<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2226917</hangar_id>
 <dok_id>GE03177</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>177</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:177</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>177</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-04-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:40:44</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:01:26</publicerad>
 <titel>om sammanslagning av bankinspektionen och försökringsinspektionen, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03177/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03177</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE03177</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91:177&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om sammanslagning av bankinspektionen och&lt;br&gt;försäkringsinspektionen, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03177/prop_199091__177-1.png" style="width:39pt;height:31pt;"/&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03177/prop_199091__177-2.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-&lt;br&gt;gade utdrag ur regeringsprotokollet den 4 april 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erik Asbrink&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att bankinspektionen och försäkringsinspektionen&lt;br&gt;per den 1 juli 1991 skall slås samman till en central förvaltningsmyndighet,&lt;br&gt;finansinspektionen. Vidare behandlas anslagskonsekvenserna av samman-&lt;br&gt;slagningen för budgetåret 1991/92. Propositionen innehåller även ett lagför-&lt;br&gt;slag som föranleds av den nya myndighetens inrättande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya inspektionsmyndigheten föreslås även fullgöra kanslifunktionen&lt;br&gt;åt bokföringsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också att Konungariket Sveriges stadshypoteks-&lt;br&gt;kassas grundfond höjs med 2 miljarder kronor från nuvarande 25 till 27 mil-&lt;br&gt;jarder kronor fr.o.m. den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag med anledning av finansinspektionens inrättande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att bestämmelser i lag eller annan författning om&lt;br&gt;bankinspektionen eller försäkringsinspektionen skall avse finansinspektio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges&lt;br&gt;stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande ly-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som grundfond för kassan ställer&lt;br&gt;staten till förfogande en av rege-&lt;br&gt;ringen eller, efter regeringens be-&lt;br&gt;stämmande, riksgäldskontoret ut-&lt;br&gt;färdad garantiförbindelse på tjugo-&lt;br&gt;fem miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som grundfond för kassan ställer&lt;br&gt;staten till förfogande en av rege-&lt;br&gt;ringen eller, efter regeringens be-&lt;br&gt;stämmande, riksgäldskontoret ut-&lt;br&gt;färdad garantiförbindelse på tjugo-&lt;br&gt;sju miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1983:578.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:1091.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 april 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Göransson, Gradin, Hellström, Johansson. Lindqvist, Lönnqvist,&lt;br&gt;Wallström, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om sammanslagning av&lt;br&gt;bankinspektionen och försäkringsinspektionen,&lt;br&gt;m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 8 februari 1990 bemyndigade regeringen dåvarande che-&lt;br&gt;fen för finansdepartementet, statsrådet Kjell-Olof Feldt. att tillkalla en sär-&lt;br&gt;skild utredare med uppdrag att utreda frågan om den framtida tillsynen över&lt;br&gt;de finansiella instituten och marknaderna. Med stöd av bemyndigandet till-&lt;br&gt;kallades den 14 februari 1990 generaldirektören Alf Carling som särskild ut-&lt;br&gt;redare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren överlämnade den 25 januari 1991 betänkandet (SOU 1991:2)&lt;br&gt;Finansiell tillsyn. Betänkandet har remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till protokollet i detta ärende bör fogas dels en sammanfattning av betän-&lt;br&gt;kandet som bilaga I, dels en förteckning över remissinstanserna och en sam-&lt;br&gt;manställning av remissyttrandena som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 detta ärende tar jag upp frågan om en sammanslagning av bankinspektio-&lt;br&gt;nen och försäkringsinspektionen till en myndighet och de anslagsmässiga&lt;br&gt;konsekvenserna av en sammanslagning. Jag tar också upp frågan om en sam-&lt;br&gt;ordning av statens resurser på redovisningsområdet. Däremot tar jag inte&lt;br&gt;upp frågor som rör tillsynens inriktning och innehåll eller övriga frågor som&lt;br&gt;behandlas i betänkandet eller initierats av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett den sammanslagning av bankinspektionen och försäkringsinspek-&lt;br&gt;tionen som jag föreslår i det följande bör innehållet i tillsynen övervägas.&lt;br&gt;Det gäller bl.a. utformningen av tillsynen och inspektionsmyndighetens be-&lt;br&gt;fogenheter. Hit hör även frågorna om tillsynen över finansiella koncerner&lt;br&gt;samt om offentliga styrelserepresentanter i koncernföretagen. I detta sam-&lt;br&gt;manhang bör även formerna för samråd med skilda myndigheter behandlas.&lt;br&gt;Härvid bör särskilt behovet av samråd med riksbanken uppmärksammas,&lt;br&gt;bl.a. avseende behov av regler om uppgiftsutbyte och sekretess. Jag avser&lt;br&gt;att återkomma till regeringen i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett särskilt avsnitt tar jag upp frågan om en höjning av grundfonden för&lt;br&gt;Konungariket Sveriges stadshypotekskassa (avsnitt 3).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Sammanslagning av bankinspektionen och&lt;br&gt;försäkringsinspektionen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Inspektionsmyndigheternas uppgifter och organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laglighet och sundhet är nyckelbegrepp när det gäller bankinspektionens&lt;br&gt;och försäkringsinspektionens tillsynsverksamhet. Inspektionsmyndighe-&lt;br&gt;terna skall se till att instituten följer de lagar och andra författningar som&lt;br&gt;berör dem, liksom bestämmelser som meddelats av institutens stämma, sty-&lt;br&gt;relse eller motsvarande organ. Myndigheterna skall se till att verksamheten&lt;br&gt;ligger inom de gränser som anges i lagstiftningen. Tillsynskraven omfattar&lt;br&gt;också i vidare mening förhållanden som kan inverka på institutens säkerhet&lt;br&gt;eller som i övrigt har betydelse för en sund utveckling av den verksamhet&lt;br&gt;som står under tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att ut-&lt;br&gt;öva tillsyn över banker, bankfilialer och representationskontor för banker.&lt;br&gt;Inspektionen är vidare tillsynsmyndighet för finansbolag, kreditaktiebolag,&lt;br&gt;hypoteksinstitutionerna, Stockholms fondbörs, fondkommissionsbolag,&lt;br&gt;Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag, Upplysningscentralen UC Aktie-&lt;br&gt;bolag samt för fondbolag, dvs. bolag som förvaltar värdepappersfonder.&lt;br&gt;Bankinspektionen är registreringsmyndighet för bankerna och håller en för-&lt;br&gt;teckning över finansbolag. En särskild uppgift för bankinspektionen är att&lt;br&gt;följa utvecklingen av och främja allmän kännedom om pris- och konkurrens-&lt;br&gt;förhållanden inom tillsynsområdet samt att föra kartellregister. Inspektio-&lt;br&gt;nens tillsynsverksamhet omfattar även vissa uppgifter inom konsument-&lt;br&gt;skyddsområdet, t.ex. granskning av avtalsvillkor samt tillsyn enligt konsu-&lt;br&gt;mentkreditlagen. Bankinspektionen har uppgifter av övervakande och utre-&lt;br&gt;dande karaktär avseende insiderhandeln med värdepapper. Vidare har&lt;br&gt;bankinspektionen ett samordningsansvar för kapitalmarknadsstatistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen leds av en generaldirektör som också är ordförande i&lt;br&gt;inspektionens styrelse. Under generaldirektören finns en chefstjänsteman&lt;br&gt;med samordnings- och utvecklingsansvar beträffande främst internationella&lt;br&gt;frågor. Inom inspektionen finns två avdelningar, kreditinstitutsavdelningen&lt;br&gt;och finansmarknadsavdelningen samt en byrå för administrativa ärenden.&lt;br&gt;Vidare finns en bankinspektör med ett övergripande ansvar för författnings-&lt;br&gt;frågor inom inspektionens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionens verksamhet finansieras genom avgifter från de institut&lt;br&gt;som står under tillsyn av inspektionen. Avgifterna tas inte upp på statsbudge-&lt;br&gt;tens inkomstsida utan förs til! ett reservationsanslag som uppbördsmedel.&lt;br&gt;För varje budgetår fastställer regeringen en utgiftsstat för inspektionens&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsinspektionen är en central förvaltningsmyndighet med uppgift&lt;br&gt;att utöva tillsyn över svenska försäkringsbolag, utländska försäkringsföretag&lt;br&gt;med tillstånd att driva verksamhet i Sverige, understödsföreningar och för-&lt;br&gt;säkringsmäklare. Försäkringsinspektionen är registermyndighet för försäk-&lt;br&gt;ringsbolagen, understödsföreningarna och försäkringsmäklarna. Den över-&lt;br&gt;gripande uppgiften för inspektionen är att verka för en sund utveckling av&lt;br&gt;försäkringsväsendet. En central uppgift är därvid att bevaka att försäkrings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företagen har en betryggande soliditet så att de kan infria sina försäkringsut-&lt;br&gt;fästelser. En annan uppgift är att bevaka att premier och andra försäkrings-&lt;br&gt;villkor är skäliga samt att skaderegleringen sker på ett godtagbart sätt. I&lt;br&gt;verksamheten ingår också att pröva ärenden om t.ex. försäkringstekniska&lt;br&gt;grunder samt ändringar av bolagsordningar och stadgar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsinspektionen leds av en generaldirektör som också är ordfö-&lt;br&gt;rande i inspektionens styrelse. Under generaldirektören finns en chefstjäns-&lt;br&gt;teman med samordnings- och utvecklingsansvar inom de verksamhetsområ-&lt;br&gt;den som inspektionen bestämmer. Inom inspektionen finns en avdelning för&lt;br&gt;allmänna tillsynsärenden och en för försäkringsjuridiska ärenden samt en&lt;br&gt;byrå för administrativa ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsinspektionens verksamhet finansieras genom avgifter från för-&lt;br&gt;säkringsbolag, understödsföreningar och försäkringsmäklare. Avgifterna tas&lt;br&gt;inte upp på statsbudgetens inkomstsida utan förs till ett reservationsanslag&lt;br&gt;som uppbördsmedel. För varje budgetår fastställer regeringen en utgiftsstat&lt;br&gt;för inspektionens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den pågående omläggningen av budgetprocessen ingår bankinspektio-&lt;br&gt;nen och försäkringsinspektionen i budgetcykel 2 (1992/93-1994/95). Med&lt;br&gt;hänsyn till att tillsynsutredningen då pågick beslutade regeringen den 7 juni&lt;br&gt;1990 att inspektionsmyndigheterna - i avvaktan på ytterligare direktiv från&lt;br&gt;regeringen - inte skall påbörja någon fördjupad verksamhetsanalys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bankinspektionen och försäkringsinspektionen slås sam-&lt;br&gt;man till en central förvaltningsmyndighet med namnet finansinspek-&lt;br&gt;tionen per den 1 juli 1991. Några andra ändringar beträffande tillsyns-&lt;br&gt;verksamheten görs inte för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksbanksfullmäktige, kommerskollegium, bankin-&lt;br&gt;spektionen, statskontoret, näringsfrihetsombudsmannen (NO), Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges Föreningsbankers&lt;br&gt;Förbund, Statens bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, Finansbolagens&lt;br&gt;Förening och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) har tillstyrkt för-&lt;br&gt;slaget, huvudsakligen med hänvisning till branschglidningen och behovet av&lt;br&gt;tillsyn på koncernnivå. Överstyrelsen för civil beredskap, konsumentverket,&lt;br&gt;riksrevisionsverket och Svenska Fondhandlareföreningen har lämnat försla-&lt;br&gt;get utan erinran. Försäkringsinspektionen, Sveriges Försäkringsförbund,&lt;br&gt;Folksam, Utländska Försäkringsbolags Förening, Svenska Försäkringsmäk-&lt;br&gt;lares Förening, Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) samt SACO- och ST-&lt;br&gt;föreningarna vid försäkringsinspektionen har avstyrkt förslaget främst med&lt;br&gt;motivering att beslut i frågan bör fattas först sedan det lagts fast vilken inrikt-&lt;br&gt;ning den framtida tillsynen skall ha. Även farhågor för ökande byråkrati och&lt;br&gt;för att försäkringsfrågorna skall komma på mellanhand har anförts som skäl&lt;br&gt;mot en sammanslagning. Också Konungariket Sveriges stadshypotekskassa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och Försäkringsutredningen (Fi 1990:11) har förordat att ett ställningsta-&lt;br&gt;gande i frågan bör anstå till dess framtida behov av tillsyn närmare klar-&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanksfullmäktige konstaterar att branschglidningen och behovet att&lt;br&gt;kunna hantera tillsynen av finansiella koncerner är ett starkt argument för&lt;br&gt;en sammanslagning och att det finns andra fördelar med en sådan inom om-&lt;br&gt;råden där likheterna mellan bank- och försäkringsrörelse är påtagliga. I öv-&lt;br&gt;rigt är sannolikt tillsynsarbetet ganska olikartat, men fullmäktige tvekar inte&lt;br&gt;att ansluta sig till utredningens uppfattning att tillsynens effektivitet tjänas&lt;br&gt;bäst av en sammanslagning till en enda tillsynsmyndighet. Den föränderliga&lt;br&gt;miljö inom vilken den finansiella tillsynen arbetar ställer stora krav på flexi-&lt;br&gt;bilitet och förmåga till förnyelse. Enligt fullmäktiges bedömning förbättras&lt;br&gt;möjligheterna att leva upp till dessa krav av en samordning av de båda myn-&lt;br&gt;digheternas resurser. Kommerskollegium bedömer att en sammanslagning&lt;br&gt;av tillsynsmyndigheterna ligger väl i linje med såväl utvecklingen på det fi-&lt;br&gt;nansiella området i EG som i Sverige och tillstyrker därför förslaget. Bankin-&lt;br&gt;spektionen understryker att det ständigt måste ske en omprövning av tillsy-&lt;br&gt;nens inriktning och metoder men att mycket talar för att den finansiella ut-&lt;br&gt;vecklingen för närvarande befinner sig i en fas som ställer osedvanliga krav&lt;br&gt;på anpassning av tillsynsmetoderna. Redan de blygsamma former av&lt;br&gt;branschglidning mellan bank- och försäkringsverksamhet som hittills före-&lt;br&gt;kommit har utlöst påtagliga samordningsbehov mellan inspektionsmyndig-&lt;br&gt;heterna. En till utvecklingen fullt genomförd anpassning av lagstiftningen&lt;br&gt;under år 1991 kommer enligt inspektionens mening att utlösa omfattande&lt;br&gt;och svårbemästrade samordningsproblem om inte de båda myndigheterna&lt;br&gt;slås samman. Ett övergripande problem är de redan befintliga svårigheterna&lt;br&gt;att upprätthålla insyn och överblick över företagen i en hel koncern. Kombi-&lt;br&gt;nationen av bank- och försäkringsverksamhet tillför en extra dimension i till-&lt;br&gt;synen genom de fundamentalt olika verksamhetsbetingelser som kommer&lt;br&gt;att föreligga mellan försäkringsgrenarna och andra verksamhetsgrenar i kon-&lt;br&gt;cernen. Förutsättningarna för försäkringsbolagens finansförvaltning bör gö-&lt;br&gt;ras så likformiga med andra finansmarknadsaktörers som möjligt, vare sig&lt;br&gt;denna sker inom försäkringsbolagens egen balansräkning eller i dotterbolag&lt;br&gt;med olika inriktning. Kraven på likformighet med andra finansinstitut kom-&lt;br&gt;mer utan tvivel att växa när samtliga finansinstitut verkar på samma mark-&lt;br&gt;nad. För att skapa någorlunda goda förutsättningar för tillsynen och norm-&lt;br&gt;givningen över sådana koncerner bör denna enligt bankinspektionens me-&lt;br&gt;ning utföras av en myndighet. NO anser mot bakgrund av branschglidningen&lt;br&gt;och behovet av tillsyn på koncernnivå utredningens förslag välgrundat. Även&lt;br&gt;om nödvändig samordning tills vidare skulle kunna åstadkommas genom&lt;br&gt;samlokalisering och samordning mellan de båda myndigheterna så torde&lt;br&gt;detta på sikt inte vara en rationell ordning. Konsumentverket finner det mot&lt;br&gt;bakgrund av konsumentsynpunkter naturligt att samordna tillsynen på de&lt;br&gt;båda områdena och att en sammanslagning sannolikt kan ge fördelar i de&lt;br&gt;avseenden utredaren pekar på, även om de olika rättsliga förutsättningarna&lt;br&gt;för tillsynen inom respektive område begränsar möjligheterna till en full-&lt;br&gt;ständigt integrerad verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsinspektionen anser det viktigt att tillsynens inriktning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;funktion liksom dess organisation utformas så att hänsyn tas till utvecklingen&lt;br&gt;på den finansiella marknaden. Inspektionen kan i och för sig i allt väsentligt&lt;br&gt;godta vad utredaren anfört i fråga om den framtida inriktningen av tillsynen&lt;br&gt;mot bakgrund av skyddsintressena stabilitet och säkerhet i det finansiella&lt;br&gt;systemet, skyddet för olika konsumenter samt förtroendet och effektiviteten&lt;br&gt;ifråga om finansiella institut och marknader. Samtidigt konstaterar inspek-&lt;br&gt;tionen emellertid att någon egentlig analys inte gjorts av de frågor som kom-&lt;br&gt;mer att få betydelse för den framtida tillsynsinriktningen. Bristerna i utred-&lt;br&gt;ningen gör det svårt att bedöma hur tillsynen på bästa sätt bör utformas och&lt;br&gt;organiseras med avseende på olika delar av institutens verksamhet. Det&lt;br&gt;finns därför behov av en kompletterande utredning innan beslut tas. Inspek-&lt;br&gt;tionen kan inte finna att utredaren på ett övertygande sätt visat att en sam-&lt;br&gt;manslagning av bank- och försäkringsinspektionerna till en myndighet ger&lt;br&gt;rationaliserings- och andra fördelar som överväger de nackdelar som särskilt&lt;br&gt;sett från försäkringssidans håll med stor sannolikhet blir följden av en fusion.&lt;br&gt;Med en större myndighet kommer att följa ökad byråkrati, längre beslutsvä-&lt;br&gt;gar och en allmänt sett mera tungrodd organisation. Inspektionen menar vi-&lt;br&gt;dare att de speciella försäkringsfrågorna bl.a. de försäkringstekniska uppgif-&lt;br&gt;terna samt de mera direkt konsumentinriktade uppgifterna, särskilt premie-,&lt;br&gt;villkors- och skaderegleringsgranskning, löper en avsevärd risk att hamna i&lt;br&gt;skymundan. Enligt inspektionen är det möjligt att i likhet med vad som till-&lt;br&gt;lämpas i nästan alla andra länder genom samråd och information klara av&lt;br&gt;uppkommande tillsynsfrågor av gemensamt intresse. Sveriges Försäkrings-&lt;br&gt;förbund, Folksam, Utländska Försäkringsbolags Förening och Svenska För-&lt;br&gt;säkringsmäklares Förening har alla framfört synpunkter som ligger i linje&lt;br&gt;med den uppfattning försäkringsinspektionen gett uttryck för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som utredningen konstaterat syftar inspektions-&lt;br&gt;myndigheternas tillsynsverksamhet till att tillgodose tre typer av skyddsin-&lt;br&gt;tressen: att det finansiella systemet är stabilt, att konsumentskyddet upprätt-&lt;br&gt;hålls och att det finansiella systemet från samhällsekonomisk synpunkt är&lt;br&gt;effektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan hur tillsynsverksamheten skall vara organiserad för att på bästa&lt;br&gt;sätt tillgodose de olika skyddsintressena rymmer flera aspekter. Som utred-&lt;br&gt;ningen konstaterat finns inte någon entydig internationell utvecklingsten-&lt;br&gt;dens i fråga om den finansiella tillsynens organisation. Så mycket är emeller-&lt;br&gt;tid klart att organisatoriska olikheter i fråga om tillsynen inte har spelat nå-&lt;br&gt;gon avgörande roll för samarbetet mellan olika länders tillsynsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det pågår en genomgripande omvandling av de finansiella marknaderna.&lt;br&gt;Omvandlingsprocessen har för Sveriges del främst sin upprinnelse i de avreg-&lt;br&gt;leringar som ägde rum under 1980-talet men har under de senaste åren ac-&lt;br&gt;centuerats på grund av ökande internationalisering och närmandet till EG.&lt;br&gt;Inget tyder på att intensiteten i den processen kommer att avmattas under&lt;br&gt;överskådlig framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel i den pågående omvandlingsprocessen utgör den s.k.&lt;br&gt;branschglidningen som i huvudsak innebär att den traditionellt strikta gräns-&lt;br&gt;dragningen mellan bank-och försäkringsverksamhet håller på att lösas upp.&lt;br&gt;I propositionen om rörelseregler för bank m.m. (prop. 1990/91:154) föreslås&lt;br&gt;att banker skall få äga organisationsaktier i försäkringsbolag och vice versa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att banker och försäkringsbolag skall kunna ingå i samma&lt;br&gt;holdingbolagskoncern. Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1991.&lt;br&gt;Om förslaget genomförs, kan genomgripande strukturförändringar komma&lt;br&gt;till stånd. Redan nu har utvecklingen gått så långt att optionsavtal om aktie-&lt;br&gt;köp har träffats av några stora banker och försäkringsföretag i avvaktan på&lt;br&gt;en prövning av aktieförvärven, som kan ske först om och när lagförslaget&lt;br&gt;antagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frågan om en sammanslagning av inspektionsmyndigheterna kan remiss-&lt;br&gt;utfallet sammanfattas i två huvudlinjer. Den ena linjen, som avstyrker en&lt;br&gt;sammanslagning, anger som huvudskäl att tillsynsverksamhetens inriktning&lt;br&gt;och innehåll inte tillräckligt utretts och analyserats och att utredningens för-&lt;br&gt;slag därför inte kan läggas till grund för en organisationsförändring nu. Den&lt;br&gt;andra linjen, som förespråkar en sammanslagning, har som huvudskäl anfört&lt;br&gt;branschglidningen och behovet av tillsyn på koncernnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare nämnt kommer, enligt min bedömning, den snabba om-&lt;br&gt;vandlingen av de finansiella marknaderna att fortsätta under avsevärd tid.&lt;br&gt;Det leder till slutsatsen att tillsynens inriktning och innehåll visserligen kan&lt;br&gt;utredas och analyseras men knappast läggas fast en gång för alla. En fortlö-&lt;br&gt;pande översyn torde i stället vara en mer realistisk inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den andra huvudlinjen menar jag att branschglidningen och&lt;br&gt;behovet av tillsyn på koncernnivå talar för en sammanslagning av inspek-&lt;br&gt;tionsmyndigheterna. Emellertid förekommer branschglidning också i länder&lt;br&gt;där tillsynsansvaret är delat mellan olika myndigheter. Sett ur det perspekti-&lt;br&gt;vet skulle möjligen en samlokalisering av, och ett samrådsförfarande mellan,&lt;br&gt;inspektionsmyndigheterna i och för sig kunna vara tillräckligt för att nöjak-&lt;br&gt;tigt hantera branschglidningsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Branschglidningen i sig är emellertid enligt mitt synsätt inte ett huvudskäl&lt;br&gt;att slå samman de båda tillsynsmyndigheterna, även om den utgör ett incita-&lt;br&gt;ment att överväga förändringar av tillsynens organisation. Frågan skall inte&lt;br&gt;ställas som en bank-försäkringsfråga utan som en fråga om hur resurser bäst&lt;br&gt;skall utnyttjas för att tillgodose skyddsintressena på hela tillsynsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samling av tillsynsverksamheten inom en myndighet skulle möjliggöra&lt;br&gt;högre beredskap för nya uppgifter och för kraftsamling i kritiska situationer.&lt;br&gt;Mycket talar även för att det inom en sammanslagen tillsynsmyndighet går&lt;br&gt;att finna lösningar, som gör den mer flexibel och effektiv än två mindre myn-&lt;br&gt;digheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionsmyndigheterna har under senare år haft svårigheter att kon-&lt;br&gt;kurrera om personal på flera delområden. Personalomsättningen har varit&lt;br&gt;hög, och tjänster har varit obesatta under relativt långa perioder. En sam-&lt;br&gt;manslagning skulle medföra att förutsättningarna för att rekrytera och be-&lt;br&gt;hålla kvalificerad personal förbättrades. En myndighet med tillsyn över hela&lt;br&gt;finansmarknaden erbjuder också bättre möjligheter till kompetensutveck-&lt;br&gt;ling och överblick. Nya karriärmöjligheter öppnas inom en större myndig-&lt;br&gt;het, och utrymmet för personalutveckling ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanslagning skulle dessutom förbättra möjligheterna att sam-&lt;br&gt;ordna. bygga ut och förstärka kompetensen inom ADB-området. Genom&lt;br&gt;ökad användning av ADB kan tillsynsarbetet effektiviseras. Vid en samman-&lt;br&gt;slagning kan vidare rationaliseringsvinster uppnås främst inom administra-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionen och stabsfunktionerna. Även servicefunktioner inom andra enheter&lt;br&gt;kan samordnas i större utsträckning än för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har uttalat farhågor för att de särskilt försäkringsan-&lt;br&gt;knutna frågorna skulle eftersättas i en sammanslagen myndighet. Företrä-&lt;br&gt;dare för försäkringsbranschen har framhållit att den svenska organisations-&lt;br&gt;formen med två fristående, relativt små tillsynsmyndigheter erbjuder förde-&lt;br&gt;lar främst genom korta beslutsvägar och större möjligheter att upprätthålla&lt;br&gt;specialistkompetens högt upp i organisationen. Farhågor har framförts att&lt;br&gt;en sammanslagen tillsynsmyndighet skulle bli mer byråkratisk, att handlägg-&lt;br&gt;ningstiderna skulle förlängas och servicen försämras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har förståelse för denna oro men anser att farhågorna är överdrivna.&lt;br&gt;Precis som för närvarande skulle för den nya myndigheten gälla ett krav på&lt;br&gt;att inom samtliga tillsynsområden upprätthålla den standard på tillsynsinsat-&lt;br&gt;serna som behövs. Den nya form av styrning som införs inom statsförvalt-&lt;br&gt;ningen innebär att en detaljerad budgetstyrning ersätts av mål- och resultat-&lt;br&gt;styrning. Frågor om myndigheters effektivitet och produktivitet ställs i för-&lt;br&gt;grunden och kraven på uppföljning och utvärdering skärps; det väsentliga&lt;br&gt;blir analys och bedömning av uppnådda resultat. På en sammanslagen myn-&lt;br&gt;dighet skulle ställas höga krav på verksamhetsanalys och resultatuppfölj-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund kommer jag till slutsatsen att skyddsintressena på&lt;br&gt;hela tillsynsområdet bäst gagnas av att inspektionsmyndigheternas resurser&lt;br&gt;samlas i en myndighet, som sammantaget kan utveckla en höjd kompetens-&lt;br&gt;nivå och en sådan dynamik i organisationen att tillsynsinsatserna kan formas&lt;br&gt;i takt med förändringar på marknaden. Jag föreslår därför att inspektions-&lt;br&gt;myndigheterna per den 1 juli 1991 slås samman till en tillsynsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om tidpunkten menar jag att det av flera skäl inte minst från perso-&lt;br&gt;nalsynpunkt är av stort värde att tiden mellan beslut om sammanslagning&lt;br&gt;och verkställighet kan göras så kort som möjligt. En ytterligare fördel är att&lt;br&gt;sammanslagningen sammanfaller med ett budgetårsskifte. Vidare har nya&lt;br&gt;gemensamma lokaler för myndigheterna anskaffats från sommaren 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya myndigheten bör kallas finansinspektionen. Namnet är enkelt&lt;br&gt;och kort och anger på ett godtagbart sätt området för myndighetens verk-&lt;br&gt;samhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya myndigheten bör vara en central förvaltningsmyndighet under&lt;br&gt;regeringen (finansdepartementet) med styrelse och generaldirektör som ut-&lt;br&gt;ses av regeringen. Bankinspektionens och försäkringsinspektionens styrelser&lt;br&gt;består av vardera sex ledamöter jämte generaldirektören. Finansinspektion-&lt;br&gt;ens styrelse bör inte vara större.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsverksamheten skall vara organiserad så, att myndigheten på ett re-&lt;br&gt;surseffektivt sätt klarar att fullgöra tillsynsuppgifterna. Detta förutsätter att&lt;br&gt;personalen har en hög kompetensnivå och att tillsynsinsatserna prioriteras&lt;br&gt;på rätt sätt. Det fordras även att organisationen är så flexibel att den snabbt&lt;br&gt;och smidigt kan anpassas till förändringar på marknaderna och därmed möj-&lt;br&gt;liggör en effektiv tillsyn också av nya aktiviteter och verksamhetsformer. Det&lt;br&gt;är således av stor vikt att den framtida organisationen görs flexibel för att&lt;br&gt;tillsynen skall kunna bedrivas effektivt och framgångsrikt. Det kommer att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställas krav på en kontinuerlig utvärdering och uppföljning av inspektionens Prop.&lt;br&gt;resultat. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör uppdras åt en organisationsutredning att föreslå hur den nya myn-&lt;br&gt;digheten närmare skall organiseras. Jag har för avsikt att senare föreslå rege-&lt;br&gt;ringen direktiv till en sådan utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att slå samman två myndigheter innebär alltid risker för negativa konse-&lt;br&gt;kvenser. Det är av största vikt att inte övergångsproblem eller osäkerhet hos&lt;br&gt;personalen minskar möjligheterna för den nya myndigheten att behålla den&lt;br&gt;kompetens och erfarenhet som byggts upp i de båda tillsynsorganisatio-&lt;br&gt;nerna. I detta sammanhang förtjänar även att understrykas vikten av att&lt;br&gt;kontinuiteten beträffande väsentliga tillsynsfunktioner upprätthålls även un-&lt;br&gt;der den tid organisationsförändringen pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därför bör sammanslagningen genomföras så att personalen vid de båda&lt;br&gt;inspektionsmyndigheterna erbjuds anställning vid den nya myndigheten.&lt;br&gt;Med hänsyn till den korta tid som står till förfogande bör inledningsvis en&lt;br&gt;samordning ske endast av lednings- och stabsfunktioner, administration och&lt;br&gt;gemensamma service- och systemfunktioner. Huvuddelen av de nuvarande&lt;br&gt;organisationslösningarna i bank- och försäkringsinspektionerna bör alltså&lt;br&gt;behållas i inledningsskedet. Det kan inte uteslutas att viss övertalighet kan&lt;br&gt;komma att uppstå när den nya organisationen fastställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationsutredningen bör arbeta skyndsamt så att den nya myndighe-&lt;br&gt;ten snabbt formas till en organisation och osäkerhet om de framtida arbets-&lt;br&gt;förutsättningarna motverkas både inom och utom myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Bestämmelser i äldre författningar om&lt;br&gt;bankinspektionen och försäkringsinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som avser bankinspektionen och försäkringsinspektionen&lt;br&gt;förekommer i ett stort antal författningar, däribland bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617) och försäkringsrörelselagen (1982:713). Dessa bestämmelser&lt;br&gt;måste ändras så att de i stället avser finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening finns det dock inte anledning att nu ändra varje sådan&lt;br&gt;lag eller förordning. En mer ändamålsenlig lösning är att nu i en särskild lag&lt;br&gt;ta in en allmän föreskrift som i fråga om bestämmelser som avser bankin-&lt;br&gt;spektionen eller försäkringsinspektionen hänvisar till finansinspektionen.&lt;br&gt;En sådan lösning kan enligt min mening rimligen inte vålla några olägenhe-&lt;br&gt;ter för dem som berörs av de ändrade förhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sikt bör givetvis ändringarna genomföras i varje enskild författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta bör dock lämpligen göras i det löpande författningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Anslagsfrågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett nytt anslag benämnt finansinspektionen bör anvisas&lt;br&gt;för budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E. Vissa centrala myndigheter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 3. Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 Nytt anslag (förslag) 1 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den till riksdagen för budgetåret 1991/92 avlämnade budgetpropositio-&lt;br&gt;nen (prop. 1990/91:100) avhandlas bankinspektionen och försäkringsinspek-&lt;br&gt;tionen i bilagan 9 till sjunde huvudtiteln under littera E 3 resp. E 4. Dessa&lt;br&gt;textavsnitt bör i detta ärende fogas till protokollet som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av mig förordade sammanslagningen av inspektionsmyndigheterna&lt;br&gt;innebär anslagstekniskt att de båda anslagen slås samman till ett 1 000-kro-&lt;br&gt;norsanslag och att utgiftsstaterna sammanförs. Det som i budgetpropositio-&lt;br&gt;nen anförs beträffande resp, myndighet har därför i allt väsentligt alltjämt&lt;br&gt;giltighet för budgetåret 1991/92. En justering bör dock göras med hänsyn till&lt;br&gt;att inspektionsmyndigheten, som jag tidigare nämnt, fr.o.m. sommaren 1991&lt;br&gt;disponerar nya lokaler. Merkostnaden för lokaler uppgår till cirka 13 miljo-&lt;br&gt;ner kronor för budgetåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anser dock att verksamheten i den nya inspektionen fr.o.m. den 1 juli&lt;br&gt;1992 bör kunna bedrivas så rationellt och kostnadseffektivt att resursramen&lt;br&gt;för följande budgetår kommer att påverkas. Med hänsyn till den korta tid&lt;br&gt;som stått till förfogande har det inte varit möjligt att närmare beräkna den&lt;br&gt;effekt på utgiftsramen som sammanslagningen kommer att ha under föl-&lt;br&gt;jande budgetår. Jag har för avsikt att återkomma till detta i samband med&lt;br&gt;att direktiven till organisationsutredningen beslutas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens utgiftsstat beräknar jag enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknad&lt;br&gt;ändring 1991192&lt;br&gt;Föredraganden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningskostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53 655 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 13 848 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(därav lönekostnader)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(35 987 000)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(7 268 000)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lokalkostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 039 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 13 961 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Engångsanvisning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 905 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 1 025 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- ADB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(+ 750 000)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- kapitalmarknadsstatistik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(+ 130 000)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(- 1 905 000)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62 599 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 26 784 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till sammanställningen och vad jag anfört tidigare beräk-&lt;br&gt;nar jag inspektionens utgifter till 89 383 000 kr. för nästa budgetår. Anslaget&lt;br&gt;i statsbudgeten bör föras upp med ett belopp om 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Samordning av statens resurser på redovisningsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Bokföringsnämndens och finansinspektionens resurser&lt;br&gt;på redovisningsområdet bör samlas i inspektionsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund och skälen för mitt förslag: I betänkandet tas också frågan om&lt;br&gt;organisationen av statens resurser på redovisningsområdet upp. Den statliga&lt;br&gt;verksamheten på detta område innefattar bankinspektionen, försäkringsin-&lt;br&gt;spektionen, bokföringsnämnden och kommerskollegium. Det framhålls att&lt;br&gt;skäl talar för att resurserna på redovisningsområdet skall samlas i en myndig-&lt;br&gt;het. Om så sker, bör enligt utredaren denna funktion finnas hos den nya in-&lt;br&gt;spektionsmyndigheten. Utredaren lägger dock inte fram något formligt för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har tagit upp denna fråga i sitt yttrande angående&lt;br&gt;sammanslagningen av inspektionsmyndigheterna. Statskontoret och Lands-&lt;br&gt;organisationen i Sverige (LO) ansluter sig till tanken att statens resurser på&lt;br&gt;området bör samordnas och anför att det rimligen bör ske i den nya inspek-&lt;br&gt;tionsmyndigheten. Också bokföringsnämnden tillstyrker en samordning av&lt;br&gt;resurserna på området och uttalar att den i första hand bör ske genom att&lt;br&gt;nämndens kansli inordnas i den nya inspektionsmyndigheten, medan själva&lt;br&gt;nämnden förblir ett från inspektionens styrelse fristående organ som fattar&lt;br&gt;beslut i sådana frågor som ligger utanför inspektionens område. Liknande&lt;br&gt;synpunkter framförs av Tjänstemännens Centralorganisation (TCO). Bank-&lt;br&gt;inspektionen motsätter sig inte en samordning men förordar att en sådan re-&lt;br&gt;form får anstå tills vidare. Kommerskollegium ställer sig tvekande till att föra&lt;br&gt;verkets revisorsverksamhet till den nya inspektionsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening finns skäl som talar för att en samordning av bokför-&lt;br&gt;ingsnämndens och den nya inspektionsmyndighetens resurser på redovis-&lt;br&gt;ningsområdet kommer till stånd. Eftersom det är en fördel att frågan om&lt;br&gt;nämndens organisatoriska ställning är avgjord när beslut skall fattas om hur&lt;br&gt;redovisningsarbetet i den nya myndigheten skall läggas upp, bör ett ställ-&lt;br&gt;ningstagande göras nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag förordar att bokföringsnämndens och finansinspektionens resurser på&lt;br&gt;redovisningsområdet samordnas på det sätt som bokföringsnämnden föror-&lt;br&gt;dat. dvs. att nämndens kanslifunktion inordnas i den nya inspektionsmyndig-&lt;br&gt;heten. Praktiskt kan arrangemanget komma till stånd redan när inspektions-&lt;br&gt;myndigheten har flyttat in i de nya lokalerna. Samordningen bör enligt min&lt;br&gt;mening kunna medföra besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i denna fråga samrått med chefen för justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Höjning av Stadshypotekskassans grundfond&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;3.1 Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 13 § lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa&lt;br&gt;och om stadshypoteksföreningar ställer staten som grundfond för kassan till&lt;br&gt;förfogande en av regeringen eller, efter regeringens bestämmande, riks-&lt;br&gt;gäldskontoret utfärdad garantiförbindelse. Grundfonden höjdes senast vå-&lt;br&gt;ren 1990 och uppgår nu till 25 miljarder kronor (prop. 1989/90:43, NU15,&lt;br&gt;rskr.103, SFS 1989:1091). Enligt 7§ stadshypotekslagen får kassans upplå-&lt;br&gt;ning uppgå till högst tio gånger summan av grundfonden samt reserv- och&lt;br&gt;kapitaltäckningsfonderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en skrivelse som kom in till finansdepartementet den 14 december 1990&lt;br&gt;har stadshypotekskassan hemställt om en höjning av grundfonden med två&lt;br&gt;miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassan har i skrivelsen anfört bl.a. följande. I samband med införandet av&lt;br&gt;de nya generella kapitaltäckningsbestämmelserna för kreditinstitut konsta-&lt;br&gt;terade föredragande statsrådet att för hypoteksinstitutens del det gamla sys-&lt;br&gt;temet med statlig grundfond och en upplåningsrättsbegränsning knuten till&lt;br&gt;denna borde bibehållas till dess att hypoteksutredningens förslag hade be-&lt;br&gt;handlats. De båda systemen - kapitaltäckningsreglerna och upplåningsrätts-&lt;br&gt;reglerna borde därför tills vidare få gälla parallellt (prop. 1989/90:43). Mot&lt;br&gt;denna bakgrund genomfördes också en ökning av stadshypotekskassans&lt;br&gt;grundfond med 4 miljarder kronor till 25 miljarder kronor. Lagändringen&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 februari 1990. Till grund för ändringen låg bl.a. en skri-&lt;br&gt;velse från stadshypotekskassan, där kassan med hänvisning till den förut-&lt;br&gt;sedda utvecklingen av verksamheten bedömde att en ökning av denna stor-&lt;br&gt;lek var erforderlig. Kassan hade i sin skrivelse utgångspunkten att en om-&lt;br&gt;bildning av hypoteksinstituten till aktiebolag skulle komma att ske vid års-&lt;br&gt;skiftet 1990/91 eller möjligen några månader in på år 1991. Den tidigast tänk-&lt;br&gt;bara ombildningstidpunkten torde emellertid vara årsskiftet 1991/92. I detta&lt;br&gt;läge måste frågan om grundfondens storlek tas upp på nytt. Kassans låne-&lt;br&gt;skuld får inte överstiga tio gånger summan av grundfonden och de egna re-&lt;br&gt;serv- och kapitaltäckningsfonderna. Grundfonden uppgår till 25 miljarder&lt;br&gt;kronor och de egna fonderna omfattar efter 1989 års bokslut 4,6 miljarder&lt;br&gt;kronor. Upplåningsrätten begränsas därigenom till 296 miljarder kronor.&lt;br&gt;Mot detta står en faktisk låneskuld som vid utgången av oktober 1990 upp-&lt;br&gt;gick till nära 276 miljarder kronor. Den outnyttjade upplåningsrätten var&lt;br&gt;cirka 20 miljarder kronor. Efter 1990 års bokslut kommer den att öka genom&lt;br&gt;att kassans årsvinst för 1990 läggs till fonderna, vilket kan väntas ge ett till-&lt;br&gt;skott till upplåningsrätten om 5-7 miljarder kronor. Ett upplåningsutrymme&lt;br&gt;om 25-27 miljarder kronor, räknat från slutet av oktober 1990, är inte till-&lt;br&gt;räckligt för att trygga verksamhetsmöjligheterna för stadshypotek under&lt;br&gt;1991. En ökning av grundfonden är därför nödvändig. Beslut om ökningen&lt;br&gt;måste också fattas under innevarande riksmöte, eftersom ett uppskov till&lt;br&gt;hösten 1991 praktiskt sett innebär att grundfonden ligger kvar på nuvarande&lt;br&gt;nivå ända till december månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen har remitterats till fullmäktige i Sveriges riksbank och bankin-&lt;br&gt;spektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Överväganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Stadshypotekskassans grundfond höjs med 2 miljarder&lt;br&gt;kronor från nuvarande 25 till 27 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadshypotekskassans framställning: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bankinspektionen och fullmäktige i Sveriges riksbank&lt;br&gt;har lämnat framställningen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som tidigare framgått är grundfonden av avgö-&lt;br&gt;rande betydelse för stadshypotekskassans upplåningsmöjligheter. Som kas-&lt;br&gt;san konstaterat torde en reform på grundval av hypoteksutredningens för-&lt;br&gt;slag knappast kunna genomföras före den 1 januari 1992. En ökning av&lt;br&gt;grundfonden är därför nödvändig för att kassan och föreningarna skall&lt;br&gt;kunna öka sin utlåning och därmed fortsätta att konkurrera med de andra&lt;br&gt;bostadsinstituten på marknaden. Höjningen bör göras med ett belopp som i&lt;br&gt;första hand tryggar kassans upplåningsmöjligheter under innevarande år.&lt;br&gt;Detta bör uppnås genom den av kassan föreslagna höjningen med två miljar-&lt;br&gt;der kronor. Jag föreslår alltså att grundfonden i fortsättningen skall uppgå&lt;br&gt;till 27 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna höjningen av grundfonden innebär att 13 § stadshypoteks-&lt;br&gt;lagen måste ändras. Ändringen bör träda i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inom finansdepartementet har upprättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag med anledning av finansinspektionens inrättande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypo-&lt;br&gt;tekskassa och om stadshypoteksföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Lagrådets hörande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till beskaffenheten av de förslag som jag nu har berört anser jag&lt;br&gt;att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Jag anser alltså att yttrande&lt;br&gt;från lagrådet inte behöver inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) godkänna vad jag förordat i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— sammanslagning av bankinspektionen och försäkringsinspektionen (av-&lt;br&gt;snitt 2.2) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— samordning av bokföringsnämndens och finansinspektionens resurser&lt;br&gt;på redovisningsområdet (avsnitt 2.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag med anledning av finansinspektionens inrättande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1968:576) om Konungariket Sveriges stadshypo-&lt;br&gt;tekskassa och om stadshypoteksföreningar samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) med ändring av förslagen i prop. 1990/91:100 bil. 9 punkterna E 3 och&lt;br&gt;E 4 avseende inspektionsmyndigheterna, till Finansinspektionen för budget-&lt;br&gt;året 1991/92 under sjunde huvudtiteln anvisa ett anslag på 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden&lt;br&gt;har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet (SOU 1991:2)&lt;br&gt;Finansiell tillsyn&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningsuppdraget består i att överväga den framtida inriktningen och or-&lt;br&gt;ganisationen av tillsynen över finansiella institut och marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynens inriktning och valet av prioriteringar måste bedömas i första&lt;br&gt;hand utifrån de skyddsintressen, som ligger till grund för lagstiftningen på&lt;br&gt;det finansiella området. Dessa skyddsintressen kan indelas i tre huvudgrup-&lt;br&gt;per;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;stabilitet och säkerhet i det finansiella systemet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;skydd för konsumenternas (insättare, försäkringstagare, låntagare osv.)&lt;br&gt;intressen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;förtroendet för och effektiviteten hos finansiella institut och marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hårdnande konkurrens på de finansiella marknaderna, branschglidning i&lt;br&gt;vid mening och internationalisering kommer under de närmaste åren att&lt;br&gt;prägla miljön för finansiell tillsyn. Dessa tendenser måste också påverka till-&lt;br&gt;synsorganens resursbehov och prioriteringar. Deras verksamhet måste an-&lt;br&gt;passas med hänsyn till de skyddsintressen, som rör stabiliteten och förtroen-&lt;br&gt;det för det finansiella systemet. Samtidigt är det viktigt att tillsynen utformas&lt;br&gt;så att den inte onödigtvis hämmar tillkomsten av nya produkter och organi-&lt;br&gt;sationsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen på det finansiella området motiverar ökade tillsynsinsatser&lt;br&gt;totalt sett. Men den talar också för en hårdare prioritering av arbetsuppgif-&lt;br&gt;terna och för en förenkling av ärendehanteringen på vissa delområden. Att&lt;br&gt;stå under en inspektionsmyndighets tillsyn kan inte innebära en likvärdig&lt;br&gt;kvalitetsprövning för alla de berörda instituten och verksamheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övervägandena rörande tillsynsverksamhetens inriktning kan sammanfat-&lt;br&gt;tas på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Tillsynen rörande soliditet och säkerhet i finansinstitut måste i större ut-&lt;br&gt;sträckning än hittills ske på koncernnivå. Granskningen bör i ökad ut-&lt;br&gt;sträckning inriktas på platsundersökningar, medan den löpande rapport-&lt;br&gt;granskningen bör kunna förenklas och i vissa fall minska i omfattning.&lt;br&gt;Metoderna för soliditets- och säkerhetskontroll bör mer än nu differen-&lt;br&gt;tieras mellan stora och små institut. Större vikt bör läggas vid granskning&lt;br&gt;av institutens egna system för intern delegering, rapportering och kon-&lt;br&gt;troll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Grundläggande konsumentskyddskrav - vid sidan av insättarskyddet i&lt;br&gt;bankerna - aktualiseras främst i granskningen av villkor och skaderegle-&lt;br&gt;ring på försäkringsområdet. Lånevillkor och låntagarnas ställning i övrigt&lt;br&gt;måste ägnas ökat intresse från inspektionsmyndighetens sida de närmaste&lt;br&gt;åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Ny lagstiftning rörande värdepappersmarknaderna kommer att inne-&lt;br&gt;bära, att bankinspektionens ansvarsområde utvidgas väsentligt. Den nu&lt;br&gt;beslutade utvidgningen av insiderlagstiftningen är ett exempel på detta.&lt;br&gt;Att upprätthålla allmänhetens förtroende för de finansiella instituten och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknaderna är ett intresse för branschen lika väl som för statsmakterna.&lt;br&gt;Intresset för självreglering måste utnyttjas, om man skall kunna undvika&lt;br&gt;en alltför stark ökning av resursbehovet för statlig tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det gäller tillsynsverksamhetens framtida organisation ställs två huvud-&lt;br&gt;frågor i direktiven. Den första är om riksbanken bör överta (helt eller delvis)&lt;br&gt;bankinspektionens arbetsuppgifter. Den andra är om bankinspektionen och&lt;br&gt;försäkringsinspektionen bör slås samman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den finansiella tillsynen har organiserats på skilda sätt i olika länder. Det&lt;br&gt;finns inte någon enhetlig internationell utvecklingstendens i fråga om valet&lt;br&gt;av organisationslösning, även om en strävan att koncentrera och samordna&lt;br&gt;verksamheten kan observeras i många länder. I huvudsak kan ländernas&lt;br&gt;skilda organisationsmodeller förklaras med inhemska traditioner. Erfaren-&lt;br&gt;heterna tyder också på att skillnader i tillsynsorganisationen inte på något&lt;br&gt;avgörande sätt begränsar eller försvårar samarbete mellan olika länders in-&lt;br&gt;spektionsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 de flesta EG-länder svarar centralbanken för en del av tillsynsverksam-&lt;br&gt;heten, i första hand tillsyn över bankerna. Huvudmotivet är då att central-&lt;br&gt;banken har det yttersta ansvaret för betalningssystemet och för det finan-&lt;br&gt;siella systemets stabilitet, ett ansvar som ytterst manifesteras i uppgiften att&lt;br&gt;vara &amp;quot;lender of last resort&amp;quot;. Som motiv för att föra tillsynsuppgifter till cen-&lt;br&gt;tralbanken brukar också anföras, att banken genom sin nära kontakt med&lt;br&gt;marknaden förfogar över information som är värdefull i tillsynsverksamhe-&lt;br&gt;ten. Ett tredje argument är centralbankens internationella kontaktnät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det viktigaste av de här nämnda argumenten är det som rör riksbankens&lt;br&gt;uppgift som &amp;quot;lender of last resort&amp;quot;. Beredskap krävs, såväl hos riksbanken&lt;br&gt;som hos inspektionsmyndigheterna, för att möta störningar, som hotar stabi-&lt;br&gt;liteten i det finansiella systemet. För att rätt kunna bedöma uppkommande&lt;br&gt;kriser i kreditinstitut måste riksbanken i förväg ha tillgång till information&lt;br&gt;om instituten. Viktig sådan information framkommer i tillsynsarbetet, t.ex.&lt;br&gt;i samband med tillståndsprövning och löpande kontroll av institutens solidi-&lt;br&gt;tet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns således skäl som talar för en överföring av vissa tillsynsuppgifter&lt;br&gt;till riksbanken, och då främst tillsyn över bankernas verksamhet. Bransch-&lt;br&gt;glidningen ger samtidigt starka skäl för att integrera tillsynsinsatserna i hela&lt;br&gt;den finansiella sektorn. Att föra över all finansiell tillsyn till riksbanken är å&lt;br&gt;andra sidan inte en lämplig lösning, då stora delar av denna tillsyn ligger&lt;br&gt;långt från riksbankens naturliga ansvars- och kompetensområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska riksbankens speciella ställning som en förvaltningsmyndighet&lt;br&gt;direkt underställd riksdagen medför att flera problem skulle aktualiseras,&lt;br&gt;om riksbanken skulle överta bankinspektionens tillsynsuppgifter helt eller&lt;br&gt;delvis. Strikta regler skulle behöva uppställas för fördelningen av ärenden&lt;br&gt;och uppgifter mellan finansdepartementet och riksbanken. Sådana regler&lt;br&gt;skulle bl.a. utgöra en begränsning i den flexibilitet, som kan krävas med hän-&lt;br&gt;syn till utvecklingen på de olika marknaderna. Ett annat problem gäller for-&lt;br&gt;merna för överklagande av de beslut riksbanken skulle fatta i tillsynsären-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en betydande del av tillsynsansvaret överförs till riksbanken, kan det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;knappast undvikas att kraven på samverkan med regeringskansliet ökar.&lt;br&gt;Detta rimmar mindre väl med den inriktning för riksbankens verksamhet,&lt;br&gt;som anges i förarbetena till nya riksbankslagen. ”Myndighetskaraktären” i&lt;br&gt;riksbankens verksamhet skulle förstärkas, vilket också torde innebära en be-&lt;br&gt;gränsande faktor om man på längre sikt vill förstärka riksbankens självstän-&lt;br&gt;diga ställning i penningpolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns starka skäl för att å ena sidan tillförsäkra riksbanken mer infor-&lt;br&gt;mation än för närvarande i centrala tillsynsfrågor och å andra sidan dra mer&lt;br&gt;nytta i tillsynsarbetet av riksbankens marknadskompetens och kontaktnät.&lt;br&gt;De allt större kraven på integrering av tillsynsverksamheter samt de olika&lt;br&gt;problem som ovan skisserats motiverar dock att man söker andra vägar än&lt;br&gt;en överföring av tillsynsuppgifter till riksbanken (utöver dem som anges i&lt;br&gt;valutalagstiftningen). En lösning föreslås där bankinspektionen, förutom att&lt;br&gt;hålla riksbanken underrättad i centrala tillsynsfrågor, även åläggs att sam-&lt;br&gt;råda med riksbanken innan beslut fattas i de tillsynsfrågor, som har nära&lt;br&gt;samband med riksbankens ansvarsområde. En bestämmelse om samråds-&lt;br&gt;skyldighet bör införas i bankinspektionens instruktion. En sådan samråds-&lt;br&gt;plikt innebär inte ett uppdelat tillsynsansvar. Det är inspektionen som fattar&lt;br&gt;besluten i tillsynsfrågor och har ansvaret för tillsynens bedrivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksbanken bör också ha en möjlighet att vända sig direkt till kreditinsti-&lt;br&gt;tuten för att erhålla nödvändig information. Med den nya utformning av&lt;br&gt;riksbankslagen som gäller från den 1 juli 1990, har riksbanken fått möjlighe-&lt;br&gt;ter att infordra sådan information. Någon ytterligare bestämmelse om infor-&lt;br&gt;mationsinhämtning från kreditinstitut behövs därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en eventuell sammanslagning av bankinspektionen och försäk-&lt;br&gt;ringsinspektionen måste bedömas i första hand utifrån kravet på effektiv till-&lt;br&gt;syn i en snabbt föränderlig marknadssituation. Tillsynsorganisationen måste&lt;br&gt;vara flexibel och möjliggöra omdisponering av resurser till områden, som för&lt;br&gt;längre eller kortare perioder kräver särskilda insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den traditionellt strikta uppdelningen mellan bank- och försäkringsverk-&lt;br&gt;samhet håller på att suddas ut samtidigt som gränsupplösning sker också på&lt;br&gt;andra delar av det finansiella området. Denna utveckling är internationell,&lt;br&gt;och den kommer troligen att på sikt tvinga fram förstärkt tillsyn på koncern-&lt;br&gt;nivå med åtföljande förändringar i många länders tillsynsorganisation.&lt;br&gt;Branschglidningen utgör ett tungt vägande skäl för att samla tillsynen över&lt;br&gt;kreditinstitut, försäkringsbolag och värdepappersmarknader i en myndig-&lt;br&gt;het - en organisationsförändring som har genomförts i Norge och Danmark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska organisationsmodellen med två fristående, relativt små till-&lt;br&gt;synsmyndigheter erbjuder fördelar främst genom korta beslutsvägar och&lt;br&gt;större möjligheter att upprätthålla specialistkompetens högt upp i organisa-&lt;br&gt;tionen. Det bör emellertid vara möjligt att finna sådana organisationslös-&lt;br&gt;ningar att dessa fördelar i huvudsak behålls i en sammanslagen myndighet,&lt;br&gt;som då totalt sett blir mer flexibel och effektiv än den nuvarande organisatio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanslagning förbättrar förutsättningarna att rekrytera och behålla&lt;br&gt;kvalificerad personal, bl.a. genom att nya karriärmöjligheter öppnas inom&lt;br&gt;myndigheten. Rationaliseringsvinster uppnås främst inom administrationen&lt;br&gt;och genom gemensamma stabs- och servicefunktioner. Oavsett valet av or-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ganisationslösning i övrigt är samlokalisering av de två myndigheterna en&lt;br&gt;fördel. Enbart samlokalisering och utökat samråd mellan myndigheterna är&lt;br&gt;dock otillräckligt, främst med hänsyn till branschglidningen och det starkt&lt;br&gt;ökade behovet av koncerntillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås att bankinspektionen och försäkringsinspektionen slås sam-&lt;br&gt;man till en myndighet och att den nya myndigheten ges namnet finansinspek-&lt;br&gt;tionen. Stora delar av de nuvarande myndigheternas interna organisations-&lt;br&gt;lösningar bör kunna behållas. Det förutsätts emellertid att en organisations-&lt;br&gt;kommitté med representanter för de båda myndigheterna ges i uppdrag att&lt;br&gt;arbeta fram slutliga förslag om finansinspektionens organisation. Om statens&lt;br&gt;tillsynsresurser på redovisningsområdet förs samman bör det ske inom en&lt;br&gt;redovisningsenhet vid finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanslagning av inspektionsmyndigheterna medför en viss minsk-&lt;br&gt;ning av personalbehovet. Den förut beskrivna ökningen av tillsynsbehovet&lt;br&gt;innebär ändå att personalen inom några år måste vara större än för närva-&lt;br&gt;rande. Krav på flexibilitet talar samtidigt för ökad användning av utomstå-&lt;br&gt;ende expertis, främst på revisions- och ADB-området, som komplement till&lt;br&gt;den fast anställda personalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsverksamheten bör i huvudsak finansieras med avgifter från institut&lt;br&gt;och marknadsplatser som står under tillsyn. Starka skäl talar dock för att&lt;br&gt;vissa verksamheter, t.ex. insiderbevakning. bör finansieras över statsbudge-&lt;br&gt;ten. Vidare förordas ökad användning av individuellt bestämda avgifter,&lt;br&gt;t.ex. i samband med tillståndsprövning. Avgiftsuttaget för löpande tillsyn&lt;br&gt;bör omfördelas så att de större instituten får betala en större andel av kostna-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;derna, och så att företag med utlandsverksamhet får bära kostnaderna för&lt;br&gt;tillsyn av denna verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissammanställning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av remissyttrandena över betänkandet (SOU 1991:2) Fi-&lt;br&gt;nansiell tillsyn, såvitt avser frågan om en sammanslagning av bankinspektio-&lt;br&gt;nen och försäkringsinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet Finansiell tillsyn avgetts av full-&lt;br&gt;mäktige i Sveriges riksbank, bokföringsnämnden, kommerskollegium, över-&lt;br&gt;styrelsen för civil beredskap, bankinspektionen, försäkringsinspektionen,&lt;br&gt;riksskatteverket, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, styrelsen för&lt;br&gt;Stockholms fondbörs, försäkringsutredningen (Fi 1990:11), riksrevisions-&lt;br&gt;verket, statskontoret, näringsfrihetsombudsmannen (NO), konsumentver-&lt;br&gt;ket, Svenska Bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges Före-&lt;br&gt;ningsbankers Förbund, Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB, Fi-&lt;br&gt;nansbolagens förening, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenska försäk-&lt;br&gt;ringsförbundet, Folksam, Utländska Försäkringsbolags förening, För-&lt;br&gt;eningen Auktoriserade Revisorer (FAR), Svenska Försäkringsmäklares&lt;br&gt;Förening, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralor-&lt;br&gt;ganisation (TCO), Centralorganisationen SACO, Svenska Arbetsgivareför-&lt;br&gt;eningen samt SACO- och ST-föreningarna vid försäkringsinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Foreign Bankers Association och Svenska Revisorssamfundet (SRS) som&lt;br&gt;också beretts tillfälle att yttra sig över betänkandet, har inte inkommit med&lt;br&gt;något yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralorganisationen SACO har översänt ett remissvar från medlemsför-&lt;br&gt;bundet för jurister, samhällsvetare och ekonomer (JUSEK).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsnämnden (BFN) har förklarat att den inte tagit ställning till frå-&lt;br&gt;gan om en sammanslagning av inspektionsmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket, styrelsen för Stockholms fondbörs och Föreningen&lt;br&gt;Auktoriserade Revisorer (FAR) har, var och en för sin del, förklarat att de&lt;br&gt;avstår från att avge yttranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige i Sveriges riksbank&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige delar utredningens uppfattning att tillsynsorganisationen måste&lt;br&gt;anpassas till de faktiska och legala förändringar som sker på de finansiella&lt;br&gt;marknaderna. Såväl regelverk som tillsyn måste vara utformade för att han-&lt;br&gt;tera problemen på en marknad som kännetecknas av branschglidning och&lt;br&gt;koncentration till stora koncerner och samarbetande förtagsgrupper. Den&lt;br&gt;översyn som utredningen genomfört är därför i hög grad motiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens resonemang mynnar ut i ett förslag till sammanslagning av&lt;br&gt;bankinspektionen och försäkringsinspektionen. Det avgörande argumentet&lt;br&gt;för en sammanslagning är branschglidningen och behovet att kunna hantera&lt;br&gt;tillsynen av finansiella koncerner. Det här pekas särskilt på att det från halv-&lt;br&gt;årsskiftet 1991 öppnas möjlighet att bilda koncerner som omfattar såväl för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkringsverksamhet som bank och annan finansiell verksamhet. Detta argu-&lt;br&gt;ment har, enligt fullmäktiges mening, en betydande styrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de andra fördelarna av en sammanslagning nämns främst gransk-&lt;br&gt;ningen av institutens placeringar, där likheterna mellan bank- och försäk-&lt;br&gt;ringsrörelse är påtagliga. Det är inte osannolikt att arbetet i övrigt är ganska&lt;br&gt;skiljaktigt. Liv- och sakförsäkring innehåller tekniska frågeställningar som&lt;br&gt;saknar motsvarighet på bankområdet, och det synes troligt att detta i någon&lt;br&gt;mån även gäller juridiska frågor och redovisningsfrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige tvekar dock inte att ansluta sig till utredningens uppfattning&lt;br&gt;att tillsynens effektivitet tjänas bäst av en sammanslagning i en enda tillsyns-&lt;br&gt;myndighet. Den snabba utvecklingen inom det finansiella systemet torde&lt;br&gt;komma att fortsätta, dels på grund av autonoma förändringar på markande-&lt;br&gt;rna, dels till följd av ändrad lagstiftning. Fullmäktige vill här särskilt hänvisa&lt;br&gt;till den pågående översynen av försäkringslagstiftningen. Den torde komma&lt;br&gt;att leda till betydande avregleringar, inte minst på livförsäkringsområdet,&lt;br&gt;vilket kommer att ställa tillsynsmyndigheten inför kanske delvis nya uppgif-&lt;br&gt;ter. Den föränderliga miljö inom vilken den finansiella tillsynen arbetar stäl-&lt;br&gt;ler stora krav på flexibilitet och förmåga till förnyelse. Enligt fullmäktiges&lt;br&gt;bedömning förbättras möjligheterna att leva upp till dessa krav av en sam-&lt;br&gt;ordning av de båda myndigheternas resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommerskollegium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetet med att utveckla en inre marknad är EG:s målsättning på det finan-&lt;br&gt;siella området att möjliggöra ett fritt tillhandahållande av tjänster genom att&lt;br&gt;harmonisera medlemsländernas lagar och praxis, införa hemlandskontroll&lt;br&gt;etc. I samband därmed ökar kraven på samarbete såväl mellan olika länders&lt;br&gt;övervakningsmyndigheter, som mellan de enskilda ländernas respektive till-&lt;br&gt;synsfunktioner för bank, försäkring och värdepapper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både EG:s regler och den svenska lagstiftning vilken kan förväntas gälla&lt;br&gt;från halvårsskiftet 1991 ger banker rätt till förvärv av aktier i försäkringsbo-&lt;br&gt;lag och vice versa, även om bank- och försäkringsrörelserna skall hållas åt-&lt;br&gt;skilda. Kollegiet anser att en sammanslagning av tillsynsmyndigheterna lig-&lt;br&gt;ger väl i linje med såväl utvecklingen i EG som i Sverige och tillstyrker utred-&lt;br&gt;ningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överstyrelsen för civil beredskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom remiss den 29 januari 1991 har ÖCB anmodats avge yttrande över&lt;br&gt;rubricerade betänkande. ÖCB har inga invändningar mot utredarens för-&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Branschglidningen på finansmarknaderna har under senare år blivit allt mer&lt;br&gt;påtalig. Uttrycket förknippas vanligen med gränsupplösning mellan bank-&lt;br&gt;och försäkringsverksamhet, men branschglidningen är högst påtaglig också&lt;br&gt;på andra områden, t ex när det gäller traditionell kreditgivning och värde-&lt;br&gt;pappersburen finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På lagstiftningsområdet har branschgildningen resulterat i omfattande för-&lt;br&gt;ändringar, vanligen i anpassande riktning och som en följd av trycket från&lt;br&gt;omvärlden efter avskaffandet av valutarestriktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Branschglidningen mellan bank- och försäkringsverksamhet manifesteras&lt;br&gt;i de flesta länder av att banker och försäkringsbolag tillåts ingå i samma kon-&lt;br&gt;cern. Ett än vanligare uttryck för branschglidningen torde vara att försäk-&lt;br&gt;ringsbolag engagerar sig i bankliknande verksamhet på krekitgivningens om-&lt;br&gt;råde eller inom värdepappershandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under hösten 1990 remissbehandlades departementspromemorian&lt;br&gt;”Branschglidning i den finansiella sektorn” i vilken bl a föreslås att banker&lt;br&gt;och försäkringsbolag skall ges möjlighet att äga varandra eller ingå i en finan-&lt;br&gt;siell koncern med ett holdingbolag som ägare. Bankinspektionen har ställt&lt;br&gt;sig positiv till förslagens huvuddrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banker och försäkringsbolag har genom optionsavtal redan träffat över-&lt;br&gt;enskommelse om framtida samarbete och ägande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilden av den svenska finansmarknadens framtid börjar nu ta form.&lt;br&gt;Mycket tyder på att koncentrationen av marknaden kommer att öka ytterli-&lt;br&gt;gare genom direkt ägarsamverkan mellan stora banker och försäkringsbo-&lt;br&gt;lag. Oavsett omfattningen av denna koncentration, kommer försäkringsbo-&lt;br&gt;lag att utveckla aktiviteter på finansiella områden som de hittills varit i hu-&lt;br&gt;vudsak utestängda från, t ex finansbolagsverksamhet eller aktiviteter på vär-&lt;br&gt;depappersmarknaden genom upprättande av specialinstitut på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen utvecklade i sitt remissyttrande över nämnda betän-&lt;br&gt;kande sin syn på konsekvenserna från bl a tillsynssynpunkt av en sådan ut-&lt;br&gt;veckling. Inspektionen har inte funnit anledning att ändra sin syn på denna&lt;br&gt;fråga utan har snarare stärkts i sin uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan de blygsamma former av branschglidning mellan bank- och försäk-&lt;br&gt;ringsverksamhet som hittills förekommit har utlöst påtagliga samordnings-&lt;br&gt;behov mellan bank- och försäkringsinspektionerna. En fullt genomförd an-&lt;br&gt;passning av lagstiftningen under 1991 kommer enligt bankinspektionens me-&lt;br&gt;ning att utlösa omfattande och svårbemästrade samordningsproblem om inte&lt;br&gt;de båda myndigheterna slås samman i enlighet med utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomförd branschglidning framkallar samordningsbehov av tillsyn och&lt;br&gt;verksamhetsregler av många skäl. Ett övergripande problem är som tidigare&lt;br&gt;berörts de redan befintliga svårigheterna att upprätthålla insyn och överblick&lt;br&gt;över företagen i en hel koncern. Kombinationen av bank- och försäkring till-&lt;br&gt;för en extra dimension i tillsynen genom de fundamentalt olika verksamhets-&lt;br&gt;betingelser som kommer att föreligga mellan försäkringsgrenarna och andra&lt;br&gt;verksamhetsområden i koncernen. Frånvaron av kapitaltäckningskrav för&lt;br&gt;försäkringsrörelsen kommer att utgöra en extra drivkraft för koncernled-&lt;br&gt;ningen att allokera kapitaltäckningstunga placeringar till försäkringsbola-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för försäkringsbolagens finansförvaltning bör också gö-&lt;br&gt;ras så likformig med andra finansmarknadsaktörers som möjligt, vare sig&lt;br&gt;denna sker inom försäkringsbolagens egen balansräkning eller i dotterbolag&lt;br&gt;med olika inriktning. Den alltmer växande verksamheten att fylla ut ram-&lt;br&gt;lagstiftningar på det finansiella området med tillämpningsföreskrifter kom-&lt;br&gt;mer också att gälla försäkringsbolagens verksamhet. Kraven på likformighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i regelverken i förhållande till andra finansinstitut kommer utan tvivel att&lt;br&gt;växa när samtliga finansinstitut verkar på samma marknader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skapa någorlunda goda förutsättningar för tillsynen och normgiv-&lt;br&gt;ningen över sådana koncerner bör denna enligt bankinspektionens mening&lt;br&gt;utföras av en myndighet. Bankinspektionen tillstyrker därför att bankin-&lt;br&gt;spektionen och försäkringsinspektionen slås samman till en myndighet be-&lt;br&gt;nämnd finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen anser att frågor rörande tillsynen av kapitalförvalt-&lt;br&gt;ningen i olika slags finansinstitut och i koncerner är så centrala att de i sig&lt;br&gt;motiverar en sammanslagning av tillsynsmyndigheterna. Det innebär att till-&lt;br&gt;synen av de renodlade försäkringsfrågorna kommer att införas i den nya&lt;br&gt;myndigheten som en särskild verksamhet.Det gäller då att se till att denna&lt;br&gt;inte kommer att påverkas negativt av den nya organisationen. Stora krav&lt;br&gt;kommer därför att ställas på ledningens förmåga att styra verksamheten så&lt;br&gt;att dessa krav tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen pekar på att problem kan uppkomma vid en sammanslagning&lt;br&gt;av de två myndigheterna. Problemen kan vara av både ledningsnatur och&lt;br&gt;personalmässig art. Det gäller t ex för verksledningen att överblicka och leda&lt;br&gt;verksamheten inom ett betydligt större område än som idag gäller för myn-&lt;br&gt;digheterna var för sig. För personalen i de båda myndigheterna gäller det att&lt;br&gt;anpassa sig till en ny myndighet med kanske annorlunda företagskultur och&lt;br&gt;synsätt på verksamheten än den man vant sig vid. I värsta fall kan omställ-&lt;br&gt;ningssvårigheter utlösa personalflykt och kompentensproblem i den nya&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen vill inte förneka att sådana problem kan uppkomma.&lt;br&gt;Samtidigt bör erinras om att en myndighet som omsluter hela finansmarkna-&lt;br&gt;den kommer att erbjuda unika möjligheter till kompetensutveckling och&lt;br&gt;överblick. Möjligheterna att knyta specialkompetens till den nya myndighe-&lt;br&gt;ten och därmed utveckla verksamheten på viktiga områden som redovisning,&lt;br&gt;finansiell teknik, ADB m m kommer att öka. Sammantaget bör de långsik-&lt;br&gt;tiga förutsättningarna att bygga upp en dynamisk organisation vara utomor-&lt;br&gt;dentliga så snart inledande friktioner övervunnits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F örsäkringsinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiven för utredaren är så utformade att han skulle dels utreda omfatt-&lt;br&gt;ningen och inriktningen av den framtida tillsynen över de finansiella institu-&lt;br&gt;ten och marknaderna och dels mot bakgrund av den bild som därvid fram-&lt;br&gt;kommer behandla frågan om hur organisationen av tillsynen bör utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till att det funnits motiv för att nu utreda dessa frågor ligger&lt;br&gt;självfallet i de snabba och stora förändringar som sedan några år tillbaka&lt;br&gt;kännetecknar utvecklingen på de finansiella marknaderna. Avregleringen&lt;br&gt;och internationaliseringen och den därav följande ökade friheten för institu-&lt;br&gt;ten att utveckla sin verksamhet leder till en skärpt konkurrens såväl inom&lt;br&gt;landet som över gränserna och kommer att i olika avseenden öka riskerna&lt;br&gt;på marknaderna och i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pågående och framtida utvecklingen gör det således närmast nödvän-&lt;br&gt;digt att ingående undersöka och överväga tillsynsfunktionens roll i samman-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hanget och vilken inriktning tillsynen bör ha på olika områden. Inte minst&lt;br&gt;mot bakgrund av de begränsningar som finns i resurshänseende är det viktigt&lt;br&gt;för statsmakterna att få tillgång till en grundlig genomlysning av de risker&lt;br&gt;som följer av utvecklingen och därmed förknippade tillsynsfrågor och pro-&lt;br&gt;blem för att kunna ange riktlinjer och prioriteringar för tillsynen och för att&lt;br&gt;kunna ta ställning till hur organisationsfrågorna bör lösas. Det kan nu kon-&lt;br&gt;stateras att utredaren på den korta utredningstid som stått honom till buds&lt;br&gt;inte haft möjlighet att behandla frågan om tillsynsinriktningen så ingående&lt;br&gt;som enligt inspektionens mening bort göras. Det är närmast en självklarhet&lt;br&gt;att frågorna rörande omfattning, inriktning och prioriteringar har betydelse&lt;br&gt;för frågan om riksbankens och övriga myndigheters verksamhet på tillsyn-&lt;br&gt;sområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ej heller i frågan om en sammanslagning av de båda inspektionsmyndig-&lt;br&gt;heterna har utredaren - även här sannolikt av tidsskäl - gjort den genomgång&lt;br&gt;av olika problem och frågor som borde ha föregått utredarens ställningsta-&lt;br&gt;gande. Detta hade varit desto viktigare som utredaren själv konstaterar&lt;br&gt;(s 110) att utvecklingstendenserna - ökad konkurrens, internationalisering&lt;br&gt;och branschglidning - inte ger någon enkel och klar anvisning i organisa-&lt;br&gt;tionsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen konstaterar sålunda att det föreliggande betänkandet ger ett&lt;br&gt;otillräckligt underlag för beslut om tillsynsinriktning och prioriteringar och&lt;br&gt;att utredaren inte heller har kunnat visa att en sammanslagning av de båda&lt;br&gt;inspektionsmyndigheterna är den bästa lösningen av organisationsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avslutningsvis vill inspektionen här beklaga att utredaren måste fullgöra&lt;br&gt;sitt uppdrag på så kort tid som skett. De frågor som behandlas är som fram-&lt;br&gt;gått av stor vikt för den framtida tillsynen på det finansiella området och&lt;br&gt;borde därför vara värda en mer ingående belysning än som nu kunnat ske.&lt;br&gt;Den korta remisstiden gör att beslutsunderlaget sannolikt kommer att förbli&lt;br&gt;bristfälligt. Inspektionen har som förklaring till brådskan fått beskedet att&lt;br&gt;sammanslagningsfrågan skall behandlas i vårens kompletteringsproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det enligt inspektionens uppfattning saknas sakliga skäl för en så bråd-&lt;br&gt;störtad handläggning, anser inspektionen att ett slutligt ställningstagande&lt;br&gt;bör föregås av en kompletterande utredning efter det att remissomgången&lt;br&gt;avslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av sitt förslag att inte lägga över tillsynsuppgifter från bank-&lt;br&gt;inspektionen till riksbanken går utredaren vidare med att behandla frågan&lt;br&gt;om hur inspektionsmyndigheternas verksamhet bör vara organiserad i fram-&lt;br&gt;tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt för utredarens överväganden är de internationella för-&lt;br&gt;hållandena. Såsom utredaren konstaterar finns inte någon entydig, interna-&lt;br&gt;tionell utvecklingstendens i fråga om den finansiella tillsynens organisation.&lt;br&gt;De olika organisationslösningarna har inte försvårat samarbetet mellan olika&lt;br&gt;länders inspektionsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren framhåller att den vanligaste lösningen innebär att det finns tre&lt;br&gt;olika tillsynsorgan. en vardera för kreditinstitut, försäkringsbolag och värde-&lt;br&gt;pappersmarknad och att i Europa är det endast i Norge och Danmark som&lt;br&gt;tillsynen över samtliga institut lagts i en enda myndighet. Inspektionen fin-&lt;br&gt;ner det vara en brist att utredaren inte lagt ned något arbete på att söka få&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en uppfattning om hur de olika lösningarna utomlands kan bedömas från&lt;br&gt;lämplighets- och effektivitetssynpunkt. Inspektionen har för sin del ingen&lt;br&gt;klar uppfattning om hur fördelar och nackdelar uppfattas med de olika lös-&lt;br&gt;ningarna med undantag av att från försäkringsbranschhåll har uttryckts visst&lt;br&gt;missnöje med de danska och norska lösningarna. Det är självklart att en när-&lt;br&gt;mare belysning och analys av de internationella erfarenheterna hade varit&lt;br&gt;värdefull inför organisationsfrågans avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren går i stället över till några organisationsprinciper som han nära&lt;br&gt;följt - i egenskap av ledamot i bankinspektionens styrelse - vid den organi-&lt;br&gt;sationsförändring som under 1990 genomfördes inom bankinspektionen. In-&lt;br&gt;spektionen kan i stort ställa sig bakom de allmänna principer som det är&lt;br&gt;fråga om. Av utgångspunkter och principer som kan tilläggas vill inspektio-&lt;br&gt;nen särskilt framhålla att organisationen måste vara sådan att från konsu-&lt;br&gt;mentsynpunkt och marknadssynpunkt viktiga tillsynsuppgifter inte riskerar&lt;br&gt;att tillmätas ett alltför ringa intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande granskas utredarens synpunkter på olika tillsynsaspekter - i&lt;br&gt;den ordning han tar upp dem - mot bakgrund av frågan om det är lämpligast&lt;br&gt;med en- eller tvåtillsynsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till en början slår utredaren fast (s 132) att det är viktigt att den framtida&lt;br&gt;organisationen görs flexibel för att tillsynsverksamheten skall kunna bedri-&lt;br&gt;vas effektivt och framgångsrikt och att valet av organisationslösning måste&lt;br&gt;underordnas kravet på en effektiv och rationell tillsyn i en snabbt föränderlig&lt;br&gt;marknadssituation. Utredaren, som utgår från att organisationslösningen&lt;br&gt;måste inte underordnas utan svara mot nämnda krav, har emellertid inte&lt;br&gt;gjort någon närmare genomgång av på vilka punkter en sammanslagen myn-&lt;br&gt;dighet genom ökad flexibilitet skulle bli effektivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan enligt inspektionens mening finnas områden -1 ex kapitalförvalt-&lt;br&gt;ningsområdet - där vissa fördelar kan nås genom en samordning av tillsyns-&lt;br&gt;verksamheten. Å andra sidan kan knappast sägas att inom resp inspektions-&lt;br&gt;myndighet erfarenheterna är sådana, att tillsynsverksamheten blivit lidande&lt;br&gt;av att den flexibilitet som betingats av omständigheterna skulle ha saknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det främsta skälet för en sammanslagning av tillsynsmyndigheterna är en-&lt;br&gt;ligt utredaren den pågående branschglidningen mellan bank- och försäk-&lt;br&gt;ringsområdena. Nya samarbetsformer och ägarkonstruktioner över bransch-&lt;br&gt;gränserna kommer att utvecklas. Med nuvarande tillsynsorganisation kom-&lt;br&gt;mer att krävas ett utvidgat samarbete i olika tillståndsfrågor och i det lö-&lt;br&gt;pande tillsynsarbetet i fråga om finansiella koncerner. Med utgångspunkt i&lt;br&gt;föreliggande utredningsförlag till lagstiftning om branschglidning i den fi-&lt;br&gt;nansiella sektorn framhåller utredaren (s 134) att skyddsreglerna i bank- och&lt;br&gt;försäkringsrörelselagstiftningen om formerna för tillsynen är de viktigaste&lt;br&gt;medlen för att förhindra att risktagandet i en del av koncernen äventyrar&lt;br&gt;soliditet och likviditet för övriga koncernföretag, att tillsynen måste avse&lt;br&gt;koncernbolag i olika former, internprissättning samt olika slags kredit- och&lt;br&gt;garantigivning, samt att incitamenten för att vidta sådana dispositioner kan&lt;br&gt;bli starka, särskilt med hänsyn till att skatteregler och kapitaltäckningskrav&lt;br&gt;inte kan utformas symmetriskt för olika delar av en finansiell koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen konstaterar att etablerandet av finansiella koncerner kom-&lt;br&gt;mer att delvis föra med sig nya typer av frågor som kräver nya inslag i tillsyns-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten. Enligt inspektionens uppfattning har utredaren emellertid&lt;br&gt;gjort det alldeles för enkelt för sig genom att utan närmare belysning av de&lt;br&gt;frågor som aktualiseras från tillsynssynpunkt slå fast att branschglidningen&lt;br&gt;utgör ett starkt motiv för en fusion av inspektionsmyndigheterna. Den ana-&lt;br&gt;lys av fördelar resp, nackdelar som kan vara förknippade med ett enmyndig-&lt;br&gt;hetssystem, och som efterlysts från inspektionens sida under utredningens&lt;br&gt;gång, har sålunda inte blivit gjord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tillsynsproblemen i fråga om finansiella koncerner är det till&lt;br&gt;en början viktigt att konstatera att utgångspunkten är att någon samman-&lt;br&gt;blandning av bank- och försäkringsverksamhet inte får ske i ett och samma&lt;br&gt;företag. Denna ickesammanblandningsprincip upprätthålls också internatio-&lt;br&gt;nellt. Principen innebär att de skyddsintressen för försäkringstagarna som&lt;br&gt;genomsyrar försäkringslagstiftningen måste tillgodoses fullt ut även av ett&lt;br&gt;försäkringsbolag som ingår i en koncern vari finns också banker eller andra&lt;br&gt;slag av finansiella institut t ex finansbolag. På motsvarande sätt skall bankin-&lt;br&gt;sättarnas skyddsintresse tillgodoses via banklagstiftningen. Det är sådedes&lt;br&gt;viktigt att dessa konsumentkategoriers i lag grundade skyddsintressen inte&lt;br&gt;naggas i kanten, inte ens om övergripande systemskäl skulle tala för att ett&lt;br&gt;koncernbolag, t ex ett försäkringsbolag, bistår exempelvis ett nödlidande fi-&lt;br&gt;nansbolag. Det kan alltså slås fast att det i fråga om transaktionerna inom en&lt;br&gt;finansiell koncern inte är avgörande hur tillsynen är organiserad, även om&lt;br&gt;det självfallet finns hanteringsfördelar med en enda tillsynsmyndighet. Det&lt;br&gt;viktigaste i sammanhanget är emmellertid enligt inspektionens mening i stäl-&lt;br&gt;let att det i samband med ett beslut om lagstiftning om finansiella koncer-&lt;br&gt;ner - eller för den delen också med tanke på finansiella företag som står var-&lt;br&gt;andra nära - görs klart vilka regler och förutsättningar som skall gälla för&lt;br&gt;koncerninterna transaktioner och för företag, holdingbolag och andra kon-&lt;br&gt;cernbolag, som inte träffas av bank- och försäkringslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan aspekt som i sammanhanget bör uppmärksammas avser den&lt;br&gt;olika bedömningssituationen beroende på om det är en eller två myndighe-&lt;br&gt;ter som t ex granskar en viss transaktion. Nuvarande ordning med två myn-&lt;br&gt;digheter innebär t ex att en transaktion mellan ett försäkringsbolag och en&lt;br&gt;bank bedöms av resp myndighet med utgångspunkt i den lagstiftning med&lt;br&gt;dess särskilda skyddsintresse som gäller för resp institutgrupp. Det saknas i&lt;br&gt;det föregående inte fall där den ena myndigheten med tillämpning av ”sin”&lt;br&gt;lagstiftning godkänt en sådan transaktion under det att transaktionen stop-&lt;br&gt;pats av den andra myndigheten med hänvisning till den lagstiftning som gäl-&lt;br&gt;ler för den andra avtalsparten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en ordning med en enda tillsynsmyndighet måste ledningen för denna&lt;br&gt;tillvarata såväl försäkringstagarnas som bankinsättarnas intresse med åtmin-&lt;br&gt;stone viss risk att ”räddningsaktioner” över branschgränsen, som annars&lt;br&gt;skulle ha stoppats, kommer att accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren anför vidare att inspektionsmyndigheterna under senare år haft&lt;br&gt;svårigheter att konkurrera om personal på flera delområden och att en sam-&lt;br&gt;manslagning skulle förbättra denna situation. För försäkringsinspektionens&lt;br&gt;del har rekryteringsproblemen närmast gällt försäkringsaktuarier. En sam-&lt;br&gt;manslagning kan inte väntas göra det lättare att konkurrera om dessa. Med&lt;br&gt;hänvisning till att befogade farhågor finns att de speciella försäkringsfrå-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gorna kan komma att få en mer undanskymd plats i en ny, större tillsynsmyn-&lt;br&gt;dighet kan en sammanslagning tvärtom komma att ytterligare försvåra re-&lt;br&gt;kryteringssituationen. Däremot torde utredaren ha rätt i att utrymmet för&lt;br&gt;personalutveckling allmänt sett kan öka i en sammanslagen myndighet. Ut-&lt;br&gt;redaren pekar särskilt på att en sammanslagning kan förbättra möjligheterna&lt;br&gt;att bygga ut och förbättra kompetensen på ADB-området. Samma effekt&lt;br&gt;kan dock i allt väsentligt uppnås i det av utredaren nämnda alternativet med&lt;br&gt;en samlokalisering av de båda inspektionsmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästa punkt där utredaren ser vissa fördelar avser rationaliseringsvinster&lt;br&gt;i tre hänseenden. För det första anges sådana vinster kunna uppnås inom&lt;br&gt;administrationen och genom skapandet av gemensamma stabsfunktioner.&lt;br&gt;Det är här fråga om ytterst marginella besparingar; utredaren har själv inte&lt;br&gt;räknat med några friställningar. Vidare pekar utredaren på möjligheten av&lt;br&gt;en samordning av servicefunktionerna. En sådan möjlighet kan också tillva-&lt;br&gt;ratas i samlokaliseringsalternativet. Slutligen menar utredaren att effektivi-&lt;br&gt;tetsvinster skulle kunna nås genom samordning av systemen för statistik och&lt;br&gt;rapportgranskning. Det är enligt inspektionen inte möjligt att på grudval av&lt;br&gt;betänkandet bedöma i vad mån detta är riktigt. Inspektionen vill beträffande&lt;br&gt;statistiken erinra om att inspektionen i år lägger om publiceringen av statis-&lt;br&gt;tik över försäkringsbolagens verksamhet. I stället för drygt ett och ett halvt&lt;br&gt;år efter verksamhetsåret beräknas publikationen kunna tidigareläggas ca ett&lt;br&gt;år. Vid de undersökningar som gjorts att anlita annan för uppgiften har det&lt;br&gt;befunnits billigare och mera rationellt att f.n. själv svara för utgivandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredaren bör samordning av resurser, kompetens och gransknings-&lt;br&gt;rutinerna kunna ske i fråga om institutens placeringstillgångar. Inspektionen&lt;br&gt;delar uppfattningen att vissa fördelar kan vinnas här. Till stor del torde&lt;br&gt;samma fördelar kunna nås genom vidgat samarbete myndigheterna emellan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredaren konstaterar leder en sammanslagning däremot inte till&lt;br&gt;några samordningsfördelar vad gäller den granskning som hänför sig till ba-&lt;br&gt;lansräkningens skuldsida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren talar därefter om vissa skillnader i myndigheternas arbetssätt&lt;br&gt;vilka kan bidra till en omprövning av arbetsmetoderna som kan visa sig vär-&lt;br&gt;defull i den framtida tillsynsverksamheten på båda delområdena. Inspektio-&lt;br&gt;nen finner det något oklart vad utredaren avser på denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsinspektionen kan emellertid konstatera att vad utredaren an-&lt;br&gt;för som karakteristiskt för inspektionen - större inslag av villkors- och rap-&lt;br&gt;portsgranskning - torde vila på missförstånd från utredarens sida. Beträf-&lt;br&gt;fande villkorsgranskningen har denna hittills hållits på en tämligen låg nivå&lt;br&gt;och inte nått upp till vad som varit önskvärt. I framtiden måste villkors-&lt;br&gt;granskningen utökas väsentligt, bl a som redan antytts i samband med kom-&lt;br&gt;mande ny lagstiftning. Vad utredaren avser med rapportgranskning är för&lt;br&gt;inspektionen oklart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som kan tala mot en sammanslagning nämner utredaren främst&lt;br&gt;följande, nämligen att två fristående, relativt små tillsynsmyndigheter erbju-&lt;br&gt;der fördelar genom korta beslutsvägar och större möjlighet att upprätthålla&lt;br&gt;specialistkompetens högt upp i organisationen, att en sammanslagen myn-&lt;br&gt;dighet blir mer byråkratisk, att handläggningstiderna förlängs och servicek-&lt;br&gt;valiteten försämras. Utredaren möter detta genom att anse att mycket talar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för att det inom en sammanslagen myndighet skall gå att finna lösningar, som&lt;br&gt;sammantaget gör den mer flexibel och effektiv än två myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning härav vill inspektionen framhålla att utredaren alldeles för&lt;br&gt;snabbt skjuter ifrån sig de redovisade invändningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i själva verket nackdelar av detta slag som från försäkringsbran-&lt;br&gt;schens håll har framkommit i Danmark och Norge efter de där gjorda samm-&lt;br&gt;anslagningarna. Inspektionen beklagar att utredaren inte i betänkandet när-&lt;br&gt;mare belyst de olika erfarenheter - positiva som negativa-som framkommit&lt;br&gt;i de båda länderna efter myndighetsfusionen. Det hade onekligen varit en&lt;br&gt;fördel att i överväganden lägga in en värdering av de erfarenheter som gjorts&lt;br&gt;av organisationsändringarna i nämnda länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också invändningar av mera allmän karaktär mot en samman-&lt;br&gt;slagning och som är av sådan art att en närmare diskussion därav varit moti-&lt;br&gt;verad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande skillnad mellan de båda inspektionernas lagstiftnings-&lt;br&gt;områden och uppgifter hänför sig till konsumentskyddsaspekterna. Det kan&lt;br&gt;här konstateras att försäkringslagstiftningen i långt större utsträckning än&lt;br&gt;bank- och finansinstitutslagstiftningen är inriktad på ett skydd för försäk-&lt;br&gt;ringstagarna av mera utpräglad konsumentskyddsnatur. Det är fråga om pri-&lt;br&gt;set för produkten, marknadsföringen, villkoren utöver premier samt skade-&lt;br&gt;regleringen. De granskningsverksamheter som är förknippade därmed plus&lt;br&gt;de försäkringsmatematiska (aktuariella) uppgifterna tar upp en mycket vä-&lt;br&gt;sentlig del av inspektionens - ledningens såväl som handläggarnas - tid och&lt;br&gt;resurser. Det nu sagda har självfallet samband med att produkterna på för-&lt;br&gt;säkringsområdet är speciella och oftast av väsentligt mer komplicerad natur&lt;br&gt;än tjänsterna på bankområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en avsevärd risk att inom en sammanslagen myndighet kommer&lt;br&gt;finansiella frågor att prioriteras och tid och kraft kommer inte att räcka till&lt;br&gt;för att driva de försäkringsspecifika frågorna med från statsmakterna och all-&lt;br&gt;mänheten önskvärd kraft. Att den försäkringstekniska kompetensen måste&lt;br&gt;vara hög, är självfallet av betydelse också för bolagen. Att det särskilt vad&lt;br&gt;avser aktuariesidan kan bli problem i rekryteringshänseende har redan be-&lt;br&gt;rörts. Även om det vidtas åtgärder vid en omorganisation till en myndighet&lt;br&gt;för att möta nämnda risker gör inspektionen den bedömningen att det i prak-&lt;br&gt;tiken blir svårt att undvika att inom en myndighet som den tänkta de renod-&lt;br&gt;lade konsumentfrågorna kommer att nedvärderas och minska i betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen menar att en sådan utveckling skulle vara olycklig och ifrå-&lt;br&gt;gasätter om det i sammanhanget inte skulle vara motiverat att - efter möns-&lt;br&gt;ter från t ex norska förhållanden - inrätta ett mindre, effektivt arbetande&lt;br&gt;organ som koncentrerar sig på att ta tillvara försäkringstagarnas intresse i&lt;br&gt;deras mellanhavande med försäkringsbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan framgått har utredaren kortfattat berört ett alternativ med en&lt;br&gt;samlokalisering och utvecklat samarbete som alternativ till en sammanslag-&lt;br&gt;ning. Utredaren finner dock en sådan lösning otillräcklig. Inspektionen delar&lt;br&gt;inte denna uppfattning. Det räcker med att hänvisa till att i de länder där&lt;br&gt;ägarintegration och branschglidning förekommit i åtskilliga år det inte har&lt;br&gt;skett någon sammanslagning av bank- och försäkringsinspektionerna. Be-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;träffande fusionen i Danmark bör framhållas att den drevs fram av politiska&lt;br&gt;skäl och inte hade sin grund i branschglidningsaspekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionens slutsats blir att vissa rationaliseringsvinster står att vinna&lt;br&gt;med en sammanslagning av inspektionsmyndigheterna men att å andra sidan&lt;br&gt;avsevärda risker finns för ökad byråkrati genom längre beslutsvägar och&lt;br&gt;andra nackdelar som följer med en större, mera tungrodd myndighet. Vi-&lt;br&gt;dare - och i grunden viktigare - synes det ofrånkomligt att de försäkringsspe-&lt;br&gt;cifika frågorna i fortsättningen kommer att från ledningsplanet kunna upp-&lt;br&gt;märksammas i väsentligt mindre grad än f.n.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt inspektionens bedömning har utredaren inte lyckats visa att det&lt;br&gt;finns motiv av sådan styrka för en sammanslagning att man kan bortse från&lt;br&gt;nämnda nackdelar. Det slutliga ställningstagandet borde föregås av komplet-&lt;br&gt;terande analyser och bedömningar i fråga om tillsynens inriktning och be-&lt;br&gt;träffande nackdelar och fördelar med olika organisationslösningar. Med&lt;br&gt;hänsyn härtill - och då det kan finnas skäl att avvakta med en organisations-&lt;br&gt;ändring till utvecklingen inom EG-området klarnat och tills frågan om Sveri-&lt;br&gt;ges anslutning till EG kommit närmare sin lösning - förordar inspektionen&lt;br&gt;att en sammanslagning inte nu genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall beslut skulle fattas om en sammanslagning av inspektionsmyn-&lt;br&gt;digheterna har utredaren lämnat en principskiss till hur en ny myndighets or-&lt;br&gt;ganisation skulle kunna se ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen anser i likhet med utredaren att en särskild organisations-&lt;br&gt;kommitté med representanter för båda myndigheterna bör ges i uppdrag att&lt;br&gt;utforma förslag till organisationen av en ny myndighet. Utredaren redovisar&lt;br&gt;i vissa avseenden synpunkter på olika inslag i den tänkta organisationsbil-&lt;br&gt;den. Inspektionen inskränker sig till följande kommentarer till vad utreda-&lt;br&gt;ren anför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det föregående framgår att med en sammanslagen myndighet finns av-&lt;br&gt;sevärda risker för att de försäkringsspeciella frågorna - som utgör en stor&lt;br&gt;del av försäkringsinspektionens arbetsuppgifter - kommer att få minskad&lt;br&gt;uppmärksamhet inom myndigheten till men för försäkringsbranschen bl a&lt;br&gt;genom längre handläggningstider. Sannolikt för att motverka denna risk be-&lt;br&gt;tonar utredaren vikten av en effektiv delegering av beslutsrätt till personer&lt;br&gt;med kompetens så att avståndet mellan marknaden och dess aktörer samt&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten inte ökar. För att ytterligare motverka nämnda risk an-&lt;br&gt;ser inspektionen att det är viktigt att försäkringsfrågorna - inklusive de för-&lt;br&gt;säkringstekniska - hålls samlade under chefsskap av en person i verksled-&lt;br&gt;ningen med försäkringsbakgrund. Samtidigt bör understrykas att på det för-&lt;br&gt;säkringsspeciella området, inte minst på det försäkringstekniska fältet, fort-&lt;br&gt;löpande uppkommer frågor som kräver ställningstagande av myndighetsche-&lt;br&gt;fen och ibland av styrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konungariket Sveriges stadshypotekskassa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassastyrelsen finner att det underlag som lämnas i betänkandet inte ger till-&lt;br&gt;räcklig grund för att ta ställning till frågan om en sammanslagning av bank-&lt;br&gt;och försäkringsinspektionerna. Ett beslut i frågan liksom om en eventuell&lt;br&gt;förändring av riksbankens roll torde lämpligen böra avvakta ytterligare ställ-&lt;br&gt;ningstagande avseende frågor av branschglidningskaraktär och liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsutredningen (Fl 1991:11)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås bl.a. att bankinspektionen och försäkringsinspektio-&lt;br&gt;nen slås samman till en myndighet och att den nya myndigheten ges namnet&lt;br&gt;finansinspektionen. Förslaget förutsätter att en organisationskommitté med&lt;br&gt;representanter för de båda myndigheterna ges i uppdrag att arbeta fram slut-&lt;br&gt;liga förslag om finansinspektionens organisation. Förslaget får antas med-&lt;br&gt;föra åtskilliga förändringar i tillsynens nuvarande organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsutredningen, som har i uppdrag att göra en omfattande över-&lt;br&gt;syn av försäkringsbolagens verksamhet och i väsentliga delar föreslå ny lag-&lt;br&gt;stiftning, förutser att stora förändringar av tillsynen på försäkringsområdet&lt;br&gt;kan bli aktuella i framtiden. Vårt arbete kommer sannolikt att resultera i&lt;br&gt;åtskilliga förslag till ändringar i de materiella tillsynsreglerna. Det är emel-&lt;br&gt;lertid ännu för tidigt att uttala sig om detaljerna i våra kommande förslag,&lt;br&gt;men allmänt kan förutses att försäkringsverksamheten - åtminstone i vissa&lt;br&gt;delar - kommer att behöva avregleras för att den i framtiden skall kunna&lt;br&gt;bedrivas på ett effektivare sätt och samtidigt kunna möta krav på ökad flexi-&lt;br&gt;bilitet. Detta innebär i sin tur att större krav kommer att ställas på tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten, vars ansvar och uppgifter delvis kommer att få en annan ka-&lt;br&gt;raktär. Det kan t ex bli fråga inte bara om nya arbetsuppgifter, utan även&lt;br&gt;omprioriteringar i de nuvarande uppgifterna, liksom förstärkningar och till-&lt;br&gt;skott av kompetens. Nya besvärliga frågor kan uppkomma om kontroll och&lt;br&gt;ingripanden i enskilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kommer den allmänna utvecklingen mot en ökad internationalise-&lt;br&gt;ring av verksamheten och utredningens uppdrag att anpassa lagstiftningen&lt;br&gt;efter EGs regler att få konsekvenser för tillsynsfrågorna i framtiden. Inte&lt;br&gt;minst genom principen om hemlandskontroll läggs ett ökat ansvar på till-&lt;br&gt;synsmyndigheten, som på ett annat sätt än tidigare får inrikta uppmärksam-&lt;br&gt;heten på försäkringsbolagens utlandsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som påpekas i betänkandet talar flera skäl för att nuvarande tillsyn bör&lt;br&gt;organiseras om; bl a kan den s k branschglidningen anföras som stöd för en&lt;br&gt;sådan reform som nu föreslås. En sammanslagning förbättrar sannolikt&lt;br&gt;också förutsättningarna för att rekrytera och behålla personal, vilket är bety-&lt;br&gt;delsefullt för att framtida krav på kompetens skall kunna tillgodoses. Det&lt;br&gt;finns också likheter mellan vissa delar av försäkringsbolagens verksamhet&lt;br&gt;och sådana verksamheter som för närvarande står under bankinspektionens&lt;br&gt;tillsyn, som talar för en närmare samordning av tillsynsfrågorna. Det finns å&lt;br&gt;andra sidan delar av försäkringsbolagens verksamhet, framför allt på skade-&lt;br&gt;försäkringsområdet. som inte har särskilt stora beröringspunkter med ban-&lt;br&gt;kers och andra finansiella företags verksamheter och där samordningsförde-&lt;br&gt;larna i det närmaste torde vara obefintliga. En risk med en sammanslagning&lt;br&gt;av bank-och försäkringsinspektionen är att de karaktäristiska frågor som ak-&lt;br&gt;tualiseras på försäkringsområdet inte kommer att beaktas så som det är&lt;br&gt;önskvärt, om de enbart kommer att betraktas som en del i ett större finan-&lt;br&gt;siellt sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis konstaterar försäkringsutredningen att förslaget om&lt;br&gt;en sammanslagning av inspektionsmyndigheterna läggs fram vid en tidpunkt&lt;br&gt;då vår utredning nyligen påbörjat sitt arbete och det är därför ännu för tidigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att närmare uttala sig om vare sig framtida tillsynsbehov på försäkringsområ-&lt;br&gt;det eller på vilket sätt en sådan tillsyn lämpligen organiseras. Vi förordar&lt;br&gt;därför att beslut i frågan väntar till dess att tillsynsbehovet närmare klarlagts.&lt;br&gt;I avvaktan därpå skulle ett första steg kunna vara en sådan samlokalisering&lt;br&gt;och gemensamt utnyttjande av vissa servicefunktioner som tillsynsutred-&lt;br&gt;ningen diskuterar i sitt betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den händelse en sammanslagning av inspektionsmyndigheterna skulle&lt;br&gt;genomföras utan uppskov, vill vi understryka vikten av att den kontrolle-&lt;br&gt;rande myndighetens kompetens och resurser inte försvagas för försäkrings-&lt;br&gt;verksamhetens del. En sådan utveckling är oförenligt med den roll tillsynen&lt;br&gt;kan väntas spela i det reformerade system som vi fått i uppdrag att utreda.&lt;br&gt;Det är väsentligt att ledningen för en sammanslagen tillsynsmyndighet har&lt;br&gt;kännekom inte bara om de likheter som finns mellan verksamheterna utan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även om dess olikheter, liksom skillnader i grundläggande skyddsintressen,&lt;br&gt;för att tillsynen skall kunna ske på ett effektivt sätt. Allför ofta dras t ex pa-&lt;br&gt;ralleller mellan försäkringstagarskyddet och insättarskyddet i bank. Försäk-&lt;br&gt;ringstagarskyddet kan sägas avse ett skydd för konsumenter och andra med-&lt;br&gt;kontrahenter, medan insättarskyddet i bank även uttrycker omsorgen om ett&lt;br&gt;väl fungerande betalningssystem. Att lagstiftningen i väsentliga delar utfor-&lt;br&gt;mas på olika sätt för banker och försäkringsbolag, t ex vad gäller soliditets-&lt;br&gt;och placeringsregler, är uttryck för de olikheter som finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket (RRV) finner utredningens överväganden och förslag&lt;br&gt;väl motiverade, mot bakgrund av det presenterade underlaget. RRV har&lt;br&gt;därför inget att erinra mot förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fortsatta arbetet, bl a i den föreslagna organisationskommittén, bör&lt;br&gt;enligt RRVs mening särskild uppmärksamhet ägnas utredningens övervä-&lt;br&gt;ganden om prioritering mellan uppgifter, flexibel inriktning av verksamhe-&lt;br&gt;ten, flexibel organisation och uttnyttjande av externa resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret stöder utredningens förslag att slå samman bankinspektionen&lt;br&gt;och försäkringsinspektionen till en myndighet. Vi delar således utredningens&lt;br&gt;bedömning att tillsynsinsatserna för hela den finansiella sektorn bör integre-&lt;br&gt;ras i den nya myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den sammanslagna myndighetens organisation anser vi att&lt;br&gt;utredningens utgångspunkt är felaktig. Problemen med att slå ihop två orga-&lt;br&gt;nisationer, i form av t ex risk för kompetens- och tempoförluster i verksam-&lt;br&gt;heten, sägs kunna reduceras genom att ”stora delar av de organisatoriska&lt;br&gt;lösningarna i bank- och försäkringsinspektionerna bör kunna bibehållas...”&lt;br&gt;(s 138). Vi anser att de negativa effekterna av detta - dvs faran för att två&lt;br&gt;olika organisationskulturer i praktiken bibehålls inom en formell organisa-&lt;br&gt;tion - sannolikt motverkar de fördelar som sammanslagningen syftar till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag sägs ”vissa skillnader i arbetssätt” (s 136) finnas mellan de två myn-&lt;br&gt;digheterna. Den föreslagna organisationslösningen medför också dubble-&lt;br&gt;rade funktioner i sakverksamheten och särskilda krav på system för löpande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samråd. Detta anser vi stöder vår åsikt att utredningens förslag skulle ge två&lt;br&gt;parallella myndigheter istället för en samlad. Organisationen av den nya&lt;br&gt;myndigheten bör istället utgå från behoven att samordna och integrera den&lt;br&gt;finansiella tillsynen. Detta bör vara utgångspunkten för den tilltänkta orga-&lt;br&gt;nisationskommittén. Statskontoret är berett medverka i en sådan kommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfrihetsombudsmannen (NO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO anser att utredningens förslag att slå samman bank- och försäkringsin-&lt;br&gt;spektionerna till en myndighet, benämnd finansinspektionen, är värgrundat.&lt;br&gt;Det tyngst vägande skälet för sammanslagning är enligt NOs uppfattning den&lt;br&gt;branschglidning mellan å ena sidan bank- och annan finansiell verksamhet&lt;br&gt;och å andra sidan försäkringsverksamhet som redan internationellt sett är&lt;br&gt;vanligt förekommande, som påbörjats inom Sverige och som kan väntas gå&lt;br&gt;betydligt längre när legala förutsättningar för en närmare integrering mellan&lt;br&gt;banker och försäkringsbolag skapas. Härav följer behovet av tillsyn på kon-&lt;br&gt;cernnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om nödvändig samordning tills vidare skulle kunna åstadkommas&lt;br&gt;genom samolkalisering och samordning mellan de båda myndigheterna så&lt;br&gt;torde detta på sikt inte vara en rationell ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NO tillstyrker mot denna bakgrund utredningens förslag om sammanslag-&lt;br&gt;ning mellan bankinspektionen och försäkringsinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket delar utredarens mening att tillsynen över bank- och för-&lt;br&gt;säkringsområdena kommer att bli ännu viktigare än hittills till följd av bl a&lt;br&gt;den europeiska marknadsintegrationen och den s k branschglidningen. Det&lt;br&gt;blir en uppgift för tillsynsmyndigheten att hävda en rimlig konsumentskydds-&lt;br&gt;nivå inte bara gentemot Sverigebaserade företag utan också gentemot ut-&lt;br&gt;ländska företag som vänder sig till svenska konsumenter direkt från sina&lt;br&gt;hemländer. En större internationell konkurrens och en ökad närvaro av ut-&lt;br&gt;ländska företag på den svenska marknaden kommer att resa konsument-&lt;br&gt;skyddsfrågor av delvis ny karaktär, det må gälla exempelvis villkor och&lt;br&gt;skadereglering inom försäkringsområdet eller kreditvärdering och ränteänd-&lt;br&gt;ringsvillkor inom kreditområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också den ökade branschglidningen kräver uppmärksamhet från konsu-&lt;br&gt;mentsynpunkt. Det ökade samarbetet mellan bankerna och försäkringsbola-&lt;br&gt;gen kan t ex förväntas leda till ett ökat utbud av kombinerade finansiella&lt;br&gt;tjänster i form av lån och andra banktjänster integrerade med olika former&lt;br&gt;av försäkring. En sådan utökning av utbudet kan innebära fördelar för kon-&lt;br&gt;sumenten, men också nackdelar eftersom möjligheten att överblicka utbu-&lt;br&gt;det och göra ett ändamålsenligt val kan försvåras. Det gäller också att för-&lt;br&gt;hindra att det uppstår oacceptabla bindningar mellan förtaget/koncernen&lt;br&gt;och den enskilde försäkringstagaren eller bankkunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot denna bakgrund naturligt att samordna tillsynen på de båda&lt;br&gt;områdena långt. Utredaren föreslår t o m att de slås ihop till en myndighet.&lt;br&gt;En sammanslagning kan sannolikt ge fördelar i de avseenden som utredaren&lt;br&gt;pekar på. även om de olika rättsliga förutsättningarna för tillsynen inom re-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spektive område begränsar möjligheterna till en fullständigt integrerad verk- Prop.&lt;br&gt;samhet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhålls i betänkandet är åtskilliga frågor gemensamma för bankverk-&lt;br&gt;samhet och försäkringsverksamhet. Den inom EG framväxande gemen-&lt;br&gt;samma marknaden innebär ytterligare utveckling i denna riktning. Förslag&lt;br&gt;föreligger för närvarande om anpassning av svensk lagstiftning till denna ut-&lt;br&gt;veckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot denna bakgrund enligt bankföreningens uppfattning väsentligt&lt;br&gt;att de båda verksamhetsområdena behandlas så likformigt som möjligt;&lt;br&gt;detta gäller sådana områden som kreditgivning, medelsplacering, kapital-&lt;br&gt;täckning och redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sålunda önskvärda likformigheten bör komma till uttryck genom lika-&lt;br&gt;behandling i tillsynssammanhang. En sådan likabehandling kan främjas av&lt;br&gt;att tillsynen ombesörjs av en inspektionsmyndighet i stället för två. Utan att&lt;br&gt;i detta yttrande beröra frågan om gränsdragningen mellan riksbankens och&lt;br&gt;inspektionsmyndighetens tillsynsuppgifter kan bankföreningen därför till-&lt;br&gt;styrka förslaget om sammanslagning av bankinspektionen och försäkringsin-&lt;br&gt;spektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska sparbanksföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avseende frågan om sammanslagning mellan bankinspektionen och försäk-&lt;br&gt;ringsinspektionen till en gemensam tillsynsmyndighet, har sparbanksföre-&lt;br&gt;ningen inget att invända. Sparbanksföreningen ser stora fördelar med en&lt;br&gt;sammanslagning i synnerhet med tanke på den pågående branschglidningen&lt;br&gt;mellan bank och försäkringsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Föreningsbankers Förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbundet, som delar utredningens bedömning tillstyrker förslaget. SFF vill&lt;br&gt;också understryka vikten av att tillsynen organiseras på ett sådant sätt att&lt;br&gt;tillgängliga resurser används på det sätt som bäst tillgodoser tillsynsbehoven.&lt;br&gt;Bästaa förutsättningarna för att uppnå en sådan ordning torde förligga om&lt;br&gt;den samlade verksamheten får en gemensam ledning på det sätt som föreslås&lt;br&gt;i utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens Bostadsfinansieringsaktieboiag (SBAB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag tillstyrks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansbolagens Förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansbolagens Förening tillstyrker utredarens förslag att bank- och försäk-&lt;br&gt;ringsinspektionerna slås ihop till en enhet, benämnd finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av betänkandet är revirgränserna mellan bank- och försäk-&lt;br&gt;ringsverksamhet redan suddiga. Den omständigheten att försäkringsbolagen&lt;br&gt;redan indirekt äger finansbolag är bara ett uttryck för detta. Reformen bör&lt;br&gt;å andra sidan anstå till dess att en lagstiftning om sammanhållen bank- och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsverksamhet har genomförts. Om bank- och försäkringsverksam-&lt;br&gt;het inte får bedrivas i samma associationsrättsliga former torde behovet av&lt;br&gt;en ändrad ordning för tillsynen för närvarande inte vara tillräckligt stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Fondhandlareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bedömning av om en sammanslagning skall ske av bankinspektionen och&lt;br&gt;försäkringsinspektionen måste rimligen föregås av en prövning av tillsynens&lt;br&gt;innehåll och inriktning. Med den korta tid som stått till buds ges inte remiss-&lt;br&gt;instanserna möjligheten att behandla ärendet på detta sätt. Även om det så-&lt;br&gt;ledes enligt föreningens uppfattning är principiellt felaktigt att först ta ställ-&lt;br&gt;ning till frågan om en sammanslagning, anser föreningen att de i betänkan-&lt;br&gt;det anförda skälen talar för en sammanslagning med en sådan styrka att för-&lt;br&gt;eningen inte vill erinra däremot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är dock mycket viktigt att en sammanslagning görs så att man undvi-&lt;br&gt;ker en tung byråkrati och så att man kan få ut effektivitetsvinster av en ny&lt;br&gt;organisation. Erfarenhetsmässigt har det visat sig att stora myndigheter är&lt;br&gt;mycket tungrodda och svåra att få kontakt med. För att undvika detta måste&lt;br&gt;organisationen noga anpassas till de verksamheter som tillsynen omfattar&lt;br&gt;med entydiga kontaktytor mot företagen och entydiga beslutsfunktioner.&lt;br&gt;Det är också viktigt att en omorganisation görs så att kostnaderna för tillsy-&lt;br&gt;nen kan hållas på en begränsad nivå. Det gäller oavsett hur den finansieras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Försäkringsförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynens inriktning avgörande för frågan om sammanslagning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om en sammanslagning av bank- och försäkringsinspektionerna be-&lt;br&gt;handlas i betänkandet med utgångspunkt från att tillsynsverksamheten på&lt;br&gt;det finansiella området framöver skall ha en annan, mer övergripande inrikt-&lt;br&gt;ning än för närvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet diskuteras inriktningen av den framtida tillsynen på det fi-&lt;br&gt;nansiella området i stort (avsnitt 7.2) mot bakgrund av kraven på stabilitet,&lt;br&gt;konsumentskydd samt förtroende och effektivitet. Denna diskussion måste&lt;br&gt;enligt förbundets mening fördjupas innan beslut fattas i organisationsfrågan.&lt;br&gt;Utrymme för en fördjupad diskussion kan i och för sig kanske finnas under&lt;br&gt;det fortsatta remissförfarandet och ärendets behandlig i finansdepartemen-&lt;br&gt;tet. Ett ställningstagande till hur den framtida tillsynen bör utformas är&lt;br&gt;emellertid också beroende av frågor som är föremål för övervägande eller&lt;br&gt;utredning i andra sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tillsynen på värdepappersmarknadsområdet och förtroen-&lt;br&gt;det för denna marknad pekar utredningsmannen själv på svårigheten att be-&lt;br&gt;döma vilka insatser som behövs innan värdepappersmarknadskommitténs&lt;br&gt;förslag har färdigbehandlats av regering och riksdag (s 117). Utredningsman-&lt;br&gt;nen nämner också problemet med de splittrade statliga insatserna på redo-&lt;br&gt;visningsområdet men framhåller att det är ett frågekomplex som inte har&lt;br&gt;kunnat behandlas inom ramen för hans utredning (s 118; jfr s 140).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ännu viktigare är det att framhålla försäkringsutredningens arbete. För-&lt;br&gt;säkringsutredningen har i uppdrag att göra en omfattande översyn av försäk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsbolagens verksamhet och i väsentliga delar föreslå ny lagstiftning. Man&lt;br&gt;måste också räkna med att stora förändringar av tillsynen blir aktuella i fram-&lt;br&gt;tiden. Utredningens överväganden och förslag kommer sannolikt att leda till&lt;br&gt;att det måste ställas helt andra krav på tillsynsmyndigheten. Utredningen&lt;br&gt;har i uppdrag att anpassa lagstiftningen efter EGs regler och beträffande till-&lt;br&gt;synen kommer principen om hemlandskontroll att få en genomgripande be-&lt;br&gt;tydelse. Utredningen har emellertid inte mer än börjat sitt arbete och det är&lt;br&gt;därför för tidigt att göra en bedömning av vad dess förslag kan komma att&lt;br&gt;innebära för tillsynen på försäkringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att vissa materiella frågor är föremål för övervägande får naturligtvis inte&lt;br&gt;blockera diskussionen av en rationellare administrativ ordning. Det finan-&lt;br&gt;siella området kommer säkerligen under överskådlig tid att vara statt i sådan&lt;br&gt;utveckling att den lagstiftning som reglerar institutens verksamhet successivt&lt;br&gt;måste ändras. Som utredningsmannen själv framhåller måste det i stället&lt;br&gt;vara ett grundläggande krav att tillsynsorganens organisationsplan är lätt an-&lt;br&gt;passbar till ändrad lagstiftning (s 131).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande tillsynsbehov och tillsynens inriktning på det finansiella om-&lt;br&gt;rådet - och då inte minst på försäkringsområdet - är frågetecknen dock en-&lt;br&gt;ligt försäkringsförbundets mening alltför många för att man idag skall kunna&lt;br&gt;fatta ett rimligt välgrundat beslut i organisationsfrågan. Beslut i frågan bör&lt;br&gt;alltså fattas först när det har lagts fast vilken inriktning den framtida finan-&lt;br&gt;siella tillsynen skall ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsförbundet avstyrker därför förslaget att beslut nu skall fattas&lt;br&gt;om en sammanslagning av inspektionerna till en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna synpunkter på en sammanslagning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att Försäkringsförbundet sålunda menar att frågan om en sammanslag-&lt;br&gt;ning av inspektionerna är för tidigt väckt, vill förbundet ändå ge vissa all-&lt;br&gt;männa synpunkter på frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktigast - sett från försäkringsbolagens utgångspunkt - är att tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten har resurser och hög kompetens på försäkringsområdet. Det är&lt;br&gt;också mycket viktigt att myndigheten kan erbjuda korta beslutsvägar. I ett&lt;br&gt;hårdnande konkurrensklimat är det t ex mycket angeläget att sturkturella&lt;br&gt;eller produktmässiga innovationer kan genomföras snabbt och inte försenas&lt;br&gt;genom en utdragen administrativ process hos tillsynsmyndigheten. En snabb&lt;br&gt;hantering hos tillsynsmyndigheten förutsätter i sin tur att den har resurser i&lt;br&gt;form av b! a sakkunniga handläggare och även befattningshavare med spe-&lt;br&gt;cialistkompetens högt uppe i organisationen. Försäkringsförbundet befarar&lt;br&gt;att en för hela den finansiella sektorn gemensam tillsynsmyndighet inte utan&lt;br&gt;vidare kan tillgodose dessa krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsområdet utgör en ansenlig men likväl mindre del av hela den&lt;br&gt;finansiella sektorn. I detta ligger också en fara vid en sammanslagning av&lt;br&gt;tillsynsmyndigheterna. De specifika försäkringsfrågorna kan i en större or-&lt;br&gt;ganisation komma att ges lägre prioritet i konkurrensen om myndighetens&lt;br&gt;resurser. Det är också en risk för att synsätt med grund i banklagstiftningen&lt;br&gt;omotiverat smittar av sig på försäkringstillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det anförs att branschglidningen utgör ett skäl för att slå samman&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bank- och försäkringsinspektionerna till en myndighet låter detta i och för&lt;br&gt;sig bestickande. Försäkringsförbundet vill dock betona att den legaliserade&lt;br&gt;branschglidning som kan förutses på det finansiella området bara öppnar&lt;br&gt;möjlighet till olika modeller av inbördes ägande. Försäkringsbolag förutsätts&lt;br&gt;även fortsättningsvis vara förhindrande att driva annan rörelse än försäk-&lt;br&gt;ringsverksamhet och även för bankerna måste man räkna med en fortsatt&lt;br&gt;rörelsebegränsning. Det är viktigt att betona att Sveriges anpassning till EG&lt;br&gt;inte kommer att innebära några ändringar i dessa avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aven om tillsynen på de berörda områdena kommer att ges en något an-&lt;br&gt;nan inriktning i framtiden kvarstår att de skyddsintressen som motiverar till-&lt;br&gt;synen skiljer sig från varandra. Medan försäkringstagarskyddet skall vara ett&lt;br&gt;konsumentskydd skall insättarskyddet dessutom vara en garant för hela be-&lt;br&gt;talningssystemets stabilitet. Även detta är en internationell företeelse och&lt;br&gt;en EG-anpassning kommer inte heller i detta avseende att föranleda någon&lt;br&gt;förändrad grundsyn. Mycket av tillsynen på de områden som berörs skulle&lt;br&gt;därför komma att kräva särbehandling även om myndigheterna slogs sam-&lt;br&gt;man.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som är viktigt på försäkringsområdet är inte så mycket villkors- och&lt;br&gt;rapportgranskningen utan frågor som rör bolagens riskexponering. Det be-&lt;br&gt;tyder emellertid inte att den tillsyn som behövs på försäkringsområdet är av&lt;br&gt;samma karaktär som den som är motiverad i fråga om övriga delar av den&lt;br&gt;finansiella sektorn. Försäkringsbolagens balansräkningar innefattar risker&lt;br&gt;både på tillgångs- och skuldsidan. Förbundet vill här särskilt understryka det&lt;br&gt;som sägs i betänkandet om de speciella riskvärderingsproblemen på försäk-&lt;br&gt;ringsområdet (s 136). Bedömning av bolagens solvens, avsättningar till för-&lt;br&gt;säkringstekniska skulder och återförsäkringsåtaganden är av det slaget att&lt;br&gt;de kräver särbehandling och speciell kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det alltså rör sig om verksamheter av skilda slag som kräver en&lt;br&gt;differensierad tillsyn inom ramen för respektive speciallagstiftning, kan För-&lt;br&gt;säkringsförbundet medge att det finns visst fog för det utredningsmannen&lt;br&gt;anför på s 134 i betänkandet om behovet av viss tillsyn också på koncernnivå.&lt;br&gt;Enligt förbundet kan detta behov dock inte för närvarande anses så starkt&lt;br&gt;att det motiverar en sammanslagning. Detta gäller även på sikt, om inte till-&lt;br&gt;synen i framtiden kommer att ges en helt annan inriktning än den har idag.&lt;br&gt;Om tillsynens inriktning blir i huvudsak densamma som för närvarade, bör&lt;br&gt;den kontroll på koncernnivå som kan behövas rimligen kunna ordnas genom&lt;br&gt;en organiserad samvekan myndigheterna emellan. En sådan ordning borde&lt;br&gt;inte skapa några problem om bara ansvarsfördelningen är klar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också till den del tillsynen i övrigt skulle ge anledning till samordning eller&lt;br&gt;gemensam bedömning - som t ex i vissa kapitalplaceringsfrågor - bör även&lt;br&gt;denna kunna ordnas utan en sammanslagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huruvida en sammanslagning skulle innebära några administrativa förde-&lt;br&gt;lar är svårt att avgöra innan kraven på tillsynen definierats närmare. Utred-&lt;br&gt;ningsmannen hänvisar för övrigt själv många av dessa frågor till en särskild&lt;br&gt;organisationskommitté.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också skäl att följa utvecklingen utomlands. I Europa är det bara&lt;br&gt;Norge och Danmark -och på sistone Frankrike - som har sammanslagna till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;synsmyndigheter. I Norge och Danmark där man hunnit få erfarenhet av&lt;br&gt;sammanslagningarna är försäkringsbolagens erfarenheter negativa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som utredningsmannen tar upp (s 136) är om inte en samlokalise-&lt;br&gt;ring med gemensamma servicefunktioner är ett alternativ till en samman-&lt;br&gt;slagning. Med hänsyn till vad förbundet anfört om att det är för tidigt att nu&lt;br&gt;ta ställning till frågan om en sammanslagning framstår samlokaliseringen&lt;br&gt;som en bra lösning. Genom samlokaliseringen kan man göra samordnings-&lt;br&gt;vinster utan att drabbas av sammanslagningens negativa effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folksam&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folksam avstyrker förslaget om att slå samman bank-och försäkringsinspek-&lt;br&gt;tionerna till en ny, gemensam tillsynsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsinspektionen som tillsynsmyndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folksam önskar inledningsvis framhålla att försäkringsinspektionen uppfyl-&lt;br&gt;ler högt ställda krav som kan ställas på en tillsynsmyndighet. Inom inspektio-&lt;br&gt;nen finns kvalificerad expertis på försäkringsområdet. Personalen är servi-&lt;br&gt;ceinriktad och samarbetet med försäkringsbolagen fungerar utmärkt. Hand-&lt;br&gt;läggningen av anmälnings- och andra tillsynsärenden kännetecknas av såväl&lt;br&gt;sakkunnig granskning som snabba beslutsvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom det samarbete som inspektionen därmed lyckats skapa med för-&lt;br&gt;säkringsbolagen underlättas också utbyte av informella kontakter mellan in-&lt;br&gt;spektionen och bolagen. Detta förhållande är av väsentlig betydelse för en&lt;br&gt;inspektionsmyndighets möjligheter att hålla sig underrättad om vad som fö-&lt;br&gt;rekommer i branschen och följa olika utvecklingstendenser på marknaden&lt;br&gt;och därmed att fullgöra en sakkunnig och effektiv tillsynsfunktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid övervägandet av frågan om en sammanslagning av bank- och försäk-&lt;br&gt;ringsinspektionerna till en myndighet är det viktigt att hålla i åtanke att oav-&lt;br&gt;sett vilka resurser och oavsett vilka tillsynsbefogenheter som lämnas åt en&lt;br&gt;inspektionsmyndighet kan en effektiv tillsyn inte uppnås utan ett förtroende-&lt;br&gt;fullt och väl fungerande samarbete mellan tillsynsorganet och tillsynssubjek-&lt;br&gt;ten. En förklaring till det goda samarbete som försäkringsinspektionen lyck-&lt;br&gt;ats skapa med försäkringsbolagen torde vara just det förhållandet att inspek-&lt;br&gt;tionen är relativt liten men väl sammanhållen expertmyndighet, vilket un-&lt;br&gt;derlättar ett rikt informationsutbyte och korta beslutsvägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riskerna med en sammanslagning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En så genomgripande organisationsförändring som en sammanslagning av&lt;br&gt;försäkringsinspektionen med bankinspektionen innebär kommer, som ut-&lt;br&gt;redningen också konstaterar, att medföra övergångsproblem och risker för&lt;br&gt;negativa konsekvenser. Det finns enligt Folksams mening uppenbar risk för&lt;br&gt;att det i den nya, mycket större myndighetsorganisationen byggs upp byrå-&lt;br&gt;kratiska beslutsordningar som på såväl kort som lång sikt försvårar ett för-&lt;br&gt;troendefullt samarbete och som kan leda till ett mindre effektivt och ratio-&lt;br&gt;nellt tillsynsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan risk med en sammanslagning är att i vissa situationer kan endera&lt;br&gt;av försäkringsintressena och bankintressena komma i skymundan. Bank-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och försäkringslagstiftningen innehåller skilda regler i fråga om rörelse, re-&lt;br&gt;dovisning, tillsyn, m m. Bankinspektionen gör sina bedömningar i olika till-&lt;br&gt;synsfrågor med utgångspunkt i banklagstiftningen och insättarnas skyddsin-&lt;br&gt;tressen medan försäkringsinspektionen gör bedömningarna med utgångs-&lt;br&gt;punkt i försäkringsrörelselagen och försäkringstagarintressena. Vid transak-&lt;br&gt;tioner mellan en bank och ett försäkringsbolag kan det finnas risk för att&lt;br&gt;verksledningen i en sammanslagen myndighet tvingas väga de olika intres-&lt;br&gt;sena mot varandra och låta ett skyddsintresse vika till förmån för ett annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förändring av den nuvarande väl fungerande tillsynsorganisationen bör&lt;br&gt;mot bakgrund av vad som nu anförts inte genomföras om inte mycket starka&lt;br&gt;skäl talar för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens skäl för en sammanslagning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl utredningen anför för en sammanslagning grundas inte på nuva-&lt;br&gt;rande erfarenheter av tillsynsfunktionerna utan i princip enbart på den på-&lt;br&gt;gående och förväntade branschglidningen mellann framför allt bank- och&lt;br&gt;försäkringsverksamhet. Enligt utredningen håller den traditionellt strikta&lt;br&gt;uppdelningen mellan bank- och försäkringsverksamhet på att suddas ut.&lt;br&gt;Som stöd för detta påstående anförs att konkurrensen mellan olika katego-&lt;br&gt;rier av finansiella institut hårdnat, att försäkringsbolagen alltmer aktivt del-&lt;br&gt;tar i konkurrensen om hushållens sparande, bl a genom aktiefondsverksam-&lt;br&gt;het och nya försäkringslösningar, samt att försäkringsbolagen erbjuder ett&lt;br&gt;stort sortiment av finansiella tjänster och placeringsalternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad utredningen sålunda anfört om den pågående branschglidningen är&lt;br&gt;enligt Folksams mening kraftigt överdrivet. Den omständigheten att banker&lt;br&gt;och försäkringsbolag konkurrerar med varandra inom vissa marknadsseg-&lt;br&gt;ment innebär på intet sätt att ”murarna” håller på att rivas. Till en början&lt;br&gt;kan konstateras att skadeförsäkringsrörelse är en verksamhet som får be-&lt;br&gt;tecknas som närmast artskild från bankverksamheten. Däremot finns, som&lt;br&gt;utredningen påpekar, vissa beröringspunkter mellan livförsäkrings- och&lt;br&gt;bankverksamheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banker och livförsäkringsbolag har i alla tider konkurrerat med varandra&lt;br&gt;om förvaltningen av hushållssparandet. Detta är ingen nyligen uppkommen&lt;br&gt;situation. Konkurrensen grundar sig inte på att man tillhandahåller likadana&lt;br&gt;produkter utan istället på att bolagen erbjuder olika och för konsumentkol-&lt;br&gt;lektivet noga definierade försäkrings-resp bankprodukter. Att dessa i vissa&lt;br&gt;fall marknadsförs som alternativa sparformer - oaktat den skillnad som finns&lt;br&gt;i dels kopplingen till ett försäkringsmoment, dels kortsiktigt och långsiktigt&lt;br&gt;sparande - innebär inte att gränserna därmed suddas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Påståendet att försäkringsbolagen konkurrerar om hushållssparande ge-&lt;br&gt;nom att driva aktiefondsverksamhet är felaktigt. Sådan verksamhet får en-&lt;br&gt;bart drivas av ett fondbolag, som står under bankinspektionens tillsyn. Den&lt;br&gt;omständigheten att försäkringsbolag som driver fondförsäkringsrörelse till-&lt;br&gt;låts äga fondbolag för förvaltning av försäkringspremiefonder varken påver-&lt;br&gt;kar eller förändrar bankinspektionens roll som tillsynsmyndighet över fond-&lt;br&gt;bolagen lika lite som försäkringsinspektionens tillsynsroll förändras i fråga&lt;br&gt;om fondförsäkringsbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Banker och försäkringsbolag har vidare alltid i samband med erbjudande&lt;br&gt;av sina resp traditionella produkter lämnat finansiell rådgivning. Slutligen&lt;br&gt;har banker och försäkringsbolag inom ramen för sin resp kapitalförvaltande&lt;br&gt;vekrsamhet alltid konkurrerat pä utlåningssidan. Någon grundläggande för-&lt;br&gt;ändring av bank- resp försäkringsverksamheten, som innebär att gränserna&lt;br&gt;kan anses hälla på att suddas ut, har alltså inte skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Branschglidningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som inträffat på branschglidningens område är framför allt de libe ralise-&lt;br&gt;ringssträvanden som förekommer såväl internationellt som i Sverige i fråga&lt;br&gt;om möjligheterna för banker och försäkringsbolag att äga varandra eller&lt;br&gt;ingå som systerföretag i finansiella holdingbolagskoncerner. Någon lagstift-&lt;br&gt;ning härom har ännu inte genomförts i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen utgör den ägarmässiga integration som troligen kom-&lt;br&gt;mer att äga rum i framtiden ett tungt vägande skäl för att slå samman bank-&lt;br&gt;och försäkringsinspektionerna till en myndighet. Viktiga uppgifter för en så-&lt;br&gt;dan myndighet är enligt vad utredningen anför tillsyn på koncernnivå av&lt;br&gt;koncernbidrag, internprissättning samt olika slags kredit- och garantigiv-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen drar enligt Folksams mening allför långtgående slutsatser av&lt;br&gt;vilka effekter som ett integrerat ägande i bank- och försäkringsföretag kan&lt;br&gt;få för de finansiella marknaderna. Förslaget i finansdepartementets prome-&lt;br&gt;moria (Ds 1991:57) Branschglidning i den finansiella sektorn vilar på den&lt;br&gt;grundsatsen att bank- och försäkringsverksamhet även i framtiden skall dri-&lt;br&gt;vas i åtskilda institut. Även om banker och försäkringsbolag tillåts ingå i&lt;br&gt;samma koncern skall banklagstiftningens och försäkringsrörelselagens mot-&lt;br&gt;svarande regler gälla enbart för försäkringsbolagen. Enbart en förändring av&lt;br&gt;reglerna om ägandet av banker och försäkringsbolag kan därvid inte moti-&lt;br&gt;vera en sammanslagning av inspektionsmyndigheterna. De tillsynsuppgifter&lt;br&gt;på koncernnivå som utredningen särskilt framhåller är inte av sådant slag att&lt;br&gt;de förutsätter en sammanslagning av inspektionsmyndigheterna. Tvärt om&lt;br&gt;kan det vara en fördel om dessa uppgifter kontrolleras av skilda inspektions-&lt;br&gt;myndigheter med utgångspunkt i de olika skyddsintressena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska erfarenheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns anledning att erinra om att principen att bank- och försäkrings-&lt;br&gt;verksamhet skall drivas i separata institut slagits fast också inom EG. I samt-&lt;br&gt;liga EG-länder, liksom i västvärlden i övrigt, gäller särskilda rörelse- och till-&lt;br&gt;synsregler för bank- resp försäkringsverksamhet. I samtliga EG-länder till-&lt;br&gt;låts - i flera fall sedan mycket lång tid tillbaka - banker och försäkringsbolag&lt;br&gt;äga varandra eller ingå som systerföretag i finansiella holdingbolagskoncer-&lt;br&gt;ner. I samtliga länder utom ett har man inte funnit anledning att slå samman&lt;br&gt;de olika inspektionsmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast i ett EG-land, nämligen Danmark, har man funnit anledning till&lt;br&gt;en sammanslagen myndighet. Skälen för sammanslagningen där var mindre&lt;br&gt;motiverad av branschglidningsskäl utan mer av en strävan att minska det&lt;br&gt;stora antalet myndighetsorganisationer som löd under industriministeriet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den omorganisation som då gjordes omfattade inte bara bank- och försäk-&lt;br&gt;ringstillsynen, utan den ingick som en del av en större omorganisation av en&lt;br&gt;rad olika myndigheter. Enligt vad Folksam kunnat erfara har omorganisatio-&lt;br&gt;nen inte föranlett några nämnvärda rationaliseringseffekter eller förbätt-&lt;br&gt;ringar av tillsynsarbetet. Det enda riktigt positiva som utredningen uppen-&lt;br&gt;barligen ansett sig kunnat dokumentera är att finanstillsynet efter samman-&lt;br&gt;slagningen blivit en mer attraktiv arbetsplats och att det för närvarande inte&lt;br&gt;finns några personalrekryteringsproblem. Hur förhållandena var före samm-&lt;br&gt;anslagningen redovisas inte i betänkandet. Enligt vad Folksam kunnat erfara&lt;br&gt;är försäkringsbolagen i både Danmark och Norge missnöjda med de samm-&lt;br&gt;anslagningar som där skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG finns ännu inte någon entydig utvecklingstendens i fråga om cen-&lt;br&gt;tralbankernas roll som tillynsorgan över bankerna. Det kan mycket väl&lt;br&gt;hända att banktillsynen i framtiden helt eller till övervägande del kommer&lt;br&gt;att skötas av centralbankerna. Med detta perspektiv vore det olyckligt om&lt;br&gt;man i Sverige låser sig fast vid en ny organisationsstruktur för bank- och för-&lt;br&gt;säkringstillsynen som utredningen föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rationaliseringseffekter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen pekar på att myndigheterna i dag har var för sig omfattande och&lt;br&gt;kostsamma system för statistik och granskning av rapporter från instituten.&lt;br&gt;Dessa system och rutiner bör enligt utredningen kunna samordnas med ef-&lt;br&gt;fektivitetsvinster som följd. Vidare anser utredningen att försäkringsbolag&lt;br&gt;och kreditinstitut numera har betydande likheter när det gäller balansräk-&lt;br&gt;ningens tillgångssida, vilket innebär att tillsynen av placeringar borde kunna&lt;br&gt;förstärkas genom samordning av resurser, kompetens och granskningsruti-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens uppfattning om möjligheterna till samordnings- och effekti-&lt;br&gt;vitetsvinster är enligt Folksam alltför optimistisk. Den statistik som förs över&lt;br&gt;bank- och försäkringsverksamheterna är av vitt skilda slag. Detsamma gäller&lt;br&gt;rapportgranskningen. Det är därför svårt att tänka sig att en samordning av&lt;br&gt;dessa verksamheter skulle kunna föranleda några nämnvärda rationalise-&lt;br&gt;ringsvinster. Däremot bör vissa vinster kunna göras genom en samordnad&lt;br&gt;upphandling av datorer, datasystem och liknande. En sådan samordning&lt;br&gt;borde dock kunna komma till stånd oberoende av organisationsfrågans lös-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller en samordning av tillsynen över institutens placeringar kan en-&lt;br&gt;ligt Folksams mening skapa några nämnvärda rationaliseringsvinster. Tvärt&lt;br&gt;emot vad utredningen anser uppvisar balansräkningen i försäkringsbolagens&lt;br&gt;och kreditinstitutens tillgångssidor numera större skillnader än någonsin,&lt;br&gt;framför allt till följd av försäkringsbolagens under 1980-talet alltmer accen-&lt;br&gt;tuerade inriktning på placeringar i reala tillgångar som fastigheter och aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller balansräkningens skuldsida instämmer Folksam i utredningens&lt;br&gt;uppfattning att denna uppvisar stora skillnader mellan försäkringsbolag och&lt;br&gt;kreditinstitut och att de speciella riskvärderingsproblemen inom försäkrings-&lt;br&gt;området kräver särbehandling och speciell kompetens också om myndighe-&lt;br&gt;terna slås samman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folksam instämmer också i att det förhållandet att bankinspektionen är&lt;br&gt;mer inriktad på systemrisker och riktade tillsynsinsatser, medan försäkrings-&lt;br&gt;inspektionen har större inslag av villkors- och rapportgranskning, talar mot&lt;br&gt;en sammanslagning. Folksam vill här tillägga att dessa skillnader inte beror&lt;br&gt;i först hand på några historiska skillander i arbetsmetodik och liknande utan&lt;br&gt;snarare på funktionella olikheter i de verksamheter som instituten bedriver,&lt;br&gt;liksom på olika förutsättningar i det regelsystem som finns i kredit- resp för-&lt;br&gt;säkringslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det inte går att uppnå några väsentliga rationaliseringsvinster i tillsyn-&lt;br&gt;sarbetet belyses av det förhållandet att utredningens förslag baseras på en&lt;br&gt;institutionsvis indelning i stället för en funktionell indelning av den nya myn-&lt;br&gt;dighetens avdelningar, en försäkringsavdelning och en kreditinstitutavdel-&lt;br&gt;ning. Avdelningarna förutsätts innehålla bl a vardera en redovisningsgrupp&lt;br&gt;och en konsumentgrupp och mellan grupperna förutsätts omfattande samråd&lt;br&gt;komma till stånd. Folksam kan inte se något hinder mot att sådant samråd&lt;br&gt;byggs upp inom ramen för den nuvarande organisationen. Som utredningen&lt;br&gt;också konstaterar har bank- och försäkringsinspektionerna redan nu intensi-&lt;br&gt;fierat samarbetet. Detta goda samarbete bör kunna fortsätta och vid behov&lt;br&gt;utvecklas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den omständigheten att förslaget till organisationslösning är endast&lt;br&gt;preliminärt och att det förutsätter att en organisationskommitté tillsätts med&lt;br&gt;uppgift att arbeta fram ett slutgiltigt förslag visar att det inte för närvarande&lt;br&gt;går att påvisa några nämnvärda positiva effekter av en sammanslagning. Ett&lt;br&gt;rimligt minimikrav som bör kunna ställas innan en sammanslagning genom-&lt;br&gt;förs är att utredning förebringas om hur den nya organisationen bör se ut&lt;br&gt;och hur tillsynsarbetet i den nya organisationen bör bedrivas resp förändras.&lt;br&gt;Sådan utredning saknas i väsentliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De rationaliseringsvinster som utredningen anser sig kunna påvisa begrän-&lt;br&gt;sar sig huvudsakligen till omkring tio personer, genom att inspektionsmyn-&lt;br&gt;digheternas nuvarande två administrativa enheter slås samman till en. Hur&lt;br&gt;utredningen kommit fram till detta antal redovisas inte i betänkandet. Folk-&lt;br&gt;sam kan inte se att en besparing motsvarande tio administrativa tjänster kan&lt;br&gt;utgöra tillräckliga skäl för en sammanslagning av myndigheterna. Motsva-&lt;br&gt;rande besparingseffekt bör rimligen lika gärna kunna uppnås genom en sam-&lt;br&gt;ordning av myndigheternas administrativa funktioner utan att myndighe-&lt;br&gt;terna för den skull behöver slås samman. Förutsättningarna för ett närmare&lt;br&gt;samarbete inom administration, service, m m bör numera vara goda med&lt;br&gt;hänsyn till den samlokalisering som snart kommer att genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folksam finner på grund av den som nu anförts&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att utredningen inte visat på några nämnvärda fördelar från tillsynssyn-&lt;br&gt;punkt av en sammanslagning av inspektionsmyndigheterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att utredningen inte på ett tillfredsställande sätt lämnat förslag till en ny&lt;br&gt;organisationsindelning eller pekat på hur tillsynsarbetet bör förändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att de eventuella besparingseffekter som kan uppnås genom en samord-&lt;br&gt;ning av administrativa funktioner lika gärna kan uppnås utan en samman-&lt;br&gt;slagning, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riskerna för negativa konsekvenser i tillsynsfunktionerna är betydande&lt;br&gt;om en så genomgripande organisationsförändring genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill kommer den osäkerhet som råder i fråga om eventuella föränd-&lt;br&gt;ringar i andra länders, främst EG:s, tillsynsorganisationer. Med hänsyn här-&lt;br&gt;till och då några olägenheter med den nuvarande tillsynsorganisationen inte&lt;br&gt;påvisats bör förslaget inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska Försäkringsbolags Förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningen, som i princip ansluter sig till Sveriges Försäkringsförbunds ytt-&lt;br&gt;rande över det s.k. branschglidningsbetänkandet, understryker den natur-&lt;br&gt;liga och nödvändiga anpassningen av svensk lagstiftning till internationella&lt;br&gt;förhållanden. En integration mellan försäkringsverksamhet och bank- samt&lt;br&gt;annan finansiell verksamhet är en sådan naturlig och nödvändig anpassning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt från att denna integration blir verklighet bedömer vår&lt;br&gt;förening det väsentligt att respektive verksamhetsbranscher har skilda till-&lt;br&gt;synsmyndigheter då det annars skulle kunna uppstå en lojalitetskonflikt för&lt;br&gt;en gemensam tillsynsmyndighet. Kravet på hög kompetens hos tillsynsmyn-&lt;br&gt;digheten och dess chef är mycket stor och det borde praktiskt vara möjligt&lt;br&gt;att åstadkomma denna kompetens med skilda tillsynsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska Försäkringsbolags Förening vill således till denna del av betän-&lt;br&gt;kandet förorda skilda tillsynsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Försäkringsmäklares Förening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den i betänkandet redovisade utvecklingen mot en ökad branschglidning&lt;br&gt;mellan bank- och försäkringsverksamhet i Sverige synes mot bakgrund av&lt;br&gt;den internationella utvecklingen riktig. Emellertid vill föreningen ifrågasätta&lt;br&gt;om denna utveckling verkligen måste innebära en sammanslagning av de&lt;br&gt;båda inspektionsmyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen inom EG vad gäller bl.a. integrationen mellan bank och för-&lt;br&gt;säkring har gått längre än i Sverige och inleddes för åtskilliga år sedan. Inte-&lt;br&gt;grationen har emellertid inte lett till att inspektionsmyndigheterna i någon&lt;br&gt;större utsträckning sammanslagits. En relativt lång erfarenhet av integratio-&lt;br&gt;nen har alltså inom EG inte automatiskt lett till att man där sett några till-&lt;br&gt;synsfördelar i en sammanslagning. Tvärtom har man i de mest liberala län-&lt;br&gt;derna i dessa avseenden, nämligen Nederländerna och Storbrittannien, bi-&lt;br&gt;behållit olika tillsynsorgan. Enligt föreningens uppfattning finns det ingen&lt;br&gt;anledning att Sverige på ett så tidigt stadium av integrationssträvandena slår&lt;br&gt;samman de båda inspektionsmyndigheterna. Bättre är enligt föreningens be-&lt;br&gt;dömning att avvakta en eventuell svensk anslutning till EG och därigenom&lt;br&gt;skapa en tillsynslösning inom såväl bank-som försäkringsområdet som är lik-&lt;br&gt;artad med övriga EG-länder. På så vis erhålls också en längre erfarenhet av&lt;br&gt;den svenska utvecklingen beträffande integrationen mellan bank och försäk-&lt;br&gt;ring och kan säkrare slutsatser ur tillsynssynpunkt dras. Även om bank och&lt;br&gt;försäkring i Sverige alltmer integreras och verksamheterna ter sig alltmer&lt;br&gt;lika med likartad verksamhet måste man enligt föreningens uppfattning be-&lt;br&gt;akta att verksamheterna i grunden har helt olika inriktning och syften. Tillsy-&lt;br&gt;nen måste således ha olika inriktning beroende på om det är fråga om bank-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller försäkringsverksamhet. Vinsterna i tillsynshänseende av en samman-&lt;br&gt;slagning av inspektionsmyndigheterna blir således enligt föreningens upp-&lt;br&gt;fattning marginella. Att så verkligen är fallet tyder de tillsynslösningar på&lt;br&gt;vilka valts av de flesta EG-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tillsynsmyndighets främsta uppgift torde vara att så effektivt som möj-&lt;br&gt;ligt med de begränsade resurser som står till buds i förhållande till tillsynso-&lt;br&gt;bjekten bedriva tillsynsarbetet. Enligt föreningens uppfattning arbetar en&lt;br&gt;mindre tillsynsmyndighet mer effektivt än en större bl.a. genom att den lät-&lt;br&gt;tare kan skapa kontakter med tillsynsobjekten och på så vis få en mycket god&lt;br&gt;bransch- och personkännedom. En stor tillsynsmyndighet med delvis likar-&lt;br&gt;tad och delvis olikartad tillsynsinriktning kan rimligen i dessa avseenden inte&lt;br&gt;bli lika effektiv. Enligt föreningens uppfattning är det en klar fördel också&lt;br&gt;för de som står under tillsyn att ha en relativt liten tillsynsmyndighet med&lt;br&gt;korta kontaktvägar och mer personlig kontakt med de tjänstemän som arbe-&lt;br&gt;tar där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill föreningen peka på det förhållandet att erfarenheterna från&lt;br&gt;Danmark, där de båda tillsynsmyndigheterna sammanslagits till en, inte är&lt;br&gt;odelat positiva. Det finns således ett konkret exempel på att sammanslag-&lt;br&gt;ning av tillsynsmyndigheterna på bank- och försäkringsområdet inte medför&lt;br&gt;de fördelar som kan vara åsyftade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det nu anförda vill föreningen bestämt avstyrka en sammanslagning&lt;br&gt;av bank- och försäkringsinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganinsationen i Sverige (LO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO tillstyrker förslaget att slå samman bankinspektionen och försäkringsin-&lt;br&gt;spektionen till en ny myndighet, kallad finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO har tidigare, bl a i remissyttrande över värdepappersmarknadskom-&lt;br&gt;mitténs betänkande, framhållit betydelsen av en väl fungerande tillsyn över&lt;br&gt;de finansiella marknaderna, så att dessa marknader kan fungera effektivt&lt;br&gt;och allmänhetens förtroende för verksamheten upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LO delar utredningens uppfattning att de resurser som frigöres genom&lt;br&gt;sammanslagningen behövs för att åstadkomma en effektiv tillsyn. Ett behov&lt;br&gt;av förbättrad tillsyn finns redan i dagsläget. Det är av stor betydelse att den&lt;br&gt;nya myndigheten förses med tillräcklig kompetens och ADB-resurser samt&lt;br&gt;tillräckliga befogenheter för att man löpande skall kunna följa utvecklingen&lt;br&gt;på finansmarknaderna på ett kvalificerat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemännens centralorganisation (TCO)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO framförde i sitt yttrande över departementspromemorian &amp;quot;Bransch-&lt;br&gt;glidning i den finansiella sektorn&amp;quot; (Ds 1990:57) att &amp;quot;den ökande komplexite-&lt;br&gt;ten i de finansiella företagen och koncernerna gör det nödvändigt att samhäl-&lt;br&gt;let samordnar och förstärker tillsynsmyndigheterna&amp;quot; samt att &amp;quot;tillsynen av&lt;br&gt;de finansiella företagen måste bli heltäckande&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är därför positivt att det nu finns ett förslag om att samordna tillsynen&lt;br&gt;över de finansiella företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO tillstyrker förslaget att bankinspektionen och försäkringsinspektio-&lt;br&gt;nen förs samman till en myndighet. TCO anser att en sammanslagning bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verka kompetenshöjande för den gemensamma tillsynen. I betänkandet an-&lt;br&gt;förs att valet av organisationslösning måste underordnas kravet på effektiv&lt;br&gt;och rationell tillsyn. TCO delar denna syn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bank och försäkring är till sin karaktär skilda verksamheter och kräver sin&lt;br&gt;särskilda tillsyn även om verksamheten bedrivs i en och samma koncern.&lt;br&gt;TCO anser därför att det är särskilt angeläget att den särskilda kompetens&lt;br&gt;som idag finns av expertkunskaper i bank- respektive försäkringsfrågor för-&lt;br&gt;stärks vid en sammanslagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren föreslår att en särskild organisationskommitté med represen-&lt;br&gt;tanter för de båda myndigheterna ges i uppdrag att arbeta fram slutliga för-&lt;br&gt;slag om den nya tillsynsmyndighetens organisation. TCO förutsätter att di-&lt;br&gt;rekt berörda fackliga organisationer ges möjlighet att delta i detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO anser att fackliga representanter från bank- och försäkringssektorn&lt;br&gt;bör beredas plats i styrelsen för den nya tillsynsmyndigheten. Den nya myn-&lt;br&gt;digheten kommer liksom dagens inspektioner att i stor utsträckning påverka&lt;br&gt;arbetsförhållandena inom den finansiella sektorn. Så utfärdar bankinspek-&lt;br&gt;tionen idag t ex instruktioner och anvisningar som rör säkerhetsfrågor, förfa-&lt;br&gt;rande vid oegentligheter, begränsningar i anställdas möjligheter att göra&lt;br&gt;vissa typer av affärer, rätt till kredit i det egna företaget och andra frågor av&lt;br&gt;etisk karaktär. Också försäkringsinspektionen utfärdar på motsvarande sätt&lt;br&gt;instruktioner och anvisningar som påverkar de försäkringsanställda i deras&lt;br&gt;dagliga arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JUSEK&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JUSEK har beretts tillfälle att avge yttrande över utredningen Finansiell till-&lt;br&gt;syn (SOU 1991:2). JUSEK har med anledning av att utredningen föreslår en&lt;br&gt;sammanslagning av bankinspektionen och försäkringsinspektionen berett de&lt;br&gt;lokala SACO-föreningarna tillfälle att yttra sig. SACO-föreningarna vid&lt;br&gt;dessa myndigheter organiserar merparten av de där anställda akademikerna&lt;br&gt;och handläggarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO-föreningen vid försäkringsinspektionen har därvid framfört att&lt;br&gt;man är starkt emot en sammanslagning eftersom man befarar att försäk-&lt;br&gt;ringskompetensen då kommer att minska. Som stöd för detta åberopar SA-&lt;br&gt;CO-föreningen att detta blivit följden enligt försäkringsbranschen och an-&lt;br&gt;ställd personal vid motsvarande sammanslagna myndigheter i Danmark och&lt;br&gt;Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO-föreningen vid bankinspektionen har framfört att den förordar en&lt;br&gt;sammanslagning med försäkringsinspektionen framför alternativet att riks-&lt;br&gt;banken tar över tillsynsuppgifterna. Vidare har man framfört att en sam-&lt;br&gt;manslagning kan vara positiv ur personalutvecklingssynpunkt då en ny större&lt;br&gt;myndighet har lättare att tillgodose personalens krav på utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JUSEK vill med anledning av en eventuell sammanslagning mellan bank-&lt;br&gt;inspektionen och försäkringsinspektionen till en finansinspektion framhålla&lt;br&gt;att om inte finansinspektionen tar över all personal från de tidigare myndig-&lt;br&gt;heterna måste de som idag arbetar i verksamheten sedan tidigare erbjudas&lt;br&gt;anställning hos den nya arbetsgivaren enligt turordningsreglerna i lagen om&lt;br&gt;anställningsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAF har i andra sammanhang, med hänvisning till bl a utvecklingen inom&lt;br&gt;EG, förordat sådana lagändringar, att legala förutsättningar skapas för en&lt;br&gt;integration mellan bank- eller annan finansiell verksamhet å ena sidan och&lt;br&gt;försäkringsverksamhet å den andra sidan - se t ex vårt remissyttrande över&lt;br&gt;betänkandet Branschglidning i den finansiella sektorn (Ds 1990:57).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huruvida en ökad integration mellan bank- och försäkringsverksamhet&lt;br&gt;bör leda till en sammanslagning mellan bank- och försäkringsinspektionen&lt;br&gt;är närmast en lämplighetsfråga. Givetvis förutsätter en ökad samverkan ökat&lt;br&gt;samarbete mellan tillsynsmyndigheterna, vilket talar för en sammanslag-&lt;br&gt;ning. Å andra sidan kommer betydande delar av försäkringsbolagens verk-&lt;br&gt;samhet i blott ringa utsträckning att beröras av den finansiella integrationen.&lt;br&gt;Det talar mot en samordning. I flertalet andra länder finns dessutom sepa-&lt;br&gt;rata tillsynsmyndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är heller inte självklart, att tillkomsten av en större samordnad myn-&lt;br&gt;dighet leder till ökad effektivitet. Så länge något entydigt behov av en sam-&lt;br&gt;manslagning inte föreligger och några klara effektivitetsvinster inte kan påvi-&lt;br&gt;sas, finns det enligt SAFs bedömning inte några skäl att genomföra en sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO- och ST-föreningarna vid försäkringsinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att rätt kunna bedöma om bank- och försäkringsinspektionerna bör slås&lt;br&gt;ihop till en enda myndighet måste man ha full klarhet i också vad som skiljer&lt;br&gt;bank- och försäkringsverksamheterna från varandra, och inte bara vad som&lt;br&gt;förenar dem. Man måste också anlägga ett längre tidsperspektiv vid bedöm-&lt;br&gt;ningen. Nu aktuella frågor, som t ex branschglidningsfrågan, kan efter en tid&lt;br&gt;få en mindre framträdande plats och ersättas av andra, kanske mera bank-&lt;br&gt;respektive försäkringsspecifika frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framstår därför som synnerligen olyckligt att försäkringens natur inte&lt;br&gt;fått en närmare beskrivning och att de skillnader som finns mellan bank- och&lt;br&gt;försäkringsverksamhet inte framhävts. Bland annat följande borde därvid ha&lt;br&gt;klargjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Försäkringsverksamhet har en mycket stor social betydelse. Verksamhe-&lt;br&gt;ten inrymmer inte bara individuellt tecknade konsument- och andra för-&lt;br&gt;säkringar utan också s k arbetsmarknadsförsäkringar grundade på kollek-&lt;br&gt;tivavtal mellan arbetsmarknadens parter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Försäkringsområdet är tekniskt mycket komplicerat och försäkringstaga-&lt;br&gt;ren har därigenom ofta svårt att bedöma om han betalar rätt pris för den&lt;br&gt;vara han köper samt om varan verkligen svarar mot hans behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ett huvudsyfte med försäkringen är att utjämna risker. För att verksam-&lt;br&gt;heten skall kunna bedrivas på ett sätt som är förenligt med lagstiftningen&lt;br&gt;och till gagn för försäkringstagarna måste bolagen bygga upp en stor&lt;br&gt;kompetens och sakkunskap inom skilda områden. Det gäller inte bara i&lt;br&gt;fråga om produkt- och villkorsutformning, premiesättning, reservsätt-&lt;br&gt;ning och skadereglering. Specialister måste också finnas som fortlöpande&lt;br&gt;håller sig ajour med t ex vad som sker på de internationella direkt-och&lt;br&gt;återförsäkringsmarknaderna och som bedömer hur stora riskerna är för&lt;br&gt;storskador och, inte minst, globala katastrofskador. För att kunna utöva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en effektiv tillsyn över försäkringsbolagen ställs därmed också stora krav&lt;br&gt;på den övervakande myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man får således inte glömma att försäkringsverksamhet är en i hög grad&lt;br&gt;specialiserad verksamhet. Det finns ett mycket stort antal olika försäkrings-&lt;br&gt;produkter med komplicerade försäkringsvillkor. Premierna, som skall vara&lt;br&gt;anpassade till de olika riskerna, måste bestämmas långt innan facit finns om&lt;br&gt;inträffade försäkringsfall. Skaderegleringen är dessutom ofta mycket kom-&lt;br&gt;plicerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Speciella lagregler finns beträffande försäkringsbolagens placeringar av&lt;br&gt;tillgångar. Även i övrigt måste dock vid kapitalförvaltningen hänsyn tas&lt;br&gt;till försäkringsåtagandenas längd och risker för ogynnsamma skadeutfall.&lt;br&gt;Detta har föranlett att aktuarier i många länder har kommit att få ett allt&lt;br&gt;större inflytande på kapitalförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Merparten av de försäkringsbolag som finns i Sverige kommer inte att&lt;br&gt;äga, eller ägas av, finansinstitut eller på annat sätt integreras i verksamhet&lt;br&gt;på det finansiella tjänsteområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Försäkringsbolagens verksamhet är ofta starkt utlandsorienterad och för-&lt;br&gt;säkringsbolagens anseende internationellt påverkas också av den tillsyn&lt;br&gt;de står under. En kompetent och vaken tillsynsmyndighet ökar i hög grad&lt;br&gt;förtroendet för svensk försäkring och underlättar därmed för bolagen vid&lt;br&gt;deras internationella affärskontakter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en tillsynsmyndighet över försäkringsbolag skall kunna agera ef-&lt;br&gt;fektivt och snabbt krävs dels ett mycket nära samarbete mellan de olika ex-&lt;br&gt;pertfunktioner på försäkring som finns inom myndigheten, dels ett gediget&lt;br&gt;försäkringskunnande hos verksledningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanslutning av tillsynsmyndigheterna kan, om tillsynsintresset fo-&lt;br&gt;kuseras på de finansiella verksamheterna, på sikt komma att leda till en ut-&lt;br&gt;armning av försäkringskunnandet vid den nya myndigheten - till men inte&lt;br&gt;bara för försäkringstagarintresset utan också för försäkringsbolagens möjlig-&lt;br&gt;heter att verka i olika avseenden. Än viktigare blir denna aspekt vid ett even-&lt;br&gt;tuellt svenskt medlemsskap i EG, då myndigheten åläggs utöva s k hem-&lt;br&gt;landskontroll av svenska försäkringsbolags agenturer och dotterbolag i EG-&lt;br&gt;länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i detta sammanhang nämnas att i de två europeiska länder där&lt;br&gt;tillsynsmyndigheterna lagts samman man från försäkringsbranschens sida&lt;br&gt;framfört ganska stark kritik. Det nya tillsynsorganets kompetens på försäk-&lt;br&gt;ringsområdet är, menar man, otillräcklig och detta hämmar branschens ut-&lt;br&gt;veckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det närmare samarbete som behöver utvecklas mellan olika funktioner&lt;br&gt;hos bankinspektionen å ena sidan och försäkringsinspektionen å den andra&lt;br&gt;bör inte tillskapas genom tvång utan bör ges möjlighet att växa fram mera&lt;br&gt;naturligt. Om arbetsplatserna förläggs till gemensamma lokaler bör en sådan&lt;br&gt;naturlig samordning av verksamheterna kunna ske i den takt som är önsk-&lt;br&gt;värd med hänsyn till omständigheterna. Ett ”samboförhållande” hindrar inte&lt;br&gt;att vissa service- och andra administrativa funktioner blir gemensamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om redan nu - innan försäkringsutredningen framlagt sitt betänkande -&lt;br&gt;inspektionerna slås samman till en enda myndighet måste det kravet ändå&lt;br&gt;ställas att den nya myndigheten ges namnet FÖRSÄKRINGS- OCH&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BANK/NSPEKTIONEN. Detta är nödvändigt för att det klart skall framgå&lt;br&gt;att tillsyn utövas också över försäkringsbolag och inte bara över aktörerna&lt;br&gt;på den finansiella marknaden. Inte minst viktigt är detta med hänsyn till kon-&lt;br&gt;sumenternas möjlighet att finna tillsynsmyndigheten på försäkringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;br&gt;1990/91:177&lt;br&gt;Bilaga 3&lt;br&gt;Utdrag ur budgetpropositionen (1990/91:100),&lt;br&gt;bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 3. Bankinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1989/90 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgift&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991/92 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&amp;nbsp;000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reservation -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen är en central förvaltningsmyndighet med huvuduppgift&lt;br&gt;att utöva tillsyn över banker, bankfilialer och representationskontor för ban-&lt;br&gt;ker. Inom bankområdet ingår det i inspektionens uppgifter att följa såväl&lt;br&gt;svenska bankers etableringar i utlandet som verksamheten vid utländska&lt;br&gt;bankers dotterbolag, filialer och representationskontor i Sverige. Inspektio-&lt;br&gt;nen är vidare tillsynsmyndighet för finansbolag, kreditaktiebolag, hypoteks-&lt;br&gt;institutionerna, Stockholms fondbörs, fondkommissionsbolag, Värdepap-&lt;br&gt;perscentralen VPC Aktiebolag, Upplysningscentralen UC Aktiebolag samt&lt;br&gt;för fondbolag, dvs. bolag som förvaltar aktiefonder. Bankinspektionen är&lt;br&gt;registreringsmyndighet för bankerna och håller en förteckning över finans-&lt;br&gt;bolag. En särskild uppgift för bankinspektionen är att följa utvecklingen av&lt;br&gt;och främja allmän kännedom om pris och konkurrensförhållanden inom till-&lt;br&gt;synsområdet samt att föra kartellregister. Inspektionens tillsynsverksamhet&lt;br&gt;omfattar även uppgifter inom konsumentskyddsområdet, t.ex. granskning&lt;br&gt;av avtalsvillkor samt tillsyn enligt konsumentkreditlagen. Bankinspektionen&lt;br&gt;har uppgifter av övervakande och utredande karaktär avseende den s.k. insi-&lt;br&gt;derhandeln med värdepapper. Vidare har bankinspektionen ett samord-&lt;br&gt;ningsansvar rörande kapitalmarknadsstatistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen leds av en generaldirektör som också är ordförande i&lt;br&gt;inspektionens styrelse. Under generaldirektören finns en överdirektör med&lt;br&gt;samordnings och utvecklingsansvar beträffande främst internationella frå-&lt;br&gt;gor. Efter omorganisationen vid halvårsskiftet 1990 finns inom inspektionen&lt;br&gt;tre huvudenheter, kreditinstitutavdelningen, finansmarknadsavdelningen&lt;br&gt;och administrativa byrån. Vidare finns en bankinspektör med ett övergri-&lt;br&gt;pande ansvar för lagstiftning inom inspektionens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionens verksamhet finansieras genom obligatoriska avgifter&lt;br&gt;från de institut och bolag som står under tillsyn av inspektionen. Avgifterna&lt;br&gt;tas inte upp på statsbudgetens inkomstsida utan förs till ett reservationsan-&lt;br&gt;slag som uppbördsmedel. För inspektionens verksamhet skall regeringen&lt;br&gt;fastställa en utgiftsstat för varje budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den pågående omläggningen av budgetprocessen ingår bankinspektio-&lt;br&gt;nen i budgetcykel 2 (1992/93—1994/95). Med hänsyn till den pågående utred-&lt;br&gt;ningen av omfattningen, inriktningen och organisationen av tillsynen över&lt;br&gt;de finansiella instituten och marknaderna (Dir. 1990:12) beslutade rege-&lt;br&gt;ringen den 7 juni 1990 att bankinspektionen - i avvaktan på ytterligare direk-&lt;br&gt;tiv från regeringen Å inte skall påbörja någon fördjupad verksamhetsanalys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionens förslag kan sammanfattas enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen konstaterar att den står inför uppgiften att tillgodose kvali-&lt;br&gt;tetskraven på tillsyn inom finansmarknader som fortlöpande förändras och&lt;br&gt;växer i omfattning samt att det inte finns någonting som tyder på att denna&lt;br&gt;utveckling skulle avstanna utan att det tvärtom förefaller som om omvand-&lt;br&gt;lingstakten ökar och får nya dimensioner. Den snabba utvecklingen av fi-&lt;br&gt;nansmarknaden med omfattande strukturförändringar och internationalise-&lt;br&gt;ring av de finansiella företagen medför att kompetens-och resursfrågorna är&lt;br&gt;särskilt angelägna för inspektionen. Enligt inspektionens mening framstår&lt;br&gt;det som oundvikligt att tillsynsverksamheten rustas upp både på kortare och&lt;br&gt;längre sikt och att generella resursminskningar i enlighet med givna budget-&lt;br&gt;direktiv därför över huvud inte framstår som realistiska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen redovisar i stället ett alternativt budgetförslag för budgetåret&lt;br&gt;1991/92 som nära ansluter till inspektionens motsvarande förslag i anslags-&lt;br&gt;framställningen för innevarande budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till kommande lagstiftning och till den i övrigt fortsatt snabba&lt;br&gt;utvecklingen inom tillsynsområdet har således inspektionen funnit särskilda&lt;br&gt;skäl att lägga fram ett budgetförslag som omfattar endast det närmaste bud-&lt;br&gt;getåret. Förslaget innebär kompensation för pris- och löneomräkningar samt&lt;br&gt;en förstärkning av resurserna med 8 528 000 kr., varav 680 000 kr. engångs-&lt;br&gt;vis. Av förstärkningen avser 4 290 000 kr. lönekostnader motsvarande elva&lt;br&gt;nya tjänster. Under perioden måste en bemanning och upprustning komma&lt;br&gt;till stånd som gör det möjligt för bankinspektionen att fullgöra sina tillsyn-&lt;br&gt;suppgifter inom de områden som förändras snabbast och som är mest kom-&lt;br&gt;plexa nämligen i första hand penning- och valutamarknaderna, derivatmark-&lt;br&gt;naden och ADB-teknik med anknytning till dessa områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen redovisar uppnådda resultat i den del av verksamheten som&lt;br&gt;låter sig registreras numeriskt, såsom exempelvis klagomålsärenden. Inspek-&lt;br&gt;tionen pekar emellertid på att huvuddelen av dess verksamhet inte är av den&lt;br&gt;arten att den låter sig mätas på det sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande rationaliserings- och effektivitetseffekter av gjorda ADB-in-&lt;br&gt;vesteringar menar inspektionen att dessa, på grund av att frigjorda resurser&lt;br&gt;genast måste sättas in för att kompensera brister på andra områden, är svåra&lt;br&gt;att mäta. Inspektionen anmäler att den i samarbete med statskontoret för&lt;br&gt;närvarande utvecklar en ADB-strategi men att det redan nu står klart att&lt;br&gt;inspektionen kommer att satsa på ett s.k. öppet system med samverkan mel-&lt;br&gt;lan en basdator och persondatorer. Under budgetåret föreligger därför be-&lt;br&gt;hov av medel för att ersätta 10 terminaler med persondatorer samt i övrigt&lt;br&gt;för att upprätthålla nödvändig ADB-standard.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragandens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Beräknad änd-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;ring 1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Föredraganden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningskostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 312 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 286 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(därav lönekostnader)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(21 194 000)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 290 000)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lokalkostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 462 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;357 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Engångsanvisning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 120 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;440 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- ADB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;550 000)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- kapitalmarknadsstatistik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130 000)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 120 000)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 894 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 203 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har i det föregående erinrat om att bankinspektionens verksamhet finan-&lt;br&gt;sieras genom avgifter från de kreditinstitut m.fl. som står under inspektio-&lt;br&gt;nens tillsyn. I statsbudgeten tas upp ett reservationsanslag om 1000 kr. och&lt;br&gt;i regleringsbrevet fastställer regeringen en utgiftsstat för det kommande bud-&lt;br&gt;getåret. I likhet med tidigare år skall jag redovisa de ändringar som nu kan&lt;br&gt;beräknas i fråga om utgiftsstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har beräknat pris- och löneomräkningen för innevarande budgetår till&lt;br&gt;3 765 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som övergripande mål för verksamheten gäller att inspektionen skall se&lt;br&gt;till att laglighet, säkerhet och sundhet råder inom tillsynsområdet och att för-&lt;br&gt;troendet upprätthålls för de finansiella marknadernas stabilitet och funk-&lt;br&gt;tionsförmåga. Inspektionen skall också se till att en ändamålsenlig struktur&lt;br&gt;och inriktning på kredit- och värdepappersmarknaden främjas. Enligt min&lt;br&gt;mening är det angeläget att inspektionens tillsynsverksamhet präglas av en&lt;br&gt;hög ambitionsnivå såväl nationellt som internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare översiktligt nämnts präglas tillsynsområdet alltjämt av&lt;br&gt;snabba och omfattande förändringar. Denna utveckling kräver ändrad eller&lt;br&gt;ny lagstiftning samt ökade tillsynsinsatser. De lagändringar som nyligen ge-&lt;br&gt;nomförts kommer, liksom de olika lagändringar som föranleds av större eller&lt;br&gt;mindre utredningsförslag som lagts eller kommer att läggas fram, att på olika&lt;br&gt;sätt påverka arbetsuppgifterna för inspektionen och medföra ökade krav på&lt;br&gt;tillsynsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tilltagande internationaliseringen, bl.a. i form av ett växande antal&lt;br&gt;etableringar och delägarskap i utlandet från de svenska kreditinstitutens sida&lt;br&gt;och vice versa, samt EG-frågornas ökade vikt ställer också nya krav på insat-&lt;br&gt;ser från inspektionens sida. Detsamma gäller konsumentskyddsfrågorna,&lt;br&gt;bl.a. bevakningen av kreditinstitutens avtalsvillkor. Över huvud taget inne-&lt;br&gt;bär allmänhetens stora intresse för ekonomiska frågor att även massme-&lt;br&gt;dierna ställer krav på inspektionens service och insatser i olika avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att inspektionens resurser successivt förstärks såväl kvali-&lt;br&gt;tativt som kvantitativt så att organisationen klarar att möta de krav som ut-&lt;br&gt;vecklingen inom tillsynsområdet ställer. Under det kommande budgetåret&lt;br&gt;bör inspektionen därför förstärka sina resurser i syfte att i första hand bygga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ut sin verksamhet för att möta behoven på penning- och valutamarknaderna,&lt;br&gt;derivatmarknaden samt i övrigt för att möta de nya och ökade krav på tillsyn&lt;br&gt;som ställs genom ny lagstiftning. För att i första hand möta de behov jag nu&lt;br&gt;nämnt bör inspektionen tillföras förstärkta resurser, inkl, engångsanvis-&lt;br&gt;ningar netto, med 6438000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det jag nu sagt innebär emellertid inte att inspektionen undantas från krav&lt;br&gt;att rationalisera och på ett relevant sätt redovisa uppnådda rationaliserings-&lt;br&gt;effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det här sammanhanget finns anledning att uppmärksamma följande. Jag&lt;br&gt;kommer i det följande att förorda att inspektionen skall tillföras viss del av&lt;br&gt;de uppgifter som nu ankommer på spardelegationen. Jag har vid min me-&lt;br&gt;delsberäkning för inspektionen tagit hänsyn till detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande medel för teknikstöd förordar jag att 948 000 kr. beräknas på&lt;br&gt;inspektionens utgiftsstat. I detta belopp ingår dels en engångsanvisning på&lt;br&gt;550 000 kr., dels en avgift till statskontoret på 160 000 kr. för uppgradering&lt;br&gt;av basdatorn och byte av dataterminaler mot persondatorer. Detta svarar&lt;br&gt;mot en investeringskostnad av 750 000 kr., vilken bekostas med medel under&lt;br&gt;trettonde huvudtitelns anslag Anskaffning av ADB-utrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bankinspektionen arbetar kontinuerligt med att rationalisera, utvärdera&lt;br&gt;och ompröva sin verksamhet. Som jag nämnt har inspektionen i sin anslags-&lt;br&gt;framställning i en allmänt hållen beskrivning redovisat rationaliserings- och&lt;br&gt;effektivitetseffekter av ADB-investeringar. Inspektionens beskrivningar av&lt;br&gt;rationaliserings- och effektivitetseffekter liksom uppnådda resultat i övrigt&lt;br&gt;måste dock fortsättningsvis konkretiseras och ställas i relation till förbruk-&lt;br&gt;ningen av de medel som ställs till inspektionens förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till sammanställningen och vad jag anfört tidigare beräk-&lt;br&gt;nar jag inspektionens utgifter till 51 097 000 kr. för nästa budgetår. I likhet&lt;br&gt;med föregående år bör anslaget i statsbudgeten föras upp med ett belopp om&lt;br&gt;1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att till Bankinspektionen för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag&lt;br&gt;på 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;E 4. Försäkringsinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989/90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Reservation&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Anslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991/92&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsinspektionen har som central förvaltningsmyndighet att utöva&lt;br&gt;tillsyn över det enskilda försäkringsväsendet, inkl, försäkringsmäklarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsinspektionen leds av en styrelse. Chef för inspektionen är en&lt;br&gt;generaldirektör, som också är styrelsens ordförande. Under generaldirektö-&lt;br&gt;ren finns en chefstjänsteman med samordnings- och utvecklingsansvar inom&lt;br&gt;de verksamheter som inspektionen bestämmer. Inom inspektionen finns en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avdelning för allmänna tillsynsärenden och en för försäkringsjuridiska ären-&lt;br&gt;den samt en byrå för administrativa ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsinspektionens verksamhet finansieras genom obligatoriska bi-&lt;br&gt;drag från försäkringsbolag, understödsföreningar samt försäkringsmäklare.&lt;br&gt;På samma sätt som gäller för bankinspektionen tas tillsynsbidragen upp som&lt;br&gt;uppbördsmedel under ett reservationsanslag utan att redovisas på statsbud-&lt;br&gt;getens inkomstsida. För inspektionens verksamhet fastställer regeringen en&lt;br&gt;stat för varje budgetår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den pågående omläggningen av budgetprocessen ingår försäkringsin-&lt;br&gt;spektionen i budgetcykel 2 (1992/93—1994/95). Med hänsyn till den på-&lt;br&gt;gående utredningen angående omfattningen, inriktningen och organisatio-&lt;br&gt;nen av tillsynen över de finansiella instituten och marknaderna (Dir.&lt;br&gt;1990:12) beslutade regeringen den 7 juni 1990 att försäkringsinspektionen -&lt;br&gt;i avvaktan på ytterligare direktiv från regeringen - inte skall påbörja någon&lt;br&gt;fördjupad verksamhetsanalys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionens förslag avseende budgetåret 1991/92 kan sammanfattas enligt&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen har redovisat två alternativa budgetförslag, dels ett s.k. hu-&lt;br&gt;vudförslag enligt regeringens direktiv, dels ett alternativ som utgör inspek-&lt;br&gt;tionens budgetförslag. Det första alternativet avser budgetåren 1991/92 och&lt;br&gt;1992/93, dvs. fram till övergången till den nya budgetprocessen, och motsva-&lt;br&gt;rar 98,5 % av föregående års anslag. Inspektionen anser att en sådan minsk-&lt;br&gt;ning av resurserna inte är realistisk med hänsyn de ökade krav på tillsyns-&lt;br&gt;verksamheten som följer av utvecklingen på försäkringsområdet. Till detta&lt;br&gt;kommer att frågan om inspektionens tillsynsinriktning och organisation är&lt;br&gt;under utredning. Mot denna bakgrund anser inspektionen att resursramen&lt;br&gt;bör läggas fast för endast ett budgetår dvs. för budgetåret 1991/92.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen har föreslagit en real resursförstärkning på 1 700 000 kr.,&lt;br&gt;varav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 1 200 000 kr. för personalförstärkningar eller köp av konsulttjänster,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 500 000 kr. för övriga förvaltningskostnader, inkl, driftskostnader för&lt;br&gt;ADB, 200 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragandens överväganden&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990/91&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknad änd-&lt;br&gt;ring 1991/92&lt;br&gt;Föredraganden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningskostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 343 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 3 562 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(därav lönekostnader)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(14 793 000)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(+ 2 978 000)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lokalkostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 577 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ &amp;nbsp;873 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Engångsanvisning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;785 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;585 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- ADB&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(+ 200 000)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(- &amp;nbsp;785 000)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 705 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;+ 3 850 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 det föregående har jag erinrat om att försäkringsinspektionens verksamhet&lt;br&gt;finansieras genom avgifter från inspektionens tillsynsobjekt. I statsbudgeten&lt;br&gt;tas upp ett reservationsanslag på 1 000 kr. och i regleringsbrev fastställer re-&lt;br&gt;geringen en utgiftsstat för det kommande budgetåret. I likhet med vad som&lt;br&gt;har skett tidigare år skall här redovisas de ändringar som nu kan beräknas i&lt;br&gt;fråga om utgiftsstaten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag har beräknat pris- och löneomräkningen för innevarande budgetår till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 935 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillsynsområdet präglas av snabba och omfattande förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den s.k. behovsprincipen upphävdes år 1985 har antalet konces-&lt;br&gt;sionsansökningar ökat. Mycket talar för att den höga aktiviteten på konces-&lt;br&gt;sionsområdet kommer att fortsätta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ny lagstiftning har medfört ytterligare arbetsuppgifter för försäkringsin-&lt;br&gt;spektionen. En lag om försäkringsmäklare trädde i kraft den 1 januari 1990.&lt;br&gt;Varje försäkringsmäklare skall vara registrerad hos försäkringsinspektionen&lt;br&gt;och stå under dess tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 februari 1990 trädde lagstiftning om en ny försäkringsform, livför-&lt;br&gt;säkringar med aktiefondsanknytning, i kraft. Samtidigt genomfördes en ge-&lt;br&gt;nomgripande reformering av försäkringsrörelselagens pantsättningsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra utvecklingstendenser kräver ökad uppmärksamhet och aktivi-&lt;br&gt;tet från försäkringsinspektionens sida. Försäkringsbolagens placeringsverk-&lt;br&gt;samhet och marknadsföring har blivit alltmer offensiv till följd av ökad kon-&lt;br&gt;kurrens. Gränserna mellan försäkringsbolag och andra institut på finans-&lt;br&gt;marknaden tenderar att luckras upp (branschglidningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den internationella bevakningen - särskilt av utvecklingen inom EG - och&lt;br&gt;kontakterna med tillsynsmyndigheter i andra länder kommer att kräva&lt;br&gt;ökade resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att inspektionen har möjlighet att möta de krav som ut-&lt;br&gt;vecklingen inom tillsynsområdet ställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda innebär att jag anser att resurserna i allt väsentligt skall förstär-&lt;br&gt;kas i enlighet med inspektionens yrkande. Vad gäller ökade kostnader för&lt;br&gt;ADB, 200 000 kr., är dessa av engångskaraktär. De bör därför behandlas&lt;br&gt;som en engångsanvisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad jag nu sagt innebär inte att inspektionen undantas från kravet att ra-&lt;br&gt;tionalisera sin verksamhet. Det är angeläget att detta arbete fortsätter. Vi-&lt;br&gt;dare bör inspektionens redovisningar av rationaliseringsåtgärder, effekterna&lt;br&gt;av dessa och uppnådda resultat i övrigt fortsättningsvis konkretiseras, så att&lt;br&gt;en resultatorienterad styrning och budgetdialog kan komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till sammanställningen och till det anförda beräknar jag&lt;br&gt;inspektionens utgifter till 25 555 000 kr. för nästa budgetår. I likhet med&lt;br&gt;föregående år bör anslaget i statsbudgeten föras upp med ett belopp om&lt;br&gt;1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Försäkringsinspektio-&lt;br&gt;nen för budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag på 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Proposition................................................ 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91:177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ......................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag.................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 april 1991... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ............................................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanslagning av bankinspektionen och försäkringsinspek-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionen ................................................ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Inspektionsmyndigheternas uppgifter och&amp;nbsp;organisation ..&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Överväganden..................................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Bestämmelser i äldre författningar om bankinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och försäkringsinspektionen......................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Anslagsfrågor..................................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Samordning av statens resurser på redovisningsområdet.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Höjning av Stadshypotekskassans grundfond............... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;Bakgrund......................................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Överväganden..................................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag................................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets hörande ..................................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan............................................ 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut................................................ 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1991:2) Finansiell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillsyn..................................................... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden över del av betänkan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det (SOU 1991:2) Finansiell tillsyn............................ 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Utdrag ur budgetpropositionen (1990/91:100), bilaga 9... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 98414, Stockholm 1991&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen föreslås a) godkänna vad i propositionen förordats om - sammanslagning av bankinspektionen och försäkringsinspektionen (avsnitt 2.2</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:NU44</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen föreslås a) godkänna vad i propositionen förordats om - sammanslagning av bankinspektionen och försäkringsinspektionen (avsnitt 2.2</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen gokänner vad som förordats i fråga om - samordning av bokföringsnämnden och finansinspektionens resurser på redovisningsområdet (avsnitt 2.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen gokänner vad som förordats i fråga om - samordning av bokföringsnämnden och finansinspektionens resurser på redovisningsområdet (avsnitt 2.5)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:NU44</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>b) att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:NU44</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>b) att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till c) ändringar av förslagen i prop. 1990/91:100 bil. 9 punkterna E3 och E4 avseende inspektionsmyndigheterna, till Finansinspektionen för budgetåret 1991/92 under sjunde huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till c) ändringar av förslagen i prop. 1990/91:100 bil. 9 punkterna E3 och E4 avseende inspektionsmyndigheterna, till Finansinspektionen för budgetåret 1991/92 under sjunde huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 000 kr.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:NU44</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-04-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-04-12 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-04-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-04-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdemokraterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 04:53:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE03177</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:30</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 04:53:38</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE03177</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__177.pdf</filnamn>
<filstorlek>2414653</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om sammanslagning av bankinspektionen och försökringsinspektionen, m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/00F18826-44F1-4D6A-B18F-CD729B9B3274</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:NU44</uppgift>
<ref_dok_id>GE01NU44</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU44</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Sammanslagning av bankinspektionen och försäkringsinspektionen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:177&lt;br/&gt;
Sammanslagning av bankinspektionen och försäkringsinspektionen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N114</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N114</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:177 Sammanslagning av bankinspektionen och försäkringsinspektionen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:177&lt;br/&gt;
Sammanslagning av bankinspektionen och försäkringsinspektionen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N115</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N115</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:177 Sammanslagning av bankinspektionen och försäkringsinspektionen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:177&lt;br/&gt;
Sammanslagning av bankinspektionen och försäkringsinspektionen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N116</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N116</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:177 Sammanslagning av bankinspektionen och försäkringsinspektionen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Norberg  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:177&lt;br/&gt;
Sammanslagning av bankinspektionen och försäkringsinspektionen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N115</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N115</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:177 Sammanslagning av bankinspektionen och försäkringsinspektionen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Norberg  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Nils-Olof Gustafsson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:177&lt;br/&gt;
Sammanslagning av bankinspektionen och försäkringsinspektionen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N114</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N114</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:177 Sammanslagning av bankinspektionen och försäkringsinspektionen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Nils-Olof Gustafsson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Westerberg  och Gunnar Hökmark  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:177&lt;br/&gt;
Sammanslagning av bankinspektionen och försäkringsinspektionen, m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02N116</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N116</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:177 Sammanslagning av bankinspektionen och försäkringsinspektionen, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Westerberg  och Gunnar Hökmark  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>