<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2359137</hangar_id>
 <dok_id>GE03171</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>171</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:171</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>171</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-04-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:40:44</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:01:20</publicerad>
 <titel>om en prisinformationslag</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03171/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03171</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE03171</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1990/91:171&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om en prisinformationslag&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03171/prop_199091__171-1.png" style="width:35pt;height:45pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande vid regeringssammanträdet har varit statsrådet Wallström.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 4 april 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Margot Wallström&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till en prisinformationslag. Den föreslag-&lt;br&gt;na lagen anger de grundläggande krav som skall ställas för att konsumen-&lt;br&gt;terna skall få en god prisinformation om de varor och tjänster som närings-&lt;br&gt;idkare i detaljistledet tillhandahåller dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Prisinformation skall i regel lämnas när näringsidkare marknadsför&lt;br&gt;bestämda varor och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Priset på varor och tjänster skall anges korrekt och tydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Jämförpris skall anges för sådana varuslag som konsumentverket har&lt;br&gt;fastställt särskilda beräkningsgrunder för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Priset för en vara skall anges antingen på själva varan eller i dess&lt;br&gt;omedelbara närhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Dagligvaror som tillhandahålls genom självbetjäning skall artikelpris-&lt;br&gt;märkas. Prisinformation skall dock få lämnas på något annat sätt när&lt;br&gt;det är möjligt för konsumenten att på ett enkelt sätt dels beräkna den&lt;br&gt;sammanlagda kostnaden för varorna, dels kontrollera att det pris som&lt;br&gt;betalas stämmer överens med prisangivelsen inne i butiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Marknadsföringslagens regelsystem skall tillämpas vid underlåtenhet&lt;br&gt;att följa prisinformationslagens föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen avses träda i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i en försöksverksamhet har denna proposition utformats&lt;br&gt;på ett nytt sätt. Den nya utformningen syftar till att vinna erfarenhet&lt;br&gt;för en eventuell övergång till en ändamålsenligare utformning av&lt;br&gt;regeringens förslag m. m. till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det regeringen vill att riksdagen skall ta ställning till redovisas&lt;br&gt;under rubriken Årendet till riksdagen, som alltså motsvarar den&lt;br&gt;sedvanliga rubriken Hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om en prisinformationslag&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter regeringens bemyndigande tillkallade civilministern i mars 1989 en&lt;br&gt;kommitté för att utreda hur konkurrenspolitiken ytterligare kan förstär-&lt;br&gt;kas. Kommittén skulle bl. a. kartlägga och analysera konsumenternas möj-&lt;br&gt;ligheter att få en klar och entydig prisinformation och överväga om det&lt;br&gt;behövdes en lagreglering av prisinformation till konsumenterna (dir.&lt;br&gt;1989:12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén, som antog namnet konkurrenskommittén (C 1989:03), har&lt;br&gt;avlämnat delbetänkandet (SOU 1990:106) Prisinformation till konsumen-&lt;br&gt;ter. Kommitténs sammanfattning av sitt betänkande finns i bilaga 1. Det&lt;br&gt;lagförslag som betänkandet innehåller framgår av bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över de remissin-&lt;br&gt;stanser som har yttrat sig över betänkandet finns i bilaga 3. En samman-&lt;br&gt;ställning av remissyttrandena har gjorts inom civildepartementet och finns&lt;br&gt;tillgänglig i detta lagstiftningsärende (dnr MA 2469/90).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges köpmannaförbund har i en skrivelse den 1 november 1990 till&lt;br&gt;civildepartementet (dnr MA 2171/90) påtalat att en prisinformationslag&lt;br&gt;kommer att ge problem i flera avseenden. Förbundet menar att systemet&lt;br&gt;med en marknadsföringslag och riktlinjer från konsumentverket fungerar&lt;br&gt;bra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket har den 26 februari 1991 gett in en sammanfattning&lt;br&gt;av en undersökning om allmänhetens inställning till prisinformation som&lt;br&gt;verket låtit utföra och verkets kommentar till undersökningsresultaten.&lt;br&gt;Verket har också överlämnat undersökningen till civildepartementet. En&lt;br&gt;sammanfattning av undersökningens resultat finns i bilaga 4. Undersök-&lt;br&gt;ningen i dess helhet finns tillgänglig i detta lagstiftningsärende (dnr MA&lt;br&gt;2469/90).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommittén kommer i sitt fortsatta arbete att överväga ytter-&lt;br&gt;ligare prisfrågor, bl. a. frågan om ett förbud mot prissamverkan och frågan&lt;br&gt;om olika prisaktiviteter i handeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 21 mars 1991 att inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över förslaget till en prisinformationslag. Det till lagrådet remitterade&lt;br&gt;lagförslaget redovisas i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har den 2 april 1991 yttrat sig över förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande framgår av bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det förslag som nu läggs fram har regeringen beaktat vad lagrådet har&lt;br&gt;anfört. I övrigt skiljer sig propositionens lagförslag från det till lagrådet&lt;br&gt;remitterade förslaget bara genom att vissa redaktionella ändringar har&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Nuvarande förhållanden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Marknadsföringslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföringslagen (1975:1418, ändrad senast 1988:1605) har till än-&lt;br&gt;damål att främja konsumenternas intressen i samband med näringsidkares&lt;br&gt;marknadsföring av varor, tjänster och andra nyttigheter och att motverka&lt;br&gt;marknadsföring som är otillbörlig mot konsumenter eller näringsidkare&lt;br&gt;(1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med marknadsföring förstås åtgärder som syftar till att främja avsätt-&lt;br&gt;ningen av varor och tjänster m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsföringslagens materiella regler är framför allt de två general-&lt;br&gt;klausulerna om otillbörlig marknadsföring (2 §) och om informationsskyl-&lt;br&gt;dighet (3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § marknadsföringslagen kan marknadsdomstolen förbjuda nä-&lt;br&gt;ringsidkare, som vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet&lt;br&gt;företar reklamåtgärd eller annan handling, som genom att strida mot god&lt;br&gt;affärssed eller på annat sätt är otillbörlig mot konsumenter eller näringsid-&lt;br&gt;kare, att fortsätta med det eller att företa annan liknande handling. En&lt;br&gt;marknadsföringsåtgärd får inte vara ägnad att vilseleda, vare sig direkt&lt;br&gt;eller indirekt. En sådan åtgärd skall alltså vara vederhäftig. Framställning-&lt;br&gt;ar som är oriktiga eller vilseledande samt ägnade att påverka bl. a. efterfrå-&lt;br&gt;gan på viss vara eller tjänst strider i princip mot vederhäftighetskravet&lt;br&gt;(prop. 1970:57 s. 67). Förbud enligt 2 § skall enligt 5 § normalt förenas&lt;br&gt;med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en näringsidkare vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan&lt;br&gt;nyttighet underlåter att lämna information, som har särskild betydelse&lt;br&gt;från konsumentsynpunkt, kan marknadsdomstolen enligt generalklausu-&lt;br&gt;len i 3 § ålägga näringsidkaren att lämna sådan information. Åläggandet&lt;br&gt;får innehålla att informationen skall lämnas genom märkning på varan&lt;br&gt;eller tillhandahållas i annan form på säljstället, i annonser eller andra&lt;br&gt;framställningar som näringsidkaren använder vid marknadsföringen eller i&lt;br&gt;viss form till konsument som begär det. Åläggande enligt 3 § skall enligt 5 §&lt;br&gt;förenas med vite, om detta av särskilda skäl inte är obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om förbud enligt 2 § och åläggande enligt 3 § får i fall som inte är&lt;br&gt;av större vikt prövas av konsumentombudsmannen genom förbuds- re-&lt;br&gt;spektive informationsföreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den principiella utgångspunkten för generalklausulen om informations-&lt;br&gt;skyldighet är att näringsidkarna själva förutsätts lämna konsumenterna&lt;br&gt;tillräcklig information om sina produkter i sin marknadsföring (prop.&lt;br&gt;1975/76:34 s. 126). Generalklausulen medger ingripande mot en närings-&lt;br&gt;idkares underlåtenhet att lämna tillräcklig information i särskilt betydelse-&lt;br&gt;fulla hänseenden. Information om pris är enligt vad marknadsdomstolen&lt;br&gt;har uttalat i flera beslut ofta av sådan betydelse som avses i 3 § marknads-&lt;br&gt;föringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Konsumentverkets riktlinjer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket skall enligt sin instruktion (1990:1179) utarbeta rikt-&lt;br&gt;linjer for näringsidkarnas marknadsföring och produktutformning. Såda-&lt;br&gt;na riktlinjer har utarbetats för en rad områden. Riktlinjerna antas vanligen&lt;br&gt;efter överenskommelse mellan konsumentverket och företrädare för nä-&lt;br&gt;ringslivet. Endast i ett fåtal fall har konsumentverket beslutat om riktlinjer&lt;br&gt;som inte har stöd hos näringslivets företrädare för den berörda branschen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjerna är formellt sett inte bindande utan har rättsligt karaktär av&lt;br&gt;rekommendationer till näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De viktigaste riktlinjerna i detta sammanhang är riktlinjer för prisinfor-&lt;br&gt;mation till konsumenter vid marknadsföring av varor i detaljhandeln,&lt;br&gt;(KOVFS 1982:1) de s. k. prisinformationsriktlinjerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjer finns också för information till konsumenter vid tillfälliga&lt;br&gt;prisaktiviteter för dagligvaror (KOVFS 1977:1), för postorderförsäljning&lt;br&gt;(KOVFS 1980:21) och för information om nya personbilars bensinför-&lt;br&gt;brukning (KOVFS 1988:1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På tjänsteområdet har konsumentverket utfärdat riktlinjer för repara-&lt;br&gt;tions- och underhållstjänster av elektriska hushållsapparater och hemelek-&lt;br&gt;tronik (KOVFS 1982:4), för sällskapsresor (KOVFS 1979:3), för tillämp-&lt;br&gt;ningen av konsumentkreditlagen (KOVFS 1985:7) samt för konsument-&lt;br&gt;försäkringslagen (KOVFS 1981:3).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Marknadsdomstolens avgöranden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen har prövat vilka krav som skall ställas på prisinfor-&lt;br&gt;mation, bl. a. i beslutet 1985:24 om jämförpriser på livsmedel. I beslutet&lt;br&gt;1991:3 har domstolen prövat ett ärende angående prismärkning av dag-&lt;br&gt;ligvaror. Domstolen har i det beslutet bl. a. slagit fast att viktiga punkter i&lt;br&gt;konsumentverkets riktlinjer får anses vara uttryck för god affärssed. I det&lt;br&gt;följande (avsnitt 3.5.2) finns en närmare redogörelse för detta beslut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Den nuvarande prisinformationen i butiker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom handeln har butikerna under de senaste decenniet i allt större ut-&lt;br&gt;sträckning gått över från traditionella utgångskassor till s. k. datakassor.&lt;br&gt;För närvarande svarar butiker med datakassor för cirka hälften av försälj-&lt;br&gt;ningsvolymerna inom livsmedelshandeln. Många butiker med datakassor&lt;br&gt;har slutat artikelprismärka dagligvaror. Priset anges i stället på en hyll-&lt;br&gt;kantsetikett där också vanligen jämförpriset finns angivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa butiker med utvecklat teknikstöd har också s. k. prisfrågeterminal&lt;br&gt;med summeringsfunktion. Där kan konsumenten på egen hand inhämta&lt;br&gt;såväl prisinformation för enstaka varor som exakt kostnad för sin varu-&lt;br&gt;korg. I datakassans sifferfönster kan konsumenten samtidigt som varan&lt;br&gt;identifieras, oftast i klartext få information om vilken kategori varan ingår&lt;br&gt;i och dess pris. Även datakassans kassakvitto är skrivet i klartext. Genom&lt;br&gt;detta kan konsumenten få information om vilken vara han har köpt och&lt;br&gt;priset för denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om prisinformation för dagligvaror i butiker med datakassor har Prop. 1990/91:171&lt;br&gt;varit föremål för överläggningar mellan konsumentverket och handeln. År&lt;br&gt;1986 träffades en likalydande överenskommelse i frågan mellan konsu-&lt;br&gt;menverket och envar av de största intressenterna inom dagligvaruhandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överenskommelsen gick ut på att dagligvaror i normalfallet borde arti-&lt;br&gt;kelprismärkas. Undantag gjordes for vissa varor som traditionellt pris-&lt;br&gt;märks på annat sätt. Överenskommelsen innebar vidare att ett antal s. k.&lt;br&gt;testbutiker kunde få minska omfattningen av artikelprismärkningen för att&lt;br&gt;pröva alternativa system för prisinformation. År 1988 sade några av&lt;br&gt;handelns företrädare upp överenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Lagstiftning om prisinformation till konsumenter &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P-&lt;sup&gt;1990/91:171&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Behovet av lagstiftning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Särskilda lagregler behövs för att främja en&lt;br&gt;god prisinformation till konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning: Överensstämmer med vår. (betänkandet s. 163,&lt;br&gt;166-167).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kommitténs förslag att införa särskilda lagregler om&lt;br&gt;prisinformation har tillstyrkts av ungefär hälften av remissinstanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positiva till förslaget är bl. a. konsumentverket och konsumentorganisa-&lt;br&gt;tionerna, löntagarorganisationerna och kommunerna. Dessa remissinstan-&lt;br&gt;ser anser att en särskild lagstiftning är nödvändig eftersom nuvarande&lt;br&gt;system inte har lett till att konsumenterna får en tillfredsställande prisin-&lt;br&gt;formation. Statens pris- och konkurrensverk (SPK) har inget att invända&lt;br&gt;mot att en lag om prisinformation införs, men anser att det är viktigt att&lt;br&gt;den inte utformas så att den låser informationsgivandet till en viss be-&lt;br&gt;stämd teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de negativa remissinstanserna finns bl. a. företrädare för närings-&lt;br&gt;livet. De anser att nuvarande regelverk är tillräckligt för att garantera att&lt;br&gt;konsumenterna får en tillfredsställande prisinformation. Flera remissin-&lt;br&gt;stanser anser att en lagreglering kan hämma konkurrensen. Några framhål-&lt;br&gt;ler att man bör avvakta en allmän översyn av marknadsföringslagen. En&lt;br&gt;del remissinstanser har framhållit att de av kommittén åberopade under-&lt;br&gt;sökningarna inte är tillräckligt aktuella för att ligga till grund för bedöm-&lt;br&gt;ningar om att lagregler behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Brister i marknadens sätt att fungera&lt;br&gt;kan få negativa konsekvenser för konsumenten i form av högre priser,&lt;br&gt;mindre utbud och sämre kvalitet. Samhället söker genom bl. a. konkur-&lt;br&gt;rens- och konsumentpolitiken motverka sådana brister på olika sätt. Målet&lt;br&gt;för konkurrenspolitiken är att skapa förutsättningar för en effektiv resurs-&lt;br&gt;fördelning samtidigt som konsumenternas intressen skall tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenslagstiftningen är ett av flera medel för att nå målet. Konsu-&lt;br&gt;mentpolitiken skall hjälpa hushållen att använda sina resurser effektivt&lt;br&gt;samt stärka konsumenternas ställning på marknaden. Konsumentlagstift-&lt;br&gt;ningen syftar bl. a. till att förbättra informationen till konsumenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den perfekta konkurrensmodellen bygger på att såväl köpare som sälja-&lt;br&gt;re har full marknadsinformation. Den information som konsumenterna&lt;br&gt;får från företagen är emellertid inte alltid tillräckligt saklig och informativ.&lt;br&gt;Åtgärder som syftar till att förbättra denna information är viktiga för att&lt;br&gt;åstadkomma en effektiv konkurrens. Att konsumenterna ges en möjlighet&lt;br&gt;att göra väl underbyggda val har sålunda en konkurrensbefrämjande effekt&lt;br&gt;och en återhållande verkan på prisnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En god prisinformation och prismedvetenhet hos konsumenterna har&lt;br&gt;således stor betydelse för konkurrensen. Regeringen har därför nyligen gett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;länsstyrelserna och SPK i uppdrag att stödja lokala aktiviteter som syftar till &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ökad prismedvetenhet hos konsumenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om lagstiftning om prisinformation uppmärksammades i riksda-&lt;br&gt;gens lagutskott under riksmötet 1985/86 i samband med utskottets be-&lt;br&gt;handling av bl. a. prop. 1985/86:121 om inriktningen av konsumentpoliti-&lt;br&gt;ken (LU 34). Utskottet hade att behandla bl. a. några motioner i vilka&lt;br&gt;yrkades åtgärder för att råda bot på handelns bristfälliga prisinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet ansåg att det inte fanns behov av åtgärder från riksdagens&lt;br&gt;sida. Avgörande för denna bedömning var att utskottet fått kännedom om&lt;br&gt;att detaljhandeln och konsumentverket inom kort med största sannolikhet&lt;br&gt;skulle träffa en överenskommelse om bibehållande av prislappsmärkning-&lt;br&gt;en. Riksdagen biföll utskottets hemställan att inte vidta några lagstift-&lt;br&gt;ningsåtgärder (rskr. 292).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den aviserade överenskommelsen mellan handeln och konsumentver-&lt;br&gt;ket kom till stånd under år 1986. År 1988 sade några av handelns företrä-&lt;br&gt;dare emellertid upp överenskommelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En god information om priset på varor och tjänster är ett grundläggande&lt;br&gt;konsumentintresse. Sådan information ökar i betydelse i ett läge när&lt;br&gt;förbättringar i samhällsekonomin kräver satsningar på effektiv konkur-&lt;br&gt;rens, avreglering och ökad internationalisering. Dessa marknadsinriktade&lt;br&gt;åtgärder påkallar i sin tur att konsumenternas ställning stärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattande insatser har också gjorts för att förbättra prisinformationen&lt;br&gt;i detaljhandeln. Trots detta uppvisar denna inom vissa områden fortfaran-&lt;br&gt;de stora brister. De nuvarande förhållandena har därför kritiserats, bl. a.&lt;br&gt;av konsumentverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritiken avser särskilt att ordningen med förhandlingar mellan konsu-&lt;br&gt;mentverket och näringslivet är trög samt att man, trots att marknadsfö-&lt;br&gt;ringslagen har varit i kraft under lång tid, inte har fått en fast och täckande&lt;br&gt;praxis på prisinformationsområdet. Svårigheterna att dra mera generella&lt;br&gt;slutsatser av marknadsdomstolens avgöranden har också framhållits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De företag som verkar på marknaden har ett huvudansvar för att till-&lt;br&gt;räcklig information lämnas. Enligt regeringens mening har marknadens&lt;br&gt;aktörer inte till fullo levt upp till detta ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svårigheterna att få en tillräckligt hög grad av efterlevnad av de regler&lt;br&gt;som har utmejslats i marknadsdomstolens praxis ger vid handen att det&lt;br&gt;rättsliga systemet på området inte är tillräckligt effektivt. De krav som bör&lt;br&gt;ställas på en god prisinformation har inte angivits tydligt nog. Det rättsliga&lt;br&gt;systemet behöver därför kompletteras med särskilda lagregler som anger&lt;br&gt;de grundläggande krav som skall ställas för att säkerställa att konsumenter-&lt;br&gt;na får en tillräcklig prisinformation vid marknadsföring av varor och&lt;br&gt;tjänster. Det är emellertid viktigt att en sådan reglering inte blir mer&lt;br&gt;långtgående och detaljerad än vad skyddsintresset kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens slutsats är alltså att det behövs särskilda lagregler i syfte att&lt;br&gt;främja en god prisinformation till konsumenter. Det nuvarande regelsyste-&lt;br&gt;met bör därför kompletteras med ny lagstiftning på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redogör vi närmare för vad en lagstiftning på prisinforma-&lt;br&gt;tionsområdet bör innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Tillämpningsområdet för en ny lagstiftning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagstiftningen skall tillämpas på näringsidkare&lt;br&gt;som i sin yrkesmässiga verksamhet tillhandahåller varor och tjäns-&lt;br&gt;ter till konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med vårt (betänkandet s. 166 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta av de remissinstanser som har yttrat sig&lt;br&gt;över förslaget i denna del är positiva. Flera remissinstanser, bl. a. konsu-&lt;br&gt;mentverket och Tjänstemännens centralorganisation välkomnar att lagför-&lt;br&gt;slaget omfattar tjänsteområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En lagstiftning om prisinformation bör&lt;br&gt;gälla för näringsidkare i detaljistledet. Det handlar alltså om näringsidkare&lt;br&gt;som yrkesmässigt säljer varor till och utför tjänster åt konsumenter. Varu-&lt;br&gt;och tjänstemarknaden bör således omfattas generellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med begreppet vara avses inom konsumenträtten lösa saker. I den nya&lt;br&gt;lagstiftningen bör begreppet inte tilläggas någon annan innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemarknaden är mer mångfacetterad än varumarknaden. Bland&lt;br&gt;olika typer av konsumenttjänster intar de tjänster som innebär arbete på&lt;br&gt;lösa saker eller arbete på fast egendom o. d. en central plats. Det gäller här&lt;br&gt;framförallt reparations- och underhållsarbeten. Andra viktiga konsumen-&lt;br&gt;tjänster är förvaring av lösa saker, t. ex. möbelförvaring, behandling av&lt;br&gt;personer, t. ex. frisörtjänster, samt behandling av djur. Betydelsefulla&lt;br&gt;tjänster erbjuds i verksamheter som går ut på sakkunnig rådgivning (kon-&lt;br&gt;sulttjänster). Hotell- och restaurangtjänsterna är också viktiga liksom&lt;br&gt;transportavtal och avtal om sällskapsresor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 När prisinformation skall lämnas&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Prisinformation skall lämnas när en näringsid-&lt;br&gt;kare marknadsför bestämda varor eller tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisinformation skall dock kunna underlåtas om särskilda om-&lt;br&gt;ständigheter hindrar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med vårt (betänkan-&lt;br&gt;det s. 167 fl).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de som har yttrat sig över förslaget är ungefär&lt;br&gt;lika många positiva som negativa. Bl. a. statens pris- och konkurrensverk&lt;br&gt;och konsumentverket är positiva till förslaget i fråga om annonser. Några&lt;br&gt;remissinstanser tar särskilt upp frågan om prisinformation i skyltfönster.&lt;br&gt;Konsumentverket anser att det är viktigt med prisupplysningen i skylt-&lt;br&gt;fönster. Sveriges Köpmannaförbund anser att frågan bör lösas på frivillig&lt;br&gt;väg. Grossistförbundet Svensk Handel menar att kommittén genom att&lt;br&gt;koncentrera sig på betydelsen av prisinformation, särskilt när det gäller&lt;br&gt;skyltfönster, har skjutit åt sidan kvalitetens inverkan på priset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En god prisinformation bidrar till att kon-&lt;br&gt;sumenten kan göra väl underbyggda konsumtionsval. Konsumenten kan då&lt;br&gt;bättre bedöma värdet av en viss vara eller tjänst och jämföra olika utbud&lt;br&gt;med varandra. En näringsidkare bör därför vara skyldig att lämna prisin-&lt;br&gt;formation när han marknadsför bestämda varor och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet marknadsföring har i den marknadsrättsliga lagstiftningen en&lt;br&gt;vidsträckt innebörd. I begreppet ligger enligt förarbetena till marknadsfö-&lt;br&gt;ringslagen (1975/76:34 s. 124) att det skall vara fråga om åtgärder som&lt;br&gt;syftar till att främja avsättning av varor eller tjänster. Hit hör i första hand&lt;br&gt;framställningar och andra handlingar som vänder sig till allmänheten eller&lt;br&gt;en viss grupp intressenter, t. ex. annonser och andra reklamåtgärder av&lt;br&gt;allmän inriktning. Begreppet täcker emellertid också åtgärder som är inrik-&lt;br&gt;tade på enskilda individer, t. ex. säljargument som en försäljare använder&lt;br&gt;vid förhandlingar med en enskild kund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även själva saluhållandet av en vara, även om det är helt passivt, anses&lt;br&gt;vara en sådan åtgärd. Detsamma gäller när en näringsidkare exponerar&lt;br&gt;varor eller beskriver tjänster i skyltfönster, skyltskåp och liknande anord-&lt;br&gt;ningar. Enligt förarbetena till marknadsföringslagen innefattar begreppet&lt;br&gt;marknadsföring inte bara försäljning utan också uthyrning och liknande&lt;br&gt;förfaranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som huvudregel bör alltså gälla att en näringsidkare skall vara skyldig&lt;br&gt;att lämna prisinformation när han marknadsför bestämda varor och tjäns-&lt;br&gt;ter. Härigenom ökar konsumentens förutsättningar att på ett enkelt sätt&lt;br&gt;skaffa sig den kunskap som behövs för att konsumenten skall kunna göra&lt;br&gt;prismedvetna val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från huvudregeln måste emellertid med nödvändighet göras vissa un-&lt;br&gt;dantag. I vissa situationer kan det finnas hinder mot att lämna prisinfor-&lt;br&gt;mation, t. ex. när det inte går att fastställa priset i förväg eller konkurrens-&lt;br&gt;situationen är sådan att priset sätts från dag till dag. Det kan gälla vid&lt;br&gt;auktionsförsäljningar och liknande. Det kan också gälla marknadsföring i&lt;br&gt;annonser o. d. då priset inte är känt när annonsen går i tryck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget från kravet på prisinformation bör därför gälla för de fall&lt;br&gt;när särskilda omständigheter hindrar att en sådan information lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Hur prisinformation skall lämnas&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.4.1 Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Priset för varor och tjänster skall anges korrekt&lt;br&gt;och tydligt. Prisinformation skall vara skriftlig om den inte kan&lt;br&gt;lämnas till konsumenten på något annat likvärdigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om kontantpriset skall innefatta mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisinformationen skall också omfatta uppgifter om eventuella&lt;br&gt;tillkommande avgifter eller kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med vårt (betänkandet s. 163).&lt;br&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser har haft synpunkter på hur&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prisinformationskraven kommit till uttryck i den föreslagna lagtexten. Prop. 1990/91:171&lt;br&gt;Bl. a. Konsumentgillesförbundet och Stockholms kommun anser att det&lt;br&gt;också av lagen bör framgå att tillkommande avgifter skall anges tydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att prisuppgifterna skall fylla sin&lt;br&gt;funktion måste de vara korrekta och tydliga samt presenterade på ett&lt;br&gt;sådant sätt att de lätt kan uppfattas och förstås. Genom prisuppgifterna&lt;br&gt;skall konsumenter kunna få en riktig bild av hur mycket en vara eller tjänst&lt;br&gt;kostar. Prisinformationen måste således ge svar på frågor om vad som&lt;br&gt;ingår i priset och om det tillkommer kostnader. Det finns en relativt fast&lt;br&gt;praxis om hur priset på varor och tjänster bör anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att näringsidkare lämnar uppgifter som inte inkluderar mervärdeskatt&lt;br&gt;har av marknadsdomstolen i flera avgöranden — bl. a. beslutet 1973:21 —&lt;br&gt;bedömts vara otillbörligt mot konsumenter enligt marknadsföringslagen. I&lt;br&gt;beslutet 1976:23 framhöll marknadsdomstolen att det bör krävas att nä-&lt;br&gt;ringsidkaren vid marknadsföring av varor eller tjänster, vilka skall levere-&lt;br&gt;ras per post, klart anger om kostnader för porto tillkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt prisinformationsriktlinjerna (KOVFS 1982:1) gäller att alla pris-&lt;br&gt;uppgifter i fråga om varor skall vara tydliga och lättlästa. Vidare skall&lt;br&gt;informationen innehålla uppgift om eventuella kostnader för köp av ytter-&lt;br&gt;ligare någon vara eller tjänst som krävs för att varan skall kunna användas&lt;br&gt;för sitt ändamål. Skriftlig prisinformation behöver enligt riktlinjerna inte&lt;br&gt;lämnas i affärer som på mycket begränsade utrymmen och med en betjä-&lt;br&gt;ningsform som utgör mellanting mellan manuell betjäning och självbetjä-&lt;br&gt;ning marknadsför ett stort antal billiga och små varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På tjänsteområdet finns riktlinjer som till sin innebörd motsvarar riktlin-&lt;br&gt;jerna för varuområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den praxis och de principer som sålunda har kommit till uttryck i&lt;br&gt;marknadsdomstolens avgöranden och i konsumentverkets riktlinjer bör&lt;br&gt;lagfästas. Sålunda bör i lagen anges att priset på varor och tjänster skall&lt;br&gt;anges korrekt och tydligt. Uppgift om kontantpriset skall innefatta mervär-&lt;br&gt;deskatt. Prisinformationen skall också omfatta uppgifter om eventuella&lt;br&gt;tillkommande avgifter eller kostnader. Det bör också slås fast att prisinfor-&lt;br&gt;mation skall vara skriftlig om inte konsumenten kan få upplysning om priset&lt;br&gt;på något annat likvärdigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.2 Jämforpris&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Uppgift om pris per måttenhet (jämförpris)&lt;br&gt;skall anges för sådana varuslag som det finns särskilda beräknings-&lt;br&gt;grunder för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana beräkningsgrunder skall fastställas av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer delvis med vårt. Enligt kommit-&lt;br&gt;téns förslag skall uppgift om jämförpris lämnas endast vid marknadsföring&lt;br&gt;på säljställe (betänkandet s. 178 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av de remissinstanser som har yttrat sig över förslå- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;get i fråga om jämförpris är de flesta positiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De möjligheter att jämföra priset mellan&lt;br&gt;olika varualternativ som tillgången på jämförpriser medför är av stort&lt;br&gt;värde från konsumentsynpunkt. Jämförpriset ökar konsumenternas möj-&lt;br&gt;ligheter att göra rationella val och stimulerar konkurrensen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen har i ett avgörande preciserat rättsläget beträffande&lt;br&gt;jämförpriser (MD 1985:24). Domstolen slog i det beslutet fast att uppgif-&lt;br&gt;ter om jämförpris var sådan information av särskild betydelse från konsu-&lt;br&gt;mentsynpunkt som näringsidkare med stöd av 3 § marknadsföringslagen&lt;br&gt;kan åläggas att lämna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningar — bl. a. har den kommunala konsumentverksamheten i&lt;br&gt;13 kommuner åren 1988 och 1989 undersökt förekomsten av jämförprisin-&lt;br&gt;formation — visar dock att jämförprismärkningen är otillfredsställande i&lt;br&gt;många butiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Europeiska gemenskaperna (EG) ställs det krav på jämförpris-&lt;br&gt;märkning. Det finns för närvarande tre direktiv som är av intresse i detta&lt;br&gt;sammanhang, dels nr 79/581 och 88/315 ”on consumer protection in the&lt;br&gt;indication of the prices of foodstuffs”, dels nr 88/314 ”on consumer&lt;br&gt;protection in the indication of the prices of non-food products”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämförpris skall enligt direktiven sättas ut när försäljningspriset för en&lt;br&gt;vara anges. Detta krav gäller såväl i annonser och annan reklam som på&lt;br&gt;säljställen. Regeln är dock försedd med åtskilliga undantag, bl. a. för&lt;br&gt;standardiserade förpackningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör kravet på information om jämförpris&lt;br&gt;lagfästas. Information om jämförpriser bör dock endast krävas för sådana&lt;br&gt;varuslag för vilka det finns särskilda beräkningsgrunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket har tagit fram sådana beräkningsgrunder för ett stort&lt;br&gt;antal färdigförpackade dagligvaror. Vårt förslag förutsätter att det tas fram&lt;br&gt;beräkningsgrunder också för sådana varor som enligt praxis i dag inte&lt;br&gt;omfattas av kravet på jämförprismärkning. Konsumentverket bör också i&lt;br&gt;fortsättningen ha till uppgift att fastställa beräkningsgrunder för jämför-&lt;br&gt;pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.3 Särskilt om tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om det slutliga priset för en bestämd tjänst inte&lt;br&gt;kan anges, skall näringsidkaren i stället ange grunderna för hur&lt;br&gt;priset bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med vårt (betänkandet s. 180 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser har yttrat sig över förslaget&lt;br&gt;i denna del. Konsumentverket anser att information om grunderna för hur&lt;br&gt;priset beräknas endast undantagsvis skall anses tillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Konsumenten bör vanligen kunna få&lt;br&gt;prisinformation redan i samband med att en bestämd tjänst marknadsförs&lt;br&gt;i t. ex. en annons. För tjänster som är av mer standardiserad natur bör&lt;br&gt;näringsidkaren normalt inte ha några svårigheter att före avtalets ingående&lt;br&gt;informera konsumenten om kontantpriset. Om all den information som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krävs för att kunna ange kontantpriset inte föreligger vid avtalstillfallet, Prop. 1990/91: 171&lt;br&gt;bör det vara tillräckligt att näringsidkaren ger konsumenten information&lt;br&gt;om de debiteringsprinciper som skall ligga till grund för prisets senare&lt;br&gt;bestämmande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Var priset skall anges på sälj ställe&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3.5.1 Varor i allmänhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Priset på en vara skall anges på varan eller dess&lt;br&gt;förpackning eller i dess omedelbara närhet på en hylletikett eller&lt;br&gt;skylt. Om det finns praktiska hinder mot att ange priset på dessa sätt&lt;br&gt;får priset i stället anges i en prislista, prisfrågeterminal eller liknan-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu sagts skall också gälla uppgift om jämförpris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med vårt (betänkandet s. 174).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast en remissinstans har yttrat sig särskilt över&lt;br&gt;förslaget i denna del. Konsumentforum i Hultsfreds kommun anser att det&lt;br&gt;är viktigt att prislapparna inte fästs på forpackningen så att de täcker&lt;br&gt;annan viktig information om varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt prisinformationsriktlinjerna&lt;br&gt;(KOVFS 1982:1) skall man vid marknadsföring av varor i detaljhandeln&lt;br&gt;på säljstället lämna skriftlig prisinformation för varor som hålls tillgängli-&lt;br&gt;ga för självbetjäning eller exponeras på sådant sätt att konsumenterna kan&lt;br&gt;förbereda köp utan hjälp av sälj personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisinformationen skall enligt riktlinjerna presenteras på ett sådant sätt&lt;br&gt;att det inte uppstår någon tvekan om vilken vara informationen avser.&lt;br&gt;Den skall finnas på varan eller i dess närhet. Som anförts i avsnitt 3.4.1 är&lt;br&gt;kravet på skriftlig prisinformation inte absolut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riktlinjerna för var priset skall anges är så grundläggande att de i likhet&lt;br&gt;med riktlinjerna för hur priset skall anges bör lagfästas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Priset bör således anges antingen på varan eller i dess närhet på en&lt;br&gt;hylletikett eller skylt. I vissa fall t. ex. när det gäller stora och skrymmande&lt;br&gt;varor bör det räcka att priset framgår av en prislista, som är lätt tillgänglig&lt;br&gt;för konsumenten. En prisfrågeterminal kan också lämna upplysning om&lt;br&gt;priset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den prisinformation som bör lämnas i fråga om varor bör förutom&lt;br&gt;uppgift om försäljningspris också i förekommande fall innehålla uppgift&lt;br&gt;om jämförpris (jfr avsnitt 3.4.2). Den nuvarande ordningen tillåter att&lt;br&gt;jämforpris anges på hyllkantsetikett eller skylt. Vi anser att detta bör gälla&lt;br&gt;också i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5.2 Dagligvaror i butiker av självbetjäningstyp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I butiker som tillhandahåller dagligvaror ge-&lt;br&gt;nom självbetjäning skall priset på sådana varor i regel anges på&lt;br&gt;varan eller dess förpackning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Priset skall dock få anges på hyllkantsetikett eller skylt om det&lt;br&gt;finns praktiska hinder mot prismärkning på varan eller dess för-&lt;br&gt;packning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En prismärkning med hyllkantsetikett eller med skylt skall också&lt;br&gt;tillåtas om prisinformationssystemet gör det möjligt för konsumen-&lt;br&gt;ten att på ett enkelt sätt beräkna den sammanlagda kostnaden för&lt;br&gt;varorna före betalningen och kontrollera att det pris som betalas&lt;br&gt;stämmer överens med prisangivelsen i butiken, om inte detta redan&lt;br&gt;är tekniskt säkerställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med vårt (betänkandet s. 174 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissutfallet i stort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om artikelprismärkning av dagligvaror har fått ett blandat mot-&lt;br&gt;tagande av remissinstanserna. Något fler än hälften av remissinstanserna&lt;br&gt;tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl. a. Handelsanställdas förbund, Synskadades riksförbund, Landsorga-&lt;br&gt;nisationen i Sverige och Tjänstemännens centralorganisation är positiva&lt;br&gt;till förslaget. Konsumentverket, Sveriges Livsmedelsarbetareförbund och&lt;br&gt;Göteborgs kommun är också positiva till kommitténs förslag men anser att&lt;br&gt;förslaget borde ha gått längre. Konsumentverket anser sålunda att det inte&lt;br&gt;är realistiskt att räkna med att konsumenterna i någon nämnvärd utsträck-&lt;br&gt;ning kommer att använda sig av en särskild prisfrågeterminal eller själva&lt;br&gt;notera priset på varje vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens pris- och konkurrensverk, näringsfrihetsombudsmannen och&lt;br&gt;handelns företrädare anser att förslaget bl. a. kommer att leda till högre&lt;br&gt;kostnader och högre priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positiva remissinstanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädarna för konsumenterna och löntagarna framhåller att trots om-&lt;br&gt;fattande debatt och ingripanden från konsumentverket/KO är den prisin-&lt;br&gt;formation som idag ges i dagligvarubutiker med datakassor i alltför många&lt;br&gt;fall otydlig och otillgänglig. Man menar att den prisinformation som&lt;br&gt;hyllkantsetiketterna ger inte fungerar tillfredsställande. Med den ordning&lt;br&gt;som det har visat sig att butikerna förmår hålla är det i praktiken svårt att&lt;br&gt;koppla ihop en viss vara med rätt hyllkantsetikett. Man betonar att i&lt;br&gt;butiker med datakassor är det ofta arbetskrävande för konsumenterna att&lt;br&gt;finna priset på de varor man avser att köpa. Man påtalar att detta förhål-&lt;br&gt;lande också måste beaktas när de kostnader kommitténs förslag medför&lt;br&gt;skall analyseras. Vidare påtalas att en minskad artikelprismärkning kom-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer att innebära svårigheter for handikappade och andra utsatta konsu- Prop. 1990/91: 171&lt;br&gt;mentgrupper. Man stryker under att prislappar har betydelse for att konsu-&lt;br&gt;menten innan kassan passerats skall kunna beräkna den sammanlagda&lt;br&gt;kostnaden för en varukorg, att rätt belopp debiteras i kassan och for&lt;br&gt;möjligheterna att efter köpet kontrollera att säljaren tagit ut rätt pris for&lt;br&gt;varorna. Dessa remissinstanser välkomnar därför utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritiska remissinstanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelns företrädare anser att ett välordnat system med hyllkantsmärk-&lt;br&gt;ning av den typ som idag tillämpas i handeln kompletterat med klartext-&lt;br&gt;kvitto och i vissa fall med s. k. prisfrågeterminaler väl tillgodoser konsu-&lt;br&gt;menternas behov av god prisinformation. Man framhåller att justeringar&lt;br&gt;av hyllkantsmärkningen i samband med prisändringar genomförs på ett&lt;br&gt;sådant sätt att det pris som registreras i datakassan aldrig kan bli högre än&lt;br&gt;vad hyllkantsetiketten visar. Handeln, näringslivet i övrigt och de konkur-&lt;br&gt;rensvårdande myndigheterna framhåller att priset är ett viktigt konkur-&lt;br&gt;rensmedel och känner en oro för att en detaljerad reglering hämmar&lt;br&gt;konkurrensen, leder till leverantörsprissättning och prisstelhet med risk&lt;br&gt;för höjda priser för konsumenterna. Man bedömer att ett genomförande&lt;br&gt;av kommitténs förslag kommer att medföra högre kostnader för handeln&lt;br&gt;eftersom det kräver antingen artikelprismärkning eller tillgång till speciell&lt;br&gt;teknisk utrustning. Man menar vidare att den tekniska utvecklingen kan&lt;br&gt;komma att hindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: 20% av hushållens utgifter avser inköp av&lt;br&gt;dagligvaror. Från konsumentsynpunkt är därför behovet av en god prisin-&lt;br&gt;formation beträffande dagligvaror särskilt stort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsdomstolen har i ett beslut den 4 februari 1991, (MD 1991:3)&lt;br&gt;prövat frågan om prismärkning av dagligvaror i butiker av självbetjänings-&lt;br&gt;typ enligt 3 § marknadsföringslagen. Domstolen slår fast att 3 § marknads-&lt;br&gt;föringslagen inte innefattar ett åläggande för näringsidkare att prismärka&lt;br&gt;varje dagligvara i butik med självbetjäning om butiken tillämpar en hyll-&lt;br&gt;kantsmärkning som uppfyller vissa krav. Varor som av tradition inte&lt;br&gt;artikelprismärks undantas härvid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen anför i denna del bl. a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett hyllkantsmärkningssystem kan emellertid ge minst lika god pris-&lt;br&gt;information. För detta krävs att prisuppgifterna anges med stora och&lt;br&gt;tydliga siffror, att det är helt klart vilken vara en etikett avser samt att&lt;br&gt;etiketterna är väl synliga och inte placerade t. ex. i den nedre kanten&lt;br&gt;på en golvhylla. Det krävs också att i butiken finns en pristerminal&lt;br&gt;eller annat hjälpmedel som gör det möjligt för konsumenten att lätt&lt;br&gt;kontrollera vilket pris som kassan kommer att registrera för de en-&lt;br&gt;skilda varorna. Slutligen krävs att prismärkningen är på ett tillförlit-&lt;br&gt;ligt sätt samordnad med priserna i datakassan, så att risken för att&lt;br&gt;kassan registrerar ett högre pris är liten. För det fall att ett sådant fel&lt;br&gt;ändå inträffar bör lämpligen gälla ett ersättningsåtagande av det slag&lt;br&gt;som berörts i ärendet. Ett sådant åtagande innebär att butiken betalar&lt;br&gt;ersättning när fel påpekas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av skärpta regler för prisinformation om dagligvaror i butiker av&lt;br&gt;självbetjäningstyp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företrädare för konsumenterna och handeln är eniga om att det behövs&lt;br&gt;god prisinformation i dagligvaruhandeln. Av den undersökning om all-&lt;br&gt;mänhetens inställning till prisinformation som konsumentverket nyligen&lt;br&gt;har låtit utföra framgår också att en övervägande majoritet av de tillfråga-&lt;br&gt;de lägger stor vikt vid en sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En god prisinformation bör tillgodose tre viktiga krav. Den bör först och&lt;br&gt;främst ge konsumenten en korrekt och lättillgänglig information om hur&lt;br&gt;mycket en vara kostar. Konsumenten skall vidare med ledning av prisin-&lt;br&gt;formationen i butiken kunna beräkna den sammanlagda kostnaden för de&lt;br&gt;varor som han eller hon tänker köpa. Slutligen bör det vara möjligt för&lt;br&gt;konsumenten att kontrollera att rätt pris har tagits ut för varje vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningen om allmänhetens inställning till prisinformation visar&lt;br&gt;att vilket av kraven på prisinformation som konsumenten sätter främst&lt;br&gt;varierar med hushållets situation. Detta bekräftar bl. a. att de tre kraven är&lt;br&gt;viktiga för att konsumentkollektivets behov av prisinformation skall kun-&lt;br&gt;na tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill framhålla att informationssystemen som skall tillgodose&lt;br&gt;de nämnda tre kraven måste utformas så att olika konsumentgruppers&lt;br&gt;förutsättningar att tillgodogöra sig prisinformationen beaktas. Speciella&lt;br&gt;hänsyn måste tas till personer med olika typer av handikapp eller personer&lt;br&gt;som av någon annan anledning har särskilda behov på prisinformations-&lt;br&gt;området. Hänsyn måste också tas till detaljhandelns behov av rationell&lt;br&gt;hantering och ökad effektivitet. Utrymme att ta nya tekniska lösningar i&lt;br&gt;bruk måste finnas. De anställdas arbetsmiljö måste uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vår redovisning av bl. a. remissvaren visar att företrädare för handeln&lt;br&gt;och för konsumenterna har olika uppfattningar om hur prisinformationen&lt;br&gt;skall utformas för att de nyss nämnda kraven skall tillgodoses. Enligt&lt;br&gt;handeln kan kraven uppfyllas utan artikelprismärkning, medan bl. a. kon-&lt;br&gt;sument- och löntagarorganisationer hävdar att en individuell prismärk-&lt;br&gt;ning av varje vara alltjämt behövs. Trots omfattande insatser från det&lt;br&gt;allmännas sida för att förbättra prisinformationen i detaljhandeln visar&lt;br&gt;den fortfarande stora brister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom marknadsdomstolens nyss refererade avgörande har det klart-&lt;br&gt;gjorts vilken prisinformationsstandard som inom ramen för gällande rätt&lt;br&gt;kan krävas i de dagligvarubutiker av självbetjäningstyp som har gått över&lt;br&gt;från artikelprismärkning till hyllkantsmärkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att standarden på prisinformationen i dagligvarubuti-&lt;br&gt;ker av självbetjäningstyp bör skärpas ytterligare för att de tre förut nämn-&lt;br&gt;da kraven skall kunna tillgodoses. För att tydligt ange vilka regler som bör&lt;br&gt;gälla och för att påskynda utvecklingen mot en god prisinformation anser&lt;br&gt;vi det nödvändigt att i lag reglera vilka minimikrav som konsumenterna&lt;br&gt;har rätt att ställa på prisinformationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prismärkning på varan uppfyller alla de krav på en god prisinformation&lt;br&gt;som vi anser bör ställas. En sådan prismärkning ger konsumenten en&lt;br&gt;lättillgänglig information om hur mycket en vara kostar. Med prismärk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning på varan kan konsumenten vidare på ett enkelt sätt beräkna den&lt;br&gt;sammanlagda kostnaden för sina inköp. En sådan prismärkning gör det&lt;br&gt;också möjligt för konsumenten att lätt kontrollera att rätt pris har tagits ut&lt;br&gt;för varje vara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som huvudregel bör därför gälla att priset på dagligvaror som mark-&lt;br&gt;nadsförs genom självbetjäning skall anges på varan eller dess förpackning.&lt;br&gt;Från denna huvudregel måste vissa undantag kunna göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det gäller till en början sådana varor där det av praktiska skäl inte är&lt;br&gt;genomförbart eller rimligt att märka varje vara för sig. Konsumentverket&lt;br&gt;och handeln har år 1986 kommit överens om att praktiska hinder skall&lt;br&gt;anses föreligga för artikelprismärkning av vissa varugrupper. De varugrup-&lt;br&gt;per som omfattas av överenskommelsen är varor i mejerikylutrymmen, öl,&lt;br&gt;läskedrycker, bordsvatten, lösviktsvaror, djupfrysta varor, prisgrupperade&lt;br&gt;varor, pallexponerade och tillfälliga varor, självplockvaror, mjöl, socker,&lt;br&gt;ägg samt tobak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är här fråga om en del av dagligvarusortimentet, som det på grund&lt;br&gt;av varornas beskaffenhet eller det sätt på vilka de utbjuds inte kan anses&lt;br&gt;vara praktiskt att artikelprismärka. Behovet av artikelprismärkning för&lt;br&gt;dessa varor framstår också som mindre då det rör sig om varor som de&lt;br&gt;enskilda konsumenterna köper ofta och där prismedvetenheten därför i&lt;br&gt;allmänhet är hög.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varor av nyssnämnda slag bör det därför räcka med att priset anges i&lt;br&gt;varans omedelbara närhet, på en hyllkantsetikett eller skylt så att det klart&lt;br&gt;framgår för konsumenten vilken vara priset avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från huvudregeln om artikelprismärkning bör också göras undantag för&lt;br&gt;sådana fall där prisinformationssystemet är utformat på ett sådant sätt att&lt;br&gt;det uppfyller de förut redovisade grundläggande kraven för en god prisin-&lt;br&gt;formation. Sålunda bör priset kunna anges i varans omedelbara närhet,&lt;br&gt;om prisinformationssystemet i övrigt gör det möjligt för konsumenten att&lt;br&gt;på ett enkelt sätt beräkna den sammanlagda kostnaden för sina inköp&lt;br&gt;innan utgångskassan passeras och att kontrollera att det pris som tas ut&lt;br&gt;stämmer överens med prisangivelsen i butiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lagstiftning som vi nu föreslår medger sålunda andra sätt att infor-&lt;br&gt;mera om priser än genom artikelprismärkning. Vi utgår från att de höga&lt;br&gt;krav som ställs från konsumentsynpunkt kan verka stimulerande på ut-&lt;br&gt;vecklingen av nya tekniska lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från handelns sida har framhållits att kravet på artikelprismärkning&lt;br&gt;kommer att föra med sig kostnadsökningar som ytterst drabbar konsumen-&lt;br&gt;terna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är för sin del medveten om att förslaget kan komma att föra&lt;br&gt;med sig vissa kostnadsökningar för vissa butiker som redan helt eller delvis&lt;br&gt;har upphört med artikelprismärkning . Regeringen gör dock bedömning-&lt;br&gt;en att de beräkningar som presenterats torde ange för höga kostnader. Vid&lt;br&gt;jämförelse mellan artikelprismärkning och hyllkantsmärkning måste bl. a.&lt;br&gt;beaktas kostnader för olika ommärkningar och för att hålla god ordning i&lt;br&gt;hyllor och på hyllkantsmärkning. Det finns också stort utrymme för han-&lt;br&gt;deln att pressa kostnaderna genom att utveckla nya tekniska lösningar för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hur konsumenterna på ett enkelt sätt skall få den information som erford-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill också stryka under att sådana åtgärder som är förenade&lt;br&gt;med vissa kostnader för företagen kan vara samhällsekonomiskt motivera-&lt;br&gt;de. En bättre prisinformation ökar konsumenternas prismedvetenhet och&lt;br&gt;därmed deras möjligheter att göra väl avvägda val. En lättillgänglig prisin-&lt;br&gt;formation sparar också tid för konsumenterna. Dessa fördelar motiverar&lt;br&gt;enligt vår uppfattning de kostnadsökningar som kan bli följden av vårt&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissvaren på konkurrenskommitténs förslag och den undersökning&lt;br&gt;som konsumentverket har låtit utföra om allmänhetens inställning till&lt;br&gt;prisinformation bekräftar att konsumenterna sätter så stort värde på arti-&lt;br&gt;kelprismärkningen att man är beredd att betala för den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Farhågor har också uttryckts för att kravet på artikelprismärkning kan&lt;br&gt;komma att innebära en utökad leverantörsprismärkning, med ökad pris-&lt;br&gt;stelhet som följd. En sådan utveckling skulle kunna skada konkurrensen på&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Risken för att butikerna i större utsträckning utnyttjar leverantörerna&lt;br&gt;för prismärkning motverkas enligt regeringens bedömning av den tekniska&lt;br&gt;utvecklingen, som har inneburit att allt fler butiker kan ha butiksindividu-&lt;br&gt;ell prissättning. Det får förutsättas att den tekniska utvecklingen går vidare&lt;br&gt;och att automatiserade eller alternativa system för prismärkning kommer&lt;br&gt;att tas i bruk i allt fler butiker av självbetjäningstyp. Om det mot förmodan&lt;br&gt;skulle uppstå problem är det de konkurrensvårdande myndigheternas upp-&lt;br&gt;gift att uppmärksamma dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5.3 Tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Information om priset för en bestämd tjänst&lt;br&gt;eller om grunderna för hur priset bestäms skall lämnas lätt tillgäng-&lt;br&gt;lig på eller i omedelbar anslutning till den plats där näringsidkaren&lt;br&gt;bedriver sin rörelse eller annars marknadsför sina tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer delvis med vårt. Kommittén före-&lt;br&gt;slår dessutom en regel om att en näringsidkare på en konsuments uppma-&lt;br&gt;ning skall vara skyldig att muntligen lämna upplysning om prisinforma-&lt;br&gt;tion, om konsumenten inte befinner sig på samma plats som näringsidka-&lt;br&gt;ren (betänkandet s. 180 fl).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Inga remissinstanser har yttrat sig särskilt över kom-&lt;br&gt;mitténs förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i det föregående föreslagit&lt;br&gt;att näringsidkare skall lämna prisinformation också när de marknadsför&lt;br&gt;bestämda tjänster till konsumenter (avsnitt 3.3). Kravet gäller vid alla&lt;br&gt;former av marknadsföring, dvs. i annonser, när bestämda tjänster utbjuds&lt;br&gt;i en lokal, vid muntliga kontakter med en konsument beträffande en viss&lt;br&gt;tjänst m.m. Som har framhållits i det föregående skall dock prisinforma-&lt;br&gt;tion kunna underlåtas, om särskilda omständigheter hindrar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns stora skillnader mellan varu- och tjänsteområdena. Medan en Prop. 1990/91:171&lt;br&gt;vara ofta är standardiserad och massproducerad är en tjänst som regel mer&lt;br&gt;eller mindre individualiserad. Någon lokal som motsvarar detaljforsälj-&lt;br&gt;ningsställe på vilka varor vanligtvis utbjuds finns ibland inte på tjänsteom-&lt;br&gt;rådet. Så är det t. ex. när det gäller många hantverkstjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall en näringsidkare inom tjänsteområdet bedriver sin rörelse i en&lt;br&gt;lokal eller på någon annan liknande plats, bör prisuppgifter lämnas lätt&lt;br&gt;tillgängliga på eller i anslutning till denna plats, t. ex. i ett skyltfönster. De&lt;br&gt;fall som det här framförallt är fråga om är näringsidkare som tillhandahål-&lt;br&gt;ler tjänster av mera standardiserad natur, t. ex. frisörtjänster, skomakeri,&lt;br&gt;kemtvätt, restaurangtjänster o. d. Men det gäller också reparationsverkstä-&lt;br&gt;der såsom bil- och cykelverkstäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör — i vart fall för standardiserade tjänster — kunna ske genom att&lt;br&gt;prisuppgifter lämnas genom skyltar väl synliga i eller i anslutning till&lt;br&gt;lokalen, t. ex. i skyltfönster. För tjänster som inte är av standardiserad&lt;br&gt;natur, t. ex. rena hantverkstjänster, bör det vara tillräckligt att konsumen-&lt;br&gt;ten i en prislista eller förteckning kan inhämta information om grunderna&lt;br&gt;för hur priset bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.6 Avvikande prisuppgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ingen regel bör införas om vilket pris som&lt;br&gt;skall gälla när en prisangivelse för en vara inte stämmer överens&lt;br&gt;med det pris som tas ut i kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén föreslår att om en prisuppgift på sälj-&lt;br&gt;stället inte stämmer överens med det pris som debiteras skall det lägre&lt;br&gt;priset gälla om det inte är uppenbart att det är felaktigt (betänkandet s. 177&lt;br&gt;0.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser har haft synpunkter på kom-&lt;br&gt;mitténs förslag i denna del. Ffälften av dem som yttrat sig, däribland&lt;br&gt;allmänna reklamationsnämnden och Grossistförbundet Svensk Handel, är&lt;br&gt;kritiska till att en rent civilrättslig regel sätts in i en i övrigt marknadsrätts-&lt;br&gt;lig lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Den av kommittén föreslagna regeln&lt;br&gt;passar mindre väl in i den föreslagna lagstiftningen som är rent marknads-&lt;br&gt;rättslig. Frågan om en sådan civilrättslig regel som den föreslagna behöver&lt;br&gt;dessutom övervägas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi är därför inte beredda att nu föreslå en sådan regel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.7 Överträdelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Näringsidkare som underlåter att lämna prisin-&lt;br&gt;formation skall kunna åläggas att lämna prisinformation enligt reg-&lt;br&gt;lerna i marknadsföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med vårt (betänkan-&lt;br&gt;det s. 167).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser har yttrat sig över förslaget&lt;br&gt;i denna del. Bl. a. hovrätten för Övre Norrland anser att klara och entydiga&lt;br&gt;regler måste ges om tillämpningen av marknadsföringslagens sanktionssys-&lt;br&gt;tem vid underlåtenhet att följa prisinformationslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt marknadsföringslagen (3 §) kan en&lt;br&gt;näringsidkare som underlåter att lämna information som är av särskild&lt;br&gt;betydelse från konsumentsynpunkt åläggas att lämna information. Åläg-&lt;br&gt;gandet skall förenas med vite. Det är marknadsdomstolen som meddelar&lt;br&gt;sådana ålägganden. Konsumentombudsmannen har också rätt att i vissa&lt;br&gt;fall utfärda informationsförelägganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisinformation är sådan information som är av särskild betydelse för&lt;br&gt;konsumenterna. Eftersom de föreslagna lagreglerna skall ange de väsentli-&lt;br&gt;ga beståndsdelarna i en god prisinformation bör följden av en underlåten-&lt;br&gt;het att rätta sig efter dessa kunna bli ett åläggande om att lämna prisinfor-&lt;br&gt;mation. Marknadsföringslagens handläggningsregler bör därvid tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.8 Den lagtekniska lösningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglerna om prisinformation skall införas i en&lt;br&gt;särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer med vårt (betänkandet s. 164).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De fåtal remissinstanser som har uttalat sig om&lt;br&gt;kommitténs förslag i denna del är i huvudsak negativa. Statens pris- och&lt;br&gt;konkurrensverk har dock inget att invända mot att en lag om prisinforma-&lt;br&gt;tion införs, men anser att det är viktigt att den inte utformas så att den&lt;br&gt;låser informationsgivandet till en viss given teknik. Hovrätten för Övre&lt;br&gt;Norrland menar att de föreslagna lagreglerna bör kunna införas som ett&lt;br&gt;särskilt kapitel i marknadsföringslagen, eftersom de berör hela varu- och&lt;br&gt;tjänsteområdet och därmed den alldeles övervägande delen av alla nä-&lt;br&gt;ringsidkare och konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Marknadsföringslagen bygger på general-&lt;br&gt;klausuler som fylls ut av rättspraxis. Lagen gäller generellt och inte endast&lt;br&gt;vissa marknadsled.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som regeringen nu lägger fram innebär en precisering och ett&lt;br&gt;förtydligande av vilka krav som bör gälla för en god prisinformation när&lt;br&gt;näringsidkare i detaljistledet marknadsför varor och tjänster till konsu-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;menter. Sådana lagförslag passar därför mindre väl in i den mer generellt Prop. 1990/91:171&lt;br&gt;inriktade marknadsföringslagen. Reglerna om prisinformation bör därför&lt;br&gt;tas in i en särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att reglerna kan träda i kraft så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna kan vid behov senare föras in i en eventuell omarbetad mark-&lt;br&gt;nadsföringslag. I årets budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 15 s. 81)&lt;br&gt;har regeringen nämligen uttalat att marknadsföringslagen skall ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När lagregler om prisinformation införs kan många av de detaljregler&lt;br&gt;om prisinformation som konsumentverket har utfärdat i form av riktlinjer&lt;br&gt;upphävas eller förenklas. Samma sak gäller de överenskommelser om&lt;br&gt;prisinformation inom olika produktområden som verket träffat med före-&lt;br&gt;trädare för näringslivet. Konsumentverket har förklarat sig berett att gå&lt;br&gt;igenom det nuvarande regelsystemet med utgångspunkt i vad vi här har&lt;br&gt;anfört. Vi utgår sålunda ifrån att lagstiftning om prisinformation också&lt;br&gt;leder till regelförenkling inom detta område.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.9 Förslagets förhållande till EGs regler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Inom EG finns för närvarande tre direktiv som är av intresse för förslaget&lt;br&gt;till prisinformationslag, nämligen dels nr 79/581 och 88/315 ”on consumer&lt;br&gt;protection in the indication of the prices of foodstuffs”, dels nr 88/314 ”on&lt;br&gt;consumer protection in the indication of the prices of non-food products”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiven anger att försäljningspris och jämförpris skall vara otvetydi-&lt;br&gt;ga, lätt identifierbara och tydligt läsbara. Direktiven ger medlemsstaterna&lt;br&gt;rätten att själva bestämma de närmare reglerna för hur denna märkning&lt;br&gt;skall utföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag ligger alltså i linje med EGs direktiv i dessa hänseenden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.10 Kostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De förslag som regeringen nu lägger fram medför förtydliganden och&lt;br&gt;förenklingar av reglerna om prisinformation. Vi bedömer att förslagen kan&lt;br&gt;genomföras inom ramen för oförändrande resurser hos berörda myndighe-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kostnader för handeln bör två aspekter uppmärksammas,&lt;br&gt;nämligen kostnaderna för artikelsprismärkning och kostnader för investe-&lt;br&gt;ringar i teknisk utrustning som kan behöva göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt för butiker av självbetjäningstyp att tillgodose de krav vi ställer&lt;br&gt;upp för att konsumenterna skall få god prisinformation om dagligvaror, är&lt;br&gt;att artikelprismärka dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera beräkningar och uppskattningar av kostnaderna för artikelpris-&lt;br&gt;märkningen har redovisats bl. a. i konkurrenskommitténs betänkande (s.&lt;br&gt;72 fl) och i remissvaren över detta. Beräkningarna visar stor spännvidd i&lt;br&gt;uppskattningen av kostnaderna, nämligen från drygt 10 öre till upp mot 30&lt;br&gt;öre per vara. Ingen entydig bedömning torde därför kunna göras utifrån&lt;br&gt;det material som finns. En svårighet vid bedömningen är att kostnaderna&lt;br&gt;varierar kraftigt beroende på hur många gånger en vara märks om, exem-&lt;br&gt;pelvis i samband med extrapriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid uppskattningen av kostnader som vårt förslag kan föra med sig för&lt;br&gt;dagligvarubutiker vill vi erinra om att många butiker med datakassor till&lt;br&gt;en del har behållit artikelprismärkningen. För butiker utan datakassor och&lt;br&gt;för många butiker med datakassor innebär förslaget således inga kostnads-&lt;br&gt;förändringar eftersom de redan tillämpar artikelprismärkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte heller så att vårt förslag ställer absoluta krav på artikelpris-&lt;br&gt;märkning. Också andra sätt att tillgodse de tre krav vi har ställt upp finns.&lt;br&gt;Konkurrenskommittén har angivit lösningar med prisfrågeterminaler och&lt;br&gt;elektroniska hyllkanter i butikerna. Handelns företrädare har i remissytt-&lt;br&gt;randena påtalat att investeringskostnaden för en frågeterminal bedöms&lt;br&gt;uppgå till mellan 15000 — 20000 kr och för ett system med elektroniska&lt;br&gt;hyllkanter till cirka 100000 kr per anläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill framhålla att det finns ett stort utrymme för handeln att pressa&lt;br&gt;kostnaderna genom att utveckla nya tekniska lösningar. Vårt förslag med-&lt;br&gt;ger också enklaste möjliga lösningar förutsatt att konsumenterna på ett&lt;br&gt;enkelt och för dem inte alltför arbetskrävande sätt får den information&lt;br&gt;som krävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot de kostnader som vårt förslag kan medföra skall ställas fördelarna&lt;br&gt;för konsumenterna. En bättre prisinformation ökar konsumenternas pris-&lt;br&gt;medvetenhet och därmed deras möjligheter att göra väl avvägda val samt&lt;br&gt;hushålla med sina resurser. En lättillgänglig prisinformation sparar också&lt;br&gt;tid för konsumenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelarna för konsumenterna är svåra att mäta i pengar. En antydan&lt;br&gt;om vilket värde konsumenterna själva sätter på prisinformationen finns&lt;br&gt;som vi redan har berört i den undersökning om konsumenternas inställ-&lt;br&gt;ning till prisinformation som konsumentverket låtit utföra. Konsumenter-&lt;br&gt;na är enligt denna beredda att betala en krona per hundralapp for artikel-&lt;br&gt;prismärkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelarna för konsumenterna motiverar enligt vår bedömning de kost-&lt;br&gt;nadsökningar som kan bli följden av vårt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Upprättat lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad som nu har anförts har inom civildepartementet upp-&lt;br&gt;rättats förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prisinformationslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Prisinformationslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagens ändamål och tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag har till ändamål att främja en god prisinformation&lt;br&gt;till konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges ändamålet med lagen, nämligen att främja en god&lt;br&gt;prisinformation till konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Lagen tillämpas på sådana näringsidkare som i sin yrkesmässi-&lt;br&gt;ga verksamhet tillhandahåller varor och tjänster till konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges lagens tillämpningsområde. De som träffas av lagen är&lt;br&gt;näringsidkare i detaljistledet, dvs. sådana näringsidkare som tillhandahål-&lt;br&gt;ler varor eller tjänster direkt till konsumenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppen näringsidkare och konsument har här samma betydelse som i&lt;br&gt;annan konsumenträttslig lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Särskilda föreskrifter om information till konsumenter finns i&lt;br&gt;konsumentkreditlagen (1977:981) och konsumentförsäkringslagen&lt;br&gt;(1980:38).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 — 6 §§ konsumentkreditlagen (1977:981, ändrad senast 1988:394) finns&lt;br&gt;föreskrifter som ålägger näringsidkare en särskild informationsplikt när&lt;br&gt;det gäller försäljning till konsumenter av varor på kredit för enskilt ända-&lt;br&gt;mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 — 8 §§ konsumentförsäkringslagen (1980:38, ändrad senast 1990:435)&lt;br&gt;innehåller bestämmelser om försäkringsgivares informationsskyldigheter&lt;br&gt;gentemot försäkringstagare i samband med tecknande av försäkringar för&lt;br&gt;enskilt ändamål, t. ex. hemförsäkring och reseförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När prisinformation skall lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Prisinformation skall lämnas när en näringsidkare marknads-&lt;br&gt;för bestämda varor eller tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller dock inte, om särskilda omständigheter hind-&lt;br&gt;rar att prisinformation lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges regler om när prisinformation skall lämnas. Med prisin-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;formation avses information om såväl priset för varan som jämförpris (se Prop. 1990/91:171&lt;br&gt;7§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall prisinformation lämnas vid marknadsföring av&lt;br&gt;bestämda varor och tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande innebörden av begreppet marknadsföring hänvisas till den&lt;br&gt;allmänna motiveringen (avsnitt 3.3). Genom att ange att det skall vara&lt;br&gt;fråga om ”bestämda varor eller tjänster” kommer paragrafen att tillämpas&lt;br&gt;bara när det är fråga om varor och tjänster som till sin art eller sitt slag är&lt;br&gt;tillräckligt specificerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en vara eller en tjänst marknadsförs i en annons eller liknande&lt;br&gt;framställning får den anses vara tillräckligt specificerad, om konsumenten&lt;br&gt;genom uppgifterna i marknadsföringen kan bilda sig en uppfattning om&lt;br&gt;varans eller tjänstens beskaffenhet. Varan eller tjänsten skall alltså kunna&lt;br&gt;identifieras och särskiljas från andra varor eller tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller nya varor av standardiserad typ kan konsumenten vanligt-&lt;br&gt;vis särskilja dem genom ett fåtal uppgifter om varuslag, fabrikat, modell-&lt;br&gt;beteckning och liknande. Beskrivningen av begagnade varor måste med&lt;br&gt;nödvändighet i allmänhet bli mer detaljerad för att konsumenten skall&lt;br&gt;kunna bilda sig en uppfattning om varans beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområdet för marknadsföring i annonser o. d. av tjänster&lt;br&gt;blir mera begränsat än för varor, eftersom tjänsteområdet i mindre ut-&lt;br&gt;sträckning är standardiserat. I de fall en tjänst kan specificeras, t. ex.&lt;br&gt;frisörtjänster, kemtvätt eller restaurangtjänster, föreligger en skyldighet att&lt;br&gt;lämna prisinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det å andra sidan gäller många hantverkstjänster kan de inte anses&lt;br&gt;bli bestämda i den mening som här avses förrän näringsidkare och konsu-&lt;br&gt;ment kommit överens om vad som skall utföras. Näringsidkarens skyldig-&lt;br&gt;het att informera om priset uppkommer sålunda först på ett senare sta-&lt;br&gt;dium av kontakten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det anförda följer att en näringsidkare som i t. ex. ett skyltfönster&lt;br&gt;eller en annons marknadsför sig själv eller säljstället i allmänhet och inte&lt;br&gt;en eller flera identifierbara varor eller tjänster inte behöver lämna någon&lt;br&gt;prisinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller olika regler för varor och tjänster. Vissa gränsdrag-&lt;br&gt;ningsproblem kan uppkomma när en näringsidkare i ett sammanhang&lt;br&gt;tillhandahåller både varor och tjänster. I sådana fall bör det avgörande för&lt;br&gt;vilka regler som skall tillämpas vara vilken som är näringsidkarens huvud-&lt;br&gt;sakliga verksamhet. När det t. ex. gäller en restaurang med viss självbetjä-&lt;br&gt;ning måste en sådan verksamhet till övervägande delen anses som mark-&lt;br&gt;nadsföring av tjänster. Reglerna för tjänster bör då tillämpas även för&lt;br&gt;individuellt prissatta varor som tillhandahålls i samband med tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att vid läsning av de följande bestämmelserna i lagen hålla&lt;br&gt;i minnet den nu anförda begränsningen av prisinformationsskyldigheten&lt;br&gt;till bestämda varor eller tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges det undantag som skall gälla i fråga om skyldighe-&lt;br&gt;ten att lämna prisinformation. Undantaget gäller de fall där särskilda&lt;br&gt;omständigheter hindrar att prisinformation lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan gälla fall där priset varierar från dag till dag, t. ex. dagspriser på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;färska bär. Med ofta förekommande prisförändringar blir det naturligtvis&lt;br&gt;svårare att i t. ex. en tidningsannons ange ett aktuellt dagspris. Långa&lt;br&gt;pressläggningstider kan också vara ett sådant särskilt förhållande som&lt;br&gt;motiverar undantag från kravet på prisinformation. När det gäller katalo-&lt;br&gt;ger bör näringsidkaren kunna lämna aktuella prisuppgifter genom ett&lt;br&gt;särskilt prisblad, som lätt kan uppdateras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör dock påpekas att det är viktigt att marknadsfö-&lt;br&gt;raren så långt det över huvud taget är möjligt lämnar aktuella prisuppgif-&lt;br&gt;ter. Marknadsföraren får inte kringgå detta krav genom att i kataloger och&lt;br&gt;liknande ta in en prishöj ningsklausul för att hänvisa till denna vid prishöj-&lt;br&gt;ning kort tid efter tryckningen. Sådana prishöjningsklausuler kan angripas&lt;br&gt;med stöd av lagen (1971:112) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden&lt;br&gt;(ändrad senast 1985:213).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel på andra särskilda omständigheter som kan utgöra hinder&lt;br&gt;för att lämna prisinformation är sådana situationer där priset på varan inte&lt;br&gt;kan anges i förväg, t. ex. vid försäljning på auktion och liknande. Ett annat&lt;br&gt;exempel är när varor i en öppen butiksgalleria exponeras i ett ställ placerat&lt;br&gt;i anslutning till affärslokalen. Om ett sådant ställ vid stängningstid dras in i&lt;br&gt;butiken och där placeras synligt för förbipasserande, kan det vara oprak-&lt;br&gt;tiskt och även svårt att lämna prisinformation om de olika varor som finns&lt;br&gt;i stället. För sådana fall bör inte krävas annan prismärkning än den som&lt;br&gt;har förekommit på varan under dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De angivna undantagen gäller också jämförpriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett avgörande av marknadsdomstolen (MD 1985:24) skall jäm-&lt;br&gt;förpris vid en tillfällig prisnedsättning beräknas på det nedsatta priset.&lt;br&gt;Som domstolen påpekade i sitt beslut, kan ett sådant krav dock leda till att&lt;br&gt;det blir väsentligt svårare för butiker som saknar en fullständig intern&lt;br&gt;priskalkylering att genomföra egna prisaktiviteter. Om kravet upprätthålls&lt;br&gt;undantagslöst, finns det en risk att priskonkurrensen hämmas och att det&lt;br&gt;vertikala prissamarbetet på dagligvaror förstärks ytterligare. Med stöd av&lt;br&gt;undantagsregeln i andra stycket bör därför vissa butiker även i framtiden&lt;br&gt;kunna slippa att lämna jämförpriser beräknade på en varas tillfälligt ned-&lt;br&gt;satta kontantpris. Den tekniska utvecklingen torde dock föra med sig att&lt;br&gt;allt fler butiker utan större kostnader eller svårigheter kan få möjlighet att&lt;br&gt;beräkna egna jämförpriser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur prisinformation skall lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Priset för varor och tjänster skall anges korrekt och tydligt.&lt;br&gt;Priset skall anges skriftligen, om konsumenten inte kan få upplys-&lt;br&gt;ning om det på något annat likvärdigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Priset skall inbegripa mervärdeskatt. Om det kan tillkomma av-&lt;br&gt;gifter och andra kostnader skall det anges särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges de grundläggande kraven för en god prisinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall priset på varor och tjänster anges korrekt och&lt;br&gt;tydligt samt i princip skriftligen. Prisuppgifterna skall således vara väl&lt;br&gt;synliga och lätta att uppfatta. Prisangivelser i t. ex. skyltfönster skall vara&lt;br&gt;lättläsliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare får ingen tveksamhet råda om vilken vara eller tjänst som ett&lt;br&gt;visst pris avser. Prisuppgifterna får således inte presenteras på ett sätt som&lt;br&gt;kan skapa osäkerhet hos konsumenten. Uttrycket ”korrekt” refererar till&lt;br&gt;de vederhäftighetskrav som gäller enligt 2 § marknadsföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisinformationen behöver inte vara skriftlig. Den får vara muntlig om&lt;br&gt;detta sätt att informera på i det enskilda fallet är likvärdigt med skriftlig&lt;br&gt;information. Kravet för att få lämna prisinformation muntligen är således&lt;br&gt;att konsumenten kan få denna lika lätt som skriftlig information. När det&lt;br&gt;gäller varor innebär detta att den muntliga informationen i princip skall&lt;br&gt;kunna fås i omedelbar närhet till varan så att konsumenten utan omgång&lt;br&gt;kan jämföra olika priser och göra ett val.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regeln innebär i praktiken att skriftlig prisinformation&lt;br&gt;inte behöver lämnas i mindre butiker med manuell betjäning. I en manuell&lt;br&gt;disk i en snabbköpsbutik är emellertid situationen en annan. Här behövs&lt;br&gt;normalt skriftlig information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Priset bör normalt anges i svenska kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationen bör innefatta uppgift om varans eller tjänstens kontant-&lt;br&gt;pris. Därför föreskrivs i andra stycket första meningen att det skall inbegri-&lt;br&gt;pa mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med lagen är att konsumenterna skall få en god prisinformation.&lt;br&gt;För att detta syfte skall uppnås är det viktigt att marknadsföringen är&lt;br&gt;rättvisande och innehåller uppgifter om de avgifter och kostnader som kan&lt;br&gt;tillkomma. Det kan gälla portokostnader eller faktureringsavgifter. Om&lt;br&gt;möjligt bör konsumenten också få uppgift om storleken på dessa avgifter&lt;br&gt;eller kostnader. Vidare kan det gälla tillkommande kostnader för tillbehör&lt;br&gt;eller en tjänst som är nödvändig för att en vara skall kunna användas för&lt;br&gt;avsett ändamål. Exempel på sådana kostnader är transportkostnad vid köp&lt;br&gt;av matjord och kostnad för batteri vid köp av leksaker, hemelektronik&lt;br&gt;m.m. Om en vara består av flera delar (t. ex. ett uppslagsverk) är det&lt;br&gt;viktigt att konsumenten får uppgift om kostnaden för samtliga delar. På&lt;br&gt;flera av dessa områden föreligger vägledande rättsfall från marknadsdom-&lt;br&gt;stolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Priset för en vara skall anges per förpackning eller någon&lt;br&gt;annan jämförlig enhet av varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varor som tillhandahålls i varierande kvantiteter, skall priset&lt;br&gt;avse den mängd eller måttenhet som varan vanligen utbjuds i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller närmare regler om hur priset skall anges för varor,&lt;br&gt;beroende på i vilken form de bjuds ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall priset anges per förpackning eller annan jäm- Prop. 1990/91:171&lt;br&gt;förlig enhet av varan. Sistnämnda fall avser den enhet eller det utförande&lt;br&gt;som varan säljs i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket regleras hur priset skall anges för sådana varor som säljs i&lt;br&gt;lös vikt eller som på annat sätt tillhandahålls i varierande kvantiteter. För&lt;br&gt;dessa varor skall priset anges för den mängd och den måttenhet varan&lt;br&gt;vanligen saluhålls i (t. ex. per kg, per 1, per g, per m, per st.) och måttenhe-&lt;br&gt;ten skall anges i omedelbar anslutning till priset (t. ex. ”Äpplen 15 kr./kg&lt;br&gt;eller 3 kr./st.”).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mängder och måttenheter bör anknyta till vad som är kutym i en viss&lt;br&gt;bransch. Det bör inte förekomma att priset anges per 1/2 kg, 1/4 kg eller 1&lt;br&gt;hg om detta inte är normalt. En blandning av mängder och mått försvårar&lt;br&gt;prisjämförelser mellan olika kvaliteter och substitut och bör därför undvi-&lt;br&gt;kas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Uppgift om pris per måttenhet (jämförpris) skall dessutom&lt;br&gt;lämnas för sådana varuslag som det finns särskilda beräkningsgrun-&lt;br&gt;der för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda beräkningsgrunder får fastställas av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens första stycke skall uppgift om jämförpris lämnas för&lt;br&gt;sådana varuslag som det finns särskilda beräkningsgrunder för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda beräkningsgrunder tas idag fram av konsumentverket (2 § 3&lt;br&gt;förordningen (1990:1179) med instruktion för konsumentverket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom fastställandet av särskilda beräkningsgrunder kommer att ange&lt;br&gt;omfattningen av näringsidkarnas skyldigheter enligt paragrafen är faststäl-&lt;br&gt;landet av beräkningsgrunder att betrakta som normgivning. Med stöd av 8&lt;br&gt;kap. 7 § 3 regeringsformen kan regeringen efter bemyndigande i lag med-&lt;br&gt;dela föreskrifter i ämnet. Om riksdagen medger det kan regeringen vidare-&lt;br&gt;delegera sin kompetens till en förvaltningsmyndighet (8 kap. 11 § rege-&lt;br&gt;ringsformen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med detta föreskrivs i andra stycket att särskilda beräknings-&lt;br&gt;grunder fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer. I likhet med vad som i praktiken sker redan i dag bör beräk-&lt;br&gt;ningsgrunderna fastställas av konsumentverket. Regeringen avser därför,&lt;br&gt;om lagförslaget godtas av riksdagen, att överlåta normgivningen på områ-&lt;br&gt;det åt konsumentverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om det slutliga priset för en bestämd tjänst inte kan anges,&lt;br&gt;skall näringsidkaren i stället ange grunderna för hur priset bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges närmare regler om hur priset för bestämda tjänster skall&lt;br&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tjänster, för vilka det slutliga priset inte kan anges, är det tillräckligt&lt;br&gt;att information lämnas om hur priset skall beräknas. Avsikten är alltså inte&lt;br&gt;att framtvinga en mer preciserad prisuppgift än vad som är möjligt i det&lt;br&gt;enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om näringsidkaren ger en ungefarlig prisuppgift följer av 36 § 2 stycket&lt;br&gt;konsumenttjänstlagen att det uppgivna priset i princip inte får överskridas&lt;br&gt;med mer än 15 procent. Konsumenttjänslagens tillämpningsområde är&lt;br&gt;dock begränsat till arbete på lösa saker och på fast egendom samt förvaring&lt;br&gt;av lösa saker. En ungefärlig prisuppgift medför emellertid inte att närings-&lt;br&gt;idkaren kan underlåta att ange grunderna för hur priset bestäms. De&lt;br&gt;debiteringsgrunder som här avses kan gälla beräkningssätt för priset, så-&lt;br&gt;som arbetskostnad per timme eller materialkostnad per enhet. Det kan&lt;br&gt;också gälla uppskattad åtgång av arbetstid och material. Vidare kan det&lt;br&gt;gälla andra debiteringsposter, såsom kostnad för restid, resekostnad, kost-&lt;br&gt;nad för servicebil, kostnad för specialutrustning, jourtidskostnad, över-&lt;br&gt;tidskostnad m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var skriftlig prisinformation skall anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Priset och jämförpriset skall anges så, att det framgår klart för&lt;br&gt;konsumenten vilken vara eller tjänst som informationen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en grundläggande bestämmelse som innebär att&lt;br&gt;prisinformationen skall vara så placerad eller presenterad på ett sådant&lt;br&gt;sätt att det framgår klart för konsumenten vilken vara eller tjänst som&lt;br&gt;informationen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § När en bestämd vara utbjuds i en försäljningslokal, i ett&lt;br&gt;skyltfönster eller skyltskåp eller i omedelbar anslutning till sälj stäl-&lt;br&gt;let, skall priset för varan och jämförpriset anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på varan eller dess förpackning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i varans omedelbara närhet, på hyllkantsetikett eller skylt, så att&lt;br&gt;risk inte föreligger för förväxling med pris på andra varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns praktiska hinder mot att priset och jämförpriset&lt;br&gt;anges enligt första stycket 1 eller 2, får det anges i en prislista,&lt;br&gt;prisfrågeterminal eller liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om var priset för varan och jämförpriset skall&lt;br&gt;anges beträffande varor som bjuds ut i försäljningslokaler, skyltfönster&lt;br&gt;m. m. Paragrafen gäller alla typer av varor och alla sorters butiker. Beträf-&lt;br&gt;fande jämförpris gäller reglerna bara i de fall uppgift om sådant pris skall&lt;br&gt;lämnas (se 7 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket punkterna 1 och 2 skall priset och jämförpriset anges&lt;br&gt;antingen på varan eller i dess omedelbara närhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller hyllkantsmärkning är det av största vikt att ordningen på&lt;br&gt;hyllan är sådan att det klart framgår vilken vara som hyllkantsmärkningen&lt;br&gt;avser. Enkla symboler eller bilder kan underlätta förståelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även när det gäller skyltfönster är denna regel viktig. En schematisk&lt;br&gt;överblicksbild av fönstret med priserna inlagda för respektive varor fyller&lt;br&gt;oftast kravet på tydlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att prisinformationen finns nära varan för att konsumen-&lt;br&gt;ten lätt skall koppla samman priset med rätt vara. Hyllkantsmärkning skall&lt;br&gt;göras omedelbart intill varan och skyltar eller anslag sättas upp så nära&lt;br&gt;varan som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket får priset och jämförpriset anges i en prislista e. d.,&lt;br&gt;om det finns praktiska hinder mot att priserna anges på varan eller dess&lt;br&gt;omedelbara närhet. Det är här fråga om sådana varor som på grund av sin&lt;br&gt;art eller sitt förvaringssätt inte kan prismärkas på traditionellt sätt. Det&lt;br&gt;kan gälla fall då ett stort antal billiga, fysiskt små varor saluhålls på&lt;br&gt;säljställen med mycket begränsade utrymmen eller med en betjäningsform&lt;br&gt;som utgör ett mellanting mellan manuell betjäning och självbetjäning.&lt;br&gt;Även stora och skrymmande varor kan omfattas av denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § I den mån dagligvaror marknadsförs genom självbetjäning,&lt;br&gt;skall priset anges enligt 10 § första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Priset får dock anges enligt 10 § första stycket 2, när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det finns praktiska hinder mot att prisinformationen lämnas&lt;br&gt;enligt 10 § första stycket 1, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. prisinformationssystemet gör det möjligt för konsumenten att&lt;br&gt;på ett enkelt sätt dels beräkna den sammanlagda kostnaden för&lt;br&gt;varorna före betalningen, dels kontrollera att det pris som tas ut&lt;br&gt;stämmer överens med prisangivelsen vid varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den angivna kontrollmöjligheten behöver inte ordnas, om det är&lt;br&gt;tekniskt säkerställt att det pris som tas ut stämmer överens med&lt;br&gt;priset vid varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen handlar om dagligvaror som tillhandahålls genom självbetjä-&lt;br&gt;ning i snabbköpsbutiker. Här avses inte enbart traditionella dagligvarubu-&lt;br&gt;tiker utan även andra butiker med självbetjäning som säljer dagligvaror till&lt;br&gt;konsumenter, t. ex. apotek och bensinstationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dagligvara avses en sådan vara som köps ofta och med i regel liten&lt;br&gt;uppoffring av tid och energi vid varje inköpstillfälle. Exempel på sådana&lt;br&gt;varor är de flesta livsmedel, tobak, tvål, många kemisktekniska artiklar&lt;br&gt;och tidningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket slås fast att priset för en dagligvara skall anges på varan&lt;br&gt;eller dess förpackning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från huvudregeln om artikelprismärkning i första stycket anges i andra&lt;br&gt;stycket två undantag. Enligt det första undantaget, som anges i punkten 1,&lt;br&gt;får priset anges i varans omedelbara närhet, på hyllkantsetikett eller skylt&lt;br&gt;enligt 10 § 2, när det finns praktiska hinder mot att prismärka varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har redovisats i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.5.2) anses&lt;br&gt;det inte praktiskt genomförbart att artikelprismärka vissa slags varor. Det&lt;br&gt;är här främst fråga om sådana varugrupper som har angetts i en överens-&lt;br&gt;kommelse år 1986 mellan konsumentverket och de största intressenterna&lt;br&gt;inom dagligvaruhandeln. De varugrupper som sålunda prismärks på annat&lt;br&gt;sätt än genom artikelprismärkning är varor i mejerikylutrymmen, öl, lä-&lt;br&gt;skedrycker, bordsvatten, djupfrysta varor, prisgrupperade varor, pallexpo-&lt;br&gt;nerade och tillfälliga varor, lösvikts- och självplockvaror, mjöl, socker, ägg&lt;br&gt;samt tobak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 2 i andra stycket skall artikelprismärkning inte heller&lt;br&gt;krävas, när prisinformationssystemet i butiken uppfyller två för konsu-&lt;br&gt;menten viktiga funktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ena kravet som skall vara uppfyllt för att artikelprismärkning skall&lt;br&gt;få underlåtas är att prisinformationssystemet gör det möjligt för konsu-&lt;br&gt;menten att på ett enkelt sätt beräkna den sammanlagda kostnaden för sina&lt;br&gt;inköp innan utgångskassan passeras. Detta kan klaras av med hjälp av&lt;br&gt;t. ex. prisfrågeterminaler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra förutsättningen som skall vara uppfylld är att konsumenten&lt;br&gt;på ett enkelt sätt skall kunna kontrollera att det pris som debiteras stäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer överens med prisangivelsen i butiken, om detta inte redan är tekniskt&lt;br&gt;säkerställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I butiker med datakassor innebär i praktiken det alternativa prismärk-&lt;br&gt;ningssystemet att priset oftast anges på hyllkanten och att artikelprismärk-&lt;br&gt;ningen har upphört. Det förekommer inte sällan att dataminnet avviker&lt;br&gt;från vad som anges på hyllkanten. Kunden måste därför ges möjlighet att&lt;br&gt;kontrollera om priset i dataminnet avviker från vad som anges på hyllkan-&lt;br&gt;ten. Kontrollen måste kunna göras på ett enkelt sätt. Kunden skall alltså&lt;br&gt;inte behöva återvända med kvittot in i butiken för att på nytt läsa av&lt;br&gt;hyllkanten. En sådan kontrollmöjlighet måste alltså beredas kunden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket behöver konsumenten inte beredas kontrollmöjlig-&lt;br&gt;het om det är tekniskt säkerställt att priset som tas ut stämmer överens&lt;br&gt;med prisuppgiften vid varan. Det finns prismärkningssystem med s. k.&lt;br&gt;elektronisk hyllkant, där hyllkantsmärkningen bygger på dataminnet i&lt;br&gt;utgångskassan. Ett sådant system, som redan har prövats i några testbuti-&lt;br&gt;ker, kan anses uppfylla kontrollkravet. Genom att priset på hyllkanten&lt;br&gt;överensstämmer med dataminnet i kassan är överensstämmelsen tekniskt&lt;br&gt;säkerställd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;får meddela föreskrifter om vad som skall anses utgöra praktiska&lt;br&gt;hinder enligt 10 § andra stycket eller 11 § andra stycket 1 samt om&lt;br&gt;kraven för att kontroll skall vara obehövlig enligt 11 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i denna paragraf har tillkommit på lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med praktiska hinder enligt 10 § andra stycket eller 11 §&lt;br&gt;andra stycket 1 får enligt denna paragraf meddelas i föreskrifter som&lt;br&gt;utfärdas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;br&gt;Föreskrifter om vad som skall krävas för att kontroll enligt 11 § tredje&lt;br&gt;stycket skall vara obehövlig får också meddelas av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer. Om lagförslaget godtas av riksda-&lt;br&gt;gen avser regeringen att överlåta normgivningen åt konsumentverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Information om priset för en bestämd tjänst eller, i fall som&lt;br&gt;anses i 8 §, om grunderna för hur priset bestäms skall lämnas lätt&lt;br&gt;tillgänglig på eller i omedelbar anslutning till den plats där närings-&lt;br&gt;idkaren bedriver sin rörelse eller annars marknadsför sina tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges regler om var prisinformation om tjänster skall lämnas.&lt;br&gt;Prisinformationen skall lämnas lätt tillgänglig på eller i omedelbar an-&lt;br&gt;slutning till den plats där näringsidkaren bedriver sin rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tjänster av mera standardiserad natur, t. ex. frisörtjänster,&lt;br&gt;kemtvätt och restaurangtjänster, bör prisuppgifterna — för att uppfylla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kravet på att vara lätt tillgängliga — lämnas genom skyltar placerade väl Prop. 1990/91:171&lt;br&gt;synliga i eller i omedelbar anslutning till lokalen, t. ex. i skyltfönster eller i&lt;br&gt;skyltskåp. Även i t. ex. en taxibil bör väl synliga anslag finnas som anger&lt;br&gt;taxorna för olika tjänster och vid olika tidpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många kontakter mellan konsumenter och näringsidkare som tillhanda-&lt;br&gt;håller tjänster sker utan att konsumenten kommer till den plats där nä-&lt;br&gt;ringsidkaren bedriver sin rörelse. Sådana kontakter kan ske t. ex. per&lt;br&gt;telefon eller i konsumentens bostad. Någon särskild regel om var prisinfor-&lt;br&gt;mation skall lämnas i sådana fall behövs inte. Enligt 4 § är näringsidkaren&lt;br&gt;skyldig att lämna prisinformation när han marknadsför en bestämd tjänst.&lt;br&gt;Härav följer att han måste lämna prisinformation på den plats där mark-&lt;br&gt;nadsföringen sker. Paragrafen skall givetvis bara tillämpas i de fall närings-&lt;br&gt;idkaren är skyldig att lämna prisinformation enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överträdelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om en näringsidkare inte lämnar prisinformation enligt den-&lt;br&gt;na lag, skall marknadsföringslagen (1975:1418) tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisinformation enligt denna lag skall därvid anses vara sådan&lt;br&gt;information av särskild betydelse från konsumentsynpunkt som&lt;br&gt;avses i 3 § första stycket marknadsföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en hänvisning till marknadsföringslagens regelsys-&lt;br&gt;tem. Det innebär att en näringsidkare, som underlåter att lämna prisinfor-&lt;br&gt;mation enligt föreskrifterna i prisinformationslagen eller information som&lt;br&gt;annars är av särskild betydelse från konsumentsynpunkt, kan åläggas att&lt;br&gt;lämna den ifrågavarande informationen. Informationsåläggande kan med-&lt;br&gt;delas även den som är anställd hos en näringsidkare och annan som&lt;br&gt;handlar på näringsidkarens vägnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av generalklausulen i 3 § marknadsföringslagen blir även de&lt;br&gt;handläggningsregler m. m. som anknyter till generalklausulen tillämpliga&lt;br&gt;när det gäller informationsplikten enligt prisinformationslagen. Detta in-&lt;br&gt;nebär bl. a. att en fråga om informationsåläggande kan tas upp inför&lt;br&gt;marknadsdomstolen efter ansökan av konsumentombudsmannen eller i&lt;br&gt;andra hand sammanslutning av näringsidkare, konsumenter eller löntaga-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsidkare är skyldiga att på anmaning av konsumentombudsman-&lt;br&gt;nen komma in med yttrande eller upplysningar i ett ärende som rör&lt;br&gt;informationsplikten. I ett ärende där det kan antas att informationsåläg-&lt;br&gt;gande kan komma i fråga, är näringsidkaren vidare skyldig att på anma-&lt;br&gt;ning av konsumentombudsmannen tillhandahålla handling och liknande&lt;br&gt;som kan ha betydelse för utredningen i ärendet. Efterkommer inte närings-&lt;br&gt;idkaren åläggandet kan konsumentombudsmannen förelägga näringsidka-&lt;br&gt;ren vid vite att fullgöra denna skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om informationsåläggande får i fall som inte är av större vikt&lt;br&gt;prövas av konsumentombudsmannen genom informationsföreläggande. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt kan hänvisas till marknadsföringslagen och dess förarbeten Prop. 1990/91:171&lt;br&gt;(prop. 1975/76:34).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ge handeln skälig tid för omställning bör lagen träda i kraft först&lt;br&gt;den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Ärendet till riksdagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att riksdagen antar förslaget till&lt;br&gt;prisinformationslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Prisinformationslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens ändamål och tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag har till ändamål att främja en god prisinformation till&lt;br&gt;konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Lagen tillämpas på sådana näringsidkare som i sin yrkesmässiga&lt;br&gt;verksamhet tillhandahåller varor och tjänster till konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Särskilda föreskrifter om information till konsumenter finns i konsu-&lt;br&gt;mentkreditlagen (1977:981) och i konsumentförsäkringslagen (1980:38).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När prisinformation skall lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Prisinformation skall lämnas när en näringsidkare marknadsför be-&lt;br&gt;stämda varor eller tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller dock inte, om särskilda omständigheter hindrar att&lt;br&gt;prisinformation lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur prisinformation skall lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Priset för varor och tjänster skall anges korrekt och tydligt. Priset&lt;br&gt;skall anges skriftligen, om konsumenten inte kan få upplysning om det på&lt;br&gt;något annat likvärdigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Priset skall inbegripa mervärdeskatt. Om det kan tillkomma avgifter och&lt;br&gt;andra kostnader skall detta anges särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Priset för en vara skall anges per förpackning eller någon annan&lt;br&gt;jämförlig enhet av varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varor som tillhandahålls i varierande kvantiteter, skall priset avse&lt;br&gt;den mängd eller måttenhet som varan vanligen utbjuds i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Uppgift om pris per måttenhet (jämförpris) skall dessutom lämnas&lt;br&gt;för sådana varuslag som det finns särskilda beräkningsgrunder för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda beräkningsgrunder får fastställas av regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om det slutliga priset för en bestämd tjänst inte kan anges, skall&lt;br&gt;näringsidkaren i stället ange grunderna för hur priset bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var skriftlig prisinformation skall anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Priset och jämförpriset skall anges så att det framgår klart för konsu-&lt;br&gt;menten vilken vara eller tjänst som informationen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § När en bestämd vara utbjuds i en försäljningslokal, i ett skyltfönster&lt;br&gt;eller skyltskåp eller i omedelbar anslutning till säljstället, skall priset för&lt;br&gt;varan och jämförpriset anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på varan eller dess förpackning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i varans omedelbara närhet, på en hyllkantsetikett eller skylt, så att risk&lt;br&gt;inte föreligger för förväxling med pris på andra varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns praktiska hinder mot att priset och jämförpriset anges&lt;br&gt;enligt första stycket 1 eller 2, får det anges i en prislista, prisfrågeterminal&lt;br&gt;eller liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § I den mån dagligvaror marknadsförs genom självbetjäning, skall&lt;br&gt;priset anges enligt 10 § första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Priset får dock anges enligt 10 § första stycket 2, när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det finns praktiska hinder mot att prisinformationen lämnas enligt&lt;br&gt;10 § första stycket 1, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. prisinformationssystemet gör det möjligt för konsumenten att på ett&lt;br&gt;enkelt sätt dels beräkna den sammanlagda kostnaden för varorna före&lt;br&gt;betalningen, dels kontrollera att det pris som tas ut stämmer överens med&lt;br&gt;prisangivelsen vid varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den angivna kontrollmöjligheten behöver inte ordnas, om det är tek-&lt;br&gt;niskt säkerställt att det pris som tas ut stämmer överens med priset vid&lt;br&gt;varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om vad som skall anses utgöra praktiska hinder enligt&lt;br&gt;10 § andra stycket eller 11 § andra stycket 1 samt om kraven för att&lt;br&gt;kontroll skall vara obehövlig enligt 11 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Information om priset för en bestämd tjänst eller, i fall som avses i&lt;br&gt;8 §, om grunderna för hur priset bestäms skall lämnas lätt tillgänglig på&lt;br&gt;eller i omedelbar anslutning till den plats där näringsidkaren bedriver sin&lt;br&gt;rörelse eller annars marknadsför sina tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överträdelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om en näringsidkare inte lämnar prisinformation enligt denna lag,&lt;br&gt;skall marknadsföringslagen (1975:1418) tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisinformation enligt denna lag skall därvid anses vara sådan informa-&lt;br&gt;tion av särskild betydelse från konsumentsynpunkt som avses i 3 § första&lt;br&gt;stycket marknadsföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet (SOU 1990:106) &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P-1990/91:171&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Prisinformation till konsumenter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom konkurrenspolitiken söker samhället motverka brister i markna-&lt;br&gt;dens sätt att fungera och främja en effektiv och väl fungerande konkurrens.&lt;br&gt;Effektiviteten inom näringslivet kan härigenom främjas samtidigt som&lt;br&gt;konsumenterna kan erhålla ett brett och kvalitativt väl avvägt utbud av&lt;br&gt;varor och tjänster till låga priser. Målet för konkurrenspolitiken är att&lt;br&gt;skapa förutsättningar för en effektiv resursfördelning, förbättrad produkti-&lt;br&gt;vitetstillväxt och bättre balans i samhällsekonomin samtidigt som konsu-&lt;br&gt;mentintresset skall tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenspolitiken verkar på flera olika plan och de konkurrens-&lt;br&gt;främjande åtgärderna kan bestå dels av olika typer av ingrepp med stöd av&lt;br&gt;konkurrenslagstiftningen dels av information som ökar kunskapen hos de&lt;br&gt;aktörer som är verksamma på den aktuella marknaden. För att marknads-&lt;br&gt;ekonomin skall fungera krävs välinformerade konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén skall enligt sina direktiv kartlägga vilka brister som före-&lt;br&gt;kommer i prisinformationen till konsumenter då det gäller såväl dagligva-&lt;br&gt;ror som andra varor och tjänster. Med utgångspunkt från kartläggningen&lt;br&gt;skall kommittén lämna förslag till åtgärder för att avhjälpa de konstaterade&lt;br&gt;bristerna. Om kommittén finner att någon annan lösning inte står till buds&lt;br&gt;bör kommittén överväga en lagreglering av de grundläggande krav som bör&lt;br&gt;ställas på en sådan prisinformation samt hur uppföljning och tillsyn bör&lt;br&gt;ske. Kommittén skall överväga om de eventuella nya lagreglerna bör tas in&lt;br&gt;i den nuvarande marknadsföringslagen eller om de istället bör tas in i en ny&lt;br&gt;särskild lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sin kartläggning har kommittén gått igenom förhållandena inom landet&lt;br&gt;och även kartlagt det internationella regelverket på området. Kommittén&lt;br&gt;har konstaterat brister i prisinformationen främst när det gäller pris i&lt;br&gt;skyltfönster och pris i butiken. Trots olika insatser för att förbättra prisin-&lt;br&gt;formationen i detaljhandeln, uppvisar denna sålunda fortfarande stora&lt;br&gt;brister och det nuvarande systemet kan mot denna bakgrund kritiseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektiv konkurrens — av största vikt för konsumentpolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att produktionsresurserna skall komma till användning på ett effektivt&lt;br&gt;sätt fordras det att de val hushållen träffar är rationella i betydelsen väl&lt;br&gt;underbyggda. För detta krävs det att konsumenterna har en god överblick&lt;br&gt;över och är orienterade om olika utbuds reella innebörd och inbördes&lt;br&gt;värde. Den information konsumenterna får från företagen är inte alltid&lt;br&gt;tillräckligt saklig och informativ från konsumentsynpunkt. Tillgången till&lt;br&gt;korrekt information är av stor betydelse för marknadens funktion. Denna&lt;br&gt;information måste innehålla upplysning om pris, kvalitet, service och&lt;br&gt;säkerhet. Priset fungerar som en viktig signal och förmedlande länk mellan&lt;br&gt;säljare och köpare. Konsumentlagstiftningen, som bl. a. syftar till att för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bättra denna information, utgör därför ett viktigt komplement till konkur-&lt;br&gt;renslagstiftningen och därmed också en viktig del av samhällets åtgärder&lt;br&gt;för att åstadkomma en effektiv konkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt mål för konsumentpolitiken är att på olika sätt stödja utsatta&lt;br&gt;konsumentgrupper. För dessa har åtgärder för att hjälpa hushållen i deras&lt;br&gt;strävan att effektivt utnyttja sina resurser särskilt stor betydelse. Ett mål&lt;br&gt;för konsumentpolitiken blir därför att slå fast en minimistandard där det&lt;br&gt;är viktigt att man tar speciell hänsyn till de här konsumentgrupperna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De företag som verkar på marknaden har enligt kommittén ett huvudan-&lt;br&gt;svar för att tillräcklig information lämnas. Enligt kommitténs uppfattning&lt;br&gt;har marknadens aktörer inte levt upp till detta ansvar och kommittén delar&lt;br&gt;därför den kritik som framförts mot handeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brister finns emellertid också i det rättsliga systemet på området. Detta&lt;br&gt;har inte tillräckligt tydligt lyckats ange de krav som bör ställas på en god&lt;br&gt;prisinformation och kommittén har dessutom noterat svårigheterna att få&lt;br&gt;en tillräckligt hög grad av efterlevnad till de regler som utmejslats i praxis.&lt;br&gt;En bidragande orsak till den bristande effektiviteten i systemet är de långa&lt;br&gt;och utdragna förhandlingar vars resultat ofta blir regler präglade av kom-&lt;br&gt;promisser. Dessa regler har ibland visat sig mindre väl lämpade för prak-&lt;br&gt;tisk tillämpning. Mot denna bakgrund gör kommittén bedömningen att&lt;br&gt;man i särskilda lagregler bör ange de grundläggande krav som skall ställas&lt;br&gt;för att säkerställa att konsumenterna får tillräcklig prisinformation i&lt;br&gt;samband med näringsidkares marknadsföring av varor och tjänster i de-&lt;br&gt;taljhandeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera länder, bl. a. våra nordiska grannländer, har redan antagit författ-&lt;br&gt;ningar med preciserade regler om prisinformation. Det ligger därför i linje&lt;br&gt;med en internationell utveckling att vi också i Sverige uppmärksammar&lt;br&gt;prisinformationsfrågorna i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommitténs uppfattning skall detaljhandelns prisinformation&lt;br&gt;vara utformad så att den underlättar för konsumenten att, under den&lt;br&gt;begränsade tid han/hon har till förfogande, välja såväl mellan olika varor&lt;br&gt;och tjänster som mellan olika säljställen. För att prisuppgifterna skall fylla&lt;br&gt;sin funktion måste de vara klara och entydiga samt presenterade på ett&lt;br&gt;sådant sätt att de lätt kan uppfattas och förstås. Genom prisuppgifterna&lt;br&gt;skall konsumenten kunne få en riktig bild av hur mycket han/hon måste&lt;br&gt;betala. Konsumenten måste således få information om vad som ingår i det&lt;br&gt;angivna priset samt om eventuella tillkommande kostnader och, om möj-&lt;br&gt;ligt, storleken på dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare viktigt att de prisjämförelser och pristermer som förekom-&lt;br&gt;mer i marknadsföringen är rättvisande och att det pris varmed ett kon-&lt;br&gt;tantpris jämförs inte är fiktivt. Kommittén understryker att priskonkur-&lt;br&gt;rensen endast kan fungera om marknadsföringen ger konsumenten en&lt;br&gt;riktig föreställning om varans eller tjänstens värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lagstiftningsmodell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler om prisinformation kan införas antingen i marknadsfö-&lt;br&gt;ringslagen eller i en särskild lag. Enligt kommittén ter det sig emellertid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mindre lämpligt att i marknadsföringslagen inarbeta relativt detaljerade&lt;br&gt;regler eftersom denna lag bygger på generalklausuler och innehåller få&lt;br&gt;detaljregler. Vidare syftar marknadsföringslagen till att främja konsumen-&lt;br&gt;ternas intresse inte bara när det gäller information utan även i andra&lt;br&gt;avseenden och i fråga om information inte endast prisinformation. Kom-&lt;br&gt;mittén anser därför inte att de tilltänkta reglerna om prisinformation hör&lt;br&gt;hemma i marknadsföringslagen utan i särskild lag. Kommittén föreslår&lt;br&gt;därför att en lag om prisinformation införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenklingar av riktlinjesystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten bör vara att lagen och dess tillämpning i enskilda fall ger&lt;br&gt;den huvudsakliga vägledningen om vad som gäller på området. Kommit-&lt;br&gt;tén förutsätter att konsumentverket inför ikraftträdandet av lagen går&lt;br&gt;igenom nu gällande riktlinjer och branschöverenskommelser på prisinfor-&lt;br&gt;mationsområdet för att kritiskt granska om behovet av dessa kvarstår.&lt;br&gt;Den nu centrala riktlinjen på prisinformationsområdet kan enligt kommit-&lt;br&gt;téns mening helt upphävas. Kommittén ger ytterligare exempel på rikt-&lt;br&gt;linjer och överenskommelser som kan förenklas eller upphävas. Lagen&lt;br&gt;innebär således att regelsystemet görs mer överblickbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag om prisinformation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lag om prisinformation som kommittén föreslår innehåller krav på&lt;br&gt;prisinformation vid marknadsföring av varor och tjänster. På vissa punk-&lt;br&gt;ter blir en sådan lag en kodifiering av gällande rättspraxis, t. ex. beträffan-&lt;br&gt;de prisinformation om varor i annonser samt jämförpriser. I andra avseen-&lt;br&gt;den blir det emellertid fråga om att i lag reglera frågor där en fast och klar&lt;br&gt;praxis saknas, t. ex. prismärkningen i butik och i skyltfönster. Det är enligt&lt;br&gt;kommittén viktigt att lagen medger tillräcklig flexibilitet och inte förhind-&lt;br&gt;rar en teknisk utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller inte några egna sanktionsregler utan anknyter till&lt;br&gt;marknadsföringslagen och dess regelsystem. Handlingar som strider mot&lt;br&gt;den föreslagna lagen skall anses strida mot marknadsföringslagen och kan&lt;br&gt;föranleda åläggande eller förbud i förening med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pris i annonser och liknande marknadsföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är kommitténs uppfattning att annonser över vilka detaljisten har ett&lt;br&gt;bestämmande inflytande skall innehålla prisinformation. Motsvarande&lt;br&gt;krav bör ställas även på reklam som sker genom andra media. Kravet på&lt;br&gt;prisinformation bör emellertid inte gälla för alla annonser utan endast för&lt;br&gt;dem i vilka en tillräckligt identifierbar vara eller tjänst marknadsförs.&lt;br&gt;Kommitténs förslag beträffande varor överensstämmer med gällande&lt;br&gt;praxis medan förslaget på tjänsteområdet tydligare än hittills markerar&lt;br&gt;kravet på prisinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisinformation i skyltfönster &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisinformation i skyltfönster stärker avsevärt konsumenternas förutsätt- Btlaga 1&lt;br&gt;ningar att göra väl underbyggda val. Nuvarande förhållanden är inte&lt;br&gt;tillfredsställande. Efterlevnaden av den riktlinje som finns är låg. Enligt&lt;br&gt;kommittén skall näringsidkare lämna prisinformation för de varor man&lt;br&gt;exponerar i sina skyltfönster. Detta krav bör komma till uttryck i lagen och&lt;br&gt;gälla när en bestämd vara utbjuds till försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisinformation i butik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommittén bör man i prisinformationslagen uppställa krav på den&lt;br&gt;prisinformation en detaljist skall lämna när varor utbjuds i butik. Lagen&lt;br&gt;bör gälla generellt. Med hänsyn till att behovet av prisinformation kan&lt;br&gt;bedömas vara särskilt stort inom dagligvaruhandeln samtidigt som spe-&lt;br&gt;ciella problem föreligger inom denna bransch gör kommittén bedömningen&lt;br&gt;att det för dagligvaruhandeln krävs mer långtgående regler. Vid utform-&lt;br&gt;ningen av dessa regler har kommittén utgått från de funktioner, som såväl&lt;br&gt;företrädare för handeln som konsumenterna är ense om skall tillgodoses.&lt;br&gt;Det betyder att prisinformationen skall fylla tre viktiga funktioner, nämli-&lt;br&gt;gen 1) ge konsumenten information om hur mycket en vara kostar, 2)&lt;br&gt;möjliggöra försummering samt 3) medge efterkontroll. Lagstiftningen bör&lt;br&gt;därför enligt kommitténs mening innehålla regler som slår fast att pris-&lt;br&gt;märkningen i dagligvaruhandeln måste göras så att nämnda tre krav upp-&lt;br&gt;fylls. Vid manuell betjäning där muntlig information är lätt tillgänglig&lt;br&gt;behövs däremot ingen skriftlig prisinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén diskuterar särskilt prisinformation i dagligvarubutiker med&lt;br&gt;datakassor och möjligheterna att där slopa artikelprismärkningen. Kom-&lt;br&gt;mittén menar att det för närvarande finns alternativa prisinformationsme-&lt;br&gt;toder som uppfyller de två först angivna kraven. Sålunda kan det system&lt;br&gt;för hyllkantsmärkning som utvecklats fylla det första kravet medan särskil-&lt;br&gt;da kundterminaler kan medföra att det andra kravet tillgodoses. Kommit-&lt;br&gt;tén vill här understryka att en mycket god ordning i såväl butiken som på&lt;br&gt;hyllorna utgör en förutsättning för att prisinformation genom hyllkantseti-&lt;br&gt;ketter skall fungera tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommittén finns det däremot för närvarande ännu inte någon&lt;br&gt;allmänt tillgänglig metod som möjliggör efterkontroll. Det är sålunda&lt;br&gt;uppenbart att inte ens det utförligaste kassakvitto ensamt kan fylla denna&lt;br&gt;funktion. Kommittén utesluter emellertid inte att handeln kan utveckla&lt;br&gt;alternativa metoder som även tillgodoser kontrollkravet. Flera metoder&lt;br&gt;har redan testats. En sådan är elektronisk hyllkant. Även andra möjlighe-&lt;br&gt;ter finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om att prismärkningen i dagligvaruhandeln måste göras så att&lt;br&gt;de tre ovan nämnda kraven uppfylls bör emellertid inte omfatta vissa&lt;br&gt;varugrupper som av praktiska orsaker inte har ansetts kunna prismärkas&lt;br&gt;på traditionellt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs lösning innebär att artikelprismärkningen måste vara kvar&lt;br&gt;till dess tekniska möjligheter kommer i bruk som fullt ut tillgodoser de&lt;br&gt;nämnda kraven. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenskommittén förutsätter vidare att det i butiker som utvecklar Prop. 1990/91:171&lt;br&gt;alternativa former för prisinformation utformas servicefunktioner som Bilaga 1&lt;br&gt;tillgodoser att de grupper av handikappade, som kan ställas inför speciella&lt;br&gt;svårigheter i sådana butiker, erhåller en tillfredsställande prisinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det inträffar inte sällan att prisuppgifter, oavsett om de finns på varan&lt;br&gt;eller hyllkanten, avviker från de uppgifter som finns i kassaterminalen.&lt;br&gt;För sådana fall anser kommittén det rimligt att konsumenten får betala&lt;br&gt;endast det lägre priset. Detta bör komma till uttryck i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämförpriser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt konkurrenskommittén är de möjligheter att jämföra priset mellan&lt;br&gt;olika varualternativ, som tillgången till jämförpriser medför, av stort&lt;br&gt;värde från konsumentsynpunkt. Jämförpriset är viktigt som underlag för&lt;br&gt;konsumentens köpbeslut, eftersom det ökar dennes möjligheter att göra&lt;br&gt;rationella val, och som konkurrensstimulerande faktor. Enligt kommittén&lt;br&gt;bör även jämförpriserna omfattas av den särskilda prisinformationslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information om jämförpris för färdigförpackade dagligvaror bör enligt&lt;br&gt;kommittén krävas när särskilda beräkningsgrunder finns. Sådan informa-&lt;br&gt;tion bör dock inte krävas i t. ex. de fall framtagandet av informationen&lt;br&gt;skulle medföra orimliga kostnader för detaljisten eller hans leverantör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av samma skäl som konsumenterna bör få prisinformation vid marknads-&lt;br&gt;föring av varor är det enligt kommittén viktigt att de får sådan information&lt;br&gt;när tjänster marknadsförs. Enligt kommittén är en förbättrad information&lt;br&gt;på tjänstemarknaden önskvärd och nödvändig för att konsumenten skall&lt;br&gt;kunna träffa rätt val så att konkurrensen kan fungera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommittén bör prisinformationen för tjänster, på samma sätt som&lt;br&gt;för varor, vara klar och entydig samt ge konsumenten en riktig uppfattning&lt;br&gt;av hur mycket han måste betala. Tjänstemarknaden är mångfasetterad och&lt;br&gt;olika tjänsteområden uppvisar inbördes stora skillnader. I allmänhet bör&lt;br&gt;konsumenten kunna få prisinformation redan i samband med att en be-&lt;br&gt;stämd tjänst marknadsförs i t. ex. en annons. För tjänster som är av mer&lt;br&gt;standardiserad natur bör näringsidkaren normalt inte ha några svårigheter&lt;br&gt;att informera konsumenten om kontantpriset. Ofta har emellertid inte&lt;br&gt;näringsidkaren vid avtalstillfället all den information som krävs för att&lt;br&gt;han skall kunna ge konsumenten sådana uppgifter. I sådana fall bör nä-&lt;br&gt;ringsidkaren istället ge konsumenten information om de debiteringsprinci-&lt;br&gt;per som skall ligga till grund för en senare faktura.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisinformationen bör lämnas på den plats där näringsidkaren bedriver&lt;br&gt;sin rörelse och på ett sätt som innebär att konsumenten lätt kan få tillgång&lt;br&gt;till uppgifterna. Informationen skall vara så tydlig som möjligt. När det&lt;br&gt;gäller tjänster av mer standardiserad natur (t. ex. frisörtjänster, kemtvätt,&lt;br&gt;restaurangtjänster) bör näringsidkaren ofta kunna lämna sina prisuppgifter&lt;br&gt;genom skyltar placerade väl synliga i eller i omedelbar anslutning till&lt;br&gt;lokalen (t. ex. i skyltfönster). För andra tjänster, t. ex. hantverkstjänster,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör det vara tillräckligt att konsumenten i en förteckning kan inhämta Prop. 1990/91: 171&lt;br&gt;information om grunderna för hur priset bestäms. Vid kontakter med Bilaga 1&lt;br&gt;näringsidkaren på annan plats än där han bedriver sin rörelse, t. ex. per&lt;br&gt;telefon eller i konsumentens bostad bör näringsidkaren på uppmaning av&lt;br&gt;konsumenten lämna prisinformation. I denna situation är det inte rimligt&lt;br&gt;att en näringsidkare vid varje kontakt med en konsument självmant skall&lt;br&gt;lämna fullständig prisinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen bör omfatta alla typer av tjänster som en näringsidkare mark-&lt;br&gt;nadsför till konsument, med undantag för sådana tjänster som omfattas av&lt;br&gt;särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs fortsatta arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fortsatta arbetet kommer kommittén att överväga om ett förbud mot&lt;br&gt;horisontellt prissamarbete behöver införas. Då frågan om extrapriser är&lt;br&gt;intimt förknippad med kommitténs ställningstagande till de horisontella&lt;br&gt;cirkaprislistorna har kommittén tvingats skjuta behandlingen av extrapri-&lt;br&gt;serna till slutbetänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslag i betänkandet (SOU 1990:106)&lt;br&gt;Prisinformation till konsumenter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om prisinformation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag gäller när näringsidkare marknadsför varor och tjänster till&lt;br&gt;konsumenter. Lagen har till ändamål att främja en god prisinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa varor och tjänster gäller särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Priset skall anges korrekt och entydigt, så att det lätt kan uppfattas&lt;br&gt;och förstås, och inbegripa mervärdeskatt. Eventuella tillkommande avgif-&lt;br&gt;ter skall anges särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Priset skall anges per förpackning eller någon annan jämförlig enhet&lt;br&gt;av varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varor som tillhandahålls i varierande kvantiteter skall priset avse&lt;br&gt;den mängd och måttenhet som varan vanligen utbjuds i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pris i annonser m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Priset skall anges när en bestämd vara beskrivs i sådana annonser&lt;br&gt;eller andra liknande framställningar utanför säljstället som en detaljist&lt;br&gt;svarar för. Detta krävs dock inte om priset på varan snabbt ändras eller om&lt;br&gt;andra särskilda omständigheter hindrar det. Motsvarande gäller för tjäns-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pris på säljstället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§ Priset skall anges när en bestämd vara utbjuds i försäljningslokal,&lt;br&gt;skyltfönster, skyltskåp eller i omedelbar anslutning till säljstället om inte&lt;br&gt;särskilda omständigheter hindrar det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Priset skall anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på varan eller dess förpackning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i varans omedelbara närhet, på hylletikett eller skylt, så att det klart&lt;br&gt;framgår för konsumenten vilken vara priset avser, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i en prislista, prisfrågeterminal eller motsvarande om det finns prak-&lt;br&gt;tiska hinder mot att priset anges enligt 1 eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dagligvaror i butiker av självbetjäningstyp skall prisinformationen&lt;br&gt;lämnas enligt första stycket 1. Prisinformationen får dock lämnas enligt&lt;br&gt;första stycket 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om det föreligger praktiska hinder mot att prisinformationen lämnas&lt;br&gt;enligt första stycket 1, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om prisinformationssystemet gör det möjligt for konsumenten att på Prop. 1990/91: 171&lt;br&gt;ett enkelt sätt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) beräkna den sammanlagda kostnaden för sina inköp innan kassan&lt;br&gt;passeras, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) kontrollera att det pris som debiteras stämmer överens med prisan-&lt;br&gt;givelsen i butiken, såvida inte detta redan är tekniskt säkerställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Priset behöver inte anges skriftligen på säljställe där konsumenten lätt&lt;br&gt;kan få svar på sin fråga om priset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Uppgift om pris per måttenhet (jämforpris) skall lämnas på säljstället&lt;br&gt;for färdigförpackade dagligvaror för vilka det finns särskilda beräknings-&lt;br&gt;grunder, såvida inte konkurrenseffekter eller andra omständigheter sär-&lt;br&gt;skilt talar emot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Information om priset för en tjänst eller om grunderna för hur priset&lt;br&gt;bestäms skall lämnas lätt tillgänglig på eller i omedelbar anslutning till den&lt;br&gt;plats där näringsidkaren bedriver sin rörelse om inte särskilda skäl talar&lt;br&gt;emot det. Motsvarande gäller då konsument, som befinner sig på annan&lt;br&gt;plats, uppmanar näringsidkaren att lämna prisinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvikande prisuppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om en prisuppgift på säljstället inte stämmer överens med det pris&lt;br&gt;som debiteras gäller det lägre priset om det inte är uppenbart att det är&lt;br&gt;felaktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överträdelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Prisinformation som inte sker i enlighet med reglerna i denna lag&lt;br&gt;skall anses strida mot marknadsföringslagen (1975:1418).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över de remissinstanser som har yttrat &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P- &lt;sup&gt;1990/91:171&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;sig över betänkandet (SOU 1990:106) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Bllaga 3&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Prisinformation till konsumenter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens pris- och konkurrensverk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringsfrihetsombudsmannen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket/Konsumentombudsmannen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna reklamationsnämnden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Övre Norrland,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Jönköping,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen i Malmöhus län,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionärernas Riksorganisation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Husmodersförbundet Hem &amp;amp; Samhälle,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsanställdas Förbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Livsmedelsarbetareförbundet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentforum (Hultsfred),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentgillesförbundet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentvägledarnas förening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborgs kommun (Konsumentnämnden),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms kommun (Konsumentnämnden),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motala kommun (Konsumentnämnden),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synskadades Riksförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpartiets kvinnoförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Moderata kvinnoförbundet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centerkvinnorna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Industriförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Axel Johnson AB,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ICA-förbundet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativa förbundet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kooperativa Institutet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbrukarnas riksförbund (LRF),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grossistförbundet Svensk Handel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagligvaruleverantörers förbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Livsmedelsindustriförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Köpmannaförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SSLF Sveriges livsmedelshandlareförbund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentdelegationen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Advokatsamfund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av IMU-Testologens undersökning&lt;br&gt;om allmänhetens inställning till prisinformation&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Resultat i sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 85 % av svenska folket anser att det är viktigt att få reda på en varas pris&lt;br&gt;innan man betalar i en självbetjäningsbutik. (I frågan har vissa livsme-&lt;br&gt;del exemplifierats.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 82% vill helst ha prislapp på varje förpackning (vissa livsmedel).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 80% av dessa tycker prislapp är viktigt även om det kostar 1 krona mer&lt;br&gt;per hundralapp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 63% handlar livsmedel i butik med datakassa, 34% med manuell kassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 26 % har någon gång de senaste två månaderna uppmärksammat att det&lt;br&gt;blivit fel pris i kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 86% av konsumenterna är nöjda med prisinformationen i sin butik, 2%&lt;br&gt;är missnöjda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Konsumenterna är något mindre nöjda med butiker med datakassor&lt;br&gt;som saknar prislappar. Skillnaden är dock liten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 72% anser det viktigt med prisinformation i skyltfönster. (Frågan har&lt;br&gt;exemplifierats med ”skor, stövlar eller liknande”.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Extrapris och röd prisetikett är de prisuttryck som av flest konsumenter&lt;br&gt;uppfattas som förmånliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Någon skillnad mellan livsmedel och kläder när det gäller de olika&lt;br&gt;prisuttryckens förmånlighet finns inte. Undantag är extrapris som&lt;br&gt;kopplat till livsmedel i något högre utsträckning uppfattas som ”mycket&lt;br&gt;billigt”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Lågpris är det prisuttryck där uppfattningarna om dess innebörd varie-&lt;br&gt;rar mest mellan olika grupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— De olika prisuttrycken uppfattas syfta till en högre varaktighet för&lt;br&gt;kläder än för livsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Skillnaderna i uppfattning mellan svenska folket och&lt;br&gt;hushållsansvariga är mycket små.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppdraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;IMU-Testologen har haft konsumentverkets uppdrag att genomföra en&lt;br&gt;opinionsundersökning avseende allmänhetens/konsumenternas uppfatt-&lt;br&gt;ning om prismärkning av i första hand matvaror och andra typer av&lt;br&gt;dagligvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med undersökningen anges vara dels att allmänt belysa Konkur-&lt;br&gt;renskommitténs diskussioner om bland annat extrapriser, dels att få bättre&lt;br&gt;underlag för vissa mål i marknadsdomstolen samt dels att få ett bättre&lt;br&gt;underlag för konsumentverkets fortsatta arbete på prisområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Prisinformationslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens ändamål och tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag har till ändamål att främja en god prisinformation till&lt;br&gt;konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Lagen tillämpas på sådana näringsidkare som i sin yrkesmässiga&lt;br&gt;verksamhet tillhandahåller varor och tjänster till konsumenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Särskilda föreskrifter om information till konsumenter finns i konsu-&lt;br&gt;mentkreditlagen (1977:981) och i konsumentförsäkringslagen (1980:38).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När prisinformation skall lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Prisinformation skall lämnas när en näringsidkare marknadsför be-&lt;br&gt;stämda varor eller tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller dock inte, om särskilda omständigheter hindrar att&lt;br&gt;prisinformation lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur prisinformation skall lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Priset för varor och tjänster skall anges korrekt och tydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Priset skall inbegripa mervärdeskatt. Avgifter och andra kostnader som&lt;br&gt;kan tillkomma skall anges särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Priset för en vara skall anges per förpackning eller någon annan&lt;br&gt;jämförlig enhet av varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varor som tillhandahålls i varierande kvantiteter, skall priset avse&lt;br&gt;den mängd eller måttenhet som varan vanligen utbjuds i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Uppgift om pris per måttenhet (jämförpris) skall dessutom lämnas för&lt;br&gt;sådana varuslag som det finns särskilda beräkningsgrunder för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda beräkningsgrunder fastställs av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om det slutliga priset för en viss tjänst inte kan anges, skall näringsid-&lt;br&gt;karen i stället ange grunderna för hur priset bestäms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var prisinformation skall lämnas på säljstället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § När en bestämd vara utbjuds i en försäljningslokal, i ett skyltfönster&lt;br&gt;eller skyltskåp eller i omedelbar anslutning till säljstället, skall priset för&lt;br&gt;varan och jämförpriset anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på varan eller dess förpackning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i varans omedelbara närhet, på en hylletikett eller skylt, så att det klart&lt;br&gt;framgår för konsumenten vilken vara som priset och jämförpriset avser,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i en prislista, prisfrågeterminal eller liknande, om det finns praktiska&lt;br&gt;hinder mot att priset och jämförpriset anges enligt 1 eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Priset för varan och jämförpriset behöver inte anges skriftligen, om&lt;br&gt;konsumenten lätt kan få upplysning om priserna på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § I butiker av självbetjäningstyp skall priset för dagligvaror anges&lt;br&gt;enligt 9 § första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Priset får dock anges enligt 9 § 2, när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det finns praktiska hinder mot att prisinformationen lämnas enligt 9 §&lt;br&gt;1, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. prisinformationssystemet gör det möjligt för konsumenten att på ett&lt;br&gt;enkelt sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— beräkna den sammanlagda kostnaden för varorna före betalningen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— kontrollera att det pris som betalas stämmer överens med prisangivel-&lt;br&gt;sen i butiken, såvida inte detta redan är tekniskt säkerställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Information om priset för en bestämd tjänst eller om grunderna för&lt;br&gt;hur priset bestäms skall lämnas lätt tillgänglig på eller i omedelbar anslut-&lt;br&gt;ning till den plats där näringsidkaren bedriver sin rörelse eller marknads-&lt;br&gt;för tjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överträdelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om en näringsidkare inte lämnar prisinformation enligt denna lag,&lt;br&gt;skall marknadsföringslagen (1975:1 418) tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-04-02&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: justitierådet Böret Palm, regeringsrådet Sigvard Berglöf,&lt;br&gt;justitierådet Lars K Beckman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991 har regering-&lt;br&gt;en efter anmälan av statsrådet Margot Wallström beslutat inhämta lagrå-&lt;br&gt;dets yttrande över förslag till prisinformationslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessor Hugo Melan-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 § första stycket skall prisinformation lämnas när en näringsidkare&lt;br&gt;marknadsför bestämda varor eller tjänster. Om det inte är fråga om en&lt;br&gt;bestämd vara eller tjänst i den mening som avses här blir inte heller de&lt;br&gt;följande bestämmelserna om hur och var prisinformation skall lämnas&lt;br&gt;tillämpliga. I remissprotokollets specialmotivering har diskuterats vilket&lt;br&gt;krav på specificering som ligger i att det skall vara fråga om en bestämd&lt;br&gt;vara eller tjänst. Vad som diskuteras är emellertid huvudsakligen det&lt;br&gt;första ledet i en marknadsföring, nämligen annonsering och liknande.&lt;br&gt;Lagrådet har förståelse för svårigheten att finna ett mer klargörande ut-&lt;br&gt;tryck men anser att i vart fall frågan behöver belysas ytterligare, särskilt i&lt;br&gt;fråga om tjänster. Lagrådet vill framhålla att det är viktigt att vid läsningen&lt;br&gt;av följande paragrafer i lagen komma ihåg den nu berörda begränsningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innehåller olika regler för varor och tjänster och det kan alltså&lt;br&gt;uppkomma vissa gränsdragningsproblem när en näringsidkare i ett sam-&lt;br&gt;manhang tillhandahåller både varor och tjänster så som är fallet exempel-&lt;br&gt;vis i en restaurang med viss självservering. Det är inte givet att de princi-&lt;br&gt;per som kommit till uttryck i 2 § konsumentköplagen och 2 § konsument-&lt;br&gt;tjänstlagen är de lämpligaste här. Enligt lagrådets mening behöver frågan&lt;br&gt;belysas närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad som anförs vid 9 —12 §§ och med ett förtydligande&lt;br&gt;i andra stycket föreslår lagrådet att paragrafen får följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Priset för varor och tjänster skall anges korrekt och tydligt. Priset skall&lt;br&gt;anges skriftligen, om konsumenten inte kan få upplysning om det på annat&lt;br&gt;likvärdigt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Priset skall inbegripa mervärdeskatt. Om det kan tillkomma avgifter och&lt;br&gt;andra kostnader, skall detta anges särskilt.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det slutliga priset för ”en viss tjänst” inte kan anges, skall näringsidka-&lt;br&gt;ren enligt 8 § i stället ange grunderna för hur priset bestäms. Som har&lt;br&gt;berörts vid 4 § är det avgörande även for tillämpningen av förevarande&lt;br&gt;paragraf att det är fråga om ”en bestämd tjänst”. Detta uttryck bör&lt;br&gt;användas även här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9-12 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna har den gemensamma huvudrubriken ”Var prisinformation&lt;br&gt;skall lämnas på säljstället”. För annan information än den på säljstället&lt;br&gt;finns ingen bestämmelse om hur den skall placeras. En grundläggande&lt;br&gt;regel i lagen är emellertid den som sägs ut i 9 § punkt 2 och som innebär att&lt;br&gt;prisinformationen skall vara så placerad att det framgår klart for konsu-&lt;br&gt;menten vilken vara priset avser. Lagrådet förordar att den tas in som en&lt;br&gt;fristående bestämmelse först under huvudrubriken med beteckningen 9 §&lt;br&gt;och med en egen underrubrik ”Allmänt”. Den föreslagna lydelsen av&lt;br&gt;huvudrubriken passar inte innehållet i 12 § och kan, om lagrådets förslag&lt;br&gt;till ny bestämmelse antas, ändras till ”Var skriftlig prisinformation skall&lt;br&gt;anges”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagets 9§ får därmed beteckningen 10 §. Lagrådet föreslår där ett&lt;br&gt;förtydligande. Om punkt 3 tas upp som ett fristående sista stycke framgår&lt;br&gt;bättre att den utgör ett undantag från punkterna 1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 och 11 §§ i förslaget finns undantagsregler som gjorts beroende av om&lt;br&gt;”praktiska hinder” föreligger mot att uppfylla krav som annars skall gälla.&lt;br&gt;Av exemplifieringen i motivuttalandena framgår att uttrycken inte bör&lt;br&gt;förstås i sin egentliga mening utan läsas med utgångspunkt i vissa träffade&lt;br&gt;överenskommelser eller utarbetade riktlinjer för marknaden. Lagrådet&lt;br&gt;ifrågasätter om inte denna speciella innebörd måste anges genom särskilda&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagets 10 § innehåller att priset för varan och jämförpriset inte&lt;br&gt;behöver anges skriftligen, om konsumenten lätt kan få upplysning om&lt;br&gt;priserna på något annat sätt. Denna regel hör mera hemma i avsnittet om&lt;br&gt;hur information skall lämnas och kan lämpligen fogas in i 5 §. Att den&lt;br&gt;därmed kommer att gälla också i fråga om tjänster framstår som befogat.&lt;br&gt;Lagtexten i denna regel lämnar stort utrymme för att underlåta skriftlig&lt;br&gt;information. Av specialmotiveringen framgår att det inte är avsikten —&lt;br&gt;det sägs bl. a. att i en snabbköpsbutik skriftlig information skall anses&lt;br&gt;behövlig även vid en disk med manuell betjäning. En rimlig regel kan&lt;br&gt;enligt lagrådets mening vara att skriftlig information får underlåtas, om&lt;br&gt;annan likvärdig information ges om priset. Uttrycket likvärdig skall då&lt;br&gt;innefatta de krav som ställs på en skriftlig information, nämligen bl. a. att&lt;br&gt;den i princip skall kunna fås i omedelbar närhet till varan så att konsumen-&lt;br&gt;ten utan omgång kan jämföra olika priser och göra ett val. Lagrådets&lt;br&gt;förslag till utformning av bestämmelsen har angetts i det föregående vid&lt;br&gt;5§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 11 § finns två uttryck som måste ha en bestämd mening, eftersom de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgör när de strängare informationskraven beträffande dagligvaror skall Prop. 1990/91:171&lt;br&gt;tillämpas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första uttrycket är ”butiker av sjävbetjäningstyp” i paragrafens&lt;br&gt;inledning. Med tanke på alla former som förekommer av blandad manuell&lt;br&gt;betjäning och självbetjäning måste uttrycket anses för obestämt. En klar&lt;br&gt;gräns kan erhållas om reglerna i 11 § anges gälla för all marknadsföring av&lt;br&gt;dagligvaror genom självbetjäning oavsett formerna för försäljning i övrigt i&lt;br&gt;en butik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra uttryck som lagrådet syftar på här är det som finns sist i&lt;br&gt;paragrafen i satsen ”såvida inte detta redan är tekniskt säkerställt”. Det&lt;br&gt;syftar enligt motiven på ett visst nu tillgängligt elektroniskt system som&lt;br&gt;skall omöjliggöra att en prisnotering i kassan avviker från den som marke-&lt;br&gt;ras vid varan. För den som inte känner till detta kan lagtexten vålla&lt;br&gt;problem. Eftersom det också kan väntas uppkomma nya tekniska lösning-&lt;br&gt;ar där tvekan kan uppstå om de motsvarar kravet på tekniskt säkerställan-&lt;br&gt;de kan det också här övervägas om inte de system som kan godtas bör&lt;br&gt;anges direkt eller i mer beskrivande ordalag i särskilda föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de olika förslag som nu har lämnats och med ett par redaktionella&lt;br&gt;ändringar i 12 § skulle förevarande avsnitt om informationens placering&lt;br&gt;kunna få följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Var skriftlig prisinformation skall anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Priset och jämförpriset skall anges så att det framgår klart för konsu-&lt;br&gt;menten vilken vara som informationen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § När en bestämd vara utbjuds i en försäljningslokal, ett skyltfönster&lt;br&gt;eller skyltskåp eller i omedelbar anslutning till säljstället, skall priset för&lt;br&gt;varan och jämförpriset anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. på varan eller dess förpackning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i varans omedelbara närhet, på en hylletikett eller skylt så att risk inte&lt;br&gt;föreligger för förväxling med pris på andra varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns praktiska hinder mot att priset och jämförpriset anges&lt;br&gt;enligt första stycket 1 eller 2, får det anges i en prislista, prisfrågeterminal&lt;br&gt;eller liknande. Vad som skall anses vara praktiskt hinder skall framgå&lt;br&gt;närmare av föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § I den mån dagligvaror marknadsförs genom självbetjäning skall&lt;br&gt;priset anges enligt 10 § första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Priset får dock anges enligt 10 § första stycket 2 när&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det finns praktiska hinder mot att prisinformationen lämnas enligt 10 §&lt;br&gt;första stycket 1, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. prisinformationssystemet gör det möjligt för konsumenten att på ett&lt;br&gt;enkelt sätt dels beräkna den sammanlagda kostnaden för varorna före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalningen och dels kontrollera att det pris som tas ut stämmer överens&lt;br&gt;med prisangivelsen vid varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den angivna möjligheten till kontroll behövs inte, om det är tekniskt&lt;br&gt;säkerställt att det pris som tas ut överensstämmer med priset vid varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar före-&lt;br&gt;skrifter om vad som skall anses utgöra praktiskt hinder enligt andra stycket&lt;br&gt;1 samt om kraven för att kontroll skall vara obehövlig enligt tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Information om priset for en bestämd tjänst eller, i fall som avses i&lt;br&gt;8 §, om grunderna för hur priset bestäms skall lämnas lätt tillgänglig på&lt;br&gt;eller i omedelbar anslutning till den plats där näringsidkaren bedriver sin&lt;br&gt;rörelse eller annars marknadsför sina tjänster.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen sägs att, om en näringsidkare inte lämnar prisinformation enligt&lt;br&gt;lagen, marknadsföringslagen (1975:1418) skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsregeln i 3 § marknadsföringslagen avser all slags informa-&lt;br&gt;tion som har särskild betydelse från konsumentsynpunkt. Underlåter nä-&lt;br&gt;ringsidkare att vid marknadsföring lämna sådan information kan mark-&lt;br&gt;nadsdomstolen och i vissa fall konsumentombudsmannen meddela ett&lt;br&gt;åläggande att lämna den. Vad ett åläggande får innehålla framgår av andra&lt;br&gt;stycket i paragrafen. Informationsregeln nämner inte uttryckligen prisin-&lt;br&gt;formation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagrådets mening bör av forevarande paragraf tydligare framgå på&lt;br&gt;vad sätt marknadsföringslagen skall vara tillämplig. Följande mening bör&lt;br&gt;därför fogas till paragrafen: ”Prisinformation enligt denna lag skall därvid&lt;br&gt;anses vara sådan information av särskild betydelse från konsumentsyn-&lt;br&gt;punkt som avses i 3 § första stycket marknadsföringslagen.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Civildepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 april 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Göransson, Gradin, Hellström, Johansson, Lindqvist, Lönnqvist,&lt;br&gt;Wallström, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsrådet Wallström anmäler fråga om lagstiftning om prisinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagen om&lt;br&gt;en prisinformationslag i enlighet med bilagan till detta protokoll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur protokollet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maud Melin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om en prisinformationslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P- &lt;sup&gt;1990/91:171&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning.................................................. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Nuvarande förhållanden .................................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Lagstiftning om prisinformation till konsumenter............... 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;Behovet av lagstiftning................................. 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;Tillämpningsområdet för en ny lagstiftning ............... 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;När prisinformation skall lämnas........................ 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;Hur prisinformation skall lämnas........................ 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.1 Allmänt......................................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.2 Jämförpris ...................................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4.3 Särskilt om tjänster............................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 &amp;nbsp;Var priset skall anges på säljställe........................ 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5.1 Varor i allmänhet ................................ 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5.2 Dagligvaror i butiker av självbetjäningstyp .......... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5.3 Tjänster ........................................ 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.6 &amp;nbsp;Avvikande prisuppgift ................................. 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.7 &amp;nbsp;Överträdelse.......................................... 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.8 &amp;nbsp;Den lagtekniska lösningen .............................. 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.9 &amp;nbsp;Förslagets förhållande till EGs regler..................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.10 Kostnader............................................ 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Upprättat lagförslag ........................................ 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Specialmotivering.......................................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Ärendet till riksdagen....................................... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Propositionens lagförslag.................................... 36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;Kommitténs sammanfattning av sitt betänkande........ 38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Kommitténs lagförslag .............................. 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;Förteckning över remissinstanserna................... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Sammanfattning av IMU-Testologens&amp;nbsp;undersökning om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänhetens inställning till prisinformation ........... 47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag.......................... 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttrande.................................. 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur regeringsprotokollet den 4 april 1991................... 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till prisinformationslag.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:LU36</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till prisinformationslag.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-04-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-04-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-04-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-04-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:06:59</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE03171</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:30</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:06:59</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE03171</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__171.pdf</filnamn>
<filstorlek>2077882</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om en prisinformationslag</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/0544524D-8DEC-4D8D-91D1-F0FDBA1C440D</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:LU36</uppgift>
<ref_dok_id>GE01LU36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Prisinformation</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:171&lt;br/&gt;
En prisinformationslag</uppgift>
<ref_dok_id>GE02L28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:171 En prisinformationslag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:171&lt;br/&gt;
En prisinformationslag</uppgift>
<ref_dok_id>GE02L29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:171 En prisinformationslag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:171&lt;br/&gt;
En prisinformationslag</uppgift>
<ref_dok_id>GE02L30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:171 En prisinformationslag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Göran Magnusson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:171&lt;br/&gt;
En prisinformationslag</uppgift>
<ref_dok_id>GE02L29</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L29</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:171 En prisinformationslag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Göran Magnusson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf Dahlberg  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:171&lt;br/&gt;
En prisinformationslag</uppgift>
<ref_dok_id>GE02L28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:171 En prisinformationslag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf Dahlberg  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulla Orring  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:171&lt;br/&gt;
En prisinformationslag</uppgift>
<ref_dok_id>GE02L30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:171 En prisinformationslag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulla Orring  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>