<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228969</hangar_id>
 <dok_id>GE03167</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>167</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:167</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>167</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-04-04 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:40:34</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:01:16</publicerad>
 <titel>om skattefrihet vid utdelning av aktier i vissa fall</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03167/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03167</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE03167</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91:167&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om skattefrihet vid utdelning av aktier i vissa fall&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03167/prop_199091__167-1.png" style="width:40pt;height:69pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifo-&lt;br&gt;gade utdrag ur regeringsprotokollet den 4 april 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingvar Carlsson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erik Asbrink&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag om skatteregler som medger att aktiebo-&lt;br&gt;lag under vissa förutsättningar kan omstrukturera utan omedelbara inkomst-&lt;br&gt;skatteeffekter genom att dela upp verksamheten på mindre enheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna reglerna tar sikte på det fallet att ett moderbolag till sina&lt;br&gt;aktieägare delar ut aktier i ett dotterbolag. Sådan utdelning skall under vissa&lt;br&gt;förutsättningar vara skattefri. Utdelning på den nya aktien och försäljning&lt;br&gt;av aktien beskattas dock enligt allmänna regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att utdelningen inte skall beskattas krävs i huvudsak följande. Det ut-&lt;br&gt;delande bolaget skall ha aktier inregistrerade vid Stockholms fondbörs. Ut-&lt;br&gt;delningen skall avse samtliga aktier i ett helägt svenskt dotterbolag. Det&lt;br&gt;krävs också att verksamheterna i de båda bolagen efter delningen har viss&lt;br&gt;omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anskaffningsvärdet på aktierna i det utdelande bolaget skall proportione-&lt;br&gt;ras mellan de ursprungliga och de utdelade aktierna med ledning av den för-&lt;br&gt;ändring av marknadsvärdet som uppkommit till följd av delningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om skattefri utdelning är kombinerad med undantag från&lt;br&gt;uttagsbeskattning hos moderbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1991 för att tilläm-&lt;br&gt;pas första gången vid 1992 års taxering. Reglerna blir därmed tillämpliga på&lt;br&gt;alla utdelningar av det aktuella slaget som redovisas vid 1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 167&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 22 § och punkt 2&lt;br&gt;av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Till intäkt av näringsverksamhet hänförs samtliga intäkter i pengar el-&lt;br&gt;ler varor, som har influtit i verksamheten. Detta innebär, att intäkten skall&lt;br&gt;vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och ingår som&lt;br&gt;ett led i verksamheten. Hit räknas inflytande betalning för varor, som den&lt;br&gt;skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda gäller även då närings-&lt;br&gt;idkaren vid överlåtelse av verksamheten låter befintliga varor ingå i överlå-&lt;br&gt;telsen. Denna överlåtelse utgör då så att säga den sista affärshändelsen i&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av näringsverksamhet hänförs också vad som inflyter vid avytt-&lt;br&gt;ring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier eller&lt;br&gt;av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning av värdeminsknings-&lt;br&gt;avdrag. Även ersättning som i fall som avses i 2 § andra och tredje styckena&lt;br&gt;lagen (1990:663) om ersättningsfonder uppbärs av en fysisk person eller ett&lt;br&gt;dödsbo utgör intäkt av näringsverksamhet om den skattskyldige begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till intäkt av näringsverksamhet hänförs vidare vinst vid icke yrkesmässig&lt;br&gt;avyttring (realisationsvinst) av andel i sådan ekonomisk förening som avses&lt;br&gt;i 2§ 8 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt såvida innehavet av&lt;br&gt;andelen betingats av sådan verksamhet. I fråga om handelsbolag hänförs till&lt;br&gt;intäkt av näringsverksamhet också realisationsvinst vid avyttring av andra&lt;br&gt;tillgångar som avses i 27 § 1 mom., av tillgångar som avses i 28 §, 29 § 1 mom.,&lt;br&gt;30 § 1 mom. och 31 § samt av förpliktelser som avses i 3 § 1 mom. nämnda&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en tillgång tagits ut ur en för-&lt;br&gt;värvskälla sker beskattning som om&lt;br&gt;tillgången i stället hade avyttrats för&lt;br&gt;ett vederlag motsvarande marknads-&lt;br&gt;värdet (uttagsbeskattning). Vad nu&lt;br&gt;sagts gäller dock endast om vederlag&lt;br&gt;eller vinst vid en avyttring skulle ha&lt;br&gt;tagits upp som intäkt av närings-&lt;br&gt;verksamhet och särskilda skäl mot&lt;br&gt;uttagsbeskattning inte föreligger.&lt;br&gt;Uttag av bränsle från fastighet som&lt;br&gt;är taxerad som lantbruksenhet för&lt;br&gt;uppvärmning av den skattskyldiges&lt;br&gt;privatbostad på denna beskattas ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en tillgång tagits ut ur en för-&lt;br&gt;värvskälla sker beskattning som om&lt;br&gt;tillgången i stället hade avyttrats för&lt;br&gt;ett vederlag motsvarande marknads-&lt;br&gt;värdet (uttagsbeskattning). Vad nu&lt;br&gt;sagts gäller dock endast om vederlag&lt;br&gt;eller vinst vid en avyttring skulle ha&lt;br&gt;tagits upp som intäkt av närings-&lt;br&gt;verksamhet och särskilda skäl mot&lt;br&gt;uttagsbeskattning inte föreligger.&lt;br&gt;Uttag av bränsle från fastighet som&lt;br&gt;är taxerad som lantbruksenhet för&lt;br&gt;uppvärmning av den skattskyldiges&lt;br&gt;privatbostad på denna beskattas ej.&lt;br&gt;Uttag av andra aktier än sådana som&lt;br&gt;utgör omsättningstillgångar enligt&lt;br&gt;punkt 4 av anvisningarna till 21 § be-&lt;br&gt;skattas inte heller om aktierna delats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1990/91:166.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ut enligt 3 § 7 mom. fjärde stycket la-&lt;br&gt;gen om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttagsbeskattning sker också vid uttag i mer än ringa omfattning av tjänst.&lt;br&gt;Värdet av bilförmån beräknas enligt bestämmelserna i punkterna 2 och 4 av&lt;br&gt;anvisningarna till 42 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager) får inte tas&lt;br&gt;upp till lägre värde än det högsta värde som är tillåtet enligt bestämmelserna&lt;br&gt;i 14 § första och andra styckena bokföringslagen (1976:125).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av lagrets anskaffningsvärde skall lagertillgångar, som&lt;br&gt;ligger kvar i den skattskyldiges lager vid beskattningsårets utgång, anses som&lt;br&gt;de av honom senast anskaffade eller tillverkade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av vad som sägs i första stycket får annat varulager än lager&lt;br&gt;av fastigheter och liknande tillgångar och lager av aktier, obligationer, låne-&lt;br&gt;fordringar och liknande tillgångar tas upp till lägst 97 procent av det samlade&lt;br&gt;anskaffningsvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Djur i jordbruk och renskötsel skall alltid anses som lager. Sådant lager&lt;br&gt;får inte tas upp till lägre belopp än 85 procent av den genomsnittliga produk-&lt;br&gt;tionskostnaden för djur av det slag och den ålderssammansättning som det&lt;br&gt;är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till ett högre be-&lt;br&gt;lopp än som motsvarar djurens sammanlagda allmänna saluvärde. Rege-&lt;br&gt;ringen eller myndighet som regeringen bestämmer fastställer för varje taxe-&lt;br&gt;ringsår föreskrifter för beräkning av produktionskostnaden. Har denna kost-&lt;br&gt;nad inte fastställts, t.ex. i fråga om särskilt dyrbara avelsdjur, får djuret tas&lt;br&gt;upp lägst till 85 procent av det lägsta av anskaffningsvärdet och allmänna&lt;br&gt;saluvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedskrivning av värdet på rättigheter till leverans av lagertillgångar enligt&lt;br&gt;ej fullgjorda köpekontrakt (kontraktsnedskrivning) får godkännas endast i&lt;br&gt;den mån det visas, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansda-&lt;br&gt;gen understiger det kontraherade priset. Beträffande värdet på rättighet till&lt;br&gt;leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier&lt;br&gt;enligt ej fullgjorda köpekontrakt kan avskrivning (kontraktsavskrivning)&lt;br&gt;godkännas endast i den mån den skattskyldige visar, att inköpspriset för till-&lt;br&gt;gångar av samma slag på balansdagen understiger det kontraherade priset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bank- eller&lt;br&gt;annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan skattskyldig,&lt;br&gt;för vilken aktien utgör omsättningstillgång, och är det inte uppenbart att den&lt;br&gt;skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde för&lt;br&gt;honom med hänsyn till hans näringsverksamhet, får sådan nedgång i aktiens&lt;br&gt;värde som beror på utdelning till den skattskyldige av medel, vilka fanns hos&lt;br&gt;det utdelande bolaget vid förvärvet och inte motsvarar tillskjutet belopp,&lt;br&gt;inte föranleda att aktien vid inkomstberäkningen för den skattskyldige tas&lt;br&gt;upp till lägre belopp än som motsvarar hans anskaffningskostnad för aktien.&lt;br&gt;Har denna, innan sådan utdelning skett, tagits upp till lägre belopp än den&lt;br&gt;skattskyldiges anskaffningskostnad, får aktien vid utgången av det beskatt-&lt;br&gt;ningsår, under vilket utdelningen äger rum, inte tas upp till lägre belopp än&lt;br&gt;aktiens värde i beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg&lt;br&gt;av ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan den skattskyldiges anskaff-&lt;br&gt;ningskostnad för aktien och nämnda värde, dock högst av det utdelade be-&lt;br&gt;loppet. Sker utdelning utan att det värde för aktien, som ligger till grund för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:650.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräkningen av den skattskyldiges inkomst, påverkas och medför detta att&lt;br&gt;den skattskyldige efter överlåtelse av aktien eller upplösning av bolaget re-&lt;br&gt;dovisar förlust, skall därifrån avräknas det belopp som motsvarar utdel-&lt;br&gt;ningen. Utdelning som avses i detta stycke anses i första hand gälla andra&lt;br&gt;medel än sådana som motsvarar tillskjutet belopp. Vad som sägs om aktie i&lt;br&gt;detta stycke gäller även beträffande andel i ekonomisk förening. Med till-&lt;br&gt;skjutet belopp avses därvid inbetald insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;/ fråga om aktier som utgör lager&lt;br&gt;gäller vidare följande. Har aktier er-&lt;br&gt;hållits genom sådan utdelning som&lt;br&gt;avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket la-&lt;br&gt;gen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skattskall som anskaffningsvärde för&lt;br&gt;dessa aktier anses så stor del av an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet för aktierna i det ut-&lt;br&gt;delande bolaget som svarar mot för-&lt;br&gt;ändringen i marknadsvärdet pä dessa&lt;br&gt;aktier till följd av utdelningen. An-&lt;br&gt;skaffningsvärdet för aktierna i det ut-&lt;br&gt;delande bolaget skall minskas i mot-&lt;br&gt;svarande mån. För sådan mottagare&lt;br&gt;som avses i 3 § 7 mom. femte stycket&lt;br&gt;lagen om statlig inkomstskatt skall,&lt;br&gt;om vederlag erlagts för rätten till ut-&lt;br&gt;delning, vederlaget anses som an-&lt;br&gt;skaffningsvärde. 1 annat fall skall de&lt;br&gt;utdelade aktierna anses anskaffade&lt;br&gt;utan kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2§ 10och 14 mom., 3 § 7mom., 7 § 8mom. samt&lt;br&gt;27 § 2 och 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Vid inkomstberäkningen för ett investmentföretag gäller, utöver&lt;br&gt;vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att hänsyn inte tas till vinst eller förlust vid avyttring av aktier och andra&lt;br&gt;värdepapper som avses i 27 § 1 mom.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att som intäkt tas upp 2 procent för år räknat av värdet vid ingången av&lt;br&gt;beskattningsåret av egendom som avses i 27 § 1 mom.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att avdrag får göras för utdel-&lt;br&gt;ning som företaget har beslutat för&lt;br&gt;beskattningsåret, dock inte med så&lt;br&gt;stort belopp att det föranleder un-&lt;br&gt;derskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlust som uppkommit genom&lt;br&gt;att aktie förlorat sitt värde till följd&lt;br&gt;av att bolaget upplösts genom likvi-&lt;br&gt;dation eller genom fusion enligt&lt;br&gt;14 kap. 1 eller 2§ aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) eller 11 kap. 1 eller 2§&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618) är,&lt;br&gt;utan hinder av vad som sägs i första&lt;br&gt;stycket 1. avdragsgill till den del för-&lt;br&gt;lusten svarar mot utdelning från bo-&lt;br&gt;laget under beskattningsåret och&lt;br&gt;närmast föregående beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att avdrag får göras för annan&lt;br&gt;utdelning än som avses i 3 § 7mom.&lt;br&gt;fjärde stycket som företaget har be-&lt;br&gt;slutat för beskattningsåret, dock inte&lt;br&gt;med så stort belopp att det föranle-&lt;br&gt;der underskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlust som uppkommit genom&lt;br&gt;att aktie förlorat sitt värde till följd&lt;br&gt;av att bolaget upplösts genom likvi-&lt;br&gt;dation eller genom fusion enligt&lt;br&gt;14 kap. 1 eller 2§ aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385) eller 11 kap. 1 eller 2§&lt;br&gt;bankaktiebolagslagen (1987:618) är,&lt;br&gt;utan hinder av vad som sägs i första&lt;br&gt;stycket 1, avdragsgill till den del för-&lt;br&gt;lusten svarar mot utdelning från bo-&lt;br&gt;laget av annat slag än som avses i 3 §&lt;br&gt;7 mom. fjärde stycket under beskatt-&lt;br&gt;ningsåret och närmast föregående&lt;br&gt;beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekono-&lt;br&gt;misk förening som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värde-&lt;br&gt;papper eller likartad lös egendom och vars uppgift väsentligen är att genom&lt;br&gt;ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda aktie- eller andelsägare riskför-&lt;br&gt;delning och vari ett stort antal fysiska personer äger aktier eller andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivits för investmentföretag gäller också för värdepappers-&lt;br&gt;fonder. För värdepappersfonder utgör intäkten enligt första stycket 2 dock&lt;br&gt;1,5 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 4 m o mI fråga om juridiska&lt;br&gt;personer utom dödsbon medges av-&lt;br&gt;drag för förlust vid avyttring av till-&lt;br&gt;gång som avses i 27 § 1 mom. endast&lt;br&gt;mot vinst vid avyttring av sådan till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 4 m o m. I fråga om juridiska&lt;br&gt;personer utom dödsbon medges av-&lt;br&gt;drag för förlust vid avyttring av till-&lt;br&gt;gång som avses i 27 § 1 mom. endast&lt;br&gt;mot vinst vid avyttring av sådan till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1422.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;•’ Senaste lydelse 1990:1422.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gång. Uppkommer underskott be-&lt;br&gt;handlas det vid taxeringen för det&lt;br&gt;närmast följande beskattningsåret&lt;br&gt;som förlust vid avyttring av tillgång&lt;br&gt;som avses i första meningen. Förlust&lt;br&gt;som uppkommit genom att aktie för-&lt;br&gt;lorat sitt värde till följd av att bola-&lt;br&gt;get upplösts genom likvidation eller&lt;br&gt;genom fusion enligt 14 kap. 1 eller&lt;br&gt;2§ aktiebolagslagen (1975:1385) el-&lt;br&gt;ler 11 kap. 1 eller 2 § bankaktiebo-&lt;br&gt;lagslagen (1987:618) är, utan hinder&lt;br&gt;av vad nu sagts, avdragsgill till den&lt;br&gt;del förlusten svarar mot utdelning&lt;br&gt;från bolaget under beskattningsåret&lt;br&gt;och närmast föregående beskatt-&lt;br&gt;ningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gång. Uppkommer underskott be-&lt;br&gt;handlas det vid taxeringen för det&lt;br&gt;närmast följande beskattningsåret&lt;br&gt;som förlust vid avyttring av tillgång&lt;br&gt;som avses i första meningen. Förlust&lt;br&gt;som uppkommit genom att aktie för-&lt;br&gt;lorat sitt värde till följd av att bola-&lt;br&gt;get upplösts genom likvidation eller&lt;br&gt;genom fusion enligt 14 kap. 1 eller&lt;br&gt;2§ aktiebolagslagen (1975:1385) el-&lt;br&gt;ler 11 kap. 1 eller 2 § bankaktiebo-&lt;br&gt;lagslagen (1987:618) är, utan hinder&lt;br&gt;av vad nu sagts, avdragsgill till den&lt;br&gt;del förlusten svarar mot utdelning&lt;br&gt;från bolaget av annat slag än som av-&lt;br&gt;ses i 3 § 7 mom. fjärde stycket under&lt;br&gt;beskattningsåret och närmast före-&lt;br&gt;gående beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningen i första stycket gäller inte om innehavet av den avyttrade&lt;br&gt;tillgången betingats av verksamhet som bedrivs av den skattskyldige eller av&lt;br&gt;företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska&lt;br&gt;förhållanden kan anses stå den skattskyldige nära. Den gäller inte heller om&lt;br&gt;ett sådant företag som avses i 7 § 8 mom. tredje stycket avyttrat aktie eller&lt;br&gt;andel med röstetal som anges i det nämnda stycket vid a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 mom' Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår i&lt;br&gt;förhållande till inköp eller försäljningar eller efter därmed jämförlig grund,&lt;br&gt;är skattefri, när utdelningen endast innebär en minskning i levnadskostna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har skattskyldig på grund av sitt innehav av aktier i svenskt aktiebolag&lt;br&gt;eller andelar i svensk ekonomisk förening erhållit företrädesrätt till teckning&lt;br&gt;av sådant av företaget upptaget vinstandelslån som avses i 2§ 9 mom. skall,&lt;br&gt;om han utnyttjar företrädesrätten, det värde som genom företrädesrätten&lt;br&gt;kan anses ha tillförts honom inte anses utgöra intäkt av kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan utdelning från sådan bostadsförening eller sådant bostadsaktiebo-&lt;br&gt;lag som avses i 2 § 7 mom. än i form av bostad eller annan förmån av fastighet&lt;br&gt;räknas såsom intäkt av kapital för medlemmen eller delägaren, även om den&lt;br&gt;inte utgått i förhållande till innehavda andelar eller aktier, om och i den mån&lt;br&gt;utdelningen överstiger sådana på beskattningsåret belöpande avgifter och&lt;br&gt;andra inbetalningar till föreningen eller bolaget, som inte enligt bestämmel-&lt;br&gt;serna i 3 mom. femte stycket är att anse som kapitaltillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan utdelning från svenskt ak-&lt;br&gt;tiebolag än som avses i 1 mom. tredje&lt;br&gt;stycket är skattefri om den har upp-&lt;br&gt;burits iförhållande till innehavda ak-&lt;br&gt;tier och utgår i form av aktier i ett an-&lt;br&gt;nat svenskt aktiebolag. Som förut-&lt;br&gt;sättningar gäller följande. Det utde-&lt;br&gt;lande bolaget skall ha aktier inregi-&lt;br&gt;strerade vid Stockholms fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När utdelning lämnas skall bolaget -&lt;br&gt;direkt eller indirekt - ha innehaft&lt;br&gt;samtliga aktier i det andra bolaget se-&lt;br&gt;dan ingången av närmast föregående&lt;br&gt;beskattningsår eller sedan det andra&lt;br&gt;bolaget började bedriva verksamhet&lt;br&gt;av något slag. Samtliga aktier i det&lt;br&gt;andra bolaget skall delas ut. Den&lt;br&gt;verksamhet som därefter bedrivs eller&lt;br&gt;skall bedrivas i vartdera bolaget skall&lt;br&gt;vara av betydande omfattning i för-&lt;br&gt;hållande till den verksamhet som be-&lt;br&gt;drevs i det utdelande bolaget. Utgör&lt;br&gt;de utdelade aktierna lager hos motta-&lt;br&gt;garen av utdelningen skall denne som&lt;br&gt;intäkt ta upp värdet av aktierna. Vär-&lt;br&gt;det skall bestämmas enligt punkt 2&lt;br&gt;första och sjunde styckena av anvis-&lt;br&gt;ningarna till 24 § kommunalskattela-&lt;br&gt;gen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning enligt fjärde stycket är&lt;br&gt;skattefri även för mottagare som inte&lt;br&gt;äger aktierna i det utdelande bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 mom.&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Mottagare av utdelning från svenskt aktiebolag och svensk eko-&lt;br&gt;nomisk förening är frikallade från skattskyldighet i den omfattning som an-&lt;br&gt;ges nedan. Med utdelning förstås sådan utdelning som har uppburits i förhål-&lt;br&gt;lande till innehavda aktier eller andelar eller som har uppburits efter annan&lt;br&gt;grund men inte är avdragsgill för det utdelande företaget enligt 2§ 8 mom.&lt;br&gt;första stycket. Bestämmelserna i tredje stycket nedan gäller inte sådan utdel-&lt;br&gt;ning på förlagsinsatser, som är avdragsgill för det utdelande företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt aktiebolag eller svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening som förvaltar&lt;br&gt;värdepapper eller likartad lös egen-&lt;br&gt;dom och därutöver inte - direkt eller&lt;br&gt;indirekt - bedriver någon eller en-&lt;br&gt;dast obetydlig verksamhet (förvalt-&lt;br&gt;ningsföretag), är frikallat från skatt-&lt;br&gt;skyldighet för utdelning i den mån&lt;br&gt;sammanlagda beloppet av utdel-&lt;br&gt;ningen motsvaras av utdelning som&lt;br&gt;företaget har beslutat för samma be-&lt;br&gt;skattningsår. Som förvaltningsföre-&lt;br&gt;tag anses inte investmentföretag&lt;br&gt;som avses i 2 § 10 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt aktiebolag eller svensk&lt;br&gt;ekonomisk förening som förvaltar&lt;br&gt;värdepapper eller likartad lös egen-&lt;br&gt;dom och därutöver inte - direkt eller&lt;br&gt;indirekt - bedriver någon eller en-&lt;br&gt;dast obetydlig verksamhet (förvalt-&lt;br&gt;ningsföretag), är frikallat från skatt-&lt;br&gt;skyldighet för utdelning i den mån&lt;br&gt;sammanlagda beloppet av utdel-&lt;br&gt;ningen motsvaras av annan utdel-&lt;br&gt;ning än som avses i 3 § 7 mom. fjärde&lt;br&gt;stycket som företaget har beslutat&lt;br&gt;för samma beskattningsår. Som för-&lt;br&gt;valtningsföretag anses inte invest-&lt;br&gt;mentföretag som avses i 2 § 10 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening är med undantag av&lt;br&gt;livförsäkringsföretag, investmentföretag och förvaltningsföretag, frikallat&lt;br&gt;från skattskyldighet för utdelning på näringsbetingade aktier eller andelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1990/91:107.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller svensk sparbank och svenskt ömsesidigt skadeförsäkrings-&lt;br&gt;företag. Med näringsbetingad aktie eller andel avses aktie eller andel som&lt;br&gt;inte utgör omsättningstillgång i företagets verksamhet under förutsättning&lt;br&gt;att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) det sammanlagda röstetalet för företagets aktier eller andelar i det utde-&lt;br&gt;lande företaget vid beskattningsårets utgång motsvarade en fjärdedel eller&lt;br&gt;mer av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det utdelande företaget,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) det görs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen betingas av&lt;br&gt;verksamhet som bedrivs av företaget eller av företag som med hänsyn till&lt;br&gt;äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det&lt;br&gt;nära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefrihet enligt tredje stycket föreligger dock inte för utdelning på aktie&lt;br&gt;eller andel i förvaltningsföretag eller investmentföretag, om detta äger mer&lt;br&gt;än enstaka aktier eller andelar på vilka utdelning skulle ha varit skattepliktig&lt;br&gt;om aktierna eller andelarna hade ägts direkt av det företag som äger aktien&lt;br&gt;eller andelen i förvaltningsföretaget eller investmentföretaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvar företag aktie eller andel i annat företag och är det inte uppen-&lt;br&gt;bart att det företag som gör förvärvet därigenom erhåller tillgång av verkligt&lt;br&gt;och särskilt värde med hänsyn till ägarföretagets verksamhet, föreligger inte&lt;br&gt;skattefrihet enligt detta moment för utdelning på aktien eller andelen av så-&lt;br&gt;dana medel som vid förvärvet fanns hos det utdelande företaget och som inte&lt;br&gt;motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats. Utdelning anses i första&lt;br&gt;hand gälla andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet belopp eller in-&lt;br&gt;betald insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenskt företag är frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie eller&lt;br&gt;andel i utländskt bolag under förutsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att utdelningen skulle ha varit skattefri enligt vad som ovan i detta mo-&lt;br&gt;ment sagts för det fall det utdelande bolaget hade varit svenskt och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att den inkomstbeskattning som det utländska bolaget är underkastat&lt;br&gt;är jämförlig med den inkomstbeskattning som skulle ha skett enligt denna&lt;br&gt;lag, om inkomsten hade förvärvats av svenskt företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m /’ Som anskaffnings-&lt;br&gt;värde anses det genomsnittliga an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet för samtliga finan-&lt;br&gt;siella instrument av samma slag och&lt;br&gt;sort som det avyttrade, beräknat på&lt;br&gt;grundval av faktiska anskaffningsut-&lt;br&gt;gifter och med hänsyn till inträffade&lt;br&gt;förändringar beträffande innehavet&lt;br&gt;(genomsnittsmetoden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 m o m. Som anskaffningsvärde&lt;br&gt;anses det genomsnittliga anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet för samtliga finansiella&lt;br&gt;instrument av samma slag och sort&lt;br&gt;som det avyttrade, beräknat på&lt;br&gt;grundval av faktiska anskaffningsut-&lt;br&gt;gifter och med hänsyn till inträffade&lt;br&gt;förändringar beträffande innehavet&lt;br&gt;(genomsnittsmetoden). Har aktier&lt;br&gt;erhållits genom sådan utdelning som&lt;br&gt;avses i 3 § 7mom. fjärde stycket skall&lt;br&gt;som anskaffningsvärde för dessa ak-&lt;br&gt;tier anses sä stor del av det genom-&lt;br&gt;snittliga anskaffningsvärdet för ak-&lt;br&gt;tierna i det utdelande bolaget som&lt;br&gt;svarar mot förändringen i marknads-&lt;br&gt;värdet på dessa aktier till följd av ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delningen. Det genomsnittliga an-&lt;br&gt;skaffningsvärdet för aktierna i det ut-&lt;br&gt;delande bolaget skall minskas i mot-&lt;br&gt;svarande mån. För sådan mottagare&lt;br&gt;som avses i 3 § 7 mom. femte stycket&lt;br&gt;skall, om vederlag erlagts för rätten&lt;br&gt;till utdelning, vederlaget anses som&lt;br&gt;anskaffningsvärde. I annat fall skall&lt;br&gt;de utdelade aktierna anses anskaf-&lt;br&gt;fade utan kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är finansiella instrument som avses i 1 mom. föremål för notering på in-&lt;br&gt;ländsk eller utländsk börs eller annan kontinuerlig notering av marknads-&lt;br&gt;mässig omsättning, som är allmänt tillgänglig (marknadsnoterade), får utom&lt;br&gt;såvitt avser optioner och terminer anskaffningsvärdet bestämmas till&lt;br&gt;20 procent av vad den skattskyldige erhåller vid avyttringen efter avdrag för&lt;br&gt;kostnad för avyttringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delbevis eller teckningsrättsbevis, som grundas på aktieinnehav i ett bo-&lt;br&gt;lag, anses anskaffat utan kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 mom.&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Realisationsförlust vid avyttring av marknadsnoterad tillgång&lt;br&gt;som avses i 1 mom. får dras av från realisationsvinst på marknadsnoterad&lt;br&gt;sådan tillgång utan den begränsning av avdragsrätten som framgår av 3 § 2&lt;br&gt;mom. femte stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock i fråga om andel i värdepappersfond endast om värdet&lt;br&gt;av fondens innehav av aktier inte annat än tillfälligtvis understigit tre fjärde-&lt;br&gt;delar av fondförmögenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Realisationsförlust som uppkom-&lt;br&gt;mit genom att aktie förlorat sitt&lt;br&gt;värde till följd av att bolaget upp-&lt;br&gt;lösts genom likvidation eller genom&lt;br&gt;fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1975:1385) eller 11&lt;br&gt;kap. 1 eller 2 § bankaktiebolagsla-&lt;br&gt;gen (1987:618) är avdragsgill utan&lt;br&gt;den begränsning av avdragsrätten&lt;br&gt;som framgår av 3 § 2 mom. femte&lt;br&gt;stycket till den del förlusten svarar&lt;br&gt;mot utdelning från bolaget under&lt;br&gt;beskattningsåret och närmast före-&lt;br&gt;gående beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Realisationsförlust som uppkom-&lt;br&gt;mit genom att aktie förlorat sitt&lt;br&gt;värde till följd av att bolaget upp-&lt;br&gt;lösts genom likvidation eller genom&lt;br&gt;fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1975:1385) eller 11&lt;br&gt;kap. 1 eller 2 § bankaktiebolagsla-&lt;br&gt;gen (1987:618) är avdragsgill utan&lt;br&gt;den begränsning av avdragsrätten&lt;br&gt;som framgår av 3 § 2 mom. femte&lt;br&gt;stycket till den del förlusten svarar&lt;br&gt;mot utdelning från bolaget av annat&lt;br&gt;slag än som avses i 3 § 7 mom. fjärde&lt;br&gt;stycket under beskattningsåret och&lt;br&gt;närmast föregående beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1422.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 167&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 5 §§ lagen (1967:94) om avdrag vid in-&lt;br&gt;komsttaxeringen för viss aktieutdelning&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges för utdelning, som förfallit till betalning under beskatt-&lt;br&gt;ningsåret, och får uppgå till högst tio procent av vad som inbetalats för aktien&lt;br&gt;före beskattningsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än tolv månader, jäm-&lt;br&gt;kas avdraget i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges inte för sådan ut-&lt;br&gt;delning som avses i 3 §7 mom. fjärde&lt;br&gt;stycket lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges icke, om inbetalning för aktien skett genom tillskott av&lt;br&gt;aktie i annat bolag eller andel i ekonomisk förening eller om förvärvet av&lt;br&gt;den nya aktien eljest kan anses ha skett genom byte mot sådan aktie eller&lt;br&gt;andel. Detsamma gäller, om inbetalning för aktien skett genom tillskott av&lt;br&gt;andel i handelsbolag, vars verksamhet väsentligen består i förvaltning av ak-&lt;br&gt;tier i bolag eller andelar i ekonomiska föreningar, eller om förvärvet eljest&lt;br&gt;kan anses ha skett genom byte mot andel i sådant handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan tillämpning av föregående stycke antagas hindra strukturrationalise-&lt;br&gt;ring som är önskvärd från allmän synpunkt, äger regeringen eller myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer medge undantag, om bolaget gör framställning&lt;br&gt;härom senast den dag utdelning beslutats på de nya aktierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag medges inte om aktien de-&lt;br&gt;lats ut enligt 3 § 7 mom. fjärde stycket&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomst-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1978:955.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1978:955.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1978:955.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § kupongskattelagen (1970:624)' skall ha föl&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kupongskatt erlägges enligt Kupongskatt erlägges enligt&lt;br&gt;denna lag till staten för utdelning på &amp;nbsp;&amp;nbsp;denna lag till staten för utdelning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktie i svenskt aktiebolag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;annat slag än som avses i 3 § 7 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fjärde stycket lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt på aktie i svenskt&lt;br&gt;aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad i denna lag sägs om aktie i svenskt aktiebolag gäller även andel i&lt;br&gt;svensk värdepappersfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991. Den nya bestämmelsen tillämpas&lt;br&gt;även i fråga om utdelning som blivit tillgänglig för lyftning före ikraftträdan-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:1434.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 april 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Göransson, Gradin, Hellström, Johansson, Lindqvist, Lönnqvist,&lt;br&gt;Wallström, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om skattefrihet vid utdelning av aktier&lt;br&gt;i vissa fall&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Frågor om inkomstbeskattningen i samband med omstruktureringar av före-&lt;br&gt;tag har under senare år tilldragit sig ett ökat intresse. Inom finansdeparte-&lt;br&gt;mentet har utarbetats en promemoria med förslag till ändrade skatteregler&lt;br&gt;för vissa omstruktureringsfall. Promemorian har remissbehandlats. En för-&lt;br&gt;teckning över de remissinstanser som yttrat sig över promemorian bör fogas&lt;br&gt;som bilaga 1 till protokollet. En remissammanställning finns tillgänglig i lag-&lt;br&gt;stiftningsärendet (dnr 789/91).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av promemorian kommer jag nu att redovisa mina förslag till&lt;br&gt;ändringar i inkomstbeskattningen som syftar till att möjliggöra uppdelning&lt;br&gt;av aktiebolag på mindre enheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 21 mars 1991 att inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över vissa lagförslag. De till lagrådet remitterade lagförslagen är, frånsett re-&lt;br&gt;daktionella ändringar, likalydande med de till propositionen fogade lagför-&lt;br&gt;slagen. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör&lt;br&gt;fogas till protokollet som bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Allmänna synpunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mina förslag i det följande innebär ett begränsat ingrepp i beskattningsreg-&lt;br&gt;lerna som under vissa förutsättningar möjliggör uppdelning av aktiebolag på&lt;br&gt;mindre enheter utan att det uppkommer några direkta skattekonsekvenser.&lt;br&gt;Majoriteten av remissinstanserna har tillstyrkt huvudlinjerna i förslaget.&lt;br&gt;Flera remissinstanser anser emellertid att förslaget måste ses som ett provi-&lt;br&gt;sorium och att en översyn av inkomstskattefrågorna i samband med om-&lt;br&gt;struktureringar snarast måste företas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen har i vissa hänseenden inneburit att förutsättningarna för&lt;br&gt;omstrukturering och därmed sammanhängande inkomstskattefrågor änd-&lt;br&gt;rats. Av flera skäl är det därför motiverat att göra en översyn av dessa frågor.&lt;br&gt;I avvaktan på resultatet av en sådan översyn är det enligt min mening angelä-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;get att redan nu vidta åtgärder som i vissa fall möjliggör uppdelning av aktie-&lt;br&gt;bolag på mindre enheter. Det kan emellertid inte undvikas att ett så begrän-&lt;br&gt;sat ingripande som onekligen har karaktären av provisorium kommer att&lt;br&gt;omgärdas av ett antal villkor som en genomgripande översyn kan ge skäl att&lt;br&gt;ompröva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:167&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Skattelättnader vid delning av aktiebolag i vissa&lt;br&gt;fall&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Under vissa förutsättningar blir det möjligt att dela upp&lt;br&gt;verksamheten i ett aktiebolag på mindre enheter utan omedelbara in-&lt;br&gt;komstskattekonsekvenser. Uppdelningen sker genom att ett moder-&lt;br&gt;bolag till sina aktieägare delar ut samtliga aktier i ett helägt svenskt&lt;br&gt;dotterbolag. Det utdelande bolaget skall vara ett svenskt aktiebolag&lt;br&gt;som har aktier inregistrerade vid Stockholms fondbörs. Vidare krävs&lt;br&gt;att verksamheterna i de båda bolagen efter delningen är av viss om-&lt;br&gt;fattning. Utdelningen kommer under dessa förutsättningar att vara&lt;br&gt;skattefri för mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om skattefri utdelning är kombinerad med undantag&lt;br&gt;från uttagsbeskattning hos moderbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer i huvudsak med mitt med den av-&lt;br&gt;vikelsen att skattefrihet inte medges om aktieägaren bedriver sådan verk-&lt;br&gt;samhet i vilken den utdelade aktien utgör omsättningstillgång. I promemo-&lt;br&gt;rieförslaget ställs också kravet att det utdelande bolagets samtliga aktier&lt;br&gt;skall vara registrerade vid Stockholms fondbörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker förslaget.&lt;br&gt;Flera av dessa anser emellertid att förslaget är att betrakta som ett proviso-&lt;br&gt;rium som snarast måste efterföljas av en generell översyn av inkomstskatte-&lt;br&gt;frågorna i samband med omstrukturering. I fråga om utformningen av för-&lt;br&gt;slaget anser många remissinstanser att skattefrihet bör medges även för ut-&lt;br&gt;delning på aktier som utgör omsättningstillgångar. Remissinstanserna fram-&lt;br&gt;för även invändningar mot villkoret att det utdelande bolagets samtliga ak-&lt;br&gt;tier skall vara registrerade vid Stockholms fondbörs. Juridiska fakulteten vid&lt;br&gt;Uppsala Universitet anser att uttryckliga regler om fission bör införas i aktie-&lt;br&gt;bolagslagen. Fakultetsstyrelsen motsätter sig i princip att beskattningen vid&lt;br&gt;fission regleras genom särregler, bl.a. av det skälet att det inte finns motiv&lt;br&gt;att ha en specialreglering av börsnoterade bolags skatteförhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Den svenska bolagsbeskattningen bygger på&lt;br&gt;principen om ekonomisk dubbelbeskattning. Den innebär att aktiebolagens&lt;br&gt;vinster först skall beskattas hos bolaget och därefter - i den mån utdelning&lt;br&gt;sker - hos aktieägaren. En omstrukturering som innefattar transaktioner&lt;br&gt;som berör bolaget och dess aktieägare kommer enligt allmänna inkomstskat-&lt;br&gt;teregler normalt att innebära skatteeffekter för såväl bolaget som aktieäga-&lt;br&gt;ren. I lagstiftning och praxis har utvecklats ett system som eliminerar vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstskattekonsekvenser som kan försvåra eller hindra omstrukture-&lt;br&gt;ringar som av olika skäl bedömts som angelägna. Som en bakgrund till mitt&lt;br&gt;förslag lämnas inledningsvis en kortfattad redovisning av de generella&lt;br&gt;beskattningsregler&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; som kan bli tillämpliga när ett aktiebolag genomför en&lt;br&gt;omstrukturering som innefattar transaktioner med ett annat aktiebolag och/-&lt;br&gt;eller med aktieägaren. Det kan vara fråga om beskattning på bolagsnivå re-&lt;br&gt;spektive på aktieägarnivå. De särskilda bestämmelserna om utdelning och&lt;br&gt;avyttring av aktier i fåmansföretag berörs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattning på bolagsnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya skattesystemet hänförs alla inkomster i bolaget till inkomstslaget&lt;br&gt;näringsverksamhet och beskattas med en proportionell skattesats på 30 %.&lt;br&gt;Inkomsten av verksamheten beräknas enligt bokföringsmässiga grunder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje enskilt bolag utgör ett särskilt skattesubjekt. Inkomstskattesystemet&lt;br&gt;innehåller emellertid regler som i viss utsträckning tar hänsyn till intressege-&lt;br&gt;menskap mellan formellt fristående bolag. Bolag som tillhör en och samma&lt;br&gt;koncern kan - med avdragsrätt vid inkomsttaxeringen - ge bidrag till andra&lt;br&gt;koncernbolag och utjämna resultatet inom gruppen även om bidraget inte&lt;br&gt;utgör driftkostnad i givarens verksamhet. Koncernbidrag utgör skattepliktig&lt;br&gt;intäkt hos det mottagande bolaget. Skattebelastningen för koncernen och&lt;br&gt;dess ägare blir därigenom densamma som om koncernbolagens verksamhe-&lt;br&gt;ter bedrivits av ett enda bolag. Möjligheten till koncernbidrag är emellertid&lt;br&gt;begränsad till de fall där bolagen på grund av ägarförhållanden står varandra&lt;br&gt;så nära att det ansetts befogat att behandla dem som en enhet. För att detta&lt;br&gt;kvalificerade ägarförhållande skall föreligga krävs i princip ett aktieinnehav&lt;br&gt;på mer än 90 % (jfr 2 § 3 mom. SIL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillgångar i näringsverksamhet sålts till underpris eller tagits ut från&lt;br&gt;verksamheten skall detta utlösa s.k. uttagsbeskattning hos överlåtaren&lt;br&gt;(punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 22 § KL). Skatteeffekten skall&lt;br&gt;bli densamma som om egendomen sålts till marknadspris. I samband med&lt;br&gt;skattereformen fick reglerna om uttagsbeskattning en ny och mer generell&lt;br&gt;utformning. I prop. 1989/90:110 gjorde föredragande statsrådet bedöm-&lt;br&gt;ningen att uttagsbeskattning också i fortsättningen borde kunna underlåtas&lt;br&gt;i enlighet med rådande praxis. I enlighet med lagrådets förslag infördes en&lt;br&gt;uttrycklig bestämmelse om detta i lagtexten (prop. 1989/90:110 s.557). Be-&lt;br&gt;stämmelsen har utformats så att undantag medges om särskilda skäl talar&lt;br&gt;mot uttagsbeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Praxis har alltså inneburit att uttagsbeskattning i viss utsträckning kan un-&lt;br&gt;derlåtas. För detta krävs i princip att överlåtelsen kan uppfattas som ett led&lt;br&gt;i en av organisatoriska skäl betingad ändring av en företagsstruktur. Därut-&lt;br&gt;över har följande krav ställts på förfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Överlåtelsen får inte innebära att tillgångarna förs ut ur bolagssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Omsättningstillgångar får inte till följd av förvärvet skifta karaktär till an-&lt;br&gt;läggningstillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Hänvisningar till kommunalskattelagen (1928:370), KL och lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt, SIL, avser lagrummens lydelse enligt SFS 1990:650 och 651 med&lt;br&gt;ändringar enligt SFS 1990:1421 och 1422 om inte annat anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Omstruktureringen får inte direkt eller indirekt medföra någon otillbör-&lt;br&gt;lig skatteförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;Normalt krävs en hög grad av ägaridentitet mellan bolagen. Detta krav&lt;br&gt;är bl.a. motiverat av önskemålet att förhindra att benefika förfoganden&lt;br&gt;över rörelsetillgångar genomförs utan uttagsbeskattning. Ett samgående&lt;br&gt;i bolag som innebär en ändring av ägarförhållandena kan ändå godtas om&lt;br&gt;det genomförs på affärsmässiga villkor och således saknar benefika in-&lt;br&gt;slag. Under denna förutsättning kan överlåtelsen antas uppfylla det över-&lt;br&gt;gripande kravet att den skall uppfattas som ett led i en av organisatoriska&lt;br&gt;skäl betingad ändring av en företagsstruktur (jfr bl.a. RÅ 1990 ref 70).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de skatteregler som gäller t.o.m. 1991 års taxering reavinstbeskat-&lt;br&gt;tas bolagen vid försäljning av viss egendom, exempelvis fastigheter och ak-&lt;br&gt;tier. I praxis har beskattning av s.k. förtäckt reavinst inte ansetts kunna ske.&lt;br&gt;Reavinstbeskattad egendom har därför kunnat avyttras till ett pris som mot-&lt;br&gt;svarar högst omkostnadsbeloppet beräknat enligt reavinstreglerna utan att&lt;br&gt;överlåtelsen utlöst någon reavinstbeskattning hos det överlåtande bolaget. I&lt;br&gt;och med att alla inkomster i det nya systemet skall beskattas i näringsverk-&lt;br&gt;samhet kommer huvudregeln om uttagsbeskattning att omfatta al) egen-&lt;br&gt;dom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När uttagsbeskattning underlåts skall det förvärvande bolaget beräkna&lt;br&gt;eventuella värdeminskningsavdrag, försäljningsvinster e.d. med utgångs-&lt;br&gt;punkt från det värde till vilket tillgångarna överlåtits under förutsättning att&lt;br&gt;detta värde inte understiger det skattemässiga restvärdet. Det är alltså fråga&lt;br&gt;om ett uppskov med beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt undantag från uttagsbeskattning gäller vid fusion. De aktiebo-&lt;br&gt;lagsrättsliga reglerna om fusion finns i 14 kap. aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;br&gt;ABL. Skatterättsliga regler finns för fusion enligt 14 kap. 8 § ABL (s.k. 14:8-&lt;br&gt;fusion), dvs. mellan moderbolag och helägt dotterbolag (här bortses från de&lt;br&gt;regler som gäller fusion enligt bank- och föreningslagstiftningen). En sådan&lt;br&gt;fusion kan genomföras utan att utlösa inkomstbeskattning hos något av bola-&lt;br&gt;gen och utan att i övrigt medföra någon ändring av deras inkomstskattemäs-&lt;br&gt;siga situation. Vid fusion överför ett eller flera bolag samtliga tillgångar och&lt;br&gt;skulder till ett annat bolag och de överlåtande bolagen upplöses utan likvida-&lt;br&gt;tion. Enligt en uttrycklig bestämmelse i 2 § 4 mom. elfte stycket SIL skall&lt;br&gt;överlåtelsen av tillgångar inte medföra uttagsbeskattning i dotterbolaget.&lt;br&gt;Befrielsen från uttagsbeskattning är kombinerad med regler som förhindrar&lt;br&gt;att överförda tillgångar åsätts ett högre värde än vad som motsvarar dotter-&lt;br&gt;bolagets skattemässiga restvärden. Någon beskattningsbar reavinst eller av-&lt;br&gt;dragsgill reaförlust anses inte heller uppkomma (2 § 4 mom. sjunde stycket&lt;br&gt;SIL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § 4 mom. tionde stycket SIL finns en uppskovsregel för koncerninterna&lt;br&gt;avyttringar av aktier och andelar som innehas av organisatoriska skäl. Med&lt;br&gt;koncern avses här det civilrättsliga koncernbegreppet (jfr exempelvis 1 kap.&lt;br&gt;2 § ABL). Uppskovsregeln innebär att man vid beskattningen skall bortse&lt;br&gt;från sådana avyttringar. Huruvida försäljning sker till skattemässigt rest-&lt;br&gt;värde eller annat pris saknar betydelse. När aktien avyttras till en köpare&lt;br&gt;utanför koncernen beräknas den skattepliktiga reavinsten eller avdragsgilla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reaförlusten på grundval av anskaffningspriset hos bolaget som ursprungli-&lt;br&gt;gen innehade aktien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskovsbestämmelsen omfattar endast överlåtelse av aktier och andelar.&lt;br&gt;I prop. 1989/90:110 (s.558) anfördes att det inte borde komma i fråga att ut-&lt;br&gt;vidga tillämpningsområdet för uppskovsregeln till att även omfatta fastighe-&lt;br&gt;ter. Skälet till detta var bl.a. att det inte kan presumeras att koncerninterna&lt;br&gt;avyttringar av fastigheter - till skillnad från sådana överlåtelser av organisa-&lt;br&gt;tionsaktier - betingas av omstruktureringsskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan uppskovsregel finns i 27 § 4 mom. SIL. Bestämmelsen är till-&lt;br&gt;lämplig när aktierna förvärvas av ett bolag och vederlaget för aktierna ute-&lt;br&gt;slutande utgörs av nyemitterade aktier i det köpande bolaget. Något krav på&lt;br&gt;att det skall föreligga intressegemenskap mellan köpare och säljare finns&lt;br&gt;inte. Denna uppskovsregel ersätter fr.o.m. 1992 års taxering en bestämmelse&lt;br&gt;som innebar att regeringen helt eller delvis kunde medge skattefrihet vid av-&lt;br&gt;yttring av äldre aktier, s.k. strukturdispens. En förutsättning för sådan befri-&lt;br&gt;else var att beskattningen kunde antas hindra strukturrationalisering som an-&lt;br&gt;sågs önskvärd ur allmän synpunkt (35 § 3 mom. tredje stycket KL i dess ly-&lt;br&gt;delse t.o.m. den 30 juni 1990). Något motsvarande formellt krav finns inte&lt;br&gt;för att den nya uppskovsregeln skall vara tillämplig. De ifrågavarande trans-&lt;br&gt;aktionerna anses regelmässigt genomföras av strukturella skäl. De mottagna&lt;br&gt;aktierna skall anses förvärvade till det anskaffningsvärde som gällde för de&lt;br&gt;avyttrade aktierna. Vid avyttring av aktier i fåmansföretag kan uppskov&lt;br&gt;medges efter ansökan hos skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattning på aktieägarnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelning och reavinst hänförs såvitt gäller fysiska personer till inkomst av&lt;br&gt;kapital (3 § 1 mom. SIL) som beskattas med en proportionell statlig skatt om&lt;br&gt;30 %. Vid försäljning av aktier beskattas den nominella reavinsten oavsett&lt;br&gt;innehavstiden. Huvudregeln är att reaförluster vid försäljning av aktier är&lt;br&gt;avdragsgilla till 70 % (3 § 2 mom. SIL). Reaförluster på marknadsnoterade&lt;br&gt;aktier och liknande finansiella instrument får dock kvittas fullt ut mot rea-&lt;br&gt;vinster på finansiella instrument av samma kategori (27 § 5 mom. SIL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridiska personer beskattas - som tidigare nämnts - för alla inkomster i&lt;br&gt;inkomstslaget näringsverksamhet. När ett bolag innehar aktier i ett annat&lt;br&gt;bolag uppkommer en kedjebeskattning om skatt tas ut flera gånger i bolags-&lt;br&gt;sektorn innan utdelningen tillfaller den slutlige ägaren. För att undvika&lt;br&gt;kedjebeskattning är ägarbolaget under vissa förutsättningar inte skattskyl-&lt;br&gt;digt för erhållna utdelningar (7 § 8 mom. tredje stycket SIL). Reavinster vid&lt;br&gt;avyttring av aktier beskattas utan hänsyn till kedjebeskattningseffekten (jfr&lt;br&gt;emellertid uppskovsmöjligheten vid koncerninterna avyttr:..g: av organisa-&lt;br&gt;tionsaktier).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utdelning avses utbetalning i såväl kontanter som av annan egendom.&lt;br&gt;Enligt en nyligen genomförd lagstiftning skall även utbetalning till aktieäga-&lt;br&gt;ren vid nedsättning av aktiekapitalet eller reservfonden samt vid likvidation&lt;br&gt;och fusion (med undantag för fusion enligt 14:8 ABL) skatterättsligt behand-&lt;br&gt;las som utdelning. Detta innebär att samtliga vederlagsfria utbetalningar&lt;br&gt;från ett aktiebolag till aktieägarna (i denna deras egenskap) skall behandlas&lt;br&gt;som utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdelningsbeskattning kan bli aktuell även om det inte är fråga om en di-&lt;br&gt;rekt överföring av tillgångar från bolaget till dess aktieägare. Om tillgångar&lt;br&gt;överförs till underpris från ett bolag till ett annat kan aktieägaren beskattas&lt;br&gt;för utdelning från det överlåtande bolaget. Till grund för beskattningen lig-&lt;br&gt;ger antagandet att tillgångarna först delats ut till aktieägaren som därefter&lt;br&gt;överlåtit dem till det andra bolaget. Huruvida det är möjligt att - liksom vid&lt;br&gt;uttagsbeskattning - underlåta utdelningsbeskattning i vissa fall är oklart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan situation som kan föranleda utdelningsbeskattning är när en ak-&lt;br&gt;tieägare på grund av sitt innehav av aktier i ett visst bolag (huvudbolaget)&lt;br&gt;får rätt att teckna eller förvärva aktier i ett annat bolag. Denna rätt betraktas&lt;br&gt;som utdelning från huvudbolaget - om den skattskyldige utnyttjar rätten -&lt;br&gt;under förutsättning att rätten har eller kommer att få ett värde till följd av&lt;br&gt;en förmögenhetsöverföring från huvudbolaget till det andra bolaget (jfr RÅ&lt;br&gt;1989 ref 101).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om uppskov med reavinstbeskattning enligt 27 § 4 mom.&lt;br&gt;SIL gäller oavsett om säljaren är en fysisk eller en juridisk person. Avgö-&lt;br&gt;rande för att bestämmelsen skall kunna tillämpas är om vederlaget för ak-&lt;br&gt;tierna uteslutande utgörs av nyemitterade aktier i det köpande bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det pågår en fortlöpande omstrukturering inom&lt;br&gt;bolagssektorn. Av beskrivningen av det system som utvecklats i lagstiftning&lt;br&gt;och praxis framgår att det under vissa förutsättningar är möjligt att genom-&lt;br&gt;föra omstrukturering av bolag utan skatteeffekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattereformen kan i sig medföra en förändring av det skattemässiga re-&lt;br&gt;sultatet vid omstruktureringar. Jag tänker då främst på att skattesatsen för&lt;br&gt;bolag respektive för fysiska personers kapitalinkomster sänkts. Även i ett&lt;br&gt;annat hänseende har en ändring skett i och med att den skattemässiga skill-&lt;br&gt;naden mellan behandlingen av utdelningsinkomster och reavinster minskat.&lt;br&gt;I det gamla skattesystemet beskattades fysiska personers utdelningsinkoms-&lt;br&gt;ter och reavinster med en progressiv skattesats. I fråga om försäljning av två-&lt;br&gt;årsaktier gällde emellertid relativt förmånliga regler för reavinstbeskatt-&lt;br&gt;ningen. En möjlighet att utan inkomstskattekonsekvenser överföra egen-&lt;br&gt;dom från ett bolag till ett annat skulle ha möjliggjort omvandling av en utdel-&lt;br&gt;ningsinkomst till en reavinst med åtföljande lägre beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya skattesystemet kommer såväl utdelningsinkomster som reavins-&lt;br&gt;ter att beskattas med en proportionell skattesats på 30 %. I normala fall&lt;br&gt;kommer visserligen den effektiva skattesatsen på reavinster att vara lägre&lt;br&gt;än 30 % genom att värdeökningen beskattas först när den realiseras men i&lt;br&gt;jämförelse med det gamla systemet är dock förmånsbehandlingen av rea-&lt;br&gt;vinster betydligt mer begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan förändring i det nya systemet är att principen om uttagsbeskatt-&lt;br&gt;ning kommer att omfatta all egendom i bolaget, dvs. även sådan egendom&lt;br&gt;för vilken vinsten skall beräknas med tillämpning av reavinstreglerna. De&lt;br&gt;omständigheter som nu beskrivits kan motivera en omprövning av de princi-&lt;br&gt;piella beskattningsfrågorna i samband med omstruktureringar. Det finns&lt;br&gt;också av andra skäl anledning att överväga en generell översyn av dessa in-&lt;br&gt;komstskattefrågor. I avvaktan på resultatet av en sådan översyn föreslår jag&lt;br&gt;emellertid ett begränsat ingrepp i beskattningsreglerna i syfte att möjliggöra&lt;br&gt;uppdelning av aktiebolag på mindre enheter. Jag vill dock understryka att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslaget enbart behandlar de delar som är nödvändiga för att ett delnings-&lt;br&gt;förfarande skall kunna genomföras. Min framställning tar inte sikte på ut-&lt;br&gt;tags- och utdelningsbeskattningen i något annat avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppdelning av ett aktiebolag kan göras på olika sätt. Särskilda aktiebo-&lt;br&gt;lagsrättsliga regler för delning av bolag saknas. En kommitté har nyligen till-&lt;br&gt;satts för att göra en översyn av aktiebolagslagen (Ju 1990:08). Kommitténs&lt;br&gt;arbete skall vara slutfört före den 1 december 1992. En av kommitténs ar-&lt;br&gt;betsuppgifter är att lägga fram förslag till de lagändringar som kan komma&lt;br&gt;att krävas med hänsyn till avtalet om ett europeiskt ekonomiskt samarbets-&lt;br&gt;område (EES-avtalet). Avtalsförhandlingarna förs med utgångspunkt i bl.a.&lt;br&gt;de direktiv som har antagits av EG. Ett av dessa direktiv behandlar delning&lt;br&gt;av aktiebolag. Direktivet skall tillämpas av länder som har civilrättsliga reg-&lt;br&gt;ler för delning av aktiebolag. Huruvida kommittén kommer att föreslå så-&lt;br&gt;dana regler är för närvarande oklart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsaknad av särskilda aktiebolagsrättsliga regler ligger det närmast till&lt;br&gt;hands att föreslå att utdelning i form av aktier i dotterbolag under vissa förut-&lt;br&gt;sättningar skall vara skattefri. Med utdelning avses här vinstutdelning enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i ABL. Det innebär bl.a. att vinstutdelning kan lämnas en-&lt;br&gt;dast om moderbolaget har motsvarande fritt eget kapital. Vinstutdelning får&lt;br&gt;inte heller lämnas med så stort belopp att utdelningen med hänsyn till bola-&lt;br&gt;gets konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i strid mot god&lt;br&gt;affärssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattebefrielse för utdelning innebär inte en definitiv skattebefrielse&lt;br&gt;utan ett uppskov med beskattningen. Aktieägaren kommer att beskattas en-&lt;br&gt;ligt allmänna regler för framtida utdelning på aktien eller för vinst vid en&lt;br&gt;eventuell försäljning av aktien. Några remissinstanser har framfört den syn-&lt;br&gt;punkten att det över huvud taget inte finns skäl att beskatta utdelning som&lt;br&gt;lämnas i form av aktier eftersom sådan utdelning inte innebär att några till-&lt;br&gt;gångar lämnar bolagssektorn. Jag konstaterar för min del att den nuvarande&lt;br&gt;lagstiftningen inte torde ge möjlighet att vid beskattningen skilja mellan ut-&lt;br&gt;delning i form av aktier och andra tillgångar. Huruvida det finns skäl att vidta&lt;br&gt;någon ändring i detta hänseende bör prövas i samband med en generell över-&lt;br&gt;syn av omstruktureringsfrågorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag om skattebefrielse är alltså att betrakta som ett avsteg från&lt;br&gt;huvudprincipen att utdelning skall beskattas. Det motiverar en restriktiv till-&lt;br&gt;lämpning av den föreslagna regeln om skattelättnad. En naturlig avgräns-&lt;br&gt;ning skulle i och för sig vara att begränsa tillämpligheten till sådana omstruk-&lt;br&gt;tureringar som kan anses önskvärda från allmän synpunkt. Olika skäl kan&lt;br&gt;emellertid motivera att verksamheten i ett bolag delas upp på flera olika bo-&lt;br&gt;lag. En av verksamhetsgrenarna kan exempelvis vara av annan karaktär eller&lt;br&gt;av särskilt riskfylld art. Det förhållandet att en verksamhetsgren i bolaget i&lt;br&gt;olika avseenden avviker från den normala verksamheten kan också leda till&lt;br&gt;att aktiemarknadens värdering av företaget inte blir så effektiv och rättvi-&lt;br&gt;sande som skulle vara önskvärt. Om den avvikande verksamhetsgrenen pla-&lt;br&gt;ceras i ett särskilt bolag och aktierna blir allmänt tillgängliga på marknaden&lt;br&gt;kan bättre förutsättningar för en effektiv värdering skapas. Därigenom på-&lt;br&gt;verkas också villkoren för de olika verksamhetsgrenarnas möjligheter till ex-&lt;br&gt;tern kapitalförsörjning genom nyemissioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett krav som utgår från att en omstrukturering skall anses önskvärd från&lt;br&gt;allmän synpunkt är inte möjligt att precisera närmare. Det är därför bättre&lt;br&gt;att ange enligt vilka förutsättningar en delning skall genomföras för att utdel-&lt;br&gt;ningen skall vara skattefri. Utgångspunkten är alltså att ett moderbolag till&lt;br&gt;sina aktieägare delar ut aktier i ett dotterbolag. Flera remissinstanser har&lt;br&gt;hävdat att den krets av bolag som utan skattekonsekvenser skall kunna dela&lt;br&gt;ut aktier bör utvidgas i förhållande till promemorieförslaget. Att få möjlig-&lt;br&gt;het att utan skattekonsekvenser dela upp verksamheten på mindre enheter&lt;br&gt;kan naturligtvis vara av intresse för såväl stora som små bolag. De skäl som&lt;br&gt;här anförts för ett delningsförfarande är emellertid i huvudsak tillämpliga&lt;br&gt;endast på marknadsnoterade bolag. För att säkerställa ett spritt ägande an-&lt;br&gt;ser jag - i likhet med ställningstagandet i promemorieförslaget - att kretsen&lt;br&gt;bör begränsas ytterligare. En tillräcklig ägarspridning bör uppnås om bola-&lt;br&gt;get är börsnoterat. Till skillnad från vad som föreslogs i promemorian anser&lt;br&gt;jag dock inte att det är nödvändigt att bolagets samtliga aktier är registrerade&lt;br&gt;vid börsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dotterbolag avses här ett bolag i vilket moderbolaget innehar samt-&lt;br&gt;liga aktier. Det bör också vara ett svenskt bolag. Ett skäl är att ett svenskt&lt;br&gt;bolag löpande beskattas för sina vinster. Det är inte säkert att motsvarande&lt;br&gt;förhållande föreligger när det är fråga om utländska dotterbolag. Det finns&lt;br&gt;därför inte skäl att medge skattefrihet vid utdelning av sådana aktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett delningsförfarande skall vara motiverat av marknadsmässiga skäl och&lt;br&gt;bör inte utgöra ett alternativ till kontantutdelning. Detta föranleder följande&lt;br&gt;krav. Moderbolaget bör - direkt eller indirekt - ha ägt samtliga aktier i dot-&lt;br&gt;terbolaget under det beskattningsår aktierna delas ut och under beskatt-&lt;br&gt;ningsåret dessförinnan eller sedan bolaget började bedriva verksamhet.&lt;br&gt;Verksamheten i det avskilda bolaget - dotterbolaget - bör vara av viss om-&lt;br&gt;fattning i förhållande till den verksamhet som bedrevs i moderbolaget innan&lt;br&gt;aktierna delades ut. Motsatsvis får det inte heller vara fråga om att föra över&lt;br&gt;så stor del av verksamheten att återstående del i det förutvarande moderbo-&lt;br&gt;laget i princip blir betydelselös. Vidare bör samtliga aktier i dotterbolaget&lt;br&gt;delas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare ett villkor är att det skall vara fråga om vinstutdelning, dvs.&lt;br&gt;utdelning utan vederlag. Skattelättnad skall således inte medges för utdel-&lt;br&gt;ning av exempelvis inköpsrätter som berättigar aktieägaren att köpa ak-&lt;br&gt;tierna till underpris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De villkor som nu formulerats tar sikte på förhållandena i moderbolaget.&lt;br&gt;Promemorieförslaget utgår i ett hänseende från aktieägarnas situation. En-&lt;br&gt;ligt förslaget skall utdelning beskattas enligt allmänna regler om mottagaren&lt;br&gt;av utdelningen bedriver sådan verksamhet att de utdelade aktierna kommer&lt;br&gt;att utgöra omsättningstillgångar hos denne. Många remissinstanser är kri-&lt;br&gt;tiska mot förslaget i denna del. De menar att det - mot bakgrund av syftet&lt;br&gt;med den föreslagna regleringen - inte finns skäl att behandla mottagaren på&lt;br&gt;olika sätt beroende på vilken skattemässig karaktär de utdelade aktierna får&lt;br&gt;i hans hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån inte bara de utdelade aktierna utan även aktierna i det utde-&lt;br&gt;lande bolaget utgör omsättningstillgångar hos mottagaren av utdelningen&lt;br&gt;kan beskattningen av de förra aktierna i vissa fall mötas med en lägre värde-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ring av de senare aktierna. I och med att lägsta värdets princip gäller (jfr&lt;br&gt;punkt 2 första stycket av anvisningarna till 24 § KL som vad gäller lager hän-&lt;br&gt;visar till reglerna för värdering av omsättningstillgångar i bokföringslagen&lt;br&gt;(1976:125), BFL) får aktierna i det utdelande bolaget värderas till marknads-&lt;br&gt;värdet på balansdagen om detta värde är lägre än anskaffningsvärdet. I fråga&lt;br&gt;om äldre aktieinnehav - där anskaffningsvärdet typiskt sett är mycket lågt i&lt;br&gt;förhållande till marknadsvärdet - är en sådan nedvärdering oftast inte möj-&lt;br&gt;lig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan alltså skatteeffekten av utdelningen pareras med en lägre&lt;br&gt;värdering av aktierna i det utdelande bolaget. I många andra fall kvarstår en&lt;br&gt;skatteeffekt. Enligt min mening finns det skäl att ta fasta på invändningarna&lt;br&gt;mot att särbehandlingen av utdelade aktier i de aktuella situationerna inte&lt;br&gt;har utsträckts till omsättningsaktier. Jag anser alltså att skattefriheten för ut-&lt;br&gt;delade aktier inte skall göras beroende av vilken skattemässig karaktär ak-&lt;br&gt;tierna får hos mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsnämnden (BFN) anför i sitt yttrande att huvudregeln får anses&lt;br&gt;vara att en bokföringsskyldig som erhåller utdelning på sina aktier skall ta&lt;br&gt;upp en intäkt motsvarande den utdelade egendomens marknadsvärde. BFN&lt;br&gt;har bl.a. hänvisat till uttalande nr 8 från FAR:s redovisningskommitté. Utta-&lt;br&gt;landet avser redovisning av värdet på inköpsrätt till aktier som enligt redo-&lt;br&gt;visningskommitténs uppfattning bör redovisas som utdelningsintäkt vare sig&lt;br&gt;rätten säljs eller utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen att utdelning i redovisningen hos det mottagande företaget skall&lt;br&gt;tas upp till marknadsvärdet får anses gälla oavsett i vilken form utdelning&lt;br&gt;lämnas och oavsett om den är skattepliktig eller ej. Skattefrihet för utdelning&lt;br&gt;av aktier som hos mottagaren utgör omsättningstillgångar måste därför kom-&lt;br&gt;bineras med en särskild lagervärderingsregel som bl.a. förhindrar nedvärde-&lt;br&gt;ring av aktierna i det utdelande bolaget. Den närmare utformningen av dessa&lt;br&gt;regler redovisas i specialmotiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett delningsförfarande kan även aktualisera uttagsbeskattning. Moderbo-&lt;br&gt;laget kan som ett led i en delning överlåta tillgångar till dotterbolaget. Om&lt;br&gt;överlåtelsen sker till underpris innebär huvudregeln att uttagsbeskattning&lt;br&gt;skall ske om inte särskilda skäl talar mot detta. I promemorian uttalades att&lt;br&gt;särskilda skäl mot uttagsbeskattning av överlåtelsen av tillgångar normalt&lt;br&gt;borde anses föreligga om aktierna i dotterbolaget därefter delas ut till aktie-&lt;br&gt;ägarna i moderbolaget och denna utdelning uppfyller villkoren för skattefri-&lt;br&gt;het. RSV anser emellertid att detta uttryckligen bör regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som i detta sammanhang skulle bli aktuellt är en reglering av överlå-&lt;br&gt;telser som sker i anslutning till utdelning i form av aktier. Överlåtelser som&lt;br&gt;skett under tidigare beskattningsår kan inte knytas till utdelning som lämnas&lt;br&gt;under senare beskattningsår bl.a. beroende på att frågan om uttagsbeskatt-&lt;br&gt;ning avgörs vid taxeringen för det beskattningsår under vilket överlåtelsen&lt;br&gt;skedde. När det som här är fråga om överlåtelser till ett helägt dotterbolag&lt;br&gt;bör normalt särskilda skäl mot uttagsbeskattning föreligga oavsett om över-&lt;br&gt;låtelsen skett under det beskattningsår utdelningen lämnats eller under tidi-&lt;br&gt;gare beskattningsår. I det första fallet tillkommer också det förhållandet att&lt;br&gt;jag föreslår ett uttryckligt undantag från huvudregeln om uttagsbeskattning&lt;br&gt;beträffande uttag av aktier för utdelning. Denna bestämmelse tar sikte på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det fall då det skattemässiga restvärdet på dotterbolagsaktierna understiger&lt;br&gt;marknadsvärdet. Jag anser därför att någon ytterligare bestämmelse inte är&lt;br&gt;erforderlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan dotterbolagsaktierna utgöra omsättningstillgångar hos mo-&lt;br&gt;derbolaget. I det nya skattesystemet har de s.k. byggsmittereglerna behållits&lt;br&gt;även inom bolagssektorn. Ett skäl var att redan smittade fastigheter annars&lt;br&gt;skulle kunna säljas enligt de mer förmånliga reavinstreglerna som gäller un-&lt;br&gt;der en övergångsperiod (prop. 1989/90:110 s. 578). Av motsvarande skäl bör&lt;br&gt;utdelning av sådana aktier inte kunna ske helt utan skattekonsekvenser. För&lt;br&gt;att nå åsyftat resultat bör det emellertid vara tillräckligt att uttag ur verksam-&lt;br&gt;heten av sådana aktier föranleder uttagsbeskattning. Den s.k. byggmästar-&lt;br&gt;vinsten kommer då att beskattas fullt ut i bolaget. Utdelning av aktierna bör&lt;br&gt;enligt den allmänna regeln vara skattefri för mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag om skattefrihet för utdelning bör tas in i 3 § 7 mom. fjärde och&lt;br&gt;femte styckena SIL och den kompletterande bestämmelsen om undantag&lt;br&gt;från uttagsbeskattning i punkt 1 av anvisningarna till 22 § KL. En bestäm-&lt;br&gt;melse om proportionering av anskaffningsvärdet bör tas in i 27 § 2 mom.&lt;br&gt;andra stycket SIL och en regel om värdering av lager i punkt 2 av anvisning-&lt;br&gt;arna till 24 § KL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:167&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Särskilda frågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;4.1 Aktiernas anskaffningsvärde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Anskaffningsvärdet på aktien i det utdelande bolaget&lt;br&gt;skall fördelas på denna aktie och den utdelade aktien med ledning av&lt;br&gt;den marknadsvärdeförändring som uppkommit till följd av aktieut-&lt;br&gt;delningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: När förutsättningar för skattefrihet föreligger vid&lt;br&gt;utdelning av aktier enligt det här framlagda förslaget bör anskaffningsvärdet&lt;br&gt;på aktien i det utdelande bolaget (den ursprungliga aktien) proportioneras&lt;br&gt;på denna och den utdelade aktien. En sådan proportionering kan göras på&lt;br&gt;olika sätt men den grundläggande principen är givetvis att utgångspunkten&lt;br&gt;skall vara den förändring av marknadsvärdet på den ursprungliga aktien som&lt;br&gt;uppkommer till följd av delningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det kan dröja viss tid innan det finns en tillförlitlig notering för&lt;br&gt;den utdelade aktien bör proportionering regelmässigt kunna göras med hän-&lt;br&gt;syn till förhållandet mellan marknadsvärdet på den ursprungliga aktien ex-&lt;br&gt;klusive respektive inklusive rätten till utdelning. I undantagsfall kan förhål-&lt;br&gt;landena vara sådana att proportionering bör göras med hänsyn till summan&lt;br&gt;av marknadsvärdena på aktien i det ursprungliga bolaget efter delningen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den utdelade aktien i förhållande till marknadsvärdet på det ursprungliga&lt;br&gt;aktien före delningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag bör tas in i 27 § 2 mom. andra stycket SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Annellavdrag m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Föreligger förutsättningar för skattefrihet vid utdelning&lt;br&gt;av aktier har det utdelande bolaget inte rätt till Annellavdrag för&lt;br&gt;denna utdelning. Det bolag i vilket aktierna delats ut har inte rätt till&lt;br&gt;Annellavdrag för eventuella nyemissioner som ligger i tiden före ut-&lt;br&gt;delningstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxe-&lt;br&gt;ringen för viss aktieutdelning medges avdrag (Annellavdrag) för utdelning&lt;br&gt;som lämnas på nyemitterade aktier. Genom avdraget undanröjs första ledet&lt;br&gt;i dubbelbeskattningen. Det maximala avdraget är begränsat till bl.a. storle-&lt;br&gt;ken på det emitterade beloppet. I princip skall avdrag inte medges när utdel-&lt;br&gt;ningen går till en aktieägare som är befriad från skatt på utdelningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att inbetalning för aktierna skett genom tillskott av ap-&lt;br&gt;portegendom hindrar inte att Annellavdrag medges. Apportegendomen får&lt;br&gt;emellertid inte bestå av aktier och andelar i ekonomiska föreningar eller i&lt;br&gt;vissa fall i handelsbolag (5 § Annellagen). Ett skäl till detta är att det emitte-&lt;br&gt;rande bolaget kan vara frikallat från skattskyldighet för utdelning på de som&lt;br&gt;apportegendom erhållna aktierna eller andelarna. Möjlighet till dispens&lt;br&gt;finns om bestämmelsen kan antas hindra strukturrationalisering som är&lt;br&gt;önskvärd från allmän synpunkt (5 § andra stycket Annellagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom Annellavdraget undanröjs första ledet i dubbelbeskattningen. En&lt;br&gt;förutsättning för avdrag är i princip att aktieägaren är skattskyldig för utdel-&lt;br&gt;ning. Vid delning får aktieägaren skattefri utdelning i form av aktier i ett&lt;br&gt;bolag. Det utdelande bolaget bör under dessa förhållanden inte ha rätt till&lt;br&gt;Annellavdrag för sådan utdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan följd är att dotterbolaget inte bör ha rätt till Annellavdrag för&lt;br&gt;eventuella nyemissioner som ligger i tiden före utdelningstillfället. Det avgö-&lt;br&gt;rande är här att den dubbelbeskattade sektorn inte har tillförts något nytt&lt;br&gt;eget kapital vid emissionstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genomfördes nyemissionen under den tid aktierna ägdes av moderbola-&lt;br&gt;get kan finansiering ha skett genom upplåning, användning av sparade vinst-&lt;br&gt;medel eller genom att moderbolaget företagit en nyemission. I det senare&lt;br&gt;fallet har visserligen nytt eget kapital tillförts bolagssektorn men i dessa fall&lt;br&gt;har redan moderbolaget fått rätt till Annellavdrag och detta påverkas inte av&lt;br&gt;att aktierna i dotterbolaget delas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om moderbolaget förvärvat aktier från annat dubbelbeskattat subjekt är&lt;br&gt;situationen densamma som om emissionen genomförts under den tid moder-&lt;br&gt;bolaget var ägare. Har förvärvet i stället skett från en ägare som var skatt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldig för utdelning har det genom emissionen tillskjutna kapitalet förts ut&lt;br&gt;ur den dubbelbeskattade sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag föranleder ändring i 2 och 5 §§ lagen (1967:94) om avdrag vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare några frågor bör tas upp i detta sammanhang. Det gäller möj-&lt;br&gt;ligheten att i samband med delning överta dels skatteutjämningsreserv, dels&lt;br&gt;uppskovsbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsättning till skatteutjämningsreserv (surv) kan enligt lagen (1990:654)&lt;br&gt;om skatteutjämningsreserv beräknas på ett underlag motsvarande bolagets&lt;br&gt;egna kapital (K-surv) alternativt på lönesumman (L-surv). En mot survav-&lt;br&gt;draget svarande avsättning skall göras i räkenskaperna. Avdraget skall åter-&lt;br&gt;föras till beskattning nästföljande beskattningsår varefter ny avsättning för&lt;br&gt;året beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorieförslaget framhölls att det under vissa förutsättningar är mo-&lt;br&gt;tiverat att en survavsättning i det utdelande bolaget i samband med en del-&lt;br&gt;ning får överföras till det avskilda bolaget. I promemorian föreslogs en sådan&lt;br&gt;bestämmelse. RSV har i sitt remissyttrande anfört att överföring av en del av&lt;br&gt;moderbolagets survunderlag bör medges endast om tillgångar före delningen&lt;br&gt;överförts till skattemässigt restvärde från moderbolag till dotterbolag. Som&lt;br&gt;framhölls redan i promemorieförslaget är det emellertid komplicerat att ut-&lt;br&gt;forma en bestämmelse om survövertagande som ger ett någorlunda exakt&lt;br&gt;resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom survavsättning kan göras första gången vid 1992 års taxering kan&lt;br&gt;det inte anses nödvändigt att här ta ställning till hur en eventuell bestäm-&lt;br&gt;melse om survövertagande skall utformas. Frågan får i stället prövas i sam-&lt;br&gt;band med en generell översyn. Min slutsats blir alltså att förslaget i prome-&lt;br&gt;morian inte bör genomföras nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1990:655) om återföring av obeskattade reserver reglerar i vilken&lt;br&gt;omfattning och under vilken tid obeskattade reserver skall återföras till be-&lt;br&gt;skattning. Vid 1992 års taxering - i vissa fall vid 1993 års taxering - fastställs&lt;br&gt;ett uppskovsbelopp som utgörs av skillnaden mellan de obeskattade reserver&lt;br&gt;bolaget redovisar och den survavsättning som gjorts. Uppskovsbeloppet&lt;br&gt;skall i princip återföras till beskattning med 25 % per år under fyra år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget omfattade inte någon bestämmelse om övertagande&lt;br&gt;av uppskovsbelopp med hänsyn till bl.a. att det uppskovsbelopp som skall&lt;br&gt;tas upp till beskattning inte påverkas av en delning. Jag delar denna uppfatt-&lt;br&gt;ning och föreslår således inte någon möjlighet till övertagande av uppskovs-&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Ikraftträdandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De nya bestämmelserna tillämpas första gången vid 1992&lt;br&gt;års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget: Överensstämmer med mitt.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Förslaget lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 juli 1991 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering. Det innebär 1990/91:167&lt;br&gt;att de blir tillämpliga på alla utdelningar av det här diskuterade slaget som&lt;br&gt;redovisas vid 1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Upprättade lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för&lt;br&gt;viss aktieutdelning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:642).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har granskat lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;6.1 Kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om uttagsbeskattning finns i fjärde stycket. Inom bolagssek-&lt;br&gt;torn gäller bestämmelserna även egendom i fråga om vilken vinstberäkning&lt;br&gt;sker med tillämpning av reavinstreglerna. En undantagsregel gör det möjligt&lt;br&gt;att i vissa omstruktureringsfall underlåta uttagsbeskattning. I den nya sista&lt;br&gt;meningen i fjärde stycket har införts ytterligare ett undantag från huvudre-&lt;br&gt;geln om uttagsbeskattning. Detta undantag gäller under förutsättning att ak-&lt;br&gt;tier tagits ut ur verksamheten för att delas ut enligt 3 § 7 mom. fjärde stycket&lt;br&gt;SIL. Är det fråga om sådana aktier som enligt punkt 4 av anvisningarna till&lt;br&gt;21 § utgör omsättningstillgångar i moderbolaget gäller emellertid allmänna&lt;br&gt;regler för beskattning av uttaget. Det kan för ett bolag som bedriver bygg-&lt;br&gt;nadsrörelse exempelvis vara fråga om aktier i ett fastighetsförvaltande dot-&lt;br&gt;terbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningspunkten innehåller bestämmelser för värderingen av lagertill-&lt;br&gt;gångar. Sista stycket är nytt och tillämpas när aktier erhållits genom sådan&lt;br&gt;utdelning som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket SIL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anskaffningsvärde för de utdelade aktierna skall anses så stor del av&lt;br&gt;anskaffningsvärdet för aktierna i det utdelande bolaget som svarar mot för-&lt;br&gt;ändringen av marknadsvärdet på dessa aktier till följd av utdelningen. För-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändringen av marknadsvärdet bestäms enligt samma princip som tillämpas&lt;br&gt;vid fördelningen av det genomsnittliga anskaffningsvärdet för aktier som&lt;br&gt;inte utgör omsättningstillgångar (jfr 27 § 2 mom. SIL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anskaffningsvärdet på aktierna i det utdelande bolaget skall minskas med&lt;br&gt;så stort belopp som hänförs till de utdelade aktierna. Därigenom uppkom-&lt;br&gt;mer inte någon skatteeffekt. De på så sätt justerade anskaffningsvärdena&lt;br&gt;skall användas vid såväl inkomstberäkningen vid eventuell avyttring som vid&lt;br&gt;lagervärderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De två sista meningarna i stycket gäller vid utdelning till mottagare som&lt;br&gt;inte samtidigt äger aktierna i det utdelande bolaget. Eventuellt vederlag för&lt;br&gt;rätten till utdelning anses utgöra anskaffningsvärde för de utdelade aktierna.&lt;br&gt;Har mottagaren sålt aktierna i det utdelande bolaget men behållit rätten till&lt;br&gt;utdelning anses de utdelade aktierna ha anskaffats utan kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 10 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 momentet finns särskilda bestämmelser om beskattning av investmentföre-&lt;br&gt;tag och värdepappersfonder. Dessa företag är skattskyldiga för utdelningsin-&lt;br&gt;komster men medges avdrag för beslutad utdelning. Om ett investmentbolag&lt;br&gt;delar ut aktier enligt 3 § 7 mom. fjärde stycket medges inte avdrag eftersom&lt;br&gt;utdelningen är skattefri för mottagaren. Detta framgår av ändringen i första&lt;br&gt;stycket 3. Bestämmelsen i 3 § 7 mom. fjärde stycket om skattefri utdelning&lt;br&gt;gäller även när ett investmentföretag (eller en värdepappersfond) är motta-&lt;br&gt;gare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av ändringen i andra stycket framgår att utdelning enligt 3 § 7 mom. fjärde&lt;br&gt;stycket inte beaktas när den avdragsgilla reaförlusten vid likvidation eller&lt;br&gt;fusion fastställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 14 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdragsrätten för juridiska personer utom dödsbon är begränsad när det&lt;br&gt;gäller förlust vid avyttring av kapitalplaceringsaktier och andra finansiella&lt;br&gt;instrument. Förlust på aktier till följd av likvidation eller vissa fusioner är&lt;br&gt;emellertid avdragsgill till den del den motsvaras av utdelning från bolaget&lt;br&gt;under likvidationsåret och året dessförinnan. Tillägget i första stycket tredje&lt;br&gt;meningen innebär att det skall vara fråga om utdelning av annat slag än som&lt;br&gt;avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 7 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fjärde stycket finns den bestämmelse som anger under vilka förutsättningar&lt;br&gt;utdelning i form av aktier i ett annat bolag är skattefri för aktieägaren. Be-&lt;br&gt;stämmelsen omfattar även utdelning till aktiebolag m.fl. Det förhållandet att&lt;br&gt;den skattskyldige förvärvat den ursprungliga aktien till följd av sin anställ-&lt;br&gt;ning och beskattats för värdet av detta förvärv som intäkt av tjänst saknar i&lt;br&gt;detta sammanhang betydelse för skattefriheten för den utdelade aktien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är inte tillämplig på sådana utbetalningar som enligt 3 §&lt;br&gt;1 mom. tredje stycket SIL behandlas som utdelning, dvs. utbetalning i sam-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;band med likvidation och vissa fusioner samt vid nedsättning av aktiekapita-&lt;br&gt;let. Det utdelande bolaget skall vara ett svenskt aktiebolag som har aktier&lt;br&gt;inregistrerade vid Stockholms fondbörs. Utdelning skall lämnas vederlags-&lt;br&gt;fritt i form av aktier i ett helägt svenskt dotterbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utdelningstillfället skall moderbolaget äga samtliga aktier i dotterbo-&lt;br&gt;laget. Samtliga aktier skall delas ut. Ett annat villkor är att aktierna i dotter-&lt;br&gt;bolaget skall ha ägts åtminstone fr.o.m. ingången av moderbolagets före-&lt;br&gt;gående beskattningsår eller sedan dotterbolaget började bedriva verksamhet&lt;br&gt;av något slag. Det krävs dock inte att aktierna under denna tid ägts direkt av&lt;br&gt;moderbolaget. Det är tillräckligt att andra bolag inom koncernen haft ak-&lt;br&gt;tierna i sin ägo under förutsättning att dessa bolag i sin tur varit - direkt eller&lt;br&gt;indirekt - helägda av moderbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa krav ställs på omfattningen av den verksamhet som skall bedrivas i&lt;br&gt;dotterbolaget sedan detta avskilts från moderbolaget. Av naturliga skäl är&lt;br&gt;det inte möjligt att närmare precisera ett sådant krav. Den enhet som skiljs&lt;br&gt;av kan exempelvis vara en tjänsteproducerande enhet eller en enhet med&lt;br&gt;stora goodwillvärden. En utgångspunkt skulle kunna vara att jämföra mark-&lt;br&gt;nadsvärdena på de två aktierna med motsvarande värde på den ursprungliga&lt;br&gt;aktien. Att enbart knyta bedömningen till dessa värden är emellertid mindre&lt;br&gt;lämpligt bl.a. därför att aktieägarna vid den bolagsstämma då beslut om del-&lt;br&gt;ning skall fattas bör kunna avgöra huruvida förutsättningar för skattefri ut-&lt;br&gt;delning föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en jämförelse mellan de olika bolagens förmögenhetsvärden kan det&lt;br&gt;vara naturligt att beakta storleken på det egna kapitalet i dels moderbolaget&lt;br&gt;m.fl. före delningen, dels dotterbolaget efter delningen. En lämplig utgångs-&lt;br&gt;punkt är då kapitalunderlaget enligt lagen om skatteutjämningsreserv. Är&lt;br&gt;det fråga om bolag för vilka avsättning på löneunderlaget för båda bolagen&lt;br&gt;ger större avsättningar - dvs. i huvudsak tjänsteproducerande bolag - bör&lt;br&gt;jämförelsen avse dessa underlag. För en jämförelse där exempelvis avsätt-&lt;br&gt;ning för moderbolaget m.fl. före delning görs på kapitalunderlaget och där&lt;br&gt;avsättning i dotterbolaget efter delning görs på löneunderlaget bör jämförel-&lt;br&gt;sen avse storleken av maximala reserver. Vid bedömningen måste hänsyn tas&lt;br&gt;till att vart och ett av bolagen i sin tur kan ha ett antal dotterbolag. Vid be-&lt;br&gt;räkning av kapitalunderlaget skall också beaktas om bolaget äger sådana ak-&lt;br&gt;tier som inte får räknas med i kapitalunderlaget eller om det finns något bo-&lt;br&gt;lag som inte har rätt till survavsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett allmänt krav är att den verksamhet som skall bedrivas i dotterbolaget&lt;br&gt;(det avskilda bolaget med eventuella dotterbolag e.d.) minst skall utgöra ca&lt;br&gt;20 % av den verksamhet som bedrevs i moderbolaget m.fl. före delningen.&lt;br&gt;Huruvida detta krav är uppfyllt får avgöras efter en sammanvägning av de&lt;br&gt;olika faktorer som nyss nämnts. Om aktier i flera bolag delas ut skall motsva-&lt;br&gt;rande krav ställas på vart och ett av bolagen. Hänsyn skall tas även till den&lt;br&gt;verksamhet som moderbolaget kommer att bedriva efter delningen. Det in-&lt;br&gt;nebär motsatsvis att minst ca 20 % av den ursprungliga verksamheten skall&lt;br&gt;finnas kvar i det förutvarande moderbolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De två sista meningarna i fjärde stycket behandlar den situationen att de&lt;br&gt;utdelade aktierna utgör lager hos mottagaren. Denne skall ta upp en intäkt&lt;br&gt;motsvarande värdet på de utdelade aktierna. Värdet skall bestämmas med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ledning av punkt 2 första och sjunde styckena av 24 § KL. Någon skatteeffekt Prop.&lt;br&gt;uppkommer emellertid inte eftersom värdet på aktierna i det utdelande bo- 1990/91:167&lt;br&gt;laget minskas med ett belopp motsvarande det belopp som mottagaren be-&lt;br&gt;skattas för (jfr specialmotiveringen till punkt 2 sista stycket av anvisningarna&lt;br&gt;till 24§KL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattefrihet för utdelning enligt fjärde stycket föreligger även om aktierna&lt;br&gt;i det utdelande bolaget innehas av någon annan. Mottagaren av utdelningen&lt;br&gt;kan antingen ha förvärvat enbart rätten till utdelning eller ha sålt aktierna&lt;br&gt;i det utdelande bolaget men behållit rätten till utdelning. I förhållande till&lt;br&gt;lagrådsremissen har den ändringen gjorts att denna bestämmelse placerats i&lt;br&gt;det nya femte stycket i stället för i 3 § 9 mom. första stycket SIL. Skattefrihet&lt;br&gt;föreligger även om de utdelade aktierna utgör lager hos mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § 4 mom. sista stycket SIL finns en bestämmelse som innebär kontinui-&lt;br&gt;tet vid beskattningen i de fall utdelning sker till en mottagare som är frikallad&lt;br&gt;från skattskyldighet för utdelningen enligt 7 § 8 mom. och utdelningen inte&lt;br&gt;utlöser uttagsbeskattning hos det utdelande företaget. Denna bestämmelse&lt;br&gt;skall emellertid inte tillämpas om förutsättningar föreligger för generell skat-&lt;br&gt;tefrihet enligt 3 § 7 mom. fjärde och femte styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § 8 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvaltningsföretag är inte skattskyldiga för utdelningsinkomster till den del&lt;br&gt;de vidareutdelas. Sådan utdelning av aktier enligt 3 § 7 mom. fjärde stycket&lt;br&gt;skall inte räknas med vid bedömningen eftersom utdelningen är skattefri för&lt;br&gt;mottagaren. Detta framgår av ändringen i andra stycket. Bestämmelsen i 3 §&lt;br&gt;7 mom. fjärde stycket om skattefri utdelning gäller även när ett förvaltnings-&lt;br&gt;företag är mottagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § 2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tillägget i andra stycket framgår hur anskaffningsvärdet skall bestämmas&lt;br&gt;för aktier som erhållits genom sådan utdelning som avses i 3 § 7 mom. fjärde&lt;br&gt;stycket. Som anskaffningsvärde för de utdelade aktierna skall anses så stor&lt;br&gt;del av det genomsnittliga anskaffningsvärdet för aktierna i det utdelande bo-&lt;br&gt;laget som svarar mot förändringen av marknadsvärdet på dessa aktier till&lt;br&gt;följd av utdelningen. Det genomsnittliga anskaffningsvärdet på aktierna i&lt;br&gt;det utdelande bolaget skall minskas med motsvarande belopp. Det är alltså&lt;br&gt;fråga om en proportionering av anskaffningsvärdet på aktierna i det utde-&lt;br&gt;lande bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det kan dröja viss tid innan det finns en tillförlitlig marknadsno-&lt;br&gt;tering för den utdelade aktien bör proportioneringen av anskaffningsvärdet&lt;br&gt;på den ursprungliga aktien regelmässigt kunna göras med utgångspunkt i&lt;br&gt;marknadsvärdena på denna aktie den sista dagen aktien handlas inklusive&lt;br&gt;rätten till utdelning respektive den första dagen aktien handlas exklusive rät-&lt;br&gt;ten till utdelning. Av det genomsnittliga anskaffningsvärdet skall till aktien i&lt;br&gt;det utdelande bolaget hänföras så stor andel som marknadsvärdet exklusive&lt;br&gt;rätten till utdelning utgör av marknadsvärdet inklusive rätten till utdelning.&lt;br&gt;Resterande del hänförs till den nya aktien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att jämföra slutkursen på aktien första dagen den handlas exklusive rät-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ten till utdelning med slutkursen sista dagen den handlas inklusive rätten till &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utdelning ger inte i alla lägen ett helt rättvisande resultat. Bestämmelsen har &amp;nbsp;&amp;nbsp;1990/91:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därför utformats så att proportionering skall göras med ledning av mark-&lt;br&gt;nadsvärdeförändringen. Den har också utformats så att det skall finnas en&lt;br&gt;möjlighet att välja metod för proportionering. I undantagsfall kan det vara&lt;br&gt;lämpligt att vid proportioneringen även ta med marknadsvärdet på den utde-&lt;br&gt;lade aktien i bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om proportionering av anskaffningsvärdet har betydelse för ett&lt;br&gt;stort antal aktieägare. Det kan därför vara lämpligt att RSV på begäran ut-&lt;br&gt;färdar rekommendationer om denna fördelning. RSV har då möjlighet att&lt;br&gt;avläsa kurserna under en viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De två sista meningarna i första stycket tillämpas om mottagaren erhållit&lt;br&gt;de utdelade aktierna utan att samtidigt inneha aktierna i det utdelande bola-&lt;br&gt;get. Har rätten till utdelning förvärvats skall det vederlag som erlagts anses&lt;br&gt;utgöra anskaffningsvärde för de utdelade aktierna. Om vederlaget avser rätt&lt;br&gt;till utdelning vid mer än ett utdelningstillfälle utgörs anskaffningsvärdet för&lt;br&gt;de utdelade aktierna av den del av vederlaget som belöper på det tillfälle då&lt;br&gt;aktierna delades ut (jfr 3 § 9 mom. tredje stycket). Har den skattskyldige sålt&lt;br&gt;aktierna i det utdelande bolaget men behållit rätten till utdelning skall de&lt;br&gt;utdelade aktierna anses ha anskaffats utan kostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har aktien sålts efter den dag som är avgörande för om rätt till utdelning&lt;br&gt;föreligger men innan utdelning erhållits skall anskaffningsvärdet proportio-&lt;br&gt;neras eftersom den utdelade aktien erhållits på grund av innehavet av ur-&lt;br&gt;sprungsaktien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § 5 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket finns ett undantag från den generella avdragsbegränsningen.&lt;br&gt;Full kvittning medges för förlust som uppkommit till följd av likvidation eller&lt;br&gt;vissa fusioner till den del förlusten svarar mot utdelning som erhållits från&lt;br&gt;bolaget under beskattningsåret och året dessförinnan. Tillägget innebär att&lt;br&gt;sådan utdelning som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket inte beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för&lt;br&gt;viss aktieutdelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillägget i tredje stycket innebär att utdelning som skett enligt 3 § 7 mom.&lt;br&gt;fjärde stycket SIL inte ger rätt till Annellavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya tredje stycket regleras avdragsrätten för Annellavdrag när det är&lt;br&gt;fråga om utdelning på aktier i ett bolag (här kallat dotterbolag) vars aktier&lt;br&gt;ett annat bolag har delat ut enligt 3 § 7 mom. fjärde stycket SIL. När dotter-&lt;br&gt;bolaget sedan lämnar utdelning på dessa aktier medges inte Annellavdrag.&lt;br&gt;Denna begränsning gäller samtliga aktier som givits ut före utdelningstillfäl-&lt;br&gt;let. Den gäller också oavsett om aktien innehas av den person till vilket den&lt;br&gt;ursprungligen delades ut eller om vidareförsäljning skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Kupongskattelagen (1970:624)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andringen i första stycket innebär att kupongskatt inte skall tas ut på utdel-&lt;br&gt;ning av sådant slag som avses i 3 § 7 mom. fjärde stycket SIL.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för&lt;br&gt;viss aktieutdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:642).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar i enlighet med hemställan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som avgett yttrande över&lt;br&gt;finansdepartementets promemoria om inkomstskattefrågor vid&lt;br&gt;omstrukturering av aktiebolag i vissa fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över promemorian avgetts av riksskatteverket&lt;br&gt;(RSV), Bokföringsnämnden, Aktiefrämjandet, Föreningen Auktoriserade&lt;br&gt;Revisorer FAR, Juridiska fakulteten vid Uppsala universitet, Stockholms&lt;br&gt;fondbörs, Svenska Bankföreningen, Svenska fondhandlareföreningen,&lt;br&gt;Svenska Revisorsamfundet SRS, Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Sve-&lt;br&gt;riges Försäkringsförbund, Sveriges industriförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-03-25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt O. Hamdahl, regeringsrådet Bertil&lt;br&gt;Werner, justitierådet Hans Danelius.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991 har regeringen&lt;br&gt;på hemställan av statsrådet Åsbrink beslutat inhämta lagrådets yttrande över&lt;br&gt;förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Ingrid&lt;br&gt;Melbi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91:167&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ......................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)......... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt .. .&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen för viss aktieutdelning............................ 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624)............ 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur regeringsprotokollet den 4 april 1991................. 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning ............................................. 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna synpunkter................................... 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattelättnader vid delning av aktiebolag i vissa fall......... 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilda frågor........................................ 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;Aktiernas anskaffningsvärde............................. 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Annellavdrag m.m...................................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;Ikraftträdandet ........................................ 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Upprättade lagförslag................................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Specialmotivering...................................... 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1. Kommunalskattelagen (1928:370) ........................ 24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.................. 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss ak-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tieutdelning ........................................... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Kupongskattelagen (1970:624)........................... 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Hemställan............................................ 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut................................................ 29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilagal Förteckning över remissinstanser..................... 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagrådets yttrande................................. 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gotab 98364. Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SkU30</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-04-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-04-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-04-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-04-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Folkpartiet liberalerna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 15:08:02</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE03167</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:29</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-21 15:08:02</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE03167</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__167.pdf</filnamn>
<filstorlek>1290288</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om skattefrihet vid utdelning av aktier i vissa fall</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/31A5D484-A313-4BFE-A922-EF4DF60B51B6</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:SkU30</uppgift>
<ref_dok_id>GE01SkU30</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU30</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Företagsskattefrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:167&lt;br/&gt;
Skattefrihet vid utdelning av aktier i vissa fall</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk75</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk75</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:167 Skattefrihet vid utdelning av  aktier i vissa fall</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kjell Johansson  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:167&lt;br/&gt;
Skattefrihet vid utdelning av aktier i vissa fall</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk75</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk75</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:167 Skattefrihet vid utdelning av  aktier i vissa fall</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kjell Johansson  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>