryckfrihetsförordningen och&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen skall den&lt;br&gt;som bedriver verksamheten inom en&lt;br&gt;vecka efter offentliggörandet se till&lt;br&gt;att datainspektionen kostnadsfritt får&lt;br&gt;del av det som offentliggjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1977:729) om&lt;br&gt;patentbesvärsrätten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 17 §§ lagen (1977:729) om patentbesvärsrät-&lt;br&gt;ten skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patentbesvärsrätten prövar som&lt;br&gt;förvaltningsdomstol överklagande&lt;br&gt;av beslut av patent- och registre-&lt;br&gt;ringsverket enligt vad som föreskrivs&lt;br&gt;i patentlagen (1967:837) eller med&lt;br&gt;stöd därav utfärdade bestämmelser&lt;br&gt;samt i mönsterskyddslagen (1970:&lt;br&gt;485), varumärkeslagen (1960:644),&lt;br&gt;namnlagen (1982:670) och lagen&lt;br&gt;(1977:1016) med vissa bestämmelser&lt;br&gt;på tryckfrihetsförordningens om-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patentbesvärsrätten prövar som&lt;br&gt;förvaltningsdomstol överklagande&lt;br&gt;av beslut av patent- och registre-&lt;br&gt;ringsverket enligt vad som föreskrivs&lt;br&gt;i patentlagen (1967:837) eller med&lt;br&gt;stöd därav utfärdade bestämmelser&lt;br&gt;samt i mönsterskyddslagen (1970:&lt;br&gt;485), varumärkeslagen (1960:644),&lt;br&gt;namnlagen (1982:670) och lagen&lt;br&gt;(1991:00) med vissa föreskrifter på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och yttran-&lt;br&gt;defrihetsgrundlagens områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om överklagande av ett&lt;br&gt;slutligt beslut av patentbesvärsrät-&lt;br&gt;ten finns bestämmelser i patentlagen&lt;br&gt;(1967:837), mönsterskyddslagen&lt;br&gt;(1970:485), varumärkeslagen (1960:&lt;br&gt;644), namnlagen (1982:670) och la-&lt;br&gt;gen (1991:00) med vissa föreskrifter&lt;br&gt;pä tryckfrihetsförordningens och ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagens områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om överklagande av ett&lt;br&gt;slutligt beslut av patentbesvärsrät-&lt;br&gt;ten finns bestämmelser i patentlagen&lt;br&gt;(1967:837), mönsterskyddslagen&lt;br&gt;(1970:485), varumärkeslagen (1960:&lt;br&gt;644), namnlagen (1982:670) och la-&lt;br&gt;gen (1977:1016) med vissa bestäm-&lt;br&gt;melser pä tryckfrihetsförordningens&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av patentbesvärsrätten, som inte är slutligt, får överklagas en-&lt;br&gt;dast i samband med överklagande av beslut i själva målet. Ett beslut får dock&lt;br&gt;överklagas särskilt när rätten har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ogillat invändning om jäv mot ledamot av rätten eller invändning om&lt;br&gt;att hinder föreligger för talans prövning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avvisat ombud eller biträde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utdömt vite eller straff för underlåtenhet att iakttaga föreläggande eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ålagt vittne eller sakkunnig att ersätta kostnad som vållats genom försum-&lt;br&gt;melse eller tredska, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förordnat angående ersättning för någons medverkan i målet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utlåtit sig i annat fall än som avses i 4 i fråga som gäller allmän rättshjälp.&lt;br&gt;Sådant särskilt överklagande som avses i andra stycket får göras av den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som beslutet angår, om det har gått honom emot. Beslutet överklagas till&lt;br&gt;regeringsrätten genom besvär. Därvid tillämpas bestämmelserna i 7 § för-&lt;br&gt;valtningsprocesslagen (1971:291) och i 35-37 §§ samma lag om besvär över&lt;br&gt;kammarrättens beslut. Patentbesvärsrättens beslut skall innehålla uppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:427&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:237.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om att det krävs särskilt tillstånd för prövning av besvär till regeringsrätten&lt;br&gt;och om de grunder på vilka sådant tillstånd meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 8, 16 kap. 1 § samt rubriken till 16 kap.&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verk-&lt;br&gt;samhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. I sistnämnda hän-&lt;br&gt;seende innefattar bestämmelserna begränsning i den i tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen stadgade rätten att ta del av allmänna handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna avser förbud att röja uppgift, vare sig det sker muntligen&lt;br&gt;eller genom att allmän handling lämnas ut eller det sker på annat sätt (sekre-&lt;br&gt;tess).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller även andra föreskrifter om allmänna handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag finns också bestäm-&lt;br&gt;melser om begränsning av den rätt&lt;br&gt;att lämna meddelande för offentlig-&lt;br&gt;görande i tryckt eller därmed jäm-&lt;br&gt;ställd skrift eller i radioprogram&lt;br&gt;varom grundläggande bestämmelser&lt;br&gt;ges i tryckfrihetsförordningen och&lt;br&gt;radioansvarighetslagen (1966:756).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. Om ansvar på tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningens område för brott&lt;br&gt;mot tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag finns också bestäm-&lt;br&gt;melser om begränsning av den rätt&lt;br&gt;att lämna meddelande för offentlig-&lt;br&gt;görande i tryckt eller därmed jäm-&lt;br&gt;ställd skrift eller i radioprogram,&lt;br&gt;film, ljudupptagningar eller därmed&lt;br&gt;jämställt medium varom grundläg-&lt;br&gt;gande bestämmelser ges i tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen och yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. Om ansvar på tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningens och yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagens områden för brott&lt;br&gt;mot tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 §&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen att med-&lt;br&gt;dela och offentliggöra uppgifter i&lt;br&gt;vissa fall är begränsad framgår av&lt;br&gt;7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 §&lt;br&gt;1-8 samt 5 § 1 och 3 samma förord-&lt;br&gt;ning. De fall av uppsåtligt åsidosät-&lt;br&gt;tande av tystnadsplikt, i vilka&lt;br&gt;nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen i övrigt är begränsad, är&lt;br&gt;de där tystnadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 §&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen och 1 kap.&lt;br&gt;2 8 yttrandefrihetsgrundlagen att&lt;br&gt;meddela och offentliggöra uppgifter&lt;br&gt;i vissa fall är begränsad framgår av&lt;br&gt;7 kap. 3 8 första stycket 1 och 2, 4 §&lt;br&gt;1-8 samt 5 8 1 och 3 tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen och av 5 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket samt 3 8 första stycket 1 och 2&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av&lt;br&gt;uppsåtligt åsidosättande av tystnads-&lt;br&gt;plikt, i vilka nämnda frihet enligt&lt;br&gt;7 kap. 3 8 första stycket 3 och 5 8 2&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen samt 5&lt;br&gt;kap. 1 § första stycket och 3 § första&lt;br&gt;stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:713.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övrigt är begränsad, är de där tyst-&lt;br&gt;nadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 3 kap. 3 § tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen, 9 § radioansvarighetslagen&lt;br&gt;(1966:756), 1 # lagen (1982:460) om&lt;br&gt;ansvarighet för närradio, 11 eller 16 §&lt;br&gt;lagen (1982:521) om ansvarighet för&lt;br&gt;radio- och kassettidningar eller 2 § la-&lt;br&gt;gen (1985:1057) om ansvarighet för&lt;br&gt;lokala kabelsändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 3 kap. 3 § tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen eller 2 kap. 3 § yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Punkten 2 skall dock tillämpas&lt;br&gt;i sin äldre lydelse i fråga om tystnadsplikter som anges i den lydelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i närradiolagen (1982:459)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om närradiolagen (1982:459)&lt;br&gt;dels att 5 och 13 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 16 §, av följande ly-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att sända närradio får&lt;br&gt;ges först efter det att sammanslut-&lt;br&gt;ningen har anmält vem som har ut-&lt;br&gt;setts till programutgivare enligt la-&lt;br&gt;gen (1982:460) om ansvarighet för&lt;br&gt;närradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att sända närradio får&lt;br&gt;ges först efter det att sammanslut-&lt;br&gt;ningen har anmält vem som har ut-&lt;br&gt;setts till utgivare enligt yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att sända närradio får återkallas, om sammanslutningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte längre uppfyller kraven enligt 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot beslut om sändningstid eller låter annan i dess ställe utnyttja&lt;br&gt;sändningstid som tilldelats sammanslutningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sänder program trots att varken behörig programutgivare eller ersättare&lt;br&gt;för programutgivaren enligt lagen (1982:460) om ansvarighet för närradio&lt;br&gt;finns eller trots att anmälan om vem som är utsedd till programutgivare inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har gjorts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. har sänt ett program som i en la-&lt;br&gt;gakraftägande dom har befunnits in-&lt;br&gt;nefatta ett yttrandefrihetsbrott och&lt;br&gt;som innebär ett allvarligt missbruk&lt;br&gt;av yttrandefriheten i närradio,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bryter mot föreskrifterna i 10&lt;br&gt;eller 11 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. inte utnyttjar rätten att sända&lt;br&gt;under tre på varandra följande må-&lt;br&gt;nader eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. inte erlägger avgift i ärende om&lt;br&gt;närradio inom föreskriven tid, om&lt;br&gt;sammanslutningen har förelagts att&lt;br&gt;erlägga den vid påföljd att tillståndet&lt;br&gt;annars kan återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan dom som avses i första&lt;br&gt;stycket 4 har vunnit laga kraft får&lt;br&gt;närradionämnden återkalla tillstån-&lt;br&gt;det interimistiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bryter mot föreskrifterna i 10&lt;br&gt;eller 11 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. inte utnyttjar rätten att sända&lt;br&gt;under tre på varandra följande må-&lt;br&gt;nader eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. inte erlägger avgift i ärende om&lt;br&gt;närradio inom föreskriven tid, om&lt;br&gt;sammanslutningen har förelagts att&lt;br&gt;erlägga den vid påföljd att tillståndet&lt;br&gt;annars kan återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett tillstånd återkallas får nämnden bestämma en tid om högst ett år&lt;br&gt;inom vilken sammanslutningen inte kan ges nytt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en domstol funnit att ett pro-&lt;br&gt;gram i närradion innefattat ett yttran-&lt;br&gt;defrihetsbrott som innebär ett allvar-&lt;br&gt;ligt missbruk av yttrandefriheten, får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:597.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domstolen i domen återkalla sam-&lt;br&gt;manslutningens tillstånd att sända. I&lt;br&gt;ett sådant beslut får domstolen också&lt;br&gt;bestämma en tid av högst ett år inom&lt;br&gt;vilken sammanslutningen inte får ges&lt;br&gt;nytt tillstånd. Domstolen får för-&lt;br&gt;ordna att beslutet skall gälla utan hin-&lt;br&gt;der av att domen inte har vunnit laga&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. I fråga om radioprogram som&lt;br&gt;sänts före ikraftträdandet tillämpas de äldre bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1986:436) om&lt;br&gt;näringsförbud&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underkastad näringsförbud får inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. driva näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vara bolagsman i ett annat handelsbolag än kommanditbolag eller&lt;br&gt;komplementär i ett kommanditbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vara stiftare av ett aktiebolag, ett bankaktiebolag, en sparbank eller ett&lt;br&gt;försäkringsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vara ledamot eller suppleant i styrelsen för ett aktiebolag, ett bankaktie-&lt;br&gt;bolag, en sparbank, ett försäkringsbolag, ett handelsbolag eller en ekono-&lt;br&gt;misk förening eller en sådan ideell förening eller stiftelse som driver närings-&lt;br&gt;verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vara verkställande direktör eller vice verkställande direktör i ett aktie-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolag eller ett försäkringsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. i annan egenskap vara ställföreträdare för en sådan juridisk person som&lt;br&gt;anges vid 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. faktiskt utöva ledningen av en näringsverksamhet eller av en sådan juri-&lt;br&gt;disk person som är bokföringspliktig även om den inte driver näring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. äga så många aktier i ett aktiebolag, ett bankaktiebolag eller ett försäk-&lt;br&gt;ringsaktiebolag att hans andel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stiger femtio procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsförbud utgör inget hinder&lt;br&gt;mot att sådan verksamhet bedrivs&lt;br&gt;som innebär utövning av rättighet&lt;br&gt;som avses i 2 kap. 1 § regeringsfor-&lt;br&gt;men eller 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §,&lt;br&gt;6 kap. 1 § eller 13 kap. 5 § tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsförbud utgör inget hinder&lt;br&gt;mot att sådan verksamhet bedrivs&lt;br&gt;som innebär utövning av rättighet&lt;br&gt;som avses i 2 kap. 1 § regeringsfor-&lt;br&gt;men eller 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §,&lt;br&gt;6kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen eller 1 kap. 1 §, 3&lt;br&gt;kap. I, 2 eller 8 § eller 10 kap. 1 § ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagen .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:628.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1991:00) om privat&lt;br&gt;arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:00) om privat arbetsförmedling och&lt;br&gt;uthyrning av arbetskraft skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller arbetsförmedling&lt;br&gt;som bedrivs av annan än den offent-&lt;br&gt;liga arbetsförmedlingen och som&lt;br&gt;inte sker genom utgivande av skrift&lt;br&gt;på vilken tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med arbetsförmedling enligt lagen&lt;br&gt;att skaffa arbete till arbetssökande ell&lt;br&gt;inte innebär uthyrning av arbetskraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller arbetsförmedling&lt;br&gt;som bedrivs av annan än den offent-&lt;br&gt;liga arbetsförmedlingen och som&lt;br&gt;inte sker på det sätt som avses i tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen eller yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses verksamhet som har till ändamål&lt;br&gt;er arbetskraft åt arbetsgivare och som&lt;br&gt;enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1990/91:124.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11. Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1986:3) om&lt;br&gt;rundradiosändning av finländska televisionsprogram&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1986:3) om rundradiosändning av fin-&lt;br&gt;ländska televisionsprogram skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sändningen gäller inte 6 och För sändningen gäller inte&lt;br&gt;7 §§ radiolagen (1966:755) och ej 6-18 §§ radiolagen (1966:755).&lt;br&gt;heller radioansvarighetslagen (1966:-&lt;br&gt;756).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Äldre föreskrifter gäller fortfa-&lt;br&gt;rande i fråga om radioprogram som har sänts före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, S. Andersson, Göransson, Hellström, Johansson, Lindqvist, Lönn-&lt;br&gt;qvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Larsson,&lt;br&gt;Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om följdlagstiftning till&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Enligt beslut av regeringen den 22 november 1990 har en proposition om&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlag m.m. överlämnats till riksdagen (prop. 1990/91:64).&lt;br&gt;Propositionen innebär att en ny grundlag skall gälla till skydd för yttrandefri-&lt;br&gt;heten i ljudradio, television, filmer, videogram och ljudupptagningar m.fl.&lt;br&gt;moderna massmedier. Yttrandefrihetsgrundlagen bygger på de tryckfrihets-&lt;br&gt;rättsliga grundsatserna, vilka i väsentliga hänseenden ligger till grund också&lt;br&gt;för den nuvarande radiorättsliga lagstiftningen. Förslaget innebär även vissa&lt;br&gt;ändringar i tryckfrihetsförordningen (TF), som skall fortsätta att gälla till&lt;br&gt;skydd för det tryckta ordet, och regeringsformen (RF). Förslagen avses&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu omtalade propositionen innehåller endast förslag till ändringar i&lt;br&gt;grundlag. I propositionen förutskickades att förslag till lagstiftning på lägre&lt;br&gt;nivå skulle läggas fram under våren 1991 (prop. 1990/91:64 s. 23). Jag skall&lt;br&gt;nu ta upp frågan om sådana förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för propositionen i grundlagsärendet ligger det förslag som år&lt;br&gt;1984 avgavs av yttrandefrihetsutredningen (YFU) i betänkandet (SOU&lt;br&gt;1983:70) Värna yttrandefriheten. Det förutsatte i likhet med propositionens&lt;br&gt;förslag att vissa frågor skulle regleras genom vanlig lag. Yttrandefrihetsut-&lt;br&gt;redningen överlämnade år 1986 betänkandet (Ds Ju 1986:4) Förslag om&lt;br&gt;följdlagstiftning till en grundlagsreform angående yttrandefriheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det betänkandet har remissbehandlats (med undantag för några delar som&lt;br&gt;inte är aktuella nu). En förteckning över remissinstanserna bör fogas till pro-&lt;br&gt;tokollet i detta ärende som bilaga 1. En sammanställning av remissyttran-&lt;br&gt;dena har upprättats i justitiedepartementet och finns tillgänglig i lagstift-&lt;br&gt;ningsärendet (dnr 86-3477).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrandefrihetsutredningens nyss nämnda betänkande med förslag om&lt;br&gt;följdlagstiftning och remissyttrandena över det utgör en grundval för mina&lt;br&gt;förslag i detta ärende. På samma sätt som i fråga om yttrandefrihetsgrundla-&lt;br&gt;gen aktualiserar emellertid den utveckling som har ägt rum efter det att be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tänkandet avgavs en del ytterligare frågor. Samtidigt är vissa andra av de för- Prop.&lt;br&gt;slag utredningen lade fram i betänkandet inte längre aktuella. Dit hör frågan 1990/91:179&lt;br&gt;om rätt att överklaga marknadsdomstolens beslut. Den frågan kan komma&lt;br&gt;att övervägas i annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelarskyddskommittén avgav i mars 1990 betänkandet (SOU&lt;br&gt;1990:12) Meddelarrätt. Betänkandet ligger till grund för vissa delar av för-&lt;br&gt;slagen i prop. 1990/91:64. Det gäller grundlagsföreskrifterna om tystnads-&lt;br&gt;plikt för journalister m.fl. och källskyddet för skrifter som trycks utomlands.&lt;br&gt;Vissa förslag till ändringar i vanlig lag som kommittén har lagt fram avser jag&lt;br&gt;att behandla i detta ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrättslagmannen Lennart Groll har i en framställning till justitiedepar-&lt;br&gt;tementet den 15 februari 1989 anfört att den nuvarande regleringen vållar&lt;br&gt;osäkerhet om hur rätten skall vara sammansatt i yttrandefrihetsmål som prö-&lt;br&gt;vas i hovrätt. Ett klarläggande genom lagstiftning är därför enligt hans me-&lt;br&gt;ning önskvärt. Framställningen bör fogas till protokollet i detta ärende som&lt;br&gt;bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställningen har remissbehandlats. Yttranden har inkommit från justi-&lt;br&gt;tiekanslern (JK), Svea hovrätt, hovrätten för Västra Sverige, Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt, riksdagens ombudsmän (JO), domstolsverket, kabelnämnden,&lt;br&gt;närradionämnden, Sveriges advokatsamfund, Sveriges domareförbund,&lt;br&gt;Svenska tidningsutgivareföreningen, Svenska journalistförbundet, Sveriges&lt;br&gt;Radio Aktiebolag och Sveriges närradioförbund. Remissyttrandena finns&lt;br&gt;tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr 89-506). Jag tar nu upp även denna&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 21 mars 1991 att inhämta lagrådets yttrande över&lt;br&gt;vissa lagförslag som upprättats inom justitiedepartementet. De till lagrådet&lt;br&gt;remitterade lagförslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har yttrat sig över förslagen den 9 april 1991. Lagrådets yttrande&lt;br&gt;bör fogas till protokollet som bilaga 4. Lagrådet har föreslagit en omformule-&lt;br&gt;ring av 3 kap. 20 § förslaget till lag med föreskrifter på tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden. I övrigt har lagrådet läm-&lt;br&gt;nat förslagen utan erinran. Som framgår av vad jag anför i det följande (spe-&lt;br&gt;cialmotiveringen till 3 kap. 20 § förslaget till lag med föreskrifter på tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden) kan jag ansluta&lt;br&gt;mig till vad lagrådet har anfört. Därtill bör vissa redaktionella justeringar&lt;br&gt;göras i de remitterade förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag disponerar min framställning i det följande så att jag först berör en&lt;br&gt;del lagstiftningsfrågor i anslutning till yttrandefrihetsgrundlagen som inte tas&lt;br&gt;upp i detta sammanhang (avsnitt 2.1). Därefter går jag in på utformningen av&lt;br&gt;den nu aktuella följdlagstiftningen (avsnitt 2.2). Slutligen tar jag upp några&lt;br&gt;speciella frågor, nämligen vissa rättegångsfrågor (avsnitt 2.3) och en fråga&lt;br&gt;om utgångspunkten för beräkning av tiden för preskription av yttrandefri-&lt;br&gt;hetsbrott i filmer (avsnitt 2.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Utgångspunkter för följdlagstiftningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I yttrandefrihetsgrundlagen liksom i tryckfrihetsförordningen är en av de bä-&lt;br&gt;rande principerna att grundlagen är exklusiv i den meningen att den inom&lt;br&gt;sitt tillämpningsområde uttömmande anger vilka begränsningar av yttrande-&lt;br&gt;friheten som är förenliga med grundlagen. Också i likhet med sin äldre före-&lt;br&gt;bild tillåter yttrandefrihetsgrundlagen att föreskrifter om sådana begräns-&lt;br&gt;ningar meddelas på lägre konstitutionell nivå genom att den hänvisar till så-&lt;br&gt;dan lagstiftning på vissa punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en del rör det sig om föreskrifter som är nödvändiga men som har tett&lt;br&gt;sig alltför detaljbetonade för att behöva finnas i grundlag samtidigt som de&lt;br&gt;ofta måste vara tämligen utförliga. Till denna kategori hör i första hand när-&lt;br&gt;mare bestämmelser om rättegången (jämför lagen /1949:164/ om rätte-&lt;br&gt;gången i tryckfrihetsmål). I andra fall tillåter grundlagen att bestämmelser&lt;br&gt;meddelas i annan lag utan att dessa bestämmelser behövs för att grundlagen&lt;br&gt;skall kunna tillämpas. En viktig kategori av sådana bestämmelser är de som&lt;br&gt;utgör den s.k. brottskatalogen och som motsvaras av olika ansvarsregler i&lt;br&gt;brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På de olika punkter i yttrandefrihetsgrundlagen där det sålunda finns hän-&lt;br&gt;visningar till regler i annan lagstiftning uppkommer frågan om vilken följd-&lt;br&gt;lagstiftning som bör ske. Det kan också nu finnas föreskrifter som strider&lt;br&gt;mot den nya grundlagen och som alltså måste upphävas eller anpassas till&lt;br&gt;denna. Slutligen kan det finnas bestämmelser som blir överflödiga därför att&lt;br&gt;de reglerar samma sak som föreskrifter i yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan alltså finnas många frågor som behöver tas upp som en konse-&lt;br&gt;kvens av yttrandefrihetsgrundlagen. I en del fall föreligger det dock redan&lt;br&gt;lämpliga bestämmelser, och något följdlagstiftningsbehov finns därför inte.&lt;br&gt;I andra fall pågår det överväganden vars resultat bör avvaktas innan ställning&lt;br&gt;tas till hur framtida regler bör vara utformade. Inte heller i de fallen är det&lt;br&gt;aktuellt att behandla frågorna i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att nu närmast redovisa de frågor som inte bör tas upp i detta&lt;br&gt;lagstiftningsärende av skäl som jag nyss nämnt. Jag kommer därvid att följa&lt;br&gt;den ordning i vilken yttrandefrihetsgrundlagens paragrafer hänvisar till&lt;br&gt;andra bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 3 § andra stycket får genom lag meddelas föreskrifter om&lt;br&gt;granskning och godkännande av filmer, videogram och andra upptagningar&lt;br&gt;av rörliga bilder som skall visas offentligt. Sådana föreskrifter finns redan i&lt;br&gt;lagen (1990:886) om granskning och kontroll av filmer och videogram. Dessa&lt;br&gt;är förenliga med den nya grundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radiolagens bestämmelse med förbud mot censur (8 §) är tillämplig också&lt;br&gt;på radio- och TV-sändningar som faller utanför yttrandefrihetsgrundlagens&lt;br&gt;tillämpningsområde och blir därför inte överflödig. Bestämmelsen föreslås&lt;br&gt;dock ändrad i prop. 1990/91:149. Även föreskrifterna i 3 § radiolagen om rätt&lt;br&gt;att inneha mottagare m.m., i 5 § tredje stycket radiolagen om redaktionell&lt;br&gt;självständighet och i 5 a § första stycket radiolagen om rätt att vidaresända&lt;br&gt;rundradioprogram i trådnät kan fortsätta att gälla utan hinder av att de delvis&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får motsvarigheter i 1 kap. 3 § tredje stycket, 3 kap 1 § och 3 kap. 4 § yttran-&lt;br&gt;defrihetsgrundlagen. Enligt direktiven till radiolagsutredningen (dir.&lt;br&gt;1985:27) ingår det i utredningens uppgifter att se över radiolagstiftningen i&lt;br&gt;systematiskt, terminologiskt och lagtekniskt hänseende. De frågor jag nu&lt;br&gt;har pekat på bör därför anstå till det sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket i 1 kap. 6 § medger att det i lag föreskrivs om undantag från&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen i fråga om radio- och TV-program som huvudsak-&lt;br&gt;ligen är avsedda att tas emot utomlands och sådana program som sänds ge-&lt;br&gt;nom tråd men inte är avsedda för någon större allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första frågan kommer att beröras i det följande (se specialmotive-&lt;br&gt;ringen till 3 kap. 11 §). I ett större sammanhang blir den aktuell i samband&lt;br&gt;med den lagstiftning rörande radioprogram som länkas upp till satelliter för&lt;br&gt;vidare befordran till allmänheten som nu förbereds av radiolagsutredningen.&lt;br&gt;Syftet med det lagförslaget är att göra det möjligt för Sverige att uppfylla de&lt;br&gt;åtaganden som följer med en anslutning till den europeiska konventionen&lt;br&gt;om gränsöverskridande television. Som framgått av min redogörelse för&lt;br&gt;konventionen i grundlagsärendet (prop. 1990/91:64 s. 50 f.) medför detta att&lt;br&gt;det i lagstiftningen kan komma att tas in bestämmelser om programmens in-&lt;br&gt;nehåll i vissa hänseenden liksom föreskrifter om tillsynen av att bestämmel-&lt;br&gt;serna efterlevs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om lagstiftning för trådsändningar övervägs för närvarande av ra-&lt;br&gt;diolagsutredningen (U 1985:05), varför jag inte tar upp den nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 12 § första stycket hänvisas till bestämmelserna i 1 kap. 8 och 9 §§&lt;br&gt;TF som medger att det i lag meddelas föreskrifter i fråga om upphovsmäns&lt;br&gt;rättigheter, annonser om alkohol eller tobak, kreditupplysningsverksamhet&lt;br&gt;och tillvägagångssätt för anskaffande av uppgifter. Den nya grundlagen med-&lt;br&gt;för inte något behov av att ändra nuvarande föreskrifter i dessa ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket i samma paragraf tillåter att det i lag meddelas föreskrifter&lt;br&gt;om förbud i övrigt mot kommersiell reklam m.m. i radio- och TV-program.&lt;br&gt;Frågan om i vilken utsträckning reklam m.m. skall få förekomma i radio och&lt;br&gt;TV har behandlats i en parlamentarisk beredningsgrupp inom utbildningsde-&lt;br&gt;partementet. Förslag till lagstiftning om sådan reklam m.m. har nyligen lagts&lt;br&gt;fram i prop. 1990/91:149. Det saknas därför anledning att här gå in på denna&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 1 § hindrar inte den principiella rätten att sända radio- och&lt;br&gt;TV-program genom tråd att det i lag meddelas föreskrifter i fråga om skyl-&lt;br&gt;dighet för nätinnehavare att ge utrymme för vissa program i den utsträckning&lt;br&gt;det behövs med hänsyn till allmänhetens intresse av tillgång till allsidig upp-&lt;br&gt;lysning eller om ingripanden mot fortsatt sändning av ett utbud som inriktas&lt;br&gt;på våldsframställningar, pornografiska bilder eller hets mot folkgrupp. Min&lt;br&gt;uppfattning är att de nu berörda frågorna bör anstå, och jag skall strax moti-&lt;br&gt;vera detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan dess vill jag dock nämna att nuvarande lagstiftning om lokala kabel-&lt;br&gt;sändningar bygger på ett system med tillståndskrav som inte är förenligt med&lt;br&gt;den nya grundlagen. Frågan om nya regler om trådsändningar behandlas för&lt;br&gt;närvarande av radiolagsutredningen vars förslag väntas under denna vår. Jag&lt;br&gt;går därför inte in på detta anpassningsproblem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frågan om skyldighet att upplåta utrymme för sändningar (s.k. must&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;carry) lämnar grundlagen utrymme för lagstiftning bl.a. om plikt för nätinne-&lt;br&gt;havare att genom avtal upplåta sådant utrymme till den som önskar begagna&lt;br&gt;nätet. I grundlagsärendet anfördes som ett ied i de allmänna övervägandena&lt;br&gt;om möjligheterna att föreskriva etableringsfrihet för trådsändningar att en&lt;br&gt;föreskrift om skyldighet för innehavare av kabelnät att upplåta tillgängligt&lt;br&gt;utrymme åt den som begär det skulle undanröja en invändning mot tanken&lt;br&gt;på etableringsfrihet (prop. 1990/91:64 s. 88). En sådan föreskrift skulle enligt&lt;br&gt;vad som anfördes ha till ändamål att säkerställa tillgång till trådnäten för&lt;br&gt;alla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt framhölls emellertid att en upplåtelseskyldighet inte skulle&lt;br&gt;kunna vara utan begränsningar. Den borde inte kunna innebära en förplik-&lt;br&gt;telse att öka sändningskapaciteten, om denna inte räckte till. Och den när-&lt;br&gt;mare utformningen av de föreskrifter som skulle bli nödvändiga antogs&lt;br&gt;bjuda på flera problem. De väntades komma att gälla t.ex. regleringen av&lt;br&gt;prisfrågor, tvistlösning och sanktioner. Problemen kunde överväga förde-&lt;br&gt;larna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om en upplåtelseskyldighet av det slag som diskuterades i&lt;br&gt;grundlagsärendet är inte nödvändiga för att den nya grundlagsregleringen&lt;br&gt;skall kunna tillämpas. Som framgått i grundlagsärendet skulle de tillgodose&lt;br&gt;mediepolitiska hänsyn snarare än konstitutionella (jämför prop. 1990/91:64&lt;br&gt;s. 87).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagstiftning om trådsändningar som nu förbereds av radiolagsut-&lt;br&gt;redningen skall enligt direktiven utformas med hänsyn tagen till bl.a. de er-&lt;br&gt;farenheter som vunnits i den praktiska tillämpningen av den ordning som har&lt;br&gt;gällt hittills. Först om det skulle visa sig att utvecklingen på trådsändnings-&lt;br&gt;området får konsekvenser som inte kan anses godtagbara från allmän syn-&lt;br&gt;punkt finns det enligt min mening anledning att aktualisera frågan om lag-&lt;br&gt;stiftning till skydd för möjligheterna för var och en att få tillgång till trådnä-&lt;br&gt;ten på det sätt som diskuterats i grundlagsärendet. Denna fråga bör alltså&lt;br&gt;inte behandlas vidare i det nu aktuella lagstiftningsärendet. Även övriga frå-&lt;br&gt;gor om skyldighet att befordra vissa program i trådnät bör behandlas i annan&lt;br&gt;ordning. Dessa frågor kommer att aktualiseras av de förslag som radiolags-&lt;br&gt;utredningen lägger fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande frågan om lagstiftning mot fortsatt sändning av ett utbud som&lt;br&gt;inriktas på våldsframställningar, pornografiska bilder eller hets mot folk-&lt;br&gt;grupp bygger avfattningen av grundlagsförslaget på den reglering som nu&lt;br&gt;gäller enligt lagen (1985:1057) om ansvarighet för lokala kabelsändningar&lt;br&gt;(jämför prop. 1990/91:64s. 115). Den nu gällande ordningen att prövning av&lt;br&gt;frågor om sådana ingripanden skall göras av domstol med jury läggs fast i 3&lt;br&gt;kap. 5 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om ansvarighet för lokala kabelsändningar innebär att fortsatt vida-&lt;br&gt;resändning av en programkanal från satellit får förbjudas i vissa fall. Det gäl-&lt;br&gt;ler om kanalen i viss närmare angiven omfattning har innehållit skildringar&lt;br&gt;av sexuellt våld eller tvång eller vissa andra särskilt grova våldsskildringar,&lt;br&gt;om kanalen har varit ensidigt inriktad på sändningar av pornografiska bilder&lt;br&gt;eller våldsskildringar i bild eller det vid upprepade tillfällen har förekommit&lt;br&gt;program med ett rasistiskt innehåll (11 §). Ett tillstånd till s.k. egensänd-&lt;br&gt;ningar kan återkallas på liknande grunder (12 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om förbud och återkallelse enligt lagen om ansvarighet för lokala&lt;br&gt;kabelsändningar får fattas endast om det med hänsyn till gärningarnas art&lt;br&gt;och programkanalens karaktär och inriktning är godtagbart från yttrande-&lt;br&gt;och informationsfrihetssynpunkt. Frågor om sådana beslut skall i övrigt be-&lt;br&gt;dömas enligt samma grunder som gäller för bedömning av missbruk av tryck-&lt;br&gt;friheten enligt 1 kap. 4 § TF (13 §). Besluten skall komma till efter ett förfa-&lt;br&gt;rande inför domstol med jury och på talan av justitiekanslern. Förfarandet&lt;br&gt;är uppbyggt efter tryckfrihetsrättsligt mönster. Eftersom det inte rör sig om&lt;br&gt;en straffrättslig process eller en tvist mellan enskilda är dock överensstäm-&lt;br&gt;melsen inte fullständig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En reglering av den typ som nu har beskrivits kan finnas även enligt yttran-&lt;br&gt;defrihetsgrundlagen. Det finns därför inte anledning att gå närmare in i sak&lt;br&gt;på föreskrifterna om förbud och återkallelse i lagen om ansvarighet för lo-&lt;br&gt;kala kabelsändningar i det nu förevarande sammanhanget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om övriga delar av den lagen upphävs uppkommer emellertid frågan var&lt;br&gt;de åsyftade reglerna bör placeras. En möjlighet är givetvis att de får sin plats&lt;br&gt;tillsammans med de övriga föreskrifter som enligt vad jag förordar i detta&lt;br&gt;ärende bör meddelas på TFs och yttrandefrihetsgrundlagens områden. Det&lt;br&gt;skulle innebära att de arbetades samman med de rättegångsregler som skall&lt;br&gt;gälla för brottmål och tvistemål som skall handläggas i yttrandefrihetsrätts-&lt;br&gt;liga former.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan lösning torde dock från lagsystematisk synpunkt ligga närmare&lt;br&gt;till hands. Den skulle innebära att föreskrifterna fick sin plats i en ny lagreg-&lt;br&gt;lering av trådsändningarna. En sådan förbereds nu av radiolagsutredningen.&lt;br&gt;Frågan bör därför bedömas först när resultatet av utredningens arbete före-&lt;br&gt;ligger. Föreskrifterna om ingripanden mot trådsändningar utan samband&lt;br&gt;med ansvarstalan bör alltså inte tas upp i det nu aktuella lagstiftningsären-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 2 § första stycket får rätten att sända radio- och TV-program&lt;br&gt;på annat sätt än genom tråd regleras genom lag som innehåller föreskrifter&lt;br&gt;om tillstånd och villkor för att sända.Andra stycket i paragrafen anger att&lt;br&gt;det allmänna skall eftersträva att radiofrekvenserna tas i anspråk på ett sätt&lt;br&gt;som leder till vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. Radiola-&lt;br&gt;gen innehåller föreskrifter om rätt att sända radio- och TV-program. Vissa&lt;br&gt;ändringar av den lagen föreslås i den förut nämnda prop. 1990/91:149, bl.a i&lt;br&gt;anslutning till yttrandefrihetsgrundlagen. Frågan om fördelningen av radio-&lt;br&gt;frekvenser utreds av frekvensrättsutredningen (K 1990:02). Jag går därför&lt;br&gt;inte in på de frågor som aktualiseras av de nu behandlade grundlagsbestäm-&lt;br&gt;melserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 3 kap. 2 § tredje stycket följer att närmare föreskrifter om möjlighet för&lt;br&gt;sammanslutningar att få tillstånd att sända radioprogram i lokala radiosänd-&lt;br&gt;ningar meddelas i lag. Utredningen (U 1988:07) om vissa närradiofrågor har&lt;br&gt;lagt fram förslag till ändringar i närradiolagstiftningen. Remissbehandlingen&lt;br&gt;av förslagen har nyligen avslutats, och jag saknar anledning att nu ta upp&lt;br&gt;frågan om denna lagstiftnings framtida utformning i sak i annan mån än som&lt;br&gt;beror på nästa grundlagsparagraf som jag behandlar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 5 § första stycket slås fast att frågor om rätt att sända radioprogram&lt;br&gt;skall kunna prövas av domstol eller av en nämnd, vars sammansättning är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 179&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämd i lag och vars ordförande skall vara eller ha varit ordinarie domare.&lt;br&gt;Prövningen av beslut av regeringen skall göras av domstol och behöver en-&lt;br&gt;dast avse beslutets laglighet. Enligt andra stycket skall en sådan fråga prövas&lt;br&gt;av domstol under medverkan av jury enligt de närmare bestämmelser som&lt;br&gt;meddelas i lag, om det gäller ett ingripande på grund av missbruk av yttran-&lt;br&gt;defriheten och saken inte rör överträdelse av sådana föreskrifter eller villkor&lt;br&gt;i fråga om kommersiell reklam m.m. som avses i 1 kap. 12 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundlagens föreskrifter om tillgång till domstolsprövning kan bli av bety-&lt;br&gt;delse i frågor av flera slag. Jag tar i det närmast följande upp deras betydelse&lt;br&gt;i två hänseenden, nämligen i fråga om rätten att sända radioprogram genom&lt;br&gt;träd och rätten att sända radioprogram på annat sätt i vissa fall. Jag kommer&lt;br&gt;senare (avsnitt 2.3.2) att ta upp frågan om tillgång till domstolsprövning vad&lt;br&gt;gäller närradiosändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller trådsändningar innebär som förut har framgått det medgi-&lt;br&gt;vande till lagstiftning som framgår av 3 kap. 1 § andra stycket yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen att frågor om skyldighet att lämna utrymme för vissa pro-&lt;br&gt;gram kan uppkomma. Vidare kan frågor om ingripanden mot fortsatta tråd-&lt;br&gt;sändningar med ett visst innehåll bli aktuella. Det gäller ursprungliga tråd-&lt;br&gt;sändningar såväl som vidaresändningar av eterburna sändningar, t.ex. så-&lt;br&gt;dana som förmedlas via satellit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet pä tillstånd för trådsändningar kan som förut har framgått inte&lt;br&gt;längre upprätthållas när yttrandefrihetsgrundlagen har trätt i kraft. Den nu&lt;br&gt;gällande regleringen är dock uppbyggd kring tillståndskravet. Föreskrifterna&lt;br&gt;måste därför göras om. Det gäller såväl föreskrifterna om ingipanden mot&lt;br&gt;fortsatta sändningar med en viss inriktning av utbudet som reglerna om skyl-&lt;br&gt;dighet att bereda utrymme för vissa program i trådnäten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ny lagstiftning om trådsändningar i de avseenden som yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen medger antas av riksdagen måste den uppfylla kravet på tillgång&lt;br&gt;till domstolsprövning enligt 3 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen. Denna&lt;br&gt;fråga kommer att beaktas i det fortsatta arbetet med en lagreglering av&lt;br&gt;trådsändningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trådlösa radiosändningar kan äga rum bl.a. enligt lagen (1981:508) om ra-&lt;br&gt;diotidningar. Tillstånd till sådana sändningar meddelas av taltidningsnämn-&lt;br&gt;den (2 § förordningen /198E512/ om radiotidningar). Nämnden kan också&lt;br&gt;på administrativa grunder återkalla tillstånd (5 § förordningen). Beslut om&lt;br&gt;tillstånd får inte överklagas (6 § förordningen). Beslut om återkallelse får&lt;br&gt;överklagas hos kammarrätten, om det har meddelats av en annan myndighet&lt;br&gt;än regeringen (7 § andra stycket lagen om radiotidningar). Föreskrifter om&lt;br&gt;taltidningsnämndens sammansättning finns i förordningen (1988:674) med&lt;br&gt;instruktion för taltidningsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt det i prop. 1990/91:64 framlagda förslaget till lag om ändring i tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen (1 kap. 7 § ) kommer sådana sändningar som avses i la-&lt;br&gt;gen om radiotidningar att i stor utsträckning behandlas enligt TF som en bi-&lt;br&gt;laga till den tryckta skrift som utgör förlaga för sändningens innehåll, dvs.&lt;br&gt;för radiotidningen. I fråga om rätten att bedriva sändningar gäller emellertid&lt;br&gt;enligt förslaget 3 kap. yttrandefrihetsgrundlagen. Därav följer att kravet på&lt;br&gt;tillgång till domstolsprövning i frågor om rätt att sända radioprogram blir&lt;br&gt;tillämpligt. Och för sädana radiotidningar som sammanställs ur flera förlagor&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller yttrandefrihetsgrundlagens föreskrifter om radioprogram i alla av-&lt;br&gt;seenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan möjligen sättas i fråga om den ordning som enligt det nu anförda&lt;br&gt;gäller i fråga om radiotidningarna fullt ut tillgodoser det krav på prövnings-&lt;br&gt;möjligheter som gäller enligt yttrandefrihetsgrundlagen. Såvitt avser beslut&lt;br&gt;om återkallelse av tillstånd är kravet på tillgång till domstolsprövning visser-&lt;br&gt;ligen uppfyllt genom möjligheten att överklaga taltidningsnämndens beslut&lt;br&gt;till kammarrätten och den möjlighet att få till stånd en prövning av regerings-&lt;br&gt;beslut som framgår av lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvalt-&lt;br&gt;ningsbeslut m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men när det gäller beslut i frågor om att meddela tillstånd finns för närva-&lt;br&gt;rande inte någon möjlighet att överklaga. Visserligen är det möjligt att få en&lt;br&gt;laglighetsprövning till stånd med stöd av lagen om rättsprövning. Kravet på&lt;br&gt;tillgång till domstolsprövning kan emellertid knappast anses uppfyllt med&lt;br&gt;detta. Det framgår av den slutliga utformningen av förslaget till yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlag, som bygger på att en prövning enligt lagen om rättsprövning i&lt;br&gt;dessa sammanhang i realiteten avser frågor där regeringen beslutar i första&lt;br&gt;instans (se prop. 1990/91:64 s. 118, 211, 219). Frågan uppkommer alltså om&lt;br&gt;den nuvarande ordningen kan bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fullföljdsförbudet upphävs följer av allmänna rättsgrundsatser att be-&lt;br&gt;slut i frågor om meddelande av tillstånd att sända radiotidningar kommer&lt;br&gt;att kunna överklagas till regeringen. Möjligheten till överprövning av beslut&lt;br&gt;enligt lagen om rättsprövning kommer då att gälla regeringens beslut. Kra-&lt;br&gt;vet på tillgång till domstolsprövning blir därmed tillgodosett i enlighet med&lt;br&gt;3 kap. 5 § första stycket andra meningen yttrandefrihetsgrundlagen eftersom&lt;br&gt;prövningen av beslut av regeringen endast behöver avse beslutets laglighet.&lt;br&gt;Mot den nu skisserade ordningen kan dock anföras att den strider mot strä-&lt;br&gt;vandena att regeringen i möjligaste mån inte skall handlägga förvaltnings-&lt;br&gt;ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan hur möjligheten att få till stånd en överprövning av beslut av den&lt;br&gt;art som nu är i fråga skall ordnas kräver på grund av det anförda vissa ytterli-&lt;br&gt;gare överväganden som inte lämpligen kan göras i detta lagstiftningsärende.&lt;br&gt;Chefen för utbildningsdepartementet kommer därför senare att för rege-&lt;br&gt;ringen anmäla frågan om hur reglerna om överklagande av beslut i ärenden&lt;br&gt;om rätt att sända radiotidningar bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den möjlighet som 3 kap. 6 och 9 §§ ger till föreskrifter i lag om skyldighet&lt;br&gt;att lämna radio- och TV-program samt filmer och videogram till arkiv m.m.&lt;br&gt;utnyttjas i lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bild-&lt;br&gt;upptagningar och i lagen om granskning och kontroll av filmer och video-&lt;br&gt;gram. Dessa lagar behöver inte ändras med anledning av nu nämnda para-&lt;br&gt;grafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 7 och 12 § tredje stycket får föreskrifter i lag meddelas i&lt;br&gt;syfte att förebygga spridning av kartor m.m. som innehåller upplysningar av&lt;br&gt;betydelse för rikets försvar (jfr 6 kap. 2 § andra stycket TF). Sådana före-&lt;br&gt;skrifter finns redan, och de behöver inte anpassas till den nya grundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter i lag som begränsar rätten att sprida filmer och andra upptag-&lt;br&gt;ningar får enligt 3 kap. 11 § och 12 § första stycket finnas. Vad som avses är&lt;br&gt;brottsbalkens bestämmelser om otillåten utlämning av film eller videogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(16 kap. 10 c §), otillåtet förfarande med pornografisk film (16 kap. 11 §) &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och förledande av ungdom (16 kap. 12 §), vilka inte behöver ändras med &amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anledning av yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 12 andra stycket tillåts kriminaliseringen av den som bryter mot&lt;br&gt;föreskrifterna i lagen om kontroll och granskning av filmer och videogram.&lt;br&gt;Den lagen behöver inte ändras i detta sammanhang. Detsamma gäller de&lt;br&gt;föreskrifter i samma lag som enligt 3 kap. 14 får avse anmälningsskyldighet&lt;br&gt;för den som yrkesmässigt säljer eller hyr ut filmer och videogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrandefrihetsbrotten enligt 5 kap. 1 undantagen från meddelar- och&lt;br&gt;anskaffarfriheten enligt 5 kap. 3 § samt påföljdsbestämningen för yttrande-&lt;br&gt;frihetsbrott enligt 5 kap. 4 regleras liksom i motsvarande fall i TF genom&lt;br&gt;olika föreskrifter i brottsbalken och sekretesslagen, som inte bör ändras i&lt;br&gt;detta sammanhang. Detsamma gäller hänvisningarna i 5 kap. 6 § i fråga om&lt;br&gt;särskild rättsverkan vid olaga våldsskildring och 7 kap. 1 § beträffande på-&lt;br&gt;följdsbortfall, angivelse och enskilt åtal samt åtalspreskription för olaga&lt;br&gt;våldsskildring och barnpornografibrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radionämndens verksamhet har fått grundlagsförankring i 7 kap. 4 #.&lt;br&gt;Föreskrifterna härom behandlas i prop. 1990/91:149 och tas därför inte upp&lt;br&gt;här. Jag har i det föregående berört frågan om föreskrifter för att upprätt-&lt;br&gt;hålla efterlevnaden av sådan lagstiftning som kan komma att antas med stöd&lt;br&gt;av 1 kap. 6 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5 # syftas på de bestämmelser i lagen om granskning och kontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av filmer och videogram som avser särskilt tillsynssystem för att motverka&lt;br&gt;olaga våldsskildringar. Behov finns inte att här föreslå ändringar av dessa&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser om skadestånd skall enligt 8 kap. 1 andra&lt;br&gt;stycket samt 3 ocli 4 vara tillämpliga. Anledning saknas att nu ändra dessa&lt;br&gt;bestämmelser. Detsamma gäller hänvisningarna i 10 kap. 2 § till lagen&lt;br&gt;(1966:78) om förbud i vissa fall mot rundradiosändning på öppna havet och&lt;br&gt;i // kap. I $ till bestämmelserna i rättegångsbalken om resning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I grundlagspropositionen föreslås också ett nytt andra stycke i 1 kap. 7&lt;br&gt;TF. Detta behandlar sådana förlagetrogna versioner av periodiska skrifter&lt;br&gt;som sprids som radio- eller TV-program, filmer eller videogram eller ljud-&lt;br&gt;upptagningar m.m. och som i princip jämställs med en bilaga till den perio-&lt;br&gt;diska skriften i yttrandefrihetsrättsligt avseende. Lagrummet hänvisar till&lt;br&gt;3 kap. yttrandefrihetsgrundlagen beträffande bestämmelser om rätt till sänd-&lt;br&gt;ningar. Några särskilda nya eller ändrade regler på denna punkt bör inte fö-&lt;br&gt;reslås i detta ärende i enlighet med vad som förut sagts om 3 kap. 1 och 2 §§&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 En sammanhållen följdförfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I en särskild lag samlas dels de föreskrifter som i detta&lt;br&gt;ärende bör meddelas som en konsekvens av yttrandefrihetsgrundla-&lt;br&gt;gen, dels motsvarande bestämmelser på det tryckfrihetsrättsliga om-&lt;br&gt;rådet. Detta medför att lagen med vissa bestämmelser om rätte-&lt;br&gt;gången i tryckfrihetsmål och 1977 års lag med vissa bestämmelser på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens område ersätts av den nya lagen. Denna&lt;br&gt;kommer vidare att innehålla motsvarigheter till föreskrifter i de radio-&lt;br&gt;rättsliga ansvarighetslagarna i den utsträckning detta behövs. Dessa&lt;br&gt;lagar kan därför upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;YFUs förslag överenstämmer i princip med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har anslutit sig till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Av de bestämmelser i yttrandefrihetsgrundlagen&lt;br&gt;som hänvisar till annan lagstiftning återstår att behandla dem i 3 kap. 6 §&lt;br&gt;(delvis), 9 § (delvis) och 13 §, 4 kap. 1,2, 4, 6 och 7 §§, 6 kap. 1 §, 7 kap. 1&lt;br&gt;§ (delvis) och 3 § samt 9 kap. 1 §. Vidare finns i det nya andra stycket i 1 kap.&lt;br&gt;7 § TF en hänvisning till annan lag i fråga om skyldighet att spela in eller&lt;br&gt;bevara sådana tidningsversioner som avses där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller här frågor av samma eller liknande slag som regleras i de två&lt;br&gt;lagar som kompletterar tryckfrihetsförordningen, nämligen 1949 års lag med&lt;br&gt;vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål och lagen (1977:1016)&lt;br&gt;med vissa bestämmelser på tryckfrihetsförordningens område. I likhet med&lt;br&gt;YFU ser jag det därför som naturligt att de föreskrifter som nu är aktuella&lt;br&gt;till följd av yttrandefrihetsgrundlagen och de som redan finns i anslutning till&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen samordnas i en enda lag. En viss regelförenkling&lt;br&gt;uppnås härigenom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den nya lagens utformning anser jag det lämpligt att i möjli-&lt;br&gt;gaste mån följa YFUs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag innebär att förutom 1949 och 1977 års lagar även de nuva-&lt;br&gt;rande radiorättsliga ansvarighetslagarna kan upphävas och att de motsvarig-&lt;br&gt;heter till föreskrifter i dessa som bör finnas i vanlig lag tas in i den nya lagen.&lt;br&gt;Det kan nämnas att vissa av dessa föreskrifter nyligen har föreslagits ändrade&lt;br&gt;genom prop. 1990/91:94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis innebär mitt förslag att i huvudsak följande frågor&lt;br&gt;kommer att regleras i den nya lagen: ägare och utgivare av periodiska skrif-&lt;br&gt;ter, utgivare av radio- och TV-program och av filmer, videogram och lju-&lt;br&gt;dupptagningar, bevarande av exemplar och inspelningar, åtal och tvångsme-&lt;br&gt;del samt rättegången i tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Vissa rättegångsfrågor m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 Hovrätts sammansättning i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Hovrätten skall i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål&lt;br&gt;bestå av fyra juristdomare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsens förslag överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har i allmänhet anslutit sig till förslaget. JK och Sveri-&lt;br&gt;ges Radio Aktiebolag har dock anfört annan mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: I fråga om rättegången i tryckfrihetsmål gäl-&lt;br&gt;ler vissa särskilda regler. I mål vari talan förs om ansvar skall frågan huruvida&lt;br&gt;brott föreligger prövas av en jury, om inte parterna avstår från det. Reglerna&lt;br&gt;omfattar även mål om enskilt anspråk. Den särskilda regleringen framgår&lt;br&gt;av TF och lagen med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål.&lt;br&gt;Föreskrifterna tar sikte på handläggningen i första instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna ordning har i princip gällt sedan tillkomsten av TF. Den har alltså&lt;br&gt;tillkommit vid en tid då nämndemän förekom endast i underrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Numera deltar nämndemän i hovrätten vid prövningen av brottmål. Hov-&lt;br&gt;rättens sammansättning i ett tryckfrihetsmål blir därigenom beroende av om&lt;br&gt;straffansvar yrkas eller om endast skadeståndstalan förs (2 kap. 4 § rätte-&lt;br&gt;gångsbalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det förra fallet skall hovrätten bestå av tre lagfarna ledamöter och två&lt;br&gt;nämndemän. Om det i ett brottmål inte förekommer anledning att döma till&lt;br&gt;svårare straff än böter, behöver nämndemän dock inte delta. Ar det fråga om&lt;br&gt;enbart en skadeståndstalan är hovrätten domför med fyra lagfarna domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse till justitiedepartementet den 15 februari 1989 har hovrätts-&lt;br&gt;lagmannen Lennart Groll anfört att de föreskrifter som numera gäller för&lt;br&gt;hovrätts sammansättning i skilda mål leder till olika resultat i fråga om tryck-&lt;br&gt;frihetsmål beroende på vad talan går ut på och i vilken form den har prövats&lt;br&gt;av tingsrätten.Enligt skrivelsen vållar den nuvarande ordningen osäkerhet i&lt;br&gt;fråga om den sammansättning som skall väljas då hovrätt prövar yttrandefri-&lt;br&gt;hetsmål. Ett klarläggande förklaras därför vara önskvärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt skrivelsen kan det hävdas att tanken bakom jurysystemet varit att&lt;br&gt;ansvarsfrågan i tryckfrihetsmål primärt skall prövas av en kvalificerad krets&lt;br&gt;lekmän. Om juryn funnit skäl till fällande dom skall därefter en strikt juri-&lt;br&gt;disk prövning ske genom ett juristkollegium. Överinstansernas prövning är&lt;br&gt;begränsad till den ram som dragits upp genom juryprövningen. I skrivelsen&lt;br&gt;anförs att det kan te sig främmande att en lekmannaprövning ånyo kommer&lt;br&gt;in genom att nämndemän deltar i hovrättens avgörande. Skrivelsen utmyn-&lt;br&gt;nar i förslaget att hovrätten i yttrandefrihetsmål, oberoende av om talan förs&lt;br&gt;om ansvar och av målets beskaffenhet i övrigt, skall vara sammansatt av fyra&lt;br&gt;juristdomare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JK förklarar i sitt remissyttrande att han kan dela synpunkten att det kan&lt;br&gt;te sig främmande att nämndemän deltar i hovrättens avgörande. De problem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som berörs i skrivelsen har emellertid enligt JK sin grund i de allmänna reg-&lt;br&gt;lerna om hovrätts sammansättning, särskilt om medverkan av nämndemän.&lt;br&gt;Att nu mönstra ut nämndemännen ur rättegången i yttrandefrihetsmålen&lt;br&gt;kan enligt JK innebära ett ställningstagande till nämndemännens domarroll&lt;br&gt;i hovrättsprocessen i brottmål över huvud taget. Det kan således enligt JK&lt;br&gt;ifrågasättas om inte den genom skrivelsen väckta frågan borde få en mer all-&lt;br&gt;sidig belysning. JKs yttrande innebär att han inte är beredd att för närva-&lt;br&gt;rande tillstyrka det förslag som skrivelsen innehåller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Radio Aktiebolag har uttalat sig till förmån för en sammansätt-&lt;br&gt;ning med tre juristdomare och två nämndemän vid hovrättens prövning av&lt;br&gt;yttrandefrihetsmål i vilka talan förs om ansvar eller skadestånd. Enligt bola-&lt;br&gt;gets mening främjas yttrandefrihetens intressen av att lekmannavärderingar&lt;br&gt;kan göra sig gällande även i hovrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Till en början vill jag peka på att det utvidgade&lt;br&gt;grundlagsskydd för yttrandefriheten som har föreslagits i prop. 1990/91:64&lt;br&gt;innebär att en jury kan komma att medverka i rättegången i första instans i&lt;br&gt;fler fall än för närvarande. De nackdelar som enligt den förut nämnda skri-&lt;br&gt;velsen är förenade med den nuvarande ordningen i frågan om hovrättens&lt;br&gt;sammansättning i yttrandefrihetsmål kan alltså komma att accentueras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den syn på frågan om lekmannamedverkan i tryck- och yttrandefrihets-&lt;br&gt;mål som kommer till uttryck i skrivelsen förtjänar också instämmande. Ef-&lt;br&gt;tersom den särskilda rättegångsordningen för tryck- och yttrandefrihetsmål&lt;br&gt;på ett radikalt sätt skiljer sig från vad som gäller för andra mål just i fråga&lt;br&gt;om lekmännens medverkan behöver en ändring av reglerna om hovrätts&lt;br&gt;sammansättning i sådana mål enligt min mening inte tillmätas någon princi-&lt;br&gt;piell räckvidd såvitt gäller lekmäns medverkan i hovrätt i andra mål. Jag för-&lt;br&gt;ordar därför att reglerna om hovrätts sammansättning i tryck- och yttrande-&lt;br&gt;frihetsmål ändras i enlighet med vad som har föreslagits i skrivelsen så att&lt;br&gt;endast lagfarna domare deltar i hovrättens prövning. Eftersom antalet lag-&lt;br&gt;farna domare i tryckfrihetsmål i tingsrätt normalt är tre, bör i enlighet med&lt;br&gt;de principer som ligger bakom rättegångsbalkens nuvarande regler för hov-&lt;br&gt;rätts sammansättning antalet lagfarna domare i hovrätt bestämmas till fyra.&lt;br&gt;Den nya ordningen bör komma till uttryck i den nya lag som jag föreslår i&lt;br&gt;detta ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 Tillgång till domstolsprövning i frågor om rätten till&lt;br&gt;närradiosändningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Närradiolagen ändras så att beslut om återkallelse av till-&lt;br&gt;stånd i vissa fall skall prövas av domstol i yttrandefrihetsrättslig ord-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I avsnitt 2.1 har jag berört föreskriften i 3 kap. 5 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen om tillgång till domstolsprövning i frågor om rät-&lt;br&gt;ten att sända radioprogram. Där har jag också berört vilken betydelse denna&lt;br&gt;föreskrift får i fråga om trådsändningar och vissa eterburna sändningar. Jag&lt;br&gt;tar nu upp frågan om grundlagsföreskriftens betydelse för den nu gällande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordningen i fråga om eterburna sändningar i övrigt. Det blir därvid särskilt&lt;br&gt;anledning att beröra närradioområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen medges att rätten att sända radio-&lt;br&gt;program på annat sätt än genom tråd regleras genom lag som innehåller före-&lt;br&gt;skrifter om tillstånd och villkor för att sända. Vidare föreskrivs att det all-&lt;br&gt;männa skall eftersträva att radiofrekvenserna tas i anspråk på ett sätt som&lt;br&gt;leder till vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet. Enligt grund-&lt;br&gt;lagen skall det också som jag redan förut har nämnt finnas ett utrymme i&lt;br&gt;etern för lokala radiosändningar. Närmare föreskrifter om detta meddelas i&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de trådlösa sändningarna krävs i dag tillstånd av regeringen&lt;br&gt;för rätt att här i landet sända radioprogram i rundradiosändning (5 § första&lt;br&gt;stycket radiolagen). Särskilda föreskrifter om rätt att överklaga regeringens&lt;br&gt;beslut i sådana ärenden saknas för närvarande. Enligt lagen om rättspröv-&lt;br&gt;ning av vissa förvaltningsbeslut kan dock regeringsrätten pröva om avgöran-&lt;br&gt;det strider mot någon rättsregel. Några nya föreskrifter på denna punkt är&lt;br&gt;därför inte nödvändiga för att göra det möjligt att anta yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen (jämför prop. 1990/91:64 s. 118,211,219).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om tillstånd att sända närradio prövas av närradionämnden. Enligt&lt;br&gt;15 § närradiolagen får nämndens beslut i frågor om tillstånd överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten. Det gäller såväl tilldelning som återkallelse av tillstånd. Det&lt;br&gt;finns alltså redan tillgång till domstolsprövning i frågor om rätt att sända pro-&lt;br&gt;gram i närradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån ingripanden grundas på missbruk av yttrandefriheten skall frå-&lt;br&gt;gan emellertid enligt 3 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen prövas av domstol&lt;br&gt;under medverkan av jury. Den nuvarande ordningen enligt närradiolagen&lt;br&gt;innebär att frågan huruvida ett tillstånd att sända närradio skall återkallas&lt;br&gt;efter en dom för yttrandefrihetsbrott prövas av närradionämnden. Denna&lt;br&gt;ordning är inte förenlig med yttrandefrihetsgrundlagen. Närradiolagen&lt;br&gt;måste därför ändras så att frågan om återkallelse av tillstånd kommer att prö-&lt;br&gt;vas av domstol i yttrandefrihetsrättslig ordning. Det är naturligt att den pröv-&lt;br&gt;ningen sker i samband med prövningen av åtalet. En föreskrift av sådan in-&lt;br&gt;nebörd bör tas in i närradiolagen som en ny 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.3. Vittnesförhör med journalister m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En domstol är skyldig att före vittnesförhör med journa-&lt;br&gt;lister m.fl. som har tystnadsplikt inhämta yttrande från det företag där&lt;br&gt;vittnet har fått vetskap om en uppgift. Denna skyldighet utvidgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelarskyddskommitténs förslag överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har godtagit förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I prop. 1990/91:64 har föreslagits vissa ändringar i&lt;br&gt;föreskrifterna i 3 kap. 3 S TF om tystnadsplikt för journalister m.fl (se s. 99&lt;br&gt;ff). Förslaget till yttrandefrihetsgrundlag har motsvarande innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen i grundlagsärendet bygger i detta avseende på det förslag&lt;br&gt;som lagts fram av meddelarskyddskommittén i betänkandet (SOU 1990:12)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelarrätt. Det förslaget innebar även vissa ändringar i rättegångsbalken&lt;br&gt;(RB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 3 § andra stycket 4 i den i prop. 1990/91:64 föreslagna lydel-&lt;br&gt;sen av TF skall den tystnadsplikt som åvilar journalister m.fl. i fråga om vem&lt;br&gt;som är författare eller uppgiftslämnare eller utgivare av en icke periodisk&lt;br&gt;skrift inte gälla i den mån domstol, när det är fråga om dolda meddelanden i&lt;br&gt;annonser m.m., vissa särskilt allvarliga brott mot rikets säkerhet som begåtts&lt;br&gt;genom meddelande för publicering eller oriktigt utlämnande av hemliga&lt;br&gt;handlingar, finner det erforderligt att uppgift lämnas vid förhandling huru-&lt;br&gt;vida den som är tilltalad eller skäligen misstänkt för den brottsliga gärningen&lt;br&gt;har lämnat meddelandet eller medverkat till framställningen. Enligt punkten&lt;br&gt;5 i den föreslagna lydelsen av samma stycke skall tystnadsplikten inte heller&lt;br&gt;gälla i den mån domstol i annat fall av hänsyn till ett allmänt eller enskilt&lt;br&gt;intresse finner det vara av synnerlig vikt att uppgift om identiteten lämnas&lt;br&gt;vid vittnesförhör eller förhör med en part under sanningsförsäkran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 36 kap. 8 § andra stycket RB framgår att rätten, om inte särskilda skäl&lt;br&gt;föranleder annat, innan den tar ställning till om någon trots tystnadsplikten&lt;br&gt;får höras som vittne i en fråga skall inhämta yttrande från det företag hos&lt;br&gt;vilket den som skall höras har fått vetskap om en uppgift som han är skyldig&lt;br&gt;att hålla hemlig enligt de föreskrifter om tystnadsplikt som gäller för journa-&lt;br&gt;lister m.fl. i TF och de radiorättsliga ansvarighetslagarna. Detta gäller i dag&lt;br&gt;vid förhör enligt 3 kap. 3 § 5 TF och motsvarande föreskrifter i de radiorätts-&lt;br&gt;liga ansvarighetslagarna. Meddelarskyddskommitténs förslag innebär att&lt;br&gt;skyldigheten skall utsträckas till att gälla även vid förhör enligt 3 kap. 3 § 4&lt;br&gt;TF och motsvarande övriga lagrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelarskyddskommitténs förslag har inte mött någon gensaga vid re-&lt;br&gt;missbehandlingen. Även jag anser att förslaget bör genomföras (jämför&lt;br&gt;prop. 1990/91:64 s. 103). Ändringen i RB bör utformas under beaktande av&lt;br&gt;att de radiorättsliga ansvarighetslagarna nu föreslås bli upphävda.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Preskription i fråga om filmer m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: I den nya lagen införs en föreskrift som innebär att video-&lt;br&gt;gram inte skall anses ha lämnats ut för spridning förrän de har lämnats&lt;br&gt;in för registrering hos arkivet för ljud och bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 7 kap. 1 § första stycket yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen skall bestämmelserna i 9 kap. 1-4 §§ TF om tillsyn och åtal gälla&lt;br&gt;också på det av yttrandefrihetsgrundlagen skyddade området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket av samma paragraf meddelas emellertid vissa föreskrifter&lt;br&gt;om tid för väckande av allmänt åtal för yttrandefrihetsbrott. Dessa skiljer sig&lt;br&gt;delvis från vad som gäller enligt TF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande filmer och ljudupptagningar är enligt bestämmelsen tiden ett&lt;br&gt;år från det att upptagningen lämnades ut för spridning. Dock får i lag före-&lt;br&gt;skrivas att filmer inte skall anses ha lämnats ut för spridning förrän de har&lt;br&gt;lämnats för registrering hos en myndighet. Beträffande tiden för väckande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av talan i fråga om olaga våldsskildring och barnpornografibrott hänvisar Prop.&lt;br&gt;grundlagsförslaget till vad som är föreskrivet i vanlig lag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1991 trädde lagen om granskning och kontroll av filmer och&lt;br&gt;videogram i kraft. Ett viktigt ändamål med lagen är att komma till rätta med&lt;br&gt;vissa oroande inslag på videogrammarknaden, framför allt utbudet av speku-&lt;br&gt;lativa våldsskildringar. Det finns anledning att hoppas att verkningarna av&lt;br&gt;den nya lagstiftningen skall visa sig ganska snart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt att bidra till det skulle kunna vara att nu införa sådan lagstiftning&lt;br&gt;om utgångspunkten för preskriptionstiden i fråga om filmer och videogram&lt;br&gt;som enligt det nyss anförda får förekomma enligt yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;br&gt;Det skulle kunna ske genom en bestämmelse i den nya lag jag föreslår i detta&lt;br&gt;ärende. Jag förordar att en sådan bestämmelse införs.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Kostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En följd av den nya yttrandefrihetsrättsliga ordningen blir att ytterligare frå-&lt;br&gt;gor skall prövas i den rättegångsform som i dag gäller för tryckfrihetsmål och&lt;br&gt;mål på det radiorättsliga området, dvs. med tillgång till jury. Det gäller&lt;br&gt;främst åtal för brott i filmer, videogram m.m. och ljudupptagningar, men&lt;br&gt;även brott i vissa ljudradio- och televisionsprogram etc. Sådana mål prövas&lt;br&gt;i dag i de former som är föreskrivna för brottmål eller tvistemål i allmänhet.&lt;br&gt;Den nya rättegångsordningen torde inte komma att påverka resursbehovet&lt;br&gt;för domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya regleringen innebär vidare att JK får något utökade uppgifter&lt;br&gt;eftersom JK kommer att vara åklagare i fler mål än i dag. Detta bör kunna&lt;br&gt;komma till stånd genom omfördelning inom ramen för eljest tilldelade resur-&lt;br&gt;ser.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3. Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprät-&lt;br&gt;tats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag med vissa föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagens områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i brottsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i konkurslagen (1986:672)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i närradiolagen (1982:459)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1991:00) om privat arbetsförmedling och uthyr-&lt;br&gt;ning av arbetskraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska&lt;br&gt;televisionsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen under 1-10 har granskats av lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget under 8 har upprättats efter samråd med chefen för utbild- Prop.&lt;br&gt;ningsdepartementet, förslaget under 10 efter samråd med chefen för arbets- 1990/91:179&lt;br&gt;marknadsdepartementet, förslaget under 6 efter samråd med chefen för in-&lt;br&gt;dustridepartementet och förslaget under 9 efter samråd med chefen för civil-&lt;br&gt;departementet. Riksdagen har den 28 mars 1991 antagit ett i prop.&lt;br&gt;1990/91:100 bil. 10 (utbildningsdepartementet) framlagt förslag om lag om&lt;br&gt;fortsatt giltighet av lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska tele-&lt;br&gt;visionsprogram. Med anledning därav har lagförslaget under 11 upprättats.&lt;br&gt;Förslaget har upprättats efter samråd med chefen för utbildningsdeparte-&lt;br&gt;mentet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4. Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Förslaget till lag med föreskrifter på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens&lt;br&gt;områden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den sammanhållna lagen med föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagens områden har redigerats i elva kapitel, varav 1&lt;br&gt;kap. upptar inledande bestämmelser, 2 kap. föreskrifter om ägare och utgi-&lt;br&gt;vare av periodiska skrifter m.m., 3 kap. föreskrifter om utgivare av radiopro-&lt;br&gt;gram m.m., 4 kap. föreskrifter om utgivare av filmer och ljudupptagningar,&lt;br&gt;5 kap. föreskrifter om bevarande av exemplar och inspelningar m.m., 6 kap.&lt;br&gt;föreskrifter om åtal och tvångsmedel, 7 kap. föreskrifter om rätt domstol i&lt;br&gt;tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål, 8 kap. föreskrifter om förberedande&lt;br&gt;behandling av tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål, 9 kap. föreskrifter om&lt;br&gt;huvudförhandling inför jury, 10 kap. föreskrifter om överläggning och dom&lt;br&gt;m.m. samt 11 kap. övriga bestämmelser om rättegången m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i 2-6 kap. har ordnats under särskilda rubriker för de olika&lt;br&gt;nu förekommande medieformer som skyddas av den föreslagna yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen. Systematiken betingas av två skäl. Dels syftar lagen i allt&lt;br&gt;väsentligt inte till några materiella ändringar av vad som gäller i dag för de&lt;br&gt;olika medierna. Föreskrifterna kommer därför att skilja sig något åt beträf-&lt;br&gt;fande de olika medieformerna. Dels vinner följdlagstiftningen i överskådlig-&lt;br&gt;het genom att varje medieform behandlas för sig under en rubrik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens rubrik ansluter till den nuvarande lagen med vissa bestämmelser&lt;br&gt;på tryckfrihetsförordningens område. Innehållet är dock betydligt mera om-&lt;br&gt;fattande än i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger lagens innehåll och disposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har förts över från 1 § lagen med vissa bestämmelser på tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningens område (1977 års lag) utan sakliga ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket ansluter till yttrandefrihetsgrundlagens uttryckssätt. Det&lt;br&gt;sätt på vilket uttrycken radioprogram, filmer och ljudupptagningar används&lt;br&gt;i yttrandefrihetsgrundlagen framgår av 1 kap. 1 § tredje stycket, 6 § första&lt;br&gt;och andra styckena samt 9 och 10 §§ i grundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 kap. Om ägare och utgivare av periodiska skrifter m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ägare av periodiska skrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 6 § första meningen i 1977 års lag. Den innefattar ett&lt;br&gt;sådant medgivande för utlänningar att vara ägare som får förekomma enligt&lt;br&gt;5 kap. 1 § andra meningen TF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgivningsbevis för periodiska skrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 7 § första stycket i 1977 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 7 § andra stycket i 1977 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 7 § tredje stycket i 1977 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 8 § av 1977 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörighet att vara utgivare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen svarar mot 6 § andra meningen i 1977 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 kap. Om utgivare av radioprogram m.m&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sändningar enligt radiolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen svarar i huvudsak mot 3 b § radioansvarighetslagen i dess lydelse&lt;br&gt;enligt prop. 1990/91:94. Den ansluter till 4 kap. 2 § andra stycket tredje me-&lt;br&gt;ningen yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen svarar mot 3 b § första stycket tredje meningen radioansvarig-&lt;br&gt;hetslagen i dess lydelse enligt prop. 1990/91:94 och 4 § andra stycket samma&lt;br&gt;lag. Den ansluter till 6 kap. 1 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sändningar i närradio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen svarar mot 2 § lagen (1982:460) om ansvarighet för närradio. Den&lt;br&gt;ansluter till 4 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen. Föreskrifterna i 2 § lagen&lt;br&gt;om ansvarighet för närradio om villkoren för behörighet att vara utgivare&lt;br&gt;och om utgivarens uppgift och befogenhet ersätts av 4 kap. 2 och 3 §§ yttran-&lt;br&gt;defrihetsgrundlagen. Att ställföreträdare för utgivaren får utses framgår av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen. Detsamma gäller verkan för ställföre-&lt;br&gt;trädaren av att utgivarens uppdrag upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 § lagen om ansvarighet för närradio. Befogenheten&lt;br&gt;att utse en ställföreträdare tillkommer emellertid utgivaren och inte som nu&lt;br&gt;den sammanslutning som avser att sända närradio. Denna ordning framgår&lt;br&gt;av 4 kap. 5 § yttrandefrihetsgrundlagen (jämför prop. 1990/91:64 s. 124).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften är ny. Den har förebilder i 5 kap. 4 och 9 §§ TF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 § lagen om ansvarighet för närradio. Om inget annat&lt;br&gt;tillkännages är den ordinarie utgivaren ansvarig (jämför prop. 1981/82:92 s.&lt;br&gt;14). Paragrafen anknyter till 3 kap. 2 § och 4 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställda radiotidningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1990/91:64 har föreslagits en ändring i 1 kap. 7 § TF enligt vilken&lt;br&gt;radioprogram. filmer och ljudupptagningar skall jämställas med en bilaga till&lt;br&gt;en tryckt skrift i den utsträckning den i sådan form spridda versionen återger&lt;br&gt;innehållet i skriften oförändrat samt anger hur innehållet har disponerats.&lt;br&gt;Den föreslagna regeln innebär att förlagetrogna versioner av periodiska&lt;br&gt;skrifter kan spridas även på annat sätt än i tryckt form utan att det får någon&lt;br&gt;betydelse för vem som är ansvarig för innehållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En radiosändning som i enlighet med lagen om radiotidningar innehåller&lt;br&gt;dels en version av en förlaga, dels en sammanställning av material ur samma&lt;br&gt;förlaga och ur ytterligare en eller flera förlagor, av vilka versioner sänds som&lt;br&gt;radiotidningar, är inte i sin helhet förlagetrogen i den bemärkelse som avses&lt;br&gt;i förslaget till ändring i 1 kap. 7 § TF. Den del av en sådan radiotidning som&lt;br&gt;består av en sammanställning av innehållet i flera förlagor kommer att falla&lt;br&gt;under yttrandefrihetsgrundlagens föreskrifter om radioprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 § ges föreskrifter om anmälan av utgivare för sammanställda radiotid-&lt;br&gt;ningar och om utseende av ny utgivare när den ursprunglige utgivaren inte&lt;br&gt;längre är behörig. Föreskrifterna svarar mot 17 § lagen (1982:521) om ansva-&lt;br&gt;righet för radio- och kassettidningar. Föreskrifterna om villkor för att vara&lt;br&gt;utgivare ersätts av 4 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen och har därför inte&lt;br&gt;förts över hit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ordningen i fråga om utgivare för sammanställda radiotidningar innebär&lt;br&gt;att utgivaren av förlagan är ansvarig för den förlagetrogna delen av radiotid-&lt;br&gt;ningen enligt 1 kap. 7 § andra stycket TF. Detta stämmer överens med vad&lt;br&gt;som gäller i dag enligt 5 § lagen om ansvarighet för radio- och kassettid-&lt;br&gt;ningar. Ingenting hindrar att den som är utgivare av den förlagetrogna delen&lt;br&gt;utses till utgivare också av sammanställningen (jämför prop. 1984/85:167 s.&lt;br&gt;19).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar de delar av innehållet i 18 § lagen om ansvarighet för&lt;br&gt;radio- och kassettidningar som inte ersätts av föreskrifterna i 4 kap. yttran-&lt;br&gt;defrihetsgrundlagen .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Föreskriften innebär att kraven på en anmälan blir de-&lt;br&gt;samma som efter förebild från TF föreslås i fråga om närradio (jämför 5 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 20 § första stycket andra meningen lagen om ansvarig-&lt;br&gt;het för radio- och kassettidningar. I likhet med vad som föreslås gälla i fråga&lt;br&gt;om närradion innebär föreskriften att den ordinarie utgivaren blir ansvarig&lt;br&gt;om ingenting annat sägs (jämför 6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra trådlösa sändningar av radioprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen rör sådana radioprogram som avses i 1 kap. 6 § andra stycket&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen. Genom hänvisningen till 1 och 2 §§ görs före-&lt;br&gt;skrifterna om register över utgivare och program samt förutsättningarna för&lt;br&gt;undantag från utgivarens ansvarighet vid direktsändningar tillämpliga på&lt;br&gt;programsändningar av det slag som avses i paragrafen. I samband med att&lt;br&gt;sådan ny lagstiftning antas som behövs för att Sverige skall kunna ansluta sig&lt;br&gt;till den europeiska konventionen om gränsöverskridande television kan det&lt;br&gt;bli anledning att överväga om den ordning som föreslås i paragrafen behöver&lt;br&gt;ändras i något avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket undantas program som sänds av andra än svenska pro-&lt;br&gt;gramföretag och inte är avsedda att tas emot i Sverige. Möjligheten att be-&lt;br&gt;gränsa grundlagens tillämplighet på detta sätt framgår av 1 kap. 6 § tredje&lt;br&gt;stycket yttrandefrihetsgrundlagen. Innebörden av undantaget blir i prakti-&lt;br&gt;ken att utländska programföretag som genomför tillfälliga utsändningar från&lt;br&gt;Sverige inte faller under det yttrandefrihetsrättsliga ansvarighetssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och inte behöver underkasta sig kravet att utse och anmäla en utgivare enligt Prop.&lt;br&gt;svenska föreskrifter. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra trådsändningar än vidaresändningar, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1985:677) om lokala kabelsändningar används uttrycket ”egensänd-&lt;br&gt;ningar’’ för att beteckna sådana sändningar som inte innebär blott en samti-&lt;br&gt;dig och oförändrad återutsändning av en sändning som ursprungligen har ut-&lt;br&gt;gått från en källa utanför trådnätet. Egensändningarna är med andra ord&lt;br&gt;sändningar som inleds i trådnätet och förmedlas till mottagarna genom&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om lokala kabelsändningar kommer inte att kunna bestå efter det&lt;br&gt;att yttrandefrihetsgrundlagen har trätt i kraft. Ett förslag om ny lagstiftning&lt;br&gt;rörande trådsändningar förbereds nu av radiolagsutredningen. I det sam-&lt;br&gt;manhanget torde det bli anledning att ompröva den begreppsbildning som&lt;br&gt;hittills har legat till grund för lagstiftningen om trådsändningar. I denna lag&lt;br&gt;används uttrycket ursprungliga trådsändningar för att beteckna egensänd-&lt;br&gt;ningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tillstånd till trådlösa sändningar av program i ljudradio, televi-&lt;br&gt;sion etc i former som omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen kan givetvis be-&lt;br&gt;gagna den i 3 kap. 1 § grundlagen fastlagda friheten att sända radioprogram&lt;br&gt;genom tråd till att distribuera sina program även på det sättet. Om så sker&lt;br&gt;kommer enligt denna paragraf samma regler att gälla i fråga om skyldigheten&lt;br&gt;att utse och anmäla utgivare m.m. som beträffande den trådlösa sändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar såvitt gäller andra ursprungliga trådsändningar än de&lt;br&gt;som avses i 12 § vad som enligt 3 § och 7 § andra och tredje styckena skall&lt;br&gt;gälla för närradion och de sammanställda radiotidningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar vad som skall gälla för närradion enligt 4 § och för de&lt;br&gt;sammanställda radiotidningarna enligt 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar vad som skall gälla för närradion enligt 5 § och för de&lt;br&gt;sammanställda radiotidningarna enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar vad som skall gälla för närradion enligt 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 kap. 1 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen får i fråga om di-&lt;br&gt;rektsända program som faller under grundlagens fullständiga skydd i lag&lt;br&gt;föreskrivas att den som framträder i programmet skall ansvara för sina ytt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;randen själv. En sådan föreskrift finns i dag i 4 § andra stycket radioansvarig- Prop.&lt;br&gt;hetslagen. Den paragrafen motsvaras i den nu föreslagna lagen av 3 kap. 2 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 17 § öppnas en motsvarande möjlighet även i fråga om ursprungliga&lt;br&gt;trådsändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen skall grundlagens föreskrifter om&lt;br&gt;radioprogram tillämpas också när upplysningar med hjälp av elektromagne-&lt;br&gt;tiska vågor på begäran tillhandahålls allmänheten direkt ur ett register med&lt;br&gt;upptagningar för automatisk databehandling. Detta gäller om sådan verk-&lt;br&gt;samhet bedrivs från redaktioner eller under jämförliga förhållanden och un-&lt;br&gt;der förutsättning att den mottagande inte kan ändra innehållet i registret.&lt;br&gt;Grundlagsbestämmelsen innebär att användningen av videotex och liknande&lt;br&gt;medier i massmediala former ges ett konstitutionellt skydd som bygger på&lt;br&gt;det tryckfrihetsrättsliga mönstret. Av 18 § följer att befogenheten att utse&lt;br&gt;utgivare och skyldigheten att anmäla och lämna uppgift om utgivaren i fråga&lt;br&gt;om sådan verksamhet blir densamma som beträffande ursprungliga tråd-&lt;br&gt;sändningar. Det gäller även föreskrifterna om ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om radioprogram innebär paragrafen att ett medgivande för utlän-&lt;br&gt;ningar att vara utgivare lämnas. Detta stämmer överens med vad som enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 § skall gälla i fråga om tryckta skrifter. Utrymme för medgivandet&lt;br&gt;lämnas i 4 kap. 2 § yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen föreskriver straff för underlåtenhet att anteckna, anmäla eller&lt;br&gt;lämna uppgift om utgivare eller ställföreträdare för radioprogram. Medgi-&lt;br&gt;vande till strafföreskriften finns i 4 kap. 6 § andra stycket yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med vad lagrådet anfört.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 kap. Om utgivare av filmer och ljudupptagningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. 7 § yttrandefrihetsgrundlagen föreslås att utgivare får utses för ljud-&lt;br&gt;upptagningar. Enligt andra stycket av samma paragraf får i lag föreskrivas&lt;br&gt;skyldighet att utse utgivare för vissa ljudupptagningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 17 § lagen om ansvarighet för radio- och kassettidningar skall det&lt;br&gt;finnas en utgivare för den del av en kassettidning som utgörs av en samman-&lt;br&gt;ställning av material ur två eller flera tryckta förlagor. Föreskriften har utan&lt;br&gt;saklig ändring förts över till 1 § med undantag för de delar som ersätts av&lt;br&gt;föreskrifter i yttrandefrihetsgrundlagen. Eftersom de sammanställda kas-&lt;br&gt;settidningarna faller under yttrandefrihetsgrundlagens föreskrifter om ljud-&lt;br&gt;upptagningar saknas utrymme för att förordna ställföreträdare för utgiva-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ren (4 kap. 7 § yttrandefrihetsgrundlagen). Vid behov får i stället en ny utgi- Prop.&lt;br&gt;vare utses. Den praktiska skillnaden torde bli obetydlig. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 kap. 13 § första stycket yttrandefrihetsgrundlagen skall sådana ex-&lt;br&gt;emplar av filmer och ljudupptagningar, som framställs i landet och är av-&lt;br&gt;sedda för spridning här, förses med tydliga uppgifter om vem som har låtit&lt;br&gt;framställa filmen eller ljudupptagningen samt om när, var och av vem exem-&lt;br&gt;plaren har framställts. Närmare bestämmelser om detta får enligt grundlags-&lt;br&gt;föreskriften meddelas i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf föreskrivs att skyldigheten att lämna uppgifterna skall&lt;br&gt;fullgöras genom att de anges på varje exemplar. Uttrycket ”anges på varje&lt;br&gt;exemplar” täcker givetvis fall då märkningen finns på eller i själva filmen,&lt;br&gt;videogrammet eller ljudupptagningen men även fall där den finns på kassett,&lt;br&gt;etikett eller liknande. Det är däremot inte tillräckligt att märkningen finns&lt;br&gt;på ett omslag eller något annat som lätt kan skiljas från filmen, videogram-&lt;br&gt;met eller ljudupptagningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av skyldigheten framgår av grundlagsföreskriften. Den an-&lt;br&gt;ger även vem som ansvarar för att skyldigheten iakttas (3 kap. 13 § andra&lt;br&gt;stycket). Av hänvisningen i 10 kap. 1 § yttrandefrihetsgrundlagen följer att&lt;br&gt;skyldigheten omfattar såväl svenska som utländska filmer och ljudupptag-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen svarar såvitt gäller filmer och ljudupptagningar mot vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 2 kap. 6 § om behörighet att vara utgivare för tryckta skrifter.&lt;br&gt;Medgivande till föreskriften finns i 4 kap. 2 § första stycket yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 kap. Om bevarande av exemplar och inspelningar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tryckta skrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen svarar mot delar av innehållet i 4 § första stycket i 1977 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen svarar mot 4 § andra och tredje styckena i 1977 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radioprogram, filmer och ljudupptagningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen svarar mot delar av 10 § radioansvarighetslagen i dess lydelse en-&lt;br&gt;ligt prop. 1990/91:94. Motsvarigheter finns också i 8 § lagen om ansvarighet&lt;br&gt;för närradio samt 13 och 23 §§ lagen om ansvarighet för radio- och kassettid-&lt;br&gt;ningar och 9 § lagen om ansvarighet för lokala kabelsändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 prop. 1990/91:64 har föreslagits en ändring av 1 kap. 7 § TF som innebär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 179&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att förlagetrogna versioner av periodiska tryckta skrifter skall behandlas en-&lt;br&gt;ligt TF när de sprids i sådana former som annars skulle skyddas av yttrande-&lt;br&gt;frihetsgrundlagen. Enligt den föreslagna lydelsen av TF får dock i lag före-&lt;br&gt;skrivas om särskild skyldighet att spela in sådana program och bevara filmer&lt;br&gt;och ljudupptagningar samt att tillhandahålla dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avfattningen av det föreslagna andra stycket av 1 kap. 7 § TF medger att&lt;br&gt;skyldigheten att bevara och tillhandahålla exemplar och upptagningar i fråga&lt;br&gt;om t.ex. radio- och kassettidningar föreskrivs i bestämmelser som gäller ra-&lt;br&gt;dioprogram. filmer och ljudupptagningar i allmänhet. Av andra meningen i&lt;br&gt;3 § framgår uttryckligen att bestämmelsen gäller även sådana fall som avses&lt;br&gt;i I kap. 7 § andra stycket TF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket görs klart att första stycket inte innebär någon skyldighet&lt;br&gt;för den som vidaresänder t.ex. satellitprogram att spela in programmen.&lt;br&gt;Detta stämmer överens med vad som gäller i dag. Om den som svarar för&lt;br&gt;den ursprungliga sändningen omfattas av lagen, gäller däremot skyldigheten&lt;br&gt;i första stycket för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att bevara filmer och ljudupptagningar gäller alla sådana som&lt;br&gt;sprids till allmänheten. Bevarandetiden är densamma som för tryckta skrif-&lt;br&gt;ter, ett är. Tiden svarar mot yttrandefrihetsgrundlagens huvudregel om tiden&lt;br&gt;för att väcka allmänt åtal för innehållet i filmer och ljudupptagningar (7 kap.&lt;br&gt;1 § andra stycket yttrandefrihetsgrundlagen). Bevarandeskyldigheten vilar&lt;br&gt;på den som är skyldig att utse utgivare, jämför 4 kap. 1 § andra stycket och&lt;br&gt;7§ tredje stycket yttrandefrihetsgrundlagen, alltså på den som låter fram-&lt;br&gt;ställa filmen eller ljudupptagningen. Skyldigheten gäller även sådana ljud-&lt;br&gt;upptagningar som inte behöver ha en utgivare. I fråga om sådana förlage-&lt;br&gt;trogna radio- och kassettidningar m.m. som avses i det i prop. 1990/91:64&lt;br&gt;föreslagna nya andra stycket av 1 kap. 7 § TF har 4 § utformats på samma&lt;br&gt;sätt som 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att tillhandahålla exemplar och inspelningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har sin motsvarighet i 4 § 1977 års lag, 10 § radioansvarighetsla-&lt;br&gt;gen i dess lydelse enligt prop. 1990/91:94, 8 § lagen om ansvarighet för när-&lt;br&gt;radio, 13 och 23 §§ lagen om ansvarighet för radio- och kassettidningar samt&lt;br&gt;9 § lagen om ansvarighet för lokala kabelsändningar. Såvitt gäller filmer och&lt;br&gt;andra ljudupptagningar än kassettidningar saknar skyldigheten att låta justi-&lt;br&gt;tiekanslern få del av ett exemplar motsvarighet i vad som gäller i dag. Para-&lt;br&gt;grafens avfattning svarar mot den praxis som tillämpas i dag beträffande ra-&lt;br&gt;dioprogram. Den innebär således att JK har rätt att erhålla en kopia av refe-&lt;br&gt;rensbandet. Skyldigheten att låta JK få del av dokumentationen av ett radio-&lt;br&gt;program innebär också att JK har rätt att få en utskrift av vad som har yttrats&lt;br&gt;i programmet. Den skyldighet att biträda JK som enligt sista meningen åvilar&lt;br&gt;polisen innebär inte någon befogenhet att använda tvångsmedel (jämför&lt;br&gt;prop. 1977/78:62 s 83).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har motsvarigheter i 10 § radioansvarighetslagen i dess lydelse&lt;br&gt;enligt prop. 1990/91:94, 8 § lagen om ansvarighet för närradio, 13 och 23 §§&lt;br&gt;lagen om ansvarighet för radio- och kassettidningar samt 9 § lagen om ansva-&lt;br&gt;righet för lokala kabelsändningar. Innehållet har dock jämkats något, främst&lt;br&gt;med tanke på behoven på närradioområdet. Det torde emellanåt vara enk-&lt;br&gt;lare att tillhandahålla en bandkopia än en utskrift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att tillhandahålla en upptagning eller en utskrift vilar på den&lt;br&gt;som driver sändningsverksamheten. I fråga om förlagetrogna radiotidningar&lt;br&gt;är det ägaren till den periodiska skrift som utgör förlagan (jämför 13 § lagen&lt;br&gt;om ansvarighet för radio- och kassettidningar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket behandlas sammanställda radiotidningar. Föreskriften&lt;br&gt;motsvarar vad som gäller nu enligt 23 § första stycket lagen om ansvarighet&lt;br&gt;för radio- och kassettidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket skall skyldighet att tillhandahålla dokumentexemplar&lt;br&gt;gälla även i fråga om s.k. kassettidningar. Föreskriften motsvarar en del av&lt;br&gt;innehållet i 13 och 23 88 lagen om ansvarighet för radio- och kassettidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen erinrar om skyldigheterna att leverera inspelningar av program i&lt;br&gt;närradio till närradionämnden och pliktexemplar av skrifter och ljud- och&lt;br&gt;bildupptagningar till arkivet för ljud och bild. Medgivanden till sådan lag-&lt;br&gt;stiftning finns i 4 kap. 4 § TF och 3 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om denna paragraf hänvisas till den allmänna motiveringen, avsnitt&lt;br&gt;2.4. Föreskriften kommer i enlighet med allmänna grundsatser att gälla en-&lt;br&gt;dast videogram som skall lämnas som pliktexemplar efter lagens ikraftträ-&lt;br&gt;dande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 5 § i 1977 års lag, 9 § lagen om ansvarighet för när-&lt;br&gt;radio, 15 § tredje och fjärde styckena lagen om ansvarighet för radio- och&lt;br&gt;kassettidningar, 10 8 lagen om ansvarighet för lokala kabelsändningar samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II § radioansvarighetslagen i dess lydelse enligt prop. 1990/91:94.1 enlighet&lt;br&gt;med YFUs förslag (2 kap. 37 §, Ds Ju 1986:4 s. 20) innebär paragrafen att&lt;br&gt;skyldigheten att dokumentera sändningar som sker med stöd av medgivande&lt;br&gt;enligt 5 § radiolagen blir straffsanktionerad. Den i 5 § 1977 års lag före-&lt;br&gt;skrivna straffriheten för ringa fall saknar motsvarighet i de radiorättsliga för-&lt;br&gt;fattningarna men har i den nya lagen gjorts generellt tillämplig. I enlighet&lt;br&gt;med vad som anförts i prop. 1990/91:94 torde frågan när fullbordat brott fö-&lt;br&gt;religger få bedömas i enlighet med allmänna straffrättsliga grundsatser (a.&lt;br&gt;prop. s. 15 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;br&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 kap. Åtal och tvångsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Medgivande till åtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar såvitt gäller tryckta skrifter 2 § i 1977 års lag. Bestäm-&lt;br&gt;melsen blir tillämplig även på yttrandefrihetsbrott enligt yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen. Denna ordning motiveras av att det yttrandefrihetsrättsliga&lt;br&gt;skyddet för de nyare medierna så långt möjligt bör följa det tryckfrihetsrätts-&lt;br&gt;liga mönstret. Att i detta sammanhang - såsom förordats av JK - ta upp frå-&lt;br&gt;gan huruvida kravet på tillstånd av regeringen för åtal för vissa tryckfrihets-&lt;br&gt;brott bör vara kvar faller utanför de ramar som anges av syftet med det nu&lt;br&gt;förevarande lagstiftningsärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tagande i förvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar såvitt gäller tryckta skrifter 3 8 i 1977 års lag. Bestäm-&lt;br&gt;melsen blir tillämplig även i fråga om beslag av filmer och ljudupptagningar&lt;br&gt;(jämför 7 kap. 3 8 yttrandefrihetsgrundlagen).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 kap. Om rätt domstol i tryckfrihetsmål och&lt;br&gt;yttrandefrihetsmål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 9 kap. 1 8 yttrandefrihetsgrundlagen föreskrivs att vad som sägs i 12 kap.&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen om rättegången i tryckfrihetsmål skall gälla också i&lt;br&gt;fråga om motsvarande mål som avser radioprogram, filmer och ljudupptag-&lt;br&gt;ningar. Sådana mål benämns i grundlagen yttrandefrihetsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 12 kap. 1 8 TF upptas tryckfrihetsmål av tingsrätt inom vars dom-&lt;br&gt;krets länsstyrelse har sitt säte. Om det finns anledning till det får dock rege-&lt;br&gt;ringen förordna att även andra tingsrätter skall vara behöriga att ta upp&lt;br&gt;tryckfrihetsmål. Enligt kungörelsen (1971:7) om behörighet för vissa tings-&lt;br&gt;rätter att upptaga tryckfrihetsmål får Eskilstuna, Norrköpings, Helsingborgs&lt;br&gt;och Borås tingsrätter uppta tryckfrihetsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i detta kapitel har till övervägande del överförts från lagen&lt;br&gt;med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål (rättegångslagen).&lt;br&gt;De har här gjorts tillämpliga även på yttrandefrihetsmål. Såvitt gäller de&lt;br&gt;olika slag av radioprogram som förekommer nu svarar detta i sak mot vad&lt;br&gt;som redan gäller (8 8 andra stycket radioansvarighetslagen. 2 8 andra stycket&lt;br&gt;lagen om ansvarighet för närradio. 10 och 22 88 lagen om ansvarighet för&lt;br&gt;radio- och kassettidningar, 2 8 lagen om ansvarighet för lokala kabelsänd-&lt;br&gt;ningar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar behörigheten att ta upp tryckfrihetsmål och yttrande-&lt;br&gt;frihetsmål. Behörigheten skall liksom enligt den hittillsvarande huvudregeln&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på tryckfrihetsrättens område för varje län tillkomma tingsrätten för resi- Prop.&lt;br&gt;densstaden. Denna regel kommer alltså att gälla även andra grundlagsskyd- 1990/91:179&lt;br&gt;dade medier än tryckta skrifter. På det radiorättsliga området innebär detta&lt;br&gt;en decentralisering i förhällande till den nuvarande ordningen, som innebär&lt;br&gt;att Stockholms tingsrätt i första hand är rätt domstol för mål från hela landet&lt;br&gt;(8 § radioansvarighetslagen, 2 § första stycket lagen om ansvarighet för lo-&lt;br&gt;kala kabelsändningar, 1 § andra stycket lagen om ansvarighet för närradio).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften begränsar sådan särskild behörighet som kan förekomma enligt&lt;br&gt;förordning till domkretsen för den tingsrätt vars behörighet grundas på för-&lt;br&gt;ordningen. Härigenom undanröjs en oklarhet i den nuvarande tryckfrihets-&lt;br&gt;rättsliga regleringen som YFU pekat på (Ds Ju 1986:4 s. 111 f., 114).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller föreskrifter om grunderna för en tingsrätts behörighet&lt;br&gt;i ett visst tryckfrihetsmål. Första stycket motsvarar 1 § första stycket rätte-&lt;br&gt;gångslagen. Andra och tredje styckena motsvarar 1 § andra stycket i samma&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller föreskrifter om grunderna för en tingsrätts behörighet&lt;br&gt;i ett visst yttrandefrihetsmål. Avgörande för vilken domstol som är behörig&lt;br&gt;är enligt föreskriften var utsändningen av ett radioprogram har ägt rum eller&lt;br&gt;var en film eller en ljudupptagning har lämnats ut för spridning eller brottet&lt;br&gt;eljest har förövats. I den mån frågan om rätt domstol inte skulle vara själv-&lt;br&gt;klar bestäms forum med ledning av de regler som finns i 19 kap. rättegångs-&lt;br&gt;balken (jämför förslaget till 11 kap. 3 §). Såvitt gäller radioprogram torde&lt;br&gt;domstolens behörighet normalt komma att bestämmas av var redaktionen&lt;br&gt;för programverksamheten finns och låter sina sändningar distribueras till all-&lt;br&gt;mänheten. I fråga om sammanställda radiotidningar och kassettidningar er-&lt;br&gt;sätter föreskriften 22 § lagen om ansvarighet för radio- och kassettidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser för mål om sanktioner mot meddelare och&lt;br&gt;anskaffare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 1 a § första stycket rättegångslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 1 a § tredje stycket första och andra meningarna rätte-&lt;br&gt;gångslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggning av olika mål i samma rättegång&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 1 a § andra stycket rättegångslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 1 b § första och andra styckena rättegångslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 1 b § tredje stycket rättegångslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 1 b § fjärde stycket rättegångslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 kap. Om förberedande behandling av tryckfrihetsmål och&lt;br&gt;yttrandefrihetsmål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 2 § andra stycket första meningen och 13 § första&lt;br&gt;stycket rättegångslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 2 § första stycket och 13 § andra stycket första me-&lt;br&gt;ningen rättegångslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 2 § andra stycket andra meningen första ledet rätte-&lt;br&gt;gångslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 2 § andra stycket andra meningen andra ledet rätte-&lt;br&gt;gångslagen. Reglerna om rättens sammansättning har dock ändrats i över-&lt;br&gt;ensstämmelse med vad som gäller för huvudförhandling för avgörande av&lt;br&gt;målet (jämför 9 kap. 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 2 § tredje stycket rättegångslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 § första stycket och andra stycket första meningen&lt;br&gt;rättegångslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 § andra stycket andra meningen, tredje stycket och&lt;br&gt;13 § andra stycket tredje meningen rättegångslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 kap. Om huvudförhandling inför jury&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 § första stycket första meningen rättegångslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar de delar av 4 8 första stycket rättegångslagen som inte&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;motsvaras av förslaget i 1 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 § andra stycket rättegångslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 § tredje stycket rättegångslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 5 § rättegångslagen. Lydelsen av jurymännens försäk-&lt;br&gt;ran har moderniserats något.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 6 § rättegångslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 7 § rättegångslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 kap. Om överläggning och dom m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 8 § rättegångslagen. YFU har föreslagit vissa änd-&lt;br&gt;ringar i fråga om sättet för juryn att få upplysningar från rätten om vad som&lt;br&gt;föreskrivs i lagen (3 kap. 28 och 29 88, 30 § tredje stycket i YFUs lagförslag,&lt;br&gt;Ds Ju 1986:4 s. 29 f). Förslagen har fått ett blandat mottagande under remiss-&lt;br&gt;behandlingen och har inte förts vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 9 § rättegångslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 11 § rättegångslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 10 8 rättegångslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 kap. Övriga bestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 12 8 rättegångslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 13 8 andra stycket andra meningen rättegångslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innebär inte någon ändring av vad som gäller enligt rättegångsla-&lt;br&gt;gen (jämför Ds Ju 1986:4 s. 57, 110).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande motiven för denna paragraf hänvisas till den allmänna motive-&lt;br&gt;ringen, avsnitt 2.3.1.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;16 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu gällande ordningen innebär att allmänt åtal för olaga våldsskildring&lt;br&gt;i filmer och videogram inte får väckas utan medgivande av statens biograf-&lt;br&gt;byrå. Detsamma gäller otillåten utlämning av film eller videogram. Denna&lt;br&gt;ordning är inte längre lämplig när JK blir ensam åklagare i fråga om yttran-&lt;br&gt;defrihetsbrott på grund av innehållet i filmer och videogram. Det torde&lt;br&gt;emellertid ofta kunna vara av värde för JK att få del av biografbyråns upp-&lt;br&gt;fattning innan han tar ställning i en åtalsfråga. Bestämmelsen har därför änd-&lt;br&gt;rats. Den föreslagna lydelsen innebär att det blir en förutsättning för allmänt&lt;br&gt;åtal för olaga våldsskildring i filmer och videogram att yttrande har inhäm-&lt;br&gt;tats från statens biografbyrå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller otillåten utlämning av film eller videogram (16 kap. 10 c §&lt;br&gt;brottsbalken) innebär yttrandefrihetsgrundlagen inte någon ändring av vad&lt;br&gt;som gäller nu (3 kap. 11 § yttrandefrihetsgrundlagen). I första meningen har&lt;br&gt;därför intagits en föreskrift som motsvarar innebörden av paragrafens nu&lt;br&gt;gällande lydelse i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;36 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i sjätte stycket följer av att de radiorättsliga ansvarighetslagarna&lt;br&gt;ersätts av yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har ändrats i enlighet med vad som följer av förslaget i prop.&lt;br&gt;1990/91:64 om ändring i 3 kap. 3 8 TF och utformningen av 2 kap. 3 8 yttran-&lt;br&gt;defrihetsgrundlagen, som ersätter motsvarande föreskrifter i den radiorätts-&lt;br&gt;liga ansvarighetslagstiftningen. Skyldigheten att inhämta yttrande har också&lt;br&gt;utvidgats till att omfatta sådana fall som avses i 3 kap. 3 8 andra stycket 4 i&lt;br&gt;den i prop. 19909/91:64 föreslagna lydelsen och motsvarande fall enligt ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagen (jämför prop. 1990/91:64 s. 99. 103).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;49 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket 3 har ändrats i enlighet med vad som följer av förslaget i prop.&lt;br&gt;1990/91: 64 om ändring i 3 kap. 3 § TF och utformningen av 2 kap. 3 § yttran-&lt;br&gt;defrihetsgrundlagen. Rätten att föra särskild talan har också utvidgats till att&lt;br&gt;omfatta sådana fall som avses i 3 kap. 3 § andra stycket 4 i den i prop.&lt;br&gt;1990/91:64 föreslagna lydelsen och motsvarande fall enligt yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen (jämför specialmotiveringen till förslaget om ändring i 36 kap.&lt;br&gt;8§ rättegångsbalken).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Förslaget till lag om ändring i konkurslagen&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;6 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen följer i dag att näringsförbud inte omfattar näringsverksam-&lt;br&gt;het som innebär utövning av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Paragra-&lt;br&gt;fen har utvidgats till att avse även sådana rättigheter som skyddas av yttran-&lt;br&gt;defrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 Förslaget till lag om ändring i kreditupplysningslagen&lt;br&gt;Ändringarna i 3, 9, 12 och 16 §§ följer av att yttrandefrihetsgrundlagen får&lt;br&gt;samma ställning i förhållande till kreditupplysningslagen som TF har. Vidare&lt;br&gt;har bestämmelserna omformulerats så att även de radioprogram m.m. som&lt;br&gt;avses i det nya tillägget i 1 kap. 7 § tryckfrihetsförordningen kommer att om-&lt;br&gt;fattas av dem. Propositionens lagförslag har justerats något i förhållande till&lt;br&gt;lagrådsremissens. Enligt den nu gällande lydelsen av 12 § andra stycket skall&lt;br&gt;en oriktig eller missvisande uppgift som lämnats i kreditupplysning genom&lt;br&gt;att intas i en periodisk skrift rättas eller kompletteras i ett följande nummer&lt;br&gt;av skriften, om det inte har gått mer än tolv månader sedan uppgiften lämna-&lt;br&gt;des. En motsvarande skyldighet bör föreskrivas får sådana fall då kreditupp-&lt;br&gt;lysningsverksamhet bedrivs genom återkommande offentliggöranden i for-&lt;br&gt;mer som skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen. Även om yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen inte innehåller något begrepp som svarar mot vad som avses med&lt;br&gt;periodiska skrifter i TF har det därför ansetts lämpligt att avfatta lagtexten i&lt;br&gt;förevarande paragraf på ett sätt som tar fasta på det återkommande i publi-&lt;br&gt;ceringsverksamheten för att ange hur skyldigheten att sprida rättelser och&lt;br&gt;kompletteringar skall fullgöras i verksamhet av nu nämnt slag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Förslaget till lag om ändring i lagen om&lt;br&gt;patentbesvärsrätten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i 1 och 17 §§ är redaktionella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.7 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1990/91:179&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;1 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i fjärde stycket är redaktionell. Den betingas av att yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen ersätter radioansvarighetslagen i vissa delar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16 kap.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Rubriken har ändrats med anledning av yttrandefrihetsgrundlagens till-&lt;br&gt;komst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är redaktionella. De betingas av att yttrandefrihetsgrundlagen&lt;br&gt;tillkommer och ersätter de radiorättsliga ansvarighetsförfattningarna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.8 Förslaget till lag om ändring i närradiolagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är redaktionell. Den följer av att lagen om ansvarighet för när-&lt;br&gt;radio upphävs och ersätts av yttrandefrihetsgrundlagen och den nya lagen&lt;br&gt;med vissa föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagens områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande förslagen till ändring i denna paragraf hänvisas till den allmänna&lt;br&gt;motiveringen, avsnitt 2.3.2. Ändringarna följer av att frågor om att på grund&lt;br&gt;av missbruk av yttrandefriheten dra in tillstånd att sända närradio enligt den&lt;br&gt;föreslagna nya 16 § skall avgöras av domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande denna paragraf hänvisas till den allmänna motiveringen, avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2. Förslaget har utformats med 20 § lagen om ansvarighet för lokala ka-&lt;br&gt;belsändningar som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.9 Förslaget till lag om ändring i lagen om näringsförbud&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i 6 § följer av yttrandefrihetsgrundlagen (jämför förslaget till lag&lt;br&gt;om ändring i konkurslagen, avsnitt 4.3).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.10 Förslaget till lag om ändring i lagen om privat&lt;br&gt;arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i 1 § följer av att yttrandefrihetsgrundlagen får samma ställning&lt;br&gt;som TF i förhållande till lagen om privat arbetsförmedling och uthyrning av&lt;br&gt;arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1986:3) om&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;rundradiosändning av finländska televisionsprogram &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91:179&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i 3 § följer av att radioansvarighetslagen upphävs. Förslaget har&lt;br&gt;utformats med hänsyn tagen till de ändringar i radiolagen som har föreslagits&lt;br&gt;i prop. 1990/91:149 och som enligt det förslaget skall börja gälla den 1 juli&lt;br&gt;1991. Av 1 kap. 7 § yttrandefrihetsgrundlagen framgår att vidaresändningar&lt;br&gt;i viktiga hänseenden är skyddade mot ingripanden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5. Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag med vissa föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagens områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i brottsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i konkurslagen (1986:672)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i närradiolagen (1982:459)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1991:00) om privat arbetsförmedling och uthyr-&lt;br&gt;ning av arbetskraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1986:3) om rundradiosändning av finländska&lt;br&gt;televisionsprogram.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag föredraganden har&lt;br&gt;lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Över yttrandefrihetsutredningens betänkande Ds Ju 1986:4 Förslag om&lt;br&gt;följdlagstiftning till en grundlagsreform angående yttrandefriheten har re-&lt;br&gt;missyttranden efter anmodan avgetts av justitiekanslern (JK), hovrätten&lt;br&gt;över nedre Norrland, Stockholms tingsrätt, marknadsdomstolen, konsu-&lt;br&gt;mentverket (KO), Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet,&lt;br&gt;närradionämnden, taltidningskommittén, arkivet för ljud och bild samt pa-&lt;br&gt;tent- och registeringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har remissyttranden inkommit från riksdagens ombudsmän (JO),&lt;br&gt;Sveriges advokatsamfund, Sveriges domareförbund, Sveriges industriför-&lt;br&gt;bund, kooperativa förbundet (KF), Svenska tidningsutgivareföreningen,&lt;br&gt;Svenska journalistförbundet, Sveriges författarförbund, författarcentrum.&lt;br&gt;Svenska bokförläggare föreningen, Sveriges radio, Sveriges filmuthyrareför-&lt;br&gt;ening, smalfilmdistributörernas förening, Svenska musikerförbundet och&lt;br&gt;föreningen musikcentrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdelning 4&lt;br&gt;Lagman Lennart Groll 1989-02-15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiedepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om hovrätts sammansättning i yttrandefrihetsmål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rättegången i yttrandefrihetsmål gäller särskilda regler i tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen och lagen (1949:164) med vissa bestämmelser om rättegången i&lt;br&gt;tryckfrihetsmål. Beträffande domstolens sammansättning föreskrivs att i&lt;br&gt;tryckfrihetsmål, vari talan förs om ansvar, skall frågan om brott föreligger&lt;br&gt;prövas av jury, om ej parterna å ömse sidor förklarar sig vilja utan jurypröv-&lt;br&gt;ning hänskjuta målet till rättens avgörande. Även när en enskild målsägande&lt;br&gt;kräver skadestånd på grund av yttrande i tryckt skrift utan att yrka straffpå-&lt;br&gt;följd skall talan prövas av jury eftersom den grundas på ett påstående att&lt;br&gt;brott blivit begånget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna innebär vidare att om juryn inte finner påtalade yttranden&lt;br&gt;brottsliga så skall den för publiceringen ansvarige frikännas. Om juryn där-&lt;br&gt;emot funnit brott föreligga skall även rätten (dvs. tre domare i tingsrätten)&lt;br&gt;pröva målet. Dessa domare kan frikänna eller bedöma brottet mildare än&lt;br&gt;juryn men däremot inte skärpa bedömningen i förhållande till juryn. Rättens&lt;br&gt;dom kan överklagas till hovrätt eller högsta domstolen som inte heller kan&lt;br&gt;överpröva juryns utslag i vidare utsträckning än tingsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om domstols sammansättning i yttrandefrihetsmål tar helt sikte&lt;br&gt;på målets handläggning i tingsrätten, medan rättens sammansättning i hov-&lt;br&gt;rätt och högsta domstolen inte berörs. Tidigare var den frågan också okon-&lt;br&gt;troversiell, eftersom målet alltid handlades av fyra hovrättsdomare och i HD&lt;br&gt;av fem justitieråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt gäller HD har någon förändring inte skett (bortsett från frågan om&lt;br&gt;prövningstillstånd). I hovrätt har saken däremot blivit komplicerad genom&lt;br&gt;att nämndemän numera deltar i hovrätten vid prövningen av brottmål. Hov-&lt;br&gt;rättens sammansättning blir därigenom beroende av om åklagaren eller&lt;br&gt;målsägande yrkar straffpåföljd eller om endast skadeståndstalan förs (RB 4&lt;br&gt;kap. 2 §). I förstnämnda fall skall hovrätten bestå av tre juristdomare och&lt;br&gt;två nämndemän, i det senare av fyra juristdomare. Även i ett brottmål finns&lt;br&gt;möjligheten att välja en helt juristkollegial sammansättning, nämligen om&lt;br&gt;det inte förekommer anledning att döma till svårare straff än böter. För att&lt;br&gt;ytterligare komplicera saken kan man tänka sig det fallet att parterna i ett&lt;br&gt;mål om ansvar vid tingsrätten avstått från juryprövning och att målet där&lt;br&gt;handlagts av domare och nämnd. I så fall torde tre juristdomare vara den&lt;br&gt;korrekta sammansättningen i hovrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bristen på vägledande regler vållar osäkerhet och tvekan ifråga om den&lt;br&gt;sammansättning som skall väljas då hovrätt prövar yttrandefrihetsmål. Det&lt;br&gt;ter sig också egendomligt att sammansättningen på grund av slumpvisa fak-&lt;br&gt;torer kan bli olika vid bedömning av mål som gäller ett yttrandes tillåtlighet.&lt;br&gt;Önskvärt är därför att ett klarläggande genom lagstiftning sker på denna&lt;br&gt;punkt. När det gäller vilken sammansättning, som skall väljas, kan det häv-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;das att lagstiftarens tanke bakom jurysystemet varit att ansvarsfrågan i tryck-&lt;br&gt;frihetsmål primärt skall bedömas exklusivt av en kvalificerad krets lekmän.&lt;br&gt;Om juryn funnit skäl till fällande dom skall därefter en strikt juridisk pröv-&lt;br&gt;ning ske genom ett juristkollegium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överinstansernas prövning är som tidigare nämnts begränsad till den ram&lt;br&gt;som dragits upp genom juryprövningen. Det kan därför te sig främmande&lt;br&gt;att en lekmannabedömning ånyo kommer in genom att nämndemän deltar i&lt;br&gt;hovrättens avgörande. Dessa nämndemän har inte valts med hänsyn till spe-&lt;br&gt;ciell kompetens att bedöma yttrandefrihetsmål såsom ofta torde vara fallet&lt;br&gt;med jurymännen. En majoritet i hovrätt bestående av två nämndemän och&lt;br&gt;en juristdomare kan meddela en frikännande dom där juryn (med en majori-&lt;br&gt;tet enligt lagreglerna av minst 6 av 9 jurymedlemmar) fällt den åtalade till&lt;br&gt;ansvar. Samma majoritet kan också meddela en fällande dom där ett enhäl-&lt;br&gt;ligt juristkollegium i tingsrätten och två av tre juristdomare i hovrätten fun-&lt;br&gt;nit att något brott inte begåtts. Det sistnämnda fallet har för övrigt nyligen&lt;br&gt;inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från dessa utgångspunkter ter det sig riktigast att hovrätten i yttrandefri-&lt;br&gt;hetsmål, oberoende av frågan om talan förs om ansvar eller målets beskaf-&lt;br&gt;fenhet i övrigt, är sammansatt av fyra juristdomare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lennart Groll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Till lagrådet remitterade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag med vissa föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagens områden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § I denna lag finns bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ägare och utgivare av periodiska skrifter m.m. (2 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om utgivare av radioprogram m.m. (3 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om utgivare av filmer och ljudupptagningar (4 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om bevarande av exemplar och inspelningar m.m. (5 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om åtal och tvångsmedel (6 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om rätt domstol i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (7 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om förberedande behandling av tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål (8&lt;br&gt;kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om huvudförhandling inför jury (9 kap.),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om överläggning och dom m.m. (10 kap.) samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övriga bestämmelser om rättegången och om ersättning till jurymän (11&lt;br&gt;kap.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § De bestämmelser i denna lag som gäller tryckta skrifter eller tryckning&lt;br&gt;av skrifter skall tillämpas även på andra skrifter som faller under tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycken radioprogram, film och ljudupptagning används i lagen på&lt;br&gt;samma sätt som i yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 kap. Om ägare och utgivare av periodiska skrifter m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ägare av periodiska skrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Utlänningar som har hemvist här i landet får vara ägare till periodiska&lt;br&gt;skrifter som trycks här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgivningsbevis för periodiska skrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Frågor om utgivningsbevis prövas av patent- och registreringsverket.&lt;br&gt;Verket tar också emot anmälningar om utgivare och ställföreträdare för utgi-&lt;br&gt;vare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om en ansökan om utgivningsbevis inte uppfyller vad som är föreskri-&lt;br&gt;vet om sådana ansökningar, skall sökanden föreläggas att inom viss tid av-&lt;br&gt;hjälpa bristen. Gör sökanden inte det, får ansökningen avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen får meddela föreskrifter om ansökningsavgifter i ärenden&lt;br&gt;om utgivningsbevis och om avgifter för utdrag ur register över periodiska&lt;br&gt;skrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Slutliga beslut av patent- och registreringsverket i ärenden om utgiv-&lt;br&gt;ningsbevis får överklagas hos patentbesvärsrätten inom två månader från da-&lt;br&gt;gen för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patentbesvärsrättens slutliga beslut får överklagas till regeringsrätten&lt;br&gt;inom två månader från dagen för beslutet. Därvid tillämpas bestämmelserna&lt;br&gt;i 35-37 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291) om besvär över kammarrät-&lt;br&gt;tens beslut. Patentbesvärsrättens beslut skall innehålla uppgift om att det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krävs särskilt tillstånd för prövning av besvär till regeringsrätten och om de&lt;br&gt;grunder på vilka sådant tillstånd meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörighet att vara utgivare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Utlänningar får på samma villkor som svenska medborgare vara utgi-&lt;br&gt;vare för periodiska skrifter för vilka utgivningsbevis finns eller skall finnas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 kap. Om utgivare av radioprogram m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Trådlösa sändningar enligt radiolagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Uppgift om vem som är utgivare skall antecknas i ett register hos pro-&lt;br&gt;gramföretaget innan programmet sänds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I registret skall vidare för varje särskilt program antecknas beräknad tid-&lt;br&gt;punkt för sändningens början och formen för sändningen (direktsändning&lt;br&gt;eller sändning av inspelat program).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid varje anteckning i registret skall det stå när anteckningen har gjorts.&lt;br&gt;Registret skall vara tillgängligt för allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Beträffande program som direktsänds får den som skall förordna utgi-&lt;br&gt;vare besluta att, i stället för utgivaren, var och en som framträder i program-&lt;br&gt;met själv skall svara för yttrandefrihetsbrott som han begår. Ett sådant be-&lt;br&gt;slut skall före sändningen meddelas de berörda och antecknas i det register&lt;br&gt;som avses i 1 §. Om inte detta sker, är beslutet utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anteckningen skall innehålla uppgifter om namn, födelsetid och bostads-&lt;br&gt;adress beträffande var och en som avses med beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trådlösa sändningar i närradio&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Varje sammanslutning som avser att sända ljudradio med stöd av närra-&lt;br&gt;diolagen (1982:459) skall utse en utgivare för programverksamheten. Sam-&lt;br&gt;manslutningen skall till närradionämnden anmäla vem som är utgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans upp-&lt;br&gt;drag upphör, skall sammanslutningen omedelbart utse ny utgivare. Denne&lt;br&gt;skall anmälas så som föreskrivs i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En ställföreträdare för utgivaren skall vara godkänd av den samman-&lt;br&gt;slutning som har utsett utgivaren. Utgivaren skall till närradionämnden an-&lt;br&gt;mäla vem som är ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Till varje anmälan enligt 3 eller 4 § skall fogas bevis att utgivaren eller&lt;br&gt;ställföreträdaren uppfyller de behörighetsvillkor som anges i yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen och att han har åtagit sig uppdraget. I fråga om ställföreträdare&lt;br&gt;skall det dessutom visas att sammanslutningen har godkänt honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Varje sändning av ett radioprogram i närradio skall avslutas med en&lt;br&gt;uppgift om vilken sammanslutning som sänder programmet. Om en ställfö-&lt;br&gt;reträdare för utgivaren tjänstgör, skall det samtidigt lämnas en uppgift om&lt;br&gt;vem han är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställda radiotidningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Utgivare av sådana radiotidningar som anges i 1 § första stycket 2 b)&lt;br&gt;lagen (1981:508) om radiotidningar utses av de samverkande ägarna till de&lt;br&gt;periodiska skrifter ur vilka materialet hämtas, när det gäller den del av radio-&lt;br&gt;tidningen som utgörs av en sammanställning. Utgivaren skall utses för pro-&lt;br&gt;gramverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan till&lt;br&gt;radiotidningen skall till taltidningsnämnden anmäla vem som är utgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans upp-&lt;br&gt;drag upphör, skall en ny utgivare omedelbart utses. Denne skall anmälas så&lt;br&gt;som sägs i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En ställföreträdare för utgivaren skall vara godkänd av den som har&lt;br&gt;utsett utgivaren. Utgivaren anmäler vem ställföreträdaren är till taltidnings-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Till varje anmälan enligt 7 eller 8 § skall fogas bevis att utgivaren eller&lt;br&gt;ställföreträdaren uppfyller de behörighetskrav som anges i yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen och att han har åtagit sig uppdraget. Om en ställföreträdare an-&lt;br&gt;mäls, skall det dessutom visas att han är godkänd av den som har utsett utgi-&lt;br&gt;varen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § När ställföreträdaren för en utgivare tjänstgör skall det i sändningen&lt;br&gt;anges vem han är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra trådlösa sändningar av radioprogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Vad som föreskrivs i 1 och 2 §§ gäller också i fråga om radioprogram&lt;br&gt;som förmedlas genom satellitsändning som utgår från Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om program som sänds av andra än svenska programföretag och&lt;br&gt;inte är avsedda att tas emot i Sverige tillämpas inte andra föreskrifter i ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagen än 1 kap. 2 och 3 §§. Inte heller tillämpas första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ursprungliga trädsändningar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om ett programföretag som har tillstånd enligt 5 § första stycket ra-&lt;br&gt;diolagen (1966:755) att sända radioprogram också driver verksamhet för&lt;br&gt;sändning till allmänheten av ljud, bilder eller text genom tråd, tillämpas&lt;br&gt;1—3 §§ i fråga om verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Den som utser utgivare av andra radioprogram i trådsändningar än&lt;br&gt;som avses i 12 § skall anmäla vem som har utsetts till patent- och registre-&lt;br&gt;ringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans upp-&lt;br&gt;drag upphör, skall en ny utgivare omedelbart utses. Denne skall anmälas så&lt;br&gt;som föreskrivs i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § En ställföreträdare för utgivaren skall vara godkänd av den som har&lt;br&gt;utsett utgivaren. Utgivaren skall anmäla vem som är ställföreträdare till pa-&lt;br&gt;tent- och registreringsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Till varje anmälan enligt 13 eller 14 § skall fogas bevis att utgivaren&lt;br&gt;eller ställföreträdaren uppfyller de behörighetskrav som anges i yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen och att han har åtagit sig uppdraget. Om en ställföreträdare&lt;br&gt;anmäls, skall det dessutom visas att han är godkänd av den som har utsett&lt;br&gt;utgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Varje program i en sådan trådsändning som avses i 13 § skall avslutas&lt;br&gt;med en uppgift om vem som har utsett utgivaren. Om en ställföreträdare för&lt;br&gt;utgivaren tjänstgör, skall det lämnas en uppgift om vem ställföreträdaren är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Beträffande program som direktsänds får den som skall utse utgivare&lt;br&gt;besluta att, i stället för utgivaren, var och en som framträder i programmet&lt;br&gt;själv skall svara för yttrandefrihetsbrott som han begår. Den som bedriver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sändningsverksamheten skall föra ett särskilt register över sådana förord-&lt;br&gt;nanden. Ett utdrag ur registret skall genast sändas till patent- och registre-&lt;br&gt;ringsverket varje gång ett beslut har antecknats i det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § I fråga om sådant tillhandahållande av upplysningar med hjälp av&lt;br&gt;elektromagnetiska vågor som avses i 1 kap. 9 § yttrandefrihetsgrundlagen&lt;br&gt;tillämpas 12-16 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Utlänningar får på samma villkor som svenska medborgare vara utgi-&lt;br&gt;vare av radioprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta&lt;br&gt;kapitel föreskrivs om skyldighet att anteckna, anmäla eller lämna uppgift om&lt;br&gt;utgivare eller ställföreträdare för utgivaren skall dömas till böter eller fäng-&lt;br&gt;else i högst ett år. Är brottet ringa, skall han inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 kap. Om utgivare av filmer och ljudupptagningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Sädana ljudupptagningar som innehåller en för synskadade avsedd&lt;br&gt;sammanställning av två eller flera periodiska skrifter som ges ut här i landet&lt;br&gt;och vilkas ägare samverkar om ljudupptagningen (kassettidningar med sam-&lt;br&gt;manställningar av material ur mer än en förlaga) skall ha en utgivare. Utgiva-&lt;br&gt;ren utses av de samverkande ägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan till&lt;br&gt;kassettidningen skall till taltidningsnämnden anmäla vem som är utgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den som är utsedd till utgivare inte längre är behörig eller hans upp-&lt;br&gt;drag upphör, skall en ny utgivare omedelbart utses. Denne skall anmälas så&lt;br&gt;som sägs i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den skyldighet att lämna uppgifter om vem som har låtit framställa en&lt;br&gt;film eller en ljudupptagning samt om när. var och av vem exemplaren har&lt;br&gt;framställts som föreskrivs i 3 kap. 13 § yttrandefrihetsgrundlagen skall full-&lt;br&gt;göras genom att uppgifterna anges på varje exemplar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Utlänningar får på samma villkor som svenska medborgare vara utgi-&lt;br&gt;vare av filmer och ljudupptagningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 kap. Om bevarande av exemplar och inspelningar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tryckta skrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Om någon här i landet framställer en tryckt skrift, är han skyldig att&lt;br&gt;bevara ett exemplar av skriften under ett år från det att skriften gavs ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Av varje tryckt skrift som har framställts utomlands och införs hit för&lt;br&gt;att spridas här skall ett exemplar bevaras under ett år från införandet. Det&lt;br&gt;gäller dock inte skrifter som ej är periodiska och som helt är skrivna på främ-&lt;br&gt;mande språk. Det gäller inte heller periodiska skrifter för vilka utgivningsbe-&lt;br&gt;vis varken finns eller skall finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att bevara skrifterna ligger,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i fråga om periodiska skrifter på den som är utgivare här i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i fråga om andra skrifter på skriftens förläggare här i landet eller, om&lt;br&gt;det inte finns någon sådan förläggare, på den som har låtit lämna ut skriften&lt;br&gt;för spridning här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skrift som inte är periodisk behöver inte bevaras om endast enstaka&lt;br&gt;exemplar av den har förts in i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Radioprogram, filmer och ljudupptagningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som sänder radioprogram till allmänheten skall ombesörja att&lt;br&gt;varje program spelas in. Denna skyldighet gäller också sådana fall som avses&lt;br&gt;i 1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. Inspelningen skall beva-&lt;br&gt;ras i minst sex månader från sändningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som här i landet skall utse utgivare för en film eller en ljudupptag-&lt;br&gt;ning är skyldig att bevara ett exemplar under ett år från det att filmen eller&lt;br&gt;ljudupptagningen blev offentlig. Denna skyldighet gäller också sådana fall&lt;br&gt;som avses i 1 kap. 7 § andra stycket tryckfrihetsförordningen. Skyldigheten&lt;br&gt;gäller även för den som låter framställa en ljudupptagning som sprids till all-&lt;br&gt;mänheten utan att att en utgivare behöver utses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldighet att tillhandahålla exemplar och inspelningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Justitiekanslern har rätt att utan kostnad få del av varje skrift, radio-&lt;br&gt;program, film eller ljudupptagning som har bevarats enligt 1-4 §§. Han har&lt;br&gt;också rätt att kostnadsfritt få en bestyrkt utskrift av vad som har yttrats i ett&lt;br&gt;radioprogram. Det åligger polismyndigheten att på begäran biträda justitie-&lt;br&gt;kanslern vid anmodan att få ett exemplar, en inspelning eller en utskrift en-&lt;br&gt;ligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Varje enskild som anser att ett yttrandefrihetsbrott har begåtts mot ho-&lt;br&gt;nom i ett radioprogram eller att han har lidit skada på grund av ett sådant&lt;br&gt;brott i programmet har rätt att hos den som driver sändningsverksamheten&lt;br&gt;kostnadsfritt ta del av en inspelning av programmet. Den enskilde har också&lt;br&gt;rätt att utan kostnad få en kopia av inspelningen eller en bestyrkt utskrift av&lt;br&gt;vad som har yttrats i programmet. Detta gäller dock inte, om det är uppen-&lt;br&gt;bart att han inte berörs av programmet på ett sådant sätt att han kan vara&lt;br&gt;målsägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skyldighet som avses i första stycket vilar i fråga om sådana radiotid-&lt;br&gt;ningar som anges i 1 § första stycket 2 b) lagen (1981:508) om radiotidningar&lt;br&gt;på ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga förlagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket skall tillämpas också på sådana ljudupptagningar som inne-&lt;br&gt;håller en för synskadade avsedd version av en periodisk skrift som ges ut här&lt;br&gt;i landet (kassettidningar). I fråga om sådana kassettidningar som avses i 4&lt;br&gt;kap. 1 § vilar skyldigheten att låta den enskilde ta del av en upptagning och&lt;br&gt;få en utskrift på ägaren till den periodiska skrift som utgör den huvudsakliga&lt;br&gt;förlagan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I närradiolagen (1982:459) finns ytterligare bestämmelser om skyldig-&lt;br&gt;het att tillhandahålla inspelning av radioprogram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptag-&lt;br&gt;ningar finns bestämmelser om skyldighet att lämna skrifter och upptagningar&lt;br&gt;till bibliotek eller till arkivet för ljud och bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ett videogram som avses i 17 § andra stycket lagen om pliktexemplar&lt;br&gt;av skrifter och ljud- och bildupptagningar skall anses ha lämnats ut för sprid-&lt;br&gt;ning först när pliktexemplar har lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som före-&lt;br&gt;skrivs i 1-6 §§ döms till böter eller fängelse i högst ett år. Är brottet ringa,&lt;br&gt;skall han inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Justitiekanslern är åklagare i mål om ansvar för sådana brott som avses i&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 kap. Om åtal och tvångsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Medgivande till åtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Allmänt åtal för tryckfrihetsbrott som anges i 7 kap. 4 § 1-10 eller 5 §&lt;br&gt;3 tryckfrihetsförordningen eller för motsvarande yttrandefrihetsbrott enligt&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen får väckas endast om regeringen medger det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tagande i förvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I de fall som anges i 10 kap. 11 § andra stycket tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;och i motsvarande fall enligt 7 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen får en be-&lt;br&gt;fattningshavare av lägst fänriks grad ta en tryckt skrift, film eller ljudupptag-&lt;br&gt;ning i förvar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7 kap. Om rätt domstol i tryckfrihetsmål och&lt;br&gt;yttrandefrihetsmål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § De tingsrätter som med stöd av 12 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen är&lt;br&gt;behöriga att ta upp tryckfrihetsmål skall pröva tryckfrihetsmål och yttrande-&lt;br&gt;frihetsmål i de fall där den ort som avses i 2 § eller 3 § ligger inom tingsrättens&lt;br&gt;domkrets. Om den orten inte ligger inom domkretsen för en tingsrätt som är&lt;br&gt;behörig att ta upp tryckfrihetsmål, skall målet prövas av den tingsrätt inom&lt;br&gt;vars domkrets länsstyrelsen i det län där orten ligger har sitt säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Avgörande för var ett tryckfrihetsmål skall tas upp är i fråga om perio-&lt;br&gt;diska skrifter skriftens utgivningsort och i fråga om andra skrifter den ort&lt;br&gt;där den som enligt 8 kap. tryckfrihetsförordningen är ansvarig för skriften är&lt;br&gt;bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon ort som anges i första stycket inte kan fastställas, skall den ort&lt;br&gt;där skriften har tryckts eller eljest mångfaldigats vara avgörande för frågan&lt;br&gt;var målet skall tas upp. Har skriften mångfaldigats utomlands, skall i stället&lt;br&gt;den ort vara avgörande där den som har låtit lämna ut skriften för spridning&lt;br&gt;här i landet har sitt hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om varken första eller andra stycket ger ledning, skall den ort där exem-&lt;br&gt;plar av skriften anträffas vara avgörande för var målet skall tas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Avgörande för var ett yttrandefrihetsmål skall tas upp är den ort där&lt;br&gt;utsändningen av ett radioprogram har ägt rum eller där en film eller en ljud-&lt;br&gt;upptagning har lämnats ut för spridning eller brottet på annat sätt har för-&lt;br&gt;övats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser för mål om sanktioner mot meddelare och&lt;br&gt;anskaffare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om någon genom att lämna eller anskaffa en uppgift för offentliggö-&lt;br&gt;rande har medverkat till ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott, skall ta-&lt;br&gt;lan mot honom om ansvar för brott som avses i 7 kap. 3 § tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen eller 5 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen tas upp av den tingsrätt&lt;br&gt;som är rätt domstol i fråga om tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrottet. Den&lt;br&gt;tingsrätt som är rätt domstol i fråga om ett tryckfrihets- eller yttrandefrihets-&lt;br&gt;brott är också rätt domstol i fråga om åtal för brott som avses i 7 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket tryckfrihetsförordningen eller 5 kap. 3 § andra stycket yttran-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;defrihetsgrundlagen varigenom den som är ansvarig för offentliggörandet&lt;br&gt;har anskaffat den uppgift vars offentliggörande innefattar tryckfrihets- eller&lt;br&gt;yttrandefrihetsbrottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om talan grundas på att någon, i annat fall än det som anges i 4 §, har&lt;br&gt;lämnat eller anskaffat uppgifter eller underrättelser för offentliggörande och&lt;br&gt;därigenom gjort sig skyldig till brott som avses i 7 kap. 3 § tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen eller 5 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundlagen, skall målet prövas av den&lt;br&gt;tingsrätt som skall ta upp tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål för den ort där&lt;br&gt;uppgiftslämnaren har sitt hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det inte känt var uppgiftslämnaren eller anskaffaren har sitt hemvist&lt;br&gt;eller saknar han hemvist i landet, skall målet prövas av den tingsrätt som&lt;br&gt;skall ta upp tryckfrihets- och yttrandefrihetsmål för den ort där han har läm-&lt;br&gt;nat eller anskaffat uppgiften eller där han har gripits eller annars uppehåller&lt;br&gt;sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggning av olika mål i samma rättegång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om mål som har samband med varandra på det sätt som anges i 4 §&lt;br&gt;förekommer samtidigt vid en tingsrätt, skall målen handläggas i en rätte-&lt;br&gt;gång. Det gäller dock inte om synnerliga skäl talar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett åtal som har samband med ett annat åtal som skall handläggas som&lt;br&gt;tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål får väckas vid den tingsrätt som skall&lt;br&gt;ta upp det senare målet, om det är lämpligt att åtalen tas upp av samma dom-&lt;br&gt;stol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett vanligt brottmål får handläggas i samma rättegång som ett tryckfrihets-&lt;br&gt;eller yttrandefrihetsmål i vilket talan förs om ansvar, om det på grund av&lt;br&gt;samband mellan målen skulle skulle skapa allvarliga olägenheter att de&lt;br&gt;handlades i skilda rättegångar. Om huvudförhandling i rättegången hålls in-&lt;br&gt;för jury, skall dock andra mål än tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål prö-&lt;br&gt;vas enbart av rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Justitiekanslern får hos rätten begära att flera mål skall handläggas i&lt;br&gt;samma rättegång enligt 7 § andra stycket. Den tilltalade i det av målen som&lt;br&gt;inte är tryckfrihetsmål eller yttrandefrihetsmål skall få tillfälle att yttra sig i&lt;br&gt;frågan. Framställningen prövas därefter av rätten. Rättens beslut får över-&lt;br&gt;klagas särskilt. Har rätten avslagit framställningen, får dock endast justitie-&lt;br&gt;kanslern föra talan mot beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Justitiekanslern är åklagare i mål som enligt 7 § andra stycket får hand-&lt;br&gt;läggas i samma rättegång som ett tryckfrihetsmål eller ett yttrandefrihets-&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 kap. Om förberedande behandling av tryckfrihetsmål och&lt;br&gt;yttrandefrihetsmål&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Rätten får. även då det gäller allmänt åtal, under den förberedande be-&lt;br&gt;handlingen av ett mål höra parter och andra samt besluta att avvisa målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 mål om ansvar på grund av tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall rätten utreda om den åtalade är ansvarig enligt 8 kap. tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen eller 6 kap. yttrandefrihetsgrundlagen. Vidare skall rätten i mål&lt;br&gt;om skadestånd på grund av sådana brott utreda om skadeståndsanspråket&lt;br&gt;enligt 11 kap. tryckfrihetsförordningen eller 8 kap. yttrandefrihetsgrundla-&lt;br&gt;gen kan riktas mot svaranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om så erfordras skall rätten meddela beslut i de frågor som avses i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1990 91 1 saml. Nr 179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § För behandling av frågor som anges i 2 § får huvudförhandling sättas&lt;br&gt;ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Vid huvudförhandling för prövning av frågor som anges i 2 § eller då&lt;br&gt;målet i något annat fall sätts ut till huvudförhandling utan att det i övrigt är&lt;br&gt;berett för sådan förhandling, skall rätten bestå av tre lagfarna domare. Om&lt;br&gt;det inträffar förfall för någon av dem sedan huvudförhandlingen har påbör-&lt;br&gt;jats, är dock rätten domför med två lagfarna domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I fråga om särskild talan mot ett beslut, varigenom rätten ogillat en in-&lt;br&gt;vändning av en tilltalad att han inte är ansvarig enligt 8 kap. tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen eller 6 kap. yttrandefrihetsgrundlagen, tillämpas vad som före-&lt;br&gt;skrivs i rättegångsbalken om invändning om rättegångshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Under den förberedande behandlingen av ett mål skall det bestämmas&lt;br&gt;om jury skall medverka vid prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder för juryns bildande som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;och yttrandefrihetsgrundlagen, skall vidtas vid sammanträde med parterna&lt;br&gt;inför rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § När målet är berett skall rätten sätta ut tid för huvudförhandling. Skall&lt;br&gt;jury inte medverka, sätts målet ut till huvudförhandling enligt vad som gäller&lt;br&gt;i allmänhet. Förs talan om ansvar eller konfiskation skall målet prövas i en-&lt;br&gt;lighet med vad som gäller för brottmål. I annat fall tillämpas vad som är före-&lt;br&gt;skrivet för tvistemål.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 kap. Om huvudförhandling inför jury&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Vid huvudförhandling inför jury skall rätten bestå av tre lagfarna do-&lt;br&gt;mare. Om det inträffar förfall för någon av dem sedan huvudförhandlingen&lt;br&gt;har påbörjats, är dock rätten domför med två lagfarna domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som har utsetts att tjänstgöra i juryn skall genom rättens försorg&lt;br&gt;skriftligen kallas till huvudförhandlingen. I kallelsen skall anges den tid inom&lt;br&gt;vilken anmälningar om laga förfall bör ha nått rätten. Kallelsen skall också&lt;br&gt;innehålla en upplysning om det ansvar för kostnader som enligt 4 § andra&lt;br&gt;stycket kan åläggas jurymannen om han uteblir utan laga förfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om en juryman har styrkt laga förfall, skall en suppleant från samma&lt;br&gt;grupp av jurymän inkallas till tjänstgöring. Suppleanterna kallas i den ord-&lt;br&gt;ning i vilken de har lottats ut till suppleanter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finner rätten att en juryman inte har styrkt laga förfall, skall jurymannen&lt;br&gt;underrättas om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Uteblir en juryman från huvudförhandlingen, skall en suppleant tillkal-&lt;br&gt;las, om uppskov med målet därigenom kan undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den uteblivne inte laga förfall, skall han åläggas att ersätta staten och&lt;br&gt;parterna de kostnader som hans försummelse orsakat om förhandlingen&lt;br&gt;måste ställas in. Rätten får dock minska ersättningen till ett skäligt belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § När en fulltalig jury har samlats inför rätten, skall juryns medlemmar&lt;br&gt;avlägga denna försäkran: ”Jag NN lovar och försäkrar på heder och samvete,&lt;br&gt;att jag efter bästa förstånd skall besvara de frågor som framställs av rätten&lt;br&gt;och aldrig röja vare sig vad som yttras under juryns överläggningar eller hur&lt;br&gt;de enskilda medlemmarna röstar. Detta vill och skall jag som en ärlig och&lt;br&gt;uppriktig domare troget hålla”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vid huvudförhandlingen får jurymännen med rättens tillstånd fram-&lt;br&gt;ställa frågor till parter, vittnen, sakkunniga eller andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fortsatt huvudförhandling skall juryn bestå av samma medlemmar&lt;br&gt;som före avbrottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I mål där talan grundas på att ett tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott Bilaga 3&lt;br&gt;har begåtts skall rätten efter det att förhandlingen inför juryn blivit slutförd&lt;br&gt;genast till juryn skriftligen framställa frågan om brott föreligger enligt den&lt;br&gt;eller de bestämmelser som åklagaren eller målsäganden har funnit tillämp-&lt;br&gt;liga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om talan grundas på ett påstående att flera brott har förövats, skall en&lt;br&gt;särskild fråga framställas till juryn för varje brott. Om målets beskaffenhet&lt;br&gt;eljest föranleder flera frågor, skall de framställas var för sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan frågorna till juryn slutligen avfattas, skall de parter som är närva-&lt;br&gt;rande få tillfälle att yttra sig över dem.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 kap. Om överläggning och dom m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Juryns överläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Juryn skall omedelbart utse en ordförande och överlägga i enrum om&lt;br&gt;den eller de frågor som rätten har framställt. Om det begärs av en juryman,&lt;br&gt;skall juryn under överläggningen sammanträda med rätten för att inhämta&lt;br&gt;upplysningar om vad som föreskrivs i lag. Juryn får inte i rättens närvaro&lt;br&gt;överlägga om sitt svar eller företa omröstning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juryn skall besvara de frågor som rätten har framställt med ja eller nej.&lt;br&gt;Juryn får inte skiljas åt innan alla frågor har besvarats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Juryn skall under sin överläggning ha tillgång till rättens protokoll och&lt;br&gt;de handlingar som har åberopats under huvudförhandlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juryns prövning skall grundas på vad som har kommit fram vid huvudför-&lt;br&gt;handlingen inför juryn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juryns svar skall skriftligen överlämnas till rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domens meddelande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Dom i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål skall meddelas senast på&lt;br&gt;rättens första arbetsdag efter det att juryns svar har överlämnats. Om det är&lt;br&gt;nödvändigt, får dock rätten besluta om anstånd för att besluta och avfatta&lt;br&gt;domen. Anståndet får vara högst en vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juryn behöver inte vara närvarande när domen avkunnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild regel om rättegångskostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I mål där en målsägande har fört talan får rätten, om det finns skäl till&lt;br&gt;det, besluta att vardera parten skall stå för sina egna rättegångskostnader.&lt;br&gt;Ett sådant beslut får dock fattas endast om frågan om brott föreligger har&lt;br&gt;prövats av en jury.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 kap. Övriga bestämmelserom rättegången och ersättning&lt;br&gt;till jurymän&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ersättning till jurymän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Bestämmelser om ersättning till jurymän meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild regel för mål om skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I mål om skadestånd på grund av brott skall rättegångsbalkens regler&lt;br&gt;för de fall där förlikning inte är tillåten gälla i fråga om föreläggande för par-&lt;br&gt;terna att inställa sig och om verkan av parts utevaro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsbalkens tillämplighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I fråga om rättegången i tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål skall&lt;br&gt;rättegångsbalken tillämpas i den mån inte annat följer av tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen, yttrandefrihetsgrundlagen eller bestämmelserna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I tryckfrihetsmål och yttrandefrihetsmål skall hovrätt bestå av fyra lag-&lt;br&gt;farna domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen upphävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1949:164) med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihets-&lt;br&gt;mål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1977:1016) med vissa bestämmelser på tryckfrihetsförordningens&lt;br&gt;område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. radioansvarighetslagen (1966:756),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1982:460) om ansvarighet för närradio,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1982:521) om ansvarighet för radio- och kassettidningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lagen (1985:1057) om ansvarighet för lokala kabelsändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre föreskrifter gäller fortfarande vid prövning av talan som har väckts&lt;br&gt;före ikraftträdandet och i fråga om radioprogram som har sänts och tystnads-&lt;br&gt;plikter som har uppkommit dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i brottsbalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 16 kap. 19 § brottsbalken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt åtal för brott som avses i&lt;br&gt;10 b och c §.§' får såvitt avser filmer&lt;br&gt;eller videogram väckas endast efter&lt;br&gt;medgivande av statens biografbyrå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt åtal för brott som avses i&lt;br&gt;10 c § får såvitt avser filmer eller vi-&lt;br&gt;deogram väckas endast efter medgi-&lt;br&gt;vande av statens biografbyrå. Ifråga&lt;br&gt;om brott som avses i 10 b § skall sta-&lt;br&gt;tens biografbyrå yttra sig innan mot-&lt;br&gt;svarande åtal väcks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1988:835.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 36 kap. 5 och 8 §§ samt 49 kap. 4 § rättegångsbal-&lt;br&gt;ken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller 3 kap. 1 § sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100) eller någon bestämmelse, till vilken hänvisas i något av dessa lag-&lt;br&gt;rum, inte får lämna en uppgift får inte höras som vittne om denna utan till-&lt;br&gt;stånd från den myndighet i vars verksamhet uppgiften har inhämtats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Advokater, läkare, tandläkare, barnmorskor, sjuksköterskor, psykologer,&lt;br&gt;psykoterapeuter, kuratorer vid familjerådgivningsbyråer, som drivs av kom-&lt;br&gt;muner, landstingskommuner, församlingar eller kyrkliga samfälligheter, och&lt;br&gt;deras biträden får höras som vittnen om något som i denna deras yrkesutöv-&lt;br&gt;ning anförtrotts dem eller som de i samband därmed erfarit, endast om det&lt;br&gt;är medgivet i lag eller den, till vars förmån tystnadsplikten gäller, samtycker&lt;br&gt;till det. Den som till följd av 9 kap. 4 § sekretesslagen inte får lämna uppgif-&lt;br&gt;ter som avses där får höras som vittne om dem endast om det är medgivet i&lt;br&gt;lag eller den till vars förmån sekretessen gäller samtycker till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsombud, biträden eller försvarare får höras som vittnen om vad&lt;br&gt;som anförtrotts dem för uppdragets fullgörande endast om parten medger&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som sägs i andra eller tredje stycket är andra än försva-&lt;br&gt;rare skyldiga att vittna i mål angående brott, för vilket inte är föreskrivet&lt;br&gt;lindrigare straff än fängelse i två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tystnadsplikt för präst inom svenska kyrkan är särskilt stadgat. Präst&lt;br&gt;inom annat trossamfund än svenska kyrkan eller den som i sådant samfund&lt;br&gt;intar motsvarande ställning får inte höras som vittne om något som han vid&lt;br&gt;enskilt skriftermål eller under själavårdande samtal i övrigt erfarit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tystnadsplikt enligt 3&lt;br&gt;kap. 3 § tryckfrihetsförordningen,&lt;br&gt;9j? radioansvarighetslagen (1966:&lt;br&gt;756), 1 § lagen (1982:460) om ansva-&lt;br&gt;righet för närradio, 11 eller 16 § la-&lt;br&gt;gen (1982:521) om ansvarighet för&lt;br&gt;radio- och kassettidningar eller 2 § la-&lt;br&gt;gen (1985:1057) om ansvarighet för&lt;br&gt;lokala kabelsändningar får höras&lt;br&gt;som vittne om förhållanden som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har tystnadsplikt enligt 3&lt;br&gt;kap. 3 § tryckfrihetsförordningen el-&lt;br&gt;ler 2 kap. 3 § yttrandefrihetsgrundla-&lt;br&gt;gen får höras som vittne om förhål-&lt;br&gt;landen som tystnadsplikten avser&lt;br&gt;endast i den mån det föreskrivs i&lt;br&gt;nämnda paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tystnadsplikten avser endast i den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mån det föreskrivs i nämnda para-&lt;br&gt;grafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon enligt vad som sägs i denna paragraf inte får höras som vittne&lt;br&gt;om ett visst förhållande, får vittnesförhör inte heller äga rum med den som&lt;br&gt;under tystnadsplikt biträtt med tolkning eller översättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten må förelägga den som skall höras som vittne att, innan han infinner&lt;br&gt;sig för avgivande av vittnesmål, uppliva sin kunskap om vad vittnesförhöret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:257.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:497.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller genom att granska för vittnet tillgängliga räkenskapsböcker, anteck-&lt;br&gt;ningar eller andra handlingar eller besiktiga plats eller föremål, om sådant&lt;br&gt;kan ske utan avsevärd olägenhet för vittnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten enligt 3 kap. 3 § 5&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen, 9 första&lt;br&gt;stycket 5 radioansvarighetslagen&lt;br&gt;(1966:756) eller 11 § 5 lagen&lt;br&gt;(1982:521) om ansvarighet för radio-&lt;br&gt;och kassettidningar skall pröva om&lt;br&gt;någon, som är skyldig att hemlig-&lt;br&gt;hålla en uppgift som avses där, ändå&lt;br&gt;får höras som vittne därom, skall&lt;br&gt;rätten först, om inte särskilda skäl&lt;br&gt;föranleder annat, inhämta yttrande&lt;br&gt;från det företag, hos vilket han har&lt;br&gt;erhållit vetskap om uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rätten enligt 3 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket 4 eller 5 tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen eller 2 kap. 3 § andra stycket&lt;br&gt;4 eller 5 yttrandefrihetsgrundlagen&lt;br&gt;skall pröva om någon, som är skyl-&lt;br&gt;dig att hemlighålla uppgift som avses&lt;br&gt;där, ändå får höras som vittne&lt;br&gt;därom, skall rätten först, om inte&lt;br&gt;särskilda skäl föranleder annat, in-&lt;br&gt;hämta yttrande från det företag, hos&lt;br&gt;vilket han har erhållit vetskap om&lt;br&gt;uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förelagt en part eller någon an-&lt;br&gt;nan att förete skriftligt bevis eller att&lt;br&gt;tillhandahålla föremål för syn eller&lt;br&gt;besiktning eller vid prövning enligt&lt;br&gt;3 kap. 3 § andra stycket 4 eller 5&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen eller2 kap.&lt;br&gt;3 § andra stycket 4 eller 5 yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen funnit det vara av&lt;br&gt;synnerlig vikt att en uppgift som av-&lt;br&gt;ses där lämnas vid vittnesförhör eller&lt;br&gt;förhör med en part under sannings-&lt;br&gt;försäkran;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Talan mot underrätts beslut under rättegången skall föras särskilt, om rät-&lt;br&gt;ten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avvisat ombud, biträde eller försvarare eller ogillat ett yrkande härom;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ogillat tredje mans yrkande att få som intervenient deltaga i rätte-&lt;br&gt;gången;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förelagt en part eller någon an-&lt;br&gt;nan att förete skriftligt bevis eller att&lt;br&gt;tillhandahålla föremål för syn eller&lt;br&gt;besiktning eller också enligt 3 kap.&lt;br&gt;3 § 5 tryckfrihetsförordningen, 9 §&lt;br&gt;första stycket 5 radioansvarighetsla-&lt;br&gt;gen (1966:756) eller 11 § 5 lagen&lt;br&gt;(1982:521) om ansvarighet för radio-&lt;br&gt;och kassettidningar funnit det vara&lt;br&gt;av synnerlig vikt att en uppgift som&lt;br&gt;avses där lämnas vid vittnesförhör&lt;br&gt;eller förhör med en part under san-&lt;br&gt;ningsförsäkran;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utlåtit sig angående ådömande av förelagt vite eller häkte eller om an-&lt;br&gt;svar för förseelse i rättegången eller angående skyldighet för någon, som ej&lt;br&gt;är part eller intervenient, att gottgöra i rättegången vållad kostnad;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utlåtit sig angående ersättning eller förskott av allmänna medel till måls-&lt;br&gt;ägande eller angående ersättning eller förskott till biträde, försvarare,&lt;br&gt;vittne, sakkunnig eller annan, som ej är part eller intervenient;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. utlåtit sig i tvistemål angående kvarstad eller annan åtgärd enligt 15 kap.&lt;br&gt;eller i brottmål angående häktning eller åtgärd, som avses i 25-28 kap.;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. avslagit begäran om biträde eller försvarare eller till sådant uppdrag för-&lt;br&gt;ordnat annan än part föreslagit;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. utlåtit sig i annat fall än som avses i 5 eller 7 i fråga som gäller allmän&lt;br&gt;rättshjälp; eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. avslagit begäran om rättshjälp åt misstänkt i brottmål eller om ersätt-&lt;br&gt;ning eller förskott till part, som åtnjuter sådan förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild talan skall föras genom besvär. Är fråga om beslut, som avses i 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:415.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2, 3, 7, 8 eller 9, åligge den som vill föra talan att, om beslutet meddelats vid&lt;br&gt;sammanträde för förhandling, genast och eljest inom en vecka från den dag,&lt;br&gt;då han erhöll del därav, anmäla missnöje; försummas det, äge han ej vidare&lt;br&gt;rätt till talan. Rätten pröve genast, om anmälan rätteligen gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om missnöjesanmälan av myndigheter, som enligt lag eller förord-&lt;br&gt;nande med stöd av lag är behöriga att överklaga beslut som avses i andra&lt;br&gt;stycket, gäller följande. Har beslutet meddelats vid sammanträde för för-&lt;br&gt;handling vid vilken myndigheten inte har varit företrädd, skall missnöje an-&lt;br&gt;mälas senast en vecka från dagen för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre föreskrifter gäller dock vid prövning av talan som har väckts före&lt;br&gt;ikraftträdandet och i fråga om tystnadsplikter som har uppkommit före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i konkurslagen (1987:672)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § konkurslagen (1987:672) skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gäldenär som är en fysisk per-&lt;br&gt;son får inte under konkursen be-&lt;br&gt;driva näringsverksamhet som med-&lt;br&gt;för bokföringsskyldighet enligt bok-&lt;br&gt;föringslagen (1976:125). Verksam-&lt;br&gt;het som innebär utövning av rättig-&lt;br&gt;het som avses i 2 kap. 1 § regerings-&lt;br&gt;formen, 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap.&lt;br&gt;1 § eller 13 kap. 5 § tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen omfattas dock inte av för-&lt;br&gt;budet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om näringsförbud efter särskild&lt;br&gt;(1986:436) om näringsförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gäldenär som är en fysisk per-&lt;br&gt;son får inte under konkursen be-&lt;br&gt;driva näringsverksamhet som med-&lt;br&gt;för bokföringsskyldighet enligt bok-&lt;br&gt;föringslagen (1976:125). Verksam-&lt;br&gt;het som innebär utövning av rättig-&lt;br&gt;het som avses i 2 kap. 1 § regerings-&lt;br&gt;formen, 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6 kap.&lt;br&gt;1 § eller 13 kap. 1 § tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen eller l kap. 1 §, 3 kap. 1,&lt;br&gt;2, eller 8 § eller 10 kap. 1 § yttrande-&lt;br&gt;frihetsgrundlagen omfattas dock inte&lt;br&gt;av förbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jvning finns det bestämmelser i lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 179&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i kreditupplysningslagen&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;(1973:1173)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3, 9, 12 och 16 kreditupplysningslagen&lt;br&gt;(1973:1173)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kreditupplysningsverksamhet får bedrivas endast efter tillstånd av datain-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs ej för kreditupp-&lt;br&gt;lysningsverksamhet, i den mån den&lt;br&gt;bedrivs genom offentliggörande av&lt;br&gt;kreditupplysning i tryckt skrift eller&lt;br&gt;annan skrift som avses i / kap. 5 §&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personupplysning får ej lämnas&lt;br&gt;ut, om det finns anledning anta att&lt;br&gt;upplysningen kommer att användas&lt;br&gt;av någon annan än den som på&lt;br&gt;grund av ingånget eller ifrågasatt&lt;br&gt;kreditavtal eller av liknande anled-&lt;br&gt;ning har behov av upplysningen.&lt;br&gt;Vad nu sagts gäller ej offentliggö-&lt;br&gt;rande av personupplysning i tryckt&lt;br&gt;skrift eller annan skrift som avses i l&lt;br&gt;kap. 5 H tryckfrihetsförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd behövs ej för kreditupp-&lt;br&gt;lysningsverksamhet, i den mån den&lt;br&gt;bedrivs genom offentliggörande av&lt;br&gt;kreditupplysning på sådant sätt som&lt;br&gt;avses i tryckfrihetsförordningen och&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personupplysning får ej lämnas&lt;br&gt;ut. om det finns anledning anta att&lt;br&gt;upplysningen kommer att användas&lt;br&gt;av någon annan än den som på&lt;br&gt;grund av ingånget eller ifrågasatt&lt;br&gt;kreditavtal eller av liknande anled-&lt;br&gt;ning har behov av upplysningen.&lt;br&gt;Vad nu sagts gäller ej offentliggö-&lt;br&gt;rande av personupplysning på så-&lt;br&gt;dant sätt som avses i tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen och yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer anledning till misstanke att en uppgift i kreditupplysning&lt;br&gt;som lämnats under den senaste tolvmånadersperioden eller i register som&lt;br&gt;används i kreditupplysningsverksamhet är oriktig eller missvisande, skall&lt;br&gt;den som bedriver verksamheten utan dröjsmål vidta skäliga åtgärder för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utreda förhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar sig uppgiften vara oriktig el-&lt;br&gt;ler missvisande, skall den, om den&lt;br&gt;förekommer i register, rättas, kom-&lt;br&gt;pletteras eller uteslutas ur registret.&lt;br&gt;Har uppgiften tagits in i en kredit-&lt;br&gt;upplysning som lämnats på annat&lt;br&gt;sätt än genom tryckt skrift eller an-&lt;br&gt;nan skrift som avses i 1 kap. 5 §&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen, skall rät-&lt;br&gt;telse eller komplettering så snart det&lt;br&gt;kan ske tillställas var och en som un-&lt;br&gt;der den senaste tolvmånadersperio-&lt;br&gt;den fått del av uppgiften. Har upp-&lt;br&gt;giften under den senaste tolvmåna-&lt;br&gt;dersperioden lämnats i periodisk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visar sig uppgiften vara oriktig el-&lt;br&gt;ler missvisande, skall den, om den&lt;br&gt;förekommer i register, rättas, kom-&lt;br&gt;pletteras eller uteslutas ur registret.&lt;br&gt;Har uppgiften tagits in i en kredit-&lt;br&gt;upplysning som lämnats på annat&lt;br&gt;sätt än som avses i tryckfrihetsför-&lt;br&gt;ordningen och yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen, skall rättelse eller komplette-&lt;br&gt;ring så snart det kan ske tillställas&lt;br&gt;var och en som under den senaste&lt;br&gt;tolvmånadersperioden fått del av&lt;br&gt;uppgiften. Har uppgiften under den&lt;br&gt;senaste tolvmånadersperioden läm-&lt;br&gt;nats i periodisk skrift eller under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1981:737.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrift, skall rättelse eller komplette-&lt;br&gt;ring så snart det kan ske införas i ett&lt;br&gt;följande nummer av skriften. Vad&lt;br&gt;som sägs i detta stycke gäller dock&lt;br&gt;icke, om uppgiften uppenbarligen&lt;br&gt;saknar betydelse för bedömningen&lt;br&gt;av vederbörandes vederhäftighet i&lt;br&gt;ekonomiskt hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvarande förhållanden på sådant&lt;br&gt;sätt som avses i yttrandefrihetsgrund-&lt;br&gt;lagen, skall rättelse eller komplette-&lt;br&gt;ring så snart det kan ske införas i ett&lt;br&gt;följande nummer av skriften eller&lt;br&gt;motsvarande form av offentliggö-&lt;br&gt;rande som avses i yttrandefrihets-&lt;br&gt;grundlagen. Vad som sägs i detta&lt;br&gt;stycke gäller dock icke, om uppgif-&lt;br&gt;ten uppenbarligen saknar betydelse&lt;br&gt;för bedömningen av vederbörandes&lt;br&gt;vederhäftighet i ekonomiskt hän-&lt;br&gt;seende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en fråga om rättelse eller liknande åtgärd tagits upp efter framställ-&lt;br&gt;ning från den som uppgiften avser, skall denne kostnadsfritt underrättas om&lt;br&gt;huruvida sådan åtgärd vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Datainspektionen har rätt att företa inspektion hos den som bedriver kre&lt;br&gt;ditupplysningsverksamhet och att ta del av samtliga handlingar som rör verk-&lt;br&gt;samheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver kreditupplysningverksamhet skall lämna datainspektio-&lt;br&gt;nen de upplysningar om verksamheten som inspektionen begär för sin till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;syn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedrivs kreditupplysningsverk-&lt;br&gt;samhet genom utgivande av tryckt&lt;br&gt;skrift eller annan skrift som avses i&lt;br&gt;lkap. 5 § tryckfrihetsförordningen,&lt;br&gt;skall den som bedriver verksamhe-&lt;br&gt;ten inom en vecka efter utgivandet&lt;br&gt;kostnadsfritt tillställa datainspektio-&lt;br&gt;nen ett exemplar av skriften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedrivs kreditupplysningsverk-&lt;br&gt;samhet pä sådant sätt som avses i&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen och yttran-&lt;br&gt;defrihetsgrundlagen skall den som&lt;br&gt;bedriver verksamheten inom en&lt;br&gt;vecka efter offentliggörandet kost-&lt;br&gt;nadsfritt ge datainspektionen del av&lt;br&gt;det som offentliggjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1977:729) om&lt;br&gt;patentbesvärsrätten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 17 §§ lagen (1977:729) om patentbesvärsrät-&lt;br&gt;ten skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patentbesvärsrätten prövar som&lt;br&gt;förvaltningsdomstol överklagande&lt;br&gt;av beslut av patent- och registre-&lt;br&gt;ringsverket enligt vad som föreskrivs&lt;br&gt;i patentlagen (1967:837) eller med&lt;br&gt;stöd därav utfärdade bestämmelser&lt;br&gt;samt i mönsterskyddslagen (1970:&lt;br&gt;485), varumärkeslagen (1960:644),&lt;br&gt;namnlagen (1982:670) och lagen&lt;br&gt;(1977:1016) med vissa bestämmelser&lt;br&gt;på tryckfrihetsförordningens om-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patentbesvärsrätten prövar som&lt;br&gt;förvaltningsdomstol överklagande&lt;br&gt;av beslut av patent- och registre-&lt;br&gt;ringsverket enligt vad som föreskrivs&lt;br&gt;i patentlagen (1967:837) eller med&lt;br&gt;stöd därav utfärdade bestämmelser&lt;br&gt;samt i mönsterskyddslagen (1970:&lt;br&gt;485), varumärkeslagen (1960:644),&lt;br&gt;namnlagen (1982:670) och lagen&lt;br&gt;(1991:00) med vissa föreskrifter på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och yttran-&lt;br&gt;defri hetsgrundlagens områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fråga om överklagande av ett&lt;br&gt;slutligt beslut av patentbesvärsrät-&lt;br&gt;ten finns bestämmelser i patentlagen&lt;br&gt;(1967:837). mönsterskyddslagen&lt;br&gt;(1970:485). varumärkeslagen (1960:&lt;br&gt;644), namnlagen (1982:670) och la-&lt;br&gt;gen (1991:00) med vissa föreskrifter&lt;br&gt;på tryckfrihetsförordningens och ytt-&lt;br&gt;randefrihetsgrundlagens områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 S&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om överklagande av ett&lt;br&gt;slutligt beslut av patentbesvärsrät-&lt;br&gt;ten finns bestämmelser i patentlagen&lt;br&gt;(1967:837), mönsterskyddslagen&lt;br&gt;(1970:485), varumärkeslagen (1960:&lt;br&gt;644), namnlagen (1982:670) och la-&lt;br&gt;gen (1977:1016) med vissa bestäm-&lt;br&gt;melser på tryckfrihetsförordningens&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av patentbesvärsrätten, som inte är slutligt, får överklagas en-&lt;br&gt;dast i samband med överklagande av beslut i själva målet. Ett beslut får dock&lt;br&gt;överklagas särskilt när rätten har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ogillat invändning om jäv mot ledamot av rätten eller invändning om&lt;br&gt;att hinder föreligger för talans prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avvisat ombud eller biträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utdömt vite eller straff för underlåtenhet att iakttaga föreläggande eller&lt;br&gt;ålagt vittne eller sakkunnig att ersätta kostnad som vållats genom försum-&lt;br&gt;melse eller tredska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förordnat angående ersättning för någons medverkan i målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utlåtit sig i annat fall än som avses i 4 i fråga som gäller allmän rättshjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådant särskilt överklagande som avses i andra stycket får göras av den&lt;br&gt;som beslutet angår, om det har gått honom emot. Beslutet överklagas till&lt;br&gt;regeringsrätten genom besvär. Därvid tillämpas bestämmelserna i 7 § för-&lt;br&gt;valtningsprocesslagen (1971:291) och i 35-37 §§ samma lag om besvär över&lt;br&gt;kammarrättens beslut. Patentbesvärsrättens beslut skall innehålla uppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:427.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:237.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om att det krävs särskilt tillstånd för prövning av besvär till regeringsrätten&lt;br&gt;och om de grunder på vilka sådant tillstånd meddelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 §, 16 kap. 1 § samt rubriken till 16 kap.&lt;br&gt;sekretesslagen (1980:100)' skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verk-&lt;br&gt;samhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. I sistnämnda hän-&lt;br&gt;seende innefattar bestämmelserna begränsning i den i tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen stadgade rätten att ta del av allmänna handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna avser förbud att röja uppgift, vare sig det sker muntligen&lt;br&gt;eller genom att allmän handling lämnas ut eller det sker på annat sätt (sekre-&lt;br&gt;tess).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller även andra föreskrifter om allmänna handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag finns också bestäm-&lt;br&gt;melser om begränsning av den rätt&lt;br&gt;att lämna meddelande för offentlig-&lt;br&gt;görande i tryckt eller därmed jäm-&lt;br&gt;ställd skrift eller i radioprogram&lt;br&gt;varom grundläggande bestämmelser&lt;br&gt;ges i tryckfrihetsförordningen och&lt;br&gt;radioansvarighetslagen (1966:756).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. Om ansvar på tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningens område för brott&lt;br&gt;mot tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 §&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen att med-&lt;br&gt;dela och offentliggöra uppgifter i&lt;br&gt;vissa fall är begränsad framgår av 7&lt;br&gt;kap. 3 § första stycket 1 och 2,4 § 1-&lt;br&gt;8 samt 5 § 1 och 3 samma förordning.&lt;br&gt;De fall av uppsåtligt åsidosättande&lt;br&gt;av tystnadsplikt, i vilka nämnda fri-&lt;br&gt;het enligt 7 kap. 3 § första stycket 3&lt;br&gt;och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen i&lt;br&gt;övrigt är begränsad, är de där tyst-&lt;br&gt;nadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag finns också bestäm-&lt;br&gt;melser om begränsning av den rätt&lt;br&gt;att lämna meddelande för offentlig-&lt;br&gt;görande i tryckt eller därmed jäm-&lt;br&gt;ställd skrift eller i radioprogram,&lt;br&gt;film, ljudupptagningar eller därmed&lt;br&gt;jämställt medium varom grundläg-&lt;br&gt;gande bestämmelser ges i tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningen och yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. Om ansvar på tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningens och yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagens områden för brott&lt;br&gt;mot tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 §&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen och 1 kap.&lt;br&gt;2 § yttrandefrihetsgrundlagen att&lt;br&gt;meddela och offentliggöra uppgifter&lt;br&gt;i vissa fall är begränsad framgår av 7&lt;br&gt;kap. 3 § första stycket 1 och 2,4 § 1-&lt;br&gt;8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen och av 5 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket samt 3 § första stycket 1 och 2&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av&lt;br&gt;uppsåtligt åsidosättande av tystnads-&lt;br&gt;plikt. i vilka nämnda frihet enligt 7&lt;br&gt;kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningen samt 5&lt;br&gt;kap. 1 § första stycket och 3 § första&lt;br&gt;stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:713.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övrigt är begränsad, är de där tyst-&lt;br&gt;nadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 3 kap. 3 § tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen, 9 radioansvarighetslagen&lt;br&gt;(1966:756), 1 § lagen (1982:460) om&lt;br&gt;ansvarighet för närradio, 11 eller 16 $&lt;br&gt;lagen (1982:521) om ansvarighet för&lt;br&gt;radio- och kassettidningar eller 2 § la-&lt;br&gt;gen (1985:1057) om ansvarighet för&lt;br&gt;lokala kabelsändningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 3 kap. 3 § tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen eller 2 kap. 3 yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Punkten 2 skall dock tillämpas&lt;br&gt;i sin äldre lydelse i fråga om tystnadsplikter som anges i den lydelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i närradiolagen (1982:459)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om närradiolagen (1982:459)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 och 13 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny bestämmelse, 16 §, av följande ly-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att sända närradio får&lt;br&gt;ges först efter det att sammanslut-&lt;br&gt;ningen har anmält vem som har ut-&lt;br&gt;setts till programutgivare enligt la-&lt;br&gt;gen (1982:460) om ansvarighet för&lt;br&gt;närradio.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att sända närradio får&lt;br&gt;återkallas, om sammanslutningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte längre uppfyller kraven en-&lt;br&gt;ligt 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot beslut om sänd-&lt;br&gt;ningstid eller låter annan i dess ställe&lt;br&gt;utnyttja sändningstid som tilldelats&lt;br&gt;sammanslutningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sänder program trots att varken&lt;br&gt;behörig programutgivare eller ersät-&lt;br&gt;tare för programutgivaren enligt la-&lt;br&gt;gen (1982:460) om ansvarighet för&lt;br&gt;närradio finns eller trots att anmälan&lt;br&gt;om vem som är utsedd till program-&lt;br&gt;utgivare inte har gjorts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. har sänt ett program som i en la-&lt;br&gt;gakraftägande dom har befunnits in-&lt;br&gt;nefatta ett yttrandefrihetsbrott och&lt;br&gt;som innebär ett allvarligt missbruk&lt;br&gt;av yttrandefriheten i närradio,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bryter mot föreskrifterna i 10&lt;br&gt;eller 11 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. inte utnyttjar rätten att sända&lt;br&gt;under tre på varandra följande må-&lt;br&gt;nader eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. inte erlägger avgift i ärende om&lt;br&gt;närradio inom föreskriven tid, om&lt;br&gt;sammanslutningen har förelagts att&lt;br&gt;erlägga den vid påföljd att tillståndet&lt;br&gt;annars kan återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan dom som avses i första&lt;br&gt;stycket 4 har vunnit laga kraft får&lt;br&gt;närradionämnden återkalla tillstån-&lt;br&gt;det interimistiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att sända närradio får&lt;br&gt;ges först efter det att sammanslut-&lt;br&gt;ningen har anmält vem som har ut-&lt;br&gt;setts till utgivare enligt lagen&lt;br&gt;(1991:00) med vissa bestämmelser på&lt;br&gt;tryckfrihetsförordningens och yttran-&lt;br&gt;defrihetsgrundlagens områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att sända närradio får&lt;br&gt;återkallas, om sammanslutningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. inte längre uppfyller kraven en-&lt;br&gt;ligt 4 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bryter mot beslut om sänd-&lt;br&gt;ningstid eller låter annan i dess ställe&lt;br&gt;utnyttja sändningstid som tilldelats&lt;br&gt;sammanslutningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. sänder program trots att varken&lt;br&gt;behörig programutgivare eller ersät-&lt;br&gt;tare för programutgivaren enligt la-&lt;br&gt;gen (1982:460) om ansvarighet för&lt;br&gt;närradio finns eller trots att anmälan&lt;br&gt;om vem som är utsedd till program-&lt;br&gt;utgivare inte har gjorts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bryter mot föreskrifterna i 10&lt;br&gt;eller 11 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. inte utnyttjar rätten att sända&lt;br&gt;under tre på varandra följande må-&lt;br&gt;nader eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. inte erlägger avgift i ärende om&lt;br&gt;närradio inom föreskriven tid, om&lt;br&gt;sammanslutningen har förelagts att&lt;br&gt;erlägga den vid påföljd att tillståndet&lt;br&gt;annars kan återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1985:597.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett tillstånd återkallas får nämnden bestämma en tid om högst ett år&lt;br&gt;inom vilken sammanslutningen inte kan ges nytt tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en domstol funnit att ett pro-&lt;br&gt;gram som en sammanslutning sänt&lt;br&gt;innefattar ett yttrandefrihetsbrott som&lt;br&gt;innebär ett allvarligt missbruk av ytt-&lt;br&gt;randefriheten, får domstolen i domen&lt;br&gt;återkalla sammanslutningens till-&lt;br&gt;stånd att sända närradio. I ett sådant&lt;br&gt;beslut får domstolen också bestämma&lt;br&gt;en tid av högst ett år inom vilken sam-&lt;br&gt;manslutningen inte får ges nytt till-&lt;br&gt;stånd. Domstolen får förordna att&lt;br&gt;beslutet skall gälla utan hinder av att&lt;br&gt;domen inte har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.1 fråga om radioprogram som&lt;br&gt;sänts före ikraftträdandet tillämpas de äldre bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1986:436) om&lt;br&gt;näringsförbud&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1986:436) om näringsförbud skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 §&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är underkastad näringsförbud får inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. driva näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vara bolagsman i ett annat handelsbolag än kommanditbolag eller kom-&lt;br&gt;plementär i ett kommanditbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vara stiftare av ett aktiebolag, ett bankaktiebolag, en sparbank eller ett&lt;br&gt;försäkringsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vara ledamot eller suppleant i styrelsen för ett aktiebolag, ett bankaktie-&lt;br&gt;bolag, en sparbank, ett försäkringsbolag, ett handelsbolag eller en ekono-&lt;br&gt;misk förening eller en sådan ideell förening eller stiftelse som driver närings-&lt;br&gt;verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vara verkställande direktör eller vice verkställande direktör i ett aktie-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolag eller ett försäkringsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. i annan egenskap vara ställföreträdare för en sådan juridisk person som&lt;br&gt;anges vid 4,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. faktiskt utöva ledningen av en näringsverksamhet eller av en sådan juri-&lt;br&gt;disk person som är bokföringspliktig även om den inte driver näring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. äga så många aktier i ett aktiebolag, ett bankaktiebolag eller ett försäk-&lt;br&gt;ringsaktiebolag att hans andel av röstetalet för samtliga aktier i bolaget över-&lt;br&gt;stiger femtio procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsförbud utgör inget hinder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att sådan verksamhet bedrivs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsförbud utgör inget hinder&lt;br&gt;att sådan verksamhet bedrivs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som innebär utövning av rättighet&lt;br&gt;som avses i 2 kap. 1 § regeringsfor-&lt;br&gt;men eller 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6&lt;br&gt;kap. 1 § eller 13 kap. 5 § tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som innebär utövning av rättighet&lt;br&gt;som avses i 2 kap. 1 § regeringsfor-&lt;br&gt;men eller 1 kap. 1 §, 4 kap. 1 §, 6&lt;br&gt;kap. 1 § eller 13 kap. 1 § tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningen eller 1 kap. 1 §, 3 kap.&lt;br&gt;1, 2 eller 8 § eller 10 kap. 1 § yttran-&lt;br&gt;defrihetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:628.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1991:00) om privat&lt;br&gt;arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:00) om privat arbetsförmedling och&lt;br&gt;uthyrning av arbetskraft skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller arbetsförmedling&lt;br&gt;som bedrivs av annan än den offent-&lt;br&gt;liga arbetsförmedlingen och som&lt;br&gt;inte sker genom utgivande av skrift&lt;br&gt;pä vilken tryckfrihetsförordningen&lt;br&gt;är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med arbetsförmedling enligt lagen&lt;br&gt;att skaffa arbete till arbetssökande ell&lt;br&gt;inte innebär uthyrning av arbetskraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller arbetsförmedling&lt;br&gt;som bedrivs av annan än den offent-&lt;br&gt;liga arbetsförmedlingen och som&lt;br&gt;inte sker på det sätt som avses i tryck-&lt;br&gt;frihetsförordningen eller yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses verksamhet som har till ändamål&lt;br&gt;er arbetskraft åt arbetsgivare och som&lt;br&gt;enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1990/91:124.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-04-09&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Eskil Hellner, justitierådet Fredrik Sterzel,&lt;br&gt;regeringsrådet Björn Sjöberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991 har regeringen&lt;br&gt;på hemställan av statsrådet Laila Freivalds beslutat inhämta lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag med vissa föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagens områden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i brottsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i konkurslagen (1986:672)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i kreditupplysningslagen (1973:1173)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1977:729) om patentbesvärsrätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i närradiolagen (1982:459)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen 1991:00) om privat arbetsförmedling och uthyr-&lt;br&gt;ning av arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av byråchefen Bertil Wennberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen med vissa föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och yttrandefri-&lt;br&gt;hetsgrundlagens områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en bestämmelse om straffansvar för underlåtenhet att&lt;br&gt;anteckna, anmäla eller lämna uppgift om utgivare eller ställföreträdare.&lt;br&gt;Strafflatituden är böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagrådets mening har i förslaget straffskalan blivit alltför vid, bero-&lt;br&gt;ende på att förfaranden med skiftande straffvärde har förts samman i en be-&lt;br&gt;stämmelse. Lagrådet förordar därför att paragrafen delas upp i två straffbe-&lt;br&gt;stämmelser enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att det yttrandefrihetsrättsliga systemet skall kunna tillämpas måste&lt;br&gt;det vara möjligt att utan svårighet fastställa vem som är utgivare. Det är där-&lt;br&gt;för av vikt att den i 1, 11 och 12 §§ föreskrivna skyldigheten att anteckna vem&lt;br&gt;som är utgivare av ett radioprogram iakttas. Detsamma gäller den i 3, 7 och&lt;br&gt;13 §§ föreskrivna skyldigheten att lämna anmälan om vem som utsetts till&lt;br&gt;utgivare till myndighet. Bestämmelser om påföljd för underlåtelse att iaktta&lt;br&gt;dessa åligganden bör tas upp i ett första stycke i paragrafen, varvid straffska-&lt;br&gt;lan efter mönster av 5 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen bör sträcka sig från&lt;br&gt;böter till fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett andra stycke bör behandlas försummelse att enligt 6, 10 eller 16 § i&lt;br&gt;sändningen lämna uppgift om vem som är utgivare eller om att en ställföre-&lt;br&gt;trädare för utgivaren har tjänstgjort. Straffskalan för en sådan försummelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan sättas till penningböter, vilket motsvarar vad som skall gälla enligt 5 kap.&lt;br&gt;14 § tryckfrihetsförordningen i dess lydelse enligt prop. 1990/91:64.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen får med lagrådets förslag följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta ka-&lt;br&gt;pitel föreskrivs om skyldighet att anteckna eller anmäla utgivare skall dömas&lt;br&gt;till böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vad som i detta kapi-&lt;br&gt;tel föreskrivs om skyldighet att lämna uppgift om utgivare eller ställföreträ-&lt;br&gt;dare skall dömas till penningböter.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har ingen erinran mot förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1990/91:179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition om följdlagstiftning till yttrandefrihetsgrundlagen m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll .....................  1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag.................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 april 1991.. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ............................................. 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän motivering..................................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Utgångspunkter för följdlagstiftningen................ 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 En sammanhållen följ dförfattning.................... 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Vissa rättegångsfrågor m.m.......................... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hovrätts sammansättning i tryckfrihetsmål och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yttrandefrihetsmål.......................... 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillgång till domstolsprövning i frågor om rätten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till närradiosändningar m.m.................. 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vittnesförhör med journalister m.fl............ 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Preskription i fråga om filmer m.m................... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Kostnader ........................................ 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag................................... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering...................................... 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Förslaget till lag med föreskrifter på tryckfrihetsförord-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden....... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken............ 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken........ 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Förslaget till lag om ändring i konkurslagen........... 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i kreditupplysningslagen ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 Förslag till lag om ändring i lagen om patentbesvärsrätten 57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.7 Förslaget till&amp;nbsp;lag om ändring i sekretesslagen........... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.8 Förslaget till&amp;nbsp;lag om ändring i närradiolagen........... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.9 Förslaget till&amp;nbsp;lag om ändring i lagen om näringsförbud&amp;nbsp;.&amp;nbsp;.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.10 Förslaget till&amp;nbsp;lag om ändring i lagen om privat arbetsför-&lt;br&gt;medling och&amp;nbsp;uthyrning&amp;nbsp;av arbetskraft................. 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.11 Förslaget till lag om ändring i lagen om rundradiosändning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av finländska televisionsprogram..................... 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan............................................ 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut................................................ 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Remissinstanser.................................... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Framställning den 15 februari 1989 från hovrättslagman-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nen Lennart Groll.................................. 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Till lagrådet remitterade&amp;nbsp;lagförslag................... 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Utdrag ur lagrådets&amp;nbsp;protokoll&amp;nbsp;den 9 april 1991.......... 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:KU46</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-04-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-04-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-04-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-05-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text></text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:10:07</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE03179</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:31</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 06:10:07</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE03179</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__179.pdf</filnamn>
<filstorlek>3075518</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om följdlagstiftning till yttrandefrihetsgrundlag m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/6C40D80D-5C24-459C-8513-7C892EBF80B4</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:KU46</uppgift>
<ref_dok_id>GE01KU46</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU46</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Uppskov till 1991/92 års riksmöte med behandlingen av vissa ärenden</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:KU7</uppgift>
<ref_dok_id>GF01KU7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Följdlagstiftning till yttrandefrihetsgrundlagen m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>