<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2359904</hangar_id>
 <dok_id>GE03176</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>176</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:176</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>176</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-04-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:40:44</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:01:26</publicerad>
 <titel>om ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03176/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03176</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE03176</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1990/91:176&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av&lt;br&gt;vissa förvaltningsbeslut&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03176/prop_199091__176-1.png" style="width:38pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifo-&lt;br&gt;gade utdrag ur regeringsprotokollet den 4 april 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bengt Göransson&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen antog våren 1988 lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa för-&lt;br&gt;valtningsbeslut. Lagen ger möjlighet att få en domstolsprövning av vissa frå-&lt;br&gt;gor som tidigare normalt har kunnat prövas enbart av förvaltningsmyndighe-&lt;br&gt;ter eller av regeringen. Lagen tidsbegränsades till utgången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att lagen skall tillämpas under ytterligare tre år i&lt;br&gt;avvaktan på en slutlig utvärdering av dess tillämpning. Dessutom föreslås&lt;br&gt;några justeringar i lagens regler om förfarandet i regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 176&lt;br&gt;Rättelse: S. 18 sidhänvisningarna ändrade.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa 1990/91:176&lt;br&gt;förvaltningsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1,3 och 5 §§ lagen (1988:205) om rättsprövning&lt;br&gt;av vissa förvaltningsbeslut samt ikraftträdandebestämmelserna till lagen&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan av en enskild part i ett&lt;br&gt;sådant förvaltningsärende hos rege-&lt;br&gt;ringen eller en förvaltningsmyndig-&lt;br&gt;het som rör något förhållande som&lt;br&gt;avses i 8 kap. 2 eller 3 § regeringsfor-&lt;br&gt;men skall regeringsrätten pröva om&lt;br&gt;avgörandet i ärendet strider mot nå-&lt;br&gt;gon rättsregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan av en enskild part i ett&lt;br&gt;sådant förvaltningsärende hos rege-&lt;br&gt;ringen eller en förvaltningsmyndig-&lt;br&gt;het som rör något förhållande som&lt;br&gt;avses i 8 kap. 2 eller 3 § regeringsfor-&lt;br&gt;men skall regeringsrätten pröva om&lt;br&gt;avgörandet i ärendet strider mot nå-&lt;br&gt;gon rättsregel på det sätt som sökan-&lt;br&gt;den angivit eller som i övrigt klart&lt;br&gt;framgår av omständigheterna i ären-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsprövning kan gälla endast sådana beslut som&lt;br&gt;innebär myndighetsutövning mot den enskilde,&lt;br&gt;annars kan prövas av domstol endast efter ansökan om resning, och&lt;br&gt;inte skulle ha kunnat överprövas i annan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om rättsprövning ges in till regeringsrätten. Den skall ha kommit&lt;br&gt;in dit inom tre månader från dagen för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringsrätten finner att för-&lt;br&gt;valtningsbeslutet strider mot någon&lt;br&gt;rättsregel, skall regeringsrätten upp-&lt;br&gt;häva beslutet och, om det behövs,&lt;br&gt;återförvisa ärendet till den myndig-&lt;br&gt;het som meddelat beslutet. I annat&lt;br&gt;fall står beslutet fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juni&lt;br&gt;1988. Den tillämpas på beslut som&lt;br&gt;meddelas under tiden från ikraftträ-&lt;br&gt;dandet till utgången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökan skall sökanden ange på&lt;br&gt;vilket sätt han anser att avgörandet&lt;br&gt;strider mot någon rättsregel och vilka&lt;br&gt;omständigheter han vill åberopa till&lt;br&gt;stöd för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringsrätten finner att för-&lt;br&gt;valtningsbeslutet strider mot någon&lt;br&gt;rättsregel och det inte är uppenbart&lt;br&gt;att felet saknat betydelse för avgöran-&lt;br&gt;det, skall regeringsrätten upphäva&lt;br&gt;beslutet och, om det behövs, åter-&lt;br&gt;förvisa ärendet till den myndighet&lt;br&gt;som meddelat beslutet. I annat fall&lt;br&gt;står beslutet fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juni&lt;br&gt;1988. Den tillämpas på beslut som&lt;br&gt;meddelas under tiden från ikraftträ-&lt;br&gt;dandet till utgången av år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 april 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Göransson, Gradin, Hellström, Johansson, Lindqvist, Lönnqvist,&lt;br&gt;Wallström, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Göransson&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om ändring i lagen (1988:205) om&lt;br&gt;rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I Sverige har under lång tid pågått en utveckling mot att förvaltningsärenden&lt;br&gt;i allt större utsträckning överprövas av domstolar, särskilt i fall där inslaget&lt;br&gt;av rättslig prövning överväger. Den utvecklingen stämmer väl överens med&lt;br&gt;principerna i Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga&lt;br&gt;rättigheterna och grundläggande friheterna (Europakonventionen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av bestämmelserna i konventionen gäller den enskildes rätt att få sina&lt;br&gt;civila rättigheter och skyldigheter prövade inför en inhemsk domstol. Enligt&lt;br&gt;artikel 6 skall nämligen envar, när det gäller att pröva hans civila rättigheter&lt;br&gt;och skyldigheter, vara berättigad till en opartisk och offentlig rättegång inom&lt;br&gt;skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol som upprättats enligt&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tiden för Sveriges anslutning till Europakonventionen år 1952 ansågs&lt;br&gt;att bestämmelserna i artikel 6 om rättegångsgarantier i full utsträckning var&lt;br&gt;täckta av rättegångsbalken. Det förutsattes vid den tiden att artikeln endast&lt;br&gt;åsyftade sådana civila rättigheter och skyldigheter som traditionellt brukade&lt;br&gt;räknas till civilrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen har emellertid efter hand visat att den europeiska domstolen&lt;br&gt;för de mänskliga rättigheterna anser att även tillämpningen av vissa regler i&lt;br&gt;den offentliga rätten som rör förhållandet mellan enskilda människor och&lt;br&gt;det allmänna gäller civila rättigheter och skyldigheter i den mening som av-&lt;br&gt;ses i konventionen. I avsikt att anpassa den svenska lagstiftningen till Euro-&lt;br&gt;padomstolens praxis i fråga om artikel 6 antogs därför lagen (1988:205) om&lt;br&gt;rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut (prop. 1987/88:69, KU38, rskr.&lt;br&gt;189). Lagen trädde i kraft den 1 juni 1988. Den är tidsbegränsad och skall&lt;br&gt;tillämpas på beslut som meddelas under tiden från ikraftträdandet till ut-&lt;br&gt;gången av år 1991. Genom lagen har det överlämnats åt regeringsrätten att&lt;br&gt;i vissa fall pröva om ett förvaltningsbeslut står i överensstämmelse med gäl-&lt;br&gt;lande rättsregler. Om domstolen finner att beslutet strider mot någon rätts- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 176&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regel, skall den upphäva beslutet. Genom den nya lagstiftningen om rätt till Prop.&lt;br&gt;domstolsprövning av vissa förvaltningsbeslut har regler införts som skall fullt 1990/91:176&lt;br&gt;ut tillgodose Europakonventionens krav på vissa rättegångsgarantier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Giltighetstiden för lagen går ut innevarande år. Det förutsattes vid lagens&lt;br&gt;tillkomst att erfarenheter av tillämpningen borde ge underlag för ett ställ-&lt;br&gt;ningstagande i frågan om reglerna bör permanentas eller om de bör ändras i&lt;br&gt;något avseende (prop. 1987/88:69 s. 30). Ställning bör därför nu tas till denna&lt;br&gt;fråga. Som ett led i beredningen av frågan har företrädare för regeringsrät-&lt;br&gt;ten beretts tillfälle att anföra synpunkter i ärendet. Minnesanteckningar från&lt;br&gt;ett sammanträffande med dem finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr&lt;br&gt;91-711).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 21 mars 1991 att inhämta lagrådets yttrande över&lt;br&gt;förslaget till lag om ändring i lagen om rättsprövning av vissa förvaltningsbe-&lt;br&gt;slut. Det lagförslag som remitterades till lagrådet bör fogas till protokollet i&lt;br&gt;detta ärende som bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i huvudsak godtagit lagförslaget. Lagrådet har dessutom be-&lt;br&gt;träffande frågan om muntlig förhandling i rättsprövningsärenden föreslagit&lt;br&gt;att en rätt till sådan förhandling bör skrivas in i lagen så snart som möjligt.&lt;br&gt;Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 2. Jag kommer att i&lt;br&gt;anslutning till mina allmänna överväganden närmare gå in på lagrådets ytt-&lt;br&gt;rande. Som kommer att framgå har lagrådets yttrande föranlett en omfor-&lt;br&gt;mulering av förslaget till ändring i 1 §. Däremot tar jag i detta lagstiftnings-&lt;br&gt;ärende inte upp formen för processen i regeringsrätten. Vidare har ett par&lt;br&gt;ändringar av redaktionell natur gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.2 Vissa statistiska uppgifter från regeringsrätten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Statistiska uppgifter rörande regeringrättens handläggning av mål enligt&lt;br&gt;rättsprövningslagen t.o.m. den 15 januari 1991 ger följande bild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totala antalet inkomna mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ej avgjorda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;avgjorda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;De avgjorda målens fördelning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ej sakprövade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;avförda/felförda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;sakprövade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;De sakprövade målens fördelning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ej ändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; I ett mål som avsåg byggnadslovsavgift avvisades ansökningen om rättsprövning men&lt;br&gt;beviljade regeringsrätten i stället resning.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Antalet inkomna mål fördelar sig efter inkomstdatum enligt följande:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;88-06-01-12-31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1990/91:176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89-01-01-06-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89-07-01-12-31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90-01-01-06-30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90-07-01-12-31&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91-01-01-01-15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;En tabell som på årsbasis visar antalet inkomna och avgjorda mål samt&lt;br&gt;utgående balans ger följande bild.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Är&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ingående balans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomna mål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgjorda&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utgående balans&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Det är främst regeringsbeslut i förvaltningsärenden inom kommunika-&lt;br&gt;tions-, bostads- och miljödepartementens ansvarsområden som blivit före-&lt;br&gt;mål för rättsprövning. Totalt 91 inkomna mål hos regeringsrätten avser rege-&lt;br&gt;ringsbeslut som beretts inom något av de tre departementen. Därav är 31&lt;br&gt;ännu i: tc avgjorda. Enbart från bostadsdepartementets område härrör 62&lt;br&gt;mål om räxtsprövning. De sex mål som föranlett ändring med stöd av rätts-&lt;br&gt;prövnir slagen fördelar sig med ett vardera för finans- och miljödeparte-&lt;br&gt;menten : amt två vardera för jordbruks- och bostadsdepartementen. I fyra&lt;br&gt;av dessa avgöranden kan regeringsrättens beslut om upphävande hänföras&lt;br&gt;till formella brister eller lagtolkningsfrågor i det överprövade beslutet. I de&lt;br&gt;återstående två avgörandena har regeringsrätten även gjort en faktabedöm-&lt;br&gt;ning som inneburit att domstolen kommit till motsatt resultat i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från regeringsrätten har framhållits att rättsprövningsärendena tar i an-&lt;br&gt;språk en icke obetydlig andel av regeringsrättens resurser. Grovt räknat har&lt;br&gt;därvid uppskattats att ledamotsinsatser motsvarande minst ett regeringsråds&lt;br&gt;årsarbetskraft tas i anspråk för rättsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1.3 Överföring av befogenhet att pröva överklaganden från&lt;br&gt;regeringen och förvaltningsmyndigheter till domstolarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Innan jag går in på frågor av direkt betydelse för lagstiftningsärendet vill jag&lt;br&gt;något beröra den utveckling som har ägt rum när det gäller domstolspröv-&lt;br&gt;ning av förvaltningsbeslut i Sverige under de senaste åren. Den utvecklingen&lt;br&gt;har nämligen samband med detta lagstiftningsärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften att pröva överklagade förvaltningsbeslut har på allt fler områ-&lt;br&gt;den förts över från regeringen till förvaltningsdomstolarna. Redan år 1984&lt;br&gt;fastställde riksdagen riktlinjer för en systematisk översyn av bl.a. reglerna&lt;br&gt;om rätt att överklaga ärenden till regeringen (prop. 1983/84:120, KU23, rskr.&lt;br&gt;250). Riktlinjerna innebär att regeringen i möjligaste mån skall befrias från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana ärenden som inte kräver ett ställningstagande från regeringen som&lt;br&gt;politiskt organ. En metod som anvisats för detta är att flytta ärenden från&lt;br&gt;regeringen till domstolarna i de fall då det är ändamålsenligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns naturligtvis även av hänsyn till Europakonventionens krav på&lt;br&gt;domstolsprövning skäl att inom olika områden överväga huruvida överkla-&lt;br&gt;ganden kan prövas av regeringen eller någon förvaltningsmyndighet eller om&lt;br&gt;prövningen bör anförtros domstol samt vilken art av domstolsprövning som&lt;br&gt;därvid bör komma i fråga. Frågor av nu antytt slag behandlades ingående i&lt;br&gt;den proposition som låg till grund för rättsprövningslagen. I anslutning här-&lt;br&gt;till förordade den dåvarande departementschefen en fortsatt översyn av de&lt;br&gt;aktuella författningarna med målsättning att noga undersöka i vad mån det&lt;br&gt;är ändamålsenligt att låta domstolsprövning ersätta överprövning i administ-&lt;br&gt;rativ ordning. En sådan översyn kunde i viss utsträckning samordnas med&lt;br&gt;det pågående arbetet att anpassa reglerna om överklagbarhet och instans-&lt;br&gt;ordning i olika författningar till de riktlinjer som riksdagen hade fastställt år&lt;br&gt;1984. Föredraganden konstaterade dock med ledning av erfarenheterna från&lt;br&gt;det pågående arbetet att ett sådan översyn kan bli tidskrävande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet inom regeringskansliet med att delegera beslutanderätten i för-&lt;br&gt;valtningsärenden från regeringen till domstolar och andra myndigheter fort-&lt;br&gt;sätter kontinuerligt. I årets budgetproposition (1990/91:100 bil. 2 s. 56) redo-&lt;br&gt;visas följande exempel på grupper av ärenden där befogenheten att pröva&lt;br&gt;överklaganden har flyttats över till kammarrätterna:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tillstånd att använda övervakningskameror,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;tillträde till militära skyddsområden m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;tillstånd till taxitrafik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;tillstånd till järnvägstrafik m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- censurering av film,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;tillstånd att ta jordbruksmark ur produktion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;förelägganden och förbud enligt skogsvårdslagstiftningen och lagstift-&lt;br&gt;ningen om bekämpning av växtskadegörare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ingripanden mot kräftpest,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;tillstånd till införsel av djursperma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;tillstånd till kvicksilverbetning av utsäde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- statsplombering av utsäde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;ersättning vid ingripanden enligt epizootilagstiftningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;undantag från fiskeriföreskrifter, tillstånd till fiskodling m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- godkännande av hingstar som avelsdjur,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- godkännande av fodertillsatser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;licens för yrkesfiske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tillstånd till jakt, godkännande av fångstredskap m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;avgifter för livsmedelstillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årets budgetproposition (bil. 2:1) finns också en sammanställning på grund-&lt;br&gt;val av uppgifter från departementen som mera ingående visar resultat som&lt;br&gt;har uppnåtts och projekt som har inletts beträffande bl.a. delegering sedan&lt;br&gt;redovisningen i den föregående budgetpropositionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande redovisning av regeringens delegeringsarbete har läm-&lt;br&gt;nats i budgetpropositionerna för föregående år och för året dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits tidigare fortsätter delegeringsarbetet med oförminskad&lt;br&gt;intensitet. Regeringen har i propositionen om den psykiatriska tvångsvår-&lt;br&gt;den, m.m. (1990/91:58) föreslagit en övergång till domstolsprövning i vissa&lt;br&gt;fall av ärenden inom den psykiatriska tvångsvården. Inom finansmarkna-&lt;br&gt;dens område finns ett antal nyligen beslutade eller planerade lagförslag som&lt;br&gt;innebär att förvaltningsmyndigheters beslut skall kunna överklagas till dom-&lt;br&gt;stol. I propositionen (1990/91:155) om lag om ändring i jordförvärvslagen&lt;br&gt;(1979:230), m.m. föreslås en ändrad instansordning för överklagande av be-&lt;br&gt;slut om förvärvstillstånd. Lantbruksstyrelsens beslut i sådana frågor skall i&lt;br&gt;fortsättningen kunna överklagas till kammarrätten i stället för till rege-&lt;br&gt;ringen. Inom bostadsdepartementet övervägs för närvarande de nuvarande&lt;br&gt;överklagandereglerna beträffande vissa ärendegrupper enligt plan- och&lt;br&gt;bygglagen (1987:10). Inom industridepartementets område kan här nämnas&lt;br&gt;att beslut om återkallelse av koncession enligt 16 kap. 1 § minerallagen&lt;br&gt;(1991:45) överklagas till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:176&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmänna överväganden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Lagen bör tillämpas ytterligare en tid&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Rättsprövningslagens giltighetstid förlängs med tre år.&lt;br&gt;Lagen skall ha samma omfattning som i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Inledningsvis vill jag slå fast att anledning saknas&lt;br&gt;att åtminstone för närvarande ifrågasätta behovet av rättsprövningsinstitutet&lt;br&gt;som en garanti att svensk rätt motsvarar kraven i Europakonventionens arti-&lt;br&gt;kel 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör framhållas att vad som kommit fram vid samtalen med företrä-&lt;br&gt;dare för regeringsrätten ger vid handen att tillämpningen av rättsprövnings-&lt;br&gt;lagen inte vållat några större problem, även om juridiskt komplicerade frå-&lt;br&gt;gor naturligtvis förekommit inom rättsområden som i vissa delar varit nya&lt;br&gt;för regeringsrätten. Rättsprövningsärendena har kunnat handläggas inom&lt;br&gt;ramen för befintliga resurser. Ärendebalansen har visserligen ökat, men den&lt;br&gt;tid lagen har varit i kraft medger inte några hållbara slutsatser om den fram-&lt;br&gt;tida utvecklingen. Den är för övrigt också beroende av andra faktorer som&lt;br&gt;påverkar regeringsrättens arbete. Vad jag närmast har i åtanke och som kan&lt;br&gt;komma att påverka även regeringsrättens situation är resultatet av det ar-&lt;br&gt;bete som domstolsutredningen (Ju 1989:06) bedriver. Enligt direktiven (dir.&lt;br&gt;1989:56) skall utredningen slutföra sitt uppdrag före utgången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag redan framhållit tillkom rättsprövningslagen i avsikt att säker-&lt;br&gt;ställa att den svenska lagstiftningen motsvarar kraven på domstolsprövning&lt;br&gt;i artikel 6 i Europakonventionen så som dessa har fastlagts i Europadomsto-&lt;br&gt;lens praxis. Ännu har inte något avgörande av regeringsrätten med stöd av&lt;br&gt;rättsprövningslagen prövats av Europadomstolen. I ett mål inför den euro-&lt;br&gt;peiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna har dock rättspröv-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningslagen varit aktuell. Kommissionen har nämligen avvisat en ansökan så-&lt;br&gt;som uppenbart ogrundad och som skäl för avvisningen bl.a. uttalat att ingen-&lt;br&gt;ting tyder på att rättsprövning inte skulle ha uppfyllt kraven i artikel 6 i kon-&lt;br&gt;ventionen (application No. 15104/89). Det bör framhållas att sökanden i det&lt;br&gt;aktuella ärendet inte hade utnyttjat möjligheten att ansöka om rättspröv-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom Europadomstolen ännu inte prövat något klagomål över beslut&lt;br&gt;som meddelats av regeringsrätten med stöd av rättsprövningslagen är det en-&lt;br&gt;ligt min mening nu för tidigt att definitivt ta ställning till om rättsprövningsla-&lt;br&gt;gen i dess nuvarande form bör permanentas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som inte heller kan anses avgjord av Europadomstolen är om de&lt;br&gt;nämnder som bl.a. enligt rättsprövningslagen jämställs med domstolar god-&lt;br&gt;tas som sådana vid tillämpningen av artikel 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer att arbetet med den översyn av olika författningar som&lt;br&gt;bl.a. syftar till att svensk rätt skall tillgodose Europakonventionens krav på&lt;br&gt;tillgång till domstolsprövning ännu inte är avslutat. Resultatet kan komma&lt;br&gt;att inverka på rättsprövningslagens tillämpningsområde, och det kan på sikt&lt;br&gt;leda till att rättsprövningslagens särskilda regler om domstolsprövning blir&lt;br&gt;överflödiga. Även utifrån det pågående arbetet med bl.a. delegering är det&lt;br&gt;därför enligt min mening för tidigt att nu ta slutlig ställning till rättspröv-&lt;br&gt;ningslagens framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan dessutom inte uteslutas att det finns fog för det av somliga fram-&lt;br&gt;förda påståendet att lagens tillämpningsområde, som ju vid rättsprövningsla-&lt;br&gt;gens tillkomst medvetet gjordes mer omfattande än vad Europakonventio-&lt;br&gt;nen kräver, blivit alltför stort. Det går dock inte i dag att med ledning av&lt;br&gt;erfarenheterna från tillämpningen få några säkra hållpunkter därvidlag. Det&lt;br&gt;kan vara värdefullt att i stället avvakta de erfarenheter som en ytterligare&lt;br&gt;tids tillämpning av lagen kan ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande det fortsatta delegeringsarbetet kan här också nämnas att en&lt;br&gt;övergång till domstolsprövning i fler ärendegrupper kan komma att aktuali-&lt;br&gt;seras också för att Sverige skall anpassa sig till krav som uppställs i vissa EG-&lt;br&gt;direktiv (jfr prop. 1990/91:100 bil. 2, s. 57). Bl.a. finns det inom bank- och&lt;br&gt;försäkringsväsendets område krav på domstolsprövning i större utsträckning&lt;br&gt;än vad som för närvarande gäller i Sverige vid sidan av möjligheten till rätts-&lt;br&gt;prövning. Också rent generellt kan ett svenskt deltagande i det europeiska&lt;br&gt;integrationsarbetet leda till krav på att enskilda i ökad utsträckning skall&lt;br&gt;kunna göra sina rättigheter gällande inför domstol. Inom regeringskansliet&lt;br&gt;pågår en mycket bred och systematisk genomgång av EGs regelverk med&lt;br&gt;anledning av de EES-förhandlingar som förs mellan EFTA-länderna och&lt;br&gt;EG. En sådan genomgång är givetvis nödvändig även i ett medlemskaps-&lt;br&gt;perspektiv. Det finns enligt min mening också av nu anförda skäl anledning&lt;br&gt;att avvakta med ett slutligt ställningstagande beträffande rättsprövningsla-&lt;br&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag återkommer till i nästa avsnitt är det inte i alla avseenden fullstän-&lt;br&gt;digt klart vilka krav Europakonventionen ställer på förfarandet vid dom-&lt;br&gt;stolsprövningen. Också detta talar för att rättsprövningslagen inte bör per-&lt;br&gt;manentas nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår därför att rättsprövningslagen - med samma tillämpningsom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;råde som i dag - skall gälla ytterligare en begränsad tid. Jag anser att tre år Prop.&lt;br&gt;är en lämplig tid. Lagen bör alltså tillämpas på beslut som fattas fram till 1990/91:176&lt;br&gt;utgången av år 1994. Härigenom bör utrymme skapas för en ändamålsenlig&lt;br&gt;utvärdering av lagens tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Några processuella frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Genom förtydliganden i 1 och 3 §§ rättsprövningslagen&lt;br&gt;klargörs avgränsningen av den prövning som regeringsrätten skall&lt;br&gt;göra med anledning av en ansökan. Vidare görs en justering i 5 § såvitt&lt;br&gt;avser brister som saknat betydelse för utgången av ett överprövat av-&lt;br&gt;görande. Några ytterligare ändringar görs inte nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De frågor av processuell art som behandlades re-&lt;br&gt;dan i propositionen om Europakonventionen och rätten till domstolspröv-&lt;br&gt;ning i Sverige är alltjämt vanskliga att bedöma och svåra att besvara på ett&lt;br&gt;entydigt sätt. Jag avser ändå att i detta sammanhang ta upp några sådana&lt;br&gt;frågor som rör utformningen av rättsprövningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för processen i regeringsrätten, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill inledningsvis ta upp en processuell fråga som har påtalats av företrä-&lt;br&gt;dare för regeringsrätten och som rör ramen för processen i regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § rättsprövningslagen skall regeringsrätten på ansökan av en en-&lt;br&gt;skild part i vissa typer av förvaltningsärenden pröva om avgörandet i ärendet&lt;br&gt;strider mot någon rättsregel. Omfattningen av den prövning som regerings-&lt;br&gt;rätten skall göra har som jag tidigare anfört ingående diskuterats i proposi-&lt;br&gt;tionen till rättsprövningslagen (s. 23-25, 34-36 och 233-236). Däremot finns&lt;br&gt;ramen för processen i regeringsrätten inte behandlad. Det är dock helt klart&lt;br&gt;att prövningen inte kan vara så omfattande som själva lagtexten sedd isole-&lt;br&gt;rad ger intryck av. I själva verket torde det vara orealistiskt att generellt&lt;br&gt;pröva om ett avgörande strider mot någon av alla gällande rättsregler. Rät-&lt;br&gt;ten till domstolsprövning enligt artikel 6 kan inte anses kräva att domstolen&lt;br&gt;ex officio gör en totalinventering i fråga om ett prövat besluts laglighet. Pröv-&lt;br&gt;ningen bör rimligen i princip avse det som sökanden anser brista beträffande&lt;br&gt;avgörandets rättsenlighet. Likaså bör prövningen göras på grundval av om-&lt;br&gt;ständigheter som denne påtalat i rättsprövningsärendet. Regeringsrätten bör&lt;br&gt;därför inte vara skyldig att ex officio undersöka om det kan finnas något för-&lt;br&gt;hållande som kan göra att det avgörande som skall prövas inte är rättsenligt.&lt;br&gt;Det kan dock finnas fall där det icke rättsenliga i ett avgörande framstår som&lt;br&gt;uppenbart av ett visst skäl som sökanden inte åberopat eller där omständig-&lt;br&gt;heter som inte åberopas men som ändå klart framgår gör att avgörandet inte&lt;br&gt;kan anses som rättsenligt. För den händelse resningsinstitutet inte skulle&lt;br&gt;kunna tillämpas i sådana fall, bör regeringsrätten vara oförhindrad att upp-&lt;br&gt;häva beslutet med stöd av rättsprövningslagen. En ändring av lagen bör gö-&lt;br&gt;ras i syfte att klargöra hur långt regeringsrättens prövning sträcker sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet, som inte haft något i sak att erinra mot det remitterade förslaget&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till ändring i 1 §, har föreslagit en annan formulering. Jag ansluter mig till&lt;br&gt;lagrådets förslag till omformulering men vill göra ett förtydligande tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 5 § rättsprövningslagen skall regeringsrätten upphäva förvaltnings-&lt;br&gt;beslutet, om det strider mot någon rättsregel. En fråga som har kommit upp&lt;br&gt;i anslutning härtill är vilken verkan ett åsidosättande av en rättsregel skall få&lt;br&gt;när felet inte har haft någon som helst betydelse för utgången i förvaltnings-&lt;br&gt;ärendet. För mig framstår det som självklart att en felaktighet som hänför&lt;br&gt;sig till regler som saknar betydelse för utgången i det överprövade beslutet&lt;br&gt;inte skall medföra att beslutet behöver upphävas. Situationen kan jämföras&lt;br&gt;med den där en prövning blivit betydelselös till följd av mellankommande&lt;br&gt;författningsändring (jfr RÅ 1989 ref. 27). En regel bör enligt min mening&lt;br&gt;införas som innebär att regeringsrätten inte behöver upphäva beslut som i&lt;br&gt;och för sig i något avseende strider mot en rättsregel men där detta uppen-&lt;br&gt;bart saknar betydelse för avgörandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på muntlig förhandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 § förvaltningsprocesslagen (1971:291) är förfarandet i regeringsrät-&lt;br&gt;ten i princip skriftligt. I handläggningen får ingå muntlig förhandling beträf-&lt;br&gt;fande viss fråga, när det kan antas vara till fördel för utredningen eller främja&lt;br&gt;ett snabbt avgörande av målet. Frågan om muntlig förhandling avgörs dis-&lt;br&gt;kretionärt av regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid remissbehandlingen av den promemoria som låg till grund för propo-&lt;br&gt;sitionen om rättsprövningslag framfördes från några håll viss tveksamhet om&lt;br&gt;en prövning enligt rättsprövningslagen uppfyller artikel 6 i Europakonven-&lt;br&gt;tionen. Vad tvekan framför allt gällde var om de begränsningar som gäller&lt;br&gt;inom förvaltningsprocessen såvitt avser tillgången till muntlig förhandling&lt;br&gt;står i överensstämmelse med konventionens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen (1987/88:69 s. 28 f.) besvarade föredraganden denna tvek-&lt;br&gt;samhet med att konventionstexten inte kan tas till intäkt för ett absolut krav&lt;br&gt;på muntlig förhandling inför domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen tog jag på nytt upp frågan om muntlig förhandling i&lt;br&gt;rättsprövningsärenden utan att föreslå några ändringar i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har tagit upp frågan om förfarandet i mål om rättsprövning och&lt;br&gt;Europakonventionens krav på muntlig förhandling. Enligt lagrådet torde ar-&lt;br&gt;tikel 6 i Europakonventionen allmänt ha tolkats så, att den ger part en rätt&lt;br&gt;till en muntlig förhandling inför domstol. De fall som föranlett osäkerhet har&lt;br&gt;enligt lagrådet främst gällt rätten att efter ett muntligt förfarande i första in-&lt;br&gt;stans påfordra en ny muntlig förhandling i överinstansförfarandet. Europa-&lt;br&gt;domstolen har också ansett en muntlig förhandling kunna undvaras i fall då&lt;br&gt;parterna - uttryckligen eller implicit - avstår från sin rätt till en sådan för-&lt;br&gt;handling och nöjer sig med skriftlig handläggning. För att undvika konflikter&lt;br&gt;med konventionen bör därför enligt lagrådet en rätt till muntlig förhandling&lt;br&gt;i rättsprövningsförfarandet inskrivas i lagen så snart som möjligt. Intill dess&lt;br&gt;så skett kan problemen i förhållande till konventionen enligt lagrådet lösas&lt;br&gt;genom att parts begäran om muntlig förhandling regelmässigt tillmötesgås i&lt;br&gt;sådana mål som faller inom tillämpningsområdet för artikel 6 i konventio-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För egen del vill jag anföra följande. Som jag konstaterade i lagrådsremis-&lt;br&gt;sen har Europadomstolen under senare år avkunnat några domar som väl&lt;br&gt;belyser frågans komplexitet, men dessa lämnar inte några besked ur vilka&lt;br&gt;säkra generella slutsatser kan dras. Tre mål mot Sverige, som alla gäller frå-&lt;br&gt;gan om rätt till muntlig förhandling i brottmål i hovrätt, skall inom den när-&lt;br&gt;maste tiden prövas av Europadomstolen i plenum. Dessa avgöranden kom-&lt;br&gt;mer att kasta ytterligare ljus över frågan om parts rätt till muntlig förhand-&lt;br&gt;ling, och som jag framhöll i remissen är det kanske inte helt uteslutet att&lt;br&gt;man därav kommer att kunna dra vissa slutsatser också vad gäller rätten till&lt;br&gt;muntlig förhandling i rättsprövningsförfarandet. Jag förklarade också att&lt;br&gt;frågan om muntlig förhandling i rättsprövningsförfarandet inte heller kunde&lt;br&gt;ses isolerad från förvaltningsprocessen i övrigt. Domstolsutredningen skall&lt;br&gt;enligt sina direktiv se över reglerna om rätt för part att få till stånd muntlig&lt;br&gt;förhandling i förvaltningsprocessen. Enligt direktiven skall denna översyn&lt;br&gt;särskilt göras i ljuset av den utveckling som skett när det gäller tolkningen&lt;br&gt;av artikel 6 i Europakonventionen. Jag vill i detta sammanhang avslutnings-&lt;br&gt;vis också peka på att förvaltningsprocesslagen ger utrymme för regeringsrät-&lt;br&gt;ten att hålla muntlig förhandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skäl som jag nu anfört är jag inte beredd att nu förorda någon särlös-&lt;br&gt;ning i fråga om möjligheterna till muntlig förhandling såvitt gäller rättspröv-&lt;br&gt;ningsförfarandet. Jag är väl medveten om frågans vikt och kommer att noga&lt;br&gt;följa utvecklingen av Europadomstolens praxis i dessa frågor. Om behov&lt;br&gt;uppkommer är jag givetvis beredd att föreslå de lagändringar som kan behö-&lt;br&gt;vas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av regeringsrättens prövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Europadomstolen skall en domstol som avses i artikel 6 vara behörig&lt;br&gt;att bedöma saken i hela dess vidd (”to determine all the aspects of the mat-&lt;br&gt;ter”). Detta krav anses inte uppfyllt, om endast ett kassationsförfarande till-&lt;br&gt;handahålls, innebärande att domstolen bara har befogenhet att göra en in-&lt;br&gt;skränkt laglighetsprövning som utesluter faktabedömning och bevisfrågor&lt;br&gt;(jfr målet Le Compte, Van Leuven &amp;amp; De Meyere ./. Belgien [1981]).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om räckvidden av domstolsprövningen behandlades utförligt i&lt;br&gt;samband med rättsprövningslagens tillkomst. Av motivuttalanden (prop.&lt;br&gt;1987/88:69 s. 23-25 och 234) framgår bl.a. att regeringsrättens prövning en-&lt;br&gt;ligt rättsprövningslagen skall omfatta inte bara lagtolkning utan också fakta-&lt;br&gt;bedömning och bevisvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den principiella frågan angående omfattningen av regeringsrättens pröv-&lt;br&gt;ning har behandlats i rättsfallet RÅ 1989 ref. 16. Målet rörde ett vägrat för-&lt;br&gt;värvstillstånd för köp av en jordbruksfastighet. Regeringsrätten uttalade&lt;br&gt;bl.a. att, om omständigheterna varit sådana att bedömningen av förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för avslagsgrundens tillämplighet framstår som så felaktig att&lt;br&gt;grundlagens saklighetskrav inte kunde anses uppfyllt, beslutet borde kunna&lt;br&gt;upphävas efter rättsprövning. Politiska lämplighetsfrågor i egentlig mening&lt;br&gt;omfattas däremot inte av rättsprövningen. Regeringsrätten förklarade dock&lt;br&gt;att prövningen omfattar de omständigheter som ligger till grund för regering-&lt;br&gt;ens bedömning i sådana frågor, eller med andra ord om regeringen felbe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dömt fakta eller överskridit gränserna för den handlingsfrihet som regeln i&lt;br&gt;fråga medger för beslutsfattandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inte några rättsfall från Europadomstolen som tillåter helt säkra&lt;br&gt;slutsatser huruvida kravet i artikel 6 angående omfattningen av domstols-&lt;br&gt;prövningen är uppfyllt genom rättsprövningslagen. Klart är att rättspröv-&lt;br&gt;ningen sträcker sig längre än den typ av kassatorisk prövning som under-&lt;br&gt;känts av Europadomstolen. Omfattningen av den prövning som regerings-&lt;br&gt;rätten enligt det nämnda rättsfallet förbehållit sig bör enligt min mening vara&lt;br&gt;tillräcklig för att uppfylla kravet i artikel 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har inte heller kommit fram några omständigheter som ger anledning&lt;br&gt;att göra någon inskränkning av omfattningen av regeringsrättens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill därför inte förorda någon ändring i nu berört hänseende. Det finns&lt;br&gt;dock givetvis anledning att här följa utvecklingen av regeringsrättens praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillåtligheten av att åberopa nya omständigheter i rättsprövningsärendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 37 § förvaltningsprocesslagen får i mål, vari prövningstillstånd krävs,&lt;br&gt;omständighet eller bevis som klaganden åberopar först i regeringsrätten&lt;br&gt;beaktas endast om det föreligger särskilda skäl. Någon motsvarande bestäm-&lt;br&gt;melse har inte tagits in i rättsprövningslagen. Frågan berördes inte heller i&lt;br&gt;förarbetena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrätten fick anledning att pröva frågan om tillåtligheten av att&lt;br&gt;åberopa nya omständigheter i ett ärende om rättsprövning som avgjordes&lt;br&gt;nyligen (jfr RÅ 1990 ref. 75). Regeringsrätten fann därvid - bl.a. med hän-&lt;br&gt;visning till att syftet med rättsprövningen varit att säkerställa att svensk rätt&lt;br&gt;motsvarar Europakonventionens krav på tillgång till domstolsprövning - att&lt;br&gt;rättsprövningen inte skall begränsas i vidare mån än som följer av föreskrif-&lt;br&gt;terna i rättsprövningslagen. Ordalydelsen i rättsprövningslagen uppställer&lt;br&gt;inga hinder och tanken på att införa ett förbud mot att åberopa nya omstän-&lt;br&gt;digheter eller bevis väcktes inte i lagstiftningsärendet. Mot bakgrund härav&lt;br&gt;fann regeringsrätten att några inskränkningar därvidlag i regel inte skulle&lt;br&gt;uppställas vid rättsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrättens beslut väcker spörsmålet huruvida frågan bör lagregleras&lt;br&gt;i rättsprövningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringsrättens praxis på området inskränker sig till ett enda fall och det&lt;br&gt;var i detta mål fråga om sökanden hade ett sådant intresse i saken att han&lt;br&gt;var klagoberättigad, dvs. omständigheter av processuell betydelse. Att&lt;br&gt;härav dra slutsatsen att sökanden generellt har en möjlighet att åberopa nya&lt;br&gt;omständigheter först vid rättsprövningen är åtminstone jag inte beredd att&lt;br&gt;göra. Det är därför för tidigt att dra några slutsatser inte bara om i vilken&lt;br&gt;riktning rättspraxis kommer att utvecklas utan också i vad mån denna kom-&lt;br&gt;mer att medföra icke önskade resultat. Ett skäl att inte ge sökanden en möj-&lt;br&gt;lighet att åberopa nya omständigheter först i rättsprövningsärendet är att&lt;br&gt;personer kan utnyttja en sådan möjlighet i förhalningssyfte. Det får emeller-&lt;br&gt;tid i överensstämmelse med det allmänna synsätt som anlades vid lagens till-&lt;br&gt;komst i första hand överlämnas till regeringsrätten att ta ställning till denna&lt;br&gt;fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ändringar i rättsprövningslagen som jag föreslår kräver inte några ökade&lt;br&gt;resurser för regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Upprättat lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom justitiedepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltnings-&lt;br&gt;beslut.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;1 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke har ett tillägg gjorts som innebär att ramen för&lt;br&gt;processen i regeringsrätten klargörs i förhållande till vad som nu gäller. Ut-&lt;br&gt;formningen följer med någon justering lagrådets förslag. Enligt tillägget&lt;br&gt;skall regeringsrätten pröva om avgörandet strider mot någon rättsregel på&lt;br&gt;det sätt som sökanden angivit eller som i övrigt klart framgår av omständig-&lt;br&gt;heterna i ärendet. Motivet till detta förtydligande har redovisats under av-&lt;br&gt;snittet Ramen för processen i regeringsrätten, m.m. (avsnitt 2.2). Som har&lt;br&gt;framgått där avses egentligen bara att anpassa lagtexten till vad som är rim-&lt;br&gt;ligt för regeringsrätten att pröva.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt andra stycke införs en skyldighet för sökanden att i sin ansökan&lt;br&gt;ange i vilket hänseende han anser att avgörandet strider mot någon rättsregel&lt;br&gt;och vilka omständigheter som åberopas till stöd för detta. Denna ändring&lt;br&gt;har samband med ändringen i 1 §. I övrigt är de allmänna bestämmelserna i&lt;br&gt;förvaltningsprocesslagen tillämpliga på förfarandet. De närmare krav som&lt;br&gt;bör ställas på en ansökan för att den skall kunna tjäna som grund för en pröv-&lt;br&gt;ning får läggas fast genom regeringsrättens tillämpning av bestämmelsen.&lt;br&gt;Det kan därvid inte uteslutas att kraven på en ansökan om rättsprövning med&lt;br&gt;hänsyn till lagens speciella karaktär och dess syfte kan komma att avvika från&lt;br&gt;vad som gäller för exempelvis ordinära besvärsmål. Kraven bör inte ställas&lt;br&gt;alltför högt. Det bör räcka att omständigheterna vid en rimlig och välvillig&lt;br&gt;tolkning kan anses vara så preciserade, att det framgår i vilka hänseenden&lt;br&gt;sökanden angriper beslutets rättsenlighet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 denna paragraf har gjorts ett tillägg som tar sikte på den situationen att en&lt;br&gt;överträdelse av en regel i och för sig har skett och att förvaltningsbeslutet på&lt;br&gt;grund därav strider mot någon rättsregel, men felaktigheten hänför sig till&lt;br&gt;regler som inte har någon betydelse för beslutet. För sådana fall öppnas här&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en möjlighet för regeringsrätten att ändå underlåta att upphäva ett förvalt-&lt;br&gt;ningsbeslut när felaktigheten uppenbart saknar betydelse för det överprö-&lt;br&gt;vade avgörandet. Regeln inskränker formellt sett inte den prövning som re-&lt;br&gt;geringsrätten skall göra. Även i de fall som här avses skall regeringsrätten&lt;br&gt;först konstatera om förvaltningsbeslutet enligt 1 § strider mot någon rättsre-&lt;br&gt;gel. Regeln innebär endast att felaktigheter i samband med ett förvaltnings-&lt;br&gt;beslut inte alltid skall få till följd att beslutet upphävs. Det skall alltså vara&lt;br&gt;möjligt att bortse från felaktigheter som uppenbart saknar betydelse för av-&lt;br&gt;görandet. Därmed undviks en onödig förnyad behandling av ärendet som&lt;br&gt;inte kan leda till annat resultat än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:176&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att anta förslaget till lag om ändring i lagen (1988:205) om rättspröv-&lt;br&gt;ning av vissa förvaltningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden&lt;br&gt;har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa&lt;br&gt;förvaltningsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 5 §§ lagen (1988:205) om rättsprövning&lt;br&gt;av vissa förvaltningsbeslut samt ikraftträdandebestämmelserna till lagen&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan av en enskild part i ett&lt;br&gt;sådant förvaltningsärende hos rege-&lt;br&gt;ringen eller en förvaltningsmyndig-&lt;br&gt;het som rör något förhållande som&lt;br&gt;avses i 8 kap. 2 eller 3 § regeringsfor-&lt;br&gt;men skall regeringsrätten pröva om&lt;br&gt;avgörandet i ärendet strider mot nå-&lt;br&gt;gon rättsregel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På ansökan av en enskild part i ett&lt;br&gt;sådant förvaltningsärende hos rege-&lt;br&gt;ringen eller en förvaltningsmyndig-&lt;br&gt;het som rör något förhållande som&lt;br&gt;avses i 8 kap. 2 eller 3 § regeringsfor-&lt;br&gt;men skall regeringsrätten pröva om&lt;br&gt;avgörandet i ärendet strider mot en&lt;br&gt;rättsregel pä det sätt som sökanden&lt;br&gt;angivit eller i något annat hänseende&lt;br&gt;på grund av ett uppenbart fel.&lt;br&gt;Rättsprövning kan gälla endast sådana beslut som&lt;br&gt;innebär myndighetsutövning mot den enskilde,&lt;br&gt;annars kan prövas av domstol endast efter ansökan om resning, och&lt;br&gt;inte skulle ha kunnat överprövas i annan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om rättsprövning ges in&lt;br&gt;till regeringsrätten. Den skall ha&lt;br&gt;kommit in dit inom tre månader från&lt;br&gt;dagen för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om rättsprövning ges in&lt;br&gt;till regeringsrätten. Den skall ha&lt;br&gt;kommit in dit inom tre månader från&lt;br&gt;dagen för beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ansökan skall sökanden ange på&lt;br&gt;vilket sätt han anser att avgörandet&lt;br&gt;strider mot en rättsregel och vilka&lt;br&gt;omständigheter han vill åberopa som&lt;br&gt;stöd för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringsrätten finner att för-&lt;br&gt;valtningsbeslutet strider mot någon&lt;br&gt;rättsregel, skall regeringsrätten upp-&lt;br&gt;häva beslutet och. om det behövs,&lt;br&gt;återförvisa ärendet till den myndig-&lt;br&gt;het som meddelat beslutet. I annat&lt;br&gt;fall står beslutet fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringsrätten finner att för-&lt;br&gt;valtningsbeslutet strider mot någon&lt;br&gt;rättsregel och det inte är uppenbart&lt;br&gt;att felet saknar betydelse för avgöran-&lt;br&gt;det, skall regeringsrätten upphäva&lt;br&gt;beslutet och, om det behövs, åter-&lt;br&gt;förvisa ärendet till den myndighet&lt;br&gt;som meddelat beslutet. I annat fall&lt;br&gt;står beslutet fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juni&lt;br&gt;1988. Den tillämpas på beslut som&lt;br&gt;meddelas under tiden från ikraftträ-&lt;br&gt;dandet till utgången av år 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juni&lt;br&gt;1988. Den tillämpas på beslut som&lt;br&gt;meddelas under tiden från ikraftträ-&lt;br&gt;dandet till utgången av år 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-03-27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt O. Hamdahl, regeringsrådet Bertil&lt;br&gt;Werner, justitierådet Hans Danelius.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991 har regeringen&lt;br&gt;på hemställan av statsrådet Freivalds beslutat inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över förslag till lag om ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa&lt;br&gt;förvaltningsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Per Kjells-&lt;br&gt;son.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Artikel 6 i Europakonventionen torde allmänt ha tolkats så, att den ger&lt;br&gt;part en rätt till en muntlig förhandling inför domstol. De fall som har föran-&lt;br&gt;lett osäkerhet har främst gällt rätten att efter ett muntligt förfarande i första&lt;br&gt;instans påfordra en ny muntlig förhandling i överinstansförfarandet. Euro-&lt;br&gt;padomstolen har också ansett en muntlig förhandling kunna undvaras i fall&lt;br&gt;då parterna - uttryckligen eller implicit - avstår från sin rätt till en sådan&lt;br&gt;förhandling och nöjer sig med skriftlig handläggning. För att undvika kon-&lt;br&gt;flikter med konventionen bör därför en rätt till muntlig förhandling i rätts-&lt;br&gt;prövningsförfarandet inskrivas i lagen så snart som möjligt. Intill dess så&lt;br&gt;skett kan problemen i förhållande till konventionen lösas genom att parts&lt;br&gt;begäran om muntlig förhandling regelmässigt tillmötesgås i sådana mål som&lt;br&gt;faller inom tillämpningsområdet för artikel 6 i konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ramen för processen i regeringsrätten anges i lagrådsremissen&lt;br&gt;att regeringsrätten inte bör vara skyldig att ex officio undersöka om det kan&lt;br&gt;finnas något förhållande som kan göra att det avgörande som skall prövas&lt;br&gt;inte är rättsenligt. Enligt remissen kan det dock finnas fall där det icke rätts-&lt;br&gt;enliga i ett avgörande framstår som uppenbart av ett visst skäl som sökanden&lt;br&gt;inte åberopat eller där omständigheter som inte åberopas men som ändå&lt;br&gt;klart framgår gör att avgörandet inte kan anses som rättsenligt. Lagrådet an-&lt;br&gt;ser att syftet med lagändringen kommer till bättre uttryck om det i 1 § anges&lt;br&gt;att regeringsrätten skall ”pröva om avgörandet strider mot någon rättsregel&lt;br&gt;på det sätt som sökanden angivit eller som i övrigt framgår av omständighe-&lt;br&gt;terna i ärendet.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:176&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Proposition om ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltningsbeslut .......................................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ......................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag.................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 april 1991... &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ............................................. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.1 Bakgrund......................................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.2 Vissa statistiska uppgifter från&amp;nbsp;regeringsrätten......... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.3 Överföring av befogenhet att pröva överklaganden från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regeringen och förvaltningsmyndigheter till domstolarna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna överväganden................................ 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;Lagen bör tillämpas ytterligare en tid................. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Några processuella frågor........................... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ramen för processen i regeringsrätten, m.m........... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på muntlig förhandling....................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen av regeringsrättens prövning............ 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillåtligheten av att åberopa nya omständigheter i rätts-&lt;br&gt;prövningsärendet .................................. 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt............................................ 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättat lagförslag.................................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering...................................... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan............................................ 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut................................................ 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Lagrådsremissens lagförslag.......................... 15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Utdrag ur lagrådets protokoll den 27 mars 1991......... 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>uppskov</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:KU46</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-04-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-04-22 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-04-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-05-07 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 00:09:17</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE03176</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:30</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Konstitutionsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 00:09:17</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE03176</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__176.pdf</filnamn>
<filstorlek>671957</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/60FDF46B-FAF9-43D3-A891-3BBF790A24CF</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:KU46</uppgift>
<ref_dok_id>GE01KU46</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU46</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Uppskov till 1991/92 års riksmöte med behandlingen av vissa ärenden</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1991/92:KU12</uppgift>
<ref_dok_id>GF01KU12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1991/92</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KU12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Normgivningsfrågor m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:176&lt;br/&gt;
Ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa  förvaltningsbeslut</uppgift>
<ref_dok_id>GE02K97</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K97</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:176 Ändring i lagen (1988:205) om  rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Anders Björck  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:176&lt;br/&gt;
Ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa  förvaltningsbeslut</uppgift>
<ref_dok_id>GE02K97</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>K97</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:176 Ändring i lagen (1988:205) om  rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Anders Björck  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>