<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2360729</hangar_id>
 <dok_id>GE03169</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>169</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:169</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>169</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-04-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:40:34</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:01:17</publicerad>
 <titel>om ett nytt prövningsförfarande vid ansökan om vapenfri tjänst</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03169/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03169</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE03169</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91:169&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om ett nytt prövningsförfarande vid ansökan om&lt;br&gt;vapenfri tjänst&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03169/prop_199091__169-1.png" style="width:36pt;height:46pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 4 april 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anita Gradin&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ändringar i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst i&lt;br&gt;syfte att förenkla prövningsförfarandet vid ansökan om vapenfri tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det grundläggande kravet att den som vill ha vapenfri tjänst skall ha en&lt;br&gt;övertygelse som inte kan förenas med att använda vapen mot annan&lt;br&gt;föreslås ligga fast. Möjligheten att göra vapenfri tjänst skall således fortfa-&lt;br&gt;rande ses som ett undantag från den allmänna värnplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall en ansökan om vapenfri tjänst innehålla en skriftlig&lt;br&gt;försäkran från den värnpliktige att han har en allvarlig personlig överty-&lt;br&gt;gelse rörande bruket av vapen mot annan som är oförenlig med värnplikts-&lt;br&gt;tjänstgöringens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansökningen görs inom sex månader från den militära inskrivnings-&lt;br&gt;prövningen och innehåller en sådan försäkran, skall ansökningen bifallas&lt;br&gt;utan ytterligare utredning om det inte finns särskilda skäl att närmare&lt;br&gt;pröva sökandens inställning till bruk av vapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan som görs vid en senare tidpunkt skall innehålla en skriftlig&lt;br&gt;redogörelse från sökanden för de närmare förhållanden som han vill&lt;br&gt;åberopa till stöd för att han bör få göra vapenfri tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan får aldrig avslås utan att sökanden har getts tillfälle att&lt;br&gt;lämna muntliga uppgifter i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om vapenfri tjänst skall som hittills prövas i första instans&lt;br&gt;av vapenfristyrelsen och i andra instans av totalförsvarets tjänsteplikts-&lt;br&gt;nämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om tillstånd till vapenfri tjänst skall få upphävas endast om&lt;br&gt;den tjänstepliktige ansöker om det och det föreligger särskilda skäl. En&lt;br&gt;sådan ansökan skall prövas av värnpliktsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna föreslås gälla fr. o. m. den 1 juli 1991. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 169&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:169&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1966:413) om vapenfri tjänst&lt;br&gt;dels att 1, 2, 13 och 22 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 1 a — 1 d §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värnpliktig äger enligt denna lag&lt;br&gt;erhålla tillstånd att fullgöra vapen-&lt;br&gt;fri tjänst i stället för värnplikts-&lt;br&gt;tjänstgöring, om det kan antagas att&lt;br&gt;bruk av vapen mot annan är så oför-&lt;br&gt;enligt med den värnpliktiges allvar-&lt;br&gt;liga personliga övertygelse att han&lt;br&gt;icke kommer att fullgöra värnplik-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värnpliktig som erhållit tillstånd&lt;br&gt;till vapenfri tjänst benämnes vapen-&lt;br&gt;fri tjänstepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En värnpliktig skall efter ansökan&lt;br&gt;få tillstånd att göra vapenfri tjänst i&lt;br&gt;stället för värnpliktstjänstgöring,&lt;br&gt;om han kan antas ha en sådan all-&lt;br&gt;varlig personlig övertygelse rörande&lt;br&gt;bruk av vapen mot annan som är&lt;br&gt;oförenlig med värnpliktstjänstgö-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En värnpliktig som har fått till-&lt;br&gt;stånd till vapenfri tjänst kallas va-&lt;br&gt;penfri tjänstepliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1978:524.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;la§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om tillstånd till va-&lt;br&gt;penfri tjänst skall vara skriftlig och&lt;br&gt;innehålla en försäkran av sökanden&lt;br&gt;att han har en sådan inställning till&lt;br&gt;bruk av vapen som avses i 1 §. An-&lt;br&gt;sökningen skall också innehålla&lt;br&gt;uppgifter till ledning för uttagning&lt;br&gt;till tjänstgöring enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lb§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan som görs inom sex&lt;br&gt;månader från det att sökanden har&lt;br&gt;genomgått inskrivningsprövning&lt;br&gt;som värnpliktig skall bifallas utan&lt;br&gt;ytterligare utredning, om det inte&lt;br&gt;finns särskilda skäl att närmare&lt;br&gt;pröva sökandens inställning till bruk&lt;br&gt;av vapen mot annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden har skrivits in som&lt;br&gt;värnpliktig utan att ha inställt sig&lt;br&gt;för inskrivningsprövning, skall vad&lt;br&gt;som sägs i första stycket gälla om&lt;br&gt;ansökningen görs inom sex måna-&lt;br&gt;der efter det att sökanden har fått del&lt;br&gt;av inskrivningsnämndens beslut om&lt;br&gt;inskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lc§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan som görs senare än&lt;br&gt;vad som anges i 1 b § skall, utöver&lt;br&gt;vad som följer av 1 a §, innehålla en&lt;br&gt;redogörelse för de förhållanden som&lt;br&gt;sökanden vill åberopa till stöd för&lt;br&gt;sitt påstående att han har en sådan&lt;br&gt;inställning till bruk av vapen som&lt;br&gt;avses i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om vapenfri tjänst får&lt;br&gt;inte avslås utan att sökanden fått&lt;br&gt;möjlighet att lämna uppgifter munt-&lt;br&gt;ligt i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vapenfri tjänstepliktig skall full-&lt;br&gt;göra tjänst i verksamhet, som är&lt;br&gt;betydelsefull for samhället under&lt;br&gt;beredskap och krig. Tjänstgöringen&lt;br&gt;skall ske hos statlig, kommunal eller&lt;br&gt;landstingskommunal myndighet el-&lt;br&gt;ler hos förening eller stiftelse som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vapenfristyrelsen får återkalla ett&lt;br&gt;tillstånd till vapenfri tjänst, när den&lt;br&gt;tjänstepliktige ansöker om det eller&lt;br&gt;när ändrade förhållanden annars&lt;br&gt;föranleder det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vapenfristyrelsen får även utan&lt;br&gt;ansökan besluta att en värnpliktig&lt;br&gt;skall fullgöra vapenfri tjänst i stället&lt;br&gt;för värnpliktstjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vapenfri tjänstepliktig skall full-&lt;br&gt;göra tjänst i verksamhet, som är&lt;br&gt;betydelsefull för samhället under&lt;br&gt;beredskap och krig. Tjänstgöringen&lt;br&gt;skall ske hos statlig, kommunal eller&lt;br&gt;landstingskommunal myndighet el-&lt;br&gt;ler hos bolag, förening eller stiftelse&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om tillstånd till vapen-&lt;br&gt;fri tjänst får upphävas endast om&lt;br&gt;den tjänstepliktige ansöker om det&lt;br&gt;och det föreligger särskilda skäl. En&lt;br&gt;sådan ansökan prövas av värnplikts-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av vapenfristyrelsen enligt&lt;br&gt;denna lag i frågor som rör uttag-&lt;br&gt;ning, tjänstgöring eller tillstånd till&lt;br&gt;vapenfri tjänst får överklagas hos&lt;br&gt;totalförsvarets tjänstepliktsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av vapenfristyrelsen enligt&lt;br&gt;denna lag i frågor som rör uttag-&lt;br&gt;ning, tjänstgöring eller tillstånd till&lt;br&gt;vapenfri tjänst samt beslut av värn-&lt;br&gt;pliktsverket enligt 13 § får över-&lt;br&gt;klagas hos totalförsvarets tjänste-&lt;br&gt;pliktsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av totalförsvarets tjänstepliktsnämnd får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i ärenden om omprövning av tillrättavisning får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1981:418.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:277.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1989:277.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fl Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 169&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Försvarsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 april 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Göransson, Gradin, Hellström, Johansson, Lindqvist, Lönnqvist,&lt;br&gt;Wallström, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Gradin&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om ett nytt prövningsförfarande vid&lt;br&gt;ansökan om vapenfri tjänst&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Nu gällande regler för vapenfri tjänst utformades i sina huvuddrag genom&lt;br&gt;den ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst (vapenfrilagen) som&lt;br&gt;antogs av riksdagen år 1978 (prop. 1977/78:159, FÖU28, rskr. 371). Under&lt;br&gt;den tid som dessa regler gällt har det riktats kritik mot de principer och den&lt;br&gt;ordning som tillämpats vid prövningen av ansökningar om vapenfri tjänst.&lt;br&gt;Mot den bakgrunden tillkallade regeringen i april 1989 en särskild utredare&lt;br&gt;med uppgift att utvärdera effekterna av 1978 års lagändring (dir. 1989:14).&lt;br&gt;I september 1990 överlämnade utredningen sitt betänkande (SOU&lt;br&gt;1990:81) Vapenfriprövningens effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 14 november 1990 beslutade riksdagen (1990/91 :FöU4, rskr. 19) att&lt;br&gt;regeringen närmare borde överväga och lämna förslag till riksdagen om ett&lt;br&gt;ändrat förfarande vid ansökan om vapenfri tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut grundades på försvarsutskottets betänkande och utta-&lt;br&gt;landet att den nuvarande prövningen borde ersättas med en annan ordning&lt;br&gt;som lade ett större ansvar på den enskilde (1990/91:FÖU4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 6 december 1990 beslutade regeringen att det inom försvarsdepar-&lt;br&gt;tementet skulle tillsättas en arbetsgrupp med uppgift att utreda och lämna&lt;br&gt;förslag till ett ändrat prövningsförfarande i enlighet med riksdagens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I arbetsgruppen har ingått, förutom företrädare för försvarsdepartemen-&lt;br&gt;tet, företrädare för överbefälhavaren och vapenfristyrelsen. Arbetsgruppen&lt;br&gt;har i februari 1991 överlämnat promemorian (Ds 1991:12) Ett nytt pröv-&lt;br&gt;ningsförfarande vid ansökan om vapenfri tjänst. Till protokollet i detta&lt;br&gt;ärende bör fogas arbetsgruppens sammanfattning av sitt förslag som bilaga&lt;br&gt;1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden avgetts av riksdagens ombudsmän, överbefäl-&lt;br&gt;havaren, chefen för armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet,&lt;br&gt;försvarets civilförvaltning, värnpliktsverket, överstyrelsen för civil bered-&lt;br&gt;skap, statens räddningsverk, vapenfristyrelsen, totalförsvarets tjänste-&lt;br&gt;pliktsnämnd, Vapenfria arbetsgruppen, SACO och Broderskapsrörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr&lt;br&gt;Fo91/428/8) hos försvarsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer i det följande att redogöra för mina överväganden och Prop. 1990/91: 169&lt;br&gt;förslag till ändrade regler i vapenfrilagen i fråga om prövningsforfarandet&lt;br&gt;vid ansökan om vapenfri tjänst. Förslagen överenstämmer med promemo-&lt;br&gt;rians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att i detta sammanhang även ta upp frågan om möjligheten för&lt;br&gt;bolag att anordna utbildning av vapenfria tjänstepliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 21 mars 1991 att inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över förslaget till lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande, som bör fogas till protokollet i detta ärende&lt;br&gt;som bilaga 2, lämnat förslaget utan erinran. Propositionens lagförslag&lt;br&gt;överensstämmer med det till lagrådet remitterade förslaget. Lagförslaget i&lt;br&gt;lagrådsremissen har inte tagits med i propositionen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Allmänna utgångspunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det svenska militära försvaret bygger på allmän värnplikt. Enligt 1 §&lt;br&gt;värnpliktslagen (1941:967) är en svensk man värnpliktig från och med det&lt;br&gt;kalenderår under vilket han fyller 18 år till och med det år under vilket han&lt;br&gt;fyller 47 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skyldigheten att fullgöra värnpliktstjänstgöring enligt värnpliktslagen är&lt;br&gt;emellertid inte undantagslös. Sedan länge har vi i vårt land en lagstiftning&lt;br&gt;som medger att den som hyser samvetsbetänkligheter mot sådan tjänstgö-&lt;br&gt;ring i stället får fullgöra vapenfri tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu gällande lagstiftning om vapenfri tjänst kom till år 1966. Den&lt;br&gt;föregicks av 1964 års utredning rörande vapenfria tjänstepliktiga&lt;br&gt;(SOU 1965:71).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en lagändring år 1978 fick vapenfrilagens bestämmelser om&lt;br&gt;förutsättningarna för att få vapenfri tjänst och om prövningsforfarandet&lt;br&gt;sin nuvarande lydelse. 1978 års lagändring byggde på ett betänkande&lt;br&gt;avgivet av 1973 års vapenfriutredning (SOU 1977:7) Rätten till vapenfri&lt;br&gt;tjänst. Utredningen hade till uppgift att bl. a. undersöka lämpligheten och&lt;br&gt;möjligheten av att precisera lagens formuleringar av förutsättningarna för&lt;br&gt;vapenfri tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens prop. 1977/78:159 om ändring i vapenfrilagen (FÖU28,&lt;br&gt;rskr. 371) betonade dåvarande departementschefen vikten av att tydligt&lt;br&gt;uttrycka de villkor som måste uppfyllas for att kunna ge tillstånd till&lt;br&gt;vapenfri tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt departementschefen krävdes att respekten för människolivet var&lt;br&gt;så villkorslös att den inte kunde förenas med den medborgerliga skyldig-&lt;br&gt;heten att med vapen fullgöra den allmänna värnplikten och försvara vårt&lt;br&gt;samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § vapenfrilagen skall det för tillstånd till vapenfri tjänst kunna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antas att bruk av vapen mot annan är så oförenligt med den värnpliktiges Prop. 1990/91: 169&lt;br&gt;allvarliga personliga övertygelse att han inte kommer att fullgöra värnplik-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffade prövningsforfarandet anförde departementschefen att&lt;br&gt;tillstånd till vapenfri tjänst inte skulle beviljas utan att det genom någon&lt;br&gt;form av prövning kunde klarläggas att sökanden uppfyllde de uppställda&lt;br&gt;kraven för sådan tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om vapenfri tjänst skulle enligt departementschefen vara&lt;br&gt;skriftlig och innehålla de skäl som sökanden ville åberopa samt hans&lt;br&gt;önskemål om slag av tjänstgöring. Sökanden borde vidare kallas till ett&lt;br&gt;obligatoriskt samtal med en särskild utredningsman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementschefen anförde vidare att man vid prövningen borde utgå&lt;br&gt;från att en ansökan var allvarligt menad. En sökande som på angivet sätt&lt;br&gt;hade bekräftat sin ansökan borde därför enligt departementschefen bevil-&lt;br&gt;jas vapenfri tjänst, om inte påtagliga skäl talade mot detta. Som exempel på&lt;br&gt;sådana skäl angavs uppenbart organiserade massansökningar eller att det&lt;br&gt;av omständigheterna klart framgick att sökanden egentligen eftersträvade&lt;br&gt;ett anstånd med värnpliktstjänstgöringen. Den närmare avvägningen i&lt;br&gt;dessa fall borde enligt departementschefen ankomma på vapenfrinämn-&lt;br&gt;den. Avslutningsvis framhöll departementschefen att de föreslagna föränd-&lt;br&gt;ringarna särskilt i fråga om prövningsforfarandet var betydande och att&lt;br&gt;tillämpningen och verkningarna av förslagen måste noga följas så att alla&lt;br&gt;som var berättigade till vapenfri tjänst skulle få sådan samtidigt som den&lt;br&gt;allmänna värnplikten upprätthölls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementschefen framhöll även (prop. s. 156 f.) att avsikten var att&lt;br&gt;en prövning av en ansökan skulle ske men att sökandens bevisbörda för att&lt;br&gt;styrka den övertygelse han hävdade inte borde vara tung. Enligt departe-&lt;br&gt;mentschefen låg det i sakens natur att man, när det det gällde att bedöma en&lt;br&gt;så djup personlig fråga som någons inställning till bruk av vapen mot andra&lt;br&gt;människor, i allmänhet var hänvisad till att bygga på vad den enskilde själv&lt;br&gt;uppgav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsutskottet (FöU 1977/78:28) godtog den ordning för prövning av&lt;br&gt;ansökningar om vapenfri tjänst som departementschefen hade angett.&lt;br&gt;Utskottet anförde att den föreslagna ordningen innebar att prövningsför-&lt;br&gt;farandet förenklades så långt detta var möjligt utan att man avstod från ett&lt;br&gt;underlag för vapenfrinämndens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utskottet (s. 17) ansåg vidare det angeläget att framhålla att det ankom&lt;br&gt;på sökanden att ge ett underlag för det antagande som förutsätts for&lt;br&gt;tillstånd till vapenfri tjänst. Någon bevisning i vedertagen mening var det&lt;br&gt;emellertid inte fråga om. Enligt utskottet gällde det snarare att finna fog för&lt;br&gt;antagande att den sökande hade ett eget, varaktigt engagemang i fråga om&lt;br&gt;bruk av vapen mot annan till försvar av vårt samhälle enligt värnplikten.&lt;br&gt;Utskottet påpekade att övertygelsen måste framstå som mera förankrad i&lt;br&gt;sökandens person än den inställning till vapenbruk som värnpliktiga i&lt;br&gt;allmänhet omfattar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om vapenfri tjänst handläggs fr. o. m. den 1 oktober 1989 av&lt;br&gt;den då nyinrättade myndigheten vapenfristyrelsen som tog över pröv-&lt;br&gt;ningen av dessa ärenden från vapenfrinämnden. I samband därmed blev&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;totalförsvarets tjänstepliktsnämnd, som inrättades samtidigt, besvärsin-&lt;br&gt;stans i fråga om beslut om tillstånd till vapenfri tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsutskottet har i sitt betänkande 1990/9 l:FöU4 behandlat fyra&lt;br&gt;motioner om vapenfri tjänst. I dessa föreslås en översyn av vapenfrilagen.&lt;br&gt;Motionerna inriktas på att det nuvarande prövningsforfarandet i samband&lt;br&gt;med ansökan om vapenfri tjänst skall avskaffas eller ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motion 1989/90:Fö713 sägs följande. Kritiken mot det nuvarande&lt;br&gt;prövningsforfarandet gäller dels svårigheten att från fall till fall göra en&lt;br&gt;konsekvent bedömning av en ansökans överensstämmelse med lagens&lt;br&gt;villkor, dels att förfarandet särskilt gynnar dem som har lättast att ”tala för&lt;br&gt;sig”. En viktig anmärkning är också att den vapenfrisökande till utredaren&lt;br&gt;kan överlåta ansvaret för dokumenteringen av sin uppfattning. Trots att&lt;br&gt;frågorna ställs till och att svaren lämnas av den värnpliktige uppfattar han&lt;br&gt;lätt sin roll som passiv. Det är utredaren som tolkar hans uppfattning och&lt;br&gt;känslor. Ett alternativt prövningsförfarande har tidigare aktualiserats där&lt;br&gt;huvuddokumentet i ansökan om vapenfri tjänst är en skriftlig förklaring&lt;br&gt;från den värnpliktige. Förklaringen skall vara tydlig i fråga om lagens&lt;br&gt;centrala punkter och klart redovisa att ansökningen bygger på en allvarlig&lt;br&gt;personlig övertygelse. Förklaringen skall ges in efter ett obligatoriskt sam-&lt;br&gt;tal där den värnpliktige informeras om syftet med allmän värnplikt, lagens&lt;br&gt;villkor för vapenfri tjänst, tjänstgöringsalternativen m. m. En målsättning&lt;br&gt;med prövningsforfarandet bör vara att huvudansvaret för ställningstagan-&lt;br&gt;det vilar på den värnpliktige — och inte på en utredare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsutskottet konstaterar i betänkandet att utskottet tidigare be-&lt;br&gt;handlat ett flertal motioner om att avskaffa prövningsforfarandet, vilka på&lt;br&gt;förslag av utskottet avslagits av riksdagen. Frågan övervägdes senast i&lt;br&gt;anslutning till behandlingen av ett regeringsförslag om vissa ändringar av&lt;br&gt;vapenfrilagen (prop. 1987/88:81, FöU 8). Utskottet framhöll därvid att det&lt;br&gt;var angeläget att en utvärdering av prövningsforfarandet snarast kom till&lt;br&gt;stånd. Som nämnts tidigare har denna översyn nu slutförts (se SOU&lt;br&gt;1990:81).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utskottsbetänkandet noteras att kritiken mot gällande prövningsförfa-&lt;br&gt;rande har vuxit, såväl från värnpliktiga som från organisationer. Enligt&lt;br&gt;utskottet har påpekanden gjorts främst beträffande det orättvisa i systemet&lt;br&gt;genom att det ger verbalt begåvade bättre förutsättningar än andra att få&lt;br&gt;sina ansökningar beviljade. Utskottet anför också att det hävdas att en del&lt;br&gt;sökande kan uppleva prövningen som kränkande. Utskottet uttalar sin&lt;br&gt;förståelse för att den nu tillämpade ordningen kan uppfattas på angivet sätt&lt;br&gt;och konstaterar att utskottet är berett att frångå sin tidigare restriktiva&lt;br&gt;inställning till att avskaffa det nuvarande prövningsforfarandet. Enligt&lt;br&gt;utskottet bör den nuvarande prövningen ersättas med en annan ordning&lt;br&gt;som lägger ett större ansvar på den enskilde. I betänkandet sägs att en&lt;br&gt;möjlighet därvid kan vara att införa ett system med en skriftlig försäkran,&lt;br&gt;som föreslås i motion 1989:90:Fö713, men att det även kan finnas andra&lt;br&gt;lösningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 169&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Ett nytt prövningsförfarande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Till grund for prövningen av en ansökan om vapenfri&lt;br&gt;tjänst skall ligga en skriftlig försäkran från den värnpliktige att han&lt;br&gt;har en allvarlig personlig övertygelse rörande bruket av vapen mot&lt;br&gt;annan som är oförenlig med värnpliktstjänstgöringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansökningen görs inom sex månader efter inskrivningspröv-&lt;br&gt;ningen och innehåller en sådan försäkran som nämnts, skall ansök-&lt;br&gt;ningen bifallas utan ytterligare utredning om det inte finns särskilda&lt;br&gt;skäl att närmare pröva sökandens inställning till bruk av vapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan som görs vid en senare tidpunkt skall innehålla en&lt;br&gt;redogörelse för de närmare förhållanden som sökanden vill åberopa&lt;br&gt;till stöd för att han bör få göra vapenfri tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan får inte avslås utan att sökanden getts tillfälle att&lt;br&gt;lämna muntliga uppgifter i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte något att erinra mot&lt;br&gt;förslaget om att prövningsforfarandet förenklas. Överbefälhavaren betonar&lt;br&gt;dock att vapenfri tjänst skall vara ett undantag från den allmänna värn-&lt;br&gt;plikten. Ett beslut om tillstånd till vapenfri tjänst, som enbart grundats på&lt;br&gt;en försäkran, innebär i realiteten inte ett undantag från den allmänna&lt;br&gt;värnplikten. Vapenfri tjänst kommer att framstå som ett alternativ till&lt;br&gt;värnpliktstjänstgöringen. Detta kan enligt överbefälhavaren på sikt inne-&lt;br&gt;bära brist på värnpliktigt befäl då den vapenfria tjänsten kan framstå som&lt;br&gt;mer tilltalande. Överbefälhavaren anser därför att det förfarande som&lt;br&gt;föreslås för den som söker vapenfri tjänst senare än sex månader efter&lt;br&gt;inskrivningsprövningen, skall gälla samtliga sökande oavsett tidpunkt for&lt;br&gt;ansökan, dvs. att försäkran skall kompletteras med en skriftlig redogörelse.&lt;br&gt;Överbefälhavaren vill också peka på att arbetsgruppen i mycket ringa&lt;br&gt;omfattning behandlat vapenfrifrågan i samband med kris och krig. Hur&lt;br&gt;vapenfriansökningar skall behandlas i krig bör enligt överbefälhavaren&lt;br&gt;närmare penetreras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Chefen för armén, chefen för marinen och chefen för flygvapnet framför&lt;br&gt;liknande synpunkter som överbefälhavaren. Chefen för armén tillägger att&lt;br&gt;hela vapenfrisystemet bör ses över i ett sammanhang. Detta innebär att&lt;br&gt;prövningsforfarandet måste kopplas ihop med utbildningens längd. Che-&lt;br&gt;fen för armén anser därför att förändringar i vapenfrisystemet bör samord-&lt;br&gt;nas med arbetet med ny värnpliktslag och inte träda i kraft förrän den 1 juli&lt;br&gt;1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värnpliktsverket, överstyrelsen för civilberedskap och statens räddnings-&lt;br&gt;verk anför samma uppfattning som överbefälhavaren i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vapenfristyrelsen, som i allt väsentligt godtar promemorians förslag,&lt;br&gt;framhåller att styrelsen inte ser sambandet med tidsgränsen sex månader.&lt;br&gt;Här bör i stället övervägas om kravet på en redogörelse för skälen för&lt;br&gt;ansökan kan kopplas till frågan om den sökande har fått inkallelseorder&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller inte vid tiden för ansökan. Har en inkallelseorder mottagits, bör krav Prop. 1990/91:169&lt;br&gt;ställas på att den sökande utvecklar sina skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets civilförvaltning, totalförsvarets tjänstepliktsnämnd, SACO och&lt;br&gt;Broderskapsrörelsen har inte haft något att erinra mot förslaget i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vapenfria arbetsgruppen framhåller att gruppen i många år drivit kravet&lt;br&gt;på ett avskaffande av prövningsforfarandet till vapenfri tjänst och anser att&lt;br&gt;promemorian har en alltför snäv utgångspunkt genom att behålla pröv-&lt;br&gt;ningsförfarandet. En del sökande kommer även i fortsättningen att få&lt;br&gt;avslag och därefter totalvägra. Detta innebär att personer kommer att&lt;br&gt;dömas till böter eller fängelse på grund av sina samvetsbetänkligheter.&lt;br&gt;Detta innebär ytterligare brott mot FN-resolutionen 1989/59. Vid ett&lt;br&gt;eventuellt genomförande av förslaget med direktrekrytering av värnplik-&lt;br&gt;tiga till det civila försvaret kommer en absurd situation att uppstå om man&lt;br&gt;behåller prövningsforfarandet. Sådana problem kan åtgärdas om prövnings-&lt;br&gt;förfarandet avskaffas. Vapenfria arbetsgruppen framhåller också bl. a. att&lt;br&gt;samma regler bör gälla för alla sökande oavsett vid vilken tidpunkt man&lt;br&gt;lämnar in ansökan. Den försäkran som föreslås är tillräcklig för att bevisa&lt;br&gt;sökandens övertygelse mot vapenbruk och bör räcka för att man skall få&lt;br&gt;vapenfri tjänst. Trots de brister som finns i promemorieförslaget innebär&lt;br&gt;det för de vapenfrisökande självklart ett steg i rätt riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under vissa i lag angivna förutsättningar skall värnpliktstjänstgöring&lt;br&gt;kunna bytas mot vapenfri tjänst. Någon frihet att välja mellan tjänstgöring&lt;br&gt;som värnpliktig och vapenfri föreligger emellertid inte. Den särskilda&lt;br&gt;lagstiftningen till förmån för dem som av personlig övertygelse inte kan&lt;br&gt;bruka vapen mot annan för försvaret av sitt land är ett undantag från&lt;br&gt;principen om allmän värnplikt. Undantaget har sin grund i samhällets&lt;br&gt;respekt för individens åsiktsfrihet (se bl. a. prop. 1977/78:159 s. 105).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i sakens natur att de två principerna, den ena om allmän&lt;br&gt;värnplikt som grund för ett militärt försvar och den andra om respekt för&lt;br&gt;den enskildes självbestämmande och integritet i fråga om att använda&lt;br&gt;vapen mot annan, står i konflikt med varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska lagstiftningen om vapenfri tjänst kan sägas utgöra en&lt;br&gt;kompromiss som innebär att hänsyn kan tas till medborgarnas åsiktsfrihet&lt;br&gt;och integritet samtidigt som det militära försvarets personalförsörjning&lt;br&gt;säkerställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vapenfrilagstiftningen har setts över vid flera tillfällen. Översynerna har&lt;br&gt;avsett såväl förutsättningarna för tillstånd till vapenfri tjänst som pröv-&lt;br&gt;ningsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu aktuella översynen, som initierats av riksdagens försvarsutskott&lt;br&gt;(1990/91:FÖU4), tar enbart sikte på prövningsforfarandet. Dagens förfa-&lt;br&gt;rande bör enligt utskottet ersättas med en annan ordning som lägger ett&lt;br&gt;större ansvar på den enskilde (FöU s. 4). Möjligheten att få ett tillstånd till&lt;br&gt;vapenfri tjänst är enligt utskottet fortfarande att se som ett undantag i ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;system där grunden utgörs av den allmänna värnplikten och där huvudre- Prop. 1990/91:169&lt;br&gt;geln är att en värnpliktig skall tjänstgöra inom det militära försvaret. För&lt;br&gt;att en värnpliktig skall undantas från tjänstgöring med vapen inom det&lt;br&gt;militära försvaret måste han uppfylla vissa krav vad gäller inställningen till&lt;br&gt;att använda vapen. Den värnpliktiges motvilja mot bruk av vapen mot&lt;br&gt;annan skall ha sin grund i en allvarlig personlig övertygelse. Detta kommer&lt;br&gt;för närvarande till uttryck i 1 § vapenfrilagen som säger att det skall kunna&lt;br&gt;antas att bruk av vapen mot annan är så oförenligt med den värnpliktiges&lt;br&gt;allvarliga personliga övertygelse att han inte kommer att fullgöra värnplik-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu föreliggande reformen omfattar således inte förutsättningarna&lt;br&gt;för vapenfri tjänst. De krav som vapenfrilagen ställer upp i fråga om den&lt;br&gt;värnpliktiges inställning till bruk av vapen mot annan ligger alltså fast. På&lt;br&gt;sätt som framhållits i andra sammanhang (prop. 1966:107 s. 46 och prop.&lt;br&gt;1977/78:159 s. 105 f.) är det emellertid — inte minst för den enskilde&lt;br&gt;medborgaren — av största vikt att tydligt uttrycka de villkor som måste&lt;br&gt;uppfyllas för att ett tillstånd till vapenfri tjänst skall ges. Att i lagtexten&lt;br&gt;klart uttrycka dessa villkor är särskilt viktigt i ett prövningssystem som i&lt;br&gt;högre grad än det nuvarande lägger ansvaret för provningsunderlaget på&lt;br&gt;den enskilde. Jag återkommer senare i detta avsnitt till frågan om utform-&lt;br&gt;ningen av vapenfrilagens grundläggande bestämmelse om förutsättning-&lt;br&gt;arna för vapenfri tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system som — i enlighet med riksdagens nu uttalade önskemål —&lt;br&gt;innebär att ett större ansvar läggs på den enskilde vad gäller förutsättning-&lt;br&gt;arna för vapenfri tjänst måste bygga på en tilltro till sökandens uppgifter.&lt;br&gt;Självfallet måste det dock skapas rimliga garantier mot ett missbruk av&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse när det gäller att bedöma riskerna för missbruk torde vara&lt;br&gt;framför allt tidpunkten för en ansökan om vapenfri tjänst. En värnpliktig&lt;br&gt;kan för närvarande söka vapenfri tjänst när som helst till dess han lämnar&lt;br&gt;värnpliktsåldern. Ansökningar om vapenfri tjänst ges därför in inte bara i&lt;br&gt;samband med inskrivning utan också inför inryckning till grundutbildning&lt;br&gt;eller repetitionsutbildning eller under pågående tjänstgöring av olika slag.&lt;br&gt;Enligt uppgifter från vapenfristyrelsen görs uppemot hälften av ansökning-&lt;br&gt;arna efter det att den värnpliktige har kallats in till grundutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid den undersökning som nyligen gjorts av tillståndsärenden för tiden&lt;br&gt;1980—1989 har det kommit fram att andelen avslag på ansökningar om&lt;br&gt;vapenfri tjänst är påtagligt lägre för dem som söker vid inskrivningen än&lt;br&gt;för dem som söker senare, dvs. i anslutning till grund- eller repetitionsut-&lt;br&gt;bildningen (SOU 1990:81 s. 39).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den betydelse som ansökningstidpunkten synes ha för&lt;br&gt;utgången av prövningen anser jag — liksom arbetsgruppen — att olika&lt;br&gt;prövningsförfaranden bör övervägas beroende på i vilket skede en ansökan&lt;br&gt;görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § vapenfrilagen sägs att en värnpliktig äger erhålla tillstånd att&lt;br&gt;fullgöra vapenfri tjänst i stället för värnpliktstjänstgöring, om det kan&lt;br&gt;antagas att bruk av vapen är så oförenligt med den värnpliktiges allvarliga&lt;br&gt;personliga övertygelse att han inte kommer att fullgöra värnplikten. Den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värnpliktige behöver med andra ord inte göra sannolikt — utan endast Prop. 1990/91: 169&lt;br&gt;antagligt — att han uppfyller lagens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet har sökanden bevisbördan i ärenden av förevarande slag. Det&lt;br&gt;gäller så till vida att det är han som skall ge in ett underlag som skall&lt;br&gt;uppfylla vissa krav. Det är på grundval av sökandens uppgifter som det&lt;br&gt;skall kunna antas att han uppfyller lagens krav för tillstånd till vapenfri&lt;br&gt;tjänst. Underlaget skali utgöra grunden vid prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har gett uttryck för uppfattningen att det bör&lt;br&gt;krävas ett lika utförligt underlag för prövningen av en ansökan om vapenfri&lt;br&gt;tjänst oavsett i vilket skede den görs. Enligt min mening kan man emeller-&lt;br&gt;tid inte bortse från att det i vissa situationer typiskt sett föreligger en större&lt;br&gt;risk för att sökanden inte har en sådan inställning till vapenbruk som krävs&lt;br&gt;för att få vapenfri tjänst än vad som är fallet i andra lägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är framför allt i de fall där ansökningen om vapenfri tjänst görs i&lt;br&gt;nära samband med inryckning till grundutbildning, repetitionsutbildning&lt;br&gt;eller annan tjänstgöring som det förekommer omständigheter som talar&lt;br&gt;emot att ansökningen bygger på en personlig, allvarlig övertygelse. Ansök-&lt;br&gt;ningar som aktualiseras först i dessa situationer kan vara föranledda av&lt;br&gt;andra överväganden än sådana som rör inställningen till vapenbruk. Först&lt;br&gt;i samband med inryckningen kan det stå klart för den värnpliktige vilken&lt;br&gt;olägenhet som det kan innebära att t. ex. avbryta studier eller förvärvsar-&lt;br&gt;bete eller att vara borta från hemorten under en tid. Syftet med ansök-&lt;br&gt;ningen kan också vara att i praktiken få anstånd med militärtjänstgöringen,&lt;br&gt;t. ex. när en ansökan om anstånd dessförinnan avslagits. Det kan också i&lt;br&gt;grunden vara fråga om missnöje med tjänstgöringsorten eller andra lik-&lt;br&gt;nande skäl. En inkallelseorder kan i sådana fall fungera som ett incitament&lt;br&gt;till att söka vapenfri tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan emellertid å andra sidan göras gällande att frågor kring vapen-&lt;br&gt;bruk ställs på sin spets hos den värnpliktige när värnpliktens innehåll&lt;br&gt;konkretiseras i form av en inkallelse till tjänstgöring eller den första&lt;br&gt;vapenövningen. Man kan därför inte utgå ifrån att ansökningar som&lt;br&gt;kommit in i dessa skeden grundas på andra skäl än sådana som krävs för att&lt;br&gt;få vapenfri tjänst. Det finns dock skäl att kräva ett utförligare underlag av&lt;br&gt;en värnpliktig som ansöker om vapenfri tjänst i dessa situationer än av den&lt;br&gt;som gör det i ett tidigare skede, då det allmänt sett inte finns några&lt;br&gt;omständigheter som talar emot att ansökningen är grundad på en sådan&lt;br&gt;övertygelse mot bruk av vapen som krävs för tillstånd till vapenfri tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också önskvärt att försöka motverka vissa av de nackdelar som&lt;br&gt;följer av att den värnpliktige ansöker om vapenfri tjänst först t. ex. under&lt;br&gt;pågående utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enkla rutiner och enhetlig tillämpning bör eftersträvas för prövningsför-&lt;br&gt;farandet. Det finns olika modeller som är tänkbara för ett sådant förfa-&lt;br&gt;rande. Med tanke på det som sagts om betydelsen av ansökningstidpunk-&lt;br&gt;ten kan det anses rimligt att handlägga ansökningar på olika sätt beroende&lt;br&gt;på när de görs. Om en ansökan görs i ett tidigt skede, bör ett väsentligt&lt;br&gt;förenklat förfarande eftersträvas. Ett sådant synsätt minskar den återhål-&lt;br&gt;lande effekt som själva prövningsforfarandet anses ha och som leder till att&lt;br&gt;ansökningar av det skälet senareläggs (se SOU 1990:81 s. 40). &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör man således kräva mindre underlag av den Prop. 1990/91: 169&lt;br&gt;sökande och även pröva ansökningen i ett enklare förfarande, om den görs&lt;br&gt;i ett tidigt skede av värnpliktstiden. Det gäller då att finna en lämplig&lt;br&gt;tidpunkt före vilken en sådan förenklad prövning kan tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sätt är exempelvis att generellt handlägga ansökningar som görs forst&lt;br&gt;innan den värnpliktige har kallats in till grundutbildning på ett förenklat&lt;br&gt;sätt. Ett annat är att i särskild ordning pröva de ansökningar om vapenfri&lt;br&gt;tjänst som görs efter att den värnpliktige först t. ex. sökt anstånd med&lt;br&gt;tjänstgöringen eller begärt ändrad tjänstgöringsort. Som arbetsgruppen&lt;br&gt;anfört nås emellertid en högre grad av förenkling och större enhetlighet i&lt;br&gt;tillämpningen om inskrivningsförrättningen väljs som utgångspunkt för&lt;br&gt;när olika förfaranden bör användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsförrättningen är i princip första gången som den värnplik-&lt;br&gt;tige konkret ställs inför det faktum att han själv skall bidra till landets&lt;br&gt;militära försvar. Vid förrättningen får den värnpliktige information om det&lt;br&gt;militära försvaret men också om den vapenfria tjänstgöringen. Provnings-&lt;br&gt;verksamheten vid inskrivningsförrättningen, dvs. inskrivningsprövningen,&lt;br&gt;pågår under två dagar för varje värnpliktig. Inskrivning får — utom i vissa&lt;br&gt;undantagsfall — inte ske utan att den värnpliktige inställer sig till förrätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal värnpliktiga lämnar in sin ansökan om vapenfri tjänst redan&lt;br&gt;när de kommer till inskrivningen. Dessa värnpliktiga har alltså vid denna&lt;br&gt;tidpunkt en färdig uppfattning om hur de ser på att använda vapen mot&lt;br&gt;annan för att försvara landet. Att ställa som krav att ansökan alltid skall&lt;br&gt;göras i ett så tidigt skede är dock inte möjligt även om det från många&lt;br&gt;utgångspunkter är bättre ju tidigare en ansökan görs. Med ett förfarande&lt;br&gt;som förenklas på så sätt att det i sig inte hämmar den som överväger att&lt;br&gt;söka vapenfri tjänst, kommer sannolikt åtskilliga ansökningar att göras&lt;br&gt;tidigare än vad som är fallet i dag. Beträffande den som söker vapenfri&lt;br&gt;tjänst vid eller inom en viss betänketid efter att inskrivningsprövningen&lt;br&gt;avslutats bör förfarandet kunna utformas på ett enkelt sätt och prövningen&lt;br&gt;grundas i princip på sökandens förklaring om sin inställning till vapen-&lt;br&gt;bruk. Sökanden bör därför för att få göra vapenfri tjänst lämna en försäk-&lt;br&gt;ran att han omfattar lagens krav för tillstånd till vapenfri tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag delar arbetsgruppens uppfattning att en rimlig betänketid efter&lt;br&gt;inskrivningen är sex månader. Den tiden får anses ge den som överväger&lt;br&gt;att söka vapenfri tjänst tillräcklig tid efter inskrivningen att pröva sin&lt;br&gt;inställning och komma fram till ett eget ställningstagande. Under den tiden&lt;br&gt;kommer vidare endast ett fåtal att kallas in och i princip endast de som&lt;br&gt;själva begär det att rycka in. Planläggningen av den värnpliktiges militära&lt;br&gt;tjänstgöring har då inte heller framskridit så långt att det innebär några&lt;br&gt;påtagliga svårigheter att avbryta den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande de ansökningar som kommer in inom sex månader efter&lt;br&gt;avslutad inskrivningsprövning bör underlaget sättas i fråga endast om det&lt;br&gt;är motiverat av särskilda omständigheter. Genom att en försäkran med&lt;br&gt;föreskrivet innehåll kommit in presumeras sökanden uppfylla lagens krav&lt;br&gt;för tillstånd till vapenfri tjänst. Den fastställda försäkran är att se som ett&lt;br&gt;hjälpmedel för sökanden som gör det lättare för honom att uppfylla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beviskravet. Han har därigenom fullgjort det krav på bevisning som ställs Prop. 1990/91: 169&lt;br&gt;på honom (jfr FöU 1977/78:28 s. 17 f.). Om inte särskilda skäl gör att&lt;br&gt;ansökningen behöver utredas ytterligare, skall den därför bifallas. Regle-&lt;br&gt;ringen av förfarandet i det här hänseendet bör — i överensstämmelse med&lt;br&gt;det synsätt som lagrådet redovisade vid granskningen av förslagen som&lt;br&gt;ledde till 1978 års reform — komma till uttryck i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag vill betona att det föreslagna förfarandet inte innebär någon ändring&lt;br&gt;vad avser det förhållandet att vapenfri tjänst är att anse som ett undantag&lt;br&gt;från värnpliktstjänstgöringen. För att få vapenfri tjänst skall det alltjämt&lt;br&gt;krävas att den värnpliktige har en övertygelse rörande bruk av vapen mot&lt;br&gt;annan som är oförenlig med fullgörande av värnpliktstjänstgöring. Försla-&lt;br&gt;get gör det däremot lättare för sökanden att fullgöra det av lagen uppställda&lt;br&gt;beviskravet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis har även de värnpliktiga som söker vapenfri tjänst senare än&lt;br&gt;sex månader från inskrivningsprövningen bevisbördan för att de uppfyller&lt;br&gt;lagens krav för ett sådant tillstånd. Någon skärpning av dagens beviskrav&lt;br&gt;kan inte anses motiverad. Kravet på den sökande bör i stort sett motsvara&lt;br&gt;det som gäller enligt nuvarande bestämmelser. Det bör även för dessa&lt;br&gt;sökande i första hand bli fråga om ett skriftligt förfarande. De bör på egen&lt;br&gt;hand få bidra till beslutsunderlaget, bl. a. genom att i relevanta hänseenden&lt;br&gt;skriftligt redogöra för inställningen till bruk av vapen mot annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det låga beviskrav som gäller i dag och som bör gälla fortsättningsvis&lt;br&gt;följer att det är tillräckligt att sökanden nöjaktigt för fram sina skäl och att&lt;br&gt;dessa kan antas stämma med lagens krav. Detta innebär emellertid inte att&lt;br&gt;en ansökan skall bifallas, om det är ovisst om kraven uppfylls eller ansök-&lt;br&gt;ningen är oklar i något annat hänseende. Å andra sidan kan det i vissa&lt;br&gt;tveksamma fall finnas fog för att bifalla ansökningen och därmed låta&lt;br&gt;ytterligare utredning bero.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna prövningsforfarandet lämnar inte utrymme för obligato-&lt;br&gt;riska utredningssamtal. Jag avser därför att föreslå regeringen att reglerna&lt;br&gt;om detta i kungörelsen (1966:414) med vissa bestämmelser om vapenfria&lt;br&gt;tjänstepliktiga (vapenfrikungörelsen) upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att nu närmare redogöra för hur prövningsforfarandet enligt&lt;br&gt;min mening bör utformas i olika situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar inom sex månader från inskrivningsprövningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag är prövningsforfarandet förhållandevis ingående, oavsett när en&lt;br&gt;ansökan görs. En central roll i prövningen spelar det obligatoriska utred-&lt;br&gt;ningssamtalet (se 4 och 5 §§ vapenfrikungörelsen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts tidigare bör skilda förfaranden användas beroende på när&lt;br&gt;ansökningen görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten i prövningen skall vara den värnpliktiges ställningsta-&lt;br&gt;gande som det har kommit till uttryck i en försäkran. Därigenom ges han&lt;br&gt;ett större ansvar för beslutsunderlaget än i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver information skall sökanden få tillgång till dels det dokument som&lt;br&gt;skall ligga till grund för tillståndsprövningen, dels ett underlag för uttag-&lt;br&gt;ning till vapenfri tjänst. Sökanden skall avge en försäkran i fråga om sin&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inställning till vapenbruk som skall stämma överens med lagens krav. Prop. 1990/91: 169&lt;br&gt;Dokumentet, som sänds till den värnpliktige om det inte ingått i hans&lt;br&gt;ansökan hos värnpliktskontoret, skall innehålla en föreskriven försäkran.&lt;br&gt;På blanketten kan — utöver själva försäkran — återges tillämpliga författ-&lt;br&gt;ningsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökandens försäkran skall om inte särskilda skäl föranleder annat utgöra&lt;br&gt;vapenfristyrelsens beslutsunderlag. Utöver en försäkran skall sökanden&lt;br&gt;redan vid tillståndsprövningen fylla i och ge in en av vapenfristyrelsen&lt;br&gt;fastställd blankett med uppgifter till ledning för uttagningen till tjänstgö-&lt;br&gt;ringsområde inom den vapenfria tjänsten. Det gör att handläggningstiden&lt;br&gt;kan förkortas jämfört med i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gör den värnpliktige sin ansökan så tidigt som i samband med inskriv-&lt;br&gt;ningen eller inom sex månader därefter och uppfyller den de krav som&lt;br&gt;ställs på innehållet i en ansökan, bör vapenfristyrelsen kunna utgå från att&lt;br&gt;sökanden har en sådan allvarlig, personlig inställning till vapenbruk som&lt;br&gt;lagen kräver. Anledning saknas därför att i dessa fall generellt närmare&lt;br&gt;utreda om den värnpliktige i grunden har andra skäl för sin ansökan än de&lt;br&gt;som lagen föreskriver. Endast om det framgår att sökanden har missför-&lt;br&gt;stått förutsättningarna för vapenfri tjänst, egentligen vill få till stånd en&lt;br&gt;ändrad uttagning e. d. bör ansökningen beredas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förvaltningsärenden i allmänhet finns i en sådan situation en valmöj-&lt;br&gt;lighet för beslutsmyndigheten. Antingen kan en ansökan avslås på förelig-&lt;br&gt;gande utredning eller också kan utredningen kompletteras. Om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl att ifrågasätta sökandens inställning till vapenbruk, bör han&lt;br&gt;garanteras möjlighet att föra fram ytterligare skäl till stöd för sin ansökan&lt;br&gt;eller att förtydliga sina uppgifter. Denna möjlighet bör inrymma en rätt att&lt;br&gt;lämna uppgifter muntligt. En ansökan bör därför inte avslås utan att den&lt;br&gt;som så önskar får möjlighet att muntligt komplettera ansökningen. En&lt;br&gt;sådan komplettering kan i första hand ske genom att sökanden bereds&lt;br&gt;tillfälle att sammanträffa med en tjänsteman vid vapenfristyrelsen. Mot&lt;br&gt;bakgrund av det förfarande som har föreslagits i detta skede kommer&lt;br&gt;sannolikt kompletteringar att behöva ske endast i ett begränsat antal&lt;br&gt;ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare utredning bör kunna beslutas vid uppenbart organiserade&lt;br&gt;massansökningar. Det kan t. ex. vara fråga om ett stort antal ansökningar&lt;br&gt;totalt eller från en viss del av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höjningar av försvarsberedskapen bör också kunna föranleda en fördju-&lt;br&gt;pad granskning av även de ansökningar om vapenfri tjänst som görs vid&lt;br&gt;inskrivning eller inom sex månader därefter. Härigenom tillgodoser det&lt;br&gt;föreslagna systemet också det av överbefälhavaren påtalade behovet av&lt;br&gt;regler som motverkar missbruk av rätten till vapenfri tjänst i kris och krig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar senare än sex månader från inskrivningsprövningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nyss anfört finns det större anledning att låta den värnpliktige&lt;br&gt;närmare klargöra sina motiv för att söka vapenfri tjänst då en ansökan görs&lt;br&gt;först efter det att han låtit en längre tid förflyta från den första kontakten&lt;br&gt;med militärtjänstgöringen. Här återfinns fall då den värnpliktige t. ex. tagit&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emot kallelse till grundutbildning eller påbörjat sådan utbildning. Här Prop. 1990/91: 169&lt;br&gt;återfinns också ansökningar från värnpliktiga som efter fullgjord grundut-&lt;br&gt;bildning har kallats in till repetitionsutbildning och eventuellt också sökt&lt;br&gt;anstånd med tjänstgöringen. Slutligen bör också nämnas de som kallas in&lt;br&gt;till beredskapsövning eller tjänstgöring i övrigt under höjd beredskap. För&lt;br&gt;att få fram den värnpliktiges inställning till att använda vapen mot annan&lt;br&gt;bör sökanden i sådana fall, förutom en försäkran, lämna en skriftlig&lt;br&gt;redogörelse för sin syn på denna och andra relevanta frågeställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vid prövningen av sådana ansökningar bör huvudregeln vara att&lt;br&gt;förfarandet skall vara skriftligt. I vissa fall kan dock en muntlig kontakt&lt;br&gt;med sökanden vara till fördel såväl i utredningshänseende som för en&lt;br&gt;snabb handläggning. Vapenfristyrelsen bör bestämma detta i varje enskilt&lt;br&gt;ärende enligt 14 § andra stycket förvaltningslagen (1986:223). Det bör&lt;br&gt;framhållas att en stor del av de muntliga kontakter som behövs sannolikt&lt;br&gt;kan skötas genom telefonsamtal. Exempelvis kan sökandens redogörelse&lt;br&gt;behöva förtydligas i ett visst hänseende. Det kan också vara så att komplet-&lt;br&gt;tering krävs av de uppgifter som lämnats som underlag för uttagningen till&lt;br&gt;vapenfri tjänst. Att ta in uppgifterna per telefon kan många gånger avsevärt&lt;br&gt;förkorta handläggningstiden. Ibland är det emellertid självfallet nödvän-&lt;br&gt;digt att en uppgift bekräftas skriftligt eller att sökanden egenhändigt ger in&lt;br&gt;ytterligare utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden inte fullgör militärtjänstgöring, görs ansökningen hos&lt;br&gt;värnpliktskontoret. Om han har ryckt in till militärtjänstgöring lämnas&lt;br&gt;ansökningen till den militära myndighet där han tjänstgör. Oavsett när en&lt;br&gt;ansökan görs bör informationsmaterial omgående tillställas sökanden ge-&lt;br&gt;nom vapenfristyrelsens försorg, om det finns skäl att anta att sökanden inte&lt;br&gt;är tillräckligt informerad om förutsättningarna för att få vapenfri tjänst,&lt;br&gt;tjänstgöringsförhållandena osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har sökanden inte ryckt in när ansökningen görs, avgör den tid som&lt;br&gt;återstår till inryckning hur skyndsam handläggningen bör vara. Den får&lt;br&gt;anpassas från fall till fall. En målsättning bör naturligtvis vara att ett beslut&lt;br&gt;skall ha fattats före inställelsetidpunkten. Detta är önskvärt särskilt vid en&lt;br&gt;förestående repetitionsutbildning eller tjänstgöring i övrigt i krigsuppgif-&lt;br&gt;ten. Handläggningen av dessa ärenden bör prioriteras. Samtidigt måste&lt;br&gt;beaktas att sökanden ges skälig tid att ge in det underlag som skall ligga till&lt;br&gt;grund för prövningen. Vapenfristyrelsen bör utforma de rutiner som be-&lt;br&gt;hövs för handläggningen i olika situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en del fall kan det anses mera angeläget än i andra att ett beslut fattas&lt;br&gt;snabbt. Det gäller exempelvis beträffande den som tidigare har ansökt om&lt;br&gt;vapenfri tjänst men fått avslag på sin ansökan och vars utbildning pågår&lt;br&gt;eller är nära förestående. I denna situation hemförlovas nämligen inte den&lt;br&gt;värnpliktige och han får trots sin ansökan övas i bruk av vapen. Ansvaret&lt;br&gt;för att handläggningen skall gå snabbt vilar dock i dessa och liknande fall&lt;br&gt;även på sökanden. Det är ju sökanden som skall ge in ett underlag för&lt;br&gt;vapenfristyrelsens beslut och som skall vara tillgänglig for de komplette-&lt;br&gt;ringar som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vapenfristyrelsens prövning skall utgå från dels den värnpliktiges redo-&lt;br&gt;görelse för skälen för ansökningen, dels en försäkran från honom att han&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfyller vapenfrilagens krav för tillstånd till vapenfri tjänst. Enbart en&lt;br&gt;försäkran är i dessa fall alltså inte tillräcklig for bifall till ansökningen utan&lt;br&gt;denna måste kompletteras med redogörelsen. Det finns här anledning att&lt;br&gt;stryka under det som tidigare sagts om att kravet på bevisning från&lt;br&gt;sökanden är lågt, vilket bör beaktas särskilt vid bedömningen av redogö-&lt;br&gt;relserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skriftliga redogörelsen som sökanden skall lämna bör svara mot den&lt;br&gt;försäkran som också skall ges in och mot de förutsättningar som gäller för&lt;br&gt;tillstånd till vapenfri tjänst enligt vapenfrilagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med redogörelsen är i första hand att få den värnpliktiges överty-&lt;br&gt;gelse i fråga om att använda vapen mot annan bekräftad. Redogörelsen bör&lt;br&gt;ge stöd för att sökanden har satt sig in i och tänkt igenom de krav som gäller&lt;br&gt;för att få göra vapenfri tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redogörelsen bör gå ut ifrån vissa frågeställningar. Dessa skall vara ett&lt;br&gt;hjälpmedel för sökanden att begränsa sin berättelse. Endast det bör beröras&lt;br&gt;som är relevant för prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande frågeställningar bör behandlas av den värnpliktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— När och hur har han kommit fram till sin inställning rörande bruk av&lt;br&gt;vapen mot annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Kan sökanden tänka sig att använda våld i någon särskild situation eller&lt;br&gt;för något särskilt ändamål eller finns det något slags våld som han anser&lt;br&gt;sig kunna använda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— Hur kommer sökanden att ställa sig till att använda vapen i en krigssi-&lt;br&gt;tuation, om andra i hans omgivning försvarar landet med vapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden bör uppmanas att berätta om sin uppfattning i de olika&lt;br&gt;frågeställningarna. Uppmaningen bör formuleras klart och tydligt. Det&lt;br&gt;skriftliga informationsmaterialet som lämnats till den värnpliktige skall ge&lt;br&gt;uttömmande upplysningar om de krav som ställs på inställningen till att&lt;br&gt;använda vapen mot annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redogörelsen bör lämnas på blankett enligt formulär som vapenfristy-&lt;br&gt;relsen fastställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det står självfallet sökanden fritt att skicka in även andra handlingar&lt;br&gt;som han vill stödja sin ansökan på. Det kan exempelvis vara ett intyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 5 a§ vapenfrikungörelsen i dess lydelse enligt SFS 1978:602 angavs att&lt;br&gt;sökanden om möjligt borde förete intyg från någon person som kunde&lt;br&gt;antas ha god kännedom om hans förhållanden och inför vilken sökanden&lt;br&gt;upprepat sin inställning till vapenbruk enligt 1 § vapenfrilagen. Denna&lt;br&gt;bestämmelse upphävdes år 1987. Det har i samband med de nu aktuella&lt;br&gt;kraven på en översyn av prövningsforfarandet hävdats att ett starkt för-&lt;br&gt;enklat förfarande måste kombineras med kravet på någon form av intyg till&lt;br&gt;styrkande av sökandens övertygelse. Jag vill av följande skäl inte förorda&lt;br&gt;en sådan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett intyg om sökandens inställning till vapenbruk eller trovärdighet över&lt;br&gt;huvud taget får anses ha det största värdet när det gäller vapenfrisökande&lt;br&gt;med en religiös uppfattning som grund för ansökningen. I sådana fall kan&lt;br&gt;ibland en präst eller någon annan i församlingen utfärda ett intyg som&lt;br&gt;otvetydigt kan tillmätas värde vid prövningen. Dessa fall utgör dock en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liten minoritet numera. I andra fall skulle sådana sökande vara hänvisade Prop. 1990/91:169&lt;br&gt;till att försöka få fram nödvändiga intyg hos anhöriga, arbetsledare och&lt;br&gt;andra som kan bedömas trovärdiga av den prövande myndigheten. Värdet&lt;br&gt;av sådana intyg måste bedömas vara högst olika i olika fall. Den värnplik-&lt;br&gt;tige har kanske inte alls anförtrott sig till någon annan när det gäller sin&lt;br&gt;inställning till vapenbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta värnpliktiga bor i dag i tätorter där människorna i regel har&lt;br&gt;mindre kunskaper om varandra än vad som var vanligt i äldre tiders&lt;br&gt;samhällen. Präster, lärare, kommunala och fackliga förtroendemän har&lt;br&gt;sällan samma kännedom om sina församlingsbor, tidigare elever, kommun-&lt;br&gt;invånare osv. som förr. Detta medför att vissa vapenfrisökande kanske inte&lt;br&gt;kan uppbringa ett intyg. Om kravet på intyg är obligatoriskt, måste ansök-&lt;br&gt;ningar från dessa värnpliktiga avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ombeds att utfarda ett intyg kan också känna olust inför att&lt;br&gt;antingen skriva ett intyg med otillräckligt underlag eller vägra att utfärda&lt;br&gt;intyget och därmed kanske framstå som ovillig att hjälpa en medmänniska&lt;br&gt;i en avgörande livssituation. Något generellt krav på intyg bör alltså enligt&lt;br&gt;min mening inte ställas upp. För den som ändå väljer att bifoga intyg är&lt;br&gt;bl. a. intygets innehåll avgörande för vilket värde det skall tillmätas. Som&lt;br&gt;framhållits tidigare är det dock den enskildes ansvar som skall utvidgas.&lt;br&gt;Det betyder i princip att det är hans egna uppgifter som skall väga tyngst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i en komplettering av en utredning skall sökanden också när&lt;br&gt;det gäller denna kategori av ansökningar alltid ha rätt att muntligt lämna&lt;br&gt;ytterligare uppgifter. Den rättigheten skall dock begränsas till de fall då&lt;br&gt;vapenfristyrelsen anser att en ansökan inte kan bifallas på föreliggande&lt;br&gt;utredning. I övrigt gäller förvaltningslagens bestämmelser i fråga om munt-&lt;br&gt;lig handläggning. En ansökan om vapenfri tjänst skall således inte kunna&lt;br&gt;avslås utan att sökanden har beretts tillfälle att muntligen komplettera sina&lt;br&gt;uppgifter. I ett sådant fall ankommer det på vapenfristyrelsen att noga ange&lt;br&gt;i vilket hänseende som styrelsen anser att det finns brister i ansökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information om vapenfri tjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värnpliktskontoret skall enligt 40 § kungörelsen (1969:379) om inskriv-&lt;br&gt;ning och redovisning av värnpliktiga svara för att de inskrivningsskyldiga&lt;br&gt;får upplysningar om vapenfri tjänst. I fortsättningen bör dessa upplys-&lt;br&gt;ningar göras fylligare och avse förutsättningarna för vapenfri tjänst, de&lt;br&gt;vapenfria tjänstgöringsområdena, tjänstgöringstiden m. m. Värnpliktsver-&lt;br&gt;ket skall samråda med vapenfristyrelsen om vilka upplysningar som skall&lt;br&gt;lämnas. Jag avser att föreslå regeringen att kungörelsen ändras i detta&lt;br&gt;avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har i olika sammanhang sagts att information bör lämnas vid ett&lt;br&gt;särskilt samtal med den som sökt vapenfri tjänst. I övervägande antalet fall&lt;br&gt;kan det dock antas att den värnpliktige redan har tänkt noga igenom sin&lt;br&gt;ståndpunkt när han anmäler att han vill göra vapenfri tjänst. För vissa&lt;br&gt;sökande kan ändå information utöver den som lämnas av värnpliktskon-&lt;br&gt;toret vara av stort värde. Detta informationsbehov bör emellertid kunna&lt;br&gt;tillgodoses genom skriftliga upplysningar från vapenfristyrelsen i kombi-&lt;br&gt;nation med en möjlighet att ta muntlig kontakt med vapenfristyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vinsterna med ett obligatoriskt informationssamtal kan inte anses svara&lt;br&gt;mot de resurser som ett sådant system tar i anspråk. Det gäller inte minst&lt;br&gt;med tanke på att andelen värnpliktiga som får bifall till sina ansökningar&lt;br&gt;om vapenfri tjänst redan i dagens förfarande är ca 80 procent, och att&lt;br&gt;någon minskning av den andelen inte kan förväntas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör understrykas att det är av stor betydelse att informationen till&lt;br&gt;den som söker vapenfri tjänst görs lättillgänglig. Särskilt bör tydlighet&lt;br&gt;eftersträvas beträffande redovisningen av lagstiftarens krav för att tillstånd&lt;br&gt;till vapenfri tjänst skall ges. Härigenom undviks missförstånd och utdragen&lt;br&gt;handläggning. Tilläggas kan att det särskilt bör upplysas om att ett tillstånd&lt;br&gt;till vapenfri tjänst i princip inte kan återkallas. Jag återkommer till denna&lt;br&gt;fråga i avsnitt 2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för vapenfri tjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en värnpliktig skall få vapenfri tjänst i dag skall det kunna antas att&lt;br&gt;han inte kommer att fullgöra värnplikten. Med en modell som bygger på en&lt;br&gt;försäkran från den värnpliktige ter det sig mindre lämpligt att bygga&lt;br&gt;beslutet på en bedömning om den värnpliktige kommer att vägra värn-&lt;br&gt;pliktstjänstgöring för det fall att ansökan om vapenfri tjänst skulle avslås.&lt;br&gt;Den värnpliktige kan knappast åläggas att uttala sig om att han inte&lt;br&gt;kommer att fullgöra värnpliktstjänstgöringen. Ett sådant uttalande skulle&lt;br&gt;ju innebära att han påstår att han kommer att göra sig skyldig till en&lt;br&gt;brottslig gärning. Avgörande för om den värnpliktige skall få tillstånd att&lt;br&gt;göra vapenfri tjänst bör i stället vara om han har en sådan allvarlig&lt;br&gt;personlig övertygelse rörande bruk av vapen mot annan att den är oförenlig&lt;br&gt;med värnpliktstjänstgöringens krav att med vapen delta i försvaret av&lt;br&gt;landet och genomgå utbildning för detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör betonas att vad jag föreslår i denna del inte syftar till några&lt;br&gt;ändringar i sak vad avser förutsättningarna för vapenfri tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den värnpliktige skall för bifall till sin ansökan även i fortsättningen ha&lt;br&gt;en inställning till vapenbruk i olika situationer som överensstämmer med&lt;br&gt;vad som krävs i dag. Det är bara i ett avseende som jag finner anledning att&lt;br&gt;gå in på vad prövningen bör syfta till att klarlägga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som i dag söker vapenfri tjänst konfronteras regelmässigt med&lt;br&gt;frågan hur han ser på andra människors vapenbruk och hur han betraktar&lt;br&gt;vårt militära försvar. Det är därvid för bifall till ansökningen ”tillåtet” att&lt;br&gt;acceptera förekomsten av militärt försvar liksom att andra värnpliktiga&lt;br&gt;deltar i detta. Inställningen till andras vapenbruk eller till vårt militära&lt;br&gt;försvar får emellertid inte vara uttalat positiv för att vapenfriansökningen&lt;br&gt;skall kunna bifallas. Jag vill här framhålla att den vapenfria tjänsten är en&lt;br&gt;del av vårt totalförsvar i vilket de olika delarna — militära och civila —&lt;br&gt;förutsätts samverka för att uppställda mål skall nås. En vapenfri tjänste-&lt;br&gt;pliktigs insatser utgör därför med nödvändighet mer eller mindre direkt ett&lt;br&gt;stöd också till de militära åtgärderna. Att mot denna bakgrund utforska en&lt;br&gt;vapenfrisökandes inställning till andras vapenbruk ter sig inte menings-&lt;br&gt;fullt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Upphävande av beslut om vapenfri tjänst m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett beslut om tillstånd till vapenfri tjänst får upphävas&lt;br&gt;endast om den tjänstepliktige ansöker om det och det föreligger&lt;br&gt;särskilda skäl. En sådan ansökan prövas av värnplikts verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte haft något att&lt;br&gt;erinra mot förslaget om att det skall föreligga särskilda skäl för att ett beslut&lt;br&gt;om vapenfri tjänst skall kunna få upphävas. Vapenfristyrelsen och statens&lt;br&gt;räddningsverk anser dock att vapenfristyrelsen efter samråd med värnplikts-&lt;br&gt;verket bör fatta beslut i sådana ärenden. SACO anser att ett beslut om&lt;br&gt;vapenfri tjänst inte skall kunna upphävas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 13§ första stycket vapenfrilagen får&lt;br&gt;vapenfristyrelsen återkalla ett tillstånd till vapenfri tjänst, när den värn-&lt;br&gt;pliktige ansöker om det eller när ändrade förhållanden annars föranleder&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen tillämpas för närvarande så att tillstånd till vapenfri&lt;br&gt;tjänst återkallas, om det visar sig att den vapenfrie inte längre uppfyller&lt;br&gt;lagens krav för vapenfri tjänst. Om den vapenfrie själv begär det, återkallas&lt;br&gt;alltid tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värnpliktslagutredningen har i sitt betänkande (SOU 1990:89) En ny&lt;br&gt;värnpliktslag behandlat frågan om återkallelse. Utredningen anser att ett&lt;br&gt;tillstånd till vapenfri tjänst skall vara definitivt och inte kunna återkallas.&lt;br&gt;Det skall alltså inte som i dagens system vara möjligt för en vapenfri&lt;br&gt;tjänstepliktig att återgå till värnpliktstjänstgöring sedan han väl en gång har&lt;br&gt;fått tillstånd till vapenfri tjänst. Inte heller skall vapenfristyrelsen kunna&lt;br&gt;återkalla tillståndet i någon annan situation. Skälet till detta är att sådana&lt;br&gt;byten försvårar myndigheternas planering och minskar möjligheterna att&lt;br&gt;använda den värnpliktige i något av systemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten till en ändamålsenlig personalplanering är viktig och ett&lt;br&gt;tungt vägande skäl för att ett tillstånd till vapenfri tjänst inte skall kunna&lt;br&gt;återkallas. Att helt skära av möjligheten till återkallelse kan emellertid&lt;br&gt;innebära nackdelar såväl för den enskilde som — i speciella fall — från&lt;br&gt;personalförsörjningssynpunkt. Ett tillstånd till vapenfri tjänst bör därför&lt;br&gt;enligt min mening inte vara oåterkalleligt i alla situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I undantagsfall, då det är motiverat av särskilda omständigheter, bör ett&lt;br&gt;sådant tillstånd kunna återkallas. En grundläggande förutsättning bör vara&lt;br&gt;att det finns ett klart behov av den värnpliktige i den militära organisatio-&lt;br&gt;nen. Det är något som i högre grad kan antas komma att gälla beträffande&lt;br&gt;den som har gått igenom militär grundutbildning och därefter fått tillstånd&lt;br&gt;till vapenfri tjänst, än beträffande den som inte ens har börjat sin grund-&lt;br&gt;utbildning. Det kan exempelvis vara fråga om en värnpliktig som special-&lt;br&gt;utbildats till en särskilt betydelsefull uppgift inom ett bristområde i den&lt;br&gt;militära krigsorganisationen. I ett sådant fall kan det anses föreligga skäl att&lt;br&gt;efter ansökan från den värnpliktige återkalla ett tillstånd till vapenfri&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänst. Även för en värnpliktig som ändrar sig endast kort tid efter att Prop. 1990/91: 169&lt;br&gt;tillstånd har meddelats och som inte har kallats in till sin vapenfria&lt;br&gt;grundutbildning kan det vara rimligt att det finns möjlighet att återkalla&lt;br&gt;tillståndet. Ett behov av den värnpliktige i krigsorganisationen skall dock&lt;br&gt;finnas för att ett byte skall få ske. Enbart en ändrad inställning hos den&lt;br&gt;värnpliktige kan inte anses tillräckligt för byte av tjänstgöringsslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som däremot har fullgjort vapenfri grundutbildning bör i princip&lt;br&gt;även fortsättningsvis vara hänvisad till den tjänstgöringen under den tid&lt;br&gt;som han är värnpliktig. Ytterligare en situation som bör nämnas är den&lt;br&gt;som kan antas råda under beredskap och i krig. Erfarenheten visar att&lt;br&gt;inställningen till bruk av vapen ändras under sådana förhållanden. Före-&lt;br&gt;ligger då den grundläggande förutsättningen, nämligen behovet från perso-&lt;br&gt;nalforsörjningssynpunkt, bör de vapenfria tjänstepliktiga som begär det&lt;br&gt;kunna foras över till värnpliktstjänstgöring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut att återkalla ett tillstånd till vapenfri tjänst fattas i dag av&lt;br&gt;vapenfristyrelsen. Som sagts i det föregående bör ett tillstånd till vapenfri&lt;br&gt;tjänst kunna återkallas endast om det motiveras av ett behov av personal i&lt;br&gt;den militära verksamheten. Mot den bakgrunden bör värnpliktsverket&lt;br&gt;vara beslutande myndighet i ärenden om återkallelse av tillstånd till&lt;br&gt;vapenfri tjänst. Innan beslutet fattas, bör vapenfristyrelsen yttra sig i&lt;br&gt;ärendet. I yttrandet bör redovisas bl. a. behovet av den tjänstepliktige för&lt;br&gt;vapenfri tjänstgöring. Ansökningen bör av praktiska skäl ges in till vapen-&lt;br&gt;fristyrelsen som med eget yttrande lämnar över den till värnpliktsverket.&lt;br&gt;Eftersom ett tillstånd till vapenfri tjänst enligt det nu redovisade förslaget&lt;br&gt;kommer att återkallas endast i sällsynta fall, behöver en ansökan om&lt;br&gt;återkallelse inte påverka planeringen för den tjänstepliktige hos vapenfri-&lt;br&gt;styrelsen. Värnpliktsverkets avslagsbeslut bör kunna överklagas hos total-&lt;br&gt;försvarets tjänstepliktsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något behov av att ha kvar möjligheten att kunna återkalla ett tillstånd&lt;br&gt;till vapenfri tjänst, även om den vapenfrie tjänstepliktige inte har ansökt&lt;br&gt;om det, kan inte anses föreligga. Vapenfristyrelsens befogenhet att åter-&lt;br&gt;kalla tillstånd i sådana fall bör därför slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den författningsmässiga regleringen av återgången från&lt;br&gt;vapenfri tjänst till värnpliktstjänstgöring, anser jag att det med den valda&lt;br&gt;lösningen är mera ändamålsenligt att säga ”upphäva ett beslut” än ”åter-&lt;br&gt;kalla ett tillstånd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 13 § andra stycket vapenfrilagen får vapenfristyrelsen även utan&lt;br&gt;ansökan besluta att en värnpliktig skall fullgöra vapenfri tjänst i stället för&lt;br&gt;värnpliktstjänstgöring. Den befogenheten saknar praktisk betydelse och&lt;br&gt;bör därför utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att den värnpliktiges tjänstduglighet prövats och att han inte har befriats&lt;br&gt;från värnpliktstjänstgöring bör även i fortsättningen vara en förutsättning&lt;br&gt;för sakprövning av en vapenfriansökan. Värnpliktslagutredningen har&lt;br&gt;föreslagit att bestämmelsen om detta förs över till vapenfrilagen (jfr SOU&lt;br&gt;1990:89 s. 183). Jag finner dock inte att skälen för att reglera detta i lag är&lt;br&gt;tillräckligt starka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Prövningsorganisationen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ansökningar om vapenfri tjänst skall som hittills prö-&lt;br&gt;vas av vapenfristyrelsen. Delegationen inom styrelsen bör dock&lt;br&gt;avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte haft något att&lt;br&gt;erinra mot förslaget. Värnpliktsverket framhåller dock att det kan ifråga-&lt;br&gt;sättas om det fordras två myndigheter för att administrera värnpliktiga.&lt;br&gt;Det är enligt värnpliktsverket uppenbart att stora besparingar kan uppnås&lt;br&gt;med en sammanslagning av verksamheterna. Värnpliktsverket föreslår att&lt;br&gt;detta utreds. Broderskapsrörelsen har invänt att rättssäkerheten motiverar&lt;br&gt;att delegationen behålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 6 § förordningen (1989:757) med instruk-&lt;br&gt;tion för vapenfristyrelsen avgörs ärenden om tillstånd till vapenfri tjänst av&lt;br&gt;en delegation inom vapenfristyrelsen. Delegationen består av chefen för&lt;br&gt;vapenfristyrelsen (överdirektören) och högst 20 andra ledamöter. Överdi-&lt;br&gt;rektören är ordförande i delegationen. De övriga ledamöterna är lekmän.&lt;br&gt;Överdirektören får uppdra åt chefen för tillståndsenheten inom vapenfri-&lt;br&gt;styrelsen eller åt någon annan tjänsteman där att vara delegationens&lt;br&gt;ordförande. Delegationen är beslutför när ordföranden och minst två&lt;br&gt;andra ledamöter är närvarande. Delegationen tillkom den 1 oktober 1989 i&lt;br&gt;samband med att vapenfristyrelsen inrättades som myndighet (prop.&lt;br&gt;1988/89:1 10, FÖU13, rskr. 241).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vapenfristyrelsens beslut i fråga om tillstånd till vapenfri tjänst över-&lt;br&gt;klagas hos totalförsvarets tjänstepliktsnämnd. Nämnden består av en ord-&lt;br&gt;förande som är eller har varit ordinarie domare samt av sex andra ledamö-&lt;br&gt;ter. Den är beslutför när ordföranden och minst tre andra ledamöter är&lt;br&gt;närvarande. Tjänstepliktsnämndens beslut i dessa ärenden kan inte över-&lt;br&gt;klagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medverkan av lekmän är ett sällsynt inslag när beslut fattas i första&lt;br&gt;instans i förvaltningsärenden. I prop. 1988/89:110 motiverades den sär-&lt;br&gt;skilda ordningen i ärenden om tillstånd till vapenfri tjänst med att besluten&lt;br&gt;har stor betydelse för den enskilde och att det i ”ett förfarande som innebär&lt;br&gt;ett utforskande av en individs personliga inställning till komplicerade&lt;br&gt;moraliska och etiska frågor” är angeläget med lekmannamedverkan i&lt;br&gt;beslutsprocessen redan i första instans. Det uttalades även att det därige-&lt;br&gt;nom skapas förutsättningar för att handläggningen skall omfattas av sådant&lt;br&gt;förtroende som ärenden av denna natur kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationens medverkan i beslutsprocessen kan beskrivas på följande&lt;br&gt;sätt. Under den första tiden föredrogs alla ärenden fullständigt inför&lt;br&gt;delegationen. Ett skäl till det var att ledamöterna skulle lära känna mate-&lt;br&gt;rian och olika förekommande typfall. Med tiden har föredragningarna&lt;br&gt;begränsats. I dag sker en kortfattad föredragning av de ärenden i vilka&lt;br&gt;utgången anses given. Endast ett begränsat antal ärenden föredras i sin&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;helhet vid delegationens sammanträden. Så är fallet beträffande något Prop. 1990/91: 169&lt;br&gt;enstaka ärende vid varje sammanträde. Likväl krävs enligt gällande ord-&lt;br&gt;ning att delegationen deltar i alla beslut i ärenden om tillstånd till vapenfri&lt;br&gt;tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 2.2 har lagts fram förslag att förenkla vapenfriprövningen.&lt;br&gt;Förskjutningen av ansvaret till den enskilde och den genomgripande för-&lt;br&gt;enklingen av förfarandet i övrigt är förändringar som bör slå igenom även&lt;br&gt;på beslutsfattandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett syfte med delegationen när den inrättades var att den skulle vara en&lt;br&gt;garanti för att varje ansökan om vapenfri tjänst blev grundligt prövad och&lt;br&gt;bedömd av människor med livserfarenhet och förmåga att förstå de om-&lt;br&gt;ständigheter av ofta mycket personlig art som kommer fram i ärendena.&lt;br&gt;Med det föreslagna nya förfarandet kommer en betydande del av ansök-&lt;br&gt;ningarna att vara sådana att de omedelbart utan vidare utredning skall&lt;br&gt;läggas till grund för ett bifallsbeslut. I dessa ärenden saknas alltså motiv för&lt;br&gt;en lekmannamedverkan. I ett antal av ärendena i övrigt kommer förhål-&lt;br&gt;landena att vara sådana att det lagligen inte finns utrymme för annat än&lt;br&gt;avslag. Sökandens egen motivering är t. ex. sådan att den helt klart inte&lt;br&gt;ryms under vapenfrilagens bestämmelser. I dessa ärenden har sökanden för&lt;br&gt;övrigt en obligatorisk rätt att också få lämna muntliga uppgifter i ärendet.&lt;br&gt;Det återstår därför endast en liten del ärenden i vilka beslutsfattandet&lt;br&gt;framstår som mera komplicerat. Jag anser det inte motiverat att behålla en&lt;br&gt;lekmannaprövning i första instans enbart för dessa ärenden. Detta gäller&lt;br&gt;särskilt som avslagsbesluten kan överklagas till totalförsvarets tjänste-&lt;br&gt;pliktsnämnd i vilken ingår lekmän. Tjänstepliktsnämnden har under den&lt;br&gt;tid den verkat tillägnat sig en betydande erfarenhet av ärenden om vapenfri&lt;br&gt;tjänst och möjligheten att överklaga ärenden dit torde därför numera räcka&lt;br&gt;för att fylla kravet på lekmannamedverkan i vapenfriärendena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om besluten fattas av en tjänsteman hos vapenfristyrelsen blir besluts-&lt;br&gt;gången väsentligt snabbare och mindre resurskrävande. Ett betydande&lt;br&gt;arbete läggs i dagens system ned på att förbereda delegationens samman-&lt;br&gt;träden. Det sker bl. a. genom sammanställningar av utredningsmaterial&lt;br&gt;och föredagningspromemorior som skickas ut till ledamöterna inför sam-&lt;br&gt;manträdena. I dessa och andra hänseenden skulle förenklingar kunna&lt;br&gt;göras. En snabbare och mera rationell handläggning av ärendena leder inte&lt;br&gt;bara till kostnadsbesparingar utan är framför allt till fördel för den en-&lt;br&gt;skilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vapenfristyrelsens delegation bör därför avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Konsekvenser av ett nytt prövningsförfarande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2.5.1 Allmänna konsekvenser m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ett nytt prövningsförfarande innebär att den som på föreskri-&lt;br&gt;vet sätt ansöker om vapenfri tjänst vid inskrivningen eller inom sex&lt;br&gt;månader därefter får sin ansökan prövad på ett enkelt sätt. I det skedet&lt;br&gt;gäller en presumtion för att sökanden har de skäl för sin ansökan som ställs&lt;br&gt;upp av lagstiftaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föreslagna systemet kommer tilltro att fästas till sökandens uppgif-&lt;br&gt;ter i högre grad än vad som är fallet i dag. Samtidigt skall sökanden&lt;br&gt;uppfylla de krav som ställs upp i 1 § vapenfrilagen. Eftersom det kravet står&lt;br&gt;fast innebär inte den föreslagna ordningen att vapenfriansökningar i fram-&lt;br&gt;tiden inte skall prövas i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen beträffande vapenfriansökningarna är svår att bedöma.&lt;br&gt;Antalet ansökningar om vapenfri tjänst har sedan åtskilliga år varierat i&lt;br&gt;endast begränsad omfattning. Under senare år har en viss nedgång kunnat&lt;br&gt;noteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna värnplikten som grund för ett militärt försvar är fast rotad&lt;br&gt;och har en stark förankring hos medborgarna. Den inställningen har bestått&lt;br&gt;vid tidigare förenklingar av vapenfriprövningen. Någon större förändring&lt;br&gt;vad gäller antalet vapenfriansökningar kan inte förutses med ett förenklat&lt;br&gt;prövningsförfarande. Risken att en snabbt fortskridande förskjutning i&lt;br&gt;opinionsbildningen får konsekvenser för den militära personal-&lt;br&gt;försörjningen finns i varje system med möjlighet att undantas från tjänst-&lt;br&gt;göring med vapen. En förskjutning i sådan grad att det finns risker för det&lt;br&gt;militära försvaret måste för närvarande bedömas som osannolik. En sådan&lt;br&gt;förändring kan för övrigt inte anses sannolik ens i ett längre perspektiv,&lt;br&gt;men man kan naturligtvis inte bortse från den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I varje ordning där det finns möjlighet att undantas från värnplikts-&lt;br&gt;tjänstgöring kommer vissa personer att söka och få tillstånd till vapenfri&lt;br&gt;tjänst utan att i grunden ha den övertygelse som krävs. Eluvudmotivet för&lt;br&gt;en del kan exempelvis vara att få anstånd med sin militära tjänstgöring. I&lt;br&gt;det första skedet, dvs. i samband med inskrivningsprövningen, kommer&lt;br&gt;emellertid detta motiv att vara mindre vanligt. Beträffande ansökningar&lt;br&gt;som görs senare ställs krav på att sökanden redogör för skälen för sin&lt;br&gt;ansökan om vapenfri tjänst. Risken att den värnpliktige söker vapenfri&lt;br&gt;tjänst i stället för att begära anstånd med tjänstgöringen kan därför inte&lt;br&gt;anses större i det föreslagna förfarandet än den är i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet bör berörda myndigheter, främst värnpliktsverket och vapen-&lt;br&gt;fristyrelsen, uppmärksamt följa utvecklingen såvitt avser antalet vapen-&lt;br&gt;friansökningar i förhållande till värnpliktskullarnas storlek. Större föränd-&lt;br&gt;ringar bör rapporteras särskilt till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag görs omkring hälften av alla ansökningar om vapenfri tjänst&lt;br&gt;i samband med inskrivningen av värnpliktiga. Det kan antas att förslaget&lt;br&gt;kommer att leda till att en större andel av ansökningarna görs i detta skede.&lt;br&gt;Detta skapar förutsättningar för en effektivare personalplanering inom den&lt;br&gt;militära organisationen. Det torde också innebära att den vapenfrie kan&lt;br&gt;kallas in tidigare, vilket är en fördel från flera synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förhållande som bör uppmärksammas gäller de värnpliktiga som tas&lt;br&gt;ut till befälsutbildning som plutons- eller kompanibefäl. Det har från flera&lt;br&gt;remissinstanser förts fram uppfattningen att en förenkling av förfarandet&lt;br&gt;skulle medföra att värpliktiga i denna kategori i större utsträckning än nu&lt;br&gt;skulle söka vapenfri tjänst. Detta skulle kunna leda till en brist på värn-&lt;br&gt;pliktigt befäl i de regioner i landet som inte har tillräckligt befolkningsun-&lt;br&gt;derlag för den egna personalförsörjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett motiv till att söka vapenfri tjänst kan för sådana värnpliktiga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exempelvis vara uppfattningar om möjligheten att kunna börja studera Prop. 1990/91:169&lt;br&gt;omedelbart efter gymnasieutbildningen eller att genom fördelaktigare&lt;br&gt;tjänstgöringsförhållanden, kanske närmare hemorten, kunna studera un-&lt;br&gt;der den vapenfria grundutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i detta hänseende är utvecklingen svår att förutsäga. Det nya&lt;br&gt;prövningsforfarandet inrymmer dock möjligheter att göra en särskild pröv-&lt;br&gt;ning av ansökningar där det finns anledning att ifrågasätta innehållet i en&lt;br&gt;avgiven försäkran. Utvecklingen i berört hänseende beträffande denna&lt;br&gt;kategori värnpliktiga får bevakas av i första hand värnpliktsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.2 Handläggningen av vapenfriansökningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förfarande som har föreslagits leder i flertalet fall till en starkt förenk-&lt;br&gt;lad handläggnings- och beslutsprocess. Handläggningstiderna kommer att&lt;br&gt;kunna begränsas avsevärt. Det är till gagn särskilt för den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag är en normal handläggningstid av en ansökan om vapenfri tjänst&lt;br&gt;från att den har kommit in fram till beslut ca fem månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya förfarandet kommer handläggningstiden — utom i vissa&lt;br&gt;undantagsfall — sannolikt att understiga två månader. Häri inbegrips viss&lt;br&gt;tid for komplettering av ett ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ansökningar som kommer in vid inskrivningsprövningen eller inom&lt;br&gt;sex månader därefter bör regelmässigt kunna leda till beslut ca en månad&lt;br&gt;från ansökningstidpunkten. I särskilt brådskande fall kommer handlägg-&lt;br&gt;ningstiden att kunna begränsas ytterligare. Det bör understrykas att en&lt;br&gt;snabb och rationell handläggning förutsätter att värnpliktsverket omgå-&lt;br&gt;ende vidarebefordrar inkomna ansökningar till vapenfristyrelsen och sam-&lt;br&gt;tidigt lämnar styrelsen erforderligt underlag i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vapenfristyrelsens organisation av s. k. freelanceutredare blir sannolikt&lt;br&gt;överflödig med ett förenklat prövningsförfarande av det slag som nu&lt;br&gt;föreslås. Detta hänger samman med att inslaget av muntlig handläggning i&lt;br&gt;form av utredningssamtal begränsas. På sikt kommer sannolikt även beho-&lt;br&gt;vet av fast anställda utredningssekreterare att minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.3 Kostnadsaspekter m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det prövningsförfarande som jag föreslår innebär besparingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för utredningsverksamheten vid vapenfristyrelsen kan en-&lt;br&gt;ligt tillgängliga uppgifter beräknas till ca 5 milj.kr. för år 1990. I beloppet&lt;br&gt;ingår inte lönekostnader för annan fast anställd personal än vapenfristyrel-&lt;br&gt;sens sju utredningssekreterare. Det inbegriper vidare endast de lokalkost-&lt;br&gt;nader som uppkommer genom utredningssekreterarnas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kostnaderna i utredningsverksamheten hänför sig ca 65 procent till&lt;br&gt;det arbete som de s.k. freelanceutredarna utför, ca 25 procent till utred-&lt;br&gt;ningssekreterarnas verksamhet medan ca 10 procent avser arvoden, rese-&lt;br&gt;kostnader m. m. för andra ledamöter i delegationen än ordföranden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det förslag som har lagts fram kommer endast kostnaderna för&lt;br&gt;utredningssekreterarna att kvarstå. På sikt minskar sannolikt även behovet&lt;br&gt;av dessa utredare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera hänseenden kommer vapenfristyrelsens kostnader att omgående Prop. 1990/91: 169&lt;br&gt;kunna begränsas. Beträffande organisationen av s.k. freelanceutredare&lt;br&gt;kvarstår dock kostnader under en avvecklingsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett övergångsskede kommer det att uppstå vissa kostnader. De avser i&lt;br&gt;första hand det informationsmaterial om vapenfri tjänst som behöver&lt;br&gt;produceras. Det har tidigare framhållits att stor omsorg bör läggas ned på&lt;br&gt;att göra informationen uttömmande och lättillgänglig. I viss utsträckning&lt;br&gt;finns redan användbart sådant material.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall att en ansökan om vapenfri tjänst kommer in inom sex&lt;br&gt;månader från inskrivningsprövningen gäller presumtionen att ansök-&lt;br&gt;ningen skall godtas, om det inte föreligger särskilda omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag är andelen meddelade tillstånd till vapenfri tjänst större&lt;br&gt;beträffande ansökningar som görs i samband med inskrivning än om&lt;br&gt;ansökan görs vid grundutbildning eller repetitionsutbildning. Om en för-&lt;br&gt;skjutning sker så till vida att fler ansökningar än i dag görs vid inskriv-&lt;br&gt;ningen eller inom sex månader därefter, kommer troligtvis andelen med-&lt;br&gt;delade tillstånd att öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det leder för det första till farre överklaganden hos totalförsvarets&lt;br&gt;tjänstepliktsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra kan antalet processer i allmän domstol förväntas minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan effekter för kriminalvården inte uteslutas. I dessa hänseenden&lt;br&gt;inverkar också den ökade möjlighet som skapas att snabbt handlägga en&lt;br&gt;ansökan om vapenfri tjänst. Härigenom kan vissa situationer med totalväg-&lt;br&gt;ran undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu nämnda konsekvenserna för med sig direkta och indirekta bespa-&lt;br&gt;ringar. Jag har i propositionen 1990/91:102 om verksamhet och anslag&lt;br&gt;inom totalförsvaret 1991/92 anfört under anslaget 17 Vapenfristyrelsen att&lt;br&gt;frågan om ett förenklat prövningsförfarande bereds och att resultatet kan&lt;br&gt;få budgetmässiga konsekvenser. Jag föreslog därför att 3,8 milj.kr. av&lt;br&gt;anslaget ställs till regeringens disposition.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Tjänstgöringsalternativen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Även bolag bör kunna få anordna vapenfri tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För närvarande föreskrivs i 2§ vapenfrilagen att&lt;br&gt;tjänstgöringen skall ske hos statlig, kommunal eller landstingskommunal&lt;br&gt;myndighet eller hos förening eller stiftelse som regeringen bestämmer.&lt;br&gt;Bland statliga myndigheter som anordnar vapenfri tjänst kan nämnas&lt;br&gt;statens vattenfallsverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa statliga myndigheter, däribland statens vattenfallsverk, kommer i&lt;br&gt;en nära framtid att ombildas till bolag. Vattenfallsverket svarar för närva-&lt;br&gt;rande för en viktig del av vapenfriutbildningen. Det är angeläget att&lt;br&gt;vattenfallsverket också i fortsättningen kan bedriva sådan utbildning.&lt;br&gt;Enligt min mening bör det därför skapas möjlighet även för bolag att&lt;br&gt;anordna vapenfri tjänst. 2§ vapenfrilagen bör därför ändras i detta hänse-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ende. Regeringen bör därvid bemyndigas att bestämma vilka bolag som Prop. 1990/91: 169&lt;br&gt;skall få anordna den vapenfria tjänsten på sätt som for närvarande gäller i&lt;br&gt;fråga om föreningar och stiftelser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ändringarna i vapenfrilagen träder i kraft den ljuli&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte något att erinra&lt;br&gt;mot förslaget. Chefen för armén föreslår att reformen genomförs först den&lt;br&gt;1 juli 1992. Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd framhåller att det för när-&lt;br&gt;varande hos nämnden finns ett sextiotal ännu icke avgjorda överklaganden&lt;br&gt;i ärenden om tillstånd till vapenfri tjänst. Nämndens uppfattning är att&lt;br&gt;dessa klagande bör beredas tillfälle att få sina ärenden prövade enligt det&lt;br&gt;nya förfarandet. Nämnden föreslår därför att övergångsbestämmelser&lt;br&gt;meddelas som möjliggör detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Förslagen att genomgående förenkla prövnings-&lt;br&gt;förfarandet, att införa en presumtion beträffande ansökningar som görs&lt;br&gt;inom sex månader från inskrivningsprövningen samt att avveckla vapen-&lt;br&gt;fristyrelsens delegation och utredningsorganisation bör genomföras i ett&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att det nya prövningsforfarandet kan börja tillämpas&lt;br&gt;snarast. I första hand gäller detta med tanke på den ordning som föreslås&lt;br&gt;beträffande ansökningar som görs vid inskrivningsprövningen eller inom&lt;br&gt;sex månader därefter. Presumtionen beträffande dessa ansökningar gör att&lt;br&gt;bevisfrågorna ändras jämfört med i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya prövningförfarandet bör gälla fr. o. m. den 1 juli 1991. Det bör&lt;br&gt;tillämpas även i ärenden som inte avgjorts av vapenfristyrelsen eller&lt;br&gt;totalförsvarets tjänstepliktsnämnd vid ikraftträdandet. En annan sak är att&lt;br&gt;det i dessa ärenden kan finnas utredningsmaterial som ger anledning till&lt;br&gt;tvivel om den sökandes inställning till vapenbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan det nya förfarandet kan börja användas måste det arbetas fram&lt;br&gt;närmare rutiner för en effektiv handläggning av ärendena. Detta är vapen-&lt;br&gt;fristyrelsens uppgift. Vidare måste det tas fram ett informationsmaterial&lt;br&gt;om vapenfri tjänst samt ett underlag dels för en försäkran, dels för sö-&lt;br&gt;kandens redogörelse. Även dessa uppgifter faller inom vapenfristyrelsens&lt;br&gt;ansvarsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likaså bör vapenfristyrelsen förbereda de organisatoriska förändring-&lt;br&gt;arna. Ett skäl till detta är att övergångskostnaderna bör hållas nere. Efter-&lt;br&gt;som många som i dag anlitas av vapenfristyrelsen för utredningar berörs av&lt;br&gt;förslagen, är det angeläget att ett beslut om en ny ordning fattas snarast så&lt;br&gt;att vapenfristyrelsen kan vidta nödvändiga åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den normala handläggningstiden för ett vapenfriärende är i dag fem&lt;br&gt;månader. De ansökningar som görs just nu kommer därför i regel inte att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha avgjorts om lagändringen träder i kraft den ljuli 1991. Det får an- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komma på vapenfristyrelsen att ta ställning till hur prövningen inom&lt;br&gt;ramen för den nuvarande lagstiftningen bör genomforas under tiden fram&lt;br&gt;till det föreslagna ikraftträdandet. Självfallet bör vapenfristyrelsen under&lt;br&gt;denna tid bifalla ansökningar där så kan ske utan närmare utredning. Den&lt;br&gt;möjligheten finns enligt 4§ vapenfrikungörelsen, om vapenfristyrelsen&lt;br&gt;finner att det är uppenbart obehövligt att förordna särskild utredare för att&lt;br&gt;inhämta underlag för prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Upprättat lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har inom försvarsdepartementet&lt;br&gt;upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har inte ändrats i sak. De gällande förutsättningarna för&lt;br&gt;tillstånd till vapenfri tjänst har redovisats i avsnitt 2.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med den språkliga ändringen av paragrafen är att undvika den&lt;br&gt;formulering som innebär att den värnpliktige avkrävs en försäkran att han&lt;br&gt;är beredd att vägra värnplikt, dvs. begå en brottslig handling för att kunna&lt;br&gt;ges tillstånd till vapenfri tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny och anger de formkrav som ställs upp för en ansökan&lt;br&gt;om tillstånd till vapenfri tjänst. En sådan ansökan skall liksom i dag alltid&lt;br&gt;vara skriftlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats i avsnittet 2.2 skall den värnpliktige när han ansöker om&lt;br&gt;vapenfri tjänst försäkra att hans inställning till bruk av vapen är sådan som&lt;br&gt;sägs i 1 §. En försäkran skall alltså bifogas ansökningen oavsett när denna&lt;br&gt;görs. Detsamma gäller det underlag som behövs för uttagningen till tjänst-&lt;br&gt;göringsområde inom den vapenfria tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lb§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse, som är ny, reglerar ansökningar som görs senast sex&lt;br&gt;månader efter att sökanden har gått igenom inskrivningsprövning som&lt;br&gt;värnpliktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för prövning enligt paragrafen är att ansökningen&lt;br&gt;uppfyller kraven enligt 1 a§ och således innehåller en försäkran av föreskri-&lt;br&gt;vet innehåll. Bestämmelsen får dock inte tolkas så att ansökningen måste&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara komplett i alla avseenden innan sexmånadersfristen gått ut. Även Prop. 1990/91: 169&lt;br&gt;därefter bör det vara tillåtet att komplettera en ansökan som gjorts i rätt&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vapenfristyrelsen skall utgå från att en ansökan som görs i detta skede&lt;br&gt;bygger på en allvarlig personlig övertygelse. Endast om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl bör sökandens inställning utredas närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som särskilda skäl bör anses att det av en ansökan framgår att sökanden&lt;br&gt;har missförstått förutsättningarna för tillstånd till vapenfri tjänst, att han&lt;br&gt;egentligen vill få sin militära uttagning ändrad eller anstånd med tjänstgö-&lt;br&gt;ringen eller att det föreligger något annat sådant förhållande. Särskilda skäl&lt;br&gt;kan vidare anses föreligga generellt om antalet ansökningar ökar påtagligt i&lt;br&gt;ett säkerhetspolitiskt skärpt läge. Detsamma gäller vid uppenbart organi-&lt;br&gt;serade massansökningar. Det kan exempelvis vara fråga om ett stort antal&lt;br&gt;ansökningar totalt eller från en viss del av landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, skall den utredning som görs gå ut på att&lt;br&gt;närmare pröva sökandens inställning. Det kan lämpligen ske i den ordning&lt;br&gt;som föreslås i 1 c§ och som beskrivs i avsnitt 2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges vad som gäller för värnpliktiga som skrivs in enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § kungörelsen om inskrivning och redovisning av värnpliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lc§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna nya bestämmelse anges vad ansökningar som görs senare än sex&lt;br&gt;månader efter inskrivningsprövningen skall innehålla. I det här skedet&lt;br&gt;skall sökanden dels avge en sådan försäkran som avses i la §, dels skriftli-&lt;br&gt;gen redogöra för de skäl som ligger till grund för ansökningen. De förhål-&lt;br&gt;landen som sökanden bör redovisa har angetts i avsnitt 2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beviskravet i detta skede har också utvecklats i avsnitt 2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ld§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och avser att garantera sökanden att få komplettera sin&lt;br&gt;ansökan. Denna rättighet för sökanden innebär en utvidgning i förhållande&lt;br&gt;till vad som gäller i förvaltningsärenden i allmänhet enligt förvaltnings-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En muntlig komplettering kan ske genom samtal med en handläggare&lt;br&gt;hos vapenfristyrelsen eller på annat sätt som vapenfristyrelsen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om muntlig handläggning i övrigt gäller 14 § andra stycket&lt;br&gt;förvaltningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i denna bestämmelse har motiverats i avsnitt 2.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen av denna bestämmelse har motiverats i avsnitt 2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i denna paragraf hänger samman med förslaget i 13 § att beslut om&lt;br&gt;att upphäva beslut om tillstånd till vapenfri tjänst skall fattas av värnplikts-&lt;br&gt;verket och inte som i dag av vapenfristyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna bör tillämpas även i fråga om ärenden som inte&lt;br&gt;avgjorts av vapenfristyrelsen eller totalförsvarets tjänstepliktsnämnd vid&lt;br&gt;ikraftträdandet. Några särskilda övergångsregler behövs därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att anta förslaget till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan-&lt;br&gt;den har lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Arbetsgruppens sammanfattning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för detta utredningsuppdrag är att föreslå ett nytt förfa-&lt;br&gt;rande för prövning av ansökningar om vapenfri tjänst. Förfarandet skall&lt;br&gt;lägga ett större ansvar på den enskilde. Det grundläggande kravet att den&lt;br&gt;som vill ha vapenfri tjänst skall ha en övertygelse som inte kan förenas med&lt;br&gt;att använda vapen mot annan ligger fast. Möjligheten att göra vapenfri&lt;br&gt;tjänst skall fortfarande ses som ett undantag från den allmänna värnplik-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya prövningsforfarandet kan sammanfattas enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En väsentlig förenkling genomförs av förfarandet och sökanden ges ett&lt;br&gt;större ansvar för beslutsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för prövningen av en ansökan om vapenfri tjänst skall ligga en&lt;br&gt;skriftlig försäkran från den värnpliktige att han har en allvarlig personlig&lt;br&gt;övertygelse rörande bruket av vapen mot annan som är oförenlig med&lt;br&gt;värnplikt stj änstgöringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansökan görs inom sex månader från inskrivningsprövningen, skall&lt;br&gt;den bifallas utan ytterligare utredning om det inte finns särskilda skäl att&lt;br&gt;närmare pröva sökandens inställning till bruk av vapen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan som görs vid en senare tidpunkt skall innehålla en redogö-&lt;br&gt;relse för de närmare förhållanden som sökanden vill åberopa till stöd för&lt;br&gt;att han bör få göra vapenfri tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan får inte avslås utan att sökanden getts tillfälle att lämna&lt;br&gt;muntliga uppgifter i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar om vapenfri tjänst skall som hittills prövas av vapenfristy-&lt;br&gt;relsen. Delegationen avskaffas dock.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om tillstånd till vapenfri tjänst får upphävas endast om den&lt;br&gt;tjänstepliktige ansöker om det och det föreligger särskilda skäl. En sådan&lt;br&gt;ansökan prövas av värnpliktsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya prövningsforfarandet föreslås gälla fr. o. m. den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare om förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagens prövningsförfarande får i genomsnitt ca 80 procent av alla som&lt;br&gt;begär det tillstånd att göra vapenfri tjänst. Prövningsforfarandet bygger på&lt;br&gt;att en ingående utredning görs i varje enskilt fall oavsett förutsättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den enskilde bör nu ges ett större ansvar i förfarandet. Hans egna&lt;br&gt;uppgifter bör bli mera avgörande än hittills. Det betyder att större tilltro&lt;br&gt;bör fästas till uppgifterna. Samtidigt måste informationen till dem som&lt;br&gt;överväger att söka vapenfri tjänst förbättras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag ges en större andel av värnpliktiga i inskrivningsåldern tillstånd till&lt;br&gt;vapenfri tjänst än vad som är fallet beträffande dem som söker senare. Den&lt;br&gt;som söker t.ex. i samband med en repetitionsutbildning som värnpliktig&lt;br&gt;kan ju ha anledning att ansöka om vapenfri tjänst för att skjuta upp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänstgöringen. Flera skäl gör att ansökningstidpunkten har betydelse. Prop. 1990/91:169&lt;br&gt;Olika krav bör ställas på ansökningen beroende på när denna görs. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar som görs vid inskrivningsprövningen eller inom sex måna-&lt;br&gt;der därefter bör prövas på ett enkelt sätt. Sökanden skall ges tillfälle att&lt;br&gt;försäkra att han uppfyller kraven för vapenfri tjänst. Försäkran bör lämnas&lt;br&gt;på en blankett med föreskrivet innehåll. Görs ansökan i detta skede skall&lt;br&gt;sökanden presumeras ha de skäl som föreskrivs i vapenfrilagen. Endast om&lt;br&gt;det föreligger särskilda omständigheter skall en sådan ansökan kunna&lt;br&gt;utredas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som söker senare än under den angivna sexmånadersperioden skall&lt;br&gt;dels avge en försäkran, dels lämna en skriftlig kortfattad redogörelse för&lt;br&gt;skälen för ansökningen. Även för sökande i detta skede innebär det nya&lt;br&gt;förfarandet en förenkling jämfört med i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenklingarna bör slå igenom på prövningsorganisationen. De utredare&lt;br&gt;som vapenfristyrelsen anlitar på free-lancebasis kommer i stort sett inte&lt;br&gt;att behövas, eftersom inslaget av muntlig handläggning starkt begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i ärenden om vapenfri tjänst fattas i dag av vapenfristyrelsens&lt;br&gt;delegation. I den ingår lekmän. Utgången i ärendena är i det allt övervä-&lt;br&gt;gande antalet fall given. Endast ett fåtal ärenden prövas ingående. Med ett&lt;br&gt;förenklat prövningsförfarande blir motiven för lekmannamedverkan i&lt;br&gt;första instans ännu svagare. Delegationen bör därför avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya prövningsforfarandet leder till en ökad flexibilitet och snabbhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i handläggningen av vapenfriansökningar. Handläggningstiderna kommer&lt;br&gt;att kunna förkortas avsevärt. Förenklingarna innebär också att det kan&lt;br&gt;göras besparingar. Dessa besparingar hänför sig i första hand till vapenfri-&lt;br&gt;styrelsens utredningsverksamhet. Besparingarna kan beräknas uppgå till ca&lt;br&gt;4 milj.kr. per år, när reformen är helt genomförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-03-25.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f. d. regeringsrådet Bengt O. Hamdahl, regeringsrådet Bertil&lt;br&gt;Werner, justitierådet Hans Danelius.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991 har rege-&lt;br&gt;ringen på hemställan av statsrådet Roine Carlsson beslutat inhämta lagrå-&lt;br&gt;dets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1966:413) om&lt;br&gt;vapenfri tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför lagrådet föredragits av departementsrådet Ann-&lt;br&gt;Louise Eksborg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen................................................ 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 april 1991..... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning.................................................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Allmänmotivering ......................................... 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Allmänna utgångspunkter................................ 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Ett nytt prövningsförfarande............................. 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 Upphävande av beslut om vapenfri tjänst m.m.............. 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 Prövningsorganisationen ................................ 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 Konsekvenser av ett nytt prövningsförfarande .............. 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.1 Allmänna konsekvenser m.m........................ 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.2 Handläggningen av vapenfriansökningar ............. 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5.3 Kostnadsaspekter m.m............................. 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 Tjänstgöringsalternativen................................ 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 Ikraftträdande ......................................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Upprättat lagförslag ........................................ 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Specialmotivering.......................................... 27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Hemställan................................................ 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Beslut..................................................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Arbetsgruppens Sammanfattning....................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagrådets yttrande ................................... 32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:FöU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-04-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-04-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-04-10 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-04-24 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 04:52:28</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE03169</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:30</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Försvarsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 04:52:28</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE03169</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__169.pdf</filnamn>
<filstorlek>1503688</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ett nytt prövningsförfarande vid ansökan om vapenfri tjänst</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/AC692212-DF2D-4501-9A21-4404335F4967</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:FöU9</uppgift>
<ref_dok_id>GE01FöU9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FöU9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Prövningsförfarandet vid ansökan om vapenfri tjänst</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:169&lt;br/&gt;
Ett nytt prövningsförfarande vid ansökan om vapenfri tjänst</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fö22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:169 Ett nytt prövningsförfarande vid ansökan om vapenfri tjänst</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:169&lt;br/&gt;
Ett nytt prövningsförfarande vid ansökan om vapenfri tjänst</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fö23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:169 Ett nytt prövningsförfarande vid ansökan om vapenfri tjänst</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:169&lt;br/&gt;
Ett nytt prövningsförfarande vid ansökan om vapenfri tjänst</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fö24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:169 Ett nytt prövningsförfarande vid ansökan om vapenfri tjänst</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:169&lt;br/&gt;
Ett nytt prövningsförfarande vid ansökan om vapenfri tjänst</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fö25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:169 Ett nytt prövningsförfarande vid ansökan om vapenfri tjänst</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Berndt Ekholm  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:169&lt;br/&gt;
Ett nytt prövningsförfarande vid ansökan om vapenfri tjänst</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fö24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:169 Ett nytt prövningsförfarande vid ansökan om vapenfri tjänst</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Berndt Ekholm  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Birgitta Hambraeus  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:169&lt;br/&gt;
Ett nytt prövningsförfarande vid ansökan om vapenfri tjänst</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fö23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:169 Ett nytt prövningsförfarande vid ansökan om vapenfri tjänst</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Birgitta Hambraeus  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan-Erik Wikström  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:169&lt;br/&gt;
Ett nytt prövningsförfarande vid ansökan om vapenfri tjänst</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fö25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:169 Ett nytt prövningsförfarande vid ansökan om vapenfri tjänst</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan-Erik Wikström  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Knut Wachtmeister  och Per Stenmarck  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:169&lt;br/&gt;
Ett nytt prövningsförfarande vid ansökan om vapenfri tjänst</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Fö22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:169 Ett nytt prövningsförfarande vid ansökan om vapenfri tjänst</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Knut Wachtmeister  och Per Stenmarck  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>