<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284691</hangar_id>
 <dok_id>GE03153</dok_id>
 <rm>1990/91</rm>
 <beteckning>153</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1990/91:153</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>153</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1991-03-21 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:40:34</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-19 17:00:59</publicerad>
 <titel>om ny folkbokföringslag m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03153/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GE03153</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GE03153</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1990/91:153&lt;/h1&gt;
&lt;p&gt;om ny folkbokföringslag m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om ny folkbokföringslag m. m.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GE03153/prop_199091__153-1.png" style="width:37pt;height:66pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i&lt;br&gt;bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 21 mars 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På regeringens vägnar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm- Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erik Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till en ny folkbokföringslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna lagen ersätts de nuvarande begreppen kyrkobokföring&lt;br&gt;och mantalsskrivning med ett enhetligt begrepp, folkbokföring, som avser&lt;br&gt;den löpande registreringen av befolkningens identitets-, bosättnings- och&lt;br&gt;familjeförhållanden. Hela det särskilda mantalsskrivningsförfarandet före-&lt;br&gt;slås avskaffat. Bosättningsbegreppet har moderniserats och förenklats.&lt;br&gt;Även ordningen för beslut om folkbokföring och handläggning av överkla-&lt;br&gt;ganden har förenklats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagförslaget innehåller vidare en bestämmelse som syftar till att hindra&lt;br&gt;att uppgifterna i folkbokföringen missbrukas för att söka rätt på en person&lt;br&gt;i syfte att hota eller på annat sätt förfölja denne. En förföljd person skall&lt;br&gt;kunna beredas skydd genom att han eller hon efter ansökan hos skattemyn-&lt;br&gt;digheten får behålla sin tidigare folkbokföringsort när han eller hon flyttat&lt;br&gt;eller avser att flytta från en bostad på grund av förföljelse. Dessutom&lt;br&gt;föreslås en särskild lag som reglerar möjligheterna för en person som är&lt;br&gt;utsatt för ett allvarligt hot att efter prövning av domstol registreras med&lt;br&gt;fingerade personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller slutligen förslag till följdändringar i lagar där&lt;br&gt;begreppen mantalsskrivning, kyrkobokföring och pastorsämbete förekom-&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya folkbokföringslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1991.&lt;br&gt;Lagändringarna till följd av mantalsskrivningens upphörande föreslås trä-&lt;br&gt;da i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Folkbokföringslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Folkbokföring sker fortlöpande i register som skattemyndigheten för&lt;br&gt;enligt särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyfödda barns folkbokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett barn som föds levande här i landet skall folkbokföras om inte&lt;br&gt;annat följer av 5 §. Även ett barn som föds utom landet av en kvinna som&lt;br&gt;är folkbokförd här skall folkbokföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföring vid inflyttning till landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som efter inflyttning kan antas under sin normala livsföring&lt;br&gt;komma att regelmässigt tillbringa sin nattvila eller motsvarande vila&lt;br&gt;(dygnsvilan) i landet under minst ett år skall folkbokföras. Även den som&lt;br&gt;kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila både inom och&lt;br&gt;utom landet skall folkbokföras om han med hänsyn till samtliga omstän-&lt;br&gt;digheter får anses ha sitt egentliga hemvist här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från första stycket anges i 4 och 5 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En utlänning som är skyldig att ha uppehållstillstånd skall inte folk-&lt;br&gt;bokföras om han saknar sådant tillstånd och det inte finns synnerliga skäl&lt;br&gt;för att han ändå folkbokförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsu-&lt;br&gt;lat eller dess betjäning eller som avses i 4 § lagen (1976:661) om immunitet&lt;br&gt;och privilegier i vissa fall, folkbokförs endast om han är svensk medborga-&lt;br&gt;re eller om han, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han&lt;br&gt;kom att tillhöra beskickningen, konsulatet eller organisationen eller dess&lt;br&gt;betjäning. Detta gäller även en sådan persons familjemedlem eller tjänare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt folkbokföringsort m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En person skall folkbokföras på den fastighet och i den territoriella&lt;br&gt;församling där han enligt 7 — 13 §§ är att anse som bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nyfött barn folkbokförs i den församling där modern är folkbokförd&lt;br&gt;eller, om modern inte är folkbokförd, i den församling där det har fötts.&lt;br&gt;Hittebarn folkbokförs i den församling där det har påträffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från första stycket anges i 14 — 16 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En person anses vara bosatt på den fastighet där han regelmässigt&lt;br&gt;tillbringar eller, när byte av bostad har skett, kan antas komma att regel-&lt;br&gt;mässigt tillbringa sin dygnsvila. Den som därigenom kan anses vara bosatt&lt;br&gt;på fler än en fastighet anses vara bosatt på den fastighet där han samman-&lt;br&gt;lever med sin familj eller med hänsyn till övriga omständigheter får anses&lt;br&gt;ha sitt egentliga hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person skall anses regelmässigt tillbringa sin dygnsvila på en fastighet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;där han under sin normala livsföring tillbringar dygnsvilan minst en gång i Prop. 1990/91:153&lt;br&gt;veckan eller i samma omfattning men med annan förläggning i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från första stycket anges i 8 — 11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om en person under en på förhand bestämd tid av högst sex månader&lt;br&gt;regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en annan fastighet än den där han&lt;br&gt;har sitt egentliga hemvist, anses detta inte leda till ändrad bosättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En person, som under en på förhand bestämd tid regelmässigt till-&lt;br&gt;bringar sin dygnsvila på en annan fastighet än den där hans familj är&lt;br&gt;bosatt, anses bosatt hos familjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En vistelse anses inte leda till ändrad bosättning om den föranleds&lt;br&gt;enbart av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppdrag som riksdagsledamot,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fullgörande av värnplikt eller vapenfri tjänsteplikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vård vid en institution för sjukvård, vård av unga, kriminalvård eller&lt;br&gt;vård av missbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En elev under 18 år som har sitt egentliga hemvist tillsammans med&lt;br&gt;föräldrar eller andra anhöriga anses bosatt där även om han till följd av&lt;br&gt;skolgången regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en annan fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas även efter det att eleven fyllt 18 år så länge han&lt;br&gt;genomgår grund- eller gymnasieskola eller motsvarande utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Den som inte regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på någon viss&lt;br&gt;fastighet eller regelmässigt tillbringar dygnsvilan endast på en fastighet där&lt;br&gt;han med tillämpning av 10 § inte skall anses bosatt, anses bosatt på den&lt;br&gt;fastighet till vilken han med hänsyn till sina familje- och arbetsförhållan-&lt;br&gt;den och övriga omständigheter kan anses ha sin starkaste anknytning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Kan en persons bosättning med tillämpning av 7—12 §§ hänföras&lt;br&gt;till en församling men inte till viss fastighet inom denna skall han anses&lt;br&gt;bosatt i församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Den som är utsänd för anställning på utländsk ort i svenska statens&lt;br&gt;tjänst folkbokförs under denna tjänstgöring tillsammans med sin med-&lt;br&gt;följande familj på den fastighet och i den församling där den utsände&lt;br&gt;senast var eller borde ha varit folkbokförd eller, om ändrade förhållanden&lt;br&gt;föranleder det, endast i församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utsände får efter ansökan medges att tillsammans med sin med-&lt;br&gt;följande familj folkbokföras på en fastighet i en församling där han eller&lt;br&gt;någon annan i familjen äger eller innehar fast egendom eller innehar en&lt;br&gt;bostad med bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 11 § skall tillämpas på medföljande barn som för skol-&lt;br&gt;gång vistas i utlandet på annan ort än den där den utsände är stationerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Den som för service och omvårdnad har en sådan bostad för äldre&lt;br&gt;människor som avses i 20 § socialtjänstlagen (1980:620) i en annan för-&lt;br&gt;samling än den, där han var eller borde ha varit folkbokförd när han&lt;br&gt;flyttade till den aktuella bostaden, får folkbokföras i sistnämnda försam-&lt;br&gt;ling. Han folkbokförs då på den fastighet där han förut var eller borde ha&lt;br&gt;varit folkbokförd eller endast i församlingen eller, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl, på en annan fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för service och omvårdnad har en sådan bostad som anges i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket och är folkbokförd i den församling där bostaden ligger får Prop. 1990/91: 153&lt;br&gt;folkbokföras på en annan fastighet i församlingen om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena skall även tillämpas på den som vistas i ett&lt;br&gt;hem för äldre som drivs av någon annan än kommunen, om boendet med&lt;br&gt;hänsyn till upplåtelseform och tillgång till vård kan anses motsvara vistelse&lt;br&gt;som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § En person som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för en allvarlig&lt;br&gt;eller upprepad brottslighet, förföljelser eller trakasserier på annat sätt, får,&lt;br&gt;om han flyttat eller avser att flytta, efter ansökan medges att vara folkbok-&lt;br&gt;förd på den gamla folkbokföringsorten i högst tre år (kvarskrivning). När&lt;br&gt;det inte längre finns skäl för kvarskrivning skall den upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarskrivning får även avse den utsatte personens medflyttande familj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § För utredning av frågor om kvarskrivning får skattemyndigheten&lt;br&gt;anlita biträde av polismyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personnummer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § För varje folkbokförd person fastställs ett personnummer som iden-&lt;br&gt;titetsbeteckning. Vidare fastställs personnummer för personer som inte är&lt;br&gt;folkbokförda i de fall som anges i lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personnumret innehåller födelsetid, födelsenummer och kontrollsiffra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Födelsetiden anges med sex siffror, två för året, två för månaden och två&lt;br&gt;för dagen i nu nämnd ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Födelsenumret består av tre siffror och är udda för män och jämnt för&lt;br&gt;kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan födelsetiden och födelsenumret sätts ett bindestreck som byts ut&lt;br&gt;mot ett plustecken när en person fyller 100 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avregistrering från folkbokföringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Den som avlider eller dödförklaras skall avregistreras från folkbok-&lt;br&gt;föringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Den som kan antas under sin normala livsföring komma att regel-&lt;br&gt;mässigt tillbringa sin dygnsvila utom landet under minst ett år skall avre-&lt;br&gt;gistreras från folkbokföringen som utflyttad om inte annat följer av 14 §.&lt;br&gt;Även den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila&lt;br&gt;både inom och utom landet skall avregistreras om han med hänsyn till&lt;br&gt;samtliga omständigheter får anses ha sitt egentliga hemvist utom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Den som oavbrutet under två år saknat känt hemvist avregistreras&lt;br&gt;från folkbokföringen som obefintlig. Den som folkbokförs med fingerade&lt;br&gt;personuppgifter skall avregistreras såvitt avser de tidigare uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Den som flyttat till ett annat nordiskt land får avregistreras från&lt;br&gt;folkbokföringen endast med stöd av ett internordiskt flyttningsbevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningar och ansökningar m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Anmälan enligt denna lag skall göras skriftligen, om inte annat&lt;br&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får skattemyndigheten begära att anmälan Prop. 1990/91:153&lt;br&gt;eller uppgift skall lämnas vid personlig inställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Ett barns födelse skall anmälas till skattemyndigheten om barnet&lt;br&gt;föds inom landet eller om det föds utom landet av en kvinna som är&lt;br&gt;folkbokförd här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föds barnet på ett sjukhus eller enskilt sjukhem skall inrättningen göra&lt;br&gt;anmälan. Om en barnmorska hjälper till vid födelsen i annat fall, skall hon&lt;br&gt;göra födelseanmälan. Anmälän skall ske så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall skall barnets vårdnadshavare göra anmälan inom en månad&lt;br&gt;från födelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt första stycket skall göras för en nyfödd, som efter födel-&lt;br&gt;sen andats eller visat något annat livstecken, samt dödfödd som avlidit&lt;br&gt;efter utgången av tjugoåttonde havandeskapsveckan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Den som flyttat skall inom en vecka anmäla flyttningen till en&lt;br&gt;skattemyndighet, en allmän försäkringskassa eller ett postkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ändrar postadress utan att flyttning skett skall göra anmälan&lt;br&gt;enligt första stycket om postadressen skall gälla för minst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Den som flyttat in från utlandet skall göra anmälan om inflyttning-&lt;br&gt;en till en skattemyndighet eller en allmän försäkringskassa. Detsamma&lt;br&gt;gäller den som är registrerad som obefintlig och skall folkbokföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Den som är folkbokförd och avser att flytta till utlandet skall anmäla&lt;br&gt;detta till en skattemyndighet eller en allmän försäkringskassa; Anmälan&lt;br&gt;skall göras senast en vecka före utresan och skall innehålla uppgift om&lt;br&gt;utresedagen. Om utresan ställs in eller skjuts upp skall detta anmälas&lt;br&gt;senast den tidigare uppgivna utresedagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Anmälan enligt 25 eller 26 § skall innehålla följande uppgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. namn och personnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. datum för ändring av bostads- eller postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ny bostads- och postadress samt dess beräknade giltighetstid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. registerbeteckning för den fastighet som den nya bostadsadressen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vem som upplåtit den fastighet eller bostadslägenhet som dén nya&lt;br&gt;bostadsadressen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om bostads- eller postadress enligt första stycket 3 som avser en&lt;br&gt;lägenhet i flerfamiljshus bör innehålla den beteckning för lägenheten som&lt;br&gt;fastighetsägaren använder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt 26 § skall dessutom innehålla uppgift om inflyttningsdag&lt;br&gt;till landet, avsikten med vistelsen här och dess beräknade varaktighet samt&lt;br&gt;de uppgifter som får föras in i folkbokföringsregistret enligt lagen&lt;br&gt;(1990:1536) om folkbokföringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Anmälan enligt 27 § skall innehålla följande uppgifter:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. namn och personnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bostads- och postadress i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. datum för utresan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. adress i utlandet samt bostadstyp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. avsikten med vistelsen och dess beräknade varaktighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. arbetsgivare under vistelsen i utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fastighet eller bostad i Sverige som efter utresan fortfarande ägs eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhyrs. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § För barn under 18 år skall anmälan enligt 25, 26 eller 27 § göras av Prop. 1990/91:153&lt;br&gt;barnets vårdnadshavare. Barn som har fyllt 16 år har dock rätt att själv göra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn under 18 år får ansökan enligt 16 § göras av endast en vård-&lt;br&gt;nadshavare, om syftet med ansökningen är att ge skydd mot den andre&lt;br&gt;vårdnadshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Om det kan antas att en person är skyldig att göra anmälan enligt&lt;br&gt;denna lag, får skattemyndigheten förelägga honom att antingen göra en&lt;br&gt;sådan anmälan eller skriftligen eller muntligen lämna de uppgifter som&lt;br&gt;behövs för bedömningen av hans folkbokföring. I föreläggandet skall anges&lt;br&gt;vilka uppgifter som skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett barns vårdnadshavare inte anmält barnets förnamn inom före-&lt;br&gt;skriven tid enligt 30 § namnlagen (1982:670), får skattemyndigheten före-&lt;br&gt;lägga barnets vårdnadshavare att inom viss tid fullgöra denna skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Skattemyndigheten får förelägga en fastighetsägare eller innehavare&lt;br&gt;av bostadslägenhet, som upplåter en bostad åt någon annan, att uppge till&lt;br&gt;vem han upplåter bostaden och om denne med hans medgivande upplåter&lt;br&gt;bostaden åt annan samt vilka personer som enligt hans kännedom bor i&lt;br&gt;fastigheten respektive lägenheten. I fråga om en person som bor i flerfa-&lt;br&gt;miljshus får föreläggandet också avse uppgift om den beteckning (lägen-&lt;br&gt;hetsnummer) som fastighetsägaren använder för bostadslägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Bestämmelser om dödsbevis och intyg om dödsorsaken finns i be-&lt;br&gt;gravningslagen (1990: 1144).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om folkbokföring m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Skattemyndigheten beslutar i ärende enligt denna lag efter anmälan&lt;br&gt;eller ansökan eller annars när det finns skäl till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rör ärendet folkbokföring på fastighet eller i församling beslutar skatte-&lt;br&gt;myndigheten i det län där fastigheten eller församlingen är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personnummer enligt 18 § första stycket andra meningen fastställs av&lt;br&gt;den skattemyndighet som bestäms av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen förordnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övriga ärenden beslutar den skattemyndighet inom vars verksamhets-&lt;br&gt;område en person är eller senast har varit folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Vid flyttning gäller den nya folkbokföringen från och med flytt-&lt;br&gt;ningsdagen om anmälan görs enligt 25 eller 26 §. Kommer anmälan in&lt;br&gt;senare gäller folkbokföringen från och med den dag då anmälan kom in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut om folkbokföring meddelats utan föregående anmälan, gäller&lt;br&gt;folkbokföringen från och med beslutets dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Vid flyttning inom landet upphör den flyttande att vara folkbokförd&lt;br&gt;på utflyttningsorten den dag då han blir folkbokförd på inflyttningsorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid flyttning till utlandet upphör den flyttande att vara folkbokförd&lt;br&gt;utresedagen eller om flyttningen anmäls senare den dag anmälan kom in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Vite kan av skattemyndigheten föreläggas den som inte följer ett&lt;br&gt;föreläggande enligt 31 eller 32 §.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Överklagande &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:153&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;38 § En skattemyndighets beslut överklagas hos länsrätten. Beslut om&lt;br&gt;personnummer överklagas dock hos riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om någons folkbokföring enligt 3 — 16 och 20—22 §§ får över-&lt;br&gt;klagas av den person vars folkbokföring det gäller, av en kommun som&lt;br&gt;berörs av beslutet och av riksskatteverket. Ett överklagande av en kom-&lt;br&gt;mun eller riksskatteverket skall ha kommit in till skattemyndigheten inom&lt;br&gt;tre veckor från det att beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i en annan fråga än som avses i andra stycket får överklagas&lt;br&gt;utan begränsning till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Riksskatteverkets beslut om personnummer får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande vid vite får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straff&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte fullgör sin an-&lt;br&gt;mälningsskyldighet enligt 25 eller 26 § skall dömas till penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om ikraftträdandet av denna lag meddelas i lagen&lt;br&gt;(1991:000) om införande av folkbokföringslagen (1991:000).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om införande av folkbokföringslagen (1991:000)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag och folkbokföringslagen (1991:000) träder i kraft den 1&lt;br&gt;juli 1991 då folkbokföringslagen (1967:198) skall upphöra att gälla med de&lt;br&gt;begränsningar som följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gamla lagen gäller fortfarande i fråga om förhållanden som avser tid&lt;br&gt;före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett kyrkobokföringsärende hos pastorsämbetet som inte har avslutats&lt;br&gt;före ikraftträdandet skall prövas av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I fråga om överklagande och underställning av ett beslut i ett kyrko-&lt;br&gt;bokföringsärende som har meddelats före ikraftträdandet gäller äldre be-&lt;br&gt;stämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som är kyrkobokförd enligt den gamla lagen skall på motsvaran-&lt;br&gt;de sätt anses som folkbokförd enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Vad som i lag eller annan författning föreskrivs om kyrkobokföring i&lt;br&gt;icke-territoriell församling skall i stället avse medlemskap i en sådan&lt;br&gt;församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Frågor om medlemskap i icke-territoriell församling prövas och regi-&lt;br&gt;streras av den skattemyndighet inom vars område personen är folkbok-&lt;br&gt;förd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Skattemyndighetens beslut i frågor om medlemskap i en icke-territo-&lt;br&gt;riell församling får överklagas hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Bestämmelsen i 62 § gamla lagen får tillämpas efter ikraftträdandet i&lt;br&gt;ärenden om kyrkobokföring och mantalsskrivning som avser tid före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Intill den 1 januari 1992 skall straffet för brott som avses i 40 § nya&lt;br&gt;lagen i stället för penningböter vara böter, högst femhundra kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Pastor skall i enlighet med arkivlagens (1990:782) bestämmelser&lt;br&gt;svara för vården av de kyrkobokföringshandlingar som har bildats före den&lt;br&gt;1 juli 1991, till dess att handlingarna har överlämnats till en statlig arkiv-&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratet skall svara för att pastor har personal, lokaler och vad som i&lt;br&gt;övrigt behövs för arkivvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:153&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om fingerade personuppgifter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Om det finns en uppenbar risk att en person som är folkbokförd i&lt;br&gt;landet kan bli utsatt för särskilt allvarlig brottslighet som riktar sig mot&lt;br&gt;dennes liv, hälsa eller frihet och om personen inte kan ges tillräckligt skydd&lt;br&gt;på annat sätt, får Stockholms tingsrätt efter skriftlig ansökan medge perso-&lt;br&gt;nen att använda andra personuppgifter om sig själv än de verkliga (fi nge-&lt;br&gt;rade personuppgifter) under högst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medgivande att använda fingerade personuppgifter får även ges åt en&lt;br&gt;familjemedlem till en person som avses i första stycket, om personerna&lt;br&gt;varaktigt bor tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ansökan om medgivande enligt 1 § görs av rikspolisstyrelsen efter&lt;br&gt;framställning från den som vill använda fingerade personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rikspolisstyrelsen har avslagit en framställning från en enskild per-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;son får denne själv ansöka hos rätten om medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som har fått eller begär medgivande för egen del får även göra&lt;br&gt;framställan eller ansökan om medgivande för ett barn som personen är&lt;br&gt;vårdnadshavare för och varaktigt bor tillsammans med om syftet är att&lt;br&gt;ge skydd mot den andre vårdnadshavaren/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av rikspolisstyrelsen att inte göra ansökan hos rätten får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vid tingsrättens handläggning gäller lagen (1946:807) om handlägg-&lt;br&gt;ning av domstolsärenden i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om ett medgivande att använda fingerade personuppgifter har läm-&lt;br&gt;nats skall rikspolisstyrelsen skyndsamt se till att den person som har fått&lt;br&gt;medgivandet registreras inom folkbokföringen med de fingerade uppgifter&lt;br&gt;som styrelsen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fingerade personuppgifterna skall bestämmas och registreras på ett&lt;br&gt;sådant sätt att det inte därav framgår vilken person det är som använder&lt;br&gt;uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen skall bevaka att fingerade personuppgifter inte an-&lt;br&gt;vänds under längre tid än vad som har medgetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsens beslut enligt första stycket får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 60 och 66 §§ samt punkt 1 av anvisningarna till&lt;br&gt;66 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innefattar hemortskommunen flera församlingar sker beskattningen i&lt;br&gt;den församling där den skattskyldige med tillämpning av reglerna om&lt;br&gt;hemortskommun anses ha sin hemort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som den 1 november året&lt;br&gt;näst före taxeringsåret är medlem i&lt;br&gt;en icke-territoriell församling anses&lt;br&gt;ha denna församling som hemort i&lt;br&gt;stället för den territoriella försam-&lt;br&gt;ling där han skall vara folkbokförd,&lt;br&gt;om den församlingen ligger inom&lt;br&gt;den icke-territoriella församlingens&lt;br&gt;upptagningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hemortskommun för-&lt;br&gt;stås i denna lag den kommun, där&lt;br&gt;den skattskyldige författningsenligt&lt;br&gt;skall vara mantalsskriven för året&lt;br&gt;näst före taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den, som varit under ett be-&lt;br&gt;skattningsår eller del därav bosatt&lt;br&gt;här i riket utan att mantalsskriv-&lt;br&gt;ningsskyldighet i någon kommun&lt;br&gt;beträffande honom förelegat för året&lt;br&gt;näst före taxeringsåret, skall såsom&lt;br&gt;hemortskommun anses den kom-&lt;br&gt;mun, där han först varit bosatt un-&lt;br&gt;der det år, som närmast föregått&lt;br&gt;taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hemortskommun för-&lt;br&gt;stås i denna lag den kommun, där&lt;br&gt;den skattskyldige författningsenligt&lt;br&gt;skall vara folkbokförd den 1 novem-&lt;br&gt;ber året före året näst före tax-&lt;br&gt;eringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den, som varit under ett be-&lt;br&gt;skattningsår eller del därav bosatt&lt;br&gt;här i riket utan att han bort folkbok-&lt;br&gt;föras i någon kommun den 1 no-&lt;br&gt;vember året före året näst före tax-&lt;br&gt;eringsåret, skall såsom hemorts-&lt;br&gt;kommun anses den kommun, där&lt;br&gt;han först varit bosatt under det år,&lt;br&gt;som närmast föregått taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som på grund av väsentlig anknytning, som avses i punkt 1&lt;br&gt;andra stycket av anvisningarna till 53 §, skall anses som bosatt här i riket&lt;br&gt;skall såsom hemortskommun anses den kommun till vilken anknytningen&lt;br&gt;varit starkast under året före taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dödsbo efter den som vid dödsfallet varit bosatt här i riket, skall&lt;br&gt;såsom hemortskommun anses den avlidnes hemortskommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1986:473.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1986:1113.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;br&gt;till 66 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Av bestämmelserna i denna&lt;br&gt;paragraf, jämförda med föreskrif-&lt;br&gt;terna i 68 §, framgår, att för den&lt;br&gt;som under ett beskattningsår eller&lt;br&gt;del därav stadigvarande vistats här&lt;br&gt;i riket utan att mantalsskrivnings-&lt;br&gt;skyldighet i någon kommun beträf-&lt;br&gt;fande honom förelegat för året näst&lt;br&gt;före taxeringsåret, skall såsom&lt;br&gt;hemortskommun anses den kom-&lt;br&gt;mun, där han under det år, som&lt;br&gt;närmast föregått taxeringsåret,&lt;br&gt;först vistats, utan att vistelsen varit&lt;br&gt;allenast tillfällig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Av bestämmelserna i denna&lt;br&gt;paragraf, jämförda med föreskrif-&lt;br&gt;terna i 68 §, framgår, att för den&lt;br&gt;som under ett beskattningsår eller&lt;br&gt;del därav stadigvarande vistats här&lt;br&gt;i riket utan att han bort vara folk-&lt;br&gt;bokförd i någon kommun den 1 no-&lt;br&gt;vember året före året näst före tax-&lt;br&gt;eringsåret, skall såsom hemorts-&lt;br&gt;kommun anses den kommun, där&lt;br&gt;han under det år, som närmast fö-&lt;br&gt;regått taxeringsåret, först vistats,&lt;br&gt;utan att vistelsen varit allenast till-&lt;br&gt;fällig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1993 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1986:473.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 4 kap. 6 § ordet ”kyrkobokförd” skall bytas ut mot ”folkbok-&lt;br&gt;förd”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 10 kap. 1 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laga domstol i tvistemål i allmänhet är rätten i den ort, där svaranden&lt;br&gt;har sitt hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är svaranden mantalsskriven å Är svaranden folkbokförd i Sveri-&lt;br&gt;ort inom riket, anses den orten som ge anses som hans hemvist den ort&lt;br&gt;hans hemvist. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;där han var folkbokförd den 1 no-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vember föregående år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bolag, förening eller annat samfund, stiftelse eller annan sådan&lt;br&gt;inrättning gälle som hemvist den ort, där styrelsen har sitt säte eller, om&lt;br&gt;säte för styrelsen ej är bestämt eller styrelse ej finnes, där förvaltningen&lt;br&gt;föres. Lag samma vare i fråga om kommun eller annan sådan menighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dödsbo sökes vid den rätt, där den döde skolat svara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som icke äger känt hemvist vare sig inom eller utom riket sökes där&lt;br&gt;han uppehåller sig. Är han svensk medborgare och uppehåller han sig utom&lt;br&gt;riket eller är hans uppehållsort okänd, sökes han där han inom riket senast&lt;br&gt;haft hemvist eller uppehållit sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft, i fråga om 4 kap. 6 § den 1 juli 1991 och i övrigt&lt;br&gt;den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 4 kap. 6 § 1988:1328.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1947:616.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:153&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1991:000) om ändring i lagen&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;(1947:529) om allmänna barnbidrag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:529) om allmänna barn-&lt;br&gt;bidrag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; att 1 § i paragrafens lydelse enligt lagen (1991:000) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1991:000) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket, skall av allmänna&lt;br&gt;medel såsom bidrag till barnets uppehälle och uppfostran utgå allmänt&lt;br&gt;barnbidrag med 10020 kronor om året i enlighet med vad nedan närmare&lt;br&gt;stadgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt barnbidrag skall utgå&lt;br&gt;jämväl för här i riket bosatt barn,&lt;br&gt;som icke är svensk medborgare,&lt;br&gt;såframt barnet fostras av någon&lt;br&gt;som är bosatt och mantalsskriven i&lt;br&gt;riket eller ock barnet eller endera av&lt;br&gt;dess föräldrar sedan minst sex må-&lt;br&gt;nader vistas i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt barnbidrag skall utgå&lt;br&gt;jämväl för här i riket bosatt barn,&lt;br&gt;som icke är svensk medborgare,&lt;br&gt;såframt barnet eller endera av dess&lt;br&gt;föräldrar sedan minst sex månader&lt;br&gt;vistas i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett barn som lämnar Sverige skall fortfarande anses vara bosatt här, om&lt;br&gt;utlandsvistelsen är avsedd att vara längst sex månader. Medföljande barn&lt;br&gt;till den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för&lt;br&gt;arbetsgivarens räkning, skall under utsändningstiden anses bosatta i Sveri-&lt;br&gt;ge. Medföljande barn till en person, som i annat fall är anställd i utlandet&lt;br&gt;av svenska kyrkan, ett svenskt trossamfund, ett organ som är knutet till ett&lt;br&gt;sådant samfund eller en svensk ideell organisation som bedriver bistånds-&lt;br&gt;verksamhet, skall fortfarande anses bosatta här, om utlandsvistelsen är&lt;br&gt;avsedd att vara längst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft såvitt&lt;br&gt;avser 1 § första stycket den 1 janua-&lt;br&gt;ri 1992 och i övrigt den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter i 1 § tredje&lt;br&gt;stycket om var barnet skall anses&lt;br&gt;vara bosatt gäller fortfarande för&lt;br&gt;barn som lämnat Sverige före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft såvitt&lt;br&gt;avser 1 § första och andra styckena&lt;br&gt;den 1 januari 1992 och i övrigt den&lt;br&gt;1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter i 1 § första&lt;br&gt;och andra styckena gäller fortfaran-&lt;br&gt;de i fråga om bidrag som avser tid&lt;br&gt;före den 1 januari 1992. Äldre före-&lt;br&gt;skrifter i 1 § tredje stycket om var&lt;br&gt;barnet skall anses vara bosatt gäller&lt;br&gt;fortfarande för barn som lämnat&lt;br&gt;Sverige före den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1973:449.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse enligt prop. 1990/91:100 bil. 7, bilaga 7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalken'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 2 kap. 2 §, 4 kap. 6 och 10 §§ samt 19 kap. 8 § ordet ”kyrkobok-&lt;br&gt;förd” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”folkbokförd” i motsvaran-&lt;br&gt;de form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 6 kap. 4 § ordet ”pastorsämbetet” skall bytas ut mot ”skatte-&lt;br&gt;myndigheten”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 kap. 16 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt 4 § andra stycket&lt;br&gt;om gemensam vårdnad för föräld-&lt;br&gt;rar som inte är gifta med varandra&lt;br&gt;görs hos pastorsämbetet i den för-&lt;br&gt;samling där barnet är kyrkobokfört.&lt;br&gt;Anmälan skall göras skriftligen av&lt;br&gt;båda föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av pastorsämbetet får över-&lt;br&gt;klagas hos domkapitlet genom be-&lt;br&gt;svär. Domkapitlets beslut får över-&lt;br&gt;klagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt 4 § andra stycket&lt;br&gt;om gemensam vårdnad för föräld-&lt;br&gt;rar som inte är gifta med varandra&lt;br&gt;prövas av skattemyndigheten i det&lt;br&gt;län där barnet är folkbokfört. An-&lt;br&gt;mälan skall göras skriftligen av&lt;br&gt;båda föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt 4 § andra stycket&lt;br&gt;2 görs hos valfri skattemyndighet el-&lt;br&gt;ler allmän försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av skattemyndigheten&lt;br&gt;överklagas hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Anmälan om gemensam vårdnad hos pastorsämbetet som inte har&lt;br&gt;registrerats före ikraftträdandet skall prövas av skattemyndigheten. I fråga&lt;br&gt;om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller&lt;br&gt;äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balken omtryckt 1990:1526.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i religionsfrihetslagen (1951:680)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om religionsfrihetslagen (1951:680)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 7—11 och 13 §§ ordet ”kyrkobokförd” i olika böjningsformer&lt;br&gt;skall bytas ut mot ”folkbokförd” i motsvarande form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 15 och 16 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över pastors beslut eller åtgärd&lt;br&gt;enligt denna lag må klagan föras.&lt;br&gt;Om sådan klagan skall, ändå att&lt;br&gt;beslutet eller åtgärden icke angår&lt;br&gt;kyrkobokföring, vad om klagan i&lt;br&gt;fråga rörande kyrkobokföring är&lt;br&gt;stadgat äga motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot beslut eller åtgärd enligt den-&lt;br&gt;na lag av ämbetsman som avses i&lt;br&gt;14 § föres talan hos kammarrätten&lt;br&gt;genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med pastor avses i denna lag den&lt;br&gt;som ansvarar för kyrkobokföringen&lt;br&gt;i församling av svenska kyrkan eller&lt;br&gt;del av sådan församling, som utgör&lt;br&gt;särskilt kyrkobokföringsdistrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon uppdrag att i kyrko-&lt;br&gt;bokföringsärenden biträda pastor,&lt;br&gt;skall uppdraget avse även ärenden&lt;br&gt;enligt denna lag; dock må ej annan&lt;br&gt;än präst mottaga försäkran som av-&lt;br&gt;ses i 10 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tre nya paragrafer, 17—19 §§, av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastors beslut enligt denna lag får&lt;br&gt;överklagas hos domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlets beslut får överkla-&lt;br&gt;gas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag av den&lt;br&gt;som avses i 14 § får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med pastor avses i denna lag kyr-&lt;br&gt;koherde i en församling i svenska&lt;br&gt;kyrkan eller någon annan präst som&lt;br&gt;domkapitlet har förordnat att sköta&lt;br&gt;de uppgifter som pastor har enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet får även förordna&lt;br&gt;någon annan att handlägga ären-&lt;br&gt;den som pastor har enligt denna lag.&lt;br&gt;Endast den som är präst får dock ta&lt;br&gt;emot försäkran som avses i 10 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse&lt;br&gt;skall föra register över medlemmar-&lt;br&gt;na i svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralstyrelsen skall underrätta&lt;br&gt;pastor om sådana registreringar&lt;br&gt;inom folkbokföringen som kan för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § 1970:766&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § 1963:509.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1971:606.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;anleda dennes prövning enligt den-&lt;br&gt;na lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastor skall genast underrätta&lt;br&gt;centralstyrelsen när han har fattat&lt;br&gt;beslut som rör en persons medlem-&lt;br&gt;skap i svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centralstyrelsen skall lämna de&lt;br&gt;uppgifter till skatteförvaltningen om&lt;br&gt;medlemskap i svenska kyrkan som&lt;br&gt;behövs för debitering och uppbörd av&lt;br&gt;församlingsskatt och framställning&lt;br&gt;av röstlängder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratet skall tillhandahålla&lt;br&gt;personal, kontorslokaler, inventa-&lt;br&gt;rier, material samt det som i övrigt&lt;br&gt;behövs för att pastor skall kunna&lt;br&gt;fullgöra sina uppgifter enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:153&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1969:621) om ändring i ärvdabalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1969:621) om ändring i ärvdabalken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;. Är barn utom äktenskap fött&lt;br&gt;innan nya lagen trätt i kraft och&lt;br&gt;skulle icke arvsrätt mellan fadern&lt;br&gt;och barnet ha förelegat redan enligt&lt;br&gt;äldre lag, ärver barnet och dess&lt;br&gt;bröstarvingar fadern och dennes&lt;br&gt;släktingar endast under förutsätt-&lt;br&gt;ning att annan dödsbodelägare, bo-&lt;br&gt;utredningsman eller den som sitter&lt;br&gt;i boet inom tre månader från döds-&lt;br&gt;fallet eller, om bouppteckningen&lt;br&gt;förrättas senare, senast vid boupp-&lt;br&gt;teckningen fått kännedom om ar-&lt;br&gt;vingen eller anteckning om barnet&lt;br&gt;före arvfallet gjorts i personakt för&lt;br&gt;arvlåtaren eller annan från vilken&lt;br&gt;arvingen härleder sin arvsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Är barn utom äktenskap fött&lt;br&gt;innan nya lagen trätt i kraft och&lt;br&gt;skulle icke arvsrätt mellan fadern&lt;br&gt;och barnet ha förelegat redan enligt&lt;br&gt;äldre lag, ärver barnet och dess&lt;br&gt;bröstarvingar fadern och dennes&lt;br&gt;släktingar endast under förutsätt-&lt;br&gt;ning att annan dödsbodelägare, bo-&lt;br&gt;utredningsman eller den som sitter&lt;br&gt;i boet inom tre månader från döds-&lt;br&gt;fallet eller, om bouppteckningen&lt;br&gt;förrättas senare, senast vid boupp-&lt;br&gt;teckningen fått kännedom om ar-&lt;br&gt;vingen eller anteckning om barnet&lt;br&gt;före arvfallet gjorts i personakt eller&lt;br&gt;registrerats i folkbokföringen för&lt;br&gt;arvlåtaren eller annan från vilken&lt;br&gt;arvingen härleder sin arvsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1974:238.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i vallagen (1972:620)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen (1972:620)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 4 kap. 2, 11 och 14 §§, 7 kap. 3§ samt 9 kap. 3§ ordet&lt;br&gt;”kyrkobokförd” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”folkbokförd” i&lt;br&gt;motsvarande form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 5 kap. 3 § ordet ”kyrkobokföringsort” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”folkbokföringsort”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 3 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 2 § beräknas&lt;br&gt;antalet röstberättigade på grundval&lt;br&gt;av stommarna till mantalslängder-&lt;br&gt;na för året. Vid beräkningen anses&lt;br&gt;som röstberättigad varje svensk&lt;br&gt;medborgare som fyllt eller senare&lt;br&gt;under kalenderåret fyller arton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 2 § beräknas&lt;br&gt;antalet röstberättigade på grundval&lt;br&gt;av skattemyndighetens personband&lt;br&gt;den 1 november föregående år. Vid&lt;br&gt;beräkningen anses som röstberätti-&lt;br&gt;gad varje svensk medborgare som&lt;br&gt;fyllt eller senare under kalenderåret&lt;br&gt;fyller arton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1991:95.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i datalagen (1973:289)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 28 § datalagen (1973:289) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som begär att få uppgifter ur en myndighets personregister för ett&lt;br&gt;sådant ändamål som avses i 26 § andra stycket 1 och 3 och som kan&lt;br&gt;tillgodoses genom SPAR skall hänvisas till detta register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket hindrar inte att en&lt;br&gt;skattemyndighet låter myndigheter&lt;br&gt;vars verksamhet är begränsad till&lt;br&gt;länet utnyttja skattemyndighetens&lt;br&gt;personregister i stället för SPAR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket hindrar inte att en&lt;br&gt;skattemyndighet låter myndigheter&lt;br&gt;vars verksamhet är begränsad till&lt;br&gt;länet utnyttja annat register som&lt;br&gt;skattemyndigheten för över befolk-&lt;br&gt;ningen i länet än sådant som avses i&lt;br&gt;lagen (1990:1536) om folkbokfö-&lt;br&gt;ringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, datainspektionen får&lt;br&gt;föreskriva att en statlig myndighets personregister får utnyttjas av en&lt;br&gt;annan myndighet för de ändamål som avses i 26 § andra stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i denna paragraf inskränker inte myndigheternas skyldig-&lt;br&gt;heter enligt reglerna om allmänna handlingars offentlighet i tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:365.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 15 § sekretesslagen (1980:100)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan&lt;br&gt;liknande registrering av befolkningen, för uppgift om enskilds personliga&lt;br&gt;förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekre-&lt;br&gt;tess gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i annan verksam-&lt;br&gt;het som avser registrering av betydande del av befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om med-&lt;br&gt;lemskap i svenska kyrkan, för upp-&lt;br&gt;gift om enskilds personliga förhål-&lt;br&gt;landen, om det av särskild anled-&lt;br&gt;ning kan antas att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider men&lt;br&gt;om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om finge-&lt;br&gt;rade personuppgifter för uppgift om&lt;br&gt;enskilds personliga förhållanden om&lt;br&gt;det inte står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den enskilde eller nå-&lt;br&gt;gon honom närstående lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1989:713.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i namnlagen (1982:670)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om namnlagen (1982:670)’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 38 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 1, 5,8,9, 10, 15, 17, 29, 30,31,32, 34, 35,47,49 och 51 §§ samt&lt;br&gt;punkt. 9 i övergångsbestämmelserna ordet ”pastorsämbetet” skall bytas ut&lt;br&gt;mot ”skattemyndigheten”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 36, 37 och 39 §§ samt rubriken närmast före 36 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till pastorsämbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till skattemyndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till pastorsämbetet görs&lt;br&gt;i den församling där den som an-&lt;br&gt;mälningen avser är kyrkobokförd.&lt;br&gt;År denne inte kyrkobokförd i Sveri-&lt;br&gt;ge, görs anmälningen i den försam-&lt;br&gt;ling där han eller hon vistas eller&lt;br&gt;senast har varit kyrkobokförd. I öv-&lt;br&gt;riga fall får anmälningen göras till&lt;br&gt;riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningen till pastorsämbetet&lt;br&gt;eller riksskatteverket skall göras&lt;br&gt;skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anmälan till pastorsämbetet&lt;br&gt;anses anmälan som vid vigsel görs&lt;br&gt;om efternamn till vigselförrättaren&lt;br&gt;och vid dop inom svenska kyrkan&lt;br&gt;görs om förnamn till dopförrätta-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till’ skattemyndigheten&lt;br&gt;prövas i det län där den som anmäl-&lt;br&gt;ningen avser är eller senast har varit&lt;br&gt;folkbokförd. Har denne aldrig varit&lt;br&gt;folkbokförd i landet prövas anmäl-&lt;br&gt;ningen av den skattemyndighet som&lt;br&gt;bestäms av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen förord-&lt;br&gt;nar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningen till skattemyndig-&lt;br&gt;heten skall göras skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anmälan till skattemyndig-&lt;br&gt;heten anses anmälan som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. görs till valfri skattemyndighet&lt;br&gt;eller allmän försäkringskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid vigsel görs om efternamn&lt;br&gt;till vigselförrättaren och vid dop&lt;br&gt;inom svenska kyrkan görs om för-&lt;br&gt;namn till dopförrättaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av pastorsämbetet får över- Beslut av skattemyndigheten får&lt;br&gt;klagas till domkapitlet genom be- överklagas till länsrätten,&lt;br&gt;svär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlets beslut får överkla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gas till kammarrätten genom be-&lt;br&gt;svär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§ 1988:261&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 § 1985:372&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punkt 9 i övergångsbestämmelserna 1988:261.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar hos patent- och re-&lt;br&gt;gistreringsverket skall göras skriftli-&lt;br&gt;gen. De skall innehålla uppgift om&lt;br&gt;sökandens postadress och om skä-&lt;br&gt;len för ansökningen. Till ansök-&lt;br&gt;ningen skall fogas ett personbevis.&lt;br&gt;Till ansökan om förnamn för den&lt;br&gt;som är född här i landet skall också&lt;br&gt;fogas utdrag ur födelse- och dopbo-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar hos patent- och re-&lt;br&gt;gistreringsverket skall göras skriftli-&lt;br&gt;gen. De skall innehålla uppgift om&lt;br&gt;sökandens postadress och om skä-&lt;br&gt;len för ansökningen. Till ansök-&lt;br&gt;ningen skall fogas ett personbevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden skall betala ansökningsavgift. Regeringen bestämmer avgif-&lt;br&gt;tens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Namnärende hos pastorsämbetet eller riksskatteverket som inte har&lt;br&gt;avgjorts före ikraftträdandet skall prövas av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I fråga om överklagande av beslut av pastorsämbetet som har med-&lt;br&gt;delats före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängt barnbidrag lämnas en-&lt;br&gt;dast till elever som är bosatta i Sve-&lt;br&gt;rige. Är eleven inte svensk medbor-&lt;br&gt;gare, gäller därutöver att eleven&lt;br&gt;skall fostras av någon som är bosatt&lt;br&gt;och mantalsskriven här i landet eller&lt;br&gt;att antingen denne eller eleven vis-&lt;br&gt;tas här sedan minst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängt barnbidrag lämnas en-&lt;br&gt;dast till elever som är bosatta i Sve-&lt;br&gt;rige. Är eleven inte svensk medbor-&lt;br&gt;gare, gäller därutöver att eleven vis-&lt;br&gt;tas här i landet sedan minst sex må-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förlängt barnbidrag enligt 4 § tillämpas i fråga om bosättningen här i&lt;br&gt;landet de förskrifter om bosättning som gäller för allmänt barnbidrag vid&lt;br&gt;utlandsvistelse enligt lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Äldre föreskrifter gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om bidrag som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om äktenskapsbalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 3 kap. 2 § ordet ”kyrkobokförd” skall bytas ut mot ”folkbok-&lt;br&gt;förd”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 3 kap. 4 § orden ”pastorsämbetet” och ”ämbetet” skall bytas ut&lt;br&gt;mot ”skattemyndigheten” och ”myndigheten”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 1 §, 4 kap. 5 §, 15 kap. 2 och 4 §§ samt 18 kap. 5 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i balken skall införas en ny paragraf, 4 kap. 8 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan äktenskap ingås skall prö-&lt;br&gt;vas om det finns något hinder mot&lt;br&gt;äktenskapet. Denna prövning skall&lt;br&gt;göras z den församling inom svenska&lt;br&gt;kyrkan där kvinnan eller mannen&lt;br&gt;är kyrkobokförd eller, om ingen av&lt;br&gt;dem är kyrkobokförd här i landet, i&lt;br&gt;den församling där någon av dem&lt;br&gt;vistas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hindersprövningen skall begäras&lt;br&gt;av kvinnan och mannen gemen-&lt;br&gt;samt hos pastorsämbetet i försam-&lt;br&gt;lingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan äktenskap ingås skall prö-&lt;br&gt;vas om det finns något hinder mot&lt;br&gt;äktenskapet. Denna prövning skall&lt;br&gt;göras av skattemyndigheten i det&lt;br&gt;län där kvinnan eller mannen är&lt;br&gt;folkbokförd eller, om ingen av dem&lt;br&gt;är folkbokförd här i landet, i det län&lt;br&gt;där någon av dem vistas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hindersprövningen skall begäras&lt;br&gt;av kvinnan och mannen gemen-&lt;br&gt;samt hos valfri skattemyndighet el-&lt;br&gt;ler allmän försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan vigsel förrättas skall vigsel-&lt;br&gt;förrättaren förvissa sig om att hin-&lt;br&gt;dersprövning har skett inom fyra&lt;br&gt;månader före den planerade vigseln&lt;br&gt;och att inget hinder har framkom-&lt;br&gt;mit. Utan intyg om hinderspröv-&lt;br&gt;ningen får vigseln förrättas endast&lt;br&gt;av en präst som tjänstgör i den för-&lt;br&gt;samling där hindersprövningen har&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan vigsel förrättas skall vigsel-&lt;br&gt;förrättaren förvissa sig om att hin-&lt;br&gt;dersprövning har skett inom fyra&lt;br&gt;månader före den planerade vigseln&lt;br&gt;och att inget hinder har framkom-&lt;br&gt;mit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vigselförrättaren skall genast&lt;br&gt;sända underrättelse om vigseln till&lt;br&gt;den skattemyndighet som har gjort&lt;br&gt;hindersprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 3 kap. 2 § 1988:1254.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastorsämbetets beslut i fråga om&lt;br&gt;hindersprövning får överklagas hos&lt;br&gt;domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut i frå-&lt;br&gt;ga om hindersprövning får överkla-&lt;br&gt;gas hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller beslut av präster inom svenska kyrkan om förrättande&lt;br&gt;av vigsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut om tillstånd till äktenskap eller om förrättande av&lt;br&gt;vigsel får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller beslut av dom-&lt;br&gt;kapitlet om hindersprövning eller&lt;br&gt;om förrättande av vigsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anteckningar om ingångna eller&lt;br&gt;upplösta äktenskap skall göras i&lt;br&gt;kyrkoböckerna enligt föreskrifter&lt;br&gt;som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om ingångna och upp-&lt;br&gt;lösta äktenskap registreras inom&lt;br&gt;folkbokföringen enligt särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Hindersprövning hos pastorsämbetet som inte har beslutats före&lt;br&gt;ikraftträdandet skall göras av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I fråga om överklagande av sådant beslut av pastorsämbetet eller av&lt;br&gt;präst inom svenska kyrkan om förrättande av vigsel som har meddelats före&lt;br&gt;ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lagom ändring i församlingslagen (1988:180)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 §, 6 kap. 12 och 19 §§, 9 kap. 4 §, 11&lt;br&gt;kap. 1 §, 12 kap. 1 § samt 13 kap. 3 § församlingslagen (1988:180)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rösträtt vid val av kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige har den som är kyrkobokförd i&lt;br&gt;församlingen, är medlem av svens-&lt;br&gt;ka kyrkan och som är myndig på&lt;br&gt;valdagen. Den som inte är svensk&lt;br&gt;medborgare har rösträtt endast om&lt;br&gt;han har varit kyrkobokförd i riket&lt;br&gt;den 1 november de tre åren när-&lt;br&gt;mast före valåret. Varje röstberätti-&lt;br&gt;gad har en röst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är kyrkobokförd i en&lt;br&gt;icke-territoriell församling har inte&lt;br&gt;rösträtt vid val av ledamöter och&lt;br&gt;suppleanter i kyrkofullmäktige i an-&lt;br&gt;nan församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om rösträtt enligt första&lt;br&gt;och andra styckena föreligger av-&lt;br&gt;görs på grundval av en före valet&lt;br&gt;upprättad röstlängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rösträtt vid val av kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige har den som är folkbokförd i&lt;br&gt;församlingen, är medlem av svens-&lt;br&gt;ka kyrkan och har fyllt arton år se-&lt;br&gt;nast på valdagen. Den som inte är&lt;br&gt;svensk medborgare har rösträtt&lt;br&gt;bara om han har varit folkbok-&lt;br&gt;förd i landet den 1 november de tre&lt;br&gt;åren närmast före valåret. Varje&lt;br&gt;röstberättigad har en röst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är medlem i en icke-&lt;br&gt;territoriell församling har inte röst-&lt;br&gt;rätt vid val av ledamöter och sup-&lt;br&gt;pleanter i kyrkofullmäktige i annan&lt;br&gt;församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om rösträtt enligt första&lt;br&gt;och andra styckena avgörs på&lt;br&gt;grundval av en röstlängd som har&lt;br&gt;upprättats före valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar är den som är kyrkobok-&lt;br&gt;förd inom valkretsen, är medlem av&lt;br&gt;svenska kyrkan och som är myndig&lt;br&gt;på valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som innehar en tjänst som&lt;br&gt;biskop eller biträdande biskop är&lt;br&gt;inte valbar till ledamot eller supple-&lt;br&gt;ant. Domprosten eller någon annan&lt;br&gt;kyrkoherde som är biskopens ersät-&lt;br&gt;tare i stiftsstyrelsen samt den som är&lt;br&gt;anställd hos stiftssamfälligheten och&lt;br&gt;som i egenskap av föredragande hos&lt;br&gt;stiftsstyrelsen eller på grund av and-&lt;br&gt;ra uppgifter som hör till tjänsten har&lt;br&gt;en ledande ställning bland stifts-&lt;br&gt;samfällighetens tjänstemän är inte&lt;br&gt;heller valbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar är den som är folkbokförd&lt;br&gt;inom valkretsen, är medlem av&lt;br&gt;svenska kyrkan och har fyllt arton&lt;br&gt;år senast på valdagen. Den som är&lt;br&gt;medlem i en icke-territoriell försam-&lt;br&gt;ling är bara valbar i den valkrets&lt;br&gt;som den församlingen tillhör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar är dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som innehar en tjänst som&lt;br&gt;biskop eller biträdande biskop,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. domprosten eller någon annan&lt;br&gt;kyrkoherde som är biskopens ersät-&lt;br&gt;tare i stiftsstyrelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som är anställd hos stifts-&lt;br&gt;samfälligheten och som på grund av&lt;br&gt;sina uppgifter har en ledande ställ-&lt;br&gt;ning bland de anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om verkan av att valbarheten upphör och om rätt att avsäga sig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1989:985.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;uppdraget tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 5 § tredje stycket om ledamot&lt;br&gt;och suppleant i kyrkofullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut varigenom ledamöter och&lt;br&gt;suppleanter har utsetts får överkla-&lt;br&gt;gas hos valprövningsnämnden.&lt;br&gt;Rätt att överklaga har den som&lt;br&gt;uppfyller villkoren för rösträtt vid&lt;br&gt;kyrkofullmäktigeval och som är&lt;br&gt;kyrkobokförd inom valkretsen. Par-&lt;br&gt;tier som har deltagit i valet får ock-&lt;br&gt;så överklaga beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut varigenom ledamöter och&lt;br&gt;suppleanter har utsetts får överkla-&lt;br&gt;gas hos valprövningsnämnden.&lt;br&gt;Rätt att överklaga har den som&lt;br&gt;uppfyller villkoren för rösträtt vid&lt;br&gt;kyrkofullmäktigeval och som enligt&lt;br&gt;12 § är valbar inom valkretsen. Par-&lt;br&gt;tier som har deltagit i valet får ock-&lt;br&gt;så överklaga beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen med överklagandet skall ges in till stiftsstyrelsen inom tio&lt;br&gt;dagar efter det att valet eller förrättningen avslutades. Har en skrivelse&lt;br&gt;med överklagande kommit in till valprövningsnämnden inom överklagan-&lt;br&gt;detiden, skall den omständigheten att skrivelsen har kommit till stiftssty-&lt;br&gt;relsen först därefter dock inte föranleda att den avvisas. Valprövnings-&lt;br&gt;nämnden prövar om skrivelsen har kommit in i rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till ledamot eller supple-&lt;br&gt;ant är den som är kyrkobokförd&lt;br&gt;inom stiftet, är medlem av svenska&lt;br&gt;kyrkan och som är myndig på val-&lt;br&gt;dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de personer som avses i 6&lt;br&gt;kap. 12 § andra stycket andra me-&lt;br&gt;ningen får inte heller en tjänsteman&lt;br&gt;som förestår någon förvaltning som&lt;br&gt;är underställd stiftsstyrelsen väljas&lt;br&gt;till ledamot eller suppleant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till ledamot eller supple-&lt;br&gt;ant är den som är folkbokförd inom&lt;br&gt;stiftet, är medlem av svenska kyr-&lt;br&gt;kan och som har fyllt arton år se-&lt;br&gt;nast på valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de personer som avses i 6&lt;br&gt;kap. 12 § andra stycket får inte hel-&lt;br&gt;ler en anställd som förestår någon&lt;br&gt;förvaltning som är underställd&lt;br&gt;stiftsstyrelsen väljas till ledamot el-&lt;br&gt;ler suppleant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om verkan av att valbarheten upphör och rätt till avsägelse&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 5 § tredje stycket om ledamöter och&lt;br&gt;suppleanter i kyrkofullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyvalda kyrkofullmäktige eller kyrkostämman väljer under år då val i&lt;br&gt;hela riket av kyrkofullmäktige har förrättats tre eller flera revisorer samt&lt;br&gt;minst lika många revisorssuppleanter för granskning av de tre följande&lt;br&gt;årens verksamhet. Fullmäktige eller stämman får därvid välja revisorer&lt;br&gt;och suppleanter för granskning av viss eller vissa nämnders verksamhet.&lt;br&gt;Antalet revisorer, liksom antalet suppleanter, för varje nämnd eller grupp&lt;br&gt;av nämnder skall dock vara minst tre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om val till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller&lt;br&gt;om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatför-&lt;br&gt;delningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för&lt;br&gt;revisorerna och suppleanterna två månader efter det att omvalet eller&lt;br&gt;sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller sammanräkningen har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;avslutats, skall fullmäktige förrätta nytt val av revisorer och suppleanter&lt;br&gt;för återstoden av tjänstgöringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om valbarhet till revisor&lt;br&gt;och revisorsuppleant, verkan av att&lt;br&gt;valbarheten upphör och rätt till av-&lt;br&gt;sägelse skall bestämmelserna i 2&lt;br&gt;kap. 5 § om ledamot och suppleant&lt;br&gt;i kyrkofullmäktige tillämpas. Den&lt;br&gt;som inte är kyrkobokförd i försam-&lt;br&gt;lingen är dock valbar. Detsamma&lt;br&gt;gäller den som är myndig på dagen&lt;br&gt;för valet till revisor eller suppleant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om valbarhet till revisor&lt;br&gt;och revisorsuppleant, verkan av att&lt;br&gt;valbarheten upphör och rätt till av-&lt;br&gt;sägelse skall bestämmelserna i 2&lt;br&gt;kap. 5 § om ledamot och suppleant&lt;br&gt;i kyrkofullmäktige tillämpas. Val-&lt;br&gt;bar är dock den som har fyllt&lt;br&gt;arton år senast på dagen för valet till&lt;br&gt;revisor eller suppleant. I en territor-&lt;br&gt;iell församling är också den valbar&lt;br&gt;som inte är folkbokförd i försam-&lt;br&gt;lingen. I en icke-territoriell försam-&lt;br&gt;ling gäller detsamma den som&lt;br&gt;inte är medlem i församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en revisor som inte har utsetts vid proportionellt val avgår under&lt;br&gt;tjänstgöringstiden, får fullmäktige eller stämman förrätta fyllnadsval för&lt;br&gt;återstoden av denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorer och revisorsuppleanter har rätt till den ledighet från anställ-&lt;br&gt;ning som behövs för uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige eller stämman får besluta att det till revisorer och revisors-&lt;br&gt;suppleanter skall betalas skäligt arvode samt skälig ersättning för resekost-&lt;br&gt;nader, förlorad arbetsförtjänst och andra utgifter som föranleds av upp-&lt;br&gt;draget. Arvodet skall bestämmas till lika belopp för lika uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om skyldighet att erlägga församlingsskatt finns i kommu-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är kyrkobokförd i en&lt;br&gt;icke-territoriell församling är inte&lt;br&gt;skyldig att erlägga församlingsskatt&lt;br&gt;till den territoriella församling där&lt;br&gt;han är mantalsskriven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är medlem i en icke-&lt;br&gt;territoriell församling är inte skyl-&lt;br&gt;dig att erlägga församlingsskatt till&lt;br&gt;den territoriella församling där han&lt;br&gt;är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om skattskyldighet finns i lagen (1951:691) om&lt;br&gt;viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 1 och 2 §§ får över- Beslut enligt 1 och 2 §§ får över-&lt;br&gt;klagas av den som är kyrkobokförd i klagas, i fråga om en territoriell för-&lt;br&gt;församlingen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;samling, av den som är folkbokförd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;där och, i fråga om en icke-territori-&lt;br&gt;ell församling, av den som är med-&lt;br&gt;lem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;17 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i begravningslagen (1990:1144)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om begravningslagen (1990:1144)&lt;br&gt;dels att 4 kap. 1 — 4 §§ skall upphävas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 2 kap. 3 §, 5 kap. 2, 3 och 13 §§ ordet ”kyrkobokförd” i olika&lt;br&gt;böjningsformer skall bytas ut mot ”folkbokförd” i motsvarande form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 5 kap. 10 § ordet ”pastorsämbete” i olika böjningsformer skall&lt;br&gt;bytas ut mot ”skattemyndighet” i motsvarande form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 4 kap. 5 —8 §§ skall betecknas 4 kap. 1— 4 §§ och&lt;br&gt;nuvarande 4 kap. 9 — 11 §§ skall betecknas 4 kap. 6 — 8 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att de nya 4 kap. 1 —4 och 7 §§ samt 5 kap. 9 § och 9 kap. 6 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 kap. 5 § av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(5§)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När stoftet eller askan efter en&lt;br&gt;person som har avlidit utomlands&lt;br&gt;har förts in till Sverige, skall den&lt;br&gt;som ordnar med gravsättningen&lt;br&gt;snarast anmäla detta till pastorsäm-&lt;br&gt;betet i den församling där den av-&lt;br&gt;lidne senast var kyrkobokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte är känt var den av-&lt;br&gt;lidne senast var kyrkobokförd eller&lt;br&gt;om den avlidne inte har varit kyr-&lt;br&gt;kobokförd i Sverige, skall anmälan&lt;br&gt;göras till pastorsämbetet i den för-&lt;br&gt;samling där stoftet eller askan skall&lt;br&gt;gravsättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(6 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid dödsfall i Sverige skall bevis&lt;br&gt;om dödsfallet (dödsbevis) och&lt;br&gt;— utom i fall som avses i 8 § —&lt;br&gt;intyg om dödsorsaken utan&lt;br&gt;dröjsmål utfärdas och lämnas till&lt;br&gt;det pastorsämbete som skall ta emot&lt;br&gt;anmälan om dödsfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dödsbevis och intyg om dödsorsa-&lt;br&gt;ken skall utfärdas av läkare. Denne&lt;br&gt;får inte vara make, barn, förälder,&lt;br&gt;syskon eller på något annat sätt&lt;br&gt;närstående till den avlidne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(7§)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den avlidne vid dödsfallet vår-&lt;br&gt;dades på en sjukvårdsinrättning el-&lt;br&gt;ler fördes dit i anslutning till döds-&lt;br&gt;fallet, skall dödsbeviset och intyget&lt;br&gt;om dödsorsaken lämnas av sjuk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När stoftet eller askan efter en&lt;br&gt;person som har avlidit utomlands&lt;br&gt;har förts in till Sverige, skall den&lt;br&gt;som ordnar med gravsättningen&lt;br&gt;snarast anmäla detta till skattemyn-&lt;br&gt;digheten i det län där den avlidne&lt;br&gt;senast var folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte är känt var den av-&lt;br&gt;lidne senast var folkbokförd eller&lt;br&gt;om den avlidne inte har varit folk-&lt;br&gt;bokförd i Sverige, skall anmälan gö-&lt;br&gt;ras till skattemyndigheten i det län&lt;br&gt;där stoftet eller askan skall gravsät-&lt;br&gt;tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid dödsfall i Sverige skall bevis&lt;br&gt;om dödsfallet (dödsbevis) och&lt;br&gt;intyg om dödsorsaken utfär-&lt;br&gt;das utan dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beviset och intyget skall utfärdas&lt;br&gt;av läkare. Denne får inte vara&lt;br&gt;make, barn, förälder, syskon eller&lt;br&gt;på något annat sätt närstående till&lt;br&gt;den avlidne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om något annat inte följer av 4 §&lt;br&gt;skall dödsbeviset utan dröjsmål&lt;br&gt;lämnas till skattemyndigheten i det&lt;br&gt;län där den avlidne senast var folk-&lt;br&gt;bokförd. Om det inte är känt var den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;vårdsinrättningen. I andra fall skall&lt;br&gt;beviset och intyget lämnas av den&lt;br&gt;läkare som utfärdat handlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(8 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan antas att döden har&lt;br&gt;orsakats av någon annan person el-&lt;br&gt;ler om det annars finns skäl for en&lt;br&gt;fullständigare undersökning av den&lt;br&gt;döda kroppen gäller — i stället för&lt;br&gt;vad som föreskrivs i 6 § — att döds-&lt;br&gt;beviset med uppgift om detta skall&lt;br&gt;lämnas till polismyndigheten i den&lt;br&gt;ort där dödsfallet inträffade och&lt;br&gt;pastorsämbetet underrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall efter den&lt;br&gt;utredning som kan behövas skaffa&lt;br&gt;intyg om dödsorsaken. Därefter&lt;br&gt;skall myndigheten till pastorsämbe-&lt;br&gt;tet lämna dödsbeviset och intyget&lt;br&gt;tillsammans med ett tillstånd till&lt;br&gt;gravsättning eller kremering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(10 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastorsämbetet skall utfärda ett&lt;br&gt;intyg om att stoft får gravsättas el-&lt;br&gt;ler kremeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant intyg får utfärdas bara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avlidne senast var folkbokförd eller&lt;br&gt;om den avlidne inte har varit folk-&lt;br&gt;bokförd i landet, skall dödsbeviset&lt;br&gt;lämnas till skattemyndigheten i det&lt;br&gt;län där dödsfallet inträffade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den avlidne vid dödsfallet vår-&lt;br&gt;dades på en sjukvårdsinrättning el-&lt;br&gt;ler fördes dit i anslutning till döds-&lt;br&gt;fallet, skall dödsbeviset lämnas av&lt;br&gt;inrättningen. I andra fall skall bevi-&lt;br&gt;set lämnas av den läkare som utfär-&lt;br&gt;dat handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan antas att döden har&lt;br&gt;orsakats av någon annan person el-&lt;br&gt;ler om det annars finns skäl för&lt;br&gt;rättsmedicinsk obduktion eller an-&lt;br&gt;nan rättsmedicinsk undersökning&lt;br&gt;av den döda kroppen gäller — i&lt;br&gt;stället för vad som föreskrivs i 3 §&lt;br&gt;första stycket — att dödsbeviset&lt;br&gt;med uppgift om detta utan dröjs-&lt;br&gt;mål skall lämnas till polismyndig-&lt;br&gt;heten i den ort där dödsfallet inträf-&lt;br&gt;fade och skattemyndigheten under-&lt;br&gt;rättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall efter den&lt;br&gt;utredning som kan behövas skaffa&lt;br&gt;intyg om dödsorsaken. Därefter&lt;br&gt;skall polismyndigheten till skatte-&lt;br&gt;myndigheten lämna dödsbeviset&lt;br&gt;tillsammans med ett tillstånd till&lt;br&gt;gravsättning eller kremering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intyget om dödsorsaken skall sän-&lt;br&gt;das till statistiska centralbyrån av&lt;br&gt;den läkare som utfärdat det. Om&lt;br&gt;den avlidne vid dödsfallet vårdades&lt;br&gt;på en sjukvårdsinrättning eller för-&lt;br&gt;des dit i anslutning till dödsfallet,&lt;br&gt;skall intyget sändas in av inrätt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 4 § skall polis-&lt;br&gt;myndigheten sända intyget till sta-&lt;br&gt;tistiska centralbyrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall utfärda&lt;br&gt;ett intyg om att stoft får gravsättas&lt;br&gt;eller kremeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant intyg får utfärdas bara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;— om det enligt dödsbeviset kan an-&lt;br&gt;tas att döden inte har orsakats av&lt;br&gt;någon annan person eller att det&lt;br&gt;inte heller annars finns skäl att&lt;br&gt;göra en fullständigare undersök-&lt;br&gt;ning av den döda kroppen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— om polismyndigheten har med-&lt;br&gt;delat tillstånd till gravsättning el-&lt;br&gt;ler kremering i fall som avses i 8&lt;br&gt;och 9 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är känt för pastorsämbe-&lt;br&gt;tet att det pågår eller har pågåttmed-&lt;br&gt;ling om kremering eller omgravsätt-&lt;br&gt;ningen enligt 5 kap 3 §, fårintyg inte&lt;br&gt;utfördas förrän tvisten ärslutligt&lt;br&gt;löst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— om det enligt dödsbeviset kan an-&lt;br&gt;tas att döden inte har orsakats av&lt;br&gt;någon annan person eller att det&lt;br&gt;inte heller annars finns skäl för&lt;br&gt;rättsmedicinsk obduktion el ler&lt;br&gt;annan rättsmedicinsk under sök-&lt;br&gt;ning av den döda kroppen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— om polismyndigheten har med-&lt;br&gt;delat tillstånd till gravsättning el-&lt;br&gt;ler kremering i fall som avses i 4&lt;br&gt;eller 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är känt för skattemyndig-&lt;br&gt;heten att det pågår eller har pågått&lt;br&gt;medling om kremering eller om&lt;br&gt;gravsättningen enligt 5 kap. 3 §, får&lt;br&gt;intyg inte utfärdas förrän tvisten är&lt;br&gt;slutligt löst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stoft får inte kremeras eller grav-&lt;br&gt;sättas utan att ett sådant intyg som&lt;br&gt;avses i 4 kap. 10 § har lämnats till&lt;br&gt;krematoriemyndigheten eller den&lt;br&gt;som förvaltar begravningsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stoft får inte kremeras eller grav-&lt;br&gt;sättas utan att ett sådant intyg som&lt;br&gt;avses i 4 kap. 7 § har lämnats till&lt;br&gt;krematoriemyndigheten&lt;br&gt;eller den som förvaltar begrav-&lt;br&gt;ningsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om att kremering eller gravsättning&lt;br&gt;i vissa fall får ske även utan ett sådant intyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkogårds- eller krematoriemyndighetens beslut enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos&lt;br&gt;länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller&lt;br&gt;polismyndighetens beslut om&lt;br&gt;tillstånd till gravsättning eller&lt;br&gt;kremering enligt 4 kap 9 §, och&lt;br&gt;pastorsämbetets beslut om intyg&lt;br&gt;för gravsättning eller kremering&lt;br&gt;enligt 4 kap. 70 § eller anstånd&lt;br&gt;enligt 5 kap. 10 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— polismyndighetens beslut om&lt;br&gt;tillstånd till gravsättning eller&lt;br&gt;kremering enligt 4 kap 6 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— skattemyndighetens beslut om&lt;br&gt;intyg för gravsättning eller kre-&lt;br&gt;mering enligt 4 kap. 7 § eller an-&lt;br&gt;stånd enligt 5 kap 10 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 153&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;18 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1990:1536) om&lt;br&gt;folkbokforingsregister&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen om folkbokforingsregister&lt;br&gt;(1990:1536)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 2 § benämningen ”folkbokföringslagen (1967:198)” skall bytas&lt;br&gt;ut mot ”folkbokföringslagen (1991:000)”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det närmast före 13 § skall införas en rubrik med lydelsen&lt;br&gt;”gallring”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett lokalt folkbokforingsregister får innehålla uppgifter om personer&lt;br&gt;som är eller har varit folkbokförda inom det verksamhetsområde för vilket&lt;br&gt;registret förs. För sådan person får anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. folkbokföringsfastighet, folkbokföringsort och folkbokföring under&lt;br&gt;särskild rubrik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. födelsehemort och födelseort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. medborgarskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. civilstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. make, barn, föräldrar och vårdnadshavare eller annan person som den&lt;br&gt;registrerade har samband med inom folkbokföringen och om sambandet är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundat på adoption,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. sjömansregistrering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. inflyttning från utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. avregistrering vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) dödsfall och dödförklaring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) utflyttning till utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) obefmtlighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. gravsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För personen får också anges&lt;br&gt;uppgifter som den 30 juni 1991 i&lt;br&gt;enlighet med särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser är antecknade i en sådan per-&lt;br&gt;sonakt som avses i 16 § folkbokfö-&lt;br&gt;ringskungörelsen (1967:495).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. avregistrering vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) dödsfall och dödförklaring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) utflyttning till utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) obefintlighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) beslut om fingerade&lt;br&gt;personuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. gravsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För personen får också anges&lt;br&gt;uppgifter som den 30 juni 1991 i&lt;br&gt;enlighet med särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser är antecknade i en sådan per-&lt;br&gt;sonakt som avses i 16 § folkbokfö-&lt;br&gt;ringskungörelsen (1967:495) samt&lt;br&gt;uppgifter om medlemskap i en icke-&lt;br&gt;territoriell församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;19 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 55 § lagen (1927:77) om försäkringsavtal&lt;br&gt;ordet ”mantalsskrivet” skall bytas ut mot ”folkbokfört”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;20 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och&lt;br&gt;gåvoskatt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 44 § lagen (1941:416) om arvsskatt och&lt;br&gt;gåvoskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet ”mantalsskriven” skall bytas ut mot ”folkbokförd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 44 § 1990:1337.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;21 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 16 § värnpliktslagen (1941:967)’ ordet ”kyr-&lt;br&gt;kobokförd” skall bytas ut mot ”folkbokförd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 16 § 1976:307.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;22 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt&lt;br&gt;medborgarskap&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 10 och 11 §§ lagen (1950:382) om svenskt&lt;br&gt;medborgarskap&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet ”kyrkobokförd” skall bytas ut mot ”folkbokförd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1984:682.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;23 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1951:691) om viss lindring i&lt;br&gt;skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 1 § lagen (1951:691) om viss lindring i&lt;br&gt;skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet ”kyrko-&lt;br&gt;bokförd” skall bytas ut mot ”folkbokförd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 1 § 1988:188.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;24 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 78 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272)' skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Arbetsgivare, som enligt&lt;br&gt;lag är skyldig föra handelsböcker,&lt;br&gt;skall ha sin bokföring så ordnad att&lt;br&gt;därav framgår arbetstagares namn,&lt;br&gt;lönebelopp och skatteavdrags be-&lt;br&gt;lopp. Om skattsedel eller skattekort&lt;br&gt;har företetts för arbetsgivaren skall&lt;br&gt;också framgå arbetstagares födelse-&lt;br&gt;tid och mantalsskrivningsadress&lt;br&gt;samt nummer på för honom utfär-&lt;br&gt;dad skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Arbetsgivare, som enligt&lt;br&gt;lag är skyldig föra handelsböcker,&lt;br&gt;skall ha sin bokföring så ordnad att&lt;br&gt;därav framgår arbetstagares namn,&lt;br&gt;lönebelopp och skatteavdrags be-&lt;br&gt;lopp. Om skattsedel eller skattekort&lt;br&gt;har företetts för arbetsgivaren skall&lt;br&gt;också framgå arbetstagares födelse-&lt;br&gt;tid samt nummer på för honom ut-&lt;br&gt;färdad skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också annan arbetsgivare än i första stycket sägs, som har att verkställa&lt;br&gt;skatteavdrag på arbetstagares lön, är skyldig att i enahanda omfattning&lt;br&gt;föra anteckningar i hänseenden som har sagts nyss.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att bestämmelserna om skatteavdrag har följts får revi-&lt;br&gt;sion verkställas hos sådan arbetsgivare, som avses i första och andra&lt;br&gt;styckena. Beslut om revision meddelas av riksskatteverket eller skattemyn-&lt;br&gt;dighet. I övrigt gäller i fråga om revision i tillämpliga delar bestämmelser-&lt;br&gt;na i 3 kap. 8 — 14 §§ taxeringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1991:97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;25 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i kungörelsen (1953:524) angående&lt;br&gt;upphävande av skyldigheten för svensk medborgare att&lt;br&gt;tillhöra nationell kyrkoförsamling m. m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i kungörelsen (1953:524) angående upphävan-&lt;br&gt;de av skyldigheten för svensk medborgare att tillhöra nationell kyrkoför-&lt;br&gt;samling orden ”mantalsverket” och ”den lokala skattemyndigheten” skall&lt;br&gt;bytas ut mot ”skattemyndigheten”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;26 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1958:295) om sjömansskatt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redare, som enligt lag är skyldig&lt;br&gt;att föra handelsböcker, skall ha sin&lt;br&gt;bokföring så ordnad, att därav&lt;br&gt;framgår sjömans namn, födelsetid&lt;br&gt;och mantalskrivningsadress, löne-&lt;br&gt;belopp och skatteavdrags belopp&lt;br&gt;samt, om sjömannen uppvisat&lt;br&gt;skattsedel på preliminär skatt,&lt;br&gt;numret på denna skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redare, som enligt lag är skyldig&lt;br&gt;att föra handelsböcker, skall ha sin&lt;br&gt;bokföring så ordnad, att därav&lt;br&gt;framgår sjömans namn, födelsetid,&lt;br&gt;lönebelopp och skatteavdrags be-&lt;br&gt;lopp samt, om sjömannen uppvisat&lt;br&gt;skattsedel på preliminär skatt,&lt;br&gt;numret på denna skattsedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även annan redare än i första stycket sägs, som skall göra avdrag för&lt;br&gt;sjömansskatt, är skyldig att föra anteckningar i samma omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter anmaning av riksskatteverket eller skattemyndighet åligger det&lt;br&gt;sådan redare, som avses i första eller andra stycket, att meddela de upplys-&lt;br&gt;ningar som behövs för kontroll av skatteavdrag. Redare skall också efter&lt;br&gt;anmaning förete alla handlingar som behövs for sådan kontroll, såsom&lt;br&gt;kontrakt, kontoutdrag, räkningar eller kvitton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att bestämmelserna om skatteavdrag har följts får revi-&lt;br&gt;sion verkställas hos redare som avses i första eller andra stycket. Beslut om&lt;br&gt;revision meddelas av riksskatteverket eller skattemyndighet. I övrigt gäller&lt;br&gt;i fråga om revision i tillämpliga delar bestämmelserna i 3 kap. 8 — 14 §§&lt;br&gt;taxeringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1970:933.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:347.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;21 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i ärvdabalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 25 kap. 3 § ärvdabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet ”pastorsämbe-&lt;br&gt;tet” skall bytas ut mot ”skattemyndigheten”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 25 kap. 3 § 1973:647.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;28 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1959:551) om beräkning av pen-&lt;br&gt;sionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring'&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För här i riket bosatt eller man-&lt;br&gt;talsskriven försäkrad skall pen-&lt;br&gt;sionsgrundande inkomst enligt&lt;br&gt;lagen om allmän försäkring bestäm-&lt;br&gt;mas av skattemyndigheten i det län&lt;br&gt;den försäkrade taxerats till statlig&lt;br&gt;inkomstskatt eller skulle ha taxerats&lt;br&gt;till sådan skatt, om han varit bosatt&lt;br&gt;i riket eller inte haft att erlägga sjö-&lt;br&gt;mansskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsgrundande inkomst för&lt;br&gt;sjöman, som inte är bosatt eller&lt;br&gt;mantalsskriven i riket, skall be-&lt;br&gt;stämmas av skattemyndigheten i&lt;br&gt;Göteborgs och Bohus län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsgrundande inkomst en-&lt;br&gt;ligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring bestäms av skattemyn-&lt;br&gt;digheten i det län den försäkrade&lt;br&gt;taxerats till statlig inkomstskatt el-&lt;br&gt;ler skulle ha taxerats till sådan&lt;br&gt;skatt, om han varit bosatt i riket&lt;br&gt;eller inte haft att erlägga sjömans-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsgrundande inkomst för&lt;br&gt;sjöman, som inte är bosatt i riket,&lt;br&gt;skall bestämmas av skattemyndig-&lt;br&gt;heten i Göteborgs och Bohus län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För annan försäkrad än som i första eller andra stycket sägs skall den&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomsten bestämmas av skattemyndigheten i Stock-&lt;br&gt;holms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1976:1015.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1976:1015.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:349.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;29 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 och 5 §§ lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med den månad varunder försäkrad uppnår sexton års ålder&lt;br&gt;skall han, därest han är bosatt i riket, vara inskriven hos allmän försäk-&lt;br&gt;ringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkrad skall vara inskriven&lt;br&gt;hos den kassa, inom vars verksam-&lt;br&gt;hetsområde han är mantalsskriven.&lt;br&gt;Är den försäkrade ej mantalsskriven&lt;br&gt;i riket, skall han vara inskriven hos&lt;br&gt;den kassa, inom vars verksamhets-&lt;br&gt;område han är bosatt vid årets in-&lt;br&gt;gång, eller, om han bosätter sig i&lt;br&gt;riket senare under året, hos den&lt;br&gt;kassa, inom vars verksamhetsom-&lt;br&gt;råde bosättningen äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkrad skall vara inskriven&lt;br&gt;hos den kassa, inom vars verksam-&lt;br&gt;hetsområde han var folkbokförd den&lt;br&gt;1 november föregående år. Var den&lt;br&gt;försäkrade inte folkbokförd i Sveri-&lt;br&gt;ge den 1 november föregående år,&lt;br&gt;skall han vara inskriven hos den&lt;br&gt;kassa, inom vars verksamhetsom-&lt;br&gt;råde han är bosatt vid årets ingång,&lt;br&gt;eller, om han bosätter sig i riket&lt;br&gt;senare under året, hos den kassa,&lt;br&gt;inom vars verksamhetsområde bo-&lt;br&gt;sättningen äger rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmän försäkringskassa skall inskriva försäkrad, så snart kassan erhållit&lt;br&gt;kännedom om att han skall vara inskriven hos kassan. Inskrivning gäller&lt;br&gt;från den tidpunkt, då sådant förhållande inträtt att den försäkrade skall&lt;br&gt;vara inskriven, dock tidigast från och med tredje månaden före den, då&lt;br&gt;han inskrives.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall försäkrad, som ej är man-&lt;br&gt;talsskriven i riket, vara inskriven&lt;br&gt;hos försäkringskassa enligt vad i 4 §&lt;br&gt;sägs, åligger det honom att inom&lt;br&gt;två veckor från den tidpunkt då så-&lt;br&gt;dant förhållande inträtt att han&lt;br&gt;skall vara inskriven anmäla sig till&lt;br&gt;den kassa, hos vilken han skall in-&lt;br&gt;skrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall försäkrad, som inte varfolk-&lt;br&gt;bokförd i Sverige den 1 november&lt;br&gt;föregående år, vara inskriven hos&lt;br&gt;försäkringskassa enligt vad i 4 §&lt;br&gt;sägs, åligger det honom att inom&lt;br&gt;två veckor från den tidpunkt då så-&lt;br&gt;dant förhållande inträtt att han&lt;br&gt;skall vara inskriven anmäla sig till&lt;br&gt;den kassa, hos vilken han skall in-&lt;br&gt;skrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så snart allmän försäkringskassa erhållit kännedom om att försäkrad ej&lt;br&gt;längre skall vara inskriven hos kassan, skall kassan avföra honom från sitt&lt;br&gt;register över inskrivna försäkrade med verkan från den tidpunkt, då så-&lt;br&gt;dant förhållande inträtt att inskrivningen skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;30 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och&lt;br&gt;kommunalt bostadstillägg till folkpension&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2, 8 och 14 §§ lagen (1962:392) om hustru-&lt;br&gt;tillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun skall utge kommu-&lt;br&gt;nalt bostadstillägg till den&lt;br&gt;som uppbär folkpension i form av&lt;br&gt;ålderspension, förtidspension, om-&lt;br&gt;ställningspension eller särskild&lt;br&gt;efterlevandepension och är man-&lt;br&gt;talsskriven inom kommunen eller&lt;br&gt;till där mantalsskriven hustru som&lt;br&gt;uppbär hustrutillägg. Kommunalt&lt;br&gt;bostadstillägg skall också utges till&lt;br&gt;den som är mantalsskriven inom&lt;br&gt;kommunen och uppbär folkpen-&lt;br&gt;sion i form av änkepension med&lt;br&gt;stöd av övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till lagen (1988:881) om ändring i&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun skall utge kommu-&lt;br&gt;nalt bostadstillägg till den&lt;br&gt;som uppbär folkpension i form av&lt;br&gt;ålderspension, förtidspension, om-&lt;br&gt;ställningspension eller särskild&lt;br&gt;efterlevandepension och som den 1&lt;br&gt;november föregående år var folk-&lt;br&gt;bokförd inom kommunen eller till&lt;br&gt;där folkbokförd hustru som uppbär&lt;br&gt;hustrutillägg. Kommunalt bostads-&lt;br&gt;tillägg skall också utges till den som&lt;br&gt;den 1 november föregående år var&lt;br&gt;folkbokförd inom kommunen och&lt;br&gt;uppbär folkpension i form av änke-&lt;br&gt;pension med stöd av övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till lagen (1988:881)&lt;br&gt;om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunalt bostadstillägg utgår enligt de grunder kommunen bestäm-&lt;br&gt;mer, dock lägst med belopp som beräknat per månad svarar mot den del&lt;br&gt;av den månatliga bostadskostnad, som enligt föreskrifter som regeringen&lt;br&gt;meddelar med stöd av 14 § andra stycket skall täckas av bostadstillägg för&lt;br&gt;att statsbidrag skall lämnas. Avvikelse från vad i 4 och 5 §§ stadgas må&lt;br&gt;dock icke äga rum, och för rätt till kommunalt bostadstillägg må ej fordras&lt;br&gt;viss tids bosättning inom kommunen eller uppställas annat därmed jäm-&lt;br&gt;förligt villkor. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, riksför-&lt;br&gt;säkringsverket beslutar om grunder för beräkning av bostadskostnaderna i&lt;br&gt;ärende enligt denna lag. Regeringen äger meddela föreskrifter angående&lt;br&gt;det högsta belopp som må utgå i kommunalt bostadstillägg för pensionsbe-&lt;br&gt;rättigad, som är bosatt i ålderdomshem eller därmed likställt hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall utan dröjsmål underrätta riksförsäkringsverket och&lt;br&gt;den allmänna försäkringskassa, inom vars verksamhetsområde kommu-&lt;br&gt;nen är belägen, om de beslut som fattas rörande kommunalt bostadstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som åtnjuter hustrutillägg&lt;br&gt;eller kommunalt bostadstillägg är&lt;br&gt;skyldig att, om hans eller hans ma-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som åtnjuter hustrutillägg&lt;br&gt;eller kommunalt bostadstillägg är&lt;br&gt;skyldig att, om hans eller hans ma-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1976:1014.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:883.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1268.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;kes ekonomiska förhållanden vä-&lt;br&gt;sentligt förbättrats, utan oskäligt&lt;br&gt;dröjsmål göra anmälan om detta&lt;br&gt;till den allmänna försäkringskassa,&lt;br&gt;inom vars verksamhetsområde han&lt;br&gt;senast blivit mantalsskriven. Ena-&lt;br&gt;handa skyldighet åligger honom,&lt;br&gt;om han åtnjuter kommunalt bo-&lt;br&gt;stadstillägg och mantalsskrivs i an-&lt;br&gt;nan kommun än förut, så ock om&lt;br&gt;han ingår äktenskap eller om hans&lt;br&gt;äktenskap upplöses genom makens&lt;br&gt;död eller annorledes. Är den som&lt;br&gt;åtnjuter tillägget omyndig åvilar&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten förmynda-&lt;br&gt;ren. Om den som uppbär förmånen&lt;br&gt;har en god man eller förvaltare en-&lt;br&gt;ligt föräldrabalken, har denne mot-&lt;br&gt;svarande skyldighet att göra anmä-&lt;br&gt;lan, om det kan anses ingå i upp-&lt;br&gt;draget. Uppbärs förmånen av myn-&lt;br&gt;dighet eller av annan person än den&lt;br&gt;pensionsberättigade eller dennes&lt;br&gt;förmyndare, gode man eller förval-&lt;br&gt;tare, är även sådan myndighet eller&lt;br&gt;person anmälningsskyldig.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kes ekonomiska förhållanden vä-&lt;br&gt;sentligt förbättrats, utan oskäligt&lt;br&gt;dröjsmål göra anmälan om detta&lt;br&gt;till den allmänna försäkringskas-&lt;br&gt;san. Enahanda skyldighet åligger&lt;br&gt;honom, om han åtnjuter kommu-&lt;br&gt;nalt bostadstillägg och folkbokförs i&lt;br&gt;annan kommun än förut, så ock om&lt;br&gt;han ingår äktenskap eller om hans&lt;br&gt;äktenskap upplöses genom makens&lt;br&gt;död eller annorledes. Är den som&lt;br&gt;åtnjuter tillägget omyndig åvilar&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten förmynda-&lt;br&gt;ren. Om den som uppbär förmånen&lt;br&gt;har en god man eller förvaltare en-&lt;br&gt;ligt föräldrabalken, har denne mot-&lt;br&gt;svarande skyldighet att göra anmä-&lt;br&gt;lan, om det kan anses ingå i upp-&lt;br&gt;draget. Uppbärs förmånen av myn-&lt;br&gt;dighet eller av annan person än den&lt;br&gt;pensionsberättigade eller dennes&lt;br&gt;förmyndare, gode man eller förval-&lt;br&gt;tare, är även sådan myndighet eller&lt;br&gt;person anmälningsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunala bostadstillägg skall&lt;br&gt;bekostas av den kommun där den&lt;br&gt;pensionsberättigade är mantals-&lt;br&gt;skriven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunala bostadstillägg skall&lt;br&gt;bekostas av den kommun där den&lt;br&gt;pensionsberättigade varfolkbokförd&lt;br&gt;den 1 november föregående år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till kommunens kostnader enligt första stycket utgår statsbidrag enligt&lt;br&gt;bestämmelser som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1979:732.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;31 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i brottsbalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 37 kap. 3 § brottsbalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet ”kyrkobok-&lt;br&gt;förd” skall bytas ut mot ”folkbokförd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 37 kap. 3 § 1988:1324.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;32 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:153&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om kommuns och annan menighets&lt;br&gt;utdebitering av skatt, m. m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.‘&lt;br&gt;ordet ”kyrkobokförda” skall bytas ut mot ”folkbokförda”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse av 4 § 1990:353.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 153&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;33 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:153&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;fastighetsmål&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 7 § lagen (1969:246) om domstolar i fastig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetsmål&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet ”kyrkobokförd” skall bytas ut mot ”folkbokförd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 7 § 1975:1295.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;34 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 19 och 20 §§ lagen (1971:289) om allmänna&lt;br&gt;förvaltningsdomstolar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet ”kyrkobokförd” skall bytas ut mot ”folkbok-&lt;br&gt;förd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § 1988:617&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § 1990:1131.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;35 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1972:119) om fastställande av&lt;br&gt;könstillhörighet i vissa fall&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1972:119) om fastställande av köns-&lt;br&gt;tillhörighet i vissa fall skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som sedan ungdomen upple-&lt;br&gt;ver att han tillhör annat kön än det&lt;br&gt;som antecknats för honom i kyrko-&lt;br&gt;bokföringen och sedan avsevärd tid&lt;br&gt;uppträder i enlighet härmed samt&lt;br&gt;måste antagas även framdeles leva i&lt;br&gt;sådan könsroll kan efter egen ansö-&lt;br&gt;kan få fastställt att han tillhör det&lt;br&gt;andra könet. Fastställelse får ske&lt;br&gt;utan hinder av att sökanden tidiga-&lt;br&gt;re erhållit fastställelse enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som sedan ungdomen upple-&lt;br&gt;ver att han tillhör annat kön än det&lt;br&gt;som framgår av folkbokföringen&lt;br&gt;och sedan avsevärd tid uppträder i&lt;br&gt;enlighet härmed samt måste anta-&lt;br&gt;gas även framdeles leva i sådan&lt;br&gt;könsroll kan efter egen ansökan få&lt;br&gt;fastställt att han tillhör det andra&lt;br&gt;könet. Fastställelse får ske utan&lt;br&gt;hinder av att sökanden tidigare er-&lt;br&gt;hållit fastställelse enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastställelse enligt första stycket meddelas endast om sökanden fyllt&lt;br&gt;arton år och undergått sterilisering eller av annan orsak saknar fortplant-&lt;br&gt;ningsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;36 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1972:229) om kyrkliga&lt;br&gt;indelningsdelegerade&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 15 och 21 §§ lagen (1972:229) om kyrkliga&lt;br&gt;indelningsdelegerade&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet ”kyrkobokförd” skall bytas ut mot ”folkbok-&lt;br&gt;förd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop.1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § 1988:194.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;37 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9a§ rättshjälpslagen (1972:429)' skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har beviljats allmän&lt;br&gt;rättshjälp är i målet eller ärendet&lt;br&gt;befriad från expeditionsavgifter en-&lt;br&gt;ligt förordningen (1987:452) om&lt;br&gt;avgifter vid de allmänna domsto-&lt;br&gt;larna och för avgifter enligt expedi-&lt;br&gt;tionskungörelsens (1964:618) av-&lt;br&gt;giftslista, avdelning I samt avdel-&lt;br&gt;ning II under rubriken Utsökning&lt;br&gt;m. m. Detsamma gäller i fråga om&lt;br&gt;avgift för mantalsskrivningsbevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har beviljats allmän&lt;br&gt;rättshjälp är i målet eller ärendet&lt;br&gt;befriad från expeditionsavgifter en-&lt;br&gt;ligt förordningen (1987:452) om&lt;br&gt;avgifter vid de allmänna domsto-&lt;br&gt;larna och för avgifter enligt expedi-&lt;br&gt;tionskungörelsens (1964:618) av-&lt;br&gt;giftslista, avdelning I samt avdel-&lt;br&gt;ning II under rubriken Utsökning&lt;br&gt;m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsfriheten gäller endast i den mån den begärda handlingen är&lt;br&gt;erforderlig för den rättssökande. Avgiftsfriheten gäller inte i fråga om&lt;br&gt;handling som utfärdas endast på särskild begäran, om inte handlingen&lt;br&gt;begärs innan avgörandet i huvudsaken har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som beviljats allmän rättshjälp i angelägenhet som lett till verkställ-&lt;br&gt;bart avgörande, ansvarar inte för grundavgift och försäljningsavgift enligt&lt;br&gt;förordningen (1981:1185) om utsökningsavgifter. Detsamma gäller den&lt;br&gt;som har beviljats allmän rättshjälp i ett mål om verkställighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för kungörelse i mål eller ärende vid allmän domstol, bo-&lt;br&gt;stadsdomstolen eller arbetsdomstolen skall, såvitt de belastar den som&lt;br&gt;beviljats allmän rättshjälp, utgå av allmänna medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1983:487.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:213.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;38 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i kommunallagen (1977:179)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 3 § och 2 kap. 3 § kommunallagen&lt;br&gt;(1977:179)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet ”kyrkobokförd” skall bytas ut mot ”folkbokförd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 2 kap. 3 § 1988:1253.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;39 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i högskolelagen (1977:218)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om högskolelagen (1977:218)'&lt;br&gt;dels att i 34 a § ordet ”kyrkobokförd” skall bytas ut mot ”folkbokförd”,&lt;br&gt;dels att 34 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grundläggande högskoleut-&lt;br&gt;bildning som anordnas av kommun&lt;br&gt;eller landstingskommun antages sö-&lt;br&gt;kande utan avseende på kyrkobok-&lt;br&gt;föringsort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har kommun tagit emot stude-&lt;br&gt;rande som ej är kyrkobokförd inom&lt;br&gt;kommunen, har kommunen rätt till&lt;br&gt;ersättning för utbildningen. Ersätt-&lt;br&gt;ningen skall utges av den kommun&lt;br&gt;där den studerande är kyrkobok-&lt;br&gt;förd. Ersättningen skall utgå med&lt;br&gt;det belopp som föreskrives av rege-&lt;br&gt;ringen eller myndighet som rege-&lt;br&gt;ringen utser, om kommunerna ej&lt;br&gt;kommer överens om annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grundläggande högskoleut-&lt;br&gt;bildning som anordnas av kommun&lt;br&gt;eller landstingskommun antages sö-&lt;br&gt;kande utan avseende på fölkbokfö-&lt;br&gt;ringsort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har kommun tagit emot stude-&lt;br&gt;rande som ej är folkbokförd inom&lt;br&gt;kommunen, har kommunen rätt till&lt;br&gt;ersättning för utbildningen. Ersätt-&lt;br&gt;ningen skall utges av den kommun&lt;br&gt;där den studerande är folkbokförd.&lt;br&gt;Ersättningen skall utgå med det be-&lt;br&gt;lopp som föreskrives av regeringen&lt;br&gt;eller myndighet som regeringen ut-&lt;br&gt;ser, om kommunerna ej kommer&lt;br&gt;överens om annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket äger motsvarande tillämpning på grundläggande högsko-&lt;br&gt;leutbildning som anordnas av landstingskommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 34 a § 1987:201.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;40 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:153&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1978:28) om försäkringsdomstolar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 9 § lagen (1978:28) om försäkringsdomsto-&lt;br&gt;lar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet ”kyrkobokförd” skall bytas ut mot ”folkbokförd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 9 § 1990:453.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;41 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om familjebidragslagen (1978:520)&lt;br&gt;dels att i 27 § ordet ”kyrkobokförd” skall bytas ut mot ”folkbokförd”,&lt;br&gt;dels att i 35 § ordet ”mantalsskriven” skall bytas ut mot ”folkbokförd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft, i fråga om 27 § den 1 juli 1991 och övrigt den 1&lt;br&gt;januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;42 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala&lt;br&gt;indelningsdelegerade&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 15 § lagen (1979:412) om kommunala indel-&lt;br&gt;ningsdelegerade ordet ”kyrkobokförd” skall bytas ut mot ”folkbokförd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;43 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:153&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1979:560) om transportförmedling&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 2 kap. 4 § lagen (1979:560) om transportför-&lt;br&gt;medling&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet ”kyrkobokförd” skall bytas ut mot ”folkbokförd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 2 kap. 4 § 1988:1500.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;44 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1979:561) om biluthyrning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 2 kap. 4 § lagen (1979:561) om biluthyrning&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;ordet ”kyrkobokförd” skall bytas ut mot ”folkbokförd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 2 kap. 4 § 1988:1501.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;45 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1 152)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 17 kap. 10 § fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152)* ordet ”mantalsskriven” skall bytas ut mot ”folkbokförd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 17 kap. 10 § 1988:1283.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;46 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och&lt;br&gt;sjukvårdspersonalen m. fl.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 7 a § lagen (1980:11) om tillsyn över hälso-&lt;br&gt;och sjukvårdspersonalen m. fl.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet ”folkbokföringsmyndighet” skall by-&lt;br&gt;tas ut mot ”skattemyndighet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 7 a § 1989:592.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;47 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5§ skatteregisterlagen (1980:343)' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fysisk person som är kyrko-&lt;br&gt;bokförd i riket skall i det centrala&lt;br&gt;skatteregistret anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personnummer, namn, ad-&lt;br&gt;ress, civilstånd, datum for civil-&lt;br&gt;ståndsändring, kyrkobokförings-&lt;br&gt;och mantalsskrivningsförhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fysisk person som är folkbok-&lt;br&gt;förd i riket skall i det centrala skat-&lt;br&gt;teregistret anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personnummer, namn, ad-&lt;br&gt;ress, civilstånd, datum för civil-&lt;br&gt;ståndsändring och folkbokforings-&lt;br&gt;förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. registrering enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt, särskilt regi-&lt;br&gt;strerings- och redovisningsnummer, organisationsnummer och firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förhållanden som enligt lag eller förordning skall antecknas i skatte-&lt;br&gt;längd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. registrering i sjömansregistret, tillhörighet till icke-territoriell försam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ling, tillhörighet till svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. nationalitet, personnummer&lt;br&gt;for hos personen kyrkobokförda&lt;br&gt;barn under 18 år, antal hemmava-&lt;br&gt;rande barn som inte har uppnått 16&lt;br&gt;eller 18 års ålder, personnummer&lt;br&gt;för make och, om samtaxering sker&lt;br&gt;med annan person, personnummer&lt;br&gt;för denne,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. nationalitet, personnummer&lt;br&gt;för hos personen folkbokförda barn&lt;br&gt;under 18 år, antal hemmavarande&lt;br&gt;barn som inte har uppnått 16 eller&lt;br&gt;18 års ålder, personnummer för&lt;br&gt;make och, om samtaxering sker&lt;br&gt;med annan person, personnummer&lt;br&gt;för denne,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. slag av pensionsförmån som personen är berättigad till enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, i den mån det behövs för att debitera&lt;br&gt;socialförsäkringsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. slag av preliminär skatt som personen skall betala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För person som inte har uppnått&lt;br&gt;18 års ålder skall också anges per-&lt;br&gt;sonnummer för den hos vilken per-&lt;br&gt;sonen är kyrkobokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För person som inte har uppnått&lt;br&gt;15 års ålder skall införas endast&lt;br&gt;uppgift om personnummer, namn&lt;br&gt;och adress samt personnummer för&lt;br&gt;den hos vilken personen är kyrko-&lt;br&gt;bokförd, om inte ytterligare uppgift&lt;br&gt;som avses i första stycket behövs&lt;br&gt;för beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För person som ej är kyrkobok-&lt;br&gt;förd här i riket skall uppgifter enligt&lt;br&gt;första, andra eller tredje stycket in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För person som inte har uppnått&lt;br&gt;18 års ålder skall också anges per-&lt;br&gt;sonnummer för den hos vilken per-&lt;br&gt;sonen är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För person som inte har uppnått&lt;br&gt;15 års ålder skall införas endast&lt;br&gt;uppgift om personnummer, namn&lt;br&gt;och adress samt personnummer för&lt;br&gt;den hos vilken personen är folkbok-&lt;br&gt;förd, om inte ytterligare uppgift&lt;br&gt;som avses i första stycket behövs&lt;br&gt;för beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För person som ej är folkbokförd&lt;br&gt;här i riket skall uppgifter enligt&lt;br&gt;första, andra eller tredje stycket in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1983:143.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1986:1301.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;föras i den mån det behövs för be- föras i den mån det behövs för be-&lt;br&gt;skattning här i riket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skattning här i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 153&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;48 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 66 § socialtjänstlagen (1980:620)’ ordet&lt;br&gt;”folkbokföringsmyndighet” skall bytas ut mot ”skattemyndighet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 j uli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1988:871.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;49 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1981:324) om medborgarvittnen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 3 § lagen (1981:324) om medborgarvittnen&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;ordet ”kyrkobokförd” skall bytas ut mot ”folkbokförd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 3 § 1988:1326.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;50 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 7 § lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap&lt;br&gt;ordet ”kyrkobokförda” skall bytas ut mot ”folkbokförda”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;51 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 2 § lagen (1983:890) om allemanssparande'&lt;br&gt;ordet ”kyrkobokförd” skall bytas ut mot ”folkbokförd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 2 § 1990:814.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;52 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:153&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;m. m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 9 § lagen (1984:533) om arbetsställenummer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m. ordet ”kyrkobokföringsort” skall bytas ut mot ”folkbokföringsort”&lt;br&gt;samt att ordet ”kyrkobokföringsfastighet” skall bytas ut mot ”folkbokfö-&lt;br&gt;ringsfastighet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;53 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i vuxenutbildningslagen (1984:1118)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 1 kap. 6 §, 3 kap. 3 §, 4 kap. 4 §, 4 a kap. 3 §, 6&lt;br&gt;kap. 3, 3 a och 4 §§ samt 8 kap. 2 a § vuxenutbildningslagen (1984:1118)'&lt;br&gt;ordet ”kyrkobokförd” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”folkbok-&lt;br&gt;förd” i motsvarande form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 6 § 1988:664.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a kap. 3 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 3 a § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 2 a § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;54 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 3 kap. 13 §, 4 kap. 9 § samt 5 kap. 6 § ordet ”kyrkobokförd” i&lt;br&gt;olika böjningsformer skall bytas ut mot ”folkbokförd” i motsvarande&lt;br&gt;form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 15 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är bosatt i riket av-&lt;br&gt;ses i lagen med hemkommun&lt;br&gt;den kommun i vilken han är kyrko-&lt;br&gt;bokförd. Är han inte kyrkobokförd i&lt;br&gt;riket avses med hemkommun den&lt;br&gt;kommun i vilken han vistas stadig-&lt;br&gt;varande eller, om han saknar sta-&lt;br&gt;digvarande vistelseort, den kom-&lt;br&gt;mun i vilken han for tillfället uppe-&lt;br&gt;håller sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hemlandstingskommun&lt;br&gt;vilken hemkommunen hör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är bosatt i landet&lt;br&gt;avses i lagen med hemkommun&lt;br&gt;den kommun i vilken han är folk-&lt;br&gt;bokförd. Är han inte folkbokförd i&lt;br&gt;landet eller är han kvar skr iven i en&lt;br&gt;kommun enligt 16 § folkbokförings-&lt;br&gt;lagen (1991:000) avses med hem-&lt;br&gt;kommun den kommun i vilken han&lt;br&gt;vistas stadigvarande eller, om han&lt;br&gt;saknar stadigvarande vistelseort,&lt;br&gt;den kommun i vilken han for tillfäl-&lt;br&gt;let uppehåller sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avses den landstingskommun till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:1477.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;55 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1986:159) om grundläggande&lt;br&gt;svenskundervisning för invandrare&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 5 § lagen (1986:159) om grundläggande&lt;br&gt;svenskundervisning för invandrare&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet ”kyrkobokförd” i olika böj-&lt;br&gt;ningsformer skall bytas ut mot ”folkbokförd” i motsvarande form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 5 § 1990:567.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;56 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i yrkestrafiklagen (1988:263)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 4 § yrkestrafiklagen (1988:263)' ordet ”kyr-&lt;br&gt;kobokförd” skall bytas ut mot ”folkbokförd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1988:1499.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;57 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1988:491) om&lt;br&gt;skatteutjämningsbidrag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 2 § lagen (1988:491) om skatteutjämnings-&lt;br&gt;bidrag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet ”kyrkobokförd” skall bytas ut mot ”folkbokförd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 2 § 1990:404.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;58 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 2, 3, 7 och 20 §§ lagen (1988:786) om bo-&lt;br&gt;stadsbidrag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet ”kyrkobokförd” i olika böjningsformer skall bytas ut&lt;br&gt;mot ”folkbokförd” i motsvarande form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1990:792.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;59 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:153&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1988:846) om ungdomsbosparande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 2 § lagen (1988:846) om ungdomsbosparande&lt;br&gt;ordet ”kyrkobokförd” skall bytas ut mot ”folkbokförd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;60 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1989:425) om särskilda&lt;br&gt;inskolningsplatser hos offentliga arbetsgivare&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 7 § lagen (1989:425) om särskilda inskol-&lt;br&gt;ningsplatser hos offentliga arbetsgivare ordet ”kyrkobokförd” skall bytas&lt;br&gt;ut mot ”folkbokförd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;61 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av&lt;br&gt;socialavgifter och allmän löneavgift&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 och 6 §§ lagen (1990:912) om nedsättning&lt;br&gt;av socialavgifter och allmän löneavgift skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad med sådan&lt;br&gt;verksamhet som avses i 2 § som be-&lt;br&gt;drivs vid fast driftställe i stödområ-&lt;br&gt;de 1 skall den procentsats efter vil-&lt;br&gt;ken egenavgifter sammanlagt utgår&lt;br&gt;sättas ned med tio procentenheter&lt;br&gt;till och med inkomståret 2000, om&lt;br&gt;den försäkrade för inkomståret är&lt;br&gt;mantalsskriven inom stödområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. För inkomståret 1991 skall pro-&lt;br&gt;centsatsen dock sättas ned med fem&lt;br&gt;procentenheter för försäkrade vars&lt;br&gt;verksamhet bedrivs i stödområde 1&lt;br&gt;utanför Norrbottens län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad med sådan&lt;br&gt;verksamhet som avses i 2 § som be-&lt;br&gt;drivs vid fast driftställe i stödområ-&lt;br&gt;de 1 skall den procentsats efter vil-&lt;br&gt;ken egenavgifter sammanlagt utgår&lt;br&gt;sättas ned med tio procentenheter&lt;br&gt;till och med inkomståret 2000, om&lt;br&gt;den försäkrades hemortskommun&lt;br&gt;enligt 66 § kommunalskattelagen&lt;br&gt;(1928:370) för inkomståret är belä-&lt;br&gt;gen inom stödområde 1. För in-&lt;br&gt;komståret 1991 skall procentsatsen&lt;br&gt;dock sättas ned med fem procent-&lt;br&gt;enheter för försäkrade vars verk-&lt;br&gt;samhet bedrivs i stödområde 1&lt;br&gt;utanför Norrbottens län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad med sådan&lt;br&gt;verksamhet som avses i 2 § som be-&lt;br&gt;drivs vid fast driftställe i Bodens,&lt;br&gt;Luleå, Piteå eller Älvsbyns kom-&lt;br&gt;mun i Norrbottens län skall den&lt;br&gt;procentsats efter vilken egenavgif-&lt;br&gt;ter sammanlagt utgår sättas ned&lt;br&gt;med fem procentenheter för vart&lt;br&gt;och ett av inkomståren 1991 till och&lt;br&gt;med 1995, om den försäkrade för&lt;br&gt;inkomståret är mantalsskriven i nå-&lt;br&gt;gon av dessa kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad med sådan&lt;br&gt;verksamhet som avses i 2 § som be-&lt;br&gt;drivs vid fast driftställe i Bodens,&lt;br&gt;Luleå, Piteå eller Älvsbyns kom-&lt;br&gt;mun i Norrbottens län skall den&lt;br&gt;procentsats efter vilken egenavgif-&lt;br&gt;ter sammanlagt utgår sättas ned&lt;br&gt;med fem procentenheter för vart&lt;br&gt;och ett av inkomståren 1991 till och&lt;br&gt;med 1995, om den försäkrades&lt;br&gt;hemortskommun enligt 66 § kom-&lt;br&gt;m unalskattelagen (1928:370) för&lt;br&gt;inkomståret är belägen inom någon&lt;br&gt;av dessa kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: Statsrådet Engström, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström,&lt;br&gt;Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wall-&lt;br&gt;ström, Lööw, Persson, Sahlin, Larsson, Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Åsbrink&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proposition om ny folkbokföringslag m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års folkbokföringskommitté (Fi 1983:04) har haft i uppdrag att lägga&lt;br&gt;fram förslag till en helt ny folkbokföringslag. Genom tilläggsdirektiv (dir.&lt;br&gt;1989:64) gavs kommittén i uppdrag att också överväga och lämna förslag&lt;br&gt;till åtgärder som förhindrar att någon med hjälp av personnummer kan&lt;br&gt;leta rätt på en person i syfte att utöva våld, hot eller trakasserier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén lämnade i december 1983 betänkandet (Ds Fi 1983:31)&lt;br&gt;Allmänt ombud inom folkbokföringen. Förslagen i det betänkandet har&lt;br&gt;lett till lagstiftning (prop. 1985/86:56, SkU 18, rskr. 57, SFS 1985:1121).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mars 1989 lämnade kommittén betänkandet (SOU 1989:10) Rätt&lt;br&gt;adress samt i juni 1990 slutbetänkandet (SOU 1990:50) Ny folkbokfö-&lt;br&gt;ringslag. (Ledamöter var vid avgivandet av slutbetänkandet f. d. överdi-&lt;br&gt;rektören Eric Hallman, ordförande, organisationssekreteraren Ove Holm-&lt;br&gt;berg, riksdagsledamoten Bengt Kindbom, f. d. riksdagsledamoten Elvy&lt;br&gt;Nilsson och riksdagsledamoten Knut Wachtmeister.) Kommitténs förslag&lt;br&gt;till ny folkbokföringslag bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga&lt;br&gt;1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationskommittén för folkbokföringen (Fi 1988:02) tillkallades&lt;br&gt;efter det att riksdagen år 1987 beslutade om ett ändrat huvudmannaskap&lt;br&gt;för folkbokföringen. Den har i uppdrag att lämna förslag till den närmare&lt;br&gt;utformningen av folkbokföringens organisation och i övrigt lämna förslag&lt;br&gt;till andra åtgärder som kan behövas för att genomföra den nya organisatio-&lt;br&gt;nen. Organisationskommittén har lämnat betänkandet (SOU 1990:18)&lt;br&gt;Lag om folkbokforingsregister, som lett till lagstiftning (prop. 1990/91:53,&lt;br&gt;SkU 9, rskr. 109, SFS 1990:1536) och betänkandet (SOU 1990:109) Författ-&lt;br&gt;ningsförslag med anledning av ny folkbokföringsorganisation m. m. (Leda-&lt;br&gt;möter är landshövding Rolf Wirtén, ordförande, departementsrådet Nils&lt;br&gt;Dexe, överdirektören Lennart Grufberg och kanslichefen Svante Holgers-&lt;br&gt;son.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandena Rätt adress, Ny folkbokföringslag och Författningsförslag&lt;br&gt;med anledning av ny folkbokföringsorganisation m.m. har remissbehand-&lt;br&gt;lats. Förteckningar över remissinstanserna bör fogas till protokollet i detta&lt;br&gt;ärende som bilaga 2, 3 och 4. Sammanställningar av remissyttrandena har&lt;br&gt;upprättats inom finansdepartementet och finns tillgängliga i lagstiftnings-&lt;br&gt;ärendet (dnr 1318/89, 3370/90 och 5797/90).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 21 februari 1991 att inhämta lagrådets yttran- Prop. 1990/91: 153&lt;br&gt;de över de grundläggande lagförslagen som upprättats med anledning av&lt;br&gt;vad jag nu anfört. Förslagen hade upprättats inom finandepartementet i&lt;br&gt;samråd med andra berörda statsråd. Följande lagförslag remitterades till&lt;br&gt;lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. folkbokföringslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om införande av folkbokföringslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om fingerade personuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1969:629) om ändring i ärvdabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i religionsfrihetslagen (1951:680),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i vallagen (1972:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i datalagen (1973:289),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i namnlagen (1982:670),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i äktenskapsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i församlingslagen (1988:180),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i begravningslagen (1990:1144),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokforingsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De granskade lagförslagen bör fogas till protokollet som bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Jag återkommer till yttrandet i avsnitt 8.3 och 8.5 där jag behandlar mitt&lt;br&gt;förslag till folkbokföring med fingerade personuppgifter och därmed sam-&lt;br&gt;manhängande sekretessfrågor. I övrigt har lagrådet lämnat förslagen utan&lt;br&gt;erinran. Lagrådets granskning har också lett till vissa redaktionella juste-&lt;br&gt;ringar i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Allmänna utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har sedan länge rått enighet om att den nuvarande folkbokföringen har&lt;br&gt;brister och behöver rationaliseras och förbättras. Bristerna har främst&lt;br&gt;kunnat hänföras till organisationen av folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I oktober 1987 fattade riksdagen principbeslut om en ny organisation av&lt;br&gt;folkbokföringen (prop. 1986/87:158, SkU 1987/88:2, rskr. 2). I proposi-&lt;br&gt;tionen föreslogs att ansvaret för den löpande folkbokföringen skulle föras&lt;br&gt;över från pastorsämbetena till de lokala skattemyndigheterna. Riksdagen&lt;br&gt;föreslogs ta ställning till de principiella riktlinjerna för den nya organisa-&lt;br&gt;tionen. Omorganisationen skulle enligt förslaget genomföras den 1 juli&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens beslut avviker i ett avseende från vad som förslagits i propo-&lt;br&gt;sitionen. I skatteutskottets betänkande uttalades nämligen att de allmänna&lt;br&gt;försäkringskassorna borde integreras i folkbokföringsarbetet. I betänkan- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 153&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det angavs vidare i stora drag hur försäkringskassorna skulle kunna med- Prop. 1990/91: 153&lt;br&gt;verka i arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationskommittén för folkbokföringen har i sitt delbetänkande&lt;br&gt;Lag om folkbokforingsregister m. m. redovisat, förutom ett förslag till&lt;br&gt;registerlag, överväganden och förslag rörande bl. a. folkbokföringens orga-&lt;br&gt;nisatoriska inordnande i skatteförvaltningen, försäkringskassornas med-&lt;br&gt;verkan och integritets- och sekretessfrågor som uppkommer till följd av&lt;br&gt;förslagen till datorisering och omorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december 1990 fattade riksdagen beslut om en lag om folkbokförings-&lt;br&gt;register (prop. 1990/91:53, SkU9, rskr. 109, SFS 1990:1536). I propositio-&lt;br&gt;nen angavs också hur arbetsuppgiften att svara för folkbokföringen skall&lt;br&gt;inordnas i skattemyndigheternas organisation, hur de allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassorna skall medverka i arbetet med folkbokföringen och hur ADB-&lt;br&gt;stödet för verksamheten skall vara uppbyggt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt propositionen skall all löpande folkbokföringsverksamhet inom&lt;br&gt;skattemyndigheten ske på lokal nivå. Genom den reform av organisatio-&lt;br&gt;nen av skatteförvaltningen som trädde i kraft den 1 januari 1991 avses&lt;br&gt;med lokal nivå ett lokalt skattekontor. I den av riksdagen antagna register-&lt;br&gt;lagen kommer detta till uttryck genom att det sägs att det för närmare&lt;br&gt;angivna ändamål, bl. a. handläggning av folkbokföringsärenden som prö-&lt;br&gt;vas av skattemyndigheten, skall med hjälp av automatisk databehandling&lt;br&gt;föras ett lokalt folkbokforingsregister för varje lokalt skattekontors verk-&lt;br&gt;samhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna försäkringskassorna skall enligt propositionen medverka i&lt;br&gt;folkbokföringsarbetet genom att lämna information till allmänheten, till-&lt;br&gt;handahålla blanketter samt hjälpa enskilda med att upprätta anmälningar&lt;br&gt;eller kontrollera anmälningar som de enskilda upprättat på egen hand. En&lt;br&gt;längre gående medverkan — som även skulle innefatta beredning och&lt;br&gt;bedömning av ärenden — avvisades, eftersom den skulle medföra bety-&lt;br&gt;dande oklarheter i fråga om kompetens och ansvar för de inblandade&lt;br&gt;myndigheterna. Skatteutskottet gjorde samma bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under ett antal år har det också pågått utredningsarbete med att se över&lt;br&gt;folkbokföringen i materiellt hänseende. Den nuvarande folkbokförings-&lt;br&gt;lagen (1967:198), GFBL, bygger på de förhållanden i samhället som rådde&lt;br&gt;för många decennier sedan. Lagens tillkomst grundades nämligen inte på&lt;br&gt;någon mera omfattande översyn av 1946 års folkbokföringsförordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I centrum av utredningsarbetet har stått önskemålet att skapa ett enhet-&lt;br&gt;ligt bosättningsbegrepp. Hemvistsakkunniga föreslog i sitt betänkande&lt;br&gt;(SOU 1976:39) Hemvist att folkbokföringens hemvistbegrepp skulle bli&lt;br&gt;grundläggande för socialförsäkrings-, sjukvårds- och barnbidragsområdet.&lt;br&gt;Hemvistsakkunnigas förslag har inte lett till lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års folkbokföringskommitté har bedrivit sitt arbete med utgångs-&lt;br&gt;punkt i bl. a. hemvistsakkunnigas förslag. En annan uppgift för kommittén&lt;br&gt;har varit att finna vägar för en förbättring av flyttningskontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis har folkbokföringskommittén kommit fram till att&lt;br&gt;erfarenheterna av de gällande principerna för kyrkobokföringen är i hu-&lt;br&gt;vudsak goda. Några mera omfattande ändringar i den materiella reglering-&lt;br&gt;en har inte ansetts behövliga. Däremot bör lagstiftningen, bl. a. i fråga om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bosättningsbegreppet, moderniseras och anpassas till dagens förhållanden. Prop. 1990/91:153&lt;br&gt;Till detta kan räknas att kommittén föreslagit att den nuvarande årliga&lt;br&gt;mantalsskrivningen skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföringskommittén har i sitt slutbetänkande kunnat beakta det&lt;br&gt;ändrade huvudmannaskapet för folkbokföringen. Inte minst mot den bak-&lt;br&gt;grunden har kommittén av naturliga skäl lämnat förslag till en ny folkbok-&lt;br&gt;föringslag, NFBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För min del ansluter jag mig till väsentliga delar av folkbokföringskom-&lt;br&gt;mitténs förslag, liksom till de förslag av följ dkaraktär som lagts fram av&lt;br&gt;organisationskommittén för folkbokföringen. Både NFBL och övriga lag-&lt;br&gt;ändringar bör träda i kraft den 1 juli 1991, dvs. då huvudmannaskapet för&lt;br&gt;folkbokföringen enligt riksdagens beslut skall föras över till skattemyndig-&lt;br&gt;heterna. De följdändringar som har samband med mantalsskrivningen bör&lt;br&gt;dock träda i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser nu att närmare redovisa min syn på den lagstiftning som&lt;br&gt;behövs. Först skall jag redovisa förslag beträffande frågor som direkt avser&lt;br&gt;NFBL, bl. a. mantalsskrivningen, bosättningsbegreppet och beslutsförfa-&lt;br&gt;randet (avsnitt 3 — 7). Därefter presenterar jag ett förslag, i huvudsak inom&lt;br&gt;ramen för NFBL, i syfte att förbättra skyddet för förföljda personer (av-&lt;br&gt;snitt 8). Vidare behandlar jag de allmänna försäkringskassornas medver-&lt;br&gt;kan i folkbokföringen (avsnitt 9), de nuvarande kyrkobokföringsarkiven&lt;br&gt;(avsnitt 10) och följdlagstiftningen (avsnitt 11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Mantalsskrivningen&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3.1 Mantalsskrivningen avskaffas&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Mantalsskrivningen avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års folkbokföringskommittés förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker eller lämnar för-&lt;br&gt;slaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till mitt förslag: Mantalsskrivning förrättas varje år av skat-&lt;br&gt;temyndigheten. Förfarandet inleds med att skattemyndigheten med hjälp&lt;br&gt;av sitt ADB-register över befolkningen i länet (länsregistret eller, som det i&lt;br&gt;bland benämns, personbandet) framställer stommar till mantalslängder&lt;br&gt;för varje församling. I stommen upptas de personer som är kyrkobokförda&lt;br&gt;i församlingen den 1 november året före det år som mantalsskrivningen&lt;br&gt;avser. De personer som anmält flyttning under tiden närmast efter den 1&lt;br&gt;november tas upp där de var bosatta den 1 november, även om kyrkobok-&lt;br&gt;föringen ändrats först något senare. Ett exemplar av stommen, som upp-&lt;br&gt;rättas i tre exemplar, hålls tillgängligt för granskning av allmänheten hos&lt;br&gt;kommunen under tiden den 15 januari — den 5 februari mantalsåret. De&lt;br&gt;berörda personerna och kommunerna samt det allmänna ombudet får&lt;br&gt;ansöka om mantalsskrivning med avvikelse från stommen senast den 5&lt;br&gt;februari. Eventuella ansökningar prövas av skattemyndigheten varvid ytt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;randen hämtas in från berörda parter och — i de fall då frågan berör två Prop. 1990/91: 153&lt;br&gt;skattemyndigheter — efter skriftväxling mellan dessa. Mantalslängden&lt;br&gt;fastställs den 1 mars av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt statskontorets rapport (1984:42) Framtida huvudman för folk-&lt;br&gt;bokföringen kräver mantalsskrivningsförfarandet en arbetsinsats motsva-&lt;br&gt;rande ca 42 årsarbetskrafter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningar till mantalsskrivningen förekommer i många olika författ-&lt;br&gt;ningar. Dessa hänvisningar har olika funktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall är mantalsskrivningen direkt och med bindande verkan&lt;br&gt;avgörande för en persons skyldigheter eller rättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra sammanhang kan en persons rätta mantalsskrivningsort prövas&lt;br&gt;vid bedömningen av om en skyldighet eller rättighet föreligger enligt en&lt;br&gt;viss författning. Ett exempel på när detta kan ske är i taxeringsprocessen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje används mantalsskrivningen som kompetensgrund för&lt;br&gt;domstolar, myndigheter och försäkringskassor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I äldre tid bedömdes de flesta samhälleliga&lt;br&gt;rättigheter och skyldigheter som var beroende av en persons bosättning&lt;br&gt;med utgångspunkt i mantalsskrivningen. Exempel på detta var rösträtt,&lt;br&gt;medlemskap i kommun, rätt till fattigvård och skattskyldigheter av olika&lt;br&gt;slag. Kyrkobokföringen och mantalsskrivningen hade från början olika&lt;br&gt;materiella bosättningsregler i vissa hänseenden beroende på att mantals-&lt;br&gt;skrivningen tjänade borgerliga syften medan kyrkobokföringen i första&lt;br&gt;hand tjänade församlingsvården. Skillnaderna i bosättningsreglerna upp-&lt;br&gt;hörde i och med 1946 års folkbokföringsförordning. Rättigheter och skyl-&lt;br&gt;digheter har alltmer knutits till den löpande folkbokföringen, kyrkobokfö-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig funktion hos mantalsskrivningen är att utgöra en kontroll av&lt;br&gt;om kyrkobokföringen är riktig. När ansvaret även för den löpande folk-&lt;br&gt;bokföringen förs över till skattemyndigheterna den 1 juli 1991 finns det&lt;br&gt;inte längre något behov av en sådan överprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mantalsskrivningen ligger till grund för utfärdandet av skattsedeln för&lt;br&gt;preliminär skatt. Om mantalsskrivningen för inkomståret ändras under&lt;br&gt;året utfärdas en ny skattsedel. Vid taxeringen beaktas eventuella ändringar&lt;br&gt;i mantalsskrivningen under taxeringsperioden. När ett mantalsmål avgörs&lt;br&gt;efter taxeringsperiodens utgång medför dock inte en ändring av mantals-&lt;br&gt;skrivningsort att taxeringen automatiskt flyttas över till den nya kommu-&lt;br&gt;nen. Skattemyndigheten kan emellertid inom ramen för omprövningsför-&lt;br&gt;farandet — på eget initiativ eller på begäran av den skattskyldige — besluta&lt;br&gt;att taxeringen skall överflyttas till en annan kommun. Den skattskyldige,&lt;br&gt;en kommun och riksskatteverket har också möjligheter att efter överkla-&lt;br&gt;gande till länsrätt få en taxering överflyttad. Inom den direkta beskattning-&lt;br&gt;en styr således mantalsskrivningen preliminärskattehanteringen och i&lt;br&gt;praktiken även taxeringsförfarandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med folkbokföringskommittén och remissinstanserna anser jag&lt;br&gt;att det inte längre är motiverat att behålla mantalsskrivningen för att&lt;br&gt;bestämma domstolars, myndigheters och försäkringskassors behörighet att&lt;br&gt;ta upp ärenden. Syftet att geografiskt fördela ärenden mellan olika lokala&lt;br&gt;och regionala myndigheter kan lika väl uppfyllas med utgångspunkt i den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löpande folkbokföringen. En avveckling av mantalsskrivningen medför Prop. 1990/91:153&lt;br&gt;dessutom en förenkling och renodling av folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3.2 Forum i tvistemål&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Laga domstol i tvistemål i allmänhet skall vara domsto-&lt;br&gt;len på den ort där svaranden var folkbokförd den 1 november före-&lt;br&gt;gående år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års folkbokföringskommittés förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig i denna del&lt;br&gt;tillstyrker eller lämnar förslaget utan erinran. Kammarrätten i Stockholm&lt;br&gt;ifrågasätter dock om inte den 1 januari är en naturligare tidpunkt för&lt;br&gt;bestämning av forum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Laga domstol i tvistemål i allmänhet är rätten i&lt;br&gt;den ort där svaranden har sitt hemvist. Om svaranden är mantalsskriven&lt;br&gt;på en ort inom riket anses den orten som hans hemvist (10 kap. 1 §&lt;br&gt;rättegångsbalken). Om talan väcks vid fel domstol måste svaranden göra&lt;br&gt;invändning om detta i rätt tid för att domstolen skall anses obehörig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bestämma forum i tvistemål kan man lika väl knyta an till den&lt;br&gt;löpande folkbokföringen vid den tidpunkt då forumfrågan aktualiseras. En&lt;br&gt;sådan lösning skulle ge svaranden en förbättrad ställning i förhållande till&lt;br&gt;nuvarande ordning eftersom han då genast efter en flyttning skulle byta&lt;br&gt;forum till sin nya hemort. En så långtgående förändring har dock inte&lt;br&gt;något omedelbart samband med folkbokföringsreformen och bör föregås&lt;br&gt;av en översyn av de övriga processuella regler som har samband med&lt;br&gt;forumfrågan. Jag föreslår därför att folkbokföringen den 1 november även&lt;br&gt;i fortsättningen tills en sådan översyn sker skall bestämma rätt forum för&lt;br&gt;hela året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En remissinstans har ifrågasatt om inte den 1 januari vore en naturligare&lt;br&gt;tidpunkt att hänsyfta på när forum skall bestämmas. Jag delar i princip&lt;br&gt;den uppfattningen. Uppgifterna om folkbokföringen till grund för bedöm-&lt;br&gt;ningen av rätt forum bör emellertid vara tillgängliga för domstolarna&lt;br&gt;redan vid årets ingång för att tveksamhet och fördröjd handläggning skall&lt;br&gt;undvikas. Detta skulle inte vara praktiskt möjligt om utgångspunkten vore&lt;br&gt;folkbokföringsläget den 1 januari. Vidare bör av praktiska skäl samma&lt;br&gt;tidpunkt väljas för samtliga rättsområden där rättsverkningar av folkbok-&lt;br&gt;föringen skall gälla för ett helt år i taget. En sådan ordning gör det möjligt&lt;br&gt;för skattemyndigheterna att tillhandahålla uppgiften på ett rationellt sätt.&lt;br&gt;Jag kommer strax att motivera varför en senare tidpunkt än den 1 novem-&lt;br&gt;ber inte bör väljas för bestämmandet av beskattningsort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3.3 Hemortskommun vid beskattning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Hemortskommun enligt kommunalskattelagen för en&lt;br&gt;fysisk person som är bosatt i landet skall vara den kommun där han&lt;br&gt;författningsenligt skall vara folkbokförd den 1 november andra året&lt;br&gt;före taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års folkbokföringskommittés förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig i denna fråga&lt;br&gt;har tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran. Statskontoret anser dock&lt;br&gt;att möjligheterna vid beskattningen att frångå folkbokföringen uttryckli-&lt;br&gt;gen bör begränsas till exempelvis sådana fall då det felaktiga folkbokfö-&lt;br&gt;ringsbeslutet grundats på vilseledande uppgifter. Kammarrätten i Stock-&lt;br&gt;holm har ifrågasatt om inte den 1 januari vore en lämpligare tidpunkt för&lt;br&gt;bestämning av beskattningsort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Hemortskommun för en fysisk person är enligt&lt;br&gt;66 § kommunalskattelagen (1928:370) den kommun där den skattskyldige&lt;br&gt;författningsenligt skall mantalsskrivas för året näst före taxeringsåret. Den&lt;br&gt;faktiskt beslutade mantalsskrivningen bestämmer i praktiken hemorts-&lt;br&gt;kommunen vid taxeringen. Den beslutade mantalsskrivningsorten kan&lt;br&gt;dock frångås vid taxeringen om skattemyndigheten med stöd av de uppgif-&lt;br&gt;ter den har finner att mantalsskrivningen är felaktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mantalsskrivningen slopas kan skattsedeln för preliminär skatt ut-&lt;br&gt;färdas med utgångspunkt i den registrerade folkbokföringen för en viss&lt;br&gt;dag. Om folkbokföringen ändras i efterhand bör ändringen medföra att en&lt;br&gt;ny skattsedel utfärdas. Så sker i dag i samband med mantalsskrivningen.&lt;br&gt;Vid taxeringen kan ändringar som sker senare beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan ifrågasättas om inte den 1 januari vore en naturligare tidpunkt&lt;br&gt;för bestämning av beskattningsort än den 1 november som kommittén&lt;br&gt;föreslagit. Som jag tidigare anfört är avsikten nu inte att göra förändringar&lt;br&gt;i nu gällande rutiner utan endast att förenkla folkbokföringsförfarandet.&lt;br&gt;Dessutom behövs det en viss tidsmarginal fram till framställningen av&lt;br&gt;preliminärskattsedlar som påbörjas under december månad. Beskattnings-&lt;br&gt;orten bör därför knytas till den rätta folkbokföringsorten den 1 november&lt;br&gt;andra året före taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En remissinstans anser att möjligheterna att vid beskattningen frångå&lt;br&gt;den gällande folkbokföringen uttryckligen bör preciseras och begränsas.&lt;br&gt;Enligt min mening finns det emellertid inte anledning att ytterligare regle-&lt;br&gt;ra förutsättningarna för skattemyndigheterna än vad som nu gäller beträf-&lt;br&gt;fande möjligheten att göra omprövning av beslut till den skattskyldiges&lt;br&gt;nackdel enligt taxeringslagen (1990:324).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten bör enligt min mening även i fortsättningen ha&lt;br&gt;möjlighet att pröva om den faktiska folkbokföringen var riktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3.4 Allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Mantalsskrivning i landet som ett kriterium för rätt till&lt;br&gt;allmänt barnbidrag och förlängt barnbidrag tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års folkbokföringskommittés förslag: Kravet på mantalsskrivning&lt;br&gt;skall bytas ut mot ett krav på folkbokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget kommenteras endast av riksförsäkringsver-&lt;br&gt;ket som uttryckligen tillstyrker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Allmänt barnbidrag eller förlängt barnbidrag kan&lt;br&gt;lämnas till ett utländskt barn som är bosatt här om barnet fostras av någon&lt;br&gt;som är bosatt och mantalsskriven här i landet. Vistelse här sedan minst sex&lt;br&gt;månader kan också ge rätt till barnbidrag. I fråga om allmänt barnbidrag&lt;br&gt;skall vistelsen avse barnet eller någon av dess föräldrar och i fråga om&lt;br&gt;förlängt barnbidrag barnet eller den som barnet fostras av. Bestämmelser-&lt;br&gt;na finns i 1 § lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag resp. 5 § lagen&lt;br&gt;(1986:378) om förlängt barnbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anknytningen till mantalsskrivningen leder till att invandrarbarn be-&lt;br&gt;handlas olika i bidragshänseende beroende på vid vilken tidpunkt på året&lt;br&gt;familjen kommer till Sverige. Genom att i stället knyta an enbart till&lt;br&gt;vistelse här sedan minst sex månader kommer rätten till allmänt barnbi-&lt;br&gt;drag och förlängt barnbidrag att inträda på ett likformigt sätt oavsett vid&lt;br&gt;vilken tidpunkt på året som barnfamiljen flyttar till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Grunder för folkbokföring&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4.1 Anknytningsbegrepp&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Folkbokföringen skall så långt som möjligt grundas på&lt;br&gt;en persons faktiska vistelse. Dygnsvilan skall fortfarande användas&lt;br&gt;som grundläggande kriterium för folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års folkbokföringskommittés förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Av central betydelse för folkbokföringen är den&lt;br&gt;s. k. dygnsviloregeln i 12 § GFBL. Den innebär att en person anses bosatt&lt;br&gt;där han regelmässigt tillbringar sin dygnsvila. Vid byte av bostad anses&lt;br&gt;kravet på regelmässighet uppfyllt om det kan antas att vistelsen i den nya&lt;br&gt;bostaden kommer att bli regelmässig. Det är personens egen avsikt som&lt;br&gt;spelar en avgörande roll vid bedömningen av ett flyttningsfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har undersökt möjligheten att för folkbokföringen använda&lt;br&gt;andra anknytningsbegrepp än vistelse. En möjlighet skulle kunna vara att&lt;br&gt;knyta an till det skatterättsliga bosättningsbegreppet i kommunalskatte-&lt;br&gt;lagen. Detta är utvidgat i förhållande till GFBL genom att en person som i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och för sig inte bor här skall anses bosatt här om han har väsentlig&lt;br&gt;anknytning till Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som självständiga anknytningsfakta för bosättningsbedömningen inom&lt;br&gt;folkbokföringen skulle — förutom vistelsen — kunna användas t. ex. inne-&lt;br&gt;hav av bostad, näringsverksamhet, ekonomiskt engagemang och medbor-&lt;br&gt;garskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka anknytningsmoment som bör utgöra grund för folkbokföringen&lt;br&gt;och på vilken plats denna skall Ske är självfallet beroende av vilka funktio-&lt;br&gt;ner folkbokföringen skall ha. Om folkbokföringen skall utgöra en själv-&lt;br&gt;ständig och tillräcklig grund för olika rättigheter ställs andra krav på&lt;br&gt;anknytningsfakta än om folkbokföringen enbart skall vara en dokumenta-&lt;br&gt;tion av de personer som är eller kan bli berörda av svensk myndighetsutöv-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa grundläggande krav kan ställas på folkbokföringen. Den skall&lt;br&gt;kunna tillgodose samhällets behov av basuppgifter och måste därför inne-&lt;br&gt;hålla korrekta och aktuella personuppgifter. Detta krav innebär att det&lt;br&gt;måste finnas rimliga möjligheter att kontrollera de uppgifter som förs in&lt;br&gt;och att de hålls aktuella. En förutsättning för att få korrekta uppgifter vid&lt;br&gt;den första folkbokföringen är att personen befinner sig här. En förutsätt-&lt;br&gt;ning för att uppgifterna hålls aktuella därefter är att personen vistas här&lt;br&gt;regelbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den här bakgrunden finns det inte något realistiskt alternativ till att&lt;br&gt;använda den faktiska vistelsen som grundläggande anknytningsfaktum för&lt;br&gt;folkbokföringen. Detta hindrar i och för sig inte att den faktiska vistelsen&lt;br&gt;kan bedömas efter en annan princip än dygnsviloregeln. Närmast till&lt;br&gt;hands står då att vistelsen skall bedömas efter var en person tillbringar den&lt;br&gt;längsta tiden i stället för var han tillbringar dygnsvilan. Men i de allra&lt;br&gt;flesta fallen skulle detta inte medföra ett annat resultat än vad som blir&lt;br&gt;fallet med det nuvarande regelsystemet. Ett starkt skäl för nuvarande&lt;br&gt;ordning är också att platsen för en persons regelmässiga dygnsvila är vad&lt;br&gt;som normalt betraktas som en persons hem.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4.2 Nyfödda barns folkbokföring&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett barn som föds levande här i landet eller utom&lt;br&gt;landet av en kvinna som är folkbokförd här skall folkbokföras.&lt;br&gt;Barnet skall folkbokföras i den församling där modern är folkbok-&lt;br&gt;förd eller, om hon inte är folkbokförd, där det föds. Undantag från&lt;br&gt;folkbokföring skall göras för barn som föds här till föräldrar som är&lt;br&gt;utländska diplomater eller med dessa likställda personer och som&lt;br&gt;inte skall folkbokföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års folkbokföringskommittés förslag: Överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med mitt. Kommittén föreslog att ett barn som föds utom landet skall&lt;br&gt;folkbokföras bara i det fall då modern är en utsänd statsanställd (diplomat&lt;br&gt;etc.) eller maka eller sambo till en sådan utsänd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket pekar på de negativa konse- Prop. 1990/91: 153&lt;br&gt;kvenser beträffande rätten till barnbidrag och utbetalning av dessa som&lt;br&gt;förslaget får. Riksskatteverket anser att nackdelarna med förslaget väger&lt;br&gt;tyngre än fördelarna. Kammarrätten i Stockholm kritiserar förslaget att ett&lt;br&gt;barn som föds under moderns tillfälliga besök utomlands skall folkbokfö-&lt;br&gt;ras som invandrat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Nuvarande ordning innebär att ett barn som föds&lt;br&gt;inom landet eller utom landet av en kvinna som är kyrkobokförd i Sverige&lt;br&gt;eller som är bosatt här och upptagen i obefintligregister skall kyrkobokfö-&lt;br&gt;ras. Denna ordning har medfört att många barn vars mödrar i verkligheten&lt;br&gt;flyttat från Sverige kyrkobokförts. Kommittén har därför föreslagit att&lt;br&gt;normalt endast barn som föds inom landet skall folkbokföras från födel-&lt;br&gt;sen. En sådan ordning skulle emellertid såsom riksförsäkringsverket och&lt;br&gt;riksskatteverket påpekat medföra administrativa svårigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det av kommittén åsyftade målet att undvika att barn vars mödrar&lt;br&gt;flyttat från Sverige tas upp i folkbokföringen kan i huvudsak uppnås på&lt;br&gt;annat sätt, nämligen genom de regler för avregistrering som jag kommer&lt;br&gt;att föreslå i det följande. Enligt min mening bör därför nuvarande ordning&lt;br&gt;beträffande kyrkobokföring av nyfödda barn i huvudsak behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det däremot gäller barn som föds till här stationerade utländska&lt;br&gt;diplomater m. fl. innebär nuvarande ordning en onödig omgång. Sådana&lt;br&gt;barn kyrkobokförs nu vid födelsen för att därefter omedelbart avregistre-&lt;br&gt;ras. Jag ser inget skäl till att den ordningen behålls.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4.3 Folkbokföring vid in- och utflyttning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Förutsättningarna för att folkbokföras vid inflyttning&lt;br&gt;till Sverige resp, att avregistreras från folkbokföringen anges ut-&lt;br&gt;tryckligen i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som kan antas regelmässigt tillbringa sin dygnsvila i landet&lt;br&gt;under minst ett år skall tas upp i folkbokföringen. Den som har&lt;br&gt;regelmässig dygnsvila även i utlandet (dubbel bosättning) skall tas&lt;br&gt;upp i folkbokföringen om han med hänsyn till samtliga omständig-&lt;br&gt;heter får anses ha sin starkaste anknytning till Sverige. Motsvarande&lt;br&gt;skall gälla för avregistrering vid flyttning till utlandet. Samma förut-&lt;br&gt;sättningar skall gälla för avregistrering av svenskar som för avregist-&lt;br&gt;rering av utlänningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års folkbokföringskommittés förslag: Kommitténs förslag skiljer sig&lt;br&gt;från mitt så till vida att den föreslog att vistelser som var avsedda att vara&lt;br&gt;minst sex månader skulle föranleda folkbokföring resp, avregistrering.&lt;br&gt;Vidare skulle sammanlevnad med familj och anställning i första hand fälla&lt;br&gt;avgörandet vid dubbel bosättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna lämnar förslaget utan&lt;br&gt;erinran. Riksförsäkringsverket finner det helt otillfredsställande med två&lt;br&gt;helt olika bosättningsbegrepp inom folkbokföringen och socialförsäkrings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och bidragsområdet. Verket pekar vidare på att de föreslagna reglerna&lt;br&gt;medför osäkerhet om tolkningen av bestämmelserna i lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring och lagen om allmänna barnbidrag vid inflyttningsfall. Verket&lt;br&gt;föreslår att frågorna blir föremål för vidare utredning. Riksskatteverket&lt;br&gt;ifrågasätter om inte undantag från avregistrering borde gälla för barn som&lt;br&gt;studerar utomlands. Verket framhåller att den föreslagna sexmånaders-&lt;br&gt;gränsen kommer att medföra ett avsevärt ökat antal avregistreringar vilket&lt;br&gt;kommer att påverka den enskildes rättigheter och skyldigheter. Statens&lt;br&gt;invandrarverk pekar på att den föreslagna regeln kan leda till att utlänning-&lt;br&gt;ar med uppehållstillstånd endast för besök här kan komma att folkbokfö-&lt;br&gt;ras. Statistiska centralbyrån anger att nuvarande ettårspraxis överensstäm-&lt;br&gt;mer med FN:s rekommendation beträffande statistiken och att det inte är&lt;br&gt;bra när definitioner ändras på så sätt att man frångår internationella&lt;br&gt;rekommendationer. Kammarrätten i Stockholm avstyrker den föreslagna&lt;br&gt;sexmånadersregeln och anför bl. a. att en sexmånadersvistelse enligt all-&lt;br&gt;män rättsuppfattning inte kan anses utgöra bosättning. Vidare anser kam-&lt;br&gt;marrätten att de föreslagna reglerna kommer att medföra kostnadsökning-&lt;br&gt;ar och olägenheter när folkbokföringen används på andra rättsområden&lt;br&gt;där ett annat bosättningsbegrepp gäller. Generaltullstyrelsen anför att de&lt;br&gt;föreslagna bestämmelserna påverkar bl. a. reglerna för temporär tullfri-&lt;br&gt;het och att tullverket därför måste ges erforderlig tid för att ändra broschy-&lt;br&gt;rer och annat informationsmaterial som delas ut till resande. Juridiska&lt;br&gt;fakultetsnämnden i Uppsala menar att avregistreringsreglerna för dubbel&lt;br&gt;bosättning inom och utom landet bör vara mer flexibla och därför bör över-&lt;br&gt;vägas ytterligare — lämpligen med förebild i reglerna för dubbel bosättning&lt;br&gt;inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: GFBL innehåller ingen uttrycklig bestämmelse&lt;br&gt;om när en person skall anses vara bosatt i Sverige. I praxis har det&lt;br&gt;utformats en ettårsregel vid bedömningen av tidsbegränsade vistelser här.&lt;br&gt;För kyrkobokföring har det i allmänhet krävts att vistelsen har varit&lt;br&gt;avsedd att pågå minst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förutsättningar som man vid kyrkobokföringen ansett skall vara&lt;br&gt;uppfyllda för att en person skall anses bosatt här överensstämmer i stort&lt;br&gt;med bosättningsbegreppet enligt lagen om allmän försäkring. En sådan&lt;br&gt;samsyn är av värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföringen fyller många olika funktioner. En utgångspunkt vid&lt;br&gt;utformningen av bosättningsbegreppet i folkbokföringen bör vara att den&lt;br&gt;bosättningsbedömning som görs av folkbokföringsmyndigheterna, utan&lt;br&gt;behov av ytterligare prövning kan användas på så många samhällsområ-&lt;br&gt;den som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag om en sexmånadersregel skulle innebära att bosätt-&lt;br&gt;ningsbegreppet inom folkbokföringen blev ett helt annat än det för social-&lt;br&gt;försäkringen. En sådan utveckling är inte önskvärd. Enligt min mening&lt;br&gt;saknas skäl att nu införa en bedömningsnorm som frångår den praxis som&lt;br&gt;utbildats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En brist i GFBL är att förutsättningarna för att folkbokföras vid inflytt-&lt;br&gt;ning resp, att avregistreras vid utflyttning inte anges på ett samlat sätt. Den&lt;br&gt;precisering av bosättningsbegreppet som eftersträvas innefattar en mycket&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svår avvägning mellan intresset av klara och lättillämpade regler och mer Prop. 1990/91:153&lt;br&gt;flexibla regler som möjliggör en tillämpning som kan vinna stöd i allmän-&lt;br&gt;hetens rättsuppfattning. Kommitténs förslag till bedömningskriterier vid&lt;br&gt;dubbel bosättning ger i stort sett en rimlig avvägning. Det är dock enligt&lt;br&gt;min mening mindre lämpligt att binda rättstillämpningen genom att direkt&lt;br&gt;i lagtexten ange i vilken ordning anknytningsmomenten skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4.4 Uppehållstillstånd och folkbokföring&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En utlänning som är skyldig att ha upphållstillstånd för&lt;br&gt;att få vistas här skall inte tas upp i folkbokföringen förrän han&lt;br&gt;beviljats sådant tillstånd. Undantag från kravet får göras om det&lt;br&gt;finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års folkbokföringskommittés förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har lämnats utan erinran eller tillstyrkts av&lt;br&gt;samtliga remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det torde råda en allmän enighet om att en&lt;br&gt;utlänning som vistas i Sverige utan erforderligt uppehållstillstånd inte bör&lt;br&gt;få tillgång till sådana förmåner som följer av att han är kyrkobokförd här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nu rådande praxis för kyrkobokföring av invandrare grundar sig på&lt;br&gt;riksskatteverkets allmänna råd. Dessa råd är inte bindande. Innebörden av&lt;br&gt;de allmänna råden är att en invandrare som inte är medborgare i ett&lt;br&gt;nordiskt land skall kyrkobokföras endast om han har fått ett upphållstill-&lt;br&gt;stånd som avser en vistelse här för minst ett år. Grunden för riksskattever-&lt;br&gt;kets allmänna råd är en tolkning av bosättningsbegreppet i GFBL. Det&lt;br&gt;förekommer emellertid att utlänningar vistas här under så lång tid utan&lt;br&gt;tillstånd att de uppfyller normala kriterier för att anses vara bosatta här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många skäl talar mot att en utlänning vars rätt att stanna i landet ännu&lt;br&gt;inte avgjorts blir registrerad som bosatt här. Exempelvis kan det faktum&lt;br&gt;att en person folkbokförs komma att uppfattas, både av honom själv och&lt;br&gt;av andra, som ett bevis på att han godkänts som invandrare. Vidare&lt;br&gt;utfärdas skattsedel automatiskt för en folkbokförd person. Detta tolkas&lt;br&gt;inte sällan av arbetsgivare som att personen har arbetstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att upptagande i folkbokföringen förutsätter uppehållstillstånd när så-&lt;br&gt;dant fordras för vistelse här är enligt min mening ett sådant grundläggande&lt;br&gt;krav att detta bör komma till uttryck direkt i lagtexten. I dag tillämpas i&lt;br&gt;praxis undantag från kravet på uppehållstillstånd i vissa fall exempelvis för&lt;br&gt;inflyttande adoptivbarn och personer som utvisats men genom särskilt be-&lt;br&gt;slut medgetts rätt att stanna i Sverige trots utvisningen. Dessa möjligheter till&lt;br&gt;undantag motsvarar ett rimligt krav på flexibilitet. En möjlighet att även i&lt;br&gt;fortsättningen göra undantag för sådana fall bör därför tas med i NFBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Rätt folkbokföringsort&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5.1 De icke territoriella församlingarna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Folkbokföring skall ske bara i de territoriella försam-&lt;br&gt;lingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De gällande principerna för medlemskap i de icke-territoriella&lt;br&gt;församlingarna behålls tills vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års folkbokföringskommittés förslag: Överensstämmer med mitt&lt;br&gt;när det gäller folkbokföring endast i de territoriella församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Karlskrona amiralitetsförsamling, Finska försam-&lt;br&gt;lingen och Tyska församlingarna i Stockholm och Göteborg har föreslagit&lt;br&gt;att det av folkbokföringen skall framgå vilken icke-territoriell församling&lt;br&gt;en person tillhör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som huvudregel gäller enligt GFBL att en person&lt;br&gt;skall kyrkobokföras i den församling och på den fastighet där han är&lt;br&gt;bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande sker en persons kyrkobokföring i antingen en territoriell&lt;br&gt;eller någon av de fem icke-territoriella församlingarna. Att en person är&lt;br&gt;kyrkobokförd i en icke-territoriell församling medför att han kan vara&lt;br&gt;röstberättigad och valbar vid val i den kyrkliga kommunen och skattskyl-&lt;br&gt;dig i denna församling och inte i den territoriella församling där han är&lt;br&gt;bosatt. I alla andra sammanhang behandlas emellertid en medlem i en&lt;br&gt;icke-territoriell församling som om han vore kyrkobokförd i den territori-&lt;br&gt;ella församling där han är bosatt. Den som är kyrkobokförd i en icke-&lt;br&gt;territoriell församling mantalsskrivs också i den territoriella församling&lt;br&gt;där kyrkobokföringsfastigheten ligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkobokföring i de icke-territoriella församlingarna regleras i förord-&lt;br&gt;ningen (1910:103 s. 1) angående behörighet att kyrkobokföras i icke terri-&lt;br&gt;toriell församling av svenska kyrkan. I fråga om de nationella församling-&lt;br&gt;arna hänvisas i 4 § förordningen till de särskilda medlemskapsreglerna&lt;br&gt;som gäller för dessa församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De gällande medlemskapsreglerna för de nationella församlingarna som&lt;br&gt;1910 års förordning får anses hänvisa till är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. konung Johan III:s brev den 8 mars 1571 med privilegier för tyska&lt;br&gt;församlingen i Stockholm,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kungl. brev (1840:46) angående Finska nationella församlingens i&lt;br&gt;Stockholm fortfarande, samt om regleringen av dess angelägenheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kungörelse (1841:10) angående fastställd gränsreglering emellan de&lt;br&gt;territoriella och icke-territoriella församlingarna i huvudstaden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kungl. brev den 5 maj 1882 till befallningshavanden i Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län angående indelning i Göteborgs stad i territoriella församlingar&lt;br&gt;m. m. samt lönereglering för prästerskapet därstädes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver nämnda författningar bör också nämnas kungörelsen (1953:524)&lt;br&gt;angående upphävande av skyldigheten för svensk medborgare att tillhöra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nationell kyrkoförsamling m. m. Denna författning medger svensk med-&lt;br&gt;borgare att utträda ur en nationell församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföringen bör för att kunna tillhandahålla nödvändigt underlag&lt;br&gt;för skiftande samhällsintressen även i fortsättningen ange inom vilken&lt;br&gt;territoriell församlings område en person skall anses bosatt. Detta har&lt;br&gt;särskilt betydelse för de personer som inte kan knytas till en viss fastighet.&lt;br&gt;Det har också ett kulturhistoriskt och statistiskt intresse att församlingsin-&lt;br&gt;delningen avspeglas i folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiften om medlemskap i de icke-territoriella församlingarna har ett&lt;br&gt;mer begränsat allmänintresse. Det finns därför enligt min mening inte skäl&lt;br&gt;att låta den nya folkbokföringen ske i de icke-territoriella församlingarna.&lt;br&gt;De ändrade reglerna för folkbokföringen bör emellertid om möjligt inte&lt;br&gt;påverka de icke-territoriella församlingarnas ställning och verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp inom civildepartementet har utrett olika frågor om de&lt;br&gt;icke-territoriella församlingarna. Arbetsgruppen har redovisat sitt arbete i&lt;br&gt;oktober 1989 i promemorian Icke-territoriella församlingar i svenska kyr-&lt;br&gt;kan. Arbetsgruppens förslag har remissbehandlats. Regeringen har däref-&lt;br&gt;ter den 6 december 1990 i skrivelse till kyrkomötet 1990:1 om en ny&lt;br&gt;kyrkolag m. m. beslutat att inhämta kyrkomötets yttrande över författ-&lt;br&gt;ningsförslag som bl. a. innebär att reglerna om organisation och besluts-&lt;br&gt;ordning för de territoriella församlingarna i sin helhet skall tillämpas på de&lt;br&gt;icke-territoriella församlingarna och att de gällande privilegierna för för-&lt;br&gt;samlingarna upphävs den 1 januari 1993.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen lade också fram förslag om en ny reglering av medlem-&lt;br&gt;skapet i de icke-territoriella församlingarna. I skrivelsen till kyrkomötet&lt;br&gt;lade regeringen dock inte fram några författningsförslag i fråga om med-&lt;br&gt;lemskap i de icke-territoriella församlingarna med hänvisning till att frå-&lt;br&gt;gan om den framtida folkbokföringen då övervägdes i regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag till ändrad folkbokföring som jag här lägger fram medför inte&lt;br&gt;omedelbart att grunderna för medlemskap i de icke-territoriella försam-&lt;br&gt;lingarna behöver ändras. Frågan om en ändrad reglering i sak av medlem-&lt;br&gt;skapet i de icke-territoriella församlingarna bör övervägas först sedan 1991&lt;br&gt;års kyrkomöte har tagit ställning till de förslag som regeringen har lagt&lt;br&gt;fram i kyrkomötesskrivelsen och då i anslutning till propositionen om en&lt;br&gt;ny kyrkolag m. m. och upphävandet av privilegierna för de icke-territoriel-&lt;br&gt;la församlingarna. Jag föreslår därför att de bestämmelser som i dag finns i&lt;br&gt;1910 års förordning i huvudsak oförändrade får finnas kvar. Vad som&lt;br&gt;föreskrivs i lag eller någon annan författning om kyrkobokföring skall dock&lt;br&gt;i stället avse medlemskap i en sådan församling. Bestämmelser om detta bör&lt;br&gt;tas in i en särskild lag om införande av den nya folkbokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på skattemyndigheten att pröva frågor om medlem-&lt;br&gt;skap i de icke-territoriella församlingarna. Denna ordning motsvarar den&lt;br&gt;som redan i dag gäller för Stockholm och Göteborg och innebär därför en&lt;br&gt;ändring endast för Karlskrona amiralitetsförsamlings del. Bestämmelser&lt;br&gt;om detta bör tas in i promulgationslagen. Ändringar behöver också göras i&lt;br&gt;1953 års kungörelse angående upphävande av skyldigheten för svensk&lt;br&gt;medborgare att tillhöra nationell kyrkoförsamling m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemskap i en icke-territoriell församling behöver också i fortsätt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen registreras som underlag for att avgöra frågor om kyrkokommunal Prop. 1990/91: 153&lt;br&gt;rösträtt, valbarhet och skattskyldighet. Medlemskapet bör lämpligen regi-&lt;br&gt;streras i de lokala folkbokföringsregistren. Också bestämmelser om regist-&lt;br&gt;rering av medlemskapet i icke-territoriella församlingar bör tas in i pro-&lt;br&gt;mulgationslagen. Jag lägger samtidigt fram förslag till en ändring i 6 §&lt;br&gt;lagen (1990:1536) om folkbokforingsregister for att göra en sådan registre-&lt;br&gt;ring möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag avser att senare komma åter till regeringen med förslag till regerings-&lt;br&gt;foreskrifter som tillförsäkrar de icke-territoriella församlingarna uppgifter&lt;br&gt;ur folkbokföringsregistren om bl. a. in- och utträden ur församlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag föreslår också sådana ändringar i församlingslagen (1988:188) och&lt;br&gt;kommunalskattelagen att tillhörighet till de icke-territoriella församlingar-&lt;br&gt;na i de aktuella fallen ersätter folkbokföring i de territoriella församlingar-&lt;br&gt;na som kriterium för rösträtt, valbarhet och skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa frågor har jag samrått med statsrådet Wallström.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5.2 Dubbel bosättning, familjer och sambor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den som har dubbel bosättning skall anses bosatt där&lt;br&gt;han har gemensam bostad med sin familj — make, sambo eller barn&lt;br&gt;— eller med hänsyn till övriga omständigheter får anses ha sitt&lt;br&gt;egentliga hemvist. Dubbel bosättning skall anses föreligga om en&lt;br&gt;person tillbringar sin dygnsvila minst en gång veckan i vardera av&lt;br&gt;två bostäder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års folkbokföringskommittés förslag: Överensstämmer i stort sett&lt;br&gt;med mitt. Kommittén föreslog dock att det i lagen skulle införas en&lt;br&gt;definition av familj som bl. a. innefattade sambor och homosexuella sam-&lt;br&gt;bor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket anför att införandet av sambobe-&lt;br&gt;greppet ger uppenbara möjligheter till skenskrivningar. Verket anser vida-&lt;br&gt;re att arbetsplatsernas belägenhet generellt bör tillmätas ett större värde än&lt;br&gt;bostädernas beskaffenhet. Kammarrätten i Stockholm anför att utred-&lt;br&gt;ningsförfarandet kompliceras om regeln beträffande homosexuella sambor&lt;br&gt;införs och att skillnaden mellan den som har familj och den som inte har&lt;br&gt;familj blir större än i dag vid lika faktiska vistelser. Länsrätten i Stock-&lt;br&gt;holms län anser, att i fråga om valet av folkbokföringsort för den som har&lt;br&gt;annat än tidsbestämt kortare arbete på annan bestämd ort, den enda&lt;br&gt;naturliga lösningen är att vederbörande folkbokförs på den ort där han&lt;br&gt;eller hon tillbringar arbetsveckorna och detta oavsett om vederbörande&lt;br&gt;har eller inte har familj och sammanlever eller inte sammanlever med&lt;br&gt;denna. Länsrätten i Värmlands län anser att en precisering av begreppet&lt;br&gt;sammanlevnad bör övervägas då uttrycket används beträffande dubbel&lt;br&gt;bosättning och vid tillfällig vistelse då det inte är fråga om dubbel bosätt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare föreslagit bör folkbokföringen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också i fortsättningen grundas på var en person faktiskt vistas, i första Prop. 1990/91: 153&lt;br&gt;hand för sin dygnsvila. En person bör normalt anses bosatt på den fastighe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett allmänt accepterbart bosättningsbegrepp måste ha en avsevärd flex-&lt;br&gt;ibilitet. En sådan önskad flexibilitet leder ofrånkomligen i åtskilliga fall till&lt;br&gt;att en person kan anses ha en dubbel bosättning, dvs. ha sin dygnsvila&lt;br&gt;regelmässigt på mer än en plats. I dessa fall måste folkbokföringsmyndig-&lt;br&gt;heten med hjälp av bosättningsreglerna avgöra vilken av två (eller flera)&lt;br&gt;tänkbara platser som är en persons rätta folkbokföringsort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande skall den som har en dubbel bosättning kyrkobokföras&lt;br&gt;där han ”med hänsyn till tjänst, verksamhet och övriga omständigheter får&lt;br&gt;anses ha sitt egentliga hemvist” enligt huvudregeln i 12 § GFBL. Denna&lt;br&gt;regel har normalt tillämpats så att en person med dubbel bosättning och&lt;br&gt;fast arbetsplats skall anses bosatt på den fastighet som ligger närmast&lt;br&gt;arbetsplatsen. De övriga omständigheterna har normalt inte tillmätts bety-&lt;br&gt;delse i de fall då arbetsplatsen kunnat fälla utslaget. Regeringsrätten har&lt;br&gt;dock i avgöranden på senare tid givit större utrymme åt en fri prövning av&lt;br&gt;tyngden hos de olika anknytningsmomenten i det enskilda fallet. Undan-&lt;br&gt;tag från den nu beskrivna huvudregeln finns i 13 § GFBL för det fall då en&lt;br&gt;person på grund av sina arbetsförhållanden tillbringar dygnsvilan på en&lt;br&gt;annan fastighet än den där hans familj är bosatt. I detta fall skall personen&lt;br&gt;anses bosatt hos sin familj om han besöker denna regelbundet. Regelbund-&lt;br&gt;na besök anses enligt fast praxis föreligga om dessa sker minst var fjorton-&lt;br&gt;de dag. Besöken behöver emellertid inte vara förenade med övernattning&lt;br&gt;eller annan dygnsvila.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan de två ovan beskrivna reglerna finns en inbyggd motsättning. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § GFBL utpekas i första hand tjänst eller verksamhet som anknytnings-&lt;br&gt;moment. Enligt 13 § GFBL skall en familj hållas samman i folkbokföring-&lt;br&gt;en trots att en persons arbete knyter honom till en annan ort. Enligt praxis&lt;br&gt;som grundas på ett uttalande i förarbetena tillämpas inte undantagsregeln i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § i de fall då båda makarna har förvärvsarbete och det kan antas att det&lt;br&gt;är bådas arbetsförhållanden som bidrar till att man bor på skilda håll. Det&lt;br&gt;är i dagens förhållanden vanligt att båda makarna i en familj har arbete&lt;br&gt;utom hemmet. Det är mycket svårt att avgöra om familjen behåller en&lt;br&gt;bostad på den ursprungliga bostadsorten på grund av den kvarboende&lt;br&gt;makens arbetsförhållanden eller av något annat skäl. Om den behålls på&lt;br&gt;grund av arbetet tillämpas huvudregeln i 12 § GFBL på vardera maken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En huvudfråga vid moderniseringen av bosättningsreglerna är om fa-&lt;br&gt;miljen i större utsträckning än nu bör hållas ihop i folkbokföringen eller&lt;br&gt;om en persons faktiska vistelse och arbetsförhållanden bör tillmätas störst&lt;br&gt;betydelse vid bosättningsbedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med kommittén finner jag att en bestämmelse för bedömningen&lt;br&gt;av en persons bosättning vid dubbel bosättning bör utformas så att en&lt;br&gt;familj i största möjliga utsträckning hålls samman i folkbokföringen även&lt;br&gt;om en familjemedlem av något skäl delvis tillbringar sin dygnsvila på en&lt;br&gt;annan plats. Den som på grund av arbete, studier eller något liknande&lt;br&gt;förhållande huvudsakligen bor i en annan bostad än den gemensamma&lt;br&gt;familjebostaden torde normalt även uppfatta det som riktigast att vara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkbokförd tillsammans med övriga familjemedlemmar. En sådan folk-&lt;br&gt;bokföring bör förutsätta inte bara att familjen har en gemensam bostad&lt;br&gt;utan också att sammanlevnad föreligger och att vistelsen i familjebostaden&lt;br&gt;har en viss omfattning. Personen bör under sin normala livsföring till-&lt;br&gt;bringa sin dygnsvila hos familjen åtminstone någon gång i veckan eller i&lt;br&gt;motsvarande omfattning men med en annan fördelning i tiden. Härige-&lt;br&gt;nom tas hänsyn också till ”långpendlare”. I sammanhanget bör det få&lt;br&gt;anses föreligga en familj i fler fall än för närvarande. Det bör inte bara vara&lt;br&gt;fråga om makar och barn. Kommittén har föreslagit att familj skall defini-&lt;br&gt;eras som makar, sambor (även homosexuella sambor) och barn. I sak delar&lt;br&gt;jag den uppfattningen. I motsats till kommittén finner jag det emellertid&lt;br&gt;inte lämpligt att ta in en uttrycklig definition i lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 13 § GFBL bör inte ha någon direkt motsvarighet i&lt;br&gt;NFBL. Med dagens kommunikationer och arbetsförhållanden torde en&lt;br&gt;person med ett stadigvarande arbete på en annan ort än den där familjen&lt;br&gt;bor hålla kontakt med familjen i större omfattning än bara genom tillfälli-&lt;br&gt;ga besök.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ensamstående personer och familjer som gemensamt har&lt;br&gt;en dubbel bosättning bör utslagsgivande för bedömningen — liksom nu —&lt;br&gt;vara i första hand arbetsförhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5.3 Tillfälliga vistelser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En tillfällig (tidsbestämd) vistelse som är avsedd att&lt;br&gt;vara högst sex månader och utgör ett avbrott i en annars pågående&lt;br&gt;bosättning skall inte anses leda till ändrad bosättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en person vars familj kvarbor på den ursprungliga bostadsor-&lt;br&gt;ten skall motsvarande gälla även om den tidsbestämda vistelsen på&lt;br&gt;annan ort är avsedd att vara längre tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års folkbokföringskommittés förslag: Överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med mitt. Kommitténs förslag innehöll dock ett krav på att sammanlev-&lt;br&gt;nad med den kvarboende familjen skulle föreligga under bortovaron för att&lt;br&gt;bosättningen skulle anses oförändrad under längre tid än sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket anser att nuvarande ordning enligt&lt;br&gt;13 § GFBL bör finnas kvar så att även en bortavarande familjemedlem&lt;br&gt;som har ett icke tidsbestämt uppdrag på annan ort och som inte övernattar&lt;br&gt;hos familjen i sådan omfattning att han kan anses ha dubbel bosättning&lt;br&gt;anses bosatt hos familjen. Svea Hovrätt påpekar att det inom domarkarri-&lt;br&gt;ären förekommer uppdrag på annan ort än hemorten där avsikten är att&lt;br&gt;uppdraget skall pågå under begränsad tid men förordnandet gäller tills&lt;br&gt;vidare. Kammarrätten i Stockholm finner det med hänsyn till kommitténs&lt;br&gt;uttalade preferens för den faktiska vistelsen som grund för folkbokföring&lt;br&gt;något förvånande att man genom bl. a. den föreslagna 14 § behåller en av&lt;br&gt;de mer komplicerade delarna av nuvarande bosättningsbegrepp. Länsrätten&lt;br&gt;i Stockhlms län finner den föreslagna 14 § överflödig och förvirrande. Läns-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätten anser bl. a. att uttrycket ”bestämd tid” och ”sammanlevnaden fort- Prop. 1990/91:153&lt;br&gt;sätter” behöver definieras i motiven. Även länsrätten i Värmlands län öns-&lt;br&gt;kar en precisering av begreppet sammanlevnad i föreslagna 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Det är vanligt förekommande att en person på&lt;br&gt;grund av ett tillfälligt arbete tillbringar sin dygnsvila på en annan plats än&lt;br&gt;den där han har sitt egentliga hemvist. Enligt 14 § GFBL skall en sådan&lt;br&gt;vistelse inte leda till ändrad bosättning. I praxis har ett tidsbestämt arbete&lt;br&gt;ansetts vara tillfälligt även om det varit förhållandevis långvarigt, exem-&lt;br&gt;pelvis tre till fyra år. Regeln har även ansetts vara tillämplig på familje-&lt;br&gt;medlemmar som följer med till den tillfälliga arbetsorten. I praxis har&lt;br&gt;folkbokföringen förblivit oförändrad även om den bortavarande inte har&lt;br&gt;någon förbindelse med folkbokföringsorten under den tid då han har ett&lt;br&gt;tillfälligt arbete på en annan ort. Personens kyrkobokföring är på så sätt&lt;br&gt;under denna tid inaktuell för många ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag nämnt tidigare bör en familj enligt min mening så långt möjligt&lt;br&gt;hållas samman i folkbokföringen. En person som tillfälligt under en på&lt;br&gt;förhand begränsad tid vistas på annan ort än den där hans familj är bosatt&lt;br&gt;bör därför anses bosatt hos familjen även om vistelsen är avsedd att vara&lt;br&gt;längre än ett år. Något krav på viss sammanlevnad under tiden bör enligt&lt;br&gt;min mening inte uppställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller personer som saknar familj eller när exempelvis två makar&lt;br&gt;gemensamt vistas borta från sitt ordinarie hem finns det däremot enligt&lt;br&gt;min mening inte samma skäl att anse bosättningen oförändrad under en&lt;br&gt;längre tid. I det fallet anser jag liksom kommittén att sex månaders vistelse&lt;br&gt;på annan ort bör anses leda till ändrad bosättning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5.4 Studerande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Omyndiga studerande och sådana studerande som&lt;br&gt;efter myndighetsdagen slutför grundskole- eller gymnasieutbildning&lt;br&gt;eller motsvarande utbildning och har sitt egentliga hemvist hos&lt;br&gt;föräldrar eller andra anhöriga skall inte anses bosatta på en annan&lt;br&gt;ort där de vistas på grund av studierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års folkbokföringskommittés förslag: Överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med mitt. Kommittén föreslog att bestämmelsen skulle omfatta omyndiga&lt;br&gt;studerande och sådana myndiga studerande som föräldrarna fortfarande&lt;br&gt;har försörjningsplikt för enligt föräldrabalken (längst till 21 års ålder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har kommenterats särskilt endast av några&lt;br&gt;remissinstanser. Riksskatteverket pekar på att vissa problem oundvikligen&lt;br&gt;uppkommer för folkbokföringsmyndigheten genom att kontroll alltid mås-&lt;br&gt;te göras då en myndig studerande anmäler flyttning från föräldrahemmet&lt;br&gt;eftersom uppgift om försörjningsplikt inte registreras i folkbokföringen.&lt;br&gt;Statistiska centralbyrån stöder förslaget om en åldersgräns i undantaget för&lt;br&gt;studerande. Juridiska fakultetsstyrelsen vid Uppsala universitet anger att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslaget torde innebära en ökad ekonomisk börda för kommunen i hög- Prop. 1990/91: 153&lt;br&gt;skoleorter. Skolöverstyrelsen påpekar bl. a. att elev i särskolan i vissa fall&lt;br&gt;har rätt att fortsätta till 23 års ålder samt att bestämmelsen med den&lt;br&gt;föreslagna anknytningen till försörjningsplikt enligt föräldrabalken inte&lt;br&gt;kan tillämpas på sådana myndiga elever som bor hos andra än sina&lt;br&gt;föräldrar, t. ex. vissa invandrare. Svenska Kommunförbundet anför att&lt;br&gt;förslaget förbättrar situationen för de kommuner som har ett stort antal&lt;br&gt;vuxna studerande som för närvarande inte är folkbokförda där. Uppsala&lt;br&gt;kommun har framhållit att förslaget att särbehandling av vuxna studeran-&lt;br&gt;de i folkbokföringen skall upphöra är helt korrekt. Sveriges förenade stu-&lt;br&gt;dentkårer pekar på att förslagen kommer att medföra avsevärda nackdelar&lt;br&gt;för vuxna studenter bl. a. beträffande möjligheterna att få stipendier där&lt;br&gt;krav på folkbokföring i viss kommun ställs, beträffande möjligheterna att&lt;br&gt;omfattas av föräldrarnas försäkringar och beträffande möjligheterna att&lt;br&gt;kvarstå i kommunal bostadskö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for mitt förslag: Vistelse och dygnsvila som föranleds av studier&lt;br&gt;behandlas på ett särskilt sätt vid bedömningen av bosättningen. En stude-&lt;br&gt;rande som på grund av studierna vistas på en annan ort än den där han har&lt;br&gt;sitt egentliga hemvist, dvs. hos föräldrar, familj eller andra anhöriga, anses&lt;br&gt;enligt 15 § GFBL bosatt på sitt egentliga hemvist. Bestämmelsen tillämpas&lt;br&gt;på studerande vid bl. a. grundskola, gymnasieskola, universitet, högskola,&lt;br&gt;folkhögskola och officershögskola. Enligt praxis kan bestämmelsen tilläm-&lt;br&gt;pas på studerande oavsett ålder. Det kan också ske om den studerande&lt;br&gt;utför förvärvsarbete på studieorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vuxen studerande vars föräldrar bor på en annan ort har i praktiken&lt;br&gt;möjlighet att själv välja om han skall anses ha kvar sitt egentliga hemvist i&lt;br&gt;föräldrahemmet eller inte och därmed möjlighet att välja den folkbokfö-&lt;br&gt;ringsort som är mest förmånlig. Detta undantag i GFBL för studerande&lt;br&gt;medför att folkbokföringen för vuxna studerande på ett olämpligt sätt&lt;br&gt;avviker från vad som i övrigt gäller. Enligt min mening bör därför vuxna&lt;br&gt;studerande folkbokföras enligt samma regler som den övriga befolkningen.&lt;br&gt;Jag vill peka på att det nu sagda avser studerande som verkligen bor på&lt;br&gt;studieorten och vistas i föräldrahemmmet eller på någon annan plats&lt;br&gt;endast vid tillfälliga besök. Studerande som veckopendlar till studieorten&lt;br&gt;kommer i enlighet med vad jag anfört tidigare (avsnitt 5.2) att anses ha&lt;br&gt;dubbel bosättning och deras bosättning kommer därmed att bedömas på&lt;br&gt;samma sätt som för andra personer med dubbel bosättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller omyndiga elever är förhållandena annorlunda. Att exem-&lt;br&gt;pelvis en elev bosatt i glesbygd måste vistas på annan ort för att genomgå&lt;br&gt;normal skolgång medför inte att han anses bosatt på studieorten enligt&lt;br&gt;gällande bestämmelser. I den här delen har nuvarande ordning inte ifråga-&lt;br&gt;satts och jag föreslår heller inte någon ändring i sak. I NFBL bör tas in en&lt;br&gt;bestämmelse som avser sådana fall. Kommittén har föreslagit att motsva-&lt;br&gt;rande skall gälla i fråga om sådana myndiga studerande som föräldrarna&lt;br&gt;fortfarande har försörjningsplikt för enligt föräldrabalken. För min del&lt;br&gt;anser jag det av praktiska skäl lämpligare att knyta an till myndighetsål-&lt;br&gt;dern. Men en komplettering bör göras så att bestämmelsen kan tillämpas&lt;br&gt;även efter fyllda 18 år så länge studeranden fortsätter en påbörjad skolgång&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid grund- eller gymnasieskola eller genomgång av motsvarande grundut- Prop. 1990/91:153&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5.5 Växlande vistelseort&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den som inte regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på&lt;br&gt;någon viss fastighet anses bosatt på den fastighet till vilken han med&lt;br&gt;hänsyn till sina familje- och arbetsförhållanden och övriga omstän-&lt;br&gt;digheter kan anses ha sin starkaste anknytning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års folkbokföringskommittés förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har inte kommenterats särskilt av någon&lt;br&gt;instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Utgångspunkten för bedömningen av en persons&lt;br&gt;bosättning är var dygnsvilan tillbringas. Vissa personer har till följd av&lt;br&gt;sina arbetsförhållanden eller av andra skäl en så växlande vistelse att de&lt;br&gt;inte tillbringar sin dygnsvila regelmässigt på någon fastighet. Exempel på&lt;br&gt;sådana personer kan vara sjömän och handelsresande. Enligt 16 § GFBL&lt;br&gt;gäller beträffande den som på grund av yrke eller tjänst inte kan tillbringa&lt;br&gt;sin dygnsvila regelmässigt på viss fastighet att han anses bosatt på den&lt;br&gt;fastighet där han kan anses ha sitt egentliga hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till att en person har växlande vistelseort kan emellertid vara&lt;br&gt;andra än arbetsförhållandena. Det finns därför enligt min mening behov&lt;br&gt;av en bestämmelse för bedömning av bosättning som kan tillämpas på alla&lt;br&gt;de skiftande former av ambulerande tillvaro som kan förekomma. Liksom&lt;br&gt;för närvarande bör en person med växlande vistelseort registreras på den&lt;br&gt;fastighet till vilken han har den starkaste anknytningen. För att folkbokfö-&lt;br&gt;ringsort inte skall saknas bör motsvarande gälla även för en del andra&lt;br&gt;mindre vanliga situationer. Det kan vara någon som skall folkbokföras i&lt;br&gt;landet men exempelvis inleder sin vistelse här med att fullgöra värnplikt&lt;br&gt;och därför enligt vad jag strax skall återkomma till (avsnitt 5.6) inte borde&lt;br&gt;anses bosatt på förläggningen trots att han där har sin regelmässiga&lt;br&gt;dygnsvila.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5.6 Riksdagsledamöter, värnpliktiga m. fl.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vistelse som föranleds enbart av uppdrag som riks-&lt;br&gt;dagsledamot, fullgörande av värnplikt eller vapenfri tjänsteplikt&lt;br&gt;skall inte anses leda till ändrad bosättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års folkbokföringskommittés förslag: Överensstämmer i sak med&lt;br&gt;mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har i allmänhet inte kommenterats. Kam-&lt;br&gt;marrätten i Stockholm anför att undantaget för riksdagsledamöter fram-&lt;br&gt;står som förvånande — särskilt mot bakgrund av kommitténs uttalande att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det inte finns anledning att behandla personer med vistelser av samma Prop. 1990/91:153&lt;br&gt;tidslängd och boendeförhållanden olika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Tjänstgöring som värnpliktig och vapenfri tjäns-&lt;br&gt;tepliktig åläggs med stöd av tvångslag. Ofta måste värnpliktstjänstgöringen&lt;br&gt;fullgöras på en helt annan plats i landet än den där den värnpliktige bor.&lt;br&gt;Det torde inte överensstämma med allmänhetens rättsmedvetande att en&lt;br&gt;person skall anses bosatt där han placerats med tvång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;GFBL innehåller ingen uttrycklig bestämmelse som syftar på värnplikti-&lt;br&gt;ga eller vapenfria tjänstepliktiga. I praxis torde dock fullgörandet av värn-&lt;br&gt;plikt inte anses medföra ändrad bosättning. Enligt min mening bör någon&lt;br&gt;ändring inte göras i detta. I den nya lagen bör därför tas in en uttrycklig&lt;br&gt;bestämmelse som anger att vistelse som föranleds enbart av värnplikt och&lt;br&gt;vapenfri tjänsteplikt inte skall anses leda till ändrad bosättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av väsentlig betydelse att människor har möjlighet att ställa sig&lt;br&gt;till förfogande för uppdrag som riksdagsledamot. Det ligger i sakens natur&lt;br&gt;att de valda ledamöterna, som har sina hemorter på olika håll i landet, för&lt;br&gt;utövandet av sitt uppdrag måste tillbringa avsevärd tid i Stockholm. I de&lt;br&gt;allra flesta fall kommer riksdagsledamöterna att anses ha dubbel bosätt-&lt;br&gt;ning. Det bör enligt min mening inte komma i fråga att en riksdagsledamot&lt;br&gt;som enbart på grund av detta uppdrag vistas i Stockholm, skall anses&lt;br&gt;bosatt där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 21 § GFBL finns det en valfrihet för ett statsråd som flyttat på&lt;br&gt;grund av tillträdet att antingen vara kvarskriven i den församling där han&lt;br&gt;var bosatt vid statsrådsutnämningen eller bli kyrkobokförd på den fastig-&lt;br&gt;het som han flyttat till för att utöva uppdraget. Valfriheten gäller bara&lt;br&gt;statsrådet personligen, inte eventuella familjemedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En liknande reglering finns för närvarande för den som förordnas av&lt;br&gt;regeringen till ledamot i kommitté eller kommission eller fått uppdrag att&lt;br&gt;biträda i departement som sakkunnig eller fått särskilt uppdrag av riksda-&lt;br&gt;gen (22 § GFBL). Bestämmelsen gäller till skillnad från den för statsråd&lt;br&gt;bara för den som äger eller brukar fastighet eller driver rörelse på den&lt;br&gt;tidigare bostadsorten. Bestämmelsen torde numera mycket sällan vara&lt;br&gt;tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med kommittén anser jag att bestämmelserna i 21 och 22 §§ bör&lt;br&gt;utmönstras.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5.7 Servicehus för äldre&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den valfrihet som gällande bestämmelser ger en pen-&lt;br&gt;sionär som flyttar till ett kommunalt servicehus för äldre med&lt;br&gt;helinackordering behålls och utvidgas till att gälla alla som flyttar&lt;br&gt;till kommunala servicehus för äldre eller privat drivna hem för&lt;br&gt;äldre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års folkbokföringskommittés förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Socialstyrelsen tillstyrker förslaget. Riksskatteverket&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ifrågasätter behovet av den föreslagna bestämmelsen. Statistiska centralby-&lt;br&gt;rån anser att möjligheten för pensionärer som bor i servicehus att vara&lt;br&gt;kvarskrivna på sin gamla fastighet eller församling skall tas bort. Folkbok-&lt;br&gt;föring enligt dygnsviloregeln bör enligt centralbyrån tillämpas vilket kan&lt;br&gt;förbättra den regionala befolkningsstatistiken i inte oväsentlig grad. Läns-&lt;br&gt;rätten i Värmlands län ifrågasätter nödvändigheten av den föreslagna&lt;br&gt;undantagsbestämmelsen och anför att valfriheten i vart fall bör begränsas&lt;br&gt;till dem som har kvar en annan bostad. Svenska kommunförbundet anser&lt;br&gt;förslaget otillfredsställande från kommunal planeringssynpunkt och att det&lt;br&gt;är otillfredsställande att det finns fler personer skrivna på en fastighet än&lt;br&gt;som faktiskt bor där. Förbundet påpekar också att de framtida boendefor-&lt;br&gt;merna för äldre kommer att variera i högre grad än de gör i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Ett betydelsefullt undantag från principen att&lt;br&gt;folkbokföringen skall grundas på bosättningen gäller enligt 23 § GFBL&lt;br&gt;beträffande pensionärer som flyttar till servicehus för äldre med helinac-&lt;br&gt;kordering (f. d. ålderdomshem). De medges en valfrihet att vara kvarskriv-&lt;br&gt;na på sin fastighet i den tidigare församlingen i stället för på servicehuset&lt;br&gt;eller endast i sin tidigare församling. Finns det särskilda skäl får kyrkobok-&lt;br&gt;föring ske på en annan fastighet i den tidigare församlingen. Även i fall där&lt;br&gt;servicehuset och den tidigare bostaden ligger i samma församling är det&lt;br&gt;möjligt att kyrkobokföras på en annan fastighet i församlingen. Paragrafen&lt;br&gt;gäller bara den som är helinackorderad i ett kommunalt servicehus mot en&lt;br&gt;inkomstberoende avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om dessa personer i stället folkbokförs enligt vanliga regler skulle själv-&lt;br&gt;fallet folkbokföringen bättre än i dag återge de faktiska förhållandena.&lt;br&gt;Enligt min mening bör man emellertid här ta särskild hänsyn till att det rör&lt;br&gt;sig om äldre personer som av flera skäl kan känna stark anknytning till den&lt;br&gt;tidigare bosättningsorten och vill behålla den. Jag anser därför att någon&lt;br&gt;inskränkning i nuvarande valfrihet inte bör göras. Tvärtom bör motsva-&lt;br&gt;rande möjlighet öppnas även för dem som flyttar till kommunala service-&lt;br&gt;hus för äldre eller privat drivna hem för äldre.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5.8 Sjukvård och kriminalvård m. m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Vistelse som föranleds enbart av vård vid en institu-&lt;br&gt;tion för sjukvård, vård av unga, kriminalvård eiler vård av missbru-&lt;br&gt;kare skall inte anses leda till ändrad bosättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års folkbokföringskommittés förslag: Överensstämmer med mitt&lt;br&gt;bortsett från att kommittén föreslog att den som är intagen för långtids-&lt;br&gt;sjukvård i en annan församling än den där han är folkbokförd skulle få en&lt;br&gt;valfrihet att bli folkbokförd på sjukhuset om han saknar annan bostad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast några remissinstanser har yttrat sig över&lt;br&gt;förslaget. Socialstyrelsen pekar beträffande intagning på sjukvårdsinrätt-&lt;br&gt;ningar på att det finns vissa fall av tvångsvård som inte är reglerade i den&lt;br&gt;föreslagna bestämmelsen, bl. a. psykiskt utvecklingsstörda intagna i vår-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dhem enligt 35 § lagen (1967:940) angående omsorger om vissa psykiskt Prop. 1990/91:153&lt;br&gt;utvecklingsstörda, samt vissa former av tvångsvård utom anstalt. Beträff-&lt;br&gt;ande den föreslagna möjligheten till frivillig folkbokföring på långvårds-&lt;br&gt;sjukhus avstyrker styrelsen att den delen av förslaget genomförs nu. Riks-&lt;br&gt;skatteverket ifrågasätter behovet av den föreslagna valfriheten för patienter&lt;br&gt;i långtidssjukvård. Svenska kommunförbundet pekar på att den föreslagna&lt;br&gt;valfriheten för patienter i långtidssjukvård kan få betydelse för omfatt-&lt;br&gt;ningen av kommunernas ekonomiska ansvar i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Vistelse på sjukhus eller hem för vård av unga&lt;br&gt;(s. k. 12 §-hem) kan ibland ha en sådan längd och karaktär att bosättning&lt;br&gt;skulle kunna anses föreligga. Detsamma kan gälla i fråga om intagning på&lt;br&gt;kriminalvårdsanstalt. Vistelse på sådana institutioner skall dock enligt&lt;br&gt;24 § GFBL inte medföra ändrad kyrkobokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder viss osäkerhet om vad som avses med sjukvårdsinrättning i&lt;br&gt;dessa fall. På landstingens sjukhus och på privata sjukhem som har social-&lt;br&gt;styrelsens tillstånd är bestämmelserna med säkerhet tillämpliga. Vårdhem&lt;br&gt;för utvecklingsstörda anses däremot inte vara sjukvårdsinrättningar i&lt;br&gt;sjukvårdslagstiftningens mening och torde därmed inte omfattas av be-&lt;br&gt;stämmelserna i GFBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller i framtiden bör en vistelse på en sjukvårdsinrättning eller&lt;br&gt;kriminalvårdsanstalt beaktas vid bedömningen av en persons bosättning.&lt;br&gt;En person bör inte gärna anses bosatt där han placerats med tvång. Är det&lt;br&gt;fråga om en vistelse av mer frivilligt slag är det normalt så att den som har&lt;br&gt;behov av vård inte har någon möjlighet att välja var vården skall erhållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att den som är intagen för långtidssjukvård&lt;br&gt;och saknar annan bostad skall få folkbokföras på sjukhuset om han begär&lt;br&gt;det. Förslaget har avstyrkts av bl. a. socialstyrelsen, och jag anser även för&lt;br&gt;egen del att det nu inte finns tillräckliga skäl att göra en sådan ändring.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5.9 Utsänd UD- och SIDA-personal m. fl.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den som är utsänd i svenska statens tjänst folkbokförs&lt;br&gt;tillsammans med medföljande familj i den församling där han var&lt;br&gt;folkbokförd vid utsändandet. Efter ansökan skall en utsänd kunna&lt;br&gt;få folkbokföras i en annan församling där han äger fastighet eller&lt;br&gt;innehar en bostadsrättslägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års folkbokföringskommittés förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har inte kommenterats av remissinstanser-&lt;br&gt;na.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För närvarande gäller att utsända statsanställda&lt;br&gt;skall kyrkobokföras även efter stationeringen utomlands (20 § GFBL).&lt;br&gt;Detta innebär ett avsteg från principen att folkbokföringen skall grundas&lt;br&gt;på bosättningen. Den personkrets som avses har emellertid en speciell&lt;br&gt;situation. Personerna är exempelvis skattskyldiga här för sin inkomst och&lt;br&gt;är normalt undantagna från folkbokföring och sociala förmåner i tjänstgö-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringslandet. Normalt varvas utlandsstationeringen med perioder av tjänst- Prop. 1990/91:153&lt;br&gt;göring i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande ordningen synes i stort sett tillgodose behoven. Jag&lt;br&gt;finner därför inte skäl att göra annat än justeringar i den gällande ordning-&lt;br&gt;en. En sådan justering är att en utsänd bör kunna få bli folkbokförd i en&lt;br&gt;annan församling under utlandstjänstgöringen — förutom då han äger&lt;br&gt;fastighet — även då han innehar en bostad med bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På en annan punkt i GFBL är en större justering befogad. Den som äger&lt;br&gt;eller innehar fast egendom men endast under någon del av året vistas på&lt;br&gt;egendomen eller i övrigt inom den församling där egendomen är belägen&lt;br&gt;kan efter ansökan hos regeringen få folkbokföras i den församlingen, om&lt;br&gt;det är skäligt med hänsyn till egendomens betydenhet och övriga omstän-&lt;br&gt;digheter (19 § GFBL). Bestämmelsen torde inte ha tillämpats på åtskilliga&lt;br&gt;år. Enligt min mening bör någon motsvarighet inte finnas i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Kontrollmetoder m. m.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6.1 Flyttningsanmälan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den som flyttat skall inom en vecka anmäla detta.&lt;br&gt;Motsvarande skall gälla för den som ändrat postadress utan att&lt;br&gt;flyttning skett om adressen skall gälla för minst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan får göras till en skattemyndighet, en allmän försäkrings-&lt;br&gt;kassa eller ett postkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års folkbokföringskommittés förslag: Kommittén föreslog att an-&lt;br&gt;mälningsskyldigheten skulle knytas till ändrad adress. Bostadsadress eller&lt;br&gt;ändrad postadress som skall gälla för minst tre månader skulle anmälas&lt;br&gt;inom en vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksåklagaren anför att förslaget att ny postadress&lt;br&gt;för minst tre månader skall anmälas i vissa fall kan upplevas som stötande&lt;br&gt;från integritets- och sekretessynpunkt, t. ex. beträffande personer som är&lt;br&gt;utsatta för förföljelse. Postverket anser att anmälningsskyldigheten inte bör&lt;br&gt;avse ny postadress för så kort tid som tre månader. Riksskatteverket anser&lt;br&gt;att den föreslagna gränsen för anmälan av ny postadress, tre månader, är&lt;br&gt;för kort samt att definitionen av begreppet postadress är olyckligt vald&lt;br&gt;eftersom den tillåter flera postadresser. Länsrätten i Stockholms län av-&lt;br&gt;styrker att tiden för flyttningsanmälan förkortas till en vecka. Länsrätten i&lt;br&gt;Malmöhus län framför att anmälningsskyldighet beträffande ändrad post-&lt;br&gt;adress bör föreligga endast om postadressen skall gälla i mer än sex&lt;br&gt;månader. Länsrätten avstyrker vidare förslaget om att ändrad adress skall&lt;br&gt;anmälas inom en vecka och föreslår att nuvarande frist om 14 dagar&lt;br&gt;kvarstår. Länsrätten i Värmlands län är tveksam till utformningen av&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten och pekar på att missförstånd lätt kan uppstå om&lt;br&gt;vad som är en anmälningspliktig ny postadress. JO anser att förslaget&lt;br&gt;kunde skapa oklarhet om när anmälan skulle göras och att tillräckliga skäl&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for att införa en skyldighet att anmäla postadress för tre månader inte Prop. 1990/91:153&lt;br&gt;anförts och avstyrker att anmälningsskyldigheten utformas på det sätt som&lt;br&gt;föreslagits. Sveriges advokatsamfund anser att tidsfristen för anmälan även&lt;br&gt;i fortsättningen skall vara två veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den nuvarande skyldigheten att anmäla flyttning&lt;br&gt;är knuten till sådan flyttning som bör föranleda ändring i kyrkobokföring-&lt;br&gt;en. Kommittén har föreslagit att anmälningsskyldigheten skall knytas till&lt;br&gt;begreppet adress och att anmälan skall göras både om ändring av bostads-&lt;br&gt;och postadress. Kommittén menade med sitt förslag att skapa ett mer&lt;br&gt;konkret och för allmänheten lättbegripligt begrepp. Förslaget har fått ett&lt;br&gt;blandat mottagande av remissinstanserna. Bl. a. har JO ansett att den&lt;br&gt;föreslagna regleringen skulle kunna skapa oklarhet om skyldighetens om-&lt;br&gt;fattning. För egen del är jag inte övertygad om att någon förbättring&lt;br&gt;uppnås genom att anmälningssskyldigheten knyts till begreppet adress. Jag&lt;br&gt;föreslår därför att allmänhetens anmälningsskyldighet alltjämt skall vara&lt;br&gt;knuten till begreppet flyttning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de nuvarande bestämmelserna skall anmälan göras inom två&lt;br&gt;veckor efter flyttning. Kommitténs förslag om en förkortning av tidsfristen&lt;br&gt;till en vecka har mött viss kritik. Till bilden hör också att bland kommit-&lt;br&gt;téns förslag ingick att det skulle införas en administrativ avgift (försenings-&lt;br&gt;avgift) för försenad anmälan om ny adress. Jag avser — vilket jag senare&lt;br&gt;återkommer till — inte att föreslå en sådan förseningsavgift. De nu aktu-&lt;br&gt;ella bestämmelserna om flyttning kommer att tillämpas under andra för-&lt;br&gt;hållanden än de som råder i dag. Folkbokföringen har då överförts till&lt;br&gt;skatteförvaltningen och folkbokföringsregistren förs med hjälp av ADB.&lt;br&gt;Ambitionen från skattemyndigheternas sida kommer att vara att ändring-&lt;br&gt;ar i folkbokföringen, t. ex. flyttningar, skall registreras samma dag som&lt;br&gt;underlaget kommer in till myndigheten. Mot den bakgrunden finner jag&lt;br&gt;det rimligt att anmälningsfristen förkortas till en vecka. Jag kan i sam-&lt;br&gt;manhanget nämna att samtliga övriga nordiska länder har kortare anmäl-&lt;br&gt;ningsfrist vid flyttningar än den här nu gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En persons postadress överensstämmer i allmänhet med adressen till&lt;br&gt;bostaden. Många gånger är emellertid adresserna olika. I vissa fall saknar&lt;br&gt;bostaden annan adress än fastighetsbeteckningen, vilket inte sällan före-&lt;br&gt;kommer i glesbygder. Postadressen är då vanligen en postlåda, vilken inte&lt;br&gt;är direkt knuten till bostaden. I andra fall har personen sin post ställd&lt;br&gt;exempelvis till en postbox.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att ändrad postadress för minst tre månader&lt;br&gt;skall anmälas. Förslaget har motiverats dels med att en sådan anmälnings-&lt;br&gt;skyldighet skulle ge bättre underlag för prövningen av bosättningen i de&lt;br&gt;fall då personen själv inte ansåg att folkbokföringen borde ändras, dels&lt;br&gt;med att i folkbokföringsregistren kunna registrera, utöver bostadsadres-&lt;br&gt;sen, en tillfällig adress eller en stadigvarande särskild postadress. För egen&lt;br&gt;del har jag svårt att tro att det förstnämnda syftet skulle kunna uppfyllas&lt;br&gt;genom den föreslagna anmälningsskyldigheten. Den som genom att under-&lt;br&gt;låta att anmäla ändrad bostadsadress avsiktligt försöker vilseleda skatte-&lt;br&gt;myndigheten angående sin bosättning torde knappast till samma myndig-&lt;br&gt;het anmäla adressen som postadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de lokala register som skall föras enligt lagen om folkbokforingsregister Prop. 1990/91:153&lt;br&gt;finns möjligheter att registrera två olika adresser. En del personer har i dag&lt;br&gt;önskemål om att deras post ställs till en särskild postadress som avviker&lt;br&gt;från bostadsadressen. Att tillgodose detta önskemål leder enligt min me-&lt;br&gt;ning till en förbättrad service både gentemot de berörda personerna och&lt;br&gt;myndigheter och andra som använder adressuppgifterna. När en sådan&lt;br&gt;möjlighet öppnas bör även finnas en skyldighet att anmäla ändringar av&lt;br&gt;postadressen för att registren skall kunna hållas aktuella. Som har påpekats&lt;br&gt;av flera remissinstanser skulle den av kommittén föreslagna tidsgränsen på&lt;br&gt;tre månader för tillfälliga postadresser medföra att ett stort antal sommar-&lt;br&gt;stugeadresser och andra liknande adresser skulle registreras. Detta bör&lt;br&gt;enligt min mening inte ske. Anmälan om ändrad postadress bör därför&lt;br&gt;endast göras när den nya adressen är avsedd att gälla för minst sex&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flyttningsanmälan görs i dag normalt med postens kombinerade blan-&lt;br&gt;kett för begäran om eftersändning och anmälan till folkbokföringsmyndig-&lt;br&gt;het. En sådan samordning är till fördel både för den enskilde och för&lt;br&gt;myndigheterna. Enligt GFBL skall flyttningsanmälan göras till folkbokfö-&lt;br&gt;ringsmyndigheten. En flyttningsanmälan som görs i samband med begäran&lt;br&gt;om eftersändning anses därmed inte vara gjord förrän den kommit in till&lt;br&gt;folkbokföringsmyndigheten. Detta innebär att den enskildes kyrkobokfö-&lt;br&gt;ring blir beroende av hanteringstiden hos posten. I NFBL bör därför tas in&lt;br&gt;en bestämmelse som möjliggör att skyldigheten att anmäla flyttning full-&lt;br&gt;görs genom anmälan till posten. Anmälan om flyttning skall även kunna&lt;br&gt;göras hos en allmän försäkringskassa. Jag återkommer till frågan om&lt;br&gt;försäkringskassornas medverkan i folkbokföringen i avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6.2 Uppgifter från fastighetsägare&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den nuvarande skyldigheten för fastighetsägare att&lt;br&gt;löpande lämna uppgifter om inflyttande (bostadsanmälan) slopas. I&lt;br&gt;stället skall skattemyndigheten ha rätt att förelägga en fastighetsäga-&lt;br&gt;re att uppge till vilka han upplåter bostad och vilka som enligt hans&lt;br&gt;kännedom bor i bostaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års folkbokföringskommittés förslag: Överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast få remissinstanser har yttrat sig. Förslaget&lt;br&gt;lämnas i stort utan erinran eller tillstyrks. Riksskatteverket tillstyrker att&lt;br&gt;den förslagna skyldigheten för bostadsupplåtare att lämna uppgift om till&lt;br&gt;vilka han upplåter bostad införs. Verket vill däremot inte ta ställning till&lt;br&gt;om skyldigheten att lämna bostadsanmälan bör slopas. Statens person- och&lt;br&gt;adressregisternämnd avstyrker förslaget från integritetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den nuvarande skyldigheten för bostadsupplåta-&lt;br&gt;re att lämna uppgifter om alla bostadsupplåtelser (bostadsanmälningar)&lt;br&gt;medför att en flyttning måste anmälas såväl av den flyttande som av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadsupplåtaren. I de allra flesta fall innehåller de båda anmälningarna Prop. 1990/91: 153&lt;br&gt;samstämmiga uppgifter. Att det för närvarande krävs in upplysningar från&lt;br&gt;två håll framstår i fråga om huvuddelen av flyttningarna endast som en&lt;br&gt;onödig omgång. Den skyldighet som finns nu bör därför kunna begränsas&lt;br&gt;avsevärt. Som kommittén föreslagit bör en fastighetsägare inte behöva&lt;br&gt;lämna uppgifter om bostadsupplåtelser i andra fall än då skattemyndighe-&lt;br&gt;ten begär det. Uppgifterna, som enligt min mening normalt inte kan anses&lt;br&gt;som särskilt integritetskänsliga, bör många gånger kunna vara till god hjälp&lt;br&gt;för kontrollen av folkbokföringens riktighet. Uppgiftsskyldigheten bör ut-&lt;br&gt;formas så att skattemyndigheten har rätt att förelägga bostadsupplåtaren&lt;br&gt;att lämna uppgifter om vilka personer som han upplåter bostad åt och&lt;br&gt;vilka personer som enligt hans kännedom bor i bostaden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6.3 Medverkan av polis&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Min bedömning: Polismyndighet bör inte vara skyldig att på skatte-&lt;br&gt;myndighetens begäran göra utredningar i folkbokföringsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års folkbokföringskommittés förslag: Polismyndighet skall vara&lt;br&gt;skyldig att göra utredning i folkbokföringsärenden på begäran av skatte-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget berörs endast av några få instanser. Riks-&lt;br&gt;polisstyrelsen avstyrker medan Riksskatteverket välkomnar förslaget.&lt;br&gt;Länsrätten i Stockholms län finner att invändningar av skilda slag kan&lt;br&gt;riktas mot att polisen utnyttjas för utredningar i folkbokföringsfrågor och&lt;br&gt;avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för min bedömning: Folkbokföringen ligger, som jag tidigare&lt;br&gt;nämnt, till grund för bestämmandet av många skyldigheter och rättigheter.&lt;br&gt;Det kan därför vara frestande att dölja sin verkliga bosättning för folkbok-&lt;br&gt;föringsmyndigheterna för att med hjälp av en felaktig folkbokföring orätt-&lt;br&gt;mätigt kunna uppnå ekonomiska förmåner. Sådana förfaranden torde i de&lt;br&gt;allra flesta fall vara straffbara enligt brottsbalken eller ansvarsbestäm-&lt;br&gt;melser i speciallagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till polisens uppgifter hör att bedriva utredningar i fråga om brott som&lt;br&gt;hör under allmänt åtal. Intresset av att folkbokföringen är korrekt i sådana&lt;br&gt;fall då den felaktiga folkbokföringen inte utnyttjas i något bedrägligt syfte&lt;br&gt;kan knappast motivera att polisens resurser tas i anspråk. Enligt min&lt;br&gt;mening bör polisen när det gäller bosättningskontrollen därför inte ges&lt;br&gt;någon särskild utredningsskyldighet som ligger vid sidan av den ovan-&lt;br&gt;nämnda uppgiften att bedriva utredningar om brott som hör under all-&lt;br&gt;mänt åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6.4 Straff m. m.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlå-&lt;br&gt;ter att fullgöra sin anmälningsskyldighet som avser ändring av ad-&lt;br&gt;ress eller inflyttning till Sverige skall dömas till penningböter. I ringa&lt;br&gt;fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förseningsavgift i fråga om för sent inkomna eller underlåtna&lt;br&gt;anmälningar införs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års folkbokföringskommittés förslag: Den som inte fullgör sin&lt;br&gt;anmälningsskyldighet eller uppgiftsskyldighet enligt anmaning i rätt tid&lt;br&gt;skall påföras en administrativ avgift (förseningsavgift). Vidare föreslår&lt;br&gt;kommittén att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar&lt;br&gt;oriktiga uppgifter enligt folkbokföringslagen skall dömas till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget om förseningsavgift har fått ett i huvudsak&lt;br&gt;negativt mottagande av remissinstanserna. Bl. a. framhålls att införandet&lt;br&gt;av en förseningsavgift skulle medföra många praktiska problem och kräva&lt;br&gt;stora resurser. Bland problemen pekas det på svårigheter att utreda när en&lt;br&gt;flyttning faktiskt skett. Göta hovrätt anför att förslaget inte kommer att&lt;br&gt;medföra någon avlastning av domstolarnas arbetsbörda utan i stället med-&lt;br&gt;föra en mer tungrodd och byråkratisk ordning. Länsrätten i Malmöhus län&lt;br&gt;framför att förseningsavgiften inte löser de problem med skenskrivningar&lt;br&gt;som kommittén pekat på. Risken är i stället uppenbar att förseningsavgif-&lt;br&gt;ten kommer att drabba personer som av olika personliga skäl försummar&lt;br&gt;anmälan. De föreslagna eftergiftsgrunderna torde härvid inte vara tillräck-&lt;br&gt;liga. JO påpekar att det inte finns någon naturlig utgångspunkt för beräk-&lt;br&gt;ning av om en flyttningsanmälan kommit in i tid. I andra fall än då den&lt;br&gt;enskilde i en för sent inkommen anmälan lämnar en sanningsenlig uppgift&lt;br&gt;krävs en utredning av förhållandena. Man kommer därför inte att göra de&lt;br&gt;handläggningsmässiga vinster med att övergå från den nuvarande straff-&lt;br&gt;sanktionen till en förseningsavgift som kommittén hävdar. Däremot inne-&lt;br&gt;bär förslaget en påtaglig försämring av den enskildes rättssäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om kriminalisering av oriktiga uppgifter i anmälningar m. m.&lt;br&gt;berörs bara av ett fåtal instanser. Riksåklagaren anför att de fall av oriktigt&lt;br&gt;uppgiftslämnande som kommittén avser att kriminalisera i allt väsentligt&lt;br&gt;kan beivras som osant intygande enligt brottsbalken och är närmast benä-&lt;br&gt;gen att avstyrka förslaget. Länsrätten i Stockholms län är tveksam till att&lt;br&gt;felaktigt uppgiftslämnande i överskottsfrågor skall vara kriminaliserat och&lt;br&gt;anser att det kriminaliserade området åtminstone bör begränsas till osant&lt;br&gt;meddelande som varit ägnat att leda till felaktig folkbokföring. JO anser&lt;br&gt;sig inte övertygad om att det finns behov av en särskild straffbestämmelse&lt;br&gt;av föreslaget innehåll vid sidan av redan existerande straffbestämmelser&lt;br&gt;om t. ex. skattebedrägeri, bedrägeri och förvanskande av familjeställning&lt;br&gt;och avstyrker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 56 § GFBL kan den som underlåter att&lt;br&gt;göra anmälan om sin flyttning, om sin avsikt att flytta till utlandet eller om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upplåtelse av bostad till annan dömas till böter (högst 500 kr.) under Prop. 1990/91: 153&lt;br&gt;förutsättning att förseelsen inte är ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att bötesstraffet skall ersättas av en administrativ&lt;br&gt;avgift (förseningsavgift). Flera remissinstanser har riktat allvarlig kritik&lt;br&gt;mot förslaget. För egen del är jag inte övertygad om att en förseningsavgift&lt;br&gt;för försenad eller utebliven adressanmälan skulle medföra en sådan för-&lt;br&gt;bättring av anmälningsfrekvensen som motsvaras av de nackdelar som&lt;br&gt;remissinstanserna pekat på. Jag finner därför inte skäl att föreslå att en&lt;br&gt;förseningsavgift införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har vidare föreslagit en särskild straffbestämmelse i NFBL&lt;br&gt;av innebörd att den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar&lt;br&gt;oriktiga uppgifter i en anmälan skall dömas till böter. Nödvändigheten av&lt;br&gt;ett särskilt straffstadgande för att oriktiga uppgifter i anmälningar till&lt;br&gt;skattemyndigheterna skall kunna beivras i de grova fall som kommittén&lt;br&gt;syftat på har ifrågasatts av bl. a. riksåklagaren och JO. Jag delar den&lt;br&gt;uppfattningen. Jag föreslår därför att den nuvarande straffbestämmelsen&lt;br&gt;för underlåtenhet att göra anmälan om flyttning i princip behålls. Straffet&lt;br&gt;skall utgöras av penningböter. För min del finner jag det dock mindre&lt;br&gt;lämpligt att ansvar skall inträda för försummelse att anmäla flyttning till&lt;br&gt;utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör nämnas att jag föreslår att det i NFBL tas in en&lt;br&gt;bestämmelse om att skattemyndigheten, i fall där det kan antas att en&lt;br&gt;person är skyldig att göra anmälan enligt NFBL, får förelägga denne att&lt;br&gt;fullgöra sin anmälningsskyldighet. Om föreläggandet inte följs skall myn-&lt;br&gt;digheten få förelägga vite (se författningskommentarerna till 31 och 37 §§&lt;br&gt;NFBL). Möjligheterna svarar i huvudsak mot vad som gäller i dag. De är&lt;br&gt;nödvändiga för att myndigheten på ett förhållandevis enkelt sätt skall&lt;br&gt;kunna få in eller komplettera de uppgifter som skall registreras i folkbokfö-&lt;br&gt;ringen eller som behövs för bedömningen av en fråga om bosättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Beslutande myndigheter och&lt;br&gt;överklagandeordning&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7.1 Skattemyndigheten beslutar om folkbokföring&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Skattemyndigheterna övertar pastorsämbetenas roll&lt;br&gt;som folkbokföringsmyndigheter. En skattemyndighet beslutar efter&lt;br&gt;anmälan eller på eget initiativ om en person skall folkbokföras inom&lt;br&gt;länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underställnings- och samrådsförfarandet avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 år folkbokföringskommittés förslag: Överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett par remissinstanser har anfört att det bör klargö-&lt;br&gt;ras vilken skattemyndighet som skall besluta vid flyttning mellan två län. I&lt;br&gt;övrigt har remissinstanserna inte särskilt kommenterat förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: För närvarande beslutar pastorsämbetet (i in-&lt;br&gt;flyttningsförsamlingen) efter anmälan eller när annat skäl föreligger att en&lt;br&gt;person skall kyrkobokföras i församlingen. Rör det sig om en person som&lt;br&gt;är kyrkobokförd i en annan församling har pastorsämbetet i utflyttnings-&lt;br&gt;församlingen möjlighet att ifrågasätta om ny folkbokföring skall ske. Vid&lt;br&gt;oenighet mellan pastorsämbetena skall kyrkobokföringsinspektören råd-&lt;br&gt;frågas. Om oenigheten därefter kvarstår skall pastorsämbetet i inflytt-&lt;br&gt;ningsförsamlingen underställa ärendet länsrättens prövning. I folkbokfö-&lt;br&gt;ringsmål som rör församlingar i olika län skall den länsrätt som prövar det&lt;br&gt;underställda ärendet inhämta yttrande från länsrätten i det andra länet.&lt;br&gt;Om länsrätterna är oense skall ärendet underställas kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tidigare fattade beslut om folkbokföringens omorganisation följer att&lt;br&gt;skattemyndigheten skall överta de arbetsuppgifter inom folkbokföringen&lt;br&gt;som för närvarande ankommer på pastorsämbetet och därmed också skall&lt;br&gt;fatta beslut enligt folkbokföringslagen om var en person skall anses bosatt&lt;br&gt;m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normalt aktualiseras frågan om en persons folkbokföring i samband&lt;br&gt;med att personen anmäler flyttning. Att en person är rätt folkbokförd&lt;br&gt;påverkar i stor utsträckning personens rättigheter och skyldigheter i sam-&lt;br&gt;hället. Det är därför angeläget att skattemyndigheten, på motsvarande sätt&lt;br&gt;som pastorsämbetet enligt den nuvarande ordningen, även utan anmälan&lt;br&gt;kan ta upp en persons folkbokföring till prövning när det föreligger skäl till&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje skattemyndighet bör ha möjlighet att besluta om en persons folk-&lt;br&gt;bokföring på en fastighet eller i en församling i länet oavsett var personen&lt;br&gt;ifråga för tillfället är folkbokförd. Övriga beslut bör fattas av den skatte-&lt;br&gt;myndighet inom vars verksamhetsområde en person är eller, om hon eller&lt;br&gt;han inte längre är folkbokförd, senast har varit folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den löpande folkbokföringen nu datoriseras och omorganiseras,&lt;br&gt;förbättras möjligheten att snabbt och enkelt göra utredningar och bedöm-&lt;br&gt;ningar i ärenden rörande folkbokföring. Genom den organisatoriska för-&lt;br&gt;ändringen får riksskatteverket också ökade möjligheter att verka för en&lt;br&gt;enhetlig rättstillämpning och stärka kompetensen hos de beslutande myn-&lt;br&gt;digheterna. Eftersom skattemyndigheten har hela länet som verksamhets-&lt;br&gt;område kommer vidare ett ökat antal av flyttningarna att ske inom en och&lt;br&gt;samma myndighets ansvarsområde. Mot denna bakgrund finner jag att det&lt;br&gt;omständliga och tidsödande förfarandet med obligatoriskt samråd och&lt;br&gt;underställning kan avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7.2 Dag för giltighet av ny folkbokföring&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Ett beslut om ändrad folkbokföringsort skall gälla&lt;br&gt;fr. o.m. den dag då flyttningen skedde om anmälan görs i föreskri-&lt;br&gt;ven tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års folkbokföringskommittés förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget kommenteras endast av en remissinstans. Prop. 1990/91: 153&lt;br&gt;Länsrätten i Värmlands län ifrågasätter om inte ett beslut om ändrad&lt;br&gt;folkbokföring bör kunna få full retroaktivitet även i de fall anmälan gjorts&lt;br&gt;för sent eller inte alls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Nuvarande ordning innebär att ett beslut om&lt;br&gt;ändrad kyrkobokföringsort gäller fr. o. m. den dag då flyttningsanmälan&lt;br&gt;kommer in till myndigheten. Detta innebär i sin tur att kyrkobokföringen&lt;br&gt;under den tid anmälningsfristen löper inte överensstämmer med den fak-&lt;br&gt;tiska bosättningen. I de fall en flyttning registreras strax efter den 1&lt;br&gt;november korrigeras förhållandet i mantalsskrivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När skyldigheter och rättigheter knyts direkt till den löpande registrering-&lt;br&gt;en måste regelsystemet också vara så utformat att folkbokföringsregistret&lt;br&gt;omedelbart avspeglar den rätta folkbokföringen för den som på rätt sätt&lt;br&gt;fullgör sin anmälningsskyldighet. Om folkbokföringsbeslut ges full retro-&lt;br&gt;aktivitet skulle i och för sig registret ännu bättre återge den faktiska&lt;br&gt;bosättningen. En sådan ordning skulle emellertid också kunna utnyttjas för&lt;br&gt;manipulationer. Jag godtar därför kommitténs förslag att ett beslut om&lt;br&gt;ändrad folkbokföringsort skall gälla med verkan från flyttningsdagen un-&lt;br&gt;der förutsättning att anmälan gjorts i rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7.3 Allmänt ombud&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Riksskatteverket övertar de uppgifter som det allmän-&lt;br&gt;na ombudet nu har i folkbokföringsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års folkbokföringskommittés förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Inga särskilda synpunkter har lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Ett centralt placerat allmänt ombud för folkbok-&lt;br&gt;föringsmål finns sedan den 1 januari 1986. Det allmänna ombudet inför-&lt;br&gt;des enligt ett förslag av kommittén (Ds Fi 1983:31, prop. 1985/86:56, SkU&lt;br&gt;18, rskr.57, SFS 1985:1121). Kommittén har därefter i betänkandet Rätt&lt;br&gt;adress föreslagit att regionala allmänna ombud för folkbokföringen bör&lt;br&gt;inrättas. Det förslaget har inte genomförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten föreslås nu bli beslutande myndighet i folkbokfö-&lt;br&gt;ringsärenden. Det bör därmed enligt min mening inte finnas något särskilt&lt;br&gt;regionalt organ för bevakning av folkbokföringsmål. På beskattningsområ-&lt;br&gt;det är det allmännas processföring numera i huvudsak anordnad på det&lt;br&gt;sättet att riksskatteverket får överklaga skattemyndigheternas beslut. En-&lt;br&gt;ligt min mening bör samma ordning gälla på folkbokföringsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7.4 Överklagande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Beslut av skattemyndigheten får överklagas hos läns-&lt;br&gt;rätten. Beslut om personnummer överklagas dock till riksskattever-&lt;br&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om någons folkbokföring på fastighet eller motsvarande&lt;br&gt;skall kunna överklagas av den enskilde, kommun (såväl borgerlig&lt;br&gt;som kyrklig) samt av riksskatteverket. Överklagandetiden är tre&lt;br&gt;veckor. För enskild skall tiden räknas från det han fick del av&lt;br&gt;beslutet medan en kommun och riksskatteverket skall få överklaga&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års folkbokföringskommittés förslag: Överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Länsrätten i Malmöhus län har ifrågasatt om inte&lt;br&gt;endast borgerliga primärkommuner bör vara berättigade att överklaga.&lt;br&gt;Länsrätten i Värmlands län har anfört att tiden för en kommun att över-&lt;br&gt;klaga bör räknas från den dag då kommunen fick del av beslutet. Göteborgs&lt;br&gt;kommun har anfört att kommitténs förslag, att räkna överklagandetiden&lt;br&gt;for kommunerna från den dag beslutet meddelades samtidigt som skatte-&lt;br&gt;myndigheten i inflyttningslänet ensam skall besluta rörande folkbokföring,&lt;br&gt;innebär att vissa fall av skenskrivningar underlättas. Enligt kommunen&lt;br&gt;kan denna olägenhet avhjälpas om kommunerna ges rätt att begära pröv-&lt;br&gt;ning av en persons folkbokföring oavsett om beslutet därom har vunnit&lt;br&gt;laga kraft. Även Kommunförbundet har invänt mot förslaget rörande kom-&lt;br&gt;munernas tid för överklaganden och uttalat att kommunerna i praktiken&lt;br&gt;inte har några möjligheter att agera inom den av kommittén föreslagna&lt;br&gt;tiden för överklaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Enligt 45 § GFBL kan beslut om kyrkobokförings-&lt;br&gt;fastighet, kyrkobokföringsort, kyrkobokföring under viss rubrik eller re-&lt;br&gt;gistrering under viss rubrik överklagas av den vars kyrkobokföring berörs av&lt;br&gt;beslutet, av kommunen och av det allmänna ombudet för folkbokföring.&lt;br&gt;Enligt paragrafens lydelse är den kommunala överklaganderätten inte be-&lt;br&gt;gränsad till borgerliga primärkommuner utan gäller också landstingskom-&lt;br&gt;muner och kyrkliga kommuner. Överklagandet i berörda frågor prövas av&lt;br&gt;länsrätten. För den enskilde och kommun gäller förvaltningslagens bestäm-&lt;br&gt;melser om tid för överklagande, vilket innebär att belutet skall överklagas&lt;br&gt;inom tre veckor från det att klaganden fick del av beslutet. Beslut i någon&lt;br&gt;annan fråga, exempelvis registrering av uppgifter i olika kyrkobokförings-&lt;br&gt;register, kan av den enskilde överklagas till domkapitlet utan tidsbegräns-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När pastorsämbetet inte längre svarar för den löpande folkbokföringen&lt;br&gt;finns det inte skäl att bibehålla domkapitlet som överinstans enligt folkbok-&lt;br&gt;föringslagen. Skattemyndighetens beslut skall alltså genomgående över-&lt;br&gt;klagas till länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten för kommuner att överklaga har hittills endast utnyttjats av&lt;br&gt;borgerliga primärkommuner. De kyrkliga kommunerna kan sägas ha haft&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett indirekt inflytande över folkbokföringen genom att pastor ansvarar för Prop. 1990/91:153&lt;br&gt;kyrkobokföringen. När detta upphör kan jag inte finna annat än att också&lt;br&gt;de kyrkliga kommunerna har ett direkt intresse av att kunna överklaga&lt;br&gt;beslut om var eller hur en person skall vara folkbokförd. Det finns således&lt;br&gt;inte någon anledning att i detta avseende inskränka kretsen av kommuner&lt;br&gt;som får överklaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller överklagandetiden för enskilda personer och för utövaren&lt;br&gt;av den allmänna ombudsfunktionen har inte något skäl till ändring fram-&lt;br&gt;kommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om överklagandetiden för kommuner kan olika synpunkter an-&lt;br&gt;läggas. Kommittén har anfört att regeln att den tiden räknas från det att&lt;br&gt;kommunen fick del av beslutet kan vara till men för den enskilde eftersom&lt;br&gt;kommunerna normalt inte delges beslut om folkbokföring. Detta innebär&lt;br&gt;enligt kommittén att den enskilde inte kan veta när, eller ens om, beslutet&lt;br&gt;om hans folkbokföring vinner laga kraft mot kommunen. Å andra sidan&lt;br&gt;innebär kommitténs förslag, att besvärstiden för kommuner skall räknas&lt;br&gt;från det att skattemyndighetens beslut meddelades, nackdelar för kommu-&lt;br&gt;nen. Eftersom det inte är praktiskt genomförbart eller ekonomiskt försvar-&lt;br&gt;bart att delge berörda kommuner alla beslut som meddelas rörande folk-&lt;br&gt;bokföring innebär detta att kommunerna får svårt att utnyttja rätten att&lt;br&gt;överklaga. Vid den avvägning som sålunda måste göras mellan det allmän-&lt;br&gt;nas och den enskildes intresse på denna punkt är det emellertid min&lt;br&gt;uppfattning att den enskildes intresse överväger. Jag föreslår därför den&lt;br&gt;ändringen att tiden för kommunala överklaganden skall räknas från den&lt;br&gt;dag då skattemyndighetens beslut meddelades. Det bör framhållas att&lt;br&gt;kommunerna även med denna ordning kan bevaka sin rätt, exempelvis&lt;br&gt;genom att särskilt följa vissa ärenden och hos skattemyndigheten initiera&lt;br&gt;prövning och förebringa utredning rörande en viss persons bosättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföringsmyndigheten fattar inte bara beslut om en persons folk-&lt;br&gt;bokföring på fastighet eller motsvarande. På liknande sätt som pastorsäm-&lt;br&gt;betet i dag beslutar att anteckna olika personuppgifter, exempelvis civil-&lt;br&gt;stånd, kommer skattemyndigheten att registrera uppgifterna i folkbokfö-&lt;br&gt;ringens nya ADB-register. Denna typ av registrering äger ofta rum utan att&lt;br&gt;en persons bosättning prövas och kan ha sin grund i underrättelser från&lt;br&gt;myndigheter men kan också vara baserad på uppgifter som den enskilde&lt;br&gt;formlöst lämnar. Eftersom folkbokföringsuppgifter till stor del utgör un-&lt;br&gt;derlag för exempelvis de organ som administrerar den allmänna försäk-&lt;br&gt;ringen har den registrering som på detta sätt sker inom folkbokföringen&lt;br&gt;stor betydelse för den enskildes rättigheter och skyldigheter. Främst är det&lt;br&gt;angeläget att registreringen blir riktig på så sätt att den speglar verkliga&lt;br&gt;förhållanden. I och för sig följer det redan av datalagen att den som för ett&lt;br&gt;ADB-register är skyldig att rätta felaktiga eller missvisande uppgifter.&lt;br&gt;Ibland kan emellertid det underlag som ligger till grund för ett beslut om&lt;br&gt;registrering vara svårbedömt och ge upphov till olika tolkningar. Särskilt&lt;br&gt;gäller detta om underlaget utgörs av utländska handlingar eller uppgifter.&lt;br&gt;Med hänsyn till den stora betydelse som ett registreringsbeslut har för den&lt;br&gt;enskilde är det enligt min bedömning viktigt att det även i fortsättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ges möjlighet för den person som registreringen gäller att genom överklä- Prop. 1990/91: 153&lt;br&gt;gande få denna typ av registreringar överprövade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om personnummer bör inte göras till föremål för domstolspröv-&lt;br&gt;ning. I stället får skattemyndighetens beslut om fastställande av person-&lt;br&gt;nummer överklagas till riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget bör nämnas att jag inte föreslår någon motsvarighet till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62 § GFBL, som innebär att regeringen — om det finns synnerliga skäl —&lt;br&gt;för närvarande kan förordna att en person skall kyrkobokföras eller man-&lt;br&gt;talsskrivas med avvikelse från vad som annars gäller.. Bestämmelsen har&lt;br&gt;under senare år tillämpats i några fall där en flyttningsanmälan som&lt;br&gt;lämnats till ett postkontor inte har vidaresänts till folkbokföringsmyndig-&lt;br&gt;heten eller också försenats och därför inte föranlett ändrad folkbokföring&lt;br&gt;på det sätt som den enskilde utgått från. Med hänsyn till att jag här (avsnitt&lt;br&gt;6.1) föreslår att en flyttningsanmälan även skall få lämnas till ett postkon-&lt;br&gt;tor torde det inte längre finnas något behov av en bestämmelse liknande&lt;br&gt;den i 62 § GFBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Skydd för förföljda personer&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8.1 Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Våldet mot person är utbrett. Det är angeläget att hjälpa och stödja dem&lt;br&gt;som misshandlas, förföljs eller trakasseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad åtgärder har vidtagits under senare år på detta område. Lagstift-&lt;br&gt;ningen har setts över och förbättrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är målsägande i mål om sexualbrott och vissa andra typer av&lt;br&gt;brott, t. ex. misshandel och olaga hot, har från den 1 juli 1988 getts rätt att&lt;br&gt;under vissa förutsättningar få ett av staten betalt målsägandebiträde under&lt;br&gt;förundersökningen och rättegången. Genom en lagändring som trätt i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1991 har rätten till målsägandebiträde utvidgats. I vissa&lt;br&gt;andra fall har målsäganden rätt att åtföljas av en stödperson till rättegång-&lt;br&gt;en (prop. 1987/88:107, JuU 33, rskr. 318, SFS 1988:609).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen (1988:688) om besöksförbud, som trädde i kraft den 1 juli&lt;br&gt;1988, har skyddet förbättrats för framför allt kvinnor som riskerar att&lt;br&gt;utsättas för misshandel och andra övergrepp. Straffet för överträdelse av&lt;br&gt;ett besöksförbud skärptes genom en ändring i lagen, som trädde i kraft den&lt;br&gt;1 april 1990 (1989/9O:JuU5, rskr. 65, SFS 1989:1075).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bemyndigade den 16 november 1989 chefen för justitiede-&lt;br&gt;partementet att tillsätta en kommission (Ju 1989:05) för att motverka våld&lt;br&gt;och förbättra stödet till brottsoffren (dir 1989:58). Kommissionen har&lt;br&gt;redovisat resultatet av sitt arbete i betänkandet (SOU 1990:92) Våld och&lt;br&gt;brottsoffer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare tillsatte regeringen den 23 november 1989 en arbetsgrupp inom&lt;br&gt;regeringkansliet för frågor som rör våld mot kvinnor. Arbetsgruppen har&lt;br&gt;arbetat nära den nyssnämnda kommissionen och har nyligen avslutat sitt&lt;br&gt;arbete (Rapport C 91/410/JÄ). Arbetsgruppens förslag har behandlats i&lt;br&gt;prop. 1990/91:113.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Iden nu nämnda propositionen föreslås bl. a. att polisen tillförs medel för Prop. 1990/91:153&lt;br&gt;anskaffandet av larm och andra skyddutrustningar i syfte att ge kvinnor som&lt;br&gt;utsätts för våld ett bättre skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen har pekat på att det finns en oroande tendens att&lt;br&gt;parter och vittnen utsätts för hot, trakasserier och våld i anslutning till&lt;br&gt;polisutredningar och rättegångar. Utan åtgärder mot en sådan utveckling&lt;br&gt;riskerar rättsväsendet att undermineras. Rikspolisstyrelsen har i rapporten&lt;br&gt;(RPS RAPPORT 1990:4) Vittnesskydd redovisat sin syn på frågorna om&lt;br&gt;skydd för vittnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet för bl. a. misshandlade kvinnor att byta personnummer och på&lt;br&gt;så sätt skapa sig en ny identitet har flera gånger behandlats av riksdagen,&lt;br&gt;senast våren 1990 (1989/90:SkU33, rskr. 355). Skatteutskottet uttalade&lt;br&gt;bl. a. att det är av stor vikt att skyddet för dem som utsätts för hot utformas&lt;br&gt;på ett sådant sätt att de utsatta personerna i fortsättningen känner en&lt;br&gt;verklig trygghet. Utskottet konstaterade vidare att regeringen gett folkbok-&lt;br&gt;föringskommittén i uppdrag att överväga och lämna förslag till åtgärder&lt;br&gt;som förhindrar att någon med hjälp av personnummer kan leta rätt på en&lt;br&gt;person i syfte att utöva våld, hot eller trakasserier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller möjligheten att motverka brott av nu berört slag intar&lt;br&gt;åtgärder inom folkbokföringen en framträdande plats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I folkbokföringen finns uppgifter om bl. a. personnummer, namn, ad-&lt;br&gt;ress, civilstånd och barn. Ett flertal myndigheter aviseras automatiskt om&lt;br&gt;ändringar i de registrerade uppgifterna. Detta underlättar oftast för den&lt;br&gt;enskilde. Den enskildes rätt till olika förmåner som exempelvis barnbidrag&lt;br&gt;kan på så sätt beaktas utan en särskild anmälan från den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personnumret är mycket användbart som ett unikt och tillförlitligt iden-&lt;br&gt;tifikationsbegrepp. Det är nödvändigt för att klara av de omfattande&lt;br&gt;aviseringarna från folkbokföringsregistren. Samtidigt är personnumret ett&lt;br&gt;sökbegrepp för den som vill ha tillgång till sådana uppgifter om en person&lt;br&gt;som normalt anses som harmlösa, exempelvis adresser. Folkbokföringsre-&lt;br&gt;gistren kan på det sättet användas för att få upplysning om en persons&lt;br&gt;adress av den som har för avsikt att förfölja eller trakassera personen. Det&lt;br&gt;är därför i de flesta fall inte möjligt att undkomma en förföljare enbart&lt;br&gt;genom att flytta till en annan ort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För uppgifter i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan lik-&lt;br&gt;nande registrering av befolkningen gäller sekretess enligt 7 kap. 15 § sekre-&lt;br&gt;tesslagen (1980:100). Enligt den bestämmelsen gäller sekretess för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan&lt;br&gt;antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgif-&lt;br&gt;ten röjs. Genom en ändring i denna bestämmelse och i sekretessförord-&lt;br&gt;ningen (1980:657), som trädde i kraft den 1 januari 1988 (prop.&lt;br&gt;1987/88:41, KU 22, rskr. 51, SFS 1987:1160 och 1987:1161), utvidgades&lt;br&gt;folkbokföringssekretessen till att omfatta även annan verksamhet som&lt;br&gt;avser registrering av en betydande del av befolkningen såsom trafiksäker-&lt;br&gt;hetsverkets bil-, körkorts- och felparkeringsregister och rikspolisstyrelsens&lt;br&gt;centrala passregister. Sekretesskydd gäller såväl för uppgifter av särskilt&lt;br&gt;ömtålig art som för normalt harmlösa uppgifter vilka på grund av omstän-&lt;br&gt;digheterna i det enskilda fallet är skyddsvärda. Exempel på den sistnämn-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;da typen av uppgifter kan vara en persons adress i fall av befarad person- Prop. 1990/91: 153&lt;br&gt;förföljelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall en persons adress bör hemlighållas på grund av befarad förföljel-&lt;br&gt;se förs en markering om särskild sekretessprövning in i skattemyndighe-&lt;br&gt;tens folkbokforingsregister. Markeringen aviseras till de andra register för&lt;br&gt;vilka det finns motsvarande bestämmelser om sekretess. Spärrmarkering-&lt;br&gt;en innebär i och för sig inte att uppgiften inte får lämnas ut. Den är endast&lt;br&gt;en varningssignal som anger att en särskild prövning skall ske. Varje&lt;br&gt;myndighet prövar självständigt frågan om utlämnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För min del vill jag framhålla att uppgifterna i folkbokföringen självfal-&lt;br&gt;let inte bör kunna missbrukas för att söka rätt på en person i syfte att&lt;br&gt;förfölja eller hota denne. Ett visst skydd för utsatta personer ges som&lt;br&gt;nämnts genom reglerna om sekretess. Detta skydd är emellertid inte hel-&lt;br&gt;täckande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års folkbokföringskommitté har föreslagit två olika vägar för att&lt;br&gt;skapa ett bättre skydd. En person skall i första hand ges ökad trygghet&lt;br&gt;genom en särskild folkbokföring där den verkliga bostadsorten eller bo-&lt;br&gt;stadsadressen inte framgår av de vanliga folkbokföringsregistren. Den&lt;br&gt;särskilda folkbokföringen skall beslutas av skattemyndigheten efter ansö-&lt;br&gt;kan. Det andra förslaget innebär att en person som är utsatt för ett&lt;br&gt;allvarligt hot skall i speciella fall få registreras med fingerade personuppgif-&lt;br&gt;ter i folkbokföringen efter ansökan hos rikspolisstyrelsen. Samtliga identi-&lt;br&gt;fierande uppgifter i folkbokföringen kan få bytas ut samtidigt som sam-&lt;br&gt;bandet med den tidigare identiteten utplånas (identitetsbyte).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag har mottagits mycket positivt av remissinstanserna.&lt;br&gt;Ingen motsätter sig att det införs en möjlighet till särskild folkbokföring av&lt;br&gt;förföljda personer. Endast en remissinstans avstyrker införandet av en&lt;br&gt;möjlighet till identitetsbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våldskommissionen (Ju 1989:05) har i sitt betänkande (SOU 1990:92)&lt;br&gt;Våld och brottsoffer tillstyrkt förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För min del ansluter jag mig i allt väsentligt till förslagen. Genom de&lt;br&gt;föreslagna åtgärderna förhindras enligt min mening på ett effektivt sätt att&lt;br&gt;folkbokföringens uppgifter missbrukas för att leta reda på personer i syfte&lt;br&gt;att utöva våld eller hot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om detta har tagits in i förslaget till ny folkbokföringslag&lt;br&gt;och i en särskild lag om fingerade personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8.2 Särskild folkbokföring av förföljda personer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Om det finns särskilda skäl att anta att en person kan&lt;br&gt;bli utsatt for allvarlig eller upprepad brottslighet, förföljd eller på&lt;br&gt;annat sätt trakasserad, får skattemyndigheten, om den det gäiler&lt;br&gt;flyttat eller avser att flytta, efter ansökan besluta om kvarskrivning&lt;br&gt;på den gamla folkbokföringsorten i högst tre år. När skäl för kvar-&lt;br&gt;skrivning inte längre föreligger skall den upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande skall gälla för den utsatta personens familj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års folkbokföringskommittés förslag: Överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har, med ett undantag, inte haft&lt;br&gt;något att erinra mot förslaget. Länsrätten i Malmöhus län anser att sådana&lt;br&gt;undantag som föreslås endast kan komma ifråga under extraordinära&lt;br&gt;förhållanden. Länsrätten anser att de i förslaget angivna förhållanden som&lt;br&gt;skall föreligga för att den tidigare folkbokföringsorten skall få behållas är&lt;br&gt;alltför vagt angivna och behöver preciseras. Det är vidare enligt länsrätten&lt;br&gt;av stor betydelse att prövningen föregås av en noggrann utredning som&lt;br&gt;visar om det föreligger sådana förhållanden som avses. Länsrätten ifråga-&lt;br&gt;sätter vidare om prövningen av hotet bör göras av skattemyndigheten och&lt;br&gt;anser att prövningen i första hand bör ankomma på de rättsvårdande&lt;br&gt;myndigheterna som har särskild kompetens i dessa frågor t. ex. de allmän-&lt;br&gt;na domstolarna och rikspolisstyrelsen. De har tillgång till uppgifter som&lt;br&gt;kan vara av betydelse vid en sådan prövning. För att skattemyndigheten&lt;br&gt;skall kunna lämna ett sådant medgivande måste åtminstone någon form av&lt;br&gt;remissförfarande äga rum. Remissinstansen, t. ex. rikspolisstyrelsen, bör&lt;br&gt;ta ställning till om hotbilden är sådan att det finns förutsättningar för ett&lt;br&gt;medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den metod som kommittén föreslagit bör i de&lt;br&gt;allra flesta fall kunna medföra ett effektivt skydd mot att uppgifter i&lt;br&gt;folkbokföringen används för att söka upp en person med avsikt att utsätta&lt;br&gt;den för våld, hot om våld eller trakasserier. Uppgifter om den faktiska&lt;br&gt;bostadsorten kommer då inte att spridas till myndigheter och andra regis-&lt;br&gt;terförare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan särskild folkbokföring (kvarskrivning) avses kunna ske i de fall&lt;br&gt;en person har flyttat eller avser att flytta på grund av hot eller förföljelse.&lt;br&gt;Kvarskrivning bör kunna medges både i de fall då hotet kommer från en&lt;br&gt;känd person exempelvis en tidigare familjemedlem eller någon som den&lt;br&gt;hotade vittnat mot i en rättegång och i sådana fall då hotet kommer från&lt;br&gt;oidentifierade personer, exempelvis en terroristorganisation eller ett&lt;br&gt;brottssyndikat. Även parter i rättegång, målsäganden och rättspersonal bör&lt;br&gt;kunna bli kvarskrivna. Däremot bör det förhållandet att en person utsatts&lt;br&gt;för uppmärksamhet i massmedia inte i och för sig utgöra skäl till kvar-&lt;br&gt;skrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för ett beslut om kvarskrivning bör vara att det, om det&lt;br&gt;inte är obehövligt, föregås av en utredning av polisen om tillförlitligheten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av uppgifterna och om allvaret i hotet. Skattemyndigheten bör därför ges Prop. 1990/91: 153&lt;br&gt;rätt att anlita biträde av polismyndighet i frågor om kvarskrivning. Om&lt;br&gt;brott som hör under allmänt åtal kommer till polisens kännedom skall&lt;br&gt;förundersökning inledas (23 kap. rättegångsbalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om kvarskrivning bör vidare följas upp så att beslutet kan&lt;br&gt;upphävas så snart skyddsbehovet upphört så att folkbokföringen så snart&lt;br&gt;som möjligt kan beskriva den faktiska bosättningen för att därmed begrän-&lt;br&gt;sa de olägenheter som annars kan uppkomma. Detta kan också ligga i den&lt;br&gt;enskildes intresse. Det är därför lämpligt att skattemyndigheten upplyser&lt;br&gt;den enskilde om effekterna i olika sammanhang av att folkbokföringsorten&lt;br&gt;inte visar den verkliga bosättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får här liksom i övrigt ankomma på riksskatteverket att utarbeta råd&lt;br&gt;för handläggningen hos skattemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kvarskrivningen skall ge avsedd effekt måste motsvarande gälla&lt;br&gt;för de familjemedlemmar som flyttar med den utsatta personen. En kom-&lt;br&gt;plikation i det sammanhanget är att förföljaren kan vara vårdnadshavare&lt;br&gt;till barn som bor hos den förföljda personen. För att bli en effektiv&lt;br&gt;skyddsmetod måste kvarskrivning beträffande ett barn i sådana fall kunna&lt;br&gt;ske på ansökan av endast en av vårdnadshavarna. En särskild bestämmelse&lt;br&gt;om detta bör därför tas in i NFBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall då kvarskrivning beviljats bör ingen bostadsadress anges i&lt;br&gt;folkbokföringen. Postadressen bör vara skattemyndighetens adress. Post&lt;br&gt;till personen kan då vidaresändas av skattemyndigheten. Bestämmelser&lt;br&gt;om detta bör utfärdas av riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är givetvis angeläget att systemet med särskild folkbokföring inte&lt;br&gt;kan missbrukas av personer som önskar göra sig oanträffbara för att undgå&lt;br&gt;lagföring eller på annat sätt undandra sig skyldigheter mot det allmänna.&lt;br&gt;Mellanhavanden mellan enskilda och myndigheter och mellan borgenärer&lt;br&gt;och gäldenärer sköts i allmänhet med hjälp av post eller telefon. Normalt&lt;br&gt;kommer därför kvarskrivningen inte att förändra situationen för myndig-&lt;br&gt;heter och tredje man i förhållande till den kvarskrivne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en myndighet, exempelvis polis, domstol eller kronofogdemyndig-&lt;br&gt;het, hos skattemyndigheten begär att få tillgång till den verkliga adressen&lt;br&gt;till en person som beviljats särskild folkbokföring, har skattemyndigheten&lt;br&gt;att pröva denna begäran enligt tillämpliga sekretessregler (jfr 7 kap. 15 §&lt;br&gt;och 14 kap. 2 och 3 §§ sekretesslagen). Prövningen torde i de flesta fall&lt;br&gt;komma att leda till att den begärda uppgiften lämnas ut, förutsatt att&lt;br&gt;uppgiften kan skyddas hos den mottagande myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag är medveten om att de bedömningar av hotsituationer m. m. som&lt;br&gt;måste ske i ärenden om kvarskrivning i viss mån är främmande för&lt;br&gt;skattemyndigheterna. Bedömningen har dock avsevärda likheter med den&lt;br&gt;avvägning som måste göras vid prövning enligt 7 kap. 15 § sekretesslagen&lt;br&gt;av utlämnande av exempelvis en adressuppgift. Genom att kvarskrivning-&lt;br&gt;en konstrueras som en bestämmelse om rätt folkbokföringsort kommer&lt;br&gt;rättsverkningar som är knutna till folkbokföringen att hänföras till den&lt;br&gt;beslutade folkbokföringsorten (kvarskrivningsorten). I den mån myndig-&lt;br&gt;heter eller tredje man har behov av att få veta den kvarskrivnes folkbokfö-&lt;br&gt;ringsort kan denna uppgift således utan risk lämnas ut. Visar det sig att den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslagna beslutsordningen är förenad med olägenheter är jag beredd att Prop. 1990/91: 153&lt;br&gt;ompröva mitt ställningstagande i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8.3 Fingerade personuppgifter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Folkbokföring med fingerade personuppgifter får ske i&lt;br&gt;högst fem år om det föreligger en uppenbar risk att en person kan bli&lt;br&gt;utsatt för särskilt allvarlig brottslighet som riktar sig mot dennes liv,&lt;br&gt;hälsa eller frihet och personen inte kan beredas tillräckligt skydd på&lt;br&gt;annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande skall gälla för den hotade personens familjemed-&lt;br&gt;lemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års folkbokföringskommittés förslag: Överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget om en möjlighet till identitetsbyte till-&lt;br&gt;styrks eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser med undantag&lt;br&gt;för riksskatteverket som avstyrker förslaget med åberopande av de omfat-&lt;br&gt;tande problem som identitetsbyten skulle medföra för den berörda perso-&lt;br&gt;nen, för myndigheter och tredje man. Verket anser att förslaget om möjlig-&lt;br&gt;het till kvarskrivning ger ett lika gott skydd. Verket har principiellt den&lt;br&gt;uppfattningen att samhällets skyldighet att effektivt skydda människor som&lt;br&gt;är utsatta för hot eller förföljelse inte i första hand åvilar folkbokföringsvä-&lt;br&gt;sendet utan snarare andra instanser inom samhällsapparaten. Flera remiss-&lt;br&gt;instanser uppger att det är nödvändigt att man kan få tillgång till uppgifter&lt;br&gt;om vilka identitetsbyten som skett om man skall kunna fullgöra sina upp-&lt;br&gt;gifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: En person som är utsatt för ett allvarligt hot&lt;br&gt;torde i de allra flesta fall få erforderligt skydd genom den föreslagna&lt;br&gt;möjligheten att få behålla sin folkbokföringsort. Det kan emellertid inte&lt;br&gt;uteslutas att en person som är utsatt för ett mycket allvarligt hot på grund&lt;br&gt;av speciella omständigheter inte kan få tillfredsställande skydd på det&lt;br&gt;sättet. För dessa undantagsfall kvarstår ett behov av att kunna erbjuda&lt;br&gt;ännu bättre möjligheter till skydd. En person bör därför kunna medges att&lt;br&gt;använda fingerade personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet till detta är att man kan använda andra sökbegrepp än person-&lt;br&gt;nummer och namn i ett personregister. Genom att exempelvis använda&lt;br&gt;uppgifter om relation till barn och dag för ci vilståndsändring som urvalskri-&lt;br&gt;terier är det möjligt att ur olika register hämta uppgifter och på så sätt&lt;br&gt;begränsa antalet tänkbara personer avsevärt. Förföljaren har sedan möjlig-&lt;br&gt;het att identifiera den person han söker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan således vara nödvändigt att byta ut också andra uppgifter i&lt;br&gt;folkbokföringen än namn och personnummer. Beroende på förhållandena&lt;br&gt;i det enskilda fallet kan det bli aktuellt att byta ut vilken som helst av&lt;br&gt;uppgifterna i folkbokföringen. Förhållanden som en persons födelsetid&lt;br&gt;eller födelseort är emellertid av en sådan art att de inte kan ändras genom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett administrativt beslut. Jag vill därför betona att medgivande att använ- Prop. 1990/91:153&lt;br&gt;da fingerade uppgifter inte medför att den berörda personens personupp-&lt;br&gt;gifter rättsligen ändras utan endast att han eller hon — för viss tid —&lt;br&gt;registreras med andra uppgifter i folkbokföringen. Exempelvis har de&lt;br&gt;namn som en person registreras med efter ett sådant medgivande inte&lt;br&gt;förvärvats i namnrättslig bemärkelse. Jag förutsätter emellertid att berör-&lt;br&gt;da myndigheter beaktar vad som gäller beträffande skydd för vissa efter-&lt;br&gt;namn i samband med uppgiftsbyten. Det ligger i sakens natur att namn&lt;br&gt;och övriga ändrade identitetsuppgifter måste väljas i samråd med den&lt;br&gt;sökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ett byte av personuppgifter skall bli en effektiv skyddsåtgärd får&lt;br&gt;uppgifterna om personens tidigare identitet inte lämnas ut till mer än en&lt;br&gt;mycket begränsad krets. Endast skattemyndigheten och rikspolisstyrelsen&lt;br&gt;bör därför ha information som gör det möjligt att koppla ihop uppgifterna&lt;br&gt;från den tidigare identiteten med den nya. De gamla uppgifterna bör bara&lt;br&gt;få finnas i manuell form hos dessa myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att minska problemen för borgenärer och myndigheter m. fl. som&lt;br&gt;har ett legitimt intresse av att komma i kontakt med en person som&lt;br&gt;använder fingerade personuppgifter, skall det i folkbokföringen beträffande&lt;br&gt;de riktiga personuppgifterna framgå att personen i fråga använder sig av&lt;br&gt;fingerade personuppgifter. Det finns därigenom en reell möjlighet för en&lt;br&gt;myndighet eller tredje man att få klart för sig att den person som de söker&lt;br&gt;nu har registrerats under andra personuppgifter och att de — om de&lt;br&gt;behöver tillgång till dessa uppgifter — kan ha anledning att begära en&lt;br&gt;prövning av om uppgifterna kan lämnas ut till dem. Att en sådan marke-&lt;br&gt;ring sker i folkbokföringen försämrar inte skyddet för den utsatta perso-&lt;br&gt;nen, eftersom en förföljare ändå torde förstå vad som skett om den hotade&lt;br&gt;personen registreras som obefintlig i sin gamla identitet. Personen folk-&lt;br&gt;bokförs därefter med stöd av beslutet om de nya personuppgifterna i sin&lt;br&gt;fingerade identitet. Det bör ankomma på rikspolisstyrelsen att i samråd&lt;br&gt;med riksskatteverket utforma en lämplig ordning i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om personen som behöver nya personuppgifter bor tillsammans med&lt;br&gt;barn måste även barnens personuppgifter ändras och barnens rätta fa-&lt;br&gt;miljerelationer utplånas. Det måste i ett sådant fall övervägas om person-&lt;br&gt;uppgiftsbytet över huvud taget är meningsfullt och praktiskt genomför-&lt;br&gt;bart, särskilt då det också skall omfatta yngre barn. Liksom beträffande&lt;br&gt;kvarskrivning bör särskilt regleras att ansökan kan få göras av endast en&lt;br&gt;vårdnadshavare i de fall då hotet kommer från den andre vårdnadshava-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan ett beslut om fingerade personuppgifter fattas bör den berörda&lt;br&gt;personens ekonomiska förhållanden klarläggas. Så långt det är möjligt bör&lt;br&gt;det utredas vilka skulder och andra förpliktelser som sökanden har och hur&lt;br&gt;dessa skall regleras. Det är självfallet inte meningen att användningen av&lt;br&gt;fingerade personuppgifter skall vara en väg att undkomma betalningsskyl-&lt;br&gt;dighet. Förpliktelser som personen har kan uppfyllas under den ursprung-&lt;br&gt;liga identiteten även om fingerade personuppgifter annars används. Det bör&lt;br&gt;ankomma på de berörda myndigheterna, främst rikspolisstyrelsen, att&lt;br&gt;lämna praktiska råd om hur detta bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande bl. a. pekat på risken för rättsförluster både&lt;br&gt;för den skyddade och för andra. Enligt lagrådet förutsätts det också att den&lt;br&gt;skyddade blir omsorgsfullt upplyst om vad som gäller för honom så att han&lt;br&gt;själv kan bidra till att undvika komplikationer av att han har ”dubbel”&lt;br&gt;identitet. Jag delar lagrådets uppfattning och utgår från att berörda myn-&lt;br&gt;digheter beaktar och upplyser om de problem som kan uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det hot som föranlett beslutet om fingerade personuppgifter inte&lt;br&gt;längre föreligger skall personen återta sin rätta identitet. Detta bör praktiskt&lt;br&gt;ske genom att den identitet som avregistrerats folkbokförs varefter den&lt;br&gt;folkbokföring som skett i den fingerade identiteten förs in på den riktiga&lt;br&gt;identiteten. Genom ett sådant tillvägagångssätt minimeras olägenheterna&lt;br&gt;av personuppgiftsbytet för myndigheter och exempelvis borgenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut med medgivande bör vara tidsbegränsat. Giltighetstiden får&lt;br&gt;bestämmas med utgångspunkt i omständigheterna i det enskilda fallet.&lt;br&gt;Med hänsyn till att användningen av fingerade personuppgifter endast kan&lt;br&gt;komma i fråga i extrema hotsituationer bör ett beslut kunna gälla upp till&lt;br&gt;fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen vill jag nämna att förslaget leder till att det enligt min mening&lt;br&gt;inte längre finns anledning att — som har skett vid några tillfällen — ändra&lt;br&gt;personnummer med stöd av bestämmelserna om ändring av personnum-&lt;br&gt;mer och på så sätt ge hjälp åt förföljda personer. Den nu föreslagna&lt;br&gt;metoden erbjuder bättre möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8.4 Beslut att använda fingerade personuppgifter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: En särskild lag stiftas om användning av fingerade&lt;br&gt;personuppgifter. Fråga om medgivande att använda fingerade per-&lt;br&gt;sonuppgifter skall prövas av Stockholms tingsrätt. Ansökan till&lt;br&gt;domstolen görs av rikspolisstyrelsen eller, om styrelsen inte finner&lt;br&gt;skäl till ansökan, av enskild. Lagen (1946:807) om handläggning av&lt;br&gt;domstolsärenden (ärendelagen) skall tillämpas vid domstolens&lt;br&gt;handläggning. Lämnar domstolen medgivande skall det ankomma&lt;br&gt;på rikspolisstyrelsen att bestämma vilka fingerade uppgifter som&lt;br&gt;skall registreras inom folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års folkbokföringskommittés förslag: Kommittén föreslog att beslut&lt;br&gt;om identitetsbyte skulle fattas av rikspolisstyrelsen samt att rikspolissty-&lt;br&gt;relsens beslut skulle kunna överklagas genom besvär till Svea hovrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser har invändningar mot den&lt;br&gt;föreslagna handläggningsordningen. Domstolsverket, datainspektionen och&lt;br&gt;juridiska Jakultetsstyrelsen i Uppsala ifrågasätter om inte beslut av detta&lt;br&gt;slag bör fattas inom folkbokföringsorganisationen. Patent- och registre-&lt;br&gt;ringsverket anför att namnlagens regler bör tillämpas även på det namnby-&lt;br&gt;te som innefattas i ett identitetsbyte. Domstolsverket, datainspektionen,&lt;br&gt;rikspolisstyrelsen, Svea hovrätt, kammarrätten i Stockholm, länsrätten i&lt;br&gt;Stockholm och juridiska fakultetsstyrelsen i Uppsala anser att beslut om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;identitetsbyte bör överklagas hos förvaltningsdomstol. Riksåklagaren an- Prop. 1990/91:153&lt;br&gt;för att den föreslagna ordningen bör kompletteras med bestämmelser om&lt;br&gt;tillsyn över polisens beslutsfunktion genom att justitiekanslern ges en&lt;br&gt;separat talerätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den avvägning som måste göras innan en an-&lt;br&gt;vändning av fingerade personuppgifter kan tillåtas kräver en annan och&lt;br&gt;mer kvalificerad bedömning än vad som normalt förekommer inom folk-&lt;br&gt;bokföringen. Det blir nödvändigt att göra bedömningar som inte är främ-&lt;br&gt;mande för de allmänna domstolarna. Med hänsyn härtill förordar jag att&lt;br&gt;frågorna om medgivande att använda fingerade personuppgifter regleras&lt;br&gt;särskilt, vid sidan av folkbokföringslagen och att saken prövas av allmän&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i det antal ärenden om personnummerbyten som nu&lt;br&gt;förekommer, och med beaktande av möjligheten främst till kvarskrivning,&lt;br&gt;är det min bedömning att användningen av fingerade personuppgifter&lt;br&gt;kommer att aktualiseras endast i ett fåtal fall per år. Bl. a. mot den&lt;br&gt;bakgrunden bör samtliga ärenden — åtminstone tills ytterligare erfarenhet&lt;br&gt;vunnits — koncentreras till en tingsrätt i landet, lämpligen Stockholms&lt;br&gt;tingsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som jag tidigare har sagt skall fingerade personuppgifter användas en-&lt;br&gt;dast som en sista utväg när kvarskrivning, besöksförbud och andra skydds-&lt;br&gt;åtgärder bedöms som otillräckliga. Ett konstaterande av detta torde ställa&lt;br&gt;krav på en tämligen omfattande och kvalificerad utredning i ärendet. Det&lt;br&gt;är också nödvändigt med polisiär medverkan för att utröna vilken hotsitu-&lt;br&gt;ation som föreligger. Med hänsyn till detta är det min uppfattning att det&lt;br&gt;skall ankomma på rikspolisstyrelsen att hos tingsrätten ansöka om an-&lt;br&gt;vändning av fingerade personuppgifter och verkställa den utredning som&lt;br&gt;skall ligga till grund för en sådan ansökan. Ansökan från rikspolisstyrelsen&lt;br&gt;förutsätter att en enskild person som anser sig i behov av skydd har begärt&lt;br&gt;sådan ansökan. Personen i fråga bör också själv kunna få göra ansökan till&lt;br&gt;domstolen, dock först sedan rikspolisstyrelsen prövat frågan och funnit att&lt;br&gt;tillräckliga skäl saknas för en ansökan från styrelsen. Varje framställning&lt;br&gt;från enskild bör utredas av rikspolisstyrelsen för klarläggande av de bak-&lt;br&gt;omliggande omständigheterna. Det bör inte ankomma på rikspolisstyrel-&lt;br&gt;sen att göra någon ingående bedömning av utsikterna för den enskilde att&lt;br&gt;få ett medgivande utan tillmötesgå dennes framställning om den inte&lt;br&gt;framstår som utsiktslös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid tingsrätten bör vara enkelt och i möjligaste mån an-&lt;br&gt;passat till ett regelverk som domstolen tillämpar i andra sammanhang.&lt;br&gt;Med hänsyn främst till arten av den utredning som kan förväntas föreligga&lt;br&gt;bör ett i huvudsak skriftligt förfarande tillämpas hos tingsrätten. Samtidigt&lt;br&gt;kan det inte uteslutas att vissa muntliga inslag kan behövas. Med dessa&lt;br&gt;utgångspunkter framstår ärendelagen som en lämplig grund för förfaran-&lt;br&gt;det vid tingsrätten. Ärendelagen utgår ju i första hand från skriftlig hand-&lt;br&gt;läggning men medger exempelvis också muntligt förhör med sökanden.&lt;br&gt;Med stöd av 4 § första stycket ärendelagen kan domstolen inhämta olika&lt;br&gt;yttranden. Om det är en enskild som är sökande bör domstolen alltid&lt;br&gt;inhämta yttrande och utredning från rikspolisstyrelsen. Det bör också vara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;obligatoriskt att domstolen förvissar sig om vilka åtgärder som vidtagits&lt;br&gt;inom folkbokföringen för att skydda den som begär att få använda fingera-&lt;br&gt;de personuppgifter. Även yttranden från sociala myndigheter kan vara&lt;br&gt;påkallade. I detta sammanhang vill jag framhålla att det inte kan anses&lt;br&gt;påkallat att betrakta den eller dem som i ärendet utpekas som hotande som&lt;br&gt;part i ärendet eller att på annat sätt ge dem möjlighet att agera i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bifall till ansökan bör utmynna i ett konstaterande från domstolen&lt;br&gt;att fingerade personuppgifter får användas. Sedan får det överlåtas till&lt;br&gt;rikspolisstyrelsen att bestämma vilka uppgifter som skall registreras inom&lt;br&gt;folkbokföringen och se till att registrering sker. Utgångspunkten vid valet&lt;br&gt;av fingerade uppgifter skall självfallet vara att det inte av uppgifterna eller&lt;br&gt;de registreringsåtgärder som skattemyndigheten vidtar skall framgå vem&lt;br&gt;som använder uppgifterna. Samtidigt är det en fördel att inte fler fingerade&lt;br&gt;uppgifter än nödvändigt kommer till användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten att använda fingerade uppgifter bör gälla i högst fem år. Om&lt;br&gt;behovet att använda uppgifterna upphör före utgången av den tillåtna&lt;br&gt;tiden får den enskilde själv meddela detta varpå skattemyndigheten vidtar&lt;br&gt;de åtgärder som behövs för att den enskilde fortsättningsvis skall registre-&lt;br&gt;ras endast med verkliga uppgifter. Detta behöver inte regleras särskilt. Jag&lt;br&gt;finner inte skäl till att rikspolisstyrelsen under den tid medgivandet gäller&lt;br&gt;skall kontrollera behovet av fingerade uppgifter. Däremot skall styrelsen&lt;br&gt;bevaka att tillåten användningstid inte överskrids. Härvid måste rikspolis-&lt;br&gt;styrelsen kontakta personen i fråga och utreda situationen. Om behov av&lt;br&gt;förlängt skydd bedöms föreligga kan ny ansökan göras.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8.5 Sekretessfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Uppgifter om enskildas personliga förhållanden i ären-&lt;br&gt;den om fingerade personuppgifter skall skyddas av sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års folkbokföringskommittés förslag: Betänkandet saknar motsvar-&lt;br&gt;ighet till mitt förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte berört frågan om sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I 5 kap. sekretesslagen finns regler till skydd för&lt;br&gt;det allmännas brottsförebyggande och brottsbeivrande verksamhet. Enligt&lt;br&gt;5 kap. 1 § sekretesslagen gäller sekretess för uppgifter som hänför sig till&lt;br&gt;bl. a. förundersökning, under förutsättning att det kan antas att syftet med&lt;br&gt;beslutade eller förutsedda åtgärder annars skulle kunna motverkas eller&lt;br&gt;den framtida verksamheten skadas om uppgifterna röjs. Sekretessen om-&lt;br&gt;fattar också uppgifter som hänför sig till angelägenhet som avser dels&lt;br&gt;användning av tvångsmedel i brottmål eller i annan verksamhet för att&lt;br&gt;förebygga brott, dels polis-, åklagar- och tullmyndighets verksamhet i&lt;br&gt;övrigt för att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 kap. 17 § sekretesslagen finns en korresponderande bestämmelse till&lt;br&gt;skydd för enskildas intressen. Enligt första stycket denna paragraf gäller&lt;br&gt;sekretess på i stort sett samma verksamhetsområden som enligt 5 kap. 1 §,&lt;br&gt;dvs. hos bl. a. polis och åklagare i deras brottsbekämpande verksamhet, för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det&lt;br&gt;kan antas att den enskilde lider skada eller men om uppgifterna röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 kap. 18 § finns bestämmelser om vissa begränsningar i sekretessen&lt;br&gt;enligt 17 § första stycket. Sekretessen upphör vanligen att gälla om uppgif-&lt;br&gt;ten lämnas till domstol med anledning av åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 kap. 17 § andra stycket sekretesslagen gäller också sekretess i&lt;br&gt;bl. a. polis- och åklagarmyndigheternas brottsbekämpande verksamhet för&lt;br&gt;anmälan eller utsaga från enskild, om det kan antas att fara uppkommer&lt;br&gt;för att någon kommer att utsättas för våld eller annat allvarligt men om&lt;br&gt;uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 kap. 19 § sekretesslagen finns bestämmelser om sekretess inom&lt;br&gt;polisväsendet i andra sammanhang än brottsbekämpning. I andra stycket&lt;br&gt;nämnda lagrum finns en bestämmelse om sekretess för uppgifter om&lt;br&gt;enskilda som hänför sig till ärenden om besöksförbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess bör inte gälla för uppgifter i andra fall än då detta är nödvän-&lt;br&gt;digt. Avsikten med fingerade personuppgifter är att bereda en person&lt;br&gt;skydd mot förföljare. Det ligger därför i sakens natur att sekretess bör gälla&lt;br&gt;för samtliga personanknutna uppgifter i ett ärende som avser gällande&lt;br&gt;fingerade personuppgifter. När ett beslut om fingerade personuppgifter&lt;br&gt;upphävts finns inte längre samma behov av sekretess. Det kan emellertid i&lt;br&gt;underlaget för beslutet finnas känsliga uppgifter om enskildas personliga&lt;br&gt;förhållanden som bör åtnjuta sekretess även efter det att de fingerade&lt;br&gt;personuppgifterna inte längre används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett beslut om fingerade personuppgifter som aktualiseras i samband&lt;br&gt;med en förundersökning om brott kan bestämmelserna om sekretess be-&lt;br&gt;träffande förundersökning ofta vara tillämpliga. Enligt huvudregeln upp-&lt;br&gt;hör emellertid den sekretessen att gälla om uppgiften lämnas till domstol i&lt;br&gt;samband med åtal. Om ärendet uppkommer utan samband med förunder-&lt;br&gt;sökning om brott kan sekretess anses gälla enligt de övriga reglerna om&lt;br&gt;sekretess till skydd för det allmännas brottsförebyggande och brottsbeiv-&lt;br&gt;rande verksamhet. Den sekretessen torde emellertid upphöra när beslutet&lt;br&gt;om fingerade personuppgifter upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretessen i ärenden om fingerade personuppgifter bör regleras på ett&lt;br&gt;sätt som är enhetligt och täcker skyddsbehoven under de olika stadierna av&lt;br&gt;ärendets existens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslog jag att sekretess skulle gälla i ärenden om&lt;br&gt;fingerade personuppgifter för uppgift om enskilds personliga förhållanden&lt;br&gt;om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men&lt;br&gt;om uppgiften röjs. Lagrådet har ansett att ett sådant sekretesskydd inte är&lt;br&gt;tillräckligt utan för sin del förordat att det införs ett s. k. omvänt skade-&lt;br&gt;rekvisit. Som skäl för detta har lagrådet anfört att det i ärenden som&lt;br&gt;innebär att fingerade personuppgifter får användas typiskt sett föreligger&lt;br&gt;ett starkt behov av sekretess så länge medgivandet gäller. Jag godtar vad&lt;br&gt;lagrådet har anfört och föreslår att sekretess skall gälla i ärenden om&lt;br&gt;fingerade personuppgifter för uppgift om enskilds personliga förhållanden&lt;br&gt;om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider men. Av redaktionella skäl bör bestämmel-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sen härom — till skillnad från förslaget i lagrådsremissen och lagrådets Prop. 1990/91:153&lt;br&gt;förslag — placeras i 7 kap. 15 § sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Försäkringskassornas medverkan m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den enskilde skall kunna göra anmälan, förutom om&lt;br&gt;flyttning, också om namn och gemensam vårdnad samt begära&lt;br&gt;hindersprövning hos valfri allmän försäkringskassa eller skattemyn-&lt;br&gt;dighet. En anmälan eller en begäran skall dock prövas av den&lt;br&gt;skattemyndighet där vederbörande är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationskommitténs förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har lämnat förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I sitt betänkande Lag om folkbokforingsregister&lt;br&gt;m. m. belyste organisationskommittén utförligt frågan om försäkringskas-&lt;br&gt;sornas medverkan i folkbokföringsarbetet. Med detta som underlag läm-&lt;br&gt;nade jag i prop. 1990/91:53 om lag om folkbokforingsregister vissa prin-&lt;br&gt;cipförslag i fråga om en sådan medverkan. Sammanfattningsvis uttalade&lt;br&gt;jag i propositionen att försäkringskassorna skall medverka i folkbokfö-&lt;br&gt;ringsarbetet genom att lämna information till allmänheten, tillhandahålla&lt;br&gt;blanketter samt hjälpa enskilda med att upprätta anmälningar eller kon-&lt;br&gt;trollera anmälningar som dessa har upprättat på egen hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationskommittén har därefter återkommit med mer detaljerade&lt;br&gt;förslag beträffande försäkringskassornas medverkan. Jag har samma upp-&lt;br&gt;fattning som kommittén i denna fråga. De allmänna försäkringskassornas&lt;br&gt;kontorsnät bör således utnyttjas för att ta emot anmälningar från enskilda.&lt;br&gt;Därigenom förbättras servicen för allmänheten. Utöver flyttningsanmäl-&lt;br&gt;ningar, som jag berört i avsnitt 6.1, är anmälningar om namn och gemen-&lt;br&gt;sam vårdnad samt begäran om hindersprövning av sådant slag att de&lt;br&gt;lämpar sig för en kassamedverkan. I första hand bör försäkringskassorna&lt;br&gt;medverka vid anmälningar som den enskilde vill göra i samband med ett&lt;br&gt;personligt besök. Anmälningar som sänds med post får en snabbare be-&lt;br&gt;handling om de skickas direkt till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmälan eller begäran som görs hos en allmän försäkringskassa skall&lt;br&gt;anses behörigen fullgjord av den enskilde med samma verkan som om den&lt;br&gt;gjorts till skattemyndigheten. Prövningen av anmälningen skall dock vara&lt;br&gt;förbehållen skattemyndigheten. Försäkringskassan skall ta emot och för-&lt;br&gt;medla inkomna anmälningar till den skattemyndighet som skall göra pröv-&lt;br&gt;ningen, vilket så gott som genomgående är skattemyndigheten i det län där&lt;br&gt;personen i fråga är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ytterligare förbättra servicen för den enskilde finner jag det&lt;br&gt;naturligt att den enskilde skall kunna initiera de aktuella ärendetyperna&lt;br&gt;också hos en annan skattemyndighet än den som skall besluta i ärendet.&lt;br&gt;Det ankommer på en sådan enbart mottagande skattemyndighet att utföra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma slag av arbetsuppgifter som en försäkringskassa som tar emot en Prop. 1990/91:153&lt;br&gt;anmälan eller en begäran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Förvaringen av kyrkobokföringsarkiven&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Pastor skall sköta kyrkobokföringsarkiven till dess att&lt;br&gt;arkiven kan tas om hand av landsarkiven. Pastoratet får det ekono-&lt;br&gt;miska ansvaret för arkivvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationskommitténs förslag: Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksarkivet har ansett det värdefullt att den över-&lt;br&gt;gångsvisa arkivförvaringen regleras och bedömer att lagregleringen utgör&lt;br&gt;en garanti för att arkiven vårdas på ett tillfredsställande sätt. Ingen remiss-&lt;br&gt;instans har invänt mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I en promemoria som överlämnades till regering-&lt;br&gt;en i maj 1989 presenterade kommittén vissa principiella förslag om den&lt;br&gt;framtida förvaringen av kyrkobokföringsarkiven. Förslaget innebar att&lt;br&gt;arkiven borde överlämnas till de statliga arkivmyndigheterna som en följd&lt;br&gt;av organisationsförändringen. Samtidigt konstaterade kommittén att ett&lt;br&gt;sådant överförande inte kunde ske inom de närmaste åren eftersom lands-&lt;br&gt;arkiven behövde tillföras ytterligare resurser för att klara mottagandet&lt;br&gt;och förvaringen av arkiven. I avvaktan på detta föreslog kommittén att&lt;br&gt;kyrkobokföringsmaterialet övergångsvis skulle vara kvar inom svenska&lt;br&gt;kyrkan. I april 1990 beslutade regeringen att kyrkobokföringsarkiven skulle&lt;br&gt;överföras till landsarkiven. Samtidigt uppdrog regeringen åt arkivdepå-&lt;br&gt;kommittén (U 1989:10) att beakta de behov av depåer, personal och&lt;br&gt;övriga resurser för kyrkobokföringsarkivens framtida förvaring som föran-&lt;br&gt;leds av beslutet om överföring av kyrkobokföringsarkiven. Organisations-&lt;br&gt;kommittén har nu lämnat förslag till reglering av den övergångsvisa förva-&lt;br&gt;ringen av kyrkobokföringsmaterialet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med organisationskommittén bedömer jag att pastor, som ju för&lt;br&gt;närvarande är den som handhar arkiven, bör få ansvaret för vården av&lt;br&gt;kyrkobokföringsmaterialet även under övergångsperioden. På motsvaran-&lt;br&gt;de sätt som pastoratet i dag svarar för att pastor har de resurser som&lt;br&gt;behövs för kyrkobokföringsverksamheten bör pastoratet se till att pastor&lt;br&gt;har lokaler, personal och det som i övrigt behövs för arkivvården. Jag delar&lt;br&gt;kommitténs bedömning att dessa frågor bör lagregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Följdlagstiftning&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11.1 Inledning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Att skattemyndigheten skall överta pastorsämbetets arbetsuppgifter följer&lt;br&gt;av organisationsförändringen och har redan berörts i anslutning till NFBL.&lt;br&gt;Jag har tidigare också anfört att länsrätten skall ersätta domkapitlet som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överinstans. Dessa ändringar skall självfallet inte begränsas till NFBL utan Prop. 1990/91:153&lt;br&gt;också omfatta andra lagar och förordningar där pastorsämbetet förekom-&lt;br&gt;mer. Vilka lagar det rör sig om framgår närmare av de upprättade lagför-&lt;br&gt;slagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den proposition som föregick lagen om folkbokforingsregister anförde&lt;br&gt;jag att den löpande folkbokföringsverksamheten skall skötas lokalt och att&lt;br&gt;riksskatteverket skall svara för viss rådgivning i folkbokföringsfrågor till&lt;br&gt;skattemyndigheten. Detta innebär att riksskatteverket inte skall delta i den&lt;br&gt;löpande handläggningen av ärenden med anknytning till folkbokföringen&lt;br&gt;utan de typer av sådana ärenden som nu prövas av verket skall i framtiden&lt;br&gt;handläggas av skattemyndigheterna i länen eller, om det rör sig om en&lt;br&gt;begränsad verksamhet (jfr. avsnitt 11.4), av en viss skattemyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11.2 Religionsfrihetslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Pastor skall även i fortsättningen pröva frågor enligt&lt;br&gt;religionsfrihetslagen. Pastoratet skall svara för att pastor har de&lt;br&gt;resurser som behövs för denna verksamhet. Svenska kyrkans cen-&lt;br&gt;tralstyrelse skall föra ett centralt register över medlemmarna i svens-&lt;br&gt;ka kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska kyrkans centralstyrelse har tillstyrkt att sty-&lt;br&gt;relsen skall svara för ett centralt medlemsregister för svenska kyrkan.&lt;br&gt;Riksskatteverket har instämt i förslaget att svenska kyrkan ges möjlighet&lt;br&gt;att inhämta uppgifter från folkbokföringen med hjälp av ADB och att&lt;br&gt;kyrkan själv för uppgifter om medlemskap. Enligt verket kan skattemyn-&lt;br&gt;digheternas behov av uppgifter om medlemmar i svenska kyrkan tillgodo-&lt;br&gt;ses genom den föreslagna ADB-överföringen från det kyrkliga registret.&lt;br&gt;Datainspektionen har anfört att inspektionen nyligen haft överläggningar&lt;br&gt;med svenska kyrkans centralstyrelse om den framtida personregistreringen&lt;br&gt;inom kyrkan och att ett arbete inletts med att ta fram ett förenklat ansök-&lt;br&gt;ningsförfarande enligt datalagen för vissa personregister inom kyrkans&lt;br&gt;verksamhet. Mot bakgrund av vad som därvid har framkommit har data-&lt;br&gt;inspektionen lämnat förslag till en något annorlunda utformning av de&lt;br&gt;föreskrifter som syftar till att reglera den kyrkliga registreringen i reli-&lt;br&gt;gionsfrihetslagen än vad som följer av kommittéförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: I dagsläget ankommer det på pastor, förutom att&lt;br&gt;ansvara för kyrkobokföringen, också att pröva frågor om medlemskap i&lt;br&gt;svenska kyrkan enligt religionsfrihetslagen. Även i övrigt råder ett nära&lt;br&gt;samband mellan kyrkobokföringen och handläggningen av ärenden enligt&lt;br&gt;religionsfrihetslagen. Exempelvis är det genom kyrkobokföringsmaterialet&lt;br&gt;som pastor får tillgång till de uppgifter om nyfödda och andra som behövs&lt;br&gt;för medlemskapsprövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ändrade huvudmannaskapet för folkbokföringen innebär inte att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reglerna om prövningen av medlemskapsfrågor enligt religionsfrihetslagen Prop. 1990/91: 153&lt;br&gt;skall ändras. Det ankommer således även i fortsättningen på pastor att&lt;br&gt;besluta om tillhörighet till svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om medlemskap i svenska kyrkan antecknas for närvarande i&lt;br&gt;kyrkobokföringmaterialet och inhämtas därifrån manuellt till de ADB-&lt;br&gt;register (personband) som skattemyndigheten sedan länge for över befolk-&lt;br&gt;ningen i länet. Genom länsregistren är uppgiften om medlemskap tillgäng-&lt;br&gt;lig för användning bl. a. inom skatteförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den proposition som föregick lagen om folkbokforingsregister anförde&lt;br&gt;jag att uppgift om medlemskap i svenska kyrkan inte skall registreras i&lt;br&gt;folkbokföringens nya ADB-register. Lagen om folkbokforingsregister, som&lt;br&gt;antogs av riksdagen i december 1990, medger inte heller att så sker. Även&lt;br&gt;om skatteförvaltningen i framtiden också behöver uppgifter om medlem-&lt;br&gt;mar i svenska kyrkan bör det vara en kyrklig angelägenhet att hålla register&lt;br&gt;över medlemmarna. Jag föreslår därför att svenska kyrkans centralstyrelse&lt;br&gt;får i uppdrag att föra ett centralt register över medlemmarna i svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 samband med beslutet år 1987 om ändrat huvudmannaskap för folk-&lt;br&gt;bokföringen uttalade riksdagen (SkU 1987/88:2 s. 9) att det var av vikt att&lt;br&gt;kyrkan får fortsatt tillgång till folkbokföringsuppgifter för sitt församlings-&lt;br&gt;arbete och den registerföring som under alla förhållanden blir nödvändig&lt;br&gt;för kyrkans egna ändamål. Jag har inhämtat att det centrala medlemsre-&lt;br&gt;gistret kommer att användas för olika inomkyrkliga ändamål och kan&lt;br&gt;sägas bli en av hörnstenarna i det kyrkliga registersystemet. Det är därför&lt;br&gt;naturligt att det registret utgör den kyrkliga kontaktytan mot folkbokfö-&lt;br&gt;ringsregistren och alltså kontinuerligt tillförs grundläggande personuppgif-&lt;br&gt;ter från folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i framtiden måste pastor i vissa fall ha tillgång till folkbokförings-&lt;br&gt;uppgifter för den prövning som religionsfrihetslagen ålägger honom. Både&lt;br&gt;för skattemyndigheterna och berörda kyrkliga organ är det en fördel om&lt;br&gt;uppgiftsöverföringen från folkbokföringen till varje pastor kan ske med&lt;br&gt;hjälp av det centrala medlemsregistret. När pastor sedan beslutat enligt&lt;br&gt;religionsfrihetslagen bör han genast underrätta centralstyrelsen därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag anförde tidigare att skattemyndigheterna även framöver behöver ha&lt;br&gt;tillgång till uppgifter om medlemmar i svenska kyrkan. Uppgifterna be-&lt;br&gt;hövs inom skatteförvaltningen för debitering och uppbörd av församlings-&lt;br&gt;skatt samt framställning av röstlängder. Med den ordning som nu valts är&lt;br&gt;det lämpligt att uppgifterna överförs från centralstyrelsen till skatteförvalt-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Församlingarna bör tillförsäkras de folkbokföringsuppgifter som behövs&lt;br&gt;för skötseln av församlingsangelägenheterna. Vilka typer av folkbokfö-&lt;br&gt;ringsuppgifter som skall överföras till de kyrkliga registren beror bl. a. på&lt;br&gt;hur datainspektionens tillstånd för främst de lokala registren kommer att&lt;br&gt;utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang vill jag beröra frågan om sekretess för uppgifterna i&lt;br&gt;de framtida kyrkliga registren samt i pastors verksamhet enligt religionsfri-&lt;br&gt;hetslagen. Jag har inhämtat att man inom svenska kyrkan avser att föra,&lt;br&gt;förutom det centrala medlemsregistret, lokala register dels över kyrkomed-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lemmarna i församlingarna, dels över de kyrkliga handlingarna dop, kon-&lt;br&gt;firmation, vigsel och begravningsgudstjänst (ministerialböcker). Vidare&lt;br&gt;förbereds lokala s. k. verksamhetsregister över personer som deltar i olika&lt;br&gt;former av kyrkliga aktiviteter. Jag delar organisationskommitténs uppfatt-&lt;br&gt;ning att det är angeläget att uppgifter i de kyrkliga registren och hos pastor&lt;br&gt;i vissa fall kan hemlighållas. I första hand är det skyddet för adresser för&lt;br&gt;personer som erhållit s. k. sekretessmarkering inom folkbokföringen som&lt;br&gt;bör kunna bibehållas när uppgifterna förts över till kyrkan. Även om&lt;br&gt;arbetet med att slutligt lägga fast registren ännu inte är avslutat är det nu&lt;br&gt;min bedömning att ett lämpligt skydd för medlemsregistren, det centrala&lt;br&gt;såväl som de lokala, och ministerialböckerna kan åstadkommas genom ett&lt;br&gt;tillägg till 1 a§ sekretessförordningen (1980:657). För verksamhetsregist-&lt;br&gt;ret där personerna registreras till följd av att de frivilligt deltar i olika&lt;br&gt;aktiviteter, är behovet av sekretesskydd inte särskilt framträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagsläget när pastors handläggning av medlemskapsärenden enligt&lt;br&gt;religionsfrihetslagen grundas på kyrkobokföringsmaterialet torde uppgif-&lt;br&gt;ter i medlemskapsärenden omfattas av folkbokföringssekretessen enligt 7&lt;br&gt;kap. 15 § sekretesslagen. När handläggningen av medlemskapsfrågor kopp-&lt;br&gt;las loss från folkbokföringen torde folkbokföringssekretessen inte längre&lt;br&gt;kunna tillämpas hos pastor. Eftersom uppgifter i medlemskapsärenden&lt;br&gt;kan behöva skyddas på motsvarande sätt som uppgifter i de kyrkliga&lt;br&gt;registren föreslår jag att en särskild föreskrift om sekretess för dessa&lt;br&gt;ärenden införs i sekretesslagen. Med hänsyn till den anknytning som finns&lt;br&gt;till folkbokföringen kan föreskriften i fråga tas in som ett nytt andra&lt;br&gt;stycke i 7 kap. 15 § sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den nuvarande ordningen, där medlemskapsprövningen mer eller&lt;br&gt;mindre är en integrerad del av kyrkobokföringen, åligger det pastoratet att&lt;br&gt;se till att pastorsämbetet har personal och andra resurser som behövs för&lt;br&gt;verksamheten. Även i framtiden bör pastoratet ansvara för att pastor har&lt;br&gt;biträdespersonal, lokaler och vad som i övrigt behövs för verksamheten&lt;br&gt;enligt religionsfrihetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11.3 Begravningslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Särskild anmälan om dödsfall behövs inte. Intyg om&lt;br&gt;dödsorsaken skickas direkt till statistiska centralbyrån utan att först&lt;br&gt;passera folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationskommitténs förslag: Frågan om dödsfallsanmälan tas inte&lt;br&gt;upp särskilt. Vad gäller bevis om dödsorsaken överensstämmer kommit-&lt;br&gt;téns förslag med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Domkapitlet i Lunds stift har föreslagit att anmälan&lt;br&gt;om dödsfall bör kunna göras till pastor med skyldighet för denne att&lt;br&gt;vidarebefordra anmälan till folkbokföringsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska centralbyrån (SCB) har tillstyrkt att intyg om dödsorsaken&lt;br&gt;sänds direkt till SCB. SCB har vidare föreslagit att verket tillställs intyg om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dödsorsaken även beträffande folkbokförda personer som avlidit i utlan-&lt;br&gt;det och vars stoft eller aska har förts in till landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den 1 april 1991 träder begravningslagen&lt;br&gt;(1990:1144) i kraft. Lagen innehåller bl. a. regler om anmälan om dödsfall,&lt;br&gt;dödsbevis och intyg om dödsorsaken. Reglerna om dödsfallsanmälan inne-&lt;br&gt;bär att det i första hand är den sjukvårdsinrättning där den avlidne&lt;br&gt;vårdades vid dödsfallet eller dit han fördes i anslutning till dödsfallet som&lt;br&gt;skall göra dödsfallsanmälan. I andra hand är make eller annan enskild&lt;br&gt;person skyldig att anmäla dödsfallet. Begravningslagens tillkomst innebär&lt;br&gt;vidare att det nuvarande dödsbeviset, som innehåller uppgifter både om&lt;br&gt;dödsfallet och dödsorsaken, delas upp i två separata handlingar, dels ett&lt;br&gt;bevis om dödsfallet (dödsbeviset), dels ett intyg om dödsorsaken. Liksom&lt;br&gt;det nuvarande dödsbeviset skall de båda nya handlingarna enligt begrav-&lt;br&gt;ningslagen lämnas till folkbokföringsmyndigheten. Denna förutsätts däref-&lt;br&gt;ter sända intyget om dödsorsaken till SCB som för olika forskningsända-&lt;br&gt;mål för register över dödsorsak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en nyligen beslutad proposition om rättsmedicinsk verksamhet m. m.&lt;br&gt;(prop. 1990/91:93) har chefen för socialdepartementet tagit upp frågan om&lt;br&gt;behovet av särskild dödsfallsanmälan. Hon har där anfört att ordningen&lt;br&gt;med separata handlingar för dödsbevis och intygande av dödsorsaken bör&lt;br&gt;medföra att den särskilda anmälningsskyldigheten vid dödsfall kan avskaf-&lt;br&gt;fas. Något lagförslag läggs dock inte fram i den delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av flera skäl är det angeläget att folkbokföringen snabbt får besked om&lt;br&gt;dödsfall. När dödsbeviset endast blir ett bevis om dödsfallet och inte&lt;br&gt;samtidigt ett intyg om dödsorsaken bör dödsbeviset kunna tillställas skat-&lt;br&gt;temyndigheten inom några få dagar efter dödsfallet, dvs. inom ungefär&lt;br&gt;samma tidsrymd som anmälan om dödsfall kan förväntas inkomma.&lt;br&gt;Därmed finns det inte heller från folkbokföringens utgångspunkter skäl att&lt;br&gt;uppställa krav på särskild dödsfallsanmälan. I begravningslagen bör nu&lt;br&gt;göras ändringar så att skyldigheten att anmäla dödsfall upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 6 § lagen om folkbokforingsregister följer att uppgift om dödsorsak&lt;br&gt;inte får förekomma i de lokala folkbokforingsregister som tas i bruk den 1&lt;br&gt;juli 1991. När uppgift om dödsorsak inte längre skall registreras inom&lt;br&gt;folkbokföringen saknas det skäl att tillställa skattemyndigheten besked om&lt;br&gt;dödsorsak. Jag föreslår därför att den läkare som utfärdar intyget om&lt;br&gt;dödsorsaken skall skicka detta direkt till SCB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de ändringar i begravningslagen som följer av det som nu sagts&lt;br&gt;föreslår jag vissa andra smärre ändringar i lagtexten. Dessa ändringar som&lt;br&gt;berörs närmare i propositionen om rättsmedicinsk verksamhet framgår&lt;br&gt;också av författningskommentarerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11.4 Namnlagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: De bestämmelser i namnlagen som har beröringspunk-&lt;br&gt;ter med folkbokföringen anpassas till de organisatoriska förändring-&lt;br&gt;arna av folkbokföringsverksamheten. Möjligheten att göra namnan-&lt;br&gt;mälan till dop- och vigselförrättare bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationskommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;mitt. Kommittén har dock föreslagit att anmälan om namn inte längre&lt;br&gt;skall kunna göras till vigselförrättare eller dopförrättare inom svenska&lt;br&gt;kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Domkapitlet i Lunds stift och Svenska kyrkans för-&lt;br&gt;samlings- och pastoratsförbund har förordat att möjligheten att göra namn-&lt;br&gt;anmälningar till vigselförrättare samt dopförrättare inom svenska kyrkan&lt;br&gt;bör bibehållas. I övrigt har kommitténs förslag lämnats utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till mitt förslag: För närvarande anses anmälan om efternamn&lt;br&gt;som görs till vigselförrättare i samband med vigsel och anmälan om&lt;br&gt;förnamn som görs till dopförrättare inom svenska kyrkan i samband med&lt;br&gt;dop som anmälan till folkbokföringsmyndigheten (pastorsämbetet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Organisationskommittén har föreslagit att denna möjlighet att fullgöra&lt;br&gt;namnanmälningar skall tas bort och bl. a. hänvisat till sitt förslag att&lt;br&gt;anmälningar skall kunna göras hos det lokala skattekontor eller försäk-&lt;br&gt;ringskassekontor som vederbörande person önskar. Därmed menar kom-&lt;br&gt;mittén att serviceaspekten har blivit tillgodosedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För min del ser jag de aktuella namnanmälningarna som en naturlig&lt;br&gt;följd av förrättningarna i fråga och som ett smidigt och obyråkratiskt&lt;br&gt;förfarande som innebär att den enskilde inte behöver kontakta skattemyn-&lt;br&gt;digheten särskilt för namnfrågan. Jag förordar därför att den nuvarande&lt;br&gt;rätten för den enskilde att fullgöra dessa namnanmälningar bibehålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I namnlagen behöver också göras en del justeringar med anledning av&lt;br&gt;bl. a. det ändrade huvudmannaskapet för folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mitt förslag: Den nya folkbokföringslagen och de följdändringar&lt;br&gt;som inte hänger samman med mantalsskrivningens slopande skall&lt;br&gt;träda i kraft den 1 juli 1991. De ändrade reglerna för var en person&lt;br&gt;skall folkbokföras samt den organisatoriska förändringen kräver&lt;br&gt;viss övergångsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1983 års folkbokföringskommittés och organisationskommitténs förslag:&lt;br&gt;Överensstämmer med mitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kammarrätten i Stockholm har avstyrkt att en ny&lt;br&gt;folkbokföringslag träder i kraft samtidigt med omorganisationen. I övrigt&lt;br&gt;har remissinstanserna inte yttrat sig i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för mitt förslag: Den nya folkbokföringslagen rymmer vissa ange- Prop. 1990/91:153&lt;br&gt;lägna förändringar, exempelvis möjligheten till kvarskrivning, och bör&lt;br&gt;därför träda i kraft så snart som möjligt. Jag ser inte något hinder mot att&lt;br&gt;ikraftträdandet kommer vid samma tidpunkt som organisationsföränd-&lt;br&gt;ringen. Tvärtom är det en fördel med en samordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riksdagsbeslutet om ändrat huvudmannaskap för den löpande&lt;br&gt;folkbokföringen skall den nya organisationen tas i bruk den 1 juli 1991.&lt;br&gt;Samtidigt skall pastorsämbetena upphöra med sin verksamhet rörande&lt;br&gt;folkbokföringen. Av naturliga skäl kommer det att hos pastorsämbetena&lt;br&gt;finnas pågående ärenden den 30 juni 1991. Sådana ärenden kan antingen&lt;br&gt;avslutas hos pastorsämbetena eller överföras till skattemyndigheterna och&lt;br&gt;slutföras där. I likhet med organisationskommittén förordar jag det senare&lt;br&gt;alternativet. Därmed får skattemyndigheterna ett odelat ansvar för all&lt;br&gt;löpande ärendehandläggning redan från början och de nya ADB-registren&lt;br&gt;kommer omedelbart att spegla de förändringar som sker inom folkbokfö-&lt;br&gt;ringen. Däremot anser jag inte att prövningen av ärenden som har överkla-&lt;br&gt;gats enligt de gamla reglerna skall överflyttas till den nya överklagande-&lt;br&gt;och instansordningen. I de här delarna bör nuvarande bestämmelser gälla&lt;br&gt;övergångsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ny folkbokföringslag innehåller vissa förändringar jämfört&lt;br&gt;med nuvarande lag när det gäller att bestämma var en person skall anses&lt;br&gt;bosatt. De gamla reglerna bör tillämpas i ärenden som är under handlägg-&lt;br&gt;ning när den nya lagen träder i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Upprättade lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats&lt;br&gt;förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. folkbokföringslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om införande av folkbokföringslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om fingerade personuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1969:629) om ändring i ärvdabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i religionsfrihetslagen (1951:680),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i vallagen (1972:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i datalagen (1973:289),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i namnlagen (1982:670),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i äktenskapsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i församlingslagen (1988:180),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i begravningslagen (1990:1144),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokforingsregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. lag om ändring i lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldighe-&lt;br&gt;ten för den som icke tillhör svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. lag om ändring i kungörelsen (1953:524) angående upphävande av&lt;br&gt;skyldigheten för svensk medborgare att tillhöra nationell kyrkoförsam-&lt;br&gt;ling m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. lag om ändring i ärvdabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrun-&lt;br&gt;dande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt&lt;br&gt;bostadstillägg till folkpension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. lag om ändring i brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdom-&lt;br&gt;stolar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. lag om ändring i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörig-&lt;br&gt;het i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. lag om ändring i lagen (1972:229) om kyrkliga indelningsdelegera-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38. lag om ändring i kommunallagen (1977:179),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39. lag om ändring i högskolelagen (1977:218),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40. lag om ändring i lagen (1978:28) om försäkringsdomstolen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41. lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42. lagom ändring i lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelege-&lt;br&gt;rade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43. lag om ändring i lagen (1979:560) om transportförmedling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44. lag om ändring i lagen (1979:561) om biluthyrning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45. lag om ändring i fastighetstaxeringlagen (1979:1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46. lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdspersonalen m. fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49. lag om ändring i lagen (1981:324) om medborgarvittnen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50. lag om ändring i lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51. lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52. lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53. lag om ändring i vuxenutbildningslagen (1984:1118),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54. lag om ändring i skollagen (1985:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55. lag om ändring i lagen (1986:159) om grundläggande svenskunder-&lt;br&gt;visning för invandrare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56. lag om ändring i yrkestrafiklagen (1988:263),&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57. lag om ändring i lagen (1988:491) om skatteutjämningsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58. lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59. lag om ändring i lagen (1988:846) om ungdomsbosparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60. lag om ändring i lagen (1989:425) om särskilda inskolningsplatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hos offentliga arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61. lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av arbetgivarav-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gifter och allmän löneavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen är upprättade i samråd med andra berörda statsråd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande har inte inhämtats beträffande de under 19 — 61&lt;br&gt;angivna lagförslagen. Dessa förslag avser i huvudsak konsekvensändringar&lt;br&gt;till de lagförslag som lagrådet yttrat sig över och är enligt min mening av&lt;br&gt;sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Författningskommentarer&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14.1 Folkbokföringslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Register för folkbokföringen förs med hjälp av automatisk databehandling&lt;br&gt;(ADB) hos skattemyndigheterna. Bestämmelser om registrens innehåll och&lt;br&gt;användning finns i lagen (1990:1536) om folkbokforingsregister. Ett lokalt&lt;br&gt;register skall finnas för varje lokalt skattekontors verksamhetsområde och&lt;br&gt;ett centralt referensregister för hela landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras i vilka fall nyfödda barn skall folkbokföras. Den&lt;br&gt;motsvarar i huvudsak 25 § GFBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till 5 § innebär att barn till här stationerad utländsk diplo-&lt;br&gt;matisk och konsulär personal m.fl., som inte är folkbokförda, inte skall&lt;br&gt;folkbokföras. 1 övrigt skall alla här födda barn folkbokföras oavsett om&lt;br&gt;modern är eller skall vara folkbokförd eller inte. Bestämmelser om första&lt;br&gt;folkbokföringsort för nyfödda barn finns i 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna kommenteras i avsnitt 4.3. Här regleras förutsättningarna&lt;br&gt;för upptagande i folkbokföringen vid inflyttning i landet. Den som enligt&lt;br&gt;denna paragraf skall folkbokföras, folkbokförs liksom andra i en viss&lt;br&gt;församling och på en viss fastighet eller i undantagsfall endast i en försam-&lt;br&gt;ling. Beslutet om att folkbokföra en inflyttad person ingår i beslutet om&lt;br&gt;folkbokföring i en viss församling och på en viss fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det grundläggande momentet för bedömningen är att nattvilan eller&lt;br&gt;motsvarande vila (dygnsvilan) regelmässigt tillbringas i landet under den&lt;br&gt;för den inflyttandes förhållanden normala livsföringen. Till vistelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;133&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte bör anses ingå i normal livsföring hör i första hand sådana vistelser Prop. 1990/91:153&lt;br&gt;som föranleds eller förlängs av akut sjukdom eller frihetsberövande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När vistelsen i landet är avsedd att vara tidsbegränsad skall folkbokfö-&lt;br&gt;ring ske när vistelsen är avsedd att uppgå till minst ett år. När en vistelse,&lt;br&gt;som från början varit avsedd att vara kortare tid, förlängs bör folkbokfö-&lt;br&gt;ring ske så snart den inflyttades avsikt att vistas här minst ett år står klar&lt;br&gt;eller senast när vistelsen varat i ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har sin regelmässiga dygnsvila både utom och inom landet&lt;br&gt;skall folkbokföras om han med hänsyn till samtliga omständigheter får&lt;br&gt;anses ha sitt egentliga hemvist här. Vid denna bedömning bör familjeför-&lt;br&gt;hållandena normalt tillmätas störst vikt. Den som vid vistelsen i Sverige&lt;br&gt;bor hos sin familj bör således normalt anses ha sitt egentliga hemvist här.&lt;br&gt;Med familj avses här normalt makar och sambor (även homosexuella&lt;br&gt;sambor) eller hemmavarande barn. För den som saknar familj bör i första&lt;br&gt;hand anknytning på grund av arbetsförhållandena få väga tyngst. När det&lt;br&gt;gäller personer som inte har anställning eller familj eller då familjen&lt;br&gt;gemensamt har en dubbel bosättning, t. ex. pensionärer som vintertid bor i&lt;br&gt;ett annat land och sommartid i Sverige, får det egentliga hemvistet bestäm-&lt;br&gt;mas bl. a. med ledning av vistelsens omfattning och bostädernas art. Ge-&lt;br&gt;nom att samtliga omständigheter skall beaktas vid bedömningen av det&lt;br&gt;egentliga hemvistet finns möjlighet att ta hänsyn till de speciella omstän-&lt;br&gt;digheter som i det enskilda fallet bör få väga tyngst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom hänvisningen till 4 § görs undantag från folkbokföring för såda-&lt;br&gt;na utlänningar som för längre vistelse är skyldiga att ha uppehållstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen kommenteras i avsnitt 4.4. Paragrafen saknar motsvarighet&lt;br&gt;i GFBL men kodifierar gällande praxis. Synnerliga skäl för undantag från&lt;br&gt;kravet på uppehållstillstånd bör anses föreligga i två olika typer av fall.&lt;br&gt;Den ena gruppen avser sådana personer för vilka uppehållstillståndspröv-&lt;br&gt;ningen endast är av formell natur, t. ex. för inflyttande utländska adoptiv-&lt;br&gt;barn till här bosatta personer eller minderåriga barn som återförenas med&lt;br&gt;här bosatta föräldrar som har uppehållstillstånd. Den andra gruppen utgörs&lt;br&gt;av sådana personer som utvisats men vars vistelse i landet kan förutses&lt;br&gt;fortvara för längre tid på grund av att något avlägsnande ändå inte skall ske.&lt;br&gt;I det senare fallet bör folkbokföring inte ske förrän det föreligger ett beslut&lt;br&gt;om att utvisningsbeslutet inte skall verkställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som har sin motsvarighet i 26 § GFBL, görs i enlighet med&lt;br&gt;internationell praxis undantag från folkbokföring för personer och deras&lt;br&gt;familjer som flyttar till Sverige för att tjänstgöra vid beskickningar och&lt;br&gt;konsulat eller i ett sådant uppdrag att de tillerkänns immunitet och privile-&lt;br&gt;gier. Kretsen av undantagna personer har utvidgats något i förhållande till&lt;br&gt;vad som nu gäller. Bestämmelsen tillämpas endast vid bedömningen av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om en person skall folkbokföras eller inte vid inflyttning. Barn som föds i Prop. 1990/91: 153&lt;br&gt;landet till föräldrar som hör till de aktuella grupperna skall till följd av&lt;br&gt;bestämmelsen i 2 § inte folkbokföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom undantag från folkbokföringen inte skall gälla för den som var.&lt;br&gt;bosatt här när han eller hon kom att tillhöra den aktuella kretsen av&lt;br&gt;personer kommer det aldrig i fråga att avregistrera en person som är&lt;br&gt;folkbokförd till följd av denna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns de grundläggande bestämmelserna för var folkbokföring&lt;br&gt;skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att folkbokföring skall ske i de territoriella&lt;br&gt;församlingarna, dvs. med angivande av inom vilken territoriell försam-&lt;br&gt;lings område en person anses bosatt eller eljest är folkbokförd. Folkbokfö-&lt;br&gt;ring skall alltså inte längre ske i icke-territoriella församlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket regleras första folkbokföringsort för nyfödda barn. Styc-&lt;br&gt;ket motsvarar i huvudsak 25 § GFBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket första meningen innehåller huvudregeln för var en person&lt;br&gt;skall anses bosatt. Bestämmelsen motsvarar 12 § första stycket&lt;br&gt;första meningen GFBL. Andra meningen innehåller en bestämmelse för&lt;br&gt;bedömning av dubbel bosättning. I första hand skall en person som har&lt;br&gt;dubbel bosättning anses bosatt där han sammanlever med sin familj. För&lt;br&gt;den som saknar familj eller som tillsammans med familjen har en dubbel&lt;br&gt;bosättning skall det egentliga hemvistet avgöras med hänsyn till övriga om-&lt;br&gt;ständigheter. 1 de fallen bör i första hand arbetsförhållandena tillmätas&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen preciseras bosättningsbegreppet vad gäller tillfälliga vistelser.&lt;br&gt;Med bestämd tid avses här en på förhand tidsbestämd vistelse. Bestäm-&lt;br&gt;melsen avser den situationen att en person gör ett tillfälligt avbrott i sin&lt;br&gt;bosättning med avsikt att återvända inom sex månader. Avsikten är inte&lt;br&gt;att stipulera en undre gräns för hur lång en persons vistelse på en ort bör&lt;br&gt;vara för att den skall anses medföra ändrad bosättning i andra situationer.&lt;br&gt;Bestämmelsen är tillämplig dels på personer som saknar familj, dels på&lt;br&gt;hela familjer som gemensamt vistas på en annan ort för en bestämd tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen behandlas den situationen då en person under en bestämd tid&lt;br&gt;vistas på annan ort än den där hans familj är bosatt. I detta fall skall den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bortovarande anses bosatt hos familjen även om den på förhand tidsbe- Prop. 1990/91:153&lt;br&gt;stämda vistelsen är längre än sex månader. Med familj bör förstås makar,&lt;br&gt;sambor (även homosexuella sambor) eller barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70$&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna kommenteras i avsnitt 5.6. Punkterna 1 och 2 saknar&lt;br&gt;motsvarighet i GFBL. Punkt 3 motsvarar i huvudsak 24 § GFBL. Med&lt;br&gt;vård på en institution för sjukvård avses här även sådan vård som ges&lt;br&gt;intagna patienter på annan plats än själva institutionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen kommenteras i avsnitt 5.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen kommenteras i avsnitt 5.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 18 § GFBL. Bestämmelsen avser den&lt;br&gt;situationen då en person inte har bostad på en viss fastighet men ändå&lt;br&gt;tillbringar sin dygnsvila regelmässigt inom en viss församlings område.&lt;br&gt;Exempel på en situation då bestämmelsen kan tillämpas är då en person&lt;br&gt;har sin bostad i en husvagn som regelmässigt står uppställd inom ett visst&lt;br&gt;område, dock inte på en viss fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har sin förebild i 20 § GFBL. Den kan tillämpas inte bara på&lt;br&gt;den som har utsänts utan också på medföljande familj. Med familj bör här&lt;br&gt;avses detsamma som beskrivs bl. a. i kommentarerna till 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att efter ansökan folkbokföras i en annan församling utvid-&lt;br&gt;gas till att avse även det fall då den utsände eller någon i hans familj&lt;br&gt;innehar en bostad med bostadsrätt. Jag vill här särskilt peka på att denna&lt;br&gt;bestämmelse, som ger en möjlighet till ändring av folkbokföringen under&lt;br&gt;utlandstjänstgöringen, är avsedd för de fall då den utsände eller någon i&lt;br&gt;hans familj förvärvar en bostad som kan antas vara avsedd att bli en&lt;br&gt;permanent bostad vid vistelse i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som i huvudsak motsvarar 23 § GFBL, kommenteras i&lt;br&gt;avsnitt 5.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 och 17 §§&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I 16 §, som saknar motsvarighet i GFBL, regleras möjligheten for en&lt;br&gt;förföljd person att efter flyttning få behålla sin tidigare folkbokföringsort&lt;br&gt;(kvarskrivning). Bestämmelsen kommenteras i avsnitt 8.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för bifall till en ansökan om kvarskrivning motsvarar&lt;br&gt;i princip dem som gäller enligt lagen (1988:688) om besöksförbud for&lt;br&gt;meddelande av besöksförbud. Kvarskrivning bör endast medges i ett så-&lt;br&gt;dant fall då omständigheterna pekar på att ett beslut om besöksförbud inte&lt;br&gt;skulle ge den sökande tillräckligt skydd. Sådana omständigheter kan vara&lt;br&gt;att hotet kommer från en person eller grupp som inte är identifierad eller&lt;br&gt;inte har kunnat nås. En annan grund för kvarskrivning kan vara att hotet&lt;br&gt;är av så allvarlig karaktär att det framstår som osannolikt att ett besöksför-&lt;br&gt;bud skulle kunna förhindra att hotet förverkligas. Motsatsvis bör gälla att&lt;br&gt;kvarskrivning inte bör medges då fråga om besöksförbud prövats och ett&lt;br&gt;sådant inte meddelats. En ansökan om kvarskrivning bör normalt utredas&lt;br&gt;av polismyndighet om detta inte är obehövligt. Det sistnämnda kan exem-&lt;br&gt;pelvis gälla i ett sådant fall då en förföljare tidigare dömts för allvarlig&lt;br&gt;brottslighet som riktat sig mot sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har sin förebild i 7 § GFBL. I bestämmelserna har intagits en&lt;br&gt;komplettering som kodifierar den praxis som tillämpas i folkbokförings-&lt;br&gt;handlingarna beträffande personnumret för personer som fyllt 100 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar delvis 28 § GFBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras förutsättningarna för avregistrering från folkbokfö-&lt;br&gt;ringen efter flyttning till utlandet. Bedömningen beträffande den som har&lt;br&gt;en dubbel bosättning bör ske enligt samma grunder som anges i kommen-&lt;br&gt;tarerna till 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första meningen har sin förebild i 28 § tredje stycket GFBL. Enligt den&lt;br&gt;bestämmelsen skall en person avregistreras som obefintlig om han vid två&lt;br&gt;mantalsskrivningar i följd befunnits sakna känt hemvist. Den ändrade&lt;br&gt;lydelsen föranleds av mantalsskrivningens slopande. I andra meningen ges&lt;br&gt;en särskild regel om personer som folkbokförs med fingerade personupp-&lt;br&gt;gifter. Den bestämmelsen kommenteras i avsnitt 8.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen ansluter till lagen (1989:1007) om överenskommelse mel-&lt;br&gt;lan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge om folkbokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen i första stycket anges skriftlig form för anmälan enligt&lt;br&gt;lagen. I andra stycket regleras möjligheten för skattemyndigheten att begä-&lt;br&gt;ra att anmälnings- eller uppgiftsskyldighet skall fullgöras vid personligt&lt;br&gt;besök. Den möjligheten bör användas sparsamt och endast i de fall då det&lt;br&gt;är av väsentlig betydelse för en riktig folkbokföring. Personligt besök bör&lt;br&gt;kunna begäras exempelvis vid invandring till Sverige då detta kan vara&lt;br&gt;nödvändigt på grund av språksvårigheter och oklara personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller motsvarande anmälningsskyldighet beträffande fö-&lt;br&gt;delse som anges i 30 § GFBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna kommenteras i avsnitt 6.1. Anmälningsskyldigheten an-&lt;br&gt;ses fullgjord — förutom genom anmälan till en skattemyndighet — även då&lt;br&gt;anmälan görs till en försäkringskassa eller genom flyttningsanmälan via&lt;br&gt;posten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen regleras anmälan om inflyttning från utlandet m.m. I&lt;br&gt;dessa fall måste anmälan göras till en skattemyndighet eller en försäkrings-&lt;br&gt;kassa eftersom det normalt krävs att handlingar som utvisar civilstånds-&lt;br&gt;förhållanden m. m. visas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 34 § GFBL. Anmälan skall göras&lt;br&gt;senast en vecka före utresan. Avsikten är att myndigheten under tiden före&lt;br&gt;utresan skall ha tillfälle att begära eventuella kompletterande uppgifter&lt;br&gt;som kan erfordras för prövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vilka uppgifter en flyttande är skyldig att lämna. I andra&lt;br&gt;stycket anges att anmälan bör innehålla uppgift om lägenhetsnummer om&lt;br&gt;sådant finns. En skyldighet att ange sådant nummer kan inte åläggas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eftersom det inte är obligatoriskt for fastighetsägarna att ange sådana Prop. 1990/91:153&lt;br&gt;nummer. I tredje stycket anges att ytterligare uppgifter skall lämnas vid&lt;br&gt;inflyttning till landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen anges uppgiftsskyldigheten vid flyttning till utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som saknar motsvarighet i GFBL, anges hur anmälan skall&lt;br&gt;göras för barn under 18 år. I huvudsak motsvarar bestämmelsen vad som&lt;br&gt;gäller enligt praxis. När det gäller ansökan om kvarskrivning ligger det i&lt;br&gt;sakens natur att en ansökan kan få göras utan att den vårdnadshavare som&lt;br&gt;åtgärden är avsedd att bereda skydd mot deltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen som motsvarar 33 § andra stycket och 37 § andra stycket&lt;br&gt;GFBL ges förutsättningarna för att förelägga någon att anmäla flyttning,&lt;br&gt;att lämna uppgifter för bedömningen av hans folkbokföring eller att anmä-&lt;br&gt;la förnamn enligt namnlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen kommenteras i avsnitt 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om dödsfall har samlats i begravningslagen. Någon särskild&lt;br&gt;anmälan om dödsfall från anhöriga till skattemyndigheten behöver inte&lt;br&gt;längre göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När pastorsämbetet inte längre medverkar i folkbokföringen fattas alla&lt;br&gt;beslut i första instans av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens första stycke följer att skattemyndigheten självmant kan&lt;br&gt;ta upp en persons folkbokföring till prövning. Ofta torde detta ske sedan&lt;br&gt;någon annan myndighet upplyst skattemyndigheten exempelvis om att en&lt;br&gt;person använder en annan adress än den som förekommer inom folkbok-&lt;br&gt;föringen. Självfallet skall sedan prövningen ske med iakttagande av för-&lt;br&gt;valtningslagens bestämmelser om bl. a. parters rätt att få del av uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket anger bl. a. vilken skattemyndighet det är&lt;br&gt;som skall besluta om folkbokföring för en person som flyttar mellan två&lt;br&gt;län. Genom att samråds- och underställningsförfarandet avskaffas kan&lt;br&gt;skattemyndigheten i ”inflyttningslänet” alltid besluta utan medverkan av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det andra länets skattemyndighet. När beslutet har fattats överfors samtli- Prop. 1990/91:153&lt;br&gt;ga uppgifter i folkbokföringsregistret från det ena länet till det andra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilldelningen av personnummer är i dagsläget uppdelad mellan skatte-&lt;br&gt;myndigheterna och riksskatteverket. I framtiden skall endast skattemyn-&lt;br&gt;digheterna svara for denna verksamhet. I första hand skall personnummer&lt;br&gt;fastställas av skattemyndigheten när ett barn på grund av födelse folkbok-&lt;br&gt;förs i länet. Skattemyndigheten skall vidare fastställa personnummer i&lt;br&gt;andra sammanhang då en person som saknar sådant nummer folkbokfors&lt;br&gt;av myndigheten. Enligt vissa författningar fastställs också personnummer&lt;br&gt;för personer som inte är folkbokförda. Detta görs, enligt tredje stycket, av&lt;br&gt;skattemyndighet som utses av regeringen eller myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga beslut inom folkbokföringen, exempelvis om kvarskrivning eller&lt;br&gt;avregistrering, skall enligt fjärde stycket fattas av skattemyndigheten i det&lt;br&gt;län där personen är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna kommenteras i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 9 § andra stycket GFBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar i stort sett 57 § andra stycket GFBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna om överklagande har behandlats utförligt i avsnitt 7.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller beslut att folkbokföra en person bör det framhållas att det&lt;br&gt;är beslutet enligt 6 § som är det grundläggande överklagbara beslutet om&lt;br&gt;någons folkbokföring. Av detta följer att 2 — 5 §§ inte skall förstås så att&lt;br&gt;skattemyndigheten fattar ett självständigt beslut om att en person skall&lt;br&gt;folkbokföras och därefter beslutar hur detta skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tidigare föreskrift om skyldighet för länsrätten att alltid inhämta&lt;br&gt;yttrande från beslutsmyndigheten har slopats. I den mån ett yttrande&lt;br&gt;behövs kan ett sådant inhämtas med stöd av 13 § forvaltningsprocesslagen&lt;br&gt;(1971:291).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföringskungörelsen (1967:495) innehåller en föreskrift om att&lt;br&gt;riksskatteverket beslutar om ändring av personnummer. Med ändring&lt;br&gt;torde ursprungligen ha avsetts rättelse av personnummer som åsatts felak-&lt;br&gt;tigt. Riksskatteverket ändrar också med stöd av kungörelsen personnum-&lt;br&gt;mer som exempelvis kommit att innehålla en felaktig födelsetid. Även vid&lt;br&gt;könsbyte ändrar riksskatteverket personnummer. Föreskriften i fråga har&lt;br&gt;emellertid även använts för att ändra personnummer for personer som ris-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kerar förföljelse. I den mån riksskatteverket i sådana fall har vägrat att ändra Prop. 1990/91:153&lt;br&gt;ett personnummer har det beslutet kunnat överklagas till regeringen. Som&lt;br&gt;anförs i den allmänna motiveringen behöver inte ändring av personnummer&lt;br&gt;längre användas som ett led i skyddet av förföljda personer. Vidare inne-&lt;br&gt;håller förvaltningslagen (1986:223) bestämmelser om rättelse av skrivfel&lt;br&gt;och liknande (28 §) och om omprövning av beslut (29 §). Med stöd därav bör&lt;br&gt;även felaktiga beslut kunna ändras av den skattemyndighet som tilldelat&lt;br&gt;personnumret. Med hänsyn till personnumrets stora betydelse i samhället&lt;br&gt;skall det också finnas möjlighet att överklaga beslut om personnummer till&lt;br&gt;riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anförts behöver inte längre ändring av personnummer användas som&lt;br&gt;ett led i skyddet av förföljda personer. Eftersom det är just i sådana typer&lt;br&gt;av ärenden som möjligheten att överklaga riksskatteverkets beslut om&lt;br&gt;personnummer till regeringen har använts, finns det inte längre skäl att&lt;br&gt;tillåta överklagande av verkets beslut om personnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att föreläggande vid vite inte får överklagas.&lt;br&gt;Lagligheten av ett sådant föreläggande får prövas om och när det kommer i&lt;br&gt;fråga att döma ut vitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 56 § GFBL och kommenteras i av-&lt;br&gt;snitt 6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket i 56 § GFBL ”böter, högst femhundra kronor” har ersatts med&lt;br&gt;termen ”penningböter” med hänsyn till vad som föreslås i prop. 1990/91:68&lt;br&gt;om ändring i brottsbalken m. m. (böter). Eftersom förslagen i nämnda pro-&lt;br&gt;position avses träda i kraft den 1 januari 1992 har i förslaget till lag om&lt;br&gt;införande av folkbokföringslagen tagits in en bestämmelse, 9 §, om att straf-&lt;br&gt;fet för brott som avses i 40 § NFBL skall, intill den 1 januari 1992, i stället&lt;br&gt;för penningböter vara böter, högst femhundra kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14.2 Lag om införande av folkbokföringslagen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;l-3§§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den allmänna motiveringen framgår att den nya lagens regler om var en&lt;br&gt;person skall folkbokföras inte helt överensstämmer med den ordning som&lt;br&gt;nu gäller. De nya reglerna blir med förslaget omedelbart tillämpliga efter&lt;br&gt;ikraftträdandet. Kyrkobokföringsärenden som inte är avgjorda vid ikraft-&lt;br&gt;trädandet skall överlämnas till skattemyndigheten i det län där pastorsäm-&lt;br&gt;betets verksamhetsområde är beläget och avgöras av skattemyndigheten. I&lt;br&gt;den mån det är aktuellt att pröva en persons folkbokföring med verkan före&lt;br&gt;ikraftträdandet skall detta göras med ledning av gamla lagens regler om&lt;br&gt;bosättning. I övrigt skall skattemyndigheten tillämpa den nya lagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om överklagande av beslut i ett kyrkobokföringsärende som har Prop. 1990/91:153&lt;br&gt;meddelats före ikraftträdandet skall även gamla lagens regler om besvär&lt;br&gt;m. m. lända till efterrättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i överklagade mantalsskrivningsärenden skall den gamla lagens&lt;br&gt;regler tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med upphävandet av den gamla folkbokföringslagen upphör den rättsli-&lt;br&gt;ga grunden (i 10 § GFBL) att föra kyrkoböcker och andra register för&lt;br&gt;kyrkobokföringen. I stället kommer skattemyndigheten fr. o. m den 1 juli&lt;br&gt;1991 att föra register i enlighet med vad som följer av lagen om folkbokfö-&lt;br&gt;ringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges, för tydlighetens skull, att den som är kyrkobokförd&lt;br&gt;enligt gamla lagen skall anses som folkbokförd på motsvarande sätt enligt&lt;br&gt;nya lagen. Den som är kyrkobokförd på viss fastighet kommer således att&lt;br&gt;vara folkbokförd på samma fastighet och den som är kyrkobokförd under&lt;br&gt;viss rubrik bedöms som folkbokförd under motsvarande rubrik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen till nu föreliggande lagar syftar till att helt utmönstra begrep-&lt;br&gt;pet &amp;quot;pastorsämbete” ur lagstiftningen och ersätta det med ”skattemyndig-&lt;br&gt;het”. Motsvarande förändringar kommer inom kort att göras på förord-&lt;br&gt;ningsnivå. Det har därför inte bedömts nödvändigt med någon föreskrift&lt;br&gt;som särskilt anger detta begreppsbyte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföring skall inte längre ske i icke-territoriell församling. Tillhörig-&lt;br&gt;heten till församlingarna kommer i fortsättningen att betecknas som med-&lt;br&gt;lemskap. Detta framgår bl. a. av förslaget till ändring i församlingslagen.&lt;br&gt;Tills vidare kommer dock i första hand förordningen (1910:103) angående&lt;br&gt;behörighet att kyrkobokföras i icke-territoriell församling att ha kvar be-&lt;br&gt;stämmelser som anknyter till den gamla ordningen. Paragrafen innehåller&lt;br&gt;därför en generell föreskrift om att vad i lag eller annan författning sägs om&lt;br&gt;kyrkobokföring i icke-territoriell församling i stället skall avse medlemskap&lt;br&gt;i sådan församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar märmast 36 § GFBL och anger att skattemyndighe-&lt;br&gt;ten skall pröva frågor om medlemskap i de nationella församlingarna. Den&lt;br&gt;prövning som här blir aktuell avser de fall av fakultativt medlemskap som&lt;br&gt;anges i de särskilda medlemsbestämmelserna för de nationella församling-&lt;br&gt;arna. Sålunda kan t. ex. med stöd av 1840 års kungl. brev angående Finska&lt;br&gt;församlingens i Stockholm fortfarande, samt om regleringen av dess ange-&lt;br&gt;lägenheter i Stockholms stad bosatta personer av finsk härkomst och deras&lt;br&gt;barn om de så önskar bli medlemmar i finska församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 5.1) skall medlem-&lt;br&gt;skap i en icke-territoriell församling registreras i folkbokforingsregister. I&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flertalet fall sker detta i samband med att skattemyndigheten prövar en Prop. 1990/91: 153&lt;br&gt;fråga om ändrad folkbokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut i frågor om medlemskap i en icke-territoriell&lt;br&gt;församling bör, i likhet med myndighetens beslut rörande folkbokföring,&lt;br&gt;överklagas till länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den möjlighet som finns i 62 § GFBL för regeringen att efter ansökan&lt;br&gt;besluta om kyrkobokföring eller mantalsskrivning med avvikelse från vad&lt;br&gt;som i övrigt gäller kommer — som har angetts i avsnitt 7.4 — inte att få&lt;br&gt;någon motsvarighet i NFBL. Sådana ansökningar har i allmänhet avsett&lt;br&gt;förfluten tid. Regeringen bör även efter ikraftträdandet ha möjlighet att&lt;br&gt;tillämpa 62 § GFBL rörande folkbokföring som avser tid före den 1 juli&lt;br&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften behandlas i författningskommentarerna till 40 § NFBL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med pastor avses samme pastor som förekommer i religionsfrihetslagen,&lt;br&gt;dvs. kyrkoherden eller annan präst som ansvarar för handläggningen av&lt;br&gt;medlemskapsärenden enligt religionsfrihetslagen (1951:680). Att arkivla-&lt;br&gt;gens (1990:782) bestämmelser är tillämpliga innebär bl. a. att vederböran-&lt;br&gt;de landsarkiv när som helst kan överta arkivhandlingarna från pastor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkobokföringsmaterialet kommer även i framtiden att var underkas-&lt;br&gt;tat den sekretess som följer av 7 kap. 15 § sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14.3 Lag om fingerade personuppgifter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges förutsättningarna för användningen av&lt;br&gt;fingerade personuppgifter. Dessa har redovisats i avsnitt 8.3. Av paragra-&lt;br&gt;fen framgår att lagen skall tillämpas på personer som har sådan anknytning&lt;br&gt;till landet att hon eller han är folkbokförd här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att markera den restriktiva användningen av fingerade personupp-&lt;br&gt;gifter anges i lagtexten att det skall vara fråga om en uppenbar risk för&lt;br&gt;särskilt allvarlig brottslighet. När det gäller brottslighetens art åsyftas i&lt;br&gt;första hand brott som är direkt livshotande eller som syftar till svår&lt;br&gt;kroppsskada eller grov frihetskränkning och som regleras i 3, 4 och 6 kap.&lt;br&gt;brottsbalken. Genomgående är det fråga om brott mot person som skulle&lt;br&gt;föranleda ett mycket kännbart fängelsestraff om det kom till utförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottsrisken skall riktas mot den som begär medgivandet. När det gäller Prop. 1990/91:153&lt;br&gt;att bedöma riskgraden måste en samlad bedömning göras av samtliga&lt;br&gt;omständigheter. Det är därvid självfallet av särskilt intresse om den eller&lt;br&gt;de som utpekas som hotande har begått brott av angivet slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medgivande får ges endast om behovet av skydd inte kan tillgodoses&lt;br&gt;på annat sätt. Det skall således först övervägas om inte kvarskrivning,&lt;br&gt;besöksförbud eller andra åtgärder är tillräckliga för att skydda personen.&lt;br&gt;Självfallet innebär inte detta något krav på att sådana skyddsåtgärder&lt;br&gt;verkligen skall ha prövats, utan bedömningen får göras utifrån de förvän-&lt;br&gt;tade effekter som åtgärderna kan ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medgivande innebär att personen i fråga har rätt att i alla avseenden&lt;br&gt;använda de fingerade uppgifterna i stället för de verkliga. När det exem-&lt;br&gt;pelvis i olika författningar talas om registrering eller annan hantering av&lt;br&gt;personuppgifter är det de fingerade uppgifterna som skall komma till&lt;br&gt;användning för den som har fått medgivande. För att avsedd effekt skall&lt;br&gt;uppnås med ett medgivande är det särskilt angeläget att fingerade uppgif-&lt;br&gt;ter används inom folkbokföringen. Uppgifterna i folkbokföringsregistren&lt;br&gt;har stor genomslagskraft i samhället och ligger till grund för ett stort antal&lt;br&gt;andra register hos olika myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medgivande kan gälla högst under fem år. Det är domstolen som i&lt;br&gt;beslutet om medgivande skall bestämma den tid som behövs för att tillgo-&lt;br&gt;dose ändamålet med medgivandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av den allmänna motiveringen är ett av skälen till att&lt;br&gt;användning av fingerade uppgifter införs att en person annars kan spåras&lt;br&gt;med hjälp av de ADB-register som bl. a. finns inom folkbokföringen. Ett&lt;br&gt;sådant uppspårande kan också ske genom att uppgifter om en persons&lt;br&gt;familjemedlemmar används vid sökningen i ADB-registren. För att ytterli-&lt;br&gt;gare stärka skyddet för en utsatt person föreslås i paragrafens andra stycke&lt;br&gt;en bestämmelse att också en familjemedlem till den hotade skall kunna få&lt;br&gt;använda fingerade uppgifter. Denna bestämmelse kan således tillämpas&lt;br&gt;oavsett om familjemedlemmen själv är utsatt för något hot. Med familje-&lt;br&gt;medlem avses i första hand barn som varaktigt bor tillsammans med den&lt;br&gt;person som behöver skyddas. Lagen utesluter dock inte att en vuxen&lt;br&gt;person som lever tillsammans med den hotade kan få använda fingerade&lt;br&gt;personuppgifter som ett led i skyddet av denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövning av ansökan från en enskild person förutsätter enligt paragrafens&lt;br&gt;andra stycke att rikspolisstyrelsen har beslutat att inte ansöka för perso-&lt;br&gt;nens räkning. Ansöker personen utan att rikspolisstyrelsens beslut förelig-&lt;br&gt;ger skall ansökningen avvisas av rätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom personen i andra hand själv kan ansöka om medgivande hos&lt;br&gt;rätten finns det inte skäl att tillåta överklagande av rikspolisstyrelsens&lt;br&gt;beslut. Detta framgår av fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normalt företräds ett barn för vilket båda föräldrarna är vårdnadshava-&lt;br&gt;re av dem gemensamt. En sådan ordning när det gäller att få ett medgivan-&lt;br&gt;de för ett barn att använda fingerade personuppgifter skulle kunna omöj-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;liggöra ett skydd enligt lagen. Särskilt gäller detta när det är den andre Prop. 1990/91: 153&lt;br&gt;vårdnadshavaren som är den hotande. I tredje stycket föreslås därför att&lt;br&gt;den som har fått eller begär medgivande för egen del, också får företräda&lt;br&gt;ett barn för vilket personen är vårdnadshavare tillsammans med annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om det är den andre som föranleder skyddsbehovet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen skall ärendelagen tillämpas vid tingsrättens handlägg-&lt;br&gt;ning av ärenden om medgivande att använda fingerade personuppgifter. I&lt;br&gt;fråga om tingsrättens sammansättning innebär detta att tingsrätten är&lt;br&gt;domför med en lagfaren domare vid avgörande av ärendet, men att tre&lt;br&gt;lagfarna domare skall delta bl. a. om det finns särskild anledning till det&lt;br&gt;(6 § ärendelagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tingsrättens beslut kan överklagas till hovrätten på vanligt sätt. I hov-&lt;br&gt;rätten tillämpas bestämmelserna om besvär i 52 kap. rättegångsbalken.&lt;br&gt;Detta innebär att även hovrätten kan höra sökanden eller annan muntli-&lt;br&gt;gen. Mot hovrättens beslut kan talan föras enligt 54 kap. rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att rikspolisstyrelsen skall bestämma de fingerade uppgifterna och se till&lt;br&gt;att dessa registreras inom folkbokföringen har berörts i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att inte fler fingerade uppgifter än nödvändigt kommer&lt;br&gt;till användning i det enskilda fallet. Exempelvis torde det ofta saknas skäl&lt;br&gt;att överväga användning av fingerade uppgifter om civilstånd och med-&lt;br&gt;borgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De överväganden som bör föregå rikspolisstyrelsens beslut i fråga om&lt;br&gt;omfattningen av de fingerade upgifterna är av sådan natur att något&lt;br&gt;överklagande av beslutet inte bör få komma i fråga. En föreskrift om detta&lt;br&gt;har tagits in i paragrafens sista stycke.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14.4 Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;60 och 66 §§ och anvisningarna till 66 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna kommenteras i avsnitt 3.2.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14.5 Lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en konsekvens av att mantalsskrivningen slopas och medför&lt;br&gt;ingen materiell förändring. Ändringen träder i kraft den 1 januari 1992&lt;br&gt;vilket innebär att laga domstol under år 1992 bestäms av folkbokföringsor-&lt;br&gt;ten den 1 november 1991. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 153&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14.6 Lagom ändring i lagen (1991:000) om ändring i lagen Prop. 1990/91:153&lt;br&gt;(1947:529) om allmänna barnbidrag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen kommenteras i avsnitt 3.4.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14.7 Lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket att skattemyndigheten och inte pastorsämbetet&lt;br&gt;skall registrera anmälningar om gemensam vårdnad, är en konsekvens av&lt;br&gt;organisationsförändringen inom folkbokföringen. Beslut om registrering&lt;br&gt;fattas formellt av skattemyndigheten som har hela länet som verksamhets-&lt;br&gt;område. Detta anges i lagtexten på ett sätt som nära överensstämmer med&lt;br&gt;den nuvarande ordningen. Att registreringen i praktiken sker på ett lokalt&lt;br&gt;skattekontor följer bl.a. av lagen (1990:1536) om folkbokforingsregister&lt;br&gt;och förordningen (1990:1293) med instruktion för skatteförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till det nya andra stycket har behandlats i avsnitt 9. Om&lt;br&gt;anmälan görs hos allmän försäkringskassa eller annan skattemyndighet än&lt;br&gt;den som skall pröva anmälningen bör den kassa eller skattemyndighet som&lt;br&gt;tar emot anmälningen i möjligaste mån kontrollera att lämnade uppgifter&lt;br&gt;är fullständiga och korrekta. Den mottagande kassan eller skattemyndighe-&lt;br&gt;ten bör dock inte gå så långt i sin medverkan som att ingående kontrollera&lt;br&gt;om förordnande om vårdnaden har meddelats tidigare eller om föräldrar-&lt;br&gt;na och barnet verkligen är svenska medborgare. Sådana kontroller bör&lt;br&gt;i stället ankomma på den skattemyndighet som skall registrera anmälning-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det enligt tredje stycket är till länsrätten som skattemyndighetens&lt;br&gt;beslut skall överklagas hänger samman med organisationsförändringen&lt;br&gt;inom folkbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestä m m e Iser na&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den organisatoriska förändringen föranleder övergångsbestämmelser av&lt;br&gt;motsvarande slag som i lagen om införande av folkbokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14.8 Lagom ändring i religionsfrihetslagen (1951:680)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innehåller inte några förslag till föreskrifter om medlemskap i&lt;br&gt;svenska kyrkan. Kyrkomötets medverkan krävs därför inte i lagstiftnings-&lt;br&gt;ärendet (punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är föranledda endast av att kyrkobokföringen upphör och att&lt;br&gt;den nuvarande kopplingen till överklaganden i ärenden rörande kyrkobok-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föring därför inte kan bibehållas. Således medför förslaget inte någon Prop. 1990/91: 153&lt;br&gt;förändring av ordningen för överklagande av beslut eller åtgärder enligt&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 11.2 skall pastor även i fortsättningen pröva frågor&lt;br&gt;om medlemskap i svenska kyrkan. Vem som är pastor framgår för närva-&lt;br&gt;rande endast av folkbokföringskungörelsen (1967:495). När svenska kyr-&lt;br&gt;kans befattning med folkbokföringen upphör bör pastor i stället definieras&lt;br&gt;i religionsfrihetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten i förslaget, liksom i folkbokföringskungörelsen, är att&lt;br&gt;det är kyrkoherden som är pastor. Domkapitlet bör dock, i likhet med den&lt;br&gt;ordning som nu gäller, kunna förordna en annan präst att sköta de uppgif-&lt;br&gt;ter som enligt lagen ankommer på pastor. Detta kan bli aktuellt om man&lt;br&gt;inom svenska kyrkan vill bibehålla ordningen med flera pastorsexpeditio-&lt;br&gt;ner inom vissa pastorat. Om någon annan präst än kyrkoherden förestår en&lt;br&gt;sådan expedition kan den prästen förordnas att handlägga medlemskaps-&lt;br&gt;ärenden beträffande personer som hör till expeditionens verksamhetsom-&lt;br&gt;råde. Även i andra fall då domkapitlet så finner lämpligt skall en annan&lt;br&gt;präst än kyrkoherden kunna förordnas att, vid sidan av denne eller ensam,&lt;br&gt;svara för handläggning enligt religionsfrihetslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande kan även andra personer än präster handlägga ärenden&lt;br&gt;enligt religionsfrihetslagen genom att förordnanden beträffande kyrkobok-&lt;br&gt;föringsärenden, enligt paragrafens nuvarande lydelse, automatiskt också&lt;br&gt;omfattar flertalet medlemskapsärenden. Denna ordning är praktisk för det&lt;br&gt;stora antal rutinbetonade medlemskapsärenden som förekommer. Det&lt;br&gt;skall därför i framtiden vara möjligt för domkapitlet att förordna exempel-&lt;br&gt;vis anställda på pastorsexpeditionen att handlägga ärenden rörande med-&lt;br&gt;lemskap. Försäkran enligt 10 § andra stycket bör dock även i fortsättning-&lt;br&gt;en endast kunna mottas av den som är präst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till paragrafen framgår av den allmänna motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 § första stycket inträder barn i äktenskapet vid födelsen i svenska&lt;br&gt;kyrkan om båda föräldrarna tillhör kyrkan. Barn utom äktenskapet inträ-&lt;br&gt;der enligt 8 § första stycket i kyrkan vid födelsen om modern tillhör&lt;br&gt;kyrkan. Medlemskap i svenska kyrkan i dessa fall har således inte sin&lt;br&gt;grund i något beslut av pastor utan följer direkt av lagen. Därför skall inte&lt;br&gt;den underrättelseskyldighet som anges i första stycket omfatta de folkbok-&lt;br&gt;föringshändelser som resulterar i medlemskap i svenska kyrkan enligt&lt;br&gt;anförda lagrum. Svenska kyrkans centralstyrelse får i stället direkt från&lt;br&gt;folkbokföringen, som har tillgång till uppgifter om medlemmar i svenska&lt;br&gt;kyrkan, besked om att lagens förutsättningar för medlemskap är uppfyllda.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att centralstyrelsens underrättelseskyldighet kan begränsas Prop. 1990/91: 153&lt;br&gt;till de fall där medlemskapet har en annan grund än 7 § första stycket eller&lt;br&gt;8 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket utgår från att centralstyrelsen kontinuer-&lt;br&gt;ligt tillförs folkbokföringsuppgifter. Genom en ändring i SPAR-förord-&lt;br&gt;ningen (1981:4) kan centralstyrelsen tillförsäkras uppgifter från folkbokfö-&lt;br&gt;ringens s. k. riksaviseringsband. För att pastors prövning skall ha den&lt;br&gt;aktualitet som krävs bör centralstyrelsen varje vecka förse pastor med de&lt;br&gt;folkbokföringsuppgifter som han behöver. En pastor skall endast få del av&lt;br&gt;uppgifter över personer i det egna verksamhetsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratets ekonomiska ansvar för verksamheten har berörts i den allmän-&lt;br&gt;na motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14.9 Lag om ändring i lagen (1969:621) om ändring i&lt;br&gt;ärvdabalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1969:621) om ändring i&lt;br&gt;ärvdabalken föreskriver bl. a. att barn utom äktenskap som fötts före&lt;br&gt;lagens ikraftträdande (den 1 januari 1970) ärver fadern om anteckning om&lt;br&gt;barnet före arvfallet har gjorts i faderns personakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av föreskrifter som riksskatteverket har utfärdat framgår att sådan&lt;br&gt;anteckning i första hand görs efter anmälan från barnet. För anteckning&lt;br&gt;krävs att faderskapet är tillförlitligen styrkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya folkbokföringsorganisationen kommer personakterna inte att&lt;br&gt;användas för registrering av folkbokföringsuppgifter. Uppgifter om fader-&lt;br&gt;skap och andra förhållanden kommer i stället att föras in i folkbokföring-&lt;br&gt;ens nya ADB-register enligt vad som följer av lagen om folkbokföringsre-&lt;br&gt;gister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framstår som angeläget att sådan anteckning av faderskap som avses&lt;br&gt;i punkten 3 i övergångsbestämmelsen även kan göras inom den framtida&lt;br&gt;folkbokföringen med den rättsverkan som följer av övergångsbestämmel-&lt;br&gt;sen. I bestämmelsen föreslås därför ett tillägg med denna innebörd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer som har avlidit före den 1 juli 1991 kommer inte att tas med i&lt;br&gt;de nya folkbokföringsregistren. För dessa får anteckning om faderskapet&lt;br&gt;även fortsättningsvis göras i personakten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14.10 Lag om ändring i vallagen (1972:620)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföringens grundregister utgörs efter den 30 juni 1991 av lokala&lt;br&gt;register som regleras i lagen (1990:1536) om folkbokforingsregister. Samti-&lt;br&gt;digt kommer dock nuvarande regionala folkbokforingsregister (person-&lt;br&gt;band), som regleras i 74 § folkbokföringskungörelsen (1967:495), att föras&lt;br&gt;och användas bl. a. för att aktualisera ADB-register hos andra myndighe-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till att börja med kommer de nya lokala registren inte att innehålla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fullständiga historiska folkbokföringsuppgifter för alla folkbokförda perso- Prop. 1990/91: 153&lt;br&gt;ner. Anledningen till detta är att alla relevanta uppgifter från personakter-&lt;br&gt;na inte har förts över till de lokala registren den 1 juli 1991. Främst mot&lt;br&gt;denna bakgrund måste personbanden ännu under några år användas som&lt;br&gt;underlag för fastställande av rösträtt enligt 4 kap. 2 och 11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När mantalsskrivning inte längre äger rum och stommar till mantals-&lt;br&gt;längder inte framställs får personbanden också användas för beräkning av&lt;br&gt;antalet röstberättigade enligt 2 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14.11 Lag om ändring i datalagen (1973:289)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av datalagen kan myndigheter utnyttja det personregister som&lt;br&gt;skattemyndigheten, med stöd av 74 § folkbokföringskungörelsen&lt;br&gt;(1967:495), för på magnetband över befolkningen i länet (personbandet).&lt;br&gt;Utnyttjandet av personbandet får främst ske för aktualisering, komplette-&lt;br&gt;ring och kontroll av uppgifter i andra personregister. Skattemyndigheten&lt;br&gt;kommer att föra personbandet även under tiden intill dess frågan om hur&lt;br&gt;den framtida aviseringsverksamheten inom folkbokföringen bör vara ut-&lt;br&gt;formad har fått sin lösning. Fr. o. m. den 1 juli 1991 för skattemyndigheten&lt;br&gt;också nya datoriserade register för folkbokföring i enlighet med vad som&lt;br&gt;följer av lagen om folkbokforingsregister. Dessa sistnämnda register skall&lt;br&gt;av flera skäl inte i första hand användas för att förse andra register med&lt;br&gt;uppgifter från folkbokföringen utan sådant uppgiftslämnande skall även&lt;br&gt;under någon tid framöver ske med hjälp av personbandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i 28 § datalagen görs för att klargöra att det är personbandet&lt;br&gt;och inte de nya folkbokföringsregistren som myndigheter får utnyttja med&lt;br&gt;stöd av andra stycket i 28 §.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14.12 Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till det nya andra stycket framgår av avsnitt 11.2. Eftersom&lt;br&gt;det i första hand är uppgifter som överförs från folkbokföringen som&lt;br&gt;behöver skyddas hos pastor bör sekretesskyddet vara utformat på motsva-&lt;br&gt;rande sätt som gäller för uppgifter i folkbokföringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya tredje stycket kommenteras i avsnitt 8.5.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14.13 Lag om ändring i namnlagen (1982:670)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;36- 38 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär endast en anpassning till den nya folkbokföringsor-&lt;br&gt;ganisationen där skattemyndigheten tar över alla arbetsuppgifter från pas-&lt;br&gt;torsämbetet, där försäkringskassorna medverkar och riksskatteverket inte&lt;br&gt;deltar i den löpande handläggningen av ärenden som har anknytning till&lt;br&gt;folkbokföringen samt länsrätten ersätter domkapitlet som överinstans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När kyrkobokföringen upphör den 30 juni 1991 kommer födelse- och&lt;br&gt;dopboken varken att föras eller finnas tillgänglig hos skattemyndigheten. I&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framtiden får det därför vara tillräckligt med ett personbevis som utvisar Prop. 1990/91: 153&lt;br&gt;namnförhållanden i det folkbokföringsmaterial, främst det lokala ADB-&lt;br&gt;baserade folkbokföringsregistret, som är tillgängligt hos skattemyndighe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 30 juni 1991 upphör folkbokföringsverksamheten hos pastorsämbe-&lt;br&gt;tet. De ärenden som då inte är avgjorda skall överföras till skattemyndig-&lt;br&gt;heten. Även namnärenden hos riksskatteverket skall överlämnas till skat-&lt;br&gt;temyndigheten för vidare prövning. Vad som nu sagts framgår av andra&lt;br&gt;punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgöranden av pastorsämbetet som har överklagats skall handläggas en-&lt;br&gt;ligt äldre bestämmelser. Detta följer av tredje punkten och innebär bl. a. att&lt;br&gt;pågående handläggning hos domkapitlet inte skall avbrytas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14.14 Lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt&lt;br&gt;barnbidrag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen kommenteras i avsnitt 3.4.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14.15 Lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att hindersprövning skall kunna begäras hos samtliga skattekontor och&lt;br&gt;försäkringskassekontor framgår av avsnitt 10.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När hindersprövning inte längre sker i en församling inom svenska kyrkan&lt;br&gt;skall den föreskrift upphävas som säger att intyg om hindersprövning inte&lt;br&gt;behövs för vigsel som förrättas av en präst som tjänstgör i den församling&lt;br&gt;där hindersprövningen har gjorts. I framtiden skall således intyg om hin-&lt;br&gt;dersprövning alltid företes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om skyldighet för vigselförrättare att underrätta folkbokfö-&lt;br&gt;ringen om vigsel finns för närvarande i folkbokföringskungörelsen. I fram-&lt;br&gt;tiden bör föreskrifter om vanligt förekommande underrättelser till skatte-&lt;br&gt;myndigheten om grundläggande folkbokföringsförhållanden inte ges i fri-&lt;br&gt;stående författningar utan tas in i de regelverk som behandlar den fråga&lt;br&gt;som underrättelsen avser. Med denna utgångspunkt bör underrättelse om&lt;br&gt;vigsel regleras i äktenskapsbalken, lämpligen i en ny paragraf i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 kap. 2 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:153&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket, att skattemyndighetens beslut skall överklagas till&lt;br&gt;länsrätten, har berörts i avsnitt 7.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket torde närmast avse situationer där vigsel-&lt;br&gt;förrättaren vägrar förrätta vigsel på grund av att han eller hon har en&lt;br&gt;annan uppfattning än parterna angående frågan om vederbörlig hinders-&lt;br&gt;prövning har skett eller om något annat hinder föreligger mot vigseln eller&lt;br&gt;äktenskapet. Att en präst förklarat att han på grund av samvetsbetänklig-&lt;br&gt;heter inte kan viga frånskilda har inte ansetts vara ett enligt balken över-&lt;br&gt;klagbart beslut. Sett mot denna bakgrund bör beslut enligt andra stycket&lt;br&gt;också överklagas hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket berörs inte av reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När domkapitlet inte längre beslutar i ärenden om hindersprövning eller&lt;br&gt;förrättande av vigsel enligt 2 § kan andra stycket upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya folkbokföringsorganisationen skall uppgifter om ingångna eller&lt;br&gt;upplösta äktenskap för folkbokförda personer, liksom andra folkbokfö-&lt;br&gt;ringsuppgifter, inte antecknas i kyrkoböcker utan registreras i lokala folk-&lt;br&gt;bokföringsregister som förs med hjälp av ADB. Dessa ADB-register regle-&lt;br&gt;ras i lagen (1990:1536) om folkbokforingsregister. Av 6 § 7 i den lagen&lt;br&gt;framgår att uppgift om ingånget eller upplöst äktenskap kan utläsas såsom&lt;br&gt;en uppgift om civilstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om hindersprövning som inte har avslutats före ikraftträdandet&lt;br&gt;skall enligt andra punkten slutföras av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot skall överklaganden av beslut av pastorsämbetet som har med-&lt;br&gt;delats före ikraftträdandet handläggas enligt äldre bestämmelser. Av tredje&lt;br&gt;punkten framgår att motsvarande också skall gälla överklagande av beslut av&lt;br&gt;präst inom svenska kyrkan om förrättande av vigsel.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14.16 Lag om ändring i församlingslagen&lt;br&gt;(1988:180)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;När folkbokföring endast kan ske i territoriella församlingar behöver vissa&lt;br&gt;justeringar göras i lagen. Förslaget syftar huvudsakligen till att anpassa för-&lt;br&gt;samlingslagen till denna förändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14.17 Lag om ändring i begravningslagen (1990:1144)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphävandet av anmälningsskyldigheten vid dödsfall innebär att de inle-&lt;br&gt;dande bestämmelserna i 4 kap. skall ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar nuvarande 5 §. Ändringen innebär endast att föråld-&lt;br&gt;rade begrepp ersätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har sin motsvarighet i nuvarande 6 §. Ändringarna följer av att&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten för dödsfall avskaffas och av att intyget om döds-&lt;br&gt;orsaken inte skall tillställas folkbokföringsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 och 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den närmaste motsvarigheten till paragraferna utgörs av nuvarande 7 §.&lt;br&gt;När dödsbeviset och intyget om dödsorsaken skall sändas till olika motta-&lt;br&gt;gare har föreskrifterna delats upp på två paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 och 7 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att varje läkare fr. o. m. år 1990 blev skyldig att om det&lt;br&gt;behövs ta initiativ till obduktion enligt obduktionslagen (1975:191) ändra-&lt;br&gt;des bestämmelserna i 3 § 9 allmänna läkarinstruktionen (1963:341) så att&lt;br&gt;ett dödsfall skall anmälas till polisen då förhållandena är sådana att en&lt;br&gt;rättsmedicinsk obduktion eller annan rättsmedicinsk undersökning be-&lt;br&gt;hövs. Motsvarande ändring föreslås nu i begravningslagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en konsekvens av den ändrade paragrafnumreringen i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är betingade av att pastorsämbetet inte längre är folkbokfö-&lt;br&gt;ringsmyndighet samt av förändringarna i 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14.18 Lagom ändring i lagen (1990:1536) om&lt;br&gt;folkbokforingsregister&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Enligt min mening innebär inte ändringarna att ett nytt personregister&lt;br&gt;inrättas. Något yttrande från datainspektionen enligt 2 a § datalagen&lt;br&gt;(1973:289) behöver därför inte inhämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Av avsnitt 8.2 framgår att folkbokföringen skall utvisa om en person har&lt;br&gt;fått medgivande att använda fingerade personuppgifter. Detta sker bl. a.&lt;br&gt;genom att uppgiften registreras i det lokala folkbokföringsregistret såsom&lt;br&gt;en grund för den avregistrering av de verkliga personuppgifterna som skall&lt;br&gt;följa på ett medgivande. I första hand blir det i avregistreringsärendet som&lt;br&gt;sammankopplingen mellan de verkliga och fingerade uppgifterna kan gö-&lt;br&gt;ras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket föranleds av att skattemyndigheterna över-&lt;br&gt;gångsvis skall handlägga frågor om medlemskap i icke-territoriella försam-&lt;br&gt;lingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Hemställan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. folkbokföringslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om införande av folkbokföringslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om fingerade personuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1969:629) om ändring i ärvdabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i religionsfrihetslagen (1951:680),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i vallagen (1972:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i datalagen (1973:289),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i namnlagen (1982:670),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i äktenskapsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i församlingslagen (1988:180),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i begravningslagen (1990:1144).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokforingsregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. lag om ändring i lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldighe-&lt;br&gt;ten för den som icke tillhör svenska kyrkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. lag om ändring i kungörelsen (1953:524) angående upphävande av&lt;br&gt;skyldigheten för svensk medborgare att tillhöra nationell kyrkoförsam-&lt;br&gt;ling m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. lag om ändring i ärvdabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrun-&lt;br&gt;dande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt&lt;br&gt;bostadstillägg till folkpension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. lag om ändring i brottsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stolar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. lag om ändring i lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het i vissa fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. lag om ändring i lagen (1972:229) om kyrkliga indelningsdelegera-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. lag om ändring i rättshjälpslagen (1972:429),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38. lag om ändring i kommunallagen (1977:179),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39. lag om ändring i högskolelagen (1977:218),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40. lag om ändring i lagen (1978:28) om försäkringsdomstolen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41. lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42. lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala indelningsdelege-&lt;br&gt;rade,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43. lag om ändring i lagen (1979:560) om transportförmedling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44. lag om ändring i lagen (1979:561) om biluthyrning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45. lag om ändring i fastighetstaxeringlagen (1979:1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46. lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdspersonalen m. fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49. lag om ändring i lagen (1981:324) om medborgarvittnen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50. lag om ändring i lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51. lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52. lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer m. m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53. lag om ändring i vuxenutbildningslagen (1984:1118),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54. lag om ändring i skollagen (1985:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55. lag om ändring i lagen (1986:159) om grundläggande svenskunder-&lt;br&gt;visning för invandrare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56. lag om ändring i yrkestrafiklagen (1988:263),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57. lag om ändring i lagen (1988:491) om skatteutjämningsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58. lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59. lag om ändring i lagen (1988:846) om ungdomsbosparande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60. lag om ändring i lagen (1989:425) om särskilda inskolningsplatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hos offentliga arbetsgivare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61. lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av arbetgivarav-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gifter och allmän löneavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Beslut&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att&lt;br&gt;genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden&lt;br&gt;lagt fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsförslag&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Folkbokföringslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Folkbokföring sker fortlöpande genom registrering i folkbokförings-&lt;br&gt;register hos skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Bestämmelser om folkbokföringsregistret hos skattemyndigheten och&lt;br&gt;andra register för folkbokföringen finns i lagen (0000:00) om folkbokfö-&lt;br&gt;ringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner, m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I denna lag avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkbokföringsmyndighet: riksskatteverket och skattemyndighet&lt;br&gt;folkbokföringsort: den församling i vilken en person är folkbokförd,&lt;br&gt;folkbokföringsfastighet: den fastighet på vilken en person är folkbokförd,&lt;br&gt;bostadsadress: den adress som avser bostaden på den fastighet där en&lt;br&gt;person skall vara folkbokförd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;postadress: den adress till vilken en persons post skall delas ut för att&lt;br&gt;regelmässigt nå honom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sambor: en ogift kvinna och en ogift man som bor tillsammans under&lt;br&gt;äktenskapsliknande förhållanden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;barn: barn, styvbarn och fosterbarn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;familj: makar, sambor och barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personnummer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § För varje folkbokförd person fastställs ett personnummer som identi-&lt;br&gt;tetsbeteckning. Vidare fastställs personnummer för personer som inte är&lt;br&gt;folkbokförda i de fall som anges i lag. Personnumret anger födelsetid samt&lt;br&gt;innehåller vidare födelsenummer och kontrollsiffra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Födelsetiden anges med sex siffror, två för året, två för månaden och två&lt;br&gt;för dagen i nu nämnd ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Födelsenumret består av tre siffror och är udda för man och jämnt för&lt;br&gt;kvinna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan födelsetiden och födelsenumret sätts ett bindestreck som byts&lt;br&gt;mot ett plustecken när en person fyller 100 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföringens giltighet vid flyttning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Vid flyttning gäller folkbokföringen från och med flyttningsdagen om&lt;br&gt;anmälan görs i enlighet med bestämmelserna i 27 §. Kommer anmälan in&lt;br&gt;senare gäller folkbokföringen från och med den dag då anmälan kom in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut om folkbokföring meddelats utan föregående anmälan, gäller&lt;br&gt;folkbokföringen från och med beslutets dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Vid flyttning inom landet upphör den flyttande att vara folkbokförd&lt;br&gt;på utflyttningsorten från och med den dag då han är folkbokförd på&lt;br&gt;inflyttningsorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid flyttning till utlandet upphör folkbokföringen att gälla från och med&lt;br&gt;utresedagen. Anmäls flyttning till utlandet efter utresedagen, upphör dock&lt;br&gt;folkbokföringen att gälla från och med den dag anmälan kom in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upptagande i folkbokföringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett barn som föds levande här i landet skall folkbokföras om inte&lt;br&gt;annat följer av 10 §. Barnet folkbokförs i den församling där modern är&lt;br&gt;folkbokförd. Är modern inte folkbokförd eller är hon okänd folkbokförs&lt;br&gt;barnet i den församling där det har fötts. Hittebarn folkbokförs i den&lt;br&gt;församling där det har påträffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett barn som föds utom landet av en kvinna som är folkbokförd med&lt;br&gt;stöd av bestämmelsen i 18 § skall folkbokföras i den församling där mo-&lt;br&gt;dern är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Den som kan antas komma att tillbringa sin nattvila eller motsvaran-&lt;br&gt;de vila (dygnsvilan) i landet under sex månader i följd skall folkbokföras.&lt;br&gt;Även den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila&lt;br&gt;både inom och utom landet under sex månader i följd skall folkbokföras&lt;br&gt;om han sammanlever med sin familj här, har anställning här eller med&lt;br&gt;hänsyn till övriga omständigheter får anses ha sitt egentliga hemvist här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från bestämmelserna i första stycket anges i 9, 10 och 20 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En här i landet bosatt utlänning som är skyldig att ha uppehållstill-&lt;br&gt;stånd skall inte folkbokföras om han saknar sådant tillstånd och det inte&lt;br&gt;föreligger synnerliga skäl för att så ändå sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som tillhör främmande makts beskickning eller lönade konsu-&lt;br&gt;lat eller dess betjäning folkbokförs endast om han är svensk medborgare&lt;br&gt;eller om han, utan att vara svensk medborgare, var bosatt här när han kom&lt;br&gt;att tillhöra beskickningen eller konsulatet eller dess betjäning. Detta gäller&lt;br&gt;även sådan persons familjemedlem eller tjänare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt folkbokföringsort m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Var och en folkbokförs i den territoriella församling och på den&lt;br&gt;fastighet där han är bosatt om inte annat följer av bestämmelserna i 12 —&lt;br&gt;21 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En person anses vara bosatt på den fastighet där han regelmässigt&lt;br&gt;vistas eller, när byte av bostad har skett, kan antas komma att regelmäs-&lt;br&gt;sigt vistas under dygnsvilan. Den som enligt denna regel kan anses vara&lt;br&gt;bosatt på fler än en fastighet anses vara bosatt på den fastighet där han&lt;br&gt;sammanlever med sin familj eller med hänsyn till övriga omständigheter&lt;br&gt;får anses ha sitt egentliga hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person skall anses vistas regelmässigt på en fastighet där han under&lt;br&gt;sin normala livsföring tillbringar dygnsvilan minst en gång i veckan eller i&lt;br&gt;samma omfattning men med annan förläggning i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från bestämmelserna i första och andra styckena anges i 13 —&lt;br&gt;16 och 18-22 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om en person under en bestämd tid av högst sex månader regelmäs-&lt;br&gt;sigt tillbringar sin dygnsvila på en annan fastighet än den där han har sitt&lt;br&gt;egentliga hemvist anses detta inte leda till ändrad bosättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vistelse som föranleds enbart av uppdrag som riksdagsledamot eller av&lt;br&gt;värnpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänsteplikt anses inte leda till ändrad&lt;br&gt;bosättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § En person, som under en bestämd tid tillbringar sin dygnsvila på en&lt;br&gt;annan fastighet inom landet än den där hans familj är bosatt, skall folkbok-&lt;br&gt;föras hos familjen så länge sammanlevnaden fortsätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § En elev under aderton år som har sitt egentliga hemvist tillsammans&lt;br&gt;med föräldrar eller andra anhöriga anses bosatt där även om han till följd&lt;br&gt;av skolgången regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en annan fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller även en äldre elev för vilken för-&lt;br&gt;äldrarna fortfarande har försörjningsplikt enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Den som inte regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på någon fastig-&lt;br&gt;het anses bosatt på den fastighet till vilken han med hänsyn till sina&lt;br&gt;familje- och arbetsförhållanden och övriga omständigheter kan anses ha&lt;br&gt;sin starkaste anknytning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Även om en person inte är bosatt på viss fastighet, anses han dock&lt;br&gt;bosatt i viss församling, om det med tillämpning av församlingens område&lt;br&gt;av bestämmelserna i 12 —16 §§ om fastighet kan anses att han är bosatt&lt;br&gt;inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Den som är utsänd för anställning på utländsk ort i svenska statens&lt;br&gt;tjänst folkbokförs under denna tjänstgöring jämte medföljande make eller&lt;br&gt;sambo samt barn under aderton år i den församling i vilken den utsände&lt;br&gt;senast var eller hade bort vara folkbokförd. De folkbokförs då på den&lt;br&gt;fastighet där den utsände förut var bokförd eller om ändrade förhållanden&lt;br&gt;föranleder det, under rubrik på församlingen skrivna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten kan också medge den utsände att med medföljande&lt;br&gt;make eller sambo samt barn under aderton år folkbokföras på viss fastig-&lt;br&gt;het i församling där han eller maken äger eller innehar fast egendom eller&lt;br&gt;innehar en bostad med bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs om medföljande barn skall gälla även barn under aderton&lt;br&gt;år eller äldre barn för vilka föräldrarna fortfarande har försörjningsplikt&lt;br&gt;enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken som för sin skolgång vistas i utlandet på&lt;br&gt;annan ort än den där den utsände är stationerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Den som för vård eller tillsyn vistas i ett sådant servicehus för äldre&lt;br&gt;människor som avses i 20 § socialtjänstlagen (1980:620) (kommunalt&lt;br&gt;servicehus) i annan församling än den, där han rätteligen var eller hade&lt;br&gt;bort vara folkbokförd när han flyttade till servicehuset, får folkbokföras i&lt;br&gt;sistnämnda församling. Han folkbokförs då på den fastighet där han förut&lt;br&gt;var eller bort vara bokförd, eller under rubriken på församlingen skrivna&lt;br&gt;eller, om särskilda skäl föreligger, på en annan fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för vård eller tillsyn vistas i ett kommunalt servicehus och är&lt;br&gt;folkbokförd i den församling där servicehuset ligger får folkbokföras på en&lt;br&gt;annan fastighet i församlingen om det föreligger särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena skall även tillämpas på den&lt;br&gt;som vistas i en särskild boendeform för äldre som drivs av annan än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommun om boendet med hänsyn till upplåtelseform och tillgång till vård Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan anses motsvara vistelse i ett kommunalt servicehus. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Dygnsvila som en person tillbringar på en institution för sjukvård,&lt;br&gt;vård av unga, kriminalvård eller vård av missbrukare, skall inte beaktas&lt;br&gt;vid bedömningen av hans bosättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är intagen för långtidssjukvård i en annan församling än den där&lt;br&gt;han är folkbokförd får dock folkbokföras där han vistas om han inte längre&lt;br&gt;har en bostad i den församling där han är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Skattemyndigheten får efter ansökan medge att den som på grund&lt;br&gt;av förföljelse eller ett allvarligt hot flyttat från sin tidigare bostad tillsam-&lt;br&gt;mans med medflyttande familj får behålla sin tidigare folkbokföring så&lt;br&gt;länge hotet kvarstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Den som inte är bosatt på någon fastighet i den församling där han&lt;br&gt;skall folkbokföras bokförs under rubriken på församlingen skrivna&lt;br&gt;om inte annat följer av 18 eller 19 §. Den som saknar känt hemvist bokförs&lt;br&gt;under rubrik utan känt hemvist. Den som enligt uppgift i sjömansre-&lt;br&gt;gistret tjänstgjort till sjöss under det innevarande eller närmast föregående&lt;br&gt;kalenderåret får dock inte bokföras under rubrik utan känt hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får pröva om en person som saknar bestämt hemvist&lt;br&gt;i församlingen i stället för att bokföras enligt första stycket kan behålla sin&lt;br&gt;tidigare folkbokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avregistrering från folkbokföringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Den som avlider eller dödförklaras skall avregistreras från folkbok-&lt;br&gt;föringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som kan antas komma att tillbringa dygnsvilan utom landet under&lt;br&gt;de närmast följande sex månaderna skall avregistreras från folkbokföring-&lt;br&gt;en som utflyttad om inte annat följer av 18 §. Den som kan antas komma&lt;br&gt;att tillbringa dygnsvilan regelmässigt under de närmast följande sex måna-&lt;br&gt;derna både inom och utom landet skall avregistreras om han utom landet&lt;br&gt;sammanlever med sin familj, har anställning där eller med hänsyn till&lt;br&gt;övriga omständigheter får anses ha sitt egentliga hemvist utom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som oavbrutet under två år i följd varit folkbokförd under rubriken&lt;br&gt;utan känt hemvist avregistreras från folkbokföringen som obefintlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som flyttat till ett annat nordiskt land får avregistreras från folkbok-&lt;br&gt;föringen endast med stöd av ett internordiskt flyttningsbevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningar m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Anmälan enligt denna lag skall göras skriftligen, om inte annat&lt;br&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten får begära att anmälan eller uppgift skall lämnas vid&lt;br&gt;personlig inställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn under 18 år skall anmälan enligt 27 eller 28 § göras av barnets&lt;br&gt;vårdnadshavare. Barn som har fyllt 16 år har dock rätt att själv göra sådan&lt;br&gt;anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Ett barns födelse skall anmälas till en skattemyndighet eller en&lt;br&gt;allmän försäkringskassa om barnet föds inom landet eller utom landet av&lt;br&gt;en kvinna som är folkbokförd här med stöd av bestämmelserna i 18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föds barnet på ett sjukhus eller enskilt sjukhem gör inrättningen anmä-&lt;br&gt;lan. Biträder barnmorska vid födelsen i annat fall, gör hon födelsean-&lt;br&gt;mälan. Anmälan skall ske ofördröjligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall skall barnets vårdnadshavare göra anmälan enligt första&lt;br&gt;stycket inom en månad från födelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med barn avses nyfödd, som efter födelsen andats eller visat annat&lt;br&gt;livstecken, samt dödfödd som avlidit efter utgången av tjugoåttonde&lt;br&gt;havandeskapsveckan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Bestämmelser om anmälan om dödsfall samt om dödsbevis och&lt;br&gt;intyg om dödsorsak finns i begravningslagen (0000:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Den som får en ny bostads- eller postadress skall inom en vecka från&lt;br&gt;adressändringen anmäla adressen till en skattemyndighet, en allmän för-&lt;br&gt;säkringskassa eller ett postkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller inte ny postadress för kortare tid än tre månader,&lt;br&gt;inte heller om bostads- eller postadressens benämning ändras genom be-&lt;br&gt;slut av en myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som flyttat in från utlandet eller är registrerad i obefintligregister&lt;br&gt;och skall folkbokföras gör anmälan enligt första stycket till en skattemyn-&lt;br&gt;dighet eller en allmän försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Den som är folkbokförd och avser att vistas utomlands under sådan&lt;br&gt;tid och sådana förhållanden att han enligt bestämmelsen i 23 § andra&lt;br&gt;stycket skall avregistreras från folkbokföringen skall anmäla detta till en&lt;br&gt;skattemyndighet eller en allmän försäkringskassa. Anmälan skall göras&lt;br&gt;senast en vecka före utresan och skall innehålla uppgift om utresedagen.&lt;br&gt;Om utresan ställs in eller skjuts upp skall detta anmälas senast den tidigare&lt;br&gt;uppgivna utresedagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Anmälan enligt 27 § skall innehålla:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. namn, personnummer och civilstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. datum för ändring av bostads- eller postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tidigare folkbokföringsort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. tidigare bostads- och postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ny bostads- och postadress samt dess beräknade giltighetstid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. namn, personnummer och civilstånd för make eller sambo och barn&lt;br&gt;under 18 år som samtidigt ändrar till den nya bostads- eller postadressen&lt;br&gt;eller som tidigare innehar denna adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. registerbeteckning för den fastighet som den nya bostadsadressen&lt;br&gt;avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. uppgift om vem som upplåtit den fastighet eller bostadslägenhet som&lt;br&gt;den nya bostadsadressen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om bostads- eller postadress enligt första stycket 5 som avser en&lt;br&gt;lägenhet i flerfamiljshus bör innehålla den beteckning för lägenheten som&lt;br&gt;fastighetsägaren använder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som flyttar in från utlandet skall anmälan dessutom innehålla&lt;br&gt;uppgift om inflyttningsdag till Sverige, avsikten med vistelsen här och dess&lt;br&gt;beräknade varaktighet samt därutöver de uppgifter som skall föras in i&lt;br&gt;folkbokföringsregistret enligt lagen (0000:00) om folkbokforingsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Anmälan enligt 28 § skall innehålla:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. namn och personnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bostads- och postadress i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. datum för utresan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bostads- och postadress i utlandet samt uppgift om bostadstyp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. avsikten med vistelsen och dess beräknade varaktighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. arbetsgivare under vistelsen i utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fastighet eller bostad i Sverige som efter utresan fortfarande ägs eller&lt;br&gt;förhyrs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Om det kan antas att en person är skyldig att göra anmälan enligt&lt;br&gt;denna lag får skattemyndigheten anmana honom att göra en sådan anmä-&lt;br&gt;lan eller lämna de uppgifter som behövs för bedömningen av hans folkbok-&lt;br&gt;föring. I anmaningen skall anges vilka uppgifter som skall lämnas. Sådana&lt;br&gt;uppgifter skall lämnas skriftligt om inte annat har angetts i anmaningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett barns vårdnadshavare försummat att inom föreskriven tid enligt&lt;br&gt;30 § namnlagen (1982:670) anmäla barnets förnamn får skattemyndighe-&lt;br&gt;ten anmana barnets vårdnadshavare att inom viss tid fullgöra denna&lt;br&gt;skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § En fastighetsägare eller innehavare av bostadslägenhet, som upplå-&lt;br&gt;ter bostad åt annan, skall på förfrågan av skattemyndigheten uppge till&lt;br&gt;vem han upplåter bostad och om denne med hans medgivande upplåter&lt;br&gt;bostaden åt annan samt vilka personer som enligt hans kännedom bor i&lt;br&gt;fastigheten respektive lägenheten. För en person som bor i flerfamiljshus&lt;br&gt;skall uppgift även lämnas om den beteckning som fastighetsägaren använ-&lt;br&gt;der för bostadslägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om folkbokföring m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Skattemyndigheten beslutar efter anmälan eller när annat skäl före-&lt;br&gt;ligger om en persons folkbokföring inom myndighetens område både vad&lt;br&gt;gäller registrering och avregistrering av uppgifter som avser en person som&lt;br&gt;är eller senast varit folkbokförd inom området. Vid flyttning mellan två&lt;br&gt;län beslutar skattemyndigheten i inflyttningslänet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Identitetsbyte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Om det föreligger synnerliga skäl får rikspolisstyrelsen efter ansökan&lt;br&gt;medge att en person som är utsatt för ett allvarligt hot får byta personnum-&lt;br&gt;mer och i övrigt registreras i folkbokföringen med fingerade personuppgif-&lt;br&gt;ter (identitetsbyte) så länge hotet kvarstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Identitetsbyte får även medges en hotad persons sammanboende fa-&lt;br&gt;miljemedlemmar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Ett beslut av skattemyndigheten i folkbokföringsärende överklagas&lt;br&gt;hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om folkbokföringsort, folkbokföringsfastighet, folkbokföring&lt;br&gt;under viss rubrik eller avregistrering från folkbokföringen får överklagas&lt;br&gt;av den vars folkbokföring och den kommun som berörs av beslutet, samt&lt;br&gt;av riksskatteverket. Riksskatteverket och kommuner får överklaga senast&lt;br&gt;inom tre veckor från den dag då det överklagade beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av rikspolisstyrelsen enligt 34 § överklagas genom besvär hos&lt;br&gt;Svea hovrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat beslut som avser registrering i folkbokföringsregistret får över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klagas av den som berörs av beslutet. Ett sådant beslut får överklagas utan Prop. 1990/91:153&lt;br&gt;begränsning till viss tid. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilagal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsbestämmelser m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Den som inte kommer in med en anmälan enligt 27 § eller 28 § eller&lt;br&gt;en uppgift enligt 32 § senast vid den tidpunkt då sådan skulle ha lämnats&lt;br&gt;påförs en särskild avgift (förseningsavgift). Förseningsavgiften är 500 kro-&lt;br&gt;nor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förseningsavgift får efterges om underlåtenheten kan antas ha sådant&lt;br&gt;samband med den anmälnings- eller uppgiftsskyldiges ålder, sjukdom,&lt;br&gt;bristande erfarenhet eller därmed jämförligt förhållande att den kan anses&lt;br&gt;ursäktlig eller om underlåtenheten är att anse som ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Förseningsavgift påförs inte den som gemensamt med make ändrat&lt;br&gt;bostads- eller postadress eller flyttat till utlandet om ändringen framgår av&lt;br&gt;den andre makens anmälan enligt 27 eller 28 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förseningsavgift påförs inte heller ett barns vårdnadshavare om den&lt;br&gt;andre vårdnadshavaren gjort anmälan enligt 27 eller 28 § för barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § Frågor om förseningsavgift prövas av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Beslut om påförande av förseningsavgift överklagas hos länsrätten.&lt;br&gt;Överklagandet skall ha kommit in till skattemyndigheten senast två måna-&lt;br&gt;der efter det den anmälnings- eller uppgiftsskyldige fått del av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § Ett beslut eller en dom att påföra någon förseningsavgift får verk-&lt;br&gt;ställas genast, om inte annat förordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verkställighet enligt utsökningsbalken får ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppbörd och indrivning av förseningsavgift gäller uppbördslagen&lt;br&gt;(1953:272) i tillämpliga delar. Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får&lt;br&gt;ske vid indrivning av förseningsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 § Vite kan av skattemyndigheten föreläggas den som inte efterkom-&lt;br&gt;mer en anmaning enligt 31 § eller den fastighetsägare som underlåter att&lt;br&gt;lämna uppgift enligt 32 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite får inte fastställas till lägre belopp än 500 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut att förelägga vite får inte överklagas annat än i samband med&lt;br&gt;att vitet döms ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om utdömande av vite prövas av länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt gäller bestämmelserna i lagen (1985:205) om viten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig upp-&lt;br&gt;gift vid fullgörandet av sin anmälnings- eller uppgiftsskyldighet enligt 27,&lt;br&gt;28 eller 31 § första stycket döms till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ringa fall döms inte till ansvar enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 § Föreståndaren för en inrättning som avses i 19 och 20 §§ är skyldig&lt;br&gt;att på begäran av en skattemyndighet lämna de uppgifter som fordras för&lt;br&gt;folkbokföring enligt dessa paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 § Om det föreligger synnerliga skäl kan regeringen eller myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som regeringen bestämmer, efter ansökan förordna att en person skall Prop. 1990/91: 153&lt;br&gt;folkbokföras med avvikelse från denna lag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § Närmare föreskrifter för tillämpning av denna lag meddelas av&lt;br&gt;regeringen eller av myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanserna, (SOU&lt;br&gt;1988:10) Rätt adress&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet (SOU 1988:10) Rätt adress&lt;br&gt;avgetts av riksåklagaren (RÅ), rikspolisstyrelsen (RPS), datainspektionen,&lt;br&gt;riksförsäkringsverket (RFV), postverket, riksskatteverket (RSV), statens&lt;br&gt;invandrarverk, statskontoret, statistiska centralbyrån (SCB), statens per-&lt;br&gt;son- oeh adressregisternämnd (SPAR), Göta hovrätt, kammarrätten i&lt;br&gt;Sundsvall, länsrätten i Stockholms län, länsrätten i Malmöhus län, länsrät-&lt;br&gt;ten i Värmlands län, riksdagens ombudsmän (JO), justitiekanslern, cent-&lt;br&gt;ralnämnden for fastighetsdata, värnpliktsverket, räddningsverket, trafik-&lt;br&gt;säkerhetsverket, svenska kyrkans centralstyrelse. Centralorganisationen&lt;br&gt;SACO/SR. Landsorganisationen i Sverige (LO), Landstingsförbundet,&lt;br&gt;Svenska kommunförbundet, Sveriges advokatsamfund. Sveriges allmän-&lt;br&gt;nyttiga bostadsföretag (SABO), Sveriges fastighetsägareförbund. Förening-&lt;br&gt;en svenskar i världen. Företagens uppgiftslämnardelegation (FUD), ar-&lt;br&gt;betsmarknadsstyrelsen (AMS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RÅ har bifogat yttranden som han har hämtat in från överåklagaren i&lt;br&gt;Stockholm, regionåklagarmyndigheterna i Göteborg och Luleå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RPS har bifogat yttrande som styrelsen har hämtat in från polismyndig-&lt;br&gt;heten i Malmö.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RSV har under remissarbetets gång erhållit yttranden från fyra länsskat-&lt;br&gt;temyndigheter. fyra lokala skattemyndigheter och fem kyrkobokforings-&lt;br&gt;inspektörer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse har bifogat yttrande som styrelsen har&lt;br&gt;hämtat in frän svenska kyrkans nämnd for församlings- och pastorats-&lt;br&gt;forvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanserna, (SOU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990:50) Ny folkbokföringslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet (SOU 1990:50) Ny folkbok-&lt;br&gt;föringslag avgetts av justitiekanslcrn, domstolsverket, riksåklagaren, data-&lt;br&gt;inspektionen, värnpliktsverket, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket,&lt;br&gt;riksskatteverket, riksarkivet, statens invandrarverk, statskontoret, riks-&lt;br&gt;revisionsverket, statistiska centralbyrån, statens person- och adressregis-&lt;br&gt;ternämnd, rikspolisstyrelsen, statens arbetsgivarverk, Svea hovrätt, kam-&lt;br&gt;marrätten i Stockholm, länsrätten i Stockholms län, länsrätten i Malmö-&lt;br&gt;hus län, länsrätten i Värmlands län, riksdagens ombudsmän, kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen, statens räddningsverk, trafiksäkerhetsverket, generaltull-&lt;br&gt;styrelsen, universitets- och högskoleämbetet genom yttrande upprättade&lt;br&gt;av juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet och juridiska&lt;br&gt;fakultetsstyrelsen vid Uppsala universitet, centrala studiestödsnämnden,&lt;br&gt;skolöverstyrelsen, plan- och bostadsverket, centralnämnden för fastighets-&lt;br&gt;data, patent- och registreringsverket, statens löne- och pensionsverk,&lt;br&gt;svenska kyrkans centralstyrelse, Svenska kyrkans församlings- och pasto-&lt;br&gt;ratsförbund, Karlskrona amiralitetsförsamling, Centralorganisationen&lt;br&gt;SACO genom yttrande från JUSEK, Landstingsförbundet, riksorganisatio-&lt;br&gt;nen för kvinnojourer i Sverige, Svenska kommunförbundet, Sveriges advo-&lt;br&gt;katsamfund, och Tjänstemännens Centralorganisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttranden har också kommit in från Göteborgs kommun, gemensamt&lt;br&gt;från finska församlingen och tyska församlingarna i Stockholm och Göte-&lt;br&gt;borg, stiftsadjunkt Stig Jansson, domkapitlet i Västerås stift, Uppsala&lt;br&gt;kommun och Sveriges förenade studentkårer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanserna, (SOU &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P- 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990:109) Författningsförslag med anledning av ny &lt;sup&gt;Bllaga4&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;folkbokföringsorganisation m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över lagförslagen i betänkandet (SOU&lt;br&gt;1990:109) Författningsförslag med anledning av ny folkbokföringsorgani-&lt;br&gt;sation m. m. avgetts av datainspektionen, domstolsverket, riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket, riksskatteverket, riksarkivet, statistiska centralbyrån, statens per-&lt;br&gt;son- och adressregisternämnd, kammarrätten i Göteborg, domkapitlet i&lt;br&gt;Lunds stift, patent- och registreringsverket, forsäkringskasseförbundet.&lt;br&gt;Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, svenska kyrkans cen-&lt;br&gt;tralstyrelse, Göteborgs tyska församling, Karlskrona amiralitetsförsam-&lt;br&gt;ling, Finska församlingen i Stockholm, Tyska församlingen i Stockholm&lt;br&gt;och socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Folkbokföringslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Folkbokföring sker fortlöpande i register som skattemyndigheten för&lt;br&gt;enligt särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyfödda barns folkbokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett barn som föds levande här i landet skall folkbokföras om inte&lt;br&gt;annat följer av 5 §. Även ett barn som föds utom landet av en kvinna som&lt;br&gt;är folkbokförd här skall folkbokföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbokföring vid inflyttning till landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som efter inflyttning kan antas under sin normala livsföring&lt;br&gt;komma att regelmässigt tillbringa sin nattvila eller motsvarande vila&lt;br&gt;(dygnsvilan) i landet under minst ett år skall folkbokföras. Även den som&lt;br&gt;kan antas komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila både inom och&lt;br&gt;utom landet skall folkbokföras om han med hänsyn till samtliga omstän-&lt;br&gt;digheter får anses ha sitt egentliga hemvist här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från första stycket anges i 4 och 5 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § En utlänning som är skyldig att ha uppehållstillstånd skall inte folk-&lt;br&gt;bokföras om han saknar sådant tillstånd och det inte finns synnerliga skäl&lt;br&gt;för att han ändå folkbokförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som tillhör en främmande makts beskickning eller lönade konsu-&lt;br&gt;lat eller dess betjäning eller är berättigad till förmåner enligt 4 § lagen&lt;br&gt;(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, folkbokförs endast&lt;br&gt;om han är svensk medborgare eller om han, utan att vara svensk medbor-&lt;br&gt;gare, var bosatt här när han kom att tillhöra beskickningen, konsulatet&lt;br&gt;eller organisationen eller dess betjäning. Detta gäller även en sådan per-&lt;br&gt;sons familjemedlem eller tjänare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt folkbokföringsort m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § En person skall folkbokföras på den fastighet och i den territoriella&lt;br&gt;församling där han enligt 7 — 13 §§ är att anse som bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nyfött barn folkbokförs i den församling där modern är folkbokförd&lt;br&gt;eller, om modern inte är folkbokförd, i den församling där det har fötts.&lt;br&gt;Hittebarn folkbokförs i den församling där det har påträffats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från första stycket anges i 14 — 16 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § En person anses vara bosatt på den fastighet där han regelmässigt&lt;br&gt;tillbringar eller, när byte av bostad har skett, kan antas komma att regel-&lt;br&gt;mässigt tillbringa sin dygnsvila. Den som därigenom kan anses vara bosatt&lt;br&gt;på fler än en fastighet anses vara bosatt på den fastighet där han samman-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lever med sin familj eller med hänsyn till övriga omständigheter får anses Prop. 1990/91: 153&lt;br&gt;ha sitt egentliga hemvist. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person skall anses regelmässigt tillbringa sin dygnsvila på en fastighet&lt;br&gt;där han under sin normala livsföring tillbringar dygnsvilan minst en gång i&lt;br&gt;veckan eller i samma omfattning men med annan förläggning i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag från första stycket anges i 8 — 11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om en person under en på förhand bestämd tid av högst sex månader&lt;br&gt;regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en annan fastighet än den där han&lt;br&gt;har sitt egentliga hemvist, anses detta inte leda till ändrad bosättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § En person, som under en på förhand bestämd tid regelmässigt till-&lt;br&gt;bringar sin dygnsvila på en annan fastighet än den där hans familj är&lt;br&gt;bosatt, anses bosatt hos familjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § En vistelse anses inte leda till ändrad bosättning om den föranleds&lt;br&gt;enbart av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppdrag som riksdagsledamot,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fullgörande av värnplikt eller vapenfri tjänsteplikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vård vid en institution för sjukvård, vård av unga, kriminalvård eller&lt;br&gt;vård av missbrukare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En elev under 18 år som har sitt egentliga hemvist tillsammans med&lt;br&gt;föräldrar eller andra anhöriga anses bosatt där även om han till följd av&lt;br&gt;skolgången regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på en annan fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas även efter det att eleven fyllt 18 år så länge han&lt;br&gt;genomgår grund- eller gymnasieskola eller motsvarande utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Den som inte regelmässigt tillbringar sin dygnsvila på någon fastig-&lt;br&gt;het eller regelmässigt tillbringar dygnsvilan endast på en fastighet där han&lt;br&gt;med tillämpning av 10 § inte skall anses bosatt, anses bosatt på den&lt;br&gt;fastighet till vilken han med hänsyn till sina familje- och arbetsförhållan-&lt;br&gt;den och övriga omständigheter kan anses ha sin starkaste anknytning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Även om en person inte kan anses bosatt på en fastighet, anses han&lt;br&gt;dock bosatt i en församling, om han med tillämpning av 7 — 12 §§ kan&lt;br&gt;anses bosatt inom församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Den som är utsänd för anställning på utländsk ort i svenska statens&lt;br&gt;tjänst folkbokförs under denna tjänstgöring tillsammans med sin med-&lt;br&gt;följande familj på den fastighet och i den församling där den utsände&lt;br&gt;senast var eller borde ha varit folkbokförd eller, om ändrade förhållanden&lt;br&gt;föranleder det, endast i församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utsände får efter ansökan medges att tillsammans med sin med-&lt;br&gt;följande familj folkbokföras på en fastighet i en församling där han eller&lt;br&gt;någon annan i familjen äger eller innehar fast egendom eller innehar en&lt;br&gt;bostad med bostadsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 11 § skall tillämpas på medföljande barn som för skol-&lt;br&gt;gång vistas i utlandet på annan ort än den där den utsände är stationerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Den som för service och omvårdnad har en sådan bostad för äldre&lt;br&gt;människor som avses i 20 § socialtjänstlagen (1980:620) i en annan för-&lt;br&gt;samling än den, där han var eller borde ha varit folkbokförd när han&lt;br&gt;flyttade till den aktuella bostaden får folkbokföras i sistnämnda försam-&lt;br&gt;ling. Han folkbokförs då på den fastighet där han förut var eller borde ha&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varit folkbokförd eller endast i församlingen eller, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl, på en annan fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för service och omvårdnad har en sådan bostad som anges i&lt;br&gt;första stycket och är folkbokförd i den församling där bostaden ligger får&lt;br&gt;folkbokföras på en annan fastighet i församlingen om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena skall även tillämpas på den som vistas i ett&lt;br&gt;hem för äldre som drivs av någon annan än kommunen om boendet med&lt;br&gt;hänsyn till upplåtelseform och tillgång till vård kan anses motsvara vistelse&lt;br&gt;som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § En person som av särskilda skäl kan antas bli utsatt för en allvarlig&lt;br&gt;eller upprepad brottslighet, förföljelser eller trakasserier på annat sätt, får,&lt;br&gt;om han flyttat eller avser att flytta, efter ansökan medges att vara folkbok-&lt;br&gt;förd på den gamla folkbokföringsorten i högst tre år (kvarskrivning). När&lt;br&gt;det inte längre finns skäl för kvarskrivning skall den upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvarskrivning får även avse den utsatte personens medflyttande familj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § För utredning av frågor om kvarskrivning får skattemyndigheten&lt;br&gt;anlita biträde av polismyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personnummer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § För varje folkbokförd person fastställs ett personnummer som iden-&lt;br&gt;titetsbeteckning. Vidare fastställs personnummer för personer som inte är&lt;br&gt;folkbokförda i de fall som anges i lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personnumret innehåller födelsetid, födelsenummer och kontrollsiffra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Födelsetiden anges med sex siffror, två för året, två för månaden och två&lt;br&gt;för dagen i nu nämnd ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Födelsenumret består av tre siffror och är udda för män och jämnt för&lt;br&gt;kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mellan födelsetiden och födelsenumret sätts ett bindestreck som byts ut&lt;br&gt;mot ett plustecken när en person fyller 100 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A vregistrering från folkbokföringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Den som avlider eller dödförklaras skall avregistreras från folkbok-&lt;br&gt;föringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Den som efter utflyttning kan antas under sin normala livsföring&lt;br&gt;komma att regelmässigt tillbringa sin dygnsvila utom landet under minst&lt;br&gt;ett år skall avregistreras från folkbokföringen som utflyttad om inte annat&lt;br&gt;följer av 14 §. Även den som kan antas komma att regelmässigt tillbringa&lt;br&gt;sin dygnsvila både inom och utom landet skall avregistreras om han med&lt;br&gt;hänsyn till samtliga omständigheter får anses ha sitt egentliga hemvist&lt;br&gt;utom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Den som oavbrutet under två år i följd saknat känt hemvist avregist-&lt;br&gt;reras från folkbokföringen som obefintlig. Den som folkbokförts med&lt;br&gt;fingerade personuppgifter skall avregistreras såvitt avser de tidigare upp-&lt;br&gt;gifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Den som flyttat till ett annat nordiskt land får avregistreras från&lt;br&gt;folkbokföringen endast med stöd av ett internordiskt flyttningsbevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningar och ansökningar m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Anmälan enligt denna lag skall göras skriftligen, om inte annat&lt;br&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl får skattemyndigheten begära att anmälan&lt;br&gt;eller uppgift skall lämnas vid personlig inställelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Ett barns födelse skall anmälas till skattemyndigheten om barnet&lt;br&gt;föds inom landet eller utom landet av en kvinna som är folkbokförd här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föds barnet på ett sjukhus eller enskilt sjukhem gör inrättningen anmä-&lt;br&gt;lan. Om en barnmorska hjälper till vid födelsen i annat fall, gör hon&lt;br&gt;födelseanmälan. Anmälan skall ske så snart som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 andra fall skall barnets vårdnadshavare göra anmälan inom en månad&lt;br&gt;från födelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt första stycket skall göras för en nyfödd, som efter födel-&lt;br&gt;sen andats eller visat något annat livstecken, samt dödfödd som avlidit&lt;br&gt;efter utgången av tjugoåttonde havandeskapsveckan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Den som flyttat skall inom en vecka anmäla flyttningen till en&lt;br&gt;skattemyndighet, en allmän försäkringskassa eller ett postkontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som ändrar postadress utan att flyttning skett skall göra anmälan&lt;br&gt;enligt första stycket om postadressen skall gälla för minst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Den som flyttat in från utlandet skall göra anmälan om inflyttning-&lt;br&gt;en till en skattemyndighet eller en allmän försäkringskassa. Detsamma&lt;br&gt;gäller den som är registrerad som obefintlig och skall folkbokföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Den som är folkbokförd och avser att flytta till utlandet skall anmäla&lt;br&gt;detta till en skattemyndighet eller en allmän försäkringskassa. Anmälan&lt;br&gt;skall göras senast en vecka före utresan och skall innehålla uppgift om&lt;br&gt;utresedagen. Om utresan ställs in eller skjuts upp skall detta anmälas&lt;br&gt;senast den tidigare uppgivna utresedagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Anmälan enligt 25 eller 26 § skall innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. namn och personnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. datum för ändring av bostads- eller postadress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ny bostads- och postadress samt dess beräknade giltighetstid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. registerbeteckning för den fastighet som den nya bostadsadressen&lt;br&gt;avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. uppgift om vem som upplåtit den fastighet eller bostadslägenhet som&lt;br&gt;den nya bostadsadressen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om bostads- eller postadress enligt första stycket 3 som avser en&lt;br&gt;lägenhet i flerfamiljshus bör innehålla den beteckning för lägenheten som&lt;br&gt;fastighetsägaren använder. Anmälan enligt 26 § skall dessutom innehålla&lt;br&gt;uppgift om inflyttningsdag till landet, avsikten med vistelsen här och dess&lt;br&gt;beräknade varaktighet samt de uppgifter som får föras in i folkbokförings-&lt;br&gt;registret enligt lagen (1990:1536) om folkbokforingsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Anmälan enligt 27 § skall innehålla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. namn och personnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bostads- och postadress i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. datum för utresan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. adress i utlandet samt uppgift om bostadstyp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. avsikten med vistelsen och dess beräknade varaktighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. arbetsgivare under vistelsen i utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fastighet eller bostad i Sverige som efter utresan fortfarande ägs eller&lt;br&gt;förhyrs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § För barn under 18 år skall anmälan enligt 25, 26 eller 27 § göras av&lt;br&gt;barnets vårdnadshavare. Barn som har fyllt sexton år har dock rätt att själv&lt;br&gt;göra sådan anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn under 18 år får ansökan enligt 16 § göras av endast en vård-&lt;br&gt;nadshavare om syftet med ansökningen är att skydda mot den andre&lt;br&gt;vårdnadshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Om det kan antas att en person är skyldig att göra anmälan enligt&lt;br&gt;denna lag, får skattemyndigheten förelägga honom att antingen göra en&lt;br&gt;sådan anmälan eller lämna de uppgifter som behövs for bedömningen av&lt;br&gt;hans folkbokföring. I föreläggandet skall anges vilka uppgifter som skall&lt;br&gt;lämnas. Sådana uppgifter skall lämnas skriftligt om inte annat har angetts i&lt;br&gt;föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett barns vårdnadshavare inte anmält barnets förnamn inom före-&lt;br&gt;skriven tid enligt 30 § namnlagen (1982:670), får skattemyndigheten före-&lt;br&gt;lägga barnets vårdnadshavare att inom viss tid fullgöra denna skyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Skattemyndigheten får förelägga en fastighetsägare eller innehavare&lt;br&gt;av bostadslägenhet, som upplåter en bostad åt någon annan, att uppge till&lt;br&gt;vem han upplåter bostad och om denne med hans medgivande upplåter&lt;br&gt;bostaden åt annan samt vilka personer som enligt hans kännedom bor i&lt;br&gt;fastigheten respektive lägenheten. 1 fråga om en person som bor i flerfa-&lt;br&gt;miljshus får föreläggandet också avse uppgift om den beteckning (lägen-&lt;br&gt;hetsnummer) som fastighetsägaren använder för bostadslägenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Bestämmelser om dödsbevis och intyg om dödsorsaken finns i be-&lt;br&gt;gravningslagen (1990:1144).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om folkbokföring m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Skattemyndigheten beslutar i ärende enligt denna lag efter anmälan&lt;br&gt;eller ansökan eller annars när det finns skäl till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rör ärendet folkbokföring på fastighet eller i församling beslutar skatte-&lt;br&gt;myndigheten i det län där fastigheten eller församlingen är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personnummer enligt 18 § första stycket andra meningen fastställs av&lt;br&gt;den skattemyndighet som bestäms av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen förordnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övriga ärenden beslutar den skattemyndighet inom vars verksamhets-&lt;br&gt;område en person är eller senast har varit folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Vid flyttning gäller den nya folkbokföringen från och med flytt-&lt;br&gt;ningsdagen om anmälan görs enligt 25 eller 26 §. Kommer anmälan in&lt;br&gt;senare gäller folkbokföringen från och med den dag då anmälan kom in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut om folkbokföring meddelats utan föregående anmälan, gäller&lt;br&gt;folkbokföringen från och med beslutets dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § Vid flyttning inom landet upphör den flyttande att vara folkbokförd&lt;br&gt;på utflyttningsorten från och med den dag då han är folkbokförd på&lt;br&gt;inflyttningsorten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid flyttning till utlandet upphör folkbokföringen att gälla från och med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utresedagen. Anmäls flyttning till utlandet efter utresedagen, upphör dock &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkbokföringen att gälla från och med den dag anmälan kom in. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vite&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Vite kan av skattemyndigheten föreläggas den som inte följer ett&lt;br&gt;föreläggande enligt 31 eller 32 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § En skattemyndighets beslut överklagas hos länsrätten. Beslut om&lt;br&gt;personnummer överklagas dock hos riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om någons folkbokföring enligt 3—16 och 20 — 22 §§ får över-&lt;br&gt;klagas av den person vars folkbokföring det gäller, av en kommun som&lt;br&gt;berörs av beslutet och av riksskatteverket. Ett överklagande av en kom-&lt;br&gt;mun eller riksskatteverket skall ha kommit in till skattemyndigheten inom&lt;br&gt;tre veckor från det att beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i en annan fråga än som avses i andra stycket får överklagas&lt;br&gt;utan begränsning till viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Riksskatteverkets beslut om personnummer får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreläggande vid vite får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stra#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet inte fullgör sin an-&lt;br&gt;mälningsskyldighet enligt 25 eller 26 § skall dömas till böter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifter om ikraftträdandet av denna lag meddelas i lagen&lt;br&gt;(1991:000) om införande av folkbokföringslagen (1991:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om införande av folkbokföringslagen (1991:000)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag och folkbokföringslagen (1991:000) träder i kraft den 1&lt;br&gt;juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ikraftträdandet upphävs folkbokföringslagen (1967:198) med de&lt;br&gt;begränsningar som följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ett kyrkobokföringsärende hos pastorsämbetet som inte har avslutats&lt;br&gt;före ikraftträdandet skall prövas av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § I ett kyrkobokföringsärende som har väckts före ikraftträdandet skall&lt;br&gt;11 — 28 §§ i den gamla lagen tillämpas i fråga om att för tid före ikraftträ-&lt;br&gt;dandet bestämma en persons kyrkobokföringsfastighet, kyrkobokförings-&lt;br&gt;ort, kyrkobokföring under viss rubrik eller registrering i obefintligregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett beslut av pastorsämbetet överklagats eller underställts myndig-&lt;br&gt;het eller domstol före ikraftträdandet gäller i ett sådant ärende även 45 —&lt;br&gt;53 §§ i den gamla lagen. När ett avgörande föreligger i ett överklagat eller&lt;br&gt;underställt ärende skall den myndighet eller domstol som har beslutat&lt;br&gt;genast underrätta skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Den som är kyrkobokförd enligt den gamla lagen skall på motsvaran-&lt;br&gt;de sätt anses som folkbokförd enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Vad som i lag eller annan författning föreskrivs om kyrkobokföring i&lt;br&gt;icke-territoriell församling skall i stället avse medlemskap i en sådan&lt;br&gt;församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Frågor om medlemskap i icke-territoriell församling prövas och regi-&lt;br&gt;streras av skattemyndigheten inom vars område personen är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Skattemyndighetens beslut i frågor om medlemskap i en icke-territo-&lt;br&gt;riell församling får överklagas hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Bestämmelsen i 62 § gamla lagen får tillämpas efter ikraftträdandet i&lt;br&gt;ärenden om kyrkobokföring och mantalsskrivning som avser tid före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§ Pastor skall i enlighet med arkivlagens (1990:782) bestämmelser&lt;br&gt;svara för vården av de kyrkobokföringshandlingar som har bildats före den&lt;br&gt;1 juli 1991. till dess att handlingarna har överlämnats till en statlig arkiv-&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratet skall svara for att pastor har personal, lokaler och vad som i&lt;br&gt;övrigt behövs för arkivvården.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om fingerade personuppgifter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Om det finns en uppenbar risk att en person som är folkbokförd i&lt;br&gt;landet kan bli utsatt för särskilt allvarlig brottslighet som riktar sig mot&lt;br&gt;dennes liv, hälsa eller frihet och om personen inte kan ges tillräckligt skydd&lt;br&gt;på annat sätt, får Stockholms tingsrätt efter skriftlig ansökan medge perso-&lt;br&gt;nen att använda andra personuppgifter om sig själv än de verkliga (fi nge-&lt;br&gt;rade personuppgifter) under högst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medgivande att använda fingerade personuppgifter får även ges åt en&lt;br&gt;familjemedlem till en person som avses i första stycket, om personerna&lt;br&gt;varaktigt bor tillsammans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Ansökan om medgivande enligt 1 § görs av rikspolisstyrelsen efter&lt;br&gt;framställning från den som vill använda fingerade personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om rikspolisstyrelsen har avslagit en framställning från en enskild per-&lt;br&gt;son får denne själv ansöka hos rätten om medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person som har fått eller begär medgivande för egen del får även göra&lt;br&gt;framställan eller ansökan om medgivande för ett barn som personen är&lt;br&gt;vårdnadshavare för och varaktigt bor tillsammans med om syftet är att&lt;br&gt;skydda mot den andre vårdnadshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av rikspolisstyrelsen att inte göra ansökan hos rätten får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Vid tingsrättens handläggning gäller lagen (1946:807) om handlägg-&lt;br&gt;ning av domstolsärenden i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om ett medgivande att använda fingerade personuppgifter har läm-&lt;br&gt;nats skall rikspolisstyrelsen skyndsamt se till att den person som har fått&lt;br&gt;medgivandet registreras inom folkbokföringen med de fingerade uppgifter&lt;br&gt;som styrelsen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fingerade personuppgifterna skall bestämmas och registreras på ett&lt;br&gt;sådant sätt att det inte därav framgår vilken person det är som använder&lt;br&gt;uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen skall bevaka att fingerade personuppgifter inte an-&lt;br&gt;vänds under längre tid än vad som har medgetts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsens beslut enligt första stycket får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 60, 66 §§ och punkt 1 av anvisningarna till 66 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innefattar hemortskommunen flera församlingar sker beskattningen i&lt;br&gt;den församling där den skattskyldige med tillämpning av reglerna om&lt;br&gt;hemortskommun anses ha sin hemort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som den 1 november året&lt;br&gt;näst före taxeringsåret är medlem i&lt;br&gt;en icke-territoriell församling anses&lt;br&gt;ha denna församling som hemort i&lt;br&gt;stället för den territoriella försam-&lt;br&gt;ling där han skall vara folkbokförd&lt;br&gt;om den församlingen ligger inom&lt;br&gt;den icke-territoriella församlingens&lt;br&gt;upptagn ingsom råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hemortskommun för-&lt;br&gt;stås i denna lag den kommun, där&lt;br&gt;den skattskyldige författningsenligt&lt;br&gt;skall vara mantalsskriven för året&lt;br&gt;näst före taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den, som varit under ett be-&lt;br&gt;skattningsår eller del därav bosatt&lt;br&gt;här i riket utan att mantalsskriv-&lt;br&gt;ningsskyldighet i någon kommun&lt;br&gt;beträffande honom förelegat för året&lt;br&gt;näst före taxeringsåret, skall såsom&lt;br&gt;hemortskommun anses den kom-&lt;br&gt;mun, där han först varit bosatt un-&lt;br&gt;der det år. som närmast föregått&lt;br&gt;taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hemortskommun för-&lt;br&gt;stås i denna lag den kommun, där&lt;br&gt;den skattskyldige författningsenligt&lt;br&gt;skall vara folkbokförd den 1 novem-&lt;br&gt;ber året före året näst före tax-&lt;br&gt;eringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den, som varit under ett be-&lt;br&gt;skattningsår eller del därav bosatt&lt;br&gt;här i riket utan att han bort folkbok-&lt;br&gt;föras i någon kommun den 1 no-&lt;br&gt;vember året före året näst före tax-&lt;br&gt;eringsåret, skall såsom hemorts-&lt;br&gt;kommun anses den kommun, där&lt;br&gt;han först varit bosatt under det år,&lt;br&gt;som närmast föregått taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som på grund av väsentlig anknytning, som avses i punkt 1&lt;br&gt;andra stycket av anvisningarna till 53 §, skall anses som bosatt här i riket&lt;br&gt;skall såsom hemortskommun anses den kommun till vilken anknytningen&lt;br&gt;varit starkast under året före taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dödsbo efter den som vid dödsfallet varit bosatt här i riket, skall&lt;br&gt;såsom hemortskommun anses den avlidens hemortskommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 66 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1.’’ Av bestämmelserna i denna&lt;br&gt;paragraf, jämförda med föreskrif-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Av bestämmelserna i denna&lt;br&gt;paragraf, jämförda med foreskrif-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lvdelse 1986:473.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Senaste lydelse 1986:1113.&lt;br&gt;’ Senaste lydelse 1986:473.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;terna i 68 §, framgår, att för den&lt;br&gt;som under ett beskattningsår eller&lt;br&gt;del därav stadigvarande vistats här&lt;br&gt;i riket utan att mantalsskrivnings-&lt;br&gt;skyldighet i någon kommun beträf-&lt;br&gt;fande honom förelegat för året näst&lt;br&gt;före taxeringsåret, skall såsom&lt;br&gt;hemortskommun anses den kom-&lt;br&gt;mun, där han under det år, som&lt;br&gt;närmast föregått taxeringsåret,&lt;br&gt;först vistats, utan att vistelsen varit&lt;br&gt;allenast tillfällig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;terna i 68 §, framgår, att för den&lt;br&gt;som under ett beskattningsår eller&lt;br&gt;del därav stadigvarande vistats här&lt;br&gt;i riket utan att han bort vara folk-&lt;br&gt;bokförd i någon kommun den 1 no-&lt;br&gt;vember året före året näst före tax-&lt;br&gt;eringsåret, skall såsom hemorts-&lt;br&gt;kommun anses den kommun, där&lt;br&gt;han under det år, som närmast fö-&lt;br&gt;regått taxeringsåret, först vistats,&lt;br&gt;utan att vistelsen varit allenast till-&lt;br&gt;fällig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;1992 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om rättegångsbalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 4 kap. 6 § ordet ”kyrkobokförd” skall bytas ut mot ”folkbok-&lt;br&gt;förd”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 10 kap. 1 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laga domstol i tvistemål i allmänhet är rätten i den ort, där svaranden&lt;br&gt;har sitt hemvist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ar svaranden mantalsskriven å Är svaranden folkbokförd i Sveri-&lt;br&gt;ort inom riket, anses den orten som ge anses som hans hemvist den ort&lt;br&gt;hans hemvist. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;där han var folkbokförd den 1 no-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vember föregående år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För bolag, förening eller annat samfund, stiftelse eller annan sådan&lt;br&gt;inrättning gälle som hemvist den ort, där styrelsen har sitt säte eller, om&lt;br&gt;säte för styrelsen ej är bestämt eller styrelse ej finnes, där förvaltningen&lt;br&gt;föres. Lag samma vare i fråga om kommun eller annan sådan menighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dödsbo sökes vid den rätt, där den döde skolat svara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som icke äger känt hemvist vare sig inom eller utom riket sökes där&lt;br&gt;han uppehåller sig. Är han svensk medborgare och uppehåller han sig utom&lt;br&gt;riket eller är hans uppehållsort okänd, sökes han där han inom riket senast&lt;br&gt;haft hemvist eller uppehållit sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft, i fråga om 4 kap. 6 § den 1 juli 1991 och i övrigt&lt;br&gt;den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 4 kap. 6 § 1988:1328.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1947:616.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 153&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1991:000) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1947:529) om allmänna barnbidrag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:529) om allmänna barnbi-&lt;br&gt;drag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; att 1 § i paragrafens lydelse enligt lagen (1991:000) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1991:000) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket, skall av allmänna&lt;br&gt;medel såsom bidrag till barnets uppehälle och uppfostran utgå allmänt&lt;br&gt;barnbidrag med 10020 kronor om året i enlighet med vad nedan närmare&lt;br&gt;stadgas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt barnbidrag skall utgå&lt;br&gt;jämväl för här i riket bosatt barn,&lt;br&gt;som icke är svensk medborgare,&lt;br&gt;såframt barnet fostras av någon&lt;br&gt;som är bosatt och mantalsskriven i&lt;br&gt;riket eller ock barnet eller endera av&lt;br&gt;dess föräldrar sedan minst sex må-&lt;br&gt;nader vistas i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt barnbidrag skall utgå&lt;br&gt;jämväl för här i riket bosatt barn,&lt;br&gt;som icke är svensk medborgare,&lt;br&gt;såframt barnet eller endera av dess&lt;br&gt;föräldrar sedan minst sex månader&lt;br&gt;vistas i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett barn som lämnar Sverige skall fortfarande anses vara bosatt här, om&lt;br&gt;utlandsvistelsen är avsedd att vara längst sex månader. Medföljande barn&lt;br&gt;till den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för&lt;br&gt;arbetsgivarens räkning, skall under utsändningstiden anses bosatta i Sveri-&lt;br&gt;ge. Medföljande barn till en person, som i annat fall är anställd i utlandet&lt;br&gt;av svenska kyrkan, ett svenskt trossamfund, ett organ som är knutet till ett&lt;br&gt;sådant samfund eller en svensk ideell organisation som bedriver bistånds-&lt;br&gt;verksamhet, skall fortfarande anses bosatta här, om utlandsvistelsen är&lt;br&gt;avsedd att vara längst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft såvitt&lt;br&gt;avser 1 § första stycket den 1 janua-&lt;br&gt;ri 1992 och i övrigt den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter i 1 § tredje&lt;br&gt;stycket om var barnet skall anses&lt;br&gt;vara bosatt gäller fortfarande för&lt;br&gt;barn som lämnat Sverige före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft såvitt&lt;br&gt;avser 1 § första och andra styckena&lt;br&gt;den 1 januari 1992 och i övrigt den&lt;br&gt;1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre föreskrifter i 1 § första&lt;br&gt;och andra styckena gäller fortfaran-&lt;br&gt;de i fråga om bidrag som avser tid&lt;br&gt;före den I januari 1992. Äldre före-&lt;br&gt;skrifter i 1 § tredje stycket om var&lt;br&gt;barnet skall anses vara bosatt gäller&lt;br&gt;fortfarande för barn som lämnat&lt;br&gt;Sverige före den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1973:449.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Nuvarande lydelse enligt prop. 1990/91:100 bil. 7, bilaga 7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i föräldrabalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om föräldrabalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 2 kap. 2 §, 4 kap. 6 och 10 §§ samt 19 kap. 8 § ordet ”kyrkobok-&lt;br&gt;förd” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”folkbokförd” i motsvaran-&lt;br&gt;de form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 6 kap. 4 § ordet ”pastorsämbetet” skall bytas ut mot ”skatte-&lt;br&gt;myndigheten”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 kap. 16 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt 4 § andra stycket&lt;br&gt;om gemensam vårdnad för föräld-&lt;br&gt;rar som inte är gifta med varandra&lt;br&gt;görs hos pastorsämbetet i den för-&lt;br&gt;samling där barnet är kyrkobokfört.&lt;br&gt;Anmälan skall göras skriftligen av&lt;br&gt;båda föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av pastorsämbetet får över-&lt;br&gt;klagas hos domkapitlet genom be-&lt;br&gt;svär. Domkapitlets beslut får över-&lt;br&gt;klagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt 4 § andra stycket&lt;br&gt;om gemensam vårdnad för föräld-&lt;br&gt;rar som inte är gifta med varandra&lt;br&gt;prövas av skattemyndigheten i det&lt;br&gt;län där barnet är folkbokfört. An-&lt;br&gt;mälan skall göras skriftligen av&lt;br&gt;båda föräldrarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt 4 § andra stycket&lt;br&gt;2 görs hos valfri skattemyndighet el-&lt;br&gt;ler allmän försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av skattemyndigheten&lt;br&gt;överklagas hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Anmälan om gemensam vårdnad hos ett pastorsämbete som inte har&lt;br&gt;registrerats före ikraftträdandet skall prövas av en skattemyndighet. I fråga&lt;br&gt;om överklagande av beslut som har meddelats före ikraftträdandet gäller&lt;br&gt;äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balken omtryckt 1990:1526.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i religionsfrihetslagen (1951:680)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om religionsfrihetslagen (1951:680)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 7 — 11 och 13 §§ ordet ”kyrkobokförd” i olika böjningsformer&lt;br&gt;skall bytas ut mot ”folkbokförd” i motsvarande form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 15 och 16 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 17—19 §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Över pastors beslut eller åtgärd&lt;br&gt;enligt denna lag må klagan föras.&lt;br&gt;Om sådan klagan skall, ändå att&lt;br&gt;beslutet eller åtgärden icke angår&lt;br&gt;kyrkobokföring, vad om klagan i&lt;br&gt;fråga rörande kyrkobokföring är&lt;br&gt;stadgat äga motsvarande tillämp-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot beslut eller åtgärd enligt den-&lt;br&gt;na lag av ämbetsman som avses i&lt;br&gt;14 § föres talan hos kammarrätten&lt;br&gt;genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastors beslut enligt denna lagfar&lt;br&gt;överklagas hos domkapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlets beslut får överkla-&lt;br&gt;gas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag av den&lt;br&gt;som avses i 14 § får överklagas hos&lt;br&gt;kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med pastor avses i denna lag den&lt;br&gt;som ansvarar för kyrkobokföringen&lt;br&gt;i församling av svenska kyrkan eller&lt;br&gt;del av sådan församling, som utgör&lt;br&gt;särskilt kyrkobokföringsdistrikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har någon uppdrag att i kyrko-&lt;br&gt;bokföringsärenden biträda pastor,&lt;br&gt;skall uppdraget avse även ärenden&lt;br&gt;enligt denna lag; dock må ej annan&lt;br&gt;än präst mottaga försäkran som av-&lt;br&gt;ses i 10 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med pastor avses i denna lag kyr-&lt;br&gt;koherde i en församling i svenska&lt;br&gt;kyrkan eller någon annan präst som&lt;br&gt;domkapitlet har förordnat att sköta&lt;br&gt;de uppgifter som pastor har enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlet får även förordna&lt;br&gt;någon annan att handlägga ären-&lt;br&gt;den som pastor har enligt denna lag.&lt;br&gt;Endast den som är präst får dock ta&lt;br&gt;emot försäkran som avses i 10 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse&lt;br&gt;skall föra register över medlemmar-&lt;br&gt;na i svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse&lt;br&gt;skall underrätta pastor om sådana&lt;br&gt;händelser inom folkbokföringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § 1970:766&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § 1963:509.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1971:606.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som kan föranleda en prövning av&lt;br&gt;pastor enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastor skall genast underrätta&lt;br&gt;svenska kyrkans centralstyrelse när&lt;br&gt;han har fattat beslut som rör en per-&lt;br&gt;sons medlemskap i svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kyrkans centralstyrelse&lt;br&gt;skall lämna de uppgifter till skatte-&lt;br&gt;förvaltningen om medlemskap i&lt;br&gt;svenska kyrkan som behövs för debi-&lt;br&gt;tering och uppbörd av församlings-&lt;br&gt;skatt och framställning av röstläng-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastoratet skall tillhandahålla&lt;br&gt;personal, kontorslokaler, inventa-&lt;br&gt;rier, material samt det som i övrigt&lt;br&gt;behövs för att pastor skall kunna&lt;br&gt;fullgöra sina uppgifter enligt denna&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 5&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Förslag till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91:153&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1969:621) om ändring i ärvdabalken &lt;sup&gt;Bllaga 5&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1969:621) om ändring i ärvdabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Är barn utom äktenskap fött&lt;br&gt;innan nya lagen trätt i kraft och&lt;br&gt;skulle icke arvsrätt mellan fadern&lt;br&gt;och barnet ha förelegat redan enligt&lt;br&gt;äldre lag, ärver barnet och dess&lt;br&gt;bröstarvingar fadern och dennes&lt;br&gt;släktingar endast under förutsätt-&lt;br&gt;ning att annan dödsbodelägare, bo-&lt;br&gt;utredningsman eller den som sitter&lt;br&gt;i boet inom tre månader från döds-&lt;br&gt;fallet eller, om bouppteckningen&lt;br&gt;förrättas senare, senast vid boupp-&lt;br&gt;teckningen fått kännedom om ar-&lt;br&gt;vingen eller anteckning om barnet&lt;br&gt;före arvfallet gjorts i personakt för&lt;br&gt;arvlåtaren eller annan från vilken&lt;br&gt;arvingen härleder sin arvsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Är barn utom äktenskap fött&lt;br&gt;innan nya lagen trätt i kraft och&lt;br&gt;skulle icke arvsrätt mellan fadern&lt;br&gt;och barnet ha förelegat redan enligt&lt;br&gt;äldre lag, ärver barnet och dess&lt;br&gt;bröstarvingar fadern och dennes&lt;br&gt;släktingar endast under förutsätt-&lt;br&gt;ning att annan dödsbodelägare, bo-&lt;br&gt;utredningsman eller den som sitter&lt;br&gt;i boet inom tre månader från döds-&lt;br&gt;fallet eller, om bouppteckningen&lt;br&gt;förrättas senare, senast vid boupp-&lt;br&gt;teckningen fått kännedom om ar-&lt;br&gt;vingen eller anteckning om barnet&lt;br&gt;före arvfallet gjorts i personakt eller&lt;br&gt;registrerats i folkbokföringen för&lt;br&gt;arvlåtaren eller annan från vilken&lt;br&gt;arvingen härleder sin arvsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1974:238.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i vallagen (1972:620)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen (1972:620)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 4 kap. 2, 11 och 14 §, 7 kap. 3§ samt 9 kap. 3§ ordet&lt;br&gt;”kyrkobokförd” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”folkbokförd” i&lt;br&gt;motsvarande form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 5 kap. 3 § ordet ”kyrkobokföringsort” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”folkbokföringsort”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 3 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 2 § beräknas&lt;br&gt;antalet röstberättigade på grundval&lt;br&gt;av stommarna till mantalslängder-&lt;br&gt;na för året. Vid beräkningen anses&lt;br&gt;som röstberättigad varje svensk&lt;br&gt;medborgare som fyllt eller senare&lt;br&gt;under kalenderåret fyller arton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 2 § beräknas&lt;br&gt;antalet röstberättigade på grundval&lt;br&gt;av skattemyndighetens personband&lt;br&gt;den 1 november föregående år. Vid&lt;br&gt;beräkningen anses som röstberätti-&lt;br&gt;gad varje svensk medborgare som&lt;br&gt;fyllt eller senare under kalenderåret&lt;br&gt;fyller arton år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1987:1334.&lt;br&gt;Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 2 § 1990:363&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 11 § 1990:363.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:1252.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i datalagen (1973:289)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 28 § datalagen (1973:289) skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som begär att få uppgifter ur en myndighets personregister för ett&lt;br&gt;sådant ändamål som avses i 26 § andra stycket 1 och 3 och som kan&lt;br&gt;tillgodoses genom SPAR skall hänvisas till detta register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket hindrar inte att en&lt;br&gt;skattemyndighet låter myndigheter&lt;br&gt;vars verksamhet är begränsad till&lt;br&gt;länet utnyttja skattemyndighetens&lt;br&gt;personregister i stället för SPAR.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket hindrar inte att en&lt;br&gt;skattemyndighet låter myndigheter&lt;br&gt;vars verksamhet är begränsad till&lt;br&gt;länet utnyttja annat register som&lt;br&gt;skattemyndigheten för över befolk-&lt;br&gt;ningen i länet än sådant som avses i&lt;br&gt;lagen (1990:1536) om fölkbokfö-&lt;br&gt;ringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller, efter regeringens bestämmande, datainspektionen får&lt;br&gt;föreskriva att en statlig myndighets personregister får utnyttjas av en&lt;br&gt;annan myndighet för de ändamål som avses i 26 § andra stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskrifterna i denna paragraf inskränker inte myndigheternas skyldig-&lt;br&gt;heter enligt reglerna om allmänna handlingars offentlighet i tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:365.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 kap. 15 och 19 §§ sekretesslagen (1980:100)&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan&lt;br&gt;liknande registrering av befolkningen, för uppgift om enskilds personliga&lt;br&gt;förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekre-&lt;br&gt;tess gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i annan verksam-&lt;br&gt;het som avser registrering av betydande del av befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende om med-&lt;br&gt;lemskap i svenska kyrkan, för upp-&lt;br&gt;gift om enskilds personliga förhål-&lt;br&gt;landen, om det av särskild anled-&lt;br&gt;ning kan antas att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående lider men&lt;br&gt;om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos polismyndighet för sådan uppgift om enskilds per-&lt;br&gt;sonliga förhållanden som hänför sig till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. verksamhet som enbart innefattar hjälp eller annat bistånd åt enskild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ärende om omhändertagande eller handräckning enligt lagstiftningen&lt;br&gt;om viss psykiatrisk vård eller om vård av missbrukare utan samtycke inom&lt;br&gt;socialtjänsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ärende om handräckning enligt lagstiftningen om omsorger om psy-&lt;br&gt;kiskt utvecklingsstörda eller vård av unga utan samtycke inom socialtjäns-&lt;br&gt;ten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ärende som avses i 21 kap. föräldrabalken, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. verksamhet som innefattar handräckning enligt smittskyddslagstift-&lt;br&gt;ningen eller annat bistånd åt smittskyddsläkare, om det kan antas att den&lt;br&gt;enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende enligt&lt;br&gt;lagen (1988:688) om besöksförbud&lt;br&gt;för uppgift om enskilds personliga&lt;br&gt;förhållanden, om det kan antas att&lt;br&gt;den enskilde eller någon honom&lt;br&gt;närstående lider men om uppgiften&lt;br&gt;röjs. Sekretessen gäller inte beslut i&lt;br&gt;ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i ärende enligt&lt;br&gt;lagen (1988:688) om besöksförbud&lt;br&gt;och i ärende om fingerade person-&lt;br&gt;uppgifter för uppgift om enskilds&lt;br&gt;personliga förhållanden, om det&lt;br&gt;kan antas att den enskilde eller nå-&lt;br&gt;gon honom närstående lider men&lt;br&gt;om uppgiften röjs. Sekretessen gäl-&lt;br&gt;ler inte beslut i ärende om besöks-&lt;br&gt;förbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1989:713.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i namnlagen (1982:670)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om namnlagen (1982:670)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 38 § skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t/e/satti 1,5, 8,9, 10, 15, 17,29,30,31,32,34,35,47, 49och51 §§samt&lt;br&gt;9 p. övergångsbestämmelserna ordet ”pastorsämbetet” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”skattemyndigheten”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 36, 37 och 39 §§ samt rubriken närmast före 36 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till pastorsämbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till skattemyndighet m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till pastorsämbetet görs&lt;br&gt;i den församling där den som an-&lt;br&gt;mälningen avser är kyrkobokförd.&lt;br&gt;År denne inte kyrkobokförd i Sveri-&lt;br&gt;ge, görs anmälningen i den försam-&lt;br&gt;ling där han eller hon vistas eller&lt;br&gt;senast har varit kyrkobokförd. I öv-&lt;br&gt;riga fall får anmälningen göras till&lt;br&gt;riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningen till pastorsämbetet&lt;br&gt;eller riksskatteverket skall göras&lt;br&gt;skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anmälan till pastorsämbetet&lt;br&gt;anses anmälan som vid vigsel görs&lt;br&gt;om efternamn till vigselförrättaren&lt;br&gt;och vid dop inom svenska kyrkan&lt;br&gt;görs om förnamn till dopförrätta-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan till skattemyndighet&lt;br&gt;prövas i det län där den som anmäl-&lt;br&gt;ningen avser är eller senast har varit&lt;br&gt;folkbokförd. Har denne aldrig varit&lt;br&gt;folkbokförd i landet prövas anmälan&lt;br&gt;av den skattemyndighet som be-&lt;br&gt;stäms av regeringen eller den myn-&lt;br&gt;dighet som regeringen förordnar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningen till skattemyndig-&lt;br&gt;heten skall göras skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anmälan till skattemyndig-&lt;br&gt;het anses anmälan som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. görs till valfri skattemyndighet&lt;br&gt;eller allmän försäkringskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid vigsel görs om efternamn&lt;br&gt;till vigselförrättaren och vid dop&lt;br&gt;inom svenska kyrkan görs om för-&lt;br&gt;namn till dopförrättaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av pastorsämbetet får över- Beslut av skattemyndigheten får&lt;br&gt;klagas till domkapitlet genom be- överklagas till länsrätten,&lt;br&gt;svär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domkapitlets beslut får överkla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gas till kammarrätten genom be-&lt;br&gt;svär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar hos patent- och re-&lt;br&gt;gistreringsverket skall göras skriftli-&lt;br&gt;gen. De skall innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8, 31, och 32 §§ 1988:261&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51 § 1985:372&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 p. övergångsbestämmelserna 1988:261.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar hos patent- och re-&lt;br&gt;gistreringsverket skall göras skriftli-&lt;br&gt;gen. De skall innehålla uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sökandens postadress och om skä-&lt;br&gt;len for ansökningen. Till ansök-&lt;br&gt;ningen skall fogas ett personbevis.&lt;br&gt;777/ ansökan om förnamn för den&lt;br&gt;som är född här i landet skall också&lt;br&gt;fogas utdrag ur födelse- och dopbo-&lt;br&gt;ken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sökandens postadress och om skä-&lt;br&gt;len för ansökningen. Till ansök-&lt;br&gt;ningen skall fogas ett personbevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden skall betala ansökningsavgift. Regeringen bestämmer avgif-&lt;br&gt;tens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Namnärende hos pastorsämbetet eller riksskatteverket som inte har&lt;br&gt;avgjorts före ikraftträdandet skall prövas av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Beslut av pastorsämbetet som har överklagats före ikraftträdandet&lt;br&gt;skall prövas enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängt barnbidrag lämnas en-&lt;br&gt;dast till elever som är bosatta i Sve-&lt;br&gt;rige. Är eleven inte svensk medbor-&lt;br&gt;gare, gäller därutöver att eleven&lt;br&gt;skall fostras av någon som är bosatt&lt;br&gt;och mantalsskriven här i landet eller&lt;br&gt;att antingen denne eller eleven vis-&lt;br&gt;tas här sedan minst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängt barnbidrag lämnas en-&lt;br&gt;dast till elever som är bosatta i Sve-&lt;br&gt;rige. Är eleven inte svensk medbor-&lt;br&gt;gare, gäller därutöver att eleven vis-&lt;br&gt;tas här z landet sedan minst sex må-&lt;br&gt;nader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förlängt barnbidrag enligt 4 § tillämpas i fråga om bosättningen här i&lt;br&gt;landet de förskrifter om bosättning som gäller för allmänt barnbidrag vid&lt;br&gt;utlandsvistelse enligt lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Äldre föreskrift gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om bidrag som avser tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i äktenskapsbalken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om äktenskapsbalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 3 kap. 2 § ordet ”kyrkobokförd” skall bytas ut mot ”folkbok-&lt;br&gt;förd”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 3 kap. 4 § orden ”pastorsämbetet” och ”ämbetet” skall bytas ut&lt;br&gt;mot ”skattemyndigheten” och ”myndigheten”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 1 §, 4 kap. 5 §, 15 kap. 2 och 4 §§ samt 18 kap. 5 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i balken skall införas en ny paragraf, 4 kap. 8 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan äktenskap ingås skall prö-&lt;br&gt;vas om det finns något hinder mot&lt;br&gt;äktenskapet. Denna prövning skall&lt;br&gt;göras i den församling inom svenska&lt;br&gt;kyrkan där kvinnan eller mannen&lt;br&gt;är kyrkobokförd eller, om ingen av&lt;br&gt;dem är kyrkobokförd här i landet, i&lt;br&gt;den församling där någon av dem&lt;br&gt;vistas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hindersprövningen skall begäras&lt;br&gt;av kvinnan och mannen gemen-&lt;br&gt;samt hos pastorsämbetet i försam-&lt;br&gt;lingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan äktenskap ingås skall prö-&lt;br&gt;vas om det finns något hinder mot&lt;br&gt;äktenskapet. Denna prövning skall&lt;br&gt;göras av skattemyndigheten i det&lt;br&gt;län där kvinnan eller mannen är&lt;br&gt;folkbokförd eller, om ingen av dem&lt;br&gt;är folkbokförd här i landet, i det län&lt;br&gt;där någon av dem vistas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hindersprövningen skall begäras&lt;br&gt;av kvinnan och mannen gemen-&lt;br&gt;samt hos valfri skattemyndighet el-&lt;br&gt;ler allmän försäkringskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan vigsel förrättas skall vigsel-&lt;br&gt;förrättaren förvissa sig om att hin-&lt;br&gt;dersprövning har skett inom fyra&lt;br&gt;månader före den planerade vigseln&lt;br&gt;och att inget hinder har framkom-&lt;br&gt;mit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan vigsel förrättas skall vigsel-&lt;br&gt;förrättaren förvissa sig om att hin-&lt;br&gt;dersprövning har skett inom fyra&lt;br&gt;månader före den planerade vigseln&lt;br&gt;och att inget hinder har framkom-&lt;br&gt;mit. Utan intyg om hinderspröv-&lt;br&gt;ningen får vigseln förrättas endast&lt;br&gt;av en präst som tjänstgör i den för-&lt;br&gt;samling där hindersprövningen har&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vigselförrättaren skall genast&lt;br&gt;sända underrättelse om vigseln till&lt;br&gt;den skattemyndighet som har gjort&lt;br&gt;hindersprövningen. Om hinders-&lt;br&gt;prövningen inte har gjorts i Sverige,&lt;br&gt;sänds underrättelsen till skattemyn-&lt;br&gt;digheten i det län där vigseln har ägt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 3 kap. 2 § 1988:1254.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelsen lämnas på särskilt&lt;br&gt;formulär som riksskatteverket fast-&lt;br&gt;ställer.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 5&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;15 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastorsämbetets beslut i fråga om Skattemyndighetens beslut i frå-&lt;br&gt;hindersprövning får överklagas hos ga om hindersprövning får överkla-&lt;br&gt;domkapitlet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;gas hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller beslut av präster inom svenska kyrkan om förrättande&lt;br&gt;av vigsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsens beslut om tillstånd till äktenskap eller om förrättande av&lt;br&gt;vigsel får överklagas hos kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller beslut av dom-&lt;br&gt;kapitlet om hindersprövning eller&lt;br&gt;om förrättande av vigsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anteckningar om ingångna eller&lt;br&gt;upplösta äktenskap skall göras i&lt;br&gt;kyrkoböckerna enligt föreskrifter&lt;br&gt;som regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om ingångna eller upp-&lt;br&gt;lösta äktenskap registreras inom&lt;br&gt;folkbokföringen enligt särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Hindersprövning hos pastorsämbetet som inte har beslutats före&lt;br&gt;ikraftträdandet skall göras av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Beslut av pastorsämbetet eller beslut av präst inom svenska kyrkan&lt;br&gt;om förrättande av vigsel som har överklagats före ikraftträdandet skall&lt;br&gt;handläggas enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i församlingslagen (1988:180)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 §, 6 kap. 12 och 19 §§, 9 kap. 4 §, 11&lt;br&gt;kap. 1 §, 12 kap. 1 § samt 13 kap. 3 § församlingslagen (1988:180)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;br&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rösträtt vid val av kyrkofullmäk-&lt;br&gt;tige har den som är kyrkobokförd i&lt;br&gt;församlingen, är medlem av svens-&lt;br&gt;ka kyrkan och som är myndig på&lt;br&gt;valdagen. Den som inte är svensk&lt;br&gt;medborgare har rösträtt endast om&lt;br&gt;han har varit kyrkobokförd i riket&lt;br&gt;den 1 november de tre åren när-&lt;br&gt;mast före valåret. Varje röstberätti-&lt;br&gt;gad har en röst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är kyrkobokförd i en&lt;br&gt;icke-territoriell församling har inte&lt;br&gt;rösträtt vid val av ledamöter och&lt;br&gt;suppleanter i kyrkofullmäktige i an-&lt;br&gt;nan församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om rösträtt enligt första&lt;br&gt;och andra styckena föreligger av-&lt;br&gt;görs på grundval av en före valet&lt;br&gt;upprättad röstlängd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;br&gt;12§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar är den som är kyrkobok-&lt;br&gt;förd inom valkretsen, är medlem av&lt;br&gt;svenska kyrkan och som är myndig&lt;br&gt;på valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som innehar en tjänst som&lt;br&gt;biskop eller biträdande biskop är&lt;br&gt;inte valbar till ledamot eller supple-&lt;br&gt;ant. Domprosten eller någon annan&lt;br&gt;kyrkoherde som är biskopens ersät-&lt;br&gt;tare i stiftsstyrelsen samt den som är&lt;br&gt;anställd hos stiftssamfalligheten och&lt;br&gt;som i egenskap av föredragande hos&lt;br&gt;stiftsstyrelsen eller på grund av and-&lt;br&gt;ra uppgifter som hör till tjänsten har&lt;br&gt;en ledande ställning bland stifts-&lt;br&gt;samfällighetens tjänstemän är inte&lt;br&gt;heller valbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rösträtt vid val av ledamöter och&lt;br&gt;suppleanter i kyrkofullmäktige i en&lt;br&gt;församling har den som är folkbok-&lt;br&gt;förd i församlingen, är medlem av&lt;br&gt;svenska kyrkan och har fyllt arton&lt;br&gt;år senast på valdagen. Den som&lt;br&gt;inte är svensk medborgare har röst-&lt;br&gt;rätt bara om han har varit kyrko-&lt;br&gt;bokförd i landet den 1 november de&lt;br&gt;tre åren närmast före valåret. Varje&lt;br&gt;röstberättigad har en röst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är medlem i en icke-&lt;br&gt;territoriell församling har inte röst-&lt;br&gt;rätt vid val av ledamöter och sup-&lt;br&gt;pleanter i kyrkofullmäktige i annan&lt;br&gt;församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om rösträtt enligt första&lt;br&gt;och andra styckena avgörs på&lt;br&gt;grundval av en röstlängd som har&lt;br&gt;upprättats före valet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till ledamot eller supple-&lt;br&gt;ant i stiftsfullmäktige är den som är&lt;br&gt;folkbokförd inom valkretsen, är&lt;br&gt;medlem av svenska kyrkan och har&lt;br&gt;fyllt arton år senast på valdagen.&lt;br&gt;Den som är medlem i en icke-terri-&lt;br&gt;toriell församling är bara valbar i&lt;br&gt;den valkrets som den församlingen&lt;br&gt;tillhör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar är dock inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som innehar en tjänst som&lt;br&gt;biskop eller biträdande biskop,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. domprosten eller någon annan&lt;br&gt;kyrkoherde som är biskopens ersät-&lt;br&gt;tare i stiftsstyrelsen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den som är anställd hos stifts-&lt;br&gt;samfälligheten och som på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1989:985.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sina uppgifter har den ledande ställ-&lt;br&gt;ningen bland de anställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om verkan av att valbarheten upphör och om rätt att avsäga sig&lt;br&gt;uppdraget tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 5 § tredje stycket om ledamot&lt;br&gt;och suppleant i kyrkofullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Bilaga 5&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut varigenom ledamöter och&lt;br&gt;suppleanter har utsetts får överkla-&lt;br&gt;gas hos valprövningsnämnden.&lt;br&gt;Rätt att överklaga har den som&lt;br&gt;uppfyller villkoren för rösträtt vid&lt;br&gt;kyrkofullmäktigeval och som är&lt;br&gt;kyrkobokförd inom valkretsen. Par-&lt;br&gt;tier som har deltagit i valet får ock-&lt;br&gt;så överklaga beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut varigenom ledamöter och&lt;br&gt;suppleanter har utsetts får överkla-&lt;br&gt;gas hos valprövningsnämnden.&lt;br&gt;Rätt att överklaga har den som&lt;br&gt;uppfyller villkoren för rösträtt vid&lt;br&gt;kyrkofullmäktigeval och som enligt&lt;br&gt;12 § är valbar inom valkretsen. Par-&lt;br&gt;tier som har deltagit i valet får ock-&lt;br&gt;så överklaga beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skrivelsen med överklagandet skall ges in till stiftsstyrelsen inom tio&lt;br&gt;dagar efter det att valet eller förrättningen avslutades. Har en skrivelse&lt;br&gt;med överklagande kommit in till valprövningsnämnden inom överklagan-&lt;br&gt;detiden, skall den omständigheten att skrivelsen har kommit till stiftssty-&lt;br&gt;relsen först därefter dock inte föranleda att den avvisas. Valprövnings-&lt;br&gt;nämnden prövar om skrivelsen har kommit in i rätt tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;br&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till ledamot eller supple-&lt;br&gt;ant är den som är kyrkobokförd&lt;br&gt;inom stiftet, är medlem av svenska&lt;br&gt;kyrkan och som är myndig på val-&lt;br&gt;dagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de personer som avses i 6&lt;br&gt;kap. 12 § andra stycket andra me-&lt;br&gt;ningen får inte heller en tjänsteman&lt;br&gt;som förestår någon förvaltning som&lt;br&gt;är underställd stiftsstyrelsen väljas&lt;br&gt;till ledamot eller suppleant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valbar till ledamot eller supple-&lt;br&gt;ant i stiftsstyrelsen är den som är&lt;br&gt;folkbokförd inom stiftet, är medlem&lt;br&gt;av svenska kyrkan och som har fyllt&lt;br&gt;arton år senast på valdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de personer som avses i 6&lt;br&gt;kap. 12 § andra stycket får inte hel-&lt;br&gt;ler en anställd som förestår någon&lt;br&gt;förvaltning som är underställd&lt;br&gt;stiftsstyrelsen väljas till ledamot el-&lt;br&gt;ler suppleant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om verkan av att valbarheten upphör och rätt till avsägelse&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 5 § tredje stycket om ledamöter och&lt;br&gt;suppleanter i kyrkofullmäktige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyvalda kyrkofullmäktige eller kyrkostämman väljer under år då val i&lt;br&gt;hela riket av kyrkofullmäktige har förrättats tre eller flera revisorer samt&lt;br&gt;minst lika många revisorssuppleanter för granskning av de tre följande&lt;br&gt;årens verksamhet. Fullmäktige eller stämman får därvid välja revisorer&lt;br&gt;och suppleanter för granskning av viss eller vissa nämnders verksamhet.&lt;br&gt;Antalet revisorer, liksom antalet suppleanter, för varje nämnd eller grupp&lt;br&gt;av nämnder skall dock vara minst tre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om val till kyrkofullmäktige har upphävts och omval har ägt rum eller&lt;br&gt;om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatför-&lt;br&gt;delningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;revisorerna och suppleanterna två månader efter det att omvalet eller&lt;br&gt;sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller sammanräkningen har&lt;br&gt;avslutats, skall fullmäktige förrätta nytt val av revisorer och suppleanter&lt;br&gt;för återstoden av tjänstgöringstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om valbarhet till revisor&lt;br&gt;och revisorsuppleant, verkan av att&lt;br&gt;valbarheten upphör och rätt till av-&lt;br&gt;sägelse skall bestämmelserna i 2&lt;br&gt;kap. 5 § om ledamot och suppleant&lt;br&gt;i kyrkofullmäktige tillämpas. Den&lt;br&gt;som inte är kyrkobokförd i försam-&lt;br&gt;lingen är dock valbar. Detsamma&lt;br&gt;gäller den som är myndig på dagen&lt;br&gt;för valet till revisor eller suppleant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om valbarhet till revisor&lt;br&gt;och revisorsuppleant, verkan av att&lt;br&gt;valbarheten upphör och rätt till av-&lt;br&gt;sägelse skall bestämmelserna i 2&lt;br&gt;kap. 5 § om ledamot och suppleant&lt;br&gt;i kyrkofullmäktige tillämpas. Den&lt;br&gt;som inte är folkbokförd i försam-&lt;br&gt;lingen är dock valbar z en territoriell&lt;br&gt;församling. I en icke-territoriell för-&lt;br&gt;samling är även den valbar som inte&lt;br&gt;är medlem i församlingen. Valbar i&lt;br&gt;en församling är den som är myn-&lt;br&gt;dig på dagen för valet till revisor&lt;br&gt;eller suppleant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en revisor som inte har utsetts vid proportionellt val avgår under&lt;br&gt;tjänstgöringstiden, får fullmäktige eller stämman förrätta fyllnadsval för&lt;br&gt;återstoden av denna tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Revisorer och revisorsuppleanter har rätt till den ledighet från anställ-&lt;br&gt;ning som behövs för uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullmäktige eller stämman får besluta att det till revisorer och revisors-&lt;br&gt;suppleanter skall betalas skäligt arvode samt skälig ersättning för resekost-&lt;br&gt;nader, förlorad arbetsförtjänst och andra utgifter som föranleds av upp-&lt;br&gt;draget. Arvodet skall bestämmas till lika belopp för lika uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om skyldighet att erlägga församlingsskatt finns i kommu-&lt;br&gt;nalskattelagen (1928:370).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är kyrkobokförd i en&lt;br&gt;icke-territoriell församling är inte&lt;br&gt;skyldig att erlägga församlingsskatt&lt;br&gt;till den territoriella församling där&lt;br&gt;han är mantalsskriven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är medlem i en icke-&lt;br&gt;territoriell församling är inte skyl-&lt;br&gt;dig att erlägga församlingsskatt till&lt;br&gt;den territoriella församling där han&lt;br&gt;är folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om skattskyldighet finns i lagen (1951:691) om&lt;br&gt;viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 1 och 2 §§ får över- Beslut enligt 1 och 2 §§ får över-&lt;br&gt;klagas av den som är kyrkobokförd i klagas, z fråga om en territoriell för-&lt;br&gt;församlingen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;samling, av den som är folkbokförd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i församlingen och, i fråga om en&lt;br&gt;icke-territoriell församling, av den&lt;br&gt;som är medlem i församlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 153&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;17 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i begravningslagen (1990:1144)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om begravningslagen (1990:1144)&lt;br&gt;dels att 4 kap. 1 — 4 §§ skall upphävas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 2 kap. 3 §, 5 kap. 2, 3 och 13 §§ ordet ”kyrkobokförd” i olika&lt;br&gt;böjningsformer skall bytas ut mot ”folkbokförd” i motsvarande form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 5 kap. 10 § ordet ”pastorsämbete” i olika böjningsformer skall&lt;br&gt;bytas ut mot ”skattemyndighet” i motsvarande form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att nuvarande 4 kap. 5 — 8 §§ skall betecknas 4 kap. 1— 4 §§ och&lt;br&gt;nuvarande 4 kap. 9—11 §§ skall betecknas 4 kap. 6 —8 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att de nya 4 kap. 1 —4 och 7 §§ samt 5 kap. 9 § och 9 kap. 6 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 kap. 5 § av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(5§)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När stoftet eller askan efter en&lt;br&gt;person som har avlidit utomlands&lt;br&gt;har förts in till Sverige, skall den&lt;br&gt;som ordnar med gravsättningen&lt;br&gt;snarast anmäla detta till pastorsäm-&lt;br&gt;betet i den församling där den av-&lt;br&gt;lidne senast var kyrkobokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte är känt var den av-&lt;br&gt;lidne senast var kyrkobokförd eller&lt;br&gt;om den avlidne inte har varit kyr-&lt;br&gt;kobokförd i Sverige, skall anmälan&lt;br&gt;göras till pastorsämbetet i den för-&lt;br&gt;samling där stoftet eller askan skall&lt;br&gt;gravsättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(6 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid dödsfall i Sverige skall bevis&lt;br&gt;om dödsfallet (dödsbevis) och&lt;br&gt;— utom i fall som avses i 8 § —&lt;br&gt;intyg omdödsorsaken utan&lt;br&gt;dröjsmål utfärdas och lämnas till&lt;br&gt;det pastorsämbete som skall ta emot&lt;br&gt;anmälan om dödsfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dödsbevis och intyg om dödsorsa-&lt;br&gt;ken skall utfärdas av läkare. Denne&lt;br&gt;får inte vara make, barn, förälder,&lt;br&gt;syskon eller på något annat sätt&lt;br&gt;närstående till den avlidne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(7§)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den avlidne vid dödsfallet vår-&lt;br&gt;dades på en sjukvårdsinrättning el-&lt;br&gt;ler fördes dit i anslutning till döds-&lt;br&gt;fallet, skall dödsbeviset och intyget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När stoftet eller askan efter en&lt;br&gt;person som har avlidit utomlands&lt;br&gt;har förts in till Sverige, skall den&lt;br&gt;som ordnar med gravsättningen&lt;br&gt;snarast anmäla detta till skattemyn-&lt;br&gt;digheten i det län där den avlidne&lt;br&gt;senast var folkbokförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte är känt var den av-&lt;br&gt;lidne senast var folkbokförd eller&lt;br&gt;om den avlidne inte har varit folk-&lt;br&gt;bokförd i Sverige, skall anmälan gö-&lt;br&gt;ras till skattemyndigheten i det län&lt;br&gt;där stoftet eller askan skall gravsät-&lt;br&gt;tas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid dödsfall i Sverige skall bevis&lt;br&gt;om dödsfallet (dödsbevis) och&lt;br&gt;intyg om dödsorsaken utfär-&lt;br&gt;das utan dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beviset och intyget skall utfärdas&lt;br&gt;av läkare. Denne får inte vara&lt;br&gt;make, barn, förälder,syskon eller&lt;br&gt;på något annat sätt närstående till&lt;br&gt;den avlidne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om något annat inte följer av 4 §&lt;br&gt;skall dödsbeviset utan dröjsmål&lt;br&gt;lämnas till skattemyndigheten i det&lt;br&gt;län där den avlidne senast var folk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om dödsorsaken lämnas av sjuk-&lt;br&gt;vårdsinrättningen. I andra fall skall&lt;br&gt;beviset och intyget lämnas av den&lt;br&gt;läkare som utfärdat handlingarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bokförd. Om det inte är känt var den&lt;br&gt;avlidne senast var folkbokförd eller&lt;br&gt;om den avlidne inte har varit folk-&lt;br&gt;bokförd i landet, skall dödsbeviset&lt;br&gt;lämnas till skattemyndigheten i det&lt;br&gt;län där dödsfallet inträjfade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dödsbeviset skall lämnas av en&lt;br&gt;sjukvårdsinrättning, om den avlidne&lt;br&gt;vid dödsfallet vårdades där eller för-&lt;br&gt;des dit i anslutning till dödsfallet. I&lt;br&gt;andra fall skall beviset lämnas av&lt;br&gt;den läkare som utfärdat handling-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(8§)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan antas att döden har&lt;br&gt;orsakats av någon annan person el-&lt;br&gt;ler om det annars finns skäl för en&lt;br&gt;fullständigare undersökning av den&lt;br&gt;döda kroppen gäller — i stället för&lt;br&gt;vad som föreskrivs i 6 § — att döds-&lt;br&gt;beviset med uppgift om detta skall&lt;br&gt;lämnas till polismyndigheten i den&lt;br&gt;ort där dödsfallet inträffade och&lt;br&gt;pastorsämbetet underrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall efter den&lt;br&gt;utredning som kan behövas skaffa&lt;br&gt;intyg om dödsorsaken. Därefter&lt;br&gt;skall myndigheten till pastorsämbe-&lt;br&gt;tet lämna dödsbeviset och intyget&lt;br&gt;tillsammans med ett tillstånd till&lt;br&gt;gravsättning eller kremering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(10 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pastorsämbetet skall utfärda ett&lt;br&gt;intyg om att stoft får gravsättas el-&lt;br&gt;ler kremeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det kan antas att döden har&lt;br&gt;orsakats av någon annan person el-&lt;br&gt;ler om det annars finns skäl för&lt;br&gt;rättsmedicinsk obduktion eller an-&lt;br&gt;nan rättsmedicinsk undersökning&lt;br&gt;av den döda kroppen gäller — i&lt;br&gt;stället för vad som föreskrivs i 3 §&lt;br&gt;första stycket — att dödsbeviset&lt;br&gt;med uppgift om detta utan dröjs-&lt;br&gt;mål skall lämnas till polismyndig-&lt;br&gt;heten i den ort där dödsfallet inträf-&lt;br&gt;fade och skattemyndigheten under-&lt;br&gt;rättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polismyndigheten skall efter den&lt;br&gt;utredning som kan behövas skaffa&lt;br&gt;intyg om dödsorsaken. Därefter&lt;br&gt;skall polismyndigheten till skatte-&lt;br&gt;myndigheten lämna dödsbeviset&lt;br&gt;tillsammans med ett tillstånd till&lt;br&gt;gravsättning eller kremering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intyget om dödsorsaken skall sän-&lt;br&gt;das till statistiska centralbyrån. Det&lt;br&gt;skall göras av den läkare som utfär-&lt;br&gt;dat intyget eller, om den avlidne vid&lt;br&gt;dödsfallet vårdades på en sjukvårds-&lt;br&gt;inrättning eller fördes dit i anslut-&lt;br&gt;ning till dödsfallet, av sjukvårdsin-&lt;br&gt;rättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i 4 § skall polis-&lt;br&gt;myndigheten sända intyget till sta-&lt;br&gt;tistiska centralbyrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten skall utfärda&lt;br&gt;ett intyg om att stoft får gravsättas&lt;br&gt;eller kremeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant intyg får utfärdas bara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— om det enligt dödsbeviset kan&lt;br&gt;antas att döden inte har orsakats&lt;br&gt;av någon annan person eller att&lt;br&gt;det inte heller annars finns skäl&lt;br&gt;att göra en fullständigare under-&lt;br&gt;sökning av den döda kroppen,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— om polismyndigheten har med-&lt;br&gt;delat tillstånd till gravsättning&lt;br&gt;eller kremering i fall som avses i&lt;br&gt;8 och 9 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är känt för pastorsämbe-&lt;br&gt;tet att det pågår eller har pågått&lt;br&gt;medling om kremering eller om&lt;br&gt;gravsättningen enligt 5 kap 3 §, får&lt;br&gt;intyg inte utfärdas förrän tvisten är&lt;br&gt;slutligt löst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant intyg får utfärdas bara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— om det enligt dödsbeviset kan&lt;br&gt;antas att döden inte har orsakats av&lt;br&gt;någon annan person eller att det&lt;br&gt;inte heller annars finns skäl för&lt;br&gt;rättsmedicinsk obduktion eller an-&lt;br&gt;nan rättsmedicinsk undersökning&lt;br&gt;av den döda kroppen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— om polismyndigheten har med-&lt;br&gt;delat tillstånd till gravsättning&lt;br&gt;eller kremering i fall som avses i&lt;br&gt;4 eller 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är känt för skattemyndig-&lt;br&gt;heten att det pågår eller har pågått&lt;br&gt;medling om kremering eller om&lt;br&gt;gravsättningen enligt 5 kap. 3 §, får&lt;br&gt;intyg inte utfärdas förrän tvisten är&lt;br&gt;slutligt löst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;br&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stoft får inte kremeras eller grav-&lt;br&gt;sättas utan att ett sådant intyg som&lt;br&gt;avses i 4 kap. 10 § har lämnats till&lt;br&gt;krematoriemyndigheten eller den&lt;br&gt;som förvaltar begravningsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stoft får inte kremeras eller grav-&lt;br&gt;sättas utan att ett sådant intyg som&lt;br&gt;avses i 4 kap. 7§ har lämnats till&lt;br&gt;krematoriemyndigheten&lt;br&gt;eller den som förvaltar begrav-&lt;br&gt;ningsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om att kremering eller gravsättning&lt;br&gt;i vissa fall får ske även utan ett sådant intyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kyrkogårds- eller krematoriemyndighetens beslut enligt denna lag eller&lt;br&gt;enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen får överklagas hos&lt;br&gt;länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— polismyndighetens beslut om&lt;br&gt;tillstånd till gravsättning eller&lt;br&gt;kremering enligt 4 kap 9 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— pastorsämbetetsbeslut om intyg&lt;br&gt;för gravsättning eller kremering&lt;br&gt;enligt 4 kap. 10 § eller anstånd&lt;br&gt;enligt 5 kap. 10 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— polismyndighetens beslut om&lt;br&gt;tillstånd till gravsättning eller&lt;br&gt;kremering enligt 4 kap 6 §, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— skattemyndighetensbeslut om&lt;br&gt;intyg för gravsättning eller kre-&lt;br&gt;mering enligt 4 kap. 7 § eller an-&lt;br&gt;stånd enligt 5 kap 10 § andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;18 Förslag till&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lag om ändring i lagen (1990:1536) om&lt;br&gt;folkbokforingsregister&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen om folkbokforingsregister&lt;br&gt;(1990:1536)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 2 § benämningen ”folkbokföringslagen (1967:198)” skall bytas&lt;br&gt;ut mot ”folkbokföringslagen (1991:000)”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det närmast före 13 § skall införas en rubrik med lydelsen&lt;br&gt;”gallring”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett lokalt folkbokforingsregister får innehålla uppgifter om personer&lt;br&gt;som är eller har varit folkbokförda inom det verksamhetsområde för vilket&lt;br&gt;registret förs. För sådan person får anges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. folkbokföringsfastighet, folk-&lt;br&gt;bokföringsort, och folkbokföring&lt;br&gt;under särskild rubrik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. födelsehemort och födelseort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. medborgarskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. civilstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;make, barn, föräldrar och&lt;br&gt;vårdnadshavare eller annan person&lt;br&gt;som den registrerade har samband&lt;br&gt;med inom folkbokföringen och om&lt;br&gt;sambandet är grundat på adoption,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. sjömansregistrering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. inflyttning från utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. avregistrering vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) dödsfall och dödförklaring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) utflyttning till utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) obefintlighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. gravsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För personen får också anges&lt;br&gt;uppgifter som den 30 juni 1991 i&lt;br&gt;enlighet med särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser är antecknade i en sådan per-&lt;br&gt;sonakt som avses i 16 § folkbokfö-&lt;br&gt;ringskungörelsen (1967:495).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personnummer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. namn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. adress,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. folkbokföringsfastighet, folk-&lt;br&gt;bokföringsort, och folkbokföring&lt;br&gt;under särskild rubrik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. födelsehemort och födelseort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. medborgarskap,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. civilstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;make, barn, föräldrar och&lt;br&gt;vårdnadshavare eller annan person&lt;br&gt;som den registrerade har samband&lt;br&gt;med inom folkbokföringen och om&lt;br&gt;sambandet är grundat på adoption,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. sjömansregistrering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. inflyttning från utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. avregistrering vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) dödsfall och dödförklaring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) utflyttning till utlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) obefintlighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) beslut om fingerade personupp-&lt;br&gt;gifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. gravsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För personen får också anges&lt;br&gt;uppgifter som den 30 juni 1991 i&lt;br&gt;enlighet med särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser är antecknade i en sådan per-&lt;br&gt;sonakt som avses i 16 § folkbokfö-&lt;br&gt;ringskungörelsen (1967:495) samt&lt;br&gt;uppgifter om medlemskap i en icke-&lt;br&gt;territoriell församling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1991-03-19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f. d. regeringsrådet Eskil Hellner, justitierådet Fredrik Sterzel,&lt;br&gt;regeringsrådet Björn Sjöberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 21 februari 1991 har rege-&lt;br&gt;ringen på hemställan av statsrådet Åsbrink beslutat inhämta lagrådets&lt;br&gt;yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. folkbokföringslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om införande av folkbokföringslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om fingerade personuppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i föräldrabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1969:629) om ändring i ärvdabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i religionsfrihetslagen (1951:680),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lagom ändring i vallagen (1972:620),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lagom ändring i datalagen (1973:289),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lagom ändring i namnlagen (1982:670),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i äktenskapsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i församlingslagen (1988:180),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i begravningslagen (1990:1144),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i lagen (1990:1536) om folkbokforingsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför lagrådet föredragits av avdelningsdirektören Lars&lt;br&gt;Tegenfeldt och hovrättsassessorn Björn Karlsson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet'.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om fingerade personuppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissprotokollet berörs ytterst knapphändigt vilka rättsverkningar som&lt;br&gt;skall följa av att en person folkbokförs med helt eller delvis fingerade&lt;br&gt;personuppgifter. Det framstår emellertid som i hög grad komplicerat att&lt;br&gt;förena olika hänsyn. Å ena sidan skall man gardera den skyddade mot&lt;br&gt;rättsförluster till följd av att han i den bokförda nya identiteten inte kan&lt;br&gt;nås för att sättas i tillfälle att bevaka sin rätt i den riktiga identiteten och å&lt;br&gt;andra sidan skall man förhindra att den fingerade identiteten leder till att&lt;br&gt;han undandrar sig skyldigheter eller restriktioner som gäller för honom i&lt;br&gt;hans rätta identitet. Inom snart sagt alla rättsområden, som han kommer i&lt;br&gt;kontakt med i det dagliga livet, kan problem tänkas uppkomma. Lagrådet&lt;br&gt;finner sig emellertid ändå inte vilja avstyrka lagförslaget. Härvid ansluter&lt;br&gt;sig lagrådet till det synsätt som, något undanskymt, kommer till uttryck i&lt;br&gt;remissprotokollet, nämligen att de temporärt använda, fingerade uppgif-&lt;br&gt;terna inte innebär någon ändring av de rättsliga förhållanden som gäller&lt;br&gt;för den skyddade. Lagrådet vill understryka att möjligheten att använda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91: 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fingerade personuppgifter måste utnyttjas med den yttersta restriktivitet Prop. 1990/91: 153&lt;br&gt;med hänsyn till risken för rättsförluster både för den skyddade och för Bilaga 6&lt;br&gt;andra. Det förutsätts också att den skyddade blir omsorgsfullt upplyst om&lt;br&gt;vad som gäller för honom så att han själv kan bidra till att undvika&lt;br&gt;onödiga komplikationer av att han har ”dubbel” identitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke tas enligt remissförslaget in bestämmelser om&lt;br&gt;sekretess i ärenden om fingerade personuppgifter. Förslaget innebär att&lt;br&gt;regleringen anknyts till den som gäller i ärenden om besöksförbud. Följakt-&lt;br&gt;ligen krävs för sekretess att det kan antas att den enskilde eller någon&lt;br&gt;närstående lider men om uppgiften röjs, dvs. ett s.k. rakt skaderekvisit&lt;br&gt;föreslås gälla. I ärenden som innebär att någon skall tillåtas använda&lt;br&gt;fingerade personuppgifter får emellertid anses att det typiskt sett föreligger&lt;br&gt;ett starkt behov av sekretess så länge tillåtelsen utnyttjas, för att åtgärden&lt;br&gt;skall ge åsyftat skydd, medan sekretessaspekterna kan variera i tyngd i&lt;br&gt;ärenden om besöksförbud. Lagrådet föreslår att detta ges uttryck i bestäm-&lt;br&gt;melsen genom införande av s. k. omvänt skaderekvisit i ärenden om finge-&lt;br&gt;rade personuppgifter. Det betyder att sekretess skall gälla om det inte står&lt;br&gt;klart att en uppgift kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon&lt;br&gt;honom närstående lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har ingen erinran mot förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionens lagförslag....................................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Folkbokföringslag......................................... 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Lag om införande av folkbokföringslagen..................... 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Lag om fingerade personuppgifter........................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Lag om&amp;nbsp;ändring i kommunalskattelagen (1928:370)............ 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Lag om&amp;nbsp;ändring i rättegångsbalken........................... 14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Lag om&amp;nbsp;ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag ....&amp;nbsp;&amp;nbsp;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Lag om&amp;nbsp;ändring i föräldrabalken............................ 16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Lag om&amp;nbsp;ändring i religionsfrihetslagen (1951:680)............. 17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Lag om&amp;nbsp;ändring i lagen (1969:629) om ändring i ärvdabalken ...&amp;nbsp;&amp;nbsp;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Lag om&amp;nbsp;ändring i vallagen (1972:620)........................ 20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Lag om&amp;nbsp;ändring i datalagen (1973:289)....................... 21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. Lag om&amp;nbsp;ändring i sekretesslagen (1980:100)................... 22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. Lag om&amp;nbsp;ändring i namnlagen (1982:670)..................... 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. Lag om&amp;nbsp;ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag...... 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. Lag om&amp;nbsp;ändring i äktenskapsbalken.......................... 26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. Lag om&amp;nbsp;ändring i församlingslagen (1988:180)................ 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. Lag om&amp;nbsp;ändring i begravningslagen (1990:1144)............... 31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. Lag om&amp;nbsp;ändring i lagen (1990:1536) om folkbokforingsregister&amp;nbsp;..&amp;nbsp;&amp;nbsp;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. Lag om&amp;nbsp;ändring i lagen (1927:77) om försäkringsavtal.......... 35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. Lag om&amp;nbsp;ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt&amp;nbsp;..&amp;nbsp;&amp;nbsp;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. Lag om&amp;nbsp;ändring i värnpliktslagen (1941:967).................. 37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. Lag om&amp;nbsp;ändring i lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap&amp;nbsp;..&amp;nbsp;&amp;nbsp;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. Lag om ändring i lagen (1951:691) om viss lindring i skattskyldig-&lt;br&gt;heten för den som icke tillhör svenska kyrkan................. 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272).................. 40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. Lag om ändring i kungörelsen (1953:524) angående upphävande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av skyldigheten för svensk medborgare att tillhöra nationell kyr-&lt;br&gt;koförsamling m. m........................................ 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt .......... 42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. Lag om ändring i ärvdabalken.............................. 43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrun-&lt;br&gt;dande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.... 44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring....... 45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommu&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nalt bostadstillägg till folkpension........................... 46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. Lag om ändring i brottsbalken.............................. 48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommuns och annan menighets utdebitering av skatt m. m...... 49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. Lag om ändring i lagen (1969:246) om domstolar i fastighetsmål. 50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdom-&lt;br&gt;stolar .................................................... 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. Lag om ändring i lagen (1972:119) om fastställande av könstill&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hörighet i vissa fall........................................ 52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. Lag om ändring i lagen (1972:229) om kyrkliga indelningsdelegera-&lt;br&gt;de....................................................... 53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. Lag om&amp;nbsp;ändring i&amp;nbsp;rättshjälpslagen (1972:429)................. 54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38. Lag om&amp;nbsp;ändring i&amp;nbsp;kommunallagen (1977:179)................. 55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39. Lag om&amp;nbsp;ändring i&amp;nbsp;högskolelagen (1977:218)................... 56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40. Lag om&amp;nbsp;ändring i&amp;nbsp;lagen (1978:28) om forsäkringsdomstolar..... &amp;nbsp;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41. Lag om&amp;nbsp;ändring i&amp;nbsp;familjebidragslagen (1978:520).............. 58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42. Lag om ändring i lagen (1979:412) om kommunala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;indelningsdelegerade...................................... 59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43. Lag om ändring i lagen (1979:560) om transportförmedling..... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44. Lag om ändring i lagen (1979:561) om biluthyrning............ 61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45. Lag om ändring i fastighetstaxeringlagen (1979:1152).......... 62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46. Lag om ändring i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjuk-&lt;br&gt;vårdspersonalen m. fl....................................... 63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47. Lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343)............... 64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48. Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)................. 66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49. Lag om ändring i lagen (1981:324) om medborgarvittnen....... 67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50. Lag om ändring i lagen (1981:1216) om kyrklig beredskap...... &amp;nbsp;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51. Lag om ändring i lagen (1983:890) om allemanssparande....... &amp;nbsp;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52. Lag om ändring i lagen (1984:533) om arbetsställenummer m.m..&amp;nbsp;&amp;nbsp;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53. Lag om ändring i vuxenutbildningslagen (1984:1118).......... 71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54. Lag om ändring i skollagen (1985:100)....................... 72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55. Lag om ändring i lagen (1986:159) om grundläggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenskundervisning för invandrare.......................... 73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56. lag om ändring i yrkestrafiklagen (1988:263).................. 74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57. lag om ändring i lagen (1988:491) om&amp;nbsp;skatteutjämningsbidrag...&amp;nbsp;&amp;nbsp;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58. lag om ändring i lagen (1988:786) om&amp;nbsp;bostadsbidrag........... 76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59. lag om ändring i lagen (1988:846) om&amp;nbsp;ungdomsbosparande..... 77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60. lag om ändring i lagen (1989:425) om särskilda inskolningsplatser&amp;nbsp;&amp;nbsp;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hos offentliga arbetsgivare..................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61. lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av arbetgi vara v- 79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gifter och allmän löneavgift.................................&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 februari 1991 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Inledning ................................................ 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Allmänna utgångspunkter .................................. 81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Mantalsskrivningen ....................................... 83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 Mantalsskrivningen avskaffas ........................... 83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 Forum i tvistemål ..................................... 85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 Hemortskommun vid beskattning ....................... 86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 Barnbidrag och förlängt barnbidrag...................... 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Grunder för folkbokföring.................................. 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Anknytningsbegrepp................................... 87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Nyfödda barns folkbokföring............................ 88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Folkbokföring vid in- och utflyttning..................... 89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Uppehållstillstånd och folkbokföring..................... 91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Rätt folkbokföringsort ..................................... 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 De icke-territoriella församlingarna...................... 92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Dubbel bosättning,familjer och sambor................... 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Tillfälliga vistelser..................................... 96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Studerande........................................... 97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Växlande vistelseort ................................... 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 Riksdagsledamöter värnpliktiga m. fl..................... 99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 Servicehus för äldre.................................... 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 Sjukvård och kriminalvård m. m......................... 101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9 Utsänd UD-och SIDA-personal......................... 102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Kontrollmetoder m. m...................................... 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Flyttningsanmälan..................................... 103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Uppgifter från fastighetsägare........................... 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Medverkan av polis.................................... 106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Straffm.m............................................ 107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Beslutande myndigheter och överklagandeordning............. 108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1990/91:153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 Skattemyndigheten beslutar om folkbokföring............. 108 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1990/91. 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 Dag for giltighet av ny folkbokföring..................... 109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 Allmänt ombud ....................................... 110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 Överklagande......................................... 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Skydd för förföljda personer................................ 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 Bakgrund............................................. 113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 Särskild folkbokföring av förföljda personer............... 116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 Fingerade personuppgifter.............................. 118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 Beslut att använda fingerade personuppgifter.............. 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 Sekretessfrågor........................................ 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Försäkringskassornas medverkan............................ 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Förvaringen av kyrkobokföringsarkiven...................... 125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Följdlagstiftning .......................................... 125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 Inledning............................................ 125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 Religionsfrihetslagen.................................. 126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 Begravningslagen..................................... 128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4 Namnlagen.......................................... 130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Ikraftträdande ............................................ 130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Upprättade lagförslag...................................... 131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Författningskommentarer.................................. 133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1 &amp;nbsp;Folkbokföringslag,................................... 133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2 &amp;nbsp;Lag om införande av folkbokföringslagen,............... 141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.3 &amp;nbsp;Lag om fingerade personuppgifter,..................... 143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.4 &amp;nbsp;Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),...... 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.5 &amp;nbsp;Lag om ändring i rättegångsbalken,..................... 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.6 &amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barn-&lt;br&gt;bidrag, ............................................. 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.7 &amp;nbsp;Lag om ändring i föräldrabalken,...................... 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.8 &amp;nbsp;Lag om ändring i religionsfrihetslagen&amp;nbsp;(1951:680)........ 146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.9 &amp;nbsp;Lag om ändring i lagen (1969:621) om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ärvdabalken......................................... 148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.10 Lag om ändring i vallagen (1972:620),.................. 148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.11 Lag om ändring i datalagen (1973:289),................. 149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.12 Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),............. 149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.13 Lag om ändring i namnlagen (1982:670),................ 149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.14 Lag om ändring&amp;nbsp;i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,. 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.15 Lag om ändring&amp;nbsp;i äktenskapsbalken,.................... 150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.16 Lag om ändring&amp;nbsp;i församlingslagen (1988:180),.......... 151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.17 Lag om ändring&amp;nbsp;i begravningslagen (1990:1144),......... 152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.18 Lagom ändring i lagen (1990:1536) om folkbokföringsregi-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ster................................................ 152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 Hemställan............................................... 153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 Beslut ................................................... 155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 1983 års folkbokföringskommittés förslag till ny folkbok-&lt;br&gt;föringslag ........................................... 156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser (SOU 1989: 10)......... 164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna (SOU 1990: 50)....... 165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Förteckning över remissinstanserna (SOU 1990: 109)..... 166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 De remitterade iagförslagen............................ 167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Lagrådets yttrande.................................... 198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1990/91:SkU28</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1991-03-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1991-03-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1991-04-08 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1991-04-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Moderaterna</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:51:16</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GE03153</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:28:28</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:51:16</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GE03153</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_199091__153.pdf</filnamn>
<filstorlek>6843393</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om ny folkbokföringslag m.m.</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/E9EECB96-25AD-46B4-8C76-F1CFEDF7133E</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1990/91:SkU28</uppgift>
<ref_dok_id>GE01SkU28</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU28</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ny folkbokföringslag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:153&lt;br/&gt;
Ny folkbokföringslag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk65</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk65</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:153 Ny folkbokföringslag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:153&lt;br/&gt;
Ny folkbokföringslag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk66</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk66</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:153 Ny folkbokföringslag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:153&lt;br/&gt;
Ny folkbokföringslag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk67</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk67</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:153 Ny folkbokföringslag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:153&lt;br/&gt;
Ny folkbokföringslag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk68</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk68</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:153 Ny folkbokföringslag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:153&lt;br/&gt;
Ny folkbokföringslag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk69</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk69</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:153 Ny folkbokföringslag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Görel Thurdin  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:153&lt;br/&gt;
Ny folkbokföringslag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk66</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk66</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:153 Ny folkbokföringslag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Görel Thurdin  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gösta Lyngå  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:153&lt;br/&gt;
Ny folkbokföringslag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk67</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk67</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:153 Ny folkbokföringslag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gösta Lyngå  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hugo Hegeland  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:153&lt;br/&gt;
Ny folkbokföringslag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk69</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk69</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:153 Ny folkbokföringslag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hugo Hegeland  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hugo Hegeland  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:153&lt;br/&gt;
Ny folkbokföringslag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk65</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk65</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:153 Ny folkbokföringslag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hugo Hegeland  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margitta Edgren  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1990/91:153&lt;br/&gt;
Ny folkbokföringslag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GE02Sk68</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1990/91</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk68</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1990/91:153 Ny folkbokföringslag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margitta Edgren  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>