<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2229504</hangar_id>
 <dok_id>GE03162</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>162</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:162</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>162</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-03-21 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:40:34</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:01:14</publicerad>
 <titel>om vissa fredspliktsregler</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03162/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03162</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE03162</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1990/91:162&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;om vissa fredspliktsregler&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03162/prop_199091__162-1.png" style="width:37pt;height:66pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91: 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som tagits upp i bifogade&lt;br&gt;utdrag ur regeringsprotokollet den 21 mars 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Odd Engström&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mona Sahlin&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vissa ändringar i lagen (1976:580) om medbe-&lt;br&gt;stämmande i arbetslivet i fråga om stridsåtgärder m. m. i arbetsförhållan-&lt;br&gt;den med internationell anknytning. Förslaget syftar bl. a. till att ge de&lt;br&gt;fackliga organisationerna i Sverige möjligheter att träffa kollektivavtal&lt;br&gt;med villkor som motsvarar vad som normalt tillämpas i fråga om arbete&lt;br&gt;som utförs här i landet och därigenom motverka s. k. social dumpning. En&lt;br&gt;facklig organisation i Sverige skall utan hinder av att en arbetsgivare som&lt;br&gt;är verksam här i landet och som är bunden av ett kollektivavtal som inte&lt;br&gt;omfattas av medbestämmandelagen kunna rikta stridsåtgärder mot och&lt;br&gt;träffa kollektivavtal med arbetsgivaren. Samma möjligheter skall en fack-&lt;br&gt;lig organisation ha i fråga om internationella solidaritetsaktioner som&lt;br&gt;riktas mot en arbetsgivare utanför landets gränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås att det i medbestämmandelagen införs en bestämmelse som&lt;br&gt;begränsar tillämpningsområdet för bestämmelsen om fredsplikt i 42 § till&lt;br&gt;åtgärder som vidtas mot arbetsförhållanden som lagen är direkt tillämplig&lt;br&gt;på. Det föreslås också att om en arbetsgivare är bunden av flera kollektiv-&lt;br&gt;avtal skall det som omfattas av reglerna i 23 — 24 §§ medbestämmandela-&lt;br&gt;gen gälla framför det avtal som lagen inte är tillämplig på. Vidare föreslås&lt;br&gt;att det i medbestämmandelagen klargörs att ett kollektivavtal inte blir&lt;br&gt;ogiltigt enbart för att det träffats under inverkan av stridsåtgärder som inte&lt;br&gt;är otillåtna enligt bestämmelserna i lagen även om detta skulle följa av&lt;br&gt;utländsk lag som skall tillämpas på avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föreslås träda i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 162&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens lagförslag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P-1990/91:162&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:580) om medbestämman-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de i arbetslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 42 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 25 a § och 31 a §, av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kollektivavtal som är ogiltigt&lt;br&gt;enligt utländsk rätt på den grunden&lt;br&gt;att det tillkommit efter en stridsåt-&lt;br&gt;gärd är trots detta giltigt här i lan-&lt;br&gt;det, om stridsåtgärden var tillåten&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År en arbetsgivare bunden av ett&lt;br&gt;kollektivavtal som denna lag inte är&lt;br&gt;direkt tillämplig på och träffar han&lt;br&gt;därefter ett kollektivavtal enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 23—24 §§ skall i de&lt;br&gt;delar avtalen är oförenliga det sena-&lt;br&gt;re avtalet gälla.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation får ej anordna eller på annat&lt;br&gt;sätt föranleda olovlig stridsåtgärd. Sådan organisation får ej heller genom&lt;br&gt;understöd eller på annat sätt medverka vid olovlig stridsåtgärd. Organisa-&lt;br&gt;tion som själv är bunden av kollektivavtal är även skyldig att, om olovlig&lt;br&gt;stridsåtgärd av medlem förestår eller pågår, söka hindra åtgärden eller&lt;br&gt;verka för dess upphörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon vidtagit olovlig stridsåtgärd, får annan icke deltaga i åtgär-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;den.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;första och andra meningarna gäller&lt;br&gt;endast när en organisation vidtar&lt;br&gt;åtgärder med anledning av arbets-&lt;br&gt;förhållanden som denna lag är di-&lt;br&gt;rekt tillämplig på.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsrådet Engström, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström,&lt;br&gt;Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds,&lt;br&gt;Wallström, Persson, Sahlin, Larsson, Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Sahlin&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Proposition om vissa fredspliktsregler&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen (AD) meddelade hösten 1989 dom i det s. k. Britannia-&lt;br&gt;målet (AD 1989 nr. 120). Målet gällde lovligheten av blockadåtgärder som&lt;br&gt;vidtogs i syfte att tvinga redaren att ersätta ett filippinskt kollektivavtal&lt;br&gt;med ett s. k. ITF-avtal. Domen innebar att stridsåtgärderna ansågs otillåt-&lt;br&gt;na eftersom de syftade till att undantränga ett redan existerande kollektiv-&lt;br&gt;avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av bl. a. den domen har Landsorganisationen i Sverige&lt;br&gt;(LO) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO) begärt att den svens-&lt;br&gt;ka lagstiftningen skall ändras så att det inte skall föreligga hinder mot att&lt;br&gt;vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmarknaden av det skälet att den&lt;br&gt;berörde arbetsgivaren har träffat kollektivavtal utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framställningarna fråh LO och TCO har behandlats i en inom arbets-&lt;br&gt;marknadsdepartementet upprättad promemoria. I promemorian föreslås&lt;br&gt;vissa ändringar avseende fredspliktsreglerna i lagen (1976:580) om med-&lt;br&gt;bestämmande i arbetslivet. Promemorian, som har remissbehandlats, bör&lt;br&gt;fogas till protokollet som bilaga 1. En förteckning över remissinstanserna&lt;br&gt;har upprättats och bör fogas till protokollet som bilaga 2. Remissyttrande-&lt;br&gt;na finns att tillgå i arbetsmarknadsdepartementet (dnr R 8412/90).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 14 mars 1991 att inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över förslag till lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet. Förslaget har upprättats i arbetsmarknadsdepartementet på&lt;br&gt;grundval av den inom departementet upprättade promemorian Vissa&lt;br&gt;fredspliktsregler (R 8412/90). Det förslag som remitterats till lagrådet bör&lt;br&gt;fogas till protokollet som bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas&lt;br&gt;till protokollet som bilaga 4. Lagrådets granskning har lett till vissa redak-&lt;br&gt;tionella ändringar. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fl Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 162&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I alla demokratiska länder har man funnit det nödvändigt med sociala&lt;br&gt;skyddsregler av olika slag för att värna arbetstagarnas intressen när det&lt;br&gt;gäller löner och andra grundläggande anställningsvillkor. Tekniken för att&lt;br&gt;skapa detta skydd skiljer sig åt från land till land. Man använder sig i olika&lt;br&gt;utsträckning av lag- och avtalsregler. Utanför Norden är den fackliga&lt;br&gt;organisationsgraden normalt avsevärt lägre än i Sverige. I dessa länder har&lt;br&gt;man haft en annan utveckling än här när det gäller regleringen av arbetsli-&lt;br&gt;vet. För att skydda samtliga arbetstagare har man där i många fall valt att&lt;br&gt;införa olika minimibestämmelser i lag vad avser lön och andra anställ-&lt;br&gt;ningsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska arbetsmarknaden kännetecknas av starka organisationer&lt;br&gt;som organiserar en mycket stor del av arbetsmarknaden på såväl arbets-&lt;br&gt;givar- som arbetstagarsidan. Den svenska arbetsrättslagstiftningen bygger&lt;br&gt;därför sedan lång tid på tanken att det är de fackliga organisationerna som&lt;br&gt;i första hand har att tillvarata arbetstagarnas intressen. Lagstiftningen&lt;br&gt;syftar till att skapa goda förutsättningar för detta. Det som brukar kallas&lt;br&gt;den svenska modellen kännetecknas framförallt av den starka ställning&lt;br&gt;som parterna på arbetsmarknaden har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Typiskt för vårt system är vidare att det normalt inte finns något hinder&lt;br&gt;mot att vidta stridsåtgärder när kollektivavtal saknas mellan parterna,&lt;br&gt;men att förekomsten av ett kollektivavtal innebär i det närmaste total&lt;br&gt;fredsplikt parterna emellan. Minimibestämmelser avseende lön och andra&lt;br&gt;anställningsvillkor återfinns i princip endast i kollektivavtal. Reglerna i&lt;br&gt;avtalen kompletterar ofta regler i lagar och ersätter inte sällan lagregler.&lt;br&gt;Olika regleringar förekommer i olika branscher beroende på skilda tradi-&lt;br&gt;tioner och förutsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kollektivavtalen täcker en helt dominerande del av arbetsmarknaden.&lt;br&gt;Gentemot den fackliga organisationen anses arbetsgivaren ha en skyldig-&lt;br&gt;het att tillämpa kollektivavtalets bestämmelser även på oorganiserade&lt;br&gt;arbetstagare. Även på den del av arbetsmarknaden där kollektivavtal&lt;br&gt;saknas utgör kollektivavtalen en norm för vad som ska gälla mellan arbets-&lt;br&gt;givaren och dennes anställda. På så sätt täcker de svenska kollektivavtalen&lt;br&gt;i praktiken hela arbetsmarknaden. Kollektivavtalen är således det domine-&lt;br&gt;rande instrumentet i Sverige för att tillförsäkra de enskilda arbetstagarna&lt;br&gt;det skydd som de i andra länder tillerkänns genom lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till kollektivavtalen är vidare enligt svensk lagstiftning kopplade olika&lt;br&gt;rättigheter och skyldigheter. Exempel på sådana är reglerna i 11 och 19 §§&lt;br&gt;medbestämmandelagen om primär förhandlings- och informationsskyldig-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige har vi funnit att vår modell med våra förutsättningar och&lt;br&gt;traditioner i praktiken ger arbetstagarna ett effektivt skydd som är svårt att&lt;br&gt;åstadkomma på annat sätt. Genom att sammansluta sig i föreningar har&lt;br&gt;arbetstagarna skapat goda förutsättningar för att också i praktiken hävda&lt;br&gt;sina rättigheter. Parterna på den svenska arbetsmarknaden är överens om&lt;br&gt;att det är önskvärt att reglera löner och andra anställningsvillkor genom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtal även i framtiden. Bred enighet råder också om att vi inte bör infora Prop. 1990/91: 162&lt;br&gt;någon minimilönereglering i lag for den svenska arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mycket talar för att Sverige inom de närmaste åren kommer att utgöra&lt;br&gt;en del av en gemensam europeisk arbetsmarknad. Det är då av yttersta&lt;br&gt;vikt att vi skapar förutsättningar för de fackliga organisationerna att även&lt;br&gt;på en sådan marknad kunna tillvarata arbetstagarnas rätt. Genom krav på&lt;br&gt;arbetstillstånd har vi hittills kunnat se till att utomnordiska företag verk-&lt;br&gt;samma i Sverige tillämpat anställningsvillkor som stått i överensstämmel-&lt;br&gt;se med vad som i övrigt gäller på den svenska arbetsmarknaden. Inom en&lt;br&gt;gemensam europeisk arbetsmarknad kommer kravet på arbetstillstånd&lt;br&gt;inte att kunna vidmakthållas i den utsträckning som gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inom den europeiska gemenskapen har man under senare år&lt;br&gt;alltmer betonat vikten av att skapa regler som stärker arbetstagarnas&lt;br&gt;ställning och som motverkar vad man brukar kalla social dumpning. Inom&lt;br&gt;ramen för den s. k. sociala dimensionen har man påbörjat arbetet med att&lt;br&gt;förhindra att den gemensamma marknaden medför oönskade sociala ef-&lt;br&gt;fekter. Ett uttryckligt mål är också att den ökade välfärd man avser att&lt;br&gt;skapa förutsättningar för skall komma alla till del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härvid har bl. a. uppmärksammats de problem som kan uppstå när&lt;br&gt;företag inom tjänstesektorn bedriver verksamhet över nationsgränserna.&lt;br&gt;Det gäller närmast frågan om vilka regler om löner och andra anställnings-&lt;br&gt;villkor som skall tillämpas för dem som tillfälligt arbetar i ett annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts har olika traditioner och skilda förhållanden på&lt;br&gt;arbetsmarknaden ute i Europa fått till följd att staterna valt olika teknik&lt;br&gt;för att skydda arbetstagarna. Ett inte ovanligt sätt är att lagstifta i frågan.&lt;br&gt;Men några hinder för fackliga organisationer att också förhandla sig fram&lt;br&gt;till detta, ytterst genom stridsåtgärder, föreligger sällan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige är rätten att vidta fackliga stridsåtgärder skyddad av regerings-&lt;br&gt;formen. Inskränkning i denna rättighet kan ske genom lag eller avtal.&lt;br&gt;Regleringen i medbestämmandelagen innebär att rätten att vidta fackliga&lt;br&gt;stridsåtgärder när kollektivavtal föreligger mellan parterna är ytterligt&lt;br&gt;begränsad. I många länder i Europa innebär förekomsten av ett kollektiv-&lt;br&gt;avtal inte någon fredsplikt i sig. Den omständigheten att fredspliktsregler-&lt;br&gt;na i medbestämmandelagen i princip även skyddar kollektivavtal som&lt;br&gt;huvudsakligen avser att reglera förhållanden utanför Sverige innebär där-&lt;br&gt;för särskilda problem för oss när det gäller att motverka social dumpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det sagda anser jag det nödvändigt att föreslå sådana&lt;br&gt;förändringar i medbestämmandelagen att de fackliga organisationerna ges&lt;br&gt;möjlighet att verka för att alla arbetsgivare som är verksamma på den&lt;br&gt;svenska arbetsmarknaden tillämpar sådana löner och andra anställnings-&lt;br&gt;villkor för sina anställda som motsvarar vad som är brukligt här i landet.&lt;br&gt;Genom sådana regler skapas också förutsättningar för en sund konkurrens&lt;br&gt;på lika villkor här i landet mellan svenska företag och näringsidkare från&lt;br&gt;andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna reglering bygger på tanken att arbetsförhållanden som överhu-&lt;br&gt;vudtaget inte faller under medbestämmandelagens tillämpningsområde&lt;br&gt;inte heller kan ges ett särskilt skydd mot stridsåtgärder i lagen. I stället bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;man ta utgångspunkten i regeringsformens regler om den fria konflikträt- Prop. 1990/91: 162&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag menar vidare att det är angeläget att undanröja vissa hinder för de&lt;br&gt;fackliga organisationerna att genom sympatiåtgärder stödja arbetstagaror-&lt;br&gt;ganisationer i andra länder. Regler som är helt främmande för våra demo-&lt;br&gt;kratiska traditioner kan inte tillåtas förhindra svenska fackliga organisa-&lt;br&gt;tioner att vidta åtgärder för att stödja arbetstagare i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Allmän motivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Tillämpningsområdet för bestämmelserna i 42 § första&lt;br&gt;stycket första och andra meningarna medbestämmandelagen bör&lt;br&gt;begränsas. Det där reglerade förbudet mot stridsåtgärder för arbets-&lt;br&gt;givar- och arbetstagarorganisationer att bl. a. anordna eller under-&lt;br&gt;stödja olovliga stridsåtgärder bör inte sträcka sig utöver åtgärder&lt;br&gt;som riktar sig mot sådana arbetsförhållanden som medbestämman-&lt;br&gt;delagen är direkt tillämplig på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör i medbestämmandelagen införas en bestämmelse som&lt;br&gt;anger att ett senare, enligt bestämmelserna i 23 — 24 §§ i lagen, träffat&lt;br&gt;kollektivavtal skall gälla före ett tidigare träffat kollektivavtal som&lt;br&gt;lagen inte är tillämplig på. Detta bör dock endast gälla i de delar&lt;br&gt;avtalen är oförenliga med varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall att något annat följer av en utländsk lag när den är&lt;br&gt;tillämplig på avtalet bör det slutligen i medbestämmandelagen före-&lt;br&gt;skrivas att ett kollektivavtal inte blir ogiltigt enbart för att det har&lt;br&gt;träffats under inverkan av fackliga stridsåtgärder, om dessa inte är&lt;br&gt;otillåtna enligt reglerna i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslogs att ett tillägg borde&lt;br&gt;göras till medbestämmandelagen så att dels bestämmelserna i 42 § inte blir&lt;br&gt;tillämpliga på stridsåtgärder som eljest skulle anses som olovliga på grund&lt;br&gt;av att de strider mot fredsplikt som följer av ett utländskt kollektivavtal&lt;br&gt;eller en utländsk lagregel, dels sådana stridsåtgärder inte skall beaktas vid&lt;br&gt;bedömningen av giltigheten av ett kollektivavtal som har träffats under&lt;br&gt;inverkan av sådana åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bland remissinstanserna tillstyrker de fackliga orga-&lt;br&gt;nisationerna LO, TCO och SACO, att promemorians förslag genomförs.&lt;br&gt;De har därvid pekat på vikten av att åtgärder mot s. k. social dumpning&lt;br&gt;vidtas. LO och TCO har också pekat på vikten av att de fackliga organisa-&lt;br&gt;tionernas rätt att delta i internationella solidaritetsaktioner säkerställs.&lt;br&gt;SACO har dock anmält tveksamhet beträffande den föreslagna reglering-&lt;br&gt;ens konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ILO-kommittén anser att förslaget inte står i strid med de ILO-konven-&lt;br&gt;tioner som Sverige har ratificerat. AMS och SIV har inte anfört några&lt;br&gt;erinringar mot förslaget. Sjöfartsverket har avstått från att uttala sig om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslaget, men har liksom några andra remissinstanser pekat på risken för Prop. 1990/91: 162&lt;br&gt;att svenska fartyg kan komma att utsättas för repressalieaktioner utom-&lt;br&gt;lands. Landstingsförbundet har ställt sig tveksamt till promemorians för-&lt;br&gt;slag med motiveringen bl. a. att de internationella integrationssträvandena&lt;br&gt;talar för att länder bör respektera varandras lagstiftning och civilrättsliga&lt;br&gt;avtal såvitt inte mycket starka skäl talar i annan riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svea hovrätt, kommerskollegium, juridiska fakultetsnämnden vid Stock-&lt;br&gt;holms universitet, arbetsdomstolen, statens arbetsgivarverk, statens pris-och&lt;br&gt;konkurrensverk, Kommunförbundet och Svenska arbetsgivareföreningen&lt;br&gt;har avstyrkt promemorians förslag. Flera av dessa remissinstanser har fört&lt;br&gt;fram uppfattningen att förslaget inte är förenligt med det förbud mot&lt;br&gt;diskriminering på grund av nationalitet som råder inom EG. Den åsikten&lt;br&gt;har också förts fram att förslaget i vart fall är alltför långtgående och borde&lt;br&gt;begränsas åtminstone till arbete med stark anknytning till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver har i särskilda skrivelser luftfartsverket avstyrkt förslaget och&lt;br&gt;Tysk-Svenska handelskammaren anfört att förslaget är ett hot mot import-&lt;br&gt;konkurrensen på tjänstesektorn respektive den kombinerade varu- och&lt;br&gt;tjänstesektorn samt står i strid med den uppfattning om kollektivavtal och&lt;br&gt;arbetskraftens fria rörlighet över gränserna som nu håller på att etableras&lt;br&gt;inom EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Promemorians förslag har sin grund i en strävan&lt;br&gt;att söka hindra att den ökade internationaliseringen for med sig s. k. social&lt;br&gt;dumpning. Med detta uttryck avses här främst att låglöneländers arbets-&lt;br&gt;kraft utnyttjas på den svenska arbetsmarknaden på villkor som inte når&lt;br&gt;upp till en nivå som är acceptabel för den övriga delen av arbetsmarkna-&lt;br&gt;den. Till det kommer att svenska fackliga organisationer skall kunna delta&lt;br&gt;i internationella solidaritetsaktioner. Promemorians förslag tar sikte på&lt;br&gt;båda dessa situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen har arbetsdomstolen framfört uppfattningen&lt;br&gt;att ett eventuellt förslag bör skilja mellan åtgärder som riktar sig mot den&lt;br&gt;svenska arbetsmarknaden och åtgärder som riktar sig mot förhållanden&lt;br&gt;utanför denna. Även i övrigt har framförts att den i promemorian föreslag-&lt;br&gt;na regleringen kan få ett alltför vidsträckt tillämpningsområde. Det har&lt;br&gt;sagts att den föreslagna regeln skulle kunna användas för angrepp på vilka&lt;br&gt;utländska kollektivavtalsförhållanden som helst. Jag kan förstå de farhå-&lt;br&gt;gor som har framförts. Mitt förslag har därför fått en från promemorians&lt;br&gt;förslag annorlunda utformning. Med den utformningen bör enligt min&lt;br&gt;mening dessa farhågor inte kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag kommer först att behandla frågan om de fackliga organisationernas&lt;br&gt;möjligheter att påverka villkoren för arbete i Sverige. Därefter behandlar&lt;br&gt;jag frågan om rätten att delta i internationella solidaritetsaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Fackliga möjligheter att påverka villkor för arbete i Sverige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;När det gäller fackligt inflytande i samband med arbete som skall utföras&lt;br&gt;på den svenska arbetsmarknaden delar jag den syn på frågan som framgår&lt;br&gt;av promemorian. Det är alltså viktigt att det svenska regelsystemet är&lt;br&gt;utformat så att svenska fackliga organisationer har möjlighet att utöva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inflytande på de villkor som skall gälla på den svenska arbetsmarknaden.&lt;br&gt;Att så skall vara fallet är en av hörnstenarna i det svenska arbetsrättsliga&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den svenska arbetsmarknaden riskerar alla arbetsgivare att utsättas&lt;br&gt;för stridsåtgärder från de fackliga organisationernas sida när dessa strävar&lt;br&gt;efter att få till stånd kollektivavtal om de villkor som bör gälla i den&lt;br&gt;aktuella verksamheten. Organisationernas rätt att vidta stridsåtgärder är&lt;br&gt;grundlagsskyddad genom bestämmelser i regeringsformen. Har ett kollek-&lt;br&gt;tivavtal träffats är det emellertid inte tillåtet att genom stridsåtgärder söka&lt;br&gt;ändra eller upphäva avtalet. Även om en arbetsgivare är bunden av ett&lt;br&gt;kollektivavtal riskerar han dock att bli utsatt för stridsåtgärder som syftar&lt;br&gt;till att åstadkomma ett annat kollektivavtal vid sidan av det redan träffade&lt;br&gt;avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utländsk arbetsgivare som avser att bedriva verksamhet i Sverige&lt;br&gt;riskerar att på samma sätt som ovan nämnts bli utsatt för stridsåtgärder på&lt;br&gt;den svenska arbetsmarknaden. Detta förhållande har hittills inte vållat&lt;br&gt;några särskilda problem. Det beror till stor del på att det krävs arbetstill-&lt;br&gt;stånd för utomnordisk arbetskraft. I praxis har tillstånd givits endast då&lt;br&gt;anställningsvillkoren motsvarar vad som gäller på den avtalsreglerade&lt;br&gt;delen av den svenska arbetsmarknaden. Den pågående integrationen med&lt;br&gt;det övriga Europa och den med denna förbundna fria rörligheten för såväl&lt;br&gt;företag som arbetskraft kommer emellertid att medföra en ny situation&lt;br&gt;eftersom det då inte går att upprätthålla systemet med arbetstillstånd i&lt;br&gt;samma utsträckning som idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föranlett LOs och TCOs framställningar om ändringar av&lt;br&gt;reglerna är risken för att en arbetsgivare, som avser att bedriva verksamhet&lt;br&gt;i Sverige, har träffat kollektivavtal med en utländsk facklig organisation på&lt;br&gt;ett sådant sätt att avtalet också omfattar verksamheten i Sverige. Den&lt;br&gt;situationen skulle då kunna tänkas uppkomma att det avtalet kan vara&lt;br&gt;skyddat i den meningen att stridsåtgärder inte får vidtas i Sverige för att&lt;br&gt;ändra eller upphäva avtalet. Svenska fackliga organisationer skulle då inte&lt;br&gt;kunna svara för att den svenska arbetsmarknadens villkor kommer att&lt;br&gt;gälla för arbetet i fråga på det sätt som i övrigt gäller för dem som är&lt;br&gt;stadigvarande verksamma här i landet. Det är för att undanröja de oklar-&lt;br&gt;heter som kan föreligga i sådana situationer som förslaget till lagändring&lt;br&gt;förts fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan jag går närmare in på förslaget i denna del vill jag här ta upp en&lt;br&gt;tankegång som vissa remissinstanser har framfört, nämligen att förslaget&lt;br&gt;bör utformas så att det enbart kommer att omfatta kollektivavtal med&lt;br&gt;villkor som understiger en viss nivå. Den frågan berördes redan i prome-&lt;br&gt;morian. Där anfördes bl. a. att konsekvenserna av en sådan ordning inte&lt;br&gt;lät sig överblickas i detta sammanhang och att sådana tankegångar var helt&lt;br&gt;främmande för svensk rättstradition på detta område. Jag delar den upp-&lt;br&gt;fattning som kommit till uttryck i promemorian. Det är i detta samman-&lt;br&gt;hang enligt min mening alltså inte en framkomlig väg att utforma förslaget&lt;br&gt;så att det endast omfattar kollektivavtal med villkor som understiger en&lt;br&gt;viss nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening bör utgångspunkten för förändringen i stället vara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medbestämmandelagens tillämpningsområde. Som framgår av promemo- Prop. 1990/91:162&lt;br&gt;rian bestäms detta genom en helhetsbedömning av det aktuella arbetsför-&lt;br&gt;hållandets anknytning till Sverige, varvid sådana faktorer som arbetsplat-&lt;br&gt;sens geografiska belägenhet och parternas nationalitet får betydelse liksom&lt;br&gt;huruvida arbetet är mera stadigvarande förlagt till Sverige. De särskilda&lt;br&gt;regler som ställts upp till skydd för träffade kollektivavtal såvitt gäller&lt;br&gt;stridsåtgärder och motsvarande bör endast avse sådana avtal som även i&lt;br&gt;övrigt omfattas av lagen. Den förändring av reglerna i 42 § medbestäm-&lt;br&gt;mandelagen jag nu föreslår bör därför utformas så att räckvidden av&lt;br&gt;ifrågavarande bestämmelse begränsas. Ett tillägg till 42 § medbestämman-&lt;br&gt;delagen bör alltså införas så att tillämpningsområdet för bestämmelserna&lt;br&gt;om förbud mot stridsåtgärder begränsas till sådana arbetsförhållanden&lt;br&gt;som lagen är tillämplig på. Syftet med regeln är att de aktuella förbudsreg-&lt;br&gt;lerna inte skall vara tillämpliga på åtgärder som vidtas mot arbetsförhål-&lt;br&gt;landen som har så liten anknytning till den svenska arbetsmarknaden att&lt;br&gt;medbestämmandelagens regler inte är tillämpliga på dem.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Internationella solidaritetsaktioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De fackliga organisationernas möjligheter att delta i internationella solida-&lt;br&gt;ritetsaktioner har behandlats i samband med medbestämmandelagens till-&lt;br&gt;komst. Arbetsrättskommittén hade föreslagit att svenska sympatiåtgärder&lt;br&gt;skulle vara tillåtna om de företogs till stöd för part i en primäråtgärd&lt;br&gt;utomlands som var tillåten antingen enligt det egna landets lag eller med&lt;br&gt;motsvarande tillämpning av svensk lag. Kommitténs förslag i denna del&lt;br&gt;var dock inte enhälligt. Löntagarrepresentanterna vände sig mot förslaget&lt;br&gt;bl. a. i fråga om sympatiåtgärder med utländsk bakgrund. De ansåg att den&lt;br&gt;föreslagna regeln skulle komma att bli svår att tillämpa och oberäknelig till&lt;br&gt;sina verkningar. I fall där berättigade krav kan ställas från de fackliga&lt;br&gt;organisationernas sida på att få delta i internationella solidaritetsaktioner&lt;br&gt;utan hinder av kollektivavtalslagstiftningens fredspliktsregler skulle den&lt;br&gt;av kommittémajoriteten förordade regeln riskera att inte ge tillräckligt&lt;br&gt;handlingsutrymme (prop. 1975/76:105 bilaga 1 s. 274 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller strejk och andra stridsåtgärder med bakgrund i utländska&lt;br&gt;förhållanden fann departementschefen inte anledning att utforma regler i&lt;br&gt;lagen. Han fann det helt naturligt att svenska arbetstagarorganisationer&lt;br&gt;inte skulle vara förhindrade att delta i internationellt organiserade sympa-&lt;br&gt;tiåtgärder till stöd för broderorganisationer utomlands eller för att uttryc-&lt;br&gt;ka solidaritet med dem som utsätts för politiskt förtryck eller eljest är i&lt;br&gt;behov av internationellt stöd. Begär i sådana sammanhang en facklig&lt;br&gt;international att dess svenska medlemsorganisation skall ansluta sig till en&lt;br&gt;internationell aktion kan det inte vara rimligt att resa rättsliga hinder&lt;br&gt;häremot. Även om det rättsliga läget inte var till alla delar klart saknades&lt;br&gt;det, enligt departementschefen, anledning att tro annat än att det av&lt;br&gt;honom uttryckta synsättet i allt väsentligt skulle motsvaras av vad som&lt;br&gt;skulle bli bedömningen vid en rättslig prövning (prop. s. 275).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inrikesutskottet uttalade i fråga om de svenska arbetstagarorganisatio-&lt;br&gt;nernas rätt att delta i internationellt organiserade stödaktioner för arbets-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tagare i andra länder att MBL utan tvivel ger handlingsutrymme för de Prop. 1990/91: 162&lt;br&gt;svenska organisationerna. Utskottet framhöll att det inte var fråga enbart,&lt;br&gt;eller ens i första hand, om den rättsliga sidan av saken, utan att viktigare&lt;br&gt;var att man kunde räkna med att det i praktiken tillämpades ett handlings-&lt;br&gt;mönster som ter sig tillfredsställande för alla berörda parter (InU&lt;br&gt;1975/76:45 s. 47).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör i detta sammanhang framhållas att det i propositionen också&lt;br&gt;anfördes att fredspliktsreglerna utgår från en fri och lika rätt för alla att&lt;br&gt;vidta ekonomiska stridsåtgärder för att främja fackliga syften gentemot en&lt;br&gt;motpart. Detta angavs innebära bl. a. att det står en facklig organisation&lt;br&gt;fritt att rikta stridsåtgärder även mot avtalsområden på vilka kollektivav-&lt;br&gt;tal redan träffats mellan arbetsgivaren och en annan facklig organisation&lt;br&gt;och att sympatiåtgärder får vidtas för att stödja en sådan stridsåtgärd&lt;br&gt;(prop. s. 276).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementschefens och inrikesutskottets uttalanden i denna fråga&lt;br&gt;måste anses innebära att det efter medbestämmandelagens tillkomst finns&lt;br&gt;utrymme för svenska fackliga organisationer att delta i internationellt&lt;br&gt;organiserade sympatiåtgärder till stöd för broderorganisationer utomlands&lt;br&gt;eller för att uttrycka solidaritet med dem som utsätts för politiskt förtryck&lt;br&gt;eller eljest är i behov av internationellt stöd. Huruvida detta utrymme&lt;br&gt;begränsas av förekomsten av utländska kollektivavtal är dock en fråga som&lt;br&gt;inte berördes närmare i det lagstiftningsärendet. Det är mot denna bak-&lt;br&gt;grund framställningen från LO och TCO om ändringar i medbestämman-&lt;br&gt;delagen på grund av bl. a. den av arbetsdomstolen meddelade domen i&lt;br&gt;Britanniamålet skall ses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I föregående avsnitt om de fackliga möjligheterna att påverka villkoren&lt;br&gt;för arbete i Sverige har jag motiverat mitt förslag till ändring av bestäm-&lt;br&gt;melserna i 42 § medbestämmandelagen. Den föreslagna ändringen har&lt;br&gt;betydelse även för bedömningen av om det är tillåtet att delta i en interna-&lt;br&gt;tionell solidaritetsaktion. Syftet med den föreslagna bestämmelsen i 42 §&lt;br&gt;tredje stycket är att de åtgärder som en organisation vidtar mot arbetsför-&lt;br&gt;hållanden som medbestämmandelagen inte är direkt tillämplig på skall&lt;br&gt;falla utanför bestämmelserna i lagen. Det innebär att bestämmelserna i&lt;br&gt;42 § medbestämmandelagen inte kommer att reglera åtgärder som riktar&lt;br&gt;sig mot arbetsförhållanden som inte har sådan anknytning till den svenska&lt;br&gt;arbetsmarknaden att medbestämmandelagens regler blir tillämpliga. När&lt;br&gt;det alltså är fråga om arbete utomlands eller i vissa fall av arbete av&lt;br&gt;tillfällig karaktär i Sverige kommer normalt sådan anknytning till den&lt;br&gt;svenska arbetsmarknaden att saknas. Det nya tredje stycket till 42 § med-&lt;br&gt;bestämmandelagen innebär att bestämmelserna i första stycket första och&lt;br&gt;andra meningarna då inte är tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör här framhållas att förslaget inte är avsett att medföra ändringar&lt;br&gt;utöver detta. Andra frågor om stridsåtgärder med internationell anknyt-&lt;br&gt;ning berörs alltså inte av mitt förslag. Det innebär att de uttalanden som&lt;br&gt;gjordes av departementschefen och inrikesutskottet vid medbestämman-&lt;br&gt;delagens tillkomst fortfarande är av avgörande betydelse för den allmänna&lt;br&gt;bedömningen av organisationernas rättigheter i detta sammanhang. Den&lt;br&gt;föreslagna bestämmelsen får alltså betydelse endast för sådana fall där&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärden till följd av bestämmelserna i 42 § första stycket medbestämman- Prop. 1990/91: 162&lt;br&gt;delagen eljest skulle varit olovlig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;EG-aspekter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den gemensamma marknaden innebär att de ekonomiska aktörerna inom&lt;br&gt;gemenskapen på lika och ostörda konkurrensvillkor skall kunna handla&lt;br&gt;och byta tjänster med varandra, arbeta, investera och producera. Detta&lt;br&gt;brukar kallas de fyra friheterna, fri rörlighet för varor, personer, tjänster&lt;br&gt;och kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig princip för medlemsländerna i gemenskapen är förbudet mot&lt;br&gt;särbehandling på grund av nationalitet. Denna princip är uttryckt i artikel&lt;br&gt;7 i Romfördraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Fördragets tillämpningsområde och med beaktande av de särskilda&lt;br&gt;bestämmelser som förutses i Fördraget är varje diskriminering av nationa-&lt;br&gt;litetsskäl förbjuden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet må, på förslag av Kommissionen och efter att ha hört Församling-&lt;br&gt;en, med kvalificerad majoritet besluta om bestämmelser om förbud mot&lt;br&gt;sådan diskriminering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen innebär bl. a. att nationella regler rörande sådant som faller&lt;br&gt;inom fördragets tillämpningsområde inte får genom sin utformning med-&lt;br&gt;föra negativ särbehandling på grund av nationalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns i Romfördraget bestämmelser om arbetskraftens fria rörlig-&lt;br&gt;het, fri etableringsrätt och frihet att producera tjänster. I dessa bestämmel-&lt;br&gt;ser och i den av EG- institutionerna utformade s. k. sekundärrätten på&lt;br&gt;dessa områden (dvs. förordningar och direktiv) konkretiseras principen&lt;br&gt;om förbud mot diskriminering på grund av nationalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De remissinstanser som avstyrkt promemorians förslag har genomgåen-&lt;br&gt;de anfört farhågor för att förslaget kan komma att störa det pågående&lt;br&gt;integrationsarbetet och att det kan tänkas strida mot EG-rättens förbud&lt;br&gt;mot diskriminering på grund av nationalitet. Detta är synpunkter som jag&lt;br&gt;fäster största vikt vid. Det bör självfallet vara en strävan att våra inhemska&lt;br&gt;regler utformas så att de inte försvårar fortsatta integrationssträvanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG —rättens förbud mot negativ särbehandling på grund av nationalitet&lt;br&gt;avser naturligtvis först och främst förbud mot regler som är formellt&lt;br&gt;diskriminerande. EG —rätten går emellertid längre än så. Även regler som&lt;br&gt;utan att vara formellt diskriminerande rent faktiskt skapar skillnader på&lt;br&gt;grund av nationalitet kan stå i strid med EG —rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstansernas farhågor beträffande den i promemorian föreslagna&lt;br&gt;regleringens förenlighet med EG —rätten har medfört att jag nu valt en&lt;br&gt;annan väg som också den syftar till att tillgodose arbetstagarnas krav på&lt;br&gt;socialt godtagbara villkor i arbetslivet och som ligger i linje med strävan&lt;br&gt;att motverka social dumpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nu valda regleringsmetoden låter olika anknytningsfakta bli avgö-&lt;br&gt;rande för reglernas tillämpningsområde. Det skydd som fredsplikten inne-&lt;br&gt;bär skall inte gälla sådana fall där anknytningen till svenska förhållanden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 162&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är så svag att medbestämmandelagen inte är tillämplig. Med den utform- Prop. 1990/91:162&lt;br&gt;ning förslaget har fått anser jag att det inte innebär någon diskriminering&lt;br&gt;på grund av nationalitet. De farhågor som remissinstanserna sålunda&lt;br&gt;framfört bör därmed ha undanröjts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan här framhållas, som SAF har gjort i sitt remissyttrande, att det&lt;br&gt;inom EG pågår diskussioner om problem som hänger samman med att&lt;br&gt;arbetare sänds att utföra arbete i ett annat land än det där anställningsför-&lt;br&gt;hållandet har uppstått. Dessa diskussioner är ännu i ett inledande skede.&lt;br&gt;De förs bl. a. mot bakgrund av att det skydd i fråga om arbetstid, ledighet&lt;br&gt;etc. som följer av lagstiftning eller kollektivavtal i det land där arbetet skall&lt;br&gt;utföras även skall komma de ditresta arbetarna till del. När det gäller&lt;br&gt;lönefrågan förs diskussionen mot bakgrund av att t. ex. minimilön som&lt;br&gt;följer av lag eller kollektivavtal skall gälla även för denna grupp av arbets-&lt;br&gt;tagare om deras arbete sträcker sig utöver en viss tid. Några slutgiltiga&lt;br&gt;resultat föreligger alltså inte av dessa diskussioner. Men det faktum att de&lt;br&gt;pågår visar att de problem som kan uppstå i situationer av detta slag har&lt;br&gt;uppmärksammats även av EGs medlemsländer. Jag avser att noga följa&lt;br&gt;utvecklingen inom EG på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kollektivavtalets giltighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett kollektivavtal som tillkommit genom stridsåtgärder kan bli att betrakta&lt;br&gt;som ogiltigt enligt den rättsordning som enligt internationellt privaträttsli-&lt;br&gt;ga principer skall tillämpas på rättsförhållandet mellan avtalsparterna. För&lt;br&gt;att ett sådant kollektivavtal inte skall bli verkningslöst enbart på denna&lt;br&gt;grund föreslår jag därför att det även införs en regel i medbestämmandela-&lt;br&gt;gen som innebär att om utländsk lag skall tillämpas på rättsförhållandet&lt;br&gt;mellan parterna, får ett kollektivavtal inte anses ogiltigt på den grunden att&lt;br&gt;det har tillkommit under inverkan av enligt svensk lag lovliga stridsåtgär-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen har i sitt remissyttrande berört frågan om kollektivav-&lt;br&gt;talets ogiltighet på grund av andra omständigheter än de vidtagna stridsåt-&lt;br&gt;gärderna. Domstolen har därvid utgått från att andra ogiltighetsgrunder&lt;br&gt;enligt utländsk rätt än olovliga stridsåtgärder kan göras gällande vid en&lt;br&gt;prövning av kollektivavtalets giltighet. Detta är ett riktigt påpekande.&lt;br&gt;Någon annan ändring är inte åsyftad med förslaget än att klargöra att det&lt;br&gt;träffade kollektivavtalet inte skall anses ogiltigt enbart därför att det&lt;br&gt;föregåtts av de vidtagna stridsåtgärderna. Det fallet att ett avtal skulle bli&lt;br&gt;ogiltigt av någon annan anledning än att stridsåtgärder förekommit berörs&lt;br&gt;inte av mitt lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Verkningarna för det först träffade kollektivavtalet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen har anfört att det som gör lösningen i promemorians&lt;br&gt;förslag ofullständig är att det där inte sägs något om hur man skall se på det&lt;br&gt;redan befintliga utländska kollektivavtalets giltighet och fortsatta rättsliga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betydelse, när efter fackliga stridsåtgärder i Sverige ett nytt kollektivavtal Prop. 1990/91: 162&lt;br&gt;träffas mellan arbetsgivaren och en angripande svensk facklig organisa-&lt;br&gt;tion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i detta sammanhang framhållas att rättstillämpningen hittills&lt;br&gt;har förmått lösa uppkommande problem vid konkurrens mellan avtal. När&lt;br&gt;det gäller den konkurrens som kan uppstå mellan avtalen i de situationer&lt;br&gt;som här behandlas har arbetsdomstolen emellertid framhållit att det är&lt;br&gt;nödvändigt att det i lagen reds ut vad som i svensk domstol skall gälla om&lt;br&gt;det först träffade kollektivavtalets giltighet. Jag delar arbetsdomstolens&lt;br&gt;uppfattning i detta hänseende. Ett ställningstagande till vilket kollektivav-&lt;br&gt;tal som skall gälla när en arbetsgivare, efter att först ha träffat ett avtal&lt;br&gt;under sådana förhållanden att medbestämmandelagen inte är tillämplig på&lt;br&gt;det, senare sluter ett avtal som träffas av lagens bestämmelser är i själva&lt;br&gt;verket en viktig förutsättning för att det skall vara möjligt att uppnå det&lt;br&gt;allmänna syfte som ligger bakom den förändring av rätten att vidta strids-&lt;br&gt;åtgärder som här föreslås. En uttrycklig regel om vad som skall gälla i en&lt;br&gt;sådan situation bör alltså införas i medbestämmandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan regel bör utformas så att den klarar ut frågan hur de två avtalen&lt;br&gt;rättsligt skall förhålla sig till varandra. Syftet är att bestämmelserna i ett&lt;br&gt;enligt medbestämmandelagen träffat kollektivavtal skall få samma giltig-&lt;br&gt;het enligt rättsläget om konkurrerande kollektivavtal som om det träffats&lt;br&gt;före ett avtal som denna lag inte är tillämplig på. I fråga om sådana&lt;br&gt;anställningsvillkor där bestämmelserna i de båda avtalen strider mot var-&lt;br&gt;andra skall alltså det senare träffade avtalet tillämpas före det tidigare&lt;br&gt;träffade avtalet. Det innebär vid konkurrens mellan avtalen att det senare&lt;br&gt;träffade avtalet faktiskt kommer att behandlas som om det vore träffat&lt;br&gt;först. Det bör framhållas att avtalen är tillämpliga i vanlig ordning i den&lt;br&gt;mån de inte strider mot varandra.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Internationella konventioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;På det internationella planet är Sverige bundet av en rad ILO-konventio-&lt;br&gt;ner, bl. a. nr 87 om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten, nr 98&lt;br&gt;om organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten, nr 143 om&lt;br&gt;migrerande arbetare, nr 147 om miniminormer i handelsfartyg samt nr&lt;br&gt;154 om främjande av kollektiva förhandlingar. ILO-kommittén har grans-&lt;br&gt;kat promemorians förslag och funnit att det inte står i strid med Sveriges&lt;br&gt;åtaganden inom ramen för ILO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EG —rätten saknas särskilda regler om kollektivavtals verkningar i&lt;br&gt;fråga om fredsplikt. Den arbetsrättsliga regleringen ligger till stor del kvar&lt;br&gt;på medlemsländernas nivå. Romfördragets förbud mot diskriminering på&lt;br&gt;grund av nationalitet har behandlats ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen har framförts uppfattningen att promemo-&lt;br&gt;rians förslag skulle strida mot internationella konventioner som Sverige&lt;br&gt;förbundit sig att följa. Bl. a. har överenskommelsen om en gemensam&lt;br&gt;nordisk arbetsmarknad och 1923 års Genevekonvention rörande vissa&lt;br&gt;internationella förhållanden i havshamnar nämnts. Enligt min mening&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgör innehållet i de konventioner Sverige är bundet av inte hinder för ett Prop. 1990/91:162&lt;br&gt;genomförande av det förslag jag nu lägger fram.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Kostnader&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna ändringen beräknas inte leda till någon ökad statsfinansiell&lt;br&gt;belastning. I den mån ändringen kommer att medföra att utländsk arbets-&lt;br&gt;kraft i Sverige erhåller ersättning för sitt arbete utöver vad som annars&lt;br&gt;skulle ha utgått leder ändringen självfallet till ökade kostnader för veder-&lt;br&gt;börande arbetsgivare. Att närmare precisera en sådan kostnadsökning&lt;br&gt;låter sig emellertid inte göra med anspråk på någon större grad av sanno-&lt;br&gt;likhet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Upprättat lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu har anfört har det inom arbetsmarknadsdeparte-&lt;br&gt;mentet upprättats ett förslag till lag om ändring i lagen (1976:580) om&lt;br&gt;medbestämmande i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Specialmotivering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;25a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreslås en regel av innebörd att om en utländsk rättsordning&lt;br&gt;skall tillämpas på ett kollektivavtal får avtalet inte anses ogiltigt på den&lt;br&gt;grunden att det har tillkommit under inverkan av en stridsåtgärd, såvida&lt;br&gt;inte åtgärden är otillåten enligt medbestämmandelagen. Bestämmelsen&lt;br&gt;motsvarar i sak vad som föreskrivs i 42 a § andra stycket i promemorians&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av den föreslagna 42 § tredje stycket kommer en facklig&lt;br&gt;organisation i Sverige att vara oförhindrad att rikta stridsåtgärder mot&lt;br&gt;arbetsgivare vars verksamhet inte omfattas av medbestämmandelagen.&lt;br&gt;Träffas ett kollektivavtal med en sådan arbetsgivare kan rättsverkningarna&lt;br&gt;av avtalet vara att bedöma enligt en utländsk lag som är tillämplig på&lt;br&gt;förhållandet mellan parterna. Innehåller den utländska lagen bestämmel-&lt;br&gt;ser om att kollektivavtal blir ogiltiga om de träffas under inverkan av&lt;br&gt;stridsåtgärder, kan ett avtal som träffas i Sverige bli ogiltigt trots att den&lt;br&gt;fackliga organisationen enligt svensk rätt har varit oförhindrad att vidta&lt;br&gt;stridsåtgärder för att få till stånd ett kollektivavtal. En sådan ordning&lt;br&gt;skulle innebära att det i praktiken blev omöjligt för svenska fackliga&lt;br&gt;organisationer att delta i internationella solidaritetsaktioner eller att på&lt;br&gt;annat sätt få till stånd ett giltigt kollektivavtal med vissa arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen innebär att den utländska lagens bestäm-&lt;br&gt;melser i detta hänseende skall sättas åt sidan och att frågan om avtalets&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;giltighet på grund av stridsåtgärden skall bedömas enligt svensk rätt. Har Prop. 1990/91: 162&lt;br&gt;kollektivavtalet tillkommit efter stridsåtgärder som inte är otillåtna enligt&lt;br&gt;medbestämmandelagen, skall avtalet således inte anses ogiltigt här i landet&lt;br&gt;på den grunden. Frågan om kollektivavtalet är ogiltigt på någon annan&lt;br&gt;grund får bedömas enligt den utländska lag som är tillämplig på avtalsför-&lt;br&gt;hållandet mellan parterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En följd av bestämmelsens konstruktion är att giltigheten av ett kollek-&lt;br&gt;tivavtal som tillkommit efter stridsåtgärder som står i strid med medbe-&lt;br&gt;stämmandelagens regler, skall bedömas enligt den lag som är tillämplig på&lt;br&gt;avtalsförhållandet och inte enligt den ifrågavarande regeln. Är i en sådan&lt;br&gt;situation utländsk rätt tillämplig och innehåller den regler om ogiltighet&lt;br&gt;för kollektivavtal som träffas under inverkan av stridsåtgärder, blir avtalet&lt;br&gt;således ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den föreslagna bestämmelsen i 42 § tredje stycket följer bl. a. att i vissa&lt;br&gt;fall med internationell anknytning får åtgärder tillgripas mot en arbetsgi-&lt;br&gt;vare i syfte att få till stånd ett annat kollektivavtal än det som arbetsgiva-&lt;br&gt;ren redan är bunden av. Även om syftet med åtgärden är att ändra eller&lt;br&gt;upphäva det gällande avtalet blir den alltså som en följd av bestämmelsen&lt;br&gt;lovlig. Om ett avtal skulle träffas efter en sålunda tillåten åtgärd, följer inte&lt;br&gt;därav utan vidare att det först träffade kollektivavtalet skulle bli ogiltigt.&lt;br&gt;Oavsett hur en arbetsgivare ställer sig till krav på att ingå ett andra avtal,&lt;br&gt;kan han ju normalt inte ensidigt undandra sig sina förpliktelser gentemot&lt;br&gt;den första avtalsparten. Det är alltså tydligt att en arbetsgivare med den&lt;br&gt;nya regeln i 42 § kan komma att bli bunden av flera kollektivavtal som helt&lt;br&gt;eller delvis är oförenliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om konkurrens mellan kollektivavtal på den svenska arbetsmark-&lt;br&gt;naden finns det en väl utvecklad praxis. Något behov av att lagreglera&lt;br&gt;denna konkurrenssituation har hittills inte ansetts föreligga. Annorlunda&lt;br&gt;förhåller det sig med den avtalskonkurrens som kan uppkomma med&lt;br&gt;anledning av regeln i 42 § tredje stycket. För att det allmänna syfte som&lt;br&gt;ligger bakom denna bestämmelse skall kunna uppnås blir det nödvändigt&lt;br&gt;att ta ställning till vilket avtal som skall gälla här i landet i den situation&lt;br&gt;som uppstår när en arbetsgivare, efter att först ha träffat ett kollektivavtal&lt;br&gt;under sådana förhållanden att medbestämmandelagen inte är tillämplig på&lt;br&gt;det, senare sluter ett kollektivavtal som träffas av lagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreslås en regel om vilket avtal som skall gälla i ett fall då&lt;br&gt;en arbetsgivare är bunden av flera sinsemellan konkurrerande kollektivav-&lt;br&gt;tal. Om arbetsgivaren först träffar ett avtal som medbestämmandelagen&lt;br&gt;inte är tillämplig på och därefter blir bunden av ett avtal som omfattas av&lt;br&gt;lagens bestämmelser skall enligt denna nya regel det senare avtalet gälla i&lt;br&gt;fråga om oförenliga delar. Innebörden av regeln är att båda avtalen är&lt;br&gt;giltiga så länge de inte strider mot varandra. Avsikten är alltså inte att ett&lt;br&gt;avtal helt skall trängas undan av ett annat avtal redan på den grunden att&lt;br&gt;det inte omfattas av medbestämmandelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna bestämmelsen kan sägas ha sin förebild i de principer om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konkurrerande kollektivavtal som utformats i svensk rättspraxis. Dessa Prop. 1990/91: 162&lt;br&gt;principer innebär att om en arbetsgivare blir bunden av två kollektivavtal&lt;br&gt;är han inte skyldig att tillämpa det senast träffade avtalet i de delar som är&lt;br&gt;oförenliga med det tidigare avtalet. Däremot kan arbetsgivaren under&lt;br&gt;vissa omständigheter bli skadeståndsskyldig gentemot den arbetstagaror-&lt;br&gt;ganisation som är part i det senare avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett kollektivavtal som omfattas av medbestämmandelagen med stöd&lt;br&gt;av den föreslagna regeln blivit gällande framför det först träffade avtalet,&lt;br&gt;betyder det att det får alla de rättsverkningar som enligt svensk rätt är&lt;br&gt;knutna till ett kollektivavtal på vilket medbestämmandelagens regler är&lt;br&gt;tillämpliga. Detta innebär bl. a. att arbetsgivaren kan bli skyldig att tilläm-&lt;br&gt;pa avtalet även på arbetstagare som står utanför den avtalsslutande organi-&lt;br&gt;sationen men som är sysselsatta i arbete som omfattas av avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för om ett kollektivavtal blir gällande trots att det strider mot&lt;br&gt;ett tidigare träffat avtal är alltså frågan om medbestämmandelagens till-&lt;br&gt;lämplighet på avtalen. Lagen innehåller inte några särskilda föreskrifter&lt;br&gt;om när den är tillämplig på arbetsgivar-arbetstagarförhållanden med inter-&lt;br&gt;nationell anknytning. Som närmare utvecklas i specialmotiveringen till&lt;br&gt;den nya bestämmelsen i 42 § tredje stycket får denna fråga lösas i rätts-&lt;br&gt;tillämpningen med stöd av gällande internationellt privaträttsliga princi-&lt;br&gt;per för lagkonflikter. En utgångspunkt bör vara att medbestämmandelagen&lt;br&gt;blir tillämplig på ett kollektivavtalsförhållande med dominerande anknyt-&lt;br&gt;ning till Sverige. I klarhetens intresse bör framhållas att meningen med&lt;br&gt;den föreslagna regeln inte är att förändra innehållet i gällande rätt i fråga&lt;br&gt;om gränserna för lagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom när det gäller den föreslagna bestämmelsen i 42 § tredje stycket&lt;br&gt;skall enligt denna paragraf bedömningen av frågan om medbestämmande-&lt;br&gt;lagen är tillämplig eller inte på det först träffade avtalet göras utan hänsyn&lt;br&gt;till överenskommelser mellan parterna i det avtalet genom vilka lagen&lt;br&gt;eventuellt gjorts tillämplig. Sådana s. k. lagvalsklausuler saknar alltså bety-&lt;br&gt;delse för bedömningen av lagvalet vid tillämpningen av denna del av&lt;br&gt;bestämmelsen. Detta framgår även när det gäller denna paragraf genom&lt;br&gt;användningen av uttrycket direkt tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som i sin nuvarande lydelse består av två stycken, har införts&lt;br&gt;ett nytt tredje stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det nya tredje stycket framgår att första och andra meningarna i&lt;br&gt;första stycket endast gäller åtgärder med anledning av förhållanden mellan&lt;br&gt;arbetsgivare och arbetstagare på vilka medbestämmandelagen är direkt&lt;br&gt;tillämplig. Syftet med denna bestämmelse har redovisats i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom medbestämmandelagen utvidgades organisationernas ansvar för&lt;br&gt;fredsplikten genom att i princip alla organisationer på arbetsmarknaden&lt;br&gt;träffades av förbudet mot anordnande, föranledande i övrigt och medver-&lt;br&gt;kan till olovlig stridsåtgärd. Av lagens förarbeten framgår att förbudet i&lt;br&gt;första hand avsågs träffa medverkan eller understöd genom lämnande av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiska bidrag. I Britanniadomen konstaterade emellertid arbets- Prop. 1990/91: 162&lt;br&gt;domstolen att med hänsyn till den värdering i fråga om den kollektivav-&lt;br&gt;talsrättsliga fredsplikten och ansvaret for denna som föranledde förbudsre-&lt;br&gt;geln, regeln bör anses tillämplig även på understöd eller medverkan i form&lt;br&gt;av ett direkt angrepp med fackliga stridsåtgärder mot den kollektivavtals-&lt;br&gt;part som utsätts för en olovlig stridsåtgärd. Arbetsdomstolen ansåg i&lt;br&gt;domen vidare att det inte kunde möta några betänkligheter att med ut-&lt;br&gt;gångspunkt i ändamålet med 42 § första stycket tillämpa lagrummet, di-&lt;br&gt;rekt eller under åberopande av dess grunder, på varje angrepp med fackliga&lt;br&gt;stridsåtgärder av en utomstående part när syftet är att söka förmå den&lt;br&gt;angripne parten till undanröjande eller ändring av ett bestående kollektiv-&lt;br&gt;avtal, även om någon olovlig stridsåtgärd faktiskt inte vidtas av den&lt;br&gt;angripnes motpart i kollektivavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom domen slog arbetsdomstolen dessutom fast att skyldigheten att&lt;br&gt;respektera träffade kollektivavtal gäller inte bara avtal som ingåtts mellan&lt;br&gt;parter på den svenska arbetsmarknaden utan i princip även sådana avtal&lt;br&gt;som träffats mellan parter utanför den svenska arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom det nya tredje stycket begränsas organisationernas ansvar för&lt;br&gt;fredsplikten i nu angivna hänseenden. Begränsningen innebär att ansvaret&lt;br&gt;för fredsplikten såvitt avser tillämpningen av 42 § inte sträcker sig längre&lt;br&gt;än till arbetsförhållanden som faller under medbestämmandelagens til-&lt;br&gt;lämpningsområde. Fredsplikt som gäller arbete utanför lagens tillämp-&lt;br&gt;ningsområde skyddas alltså inte av den bestämmelsen. Om t. ex. ett avtals-&lt;br&gt;förhållande inte omfattas av medbestämmandelagen hindrar inte 42 §&lt;br&gt;första stycket att en annan organisation vidtar åtgärder mot detta förhål-&lt;br&gt;lande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som avses i tredje stycket är de som nämns i första stycket.&lt;br&gt;Och som arbetsdomstolen konstaterade i Britanniadomen innefattar dessa&lt;br&gt;även direkta angrepp med fackliga stridsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är alltså tillämpningsområdet för medbestämmandelagen som utgör&lt;br&gt;gränsen för det område som skyddas av 42 §. Medbestämmandelagen&lt;br&gt;innehåller inte några särskilda föreskrifter om dess tillämplighet på arbets-&lt;br&gt;givar- och arbetstagarförhållanden med internationell anknytning. Den&lt;br&gt;frågan får enligt lagens förarbeten (prop. 1975/76:105 bil. 1 s. 327) lösas i&lt;br&gt;rättstillämpningen enligt sedvanliga normer för lagkonflikter. Utgångs-&lt;br&gt;punkten bör därvid vara att medbestämmandelagen blir tillämplig på&lt;br&gt;varje arbetsförhållande med dominerande anknytning till Sverige eller&lt;br&gt;svenska förhållanden. Som regel gäller detta om arbetet mer stadigvarande&lt;br&gt;är förlagt till Sverige eller, beträffande arbete som utförs i annat land, om&lt;br&gt;både arbetsgivare och arbetstagare är svenska rättssubjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om medbestämmandelagens tillämplighet på ett visst arbetsför-&lt;br&gt;hållande får alltså avgöras på sedvanligt sätt. Om man därvid finner att&lt;br&gt;lagen är tillämplig är alltså även andra organisationer skyldiga att respekte-&lt;br&gt;ra den fredsplikt som kan gälla i förhållandet mellan parterna. Om medbe-&lt;br&gt;stämmandelagen inte anses tillämplig på förhållandet behöver på motsva-&lt;br&gt;rande sätt andra organisationer inte på grund av 42 § första stycket respek-&lt;br&gt;tera fredsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör observeras att avgörande är om medbestämmandelagen är di-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rekt tillämplig på arbetsförhållandet enligt de sedvanliga normerna för Prop. 1990/91: 162&lt;br&gt;lagkonflikter, dvs. normalt den anknytning till Sverige eller svenska förhål-&lt;br&gt;landen som föreligger. Om det i t. ex. ett utländskt kollektivavtal skulle&lt;br&gt;anges att medbestämmandelagen skall tillämpas på avtalet innebär inte&lt;br&gt;detta att bestämmelsen blir tillämplig om övriga omständigheter ger vid&lt;br&gt;handen att medbestämmandelagen inte är tillämplig på avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1991. Någon särskild övergångsregel&lt;br&gt;är inte erforderlig. Det innebär att stridsåtgärder som har vidtagits före&lt;br&gt;ikraftträdandet inte omfattas av de nya bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Hemställan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen&lt;br&gt;föreslår riksdagen att anta förslaget till lag om ändring i lagen (1976:580)&lt;br&gt;om medbestämmande i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Beslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan-&lt;br&gt;den lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Arbetsmarknadsdepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Vissa fredspliktsregler&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Promemoria utarbetad inom arbetsmarknadsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen (AD) meddelade hösten 1989 dom i det s. k. Britannia-&lt;br&gt;målet. Målet gällde lovligheten av vidtagna blockadåtgärder. Åtgärderna&lt;br&gt;vidtogs i syfte att tvinga redaren att ersätta ett filippinskt kollektivavtal&lt;br&gt;med ett s. k. ITF-avtal. Domen innebar att stridsåtgärderna ansågs otillåt-&lt;br&gt;na eftersom de syftade till att undantränga ett redan existerande kollektiv-&lt;br&gt;avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av domen har LO och TCO krävt ändringar i den&lt;br&gt;svenska lagstiftningen bl. a. så att det inte ska föreligga hinder mot att&lt;br&gt;vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmarknaden av det skälet att den&lt;br&gt;berörde arbetsgivaren har träffat kollektivavtal utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att ett tillägg görs till medbestämmandelagen så&lt;br&gt;att dels bestämmelserna i 42 § inte blir tillämpliga på stridsåtgärder som&lt;br&gt;eljest skulle anses som olovliga på grund av att de strider mot fredsplikt&lt;br&gt;som följer av ett utländskt kollektivavtal eller en utländsk lagregel, dels&lt;br&gt;sådana stridsåtgärder inte skall beaktas vid bedömningen av giltigheten av&lt;br&gt;ett kollektivavtal som har träffats under inverkan av sådana åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet skall inforas en ny paragraf, 42 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 a § Bestämmelserna i 42 § gäller inte stridsåtgärder som är att anse&lt;br&gt;som olovliga enbart till följd av att de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) strider mot fredsplikt föreskriven i annat lands lag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) utgör ett angrepp på ett utländskt kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av fråga om giltigheten av ett kollektivavtal som har&lt;br&gt;träffats under inverkan av sådana stridsåtgärder som avses i första stycket&lt;br&gt;skall åtgärderna lämnas utan avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Britannia-domen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 november 1989 meddelade arbetsdomstolen (AD) dom i det s. k.&lt;br&gt;Britannia-målet. Målet i AD gällde lovligheten av fackliga stridsåtgärder&lt;br&gt;som vidtagits mot ett fartyg i Göteborgs hamn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fartyget M/S JSS Britannia ägdes av ett västtyskt rederi, men var&lt;br&gt;registrerat i det cypriotiska fartygsregistret och seglade alltså under Cy-&lt;br&gt;perns flagga. Under år 1988 tidsbefraktades fartyget av ett svenskt företag&lt;br&gt;och gick i linjetrafik mellan Europa och den amerikanska västkusten. Far-&lt;br&gt;tyget anlöpte enligt sin tidtabell Göteborg var sextiotredje dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Britannia var bemannat med en filippinsk besättning för vilka gällde ett&lt;br&gt;filippinskt kollektivavtal. Kollektivavtalet var slutet mellan en filippinsk&lt;br&gt;fackförening och ett filippinskt bemanningsföretag som anlitats för att i&lt;br&gt;enlighet med filippinsk lag skaffa besättning till fartyget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När Britannia i juli 1988 anlöpte Göteborgs hamn krävde Svenska&lt;br&gt;Sjöfolksfbrbundet och Internationella Transportarbetarefederationen&lt;br&gt;(ITF) att ett s. k. ITF-avtal och nya anställningsavtal skulle tecknas i stället&lt;br&gt;för de befintliga avtalen för fartygets besättning. När rederiet vägrade att&lt;br&gt;gå med på kraven förklarade sjöfolksförbundet fartyget i blockad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en sympatiåtgärd beslutade sjöfolksförbundet även om blockad av&lt;br&gt;visst hamnservicearbete, dvs. trossföring och bogserbåtsarbete med avse-&lt;br&gt;ende på Britannia. För dessa arbeten gällde kollektivavtal mellan Sveriges&lt;br&gt;Redareförening och sjöfolksförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en ytterligare sympatiåtgärd beslutade Svenska Transportarbetare-&lt;br&gt;förbundet om blockad av arbetet med lastning och lossning av Britannia.&lt;br&gt;Detta arbete omfattades av det s. k. stuveriavtalet mellan Sveriges Stuvare-&lt;br&gt;förbund och transportarbetareförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rederiet och stuvareförbundet gjorde gällande att blockadåtgärderna&lt;br&gt;var olovliga. AD fann i ett interimistiskt beslut att transportarbetareför-&lt;br&gt;bundets blockad omedelbart skulle hävas, men lämnade ett yrkande om&lt;br&gt;interimistiskt beslut om sjöfolksförbundets inledningsvis vidtagna blockad&lt;br&gt;utan bifall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den sedermera meddelade domen har AD funnit att de vidtagna&lt;br&gt;blockadåtgärderna var olovliga enligt medbestämmandelagen (MBL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen har i domen funnit att fackliga stridsåtgärder är olovli-&lt;br&gt;ga enligt MBL om de syftar till att framtvinga ett undanröjande eller en&lt;br&gt;ändring av ett bestående kollektivavtal mellan en arbetsgivare och en&lt;br&gt;annan arbetstagarorganisation. Detta gäller såväl när stridsåtgärderna rik-&lt;br&gt;tar sig direkt mot arbetsgivarparten i det kollektivavtalet (42 § MBL) som&lt;br&gt;när de utgör sympatiåtgärder mot en motpart i den angripandes eget&lt;br&gt;kollektivavtal (41 § första stycket 4 MBL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolen fann också att dessa regler även gäller stridsåtgärder&lt;br&gt;som vidtas i Sverige i syfte att undanröja eller åstadkomma ändring i ett&lt;br&gt;kollektivavtal mellan utländska parter för en utländsk arbetsplats och som&lt;br&gt;enligt tillämplig utländsk lag är olovliga i förhållandet mellan avtalsparter-&lt;br&gt;na. AD framhåller dock att det i sådana fall måste göras undantag för fall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;där det uppenbarligen skulle strida mot grunderna för den svenska rätts- Prop. 1990/91: 162&lt;br&gt;ordningen att tillämpa den utländska lagen på frågan om lovligheten av Bilaga 1&lt;br&gt;stridsåtgärder i förhållandet mellan parterna i det utländska avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Reaktioner med anledning av domen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av ADs dom i Britannia-målet har Landsorganisationen i&lt;br&gt;Sverige (LO) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO) gemensamt&lt;br&gt;vänt sig till arbetsmarknadsdepartementet med en anhållan om översyn av&lt;br&gt;bestämmelserna i MBL. Grunden för organisationernas anhållan är farhå-&lt;br&gt;gor om allvarliga inskränkningar i svenska fackliga organisationers möjlig-&lt;br&gt;heter att agera i internationella sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämt gäller det möjligheterna för svenska fackliga organisa-&lt;br&gt;tioner att dels på uppmaning av vederbörande international delta i inter-&lt;br&gt;nationella solidaritetsaktioner, dels kunna tvinga fram svenska kollektiv-&lt;br&gt;avtal för utländska entreprenadarbetare i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationerna har åberopat vad departementschefen uttalade i sam-&lt;br&gt;band med MBLs tillkomst (prop. 1975/76:105 s. 275) om svenska arbets-&lt;br&gt;tagarorganisationers deltagande i internationellt organiserade sympatiåt-&lt;br&gt;gärder till stöd för broderorganisationer utomlands eller för att uttrycka&lt;br&gt;solidaritet med dem som utsätts för politiskt förtryck eller eljest är i behov&lt;br&gt;av internationellt stöd. Departementschefen uttalade då att det inte kan&lt;br&gt;vara rimligt att resa rättsliga hinder mot att en svensk medlemsorganisa-&lt;br&gt;tion på begäran av en facklig international ansluter sig till en internationell&lt;br&gt;aktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i detta sammanhang anmärkas att åtminstone LO anser att det&lt;br&gt;för arbete i Sverige skall anses råda kollektivavtalslöst tillstånd även om&lt;br&gt;arbetet utförs av en utländsk entreprenör med utländsk arbetskraft som&lt;br&gt;står i kollektivavtalsförhållande till varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till stöd för sin uppfattning åberopar LO ett uttalande av departements-&lt;br&gt;chefen i en proposition med riktlinjer för utlänningspolitiken m. m. (prop.&lt;br&gt;1968:142 s. 111). Departementschefen uttalade där att principen om&lt;br&gt;arbetsmarknadsparternas autonomi bl. a. innebär att svensk arbetstagaror-&lt;br&gt;ganisation kan med hot om stridsåtgärd som påtryckningsmedel söka&lt;br&gt;påverka löne- och anställningsvillkoren för utländska montagearbetare&lt;br&gt;som sysselsätts i Sverige. Han uttalade vidare att ett sådant förfarande får&lt;br&gt;anses vara att uppfatta som en tillåten åtgärd för att bringa ett från svensk&lt;br&gt;synpunkt kollektivavtalslöst förhållande under svenskt kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt LO och TCO kan problemen lösas genom ändringar i MBL. Dels&lt;br&gt;bör genom ändring i 1 § MBL klargöras att lovligheten av fackliga stridsåt-&lt;br&gt;gärder skall bedömas enligt de regler som gäller i det land där de vidtas.&lt;br&gt;Dels bör 42 § MBL ändras eller avskaffas så att den frihet att vidta fackliga&lt;br&gt;stridsåtgärder med internationell bakgrund som före Britannia-domen&lt;br&gt;tillämpats på svensk arbetsmarknad återställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från arbetsgivarhåll har framförts att man inte kan dra alltför långtgåen-&lt;br&gt;de slutsatser av Britannia-domen och att det är givet att rättsgrundsatsen&lt;br&gt;att stridsåtgärder inte får vidtas för att tvinga fram ett upphävande eller en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring av ett gällande kollektivavtal måste gälla även i internationella&lt;br&gt;förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från arbetsgivarhåll har det inte vitsordats att det skulle vara en allmänt&lt;br&gt;omfattad uppfattning att kollektivavtal endast gäller för det land i vilket&lt;br&gt;det är träffat. Arbetsgivarsidan delar alltså inte LOs uppfattning att ett&lt;br&gt;utländskt kollektivavtal är att betrakta som en nullitet vid arbete som&lt;br&gt;bedrivs i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 EG-aspekter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I fördraget angående upprättandet av den Europeiska Ekonomiska Ge-&lt;br&gt;menskapen (Rom-fördraget) finns i artikel 7 följande bestämmelser:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom Fördragets tillämpningsområde och med beaktande av de särskilda&lt;br&gt;bestämmelser som förutses i Fördraget är varje diskriminering av nationa-&lt;br&gt;litetsskäl förbjuden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet må, på förslag av Kommissionen och efter att ha hört Församling-&lt;br&gt;en, med kvalificerad majoritet besluta om bestämmelser om förbud mot&lt;br&gt;sådan diskriminering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna artikel innebär alltså att varje diskriminering av&lt;br&gt;nationalitetsskäl är förbjuden. Några särskilda bestämmelser synes dock&lt;br&gt;inte ha beslutats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller tjänster innehåller Rom-fördraget även vissa bestämmel-&lt;br&gt;ser i bl. a. artikel 59 och artikel 60. Av dessa framgår att hinder avseende&lt;br&gt;rätten att fritt utföra tjänster inom EG skall avvecklas och att den som&lt;br&gt;skall utföra en tjänsteprestation har rätt att tillfälligt bedriva sin verksam-&lt;br&gt;het i den stat där tjänsten utförs på samma villkor som statens egna&lt;br&gt;medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de nämnda artiklarna framgår att strävan inom EG är att diskrimine-&lt;br&gt;ring på grund av nationalitet inte skall förekomma. Däremot saknas ut-&lt;br&gt;tryckliga regler om vad som skall gälla beträffande kollektivavtal i interna-&lt;br&gt;tionella förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några direktiv som innebär hinder för EGs medlemsländer att skydda&lt;br&gt;sig mot s. k. social dumping finns alltså inte. Frågeställningen har berörts&lt;br&gt;av EG-domstolen i en nyligen meddelad dom mellan Rush Portuguesa Lda&lt;br&gt;och franska immigrationsmyndigheten. Domstolen uttalade därvid att ett&lt;br&gt;EG-företag som fått ett entreprenadkontrakt i ett annat EG-land har rätt&lt;br&gt;att ta med sig sin personal till det land där arbetet skall utföras. Men&lt;br&gt;domstolen underströk samtidigt att det land där arbetet utförs kan utsträc-&lt;br&gt;ka sin lagstiftning eller träffade kollektivavtal att gälla alla som utför&lt;br&gt;avlönat arbete i landet. Även om den närmare innebörden av vad EG-&lt;br&gt;domstolen uttalat, åtminstone såvitt avser träffade kollektivavtal, inte&lt;br&gt;torde vara helt klar synes uttalandet dock ge stöd för uppfattningen att EG-&lt;br&gt;rätten inte hindrar ett medlemsland från att genom t. ex. minimilönelag-&lt;br&gt;stiftning åstadkomma ett skydd mot social dumping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan nämnas vad EG-domstolen uttalat i samband med&lt;br&gt;att frågan huruvida kollektivavtal kan användas för att genomföra ett EG-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;direktiv varit föremål för prövning. Domstolen har då slagit fast som en&lt;br&gt;utgångspunkt att medlemsstaterna kan överlåta åt arbetsmarknadens par-&lt;br&gt;ter att genomföra ett direktiv, men att detta inte fritar medlemsstaterna&lt;br&gt;från förpliktelsen att säkerställa att alla arbetstagare i full utsträckning&lt;br&gt;faller under direktivets beskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller bestämmandet av minimilön uppvisar EG-länderna olika&lt;br&gt;lösningar. Det vanligaste är att det har inforts regler om minimilön i&lt;br&gt;lagstiftningen. Sådana regler finns i Frankrike, Luxemburg, Nederländer-&lt;br&gt;na, Portugal och Spanien. I Storbritannien och Irland bestäms minimilö-&lt;br&gt;nerna inom vissa sektorer av arbetsmarknaden av löneråd respektive&lt;br&gt;gemensamma kommittéer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belgien och Grekland tillämpar ett system med rikstäckande kollektiv-&lt;br&gt;avtal för att bestämma minimilöner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danmark, Italien och Förbundsrepubliken Tyskland tillämpar, på mot-&lt;br&gt;svarande sätt som Sverige, ett system med sektorvisa kollektivavtal för&lt;br&gt;lönebildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller stridsåtgärder har EG-länderna olika lösningar. Men&lt;br&gt;generellt kan sägas att det inom dessa länder är tillåtet att vidta fackliga&lt;br&gt;stridsåtgärder. 11, ex. Danmark, Förbundsrepubliken Tyskland och Neder-&lt;br&gt;länderna är det dock inte tillåtet att vidta stridsåtgärder under löpande&lt;br&gt;avtalsperiod om kollektivavtalet inte tillåter det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om hur utländska kollektivavtal skall behandlas om det görs&lt;br&gt;gällande att de omfattar arbete som skall utföras i ett annat land synes inte&lt;br&gt;ha fått någon uttrycklig reglering i dessa länder, annat än när det gäller&lt;br&gt;Nederländerna där ett sådant avtal kan bli gällande under en övergångspe-&lt;br&gt;riod av högst ett år efter prövning i arbetsministeriet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Medbestämmandelagens regler&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Internationella förhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;MBL saknar uttryckliga bestämmelser om lagens tillämplighet på arbets-&lt;br&gt;givar- och arbetstagarförhållanden med internationell anknytning. I förar-&lt;br&gt;betena till lagen har emellertid angivits att den frågan får lösas i rättstill-&lt;br&gt;lämpningen enligt sedvanliga normer for lagkonflikter (prop. 1975/76:105&lt;br&gt;Bilaga 1 s. 327).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som i annan arbetsrättslig lagstiftning angavs att utgångs-&lt;br&gt;punkten bör vara att MBL blir tillämplig på varje arbetsplats med domine-&lt;br&gt;rande anknytning till Sverige eller svenska förhållanden. Som regel gäller&lt;br&gt;detta om arbetet mera stadigvarande är förlagt till Sverige eller, beträffan-&lt;br&gt;de arbete som utförs i ett annat land, om både arbetsgivare och arbetstaga-&lt;br&gt;re är svenska rättssubjekt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På sjöfartens område anfördes att MBL bör gälla fartyg som enligt&lt;br&gt;sjölagen är svenskt, oavsett vem som handhar driften ombord. Även&lt;br&gt;beträffande utlandsregistrerade fartyg ansågs lagen böra gälla om fartyget&lt;br&gt;ändå har dominerande anknytning till svenska förhållanden. Som exempel&lt;br&gt;på sådana förhållanden angavs dels att fartyget går i trafik som regelbundet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;berör svenska hamnar, dels att de anställda till övervägande delen är av Prop. 1990/91: 162&lt;br&gt;svensk nationalitet. Vidare angavs att ett riktmärke bör vara om regering- Bilaga 1&lt;br&gt;en med stöd av sjömanslagen har förordnat att den lagen skall gälla&lt;br&gt;ombord.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 Fredsplikt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter att ha slagit fast att den fredsplikt som följer med ingångna kollektiv-&lt;br&gt;avtal är av stor betydelse inte bara för de avtalsslutande parterna utan&lt;br&gt;också för samhället, förklarade föredragande departementschefen att det&lt;br&gt;vore olämpligt att lagreglera såväl frågan om politiska strejker som frågan&lt;br&gt;om strejker med utländsk bakgrund (a. prop. s. 202 — 203).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen har också anförts att det på svensk arbetsmarknad råder&lt;br&gt;utbredd enighet om det berättigade och betydelsefulla i principen om att&lt;br&gt;ett träffat kollektivavtal skall respekteras under avtalets giltighetstid. Ar-&lt;br&gt;betsfred under löpande avtalsperiod är en förutsättning för att näringsliv&lt;br&gt;och samhälle skall kunna fungera och utvecklas och för att näringslivet&lt;br&gt;skall kunna bevara sin förmåga att konkurrera med företag i andra länder.&lt;br&gt;Arbetsfreden är också en utgångspunkt för de fackliga organisationernas&lt;br&gt;lönepolitiska strävanden och för enskildas ekonomiska trygghet (a. prop. s.&lt;br&gt;270 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör i detta sammanhang framhållas att det i propositionen också&lt;br&gt;anfördes att fredspliktsreglerna utgår från en fri och lika rätt för alla att&lt;br&gt;vidta ekonomiska stridsåtgärder för att främja fackliga syften gentemot&lt;br&gt;en motpart. Detta angavs innebära bl. a. att det står en facklig organisaiton&lt;br&gt;fritt att rikta stridsåtgärder även mot avtalsområden på vilka kollektivav-&lt;br&gt;tal redan träffats mellan arbetsgivaren och en annan facklig organisation&lt;br&gt;och att sympatiåtgärder får vidtas för att stödja en sådan stridsåtgärd&lt;br&gt;(a. prop. s. 276).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller strejk och andra stridsåtgärder med bakgrund i utländska&lt;br&gt;förhållanden fann alltså departementschefen inte anledning att utforma&lt;br&gt;regler i lagen: Han fann det helt naturligt att svenska arbetstagarorganisa-&lt;br&gt;tioner inte skall vara förhindrade att delta i internationellt organiserade&lt;br&gt;sympatiåtgärder till stöd för broderorganisationer utomlands eller för att&lt;br&gt;uttrycka solidaritet med dem som utsätts för politiskt förtryck eller eljest&lt;br&gt;är i behov av internationellt stöd. Begär i sådana sammanhang en facklig&lt;br&gt;international att dess svenska medlemsorganisation skall ansluta sig till en&lt;br&gt;internationell aktion kan det inte vara rimligt att resa rättsliga hinder&lt;br&gt;häremot. Även om det rättsliga läget inte var till alla delar klart saknades&lt;br&gt;det, enligt departementschefen, anledning att tro annat än att det av&lt;br&gt;honom uttryckta synsättet i allt väsentligt skulle motsvaras av vad som&lt;br&gt;skulle bli bedömningen vid en rättslig prövning (a. prop. s. 275).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om de svenska arbetstagarorganisationernas rätt att delta i inter-&lt;br&gt;nationellt organiserade stödaktioner för arbetstagare i andra länder uttala-&lt;br&gt;de inrikesutskottet (InU 1975/76:45 s. 47) att MBL utan tvivel ger hand-&lt;br&gt;lingsutrymme för de svenska organisationerna. Utskottet framhöll i sam-&lt;br&gt;manhanget att det inte var fråga enbart, eller ens i första hand, om den&lt;br&gt;rättsliga sidan av saken, utan att viktigare var att man kunde räkna med att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det i praktiken tillämpades ett handlingsmönster som ter sig tillfredsstäl- Prop. 1990/91: 162&lt;br&gt;lande för alla berörda parter. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Överväganden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Arbetsdomstolens dom bygger på följande rättsgrundsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Fackliga stridsåtgärder får vidtas i syfte att utgöra påtryckning på en&lt;br&gt;arbetsgivare att träffa kollektivavtal med en arbetstagarorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Fackliga stridsåtgärder får inte vidtas i syfte att upphäva eller ändra&lt;br&gt;ett gällande kollektivavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Fackliga stridsåtgärder får vidtas i syfte att utgöra påtryckning på en&lt;br&gt;arbetsgivare att träffa kollektivavtal med en arbetstagarorganisation trots&lt;br&gt;att arbetsgivaren redan är bunden av kollektivavtal med en annan arbets-&lt;br&gt;tagarorganisation för det arbete som är i fråga. (Här bör framhållas att det&lt;br&gt;förhållandet att avtalen kan komma att strida mot varandra eller vara&lt;br&gt;oförenliga med varandra är ett problem som inte löses genom förbud mot&lt;br&gt;stridsåtgärder som vidtas i syfte att få det senare avtalet till stånd utan&lt;br&gt;genom rättsregler om konkurrens mellan kollektivavtal. Rättsläget i fråga&lt;br&gt;om konkurrerande, kollektivavtal får anses klarlagt genom arbetsdomsto-&lt;br&gt;lens praxis. Huvudregeln är att ett senare avtal får vika för ett tidigare&lt;br&gt;avtal.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) Fackliga stridsåtgärder får inte vidtas i syfte att åstadkomma ett&lt;br&gt;kollektivavtal när detta enligt svensk rätt inte skulle anses som giltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) Frågan om lovligheten av fackliga stridsåtgärder skall normalt avgöras&lt;br&gt;med tillämpning av lagen i det land där åtgärderna vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) Fackliga sympatiåtgärder till stöd för lovliga primärkonflikter får&lt;br&gt;vidtas även när primärkonflikten äger rum utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) Rättsförhållandet mellan redare och ombordanställda skall i princip&lt;br&gt;bedömas enligt flaggans lag, dvs. rättsordningen i det land där fartyget är&lt;br&gt;registrerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av dessa grundsatser och att det för den filippinska&lt;br&gt;besättningen på Britannia gällde ett filippinskt kollektivavtal som, liksom&lt;br&gt;ett kollektivavtal i Sverige, medförde fredsplikt för besättningen fann AD&lt;br&gt;att de vidtagna stridsåtgärderna stred mot 41 och 42 §§ MBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom domen har AD slagit fast att skyldigheten att respektera träffade&lt;br&gt;kollektivavtal gäller även i förhållande till avtal som ingåtts mellan parter&lt;br&gt;utanför den svenska arbetsmarknaden. Detta torde få följande betydelse&lt;br&gt;på den svenska arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Utländsk arbetsgivare utan kollektivavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ADs dom medför inte några ändringar i vad som gäller för en utländsk&lt;br&gt;arbetsgivare utan kollektivavtal när denne bedriver verksamhet i Sverige.&lt;br&gt;Svenska fackliga organisationer står fria att med hjälp av stridsåtgärder&lt;br&gt;söka få till stånd ett kollektivavtal för arbetet i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Utländsk arbetsgivare med utländskt kollektivavtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta fall kan delas upp i tre olika typsituationer, nämligen dels att avtalet&lt;br&gt;ostridigt är avsett enbart for arbetsmarknaden i det land där det har&lt;br&gt;träffats, dels att avtalet enbart av den ena avtalsparten anses gälla även for&lt;br&gt;arbete i Sverige samt dels att båda avtalsparterna anser att avtalet gäller&lt;br&gt;även för arbete i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första situationen, att avtalet i fråga enbart gäller för arbete i det&lt;br&gt;land där det har träffats, torde inte bereda några speciella problem. En&lt;br&gt;sådan arbetsgivare är att jämställa med arbetsgivaren under a) ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra typsituationen, att t. ex. arbetsgivaren ensidigt påstår att ett i&lt;br&gt;ett annat land träffat kollektivavtal gäller även för arbete i Sverige, torde inte&lt;br&gt;heller bereda några speciella svårigheter. Om motparten i avtalet inte delar&lt;br&gt;den uppfattningen, och det inte heller av avtaleti övrigt framgår att stånd-&lt;br&gt;punkten har fog för sig, torde situationen överensstämma med det här först&lt;br&gt;nämnda fallet. Även en sådan arbetsgivare torde alltså vara att jämställa&lt;br&gt;med arbetsgivaren under a) ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje typsituationen, att en arbetsgivare och en facklig organisa-&lt;br&gt;tion i ett annat land har träffat ett kollektivavtal som helt eller delvis är&lt;br&gt;avsett att tillämpas även på arbete i t. ex. Sverige, kan däremot vålla vissa&lt;br&gt;problem. I ett sådant fall kan visserligen svenska fackliga organisationer&lt;br&gt;med hjälp av stridsåtgärder söka åstadkomma ett kollektivavtal för det&lt;br&gt;arbete som ska bedrivas i Sverige vid sidan av det redan träffade utländska&lt;br&gt;avtalet. Vid konkurrens mellan avtalen gäller då normalt det först träffade&lt;br&gt;avtalet. Däremot är de svenska fackliga organisationerna förhindrade att&lt;br&gt;med hjälp av stridsåtgärder söka ersätta det utländska avtalet med ett&lt;br&gt;svenskt kollektivavtal. Hinder råder också mot att med hjälp av stridsåt-&lt;br&gt;gärder söka åstadkomma ändringar i det utländska kollektivavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att denna typ av situationer hittills inte har vållat några större problem&lt;br&gt;på den svenska arbetsmarknaden hänger samman med det krav på arbets-&lt;br&gt;tillstånd för utlänningar som gäller för andra än helt tillfälliga arbeten i&lt;br&gt;Sverige. Arbetstillstånd beslutas av statens invandrarverk, som kan delege-&lt;br&gt;ra beslutsrätten till arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), länsarbetsnämnd el-&lt;br&gt;ler polismyndighet. AMS skall besluta om riktlinjer för bedömningen av&lt;br&gt;ärenden om arbetstillstånd. Innan riktlinjer utfärdas skall arbetsmarkna-&lt;br&gt;dens parter få tillfälle att yttra sig. Sådan yttranderätt föreligger också&lt;br&gt;innan beslut om arbetstillstånd i ärende av principiell betydelse eller&lt;br&gt;annars av större vikt fattas. De fackliga organisationerna har i dessa&lt;br&gt;sammanhang regelmässigt avstyrkt ansökningar om arbetstillstånd om&lt;br&gt;inte lön och anställningsvillkor i övrigt motsvarat vad som gäller på den&lt;br&gt;svenska arbetsmarknaden. Vid tillståndsgivningen har på detta sätt an-&lt;br&gt;ställningsvillkoren varit en av de faktorer som beaktas. Det inflytande&lt;br&gt;arbetsmarknadens parter härigenom har fått i tillståndsärendena har med-&lt;br&gt;fört att det i praktiken inte har varit möjligt för utländska arbetsgivare att&lt;br&gt;bedriva verksamhet i Sverige på villkor som på ett alltför markant sätt har&lt;br&gt;avvikit från vad som gäller på den svenska arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pågående utvecklingen mot ett integrerat Europa kan komma att få&lt;br&gt;till följd att kravet på arbetstillstånd upphävs. Därmed försvinner den nu&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreliggande möjligheten att i praktiken se till att svensk standard råder i &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga om villkoren när arbete skall utföras i Sverige av utomnordisk &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Internationella solidaritetsaktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om lovligheten av solidaritetsaktioner av politisk karaktär berörs&lt;br&gt;inte av ADs dom. Som framgått ovan har det i MBLs förarbeten uttalats&lt;br&gt;som helt naturligt att svenska arbetstagarorganisationer inte skall vara&lt;br&gt;förhindrade att delta i internationellt organiserade sympatiåtgärder till&lt;br&gt;stöd för broderorganisationer utomlands eller för att uttrycka solidaritet&lt;br&gt;med dem som utsätts för politiskt förtryck eller eljest är i behov av interna-&lt;br&gt;tionellt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationella solidaritetsaktioner i form av fackliga stridsåtgärder i&lt;br&gt;syfte att åstadkomma ändring i ett utländskt kollektivavtal torde normalt&lt;br&gt;bli att anse som olovliga enligt svensk rätt. Detsamma torde även gälla om&lt;br&gt;syftet med stridsåtgärden är att åstadkomma ett kollektivavtal mellan&lt;br&gt;utländska parter om tillämplig utländsk lag betraktar ett avtal som träffats&lt;br&gt;under sådana förhållanden som ogiltigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör i sammanhanget framhållas att en förutsättning för att en svensk&lt;br&gt;domstol kommer att fästa avseende vid vad som föreskrivs i utländsk&lt;br&gt;lagstiftning eller utländska kollektivavtal är att lagstiftningen eller avtalet&lt;br&gt;inte strider mot grundläggande svensk rättsuppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;På den svenska arbetsmarknaden gäller bl. a. följande två rättgrundsatser,&lt;br&gt;nämligen dels att det inte är tillåtet att med fackliga stridsåtgärder försöka&lt;br&gt;åstadkomma ändringar i eller att upphäva ett gällande kollektivavtal, dels&lt;br&gt;att fackliga stridsåtgärders lovlighet skall prövas enligt rättsordningen i det&lt;br&gt;land där åtgärderna vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De krav på ändringar i den svenska lagstiftningen som har rests med&lt;br&gt;anledning av ADs dom är som framgått ovan dels att 1 § MBL ändras så att&lt;br&gt;lovligheten av fackliga stridsåtgärder skall bedömas enligt lagen i det land&lt;br&gt;där de vidtas, dels att 42 § MBL avskaffas eller ändras så att det inte&lt;br&gt;föreligger hinder mot att vidta fackliga stridsåtgärder på den svenska&lt;br&gt;arbetsmarknaden av det skälet att den berörde arbetsgivaren har träffat&lt;br&gt;kollektivavtal utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med de framförda kraven på lagändring är att jämställa utländska&lt;br&gt;arbetsgivare med svenska arbetsgivare som saknar kollektivavtal för arbe-&lt;br&gt;te som skall utföras i Sverige. Utgångspunkten är därvid att alla arbetsgiva-&lt;br&gt;re som bedriver verksamhet i Sverige riskerar att utsättas för stridsåtgärder&lt;br&gt;från de fackliga organisationernas sida när dessa strävar efter att få till&lt;br&gt;stånd kollektivavtal om de villkor som bör gälla i den aktuella verksamhe-&lt;br&gt;ten. Det bör här framhållas att organisationernas rätt att vidta stridsåtgär-&lt;br&gt;der är grundlagsskyddad genom bestämmelser i regeringsformen. Har ett&lt;br&gt;kollektivavtal träffats är det emellertid inte tillåtet att genom stridsåtgär-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;der söka ändra eller upphäva avtalet. Även i ett sådant fall riskerar dock&lt;br&gt;arbetsgivarparten i avtalet att bli utsatt för stridsåtgärder som syftar till att&lt;br&gt;åstadkomma ett annat kollektivavtal vid sidan av det redan träffade avta-&lt;br&gt;let.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utländsk arbetsgivare som avser att bedriva verksamhet i Sverige&lt;br&gt;riskerar att på samma sätt som ovan nämnts bli utsatt för stridsåtgärder på&lt;br&gt;den svenska arbetsmarknaden. För det fall en sådan arbetsgivare helt&lt;br&gt;saknar kollektivavtal torde frågan om rätten att vidta stridsåtgärder inte&lt;br&gt;vålla några speciella problem. Och eftersom kollektivavtal, såväl i Sverige&lt;br&gt;som i andra länder, normalt träffas i avsikt att gälla enbart på arbetsmark-&lt;br&gt;naden i det aktuella landet torde frågan om rätten att vidta stridsåtgärder i&lt;br&gt;allmänhet inte vålla några speciella problem ens i de fall när den utländske&lt;br&gt;arbetsgivaren har tecknat ett kollektivavtal i ett annat land än Sverige.&lt;br&gt;Även i sådana fall är alltså arbetsgivaren normalt att anse som kollektivav-&lt;br&gt;talslös när det gäller verksamheten på den svenska arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan i detta sammanhang finnas skäl att framhålla att anledningen&lt;br&gt;till att kollektivavtal normalt träffas enbart för att gälla i ett visst land är&lt;br&gt;att sådana avtal för att fungera på en viss arbetsmarknad måste beakta de&lt;br&gt;specifika förhållanden som råder där i fråga om t. ex. arbetstid och arbets-&lt;br&gt;miljö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de i föregående stycke nämnda fallen står de svenska fackliga organisa-&lt;br&gt;tionerna alltså fria att söka reglera villkoren för verksamheten i Sverige&lt;br&gt;genom att träffa kollektivavtal med arbetsgivaren i fråga. Organisationer-&lt;br&gt;na står också helt fria att på vanligt sätt söka genomdriva sådana avtal&lt;br&gt;genom att vidta stridsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle det redan träffade kollektivavtalet omfatta verksamheten i Sveri-&lt;br&gt;ge uppkommer emellertid den situationen att det avtalet kan vara skyddat&lt;br&gt;i den meningen att stridsåtgärder inte får vidtas i Sverige för att ändra eller&lt;br&gt;upphäva avtalet. Det är för att undanröja de oklarheter som kan föreligga i&lt;br&gt;situationer av detta slag kraven på lagändring har förts fram. Här kan&lt;br&gt;tilläggas att det i praktiken endast är i sådana fall där det utländska avtalet&lt;br&gt;i väsentlig grad understiger svenska förhållanden som de fackliga organisa-&lt;br&gt;tionerna kan tänkas använda en sådan möjlighet. Erfarenheten visar att de&lt;br&gt;fackliga organisationerna i Sverige har visat omdöme vid hanteringen av&lt;br&gt;de rättigheter den svenska lagstiftningen ger dem. Det finns ingen anled-&lt;br&gt;ning att befara att situationen skulle bli annorlunda i nu ifrågavarande fall.&lt;br&gt;Någon risk för att organisationerna alltså med den fackliga striden skulle&lt;br&gt;söka t. ex. sänka lönerna för välbetalda utländska arbetstagare, som kom-&lt;br&gt;mer hit för att utföra arbete, torde alltså inte föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man anser att det i Sverige bör vara tillåtet att vidta fackliga&lt;br&gt;stridsåtgärder mot en arbetsgivare utan hinder av att det föreligger ett&lt;br&gt;sådant kollektivavtal är det inte en tillräcklig åtgärd att avskaffa 42 §&lt;br&gt;MBL. En rättslig prövning av frågan om tillåtligheten av en stridsåtgärd&lt;br&gt;begränsas inte till en tillämpning av de uttryckliga reglerna i MBL. Även&lt;br&gt;utan 42 § MBL skulle arbetsdomstolen i Britannia-målet ha kunnat kom-&lt;br&gt;ma till samma ståndpunkt genom en tillämpning av den ovan nämnda&lt;br&gt;rättsgrundsatsen att fackliga stridsåtgärder inte får vidtas i syfte att åstad-&lt;br&gt;komma ett kollektivavtal när detta inte skulle anses som giltigt. Resone-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;manget förutsätter att syftet med stridsåtgärden är att ändra eller upphäva&lt;br&gt;det gällande kollektivavtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man vill åstadkomma en möjlighet att vidta stridsåtgärder i syfte att&lt;br&gt;ändra eller upphäva ett utländskt kollektivavtal torde det alltså krävas att&lt;br&gt;en uttrycklig regel om detta infors i den svenska lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till 42 § MBL kan införas en regel om att bestämmelserna i&lt;br&gt;paragrafen inte ska tillämpas när fråga är om utländska kollektivavtal,&lt;br&gt;eller när fredsplikt eljest föreligger till följd av tillämplig utländsk lag. En&lt;br&gt;sådan regel kan anses ligga i linje med dels det ovan nämnda uttalandet i&lt;br&gt;prop. 1968:142, dels uttalandet i arbetsdomstolens interimistiska beslut i&lt;br&gt;AD 1981 nr 24. Tvisten i arbetsdomstolens mål gällde ett maltesiskt fartyg&lt;br&gt;som hade tidsbefraktats av ett svenskt rederi för trafik bl. a. på svensk&lt;br&gt;hamn. Fartyget hade förklarats i blockad av Svenska transportarbetareför-&lt;br&gt;bundet på begäran av ITFs svenske inspektör. Det maltesiska rederiet&lt;br&gt;väckte talan vid arbetsdomstolen mot bl. a. transportarbetareförbundet för&lt;br&gt;fredspliktsbrott. Rederiet åberopade därvid ett i Spanien träffat kollektiv-&lt;br&gt;avtal mellan rederiet och ITF. Arbetsdomstolen fann i sitt interimistiska&lt;br&gt;beslut att svensk rätt uppenbarligen inte var tillämplig på kollektivavtalet&lt;br&gt;mellan rederiet och ITF, och att bestämmelserna i 42 § MBL om organisa-&lt;br&gt;tions ansvar för fredspliktsbrott därmed inte var tillämpliga i den situation-&lt;br&gt;som förelåg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det huvudsakliga syftet med en sådan regel skulle alltså vara att skapa&lt;br&gt;en möjlighet för svenska fackliga organisationer att vidta stridsåtgärder&lt;br&gt;mot en arbetsgivare utan hinder av att denne redan är bunden av ett&lt;br&gt;utländskt kollektivavtal för arbetet i fråga. Ett särskilt problem som upp-&lt;br&gt;kommer i detta sammanhang är frågan vilka kollektivavtal som skall anses&lt;br&gt;vara utländska. Det är en fråga som inte är helt enkel att uttömmande&lt;br&gt;besvara. Klart torde dock vara att ett kollektivavtal som på arbetstagarsi-&lt;br&gt;dan har träffats av en organisation som verkar i Sverige och har sitt säte&lt;br&gt;här är att anse som ett svenskt avtal om det tar sikte på verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs här i landet. Ett sådant avtal bör alltså inte omfattas av den&lt;br&gt;föreslagna lagändringen. Det gäller givetvis även om avtalet har träffats i&lt;br&gt;ett annat land och med en utländsk arbetsgivare. I första hand avses alltså&lt;br&gt;med utländskt kollektivavtal ett avtal som på arbetstagarsidan har slutits&lt;br&gt;av en facklig organisation som i huvudsak verkar och har sitt säte i ett&lt;br&gt;annat land än Sverige. Den närmare gränsdragningen mellan vad som är&lt;br&gt;att anse som ett svenskt eller utländskt kollektivavtal är dock en fråga som&lt;br&gt;ytterst får avgöras i rättstillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantagsregeln bör utformas så att den omfattar situationer dels där&lt;br&gt;olovlighet skulle anses föreligga till följd av brott mot den fredsplikt som&lt;br&gt;följer av ett utländskt kollektivavtal, dels sådana fall där fredsplikten följer&lt;br&gt;av en uttrycklig regel i ett annat lands lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följden av en sådan regel är att det svenska rättssystemet då uttryckligen&lt;br&gt;tillåter att fackliga stridsåtgärder vidtas i syfte att ändra eller upphäva alla&lt;br&gt;utländska kollektivavtal. Det innebär att alla utländska företagare, oavsett&lt;br&gt;om de har tecknat kollektivavtal eller inte, riskerar att utsättas för fackliga&lt;br&gt;stridsåtgärder i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alternativ kan vara att den nya regeln endast skall gälla i förhållande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till kollektivavtal som inte når upp till en viss standard. En sådan ordning&lt;br&gt;torde dock medföra en rad problem. Dels uppkommer det då bl. a. krav på&lt;br&gt;att denna standard skall kunna bestämmas och att någon skall tilläggas&lt;br&gt;uppgiften att avgöra om det aktuella avtalet når upp till en godtagbar nivå.&lt;br&gt;I praktiken skulle det innebära att staten skulle avgöra vilka avtal som är&lt;br&gt;godtagbara och dessutom föreskriva att dessa avtal skulle bli rättsligt&lt;br&gt;bindande mellan andra än de som slutit avtalet. Vad en sådan ordning&lt;br&gt;skulle få för konsekvenser såväl rent allmänt som för den svenska arbets-&lt;br&gt;marknaden och dess organisationer låter sig inte överblickas i detta sam-&lt;br&gt;manhang. Så mycket torde stå klart att tankegångar av detta slag är helt&lt;br&gt;främmande för svensk rättstradition på detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En följd av att en regel om rätt att vidta stridsåtgärder utan hinder av att&lt;br&gt;det redan finns ett utländskt kollektivavtal för arbetet i fråga kan bli att det&lt;br&gt;avtal som framtvingas genom stridsåtgärden kan bli ogiltigt enligt den lag&lt;br&gt;som skall tillämpas på rättsförhållandet. Även den svenska arbetsdomsto-&lt;br&gt;len kan komma att behöva förklara avtalet ogiltigt om den får att pröva en&lt;br&gt;fråga som skall avgöras med tillämpning av ett annat lands lag i enlighet&lt;br&gt;med internationellt privaträttsliga principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska fackliga organisationer torde ha svårigheter att kunna godta en&lt;br&gt;sådan ordning. Den skulle i princip innebära att organisationerna genom&lt;br&gt;stridsåtgärder skulle kunna hindra utländska företagare att agera på den&lt;br&gt;svenska arbetsmarknaden, men skulle sakna möjlighet att på det sättet&lt;br&gt;tvinga fram avtal på svensk nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att komma till rätta med detta problem krävs en regel som innebär&lt;br&gt;att det vid prövning i Sverige av ett kollektivavtals giltighet inte skall fästas&lt;br&gt;avseende vid om vidtagna stridsåtgärder av den art som här har diskute-&lt;br&gt;rats enligt eljest tillämplig utländsk rätt är att anse som olovliga. Det&lt;br&gt;innebär alltså att domstolen vid denna prövning skall lämna åtgärderna&lt;br&gt;utan avseende trots att de, enligt den utländska rättsordning som till följd&lt;br&gt;av svenska internationellt privaträttsliga regler kan vara tillämplig på&lt;br&gt;frågan om avtalets giltighet, skulle kunna föranleda att avtalet är att anse&lt;br&gt;som ogiltigt. Endast om stridsåtgärden även enligt svensk rätt är att anse&lt;br&gt;som olovlig skall den få betydelse för avtalets giltighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör i detta sammanhang framhållas att syftet med förslaget är att&lt;br&gt;skapa en möjlighet att i Sverige motverka försök till s. k. social dumping,&lt;br&gt;dvs. att låglöneländers arbetskraft utnyttjas på den svenska arbetsmarkna-&lt;br&gt;den på villkor som inte når upp till en nivå som är acceptabel för den&lt;br&gt;övriga delen av arbetsmarknaden. Förutom att det är oacceptabelt för den&lt;br&gt;svenska arbetsmarknaden att stora skillnader i t. ex. lönehänseende upp-&lt;br&gt;kommer på detta sätt innebär förteelsen också att konkurrensen mellan&lt;br&gt;svenska och utländska företag snedvrids på ett osunt sätt genom att de får&lt;br&gt;konkurrera på helt olika villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågeställningar kring detta problem diskuteras även inom t. ex. EG&lt;br&gt;inför genomförandet av den inre marknaden. Frågan berördes också i den&lt;br&gt;ovan nämnda domen från EG-domstolen, vars omdiskuterade uttalande&lt;br&gt;torde innebära ett erkännande av EG-ländernas rätt att i vart fall genom&lt;br&gt;lagstiftning slå vakt om den standardnivå som respektive land har upp-&lt;br&gt;nått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan framgått ovan är det i de kontinentala rättssystemen vanligt&lt;br&gt;att staten lägger fast den lägsta lönenivån för avlönat arbete i landet.&lt;br&gt;Denna väg har valts i bl. a. Frankrike, Nederländerna, Portugal och Spa-&lt;br&gt;nien. Skälet till att denna väg valts för att åstadkomma ett socialt skydd på&lt;br&gt;löneområdet torde hänga samman med att de fackliga organisationerna i&lt;br&gt;dessa länder traditionellt har varit förhållandevis svaga, bl. a. till följd av&lt;br&gt;en låg organisationsgrad och en uppdelad fackföreningsrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige, där de fackliga organisationerna sedan länge har en mycket&lt;br&gt;stark ställning, har traditionellt en annan väg valts för att åstadkomma&lt;br&gt;skäliga villkor på arbetsmarknaden. I stället för lagstiftning om t. ex.&lt;br&gt;minimilöner har de fackliga organisationernas verksamhet ansetts utgöra&lt;br&gt;en garanti för att oacceptabla förhållanden inte tolereras på den svenska&lt;br&gt;arbetsmarknaden. Detta sker genom organisationernas fria förhandlingar&lt;br&gt;med arbetsgivarsidan och de kollektivavtal om löner och andra anställ-&lt;br&gt;ningsvillkor som träffas efter sådana förhandlingar. En väsentlig förutsätt-&lt;br&gt;ning i detta system är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgär-&lt;br&gt;der i intressefrågor. De kollektivavtal som sålunda träffas får i praktiken,&lt;br&gt;men utan formella regler därom, avgörande inflytande även på de delar av&lt;br&gt;arbetsmarknaden som formellt inte omfattas av avtalet. Det tillägg till&lt;br&gt;MBL som nu föreslås är alltså inte något annat än en svensk motsvarighet&lt;br&gt;till den på kontinenten förekommande ordningen med minimilönelagstift-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna bör träda i kraft den 1 april 1991. Några&lt;br&gt;särskilda övergångsregler torde inte vara erforderliga. Det innebär att äldre&lt;br&gt;regler gäller för stridsåtgärder som vidtagits före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över instanser som erhållit promemorian Vissa Prop. 1990/91:162&lt;br&gt;fredspliktsregler för yttrande. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Anmodade att avge yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Svea hovrätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Kommerskollegium&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Sjöfartsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Arbetsdomstolen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ILO-kommittén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Statens invandrarverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Statens arbetsgivarverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Statens pris-och konkurrensverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beretts tillfälle att avge yttrande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Svenska kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Svenska arbetsgivareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Landsorganisationen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Tjänstemännens centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Sveriges Akademikers Centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:580) om medbestämman-&lt;br&gt;de i arbetslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 42 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 a § och 31 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall utländsk lag tillämpas på&lt;br&gt;ett kollektivavtal får avtalet inte an-&lt;br&gt;ses ogiltigt på den grunden att det&lt;br&gt;tillkommit under inverkan av en&lt;br&gt;stridsåtgärd som inte är otillåten en-&lt;br&gt;ligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;,4r en arbetsgivare bunden av ett&lt;br&gt;kollektivavtal som denna lag inte är&lt;br&gt;direkt tillämplig på och träffar han&lt;br&gt;därefter ett kollektivavtal enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 23 — 24 §§ skall i de&lt;br&gt;delar avtalen är oförenliga det sena-&lt;br&gt;re avtalet gälla.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation får ej anordna eller på annat&lt;br&gt;sätt föranleda olovlig stridsåtgärd. Sådan organisation får ej heller genom&lt;br&gt;understöd eller på annat sätt medverka vid olovlig stridsåtgärd. Organisa-&lt;br&gt;tion som själv är bunden av kollektivavtal är även skyldig att, om olovlig&lt;br&gt;stridsåtgärd av medlem förestår eller pågår, söka hindra åtgärden eller&lt;br&gt;verka för dess upphörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon vidtagit olovlig stridsåtgärd, får annan icke deltaga i åtgär-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;den.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;första och andra meningarna gäller&lt;br&gt;endast när en organisation vidtar&lt;br&gt;åtgärder mot arbetsförhållanden&lt;br&gt;som denna lag är direkt tillämplig&lt;br&gt;på.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-03-19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f. d. regeringsrådet Eskil Hellner, justitierådet Fredrik&lt;br&gt;Sterzel, regeringsrådet Björn Sjöberg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 14 mars 1991 har regering-&lt;br&gt;en på hemställan av statsrådet Lööw beslutat inhämta lagrådets yttrande&lt;br&gt;över förslag till lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i&lt;br&gt;arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har infor lagrådet föredragits av hovrättsassessorerna Lars&lt;br&gt;Johan Eklund och Håkan Lavén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har ingen erinran mot forslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen................................................ 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag...................................... 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991 ... &amp;nbsp;&amp;nbsp;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning.................................................. 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Bakgrund ................................................. 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Allmän motivering ......................................... 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Kostnader................................................. 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Upprättat lagförslag ........................................ 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Specialmotivering.......................................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Hemställan................................................ 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Beslut .................................................... 18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsdepartementets promemoria Vissa&lt;br&gt;fredspliktsregler.................................... 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över instanser som erhållit promemorian för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yttrande........................................... 33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådsremissens lagförslag.......................... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur lagrådets protokoll den 19 mars 1991......... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:AU21</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-03-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-03-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-04-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-04-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 17:16:08</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE03162</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:29</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 17:16:08</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE03162</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__162.pdf</filnamn>
<filstorlek>1530682</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om vissa fredspliktsregler</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/6F108A0F-53BF-467F-BDFE-DD10BFA09A31</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:AU21</uppgift>
<ref_dok_id>GE01AU21</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>AU21</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa fredspliktsregler, "Lex Britannia"</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:162&lt;br/&gt;
Vissa fredspliktsregler</uppgift>
<ref_dok_id>GE02A46</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A46</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:162 Vissa fredspliktsregler</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:162&lt;br/&gt;
Vissa fredspliktsregler</uppgift>
<ref_dok_id>GE02A47</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A47</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:162 Vissa fredspliktsregler</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elver Jonsson  (FP) och Börje Hörnlund  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:162&lt;br/&gt;
Vissa fredspliktsregler</uppgift>
<ref_dok_id>GE02A47</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A47</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:162 Vissa fredspliktsregler</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elver Jonsson  (FP) och Börje Hörnlund  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sonja Rembo  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:162&lt;br/&gt;
Vissa fredspliktsregler</uppgift>
<ref_dok_id>GE02A46</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A46</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:162 Vissa fredspliktsregler</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sonja Rembo  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>